Sök i Ratio Lex

Angående anslag för bestridande av pa staten belöpande kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring in. in

1918-03-12 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:185, Angående anslag för bestridande av pa staten belöpande kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring in. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185

Nr 185.

Kung!. Maj tis nådiga proposition till riksdagen angående

anslag för bestridande av pa staten belöpande kostnad

för pensionstillägg och understöd enligt lagen den 30

juni 1913 om allmän pensionsförsäkring in. in.; given

Stockholms slott den 12 mars 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kung]. Maj:t härmed föreslå riksdagen

l:o) att — under förutsättning att riksdagen antager förslag till

lag om vissa ändringar i lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring

samt till lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 8 juni

1915 om övergångsbestämmelser i anledning av berörda lag den 30 juni

1913 — på extra stat för år 1919 bevilja dels ett förslagsanslag av

9,150,000 kronor för bestridande av den på staten belöpande kostnad

för pensionstillägg och understöd åt de personer, som äro därtill berättigade

jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring enligt dess lydelse

före den 8 juni 1915, dels ock ett förslagsanslag, högst 700,000 kronor,

att utgå som bidrag till täckande av statens kostnad för understöd enligt

33 § i samma lag åt de personer, som genom omförmälda lag den

8 juni 1915 blivit delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen,

2: o) att medgiva, att av det för år 1919 på extra stat äskade förslagsanslaget

till upprätthållande av pensionsstyrelsens verksamhet må,

intill ett belopp av 60,000 kronor, gäldas vissa kostnader för införandet

av försäkringsböcker åt de jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring

försäkrade.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Schotte.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 165 höft. (Nr 185.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12

mars 1918.

Närvarande:

Hans excellens lien- statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Schotte anförde :

Såsom i statsverkspropositionen till nu pågående riksdag anmärktes,

har pensionsstyrelsen i särskilda skrivelser av den 9 augusti 1917 på

anförda, i statsverkspropositionen närmare angivna skäl hemställt, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för år 1919 på extra stat bevilja

dels ett förslagsanslag av 7,900,000 kronor för bestridande av den

på staten belöpande kostnad för pensionstillägg och understöd jämlikt

lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring enligt dess lydelse

före den 8 juni 1915, dels ock ett förslagsanslag, högst 634,000

kronor, att utgå som bidrag till täckande av statens kostnad för understöd

enligt 33 § i berörda lag åt de personer, som genom lagen av den

8 juni 1915 om övergångsbestämmelser i anledning av förstnämnda lag

blivit delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Dessa förslag hava, under förutsättning att nu gällanda grunder

för pensionsförsäkringslagen skulle bibehållas oförändrade, icke givit mig

anledning till erinran.

I statsverkspropositionen meddelades emellertid, att pensionsstyrelsen

väntades inom en nära framtid avgiva förslag till vissa ändringar

av lagen om allmän pensionsförsäkring. Dessa förslag skulle innebära

bland annat,

att en ändring skulle vidtagas i utjämnande syfte av den i 6 §

berörda lag förekommande bestämmelsen att, då en peusionstagares årsinkomst

läge mellan 50 och 100 kronor, hela det 50 kronor överskjutande

beloppet skulle avdragas vid pensionstilläggs beräknande;

att särskilda tillägg i vissa fall skulle utgå till pensionen, i händelse

pensionstagaren vore invalid och hade barn under 15 år;

samt att lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser i anledning

av förstberörda lag skulle ändras därhän, att alla, som från och

med 1919 års ingång bleve berättigade till pension och icke den 1

januari 1914 fyllt 67 år, skulle erhålla pensionstillägg eller understöd

till dess fulla belopp i stället för, som nu beträffande tiden 1919—1929

vore föreskrivet, allenast 90 procent.

Sammanlagda kostnaden för dessa ändringar hade beräknats uppgå

till omkring 1,250,000 kronor för år 1919, vartill komme ett belopp

av omkring 66,000 kronor att utgå till vissa av de pensionstagare, som

genom lagen den 8 juni 1915 blivit delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen,

nämligen sådana, som hade oförsörjda barn under 15 år.

Med hänsyn härtill föreslog Kungl. Maj:t på min hemställan riksdagen

att i avbidan på den proposition, som kunde komma att i ämnet

avlåtas, för år 1919 beräkna det förra här ovan omförmälda förslagsanslaget

till 9,150,000 kronor och det senare anslaget till 700,000 kronor.

Sedan Kungl. Maj:t förut denna dag beslutat genom proposition

föreslå riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till dels

lag om ändrad lydelse av vissa paragrafer i lagen den 30 juni 1913

om allmän pensionsförsäkring, dels ock lag om ändrad lydelse av 3 §

i lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser i anledning av berörda

lag den 30 juni 1913, får jag härmed anmäla nyssberörda anslagsbehov.

I den skrivelse av den 21 januari 1918, med vilken pensionsstyrelsen

inkommit med förslag till berörda lagändringar, har styrelsen ock

hemställt om anvisande av nödiga medel för ändamålet.

Beträffande innehållet av dessa lagändringar och behovet av medel

för deras genomförande må här anföras följande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 185.

Beräkningssättet

för

pensionstillägg

vid

inkomst över

50 kronor.

Pensionstillägg

för

barn.

Enligt 6 § pensionsförsäkringslagen, jämförd med 33 § samma lag,

utgör pensionstillägg och understöd för år räknat i fråga om pensionstagare,

som ej åtnjuter någon inkomst eller vilkens årsinkomst ej överstiger

50 kronor, för man 150 och för kvinna 140 kronor, och i fråga

om pensionstagare, vilkens årsinkomst överstiger 50 kronor, för man

150 och för kvinna 140 kronor med avdrag av halva årsinkomsten,

dock att, om pensionstagarens årsinkomst uppgår till 50 men icke till

100 kronor, avdrag skall ske allenast med det belopp, varmed årsinkomsten

överstiger 50 kronor.

Nu föreslås sådan ändring av dessa bestämmelser, att pensionstillägget

(understödet) skall utgöra för år räknat för man 150 och för kvinna

140 kronor med avdrag av sex tiondelar av det belopp, varmed pensionstagarens

årsinkomst må överstiga 50 kronor. Denna ändring skulle

emellertid äga tillämpning allenast på dem, som erhålla mot sin inkomst

svarande fulla, d. v. s. ej på grund av 3 § i berörda -lag av den 8 juni

1915 reducerade pensionstillägg eller understöd.

Under förutsättning av en viss folkmängdsökning har pensionsstyrelsen

beräknat kostnaden för genomförande av denna lagändring till

ungefär följande belopp:

år

1919

69,000

kronor

år

1930

1,281,000 kronor

b

1920

....... 205,000

b

B

1931

1,361,000

B

B

1921..........

....... 336,000

b

b

1932..........

1,436,000

B

b

1922..........

461,000

b

b

1933..........

....... 1,506,000

B

b

1923..........

........ 581,000

b

»

1934..........

1,571,000

B

b

1924

....... 696,000

b

B

1935..........

1,631,000

B

»

1925..........

....... 806,000

»

B

1936 ........

....... 1,686,000

B

»

1926

....... 911,000

b

B

1937

1,736,000

B

b

1927..........

....... 1,011,000

b

B

1938..........

....... 1,781,000

B

B

1928..........

....... 1,106,000

b

B

1939

....... 1,821,000

B

b

1929..........

....... 1,196,000

b

B

1940

....... 1,856,000

B

Om folkmängden förbleve konstant från och med år 1919, skulle

statens kostnader slutligen stiga till högst 2,100,000 kronor om året.

Genom de tilläggsbestämmelser, som nu föreslås till 6 och 33 §§

pensionsförsäkringslagen, skulle från och med år 1919 för invalid änkling,

änka och ogift kvinna, som har att försörja barn eller adoptivbarn

under 15 år, pensionen eller understödet ökas med ett särskilt

tillägg för barnen, därest årsinkomsten ej uppgår för man till 300 och för

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 185. 5

kvinna till 283 kronor jämte 125 kronor för varje sådant barn. Enahanda

rätt skalle ock tillkomma äkta makar, som båda äro invalider

och vilkas sammanlagda årsinkomst ej uppgår till 583 kronor jämte 125

kronor för varje barn. Det särskilda tillägget skulle utgöra 75 kronor

för varje barn, när årsinkomsten icke överstiger 300 kronor för man,

283 kronor för kvinna och 583 kronor för äkta makar. År årsinkomsten

högre, skall summan av maximitilläggen för barnen minskas med sex

tiondelar av det belopp, varmed årsinkomsten må överstiga respektive

300, 283 och 583 kronor.

Antalet barn, förutom adoptivbarn, som skulle omfattas av lagändringen,

har för år 1919 av pensionsstyrelsen uppskattats till omkring

27,400.

Utbetalning av pensionstillägg för barn i föreslagen omfattning

skulle enligt pensionsstyrelsens beräkning för stat och kommun gemensamt

draga en kostnad för år 1919 av omkring 1,555,000 kronor, varav

på statens del skulle belöpa tre fjärdedelar eller omkring 1,166,000

kronor. Under de följande åren skulle detta belopp komma att ökas

dels på grund av befolkningens tillväxt och dels på grund därav, att

antalet barn under 15 år, vilkas föräldrar den 1 januari 1914 varit invalider

och under år 1913 in er än fyra månader åtnjutit full försörjning

av fattigvården eller välgörenhetsinrättningar, minskas, en minskning,

vilken uppskattats till 300 barn om året under de närmaste 10 åren.

De för åren 1919—1940 för staten beräknade kostnaderna för den

föreslagna barnpensioneringen uppgå till följande belopp:

år

1919

1,166,000

kronor

år

1930

1,437,000

kronor

1920

........ 1,192,000

»

»

1931

1,449,000

»

»

1921..........

........ 1,217,000

»

»

1932

........ 1,461,000

»

»

1922.........

........ 1,243,000

»

))

1933

1,474,000

1923..........

1,268,000

»

»

1934

1,486,000

»

x>

1924..........

....... 1,295,000

»

1935.........

........ 1,498,000

1925.........

....... 1,321,000

»

1936..........

1,511,000

»

1926

........ 1,346,000

»

»

1937

....... 1,524,000

n

s

1927.........

........ 1,373,000

)>

»

1938..........

1,538,000

)>

T)

1928..........

1,399,000

»

»

1939........

........ 1,551,000

»

»

1929.........

........ 1,426,000

»

»

1940..........

........ 1,564,000

»

I 3 § 1 mom. i lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser

föreslås, bland annat, den ändring, att beloppet av pensionstillägg, understöd

och ökning därav skall, med viss angiven begränsning, bestämmas

Förkortning

av övergångstiden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

till 90 procent av normalbeloppet endast för dem, som under år 1918

förvärva rätt till sådan förmån. För dem, som under åren 1919—1929

förvärva dylik rätt, skall således i regel pensionstillägg, understöd och

ökning ej, såsom nu är stadgat, utgå med reducerat belopp.

Kostnaden för statsverket i anledning av denna reform bär av pensionsstyrelsen

för åren 1919—1948 beräknats till

för år

tusental

kronor

för år

tusental

kronor

för år

tusental

kronor

1919 ......

86

1929 ....

........ 1,694

1939

1,223

1920

...... 259

1930

........ 1,734

1940 ......

...... 1,168

1921 .....

427

1931 ...

........ 1,666

1941 .......

1,114

1922 ......

..... 596

1932 ....

....... 1,605

1942 ......

..... 1,060

1923 ......

766

1933 .

........ 1,548

1943 ......

1,005

1924 ......

...... 926

1934 ...

........ 1,494

1944 .......

...... 951

1925 .......

..... 1,085

1935 ....

........ 1,440

1945 ......

...... 896

1926

1,241

1936 ....

........ 1,386

1946

..... 841

1927 .......

...... 1,395

1937 ....

........ 1,331

1947 .......

..... 786

1928 ......

.. 1,546

1938 ....

........ 1,277

1948 ......

..... 732

För genomförande av berörda tre lagändringar skulle alltså kostnaderna

för statsverket för år 1919 ställa sig sålunda:

för införande av ändrat beräkningssätt för pensionstillägg

vid inkomst över 50 kronor ..... kronor 69,000: —

)) pensionstillägg för barn .......................................... .» 1,166,000: —

och för ändring av övergångstiden............................. » 86,000: —-

Summa kronor 1,321,000: —

Fn i beloppet 1,166,000 kronor ingående post å 66,000 kronor

avser kostnad för pensionstillägg för barn till personer, som genom

lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser i anledning av pensionsförsäkringslagen

blivit delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen,

och torde förty böra utgå från anslaget till bidrag till täckande

av statens kostnad för understöd enligt 33 § pensionsförsäkringslagen

åt nyssberörda personer. Detta anslag, som, enligt vad förut påpekats,

av pensionsstyrelsen i skrivelse den 9 augusti 1917 för år 1919 föreslagits

till 634,000 kronor, torde således böra höjas med berörda belopp

66,000 kronor eller till 700,000 kronor.

Vad av ovanstående summa 1,321,000 kronor återstår efter avdrag

av beloppet 66,000 kronor eller 1,255,000 kronor, avrundat till 1,250,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

<

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr /<sv>.

kronor, torde böra utgå av förslagsanslaget för bestridande av den på

staten belöpande kostnad för pensionstillägg och understöd åt personer,

som äro därtill berättigade jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring

enligt dess lydelse före den X juni 11)15. Detta förslagsanslag har pensionsstyrelsen

i skrivelse den 1) augusti 1917 för år 1919 föreslagit till

7.900.000 kronor. Anslaget bör sålunda höjas med om förmälda belopp

1.250.000 kronor eller till 9,150,000 kronor.

I detta sammanhang må här till behandling upptagas eu av pensionsstyrelsen

i skrivelse den 22 november 1917 gjord framställning om

anslag för anskaffande av försäkringsböcker.

Pensionsstyrelsen anför härom följande:

»Jämlikt 13 § i lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring skall

uppbörden av föreskrivna pensionsavgifter verkställas dels av den kommunala

uppbördsmyndigheten och dels av kronouppbördsmyndiglieten. Pensionsavgifterna

upptagas till följd härav i regel i samma ordning och på samma sätt som

de allmänna utskylderna.

Enligt vad erfarenheten givit vid handen, har det, särskilt i följd av omförmälda

förhållande, icke kunnat undvikas, att hos den stora mängden av försäkrade

den uppfattningen gjort sig gällande, att pensionsavgifterna närmast vore

ett nytt slags skatt. De fördelar, som den allmänna pensionsförsäkringen bereder,

ligga i regel för den enskilde så avlägset i tiden, att den avgiftspliktige lätteligen

bortser från skillnaden mellan pensionsavgiften å ena samt skatter och övriga

utskylder å andra sidan. Kvar står tvånget att erlägga avgiften, någon reell

valuta föreligger till synes icke. Att ett dylikt tänkesätt hos de försäkrade är

ägnat att motarbeta pensionsförsäkringens lyckliga genomförande, ligger i öppen

dag. Också har bland annat, säkerligen till större delen i följd härav, visat sig,

att pensionsavgifterna, särskilt den samtliga försäkrade åliggande avgiften av 3

kronor, den så kallade grundavgiften, icke inflyta i den utsträckning, som önskvärt

vore. Ett flertal kommuner drabbas sålunda av betydande utgifter för erläggande

av ogul dna grundavgifter. Detta missförhållande utövar alltså en menlig

inverkan såväl på pensionsförsäkringsverksamhetens genomförande som på kommunernas

ekonomiska förhållanden.

Förslag till åtgärder i syfte att på ett åskådligt sätt klargöra för de avgiftspliktiga,

att inbetalandet av pensionsavgifter vore avsett att bereda särskilda fördelar,

framlades redan vid tiden för pensionsförsäkringslagens antagande. Uti

eu motion i andra kammaren vid 1913 års riksdag (motion nr 304) påpekades

sålunda bland annat, att det av regeringen framlagda lagförslaget icke upptoge

några bestämmelser om, att de avgiftspliktiga skulle efter den första avgiftens

erläggande erhålla försäkringsbrev eller något annat yttre uttryck för de förmåner,

som genom inträdandet i de försäkrades krets tillkomme dem. Det saknade

icke sin stora folkpsykologiska betydelse, att envar försäkrad erhölle ett

dokument, som på ett mera officiellt sätt utmärkte, att de ökade avgifterna å

debetsedlarna motsvarades av en tillkommen särskild rättighet, som måste framstå

såsom värdefull. Envar försäkrad borde efter första avgiftens erläggande erhålla

en av pensionsstyrelsen utfärdad försäkringsbok, upptagande, utom den

In fara mit''

ar forsa

kr in tidböcker.

opaginerad Kontrollera mot PDF

tf Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Kr 18o.

försäkrades namn och nummer i pensionsmatrikeln, avtryck av pensionslagen

jämte möjligen några anvisningar från pensionsmyndigheternas sida. Anordnades

försäkringsboken därjämte sålunda, att densamma lämnade förvaringsrum för avgiftskvitton,

så fyllde den vid sidan av sin rent ideella uppgift även eu praktisk

sådan.

I anledning av det sålunda anförda föreslogs i motionen, att på lämpligt

ställe i lagen borde inryckas en bestämmelse om, att av pensionsstyrelsen utfärdad

försäkringsbok enligt av Eders Kungi. Maj:t fastställt formulär skulle,

efter inbetalandet av första pensionsavgiften, kostnadsfritt tillställas envar avgiftspliktig.

Det för behandling av förslaget till lag om allmän pensionsförsäkring av

riksdagen tillsatta särskilda utskottet yttrade i frågan:

’En föreskrift av denna art synes utskottet ej hava sin rätta plats i lagen,

enär den i själva verket torde avse en administrativ detalj, och dess genomförande

sålunda kan tillgodoses i sammanhang med utfärdandet av de föreskrifter

rörande lagens tillämpning, vilka, där de kunna befinnas erforderliga, jämlikt 30 §

i Kung! Maj:ts förslag skola utfärdas av Konungen.

Lämpligheten av en anordning av den art motionärerna föreslagit har utskottet

under sådana omständigheter för sin del ej närmare prövat, men vill det

synas utskottet, som om förslaget vore värt att tagas under allvarligt beaktande,

när fråga uppstår om utfärdande av nyssnämnda föreskrifter.’

Pensionsstyrelsen har för sin del alltid haft den uppfattningen, att införandet

av försäkringsböcker skulle vara av synnerligen stor betydelse för pensionsförsäkringens

lyckliga genomförande. Då styrelsen emellertid icke tidigare framlagt

förslag härom, har detta berott därpå, att ifrågavarande åtgärd är förenad med

ett synnerligen omfattande arbete, för vilket icke funnits utrymme under de första

verksamhetsåren. Införandet av försäkringsböcker står dessutom i visst sammanhang

med frågan om ändrat sätt för uppbörden av pensionsavgifterna, vilken

fråga icke tidigare kunnat framföras.

I försäkringsböckerna skulle införas kvittering av erlagda avgifter samt vissa

erforderliga anteckningar rörande avgiftsbetalningen m. m. Eörefintligketen av

en försäkringsbok för sammanförande av inbetalda pensionsavgifter skulle på ett

enkelt och påtagligt sätt klargöra för den avgiftspliktige, att här icke vore fråga

om skatter eller dylikt, utan att med avgifterna till den allmänna pensionsförsäkringen

särskilda rättigheter och förmåner förvärvades, och att dessa inbetalningar

sålunda vore att betrakta såsom en sparpenning för beredande av en

mera tryggad ställning i händelse av arbetsoförmåga på grund av ålderdom eller

annan orsak. Härigenom skulle säkerligen nyttan av avgiftspliktens ordentliga

fullgörande framstå i klarare dager, och därmed större villighet hos de försäkrade

att erlägga pensionsavgifterna vinnas.

Försäkringsböckerna skulle jämväl i ett annat avseende kunna bliva av stor

praktisk betydelse. För kontrollering av att varje erlagd avgift vederbörligen

tillgodofördes den försäkrade, synes det nämligen lämpligt, att försäkringsboken

eller utdrag ur densamma periodvis, exempelvis vart femte år, insändes till pensionsstyrelsen.

En dylik granskning kan vid det nuvarande systemet med lösa

kvitton, vilka ej alltid bevaras, svårligen ifrågakomma.

Det erforderliga antalet försäkringsböcker torde under första året komma

att utgöra 3 ä 3 ]/2 miljoner och sedermera årligen omkring 100,000 för nytillkommande

årsklasser. Åtminstone den första upplagan torde böra utskrivas av

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

pensionsstyrelsen med införande i försäkringsböckerua av utdrag ur styrelsens

kortregister, innehållande bland annat samtliga erforderliga uppgifter för identifiering

av en var försäkrad.

Att på förhand mera exakt beräkna, till vilket belopp anskaffandet av ifrågavarande

försäkringsböcker skulle komma att uppgå, är särskilt under nuvarande

förhållanden icke möjligt. Av pensionsstyrelsen infordade kostnadsförslag giva

emellertid vid handen, att kostnaderna för inköp av 31/2 miljoner försäkringsböcker,

avfattade enligt av pensionsstyrelsen uppgjort formulär, torde med nuvarande

papperspris och tryckningskostnader komma att belöpa sig till omkring

350,000 kronor. Kostnaderna för utskrivandet av försäkringsböckerna synas böra

beräknas till omkring 350,(XX) kronor.

Införandet av försäkringsböcker för de försäkrade torde alltså första året

komma att medföra eu kostnad av omkring 700,000 kronor.»

På grund av det sålunda anförda hemställer pensionsstyrelsen om

ett anslag för år 1919 av 700,000 kronor för ifrågavarande ändamål.

I likhet med pensionsstyrelsen är jag övertygad om, att införandet oepartementsav

försäkringsböcker skulle vara ägnat att i hög grad befordra pensions- chetenförsäkringens

lyckliga genomförande. På emellertid kostnaden härför

är ganska avsevärd, vill det synas tveksamt, om under nu rådande

förhållanden anslag för ändamålet bör begäras. Möjligt torde ock vara,

att kostnaden för reformens genomförande skulle kunna något nedbringas,

om ett uppskov äger rum, särskilt med hänsyn till nuvarande

oerhört höga pappers- och tryckningskostnader.

Helt naturligt är det dock av största vikt, att reformen genomföres

så snart som möjligt och att arbetet med försäkringsböckernas utskrivande,

som kräver lång tid, kan påbörjas utan alltför stort dröjsmål.

Enligt vad från pensionsstyrelsen inhämtats, skulle saken kunna

ordnas så, att tillsvidare anskaffades allenast det blad i försäkringsböckerna,

som skall innehålla uppgift om den försäkrades namn och

övriga identifieringsuppgifter. Arbetet med utskrivandet kunde sedermera

omedelbart påbörjas. Om därefter för år 1920 beviljades erforderliga

medel för arbetet i dess helhet, borde medhinnas att under

nämnda år utskriva och expediera samtliga försäkringsböcker.

Därest arbetet för år 1919 begränsas på sätt nu angivits, således

till anskaffande och tryckning av identifieringsbladet och påbörjandet av

utskrivningen av identifieringsuppgifter, torde kostnaden härför kunna

inskränkas till omkring 60,000 kronor. Denna kostnad torde få bestridas

av det för nämnda år på extra stat äskade förslagsanslaget till

upprätthållande av pensionsstyrelsens verksamhet. I statsverkspropositionen

till årets riksdag har detta anslag för år 1919 upptagits till 414,000

kronor. Med hänsyn till anslagets natur av förslagsanslag, torde icke

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 165 höft. (Nr 185.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Rungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

vara erforderligt att föreslå någon ändring av anslagets slutsumma, beräknad

på sätt i statsverkspropositionen angivits.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

l:o) att — under förutsättning att riksdagen

antager omförmälda förslag till lag om vissa ändringar

i lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring

samt till lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen

den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser i anledning

av berörda lag den 30 juni 1913 — på extra stat

för år 1919 bevilja dels ett förslagsanslag av 9,150,000

kronor för bestridande av den på staten belöpande

kostnad för pensionstillägg och understöd åt de personer,

som äro därtill berättigade jämlikt lagen om

allmän pensionsförsäkring enligt dess lydelse före den

8 juni 1915, dels ock ett förslagsanslag, högst 700,000

kronor, att utgå som bidrag till täckande av statens

kostnad för understöd enligt 33 § i samma lag åt de

personer, som genom omförmälda lag den 8 juni 1915

blivit delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen,

2: o) att medgiva, att av det för år 1919 på extra

stat äskade förslagsanslaget till upprätthållande av

pensionsstyrelsens verksamhet må, intill ett belopp av

60,000 kronor, gäldas vissa kostnader för införandet

av försäkringsböcker åt de jämlikt lagen om allmän

pensionsförsäkring försäkrade.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnade, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle avlåtas

till riksdagen.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1918.

Ur protokollet:

Cour. Falkenberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. 2SLU 1918:4 Utlåtande i anledning av ej mindre Kungl. Maj ds proposition angående anslag för bestridande av på staten belöpande kostnad för pensionstillägg och understöd en s. 1 i texten