Sök i Ratio Lex

Angående ändrad lydelse av §§ 41, 69, 70 och 76 i förordningen den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse på landet, §§ 8, 67, 68 och 77 i förordningen den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse i stad, § 48 i förordningen den 23 maj 1862 om kommunalstyrelse i Stockholm samt §§ 11 och 50 i förordningen den 21 mars 1862 om landsting

1918-03-12 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:194, Angående ändrad lydelse av §§ 41, 69, 70 och 76 i förordningen den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse på landet, §§ 8, 67, 68 och 77 i förordningen den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse i stad, § 48 i förordningen den 23 maj 1862 om kommunalstyrelse i Stockholm samt §§ 11 och 50 i förordningen den 21 mars 1862 om landsting

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung}. May.ts Nåd. Proposition Nr 104.

Nr 194.

Kungl. Maj\ts nådiga proposition till riksdagen angående

ändrad lydelse av §§ 41, 69, 70 och 76 i förordningen

den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse på landet, §§

8, 67, 68 och 77 i förordningen den 21 mars 1862 om

kommunalstyrelse i stad, § 48 i förordningen den 23 maj

1862 om kommunalstyrelse i Stockholm samt §§ 11 och

50 i förordningen den 21 mars 1862 om landsting; given

Stockholms slott den 12 mars 1918.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till

a) lag angående ändrad lydelse av §§ 41, 69, 70 och 76 i förordningen

den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse på landet;

b) lag angående ändrad lydelse av §§ 8, 67, 68 och 77 i förordningen

den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse i stad;

c) lag angående ändrad lydelse av § 48 i förordningen den 23 maj

1862 om kommunalstyrelse i Stockholm; samt

d) lag angående ändrad lydelse av §§ 11 och 50 i förordningen

den 21 mars 1862 om landsting.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Schotte.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 173 käft. (Nr 194.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 19i.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av §§ 41, 69, 70 och 76 i förordningen den 21 mars

1862 om kommunalstyrelse på landet.

Härigenom förordnas, att §§ 41, 69, 70 och 76 i förordningen

den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse på landet skola erhålla följande

ändrade lydelse:

§ 41.

Nedannämnda personer må, med hänsikt till deras ämbets- eller

tjänstemannaställning, icke vara ledamöter i kommunalnämnd, nämligen:

landshövding, domhavande eller allmän åklagare i orten eller av kommunen

tillsatt och avlönad tjänsteman eller betjänt, som i och för sin

befattning är inför nämnden redovisning skyldig.

Andra — — — — — — — — —- — — — —--emottaga.

§ 69.

Hen — — — — — — — — — — — — — — godkännas.

Kommunalnämnden äger att hos Konungens befallningshavande

göra framställning om rättelse av debiterings- och uppbördslängden på

den grund, att debitering underlåtits eller skett till för.lågt belopp;

skolande sådan framställning, för att upptagas till prövning, till Konungens

befallningshavande inkomma inom ett år efter den dag, då kommunalstämman

slutligen granskat längden.

§ 70.

Efter uppbördsstämman upprättar kommunalnämnden för varje valdistrikt

dels avskrivningslängd, upptagande dem, för vilka kommuualstämman

beviljat avskrivning, med angivande tillika av avskrivningsorsaken,

dels ock restlängd å övriga skattskyldiga, som vid stämman

ej guldit sina kommunalutskylder. Dessa längder skola, restlängden

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

i två exemplar, inom två månader efter uppbördsstämmans avslutande

överlämnas till utmätningsmannen i orten; och åligger honom att i

vederbörlig ordning indriva och till nämnden redovisa de resterande

utskylderna. Samtidigt med överlämnandet av restlängden till utmätningsmannen

skall nämnden härom till Konungens befallningshavande

insända skriftlig anmälan med uppgift å restlängdens slutsumma.

Vid indrivandet av de resterande utskylderna äger utmätningsmannen

att såsom uppbördsprovision jämväl uttaga hos den restskyldige

tre procent av det resterande beloppet.

§ 76.

Gå----------------förbjuda.

Grundas —--------------förordna.

Om Konungens befallningshavande vid prövning av anförda besvär

över kommunalstämmans beslut i fråga om framställd anmärkning mot

debiterings- och uppbördslängden eller på framställning av kommunalnämnden

finner, att debitering underlåtits eller ej skett till riktigt belopp,

äger Konungens befallningshavande, efter vederbörandes hörande, vidtaga

erforderlig rättelse i debiteringen. Jämväl må, om någon av Konungens

befallningshavande befrias från honom i debiterings- och uppbördslängden

påförda kommunalutskylder på den grund, att annan person bort uppföras

till utgörande av desamma, Konungens befallningshavande, efter

vederbörandes hörande, överflytta skattskyldigheten på denne.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå

meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av §§ 8, 67, 68 och 77 i förordningen den 21

mars 1862 om kommunalstyrelse i stad.

Härigenom förordnas, att §§ 8, 67, 68 och 77 i förordningen

den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse i stad skola erhålla följande

ändrade lydelse:

§ 8.

Vid--

I---

I---

Om val av

— — — — — — — — — — — beslutanderätt.

— — — — — — —• — — — fråga.

- — — — — —■ — — — — angelägenheter,

landstingsmän samt av nämndemän är särskilt stadgat.

§ 67.

Anmärkning-----------------utslag.

Om efter gjord anmärkning någon befrias från honom i debiteringsoch

uppbördslängden påförda stadsutskylder på den grund, att annan

person bort uppföras till utgörande av desamma, må magistraten, efter

vederbörandes hörande, överflytta skattskyldigheten på denne.

§ 68.

•Den — — — — — — — — — — godkännas.

Drätselkammaren ävensom magistraten äga att hos Konungens

befallningshavande göra framställning om rättelse av debiterings- och

uppbördslängden på den grund, att debitering underlåtits eller skett

till för lågt belopp; skolande sådan framställning, för att upptagas

till prövning, till Konungens befallningshavande inkomma inom ett år

efter kungörande, som i § 66 sägs.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 19d.

5

§ 77.

Gå----------------förbjuder.

Grundas — — — — — — — — — — — — '' förordna.

Om Konungens befallningshavande vid prövning av anförda besvär

över magistratens beslut i fråga om framställd anmärkning mot

debiterings- och uppbördslängden eller på framställning av drätselkammaren

eller magistraten linner, att debitering underlåtits eller ej skett till

riktigt belopp, äger Konungens befallningshavande, efter vederbörandes

hörande, vidtaga erforderlig rättelse i debiteringen. Jämväl må, om

någon av Konungens befallningshavande befrias från honom i debiterings-

och xippbördslängden påförda stadsutskylder pa den grund, att

annan person bort uppföras till utgörande av desamma, Konungens

befallningshavande, efter vederbörandes hörande, överflytta skattskyldigheten

på denne.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå

meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 194

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av § 48 i förordningen den 23 maj 1802 om

kommunalstyrelse i Stockholm.

Härigenom förordnas, att § 48 i förordningen den 23 maj 1862

om kommunalstyrelse i Stockholm skall erhålla följande ändrade lydelse:
Var

— — — — — — — — — — — — — — — — erlagt.

Drätselnämnden ävensom kamreraren vid överståthållarämbetets avdelning

för uppbördsärenden äga att hos överståthållarämbetet göra

framställning om rättelse av debiteringen på den grund, att debitering

underlåtits eller skett till för lågt belopp; skolande sådan framställning,

för att upptagas till prövning, till överståthållarämbetet inkomma inom

ett år efter den dag, då debetsedlarna enligt utfärdad kungörelse fått

av de skattskyldiga avhämtas.

Om överståthållarämbetet vid prövning av anförda besvär över debitering

eller på framställning av drätselnämnden eller kamreraren vid

ämbetets avdelning för uppbördsärenden finner, att debitering underlåtits

eller ej skett till riktigt belopp, äger överståthållarämbetet, efter vederbörandes

hörande, vidtaga erforderlig rättelse i debiteringen. Jämväl

må, om någon av överståthållarämbetet befrias från honom påförda

stadsutskylder på den grund, att annan person bort uppföras till utgörande

av desamma, överståthållarämbetet, efter vederbörandes hörande,

överflytta skattskyldigheten på denne.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå

meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

7

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av §§ 11 och 50 i förordningen den 21 mars

1862 om landsting.

Härigenom förordnas, att §§ 11 och 50 i förordningen den 21 mars

1862 om landsting skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 11-

Nedannämnda personer må, med hänsikt till deras ämbets- eller

tjänstemannaställning, icke vara landstingsmän, nämligen: landshövding,

landssekreterare, landskamrerare och allmän åklagare samt landstingets

egna tjänstemän och betjänte.

§ 50.

Genom Konungens befallningshavande skall senast den 15 februari

till landstingets ordförande överlämnas av landskontoret för nästföregående

år upprättad fullständig redovisning över länets uppbörd av

landstingsmedlen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå

meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

Utdrag ur protokollet öve)'' civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12

mars 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsminstern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:

I. Katt att vidtaga rättelse i debitering'' av kommuiialutskylder.

Hos Kungl. Maj:t har överståthållarämbetet i skrivelse den 24 augusti

1917 gjort framställning om ändring av gällande kommunallagstiftning

i visst avseende.

Sedan livförsäkringsbolaget Kronan blivit för år 1914 påfört kommunalutskylder

för fastigheten nr 5 i kvarteret Edelman större i Stockholm

med 1,561 kronor 15 öre, har överståthållarämbetet på anförda

besvär i resolution den 5 juni 1915 yttrat att, enär, enligt vad upplyst

blivit, A. Alexanderson å exekutiv auktion i februari månad år 1914 inköpt

och den 19 därpå följande mars tillträtt här ifrågavarande fastighet

samt vid dessa förhållanden och med tillämpning av §§ 2 och 40 i förordningen

om kommunalstyrelse i Stockholm, Alexanderson men icke

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 194. 9

livförsäkringsbolaget bort för samma år påföras kommunalutskylder för

fastigheten, prövade överståtliållarämbetet lagligt undanröja den överklagade

debiteringen samt förordna, att utskylderna skulle påföras

Alexanderson.

Kammarrätten, där Alexanderson anförde besvär, fann enligt utslag

den 6 juli 1916 icke skäl att göra ändring i överståthållarämbetets

resolution.

Regeringsrätten, varest Alexandersson fullföljde talan, bär enligt utslag

den 2 februari 1917, enär vid den enligt § 45 förordningen om kommmunalstyrelse

i Stockholm verkställda debiteringen av kommunalutskylder

för år 1914 de å ifrågavarande fastighet belöpande utskylder icke

debiterats Alexanderson samt dessa utskylder icke lagligen kunnat därefter

påföras honom, funnit skäligt att med bifall till de av Alexanderson

anförda besvären befria honom från utgörande av nämnda utskylder.

I sim nyss omförmälda skrivelse har överståtliållarämbetet anfört,

att av det refererade utslaget framginge, att myndighet, hos vilken besvär

över oriktig debitering av kommunalutskylder anföras, författningsenligt

icke äger att vid bifall till besvären överflytta utskylderna på

annan person, som befinnes hava bort påföras desamma. Då detta syntes

överståtliållarämbetet innebära ett missförhållande, som kunde medföra

rätt avsevärda förluster i skatt för kommunen, hade ämbetet ansett

sig böra hos Kungl. Maj:t framhålla önskvärdheten av att en ändring

i förevarande hänseende komme till stånd. Ifrågavarande missförhållande

vore så mycket större som, då frågan gällde fastställandet

av den kommunala skattskyldigheten för fastighet, misstag åtminstone

i Stockholm icke kunde undvikas. Debiteringen av kommunalutskylder

och i samband därmed fastställandet av berörcla skattskyldighet ägde

nämligen därstädes rum i början av året efter det, å vilket utskylderna

belöpte, och skulle därvid utskylder för fastighet enligt av regeringsrätten

meddelade beslut påföras den, som vid nästföregående års utgång var

ägare till fastigheten. Debiteringsförrättaren hade vid denna tidpunkt

genom föregående års mantalslängder uppgift å fastighetsägarna vid

samma års början, men saknade varje officiell kännedom om därefter

inträffade förändringar i äganderätten. Sådan erhölles av honom först

ett par månader efter debiteringens avslutande, då mantalslängden för

det nya året till honom överlämnades. Den av överståthållarämbetet

anmärkta olägenheten syntes lämpligen kunna undanröjas därigenom,

att åt myndighet, hos vilken klagan över oriktig debitering av kommunalutskylder

skulle föras, medgåves rätt att i förekommande fall överflytta

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 173 käft. (Nr 194.)

f

överst&t
hållar
ämbetet.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

utskylderna å rätt person, liksom kammarrätten, jämlikt'' 59 § i förordningen

om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering, ägde

överflytta taxering, då sådan påförts orätt person.

Kammar- I avgivet utlåtande den 22 november 1917 har kammarrätten an
ratten.

fort, att enligt dess mening det av överståthållarämbetet anmärkta missförhållandet

borde undanröjas på det sätt ämbetet föreslagit.

Gällande Det av överståthållarämbetet påpekade missförhållandet torde vara

lagstiftning. ay ^en allvarliga beskaffenhet, att åtgärder snarast böra vidtagas för

att få detsamma avlägsnat på sätt överståthållarämbetet ifrågasatt.

Men det synes, som om åtgärderna icke böra inskränkas till att

åvägabringa en bättre ordning i förevarande avseende allenast inom

Stockholms stad. Motsvarande åtgärder torde böra vidtagas även beträffande

övriga kommuner inom riket. Att behovet av gällande lagstiftnings

fullständigaude i angivna hänseende torde i samma grad föreligga

även för kommunerna utom Stockholms stad lärer framgå av följande

redogörelse för gällande lagstiftning på hithörande område.

Den lagstiftning, varom här är fråga, innefattas i förordningen den

21 mars 1862 om kommunalstyrelse på landet, förordningen den 21

mars 1862 om kommunalstyrelse i stad och förordningen den 23 maj

1862 om kommunalstyrelse i Stockholm.

Förordningen den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse

på landet.

Sedan utgifts- och •inkomstförslagen inom kommunen blivit av kommunalstämman

fastställda, skola de överlämnas till kommunal nämnden^

som därefter ombesörjer upprättande av ordentlig debiterings- och uppbördslängd

(§ 63). Denna längd, uppgjord enligt fastställt formulär,

skall, bland annat, upptaga varje skattskyldig till namn och bostad, antalet

av de hos honom mantalsskrivna personer, taxeringsvärdet å fast

egendom, särskilt å varje slag därav, beräknade inkomsten av varje

särskilt slag av fastighet samt av kapital och arbete ävensom beloppet

av den skattskyldige i förhållande till sådan inkomst eller efter annan

grund påförda kommunalutskylder (§ 64).

Debiterings- och uppbördslängden skall tillställas kommunalstämmans

ordförande, vilken genom kungörelse, som uppläses från predikstolen i

församlingens kyrka, giver tillkänna, att längden å angiven ort hålles

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

för granskning? tillgänglig under fjorton dagar, räknade från dagen för

kungörelsens avkunnande; börande efter förloppet av dessa fjorton dagar

kommunalstämma hållas, ovillkorligen inom utgången av december

månad, och å densamma längden företagas till justering samt en var

skattskyldig lämnas tillfälle att mot längden göra de anmärkningar, till

vilka han funnit fog (§ 65).

Kommunalstämman åligger att över de anmärkningar, som då mot

längden framställas, genast besluta och i längderna låta införa därvid

godkända ändringar, varefter längden återlämnas till kommunalnämnden,

vilken det åligger att utfärda behöriga debetsedlar och tillställa de

skattskyldiga dessa inom utgången av nästföljande januari månad (§ 66).

Enligt praxis må kommunalstämma ej i annan ordning ändra upprättad

debiterings- och uppbördslängd.

Den bland kommunens till utskyld förpliktade medlemmar, som försummat

att i härovan angiven ordning framställa anmärkning mot längden,

i vald honom rörer, må ej vidare däröver föra klagan. Har han

framställt anmärkning, men den ej blivit godkänd, äger han däremot

anföra besvär i den ordning § 75 stadgar (§ 69).

Enligt praxis synes längden i allmänhet anses i kommunalt beskattningsavseende

bindande emot kommunen, även om person, som bort

där uppföras såsom skattskyldig, icke blivit där uppförd eller som, om

han uppförts, blivit upptagen lägre än vederbort.

Medlem av kommunen, som åt kommunalstämmans beslut uti kommunens

gemensamma angelägenheter ej nöjes, äger rätt att under vissa

förutsättningar däruti söka rättelse genom besvär, vilka böra till Konungens

befallningshavande ingivas inom trettio dagar efter det tillkännagivande

om verkställd justering av det över beslutet förda protokoll enligt § 23

ägt rum. (§ 75.)

Grundas besvären därpå, att klagandens enskilda rätt blivit genom

beslutet kränkt, och varda besvären godkända, gäller rättelsen till förmån

för den som klagade (§ 76).

I Konungens befallningshavandes utslag må, där ej för vissa frågor

annan ordning uttryckligen är stadgad, ändring sökas hos Kungl. Maj:t

senast före klockan tolv å trettionde dagen efter delfåendet. (§ 77.)

Förordningen den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse i stad.

Sedan magistraten vidtagit de förändringar i utgifts- och inkomstförslagen

för staden, vartill allmänna rådstugans eller stadsfullmäktiges

beslut föranleda, låter magistraten upprätta vederbörlig debiterings- och

uppbördslängd (§ 63).

(

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

I § 64 meddelas bestämmelser om debiterings- ock uppbördslängdens

innehåll, i huvudsak lika lydande med de i § 64 förordningen om

kommunalstyrelse på landet meddelade.

Sedan debiterings- och uppbördslängden blivit upprättad, låter magistraten,

genom offentligt anslag och i vederbörliga tidningar, kungöra, att

längden under fjorton dagar finnes på rådhuset eller annat offentligt

ställe att tillgå, på det att de skattskyldiga må kunna därav taga kännedom

(§ 66).

Anmärkning mot längden skall, under loppet av den i § 66 utsatta

tid, ingivas till magistraten, som har att över framställd anmärkning

meddela utslag (§ 67).

Den bland stadens till stadsutskyld förpliktade medlemmar, som försummat

att, inom den i § 66 bestämda tid, hos magistraten anmäla

anmärkning mot debiterings- och uppbördslängden, i vad den honom

rörer, äger vidare ej rätt att däröver föra klagan. Har han framställt

sådan anmärkning, men den ej blivit godkänd, må han däreihot anföra

besvär i den ordning § 76 stadgar (§ 68).

Efter det debiterings- och uppbördslängden i ovan stadgad ordning

blivit slutligen granskad, utfärdar drätselkammaren debetsedlar och

verkställer uppbörd på den tid, varje stad kan finna för sig lämplig

(§ 69).

Medlem av stadskommun, som åt allmänna rådstugans eller stadsfullmäktiges

beslut uti stadens gemensamma angelägenheter ej nöjes,

äger rätt att under vissa förutsättningar däruti söka rättelse genom

besvär, vilka böra till Konungens befallningshavande ingivas inom tjugu

dagar efter det klaganden av beslutet erhöll del. Klaganden skall anses

hava av beslutet erhållit del den dag, då det i föi''eskriven ordning offentliggjordes

(§ 76).

§ 7 7 innehåller i sak detsamma som § 7 6 förordningen om kommunalstyrelse

på landet och § 78 motsvarar § 77 i nämnda förordning.

Förordningen den 23 maj 1862 om kommunal styrelse i

Stockholm.

Sedan utgifts- och inkomststat blivit av stadsfullmäktige fastställd

samt uttaxering av vissa belopp för särskilda behov beslutats, giva stadsfullmäktige

överståthållarämbetet del därav, varefter bemälda ämbete

låter genom kronouppbördsverket förrätta debiteringen enligt senaste bevillningstaxeringslängd

(§ 45).

En var, som förmenar sig vara till befrielse från eller nedsättning

i påförda stadsutskylder berättigad, äger att i debiteringen söka ändring

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 194.

13

hos överståthållarämbetet genom besvär, vilka före klockan tolv å sextionde

dagen ifrån den, då enligt utfärdad kungörelse debetsedeln fått

av honom avhämtas, böra till bemälda ämbetes kansli ingivas (§ 48).

Om besvär över överståthållarämbetets utslag i fråga, som avses i

§ 48, stadgas i § 7 av det för Stockholms stad gällande uppbördsreglemente

den 23 juli 1908.

*

Med avseende å samtliga kommunallagarnas tillämpning gäller, att Dopartemontspraxis

gått i den riktning, att då debiteringslängden visat sig behöva ohefenändras

med anledning därav, att den bevillningstaxering, som legat till

grund för densamma, blivit ändrad eller upphävd, sådan ändring medgivits,

fastän det i kommunallagarna stadgade förfaringssätt för ändringa

vinnande icke blivit iakttaget. En person, som efter besvär fått sin

taxering inom kommunen upphävd eller nedsatt, har ansetts berättigad

att utan vidare erhålla motsvarande eftergift i sin på taxeringen grundade

kommunala skattskyldighet.

Däremot har, såsom av det redan anförda lärer framgå, praxis, med

hänsyn därtill att uttryckliga lagbestämmelser om medgivande av dylik

befogenhet saknas, underkänt myndigheternas befogenhet att vid prövning

av besvär däröver, att någon påförts kommunalutskylder, som rätteligen

skolat påföras en annan, besluta om skattskyldighetens överflyttande på

den sistnämnda. Följden härav måste i många fall bliva den för rättskänslan

sårande och för kommunen förlustbringande, att personer till

ett större eller mindre antal kunna på grund av omständigheter, som

ofta icke kunna förebyggas, undgå att till täckande av kommunens

behov lämna det bidrag, som rätteligen bordeav dem utkrävas. Det

synes vara nödvändigt, att genom uttryckliga bestämmelser i lagstiftningen

ett sådant missförhållande undanröjes. Jag har med hänsyn

härtill och med föranledande av den av överståthållarämbetet i ärendet

gjorda framställningen låtit utarbeta förslag till vissa tilläggsbestämmelser,

avsedda att inrymmas i de tre kommunallagarna och åsyftande att

tillerkänna vederbörande myndigheter, som hava att pröva besvär över

debitering av kommunalutskylder, rätt att vidtaga rättelser i debiteringen

i viss vidsträcktare omfattning än lagstiftningen i sin nuvarande

avfattning uttryckligen medgiver. Vid de nya bestämmelsernas avfattning

har hänsyn tagits till vad som på motsvarande område är stadgat

i fråga om skattskyldighet till staten och som inrymmes i 59 § förordningen

den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet

vid taxering. Det av mig framlagda förslaget går således något

längre än vad överståthållarämbetet för sin del ifrågasatt.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

Förordningen

om kommunalstyrelse

på

landet.

II. Tillägg med anledning av ändring i 1 kap. 1 § rättegångsbalken.

På sätt framgår av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

för den 27 oktober 1916 framlade dåvarande chefen för justitiedepartementet

nämnda dag förslag .till lag om ändrad lydelse av 1 kap.

1 och 2 §§ rättegångsbalken, innnefattande bestämmelser om sättet för

val av nämndeman i stad, som lyder under landsrätt, och anförde departementschefen

därvid, att de föreslagna stadgandena påkallade, att

till § 8 i förordningen om kommunalstyrelse i stad gjordes ett tillägg,

varigenom hänvisades till vad som vore särskilt stadgat om val av

nämndemän. Sedan sagda förslag genom proposition förelagts 1917

års riksdag till antagande, tillkännagav riksdagen i skrivelse den 25

april 1917, att riksdagen, med förklarande att nämnda proposition icke

kunnat i oförändrat skick av riksdagen godkännas, för sin del antagit

förslag till lag om ändrad lydelse av 1 kap. 1 § rättegångsbalken. I

enlighet med riksdagens beslut utfärdades sedermera lag i ämnet den 7

maj 1917. Jämväl den sålunda beslutade lagen påkallar tillägg till § 8

i förordningen om kommunalstyrelse i stad, och har jag i anledning därav

låtit utarbeta erforderligt förslag till ändring av samma paragraf.

III. Ändringar med anledning av den nya fögderiförvaltningsorganisationen.

I § 41 av förordningen om kommunalstyrelse på landet stadgas

förbud för, bland andra tjänstemän, kronofogde och länsman att vara

ledamöter i kommunalnämnd.

Sedan i och med genomförandet av den vid nästlidet års riksdag

beslutade omorganisationen av fögderiförvaltningen kronofogdetjänstema

indragits, saknas anledning att för kronofogde bibehålla nämnda förbud.

Detta bör däremot fortfarande gälla den tjänsteman, som i den

nya organisationen motsvarar länsmannen, nämligen landsfiskalen, samt

jämväl utsträckas till den nya tjänsteman, landsfogden, som övertagit

vissa av kronofogdens bestyr, däribland åklagartalan i vissa brottmål.

Då det är nyssnämnda båda tjänstemäns ställning såsom åklagare,

som anses utgöra hinder för dem att vara ledamöter i kommunalnämnd,

samt det för viss ort kan finnas annan, särskilt förordnad allmän

åklagare, exempelvis i köping, för vilken tjänsteman torde böra gälla

enahanda förbud, synes sådan ändring i ovan nämnda stadgande böra

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194. 15

böra vidtagas, att detsamma i nu förevarande avseende kommer att i

allmänhet gälla för allmän åklagare i orten.

En bland förutsättningarna för den vid nästlidet års riksdag beslutade

omorganisationen av fögderi förvaltningen utgjorde åstadkommande

av en effektiv kontroll över landsfiskalernas verksamhet. Bestämmelser

i sådant syfte hava ock i sammanhang med reformens genomförande

meddelats i huvudsaklig överensstämmelse med vad i propositionen rörande

omorganisationen i nämnda hänseende föreslagits.

Sålunda har i avseende å landsfiskalernas handhavande av på deras

indrivning beroende kommunalutskylder m. m. genom § 2 i den s. k.

restindrivningsförordningen den 14 december 1917 (sv. förf.-saml. nr

916) föreskrivits bland annat, att samtidigt med det framställning hos

utmätningsman å landet sker om indrivning av vid uppbördsstämma

restförda kommunalutskylder, vederbörande uppbördsman har att härom

till Kungl. Maj:ts befallningshavande lämna skriftlig anmälan med uppgift

om restlängdens slutsumma.

Häremot svarande bestämmelser torde böra inrymmas i § 70 av

förordningen om kommunalstyrelse på landet, vilken innefattar föreskrifter

rörande framställning om restindrivning.

De personer, som med hänsikt till sin ämbets- eller tjänstemannaställning

icke må vara landstingsmän, äro jämlikt § 11 i förordningen

den 21 mars 1862 om landsting bland andra kronofogde, länsman och

allmän åklagare.

Av förut angivna skäl bör det sålunda stadgade förbudet nu, i

stället för kronofogde och länsman, gälla landsfogde och landsfiskal.

Då emellertid såväl landsfogden som landsfiskalen är allmän åklagare

och förevarande stadgande redan inrymmer förbud för sådan åklagare

att vara landstingsman, torde landsfogde och landsfiskal ej behöva

särskilt omnämnas bland personer, vilka förbudet skall gälla.

Enligt § 50 i förordningen om landsting skall den 1 maj fullständig

redovisning över uppbörden av landstingsmedlen till Kungl. Maj:ts

befallningshavande avlämnas för att till landstingets ordförande insändas,

varjämte de nämnda dag utestående rester skola på enahanda sätt inom

den 1 september redovisas.

Denna redovisning har under fögderiförvaltningens hittillsvarande

organisation tillgått sålunda, att kronofogdar och magistrater såsom uppbördsredogörare

till länsstyrelsen insänt särskilda räkningar över lands
-

Förordningen

om landsting.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

tingsmedlen, nämligen dels en i sammanhang med avlämnandet av första

balansrelationen före den 15 maj, omfattande närmast föregående tidrymd

1 maj—30 april, dels ock en omedelbart efter den 1 september, avseende

redovisning för den 1 maj utestående rester, varefter dessa räkningar,

med eller utan sammandragsräkning, av länsstyrelsen översänts

till landstingets ordförande.

Efter den omläggning av länens uppbörds- och redovisningsväsende,

som ägt rum i samband med fögderiförvaltningens omorganisation, kan

nyss angivna redovisningsordning icke användas, enär kronofogdarnas

bestyr såsom uppbördsredogörare icke i sin helhet överflyttats på landsfiskalerna.

Dessa skola nämligen taga befattning med indrivningen och

redovisningen av uppbörden för sina distrikt endast till den del, densamma

efter uppbördens upphämtande genom postverket återstår ogulden,

och redovisningen av uppbörden i dess helhet är numera i stället överflyttad

på landskontoret såsom uppbördsredogörare för länet.

En ändring i formerna för redovisningen av landstingsmedlen är

sålunda erforderlig. Vid övervägande av frågan, huru redovisningen

lämpligen bör ordnas, har det synts mig, att landstingets intressen skulle

bliva fullt tillgodosedda genom att landskontoret för kalenderår inom den

15 nästföljande februari avgiver fullständig räkning över länets hela

uppbörd av landstingsmedel, avfattad i överensstämmelse med det genom

kungörelsen den 21 december 1917 med föreskrifter angående medelsförvaltningen

i länen för sådan räkning fastställda formulär.

Bestämmelsen, att redovisning skall lämnas den 1 maj, har tillkommit

på en tid, då uppbördsåret löpte från och med den 1 maj ena året

till samma dag nästföljande år. Sedan numera uppbördsåret sammanfaller

med kalenderåret och uppbörden även sker under beskattningsåret,

torde anledning saknas att bibehålla redovisningen den 1 maj för

den förflutna tiden 1 maj—30 april. En sådan redovisning synes

snarare vara till olägenhet vid upprättandet av landstingets räkenskaper,

i det att dessa skola omfatta kalenderår samt en räkning för nämnda

tidsperiod således icke direkt utan först efter sammanställning med räkningen

för närmast föregående samma tidsperiod kan användas vid räkenskapens

uppgörande. Icke heller lärer landstinget hava behov av redogörelse

inom den 1 september för den 1 maj utestående rester. Skulle

landstinget för uppgörande av sin inkomst- och utgiftsstat anse sig behöva

känna, i vad mån resterna influtit, kan underrättelse härom vida

enklare vinnas genom att länsstyrelsen på framställning till landstinget

utanordnar innestående tillgängliga medel eller lämnar uppgift om beloppet

av sådana medel.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 194.

17

Några övergångsstadganden synas i förevarande fall icke vara av

behovet påkallade.

Departementschefen nppläste härefter förslag till

a) lag angående ändrad lydelse av §§ 41, 69, 70 och 76 i förordningen

den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse på landet;

b) lag angående ändrad lydelse av §§ 8, 67, 68 och 77 i förordningen

den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse i stad;

c) lag angående ändrad lydelse av § 48 i förordningen den 23 maj

1862 om kommunalstyrelse i Stockholm; samt

d) lag angående ändrad lydelse av §§ 11 och 50 i förordningen

den 21 mars 1862 om landsting;

samt hemställde, att Kungl. Maj:t täcktes i proposition föreslå riksdagen

att antaga de anmälda förslagen.

Till denna av statsrådets övriga medlemmar biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t, Konungen

lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle

till riksdagen avlåtas.

Ur protokollet:

Conr. Falkenberg.

Departe
ments
chefens
hemställan.

bihang Ull riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 173 käft. (Nr 194.)

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1918:229 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts ■ proposition angående ändrad lydelse av §§ 41, 69, 70 och 76 i förordningen den 21 mars 1862 om kommunals s. 14 i texten
  2. KU 1918:14 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maf.ts proposition angående ändrad lydelse av §§ 41, 69, 70 och 76 i förordningen den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse på lande s. 1 i texten