Med förslag till lag om statsdepartementen
1918-01-18 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1918:23, Med förslag till lag om statsdepartementen
Dokumentets text
Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 23.
1
Nr 23.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till
lag om statsdepartementen; given Stockholms slott den
18 januari 1918.
Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll vill
Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag
till lag om statsdepartementen.
Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.
GUSTAF.
Eliel Löfgren.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 21 höft. (nr 23.)
1
2
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 23.
Förslag
till
L a g
om statsdepartementen
Härigenom förordnas, att statsdepartementen skola vara åtta ock
hava följande huvudsakliga verksamhetsområden, nämligen:
utrikesdepartementet: utrikes ärendena;
justitiedepartementet: lagärenden och justitieförvaltningen;
tantförsvar sdepartementet: försvarsväsendet till lands;
sjöförsvarsdepartementet: försvarsväsendet till sjöss;
civildepartementet: inre civil förvaltning, ärenden angående allmänna
hälso- och sjukvården samt ärenden av social natur, så ock
ärenden rörande samfärdselanstalter och allmänna arbeten;
finansdepartementet: finansförvaltningen och skatteväsendet samt
ärenden rörande handel, industri och sjöfart;
ecklesiastikdepartementet: kyrkofonden samt ärenden rörande undervisning,
vetenskap och konst; samt
jordbruksdepartementet: ärenden rörande jordbruk, domäner och
skogar.
Denna lag träder i kraft den dag, då det vilande förslaget till
ändrad lydelse av §§ 4, 5, G och 15 regeringsformen, §§ 6, 10, 20,
32, 33, 38 och 43 riksdagsordningen samt § 1 4:o tryckfrihetsförordningen,
efter att hava av riksdagen antagits, varder av Konungen gillat.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 23.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Ronungen i statsrådet å Stockholms slott
fredagen den 18 januari 1918.
Närvarande:
Hans excellens lierr statsministern EdÉN,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: PETERSSON,
SCHOTTE,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Under,
Thorsson.
Efter gemensam beredning med övriga departementschefer anförde
chefen för justitiedepartementet statsrådet Löfgren:
»Genom en den 20 mars 1917 beslutad proposition, nr 248, framlade
Kungl. Maj:t till riksdagens prövning förslag till vissa grundlagsändringar,
avseende att möjliggöra en omläggning av gällande departementsindelning.
Nämnda förslag blev, med eu obetydlig formell
jämkning, av riksdagen antaget som vilande för att slutligen prövas
av 1918 års riksdag.
Enligt förslaget stadgades i regeringsformen allenast, att för särskilda
grenar av rikets styrelse skulle finnas lägst åtta och högst tio
statsdepartement; däremot skulle bestämmelserna om departementens
antal, inom nämnda gränser, samt om deras benämning och huvudsakliga
4
Kring!.. Maj:ts nåd. proposition nr 23.
verksamhetsområden överföras från grundlag till en särskild av Kungl.
Magt och riksdagen gemensamt stiftad lag.
Beträffande denna anordning anförde dåvarande chefen för justitiedepartementet
i yttrande till statsrådsprotokollet nämnda dag:
''Genom de föreslagna grundlagsbestämmelserna är emellertid endast själva den
ram given, i vilken de särskilda stadgandena om departementens antal, deras benämningar
och verksamhetsområden skola infogas. I fråga om sistnämnda stadgande!! måste,
enligt sakens natur, förslag föreläggas riksdagen inom sådan tid, att detsamma
kan antagas i sammanhang med det slutliga godkännandet av motsvarande grundlagsändringar.
Emellertid hava de trängande och vanskliga frågor på lagstiftningens och
andra områden, vilka sammanhänga med de senare årens av världskriget förorsakade
särskilda förhållanden, hindrat statsrådets ledamöter att ägna förevarande
synnerligen svårlösta spörsmål erforderligt övervägande. Jag är således icke för
närvarande beredd att inför Kungl. Maj:t framlägga slutgiltigt och detaljerat förslag
i denna del av ämnet. Huruvida ett sådant förslag kan tänkas föreligga utarbetat
så tidigt under år 1918, att det kan hänskjutas till nämnda års riksdag, därom
vågar jag icke nu med bestämdhet uttala mig. För det fall, att detta icke skulle
låta sig göra, anvisar riksdagsordningen den utväg, att grundlagsförslagets slutliga
antagande uppskjutes till någon av de senare riksdagarna i treårsperioden. Men
då frågan om det sätt, varpå en förändring i departementsindelningen lämpligast
bör genomföras, torde komma att bliva föremål för mycken meningsskiljaktighet,
lärer det icke kunna med någon grad av säkerhet påräknas, att ett förslag i ämnet,
framlagt exempelvis vid 1919 års riksdag, skulle komma att av riksdagen antagas.
Därest förslaget då lämnades utan bifall, skulle detta innebära, att frågan icke
kunde avgöras förrän under den därefter följande treårsperioden.
Vid nu angivna förhållanden synes mig den bästa lösningen stå att vinna
medelst en provisorisk anordning, varigenom, i sammanhang med det slutliga antagandet
av ifrågavarande grundlagsändringar, de nu gällande, i regeringsformen
upptagna bestämmelserna om departementsindelningen överflyttas till en särskild
av Kungl. Maj:t och riksdagen gemensamt stiftad lag. — — —
Genom ett sådant förfaringssätt i förevarande fall skulle nu gällande ordning i fråga
om departementsindelningen bliva tills vidare bestående, dock så, att bestämmelserna
därom finge sin plats, icke som nu i regeringsformen, utan i en särskild författning
av lags natur. Därigenom vunnes de fördelar, att å ena sidan stadgandena angående
departementsindelningen komme att — med den begränsning, som angives
av de av mig föreslagna bestämmelser i regeringsformen — lösgöras från den
omständliga procedur, som är föreskriven beträffande ändringar i grundlag, och å
andra sidan det för nämnda indelning nu gällande systemet bibehölles, till dess ett
mera ändamålsenligt kunde hinna genomföras.’
Ett i enlighet med dessa grunder inom justitiedepartementet upprättat
förslag till lag om statsdepartementen var såsom bilaga fogat vid
nämnda proposition.
Den närmaste anledningen till att Kungl. Maj:t, på sätt i nämnda
proposition skett, sökte riksdagens medverkan för att i friare former
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 23. 5
än de rörande grundlagsändring stadgade få bestämmelser antagna
om departementsindelningen lärer hava varit en önskan att så skyndsamt
som möjligt tillgodose det sedan länge från skilda håll framförda
kravet på inrättandet av ett särskilt statsdepartement för handel,
industri och sjöfart. Såsom av ovan anförda uttalande av chefen för
justitiedepartementet synes framgå, ansågo emellertid statsrådets dåvarande
ledamöter uppenbarligen de skilda spörsmålen rörande ny departementsindelning
böra lösas i ett sammanhang; och kunde departementschefen
icke ställa i bestämd utsikt, att hela frågan skulle hinna beredas till
framläggande för 1918 års riksdag.
Med hänsyn till den korta tid, som stått statsrådets nuvarande
ledamöter till buds för beredningen av de omfattande och invecklade
organisationsfrågor, som i samband med en ny departementsindelning
kräva ett avgörande, synes det icke bliva möjligt att till riksdagen detta
år framlägga förslag i ämnet i hela dess vidd. Det bör härvid anmärkas,
att riksdagens andra kammare vid flera tillfällen förordat en sammanslagning
av försvarsdepartementen och att slutlig ståndpunkt jämväl
måste tagas till frågan om särskilda departement, för såväl kommunikationsverken
som de sociala ärendena. Därtill kommer, att den rådande
kristiden medfört en sådan förskjutning och förändring av ärendena inom
de nuvarande departementens verksamhetsområden, att härigenom uppkommer
särskild svårighet för ordnandet av arbetet med hänsyn till
mera normala förhållanden.
I detta läge har det varit föremål för övervägande, huruvida
någon särskild del av frågan borde lösas fristående från den ifrågasatta
omläggningen i dess helhet; och har tanken särskilt varit riktad på
möjligheten och lämpligheten att i främsta rummet föreslå inrättandet
av ett departement för handel, industri och sjöfart.
Att erhålla ett särskilt departement för näringarna har därvid
framstått som en angelägenhet av obestridlig vikt. Men frånsett
spörsmålet om lämpligheten att under ovan angivna förhållanden lösa
denna fråga för sig, synas — i det skick saken för närvarande
befinnes — den knappt tillmätta tiden och anhopningen av andra
viktiga ärenden, vilka kräva omedelbar uppmärksamhet och behandling,
icke heller i fråga om berörda särskilda del av ämnet medgiva
utarbetande och framläggande av förslag för innevarande års riksdag.
Vid sådant förhållande har det funnits så mycket mera påkallat
att i första hand söka genomföra den länge förberedda omorganisationen
av kommerskollegium. '' På sätt framgår av vad chefen för finansdeparteBihang
till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 21 höft. (nr 23.) 2
6
Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 23.
mentet yttrat i samband med beräkning av anslag, som Kungl. Magt
äskat av riksdagen för berörda ändamål, hoppas departementschefen kunna
förelägga Kungl. Magt förslag till proposition i detta ärende å sådan tid, att
den kan bliva framlagd för den nu samlade riksdagen; och torde det därvid
förutsättas, att kommerskollegii ifrågasatta omorganisation äger rum
efter sådana linjer, att därigenom inrättandet av ett statsdepartement
för handel, industri och sjöfart förberedes och underlättas.
Då ett definitivt förslag till förändrad departementsindelning således
icke kan föreläggas innevarande års riksdag, torde den i ovan nämnda
proposition till 1917 års riksdag av dåvarande chefen för justitiedepartementet
angivna provisoriska anordning böra nu genomföras, varigenom
i sammanhang med det slutliga antagandet av de föreslagna grundlagsändringarna
de nu gällande i regeringsformen upptagna bestämmelserna
om departementsindelningen överflyttas till en särskild lag.»
Föredraganden uppläste omförmälda förslag till lag om statsdepartementen
samt hemställde, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
antaga samma förslag.-
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen
förordna, att till riksdagen skulle avlåtas proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Henry Lindberg.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1918.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (4)
4 kopplingar.
- KU 1918:17 Skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran om framläggande av förslag till inrättande av särskilda departement föi handel, ''industri och sjöfart samt för kommunik s. 2 i texten
- Rskr. 1918:235 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj ds proposition med förslag till lag om statsdepartementen, dels ock i ämnet väckta motioner. a1 i texten
- LU 1918:60 Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande lagutskottets utlåtande nr 56 i anledning av dels Kungl. Maj ds proposition med förslag ti s. 1 i texten
- LU 1918:56 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om statsdepartementen, dels och i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten