Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m

1918-02-15 · 91 sidor, varav 79 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 79 av 91 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:213, Med förslag till lag med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds nåd. proposition nr 213.

1

Nr 213.

Kungl. Maj ds nådiga proposition till riksdagen med förslag till lag

med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring

m. m.; given Stockholms slott den 2 april 1918.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag med vissa ändrade bestämmelser

mot oskälig hyresstegring m. m.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Eliel Löfgren.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 189 käft. (Kr 213.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Knngl. Maj:ta nåd. proposition nr 213.

Förslag

till

Lag

med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstcgring in. m.

Lagens tillämplighetsområde.

1 §•

1. Denna lag äger tillämpning inom område, där lagen med vissa

bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m. den 25 maj 1917 är

gällande vid denna lags ikraftträdande. Dock må Konungen härifrån

kunna medgiva undantag, såframt den myndighet, som utövar kommunens,

köpingens eller municipalsamhällets beslutanderätt, därom gör framställning,

för vilken avgivits minst två tredjedelar av de i beslutet deltagandes

röster.

2. Konungen äger ock förordna, att lagen skall tillämpas i annan

kommun eller köping eller annat municipalsamhälle, än som i 1 mom.

sägs, försåvitt där i större utsträckning förekommer uthyrning av omöblerade

lägenheter för bostads-, affärs- eller annat ändamål. Sådant

förordnande varder ej meddelat, innan den myndighet, som utövar kommunens,

köpingens eller municipalsamhällets beslutanderätt, yttrat sig i

frågan.

Om hyresnämnd.

2 §.

1. För område, där denna lag äger tillämpning, skall finnas en

hyresnämnd. Den myndighet, som utövar kommunens, köpingens eller

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

3

municipalsamhällets beslutanderätt, äge dock bestämma, att inom området

skola inrättas flera hyresnämnder, envar för viss del av området.

2. Hyresnämnd består av ordförande och fyra ledamöter. För

ordföranden såväl som för ledamöterna skola finnas suppleanter minst

till motsvarande antal.

3. Ordförande och suppleant för honom, vilka vad angår hyresnämnd

i stad skola vara lagfarna, förordnas av Konungens befallningshavande

för viss tid, Konungens befallningshavande obetaget att när

som helst återkalla förordnandet. Samma person må förordnas till ordförande

eller suppleant för ordförande i flera hyresnämnder.

4. De fyra ledamöterna och deras suppleanter utses av den myndighet,

som utövar kommunens, köpingens eller municipalsamhällets beslutanderätt,

att tjänstgöra tills vidare eller viss tid. Av dessa ledamöter

och suppleanter skola två ledamöter och suppleanter för dem äga

eller förvalta till uthyrning avsedd fastighet. Övriga två ledamöter och

suppleanter för dem, vilka ej må äga eller förvalta fastighet, som nyss

sagts, skola äga kännedom om ortens hyresmarknad och åtminstone den

ene ledamoten och minst en suppleant särskilt om de mindre bemedlades

bostadsförhållanden. T övrigt skall om valbarhet till hyresnämnd, så

ock om rätt för den, som blivit vald, att avsäga sig uppdraget gälla vad

i enahanda avseenden är stadgat i fråga om hälsovårdsnämnd.

5. Stadsläkare och bostadsinspektör, där sådan finnes, äga att

närvara vid hyresnämnds sammanträden, om vilka underrättelse skall

meddelas dem i god tid förut, samt att deltaga i överläggningarna men

ej i besluten. De hava att tillhandagå hyresnämnd med det tjänstebiträde,

som av nämnden påkallas.

3 §•

1. Vid handläggning hos hyresnämnd av frågor, om vilka i 6, 7,

8 och 11 §§ sägs, skall beträffande jäv mot nämndens ordförande och

ledamöter i tillämpliga delar gälla vad allmän lag stadgar om domarjäv.

2. Hyresnämnd må ej fatta beslut med mindre den är fulltalig.

Som beslut gäller den mening, som efter jämkning, där sådan erfordras

och kan ske, omfattas av mer än halva antalet av de röstande. Finnes

ingen sådan mening, gäller den, som erhållit flera röster än någon annan,

eller, därest två sådana meningar finnas, den som efter förnyad omröstning

mellan dem erhåller de flesta rösterna. Har var röstande sin mening,

gäller ordförandens.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung], Maj:ts nåd. proposition nr 213.

3. Ej må hyresnämnd till avgörande företaga ärende, med mindre

parterna beretts tillfälle att yttra sig inför nämnden eller parts hörande

uppenbarligen är obehövligt.

4. Finner nämnden, att dess beslut på grund av förelupet förbiseende

eller meddelade oriktiga eller missvisande upplysningar blivit i

avsevärd mån felaktigt, eller att omständigheter tillkommit, som bragt

ärendet i ett väsentligt ändrat läge, äge nämnden att förordna om den

rättelse, som därav må föranledas.

5. Vid hyresnämnds sammanträde föres protokoll, upptagande

nämndens beslut; och skall riktigheten av detta protokoll granskas så

snart ske kan och senast inom tio dagar. Så snart dylik granskning

skett, skall protokollet vara tillgängligt för allmänheten. Sker ej granskningen

genast, skall besked om nämndens beslut omedelbart lämnas part,

som sådant begär.

4 §‘

De uppgifter, som lämnas hyresnämnd vid handläggning av frågor,

om vilka i 6, 7 och 8 §§ förmäles, må ej mot vederbörande uppgiftslämnares

önskan upptagas i nämndens protokoll eller skrivelser i vidare

mån, än som för avfattande av nämndens beslut är oundgängligen erforderligt.

Ej heller må de i annan mån av nämndens ordförande, ledamöter

eller tjänstemän yppas.

5 §•

Frågor om tjänstebefattningar hos hyresnämnd, om gottgörelse till

nämnden och dess tjänstemän samt om anvisande av övriga för nämndens

verksamhet erforderliga medel avgöras av den myndighet, som utövar

kommunens, köpingens eller municipalsamhällets beslutanderätt. I enahanda

ordning må instruktion för hyresnämnd antagas.

Om hyresbelopp och uppsägning av hyresavtal.

6 §.

1. Fordras för omöblerad lägenhet, vartill i denna lag räknas

jämväl omöblerat rum, som är uthyrt eller avsett att uthyras av husägaren

eller annan, högre hyra, än den, som enligt senast gällande hyresavtal

varit för lägenheten betingad, ankommer med nedan angivna

inskränkning på hyresnämnden att, efter framställning av hyresvärd,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kung!. Majds nåd. proposition nr 213. 5

hyresgäst eller hyressökande, eller där nämnden eljest finner anledning

därtill, pröva, huruvida det fordrade beloppet med hänsyn till ej mindre

lägenhetens beskaffenhet än även omkostnaderna för fastigheten och förhållandena

i övrigt är att anse såsom oskäligt samt att i sådant fall

fastställa den lägre hyra, varje gång för högst ett år, som nämnden

finner skälig. Lag samma vare, där hyresavtal träffas om omöblerad

lägenhet, innefattande höjning av hyran utöver senast gällande hyresbelopp,

så ock där sådant avtal träffats efter det lagen den 25 maj 1917

med vissa bestämmelser mot oskälig hyresstegring in. m. blivit gällande

för det område, där fastigheten ligger. Skall hyresvärd enligt hyresavtalet

besörja lägenhetens uppvärmning eller tillhandahålla varmvatten

till densamma, åligger det nämnden att särskilt bestämma ersättningen

för envar sådan förmån att utgå med visst belopp eller efter grund, som

nämnden finner skälig.

2. Överstiger hyra för lägenhet, som varit uthyrd för tid före den

1 oktober 1915, den före sagda dag senast gällande hyran med högst 15

procent, må sådan hyresförhöjning icke upptagas till prövning av hyresnämnden,

med mindre nämnden med hänsyn till lägenhetens uppenbart

mindervärdiga beskaffenhet finner synnerliga skäl tala därför. Finner

nämnden med hänsyn till särskilda förhållanden inom dess verksamhetsområde,

att angivna gräns bör fastställas till annan procentsats än 15

procent, äge nämnden därom förordna.

3. Hyresnämnds prövning må ej heller avse hyresbelopp, som till

betalning förfallit före den dag, då framställning om hyresreglering gjorts

hos nämnden, eller, där nämnden eljest företager reglering, före den dag,

då hyresvärden erhållit meddelande, att fråga väckts om företagande av

reglering.

4. Under hyra inbegripes varje vederlag, i penningar eller vad det

är, som av hyresvärden eller till hans förmån för upplåtelsen betingas.

5. Har hyresnämnd för viss tid fastställt hyra för lägenhet, gälle

avtal, däri högre hyra för lägenheten betingats, såsom om hyran för

nämnda tid överenskommits för det fastställda beloppet.

7 §•

Har hyresavtal om omöblerad lägenhet, vilket även omfattar vare

sig uppvärmning av lägenheten eller tillhandahållande av varmvatten,

träffats för längre tid än ett år, och har efter dess ingående sådan

stegring av bränslekostnaderna inträtt, att överenskommen hyra, till den

del denna får anses hava vid avtalets träffande avsett ersättning för an
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. May.ts nåd. j?ropositio>i nr 213.

givna förmåner, befinnes icke längre utgöra skälig gottgörelse därför, äger

hyresnämnden, varje gång för högst ett år av den återstående avtalstiden,

fastställa, vad som därutöver skäligen må tillkomma hyresvärden, börande

därvid särskilt bestämmas ersättning för uppvärmning samt för beredning

av varmvatten. Hyresgästen vare dock berättigad att inom åtta

dagar efter delfåendet av sådant beslut uppsäga avtalet att upphöra å

den fardag, som inträffar närmast efter en månad från delfåendet. För

hyresnämnds prövning enligt denna paragraf gälle i tillämpliga delar

bestämmelserna i 6 § 3 mom.

8 §•

1. Uppsägning från hyresvärds sida av hyresavtal om omöblerad

lägenhet vare utan verkan, med mindre hyresgästen avgivit skriftlig,

uttrycklig försäkran, att han är villig att låta avtalet upphöra, eller

hyresnämnden lämnat sitt samtycke till densamma eller fall föreligger,

som enligt bestämmelserna i 3 kap. 21—24 §§ av lagen den 14 juni

1907 om nyttjanderätt till fast egendom berättigar till uppsägning. Har

hyresnämnd för viss tid av högst ett år lämnat hyresgäst medgivande

att överlåta lägenheten till annan, skall detta medgivande äga samma

verkan, som om det lämnats av hyresvärden.

2. Har ifråga om omöblerad lägenhet träffats skriftligt hyresavtal,

avsett att utan uppsägning upphöra å viss dag, \«nre dock så ansett,

som om avtalet träffats under förbehåll, att detsamma efter avtalstidens

slut, så framt uppsägning icke skett, skall förlängas för ytterligare lika

lång tid, dock varje gång för högst ett år. För ty fall gälle i fråga om

uppsägningstidens längd vad för motsvarande fall finnes stadgat i 3 kap.

4 § sista stycket av lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt till fast

egendom.

3. Samtycke till uppsägning av hyresavtal kan, om ej särskilda

skäl annat föranleda, av hyresnämnd lämnas, endast där hyresvärd ingivit

framställning därom minst 20 dagar före den dag, då uppsägning

sist kan ske. Har nämnden icke senast å nämnda dag fattat beslut i

ärendet, skall samtycke till uppsägningen anses förvägrat. Dock må

framställning om samtycke till sådan uppsägning, som avses i 133 § utsökningslagen,

kunna senast den dag, då uppsägning sist kan ske, ingivas

till hyresnämnden, vilken det åligger att snarast besluta i ärendet.

4. Ej må hyresnämnd vägra samtycke till uppsägning av hyresavtal,

då fråga är om lägenhet, som varit uthyrd för tid före den 1

oktober 1915, där hyresvärden med uppsägningen allenast avsett att er
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

7

hålla eu hyresfolk öfning av högst 15 procent eller annan av nämnden

jämlikt 6 § andra momentet fastställd procentsats utöver den för tiden före

angivna dag senast betingade hyran, med mindre nämnden med hänsyn

till lägenhetens uppenbart mindervärdiga beskaffenhet finner synnerliga

•skäl tala därför. Ej heller må samtycke vägras till sådan uppsägning

av hyresavtal, som avses i 133 § utsökningslagen, därest i hyresavtalet

betingade villkor finnas till skada för ny ägare i avsevärd mån avvika

från i hyreskontrakt inom orten gängse bestämmelser.

5. 1 varje fall, där hyresnämnds samtycke till uppsägningen

grundas allenast därpå, att nämnden funnit hyresvärdens anspråk på

högre hyra eller eljest förbättrade hyresvillkor höra upptagas till prövning,

skall vid samtycket fästas det villkor, att innehavaren av lägenh.

eten beredes tillfälle att, inom viss, av hyresnämnden förelagd kortare

tid, träffa avtal om lägenhetens fortsatta förhyrning med den ändring

av hyresvillkoren, som av nämnden fastställts eller må kunna komma

att fastställas.

6. Finner nämnden sig icke böra lämna begärt samtycke till uppsägning,

må i intet fall hyresavtal därigenom anses förnyat för längre

tid än varje gång högst ett år.

7. Där för lägenhet, som omfattar högst fyra rum, kök däri inbegripet,

och helt eller delvis är avsedd till bostad, hyran enligt avtalet

skall erläggas i förskott för längre tid än en månad, berättigar underlåtenhet

härutinnan icke till uppsägning, så länge hyresgästen sist å

andra söckendagen av varje månad till fullo erlägger den på samma månad

belöpande hyran.

8. Vid prövning av uppsägning skall hyresnämnd beakta ej mindre

de av hyresvärden för uppsägningen anförda skäl än även, i vilken mån

uppsägningen medför svårighet för hyresgästen att erhålla lämplig lägenhet

å tid, därtill hyresavtalet uppsagts.

9 § "

1. Vad i 6 och 8 §§ stadgats skall ej gälla beträffande lägenhet,

som icke den 25 maj 1917 eller tidigare varit tagen i bruk.

2. Ej heller skall vad i 6 och 8 §§ stadgats gälla sådan lägenhet,

som upplåtits till annat ändamål än bostad, och för vilken hyran

vid denna lags ikraftträdande utgår med minst 2,000 kronor för år.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kiingl. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

Om skyldighet att hörsamma hyresnämnds bud.

10 §.

1. Envar, som inom hyresnämnds verksamhetsområde för egen eller

annans räkning uthyr eller uthyrt omöblerad lägenhet, likasom envar hyresgäst

eller hyressökande inom området vare, på hyresnämnds kallelse, skyldig

att personligen eller, där nämnden finner sådant utan olägenhet kunna

ske, genom befullmäktigat, i saken kunnigt ombud inställa sig inför nämnden.

Sådan kallelse, i vilken må utsättas vite för uteblivande från och

med två till och med etthundra kronor, skall delgivas i god tid förut

och senast dagen före den, då inställelse skall ske.

2. Lägenheter inom hyresnämnds verksamhetsområde, uthyrda

eller avsedda att uthyras, skola, på nämndens anfordran, av hyresvärden

eller hyresgästen hållas tillgängliga för nämnden.

3. Ägare och förutvarande ägare av fastighet inom hyresnämnds

verksamhetsområde vare pliktiga att, då hyresnämnd det begär, i den ordning

nämnden angiver lämna uppgift angående hyran vid olika tidpunkter

för de inom fastigheten inrymda lägenheterna ävensom de andra uppgifter

angående fastigheten eller hyresförhållandena i övrigt, som nämnden

må påfordra.

Om rivning av byggnader, sammanslagning av lägenheter m. m.

11 §•

1. Utan samtycke av hyresnämnd må byggnad, inrymmande bostadslägenhet,

ej rivas, ej heller i sådan lägenhet företagas ändringsarbete,

som påkallar lägenhetens utrymmande eller är ägnat att leda till

avsevärd höjning av hyran eller åsyftar att sammanslå flera lägenheter

eller att inreda bostadslägenhet eller del därav till annat ändamål, allt

såvida icke åtgärden av vederbörande myndighet prövas vara med hänsyn

till allmän säkerhet eller hälsovård erforderlig.

2. Lägenhet, som, då denna lag vinner tillämpning inom området,

användes till bostad, må ej utan hyresnämnds medgivande tagas i bruk

för annat ändamål; ej heller må utan nämndens medgivande lägenhet

uthyras möblerad, vilken icke vid nyssnämnda tid varit uthyrd i sådant skick.

3. Vid prövning av nu angivna frågor skall hänsyn tagas till de av

hyresvärden för åtgärdens företagande anförda skäl, till åtgärdens inver
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

9

kan på hyresförhållandena i allmänhet i orten samt till svårigheterna för

vederbörande hyresgäster att erhålla andra lämpliga bostäder.

4. Den, som inom område, där denna lag är gällande, till bostad

förhyr omöblerad lägenhet, må icke inom området utan hyresnämndens

samtycke vare sig själv eller genom till hans hushåll hörande person för

samma tid förhyra annan omöblerad bostadslägenhet eller del därav.

Har sådan förhyrning utan nämndens samtycke skett, sedan denna lag

blivit gällande för det område, där lägenheten är belägen, äger nämnden

förklara sådant hyresavtal ogiltigt. Hyresgäst, vilkens hyresavtal sålunda

häves, vare skadeståndsskyldig gentemot hyresvärden, där denne ej ägt

eller bort äga kännedom om hyresgästens obehörighet enligt denna paragraf

att förhyra lägenheten.

5. Över hyresnämnds beslut i fråga, varom i denna paragraf, 1 och

2 mom. förmäles, må klagan föras hos Konungens befallningshavande inom

trettio dagar efter erhållen del av beslutet. I Konungens befallningshavandes

beslut må ändring sökas hos Konungen genom besvär, vilka

skola vara inkomna till civildepartementat inom den tid, som för överklagande

av förvaltande myndigheters och ämbetsverks beslut är bestämd.

•

6. På ansökan av hyresnämnd äge överexekutor meddela handräckning

till återställande av olagligen rubbat förhållande, varom i denna

paragraf förmäles; och gälle därom enahanda bestämmelser, som för det

i 191 § utsökningslagen avsedda fall äro stadgade.

Om skyldighet att anmäla hyresledighet och hyresavtal.

12 §.

Envar, som inom hyresnämnds verksamhetsområde för egen eller

annans räkning uthyr omöblerad lägenhet, är pliktig att hos nämnden

anmäla ej mindre hyresledighets inträde och upphörande med angivande

av senast betingad hyra samt i förra fallet hyresanspråk för förnyad uthyrning

och i senare fallet den vid uthyrningen betingade hyran, än ock

varje med förutvarande hyresgäst träffat avtal om fortsatt hyresupplåtelse

mot höjd hyra, ävenledes med angivande av den förutvarande och den

höjda hyrans belopp. Om tiden och sättet för sådan anmälan förordnas

av nämnden.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 189 höft. {Nr 213.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

Om bostadsförmedling.

13 §.

1. Inom stad, där denna lag äger tillämning, skall med ledning

av de i 12 § omförmälda anmälningar genom hyresnämnden eller annan

kommunal myndighet avgiftsfritt förmedlas uthyrning av omöblerade

.lägenheter, som omfatta högst fyra rum, kök däri inbegripet, och helt

eller delvis äro avsedda till bostad. Vid sådan kommunal bostadsförmedling

skall särskilt eftersträvas att bereda barnrika familjer lämpliga

bostäder.

2. Huru dylik bostadsförmedling närmare skall ordnas, därom beslutes

av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, allmänna rådstugan.

^[Ansvarsbestämmelser.

14 §.

1. Hyresvärd, som med vetskap därom, att hyresnämnd för lägenhet

fastställt visst hyresbelopp, av hyresgäst, hyressökande eller annan

för uthyrning av lägenheten fordrar eller mottager vederlag, i penningar

eller vad det är, till högre värde, straffes med böter från och med femtio

till och med ettusen kronor.

2. Lag samma vare, där hyresvärd vid uthyrning av omöblerad

lägenhet såsom villkor för upplåtelsen avfordrar eller mottager av hyresgäst

eller hyressökande förbindelse, vari denne förklarar sig avstå från

rätten att få hyresbeloppet prövat enligt denna lag eller ock vara villig

att utan hyresnämnds prövning av uppsägning låta avtalet upphöra.

3. Har Konungens befallningshavande för område, där denna lag

äger tillämpning, fastställt taxa för hyresförmedling, straffes den, som

erbjuder sig att mot vederlag till högre värde, än taxan föranleder, förmedla

uthyrning av eller överlåta hyresrätt till omöblerad lägenhet, eller

som för sådan förmedling eller överlåtelse fordrar eller mottager vederlag

till högre värde, likaledes med böter från och med femtio till och med

ettusen kronor.

15 §.

1. Bryter någon mot vad i 11 § 1 eller 2 mom. är stadgat, straffes

med böter från och med etthundra till och med tiotusen kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. MajUs nåd. proposition nr 213.

11

2. Bryter någon mot vad i 11 § 4 inom. är stadgat, straffes med

böter från och med femtio till och med ettusen kronor.

16 §.

För överträdelse av de i 4 § givna stadgandena vare straffet böter

från och med fem till och med femhundra kronor.

17 §.

1. Utebliver någon, som kallats att inställa sig inför hyresnämnd,

utan laga förfall, varde fälld till vite, där sådant varit honom av nämnden

förelagt, eller till böter från och med fem till och med femhundra

kronor.

2. Till enahanda ansvar av böter vare den förfallen, som bryter

mot vad i 10 § 2 eller 3 mom. är stadgat, eller som försummar att i

föreskriven tid och ordning göra anmälan, som föreskrives i 12 §.

3. Har någon i dylik anmälan eller eljest inför hyresnämnd emot

bättre vetande lämnat oriktig uppgift, vare straffet böter från och med

femtio till och med ettusen kronor; dock att straff, som här stadgas, ej

må tillämpas, där förseelsen enligt allmänna strafflagen bör beläggas med

strängare straff.

18 §.

Förseelser, som avses i 14—17 §§, skola åtalas av allmän åklagare,

de i 17 § 1 och 2 mom. angivna vid polisdomstol, där särskild

sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare eller, där sådan icke

finnes, vid allmän domstol och de övriga vid allmän domstol.

19 §.

1. Böter och viten, vilka ådömas enligt denna lag, tillfalla kommunen,

köpingen eller municipalsamhället.

2. Saknas tillgång till fulla gäldandet av böter eller vite, skall

förvandling ske enligt allmänna strafflagen.

20 §.

De närmare föreskrifter, som erfordras för tillämpning av denna

lag, rörande hyresnämnds verksamhet eller eljest, meddelas av Konungen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ta nåd. proposition nr 213.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå meddelad

uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling, och

upphör därmed lagen med vissa bestämmelser mot oskälig hyresstegring

m. m. den 25 maj 1917 att gälla. Dock skall beträffande förseelse, som

begåtts under tiden för sistnämnda lags giltighet och varå påföljd är i

densamma bestämd, vad därutinnan är i sagda lag stadgat fortfarande

gälla; och skola bestämmelserna i 7 § av nämnda lag fortfarande äga

giltighet, såvitt angår hyresbelopp, som icke prövats av nämnden och

som belöper på tid före den 1 oktober 1918. Därjämte skola av hyresnämnd

enligt lagen den 25 maj 1917 meddelade beslut fortfarande äga

giltighet; och skola ordförande och ledamöter i hyresnämnder jämte

suppleanter för dem, vilka utsetts på grund av samma lags bestämmelser,

anses såsom behörigen utsedda enligt denna lag.

Lagen gäller till och med den 31 december 1919, men skall vad

däri stadgas angående förseelse, som omförmäles i 14 § 1 mom., fortfarande

äga giltighet. Hyresnämnds beslut, varigenom nämnden enligt

6 eller 7 § fastställt hyra för viss tid eller enligt 8 § första momentet

sista punkten för viss tid lämnat hyresgäst medgivande att överlåta

lägenhet till annan, skall äga giltighet till utgången av sålunda bestämd

tid, dock högst till den 1 oktober 1920. Beträffande annan än i 14 §

1 mom. omförmäld, under tiden för lagens giltighet begången förseelse,

varå påföljd i lagen är bestämd, skall vad därutinnan i lagen är stadgat

fortfarande gälla.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

13

Utdrag ur protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Kungl. Maj:t i statsrådet å Stockholms slott tisdagen den

12 mars 1918.

Närvarande:

Hans Excellens herr statsministern Eden,

Hans Excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Eydén,

Undén,

Thorsson.

Efter gemensam beredning med chefen för civildepartementet anmälde

chefen för justitiedepartementet statsrådet Löfgren en till honom

ställd, den 15 februari dagtecknad skrivelse från socialstyrelsen och de

sakkunniga, vilka, jämlikt nådigt bemyndigande den 19 januari 1912,

av chefen för civildepartementet tillkallats för att verkställa utredning

och avgiva förslag med avseende å de mindre bemedlades bostadsförhållanden

(bostadskommissionen), med vilken skrivelse överlämnats förslag

till lag med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m.

Den anmälda skrivelsen jämte därtill fogade lagförslag skulle såsom

bilaga A fogas vid statsrådsprotokollet.

Efter att hava redogjort för skrivelsens och lagförslagets innehåll

anförde föredragande departementschefen:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

»Såsom av socialstyrelsens och bostadskommissionens skrivelse framgår,

har det till skrivelsen fogade lagförslaget kunnat grundas på ett

stort antal av mig infordrade yttranden från Kungl. Maj:ts befallningshavande

i samtliga län och från ett flertal magistrater, hyresnämnder,

byggnadsnämnder m. fl. samt från stadsfullmäktige i ett stort antal städer

ävensom på särskilda yttranden av ordförandena i flertalet av rikets

hyresnämnder. Därjämte har ett antal sammanslutningar av fastighetsägare

genom särskilda skrivelser givit uttryck åt sina önskemål i förevarande

lagstiftningsfråga. • Socialstyrelsen och bostadskommissionen ha

vid utarbetandet av sitt lagförslag, vilket tillkommit efter gemensam överläggning

inom justitiedepartementet, kunnat på grundval av dessa yttranden

tillgodogöra sig den inom skilda myndigheter, nämnder och korporationer

vunna erfarenheten angående tillämpningen av nu gällande

lag med vissa bestämmelser mot oskälig hyresstegring.

Sist nämnda lag upphör att gälla den 1 oktober 1918. Med hänsyn

därtill, att de förhållanden, som givit anledning till denna lag, alltjämt

med oförminskad styrka göra sig gällande, torde något tvivel icke

kunna.råda, att de däri intagna reglerna i huvudsak böra förlänas fortsatt

giltighet. Å andra sidan är lagens karaktär av kristidslag så uppenbar,

att ett fastställande utan tidsbegränsning av dess bestämmelser icke

kan ifrågakomma. I likhet med socialstyrelsen och bostadskommissionen

och på av dem anförda grunder anser jag, att slutpunkten för här ifrågavarande

lags giltighet för närvarande bör sättas till den 31 december

1919.

Det lagförslag, som jag nu har för avsikt att för Eders Kungl.

Maj:t anmäla, utgör en inom justitiedepartementet verkställd omarbetning

av det av socialstyrelsen och bostadskommissionen upprättade lagförslaget

och företer vissa icke oväsentliga olikheter mot den nu gällande lagen.

Då de föreslagna ändringarna avse att på grundvalen av vunnen erfarenhet

bota brister i den gamla lagen, anser jag mig böra föreslå att,

med upphävande av den äldre lagen, den nya måtte förklaras träda i

kraft dagen efter den, då lagen från trycket utkommer i Svensk författningssamling.

Jag anhåller nu att till en början få i korthet redogöra för de

spörsmål av mera principiell natur, som anknyta sig till förevarande lagstiftningsfråga,

samt att därefter få övergå till en kortfattad redogörelse

för detalj bestämmelserna i den föreslagna lagen i de delar, de innefatta

ändringar av nu gällande lag. I båda dessa hänseenden torde jag kunna

uttala mig särskilt kortfattat beträffande de ändringsförslag, vilka motiverats

redan av socialstyrelsen och bostadskommissionen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majita nåd. proposition nr 213. 15

Lagen kan icke avse att förhindra varje hyresstegring. Under eu Lagen avser

tid sådan som den närvarande, då prisnivån är utsatt för en allmän och

våldsam stegring, är det icke rimligt att med konstlade medel söka hålla

hyrorna nere i alldeles samma läge som före krisen. Även under normala

tider är hyresnivån underkastad en fortgående stegring. Ett försök

att nu alldeles förhindra varje stegring av hyrorna skulle utöva en farlig

inverkan på bostadsproduktionen och försvåra övergången till normala

förhållanden. Det enda i längden verkande medlet att åstadkomma eu

sund reglering av hyresmarknaden är att söka i eu planmässig och energiskt

genomförd organisation av bostadsproduktionen. Förevarande lagkan

endast åsyfta att förhindra oskälig hyresstegring. Detta angives

redan av den nu gällande lagens rubrik och har i det föreliggande

lagförslaget ytterligare understrukits genom eu enligt socialstyrelsens

och bostadskommissionens förslag verkställd omarbetning av 6 § första

momentet.

Lagens syfte är i första hand att utgöra ett skydd för mindre be-Lagens tillmedlade

hyresgäster. Det torde emellertid icke vara tillrådligt att in- lam0^l^9''

skränka lagens tillämplighetsområde till sådana lägenheter, som brukas

av mindre bemedlade. Man skulle nämligen därigenom riskera en minskning

i produktionen av smålägenheter till förmån för dyrbarare lägenheter

och sålunda direkt motverka lagens huvudsakliga syfte. Enligt min

mening bör därför även den nya lagen gälla oberoende av hyresgästens

ekonomiska ställning. Likaså synes det mig vara olämpligt att, såsom

möjligen kunde ifrågasättas, undantaga utländingar från behörigheten att

åberopa sig på lagens stadganden. Hyresnämnderna lära nämligen icke

underlåta att taga den hänsyn till hyresgästs nationalitet, som i det särskilda

fallet kan vara skälig. Däremot har jag, om än efter tvekan, ansett

mig höra föreslå att från lagens bestämmelser angående hyresreglering och

uppsägning undantaga sådana lägenheter, som upplåtits till annat ändamål

än bostad och för vilka hyran vid den föreslagna lagens ikraftträdande

utgår med minst 2,000 kronor för år, och att sålunda överlämna prisbestämningen

och tillgången till dylika lägenheter åt den fria konkurrensen.

Jag har härvid särskilt fäst avseende vid de av ett flertal hyresnämnder

med styrka framhållna praktiska svårigheterna att för lägenheter av

antydd art tvångsvis utföra en prisbestämning.

Det vore givetvis synnerligen tillfredsställande, om jämväl möblerade

lägenheter kunde läggas under lagens reglering. Emellertid torde,

såsom ett flertal hyresnämnder framhållit, en sådan lagändring föranleda

en alltför stark ökning av nämndernas arbetsbörda, varjämte stora prak
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Tvångsreglering

till hyresvärdens

förmån.

Exekutiv

auktion.

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 213.

tiska svårigheter skulle uppkomma i alla de fall, där hyresavtalet vore

förenat med avtal om vissa naturaförmåner, såsom städning och kosthåll.

Svårigheterna att på detta område ernå en effektiv reglering torde i

själva verket vara nära nog oöverstigliga. Därtill kommer, att en reglering

av möblerade lägenheter givetvis icke är påkallad av lika starka

sociala skäl som regleringen av omöblerade lägenheter. Mot undandragande

av förut omöblerad lägenhet från lagens giltighet genom att uthyra lägenheten

såsom möblerad torde stadgandet i 11 § andra momentet utgöra så

Pass betryggande garanti, som med lagstiftningens hjälp kan åstadkommas.

Sådana hyreskontrakt, som före kristiden till då gällande hyra

slutits på längre tid, kunna givetvis innebära en stor fördel för hyresgästen.

Med avseende å sådana kontrakt har från representanter för

fastighetsägareintresset framhållits, att när lagen till hyresvärdens nackdel

medgiver nedsättning av allt för höga hyror, så borde den också till

hyresvärdens fördel tillåta höjning av alltför låga hyror. Emellertid

torde detta yrkande äga bärkraft endast med avseende å sådana fall, då

hyresavtalet jämväl omfattar lägenhetens uppvärmning eller tillhandahållande

av varmvatten. Jag har också endast beträffande den del av avtalad

hyra, som kan anses hava avsetts att utgöra ersättning för sådana förmåner,

ansett mig böra föreslå en tvångsreglering till hyresvärdens förmån.

Bestämmelserna härom återfinnas i förslagets 7 §.

Av hänsyn till fastighetskrediten har nu gällande lag icke genomfört

någon ändring i den allmänna regel, enligt vilken den, som å exekutiv

auktion inropat fastighet utan förbehåll om hyresrätts bestånd, äger

en ovillkorlig befogenhet att uppsäga hyresgäst till avflyttning. Emellertid

har, enligt vad som upplysts, den härigenom öppnade möjligheten

att kringgå hyresstegringslagens bestämmelser icke blivit obegagnad, utan

synes det tvärtom finnas anledning att befara, att i framtiden exekutiva

auktioner skulle kunna komma att i större utsträckning anordnas uteslutande

i syfte att frigöra hus från däri upplåtna hyresrättigheter. Ej

minst kan denna möjlighet befaras komma till användning från vissa

bostadsföreningars sida, nämligen de som lära ha kommit till stånd

väsentligen i syfte att söka kringgå här ifrågavarande lag.

Det är uppenbart, att fastighetskreditens berättigade intressen icke

få åsidosättas. Men de tredje män, vilkas rätt det här gäller, äga icke

något berättigat anspråk på att det hus, vari de äga betalningsrätt, skall

intaga ett högre prisläge än likartade hus i allmänhet. De kunna rätteligen

blott påyrka, att husets värde icke skall genom ägarens åtgöranden på

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kung!.. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

17

ett för dem bindande sätt genom särskilt ofördelaktiga hyreskontrakt

sänkas under den allmänna prisnivån. Vill man med iakttagande av

fastighetskreditens intressen förhindra missbruk av vederbörande inropares

rätt att uppsäga hyresavtal, så synes man böra underkasta även uppsägning

från hans sida hyresnämnds prövning men samtidigt föreskriva, att

nämnden icke må vägra samtycke till uppsägningen, därest de i hyresavtalet

betingade villkor befinnas till nye ägarens skada i* avsevärd mån

avvika från i hyreskontrakt inom orten gängse bestämmelser vare sig i avseende

å den betingade hyrans belopp eller i avseende å andra hyresvillkor.

Ett stadgande av sistnämnda innebörd har intagits i 8 § fjärde

momentet sista punkten, varjämte i första och tredje momenten av samma

paragraf ändringar vidtagits med hänsyn till samma fråga.

Nyss antydda utväg att kringgå lagens föreskrifter är icke den

enda, som blivit försökt. I den följande detalj motiveringen får jag

tvärtom anledning att redogöra för åtskilliga stadganden i lagförslaget,

som avse att stävja förekomna missbruk. Redan i förevarande sammanhang

torde jag emellertid böra beröra en grupp av dylika bestämmelser,

vilka äga en särskilt stor betydelse, nämligen dem som avse att förhindra

jobberi med lägenheter. Enligt vad som upplysts har det inom

vissa orter i betydande utsträckning förekommit, att innehavare av lägenheter

för överlåtande av sin hyresrätt betinga sig avsevärd gottgörelse i

form av provisioner eller dylikt, varjämte även ett antal förmedlare av

hyresöverlåtelser uppträtt, vilka för sina tjänster betingat sig oskälig ersättning.

Det kunde visserligen förefalla, som om hyresvärdens befogenhet

enligt allmän lag att vägra sitt samtycke till överlåtelse av hyresrätt

borde kunna förhindra dylika affärer. Av allt att döma är emellertid

ett ingripande från lagstiftningens sida i hög grad av behovet påkallat,

därest icke de med hyresstegringslagen förenade fördelarna för de hyressökande

skola bliva ett sken. Dessutom lär det ingalunda vara så alldeles

sällsynt, att en hyresvärd själv i samförstånd med en mellanhand

tillförsäkrar sig en del av den ersättning, som av mellanhanden i en

eller annan form av provision betingas för överlåtelse eller förmedling

av hyresavtal.

För att förhindra de på dessa vägar förefintliga möjligheterna att

kringgå lagen har till en början en omarbetning skett av 14 § första momentet,

varigenom straff komme att åläggas hyresvärd, som med kännedom

därom, att hyresnämnd för lägenhet fastställt visst hyresbelopp, ändock,

vare sig av hyresgäst, hyressökande eller annan, fordrar eller mottager

vederlag av vad slag det vara må till högre värde än den fastställda

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 189 käft. (AV 213.) 3''

Jobberi i

lägenheter.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Knngl. Maj-.ts nåd. proposition nr 213.

hyran. Avvikelsen från nu gällande lag består däri, att med hyra jämställts

sådant vederlag, som hyresvärd mottager av annan än hyresgäst

eller hyressökande; härvid avses i första rummet mellanhand. Dessutom

upptager förslaget i 14 § tredje momentet en föreskrift, som, på samma

gång den lämnar den lojala förmedlingsverksamheten tillfälle till ett kraftigt

stöd, bereder möjlighet att inom orter, där förhållandena därtill föranleda,

stävja den illojala förmedlingsverksamheten. Förslaget möjliggör för hyresnämnderna

att, därest de inom sitt område iakttagit missförhållanden i

förevarande hänseende, hos Kungl. Maj:t hemställa om fastställande av taxa

för hyresförmedling inom orten. Sedan sådan taxa av Kungl. Maj:t fastställts,

skulle straff drabba den, som direkt eller i form av överlåtelse utövar

eller söker utöva förmedling mot högre ersättning, än taxan föranleder.

Även stadgandet i 11 § fjärde momentet hör till detta sammanhang.

Det avser nämligen bland annat att reglera sådana fall, då lägenheter

förhyras av personer, vilka icke själva ämna bruka dem utan helt eller

delvis överlåta dem på annan, och vilka därför i vissa fall icke rätteligen

böra få stå i vägen för dem, som själva behöva lägenheten.

rä t°tilll''lä Det är unc^er nuvarande kristid givetvis ett önskemål, att lägen
genhetera

^er> som är0 nödvändiga för avhjälpande av rådande bostadsbrist, men

som ägaren eller innehavaren av eu eller annan anledning låter stå obegagnade

eller som eljest äro överflödiga för hans behov av utrymme,

även mot hans vilja skola kunna komma till nytta för dem, som verkligen

behöva dem. Om emellertid Kungl. Majtts proposition till innevarande

års riksdag angående antagande av lag om förfogande över viss

egendom under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden vinner

riksdagens bifall, kommer det genom den ändrade lydelsen av den blivande

förfoganderättslagens 5 § att bliva otvetydigt, att lägenheter med

stöd av sagda lag kunna bliva föremål för förfogande i allmänt intresse.

Något särskilt stadgande i den nu ifrågavarande lagen synes därför icke

vara erforderligt. Det står givetvis hyresnämnderna fritt att till Kungl.

Maj:t ingiva förslag angående förfogande över vissa lägenheter. Särskilt

synes det ligga nära till hands, att sådana framställningar göras, när

hyresvärd eller hyresgäst utan anledning låter lägenhet stå oanvänd

under längre tid eller när lägenhet trots stark bostadsbrist användes i

uppenbart lyxsyfte.

^‘avfflrcs Dn a^var^& olägenhet med den nuvarande lagen är onekligen, att

näntncts^be- hyresnämnds beslut, ehuru av ingripande betydelse för den enskilde,

slut. bortsett från de i 11 § omförmälda icke kunna överklagas. Ur principiell

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta nåd. proposition nr 213.

19

.synpunkt kan visserligen anföras, att samma regel i viss mån gäller

beträffande skiljedomar. Men olikheterna äro dock betydande. Parterna

ha själva överenskommit att hänskjuta tvisten till skiljenämnds prövning;

de ha tillika själva valt skiljemännen och kunna dessutom vid

domstol få skiljedomen upphävd, om den lider av något formellt fel.

Vid övervägande av de praktiska möjligheterna att realisera kravet

på en överinstans för prövning av hyresnämndens beslut torde man böra

utgå från den omständigheten, att hyresnämnderna icke kunna medhinna

att upprätta så fullständiga protokoll, att prövningsmyndigheten skulle

kunna träffa sitt avgörande väsentligen på grundval av dessa. Det åligger

för närvarande hyresnämnderna endast att taga sina beslut till protokollet,

och det förefaller icke möjligt att ålägga dem en mera fullständig

protokollsföring. De skulle då av allt att döma inom vissa orter

tvingas att anställa en talrik och dyrbar kanslipersonal, oaktat alla skäl

tala för att bibehålla nämnderna vid så enkla former som möjligt.

Om sålunda hyresnämndens protokoll icke kunna lämna den ifrågasatta

prövningsmyndigheten nödigt material för ärendenas avgörande, så

följer därav, att varje ärende måste inför denna prövningsmyndighet till

nyes fullständigt genomgås. Då det torde vara lämpligast, att även inför

prövningsmyndigheten förfarandet är muntligt, och då nämnda myndighet

måste äga en god kännedom om rådande lokala förhållanden, synes

frågan icke kunna lösas genom anordnandet av en central hyresprövningsnämnd.

Att åter inom de särskilda orterna anordna lokala prövningsnämnder

skulle sannolikt på många håll endast medföra en sänkning

av de gamla hyresnämndernas kvalitet och av förtroendet till desamma.

Tilläggas må, att prövningen näppeligen lärer kunna uppdragas

åt någon myndighet. Det har ifrågasatts att beträffande alla hyresnämnds

beslut införa samma instansordning, som redan föreskrivits med avseende

ä beslut enligt den nu gällande lagens 11 § och att sålunda bereda tillfälle

till överklagande av varje hyresnämnds beslut hos Kungl. Maj:ts

befallningshavande och därefter genom besvär hos Konungen. Genom

att från klagorätten undantaga beslut, varom enhällighet rått inom hyresnämnden,

skulle man måhända i någon mån kunna minska de betänkligheter,

som häfta vid ett så pass starkt utökande av Kungl. Maj:ts

befallningshavandes arbetsområde; dock skulle, vad Stockholms stad beträffar,

överståthållarämbetets arbetsbörda även med en sådan anordning

säkerligen bliva väsentligen ökad. Framför allt torde emellertid sakkunskapen

i avseende å hyresförhållandena inom orten icke alltid kunna beräknas

vara större hos någon myndighet än hos hyresnämnderna, vilkas

verksamhet helt och hållet är ägnad åt dessa förhållandens reglering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

På dessa och på de av socialstyrelsen och bostadskommissionen i

deras berörda skrivelse i övrigt anförda skäl finner jag så stora praktiska

svårigheter möta gentemot införandet av en allmän instansordning för

överklagande av hyresnämnds beslut, att jag icke anser mig kunna föreslå

någon ändring i detta hänseende utan nödgas inskränka mig till att

hänvisa därtill, att hyresnämnd, när dess beslut av en eller annan anledning

blivit i avsevärd mån felaktigt, jämlikt 3 § fjärde momentet

äger att förordna om den rättelse, som därav må föranledas.

Jag torde nu få övergå till en kortfattad redogörelse för i lagförslaget

upptagna detaljändringar.

Såsom tillämplighetsområde för den föreslagna lagen synes i första

rummet böra ifrågakomma de orter, inom vilka den äldre lagen vid tiden

för den nya lagens ikraftträdande äger tillämpning. Detta fastställes också

i 1 § första momentet första punkten såsom huvudregel. Det har emellertid

å ena sidan visat sig, att inom vissa samhällen, där den nuvarande

lagen ägt giltighet, densamma icke haft något behov att fylla. Förslaget

bär därför i 1 § första momentet andra punkten upptagit en bestämmelse,

varigenom Konungen, på framställning av den myndighet, som

utövar kommuns, köpings eller municipalsamhälles beslutanderätt, skall

äga att förordna, att lagen icke vidare skall äga tillämpning inom vederbörande

samhälle. Å andra sidan är det givetvis icke uteslutet, att ett

behov av lagens tillämplighet kan komma att göra sig gällande inom område,

där den nuvarande lagen icke äger gällande kraft. Andra momentet

i förslagets 1 §, vilket ansluter sig till den nuvarande lagens 1 § andra

stycket, innehåller därför den bestämmelsen, att Konungen efter yttrande

av den myndighet, som utövar vederbörande kommuns, köpings eller municipalsamhälles

beslutanderätt, skall äga förordna, att lagen skall tillämpas

jämväl inom område, där den förut saknat giltighet.

2 § överensstämmer med motsvarande paragraf i den nu gällande

lagen, blott att möjlighet beretts att utse mera än en suppleant för hyresnämnds

ordförande och att för ledamöterna välja icke blott, såsom enligt

den nu gällande lagen, en suppleant för varje ledamot, utan minst 4

suppleanter för nämndens 4 ledamöter. Skiljaktigheten från den nuvarande

paragrafen består sålunda dels däri, att suppleanter skola kunna

utses till större antal än för närvarande är fallet, dels däri, att, vad suppleanterna

för ledamöterna beträffar, envar av dessa icke skall vara inskränkt

till att kunna fungera endast för viss ledamot utan skall kunna

ersätta var och en av de ledamöter, vilkas särskilda kvalifikationer

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta nåd. proposition nr 213.

21

såsom hyresvärds- eller hyresgästrepresentant han uppfyller. Genom

den sålunda föreslagna ändringen avses, att nämnden lättare skall kunna

bliva beslutför. En olägenhet vore det visserligen, om den föreslagna

ändringen skulle föranleda, att suppleanter utsåges i allt för stort antal.

Härigenom skulle nämndernas sakkunskap kunna minskas. Man torde

emellertid kunna utgå ifrån, att några missförhållanden härutinnan icke

kunna befaras.

Den sålunda föreslagna ändringen återfinnes i andra momentet av

förslagets 2 §, men har även föranlett några mindre jämkningar i tredje

och fjärde momentet av samma paragraf.

Första momentet av 3 § överensstämmer med första stycket av 2 §

i den nuvarande lagen med det undantag att allmän lags stadgande om

domarjäv ansetts böra gälla även vid handläggning av ärenden enligt

7 § i dess föreslagna, helt nya lydelse.

Andra momentet av 3 § överensstämmer helt och hållet med den

nuvarande lagens 3 § andra stycket.

Tredje momentet av 3 § är nytt och åsyftar att hos hyresnämnderna

inskärpa den grundläggande processuella regeln, att parterna å ömse

sidor böra höras. Förslaget avser dock icke att tvinga in samtliga intressenter

till hyresnämnden vid handläggningen av dem berörande

ärende; det är vederbörandes ensak, om han vill bevaka sina intressen

inför nämnden eller ej. Däremot är det av vikt, att nämnden berett varje

part tillfälle att yttra sig inför nämnden. Yad stadgandet ålägger nämnden,

är sålunda endast att underrätta varje intressent om tiden för det

sammanträde, då hans sak skall företagas. Denna regel torde väl även

utan uttrycklig bestämmelse ha av de allra flesta hyresnämnder iakttagits.

Men avvikelser lära icke helt ha saknats, vai’för en direkt bestämmelse

härom synes vara på sin plats. Å andra sidan äga vissa av de

ärenden, som äro föremål för hyresnämnds prövning, den karaktär, att

ett hörande av viss part vore uppenbarligen obehövligt. Det skulle i

sådana fall enbart leda till onödigt besvär både för hyresnämnden och

för den enskilde parten, om den sistnämnde erhölle meddelande om tiden

för nämndens sammanträde i sådan form, att han hade anledning att

inställa sig. Fn inskränkande bestämmelse för sådana fall har därför

upptagits i förslaget.

Däremot synes det icke vara nödvändigt att föreskriva någon särskild

form för underrättelsen till parterna. Nämndernas behov av enkla

och praktiska arbetsformer förbjuder detta. Underrättelse synes lämpligen

kunna sändas i vanligt, slutet brev. I vissa fall, såsom då hyres
-

3 § 1 mom

3 § 2 mom

3 § 3 mom

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

3 § 4 mom.

reglering av ett helt hus skall företagas, kan det möjligen anses tillräckligt,

om inom huset i god tid anbringas i ögonen fallande anslag angående

tid och plats för hyresnämndens sammanträde ävensom angående

de ärenden, som därvid skola behandlas. Skulle det sedermera visa sig,

att någon part icke erhållit kännedom om sammanträdet, kan denna omständighet

jämlikt stadgandet i följande moment föranleda, att hyresnämnden

finner sig höra upptaga ärendet till förnyad prövning. Vid

sådana kallelser åter, som avses i 10 § och som skola hörsammas vid

vites- eller bötespåföljd, bör hyresnämnden givetvis begagna sig av stämningsmän

eller åtminstone av rekommenderade brev.

I fjärde momentet av 3 §, vilket motsvarar den nuvarande tredje

paragrafens tredje stycke, har den ändring vidtagits, att nämnden förklaras

skola äga att förordna om rättelse av ett sitt beslut icke blott,

såsom enligt nu gällande lag, när beslutet finnes vara i sig självt felaktigt,

utan även när omständigheter tillkommit, som bragt ärendet i

väsentligt ändrat läge.

Beträffande förevarande moment ha tre av lagrådets ledamöter vid

granskningen av den av riksdagen jämlikt skrivelse till Kungl. Maj:t av

den 24 maj 1917 för dess del antagna lag med vissa bestämmelser mot

oskälig hyresstegring in. m. yttrat, att det av riksdagen till 3 § gjorda

tillägget, varigenom hyresnämnd berättigas att under vissa förutsättningar

förordna om rättelse uti beslut, som den meddelat, icke kunde undgå att

väcka vissa betänkligheter såtillvida, som detsamma icke förbundits med

någon bestämmelse, vilken verkan rättelsen skall få, därest, såsom lätt

kunde inträffa, det ursprungliga beslutet redan lagts till grund för avtal

eller annan rättshandling. Om t. ex. rättelsen skulle bestå däruti, att förut

bestämd hyra höjes, borde givetvis hyresgästen vara berättigad att frångå

avtalet. Han skulle nämligen eljest kunna bliva tvingad till hyresomkostnader,

som han aldrig frivilligt skulle iklätt sig av skäl, att desamma

icke stå i rimligt förhållande till hans ekonomiska ställning. Då det

emellertid vore att hoppas, att hyresnämnderna skulle komma att med

yttersta försiktighet begagna sig av den befogenhet, varom här är fråga,

funno lagrådets berörda ledamöter, med hänsyn jämväl till önskvärdheten

av att en lagstiftning i ämnet omedelbart kunde komma till stånd, angivna

brist hos förslaget icke böra utgöra hinder för dess upphöjande till lag.

Den numera vunna erfarenheten av lagens tillämpning torde icke

jäva den inom lagrådet sålunda uttalade förhoppningen, att hyresnämnderna

skulle komma att med yttersta försiktighet begagna sig av ifrågavarande

befogenhet. Något klagomål över olägenheter därav har nämligen,

såvitt de mig tillhandakomua yttrandena utvisa, icke förekommit.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:bi nåd. proposition nr 213.

23

Under sådana förhållanden synes det icke heller nu vara nödvändigt att

i lagen införa kompletterande bestämmelser i förevarande avseende.

Framhållas må emellertid, att nämnderna vid ett upptagande till ny

prövning av ett redan avgjort ärende höra med särskild noggrannhet

tillse, att parterna verkligen bliva underrättade om den nya handläggningen,

helst genom eu verklig kallelse, samt att nämnderna höra göra

sig noga underrättade om de rättshandlingar, som kunna ha grundats på

det föregående beslutet.

Med avseende å tiden för granskning av hyresnämnds protokoll har^ § 3 mom.

jag i förslagets 3§ femte moment, vilket i övrigt är likalydande med det

nuvarande fjärde stycket av 3 §, upptagit den av socialstyrelsen och

bostadskommissionen förordade bestämmelsen, att sådan granskning skall

äga rum så snart ske kan och sist inom tio dagar.

I 4 och 5 §§ föreslår jag icke någon annan ändring, än att i 4 § 4 och 5 §§.

hänvisas jämväl till 7 §.

I första momentet av 6 §, vilket har sin motsvarighet i den nu- 6 § i mom.

varande lagen 6 § första stycket, ha några formella ändringar vidtagits.

Dessutom har stadgandet omformulerats i syfte att, på grunder som jag

redan anfört, starkare framhäva lagens uppgift att ingripa reglerande

mot oskäliga hyresstegringar. I samband därmed har den uttryckliga

hänvisningen till »höjda räntor och ökade utgifter för fastighetens underhåll»

borttagits. Att hänsyn härtill fortfarande skall tagas framgår emellertid

av den kvarstående hänvisningen till »omkostnaderna för fastigheten».

Det synes i själva verket vara ett minimianspråk från hyresvärdens

sida, att han skall kunna höja hyrorna så mycket, som svarar mot

den på vederbörande lägenhet belöpande andelen av omkostnadsökningen

för fastigheten, förutsatt att icke ökningen måste tillskrivas en otillfredsställande

skötsel av fastigheten. För höjning utöver det mot kostnadsökningen

svarande beloppet åter bör lägenhetens beskaffenhet i främsta

rummet vara normerande. Slutligen har i sista punkten av ifrågavarande

moment ersättning för tillhandahållande av varmvatten förklarats skola

särskilt bestämmas, på samma sätt som redan i den nuvarande lagen

föreskrives angående ersättning för lägenheters uppvärmning.

Andra momentet av 6 § innehåller en ny föreskrift, nämligen den, 6 § 2 mom.

att sådan hyresförhöjning, som endast kunde medföra en höjning intill

högst 15 procent över den för tid före den 1 oktober 1915 sist gällande

hyran, icke skall kunna upptagas till prövning av hyresnämnden. För

min del finner jag betydelsen av detta av socialstyrelsen och bostads
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

6 § 3 mom.

kommissionen föreslagna stadgande, liksom av den därtill svarande nya

bestämmelse, som föreslagits i 8 § fjärde momentet, väsentligen ligga

däri, att nämnderna befrias från att behandla sådana fall, där det

icke kan ifrågasättas, att oskälig hyresstegring skulle föreligga. Vid

bestämmandet av den procentsats, intill vilken hyresförhöj ningen skall

vara undandragen hyresnämnds prövning, har jag därför ansett mig

höra stanna vid en så låg procent, att en höjning av hyran intill

densamma icke annat än i undantagsfall skall kunna anses oskälig.

Däremot avser stadgandet icke att förhindra nämnderna att godkänna

hyresstegringar utöver 15 procent. Nämnderna ha fastmera härutinnan

fullt fria händer att avgöra, vad som med hänsyn till lägenhetens

beskaffenhet och omkostnaderna för fastigheten är att anse såsom skälig

hyra. För de undantagsfall, då en höjning med 15 procent med hänsyn

till lägenhetens uppenbart mindervärdiga beskaffenhet kan vara oskälig,

föreskrives såväl i här ifrågavarande moment som i 8 § fjärde momentet,

att hyresnämnden skall äga upptaga även en sådan mindre hyresförhöj

ning till prövning, när synnerliga skäl tala därför.

Det i 6 § tredje momentet föreslagna stadgandet är nytt och avser

att motsvara det från ett stort antal hyresnämnder och andra myndigheter

framförda önskemålet angående införande av en viss preklusionstid

för framställning angående hyresreglering. I avseende å anordnandet av

en dylik frist har bland annat föreslagits, att densamma skulle räknas

från dagen för hyresavtalets ingående. Häremot synes mig tala den

viktiga omständigheten, att hyresgästen icke förr än efter lägenhetens

tillträdande med säkerhet kan bedöma, huruvida den avtalade hyran är

skälig eller ej. Att, såsom jämväl föreslagits, räkna fristen från'' dagen

för tillträdet vore däremot ur den synpunkten fördelaktigt, att en definitiv

klarhet angående hyresavtalets bindande kraft snart nog skulle

åvägabringas. Emellertid synes det vara möjligt, att förhållandena även

efter tillträdet kunna undergå sådan ändring, att en hyresreglering, ehuru

vid tillträdet och ännu en längre tid därefter opåkallad, skäligen bör

kunna äga rum. Jag har därför i förslaget anslutit mig till ett från

skilda håll anvisat och av socialstyrelsen och bostadskommissionen gillat

uppslag, nämligen att hyresnämnds prövning icke skall kunna avse

hyresbelopp, som förfallit till betalning före den dag, då framställning

om hyresreglering gjorts hos nämnden. I överensstämmelse härmed

har jämväl den regeln intagits i förslaget, att, för de fall då

nämnden företager reglering utan att framställning därom gjorts, sådan

reglering icke skall kunna avse hyresbelopp, som förfallit till

betalning före den dag, då hyresvärden erhållit meddelande om re
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kung]. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

25

gleringen. Däremot synes mig icke någon föreskrift här vara på sin

plats beträffande sådan hyra, som utan att vara till betalning förfallen

erlagts före framställningen om reglering respektive före meddelandet till

hyresvärden angående reglerings företagande. Frågan, huruvida en sålunda

erlagd betalning på grund av de omständigheter, under vilka den

erlagts, skall avskära hyresgästen från behörigheten att återkräva vad han

gnidit för mycket, torde nämligen vara av beskaffenhet att endast kunna

avgöras av domstol.

I fjärde momentet av 6 §, vilket motvarar 6 § tredje stycket av6'' §4 inom

nu gällande lag, har ändring vidtagits i syfte att under den hyra, som

av lagen regleras, jämväl inbegripa sådan gottgörelse, som värden kan

betinga sig i annan form än vanlig hyra såsom provision för upplåtelse

och dylikt.

Femte momentet av 6 § motsvarar utan saklig ändring första 6 § 5 mom

punkten av 7 § i den nu gällande lagen.

I stället för 7 § i nu gällande lag, vilken ansetts böra, med un- 7 §.

dantag för första punkten, utgå ur förslaget, har däri under § 7 införts

det av mig redan omnämnda stadgandet angående tvångsreglering till

hyresvärdens förmån av den del av avtalad hyresersättning, som avsetts

att motsvara ersättning för uppvärmning av lägenheten eller för tillhandahållande

av varmvatten. Förslaget har utan saklig ändring tillgodogjort

sig den av socialstyrelsen och bostadskommissionen föreslagna formuleringen.

Även för framställning angående dylik reglering har en frist

av samma art som beträffande hyresreglering i egentlig mening ansetts

erforderlig. Andra momentet av 7 § innehåller därför en hänvisning

till de i 6 § tredje momentet givna regler.

Första momentet första stycket av 8 § motsvarar den nu gällande 8 § l mom.

lagens 8 § första stycket med följande ändringar. För det första ha orden

»skriftligen förklarar sig villig» för undvikande av ett ofta uppkommet

missförstånd ersatts med orden »avgivit skriftlig, uttrycklig försäkran,

att han är villig». För det andra ha orden »på förhand» utgått ur

förslaget. Huruvida uppsägningen sker före eller efter hyresnämndens

godkännande synes nämligen vara likgiltigt. I de allmänna reglerna

angående tiden för den privata uppsägningen medför förslaget icke

någon ändring. De formella villkoren åter för att hyresnämnds godkännande

skall kunna erhållas före vederbörande uppsägningstermin

och en vederbörligen gjord uppsägning sålunda få avsedd verkan bestämmas

i 8 § tredje momentet. För det tredje har i förslaget uteslutits

hänvisningen till 1 kap. 3 § andra stycket av lagen den 14 juni

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 189 höft. (Nr 213.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

8 § 2 mom.

8 § 3 mom.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

1907 av nyttjanderätt till fast egendom, detta i det förut angivna syftet

att underlägga även uppsägning efter exekutiv auktion hyresnämnds

prövning.

Andra stycket av förevarande moment är nytt och åsyftar att i

någon, om än i och för sig ringa mån bidraga till att minska bostadsbristen.

En hyresgäst, som för någon tid vill överlåta sin lägenhet till

annan, är enligt den allmänna hyreslagen beroende av hyresvärdens

samtycke. Dylika överlåtelser, exempelvis för tid, då den ordinarie

hyresgästen är bortrest på ferier, äro, i likhet med uthyrning i andra

hand av delar av lägenhet, givetvis förmånliga för läget å bostadsmarknaden.

Även om hyresvärdarna i regel icke utan giltiga skäl lära vägra

sitt samtycke, synes det dock vara av vikt, att hyresgästen härutinnan

erhåller garanti för en objektiv och snabb prövning, liksom man givetvis

kan antaga, att hyresnämnderna, om en behörighet av antytt slag

tillerkännes dem, komma att i vederbörlig grad iakttaga även hyresvärdens

berättigade intressen.

Andra momentet av 8 § är likaledes nytt. Det föreslagna stadgandet,

som närmare motiverats av socialstyrelsen och bostadskommissionen,

avser att förhindra ett numera enligt säkra meddelanden från ett

flertal orter vanligt försök att kringgå lagens bestämmelser angående villkoren

för giltighet av uppsägning.

I tredje momentet av 8 § regleras, såsom redan antytts, de formella

förutsättningarna för att hyresvärd skall kunna till viss uppsägningstermin

erhålla hyresnämnds samtycke till uppsägning. Momentet

utgör en omarbetning av den nu gällande lagens 8 § fjärde stycket. Det

är av vikt, att hyresnämnderna, som särskilt vid de vanliga uppsägningsterminerna

äro överhopade av arbete, beredas nödig tid för behandlingav

varje ärende, men det synes mig också vara av vikt, att hyresgästen

å den dag, då uppsägning enligt allmänna regler sist kan ske, erhåller

klarhet i frågan, huruvida han får bo kvar eller ej. Den tid, som måste

reserveras för hyresnämnds prövning av ett ärende, kan icke undgå att

inkräkta antingen på den tid, inom vilken hyresvärden måste ingiva ansökan

om samtycke till uppsägning, eller också på den tid, som står

hyresgästen till buds att efter det uppsägningen blivit definitiv söka sig

en ny lägenhet. För hyresgästen synes det härvid vara av betydelse att vid

de allmänna kvartalsskiftena kunna konkurrera om de lägenheter, som

då i större utsträckning än eljest äro hyreslediga. Enligt förslaget skall

därför hyresnämndens prövning förläggas till tiden före den dag, då uppsägning

sist kan ske. För hyresvärden kan det näppeligen i allmänhet

vara förenat med någon allvarlig olägenhet att minst 20 dagar före

s. 27 Kontrollera mot PDF

Katigt. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

27

sagda dag till nämnden ingiva framställning om samtycke till uppsägningen.

De likartade bestämmelserna i den nu gällande lagen ha visserligen

medfört olägenheter i form av periodisk, stark hopning av arbetet

inom hyresnämnderna, men dessa olägenheter synas dels ha berott därpå,

att lagen trädde i kraft på en olämplig tidpunkt, dels vara undanröjda

genom den föreslagna bestämmelsen, att uppsägning icke skall kunna

medgivas, med mindre framställning därom ingivits till nämnden minst

20 dagar före den dag, då uppsägning sist kan ske. Då emellertid sistnämnda

bestämmelse givits i hyresnämndens intresse, synes nämnden

böra äga möjlighet att, när särskilda skäl därtill föranleda, medgiva

undantag från densamma.

Beträffande verkan därav, att nämnden icke sist å tredje dagen

före nämnda dag fattat formellt beslut i ärendet, synes mig denna icke

böra bliva, att, såsom i nu gällande lag för motsvarande fall stadgas,

samtycke till uppsägningen ändock skulle anses lämnat. En sådan regel

torde icke stå i god överensstämmelse med förslagets 8 § femte momentet.

Däremot skall enligt förslaget berörda omständighet medföra, att tillstånd

till uppsägningen anses förvägrat, en regel, som icke torde vara ägnad

att ingiva betänkligheter.

En särskild föreskrift har införts beträffande framställning om

samtycke till sådan uppsägning, som avses i 133 § utsökningslagen. I

detta fall skulle det nämligen vara förenat med allvarlig olägenhet för

husägaren att behöva ingiva sådan framställning redan före den dag, då

han sist äger verkställa uppsägning, medan å andra sidan hyresgästen

skäligen kan vara tillfredsställd med att få frågan avgjord så snart

efter denna dag, som det är hyresnämnden möjligt att besluta i ärendet.

Fjärde momentet av 8 § utgör i första punkten en konsekvens av 8 § i mom.

det i 6 § andra momentet föreslagna stadgandet, medan åter andra

punkten, såsom redan i det föregående angivits, avser att försvaga de

anmärkningar, som ur fastighetskreditens synpunkt kunde framställas

gentemot den föreslagna regeln, att hyresnämnds samtycke skall erfordras

även till sådan uppsägning, som enligt 133 § utsökningslagen må verkställas

av köpare, som å exekutiv auktion inropat fastighet utan förbehåll

om hyresrätts bestånd.

För de fall, då hyresnämnd meddelat samtycke till uppsägning 8 § 5 mom.

uteslutande på den grund, att nämnden funnit hyresvärdens anspråk

på förbättrade hyresvillkor berättigat, synes det vara av vikt, att hyresgästen

beredes företrädesrätt att med den av hyresnämnden fastställda

ändringen i hyresvillkoren förnya hyresavtalet. Femte momentet av 8 §

avser att åvägabringa en sådan företrädesrätt.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

8 § 6 mom. Den i första momentet av 8 § givna regeln, att uppsägning skall

vara utan verkan, med mindre hyresnämnden lämnat sitt samtycke till

densamma eller vissa andra förhållanden föreligga, vilka icke kunna av

hyresvärden framtvingas, synes erfordra den tilläggsbestämmelsen, att

hyresavtalet dock icke under några förhållanden skall genom hyresnämndens

underlåtenhet att lämna sådant samtycke anses förlängt för längre

tid än varje gång högst ett år. Bestämmelse härom har intagits i 8 §

sjätte momentet.

8 § 7 och 8 8 § sjunde och åttonde momenten överensstämma med den nu

m°m. gällande lagens 8 § andra och tredje styckena. I åttonde momentet har

ordet »bostad» utbytts mot ordet »lägenhet».

9 § i mom. 9 § första momentet motsvarar den nu gällande lagens 9 §. Hän
visningen

till 7 § har dock borttagits, varjämte stadgandet omformulerats

så,, att även sådana lägenheter, som den 25 maj 1917 eller tidigare tagits

i bruk på annat sätt än genom uthyrning, skola underkastas lagens bestämmelser.

9 § s inom. Andra momentet av 9 § har jag redan i det föregående motiverat.

Framhållas må, att de i förevarande moment omförmälda lägenheter icke

äro undantagna från tillämpligheten av lagen, utan endast av dess f>

och 8 §§.

10 §. I 10 § har icke någon annan ändring skett än att i första och

tredje momenten även förutvarande ägare av fastighet ålagts att på hyresnämnds

begäran inställa sig inför nämnden och lämna av nämnden

önskade upplysningar, varjämte i tredje momentet eu mindre, förtydligande

ändring vidtagits.

li § 1—3 Första, andra och tredje momenten av 11 § äro ordagrant lika
mom.

lydande med motsvarande stycken av den nu gällande lagens 11 §.

ll § 4 mom. Fjärde momentet av 11 § är däremot nytt. Det avser dels att kom
plettera

de bestämmelser i den gällande lagens 11 §, vilka tillkommit för

att förhindra, att någon i dessa tider av bostadsknapphet utan skälig

anledning utvidgar sin bostadslägenhet, dels att bereda hyresnämnderna

möjlighet att reglera de icke'' sällsynta fall, då våningar förhyras i ändamål

att genom uthyrning i andra hand bereda vinst.

il § 3—6 Femte och sjette momenten av 11 § motsvara utan saklig ändring

mom. fjerde och femte styckena i 11 § av nu gällande lag.

12—13 §. Likaså äro 12 och 13 §§ i sak oförändrade.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

29

Första momentet av 14 § motsvarar 14 § av nu gällande lag. Det u § i mom.

däri stadgade straffansvaret har emellertid, såsom redan antytts, utsträckts

till det fall, att hyresvärden under den i momentet angivna förutsättning

av annan än hyresgäst eller hyressökande, såsom exempelvis av

eu mellanhand, fordrar eller mottager vederlag till belopp, som överstiger

den av hyresnämnd fastställda hyran. Det torde icke behöva uttryckligen

angivas, att det för straffansvar icke erfordras, att det av hyresgästen,

respektive hyressökanden, eller mellanhanden var för sig betingade eller

betalade vederlaget överstiger den fastställda hyran, utan att det är tillräckligt,

att den gottgörelse, som hyresvärden sammanlagt betingat sig

eller mottagit för upplåtelsen, överstiger den fastställda hyrans belopp.

Dessutom har i paragrafen såsom andra moment införts eu ny straff- u § 2 mom.

bestämmelse för att motverka sådana avtal, varigenom hyresgästs rätt att

påfordra hyresnämnds prövning av avtalat hyresbelopp ävensom av uppsägning

kunde om ej rättsligen, så dock faktiskt försvagas.

Slutligen har i tredje momentet införts straffansvar för ännu euu§3mom.

grupp i den nu gällande lagen icke straffbelagda handlingar, vilka synas

hava blivit synnerligen vanliga såsom försök att kringgå lagen och vilkas

stävjande, såsom redan framhållits, synes utgöra ett allvarligt önskemål.

Det är önskvärt, att vederbörande hyresnämnd, när behov av den förevarande

straffbestämmelsens tillämplighet inom området anses föreligga,

efter samråd med representanter för den lojala bostadsförmedlingen inom

orten till Kungl. Maj:t ingiver förslag till taxa för hyresförmedling inom

området. Vid upprättande av förslag till dylik taxa bör man givetvis

taga äll hänsyn till de i orten vid lojal hyresförmedling brukliga provisionsbeloppen.

15 § innehåller dels i sitt första moment eu skärpning av de i 15 §.

den nu gällande 15 § stadgade straffsatserna, dels i sitt andra moment

en ny straffbestämmelse, vilken ansetts erforderlig med hänsyn till det i

11 § fjärde momentet upptagna stadgandet.

I 16—20 §§ föreslås icke någon saklig ändring. 10—20 §§.

Yad slutligen beträffar övergångsbestämmelserna, ansluta sig dessa övergångstill

det av socialstyrelsen och bostadskommissionen härutinnan avgivna br8g™”iel''

förslaget. Någon särskild bestämmelse med anledning av förslagets 8 §

tredje momentet synes ej erfordras i betraktande av föreskriften, att en

ansökan om samtycke till uppsägning, ehuru för sent ingiven, skall upptagas,

när särskilda skäl därtill föranleda.»

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Afaj:ts nåd. proposition nr 213.

Föredragande departementschefen uppläste därefter det omarbetade

lagförslaget, av den lydelse bilagan B vid detta protokoll utvisar, samt

hemställde, att lagrådets utlåtande över förslaget måtte för det i 87 §

regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna

bifall.

Ur protokollet:

Henry Lindberg.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. MajUs nåd. proposition nr 213.

31

Bilaga A.

Stockholm den 15 februari 1918.

Till

Herr Statsrådet och Chefen för

Kungl. Justitiedepartementet.

Enligt gällande bestämmelser skall lagen den 25 maj 1917 med

vissa bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m. med undantag av

vissa särskilda stadganden upphöra att gälla den 1 oktober innevarande

år. Om också lagens direkta verkningar komma att sträcka sig framåt

i tiden och att i regel omfatta jämväl hyresåret 1 oktober 1918—30

september 1919, lärer det vara av behovet påkallat att redan undey innevarande

år upptaga till omprövning frågan, huruvida icke lagen bör prolongeras

för ytterligare viss tid. Bostadskommissionen och socialstyrelsen,

vilka under fjolåret efter gemensamma överläggningar i sin den 4 april

dagtecknade skrivelse till statsrådet och chefen för kungl. civildepartementet

ingåvo det förslag till en dylik lagstiftning, som av statsmakterna

sedermera i huvudsak godkändes och antogs, hava även under innevarande

år ansett sig böra gemensamt upptaga nämnda fråga till behandling.

I samband härmed har upptagits frågan om den revision av olika

bestämmelser, som under förutsättning av lagstiftningens förlängda giltighet

synts böra ifrågakomma.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

I cirkulärskrivelse den 28 december 1917 anmodade herr statsrådet

Konungens befallningshavande i samtliga län att snarast möjligt från

vederbörande myndigheter och hyresnämnder inhämta yttranden angående

lämpligheten av liyresstegringslagens prolongation samt rörande de särskilda

önskemål, som gjort sig gällande med avseende på lagens innehåll.

Sedan dylika yttranden inkommit från såväl Konungens samtliga befallningshavande

som från ett flertal magistrater, hyresnämnder, byggnadsnämnder

m. fl. samt stadsfullmäktige i ett stort antal städer, hava dessa

yttranden under det förberedande arbetet ställts till kommissionens och

styrelsens förfogande. Vidare må framhållas, att svenska stadsförbundet

genom sin kommunala centralbyrå under hösten 1917 föranstaltat om en

enquéte bland ordförandena i rikets hyresnämnder, varvid dessa anmodats

att enligt ett särskilt upprättat formulär meddela sina erfarenheter om

lagens tillämpning och praktiska betydelse samt att uttala sin uppfattning

om behovet av lagens förlängda giltighet och en i samband därmed

stående revision av dess bestämmelser. Svar å denna enquéte hava inkommit

från ordförandena i flertalet av rikets hyresnämnder och sedermera

bearbetats inom byrån samt i januari 1918 av trycket utgivits under

titeln »Hyresstegringslagen och dess tillämpning». Jämväl har stadsförbundets

bostadsråd beretts tillfälle att yttra sig angående förevarande

spörsmål. Slutligen hava ordförandena i Stockholms stads hyresnämnder

den 29 november 1917 till Konungen ingivit en underdånig skrift i ämnet.

Kommissionen och styrelsen hava tagit del av samtliga här omförmälda

handlingar, vilka utgjort ett värdefullt underlag för bedömande av föreliggande

frågor.

I överensstämmelse med den av Konungens befallningskavandes och

övriga myndigheters liksom ock hyresnämndsordförandenas med stor enstämmighet

uttalade uppfattning, anse sig bostadskommissionen och socialstyrelsen

obetingat böra förorda, att giltighetstiden för ifrågavarande lagstiftning

utsträckes åtminstone över ytterligare ett hyresår. Skälen härtill

torde ligga i öppen dag. De utomordentliga förhållanden, som under år

1917 föranledde lagens tillkomst och för vilka kommissionen och styrelsen i

sitt då avgivna förslag lämnat en utförlig redogörelse, fortfara alltjämt.

Någon lindring i de svåra förhållandena på bostadsmarknaden har ingalunda

av andra orsaker kunnat ernås under den tid, som förflutit efter

lagens tillkomst, utan hava dessa förhållanden snarare än ytterligare förvärrats.

Visserligen har det lyckats att med tillhjälp av det vid 1917

års riksdag beviljade anslaget å fyra miljoner kronor samt kommuners

och enskildas uppoffringar hålla en allmännyttig byggnadsverksamhet

vid liv. Denna har emellertid varit inskränkt till att endast nödtorftigt

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

33

avvärja eu ren bostadsnöd och har i intet fall kunnat medföra eu verklig

förbättring av fjolårets bostadsförhållanden. Härtill kommer, att all

enskild byggnadsverksamhet numera starkt nedgått och nästan fullständigt

avstannat, för så vitt den rörer produktionen av smålägenheter. Även

om folkökningen i rikets städer under år 1917 enligt tillgängliga preliminära

uppgifter i allmänhet varit ringa och på sina håll så gott som

upphört, har denna omständighet i och för sig givetvis endast förhindrat

en än ytterligare ökning av men ingalunda förminskat den disproportion

mellan tillgång och efterfrågan på hyreslägenheter, som under fjolåret

framträdde på hyresmarknaden. Att krisen, såsom exempelvis fallet varit

i de norrländska gruvsamhällena, framkallat eu så stark utflyttning, att

en fullständig omkastning skett i hyresförhållandena, hör till de rena

undantagen. Marknadsläget är sålunda å flertalet större orter alltjämt

av den beskaffenhet, att farhågorna för dess utnyttjande i oskäligt vinstsyfte

måste anses välgrundade, så framt icke åtgärder från statens sida

vidtagas i syfte att även i fortsättningen reglerande ingripa.

Emellertid anse sig bostadsko mmissionen och socialstyrelsen icke

kunna underlåta att under innevarande år ännu starkare än under fjolåret

betona vissa betänkliga verkningar, som i längden måste bliva en

följd av ifrågavarande starka ingripande i enskildas förfoganderätt över

deras egendom. Härvid kommer, vad det aktuella läget beträffar, icke i

betraktande lagens inflytande på byggnadsverksamheten. Hela byggnadsindustrien

torde nämligen för närvarande vara begränsad av helt andra

faktorer, som ej äga samband med den statliga regleringen av fastigheternas

hyresavkastning. Men om också i åtskilliga fall de från fastighetsägarhåll

framförda klagomålen över lagens förmenta hårdhet mot en viss

samhällsklass måste anses obefogade, särskilt med hänsyn till de mot

vissa andra samhällsklasser vidtagna liknande prisregleringsåtgärderna,

kan det dock icke förnekas, att om giltighetstiden för ifrågavarande

lagstiftning utsträckes alltför länge, den måste framkalla en för bostadsfrågans

lösning ogynnsam depression å fastighetsmarknaden. Härigenom

minskas också utsikterna för att fastighetsmarknaden framdeles, när

byggnadsverksamheten åter kan påbörjas, skall äga förmåga att draga

till sig det värdefulla kapital, som söker en måttlig men jämn och säker

avkastning.

Det har därför synts nödvändigt, att redan under nu rådande förhållanden,

samtidigt med frågan om lagstiftningens förlängda giltighet,

jämväl taga hänsyn till frågan om dess framtida avveckling. Även om

det nuvarande läget otvetydigt är sådant, att det kräver en prolongation

av lagen, så kan dess avveckling, i motsats mot exempelvis upphävandet av

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 189 höft. (Nr 213.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

maximipris på olika nödvändiga förbrukningsartiklar, icke ske omedelbart.

I första rummet kan lagen ej såsom ett maximipris fastställas att gälla

tillsvidare utan måste gälla till en viss dag. Vidare fastställes hyra enligt

lagen likaledes för viss tid, vanligen ett helt år, och därtill enligt nu gällande

bestämmelser, för en tid, som omfattar ända till ett helt år efter det

lagen upphört att gälla. Lagens verkningar komma sålunda alltid att sträcka

sig långt framåt under tider, då förhållandena icke på förhand kunna

överblickas. Slutligen bör uppmärksammas, att i framtiden en viss växelverkan

kommer att äga rum mellan lagen och den faktor, som skall utjämna

disproportionen mellan tillgång och efterfrågan på bostadsmarknaden

och så att säga ersätta lagens prisreglerande inflytande, nämligen byggnadsverksamheten.

Uppenbarligen är det sålunda av den största betydelse,

att lagen icke, uteslutande med hänsyn till det aktuella läget, erhåller

eu sådan form, att man för framtiden binder sig för dess prolongation

under längre tid, än vad dåvarande förhållanden eljest skulle

påkalla.

I stort sett synes lagen hava varit lyckligt avfattad och synnerligen

väl motsvarat sin uppgift. I allmänhet hava kommissionen och socialstyrelsen

funnit sig kunna förorda, att lagens bestämmelser, i huvudsak

oförändrade, givas förlängd giltighet. Det från olika håll framförda förslaget,

att lagens tillämplighet skulle principiellt utvidgas, nämligen till

att omfatta även hyresavtal om möblerade lägenheter, har ej synts kunna

förordas. I främsta rummet bör i sådant hänseende framhållas de svårigheter,

som härvid ofta skulle uppstå på grund av att dylika avtal

merendels innefatta även andra förmåner än själva lägenhetsupplåtelsen.

Vidare skulle en dylik utvidgning i väsentlig grad öka nämndernas flerstädes

redan förut stora arbetsbörda. Det torde därför hellre kunna

ifrågasättas, huruvida icke i dylika fall ett oskäligt utnyttjande av bostadsnöden

borde bedömas enligt den allmänna ockerlagstiftningen, som

för närvarande är underkastad revision. De förändringar av något mera

principiell innebörd, som här äro föreslagna, beröra huvudsakligen hyresprisbildningen,

för så vitt denna regleras genom hyresnämndsinstitutionen.

Enligt förslaget skola sålunda beträffande särskilda, närmare angivna

hyresavtal hyresstegringar intill eu viss angiven procentsats undandragas

hyresnämndernas prövning, så att hyresprisbildningen intill denna

gräns kommer att försiggå fritt. Redan i sin till det tidigare lagförslaget

fogade skrivelse den 4 april 1917 framhöllo bostadskommissionen

och socialstyrelsen, att förslaget uppenbarligen ej avsåg att generellt förhindra

hyresstegringen. Givetvis borde sålunda en hyresstegring, som oberoende

av den pågående krisen kunde hava ansetts normal och nödvändig,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

35

<‘,j genom nämndernas åtgörande förhindras. Det ligger vidare i öppen dag,

att hyresprisbildningen ej kan förbliva oberörd av penningvärdets fall.

Dock lärer detta, sådant det kommer till uttryck i vissa, delvis av övergående

orsaker påverkade prisindices, ej få göras bestämmande för prövning

av skälig hyra. Å andra sidan synes det oberättigat, att ersättning

för hyresupplåtelse skall på fastighetsägarnas bekostnad hållas hvarvid

eu alltför starkt sjunkande kvot av hyresgästernas inkomster.

Om sålunda eu allmän hyresstegring redan ur dessa synpunkter

synes fullt befogad, lärer den därjämte med hänsyn till den framtida bostadsproduktionen

vara oavvisligt nödvändig. Visserligen är det ogörligt att

närmare förutsäga de byggnadskostnader, som komma att bliva rådande efter

krisen. Liksom man dock med största grad av sannolikhet tyckes kunna

förvänta, att dessa komma att sjunka ned under den nuvarande abnormt

höga nivån, lärer det å andra sidan ej kunna betvivlas, att de komma att

betydligt överstiga dem, som voro gällande före krisen. Såsom förhållandena

utvecklat sig, torde det emellertid ej för bedömande av den blivande

hyresnivån vara av behovet påkallat att söka tillnärmelsevis uppskatta

de blivande byggnadskostnaderna. Man torde nämligen med ganska

stor säkerhet kunna utgå ifrån, att dessas stegring, från krisens början

räknat, alltid kommer att bliva större än den motsvarande höjningen

av den allmänna hyresnivån. En fullständig anpassning av hyresnivån

efter byggnadskostnaderna vid krisens slut skulle sannolikt ej komma

att inträda, ens om någon statlig reglering av hyrorna aldrig genomförts.

Ej heller torde en sådan vara av behovet påkallad. Erfarenheterna från

normala tider utvisa nämligen, att hyrorna i nybyggda fastigheter på

grund av lägenheternas större begärlighet merendels kunna sättas ganska

avsevärt mycket högre än i äldre fastigheter. Denna så att säga elasticitet

i hyresnivån är emellertid begränsad till sin räckvidd och av övergående

natur. Man torde därför obetingat böra räkna med en hyresnivå,

vilken åtminstone i någon mån är anpassad efter byggnadskostnaderna,

såsom en ovillkorlig förutsättning för ett återupptagande av byggnadsverksamheten.

Det är givetvis knappast möjligt att fastställa en för hela riket avpassad,

generell procentsats för hyresförhöj ning, vilken å ena sidan tillgodoser

de berättigade fastighetsägarintressena liksom ock det allmännas intresse

av byggnadsverksamhetens återupptagande, men som å andra sidan icke

möjliggör eller rent av frammanar en ur sociala synpunkter vådlig stegring

av hyresnivån. Redan i 1917 års förslag ansågo sig bostadskommissionen

och socialstyrelsen böra tillstyrka, att en allmän höjning av hyresnivån

på 15 procent av hyrorna från tiden närmast före den 1 oktober

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

1915 i viss mån borde legaliseras. Genom utfärdande av bestämmelserna

i 7 § intog Kungl. Maj:t med riksdagens bifall samma ståndpunkt,

ehuru den föreslagna procentsatsen sänktes från 15 till 10. Kommissionen

och socialstyrelsen hava denna gång ej ansett sig böra frånträda

sin under fjolåret hävdade uppfattning om storleken av ifrågavarande

procentsats. I stället hava ytterligare omständigheter tillkommit, som

snarare äro ägnade att under nuvarande förhållanden ytterligare stärka

densamma. Närmast kommer härvid i betraktande, att av socialstyrelsen

verkställda undersökningar giva vid handen, att den genomsnittliga hyresökningen

från hyresåret 1914/15 till hyresåret 1917/18 i till och med

september månad 1917 hyresreglerade lägenheter om högst fem rum och

kök (utan centralvärme) utgjort 13 procent, varav 9 procent komma på

den tid, då prisbildningen varit underkastad hyresnämndernas kontroll.

Då en ytterligare ökning torde vara att förvänta under hyresåret 1918/19,

lärer en generellt medgiven hyresökning av 15 procent för samma hyresår

ingalunda kunna betraktas såsom oskälig.

Enligt förslaget skall den tillåtna hyresstegringen å 15 procent i

likhet med vad fallet var beträffande den av bostadskommissionen och

socialstyrelsen år 1917 förordade liknande gränsen för under vissa villkor

utsökbar hyra, endast avse lägenhet, som varit uthyrd för tid före den

1 oktober 1915, samt beräknas med utgångspunkt från därvid senast

gällande hyra. Utgångshyran blir sålunda i allmänhet den, som gällde l

oktober 1914—30 september 1915. Härtill kommer, att hyresökningen

under åren 1910—1914 varit jämförelsevis obetydlig. Den föreslagna

hyresökningen av 15 procent kommer sålunda i stort sett att avse hela

perioden från 1910 ända fram till 1920. Det torde kunna ifrågasättas,

om ej en genomsnittlig livresförhöjning av denna storlek, åtminstone i

större städer och industrisamhällen, skulle ägt rum och ansetts såsom

fullt normal, även om krisen ej inträffat. Den föreslagna gränsen kan

sålunda väl motiveras utan ett tillgripande av en så svårberäknad faktor

som penningvärdets fall. Att sistnämnda faktor icke varit vägledande

vid fastställande av ifrågavarande procentsats torde jämväl framgå därav,

att densamma endast utgör en ringa bråkdel av den, med vilken för

närvarande andra priser, exempelvis för livsmedel, hava stegrats under

krisen.

Det bör därför betonas, att den föreslagna procentsatsen ingalunda

är att anse såsom en maximigräns för skälig hyresstegring. Nämnderna

böra sålunda i den väsentligen av lämplighetshänsyn fixerade för hela

riket gällande procentuella gi’änsen ej tro sig finna ett stöd varken för

att undandraga sig den individuella prövningen av hyra eller för att vid

s. 37 Kontrollera mot PDF

KungI. Maj:ts nåd. proposition nr 213. 37

sådan prövning anse hyresstegringar utöver denna gräns såsom obetingat

oskäliga.

Det skulle kunna ifrågasättas, om icke en dylik frihet från nämndernas

hyresreglerande inflytande inom den föreslagna ramen skulle locka

hyresvärdarna att till det yttersta utnyttja denna frihet. Ett dylikt utnyttjande

omöjliggöres givetvis på orter med tillräcklig bostadstillgång

genom själva marknadsläget. A andra orter däremot, där bostadsknapphet

råder, lärer det vara de i sina anspråk måttligaste hyresvärdarna,

vilka icke redan sökt och lyckats driva upp sina hyror till sagda gräns,

som skulle komma i åtnjutande av ifrågavarande frihet. Man torde följaktligen

kunna förmoda, att dessa även med den medgivna friheten skola

veta att iakttaga en viss måttfullhet i sina anspråk, liksom det även

synes riktigt, att just dessa så långt som möjligt frigöras från beroende

av lagstiftningsåtgärder, vilka i viss mån hava karaktären av en ockerlag.

Med den ifrågavarande bestämmelsen har man vidare sökt vinna

ett syfte, som delvis varit avsett med stadgandena i 7 § av den nu

gällande lagen, nämligen att få en del hyresförliöjningar att så att säga

löpa utan vidare utan att sålunda behöva dragas under prövning av

hyresnämnderna, vilkas arbetsbörda ändock, åtminstone i de större städerna,

är synnerligen betungande. Det synes ock vara anledning antaga, att

hyresvärdarna såvitt möjligt skola nöja sig med en hyresförhöjning inom

den föreslagna gränsen. Begäres emellertid förhöjning, överstigande denna

gräns, och fallet dragés under hyresnämndens prövning bör denna äga

fri prövningsrätt och sålunda vara berättigad att, därest omständigheterna

därtill föranleda, nedsätta hyran under 15 procentgränsen. Givetvis

kommer härigenom ett ganska starkt tryck att utövas på hyresvärdarna

att icke utan verkligt giltiga skäl gå utöver meranämnda gräns.

Den nu gällande lagen riktar sig, såsom framgår av motiven till

densamma, uteslutande mot oskäliga hyresstegringar. Detta syfte med

lagen torde emellertid hyresnämnderna i allmänhet icke tillräckligt beaktat.

I allt fall har nämndernas verksamhet så småningom utvecklat

sig till en mera allmän reglering av förekommande hyresförliöjningar,

varvid smärre hyresjusteringar verkställts även i fall, där den fordrade

hyresförhöjningen ingalunda kunnat betecknas såsom oskälig. Genom här

föreslagna, ändrade bestämmelser i fråga om hyresregleringen lära emellertid

dylika smärre justeringar i allmänhet komma att förebyggas och

lagens verkliga innebörd mera betonas.

De ord, som i lagen (6 §) angiva normerna för nämnderna vid

fastställande av skälig hyra, nämligen »hänsyn till höjda räntor för in
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 213.

tecknad gäld, ökade utgifter för fastighetens underhåll, ökning av andra

omkostnader för fastigheten och förhållandena i övrigt», hava i förslaget

ersatts med orden »hänsyn till ej mindre lägenhetens beskaffenhet än även

omkostnaderna för fastigheten och förhållandena i övrigt». Denna ändring

avser att i viss mån legalisera det av nämnderna redan i stor utsträckning

tillämpade förfaringssättet att basera prövningen av skälig hyra i

första hand på en efter verkställd besiktning gjord uppskattning av lägenhetens

verkliga hyresvärde. Ett allt för stort hänsyn tagande till själva

utgiftsökningen för fastigheten vid utmätande av hyresbeloppet lärer ej

i längden kunna utan skada upprätthållas. Följden härav måste nämligen

så småningom bliva, att lägenheter i fastigheter med en klokt och

i all synnerhet beträffande den intecknade gälden med förutseende ordnad

ekonomi komma att betinga en lägre hyra än lägenheter, vilkas ägare

icke förstått att eller velat vidtaga härtill erforderliga anstalter. Uppenbarligen

innebär ett sådant upprätthållande av olika hyresnivåer i längden

en premiering av de mindre önskvärda fastighetsägarelementen. Härtill

kommer, att fastighetsägare, vilkas ekonomisering av deras fastigheter

synbarligen kunnat betecknas såsom osund, exempelvis på grund av

placering av synnerligen högt belägna inteckningar i rena ockrarhänder,

ansett sig kunna ur de gällande bestämmelserna utläsa en obetingad rätt

att under alla förhållanden tillerkännas matematiskt full ersättning för de

utgifter, som föranletts härav.

Förslaget upptager vidare den bestämmelsen, att hyresnämnd skall

äga rätt att tillerkänna hyresvärd höjd ersättning för tillhandahållande

av värme och varmvatten, då fråga är om fleråriga hyresavtal. Genom

de på grund av krisen till det flerdubbla stegrade bränsleprisen hava

fastighetsägarna i dylika fall lidit betydande förluster. Då en sådan

ersättning enligt gällande lag, ehuru påtagligt befogad, icke kan tilldömas

hyresvärden, har det synts lämpligt, att i likhet med vad som gjorts

exempelvis i Danmark, inom den förevarande lagstiftningens ram, som

förnämligast går ut på att skapa ett skydd för hyresgästerna, öppna en

möjlighet att avlägsna en hyresvärdarna drabbande uppenbar obillighet.

De betänkligheter, som till äventyrs kunna hysas mot en sådan bestämmelse,

hävas till väsentlig del av tvenne omständigheter. Dels är nämligen

prövningen av skälig hyra i dylika fall ej överlämnad åt hyresvärdens

godtycke utan åt ett kvalificerat offentligt organ, dels torde det

huvudsakligen vara välsituerade hyresgäster, som ingått avtal av ifrågavarande

slag. Emellertid har det synts lämpligt, att hyresgäst, som på detta

sätt erhåller sin avtalade hyra förhöjd, medgives rätt att inom viss tid upp
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds nåd. proposition nr 213. 39

säga hyresavtalet. Ur hyresvärdens synpunkt lärer denna rättighet icke

medföra någon nämnvärd risk, enär lägenheter av ifrågavarande beskaffenhet

med lätthet torde kunna utan förlust omedelbart uthyras till annan person.

Av den föreslagna formuleringen torde vidare framgå, att nämnden i dylika

fall skall fastställa ersättningen för värme, och eventuellt för varmvatten,

enbart för sig, och att det endast är denna, som kan bliva föremål

för nämndens prövning och förhöjning. Däremot kan hyran för

själva lägenheten icke av nämnden ökas, även om den i jämförelse med

den vid regleringen vanliga hyresnivån till äventyrs kan befinnas vara

relativt låg.

Såsom allmän regel stadgas i förslaget, att hyresnämnds prövning

ej må avse hyresbelopp, som erlagts eller till betalning förfallit före den

dag, då framställning om hyresreglering till nämnden gjorts, eller där

nämnden eljest företager reglering, före den dag, då ärendet slutligen

avgöres. Detta stadgande är avsett att utgöra en form av preklusionstid

för rätten att hos hyresnämnd göra framställning om hyresreglering, för

att icke frågan om hyresbeloppets storlek under längre tid skall hållas

svävande. Tydligen kommer ett sådant stadgande att medföra, att hyresgäst,

som önskar få sin hyra reglerad av hyresnämnd, låter sig angeläget

vara att redan före den första hyresbetalningen göra framställning därom.

Beträffande tidpunkten för de nu föreslagna ändringarnas ikraftträdande

hava bostadskommissionen och socialstyrelsen ansett det vara

av synnerlig vikt, att de nya grunderna för nämndernas hyresreglerande

verksamhet erhålla giltighet snarast möjligt, så att berörda grunder

i största utsträckning bliva normerande redan för hyresåret 1918/19.

I annat fall lära desamma förlora en stor del av sin betydelse. Den

nuvarande lagen av den 25 maj 1917 gäller till den 1 oktober 1918, och

det kan givetvis synas naturligt, att den nya lagen tager vid omedelbart

efter förstnämnda lags upphörande. Ett sådant förfaringssätt lärer emellertid

medföra betydande olägenheter ifråga om hyresregleringen för hyresåret

1918/19. Med avseende härå må sålunda erinras, att hyresnämnderna

i Stockholm och även på vissa andra håll, där hyresstegringar

förekommit i större omfattning, till följd av den stora anhopningen

av ärenden, icke medhunno att slutföra regleringsarbetet för innevarande

hyresår förrän mot slutet av år 1917. Då det ej är uteslutet,

att nämndernas arbete kommer att gestalta sig på i huvudsak samma

sätt även i år, skulle sålunda, därest den nya lagen trädde i kraft den

1 nästkommande oktober, på angivna orter sannolikt ungefär hälften av

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

samtliga hyror för hyresåret 1918/19 komma att utmätas enligt nu

gällande grunder och andra hälften efter de nya grunderna, en eventualitet,

som givetvis bör om möjligt förebyggas. Det torde likväl, även om

den nya lagen träder i kraft, exempelvis under april eller maj månad,

icke kunna helt undvikas, att i fall, då uppsägningstiden är bestämd till

sex månader, en del uppsägnings- och regleringsbeslut, avseende hyresåret

1918/19 hinna fattas, innan den nya lagen blir gällande. Emellertid

synas olägenheterna för sådant fall icke tillnärmelsevis bliva så stora,

som om lagen skulle träda i kraft först den 1 nästkommande oktober.

Slutligen må i förevarande avseende tilläggas, att det jämväl synes

vara av vikt, att såväl de nya uppsägningsbestämmelserna i 8 § som de

nya stadgandena i 11 § angående förbud att samtidigt förhyra flera bostadslägenheter

samt angående tvångsuthyrning av bostadslägenheter bliva

gällande så snart som möjligt.

I övrigt hänvisas beträffande de särskilda paragraferna till nedanstående

specialmotivering.

Special- 1 §• Vid avgivande av förslag till den nu gällande lagen hade bo
motivermg.

stadskommissionen och socialstyrelsen förordat, att lagen skulle äga omedelbar

tillämpning i städer, vilkas mantalsskrivna folkmängd vid 1916

års ingång översteg 15,000. På förslag av lagutskottet beslöts däremot

av statsmakterna, att lagens omedelbara tillämplighet skulle utsträckas

till städer, köpingar och municipalsamhällen med en mantalsskriven folkmängd

vid nyssnämnda tidpunkt av endast 5,000. Kommissionen och

socialstyrelsen äro i enlighet med deras under föregående år hävdade

ståndpunkt tveksamma, huruvida ej bestämmelserna i paragrafens andra

stycke i och för sig skulle vara tillräckliga att tillförsäkra alla dessa

mindre städer och samhällen, där bostadsförhållandena det påkalla, lagens

tillämplighet. De erfarenheter, som hittills vunnits giva också vid

handen, att hyresnämndsinstitutionens införande på flera håll icke varit

av rådande förhållanden motiverad. Sålunda har t. o. m. förekommit,

att hyresnämnd hittills icke handlagt ett enda ärende. Emellertid har

det ej synts lämpligt att förorda, att vissa mindre orter, där lagen

för närvarande tillämpas, genom en allmän föreskrift nu skulle ställas

utanför dess tillämplighetsområde. För att lagen dock ej skall behöva

tillämpas inom områden, där sådana missförhållanden, som lagen

är avsedd att förebygga, icke äro förhanden, har i stället föreslagits, att

Konungen efter gjord framställning från de lokala myndigheterna må

kunna för viss ort medgiva undantag från bestämmelsen om lagens till
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kung}. MajUk nåd. proposition nr 213.

41

lämplighet. Den kvalificerade majoritet, som enligt förslaget föreskrives

för beslut om sådan framställning, torde utgöra eu garanti för, att lagens

obehövlighet inom området blivit tillfyllest ådagalagd. Bestämmelsen

härom har givits sådan avfattning, att något tillägg till kommunallagarnas

stadganden om kvalificerad majoritet för vissa beslut ej är

nödvändig.

2 §. Det har i åtskilliga fall visat sig förenat med svårigheter att få

hyresnämnd fulltalig, vilket emellertid enligt 3 §, andra stycket, erfordras

för beslutförhet. För avhjälpande av denna olägenhet har från vissa

håll gjorts gällande det önskemålet, att nämnden skulle vara beslutför,

när ordföranden och minst tre ledamöter äro tillstädes och samtliga de

närvarande om beslutet ense. Emellertid skulle ett sådant medgivande

självfallet kunna i betänklig grad äventyra den allsidiga prövning,

som genom nämndernas sammansättning åsyftas, varförutom må framhållas,

att härigenom ett i allmän lag stadgat villkor för skiljenämnds

beslutförhet skulle komma att åsidosättas. Bostadskommissionen och

socialstyrelsen hava därför i stället föreslagit viss ändring av gällande

bestämmelser om suppleanter för ordförande och ledamöter, avseende att

övervinna de nuvarande svårigheterna att erhålla fulltalig nämnd. I andra

stycket hava sålunda orden »För envar av dem skall finnas suppleant» ersatts

med orden »För ordföranden såväl som för ledamöterna skola finnas suppleanter

till minst samma antal». Den föreslagna ändringen går närmast ut

på att ställa lagligheten av det på vissa håll redan tillämpade förfaringssättet

att utse suppleanter till större antal än ordförande och ledamöter

utom all tvekan. Vidare avser bestämmelsen att möjliggöra, att suppleanterna

icke nödvändigt behöva utses för viss ledamot i annan mån, än

att nämnden även vid suppleanters inkallande erhåller den sammansättning

i fråga om de närvarandes kvalifikationer, som i tredje stycket av

denna paragraf är föreskrivet. Sålunda kommer intet hinder att föreligga,

exempelvis för att båda suppleanterna för fastighetsägarrepresentanterna

inom nämnden skola kunna ersätta vilken som helst av dessa. Beträffande

de båda hyresgästsrepresentanterna kan emellertid icke obetingat

givas samma föreskrift på grund därav, att åtminstone den ena skall

äga särskild sakkunskap ifråga om de mindre bemedlade klassernas

bostadsförhållanden. Genom nämnda och vissa andra, i fjärde stycket

gjorda smärre ändringsförslag torde det emellertid vara öppnat en utväg

att undgå även de olägenheter, som på grund härav kunna

uppstå för ernående av fulltalig nämnd. Dessa olägenheter kunna nämligen

förebyggas på det sättet, antingen att till suppleanter för hyresgästsrepresentanterna

utses personer, som båda äga sådan kännedom, eller

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 189 Käft. (Nr 213). 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

ock att för ifrågavarande särskilt kvalificerade ledamot utses minst två

suppleanter.

Redan om suppleanterna för nämndens ledamöter på ovan angivet

sätt utses parvis, torde det i regel vara tillfyllest sörjt för att vid sammanträdena

ernå fulltalig nämnd. Tillsättande av ett större antal suppleanter

för ledamöterna än fyra eller högst fem lärer ej böra förordas

såsom regel. Det torde nämligen i annat fall kunna inträffa, att vissa

suppleanter inkallas högst sällan, och att sålunda nämnden understundom

kan komma att bestå av personer, vilka sakna den erfarenhet på

området, som oftare inkallade ledamöter och suppleanter förvärva.

3 §. På grund av den enligt förslaget helt och hållet ändrade innebörden

av bestämmelserna i 7 § har vad i 3 § stadgas om jäv mot

nämndens ordförande och ledamöter ansetts böra gälla jämväl sådant

ärende, som avses i förstnämnda paragraf.

Hyresnämnds beslut kunna ej överklagas med undantag för det fall,

som i 11 § omförmäles. Utan tvivel kunna starka principiella skäl anföras

för, att hyresnämnds beslut allmänt skulle kunna överklagas, och det

torde vara ägnat att ingiva viss betänklighet, att så icke är fallet. Jämväl

lärer detta bidraga till att göra lagen mindre populär bland fastighetsägarna,

där också röster höjts för en ändring av berörda förhållanden.

Bostadskommissionen och socialstyrelsen hava tagit denna fråga under

övervägande men hava av vägande praktiska skäl ej ansett sig böra i sitt

förslag förorda en ändring uti ifrågavarande hänseende. Det är nämligen

uppenbart, att beslut, som grunda sig på en med större konkret sakkunskap,

ofta efter besiktning på stället verkställd, allmän skälighetsprövning över

huvud taget icke synas ägnade att med ledning endast av fört protokoll

rättas av högre myndighet. Vidare skulle ett sådant förfaringssätt betinga

en högst vidlyftig protokollsföring, som utan tvivel komme att öka nämndens

arbetsbörda i sådan grad, att en fullständig omläggning av dess

organisation och arbetssätt bleve nödvändig. Slutligen må ock i förevarande

avseende framhållas, att exempelvis uppsägningsärendenas brådskande

natur lägga ett absolut hinder i vägen för ett vidlyftigare besvärsförfarande.

Då det emellertid ej är uteslutet, att beslut på grund av

förelupet förbiseende eller meddelade oriktiga eller missvisande upplysningar

kan bliva i avsevärd mån felaktigt, finnes föreskrivet, att nämnden

för sådant fall kan förordna om den rättelse, som därav må föranledas.

Det lärer emellertid kunna förekomma fall, där hyresnämnden jämväl

på andra grunder än de sagda finner, att ändring av fattat beslut bör

ske. Närmast komma i betraktande sådana fall, där beslut fattats under

förutsättning av att vissa prestationer verkställas av endera parten, exem
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 213.

«•

pelvis att hyresvärd skall uppvärma lägenhet till viss temperatur eller

under viss del av hyresåret eller utföra närmare angivna reparationsarbeten,

vilka prestationer dock sedermera ej fullgöras. Det synes även

ligga i sakens natur, att hyresvärd, som efter nämndens beslut fått sina

omkostnader väsentligt ökade, exempelvis genom inteckningsräntornas

höjande eller stegrade bränslepriser, bör äga befogade anspråk på gottgörelse

härför. Om ock eu omprövning i dylika fall från hyresnämnds

sida icke kan med gällande bestämmelser anses utesluten, har dock ett

förtydligande härutinnan befunnits lämpligt. I förslaget har därför uttryckligen

tillagts, att hyresnämnd äger förordna om rättelse av fattat

beslut, jämväl då »omständigheter tillkommit, som bragt ärendet i väsentligt

ändrat läge». Med ledning av denna bestämmelse kan nämnden sålunda

vidtaga ändring även i sådana beslut, vilka bort påverkas av omständigheter,

vilka vid deras fattande ej voro kända. Det har synts böra

särskilt föreskrivas, att ärendet skall vara bragt i ett väsentligt ändrat

läge, för att icke framställning om ändring skall göras på grunder av alltför

ringa betydelse.

Det är uppenbarligen av stor betydelse, att riktigheten av hyresnämnds

protokoll granskas under iakttagande av största möjliga skyndsamhet. I detta

syfte finnes i nu gällande lag stadgat, att sådan granskning skall ske

senast vid nästa sammanträde. Denna bestämmelse synes emellertid ej

hava fullt motsvarat sin uppgift. Det lärer nämligen förekomma, å ena

sidan att jämförelsevis lång tid hinner förflyta mellan sammanträdena,

och å andra sidan att dessa hållas så nära inpå varandra och med så

stort antal ärenden, att granskning inom föreskriven tid icke rimligen kan

äga rum. Med hänsyn härtill har ifrågavarande bestämmelse synts böra

ändras därhän, att riktigheten av protokoll skall granskas »så snart ske

kan och senast inom tio dagar». Då det enligt den sålunda föreslagna

bestämmelsen icke föreskrives, att granskningen obetingat skall äga rum

vid sammanträde, öppnas även möjlighet för nämnden att uppdraga verkställandet

av densamma åt ordföranden, antingen ensam eller i förening

med någon eller några av nämndens ledamöter.

6 §. Det i första stycket förekommande uttrycket »som är uthyrt

eller avsett att uthyras av husägaren eller eljest» avser, att ej blott uthyrning

genom hyresvärden direkt till hyresgästen utan även uthyrning

i andra hand skall träffas av lagens i det förevarande sammanhanget

givna bestämmelser. Då det emellertid visat sig, att innebörden av

orden »eller eljest» ej alltid blivit förstådd, hava de i förslaget utbytts

mot orden »eller annan», vilka synas otvetydigt giva vid handen den

mening, som är avsedd.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

Rörande den föreslagna ändringen av normerna för fastställande

av hyresbeloppet har en utförlig motivering redan förut lämnats, likaså

beträffande andra och tredje stycket i förslaget.

Därutöver må här till en början framhållas, att bostadskommissionen

och socialstyrelsen ansett sig böra föreslå en viss ändring av ordalydelsen i

första styckets första punkt. Denna ändring är visserligen närmast av rent

formell natur, men hava bostadskommissionen och socialstyrelsen icke

desto mindre ansett sig böra förorda densamma i syfte, att med själva

ordalydelsen av paragrafen tydligare än förut hos nämnderna inskärpa,

att deras hyresreglerande verksamhet har till ändamål att förebygga den

oskäliga hyresstegringen och sålunda icke bör inrikta sig på smärre justeringar

och nedprutningar i hyresbeloppen. Dylika justeringar kunna

nämligen icke anses stå i överensstämmelse med lagens karaktär av

ockerlag, varförutom det kan ifrågasättas, om det överhuvud taget är

möjligt för nämnderna att med noggrant iakttagande av full rättvisa

fastslå ett hyresbelopp som oskäligt men ett annat obetydligt, törhända

blott en bråkdel av en procent, lägre såsom skäligt.

Den gällande lagen äger bl. a. tillämpning på hyresavtal med höjd

hyra, som träffats under loppet av de sista etthundratjugo dagarna,

förrän lagen blivit gällande för det område, där fastigheten ligger. Denna

bestämmelse har emellertid synts kunna saklöst utgå ur förslaget. Berörda

från allmänna rättsregler i hög grad avvikande stadgande motiverades

nämligen helt och hållet av förhållandena vid hithörande lagstiftnings

första ikraftträdande, och synes det uppenbarligen ej vara lämpligt,

att det i fortsättningen bibehålies för de områden, där den nu gällande

lagen redan hunnit tillämpas under viss tid. Ej heller för sådana samhällen,

som ännu ej sett sig av rådande bostadsförhållanden nödsakade

att jämlikt 1 § andra stycket hos Kungl. Maj:t anhålla om lagens tilllämplighet

för ifrågavarande område, torde en dylik retroaktivt verkande

bestämmelse äga någon större betydelse.

Från den i andra stycket av förevarande paragraf föreslagna bestämmelsen,

att viss'' hyresstegring ej må av hyresnämnd upptagas till

prövning, äro undantagna sådana fall, där nämnden med hänsyn till

lägenhetens uppenbart mindervärdiga beskaffenhet finner synnerliga skäl

tala för en reglering av fordrad hyra. Härmed åsyftas främst sådana

lägenheter, som under mera normala förhållanden skulle blivit utdömda

såsom hälsovådliga, men som nu till följd av den rådande bostadsbristen

måste av vederbörande myndigheter tolereras. Uppenbarligen förekommer

emellertid jämväl i andra fall uthyrning av så dåliga lägenheter, att

även en ringa hyresökning måste betraktas såsom ocker. Vidare avser

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kunyl. May.ta nåd. proposition nr 213.

45

bestämmelsen att förebygga, att hyresvärdar på sina håll skulle låta sina

fastigheter fullständigt förfalla och icke desto mindre kunna göra anspråk

på avsevärd hyresökning. Den föreslagna ordalydelsen torde emellertid

tydligt utvisa, att sådana smärre brister, som merendels i någon form kunna

påvisas inom snart sagt varje lägenhet, ej kunna utgöra tillräcklig anledning

för nämnderna att med åberopande av denna bestämmelse verkställa

nedprutning av hyresstegring, som faller inom den här föreslagna

gränsen.

Enligt näst sista stycket av den föreslagna paragrafen skall under

hyra inbegripas varje vederlag, innebärande ekonomisk fördel, som av hyresvärden

eller till hans förmån för upplåtelsen betingas. Med denna formulering

torde det bliva möjligt att förebygga de försök, som på sina håll

lära hava gjorts, i uppenbart syfte att kringgå nu gällande bestämmelser.

Det sista stycket i förslaget har överförts från den nuvarande 7 §,

i vilken det med hänsyn till den föreslagna ändrade lydelsen av denna

paragraf ej vidare äger sin rätta plats.

? §• I den nu gällande lagen stadgas, att hyresökningar utöver

vissa procentsatser ej mot hyresgästens bestridande äro utsökbara. Dessa

bestämmelser avsågo i främsta rummet att förmå hyresvärdarna att

själva underställa mera betydande hyresstegringar hyresnämndens prövning.

Detta mål torde emellertid hava uppnåtts i endast ett ringa

antal fall, ingalunda tillräckligt stort för att i och för sig utgöra ett skäl

för bestämmelsernas bibehållande. Vidare ansågs det sannolikt, att hyresvärdarna

på grund av dessa bestämmelser självmant skulle moderera sina

anspråk på högre hyra, varigenom en minskning av nämndernas arbetsbörda

skulle kunna åstadkommas. Genom den här i 6 § föreslagna bestämmelsen,

att hyresökningar inom vissa gränser beträffande lägenheter,

som före den 1 oktober 1915 voro uthyrda, skola undandragas hyresnämnds

prövning, lärer sistnämnda syfte, i vad angår dessa lägenheter,

hava blivit tillfredsställande tillgodosett. Skulle en viss gräns för utsökbar

hyra därjämte stipuleras, borde densamma, om den skulle erhålla en reell

innebörd, sättas högre än den i 6 § föreslagna. Härvidlag torde emellertid

en viss osäkerhet beträffande storleken av en skälig hyresökning alltid

komma att göra sig gällande. Med stöd av den erfarenhet, som vunnits

rörande den nuvarande bestämmelsens tolkning, lärer man kunna befara,

att denna högre gräns av allmänheten skulle komma att betraktas som

norm för skälig hyresstegring, och att den sålunda till äventyrs komme

att locka till hyresförhöjningar i eljest icke planerad eller önskvärd omfattning.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

En generell gräns för utsökbar hyra för lägenheter med centralvärme

lärer med hänsyn till de osäkra prisförhållandena på bränslemarknaden

ej komma att motsvara något praktiskt syfte.

Vad slutligen angår särskild bestämmelse i förevarande avseende

för det jämförelsevis ringa antalet lägenheter, som för första gången uthyrts

efter den 1 oktober 1915, synes eu sådan ej vara av behovet påkallad,

utan torde alla hithörande hyresökningar i mån av behov kunna

direkt prövas av hyresnämnd, så mycket hellre som de utgångshyror, som

här ifrågakomma, ingalunda kunna anses tillsammans bilda en enhetlig

normal hyresnivå och sålunda ej heller utgöra lämpligt underlag för

en likformig proportionell hyresökning.

På grund av vad sålunda anförts, synas nu gällande-bestämmelser,

som röra generella gränser för utsökbar hyra, kunna saklöst uteslutas.

För de helt och hållet nya bestämmelser, vilka enligt förslaget

böra inrymmas i förevarande paragraf, har motivering förut lämnats.

Innehållet av dessa nya bestämmelser torde otvetydigt framgå av den

föreslagna formuleringen. Dock bör måhända särskilt betonas, att nämnden

ej äger att höja den del av hyresbeloppet, som beräknas skola utgöra

ersättning för själva lägenheten, med bortseende från uppvärmningsoch

eventuella varmvattensförmåner. Vid handläggning av dylikt ärende

måste nämnden till en början söka bedöma, huru hyresbeloppet vid tiden

för avtalets ingående fördelade sig på de olika förmånerna, varefter

endast den del därav, som på grund av väsentligt stegrade bränslekostnader

förorsakar hyresvärden oskäligt ökade utgifter, efter nämndens

prövning kan gottgöras med förhöjt belopp.

8 §• De tvenne förutsättningar i den nu gällande paragrafen, under

vilka uppsägning av hyresavtal om omöblerad lägenhet från hyresvärds

sida skall anses giltig jämväl utan hyresnämnds samtycke, hava i förslaget

bibehållits i huvudsak oförändrade. I den gällande paragrafen

angives den första av dessa båda förutsättningar sålunda, att hyresgästen

skriftligen förklarar sig villig att låta avtalet upphöra. Tvekan lär hava

uppkommit, huruvida enbart ett undertecknande från hyresgästens sida

av gängse uppsägningsklausul skall anses innebära ett sådant godkännande

av uppsägningen, som här avses. Av den föreslagna omformuleringen

torde tydligt framgå, att ifrågavarande villkor för uppsägningens giltighet

är fyllt, först då hyresgästen, dels erkänt skedd uppsägning, exempelvis

genom undertecknande av sagda klausul, dels ock annorledes och

skriftligen ådagalagt sitt fria samtycke till, att avtalet skall upphöra

att gälla.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

Det liar förekommit fall, dä hyresvärden låtit hyresgästen träffa

avtal om förhyrning av omöblerad lägenhet, avsett att utan uppsägning

upphöra att giilla å viss dag, varvid avsikten i många fall synbarligen

varit, att avtalet ej skulle komma att träffas av bestämmelserna i 8 § i

den gällande lagen. Då ett av lagens viktigaste stadganden sålunda

kan förlora den betydelse, som därmed varit avsedd, hava de i andra

stycket gjorda tilläggen ansetts av behovet påkallade. Uppenbarligen

åligger det hyresnämnd att vid prövning av uppsägning av dylikt för viss

tid slutet avtal särskilt taga hänsyn till sådana omständigheter, varav

framgår, att hyresvärden vid avtalets ingående ägde giltiga skäl, som han

därvid delgivit hyresgästen, att vid den avtalade hyrestidens utgång

åter få förfoga över lägenheten.

I tidningspressen har omförmälts, att husägare på sina håll sökt

kringgå lagens bestämmelser genom att överlåta tidigare uthyrda eller begagnade

lägenheter på en för ändamålet bildad bostadsförening, som

sedan skulle försälja desamma till pris, fritt från varje reglering ur de i

här ifrågavarande lagstiftning hävdade synpunkter. Det lärer emellertid

vara klart, att samtycke till uppsägning av hyresavtal för genomförande

av sådan anordning kan av hyresnämnd förvägras, och att sådant bör

lämnas endast i den mån omständigheterna giva vid handen, att fråga

är om en lojal transaktion, icke enbart ett försök att kringgå lagens

bestämmelser.

I den gällande lagen föreskrives, att hyresnämnds samtycke till

uppsägning skall lämnas på förhand, d. v. s. före det uppsägningen blivit

gjord. Stadgandet är avsett att förhindra, att uppsägningsfrågan antingen

genom hyresvärdens dröjsmål att härom göra framställning till

nämnden eller genom nämndens eget förvållande skall kunna hållas svävande

så nära inpå fardagen, att varken hyresvärd eller hyresgäst beredes

nödigt rådrum att träffa de därav betingade nödiga anstalterna.

Lagens ikraftträdande år 1917 skedde omedelbart före utgången av

eu ofta tillämpad uppsägningstermin, varvid ifrågavarande bestämmelse

förorsakade åtskilliga förvecklingar och i flera fall på formella grunder

helt och hållet omöjliggjorde såväl uppsägningar av hyresavtal som fullt

befogade och skäliga hyresökningar. Ehuru liknande menliga följder ej

vore att befara, om stadgandet numera bibehölles, har det dock även ur

andra synpunkter synts mindre lämpligt. Sålunda hava hyresvärdar ofta

dröjt att göra framställning om nämndens samtycke ända till omedelbart

före uppsägningstidens utgång, vilket vid vissa tider förorsakat en så

stark anhopning av ärenden hos nämnden, att beslut icke kunnat fattas

i föreskriven tid. Genom den föreslagna bestämmelsen, att begäran om

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

hyresnämnds samtycke till uppsägning skall ingivas senast den dag, då

uppsägning sist kan ske, förhindras hyresvärden att försena frågans avgörande.

Hyresnämnden åter erhåller i och med det följande stadgandet

en bestämd tidsfrist på femton dagar att behandla inkomna ärenden av

hithörande slag men kan däremot icke fördröja ett ärendes avgörande

utöver denna tid. Visserligen inkräkta dessa femton dagar på själva

uppsägningstiden och förkortar sålunda för båda parterna den därmed

avsedda fristen. Då emellertid uppsägningstiden merendels ej sättes kortare

än tre månader, lärer detta icke behöva vålla nämnvärda olägenheter.

Är uppsägningstiden så kort, att dess ytterligare avknappning på angivet

sätt med femton dagar skulle medföra verkliga svårigheter för parterna,

åligger det givetvis nämnden att iakttaga särskild skyndsamhet vid ärendets

behandling.

De i fjärde stycket föreslagna bestämmelserna äro närmast att anse

såsom en följd av den i 6 § andra stycket förordade ändringen, enligt

vilken vissa hyresstegringar icke må av hyresnämnd upptagas till prövning.

Om nämligen hyresnämnd skulle äga befogenhet att vägra sitt

samtycke till uppsägningar, som i sak ej avsåge annat än en prolongation

av avtalet med ifrågavarande höjning av hyresbeloppet, skulle avtalet

genom nämndens åtgörande kunna förlängas mot oförändrad hyra. Nämnden

skulle följaktligen härigenom kunna förhindra sådana hyresstegringar,

som enligt det angivna stycket i 6 § ej må underställas dess prövning.

Stadgandet i det föreslagna femte stycket är avsett att bereda innehavare

av lägenhet företrädesrätt att träffa nytt avtal om lägenhetens

fortsatta förhyrning för det fall, att hyresvärden begärt samtycke till

uppsägning av gällande hyresavtal allenast för erhållande av högre hyra

och hyresnämnden funnit sådant samtycke böra lämnas. Det har ansetts

lämpligt, att nämnden tillerkänner hyresgästen en viss kortare betänketid

(exempelvis åtta dagar) för träffande av det nya avtalet. Betänketidens

längd bör givetvis fastställas med hänsyn tagen till föreliggande omständigheter.

Hyresgästens rätt enligt denna paragraf att vid förhyrning av bostadslägenhet

om högst fyra rum erlägga hyra månadsvis, även om

den enligt avtalet skall erläggas per kvartal, inskränker sig uteslutande

till ett skydd mot uppsägning. Däremot fritages hyresgästen icke från

andra civilrättsliga påföljder, som kunna härledas ur hans försummelse

att i avtalad tid fullgöra sin betalningsskyldighet.

I förslagets sista stycke har ordet »bostad», som givit anledning

till missuppfattning av stadgandets innebörd, ersatts med ordet

»lägenhet».

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds nåd. proposition nr 213.

49

1) §• Enligt 9 § i gällande lag äro lägenheter i efter lagens ikraftträdande

nyuppförda hus undantagna från bestämmelserna i G, 7 och 8 §§.

Ändamålet härmed har varit, att lagens restriktiva bestämmelser icke

skola utöva något hämmande inflytande på nybyggnadsverksamheten. 1

och med den föreslagna ändringen av 7 § bör densamma givetvis utgå ur

detta sammanhang. Det lärer vidare icke överensstämma med stadgandets

syfte, att sådana lägenheter i äldre byggnader, som visserligen ej varit

uthyrda men som den 25 maj 1917 eller tidigare exempelvis varit av

ägaren själv begagnade eller fritt upplåtna, skulle vara jämställda med

lägenheter i nybyggnader. Genom den gjorda ändringen komma paragrafens

undantagsbestämmelser icke att äga tillämpning på ifrågavarande

lägenheter.

Enligt förslaget skola vidare bestämmelserna i 6 och 8 §§ ej äga

tillämpning på lägenheter, som upplåtits för annat ändamål än till bostad,

sålunda till kontor, butiker och liknande ändamål, mot en hyra av

minst 2,000 kronor per år. Det har nämligen under nämndernas verksamhet

ofta visat sig vara förenat med synnerligt stora svårigheter att

handlägga frågor om sådana lägenheter, särskilt då det gällt att bedöma

hyresbeloppet med hänsyn till affärsläge och andra svåruppskattade faktorer.

Det har därför synts kunna tillrådas, att ifrågavarande del av

hyresmarknaden undandrages från lagens tillämpningsområde, så mycket

hellre som innehavare av dylika lägenheter i regel icke torde höra till

dem, som hårdast drabbats av dyrtiden, utan tvärtom ofta lära vara att

söka bland dem, som lättast kunnat anpassa sina inkomster efter den allmänt

höjda prisnivån. Ur sociala synpunkter lärer den föreslagna bestämmelsen

sålunda ej vara ägnad att ingiva betänkligheter.

It §. Enligt gällande bestämmelser må ej utan hyresnämnds

samtycke företagas sådant ändringsarbete å bostadslägenhet, som avser

att sammanslå densamma med annan lägenhet. Härmed åsyftades att

förhindra person att utan tvingande skäl utvidga sitt bostadsbehov på

bekostnad av den knappa bostadstillgången. Emellertid har det visat

sig, att lägenheter väl kunna sammanslås utan företagande av sådana

ändringsarbeten, och att personer även annorledes kunna taga i anspråk

flera bostadslägenheter, än som är oundgängligen nödvändigt och med

hänsyn till den rådande bostadsbristen kan anses önskvärt. I förslagets

fjärde stycke har därför lagts i nämndernas hand att kunna förhindra,

att ett och samma hushåll tager i anspråk mera än en bostadslägenhet.

Uppenbarligen bör hyresgäst, som i strid mot denna bestämmelse förhyr

bostadslägenhet, ersätta hyresvärden den skada, som denne kan lida av

att avtalet av hyresnämnden förklaras ogiltigt. Att hyresgästen enligt

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 189 Käft. (Nr 213.)

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kunyl. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

förslaget därjämte förverkar rätten att återbekomma redan erlagd hyra,

torde jämväl i sin mån motverka överträdelser mot bestämmelsen

ifråga.

I paragrafens följande stycke föreslås rätt för nämnden att i

vissa fall tvångsuthyra lägenheter. Uppenbarligen bör denna bestämmelse

endast tillämpas på sådana fall, där vederbörande av tydlig tredska låter

bostadslägenhet stå oanvänd.

14 §. Det har kommit till nämndernas kännedom, att hyresvärdar

såsom villkor för hyresupplåtelse understundom avfordra hyresgästen förbindelse,

vari denne förklarar sig avstå från rätten att få hyresbeloppet

prövat enligt denna lag. Om också sådana förbindelser rättsligt sett

icke äga någon giltighet, lära de dock kunna utöva ett tryck på hyresgästen

att självmant avstå från hans lagliga rätt. Framställandet av

dylikt krav från hyresvärds sida har därför ansetts böra beläggas med

straffpåföljd. Då det lärer vara förenat med svårigheter att leda i bevis,

att hyresvärden framställt yrkande av omförmält slag, har i förslaget

stadgats enahanda påföljd för blotta mottagandet av dylik förbindelse.

Vidare stadgas liknande straffpåöljd för den, vilken såsom villkor för hyresupplåtelse

avfordrar eller mottager sådan skriftlig ''försäkran om godkännande

av skedd uppsägning, som i 8 § första stycket sägs. Det lärer

eljest till äventyrs kunna befaras, att sådant godkännande kunde av

hyresvärd avfordras endast i syfte att kringgå de i 8 § meddelade bestämmelserna.

15 §. Brott mot 11 § första och andra stycket har i förslaget ansetts

böra drabbas av hårdare straffpåföljd, än vad som i nu gällande

lag stadgas. Erfarenheten har nämligen givit vid handen, att de nuvarande

straffbestämmelserna icke respekteras. De här föreslagna böterna

torde i allt fall bättre motsvara de ekonomiska fördelar, som kunna

vara förenade med överträdelser mot bestämmelserna i nämnda båda

stycken.

Den lagvidriga beskaffenheten av överträdelser mot bestämmelserna

i 11 § fjärde stycket har genom stadganden om straffpåföljd ansetts

böra särskilt betonas.

Utöver vad som redan tidigare anförts beträffande här föreslagna

övergångsbestämmelser, må endast framhållas, att det synts nödvändigt

att låta lagen gälla viss tid efter den 1 okt. 1919, som eljest bort vara

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung/. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

Öl

tidpunkten för lagens upphörande. Med den erfarenhet, som vunnits

ifråga om nämndernas arbete i storstäderna, synes det nämligen osannolikt

att nämnderna där skall kunna avsluta regleringsarbetet för hyresåret

1919—1920, över vilket lagen är avsedd att sträcka sina verkningar, till

den 1 okt. 1919. Först framåt årsskiftet 1919—1920 kan ifrågavarande

arbete förväntas vara avslutat.

Det må här slutligen framhållas, att de bostadskommissionens tre

ledamöter (Cederborg, Larsson och Meurling), vilka deltagit i ärendets

slutliga behandling, för sin del hållit före, att den i andra stycket av

6 § förekommande procentsatsen rätteligen bör sättas till 25 procent;

och hava de motiverat sin uppfattning sålunda:

»Ett väsentligt syfte med den föreslagna bestämmelsen angives här

ovan vara att lätta hyresnämndernas arbetsbörda genom att undandraga

deras prövning sådana hyresstegringar, som icke uppgå till det angivna

procenttalet. Med hänsyn till detta syfte, som givetvis är synnerligen

beaktansvärt, kan emellertid valet av den ifrågavarande procentsatsen

träffas med rätt stor godtycklighet, och det lär icke kunna förnekas, att

fara då även föreligger för att en dylik, med visst godtycke vald stegringsprocent

tillmätes en för densamma främmande betydelse av vad som

under lagens giltighetstid kan anses såsom skälig förhöjning av hyresnivån.

Ehuru den i nu gällande lag angivna förhöjningen av 10 procent

uttryckligen angivits såsom ej innefattande en dylik norm, så har dock

en missuppfattning i detta hänseende visat sig allmän. Man lär icke

kunna förmoda, att den nya lagen härutinnan kommer att medföra minskad

anledning till missuppfattningar och det kan befaras, såsom även

i det nu framlagda förslagets motivering antydes, att den angivna procentsatsen

kan komma att i stor utsträckning bliva normerande.

Under dessa förhållanden synes det oss emellertid synnerligen angeläget,

att procentsatsen underkastas en noggrann prövning ur skälighetssynpunkt

samt i lagen verkligen upptages till den storlek, som, med

iakttagande av nödig försiktighet, kan anses svara mot förhandenvarande

förhållanden. Det är uppenbart, att en dylik anpassning innebär en förhöjning

av den föreslagna procentsatsen, men det synes å andra sidan

omöjligt att bortse från de fördelar, som vinnas genom en rimlig förhöjning.

En dylik bliver nämligen i första hand, med avseende på det ovan

angivna syftet att lätta nämndernas arbetsbörda, ägnad att än fullständigare

undandraga deras prövning de hyresstegringar, som icke kunna

betecknas såsom oskäliga. Den återinför vidare inom en skälig och

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

rimlig gräns den avtalsfrihet på hyresmarknaden, till vilken man oundgängligen

åter måste söka nå fram, och den skapar härigenom även

möjlighet till en avveckling av den provisoriska hyresstegringslagstiftningen

utan de säkerligen högst allvarliga konsekvenser, som i längden

måste bliva följden av ett konstlat kvarhållande av hyresnivån. Den är

slutligen på grund av alla dessa omständigheter ägnad att förbereda

möjligheterna för ett återupptagande av bostadsproduktionen, i den mån

förhållandena det medgiva, och vi anse oss i detta sammanhang böra

understryka, att utan kraftiga åtgärder i denna riktning bostadsfrågan

oundgänligen kommer att utveckla sig i en för den hyrande allmänheten

ödesdiger riktning eller också kommer att kräva det allmännas allt fullständigare

övertagande av produktionen.

De olägenheter, som å andra sidan äro förbundna med den av oss

föreslagna högre procentsatsen, måste enligt vårt förmenande vika inför

dessa synpunkter. Inom de samhällen, där bostadsbrist ej nu är rådande

eller där t. o. m. en tillbakagång av bostadsbehovet är märkbar, kommer

givetvis hyresnivån allt fortfarande att regleras av förhållandet mellan

efterfrågan och tillgång, oberoende av den i lagen angivna procentsatsen.

Inom de samhällen åter, där på grund av normal utveckling bostadsbrist

nu föreligger och således en höjning av hyresnivån måste ske för att

åstadkomma nyproduktion, lärer den värdestegring, som inom den av oss

föreslagna gränsen måhända kan tillföras vissa äldre fastigheter, knappast

anses oskälig med hänsyn till den allmänna stegringen av omkostnader

samt till den nu allmänt rådande löne- och prisnivån.

Ur ovan angivna synpunkter kunna 15 procent icke anses skäligen

motsvara nu rådande förhållanden. I förslag till nu gällande lag föreslogo

socialstyrelsen och bostadskommissionen en utsökningsbar hyresstegring

av 15 procent att gälla för tiden intill den 1 oktober 1918. Denna siffra

nedsattes av riksdagen till 10 procent samtidigt som lagens verkningstid

utsträcktes till den 1 oktober 1919. Då det nu gäller att än ytterligare

utsträcka verkningstiden till den 1 oktober 1920, så synes det oss kunna

starkt ifrågasättas, huruvida ej med hänsyn till det allmänna prisläget eu

fördubbling av den av oss först föreslagna siffran borde ske, vilket synes

så mycket skäligare som, enligt vad ovan i lagförslagets motivering framhålles,

den normala stegringen av 1914 års jämförelsevis låga hyror sannolikt

ensamt skulle nu hava uppnått 15 procent. Vi tillåta oss även i

detta sammanhang att erinra om, att med nu gällande byggnadskostnader

t. o. m. de byggnadsföretag, som igångsättas med av riksdagen beviljade

understödsmedel, synas behöva beräkna en med 30—35 procent förhöjd

hyresnivå för att kunna skäligen förräntas.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:t8 nåd. proposition nr 213.

Yi hava med hänsyn till vad här ovan sagts ansett den i G § angivna

procentsatsen ej rimligen kunna sättas lägre än 25 procent. Emellertid

hava vi ansett tillfyllest att här angiva denna vår ståndpunkt utan att

framlägga ett i enlighet därmed avfattat särförslag till lydelse av stadgandet

i fråga.»

För bostadskommissionen: För socialstyrelsen:

Allan Cederborg.

Gunnar Huss.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

Lag

Förslag

den 25 maj 1917 med vissa bestäm,

melser mot oskälig hyresstegring

m. m.

till lag med vissa ändrade bestämmelser

mot oskälig hyresstegring

m. m.

Lagens tillämplighetsområde.

1 §•

Denna lag äger tillämpning i stad,

köping och municipalsamhälle, vars

mantalsskrivna folkmängd vid 1916

års ingång översteg 5,000.

Konungen äger ock förordna, att

lagen skall tillämpas i annan stad

eller köping eller annat municipalsamhälle,

så ock eljest i kommun

eller del av kommun, varest uthyrning

av omöblerade lägenheter för

bostads-, affärs- eller annat ändamål

förekommer i större utsträckning.

Sådant förordnande varder

ej meddelat, innan den myndighet,

som utövar kommunens, köpingens

eller municipalsamhällets beslutanderätt,

yttrat sig i frågan.

1 §•

Denna lag äger tillämpning inom

område, där lagen med vissa bestämmelser

mot oskälig hyresstegring m. m.

den 25 maj 1917 är gällande vid

denna lags ikraftträdande. Dock må

Konungen härifrån kunna medgiva

undantag, såframt den myndighet, som

utövar kommunens, köpingens eller

municipalsamhällets beslutanderätt,

därom gör framställning, för vilken

avgivits minst två tredjedelar av de i

beslutet deltagandes röster.

Konungen äger ock förordna, att

lagen skall tillämpas i annan kommun

eller köping eller annat municipalsamhälle,

än som i första

stycket sägs, försåvitt där uthyrning

av omöblerade lägenheter för

bostads-, affärs- eller annat ändamål

förekommer i större utsträckning.

Sådant förordnande varder

ej meddelat, innan den myndighet,

som utövar kommunens, köpingens

eller municipalsamhällets beslutanderätt,

yttrat sig i frågan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

Om hyresnämnd.

5f)

2 §•

För område, där denna lag äger

tillämpning, skall finnas en hyresnämnd.

Den myndighet, som utövar

kommunens, köpingens eller

municipalsamhällets beslutanderätt,

äge dock bestämma, att inom området

skola inrättas flera hyresnämnder,

envar för viss del av området.

Hyresnämnd består av ordförande

och fyra ledamöter. För envar

av dem skall finnas suppleant.

Ordföranden och hans suppleant,

vilka vad angår hyresnämnd i stad

skola vara lagfarna, förordnas av

Konungens befallningshavande för

viss tid, Konungens befallningshavande

obetaget att när som helst

återkalla förordnandet. Samma per;

son må förordnas till ordförande

eller suppleant för ordförande i flera

hyresnämnder.

De fyra ledamöterna och deras

suppleanter utses av den myndighet,

som utövar kommunens, köpingens

eller municipalsamhällets

beslutanderätt, att tjänstgöra tills

vidare eller viss tid. Av dessa ledamöter

och suppleanter skola två

ledamöter och suppleanter för dem

äga eller förvalta till uthyrning avsedd

fastighet. Övriga två ledamöter

och suppleanter för dem, vilka

ej må äga eller förvalta fastighet,

2 §•

För område, där denna lag äger

tillämpning, skall finnas en hyresnämnd.

Den myndighet, som utövar

kommunens, köpingens eller

municipalsamhällets beslutanderätt,

äge dock bestämma, att inom området

skola inrättas flera hyresnämnder,

envar för viss del av området.

Hyresnämnd består av ordförande

och fyra ledamöter. För ordföranden

såväl som för ledamöterna

skola finnas suppleanter till minst

samma antal.

Ordförande och suppleant för honom,

vilka vad angår hyresnämnd

i stad skola vara lagfarna, förordnas

av Konungens befallningshavande

för viss tid, Konungens befallningshavande

obetaget att när

som helst återkalla förordnandet.

Samma person må förordnas till

ordförande eller suppleant för ordförande

i flera hyresnämnder.

De fyra ledamöterna och deras

suppleanter utses av den myndighet,

som utövar kommunens, köpingens

eller municipalsamhällets beslutanderätt,

att tjänstgöra tills vidare eller

viss tid. Av dessa ledamöter och suppleanter

skola två ledamöter och

suppleanter för dem äga eller förvalta

till uthyrning avsedd fastighet.

Övriga två ledamöter och

suppleanter för dem, vilka ej må

äga eller förvalta fastighet, som nyss

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ta nåd. proposition nr 213.

Lagen.

som nyss sagts, skola äga kännedom

om ortens hyresmarknad och

åtminstone den ene ledamoten och

den ene suppleanten särskilt om de

mindre bemedlades bostadsförhållanden.

I övrigt skall om valbarhet

till hyresnämnd, så ock om rätt

för den, som blivit vald, att avsäga

sig uppdraget gälla vad i enahanda

avseenden är stadgat i fråga om

hälsovårdsnämnd.

Stadsläkare och bostadsinspektör,

där sådan finnnes, äga att närvara

vid hyresnämnds sammanträden, om

vilka underrättelse skall meddelas

dem i god tid förut, samt att deltaga

i överläggningarna men ej i

besluten. De hava att tillhandagå

hyresnämnd med det tjänstebiträde,

som av nämnden påkallas.

3 §•

Vid handläggning hos hyresnämnd

av frågor, om vilka i 6, 8

och 11 §§ sägs, skall beträffande

jäv mot nämndens ordförande och

ledamöter i tillämpliga delar gälla

vad allmän lag stadgar om domarjäv.

Hyresnämnd må ej fatta beslut

med mindre den är fulltalig. Som

beslut gäller den mening, som efter

jämkning, där sådan erfordras och

kan ske, omfattas av mer än halva

antalet av de röstande. Finnes ingen

sådan mening, gäller den, som

erhållit flera röster än någon annan,

Förslaget.

sagts, skola äga kännedom om ortens

hyresmarknad och åtminstone

den ene ledamoten och minst en

suppleant särskilt om de mindre bemedlades

bostadsförhållanden. I övrigt

skall om valbarhet till hyresnämnd,

så ock om rätt för den, som

blivit vald, att avsäga sig uppdraget

gälla vad i enahanda avseenden

är stadgat i fråga om hälsovårdsnämnd.

Stadsläkare och bostadsinspektör,

där sådan finnes, äga att närvara

vid hyresnämnds sammanträden, om

vilka underrättelse skall meddelas

dem i god tid förut, samt att deltaga

i överläggningarna men ej i

besluten. De hava att tillhandagå

hyresnämnd med det tjänstebiträde,

som av nämnden påkallas.

3 §•

Vid handläggning hos hyresnämnd

av frågor, om vilka i 6, 7, 8

och 11 §§ sägs, skall beträffande

jäv mot nämndens ordförande och

ledamöter i tillämpliga delar gälla

vad allmän lag stadgar om domarjäv.

Hyresnämnd må ej fatta beslut

med mindre den är fulltalig. Som

beslut gäller den mening, som efter

jämkning, där sådan erfordras och

kan ske, omfattas av mer än halva

antalet av de röstande. Finnes ingen

sådan mening, gäller den, som

erhållit flera röster än någon annan,

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

57

Lagen.

eller, därest två sådana meningar

finnas, den som efter förnyad omröstning

mellan dem erhåller de

flesta rösterna. Har var röstande

sin mening, gäller ordförandens.

Finner nämnden, att dess beslut

på grund av förelupet förbiseende

eller meddelade oriktiga eller missvisande

upplysningar blivit i avsevärd

mån felaktigt, äge nämnden

att förordna om den rättelse, som

därav må föranledas. *

Vid hyresnämnds sammanträde

föres protokoll, upptagande nämndens

beslut; och skall riktigheten

av detta protokoll granskas senast

vid nästa sammanträde. Så snart

dylik granskning skett, skall protokollet

vara tillgängligt för allmänheten.

Sker ej granskningen genast,

skall besked om nämndens

beslut omedelbart lämnas part, som

sådant begär.

4 §•

De uppgifter, som lämnas hyresnämnd

vid handläggning av frågor,

om vilka i 6 och 8 §§ förmäles,

må ej mot vederbörande uppgiftslämnares

önskan upptagas i nämndens

protokoll eller skrivelser i vidare

mån, än som för avfattande av

nämndens beslut är oundgängligen

erforderligt. Ej heller må de i annan

mån av nämndens ordförande,

ledamöter eller tjänstemän yppas.

Förslaget.

eller, därest två sådana meningar

finnas, den som efter förnyad omröstning

mellan dem erhåller de

flesta rösterna. Har var röstande

sin mening, gäller ordförandens.

Finner nämnden, att dess beslut

på grund av förelupet förbiseende

eller meddelade oriktiga eller missvisande

upplysningar blivit i avsevärd

mån felaktigt, eller att omständigheter

tillkommit, som bragt ärendet

i väsentligt ändrat läge, äge

nämnden att förordna om den rättelse,

som därav må föranledas.

Vid hyresnämnds sammanträde

föres protokoll, upptagande nämndens

beslut; och skall riktigheten

av detta protokoll granskas så snart

ske kan och senast inom tio dagar.

Så snart dylik granskning skett,

skall protokollet vara tillgängligt

för allmänheten. Sker ej granskningen

genast, skall besked om

nämndens beslut omedelbart lämnas

part, som sådant begär.

4 §•

De uppgifter, som lämnas hyresnämnd

vid handläggning av frågor,

om vilka i 6, 7 och 8 §§ förmäles,

må ej mot vederbörande uppgiftslämnares

önskan upptagas i nämndens

protokoll eller skrivelser i vidare

mån, än som för avfattande av

nämndens beslut är oundgängligen

erforderligt. Ej heller må de i annan

mån av nämndens ordförande,

ledamöter eller tjänstemän yppas.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 189 käft. (AV 213):

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

Lagen.

Förslaget.

5 §•

Frågor om tjänstebefattningar hos hyresnämnd, om gottgörelse till

nämnden och dess tjänstemän samt om anvisande av övriga för nämndens

verksamhet erforderliga medel avgöras av den myndighet, som utövar

kommunens, köpingens eller municipalsamhällets beslutanderätt.

I enahanda ordning må instruktion för hyresnämnd antagas.

Om hyresbelopp och uppsägning av hyresavtal.

C §•

Fordras för omöblerad lägenhet,

vartill i denna lag räknas jämväl

omöblerat rum, som är uthyrt eller

avsett att uthyras av husägaren eller

eljest, högre hyra, än den, som

enligt senast gällande hyresavtal

varit för lägenheten betingad, ankommer

på hyresnämnden att, efter

framställning av hyresvärd, hyresgäst

eller hyressökande, eller där

nämnden eljest finner anledning

därtill, fastställa den hyra, varje

gång för högst ett år, som med hänsyn

till höjda räntor för intecknad

gäld, ökade utgifter för fastighetens

underhåll, ökning av andra omkostnader

för fastigheten och förhållandena*

i övrigt må anses skälig. Lag

samma vare, där hyresavtal träffas

om omöblerad lägenhet, innefattande

höjning av hyran utöver senast

gällande hyresbelopp, så ock där

sådant avtal träffats under loppet

av de sista etthundratjugu dagarna

förrän denna lag blivit gällande för

det område, där fastigheten ligger;,

6 §.

Fordras för omöblerad lägenhet,

vartill i denna lag räknas jämväl

omöblerat rum, som är uthyrt eller

avsett att uthyras av husägaren eller

annan, högre hyra än den, som

enligt senast gällande hyresavtal

varit för lägenheten betingad, ankommer

med nedan angivna inskränkning

på hyresnämnden att, efter

framställning av hyresvärd, hyresgäst

eller hyressökande, eller där

nämnden eljest finner anledning

därtill, pröva, huruvida det fordrade

beloppet med hänsyn till ej mindre

lägenhetens beskaffenhet än även omkostnaderna

för fastigheten och förhållandena

i övrigt är att anse såsom

oskäligt samt att i sådant fall fastställa

den lägre hyra, varje gång för

högst ett år, som nämnden finner

skälig. Lag samma vare, där hyresavtal

trätfas om omöblerad lägenhet,

innefattande höjning av hyran

utöver senast gällande hyresbelopp,

så ock där sådant avtal träffats

efter det lagen den 25 maj 1917 med

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ta nåd. proposition nr 213.

Lagen.

dock att i sistnämnda fall nämndens

prövning ej må avse hyran för tid

före lagens trädande i tillämpning

inom området.

För lägenhet, vars uppvärmning

besörjes av hyresvärden, skall nämnden

särskilt fastställa hyresbeloppet

för lägenheten utan uppvärmning. I

fråga om ersättning för uppvärmningen

må bestämmas, att densamma skall

utgå antingen med visst belopp eller

efter grund, som nämnden finner

skälig.

Under hyra inbegripes varje ekonomisk

gottgörelse, som för upplåtelsen

tillkommer hyresvärden.

(Jfr 7 §.)

Förslaget.

visso bestämmelser mot oskälig hyresstegring

m. m. blivit gällande för

det område, där fastigheten ligger.

Skall hyresvärd enligt hyresavtalet

besörja lägenhetens uppvärmning eller

tillhandahålla varmvatten till densamma,

åligger nämnden att bestämma

ersättningen särskilt för envar

sådan förmån att utgå med visst belopp,

eller efter grund, som nämnden

finner skälig.

Överstiger hyra för lägenhet, som

varit uthyrd för tid före den 1 oktober

1915, den före sagda dag senast

gällande hyran med högst 15 procent,

må sådan hyresförhöjning icke upptagas

till prövning av hyresnämnden,

med mindre nämnden med hänsyn till

lägenhetens uppenbart mindervärdiga

beskaffenhet finner synnerliga skäl

tala därför.

Hyresnämnds prövning må ej heller

avse hyresbelopp, som erlagts eller

till betalning förfallit före den dag,

då framställning om hyresreglering

gjorts hos nämnden, eller, där nämnden

eljest företager reglering, före den

dag, då ärendet slutligen avgöres.

Under hyra inbegripes varje vederlag,

innebärande ekonomisk fördel,

som av hyresvärden eller till hans

förmån för upplåtelsen betingas.

Har hyresnämnd för viss tid fastställt

hyra för lägenhet, gälle avtal,

däri högre hyra för lägenheten betingats,

såsom om hyran för nämnda

tid överenskommits till det fastställda

beloppet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

Lagen. Förslaget.

7 §.

Har jämlikt 6 § hyresnämnd för

viss tid fastställt hyra för lägenhet,

gälle avtal, däri högre hyra för lägenheten

betingats, såsom om hyran

för nämnda tid överenskommits

till det fastställda beloppet. Är

hyresbeloppet icke av hyresnämnden

fastställt, må avtal som avses i 6 §

icke, såvitt angår hyra för tid efter

det denna lag vunnit tillämpning inom

området, mot hyresgästens bestridande

göras gällande i vad hyresbeloppet

bestämts högre än som motsvarar,

därest lägenheten varit uthyrd förtid

före den 1 oktober 1915, den därvid

senast betingade hyran, ökad med

10 procent, och

därest första uthyrningen av lägenheten

avsett senare tid, den därvid

för lägenheten betingade hyran, ökad

med 5 procent,

dock att i fråga om lägenhet, vars

uppvärmning bekostas av hyresvärden,

ökningen utöver förut betingad hyra

må utgöra i förra fallet 15 procent

och i det senare 10 procent.

Finner nämnden med hänsyn till

förhållandena inom dess verksamhetsområde,

att större förhöjning av förut

betingade hyresbelopp bär gälla

utan att särskilt underställas nämndens

prövning, äge nämnden att därom

förordna.

7 §•

(Jfr 6 § sista stycket.)

Har hyresavtal om omöblerad lågenhet,

vilket även omfattar vare sig

uppvärmning av lågenheten eller tillhandahållande

av varmvatten, träffats

för längre tid än ett år, och har efter

dess ingående sådan stegring av

bränslekostnaderna inträtt, att överenskommen

hyra till den del, denna

får anses hava vid avtalets träffande

avsett ersättning för angivna förmåner,

befinnes icke längre utgöra skälig gottgörelse

därför, äger hyresnämnden fastställa,

varje gång för högst ett år av

den återstående avtalstiden, vad som

därutöver skäligen må tillkomma hyresvärden,

börande därvid särskilt bestämmas

ersättning för uppvärmning

samt för beredning av varmvatten.

Hyresgästen vare dock obetaget att

inom åtta dagar efter delfåendet av

sådant beslut uppsäga avtalet att upphöra

å den fardag, som inträffar närmast

efter en månad från delfåendet.

För hyresnämnds prövning enligt

denna paragraf gälle i tillämpliga

delar bestämmelserna i 6 § tredje

stycket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(il

Kuntjl, Maj:ts nåd. proposition nr 213.

Lagen. Förslaget.

8 §•

Uppsägning från hyresvärds sida

av hyresavtal om omöblerad lägenhet

vare utan verkan med mindre hyresgästen

skriftligen förklarar sig villig

att låta avtalet upphöra eller hyresnämnden

på förhand lämnat sitt samtycke

till densamma, eller fall föreligger,

som enligt bestämmelserna i

1 kap. 3 § andra stycket eller i 3

kap. 21—24 §§ av lagen den 14

juni 1907 om nyttjanderätt till fast

egendom berättigar till uppsägning.

8 §•

Uppsägning från hyresvärds sida

av hyresavtal om omöblerad lägenhet

vare utan verkan med mindre hyresgästen

jämte erkännande av uppsägningen,

avgivit skriftlig försäkran,

att han är villig att låta avtalet

upphöra eller hyresnämnden på

därom gjord framställning lämnat

sitt samtycke till densamma, eller

fall föreligger, som enligt bestämmelserna

i 1 kap. 3 § andra stycket

eller i 3 kap. 21—24 §§ av lagen

den 14 juni 1907 om nyttjanderätt

till fast egendom berättigar till uppsägning.

jHar ifråga om omöblerad lägenhet

träffats skriftligt hyresavtal, avsett att

utan uppsägning upphöra å viss dag,

vare dock så ansett, som om avtalet

träffats under förbehåll, att detsamma

efter avtalstidens■ slut skall förlängas

för ytterligare lika lång tid, dock varje

gång för högst ett år, så framt icke

uppsägning skett. För ty fall gälle

i fråga om uppsägningstidens längd

vad därom är i 3 kap. 4 § sista stycket

av lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt

till fast egendom stadgat.

Samtycke till uppsägning av hyresavtal

kan av hyresnämnd lämnas, endast

där hyresvärd i ■laga tid verkställt

uppsägning samt ingivit framställning

om sådant samtycke senast

den dag, då uppsägning sist kan ske.

Har nämnden icke inom 15 dagar,

räknat från och med sagda dag,

opaginerad Kontrollera mot PDF

62

Kung!.. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

Lagen.

Där för lägenhet, som omfattar

högst fyra rum, kök däri inbegripet,

och helt eller delvis är avsedd

till bostad, hyran enligt avtalet skall

erläggas i förskott för längre tid än

en månad, berättigar underlåtenhet

härutinnan icke till uppsägning, så

länge hyresgästen sist å andra

söckendagen av varje månad till

fullo erlägger den på samma månad

belöpande hyran.

Vid prövning av uppsägning skall

Förslaget.

fattat beslut i ärendet, skall samtycke

till uppsägningen ändock anses lämnat.

Ej må hyresnämnd vägra samtycke

till uppsägning av hyresavtal, då fråga

är om lägenhet, som varit uthyrd för

tid före den 1 oktober 1915, där hyresvärden

med uppsägningen allenast

avsett att erhålla en hyresförhöjning

av högst 15 procent utöver den för

tiden före angivna dag senast betingade

hyran.

I angivna fall, ävensom eljest, där

hyresvärd med uppsägning åsyftat

allenast att erhålla högre hyra, skall

vid samtycke till uppsägningen fästas

det villkor, att innehavaren av lägenheten

beredes tillfälle att inom viss,

av hyresnämnden förelagd kortare tid,

med berörda ändring i hyresvillkoren,

träffa avtal om lägenhetens fortsatta

förhyrning.

Finner sig nämnden icke böra lämna

begärt samtycke till uppsägning,

må i intet fall hyresavtal därigenom

anses förnyat för längre tid än varje

gång högst ett år.

Där för lägenhet, som omfattar

högst fyra rum, kök däri inbegripet,

och helt eller delvis är avsedd till

bostad, hyran enligt avtalet skall

erläggas i förskott för längre tid än

en månad, berättigar underlåtenhet

härutinnan icke till uppsägning, så

länge hyresgästen sist å andra

söckendagen av varje månad till

fullo erlägger den på samma månad

belöpande hyran.

Vid prövning av uppsägning skall

opaginerad Kontrollera mot PDF

(>3

Kungl. Mai Aa nåd. proposition nr 213.

Lagen. Förslaget.

hyresnämnd beakta ej mindre de

av hyresvärden för uppsägningen

anförda skäl än även, i vilken mån

uppsägningen medför svårighet för

hyresgästen att erhålla lämplig bostad

å tid, därtill hyresavtalet uppsagts.

Hav framställning om samtycke till

uppsägning, varom ovan förmäles, inkommit

till hyresnämnden minst tjugu

dagar före den dag, då uppsägning

sist kan ske, men har icke hyresnämndens

beslut i ämnet meddelats

senast å tredje dagen före nämnda

dag, skall samtycke till uppsägningen

anses lämnat.

9 §.

Vad i 6—8 §§ stadgats skall ej

gälla beträffande lägenhet, som icke

vid denna lags ikraftträdande är för

då löpande hyrestid uthyrd och ej

heller tidigare varit uthyrd.

hyresnämnd beakta ej mindre de

av hyresvärden för uppsägningen

anförda skäl, än även, i vilken mån

uppsägningen medför svårighet för

hyresgästen att erhålla lämplig lägenhet

å tid, därtill hyresavtalet

uppsagts.

9 §•

Vad i 6 och 8 §§ stadgats, skall

ej gälla beträffande lägenhet, som

icke den 25 maj 1917 eller tidigare

varit tagen i bruk.

Ej heller skall vad i 6 och 8 §§

stadgats gälla sådan lägenhet, som

upplåtits till annat ändamål än bostad,

och för vilken hyran vid denna

lags ikraftträdande utgår med minst

2,000 kronor för år.

Om skyldighet att hörsamma hyresnämnds bud.

10 §.

Envar, som inom hyresnämnds

verksamhetsområde för egen eller

annans räkning uthyr omöblerad lägenhet,

likasom envar hyresgäst eller

10 §.

Envar, som inom hyresnämnds

verksamhetsområde för egen eller

annans räkning uthyr omöblerad lägenhet,

likasom envar hyresgäst eller

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

Lagen.

hyressökande inom området vare, på

hyresnämnds kallelse, skyldig att

personligen eller, där nämnden finner

sådant utan olägenhet kunna ske,

genom befullmäktigat, i saker) kunnigt

ombud inställa sig inför nämnden.

Sådan kallelse, i vilken må

utsättas vite för uteblivande från

och med två till och med etthundra

kronor, skall delgivas i god tid förut

och senast dagen före den, då inställelse

skall ske.

Lägenheter inom hyresnämnds

verksamhetsområde, uthyrda eller

avsedda att uthyras, skola på nämndens

anfordran, av hyresvärden eller

hyresgästen hållas tillgängliga för

nämnden.

Ägare av fastighet inom hyresnämnds

verksamhetsområde vare

pliktig att, då hyresnämnd det begär,

i den ordning nämnden angiver

lämna uppgift angående hyran vid

olika tidpunkter för de inom fastigheten-

inrymda lägenheterna ävensom

de andra uppgifter angående

fastigheten, som nämnden må påfordra.

Om rivning av byggnader m. m.

11 §•

Utan samtycke av hyresnämnd

må byggnad, inrymmande bostadslägenhet,

ej rivas, ej heller i sådan

lägenhet företagas ändringsarbete,

Förslaget.

hyressökande inom området vare, på

hyresnämnds kallelse, skyldig att

personligen eller, där nämnden finner

sådant utan olägenhet kunna ske,

genom befullmäktigat, i saken kunnigt

ombud inställa sig inför nämnden.

Sådan kallelse, i vilken må

utsättas vite för uteblivande från

och med två till och med etthundra

kronor, skall delgivas i god tid förut

och senast dagen före den, då inställelse

skall ske.

Lägenheter inom hyresnämnds

verksamhetsområde, uthyrda eller

avsedda att uthyras, skola på nämndens

anfordran, av hyresvärden eller

hyresgästen hållas tillgängliga''för

nämnden.

Ägare av fastighet inom hyresnämnds

verksamhetsområde vare

pliktig att, då hyresnämnd det begär,

i den ordning nämnden angiver

lämna uppgift angående hyran vid

olika tidpunkter för de inom fastigheten

inrymda lägenheterna ävensom

de andra uppgifter angående

fastigheten eller hyresförhållandena

i övrigt, som nämnden må påfordra.

Om rivning av byggnader, sammanslagning

av lägenheter m. m.

11 §•

Utan samtycke av hyresnämnd

må byggnad, inrymmande bostadslägenhet,

ej rivas, ej heller i sådan

lägenhet företagas ändringsarbete,

opaginerad Kontrollera mot PDF

(!5

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

Lagen.

som påkallar lägenhetens utrymmande

eller är ägnat att leda till

avsevärd höjning av hyran eller åsyftar

att sammanslå flera lägenheter

eller att inreda bostadslägenhet eller

del därav till annat ändamål, allt

såvida icke åtgärden av vederbörande

myndighet prövas vara med

hänsyn till allmän säkerhet eller

hälsovård erforderlig.

Lägenhet, som, då denna lag vinner

tillämpning inom området, användes

till bostad, må ej utan hyresnämnds

medgivande tagas i bruk

för annat ändamål; ej heller må utan

nämndens medgivande lägenhet uthyras

möblerad, vilken icke vid

nyssnämnda tid varit uthyrd i sådant

skick.

Vid prövning av nu angivna frågor

skall hänsyn tagas till de av

hyresvärden för åtgärdens företagande

anförda skäl, till åtgärdens

inverkan på hyresförhållandena i

allmänhet i orten samt till svårigheterna

för vederbörande hyresgäster

att erhålla andra lämpliga bostäder.

Förslaget.

som påkallar lägenhetens utrymmande

eller är ägnat att leda till

avsevärd höjning av hyran eller åsyftar

att sammanslå flera lägenheter

eller att inreda bostadslägenhet eller

de! därav till annat ändamål, allt

såvida icke åtgärden av vederbörande

myndighet prövas vara med

hänsyn till allmän säkerhet eller

hälsovård erforderlig.

Lägenhet, som, då denna lag vinner

tillämpning inom området, användes

till bostad, må ej utan hyresnämnds

medgivande tagas i bruk

för annat ändamål; ej heller må utan

nämndens medgivande lägenhet uthyras

möblerad, vilken icke vid

nyssnämnda tid varit uthyrd i sådant

skick.

Vid prövning av nu angivna frågor

skall hänsyn tagas till de av

hyresvärden för åtgärdens företagande

anförda skäl, till åtgärdens

inverkan på hyresförhållandena i

allmänhet i orten samt till svårigheterna

för vederbörande hyresgäster

att erhålla andra lämpliga bostäder.

Den, som inom område, där denna

lag är gällande, till bostad förhyr

omöblerad lägenhet, må icke inom området

utan hyresnämndens samtycke,

vare sig själv eller genom till hans

hushåll hörande person förhyra för

samma tid annan omöblerad bostadslägenhet

eller del därav. Har

sådan förhyrning utan nämndens samtycke

skett, sedan denna lag blivit

gällande för det område, där lägen
-

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 189 käft. (Nr 213.)

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

Lagen.

Över hyresnämnds beslut i fråga,

varom i denna § förmäles, må klagan

föras hos Konungens befallningshavande

inom trettio dagar efter

erhållen del av beslutet. I Konungens

befallningshavandes beslut må ändring

sökas hos Konungen genom

besvär, vilka skola vara inkomna

till civildepartementet inom den tid,

som för överklagande av förvaltande

myndigheters och ämbetsverks beslut

är bestämd.

På ansökan av hyresnämnd äge

överexekutor meddela handräckning

till återställande av olagligen

rubbat förhållande, varom i denna §

förmäles; och gälle därom enahanda

Förslaget.

heten är belägen, äger nämnden förklara

sådant hyresavtal ogiltigt.

Hyresgäst, vilkens hyresavtal sålunda

häves, äger ej återfordra redan erlagd

hyra och vare dessutom skadeståndsskyldig

gent emot hyresvärden,

allt under förutsättning, att denne ej

ägt eller bort äga kännedom om hyresgästens

obehörighet enligt denna

paragraf att förhyra lägenheten.

Finner hyresnämnd, att inom dess

verksamhetsområde föreligger avsevärd

brist på bostadslägenheter, äger nämnden,

där hyresvärd eller hyresgäst utan

anledning, som av nämnden kan godkännas,

låter till bostadsändamål inredd

lägenhet stå oanvänd under längre

tid, att för vederbörandens räkning

föranstalta om lägenhetens uthyrning

till den hyra, nämnden fastställer.

Över hyresnämnds beslut i fråga,

varom i denna § första och andra

stycket förmäles, må klagan föras

hos Konungens befallningshavande

inom trettio dagar efter erhållen del

av beslutet. I Konungens befallningshavandes

beslut må ändring

sökas hos Konungen genom besvär,

vilka skola vara inkomna till civildepartementet

inom den tid, som

för överklagande av förvaltande myndigheters

och ämbetsverks beslut är

bestämd.

På ansökan av hyresnämnd äge

överexekutor meddela handräckning

till återställande av olagligen

rubbat förhållande, varom i denna §

förmäles; och gälle därom enahanda

s. 67 Kontrollera mot PDF

K un (fl. Mcij:t» nåd. proportion nr 213.

67

Lagen.

Förslaget.

bestämmelser, som för det i 191 §

utsökningslagen avsedda fall äro

stadgade.

bestämmelser, som för det i 191 §

utsökningslagen avsedda fall äro

stadgade.

Om skyldighet att anmäla hyresledighet och hyresavtal.

12 §.

Envar, som inom hyresnämnds verksamhetsområde för egen eller

annans räkning uthyr omöblerad lägenhet, är pliktig att hos nämnden

anmäla ej mindre hyresledighets inträde och upphörande med angivande

av senast betingad hyra samt i förra fallet hyresanspråk för förnyad uthyrning

och i senare fallet den vid uthyrningen betingade hyran, än ock

varje med förutvarande hyresgäst träffat avtal om fortsatt hyresupplåtelse

mot höjd hyra, ävenledes med angivande av den förutvarande och den

höjda hyrans belopp.

Om tiden och sättet för sådan anmälan förordnas av nämnden.

Om bostadsförmedling.

13 §.

Inom stad, där denna lag äger tillämpning, skall med ledning av

de i 12 § omförmälda anmälningar genom hyresnämnden eller annan

kommunal myndighet avgiftsfritt förmedlas uthyrning av omöblerade

lägenheter, som omfatta högst fyra rum, kök däri inbegripet, och helt

eller delvis äro avsedda till bostad.

Vid sådan kommunal bostadsförmedling skall särskilt eftersträvas att

bereda barnrika familjer lämpliga bostäder.

Huru dylik bostadsförmedling närmare skall ordnas, därom beslutes

av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, allmänna rådstugan.

Ansvarsbestämmelser.

14 §• 14 §.

Hyresvärd, som med vetskap där- Hyresvärd, som med vetskap därom,

att hyresnämnd för lägenhet om, att hyresnämnd för lägenhet

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kuugl. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

Lagen. Förslaget.

fastställt visst hyresbelopp, ändock

fordrar eller mottager högre belopp

i hyra, straffes med böter från och

med femtio till och med ettusen

kronor.

15 §.

Bryter någon mot vad i 11 §

första eller andra stycket är stadgat,

straffes med böter från och med

fem till och med femhundra kronor.

fastställt visst hyresbelopp, ändock

fordrar eller mottager högre belopp

i hyra, straffes med böter från och

med femtio till och med ettusen

kronor.

Lag, samma vare, där hyresvärd

vid uthyrning av omöblerad lägenhet

såsom villkor för upplåtelsen avfordrar

eller mottager av hyresgäst eller

hyressökande förbindelse, vari denne

förklarar sig avstå från rätten att få

hyresbeloppet prövat enligt denna lag

eller ock vara villig att låta avtalet

upphöra.

15 §.

Bryter någon mot vad i 11 §

första eller andra stycket är stadgat,

straffes med böter från och med

hundra till och med tiotusen kronor.

Bryter någon mot vad i 11 § fjärde

stycket är stadgat, straffes med böter

från och med femtio till och med etttusen

kronor.

16 §-

För överträdelse av de i 4 § givna stadgandena vare straffet böter

från och med fem till och med femhundra kronor.

17 §.

Utebliver någon, som kallats att inställa sig inför hyresnämnd, utan

laga förfall, varde fälld till vite, där sådant varit honom av nämnden

förelagt, eller till böter från och med fem till och med femhundra kronor.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

69

Lagen. Förslaget.

Till enahanda ansvar av böter vare den förfallen, som bryter mot

vad i 10 § andra eller tredje stycket är stadgat, eller som försummar

att i föreskriven tid och ordning göra anmälan, som föreskrives i 12 §.

Har någon i dylik anmälan eller eljest inför hyresnämnd emot

bättre vetande lämnat oriktig uppgift, vare straffet böter från och med

femtio till och med ettusen kronor; dock att straff, som här stadgas, ej

må tillämpas, där förseelsen enligt allmänna strafflagen bör beläggas

med strängare straff.

18 §.

Förseelser, som avses i 14—17 §§, skola åtalas av allmän åklagare,

de i 17 § första och andra styckena angivna vid polisdomstol, där särskild

sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare eller, där sådan

icke finnes, vid allmän domstol och de övriga vid allmän domstol.

19 §■

Böter och viten, vilka ådömas enligt denna lag, tillfalla kommunen,

köpingen eller municipalsamhället.

Saknas tillgång till fulla gäldandet *av böter eller vite, skall förvandling

ske enligt allmänna strafflagen.

20 §.

De närmare föreskrifter, som erfordras för tillämpning av denna

lag, rörande hyresnämnds verksamhet eller eljest, meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft dagen

efter den, då lagen, enligt därå meddelad

uppgift, från trycket utkommit

i Svensk författningssamling, och

gäller till den 1 oktober 1918. Vad

i lagen är stadgat angående förseelse,

som omförmäles i 14 §, skall

fortfarande äga giltighet, så ock bestämmelserna

i 7 §, såvitt angår

hyresbelopp, som blivit fastställt av

hyresnämnd eller, där hyran icke

prövats av nämnden, belöper på tid

Denna lag träder i kraft dagen

efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift från trycket utkommit

i Svensk författningssamling och

upphör därmed lagen med vissa bestämmelser

mot oskälig hyresstegring

m. m. den 25 maj 1917 att gälla.

Dock skola av hyresnämnd enligt sistnämnda

lag meddelade beslut fortfarande

äga giltighet; och skola ordförande

och ledamöter i hyresnämnder

jämte suppleanter för dem, vilka ut
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

Lagen.

före nyssnämnda dag. Beträffande

annan än i 14 § omförmäld, under

tiden för lagens giltighet begången

förseelse, varå straff- eller vitespåföljd

i lagen är bestämd, skall vad

därutinnan i lagen är stadgat fortfarande

gälla.

Förslaget.

setts på grund av samma lags bestämmelser,

anses såsom behörigen utsedda

enligt denna lag.

Lagen gäller till och med den 31

december 1919, men skall vad däri

stadgas angående förseelse, som omförmäles

i 14 §, första stycket,

fortfarande äga giltighet. Hyresnämnds

beslut, varigenom nämnden

enligt 6 eller 7 § fastställt hyra

för viss tid, skall äga giltighet till

utgången av samma tid, dock högst

till den 1 oktober 1920. Beträffande

annan än i 14 §, första stycket, omförmäld,

under tiden för lagens giltighet

begången förseelse, varå straffeller

vitespåföljd i lagen är bestämd,

skall vad därutinnan i lagen är

stadgat fortfarande gälla.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maja» nåd. proposition nr 213.

71

Bilaga B.

Förslag

till

Lag

med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegrlng m. in

Lagens tillämplighetsområde.

1 §•

1. Denna lag äger tillämpning inom område, där lagen med vissa

bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m. den 25 maj 1917 är

gällande vid denna lags ikraftträdande. Dock må Konungen härifrån

kunna medgiva undantag, safrand den myndighet, som utövar kommunens,

köpingens eller municipalsamhällets beslutanderätt, därom gör framställning,

för vilken avgivits minst två tredjedelar av de i beslutet deltagandes

röster.

2. Konungen äger ock förordna, att lagen skall tillämpas i annan

kommun eller köping eller annat municipalsamhälle, än som i första

stycket sägs, försåvitt där i större utsträckning förekommer uthyrning av

omöblerade lägenheter för bostads-, affärs- eller annat ändamål. Sådant

förordnande varder ej meddelat, innan den myndighet, som utövar kommunens,

köpingens eller municipalsamhällets beslutanderätt, yttrat sig i

frågan.

Om hyresnämnd.

2 §.

1. För område, där denna lag äger tillämpning, skall finnas eu

hyresnämnd. Den myndighet, som utövar kommunens, köpingens eller

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

municipalsamhällets beslutanderätt, äge dock bestämma, att inom området

skola inrättas flera hyresnämnder, envar för viss del av området.

2. Hyresnämnd består av ordförande och fyra ledamöter. För

ordföranden såväl som för ledamöterna skola finnas suppleanter minst

till motsvarande antal.

3. Ordförande och suppleant för honom, vilka vad angår hyresnämnd

i stad skola vara lagfarna, förordnas av Konungens befallningshavande

för viss tid, Konungens befallningshavande obetaget att när

som helst återkalla förordnandet. Samma person må förordnas till ordförande

eller suppleant för ordförande i flera hyresnämnder.

4. De fyra ledamöterna och deras suppleanter utses av den myndighet,

som utövar kommunens, köpingens eller municipalsamhällets beslutanderätt,

att tjänstgöra tills vidare eller viss tid. Av dessa ledamöter

och suppleanter skola två ledamöter och suppleanter för dem äga

eller förvalta till uthyrning avsedd fastighet. Övriga två ledamöter och

suppleanter för dem, vilka ej må äga eller förvalta fastighet, som nyss

sagts, skola äga kännedom om ortens hyresmarknad och åtminstone den

ene ledamoten och minst en suppleant särskilt om de mindre bemedlades

bostadsförhållanden. I övrigt skall om valbarhet till hyresnämnd, så

ock om rätt för den, som blivit vald, att avsäga sig uppdraget gälla

vad i enahanda avseenden är stadgat i fråga om hälsovårdsnämnd.

5. Stadsläkare och bostadsinspektör, där sådan finnes, äga att

närvara vid hyresnämnds sammanträden, om vilka underrättelse skall

meddelas dem i god tid förut, samt att deltaga i överläggningarna men

ej i besluten. De hava att tillhandagå hyresnämnd med det tjänstebiträde,

som av nämnden påkallas.

3 §.

1. Vid handläggning hos hyresnämnd av frågor, om vilka i 6, 7,

8 och 11 §§ sägs, skall beträffande jäv mot nämndens ordförande och

ledamöter i tillämpliga delar gälla vad allmän lag stadgar om domarjäv.

2. Hyresnämnd må ej fatta beslut med mindre den är fulltalig.

Som beslut gäller den mening, som efter jämkning, där sådan erfordras

och kan ske, omfattas av mer än halva antalet av de röstande. Finnes

ingen sådan mening, gäller den, som erhållit flera röster än någon annan,

eller, därest två sådana meningar finnas, den som efter förnyad omröstning

mellan dem erhåller de flesta rösterna. Har var röstande sin

mening, gäller ordförandens.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t$ nåd. proposition nr 213.

73

3. Ej må hyresnämnd till avgörande företaga ärende, med mindre

parterna beretts tillfälle att yttra sig inför nämnden eller parts hörande

uppenbarligen är obehövligt.

4. Finner nämnden, att dess beslut på grund av förelupet förbiseende

eller meddelade oriktiga eller missvisande upplysningar blivit i

avsevärd män felaktigt, eller att omständigheter tillkommit, som bragt

ärendet i väsentligt ändrat läge, äge nämnden att förordna om den

rättelse, som därav må föranledas.

5. Vid hyresnämnds sammanträde föres protokoll, upptagande

nämndens beslut; och skall riktigheten av detta protokoll granskas så

snart ske kan och senast inom tio dagar. Så snart dylik granskning

skett, skall protokollet vara tillgängligt för allmänheten. Sker ej granskningen

genast, skall besked om nämndens beslut omedelbart lämnas part,

som sådant begär.

4 §•

De uppgifter, som lämnas hyresnämnd vid handläggning av frågor,

om vilka i 6, 7 och 8 §§ förmärs, må ej mot vederbörande uppgiftslämnares

önskan upptagas i nämndens protokoll eller skrivelser i vidare

mån, än som för avfattande av nämndens beslut är oundgängligen erforderligt.

Ej heller må de i annan mån av nämndens ordförande, ledamöter

eller tjänstemän yppas.

5 §.

1. Frågor om tjänstebefattningar hos hyresnämnd, om gottgörelse

till nämnden och dess tjänstemän samt om anvisande av övriga för nämndens

verksamhet erforderliga medel avgöras av den myndighet, som utövar

kommunens, köpingens eller municipalsamhällets beslutanderätt.

2. I enahanda ordning må instruktion för hyresnämnd antagas.

Om hyresbelopp och uppsägning av hyresavtal.

b §•

1. Fordras för omöblerad lägenhet, vartill i denna lag räknas

jämväl omöblerat rum, som är uthyrt eller avsett att uthyras av husägaren

eller annan, högre hyra, än den, som enligt senast gällande hyresavtal

varit för lägenheten betingad, ankommer med nedan angivna

inskränkning på hyresnämnden att, efter framställning av hyresvärd,

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 189 höft. (Nr 213.) 10

opaginerad Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj: t a nåd. proposition nr 213

hyresgäst eller hyressökande, eller där nämnden eljest finner anledning

därtill, pröva, huruvida det fordrade beloppet med hänsyn till ej mindre

lägenhetens beskaffenhet än även omkostnaderna för fastigheten och förhållandena

i övrigt är att anse såsom oskäligt samt att i sådant fall

fastställa den lägre hyra, varje gång för högst ett år, som nämnden

finner skälig. Lag samma vare, där hyresavtal träffas om omöblerad

lägenhet, innefattande höjning av hyran utöver senast gällande hyresbelopp,

så ock där sådant avtal träffats efter det lagen den 25 maj 1917

med vissa bestämmelser mot oskälig hyresstegring in. in. blivit gällande

för det område, där fastigheten ligger. Skall hyresvärd enligt hyresavtalet

besörja lägenhetens uppvärmning eller tillhandahålla varmvatten

till densamma, åligger det nämnden att särskilt bestämma ersättningen

för envar sådan förmån att utgå med visst belopp, eller efter grund, som

nämnden finner skälig.

2. Överstiger hyra för lägenhet, som varit uthyrd för tid före den

1 oktober 1915, den före sagda dag senast gällande hyran med högst 15

procent, må sådan hyresförhöjning icke upptagas till prövning av hyresnämnden,

med mindre nämnden med hänsyn till lägenhetens uppenbart

mindervärdiga beskaffenhet finner synnerliga skäl tala därför.

3. Hyx-esnämnds prövning må ej heller avse hyresbelopp, som

till betalning förfallit före den dag, då framställning om hyresreglering

gjorts hos nämnden, eller, där nämnden eljest företager reglering, före

den dag, då hyresvärden erhållit meddelande om regleringen.

4. Under hyra inbegripes varje vederlag, innebärande ekonomisk

fördel, som av hyresvärden eller till hans förmån för upplåtelsen betingas.

5. Har hyresnämnd för viss tid fastställt hyra för lägenhet, gälle

avtal, däri högre hyra för lägenheten betingats, såsom om hyran för

nämnda tid överenskommits till det fastställda beloppet.

7 §•

1. Har hyresavtal om omöblerad lägenhet, vilket även omfattar

vare sig uppvärmning av lägenheten eller tillhandahållande av varmvatten,

träffats för längre tid än ett år, och har efter dess ingående sådan

stegring av bränslekostnaderna inträtt, att överenskommen hyra, till den

del denna får anses hava vid avtalets träffande avsett ersättning för angivna

förmåner, befinnes icke längre utgöra skälig gottgörelse därför, äger

hyresnämnden, varje gång för högst ett år av den återstående avtalstiden,

fastställa, vad som därutöver skäligen må tillkomma hyresvärden, böran
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tu nåd. proposition nr 213.

75

de därvid särskilt bestämmas ersättning för uppvärmning samt för beredning

av varmvatten. Hyresgästen vare dock berättigad att inom åtta

dagar efter delfåendet av sådant beslut uppsäga avtalet att upphöra å

den fardag, som''inträffar närmast efter en månad från delfåendet.

2. För hyresnämnds prövning enligt denna paragraf galle i tilllämpliga

delar bestämmelserna i (5 § 3 mom.

* §•

1. Uppsägning från hyresvärds sida av hyresavtal om omöblerad

lägenhet vare utan verkan, med mindre hyresgästen avgivit skriftlig,

uttrycklig försäkran, att han är villig att låta avtalet upphöra,

eller hyresnämnden lämnat sitt samtycke till densamma eller fall föreligger,

som enligt bestämmelserna i 3 kap. 21—24 §§ av lagen den 14

juni 1907 om nyttjanderätt till fast egendom berättigar till uppsägning.

Har hyresnämnd lämnat hyresgäst medgivande att överlåta lägenheten

till annan, skall detta medgivande äga samma verkan, som om

det lämnats av hyresvärden.

2. Har ifråga om omöblerad lägenhet träffats skriftligt hyresavtal,

avsett att utan uppsägning upphöra å viss dag, vare dock så ansett,

som om avtalet träffats under förbehåll, att detsamma efter avtalstidens

slut, så framt uppsägning icke skett, skall förlängas för ytterligare lika läng

tid, dock varje gång för högst ett år. För tv fall galle i fråga om uppsägningstidens

längd vad för motsvarande fall linnes stadgat i 3 kap. 4 § sista

stycket av lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt till fast egendom.

3. Samtycke till uppsägning av hyresavtal kan, om ej särskilda

skäl annat föranleda, av hyresnämnd lämnas, endast där hyresvärd ingivit

framställning därom minst 20 dagar före den dag, då uppsägning sist kan

ske. Har nämnden icke senast ä tredje dagen före nämnda dag fattat beslut

i ärendet, skall samtycke till uppsägningen anses förvägrat. Dock må

framställning om samtycke till sådan uppsägning, som avses i 133 § utsökningslagen,

kunna senast den dag, då uppsägning sist kan ske, ingivas

till hyresnämnden, vilken det åligger att snarast besluta i ärendet..

4. Ej må hyresnämnd vägra samtycke till uppsägning av hyresavtal,

då fråga är om lägenhet, som varit uthyrd för tid före den 1

oktober 1915, där hyresvärden med uppsägningen allenast avsett att erhålla

en hyresförhöjning av högst 15 procent utöver den för tiden före

angivna dag senast betingade hyran, med mindre nämnden med hänsyn

till lägenhetens uppenbart mindervärdiga beskaffenhet finner synnerliga

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

skal tala därför. Ej keller må samtycke vägras till sådan uppsägning av

hyresavtal, som avses i 133 § utsökningslagen, därest i hyresavtalet betingade

villkor finnas till skada för ny ägare i avsevärd mån avvika

från i hyreskontrakt inom orten gängse bestämmelser. -

5. I varje fall, där hyresnämnds samtycke till uppsägningen

grundats allenast därpå, att nämnden godkänt hyresvärdens anspråk på

högre hyra eller eljest förbättrade hyresvillkor, skall vid samtycket fästas

det villkor, att innehavaren av lägenheten beredes tillfälle att, inom viss, av

hyresnämnden förelagd kortare tid, med berörda ändring i hyresvillkoren

träffa avtal om lägenhetens fortsatta förhyrning.

6. Finner nämnden sig icke böra lämna begärt samtycke till uppsägning,

må i intet fall hyresavtal därigenom anses förnyat för längre

tid än varje gång högst ett år.

7. Där för lägenhet, som omfattar högst fyra rum, kök däri inbegripet,

och helt eller delvis är avsedd till bostad, hyran enligt avtalet

skall erläggas i förskott för längre tid än en månad, berättigar underlåtenhet

härutinnan icke till uppsägning, så länge hyresgästen sist å

andra söckendagen av varje månad till fullo erlägger den på samma månad

belöpande hyran.

8. Vid prövning av uppsägning skall hyresnämnd beakta ej mindre

de av hyresvärden för uppsägningen anförda skäl än även, i vilken mån

uppsägningen medför svårighet för hyresgästen att erhålla lämplig lägenhet

å tid. därtill hyresavtalet uppsagts.

9 §.

1. Vad i 6 och 8 §§ stadgats skall ej gälla beträffande lägenhet,

som icke den 25 maj 1917 eller tidigare varit tagen i bruk.

2. Ej heller skall vad i 6 och 8 §§ stadgats gälla sådan lägenhet,

som upplåtits till annat ändamål än bostad, och för vilken hyran

vid denna lags ikraftträdande utgår med minst 2,000 kronor för år.

Om skyldighet att hörsamma hyresnämnds bud.

10 §.

1. En vai-, som inom hyresnämnds verksamhetsområde för egen eller

annans räkning uthyr eller uthyrt omöblerad lägenhet, likasom envar hyresgäst

eller hyressökande inom området vare, på hyresnämnds kallelse, skyldig

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta nåd. proposition nr 213.

77

att personligen eller, där nämnden finner sådant utan olägenhet kunna

ske, genom befullmäktigat, i saken kunnigt ombud inställa sig inför nämnden.

Sådan kallelse, i vilken må utsättas vite för uteblivande från och

med två till och med etthundra kronor, skall delgivas i god tid förut

och senast dagen före den, då inställelse skall ske.

2. Lägenheter inom hyresnämnds verksamhetsområde, uthyrda

eller avsedda att uthyras, skola, på nämndens anfordran, av hyresvärden

eller hyresgästen hållas tillgängliga för nämnden.

3. Ägare och förutvarande ägare av fastighet inom hyresnämnds

verksamhetsområde vare pliktig att, då hyresnämnd det begär, i den ordning

nämnden angiver lämna uppgift angående hyran vid olika tidpunkter

för de inom fastigheten inrymda lägenheterna ävensom de andra uppgifter

angående fastigheten eller hyresförhållandena i övrigt, som nämnden

må påfordra.

Om rivning av byggnader, sammanslagning av lägenheter m. m.

11 §•

1. Utan samtycke av hyresnämnd må byggnad, inrymmande bostadslägenhet,

ej rivas, ej heller i sådan lägenhet företagas ändringsarbete,

som påkallar lägenhetens utrymmande eller är ägnat att leda till

avsevärd höjning av hyran eller åsyftar att sammanslå flera lägenheter

eller att inreda bostadslägenhet eller del därav till annat ändamål, allt

såvida icke åtgärden av vederbörande myndighet prövas vara med hänsyn

till allmän säkerhet eller hälsovård erforderlig.

2. Lägenhet, som, då denna lag vinner tillämpning inom området,

användes till bostad, må ej utan hyresnämnds medgivande tagas i bruk

för annat ändamål; ej heller må utan nämndens medgivande lägenhet

uthyras möblerad, vilken icke vid nyssnämnda tid varit uthyrd i sådant skick.

3. Vid prövning av nu angivna frågor skall hänsyn tagas till de av

hyresvärden för åtgärdens företagande anförda skäl, till åtgärdens inverkan

på hyresförhållandena i allmänhet i orten samt till svårigheterna för

vederbörande hyresgäster att erhålla andra lämpliga bostäder.

. 4. Den, som inom område, där denna lag är gällande, till bostad

förhyr omöblerad lägenhet, må icke inom området utan hyresnämndens

samtycke vare sig själv eller genom till hans hushåll hörande person för

samma tid förhyra annan omöblerad bostadslägenhet eller del därav.

Har sådan förhyrning utan nämndens samtycke skett, sedan denna lag

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kunal. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

blivit gällande för det område, där lägenheten är belägen, äger nämnden

förklara sådant hyresavtal ogiltigt. Hyresgäst, vilkens hyresavtal sålunda

häves, vare skadeståndsskvldig gentemot hyresvärden, där denne ej ägt

eller bort äga kännedom om hyresgästens obehörighet enligt denna paragraf

att förhyra lägenheten.

5. Över hyresnämnds beslut i fråga, varom i denna paragraf, 1 och

2 inom. förmärs, må klagan förvis hos Konungens befallningshavande inom

trettio dagar efter erhållen del av beslutet. T Konungens befallningshavandes

beslut må ändring sökas hos Konungen genom besvär, vilka

skola vara inkomna till civildepartementet inom den tid, som för överklagande

av förvaltande myndigheters och ämbetsverks beslut är bestämd.

6. På ansökan av hyresnämnd äge överexekutor meddela handräckning

till återställande av olagligen rubbat förhållande, varom i denna

paragraf förmäles; och gälle därom enahanda bestämmelser, som för det

i 191 § utsökningslagen avsedda fall äro stadgade.

Om skyldighet att anmäla hyresledighet och hyresavtal.

12 §.

1. Envar, som inom hyresnämnds verksamhetsområde för egen eller

annans räkning uthyr omöblerad lägenhet, är pliktig att hos nämnden

anmäla ej mindre hyresledighets inträde och upphörande med angivande

av senast betingad hyra samt i förra fallet hyresanspråk för förnyad uthyrning

och i senare fallet den vid uthyrningen betingade hyran, än ock

varje med förutvarande hyresgäst träffat avtal om fortsatt hyresupplåtelse

mot höjd hyra, ävenledes med angivande av den förutvarande och den

höjda hyrans belopp.

2. Om tiden och sättet för sådan anmälan förordnas av nämnden.

Om bostadsförmedling.

§ 13.

1. Inom stad, där denna lag äger tillämpning, skall med ledning

av de i 12 § omförmälda anmälningar genom hyresnämnden eller annan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. M.aj:ts nåd. proposition nr 213.

7!)

kommunal myndighet avgiftsfritt förmedlas uthyrning av omöblerade

lägenheter, som omfatta högst fyra rum, kök däri inbegripet, och helt

eller delvis äro avsedda till bostad.

2. Vid sådan kommunal bostadsförmedling skall särskilt eftersträvas

att bereda barnrika familjer lämpliga bostäder.

3. Huru dylik bostadsförmedling närmare skall ordnas, därom beslutes

av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, allmänna rådstugan.

Ansvarsbestämmelser.

14 §.

1. Hyresvärd, som med vetskap därom, att hyresnämnd för lägenhet

fastställt visst hyresbelopp, av hyresgäst, hyressökande eller annan

för uthyrning av lägenheten fordrar eller mottager vederlag, i penningar

eller vad det är, till högre värde, straffes med böter från och med femtio

till och ettusen kronor.

2. Lag samma vare, där hyresvärd vid uthyrning av omöblerad

lägenhet såsom villkor för upplåtelsen avfordrar eller mottager av hyresgäst

eller hyressökande förbindelse, vari denne förklarar sig avstå från

rätten att få hyresbeloppet prövat enligt denna lag eller ock vara vi Ilig

att utan hyresnämnds prövning av uppsägning låta avtalet upphöra.

3. Har Konungen för område, där denna lag äger tillämpning,

fastställt taxa för hyresförmedling, straffes den, som erbjuder sig att mot

vederlag till högre värde, än taxan föranleder, förmedla uthyrning av

eller överlåta hyresrätt till omöblerad lägenhet, eller som för sådan förmedling

eller överlåtelse fordrar eller mottager vederlag till högre värde,

likaledes med böter från femtio till och med ettusen kronor.

15 §.

1. Bryter någon mot vad i 11 § 1 eller 2 mom. är stadgat, straffes

med böter från och med hundra till och med tiotusen kronor.

2. Bryter någon mot vad i 11 § 4 mom. är stadgat, straffes med

böter från och med femtio till och med ettusen kronor.

16 §.

För överträdelse av de i 4 § givna stadgandena vare straffet böter

från och med fem till och med femhundra kronor.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ta nåd. proposition nr 213.

17 §.

1. Utebliver någon, som kallats att inställa sig inför hyresnämnd,

utan laga förfall, varde fälld till vite, där sådant varit honom av nämnden

förelagt, eller till böter från och med fem till och med femhundra

kronor.

2. Till enahanda ansvar av böter vare den förfallen, som bryter

mot vad 10 § 2 eller 3 mom. är stadgat, eller som försummar att i föreskriven

tid och ordning göra anmälan, som föreskrives i 12 §.

3. Har någon i dylik anmälan eller eljest inför hyresnämnd emot

bättre vetande lämnat oriktig uppgift, vare straffet böter från och med

femtio till och med ettusen kronor; dock att straff, som här stadgas, ej

må tillämpas, där förseelsen enligt allmänna strafflagen bör beläggas

med strängare straff.

18 §.

Förseelser, som avses i 14—17 §§, skola åtalas av allmän åklagare,

de i 17 § 1 och 2 mom. angivna vid polisdomstol, där särskild sådan

är inrättad, men eljest hos poliskammare eller, där sådan icke finnes, vid

allmän domstol och de övriga vid allmän domstol.

19 §.

1. Böter och viten, vilka ådömas enligt denna lag, tillfalla kommunen,

köpingen eller municipalsamhället.

2. Saknas tillgång till fulla gäldandet av böter eller vite, skall

förvandling ske enligt allmänna strafflagen.

20 §.

De närmare föreskrifter, som erfordras för tillämpning av denna

lag, rörande hyresnämnds verksamhet eller eljest, meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå meddelad

uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling, och

upphör därmed lagen med vissa bestämmelser mot oskälig hyresstegring

opaginerad Kontrollera mot PDF

KuikjI. Maj:ts nåd. proposition nr 211).

Kl

in. in. den 25 maj 1917 att gälla. Dock skola av hyresnämnd enligt

sistnämnda lag meddelade beslut fortfarande äga giltighet; och skola ordförande

och ledamöter i hyresnämnder jämte suppleanter för dem, vilka

utsetts på grund av samma lags bestämmelser, anses såsom behörigen

utsedda enligt denna lag.

Lagen gäller till och med den 31 december 1919, men skall vad

däri stadgas angående förseelse, som omförmäles i 14 § 1 inom., fortfarande

äga giltighet. Hyresnämnds beslut, varigenom nämnden enligt

6 eller 7 § fastställt hyra för viss tid, skall äga giltighet till utgången

av samma tid, dock högst till den 1 oktober 1920. Beträffande annan

än i 14 § 1 mom. omförmäld, under tiden för lagens giltighet begången

förseelse, varå påföljd i lagen är bestämd, skall vad därutinnan i lagen

är stadgat fortfarande gälla.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 189 käft. (Nr 213.) 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Muj:ts nåd. proposition nr 213.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. May.ts lagråd torsdagen den

.21 mars 1918.

Närvarande:

Justitieråden Gullstrand,

von Seth,

Wedberg,

Regeringsrådet Planting-Gyllenbåga.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepai''tementsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den

12 mars 1918, hade Kungl Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle

för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över upprättat

förslag till lag med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring

m. m.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet

föredragits av ledamoten å justitiedepartementets lagavdelning, docenten

Martin Fehr.

Förslaget föranledde följande yttranden av lagrådet och dess särskilda

ledamöter:

6 §.

Justitierådet von Seth och regeringsrådet Planting-Gyllenbåga:

De skäl, som anförts av tre av bostadskommissionens ledamöter för

eu höjning av den i 2 mom. angivna procentsatsen, synas, åtminstone

vad angår eu del orter, äga sin fulla giltighet. Kan icke uti ifrågavarande

hänseende en gruppindelning ske av de av lagen berörda samhällena,

något som otvivelaktigt från åtskilliga synpunkter skulle vara mest

tilltalande, och kan det ej överlämnas åt hyresnämnderna att var på sin

s. 83 Kontrollera mot PDF

Knnffl. Maj:tn nåd. ''proposition nr 213.

83

ort inom någon viss marginal bestämma gränsen, synes eu generell höjning

av nämnda procentsats åtminstone i någon mån böra vidtagas.

Lagrådet:

Om nämnden företager hyresreglering, oaktat framställning därom

ej gjorts, må jämlikt 3 mom. i denna paragraf nämndens prövning ej

avse hyresbelopp, som förfallit till betalning före den dag, då hyresvärden

erhållit meddelande om regleringen. Det synes tvivelaktigt, huruvida

här åsyftas meddelande jämlikt 3 § 3 mom., att nämnden ämnar

upptaga ärendet till avgörande, eller ett meddelande om innehållet i

nämndens redan fattade beslut. Ett otvetydigt stadgande är av nöden.

För valet av den tidigare dagen talar, att härigenom vunnes så vitt möjligt

överensstämmelse med de fall, då hyresregleringen sker på särskild

framställning. Måhända kan dock styrkandet av den tidpunkt, då hyresvärden

erhöll kallelse till nämndens sammanträde, vara förenat med sådan

omgång att, såsom bostadskommissionen och socialstyrelsen föreslagit,

ifrågavarande stadgande bör hänföras till den dag, då ärendet avgöres.

8 §•

Lagrådet:

Medgivande varom talas i andra stycket av 1 inom., torde, i överenstämmelse

med vad eljest flerstädes iakttagits i förslaget, icke böra få

avse längre tid än varje gång högst ett år.

I de fall, då uppsägnings laga verkan beror av nämndens samtycke,

skall det enligt förslaget icke såsom efter nu gällande lag vara

av nöden, att samtycke lämnas före uppsägningen. Förslaget innebär

även den ayvikelse från gällande lag, att nämndens underlåtenhet att

före viss dag fatta beslut angående uppsägning anses innebära icke att

samtycke till uppsägning lämnats utan att sådant förvägrats. Med den

sålunda föreslagna omläggningen av reglerna rörande uppsägning torde

anledning saknas att i likhet med gällande lag upptaga tredje dagen

före den, då uppsägning sist kan ske, såsom den, varå nämndens beslut

bör vid nyss angivna påföljd senast vara fattat. För nämnden är det

tydligen av stor vikt, att den tid, som för uppsägningsfrågornas prövning

står densamma till buds, icke utan tvingande skäl inskränkes. Det

hemställes förty, att ur 3 mom. orden »å tredje dagen före» måtte

uteslutas.

Inom hyresnämnderna lärer vid bedömandet av uppsägningar, med

vilka allenast åsyftas att erhålla högre hyra, i allmänhet hava förfarits

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 213.

så, att uppsägningen godkänts under villkor, att lägenhetens innehavare

äger bibehålla lägenheten mot den högre hyra, som av nämnden kan

komma att bestämmas. Den tidsödande prövningen av frågan, med vilket

belopp hyran må ökas, skjutes sålunda tillsvidare undan. Detta arbetssätt,

som ju avsevärt bidrager att möjliggöra ett snabbt avgörande av

de oftast brådskande uppsägningsfrågorna, torde knappast kunna förlikas

med förslaget, som enligt ordalagen i 5 mom. av denna paragraf synes

förutsätta, att nämnden redan i samband med godkännandet prövar den

blivande hyrans belopp. Någon jämkning i paragrafens avfattning, så

att hittills följd praxis kan fortgå, lärer vara önsklig. Huruvida omständigheterna

påkalla, att denna praxis får tillämpas även där fråga är

om förbättrade hyresvillkor vid sidan av själva hyran, kan vara tvivelaktigt.

Måhända låta dylika ärenden sig lättare bedöma, kanske är deras

antal ej heller synnerligen stort. Då dylika hyresvillkor ej enligt nu

gällande lag kunna utan samband med frågan om uppsägning bliva föremål

för nämndens prövning, lära nämnderna hittills icke ansett sig befogade

att med avseende å dem förfara på samma sätt, som då uppsägning

ej haft annat syfte än höjning av själva hyran.

Justitierådet von Seth och regeringsrådet Planting-Gyllenbåga:

Vidtages, på sätt av oss ifrågasatts, ändring i 6 § 2 mom., bör

en motsvarande jämkning äga rum i 4 mom. av förevarande paragraf.

14 §.

Justitierådet von Setli:

Fastställandet av taxa för hyresförmedling lärer icke innebära någon

mera grannlaga prövning, än att densamma bör kunna utan olägenhet

överlämnas åt ortsmyndigheterna. Det synes vid sådant förhållande föga

överensstämmande med pågående strävanden att befria statsdepartementen

från befattningen med en del mindre viktiga ärenden, att förbehålla

nämnda prövning åt Konungen.

Slutstadgandet.

Lagrådet:

Vid upphävande av lagen den 25 maj 1917 lärer det icke vara

tillfyllest att, såsom här skett, tillförsäkra fortfarande giltighet allenast

åt beslut, som av hyresnämnd meddelats-enligt samma lag. Det torde

vara av nöden att, i överensstämmelse med vad slutstadgandet i berörda

lag innehåller, föreskriva, dels att bestämmelserna i 7 § rörande hyra,

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 2/3.

85

som icke prövats av nämnden, skola fortfarande äga giltighet i fråga

om hyresbelopp, avseende tid före den 1 oktober 1918, och dels att,

beträffande förseelse, som begåtts under tiden för lagens giltighet och

varå påföljd är i densamma bestämd, vad därutinnan är i lagen stadgat

skall fortfarande gälla.

Ur protokollet:

Erik Öländer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ktingl. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

8«

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

2 april 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hell ner,

Statsråden Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson.

Efter gemensam beredning med chefen för civildepartementet anmälde

chefen för justitiedepartementet statsrådet Löfgren lagrådets den

21 mars 1918 avgivna utlåtande över det den 12 i samma månad till

lagrådet remitterade förslaget till lag med vissa ändrade bestämmelser mot

oskälig hyresstegring m. m.

Efter att hava redogjort för utlåtandets innehåll anförde statsrådet

Löfgren:

6 § 2 mom. »Av de frågor, som berörts av lagrådet och dess särskilda leda
°Cmom

4 m^er> är det väsentligen en, som äger mera principiell innebörd, nämligen

det av tvänne av lagrådets ledamöter behandlade spörsmålet an
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 213. 87

gående fastställande, jämlikt förslagets 6 § andra momentet och 8 §

fjärde momentet, av en viss procentsats, inom vars ram hyresförhöjning

icke skulle få upptagas till prövning av hyresnämnd. Denna fråga har

synts mig vara av den betydelse, att den efter lagrådets utlåtande upptagits

till förnyad prövning, så mycket hellre som den efter förslagets

avgivande blivit föremål för offentlig diskussion och för ett särskilt av

en hyresnämndsordförande mig skriftligen tillställt yttrande.

De båda åsyftade ledamöterna av lagrådet ha såsom sin uppfattning

uttalat, att det mest tilltalande vore att i ifrågavarande hänseende

verkställa eu gruppindelning av de av lagen berörda områdena, men att,

därest så icke kunde ske, det vore tänkbart att överlämna åt hyresnämnderna

att var på sin ort inom någon viss marginal bestämma gränsen,

samt att i annat fall en generell höjning av nämnda procentsats syntes

böra åtminstone i någon mån företagas. De skäl, som av tre av bostadskommissionens

ledamöter anförts för eu höjning av ifrågavarande procentsats,

syntes nämligen, åtminstone vad anginge en del orter, äga sin

fulla giltighet.

Å andra sidan har i den offentliga diskussionen framhållits, att

ifrågavarande procentsats borde sänkas. Dessutom har ordföranden i

Örebro stads hyresnämnd i ett till mig avgivet yttrande meddelat, att

enligt hans förmenande de i förslaget i förevarande hänseende intagna

bestämmelserna vore ägnade att väcka stora betänkligheter i vad anginge

förhållandena såväl i Örebro som i ett flertal andra landsortsstäder.

Bestämmelserna körnare att medföra, att hyran för alla lägenheter skulle

så att säga automatiskt höjas med femton procent. Då emellertid, åtminstone

i Örebro, många lägenheter förefunnes, med avseende å vilka

ingen nämnvärd hyresförhöjning skett sedan 1914—1915, skulle de nya

bestämmelserna för dessas del medföra en knappast önskvärd hyresförhöjning,

som eljest säkerligen icke kommit i fråga. Förklaringen till att,

fastän hyrorna i många fall stegrats, dock flera lägenheter förblivit oberörda,

vore sannolikt att söka däri, att fastigheterna redan före kristiden

lämnat sina ägare en inkomst, varigenom i desamma insatt kapital väl

förräntats, och att några reparationer av mera avsevärd beskaffenhet icke

under kristiden blivit verkställda. Både hyresvärd och hyresgäst vore i

själva verket nöjda med nu rådande förhållanden. Sedan emellertid lagen

ändrats i omnämnd riktning skulle hyresvärdarna knappast kunna

underlåta att höja hyrorna med 15 procent, men man kunde dock vara

tämligen övertygad om, att de i allt fall icke komme att med nu rådande

höga pris vidtaga annat- än de allra nödvändigaste reparationerna.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88 K untjl. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

Särskilt med avseende å de i Örebro i avsevärt antal förekommande fastigheter,

vilka varit föremål för spekulation och ofta flera gånger bytt

ägare, och i fråga om vilka fastighetsägarna, trots redan under åren

1914—1915 rådande höga hyror, gjort allt vad de kunnat för att få hyrorna

ytterligare höjda, skulle eu höjning av 15 procent ofta med hänsyn

till lägenheternas beskaffenhet bliva oskälig. För övrigt skulle sedermera,

då man därefter icke rimligen kunde vägra tillstånd att låta

andra liknande lägenheter komma upp uti ungefär samma prisnivå, bestämmelserna

medföra, att den allmänna hyresnivån komme att höjas

väsentligt mera än 15 procent. 1 samband därmed borde framhållas, att

hyresstegringslagen hittills medfört en möjlighet att verka till att hyrorna

inom en nämnds område regleras så, att för lägenheter av lika värde

något så när lika stora hyror komme att utgå; genom de föreslagna bestämmelserna

skulle detta arbete i hög grad förryckas, enär man för

lägenheter, som redan förut befunnit sig i toppläge, vore nödsakad medgiva

en ytterligare förhöjning av 15 procent. Gentemot det till stöd för

de föreslagna bestämmelserna anförda önskemålet att minska hyresnämndernas

arbetsbörda framhålles i här ifrågavarande yttrande dels att hyresnämnderna

sannolikt hellre skulle se, att de lämnades full frihet att

reglera hyrorna till de belopp, som de ansåge rättvisa, dels att lindringen

i arbetsbördan troligen bleve mindre än man förväntat, detta beroende

på det gjorda undantaget beträffande mindervärdiga lägenheter.

Påstående om mindervärdighet komme nämligen säkerligen att synnerligen

ofta anföras, och det bleve då i allt fall nödvändigt för hyresnämnden

att närmare undersöka förhållandet. Gränsen mellan mindervärdiga

och icke mindervärdiga lägenheter bleve säkerligen också ofta svår att

uppdraga. Enligt ordförandens i Örebro stads hyresnämnd uppfattning

vore det därför lyckligast, om ifrågavarande bestämmelser finge i sin helhet

utgå; därest något stadgande av dylik art likväl skulle ingå i lagen,

vore den föreslagna procentsatsen alltför hög och detta särskilt beträffande

smålägenheter om intill två rum och kök, I synnerhet med avseende å

enkelrum skulle de föreslagna bestämmelserna i många fall komma att

verka nästan upprörande. Enligt en av socialstyrelsen upprättad statistik

hade nämligen i Örebro för enkelrum i medeltal medgivits eu förhöjning

av 5,3 procent och för ett rum och kök 11,4 procent. Oaktat

sålunda för ett rum och kök icke medgivits så stor ökning som 15 procent,

vore jämlikt samma statistik medelhyrorna i Örebro för ett rum

och kök bland de högsta i riket vad våra större landsortsstäder anginge.

Från olika håll ha sålunda givits uttryck åt önskemålet å ena sidan

om förhöjning, å andra sidan om sänkning av ifrågavarande procentsats.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kung!. Majds nåd. proposition nr 213.

89

Hot torde i själva verket ligga i sakens natur, ''att radande hyresförhållanden

påkalla fastställandet av en olika procentsats inom olika orter.

Enligt min uppfattning bör därför lagförslaget i här ifrågavarande avseende

byggas på den tankegång, åt vilken tvenne av lagrådets ledamöter

givit uttryck. Detta synes mig bäst kunna ske genom en kombination

av de båda härutinnan inom lagrådet alternativt anvisade ulvägarna,

nämligen genom att bereda frihet åt hyresnämnderna att själva

företaga en gruppindelning. Jag har därför låtit verkställa eu sådan

omarbetning av de bada här ifrågavarande stadgandena, att hyresnämnderna

skola äga att förordna om viss annan procentsats än 15 procent,

när de finna särskilda förhållanden inom sina verksamhetsområden så

påkalla, men att, om sådant förordnande icke meddelats av viss hyresnämnd,

den i förslaget upptagna gränsen av 15 procent skall vara

gällande för hyresnämndens verksamhet. Denna regel bär sin förebild i

det i den nu gällande lagens 7 § sista stycket för motsvarande fall givna

stadgandet, och bereder önskvärt utrymme åt alla de inom olika orter

rådande särskilda förhållanden. Tillika inriktas stadgandet genom eu

sådan omformulering just på det praktiska syftemål, som det enligt min

mening ensamt avser att fylla, nämligen att befria nämnderna från att

behandla sådana fall, där det icke kan ifrågasättas, att oskälig hyresförhöjning

skulle föreligga.

Även de inom lagrådet i övrigt framställda erinringarna synas mig g

böra föranleda ändringar eller jämkningar i förslaget i den riktning, som

inom lagrådet anvisats. Vad särskilt beträffar förslagets 6 § tredje momentet

torde för det fall, att hyresnämnd på eget initiativ företager reglering,

från nämndens prövning böra undantagas hyresbelopp, som förfallit

till betalning före den dag, då hyresvärden erhållit meddelande, att

fiåga väckts om företagande av reglering. En sådan föreskrift synes, såsom

lagrådet framhållit, stå bäst i överensstämmelse med det föreslagna momentets

stadgande för det fall, att hyresreglering företagits på framställning

av part. Svårigheten att styrka den tidpunkt, då hyresvärden

erhållit meddelande om den tilltänkta regleringen, synes kunna undanröjas

genom att nämnden för sadana fall, då frågan på grund av förestående

hyresbetalningstermin äger betydelse, låter sig angeläget vara att

på ett bevisligt sätt, såsom genom rekommenderat brev med mottagningsbevis,

genom stämningsmän eller i samband med anteckning, då så ske

kan, i nämndens protokoll om hyresvärdens närvaro, lämna hyresvärden

meddelande om pågående reglering.

3 mom.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 189 käft. (Nr 213.)

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 213.

a s Den på lagrådets hemställan i förslagets 8 § första momentet sista

punkten införda bestämmelsen om tiden för giltigheten av hyresnämnds

samtycke till överlåtelse av lägenhet, torde böra kompletteras med en

förtydligande, om än ej i sak nödvändig övergångsbestämmelse, enligt

vilken dylikt samtycke skall kunna behålla sin giltighet även efter det

lagen upphört att vara gällande.

Straff för T detta sammanhang anser jag mig böra beröra en fråga, som

prisocker tidigare icke blivit föremål för behandling, nämligen spörsmålet om infömehelfri

rande av straffbestämmelser för uppenbart oskäliga hyresanspråk. Da

jag på sin tid hemställde, att lagrådets utlåtande över förevarande lagförslag

måtte inhämtas, var det min förhoppning att kunna genom den

inom departementet pågående omarbetningen av lagen den 19 juni 1917

med vissa bestämmelser mot oskäliga pris under utomordentliga, av krig

föranledda förhållanden (prisockerlagen) bereda plats inom lagstiftningen

för en straffbestämmelse gentemot tagande av uppenbart oskälig hyra.

Jag hyste nämligen den förhoppningen, att genom ett utvidgande av

den grupp av förnödenheter, som enligt sagda lag kan utgöra föremål

för prisocker till att omfatta jämväl lägenheter, möjlighet skulle beredas

att medelst straffhot stävja uppenbart oskäliga hyresanspråk jämväl för

trenne grupper av lägenheter, som icke beröras av förslaget till hyiesstegringslag,

nämligen möblerade lägenheter, lägenhetei som icke den 25

maj 1917 eller tidigare varit tagna i bruk, samt sådana lägenheter, som

upplåtits till annat ändamål än bostad och för vilka hyran utgår med minst

2,000 kronor för år. Två olika utvägar syntes härvid kunna ifrågasättas,

nämligen dels att genom straffbestämmelser reglera oskäliga hyresanspråk

beträffande alla slag av lägenheter, dels att införa straffbestämmelser

allenast i vad anginge hyresanspråk beträffande sådana lägenheter, som

äro undantagna från hyresstegringslagens tillämplighet. Intetdera alternativet

torde emellertid låta förena sig med det i hyresstegringslagen

genomförda regleringssystemet. Ville man följa den första av de båda

angiva vägarna och sålunda straffbelägga uppenbart oskäliga hyresanspråk

även beträffande sådana lägenheter, å vilka hyrestegringslagen äger tilllämpning,

svnes man icke kunna undgå att förminska sistnämnda lags

effektivitet. Då det icke torde vara möjligt att finna en fast åtskillnad

mellan sådana oskäliga hyresanspråk, som enligt hyresstegringslagen skola

regleras, och sådana uppenbart oskäliga anspråk, vilkas framställande

skulle bestraffas enligt prisockerlagen, är det att befara, att hyresnämnderna

vid bestämmande av frågan, huruvida ett visst hyresanspråk vore

att betrakta såsom oskäligt, icke skulle kunna undgå att jämväl taga i

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr ‘213.

91

betraktande frågan, huruvida anspråket är så oskäligt, att dess framställande

borde bestraffas. I varje fall, då hyresreglering företagits, skulle

nämligen hyresvärden riskera ett åtal för prisocker, och nämderna skulle

därigenom efter all sannolikhet icke våga företaga eu så fri prövning av

■ regleringsfrågan, som önskvärt är. Ville man åter inskränka straffbestämmelserna

till sådana lägenheter, som icke kunna göras till föremål för

hyresreglering, skulle det stötande missförhållande inträda, att oskälig hyresförhöjning

beträffande vissa lägenheter skulle bestraffas men icke regleras,

beträffande andra däremot regleras men icke bestraffas. Jag har

därför nödgats stanna vid den uppfattningen, att ett utvidgande i antydd

riktning av föremålet för prisocker icke nu lämpligen kan äga rum.

Slutligen får jag anmärka, att vid den omarbetning av förslaget,

som i anledning av lagrådets yttrande företagits inom justitiedepartementet,

utöver de av berörda yttrande föranledda ändringarna vissa jämkningar

av formell natur företagits.»

Statsrådet Löfgren uppläste det sålunda omarbetade lagförslaget

samt hemställde, att detsamma måtte, jämlikt § 87 regeringsformen, genom

proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen

förordna, att till riksdagen skulle avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

C. G. Bruno.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1918:353 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Majds proposition med förslag till lag med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m., dels o s. 1 i texten
  2. LU 1918:66 Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om lagutskottets utlåtande nr 58 i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag til s. 1 i texten
  3. LU 1918:58 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m., dels ock i ärendet s. 1 i texten
  4. AK 3TU 1918:3 Skrivelse till Kungl. Maj:t angående åtgärder för ett bättre ordnande av bostadstillgången inom vissa samhällen. s. 7 i texten