Sök i Ratio Lex

Angående löneoch pensionsreglering för lär ar personaler na vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet, folkskoleseminarierna, folkoch småskolorna, de högre folkskolorna och de kommunala mellanskolorna

1918-03-22 · 416 sidor, varav 307 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 307 av 416 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:260, Angående löneoch pensionsreglering för lär ar personaler na vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet, folkskoleseminarierna, folkoch småskolorna, de högre folkskolorna och de kommunala mellanskolorna

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maji:» nåd. proposition nr 2HD.

1

«

Nr 2(i().

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen, angående löne- och

pensionsreglering för lär ar personaler na vid de allmänna

läroverken, högre lärarinneseminariet, folkskoleseminarierna,

folk- och småskolorna, de högre folkskolorna och de kommunala

mellanskolorna; given Stockholms slott den 22

mars 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att

A. Beträffande grunder för kvinnas anställning vid de allmänna läroverken,

högre lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier:

dels medgiva, att infödd svensk kvinna må kunna av Konungen i

stadgad ordning utnämnas och befordras till

rektor vid högre lärarinneseminariet, kvinnligt folkskoleseminarium

och statssamskola,

lektor vid högre allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet och

folkskoleseminarium, samt

adjunkt vid allmänt läroverk;

dels ock föreskriva, att i fråga om gift kvinnas behörighet att söka

och innehava sådana lärarbefattningar vid ifrågavarande undervisningsanstalter,

till vilka kvinna må kunna befordras, skall gälla

att gift kvinna må till sådan lärarbefattning befordras allenast efter

av Kungl. Maj:t på framställning i varje särskilt fall lämnat medgivande;

samt

att, därest kvinnlig innehavare av sådan lärarbefattning ingår äktenskap,

hon icke skall vara skyldig att av sådan anledning avgå från befattningen,

därest icke vederbörande skolöverstyrelse med hänsyn till befattningens

behöriga upprätthållande finner det nödigt.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 232 Käft. (Nr 260.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

B. Beträffande lärarpersonalen vid de allmänna läroverken:

dels godkänna de förslag, som av departementschefen i statsrådsprotokollet

framlagts i fråga om avlönings- och pensionsförmåner ävensom

vad därsammastädes föreslagits beträffande tjänstgöringsskyldighet för

övningslärare, att tillämpas från och med år 1919;

dels för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som föreslagits för

ordinarie befattningshavare, fastställa de av departementschefen i statsrådsprotokollet

föreslagna villkor och bestämmelser;

dels förklara,

att envar, som med eller efter ingången av år 1919 tillträder befattning

vid allmänt läroverk, skall vara pliktig underkasta sig nämnda

villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande ordinarie befattningshavare, vilka icke före den

15 november 1918 anmäla, att de vilja underkasta sig den nya staten

och därvid fästade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna

därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande

ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner;

dels föreskriva, att de till teckningsläraren och musikläraren vid

Göteborgs högre latinläroverk från kungl. och Hvitfeldtska stipendieinrättningen

nu utgående arvoden å respektive 125 och 150 kronor skola

upphöra att utgå från sagda stipendieinrättning;

dels, i händelse av godkännande av vad utav departementschefen

föreslagits i fråga om avlöningsförmåner och inrättande av nya lärartjänster

ävensom vid bifall till vad i nästföregående moment hemställts,

höja det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken med

1,779,261 kronor eller från 5,890,989 kronor till 7,670,250 kronor;

dels och på extra stat för år 1919 anvisa:

till extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken

ett förslagsanslag, högst 460,000 kronor;

till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken

ett förslagsanslag, högst 41,500 kronor; samt

till provårskurser för blivande lärare vid de högre allmänna läroverken

i Göteborg ett förslagsanslag, högst 27,350 kronor.

C. Beträffande lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet:

dels godkänna de förslag, som av departementschefen i statsrådsprotokollet

framlagts i fråga om avlönings- och pensionsförmåner även
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. MajUs nåd. proposition nr 260.

3

som vad dersammastädes föreslagits beträffande tjänstgöringsskyldighet

för övningslärare, att tillämpas från och med år 1919;

dels för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som föreslagits för

ordinarie befattningshavare, fastställa de av departementschefen i statsrådsprotokollet

föreslagna villkor och bestämmelser;

dels förklara,

att en var, som med eller efter ingången av år 1919 tillträder befattning

vid högre lärarinneseminariet, skall vara pliktig underkasta sig

nämnda villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande ordinarie befattningshavare, vilka icke före den

15 november 1918 anmäla, att de vilja underkasta sig den nya staten

och därvid fästade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna

därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande

ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner;

dels, i händelse av godkännande av de utav departementschefen

föreslagna avlöningsförmåner, höja det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet

med 40,135 kronor eller från 76,350 kronor till 116,485

kronor;

dels på extra stat för år 1919 till arvoden åt timlärare och vikarier

vid högre lärarinneseminariet anvisa ett förslagsanslag, högst 16,800

kronor;

dels ock medgiva, att från och med år 1919 tillsvidare och till dess

Kungl. Maj:t annorlunda bestämmer ej mindre den hyresersättning, som

tillkommer rektor och biträdande föreståndarinna, därest fri bostad ej åtnjutes,

må utgå till rektor med 2,400 kronor och till biträdande föreståndarinna

med 1,000 kronor för år räknat, än även det hyresbidrag,

som tillkommer lektor, må utgå med 800 kronor för år.

D. Beträffande lärarpersonalen vid folkskoleseminarierna:

dels godkänna de förslag, som av departementschefen i statsrådsprotokollet

framlagts i fråga om avlönings- och pensionsförmåner ävensom

vad därsammastädes föreslagits beträffande tjänstgöringsskyldighet

för övningslärare, att tillämpas från och med år 1919;

dels för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som föreslagits för

ordinarie befattningshavare, fastställa de av departementschefen i statsrådsprotokollet

föreslagna villkor och bestämmelser;

dels förklara,

att nyssnämnda villkor och bestämmelser skola i tillämpliga delar

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl Maj:ts nåd. proposition nr 260.

gälla i fråga om de adjunkter, vilka tilläventyrs komma att uppföras å

övergångsstat;

att i fråga om sistnämnda befattningshavare skall gälla, att adjunkt,

manlig eller kvinnlig, må tillgodoräknas de tjänstår utöver tre,

han eller hon, efter vunnen behörighet till adjunktstjänst vid allmänt

läroverk, tjänstgjort såsom ordinarie ämneslärare vid kommunal mellanskola,

dock ej mer än tio år;

att en var, som med eller efter ingången av år 1919 tillträder befattning

vid folkskoleseminarium, skall vara pliktig underkasta sig ovannämnda

villkor och bestämmelser;

att de förutvarande ordinarie befattningshavare, vilka icke före

den 15 november 1918 anmäla, att de vilja underkasta sig vare sig ny

avlöningsstat eller övergångsstat och därvid fästade villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna

vid dem enligt dittills gällande ordinarie stater tillkommande avlöningsförmåner

;

att adjunkt, manlig eller kvinnlig, vilken icke varder uppförd på

ny stat eller övergångsstat, skall, samtidigt som de nya staterna träda i

kraft, uppföras å allmänna indragningsstaten; samt

att å allmänna indragningsstaten uppförd befattningshavare skall

bibehållas vid ej mindre honom eller henne enligt nu gällande bestämmelser

tillkommande ordinarie avlöningsförmåner, varav befattningshavaren

vid överflyttningen är i åtnjutande, än även honom eller henne vid

1918 års utgång tillkommande tillfällig löneförbättring; dock med skyldighet

dels att, i händelse befattningshavaren, efter förflyttning till indragningsstaten,

erhåller annan ordinarie befattning å rikets, riksdagens

eller kommuns stat, i allo frånträda avlöningsförmånerna å indragningsstaten,

såvida de understiga eller äro lika med de nya avlöningsförmånerna,

samt, därest avlöningsförmånerna å indragningsstaten överstiga berörda

nya avlöningsförmåner, vidkännas mot de senare svarande avdrag,

dels ock att, när befattningshavare, kvarstående å indragningsstaten, uppnått

den för pension stadgade levnadsåldern, åtnöjas med pension å indragningsstat

motsvarande den del av avlöningsförmånerna, som äro att

hänföra till lön jämte ålderstillägg;

dels, i händelse av godkännande av ovan föreslagna avlöningsförmåner

ävensom i statsrådsprotokollet framlagt förslag angående inrättande

av nya lärartjänster vid folkskoleseminarierna samt beredande av medel

för uppvärmning, belysning, materiell m. m. för folkskoleseminarierna i

Uppsala, Lund och Falun, höja det ordinarie anslaget till folkskoleseminarierna

med 656,815 kronor eller från 849,025 kronor till 1,505,840

kronor;

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

dels, vid bifall till förslaget om överförande å ordinarie stat av

medel till stipendier åt eleverna i parallellavdelningarna vid folkskoleseminarierna

i Uppsala, Lund och Falun, höja det ordinarie anslaget till

stipendier för seminarieelever med 28,800 kronor eller från 150,225

kronor till 179,025 kronor;

kommande, vid bifall till vad sålunda hemställts, det gemensamma

reservationsanslaget till folkskoleseminarierna att ökas från nuvarande

999,250 kronor med 685,615 kronor till 1,684,865 kronor;

dels till bestridande av hyresbidrag till rektorerna vid folkskoleseminarierna

i Linköping, Skara, Kalmar, Karlstad och Umeå pa extra

stat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag, högst 6,200 kronor;

dels medgiva, att från och med år 1919 tills vidare, och intill dess

Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, hyresbidrag må utgå

vid folkskoleseminariet i Stockholm till ordinarie manlig lektor med

800 kronor, till ordinarie manlig adjunkt å övergångsstat med 600 kronor,

till ordinarie lärare i teckning med 500 kronor, till ordinarie lärare*

i gymnastik med 500 kronor, till extra ordinarie ämneslärare, som tjänstgjort

under fyra lästerminer vid folkskoleseminarium, allmänt läroverk eller

annan under läroverksöverstyrelsens eller folkskolöverstyrelsens inseende

ställd läroanstalt, med 500 kronor och till extra ordinarie ämneslärare,

som fullgjort sådan tjänstgöring under tio lästerminer, med 600 kronor, samt

vid folkskoleseminariet i Göteborg till ordinarie manlig lektor i första

lönegraden med 700 kronor, i andra lönegraden med 850 kronor och i

tredje lönegraden med 1,000 kronor, till ordinarie manlig adjunkt å övergångsstat

i första lönegraden med 450 kronor, i andra lönegraden med

575 kronor samt i tredje, fjärde eller femte lönegraderna med 700 kronor,

till ordinarie lärare i teckning med 300 kronor, till ordinarie lärare i

gymnastik med 300 kronor, till vikarierande adjunkt å vakant tjänst med

450 kronor och till annan extra ordinarie ämneslärare med 300 kronor;

dels ock för sistberörda ändamål på extra stat för år 1919 bevilja

ett förslagsanslag av 12,000 kronor.

E. Beträffande lärarpersonalen vid folk- och småskolor:

dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda

förslag i avseende å avlöningsförmåner, att tillämpas från och med

år 1919;

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må äga utfärda de närmare villkor

och bestämmelser, vilka, i huvudsaklig överensstämmelse med den uppfattning,

åt vilken departementschefen i statsrådsprotokollet uttalat sin

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

anslutning, torde för sagda avlöningsförmåners åtnjutande böra stadgas,

ävensom de närmare föreskrifter, vilka för tillämpning av omförmälda

villkor och bestämmelser eller i övrigt kunna anses erforderliga;

dels godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagt

förslag till grunder i fråga om utgående av statsbidrag till lärare

vid folkskolor och småskolor;

dels förklara,

att ordinarie folkskollärare, som tillsatts före den 1 januari 1919,

ävensom lärare vid småskola, lärare vid mindre folkskola och biträdande

lärare vid folkskola, vilken före den 1 januari 1919 erhållit den fastare

anställning, som avses i § 24 mom. 3 och § 33 mom. 2 av folkskolestadgan,

skall, därest han icke ingår på den nya löneregleringen och

därvid fästade villkor och bestämmelser, åtnjuta avlöning och pension

eller ålderdomsunderstöd enligt nu gällande bestämmelser; samt

att, i det fall att ordinarie folkskollärare eller lärare vid små•skolor,

^ lärare vid mindre folkskolor eller biträdande lärare vid folkskolor

med sådan fastare anställning, som avses i § 24 mom. 3 och § 33 mom.

2 av folkskolestadgan, icke ingår på den nya lönestaten, statsbidraget

till sådan lärares avlöning skall efter den 1 januari 1919 utgå efter hittills

gällande grunder;

dels ock, vid bifall till i statsrådsprotokollet framlagt förslag till

avlöning för den vid folk- och småskolor anställda lärarpersonal ävensom

dersammastädes framlagt förslag till grunder i fråga om statsbidrags utgående,

höja följande i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie

förslagsanslag, nämligen

anslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor från

dess nuvarande belopp, 17,440,000 kronor, med 22,695,000 kronor till

40,135,000 kronor;

anslaget till avlöningsbidrag åt sjukvikarier för lärare vid folkoch

småskolor från dess nuvarande belopp, 282,000 kronor, med 201,000

kronor till 483,000 kronor; samt

anslaget till befrämjande av folkundervisningen bland de i rikets

nordligaste trakter bosatta finnar från dess nuvarande belopp, 225,000

kronor, med 75,000 kronor till 300,000 kronor.

F. Beträffande lärarpersonalen vid högre folkskolor:

dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda

förslag i avseende å avlöningsförmåner, att tillämpas från och med

år 1919;

s. 7 Kontrollera mot PDF

KungI. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

7

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må äga att utfärda de närmare

villkor och bestämmelser, vilka i huvudsaklig överensstämmelse med den

uppfattning, åt vilken departementschefen i statsrådsprotokollet uttalat

sin anslutning, torde för sagda avlöningsförmåners åtnjutande böra stadgas,

ävensom de närmare föreskrifter, vilka för tillämpning av omförmälda

villkor och bestämmelser eller i övrigt kunna anses erforderliga;

dels godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagt

förslag till grunder ifråga om utgående av statsbidrag till högre folkskolor;
dels

förklara, att ordinarie lärare vid högre folkskola, vilken tillsatts

före den 1 januari 1919, skall, därest han icke ingår på den nya

löneregleringen och därvid fästade villkor och bestämmelser, åtnjuta avlöning

och pension enligt nu gällande bestämmelser;

dels ock, vid bifall till vad i statsrådsprotokollet föreslagits ej mindre

i fråga om avlöning till lärarpersonalen vid högre folkskolor än även beträffande

grunder och villkor för utgående av statsunderstöd till ifrågavarande

skolor, höja följande i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslag,

nämligen

anslaget till understöd åt högre folkskolor från dess nuvarande belopp,

157,000 kronor, med 253,000 kronor till 410,000 kronor; samt

anslaget till bidrag till avlönande av vikarie för lärare vid högre

folkskola från dess nuvarande belopp, 2,000 kronor, med 1,000 kronor till

3,000 kronor.

G. Beträffande lärarpersonalen vid kommunala mellnnskolor:

dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda

förslag i avseende å avlöningsförmåner, att tillämpas från och med

år 1919;

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må äga att utfärda de närmare

villkor och bestämmelser, vilka, i huvudsaklig överensstämmelse med den

uppfattning, åt vilken departementschefen i statsrådsprotokollet uttalat sin

anslutning, torde för sagda avlöningsförmåners åtnjutande böra stadgas,

ävensom de närmare föreskrifter, vilka för tillämpning av omförmälda

villkor och bestämmelser eller i övrigt kunna anses erforderliga;

dels godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagt

förslag till grunder i fråga om utgående av statsbidrag till kommunala

mellanskolor;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Knngl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

dels förklara, att ordinarie lärare vid kommunal mellanskof, vilken

tillsatts före den 1 januari 1919, skall, därest lian icke ingår på den nya

löneregleringen ock därvid fästade villkor ock kestämmelser, åtnjuta avlöning

ock pension enligt nu gällande kestämmelser;

dels och, vid kifall till vad i statsrådsprotokollet föreslagits ej

mindre i fråga om avlöning till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor

än även keträffande grunder ock villkor för utgående av statsunderstöd

till ifrågavarande skolor, koja det ordinarie förslagsanslaget till

understöd åt kommunala mellanskolor från dess nuvarande kelopp, 340,000

kronor, med 342,000 kronor till 682,000 kronor.

De till ärendet körande kandlingarna skola tillkandakållas riksdagens

vederkörande utskott; ock Kungl. Maj:t förkliver riksdagen med all

kungl. nåd ock ynnest städse välkevågen.

GUSTAF.

Värner Rydén.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition nr 260.

9

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22

mars 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Rydén föredrog frågan om löneoch

pensionsreglering för lärarpersonalerna vid de allmänna läroverken,

högre lärarinneseminariet, folkskoleseminarierna, folk- och småskolorna,

de högre folkskolorna samt de kommunala mellanskolorna. I detta avseende

anförde departementschefen följande:

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har Kungl.

Maj:t under åttonde huvudtiteln på min hemställan föreslagit riksdagen

att i avbidan på proposition angående löne- och pensionsreglering för

lärarpersonalen vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet,

folkskoleseminarierna, folk- och småskolorna, de högre folkskolorna och

de kommunala mellanskolorna för sådant ändamål under riksstatens åttonde

huvudtitel beräkna

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 232 käft. (Nr 260.) 2

Löne- och

pensionsreglering

för

lärarpersonalerna

vid

de allmänna

läroverken,

högre lärarinneseminariet,

folkskoleseminarierna,

folk- och

småskolorna,

de

högre folkskolorna

samt de

kommunala

mellanskolorna.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majtfs nåd. proposition nr 260.

dels ifråga om lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet ett

belopp av 65,000 kronor, därav såsom ökning av det ordinarie anslaget

till seminariet 43,000 kronor samt på extra stat för år 1919 såsom förslagsanslag,

högst 22,000 kronor, till extra och vikarierande lärare m. m.

(punkten 135);

dels beträffande lärarpersonalen vid de allmänna läroverken ett

belopp av 1,860,000 kronor, därav såsom ökning av det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken 1,400,000 kronor samt på extra

stat för år 1919 såsom förslagsanslag, högst 460,000 kronor, till extra och

vikarierande lärare m. m. (punkten 138);

dels vad angår lärarpersonalen vid de kommunala mellanskolorna

en ökning av det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt nämnda skolor

med 310,000 kronor (punkten 153);

dels beträffande lärarpersonalen vid folkskoleseminarierna ett belopp

av 670,000 kronor, därav 663,800 kronor såsom ökning av det ordinarie

anslaget till nämnda seminarier, samt på extra stat för år 1919 såsom förslagsanslag,

högst 6,200 kronor, till hyresbidrag till rektorerna vid vissa

folkskoleseminarier (punkten 160);

dels ifråga om stipendier för seminarieelever en ökning av det i

riksstaten under åttonde huvudtiteln på ordinarie stat för ändamålet uppförda

anslaget med 28,000 kronor (punkten 161);

dels vidkommande lärarpersonalen vid folk- och småskolor ett belopp

av 22,500,000 kronor, därav 22,074,000 kronor såsom ökning av det ordinarie

förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid folk- och småskolor, 335,000

kronor såsom ökning av det ordinarie förslagsanslaget till avlöningsbidrag

till sjukvikarier för lärare vid folk- och småskolor samt 91,000 kronor

såsom ökning av det ordinarie förslagsanslaget till befrämjande av folkundervisningen

bland de i rikets nordligaste trakter bosatta finnar (punkten

177);

dels och vad angår lärarpersonalen vid högre folkskolor en ökning

av det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till understöd åt högre

folkskolor med 293,000 kronor (punkten 183).

Det ärende, varom sålunda framställning till riksdagen ställts i

utsikt, anhåller jag att nu få ånyo föredraga inför Kung!. Maj:t.

Ofta hava uttalanden försports, som givit uttryck åt den meningen,

att lärarpersonalerna vid såväl statens undervisningsanstalter som de till

den allmänna folkundervisningen hörande skolorna under långa tider va
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

11

rit och allt fortfarande äro i avlöningshänseende tillbakasätta. Det torde

ej heller kunna bestridas, att bakom de krav på ökade löneförmåner, som

tid efter annan och på sistone allt oftare och kraftigare framställts från

lärarhåll, ligga synnerligen kännbara behov, åt vilkas tillgodoseende staten

har all anledning att ägna sin omsorg. Den störa betydelse, lönefrågan

har för arbetet vid och utvecklingen av de läroanstalter, varom här är

fråga, har jämväl beaktats av Kungl. Maj:t. Spörsmålet har sedan ett

par år tillbaka varit aktuellt, men på grund av själva lönefrågans komplicerade

beskaffenhet har den i ärendet erforderliga utredningen tagit en

längre tid i anspråk än man ursprungligen tänkt sig och först nyligen

nått sin fullständiga avslutning.

Innan jag emellertid närmare går att redogöra för det förslag, jag

har för avsikt att framlägga, tillåter jag mig att förutskicka en kortfattad

redogörelse för lönefrågans föregående utvecklingsskeden samt dess nuvarande

allmänna läge.

Lönefrågan intill tiden för nu gällande löneregleringar.

De allmänna läroverken.

Vid riksdagen 1856—58 lades grunden till den lönereglering för de

allmänna läroverkens lärare, som varade till och med år 1904. Härvid

gjorde statsutskottet följande uttalande, vilket synes mig ännu i våra dagar

äga fullt ut samma giltighet som för mer än ett hälft sekel tillbaka,

nämligen »att såväl en skälig rättvisa som det allmännas väl synes i närvarande

tid särskilt påkalla en förbättring i de tjänstemäns villkor, vilkas

verksamhet på en gång fordrar en så långsam och svår förberedelse och

tillika är av en så utomordentligt stor, ehuru icke alltid till fyllest bemärkt,

vikt för samhällets trevnad och utveckling».

Den år 1858 fastställda löneregleringen innebar för kolleger och

adjunkter fyra lönegrader å 1,000, 1,500, 2,000 och 2,500 kronor, för

lektorer likaledes fyra lönegrader å 2,000, 2,500, 3,000 och 3,500 kronor,

för rektorer avlöningar varierande mellan 2,000 och 4,000 kronor vid

olika slag av läroverk samt för övningslärare vid de högre läroverken

tre lönegrader å 500, 750 och 1,000 kronor, varjämte till Kungl. Maj:ts

förfogande ställdes vissa belopp för anställande av övningslärare även

vid de lägre läroveiken. Uppflyttning i högre lönegrad skulle äga rum

efter fem års för nit och skicklighet vitsordad tjänstgöring.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

Efter år 1858 beviljades emellertid vid åtskilliga tillfällen löneförbättringar

och dyrtidstillägg, och upprepade försök gjordes att åvägabringa

en mer omfattande lönereglering. I detta avseende må i korthet

erinras om följande.

Vid riksdagen 1862—63 tillädes en ny högre lönegrad för adjunkter

och lektorer ävensom vissa rektorer; vissa andra rektorer fingo sin fasta

lön höjd med 500 kronor; gymnastiklärarna vid både högre och lägre

läroverk fingo även löneförbättring. — Vid riksdagen 1865—66 inrättades

en andra lönegrad för vissa rektorer. — Vid 1874 års riksdag erhöllo

samtliga ordinarie ämneslärare 500 kronor mer i varje lönegrad, och

övningslärarna fingo i allmänhet sina löner höjda.

Efter det en år 1878 tillsatt kommitté uppgjort förslag till förbättrade

avlöningsförmåner för ifrågavarande lärare, framlade Kungl. Maj:t

fem gånger, nämligen åren 1882, 1887, 1890, 1892 och 1898 för riksdagen

proposition om lönereglering i huvudsaklig överensstämmelse med

nämnda kommittés förslag. I följd av lönefrågans förknippande med

spörsmål av organisatorisk art lyckades emellertid icke dessa propositioner

vinna riksdagens bifall. Erkännande det berättigade i lärarnas anspråk

på en efter omfattningen och vikten av deras tjänståligganden anpassad

avlöning beviljade dock riksdagen tillfällig löneförbättring genom anvisande

av medel å extra stat. Så höjdes vid 1882 års riksdag en var

av de fyra första lönegraderna för adjunkter och lektorer med 500 kronor

samt femte lönegraden för adjunkter och lektorer ävensom samtliga lönegrader

för rektorer med 250 kronor; även övningslärarna fingo vid denna

riksdag någon löneförhöjning. Enahanda lönetillägg beviljades även de

följande åren.

Under tiden därefter beviljades vissa tillfälliga löneförbättringar, i

vilket hänseende särskilt må erinras, att vid 1898 års riksdag rektorerna

och ämneslärarna i högsta lönegraden, vilka dittills haft blott 250 kronor

i löneförbättring, beviljades en löneförbättring av 500 kronor. Enahanda

löneförbättring beviljades även de följande åren.

Slutligen må erinras, hurusom flertalet ämnes- och övningslärare

såväl vid de allmänna läroverken som vid övriga statens läroanstalter

genom beslut av 1901 —1903 årens riksdagar blevo delaktiga i det dyrtidstillägg,

som då beviljades ämbets- och tjänstemän i allmänhet.

I detta sammanhang bör även erinras därom, att ämneslärarna,

under avvaktan på en tillfredsställande lönereglering och inrättande av

ett tillräckligt antal ordinarie platser, erhöllo en småningom alltmer vidgad

rätt att, efter vunnen befordran, för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna

sig vissa år av sin tjänstgöring, efter det de vunnit fullständig

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majits nåd. proposition nr 260.

kompetens till ordinarie lärarbefattning. I detta avseende må endast

erinras om den lönetursrätt, som tillkom extra ordinarie lärare med full

kompetens ävensom under vissa villkor vikarierande lärare.

Högre lärarinneseminariet.

Tager man i betraktande lönefrågans utveckling för högre lärarinneseminariets

lärarpersonal under tidsskedet 1856—1904, ter sig denna i

korthet på följande sätt.

Sedan vid riksdagen 1859—60 medel anslagits till inrättande av

ett seminarium för bildande av lärarinnor och därav visst belopp anvisats

till lärarnas avlöning samt vid riksdagen 1862—63 i samband

med inrättande av en med nämnda seminarium förenad normalskola

för flickor ökade medel för ändamalet beviljats, fastställdes ar 1870 ny

utgiftsstat för seminariet och normalskolan. Denna stat upptog, bland

annat, utom arvoden åt rektor och två biträdande föreståndarinnor, löner

till följande belopp, nämligen för en var av fem lektorer 2,000 kronor,

för en adjunkt 1,000 kronor, för vardera av två lärarinnor 1,000 kronor

och för en lärarinna, tillika biträdande föreståndarinna för normalskolan,

800 kronor.

Genom beslut av 1871 års riksdag ''erhöllo bemälda lektorer och

adjunkt rätt till uppflyttning i högre lönegrad enligt samma grunder, som

gällde för lärarna vid elementarläroverken. — Vid 1874 års riksdag beviljades

medel till beredande av löneförhöjning såväl för seminariets sex

lärare med 500 kronor i varje lönegrad, i likhet med vad i fråga om

lärarna vid elementarläroverken samtidigt beslutats, som ock för fyra

lärarinnor likaledes med 500 kronor vardera. Vid 18 / 8 års riksdag

erhöllo de vid seminariet anställda lärarinnorna rätt till uppflyttning i

högre lönegrad efter samma grund, som gällde för den vid seminariet

anställde adjunkten.

Från tiden från och med år 1884 beviljade riksdagen årligen tillfälligt

lönetillägg för lektorerna och adjunkten till samma belopp som för motsvarande

lärare vid de allmänna läroverken och för lärarinnorna i de fyra

lägre lönegraderna med 250 kronor.

Vid 1898 års riksdag beviljades en tillfällig löneförbättring för

rektor, lektor och adjunkt med 500 kronor i varje lönegrad, vilket medförde

en höjning av 250 kronor för rektor ävensom för övriga lärare i

högsta lönegraden. Enahanda förbättring beviljades även de följande åren.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

Folkskoleseminariema.

I fråga om lärarpersonalen vid folkskoleseminariema må erinras,

att enligt beslut av riksdagen 1862—63 och kungl. kungörelsen den 22

april 1864 skulle vid vart och ett av dessa seminarier vara anställda

en föreståndare med 3,000 kronor i lön och två ålderstillägg, vartdera

å 500 kronor, tre huvudlärare med 1000 kronor i lön och samma

ålderstillägg, som då tillkommo läroverksadjunkter, samt därjämte övningslärare,

vilkas avlöning — med undantag för några lärare, som skulle

åtnjuta vissa i ovanberörda kungörelse angivna avlöningsförmåner —

skulle utgå enligt bestämmelser, som framdeles komme att meddelas. I

stort sett kan man säga, att från denna tid likställighet i avlöningshänseende

ägt rum mellan seminariernas ämneslärare och läroverkens adjunkter,

under det att seminariernas lärare först senare likställts med

läroverkens lärare i fråga om lönetur och pensionsrätt.

I sammanhang med den vid 1874 års riksdag beviljade löneförhöjningen

för elementarläroverkens lärare erhöllo även seminariernas lärare

en på enahanda sätt beräknad löneförhöjning eller alltså rektorer och

adjunkter — motsvarande föreståndare och huvudlärare enligt äldre bestämmelser

— 500 kronor i varje lönegrad ävensom övningslärarna viss

ökning av lönerna. — Vid 1877 års riksdag beslöts inrättande av en

fjärde årsklass vid seminarierna, och i samband därmed höjdes övningslärarnas

löner.

Från och med år 1884 erhöllo lärarna vid seminarierna lönetillägg

till enahanda belopp, som år 1882 beviljats lärarna vid de allmänna

läroverken, eller alltså 250 kronor åt rektor och manlig adjunkt i högsta

lönegraden samt 500 kronor åt manlig adjunkt och 250 kronor åt kvinnlig

adjunkt i de fyra första lönegraderna; även vissa övningslärare erhöllo

lönetillägg.

I samband med den vid 1898 års riksdag beviljade löneförbättringen

för de allmänna läroverkens lärare erhöllo vid samma års riksdag

seminariernas rektorer ävensom manliga adjunkter i högsta lönegraden

en förhöjning i förut beviljad löneförbättring, så att denna kom att utgöra

500 kronor i alla lönegrader.

Vid riksdagarna åren 1898 och 1901 reglerades arvodena för övningsskolornas

lärare.

Folkskolorna.

Vid bestämmandet av folkskollärarnas avlöningsförmåner blev det

redan från början fråga icke blott om lönens storlek utan ock om av
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

löningssättet samt om olika myndigheters deltagande i avlöningens utgående.

Dessa synpunkter, vilka sedan alltfort utgjort lönespörsmålets

huvudsidor, hava under årens lopp än samtidigt, än var för sig varit

föremål för statsmakternas prövning och beslut.

Yad angår den kontanta avlöningen, blev densamma, efter att vid

riksdagen 1840—41 hava bestämts till minst 16 tunnor spannmål, varav

hälften alltid skulle betalas med penningar till visst angivet belopp, genom

beslut av riksdagen 1862—63 fastställd till 400 rdr rmt. Vid 1871 års

riksdag beslöts, att lönen skulle efter 10 års tjänstgöring kunna höjas

med 100 kronor; därigenom blev ålderstilläggsprincipen för första gången

tillämpad för folkskolans lärare. Kort därefter, år 1873, höjdes grundlönen

till 500 kronor, vartill skulle kunna komma ett ålderstillägg å 100

kronor efter 5 års tjänstgöring.

Från början fanns intet stadgat rörande längden av den lästid under

året, för vilken den bestämda lärarlönen skulle utgå. Först vid 1859—

1860 årens riksdag fastslogs principen om särskild ersättning för varje

läsmånad över åtta månader.

Redan i 1842 års lönebestämmelser föreskrevs, att lärare, som åtnjöt

den i lag bestämda minimilönen, skulle erhålla tjänlig bostad och

nödigt bränsle, ävensom, så vitt sig göra låter, planteringsland. Vidare

tillkom läraren kofoder in natura eller ersättning därför.

Vad beträffar statens och kommunernas bidrag till läraravlöningen

må erinras, hurusom från början statsbidragen utgingo efter växlande

grunder. Redan tidigt gjorde sig inom riksdagen två riktningar gällande,

den ena förmenande, att lärarnas avlöning borde vara uteslutande eller

huvudsakligen en kommunernas angelägenhet, och den andra representerande

den åskådningen, att lärarna vid folkskolan borde, liksom läroverkens

lärare, avlönas med statsmedel. Dessa båda uppfattningar hava

sedan alltjämt stått emot varandra, och utvecklingen har så småningom

gått i den riktningen, att staten övertagit allt större del av läraravlöningen.

Vid 1871 års riksdag blev principen, att statsbidraget skulle

utgå med hälften av den lagstadgade lönen, i praktiken genomförd. Vid

1875 års riksdag sattes statsbidraget till 2/s av minimilönen.

Vid 1885 års riksdag bestämdes den lagstadgade avlöningen till,

förutom bostad, bränsle och kofoder eller ersättning därför ävensom ett

jordland till brukning av jordfrukter, lön av 600 kronor, varjämte, för

att förmå skoldistrikten att frivilligt bevilja läraren ett tillägg å lönen

av 100 kronor efter fem års oförvitlig tjänstgöring, skoldistrikt förklarades

berättigat att såsom statsbidrag uppbära 2/3 av sålunda utbetalt ålderstillägg.

1891 års riksdag gjorde detta ålderstillägg obligatoriskt ge
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

nom att besluta, att ordinarie lärare, som i denna egenskap oförvitligt

tjänstgjort under fem år, skulle i lön erhålla, förutom förut bestämda

naturaförmåner eller ersättning därför, minst 700 kronor. Genom beslut

av 1898 års riksdag tillkom ett andra ålderstillägg, likaledes å 100 kronor.

1900 års riksdag borttog rätten till kofoder och höjde i stället begynnelselönen

med 100 kronor, eller alltså till 700 kronor. Samtidigt fastställdes

ett tredje ålderstillägg, ävenledes å 100 kronor.

Småskolorna.

»

Avlöningsförmånerna för småskolans lärare blevo först år 1872

reglerade därigenom, att staten detta år började lämna bidrag till småskolekårens

avlöning och vissa villkor i följd därav beträffande avlöningen

uppställdes för statsbidrags utbekommande. Statsbidrag utgick då i förhållande

till antalet lärarkrafter och utgjorde, under förutsättning att

läraren åtnjöte i årlig lön minst 150 kronor och vore med undervisningen

sysselsatt minst 8 månader om året, 75 kronor årligen för varje

skola. Någon bestämd minimilön blev dock ej härigenom lärarpersonalen

tillerkänd.

Genom beslut av 1875 års riksdag bestämdes, att såsom bidragtill

avlönande av lärare eller lärarinna vid småskola samt av biträdande

lärare eller lärarinna vid folkskola vederbörande skoldistrikt skulle,

under villkor att sådan lärare eller lärarinna i årlig lön uppbure minst

200 kronor och vore med undervisningen sysselsatt minst 8 månader av

året, åtnjuta ett årligt statsanslag av 100 kronor. Varje skoldistrikt,

som ville öka lönen för dylik lärare från 200 till 250 kronor, ägde att,

utöver vad det förut erhållit, av statsmedel undfå hälften eller 25 kronor

av sådan löneökning, under villkor att distriktet tillsköte en lika stor

summa.

Vid 1877 års riksdag beslöts till ifrågavarande lärarpersonal ersättning

för övertidsläsning utöver 8 månader av året.

1877 års riksdag bestämde, att skoldistrikt, som ville öka årslönen

för lärare eller lärarinna vid småskola från 250 till 300 kronor, ägde

att, utöver förut medgivet statsbidrag och under vissa närmare angivna

villkor, av statsmedel undfå hälften eller 25 kronor av denna lönetillökning.

Sagda bestämmelse kom genom beslut av 1880 års riksdag även

att gälla biträdande lärare och lärarinnor vid folkskolor samt lärare och

lärarinnor vid mindre folkskolor.

Genom beslut av riksdagarna åren 1886 och 1887 blev på ifrågavarande

lärarpersonals avlöning tillämpad samma grundsats i fråga om

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

17

proportionen mellan statens och kommunernas andelar i den kontanta

avlöningen, som förut vunnit godkännande i avseende å folkskollärarnas

avlöning, d. v. s. att staten skulle bidraga med 2/3 av den kontanta avlöningen

intill ett lönebelopp av 300 kronor.

Vid 1897 års riksdag fastställdes minimilönen till 300 kronor, varjämte

lärare berättigades att efter tio års oförvitlig tjänstgöring erhålla

ett ålderstillägg av 50 kronor. Vid sistnämnda års riksdag infördes bestämmelser

angående naturaförmåner, varigenom skoldistriktet ålades att

förse läraren med tjänlig bostad jämte nödig vedbrand eller ersättning

därför med minst 50 kronor för år.

Efter det 1900 års riksdag tillerkänt ifrågavarande lärare rätt till

ytterligare ett ålderstillägg, likaledes å 50 kronor, att utgå efter femton

år, blev genom beslut av 1904 års riksdag en förhöjning av begynnelselönen

vidtagen från 300 till 350 kronor.

De högre folkskolorna.

Det inflytande på avlöningsbeloppen vid de högre folkskolorna, som

statsmakterna ägde före år 1907, från vilket år nu gällande lönereglering

daterar sig, inskränkte sig till fastställande av det för vederbörande skola

erforderliga statsunderstödet. Någon egentlig lönereglering för den högre

folkskolans lärarpersonal hade nämligen icke blivit genomförd före sistnämnda

år. ''Vid 1902 års riksdag hade visserligen fattats* beslut om viss

minimiavlöning åt vikarie för på grund av sjukdom tjänstledig ämneslärare,

men i stort sett hade skoldistrikten intill år 1907 ägt full frihet att

själva bestämma om lönevillkor för ifrågavarande lärare. Ofta funnos

dock redan före nämnda år i de för de olika högre folkskolorna gällande,

av Kungl. Maj:t godkända reglementena intagna bestämmelser även i

fråga om lärarnas avlöning. Någon skyldighet att i reglementet införa

sådana bestämmelser fanns emellertid icke.

De kommunala mellanskolorna.

Beslut om upprättande av kommunala mellanskolor fattades av

1909 års riksdag. Den lönereglering för lärarpersonalen vid nämnda

skolor, vilken fastställdes av 1911 års riksdag, innehåller de första allmänna

bestämmelserna i fråga om sagda lärarpersonals avlöningsförhållanden.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 232 käft. (AV 260.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

Nu gällande löneregleringar ävensom lönefrågans allmänna

läge för de olika läroanstalternas vidkommande.

Do allmänna läroverken.

Nu gällande lönereglering för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken

daterar sig från år 1904. På sätt av den ovan lämnade kortfattade

redogörelsen framgår, kan någon verklig lönereglering för sagda

lärarpersonal knappast sägas hava ägt rum under den långa tiden mellan

år 1858 och år 1904, oaktat behovet av löneförbättring gav sig tillkänna

redan kort efter den stora regleringen vid riksdagen 1856—58.

När omsider vid 1904 års riksdag den så länge uppskjutna löneregleringen

genomfördes, medförde densamma emellertid icke den förbättring

i avlöningshänseende, som man i början väntat sig. Till grund

för Kungl. Maj:ts framställning i läroverksfrågan vid 1904 års riksdag

låg 1899 års läroverkskommittés år 1902 avgivna betänkande. I detta

betänkande var förslaget till avlöningsbelopp uppgjort på grundval av

uppgifter om levnadskostnader, av vilka de senaste voro från år 1898.

Under den tid, som förflöt mellan detta år och år 1905, då löneregleringen

trädde i kraft, ägde en betydande böjning av den allmänna prisnivån

rum.

Under tiden före 1904 års lönereglering hade olägenheten av en

låg begynnelseavlöning delvis uppvägts av rätten att vid uppflyttning i

högre lönegrad tillgodoräkna sig extra ordinarie tjänstgöring efter vunnen

behörighet att utnämnas till ordinarie lärare. Läroverkskommittén ansåg,

att en större inskränkning av denna lönetursrätt ej vore med rättvisa

och billighet överensstämmande och föreslog med anledning därav bibehållande

av nämnda förmån. Riksdagen uttalade emellertid den åsikten,

att lärarna vid de allmänna läroverken i tillämpliga delar borde

underkastas de villkor och förbehåll, som i senast av riksdagen beslutade

löneregleringar blivit intagna, i följd varav lärarna från och med år 1905

gingo förlustiga denna lönetursrätt.

Jämför man den år 1904 genomförda löneregleringen med läroverkskommitténs

förslag, finner man, att densamma, genom att berörda

lönetursrätt borttogs, beträffande ämneslärares avlöningsförhållanden under

den tidigare delen av deras ordinarie tjänstetid innebar en betydande

försämring av de utav läroverkskommittén föreslagna avlöningsgrunderna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:In nåd. proposition nr 260.

1!)

Den genomförda löneregleringen var emellertid i sä måtto gynnsammare

för lärarna än kommitténs förslag, att lärarna fortfarande 1''ingo

uppbära avlöning i fem lönegrader, rfledan kommittén föreslagit eu inskränkning

av lönegradernas antal till fyra. Värdet av detta ålderstillägg

reducerades dock i hög grad därav, att det så sent, först efter 20 års

ordinarie tjänstgöring, kommer lärarna till godo.

Det må vidare erinras om en omständighet, som i sin mån minskade

värdet av den nya löneregleringen, nämligen den lärarna ålagda

skyldigheten att bidraga till egen pensionering.

Verkställda beräkningar giva vid handen, att ordinarie adjunkt

enligt de år 1904 fastställda och ännu gällande avlöningsgrunderna

under de första 15 åren av sin ordinarie tjänstetid är ofördelaktigare

ställd än om de av läroverkskommittén föreslagna avlöningsgrunderna

varit gällande, samt att han under de första 20 åren av sin ordinarie

tjänstetid är ogynnsammare ställd än om de under åren 1901—1904

gällande avlöningsbestämmelserna fortfarande ägt giltighet.

Om sålunda 1904 års lönereglering redan i och för sig ej medförde

önskvärd förbättring av lärarnas ekonomiska villkor, ter den sig

också till sagda befattningshavares nackdel, om man skärskådar densamma

mot bakgrunden av de löneregleringar, som under i stort sett

samma tidsperiod genomfördes för andra statens tjänstemän. Man kan

säga, att läroverkslärarnas lönefråga, länge svävande, sent kom till avgörande,

men dock för tidigt, i det densamma erhöll sin dåvarande lösning

kort före den period, under vilken avlöningarna för stora grupper av

ämbets- och tjänstemän anlagts efter en gynnsammare måttstock än den,

som varit normgivande för lärarnas lönereglering.

1904 års lönereglering måste följaktligen betecknas ej endast såsom

otillfredsställande utan även med hänsyn till de grunder, som i allmänhet

tillämpats vid å senare tid vidtagna löneregleringar, såsom otidsenlig

och föråldrad.

Efter genomförandet av 1904 års lönereglering har en förbättring

i avlöningsvillkoren* vidtagits endast för extra lärarnas vidkommande.

Den tillfälliga löneförbättring, som riksdagen för år 1918 beviljat läroverkslärarna,

är endast att anse som eu provisorisk åtgärd i avvaktan

på en kommande definitiv reglering. För de detaljerade bestämmelserna

i 1904 års lönereglering ävensom för i övrigt nu gällande avlöningsbelopp

och andra därmed förbundna stadgande!! och föreskrifter redogör

jag närmare i det följande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

Högre lärarinneseminariet.

Nu gällande avlöningsbestämmelser för lärarpersonalen vid högre

lärarinneseminariet fastställdes vid riksdagarna åren 1904 och 1909, varjämte

vid 1914 års senare riksdag löneförbättring tillerkändes vikarierande

lektorer vid seminariet.

Om dessa bestämmelser gäller i huvudsak vad redan anförts beträffande

de allmänna läroverken. Det samband, som förefunnits och alltjämt

ansetts böra bibehållas mellan sistnämnda läroanstalter och högre

lärarinneseminariet, har jämväl erhållit sitt uttryck därutinnan, att vid

seminariet i stort sett äro tillämpade enahanda avlöningsgrunder, som

genom 1904 års lönereglering blevo gällande för läroverkens lärare.

Man kan sålunda även ifråga om högre lärarinneseminariet med

fog fälla det omdömet, att de för dess lärarpersonal gällande lönesatserna

redan vid den tid, då de fastställdes, voro alltför knappt tillmätta samt

att de äro otidsenliga i förhållande till nu i allmänhet gällande avlöningsgrunder.

Folkskoleseminarierna.

Nu gällande lönereglering för folkskoleseminarierna daterar sig jämväl

från år 1904. Genom senare vidtagna löneförbättringar hava vikarierande

adjunkter ävensom åtskilliga lärare i trädgårdsskötsel erhållit något

förbättrade avlöningsförmåner.

Om nu gällande avlöningsbestämmelser för folkskoleseminariernas

lärarpersonal gäller i huvudsak vad förut sagts ifråga om de allmänna

läroverken. Förhållandena äro emellertid för seminariernas vidkommande

än mer otillfredsställande, detta beroende av andra omständigheter.

Efter det folkundervisningskommittén genom sina utredningar och

förslag förberett en reform av seminarieundervisningen, framlade Kungl.

Maj:t för 1913 års riksdag proposition angående ökade anslag till folkskoleseminarierna.

Genom att riksdagen beviljat .de av Kungl. Maj:t

äskade anslagsförhöjniugar för förstärkande av seminariernas lärarkrafter

och förbättring av deras utrustning, vilka erfordras för tillämpning av

ny undervisningsplan vid dessa, läroanstalter, har sörjts för de i dessa

avseenden nödvändiga förutsättningarna för en förbättrad seminarieundervisning.

En icke mindre förutsättning är emellertid den lönereglering

för seminarielärarna, som i berörda proposition betecknas såsom ett

oeftergivligt villkor för en verklig reform av seminarieundervisningen.

Enligt det nyssnämnda proposition bifogade statsrådsprotokollet

uttalade dåvarande departementschefen den meningen, att det syntes

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

21

vara riktigast, att de nya lärartjänster, som vore erforderliga vid seminarierna,

icke besattes med ordinarie innehavare, innan en löneförbättring

blivit genomförd, som ifråga om dessa tjänster kunde få utöva den

med densamma avsedda verkan, och att det sålunda under förhandenvarande

förhållanden syntes lämpligast, att de nya lärartjänsterna tills

vidare uppehölles av extra ordinarie lärare samt att de ledigförklarades

och besattes med ordinarie innehavare, först sedan lönefrågan vunnit sin

lösning.

Om i det föregående avlöningsförhållandena för de allmänna läroverkens

vidkommande betecknats såsom otillfredsställande och otidsenliga,

kan man utan tvekan vedervåga det påståendet, att detta gäller i än

högre grad beträffande lärarpersonalen vid folkskoleseminarierna. Att

med nuvarande lönesatser upprätthålla de krav, som efter senaste semiminariereform

måste uppställas på där anställd lärarpersonal, torde ej

vara möjligt.

Nu gällande avlöningsbelopp för seminariernas lärare måste alltså

anses icke stå i överensstämmelse med de reformerade undervisningsanstalter,

varom här är fråga.

Folkskolorna.

Nu gällande lönereglering för lärarpersonalen vid folkskolorna fastställdes

år 1906. Till detaljerna i densamma ävensom till därutinnan

vidtagna ändringar av såväl definitiv som provisorisk natur återkommer

jag i det följande.

Kungl. Maj:ts förslag i ämnet till 1906 års riksdag var närmast

föranlett av en utav centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening

gjord framställning. På sätt av det propositionen bifogade utdraget

av statsrådsprotokollet framgår, förklarade sig föredragande departementschefen

beträffande omfånget av den då ifrågasatta löneförbättringen

helst hava önskat kunna förorda ett förslag i fullständig överensstämmelse

med vad som blivit av centralstyrelsen begärt. Finansiella

skäl gjorde emellertid sådant omöjligt, och departementschefen hade därför

nödgats stanna vid förordandet av ett förslag, som ej ägde samma

räckvidd.

Jämväl om folkskollärarnas lönereglering gäller, att den inträffade

vid en tidpunkt, som omedelbart föregick den löneregleringsperiod, vilken

inleddes genom reglering av avlöningsförhållandena för statskontoret och

kommunikationsverken m. fl. Vid folkskollärarnas lönereglering tillämpades

ej samma grunder som vid de löneregleringar, vilka vidtagits efter

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Klingl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

nämnda tidpunkt, och ifrågavarande lärare komrno sålunda att bliva

stående på en relativt lägre lönenivå än tjänstemannakårer, med vilka

de på grund av sin utbildning och sitt arbete borde vara jämnställda i

avlöningshänseende.

Eu jämförelse mellan folkskollärare och vissa grupper av tjänstemän

vid kommunikations verken giver vid handen, att de förra kommo

att intaga eu i avlöningshänseende synnerligen ogynnsam ställning. De

blevo icke blott sämre ställda än de studentbildade och realskolebildade

tjänstemännen vid dessa verk, vilkas utbildning är närmast jämförlig

med eller underlägsen folkskollärarnas, utan även sämre avlönade än

liera tjänstemannagrupper utan högre kompetens än genomgången folkskolekurs.

De manliga folkskollärarna blevo sålunda, trots den tid och

de kostnader deras utbildning krävde, i avlöningshänseende sämre ställda

än exempelvis linjeförmän, reparatörer och stationsförmän vid telegrafverket,

postiljoner och postvaktmästare vid postverket samt banmästare

av l:a och 2:a klass, tågmästare, vagnförmän och stationsmästare å 5:e

och 6:e klassens stationer vid statens järnvägar. De blevo i avlöningshänseende

närmast jämnställda med stationsbiträden vid telegrafverket

samt följande tjänstemän av lägre grad vid statens järnvägar: lokomotiveldare,

vagnskötare, förrådsförmän, maskin- och pannskötare samt

stationsmästare å 7:e klassens stationer.

Bedan denna jämförelse angiver, att om gällande avlöningsbestämnielser

för folkskollärarna kan fällas samma omdöme som i fråga om

förut omnämnda lärarkårer.

Kommer härtill vidare de förhöjda levnadskostnaderna, vilka även

frånsett nuvarande exceptionella förhållanden visat sig i hög grad kännbara

i synnerhet för redan förut svagt avlönade befattningshavare, de

ökade kostnader, lärarna måste vidkännas för sin egen utbildning, den

snabba utveckling, som skolväsendet i många avseenden på senare tiden

undergått, och de därav betingade större krav, som måste ställas på

lärarna, måste man beteckna nu gällande lönesatser, med hänsyn till

förhållandena, sådana de nu gestalta sig, såsom föråldrade.

Småskolorna.

Nuvarande avlöningsbestämmelser för lärarpersonalen vid småskolor

och mindre folkskolor ävensom biträdande lärare vid folkskolor härröra

från år 1908. Beträffande begynnelseavlöningen, som då fastställdes till

500 kronor, anförde föredragande departementschefen enligt det propositionen

i ämnet bifogade utdraget av statsrådsprotokollet, att när han

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. MajUs nåd. proposition nr 260.

2.">

stannat vid detta belopp, det ieke vore därför, att icke ett ännu något

högre belopp skulle komma det verkliga behovet närmare, utan med

föranledande av hänsynen till det allmännas ekonomi.

Om sålunda redan vid denna tidpunkt den föreslagna och av riksdagen

godtagna avlöningen för småskollärarkåren ansågs ej motsvara det

verkliga behovet, måste detta i ännu högre grad giilla för nuvarande

förhållanden.

Till de detaljerade föreskrifterna i nu gällande avlöningsbestämmelser

återkommer jag i det följande.

De högre folkskolorna.

På sätt ovan erinrats, daterar sig nuvarande lönereglering för de

högre folkskolornas lärarpersonal från år 1907. Det förslag, som av

Kung!. Maj:t detta år framlades för riksdagen, var närmast föranlett av

en från 1905 års riksdag avlåten skrivelse, vari riksdagen begärde utredning

och förslag ifråga om förbättrade lönevillkor för lärarna vid de

högre folkskolorna. I nämnda skrivelse gav riksdagen uttryck åt den

uppfattningen, att den högre folkskolans lärare borde komma i åtnjutande

av åtminstone samma löneförmåner, som då tillkomme de bättre avlönade

inom lärarkåren vid den egentliga folkskolan. Till samma uppfattning

anslöt sig Kungl. Maj:t i det förslag till lönereglering för ifrågavarande

lärarpersonal, som förelädes 1907 års riksdag och jämväl blev

av riksdagen antaget.

De kommunala mellanskolorna.

Såsom i det föregående erinrats, reglerades avlöningsförhållandena

för lärarpersonalen vid de kommunala mellanskolorna vid 1911 års riksdag.

Kungl. Maj:ts framställning i ämnet till nämnda års riksdag var

närmast föranledd av en utav 1909 års riksdag avlåten skrivelse. I denna

skrivelse framhöll riksdagen å ena sidan, att såväl kompetensfordringar

som avlöningsförmåner borde avvägas med hänsyn därtill, att den kommunala

mellanskolans undervisning måste hållas uppe på samma plan

som realskolans och dess examen bliva fullt likvärdig med examen vid

realskolan, å andra sidan att kompetensfordringarna icke finge ställas så,

att dugliga lärare och lärarinnor, som vore behöriga för ordinarie anställning

vid högre folkskolor, utestängdes från möjligheten att, sedan

deras reella kompetens prövats av överstyrelsen för rikets allmänna läroverk,

vinna anställning vid kommunala mellanskolor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. MajUs nåd. proposition nr 260.

Vid framläggande för 1911 års riksdag av förslag till löne- och

pensionsreglering för de kommunala mellanskolornas lärarpersonal utgick

föredragande departementschefen i anslutning till riksdagens skrivelse

närmast från de för de högre folkskolornas lärare gällande bestämmelser

i nämnda hänseende, dock med hänsyn tagen till olikheten mellan de

båda skolarterna i fråga om årlig undervisningstid och lärarnas undervisningsskyldighet.

Då emellertid departementschefen ansåg det nödigt,

att kompetensen för anställning vid kommunal mellanskola underginge

en icke oväsentlig skärpning utöver de för anställning vid högre folkskola

gällande kompetensfordringar, ansågos dessa skärpta kompetensfordringar

kräva en motsvarande höjning i avlöningen.

Vidare ansåg departementschefen det önskvärt, att lärare, vilka

förvärvat behörighet till ordinarie lärartjänst vid allmänt läroverk, måtte

kunna fästas vid den kommunala mellanskolan. Ville man tillförsäkra

de kommunala mellanskolorna lärare med adjunktskompetens, så finge

man säkerligen utgå ifrån att dessa i allmänhet toge anställning vid kommunal

mellanskola mera som en övergångsplats. Man finge därför nöja

sig med att ställa det så, att sådana lärare kunde finna det fördelaktigt

för det första att taga anställning vid kommunal mellanskola och vidare

att sedan kvarstanna där ett ej alltför litet antal år.

Kungl. Maj:ts med ledning av dessa synpunkter uppgjorda förslagtill

avlöning för lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor vann riksdagens

bifall.

Lärarlönenämnden.

De otillfredsställande förhållanden, som känneteckna ovan berörda

löneregleringar, hava också medfört, att tiden efter deras fastställelse ej

blev, såsom man eljest haft anledning förvänta, en tid av lugnt och ostört

arbete, utan i stället, på grund av lärarnas bekymmersamma ekonomiska

villkor, inledningen till eu period av omfattande lönerörelser inom nästan

samtliga de kårer, varonr här är fråga. Det dröjde ej länge, efter det de

nu gällande löneregleringarna vunnit godkännande, förrän yrkanden framkommo,

som ej endast inneburo partiella löneförbättringar för olika lärargrupper

utan även avsågo en mer eller mindre genomgripande revision

av de nuvarande lönesystemen.

I fråga om de allmänna läroverken vill jag endast erinra därom,

att framställningar inkommo, bland andra, från svenska lärarsällskapet

angående revision av gällande lönestater (år 1910), från åtskilliga lärare

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

angående lektorernas löneförmåner (år 1910), från vissa rektorer angående

ändrade bestämmelser beträffande rektorernas avlönings- och pensionsförmåner

(år 1910), från åtskilliga rektorsämbeten angående ortstilllägg

till lärarna i Norrland (åren 1909 och 1910), från ämneslärarinnor

vid statssamskolor angående behörighet till adjunktsbefattningar (år 1910),

från teckningslärare angående ny lönereglering för teckningslärare (år

1910), från vissa rektorer angående avlöningsförhöjning för rektorer och

ordinarie lärare vid pro vår släroverken (år 1912), från gymnastiklärare

angående deras avlöningsförhållanden (år 1908), från svenska musiklärarsällskapet

angående musiklärarnas avlöningsförhållanden (år 1913) o. s. v.

Beträffande högre lärarinneseminariet gjordes år 1913 från rektor

och lektorer vid nämnda seminarium framställning angående förbättrade

avlöningsförmåner.

Yad angår folkskoleseminarierna må särskilt erinras om det av folkundervisningskommittén

år 1911 framlagda förslag angående omreglering

av seminarielärarnas avlöningsförhållanden. För seminariernas vidkommande

må vidare framhållas petitioner från vissa rektorer ° angående

ändrade bestämmelser rörande rektorernas pension (år 1910), från svenska

seminarielärarföreningen om löne- och pensionsreglering för lärarna i

trädgårdsskötsel (år 1911), från övningsskollärare angående lönereglering

(år 1913) m. fl.

I fråga om lärarpersonalen vid folk- och småskolor må erinras

om flera av centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening

gjorda framställningar angående nämnda personals avlöningsförhållanden

(åren 1909, 1912 och 1914), vidare om framställningar från vissa pensionerade

lärare angående förbättrade pensionsvillkor (år 1912), från centralstyrelsen

för Sveriges folkskollärarinneförbund angående löneregleringför

folkskollärarinnor (år 1912), från föreningen Svenska folkskolans

vänner angående småskollärarinnornas avlöningsförhållanden och rättsliga

ställning (år 1914) o. s. v.

Till förmån för lärarkårerna vid de högre folkskolorna och de

kommunala mellanskolorna gjordes framställningar såväl från vissa rektorer

vid dessa läroanstalter (år 1914) som från Sveriges kommunala

ungdomsskolors lärarförening (samma år).

Redan den 5 juli 1912 fann emellertid Kungl. Maj:t, med hänsyn

bland annat.till vad som anförts i åtskilliga då inkomna framställningar

av nu angiven art, anledning uppdraga åt en utredningsnämnd den

s. k. lärarlönenämnden, i det följande kallad nämnden att efter verkställd

undersökning framlägga förberedande förslag till ny löne- och pensionsreglering

för lärarpersonalen dels vid rikets allmänna läroverk där
Bihang

till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 232 höft. (AV 260.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

K in tgl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

vid även frågan om kvinnors anställning i utsträckt omfattning vid dessa

läroanstalter borde tagas i betraktande — dels vid folk- och småskolorna,

dels ock, i den mån förhållandena därtill kunde föranleda, vid med förutnämnda

skolor närbesläktade läroanstalter. Till ordförande i nämnden

föroi dnades förutvarande statsrådet, kanslirådet, numera överdirektören

P. E. Lindström samt till ledamöter ledamoten av riksdagens första kammare,

lektorn J. F. Nyström, läroverksadjunkten A. Holkers, ledamoten

av riksdagens första kammare, läroverksadjunkten O. Olsson, teckningsläraren

K. H. Segerborg, seminarieadjunkten Anna Sörensen, dåvarande

ledamoten av riksdagens första kammare, överläraren, sedermera undervisningsrådet

N. O. Bruce, folkskolläraren S. Nylund, folkskollärarinnan

Mathilda Persson och småskollärarinnan Anna Olsson.

Vid avgivande av förslag rörande lärarlönenämndens tillsättning

anförde dåvarande departementschefen, att vid en förestående reglering

av läroverkslärarnas och folkskollärarnas m. fl. löner spörsmålet om förhållandet

mellan manliga och kvinnliga tjänstinnehavares avlöningsförmåner

måste komma under övervägande. Detta hade, yttrade departementschefen,

sin naturliga förklaringsgrund däri, att på undervisningsomiådet

det kvinnliga arbetet blivit ej blott till omfattning utan ock i

betydelse mera likvärdigt med det manliga än på de flesta andra verksamhetsfält,

vadan nämnda spörsmål här blivit mera brännande och mera

svårt att undanskjuta än annorstädes.

Vidare framhöll departementschefen, att i åtskilliga av de vid tillfället

föreliggande underdåniga framställningarna ifrågasatts en sådan

omläggning av hittillsvarande lönegrunder, att för lärarkårerna skulle

fastställas enligt somliga två löneplan, ett för familjeförsörjare och ett

för icke-familjeförsörjare, enligt andra åter tre löneplan, ett för familjeförsörjande

manliga lärare, ett annat för icke-familjeförsörjande manliga

lärare och ett tredje för kvinnliga lärare.

De frågor, som avhandlats i berörda framställningar, vore enligt

departementschefens mening i så måtto av mera sammansatt natur, än

lönefrågor i allmänhet plägade vara, att de innefattade önskemål icke

blott om högre lönebelopp utan därjämte om ändrade lönegrunder, avsedda

att skipa större rättvisa än hittills varit rådande mellan skilda

grupper av löntagare, framföi'' allt mellan de manliga och kvinnliga.

Den 31 oktober 1914 avgav lärarlönenämnden förslag till löneoch

pensionsreglering för lärarpersonalerna vid de allmänna läroverken,

högre lärarinneseminariet, statens folkskoleseminarier, folk- och småskolor’

högre folkskolor samt kommunala mellanskolor. Vid avgivande av nämnda

förslag har nämnden jämväl tagit ståndpunkt till de spörsmål, vilka, på

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:t.i nåd. proposition nr ‘260.

27

sätt omförmälts, angivits såsom önskvärda att tagas under övervägande

vid prövning av själva lönefrågan. Till nämndens förslag, såväl i vad

det avser de mera allmänna och principiellt lönetekniska spörsmålen som

i vad det avser de i detalj utformade bestämmelserna, återkommer jag

närmare i det följande.

Lönefrågans ytterligare behandling.

Sedan sålunda nämnden avgivit sitt omförmälda löneregleringsförslag,

blev detta förslag remitterat till ett antal olika myndigheter.

De myndigheter, vilka avgivit infordrade utlåtanden över nämnda förslag,

äro följande: läroverksöverstyrelsen, som i sin ordning infordrat yttranden

från lärarkollegierna vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet

och de kommunala mellanskolorna; folkskolöverstyrelsen, som

i sin ordning infordrat yttranden från lärarkollegierna vid folkskoleseminarierna

och lärarpersonalen vid de högre folkskolorna; samtliga domkapitel

och Stockholms stads konsistorium, vilka i sin ordning infordrat

yttranden från vederbörande folkskolinspektörer; samtliga Kungl. Maj:ts

befallningshavande i länen, vilka i sin ordning infordrat yttranden från

styrelserna för vederbörande statssamskolor och högre folkskolor; direktionen

över Stockholms stads undervisningsverk; socialstyrelsen; inspektören

för teckningsundervisningen; musikaliska akademien; direktionen

över gymnastiska centralinstitutet; direktionen över folkskollärarnas pensionsinrättning.

Härjämte bereddes tillfälle åt vissa föreningar att yttra sig över

förslaget, nämligen läroverkslärarnas riksförbund, svenska extralärarförbundet,

svenska seminarielärarföreningen, Sveriges kommunala ungdomsskolors

lärarförening, centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening,

Sveriges folkskollärarinneförbund samt folkskolans vänner.

Dessutom inkommo till Kungl. Maj:t i anledning av lärarlönenämndens

omförmälda förslag utlåtanden och framställningar från vissa

korporationer och sammanslutningar, nämligen Stockholms lärarsällskap,

teckningslärarnas riksförbund, svenska gymnastiklärarsällskapet, svenska

musiklärarsällskapet, akademiskt bildade kvinnors förening, föreningen

G. C. T. samt Fredrika-Bremerförbundet.

Lärarlönenämndens förevarande förslag ävensom samtliga ovannämnda

över detsamma avgivna utlåtanden överlämnades sedermera till

löneregleringskommittén, vilken genom remiss den 3 september 1915 fick

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

sig anbefallt att avgiva utlåtande i ämnet. För ifrågavarande ärendes

behandling förordnade Kungl. Maj:t såsom särskilda ledamöter i kommittén

rektorn A. Nordfelt och ledamoten av riksdagens andra kammare,

folkskolläraren E. Kristensson. Efter det ärendet sålunda hänskjutits till

löneregleringskommittén, har till Kung]. Maj:t ingivits ett avsevärt antal

utlåtanden och framställningar, avseende lönereglerings- och därmed sammanhängande

frågor. Jämväl sistberörda utlåtanden och framställningar

hava genom särskilda remisser överlämnats till nämnda kommitté för

att tagas i övervägande i samband med prövning av lärarlönenämndens

förslag.

Den 21 februari 1918 har löneregleringskommittén avgivit betänkande

i ämnet. I detta betänkande redogör kommittén i korthet dels för såväl

nu gällande bestämmelser i förekommande frågor som nämndens förslag

jämte inom nämnden förefintliga olika meningar i vissa stycken, dels för

sådana över nämndens förslag direkt avgivna utlåtahden, vilka kommittén

ansett sig böra särskilt uppmärksamma, dels ock för de genom särskilda

remisser till kommittén överlämnade framställningar. Vad angår ovannämnda

över nämndens förslag direkt avgivna utlåtanden, har kommittén

utarbetat och till trycket befordrat en sammanfattning av samtliga dessa;

och har jag vid sådant förhållande ej ansett mig böra i detta sammanhang

närmare redogöra för sagda utlåtanden utan inskränker mig att

här hänvisa till nämnda sammanfattning. Jag upptager i det följande

endast de utlåtanden, vilka synas mig förtjänta av uppmärksamhet, likasom

jag ock i sammanhang härmed omnämner de särskilda framställningar,

vilka under lönefrågans senare skeden ingivits till Kungl. Maj:t.

^ id framläggande av mitt förslag följer jag den uppställning, som

föreligger i löneregleringskommitténs utlåtande och vilken i sin tur jämväl

legat till grund för lärarlönenämndens omförmälda betänkande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 200.

29

Kap. I. Behovet av löneförbättring.

Lärarlönenämnden inleder sitt betänkande i ämnet med vissa uttalanden

i fråga om behovet av en löneförbättring för de olika lärarkårer,

vilkas avlöningsförhållanden nämnden anser böra underkastas revision.

Därvid erinras till en början, hurusom år 1907, då löneförhållandena

för statskontorets tjänstemän senast reglerades, kunde betraktas såsom

gränsskillnaden mellan den löneregleringsperiod, som tog sin början i

slutet av 1870-talet, och den nu pågående löneregleringsperioden; att såväl

läroverkslärarna som folkskollärarna fått sina löner reglerade, de förra

år 1904 och de senare år 1906, alltså kort före år 1907, då löneförhållandena

för statskontorets tjänstemän senast reglerades, samt hurusom

i anledning av de nya löneprinciper, som därvid och vid följande

löneregleringar kommit i tillämpning, nämnda lärare blivit stående på eu

relativt lägre lönenivå än tjänstemannakårer, med vilka de borde i avlöningshänseende

vara jämnställda. Detsamma gällde, enligt nämndens

mening, de lärarkårer, för vilkas avlöningsförhållanden läroverkslärarnas

och folkskollärarnas avlöningar vore normerande.

Med hänsyn till stegringen av levnadskostnaderna finner nämnden

det vara naturligt, att olika lärarkårer och lärargrupper funnit sig föranlåtna

att jämförelsevis kort tid efter det de erhållit sina senaste löneregleringar

framställa yrkanden om snar revision av dessa och om att därvid

erhålla lönesatser, vilka stode i överensstämmelse med dåmera rådande

levnadskostnader och gjorde dem i ekonomiskt avseende fullt likställda

med jämförliga tjänstemannakårer. Nämnden har ansett sig böra särskilt

betona detta till bemötande av den invändningen, att lärarna fått sina

löneförhållanden reglerade så nyligen, att de icke nu kunde göra anspråk

på en ny lönereglering.

Nämnden angiver vidare de särskilda omständigheter, som enligt

dess mening tala för en revision av gällande avlöningsförhållanden för

de olika lärarkårerna.

Lärarlöne
nämnden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Löneregle

ringskom
mittén.

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 260.

Löneregleringskommittén har icke funnit anledning till några väsentliga

erinringar mot vad nämnden anfört i fråga om behovet av en

löneförbättring för de lärarkårer, om vilka i det följande är fråga. Utan

att dock kunna godtaga samtliga de motiv, som av nämnden andragits

till stöd för ett behov i förevarande avseende, anser kommittén sådana

omständigheter löreligga, som till fullo ådagalägga nödvändigheten av

genomgripande omregleringar av avlöningsförhållandena för ifrågavarande

lärarkårer.

Vidare erinrar kommittén därom, att behovet av eu löneförbättring

redan genom statsmakternas åtgöranden såtillvida behjärtats,

som riksdagen i anledning såväl av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar

som av enskilda inom riksdagen väckta motioner beviljat tillfällig

löneförbättring åt samtliga förevarande lärarkårer. Så har en tillfällig

löneförbättring beviljats för lärarpersonalen vid folk- och småskolor

för åren 1916, 1917 och 1918, för lärarpersonalen vid högre folkskolor

för åren 1917 och 1918 samt för lärarkårerna vid de allmänna läroverken,

högre lärarinneseminariet, folkskoleseminarierna och de kommunala

mellanskolorna för år 1918.

Under framhållande att kommittén följaktligen saknade anledning

att närmare än nu skett ingå på spörsmålet om behovet av lönereglering

för ifrågavarande lärarkårer — vilket behov torde genom riksdagens åtgöranden

och uttalanden få anses konstaterat — säger sig kommittén

emellertid vilja i detta sammanhang i korthet angiva den allmänna ståndpunkt

i avseende å de särskilda avlöningsbeloppens beräknande, vilken

kommittén ansett sig böra intaga vid bedömande av föreliggande lönefrågor.

Det har ej synts kommittén möjligt att vid de löneregleringar, som

måste under nu rådande förhållanden äga rum, taga hänsyn till penningvärdets

nuvarande ställning eller till förhandenvarande exceptionella läge,

än mindre att anpassa avlöningar efter förhållanden, vilka kunna antagas

i en framtid inträffa men vilka för närvarande undandraga sisr vane bedömande.

_ Den säkraste utgångspunkten i fråga om de statstjänare, vilkas

lönefrågor i detta ärende äro föremål för kommitténs prövning, anser

kommittén fördenskull vara den att ställa de avlöningsförmåner, som

må böra förordas, i viss relation till de avlöningar, som nu enligt stat

äro fastställda för andra statens befattningshavare av olika kategorier.

Härvid torde naturligen hänsyn jämväl böra tagas till den tillfälliga löneförbättring,

vilken riksdagen såsom ett provisorium redan beviljat olika

lärarkårer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kiinyl. Maj:tu nåd. proposition nr 260.

:w

Då kommittén sålunda för de statsanställda befattningshavare, om vilka

nu är fråga, föreslår avlöningsbelopp, som äro ställda i visst förhållande

till vad för närvarande i ordinarie avlöningar utgår till statstjänstemän

i allmänhet, förutsätter kommittén, att de förra ävenledes må komma i

åtnjutande av den ytterligare löneförbättring, vilken i form av krigstidstilllägg

eller krigstidshjälp eventuellt kan komma statens tjänstinnehavare i

allmänhet till del.

Från en dylik förutsättning kan man enligt kommitténs mening däremot

icke utgå, då det gäller fastställande av kontanta avlöningsförmåner för

de kommunalt anställda befattningshavare, vilkas lönefrågor i detta sammanhang

jämväl äro föremål för kommitténs behandling. Visserligen bestrides

sistnämnda tjänstinnehavares avlöning till den långt övervägande delen av

statsmedel, och det är huvudsakligen endast formerna för deras anställning,

som göra dem till vederbörande kommuners tjänstemän. Dessa omständigheter

skulle till äventyrs kunna tala för ett jämnställande av dem med de

statsanställda befattningshavarna i förevarande avseende. Men de betraktas

dock såväl från kommunernas egen sida som av den gängse uppfattningen

i övrigt alltjämt såsom kommunernas befattningshavare, varjämte

må erinras, att de utav kommunerna förses med bostad och bränsle in

natura eller ersättning härför och, vad landsbygden angår, ofta med

planteringsland, ett förhållande, som bidrager att göra penningvärdets

fall mindre tryckande för dem än andra, som icke äro i åtnjutande av

dessa förmåner.

Vid bedömande av de avlöningsbelopp, som nu må böra förordas

för de kommunalt anställda befattningshavarna säger sig kommittén alltså

hava tagit hänsyn till å ena sidan, att krigstidstillägg eller krigstidshjälp

ej för närvarande utgår till dem, å andra sidan att en väsentlig och allmän

höjning av deras nuvarande avlöningar synes erforderlig. Huruvida

även med de avlöningsbelopp, som kommittén föreslår för de kommunalt

anställda lärarna, dessa i framtiden må kunna ifrågakomma till erhållande

av krigstidstillägg eller krigstidshjälp från staten är ett spörsmål, som

under förhandenvarande förhållanden kommittén finner undandraga sig

dess bedömande.

I sitt betänkande har lärarlönenämnden framhållit, hurusom de Departeyrkanden,

som från olika lärarkårers sida framställts angående förbätt- mcntsche/enrade

avlöningsförhållanden, vore enligt nämndens mening fullt berättigade.

De myndigheter och korporationer, vilka yttrat sig över nämndens

betänkande, hava ytterligare understrukit behovet av en genomgå
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

pande lönereglering, och från löneregleringskommitténs sida hava några

erinringar i detta avseende icke framställts.

Även från riksdagens sida hava uttalanden i omförmälda syfte

gjorts. Sålunda anslöt sig 1915 års riksdag till statsutskottets uttalade

förväntan, att de då fattade besluten om särskilda tillfälliga lönetillägg

åt lärarpersonalen vid folk- och småskolor ej borde föranleda dröjsmål

med framläggande för riksdagen av förslag om definitiv lönereglering för

kåren i fråga, och i liknande sammanhang uttalade 1916 års riksdag sin

förväntan, att ett förslag om fullständig lönereglering inom en snar framtid

bliver för riksdagen förelagt.

Av den kortfattade redogörelse, jag i det föregående gjort angående

lönefrågans nuvarande läge för de olika lärarkårernas vidkommande,

torde framgå, att samtliga nu gällande avlöningsbestämmelser för nämnda

kårer äro i mer eller mindre grad otidsenliga och föråldrade, samt att

jag följaktligen finner ett starkt behov föreligga av en genomgripande

förbättring av lärarnas ekonomiska villkor.

Det förslag, som i ämnet nu avgivits av löneregleringskommittén,

är till sina huvudgrunder och allmänna principer i stort sett enhälligt.

Endast i vissa ej alltför väsentliga detaljpunkter hava inom kommittén

avvikande meningar gjorts gällande. Kommitténs förslag synes mig

vara av en sådan beskaffenhet, att en på detsamma grundad framställning

torde kunna avlåtas till riksdagen. I det jag sålunda i det stora

hela uttalar min anslutning till kommitténs förslag, har jag emellertid i

en och annan punkt ansett mig böra avvika från detsamma. Härtill

återkommer jag i det följande.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds nåd. proposition nr tidt t.

33

Kap. II. Allmänna avlöningsgrunder.

A. Särskilda lönetillägg åt familjeförsörjare.

I anslutning till det yttrande, som av dåvarande departementschefen

gjordes vid tillsättande av lärarlönenämnden (sid. 26) har nämnden

till behandling upptagit frågan om särskilda lönetillägg åt familjeförsörjare.

Nämnden redogör till en början för den under senare åren framförda

s. k. behovsprincipen, vars innebörd är, att befattningshavare, som

är familjeförsörjare, skall åtnjuta högre avlöning än befattningshavare,

som icke är familjeförsörjare.

Mot nämnda princip hade uppställts principen: lika arbete, lika lön,

vilken princip i allmänhet ansåges ligga till grund för statens nuvarande

avlöningsväsen.

Nämnden erinrar emellertid, att för närvarande betalningen för en

och samma statstjänst kunde växla avsevärt, beroende på befattningshavarens

rent personliga förhållanden. Sådana olikheter i avlöningen

betingades av en hel del efter hand införda avlöningsformer, såsom ålderstillägg,

ålderdomspension, invaliditetspension, reliktpension, avlöning under

sjukdom m. m., av vilka somliga finge del, andra icke. Nämnden anser,

att särskilda avlöningstillägg åt familjeförsörjare vore lika mycket eller

lika litet som nämnda avlöningsformer stridande mot principen: lika arbete,

lika lön.

Enligt nämndens mening vore kravet på särskilt avlöningstillägg åt

familjeförsörjare i grunden av samma natur som de i statens löneregleringar

tillgodosedda kraven på underhåll under sjukdom, högre avlöning

för äldre tjänstemän, tjänstepension och reliktpension, av vilka förmåner

somliga komme i åtnjutande, andra icke. Frågan vore sålunda, huruvida

till de omständigheter, som för närvarande betingade variationer i avlöningen,

jämväl skulle läggas familjeförsörjningen, eller, som saken ock

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 232 käft. {Nr 260.) 5

Lärarlöne
nämnden.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Knngl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

kunde uttryckas, huruvida till övriga, statstjänare ålagda försäkringar

även skulle läggas familj eförsäkring. Den fråga, behovsprincipen sökt

att lösa, vore icke en fråga om avlöningens storlek, utan om avlöningens

fördelning.

Nämnden undersöker därefter vad som i detta sammanhang borde

förstås med familjeförsörjare och kommer därvid till det resultat, att, om

familjetillägg skulle införas i statens avlöningsväsen, sådana tillägg endast

borde tillgodokomma familjer med barn.

Beträffande frågan, i vilken omfattning principen om särskilda lönetillägg

åt familjeförsörjare borde tillämpas, anför nämnden, bland annat,

att, enligt nämndens statistik rörande manliga ordinarie folkskollärare och

manliga småskollärare, år 1912 funnes inom dessa kårer 3,125 familjeförsörjande

män och 2,278 icke-familjeförsörjande män. Om man antoge,

att en lärares merkostnad för familjeförsörjning i genomsnitt uppginge

till 400 kronor om året, skulle vid tillämpningen av grundsatsen om lönens

bestämmande med hänsyn till familjeförsörjarnas behov statens årliga

utgifter för de nämnda manliga lärarnas avlöning bliva 400X2,278,

d. v. s. över 900,000 kronor större, än om den ifrågasatta nya principen

tillämpades. Sammanräknades både män och kvinnor inom nämnda kårer,

skulle hela antalet familjeförsörjare uppgå till 3,226 och hela antalet

icke-familjeförsörjare till 15,872. Om man nu vid dessa kårers lönereglering

skulle, utan att fördela lönen med hänsyn till familjeförsörjning,

sätta lönen så högt, att familjeförsörjarna erhölle en fullt tillräcklig

inkomst, skulle detta kosta staten 400X15,872, d. v. s. över 6 x/3

millioner kronor om året mera, än om den nya löneprincipen tillämpades.

Av den verkställda utredningen drager nämnden den slutsatsen,

att ju större en kår vore, desto svårare vore det att, utan lönens fördelning

med hänsyn till familjeförsörjning, för kåren åstadkomma en

lönereglering, vid vilken såväl familjeförsörjarnas intressen som ock statens

ekonomiska intressen på en gång behörigen tillvaratoges. Vid en

sådan konflikt bleve det i allmänhet familjeförsörjarnas intressen, som

finge stå tillbaka. Korteligen, folk- och småskollärarkåren kunde icke

erhålla en lönereglering, som fullt tillgodosåge de manliga familjeförsörjarnas

behov av en anständig bärgning, med mindre löneregleringen

byggdes på grundsatsen om lönens fördelning med hänsyn till familjeförsörjning.

Enligt nämndens mening angåve sålunda principen om särskilda

lönetillägg åt familjeförsörjare den enda utväg, på vilken man under nu
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 260. öf>

varande förhållanden kunde komma till en för folk- och smäskollärarna

fullt tillfredsställande lönereglering.

I fråga om läroverks- och seminarielärarna ställde sig enligt nämndens

uppfattning saken på ett annat sätt. Dessa kårer vore jämförelsevis

små i förhållande till folk- och småskollärarkårerna, vadan frågan om

den nya löneprincipens tillämpning vid de förra kårernas lönereglering

icke på långt när hade den statsfinansiella betydelse, som då det gällde

folk- och småskollärarna.

Vidare vore avlöningarna vid de allmänna läroverken och folkskoleseminarierna

i allmänhet högre än vid folk- och småskolor, vadan behovet

av särskilda familjetillägg syntes vara mindre vid de förra läroanstalterna

än vid de senare.

Härtill komme, att läroverks- och seminarielärarna i förhållande

till övriga statstjänstemanuakårer intoge eu mindre isolerad ställning än

folk- och småskollärarkåren, vadan den nya löneprincipen svårligen kunde

tillämpas på de förra utan att draga med sig konsekvenser. Om den

nya löneprincipen skulle tillämpas vid reglering av lönen för statstjänstemän,

borde den enligt nämndens mening införas på en gång utefter

hela linjen.

Vidkommande lärarna vid de högre folkskolorna och vid de kommunala

mellanskolorna anser nämnden, på anförda skäl, att dessa i berörda

hänseende böra jämnställas med folkskollärarna.

Nämnden kommer alltså till det resultat, att den nya löneprincipen

bör tillämpas på de kommunalt anställda lärarna men icke på de

statsanställda.

Sin uppfattning om de närmare villkor och bestämmelser, som böra

stadgas i fråga om åtnjutande av familj etillägg, sammanfattar nämnden i

följande förslag till bestämmelser angående grunderna för familj etillägg:

Där i lönereglering, som av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställts,

avlöningsformen familj etillägg förekommer, skall sådant lönetillägg utgå

enligt nedan angivna grunder, ankommande det på Kungl. Maj:t att utfärda

de närmare bestämmelser, som för tillämpning av dessa grunder

må finnas erforderliga.

1. Rätt till familj etillägg tillkommer ordinarie manlig befattningshavare

samt ordinarie kvinnlig befattningshavare, vars man är död, under

förutsättning att befattningshavaren har eget äkta barn, som är ogift och

icke uppnått 21 års ålder.

Har ordinarie manlig eller kvinnlig befattningshavare, vars äkten
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

skap ^ upplösts genom skilsmässa, eget äkta barn, som är ogift och icke

uppnått 21 års ålder, ankommer det på Kungl. Maj:ts prövning, huruvida

rätt till familjetillägg skall tillkomma befattningshavaren.

2. Befattningshavare, som äger rätt till familj etillägg, skall erhålla

ett familj etillägg, därest han har ett sådant barn, som i punkt 1 säges;

två familj etillägg, därest han har tre sådana barn, och tre familj etillägg,

därest han har fem sådana barn.

3. Varder befattningshavare, som åtnjuter familjetillägg, pensionerad,

äger han enahanda rätt till familjetillägg, som tillkommer ordinarie

befattningshavare.

4. Kvinnlig befattningshavare, som för barn uppbär pupillpension

från offentlig änke- och pupillkassa, äger att som familjetillägg erhålla

endast vad som må erfordras för att utjämna skillnaden mellan beloppet

av det eller de familjetillägg, befattningshavaren eljest skolat uppbära,

och beloppet av den hennes barn tillkommande pupillpension.

5. Familjetillägg utgår från och med kalenderåret näst efter det,

varunder rätten till tillägget inträtt, till slutet av det kalenderår, under

vilket rätten till lönetillägget upphört.

6. Familjetilläggen utgå efter kalenderår.

7. Är befattningshavare tjänstledig på grund av styrkt sjukdom,

äger han åtnjuta honom eljest tillkommande familjetillägg; är befattningshavare

tjänstledig av annan anledning, ankommer det på Kungl.

Maj:t, huruvida familjetillägg skall under tjänstledigheten till honom utgå.

Vid nämn- j förevarande

dens förslag ,. n

fogade sär- yttranden

fråga äro vid nämndens förslag fogade särskilda

sfcilda yttranden.

dels av herr Per Elof Lindström, som omnämner, att han vid nämndens

diskussioner framfört den tanken,'' att vid statsläroverk anställd ordinarie

lärarinna, som vore änka och hade barn under 21 år, skulle komma

i åtnjutande av ett familjetillägg å ett mindre belopp, exempelvis 400

kronor om året för kvinnlig läroverksadjunkt;

dels av herr Sven Nylund, som anser, att ett av de föreslagna

familj etilläggen borde utgå såsom giftermålstillägg och de två övriga

såsom barntillägg, exempelvis efter tillkomsten av andra och fjärde barnet

(fröken Anna Olsson har förklarat sig i huvudsak instämma i herr

Nylunds yttrande);

dels ock av herr Olof Olsson, som förklarat sig ej kunna biträda

nämndens förslag om tillämpningen av principen om särskilda lönetillägg

åt familjeförsörjare jämväl på lärarna vid de högre folkskolorna och vid

de kommunala mellanskolorna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. MajUs nåd. proposition nr 260. •>?

I likhet med nämnden anser löneregleringskommittén, att den ifråga- Lonereglevarande

löneprincipen ej bör komma till användning beträffande statsan- ^utén"

ställda lärare. Skulle det över huvud befinnas från statens sida sett ändamålsenligt

att för dess tjänstinnehavare tillämpa principen om särskilda avlöningstillägg

åt familjeförsörjare, anser kommittén detta spörsmål böra

underkastas en ingående utredning; och därest denna löneprincip eventuellt

skulle visa sig förtjänt av beaktande, synes den böra på en gång

genomföras inom statsförvaltningen i dess helhet eller åtminstone väsentliga

delar därav och ej, mera försöksvis, allenast inom vissa grenar

av statstjänsten.

Då kommittén funnit en allmän och väsentlig förhöjning av de

kommunalt anställda lärarnas avlöning påkallad och följaktligen förordar

en sådan, har kommittén så mycket mindre ansett tillrådligt att i

nämnda syfte för de ifrågavarande lärarna tillstyrka omförm älda löneprincip,

som därigenom uppenbarligen skulle föregripa den allmänna

utredning, vilken kommittén anser böra föregå ett eventuellt införande

av samma princip.

En sådan utredning har kommittén funnit så mycket mera nödvändig,

som ifrågavarande princips utformande i detalj visat sig vara

föremål för delade meningar beträffande ett flertal frågor. Dit höra,

bland annat, frågorna om giftermålstillägg i stället för ett av barntilläggen,

om den av barnen uppnådda ålder, vid vilken tilläggen skulle

upphöra att utgå, eller om deras eventuella utgående oberoende av barnens

ålder, om tilläggens åtnjutande efter lärarens pensionerande samt

om deras förhållande till ålderstilläggen och avlöningen i övrigt.

Lärarlönenämndens förslag i fråga om särskilda avlöningstillägg åt DeP^H''

familjeförsörjare söker förverkliga den enligt min mening riktiga grund-men sc eJm‘

satsen, att man bör på ett bättre sätt tillgodose växlingarna i levnadsbehoven

— i synnerhet den försörjningsplikt, som kan åligga löntagaren —- och därefter jämka avlöningsförmånerna. Förslaget kan jämväl bereda

större möjlighet att rättvist avväga lönebeloppen mellan manliga och

kvinnliga tjänstinnehavare än eljest tillämpade avlöningssystem.

Den av nämnden föreslagna löneprincipen har också tillvunnit sig

erkännande från olika håll i det offentliga meningsutbytet. Att principen

i fråga om de kommunalt anställda lärarkårerna särskilt framträtt och

gjort sig gällande beror givetvis därpå, att inom dessa kårer de kvinnliga

lärarkrafterna äro synnerligen talrika samt verksamma med enahanda

uppgift och med samma anspråk ställt på deras arbete i avseende å

opaginerad Kontrollera mot PDF

38

Lärarlöne
nämnden.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

såväl arbetets kvalitet som dess kvantitet. Nämndens förslag innebär

också principens tillämpning endast på sistnämnda lärarkårer.

Till förmån för den föreslagna avlöningsprincipen talar ock den

omständigheten, att densamma bland de tjänstemannagrupper, förslaget

omfattar, vunnit en synnerligen stark anslutning.

.... Emellertid har det visat sig, att med principens genomförande äro

torenade vissa svårigheter. Löneregleringskommittén har framhållit, hurusom

principens utformande i detalj visat sig vara föremål för delade

meningar beträffande ett flertal frågor, på vilka kommittén anfört vissa

exempel, och har kommittén med hänsyn härtill pekat på nödvändigheten

av eu utredning i frågan. Det lärer ej heller kunna bestridas,

att ett genomförande av dessa avlöningsprinciper på nu förevarande

område kan vara ägnat att framkalla synnerligen vittgående konsekvenser

med hänsyn till avlöningarna för statens egna tjänstemän.

Om jag också å ena sidan såsom torde framgå av vad jag nedan

amorf — anser mig böra skänka mitt erkännande åt rättvisan i de

grundsats^, lärarlönenämnden med sitt förslag i nii berörda avseende

velat förverkliga, har jag å andra sidan icke knnnat undgå att

hnna de av löneregleringskommittén gjorda invändningarna under förhandenvarande

forhall afl den utgöra ett avgörande hinder för förslagets

avfattande efter nämndens linjer. Hela lönefrågans lösning skulle enligt

mm övertygelse aventyras på grund av uppkommande motsättningar med

avseende pa sjalva löneprincipen, och då eu ytterligare utredning skulle

tUI en oviss framtid uppskjuta denna synnerligen trängande lönereglering,

i UT!mt m*f ^öra ansluta mig till löneregleringskommitténs på

hittillsvarande grunder byggda och i denna punkt enhälliga förslag.

B. Förhållandet mellan manliga och kvinnliga lärares

avlöning m. in.

Efter skärskådande av grunderna till kvinnornas lägre avlöning i förhallande

till männens, framhåller lärarlönenämnden, hurusom, sedan industrialismen

inskränkt den husliga verksamhetskretsen och drivit ut en större

mangd kvinnor på den öppna arbetsmarknaden samt även i andra avseenden

omgestaltat de samhälleliga förhållandena, frågan om kvinnornas

lonei i förhållande till mannens inträtt i ett nytt och mera aktuellt skede

Den starka ökningen i antalet självförsörjande kvinnor, deras stegrade

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

89

självkänsla, kvinnornas ökade inflytande på de samhälleliga angelägenheterna,

deras sammanslutningar för gemensamma intressen och energiska

agitation kunde antagas komma att föranleda en höjning av deras löner i

förhållande till männens.

Att utvecklingen skulle resultera i eu mera generell tillämpning av

löneprincipen lika arbete, lika lön, anser nämnden icke sannolikt, i alla

händelser från statens synpunkt icke önskvärt. Enligt nämndens mening

borde staten åtminstone under nuvarande förhållanden hålla på att den

familj ef örsörj ande mannen skulle komma i åtnjutande av högre löneinkomst

än den icke-familjeförsörjande kvinnan.

Men även om man bortsåge från den differens i avlöning, som

kunde påkallas av mannens familjeförsörjningsplikt, ansåge dock nämnden

en allmännare formell likställighet i lönehänseende mellan kvinnor

och män icke kunna eller böra uppställas som utvecklingens mål. Den

olikhet i fysiskt och psykiskt hänseende, som faktiskt förefunnes mellan

könen, ledde vanligen till en differentiering mellan manligt och kvinnligt

arbete. Det i diskussionen om manliga och kvinnliga löner uppställda

postulatet lika lön för lika arbete saknade i de allra flesta fall sammanhang

med själva samhällslivet, i det att den faktiska organisationen genom

differentiering mellan manligt och kvinnligt arbete innebure olika lön för

olika arbete.

Områden funnes emellertid och komme väl alltid att finnas, där

män och kvinnor utförde samma slags arbete. Exempel härpå erbjöde

just de områden, med vilkas avlöningsförhållanden nämnden hade att

syssla. Om över huvud taget kvinnor skulle kunna befordras till lärarbeställningar,

måste man enligt nämndens åsikt utgå från att kvinnorna

kunde sköta dessa beställningar ungefärligen lika väl som männen, ty

kvinnornas tillträde till dylika sysslor finge ej äga rum på bekostnad av

undervisningens halt. Man kunde hysa olika uppfattningar, vilka lärartjänster

kvinnorna kunde nöjaktigt bestrida, men diskussionen härom vore

en fråga för sig, som icke tillhörde detta sammanhang.

Men även om samma slags tjänster komme att stå öppna för såväl

kvinnor som män, funnes, såvitt för närvarande kunde ses, icke förutsättningar

för formell likställighet i lönehänseende mellan manliga och

kvinnliga lärare. För sådant ändamål skulle fordras, att, om man bortsåge

från övriga omständigheter, de kvinnliga lärarnas arbete vore icke

blott av samma art utan även av samma omfattning som de manliga

lärarnas, med andra ord att kvinnan ägde samma kraft och uthållighet

som mannen. Såvitt nämnden kunnat utröna, förhölle det sig så, att

opaginerad Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

kvinnorna i allmänhet icke ansåges kunna rå med samma arbetsbörda

som männen, där arbetet vore av mera krävande art. I sammanhang

härmed ville nämnden erinra om att kvinnorna vanligen pensionerades

tidigare än männen.

Nämnden redogör härefter dels för de grunder, som tillämpats vid

nu gällande löneregleringar för kvinnliga lärare, dels ock för löneregleringskommitténs

förslag rörande grunderna för kvinnliga befattningshavares

avlöning (kommitténs betänkande delen XXVII), och kommer

därvid till det resultat, att, om man begränsade frågan till de fall, där

manliga och kvinnliga lärare hade samma utbildning och samma slags

tjänster, dessa grunder kunde sammanfattas sålunda, att de kvinnliga

lärarnas avlöning borde sättas lägre än de manliga lärarnas på grund av

dels männens familjeförsörjningsplikt, dels ock männens större arbetsprestation,

där skillnad i sådant avseende förefunnes.

Beträffande den del av mannens avlöning, som kunde anses betingad

av hänsyn till hans familjeförsörjningsplikt, har nämnden, i likhet

med löneregleringskommittén, ansett det avdrag från den manliga

lärarens avlöning, som kunde anses motsvara familjeförsörjningsbehovet,

böra bestämmas till sådant belopp, att den kvinnliga tjänstemannens

effektiva avlöning, för tjänstår räknat, bleve i medeltal omkring 90 procent

av motsvarande manliga tjänstemans effektiva avlöning för tjänstår.

Detta vad anginge statsanställda lärare. De kommunalt anställda lärarna

skulle enligt förslaget erhålla särskilda familjetillägg, vadan vid jämförelse

mellan sålunda anställda manliga och kvinnliga lärares avlöning

den icke familjeförsörjande manliga lärarens avlöning, utan något dylikt

av familj eförsörj ning betingat avdrag, borde tagas till utgångspunkt vid

jämförelsen.

Beträffande skillnaden mellan manliga o.ch kvinnliga lärares arbetsprestation

diskuterar nämnden frågorna, huruvida kvinnan kan undervisa

lika många timmar om dagen som mannen, huruvida hon icke på

grund av hälsoskäl har behov av mera tjänstledighet än mannen, och

huruvida hon kan tjänstgöra lika många år som mannen. Nämnden

lutar åt den uppfattningen, att kvinnan i dessa avseenden är underlägsen

mannen i arbetskraft, men har, då erfarenheten på ifrågavarande område

ännu vore för liten, vid sina beräkningar utgått från förutsättningen av

likställighet mellan mannen och kvinnan, utom i fråga om pensionsåldern,

beträffande vilken nämnden, med vissa undantag, utgått från den skillnad,

som i sådant avseende för närvarande förefunnes.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

41

Nämnden har sålunda vid beräkningen av kvinnliga lärares avlöning

utgått, vad statsanställda lärare anginge, från den manliga lärarens

avlöning, på angivet sätt reducerad med hänsyn till familjeförsörjningsplikten,

och, vad kommunalt anställda lärare beträffade, från avlöningen

för icke-familjeförsörjande manlig lärare samt reducerat de sålunda angivna

beloppen med hänsyn till de kvinnliga lärarnas lägre pensionsålder,

där sådan föreslagits.

Till de faktorer, som ansetts böra betinga skillnad mellan manliga

och kvinnliga lärares löner, har nämnden lagt ytterligare en,

nämligen männens värnplikt, därvid nämnden beräknat värnpliktsåret som

ett tjänstår med en inkomst av 500 kronor, ungefärligen motsvarande

statens utgifter för den värnpliktiges föda, kläder och dagavlöning.

Slutligen har nämnden vid beräkningen av kvinnliga lärares avlöning,

i nära anslutning till löneregleringskommittén, tagit hänsyn till

de olika dödliglietsförhållandena bland manliga och kvinnliga lärare,

ävensom, i likhet med kommittén, till manliga lärares skyldighet att bidraga

till efterlevande anhörigas pensionering.

Yad nämnden sålunda föreslagit avsåge icke småskollärarkåren,

vars rekrytering med män nämnden icke anser för något statsintresse,

och för vilken kår nämnden därför endast föreslagit en — för kvinnan

avsedd — löneskala. I

I nu berörda avseenden hava vid nämndens betänkande fogats särskilda

yttranden

dels av herr Per Elof Lindström, som, bland annat, framhåller,

att man åtminstone tills vidare, och intill dess man erhållit en större

erfarenhet rörande kvinnornas prestationsförmåga i offentliga tjänster,

borde lösa frågan om kvinnliga befattningshavares löner oberoende av

vad som i de särskilda fallen kunde varda för tillfället stadgat rörande

deras anställnings-, tjänstgörings- och pensionsförhållanden m. in., att

man följaktligen måste avstå från att söka lösa frågan med matematisk

exakthet och i stället tänka sig en mera diskretionär lösning av spörsmålet,

samt att han för egen del ej kunde finna någon skäligare norm

för bestämmandet av de kvinnliga lärarnas löner än den, att avlöningen

skulle vara sådan, att den satte lärarinnan i stånd att hålla sig uppe på

samma sociala och kulturella nivå som hennes manlige kamrat;

dels av herr Olof Olsson, som förklarat sig ej kunna biträda förslaget

att vid bestämmandet av de statsanställda lärarinnornas löner låta

reducera dessa med ett belopp, motsvarande familj eförsörjningsbehovet;

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 232 käft. (AV 260.) 6

Vid nämndens

betänkandefoqade

särs kåda

yttranden.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

dels och av fröken Anna Sörensen, som anser, att nämnden bort

föreslå, att de statsanställda kvinnliga lärarnas avlöningsförmåner avvägdes

så, att deras effektiva avlöning så nära som möjligt komme att

närma sig den effektiva avlöningen för manlig icke,-familjeförsörjare med

de av nämnden föreslagna avlöningsförmånerna.

Löneregie- Löneregleringskommittén erinrar, hurusom kommittén i sitt den 13

”mittén1 januari 1911 avgivna betänkande (delen XXVII) med förslag till grunder,

med tillämpning av vilka infödda svenska kvinnor må kunna av Konungen

utnämnas och befordras till vissa befattningar, behandlat vissa av de

spörsmål, som i förevarande avseende varit föremål för nämndens omprövning,

och påpekar, att nämnden i sitt nu föreliggande förslag i stort sett

anslutit sig till den uppfattning, som kommittén i detta betänkande gjort

gällande beträffande förhållandet mellan manliga och kvinnliga befattningshavares

avlöningsförmåner.

Kommittén bringar vidare i erinran, att nämnden till grund för

sitt förslag i fråga om avlöningsbeloppen för de kvinnliga lärarna lagt

en av lektorn E. Göransson och docenten, numera byråchefen E. Stridsberg

gjord beräkning (Bil. II till nämndens betänkande).

Då nämndens förslag synes i huvudsakliga hänseenden ansluta sig till

den uppfattning, åt vilken kommittén förut givit uttryck, säger sig kommittén

varken i nämndens uttalanden i förevarande fråga eller av någon

i övrigt till kommitténs kännedom kommen omständighet hava funnit anledning

att nu frångå den sålunda i huvudsak för kommittén och nämnden

gemensamma ståndpunkten. Efter att hava preliminärt fastställt de avlöningar,

som kommittén kunde anse sig böra förorda för manliga lärare,

har kommittén uppdragit åt Göransson att verkställa en beräkning beträffande

kvinnliga lärares avlöning, gjord efter enahanda grunder som

den, på vilken nämndens lönebelopp grunda sig.

De belopp, vartill Göransson vid nämnda beräkning kommit, hava

för kommittén tjänat som utgångspunkt vid bedömandet av de kvinnliga

lärarnas avlöningar, varvid kommittén dock vidtagit sådana jämkningar,

som kommittén ansett av förhållandena påkallade, och sålunda

i viss mån beaktat den uppfattning, som erhållit ett uttryck i Lindströms

ovan berörda särskilda yttrande.

Pepnrte- Till de faktorer, vilka inverka på spörsmålet om beräkning av de

mentschefen. kvinnliga lärarnas avlöning, hör, bland andra, frågan om lärarinnornas

pensionsålder. På sätt av det följande framgår., har jag ansett mig böra

i avseende å den levnadsålder, vid vilken kvinnliga lärare skola äga rätt

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kunyl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

att komma i åtnjutande av pension, utgå från de bestämmelser, som i

den civila pensionslagen äro stadgade för kvinnliga tjänstinnehavare i

allmänhet. Härtill återkommer jag emellertid längre fram.

Från denna utgångspunkt och med tillämpning i övrigt av de

grunder, på vilka lärarlönenämndens och löneregleringskommitténs förslag

i förevarande avseende äro byggda, har jag låtit verkställa beräkning av

de avlöningsbelopp, vilka skulle tillkomma de kvinnliga befattningshavare,

om vilka här är fråga. Jag har därvid i stort sett kommit till samma

belopp, vilka återfinnas i kommitténs förslag, och torde detta bero därpå,

att kommittén, som utgått från en pensionsålder av 58 år, i avseende

å de efter matematisk uträkning erhållna beloppen vidtagit vissa

jämkningar uppåt. I ett fall har emellertid den av mig anbefallda beräkningen

givit till resultat högre belopp än dem, som av kommittén

framlagts, nämligen beträffande kvinnliga lärare vid folkskolor; att observera

är dock, att i detta fall kommittén vidtagit en jämkning nedåt

av det efter matematisk uträkning erhållna beloppet.

C. Grunderna för övningslärarnas avlöning vid de allmänna läroverken,

högre lärarinneseminariet och folkskoleseminarierna.

Med avseende å den för undervisningen i övningsämnena erforderliga

utbildningen har lärarlönenämnden ansett, att dessa ämnen kunde

indelas i två grupper, nämligen å ena sidan teckning, musik och gymnastik,

å andra sidan manlig slöjd, kvinnlig slöjd och hushållsgöromål.

Med avseende å undervisningsstadiet har nämnden ansett, att en skillnad

borde göras mellan å ena sidan de högre allmänna läroverken, folkskoleseminarierna

och högre lärarinneseminariet, å andra sidan realskolorna för

gossar och statssamskolorna.

Vidare förordar nämnden i fråga om förevarande tjänster:

att en ordinarie lön bestämmes med hänsyn till det minsta antalet

undervisningstimmar, som i ämnet förekommer vid det slag av läroanstalter,

varom i varje särskilt fall är fråga;

att för extra tjänstgöring ersättning lämnas, beräknad efter veckotimme,

utgående med högre belopp, allt eftersom läraren befinner sig i

högre lönegrad;

att lärare ej må erhålla ersättning för mera än 32 timmar i veckan,

däri inräknat det timantal, med hänsyn till vilket den ordinarie

Lärarlöne
nämnden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

44

Kungl. M''aj:ts nåd. proposition nr 260.

lönen bestämts, dock att, där särskilda förhållanden sådant påkalla, Kungl.

Maj:t må kunna medgiva lärare i teckning vid allmänt läroverk och lärare

i musik, i gymnastik med lek och idrott samt i manlig slöjd vid folkskolesemmarium

ersättning för intill 34 veckotimmar;

att vid bestämmande av lärares avlöning under sjukdom och pension

ersättningen för den extra tjänstgöringen tillgodoräknas honom på

samma sätt som den ordinarie lönen.

Frågan om avlöningen för kvinnlig lärare, då hon innehar samma

slags tjänst som manlig lärare, anser nämnden böra lösas sålunda att

avlöningen för den förra sättes i ungefärligen samma relation till avlöningen

för den senare som avlöningen för kvinnlig läroverksadjunkt

till avlöningen för manlig läroverksadjunkt.

• intalet ålderstillägg bör enligt nämndens mening vara för samtliga

ovmngslärare detsamma, och förordar nämnden i sådant avseende samma

antal ålderstillägg, som nämnden ansett böra komma lärare, i allmänhet

till godo, nämligen tre.

Ersättningen för den s. k. extra tjänstgöringen anser nämnden

hora beraknas efter samma grunder som den ordinarie lönen eller ersättningen

för den tjänstgöring, efter vilken den ordinarie lönen beräknats

Nämnden har vidare sökt att få någon hållpunkt för bestämmande

av beloppet av ovnmgslärarnas avlöning. För sådant ändamål har nämnden

gjort en jämförelse mellan å ena sidan manliga tecknings-, musikoch

gymnastiklärare vid högre allmänna läroverk och folkskoleseminarier,

a andra sidan manliga läroverksadjunkter. Av en sådan jämförelse framginge,

att de förra lärarna hade dels mindre omfattande utbildning, dels

mindre krävande hemarbete än de senare, båda omständigheterna av

natur att föranleda en minskning i de förra lärarnas avlöning i förhållande

till de senares.

Sedan nämnden med anledning härav beräknat, huru stor avlöning

tor veckotimme borde tillkomma manliga lärare i teckning, musik och

gymnastik vid berörda läroanstalter, har nämnden beräknat avlöningen

för motsvarande kvinnliga befattningshavare vid de högre allmänna läroverken,

folkskoleseminarierna och högre lärarinneseminariet.

Genom att i de avlöningsbelopp, som sålunda beräknats för mallra

och för kvinnliga lärare i teckning, musik och gymnastik vid dessa

läroanstalter, göra skäliga reduktioner har nämnden kommit till de avlöningsbelopp,

som borde fastställas dels för undervisningen i övriga övningsamnen,

vilka förutsatte en mindre omfattande utbildning, dels ock

tor undervisningen i övningsämnena vid realskolor och samskolor, vilken

hnge anses i någon mån mindre krävande.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kuntjl. Maj:ta nåd. proposition nr 260.

1 avseende å grunderna för ifrågavarande övnings)årares avlöning

giver löneregleringskommittén uttryck åt den uppfattningen, att det avlöningssystem,

som här varit tillämpat och vars bibehållande nämnden i

stort sett förordar, är synnerligen invecklat ävensom att det vore önskvärt,

att efter genomförandet av en länge påyrkad omorganisation av musikoch

gymnastikundervisningen på detta område enklare och mer enhetliga

grunder bleve gällande.

T de yttranden, som avgivits över nämndens betänkande, hade också

framkommit förslag i syfte att omlägga avlöningsförhållandena för

ifrågavarande lärarkårer, varvid främst borde erinras om de önskemål,

som gjorts gällande för ett jämnställande av dessa lärare med ämneslärarna,

d. v. s. för eu fast avlöning, uppdelad i lön och tjänstgöringspenningar.

Även om från flera synpunkter ett dylikt önskemål enligt

kommitténs uppfattning kunde anses hava fog för sig, ansåge sig kommittén

dock icke, med hänsyn till den varierande tjänstgöringsskyldighet,

som för närvarande vid olika läroverk åligger övningslärama, böra förorda

en dylik omläggning av nu gällande avlöningsgrunder. Kommittén

finner sig följaktligen böra i stort sett förorda de av nämnden föreslagna

grunderna.

Nämnden hade ansett, att eu skillnad, såsom nu är fallet, borde bibehållas

mellan övningslärama vid å ena sidan de högre allmänna läroverken

och å den andra realskolorna. Från ett flertal håll hade yrkats

upphävande av denna skillnad. Om ock vissa skäl kunde anföras för

sistnämnda yrkande, funne kommittén sig dock ej kunna förorda ett

jämnställande i avlöningshänseende mellan befattningshavare, vilkas avlöningar

hittills utgått efter så olika löneskalor, som här varit fallet.

Vidare hade nämnden förordat, att avlöningarna för övningslärare

vid de högre allmänna läroverken och vid folkskoleseminarierna skulle

utgå efter samma måttstock. Gentemot detta förslag hade betonats, att

övningslärama vid folkskoleseminarierna borde i avlöningshänseende erhålla

en gynnsammare ställning än motsvarande lärare vid de högre allmänna

läroverken. Förslag i denna riktning hade framställts av flertalet

lärarkollegier vid folkskoleseminarier, varjämte folkskolöverstyrelsen gjort

sig till tolk för enahanda yrkande.

Kommittén har funnit de skäl, som anförts härför, övertygande.

Den olika karaktären och uppgiften hos de högre allmänna läroverken å

den ena sidan och folkskoleseminarierna å den andra likasom ock de

ifrågavarande ämnenas olika ställning på de allmänna läroverkens och

folkskoleseminariernas undervisningsplan synas kommittén motivera en

avlöning åt seminariernas övningslärare, beräknad efter en högre mått
-

Löneregle
rings
kommittén.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

Departe
mentschefen
-

Nuvarande

bestämmel
ser.

stock än åt de högre allmänna läroverkens. Kommitténs förslag till

avlöningsbelopp är ock uppgjort med hänsyn till denna uppfattning.

Beträffande avlöningarna för manliga och kvinnliga övningslärare

har kommittén tillämpat enahanda principer i avseende å beräkning av

lönebeloppen, som kommittén använt sig av, då det gällt att bestämma

avlöningarna för ämneslärare.

Vad nämnden i övrigt i detta kapitel anfört, har ej ansetts föranleda

något särskilt uttalande från kommitténs sida.

I en till Kungl. Maj:t ingiven skrift ävensom i ett antal till mig

gjorda hänvändelser hava åtskilliga kvinnliga övningslärare vid de allmänna

läroverken anhållit, att kvinnlig övningslärares avlöning, såsom

hittills varit fallet, måtte utgå efter samma grunder som för manlig

övningslärare under förutsättning av lika tjänstgöringstid. Med hänsyn

till de allmänna grundsatser, löneregleringskommittén gjort gällande i fråga

om förhållandet mellan manlig och kvinnlig lärares avlöning, torde emellertid

ett sådant yrkande ej kunna röna tillmötesgående, utan har jagfunnit

mig böra avfatta mitt förslag i enlighet med kommitténs hemställan.

D. Pensionsålder.

Manliga ämnes- och övningslärare vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet

och folkskoleseminarierna.

Enligt lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension den

11 oktober 1907 inträder för manlig tjänstinnehavare rätt att komma i

åtnjutande av hel pension vid uppnådda 67 levnads- och 35 tjänstår.

Från denna bestämmelse äro undantagna, bland andra, lärare vid de

allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet och folkskoleseminarierna.

Enligt pensionslagen samt — beträffande övningslärare vid folkskoleseminarierna

— enligt kungl. kungörelsen den 27 augusti 1904 angående

ny löne- och pensionsreglering för lärare och lärarinnor vid rikets folkskoleseminarier

inträder nämligen rätt till hel pension för manliga gymnastiklärare

vid uppnådda 62 levnads- och 30 tjänstår samt för övriga

manliga lärare vid uppnådda 65 levnads- och 35 tjänstår.

Skyldighet att avgå från tjänsten inträder för ifrågavarande tjänstinnehavare

vid den för rätt till erhållande av hel pension stadgade levnadsåldern,

Konungen eller, där viss ämbetsmyndighet äger att från

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 26U.

47

tjänsten avskeda, den myndighet obetaget att låta med avskedet anstå,

därest och så länge tjänstinnehavaren prövas kunna i tjänsten på ett

tillfredsställande sätt gagna det allmänna, dock icke i något fall längre

än till fyllda 70 år.

Nämnden föreslår, att'' rätt att komma i åtnjutande av hel pension Lärarlöneo

. . .. , nämnden.

ma inträda

för manliga gymnastiklärare, såsom för närvarande, vid uppnådda

62 levnads- och 30 tjänstår; samt

för övriga manliga övningslärare och för manliga ämneslärare vid

uppnådda 65 levnads- och 33 tjänstår.

Nämnden erinrar, hurusom ett stort antal lärare vid den tid, då

de vore skyldiga att avgå från tjänsten, icke hunnit förvärva det för

erhållande av hel pension erforderliga antal tjänstår.

Enligt en av nämnden verkställd beräkning, avseende 1912 års

slut, skulle vid de allmänna läroverken endast 56,2 procent av lektorerna

och 61,6 procent av adjunkterna vid 65 års ålder hava uppnått det för

erhållande av hel pension stadgade antalet tjänstår. Nämnden anser

därför en ändring av pensionslagen erforderlig i syfte att bereda ett något

större antal lärare än enligt nu gällande bestämmelser vore fallet

möjlighet att avgå från tjänsten med hel pension. Då ifrågavarande lärare

vore skyldiga att avgå från tjänsten vid en levnadsålder, som vore

två år lägre än den för manliga civila tjänstinnehavare i allmänhet stadgade,

och då de med hänsyn till utbildningstidens längd icke kunde antagas

komma i tjänst tidigare — utan snarare senare — än flertalet

andra civila tjänstinnehavare, anser nämnden det vara- nödvändigt, att

en motsvarande skillnad gjordes beträffande tjänståldem.

I sitt över nämndens betänkande avgivna utlåtande föreslår lär o- Över

verksöverstyrelsen, med vidhållande av nämndens förslag i fråga om lev- ™g‘v°l8ut?

nadsåldem, att manliga ämneslärare vid de allmänna läroverken och låtande.

högre lärarinneseminariet såväl som manliga övningslärare vid samma

läroanstalter måtte kunna erhålla full pension efter 30 tjänstår. Överstyrelsens

sänkning av det utav nämnden föreslagna antalet tjänstår från

33 till 30 motiveras huvudsakligen därmed, att enligt nämndens förslag

alltför många lärare — ungefär var femte lärare — skulle allt framgent

få åtnöja sig med avkortad pension vid avskedstagandet. Med den av

överstyrelsen föreslagna tjänståldern skulle av lektorerna 91 procent och

av adjunkterna 88,76 procent komma i åtnjutande av oavkortad pension

vid avskedstagandet.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Löne
reglerings
kommittén
-

Nuvarande

bi stämmelSer.

Lärarlö »enämnden.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

Med avseende å vad i frågan förekommit anser sig kommittén böra

ansluta sig till nämndens förslag. Kommittén erinrar, att i avseende å

beräknande av tjänstår bestämmelserna i den civila pensionslagen äro synnerligen

vida, i det att de medgiva sådan beräkning omedelbart från och

med att vederbörande blivit anställd såsom extra ordinarie lärare. De av

nämnden anförda siffrorna ådagalägga emellertid, att det oaktat ett missförhållande

föreligger i förevarande avseende.

Den av läroverksöverstyrelsen gjorda beräkningen synes förutsätta,

att vederbörande först vid inemot 35 års ålder skulle komma in på lärarbanan.

Kommittén kan ej annat än anse, att, därest lärarbanan skulle

först vid så sen tidpunkt i livet mera allmänt beträdas, däri läge ett

synnerligen olägligt förhållande. Den tendens hos den studerande ungdomen,

som uppgives numera göra sig alltmer gällande, nämligen att

fortast möjligt avsluta sin utbildning och nå en tryggad utkomst i livet,

torde vara ägnad att med tiden medföra ändring i nämnda hänseende.

Kommittén kan vid sådant förhållande i varje fall ej förorda en

förkortning av tjänståldern utöver vad nämnden föreslagit.

Kvinnliga ämnes- och övningslärare vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet

och folkskoleseminarierna.

Enligt lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension inträder

för kvinnlig tjänstinnehavare rätt att komma i åtnjutande av hel

pension vid uppnådda 60 levnads- och 30 tjänstår, dock att för ämneslärarinnor

vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet och folkskoleseminarierna

sådan rätt inträder vid 55 levnads- och 25 tjänstår.

Enligt omförmälda bestämmelse i pensionslagen är pensionsåldern sålunda

60 levnads- och 30 tjänstår för kvinnlig övningslärare vid allmänt läroverk

och högre lärarinneseminariet. Samma bestämmelse tillämpas även

på kvinnlig övningslärare vid folkskoleseminarium.

Nämnden föreslår, att rätt att komma i åtnjutande av hel pension

må inträda för kvinnliga ämnes- och övningslärare vid uppnådda 60 levnads-

och 30 tjänstår.

Till stöd härför åberopar nämnden dels den omständigheten, att

pensionsåldern för kvinnliga lärare vid enskilda läroanstalter vore fastställd

till 60 år, dock med rätt för lärarinna att avgå från tjänsten med

pension vid 55 års ålder ävensom rätt att med läroverksöverstyrelsens

medgivande kvarstå till 63 års ålder, dels ock det förhållandet, att enligt

statistiken medelpensionsåldern för de i stad tjänstgörande folkskola™-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj ds nåd. proposition nr 260.

linnorna — vilka lärarinnor arbetade under förhållanden, som närmast

kunde jämföras med de statsanställda lärarinnornas — något överskrede

60 år.

Vidare erinras, hurusom folkundervisningskommittén i sitt den 20

december 1911 avgivna betänkande angående folkskoleseminarierna för-''

ordat en höjning av de kvinnliga seminarieadjunkternas pensionsålder

till 60 år, i samband varmed tjänståldern borde sättas till 30 år.

I ett vid nämndens förslag fogat särskilt yttrande har herr Olof

Olsson förklarat sig icke kunna biträda nämndens förslag om en höjning kande fogat

av de kvinnliga lärarnas pensionsålder till 60 år. särskilt ytt
I

sitt över nämndens betänkande, i vad det avser respektive lärårkårer,

avgivna yttrande tillstyrker läroverksöverstyrelsen bibehållande av ''kommittén.

nuvarande levnads- och tjänstålder, under det att folkskolöverstyrelsen

förordar nämndens förslag.

Vid bedömande av denna fråga erinrar kommittén, hurusom de bestämmelser

i civila pensionslagen, vilka reglera kvinnliga tjänstinnehavares

pensionsålder, äro av relativt sent datum. Den erfarenhet, som på förevarande

område till äventyrs kan åberopas, anser kommittén icke erbjuda

någon säker grund vid bedömande av lämpligheten att höja ifrågavarande

befattningshavares pensionsålder så, som nu föreslagits. De omständigheter,

som av Olsson i hans ovanberörda särskilda yttrande anförts, synas

jämväl förtjänta av beaktande.

Skall emellertid i anledning av vad nu yrkats en höjning utöver

nu fastställda pensionsålder vidtagas, synes det kommittén, att försiktigheten

bjuder att ej med ens sätta åldern så hög som av nämnden

ifrågasatts.

Kommittén anser sig kunna gå en medelväg och förordar i sådant

hänseende, att rätt att komma i åtnjutande av hel pension må inträda

för kvinnliga ämnes- och övningslärare vid de allmänna läroverken, högre

lärarinneseminariet och folkskoleseminarierna vid 58 levnads- och 28

tjänstår.

Lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor.

Lärarna vid dessa övningsskolor äro för närvarande delaktiga i Nuvarande

folkskollärarnas pensionsinrättning och berättigade till hel pension vid melser.

uppnådda 55 levnads- och 30 tjänstår. Enligt kungl. kungörelse den

27 augusti 1904 angående ny löne- och pensionsreglering för lärare och

lärarinnor vid rikets folkskoleseminarier inträder skyldighet att avgå från

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 232 käft. (Nr 260.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Lärarlöne
nämnden.

Löne
reglerings
kommittén.

Nuvarande

bestäm
melser.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

tjänsten för manlig lärare vid övningsskola vid uppnådda 60 levnadsoch

30 tjänstår samt för kvinnlig sådan lärare vid uppnådda 55 levnadsoch

30 tjänstår, därest ej Kungl. Maj:t i särskilt fall må finna skäl tilllåta

läraren att vid tjänsten kvarstå.

Nämnden föreslår, att lärare vid övningsskolorna måtte erhålla ordinarie

anställning, och skulle vid bifall till detta förslag lagen angående

civila tjänstinnehavares rätt till pension äga tillämpning å dem.

Härav skulle bland annat följa, att samma ålder stadgas för rätt till erhållande

av hel pension och för skyldighet att avgå från tjänsten.

Nämnden, som vidare föreslår, att rätt till erhållande av hel pension

skall tillkomma manlig och kvinnlig folkskollärare vid uppnådda 60

levnads- och 33 tjänstår, anser, att samma bestämmelse borde gälla för

manlig och kvinnlig övningsskollärare, och förordar, under förutsättning av

bifall till nämndens förslag angående dessa lärares anställningssätt, införandet

av den bestämmelsen i allmänna pensionslagen, att rätt till hel

pension må tillkomma manlig och kvinnlig lärare vid folkskoleseminariums

övningsskola vid uppnådda 60 levnads- och 33 tjänstår.

Kommittén, som ansluter sig till nämndens förslag angående beredande

av ordinarie anställning åt ifrågavarande lärare, föreslår i annat

sammanhang, att desamma må undantagas från bestämmelserna i lagen

angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, och att dem må medgivas

rättighet att kvarstå som delägare i folkskollärarnas pensionsinrättning.

Vid sådant förhållande förordar kommittén, i anslutning till vad

kommittén föreslår i fråga om lärare vid folkskolor, att rätt till hel pension

må tillkomma manlig lärare vid folkskoleseminariums övningsskola

vid uppnådda 60 levnads- och 33 tjänstår och kvinnlig sådan lärare vid

uppnådda 58 levnads- och 30 tjänstår.

Lärare vid folkskolor och högre folkskolor.

Enligt § 14 i gällande reglemente för folkskollärarnas pensionsinrättning

äger varje pensionsberättigad folkskollärare rätt till hel pension,

då han uppnått 55 års ålder och räknar 30 tjänstår.

Rätt till avkortad pension (utom i det fall, att obotlig sjukdom

föreligger) tillkommer enligt § 16 i samma reglemente folkskollärare, som

avgår från tjänsten tidigare än nyss är sagt, dock först sedan han fyllt

50 levnadsår och såsom folkskollärare tjänstgjort minst 25 år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

1 § 1 inom. 5 av kungl. kungörelsen den 1 juni 1900 angående

avlöning åt lärare vid folkskolor och småskolor, enligt lydelsen i kungl.

kungörelsen den 14 september ,1906, är stadgat, att lärare är skyldig att,

så snart lian uppnått 60 års ålder och i vederbörlig ordning förklarats

berättigad till hel pension, avgå från tjänsten, vederbörande skolstyrelse

dock obetaget att låta med avskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigades

fortsatta tjänstgöring anses vara gagnelig för folkskolan.

Av denna bestämmelse anser nämnden framgå, att läraren ej är skyldig

att avgå från tjänsten, förrän han efter uppnådda 60 år jämväl uppnått

det antal tjänstår, som utgör villkor för erhållande av hel pension.

Nämnden föreslår, att rätt att komma i åtnjutande av hel pension

må inträda för såväl manliga som kvinnliga lärare vid uppnådda 60

levnads- och 33 tjänstår.

I fråga om tiden för sådan förtidspensionering, som omförmäles i

§ 16 i reglementet för folkskollärarnas pensionsinrättning, föreslår nämnden,

att avkortad pension enligt denna paragraf må komma att utgå efter

grunder, som i pensionsreglementet närmare angivas, därest läraren fyllt

55 levnadsår och räknar minst 25 tjänstår.

Vidare föreslår nämnden, att lärare skall vara skyldig att avgå

från tjänsten vid uppnåendet av den för rätt till erhållande av hel pension

stadgade levnadsåldern (d. v. s. enligt nämndens förslag 60 år).

Lärarlöne
nämnden.

I fråga om nämndens förslag beträffande pensionsålder är vid betänkandet

fogade särskilda yttranden

dels av herr Per Elof Lindström, som anser, att skyldighet att avga

från tjänsten borde för manliga lärare — lärare i gymnastik undantagna

— inträda vid 65 levnadsår och för kvinnliga lärare inträda vid 60 levnadsår,

dock att med hänsyn till folk- och småskollärartjänsternas besvärlighet

å vissa delar av landsbygden pensionsåldern för berörda lärargrupper

borde sättas något lägre (herr J. F. Nyström har instämt härutinnan);
dels

och av herr Olof Olsson, som förklarat sig icke kunna biträda

nämndens förslag om en höjning av de kvinnliga lärarnas pensionsålder

till 60 år.

Vid nämndens

betänkande

fogade

särskilda

yttranden.

Mot nämndens ifrågavarande förslag, särskilt i vad det angår kvinnliga

lärare, hava från fackmyndigheters sida starka betänkligheter utta- kommittén.

lats; även folkskolöverstyrelsen har givit uttryck häråt, men dock ej

ansett sig kunna framställa något annat yrkande än nämndens.

opaginerad Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

Kommittén, som till fullo inser, att förhållandena i förevarande

avseende ställa sig olika, allt efter som det är fråga om lärare på landsbygden

eller i städerna, anser sig dock, vad angår manlig lärare, icke,

med hänsyn till vad nämnden till stöd för sitt förslag anfört, kunna

förorda eu ändring av nämndens förslag.

Beträffande åter kvinnliga lärare synas enligt kommitténs mening"

övervägande skäl föreligga för en sänkning av deras pensionsålder under

vad nämnden föreslagit. Kommittén, som anser, att levnadsåldern för

erhållande av hel pension bör sättas lika för samtliga kvinnliga lärare,

i n-Vllka läroanstalter de än tjänstgöra, vill följaktligen även för folkel1*?™01™

vidkommande förorda, att sagda levnadsålder bestämmes

j1: a° ar- . Vftd angår tjänståldern, anser kommittén densamma böra

bibehållas vid den nuvarande eller alltså 30 år.

Lärare vid kommunala mellanskolor.

bestämmel- . Beträffande pensionsåldern för manliga och kvinnliga lärare vid

kommunala mellanskolor gäller enligt kungl. kungörelsen den 8 december

1911 vad i sådant avseende är stadgat för lärare vid folkskolor och högre

tolkskolor.

0 Ratt 1111 hel pension tillkommer sålunda lärare, då han uppnått 55

ars ålder samt räknar 30 tjänstår, och rätt till förtidspension tillkommer

lärare, som fyllt 50 år och tjänstgjort minst 25 år.

Rörande den tidpunkt, då lärare skall vara skyldig att avgå frän

tjänsten, gäller för närvarande för kommunala mellanskolans lärare vad

som i sadant avseende är stadgat för folkskollärare, nämligen att hava

uppnatt 60 års ålder och vara berättigad till hel pension.

Lärarlöne■

nämnden.

„ Nämnden föreslår, att rätt att komma i åtnjutande av hel pension

ma inträda

för manliga ämneslärare vid uppnådda 63 levnads- och 33 tjänstar,

samt

för kvinnliga ämneslärare vid uppnådda 60 levnads- och 30 tjänstår.

Vidare anser nämnden,

att den förtidspensionering, som avses i § 16 av reglementet för

folkskollärarnas pensionsinrättning, icke bör äga tillämpning på lärarna

vid de kommunala mellanskolorna.

Den tidpunkt, då lärare skall vara skyldig att avgå från tjänsten,

anser nämnden böra sammanfalla med uppnåendet av det för erhållande

av hel pension stadgade antalet levnadsår, och föreslår i överensstämmelse

härmed, att lärare vid kommunal mellanskola skall vara skyldig

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kuncjl. May.ts nåd. proposition nr 260. 53

att avgå från tjänsten: manlig lärare vid uppnådda 63 och kvinnlig

lärare vid uppnådda 60 levnadsår.

På sätt ovan erinrats liar i ett vid nämndens betänkande fogat

särskilt yttrande herr Olof Olsson förklarat sig icke kunna biträda nämndens

förslag om en höjning av de kvinnliga lärarnas pensionsålder till

60 år.

I sitt över nämndens betänkande avgivna utlåtande föreslår läroverksöverstyrelsen

för uppnående av full pension, vad angår manlig

lärare, 65 levnads- och 30 tjänstår och, vad angår kvinnlig lärare, 55

levnads- och 25 tjänstår, eller alltså samma ålder, som överstyrelsen föreslagit

för motsvarande lärare vid statens läroverk.

Beträffande pensionsåldern för lärarpersonalen vid de kommunala

mellanskolorna anser kommittén de för pensionering av lärarpersonalen

vid statens läroanstalter i allmänhet föreslagna grunderna böra komma

till tillämpning. Kommittén är alltså av den meningen, att för manlig

lärare må bestämmas för uppnående av hel pension 65 levnads- och 33

tjänstår samt för kvinnlig lärare 58 levnads- och 28 tjänstår.

I en vid löneregleringskommitténs betänkande fogad, av herrar

Carl Persson och K. Stenström avgiven reservation anföres följande:

»Vi hava önskat tillkännagiva, att vi trott oss finna övervägande

skäl för den av lärarlönenämnden omfattade mening, att kvinnliga lärares

pensionsålder borde bestämmas till 60 år eller således densamma, som

är gällande för kvinnliga statstjänare i allmänhet.» I

I frågan om bestämmandet av kvinnliga lärares pensionsålder hava

meningarna visat sig vara delade. En höjning av pensionsåldern till 60

år har för åtskilliga år sedan för olika lärarkårer upprepade gånger

ifrågasatts. Det i anslutning härtill av nämnden framlagda förslaget har

även förordats och livligt omfattats av dem, detsamma närmast gäller;

och jämväl inom löneregleringskommittén hava, på sätt av ovanstående

framgår, röster höjts för en pensionsålder av 60 år. I en till Kungl.

Maj:t ingiven skrift hava åtskilliga lärarinnor vid högre lärarinneseminariet

föreslagit en höjning av nämnda ålder till 63 år.

För egen del anser jag mig böra tillstyrka vad av lärarlönenämnden

och ovanberörda reservanter inom löneregleringskommittén föreslagits,

Vid nämndens

betänkande

fogat

särskilt

yttrande.

Över nämndens

förslag

avgivet utlåtande.

Löne
reglerings
kommittén.

Vid löneregleringskommitténs

betänkande

fogad reservation.

Departe
mentschefen.

i

opaginerad Kontrollera mot PDF

5''4

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

och ledes jag därvid såväl av den opinion, som inom ifrågavarande

kårer förefinnes för detta förslag, som ock av övertygelsen, att lärarinnorna

kunna på ett fullt tillfredsställande sätt sköta sina åligganden till

uppnådda 60 år, en uppfattning, som på olika områden inom undervisningsväsendet

torde vara till fullo av erfarenheten bestyrkt. Jag vill i

sistnämnda hänseende endast erinra därom, att den för kvinnliga lärare

vid enskilda läroanstalter fastställda pensionsåldern av 60 år veterligen

ej medfört några olägenheter för undervisningen därstädes.

Att gå den medelväg, som löneregleringskommittén föreslagit, och

sätta ifrågavarande ålder till 58 levnads- och 28 tjänstår anser jag vara

en försiktighetsåtgärd, som äger en mera provisorisk karaktär och som

ej synes mig ändamålsenlig, då det gäller att för en längre tid framåt

definitivt ordna löne- och pensionsförhållandena för lärarkårerna. Då

jag, som sagt, är övertygad om lämpligheten av en höjning av levnadsåldern

för lärarinnorna till 60 år, anser jag också, att utan några övergångsstadier

en dylik anordning bör omedelbart kunna vidtagas.

Vad angår kvinnliga lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor,

folkskolorna och de högre folkskolorna, torde tjänståldern böra sättas

till samma, som ifrågasatts för motsvarande manliga befattningshavare,

eller alltså 33 år.

I fråga om pensionsåldern för manliga lärare vid de allmänna

läroverken, högre lärarinneseminariet, folkskoleseminarierna, folkskolorna

och de högre folkskolorna äro lärarlönenämnden och löneregleringskommittén

av samma uppfattning. Jag har härvid endast en erinran att

gorå beträffande musiklärarna vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet

och folkskoleseminarierna. I en till lärarlönenämnden

inlämnad skrivelse hade styrelsen för svenska musikläraresällskapet med

framhållande av den, ej minst ur synpunkten av disciplinens uppehållande

i de stundom stora lärjungeavdelningarna, ansträngande tjänstgöring,

som lärarna i musik hava sig ålagd, hemställt, att rätt till erhållande

av hel pension måtte för lärare i musik vid de allmänna läroverken

och folkskoleseminarierna inträda vid 60 levnads- och 30 tjänstår.

Denna framställning hade tillstyrkts av den till nämnden tillkallade sakkunnige,

som representerade musikundervisningen vid de allmänna läroverken,

vilken emellertid alternativt föreslagit, att därest denna framställning

icke skulle vinna avseende, rätt till erhållande av hel pension

måtte för berörda lärare inträda vid samma ålder, som är stadgad för

lärare i gymnastik, nämligen vid uppnådda 62 levnads- och 30 tjänstår.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maja» nåd. proposition nr 260. 55

Lärarlönenämnden har icke ansett sig- höra förorda berörda framställning,

därvid hänvisande företrädesvis på den ringa tjänstgöringsskyldighet,

som närmast vid de allmänna läroverken ålåge musiklärarna.

Jag ämnar i det följande föreslå eu ökning av tjänstgöringsskyldigheten

för musiklärarna vid de allmänna läroverken. Vid folkskoleseminarierna

skulle likaledes deras tjänstgöring bliva mera omfattande.

Frånsett nu nämnda omständigheter synes mig flera skäl tala för

eu sänkning av pensionsåldern för ifrågavarande lärare. Jag vill endast

erinra om de sångtekniska svårigheter, vilka lätt kunna göra sig gällande

vid en framskriden ålder, om den fysiska och psykiska kraft, som är

det oundgängliga villkoret för utvecklande av eu verkligt fruktbringande

undervisning, samt om kraven på disciplinens uppehållande i de stundom

stora lärjungeavdelningarna. Vid övervägande härav har jag ansett mig

höra förorda, att rätt till erhållande av hel pension för bemälda lärare

inträder vid samma ålder, som är stadgad för gymnastiklärare, nämligen

vid uppnådda 62 levnads- och 30 tjänstår.

Vad angår manliga lärare vid de kommunala mellanskolorna, anser

lärarlönenämnden, att rätten att komma i åtnjutande av hel pension bör

inträda vid uppnådda 63 levnads- och 33 tjänstår, löneregleringskommittén

åter, att sagda rätt bör inträda vid uppnådda 65 levnads- och

33 tjänstår. Jag ansluter mig till den av kommittén hävdade uppfattningen.

Jag anser följaktligen, att rätten att komma i åtnjutande av hel

pension bör inträda,

vad angår lärare vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet

och folkskoleseminarierna,

för manlig gymnastiklärare och manlig musiklärare vid uppnådda

62 levnads- och 30 tjänstår,

för annan manlig övningslärare och för manlig ämneslärare vid

uppnådda 65 levnads- och 33 tjänstår,

för kvinnlig ämnes- och övningslärare vid uppnådda 60 levnadsoch

30 tjänstår;

vad angår lärare vid de med folkskoleseminarierna förenade övningsskolorna

samt vid folkskolorna och de högre folkskolorna,

för manlig lärare vid uppnådda 60 levnads- och 33 tjänstår,

för kvinnlig lärare vid uppnådda 60 levnads- och 33 tjänstår; samt

vad angår lärare vid de kommunala mellanskolorna,

för manlig lärare vid uppnådda 65 levnads- och 33 tjänstår, och

för kvinnlig lärare vid uppnådda 60 levnads- och 30 tjänstår.

opaginerad Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

För vidtagande av nödiga ändringar i lagen angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension torde i anslutning till vad jag sålunda förordat

särskild proposition till riksdagen framdeles få avlåtas. Framställning

till riksdagen i denna fråga ankommer emellertid på finansdepartementets

föredragning.

f

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t8 nåd. ''proposition nr 260.

57

Kap. III. Grunderna för kvinnas anställning vid de allmänna

läroverken, högre lärarinneseminariet och statens

folkskoleseminarier.

De tjänster, i vilka kvinna må vinna anställning.

Ämneslärar- och rektorstjänster.

Beträffande de allmänna läroverken föreskriver gällande läroverksstadga,

att vid samskola skola till det antal, som för varje skola i dess

stat är bestämt, vara anställda, bland andra, första lärarinna samt lärarinnor

(§ 119).

I fråga om bestämmande av läroämnen för lärarinnebefattning vid

samskola och ledigförklarande av sådan befattning gäller vad i dessa avseenden

är stadgat angående adjunktstjänst; dock att befattning såsom

första lärarinna knngöres ledig utan angivande av bestämda läroämnen

(§ 185).

För behörighet till ämneslärarinnebefattning gäller, att sökande

skall hava antingen genomgått den treåriga kursen vid högre lärarinneseminariet

i Stockholm och därifrån erhållit godkänt avgångsbetyg samt

därefter beträffande tjänstgöring hava fullgjort vad för adjunkts- eller

lektorsbefattning är stadgat, eller ock hava fullgjort vad beträffande

examina, provårskurs och tjänstgöring såsom lektor eller adjunkt är stadgat

(§ 186).

Lärarinnebefattning vid samskola tillsättes av läroverksöverstyrelsen,

varvid i tillämpliga delar gäller vad som är stadgat angående befordringsgrunder

för ämneslärarbefattningar vid de allmänna läroverken,

dock att vid tillsättning av första lärarinnebefattning hänsyn företrädesvis

skall tagas till sökandes förmåga att biträda rektor med uppsikten

över de kvinnliga lärjungarna (§ 187).

Vid högre lärarinneseminariet i Stockholm finnas, utom manlig rektor

och manliga lektorer, ämneslärarinnor, vilka tillsättas av läroverksöver
Bihang

till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 232 käft. (Nr 260.) 8

Nuvarande

bestäm
melser.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ta nåd. proposition nr 260.

Lärarlöne
namnden.

styrelsen med tillämpning i huvudsak av de grunder, vilka gälla beträffande

motsvarande tjänster vid de allmänna läroverken. Bland dessa

lärarinnor, förordnas en som biträdande föreståndarinna för seminariet

och en som biträdande föreståndarinna för den med seminariet förenade

normalskolan.

Vad angår folkskoleseminarierna, utgöras, enligt nu gällande seminariestadga

den 3 juli 1914, seminariernas lärare i kunskapsämnena av

rektor och adjunkter, och skall vid kvinnligt seminarium minst en av

adjunktsbefattningarna bestridas av lärarinna. Kvinnlig adjunkt utnämnes

av folkskolöverstyrelsen. För behörighet till kvinnlig adjunktsbefattning

gälla antingen enahanda bestämmelser som för manlig adjunktstjänst

eller ock att hava avlagt viss kvalificerad avgångsexamen från högre

lärarinneseminariet samt nöjaktigt genomgått viss provårskurs vid folkskoleseminarium

eller med goda vitsord under minst ett år tjänstgjort vid

ett statens seminarium (kungl. kungörelsen den 18 februari 1905, seminariestadgan

§ 139).

Jämlikt beslut av 1917 års riksdag, på framställning av Kungl.

Maj:t, kan infödd svensk kvinna, som uppfyller de villkor, vilka äro stadgade

för behörighet till rektorstjänst vid folkskoleseminarium, av Kungl.

Maj:t utnämnas eller förordnas till rektor vid kvinnligt folkskoleseminarium.

Kungl. kungörelse i ämnet är utfärdad den 1 juni 1917.

Nämnden, som i annat sammanhang förordar, att adjunktsbefattningarna

vid folkskoleseminarierna skola förvandlas till lektorat, föreslår,

att infödd svensk kvinna må kunna av Konungen utnämnas och

befordras

till adjunkt vid realskola för gossar och högre allmänt läroverk,

till lektor vid högre allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet och

folkskoleseminarium samt

till rektor vid statssamskola, högre lärarinneseminariet och kvinnligt

folkskoleseminarium; ävensom

att minst halva antalet ämneslärarbefattningar vid realskola för

gossar och högre allmänt läroverk skall bestridas av män samt

att vid folkskoleseminarium minst halva antalet ämneslärarbefattningar

skall bestridas vid lärarseminarium av män och vid lärarinneseminarium

av kvinnor.

I sin motivering hänvisar nämnden dels till dén år 1909 vidtagna

ändringen i § 28 regeringsformen, enligt vilken Konungen äger, bland

annat, att med tillämpning av grunder, som av Konungen och riksdagen

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tx nåd. proposition nr 260.

59

godkänts, till lärarbefattningar vid statens läroanstalter, de teologiska

lärartjänsterna vid universiteten undantagna, utnämna och befordra jämväl

infödda svenska kvinnor, dels ock, bland annat, till statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden angående nämndens tillsättande, enligt vilket

protokoll frågan om kvinnors anställning vid de allmänna läroverken

borde av nämnden behandlas i samband med lönespörsmålen.

Nämnden anser, att eu tolkning av regeringsformen, som skulle

kunna leda till att kvinnor icke alls erhölle anställning vid dessa läroanstalter,

vore uppenbart orimlig. Nämnden anser sig därför böra utgå

ifrån att kvinnor böra få tillträde till alla lärarbefattningar vid statens

allmänna läroverk med undantag av dem, i fråga om vilka det kan uppvisas,

att kvinnor för dem icke äro lämpliga.

Vad själva förslaget beträffar, erinrar nämnden därom, att kvinnor

redan nu kunde anställas som lärarinnor å realskolans stadium, nämligen

vid statssamskolorna, samt att kvinnor jämväl kunde anställas som lärarinnor

vid de kommunala mellanskolorna, vilka hade samma mål som

statens realskolor. Med avseende å eu inom nämnden diskuterad tanke,

att kvinnor endast skulle kunna anställas som undervisare i läroverkens

lägre klasser, yttrar nämnden, att, om man under angivna förhållanden

i det avseende, varom fråga vore, skulle stadga, att kvinnor, som av

Kungl. Maj:t utnämndes, endast skulle få tjänstgöra inom läroverkens tre

lägsta klasser, detta skulle innebära, att av Kungl. Maj:t utnämnd, universitetsbildad

kvinna skulle anses vara mindre lämplig att undervisa på

realskolans olika stadier än av underordnad myndighet utnämnd, seminariebildad

lärarinna.

Huruvida kvinnor över huvud taget skulle vara lika lämpliga som

män såsom lärare vid gymnasier vore en fråga, som nämnden icke ansåge

sig kunna besvara med tillgängligt erfarenhetsmaterial. Vad nämnden

däremot vore övertygad om vore, att kvinnor funnes och komme att

finnas, som ägde förutsättningar att utöva en gagnerik verksamhet som

gymnasielärare. Att under sådana förhållanden förvägra kvinnor tillträde

till dessa befattningar skulle enligt nämndens mening tydligen vara stridande

mot grundtanken i ändringen av regeringsformens § 28.

I fråga om nämndens förslag rörande grunder för kvinnas anställ- Vid nämnning

vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet och statens kande^foaäfolkskoleseminarier

hava vid betänkandet fogats särskilda yttranden, de särskilda

nämligen yttranden.

dels av herr J. F. Nyström, som förklarat sig av nämndens förslag

i förevarande avseende kunna förorda endast följande:

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

Utlåtanden,

n vgivna över

nämndens

förslag.

att infödd svensk kvinna må kunna av Konungen utnämnas och

befordras

till adjunkt vid realskola för gossar och högre allmänt läroverk

samt

till lektor vid högre lärarinneseminariet och folkskoleseminarium;

men däremot förklarat sig avstyrka förslagen, att kvinna må kunna

utnämnas

till lektor vid högre allmänt läroverk,

till rektor vid statssamskola, högre lärarinneseminariet och kvinnligt

folkskoleseminarium,

att minst halva antalet ämneslärarbefattningar vid realskola för

gossar och högre allmänt läroverk skall bestridas av män, samt

att vid folkskoleseminarium minst halva antalet ämneslärarbefattningar

skall bestridas vid lärarseminarium av män och vid lärarinneseminarium

av kvinnor;

dels ock av herr Olof Olsson, som hemställt, att kvinnans verksamhet

inom våra läroanstalter för gossar och manlig ungdom ej måtte utvidgas

utöver vad den för närvarande vore.

Vad angår de högre allmänna läroverken och högre lärarinneseminariet,

tillstyrker läroverksöverstyrelsen,

att infödd svensk kvinna, som är ogift, må kunna av Konungen

utnämnas och befordras till adjunkt vid realskola för gossar och högre

allmänt läroverk med huvudsaklig undervisningsskyldighet i läroverkets

tre första klasser,

att sådan kvinnlig adjunkts huvudsakliga undervisningsskyldighet

må kunna förläggas till andra läsavdelningar vid sagda läroverk, därest

läroverksöverstyrelsen efter i varje särskilt fall verkställd prövning finner

sådant lämpligt,

att såsom villkor för kvinnas utnämning till ordinarie ämneslärartjänst

vid läroverk för manlig ungdom skall gälla vad i läroverksstadgan

§ 179 punkterna 1—7 och § 180 punkterna 2—4 finnes stadgat för behörighet

till dylik tjänst, samt att hon vid realskola för.gossar eller

högre allmänt läroverk skall hava under minst två läsår med nit och

skicklighet bestritt tjänstgöring till den omfattning, som enligt särskild

bestämmelse i läroverksstadgan kan komma att åligga kvinnlig adjunkt

vid läroverk för manlig ungdom,

att minst två tredjedelar av antalet adjunktstjänster vid realskola

för gossar och högre allmänt läroverk, rektorstjänsten oberäknad, skola

bestridas av manlig lärare,

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majits nåd. proposition nr 260. 61

att infödd svensk kvinna, som är ogift, må kunna av Konungen

utnämnas och befordras till lektor vid högre lärarinneseminariet, samt

att såsom villkor för kvinnas utnämning till dylik tjänst skall gälla

vad i Kungl. Maj:ts nådiga skrivelse den 2 december 1905 till överstyrelsen

för rikets allmänna läroverk angående bestämmelser rörande styrelse

och förvaltning av högre lärarinneseminariet och den därmed förenade

normalskolan för flickor i § 8 finnes beträffande tillsättning av

lektorstjänst vid högre lärarinneseminariet föreskrivet.

Däremot avstyrker läroverksöverstyrelsen nämndens förslag om

kvinnas anställande som rektor vid statssamskola och rektor vid högre

lärarinnneseminariet.

Beträffande folkskoleseminarierna tillstyrker folkskolöverstyrelsen förslaget

om kvinnas behörighet till lektorstjänst ävensom, om ock med tvekan,

förslaget om behörighet till rektorsbefattningar vid kvinnliga seminarier.

Vidare tillstyrker folkskolöverstyrelsen, att vid kvinnligt enkelseminarium

tre av de fem ordinarie ämneslärartjänsterna må besättas med kvinnliga

och två av dem med manliga innehavare, att vid kvinnligt dubbelseminarium

samma eller närmast liknande proportion mellan de manliga och

kvinnliga lärår kraf tern a må bibehållas, samt att vid manligt enkelseminarium

två och vid manligt dubbelseminarium fyra ämneslärartjänster

må kunna sökas och innehavas av kvinna.

I en av akademiskt bildade kvinnors förening den 25 november Till Kungl.

1915 gjord framställning anhålles, att Kungl. Maj:t icke måtte lägga^na/''amläroverksöverstyrelsens

föreliggande förslag utan lärarlönenämndens i dess ställningar.

den 31 oktober 1914 avgivna betänkande framlagda förslag, i vad det

rör de tjänster i vilka kvinna må vinna anställning, till grund för framställning

till riksdagen i fråga om de grunder, med tillämpning av vilka

infödda svenska kvinnor må kunna utnämnas och befordras till lärarbefattningar

vid rikets allmänna läroverk och högre lärarinneseminariet,

I sin framställning framhåller berörda förening huvudsakligen,

att överstyrelsens förslag, att kvinnors behörighet till lärarbefattningar

vid gossläroverk borde begränsas till adjunktsbefattningar med

huvudsaklig tjänstgöring i de tre första klasserna, grundade sig förnämligast

på dels anonyma meddelanden från Danmark, vilka på grund av

sin anonymitet icke borde tillmätas någon betydelse, och dels enstaka

mindre goda erfarenheter angående ett fåtal kvinnliga ämneslärare vid

läroverk för gossar,

att överstyrelsen underlåtit att begagna sig av de betydligt mera

omfattande erfarenheter, som kunde hämtas från de läroverk, vid vilka

kvinnor genomgått provårskurs,

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

att överstyrelsens förslag icke stode i överensstämmelse med innebörden

av 1909 års grundlagsändring,

att förslaget dessutom i och för sig vore sådant, att, därest det

vunne statsmakternas bifall, ingen säkerhet därmed vore given, att kvinnor

finge möjlighet att söka lärarbefattningar vid läroverk för gossar, samt

att överstyrelsen avstyrkte kvinnors behörighet till vissa rektorsbefattningar,

oaktat en omfattande erfarenhet visade, att kvinnor med

framgång kunde sköta likartade befattningar.

Vidare har i eu av samma förenings styrelse den 29 december 1916

gjord framställning anhållits,''att Kungl. Maj:t måtte förelägga 1917 års

riksdag förslag till grunder, med tillämpning av vilka infödda svenska

kvinnor må kunna utnämnas och befordras till lärartjänster vid rikets

allmänna läroverk, högre lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier,

samt att därvid i övrigt hänsyn måtte tagas till vissa av styrelsen

i en den 27 mars 1915 avlåten skrivelse framställda önskemål.

I häröver avgivet gemensamt utlåtande den 7 augusti 1917 hava

läroverks- och folkskolöverstyrelserna förklarat sig ej hava något att invända

mot att framställningen i fråga behandlades oberoende av lönefrågan.

I sakfrågan hänvisades till de av respektive överstyrelser avgivna

utlåtanden över nämndens betänkande.

Läns- Kommittén erinrar, hurusom kommittén vid ett föregående tillfälle

* kommittén halt att utlåta sig rörande enahanda spörsmål, nämligen i sitt den 13

januari 1911 avgivna betänkande angående förslag till grunder, med tilllämpning

av vilka infödda svenska kvinnor må kunna av Konungen utnämnas

och befordras till vissa befattningar (delen XXVII). Detta förslag

innebar, bland annat, att infödd svensk kvinna, som vore ogift eller

änka, skulle kunna av Konungen utnämnas och befordras till vissa av

kommittén angivna befattningar vid universiteten, karolinska institutet,

allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet, konsthögskolan, statistiska

centralbyrån, riksarkivet, kungl. biblioteket och nationalmuseum ävensom

till vissa läkarbefattningar.

Över kommitténs förslag inhämtades yttranden från kanslern för

rikets universitet, läroverksöverstyrelsen, akademien för de fria konsterna,

statistiska centralbyrån, riksarkivarien, riksbibliotekarien, nationalmusei

nämnd, medicinalstyrelsen, styrelsen för farmaceutiska institutet

och statskontoret. Förslaget, som från vissa håll vann anslutning, framkallade

från andra håll anmärkningar och har i sin helhet hittills icke

föranlett någon framställning till riksdagen.

Kommittén erinrar vidare om den uppfattning, åt vilken kommittén

beträffande föreliggande fråga gav uttryck i omförmälda betänkande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. AlajUs nåd. proposition nr 26U. (io

Av såväl uttalande av konstitutionsutskottet vid 1905 års riksdag

som av anföranden, vilka vid ärendets behandling inom riksdagens kamrar

åren 1905 och 1907 hållits av åtskilliga för kvinnornas önskningar

uti ifrågavarande hänseende varmt intresserade riksdagsledamöter, syntes

det kommittén uppenbart framgå, att det icke ansetts önskvärt, att tillträde

för kvinnliga sökande skulle på eu gång öppnas till samtliga de

befattningar, som tillhörde de i väckta motioner avsedda tjänstegrupper.

Diskussionerna inom kamrarna syntes kommittén tvärtom giva stöd

för den uppfattningen, att inom riksdagen ansetts lämpligt, att kvinnorna

till eu början komme att erhålla tillträde endast till sådana befattningar,

för vilka de mera avgjort eller med tämligen stor sannolikhet kunde antagas

vara lämpliga, samt att sedermera, i mån av vunnen ytterligåreerfarenhet

om deras användbarhet, området för deras verksamhet skulle

vidgas. Fastställandet av de grunder, med tillämpning av vilka utnämnandet

skulle ske, borde, för att begagna en talares uttryck, föregås av

utredning, »verkställd utan fördomar och fri från överdrifter».

Kommittén höll ock för sin del före, att intet vore mera ägnat

att skada kvinnornas sannskyldiga intressen i detta hänseende än om på

en gång för kvinnorna öppnades tillträde till samtliga befattningar inom

de kategorier av tjänster, till vilka Konungen enligt § 28 regeringsformen

kunde under vissa förutsättningar utnämna kvinnor.

Därest det nämligen visade sig, att kvinnor fått tillträde till befattningar,

för vilkas behöriga skötande de sedermera befunnes sakna

erforderliga fysiska eller intellektuella kvalifikationer, skulle sådant med

all säkerhet framkalla en reaktion, syftande och kanske ock ledande därtill,

att för kvinnorna bleve stängda ej blott de befattningar, vilka de

visat sig icke vara vuxna, utan även vissa andra befattningar, som de

dock i stort sett på ett tillfredsställande sätt kunde sköta.

Kommittén hade därför vid uppgörande av sitt förslag uti ifrågavarande

avseende låtit sig angeläget vara att gå fram med försiktighet

och därvid tagit hänsyn ej blott till vad i förevarande fall kunde antagas

vara överensstämmande med rättvisa och billighet samt kvinnornas eget

sannskyldiga intresse i saken, utan även framför allt därtill, att, på sätt

konstitutionsutskottet vid 1907 års riksdag uttryckte sig, icke den enskildes

utan statens och samhällets intressen måste tillerkännas det avgörande

inflytandet vid bestämmandet av den utsträckning, i vilken de

framställda kraven på statstjänsters upplåtande åt kvinnor borde vinna

beaktande.

Enligt kommitténs åsikt borde kvinnor tills vidare ej kunna utnämnas

till innehavare av chefsbeställningar, alltså ej till rektorer och före
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

ståndare vid läroanstalter, ej heller i övrigt till chefer för ämbetsverk

och myndigheter, såsom t. ex. riksarkivarie, landsarkivarier, riksbibliotekarie,

förste provinsialläkare, överläkare vid hospital och asyler för sinnessjuka,

m. fl. chefsbefattningar.

Även avdelningschefsbefattningar, sådana som innehades exempelvis

av förste aktuarier vid statistiska centralbyrån, förste arkivarier i riksarkivet,

förste bibliotekarier vid kungl. biblioteket m. fl., syntes kommittén

ännu så länge böra besättas med manliga innehavare.

Innan för kvinnor bereddes möjlighet att kunna av Kungl. Maj:t

utnämnas till chefsbeställning eller befattning såsom avdelningschef,

syntes de lämpligen först böra såsom ordinarie innehavare av underordnade

befattningar bos vederbörande ämbetsverk, myndigheter eller institutioner

hava fått visa sig besitta egenskaper, som gjorde dem skickade att

vara förmän för större eller mindre kategorier av manliga eller kvinnliga

tjänstinnebavare.

Beträffande lärarbefattningar vid rikets allmänna läroverk hade

redan vid ifrågavarande ärendes föregående behandling inom riksdagen

framställts betänkligheter mot att låta kvinna undervisa på läroverkens

högre stadier, och dessa betänkligheter både ock inför kommittén kraftigt

understrukits från sakkunnigt håll. Därvid både emellertid kvinnas

kunskaper och förmåga att i allmänhet meddela en med den manliga

lärarens jämförlig undervisning icke dragits i tvivelsmål, men väl hennes

förmåga att upprätthålla disciplin bland ynglingar på det gymnasiala

stadiet.

Av manlig sakkunnig både inom kommittén påyrkats, att kvinnorna

skulle uteslutas ej blott från fektorsbefattningar vid rikets allmänna

läroverk utan även från sådana adjunkturer vid dessa läroverk, för vilkas

innehavare undervisningsskyldigheten huvudsakligen vore förlagd till gymnasialstadiet.

Däremot hade av kvinnlig sakkunnig inom kommittén påyrkats, att

kvinnor måtte medgivas tillträde, utan undantag, till såväl lektors- som

adjunktsbefattningar vid rikets allmänna läroverk.

Kommittén hade för sin del trott det vara lämpligt att gå en medelväg

mellan dessa båda yrkanden, på det sätt att kvinna skulle beredas

tillträde till adjunktsbefattningar vid nyssnämnda läroverk även för det

fall, att med dylik tjänst följde undervisningsskyldighet i större eller mindre

mån å gymnasialstadiet.

Såmedelst skulle det enligt kommitténs mening kunna utrönas,

huruvida de uttalade farhågorna för kvinnas bristande förmåga att å

det högre stadiet upprätthålla disciplin vore befogade eller ej. Om då

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 260.

65

dessa farhågor befunnes ogrundade, syntes tiden vara inne att medgiva

kvinna tillträde jämväl till lektorsbefattningar vid de allmänna

läroverken.

Yad åter högre lärarinneseminariet beträffade, syntes betänkligheter

av nyss antytt slag näppeligen förefinnas; och kommittén hyste därför

ingen tvekan att föreslå, att kvinna måtte kunna av Kungl. Maj:t utnämnas

till såväl lektors- som adjunktsbefattning vid denna uteslutande

för kvinnliga elever avsedda läroanstalt.

Kommittén bringar vidare i erinran, hurusom, efter framställning

från Kungl. Maj:t, 1917 års riksdag medgivit, att infödd svensk kvinna,

som uppfyllde de villkor, vilka vore stadgade för behörighet till rektorstjänst

vid folkskoleseminarium, måtte kunna av Kungl. Maj:t utnämnas

eller förordnas till rektor vid kvinnligt folkskoleseminarium.

I det anförande till statsrådsprotokollet, som åtföljde Kungl. Maj:ts

framställning i ämnet till riksdagen (proposition nr 141), yttrade dåvarande

departementschefen, bland annat, följande.

Den fordran, som löneregleringskommittén för sin del uppställt, att

kvinnor, innan dem bereddes möjlighet att kunna av Kungl. Maj:t utnämnas

till chefsbeställning, först borde såsom ordinarie innehavare av

underordnade befattningar hos vederbörande institutioner hava fått visa

sig besitta egenskaper, som gjorde dem skickade att vara förmän för

större eller mindre kategorier av manliga eller kvinnliga tjänstinnehavare,

borde anses fylld i fråga om kvinnliga adjunkter vid de kvinnliga folkskoleseminarierna.

Under en tid av mer än 50 år hade kvinna haft rätt

att innehava ordinarie lärarbefattning vid sådant seminarium.

Redan i reglementet för folkskoleseminarierna i riket den 21 mars

1862 hade nämligen föreskrivits, att vid folkskoleseminarium skulle vara

anställda två huvudlärare, av vilka den ene skulle vara seminariets föreståndare,

och att till bestridande av andra huvudlärarbefattningen vid de

seminarier, där endast kvinnliga elever mottoges, kvinna, som därtill

befunnes lämplig, kunde förordnas. Enligt förnyade reglementet för folkskoleseminarierna

den 1 december 1865 skulle vid seminarium till bildande

av lärarinnor minst en lärarinna vara anställd till bestridande av

sådan undervisning, som vid lärarseminarium ålåge adjunkt, och sådan

lärarinna skulle utnämnas av konsistorium.

I seminariestadgan den 29 januari 1886 hade föreskrivits, att vid

lärarinneseminarium minst en av adjunktsbefattningarna skulle bestridas av

kvinna. Vid den år 1904 genomförda löne- och pensionsregleringen för

Bihang till riksdagens protokoll 1018. 1 sand. 232 käft. (Nr 260.) • 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

lärare och lärarinnor vid rikets folkskoleseminarier upptogos ifrågavarande

befattningar såsom kvinnliga adjunktstjänster, och enligt gällande

seminariestadga utgjordes folkskoleseminariernas lärare i kunskapsämnena

av rektor och adjunkter; vid lärarinneseminarium skulle minst en av

adjunktsbefattningarna bestridas av lärarinna. Kvinnlig adjunkt utnämndes

av folkskolöverstyrelsen. Enligt av överstyrelsen lämnad uppgift vore

för det dåvarande 13 ordinarie och 7 extra ordinarie kvinnliga adjunkter

anställda vid statens sex kvinnliga folkskoleseminarier.

Då kommittén nu åter haft att skärskåda frågan om behörighet för

kvinnor till vissa befattningar vid statens läroanstalter, säger sig kommittén

— vad angår adjunktstjänster vid de allmänna läroverken — vid uppmärksammande

av den ytterligare belysning, ärendet genom nämndens betänkande

erhållit, ävensom vad i övrigt i frågan förekommit, ej hava funnit

några skäl och omständigheter andragna, som skulle föranleda kommittén

att frångå den ståndpunkt, som kommittén intagit i sitt ovanberörda betänkande

XXVII. Kommittén, som då ej ansåg sig böra förorda någon

begränsning av kvinnors tillträde till nämnda adjunktsbefattningar, vare

sig i ena eller andra hänseendet, anser sig ej heller hava anledning att

nu tillstyrka någon sådan begränsning.

Beträffande lektoraten vid högre lärarinneseminariet hyste kommittén

ingen tvekan att i omförmälda betänkande framlägga förslag om möjlighet

för kvinna att befordras till sådana tjänster. Kommittén vidhåller

denna sin uppfattning, liksom kommittén även anser samma möjlighet

böra gälla i fråga om ämnes! ärartjänster (lektorat) vid kvinnliga folkskoleseminarierna,

jämväl utan någon begränsning.

Nämndens förslag om kvinnas befordran till lektor vid högre allmänt

läroverk och vid manligt folkskoleseminarium säger sig kommittén

ej kunna tillstyrka.

Vidkommande åter rektorsbefattningar har frågan om kvinnas behörighet

till dylika befattningar kommit i viss mån i annat läge genom

det beslut, riksdagen år 1917, på framställning av Kungl. Maj:t, fattat

angående grunder för kvinnas utnämning och befordran till rektor vid

kvinnligt folkskoleseminarium.

Med hänsyn härtill anser sig kommittén böra, i likhet med nämnden,

föreslå, att kvinna må kunna utnämnas och befordras till rektor vid

kvinnligt folkskoleseminarium samt .vid högre lärarinneseminariet. Nämndens

förslag om kvinnas behörighet till rektorstjänst vid statssamskola

finner sig kommittén däremot icke kunna biträda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta nåd. proposition nr 260.

<!7

Kommittén förordar alltså,

att infödd svensk kvinna må kunna av Konungen utnämnas

till adjunkt vid allmänt läroverk;

till lektor vid högre lärarinneseminariet och vid kvinnligt folkskoleseminarium;

samt

till rektor vid högre lärarinneseminariet och vid kvinnligt folkskoleseminarium.

Ö vningslärartj änster.

Beträffande lärarbefattning i teckning kan enligt gällande bestämmelser

kvinna söka och innehava dylik befattning vid realskola. (Läroverksstadgan

§ 190.)

Vid högre lärarinneseminariet kan såväl man som kvinna söka och

innehava lärarbefattning i teckning.

Yad statens folkskoleseminarier angår, kan kvinna förordnas till

lärarinna i teckning vid manligt seminarium, och bör kvinna förordnas

till lärare i teckning vid kvinnligt seminarium, såvida icke särskilda omständigheter

föranleda undantag. (Seminariestadgan §§ 85, 2; 5 och 86.)

Lärarbefattning i musik vid realskola kan sökas och innehavas av

kvinna. (Läroverksstadgan § 190.)

Vid högre lärarinneseminariet kan såväl man som kvinna söka och

innehava lärarbefattning i musik.

I fråga om folkskoleseminarier gäller enahanda som ovan sagts om

lärarbefattning i teckning.

Lärarbefattningarna i gymnastik vid rikets allmänna läroverk äro

enligt gällande bestämmelser förbehållna åt män. Dock kan vid statssamskola

anställas biträdande gymnastiklärarinna, därest vederbörande

kommun anslår medel. (Läroverksstadgan § 212.)

Vid högre lärarinneseminariet kan såväl man som kvinna söka och

innehava lärarbefattning i gymnastik.

Beträffande folkskoleseminarierna är stadgat, att vid kvinnligt seminarium

bör för undervisningen i gymnastik med lek och idrott förordnas

lärarinna. (Seminariestadgan § 86.)

Lärarbefattningarna i kvinnlig slöjd (kvinnligt handarbete) vid statssamskola,

högre lärarinneseminariet och folkskoleseminarium samt i hushållsgöromål

vid folkskoleseminarium äro avsedda för kvinnor.

Nuvarande

bestämmel
ser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

68

Kunyl. Majits nåd. ''proposition nr 260.

Lärarlöne
nämnden.

Vid nämndens

betänkande

fogat

särskilt yttrande.

Löneregle
ringskom
mittén.

Beträffande lärarbefattningar i manlig slöjd och i trädgårdsskötsel

vid folkskoleseminarium är för närvarande intet stadgat i förevarande

avseende.

Nämnden föreslår,

att följande övningslärartjänster må kunna sökas och innehavas av

såväl män som kvinnor, nämligen:

lärartjänst i teckning vid allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet

och folkskoleseminarium,

lärartjänst i musik (och sång) vid allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet

och folkskoleseminarium,

lärartjänst i gymnastik vid statssamskola samt

lärartjänst i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminarium;

att följande övningslärartjänster må kunna sökas och innehavas

endast av män, nämligen:

lärartjänst i gymnastik (med lek och idrott) vid realskola för gossar,

högre allmänt läroverk och, vad folkskoleseminarierna beträffar, lärarseminarium

samt

lärartjänst i manlig slöjd vid lärarseminarium; ävensom

att följande övningslärartjänster må kunna sökas och innehavas

endast av kvinnor, nämligen:

lärartjänst i gymnastik (med lek och idrott) vid högre lärarinneseminariet

och, vad folkskoleseminarierna beträffar, lärarinneseminarium,

lärartjänst i kvinnlig slöjd (kvinnligt handarbete) vid statssamskola,

högre lärarinneseminariet och folkskoleseminarium samt

lärartjänst i hushållsgöromål vid folkskoleseminarium.

På sätt ovan erinrats, har herr Olof Olsson i ett vid nämndens

betänkande fogat särskilt yttrande hemställt, att kvinnans verksamhet

inom våra läroanstalter för gossar och manlig ungdom ej måtte utvidgas

utöver vad den för närvarande vore.

Nämndens förslag, i vad det avser lärartjänster i teckning vid de

allmänna läroverken och i gymnastik vid statssamskolorna, tillstyrkes av

läroverksöverstyrelsen. Däremot avstyrker överstyrelsen förslaget, i vad

det avser musiklärartjänster vid de högre allmänna läroverken. Kommittén

finner sig för sin del böra ansluta sig till den uppfattning, som av läroverksöverstyrelsen

i detta avseende gjorts gällande.

I fråga om övningslärartjänster vid högre lärarinneseminariet instämmer

kommittén i nämndens förslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(>9

Kurujl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

Vad angår folkskoleseminarierna, tillstyrker folkskolöverstyrelsen

nämndens förslag, i vad det avser övningslärartjänster i teckning, i gymnastik

och i slöjd. Beträffande däremot lärarbefattningar i musik anser

överstyrelsen, att dylika tjänster böra vid manligt seminarium förbehållas

åt män och vid kvinnligt seminarium åt kvinnor. Angående trädgårdsskötsel

håller överstyrelsen före, att lärarbefattning i detta ämne bör vid

manliga seminarier förbehållas åt män. Kommittén biträder folkskolövei’- styrelsens i nämnda avseenden uttalade uppfattning.

Kommittén förordar alltså,

att kvinna må kunna befordras till innehavare av

vid de allmänna läroverken

lärarbefattning i teckning,

lärarbefattning i musik vid real- och samskola,

lärarbefattning i gymnastik och i kvinnligt handarbete vid samskola;

vid högre lärarinneseminariet

lärarbefattning i teckning, i musik, i gymnastik och i kvinnligt

handarbete;

vid manligt folkskoleseminarium

lärarbefattning i teckning;

vid kvinnligt folkskoleseminarium

lärarbefattning i teckning, i musik, i gymnastik (med lek och

idrott), i kvinnlig slöjd, i hushållsgöromål och i trädgårdsskötsel.

Ö vningsskollärartj änster.

För närvarande är stadgat, att för undervisningen i den med lärarinneseminarium

förenade övningsskolan skall förordnas lärarinnor. (Seminariestadgan

§ 86.)

Nämnden föreslår,

att vid övningsskola skall finnas minst en manlig lärare och minst

en kvinnlig lärare; ävensom

att minst halva antalet övningsskollärare skall utgöras av vid lärarseminarium

män och vid lärarinneseminarium kvinnor.

Nämndens förslag, vilket jämväl tillstyrkes av folkskolöverstyrelsen,

finner sig kommittén böra biträda.

Nuvarande

bestämmel
ser.

Lärarlöne■

nämnden.

Löneregle
ringskom
mittén.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kung!.. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

N av arande

bestämmelser

om gift

kvinnas behörighet

att

innehava

allmän

tjänst.

Gift kvinnas behörighet att söka och innehava lärartjänst vid de

allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet och statens folk
skolesem

maner.

'' I en vid nämndens betänkande fogad bilaga (XII) har lämnats en

sammanfattning av gällande bestämmelser angående gift kvinnas behörighet

att innehava allmän tjänst.

Bestämmelserna i ämnet, sådana de nu te sig efter tillkomsten av

vissa nya stadganden, kunna i stort sett subsummeras under tre särskilda

grupper.

1) Gift kvinna är ej behörig att söka befattning och kvinna, som

träder i gifte, skall vara skyldig frånträda sin befattning.

2) Avgörandet, huruvida gift kvinna må befordras till befattning

och huruvida kvinna, som träder i gifte, må bibehållas vid sin befattning

eller frånträda densamma, är lämnat åt Kungl. Maj:t eller vederbörande

överordnade myndighet.

3) Kvinna äger rätt att söka och innehava tjänst utan avseende

därå, om hon är gift eller icke.

Under den första gruppen komma följande fall.

I kungl. kungörelsen den 6 november 1903 angående kompetens

för kvinnliga läkare att innehava vissa läkarbefattningar är stadgat, att,

om kvinnlig läkare, som på grund av offentlig myndighets förordnande

innehar tjänstebefattning, träder i gifte, hon skall anses hava frånträtt

befattningen.

Stadgan för rikets allmänna läroverk den 18 februari 1905 — som

i § 186 föreskriver, att sökande till lärarinnebefattning vid samskola skall

•vara ogift — innehåller i § 128 (även sådan denna paragraf lyder enligt

kungl. kungörelsen den 3 november 1909) den bestämmelse, att lärarinna,

som träder i gifte, skall vara skyldig att avgå från sin befattning och

i sådant fall ofördröjligen till läroverksöverstyrelsen bör ingiva sin anhållan

om avsked.

I anslutning härtill föreskrives ock i § 190 av samma stadga, att

lärarbefattning i teckning och musik vid realskola kan sökas och innehavas

även av kvinna, såvida hon är ogift och uppfyllt de för sådan

befattnings erhållande föreskrivna villkor.

Till den andra gruppen kunna hänföras, bland andra, följande sinsemellan

i formellt avseende varierande bestämmelser.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Muj:ta nåd. proposition nr 260.

Jämlikt kungl. kungörelsen den 10 juni 1912 angående allmänna

villkor och bestämmelser att gälla för å vissa domstolars, ämbetsverks

och myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar gäller, att gift

kvinna må till biträdesbefattning befordras allenast efter av Kungl. Maj:t

på framställning i varje särskilt fall lämnat medgivande, samt att, där

kvinnlig innehavare av biträdesbefattning ingår äktenskap, hon icke skall

vara skyldig att av sådan anledning avgå från befattningen, därest icke

vederbörande överordnade myndighet med hänsyn till befattningens behöriga

upprätthållande finner det nödigt.

Samma bestämmelser gälla enligt kungl. kungörelsen den 2 april

1914 för å stat uppförda kvinnliga biträdesbefattningar av tredje graden.

Likaså hava genom särskilda kungl. kungörelser den 14 juni 1917

bestämmelser av enahanda innehåll utfärdats att gälla för kvinnliga innehavare

av ordinarie befattningar vid postverket, vid telegrafverket och vid

statens järnvägar.

Enligt kungl. kungörelsen den 30 september 1910 angående villkor

och bestämmelser för åtnjutande av avlöningsförmåner enligt den från

och med år 1911 gällande ordinarie stat för fångvårdsstaten är kvinnlig

befattningshavare, som ingår äktenskap, skyldig avgå från tjänsten, om

fångvårdsstyrelsen finner det nödigt. A gällande stat för fångvårdsstaten

äro såsom kvinnliga befattningshavare upptagna, jämte en skollärarinna

vid ett centralfängelse, första vaktfruar, vaktfruar och kokerskor.

Stadgan för statens folkskoleseminarier den 3 juli 1914 föreskriver

i § 146 mom. 2, att, i händelse kvinnlig adjunkt träder i gifte, det må

ankomma på folkskolöverstyrelsens beprövande, om hon må bibehållas vid

tjänsten, samt att folkskolöverstyrelsen äger sedermera uppsäga henne

därifrån, då seminariets bästa finnes sådant kräva.

Någon uttrycklig föreskrift därom, att dylik befattningshavare skall

vid tillträde till befattningen vara ogift, är icke given i 1914 års seminariestadga.

Enligt kungl. kungörelsen den 1 juni 1917 kan gift kvinna utnämnas

eller förordnas till rektor vid kvinnligt folkskoleseminarium endast

för det fall, att Kungl. Maj:t på särskild framställning funnit skäl sådant

medgiva; i samma kungörelse stadgas, att, i händelse kvinnlig rektor vid sådant

seminarium träder i gifte, det skall ankomma på Kungl. Maj:ts beprövande,

om hon må bibehållas vid tjänsten.

Till den tredje gruppen torde nedanstående kunna hänföras.

I stadgan den 10 december 1897 angående folkundervisningen i

riket förefinnes i § 34 en bestämmelse av innehåll, att vad i nämnda

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 2fS0.

stadga funnes föreskrivet i avseende på lärare skall med vissa undantag

även äga tillämpning på lärarinnor. Någon särskild bestämmelse angående

gift kvinnas behörighet finnes icke, men hava gifta kvinnor ansetts

äga rätt innehava ordinarie folkskollärarbefattning.

I kungörelserna om kommunala mellanskolor och högre folkskolor

talas om kvinnliga befattningshavare, utan att någon inskränkning göres

beträffande gifta lärarinnor.

Lärarlöne- Nämnden föreslår, att i fråga om gift kvinnas behörighet att söka

nämnden. plliepava sådana lärarbefattningar vid de allmänna läroverken, högre

lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier, till vilka kvinnor må

kunna befordras, skall gälla,

att gift kvinna må till sådan lärarbefattning befordras allenast efter

av Kungl. Maj:t på framställning i varje särskilt fall lämnat medgivande;

samt

att, därest kvinnlig innehavare av sådan lärarbefattning ingår äktenskap,

hon icke skall vara skyldig att av sådan anledning avgå från

befattningen, därest icke vederbörande skolöverstyrelse med hänsyn till

befattningens behöriga upprätthållande finner det nödigt.

I motiveringen hänvisar nämnden till erfarenheten från folkskolans

område, där gifta kvinnor äga rätt att innehava ordinarie tjänster, ävensom

till kungl. kungörelsen den 10 juni 1912 angående allmänna villkor

och bestämmelser att gälla för å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters

stater uppförda biträdesbefattningar, i vilken kungörelse bestämmelser,

likartade med de av nämnden föreslagna, äro meddelade i

fråga om gifta kvinnors behörighet till berörda befattningar.

Vid nämn- I ett vid nämndens betänkande fogat särskilt yttrande avstyrker

kotide''fogat ^eiT •/■ F. Nyström, förslaget, att gift kvinna må erhålla behörighet att

särskilt ytt- söka och innehava lärarbefattningar vid de allmänna1 läroverken, folkmnde.

gkoleseminariema och högre lärarinneseminariet.

Löneregle- Kommittén erinrar, hurusom nämndens föreliggande förslag stode

rtmiMn? i överensstämmelse med den uppfattning, som enligt Kungl. Maj:ts och

riksdagens beslut fått sitt uttryck i ett flertal fall av motsvarande innebörd.

Kommittén finner sig följaktligen böra förorda nämndens förslag

i förevarande avseende.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t.t nåd. proposition nr 260. 78

I en vid löneregleringskoinmitténs betänkande fogad, av herrar

E. Kristensson, A. Nilsson, A. Pers och K. Stenström avgiven reservation

anföres följande:

»Då vi å ena sidan ansett nämnden hava anfört vägande skäl för

sin uppfattning, att kvinna må kunna befordras till lektorstjänster vid

högre allmänna läroverk och manliga folkskoleseminarier samt till rektorsbefattningar

vid statssamskolor, och å andra sidan icke funnit avgörande

skäl vara förebragta för ett uteslutande av kompetenta infödda svenska

kvinnor från tillträde till jämväl nu nämnda befattningar, hava vi ej

kunnat dela den mening, som i denna punkt gjorts gällande av kommitténs

majoritet.

I fråga om den närmare motiveringen för denna vår ståndpunkt

skulle vi kunna inskränka oss till att hänvisa till vad lärarlönenämnden

i dessa stycken uttalat ävensom vad till stöd för denna uppfattning anförts

i ett flertal såväl över nämndens betänkande avgivna yttranden som

till kommittén särskilt remitterade framställningar.

Emellertid anse vi oss dock böra ytterligare betona vissa omständigheter.

Det föreliggande spörsmålet synes oss böra skärskådas från den

utgångspunkten, huruvida de kvinnor, som vederbörligen styrkt sin kompetens,

skola få under lika villkor konkurrera med manliga sökande jämväl

till ovan angivna lektors- och rektorsbefattningar eller vara på förhand

uteslutna på grund av sitt kön.

Vi kunna ej annat än i viss mån se en motsats ligga i att å ena

sidan bereda kvinnorna tillfälle att förvärva erforderlig kompetens men

å den andra utestänga dem från de högre lärarbefattningarna vid statens

undervisningsanstalter utom vid högre lärarinneseminariet och de kvinnliga

folkskoleseminarierna.

Den av kommitténs majoritet hyllade uppfattningen torde ej hava

berott på misstroende till kvinnors kunskaper eller skicklighet för undervisning

på skolans högsta stadier, ty man har icke tvekat att lämna tillträde

till de i båda dessa avseenden krävande lektorstjänsterna vid högre

lärarinneseminariet och vid de kvinnliga folkskoleseminarierna. Orsaken

torde fastmera ligga däri, att man betvivlat kvinnors förmåga att upprätthålla

disciplin bland ynglingar på det gymnasiala stadiet och överhuvud

taget ifrågasatt kvinnors lämplighet som handledare av den till en

mera mogen ålder komna manliga ungdomen.

Frånsett den erfarenhet på detta område, man från det enskilda

skolväsendet har att uppvisa — en erfarenhet, vilken man i trots av

vad därom anföres måste tillmäta en avsevärd, om ock ej utslagsgivande

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 232 käft. (Nr 260.) 10

Vid lönereglerings

kommitténs

betänkande

fogad reservation.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

betydelse — äro vi benägna att anse en restriktion av den art, kommitténs

majoritet ifrågasatt, såsom ägnad att stå i vägen för en utveckling,

som på det område, varom här är tal, bör vara fri och obunden

för att under tillgodogörande av erfarenhetens resultat kunna allt vidare

fortskrida till skolornas och undervisningens fromma. Det ligger enligt

vår mening ingen fara i att lämna konkurrensen öppen för män och

kvinnor i fråga om samtliga lektorstjänster vid statens undervisningsanstalter.

Visar det sig, att kvinnor, mot vår förmodan, ej synas vara

lämpliga som lektorer vid manliga skolor, kommer utvecklingen säkerligen

att medföra, att kvinnor ej eftersträva dessa tjänster utan ägna sig

åt andra, för vilka deras fallenhet starkare framträder.

Visar det sig åter, att kvinnor väl lämpa sig som undervisare för

äldre manlig ungdom, så är ju detta en omständighet, som endast kan

vara till förmån för undervisningsväsendet, och det vore fördenskull oklokt

att ej hava lämnat vägen öppen härför.

Vad nu sagts gäller även om rektorstjänster vid statssamskolor.»

Frågan angående kvinnas tillträde till lärarbefattningar vid de allmänna

undervisningsanstalterna har sedan länge stått på dagordningen.

Det är nu snart tio år sedan den grundlagsändring vidtogs, som avsåg

att bereda vidgade områden inom statens tjänst för den kvinnliga verksamheten.

Tidpunkten synes mig vara inne, att denna fråga omsider

bringas till sin lösning, i vad den avser kvinnas behörighet till befattningar

vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet och folkskoleseminarierna.

Vad då först ämneslärar- och rektorstjänster beträffar, vill jag i

korthet erinra, hurusom lärarlönenämnden föreslagit, att kvinna må kunna

av Konungen utnämnas och befordras till adjunkt vid realskola för gossar

och högre allmänt läroverk samt till lektor vid högre allmänt läroverk,

dock med närmare angiven begränsning, till lektor vid högre lärarinneseminariet,

till lektor vid folkskoleseminarium, dock med viss begränsning,

ävensom till rektor vid statssamskola, högre lärarinneseminariet och

kvinnligt folkskoleseminarium.

Löneregleringskommittén har förordat, att kvinna må kunna utnämnas

och befordras till adjunkt vid allmänt läroverk utan någon inskränkning,

till lektor vid högre lärarinneseminariet, till lektor vid kvinnligt

folkskoleseminarium utan någon begränsning ävensom till rektor vid

högre lärarinneseminariet och kvinnligt folkskoleseminarium. Däremot

har kommittén icke ansett sig kunna förorda förslaget, i vad det av
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

75

ser behörighet för kvinna till lektorstjänst vid högre allmänt läroverk

och manligt folkskoleseminarium eller till rektorsbefattning vid statssamskola.

Inom kommittén har emellertid i eu av fyra ledamöter avgiven

reservation gjorts gällande, att enligt reservanternas mening jämväl senast

berörda befattningar böra stå öppna för kvinnliga sökande.

Till stöd för den av lärarlönenämnden och omförmälda reservanter

hävdade uppfattningen, att kvinna må kunna befordras till jämväl lektorstjänster

vid högre allmänna läroverk och manliga folkskoleseminarier

samt till rektorstjhilster vid statssamskolor, har huvudsakligen anförts, att

erfarenheten från såväl enskilda kvinnliga gymnasier och enskilda samskolor

som från kvinnors verksamhet som lärare vid högre lärarinneseminariet

tydligt ådagalagt kvinnors förmåga att meddela undervisning på

ett stadium, som motsvarade gymnasiernas, att den disciplinära förmågan,

som för övrigt ansåges sättas hårdast på prov i mellanklasserna, ingalunda

vore bunden vid visst kön, att, då kvinnor funnes och komme att

finnas, som ägde förutsättningar att utöva en gagnerik verksamhet som

gymnasielärare, det vore stridande mot grundtanken i ändringen av regeringsformen

§ 28 att förvägra kvinnor tillträde till dessa befattningar, att

kvinnor sannolikt icke komme att söka och vinna anställning vid allmänna

läroverk i så stor utsträckning, att fara för alltför starkt kvinnligt

inflytande komme att föreligga, att, då kvinnorna ägde tillfälle att

förvärva erforderlig kompetens, det ej stode i överensstämmelse härmed

att utestängda dem från ifrågavarande befattningar; samt att en restriktion

i förevarande avseende vore ägnad att stå i vägen för en utveckling,

som på detta område borde vara fri och obunden för att under tillgodogörande

av erfarenhetens resultat kunna allt vidare fortskrida till

skolornas och undervisningens fromma.

Jag har härmed anfört några av de skäl och synpunkter, vilka

framträtt och anförts till förmån för ett öppnande för kvinnor av jämväl

senast berörda lärarbefattningar. För egen del finner jag vad härutinnan

anförts övertygande och ansluter mig följaktligen till den uppfattning,

som kommit till uttryck i den omförmälda reservationen.

Jag vill i sammanhang härmed uttala såsom min uppfattning, att

en fri och öppen tävlan bör råda mellan män och kvinnor om nu ifrågavarande

slag av befattningar. På sätt av den förut lämnade redogörelsen

framgår, hava under denna frågas föregående behandling yrkanden och förslag

avgivits, vilka innebära, att vid vissa läroanstalter ett visst antal befattningar

skulle vara reserverade för personer tillhörande endera könet. I detta

syfte har också för de kvinnliga folkskoleseminariernas vidkommande till

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

mig ingivits en framställning från kvinnliga adjunkter vid dessa läroanstalter.

Med den uppfattning, åt vilken jag förut givit uttryck, kan jag

icke biträda yrkanden eller framställningar, som avse en inskränkning av

den öppna tävlan, vilken jag på detta område finner gagnelig och nyttig.

Härtill kommer vidare den omständigheten, att en begränsning av antalet

tjänster vid vissa läroanstalter för vare sig manliga eller kvinnliga sökande

skulle såväl i tillämpningen visa sig vara förenad med avsevärda

praktiska svårigheter som även lägga hinder i vägen för ett ändamålsenligt

och rättvist förfarande i avseende å tillsättningen av tjänster.

I fråga om kvinnas behörighet till vissa övningslärartjänster förefinnes

ingen meningsskiljaktighet inom löneregleringskommittén. Jag ansluter

mig i detta avseende till kommitténs förslag. Likaledes har jag

intet att erinra mot förslaget i vad det avser övningsskollärartjänster.

Enär utnämningsrätten i avseende å sistberörda kategorier av tjänster ej

tillkommer Kungl. Maj:t utan underordnad myndighet, torde någon framställning

till riksdagen, avseende kvinnas behörighet till dessa tjänster,

ej vara erforderlig.

I fråga om gift kvinnas behörighet att söka och innehava lärartjänster

vid ifrågavarande läroanstalter står lärarlönenämndens härutinnan

framlagda förslag i överensstämmelse med den uppfattning, som

enligt riksdagens beslut fått sitt uttryck i ett flertal fall av motsvarande

innebörd. Förslaget förordas av löneregleringskommittén, och för egen

del finner jag mig vid anförda förhållande böra biträda detsamma.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, det

Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

dels medgiva, att infödd svensk kvinna må kunna

av Konungen i stadgad ordning utnämnas och befordras

till

rektor vid högre lärarinneseminariet, kvinnligt

folkskoleseminarium och statssamskola,

lektor vid högre allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet

och folkskoleseminarium, samt

adjunkt vid allmänt läroverk;

dels och föreskriva, att i fråga om gift kvinnas

behörighet att söka och innehava sådana lärartjänster

vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet

och statens folkskoleseminarier, till vilka kvinnor kunna

befordras, skall gälla,

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

77

att gift kvinna må kunna till sådan lärarbefattning

befordras allenast efter av Kung!. Maj:t på framställning

i varje särskilt fall lämnat medgivande samt

att, därest kvinnlig innehavare av sådan lärarbefattning

ingår äktenskap, hon icke skall vara skyldig

att av sådan anledning avgå från befattningen,

därest icke vederbörande skolöverstyrelse med hänsyn

till befattningens behöriga upprätthållande finner det

nödigt.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Alaj:ts nåd. proposition nr 260.

Nuvarande

bestämmel
ser.

Lärarlöne
nämnden.

Kap. IV. Ändrade bestämmelser angående beräkning av

- tjänstår för erhållande av statspension.

Enligt gällande pensionsbestämmelser är beloppet av den pension,

som tillkommer civil tjänstinnehavare, beroende på längden av den tid,

befattningshavaren varit anställd i statens tjänst.

Nämnden föreslår, att lärare vid statsanstalt må vid beräkning av

tjänstår för erhållande av pension få tillgodoräkna sig de tjänstår, utöver

tre, han må hava varit anställd som lärare vid kommunal anstalt, dock

att honom icke må tillgodoräknas mera än 15 sådana tjänstår.

I sin motivering påvisar nämnden, att den rätt till lönetursberäkning

vid övergång till allmänt läroverk, som medgivits lärare vid kommunal

mellanskola, vore mindre effektiv, därest icke läraren tillika erhölle

rätt till viss tjänstårsberäkning för erhållande av statspension.

Vidare framhåller nämnden — som i annat sammanhang föreslagit,

att övningsskollärartjänsterna vid folkskoleseminarier skola göras till ordinarie

tjänster och i följd därav innehavarna av dessa tjänster bringas

under den civila pensionslagen — att dessa lärare så gott som uteslutande

måste tagas från folkskollärarkåren, men att folkskollärarna helt

säkert komme att draga sig för att söka dylika tjänster, därest de icke

för erhållande av pension finge tillgodoräkna sig någon del av sin tjänstgöring

vid folkskolorna.

Nämnden framhåller ock önskvärdheten av att åtminstone en del

av folkskoleseminariernas ämneslärare och övningslärare hade erfarenhet

om folkundervisningen. Detta önskemål skulle svårligen kunna förverkligas,

så länge lärarna vid seminarierna icke finge räkna pensionsår för

den tid, de kunde hava tjänstgjort vid kommunal läroanstalt.

En revision av pensionslagens bestämmelser angående beräkning av

pensionsår anser nämnden även av andra skäl påkallad. Sålunda vore

det flerfaldiga gånger framhållet och även i praktiken erkänt, att den

centrala ledningen av undervisningsväsendet behövde tillföras arbetskrafter,

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungi. May.ts nåd. proposition nr 260.

som utbildats inom det kommunala skolväsendet. Framför allt vore detta

fallet med folkskolinspektionen, som svårligen kunde fullgöra sin uppgift

utan ingående kännedom om folkundervisningens tillstånd och behov.

Enligt vad nämnden vidare framhåller, hade utvecklingen gått i

den riktningen, att gränserna mellan de kommunala läroanstalterna och

statens läroanstalter börjat utplånas.

Folkskoleväsendet vore ingående reglerat av statens lagar och föreskrifter;

till dess uppehållande skulle staten betala icke mindre än 90

procent av lärarnas kontanta begynnelseavlöning samt hela beloppet av

ålderstilläggen.

Jämförde man eu statssamskola, vars lärare avlönades av staten

med bidrag av kommunens medel, och eu kommunal mellanskola, vars

lärare avlönades av kommunen med bidrag av statsmedel, skulle man

finna, att dessa skolor hade samma mål, arbetade på i huvudsak samma

sätt, hade samma betydelse för samhället och stode under samma centrala

ledning. Det kunde icke påvisas något sakligt skäl, varför tjänstgöring

skulle i det ena fallet medföra rätt till tjänstårsberäkning för erhållande

av statspension, men icke i det andra fallet. Att statssamskolorna

vore statsanstalter och de kommunala mellanskolorna kommunala

anstalter, denna skillnad berodde icke på någon skillnad i dessa anstalters

betydelse för det allmänna utan på andra företrädesvis historiska

skäl.

För den, som såge till realiteter, framträdde hela det av stat och

kommun uppehållna undervisningsväsendet som en sammanhängande

komplex av för staten lika viktiga intressen. Emellan de olika för detta

ändamål upprättade anstalterna funnes icke en sådan svåröverstiglig

klyfta, som pensionslagen tillskapat dem emellan. För staten som högste

vårdare av allmänintresset måste det vara irrelevant, om vid bestämmandet

av en statstjänares pensionsförmåner denne förbrukat hela sin

arbetskraft vid en statens läroanstalt eller någon del därav vid en kommunal

läroanstalt. I vilketdera fallet som helst vore det staten, han

genom sin verksamhet gagnat.

Vad sålunda anförts vore icke något för undervisningsväsendet och

dess centrala administration säreget. Kravet på personlig erfarenhet om

folkundervisningen vore att anse som en yttring av de strävanden, vilka

för närvarande genomginge hela statsförvaltningen, nämligen att låta de

sakliga synpunkterna och den sakliga insikten komma mera till sin rätt

än tillförene varit fallet. Men den sakkunskap, på vilken man numera

lade allt större vikt, kunde icke alltid förvärvas enbart genom teoretisk

utbildning och tjänstgöring i statens tjänst. Den kunde i många fall

opaginerad Kontrollera mot PDF

ÖO

Kungl. MajUs nåd. proposition nr 260.

endast vinnas genom tjänstgöring på andra områden. Vår tids krav på

förvaltningen förutsatte en större utvexling av arbetskrafter mellan statens

och andra organs verksamhetsområden. Men en dylik gagnelig cirkulation

försvårades därigenom, att pensionslagen omgärdat statstjänsterna med en

svåröverkomlig skyddsmur. Ett rikare utvecklat samhällsliv och ett kraftigare

ingripande av staten på en mängd områden gjorde e''n dylik,

huvudsakligen formell, skillnad mellan statstjänst och annan allmän tjänst

mindre motiverad.

Löneregle- Kommittén påpekar till en början, hurusom den fråga, som nämn
"nnttén.

1 den i förevarande kapitel berört, är ett spörsmål av synnerligen vittomfattande

betydelse.

Vissa omständigheter kunna nogsamt anföras, säger kommittén, vilka

synas tala för en särställning i förevarande avseende för inom skolväsendet

anställda befattningshavare. Nämnden har ock med styrka betonat

dessa omständigheter, och i sina över nämndens betänkande avgivna

utlåtanden hava såväl läroverks- som folkskolöverstyrelsen livligt förordat

nämndens förslag i denna del.

Emellertid anser kommittén vid tillämpningen av en bestämmelse med

den innebörd, nämnden i sitt förslag åsyftar, åtskilliga svårigheter yppa sig.

Så t. ex. framhåller kommittén, att ett ej oberättigat tvivelsmål kan anses råda,

i vilken utsträckning man bör tolka begreppet kommunal läroanstalt. Att

nämnden i detta avseende haft tanken närmast riktad på de kommunala

läroanstalter, vilka äro i nämndens betänkande särskilt berörda, nämligen

folk- och småskolor, högre folkskolor samt kommunala mellanskolor, torde

få antagas. Det gives emellertid anstalter, som äro med dessa i ett eller

annat avseende mer eller mindre närbesläktade, t. ex. kommunala gymnasier,

enskilda mellanskolor, högre flickskolor, folkhögskolor m. fl. En

fullt tillfredsställande definition på begreppet kommunal läroanstalt torde

följaktligen vara ganska svår att uppdraga.

Eu direkt framställning om utsträckt tjänstårsberäkning föreligger

jämväl för lärarnas vid de kommunala gymnasierna vidkommande. I en

av A. Chr. Thorn m. fl. föreståndare för kommunala gymnasier gjord framställning

har hemställts om rätt att under vissa angivna villkor få vid beräkning

av pensionsår tillgodoräkna sig tjänstgöring vid dimissionsberättigat

kommunalt gymnasium. I avgivet utlåtande över nämnda framställning

hemställer läroverksöverstyrelsen på anförda skäl, att rektor, e. o. lektor

och e. o. lärare vid kommunalt gymnasium eller vid av kommun bekostad

bildningslinje vid statsgymnasium, vilken vinner anställning vid allmänt

läroverk, må för rätt till pension få tillgodoräkna sig intill 15 år av den

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr ‘2C0.

81

tid, han, efter fullgörande av vad för behörighet till ordinarie ämneslärartjänst

vid allmänt läroverk i fråga om examen och provår är stadgat, med

nit och skicklighet bestritt tjänstgöring, som enligt nu eller framdeles

gällande bestämmelser är eller kan varda rektor eller ämneslärare vid

allmänt läroverk ålagd.

Bland de grundsatser, på vilka lagen den 11 oktober 1907 angående

civila tjänstinnehavares rätt till pension är fotad, ingå såsom ett

par av de viktigaste dels den, att tjänstinnehavarna själva skola bidraga

till de med deras pensionering förenade kostnaderna från och med det

de erhållit anställning av den fasthet, som utmärker ordinarie beställning,

dels ock den, att för grundläggande av anspråk på pension »i främsta

rummet måste uppställas den fordran, att tjänstinnehavaren under eu

längre tid varit verksam i statens tjänst och därigenom gjort sig förtjänt

av den förmån, rätten till åtnjutande av pension innebär1».

Nämndens förevarande förslag innebär avvikelser från båda dessa

grundsatser. Enligt kommitténs mening måste det vara synnerligen vägande

skäl, som skulle kunna föranleda sådana avvikelser.

Nämnden har sökt visa, att i detta fall föreligger ett verkligt statsintresse.

Kommittén vill härvid betona, att med den moderna utvecklingen

och med statens successiva ingripande i olika delar av det nutida samhällslivet

jämväl andra områden finnas, där man torde kunna tala om

ett förhandenvarande statsintresse. Även från dylika områden kunna

anspråk höjas av enahanda innebörd som det, vilket gjorts gällande för

undervisningsväsendets vidkommande. Att nu genom partiell ändring i

gällande lag tillmötesgå det senare kravet måste därför betecknas såsom

ett föregripande av den allsidiga utredning, detta spörsmål enligt kommitténs

mening måste underkastas, innan det i sin helhet må komma att

framläggas till statsmakternas prövning.

Kommittén erinrar vidare, hurusom föreliggande fråga jämväl

synes böra sättas i samband med frågan om en centralisering av

det statsunderstödda pensionsväsendet. I sitt den 15 januari 1916 avgivna

utlåtande föreslå de för sistberörda ändamål tillkallade sakkunniga,

bland annat, »att, när en tjänstinnehavare övergår från en avdelning av

statens anstalt för tjänstemannapensioneringen till en annan, hans pensionsrätt

i den senare bestämmes med hänsyn tagen även till de tjänst
1

Jfr det av särskilda kommitterade den 7 november 1902 avgivna betänkande angående

förändrat ordnande av det civila pensionsväsendet, sid. 14 och 22.

Bihang till riksdagens protokoll 1U18. 1 samt. 232 käft. (Nr 260.)

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Knngl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

år, han räknat som delägare i den förra avdelningen, och de avgifter,

som erlagts för honom till denna». Denna princip anse de sakkunniga

vara en konsekvens av att pensionen är en uppskjuten lön för fullgjort

arbete, som icke bör förloras, därför att delägaren byter anställning.

Samma princip föreslås skola undantagslöst tillämpas i fråga om såväl

statstjänster som övriga tjänster, vilka medföra delaktighet i nämnda

anstalt.

Detta uttalande torde sa mycket mer böra i nu föreliggande fall

uppmärksammas, som lärarlönenämndens förslag till stor del avser befattningshavare,

vilka äro delaktiga i den av staten understödda folkskollärarnas

pensionsinrättning.

Härjämte erinrar kommittén, att en fråga av i stort sett samma innebörd

som den nu föreliggande varit föremål för riksdagens prövning. I

en till 1907 ars riksdag avlåten proposition (nr 96) föreslog Kungl.

Maj:t riksdagen medgiva, att ordinarie ämneslärare och ämneslärarinna

vid allmänt läroverk, folkskoleseminarium och högre lärarinneseminariet

måtte under vissa förutsättningar för rätt till pension få tillgodoräkna sig

intill tio ar av den tid, han eller hon, efter fullgörandet av de för behörighet

till sådan tjänst erforderliga prov, vid enskilt läroverk med nit

och skicklighet bestritt viss närmare angiven tjänstgöring. Rörande sagda

framställning fattade emellertid kamrarna stridiga beslut, vadan fråean

sålunda förföll.

Spörsmål av närbesläktad beskaffenhet hade ej heller för kommittén

vant främmande. Kommittén erinrar, hurusom kommittén den 23 april

1915 avgav underdånigt utlåtande i anledning av en utav professorn vid

universitetet i Uppsala L. V. A. Stavenow gjord framställning om, bland

annat, rätt att tillgodoräkna sig tjänstgöringstid såsom professor vid

Göteborgs högskola i och för pensionsberäkning vid avgång från professuren

vid Uppsala universitet.

I detta utlåtande förklarade sig kommittén på anförda skäl icke

kunna i ärendets förevarande skick tillstyrka framställning till riksdagen

om dylikt medgivande från dess sida. Skulle emellertid, uttalade kommittén

vidare, de i denna fråga föreliggande omständigheter anses höra

föi anleda vidare åtgärder i det med ansökningen avsedda syfte, syntes

det kommittén, att, innan dylika åtgärder bestämdes, en utredning borde

tiga rum, huruvida samt, i jakande fall, i vilken omfattning och under

vilka föi utsättningar statstjänsteman kunde böra vid tjänstårsberäkning i

pensionshänseende få tillgodoräkna sig verksamhet annorledes än i

statstjänst.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

Någon framställning till riksdagen i angivna syfte till förmån för

Stavenow kom icke till stånd, och den nyssberörda, av kommittén ifrågasatta

utredningen har ej heller blivit åvägabragt.

Spörsmålet om ändrade bestiimmelser angående beräkning av tjänstår

för erhållande av statspension anser kommittén emellertid ej vara så intimt

förknippat med de löneregleringsfrågor, över vilka kommittén nu

har att yttra sig, att icke nämnda spörsmål utan större olägenhet kan

anstå för att, efter erhållande av en allsidig utredning i ämnet, ånyo

framläggas till prövning.

Då emellertid spörsmålet nu i vida större omfattning åter kommit

under kommitténs skärskådande, anser kommittén tidpunkten vara inne

för en allsidig utredning av den art, som ovan antyddes, och hemställer

följaktligen, att åtgärder måtte vidtagas för åvägabringande av en dylik

utredning.

Den fråga, som lärarlönenämnden i förevarande kapitel upptagit

till behandling, är, såsom ock framgår av nämndens uttalanden, ett spörsmål

av stor betydelse för det förvaltningsområde, varom här är fråga.

Löneregleringskommittén har ingalunda underkänt de omständigheter, som

av nämnden andragits till stöd för dess förslag i detta avseende, men

kommittén har icke ansett, att man nu genom en partiell ändring i

gällande lag borde tillmötesgå härutinnan framställda krav, utan hemställt

om en allsidig utredning i ämnet, där ej endast undervisningsväsendets

intressen utan även de intressen, som inom andra förvaltningsgrenar

tilläventyrs kunde vara för handen, finge göra sig gällande.

Ehuru jag behjärtar de synpunkter, vilka tala för en särställning

av undervisningsväsendets målsmän i förevarande hänseende, anser jag

likväl, i likhet med löneregleringskommittén, att för förebyggande av ett

åsidosättande av eventuellt andra statsintressen en allsidig utredning i

ämnet bör komma till stånd. Vid sådant förhållande har jag ej ansett

mig böra för närvarande föreslå några åtgärder i det av lärarlönenämnden

avgivna syfte.

Departe
mentschefen.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

KungI. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

Extra och vikarierande

manliga ämneslärare.

Nuvarande

bestämmel
ser.

Lärarlöne
nämnden.

Tillfällig

löneförbättring.

■

Löneregleringsk

ommitt én.

Manliga

timlärare.

Nuvarande

bestämmel
ser.

Lärarlöne
nämnden.

Kap. V. Löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen

vid de allmänna läroverken.

1. Ämneslärare.

a) Vikarierande adjunkter och vikarierande lektorer samt extra lärare och

timlärare i läsämnen.

För extra ordinarie manlig ämneslärare, vilken avlagt akademisk

examen, som medför rätt att söka lärarbefattning vid allmänt läroverk,

och genomgått provårskurs, utgår ett årligt arvode av 2,700 kronor; för

extra ordinarie lärare, som icke fullgjort sålunda stadgade villkor, utgår

ett årligt arvode av 2,300 kronor. (Kungl. kungörelsen den 4 juli 1913.)

I detta avseende föreslår nämnden ingen ändring.

Genom beslut av 1917 års riksdag utgår för år 1918 tillfällig löneförbättring

med 400 kronor till extra ordinarie manlig ämneslärare med

full kompetens samt med 300 kronor till sådan lärare utan berörda

kompetens.

Ifrågavarande lärare hava samma tjänstgöringsskyldighet och bära

i stort sett samma ansvar som de ordinarie lärarna. I betraktande härav

förordar kommittén, att arvodet för manlig extra och vikarierande

lärare med full kompetens sättes till 3,300 kronor och arvodet för sådan

lärare utan berörda kompetens till 2,900 kronor.

Arvode åt manliga timlärare utgår för närvarande efter 90 kronor

för veckotimme, då vederbörande lärare avlagt sådan examen, som medför

rätt att söka lärarbefattning vid allmänt läroverk, samt genomgått

provår, och i annat fall efter 80 kronor för veckotimme. (Kungl. brev till

läroverksöverstyrelsen den 20 oktober 1905.)

Nämnden föreslår, att dessa arvoden måtte höjas till respektive

130 och 110 kronor.

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Knngl. Maj:ts nåd. proposition nr 200.

De av nämnden föreslagna arvodena äro desamma, som sedan ett re^nga_

par år tillbaka utgått till timlärare vid folkskoleseminarierna. Kommittén kommittén.

finner skäligt, att, liksom eu höjning föreslagits i fråga, om arvodena för

extra och vikarierande lärare, eu ökning av arvodet jämväl för i taga

varande lärare vidtages, och får följaktligen förorda, att de av nämnden

föreslagna arvodena måtte höjas till respektive 140 och 120 kronor for

veckotimme.

För närvarande finnes intet uttryckligt stadgat angående avlöning ^rr"er°cnhde

för kvinnor, som uppehålla extra ordinarie ämneslärarbefattningar. bör sa-kvinnliga omdana

lärare hava tillämpats bestämmelserna angående avlöning för extra or- "es''“

dinarie ämneslärarinnor vid statssamskolorna. Enligt dessa bestämmelse!

utgår för extra ordinarie lärarinna, som avlagt godkänd avgångsexamen tran ser_

högre lärarinneseminariet eller fullgjort vad beträffande examen och piov

årskurs för behörighet till ämneslärarbefattning vid de allmänna läroverken

är stadgat, ett årligt arvode av 1,400 kronor samt för extra ordinarie

lärarinna, som icke fullgjort nämnda villkor, ett ärligt aivode av 1,200

kronor. (Kungl. kungörelsen den 27 augusti 1904.)

I anledning av en till 1912 års riksdag gjord framställning med»■av

riksdagen, att till extra ordinarie ämneslärarinnor vid samskolorna ring.

finge, utöver omförmälda arvoden, för år 1913 utgå tilläggsarvoden av

200 kronor för var och en sådan med full kompetens samt 400 kionor

för varje dylik lärarinna utan sagda kompetens. Samma förmåner hava

av riksdagen beviljats även för vart och ett av åren 1914—1917, dock

att bestämmelsen om tilläggsarvoden åt extra lärarinnor för åren 1916 och

1917 erhöll sådan form, att den kom att avse extra lärarinnor ej blott

vid samskolorna utan även vid andra allmänna läroverk. För år 1918

har riksdagen i form av tillfällig löneförbättring höjt tilläggsaivodena till

respektive 600 och 700 kronor.

Nämnden föreslår för extra ordinarie kvinnlig ämneslärare avlöning

efter 2,500 kronor, därest befattningshavaren avlagt de examina och prov,

som erfordras för behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk, eljest

2,100 kronor, för år räknat.

Kommittén förordar för extra och vikarierande kvinnlig ämneslärare re^ngs.

med full kompetens vid högre allmänt läroverk och realskola arvode av kommittén.

3,000 kronor och för sådan lärare utan berörda kompetens arvode av

2,600 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

86

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 260.

Beträffande arvoden åt kvinnliga timlärare finnas för närvarande

ingå generella bestämmelser. Kungl. Maj:t har i enstaka fall medgivit

att arvode åt timlärarinna finge utgå efter 80 kronor för veckotimme. ’

Nämnden föreslår för kvinnlig timlärare 120 kronor, därest lärarinnan

avlagt de examina och prov, som erfordras för behörighet till

adjunktstjänst vid allmänt läroverk, eljest 100 kronor, för veckotimme

raknat.

regler Vägs- .. ... Under hänvisning till vad anförts och förordats i fråga om manlig

kommittén, timlarare, föreslår kommittén, att arvodena till kvinnliga sådana lärare

matte bestämmas till respektive 130 och 110 kronor för veckotimme.

Kvinnliga

timlärare.

Nuvarande

bestämmel
ser.

Lärår! önenämnden.

b) Manliga adjunkter.

Nuvarande

bestämmelser.

''

Adjunkter vid de allmänna läroverken åtnjuta för närvarande avlöning

i fem lönegrader å 1) 2,000 kronor, 2) 2,350 kronor, 3) 2 700

kronor, 4) 3,050 kronor, 5) 3,400 kronor, jämte tjänstgöringspenningar å

respektive 1,000, 1,150, 1,300, 1,450 och 1,600 kronor, eller alltså tillhopa

respektive 3,000, 3,500, 4,000, 4,500 och 5,000 kronor. (Kungl

kungörelsen den 27 augusti 1904.)

Jne&tt.,.. . En11(i,f0 befnt av 1917 års riksdag utgår tillfällig löneförbättring

ring. lor ar 1918 till adjunkt i forsta, andra, tredje eller fjärde lönegraden

med 700 kronor och till adjunkt i femte lönegraden med 600 kronor.

Lärarlöne
nämnden.

Nämnden föreslår för manlig adjunkt följande avlöning: 3,700

krr°r™n Va’ 4,200 kr0n0r 1 2:a’ 4,700 kronor 1 3:e> 5’200 kronor i 4:e

0 , °>700 kronor i 5:e lönegraden, därav respektive 1,200, 1,350, 1,500,

1,650 och 1,800 kronor tjänstgöringspenningar.

... k>en .. &ruPP av statstjänare, med vilka läroverksadjunkterna vore

att jamnställa i avseende å utbildningens omfattning och tjänstgöringens

kvalitet, vore enligt nämndens mening första gradens tjänstemän inom

centraiforvaitmngen, vilka, bortsett från ortstilläggen, för närvarande åtavlöning

i fyra lönegrader med respektive 3,700, 4,200, 4,700 och

5,200 kronor, dan inräknat 1,500 kronor i tjänstgöringspenningar. Det

hade„.ocks?a Payrkats> att sistnämnda avlöningsstat skulle fastställas jämii

- i laroverksadjunktema. Härigenom skulle emellertid endast formell

icke real likställighet åvägabringas mellan dessa två grupper av

tjänstemän. Vad som gjorde en tjänst lockande vore icke allenast de

avlöningsförmåner, som vore förenade med den tjänsten, utan jämväl och

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 200.

i mycket hög grad den möjlighet att befordras till högre avlönad tjänst,

som tjänstinnehavaren kunde hava i utsikt. I detta avseende förelåge

eu högst väsentlig skillnad mellan första gradens tjänster inom centralförvaltningen

och adjunktstjänsterna vid de allmänna läroverken.

Nämnden erinrar, hurusom löneregleringskommittén i sitt den 18

november 1903 avgivna betänkande (delen I) angående allmänna förutsättningar

och grunder för en reglering av löneförhållandena m. m. inom de centrala

ämbetsverken framhållit som sannolikt, att av tjänstemän i första

lönegraden 47,3 procent skulle vinna befordran till högre tjänst samt att

pensionsåldern skulle uppnås av en fjärdedel av dessa tjänstemän. I förhållande

härtill vore, fortsätter nämnden, befordringsutsikterna för läroverksadjunkter

synnerligen små, särskilt om de icke avlagt högre lärdomsprov

än dem, som erfordrades för behörighet till adjunktsbefattning vid allmänt

läroverk. Dessa hade praktiskt taget ingen annan möjlighet till

befordran än rektorstjänsterna vid realskolor, om vilka de dock hade att

utstå tävlan med i avseende å examina mera meriterade sökande.

Huru förhållandena i nu berörda hänseende gestaltade sig, belystes

i någon mån därav, att för det dåvarande antalet realskolerektorer, som

endast avlagt filosofie kandidatexamen, uppginge till 32, ett försvinnande

litet tal i förhållande till det betydande antal lärare, varom numera vore

fråga. Härtill komme, att befordringsutsikterna för läroverksadjunkt, som

förordnats till realskolerektor, vore så gott som stängda, under det att

en förstagradstjänsteman, efter vunnen befordran till andragradstjänsteman,

kunde avancera vidare. Om, med bibehållande av de nu fastställda

kompetensfordringarna, en tjänsteman av första graden icke skulle hava

större möjligheter till befordran än en läroverksadjunkt, så lede det intet

som helst tvivel, att tjänstemannakåren av första graden skulle bliva

mycket svår att rekrytera och mycket illa rekryterad.

Vid jämförelsen mellan de två ifrågavarande kårernas löneförhållanden

kunde enligt nämndens åsikt olikställigheten i nu berörda hänseende

omöjligen lämnas ur räkningen. Också hade av ålder den uppfattningen

gjorts gällande, att läroverksadjunkterna borde komma i

åtnjutande av flera ålderstillägg än andra motsvarande befattningshavare

för att på så sätt erhålla en kompensation för bristen på befordringsmöjligheter.

Och då vidare dessa befattningshavare, med hänsyn till

den minimikompetens, som av dem fordrades, och arten av deras tjänstgöring,

icke borde åtnjuta lägre begynnelselön än första gradens tjänstemän,

följde, att läroverksadjunkterna borde åtnjuta avlöning i fem lönegrader

med respektive 3,700, 4,200, 4,700, 5,200 och 5,700 kronor.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

Vid namn- I ett vid nämndens betänkande fogat särskilt yttrande föreslår herr

dfogat sä"-9 Olof Olsson för manlig läroverksadjunkt: 4,000 kronor i l:a, 4,500 kronor

skilt Titt- i 2:a, 5,000 kronor i 3:e och 5,500 kronor i 4:e lönegraden, därav 1,600

rande. , ........

kronor tjanstgormgspennmgar.

Över namn- I sina över nämndens betänkande avgivna utlåtanden hava läro
avgivnaSut-

verksöverstyrelsen samt ett par lärarkorporationer, med instämmande av

latanden, de allra flesta läroverkskollegier, på anförda skäl förordat för adjunkterna

en begynnelseavlöning av 4,200 kronor jämte rätt till tre ålderstillägg,

vart och ett å 500 kronor.

Lone- Som utgångspunkt vid avgivande av förslag till avlöning för läro
kommtuTn.

verksadjunkterna har nämnden tagit den avlöning, vilken — bortsett från

ortstillägg — för närvarande tillkommer en tjänsteman i första lönegraden

i centrala ämbetsverk. Såsom en kompensation för bristen på

befordringsmöjligheter föreslår nämnden ett ytterligare ålderstillägg utöver

vad nu tillkommer första gradens tjänstemän.

Denna jämförelse med befattningshavare inom de centrala verken

har även fullföljts i vissa över nämndens förslag avgivna utlåtanden,

varvid dock påyrkats likställighet ej med första gradens tjänstemän utan

med revisorerna i kammarrätten, vilka — frånsett ortstillägg — åtnjuta

en begynnelseavlöning av 4,200 kronor jämte rätt till tre ålderstillägg å

500 kronor.

Vad först denna sistnämnda jämförelse beträffar, framhåller kommittén

hurusom en placering av adjunkterna i den mellangrad, bemälde kammarrättsrevisorer

intaga i förhållande till första och andra gradens tjänstemän,

ej skulle stå i överensstämmelse med de åsikter, som inom riksdagen

vid flera tillfällen kommit till uttryck och vilka avsett ett undvikande

i möjligaste mån av en utvidgning av sagda mellangrad.

Beträffande åter ett jämnställande i allmänhet av läroverksadjunkterna

med vissa befattningshavare i de centrala verken, närmast med första

gradens tjänstemän, skulle en dylik åtgärd kunna synas äga visst fog för

sig. Tager man emellertid i betraktande den olika utbildning, de olikartade

arbetsuppgifter och de skiljaktiga befordringsmöjligheter, vilka äro

kännetecknande för bemälda kategorier befattningshavare, anser kommittén

en dylik jämförelse ej innebära den rättvisa, man i detta fall vill söka

ernå.

Kommittén, som i det följande föreslår, att begynnelseavlöningen

för lektor sättes till 5,800 kronor, anser, att nämnda belopp bör

utgöra slutavlöningen för adjunkt. Med beräkning av ålderstilläggens antal

till tre och beloppet för varje ålderstillägg till 500 kronor, skulle be
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj ds nåd. proposition nr 2(10.

gynnelseavlöningen bliva 4,300 kronor. Av detta belopp borde 2,700

kronor utgöra lön och 1,600 kronor tjänstgöringspenningar. Högsta pensionsunderlaget

anser kommittén emellertid böra sättas till 4,000 kronor.

c) Kvinnliga adjunkter.

Enligt nämndens förslag skulle kvinna kunna vinna anställning som Lärmioneadjunkt

vid högre allmänt läroverk och realskola för gossar.

För kvinnlig adjunkt föreslår nämnden följande avlöning: 3,200

kronor i l:a, 3,600 kronor i 2:a, 4,000 kronor i 3:e och 4,400 kronor i

4:e lönegraden, därav 1,300 kronor tjänstgöringspenningar.

I ett vid nämndens betänkande fogat särskilt yttrande föreslår Vid namn,

fröken Anna Sörensen, i anslutning till sin uppfattning om de kvinnliga /”Lf Vä?-9

lärarnas avlöningsförmåner (se ovan sid. 42), för kvinnlig adjunkt 3,500 »«»»«- kronor i l:a, 3,900 kronor i 2:a, 4,300 kronor i 3:e och 4,700 kronor i

4:e lönegraden, därav 1,500 kronor tjänstgöringspenningar.

Löneregleringskommittén erinrar, hurusom kommittén efter förut an- Lönegivna

grunder låtit verkställa en beräkning av kvinnliga lärares avlöning kommittén.

med hänsyn till vad kommittén ämnat föreslå för motsvarande manliga

befattningshavare. Den summa, som härvid erhållits, har kommittén

sedermera låtit undergå erforderlig avrundning eller jämkning till ett

belopp, som kommittén funnit skäligt.

1 anslutning härtill föreslår kommittén för kvinnlig adjunkt en

avlöning av 3,600 kronor, därav 2,200 kronor lön och 1,400 kronor

tjänstgöringspenningar, vartill skulle kunna komma tre alderstillägg till

lönen å 300 kronor. Högsta pensionsunderlaget anser kommittén böra

begränsas till 3,000 kronor.

d) Manliga lektorer.

För närvarande åtnjuta lektorerna avlöning i fem lönegrader å Nuvarande

1) 2,600 kronor, 2) 2,950 kronor, 3) 3,300 kronor, 4) 3,650 kronor, 5) bes “™"ie"

4,000 kronor, jämte tjänstgöringspenningar å respektive 1,400, 1,550,

1,700, 1,850 och 2,000 kronor, eller alltså tillhopa respektive 4,000, 4,500,

5,000, 5,500 och 6,000 kronor. (Kungl. kungörelse den 27 augusti 1904.)

Enligt beslut av 1917 års riksdag utgår tillfällig löneförbättring Tillfällig

för år 1918 till lektor i första, andra eller tredje lönegraden med 700 lone{Zga

kronor, till lektor i fjärde lönegraden med 600 kronor och till lektor i

femte lönegraden med 400 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 232 höft. (Nr 260.)

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kuriffl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

nämnden'' Nämnden föreslår för manlig lektor följande avlöning: 4,900 kronor

i l:a, 5,400 kronor i 2:a, 5,900 kronor i 3:e och 6,400 kronor i 4:e lönegraden,

därav 1,800 kronor tjänstgöringspenningar.

Nämnden anför, att lektorerna ansåges i allmänhet höra jämnställas

med andra gradens tjänstemän. Avlöningen för dessa senare befattningshavare

vore för° närvarande, bortsett- från ortstillägg, bestämt till 5,400

kronor med två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor, däri inräknat 1,800

kronor tjänstgöringspenningar. Nämnden hade tagit i övervägande,

att utbildningen för lektorstjänst vore väsentligen mera omfattande än

utbildningen för inträde i centralförvaltningen; att, med nutidens anspråk

på undervisningen å gymnasiestudiet, en lektors tjänstgöring kunde anses

av minst lika kvalificerad art som en andragradstjänstemans; samt

slutligen att lektorerna hade mindre befordringsutsikter än motsvarande

tjänstemän inom administrationen. På grund härav'' hade nämnden kommit

till den uppfattningen, att lektorerna rätteligen borde åtnjuta något

högre avlöning än den, som vore bestämd för tjänstemän av andra graden.

Då emellertid vid en lönereglering hänsyn jämväl måste tagas till

förut fastställda avlöningsbelopp, hade nämnden ansett sig böra för lektorerna

^föreslå en avlöning av 4,900 kronor med tre ålderstillägg, vartdera

å 500 kronor, varigenom begynnelseavlöningen skulle bliva 500 kronor

lägre än för tjänstemän av andra graden men slutavlöningen lika

med dessas. Beträffande de sålunda av nämnden föreslagna avlöningsbeloppen

ville nämnden uttryckligen framhålla, att de vore de minsta,

som kunde ifrågasättas.

dens förlag ™ . * ett. vid llämndens förslag fogat särskilt yttrande föreslår herr

fogatsnrskiit Olof Olsson för manlig lektor: 5,000 kronor i l:a, 5,500 kronor i 2:a,

yttrande. 6,000 kronor i 3:e och 6,500 kronor i 4:e lönegraden, därav 1,900 kronor

tjänstgöringspenningar.

dens filrTlac, J sitt över nämndens betänkande avgivna utlåtande föreslår läroavpirna

ut- verksöverstyrelsen, att lektor måtte likställas med andra gradens tjänstelatanden.

män och i likhet med dessa erhålla en avlöning av 5,400 kronor (alltså

frånräknat ortstillägg) jämte rätt till två ålderstillägg, vartdera å 500

kronor. Vissa lärarkorporationer, med instämmande av de allra flesta

läroverkskollegier, hava föreslagit samma begynnelseavlöning, 5,400 kronor,

samt härjämte en ökning av antalet ålderstillägg till tre, vart och ett

å 500 kronor.

Maj^lnal .. 1 en av läroverksöverstyrelsen den 31 augusti 1917 gjord fram
ven

fram- ställning rörande behovet av ökade anslag under åttonde huvudtiteln till

ställning.

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:tx nåd. proposition nr 260.

de allmänna läroverken in. m. under budgetåret 1919, i vad sagda framställning

avser lönereglering för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken,

högre lärarinneseminariet och de kommunala mellanskolorna,

hemställer överstyrelsen — frånsett vissa önskemål rörande krigstidstillägg

och krigstidshjälp åt omförmälda lärare, vilka önskemål icke i

detta sammanhang torde komma i fråga — att Kungl. Maj:t måtte

till 1918 års riksdag ingå med proposition om löne- och pensionsreglering

för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet

och de kommunala mellanskolorna i huvudsaklig överensstämmelse

med ett av överstyrelsen i underdånigt yttrande den 10

juni 1915 (näml. över nämndens betänkande) avgivet förslag, dock

med den ändring i fråga om lektorerna vid de allmänna läroverken och

högre lärarinneseminariet tillkommande löneförmånerna, att dessa lärare

i likhet med läroverksadjunkterna måtte erhålla tre ålderstillägg, vart

och ett å 500 kronor.

I såväl nämndens betänkande som vissa däröver avgivna utlåtanden

har jämförelse uppdragits mellan lektorer och andra gradens tjänstemän

i de centrala verken, vilka sistnämnda åtnjuta en avlöning av 5,800

kronor, därav 3,600 kronor lön, 1,800 kronor tjänstgöringspenningar och

400 kronor ortstillägg, vartill kunna komma två ålderstillägg å 500

kronor.

Beträffande adjunkterna har kommittén ansett sig böra avvisa en

jämförelse mellan lärare och befattningshavare i de centrala ämbetsverken

såsom icke varande lämpad efter de faktiska förhållandena.

Även jämförelsen mellan lektorer och andra gradens tjänstemän

måste kommittén beteckna såsom mindre lycklig; nämnden har också på

anförda skäl kommit till den uppfattningen, att lektorer rätteligen borde

åtnjuta något högre avlöning än den, som är bestämd för tjänstemän av

andra graden.

Med utgångspunkt från denna nämndens uppfattning, vilken kommittén

även delar, och särskilt med hänsyn till den långa utbildningstid,

som förvärvande av lektorskompetens visat sig kräva, har kommittén

förordat för lektorer en avlöning, som med 400 kronor överstiger

vad — frånräknat ortstillägg — för närvarande utgår till en andra

gradens tjänsteman, eller alltså 5,800 kronor. Av nämnda summa böra

3,900 kronor utgöra lön och 1,900 kronor tjänstgöringspenningar. Ålderstilläggen

anser kommittén böra begränsas till två, vart och ett å 500 kronor.

Högsta pensionsunderlaget borde, anser kommittén, bestämmas till

4,600 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

e) Kvinnliga lektorer.

Lärarlöne
nämnden.

Enligt nämndens förslag skulle kvinna kunna erhålla anställning

som lektor vid allmänt läroverk.

För kvinnlig lektor föreslår nämnden följande avlöning: 4,100 kronor

i l:a, 4,500 kronor i 2:a, 4,900 kronor i 3:e och 5,300 kronor i 4:e

lönegraden, däri inräknat 1,700 kronor tjänstgöringspenningar.

llm förslag , .. 1 ett Vld “ämndens betänkande fogat särskilt yttrande föreslår

fogat särskilt fröken Anna Sörensen, i anslutning till sin uppfattning om kvinnliga

yttrande, lärares avlöningsförmåner, för kvinnlig lektor 4,400 kronor i l:a, 4,800

kronor i 2:a, 5,200 kronor i 3:e och 5,600 kronor i 4:e lönegraden,

därav 1,800 kronor tjänstgöringspenningar.

reglerings- ■ kommittén ej ^ ansett sig böra förorda nämndens förslag, att

kommittén, kvinna skulle kunna erhålla anställning som lektor vid allmänt läroverk,

har nämndens förslag i förevarande del ej föranlett något yttrande från

kommitténs sida.

f) Ämneslärarinnor.

Nuvarande

bestäm
melser.

Enligt nu gällande bestämmelser äro för ämneslärarinnor vid statens

samskolor bestämda följande löneförmåner:

för första lärarinna: två lönegrader å 1) 1,400 kronor, 2) 1,900

kronor jämte tjänstgöringspenningar å 600 kronor, alltså tillhopa respektive

2,000 och 2,500 kronor;

för lärarinna: två lönegrader å 1) 1,000 kronor, 2) 1,500 kronor

jämte tjänstgöringspenningar å 500 kronor, alltså tillhopa 1,500 och 2 000

kronor;

föi extra ordinarie lärarinna, som avlagt godkänd avgångsexamen

från högre lärarinneseminariet eller fullgjort vad beträffande examen och

provarskurs för behörighet till ämneslärarbefattning vid de allmänna läroverken

är stadgat, ett årligt arvode av 1,400 kronor;

för extra ordinarie lärarinna, som icke fullgjort de i nästföregående

moment stadgade villkor, ett årligt arvode av 1,200 kronor; samt

0 . lärarinna, som förordnas att upprätthålla första lärarinnas

åligganden, ett ärligt tilläggsarvode av 300 kronor. (Kungl. kungörelsen

den 27 augusti 1904.) •

lönefprbätt- j: anledning av en vid 1912 års riksdag gjord framställning medring.

gav riksdagen, att utöver de ordinarie första lärarinnor och lärarinnor

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 260. !)3

vid statens samskolor å stat tillkommande löneförmånerna finge för år

1913 såsom tillfällig löneförbättring utgå: för första lärarinna i första

lönegraden 50 kronor, för lärarinna i första lönegraden 350 kronor och

för lärarinna i andra lönegraden 50 kronor, av vilka belopp 2/,s skulle

anses utgöra lön och Va tjänstgöringspenningar, ävensom att till extra

ordinarie ämneslärarinnor vid samskolorna finge, utöver redan stadgade

arvoden, för samma år utgå tilläggsarvoden av 200 kronor för var och

en sådan med full kompetens samt 400 kronor för varje dylik lärarinna

utan berörda kompetens. Samma förmåner hava av riksdagen beviljats

även för vart och ett av åren 1914—1917, dock att bestämmelsen om

tilläggsai^voden åt extra lärarinnor för åren 1916 och 1917 erhöll sådan

form, att den kom att avse extra lärarinnor ej blott vid samskolorna

utan även vid andra allmänna läroverk.

För år 1918 har riksdagen beviljat en tillfällig löneförbättring för

första lärarinna i l:a lönegraden med 500 kronor, för första lärarinna i

2:a lönegraden med 450 kronor, för lärarinna i l:a lönegraden med 800

kronor, för lärarinna i 2:a lönegraden med 450 kronor, för extra ordinarie

ämneslärarinna med full kompetens med 600 kronor samt för extra ordinarie

ämneslärarinna utan berörda kompetens med 700 kronor.

Nämnden, som ifrågasatt, att kvinna må kunna innehava rektorsbefattning

vid statssamskola, föreslår, att första lärarinna skall anställas

vid samskola endast för det fall, att skolan förestås av manlig rektor,

att första lärarinnebefattningen tillsättes endast på förordnande, och att

sådant förordnande tilldelas en av de ordinarie ämneslärarinnorna vid

skolan.

Beträffande avlöningsförmåner föreslår nämnden

för vikarierande ämneslärarinna: 2,100 kronor för år;

för ordinarie ämneslärarinna: 2,400 kronor i l:a, 2,800 kronor i 2:a,

3,200 kronor i 3:e och 3,600 kronor i 4:e lönegraden, däri inräknat 1,000

kronor tjänstgöringspenningar; samt

för första lärarinna: arvode å 300 kronor utöver avlöningen som

ordinarie ämneslärarinna.

Vad först beträffar ordinarie ämneslärarinna, har nämnden föreslagit

en begynnelseavlöning av 2,400 kronor, vartill skulle kunna komma tre

ålderstillägg, vart och ett å 400 kronor. Kommittén för sin del anser, att

begynnelseavlöningen bör sättas till 2,800 kronor, vartill kunna komma

tre ålderstillägg. Ålderstilläggens belopp anser kommittén böra bestämmas

till 300 kronor eller vad kommittén föreslagit i fråga om kvinnliga

adjunkter.

Lärarlöne
nämnden.

Lönereglering

8- kommittén.

opaginerad Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

Den av kommittén förordade avlöningen, 2,800 kronor, borde

fördelas sa, att 1,800 kronor utgöra lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar.

Högsta pensionsunderlaget skulle alltså utgöra 2,700 kronor

eller 300 kronor mindre än vad fallet skulle bliva i fråga om kvinnliga

adjunkter.

Vad vidare angår vikarierande ämneslärarinna, förordar nämnden

ett arvode av 2,100 kronor för sådan lärarinna, vare sig hon äger full

. kompetens eller icke. Enligt ovanberörda kungörelse den 27 augusti

1904 utgör skillnaden mellan vikarierande ämneslärarinna med full kompetens

och utan sådan kompetens 200 kronor. Kommittén förordar ett

arvode av 2,600 kronor för vikarierande ämneslärarinna med full kompetens

eller samma belopp, som kommittén tillstyrkt för ej kompetent

kvinnlig extra lärare. För vikarierande ämneslärarinna utan full kompetens

anser kommittén arvodesbeloppet böra sättas till 2,400 kronor.

Skillnaden mellan avlöningen för första lärarinna och lärarinna utgör

enligt omförmälda kungörelse 500 kronor. Nämnden föreslår nu ett

särskilt arvode av 300 kronor till ämneslärarinna, som förordnas till

första lärarinna. Kommittén, som förklarat sig ej kunna tillstyrka förslaget,

att kvinna må kunna anställas som rektor vid samskola, förordar,

att ifrågavarande särskilda arvode måtte bestämmas till 500 kronor.

g) Avlöning under tjänstledighet.

Nuvarande

bestäm
melser.

Nu gällande allmänna bestämmelser angående löneförmåner vid

tjänstledighet för ordinarie ämneslärare och ämneslärarinnor återfinnas i

kungl. kungörelsen den 27 augusti 1904 mom. g) och h) och motsvara i

stort sett vad i detta avseende i vederbörande avlöningsvillkor plägat

fastställas för befattningshavare i nyreglerade ämbetsverk, dock med det

tillägget, att då rektor eller lektor, som är domkapitelsledamot, endast

åtnjuter ledighet från domkapitelsgöromålen, avdrag å tjänstgöringspenningarna

icke må ske.

Därjämte har Kungl. Maj:t i samma kungörelse förordnat,

att, då lärare på grund av offentligt uppdrag åtnjuter tjänstledighet,

skall i varje särskilt fall, för vilket bestämd föreskrift förut ej är

meddelad, på Kungl. Maj:ts prövning bero, huruvida och i vilken mån han

bör utöver tjänstgöringspenningarna vidkännas avdrag å sin lön; samt

att, då lärare av annan anledning än styrkt sjukdom eller offentligt

uppdrag är tjänstledig eller eljest förhindrad att sköta sin befattning,

den tjänstledige läraren skall under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar

avstå så mycket av lönen, som erfordras för befatt
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrfs nåd. proposition nr 260.

95

ningens uppehållande, skolande denna skyldighet jämväl åligga avliden

lärares stärbhusdelägare under dem tillkommande tjänst- och nådår.1

Genom kungl. kungörelse den 10 oktober 1913 (§§ 1 och 3) äro

bestämmelser givna angående beräkning av löneförmåner för ordinarie

ämneslärare och ämneslärarinnor vid allmänt liiroverk, som erhållit tjänstledighet

för att tjänstgöra såsom vikarierande ämneslärare eller extra

lärare vid annat allmänt läroverk.

Vederbörande lärare skall därunder — utom för det fall att ordinarie

adjunkt tjänstgör såsom lektor, för vilken händelse särskilda bestämmelser

gälla — åtnjuta avlöning till samma belopp, som om han i

stället skött sin egen befattning. För detta ändamål skall i det fall, att

det för förordnandet att tjänstgöra såsom vikarierande eller extra lärare

författningsenligt utgående arvode för den tid, som tjänstgöringen omfattar,

understiger den å samma tid belöpande avlöningen å den ordinarie tjänsten,

iakttagas, att nämnda arvode må i sin helhet av honom uppbäras

samt att vad därutöver tillkommer honom såsom ordinarie lärare skall

utgå av lönen å hans ordinarie tjänst. Vad därefter återstår av den med

samma tjänst förenade avlöningen skall användas till arvode, enligt stadgade

grunder, åt hans egen vikarie. Uppstår därvid överskott, skall

detta besparas; är åter ifrågavarande återstod av avlöningen å den ordiarie

tjänsten icke tillräcklig för vikariens avlönande, skall erforderligt

fyllnadsarvode på vederbörlig rekvisition utbetalas från det för allmänna

läroverken uppförda anslaget till arvoden åt extra lärare och vikarier

samt för oförutsedda behov.

Skulle det till den tjänstledige läraren utgående vikariatsarvode för

den tid, som tjänstgöringen omfattar, överstiga den på samma tid belöpande

avlöningen vid hans ordinarie tjänst, skall av nämnda arvode

till honom utbetalas endast så mycket, som motsvarar avlöningen för

ifrågavarande tid vid den ordinarie tjänsten, och återstoden besparas.

Arvodet till hans egen vikarie skall utgå av den med hans ordinarie

tjänst förenade avlöningen. Uppstår därvid överskott, skall detta besparas;

är åter avlöningen vid den ordinarie tjänsten icke tillräcklig för

1 Kungl. Maja har vid flera tillfällen medgivit, att lärare, som åtnjutit tjänstledighet

på grund av vetenskapligt arbete, skola av sina avlöningsförmåner avstå allenast så stort

belopp, som motsvarar vad vikarierna enligt de före den 1 januari 1914 gällande bestämmelser

skolat uppbära (d. v. s. efter 2,000, resp. 1,800 kr. för år). — Genom kungl. brev

den 22 juni 1911 bar Kungl. Maja förklarat, att den rätt till tjänstår, som enligt prästerskapets

privilegier tillkommer stärbhus efter ämneslärare vid de allmänna läroverken, skall

från och med början av år 1912 upphöra att gälla, dylik rätt som uppkommit före nämnda

tidpunkt dock oförkränkt.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Lärarlönenämnden.

Till Kungl

Maj :t ingiven

framställning
-

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

vikariens avlönande, skall erforderligt fyllnadsarvode på vederbörlig rekvisition

utbetalas från ovanberörda anslag.

Om lästermin påbörjas senare eller avslutas tidigare vid det

läroverk, där ifrågavarande lärare tjänstgör såsom vikarierande eller extra

lärare, än vid det, där han har sin ordinarie anställning, skall ersättning

till hans vikarie för den tid, för vilken han själv ej uppbär vikariatsarvode,

på vederbörlig rekvisition utanordnas från förutnämnda anslag

till arvoden åt extra lärare och vikarier samt för oförutsedda behov.

I nu gällande bestämmelser rörande lärares avlöning under tjänstledighet

förordar nämnden ingen ändring.

Nämnden påpekar vidare, hurusom dessa bestämmelser ej torde avse

tjänstledighet för fullgörande av värnplikt, samt att, då frågan om avlöning

för befattningshavare under tjänstledighet, som åtnjutes för fullgörande

av värnplikt, torde komma att bliva föremål för en utredning,

omfattande samtliga statstjänstemän, nämnden ej ansett sig böra väcka

förslag i ärendet beträffande de statsanställda lärare, om vilkas avlöningsförhållanden

nämnden hade att verkställa utredning.

Läroverksöverstyrelsen och folkskolöverstyrelsen hava den 25

juli 1914 gemensamt gjort framställning angående behovet av närmare

bestämmelser rörande beräkningen av löneförmånerna för lärare, som erhållit

tjänstledighet för att tjänstgöra såsom vikarierande eller extra

lärare vid annat allmänt läroverk eller folkskoleseminarium. Överstyrelserna

föreslå för detta ändamål,

att Kungl. Maj:t täcktes föreskriva, att bestämmelserna i kungl.

kungörelsen angående beräkning i vissa fall av ordinarie lärares och lärarinnas

vid allmänt läroverk löneförmåner den 10 oktober 1913 skola äga

tillämplighet även i det fall, då ordinarie ämneslärare, teckningslärare,

musiklärare eller gymnastiklärare vid allmänt läroverk beviljas tjänstledighet

för att tjänstgöra såsom vikarie eller extralärare vid folkskoleseminarium,

ävensom i det fall, då ordinarie ämneslärare eller innehavare

av teckningslärar-, musiklärar- eller gymnastiklärarbefattning vid

folkskoleseminarium beviljas tjänstledighet för att tjänstgöra vid annat

folkskoleseminarium eller vid allmänt läroverk, dock med iakttagande

därav, att sådant fyllnadsarvode och sådan ersättning, som i § 1 av

sagda kungörelse omförmäles, skall beträffande vikariatstjänstgöring vid

folkskoleseminarium utanordnas från reservationsanslaget till folkskoleseminarierna.

Statskontoret har i underdånigt utlåtande den 3 september 1914

ej haft något att erinra mot ifrågavarande framställning.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 260.

97

I de avlöningsvillkor, vilka på senare tid fastställts för olika tjänste- Lön/:-.

mannakårer, plägar föreskrivas, att tjänstgöringspenningar få uppbäras

endast för den tid, befattningshavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit

semester, men för den tid, han eljest varit från tjänstgöring lefnad,

skola utgå till den, som förordnats att uppehålla befattningen.

Enahanda bestämmelse borde meddelas beträffande adjunkter

och lektorer samt ämneslärarinnor vid de allmänna läroverken, dock att

bestämmelse i fråga om förhållandet under semester ej är för dessas vidkommande

erforderlig. Yad som för närvarande i förevarande avseende

är stadgat beträffande lektor, som är domkapitelsledamot, borde tills vidare

bibehållas.

Vidare är i allmänhet föreskrivet, att den, som av sjukdom hindras

att förrätta sin befattning, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägg,

där sådant förekommer, eller i det fall, där avlöningen utgöres av arvode,

den del därav, vilken icke anses såsom tjänstgöringspenningar, men att

•den, som eljest undfår ledighet, såsom för svag hälsas vårdande, enskilda

angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer

eller andra särskilda uppdrag, eller i behörig ordning avstänges från

tjänstgöring eller av annan anledning är lagligen förhindrad att sköta

befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar

avstå så mycket av lönen eller ortstillägget eller av arvodet,

som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest prövas

skäligt.

I stort sett enahanda bestämmelser gälla för närvarande beträffande

lärare vid de allmänna läroverken, men borde desamma omformuleras

för att bringas i större överensstämmelse med vad i förevarande

avseende gäller för andra befattningshavare i statens tjänst. I detta

sammanhang borde, för tillämpning i möjligen förekommande fall,

bibehållas bestämmelse om skyldighet för avliden lärares stärbliusdelägare

att under dem tilläventyrs tillkommande tjänst- och nådår avstå så

mycket av lönen, som erfordras för befattningens uppehållande.

Dessutom borde, i likhet med vad i allmänhet är föreskrivet, stadgas,

att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder han

avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall, samt att, därest befattningshavare

varder avstängd från tjänstgöring eller i häkte tagen, den

del av hans avlöning, som icke prövas böra användas till befattningens

uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej prövas skäligt låta

honom uppbära något därav.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 232 käft. (Nr 260.)

13

opaginerad Kontrollera mot PDF

98

Kunql. May.ts nåd. proposition nr 360.

För närvarande är förordnat, att, då lärare på grund av offentligt

uppdrag åtnjuter tjänstledighet, skall i varje särskilt fall, för vilket

bestämd föreskrift förut ej är meddelad, på Kungl. Maj:ts prövning bero,

huruvida och i vilken mån han bör utöver tjänstgöringspenningama vidkännas

avdrag å sin lön.

Beträffande sistnämnda stadgande erinrar kommittén, hurusom

Kungl. Maj:t genom kungl. kungörelse den 30 augusti 1916 dels förklarat,

att, då innehavare av statstjänst erhåller tjänstledighet för fullgörande

av något av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande,

av myndighet meddelat uppdrag eller ock för utövande av riksdagsmannauppdrag,

Kungl. Maj:t vill besluta, huruvida och i vilken omfattning

den tjänstledige skall, med tillämpning av gällande avlöningsbestämmelser,

under ledigheten frånträda annan avlöningsförmån än tjänstgöringspenningar

och vad därmed i förevarande hänseende är att likställa,

ävensom att vad nu sagts skall gälla även för det fall att underordnad

myndighet har att bevilja tjänstledigheten, dels ock förordnat, att

i övriga fall av tjänstledighet för särskilt uppdrag det skall, där ej tjänstledigheten

av Kungl. Maj:t beviljas, tillkomma den myndighet, som har

att bevilja tjänstledigheten, att fatta beslut i fråga om förpliktande för

den tjänstledige att under ledigheten frånträda, utöver tjänstgöringspenningarna

och vad därmed i förevarande hänseende är att likställa, jämväl

annan avlöningsförmån.

I gällande avlöningsvillkor är dessutom i allmänhet stadgat, att

vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande av semester, befattningshavare

av lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas

till högre befattning i verket, bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagt

tre månader under ett och samma kalendei''år; ägande han därvid

att, i stället för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta vid sjukdomsförfall

de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar, men eljest

däremot svarande belopp.

Enligt gällande bestämmelser skola tjänstgöringspenningar för alla

lärare, rektorerna undantagna, beräknas utgå efter läsårets antal läsveekor

samt tjänstgöringspenningama för rektorerna fördelas på närmare angivet

sätt på den bestämda årliga arbets- och ferietiden. Med hänsyn till

de särskilda förhållanden, vilka i detta avseende sålunda gälla för de

allmänna läroverken och vilka kommittén anser böra bibehållas, borde

föreskrifter i anslutning till vad nyss angivits ej meddelas för läroverkens

vidkommande. De bestämmelser, vilka i ämnet äro erforderliga,

syntes det ankomma på Kungl. Maj:t att tills vidare utfärda i huvudsaklig

överensstämmelse med vad hittills varit gällande.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majtis nåd. proposition nr 260. 99

Vad angår framställningen angående beräkning i vissa fall av ordinarie

lärares och lärarinnors vid allmänna läroverk eller folkskoleseminarier

löneförmåner, framhåller kommittén, hurusom de bestämmelser, som

bär avses, äro synnerligen invecklade och torde i. praktiken medföra avsevärda

svårigheter. En viss enkelhet i förevarande avseende skulle onekligen

vinnas, därest eu sådan anordning träffades, att lärarna bleve utnämnda

från och med början av varje halvår. Å andra sidan skulle

eu dylik anordning i vissa andra avseenden medföra olägenheter. Huruvida

dessa olägenheter skulle kunna uppvägas av de fördelar, som härigenom

skulle vinnas, är eu fråga, som kommittén anser °sig icke kunna

bedöma. Kommittén, som under förhandenvarande förhållanden ej har

något att erinra mot bifall till omförmälda framställning, hemställer emellertid,

att en utredning måtte åvägabringas i syfte att åstadkomma enklare

bestämmelser i förevarande avseende än vad nu är fallet.

Yad slutligen angår den av nämnden berörda frågan om avlöning

för befattningshavare under tjänstledighet, som åtnjutes för fullgörande

av värnplikt, ville kommittén endast erinra, att detta spörsmål i hela dess

vidd blivit i och för utredning remitterat till kommittén.

h) Tjänstgöringspenningarnas fördelning. a

Enligt gällande bestämmelser skola tjänstgöringspenningar för alla

lärare, rektorerna undantagna, beräknas utgå för läsårets antal läsveckor.

(Kungl. kungörelsen den 27 augusti 1904).

Under åberopande av förhållandet vid en del andra undervisningsanstalter,

däribland universiteten, förordar nämnden, att tjänstgöringspenningar

för adjunkter, lektorer och ämneslärarinnor må utgå efter

kalenderår.

Kommittén, som icke funnit tillräckliga skäl anförda för en förändring

i nuvarande anordning, vilken synes hava fungerat utan olägenhet,

har icke ansett sig kunna tillstyrka nämndens förslag i denna punkt.

i) Lönetur.

I avseende å lönetursberäkning stadgar kungl. kungörelsen den 27

augusti 1904, bland annat,

att, därest ordinarie adjunkt, som befordras till lektor, redan intjänat

högre avlöning än lektors begynnelseavlöning, honom skola omedel
-

Nuvarande

bestäm
melser.

Lärarlöne
nämnden.

Löne
reglerings
kommittén.

Nuvarande

bestäm
melser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

100

Lärarlöne
nämnden.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

bart tillgodoföra® så många ålderstillägg som lektor, att hans avlöning i

sistnämnda befattning blir lika hög som den avlöning han senast åtnjöt

som adjunkt; skolande, där adjunkt vid befordran till lektor icke erhåller

högre avlöning än den han som adjunkt uppburit, för uppflyttning i

närmast högre lektorslönegrad honom tillgodoräknas den tid, varunder

han innehaft adjunktsbefattningen, efter det han i denna befattning senast

uPPflyttades till högre lönegrad;

att lektorer vid sjökrigsskolan, lärare vid högre lärarinneseminariet

och lärare vid folkskoleseminarierna må, vid övergång till de allmänna

läroveiken,, för tillgodonjutande av avlöning i högre lönegrad räkna sig

till godo föregående tjänstgöring såsom ordinarie lärare enligt enahanda^

ovan omförmälda grunder, som angående ämneslärare blivit stadgadesamt
att

de i kungl. cirkulären den 1 juni 1877 och den 18 maj 1878

omförmälda docenter vid universiteten må äga att efter befordran vid de

allmänna läroverken för uppflyttning i högre lönegrad räkna sig till godo

den tid, dock ej utöver tre.år, de med nit och skicklighet deltagit i undervisningen

vid universitet, såvitt de vunnit behörighet till anställningvid

allmänt läroverk.

Pa grund av kungl. kungörelsen den 28 juni 1907 är viss lönetursrätt

vid övergång till de allmänna läroverken tillerkänd även lektor

vid teknisk elementarskola och rektor vid skeppsgosseskolan. Genom kungl.

kungörelsen den 23 november 1906 är viss lönetursrätt tillerkänd även

docenter vid Stockholms och Göteborgs högskolor.

Genom kungl. kungörelsen den 23 februari 1917 är förordnat, att,

därest ordinarie ämneslärare, manlig eller kvinnlig, vid kommunal mellanskola

utnämnes till ordinarie adjunkt vid allmänt läroverk, han må för

uppflyttning i högre lönegrad som adjunkt tillgodoräkna sig de tjänstår

utöver tre, han, efter vunnen behörighet till adjunktstjänst vid allmänt

läroverk, intjänat i sin befattning som ordinarie ämneslärare vid kommunal

mellanskola; dock att honom icke må tillgodoföras mer än tio

dylika lönetursår. I

I avseende å den förstnämnda av nu gällande bestämmelser framhåller

nämnden, att densamma ej syntes kunna tillämpas på det lönesystem,

nämnden förordar, enär skillnaden i lektors och adjunkts avlöning

vore en annan än i nu gällande lönestat vore fastställd, och påpekar

nämnden, att det med hänsyn till lektorstjänstens mera kvalificerade

natui vore billigt, att adjunkt i varje fall vid befordran till lektorstjänst

erhölle en omedelbar avlöningsförhöjning.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

101

I anslutning härtill ävensom på i övrigt anfört skäl förordar nämnden

i förevarande avseende,

att, därest ordinarie adjunkt befordras till lektor, honom skola omedelbart

tillgodoföras så många ålderstillägg som lektor, att hans avlöning

i sistnämnda befattning närmast överstiger den avlöning, han senast åtnjöt

som adjunkt eller skulle hava åtnjutit, därest han vid befordran till

lektorstjänsten avlönats enligt den för läroverksadjunkter fastställda nya

lönestaten, skolande adjunkt, som vid befordran till lektor befinner sig i

tredje eller högre lönegrad, för uppflyttning i närmast högre lektorslönegrad

äga tillgodoräkna sig den tid, varunder han innehaft adjunktsbefattningen,

efter det han i denna befattning senast uppflyttades till högre

lönegrad;

att ordinarie ämneslärare vid allmänt läroverk skall för uppflyttning

i högre lönegrad äga att tillgodoräkna sig ,den tid han, efter att i

avseende å examina och provår hava vunnit behörighet till tjänst av det

slag, han innehar, må hava tjänstgjort som föreståndare eller ordinarie

lärare vid folkhögskola, dock med iakttagande därav, att löneturstiden

skall räknas från och med början av kalenderåret näst efter det, under

vilket förutsättningarna för rätten till lönetursberäkningen uppfyllts; att

vid beräkning av lönetursår de år, under vilka läraren vid folkhögskola

tjänstgjort minst lika många veckor som antalet läsveckor vid de allmänna

läroverken, skola räknas som hela lönetursår och de år, under

vilka läraren vid folkhögskola tjänstgjort kortare tid, skola reduceras till

hela lönetursår med beräkning av så många veckor på varje som antalet

läsveckor vid de allmänna läroverken; samt att lärare må för ifrågavarande

ändamål tillgodoräkna sig intill 10 sålunda beräknade lönetursår;

att lektor vid allmänt läroverk må för uppflyttning i högre lönegrad

tillgodoräkna sig den tid, han efter att i avseende å examina och

provår hava vunnit behörighet till lektorstjänst vid sådant läroverk må

hava tjänstgjort som ordinarie lektor vid folkskoleseminarium; samt

att ämneslärarinna vid samskola må för uppflyttning i högre lönegrad

tillgodoräkna sig den tid, hon tjänstgjort som ordinarie ämneslärarinna

vid högre lärarinneseminariet.

I ett vid nämndens betänkande fogat särskilt yttrande förklarar sig

fröken Anna Sörensen hava ansett, att nämnden bort föreslå, att ämneslärarinna

vid statssamskola, som avlagt de prov och fullgjort den tjänstgöring,

vilka erfordras för behörighet till adjunktstjänst vid allmänt

läroverk, äger att härför tillgodoräkna sig fem tjänstår för uppflyttning i

högre lönegrad.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

KungI. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

dens förslag 1 sitt över nämndens betänkande avgivna utlåtande anser läroverks
avgivna

överstyrelsen — med hänsyn till av nämnden framställt förslag att seyttranden.

minarieadjunkt vid övergång till lektorstjänst vid högre allmänt''läroverk

skulle få i löneturshänseende tillgodoräkna sig hela sin föregående seminariet

jänstgörin g efter vunnen lektorskompetens — billigheten fordra, att

jämväl lektorskompetent läroverksadjunkt, som befordras till lektor vid

högre allmänt läroverk eller högre lärarinneseminariet, måtte efter samma

grunder äga att tillgodoräkna sig sin föregående adjunktstjänstgöring för

lönetur såsom lektor. Enahanda uppfattning göres ävenledes gällande av

vissa lärarkorporationer.

I övrigt må framhållas ett av styrelsen för Arboga samskola ävensom

lärai kollegiet därstädes framställt yrkande, att ämneslärarinna vid

statssamskola måtte, därest åt kvinnor medgåves tillträde till ämneslärarbefattningar

vid allmänna läroverk för gossar, vid övergång till sådan

tjänst få tillgodoräkna sig tjänst- och lönetursår, som hon efter vunnen

adjunktskompetens intjänat vid samskola, på samma sätt som om de av

henne intjänats i egenskap av kvinnlig adjunkt vid allmänt läroverk för

gossar.

1 en av docenten A. Chr. Thorn m. fl. föreståndare för kommunala

ingivna gymnasier gjord framställning har hemställts om rätt i viss utsträckning

fångar'' tiU lönetursberäkning för extra ordinarie lärare vid kommunala gvmnasier.

I sitt häröver avgivna utlåtande den 30 december 1916 föreslår

läroverksöverstyrelsen, att rektor, extra ordinarie lektor och extra ordinarie

lärare vid kommunalt gymnasium eller vid av kommun bekostad bildnmgslinje

vid statsgymnasium, som utnämnes till innehavare av ordinarie

ämnesläiaibefattning vid allmänt läroverk, må för uppflyttning i högre

lönegrad tillgodoräkna sig de tjänstår utöver tre, han efter vunnen behörighet

till ordinarie ämneslärarbefattning vid allmänt läroverk med nit

och skicklighet bestritt tjänstgöring vid kommunalt gymnasium, till omfattningen

motsvarande den tjänstgöring, som enligt nu eller framdeles

gällande bestämmelser är eller kan varda rektor eller ämneslärare vid

allmänt läroverk ålagd, dock att honom icke må tillgodoföras mer än tio

dylika lönetursår.

Vidare hava vissa framställningar gjorts angående ändrade bestämmelser

i fråga om tjänstårsberäkning och lönetursberäkning för docenter

vid universiteten vid övergång till de allmänna läroverken.

I sådant hänseende hava uti särskilda dels till Kungl. Maj:t, dels

till kanslern för rikets universitet ingivna skrivelser docenter vid universiteten

i Uppsala och Lund anhållit, dels att rätt till tjänstårsberäkning

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta nåd. proposition nr 260.

103

vid övergång till allmänna läroverk — för vars erhållande ostipendierad

docent nu är skyldig hålla sammanlagt 70 föreläsningar om året, medan

docentstipendiats föreläsningsskyldighet omfattar 35 föreläsningar årligen

— måtte medgivas samtliga docenter efter samma grunder i fråga om

föreläsningsskyldighet (35 föreläsningar årligen), vare sig de hade docentstipendium

eller ej, dels och att lönetursberäkningen för anställning vid

allmänt läroverk måtte ändras därhän, att docents lönetursrätt, som efter

den 1 januari 1905 inskränkts till högst tre år, utsträckes till åtminstone

fem år, såsom tidigare varit förhållandet.

Denna docenternas ansökning tillstyrkes vad dess förra del beträffar

av samtliga akademiska myndigheter ävensom av läroverksöverstyrelsen.

Beträffande framställningen i vad den avser lönetursberäkning tillstyrkes

densamma likaledes av de akademiska myndigheterna, varvid

dock ett par myndigheter förorda dess utsträckning till sex år. För enahanda

yrkande gör sig ävenledes t. f. kanslern för Uppsala universitet

till tolk i en till Kungl. Maj:t ingiven särskild skrivelse den 6 maj 1915,

vilken bifogats övriga handlingar i omförmälda ärende. I sistnämnda

skrivelse avses jämväl docenter vid Göteborgs och Stockholms högskolor.

Även läroverksöverstyrelsen uttalar sig till förmån för sistnämnda

yrkande och förordar, att de i kungl. cirkulär den 11 juni 1877 och den

18 maj 1878 samt kungl. kungörelse den 23 november 1906 omförmälda

docenter vid universiteten eller högskolorna må äga att efter befordran

vid de allmänna läroverken för uppflyttning i högre lönegrad räkna sig

till godo den tid, dock ej utöver sex år, de med nit och skicklighet deltagit

i undervisningen vid universitet eller högskola, såvitt de vunnit

behörighet till anställning vid allmänt läroverk samt fullgjort vad som

i fråga om docenters lönetur vid nämnda läroverk är stadgat.

Slutligen har Sveriges extralärarförening gjort underdånig framställning,

att lärare vid allmänt läroverk och folkskoleseminarium måtte erhålla

rätt att efter vunnen befordran till ordinarie befattning inom dessa

läroanstalter få för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig den

tid, han med full tjänstgöring varit förordnad vid allmänt läroverk eller

folkskoleseminarium från den tidpunkt, då han förvärvat full adjunktskompetens,

dock ej beträffande dylik tjänstgöring före den 1 januari 1913.

I sitt i sistnämnda ärende avgivna utlåtande den 12 november 1917

hemställer läroverksöverstyrelsen på anförda skäl, att extra ordinarie lärare

vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium, vilken fullgjort vad

för behörighet till ordinarie ämneslärartjänst i fråga om examina och

provår är föreskrivet, måtte äga rätt att vid befordran till ordinarie lärartjänst

vid dessa läroanstalter för uppflyttning i högre lönegrad tillgodo
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

KungI. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

räkna sig de tjänstår utöver tre, han efter ovanberörda villkors fullgörande

med nit och skicklighet bestritt tjänstgöring vid nämnda läroanstalter

i vederbörligen stadgad omfattning.

rtqUrtnns- ^ avseenc^e a ålderstillägg är i gällande avlöningsvillkor i allmän
kommittén.

stadgat, att, därest förböjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande

av befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten

för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor

* att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid,

som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt

sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till

last den tid, han åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande av värnplikt,

och

för andra förhöjningen, om sådan förekommer, efter ytterligare fem

år, på samma villkor, samt

för tredje förhöjningen, där sådan äger rum, efter än ytterligare

fem år, ävenledes på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar

angår, att den högre avlöningen ej må tillträdas förr än vid början av

kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit

uppnådd.

.Enahanda bestämmelser, som i stort sett även nu gälla för lärare

vid de allmänna läroverken, anser kommittén böra för deras vidkommande

föreskrivas i samband med den lönereglering, om vilken nu är fråga.

Likaså bör stadgas, att befattningshavare må tillgodoräknas den

tid, som före den nya statens trädande i kraft förflutit från hans tillträde

till innehavande befattning eller motsvarande ordinarie tjänst å

den gamla staten.

Ävenledes borde, i likhet med vad för en del fall av riksdagen

beslutats, föreskrivas, att löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för

erhållande av löneförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken

han enligt bestämmelserna i lagen ''angående civila tjänstinnehavares rätt

till pension är skyldig från tjänsten avgå, icke må tillträda samma förhöjning.

Vad angår bestämmelser rörande lönetursberäkning för adjunkt, som

befordras till lektor, anser kommittén varken vad i detta avseende nu gäller

eller vad nämnden härutinnan föreslagit vara utan vidare tillämpligt på

det lönesystem, kommittén förordar. Någon rätt för adjunkt att vid be
-

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kurujl. Maj:ts nåd. proposition nr 260. 105

fordran till lektor få för löneförhöjning tillgodoräkna sig sin adjunktstjänstgöring

borde i fråga om kommitténs förslag ej medgivas annat

än för det fall att adjunkten befinner sig i högsta lönegraden. Honom

skulle nämligen då tillkomma eu avlöning av 5,800 kronor; och skulle

han vid befordran till lektor komma i åtnjutande av lektors avlöning i

lägsta lönegraden, vilken likaledes enligt kommitténs förslag skulle utgöra

5,800 kronor, skulle denna befordran för honom ej medföra någon

omedelbar avlöningsförbättring utan tvärtom en förminskning av själva

lönen. I sådana fall bör adjunkt äga att tillgodoräkna sig fem år av sin

adjunktstjänstgöring, varigenom han alltså skulle omedelbart erhålla lektors

avlöning i andra lönegraden eller 6,300 kronor.

Av vad som sagts följer, att kommittén ej kan förorda läroverksöverstyrelsens

förslag, att lektorskompetent adjunkt skulle få i löneturshänseende

vid befordran till lektor tillgodoräkna sig hela sin föregående

adjunktstjänstgöring efter vunnen lektorskompetens.

Yad angår den nu gällande bestämmelsen om viss lönetursrätt för

ordinarie ämneslärare vid kommunala mellanskolor vid övergång till allmänt

läroverk, kunna skäl anföras både för och emot bibehållande av eu

sådan bestämmelse. Densamma innebär visserligen å ena sidan en fördel

för de kommunala mellanskolorna, men å andra sidan bliver därigenom

sistnämnda skolform allt för starkt betecknad såsom ett övergångsstadium,

vad lärarna angår, till de allmänna läroverken. Även om med hänsyn

till sistberörda förhållande eu viss tvekan kan anses råda rörande lämpligheten

av bibehållandet av bestämmelsen i fråga, anser sig kommittén

dock icke böra föreslå någon ändring i ett av Kungl. Maj:t och riksdag

så nyligen fattat beslut.

Nämnden har föreslagit, att ordinarie ämneslärare vid allmänt läroverk

må under vissa förutsättningar för uppflyttning i högre lönegrad

tillgodoräkna sig den tid, han tjänstgjort som föreståndare eller ordinarie

lärare vid folkhögskola. Kommittén anser för sin del, att detta är ett

spörsmål, som närmast avser folkhögskolorna, och att eu bestämmelse av

nämnda innebörd är att huvudsakligen betrakta som en förmån för dessa

skolor. Då kommittén emellertid ej har att yttra sig över en regleringav

avlöningsförhållanden och därmed sammanhängande frågor för lärarpersonalen

vid folkhögskolorna, finner sig kommittén under förhandenvarande

förhållanden sakna anledning förorda vad''nämnden i detta avseende

föreslagit.

Vidare har nämnden föreslagit, att lektor vid allmänt läroverk må

för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig den tid, han efter

vunnen behörighet till lektorstjänst vid sådant läroverk tjänstgjort som

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 232 käft. (AV 260.) 14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

ordinarie lektor vid folkskoleseminarium. Häremot har kommittén intet

att erinra, I likhet med vad för närvarande gäller, borde enahanda bestämmelse

föreskrivas i fråga om föregående tjänstgöring vid högre lärarinneseminariet

samt vid teknisk elementarskola.

För närvarande äro i förevarande avseende vissa bestämmelser givna

angående rätt till lönetursberäkning för dem, vilka tjänstgjort såsom lektorer

vid sjökrigsskolan, ävensom rektor vid skeppsgosseskolan. Kommittén

anser dessa bestämmelser böra bibehållas, vad angår lektorsbefattningvid

sjökrigsskolan åtminstone tills vidare till förmån för den lektor vid

allmänt läroverk, som kan äga att åberopa sådan tjänstgöring vid sjökrigsskolan.

Beträffande ämneslärarinnorna vid samskolor förordar nämnden, att

sådan lärarinna må för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig

den tid, hon tjänstgjort som ordinarie ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet.

Kommittén finner sig böra biträda detta förslag.

Såsom i det föregående omförmälts, har från en samskola yrkats,

att ämneslärarinna vid statssamskola må, därest åt kvinnor medgives

tillträde till ämneslärarbefattningar vid allmänna läroverk för gossar, vid

övergång till sådan tjänst få tillgodoräkna sig tjänst- och lönetursår, som

hon efter vunnen adjunktskompetens intjänat vid samskola, på samma

sätt som om de av henne intjänats i egenskap av kvinnlig adjunkt vid

allmänt läroverk för gossar. Kommittén, som föreslagit, att kvinna må

kunna befordras till adjunkt vid allmänt läroverk, finner billigt, att lärarinna

vid samskola, liksom oek ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet,

må, då hon övergår till adjunktsbefattning vid allmänt läroverk,

tillgodoräkna sig den tid, hon efter vunnen adjunktskompetens tjänstgjort

såsom ordinarie ämneslärarinna vid samskola eller högre lärarinneseminariet.

Härvid erinrar kommittén, att nämnda skolformer fullt motsvara

de realskolor eller de lägre klasser av de högre allmänna läroverken,

vid vilka kommittén antager, att kvinnas verksamhet bliver huvudsakligen

förlagd.

Beträffande den ovan omförmälda framställningen angående rätt att

för lönetursberäkning tillgodoräkna sig viss tjänstgöring som extra ordinarie

lärare finner kommittén, att ett bifall härtill skulle innebära en

avvikelse från de grunder, som i förevarande avseende äro på andra

områden gällande, och kan kommittén i följd därav ej tillstyrka berörda

framställning. Den omständigheten, att sådan rätt varit förut medgiven,

fastän den sedermera upphävts, innebär icke något skäl att nu

återinföra densamma.

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj:tu nåd. proposition ni'' 260.

Vad vidare angår den i enahanda avseende gjorda framställningen

om motsvarande rätt för lärare vid de kommunala gymnasierna, erinrar

kommittén, att dessa lärare visserligen befinna sig i eu i förhållande

till motsvarande lärare vid statens gymnasier ogynnsammare ställning i så

måtto, att de icke äga rätt att räkna tjänstår för erhållande av pension,

men å andra sidan att de i regel åtnjuta eu bättre avlöning än motsvarande

lärare vid statens läroverk. Att emellertid nu för deras vidkommande

tillstyrka rätt till lönetursberäkning på sätt föreslagits anser

sig kommittén så mycket mindre kunna, som kommittén ej funnit sig böra

biträda nyss omförmälda framställning av enahanda innebörd beträffande

extralärare. Härtill kommer jämväl den omständigheten, att de kommunala

gymnasierna icke äro statsinstitutioner, ett förhållande, som skulle

kunna giva ett bifall till framställningen eu avsevärd räckvidd och medföra

oöverskådliga konsekvenser.

Vidkommande slutligen de av docenter vid rikets universitet framförda

önskemålen anser sig kommittén, i likhet med de i ärendet hörda

myndigheterna, böra tillstyrka, att samma grunder för rätt till lönetursberäkning

böra gälla för alla docenter, vare sig de hava doeentstipendium

eller icke. Beträffande däremot den föreslagna utsträckningen av

lönetursrätten utöver tre år finner kommittén ej tillräckliga skäl föreligga

att tillstyrka en ändring av vad i detta avseende för närvarande gäller.

2. Rektorer.

a) Manlig rektor vid högre allmänt läroverk.

Rektor vid högre allmänt läroverk åtnjuter för närvarande avlöning

i två lönegrader å 1) 4,000 kronor, 2) 4,500 kronor jämte tjänstgöringspenningar

å 2,000 kronor, alltså tillhopa resp. 6,000 och 6,500 kronor.

Härjämte skall rektor av vederbörande kommun åtnjuta fri bostad eller

hyresersättning. (Kungl. kungörelsen den 27 augusti 1904.)

Enligt beslut av 1917 års riksdag utgår tillfällig löneförbättring

för år 1918 till rektor i första lönegraden med 400 kronor och till rektor

i andra lönegraden med 500 kronor.

Nämnden föreslår, att avlöningen för rektor vid högre allmänt läroverk

bestämmes till 6,400 kronor i l:a och 7,000 kronor i 2:a lönegraden,

därav 2,000 kronor tjänstgöringspenningar.

Nuvarande

bestämmel
ser.

Tillfällig

löneförbätt
ring.

Lårarlöne
nämnden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

108

ingiven

framställ
ning.

Kungl. Maftts nåd. proposition nr 260.

™Maj!t9L , . T„en av flertalet rektorer vid de allmänna läroverken gjord under
dånig

framställning föreslås, att avlöningen åt rektor vid allmänt läroverk

ma faststallas som en verklig cliefslön med en begynnelseavlöning

åt rektor vid högre allmänt läroverk å 7,500 kronor och åt rektor vid

real- och samskola a 6,500 kronor, jämte ett ålderstillägg åt samtliga

rektorei a 600 kronor att utgå efter fem års väl vitsordad tjänstgöring.

sakligen ^ölj andeframStallmng anfÖreS tiH stöd för berörda förslag huvud
Den

hittills följda principen, att rektors begynnelseavlöning skulle

vala lika med lektors resp. adjunkts avlöning i högsta lönegraden, saknade

numera fog för sig. I sjalva verket vore denna princip en kvarleva

tran den tid, da rektoratet turvis bestriddes av skolans äldre lärare, eu

otänkbar”'' *°™ nuvarande tjänsteförhållanden vore fullkomligt

I motsats till den av nämnden följda principen borde rektors avlöning,

oberoende av lektors resp. adjunkts slutlön, bestämmas såsom eu

verklig chefslon, i överensstämmelse med för andra tjänstemannakårer

brukliga principer.

De arbetsuppgifter, som i våra dagar ålåge rektorerna, vore av en

avsevart mera mångsidig och krävande art än de, som tillkomme Övriga

lärare. Till rektors rent pedagogiska uppgifter, som innefattade, förutom

en ganska utsträckt undervismngsskyldighet, uppgiften att planlägga arbetet,

att vaka darover att undervisningen efter allmänna stadganden och

särskilda föreskrifter ändamålsenligt fortginge, att ansvara för att ordning

och tukt upprätthölles i och utom skolan och att i allt, som rörde

undervisning och uppfostran, vara beredd att bistå föräldrar och målsmän

ej mindre an lärare med råd och hjälp — till dessa uppgifter komme

andra göromål av både skiftande och ansträngande art,

, q, i Dlt hörde dels expeditionsgöromålen, som sedan rektors avlöning år

1, . seaast fastställdes i högst avsevärd grad ökats och fortfarande öka
des

ar från ar. Dit horde vidare skötseln av läroverkens olikartade ekonomiska

angelägenheter, vilken skötsel, redan i och för sig betungande

jamvai mnebure ett ekonomiskt ansvar för läroverkens ofta betydande kassor

och fonder. Ayen om rektorerna vid de större läroverken härvid hade en

hjalp ide särskilt avlönade skrivbiträdena, måste, i betraktande av dessas

starkt begränsade ersättning, huvudparten av expeditions- och förvaltningsgoromalen

utföras av rektor personligen. För skolans räkenskapsföring

f°Vrfa administrativa angelägenheter, särskilt det maktpåliggande

utarbetandet av olika arbetsordningar för den stundande terminen, måste

han, i olikhet mot Övriga lärare, offra en god del av sina ferier. Vad

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kunal. Maj-.ts nåd. proposition nr 260.

åter mindre real- och samskolor anginge, måste dessas rektorer själva

utföra allt skolans skrivarbete samt därtill hava hand om de ständigt

växande skol- och lärjungebiblioteken.

Toge man alltså berättigad hänsyn till eu rektors ständigt ökade

och genom sin mångsidighet slitande arbete och till det ansvar för

att ej tala om det icke sällan förekommande obehag — som vore förenat

med hans ämbetsutövning, syntes det ej kunna bestridas, att rektorerna

gent emot övriga lärarkategorier, vilkas åligganden icke på senare tiden

i jämförlig grad ökats, vore relativt lågt avlönade.

Med avseende på den rätt till bostad, som tillkomme eu rektor i

motsats till andra lärare, erinrades därom, att i de fall, då denna förmån

utgått i form av penningersättning, vilket vore det vanligaste, denna

blivit ganska snävt tillmätt. I medeltal uppgick bostadsförmånen — enligt

1910 års bestyrkta beräkning — till (om Stockholm och Göteborg på

grund av där rådande speciella dyrhetsförhållanden uudantoges) 1,165

kronor för rektor vid högre läroverk och 795 kronor för rektor vid realoch

samskola. Det vore sålunda uppenbart, att rektors avlöning, även

inklusive hyresersättningen, ingalunda utgjorde en efter hans ämbetsställning

avpassad chefslön.

Det syntes knappast kunna bestridas, att rektoratet, jämfört med

åtskilliga andra chefsplatser, för vilka administrativ förmåga kunde anses i

huvudsak vara nog, av sin innehavare krävde jämväl derå andra egenskaper,

såsom pedagogisk, vetenskaplig och disciplinär förmåga. En känd sak

vore ock, att rektoraten vid våra större läroverk numera betraktades som

några bland statens mest ansträngande befattningar. Redan det, att en

rektor vore chef för ett kollegium, omfattande från 11 ända till 44 lärare,

och.dagligen vore ställd inför två andra stora intressegrupper, målsmännen

och lärjungarna, gjorde hans ställning ytterst krävande. Under sådana

förhållanden syntes det ingalunda få anses förmätet, att rektors avlöningsförhållanden

måtte så avvägas, att de åtminstone icke understege

avlöningsförmånerna för en del jämförliga chefsplatser.

Det syntes sökandena innebära en moderat fordran, att begynnelseavlöningen

för rektor vid högre allmänt läroverk sattes till 7,500 kronor

och för rektor vid real- och samskola till 6,500 kronor, varigenom den

hittillsvarande skillnaden på 1,000 kronor mellan rektorsavlöningen vid

högre och lägre läroverk skulle bibehållas.

Inklusive hyresersättningen skulle rektorernas vid de högre allmänna

läroverken avlöningar härigenom i någon mån överskrida avlöningarna för

tredje gradens tjänstemän, bland vilka funnes åtskilliga chefer inom ämbetsverken.

I betraktande av vad som anförts om rektors verksamhet, syn
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

tes emelleitid detta icke fa anses obilligt, helst rektor numera, på grund

av läroverkens krav på obruten kraft hos deras styresmän, principiellt

endast tillsattes genom förordnande på högst fem år i sänder, och en

rektor alltså icke kunde beräknas kvarstå lika länge på sin chefsplats

som motsvarande ämbetsmän på andra områden.

Nämndens förslag i fråga om tiden för ålderstilläggets utgående tillstyrktes,

under framhållande, att därigenom en berättigad likställighet

mellan rektorerna och övriga med dem jämförliga statstjänstemän skulle

åvägabringas.

reglerings- 1 ,likhet med vad i nämnda framställning yrkas, finner ej heller

kommittén, kommittén anledning bibehålla den nuvarande principen i avseende å

rektors avlöning, eller att densamma skall vara lika med lektors resp.

adjunkts avlöning i högsta lönegraden. Kommittén anser det vara ådagalagt,

att rektors avlöning med hänsyn till hans ställning och hans arbetsuppgifter

bör beräknas efter andra grunder.

Det är uppenbart, att — såsom ock framhållits — expeditionella

och övriga administrativa arbeten taga en rektors tid mycket i anspråk

och ävenledes på innehavare av denna befattning ställa stora krav beträffande

vissa personliga egenskaper. Kommittén anser det ock kunna

ifrågasättas, huruvida icke i avseende å dessa arbeten en lättnad borde

beredas rektorerna åtminstone vid de större läroverken såväl genom att

ytterligare minska deras undervisningsskyldighet utöver vad nu är medgivet

som ock genom en ändamålsenligare anordning av den nuvarande

skrivbiträdesinstitutionen vid läroverken.

Yad angår frågan om en ytterligare minskad undervisningsskyldighet,

anser sig kommittén, som anser sig nu icke kunna ingå i bedömande

av omfång och räckvidd av en anordning i detta syfte, endast vilja

i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på nämnda förhållande, utan

att för egen del göra något vidare uttalande i frågan.

Beträffande däremot det nuvarande biträde, varöver rektorerna förfoga

vid expeditionsarbetet, erinrar kommittén, hurusom enligt särskilda

kungl. brev av reservationsanslaget till de allmänna läroverken för närvarande

arvoden utgå till skrivbiträden åt rektorerna, vilka biträden skola utses

bland de vid vederbörande läroverk anställda lärare. En sådan anordningsynes

kommittén icke vara fullt tillfredsställande, åtminstone vid de större

läroverk, där arbetet är mer omfattande, och ifrågasättas kan, huruvida

ej i vissa dylika fall vederbörande rektorer skulle vara mera betjänta,

därest de hade till sitt förfogande för ändamålet fast anställda skrivbiträden.

Kommittén anser i allt fall, att erforderliga belopp böra ställas

s. 111 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maf.ts nåd. proposition nr 260. 111

till vederbörande rektorers disposition att användas i nu avsett sytte,

men vill i detta sammanhang inskränka sig till att hemställa, att denna

fråga varder underkastad erforderlig utredning.

I fråga om det avlöningsbelopp, som kan anses lämpligt att förorda

för rektor, ansluter sig kommittén till den uppfattningen, att avlöningen

bör hava karaktär av chefslön, och synes det kommittén, att eu avlöning

av 7,500 kronor för manlig rektor vid högre allmänt läroverk torde kunna

anses skälig, när man tager i betraktande, att rektor härjämte äger att

åtnjuta fri bostad eller ersättning härför. Kommittén vill följaktligen förorda

omförmälda belopp, 7,500 kronor. Av detta belopp torde 5,000 kronor

böra utgöra lön och 2,500 kronor tjänstgöringspenningar. Da kommittén

vid förut avgivna löneregleringsförslag ansett chefer för centrala

ämbetsverk böra omedelbart och utan intjänande av ålderstillägg erhålla

de för dem avsedda löneförmåner, har kommittén ej kunnat förorda, att

rektor må komma i åtnjutande av rätt till ålderstillägg.

b) Manlig rektor vid realskola.

Rektor vid realskola åtnjuter för närvarande avlöning i två lönegrader

å 1) 3,200 kronor, 2) 3,700 kronor, jämte tjänstgöringspenningar

å 1,800 kronor, alltså tillhopa resp. 5,000 och 5,500 kronor. Härjämte

skall rektor av vederbörande kommun åtnjuta fri bostad eller hyresersättning.

(Kungl. kungörelsen den 27 augusti 1904.)

Enligt beslut av 1917 års riksdag utgår tillfällig löneförbättring för

år 1918 till rektor vid realskola med 600 kronor.

Nämnden föreslår, att avlöningen för rektor vid realskola bestämmes

till 5,700 kronor i l:a och 6,200 kronor i 2:a lönegraden, därav

1,900 kronor i tjänstgöringspenningar.

På sätt ovan omförmälts, har i framställningen från flertalet rektorer

vid de allmänna läroverken föreslagits, att avlöningen åt rektor vid

realskola må fastställas till 6,500 kronor jämte ett ålderstilllägg å 600

kronor.

Under hänvisning'' till vad kommittén i det föregående beträffande

rektor vid högre allmänt läroverk anfört, vilket i tillämpliga delar jämväl

torde äga avseende å rektor vid realskola, förordar kommittén för

sistnämnda befattningshavare en avlöning av 6,400 kronor, därav 4,400

kronor lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar. Någon rätt till ålders
-

Nuvarande

bestämmel
ser.

Tillfällig

löneförbätt
ring.

Lärarlöne
nämnden.

Till Kungl.

Maj."t

ingiven

framställning.

Löne
rcglerings
kommittén.

opaginerad Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

tillägg- borde i detta fall lika litet förekomma som i fråga om rektor vid

högre allmänt läroverk.

c) Kvinnlig rektor vid Barnskola.

^nämnden ■ Enli£t nämndens förslag skulle kvinna kunna befordras till rektor

vid statssamskola. Nämnden föreslår, att kvinnlig rektor vid dylik skola

måtte i avlöning erhålla 4,400 kronor i l:a och 4,900 kronor i 2:a lönegraden,

därav 1,400 kronor tjänstgöringspenningar.

Vid nämndens

förslag

fogat särskilt

yttrande.

I ett vid nämndens betänkande fogat särskilt yttrande föreslår fröken

Anna Sörensen, i anslutning till sin uppfattning om avlöningsförmånerna

för statsanställda kvinnliga lärare, att avlöningen för kvinnlig rektor

vid samskola bestämmes till 4,700 kronor i l:a och 5,200 kronor i 2:a

lönegraden, därav 1,600 kronor tjänstgöringspenningar.

reglerings- . Enär kommit.tén icke ansett sig kunna förorda, att kvinna må bekommittcn.

fordras till rektor vid Barnskola, har nämndens förslag i förevarande avseende

icke föranlett något kommitténs yttrande.

d) Lönetur.

Nuvarande I kungl. kungörelsen den 27 augusti 1904 är stadgat, att rektor

bestammel- må vinna uppflyttning från första till andra lönegraden efter förloppet

av tio år, därest han med nit och skicklighet tjänstgjort såsom rektor

mera än fyra femtedelar av samma tid, med iakttagande härvid, att rektor

vid högre allmänt läroverk endast må räkna sig till godo den tid,

han såsom rektor vid sådant läroverk tjänstgjort.

Jämlikt kungl. kungörelsen den 9 juni 1905 äger rektor vid allmänt

läroverk att för uppflyttning i högre lönegrad räkna sig till godo

även den tid, han under tiden för sitt rektorsförordnande på grund av

förordnande bestritt annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt

uppdrag.

Nämnden Nämnden föreslår, att rektor må vinna uppflyttning i högre löne
grad

efter fem år.

reglerings- . .. Allderistimd kommittén icke ansett sig böra förorda rätt till ålderskommittén.

tillägg åt vare sig rektor vid högre allmänt läroverk eller rektor vid realskola,

finner kommittén nämndens förevarande förslag ej föranleda något

särskilt yttrande från kommitténs sida.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tu nåd. proposition nr 260.

113

o) Pension.

Enligt gällande bestämmelser kunna rektorerna vid de allmänna

läroverken tillsättas antingen genom utnämning eller genom förordnande

på viss tid.

Kungl. kungörelsen den 27 augusti 1904 stadgar, att tillförordnad

rektor, som fullgjort de i fråga om ämneslärare för pensions erhållande

stadgade villkor och i minst 15 år innehaft rektorsförordnande, skall vara

berättigad att i pension uppbära sin lön som rektor oavkortad.

I kungl. brev den 6 juni 1912 förordnas, i enlighet med ett av

riksdagen därom fattat beslut, att pensionsunderlaget för rektor och tillförordnad

rektor vid högre allmänt läroverk skall utgöra hela lönen

med tillägg av 500 kronor samt för rektor och tillförordnad rektor vid

real- eller samskola hela lönen med tillägg av 300 kronor.

Nämnden föreslår,

att pensionsunderlaget skall för såväl ordinarie som tillförordnad

rektor utgöra lönen, ökad med ett belopp av 500 kronor för rektor vid

högre allmänt läroverk, 300 kronor för rektor vid realskola och 200 kronor

för kvinnlig rektor vid samskola; samt

att, om befattningshavare varit tillförordnad rektor vid allmänt läroverk,

sådant skall vid bestämmandet av pensionens belopp räknas honom

till godo på samma sätt, som om han varit befullmäktigad rektor.

I ovanberörda framställning från flertalet rektorer vid de allmänna

läroverken föreslås, att pensionen för rektor vid allmänt läroverk

må bestämmas, enligt pensionslagen av den 11 oktober 1907, för tillförordnad

rektor, som vid sitt pensionstagande fortfarande innehar rektorsförordnande,

så som om han varit befullmäktigad rektor, och för den,

som före pensionstagandet avgått från rektorstjänsten och återgått till

lärartjänst, så som om hans rektorsår varit förlagda till tiden närmast

före avskedstagandet — dock eventuellt med den inskränkning, som i

motiveringen föreslagits.

I motiveringen frainhålles, bland annat, följande.

Efter erinran om innehållet i § 4 av lagen angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension, framhålles, hurusom denna lag avsåge ordinarie

tjänstinnehavare och alltså förutsatte dennes kvarstående vid tiden för

pensionstagandet i den högsta tjänst han under sin tjänstetid uppnått

samt ville garantera honom pension efter denna tjänst.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 232 käft. (AV 260).

Nuvarande

bestämmel
ser.

Lärarlöne
nämnden.

Till Kungl.

Maj:t

ingiven

framställning.

15

opaginerad Kontrollera mot PDF

1.14

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

Tillämpad på en rektor, som vid tiden för sitt pensionstagande

ännu innehade förordnande som rektor, finge denna lag sin rättmätiga

innebörd. Hade han innehaft sitt förordnande fem år eller mera, hade

han rätt till högsta pensionsunderlag utan inskränkning; hade han först

inom de senaste fem åren erhållit sitt rektorsförordnande, finge han för

sina rektorsår räkna rektorspensionsunderlag, för de föregående åren av

samma period lektors- resp. adjunktspensionsunderlag. Med denna tilllämpning

bortfölle också varje skäl att som nu fordra 15 rektorsår för

erhållande av rektorspension.

Om lagen däremot bokstavligt tillämpades på eu rektor, som vid

tiden för sitt pensionstagande återgått till lärartjänst, medförde den betänkliga

anomalier. En rektor, som tjänstgjort såsom rektor t. ex. från

60 till 64 års ålder, finge pension, beräknad efter 4 rektorspensionsunderlag

och 1 lektors- resp. adjunktspensionsunderlag, d. v. s. i det närmaste

full rektorspension, under det att en rektor, som avgått före 60

års ålder, icke finge någon rektorspension alls, om han också varit rektor

i 20 år eller mera. Detta kunde omöjligen vara reell rättvisa och

ådagalade blott obilligheten av att bokstavligt tillämpa lagen av den 11

oktober 1907 om civila befattningshavares rätt till pension på rektor,

som frångått sitt rektorat och före pensionstagandet återgått till lärartjänst.

Då nuvarande praxis att tillsätta rektor endast på förordnande för

fem år i sänder tillkommit i avsikt att garantera läroverken fullt arbetsdugliga

styresmän, så syntes det obilligt, att en läroverkschef, som med

duglighet skött sitt ämbete i ett antal år, men några år före pensionstagandet

återgått till eu lägre tjänst, därför att rektorstjänsten vore

mera utslitande än andra chefsposter, därför skulle straffas med minskad

pension resp. förlust av pension efter sin högsta tjänst.

I de fall, då en lärare under sin ämbetstid komme att sköta två

olika tjänster, dels lärartjänst dels rektorstjänst, av vilka den senare vore

mera fordrande än den förra, vore det ock i statens intresse förmånligast,

att han skötte den mera krävande posten under sina kraftigaste och arbetsdugligaste

år och med avtagande krafter återginge till en mindre

krävande tjänst. Det vore dä obilligt, att denna för staten fördelaktiga

anordning skulle, där den förekomme, tagas till formell intäkt för att

beröva honom rättighet till pension efter sin högsta tjänst.

Tvärtom syntes det billigt och i överensstämmelse med pensionslagens

anda, att rektor, som med nit och skicklighet skött sin tjänst, erhölle rektorspension,

oavsett det antal år, som förflutit mellan avgången från rektoratet

och pensionstagandet. I lagen borde detta kunna uttryckas genom ett

stadgande, att en rektors tjänstgöringsår som rektor i varje fall skulle

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kumjl. Maj:tu null. proposition ur 260.

115

räknas honom till godo, som om de vore förlagda till sista delen av hans

tjänstetid. Om häri av praktiska grunder skulle fordras någon inskränkning,

skulle man kunna införa den bestämmelsen, att rektorspension icke

utfölle, om rektor av annan anledning än försvagad hiilsa återgått till

lärartjänst före 50 års ålder.

Enligt den avlöning, som kommittén förordat för rektorerna, skulle

pensionsunderlaget för rektor vid högre allmänt läroverk utgöra 5,000

kronor och för rektor vid realskola 4,400 kronor. Då emellertid fri hostad

eller motsvarande ersättning är att betrakta som eu ytterligare avlöningsförmån

och riksdagen så sent som år 1912 godkänt denna uppfattning

genom att höja rektors pensionsunderlag, anser kommittén

skäligt förorda, att pensionsunderlaget för rektor vid högre allmänt läroverk

bestämmes till 5,600 kronor och för rektor vid realskola till 4,600

kronor.

Rektorerna äro numera i realiteten att anse såsom ordinarie befattningshavare,

om de också nästan undantagslöst tillsättas medelst förordnande.

Enligt nämndens förslag skall, därest befattningshavare varit tillförordnad

rektor, sådant vid bestämmandet av pensionens belopp räknas

honom till godo på samma sätt, som om han varit befullmäktigad rektor.

Kvarstår sålunda eu rektor vid rektorstjänsten till pensionsåldern efter

att hava innehaft nämnda tjänst under minst fem år, skulle han kunna

komma i åtnjutande av full pension. Har han däremot vid avskedstagandet.

innehaft rektorsförordilande kortare tid än fem år eller inom fem

år före avskedstagandet avgått från rektorstjänsten till ordinarie tjänst,

som avses i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension,

skulle enligt sistnämnda lag beloppet av hel pension i sådant fall utgöra

en femtedel av sammanlagda beloppen av de högsta pensionsunderlag,

vilka under vart och ett av de senast förflutna fem åren varit för tjänstinnehavaren

gällande.

Den ovanberörda framställningen innebär en utvidgning utöver vad

nämnden föreslagit, i det där ifrågasättes, att rektor skulle erhålla rektorspension

oavsett det antal år, som förflutit mellan avgången från rektoratet

och pensionstagandet, eller med andra ord att en rektors tjänstgöringsår

som rektor i varje fall skulle räknas honom till godo, som om

de vore förlagda till sista delen av hans tjänstetid.

Kommittén anser sig icke kunna förorda ett förslag av det senast

berördas innebörd. Detta förslag innebär nämligen införandet i pensionsväsendet

av en alldeles ny princip, och kommittén anser det ej

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kanal. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

Nuvarande

bestämmelser

ang manliga

övning slärare.

vara möjligt att under förhandenvarande förhållanden överskåda de

konsekvenser, ett bifall härtill skulle medföra på andra områden. Skulle

emellertid frågan befinnas vara av en sådan betydelse, att ett undantag

från pensionslagens bestämmelser i förevarande avseende kunde anses

skäligt, borde frågan dock, innan den förelägges till förnyat skärskådande,

underkastas en noggrann och allsidig utredning. Kommittén

finner sig böra förorda, att tillförordnad rektor i nu förevarande avseende

likställes med befullmäktigad rektor.

3. övningslärare.

a) — b) Manliga och kvinnliga övningslärare.

Enligt kungl. kungörelsen den 27 augusti 1904 är avlöningen till

ordinarie övningslärare bestämd till följande belopp:

för teckning slärare: vid realskola tre lönegrader å 1) 700 kronor,

2) 800 kronor, 3) 900 kronor; vid högre allmänt läroverk fyra lönegrader

å 1) 1,400 kronor, 2) 1,600 kronor, 3) 1,800 kronor, 4) 2,000 kronor;

för gymnastiklärare: vid realskola tre lönegrader å 1) 700 kronor,

2) 800 kronor, 3) 900 kronor; vid högre allmänt läroverk fyra lönegrader

ä 1) 1,400 kronor, 2) 1,600 kronor, 3) 1,800 kronor, 4) 2,000 kronor;

samt

för musiklärare: vid realskola .tre lönegrader å 1) 550 kronor, 2)

650 kronor, 3) 750 kronor; vid högre allmänt läroverk fyra lönegrader å

1) 1,100 kronor, 2) 1,300 kronor, 3) 1,500 kronor, 4) 1,700 kronor.

Samma kungörelse föreskriver vidare,

att teckningslärare skall vara skyldig att för den fastställda lönen

tjänstgöra vid realskola 8 timmar och vid högre allmänt läroverk 15 timmar

i veckan, samt

att musiklärare skall vara skyldig att för den fastställda lönen tjänstgöra

vid realskola 6 timmar och vid högre allmänt läroverk 12 timmar

i veckan,

men att ytterligare tjänstgöring må kunna åläggas tecknings- och

musiklärare mot en årlig ersättning för varje veckotimme av 80 kronor

i första, 95 kronor i andra, 110 kronor i tredje och, vid högre allmänt

läroverk, 125 kronor i fjärde lönegraden, dock under iakttagande därav,

att ersättning för extra tjänstgöring ej må utgå för högre antal veckotimmar

än 24 till teckningslärare vid realskola, 17 till teckningslärare vid

högre allmänt läroverk och 3 till musiklärare; samt

opaginerad Kontrollera mot PDF

117

Kuntjl. Majst» nåd. proposition nr 260.

att gymnastiklärare, som fått sig ålagd en mera ansträngande eller

omfattande tjänstgöring, må åtnjuta skäligt tilläggsarvode till det belopp,

som med hänsyn till omständigheterna i varje särskilt tall av Kungl.

Maj:t bestämmes, dock ej till högre belopp än 650 kronor.

Beträffande de extra ordinarie övningslärarnas avlöning" är i huvudsak

stadgat,

att vikarierande teckningslärare må för den för tjänsten bestämda

tjänstgöringstiden åtnjuta vid högre allmänt läroverk ett årligt arvode

av 1,200 kronor och vid realskola ett dylikt arvode av 640 kronor samt

dessutom vid samtliga förenämnda läroverk en årlig ersättning för varje

veckotimme av 60 kronor för tjänstgöring utöver nämnda tjänstgö

ringstid; n __ ...

att vikarierande musiklärare må för den för tjänsten bestämda tjänstgöringstiden

åtnjuta ett årligt arvode av 960 kronor vid högre allmänt

läroverk och 480 kronor vid realskola samt för tjänstgöring utöver nämnda,

tjänstgöringstid vid samtliga förenämnda läroverk en årlig ersättning för

varje veckotimme av 60 kronor;

att vikarierande gymnastiklärare må åtnjuta arvode, motsvarande

den för tjänsten fastställda lön i lägsta lönegraden jämte tre fjärdedelar

av den å tiden för vikariatet belöpande del av tilläggsarvodet (kungl.

cirkulär den 8 december 1904); samt

att biträdande teckningslärare skall åtnjuta ersättning efter 80 kronor

för varje veckotimme till och med 15 timmar vid högre allmänna

läroverk och 8 timmar vid realskolor samt efter 60 kronor för varje överskjutande

veckotimme. (Kungl. brev den 26 april 1905.)

Vid åtskilliga läroverk meddelas även undervisning i manlig slöjd.

Enligt kungl. kungörelsen den 2 juni 1905 är som villkor för statsbidrags

utgående fastställt, att vid läroverk, som visat sig^ äga på ändamålsenligt

sätt anordnad slöjdundervisning, årligen finge utgå 150 kronor för varje

slöjdavdelning av 15 lärjungar vid realskola för gossar och vid samskola.

Enligt gällande bestämmelser äga kvinnor tillträde till teckningsoch

musiklärartjänster vid realskolor. Kvinnor, anställda i dessa tjänster,

åtnjuta föi- närvarande samma avlöning som motsvarande manliga befattningshavare.

Lärarinnorna i kvinnligt handarbete vid statssamskolorna äro anställda

som timlärarinnor; deras avlöning utgår efter 1 krona 50 öre för

varje undervisningstimme. (Kungl. kungörelsen den 27 augusti 1904.)

Enligt beslut av 1917 års riksdag utgår tillfällig löneförbättring

för år 1918

Nuvnrand»

bestämmelser

avg.

kvinnliga

övningslärare.

Tillfällig

löneförbätt
ring.

opaginerad Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 2 SO.

till

>/

ordinarie gymnastiklärare vid högre allmänt läroverk med 600 kronor

» realskola......

tecknings- eller musiklärare vid högre allmänt

läroverk .............

ordinarie tecknings- eller musiklärare vid realskola

biträdande teckningslärare vid allmänt läroverk (med

minst 15 timmars undervisningsskyldighet)

lärarinna i kvinnligt handarbete vid statssamskola .

vikarierande gymnastiklärare vid allmänt läroverk

annan vikarierande övningslärare vid allmänt läroverk

» 500 . »

» 500

>•’ 400

300 >

» 100 »

» 400

» 300 ».

Lårarlöne
nämndm.

Nämnden föreslår,

att avlöningen bestämmes till

för vikarierande manlig lärare i teckning, i gymnastik och i musik

samt biträdande manlig lärare i teckning: 80 kronor för veckotimme;

för manlig teckningslärare vid högre allmänt läroverk: lön å 1,650

kronor i l:a, 1,880 kronor i 2:a, 2,100 kronor i 3:e och 2,330 kronor i

4:e lönegraden, med en maximiavlöning av 4,960 kronor för 32 veckotimmars

undervisning;

för manlig teckningslärare vid realskola: lön ä 1,050 kronor i l:a

1,200 kronor i 2:a, 1,350 kronor i 3:e och 1,500 kronor i 4:e löne°ra
den,

med eu maximiavlöning av 4,800 kronor för 32 veckotimmars undervisning;
för

manlig gymnastiklärare vid högre allmänt läroverk: lön å 2,310

kronor i l:a, 2,630 kronor i 2:a, 2,940 kronor i 3:e och 3,260 kronor i

4:e lönegraden, med en maximiavlöning av 4,960 kronor för 32 veckotimmars

undervisning;

för manlig gymnastiklärare vid realskola: lön å 1,370 kronor i l:a

l,o60 kronor i 2:a, 1,760 kronor i 3:e och 1,950 kronor i 4:e lönegraden,

med eu maximiavlöning av 4,800 kronor för 32 veckotimmars undervisning;
-

för manlig musiklärare vid högre allmänt läroverk: lön å 1 320

kronor i l:a, 1,500 kronor i 2:a, 1,680 kronor i 3:e och 1,860 kronor*" i

4:e lönegraden, med en maximiavlöning av 2,330 kronor för 15 veckotimmars

undervisning;

för manlig musiklärare vid realskola: lön å 630 kronor i l:a 720

kronor i 2:a, 810 kronor i 3:e och 900 kronor i 4:e lönegraden, med en

maximiavlöning av 1,350 kronor för 9 veckotimmars undervisning;

för vikarierande kvinnlig lärare i teckning, i musik och i gymnastik

samt biträdande kvinnlig lärare i teckning: 75 kronor för veckotimme;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds nåd. proposition nr 260.

11!)

för kvinnlig teekningslärare vid högre allmänt läroverk: lön å 1,430

kronor i l:a, 1,610 kronor i 2:a, 1,790 kronor i 3:e och 1,970 kronor i

4:e lönegraden, med en maximiavlöning av 4,200 kronor för 32 timmars

tjänstgöring i veckan;

för kvinnlig teekningslärare vid realskola: lön å 900 kronor i l:a,

1,020 kronor i 2:a, 1,140 kronor i 3:e och 1,260 kronor i 4:e lönegraden,

med en maximiavlöning av 4,040 kronor för 32 timmars undervisning i

veckan;

för kvinnlig gymnastiklärare vid samskola: lön å 1,170 kronor i l:a,

1,330 kronor i 2:a, 1,490 kronor i 3:e och 1,640 kronor i 4:e lönegraden,

med eu maximiavlöning av 4,040 kronor för 32 timmars tjänstgöring i

veckan;

för kvinnlig musiklärare vid högre allmänt läroverk: lön å 1,140

kronor i l:a, 1,290 kronor i 2:a, 1,430 kronor i 3:e och 1,580 kronor i

4:e lönegraden, med en maximiavlöning av 1,970 kronor för 15 timmars

undervisning i veckan;

för kvinnlig musiklärare vid realskola: lön å 540 kronor i l:a, 620

kronor i 2:ä, 690 kronor i 3:e och 760 kronor i 4:e lönegraden, med en

maximiavlöning av 1,140 kronor för 9 timmars undervisning i veckan;

för vikarierande lärarinna i kvinnligt handarbete vid samskola: 65

kronor för veckotimme; och

för lärarinna i kvinnligt handarbete vid samskola: lön å 420 kronor

i l:a, 500 kronor i 2:a, 570 kronor i 3:e och 640 kronor i 4:e lönegraden,

med en maximiavlöning av 1,280 kronor för 12 veckotimmars

undervisning;

att ordinarie övningslärare skall vara skyldig att för den fastställda

lönen tjänstgöra:

teekningslärare vid högre allmänt läroverk 15 och vid realskola 10

veckotimmar;

gymnastiklärare vid högre allmänt läroverk 21 och vid realskola 13

veckotimmar;

musiklärare vid högre allmänt läroverk 12 och vid realskola 6 veckotimmar;

samt

lärarinna i kvinnligt handarbete 6 veckotimmar;

att ytterligare tjänstgöring må kunna åläggas:

teekningslärare och gymnastiklärare intill sammanlagt 32 veckotimmar,

dock att gymnastiklärare icke må utan eget medgivande åläggas

mera än sammanlagt 28 veckotimmar;

musiklärare vid högre allmänt läroverk intill sammanlagt 15 och vid

realskola intill sammanlagt 9 veckotimmar; samt

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

lärarinna i kvinnligt handarbete intill sammanlagt 12 veckotimmar;

att övningslärare skall för varje veckotimmes undervisning utöver

den mot den ordinarie lönen svarande undervisningstiden åtnjuta ersättning:
manlig

lärare i teckning, i musik och i gymnastik vid högre allmänt

läroverk med 110 kronor i l:a, 125 kronor i 2:a, 140 kronor i 3:e och

155 kronor i 4:e lönegraden;

manlig lärare i teckning, i musik och i gymnastik vid realskola med

105 kronor i l:a, 120 kronor i 2:a, 135 kronor i 3:e och 150 kronor i

4:e lönegraden;

kvinnlig lärare i teckning och i musik vid högre allmänt läroverk

med 95 kronor i l:a, 107 kronor i 2:a, 119 kronor i 3:e och 131 kronor

i 4:e lönegraden;

kvinnlig lärare i teckning och i musik vid realskola samt i gymnastik

vid samskola med 90 kronor i l:a, 102 kronor i 2:a, 114 kronor i

3:e och 126 kronor i 4:e lönegraden; samt

lärarinna i kvinnligt handarbete med 70 kronor i f:a, 82 kronor i

2:a, 94 kronor i 3:e och 106 kronor i 4:e lönegraden.

Vad angår undervisning i manlig slöjd, anser nämnden förhållandena

på detta område ej hava vunnit den stadga, att det nu kunde vara

lämpligt eller ens möjligt att reglera ifrågavarande lärares avlöning.

Vid nämndens

förstäfi

fogade särskilda

yttranden.

Vid nämndens förslag i förevarande avseende äro fogade följande

särskilda yttranden, nämligen

dels av herr Olof Olsson, som, i enlighet med sin uppfattning om

principerna för bestämmandet av de statsanställda lärarinnornas löner,

föreslår »för kvinnlig lärare i teckning vid realskola för gossar: 980 kronor

i l:a, 1,100 kronor i 2:a, 1,220 kronor i 3:e och 1,340 kronor i 4:e

lönegraden o. s. v.»;

dels och av fröken Anna Sörensen, som i anslutning till sin uppfattning

om statsanställda kvinnliga lärares avlöningsförmåner, föreslår

för kvinnlig teckningslärare vid högre allmänt läroverk: lön å 1,550

kronor i l:a, 1,730 kronor i 2:a, 1,910 kronor i 3:e och 2,090 kronor i

4:e lönegraden, med en maximiavlöning av 4,450 kronor för 32 timmars

tjänstgöring i veckan;

för kvinnlig teckningslärare vid realskola: lön å 980 kronor i l:a,

1,100 kronor i 2:a, 1,220 kronor i 3:e och 1,340 kronor i 4:e lönegraden,

med en maximiavlöning av 4,290 kronor för 32 timmars undervisning

i veckan;

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majit» nåd. proposition nr 260.

121

för kvinnlig gymnastiklärare vid Barnskola: lön ä 1,280 kronor i l:a,

1,430 kronor i 2:a, 1,590 kronor i 3:e och 1,750 kronor i 4:e lönegraden,

med en maximiavlöning av 4,290 kronor för 32 timmars undervisning i

veckan;

för kvinnlig musiklärare vid högre allmänt läroverk: lön å 1,240

kronor i l:a, 1,380 kronor i 2:a, 1,530 kronor i 3:e och 1,670 kronor i

4:e lönegraden, med en maximiavlöning av 2,090 kronor för 15 timmars

undervisning i veckan;

för kvinnlig musiklärare vid realskola: lön a 590 kronor i l:a, 660

kronor i 2:a, 740 kronor i 3:e och 810 kronor i 4:e lönegraden, med eu

maximiavlöning av 1,210 kronor för 9 timmars undervisning i veckan;

för lärarinna i kvinnligt handarbete vid samskola: lön å 470 kronor

i 1 :a, 540 kronor i 2:a, 620 kronor i 3:e och 690 kronor i 4:e lönegraden,

med en maximiavlöning av 1,370 kronor för 12 timmars undervisning i

veckan; samt

för extra tjänstgöring avlöning efter följande ersättning för veckotimme:
för

kvinnlig lärare i teckning och i musik vid högre allmänt läroverk

103 kronor i l:a, 115 kronor i 2:a, 127 kronor i 3:e och 139 kronor

i 4:e lönegraden;

för kvinnlig lärare i teckning och i musik vid realskola samt i gymnastik

vid samskola 98 kronor i lur, 110 kronor i 2:a, 122 kronor i 3:e

och 134 kronor i 4:e lönegraden; samt

för lärarinna i kvinnligt handarbete vid samskola 78 kronor i l:a,

90 kronor i 2:a, 102 kronor i 3:e och 114 kronor i 4:e lönegraden.

I sitt över nämndens förslag avgivna utlåtande hemställer läroverksöverstyrelsen,

att avlöningen för manlig lärare i manlig slöjd måtte

bestämmas till 75 kronor för veckotimme.

T en av musikläraren vid Arvika realskola Ester Hjort gjord framställning,

har på anförda skäl gjorts gällande den uppfattningen, att

kvinnlig musiklärare vid realskola bör jämnställas med manlig i avlöningshänseende.

I avseende å övningslärarnas avlöning anser kommittén något annat

lönesystem än det hittills tillämpade och i nämndens förslag i stort sett

bibehållna för närvarande ej låta sig genomföra. Kommittén har därför

ansett sig böra förorda de av nämnden föreslagna grunderna.

Enär kommittén för adjunkt och lektor förordat en högre avlöning

än nämnden tänkt sig, anser kommittén därav böra följa, att jämväl

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 232 höft. (År 2b0.'') 16

Över nämndens

förslag

avgivet yttran

de.

Till Kungl.

Maj:t ingiven

framställning.

Löne
reglerivgs
Icommitien.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 260.

övninglärarnas löneförmåner böra underkastas eu med hänsyn till nyssnämnda

höjning lämpligen avpassad revision.

För vikarierande manlig lärare i teckning, i gymnastik och i musik

samt biträdande manlig lärare i teckning förordar nämnden 80 kronor

för veckotimme. Kommittén anser nämnda belopp böra höjas till 90

kronor. Den för motsvarande kvinnliga befattningshavare av nämnden

föreslagna avlöningen av 75 kronor för veckotimme synes böra höjas till

85 kronor.

Enligt nämndens beräkningar skulle ersättningen för veckotimme

för ordinarie manlig lärare i teckning, i gymnastik och i musik vid högre

allmänt läroverk utgå med 110 kronor i första, 125 kronor i andra, 140

kronor i tredje och 155 kronor i fjärde lönegraden. Kommittén anser,

att nämnda belopp böra sättas till respektive 120, 135, 150 och 165

kronor.

Vidare skulle enligt nämndens beräkningar ersättningen för veckotimme

för ordinarie manlig lärare i samma ämnen vid realskola utgå

med 105 kronor i första, 120 kronor i andra, 135 kronor i tredje och

150 kronor i fjärde lönegraden. Efter kommitténs uppfattning borde

nämnda belopp sättas till respektive 115, 130, 145 och 160 kronor.

Vad därefter angår kvinnliga övningslärare, skulle enligt nämndens

beräkningar ersättningen för veckotimme för kvinnlig ordinarie lärare i

teckning och i musik vid högre allmänt läroverk utgå med 95 kronor i

första, 107 kronor i andra, 119 kronor i tredje och 131 kronor i fjärde lönegraden

samt för kvinnlig ordinarie lärare i teckning och i musik vid realskola

samt i gymnastik vid samskola utgå med 90, 102, 114 och 126

kronor i respektive lönegrader. Kommittén, som föreslagit, att kvinna ej

må kunna förordnas till lärare i musik vid högre allmänt läroverk, anser,

vad övriga befattningar beträffar, att berörda belopp böra i avseende

å befattning vid högre allmänt läroverk bestämmas till respektive 105,

117, 129 och 141 kronor samt i avseende å befattning vid realskola och

Barnskola till respektive 100, 112, 124 och 136 kronor.

Beträffande lärarinnor i kvinnligt handarbete vid samskolor förordar

nämnden för vikarierande sådan lärarinna 65 kronor för veckotimme,

vilket belopp kommittén anser böra sättas till 75 kronor. Vad angår

ordinarie dylik lärarinna föreslår nämnden en avlöning, beräknad efter

ersättning för veckotimme av 70 kronor i första, 82 kronor i andra, 94

kronor i tredje och 106 kronor i fjärde lönegraden. Nämnda belopp

böra enligt kommitténs mening bestämmas till respektive 80, 92, 104 och

116 kronor.

Med godtagande i övrigt av nämndens förslag i vad det avser un
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Knngl. Maja» nåd. proposition nr 260. \''2i\

dervisningsskyldighet för omförmälda lärare ävensom med beräkning av

ovan av kommittén förordade ersättningsbelopp jämväl för undervisning

utöver den mot ordinarie lön svarande undervisningstiden, tillstyrker

kommittén vissa avlöningsbelopp, vilka äro i kommitténs förslag närmare

angivna.

Bland de önskemal, som framkommit beträffande övningslärare vid

de allmänna läroverken och vilka ej berörts av vad kommittén i det

föregående anfört, framhåller kommittén yrkandet om eu ändamålsenligare

anordning av välskrivningsundervisningen genom dess överlämnande helt

och hållet åt teckningslärarna. Kommittén finner vad härutinnan anförts

värt beaktande, men, då kommittén saknar förutsättningar att närmare

bedöma denna fråga, vill kommittén ifrågasätta, huruvida densamma tilläventyrs

må göras till föremål för erforderlig utredning.

Samma ståndpunkt anser sig kommittén böra intaga i fråga om

yrkandet, särskilt vad de större realskolorna beträffar, att ett högre antal

övertimmar måtte anslås åt ämnet musik.

Vidkommande därefter lärare i manlig slöjd instämmer kommittén

med den av nämnden beträffande dessa lärare uttalade uppfattning, att

tiden ej nu synes vara inne att reglera ifrågavarande lärares avlöningsförmåner.

Vad slutligen angår det omförmälda yrkandet angående kvinnlig

musiklärares avlöning, anses detsamma besvarat genom vad kommittén

ovan föreslagit.

c) Avlöning under tjänstledighet.

Kuugl. kungörelsen den 27 augusti 1904 stadgar, att övningslärare

skall vid tjänstledighet på grund av sjukdom äga uppbära tre fjärdedelar

av de löneförmåner, som han skulle hava uppburit, om han själv bestritt

sin tjänst.

I kungl. kungörelsen den 10 oktober 1913 är föreskrivet, att ordinarie

tecknings-, musik- eller gymnastiklärare vid allmänt läroverk, som

erhållit tjänstledighet för att tjänstgöra såsom vikarierande eller biträdande

övningslärare vid annat allmänt läroverk, skall under tjänstledigheten

uppbära dels ä sin egen befattning vad han skulle hava erhållit,

därest han själv bestritt densamma, dels ock å den tjänst, han såsom

vikarie bestritt, eller för den tjänstgöring, han eljest fullgjort, ersättning

enligt stadgade grunder, med skyldighet för honom att bestrida avlöning

enligt givna bestämmelser åt den, som uppehållit hans egen tjänst.

Nuvarande

bestämmel
ser.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

Lärarlöne
■nämnden.

Nämnden föreslår, att ordinarie övningslärare, som är tjänstledig

på giund av styrkt sjukdom, äger åtnjuta tre fjärdedelar av vad han

skulle uppbära, därest han själv bestrede sin tjänst, samt att ordinarie

övningslärare, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda

angelägenheter eller särskilda uppdrag eller från tjänstgöring i behörig

ordning avstänges eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen,

kan förpliktas att av honom eljest tillkommande avlöning avstå

så mycket, som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest

prövas skäligt.

reglerings- ,Mot nämudens förslag säger sig kommittén hava så mycket mindre

kommittén. . ^ erinra som enligt kommitténs mening jämväl i övrigt bör i tillämpliga

delai för övningslärare gälla vad kommittén i förevarande avseende

förordat beträffande ämneslärare.

d) Lönetur.

Nuvarande

bestämmel
ser.

I fråga om lönetursberäkning för övningslärare tinnes för närvalande

intet annat stadgat än de allmänna bestämmelser, vilka i detta

avseende gälla för ämneslärare.

Lärarlöne- Nämnden föreslår,

en'' att ordinarie övningslärare vid högre allmänt läroverk må för upp
flyttning

i högre lönegrad få tillgodoräkna sig den tid han, efter vunnen

kompetens till övningslärarbefattning vid högre allmänt läroverk, tjänstgjort

som ordinarie övningslärare vid realskola, på det sätt att två års

tjänstgöring vid sådan skola må räknas lika med ett års tjänstgöring vid

högre allmänt läroverk;

att ordinarie övningslärare vid allmänt läroverk må för uppflyttning

i högie lönegrad få tillgodoräkna sig de år han tjänstgjort som

ordinarie övningslärare vid högre lärarinneseminariet eller folkskoleseminarium;

samt

att lärarinna i kvinnligt handarbete, som vid den tidpunkt, då den

nya löneregleringen träder i kraft, är anställd i nämnda egenskap vid

statssamskola och som varder utnämnd till ordinarie lärarinna i kvinnligt

handarbete vid sådan skola, skall äga rätt att av sin föregående tjänstgöiiug

för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig de år, under

vilka hon, efter att hava vunnit sådan behörighet, som erfordras för dylik

anställning, må hava tjänstgjort med minst sex timmars undervisning

per vecka, dock ej mer än fem år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Knuff t. Mujstt nåd. proposition nr 260. 12f>

I flera av de utlåtanden, som avgivits över nämndens förslag —dens forsla

däribland av läroverksöver,styrelsen — bär hemställts om en utsträckningavgivna\jtfhv

lönetursrätten utöver vad nämnden förordat, i så måtto nämligen, att randen.

ordinarie lärare i teckning, i musik och i gymnastik vid högre allmänt

läroverk må för uppflyttning i högre lönegrad få tillgodoräkna sig den

tid, han tjänstgjort som ordinarie övningslärare i samma ämne vid realskola.

Övningslärare, som befordras till befattning vid högre allmänt lä roverk,

äger enligt nu gällande bestämmelser icke rätt att för löneförhöj- ■''kommittén.

ning tillgodoräkna sig den tid, han tilläventyrs förut tjänstgjort som

ordinarie lärare vid realskola. I omförmälda över nämndens förslag avvissa

myndigheter och föreningar avgivna yttranden hemställes om en

dylik rätt; härvid är emellertid att uppmärksamma, att i stort sett samma

myndigheter och föreningar föreslagit, att grunderna för övningslärares

vid högre allmänna läroverk och realskolor avlöning skola bestämmas efter

samma måttstock.

Kommittén, som ansett sig böra förorda ett bibehållande av viss

skillnad i avlöningshänseende mellan övningslärare vid de högre allmänna

läroverken och realskolorna, anser sig följaktligen ej kunna förorda omförmälda

yrkande. Däremot finner kommittén skäligt tillstyrka nämndens

förslag, vilket i förevarande avseende synes innebära eu tillfredsställande

medelväg.

Dock anser sig kommittén böra framhålla följande. Fall kunna

inträffa, då en övningslärare vid realskola, vilken intjänat ålderstillägg

och haft ett relativt stort timantal, befordras till befattning vid högre

allmänt läroverk, men genom denna sin befordran tillskyndas avsevärd förlust

i ekonomiskt avseende. Kommittén, som finner ett dylikt förhållande

obilligt, vill för att i möjligaste mån avhjälpa denna olägenhet förorda en

tilläggsbestämmelse av innehåll, att vid minst lika antal undervisnings-*

timmar vid det högre läroverket läraren skall tillgodoföras så många

ålderstillägg, att ingen löneminskning vederfares honom.

Yad nämnden i övrigt beträffande lönetursberäkning för övningslärare

föreslagit anser sig kommittén jämväl böra förorda. I tillämpliga

delar borde ävenledes för övningslärare gälla vad kommittén i detta avseende

beträffande ämneslärare anfört.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunpl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

Nuvarande

bestämmel
ser.

Lär ar lön enämnden.

Över nämndens

förslag

avgivet utlåtande.

Till Kungl.

Maj:t ingiven

framställning.

12»;

e) Pension.

I kungl. kungörelsen den 27 augusti 1904 stadgas, att pensionsbeloppet

skall utgöra för ordinarie övningslärare två tredjedelar av de löneförmåner,

han under de tio sista åren i medeltal för år uppburit eller

skulle hava uppburit, i den händelse han hela tiden själv bestritt sin

tjänst, dock icke lägre belopp än lönen oavkortad.

Vidare är i § 18 av lagen angående civila tjänstinnehavares rätt

till pension den 11 oktober 1907 föreskrivet, att förtecknings-, gymnastikoch

musiklärare vid rikets allmänna läroverk skall, intill dess ny lönestat

må varda fastställd, gälla, i avseende ä beräkning av pensionsunderlaget,

att såsom pensionsunderlag skall betraktas lönen oavkortad, samt

vid beräkning av beloppet av hel pension vad genom ovanberörda kungörelse

den 27 augusti 1904 blivit stadgat om pensionsbeloppets beräkning.

Nämnden föreslår,

att för ordinarie övningslärare pensionsunderlaget skall utgöra tvä

tredjedelar av den avlöning, läraren skulle uppbära, därest han bestrede

tjänstgöring till den omfattning, som närmast föregående hösttermin var

för hans tjänst bestämd, dock att pensionens belopp skall bestämmas

med hänsyn till medelbeloppet för år av de högsta pensionsunderlag, som

varit för läraren gällande under vart och ett av de tio år, som förflutit

niirmast före tidpunkten för pensionstagandet; samt

att övningslärare, som befordrats till ordinarie tjänst, innan den

nya löneregleringen träder i kraft, i intet fall skall erhålla lägre pension

än han skulle komma i åtnjutande av med tillämpning av nu gällande

löne- och pensionshestämmelser.

1 sitt över nämndens förslag avgivna utlåtande har läroverksövetstyrelsen

på anförda skäl hemställt, att med hiinsyn till de svagast avlönade

övningslärarna nuvarande pensionshestämmelser för övningslärare

måtte bibehållas oförändrade. Enligt detta förslag skulle alltså bestämmelsen,

att övningslärares pension skall utgå med minst hela lönen, fortfarande

gälla. I övrigt skulle nämndens förslag, vilket i huvudsak sammanfölle

med nuvarande pensionshestämmelser, äga tillämpning. 1

1 en till Kungl. Maj:t ingiven framställning har läroverksöverstyrelsen

framlagt förslag till vissa pensionshestämmelser för övningslärare.

Efter erinran om vad överstyrelsen föreslagit i sitt över nämndens

betänkande avgivna utlåtande, framhåller överstyrelsen, hurusom den

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. .\faj:ls nåd. proposition nr 2(10.

127

haft anledning att gorå eu mera detaljerad undersökning över huru

pensionsbeloppen för övningsliirare skulle ställa sig enligt de av överstyrelsen

föreslagna bestämmelserna. Det hade av denna undersökning framgått,

att, i följd av tilläggsbestämmelsen att övningslärares pension aldrig

skulle vara mindre än den fastställda lönen, vissa ojämnheter uppkomme

i fråga om den inbördes storleken av pensionsbeloppen för olika övnings!ärarkategorier.

Då överstyrelsen funne det vara av vikt, att denna brist

i dess förslag bleve avhjälpt, hade överstyrelsen ansett sig böra underkasta

ifrågavarande pensionsbestämmelser förnyad prövning och framlägga

nytt förslag i ämnet.

T sitt i ovannämnda utlåtande avgivna förslag till avlöningsförmåner

för tecknings- och gymnastiklärare hade överstyrelsen utgått från att

enahanda avlöningsgrunder borde gälla för lärare vid realskolor och vid

högre allmänna läroverk. Därav syntes då höra följa, att samma likställighet

även skulle äga rum i fråga om pensionsförmånerna för dessa

liirare. Undersöktes pensionsförhållandena närmare, sådana de skulle ställa

sig enligt överstyrelsens förslag till pensionsbestämmelser, vilka sammanfolie

med nu gällande bestämmelser, så framginge emellertid, att avsevärda

olikheter skulle uppstå för lärare med samma omfattning av tjänstgöringen.

Så skulle exempelvis för gymnastiklärare vid högre allmänt

läroverk, vars tjänstgöring omfattat 21 veckotimmar i medeltal under de

tio sista åren, beloppet av full pension utgöra 3,570 kronor, för gymnastiklärare

vid realskola med samma tjänstgöring motsvarande belopp

2.380 kronor, för teckningslärare vid högre allmänt läroverk 2,550 kronor

och för teckningslärare vid realskola 2,380 kronor. För att avhjälpa

dylika ojämnheter i pensionsbeloppen och på samma gång sörja för att

pensionerna för de lägst avlönade lärarkategorierna icke måtte bliva alltför

obetydliga, hade överstyrelsen tänkt sig, att någon modifikation börda

göras i de föreslagna bestämmelserna. Eftersom avlöningsgrunderna enligt

överstyrelsens förslag skulle bliva olika för tecknings- och gymnastiklärare

ä ena sidan och för musiklärare å den andra, visade det sig erforderligt,

att något olika grunder för pensionsberäkningen tillämpades

för de båda lärargrupperna.

Överstyrelsen hade tänkt sig, att följande pensionsbestämmelser

skulle ersätta de i överstyrelsens tidigare yttrande föreslagna.

sPensionsunderlaget skall utgöra:

1) för ordinarie gymnastik- och teckningslärare den avlöning, läraren

skulle uppbära, därest han bestrede tjänstgöring till den omfattning,

som närmast föregående hösttermin var för hans tjänst bestämd,

och därest nämnda tjänstgöring icke överstigit tretton timmar i veckan,

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

KungI. Maj:t8 nåd. proposition nr 260.

men två tredjedelar av nämnda avlöning, därest nyssnämnda tjänstgöring

omfattat mer än tretton timmar i veckan, dock icke lägre belopp än som

motsvarar avlöningen för tretton timmars tjänstgöring i veckan;

2) för ordinarie musiklärare vid högre allmänt läroverk det lägsta

pensionsunderlag, som är bestämt för annan övningslärare vid sådant

läroverk, men för musiklärare vid realskola den avlöning, läraren skulle

uppbära, därest han bestrede tjänstgöring till den omfattning, som närmast

föregående hösttermin var för hans tjänst bestämd;

dock att för ordinarie övningslärare pensionens belopp skall bestämmas

med hänsyn till medelbeloppet för år av de högsta pensionsunderlag,

som varit för läraren gällande under vart och ett av de tio år, som förflutit

närmast före tidpunkten för pensionstagandet.»

De pensionsbelopp, som i följd av dessa bestämmelser skulle tillkomma

tecknings- och gymnastiklärarna, vore angivna i en framställningen

bilagd tabell. Av densamma framginge, att dessa belopp från den

högsta pensionen 3,627 kronor successivt minskades i proportion till den

avtagande tjänstgöringstiden. På området 19-—13 timmar hölle sig dock

pensionsbeloppet konstant vid summan 2,210 kronor, en följd av bestämnmlsen

att pensionen i dessa fall icke skulle utgå med lägre belopp än

som motsvarade avlöningen för tretton timmars tjänstgöring i veckan.

Nedanför sistnämnda timantal sjönke pensionsbeloppet successivt ned till

sitt minimum 1,700 kronor. Pensionsförmånerna skulle sålunda för ifrågavarande

övningslärare genom de angivna bestämmelserna bliva reglerade

på ett mera enhetligt och lämpligt, avvägt sätt än genom de av överstyrelsen

tidigare föreslagna.

Yad slutligen anginge musiklärarnas pensioner, framginge deras belopp

av en annan framställningen bilagd tabell. Enligt överstyrelsens ursprungliga

förslag skulle pensionsbeloppen för musiklärare vid högre läroverk

komma att bliva högre än för vissa gymnastik- och teckningslärare

med mera omfattande tjänstgöring än musiklärarna. Då eu utjämning

syntes böra ske i fråga om dessa övningslärares pensioner, hade överstyrelsen

ansett lämpligt föreslå, att pensionsunderlaget för musiklärare vid

högre allmänt läroverk sattes lika med det lägsta pensionsunderlag, som

vore bestämt för annan övningslärare vid sådant läroverk. Härvid kunde

visserligen anmärkas, att pensionen därigenom bleve mindre än den fastställda

lönen. Men å andra sidan kunde framhållas, att, om pensionsunderlaget

sattes lika med nämnda lön, pensionerna för gymnastik- och

teckningslärare skulle bliva mindre än för en musiklärare med väsentligen

mindre antal timmar. Överstyrelsen hade därför ansett sig böra stanna

vid det sålunda framlagda förslaget.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 260.

12!)

Beträffande åter musiklärare vid real- och samskolorna, hade överstyrelsen

för dessa liksom för övriga övningslärare med mindre omfattande

tjänstgöring föreslagit, att samtliga avlöningsförmåner måtte medräknas

vid pensionsunderlagets bestämmande.

De i det föregående föreslagna pensionsbestämmelserna, vilka närmast

avvägts med hänsyn till de manliga övningslärarna, borde även gälla

för kvinnliga lärare i övningsämnen.

På grund av vad sålunda blivit anfört hemställde överstyrelsen, att

pensionsförmånerna för övningslärare vid de allmänna läroverken måtte

vid förestående ny löne- och pensionsreglering bestämmas i enlighet med

ovan angivna grunder.

Kommittén anser sig under förhandenvarande förhållanden böra

förorda vad nämnden i förevarande avseende föreslagit, dock med bibehållande

av den nuvarande bestämmelsen, att pensionen ej må utgå med

lägre belopp än lönen oavkortad.

Vad angår den av läroverksöverstyrelsen gjorda framställningen,

grundar sig densamma på de avlöningsbelopp, som överstyrelsen i sitt

över nämndens betänkande avgivna utlåtande förordat för olika övningslärarkategorier.

Då kommittén ansett sig böra tillstyrka belopp, vilka

skulle utgå efter i viss mån andra grunder, skulle överstyrelsens omförmälda

framställning ej komma att stå i överensstämmelse med kommitténs

förslag.

4. Avlöning3tillägg åt de ordinarie ämneslärarna vid provårsläroverken.

Enligt stadgan angående provår vid rikets allmänna läroverk den

19 maj 1917 skall föreståndare för provår vid allmänt läroverk till läroverksöverstyrelsen

insända, bland annat, uppgift, i vad män särskilda

lärare varit tagna i anspråk för lärarkandidaternas handledning, ävensom

förslag till arvoden för dessa lärare, och tillkommer det överstyrelsen att

efter prövning av de inkomna förslagen, enligt gällande grunder och inom

gränserna av för ändamålet beviljat anslag, bestämma de särskilda belopp,

varmed samma arvoden böra utgå.

Nämnden föreslår, att en var ordinarie adjunkt och ordinarie lektor

vid pro vårsläroverk må, utöver de honom eljest tillkommande avlöningsförmåner,

åtnjuta ett särskilt arvode av 400 kronor för år.

I ett vid nämndens betänkande fogat särskilt yttrande förklarar sig

herr Olof Olsson icke kunnat finna någon anledning att frångå den nu
Bihang

till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 232 käft. (Nr 260). 17

Löne
reglerings
kommittén.

Nuvarande

bestämmel
ser.

Lärarlöne
nämnden.

Vid nämndens

förslag

fogat särskilt

yttrande.

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

varande ordningen, men däremot anse, att de arvoden, som utginge till

provårsläroverkens handledare, vore för små, och förordar, att de höjas

till det dubbla — att i övrigt utgå enligt de normer och med de modifikationer,

som hittills varit brukliga.

Lone
reglerings
kommittén.

I allra första början av pro vårsinstitutionens tillvaro utgick dels

särskild ersättning åt ledare av provårskurserna, dels ock understöd åt

deltagare i desamma. Numera åtnjuta föreståndaren samt de handledande

lärarna ersättning, men understöd utgår ej till lärarkandidaterna. Något

stadgande om beloppet av eller grunderna för ersättningen åt föreståndare

och handledare har ej varit inryckt i bestämmelserna om provår eller

på annat sätt till efterrättelse kungjort.

Efter hand blevo emellertid vissa grunder i berörda avseende

antagna, vilka grunder dock icke blivit av riksdagen stadfästade. Att

provåret skulle bestå av en teoretisk och en praktisk avdelning, vilkas

föreståndare jämte vederbörande handledare skulle åtnjuta särskild ersättning,

utgjorde emellertid en förutsättning vid första beviljandet av riksdagsanslag

till provåret. Enligt ovanberörda grunder i avseende å ersättning

åt handledare vilka grunder, ehuru ej uttryckligen fastställda

av riksdagen, dock vid anslagsäskandeii av riksdagen lämnats utan erinran

— beräknas ersättning, till fördelning mellan handledarna vid vederbörande

läroverk, utgå med visst belopp för varje till läroverket hänvisad

lärarkandidat.

Nämndens föreliggande förslag innebär — utöver bibehållande av

ovannämnda bestämmelser angående ersättning åt handledare av lärarkandidater

att en var ordinarie lärare vid provårsläroverk skall erhålla

ett särskilt arvode av 400 kronor för år, vare sig vederbörande

lärare under året har sig anförtrodd handledning av lärarkandidater

eller icke.

Enligt reservantens mening skulle en förhöjd ersättning utgå till

endast de lärare, som särskilt tagas i anspråk vid lärarkandidaternas

handledning.

Kommittén säger sig för egen del ej kunnat undgå att finna skäl

tala för den uppfattning, som av reservanten gjorts gällande. Det synes

nämligen billigt, att de lärare, som hava det i förevarande avseende verkligen

betungande arbetet, också åtnjuta skälig ersättning härför.

Emellertid har kommittén å andra sidan ansett provårsläro verken

med hänsyn till det arbete, som vid dem bedrives, intaga en sådan särställning,

att ett arvode, på sätt nämnden föreslagit, till samtliga vid

dessa läroverk anställda ordinarie lärare synes befogat. Det av nämn
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Muy.ts nåd. proposition nr 260.

iai

deri föreslagna beloppet, 400 kronor, anser kommittén dock kunna begränsas

till 300 kronor. Härvid förutsätter kommittén ock, att nu utgående

ersättning till handledare av lärarkandidater bibeliålles till sina grunder

oförändrad.

För att emellertid förebygga, att arvodet jämte nämnda ersättning

.skulle för vissa lärare komma att springa upp till allt för höga belopp,

anser kommittén för vinnande av erforderlig utjämning böra bestämmas,

att nu berörda förmåner ej må sammanlagt överskrida 600 kronor.

Ovanberörda arvode, 300 kronor, borde beräknas för läsår.

I fråga om det till rektor vid provårsläroverk nu utgående arvode

av högst 1,500 kronor har icke ifrågasatts någon ändring. Kommittén

förutsätter, att rektor utöver berörda arvode ej må komma i åtnjutande

av något ytterligare arvode eller ersättning av det slag ovan berörts.

5. Ortstillägg åt ordinarie lärare vid läroverken i Västerbottens och

Norrbottens län.

Nämnden föreslår, Nämnden

att en var ordinarie lärare vid de allmänna läroverken inom Väster- namnt *"•

bottens och Norrbottens län må, utöver honom eljest tillkommande avlöningsförmåner,

åtnjuta ortstillägg till ett belopp, motsvarande 10 procent

av hans kontanta avlöning som ordinaiie lärare; skolande härvid

iakttagas,

att vid beräkningen av beloppet av övningslärares ortstillägg det

för hans tjänst näst föregående hösttermin bestämda veckotimtal skall

läggas till grund;

att tjänstledig lärare skall, däi''est tjänstledigheten förorsakats av

styrkt sjukdom, äga åtnjuta hela ortst illägget och, därest tjänstledigheten

förorsakats av annan anledning, vara förpliktad att, eftersom prövas

skäligt, avstå hela ortstillägget eller del därav; samt

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall ortstillägget skall utgå till månadens slut.

I ett vid nämndens betänkande fogat särskilt yttrande förklarar sig Vid »öm»- herr Olof Olsson anse, att ortstilläggen åt de ordinarie lärarna i Väster- efogat°rsär-9

bottens och Norrbottens län böra utgå med 10 procent av begynnelselönen, skilt jittran- I

I en av rektor och lärarkollegiet vid högre allmänna läroverket i Till Kungl.

Luleå hos chefen för ecklesiastikdepartementet gjord framställning har

på anförda skäl, bland annat, föreslagits, att en blivande lönereglering framställför

läroverkslärar- och seminarielärarkårerna även måtte innefatta orts- nin9-

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Löneregleringskomm

ittén

Lärarlöne
nämnden.

Löne
rrgleringskom

mittén.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

tillägg åt lärare i Norrbottens och Västerbottens län med ett belopp av

15 procent av den kontanta avlöningen enligt de av lärarlönenämnden i

övrigt föreslagna grunder, dock att rätten att åtnjuta ortstillägg jämväl

utsträckes till extra lärare och vikarier vid nämnda läroverk.

Löneregleringskommittén erinrar, hurusom såväl socialstyrelsen som

en särskild kommission för närvarande vore sysselsatta med undersökningar

till utrönande, i vad mån de olika höga levnadskostnaderna inom landets

skilda delar kunna betinga ortstillägg för vissa grupper statstjänare. När

resultatet av dessa undersökningar föreligger, anser kommittén tilläventyrs

frågan om ortstillägg komma att upptagas till behandling för statens befattningshavare

i gemen och således även för de till undervisningsväsendet

hörande.

Vid sådant förhållande har kommittén, som visserligen ansett skäl

kunna aberopas till förmån för nämndens förslag, icke funnit sig böra för

närvarande förorda, att rätt till ortstillägg införes för ifrågavarande befattningshavare

.

Skulle det befinnas nödvändigt vidtaga interimistiska åtgärder i

angivet syfte,, till dess de åberopade undersökningarna blivit slutförda,

anser kommittén det böra ankomma på vederbörande kommuner att tillgodose

läroverkslärarnas intressen i förevarande avseende.

6. Villkor för inträde på ny lönestat.

Nämnden föreslår, att som villkor för inträde på ny lönestat bör

stadgas,

att lärare skall vara skyldig att underkasta sig de ändrade bestämmelser,

som kunna varda stadgade rörande elementarlärarnas änke- och

pupillkassa; samt

att ordinarie lärare, som ingår på den nya löneregleringen, skall

vara skyldig att underkasta sig de bestämmelser, som må bliva föreskrivna

till lärjungarnas skyddande mot smittosam lungsot.

Löneregleringskommittén erinrar till en början, hurusom den av Kungl.

Maj:t. den 20 oktober 1905 tillsatta kommittén för verkställande av utredning

angående åtgärder för människotuberkulosens bekämpande den 29 maj

1908 avgivit betänkande och förslag i ämnet, del II, avseende skyddsåtgärder

mot tuberkulos m. in., samt hurusom genom kungl. remiss den 5

oktober 1917 löneregleringskommittén anbefallts avgiva utlåtande i detta

ärende, i vad det avser avlöning och pensionering för lärare, som på

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 200. 133

grund av smittosam lungsot avstänges från tjänstgöring eller entledigas

från sin tjänst. Beträffande detta spörsmål säger sig kommittén framdeles

komma att avgiva yttrande.

Under erinran härom meddelar kommittén, att kommittén ej har

något att erinra mot vad nämnden såväl i detta avseende som i övrigt i

denna punkt föreslagit.

I kungörelsen den 27 augusti 1904 är stadgat, att innehavare

av ordinarie lärår- eller rektorsbefattning skall vara underkastad den

vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som

vid eu möjligen inträdande förändrad organisation av de allmänna läroverken

eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt

att för rättighet att tillgodonjuta den förbättrade avlöning, som

enligt den i kungörelsen omnämnda lönereglering kommer lärare till del,

skall gälla såsom villkor, att den genom cirkulären den 20 mars 1858

och den 29 december 1860 stadgade skyldighet för vissa lärare att, i

händelse de genom inträffade förändringar skulle finnas umbärliga vid

det läroverk, där de äro anställda, inträda i tjänstgöring vid annat läroverk

skall åligga vid högre läroverk yngste lektorn och de två yngsta

adjunkterna samt vid realskola de två yngsta adjunkterna, allt efter senaste

fullmakts datum, dock att ordinarie lärare, som genom vederbörande

myndighets beslut förflyttas till en icke högre avlönad plats vid annat

läroverk, må vara berättigad att av statsverket erhålla skälig flyttningshjälp

till det belopp, Kungl. Maj:t för varje särskilt fall bestämmer.

Kommittén erinrar i sistnämnda avseende om ett av 1913 års

riksdag gjort uttalande vid frågan om anslag till nya lärartjänster. Riksdagen

anförde då följande:

Då utredningen i ärendet gåve vid handen, att de föreslagna nya

lärartjänsterna vore av behovet påkallade för att i sin mån bidraga till

utjämnande av den ogynnsamma proportionen emellan antalet ordinarie

och extra lärare, hade riksdagen ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts

framställning. Riksdagen hade emellertid icke kunnat för sig fördölja,

att genom den under de senare åren inträffade starka stegringen i antalet

ordinarie lärartjänster vissa svårigheter kunde uppstå vid den allmänna

revision av hela läroverksfrågan, som icke alltför länge torde

kunna undanskjutas.

Det kunde nämligen med skäl befaras, att vid denna revision

det stora antal manliga lärare med universitetsutbildning — särskilt adjunkter

— som nu vore anställt vid de allmänna läroverken, skulle, såsom

ock vid behandlingen år 1912 av då föreliggande förslag om ökning i

lärarantalet inom riksdagen framhölls, komma att visa sig överflödigt,

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 34 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

åtminstone i så måtto, att det vid vissa läroverk anställda antalet lärare

icke vidare komme att vara av behovet påkallat.

Ett visst korrektiv mot ett sådant missförhållande läge väl i den i

avlöningsvillkoren vid 1904 års lönereglering intagna bestämmelsen, att det

skulle åligga, vid högre läroverk yngste lektorn och de två yngsta adjunkterna

samt vid realskola de två yngsta adjunkterna att, i händelse de genom

inträffade förändringar skulle finnas umbärliga vid det läroverk, där de

vore anställda, inträda i tjänstgöring vid annat läroverk. Då det emellertid

syntes kunna antagas, att vid ovanberörda revision av det allmänna

undervisningsväsendet komme att uppstå läroanstalter, som, utan att vara

högre allmänna läroverk eller realskolor, likväl inginge såsom ett led i den

av staten helt eller till sin huvudsakliga del uppehållna allmänna läroverksorganisationen,

hade riksdagen ansett, att möjlighet, såvitt sig gorå

läte, borde hållas öppen att förflytta lärarna vid de nuvarande allmänna

läroverken jämväl till dylika läroanstalter.

Riksdagen hade därför velat uttala sin förväntan, att i fråga om

förflyttning till annan läroanstalt av innehavarna av såväl de då föreslagna

nya lärartjänsterna som ock de ytterligare dylika tjänster, som kunde

varda inrättade, föreskrift meddelades därom, att de, utöver vad dem

jämlikt nu gällande lönereglering för de allmänna läroverken i sådant

avseende ålage, skulle vara skyldiga, att, för den händelse i sammanhang

med en allmän revision av läroverksorganisationen deras tjänstgöring

ansåges lämpligen böra förläggas till annan, med de nuvarande allmänna

läroverken jämförlig läroanstalt än den, där de då vore anställda,

underkasta sig dylik förflyttning.

Kommittén erinrar vidare, att i anledning av detta riksdagens uttalande

Kungl. Maj:t genom kungörelse den 4 juli 1913 föreskrev, att

innehavare av de nya lärartjänster, vilka från och med år 1914 eller

senare uppföras å stat för de allmänna läroverken, skola, utöver vad dem

jämlikt nu gällande lönereglering för nämnda läroverk i sådant avseende

åligger, vara skyldiga att, för den händelse i sammanhang med en allmän

revision av läroverksorganisationen deras tjänstgöring anses lämpligen

böra förläggas till annan, med de nuvarande allmänna läroverken

jämförlig läroanstalt än den, där de då äro anställda, underkasta sig

dylik förflyttning.

I anslutning till vad för närvarande gäller i fråga om skyldighet

för lärare, som tillträtt tjänst med eller efter ingången av år 1914, att

vara underkastad förflyttning vid eu möjligen inträdande omorganisation

av skolväsendet anser kommittén erforderlig bestämmelse i ämnet böra

inrymmas bland blivande avlöningsvillkor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majti» nåd. proposition nr 2t!t). K>5

På sätt förut erinrats, är innehavare av ordinarie lärår- eller rektorsbefattning

enligt nu gällande avlöningsvillkor underkastad den vidsträcktare

tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som vid

eu möjligen inträdande förändrad organisation av de allmänna läroverken

eller eljest i allmänhet kan varda stadgad.

I detta avseende erinrar kommittén, hurusom vid behandling

av förslag om nya lärartjänster år 1914 riksdagen uttalade eu viss tvekan

rörande godtagande av de beräkningsgrunder, varpå Kungl. Maj:ts

då föreliggande förslag var byggt, men att riksdagen, i betraktande av

att frågan om eu lönereglering för läroverkslärarkåren då vore under

utredning av lärarlönenämnden, förklarat sig ej velat närmare ingå pa

dessa frågor.

Likaså erinrar kommittén, att vid behandlingen av enahanda fråga

år 1916 riksdagen, i anslutning till vad riksdagen år 1914 uttalat, framhållit,

att riksdagen icke kunde godtaga de beräkningsgrunder angående

behovet av ordinarie ämneslärare, vilka vunnit tillämpning i en av läroverksöverstyrelsen

år 1913 verkställd utredning, och att förty eu ökning

av antalet lärare enligt där fastställd norm ej kunde av riksdagen biträdas.

De beräkningsgrunder, riksdagen sålunda förklarat sig icke kunna

godtaga, avse den tjänstgöringsskyldighet, som ifrågavarande lärare för

närvarande har sig ålagd.

Enär med föranledande av denna riksdagens uppfattning spörsmålet

angående ändring av nu gällande bestämmelser rörande omfattningen

av vederbörande lärares undervisningsskyldighet, vare sig genom

utsträckning av läsåret eller genom ökad tjänstgöring per vecka, syntes

bliva föremål för närmare utredning, anser kommittén, att i avlöningsvillkoren

bör intagas bestämmelse om att lärare allt fortfarande bör vara

underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet, som kan varda

stadgad.

I ovanberörda kungörelse den 27 augusti 1904 är stadgat, att

med ordinarie ämneslärar- eller rektorsbefattning icke må förenas annan

tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjänstebefattning,

med mindre den vid prövning i stadgad ordning befinnes icke

vara hinderlig för fullgörandet av tjänstgöringen vid läroverket.

Kommittén påpekar, hurusom det är nogsamt känt, att läroverkslärare

i ganska stor utsträckning för närvarande tjänstgöra såsom lärare

i enskilda skolor. Kommittén vill ingalunda, att oöverstigliga hinder skola

läggas i vägen för en sådan anordning, men anser, att en alltför stor

utsträckning av densamma ej bör medgivas, i det att staten måste förbe
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Afaj:ts nåd. proposition nr 260.

halla sig vederbörande lärares egentliga och huvudsakliga arbetskraft.

krmitténs förmenande bör det läggas i vederbörande rektors hand

att beträffande den honom underlydande personalen ordna hithörande förhallanden

på det sätt rektor finner för läroverket ändamålsenligast.

^ommittén anser följaktligen, att det bör stadgas — förutom vad

i gällande avlöningsvillkor i regel är rörande förening av tjänster föreskrivet

— att ordinarie lärare ej må åtaga sig undervisning i vare sig

enskilda, kommunala eller andra läroanstalter, så framt ej, vad angår lektor,

adjunkt, ämneslärarinna eller övningslärare, vederbörande rektor, eller vad

angar rektor, läroverksöverstyrelsen, uppå därom gjord framställning och

etter provning, att ifrågavarande undervisning ej må anses inverka hinderligt

för tjänstgöringen vid läroverket, finner uppdraget kunna få mottagas

och tills vidare bibehållas.

\ idare , erinrar kommittén i detta sammanhang om den utredning

som kommittén på sin tid anbefalldes verkställa i fråga om begränsning av

tjänstemäns rätt att åtaga sig enskilda uppdrag, och om det yttrande,

som kommittén i ett den 14 november 1916 avgivet betänkande (delen

Lill) i denna fråga gjort.

Av utredningen i nämnda ärende framgår, att läroverks- och folkskoloyerstyrelserna

var för sig anslutit sig till den uppfattning, att lärare

i statens tjänst i allmänhet icke borde meddela enskild undervisning åt

lärjunge, vilken han hade att å tjänstens vägnar i samma undervisningsam0ne

.vltsorda. Styrelserna hade ansett ett förbud i sådant syfte kunna

lljTcl^ciS ci ttci S.

•• • ^ aalednin? därav och med beaktande av vad nämnda styrelser i

övrigt anfört i frågan, tillkännagav kommittén, att den ej hade något att

erinra mot meddelande av behöriga föreskrifter av innehåll, att lärare i

statens tjänst icke måtte utan vederbörande läroverksföreståndares medgivande

meddela enskild undervisning åt lärjunge, vilken han hade att

i sin tjänstutövning vid läroanstalten i samma undervisningsämne undervisa

och genom betyg vitsorda.

Kommittén säger sig hava velat fästa uppmärksamheten på sistberorda

av kommittén i annat sammanhang förut gjorda uttalande,

utan att vilj a gorå gällande den uppfattningen, att föreskrifter av angivet

havarea möyta 1 bIlvande avlöningsvillkor för ifrågavarande befattnings- I

I meranämnda kungörelse den 27 augusti 1904 är vidare stadgat,

att lärare, som varder utnämnd till tjänst, med vilken rätt till

särskilda formaner är förenad, skall vara underkastad den minskning i

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ta nåd. proposition nr 260.

137

avlöning Tran statsverket, som Kungl. Maj:t kan finna lämpligt besluta,

till ett belopp icke överstigande det, vartill de i lönen ingående särskilda

förmåner efter skiilig uppskattning sig belöpa.

Detta stadgande anser kommittén böra skärskådas mot bakgrunden

av följande omständigheter, vilka kommittén bringar i erinran.

För åtskilliga vid de allmänna läroverken anställda lärare bestrides

avlöningen till någon del med avkomst av donationer eller andra såsom

särskilda fonder förvaltade tillgångar, vilka i den av statskontoret utgivna

liggaren över statsverkets specialutgiftsstater för år 1917 upptagits under

rubriken »Av städer, prebenden eller donationer» till ett sammanlagt belopp

av 40,730 kronor 43 öre. Till dessa lärare utgår den kontanta avlöningen

av statsmedel med ett i motsvarande mån nedsatt belopp. Vissa

av dessa under rubriken »Av städer, prebenden eller donationer» uppförda

avlöningstillgångar utgöras av avkomst från hemman och jordar, som av

kronan blivit under äldre tider anslagna till lärarnas avlöning. De hemman

och jordar, om vilka här är fråga, äro att hänföra till sådana särskilda

förmåner, som avses i punkterna 3 och 4 av prästerskapets privilegier

den 16 oktober 1723. Frågan om indragning till statsverket av berörda

hemman och jordar har vid ett par tillfällen varit före.

I en till 1882 års riksdag avlåten proposition (nr 17) föreslog Kungl.

Maj:t riksdagen att i sammanhang med då föreslagen löneförbättringmedgiva,

att de prebendehemman och lägenheter samt andra förmåner

av privilegienatur, som vore lärare vid de allmänna läroverken och pedagogierna

på lön anslagna, finge, i den mån det kunde ske utan förnärmande

av dåvarande innehavares rätt eller rubbning uti enskildas genom

testamenten eller annorledes gjorda förordnanden, till statsverket indragas.

Denna framställning vann emellertid icke riksdagens bifall.

I en till 1890 års riksdag avlåten proposition (nr 17) i liknande

ärende kom emellertid nyssberörda spörsmål ånyo före. Kungl. Maj:t

föreslog i nämnda proposition riksdagen, att — under förutsättning av

kyrkomötets bifall — de prebendehemman och lägenheter samt andra

förmåner av privilegienatur, som vore lärarna vid de allmänna läroverken

på lön anslagna, finge, i den mån det kunde ske utan förnärmande av

dåvarande innehavares rätt eller rubbning uti enskildas genom testamenten

eller annorledes gjorda förordnanden, till statsverket indragas.

Enligt skrivelse den 19 maj 1890, nr 88, biföll riksdagen denna

hemställan.

Någon omedelbar framställning till kyrkomötet beträffande den av

riksdagen medgivna indragningen förekom emellertid icke, och vid den

omorganisation av de allmänna läroverken och den lönereglering för deras

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 232 höft. (Nr 260.) 18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

lärare, som genomfördes vid 1904 års riksdag, synes denna särskilda

fråga icke hava varit på tal.

Först till 1915 års kyrkomöte avlät Kungl. Maj:t skrivelse i ärendet

(nr 13), däri Kungl. Maj:t förklarade sig vilja, jämlikt § 114 regeringsformen

och prästerskapets privilegier den 16 oktober 1723, inhämta

kyrkomötets yttrande, huruvida kyrkomötet medgåve, att de hemman och

jordar, som av kronan anvisats till avlöning åt lärare vid de allmänna

läroverken och vilka icke vore att hänföra till teologie lektorsprebenden,

måtte, i den mån det kunde ske utan förnärmande av nuvarande innehavares

rätt, indragas till statsverket.

Enligt det nämnda skrivelse bilagda utdrag av statsrådsprotokoll

erinrade dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet, hurusom av handlingarna

i ärendet framginge, att den inkomst, som från hemman och

jordar tillflöte vederbörande lärare, i åtskilliga fall varit flerdubbelt större

än avdraget å den kontanta avlöningen. Men å andra sidan vore det

påtagligt, att löntagaren kunde, till följd av arrendators insolvens eller

av annan anledning, få såsom innehavare av dylik fastighet vidkännas

en mer eller mindre betydande förlust, Här förelåge i alla händelser eu

rätt avsevärd ojämnhet beträffande avlöningen till likställda befattningshavare,

en ojämnhet, som icke stode i god överensstämmelse med de vid

senare tiders löneregleringar följda grundsatser och vilken genom indragning

av ifrågavarande hemman och jordar skulle undanröjas.

Det torde, framhöll departementschefen vidare, för vederbörande

tjänstinnehavare möta svårigheter att på ett tillfredsställande sätt sköta

dylika fastigheter. Därtill komme, att ifrågavarande tjänster rätt ofta

växlade innehavare och att till följd därav dispositionsrätten över fastigheterna

stundom komme att endast helt kort tid tillhöra samma person.

Läroverksöverstyrelsen hade i sitt i ärendet avgivna yttrande avstyrkt

den föreslagna indragningen såsom medförande eu afknappning

av vissa lärares löneförmåner. I stället hade överstyrelsen uttalat sig

för att, där sådant funnes påkallat, ifrågavarande hemman och jordarbleve,

på sätt i vissa fall redan skett, genom vederbörande myndigheters

försorg utarrenderade.

Det extra lönetillskott, som innehavet av dylika fastigheter kunde

medföra för vederbörande lärare, vore emellertid beroende därpå, att

fastigheternas avkastning blivit i lönestaten beräknad till för lågt belopp.

Komme en rättelse därutinnan till stånd — vilket väl icke borde underlåtas

— skulle bibehållandet av dessa fastigheter såsom avlöningstillgång

icke heller ur den av läroverksöverstyrelsen företrädda synpunkten innebära

någon fördel. Däremot syntes det önskvärt att, då frågan om ny

opaginerad Kontrollera mot PDF

139

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 260.

lönereglering för lärarna vid de allmänna läroverken voie undei utred

ii ing, åtgärder i tid vidtoges för att icke särskilda förhållanden av det

slag, varom här vore fråga, mätte vålla hinder för löneregleringens genom

förande.

Det föreliggande förslaget avsåge indragning av endast sadana

hemman och jordar, som anvisats av kronan, under det att någon änd

ring icke skulle genomföras beträffande övriga donerade fastigheter. En

vid kammarkollegii och statskontorets utlåtande i ärendet fogad förteck

ning utvisade, att antalet till indragning ifrågasatta hemman och jordar

icke vore synnerligen stort.

Framställningen vann emellertid icke kyrkomötets bifall. I sin

i ärendet avlåtna skrivelse (nr 13) anförde kyrkomötet, bland annat,

följande. .

Då kyrkomötet i förevarande ärende hade att tillvarataga icke blott

kyrkans utan även läroverkens berättigade intressen, hade kyrkomötet

icke kunnat undgå att vid frågans behandling taga hänsyn såväl till de

ena som till de andra av dessa intressen.

Vad först beträffade hänsynen till läroverkens bästa, hade kyrkomötet

funnit läroverksöverstyrelsen icke sakna fog för vad styrelsen i ärendet

anfört.

Vidkommande frågan i övrigt hade kyrkomötet vid granskning av

handlingarna i ärendet trott sig finna stöd för den uppfattningen, att,

därest ifrågavarande hemman och jordar skulle upphöra att användas på

sätt dittills skett, de, eller i allt fall ett flertal av dem, borde i stället

komma andra ecklesiastika ändamål till godo. Låt vara att den rätt

kyrkan kunde äga i detta hänseende icke under nuvarande tidsförhällanden

vore aktuell, hade dock kyrkomötet icke funnit, att sådana olägenheter

av det nuvarande sättet för fastigheternas användning gjort sig

gällande, att kyrkomötet därav hade anledning att avstå från denna rätt.

På grund härav förklarade kyrkomötet, att kyrkomötet ansåge sig

icke böra medgiva, att de hemman och jordar, som av kronan anvisats

till avlöning åt lärare vid de allmänna läroverken och vilka icke

vore att hänföra till teologie lektorsprebenden, måtte indragas till statsverket.

Kommittén säger sig för egen del ej kunna annat än principiellt

ansluta sig till den uppfattning, som av dåvarande departementschefen

gjordes gällande vid avlåtande av omförmälda skrivelse till kyrkomötet.

Då ärendet emellertid enligt kommitténs mening icke befinner sig i fullt

utrett skick, men det icke varit kommittén möjligt att åstadkomma eu

opaginerad Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

tillfredsställande utredning i ärendet, har kommittén inskränkt sig till att

hemställa om en dylik utredning, avseende frågan i hela dess omfattning.

Under alla förhållanden anser sig kommittén böra förorda, att beträffande

befattningshavare, med vilkas tjänster särskilda förmåner äro

förenade, må i blivande avlöningsvillkor intagas dels bestämmelse om skyldighet

att vara underkastade minskning i avlöning från statsverket till

belopp motsvarande de i avlöningen ingående särskilda förmåner efter

uppskattning i behörig ordning, dels och föreskrift att dessa befattningshavare

skola vara pliktiga att underkasta sig vad i laga ordning kan varda

stadgat rörande upphörande eller ändring av nämnda särskilda förmåner.

I sammanhang med frågor, som kommittén nu senast berört och

som kommittén anser böra beaktas vid avfattandet av villkoren och bestämmelserna

för åtnjutande av de blivande avlöningsbeloppen, berör

kommittén ävenledes ett spörsmål, som plägar regleras genom bestämmelser

i vederbörliga avlöningsvillkor.

Rektorerna vid de allmänna läroverken hava för närvarande icke

rätt till semester; i vissa av de över nämndens betänkande avgivna utlåtandena

ävensom i ovanberörda av flertalet rektorer gjorda framställning

hava yrkanden gjorts om medgivande av dylik rätt.

Kommittén finner billigt, att rektor, vars arbete icke såsom ämneslärarnas

vilar under ferierna, må tillerkännas förmånen av semester under

en och en halv^ månad årligen, när det kan ske utan hinder för

göromålens behöriga gång och.a tid av året, som av läroverksöverstyrelsen

bestämmes. Då emellertid tjänstgöringspenningar för lärare utom

rektorerna beräknas efter läsår men för rektorerna efter kalenderår till

olika belopp för lästiden och ferierna, anser kommittén i detta fall de

sedvanliga bestämmelserna i fråga om ersättning åt-semestervikarie ej

kunna tillämpas. Enär förevarande spörsmål, med hänsyn till sistnämnda

förhållande men även i övrigt, syntes tarva en närmare omprövning, har

kommittén ansett sig under förhandenvarande förhållanden böra inskränka

sig till att förorda en utredning, på vad sätt spörsmålet bäst må kunna

lösas.

7. Ändring av benämningarna på befattningshavare.

Nämnden föreslår,

att den nu vid de allmänna läroverken använda termen extra lärare

utbytes mot termen extra ordinarie lärare;

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 260.

att benämningen biträdande teckning slär are utbytes mot benämningen

extra ordinarie teckning slärare; samt

att i läroverkens stat adjunkt utbytes mot andre lektor.

Kommittén, som i sitt betänkande begagnat sig av benämningarna

lektor och adjunkt, finner dessa benämningar böra bibehållas för veder- kommittén.

hörande lärargrupper och säger sig sakna anledning förorda vad nämnden

beträffande såväl adjunkter som övriga lärare i nyssberörda avseende

föreslagit.

I eu vid löneregleringskommitténs betänkande fogad reservation har Vid löntheir

A. Nordfelt hemställt, att de ordinarie ämneslärarinnorna vid statens lomZitténs

samskolor må i löneavseende fullt jämställas med de ordinarie lärarinnorna betänkande

vid de kommunala mellanskolorna och sålunda få åtnjuta en avlöning °Nationer.

av 3,150 kronor, därav 1,950 kronor lön och 1,200 kronor tjänstgöringspenningar,

jämte tre ålderstillägg å 300 kronor.

Likaså har i en vid kommitténs betänkande fogad reservation

herr H. Fahlén förklarat sig anse, att lönebeloppen bort sättas lika för

''ordinarie ämneslärarinnor vid statens samskolor och ordinarie lärarinnor

vid de kommunala mellanskolorna. I

I allt väsentligt kan jag ansluta mig till de förslag, som av löneregleringskommittén

framlagts. De av kommittén förordade avlönings- chefen,

beloppen synas mig väl avvägda och de bestämmelser kommittén i övrigt

föreslagit i stort sett ägnade att bringa klarhet och överskådlighet beträfande

avlöningsförhållandena för ifrågavarande lärarpersonal.

Endast i följande avseenden har jag ansett mig böra göra vissa

tillägg till och ändringar i kommitténs förslag.

Jag har i det föregående givit uttryck åt den uppfattningen, att Avlöningen

kvinna skulle kunna erhålla anställning som lektor vid högre allmänt lektor. ^

läroverk. I avlöningshänseende synes mig, i likhet med vad fallet är

eller skulle bliva ifråga om manliga lektorer vid motsvarande läroanstalter,

kvinnlig lektor böra jämnställas med kvinnliga lektorer vid högre

lärarinneseminariet och de kvinnliga folkskoleseminarierna. I anslutning

till vad löneregleringskommittén för de sistnämnda föreslagit, skulle alltså

kvinnlig lektor vid högre allmänt läroverk åtnjuta i avlöning 4,800

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts nåd. proposision nr 260.

kronor, därav 3,200 kronor lön och 1,600 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill skulle kunna komma två ålderstillägg till lönen, vartdera å 400

kronor.

Avlöningen Enligt min mening skulle kvinna kunna befordras till rektor vid

Äftstatssamskola.

statssam- Vid bestämmandet av avlöningen för sådan kvinnlig rektor följer

s °" jag de beräkningsgrunder, som legat till grund för löneregleringskommitténs

förslag i fråga om avlöningen för kvinnlig rektor vid högre lärarinneseminariet

och kvinnligt folkskoleseminarium.

Tager man i betraktande förhållandet — frånsett fri bostad eller

ersättning därför — mellan slutavlöningen för manlig adjunkt och avlöningen

för manlig rektor vid realskola, allt enligt kommitténs, av mig

förordade förslag, bliver skillnaden mellan dessa båda avlöningar 600

kronor, vilket belopp torde kunna betecknas såsom ett särskilt »rektorsarvode».

Enligt det föreliggande förslaget skulle slutavlöningen för kvinnlig

adjunkt bliva 4,500 kronor. Med beräkning att vad här ovan betecknats

såsom »rektorsarvode» skulle för kvinnlig befattningshavare sättas

till 500 kronor — eu skillnad av 100 kronor mellan »rektorsarvodena»

för manlig och kvinnlig rektor vid högre lärarinneseminariet har jämväl

legat till grund för kommitténs förslag —- erhåller man för kvinnlig rektor

vid statsamskola en avlöning av 5,000 kronor. Av denna summa

torde 3,300 kronor böra utgöra lön och 1,700 kronor tjänstgöringspenningar;

vartill skulle komma fri bostad eller ersättning därför till lämpligt

belopp. Pensionsunderlaget torde böra bestämmas till 4,000 kronor, varjämte

i övrigt i pensionshänseende synes — frånsett pensionsålder — för

kvinnlig rektor böra gälla vad som föreslagits för rektorer i allmänhet.

ökad tjänst- Enligt löneregleringskommitténs förslag skall befattningshavare,

skyldighet, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden

vid en möjligen inträdande förändrad organisation av de allmänna läroverken

eller eljest kan varda stadgad, vara pliktig att, med bibehållande

av den tjänstegrad och den avlöning han innehar, efter nya eller förändrade

föreskrifter sköta de med befattningen förenade göromål. Ifrågavarande

bestämmelse kan, enligt vad kommittén i sina motiver uttalat, innebära

ökad undervisningsskvldighet för tjänstinnehavaren, vare sig genom

utsträckning av läsåret eller genom ökad tjänstgöring per vecka. Jag

har endast velat erinra om denna bestämmelse för att betona vikten av

att ett stadgande av det nu nämndas innebörd knytes som villkor vid

den föreslagna löneregleringen. Så mycket mer har jag ansett mig böra

understryka detsamma, som, på sätt löneregleringskommittén erinrat,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunyl. May.ts nåd. proposition nr 260. blrt

ifrågavarande spörsmål inom riksdagen varit föremål för uppmärksamhet,

då fråga varit före om inrättande av nya lärartjänster vid de allmänna

läroverken.

I anledning av en utav Kungl. Maj:t gjord framställning medgav

riksdagen år 1894, att vid allmänt läroverk eller pedagogi anställd extra imder f6r.

ordinarie lärare, som av vederbörande eforalstyrelse erhållit förordnande

under hel läsetermin eller därutöver med full tjänstgöring men som av sjukdom.

vederbörligen styrkt sjukdom förhindrats att tjänstgöra, finge, därest lian

före detta förordnande tjänstgjort vid dylikt läroverk minst ett år, erhålla

understöd för den tid, varunder han varit ur stånd att tjänstgöra,

till belopp, motsvarande hälften av det arvode, som på grund av ifrågavarande

förordnande eljest skulle tillkommit honom för samma tid, dock

att dylikt understöd icke finge utgå för längre tid än ett läsår, även om

förordnandet för längre tid meddelats. Till bestridande av härigenom

föranledda utgifter beviljade riksdagen ett ordinarie förslagsanslag av

5,000 kronor.

Även om berörda stadgande mera sällan torde komma till användning,

torde det dock i samband med förevarande lönereglering böra underkastas

eu revision. Jag vill i detta avseende erinra, hurusom genom

kungörelse den 28 augusti 1914 förordnats, att vid allmänt läroverk

anställd extra ordinarie lärare, som av tjänstgöring till rikets försvar är

hindrad att sköta sin befattning, skall under ledigheten äga uppbära två

tredjedelar av det honom enligt gällande bestämmelser eljest tillkommande

arvode.

I huvudsaklig anslutning till vad i sistberörda kungörelse stadgas,

synes böra föreskrivas, att extra ordinarie lärare, vilken erhållit förordnande

med full tjänstgöring under hel lästermin eller därutöver men av

sjukdom är hindrad att sköta sin befattning, skall, därest han före förordnandet

tjänstgjort vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium minst

ett år, under ledigheten äga uppbära två tredjedelar av det honom enligt

gällande bestämmelser eljest tillkommande arvode.

Någon ändring av beloppet av omförmälda förslagsanslag torde vid

bifall till berörda förslag ej bliva erforderlig.

På sätt av den i • det föregående lämnade redogörelsen framgår, lö™^fsl*^t

har löneregleringskommittén ställt sig avvisande gent emot förslag om yg,. extra

rätt att för lönetursberäkning tillgodoräkna sig viss tjänstgöring som lärare.

extra ordinarie lärare.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

I en till ecklesiastikdepartementet ingiven skrift har Sveriges extralärarförening

velat fästa uppmärksamheten på de ytterligt försämrade

befordringsutsikter, som ett öppnande av läroverken för den kvinnliga

arbetskraften komme att innebära för de nuvarande obefordrade lärarna.

I anledning härav anhåller föreningen om framställning till riksdagen

om förslag till en tillfällig lönetursrätt för extra lärare av innebörd, att

manlig extra eller vikarierande lärare vid de allmänna läroverken och

statens folkskoleseminarier må såsom tillfällig förmån, avsedd att i någon

mån kompensera de försämrade befordringsmöjligheter, som bli en följd

av att adjunkturer och lektorat göras tillgängliga även för kvinnor, äga

rätt att, efter befordran till ordinarie befattning vid dessa läroanstalter,

för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig det eller de år under

tiden 1916—1920, som han — efter vunnen behörighet att söka och innehava

ordinarie ämneslärarbefattning — med full tjänstgöring skött undervisning

vid ovannämnda art av skolor.

De synpunkter, som av -Sveriges extralärarförening anförts, synas

mig beaktansvärda. Givet är nämligen, att, därest riksdagen bifaller

mitt ovan framlagda förslag om behörighet för kvinnor till adjunktsoeh

lektorstjänster, befordringsutsikterna för de hittills obefordrade manliga

extralärarna bliva i någon mån försämrade. Att på ett eller annat

sätt tillmötesgå den framställda begäran synes mig kunna innebära

eu viss ersättning för vad sålunda ifrågavarande lärare i annat avseende

gå förlustiga. Så mycket mer finner jag mig kunna förorda ett

förslag av nämnda innebörd, som detsamma endast avser en provisorisk

anordning och följaktligen ett bifall härtill ej torde kunna anses vara

av prejudicierande beskaffenhet.

Jag anser mig sålunda böra i viss utsträckning förorda den gjorda

framställningen. Till förebyggande av ojämnheter torde emellertid eu

successiv begränsning av ifrågavarande rätt böra göras. Jag föreslår alltså,

att befattningshavare, vilken före utgången av år 1916, förvärvat behörighet

till ämneslärarbefattning vid allmänt läroverk samt under åren

1919—1923 utnämnes till ordinarie ämneslärare, må för erhållande av

löneförhöjning genom ålderstillägg tillgodoräknas tid, varunder han efter

vunnen sådan behörighet omedelbart före tillträdet till den ordinarie

tjänsten tjänstgjort vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium i egenskap

av extra eller vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring, dock

med den begränsning att den, som utnämnes under år 1919, må tillgodoräkna

sig ett år, den, som utnämnes under år 1920, två år, den, som utnämnes

under år 1921, tre år, den, som utnämnes under år 1922, fyra

år, och den, som utnämnes under år 1923, fem år av nyss angivna extra

ordinarie tjänstgöringstid.

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Alaj:ts nåd. proposition nr ''2(10.

145

På sätt jag förut erinrat, har löneregleringskommittén givit uttryck Avlöningen

åt den uppfattning, att det avlöningssystem, smil tillämpats, och fort"nlrwliäråré

farande skulle tillämpas i avseende å övningslärarna, vore synnerligen

invecklat. Emellertid har kommittén på anförda skäl icke ansett sig

kunna förorda en omläggning av nuvarande avlöningsgrunder, varvid

kommittén särskilt hänvisat till den varierande tjänstgöringsskyldighet,

som nu älåge övningslärare vid olika läroverk.

Jämför man nu kommitténs förslag till avlöningsförmåner för vissa

övningslärare vid de allmänna läroverken med nu utgående avlöningsbelopp

och tager man därjämte i betraktande den tillfälliga löneförbättring,

som genom beslut av 1917 års riksdag kom övningslärarna till del, befinnes,

att vissa lärare skulle erhålla eu ytterst obetydlig avlöningsförhöjning

och att andra till och med skulle få eu något reducerad avlöning

i förhållande till vad de för innevarande år åtnjuta. Särskilt skulle

detta bliva fallet med musiklärarna, och företrädesvis sådana lärare vid

realskolor. Framställningar om ändringar av förslaget i vad det avser

gymnastiklärarnas och musiklärarnas avlöningsförhållanden hava ock inkommit

till ecklesiastikdepartementet.

Det torde ej vara möjligt att nu vidtaga en ändring av de avlöningsgrunder,

kommittén för bemälda lärare föreslagit. Eu rubbning

av kommitténs siffror, i vad de avse ersättning för veckotimme, enkannerligen

eu höjning av dessa siffror, skulle medföra en höjning av avlöningsförmånerna

för samtliga övningslärare och i sin tur även föranleda

en jämkning uppåt av avlöningsbeloppen för ämneslärarna.

Orsaken varför särskilt musiklärarna blivit i omförmälda hänseende

tillbakasätta torde delvis bero på det ringa veckotimantal dessa lärare

hava, nämligen såsom minimum 12 vid högre allmänna läroverk och 6

vid realskolor, vartill kunna komma 3 övertimmar för vartdera slaget av

skolor. Jag vill i detta avseende erinra, hurusom löneregleringskommittén

ifrågasätter, huruvida icke eu utredning skulle kunna åvägabringas

i syfte att undersöka, om, särskilt vad de större realskolorna beträffar,

ett högre antal övertimmar skulle kunna anslås åt ämnet musik.

Yrkanden om en ökning av tjänstgöringstiden för musiklärare

hava vid upprepade tillfällen gjorts bland annat av läroverksöverstyrelsen.

Det har härvid framhållits, att behov gjordes gällande av en

fylligare undervisning i musik, samt pekats på önskvärdheten av en

begränsning av antalet elever i de särskilda sångavdelningarna ävensom

av en förbättrad instrumentalundervisning. Det synes mig med hänsyn

till de omständigheter, som i detta avseende anförts, att minimisiffran

för musiklärarnas avlöning i veckan borde kunna sättas till 15 timmar

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 232 höft. (Nr 260.) 19

opaginerad Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

vid de högre allmänna läroverken och 9 timmar vid realskolor. Maximisiffran

torde höra begränsas till respektive 18 och 12 timmar.

Därest tjänstgöringsskyldigheten för musiklärare varder på angivet

sätt bestämd, komma även deras avlöningsförmåner att i förhållande

härtill förbättras. Den förut påpekade olägenheten i förevarande avseende

skulle därigenom också väsentligen undanröjas.

Skulle i något fall nu föreslagna avlöningsförmåner för vare sig

musiklärare eller annan övningslärare komma att understiga vad till vederbörande

lärare för närvarande utgår i form av lön och tillfällig

löneförbättring, är detta ett förhållande, som icke torde vid en lönereglering

av denna omfattning kunna undvikas, och den provisoriska

anordning, som träffades av fjolårets riksdag genom tilldelande för år 1918

av eu tillfällig löneförbättring, kan rimligen icke nu få stå i vägen för

en efter enhetliga grunder genomförd definitiv lönereglering.

slö’d * • vafl löneregleringskommittén i övrigt föreslagit i fråga om öv
8

0J '' ningslärare har jag intet att erinra. Härav följer att jag ej kan biträda

eu av läroverksöverstyrelsen till Kungl. Maj:t ingiven framställning angående

reglering av avlöningsförhållandena för lärare i slöjd.

Indragning

av tva från

kunal. och

Hvitfeldtska

stipendieinrättningen

utgående

arvoden åt

musik- och

teckningslärarna

vid

Göteborgs

högre latin

läroverk.

Enligt den i statskontorets riksboksslutsbyrå upprättade liggaren

över statsverkets specialutgiftsstater m. m. för år 1917 uppbär teckningsläraren

vid Göteborgs högre latinläroverk en avlöning av 1,400 kronor,

varav 1,275 kronor utgå av statsmedel och 125 kronor från kungl. och

Hvitfeldtska stipendieinrättningen, samt musikläraren vid samma läroverk

eu avlöning av 1,100 kronor, varav 950 kronor utgå av statsmedel och

150 kronor från sagda stipendieinrättning.

Sedan Kungl. Maj:t genom brev den 2 december 1904 anbefallt kuratorerna

för kungl. och Hvitfeldtska stipendieinrättningen att, bland annat,

avgiva utlåtande och förslag angående ändring i gällande bestämmelser om

användandet av stipendieinrättningens inkomster, hava kuratorerna i skrivelse

den 16 januari 1914 avgivit, bland annat, förslag i berörda hänseende.

I nämnda skrivelse hemställa kuratorerna, att åtgärder måtte vidtagas

för att de årliga arvodena dels till musikläraren vid Göteborgs

högre latinläroverk av 150 kronor och dels till teckningsläraren vid samma

läroverk med 125 kronor, vilka nu utginge av inrättningens medel,

måtte förordnas skola upphöra att utgå.

Vid bestämmandet för musikläraren och teckningsläraren vid latinläroverket

av dem från statsverket tillkommande avlöning hade ovannämnda arvoden betraktats

såsom en donation från inrättningen, och hade i följd därav lönebeloppen

minskats med arvodena motsvarande belopp.

s. 147 Kontrollera mot PDF

147

KungI. Maj:t» nåd. proposition nr 2(10.

Den mening, att arvodena borde betraktas såsom en donation, ansåge kuratorerna

under åberopande av en i skrivelsen lämnad redogörelse för deras tillkomst

sakna verkligt stöd.

Ifrågavarande arvoden både väl haft berättigande för sig på en tid, dä undervisningen

i berörda ämnen antingen icke bekostades av allmänna medel eller

ock av sådana medel ersattes med så ringa belopp, att en tillfredsställande undervisning

icke kunde därför påräknas. Då emellertid dessa skäl för arvodenas

utgående redan för länge sedan bortfallit, syntes arvodena icke vidare böra av

inrättningens medel bestridas, helst som, genom att arvodena avräknats å vederbörande

lärares statslöner, arvodena numera komme endast statsverket till godo,

vilket icke kunde vara med inrättningens syfte överensstämmande.

Kuratorerna ansåge för den skull, att nämnda arvoden icke vidare borde

utgå av inrättningens medel.

Efter härå erhållen remiss har löneregleringskommittén den 5 mars

1918 avgivit utlåtande i ärendet och därvid icke funnit något att erinra

mot bifall till det av kuratorerna framlagda förslaget.

Ej heller från min sida är något att invända mot förslaget. Den

av bifall till förslaget betingade kostnadsökningen är jämväl tagen i betraktande

vid uppgörandet av den kostnadsberäkning, vartill jag kommer

i det följande.

För ordinarie lärare vid de allmänna läroverken i Västerbottens

och Norrbottens län har lärarlönenämnden föreslagit ortstillägg, beräknat

efter vissa närmare angivna grunder. Löneregleringskommittén har på

anförda skäl icke ansett sig böra för närvarande förorda ifrågavarande

förmån.

I omförinälda hänseende hava ytterligare framställningar inkommit

till Kungl. Maj:t.

Ehuru jag behjärtar de skäl, som anförts till förmån för äskanden

i detta syfte, anser jag mig dock, med hänsyn till de av löneregleringskommittén

åberopade undersökningarna på ifrågavarande område,

böra föreslå, att denna fråga tillsvidare undanskjutes.

Bland de av löneregleringskommittén föreslagna avlöningsvillkoren

är upptagen en bestämmelse av innehåll, att befattningshavare ej må

åtaga sig undervisning vare sig i enskilda, kommunala eller andra läroanstalter,

så framt ej, vad angår lektor, adjunkt, ämneslärarinna eller

övningslärare, vederbörande rektor, eller vad angår rektor, läroverksöverstyrelsen

uppå därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande

undervisning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid

läroverket, finner uppdraget kunna få mottagas och tillsvidare bibehållas.

Ortstillägg

till lärare

■i Norrland.

Avlöning»-

villkor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

148

Vissa avlöneregleringskommittén

förordade

utredningar.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

Jag har intet att erinra mot att en bestämmelse av nu nämda

innebörd inrymmes bland de blivande avlöningsvillkoren. Emellertid

synes det mig lämpligt, att, då ifrågavarande prövningsrätt skulle ligo-a

i vederbörande rektors hand, det bleve till förebyggande av ett allt för

skiljaktigt förfarande i förevarande avseende från olika rektorers sida uttryckligen

uttalat, att rektor härvid hade att följa vissa av läroverksöverstyrelsen

givna riktlinjer.

Vidare innehåller förslaget till avlönings vi likör, att vid avgång från

tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande eller dödsfall ''själva

lonen utgår till månadens slut. Jag vill härtill endast foga det tillägget,

att härvid den rätt dock ma förbliva oförkränkt, som i förekommande

fall kan tillkomma avliden lärares stärbhusdelägare under dem tilläventyrs

tillkommande tjänst- och nådår.

Slutligen må erinras, att löneregleringskommittén i fråga om ålderstilläggsberäkning

förordat, att befattningshavare må tillgodoräknas den

tid, som före den nya statens ikraftträdande förflutit från hans till
träde

till innehavande befattning eller motsvarande ordinarie tjänst å den

gamla avlöningsstaten. Till förebyggande av att ordinarie befattningshavare,

vilken enligt nu gällande bestämmelser äger att för lönetur tillgodoräkna

sig viss före den 1 januari 1905 intjänad extra ordinarie

tjänstgöringstid, skall gå förlustig den rätt, som han i berörda avseende

tilläventyrs kan äga, synes mig ett tillägg i nu angivet syfte höra fogas

till den av kommittén föreslagna nyssnämnda bestämmelsen.

De spörsmål, valka i samband med föreliggande löneregleringsfrågor

vant föremål för löneregleringskommitténs behandling, har föranlett

kommittén att i vissa avseenden hemställa om ytterligare utredningar.

De utredningar, vilka kommittén särskilt påyrkat, avse

dels åstadkommande av enklare bestämmelser än vad nu är fallet

i fiåga om beräkning av ordinarie lärares och lärarinnors vid allmänna

läroverk eller folkskoleseminarier löneförmåner vid tjänstgöring såsom vikarierande

lärare vid annat allmänt läroverk eller folkslydeseminarium,

dels en ändamålsenligare anordning av skrivbiträdesinstitutionen

vid de allmänna läroverken,

dels upphörande av eller ändring i de särskilda förmåner, som äro

förenade med vissa befattningar vid de allmänna läroverken,

dels ock beredande av semester åt rektorerna vid de allmänna

läroverken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14!)

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

Den av kommittén förordade utredningen angående skrivbiträdesinstitutionen

vid de allmänna läroverken skulle även, efter vad kommittén

i annat sammanhang tillstyrker, omfatta motsvarande förhållanden

vid folkskoleseminarierna.

I fråga om semester för rektorerna förordar kommittén jämväl i

annat sammanhang utredning rörande samma förmån för rektorn vid

högre lärarinneseminariet och rektorerna vid folkskoleseminarierna.

Jag är ense med kommittén därutinnan, att ovanberörda spörsmål

synas vara av den art, att de tarva ytterligare utredning, innan de

företagas till slutlig prövning.

I ett fall har jag redan gått i föranstaltande om sådan utredning,

i det jag jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande uppdragit åt rektorn A.

Nordfelt, vilken även som särskild ledamot deltagit i kommitténs behandling

av ifrågavarande ärenden, att verkställa utredning angående en ändamålsenligare

anordning av skrivbiträdesinstitutionen vid de allmänna

läroverken och folkskoleseminarierna.

Kostnadsberäkning.

Innan jag närmare ingår på beräkningen av den kostnadsökning,

som betingas av ett bifall till det föreliggande löneregleringsförslaget,

vill jag beröra ett par i samband härmed stående spörsmål av mer allmän

natur.

Vid bifall till mitt förslag skulle kvinnor kunna utnämnas och befordras

till lärarbefattningar vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet

och folkskoleseminarierna. Mitt förslag innebär vidare, att för

kvinnor skulle bestämmas avlöningar, beräknade efter en annan och lägre

måttstock än för motsvarande manliga befattningshavare. De för avlöningar

erforderliga beloppen böra emellertid beräknas och i staterna upptagas

med hänsyn till manliga tjänstinnehavare. Därest nu ifrågavarande

tjänster i viss omfattning besättas med kvinnor, komma givetvis vid

sådant förhållande besparingar att uppstå å vederbörande anslag. Enligt

nu tillämpade grunder skulle sådana besparingar, i den mån de uppkomma

å anslaget till högre lärarinneseminariet, ingå till åttonde huvudtitelns

allmänna besparingsfond och, i den mån de uppkomma å reservationsanslaget

till de allmänna läroverken eller reservationsanslaget till folkskoleseminarier,

ingå som besparingar å respektive reservationsanslag.

Det torde tilläventyrs kunna ifrågasättas, huruvida en sådan anordning

borde vidtagas, att besparingar, om vilka nu är fråga, komme

att ingå till kassaförlagsfonden. Emellertid synes kunna antagas, att

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

under den närmaste tiden kvinnor icke komma att bekläda ifrågavarande

befattningar i en sådan utsträckning, att förevarande spörsmål skulle få

någon mer nämnvärd ekonomisk betydelse. Vid sådant förhållande och innan

någon tids erfarenhet på området vunnits, har jag ansett mig under

förhandenvarande förhållanden böra inskränka mig till den erinran, som

sålunda framställts.

Den 17 juli 1912 uppdrogs åt byråchefen K. Dickman att inom

ecklesiastikdepartementet biträda med utredning rörande det möjligen

förefintliga behovet av anslagets till de allmänna läroverken höjande på

grund av inrättandet under de senare åren av nya lärarbefattningar.

Sedan Dickman den 14 maj 1915 avgivit utredning i ämnet, hava över

sagda utredning utlåtanden inhämtats av såväl läroverksöverstyrelsen som

statskontoret. Fråga har därvid uppkommit om en ändrad uppställning

och fördelning m. in. av de i riksstaten, under F. Allmänna skolväsendet.

Det högre skolväsendet, uppförda anslag.

Jag är icke beredd att på grundvalen av den föreliggande utredningen

till riksdagen nu avlåta framställning i denna fråga. De förutsättningar,

på vilka nämnda utredning bygger, bliva i viss mån ändrade,

därest det nu framlagda löneregleringsförslaget skulle bliva av riksdagen

godkänt. Jag har nyss berört frågan om eventuella besparingar å det

ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken, vilka skulle

uppstå därigenom att tjänster, för vilka i staten upptagits avlöningar

med hänsyn till manliga befattningshavare, komme att beklädas av kvinnor,

vilka skulle enligt förslaget erhålla avlöningar, beräknade efter eu

lägre måttstock än för motsvarande manliga tjänstinnehavare. I vad

mån och på vad sätt sistnämnda förhållande kan ställas i samband med

eller inverka på det budgettekniska spörsmål, varom nu senast är talat, är jag

under nuvarande förhållanden ej beredd att uttala mig om. I allt fall synes

mig eu ytterligare utredning i ämnet erforderlig, varvid, därest riksdagen

bifaller det föreliggande löneregleringsförslaget, hänsyn bör tagas till de

ändrade eller nya förhållanden, vilka bliva en följd av ett eventuellt bifall

till sagda förslag.

Vid den kostnadsberäkning, som jag låtit verkställa för utrönande

av de för löneregleringsförslagets genomförande erforderliga ökade anslagsmedel,

har jag följaktligen utgått från nuvarande förhållanden i avseende

å uppställning och fördelning av de olika anslag eller anslagsposter,

som beröras av det nu föreliggande förslaget.

Jag övergår härefter till kostnadsberäkningen, i vad den avser anslagen

till de allmänna läroverken.

s. 151 Kontrollera mot PDF

151

Kungl. Maj:tn nåd. proposition nr 200.

Det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken är \ För år ms

1918 års riksstat uppfört till ett belopp av 5,890,989 kronor. ansiag*

I detta anslag ingå ett antal olika anslagsposter, av vilka följande

beröras av de förslag, jag i detta sammanhang framlägger:

Allmänna läroverk (avlöningar)...........kronor 5,424,897

(Häri inberäknat inkomster av städer, prebenden eller

donationer.)

Till arvoden åt extra lärare och vikarier samt för oförutsedda

behov................. » 200,000

Till extra arvoden åt gymnastiklärare........ » 20,000

Till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna

läroverken................... * 110,700

Till extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken

..................... * 8,000

Till praktisk utbildning av blivande lärare vid de allmänna

läroverken................ » 30,500

Vidare har riksdagen på extra stat för år 1918 beviljat följande

förslagsanslag, vilka samtliga beröras av de förslag, jag här nedan framlägger,

nämligen

till extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna

läroverken, högst.................kronor 350,000

till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna

läroverken, högst................ * 29,000

till extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken,

högst.................. J 7,000

till provårskurser för blivande lärare vid de allmänna

läroverken, högst................ » 11,450

Av den utredning angående behovet av nya lärartjänster, som Nya ordiverkställdes

av läroverksöverstyrelsen i september 1913, framgick, att ett

antal av 31 lärartjänster, därav 12 lektors- och 19 adjunktstjänster, vore ningar.

för det dåvarande erforderliga. Genom beslut av 1914—1917 årens riksdagar

hava efter hand medel beviljats till upprättande av 25 lärartjänster,

därav 10 lektors- och 15 adjunktstjänster. I skrivelse den 31 augusti

1917 har nu läroverksöverstyrelsen hemställt om förslag till riksdagen

angående beredande av medel till upprättande från och med den

1 januari 1919 av återstående 6 lärartjänster, därav 2 lektors- och 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

152

Extra och

vikarierande

ämneslärare

vid de allmänna

läroverken.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

adjunktstjänster, fördelade på de särskilda läroverken på sätt Kungl.

Maj:t funne gott bestämma.

Överstyrelsen har i sagda skrivelse framhållit, att det verkliga behovet

av nya ordinarie lärartjänster vid läroverken vore avsevärt större

än föreslagits. Under höstterminen 1917 tjänstgjorde vid de allmänna

läroverken 168 extra ämneslärare, oberäknat timlärare. Ökningen i ämnesläiarnas

antal hölle sig alltjämt omkring 10 för läsår och motvägdes

sålunda endast delvis genom det under den sista tiden årligen inrättade

antalet nya tjänster.

Överstyrelsen ådagalägger vidare, att för de eventuella 6 nya tjänsterna

kunde beräknas god tillgång på sökande. Ifråga om fördelningen

av de föreslagna tjänsterna ansåge överstyrelsen, att 1 lektors- och 3

adjunktstjänster borde ledigförklaras i humanistiska ämnen samt 1 lektors-

och 1 adjunktstjänst i matematisk-naturvetenskapbga ämnen.

Med den uppfattning angående ökad tjänstgöringsskyldighet för

lärarna vid de allmänna läroverken, åt vilken jag i det föregående givit

uttryck, har jag varit tveksam, huruvida det kan vara lämpligt att nu

fortgå på den en gång inslagna vägen i fråga om upprättande av nya

läi artjänster. Riksdagen har också tillkännagivit, att riksdagen ej kunde

godtaga de beräkningsgrunder angående behovet av ordinarie ämneslärare,

vilka vunnit tillämpning i överstyrelsens ovan.berörda utredning

av år 1913. Med hänsyn till vad riksdagen i skrivelse den 11 april

1916 (nr 65), punkten 6, uttalade har jag emellertid, oaktat den tvekan

som i ämnet kan förefinnas, ansett mig kunna biträda överstyrelsens nu

framlagda förslag.

\id beräkningen av den för löneregleringens genomförande erforderlig*1

kostnadsökningen är hänsyn jämväl tagen till omförmälda 6 nva

lärartjänster.

1

På sätt jag förut erinrat, ingår i det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken en anslagspost å 200,000 kronor till arvoden

åt extra lärare och vikarier samt för oförutsedda behov. På grund av

nämnda anslagsposts otillräcklighet har under eu följd av år dessutom

mast a extra stat beredas anslag till arvoden åt extra och vikarierande

lärare vid de allmänna läroverken. Nämnda anslag är under natur av

förslagsanslag, högst, i 1918 års riksstat uppfört till ett belopp av 350 000

kronor.

Nu har läroverksöverstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1917 hemställt

om förslag till riksdagen angående höjning för år 1919 av nämnda

anslag till 369,200 kronor. Nämnda höjning är betingad av en utav

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t» nåd. proposition nr 2H0.

153

överstyrelsen beräknad ökning av antalet extra lärare från i runt tal 1(!8

sådana lärare under år 11)18 till 174 under år 1919.

Alldenstund jag tillstyrker eu höjning av nu utgående arvoden till

extra och vikarierande lärare från nuvarande 2,700 kronor till 3,300 kronor

för sådan lärare med full kompetens samt från nuvarande 2,300 kronor

till 2,900 kronor för sådan lärare utan berörda kompetens, torde, vid

bifall härtill, omförmälda anslag böra ökas i motsvarande grad.

Med utgångspunkt från den av överstyrelsen föreslagna anslagssumman

369,200 kronor och med beräkning av arvodeshöjningen från

2,700 till 3,300 kronor erhåller man ett belopp av omkring 451,245 kronor.

Med samma utgångspunkt och med beräkning av arvodeshöj ningen

från 2,300 till 2,900 kronor erhålles en summa av omkring 465,513 kronor.

Beloppet av ifrågavarande anslag synes mig böra sättas till 460,000

kronor.

Såsom jag nyss erinrat, ingår i det ordinarie reservationsanslaget fxtr9ta^evJc"

till de allmänna läroverken eu anslagspost å 110,700 kronor till extra ningslärare

arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken. de all
Sedan

ett antal år tillbaka har riksdagen på extra stat anvisat inverken.

medel till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken.

För detta ändamål har riksdagen på extra stat för år 1918 beviljat ett

förslagsanslag, högst 29,000 kronor. Sistnämnda medel äro avsedda till

bestridande av ökade kostnader dels för överflyttande, i den mån förhållandena

så medgiva, av en del av välskrivningsundervisningen från

ämneslärare till teckningslärare, dels ock för undervisning i teckning i

följd av stegrat antal undervisningstimmar.

I ovanberörda skrivelse den 31 augusti 1917 har läroverksöverstyrelsen

hemställt om förslag till riksdagen angående höjning av omförmälda

extra anslag för år 1919 till 33,300 kronor. Nämnda höjning betingades

dels av en fortgående successiv överflyttning av välskrivningstimmar

från ämneslärare till teckningslärare dels ock av en på grund av

lärjungeantalets tillväxt skeende ökning av antalet undervisningstimmar i

teckning.

Enligt verkställda beräkningar uppgår för närvarande den sammanlagda

kostnaden för all teckningsundervisning vid de allmänna läroverken,

vare sig den bestrides av ordinarie eller biträdande och extra ordinarie

lärare, till i runt tal 243,000 kronor för år. Enligt de grunder för teckningslärarnas

avlöning, som jag föreslår, skulle den sammanlagda kostnaden

för denna undervisning, med beräkning efter nuvarande lärarantal

och timantal, belöpa sig till i runt tal 303,000 kronor. Beräknas av be
Bihang

till riksdagens protokoll 1,918. 1 samt. 232 käft. (Nr 260.) 20

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

rörda summa, 243,000 kronor, ett belopp av 33,300 kronor höra utgå å

extra stat, och tager man den efter nya grunder erforderliga summan av

303,000 kronor till utgångspunkt för en beräkning av det anslag, som vid

bifall till löneregleringsförslaget skulle utgå å extra stat, erhålles ett belopp

av i runt tal 41,500 kronor.

Extra arvoden

åt rnu- t

siklärare ue

vid de allmänna

läroverken.

Såsom nyss nämnts, ingår i det ordinarie reservationsanslaget till

allmänna läroverken även en anslagspost å 8,000 kronor till extra

arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken.

Sedan flera år tillbaka bär riksdagen på extra stat anvisat medel

till extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken. För detta

ändamål har riksdagen på extra stat för år 1918 beviljat ett förslagsanslag,

högst 7,000 kronor. På grund av ytterligare ökning av musiktimmarnas

antal har läroverksöverstyrelsen i ovan berörda skrivelse den 31

augusti 1917 hemställt om förslag till riksdagen om höjning för år 1919

av omförmälda förslagsanslag till 8,000 kronor.

Med hänsyn till den av mig förordade ökade tjänstgöringsskyldigheten

för musiklärare och därav betingade ökade ordinarie avlöningar

torde något anslag å extra stat till omförmälda ändamål under förhandenvarande

förhållanden ej bliva erforderligt.

£rZdhögre Enl]^ vad iaS förut. erinrat, ingår i det ordinarie reservationsallmänna

anslaget till de allmänna läroverken en anslagspost å 30,500 kronor till

* praktisk utbildning av blivande lärare vid de allmänna läroverken. Från

denna anslagspost utgå erforderliga medel till anordnande av provårskurser

vid högre allmänna läroverk i Uppsala, Lund och Stockholm.

Sedan någon tid har anslag av riksdagen beviljats jämväl till

anordnande av provårskurser vid de högre allmänna läroverken i Göteborg.

Så har riksdagen till upprätthållande under år 1918 vid de högre

läroverken i sistnämnda stad av provårskurser för blivande lärare vid de

allmänna läroverken beviljat på extra stat för år 1918 ett förslagsanslag,

högst 11,450 kronor. I sin omförmälda skrivelse den 31 augusti 1917

har läroverksöverstyrelsen hemställt om förslag till riksdagen angående

beredande av medel för enahanda ändamål jämväl för år 1919. I likhet

med överstyrelsen anser jag, att förslag bör framläggas för riksdagen om

beredande av medel på extra stat för år 1919 till dessa provårskursers

uppehållande, därvid först enligt hittills tillämpade grunder erfordras

nyssnämnda belopp, 11,450 kronor.

Jag har emellertid anslutit mig till den uppfattningen, att lärarna

vid provårsläroverken skulle, utöver ordinarie avlöningsförmåner, erhålla

s. 155 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj-.ts nåd. proposition nr 2 tit t.

155

eu var ett särskilt arvode av 300 kronor; doek att nämnda arvode jämte

den ersättning, som enligt hittillsvarande grunder utgår till handledare

av provårskandidater, ej må tillsammans överstiga 600 kronor.

Vad angår de läroverk i Göteborg, dill'' provårskurser allt fortfarande

skulle anordnas, höra följaktligen medel anvisas för beredande av nämnda

särskilda arvode av 300 kronor till en var där anställd lärare. Å staten

för» högre latinläroverket i Göteborg äro uppförda K lektorer och 16

adjunkter samt å staten för högre realläroverket därstädes 9 lektorer och

20 adjunkter, alltså tillhopa 53 lärare. Det erforderliga beloppet, vilket

synes mig böra sammanslås med ovannämnda summa av 11,450 kronor

för att tillsvidare utgå å extra stat, skulle alltså uppgå till 15,900 kronor.

För anordnande av provårskurser vid omförmälda läroverk i Göteborg

skulle alltså erfordras på extra stat för år 1919 ett förslagsanslag, högst

27,350 kronor.

Jag har i det föregående redogjort för de olika anslagsposter, vilka Den för

ingå i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken och ring^förslavilka

beröras av föreliggande löneregleringsförslag. gets genom
Vad

då först beträffar den anslagspost, som inbegriper de ordinarie flrdcrliga

avlöningarna till de befattningshavare, varom nu är fråga, uppgingo enligt

verkställda beräkningar de verkliga kostnaderna under år 1917 för avlö-''ereSelrvJ.te

ningar åt rektorer, lektorer, adjunkter, första lärarinnor, ämneslärarinnor tionsansl*- ävensom å vakanta platser vikarierande lektorer och adjunkter till samman- Allmänna

lagt 4,922,800 kronor. Tager man i betraktande, att från och med år läroverken.

1918 inrättats 2 nya lektorStjänster och 5 nya adjunktstjänster, varjämte

en ämneslärarinnebefattning indragits, kunna de verkliga kostnaderna för

sistnämnda år beräknas till 4,944,300 kronor. Enligt de av mig förordade

avlöningsgrunderna för ämneslärare vid de allmänna läroverken

skulle motsvarande kostnader uppgå till 6,475,500 kronor. Härvid är

jämväl hänsyn tagen till av mig i det fortgående förordade 2 nya

lektorstjänster och 4 nya adjunktstjänster, vilka äro avsedda att inrättas

från och med år 1919. I omstående tabell lämnas en jämförande

översikt över nyssnämnda lärarpersonals avlöningsförhållanden enligt nu

gällande och föreslagna bestämmelser.

s. 156 Kontrollera mot PDF

156 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 2f>0.

Rektorer, ordinarie iimneslärare och vissa vikarier vid de allmänna läroverken.

Befattning.

i Enligt nn gällande be- stämmelser år 1917

Enligt föreslagna be- stämmelser år 1919

grad.

Antal

...Av-

boning

1

Summa.

| Antal.

Av-

löning.

Summa.

i

i

j Rektorer vid h. allm. läroverk.....

i

23

!

6.000

138,000

i

j

*

|

t 38

7,500

285,000

> > » > > .....

2

15

6,500

97,500

t

» > realskolor.......

1

26

5,000

130,000

j

39

6.40C

249,600

» » »

I 13

5,500

71,500

1

| Lektorer..............

1

73

4,000

292,000

77

5,800

446,600

> ...

2

54

4,500! 243,000

54

6,300

310,200

)

3

44

5,000

220,000

140

6,800

952,000

* ..............

4

43

5,500

236,500

—

—

—

, . . .

5

53

6,000

318,000

—

—

f Adjunkter.............

l

223

3,000

669,000

232

4,300

997,600

‘ .............

2

162

3,500

567,000

162

4,800

777,600

> .......

3

100

4,000

400,000

100

5,300

530,000

> ........

4 :

84

4,500

378,000

276

5,800

1,600.800

>

5

192

5,000

960,000

- ■

—

- •

Första lärarinnor..........

i j

7 •

2,000

14,000 |

—

—

—

> > .........

2 [

12

2,500

30,000

—

—

—

Ämneslärarinnor..........

1

15

1,500

22,500 !

21

2,800

58,800

>

2

22

2,000

44,000 1

34

*3,400

115,600

Särskilt arvode till första lärarinnor .

—

— .

—

— i

19

500

9,500

A vakanta platser vikarierande lektorer

i

och adjunkter...........

—

34

2,700,

91,800 1

34 |

3,300

112,200

4,922,800 !

|

6,475,500

1 Egentligen 3:e lönegraden.

’ Häri ingå avlöningar för 4 nya lektorat (2 fr. o. m. 1918 och 2 fr. o. m. 1919) och 9 nya adjunkturer

(5 fr. o. m. 1918 och 4 fr. o. m. 1919) varjämte hänsyn tagits till en fr. o. in. 1918 indragen

ämneslärarinnebefattning.

Vad angår teckningslärare hava de verkliga kostnaderna för de

ordinarie avlöningarna åt dessa lärare för år 1917 beräknats uppgå till

98,700 kronor. Enligt av mig förordade avlöningsgrunder för dessa

lärare skulle motsvarande kostnader beräknade för samma år belöpa sig

till 129,150 kronor. Jag hänvisar till närmast följande två tabeller, som

jämväl omfatta avlöningar för övertimmar. Motsvarande tabeller angiva

i det följande förhållandena rörande gymnastiklärare och musiklärare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts nåd. proposition nr 2do.

Tcckningslärnre.

157

Löne-

An-

Enligt nu

gällande grunder.

Enligt föreslagna grnnder.

I

grad.

tui.

Ordinarie

avlöningar.

Över-

timmar.

Summa.

Ordinarie

avlöningar.

Över-

timmar.

Summa.

Vid h. allra. läroverk:

1

1

i

manlig. . .

1

5

7,000

85 ä 80

13,800

9,000

85 ä 120

19,200

> ...

2

10

16,000

129 ii 95

28,255

20,250

129 ä 135

37,665 ;

> ...

3

7

12,600

105 ä no

24,150

15,750

105 ä 150

31,500

> ...

4

11

22,000

187 ä 125

45,375

27,225

187 ä 165

58,080

kvinnlig . .

1

1

1,400

9 ä 80

2,120

1,575

9 h 105

2,520

> . .

2

—

—

—

—

—

—

— 1

> . .

3

1

1,800

6 ä no

2,460

1,935

6 ä 129

2,709

> . .

4

3

6,000

26 a 125

9,250

6,345

26 ä 141

10,011

0

Vid realskola:

manlig. . .

1

3

2,100

24 ä 80

4,020

3,450

18 ä 115

5,520

> ...

2

7

5,600

96 h 95

14,720

9,100

82 ä 130

19,760

> ...

3

4

3,600

65 ä 110

10,750

5,800

57 ä 145

14,065

» ...

4

—

—

—

—

—

—

kvinnlig . .

1

5

3,500

54 ä 80

7,820

5,000

44 ä 100

9,400

>

2

9

7,200

90 ä 95

15,750

10,080

78 ä 112

18,816

> . .

3

11

9,900

133 ä no

24,530

13,640

111 ä 124

27,404

> . .

4

—

''-

—

—

—

—

—

98,700

203,000

129,150

256,650

Biträdande teckningslärarc.

Enligt nu gällande grunder.

Enligt föreslagna grunder.

Antal vec- kotimmar

intill resp.

15 o.8 (ä 80).

Övriga

veckotim- mar (ä 60).

Summa, j

Antal

veckotim-

mar.

Avlöning

pr vecko- timme.

Summa.

Vid b. allm. läroverk:

l

manliga......

262

104

27,200

366

90

32,940

kvinnliga.....

81

35

8,580

116

85

9,860

Vid realskola:

manliga......

20

8

2,080

28

90

2,520

kvinnliga.....

15

1,200

15

85

1,275

39,060

46,595

opaginerad Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

De verkliga kostnaderna för gymnastiklärarnas ordinarie avlöningar

hava för år 1917 beräknats till 89,800 kronor. Enligt av mig förordade

avlöningsgrunder skulle motsvarande kostnader för dessa lärare för samma

år uppgå till 168,995 kronor.

(tjninastiklärare.

1

i

Enligt nn gäl- lande grunder

Enligt föreslagna grunder

Löno-

grad

Antal

Ordinarie

Summa

1

avlöningar

avlöningar

Övertimmar1

j Vid h. allm. läroverk.....

1

17

23,800

j 42,840

51 ä 120

''

48,960

» > y > .....

2

10

16,000

28,350

30 ä 135

32,400

1 > > > >

3

2

3,600

6,300

6 å 150

7,200 1

» > > >

t •

4

9

18,000

31,185

27 ä 165

35,640

Vid realskola......

1

24

16,800

35,&80

24 k 115

38,640

> > ....

2

10

8,000

16,900

10 ä 130

18,200 |

> >

3

4

3,600

7,540

4 k 145

8,120

.........

4

—

—

—

—

_

S:ma 89,800

Extra arvoden för läsåret 1916—

1

1917 (enl. k. brev 10. 11. 16) .

19,880

1

109,680

168,995

189,160

1 .Approximativt beräknat med hänsyn bl.

avdelningar.

till gymnastikavdelningarnas uppdelning i flora

För musiklärarnas ordinarie avlöningar hava de verkliga kostnaderna

för år 1917 beräknats till 81,650 kronor. Enligt av mig förordade

avlöningsgrunder skulle motsvarande kostnader för dessa lärare för samma

år uppgå till 129,510 kronor.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

159

Musiklärare.

Löne-

grad

Enligt nu gällande grunder

Enligt före- slagna grunder;

Antal

Ordinarie

avlöningar

Över-

timmar

Summa

Ordinarie

avlöningar

Vid h. allm. läroverk:

manlig.........

i

9

9,900

17 ä 80

11,260

16,200

» .........

2

5

6,500

14 fi 95

7,830

10,125

> .........

3

7

10,500

19 ä no

12,590

15,750

> .........

4

17

28,900

32 ä 125

32,900

42,075

Vid realskola:

manlig.........

1

G

3,300

15 ä 80

4,500

6,210 j

» .........

2

15

9,750

32 k 95

12,790

17,550 |

> .........

3

12

9,000

25 ä 110

11,750

15,660

kvinnlig........

4

1

2

1,100

3 ä 80

1,340

1,800

> ........

2

3

1,950

5 ä 95

2,425

3,024

> ........

* ........

3

4

1

750 ''

i a no

860

1,116 !

81,650

98,245

129,510

. Enligt mitt förslag skulle lärarinnorna i handarbete vid samskolorna

erhålla ordinarie anställning. I enlighet med de av mig förordade

avlöningsgrunder skulle för ordinarie avlöningar åt ifrågavarande lärarinnor

erfordras 9,120 kronor.

Sammanfattar jag vad sålunda sagts om kostnadsökningen i fråga

om ordinarie avlöningsförmåner för omförmälda lärare, erhållas följande

siffror.

Nuvarande kostnader. Föreslagna kostnader.

Kr. Kr.

Ämneslärare..... 4,944,300 6,475,500

Teckningslärare .... 98,700 129,150

Gymnastiklärare .... 89,800 168,995

Musiklärare...... 81,650 129,510

Handarbetslärarinnor . . — 9,120

5,214,450 6,912,275

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Knuffl. Majds nåd. proposition nr 260.

Nuvarande kostnader.

Kr.

Föreslagna kostnader.

Kr.

Härifrån avgår städers bidrag

till statens samskolor.

......

94,275

133,939

6,778,336

Återstod 5,120,175

Merkostnaden skulle således utgöra 1,658,161 kronor.

I det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingår,

såsom jag förut erinrat, en anslagspost å 200,000 kronor till arvoden

åt extra lärare och vikarier samt för oförutsedda behov. Med hänsyn

till de ökade arvoden jag förordat för vikarierande och extra lärare torde

en höjning av förevarande anslagspost vara av behovet påkallad. Att

exakt beräkna storleken av denna höjning synes ej möjligt. En höjning

av 25 procent torde i stort sett kunna anses vara till fyllest. Ifrågavarande

anslagspost skulle följaktligen böra bestämmas till 250,000 kronor.

T omförmälda ordinarie reservationsanslag ingå vidare anslagsposter

till extra arvoden åt teckningslärare, åt gymnastiklärare och åt

musiklärare. I avseende å en av dessa anslagsposter torde höjning

bliva erforderlig.

Vad först angår anslaget till extra arvoden åt teckningslärare, uppgår

detsamma för närvarande till 110,700 kronor. Enligt verkställda

beräkningar skulle den sammanlagda kostnaden för all teckningsundervisning

efter av mig förordade nya avlöningsgrunder belöpa sig till 303,245

kronor. Av denna summa har jag i det föregående dels beräknat 129,150

kronor utgöra ordinarie avlöningar, dels beräknat ett belopp av 41,500

kronor på extra stat för år 1919. Återstoden eller alltså 132,595 kronor

torde följaktligen —■ avrundat till 132,600 kronor — utgöra den summa,

som bör vara å ordinarie stat disponibel för beredande av extra arvoden

åt teckningslärare.

Till extra arvoden till gymnastiklärare utgår för närvarande ett

belopp av 20,000 kronor. Mitt förslag i avseende å gymnastiklärarnas

avlöning innebär, att desamma skola avlönas enligt andra grunder än

hittills och enligt desamma, som föreslagits i fråga om övriga övningslärare.

Vid sådant förhållande torde medel böra vara erforderliga för bestridande

av det antal övertimmar, som kan komma att påläggas ifrågavarande lärare

utöver den ordinarie tjänstgöringen. Vid beräkningen av antalet övertimmar

bär jag utgått från nuvarande faktiska timantal, reducerat med det

timantal, som enligt det föreliggande förslaget skulle utgöra minimitjänst
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj Un nåd. proposition nr 200.

liil

göling, samt därjämte i viss män tagit hänsyn till eventuellt ökat timantal,

vilket bliver en följd av att man, såsom önskvärt är, uppdelar allt

för stora gymnastikavdelningar i mindre.

Enligt dessa beräkningsgrunder skulle sammanlagda kostnaden för

gymnastiklärarna uppgå till i runt tal 189,100 kronor. Dragés härifrån

det belopp, som jag beräknat skola avse de ordinarie avlöningarna för

ifrågavarande lärare eller 168,995 kronor, erhålles 20,165 kronor, vilket,

avrundat till 20,000 kronor, torde böra å ordinarie stat beräknas till extra

arvoden åt gymnastiklärare. Skulle antalet övertimmar komma att utökas

i större omfattning utöver vad jag beräknat, torde medel, som härför

erfordras, böra i sinom tid begäras å extra stat, i likhet med vad soja

skett i fråga om extra arvoden till övriga övningslärare.

Till extra arvoden åt musiklärare utgår för närvarande av oinförmälda

reservationsanslag ett belopp av 8,000 kronor. Med hänsyn till

den av mig föreslagna ökade tjänstgöringsskyldigheten och därav betingade

ökade ordinarie avlöningar för dessa lärare torde nu senast berörda

anslagspost böra begränsas till 5,000 kronor.

I det föregående har jag till ordinarie avlöningar åt handarbetslärarinnor

beräknat ett belopp av 9,120 kronor. Med utgångspunkt från

det nuvarande faktiska timantalet kunna, utöver den tjänstgöringsskyldighet,

som enligt förslaget skulle åligga vederbörande handarbetslärarinna,

beräknas ett visst antal övertimmar. Härför erforderliga medel, enligt

verkställda beräkningar uppgående till i runt tal 7,500 kronor, torde böra

utgå av det ordinarie reservationsanslaget.

I reservationsanslaget ingår vidare en anslagspost å 30,500 kronor

till praktisk utbildning av blivande lärare vid de allmänna läroverken.

På sätt jag i det föregående erinrat, utgå från denna anslagspost erforderliga

medel till anordnande av provårskurser vid högre allmänna läroverk

i Uppsala, Lund och Stockholm. Någon ändring av beräkningsgrunderna

för nämnda anslag ämnar jag icke föreslå. Emellertid synes mig

till detta belopp böra läggas de medel, som betingas av förslaget om

särskild ersättning av 300 kronor åt envar av vid nämnda läroverk anställda

ordinarie ämneslärare, rektorerna undantagna. De för sistnämnda

ändamål erforderliga kostnaderna uppgå till 44,700 kronor, vadan ifrågavarande

anslagspost synes böra höjas med sistnämnda belopp till 75,200

kronor.

Sammanfattar jag sålunda vad som anförts i fråga om det ordinarie

reservationsanslaget, erhållas följande siffror:

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 232 käft. (Arr 200.)

21

opaginerad Kontrollera mot PDF

1(52

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

Samman
fattning.

Ordinarie avlöningar............

Till arvoden åt extra lärare och vikarier samt

för oförutsedda behov..........

Till extra arvoden åt teckningslärare.....

Till extra arvoden åt gymnastiklärare.....

Till extra arvoden åt musiklärare ......

Till extra arvoden åt handarbetslärarinnor . . .

Till praktisk utbildning av blivande lärare vid

de allmänna läroverken.........

Nuvarande

Föreslagna

kosta åder

kostnader

kronor

kronor

5,120,175

6,778,336

200,000

250,000

110,700

132,600

20,000

20,000

8,000

5,000

—

7,500

30,500

75,200

5,489,375 7,268,636

Den ökning av det ordinarie reservationsanslaget, som betingas av

ett bifall till det föreliggande löneregleringsförslaget, uppgår följaktligen

till 1,779,261 kronor.

Erinras må, att den verkliga kostnadsökningen bliver betydligt

mindre, därest man tager i betraktande, att riksdagen för tillfällig löneförbättring

åt lärarpersonalen vid de allmänna läroverken för år 1918

beviljat ett belopp av 1,001,250 kronor.

I anslutning till vad jag i det föregående anfört skulle vidare å

extra stat för år 1919 erfordras följande belopp:

Till extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna

läroverken..................kronor 460,000

Till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna

läroverken.................. » 41,500

Till provårskurser för blivande lärare vid de högre allmänna

läroverken i Göteborg.......... » 27,350

Tillhopa kronor 528,850

Lägges till sistnämnda belopp den ovan beräknade ökningen av det

ordinarie reservationsanslaget eller 1,779,261 kronor, erhålles en summa

av 2,308,111 kronor.

I statsverkspropositionen är för ändamålet beräknat ett belopp av

1,860,000 kronor, därav såsom ökning av det ordinarie reservationsanslaget

1,400,000 kronor samt på extra stat för år 1919 såsom förslagsanslag,

högst 460,000 kronor, till extra och vikarierande lärare m. m. I fråga

s. 163 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj: t ti nåd. proposition nr 260. 163

om täckande av den sålunda uppkomna skillnaden torde chefen för finansdepartementet

under riksdagens fortgång komma att göra hemställan om

avlåtande av framställning till riksdagen för beredande av därför erforderliga

medel.

Under åberopande av vad i det föregånde anförts får jag hemställa,

det Eders Kungl. Maj it täcktes föreslå riksdagen

a) bestämma

att lärarpersonalen vid de allmänna läroverken

skall i avlöning åtnjuta

rektor vid högre allmänt läroverk 7,500 kronor,

därav 5,000 kronor lön och 2,500 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kommer fri bostad eller ersättning

därför;

manlig rektor vid realskola 6,400 kronor, därav

4,400 kronor lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kommer fri bostad eller ersättning därför;

kvinnlig rektor vid statssamskola 5,000 kronor,

därav 3,300 kronor lön och 1,700 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kommer fri bostad eller ersättning

därför;

rektor vid pro vårsläroverk, därest han tjänstgör

såsom föreståndare för provårskursen, utöver honom

tillkommande ordinarie avlöningsförmåner särskilt arvode

av högst 1,500 kronor för år;

manlig lektor 5,800 kronor, därav 3,900 kronor

lön och 1,900 kronor tjänstgöringspenningar, vartill

kunna komma två ålderstillägg till lönen, vart och ett

å 500 kronor;

kvinnlig lektor 4,800 kronor, därav 3,200 kronor

lön och 1,600 kronor tjänstgöringspenningar, vartill

kunna komma två ålderstillägg till lönen, vart och ett

å 400 kronor;

manlig adjunkt 4,300 kronor, därav 2,700 kronor

lön och 1,600 kronor tjänstgöringspenningar, vartill

kunna komma tre ålderstillägg till lönen, vart och ett

å 500 kronor;

kvinnlig adjunkt 3,600 kronor, därav 2,200 kronor

lön och 1,400 kronor tjänstgöringspenningar, vartill

Hemställan.

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

kunna komma tre ålderstillägg till lönen, vart och ett

å 300 kronor;

en var ordinarie adjunkt och ordinarie lektor

vid provårsläroverk, utöver honom eller henne tillkommande

ordinarie avlöningsförmåner, dels ett särskilt

arvode av» 300 kronor för år, dels ock, därest vederbörande

lärare har sig handledning av lärarkandidater

anförtrodd, ersättning till belopp, som av läroverksöverstyrelsen

bestämmes, dock att sagda arvode och ersättning

icke må för år tillhopa överstiga 600 kronor;

ordinarie ämneslärarinna vid samskola 2,800 kronor,

därav 1,800 kronor lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kunna komma tre ålderstillägg

till lönen, vart och ett å 300 kronor;

första lärarinna vid samskola, utöver avlöningen

såsom ordinarie ämneslärarinna, arvode å 500 kronor;

extra och vikarierande manlig ämneslärare arvode

av 3,300 kronor, därest läraren avlagt de examina

och prov, som erfordras för behörighet till adjunktstjänst

vid allmänt läroverk, eljest 2,900 kronor, för år

räknat;

manlig timlärare i läsämne 140 kronor, därest

läraren avlagt de examina och prov, som erfordras för

behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk, eljest

120 kronor, för veckotimme räknat;

extra och vikarierande kvinnlig ämneslärare

vid högre allmänt läroverk eller realskola arvode av

3,000 kronor, därest lärarinnan avlagt de examina och

prov, som erfordras för behörighet till adjunktstjänst

vid allmänt läroverk, eljest 2,600 kronor, för år räknat;

vikarierande ämneslärarinna vid samskola arvode

av 2,600 kronor, därest hon avlagt de examina

och prov, som erfordras för behörighet till ämneslärarinnebefattning

vid dylik skola, eljest 2,400 kronor, för

år räknat;

kvinnlig timlärare i läsämne 130 kronor, därest

lärarinnan avlagt de examina och prov, som erfordras

för behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk,

eljest 110 kronor, för veckotimme räknat;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl, Muj:ts nåd. proposition nr ‘260.

1(55

manlig teckningslärare vid högre allmänt läroverk

lön å 1,800 kronor i l:a, 2,025 kronor i 2:a,

2,250 kronor i 3:e och 2,475 kronor i 4:e avlöningsgraden,

med eu maximiavlöning av 5,280 kronor för

32 veckotimmars undervisning;

manlig teckningslärare vid realskola lön å 1,150

kronor i l:a, 1,300 kronor i 2:a, 1,450 kronor i 3:e och

1,600 kronor i 4:e avlöningsgraden, med eu maximiavlöning

av 5,120 kronor för 32 veckotimmars undervisning;
manlig

gymnastiklärare vid högre allmänt läroverk

lön å 2,520 kronor i l:a, 2,835 kronor i 2:a,

3,150 kronor i 3:e och 3,465 kronor i 4:e avlöningsgraden,

med en maximiavlöning av 5,280 kronor för

32 veckotimmars undervisning;

manlig gymnastiklärare vid realskola lön å 1,495

kronor i l:a, 1,690 kronor i 2:a, 1,885 kronor i 3:e och

2,080 kronor i 4:e avlöningsgraden, med en maximiavlöning

av 5,120 kronor för 32 veckotimmars undervisning;
manlig

musiklärare vid högre allmänt läroverk

lön å 1,800 kronor i l:a, 2,025 kronor i 2:a, 2,250 kronor

i 3:e och 2,475 kronor i 4:e avlöningsgraden, med

en maximiavlöning av 2,970 kronor för 18 veckotimmars

undervisning;

manlig musiklärare vid realskola lön å 1,035

kronor i l:a, 1,170 kronor i 2:a, 1,305 kronor i 3:e och

1,440 kronor i 4:e avlöningsgraden, med en maximiavlöning

av 1,920 kronor för 12 veckotimmars undervisning;

kvinnlig teckningslärare vid högre allmänt läroverk

lön å 1,575 kronor i l:a, 1,755 kronor i 2:a,

1,935 kronor i 3:e och 2,115 kronor i 4:e avlöningsgraden,

med en maximiavlöning av 4,512 kronor för

32 timmars tjänstgöring i veckan;

kvinnlig teckningslärare vid realskola lön å 1,000

kronor i l:a, 1,120 kronor i 2:a, 1,240 kronor i 3:e

och 1,360 kronor i 4:e avlöningsgraden, med en maximiavlöning

av 4,352 kronor för 32 timmars undervisning

i veckan;

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Kung}. May.ts nåd. proposition nr 260.

kvinnlig gymnastiklärare vid samskola lön å

1,300 kronor i l:a, 1,456 kronor i 2:a, 1,612 kronor i

3:e och 1,768 kronor i 4:e avlöningsgraden, med eu

maximiavlöning av 4,352 kronor för 32 timmars tjänstgöring

i veckan;

kvinnlig musiklärare vid realskola lön å 900

kronor i l:a, 1,008 kronor i 2:a, 1,116 kronor i 3:e och

1,224 kronor i 4:e avlöningsgraden, med en maximiavlöning

av 1,632 kronor för 12 timmars undervisning i

veckan;

lärarinna i kvinnligt handarbete vid samskola

lön å 480 kronor i l:a, 552 kronor i 2:a, 624 kronor

i 3:e och 696 kronor i 4:e avlöningsgraden, med en

maximiavlöning av 1,392 kronor för 12 veckotimmars

undervisning;

vikarierande manlig lärare i teckning, i gymnastik

och i musik samt biträdande manlig lärare i

teckning 90 kronor för veckotimme;

vikarierande kvinnlig lärare i teckning, i musik

och i gymnastik samt biträdande kvinnlig lärare i

teckning 85 kronor för veckotimme;

vikarierande lärarinna i kvinnligt handarbete 75

kronor för veckotimme;

att ordinarie övningslärare skall vara skyldig att

för den fastställda lönen tjänstgöra:

teckningslärare vid högre allmänt läroverk 15 och

vid realskola 10 veckotimmar;

gymnastiklärare vid högre allmänt läroverk 21

och vid realskola 13 veckotimmar;

musiklärare vid högre allmänt läroverk 15 och

vid realskola 9 veckotimmar; samt

lärarinna i kvinnligt handarbete 6 veckotimmar;

att ytterligare tjänstgöring må kunna åläggas:

teckningslärare och gymnastiklärare intill sammanlagt

32 veckotimmar, dock att gymnastiklärare icke

må utan eget medgivande åläggas mera än sammanlagt

28 veckotimmar;

s. 167 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

167

musiklärare vid högre allmänt läroverk intill sammanlagt

18 och vid realskola intill sammanlagt 12 veckotimmar;

samt

lärarinna i kvinnligt handarbete intill sammanlagt

12 veckotimmar;

att, där särskilda förhållanden sådant påkalla,

Kungl. Maj:t må kunna medgiva, att teckningslärare erhåller

ersättning för intill trettiofyra veckotimmars

undervisning;

att övningslärare skall för varje veckotimmes undervisning

utöver den mot den ordinarie lönen svarande

undervisningstiden åtnjuta ersättning:

manlig lärare i teckning, i gymnastik och i musik

vid högre allmänt läroverk med 120 kronor i l:a, 135

kronor i 2:a, 150 kronor i 3:e och 165 kronor i 4:e

avlöningsgraden;

manlig lärare i teckning, i gymnastik och i musik

vid realskola med 115 kronor i l:a, 130 kronor i 2:a,

145 kronor i 3:e och 160 kronor i 4:e avlöningsgraden;

kvinnlig lärare i teckning vid högre allmänt läroverk

med 105 kronor i l:a, 117 kronor i 2:a, 129 kronor

i 3:e och 141 kronor i 4:e avlöningsgTaden;

kvinnlig lärare i teckning och i musik vid realskola

samt i gymnastik vid samskola med 100 kronor

i l:a, 112 kronor i 2:a, 124 kronor i 3:e och 136 kronor

i 4:e avlöningsgraden; samt

lärarinna i kvinnligt handarbete vid samskola med

80 kronor i l:a, 92 kronor i 2:a, 104 kronor i 3:e och

116 kronor i 4:e‘ avlöningsgraden;

att pensionsunderlaget skall utgöra

för rektor vid högre allmänt läroverk 5,600

kronor;

för manlig rektor vid realskola 4,600 kronor;

för kvinnlig rektor vid statssamskola 4,000

kronor;

att högsta pensionsunderlaget skall utgöra

för manlig lektor 4,600 kronor;

för manlig adjunkt 4,000 kronor;

för kvinnlig adjunkt 3,000 kronor;

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

att, om befattningshavare varit tillförordnad rektor

vid allmänt läroverk, sådant skall vid bestämmandet av

pensionens belopp räknas honom till godo på samma

sätt, som om han varit befullmäktigad rektor;

att för ordinarie övningslärare pensionsunderlaget

skall utgöra två tredjedelar av den avlöning, läraren

skulle uppbära, därest han bestrede tjänstgöring till den

omfattning, som närmast föregående hösttermin var för

hans tjänst bestämd, dock att pensionens belopp skall

bestämmas med hänsyn till medelbeloppet för år av de

högsta pensionsunderlag, som varit för läraren gällande

under vart och ett av de tio år, som förflutit närmast

före tidpunkten för pensionstagandet, likväl icke lägre

belopp än lönen oavkortad;

att övningslärare, som befordrats till ordinarie

tjänst, innan den nya löneregleringen träder i kraft, i

intet fall skall erhålla lägre pension än han skulle komma

i åtnjutande av med tillämpning av nu gällande löneoch

pensionsbestämmelser; samt

att extra ordinarie lärare, vilken erhållit förordnande

med full tjänstgöring under hel lästermin eller

därutöver men av sjukdom är hindrad att sköta sin

befattning, skall, därest han före förordnandet tjänstgjort

vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium minst ett

år, under ledigheten äga uppbära två tredjedelar av

det honom enligt gällande bestämmelser eljest tillkommande

arvode;

b) föreskriva,

att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som

i blivande nya stater varda upptagna för ordinarie

befattningshavare vid de allmänna läroverken, skola

gälla följande villkor och bestämmelser, nämligen

/ fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till

annan tjänst, förening av tjänster m. m.:

att befattningshavare skall, därest vidsträcktare

tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden vid

en möjligen inträdande förändrad organisation av de

allmänna läroverken eller eljest kan varda stadgad,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung], Maj:U nåd. proposition nr 260.

ICO

vara pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad

och den avlöning han innehar, efter nya eller förändrade

föreskrifter sköta de med befattningen förenade

göromål;

att befattningshavare vidare skall, likaledes med

bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning han

innehar, vara pliktig att, för den händelse i sammanhang

med en allmän revision av läroverksorganisationen

hans tjänstgöring anses lämpligen böra förläggas till

annan, med de nuvarande allmänna läroverken jämförlig

läroanstalt än den, där han då är anställd, ävensom

eljest, när helst så av Kungl. Maj:t prövas lämpligt,

låta sig förflyttas från allmänt läroverk till annan

befattning inom undervisningsväsendet, dock att befattningshavare,

som varder förflyttad till annan ort, skall

vara berättigad att av statsverket erhålla skälig flyttningshjälp

till det belopp, Kungl. Maj:t för varje särskilt

fall bestämmer;

att befattningshavare skall vara skyldig underkasta

sig de ändrade bestämmelser, som kunna varda

stadgade rörande elementarlärarnas nya änke- och pupillkassa;
att

befattningshavare vidare skall vara skyldig

att underkasta sig de bestämmelser, som må bliva föreskrivna

till lärjungarnas skyddande mot smittosam

lungsot;

att med rektors- eller ämneslärarbefattning vid

allmänt läroverk icke må förenas annan tjänst å rikets,

riksdagens eller kommuns stat;

att med befattning vid allmänt läroverk ej må

förenas vara sig uppdrag såsom ordförande eller

ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försett

med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom

aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i sådant

verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad

slag det vara må, så framt ej läroverksöverstyrelsen

uppå därom gjord framställning och efter prövning, att

ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses

inverka hinderligt för tjänstgöringen vid läroverket,

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 232 käft. (Nr 260.) 22

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

finner uppdraget eller befattningen kunna få mottagas

och tills vidare bibehållas; samt

att befattningshavare ej må åtaga sig undervisning

vare sig i enskilda, kommunala eller andra läroanstalter,

så framt ej, vad angår lektor, adjunkt, äinneslärarinna

eller övningslärare, vederbörande rektor efter

av läroverksöverstyrelsen angivna riktlinjer, eller, vad

angår rektor, läroverksöverstyrelsen, uppå därom gjord

framställning och efter prövning, att ifrågavarande undervisning

ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen

vid läroverket, finner uppdraget kunna få

mottagas och tills vidare bibehållas;

/ fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. m.:

att tjänstgöringspenningar skola för samtliga befattningshavare,

utom rektorer, beräknas utgå för läsårets

antal läsveckor, samt att de i rektorernas avlöning

ingående tjänstgöringspenningar skola beräknas utgå

efter kalenderår men till olika belopp för Jästiden och

för ferierna efter särskilda bestämmelser, som av Kungl.

Maj:t fastställas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för

den tid, befattningshavare verkligen tjänstgjort, men

för den tid, han varit från tjänstgöring befriad, skola

utgå till den, som förordnats att uppehålla befattningen,

dock att, då rektor eller lektor, som är domkapitelsledamot,

endast åtnjuter ledighet från domkapitelsgöromålen,

avdrag å tjänstgöringspenningarna icke må ske;

att, därest annan befattningshavare än övningslärare

av sjukdom hindras att förrätta sin befattning,

befattningshavaren äger uppbära hela lönen, men att,

därest befattningshavaren eljest undfår ledighet, såsom

för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring

hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller

andra särskilda uppdrag, eller i behörig ordning avstänges

från tjänstgöring eller av annan anledning är lagligen

förhindrad att sköta befattningen, befattningshavaren

kan förpliktas att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar

avstå så mycket av lönen, som för

befattningens uppehållande erfordras eller eljest prövas

s. 171 Kontrollera mot PDF

171

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

skäligt, skolande i förekommande fall denna skyldighet

jämväl åligga avliden lärares stärbhusdelägare under

dem tilläventyrs tillkommande tjänst- och nådår;

att övningslärare, som är tjänstledig på grund

av sjukdom, äger åtnjuta tre fjärdedelar av vad han

skulle uppbära, därest han själv bestrede sin tjänst,

men att övningslärare, som eljest undfår ledighet, såsom

för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter eller

särskilda uppdrag, eller i behörig ordning avstänges

från tjänstgöring eller av annan anledning är lagligen

förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att

under ledigheten av honom eljest tillkommande avlöning

avstå så mycket, som för befattningens uppehållande

erfordras eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare

för tid, varunder han avhållit sig från tjänstgöring utan

att hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet

eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd från

tjänstgöring eller i häkte tagen, den del av hans avlöning,

som icke prövas höra användas till befattningens

uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida

ej prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att innehavare av befattning, med vilken rätt till

särskilda förmåner är förenad, skall vara underkastad

ej mindre minskning i avlöning från statsverket, till

belopp motsvarande de i avlöningen ingående särskilda

förmåner efter uppskattning i behörig ordning, än även

vad i laga ordning kan varda stadgat rörande upphörande

eller ändring av nämnda särskilda förmåner;

att den, som tillträder ny avlöningsstat, skall

vara skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande,

upphörande av eller minskning i extra inkomster,

som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå

för bestyr i sammanhang därmed; samt

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande,

entledigande eller dödsfall själva lönen

utgår till månadens slut, den rätt dock oförkränkt, som

i förekommande fall kan -tillkomma avliden lärares

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kung i. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

stärbhusdelägare under dem tilläventyrs tillkommande

tjänst- och nådår;

/ fråga om alderstillägg:

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids

fortsatt innehavande av befattning är i staten medgiven,

tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter

fem år, under villkor att innehavaren under mer än

fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för

att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt

sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens

tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock

att härvid icke må föras honom till last den tid, han

åtnjutit ledighet för fullgörande av värnplikt, och

för andra förhöjningen efter ytterligare fem år,

på samma villkor, samt

för tredje förhöjningen, om sådan förekommer,

efter än ytterligare fem år, ävenledes på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda

löneförhöjningar angår, att den högre avlöningen

ej må tillträdas förr än vid början av kalenderåret

näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit

uppnådd;

att därvid befattningshavare bör tillgodoräknas

ej mindre den tid, som före den nya statens trädande i

kraft förflutit från hans tillträde till innehavande befattning

eller motsvarande ordinarie tjänst å den gamla

avlöningsstaten än även i förekommande fall den föregående

extra ordinarie tjänstgöringstid, han enligt de

före den 1 januari 1905 gällande bestämmelser ägt

tillgodoräkna sig för erhållande av ålderstillägg;

att därvid befattningshavare, vilken före utgången

av år 1916 förvärvat behörighet till ämneslärarbefattning

vid allmänt läroverk samt under åren 1919—1923 utnämnes

till ordinarie ämneslärare, må tillgodoräknas tid,

varunder han efter vunnen sådan behörighet omedelbart

före tillträdet till den ordinarie tjänsten tjänstgjort vid

allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet eller folkskoleseminarium

i egenskap av extra eller vikarierande

s. 173 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

173

ämneslärare med full tjänstgöring, dock med den begränsning,

att den, som utnämnes under år 1919, må

tillgodoräkna sig ett år, den, som utnämnes under år

1920, två år, den, som utnämnes under år 1921, tre år,

den, som utnämnes under år 1922, fyra år, och den,

som utnämnes under år 1923, fem år av nyss angivna

extra ordinarie tjänstgöringstid;

att, därest manlig adjunkt, som befordras till

lektor, intjänat tre ålderstillägg, honom skall omedelbart

tillgodoräknas ett ålderstillägg som lektor;

att lektor må tillgodoräknas den tid, han efter

att i avseende å examina och provår hava vunnit behörighet

till lektorstjänst vid allmänt läroverk må hava

tjänstgjort som ordinarie lektor vid högre lärarinneseminariet,

folkskoleseminarium, tekniskt gymnasium, teknisk

fackskola eller teknisk elementarskola eller såsom

ordinarie lektor vid sjökrigsskolan;

att adjunkt må tillgodoräknas den tid, han efter

vunnen behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk

må hava tjänstgjort såsom rektor vid skeppsgosseskola;
att

de i kungl. cirkulären den 1 juni 1877 och den

18 maj 1878 omförmälda docenter vid universiteten ävensom

de i kungl. kungörelsen den 23 november 1906

omnämnda docenter vid Stockholms och Göteborgs högskolor

må äga att, efter vunnen befordran vid de allmänna

läroverken, för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna

sig den tid, dock ej utöver tre år, de vid

universitet eller någon av omförmälda högskolor med

nit och skicklighet deltagit i undervisning av den omfattning,

som, utan avseende å huruvida docent varit

innehavare av docentstipendium eller icke, av Kungl.

Maj:t bestämmes;

att'' adjunkt, manlig eller kvinnlig, må tillgodoräknas

de tjänstår utöver tre, han eller hon, efter vunnen

behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk,

tjänstgjort såsom ordinarie ämneslärare vid kommunal

mellanskola, dock ej mer än tio år;

att kvinnlig adjunkt må tillgodoräknas den tid,

hon efter vunnen behörighet till adjunktstjänst vid all
-

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. May.U nåd. proposition nr 260.

mänt läroverk tjänstgjort som ordinarie ämneslärarinna

vid statssamskola eller högre lärarinneseminariet;

att ämneslärarinna vid statssamskola må tillgodoräknas

den tid, hon tjänstgjort som ordinarie ämneslärarinna

vid högre lärarinneseminariet;

att övningslärare vid högre allmänt läroverk må

tillgodoräknas den tid, lian, efter vunnen kompetens

till övningslärartjänst vid högre allmänt läroverk, tjänstgjort

som ordinarie övningslärare vid realskola, på det

sätt att två års tjänstgöring vid sådan skola må räknas

lika med ett års tjänstgöring vid högre allmänt

läroverk, dock att övningslärare vid övergång från realskola

till högre allmänt läroverk, där tjänstgöringen

omfattar minst lika många undervisningstimmar som

vid realskolan, må omedelbart tillgodoföras så många

ålderstillägg, att ingen löneminskning vederfares honom;

att övningslärare vid allmänt läroverk må tillgodoräknas

den tid, han tjänstgjort som ordinarie övningslärare

vid högre lärarinneseminariet eller folkskoleseminarium;
att

lärarinna i kvinnligt handarbete, som vid

den tidpunkt, då den nya lönestaten träder i kraft, är

anställd i nämnda egenskap vid statssamskola och som

varder utnämnd att från samma tidpunkt vara ordinarie

lärarinna i kvinnligt handarbete vid sådan skola,

skall äga rätt att av sin föregående tjänstgöring tillgodoräknas

de år, under vilka hon, efter att hava vunnit

sådan behörighet, som erfordras för dylik anställning,

må hava tjänstgjort med minst sex timmars undervisning

per vecka, dock ej mer än fem år; samt

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad

tid för erhållande av löneförhöjning, redan uppnått den

levnadsålder, vid vilken han enligt bestämmelserna i

lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

är skyldig att från tjänsten - avgå, icke må tillträda

samma förhöjning;

/ fråga om skyldighet att avgå från tjänsten och pensionsrätt :

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten

ävensom i fråga om rätt till pension skall gälla vad i

s. 175 Kontrollera mot PDF

Kanal. Majds nåd. proposition nr 280. 175

lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

är vid tiden för de nya lönestaternas ikraftträdande

eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat.

Vidare får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

dels förklara,

att eu var, som med eller efter ingången av år

1919 tillträder befattning vid allmänt läroverk, skall

vara pliktig underkasta sig ovannämnda villkor och

bestämmelser; samt

att de förutvarande ordinarie befattningshavare,

vilka icke före den 15 november 1918 anmäla, att de

vilja underkasta sig den nya staten och därvid fastade

villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna

därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt

dittills gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner;
dels

föreskriva, att de till teckningsläraren och musikläraren vid

Göteborgs högre latinläroverk från kungl. och Hvitfeldtska stipendieinrättningen

nu utgående arvoden å respektive 125 och 150 kronor skola upphöra

att åtgå från sagda stipendieinrättning;

dels, i händelse av godkännande av vad av mig förslagits i fråga

om avlöningsförmåner och inrättande av nya lärartjänster ävensom vid

bifall till vad i nästföregående moment hemställts, höja det ordinarie

reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 1,779,261 kronor

eller från 5,890,989 kronor till 7,670,250 kronor;

dels ock på extra stat för år 1919 anvisa:

till extra och vikarierande ämneslärare vid de

allmänna läroverken ett förslagsanslag, högst 460,000

kronor;

till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna

läroverken ett förslagsanslag, högst 41,500 kronor;

samt

till provårskurser för blivande lärare vid de högre

allmänna läroverken i Göteborg ett förslagsanslag, högst

27,350 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

17(5

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

Nuvarande

bestämmel
ser.

Lärarlöne
nämnden.

Tillfällig

löneförbätt
ring.

Lönereglering

8- kommittén.

Nuvarande

bestämmel
ser.

Kap. VI. Löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen

vid statens högre lärarinneseminarium.

1. Lektorer.

a) Manliga vikarierande lektorer.

Vikarie å lektorstjänst vid högre lärarinneseminariet skall, därest

han avlagt de examina och prov, som erfordras för behörighet till ordinarie

ämneslärarbefattning vid allmänt läroverk, åtnjuta arvode å 2,700

kronor, eljest arvode å 2,300 kronor. (Kungl. kungörelsen den 14 september

i914.)

I detta avseende föreslår nämnden ingen ändring

Genom beslut av 1917 års riksdag utgår för år 1918 tillfällig löneförbättring

med 400 kronor till vikarierande ämneslärare med full kompetens

samt med 300 kronor till sådan lärare utan berörda kompetens.

I likhet med vad kommittén förordat i fråga om samtliga vikarierande

och extra lärare vid de allmänna läroverken, föreslår kommittén,

att arvodet till manlig vikarierande lektor vid högre lärarinneseminariet

bestämmes till 3,300 kronor för sådan lärare med. full kompetens och

2,900 kronor för sådan lärare utan berörda kompetens.

b) Manliga ordinarie lektorer.

Lektorerna vid högre lärarinneseminariet åtnjuta för närvarande

samma avlöning som lektorerna vid de allmänna läroverken, eller alltså

lön i fem lönegrader å 1) 2,600 kronor, 2) 2,950 kronor, 3) 3,300 kronor,

4) 3,650 kronor, 5) 4,000 kronor, jämte tjänstgöringspenningar å respektive

1,400, 1,550, 1,700, 1,850 och 2,000 kronor, tillhopa sålunda respektive

4,000, 4,500, 5,000, 5,500 och 6,000 kronor. (Kungl. kungörelsen

den 27 augusti 1904.)

s. 177 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd, proposition nr 260.

177

Dessutom åtnjuta lektorerna tills vidare och intill dess Kungl. Maj:t

annorlunda förordnar hyresbidrag till ett belopp av 700 kronor för år.

(Kungl. kungörelsen den It juni 1009.)

Enligt beslut av 1917 års riksdag utgår tillfällig löneförbättring

för år 1918 till lektor i första, andra eller tredje lönegraden med 700

kronor, till lektor i fjärde lönegraden med G00 kronor och till lektor i

femte lönegraden med 400 kronor.

Nämnden föreslår för manlig ordinarie lektor: 4,900 kronor i l:a,

5,400 kronor i 2:a, 5,900 kronor i 3:e och 6,400 kronor i 4:e lönegraden,- därav 1,800 kronor i tjänstgöringspenningar, samt därutöver ett årligt

arvode av 500 kronor.

I avseende å beloppet av den till lektorerna tills vidare utgående

hyresersättningen föreslår nämnden ingen ändring.

I ett vid nämndens förslag fogat särskilt yttrande avstyrker herr

Olof Olsson det särskilda arvode på 500 kronor, som nämnden föreslagit

för lektorerna, samt förordar följande avlöning: 5,000 kronor i l:a,

5,500 kronor i 2:a, 6,000 kronor i 3:e och 6,500 kronor i 4:e lönegraden,

därav 1,900 kronor tjänstgöringspenningar.

I sitt över nämndens betänkande avgivna utlåtande hemställer läroverksöverstyrelsen,

att avlöningen för manlig lektor vid högre lärarinneseminariet

måtte bestämmas till samma belopp, som överstyrelsen föreslagit

för lektor vid högre allmänt läroverk, 5,400, 5,900 och 6,400 kronor,

samt därutöver arvode å 500 kronor ävensom hyresbidrag 700 kronor

årligen.

Såsom ovan erinrats, har läroverksöverstyrelsen föreslagit, att lektorerna

vid de allmänna läroverken och högre lärarinneseminariet måtte,

utöver vad överstyrelsen i sitt ovanberörda utlåtande förordat, komma

i åtnjutande av ett tredje ålderstillägg å 500 kronor.

På sätt kommittén förordat i fråga om manliga lektorer vid de allmänna

läroverken, anser löneregleringskommittén, att de manliga lektorerna

vid högre lärarinneseminariet böra komma i åtnjutande av en avlöning

av 5,800 kronor, därav 3,900 kronor lön och 1,900 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kunna komma två ålderstillägg till lönen, vartdera

å 500 kronor.

Yad angår det av nämnden föreslagna särskilda arvodet å 500 kronor,

säger sig kommittén ingalunda vilja underkänna de motiv, som föran
Biliang

till, riksdagens p>rotokoll 1018. 1 saml. 232 höft. (Nr 260.) 23

Tillfällig

löneförbätt
ring.

Lärarlöne
nämnden.

Vid nämndens

förslag

avgivet särskilt

yttrande.

Över nämndens

förslag

avgivet utlåtande.

Till Kungl.

Ma.j:t

ingiven

framställning.

Löne
reglerings
kommittén.

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

Lärarlöne
nämnden.

lett nämnden att föreslå denna särskilda förmån. Den från de allmänna

läroverken avvikande karaktär, som ifrågavarande läroanstalt äger, måste

nogsamt medföra, att i vissa avseenden andra krav ställas på där anställd

personal än på befattningshavare vid de allmänna läroverken. Huruvida

emellertid dessa krav äro av den art, att de nödvändigtvis måste

betinga en högre avlöning än den, som i regel kommer de allmänna läroverkens

lektorer till del, är ett spörsmål, rörande vilket olika meningar

kunna göra sig gällande. Jämförelsen med de allmänna läroverk, som

tillika äro provårsläroverk, kan ju ligga nära till hands, och då för där

anställda lärare en särskild förmån utöver ordinarie avlöning förordats,

kunde ju billigheten synas fordra, att en motsvarande förmån bereddes lektorerna

vid högre lärarinneseminariet.

Kommittén säger sig dock ej kunnat undgå att göra den reflexionen,

att, därest på lektorer vid högre lärarinneseminariet ställas kvalifikationer

av beskaffenhet att böra föranleda högre avlöningsförmåner än för lektorer

vid allmänna läroverk, olikheten i avlöningshänseende icke bör markeras

genom särskilda tilläggsarvoden utan själva den ordinarie avlöningen

avpassas därefter genom att eventuellt beräknas efter en högre måttstock.

Kommittén håller emellertid före, att den likhet i ordinarie avlöningsförmåner,

som hittills förefunnits mellan lektorer vid högre lärarinneseminariet

och vid de allmänna läroverken, bör tills vidare bibehållas,

och att på den framtida utvecklingen av förhållandena på det område,

varom nu är fråga, må få bero, huruvida den särställning, som högre

lärarinneseminariet må anses böra intaga, bör taga sig uttryck jämväl i

för seminariets lärare särskilt avpassade fasta avlöningar. Kommittén

finner sig följaktligen ej kunna förorda det av nämnden föreslagna särskilda

arvodet å 500 kronor.

Vad angår hyresbidraget till lektorerna vid högre lärarinneseminariet,

är detta en förmån, som beviljats tills vidare och ställts i beroende

av det bidrag, som Stockholms stad i motsvarande hänseende låter

komma lektorerna vid de allmänna läroverken i nämnda stad till del.

Kommittén anser sig sakna anledning att härutinnan föreslå någon ändring.

c) Kvinnliga vikarierande lektorer.

Enligt nämndens förslag skulle lektorstjänster kunna innehavas av

kvinnor.

För kvinnlig vikarierande lektor föreslår nämnden: därest lärarinnan

avlagt de examina och prov, som erfordras för behörighet till adjunkts
-

s. 179 Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj:tii nåd. proposition nr 260. 179

tjänst vid allmänt läroverk, 2,500 kronor, eljest 2,100 kronor, allt för år

räknat.

I likhet med vad kommittén föreslagit i fråga om kvinnlig vika- Lönerierande

och extra lärare vid de allmänna läroverken, förordar kom- kommittén.

mitten, att arvodet till kvinnlig vikarierande lektor vid högre lärarinneseminariet

bestämmes till 3,000 kronor för kvinnlig lärare med full kompetens

och 2,600 kronor för sådan lärare utan berörda kompetens.

(1) Kvinnliga ordinarie lektorer.

Nämnden föreslår för kvinnlig ordinarie lektor: 4,100 kronor i l:a, Lärarlöne4,

500 kronor i 2:a, 4,900 kronor i 3:e och 5,300 kronor i 4:e lönegraden, nämn cn''

därav 1,700 kronor i tjänstgöringspenningar, samt därutöver ett årligt

arvode å 500 kronor.

Vid nämndens betänkande äro fogade särskilda yttranden Vid nämn
dels

av herr Olof Olsson, som avstyrker det föreslagna tilläggsar^^^^?

vodet å 500 kronor och, i anslutning till sin uppfattning om principerna altför

bestämmandet av kvinnliga lärares löner, föreslår för kvinnlig lektor

vid högre lärarinneseminariet 4,400 kronor i l:a, 4,800 kronor i 2:a, 5,200

kronor i 3:e och 5,600 kronor i 4:e lönegraden, därav 1,700 kronor i

tjänstgöringspenningar;

dels och av fröken Anna Sörensen, som i enlighet med sin uppfattning

om de statsanställda kvinnliga lärarnas avlöningsförmåner föreslår

för kvinnlig lektor vid nämnda seminarium 4*400 kronor i l:a, 4,800

kronor i 2:a, 5,200 kronor i 3:e och 5,600 kronor i 4:e lönegraden, därav

1,800 kronor i tjänstgöringspenningar, samt därutöver ett årligt arvode å

500 kronor.

Enligt kommitténs mening hör avlöningen till kvinnlig lektor be- Lönestämmas

till 4,800 kronor, därav 3,200 kronor lön och 1,600 kronor kommittén

tjänstgöringspenningar, vartill skulle kunna komma två ålderstillägg till

lönen, vartdera å 400 kronor. Högsta pensionsunderslaget skulle alltså

utgöra 4,000 kronor.

Nämnden har ej ifrågasatt något hyresbidrag åt kvinnlig lektor

vid högre lärarinneseminariet. Under nuvarande förhållanden anser

kommittén det böra få härvid bero.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

e) Tjänstgöringspenningarnas fördelning.

Nuvarande

bestämmel
ser.

Enligt gällande bestämmelser skola tjänstgöringspenningar för alla

lärare vid högre lärarinneseminariet, rektor undantagen, beräknas utgå

för läsåsets antal läsveckor; de i rektors avlöning ingående tjänstgöringspenningar

skola beräknas utgå efter kalenderår, men till olika belopp

för lästiden och för ferierna efter särskilda bestämmelser, som av Kungl.

Maj:t fastställas. (Kungl. kungörelsen den 27 augusti 1904.)

Lärarlbnen

(bunden.

Nämnden föreslår, att tjänstgöringspenningarna för lektorerna vid

högre lärarinneseminariet må utgå efter kalenderår.

Lötie
reylerings
lcommittén.

rI likhet med vad kommittén i förevarande avseende anfört beträffande;

de allmänna läroverken, anser sig kommittén icke böra förorda

nämndens förslag i denna punkt.

“ f) Lönetur.

Nuvarande

bestämmel
ser.

I avseende å lönetursberäkning stadgas i kungl. kungörelse den

27 augusti 1904, bland annat, att ämneslärare vid de allmänna läroverken

och folkskoleseminarierna samt lektorer vid sjökrigsskolan må,

vid övergång till högre lärarinneseminariet, för tillgodonjutande av avlöning

i högre lönegrad räkna sig till godo föregående tjänstgöring som

ordinarie lärare enligt enahanda grunder, som i samma kungörelse stadgats

angående ordinarie lärare vid högre lärarinneseminariet.

Lararlöne- Nämnden föreslår,

att, därest ordinarie adjunkt vid allmänt läroverk befordras till

lektor vid högre lärarinneseminariet, honom skola omedelbart tillgodoföras

så många ålderstillägg som lektor, att hans avlöning i sistnämnda befattning

närmast överstiger den avlöning, han senast åtnjöt som adjunkt

eller skulle hava åtnjutit, därest han vid befordran till lektorstjänsten

avlönats enligt den för läroverksadjunkter fastställda nya lönestaten,

skolande adjunkt, som vid befordran till lektor befinner sig i tredje eller

högre lönegrad, för uppflyttning i närmast högre lektorslönegrad äga tillgodoräkna

sig den tid, varunder han innehaft adjunktsbefattningen, efter

det han i denna befattning senast uppflyttades i högre lönegrad;

att lektor vid högre lärarinneseminariet må för uppflyttning i högre

lönegrad tillgodoräkna sig den tid han, efter att i avseende å examina

och provår hava vunnit behörighet till lektorstjänst vid detta läroverk,

må hava tjänstgjort som ordinarie lektor vid folkskoleseminarium.

s. 181 Kontrollera mot PDF

181

Kunal. Alaj:ts nåd. proposition nr 260.

Under åberopande av vad kommittén i det föregående anfört i fråga Löneom

lönetursberäkning för lärare vid de allmänna läroverken, förordar kommittén.

kommittén, att de bestämmelser, som kommittén för dessa lärare föreslagit,

må i tillämpliga delar vRrda gällande jämväl för lektorer vid högre lärarinneseminariet.

2. Rektor,

a) Manlig rektor.

Enligt kungl. kungörelsen den It juni 1909 utgår till rektor arvode Nuvarande

i två avlöningsgrader å 1) 2,000 kronor och 2) 2,500 kronor, av vilka es asr^!

belopp 600 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar, med rätt

för lektor vid högre lärarinneseminariet, vilken förordnas som rektor, att,

förutom rektorsarvodet, uppbära lektors lön och tjänstgöringspenningar i

första lönegraden, varförutom rektor skall åtnjuta fri bostad eller hyresersättning

med 1,700 kronor årligen.

Avlöningen till rektor utgör alltså, förutom bostad eller hyresersättning,

6,000 kronor i l:a och 6,500 kronor i 2:a lönegraden, varav 2,000

kronor äro att betrakta som tjänstgöringspenningar.

Enligt beslut av 1917 års riksdag utgår för år 1918 tillfällig löneförbättring

till rektor .i l:a lönegraden med 400 kronor och till rektor i oner^g,

2:a lönegraden med 500 kronor.

Nämnden föreslår, att tillförordnad manlig rektor skall äga upp- Lärarlönebära

dels honom som lektor tillkommande lön och tjänstgöringspenningar

i första lönegraden, dels ock rektorsarvode å 2,000 kronor i l:a och

2,600 kronor i 2:a lönegraden, därav 700 kronor skola anses motsvara

tjänstgöringspenningar, samt dessutom åtnjuta fri bostad eller hyresersättning

till ett belopp av 2,300 kronor för år; härtill skulle komma ett

årligt arvode av 500 kronor.

I ett vid nämndens betänkande fogat särskilt yttrande förklarar ^

sig herr Olof Olsson icke kunna dela nämndens uppfattning om hyreser- fogat särsättningen

åt rektor vid högre lärarinneseminariet. 8 rancte*

I likhet med vad kommittén förordat i fråga om rektor vid högre ^Löne^- ^

allmänt läroverk, anser kommittén, att rektor vid högre lärarinnesemina- kommittén.

riet bör åtnjuta en avlöning av 7,500 kronor, därav 5,000 kronor lön

och 2,500 kronor tjänstgöringspenningar.

Beträffande frågan om höjning av rektors hyresersättning från honom

nu tillkommande 1,700 kronor till 2,300 kronor, erinrar kom
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

182

Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

mitten därom, att riksdagen år 1912, då fråga om höjning av nämnda

ersättning till 2,000 kronor förelåg, ej ansåg tillräckliga skäl förebragta

för en dylik höjning. Då enahanda förslag år 1914 ånyo förelädes riksdagen,

förklarade sig riksdagen ej finna, att* de skäl, som ytterligare

förebragts, givit anledning till ändring av den utav riksdagen år 1912

hävdade uppfattningen, varigenom sålunda frågan även den gången

förföll.

Då förhållandena uti ifrågavarande avseende numera te sig väsentligt

annorlunda än då riksdagens senast omförmälda beslut fattades, anser

sig kommittén böra tillstyrka, att hyresersättningen måtte förhöjas

till belopp, ej understigande 2,000 kronor.

b) Kvinnlig rektor.

Lärarlöne
nämnden.

Enligt nämndens

vas av kvinna.

förslag skulle rektorsbefattningen kunna inneha
-

Nämnden föreslår, att tillförordnad kvinnlig rektor skall äga uppbära

dels henne som lektor tillkommande lön och tjänstgöringspenningar

i första lönegraden, dels ock rektorsarvode å 1,700 kronor i l:a och

2,200 kronor i 2:a lönegraden, därav 700 kronor skola anses motsvara

tjänstgöringspenningar, samt dessutom åtnjuta fri bostad eller hyresersättning

till ett belopp av 1,500 kronor för år.

lens förslag. .. 1 ett vid nämndens betänkande fogat särskilt yttrande framlägger

fogat sär- fröken Anna Sörensen enahanda förslag, som dock i så måtto skiljer sig

S^randl -från nämndens, att det förutsätter en högre lektorsavlöning än nämnden

föreslagit.

reglerings- . E^*lift k°mmitténs mening skulle kvinna kunna befordras till rekkommittén.

tor vid ifrågavarande läroanstalt.

Tager man i betraktande förhållandet — frånsett fri bostad eller

ersättning därför — mellan slutavlöningen för manlig lektor och avlöningen

för manlig rektor, allt enligt kommitténs förslag, bliver skillnaden

mellan dessa båda avlöningar 700 kronor, vilket belopp torde kunna betecknas

såsom ett särskilt »rektorsarvode». Enligt kommitténs förslagskulle

slutavlöningen för kvinnlig lektor bliva 5,600 kronor. Med beräkning

att vad här ovan betecknats såsom »rektorsarvode» skulle för kvinnlig

befattningshavare sättas till 600 kronor, erhåller man för kvinnlig rektor

en avlöning av 6,200 kronor. Av denna summa torde 4,200 kronor böra

utgöra lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta nåd. proposition nr 260.

isa

Hyresersättning för kvinnlig rektor synes kommittén böra utgöra

ungefär två tredjedelar av det belopp, som varder i hyresersättning tilldelat

manlig rektor.

Lönetur.

I kungl. kungörelse den 27 augusti 1904 är stadgat, att rektor må

vinna uppflyttning från första till andra lönegraden efter förloppet av

tio år, därest lian med nit och skicklighet tjänstgjort såsom rektor mer

än fyra femtedelar av samma tid.

Nämnden föreslår, att rektor må vinna uppflyttning i högre lönegrad

efter fem år.

I betraktande av den avlöning kommittén i det föregående föreslagit

för rektor, anser kommittén nämndens förslag i förevarande punkt

ej föranleda något yttrande från kommitténs sida.

c) Pension.

Sektor vid högre lärarinneseminariet kan tillsättas antingen genom

förordnande på viss tid eller genom utnämning.

Kungl. kungörelsen den 27 augusti 1904 stadgar, att rektor för

erhållande av pension skall hava tjänstgjort som rektor i minst 15 år.

Enligt samma kungörelse skall pensionsbeloppet utgöra den av den

pensionsberättigade senast åtnjutna avlöningen, med avdrag av tjänstgöringspenningar

och den del av rektorsarvodet, som anses motsvara

tjänstgöringspenningar; till det sålunda erhållna beloppet kommer jämlikt

kungl. brev den 13 juni 1913 ett tillägg av 500 kronor.

Nämnden föreslår,

att pensionsunderlaget för rektor skall utgöra den i staten för

seminariet upptagna avlöningen med avdrag av tjänstgöringspenningar

och den del av rektorsarvodet, som anses som tjänstgöringspenningar,

men med tillägg av 500 kronor för manlig rektor och 300 kronor för

kvinnlig rektor; samt

att, om befattningshavare varit tillförordnad rektor vid högre lärarinneseminariet,

sådant skall vid bestämmandet av pensionens belopp

räknas honom till godo så, som om han varit befullmäktigad rektor.

Vad kommittén i det föregående anfört och förordat i fråga om

pension för rektor (manlig) vid högre allmänt läroverk anser kommittén

Nuvarande

bestämmel
ser.

Lärarlöne
nämnden.

Löneregler

ing skommittén.

Nuvarande

bestämmel
ser.

Lärarlöne
nämnden.

Löne
reglerings
kommittén.

opaginerad Kontrollera mot PDF

184

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

jämväl vara tillämpligt beträffande rektor vid högre lärarinneseminariet,

dock att med hänsyn till hyresersättningen pensionsunderlaget för kvinnlig

rektor vid sistnämnda läroanstalt synes höra bestämmas till 4,600

kronor.

3. Ämneslärarinnor.

a) Ordinarie ämneslärarinnor.

Nuvarande

bestämmel
ser.

Ordinarie ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet åtnjuter för

närvarande lön i fyra lönegrader å 1) 1,350 kronor, 2) 1,700 kronor, 3)

2,050 kronor och 4) 2.400 kronor jämte tjänstgöringspenningar å respektive

750, 900, 1,050 och 1,200 kronor, alltså tillhopa respektive 2,100,

2,600, 3,100 och 3,600 kronor. (Kungl. kungörelsen den 16 juni 1906.)

Tillfällig

löneförbätt
ring.

Enligt beslut av 1917 års riksdag utgår för år 1918 tillfällig löneförbättring

till ordinarie ämneslärarinna med 450 kronor.

^nämnden,- Nämnden föreslår, att avlöningen för ordinarie ämneslärarinna be
stämmes

till 2,800 kronor i l:a, 3,200 kronor i 2:a, 3,600 kronor i 3:e

och 4,000 kronor i 4:e lönegraden, därav 1,100 kronor tjänstgöringspenningar.

dms ”förslå 1 ett vid nämndens betänkande fogat särskilt yttrande föreslår

fogat sär- herr Olof Olsson för ämneslärarinna vid högre lärarinnneseminariet: 2,600

kronor i l:a, 3,000 kronor i 2:a, 3,400 kronor i 3:e och 3,800 kronor i

4:e lönegraden, därav 1,100 kronor i tjänstgöringspenningar.

reglerings- 0 Nämndens förslag innebär, att ifrågavarande lärarinnor skulle erkommittén.

hålla i avlöning 400 kronor mer än ämneslärarinnor vid samskolorna.

En viss skillnad i avlöningshänseende mellan dessa kategorier föreligger

redan nu. Kommittén delar nämndens uppfattning, att de ordinarie

ämneslärarinnorna vid högre lärarinneseminariet skola åtnjuta en något

högre avlöning än samskolornas ämneslärarinnor; och finner sig kommittén,

som för de sistnämnda föreslagit en avlöning av 2,800 kronor

jämte rätt till tre ålderstillägg, vart och ett å 300 kronor, böra för nu

ifrågavarande lärarinnor förorda en avlöning av 3,200 kronor, därav

2,000 kronor lön och 1,200 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna

komma tre ålderstillägg till lönen, vart och ett å 300 kronor. Högsta

pensionsunderlaget skulle alltså utgöra 2,900 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

185

b) Vikarierande ämneslärarinnor.

Vikarie å ordinarie ämneslärarinnetjänst åtnjuter för närvarande

arvode å 1,800 kronor. (Kungl. kungörelsen den 11 juni 1909.)

Enligt beslut av 1917 års riksdag utgår för år 1918 tillfällig löneförbättring

till vikarierande ämneslärarinna med 400 kronor.

Nämnden föreslår, att avlöningen för vikarierande ämneslärarinna

bestämmes till 2,100 kronor för år.

Arvodet för vikarierande ämneslärarinnor vid högre lärarinneseminariet

anser kommittén böra sättas till enahanda belopp, som kommittén

förordat i fråga om motsvarande lärarinnor vid samskolorna, eller alltså

2,600 kronor till sådan lärarinna med full kompetens och 2,400 kronor

till sådan lärarinna utan berörda kompetens.

c) Biträdande föreståndarinnor.

Ordinarie ämneslärarinna, som förordnas till biträdande föreståndarinna,

åtnjuter härför gottgörelse i form av fri bostad eller hyresersättning

med 750 kronor årligen. (Kungl. kungörelsen den 11 juni 1909.)

Nämnden föreslår för biträdande föreståndarinna fri bostad eller

hyresersättning till ett belopp av 1,000 kronor för år.

Mot vad nämnden i denna punkt föreslagit har kommittén intet

att erinra.

d) Vikarie för biträdande föreståndarinna.

Vikarie för biträdande föreståndarinna åtnjuter för närvarande ersättning

efter 200 kronor för år. (Kungl. kungörelsen den 11 juni 1909.)

Nämnden föreslår till vikarie för biträdande föreståndarinna arvode

av 500 kronor för år.

Kommittén anser sig icke böra göra någon erinran häremot.

e) Biträdande ämneslärarinnor.

Till biträdande ämneslärarinna med huvudsaklig tjänstgöring i normalskolans

sju övre klasser utgår arvode i tre avlöningsgrader å 1) 1,800

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 232 höft. (Nr 260.) 24

Nuvarande

bestämmel
ser.

Tillfällig

löneförbätt
ring.

Lärarlöne
nämnden.

Löne
reglerings
kommittén.

Nuvarande

bestämmel
ser.

Lärarlönc
nämnden.

Löne
reglerings
kommittén.

Nuvarande

bestämmel
ser.

Lärarlöne
nämnden.

Löne
reglerings
kommittén.

Nuvarande

bestämmel
ser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

186

ring

Lärarlöne
nämnden.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

kronor, 2) 2,050 kronor och 3) 2,300 kronor, samt till sådan lärarinna

med huvudsaklig tjänstgöring i normalskolans fyra lägre klasser arvode

i tre avlöningsgrader å 1) 1,500 kronor, 2) 1,750 kronor och 3) 2,000

kronor. (Kungl. kungörelsen den 11 juni 1909).

löneYörbäit Genom beslut av 1917 års riksdag utgår för år 1918 tillfällig löne
°rina.

a ''förbättring åt biträdande ämneslärarinna med 400 kronor.

Nämnden föreslår

för biträdande ämneslärarinna med huvudsaklig tjänstgöring i normalskolans

sju övre klasser: arvode å 2,100 kronor i l:a, 2,350 kronor i

2:a och 2,600 kronor i 3:e lönegraden;

för biträdande ämneslärarinna med huvudsaklig tjänstgöring i normalskolans

fyra lägre klasser: arvode å 1,800 kronor i l:a, 2,050 kronor

i 2:a och 2,300 kronor i 3:e lönegraden.

delsy förT'' 1 sitt över nämndens betänkande avgivna utlåtande förordar läro
CavgivetSytt-

verksöverstyrelsen, vad angår biträdande ämneslärarinna med huvudsaklig

rande, tjänstgöring i normalskolans sju övre klasser, ombildning av denna befattning

till ordinarie ämneslärarinnetjänst med motsvarande avlöningsförmåner.

Överstyrelsen framhåller, att behovet av denna befattning

visat sig vara konstant, varför från undervisningens synpunkt det syntes

lämpligast, att densamma ombildades till en ordinarie tjänst.

Beträffande övriga biträdande ämneslärarinnebefattningar med huvudsaklig

tjänstgöring i normalskolans fyra lägre klasser förordar överstyrelsen

ordinarie karaktär för jämväl dessa tjänster. Vad angår avlöningsförmånerna

för sistnämnda befattningshavare, anser överstyrelsen, att

begynnelseavlöningen ej bör understiga arvodet för vikarierande ämneslärarinna

vid samskola, i följd varav överstyrelsen föreslår en avlöning

av 2,100 kronor jämte rätt till två ålderstillägg, vartdera å 250 kronor.

Vad angår biträdande ämneslärarinna med huvudsaklig tjänstgöring

i normalskolans sju övre klasser, anser sig kommittén böra biträda läroverksöverstyrelsens

förslag angående ombildning av denna befattning till

ordinarie ämneslärarinnetjänst med motsvarande förmåner. I enlighet

härmed skulle, såsom kommittén för sistnämnda befattning förordat, avlöningen

för nu ifrågavarande befattningshavare bestämmas till 3,200

kronor, därav 2,000 kronor lön och 1,200 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill skulle kunna komma tre ålderstillägg till lönen, vart och ett å

400 kronor.

Vidkommande därefter biträdande ämneslärarinnor med huvudsaklig

tjänstgöring i normalskolans fyra lägre klasser finner sig kommit
-

Löne
reglerings
kommittén.

s. 187 Kontrollera mot PDF

187

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 260.

ten höra förorda överstyrelsens förslag angående ordinarie karaktär

för jämväl dessa tjänster. Beträffande avlöningsförmånerna anser sig kommittén,

som föreslagit en avlöning av 2,800 kronor för ordinarie ämneslärarinna

vid statssamskola, böra förorda, att avlöningen för nu ifrågavarande

befattningshavare likaledes bestämmes till 2,800 kronor, därav

1,800 kronor lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar, vartill skulle

kunna komma tre ålderstillägg till lönen, vart och ett å 300 kronor.

f) Tjiinstgöringspenningarnas fördelning.

Enligt gällande bestämmelser skola tjänstgöringspenningar för alla

lärare, rektor undantagen, beräknas utgå för läsårets antal läsveckor.

(Kungl. kungörelsen den 27 augusti 1904.)

Nämnden föreslår, att tjänstgöringspenningar för ordinarie ämneslärarinnor

beräknas utgå efter kalenderår.

I likhet med vad kommittén anfört i fråga om fördelning av tjänstgöringspenningarna

för lektorer vid högre lärarinneseminariet samt ämneslärare

vid de allmänna läroverken, finner sig kommittén icke böra förorda

nämndens förslag i denna punkt.

Lönetur.

För ämneslärarinnor finnes i fråga om lönetursberäkning intet särskilt

stadgat utom de allmänna bestämmelser, som i detta avseende gälla

för den ordinarie''ämneslärarpersonalen.

Nämndens betänkande innehåller intet stadgande angående lönetursrätt

för ämneslärarinnor.

I sitt över nämndens betänkande avgivna utlåtande föreslår lärarkollegiet

vid högre lärarinneseminariet, att ämneslärarinna må för uppflyttning

i högre lönegrad få tillgodoräkna sig tjänstgöring som ordinarie

lärarinna vid statssamskola.

Kommittén anser sig böra förorda, att ämneslärarinna må för uppflyttning

i högre lönegrad tillgodoräknas den tid hon efter vunnen behörighet

till ordinarie ämneslärarinnebefattning vid högre lärarinneseminariet

tjänstgjort som ordinarie ämneslärarinna vid statssamskola.

Nuvarande
bestämmel
ser.

Lärarlöne
nämnden.

Löne
reglerings
Jcommittén.

Nuvarande

bestäm
melser.

Lärarlöne
nämnden.

Över nämndens

■förslag

avgivet utlåtande.

Lönereglering

skommittén.

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

Nuvarande

bestämmel
ser.

Tillfällig

löneförbätt
ring.

Lärarlöne
nämnden.

4. Övningslärare.

a)—b) Manliga och kvinnliga övningslärare.

Enligt nu gällande bestämmelser utgör avlöningen

för lärare eller lärarinna i teckning lön i tre lönegrader å 1) 1,800

kronor, 2) 2,000 kronor och 3) 2,200 kronor;

för lärare eller lärarinna i musik lön i tre lönegrader å 1) 1,200

kronor, 2) 1,400 kronor och 3) 1,600 kronor;

för lärare eller lärarinna i gymnastik lön i tre lönegrader å 1)

1,200 kronor, 2) 1,400 kronor och 3) 1,(300 kronor; samt

för lärarinna i handarbete lön i tre lönegrader å 1) 1,500 kronor,

2) 1,700 kronor och 3) 1,900 kronor.

För denna avlöning skall lärare eller lärarinna i teckning vara

skyldig att undervisa intill 22 veckotimmar, lärare eller lärarinna i musik

intill 14 veckotimmar, lärare eller lärarinna i gymnastik intill 15 veckotimmar

och lärarinna i handarbete intill 24 veckotimmar; dock kan ytterligare

tjänstgöring åläggas ifrågavarande lärare eller lärarinnor mot en

ersättning för veckotimme och läsår av 100 kronor till lärare och lärarinna

i teckning, i musik och i gymnastik och 70 kronor till lärarinna i

handarbete. Sådan ersättning får emellertid icke utan Kungl. Maj:ts

medgivande utgå för mera än fyra veckotimmar till en och samma lärare

eller lärarinna.

Vikarie å ordinarie övningslärartjänst åtnjuter arvode, beräknat

efter läsår, till samma belopp som lönen i första lönegraden vid befattningen

jämte tilläggsarvodet för extra tjänstgöring. (Kungl. kungörelsen

den 11 juni 1909.)

Enligt beslut av 1917 års riksdag utgår för år 1918 tillfällig löne
-

förbättring

till ordinarie gymnastiklärare............med 600 kronor

» » tecknings- eller musiklärare.......» 500 »

» • » handarbetslärarinna..........» 400

» vikarierande gymnastiklärare..........» 400 »

» annan vikarierande övningslärare........» 300 »

Nämnden föreslår,

att avlöningen bestämmes till

för manlig vikarierande lärare i teckning och i musik: 80 kronor

för veckotimme;

s. 189 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 2(i0.

189

för manlig ordinarie lärare i teckning: lön å 2,420 kronor i l:a,

2,750 kronor i 2:a, 3,080 kronor i 3:e och 3,410 kronor i 4:e lönegraden;
för

manlig ordinarie lärare i musik: lön å 1,540 kronor i l:a, 1,750

kronor i 2:a, 1,960 kronor i 3:e och 2,170 kronor i 4:e lönegraden;

för kvinnlig vikarierande lärare i teckning och i musik samt vikarierande

lärarinna i gymnastik: 75 kronor för veckotimme;

för vikarierande lärarinna i handarbete: 70 kronor för veckotimme;

för kvinnlig ordinarie lärare i teckning: lön å 2,090 kronor i l:a,

2,360 kronor i 2:a, 2,620 kronor i 3:e och 2,890 kronor i 4:e löne
graden;
för

kvinnlig ordinarie lärare i musik: lön å 1,330 kronor i l:a,

1,500 kronor i 2:a, 1,670 kronor i 3:e och 1,840 kronor i 4:e löne
graden;
för

ordinaiåe kirarinna i gymnastik: lön å 1,430 kronor i l:a, 1,610

kronor i 2:a, 1,790 kronor i 3:e och 1,970 kronor i 4:e lönegraden; samt

för ordinarie lärarinna i handarbete: lön å 1,800 kronor i l:a,

2,090 kronor i 2:a, 2,380 kronor i 3:e och 2,670 kronor i 4:e löne
graden;
att

ordinarie övningslärare skall vara skyldig att för den fastställda

lönen tjänstgöra:

lärare i teckning: intill 22 veckotimmar,

lärare i musik: intill 14 veckotimmar,

lärarinna i gymnastik: intill 15 veckotimmar och

lärarinna i handarbete: intill 24 veckotimmar;

att ytterligare tjänstgöring må kunna åläggas dessa lärare mot en

ersättning för veckotimme av

för manlig lärare i teckning och i musik: 110 kronof i l:a, 125

kronor i 2:a, 140 kronor i 3:e och 155 kronor i 4:e lönegraden;

för kvinnlig lärare i teckning och i musik samt lärarinna i gymnastik:

95 kronor i l:a, 107 kronor i 2:a, 119 kronor i 3:e och 131 kronor

i 4:e lönegraden; samt

för lärarinna i handarbete: 75 kronor i l:a, 87 kronor i 2:a, 99

kronor i 3:e och 111 kronor i 4:e lönegraden,

skolande härvid iakttagas, att sådan ersättning icke må, utan Kungl.

Maj:ts medgivande, utgå för mera än fyra veckotimmar till en och samma

lärare eller lärarinna.

I ett vid nämndens betänkande fogat särskilt yttrande föreslår yj&

fröken Anna Sörensen att avlöningen bestämmes till fogat sär
-

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

för kvinnlig lärare i teckning: 2,270 krono» i l:a, 2,530 kronor i 2:a,

2,800 kronor i 3:e och 3,060 kronor i 4:e lönegraden;

för kvinnlig lärare i musik: 1,450 kronor i l:a, 1,610 kronor i 2:a,

1,780 kronor i 3:e och 1,950 kronor -i 4:e lönegraden;

för kvinnlig lärare i gymnastik: 1,550 kronor i l:a, 1,730 kronor i

2:a, 1,910 kronor i 3:e och 2,090 kronor i 4:e lönegraden;

för lärarinna i handarbete: 2,000 kronor i l:a, 2,280 kronor i 2:a,

2,570 kronor''i 3:e och 2,860 kronor i 4:e lönegraden.

För extra tjänstgöring skulle utgå avlöning beräknad efter följande

ersättning för veckotimme:

för kvinnlig lärare i teckning och i musik samt lärarinna i gymnastik:

103 kronor i l:a, 115 kronor i 2:a, 127 kronor i 3:e och 139 kronor

i 4:e lönegraden; samt

för lärarinna i handarbete: 83 kronor i l:a, 95 kronor i 2:a, 107

kronor i 3:e och 119 kronor i 4:e lönegraden.

Vad kommittén anfört och förordat i fråga om avlöning åt övningslärare

vid de allmänna läroverken anser kommittén böra i tillämpliga

delar äga giltighet i fråga om motsvarande övningslärare vid högre lärarinneseminariet.

Ersättningen för veckotimme för manlig ordinarie lärare i teckning

och i musik skulle alltså utgå efter 120 kronor i första, 135 kronor i andra,

150 kronor i tredje och 165 kronor i fjärde avlöningsgraden, för kvinnlig

ordinarie lärare i teckning och i musik samt ordinarie lärarinna i gymnastik

efter 105 kronor i första, 117 kronor i andra, 129 kronor i tredje

och 141 kronor i fjärde avlöningsgraden. För ordinarie lärarinna i handarbete

åter anser kommittén ersättningen för veckotimme böra bestämmas

till 85 kronor i första, 97 kronor i andra, 109 kronor i tredje och 121

kronor i fjärde avlöningsgraden.

Vad angår vikarierande lärare skulle ersättningen utgå för manlig

lärare i teckning och i musik efter 90 kronor för veckotimme, för kvinnlig

lärare i samma ämnen samt lärarinna i gymnastik efter 85 kronor för

veckotimme; för lärarinna i handarbete åter efter 80 kronor för veckotimme.

Med godtagande av nämndens förslag beträffande omfattningen av

den ordinarie undervisningsskyldigheten och med beräkning av ovan utav

kommittén förordade ersättningsbelopp för veckotimme, har kommittén

för ifrågavarande ordinarie övningslärare föreslagit i betänkandet närmare

angivna avlöningar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition nr 260.

191

c) Avlöning under tjänstledighet.

Vid förfall på grund av sjukdom äger övningslärare och övningslärarinna

uppbära tre fjärdedelar av lönen. (Kungl. kungörelsen den 11

juni 1909.)

Nämnden föreslår, att ordinarie övningslärare, som är tjänstledig på

grund av styrkt sjukdom, skall äga åtnjuta tre fjärdedelar av vad han skulle

uppbära, därest han själv bestrede sin tjänst, samt att ordinarie övningslärare,

som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter

eller särskilda uppdrag eller från tjänstgöring i behörig ordning

avstänges eller eljest är lagligen förhindrad att befattningen sköta, kan

förpliktas att av honom eljest tillkommande avlöning avstå så mycket,

som för befattningens uppehållande erfordras eller, eljest prövas skäligt.

I fråga om avlöning under tjänstledighet anser kommittén böra i

tillämpliga delar gälla vad kommittén i det föregående i samma avseende

föreslagit i fråga om övningslärare vid de allmänna läroverken.

<1) Lönetur.

I fråga om uppflyttning i högre avlöningsgrad för lärare eller lärarinna

i övningsämne gäller för närvarande i tillämpliga delar vad i sådant

avseende är stadgat angående ämneslärare vid högre lärarinneseminariet.

(Kungl. kungörelsen den 11 juni 1909.)

Nämnden föreslår, %

att ordinarie övningslärare vid högre lärarinneseminariet må för

uppflyttning i högre lönegrad få tillgodoräkna sig den tid, han tjänstgjort

som ordinarie övningslärare vid högre allmänt läroverk, ävensom

den tid, han efter vunnen kompetens till övningslärarbefattning vid högre

allmänt läroverk tjänstgjort som ordinarie övningslärare vid realskola, på

det sätt att två års tjänstgöring vid realskola må räknas lika med ett

års tjänstgöring vid högre lärarinneseminariet; samt

att ordinarie övningslärare vid högre lärarinneseminariet må för

uppflyttning i högre lönegrad få tillgodoräkna sig den tid han tjänstgjort

som ordinarie övningslärare vid folkskoleseminarium.

Kommittén finner sig böra, i likhet med vad kommittén tillstyrkt

beträffande lönetur för övningslärare vid de högre allmänna läroverken,

Nuvarande

bestämmel
ser.

Lärarlöne
nämnden.

Löne
reglerings
kommittén.

Nuvarande

bestämmel
ser.

Lärarlöne
nämnden.

Lönereglering

ekommittén.

opaginerad Kontrollera mot PDF

192

Kurigl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

förorda vad nämnden i denna punkt föreslagit, dock med det tillägget,

att övningslärare vid övergång från realskola till högre lärarinneseminariet

ma, därest tjänstgöringen vid sistnämnda läroanstalt omfattar minst lika

manga undervisningstimmar som vid realskolan, tillgodoföras så många

alderstillägg, att ingen löneminskning vederfares honom.

e) Pension.

Nuvarande

bestämmel
ser.

Angående pensionsunderlag för lärare eller lärarinnor

ämnen finnas för närvarande inga särskilda bestämmelser.

övnings
-

^nämnden Nämnden föreslår, att för ordinarie övningslärare pensionsunderlaget

skall utgöra två tredjedelar av den avlöning, läraren skulle uppbära,

därest han bestrede tjänstgöring till den omfattning, som närmast föregående

hösttermin var för hans tjänst bestämd, dock att pensionsbeloppet

skall bestämmas med hänsyn till medelbeloppet för år av de högsta pensionsunderlag,

som varit för läraren gällande under vart och ett av de

10 ar, som förflutit närmast före tidpunkten för pensionstagandet.

reglering8- . .? likhet med vad kommittén förordat i fråga om pension för öv
kommittén.

omgslärare vid de allmänna läroverken, tillstyrker kommittén vad nämnden^

i denna punkt föreslagit, dock med det tillägg, att pensionen ej må

utgå med lägre belopp än lönen oavkortad.

5. Villkor för inträde på den nya lönestaten.

Lärarlöne
nämnden.

Nämnden föreslår, att som villkor för inträde på ny lönestat bör

stadgas,

att lärare skall vara skyldig att underkasta sig de ändrade bestämmelser,

som kunna varda stadgade rörande elementarlärarnas nya änkeocb

pupillkassa; samt

att oidinaiie lärare, som ingår på den nya löneregleringen, skall

vara skyldig underkasta sig de bestämmelser, som må bliva föreskrivna

till lärjungarnas skyddande mot smittosam lungsot.

Lönereglering

skommittén.

Under hänvisning till vad kommittén anfört under motsvarande punkt

för de allmänna läroverkens vidkommande, tillstyrker kommittén, att

vado därstädes föreslagits, må i tillämpliga delar varda gällande jämväl

i fråga om befattningshavare vid högre lärarinneseminariet.

leringskom- d en v*d löneregleringskommitténs betänkande fogad reservation av

mitténs be- herrar A. Pers och K. Stenström anföres följande
tänkande

J

fogad

reservation.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tx nåd. proposition nr L9H

»Kommitténs förslag i fråga om avlöningsbeloppen för rektor och

lektorer vid högre lärarinneseminariet innehar, att dessa skulle i avlöningshänseende

i stort sett likställas med motsvarande befattningshavare

vid de högre allmänna läroverken. .

Högre lärarinneseminariets ställning och betydelse i vårt skolväsende

synes oss icke genom nämnda förslag hava blivit tillräckligt beaktade.

Det må nämligen erinras, hurusom det här är fråga om eu undervisningsanstalt,

vars uppgift är att för flickskolor och samskolor utbilda lärarinnor,

på vilkas verksamhet stora anspråk ställas i olika avseenden. Att

lärarpersonalen vid ifrågavarande läroanstalt med hänsyn härtill bör, såsom

ock blivit påyrkat, i avlöningshänseende ställas något högre än motsvarande

tjänstinnehavare vid de högre allmänna läroverken, finna vi

riktigt, i synnerhet som för de ordinarie lärarna vid provårsläroverken

och provårsseminarierna föreslagits avlöningsförmåner, vilka tillhopa uppgå

till högre belopp än som ifrågasättes för lärarna vid övriga högre allmänna

läroverk.

Vi vilja härmed endast hava framhållit, att högre lärarinneseminariets

ställning såsom en lärarutbildningsanstalt enligt vår mening bort i

kommitténs förslag föranleda högre avlöningsförmåner för rektor och

lektorer därstädes än för motsvarande lärare vid de högre allmänna

läroverken.»

Herr A. Nordfelt har ävenledes förklarat sig instämma i syftet med

den i reservationen uttalade uppfattningen.

Jag anser mig i det stora hela kunna uttala min anslutning till DepartementsJlommitténs

förslag. Endast i ett avseende hyser jag en mot kommittén chefen
olika

uppfattning, varjämte jag anser mig böra göra ett par tillägg till

kommitténs förslag. I

I enlighet med den uppfattning, som kommit till uttryck i nyss- Särskilda

berörda inom löneregleringskommittén avgivna reservation, anser jag, att ^gkttTocl

rektor och lektorer vid högre lärarinneseminariet böra i avlöningshänse- lektorer.

ende bättre tillgodoses än kommitténs förslag innebär.

Undervisningen vid högre lärarinneseminariet måste stå på en

mera vetenskaplig nivå och hava i viss mån den akademiska undervisningens

form. De uppgifter, som åligga lärarna vid denna läroanstalt,

äro tvivelsutan av mera maktpåliggande natur än vad som kräves av

lärarna vid de allmänna läroverken. Då vidare provårsläroverken blivit

i det föreliggande förslaget på ett enligt min mening rättvist sätt till
Biliang

till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 232 höft. (Nr 260.) 25

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

godosedda, synes mig billigheten fordra, att motsvarande lärare vid högre

lärarinneseminariet ej bliva sämre ställda än lärarna vid dessa läroverk.

Jämförelsen med provårsläroverken är emellertid enligt min mening endast

skenbar. I själva verket torde högre lärarinneseminariet hava än mer

omfattande uppgifter än dessa, i det att lärarinneseminariet ej endast

har att tillgodose den praktiska utbildningen av blivande lärarinnor utan

även att ansvara för det kunskapsmeddelande, som i motsvarande fall

tillkommer universiteten och högskolorna. Slutligen och ej minst från

synpunkten av lärarinneseminariets utveckling och med hänsyn till nödvändigheten

att fylla de allt större fordringar, som numera ställas på

lärarutbildningsanstalter av olika slag, finner jag fog förefinnas för den

uppfattning, åt vilken reservanterna inom kommittén givit uttryck.

Reservanterna hava endast framhållit, att högre lärarinneseminariets

ställning såsom lärarutbildningsanstalt bort föranleda högre avlönings*

förmåner för rektor och lektorer därstädes än för motsvarande lärare vid

de högre allmänna läroverken. Något direkt förslag härutinnan har icke

i reservationen framlagts. På sätt av det föregående framgår, har lärarlönenämnden

för sagda b ef attn in gs h av are föreslagit ett särskilt arvode

av 500 kronor. Löneregleringskominittén, som säger sig ingalunda hava

underkänt de motiv, som föranlett nämnden att föreslå denna särskilda

förmån, anser emellertid, att därest av lektorer vid högre lärarinneseminariet

fordras kvalifikationer av beskaffenhet att höra föranleda högre

avlöningsförmåner än för lektorer vid högre allmänna läroverk, olikheten

i avlöningshänseende icke borde markeras genom särskilda tilläggsarvoden

utan själva den ordinarie avlöningen avpassas därefter genom att eventuellt

beräknas efter en högre måttstock. Och kommittén hänskjuter

vidare till den framtida utvecklingen, huruvida den särställning, som

högre lärarinneseminariet ansåges böra intaga, borde taga sig uttryck

jämväl i för seminariets lärare särskilt avpassade fasta avlöningar.

För egen del vill jag ingalunda underkänna de skäl, som föranlett

kommittén att avstyrka det av nämnden föreslagna arvodet å 500 kronor.

Jag är ense med kommittén därutinnan, att det må på den framtida

utvecklingen få bero, huruvida seminariets särställning bör taga sig uttryck

i för dess lärare särskilt avpassade fasta avlöningar. Men detta bör

enligt mitt förmenande icke hindra, att, innan den åberopade utvecklingen

stabiliserats, ifrågavarande lärare redan nu må erhålla en särskild förmån,

som synes mig fullt berättigad med hänsyn till den särställning, förevarande

läroanstalt redan för närvarande intager. Jag ansluter mig

följaktligen till lärarlönenämndens förslag om ett särskilt arvode å 500

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260. 19*>

kronor, utöver ordinarie avlöningsförmåner åt rektor och lektorer vid

högre lärarinneseminariet.

Enligt kommitténs förslag skulle de nuvarande biträdande ämnes- LöMtortlärarinnebefattningarna,

vilka för närvarande ej hava karaktär av oi di- or(una.

narie tjänster, förvandlas till ordinarie befattningar. Den biträdande

ämneslärarinnan med huvudsaklig tjänstgöring i normalskolans sju övre ar

klasser skulle i avlöningshänseende bliva likställd med ordinarie ämneslärarinna.

För de biträdande ämneslärarinnorna med huvudsaklig tjänstgöring

i normalskolans fyra lägre klasser har föreslagits avlöning efter

en lägre löneskala.

Kommitténs förslag innebär vidare, att ifråga om ålderstilläggsberäkning

befattningshavare må tillgodoräknas den tid, som före den

nya statens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till innehavande

befattning eller motsvarande ordinarie tjänst å den gamla avlöningsstaten.

Med tillämpning av sistnämnda bestämmelse skulle följaktligen den

där berörda förmån tillkomma hittillsvarande ordinarie ämneslärarinnor,

men icke ovan omförmälda biträdande ämneslärarinnor, vilka först med

inträde på den föreslagna staten skulle bliva innehavare av ordinarie

tjänster.

Visserligen äro de nuvarande biträdande ämneslärarinnebefattningarna

formellt icke ordinarie tjänster, men de hava sedan länge varit

uppförda å ordinarie stat och det konstanta behovet av dessa befattningar

har veterligen icke blivit ifrågasatt.

Det synes mig billigt, att vid en lönereglering, som bereder en

förmån av angiven art åt de hittillsvarande ordinarie ämneslärarinnorna,

även de nuvarande biträdande ämneslärarinnor, vilka bliva innehavare

av ordinarie tjänster, må få åtnjuta en motsvarande förmån. Då det

torde kunna ifrågasättas, huruvida ett dylikt medgivande bör avse hela

deras föregående tjänstgöring som biträdande ämneslärarinnor, vill jag

såsom en medelväg föreslå, att de må erhålla rätt att för ålderstillläggsberäkning

tillgodoräkna sig den tid utöver fem år, de tjänstgjort i

nämnda egenskap vid högre lärarinneseminariet.

Arvoden till vissa timlärare i läsämnen vid såväl själva seminariet f

som normalskolan utgå ur ett å extra stat beviljat anslag till extra lära- i™Sämnen.

rinnor, timlärare och vikarier. Något förslag angående reglering av dessa

arvodesbelopp har icke framlagts av lärarlönenämnden, och ej heller

sedermera har i de i ärendet avgivna utlåtanden och framställningar

fråga härom varit uppe. Då nu emellertid motsvarande ersättningsbelopp

opaginerad Kontrollera mot PDF

196

KungI. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

föreslagits utgå efter eu högre måttstock såväl för de allmänna läroverkens

som tor folkskoleseminariernas vidkommande, synes mig billigt, att en

legering vidtages jämväl i avseende å timarvoden vid högre lärarinneseminariet.

Härtill komitier ock, att, efter vad jag inhämtat, det ej sällan varit

torenat .med svårighet att för nuvarande avlöningsbelopp erhålla fullt

lampliga lärarkrafter.

Arvoden till timlärare i seminariets högre kurs (utom talövningstimmar)

samt till timlärare i fysiologi i seminariets lägre kurs utgå för

närvarande efter 190 kronor för veckotimme. Jag har i det föregående

föreslagit eu höjning av arvodet till manlig timlärare vid de allmänna

läroverken från nuvarande 90 kronor till 140 kronor eller alltså med 50

kronor för veckotimme räknat. Med beräkning av enahanda höjning

av 50 kronor skulle omförmälda belopp för timlärare vid högre lärarinneseminariet

böra beräknas efter 240 kronor för veckotimme. En dylk

ersättning kan ingalunda anses för hög, om man tager i betraktande

a ena sidan de stora krav, som måste ställas på sådana lärare vid den

aroanstalt, varom nu är tal, och å andra sidan det förhållandet, att

dessa personer i regel äro att söka inom sådana områden, där deras

ai bete värderas efter eu betydligt högre måttstock.

• v... ™ övriga timlärare i seminariets lägre kurs ävensom till timlärare

i halsolara i normalskolan utgår för närvarande ersättning efter 160 kronor

för veckotimme. Beloppet synes mig böra höjas till 200 kronor.

1 lmlarare i talövning i främmande språk ävensom övriga timlärare i normalskolan

åtnjuta arvode efter 100 kronor för veckotimme; jag vill

föreslå eu höjning av sistnämnda belopp till 140 kronor.

HtilTrektorf, , RtJdan före 1909 års omorganisation av högre lärarinneseminariet

lektorer både rektor vid seminariet varit i åtnjutande av hyresersättning- biträw’dande

föreståndarinnorna och lektorerna hade haft hyresbidrag. Såväl

hyresersättningen som hyresbidragen hade beviljats av seminariets direktion.

V ld omorganisationen bestämde riksdagen, att av normalskolans inträdesoch

terminsavgifter skulle till nämnda hyresersättningar och hyresbidrag

fa uttagas ett belopp av högst 11,000 kronor — vad å avgifterna återstod^,

sedan expensmedel samt hyresersättningar och hyresbidrag uttagits

skal e enligt riksdagens beslut användas till förräntning och amortering

av läroanstaltens skulder. I avseende å beloppen av hyresersättningar

och hyresbidrag fastställde 1909 års riksdag tillika, att rektor skulle åtnjuta

fri bostad eller hyresersättning med 1,700 kronor årligen samt en

var av de tva biträdande föreståndarinnorna fri bostad eller liyresersätt
-

s. 197 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ta nåd. proposition nr 2ti0.

197

ning med 750 kronor årligen. Lektorerna skulle iiga tills vidare och

intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnade åtnjuta en var hyresbidrag

med 700 kronor.

Rektorn har ifrågasatt en höjning av omförmälda hyresersättningar

och hyresbidrag. Med hänsyn till nuvarande i jämförelse med förhållandena

år 1909 avsevärt höjda hyresbelopp i huvudstaden ansåge rektor

nuvarande hyresersättningar och hyresbidrag kunna sägas icke fullt motsvara

sitt ändamål. Rektor framhåller, att Stockholms stadsfullmäktige

genom beslut den 19 mars 1917 höjt rektorernas vid de högre allmänna

läroverken hyresersättning från 2,000 till 2,400 kronor och rektorernas

vid realskolorna hyresersättning från 1,900 till 2,300 kronor och genom

beslut den 28 juni 1917 höjt de vid de allmänna läroverken tjänstgörande

lektorernas hyresbidrag från 700 till 800 kronor. Även pa grund härav

ansåge rektor det önskvärt, att motsvarande befattningshavares vid högre

lärarinneseminariet hyresersättningar och hyresbidrag höjdes, så att icke

vid eventuell ledighet tjänster vid seminariet bleve mindre eftersträvansvärda

än motsvarande tjänster vid de allmänna läroverken. Rektor ville

därför anhålla, att från och med år 1918 rektor vid högre lärarinneseminariet

måtte av terminsavgiftsmedlen äga att uppbära hyresersättning a

2,000 kronor, de biträdande föreståndarinnorna sådan ersättning å 850

kronor och lektorerna hyresbidrag å 800 kronor.

Denna rektorns framställning tillstyrkes av läroverksöverstyrelsen.

Såsom av det föregående framgår, har lärarlönenämnden föreslagit,

att rektor skall åtnjuta fri bostad eller hyresersättning till ett belopp

av 2,300 kronor för år. Löneregleringskommittén tillstyrker, att hyresersättningen

måtte höjas från nuvarande 1,700 kronor till belopp, ej

understigande 2,000 kronor. Ursprungligen bestämd med hänsyn till

de hyresersättningar, som då utgingo till rektorer vid de flesta högre

allmänna läroverk i Stockholm (rektorn vid Nya elementarskolan har,

tydligen på grund av denna läroanstalts särställning, fått hyresbidragtill

mindre belopp än de övriga), torde semin ari erektorns hyresersättning

nu böra ökas. För de högre allmänna Stockholmsläroverkens rektorer bestämmas

hyresersättningarna periodvis för 3 år i sänder; år 1909, då den

nuvarande hyresersättningen fastställdes för rektorn vid högre lärarinneseminariet,

voro hyresersättningarna till läroverksrektorerna bestämda för

åren 1907—1909. Den nu av Stockholms stadsfullmäktige till 2,400

kronor bestämda hyresersättningen till en var av rektorerna vid de högre

allmänna läroverken i Stockholm, dock med undantag för rektorn vid

Nya elementarskolan, vilken sistnämnde rektor av Stockholms stad åtnjuter

ett hyresbidrag av 1,000 kronor, gäller för åren 1917 och 1918

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Avlönings
villkor.

Ordinarie

avlöningar.

Kungl. ilaj:ts nåd. proposition nr 260.

av 3-årsperioden 1916—1918. Det lärer ej vara anledning antaga, att

denna ersättning skall för kommande år undergå sänkning. Jag anser

det vara av betydelse, att rektorn vid ifrågavarande läroanstalt icke

bliver i avlöningshänseende ofördelaktigare ställd än motsvarande befattningshavare

vid de högre allmänna läroverken, och får följaktligen förorda

för ändamålet ett belopp av 2,400 kronor.

För biträdande föreståndarinna har lärarlönenämnden föreslagit

hyresersättning till belopp av 1,000 kronor för år, och har löneregleringskommittén

icke haft något att häremot erinra. Jag biträder detta förslag.

Då omorganisationen av högre lärarinneseminariet år 1909 genomfördes,

hade lektorerna därstädes, såsom jag förut omförmält, redan

kommit i åtnjutande av de av direktionen för-seminariet beviljade hyresbidrag,

nämligen 700 kronor årligen för en var. Enligt vad vederbörande

departementschef vid underdånig anmälan av omorganisationsfrågan anförde

voro dessa hyresbidrag att anse såsom en tillfällig hjälp, som lämnats

tills vidare och så länge Stockholms stad beredde motsvarande befattningshavare

vid de allmänna läroverken i huvudstaden liknande förmån.

Ett dylikt betraktelsesätt lärer hava legat till grund för riksdagens ovan

omförmälda beslut år 1909. Någon ändring i nu utgående belopp har

icke ifrågasatts av vare sig lärarlönenämnden eller löneregleringskommittén.

Stadsfullmäktige hava emellertid numera höjt den av dem beviljade

hyreshjälpen till lektorerna vid de högre allmänna läroverken i Stockholm

från förutvarande 700 kronor till 800 kronor, att utgå från och med år

1917. Man torde därför böra vidtaga en liknande förhöjning av seminarielektorernas

hyresbidrag, att utgå från och med år 1919 tills vidare

och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnar.

De tillägg till löneregleringskommitténs avlöningsvillkor, som jag

i avseende å befattningshavare vid de allmänna läroverken förordat, torde

även böra i tillämpliga delar gälla för högre lärarinneseminariets vidkommande.

Kostnadsberäkning.

Nu gällande stat för högre lärarinneseminariet slutar å ett belopp

av 76,350 kronor. Därav utgå till ordinarie avlöningar åt lärarpersonalen

ett sammanlagt belopp av 72,900 kronor. Ålderstilläggen utgå ur åttonde

huvudtitelns allmänna förslagsanslag till ålderstillägg.

s. 199 Kontrollera mot PDF

199

Kuntjl. Maj:t» nåd. proposition nr 260.

Ett bifall till det föreliggande löneregleringsförslaget för högre

lärarinneseminariets vidkommande skulle i fråga om lärarpersonalens

ordinarie avlöningar betinga en totalkostnad av 113,035 kronor. Ålderstilläggen

torde allt fortfarande böra utgå ur åttonde huvudtitelns allmänna

förslagsanslag till ålderstillägg. Den ändring, som tilläventyrs

kan bliva följden av eventuellt nya avlöningsgrunder, i det i vissa fall

ålderstilläggens antal minskas, i andra fall ökas, torde ej vara av beskaffenhet

att nu föranleda någon jämkning av beloppet utav sistnämnda

förslagsanslag.

Dragés från föreslagna kostnader, 113,035 kronor, den nuvarande

kostnadssumman, 72,900 kronor, erhålles ett belopp av 40,135 kronor,

vilket alltså utgör den kostnadsökning av den ordinarie staten, som betingas

av det av mig förordade löneregleringsförslaget.

Antal

Enligt nu gällande grunder

Enligt föreslagna grunder

Begynnelse-

avlöning

Summa

Begynnelse-

avlöning

Summa

Rektor................

i

6,000

6,000

7,500

7,500

Lektorer ...............

9

4,000

36,000

5,800

52,200

Ordinarie ämneslärnrinnor.......

9

2,100

18,900

3,200

28,800

Biträdande » .......

1

1,800

1,800

3,200

3,200

> > .......

3

1,500

4,500

2,800

8,400

Lärare i teckning..........

1

1,800

1,800

2,640

2,640

> i gymnastik..........

1

1,200

1,200

1,575

1,575

> i musik............

1

1,200

1,200

1,680

1,680

> i handarbete.........

1

1,500

1,500

2,040

2,040

Särskilt arvode åt rektor och lektorer å

_

5,000

72,900

113,035

Under en följd av år har riksdagen, på grund av Kungl. Maj:ts

framställningar, å extra stat beviljat anslag för tillgodoseende av vissa

behov vid högre lärarinneseminariet och den därmed förenade normalskolan

för flickor, såsom stipendier, lokalhyra m. m. Bland dessa anslag

ingår även en post till arvoden åt extra lärarinnor, timlärare och vikarier,

vilken anslagspost för år 1918 beräknats till 13,500 kronor.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag är förslag

framlagt om beredande av medel på extra stat för år 1919 för tillgodo
-

Arvoden åt

extra lärarinnor,

timlärare

och

vikarier.

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Syresersättningar

och

hyresbidrag

till vissa

befattningshavare.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

seende av förevarande behov, varvid emellertid icke hänsyn tagits till

berörda anslagspost till arvoden åt extra lärarinnor m. m. På sätt jag

enligt det statsverkspropositionen i utdrag bifogade statsrådsprotokollet

antydde, borde en eventuell höjning av sagda anslagspost tagas i betraktande

i samband med det då förväntade löneregleringsförslaget.

Med hänsyn till de av mig i det föregående förordade ändrade

avlöningsgrunder torde jämväl en ökning av hittills utgående anslag till

arvoden åt extra lärarinnor m. m. bliva erforderlig. Enligt verkställda

beräkningar skulle för ändamålet erfordras ett belopp av 16,800 kronor,

vilket alltså torde böra äskas å extra stat för år 1919. Anslaget synes

lämpligen böra betecknas såsom avseende arvoden åt timlärare och

vikarier.

Den ordinarie staten för högre lärarinneseminariet skulle alltså ökas

från nuvarande 76,350 kronor till 116,485 kronor eller med 40,135 kronor.

På extra stat för år 1919 skulle till ax-voden åt timlärare och vikarier

erfordras ett belopp av 16,800 kronor. I statsverkspropositionen till

innevarande års riksdag (punkt 135) är för ändamålet beräknat ett belopp

av 65,000 kronor, därav 43,000 kronor såsom ökning av det ordinarie

anslaget till seminariet samt 22,000 kronor på extra stat för år 1919.

Medel till nu utgående hyresersättningar och hyresbidrag bestridas

av inflytande inskrivnings- och terminsavgifter. På sätt jag i det statsverkspropositionen

bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden,

punkten 136, redogjort, hava sagda avgifter under vart och ett

av åren 1915 och 1916 uppgått till i runt tal omkring 33,000 kronor och

förväntades även för år 1917 uppgå till ungefär samma belopp. I statsverkspropositionen

är vidare föreslaget, att av dessa avgifter skulle till

expenser uttagas ett belopp av högst 17,000 kronor. Vidare skola dessa

avgifter även tagas i anspråk till amortering och förräntning av läroverkets

skuld, vilken post för närvarande uppgår till omkring 3,400

kronor. Det skulle alltså återstå ett belopp av omkring 12,600 kronor.

De av mig i det föregående förordade hyresersättningarna och hyresbidragen

betinga en sammanlagd kostnad av 11,600 kronor, vadan följaktligen

inskrivnings- och terminsavgifterna skulle kunna bereda möjlighet

till täckande av sistberörda ökade kostnad.

s. 201 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:U nåd. proposition nr 200.

201

Under åberopande av vad sålunda anförts, får jag hemställa, att Hemställan.

Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

a) bestämma,

att lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet

skall i avlöning åtnjuta

manlig rektor 7,500 kronor, därav 5,000 kronor

lön och 2,500 kronor tjänstgöringspenningar, samt

dessutom fri bostad eller hyresersättning till det belopp,

som i vederbörlig ordning bestämmes;

kvinnlig rektor 6,200 kronor, därav 4,200 kronor

lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar, samt

dessutom fri bostad eller hyresersättning till ett belopp,

som i vederbörlig ordning bestämmes;

manlig lektor 5,800 kronor, därav 3,900 kronor

lön och 1,900 kronor tjänstgöringspenningar, vartill

kunna komma två ålderstillägg till lönen, vart och

i ett å 500 kronor, samt dessutom tills vidare hyres
bidrag

till det belopp, som i vederbörlig ordning bestämmes;
kvinnlig

lektor 4,800 kronor, därav 3,200 kronor

lön och 1,600 kronor tjänstgöringspenningar, vartill

kunna komma två ålderstillägg till lönen, vart och ett

å 400 kronor;

rektor och lektor, utöver honom eller henne tillkommande

ordinarie avlöningsförmåner, ett särskilt

arvode av 500 kronor;

ämneslärarinna 3,200 kronor, därav 2,000 kronor

lön och 1,200 kronor tjänstgöringspenningar, vartill

kunna komma tre ålderstillägg till lönen, vart och ett

• å 300 kronor;

biträdande föreståndarinna, utöver avlöning såsom

ordinarie ämneslärarinna, fri bostad eller hyresersättning

till det belopp, som i vederbörlig ordning

bestämmes;

biträdande ämneslärarinna 2,800 kronor, därav

1,800 kronor lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kunna komma tre ålderstillägg till lönen,

vart och ett å 300 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 232 käft. (Nr 260.)

26

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

manlig vikarierande lektor arvode å 3,300 kronor,

därest han avlagt de examina och prov, som erfordras

för behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk,

eljest 2,900 kronor, för år räknat;

kvinnlig vikarierande lektor arvode å 3,000 kronor,

därest hon avlagt de examina och prov, som

erfordras för behörighet till adjunktstjänst vid allmänt

läroverk, eljest 2,600 kronor, för år räknat;

vikarierande ämneslärarinna arvode å 2;600 kronor,

därest hon avlagt de examina och prov, som erfordras

för behörighet till ämneslärarinnebefattning,

eljest 2,400 kronor, för år räknat;

vikarierande biträdande föreståndarinna arvode av

500 kronor, för år räknat;

manlig ordinarie lärare i teckning lön å 2,640

kronor i l:a, 2,970 kronor i 2:a, 3,300 kronor i 3:e och

3,630 kronor i 4:e avlöningsgraden;

- kvinnlig ordinarie lärare i teckning lön å 2,310

kronor i l:a, 2,574 kronor i 2:a, 2,838 kronor i 3:e och

3,102 kronor i 4:e avlöningsgraden;

ordinarie lärarinna i gymnastik lön å 1,575 kronor

i l:a, 1,755 kronor i 2:a, 1,935 kronor i 3:e och

2,115 kronor i 4:e avlöningsgraden;

manlig ordinarie lärare i musik lön å 1,680

kronor i l:a, 1,890 kronor i 2:a, 2,100 kronor i 3:e och

2,310 kronor i 4:e avlöningsgraden;

kvinnlig ordinarie lärare i musik lön å 1,470

kronor i l:a, 1,638 kronor *i 2:a, 1,806 kronor i 3:e

och 1,974 kronor i 4:e avlöningsgraden;

ordinarie lärarinna i handarbete lön å 2,040

kronor i l:a, 2,328 kronor i 2:a, 2,616 kronor i 3:e och

2,904 kronor i 4:e avlöningsgraden;

manlig vikarierande lärare i teckning och i musik

90 kronor för veckotimme;

kvinnlig vikarierande lärare i teckning och i

musik samt vikarierande lärarinna i gymnastik 85 kronor

för veckotimme;

vikarierande lärarinna i handarbete 80 kronor för

veckotimme;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tu nåd. proposition nr 2tiU.

203

att ordinarie övningslärare skall vara skyldig att

för den fastställda lönen tjänstgöra:

lärare i teckning: intill 22 veckotimmar,

lärare i musik: intill 14 veckotimmar,

lärarinna i gymnastik: intill 15 veckotimmar

och

lärarinna i handarbete: intill 24 veckotimmar:
att

ytterligare tjänstgöring må kunna åläggas

dessa lärare mot en ersättning för veckotimme av

för manlig lärare i teckning och i musik 120

kronor i l:a, 135 kronor i 2:a, 150 krono]- i 3:e och

165 kronor i 4:e avlöningsgraden;

för kvinnlig lärare i teckning och i musik samt

lärarinna i gymnastik 105 kronor i l:a, 117 kronor i 2:a,

129 kronor i 3:e och 141 kronor i 4:e avlöningsgraden;

samt

för lärarinna i handarbete 85 kronor i l:a, 97

kronor i 2:a, 109 kronor i 3:e och 121 kronor i 4:e

avlöningsgraden;

skolande härvid iakttagas, att sådan ersättning

icke må, utan Kungl. Maj:ts medgivande, utgå för mera

än fyra veckotimmar till en och samma lärare eller

lärarinna:

att pensionsunderlaget skall utgöra

för manlig rektor 5,600 kronor;

för kvinnlig rektor 4,600 kronor;

att högsta pensionsunderlaget skall för manlig

lektor utgöra 4,600 kronor;

att, om befattningshavare varit tillförordnad rektor

vid högre lärarinneseminariet, sådant skall vid bestämmandet

av pensionens belopp räknas honom till godo

på samma sätt, som om han varit befullmäktigad rektor;

att för ordinarie övningslärare pensionsunderlaget

skall utgöra två tredjedelar av den avlöning, läraren

skulle uppbära, därest han bestrede tjänstgöring till

den. omfattning, som närmast föregående hösttermin var

för hans tjänst bestämd, dock att pensionens belopp

skall bestämmas med hänsyn till medelbeloppet för år

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

av de högsta pensionsunderlag, som varit för läraren

gällande under vart och ett av de tio år, som förflutit

närmast före tidpunkten för pensionstagandet, likväl

icke lägre belopp än lönen oavkortad; samt

att övningslärare, som befordrats till ordinarie

tjänst, innan den nya löneregleringen träder i kraft, i

intet fall skall erhålla lägre pension än han skulle

komma i åtnjutande av med tillämpning av nu gällande

löne- och pensionsbestämmelser.

b) föreskriva,

att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som

sålunda föreslagits för ordinarie befattningshavare vid

högre lärarinneseminariet, skola gälla följande villkor

och bestämmelser, nämligen

i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till

annan tjänst, förening av tjänster m. m.:

att befattningshavare skall, därest vidsträcktare

tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden vid

en möjligen inträdande förändrad organisation av högre

lärarinneseminariet eller eljest kan varda stadgad, vara

pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad och

den avlöning han innehar, efter nya eller förändrade

föreskrifter sköta de med befattningen förenade göromål;

att befattningshavare vidare skall, likaledes med

bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning han

innehar, vara pliktig att vid eu möjligen inträdande

förändrad organisation av undervisningsväsendet ävensom

eljest, när helst så av Kungl. Maj:t prövas lämpligt,

låta sig förflyttas till annan befattning inom undervisningsväsendet,

dock att befattningshavare, som varder

förflyttad till annan ort skall vara berättigad att av

statsverket erhålla skälig flyttningshjälp till det belopp,

Kungl. Maj:t för varje särskilt .fall bestämmer;

att befattningshavare skall vara skyldig underkasta

sig de ändrade bestämmelser, som kunna varda

stadgade rörande elementarlärarnas nya änke- och

pupillkassa;

s. 205 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta nåd. proposition nr 2dt).

205

att befattningshavare vidare skall vara skyldig

underkasta sig de bestämmelser, som må bliva föreskrivna

till lärjungarnas skyddande mot smittosam

lungsot;

att med rektors- eller ämneslärarbefattning vid

högre lärarinneseminariet icke må förenas annan tjänst

å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med befattning vid högre lärarinneseminariet

ej må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande

eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är

försett med Kungl. Maj ds oktroj eller blivit registrerat

såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i

sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning

av vad slag det vara må, så framt ej läroverksöverstyrelsen

uppå därom gjord framställning och efter

prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen

vid seminariet, finner uppdraget eller befattningen

kunna få mottagas och tills vidare bibehållas; samt

att befattningshavare ej må åtaga sig undervisning

vare sig i enskilda, kommunala eller andra läroanstalter,

så framt icke, vad angår lektor, ämneslärarinna

eller övningslärare, vederbörande rektor efter av

läroverksöverstyrelsen angivna riktlinjer, eller, vad angår

rektor, läroverksöverstyrelsen, uppå därom gjord framställning

och efter prövning, att ifrågavarande undervisning

ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen

vid seminariet, finner uppdraget kunna få mottagas

och tills vidare bibehållas;

/ fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. m.:

att tjänstgöringspenningar skola för samtliga befattningshavare,

utom rektor, beräknas utgå för läsårets

antal läsveckor, samt att de i rektors avlöning ingående

tjänstgöringspenningar skola beräknas utgå efter

kalenderår, men till olika belopp för lästiden och för

ferierna efter särskilda bestämmelser, som av Kungl.

Maj:t fastställas;

att tjänstgöringspenningar få -uppbäras endast

för den tid, befattningshavare verkligen tjänstgjort, men

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Knngl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

för den tid, han varit från tjänstgöring befriad, skola

utgå till den, som förordnats att uppehålla befattningen;

att, därest annan befattningshavare än övningslärare

av sjukdom hindras att förrätta sin befattning,

befattningshavaren äger uppbära hela lönen jämte hyresersättning

eller hyresbidrag, där sådant förekommer,

men att, därest befattningshavaren eljest undfår ledighet,

såsom för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,

tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott

eller revisorer eller andra särskilda uppdrag, eller i

behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller av

annan anledning är lagligen förhindrad att sköta befattningen,

befattningshavaren kan förpliktas att under

ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så

mycket av lönen eller hyresersättningen eller hyresbidraget,

som för befattningens uppehållande erfordras

eller eljest prövas skäligt;

att övningslärare, som är tjänstledig på grund

av sjukdom, äger åtnjuta tre fjärdedelar av vad han

skulle uppbära, därest han själv bestrede sin tjänst,

men att övningslärare, som eljest undfår ledighet, såsom

för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter

eller särskilda uppdrag, eller i behörig ordning avstänges

från tjänstgöring eller av annan anledning är

lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas

att under ledigheten av honom eljest tillkommande

avlöning avstå så mycket, som för befattningens uppehållande

erfordras eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare

för tid, varunder han avhållit sig från tjänstgöring utan

att hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet

eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd från

tjänstgöring eller i häkte tagen, den del av hans avlöning,

som icke prövas böra användas till befattningens

uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida

ej prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att den, som tillträder ny avlöningsstat, skall

vara skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande,

upphörande av eller minskning i extra in
-

s. 207 Kontrollera mot PDF

207

Kung!.. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

komster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå

för bestyr i sammanhang därmed; samt

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande,

entledigande eller dödsfall själva lönen ävensom

hyresersättningen eller hyresbidraget utgå till månadens

slut;

i fråga om ålderstillägg:

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids

fortsatt innehavande av befattning är i staten medgiven,

tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter

fem år, under villkor att innehavaren under mer än

fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för att

vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin

egen eller, på grund av förordnande, annan statens

tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att

härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit

ledighet för fullgörande av värnplikt, och

för andra förhöjningen efter ytterligare fem år,

på samma villkor, samt

för tredje förhöjningen, om sådan förekommer,

efter än ytterligare fem år, ävenledes på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda

löneförhöjningar angår, att den högre avlöningen

ej må tillträdas förr än vid början av kalenderåret

näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit

uppnådd;

att därvid befattningshavare bör tillgodoräknas

ej mindre den tid, som före den nya statens trädande

i kraft förflutit från hans tillträde till innehavande befattning

eller motsvarande ordinarie tjänst å den gamla

avlöningsstaten än även i förekommande fall den föregående

extra ordinarie tjänstgöringstid, han enligt de

före den 1 januari 1905 gällande bestämmelser ägt

tillgodoräkna sig för erhållande av ålderstillägg;

att därvid befattningshavare, vilken före utgången

av år 1916 förvärvat behörighet till ämneslärarbefattning

vid allmänt läroverk samt under åren 1919—1923 utnämnes

till ordinarie lektor, må tillgodoräknas tid, var
-

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Kungl. Maj:t»• nåd. proposition nr 260.

under han efter vunnen sådan behörighet omedelbart

före tillträdet till den ordinarie tjänsten tjänstgjort

vid allmänt läroverk, folkskoleseminarium eller högre

lärarinneseminariet i egenskap av extra eller vikarierande

ämneslärare med full tjänstgöring, dock med den begränsning,

att den, som utnämnes under år 1919, må

tillgodoräkna sig ett år, den, som utnämnes under år

1920, två år, den, som utnämnes under år 1921, tre år,

den, som utnämnes under år 1922, fyra år, och den,

som utnämnes under år 1923, fem år av nyss angivna

extra ordinarie tjänstgöringstid;

att, därest manlig adjunkt vid allmänt läroverk,

som befordras till lektor vid högre lärarinneseminariet,

intjänat tre ålderstillägg, honom skall omedelbart tillgodoräknas

ett ålderstillägg som lektor;

att lektor vid högre lärarinneseminariet må tillgodoräknas

den tid han, efter att i avseende å examina

och provår hava vunnit behörighet till lektorstjänst

vid nämnda läroanstalt, må hava tjänstgjort som ordinarie

lektor vid folkskoleseminarium, teknisk elementarskola,

teknisk fackskola, tekniskt gymnasium eller

allmänt läroverk, ävensom den tid han efter vunnen behörighet

till lektorstjänst vid allmänt läroverk må hava

tjänstgjort såsom ordinarie lektor vid sjökrigsskolan;

att de i kungl. cirkulären den 1 juni 1877 och

den 18 maj 1878 omförmälda docenter vid universiteten

ävensom de i kungl. kungörelsen den 23 november

1906 omnämnda docenter vid Stockholms och Göteborgs

högskolor må äga att, efter vunnen befordran

vid högre lärarinneseminariet, för åtnjutande av ålderstillägg

tillgodoräkna sig den tid, dock ej utöver tre år,

de vid universitetet eller någon av omförmälda högskolor

med nit och skicklighet deltagit i undervisning

av den omfattning, som, utan avseende å huruvida docent

varit innehavare av docentstipendium eller icke,

av Kungl. Maj:t bestämmes;

att ämneslärarinna må tillgodoräknas den tid,

hon efter vunnen behörighet till ämneslärarinnebefattning

vid högre lärarinneseminariet tjänstgjort som ordinarie

ämneslärarinna vid statssamskola- ävensom den

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

209

tid utöver fem år, hon i egenskap av biträdande ämneslärarinna

tjänstgjort vid högre lärarinneseminariet;

att övningslärare må tillgodoräknas den tid, han

tjänstgjort som ordinarie övningslärare vid högre allmänt

läroverk ävensom den tid, han efter vunnen kompetens

till övningslärarbefattning vid högre allmänt

läroverk tjänstgjort som ordinarie övningslärare vid

realskola, på det sätt att två års tjänstgöring vid realskola

må räknas lika med ett års tjänstgöring vid

högre lärarinneseminariet, dock att övningslärare vid

övergång från realskola till högre lärarinneseminariet

må, därest tjänstgöringen vid sistnämnda läroanstalt

omfattar minst lika många undervisningstimmar som

vid realskolan, omedelbart tillgodoföras så många ålderstillägg,

att ingen löneminskning honom eller henne

vederfares;

att övningslärare må tillgodoräknas den tid han

tjänstgjort som ordinarie övningslärare vid folkskoleseminarium;

men

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad

tid för erhållande av löneförhöjning, redan uppnått

den levnadsålder, vid vilken han enligt bestämmelserna

i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

är skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda

samma förhöjning;

i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten och pensiorisrätt:

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten

ävensom i fråga om rätt till pension skall gälla vad i

lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

är vid tiden för den nya avlöningsstatens ikraftträdande

eller, såvitt angår innehavare av befattning,

som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen

stadgat.

Vidare får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

dels förklara

att en var, som med eller efter ingången av år

1919 tillträder befattning vid högre lärarinneseminariet,

Bihang till riksdagens protokoll ld 18. 1 samt. 232 käft. (Nr 260). 27

opaginerad Kontrollera mot PDF

210

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

skall vara pliktig underkasta sig ovannämnda villkor

och bestämmelser; samt

att de förutvarande ordinarie befattningshavare,

vilka icke före den 15 november 1918 anmäla, att de

vilja underkasta sig den nya staten och därvid fästade

villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna

därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt

dittills gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner;
dels,

i händelse av godkännande av ovan föreslagna

avlöningsförmåner, höja det ordinarie anslaget

till högre lärarinneseminariet med 40,135 kronor eller

från 76,350 kronor till 116,485 kronor;

dels på extra stat för år 1919 till arvoden åt

timlärare och vikarier vid högre lärarinneseminariet

anvisa ett förslagsanslag, högst, 16,800 kronor;

dels ock medgiva, att från och med år 1919 tillsvidare

och till dess Kungl. Maj:t annorlunda bestämmer

ej mindre den hyresersättning, som tillkommer

rektor och biträdande föreståndarinna, därest fri bostad

ej åtnjutes, må utgå till rektor med 2,400 kronor och

till biträdande föreståndarinna med 1,000 kronor för

år räknat, än även det hyresbidrag, som tillkommer

lektor, må utgå med 800 kronor för år.

s. 211 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

211

Kap. VII. Löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen

vid statens folkskoleseminarier.

1. Ämneslärare.

a) Vikarierande och extra ordinarie ämneslärare samt timlärare i läsämnen.

Till vikarierande manlig adjunkt och extra ordinarie ämneslärare

vid folkskoleseminarium, vilken avlagt sådana kunskapsprov, som äro

stadgade för behörighet att utnämnas till adjunkt, samt genomgått provårskurs,

utgår ett årligt arvode å 2,700 kronor, men i annat fall arvode

å 2,300 kronor. (Kungl. kungörelsen den 4 juli 1913.)

Beträffande dessa arvodesbelopp förordar''''nämnden ingen ändring.

Genom beslut av 1917 års riksdag utgår för år 1918 tillfällig löneförbättring
till

manlig vikarie med full kompetens å sådan adjunktstjänst

vid folkskoleseminarium,som upprättats genom

beslut av 1913 års riksdag...........med 600 kronor

» manlig vikarie utan full kompetens å dylik adjunkts
-

tjänst.................... » 300 »

» annan, icke ordinarie, manlig ämneslärare med full

kompetens .... » 400 »

» » » » » ämneslärare utan berörda

kompetens . » 300 »

Vidare bar 1917 års riksdag medgivit, att från och med år 1918

tills vidare, och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, hyresbidrag

må utgå vid folkskoleseminariet i Stockholm till extra ordinarie ämneslärare

efter två års tjänstgöring vid seminariet med 400 kronor och efter

fem års dylik tjänstgöring med 500 kronor, samt vid folkskoleseminariet

i Göteborg till vikarierande adjunkt å vakant tjänst med 450 kronor och

till annan extra ordinarie ämneslärare med 300 kronor.

Extra och

vikarierande

manlig ämneslärare.

Nuvarande

bestämmelser.

Lärarlöne
nämnden.

Tillfällig

löneförbätt
ring.

Hyresbidrag

till

vissa lärare.

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Löneregle
ringskom
mittén.

Manliga timlärare.

Nuvarande

bestämmel
ser.

Lärarlöne
nämnden.

Löneregle
ringskom
mittén.

Extra och vikarierande

kvinnliga ämneslärare.

Nuvarande

bestämmel
ser.

Lärarlöne
nämnden.

Tillfällig

löneförbätt
ring.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

På sätt kommittén föreslagit i fråga om extra och vikarierande manliga

ämneslärare vid de allmänna läroverken, tillstyrker kommittén, att

arvodet för extra och vikarierande manlig ämneslärare vid folkskoleseminarium

må, därest han äger full kompetens till ämneslärartjänst vid

sistnämnda slag av läroanstalter eller till adjunktstjänst vid de allmänna

läroverken, utgå med 3,300 kronor, men i annat fall med 2,900 kronor,

allt för år räknat.

Arvode åt manlig timlärare i läsämnen utgår för närvarande efter

130 kronor för veckotimme, då vederbörande lärare avlagt sådana kunskapsprov,

som äro stadgade för behörighet att utnämnas till adjunkt,

samt genomgått provarskurs, och i annat fall efter 110 kronor för veckotimme.

(Beslut av 1913 års riksdag.)

Nämnden föreslår för manlig timlärare i läsämne: 130 kronor,

därest läraren avlagt de examina och prov, som erfordras för behörighet

till lektorstjänst vid folkskoleseminarium, eljest 110 kronor, för veckotimme

räknat, dock att arvode för timlärare i hälsolära och ekonomilära

må^ efter folkskolöverstyrelsens beprövande i varje särskilt fall, kunna

utgå med högre belopp.

Beträffande de belopp nämnden i denna punkt föreslagit hemställer

kommittén, att, i likhet med vad som förordats i fråga om manliga timlärare

vid de allmänna läroverken, beloppen bestämmas till respektive

140 och 120 kronor för veckotimme.

Till vikarierande kvinnlig adjunkt och extra ordinarie ämneslärarinna

vid folkskoleseminarium, vilken avlagt sådana kunskapsprov, som

äro stadgade för behörighet till adjunkt, samt genomgått provårskurs

eller eljest fullgjort villkoren för behörighet till adjunktsbefattning, utgår

ett årligt arvode å 2,500 kronor, men i annat fall arvode å 2,000 kronor.

(Kungl. kungörelsen den 4 juli 1913.)

Nämnden förordar endast sa till vida ändring i dessa arvodesbelopp,

att det sistnämnda höjes till 2,100 kronor.

Genom beslut av 1917 års riksdag utgår för år 1918 tillfällig löneförbättring
till

kvinnlig vikarie med full kompetens å sådan adjunktstjänst

vid folkskoleseminarium, som upprättats genom

beslut av 1913 års riksdag,...........med 300 kronor

s. 213 Kontrollera mot PDF

Kuiujl. Maj:ts nåd. proposition nr 260. 213

till kvinnlig vikarie utan full kompetens å dylik adjunkts
tjiinst.

...................med 200 kronor

» annan, icke ordinarie, kvinnlig ämneslärare .... » 200 »

På sätt kommittén föreslagit i fråga om extra och vikarierande

kvinnliga ämneslärare vid de allmänna läroverken och högre lärarinneseminariet,

tillstyrker kommittén, att arvodet för extra och vikarierande

kvinnlig ämneslärare vid folkskoleseminarium må, därest hon äger full

kompetens till ämneslärartjänst vid sistnämnda slag av läroanstalter

eller till adjunktstjänst vid allmänt läroverk, utgå med 3,000 kronor, men

i annat fall med 2,600 kronor, allt för år räknat.

Arvode åt kvinnlig timlärare utgår för närvarande efter 120 kronor

för veckotimme, då vederbörande lärare avlagt sådana kunskapsprov, som

äro stadgade för behörighet att utnämnas till adjunkt, samt genomgått

provårskurs, och i annat fall efter 100 kronor för veckotimme. (Beslut

av 1913 års riksdag.)

Nämnden föreslår för kvinnlig timlärare i läsämne: 120 kronor, därest

lärarinnan avlagt de examina och prov, som erfordras för behörighet

till lektorstjänst vid folkskoleseminarium, eljes 100 kronor, för veckotimme

räknat, dock att arvode för timlärare i hälsolära och ekonomilära må,

efter folkskolöverstyrelsens beprövande i varje särskilt fall, kunna Utgå

med högre belopp.

Beträffande de belopp nämnden i denna punkt föreslagit hemställer

kommittén, att, på sätt ifrågasatts för kvinnliga timlärare vid de allmänna

läroverken, beloppen höjas till respektive 130 och 110 kronor för veckotimme.

b) Ordinarie ämneslärare.

För närvarande är samma kompetens stadgad för manliga adjunkter

vid folkskoleseminarier som för adjunkter vid allmänna läroverk.

Vad kvinnliga ämneslärare beträffar, kunna de för närvarande vinna

kompetens till adjunktstjänst även genom avgångsexamen från högre

lärarinneseminariet. Enligt kungl. kungörelse den 18 februari 1905 tillkommer

nämligen behörighet till adjunktstjänst vid kvinnligt seminarium

lärarinna, som avlagt fullständig avgångsexamen vid högre lärarinneseminariet

i Stockholm och därvid erhållit vitsordet berömlig för undervisningsskicklighet

och minst med beröm godkänd i pedagogik och metodik

samt antingen nöjaktigt genomgått viss provårskurs vid folkskolesemina
-

Löneregle
ringskom
mittfn.

Kvinnliga

timlärare.

Nuvarande

bestämmel
ser.

Lärarlöne
nämnden.

Löneregle
ringskom
nuttén.

Nuvarande

bestämmel
ser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

214

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

rium eller med goda vitsord under minst ett år tjänstgjort vid ett statens

seminarium.

Enligt kungl. kungörelse den 27 augusti 1904 utgår

91 9 ,manhg 1lön 1 f®m lönegrader å 1) 2,000 kronor,

kr°oor, 3) 2,700 kronor, 4) 3,050 kronor och 5) 3,400 kronor,

tjanstgörmgspenningar å respektive 1,000, 1,150, 1,300, 1,450 och

J’aao 1kronor’ alltså tillhopa respektive 3,000, 3,500, 4,000, 4,500 och

5,000 kronor; samt

1 7aa kvuÄ AaCA^nkt 1Ön 1 fyra lönegrader å 1) 1,350 kronor, 2)

’ ronor, 3) 2 OoO kronor och 4) 2,400 kronor, jämte tjänstgöringspennmgar

a respektive 750, 900, 1,050 och 1,200 kronor, alltså tillhopa

respektive 2,100, 2,600, 3,100 och 3,600 kronor.

«8S/S.SförbätS^gt..keslut av 19l7 åf* riksda§'' ntgår för år 1918 tillfällig lönerirtff.

ttrmö till manlig adjunkt i första, andra, tredje eller fjärde löne
graden

samt kvinnlig adjunkt i första, andra eller tredje lönegraden med

700 kronor samt till manlig adjunkt i femte lönegraden och kvinnlig

adjunkt i fjärde lönegraden med 600 kronor.

Hyresbidrag

till vissa

lärare.

... .Yidare har 1917 års riksdag medgivit, att från och med år 1918

tills vidare, och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, hyresbidrag

ma utgå vid folkskoleseminariet i Stockholm till ordinarie manlig adjunkt

med 500 kronor, samt vid folkskoleseminariet i Göteborg till ordinarie

manlig adjunkt i forsta lönegraden med 450 kronor, i andra lönegraden

med 57o kronor samt i tredje, fjärde och femte lönegraderna med 700

kronor.

Lärarlöne- Nämnden föreslår, £

a^t ämneslärartjänsterna vid folkskoleseminarierna förvandlas till

lektorat;

att för behörighet till lektorstjänst vid folkskoleseminarium må

stadgas samma kompetensvillkor, som äro stadgade för behörighet till

amneslarartjänst vid allmänt läroverk (adjunktskompetens skulle alltså

vara tillfyllestgörande, och samma kompetensvillkor skulle gälla för kvinnliga

som för manliga ämneslärare); samt

att avlöningen bestämmes till

för manlig lektor: 4,900 kronor i l:a, 5,400 kronor i 2:a, 5,900

kronor i 3:e och 6,400 kronor i 4:e lönegraden, därav 1,800 kronor tjänstgoringspenmngar;

och

for kvinnlig lektor: 4,100 kronor i l:a, 4,500 kronor i 2:a, 4,900

s. 215 Kontrollera mot PDF

Kung]. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

215

kronor i 3:e ocli 5,300 kronor i 4:e lönegraden, därav 1,700 kronor

tjänstgöringspenningar.

Vid nämndens förslag i förevarande avseende äro fogade följande Vid namnsärskilda

yttranden, nämligen

dels av herr Per Elof Lindström, som förordar borttagandet av alla skilda ytt
-

särskilda

liera a;

villkor för behörighet till lektorstjänster vid folkskolesemina
-

randcn.

dels av herr Anders Holkers, som, jämte det han instämmer i nyssberörda

yttrande av herr Lindström, anser, att nämnden bort förorda

särskilda avlöningsförmåner åt ämneslärarna vid folkskoleseminarierna i

Stockholm och Göteborg, vare sig såsom ortstillägg eller hyresbidrag,

ungefär motsvarande de till lektorerna vid de allmänna läroverken i dessa

städer utgående kommunala hyresbidragen (i sistnämnda hänseende instämmer

med herr Holkers fröken Anna Sörensen);

dels av herr Olof Olsson, som hemställer, att de manliga seminarielärarna

tills vidare avlönas efter samma grunder, som komma att gälla

för läroverkens adjunkter, men att varje ledigbliven plats förvandlas till

en kvalificerad adjunktur och att lönen för den nye innehavaren bestämmes

skola ligga mitt emellan lönen för adjunkten och lektorn vid

de allmänna läroverken, samt, i anslutning såväl härtill som till sin uppfattning

om principerna vid bestämmande av de kvinnliga lärarnas avlöningsförmåner,

föreslår

för manlig seminarieadjunkt: 4,000 kronor i l:a, 4,500 kronor i

2:a, 5,000 kronor i 3:e och 5,500 kronor i 4:e lönegraden, därav 1,600

kronor i tjänstgöringspenningar;

för kvinnlig seminarieadjunkt: 3,200 kronor i l:a, 3,600 kronor i

2:a, 4,000 kronor i 3:e och 4,400 kronor i 4:e lönegraden, därav 1,300

kronor i tjänstgöringspenningar;

för manlig seminarieadjunkt (med de av folkundervisningskommittén

föreslagna kvalifikationerna): 4,500 kronor i l:a, 5,000 kronor i 2:a,

5,500 kronor i 3:e och 6,000 kronor i 4:e lönegraden, därav 1,800 kronor

i tjänstgöringspenningar; samt

för kvinnlig seminarieadjunkt (med de av nämnden föreslagna

kvalifikationerna): 3,700 kronor i l:a, 4,100 kronor i 2:a, 4,500 kronor

i 3:e och 4,900 kronor i 4:e lönegraden, därav 1,600 kronor i tjänstgöringspenningar

;

dels ock av fröken Anna Sörensen, som, i anslutning till sin uppfattning

om de statsanställda kvinnliga lärarnas avlöningsförmåner, föreslår

för kvinnlig lektor 4,400 kronor i l:a, 4,800 kronor i 2:a, 5,200 kronor

opaginerad Kontrollera mot PDF

216 Kungl. Maj-.ts nåd. ''proposition nr 260.

i 3:e och 5,600 kronor i 4:e lönegraden, därav 1,800 kronor i tjänstgöringspenningar.

Över nämn- Nämndens förslag att ämneslärartjänsterna vid folkskoleseminarierna

«5Ä?skola förvandlas till lektorat förordas av bland andra flertalet seminarieintanden.

kollegier samt av folkskolöverstyrelsen, varemot närmast från de allmänna

läroverkens sida dels uttalats anslutning till den av herr Olsson

avgivna reservationen, dels yrkats på likställighet i avlöningshänseende

mellan seminariernas ämneslärare och adjunkterna vid pro vårsläroverken

dels ock betonats, att, därest adjunkturerna vid seminarierna bleve förvandlade

till lektorat, kompetensfordringarna borde höjas till vad för

närvarande vore stadgat för lektorat vid de allmänna läroverken.

Vad angår kompetensfrågan, uttalar folkskolöverstyrelsen, i huvudsaklig

anslutning till herr Lindströms reservation och under erinran om

förhållandena vid andra fackutbildningsanstalter, exempelvis de tekniska

elementarskolorna, den uppfattningen, att några bestämda formella kompetensfordringar

i fråga om ämneslärartjänsterna vid seminarierna icke

borde föreskrivas men att i seminariestadgan borde införas en bestämmelse,

varigenom skulle stadgas, att sökande skall ingiva meritförteckning,

»utvisande, huruvida den sökande ådagalagt sin lämplighet för befattningen

genom avlagda examina, utgivna arbeten, praktisk verksamhet eller

föregående sysselsättning såsom lärare». Nämndens förslag beträffande

kompetensvillkor för ämneslärarna tillstyrkes däremot av lärarkollegierna

vid flertalet folkskoleseminarier.

Till Kungl. I en av svenska seminarielärarföreningens styrelse gjord under
givna1

fram- dåni£> framställning har beträffande ämneslärarna vid folkskoleseminaställmngar.

rierna dels framhållits önskvärdheten av att avlöningsbeloppen sättas så

högt, att seminarierna ej behöva riskera, att eu ämneslärare, som besitter

eller förvärvar kompetens att söka och innehava lektorstjänst vid

högre allmänt läroverk, skall av enbart ekonomiska skäl nödgas att lämna

sin befattning vid seminarium och övergå till allmänt läroverk, dels och

i avseende å kompetensfrågan uttalats anslutning till den uppfattning,

som gjorts gällande såväl i herr Lindströms reservation som i folkskolöverstyrelsens

nyssberörda utlåtande. I sitt över denna framställning

avgivna utlåtande den 13 juli 1917 tillstyrker folkskolöverstyrelsen, att

berörda önskemål måtte bliva beaktade.

Vidare har folkskolöverstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1917

framlagt vissa förslag rörande anslag till folkundervisningen in. m. för

budgetaret 1919. Vad angar folkskoleseminarierna, har överstyrelsen i

nämnda skrivelse i fråga om avlöningsbeloppen för ämneslärarna förklarat

s. 217 Kontrollera mot PDF

Kuiigl. MiljUs håll. proposition nr 260.

217

sig vidhålla sitt vid föregående tillfällen gjorda yrkande, att bemälda

lärare skola i avlöningshänseende likställas med lektorer vid de allmänna

läroverken, även under förutsättning att läroverkslektorernas avlöning skulle

komma att bestämmas enligt gynnsammare grunder än tidigare varit

föreslaget.

För den av nämnden hävdade uppfattningen att ämneslärartjän- torn

sterna vid folkskoleseminarierna böra förvandlas till lektorat och i avlö- nnttén.

ningshänseende likställas med lektorat vid de allmänna läroverken hava skäl

anförts, vilka verkat övertygande på löneregleringskommittén. Folkskoleseminariernas

karaktär av fackliga utbildningsanstalter, den pa grund därav

mer ansvarsfulla och ansträngande tjänstgöringen, önskvärdheten att genom

den i alla avseenden bästa undervisning på den korta tiden av fyra

år bibringa det erforderliga kunskapsmaterialet och dymedelst undvika en

eventuell förlängning av utbildningstiden med ett femte år, den krävande

ledningen av elevernas fria studier äro, bland andra, omständigheter, som

tala till förmån för nämndens förslag.

Slutligen och framför allt ville kommittén erinra, hurusom genom de

av 1913 års riksdag beviljade anslagsförhöjningar för förstärkande av seminariernas

lärarkrafter och förbättring av deras utrustning, vilka förhöjningar

erfordrades för tillämpning av ny undervisningsplan vid dessa läroanstalter,

åtgärder vidtagits för tillgodoseende av de i dessa avseenden nödvändiga

förutsättningarna för en förbättrad seminarieundervisning, men att

en icke mindre viktig förutsättning vore den lönereglering för seminarielärarna,

som i Kungl. Maj:ts framställning till sistnämnda års riksdag

angående anslag till folkskoleseminarierna av dåvarande departementschefen

betecknades såsom ett oeftergivligt villkor för en verklig reform

av seminarieundervisningen.

Kommittén finner sig följaktligen böra förorda nämndens förslag angående

förvandling av ämneslärartjänsterna vid seminarierna till lektorat.

Avlöningen skulle alltså bliva för manlig lektor 5,800 kronor, därav

3,900 kronor lön och 1,900 kronor tjänstgöringspenningar, vartill skulle

kunna komma två ålderstillägg till lönen, vartdera å 500 kronor. För

kvinnlig lektor torde avlöningen böra, i likhet med vad kommittén föreslagit

för kvinnlig lektor vid högre lärarinneseminariet, bestämmas till

4,800 kronor, därav 3,200 kronor lön och 1,600 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill skulle kunna komma två ålderstillägg till lönen, vartdera

å 400 kronor. Högsta pensionsunderlaget för manlig lektor skulle begränsas

till 4,600 kronor.

Nämndens ovanberörda förslag angående förvandling av ämnés
Bihang

till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 232 käft. (År 260.) 28

opaginerad Kontrollera mot PDF

218

Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

lärartjänsterna vid folkskoleseminarierna till lektorat med därmed följande

avlöningsförmåner anser kommittén dock även böra skärskådas mot

bakgrunden av de kompetensvillkor, vilka kunna synas skäliga att uppställa

för dessa befattningar.

Då kommittén ansett sig böra förorda, att ämneslärarna vid folkskoleseminarierna

i avlöningshänseende jämnställas med lektorerna vid de

allmänna läroverken, skulle konsekvensen kunna synas fordra, att samma

kompetensvillkor uppställdes för båda slagen av befattningar. Mot denna

uppfattning har emellertid starkt motstånd rests från ett flertal håll, och

olika uppfattningar hava ock inom nämnden gjorts gällande i denna

fråga.

Nämndens majoritet har föreslagit — för såväl manlig som kvinnlig

ämneslärare — samma kompetensvillkor, som äro fastställda för ämneslärartjänster

vid de allmänna läroverken. Herr Lindström har i sin reservation

uttalat sig för borttagandet av alla kompetensvillkor, medan

herr Olsson i sin reservation förordat det av folkundervisningskommittén

på sin tid framlagda förslaget om en i såväl teoretiskt som praktiskt

avseende förstärkt adjunktskompetens.

Att borttaga alla kompetensvillkor, på sätt herr Lindström föreslagit,

finner kommittén vara eu anordning, som skulle kunna medföra

åtskilliga vådor. Denna kommitténs uppfattning synes befogad, särskilt om

den nämnda anordningen omedelbart, utan att man ägde någon erfarenhet

på området, sattes i verkställighet, och torde äga giltighet, ehuruväl vissa

garantier för erhållande av ett gott lärarmaterial kunna anses ligga dels

i konkurrensen om avlöningen, därest denna bliver fastställd såsom kommittén

föreslagit, dels ock i själva tillsätta!ngsproceduren.

Enligt kommitténs mening skulle nyssberörda garantier ej uppväga

de risker, som skulle kunna vara förenade med ett upphävande i ett slag

av alla formella kompetenskrav. Följden skulle måhända kunna bliva

den, att de fördelar för folkskoleseminarierna icke skulle vinnas, som

med den ifrågakomna omorganisationen åsyftats; vill man på allt sätt

främja seminariernas utveckling, borde man sålunda ej i avseende å kompetensvillkoren

tillgripa en sådan anordning, som i herr Lindströms reservation

ifrågasatts.

Emellertid anser kommittén det icke kunna förnekas, att ett alltför

strängt vidhållande av kravet på full lektorskompetens i enlighet med vad

för de högre allmänna läroverken gäller även skulle kunna innebära vissa

olägenheter. Man bör nämligen taga i betraktande, att förhållandena i

förevarande avseende vid seminarierna och de högre allmänna läroverken

icke äro fullt analoga. Medan vid de senare läroanstalterna själva

s. 219 Kontrollera mot PDF

219

Kung!. May.ts nåd. propositiori*nr 260.

kunskapsmeddelandet träder i förgrunden och detta givetvis ställer krav

på vissa högre teoretiska insikter hos vederbörande lärare, är det vid

undervisningen i seminarierna andra faktorer (framför allt ledningen av

den praktiska lärarutbildningen), som jämte sjiilva kunskapsgivandet ligga

i främsta planet och av lärarna därstädes fordra helt andra kvalifikationer

än dem, som ådagaläggas genom vissa examina och prov. Möjlighet

bör enligt kommitténs mening därför hållas öppen att till lektorstjänster

vid folkskoleseminarium kunna erhålla därför särskilt lämpade

personer, även om dessa ej alltid uppfylla de formella villkor, som ställas

på lektorsbefattningar vid de allmänna läroverken.

Kommittén har följaktligen ansett sig böra föreslå följande kompetensvillkor:
För

behörighet till lektorstjänst vid folkskoleseminarium fordras att

hava uppfyllt villkoren för behörighet till ordinarie lektorstjänst vid

högre allmänt läroverk eller att hava, med hänsyn till genom vetenskapliga

insikter, pedagogisk utbildning och föregående verksamhet ådagalagd

lämplighet för ämneslärartjänst vid lärarbildningsanstalt, av Kungl. Maj:t

efter folkskolöverstyrelsens hörande blivit förklarad behörig till lektorstjänst

vid folkskoleseminarium; med rätt dock för folkskolöverstyrelsen

att, då utsikt finnes att till ledig lektorstjänst förvärva lärare av synnerlig

skicklighet och lämplighet, föreslå hos Kungl. Maj:t till tjänstens erhållande

även den, som icke uppfyllt nu angivna villkor för anställning

såsom lektor.

Kommittén berör vidare ett spörsmål, som avser förhållandena beträffande

övergång för ämneslärarna vid seminarierna från nu gällande

stat till den, som enligt kommitténs förslag skulle bliva tillämplig.

På sätt av det ovanstående framgår, har kommittén föreslagit

andra kompetensvillkor för lektorerna vid seminarierna än vad för närvarande

gäller för ämneslärarna vid dessa läroanstalter. Givet är, att

de nuvarande ämneslärare, vilka fylla de av kommittén föreslagna kompetensvillkoren,

böra befordras till lektorer; däremot anser kommittén en

sådan förmån ej kunna medgivas dem av de nuvarande ämneslärarna,

vilka ej fylla sagda villkor.

Det syntes kommittén därför bliva nödigt överflytta dessa sistnämnda

å övergångsstat, i den mån de ej må anses böra uppföras å

indragningsstat.

Då för närvarande adjunkter vid seminarierna och vid de allmänna

läroverken äro i avlöningshänseende likställda, böra de a övergångsstat

överflyttade seminarieadjunkterna komma i åtnjutande av ena
-

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

Nuvarande

bestämmel
ser.

Lärarlöne
nämnden.

Löner egleringskommittén.

Nuvarande

bestämmel
ser.

Kungl. MajUs nåd. proposition nr 260.

hända förmåner, som kommittén i det föregående förordat för manliga

resp. kvinnliga adjunkter vid de allmänna läroverken.

Därest sådan vid folkskoleseminarium anställd adjunkt å övergångsstat

sedermera inom viss angiven, ej alltför knappt tillmätt tid kommer

att förvärva behörighet för lektorstjänst vid seminarium, borde han äga

rätt att utan tävlan befordras till lektor å sin förut innehavda tjänst.

Det för varje seminarium erforderliga antalet lektorstjänster borde

emellertid redan från början uppföras å vederbörande seminariums statHärvid

borde föreskrivas, att, därest nuvarande ämneslärare varda uppförda

å övergångsstat, ett motsvarande antal lektorstjänster hållas vakanta

under övergångstiden.

c) Tjänstgöringspenningarnas fördelning.

Enligt gällande bestämmelser skola tjänstgöringspenningar beräknas

utgå för manliga och kvinnliga adjunkter efter läsårets antal läsveckor.

(Kungl. kungörelsen den 27 augusti 1904.)

Nämnden föreslår, att tjänstgöringspenningar för lektorer skola utgå

efter kalenderår.

På sätt kommittén i det föregående beträffande enahanda fråga, i

vad den avser de allmänna läroverken, anfört, anser sig kommittén icke

kunna förorda vad nämnden i denna punkt föreslagit.

d) lönetur.l

I avseende å lönetursberäkning stadgar kungl. kungörelsen den 27

augusti 1904, bland annat, att ämneslärare vid de allmänna läroverken

och högre lärarinneseminariet samt lektorer vid sjökrigsskolan må, vid

övergång till folkskoleseminarium, för tillgodonjutande av avlöning i högre

lönegrad räkna sig till godo föregående tjänstgöring som ordinarie lärare

enligt enahanda grunder, som angående ämneslärare vid folkskoleseminarium

blivit stadgade.

Genom kungl. kungörelsen den 23 februari 1917 är förordnat, att,

därest ordinarie ämneslärare, manlig eller kvinnlig, vid kommunal mellanskola

utnämnes till ordinarie adjunkt vid folkskoleseminarium, han må

för uppflyttning i högre lönegrad som adjunkt tillgodoräkna sig de

tjänstår utöver tre, han, efter vunnen behörighet till adjunktstjänst vid

allmänt läroverk, intjänat i sin befattning som ordinarie ämneslärare vid

s. 221 Kontrollera mot PDF

Kungl• Maj:ts nåd, proposition nr 260. 221

kommunal mellanskof; dock att honom icke må tillgodoföra^ mer än tio

dylika lönetursår.

Nämnden föreslår, Lttrarlöne
att

lektor må efter befordran från adjunktstjänst vid allmänt läro- >m»‘n<len

verk uppbära den avlöning, som närmast överstiger den avlöning, han

vid befordringstillfället åtnjutit som adjunkt eller skulle hava åtnjutit,

därest han vid befordran till lektorstjänsten avlönats eldigt den för läroverksadjunkter

fastställda nya lönestaten, samt att han, om han vid befordringstillfället

befann sig i tredje eller högre lönegrad som adjunkt,

må för uppflyttning i närmast högre lektorslönegrad äga tillgodoräkna

sig den tid, varunder han innehaft adjunktsbefattningen, efter det han i

denna befattning senast uppflyttades till högre lönegrad;

att enahanda grunder må gälla beträffande seminarieadjunkt, som

ingår på den nya lönestaten;

att lektor må för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig

den tid, under vilken han må hava tjänstgjort som ordinarie lektor vid

allmänt läroverk eller efter vunnen behörighet till lektorstj änst vid folkskoleseminarium

må hava tjänstgjort som ordinarie lektor vid teknisk

elementai''skola; samt

att lektor må för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig

den tid, under vilken han efter vunnen behörighet till lektorstj änst vid

folkskoleseminarium må hava tjänstgjort som föreståndare eller ordinarie

lärare vid folkhögskola, dock med iakttagande därav, att löneturstiden

skall räknas från och med början av kalenderåret näst efter det, under

vilket förutsättningarna för rätten till lönetursberäkningen uppfyllts; att

vid beräkning av lönetursår de år, under’ vilka läraren vid folkhögskola

tjänstgjort minst lika många veckor som antalet läsveckor vid folkskoleseminarium,

skola räknas som hela lönetursår och de år, under vilka

läraren vid folkhögskola tjänstgjort kortare tid, skola reduceras till hela

lönetursår med beräkning av så många veckor på varje som antalet läsveckor

vid folkskoleseminarium; och att lärare må för ifrågavarande ändamål

tillgodoräkna sig intill 10 sådana lönetursår.

I ett vid nämndens betänkande fogat särskilt yttrande förklarar sig Vid namnfröken

Anna Sörensen anse, att nämnden bort föreslå, att seminarielektor fogat särmå

för uppflyttning i högre lönegrad äga att tillgodoräkna sig de tjänst- skilt yttranår,

som han vid tiden för den nya avlöningsstatens trädande i kraft ägt

att tillgodoräkna sig såsom adjunkt vid folkskoleseminarium.

s. 222 Kontrollera mot PDF

222

Över

nämndens

förslag

avgivna

yttranden.

Till Kungl.

Maj:t ingivna

fram

ställningar.

Löneregle
ringskom
mittén.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

I de utlåtanden, som avgivits över nämndens betänkande, hava de

flesta myndigheter, som berört frågan om lönetursberäkning, förordat

fröken Sörensens reservation. Folkskolöverstyrelsen, som uttalar sympatier

för det i denna reservation framlagda förslag, föreslår alternativt,

att seminarieadjunkt, som vid övergång till den nya lönestaten befinner

sig i andra eller högre lönegrad som adjunkt, måtte äga uppbära avlöning

som lektor i närmast lägre lönegrad, ävensom att han måtte för

uppflyttning i närmast högre lektorslönegrad äga tillgodoräkna sig den

tid, varunder han innehaft adjunktsbefattningen, efter det han i denna

befattning senast uppflyttades till högre lönegrad.

Pa sätt i det föregående omförmälts, har Sveriges extralärarföre.

nings styrelse gjort framställning att lärare vid allmänt läroverk eller

f olkskoleseminarium må erhålla rätt att efter vunnen befordran till ordinarie

befattning inom dessa läroanstalter få för uppflyttning i högre

lönegrad tillgodoräkna sig den tid, han med full tjänstgöring varit förordnad

vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium från den tidpunkt,

då han förvärvat full adjunktskompetens, dock ej beträffande dylik

tjänstgöring före den 1 januari 1913.

De allmänna villkor i fråga om rätt att komma i åtnjutande av

ålderstillägg, vilka kommittén förordat i fråga om de allmänna läroverkens

lärare, borde även för seminariernas vidkommande tillämpas.

I likhet med vad kommittén förordat i fråga om adjunkt vid de allmänna

läroverken, vilken befordras till lektor vid samma läroanstalter,

anser kommittén böra stadgas, att adjunkt vid allmänt läroverk eller

folkskoleseminarium, vilken befordras till lektor vid folkskoleseminarium,

må,, därest han i sin egenskap av adjunkt intjänat tre ålderstillägg, för

åtnjutande av ett första ålderstillägg såsom lektor tillgodoräknas fem år

av sin adjunktstjänstgöring.

Vad angår de nuvarande seminarieadjunkter, vilka enligt kommitténs

förslag skulle uppföras å övergångsstat med de för läroverksadjunkter

föreslagna avlöningsförmåner, borde föreskrivas, att dem må för åtnjutande

av ålderstillägg tillgodoräknas den tid, som före den nya statens (övergångsstatens)

trädande i kraft förflutit från vederbörandes tillträde till innehavande

befattning eller motsvarande tjänst å den gamla staten.

Betiäffande den nu gällande bestämmelsen om viss lönetursrätt för

ordinarie ämneslärare vid kommunala mellanskolor vid övergång till folkskoleseminarium

hänvisar kommittén till vad kommittén i samma avseende

anfört för-de allmänna läroverkens vidkommande. Bestämmelsen

s. 223 Kontrollera mot PDF

Kungl. MajUs nåd. proposition nr 260. 223

bör under alla förhållanden endast avse adjunkt, som skulle komma

att uppföras å övergångsstat.

Nämndens förslag, att lektor må för åtnjutande av ålderstillägg

tillgodoräknas den tid han må hava tjänstgjort som ordinarie lektor vid

allmänt läroverk eller efter vunnen behörighet till lektorstjänst vid folkskoleseminarium

tjänstgjort som ordinarie lektor vid teknisk elementarskola,

finner sig kommittén böra förorda. Enahanda bestämmelser borde,

i likhet med vad för närvarande gäller, föreskrivas i avseende å tjänstgöring

vid högre lärarinneseminariet ävensom i förekommande fall beträffande

tjänstgöring vid sjökrigsskolan. Däremot anser sig kommittén

icke böra förorda nämndens förslag i förevarande avseende, i vad det

berör föregående tjänstgöring vid folkhögskola, varvid kommittén åberopar

vad kommittén i samma fråga anfört under de allmänna läroverken.

Ovanberörda av Sveriges extralärarförening gjorda framställning

har kommittén icke ansett sig kunna förorda för de allmänna läroverkens

vidkommande. Lika litet anser sig kommittén kunna tillstyrka densamma,

i vad den avser folkskoleseminarierna.

2. Rektorer.

Kungl. kungörelsen den 27 augusti 1904 stadgar för rektor lön i

tre lönegrader å 1) 3,400 kronor, 2) 3,700 kronor och 3) 4,000 kronor,

jämte tjänstgöringspenningar å i''espektive 1,600, 1,800 och 2,000 kronor,

alltså tillhopa respektive 5,000, 5,500 och 6,000 kronor, varförutom rektor

skall åtnjuta fri bostad eller den hyresersättning, som av Kungl. Maj:t

bestämmes.

För närvarande utgår hyresersättning i stället för bostad in natura

till rektorerna vid åtskilliga seminarier, vid vilka rektorsbostaden tagits i

bruk för undervisningen. Till bestridande av hyresbidrag till rektorerna

vid seminarierna i Linköping, Skara, Kalmar, Karlstad och Umeå har

riksdagen på extra stat för år 1918 beviljat ett belopp av 6,200 kronor;

av nämnda belopp äro 1,200 kronor avsedda för en var av rektorerna

vid seminarierna i Linköping och Kalmar, 1,000 kronor för rektor vid

seminariet i Skara samt 1,400 kronor för en var av rektorerna vid seminarierna

i Karlstad och Umeå.

Till adjunkt, vilken förordnas att såsom vikarie uppehålla rektorsbefattning,

utgår arvode å 500 kronor, med bibehållande av lön och

tjänstgöringspenningar å egen tjänst. (Kungl. kungörelsen den 27 augusti

1904.)

Nuvarande

bestäm
melser.

s. 224 Kontrollera mot PDF

224

Tillfällig

löneförbätt
ring.

Lärarlöne
nämnden.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

Vidare är beträffande rektor stadgat, att uppflyttning från lägre

till närmast högre avlöningsgrad skall äga rum efter förloppet av

fem år.

Beträffande pensionsrätt stadgar kungl. kungörelsen den 9 juni

1905, att tillförordnad rektor vid folkskoleseminarium, vilken fullgjort

de i fråga om ämneslärare vid sådant seminarium för pensions erhållande

stadgade villkor och i minst 15 år innehaft rektorsförordnande, skall vara

berättigad att i pension uppbära sin lön såsom rektor oavkortad.

För närvarande utgör pensionsunderlaget för rektor och tillförordnad

rektor hela lönen med tillägg av 500 kronor. (Kung!, skrivelse till statskontoret

den 13 juni 1913.)

Enligt beslut av 1917 års riksdag utgår för år 1918 tillfällig löneförbättring

till manlig rektor i första eller andra lönegraden med 600

kronor, till manlig rektor i tredje lönegraden med 500 kronor samt till

kvinnlig rektor med 600 kronor.

Nämnden föreslår,

att avlöningen bestämmes till

för manlig rektor: 6,400 kronor i l:a och 7,000 kronor i 2:a lönegraden,

därav 2,000 kronor i tjänstgöringspenningar;

för kvinnlig rektor: 5,300 kronor i l:a och 5,800 kronor i 2:a lönegraden,

därav 1,900 kronor i tjänstgöringspenningar;

att till manlig rektor, som ej åtnjuter bostad in natura, hyresersättning

skall utgå med följande belopp: till rektorerna vid seminarierna i

Uppsala, Lund och Karlstad Vardera 1,400 kronor, till rektorerna vid

seminarierna i Linköping, Umeå och Kalmar vardera 1,200 kronor och till

rektor vid seminariet i Skara 1,000 kronor, allt för år;

att till kvinnlig rektor, som ej åtnjuter bostad in natura, hyresersättning

skall utgå med ett belopp, motsvarande två tredjedelar av den

för manlig rektor vid seminariet fastställda hyresersättningen;

att arvode till vikarierande rektor må utgå med belopp, som Kungl.

Maj:t bestämmer;

att rektor må vinna uppflyttning i högre lönegrad efter fem års

tjänstgöring som rektor;

att pensionsunderlaget skall utgöra lönen med tillägg av ett belopp

å 500 kronor för manlig rektor och 300 kronor för kvinnlig rektor;

samt

att, om^ befattningshavare varit tillförordnad rektor vid folkskoleseminarium,

sadant skall vid bestämmandet av pensionens belopp räknas

s. 225 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260. 225

honom till godo på samma sätt, som om han varit befullmäktigad

rektor.

I ett vid nämndens betänkande fogat särskilt yttrande föreslår

fröken Anna Sörensen, i anslutning till sin uppfattning om statsanställda

kvinnliga lärares avlöningsförmåner, för kvinnlig rektor 5,600 kronor i

l:a och 6,100 kronor i 2:a lönegraden, därav 2,000 kronor i tjänstgöringspenningar.

I ovanberörda framställning från styrelsen för svenska seminarielärarföreningen

uttalar nämnda styrelse, under åberopande av anförda

skäl, bland annat önskvärdheten av att arvodena för skrivbiträdena åt

rektorerna måtte bliva upptagna såsom särskilda poster å seminariernas

stater och i samband därmed fixeras till skäliga belopp. Framställningen

har förordats av folkskolöverstyrelsen.

Vidare hava samtliga seminarierektorer gjort framställning, att med

den förmån av fri bostad eller hyresersättning, som enligt nu gällande

lönestat tillkommer seminarierektor, måtte komma att helt eller delvis

förenas förmånen av fritt bränsle eller motsvarande ersättning.

I sistnämnda framställning erinras, bland annat, hurusom uppvärmningskostnaderna

för rektorsbostäderna, även under en tid med normala

bränslepris, i de flesta fall varit högst avsevärda. Skillnaden i avlöningshänseende

mellan de rektorer, som hade bostadsförmån in natura,

och dem, som åtnjöte hyresersättning, bleve i verkligheten högst betydlig,

och även vad boställshavarna beträffade förefunnes på grund av de

olika bränsleutgifterna å olika orter vissa skillnader i de verkliga löneförmånerna.

Enda medlet att avlägsna de svårigheter och ojämnheter,

som här vore i fråga, syntes vara, att med förmånen av fri bostad också

förenades fritt bränsle för bostädernas uppvärmning. Om denna förmån

bereddes de seminarierektorer, som innehade tjänstebostad, borde givetvis

vid bestämmande av hyresersättning för övriga rektorer hänsyn tagas till

att ersättningen bleve tillräckligt stor jämväl för bestridande av kostnaderna

för bränsle till bostads uppvärmning.

Därest det emellertid ej skulle anses möjligt att helt tillmötesgå

kravet på fritt bränsle eller ersättning därför, syntes det ej kunna anses

orimligt, att för utjämning av de uppenbara ogynnsamma ekonomiska

förhållanden, som åtnjutande av fri bostad utan fritt bränsle för densammas

uppvärmning kunde medföra, i lönestaten bestämdes, att de rektorer,

som innehade tjänstebostad, erhölle bränsle för dess uppvärmning

mot det att visst skäligt belopp avdroges från deras avlöning. Detta belopp

ansåges böra sättas till högst 300 kronor för år.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 232 höft. (Nr 260.)

Vid nämndens

förslag

fogat särskilt

yttrande.

Till Kungl.

Maj. t ingivna

framställningar.

29

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

I sitt över senast berörda framställning den 30 juni 1917 avgivna

utlåtande tillstyrker folkskolöverstyrelsen bifall till densamma.

Löneregle- I anslutning till vad kommittén föreslagit för rektorer vid de högre

rimittén.l~ allmänna läroverken, synas avlöningsförmånerna för manlig rektor vid

folkskoleseminarium böra bestämmas till 7,500 kronor, därav 5,000 kronor

lön och 2,500 kronor tjänstgöringspenningar, jämte fri bostad eller motsvarande

ersättning.

Vad angår kvinnlig rektor, synas avlöningsförmånerna böra bestämmas

till samma belopp, som kommittén förordat i fråga om kvinnlig rektor

vid högre lärarinneseminariet eller alltså 6,200 kronor, därav 4,200

kronor lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar, jämte fri bostad

eller ersättning till belopp, utgörande ungefär 2/3 av vad till manlig

rektor skolat i samma avseende utgå.

Själva beloppet av den hyresersättning, som bör utgå till rektorer,

vilka ej åtnjuta bostad in natura, säger sig kommittén ej vara i tillfälle

att bedöma. Medel för ändamålet böra uppenbarligen finnas å extra stat

anslagna, så länge ej fri bostad kan tillförsäkras vederbörande rektorer.

Vad angår det i ovanberörda framställning från seminarierektorerna

framhållna önskemålet angående erhållande av fritt bränsle eller motsvarande

ersättning, anser kommittén dénna fråga, innan den bringas till

slutligt avgörande, tarva en närmare utredning, och kommittén finner sig

fördenskull ej kunna under förhandenvarande förhållanden biträda vad i

framställningen föreslagits.

Beträffande vidare pensionsförhållandena anser kommittén enahanda

bestämmelser böra gälla beträffande seminarierektor, som kommittén i det

föregående förordat i fråga om manlig rektor vid högre allmänt läroverk

resp. kvinnlig rektor vid högre lärarinneseminariet. Pensionsunderlaget

för manlig rektor vid folkskoleseminarium skulle alltså bliva 5,600 kronor

och för kvinnlig rektor 4,600 kronor, varjämte, såsom nämnden ock

föreslagit, torde böra föreskrivas, att, om befattningshavare varit tillförordnad

rektor vid folkskoleseminarium, sådant skall vid bestämmandet av

pensionens belopp räknas honom till godo på samma sätt, som om han

varit befullmäktigad rektor.

Ankommande väckt fråga om semesterrätt för rektor och därav

föranledda vikariatsbestämmelser hänvisar kommittén till vad i detta avseende

beträffande de allmänna läroverken anförts.

I fråga slutligen om omförmälda framställning från svenska seminarielärarföreningen

angående särskilda arvoden åt skrivbiträden för rektorerna,

hänvisas till vad kommittén i denna sak anfört rörande skriv
-

s. 227 Kontrollera mot PDF

227

Kungl. Majsta nåd. proposition nr 260.

biträden vid de allmänna läroverken och hemställer kommittén, att den

utredning, som kommittén beträffande de sistnämnda förordat, jämväl

måtte omfatta skrivbiträdesinstitutionen vid folkskoleseminarierna.

3. Övningslärare.

a) Anställning och kompetens.

Enligt stadgan för statens folkskoleseminarier den 3 juli 1914 skola Nuvarande

vid varje seminarium vara anställda lärare i teckning, musik, trädgårds- meiser.

skötsel, gymnastik med lek och idrott samt för manliga elever manlig

slöjd och för kvinnliga husligt arbete, innefattande kvinnlig slöjd och

hushållsgöromål. Seminariernas övningslärare tillsättas enligt samma

stadga medelst förordnande av folkskolöverstyrelsen.

Enligt § 148 i omförmälda stadga fordras för att kunna förordnas

såsom lärare i övningsämnen vid seminarium följande fackutbildning:

a) för lärarbefattning i teckning: att hava nöjaktigt genomgått den

vid tekniska skolan i Stockholm anordnade högre undervisningskursen för

teckningslärare;

b) för lärarbefattning i musik och sång: att från musikkonservatorium

förete goda vitsord i harmonilära, sång, piano- och orgelspelning;

c) för lärarbefattning i gymnastik: att hava genomgått fullständig

gymnastiklärarkurs vid gymnastiska centralinstitutet och däröver erhållit

betyg;

d) för lärarbefattning i trädgårdsskötsel: att förete betyg om god

kunskap och erfarenhet i vad till trädgårds anläggning och vård hörer;

e) för lärarbefattning i slöjd: att förete betyg om god färdighet och

undervisningsskicklighet i de slöjdarter, vari vid seminariet meddelas

undervisning.

Nämnden föreslår, att lärare i ämnena teckning, musik, gymnastik

med lek och idrott, manlig slöjd, kvinnlig slöjd, hushållsgöromål samt

trädgårdsskötsel skola med följande undantag tillsättas medelst fullmakt

av folkskolöverstyrelsen.

För de lärare i trädgårdsskötsel, vilkas avlöning skulle utgå i form

av arvode (nämligen vid seminarierna i Stockholm och Umeå), samt för

lärare i kvinnlig slöjd vid manliga seminariers övningsskolor, vilka enligt

nämndens förslag likaledes skulle åtnjuta arvode, förordar nämnden

^anställning medelst förordnande.

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

I avseende å kompetensvillkor meddelar nämnden, utan att själv

fatta ståndpunkt därtill, ett av folkskolöverstyrelsen på nämndens begäran

avgivet utlåtande angående behörighet till övningslärarbefattning,

däri överstyrelsen anser följande fordringar böra uppställas

dels i allmänhet:

att hava genom betyg över avlagd examen eller annat intyg styrkt

sig äga en allmänbildning, motsvarande i huvudsak i realskolan meddelade

kunskaper; samt

att under minst två läsår med nit och skicklighet hava tjänstgjort

som lärare vid någon under offentlig kontroll stående läroanstalt;

dels ock särskilt:

a) beträffande lärarbefattning i teckning:

att hava nöjaktigt genomgått den vid tekniska skolan i Stockholm

anordnade högre undervisningskursen för teckningslärare; samt

att hava nöjaktigt genomgått provkurs i enlighet med föreskrifter,

som därom framdeles varda meddelade;

b) beträffande lärarbefattning i musik:

att vid kungl. musikkonservatorium hava avlagt musiklärarexamen

och organistexamen; börande vid jämförelse mellan flera sökande avseende

även fästas å intyg från nämnda konservatorium om kunskap i

fiolspelning; samt

att hava nöjaktigt genomgått provkurs i enlighet med föreskrifter,

som därom framdeles varda meddelade;

c) beträffande lärarbefattning i gymnastik med lek och idrott:

att hava avlagt gymnastikdirektörsexamen vid gymnastiska centralinstitutet

;

d) beträffande lärarbefattning i trädgårdsskötsel:

att hava avlagt avgångsexamen vid statens trädgårdsskola å Alnarp

eller vid annan av Kungl. Maj:t för ändamålet godkänd trädgårdsskola

ävensom hava förvärvat kännedom om skolträdgårdsskötsel samt erforderlig

un dervisningsskicklighet;

e) beträffande lärarbefattning i manlig slöjd, husligt arbete eller i

någondera av de i sistnämnda ämne ingående ämnesgrenarna kvinnlig

slöjd och hushållsgöromål:

att hava genomgått av Kungl. Maj:t för ändamålet godkänd utbildningskurs

i vederbörande ämne.

över nämn- Nämndens förslag, att övningslärare vid seminarierna i regel skola

avgivna ut- a^®fällas medelst fullmakt av folkskolöverstyrelsen har icke givit anledlätanden.

ning till erinran från någon av de hörda myndigheterna.

s. 229 Kontrollera mot PDF

Kungl. MajUs nåd. proposition nr 260. 229

Däremot har förslaget att från denna allmänna regel undantaga

läraren i trädgårdsskötsel vid seminariet i Stockholm samt lärarinnorna

i kvinnlig slöjd vid de manliga seminariernas övningsskolor mötts av

gensagor från åtskilliga håll.

För lärare i trädgårdsskötsel vid seminariet i Stockholm föreslås

ordinarie anställning av, bland andra, folkskolöverstyrelsen.

Beträffande lärarinnebefattningarna i kvinnlig slöjd vid de manliga

seminariernas övningsskolor föreslår folkskolöverstyrelsen, att dessa måtte,

där förhållandena sådant föranleda, ordnas som ordinarie tjänster. Då

det emellertid möjligen i något fall kunde befinnas lämpligare att tills

vidare bibehålla anställning medelst förordnande och låta avlöningen fortfarande

utgå i form av arvode, syntes det överstyrelsen böra överlämnas

åt Kungl. Maj:t att avgöra, huru varje särskild tjänst skulle ordnas.

I fråga om kompetensvillkor förordar folkskolöverstyrelsen, att de

av nämnden angivna villkoren måtte i sammanhang med genomförandet

av ny lönereglering vinna stadfästelse.

I ovanberörda, av svenska seminarielärarföreningens styrelse hos Tijj- Kungl.

Kungl. Maj:t gjorda framställning yrkas på ordinarie anställning för se- kommen

minariernas övningslärare. framställ
ning.

Kommittén biträder nämndens förslag i fråga om anställning medelst Lönereglefullmakt

för lärare i teckning, musik, gymnastik med lek och idrott,

manlig slöjd, kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål.

Yad angår lärare i trädgårdsskötsel, anser kommittén, med hänsyn

till det betydelsefulla ämne, dessa lärare företräda, det vara av vikt, att

jämväl dessa erhålla samma fasta anställning som övriga övningslärare.

Dock borde beträffande läraren i trädgårdsskötsel vid seminariet i Umeå

en sådan -anordning tills vidare anstå.

Vidkommande lärarinnor i kvinnlig slöjd vid de manliga seminariernas

övningsskolor ansluter sig kommittén till folkskolöverstyrelsens

förslag, med erinran emellertid att i de fall, då det befinnes lämpligt att

tills vidare bibehålla anställning medelst förordnande och låta avlöningen

utgå i form av arvode, motsvarande den å stat för ordinarie befattningshavare

upptagna begynnelseavlöning, behörigt avdrag bör göras motsvarande

ordinarie befattningshavares pensionsavgift, på vanligt sätt avrundad.

De av nämnden angivna kompetensvillkoren hava icke givit kommittén

anledning till erinran.

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

Kungl. Majrts nåd. proposition nr 260.

b) Avlöningsbelopp.

Nuvarande Enligt kungl. kungörelsen den 27 augusti 1904 utgår

es anune - för manlig eller kvinnlig lärare i musik och sång arvode i tre av
löningsgrader

å 1) 1,400 kronor, 2) 1,600 kronor och 3) 1,800 kronor;

för manlig eller kvinnlig lärare i teckning arvode i tre avlöningsgrader

å 1) 1,000 kronor, 2) 1,200 kronor och 3) 1,400 kronor;

för manlig eller kvinnlig lärare i gymnastik arvode i tre avlöningsgrader

a 1) 900 kronor, 2) 1,100 kronor och 3) 1,300 kronor;

för lärare i manlig slöjd arvode i tre avlöningsgrader å 1) 1 100

kronor, 2) 1,200 kronor och 3) 1,300 kronor; samt

för lärare i kvinnlig slöjd arvode i tre avlöningsgrader å 1) 1,000

kronor, 2) 1,100 kronor och 3) 1,200 kronor.

För det fastställda årliga arvodet skall tjänstgöringsskyldighet åligga

lärare i musik och sång sexton timmar, lärare i teckning tolv timmar,

lärare i gymnastik elva till tretton timmar samt lärare i slöjd sexton till

aderton timmar i veckan, men ytterligare tjänstgöring må kunna åläggas

dessa lärare mot en ersättning, beräknad för helt läsår, för varje veckotimme

av 100 kronor till lärare i musik och sång, i teckning eller i

gymnastik, 75 kronor till lärare i manlig slöjd och 70 kronor till lärare

i...kvinnli" slöj.d> dook under iakttagande därav, att ersättning för extra

tjänstgöring ej ma utgå till annan än den, som fullgör samma tjänstgöring,

och ej utan Kungl. Maj:ts tillstånd i varje särskilt fall för ett

större antal veckotimmar än fyra för en och samma lärare.

Därest undervisningen i något av ovan nämnda övningsämnen är

fördelad på två personer, må ersättning för undervisningen enligt Kungl.

Maj.ts bestämmande utgå med högst det belopp, som i första avlöningsgraden

är fastställt. «

För vikarierande manlig eller kvinnlig övningslärare utgår arvode

till samma belopp som arvodet i första avlöningsgraden av befattningen.

Angående arvode till lärarinna i hushållsgöromål samt till lärarinna

i kvinnlig slöjd vid manliga seminariers övningsskolor finnes för närvarande

intet direkt stadgat, men beräknas ifrågavarande arvode efter 70

kronor för veckotimme.

o 1 kungl. kungörelsen den 27 augusti 1904 är stadgat, att för upprätthållande

av undervisning i trädgårdsskötsel och trädplantering må utgå

ett arvode av 1,200 kronor, dock att, därest undervisningen ej meddelas

i full utsträckning eller är fördelad på två personer, ersättningen må

enligt Kungl. Maj:ts bestämmande utgå enligt de före kungörelsens utfärdande

gällande grunder.

s. 231 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

231

Efter framställning av Kungl. Maj:t har 1913 års riksdag höjt detta

arvode till 1,700 kronor för lärarna i trädgårdsskötsel vid 12 seminarier.

Vid två seminarier, Stockholms och Umeå, vid vilka full tjänstgöring

ej kunnat beredas lärarna, utgår arvode med lägre belopp än senast

nämnda, nämligen vid seminariet i Stockholm med 1,200 kronor och vid

seminariet i Umeå med 800 kronor.

För undervisning i trädgårdsskötsel vid Göteborgs seminarium är

anslag beviljat med 2,000 kronor för år.

För extra tjänstgöring vid seminarier med parallellklasser utgår

arvode, beräknat efter 200 kronor för klass och läsår.

Rörande tjänstgöringsskyldighet för läraren i trädgårdsskötsel är i

den nya seminariestadgan, § 95, föreskrivet, att han är pliktig att utan

särskilt tilläggsarvode undervisa i medeltal under läsåret elva veckotimmar,

med skyldighet att under den tid av året, som lämpar sig för handledning

i trädgårdsarbete i det fria, undervisa intill trettiosex veckotimmar,

att han är skyldig att utöver denna tjänstgöring, mot fastställt tillläggsarvode,

åtaga sig utsträckt tjänstgöring, samt att utom den honom

tillkommande undervisningsskyldigheten det åligger honom att ägna seminarieträdgården

nödig skötsel och vård, dock att han på tid, som av

rektor bestämmes, må åtnjuta ledighet under högst fyra veckor om året.

Enligt § 95 mom. 2 av nämnda seminariestadga är lärare i övningsämne

skyldig att mot fastställt tilläggsarvode åtaga sig utsträckt tjänstgöring,

dock att hans sammanlagda undervisningsskyldighet icke utan hans

eget begivande må, med det i mom. 1 av samma paragraf angivna undantaget

för lärare i trädgårdsskötsel, överstiga trettio veckotimmar.

Genom beslut av 1917 ars riksdag utgår for ar 1918 tillfällig lone- Tillfällig

o o o löneföibdtt
forbattrmg

ting.

till gymnastiklärare................med 600 kronor

> tecknings- eller musiklärare........... » 500 »

» lärare i manlig slöjd, i hushållsgöromål eller i trädgårdsskötsel

............ » 400 »

» lärare i kvinnlig slöjd vid kvinnligt folkskolesemi
narium

. .................. » 400 »

* lärare i kvinnlig slöjd vid manligt folkskolesemina
riums

övningsskola............. » 200 »

» vikarierande gymnastiklärare . . . ...... » 400 »

». vikarierande lärarinna i kvinnlig slöjd vid manligt

folkskoleseminariums övningsskola . ...... » 200 »

» annan vikarierande övningslärare. ......... » 300 »

s. 232 Kontrollera mot PDF

232

Kungl. Maj ds nåd. proposition nr 260.

Hyresbidrag Vidare har 1917 års riksdag medgivit, att från och med år 1918 tills

lärare" vidare, och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, hyresbidrag

må utgå vid folkskoleseminariet i Stockholm till lärare i teckning med

400 kronor samt vid folkskoleseminariet i Göteborg till dylik lärare med

300 kronor.

Lärarlöne- Nämnden föreslår,

nämnden. att avlöningen bestämmes till

för vikarierande eller extra ordinarie manlig lärare i teckning, i

musik och i gymnastik med lek och idrott: 80 kronor för veckotimme;

för vikarierande eller extra ordinarie kvinnlig lärare i teckning, i

musik och i gymnastik med lek och idrott: 75 kronor för veckotimme;

för vikarierande eller extra ordinarie lärare i manlig slöjd: 75 kronor

för veckotimme;

för vikarierande eller extra ordinarie lärarinna i kvinnlig slöjd och

i hushållsgöromål: 70 kronor för veckotimme;

för manlig lärare i teckning: lön å 1,430 kronor i l:a, 1,630 kronor

i 2:a, 1,820 kronor i 3:e och 2,020 kronor i 4:e lönegraden;

för kvinnlig lärare i teckning: lön å 1,240 kronor i l:a, 1,400 kronor

i 2:a, 1,550 kronor i 3:e och 1,710 kronor i 4:e lönegraden;

för manlig lärare i musik: lön å 2,970 kronor i l:a, 3,380 kronor

i 2:a, 3,780 kronor i 3:e och 4,190 kronor i 4:e lönegraden;

för kvinnlig lärare i musik: lön å 2,570 kronor i l:a, 2,890 kronor

i 2:a, 3,220 kronor i 3:e och 3,540 kronor i 4:e lönegraden;

för manlig lärare i gymnastik med lek och idrott: lön å 2,860

kronor i l:a, 3,250 kronor i 2:a, 3,640 kronor i 3:e och 4,030 kronor i

4:e lönegraden;

för kvinnlig lärare i gymnastik med lek och idrott: lön å 2,470

kronor i l:a, 2,790 kronor i 2:a, 3,100 kronor i 3:e och 3,410 kronor i

4:e lönegraden;

för lärare i manlig slöjd: lön å 2,520 kronor i l:a, 2,940 kronor i

2:a, 3,360 kronor i 3:e och 3,780 kronor i 4:e lönegraden;

för lärarinna i kvinnlig slöjd: lön å 1,650 kronor i l:a, 1,920 kronor

i 2:a, 2,180 kronor i 3:e och 2,450 kronor i 4:e lönegraden;

för lärarinna i hushållsgöromål: lön å 1,650 kronor i l:a, 1,920

kronor i 2:a, 2,180 kronor i 3:e och 2,450 kronor i 4:e lönegraden;

för manlig lärare i trädgårdsskötsel med ordinarie anställning: lön

å 1,980 kronor i l:a, 2,310 kronor i 2:a, 2,640 kronor i 3:e och 2,970

kronor i 4:e lönegraden;

för kvinnlig lärare i trädgårdsskötsel med ordinarie anställning:

s. 233 Kontrollera mot PDF

Kungl. M<ij:ts nåd. proposition nr 2tiU.

233

lön å 1,650 kronor i l:a, 1,920 kronor i 2:a, 2,180 kronor i 3:e och 2,450

kronor i 4:e lönegraden;

för lärare i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminariet i Stoekho^n

arvode å 1,400 kronor och vid folkskoleseminariet i Umeå arvode å 1,000

kronor, allt för år räknat;

att, om undervisningen i trädgårdsskötsel och handhavandet av

trädgårdens skötsel och vård äro fördelade på två personer, arvode till

en var av dessa må utgå med så stor del av avlöningen för lärare i första

lönegraden, som motsvarar hans del av tjänstgöringen;

att arvode för vikarierande lärare i trädgårdsskötsel bestämmes av

folkskolöverstyrelsen i varje särskilt fall;

att ordinarie övningslärare skall vara skyldig att för den fastställda

lönen tjänstgöra:

lärare i teckning 13 veckotimmar,

lärare i musik 27 veckotimmar,

lärare i gymnastik med lek och idrott 26 veckotimmar,

''lärare i manlig slöjd 28 veckotimmar,

lärarinna i kvinnlig slöjd 22 veckotimmar,

lärarinna i hushållsgöromål 22 veckotimmar och

lärare i trädgårdsskötsel i medeltal under läsåret 11 veckotimmar

och under den tid av året, som lämpar sig för handledning i trädgårdsarbete

i det fria, intill 36 veckotimmar; med skyldighet för sådan lärare

att ägna seminarieträdgården nödig skötsel och vård, dock att han på tid,

som av rektor bestämmes, må åtnjuta ledighet under högst fyra veckor

om året;

att lärare i övningsämne skall vara skyldig att mot fastställt tillläggsarvode

åtaga sig utsträckt tjänstgöring, dock att hans sammanlagda

, undervisningsskyldighet icke utan hans eget begivande må, med det i

föregående punkt angivna undantaget för lärare i trädgårdsskötsel, överstiga

trettio veckotimmar;

att lärare i övningsämne må för varje veckotimmes undervisning

utöver den mot den ordinarie lönen svarande undervisningsskyldigheten

åtnjuta ersättning:

manlig lärare i teckning, i musik och i gymnastik med lek och

idrott med 110 kronor i l:a, 125 kronor i 2:a, 140 kronor i 3:e och 155

kronor i 4:e lönegraden;

kvinnlig lärare i teckning, i musik och i gymnastik med lek och

idrott med 95 kronor i l:a, 107 kronor i 2:a, 119 kronor i 3:e och 131

kronor i 4:e lönegraden;

lärare i manlig slöjd och manlig lärare i trädgårdsskötsel med 90

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 232 håft. (Nr 260.) 30

s. 234 Kontrollera mot PDF

234

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

kronor i l:a, 105 kronor i 2:a, 120 kronor i 3:e och 135 kronor i 4:e

lönegraden;

• lärarinna i kvinnlig slöjd och i hushållsgöromål samt kvinnlig lärare

i trädgårdsskötsel med 75 kronor i l:a, 87 kronor i 2:a, 99 kronor i 3:e

och 111 kronor i 4:e lönegraden; samt

att lärare i övningsämne ej må åtnjuta ersättning för mera än

trettiotvå veckotimmars tjänstgöring, det timantal medräknat, efter vilket

den ordinarie lönen är beräknad; dock att, där särskilda förhållanden

sådant påkalla, Kungl. Maj:t, må kunna medgiva, att lärare i musik, i

gymnastik med lek och idrott samt i manlig slöjd erhåller ersättning för

intill trettiofyra timmars undervisning.

lens ‘förslag 1 ett vid nämndens betänkande fogat särskilt yttrande föreslår frö
fogat

sär- ken Anna Sörensen, i anslutning till sin uppfattning om de statsanställda

ranlle*" kvinnliga lärarnas avlöningsförmåner,

för kvinnliga lärare i teckning 1,340 kronor i l:a, 1,500 kronor i

2:a, 1,600 kronor i 3:e och 1,810 kronor i 4:e lönegraden;

för kvinnlig lärare i musik 2,790 kronor i l:a, 3,110 kronor i 2:a,

3,430 kronor i 3:e och 3,760 kronor i 4:e lönegraden;

för kvinnlig lärare i gymnastik med lek och idrott 2,680 kronor i

l:a, 2,990 kronor i 2:a, 3,310 kronor i 3:e och 3,620 kronor i 4:e löne
graden

;

för lärarinna i kvinnlig slöjd 1,830 kronor i l:a, 2,090 kronor i

2:a, 2,360 kronor i 3:e och 2,620 kronor i 4:e lönegraden;

för lärarinna i hushållsgöromål 1,830 kronor i l:a, 2,090 kronor i

i 2:a, 2,360 kronor i 3:e och 2,620 kronor i 4:e lönegraden;

för kvinnlig lärare i trädgårdsskötsel 1,830 kronor i l:a, 2,090 kronor

i 2:a, 2,360 kronor i 3:e och 2,620 kronor i 4:e lönegraden.

För extra tjänstgöring skulle utgå avlöning beräknad efter följande

ersättning för veckotimme:

för kvinnlig lärare i teckning, i musik och i gymnastik med lek

och idrott 103 kronor i l:a, 115 kronor i 2:a, 127 kronor i 3:e och 139

kronor i 4:e lönegraden samt

för lärarinna i kvinnlig slöjd och i hushållsgöromål samt för kvinnlig

lärare i trädgårdsskötsel 83 kronor i l:a, 95 kronor i 2:a, 107 kronor

i 3:e och 119 kronor i 4:e lönegraden.

över nämn- 1 sitt över nämndens förslag avgivna utlåtande har folkskolöversty
avgivna8uf-

re^sen Pa anförda skäl hemställt, att för lärare i teckning måtte beräklåtanden.

nas ett minimitimtal av vid enkelseminarium 15 timmar och vid dubbelseminarium

25 timmar.

s. 235 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tu nåd. proposition nr 260.

235

Mot den av nämnden föreslagna uppdelningen av övningslärarna i

två grupper, den ena med högre den andra med lägre avlöning efter

veckotimme räknat, hava i åtskilliga utlåtanden vissa erinringar gjorts.

Nämndens förslag tillstyrkes emellertid av folkskolöverstyrelsen.

På sätt i det föregående erinrats, har från ett flertal myndigheter

framhållits önskvärdheten av att övningslärarna vid seminarierna måtte

i avlöningshänseende erhålla en gynnsammare ställning än motsvarande

lärare vid de allmänna läroverken. För enahanda yrkande har folkskolöverstyrelsen

gjort sig till tolk och därvid föreslagit belopp för veckotimavlöningen,

vilka belopp överstiga, vad angår manlig lärare, med 15 kronor

och, vad angår kvinnlig lärare, med 13 kronor vad nämnden i respektive

lönegrader förordat för såväl de högre allmänna läroverkens som seminariernas

vidkommande.

I ovanberörda till Kungl. Maj:t ingivna framställning från svenska T^fap^!''

seminarielärarföreningens styrelse har yrkats, att övningslärarnas avlöning komna

måtte, i likhet med vad fallet vore för andra, fast anställda lärare, utgå stä{[“™~gar

med ett fast belopp, uppdelat på lön och tjänstgöringspenningar, ävensom

att avlöningen måtte sättas till belopp, som garanterade, att ifrågavarande

viktiga platser bleve för framtiden på bästa sätt besatta.

På sätt ovan erinrats, har folkskolöverstyrelsen i skrivelse den 31

augusti 1917 framlagt vissa förslag rörande anslag till folkundervisningen

m. m. för budgetåret 1919. I vad nämnda förslag avse lönereglering för

folkskoleseminariernas personal erinrar överstyrelsen om sin tidigare uttalade

uppfattning, att för övningslärarna avlöningen skulle utgå med

något högre belopp än för motsvarande lärare vid högre allmänna läroverk.

Vidare har till Kungl. Maj:t inkommit en av trädgårdslärare vid

folkskoleseminarierna gjord framställning, vari bemälda lärare, under

åberopande, av den i framställningen anförda motivering, uttalat sin

anslutning till ett av folkskolöverstyrelsen den 30 september 1916 framlagt

förslag om avlöningens bestämmande till vissa fixa och för lärare

vid likartade seminarier lika belopp. Emellertid föreslås i nämnda framställning,

att lönebeloppen måtte sättas något högre än överstyrelsen

föreslagit, och hemställes, att med bibehållande av de av överstyrelsen

upptagna ålderstillägg grundlönen måtte höjas med 25 % och således

bestämmas till 3,000 kronor för manlig lärare och 2,500 kronor för kvinnlig

lärare, samt att jämte de föreslagna lönetilläggen för lärare och lärarinnor

vid dubbelklassiga seminarier måtte fastställas sådana tillägg för lärare

och lärarinnor vid de seminarier, där ettåriga för studenter avsedda seminariekurser

äro upprättade, vilkas elever hade att på ett år genomgå

s. 236 Kontrollera mot PDF

236

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

såvitt möjligt fullständig kurs i ämnet; sistnämnda lönetillägg föreslås

till 500 resp. 400 kronor. — Vidare hemställes på anförda skäl, att

ifrågavarande lärare måtte, där förhållandena lämpligen sådant medgåve,

mot skäligt avdrag å den kontanta avlöningen komma i åtnjutande av

fri bostad inom seminariets område.

I sitt över denna framställning den 22 oktober 1917 avgivna utlåtande

tillstyrker folkskolöverstyrelsen, utan att uttala sig om beloppets

storlek, en förhöjning av lönerna till ett belopp, som levnadskostnadernas

stegring kunde betinga. Vad angår kravet på särskilda lönetillägg vid

de seminarier, där ettåriga för studenter avsedda seminariekurser vore

upprättade, erinrar överstyrelsen, att anslagen till dessa kurser utginge

å extra stat och att arvode för undervisning i trädgårdsskötsel vid desamma

utginge i förhållande till det timtal, som i undervisningsplanen

för ettåriga seminariekurser vore bestämt. I denna anordning syntes

icke kunna ske någon ändring vid -en lönereglering. Beträffande slutligen

framställningen, i vad den avsåge medgivande av fri bostad inom

seminariets område för ifrågavarande lärare, anser överstyrelsen densamma

förtjänt av beaktande och framhåller, hurusom det ej blott vid

fullständig nybyggnad för ett seminarium utan även vid eventuella tillbyggnader

vid de äldre seminarieanläggningarna syntes kunna bliva möjligt

att tillgodose även ett sådant behov.

Det av trädgårdslärarna i deras omförmälda framställning åberopade,

av folkskolöverstyrelsen den 30 september 1916 framlagda förslaget

i förevarande avseende innebär i korthet följande.

Överstyrelsen, som här föreslår en modifikation av förut avgivet

förslag, framhåller, hurusom undervisningen i trädgårdsskötsel skilde

sig från undervisningen i övriga övningsämnen därutinnan, att den icke

påginge med samma timsumma för vecka under hela läsåret utan under

en del därav, vintertiden, hade ett jämförelsevis litet timtal men under återstoden,

höst och vår, ett så mycket större antal timmar. Nämnden

både beräknat trädgårdslärarens undervisning till i medeltal 11 veckotimmar

för hela året, och denna beräkning syntes i stort sett motsvara

verkliga förhållandet.

Emellertid vore det självklart, att, då det gällde en undervisning,

vars anordning vore så beroende av väderleksförhållandena, betydliga

växlingar kunde komma att äga rum såväl mellan särskilda seminarier

som vid samma seminarium från år till år. Därjämte vore att märka,

att undervisningen blott utgjorde den ena om också i vissa hänseenden

den mest krävande sidan av trädgårdslärarens åligganden. Den andra,

nämligen skötseln av seminarieträdgården, toge helt visst hans tid och

s. 237 Kontrollera mot PDF

Kunql. M«j:ts nåd. proposition nr 260.

237

arbete väl så mycket i anspråk, helst som han, i olikhet med övriga

lärare, därigenom hölles hunden vid läroanstalten nära nog året över;

den hade ock av nämnden ansetts böra i fråga om avlöning räknas lika

med undervisningsskyldigheten.

Om trädgårdsläraren gällde alltså liksom om ämneslärarna och övningsskollärarna

men i olikhet med vissa bland övningslärarna, att hans

arbetskraft i det hela toges i anspråk för läroanstaltens behov. Men

det syntes av det anförda jämväl framgå, att det folie sig svårt att för

undervisningen i detta ämne fastställa ett bestämt timtal, av vilket avlöningens

belopp skulle bliva beroende. Hittills hade ock lärarna i trädgårdsskötsel

uppburit ett fixt arvode oavsett de växlingar beträffande

undervisningens omfattning, som kunde förorsakas av klimatiska eller

andra förhållanden. Överstyrelsen hade nu på grund av gjorda erfarenheter

kommit till den övertygelsen, att en dylik avlöningsform lämpligen

borde bibehållas.

Givetvis borde, då avlöningen bestämdes, en genomsnittsuppskattning

av såväl undervisningsskyldighetens som trädgårdsvårdens omfattning

tagas till utgångspunkt, och syntes man därvid kunna godtaga de

timsummor, till vilka nämnden kommit, men avlöningsbeloppen skulle ej

på samma sätt som i fråga om övriga övningslärare bindas vid bestämda

timtal. I nära anslutning till de lönebelopp, som skulle erhållas för de av

nämnden antagna timsummorna enligt de av överstyrelsen föreslagna timavlöningarna

för den grupp av övningslärare, till vilken trädgårdslärarna

hänförts, ville överstyrelsen föreslå, att lönerna måtte bestämmas till för

manlig lärare 2,400 kronor med tre ålderstillägg å 300 kronor och för

kvinnlig lärare 2,000 kronor med tre ålderstillägg å 250 kronor. Vid

dubbelseminarium, där större del av lärarens arbetskraft toges i anspråk

för den mera kvalificerade sidan av hans uppgift, nämligen undervisningen,

borde tydligen ett tillägg till grundlönen tillkomma, vilket överstyrelsen,

i anslutning till vad som sedan flera år utgått till trädgårdslärare

vid seminarier, som utvidgats till dubbelseminarier, ansåge skäligen

böra bestämmas till 600 kronor för manlig och 500 kronor för

kvinnlig lärare.

Löneregleringskommittén anser de nuvarande grunderna beträffande Löneregkövningslärarnas

avlöning böra i stort sett bibehållas, vadan kommittén

säger sig ej kunna förorda ett förslag, som innebär för nämnda lärare

en fast av löning, uppdelad i lön och tjänstgöringspenningar.

Kommittén erinrar vidare om sin i det föregående uttalade uppfattning,

att övningslärarna vid seminarierna böra avlönas efter en högre

måttstock än motsvarande lärare vid de högre allmänna läroverken.

s. 238 Kontrollera mot PDF

238

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

I enlighet härmed anser kommittén ersättningen för veckotimme höra

för manlig lärare i teckning, i musik och i gymnastik med lek och idrott

sättas till 130 kronor i första, 145 kronor i andra, 160 kronor i tredje

och 175 kronor i fjärde avlöningsgraden. För kvinnlig lärare i samma ämnen

borde motsvarande belopp bestämmas till respektive 115, 127, 139 och

151 kronor. Ersättningen för vikarierande eller extra ordinarie manlig

lärare i nämnda ämnen syntes, med hänsyn till vad till dem nu utgår i

ersättning, böra fastställas efter 100 kronor för veckotimme och för motsvarande

kvinnlig lärare efter 95 kronor för veckotimme.

I likhet med nämnden anser kommittén, att lärare i manlig slöjd,

i kvinnlig slöjd och i hushållsgöromål böra avlönas efter en lägre löneskala,

för veckotimme räknat, än nyss omförmälda övningslärare. Ersättningen

för lärare i manlig slöjd bör beräknas efter 105 kronor i

första, 120 kronor i andra, 135 kronor i tredje och 150 kronor i fjärde

avlöningsgraden. För lärarinna i kvinnlig slöjd och i hushållsgöromål skulle

motsvarande belopp bliva respektive 90, 102, 114 och 126 kronor. Då

kommittén delar den av folkskolöverstyrelsen hävdade uppfattningen om

en fastare anställning för lärarinnor i kvinnlig slöjd vid manliga seminariers

övningsskolor, borde sistnämnda avlöningsbelopp äga tillämplighet

jämväl å dessa lärarinnor.

Ersättningen till vikarierande eller extra ordinarie lärare i manlig

slöjd borde beräknas efter 95 kronor för veckotimme och till vikarierande

eller extra ordinarie lärarinna i kvinnlig slöjd och i hushållsgöromål

efter 90 kronor för veckotimme.

Efter vad kommittén inhämtat, hava timlärare i övningsämnen i

viss utsträckning kommit till användning vid folkskoleseminarierna, och

, syntes behovet härav även för framtiden göra sig gällande. Enligt kommitténs

mening borde avlöningen för timlärare i de olika övningsämnena

utgå efter samma måttstock som ersättningen för vikarierande och extra

ordinarie övningslärare.

Vid beräkningen av avlöningarna för nu omförmälda övningslärare

har kommittén lagt till grund dels ovan förordade ersättningsbelopp för

veckotimme ''dels ock den av nämnden föreslagna tjänstgöringsskyldigheten,

dock i sistnämnda avseende med den ändring, att, enligt vad folkskolöverstyrelsen

föreslagit, minimitimtalet för undervisning i teckning

beräknats till 15 timmar. För lärarinna i kvinnlig slöjd vid manligt seminariums

övningsskola har beräknats en minimitjänstgöring av 12 veckotimmar

för enkelseminarium och 20 för dubbelseminarium. >

Vad vidare angår lärare i trädgårdsskötsel anser sig kommittén,

under hänvisning till vad folkskolöverstyrelsen i skrivelsen den 30 sep
-

s. 239 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mäj:ts nåd. proposition nr 260. 239

tember 1916 rörande dessa lärare anfört, böra — undantagandes vad angår

läraren vid seminariet i Umeå, i avseende å vilken kommittén biträder

nämndens förslag — förorda en beräkning av deras avlöningsförmåner,

på sätt i berörda skrivelse föreslagits. För manlig sådan lärare

skulle följaktligen avlöningen bestämmas till 2,400 kronor, av vilket belopp

1,500 kronor torde böra utgöra lön och 900 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill skulle kunna komma tre ålderstillägg till lönen, vart och

ett å 300 kronor. För kvinnlig sådan lärare skulle avlöningen sättas till

2,000 kronor, varav 1,200 kronor synas böra utgöra lön och 800 kronor

tjänstgöringspenningar, vartill skulle kunna komma tre ålderstillägg till

lönen, vart och ett å 250 kronor. Mot de av överstyrelsen föreslagna

tilläggsarvodena åt ifrågavarande lärare vid dubbelseminarier å respektive

600 och 500 kronor har kommittén intet att erinra, men anser sig

dock böra omförmäla, att till grund för vissa vid 1912 och 1917 årens

riksdagar av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsbelopp för seminarierna i

Göteborg och Falun legat en beräkning, upptagande ifrågavarande tillläggsarvoden

till 800 kronor. • De önskemål, som i övrigt av trädgårdslärarna

själva i deras omförmälda framställning anförts, anser sig kommittén

sakna anledning att under förhandenvarande förhållanden förorda.

Arvode för vikarierande lärare i trädgårdsskötsel borde, i likhet

med vad av nämnden föreslagits, bestämmas av folkskolöverstyrelsen i

varje särskilt fall. Likaså finner kommittén billigt, att trädgårdslärare

beredes ledighet under en månad av året på tid, som av vederbörande

rektor bestämmes.

c) Avlöning under tjänstledighet.

Kungl. kungörelsen den 27 augusti 1904 stadgar, att vid tjänstledighet

på grund av sjukdom må av avlöningsförmånerna utgå till övningslärare

tre fjärdedelar av det med befattningen förenade arvode med

tillhörande ålderstillägg, efter kalenderår räknat.

Nämnden föreslår, att ordinarie övningslärare, som är tjänstledig

på grund av styrkt sjukdom, äger åtnjuta tre fjärdedelar av vad han

skulle uppbära, därest han själv bestrede sin tjänst, samt att ordinarie

övningslärare, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda

angelägenheter eller särskilda uppdrag eller från tjänstgöring i behörig

ordning avstänges eller eljest är lagligen förhindrad att befattningen sköta,

kan förpliktas att av honom eljest tillkommande avlöning avstå så mycket,

som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt.

Nutmrande

bestämmel
ser.

Lärarlöne
nämnden.

s. 240 Kontrollera mot PDF

240

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

Löne
reglerings
kommittén.

Nuvarande

bestämmel
ser.

Lärarlöne
nämnden.

Löneregler

in gskommittén.

Löneregleringskommittén förordar, i anslutning till vad kommittén

anfört i fråga om avlöning under tjänstledighet för övningslärare vid de

allmänna läroverken, att enahanda bestämmelser må i tillämpliga delar

varda gällande för ordinarie övningslärare vid folkskoleseminarierna undantagandes

lärare i trädgårdsskötsel. I fråga om dessa hade nämligen

kommittén föreslagit avlöning, uppdelad i lön och tjänstgöringspenningar,

vadan dessa övningslärare borde vara underkastade de bestämmelser i

förevarande avseende, vilka gälla för ämneslärare.

d) lönetur.

För närvarande finnas inga bestämmelser angående rätt för övningslärare

vid folkskoleseminarium att för löneförhöjning genom ålderstillägg

tillgodoräkna sig tjänstgöring annorstädes än vid dylikt seminarium.

Nämnden föreslår,

att övningslärare må för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna

sig dels föregående tjänstgöring som ordinarie övningslärare vid

högre allmänt läroverk, dels ock den tid han, efter vunnen kompetens

till övningslärartjänst vid folkskoleseminarium, tjänstgjort som ordinarie

övningslärare vid realskola, på det sätt att två års tjänstgöring vid sådan

skola må räknas lika med ett års tjänstgöring vid seminarium; samt

att lärare i trädgårdsskötsel må för uppflyttning i högre lönegrad

tillgodoräkna sig intill tio år av den tid, under vilken han före inträde

å den nya lönestaten tjänstgjort vid folkskoleseminarium med åtnjutande

av för full tjänstgöring stadgat arvode.

Löneregleringskommittén tillstyrker, i anslutning till vad kommittén

förordat i fråga om lönetursberäkning för övningslärare vid de allmänna

läroverken, nämndens förslag i fråga om löneförhöjning genom ålderstillägg,

i vad det avser annan ordinarie övningslärare än lärare i trädgårdsskötsel,

dock med det tillägget, att övningslärare vid övergång från

realskola till folkskoleseminarium, där tjänstgöringen omfattar minst lika

många undervisningstimmar som vid realskolan, må tillgodoföras så

många ålderstillägg, att ingen löneminskning honom vederfares.

Vad lärare i trädgårdsskötsel beträffar, anser sig kommittén ur billighetens

synpunkt icke böra frångå vad nämnden föreslagit i fråga om

dylik lärares lönetursberäkning.

s. 241 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

241

e) Pension.

I kung], kungörelsen den 27 augusti 1904 är stadgat, att pensionsbeloppet

skall utgöra för lärare i musik och sång, i teckning, i gymnastik

och i slöjd tre fjärdedelar av det befattningen åtföljande arvode med

ålderstillägg, dock att för övningslärare, som uppbär pension för annan

statens tjänst, sammanlagda av statsmedel utgående pensionsbeloppet icke

må överstiga 3,000 kronor.

Rörande pensionsrätt för lärare i trädgårdsskötsel och i hushållsgöromål

finnes intet stadgat.

Nämnden föreslår,

att för ordinarie övningslärare pensionsunderlaget skall utgöra två

tredjedelar av den årsavlöning, läraren skulle hava uppburit, därest han

i den lönegrad, i vilken han befinner sig, bestritt tjänstgöring till den

omfattning, som var för tjänsten bestämd under det läsår, som börjades

med näst föregående hösttermin, dock att pensionens belopp skall bestämmas

med hänsyn till medelbeloppet för år av de högsta pensionsunderlag,

som varit för läraren gällande under vart och ett av de tio år, som

förflutit närmast före tidpunkten för pensionstagandet;

att övningslärare, som befordrats till ordinarie tjänst, innan den

nya löneregleringen träder i kraft, i intet fall skall erhålla lägre pension,

än han skulle komma i åtnjutande av med tillämpning av nu gällande

löne- och pensionsbestämmelser; samt

att lärare i trädgårdsskötsel må vinna delaktighet i elementarlärarnas

nya änke- och pupillkassa. •

Löneregleringskommittén finner sig även i fråga om folkskoleseminarierna,

i likhet med vad kommittén tillstyrkt för de allmänna läroverkens

vidkommande, böra förorda vad nämnden i denna punkt föreslagit

för annan övningslärare än lärare i trädgårdsskötsel, dock med det tilllägg,

att pensionen ej må utgå med lägre belopp än lönen oavkortad.

För lärare i trädgårdsskötsel har kommittén förordat en annan avlöningsgrund

än nämnden tänkt sig. Vid sådant förhållande skulle för

dem i pensionshänseende tillämpas enahanda grunder som för ämneslärare.

Mot deras delaktighet i elementarlärarnas nya änke- och pupillkassa

har kommittén intet att erinra.

Bihang till riksdagens protokoll 1018. 1 samt. 232 käft. (Nr 260.) 31

Nuvarande

bestämmel
ser.

Lärarlöne
nämnden.

Löne
reglerings
kommittén.

s. 242 Kontrollera mot PDF

242

Kungl. MajUs nåd. proposition nr 260.

Nuvarande

bestämmel
ser.

Lärarlöne
nämnden.

4. Övningsskollärare.

a) Anställning.

Enligt stadgan för statens folkskoleseminarier den 3 juli 1914 tillsättas

lärare vid seminariernas övningsskolor medelst förordnande av folkskolöverstyrelsen.

Nämnden föreslår, att övningsskollärare tillsättas medelst fullmakav

folkskolöverstyrelsen.

Det erinras av nämnden, hurusom för närvarande övningsskolans

lärare vore delaktiga i folkskollärarnas pensionsinrättning samt folkskollärarnas

änke- och pupillkassa. I och med att de bleve ordinarie statstjänare,

komme att å dem tillämpas lagen angående civila tjänstinnehavares rätt

till pension. Samtidigt skulle de bliva förpliktade till delaktighet i civilstatens

änke- och pupillkassa. Då emellertid ifrågavarande lärare i regel

borde tjänstgöra ett antal år vid folkskola, innan de befordrades till lärare

vid övningsskola, torde de vinna denna befordran vid sådan ålder,

att de vid sitt inträde i civilstatens änke- och pupillkassa skulle nödgas

erlägga retroaktivavgifter, som i vissa fall komme att uppgå till ej obetydliga

belopp. För undanröjande av denna olägenhet förordar nämnden,

att övningsskollärarna i likhet med övriga ordinarie lärare vid folkskoleseminarierna

skola äga delaktighet i elementarlärarnas nya änke- och

pupillkassa.

Vidare erinras, hurusom övningsskolans lärare för närvarande ägde

rätt att för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig föregående

ordinarie tjänstgöring vid folkskola ävensom rätt att vid beräkning av

tjänstår för erhållande av pension tillgodoräkna sig tjänstgöring vid skolor,

tillhörande den allmänna folkundervisningen, enligt samma grunder,

som gälla för folkskollärare. Om övningsskollärarna bleve ordinarie statstjänare,

skulle de gå förlustiga dessa rättigheter.

Då emellertid en sådan förändring skulle i hög grad försvåra

seminariernas strävan att förvärva dugliga lärare i övningsskolan, anser

nämnden det med hänsyn till seminariernas intresse vara en nödvändighet,

att övningsskollärarna fortfarande finge åtnjuta dessa dem för närvarande

tillkommande rättigheter.

Nämnden förordar därför, att övningsskollärare fortfarande finge åtnjuta

rätt att för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig ordinarie

tjänstgöring vid folkskola. Beträffande övningsskollärares rätt att vid

s. 243 Kontrollera mot PDF

243

Kung!. Maj:t» nåd. proposition nr 2(10.

beräkning av pensionsår räkna sig till godo tjänstgöring vid kommunal

skola, erinrar nämnden om vad den i kap. IV anfört och föreslagit

angående rätt för lärare i statstjänst att vid beräkning av tjänstar iör

erhållande av pension tillgodoräkna sig tjänstgöring som lärare vid kommunal

läroanstalt.

Under förutsättning att de förslag, nämnden i det föregående framställt

dels angående dessa lärares delaktighet i elementarlärarnas änkeoch

pupillkassa, dels angående deras rätt beträffande beräkning av tjänstår

för lönetur och för erhållande av pension, vunne avseende, syntes de befarade

olägenheterna av allmänna pensionslagens tillämpning å övningsskollärarna

komma att undanröjas, och vid sådant förhållande funne sig

nämnden sakna tillräcklig anledning att föreslå, att lagen angående civila

tjänstinnehavares rätt till pension icke skulle äga tillämpning i fråga om

lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor.

I ovanberörda framställning från styrelsen för svenska seminarielärarföreningen

förordas nämndens förslag angående ordinarie anställning förgiren ''framövningsskollärarna

ävensom delaktighet för dem i lärarnas vid elemen- stallning.

tarläroverken nya änke- och pupillkassa. I framställningen påpekas, att

som övningsskollärare borde särskilt framstående folkskollärare anställas

och vid seminarierna bibehållas. Det vore alltså nödvändigt, att seminarierna

för dessa lärarplatsers vidkommande kunde med framgång konkurrera

med de bäst avlönade folkskollärarplatserna i landet. Vidare

framhålles, att en folkskollärare genom att övergå till seminarietjänst i

regel ginge miste om en del befordringsmöjligheter, som eljest stode

öppna för skickliga folkskollärare. Omförmälda framställning förordas

av folkskolöverstyrelsen.

Nämndens förslag innebär, att övningsskollärarna vid folkskole- g_

seminarierna skulle bliva ordinarie befattningshavare och att på dem kommittén.

. skulle tillämpas lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension.

Emellertid vilar nämndens förslag, bland annat, på två förutsättningar,

nämligen dels att ifrågavarande lärare fortfarande finge åtnjuta rätt att

för löneförhöjning genom ålderstillägg tillgodoräkna sig ordinarie tjänstgöring

vid folkskola, dels ock att dessa lärare måtte erhålla rätt att vid

beräkning av pensionsår tillgodoräkna sig tjänstgöring vid kommunal

skola.

Mot nämndens förslag i fråga om lönetursberäkning för övningsskollärarna

förklarar sig löneregleringskommittén i annat sammanhang

icke hava något att i sak erinra. Beträffande däremot förslaget om beräkning

av kommunala tjänstår för erhållande av statspension har kom
-

s. 244 Kontrollera mot PDF

244

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

mitten,^ på sätt förut erinrats, ansett sig icke kunna förorda detsamma

utan på anförda skäl yrkat på en allmän utredning i ämnet.

Kommittén säger sig emellertid inse betydelsen av att ifrågavarande

lärare bliva ordinarie befattningshavare och förordar därför en sådan anordning,

att övningsskollärarna må erhålla ordinarie anställning, men att

genom en särskild bestämmelse må föreskrivas, att lagen angående civila

tjänstinnehavares rätt till pension ej må äga tillämpning å dem, utan att

de fortfarande må kvarstå som delägare i folkskollärarnas pensionsinrättning.

Någon anledning att för dem i så fall förorda delaktighet i annan änkeoch

pupillkassa än folkskollärarnas, dit de nu höra, anser kommittén icke

förefinnas.

b) Avlöningsbelopp.

Nuvarande Kungl. kungörelsen den 27 augusti 1904 stadgar

bestämmel- för manlig lärare i läsämnen i seminariums övningsskola arvode i

ser'' fyra avlöningsgrader å 1) 1,700 kronor, 2) 2,000 kronor, 3) 2,300 kronor

och 4) 2,600 kronor; samt

för kvinnlig lärare i läsämnen i seminariums övningsskola arvode i

fyra avlöningsgrader å 1) 1,500 kronor, 2) 1,650 kronor, 3) 1,800 kronor

och 4) 2,000’ kronor.

För vikarierande manlig eller kvinnlig lärare i övningsskola utgår

arvode till samma belopp som arvodet i första avlöningsgraden av befattningen.

Tillfällig . 1908 års riksdag beviljades tillfällig löneförbättring åt ordina
löneforbätt-

rie lärare och lärarinnor vid övningsskolorna att utgå i Stockholm och

rm9'' Göteborg med 400 kronor för lärare och 300 kronor för lärarinna samt

i övriga städei med 300 kronor för lärare och 200 kronor för lärarinna.

Sagda belopp hava årligen beviljats av riksdagen å extra stat, tills desamma

av 1917 års riksdag höjdes och därvid bestämdes att för år

1918 utgå

till manlig övningsskollärare vid folkskoleseminariet i

Stockholm eller i Göteborg..........med 1,000 kronor

» manlig övningsskollärare vid annat folkskolesemi
narium.

................. » 900 »

* kvinnlig övningsskollärare vid folkskoleseminariet i

Stockholm eller i Göteborg.......... » 900 »

* kvinnlig övningsskollärare vid annat folkskolese
minarium.

................ » 800 »

s. 245 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta nåd. proposition nr 200.

245

Dessutom har av 1917 års riksdag tillfällig löneförbättring för år

1918 tillerkänts vikarierande övningsskollärare med 400 kronor.

Nämnden föreslår, att avlöningen bestämmes till Lärarlöne
för

vikarierande eller extra ordinarie manlig övningsskollärare: 2,100 namndenkronor

för år;

för vikarierande eller extra ordinarie kvinnlig övningsskollärare: 1,900

kronor för år;

för ordinarie manlig övningsskollärare: 2,700 kronor i l:a, 3,100

kronor i 2:a, 3,500 kronor i 3:e och 3,900 kronor i 4:e lönegraden, varav

1,100 kronor i tjänstgöringspenningar; samt

för ordinarie kvinnlig övningsskollärare: 2,300 kronor i l:a, 2,650

kronor i 2:a, 3,000 kronor i 3:e och 3,350 kronor i 4:e lönegraden, varav

1,000 kronor i tjänstgöringspenningar.

Vid nämndens förslag i förevarande avseende äro fogade särskilda

yttranden

dels av herr Olof Olsson, som i anslutning till sin uppfattning om

grunderna för bestämmande av kvinnliga lärares löner föreslår

för manlig övningsskollärare: 2,400 kronor i l:a, 2,800 kronor i 2:a,

3,200 kronor i 3:e och 3,600 kronor i 4:e lönegraden, därav 1,000 kronor

i tjänstgöringspenningar; samt

för kvinnlig övningsskollärare: 2,200 kronor i l:a, 2,600 kronor i 2:a,

3,000 kronor i 3:e och 3,400 kronor i 4:e lönegraden, därav 1,000 kronor

i tjänstgöringspenningar;

dels och av fröken Anna Sörensen, som, i anslutning till sin uppfattning

om statsanställda kvinnliga lärares avlöningsförmåner, föreslår

för kvinnlig övningsskollärare: 2,450 kronor i l:a, 2,850 kronor i

2:a, 3,250 kronor i 3:e och 3,650 kronor i 4:e lönegraden, varav 1,000

kronor i tjänstgöringspenningar i varje lönegrad.

Vid

nämndens

förslag

fogade

särskilda

yttranden.

I sitt över nämndens betänkande avgivna utlåtande yrkar folkskol- '' Över

överstyrelsen på en höjning av avlöningsbeloppen för ifrågavarande n<föZlagS

lärare utöver vad nämnden föreslagit. De av nämnden föreslagna lön q-avgivet utlåbeloppen

borde höjas för manlig lärare med åtminstone 300 kronor i arue''

varje lönegrad och för kvinnliga lärare i förhållande därtill. Någon förhöjning

av de föreslagna avlöningsbeloppen för vikarierande eller extra

ordinarie lärare syntes däremot överstyrelsen näppeligen erforderlig.

I skrivelse den 31 augusti 1917 rörande anslag till folkundervis- Till Kungl.

ningen m. m. för budgetåret 1919, i vad denna skrivelse avser löng^na^framreglering

för folkskoleseminarierna, framhåller folkskolöverstyrelsen, att ställningar.

s. 246 Kontrollera mot PDF

246

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

övningsskollärarnas avlöning borde tillmätas så, att den bleve något förmånligare

än folkskollärarnas löner i de samhällen, där dessa lärare vore

i lönehänseende gynnsammast'' ställda.

Vidare hava lärare vid folkskoleseminaiäernas övningsskolor gjort

framställning, däri i huvudsak göres gällande, att samma skäl, som föranlett

nämnden att föreslå en förvandling av ämneslärartjänsterna vid

seminarierna till lektorat med därmed följande avlöningsförmåner, talade

för övningsskollärarnas likställande i avlöningshänseende med de allmänna

läroverkens adjunkter. Övningsskollärarnas arbete vore i hög grad ansvarsfullt

och krävande, i det att deras undervisning vore avsedd att

vara mönsterundervisning och deras deltagande i elevernas direkta praktiska

utbildning även vore högst betydande.

I avseende å denna framställning erinrar folkskolöverstyrelsen i

underdånigt utlåtande den 7 november 1917, att förslaget om ämneslärarnas

vid seminarierna jämnställande i löneavseende med läroverkslektorer

avsåge att bereda bästa möjliga rekrytering av seminarieämneslärarna

ur de för anställning som lärare vid de allmänna läroverken kompetentas

krets. En dylik konkurrenssynpunkt kunde icke göras gällande för

övningsskollärarlönernas jämnställande med läroverksadjunktslönerna.

Med avseende å rekryteringen av övningsskollärarna gällde i främsta

rummet att tillse, att de bäst kvalificerade av folkskolans lärare kunde för

dessa befattningar erhållas. Därav följde, att det vore av vikt att sörja

för att övningsskollärarnas löneförmåner tilltoges så, att deras tjänster

bleve tilldragande i jämförelse med de högst avlönade tjänsterna vid folkskolorna.

Också vore det denna synpunkt, som dittills varit bestämmande

för överstyrelsens förslag i detta ämne.

I den mån de framlagda förslagen på grund av det alltjämt sjunkande

penningvärdet numera icke skulle kunna anses tillfredsställande, ansåge

överstyrelsen det vara av synnerlig vikt, att de föreslagna lönesatserna

höjdes. Detta vore så mycket mer nödvändigt, som det visat sig, att

antalet sökande till lediga beställningar av ifrågavarande slag alltjämt

vore ringa och snarare visade tendens till att minskas än att ökas. Orsaken

därtill borde sökas dels i lönesatsernas mindre lockande belopp i jämförelse

med de för de bäst avlönade folkskollärarbefattningarna gällande,

dels ock i tjänsternas egenartade beskaffenhet, vilken medförde, att deras

innehavare ständigt måste på ett i viss mån för deras eget undervisningsarbete

störande sätt anstränga kraft och uppmärksamhet för att motsvara

de anspråk, som de städse närvarande åhörarna hade rätt att ställa på

dem, under det att lärarna i folkskolan, i regel fria från dylika åhörare,

kunde mera ostört ägna sig åt sin egen undervisande verksamhet. Därtill

s. 247 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta nåd. proposition nr 260.

247

komme, att tillfällen till inkomstökning genom åtnjutande av särskild

ersättning för slöjdundervisning, fortsättningsundervisning och annat avlönat

arbete utom den ordinarie tjänsten vore rikligare för handen för

lärare i folkskolorna än för lärare i övningsskolorna.

Om hänsynen till dessa nu berörda förhållanden skulle kräva en

sådan förhöjning av de för övningsskollärarna avsedda lönebeloppen, att

dessa komme att stiga till samma belopp, som ansåges böra fastställas för

läroverksadjunkter, funne överstyrelsen givetvis en sådan ökning önskvärd.

Spörsmålets samband med andra löneregleringsfrågor gjorde emellertid,

att överstyrelsen ansåge sig böra inskränka sig till nämnda allmänna

uttalande.

Med hänsyn till de synpunkter, som anförts i fråga om bestämmande

av avlöningsbeloppen för ifrågavarande lärare och vilka torde böra

tillmätas betydelse vid bedömande av föreliggande spörsmål, har löneneregleringskommittén

ansett sig böra förorda för manlig övningsskollärare

en avlöning av 3,400 kronor, därav 2,100 kronor lön och 1,300 kronor

tjänstgöringspenningar, vartill skulle kunna komma tre ålderstillägg,

vart och ett å 400 kronor, samt för kvinnlig övningsskollärare en avlöning

av 2,800 kronor, däfav 1,800 kronor lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill skulle kunna komma tre ålderstillägg, vart och

ett å 300 kronor.

För vikarierande och extra ordinarie lärare anser kommittén ersättningen

böra bestämmas till, vad angår manlig lärare, 2,800 kronor och,

vad angår kvinnlig lärare, 2,400 kronor.

c) Tjänstgöringspenningarnas fördelning och avlöning under tjiinstledighet.

Enligt kungl. kungörelsen den 27 augusti 1904 är stadgat, att vid

tjänstledighet på grund av sjukdom må av avlöningsförmånerna utgå till

lärare i övningsskola tre fjärdedelar av det med befattningen förenade

arvodet med tillhörande ålderstillägg, efter kalenderår räknat.

Nämnden föreslår,

att tjänstgöringspenningar beräknas utgå efter kalenderår; samt

att övningsskollärare må vid tjänstledighet på grund av sjukdom

åtnjuta hela lönen.

Övningsskollärarna anser kommittén böra underkastas de bestämmelser

i förevarande avseenden, som av kommittén föreslagits för ämneslärarnas

vidkommande.

Löne
regierings
kommittén.

Nuvarande

bestämmel
ser.

Lärarlöne
nämnden.

Lnne
reglerivgs
hommittén.

s. 248 Kontrollera mot PDF

248

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

Nuvarande

bestämmel
ser.

Lärarlöne
nämnden.

Löne
reglerings
kommittén.

Nuvarande

bestämmel
ser.

Lärarelöne
nämnden.

Löne
reglerings
kommittén.

d) Lönetur.

Kungl. kungörelsen den 27 augusti 1904 stadgar, att lärare i övningsskola

i avseende å lönetursberäkning må räkna sig till godo föregående

tjänstgöring vid folkskola.

Nämnden föreslår, att övningsskollärare må för uppflyttning i högre

lönegrad tillgodoräkna sig tjänstgöring som ordinarie lärare vid folkskola,

skeppsgosseskola eller högre folkskola ävensom tjänstgöring vid under

offentlig kontroll ställt småskoleseminarium under den tid statsbidrag utgått

till hans avlönande enligt bestämmelserna om statsbidrag till folkskollärares

avlönande.

I avseende å nämndens förslag i denna punkt har kommittén

intet att erinra.

e) Pension.

Övningsskollärarna äro för närvarande f delaktiga i folkskollärarnas

pensionsinrättning och äro i pensionshänseende underkastade samma bestämmelser

som folkskollärare, dock att enligt kungörelsen den 27 augusti

1904 skyldighet att avgå från tjänsten inträder för manlig lärare vid

uppnådda 60 levnads- och 30 tjänstår samt för kvinnlig lärare vid uppnådda

55 levnads- och 30 tjänstår, därest ej Kungl. Maj:t i särskilt fall

finner skäl tillåta sådan lärare att vid tjänsten kvarstå, samt att enligt

kungl. kungörelsen den 28 juni 1907 pension för ifrågavarande lärare

må bestämmas till högst två tredjedelar av tjänsten åtföljande lön jämte

ålderstillägg.

Under förutsättning att övningsskollärarna, på sätt nämnden föreslagit,

bliva ordinarie tjänstinnehavare, förordar nämnden att lagen angående

civila tjänstinnehavares rätt till pension skall äga tillämpning å

dem, och föreslår vidare, att övningsskollärarna må vinna delaktighet i

elementarlärarnas nya änke- och pupillkassa.

. Löneregleringskommittén har i annat sammanhang givit uttryck åt

den uppfattningen, att ifrågavarande lärare må varda bibehållna vid delaktighet

i såväl folkskollärarnas pensionsinrättning som folkskollärarnas

änke- och pupillkassa. Vad angår pensionsåldern för ifrågavarande lärare

hänvisar kommittén till vad i det föregående i detta avseende förordats.

Beträffande beräkning av pensionsbeloppet anser kommittén, att, i likhet

s. 249 Kontrollera mot PDF

Kungl. MajUa nåd. proposition nr 260.

249

med vad för statens befattningshavare i allmänhet är vedertaget, pensionen

bör utgöra lönen jämte intjänat eller intjänade ålderstillägg.

Avlöningstillägg åt rektorer och vissa ordinarie lärare vid folkskoleseminarier,

där provårskurser äro anordnade.

Enligt stadgan angående provår vid folkskoleseminarium den 19

maj 1917 kan provårskurs genomgås vid vissa av Kungl. Maj:t bestämda

folkskoleseminarier. På sätt i nämnda stadga föreskrives, skall föreståndare

för provår vid folkskoleseminarium till folkskolöverstyrelsen insända,

bland annat, uppgift, i vad mån särskilda lärare varit tagna i anspråk

för lärarkandidaternas handledning, ävensom förslag till arvoden åt dessa

lärare, och tillkommer det överstyrelsen att efter prövning av de inkomna

förslagen, enligt gällande grunder och inom gränserna av för ändamålet

beviljat anslag, bestämma de särskilda belopp, varmed samma arvoden

böra utgå.

Löneregleringskommittén finner det vara billigt, att enahanda förmåner,

som tillkomma rektorer och ämneslärare vid allmänna provårsläroverken,

ävenledes bliva beskärda motsvarande lärare vid de seminarier,

vid vilka provårskurser äro eller varda anordnade.

I enlighet härmed skulle till vederbörande rektor utgå ett arvode

av högst 1,500 kronor, varjämte skulle till fördelning mellan handledare

av lärarkandidater utgå ett ersättningsbelopp, beräknat efter visst belopp

för varje sådan kandidat. Dessutom skulle, i nära öyerensstämmelse med

vad kommittén för de allmänna provårsläroverkens vidkommande föreslagit,

en var ordinarie lektor eller adjunkt samt övningsskollärare, utöver

honom eljest tillkommande avlöningsförmåner, åtnjuta ett särskilt arvode

av 300 kronor för år, dock att sammanlagda ersättningen för lärare,

vilken har sig handledningen av lärarkandidater anförtrodd, ej må överstiga

600 kronor.

5. Villkor för inträde på den nya lönestaten.

Nämnden föreslår, att ordinarie lärare, som ingår på den nya lönestaten,

skall vara skyldig att underkasta sig dels de ändrade bestämmelser,

som kunna bliva stadgade rörande elementarlärarnas nya änke- och

pupillkassa, dels ock de bestämmelser, som kunna bliva stadgade till lärjungarnas

skyddande mot smittosam lungsot.

Bihang till riksdagens protokoll 1018. 1 saml. 232 käft. (Nr 260.)

Löne
reglerings
kommittén
-

Lärarlöne
nämnden.

32

s. 250 Kontrollera mot PDF

250

Kungl. Maj ds nåd. proposition nr 260.

re Urin s Hänvisande till vad kommittén anfört och förordat, i avseende å

kommittén. allmänna villkor och bestämmelser för åtnjutande av de för de allmänna

läroverkens lärare föreslagna avlöningsförmånerna anser kommittén

sagda villkor och bestämmelser i stort sett böra i tillämpliga delar varda

gällande jämväl i avseende å lärarpersonalen vid folkskoleseminarierna.

6. Ortstillägg.

Nuvarande

bestämmel
ser.

t

På sätt ovan erinrats, har 1917 års riksdag medgivit, att från och

med år 1918 tills vidare, och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnar,

hyresbidrag må utgå vid folkskoleseminariet i Stockholm till

ordinarie manlig adjunkt med 500 kronor, till lärare i teckning med 400

kronor och till extra ordinarie ämneslärare efter två års tjänstgöring vid

seminariet med 400 kronor och efter fem års dylik tjänstgöring med 500 kronor,

samt vid folkskoleseminariet i Göteborg till ordinarie manlig adjunkt

i första lönegraden med 450 kronor, i andra lönegraden med 575 kronor

samt i tredje, fjärde och femte lönegraderna med 700 kronor, till

lärare i teckning med 300 kronor, till vikarierande adjunkt å vakant

tjänst med 450 kronor och till annan extra ordinarie ämneslärare med

300 kronor.

Då riksdagen beviljade det för ändamålet erforderliga anslaget,

framhöll riksdagen, att detsamma, i avvaktan på en definitiv lönereglering

för folkskoleseminariernas personal, endast vore av provisorisk

natur.

Vidare har 1917 års riksdag till övningsskollärarn a vid berörda två

seminarier beviljat en tillfällig löneförbättring för år 1918, vilken, på sätt

i det föregående likaledes erinrats, i varje lönegrad med 100 kronor överstiger

vad för övningsskollärare vid övriga seminarier medgivits.

Nämnden Nämnden föreslår,

att ordinarie övningsskollärare vid folkskoleseminarierna i Stockholm

och Göteborg må, utöver honom eljest tillkommande avlöningsförmåner,

åtnjuta ortstillägg till belopp av 300 kronor för manlig och 200 kronor

för kvinnlig lärare; samt

att ordinarie lärare vid folkskoleseminarium inom Västerbottens eller

Norrbottens län må, utöver honom eljest tillkommande avlöningsförmåner,

åtnjuta ortstillägg till ett belopp, motsvarande 10 procent av hans kontanta

avlöning som ordinarie lärare;

skolande beträffande ortstillägg iakttagas:

s. 251 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts nåd, proposition nr 260.

251

att vid beräkningen av beloppet av övningslärares ortstillägg lägges

till grund den årsavlöning, läraren skulle hava uppburit, därest han i den

lönegrad, i vilken han befinner sig, bestritt tjänstgöring till den omfattning,

som var för tjänsten bestämd under det läsår, som börjades med

näst föregående hösttermin;

att tjänstledig lärare skall, därest tjänstledigheten förorsakats av

starkt sjukdom, äga åtnjuta hela ortstillägget och, därest tjänstledigheten

förorsakats av annan anledning, vara förpliktad att, eftersom prövas skäligt,

avstå hela ortstillägget eller del därav; samt

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall ortstillägget skall utgå till månadens slut.

Beträffande ortstillägg åt ämneslärare vid seminarierna i Stockholm

och Göteborg, framhåller nämnden, att, då det, under förutsättning att

nämndens förslag angående avlöning och kompetens för seminariernas

ämneslärare vunne avseende, ej torde vara att befara, att brist på tillräckligt

meriterade sökande till tjänsterna vid nämnda seminarier komme

att uppstå, nämnden ej upptagit i sitt löneregleringsförslag ortstillägg för

berörda ämneslärare.

Vid nämndens förslag i förevarande avseende äro fogade särskilda

yttranden

dels av herr Anders HolJcers — med instämmande av fröken Anna

Sörensen — som anser, att nämnden bort förorda särskilda avlöningsförmåner

åt ämneslärarna vid folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg,

vare sig såsom ortstillägg eller hyresbidrag, ungefär motsvarande

de till lektorerna vid de allmänna läroverken i dessa städer utgående

kommunala hyresbidragen;

dels ock av herr Olof Olsson, som anser, att ortstilläggen åt de

ordinarie lärarna i Västerbottens och Norrbottens län böra utgå med 10

procent av begynnelselönen.

På sätt i det föregående omförmälts, hava rektor och kollegiet vid

högre allmänna läroverket i Luleå hos chefen för ecklesiastikdepartementet

gjort framställning därom, att en blivande lönereglering för läroverksoch

seminarielärarkårerna även måtte innefatta ortstillägg åt lärare i

Norrbottens och Västerbottens län med ett belopp av 15 procent av den

kontanta avlöningen enligt de av nämnden i övrigt föreslagna grunder,

dock att rätten att åtnjuta oi''tstillägg jämväl utsträckes till extra lärare

och vikarier vid läroverk i nämnda län.

Under hänvisning till vad kommittén anfört i fråga om förslaget

om ortstillägg till lärare vid allmänna läroverk i Västerbottens och Norr
-

Vid

nämndens

förslag

fogade

särskilda

yttranden.

Inkommen

fram
ställning.

Lönereg

leringskommittén.

s. 252 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

252 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

bottens län, meddelar kommittén, att på enahanda skäl, som föranlett

kommittén avstyrka detta förslag, kommittén ej heller kan biträda nämndens

förslag, i vad det avser lärare vid folkskoleseminarierna i samma län.

Vad angår nämndens förslag beträffande ortstillägg till övningsskollärare

vid seminarierna i Stockholm och Göteborg anser sig kommittén

icke kunna förorda detsamma. Emellertid erinrar kommittén, att enligt

dess förslag övningsskollärarna vid dessa seminarier, så länge desamma

såsom för närvarande tjänstgöra såsom provårsanstalter, skulle utöver sin

ordinarie avlöning erhålla ett särskilt arvode av 300 kronor till varje

lärare eller alltså samma belopp, som nämnden i form av ortstillägg för

manlig sådan lärare föreslagit.

I avseende å riksdagens beslut, att hyresbidrag till vissa närmare

angivna belopp skola utgå till vissa lärare vid seminarierna i Stockholm

och Göteborg, erinrar kommittén, hurusom ändamålet varit att bringa avlöningsförmånerna

för ifrågavarande seminarielärare i överensstämmelse

med de förmåner, som från såväl stat som kommun utgå i nämnda

städer till motsvarande lärare vid de allmänna läroverken. Kommittén

säger sig väl finna en sådan likställighet berättigad, men anser sig icke

vara i tillfälle att bedöma själva beloppen av de hyresbidrag, vilka må

höra av statsmedel utgå till lärare vid ifrågavarande seminarier.

Löneregleringskommitténs förslag finner jag välgrundat och vill uttala

min livliga anslutning till detsamma. Endast i ett par detaljfrågor

föreslår jag smärre avvikelser från detsamma. Genom beslut i ett flertal

olika avseenden har riksdagen visat sig behjärta den omorganisation i

tidsenlig riktning av seminarierna, som avsågs med 1913 års seminariereform,

men den viktigaste förutsättningen för denna reforms fullständiga

genomförande har alltjämt varit en ändamålsenlig lönereglering för ifrågavarande

läroanstalters lärarkårer. Kommitténs förslag härutinnan är

ägnat att åt dessa anstalter, i vilka utbildas lärare för 93 % av den

svenska ungdomen, förskaffa dugliga lärarkrafter med utbildning och

lämplighet att väl fylla de särskilda krav, som måste ställas på lärare

vid dessa lärarutbildningsanstalter.

Kommittén har ifrågasatt vissa kompetensvillkor för de föreslagna

lektorstjänsterna. Jag vill i huvudsak uttala min anslutning till vad

kommittén i denna fråga anfört och förordat, på samma gång jag anser

mig böra framhålla, att vissa mindre jämkningar i kommitténs förslag

vid det slutliga fastställandet av berörda villkor tilläventyrs torde böra

vidtagas i syfte att underlätta möjligheten för den ändamålsenligaste

rekrytering av ifrågavarande lärarkår.

s. 253 Kontrollera mot PDF

253

Kunr/l. Maj: t* nåd. proposition nr 2110.

Deri mest betydelsefulla ändring av nuvarande förhållanden, som

det föreliggande förslaget avser att genomföra, är förvandlingen av ad~ fattningsjunkturerna

vid seminarierna till lektorat. Vikten av att få ämneslärar- bärare ä inbefattningarna

vid seminarierna väl besatta kan ej nog betonas, och jag cra$tal3S

är ense med löneregleringskommittén såväl härutinnan som i det förslag

kommittén framlagt beträffande anordnande av övergångsförliållandena.

I sistnämnda avseende föreslår kommittén, att de nuvarande ämneslärare

vilka icke fylla de föreslagna kompetensvillkoren, skola överflyttas på

övergångsstat och bliva i fråga om avlöningsförmåner likställda med läroverksadjunkter.

En sådan anordning finner kommittén nödvändig, i den

mån, såsom kommittén säger, förevarande adjunkter ej må anses böra

uppföras å indragningsstat.

De bpfattningshavare, vilka nu skulle komma att uppföras å övergångsstat,

äro först och främst sådana, vilka kunna antagas framdeles

komma att uppfylla de för lektorer föreslagna kompetensvillkoren. I den

mån adjunkt å övergångsstat inom en icke alltför knappt tillmätt tid

vinner behörighet för lektorstjänst vid folkskoleseminarium, skulle han

befordras till lektor å sin förut innehavda tjänst. Vidare skulle de

ämneslärare, som av en eller annan anledning icke kunna eller vilja

vinna föreskriven lektorsbehörighet men som dock anses kunna fullgöra

ämneslärartjänst vid seminarium, äga att kvarbliva som adjunkter å övergångsstat.

Endast i de fall, då det kan för undervisningens behöriga

skötande anses önskvärt, att platsen besättes med ny innehavare, skulle

eu förflyttning till indragningsstat äga rum.

Givetvis komma avsevärda svårigheter att möta vid övergången till

den nya ordningen. Å ena sidan kräver billigheten, att man vid prövningen

av de nuvarande seminarieadjunkternas kompetens för lektorsgrad

ej förfar rigoröst med hänsyn till de formella kompetenskraven. En förtjänstfull

lärarverksamhet och framstående skicklighet att handleda utbildningen

av de blivande lärarna måste tillmätas en synnerlig betydelse

vid detta spörsmåls bedömande. Å andra sidan lärer det, därest man vill

tillförsäkra seminarierna en fullt kvalificerad lärarkår, icke kunna undvikas,

att särskilda övergångsanordningar vidtagas i enlighet med kommitténs

förslag.

Efter vad jag inhämtat, kan det emellertid endast bliva tal om ett

mycket ringa antal befattningshavare, som skulle behöva uppföras på indragningsstat,

vadan kostnaderna härför ej torde bliva av nämnvärd omfattning.

De adjunkter, vilka sålunda skulle uppföras å indragningsstat, böra

bibehållas vid nuvarande avlöningsförmåner, varjämte det synes billigt,

att de jämväl må fortfarande åtnjuta den tillfälliga löneförbättring, varav

s. 254 Kontrollera mot PDF

254

Kungl. Majds nåd. proposition nr 200.

de genom beslut av 1917 års riksdag blivit delaktiga. Under antagande

att sådan tjänstinnehavare, varom nu är tal, intjänat samtliga ålderstillägg,

skulle, inräknat den tillfälliga löneförbättringen, kostnaden för

envar uppgå beträffande manlig adjunkt till 5,600 kronor och ifråga om

kvinnlig adjunkt till 4,200 kronor. Då, som antytts, antalet ifrågavarande

befattningshavare torde bliva ringa, synes någon höjning av

förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten av denna anledning icke

vara erforderlig.

övningskol- Löneregleringskommittén har förordat ordinarie anställning för se
pensiom-

miaariernas övningsskollärare och på anförda skäl samtidigt föreslagit,

rätt. att genom en särskild bestämmelse måtte föreskrivas, att lagen angående

civila tjänstinnehavares rätt till pension ej måtte äga tillämpning å dem,

utan att de fortfarande måtte kvarstå som delägare i folkskollärarnas

pensionsinrättning. Jag är fullt ense med kommittén om önskvärdheten

av en sådan anordning. Då den ändring i civila pensionslagen, som betingas

härav, ankommer på finansdepartementets föredragning, har jag i

detta sammanhang härmed endast velat angiva min ståndpunkt i frågan.

övnings- För lärare i teckning har löneregleringskommittén föreslagit en

avlöning, minimitjänstgöringsskyldighet av 15 veckotimmar. Sagda bestämmelse

torde böra avse lärare vid enkelseminarium. För motsvarande lärare vid

dubbelseminarium synes mig böra föreskrivas en minimitjänstgöringsskyldighet

av 27 veckotimmar eller samma timantal som för lärare i musik.

Avlöningsförmånerna torde jämväl böra avpassas härefter.

I eu till mig ingiven framställning hava trädgårdslärare vid folkskoleseminarierna

yrkat på högre avlöningsbelopp än vad löneregleringskommittén

föreslagit för dem ävensom återupprepat sin förut omförmälda

begäran om fri bostad mot skäligt avdrag å avlöningen. Jag har icke

ansett mig böra biträda denna framställning. Det må erkännas, att skäl

kunna anföras för en sådan anordning, att trädgårdsläraren varder boende

inom själva seminarieområdet. Då emellertid bostäder för dessa befattningshavare

för närvarande saknas och det torde vara förenat med rätt

avsevärda kostnader att nu uppföra sådana, synes frågan om fri bostad

för ifrågavarande tjänstinnehavare böra tillsvidare anstå.

Avlöning åt Enahanda bestämmelser, som för de allmänna läroverkens vidkom
eundJäför-

mande av mig föreslagits i fråga om avlöning åt extra lärare under förfall

på fall på grund av sjukdom, torde böra föreskrivas i avseende å folkskolegnmd

av seminarierna.

s. 255 Kontrollera mot PDF

Kull fl l. MajUs nåd, proposition nr 260.

255

Do tillägg till löneregleringskommitténs avlöningsvillkor, som jag i Avlöningsavseende

å befattningshavare vid de allmänna läroverken förordat, torde Vl or‘

även böra i tillämpliga delar gälla för folkskoleseminariernas vidkommande.

Då genom beslut av 1913 och 1914 årens riksdagar vissa övningsskollärartj

änster överflyttades från extra till ordinarie stat, erhöllo deras

dåvarande innehavare rätt att räkna sig sin föregående tjänstgöring tillgodo

för åtnjutande .av ålderstillägg. Enahanda rätt synes mig nu böra

tillkomma annan befattningshavare än lektor eller lärare i trädgårdsskötsel,

vilken hittills åtnjutit arvode från anslag å extra stat.

I anslutning härtill har jag föreslagit ett tillägg till avlöningsvillkoren

i denna punkt.

Genom beslut av 1913 års riksdag inrättades — i samband med Kya vriden

då beslutade seminariereformen — vid de 13 seminarier, där blottnarbefattfyra

adjunktsbefattningar funnos uppförda i staten, en femte adjunkts- ningar.

tjänst, men därvid bestämdes tillika, att sagda tjänster skulle uppehållas

med extra ordinarie lärarkrafter, till dess genom en, som man hoppades,

snart förestående lönereglering bättre förutsättningar skapats för att få

tjänsterna besatta med väl kvalificerade lärarkrafter. Ifrågavarande 1 fr

ämneslärarbefattningar böra nu i samband med förevarande lönereglering

från och med år 1919 besättas med ordinarie innehavare.

Vidare hava behov framträtt om inrättande av. ytterligare nya

lärartj änster.

Enligt vad folkskolöverstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1917

framhållit, erfordras för seminariet i Göteborg en ny ordinarie ämneslärartjänst,

enär, bland annat, på grund av den till seminariet förlagda

provårskursen så stort antal timlärartimmar där vore behövligt, att detta

jämnt motsvarade en ämneslärares tjänstgöringsskyldighet.

Vidare erfordras vid vartdera av seminarierna i Landskrona och

Umeå, där staten upptager allenast tre övningsskollärartjänster, ytterligare

en dylik ordinarie tjänst för att utfylla det normal antal av fyra dylika

tjänster, som av 1913 års riksdag godtagits beträffande enkelseminarier.

För seminariet i Umeå utgår för närvarande anslag till en fjärde övningsskollärartjänst.

å extra stat.

För ämnet hushållsgöromål (huslig ekonomi) vid de kvinnliga seminarierna,

där undervisningen hittills varit mera provisoriskt ordnad

och därför vid olika seminarier har växlande omfattning, böra ordinarie

lärarinnor med full tjänstgöringsskyldighet anställas.

s. 256 Kontrollera mot PDF

256

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

Vid seminarierna i Falun, Uppsala och Lund epfordras vidare åtskilliga

nya lärartjänster i samband med dessa seminariers utvidgning

till dubbelseminarier.

Det förstnämnda av dessa var redan vid läsåret 1915—1916 fullt

utbildat till dubbelseminarium och inflyttade under år 1915 i nya lokaler;

seminariet i Uppsala får med höstterminen 1918 fullt antal parallellavdelningar

och har under år 1916 tagit sina nya lokaler i användning;

och seminariet i Lund blir under år 1919 färdigt såsom dubbelseminarium

och får såvitt nu kan beräknas åtminstone med början av

sagda år överflytta till de nya lokaler, som stå under uppförande. De

båda förstnämnda seminarierna borde alltså redan förut ha i-sitt utvidgade

skick överflyttats å ordinarie stat. Det har emellertid ansetts, att

därmed borde anstå, till dess en lönereglering genomförts, som kunde

öka utsikterna att erhålla väl kvalificerade lärarkrafter.

Beträffande seminarierna i Uppsala och Falun har för år 1918

anslag å extra stat begärts och av riksdagen beviljats enligt huvudsakligen

samma grunder som böra tillämpas med avseende å 1919 och följande

år, och äveh i fråga om seminariet i Lund kunna i det hela samma

grunder följas.

• Vad angår ämneslärare, beräknades, enligt vad folkskolöverstyrelsen

i berörda skrivelse meddelat, behovet av sådana lärarkrafter å extra stat

för höstterminen 1918 för seminariet i Uppsala till 5 extra ordinarie adjunkter

och tiyilärare för 15 veckotimmar samt för seminariet i Falun

till 5 extra ordinarie adjunkter och timlärare för 17 veckotimmar. Behovet

kan nu, i enlighet med vad överstyrelsen hemställt, såväl för båda

de nämnda seminarierna som för seminariet i Lund sättas till 5 adjunkter

och 15 timlärartimmar. Anslag till timlärartimmar torde emellertid icke

böra uppföras på varje seminariums stat utan, i likhet med vad som

eljest i sådant hänseende tillämpas vid seminarierna, årligen anvisas inom

ovan angivna gräns, enär behovet av olika anledningar kan växla från

år till år. Då å de ifrågavarande seminariernas nuvarande stat finnas

uppförda rektor och 5 adjunkter, av vilka vid vartdera av seminarierna

i Uppsala och Falun en är extra ordinarie, skulle enligt överstyrelsens

förslag staten framdeles komma att för vart och ett av dem upptaga

rektor och 10 ämneslärare, varjämte anslag till sammanlagt högst 45

timlärartimmar skulle göras disponibelt.

Frånsett de 13 förstberörda ämneslärartjänsterna, vilka synas mig böra

omedelbart tillsättas, skulle alltså ett behov föreligga av ytterligare 16 nya

tjänster. Att samtliga dessa befattningar med ens skulle uppföras på

ordinarie stat, anser jag icke vara en lämplig anordning, i all synnerhet,

s. 257 Kontrollera mot PDF

Kung}. Majd» nåd. proposition nr 260

257

Horn fullt kompetent!! sökande till ett så stort antal tjänster näppeligen

omedelbart torde vara tillfinnandes. Det synes mig därför vara ändamålsenligast,

därest nu från och med år 1919 — utom de ovanberörda 13

tjänsterna — 5 nya lektorat inrättades samt att ett uppförande å ordinarie

stat av 11 övriga befattningar fördelades å de närmaste två följande åren.

De timantal för övningsämnena, vilka utöver den nu anställda

ordinarie lärare åliggande undervisningsskyldighet skulle för ifrågavarande

tre seminarier bliva erforderliga, äro, enligt av folkskolöverstyrelsen gjorda

beräkningar, följande:

Uppsala och

Lund.

Falun.

Teckning..........

.........12

14

Musik...........

.........27

26

Gymnastik........

.........26

24

Manlig slöjd........

.........28

14

Kvinnlig slöjd........

.........16

20

HushållsgöromHl.......

.........-

32

I vad mån det kan vara lämpligt att vid dubbelseminariema för

undervisningen i övningsämnena upprätta nya befattningar vid sidan av

de nu befintliga eller anlita timlärare låter sig nu ej för varje särskilt

fall avgöra utan torde böra bliva beroende av ytterligare prövning. Ett

eventuellt upprättande av nya tjänster av förevarande slag kommer, i

betraktande av de avlöningsgrunder, som föreslagits för dessa lärare,

icke att medföra någon ökning av kostnaderna.

För undervisning i trädgårdsskötsel torde vid ifrågavarande seminarier

ej erfordras någon ny lärarkraft, men vill jag i detta sammanhang

hava framhållet, att för sagda undervisning vid förevarande dubbelseminarier

bör i enlighet med den uppfattning, som i ett par fall redan

vunnit riksdagens godkännande, utgå utöver vederbörande lärares ordinarie

avlöning ett tilläggsarvode av 800 kronor för år.

Antalet lärare i övningsskolan vid dubbelseminarium har i allmänhet

ansetts böra vara sju. Tillsvidare torde för de tre seminarier, om

vilka här är fråga, detta antal bliva tillräckligt. Möjligen behöves framdeles,

då övningsskolan erhållit en mera fullständig utveckling ytterligare

en lärarkraft för vartdera seminariet. Å ordinarie stat finnas för närvarande

vid seminariet i Uppsala 2 manliga, vid seminariet i Lund 3

manliga och vid seminariet i Falun 4 kvinnliga lärarbefattningar vid

övningsskolan. I enlighet med de grunder för övningsskollärartjänsternas

fördelning mellan manliga och kvinnliga lärarkrafter, som av mig i det

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 232 höft. (Nr 260.) 33

s. 258 Kontrollera mot PDF

258

Uppvärmning,

belysning,

materiell

m. m.

för seminarierna

i

Uppsala,

Lund och

Falun.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

föregående förordats, skulle ytterligare följande tjänster bliva behövliga

vid de ifrågavarande seminarierna

manliga: kvinnliga:

vid seminariet i Uppsala.............3 2

» > > Lund..............2 2

> > > Falna........... 2 1

Sammanlagt skulle alltså vid ifrågavarande tre seminarier böra

upprättas 7 manliga och 5 kvinnliga övningsskollärartjänster. Samtliga

nu senast berörda tjänster anser jag böra inrättas från och med år 1919.

1 samband med frågan om nya lärartjänster vid de till dubbelseminarier

utvidgade läroanstalterna i Uppsala, Lund och Falun har folkskolöverstyrelsen

i skrivelse den 31 augusti 1917 framlagt förslag beträffande

anslag för uppvärmning, belysning, materiell m. m. vid nämnda

seminarier.

Överstyrelsen anför i detta avseende.

De flesta hithörande anslagsposter kunde beräknas till samma belopp som

de, varmed de beträffande seminarierna i Uppsala och Falun upptagits f framställningen

rörande anslag å extra stat för år 1918 och vilka av riksdagen godkänts.

I några fall vore ökningar av anslagsposterna oundgängliga till följd av

de pågående prisstegringarna. Särskilda svårigheter mötte det att med någon

grad av sannolikhet beräkna bränslekostnaderna, då ju bränslepriserna för närvarande

vore abnormt stegrade och man näppeligen kunde göra sig någon föreställning

om huru desamma komme att ställa sig, sedan lugnare förhållanden inträtt,

överstyrelsen ansåge sig böra i denna punkt fasthålla vid de beräkningar, som

på grundval av då rådande priser år 1916 gjordes med avseende på år 1918.

Komme de så beräknade beloppen att, såsom väl vore att förmoda, visa sig otillräckliga,

borde de fyllas på samma sätt som de brister, som helt visst, därest

nuvarande abnorma prisförhållanden komme att fortvara, syntes komma att uppstå

i staten för övriga seminarier, överstyrelsen ansåge sig så mycket hellre

höra välja denna väg för kostnadsberäkningen, som det utan tvivel bleve nödvändigt

att, sedan mera stabila ekonomiska förhållanden inträtt, revidera samtliga

seminariers stater.

Med jämkningar i vissa fall av de utav vederbörande rektorer

framställda äskandena beräknar överstyrelsen följande anslagsposter ä

nedan angivna belopp för ifrågavarande seminarier:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. May.ts nåd. proposition nr 260. 251)

Uppsala.

Lund.

Falun.

1.

Uppvärmning.......................

11,000

11,000

11,000

Belysning ........................

1,600

1,500

1,000

3.

Vattenavgifter ......................

700

1,000

900

i

Telcfonavgifter......................

160

214

164

r>.

Brandförsäkring......................

100

50

60

ti.

Underhåll av inventarier..................

250

250

250

7,

Trycknings- och annonskostnader samt expeditionsartiklar .

1,400

1,400

1,200

8.

Underhåll och nyanskaffning av höeker och undervisnings- materiel! .......................

2,000

2,000

2,000

9.

Arvode åt bibliotekarie..................

400

400

400

in.

• > roktors skrivbiträde.......,........

250

250

250

ll.

> - » seminarieläkare.................

900

900

900

13.

Avgifter till folkskollärarnas pensionsinrättnieg för lärarna i

övningsskolan.....................

850

850

760

13.

Avlöning åt förste vaktmästare, eldare och övrig betjäning . .

4,400

4,400

4,200

14.

Storrengöringar och förbrukningsartiklar för städningen

1,000

1,400

800

15.

Trädgårdsbiträden, jord förbättringsmedel, trädgårdsmateriell m.m.

2,900

3,700

3,400

16.

Materiell för lek och idrott................

150

150

150

17.

Materiell för slöjdundervisningen:

Träslöjd......................

1,200

1,200

200

Pappslöjd.......................

100

100

100

Metallslöjd ......................

300

300

—

Kvinnlig slöjd.....................

100

100

200

18.

Materialier för undervisningen i hnshåilsgöromål.......

—

—

3,000

19.

■Särskilda kurser och föreläsningar.............

-200

200

200

20.

Tillfälliga utgifter................... •

500

506

506

Samma kronor 30,460

31,870

$1,630

I fråga om dessa anslagsposter anför överstyrelsen följande:

Beträffande seminarierna i Uppsala och Falun vore av förestående utgiftsposter

de under 1, 3, 4, 9, 10, 11, 12 och 16 upptagna överensstämmande med

eller enligt samma grunder som motsvarande för år 1918 beräknade poster, i

avseende å övriga poster för sagda båda seminarier hade följande förändringar

vidtagits: n:r 5 för seminariet i Uppsala har höjts med 30 kronor, n:ns 6, 7, 8,

14, 17 och 18 hava höjts med hänsyn till de numera så väsenligt ökade priserna

å papper, böcker, undervisningsmateriell samt förbrukningsartiklar av olika slag

— skulle ökningen å dessa poster fullt motsvara de nuvarande priserna särskilt

å förbrukningsartiklar, borde den i själva verket gjorts avsevärt större än som

skeft —; n:r 13 hade måst avsevärt ökas på grund av betydligt stegrade kostnader

för städning; för seminariet i Falun hade n:ris 2 och 15 kunnat minskas,

den senare emedan den gamla seminarieträdgården icke längre skulle tagas i an
-

s. 260 Kontrollera mot PDF

260

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

språk för undervisningen. För seminariet i Lund hade de flesta poster upptagits

med samma belopp som för seminariet i Uppsala. Vad särskilt anginge kostnaderna

för trädgårdsbiträden, jordförbättringsmedel m. m. vid Lundaseminariet,

vore tydligt, att dessa under en följd av år, medan anläggningsarbeten i trädgarden

ännu påginge och innan någon avsevärdare inkomst genom försäljning

kunde paräknas, måste bliva jämförelsevis höga. I fråga om kostnader för storrengöringar

m. m. vid sagda seminarium både rektor vid beräkningen tagit till

utgångspunkt en jämförelse med motsvarande kostnader vid Lunds stads folkskolor;

i det sålunda erhållna beloppet både överstyrelsen vidtagit en väsentlig

reduktion. För att förmedla lätt förbindelse mellan de olika lokaliteterna, hade

i den nya seminarieanläggningen ytterligare en telefonapparat ansetts behövlig.

rör seminarierna i Falun och Lund hade upptagits anslag till särskilda

kurser och föreläsningar med samma belopp som redan tidigare anvisats åt seminariet

i Uppsala. Med hänsyn till de rådande osäkra ekonomiska förhållandena

både överstyrelsen ansett lämpligt, att i staten upptoges eu ej allt för obetydlig

post till tillfälliga utgifter; överstyrelsen funne 500 kronor i detta hänseende vara

ett lämpligt belopp.

1 rektorernas framställningar till överstyrelsen rörande ifrågavarande anslagsbehov

hade ifrågasatts höjning av arvodena till bibliotekarie och till rektors

skrivbiträde, överstyrelsen funne det uppenbart, att ifrågavarande arvoden,

vilka redan från början tilltagits jämförelsevis låga, numera med penningvärdets

fall ingalunda kunde anses utgöra skälig ersättning för det arbete, som utfördes,

och alltså borde höjas. Då emellertid en dylik höjning givetvis borde avse samtliga

seminarier och överstyrelsen under förbandenvarande förhållanden icke ansåge

sig böra framställa yrkande därom, hade arvodena upptagits med hittills

gällande belopp. Yrkande hade även framkommit, att ett mindre belopp, förslagsvis

200 Kronor för varje seminarium, borde anvisas såsom bidrag till ''kostnåder

vid studieresor och utflykter i samband med undervisningen i geografi och

biologi. Överstyrelsen ansåge goda skäl tala för att dylika anslag ställdes till

seminariernas förfogande, helst resor och utflykter av berörda slag anbefalldes i

gällande undervisnmgsplan. Men av likartade skäl, som nyss anförts i fråga om

vissa arvoden, funne sig överstyrelsen icke nu böra göra framställning uti

sagda syfte.

Vad överstyrelsen i ovanberörda avseenden föreslagit finner jag val

avvägt, och förordar jag alltså förslag till riksdagen i anslutning härtill,

utom beträffande utgiftsposten 12; avgifter till folkskollärarnas pensionsinrättning

för lärarna i övningsskolan. I annat sammanhang kommer

jag nämligen att framlägga förslag därom, att sagda avgifter skulle bestridas

från det under riksstatens tionde huvudtitel uppförda anslaget till

bidrag till folkskollärares pensionering, varför nämnda utgiftspost här

bör utgå.

Till bestridande av ovan angivna kostnader för uppvärmning, belysning,

materiell in. m. äro för närvarande åt ifrågavarande seminarier

följande belopp anvisade å deras ordinarie stater:

s. 261 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr ‘200. 261

Uppsala.

Land.

Falun.

1. Till materiell samt ljus och ved m. m.....

........6,250

7,800

5,300

2. > seminarieträdgårdens underhåll och skötsel

........ 350

800

600

3. » matcrialier för undervisningen i slöjd

........ 050

650

100

4, Idrottsmateriellens underhåll .........

........ 100

100

100

Summa kronor 7,650

»,850

6,100

Dragas dessa anslagsbelopp från de förut angivna utgiftssummorna,

sedan dessa minskats med respektive belopp för avgifter till folkskollärarnas

pensionsinrättning, finner man, att de belopp, varmed anslagen

för ifrågavarande ändamål böra höjas, utgöra för seminariet i Uppsala

21,960 kronor, för seminariet i Lund 21,670 kronor och för seminariet i

Falun 24,770 kronor eller sammanlagt 68,400 kronor.

Förutom här upptagna anslagsposter erfordras för seminariet i Lund

under år 1919 ett par tillfälliga anslagsbelopp, vilka dock torde böra begäras

å extra stat och därför av mig upptagas i samband med förslag

om anslag till studentkurser och parallellavdelniugar, i vilket avseende

framställning till riksdagen samtidigt härmed avlåtes.

Därest den för utvidgningen av folkskoleseminarierna i Uppsala,

Lund och Falun till dubbelseminarier erforderliga anslagsökningen uppföres

å ordinarie stat, torde även de till stipendier åt eleverna i parallellavdelningarna

vid sagda seminarier erforderliga medlen, vilka hittills

varit uppförda å extra stat, anvisas å ordinarie stat. Enligt gjorda beräkningar

skulle sagda belopp för år 1919 komma att uppgå till 28,800

kronor. Medel till samma belopp äro jämväl för ändamålet i statsverkspropositionen

beräknade.

På sätt i det föregående erinrats, har till bestridande av hyresbidrag

till rektorerna vid seminarierna i Linköping, Skara, Kalmar, Karlstad

och Umeå på extra stat för år 1918 beviljats ett belopp av 6,200

kronor; av nämnda belopp äro 1,200 kronor avsedda för en var av rektorerna

vid seminarierna i Linköping och Kalmar, 1,000 kronor för rektor

vid seminariet i Skara samt 1,400 kronor för en var av rektorerna vid

seminarierna i Karlstad och Umeå.

Löneregleringskommittén har för rektor föreslagit, utom kontanta

avlöningsförmåner, fri bostad eller ersättning därför. Själva ersättningsbeloppet

säger sig kommittén ej vara i tillfälle att bedöma, men framhåller,

att medel för ändamålet borde finnas å extra stat anslagna, så

länge ej fri bostad kunde tillförsäkras vederbörande rektorer.

Stipendier

för seminarieelever.

filt vissa

rektorer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

202

Knngl. Maj:t« nåd. proposition nr 260.

Folkskolöverstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1917 hemställt

om beredande å extra stat för år 1919 av enahanda belopp som för år

1918 beviljats eller 6,200 kronor. Någon ändring i anslagets fördelning

har icke ifrågasatts.

Givetvis böra enligt min mening medel för ändamålet finnas tillgängliga

för år 1919. Mot beloppet 6,200 kronor, har jag intet att

erinra.

n^ufäfare1 Lärarlönenämnden har icke i sitt löneregleringsförslag upptagit

vid folk- ortstillägg till andra lärare vid seminarierna i Stockholm och Göteborg

skolesemi- än till ordinarie övningsskollärare. Emellertid har, på sätt i det före

Stockholm gående erinrats, 1917 års riksdag medgivit, att från och med år 1918

0C\>m-°te’ tillsvidare och intilldess Kungl. Maj:t annorlunda förordnar hyresbidrag

till närmare angivna belopp finge utgå till vissa ämnes- och övningslärare

vid nämnda seminarier. För ändamålet har riksdagen på extra

stat för år 1918 beviljat ett anslag av 8,200 kronor.

Löneregleringskommittén erinrar, hurusom ändamålet med sagda

riksdagsbeslut varit att bringa avlöningsförmånerna för ifrågavarande

lärare i överensstämmelse med de förmåner, som från såväl stat som

kommun utginge i nämnda städer till motsvarande lärare vid de allmänna

läroverken. En sådan likställighet säger sig kommittén väl finna

berättigad, men anser sig icke vara i tillfälle att bedöma själva beloppen

av de hyresbidrag, vilka borde av statsmedel utgå till ifrågavarande lärare.

I likhet med löneregleringskommittén anser jag en likställighet av

antydd art berättigad; jag finner den även nödvändig med hänsyn till

önskvärdheten att kunna rekrytera ifrågavarande seminarier med fullgoda

lärarkrafter; en rekrytering, som skulle ställa sig svårare, därest

bättre ekonomiska villkor erbjödes vid de högre allmänna läroverken i

samma städer.

Folkskolöverstyrelsen har också i skrivelse den 27 februari 1918

gjort framställning i detta syfte.

Enligt beslut av Stockholms stadsfullmäktige utgår från och med

år 1917 hyresbidrag till lektor med 800 kronor för år, till adjunkt med

600 kronor för år, till extra lärare och extra ordinarie lektor efter fyra

lästerminer med 500 kronor och efter tio lästerminer med 600 kronor för

år, till ordinarie teckningslärare med 500 kronor för år samt till ordinarie

gymnastiklärare med 500 kronor för år, allt under vissa närmare angivna

förutsättningar.

I Göteborg utgår hyresbidrag för år 1919 till lektor med 700 kronor,

efter fem års tjänstgöring med 850 kronor och efter tio års tjänst
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Maj:ta nåd. proposition nr 260.

2(13

Röring med 1,000 kronor, till adjunkt med 450 kronor, efter fem års

tjänstgöring med 575 kronor och efter tio års tjänstgöring med 700 kronor,

till ordinarie teckningslärare med 300 kronor, till ordinarie gymöast.iklärare

med 300 kronor, till vikarierande adjunkt å vakant tjänst med

450 kronor och till annan extra ordinarie ämneslärare med 300 kronor.

Enahanda belopp synas mig böra tillförsäkras motsvarande lärare

vid folkskoleseminarierna i nämnda städer. Eolkskolöverstyrelsen har i

sin senast omnämnda skrivelse framhållit, att det villkor om viss tids

tjänstgöring för åtnjutande av hyresbidrag, som fastställts beträffande

extra ordinarie ämneslärare vid seminariet i Stockholm, icke borde vara

bundet till tjänstgöring blott vid seminariet, enär den fördel, som seminariet

kunde hava av att anställa en redan prövad extra ordinarie lärare,

icke syntes kunna komma att vinnas, om en vid seminariet nyanställd

lärare ej finge räkna sig till godo för erhållande av hyresbidrag den tid,

han förut tjänstgjort vid allmänt läroverk eller annan under läroverksöverstyrelsens

eller folkskolöverstyrelsens inseende ställd läroanstalt. Jag

ansluter mig till denna uppfattning.

Enligt verkställda beräkningar skulle för ändamålet erfordras ett

belopp av 12,000 kronor. Ifrågavarande anslag bör föreslås å extra stat

samt äga förslagsanslags natur.

Kostnadsberäkning.

I riksstaten för år 1918 är uppfört till folkskoleseminarierna ett

reservationsanslag av 849,025 kronor.

Av detta anslag utgår för innevarande år till avlöningar åt rektorer,

ordinarie ämneslärare och övningsskollärare ett belopp av sammanlagt

487,750 kronor. Vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit skulle

enligt verkställda beräkningar kostnaderna för avlöningar åt nu nämnda

befattningshavare uppgå till 928,300 kronor. Härvid är hänsyn tagen

dels till de av mig förordade nya lektors- och övningsskollärartjänsterna

dels ock till vad jag i det föregående föreslagit beträffande timlärararvoden

vid seminarierna i Uppsala, Lund och Falun. Vid beräkningen

av de nya lektorsbefattningarna har jag upptagit avlöningar, avsedda för

manliga tjänstinnehavare. Jag tillåter mig hänvisa till vad jag i detta

avseende förut (sid. 149) anfört. Vidare har jag ansett skäligt att för

de nya övningsskollärartjänsterna beräkna ett visst antal ålderstillägg; i

kostnadskalkylen är räknat med lika många ålderstillägg som antalet nya

tjänster.

s. 264 Kontrollera mot PDF

264

Kungl. Maj:t8 nåd. proposition nr 260.

Rektorer, ämneslärare och övningsskollärsire.

Löne-

grad.

Enligt nu gällande

bestämmelser.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag.

1

Antal

Avlöning.

Summa.

Antal.

Avlöning.

Summa.

! Rektorer...........

1

7

5,000

35,000

I

i

2

3

5,500

16,500

16

7,600

112,500

|

3

5

6,000

30,000

J

Lektorer (adjunkter), manliga .

1

13

3,000

39,000

39

5,800

226,200

2

20

3,500

70,000

17

6,300

107,100

3

6

4,000

24,000

—

6,800

—

4

7

4,500

31,500

—

—

—

5

10

5,000

50,000

—

—

—

» > kvinnliga .

1

1

2,100

2,100

5

4,800

24,000

2

1

2,600

2,600

6

5,200

31,200

3

3

3,100

9,300

—

5,600

—

4

6

3,600

21,600

—

_

—

Övningsskollärare, manliga . .

1

5

1,700

8,500

4

3,400

13,600

2

7

2,000

14,000

6

3,800

22,800

3

4

2,300

9,200

6

4,200

25,200

4

19

2,600

49,400

21

4,600

96,600

» kvinnliga . .

1

8

1,500

12,000

5

2,800

14,000

2

3

1,650

4,950

7

3,100

21,700

3

2

1,800

3,600

1

3,400

3,400

4

10

2,000

20,000

9

3,700

33,300

Lektorer (e. o. adjunkter enligt

lt)13 års riksdagsbeslut).

manliga.....

— •

10

2,700

27,000

}

5,800

75,400

kvinnliga ....

—

3

2,500

7,500

Summa enligt nu gällande bestämmelser |

487,760

807,000

Nya lektorstjänster......

5

5,800

29,000

> övningsskollärartjänstcr, manliga .

9

3,400

80.600

» » kvinnliga

5

2,800

14,000

» > beräknade ålderstillägg . . .

—

—

5,100

E. o. lektorer........

11

3,300

36,300

Timlärprarvoden i Uppsala, Lund och Falun .

45

140

6,300

Summa enligt Kungl. Maj:ts förslag

928,800

opaginerad Kontrollera mot PDF

26,''i

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

Övningslärare.

f

Enligt

nuv.

Enligt

[tungt.

Enligt.

nuv.

Enligt Kungl.

O:

0

bestämmelser.

Maj:ts förslag.

OJ

D

bestämmelser.

Maj:ts förslag.

0*

►»

Ad-

Avlö-

Sum-

An-

Avlö-

Sum-

er*

*i

An-

Avlö-

Sum-

An-

Avlö-

Sum-

Pa

tal.

ning.

ma.

tal.

ning.

ma.

p-

tal.

ning.

ma.

tal.

ning.

ma.

Musik, manlig

1

1

2,500

2,500

_

3,510

_

Transport

_

_

127,200

193,720

2

2

2,700

5,400

3

3,915

11,745

Manlig slöjd . . .

3

2

2,050

4,100

2

3,780

7,560

3

7

2,900

20,300

3

4,320

12,960

4

—

—

—

1

4,200

4,200

4

—

—

—

4

4,725

18,900

Kvinnlig slöjd

1

1

1,280

1,280

—

1,980

—

> kvinnlig . .

1

1

2,500

2,500

1

3,105

3,105

2

—

1,380

—

1

2,244

2,244

2

1

2,700

2,700

1

3,429

3,429

3

5

1,480

7,400

2

2,508

5,016

3

5

2,900

14,500

3

3,753

11,259

4

—

—

—

3

2,772

8,316

4

—

—

—

2

4,077

8,154

Kvinnlig slöjd vid

Teckning, enkelse- minarinm, manlig

1

1

1,300

1,300

2

1,950

3,900

manligt seminari- ums övningsskola

1

—

6

1,080

6,480

2

6

1,500

9,000

2

2,175

4,350

2

—

5,460

2

1,224

2,448

3

3

1,700

5,100

1

2,400

2,400

3

—

1

1,368

1,368

4

_

—

—

1

2,625

2,625

4

—

—

1,512

—

Teckning, enkelse-

Hushållsgöromål

i

6

1,640

9,240

4

1,980

7,920

minarinm, kvinnlig

1

—

1,300

—

—

1,725

—

2

—

~

—

2

2,244

4,488

2

2

1,500

3,000

2

1,905

3,810

3

—

—

—

—

2,508

—

3

3

1,700

5,100

1

2,085

2,085

4

—

—

—

—

2,772

4

—

—

—

2

2,265

4,530

Trädgårdsskötsel,

Teckning, dubbelse-

3,510

manlig

1

—

7

2,400

16,800

minarinm, manlig

1

—

—

—

—

—

2

—

3

2,700

8,100

2

—

—

—

2

3,915

7,830

3

—

3

3,000

9,000

3

—

—

—

—

4,320

—

4

—

24,100

—

3,300

—

4

—

—

—

2

4,725

9,150

• kvinnlig

1

—

—

2,000

—

Teckning, dubbelse-

2

—

_

2,25o

_

minarium, kvinnlig

1

—

—

—

%105

—

3

_

1

2,500

2,500

2

—

—

—

—

3,429

—

4

_

___

2,750

_

3

—

■ -

—

—

3,753

—

* vid dubbel-

4

—

—

—

4,077

—

seminarium

—

—

900

4

—

3,200

Gymnastik, manlig

1

4

2,200

8,800

3

3,380

10,140

» vid semina-

2

1

2,400

2,400

2

3,770

7,540

riet i Umeå

—

—

—

—

1

—

1,000

3

5

2,000

13,000

4

4,160

16,640

För tjänstgöringi öv-

ningsämnen utöver

4

—

—

—

1

4,550

4,550

normaltimtalen. .

—

—

—

4,375

—

—

6,500

> kvinnlig

1

1

2,200

2,200

1

2,990

2,990

Summa enl. nuv. bestämmelser

184,055

_

__

290,860

2

5

2,400

12,000

4

3,302

13,208

1

Beräknade timtal

för

seminarierna i

3

1

2,600

2,600

3,614

3,614

Uppsala och Lund

(timantalet för

4

—

—

—

1

3,926

3,926

Falun ingår i ovanstående tjänster)

Manlig slöjd . . .

1

8

1,850

14,800

7

2,940

20,580

Musik, 54 timmar ä 130.....

Gymnastik, 52 timmar ä 130 . . .

—

—

7,020

6,760

2

—

1,950

—

—

3,360

—

Manlig slöjd, 56 timmar ä 105 . .

—

—

5,880

Transport

—

-

-

127,20o| —

—

193,720

Summa enligt Kungl. Maj:ts förslag

810,520

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 232 höft. (AV 260.) 34

opaginerad Kontrollera mot PDF

■m

Kungl. Majds nåd. proposition nr 260.

Beträffande lärarna i övningsämnena, vilkas avlöning — med undantag

för lärarna i trädgårdsskötsel — nu utgår och enligt mitt förslag fortfarande

skulle utgå i förhållande till antalet tjänstgöringstimmar, har jag

låtit verkställa kostnadsberäkning med utgångspunkt från de timtal, som

torde böra angivas såsom normaltimtal. Enligt nu gällande bestämmelser

skulle sammanlagda beloppet av övningslärarnas avlöningar uppgå till

184,055 kronor. Vid bifall till de av mig för dessa lärare förordade

avlöningsbelopp skulle motsvarande kostnader belöpa sig till 310,520

kronor. Härvid är hänsyn tagen dels till de av mig i det föregående

förordade, erforderliga timantalen vid de nya dubbelseminarierna i Uppsala,

Lund och Falun, dels ock till mitt förslag angående tilläggsarvoden

för lärare i trädgårdsskötsel vid nämnda seminarier.

De av mig förordade ökade arvodena till vikarierande och extra ordinarie

ämneslärare samt till timlärare i läsämnen skulle enligt verkställda

beräkningar medföra en kostnadsökning av i runt tal 10,000 kronor.

Vad angår vissa lärare vid pro vårsseminarierna har jag uttalat min

anslutning till löneregleringskommittens förslag angående tilläggsarvoden

till dessa. Med eu beräkning av 300 kronor till eu var av 16 lektorer

och 12 övningsskollärare vid seminarierna i Stockholm och Göteborg samt

1,500 kronor till en var av rektorerna därstädes skulle för ändamålet

erfordras 11,400 kronor.

Vidare har jag i det föregående förordat till uppvärmning, belysning,

materiell m. m. för seminarierna i Uppsala, Lund och Falun ett

belopp av 68,400 kronor.

Sammanställas nu nämnda belopp, erhållas följande sitfror: .

Enligt

na gällande

grunder.

Kronor.

Enligt

Kungl. Majits

förslag.

Kronor.

Rektorer, ämnes- och övningsskollärare . .

.......* . 487,750

928,300

Ovningslärare..........

310,520

Arvodesökningar åt extra och vikarierande

timlärare i läsämnen......

ämneslärare samt

10,000

Arvoden till lärare vid provårsseminarier

......... —

11,400

Uppvärmning, belysning, materiell m. in.

Uppsala, Lund och Falun ....

för seminarierna i

68,400

Summa 671,805

1,828,620

Dragas från föreslagna.................. 1,328,620 kronor

nuvarande kostnader................... 671,805 »

erhålles (566,815 kronor

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t* nåd. proposition nr 2d0.

2(>7

vilken summa angiver det belopp, varmed reservationsanslaget till folkskoleseininarierna

bör ökas. Lägges följaktligen nämnda 656,815 kronor till

reservationsanslagets nuvarande belopp, 849,025 kronor, erhåller man

1,505,840 kronor, till vilket belopp berörda reservationsanslag torde böra

vid bifall till ovan framlagda förslag fixeras. I detta sammanhang må

erinras, att å extra stat för år 1918 beräknats dels för tillfällig löneförbättring

åt folkskoleseminariernas lärare ett belopp av 184,700 kronor,

dels ock för parallellavdelningar vid folkskoleseminarierna i Uppsala,

Lund och Falun ett belopp av sammanlagt 153,890 kronor, således tillsammans

338,590 kronor, vadan den verkliga höjningen av ifrågavarande

reservationsanslag kommer att ställa sig väsentligt mindre.

I enlighet med vad jag i det föregående förordat skulle på extra

stat för år 1919 erfordras dels till hyresbidrag åt vissa rektorer 6,200 kronor,

dels ock till hyresbidrag åt vissa lärare vid folkskoleseminarierna i Stockholm

och Göteborg 12,000 kronor alltså tillhopa 18,200 kronor.

Lägges till sistnämnda belopp den beräknade ökningen av det ordinarie

reservationsanslaget, 656,815 kronor, erhålles en summa av 675,015 kronor.

I statsverkspropositionen är för ändamålet beräknat ett belopp av

670,000 kronor, därav 663,800 kronor såsom ökning av omförmälda

reservationsanslag samt på extra stat för år 1919 såsom förslagsanslag,

högst 6,200 kronor till hyresbidrag till rektorerna vid vissa folkskoleseminarier.

1 fråga om täckande av den sålunda uppkommande skillnaden

torde chefen för finansdepartementet under riksdagens fortgång komma

att göra hemställan om avlåtande av framställning till riksdagen för

beredande av därför erforderliga medel.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får jag hemställa, det Hemställan.

Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

a) bestämma,

att lärarpersonalen vid folkskoleseminarierna skall

i avlöning åtnjuta

manlig rektor 7,500 kronor, därav 5,000 kronor

lön och 2,500 kronor tjänstgöringspenningar, vartill

kommer fri bostad eller ersättning därför till det

belopp, som i vederbörlig ordning bestämmes;

kvinnlig rektor 6,200 kronor, därav 4,200 kronor

lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar, vartill

kommer fri bostad eller ersättning därför till det belopp,

som i vederbörlig ordning bestämmes;

s. 268 Kontrollera mot PDF

268

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

rektor vid folkskoleseminarium, därest han tjänstgör

såsom föreståndare för där anordnad provårskurs,

utöver honom tillkommande ordinarie avlöningsförmåner

särskilt arvode av högst 1,500 kronor för år;

manlig lektor 5,800 kronor, därav 3,900 kronor

lön och 1,900 kronor tjänstgöringspenningar, vartill

kunna komma två ålderstillägg till lönen, vartdera

å 500 kronor;

kvinnlig lektor 4,800 kronor, därav 3,200 kronor

lön och 1,600 kronor tjänstgöringspenningar, vartill

kunna komma två ålderstillägg till lönen, vartdera

å 400 kronor;

manlig adjunkt å övergångsstat 4,300 krbnor,

därav 2,700 kronor lön och 1,600 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kunna komma tre ålderstillägg till

lönen, vart och ett å 500 kronor;

kvinnlig adjunkt å övergångsstat 3,600 kronor,

därav 2,200 kronor lön och 1,400 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kunna komma tre ålderstillägg

till lönen, vart och ett å 300 kronor;

lektor samt adjunkt å övergångsstat vid folkskoleseminarierna

i Stockholm och Göteborg hyresbidrag till

det belopp, som i vederbörlig ordning bestämmes;

manlig övningsskollärare 3,400 kronor, därav

2,100 kronor lön och 1,300 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kunna komma tre ålderstillägg till lönen,

vart och ett å 400 kronor;

kvinnlig övningsskollärare 2,800 kronor, därav

1,800 kronor lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kunna komma tre ålderstillägg till lönen,

vart och ett å 300 kronor;

lektor, adjunkt å övergångsstat eller övningsskollärare

vid sådant folkskoleseminarium, där provårskurs

är anordnad, utöver honom eller henne tillkommande

ordinarie avlöningsförmåner dels ett särskilt

arvode av 300 kronor för år, dels ock, därest vederbörande

lärare har sig handledning av lärarkandidater

anförtrodd, ersättning till belopp, som av folkskolöverstyrelsen

bestämmes, dock att sagda arvode och ersättning

icke må tillhopa överstiga 600 kronor;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds nåd. proposition nr 260.

26»

extra och vikarierande manlig ämneslärare arvode

av 3,300 kronor, därest läraren är behörig till

lektorstjänst vid folkskoleseminarium eller adjunktstjänst

vid allmänt läroverk, eljest 2,000 kronor, för år

räknat;

manlig timlärare i läsämne 140 kronor, därest

läraren är behörig till lektorstjänst vid folkskoleseminarium

eller adjunktstjänst vid allmänt läroverk, eljest

120 kronor, för veckotimme räknat, dock att arvode för

timlärare i hälsolära och ekonomilära må, efter folkskolöverstyrelsens

beprövande i varje särskilt fall, kunna

utgå med högre belopp;

extra och vikarierande kvinnlig ämneslärare arvode

av 3,000 kronor, därest lärarinnan är behörig

till lektorstjänst vid folkskoleseminarium eller adjunktstjänst

vid allmänt läroverk, eljest 2,600 kronor, för år

räknat;

kvinnlig timlärare i läsämne 130 kronor, därest

lärarinnan är behörig till lektorstjänst vid folkskoleseminarium

eller adjunktstjänst vid allmänt läroverk,

eljest 110 kronor, för veckotimme räknat, dock att

arvode för timlärare i hälsolära och ekonomilära må,

efter folkskolöverstyrelsens beprövande i varje särskilt

fall, kunna utgå med högre belopp;

extra och vikarierande ämneslärare vid folkskoleseminarierna

i Stockholm och Göteborg hyresbidrag

till det belopp, som i vederbörlig ordning bestämmes;

extra ordinarie eller vikarierande manlig övningsskollärare

arvode å 2,800 kronor för år;

extra ordinarie eller vikarierande kvinnlig övningsskollärare

arvode å 2,400 kronor för år;

manlig lärare i teckning vid enkelseminarium lön

å 1,950 kronor i l:a, 2,175 kronor i 2:a, 2,400 kronor

i 3:e och 2,625 kronor i 4:e avlöningsgraden;

kvinnlig lärare i teckning vid enkelseminarium

lön å 1,725 kronor i l:a, 1,905 kronor i 2:a, 2,085 kronor

i 3:e och 2,265 kronor i 4:e avlöningsgraden;

manlig lärare i teckning vid dubbelseminarium

lön å 3,510 kronor i l:a, 3,915 kronor i 2:a, 4,320

kronor i 3:e och 4,725 kronor i 4:e avlöningsgraden;

s. 270 Kontrollera mot PDF

270

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 260.

kvinnlig lärare i teckning vid dubbelseminarium

lön 3,105 kronor i l:a, 3,429 kronor i 2:a, 3,753 kronor

i 3:e och 4,077 kronor i 4:e avlöningsgraden;

manlig lärare i musik lön å 3,510 kronor i

l:a, 3,915 kronor i 2:a, 4,320 kronor i 3:e och 4,725

kronor i 4:e avlöningsgraden;

kvinnlig lärare i musik lön å 3,105 kronor i

l:a, 3,429 kronor i 2:a, 3,753 kronor i 3:e och 4,077

kronor i 4:e avlöningsgraden;

manlig lärare i gymnastik med lek och idrott

lön å 3,380 kronor i l:a, 3,770 kronor i 2:a, 4,160

kronor i 3:e och 4,550 kronor i 4:e avlöningsgraden;

kvinnlig lärare i gymnastik med lek och idrott

lön å 2,990 kronor i l:a, 3,302 kronor i 2:a, 3,614

kronor i 3:e och 3,926 kronor i 4:e avlöningsgraden;

lärare i manlig slöjd lön å 2,940 kronor i

l:a, 3,360 kronor i 2:a, 3,780 kronor i 3:e och 4,200

kronor i 4:e avlöningsgraden;

lärarinna i kvinnlig slöjd lön å 1,980 kronor

i l:a, 2,244 kronor i 2:a, 2,508 kronor i 3:e och 2,772

kronor i 4:e avlöningsgraden;

lärarinna i kvinnlig slöjd vid manligt seminariums

övningsskola lön 1,080 kronor i l:a, 1,224 kronor

i 2:a, 1,368 kronor i 3:e och 1,512 kronor i 4:e

avlöningsgraden;

lärarinna i hushållsgöromål lön å 1,980 kronor

i l:a, 2,244 kronor i 2:a, 2,508 kronor i 3:e och

2,772 kronor i 4:e avlöningsgraden;

manlig lärare i trädgårdsskötsel vid annat folkskoleseminarium

än seminariet i Umeå 2,400 kronor,

därav 1,500 kronor lön och 900 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kunna komma tre ålderstillägg

till lönen, vart och ett å 300 kronor;

kvinnlig lärare i trädgårdsskötsel vid annat folkskoleseminarium

än seminariet i Umeå 2,000 kronor,

därav 1,200 kronor lön och 800 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kunna komma tre ålderstillägg till

lönen, vart och ett å 250 kronor;

lärare i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminariet

i Umeå, manlig eller kvinnlig, arvode å 1,000 kro
-

s. 271 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

271

nor, varav två tredjedelar skola anses motsvara lön

och en tredjedel tjänstgöringspenningar;

lärare i trädgårdsskötsel vid dubbelseminarium,

utöver honom eller henne tillkommande ordinarie avlöningsförmåner,

arvode till det belopp, som i vederbörlig

ordning bestämmes;

lärare i teckning och gymnastik vid folkskoleseminarierna

i Stockholm och Göteborg hyresbidrag till

det belopp, som i vederbörlig ordning bestämmes;

extra ordinarie eller vikarierande manlig lärare

i teckning, i musik och i gymnastik med lek och

idrott ävensom manlig timlärare i sagda ämnen 100

kronor för veckotimme;

extra ordinarie eller vikarierande kvinnlig lärare

i teckning, i musik och i gymnastik med lek och

idrott ävensom kvinnlig timlärare i sagda ämnen 95

kronor för veckotimme;

extra ordinarie eller vikarierande lärare i manlig

slöjd ävensom manlig timlärare i samma ämne 95 kronor

för veckotimme;

extra ordinarie eller vikarierande lärarinna i

kvinnlig slöjd och i hushållsgöromål ävensom kvinnlig

timlärare i samma ämnen 90 kronor för veckotimme;

vikarierande lärare i trädgårdsskötsel arvode till

belopp, som i varje särskilt fall bestämmes av folkskolöverstyrelsen

;

att ordinarie övningslärare skall vara skyldig att

för den fastställda lönen tjänstgöra:

lärare i teckning vid enkelseminarium 15 veckotimmar,

lärare i teckning vid dubbelseminarium 27 veckotimmar,

lärare i musik 27 veckotimmar,

lärare i gymnastik med lek och idrott 26 veckotimmar,

lärare i manlig slöjd 28 veckotimmar,

lärarinna i kvinnlig slöjd 22 veckotimmar,

lärarinna i kvinnlig slöjd vid manligt seminariums

övningsskola 12 veckotimmar, och

lärarinna i hushållsgöromål 22 veckotimmar;

s. 272 Kontrollera mot PDF

272

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

att lärare i nämnda övningsämnen skall vara

skyldig att mot fastställt tilläggsarvode åtaga sig utsträckt

tjänstgöring, dock att hans sammanlagda undervisningsskyldighet

icke utan hans eget begivande må

överstiga trettio veckotimmar;

att lärare i nedanstående övningsämnen må för

varje veckotimmes undervisning utöver den mot den

ordinarie lönen svarande undervisningstiden åtnjuta

ersättning;

manlig lärare i teckning, i musik och i gymnastik

med lek och idrott med 130 kronor i l:a, 145 kronor

i 2:a, 160 kronor i 3:e och 175 kronor i 4:e avlöningsgraden;
kvinnlig

lärare i teckning, i musik och i gymnastik

med lek och idrott med 115 kronor i l:a, 127

kronor 2:a, 139 kronor i 3:e och 151 kronor i 4:e avlöningsgraden;
lärare

i manlig slöjd med 105 kronor i l:a, 120

kronor i 2:a, 135 kronor i tredje och 150 kronor i 4:e

avlöningsgraden;

lärarinna i kvinnlig slöjd och i hushållsgöromål

med 90 kronor i l:a, 102 kronor i 2:a, 114 kronor i

3:e och 126 kronor i 4:e avlöningsgraden;

att lärare i nämnda övningsämnen ej må åtnjuta

ersättning för mera än trettiotvå veckotimmars tjänstgöring,

det timantal medräknat, efter vilket den ordinarie

lönen är beräknad; dock att, där särskilda förhållanden

sådant påkalla, Kungl. Maj:t må kunna medgiva,

att lärare i musik, i gymnastik med lek och idrott

samt i manlig slöjd erhåller ersättning för intill trettiofyra

timmars undervisning;

att pensionsunderlaget skall utgöra

för manlig rektor 5,600 kronor,

för kvinnlig rektor 4,600 kronor;

att högsta pensionsunderlaget skall utgöra

för manlig lektor, 4,600 kronor,

för manlig adjunkt å övergångsstat 4,000

kronor,

för kvinnlig adjunkt å övergångsstat 3,000

kronor;

s. 273 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds nåd. proposition nr 260.

273

att, om befattningshavare varit tillförordnad rektor

vid folkskoleseminarium, sådant skall vid bestämmandet

av pensionens belopp räknas honom till godo

på samma sätt, som om han varit befullmäktigad

rektor;

att för annan ordinarie övningslärare än lärare i

trädgårdsskötsel pensionsunderlaget skall utgöra två

tredjedelar av den avlöning, läraren skulle uppbära,

därest han bestrede tjänstgöring till den omfattning,

som närmast föregående hösttermin var för hans tjänst

bestämd, dock att pensionens belopp skall bestämmas

med hänsyn till medelbeloppet för år av de högsta

pensionsunderlag, som varit för läraren gällande under

vart och ett av de tio år, som förflutit närmast före

tidpunkten för pensionstagandet, likväl icke lägre belopp

än lönen oavkortad;

att övningslärare, som befordrats till ordinarie

tjänst, innan den nya löneregleringen träder i kraft, i

intet fall skall erhålla lägre pension än han skulle

komma i åtnjutande av med tillämpning av nu gällande

löne- och pensionsbestämmelser;

att lärare i trädgårdsskötsel skall äga delaktighet

i elementarlärarnas nya änke- och pupillkassa;

att övningsskollärarna skola varda bibehållna vid

delaktighet i såväl folkskollärarnas pensionsinrättning

som folkskollärarnas änke- och pupillkassa;

att för övningsskollärare pensionsbeloppet skall utgöra

lönen jämte intjänat eller intjänade ålderstillägg;

samt

att extra ordinarie lärare, vilken erhållit förordnande

med full tjänstgöring under hel lästermin eller

därutöver men av sjukdom är hindrad att sköta sin

befattning, skall, därest han före förordnandet tjänstgjort

vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium

minst ett år, under ledigheten äga uppbära två tredjedelar

av det honom enligt gällande bestämmelser eljest

tillkommande arvode;

b) föreskriva,

att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 232 käft. (AV 260.) 35

s. 274 Kontrollera mot PDF

274 Kungl. Maj:ta nåd. proposition nr 260.

sålunda föreslagits för ordinarie befattningshavare vid

folkskoleseminarierna, skola gälla följande villkor och

bestämmelser, nämligen

i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till

annan tjänst, förening av tjänster m. m.:

att befattningshavare skall, därest vidsträcktare

tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden vid

en möjligen inträdande förändrad organisation av folkskoleseminarierna

eller eljest kan varda stadgad, vara

pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad och

den avlöning han innehar, efter nya eller förändrade

föreskrifter, sköta de med befattningen förenade göromål;
att

befattningshavare vidare skall, likaledes med

bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning han

innehar, vara pliktig att vid en möjligen inträdande

förändrad organisation av undervisningsväsendet ävensom

eljest, när helst så av Kungl. Maj:t prövas lämpligt,

låta sig förflyttas till annan befattning inom undervisningsväsendet,

dock att befattningshavare, som

varder förflyttad till annan ort, skall vara berättigad

att av statsverket erhålla skälig flyttnings hjälp till det

belopp, Kungl. Maj:t för varje särskilt fall bestämmer;

att annan befattningshavare än övningsskollärare,

skall vara skyldig underkasta sig de ändrade bestämmelser,

som kunna varda stadgade rörande elementarlärarnas

nya änke- och pupillkassa;

att befattningshavare vidare skall vara skyldig

underkasta sig de bestämmelser, som må bliva föreskrivna

till lärjungarnas skyddande mot smittosam

lungsot;

att med rektors-, ämneslärar- eller övningsskollärarbefattning

vid folkskoleseminarium icke må

förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns

stat;

att med befattning vid folkskoleseminarium ej

må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller

ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är

försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit regi
-

s. 275 Kontrollera mot PDF

Klingl. Maj tia nåd. proposition nr 260.

275

strerat såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman

i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning

av vad slag det vara må, så framt ej folkfolkskolöverstyrelsen

uppå därom gjord framställning

och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller

tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för

tjänstgöringen vid folkskoleseminariet, finner uppdraget

eller befattningen kunna få mottagas och tills vidare

bibehållas; samt

att befattningshavare ej må åtaga sig undervisning

vare sig i enskilda, kommunala eller andra läroanstalter,

så framt ej, vad angår lektor, övningsskollärare

eller övningslärare, vederbörande rektor, efter

av folkskolöverstyrelsen angivna riktlinjer, eller, vad

angår rektor, folkskolöverstyrelsen, uppå därom gjord

framställning och efter prövning, att ifrågavarande

undervisning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen

vid folkskoleseminariet, finner uppdraget kunna

få mottagas och tills vidare bibehållas;

i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. m.:

att tjänstgönngspenningar skola för samtliga befattningshavare,

utom rektorer och lärare i trädgårdsskötsel,

beräknas utgå för läsårets antal läsveckor, samt

att de i rektors och trädgårdslärares avlöning ingående

tjänstgönngspenningar skola heräknas utgå efter kalenderår,

dock för rektor till olika belopp för lästiden

och för ferierna efter särskilda bestämmelser, som av

Kungl. Maj:t fastställas;

att tjänstgönngspenningar få uppbäras endast

för den tid, befattningshavare verkligen tjänstgjort eller

åtnjutit semester, men för den tid, han eljest varit

från tjänstgöringen befriad, skola utgå till den, som

förordnats att uppehålla befattningen;

att, därest annan befattningshavare än nedan

avsedda övningslärare av sjukdom hindras att förrätta

sin befattning, befattningshavaren äger uppbära hela

lönen jämte hyresersättning eller hyresbidrag, där sådant

förekommer, men att, därest befattningshavaren

eljest undfår ledighet, såsom för svag hälsas vårdande,

s. 276 Kontrollera mot PDF

276

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen,

dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag,

eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring

eller av annan anledning är lagligen förhindrad

att sköta befattningen, befattningshavaren kan förpliktas

att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar

avstå så mycket av lönen eller hyresersättningen eller

hyresbidraget, som för befattningens uppehållande erfordras

eller eljest prövas skäligt;

att, därest annan övningslärare än lärare i trädgårdsskötsel

är tjänstledig på grund av sjukdom, befattningshavaren

äger åtnjuta tre fjärdedelar av vad

han skulle uppbära, därest han själv bestrede sin tjänst,

men att, därest sådan övningslärare eljest undfår ledighet,

såsom för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter

eller särskilda uppdrag, eller i behörig

ordning avstänges från tjänstgöring eller av annan anledning

är lagligen förhindrad att sköta befattningen,

befattningshavaren kan förpliktas att under ledigheten

av honom eljest tillkommande avlöning avstå så mycket,

som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest

prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare

för tid, varunder han avhållit sig från tjänstgöring

utan att hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet

eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd från

tjänstgöring eller i häkte tagen, den del av hans avlöning,

som icke prövas böra användas till befattningens

uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej

prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att den, som tillträder ny avlöningsstat, skall vara

skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande,

upphörande av eller minskning i extra inkomster,

som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för

bestyr i sammanhang därmed; samt

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande,

entledigande eller dödsfall själva lönen ävensom

hyresersättning eller hyresbidrag, där sådant förekommer,

utgå till månadens slut;

s. 277 Kontrollera mot PDF

277

Kuncjl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

i fråga om å/derstil/ägg:

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids

fortsatt innehavande av befattning är i staten medgiven,

tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter

fem år, under villkor att innehavaren under mer än

fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för

att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt

sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens

tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att

härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit

semester eller ledighet för fullgörande av värnplikt, och

för andra förhöjningen efter ytterligare fem år,

på samma villkor, samt

för tredje förhöjningen, om sådan förekommer,

efter än ytterligare fem år, ävenledes på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda

löneförhöjningar angår, att den högre avlöningen

ej må tillträdas förr än vid början av kalenderåret

näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern

blivit uppnådd;

att därvid befattningshavare bör tillgodoräknas ej

mindre den tid, som före den nya statens trädande i kraft

förflutit från hans tillträde till innehavande befattning,

eller, vad angår annan befattningshavare än lektor och

lärare i trädgårdsskötsel, tjänst å den gamla avlöningsstaten

av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet,

oavsett om avlöningen vid tjänsten varit å samma stat

uppförd eller å extra stat utgått såsom arvode, än även,

vad angår lektor, i förekommande fall den föregående

extra ordinarie tjänstgöringstid, han enligt de före den

1 januari 1905 gällande bestämmelser ägt tillgodoräkna

sig för erhållande av ålderstillägg;

att därvid befattningshavare, vilken före utgången

av år 1916 förvärvat behörighet till ämneslärarbefattning

vid allmänt läroverk samt under åren

1919—1923 utnämnes till lektor, må tillgodoräknas

den tid, varunder han efter vunnen sådan behörighet

omedelbart före tillträdet till den ordinarie

tjänsten tjänstgjort vid allmänt läroverk, folkskole
-

s. 278 Kontrollera mot PDF

278

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

seminarium eller högre lärarinneseminariet i egenskap

av extra eller vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring,

dock med den begränsning, att den, som utnämnes

under år 1919, må tillgodoräkna sig ett år,

den, som utnämnes under år 1920, två år, den, som

utnämnes under år 1921, tre år, den, som utnämnes

under år 1922, fyra år, och den, som utnämnes under

år 1923, fem år av nyss angivna extra ordinarie tjänstgöringstid,

att, därest manlig adjunkt vid folkskoleseminarium

eller allmänt läroverk, vilken befordras till lektor vid

folkskoleseminarium, intjänat tre ålderstillägg, honom

skall omedelbart tillgodoräknas ett ålderstillägg som

lektor;

att lektor må tillgodoräknas den tid, under vilken

han må hava tjänstgjort som ordinarie i lektor vid allmänt

läroverk eller efter vunnen behörighet till lektorstjänst

vid folkskoleseminarium må hava tjänstgjort

som ordinarie lektor vid högre lärarinneseminariet, tekniskt

gymnasium eller teknisk elementarskola, ävensom

den tid, under vilken han efter vunnen behörighet till

lektorstjänst vid högre allmänt läroverk må hava tjänstgjort

som ordinarie lektor vid sjökrigsskolan;

att de i kungl. cirkulären den 1 juni 1877 och

den 18 maj 1878 omförmälda docenter vid universiteten

ävensom de i kungl. kungörelsen den 23 november

1906 omnämnda docenter vid Stockholms och Göteborgs

högskolor må äga'' att, efter vunnen befordran vid folkskoleseminarium,

för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna

sig den tid, dock ej utöver tre år, de vid universitet

eller någon av omförmälda högskolor med nit

och skicklighet deltagit i undervisning av den omfattning,

som, utan avseende å huruvida docent varit innehavare

av docentstipendium eller icke, av Kungl.

Maj:t bestämmes;

att övningsskollärare må för erhållande av ålderstillägg

tillgodoräknas tjänstgöring som ordinarie lärare

vid folkskola, skeppsgosseskola eller högre folkskola

ävensom tjänstgöring vid under offentlig kontroll ställt

småskoleseminarium under den tid statsbidrag utgått

s. 279 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

279

till hans avlönande enligt bestämmelserna om statsbidrag

till folkskollärares avlönande;

att annan övningslärare än lärare i trädgårdsskötsel

må tillgodoräknas dels föregående tjänstgöring

som ordinarie övningslärare vid högre allmänt läroverk

eller högre lärarinneseminariet, dels oek den tid, han,

efter vunnen kompetens till övningslärartjänst vid folkskoleseminarium,

tjänstgjort som ordinarie övningslärare

vid realskola, på det sätt att två års tjänstgöring

vid sådan skola må räknas lika med ett års tjänstgöring

vid seminarium; dock att övningslärare vid

övergång från realskola till folkskoleseminarium, där

tjänstgöringen omfattar minst lika många undervisningstimmar

som vid realskolan, må omedelbart tillgodoföras

så inånga ålderstillägg, att ingen löneminskning

vederfares honom;

att lärare i trädgårdsskötsel må tillgodoräknas

intill tio år av den tid, under vilken han före inträde

å den nya lönestaten tjänstgjort vid folkskoleseminarium

med åtnjutande av för full tjänstgöring stadgat

arvode; samt

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad

tid för erhållande av löneförhöjning, redan uppnått

den levnadsålder, vid vilken han enligt bestämmelserna

i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt

till pension eller, vad angår övningsskollärare, bestämmelserna

i reglementet för folkskollärarnas pensionsinrättning

är skyldig att från tjänsten avgå, icke må

tillträda samma förhöjning;

i fråga om semester, skyldighet att avgå från tjänsten och

pensionsrätt:

att semester årligen må, när det kan ske utan

hinder för göromålens behöriga gång, åtnjutas av lärare

i trädgårdsskötsel under en månad å tid av året,

som av rektor bestämmes;

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten

ävensom i fråga om rätt till pension skall, vad angår

annan befattningshavare än övningsskollärare, gälla vad

i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pen
-

s. 280 Kontrollera mot PDF

280

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

sion är vid tiden för de nya staternas ikraftträdande

eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat;

samt

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten

ävensom i fråga om rätt till pension skall för övningsskollärare

gälla vad i reglementet för folkskollärarnas

pensionsinrättning är eller kan varda stadgat.

Vidare får jag hemställa, att Edels Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

dels förklara,

att ovannämnda villkor och bestämmelser skola

i tillämpliga delar gälla i fråga om de adjunkter, vilka

tilläventyrs komma att uppföras å övergångsstat;

att i fråga om sistnämnda befattningshavare skall

gälla, att adjunkt, manlig eller kvinnlig, må tillgodoräknas

de tjänstår utöver tre, han eller hon, efter vunnen

behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk,

tjänstgjort såsom ordinarie ämneslärare vid kommunal

mellanskola, dock ej mer än tio år;

att en var, som med eller efter ingången av år 1919

tillträder befattning vid folkskoleseminarium, skall vara

pliktig underkasta sig ovannämnda villkor och bestämmelser;
att

de förutvarande ordinarie befattningshavare,

vilka icke före den 15 november 1918 anmäla, att de

vilja underkasta sig vare sig ny avlöningsstat eller

övergångsstat och därvid fästade villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kunna därtill förbindas,

skola varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande

ordinarie stater tillkommande avlöningsförmåner; samt

att adjunkt, manlig eller kvinnlig, vilken icke

varder uppförd på ny stat eller övergångsstat, skall,

samtidigt som de nya staterna träda i kraft, uppföras

å allmänna indragningsstaten,

att å allmänna indragningsstaten uppförd befattningshavare

skall bibehållas vid ej mindre honom eller

henne enligt nu gällande bestämmelser tillkommande

ordinarie avlöningsförmåner, varav befattningshavaren

s. 281 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

281

vid överflyttningen är i åtnjutande, än även honom

eller henne vid 1918 års utgång tillkommande tillfällig

löneförbättring; dock med skyldighet dels att, i händelse

befattningshavaren, efter förflyttning till indraguingsstaten,

erhåller annan ordinarie befattning å rikets,

riksdagens eller kommuns stat, i allo frånträda

avlöningsförmånerna å indragningsstaten, såvida de

understiga eller äro lika med de nya avlöningsförmånerna

samt, därest avlöningsförmånerna å indragningsstaten

överstiga berörda nya avlöningsförmåner, vidkännas

mot de senare svarande avdrag, dels ock att,

när befattningshavare, kvarstående å indragningsstaten,

uppnått den för pension stadgade levnadsåldern,

åtnöjas med pension å indragningsstat motsvarande

den del av avlöningsförmånerna, som äro att hänföra

till lön jämte ålderstillägg;

dels, i händelse av godkännande av ovan föreslagna

avlöningsförmåner ävensom i det föregående

framlagt förslag angående inrättande av nya lärartjänster

vid folkskoleseminarierna samt beredande av

medel för uppvärmning, belysning, materiell m. m.

för folkskoleseminarierna i Uppsala, Lund och Falun,

höja det ordinarie anslaget till folkskoleseminarierna

med 656,815 kronor eller från 849,025 kronor till

1,505,840 kronor;

dels, vid bifall till förslaget om överförande å

ordinarie stat av medel till stipendier åt eleverna i

parallellavdelningarna vid folkskoleseminarierna i Uppsala,

Lund och Falun, höja det ordinarie anslaget till

stipendier för seminarieelever med 28,800 kronor eller

från 150,225 kronor till 179,025 kronor;

kommande, vid bifall till vad sålunda hemställts,

det gemensamma reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

att ökas från nuvarande 999,250 kronor

med 685,615 kronor till 1,684,865 kronor;

dels till bestridande av hyresbidrag till rektorerna

vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara, Kalmar,

Karlstad och Umeå på extra stat för år 1919 bevilja

ett förslagsanslag, högst 6,200 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 232 käft. (Nr 260.)

36

s. 282 Kontrollera mot PDF

282

Kungl. Majds nåd. proposition nr 260.

dels medgiva, att från och med år 1919 tills

vidare, och intill dess Kungl. Mäj:t annorlunda förordnar,

hyresbidrag må utgå

vid folkskolesöminariet i Stockholm till ordinarie

manlig lektor med 800 kronor, till ordinarie manlig

adjunkt å övergångsstat med 600 kronor, till ordinarie

lärare i teckning med 500 kronor, till ordinarie lärare ,

i gymnastik med 500 kronor, till extra ordinarie ämneslärare,

som tjänstgjort under fyra lästerminer vid folkskoleseminarium,

allmänt läroverk eller annan under

läroverksöverstyrelsens eller folkskolöverstyrelsens inseende

ställd läroanstalt, med 500 kronor och till extra

ordinarie ämneslärare, som fullgjort sådan tjänstgöringunder

tio lästerminer, med 600 kronor, samt

vid folkskoleseminariet i Göteborg till ordinarie

manlig lektor i första lönegraden med 700 kronor, i

andra lönegraden med 850 kronor och i tredje lönegraden

med 1,000 kronor, till ordinarie manlig adjunkt

å övergångstat i första lönegraden med 450 kronor, i

andra lönegraden med 575 kronor samt i tredje, fjärde

eller femte lönegraderna med 700 kronor, till ordinarie

lärare i teckning med 300 kronor, till ordinarie lärare

i gymnastik med 300 kronor, till vikarierande adjunkt

å vakant tjänst med 450 kronor och till annan extra

ordinarie ämneslärare ined 300 kronor;

dels och för sistberörda ändamål på extra stat för

år 1919 bevilja ett förslagsanslag av 12,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Maj sta nåd. proposition nr 260.

Kap. Vill. Lönereglering för lärarpersonalen vid folk
och

småskolor.

1. Folkskollärarpersonalens avlöningsförhållanden.

Delaktighet i löneregleringen.

De nu gällande bestämmelserna angående folkskollärarnas avlöning

avse endast ordinarie folkskollärare, extra ordinarie folkskollärare samt

vissa vikarier för sådana lärare.

Nämnden har tagit under övervägande frågan, huruvida övningslärarna

vid folkskolorna skulle kunna tillförsäkras den fastare ställning

och cle avlöningsförmåner, som kunde tillkomma folkskollärare i allmänhet.

Nämnden har dock funnit tiden ännu icke vara inne att reglera

löperna för dessa lärare genom en allmän rikslagstiftning, men finner

det billigt, att de övningslärare vid folkskolorna, vilka med full tjänstgöring

blivit mera stadigvarande anställda, beredas en mera tryggad ställning,

särskilt därigenom att dem tillförsäkras pension.

Nämndens förslag till lönereglering för lärarpersonalen vid folkoch

småskolor innefattar icke, enligt vad nämnden meddelar, förslag till

lönereglering för de vid finnskolväsendet anställda lärare.

I skrivelse den 31 augusti 1917 rörande anslag till folkundervisningen

m. m. för budgetåret 1919 har folkskolöverstyrelsen i fråga om

förslagsanslaget till befrämjande av folkundervisningen bland de i rikets

nordligaste trakter bosatta finnar påyrkat en höjning av nämnda anslag,

under framhållande, att, därest förslag till lönereglering för lärare vid

folkskolor och småskolor komme att framläggas för riksdagen, detta förslag

jämväl borde omfatta de vid folkskolor och småskolor i finnbygden

anställda lärare, vilkas avlöning bestriddes helt och hållet av statsmedel

och utginge från ifrågavarande anslag.

Nuvarande

bestäm
melser.

Lärarlöne
nämnden.

Till Kungl.

Ma:jt ingiven

framställning.

s. 284 Kontrollera mot PDF

284

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

re lerin I fråga om delaktighet i den föreslagna löneregleringen ansluter sig

,‘kommittén. löneregleringskommittén till den uppfattning, som av nämnden gjorts

gällande, nämligen att löneregleringen tills vidare endast bör omfatta

ordinarie och extra ordinarie samt vikarierande ämneslärare vid folkskolor.

Från kommitténs sida har intet varit att erinra därvid, att den

lönereglering, som kommittén i det följande kommer att föreslå för

folkskollärare, varder i tillämpliga delar gällande jämväl i fråga om vederbörande

lärare vid finnbygdens folkundervisningsanstalter.

Allmänna avlöningsgrunder.

Nuvarande

bestäm
melser.

Enligt nu gällande bestämmelser angående folkskollärarnas avlöning

är begynnelselönen för manliga och för kvinnliga folkskollärare nominellt

densamma. Ålderstilläggen åter äro större för de manliga lärarna än

för de kvinnliga.

Nämnden . Nämnden förorda!’, att folkskollärarnas kontanta avlöning utgår i

” mW m'' följande former, nämligen: 1) grundlön, 2) ålderstillägg och 3) familjetillägg.

Ålderstilläggen föreslås till tre, likaså familj etilläggen, de sistnämnda

att utgå: ett efter tillkomsten av det första, ett efter tillkomsten

av det tredje och ett efter tillkomsten av det femte barnet.

Vad angår förhållandet mellan manliga och kvinnliga befattningshavares

löner, anser nämnden, familj etilläggen böra utgå med enahanda

belopp, evad familjeförsörjaren är man eller kvinna. Någon anledning

förefinnes enligt nämndens mening icke heller att i nu berörda hänseende

göra någon skillnad i avseende på ålderstilläggen, då det behov, som

betingas av familjeförsörjning, blivit tillgodosett genom särskilda tillägg.

Yad däremot beträffar grundlönen, har nämnden förut förordat,

att kvinnlig befattningshavares lön bestämmes i förhållande till manlig

befattningshavares lön med hänsyn till följande faktorer, nämligen kvinnans

tidigare pensionsålder, mannens värnplikt, den mindre genomsnittsdödligheten

hos kvinnorna samt männens skyldighet att bidraga till änkeoch

pupillkassan. Då nu emellertid nämnden föreslagit eu pensionsålder

av 60 levnadsår för såväl manliga som kvinnliga lärare, återstå vid beräkningen

av de kvinnliga folkskollärarnas grundlön endast de tre sist

nämnda faktorerna att taga hänsyn till.

lnfram-n . I en av Kiruna lärarkår hos chefen för ecklesiastikdepartementet

ställning, »jord framställning har, bland annat, anhållits, att frågan om kallortstillägg

måtte upptagas till beprövande i samband med löneregleringsspörsmålet.

s. 285 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 200.

285

Löneregleringskominittén har icke i sina förslag upptagit avlöningsformen

familj etillägg.

Vad angår frågan om kallortstillägg, erinrar kommittén, hurusom

kommittén på anförda skäl ansett sig ej höra förorda de av nämnden

framlagda förslagen om särskilda ortstillägg till lärare vid de allmänna

läroverken och folkskoleseminarierna i Västerbottens och Norrbottens län.

Kommittén ser sig följaktligen förhindrad tillstyrka ett förslag av i stort

sett liknande innebörd för lärarpersonalens vid folk- och småskolor vidkommande.

Enligt kommitténs mening böra alltså de kontanta avlöningsförmånerna

för folkskollärare utgå i form av grundlön och ålderstillägg. I

fråga om grundlönen föreslår kommittén olika belopp för manlig och

kvinnlig lärare, beräknad på sätt kommittén i annat sammahang framhållit.

Jämväl ålderstilläggen borde utgå med olika belopp för manlig

och kvinnlig befattningshavare, varemot antalet ålderstillägg synes böra

vara lika, vare sig tjänstinnehavaren är man eller kvinna.

Beloppet av de ordinarie lärarnas avlöning.

Enligt kungl. kungörelsen den 1 juni 1900 § 1, sådan denna paragraf

lyder enligt kungl. kungörelsen den 14 september 1906, skall ordinarie

lärare, som, efter undergången godkänd avgångsexamen från folkskoleseminarium,

blivit i föreskriven ordning anställd vid folkskola, i årlig lön

för undervisning under 8 månader eller 341/2 veckor eller under den

kortare tid, som Kungl. Maj:t på grund av särskilda förhållanden kan

medgiva, åtnjuta minst 900 kronor samt tre ålderstillägg, vart och ett å

150 kronor för manlig lärare och 100 kronor för kvinnlig.

Lärare är skyldig att utan särskild ersättning underkasta sig den

ökade tjänstgöringsskyldighet, som kan för honom uppkomma, därest i

vederbörlig ordning skulle komma att för samtliga skoldistrikt stadgas

förlängning av den nu lagstadgade undervisningstiden av 34V2 veckor,

dock under en tid av sammanlagt högst 36 veckor om året.

I § 4 av kungl. kungörelsen den 1 juni 1900 stadgas, att för lärare

vid folkskola, till vilkens avlönande statsbidrag utgår och vilkens tjänstgöring,

såvitt den avser i skolåldern varande barn, fortgår utöver åtta

månader av året, lönen för varje överskjutande månad skall ökas med

Vs av det belopp, vartill lärarens årliga minimilön beräknas, däri husrum

och bränsle icke inberäknade.

Lönereglering

skommittén.

Nuvarande

bestäm
melser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

286

Kun (fl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

Riksdagen har på extra stat från och med år 1916 årligen anvisat

medel för beredande av tillfällig löneförbättring till folkskollärare.

För år 1916 utgick tillfällig löneförbättring med 250 kronor till

sådan ordinarie lärare vid folkskola, vilken vid ingången av nämnda år

hade eget äkta barn, som icke uppnått 18 års ålder, dock att delaktighet

i löneförbättringen icke tillkom gift kvinnlig befattningshavare, vars man

levde.

För år 1917 beviljade riksdagen tillfällig löneförbättring med enahanda

belopp till dylik ordinarie lärare, vilken på sätt nämnts vore att

betrakta som familjeförsörjare, varjämte riksdagen för samma år beviljade

tillfällig löneförbättring med 150 kronor till annan ordinarie lärare vid

folkskola.

Fpr år 1918 utgår enligt 1917 års riksdags beslut den tillfäjliga

löneförbättringen med väsentligt ökade belopp, nämligen med 600 kronor

till ordinarie lärare, som i visst avseende är att anse som famijjefprsörjare,

och med 400 kronor till annan ordinarie lärare.

Nämndens förslag i fråga om den kontanta avlöningen för ordinarie

folkskollärare innefattas i ett av nämnden utarbetat förslag till författning

angående den vid folk- och småskolor anställda lärarpersonalens avlöning.

Detta författningsförslag innehåller i § 2, bland annat:

»För ordinarie folkskollärare utgår den kontanta avlöningen i dels

grundlön, dels ålderstillägg, dels ock familjetillägg, allt för år räknat.

A. Grundlönen utgör för manlig lärare 1,300 kronor och för

kvinnlig lärare 1,150 kronor och utgår med enahanda belopp i alla lönegrader.

B. Ålderstilläggen äro tre, vardera å 200 kronor.»

»C. Familj etillägg utgår med 200 kronor.

Angående grunderna för åtnjutande av familj etillägg är särskilt

stadgat.»

Beträffande detta förslag anför nämnden bland annat:

De avlöningsförhöjningar, nämnden förordat, vore i varje fall betydande.

Men om man toge hänsyn till dels de av centralstyrelsen för

Sveriges allmänna folkskollärarförening gjorda statistiska utredningar angående

folkskollärarnas levnadskostnader, dels ock den omständigheten, att

den lönereglering, som nu ifrågasattes, borde äga bestånd åtskilliga år

fram i tiden, syntes de förordade avlöningsbeloppen icke kunna anses

för högt tilltagna.

Vad som föranlett en så väsentlig ökning i folkskollärarkårens levnadskostnader,

vore givetvis den allmänna prisstegringen, men kanske i

s. 287 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj-.ts nåd. proposition nr 260.

287

ännu högre grad kommunikationsväsendets utveckling och befolkningens

övergång från naturahushållning till penninghushållning. Nämnden tänkte

här särskilt på landsbygdens lärare, vilka i allmänhet icke erhölle högre

avlöning än den lagstadgade minimilönen. Mycket av vad folkskolläraren

förr kunde erhålla till livets nödtorft för eu ringa penning eller kanske

gratis, måste han nu betala efter samma priser som de i städerna gällande.

Även i andra avseenden hade folkskollärarnas förhållanden ändrats.

Förr kunde, och på grund av lönens ringhet måste, läraren få tid över

för att ägna sig åt andra värv, som kunde bereda honom ett tillskott i

inkomsten. På grund av undervisningens alltjämt fortgående omdaning

ställdes allt större fordringar på lärarnas arbete för sin egen förkovran.

Att nöjaktigt följa med utvecklingen inom folkskolans samtliga läroämnen

vore ett arbete, som krävde sin man. Efter omorganisationen

av skolväsendets centrala ledning och inspektion komme helt visst staten

själv att med än större uppmärksamhet göra sina krav på folkskolans

■ framåtskridande gällande.

För att folkundervisningen skulle kunna ryckas upp till den nivå,

som påkallades av de nya samfundsförhållandena, vore det, såvitt nämnden

förstode, en förutsättning, att folkskollärarkåren höjdes upp på ett

högre ekonomiskt plan. Endast då kunde läraren odelat ägna sig åt sitt

kall. Till fullföljande av den tanken, att läraren i skolarbetet borde se

sin livsuppgift, hade nämnden föreslagit, att pensionsåldern för folkskollärare

skulle höjas från 55 till 60 år. Denna ökning i tjänstårens antal,

som i och för sig skulle avsevärt nedbringa kostnaderna för skolväsendet,

borde kompenseras genom en motsvarande höjning i lönen.

I fråga om tjänstgöringsskyldighet, ersättning för övertidsläsning

samt sättet för den kontanta avlöningens beräknande föreslår nämnden

följande bestämmelser, innefattade i §§ 9 och 10 av berörda författningsförslag:
§

9.

»Lärare är skyldig att för den här ovan stadgade kontanta avlöningen

tjänstgöra åtta månader om året eller den kortare tid, under

vilken undervisningen vid skolan på grund av Kungl. Maj:ts särskilda

medgivande meddelas.

Omfattar läsåret vid skolan mera än åtta månader, skall läraren

för övertidsläsningen erhålla särskild gottgörelse, uppgående för varje

månad, beräknad till 30 dagar, till en åttondedel av den bär ovan stadgade

kontanta avlöningen, familjetillägg däri ej inberäknade.»

s. 288 Kontrollera mot PDF

- 288

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

§ 10.

»Den kontanta avlöningen utgår för ordinarie lärare samt lärare,

som blivit anställda tills vidare, efter kalenderår, för övriga lärare efter

läsår och skall i följd härav, där lärares anställning börjar eller upphör

under loppet av kalenderår, den kontanta avlöningen utgå: i förra fallet

för varje månad, under vilken läraren det året varit anställd, med en

tolvtedel av den kontanta årsavlöningen, ersättning för övertidsläsning

däri inberäknad, i senare fallet för varje månad, under vilken läraren

det året tjänstgjort, med en åttondedel av den kontanta årsavlöningen,

ersättning för övertidsläsning däri icke inberäknad.»

Vidare framlägger nämnden följande förslag till avlöningsvillkor

ävensom till bestämmelser angående lärare, som ej ingå på ny lönereglering,

innefattade i §§ 13 och 17 av samma författningsförslag:

§ 13.

»Som villkor för att komma i åtnjutande av de i denna författning

stadgade avlöningsförmåner skall gälla:

att ordinarie folkskollärare är skyldig att underkasta sig bestämmelserna

angående såväl folkskollärarnas pensionsinrättning som ock folkskollärarnas

änke- och pupillkassa;

att lärare vid småskolor, lärare vid mindre folkskolor och biträdande

lärare i folkskolor, vilka avses i § 33 mom. 2 av folkskolestadgan,

äro skyldiga att underkasta sig bestämmelserna angående småskollärarnas

pensionsinrättning;

att lärare är skyldig att underkasta sig de bestämmelser, som må

bliva föreskrivna till lärjungarnas skyddande mot smittosam lungsot; samt

att lärare är skyldig att utan särskild ersättning underkasta sig

ökning av tjänstgöringsskyldigheten intill högst 36 veckor om året, därest

den nu lagstadgade undervisningstiden av 34 V 2 veckor om året skulle

genom beslut av Konung och riksdag komma att för samtliga skoldistrikt

förlängas.»

§ 17.

»Ordinarie folkskollärare, som tillsatts före den 1 januari 1916,

ävensom lärare vid småskolor, lärare vid mindre folkskolor och biträdande

lärare vid folkskolor, vilka före den 1 januari 1916 erhållit den

fastare anställning, som avses i § 24 mom. 3 och § 33 mom. 2 av folk
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 2(JO. 280

skolestadgan, akola, därest de icke ingå på den genom denna författning

fastställda lönereglering, åtnjuta avlöning och pension eller ålderdomsundcrstöd

enligt nu gällande bestämmelser.»

I vissa av de över nämndens förslag avgivna utlåtanden framhålles

önskvärdheten av föreskrifter dels angående skyldighet för befattningshavare,

som koxnme i åtj utande av föreslagna avlöningsförmåner, att

utan ersättning åtaga sig undervisning eu eller annan vecka över den

lagstadgade undervisningstiden, dels angående vissa garantier för att

läraren helt ägnade sitt arbete åt skolan. I sistnämnda avseende har

föreslagits, att lärare ej utan vederbörande skolstyrelses medgivande borde

få innehava annan avlönad befattning.

I en av centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening

genom dess verkställande utskott gjord underdånig framställning av den

8 juni 1916 har anhållits, att ifrågavarande lönereglering måtte, med

hänsyn tagen särskilt till den levnadskostnadsstegring, vilken inträtt

under den följd av år, som lönefrågan stått under utredning, bliva av

sådan omfattning, att densamma på ett verkligt effektivt sätt komme

att avhjälpa det förefintliga behovet.

I denna framställning anför centralstyrelsen, bland annat, följande.

Den våldsamma ökning i levnadskostnaderna, som de senaste åren

ägt rum, hade icke blott stegrat bekymren för utkomsten utan ock framkallat

oro för att löneregleringen, när den en gång komme, icke skulle

bliva tillräckligt effektiv. Det vore ock tydligt, att farhågorna i detta

avseende icke vore ogrundade, därest löneregleringen komme att inskränkas

till de av lärarlonenämnden föreslagna lönebeloppen. Nämnden hade,

såsom helt naturligt vore, utgått från den detaljerade och noggranna utredning

rörande levnadskostnaderna inom folk- och småskolekåren, som

framlagts i centralstyrelsens underdåniga petition i maj 1912, och denna

utredning grundade sig huvudsakligen på hushållsbokföring inom lärarfamiljer

under år 1910. Det kunde vid dåvarande tidpunkt givetvis icke

förutses, varken att så många år skulle komma att förflyta, innan lönerörelsen

skulle leda till resultat, eller att dyrtid av sådant slag, som nu

rådde, skulle komma att inträffa, varför naturligen varken centralstyrelsen

eller sedermera lärarlonenämnden kunde taga tillbörlig hänsyn till

dessa omständigheter.

De kostnader, som folkskollärarna måste vidkännas för sin utbildning,

vore ävenledes stadda i ständig ökning.

Enligt centralstyrelsens mening måste en lönereglering genomförd

även i en nära framtid med de belopp, som av lärarlonenämnden före
Bihang

till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 232 käft. (Nr 260.) 37

Över nämndens

förslag

avgivna utlåtanden.

Till Kungl.

Maj:t ingivna

framställningar.

s. 290 Kontrollera mot PDF

290

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 2t>0.

slagits, bliva av betydligt ringare värde, än om den genomförts vid den

tid, som lärarkåren ursprungligen beräknat och hoppats, och sålunda

för sitt ändamål i-edan från början med hänsyn till det minskade penningvärdet

otillräcklig.

Centralstyrelsen ville i anslutning till framställda synpunkter och

till inkomna framställningar från olika håll inom lärarkåren uttala det

önskemålet, att vid den fortsatta utredningen av folk- och småskolekårens

lönefrågor den allmänna stegringen av levnadskostnaderna under

de senaste sex åren måtte på det sättet beaktas, att det slutliga förslaget

om lönereglering för nämnda lärarkår komme att upptaga något högre

lönebelopp än de, till vilka nämnden kommit i sitt förslag. Sådant

tillägg borde enligt centralstyrelsens mening göras dels på den för alla

gällande grundlönen och dels på de olika familjetilläggen, det vill säga

till de avlöningsposter, vilka i främsta rummet vore ämnade att tillgodose

de närmaste levnadsbehoven.

För att något så när svara mot den ökning i levnadskostnaderna,

som motiverade dessa tilläggsbelopp,, syntes de icke böra understiga:

tillägget till grundlönen för folkskolekåren 200 kronor, till grundlönen

för småskolekåren 100 kronor och till vartdera av de tre föreslagna

familj etilläggen för såväl folk- som småskolekåren 50 kronor.

Då centralstyrelsen stannat vid dessa belopp, vilka motsvarade

blott omkring 15 procent av grundlönen och 25 procent av familjetill1

äggen, vore det för att därmed angiva den nedre gräns, under vilken

lönen icke kunde sättas, för att löneregleringen skulle komma att under

förhandenvarande förhållanden något så när bibehålla det värde, som

nämnden med densamma avsett.

Vidai''e har samma korporation i eu den 1 juni 1917 gjord framställning

anhållit, att ifrågavarande lönereglering måtte, med hänsyn

tagen särskilt till den levnadskostnadsstegring, vilken inträtt under den

följd av år, som lönefrågan stått under, utredning, bliva av eu sådan

omfattning, att densamma på ett verkligt effektivt sätt komme att avhjälpa

det förefintliga behovet och icke understiga de belopp, som i

denna framställning föreslagits.

Efter erinran om sin föregående framställning i ämnet och där

framhållna omständigheter, understryker centralstyrelsen behovet av en

ytterligare förhöjning av lönebeloppen utöver vad förut föreslagits.

Den nu ifrågasatta nödvändiga förhöjningen syntes centralstyrelsen

höra komma samtliga lärare till godo och läggas dels på grundlönen, dels

på ålderstilläggen. Vad först ålderstilläggen beträffade, syntes den av

nämnden förordade principen, att de särskilda ålderstilläggen borde sättas

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj tfa nåd. proposition nr ‘JtiO.

lika med de särskilda familjetilläggen såväl i antal som storlek, hava

goda skäl för sig. Då lamiljetilläggen i IDIG års förslag sattes för folkskolekåren

till 250 kronor och för småskolekåren till 200 kronor, borde

även ålderstil läggen bestämmas till dessa belopp. Vad anginge grundlönen,

syntes det centralstyrelsen, att denna, med hänsyn till vad i framställningen

blivit anfört, borde för såväl folk- som småskolekåren höjas

med 200 kronor utöver 1916 års förslag.

I ett över sistberörda framställning den 13 juni 1917 avgivet utlåtande

hemställer folkskolöverstyrelsen, att ett blivande löneregleringsförslag

måtte upptaga de i centralstyrelsens senast omnämnda framställning

avsedda avlöningsbelopp.

Överstyrelsen ville, bland annat, framhålla, att tillströmningen av

sökande till folkskoleseminarierna våren 1917 visat sig vara betydligt

svagare än förut, varför fara förelåge, att åtskilliga seminarier, särskilt

de manliga, icke skulle bliva i stånd att tillbörligt fylla klasserna.

Den stegring av levnadskostnaderna, som ägt rum, syntes överstyrelsen

tala för att ifrågavarande avlöningsbelopp tilltoges större än vad

överstyrelsen förut hemställt. För en sådan åtgärd talade dessutom en

särskild omständighet. Den tillfälliga löneförbättring, som av 1917 års

riksdag beslutats, hade av riksdagen fastställts till väsentligen högre belopp

än dem, som av Kungl. Maj:t i enlighet med överstyrelsens framställning

föreslagits. I vissa avseenden hade de av riksdagen sålunda

beslutade beloppen kommit så nära dem, som upptagits i överstyrelsens

förslag till definitiv lönereglering, att dessa senare redan av denna orsak

syntes böra höjas. Den tillfälliga löneförbättringen vore givetvis beräknad

med hänsyn till förhållandena för ögonblicket, under det att den

definitiva löneregleringen tydligen borde bestämmas så, att den kunde

komma att gälla åtskilliga år framåt. Därtill komme, att den definitiva

löneregleringen måste medföra ökning såväl i avgifterna för den egna

pensioneringen som i avgifterna till änke- och pupillkassan, en ökning,

varmed icke räknats vid fastställandet av beloppen för den tillfälliga

löneförbättringen.

På sätt ovan erinrats, har folkskolöverstyrelsen i underdånig skrivelse

den 31 augusti 1917 framlagt förslag rörande anslag till folkundervisningen

m. m. för budgetåret 1919.

I sagda framställning, i vad den avser löne- och pensionsreglering

för lärare vid folkskolor och småskolor, finner sig överstyrelsen böra

hålla sig till de avlönings- och pensionsbelopp, som innefattas i centralstyrelsens

för Sveriges allmänna folkskollärarförening senast berörda

framställning, vilken av överstyrelsen förordats.

s. 292 Kontrollera mot PDF

292

Kung!. Majits nåd. proposition nr 260.

Med denna utgångspunkt skulle de avlöningsbelopp, överstyrelsen

ansåge sig böra förorda, bliva: för ordinarie manlig lärare vid folkskola

1,700 kronor i första, 1,950 kronor i andra, 2,200 kronor i tredje och

2,450 kronor i fjärde lönegraden; för kvinnlig ordinarie lärare vid folkskola

1,550 kronor i första, 1,800 kronor i andra, 2,050 kronor i tredje

och 2,300 kronor i fjärde lönegraden; för extra ordinarie och vikarierande

manlig lärare vid folkskola 1,550 kronor och för kvinnlig sådan

lärare 1,500 kronor; för biträdande lärare vid folkskola, lärare vid mindre

folkskola och lärare vid småskola med anställning tills vidare 1,000 kronor

i första, 1,200 kronor i andra, 1,400 kronor i tredje och 1,600 kronor

i fjärde lönegraden; för lärare av sistnämnda grupp med anställning

på bestämd tid eller som vikarie 950 kronor; för folkskollärare familjetillägg

å 250 kronor och för småskollärare m. fl. å 200 kronor i enlighet

med de grunder, som av nämnden föreslagits, vilket innebure, att

familj etillägg skulle kunna komma att utgå med sammanlagt högst 750

kronor för folkskollärare och högst 600 kronor för småskollärare in. fl.

Till angivna kontanta avlöningsbelopp skulle vidare komma bostad och

nödigt bränsle eller ersättning därför. Hel pension skulle för manlig

lärare vid folkskola bliva 1,838 kronor, för kvinnlig lärare vid folkskola''

1,725 kronor och för lärare vid småskola m. 11. 1,200 kronor.

För bedömande av de avlöningsbelopp, som skäligen böra förordas

för de befattningshavare, om vilka nu är fråga, framhåller löneregleringskommittén,

att dessa befinna sig i allmänhet på den standard, där

den starka sänkningen av penningens köpkraft måste göra sig företrädesvis

kännbar.

Det har vid flera tillfällen med rätta betonats, att folkskollärarkåren

sedan länge intagit en i avlöningshänseende tillbakasatt ställning.

Riksdagens beslut beträffande den tillfälliga löneförbättringen för denna

kår finge anses innebära ett erkännande av denna uppfattning. Även

under normala förhållanden skulle sålunda en väsentlig löneförbättring

vara av omständigheterna påkallad; så mycket mer torde behovet härav

gorå sig gällande under nuvarande exceptionella förhållanden.

Bland de synpunkter, som ofta framhållas, då frågan om lönereglering

för folkskollärarkåren är på tal, ville kommittén i detta sammanhang

allenast erinra, hurusom folkskolöverstyrelsen fäst uppmärksamheten

på de försvårade möjligheter i avseende å en fullgod rekrytering av

ifrågavarande lärarkår, som för närvarande yppade sig. Om dessa redan

nu visa sig kännbara, anser kommittén förhållandet bliva än svårare, om

man beräknar, att ett stort antal lärare, vilka nu kvarstått över pensions
-

s. 293 Kontrollera mot PDF

293

Kung!. Maj:ta nåd. proposition nr 200.

åldern i avvaktan på förbättrade pensionsförmåner såsom eu följd av eu

blivande lönereglering, omedelbart efter denna reglerings genomförande

torde komma att avgå från sina tjänster.

Tager man dessutom i betraktande de allt större anspråk och krav,

som samhället i olika avseenden med all säkerhet kommer att ställa på

lärarna vid folkskolorna i riket, synes kommittén fullgoda skäl tala för att

tillmäta avlöningsbeloppen efter en icke allt för snävt tilltagen måttstock.

Enligt kommitténs mening böra de kontanta avlöningsförmånerna

bestämmas till

för manlig ordinarie folkskollärare 2,100 kronor, vartill skulle kunna

komma tre ålderstillägg, vart och ett å 300 kronor, samt

för kvinnlig ordinarie folkskollärare 1,800 kronor, vartill skulle kunna

komma tre ålderstillägg, vart och ett å 200 kronor.

Samtliga ålderstillägg böra utgå efter respektive 5, 10 och 15 års

tjänstgöring.

Till nämnda kontanta avlöningsförmåner bör, såsom hittills, komma

fri bostad och bränsle eller motsvarande ersättning enligt ortens pris.

Givet är, att en så väsentlig ökning av avlöningsbeloppen utöver

vad för närvarande gäller kommer att medföra avsevärt ökade kostnader

för statsverket. Men även för kommunernas vidkommande, vilka enligt

gällande bestämmelser hava att svara för en tiondedel av begynnelseavlöningen,

anser kommittén förslaget betinga en ej obetydlig ökning av

utgifterna.

Inom kommittén har det spörsmål varit uppe, huruvida det kunde

anses lämpligt att från kommunerna på statsverket överflytta den del av

lärarlönerna, som nu bestrides av kommunala medel, och följaktligen

låta sagda löner helt utgå av statsmedel.

Även om från vissa synpunkter skäl kunde synas tala för en dylik

åtgärd, har kommittén dock funnit densamma vara förenad med åtskilliga

olägenheter samt möjligen kunna medföra konsekvenser, vilkas

räckvidd kommittén icke ser sig i stånd att bedöma.

Kommittén har följaktligen ej ansett sig kunna förorda ett förslag

av sådan innebörd. För att emellertid söka bereda kommunerna en lättnad

i de ökade utgifter, den föreslagna löneregleringen i allt fall för

dem betingar, har kommittén ansett sig höra förorda, att staten måtte

övertaga de pensionsavgifter, vilka enligt gällande bestämmelser skolområde

eller skoldistrikt har att till folkskollärarnas pensionsinrättning årligen

erlägga för vederbörande lärares pensionering.

Enligt nu gällande bestämmelser är lärare skyldig att utan särskild

ersättning underkasta sig ökad tjänstgöringsskyldighet, därest un
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

294

KungI. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

dervisningstiden genom i vederbörlig ordning fattat beslut komme att

förlängas för samtliga skoldistrikt, dock intill högst 36 veckor om året.

Nämnden förordar bibehållande av eu dylik bestämmelse. Kommittén

anser för sin del, att, därest löneförmånerna varda på sätt kommittén

föreslagit höjda, folkskollärare skall vara skyldig underkasta sig än vidare

ökning av tjänstgöringsskyldigheten, därest undervisningstiden skulle

genom beslut av Konung och riksdag komma att för samtliga skoldistrikt

förlängas även utöver 36 veckor om året.

Spörsmålet om utsträckt tjänstgöringsskyldighet anser kommittén

även böra skärskådas med hänsyn till det nu ofta förekommande förhållandet,

att vederbörande lärare jämväl har sig mot särskild därför

stadgad ersättning anförtrodd undervisningen i slöjd. Kommittén anser,

att, därest dess förslag i fråga om lärarnas avlöningsförmåner vinner

avseende, det skulle kunna ifrågasättas, huruvida ej vederbörande lärare

borde vara underkastad utsträckt eller ökad tjänstgöringsskyldighet även

i så måtto, att han utan särskild ersättning skulle vara skyldig bestrida

undervisning i slöjd, därest sådan undervisning uppdroges åt honom.

Då det vidare inom kommittén ifrågasatts, huruvida vederbörande

lärare jämväl kunde böra åläggas skyldighet att utan särskild ersättning

undervisa i fortsättnings- och ersättningsskola, säger sig kommittén hava

funnit detta vara ett spörsmål, som undandrager sig kommitténs bedömande.

Kommittén erinrar, hurusom frågan angående fortsättningsskolan sammanhänger

med ett omfattande organisationsspörsmål, vilket berör utom denna

skola, bland andra, lägre tekniska yrkesskolor, den lägre handelsundervisningen

och närliggande undervisningsområden.

I ett över nämndens förslag avgivet utlåtande har föreslagits, att

lärare ej utan vederbörande skolstyrelses medgivande må innehava annan

avlönad befattning. Förslaget är uppenbarligen tillkommet i syfte att

garantera skolan lärarens huvudsakliga arbetskraft. Kommittén, som i

fråga om statens befattningshavare ansett vissa restriktioner böra uppställas,

då det gäller förening av tjänster, finner sig böra förorda, att eu

bestämmelse i nämnda syfte — vare sig nu det ifrågasatta medgivandet

må lämnas av statens vederbörande folkskolinspektör eller av vederbörande

skolstyrelse — må knytas såsom villkor vid de föreslagna avlöningsförmånerna.

Vad nämnden i övrigt i denna punkt beträffande folkskollärare

föreslagit har kommittén ansett ej böra föranleda erinran eller yttrande

från kommitténs sida.

s. 295 Kontrollera mot PDF

KiiiujI. Maj-Ja nåd. proposition nr 2(>0.

295

Kxtra ordinarie och vikarierande lärares avlöning.

Enligt § 1 mom. 1 i kung], kungörelsen den 1 juni 1900 angående

avlönande av vikarie för lärare vid folkskola eller småskola under tjänstledighet

på grund av sjukdom, sådant detta moment lyder enligt kungl.

kungörelsen den 28 juni 1907, skall, därest vid folkskola anställd ordinarie

eller extra ordinarie lärare, till vilkens avlönande bidrag av statsmedel

utgår, på grund av sjukdom åtnjuter tjänstledighet och vid folkskoleseminarium

examinerad vikarie för honom är förordnad under oavbrutet

minst en månad av den fastställda undervisningstiden av åtta månader

om året, vikarien för den tid, varunder hans förordnande varar,

åtnjuta arvode efter minst 800 kronor för åtta månaders undervisningstid

eller 100 kronor för läsmånad, varje månad beräknad till trettio

dagar, samt dessutom bostad och vedbrand eller ersättning därför, ävensom

med belopp, som av skoldistriktet bestämmes, undfå gottgörelse för

resekostnad, där sådan ifrågakommer.

§ 2 i kungörelsen den 1 juni 1900 stadgar, bland annat, att för

utbekommande av statsbidrag till sådan vikaries avlöning hinder icke må

möta därav, att vikarien ej avlagt avgångsexamen vid folkskoleseminarium,

därest folkskolinspektören vitsordar, att vikarien befunnits duglig,

samt att vikarie, som avlagt nämnda examen, icke kunnat erhållas.

Enligt kungl. kungörelsen den 17 september 1914 angående avlöning

åt lärare vid folk- och småskolor m. fl. under tjänstgöring till rikets

försvar gälla i stort sett enahanda bestämmelser i fråga om vikarie

för lärare, som är ledig för tjänstgöring för rikets försvar.

Vad beträffar andra vikarierande lärare än sådana, som vikariera

för på grund av sjukdom eller för tjänstgöring till rikets försvar tjänstlediga

lärare, finnes intet direkt stadgande angående storleken av deras

avlöning. Ej heller är någon minimiavlöning tillförsäkrad extra ordinarie

folkskollärare. Emellertid anses extra ordinarie folkskollärares och vakansvikariers

avlöningsförhållanden faktiskt reglerade genom kungörelsen den

1 juni 1900 angående statsbidrag till avlönande av lärare vid folk- och

småskolor, i vilken kungörelse under § 1, sådan denna paragraf lyder enligt

kungl. kungörelsen den 14 september 1914, stadgas, bland annat, att statsbidrag

skall utgå ej blott till avlönande av ordinarie folkskollärare utan även

till avlönande av varje annan examinerad, vid folkskola antagen lärare,

som i årlig lön erhåller, förutom husrum och vedbrand eller ersättning

därför, minst 800 kronor. Tillika är i § 3 av samma kungörelse den 1

juni 1900 stadgat, att hinder för utbekommande av statsbidrag ej bör

möta därav, att folkskollärartjänst vid förfall för ordinarie lärare eller

Nuvarande

bestämmel
ser.

s. 296 Kontrollera mot PDF

Tillfällig

löneförbätt
ring.

Lärarlöne
nämnden.

Löne
reglerings
kommittén.

Nuvarande

bestämmel
ser.

296 Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

vid inträffad ledighet måst uppehållas av vikarie, som icke avlagt avgångsexamen

vid folkskoleseminarium, såvida folkskolinspektören vitsordar,

att examinerad vikarie ej kunnat erhållas, att vikarien befunnits duglig

och att full avlöning såsom för examinerad folkskollärare till vikarien

utgått.

Extra ordinarie folkskollärare skall enligt gällande folkskolestadga

hava undergått folkskollärarexamen.

Enligt beslut av 1917 års riksdag utgår för år 1918 tillfällig löneförbättring

med 400 kronor till extra ordinarie och vikarierande folkskollärare,

under förutsättning vad vikarierande lärare beträffar, att de bestämmelser

i fråga om behörighet och minimiavlöning äro uppfyllda,

vilka såsom villkor för statsbidrag äro stadgade beträffande vikarie för

på grund av sjukdom tjänstledig ordinarie eller extra ordinarie lärare

vid folkskola.

§ 3 av nämndens förslag till författning angående den vid folkoch

småskolor anställda lärarpersonalens avlöning lyder:

»För extra ordinarie och vikarierande folkskollärare utgår den kontanta

avlöningen i arvode, uppgående för manlig lärare till 1,150 kronor

och för kvinnlig lärare till 1,100 kronor, allt för år räknat».

På sätt ovan erinrats, har folkskolöverstyrelsen för extra ordinarie

och vikarierande manlig folkskollärare föreslagit arvodesbelopp av 1,550

kronor och för kvinnlig sådan lärare av 1,500 kronor.

Löneregleringskommittén anser, att berörda belopp böra för manlig

lärare bestämmas till 1,700 kronor och för kvinnlig lärare till 1,500 kronor.

Lönetursberäkning.

Enligt kungl. kungörelsen den 1 juni 1900 angående avlöning åt

lärare vid folkskolor och småskolor § 1, sådan denna paragraf lyder enligt

kungl. kungörelsen den 14 september 1906, äger ordinarie lärare

komma i åtnjutande av ålderstillägg efter respektive 5, 10 och 15 års

oförvitlig tjänstgöring, vilka ålderstillägg skola utgå från och med början

av kalenderåret närmast efter det, varunder det femte, tionde eller

femtonde ordinarie tjänståret gått till ända.

Vad som är stadgat om viss tids tjänstgöring såsom villkor för erhållande

av ålderstillägg skall enligt samma paragraf anses vara fullgjort,

därest läraren under den tjänstetid av fem år, som erfordras för

vinnande av varje särskilt ålderstillägg, meddelat undervisning under

s. 297 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Majds nåd. proposition nr 260. 297

mera än fyra femtedelar av deri ä nämnda tjänstetid belöpande fastställda

undervisningstiden av åtta månader om året eller den kortare tid,

under vilken undervisningen i den skola, varest läraren är anställd, på

grund av Kungl. Maj:ts särskilda medgivande årligen meddelas, skolande

dock härvid icke föras löntagaren till last tjänstledighet, som åtnjutits

för att, på grund av särskilt förordnande eller val, bestrida allmänt uppdrag

eller offentlig befattning utom skoldistriktet, och ej heller den tid,

varunder till följd av rådande smittosam sjukdom undervisningen i skolan

varit inställd.

Med oförvitlig tjänstgöring förstås tjänstgöring, som icke givit anledning

till laga kraftvunnen varning enligt § 32 i folkskolestadgan.

Beträffande tillämpningen av bestämmelsen om oförvitlig tjänstgöring såsom

lönetursvillkor har Kungl. Maj:t genom utslag i besvärsmål givit

den tolkningen åt ifrågavarande bestämmelse, att lärare, som erhållit varning,

ej äger att komma i åtnjutande av nytt ålderstillägg, förrän fem

år förflutit från och med utgången av det år, han undfått varningen,

även om han eljest fullgjort villkoren för ålderstilläggs åtnjutande tidigare

(jfr nämndens betänkande, band 3. sid. 297 och följ.).

Kungl. kungörelsen den 31 maj 1901 angående tjänstårsberäkning

i vissa fall för lärare vid folkskolor stadgar, bland annat, att tjänstgöring

efter behörigt förordnande såsom lärare eller lärarinna vid någon

med folkskoleseminarium förenad övningsskola skall anses lika med tjänstgöring

såsom ordinarie lärare eller lärarinna vid folkskola i avseende å

rätt för ordinarie lärare eller lärarinna vid folkskola att efter viss tids

tjänstgöring komma i åtnjutande av ålderstillägg.

Vidare är genom kungl. kungörelse den 17 september 1914 förordnat,

att i fråga om rätt till ålderstillägg för lärare vid folkskola honom

icke må föras till last tid, varunder han åtnjutit ledighet för fullgörande

av värnplikt.

I avseende å lönetursberäkning innehåller nämndens förslag till

författning angående den vid folk- och småskolor anställda lärarpersonalens

avlöning i § 2 följande:

»Lärare äger rätt, när han uppflyttats i 2:a lönegraden, till ett ålderstillägg;

när han uppflyttats i 3:e lönegraden, till två ålderstillägg; och

när han uppflyttats i 4:e lönegraden, till tre ålderstillägg; och skola härvid

följande lönetursbestämmelser tillämpas.

Lärare äger icke beräkna tjänstår för uppflyttning i högre lönegrad,

förr än han erhållit anställning som ordinarie folkskollärare; vid första

sådan anställning inträder läraren i l:a lönegraden.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 232 käft. (Nr 260.)

Lärarlöne
nämnden.

38

s. 298 Kontrollera mot PDF

298

Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

För uppflyttning från lägre till högre lönegrad fordras, att fem kalenderår

förflutit från lärarens inträde i den lägre lönegraden; samt

att läraren i den lägre lönegraden tjänstgjort mera än fyra femtedelar

av den på fem kalenderår belöpande undervisningstiden av åtta

månader om året eller den kortare tid, under vilken undervisning vid

skolan på grund av Kungl. Maj:ts särskilda medgivande meddelats, därvid

dock läraren icke för något år får tillgodoräkna sig mera än åtta

månaders tjänstgöring.

Härvid skall iakttagas:

att, om tjänstgöringen i den lägre lönegraden icke varit oförvitlig,

läraren icke äger rätt till uppflyttning i den högre lönegraden, med

mindre folkskolöverstyrelsen, på ansökan av skolrådet eller läraren, förklarat

denne berättigad att, därest villkoren i övrigt för sådan avlöningsförhöjning

äro fullgjorda, komma i åtnjutande därav; samt

att läraren icke skall föras till last tjänstledighet, som åtnjutits för

att, på grund av särskilt förordnande eller val, bestrida allmänt uppdrag

eller offentlig befattning eller för att fullgöra värnplikt, och ej heller

den tid, varunder till följd av smittosam sjukdom undervisningen vid

skolan varit inställd.

Ordinarie folkskollärare äger att med iakttagande av här ovan

stadgade bestämmelser för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna

sig jämväl den tid, han tjänstgjort som lärare vid folkskoleseminariums

övningsskola, som ordinarie lärare vid skeppsgosseskola ävensom den

tid, varunder han tjänstgjort vid under offentlig kontroll ställt småskoleseminarium

och statsbidrag utgått till hans avlönande såsom till ordinarie

folkskollärare.

De sålunda meddelade lönetursbestämmelserna skola beträffande

lärare, som vid ingången av 1916 innehar ordinarie folkskol lärartjänst,

tillämpas å hans tjänstgöring efter inträdet i den lönegrad, i vilken läraren

då befinner sig, men icke föranleda ändring i det antal lönetursår,

läraren före inträdet i denna lönegrad må hava intjänat enligt hittills

gällande bestämmelser, och skall vad här ovan stadgats angående lönetursberäkning

för tjänstgöring vid skeppsgosseskola samt vid under offentlig

kontroll ställt småskoleseminarium jämväl hava avseende å tjänstgöring,

fullgjord före den dag, denna bestämmelse träder i kraft.»

Vidare föreslår nämnden i § 8 av samma författningsförslag, att

ifrågavarande ålderstillägg skola utgå från och med kalenderåret näst

efter det, under vilket rätten till sådant tillägg inträtt.

Over nämn- 1 sitt över nämndens förslag avgivna utlåtande tillstyrker folkskol
argivna

ut- överstyrelsen detsamma, i vad det avser bestämmelse om lönetursberäk
latanden.

s. 299 Kontrollera mot PDF

KnuffI. Maj:U nåd. proposition nr 260.

299

ning för sådan lärare, vars tjänstgöring på grund av erhållen varning

enligt folkskolestadgans § 32 icke kan anses oförvitlig. Förslaget i

nämnda hänseende avstyrkes däremot av vissa folkskolinspektörer, vilka

anslutit sig till den mening, som i detta avseende uttalats av Sveriges

allmänna folkskollärarförenings kretsar, nämligen att endast ett års tjänstgöring

må såsom icke oförvitlig frånräknas vid bestämmandet av ifrågavarande

lärares lönetur.

I avseende å förslaget om rätt för folkskollärare att för åtnjutande

av ålderstillägg tillgodoräkna sig tjänstgöring vid vissa angivna läroanstalter

tillstyrker folkskolöverstyrelsen vad nämnden i detta avseende

föreslagit, dock med det tillägg att lärare ävenledes borde få tillgodoräkna

sig föregående tjänstgöring som ordinarie ämneslärare vid högre

folkskola eller kommunal mellanskola samt efter vunnen behörighet till

ordinarie folkskollärartjänst såsom föreståndare eller lärare vid skyddshem,

vilket äger av Kungl. Maj:t stadfäst reglemente och åtnjuter statsbidrag.

Härjämte fäster överstyrelsen uppmärksamheten därpå, att skäl

torde föreligga för att även tjänstgöring vid lotsbarnskola finge tillgodoräknas

för lönetur.

I en av lärare vid skeppsgosseskolan i Marstrand den 1 mars Till Kungl.

1916 gjord underdånig framställning har anhållits, att Kungl. Maj: måtte Vaj:t inunder

1916 års riksdag vidtaga åtgärder för att ordinarie lärare vid ''ställningar.

folkskola må — i enlighet med nämndens förslag — för uppflyttning

i högre lönegrad medgivas rätt att tillgodoräkna sig jämväl den tid,

han tjänstgjort som ordinarie lärare vid skeppsgosseskola, därvid medräknad

även den tjänstgöringstid vid skeppsgosseskola, som fullgjorts

före den dag, bestämmelsen träder i kraft.

Vidare har i en av svenska missionsförbundet gjord underdånig framställning

på anförda skäl föreslagits sådan ändring av nu gällande lagstiftning

rörande pensionsrätt och tjänstårsberäkning, att sådan må kunna

under de villkor, som Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma, tillerkännas

lärare och lärarinnor vid svenska skolor i utlandet.

Över sistberörda framställning har läroverksöverstyrelsen den 2

maj 1916 avgivit utlåtande och därvid, i vad framställningen avser beräkning

av tjänstår för erhållande av lönetursrätt vid inhemska skolor,

förklarat sig anse, att det i denna fråga endast kunde bliva tal om skolor,

som åtnjöte understöd av svenska staten, samt erinrat, hurusom i

kungl. kungörelse den 31 december 1915 angående rätt för lärarinna att

för uppflyttning i högre lönegrad vid statsunderstödd enskild läroanstalt

tillgodoräkna sig tjänstgöring vid svensk skola i utlandet de närmare

villkoren vore fastställda för den ifrågavarande förmånens åtnjutande.

s. 300 Kontrollera mot PDF

300 Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

I ärendet har vidare folkskolöverstyrelsen den 30 december 1916

avgivit utlåtande och därvid, i vad framställningen rör lönetursrätt, hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för åstadkommandet av

erforderliga bestämmelser för att, under de närmare villkor, Kungl. Maj:t

kunde finna gott bestämma, lärare vid högre folkskolor, folkskolor och

småskolor med rätt till lönetur må i sådant avseende äga att räkna sig till

godo tjänstgöring, som fullgjorts vid svensk skola i utlandet.

Överstyrelsen förklarar, att den ej blott ställde sig sympatisk till förslaget,

att den utsträckta rätt till tjänstarsberäkning m. in. för vissa lärare,

som i förevarande framställning berördes, komme att gälla även lärare och

lärarinnor vid folkundervisningsanstalter, utan även biträdde förslaget, i

vad det avsåge att gälla dessa lärares och lärarinnors tjänstgöring i första

rummet vid de skolor i utlandet, till vilkas verksamhet staten för närvarande

lämnade understöd. Överstyrelsen inskränkte sig emellertid icke

därtill, utan förklarade sig icke finna betänklighet uti, att en blivande

författningsändring i den föreliggande ansökningens syfte komme att erhålla

den vidare omfattning, som läge i uttrycket »lärare och lärarinnor

vid svenska skolor i utlandet», alltså oberoende av huruvida dessa skolor

åtnjöte statsunderstöd eller icke.

De av nämnden föreslagna allmänna bestämmelserna för rätt att

komma i åtnjutande av ålderstillägg motsvara — bortsett från stadgande^

vilka äro betingade av förevarande tjänstegrens speciella förhållanden

— såsom löneregleringskommittén framhåller, i huvudsak vad för

närvarande i samma avseende i allmänhet gäller beträffande befattningshavare

i statens tjänst.

För erhållande av ålderstillägg å lön, där sådant förekommer, gäller

för sistnämnda befattningshavare i allmänhet den bestämmelsen att vederbörande

tjänstinnehavare skall med gott vitsord hava tjänstgjort under

viss del av den tjänstetid, som erfordras för att vinna löneförhöjning.

Denna bestämmelse motsvaras för folkskolornas vidkommande av

stadgandet, att lärare må komma i åtnjutande av ålderstillägg efter vissa

års oförvitlig tjänstgöring. Lärare, som erhållit varning, äger, jämlikt

Kungl. Maj:ts ovanberörda utslag i besvärsmål, icke att komma i åtnjutande

av ålderstillägg eller nytt sådant, förr än fem år förflutit från och

med utgången av det år, han undfått varningen, även om han eljest fullgjort

villkoren för ålderstilläggs åtnjutande tidigare.

Nämnden har, såsom av det föregående framgår, föreslagit eu ändring

i sistberörda avseende.

Kommittén, som icke funnit sig övertygad om att den av nämnden

föreslagna lösningen är den bästa, har dock icke ansett sig kunna för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260. .‘JO 1

närvarande fatta bestämd ståndpunkt i denna fråga. Kommittén erinrar

i detta hänseende om följande:

Enligt kommittén tillhandakomna utdrag av protokoll över civilärenden

i statsrådet den 12 maj 1917 fäste dåvarande chefen för

civildepartementet uppmärksamheten därå, att för erhållande av ålderstillägg

å lön, där sådant förekomme, i allmänhet gällde den bestämmelsen,

att vederbörande tjänstinnehavare skulle med gott vitsord hava

tjänstgjort under viss del av den tjänstetid, som erfordrades för att

vinna löneförhöjning, men att emellertid vid frågor om tillämpning av

denna bestämmelse olika uppfattningar gjort sig gällande i vad mån i

tjänsten begången förseelse och därav föranledd bestraffning borde

inverka på bestämmandet av tidpunkten för tillträdandet av sådan förhöjning

av lönen.

Med anledning därav och på departementschefens hemställan anbefallde

Kungl. Maj:t löneregleringskommittén'' att verkställa utredning i

ämnet samt inkomma med det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Kommittén meddelar, att andra angelägna ärenden hindrat kommittén att

ännu verkställa den sålunda anbefallda utredningen, men säger sig kommittén

emellertid ämna skrida därtill, så snart ske kan.

I fråga om rätt för lärare att för lönetursberäkning tillgodoräkna

sig tjänstgöring vid vissa andra läroanstalter har kommittén ansett sig

böra förorda vad nämnden i detta avseende föreslagit.

Folkskolöverstyrelsen har tillstyrkt eu utvidgning utöver nämndens

förslag så till vida, att tjänstgöring vid vissa ytterligare angivna skolformer

här i riket skulle få tillgodoräknas för erhållande av ålderstillägg.

Vad av överstyrelsen sålunda tillstyrkts har icke givit kommittén anledning

till annan erinran än att, vad angår föreståndare eller lärare vid

skyddshem, hemmet skall åtnjuta statsbidrag och antingen äga av Kungl.

Majrt stadfäst reglemente eller ock vara av Kungl. Maj:t erkänt såsom

allmän uppfostringsanstalt.

Då folkskolöverstyrelsen i detta sammanhang ansett sig böra fästa

uppmärksamheten därpå, att skäl torde föreligga att även tjänstgöring

vid lotsbarnskola finge tillgodoräknas för lönetur, erinrar kommittén

hurusom lärarlönenämnden gjort gällande, att, därest en löneregleringför

lotsbarnskolornas lärare anses böra komma till stånd, erforderlig utredning

i ärendet torde böra verkställas av lotsstyrelsen. Frågan om

lönetursrätt för tjänstgöring vid sådan skola anser kommittén fördenskull

lämpligen tills vidare höra anstå.

Vad angår framställningen angående lönetursberäkning för lärare

vid svenska skolor i utlandet, har kommittén, på grund av vad i ärendet

s. 302 Kontrollera mot PDF

302

Kungl. Mäj:ts nåd. proposition nr 260.

förekommit, ansett sig böra förorda, att lärare vid folkskola må för åtnjutande

av ålderstillägg tillgodoräknas tid, som han eller hon i egen skal»

av lärare med fast anställning tjänstgjort vid statsunderstödd svensk

skola i utlandet, dock enligt de närmare villkor, som kunna vai’da av

Kungl. Maj:t fastställda.

I nära överensstämmelse med vad kommittén för andra lärargrupper

föreslagit, anser kommittén befattningshavare böra för åtnjutande av

ålderstillägg tillgodoräknas den tid, som före den nya löneregleringens

ikraftträdande förflutit från hans tillträde till innehavande ordinarie befattning.

Likaså anser kommittén befattningshavare i fråga om ålderstillägg

höra tillgodoräknas den tid, han före den nya löneregleringens ikraftträdande

tjänstgjort, på sätt i det föregående närmare angivits, vid någon

av om förmälda inhemska läroanstalter, eller med fast anställning vid omförmälda

skyddshem eller statsunderstödda svenska skolor i utlandet.

För en mängd befattningshavare i statens tjänst är föreskrivet,

att löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande av löneförhöjning,

redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han enligt bestämmelserna

i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension är

skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda samma förhöjning.

I anslutning härtill anser kommittén i fråga om folkskollärare böra

föreskrivas, att befattningshavare, som, då han intjänat stadgad tid för

erhållande av löneförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken

han enligt gällande pensionsbestämmelser är skyldig att från tjänsten

avgå, icke må tillträda samma förhöjning.

Avlöningsförmåner under tjänstledighet.

Nuvarande

bestämmel
ser.

I § 2 av kungl. kungörelsen den 1 juni 1900 angående avlönande

av vikarie för lärare vid folkskola eller småskola under tjänstledighet på

grund av sjukdom stadgas, bland annat, att, om enligt läkarbetyg sjukdom,

på grund varav tjänstledigheten åtnjutes, är sådan, att densamma

gör läraren oförmögen att vederbörligen uppehålla sin tjänst, men ej av

sådan beskaffenhet, att vid betygets utfärdande läkaren efter omsorgsfull

undersökning anser sannolikt, att sjukdomen för all framtid hindrar den

sjukes återinträde i tjänstgöring, samt den tjänstledige läraren icke uppnått

sextio års ålder och i vederbörlig ordning förklarats berättigad till

hel pension, vikariens avlöning skall utgöras sålunda, att den tjänstledige

läraren av sin lön avstår ett belopp, motsvarande en fjärdedel av vika
-

s. 303 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260. 303

Höns kontanta minimiavlöning, samt två tredjedelar av samma minimiavlöning

utgå av statsmedel och återstoden erlägges av skoldistriktet.

T § 3 av samma kungörelse stadgas, att, då enligt läkarintyg sjukdom,

på grund varav lärare, som i kungörelsen avses, åtnjuter tjänstledighet,

är av sådan beskaffenhet, att vid betygets utfärdande läkaren

efter omsorgsfull undersökning anser sannolikt, att läraren till följd

därav är urståndsatt att vidare återinträda i tjänstgöring, vikariens avlöning

skall utgöras av den tjänstledige läraren utan bidrag av statsmedel

eller från skoldistriktet.

Vidare stadgas i § 4 av samma kungörelse, att ordinarie lärare,

som uppnått 60 års ålder och i vederbörlig ordning förklarats berättigad

till hel pension, skall, då på grund av sjukdomsfall behov av vikarie för

honom inträder, ensam utgöra vikariens avlöningsförmåner.

Nu anförda bestämmelser angående avlöning för lärare, som är

tjänstledig på grund av sjukdom, anses jämväl hava avseende å extra

ordinarie lärare och vikarier å lediga platser.

Angående avlöningsförmåner för lärare, som är tjänstledig av annan

anledning än sjukdom, finnes intet stadgat.

Nämnden framhåller, hurusom syftet med ovan omförmälda bestämmelser

angående avlöningen för lärare, som är tjänstledig på grund

av obotlig sjukdom eller äger rätt till hel pension, uppenbarligen vore

att utöva ett mera eller mindre starkt tryck på sådan lärare att avgå från

tjänsten. Nämnden anser, att steget bör tagas fullt ut genom att stadga

skyldighet för lärare att i vissa fall avgå från tjänsten. I annat sammanhang

föreslår nämnden skyldighet för lärare att avgå från tjänsten

i följande fall, nämligen: 1) där läraren, efter att under fem på var
andra

följande år i följd av sjukdom, vanförhet eller lyte varit ur stånd

att tjänstgöra, finnes vara för framtiden till tjänstgöring oförmögen; samt

2) där läraren uppnått 60 levnadsår.

I fråga om avlöningsförmåner under tjänstledighet föreslår nämnden

följande, innefattat i §§ 4 och 12 i nämndens förslag till författning

angående den vid folk- och småskolor anställda lärarpersonalens avlöning:

»§ 4.

Angående den kontanta avlöningen för lärare, som erhållit tjänstledighet,

skall gälla: ''

A) beträffande ordinarie och extra ordinarie folkskollärare:

a) om läraren erhållit tjänstledighet på grund av styrkt sjukdom:

att han äger åtnjuta samtliga honom eljest tillkommande kontanta av
-

Lärarlöne■

nämnden.

s. 304 Kontrollera mot PDF

304

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

löningsförmåner med avdrag av ett belopp, motsvarande en fjärdedel av

den lagstadgade kontanta avlöningen för kvinnlig vikarie å tjänsten;

b) om läraren erhållit tjänstledighet för att på grund av särskilt

förordnande eller val bestrida allmänt uppdrag eller offentlig befattning:

att han äger åtnjuta vad som må återstå, sedan från summan av det

eller de av Kungl. Maj:t beviljade statsbidragen samt det belopp, distriktet

eljest skolat tillskjuta till hans kontanta avlöning, avdragits ett belopp,

motsvarande den lagstadgade kontanta avlöningen för kvinnlig vikarie å

tjänsten; samt

c) om läraren erhållit tjänstledighet av annan anledning än under

a) och b) i denna § sägs: att han äger åtnjuta de honom eljest tillkommande

kontanta avlöningsförmåner med avdrag av ett belopp, motsvarande

den lagstadgade kontanta avlöningen för kvinnlig vikarie å

tjänsten;

B) beträffande lärare, som vikarierar å ledig folkskollärartjänst:

att, om läraren erhållit tjänstledighet på grund av styrkt sjukdom,

han äger åtnjuta det honom eljest tillkommande arvode med avdrag av

ett belopp, motsvarande en fjärdedel av den lagstadgade kontanta avlöningen

för kvinnlig vikarie å tjänsten.»

»§ 12.

Lärare, som är tjänstledig av annan anledning än sjukdom, skall

tillhandahålla vikarien bostad och bränsle.»

Lone- För lärare, som erhållit tjänstledighet på grund av styrkt sjukdom,

kommittén. föreslår nämnden, såsom löneregleringskommittén erinrar, att han skall

åtnjuta samtliga honom eljest tillkommande kontanta avlöningsförmåner

med avdrag av ett belopp, motsvarande en fjärdedel av den lagstadgade

kontanta avlöningen för kvinnlig vikarie å tjänsten.

Löneregleringskommittén framhåller vidare, att därest kommitténs

förslag i fråga om förevarande lärares avlöningsförmåner vinner beaktande,

dessa befattningshavare komma att erhålla betydligt bättre

villkor än vad för närvarande är fallet. Det synes kommittén billigt,

att vid sådant förhållande höra i avseende å tjänstledighet på grund

av styrkt sjukdom gälla i stort sett enahanda bestämmelser, som i detta

hänseende äro stadgade för befattningshavare i statens tjänst. I

anslutning härtill anser kommittén böra föreskrivas, att lärare, som av

denna anledning erhållit tjänstledighet, må äga att åtnjuta samtliga

honom eljest tillkommande kontanta avlöningsförmåner med avdrag av

s. 305 Kontrollera mot PDF

Kungl. J\faj:ts nåd. proposition nr 260.

305

ett belopp, motsvarande en tredjedel av den för honom lagstadgade

kontanta begynnelseavlöningen.

Beträffande lärare, som erhållit tjänstledighet för att på grund av

särskilt förordnande eller val bestrida allmänt uppdrag eller offentlig

befattning, föreslår nämnden, att han skall åtnjuta vad som må återstå,

sedan från summan av det eller de av Kungl. Maj:t beviljade statsbidragen

samt det belopp, distriktet eljest skolat tillskjuta till hans kontanta

avlöning, avdragits ett belopp, motsvarande den lagstadgade kontanta

avlöningen för kvinnlig vikarie å tjänsten.

Kommittén anser, att i fråga om sådan lärare, som erhållit tjänstledighet

för att på grund av särskilt förordnande eller val fullgöra offentligt

uppdrag eller bestrida befattning i statens tjänst eller tjänstgöra hos

riksdagen, dess utskott eller revisorer, det må ankomma på Kungl. Maj:t

att bestämma, om och i vad mån han skall vara förpliktad att av sina

avlöningsförmåner avstå mer än ett belopp, motsvarande en tredjedel av

den för honom lagstadgade kontanta begynnelseavlöningen. Enär det

torde kunna antagas, att de fall, varom här är tal, ej kunna bliva särdeles

talrika, synes, med hänsyn till prövningen av de olika omständigheter,

som kunna i de särskilda fallen föreligga, en anordning på sätt

kommittén tänkt sig erbjuda åtskilliga fördelar.

För lärare, som erhållit tjänstledighet av annan anledning än nu

sagts, föreslår nämnden, att han skall åtnjuta de honom eljest tillkommande

kontanta avlöningsförmåner med avdrag av ett belopp, motsvarande

den lagstadgade kontanta avlöningen för kvinnlig vikarie å tjänsten.

I anslutning till sin ovan uttalade uppfattning om tillämpning i

stort sett av de grunder, som i fråga om avlöning under tjänstledighet

gälla för statstjänare, anser kommittén, att sådan lärare, varom nu senast

är tal, skall åtnjuta de honom eljest tillkommande kontanta avlöningsförmåner

med avdrag av ett belopp, motsvarande den lägsta lagstadgade

kontanta avlöningen för vikarie å tjänsten.

Beträffande lärare, som vikarierar å ledig folkskollärartjänst, föreslår

nämnden, därest sådan lärare erhållit tjänstledighet på grund av

styrkt sjukdom, enahanda bestämmelser, som av nämnden förordats i fråga

om av sådan anledning tjänstledig ordinarie och extra ordinarie lärare.

I anslutning till vad kommittén för sistbemälda lärare tillstyrkt,

förordar kommittén, att, därest å ledig folkskollärartjänst vikarierande

lärare erhållit tjänstledighet på grund av styrkt sjukdom, han må äga

att åtnjuta två tredjedelar av honom eljest tillkommande arvode.

Beträffande naturaförmåner har nämnden slutligen föreslagit, att

lärare, som är tjänstledig av annan anledning än sjukdom, skall till
Biliang

till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 232 käft. (Nr 260.) 39

s. 306 Kontrollera mot PDF

306

Kungl. MajUs nåd. proposition nr 260.

Nuvarande

bestämmel
ser.

Lärarlöne■

nämnden.

Löne
reglerings
kommittén.

handahålla vikarien bostad och bränsle. Kommittén anser nämnda stadgande

böra formuleras så, att sådan lärare skall tillhandahålla vikarien

bostad och bränsle eller ersättning därför.

Lönernas utbetalande.

Enligt kungl. kungörelsen den 7 december 1900 angående bestämda

tider för utbetalning av löner till lärare vid folkskolor och småskolor äger

ordinarie lärare vid folkskola, där ej annan överenskommelse träffats, att

utfå sin i penningar utgående lön kvartalsvis inom förra hälften av mars,

juni, september och december månader.

Sådan extra ordinarie och biträdande lärare vid folkskola samt sådan

lärare vid mindre folkskola och småskola, som är antagen för viss tid, äger,

om förordnandet omfattar hel lästermin, att utfå hälften av den i penningar

för terminen utgående lön vid mitten av terminen och den andra hälften

av lönen vid terminens slut. Omfattar förordnandet kortare tid än en

lästermin, äga här ifrågavarande lärare utbekomma dem tillkommande

lön, så snart tjänstgöringen upphört. Skolrådet må dock, om förhållandena

därtill giva anledning, på andra tider än nu angivits utbetala till

lärarna dem tillkommande lön, dock under förbindelse för skolrådet att

tillse, att vid medlens utbetalning de utgivna beloppen alltid motsvaras

av bestridd tjänstgöring.

Nämnden, som tager för givet, att föreliggande fråga icke kommer

att tagas under omprövning förr än riksdagen fattat beslut i löneregleringsfrågan,

anser det icke vara behövligt att nu avgiva förslag i berörda

hänseende.. Enligt vad nämnden framhållit, har ifrågasatts att utbetala

lönerna månadsvis, och har nämnden uttalat sympatier för en sådan

anordning.

Enligt löneregleringskommitténs mening skulle en anordning, på sätt

ifrågasatts, med lönernas utbetalande månadsvis på många ställen försvåra

administrationen, utan att dessa svårigheter skulle uppvägas av däremot

svarande fördelar. Det synes kommittén lämpligast, att nuvarande bestämmelse

angående kvartalsvis utanordnande av lönerna må bibehållas.

Därtill skulle dock kunna fogas ett tillägg av innehåll, att det må ankomma

på vederbörande skoldistrikt att, i händelse sådant anses önskligt,

föranstalta om lönernas utbetalande månadsvis.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

HOT

Statsbidrag.

I enlighet med vad som stadgas i § 1 av kungl. kungörelsen den

1 juni 1900 angående statsbidrag till avlönande av lärare vid folkskolor

och småskolor, sådan denna paragraf lyder jämlikt kungl. kungörelsen

den 14 september 1914, skall till avlönande av lärare vid folkskola av

statsmedel utgå ett årligt bidrag, motsvarande nio tiondedelar av den lön,

beräknad efter åtta månaders lagstadgad tjänstgöring, läraren, förutom

husrum och vedbrand eller ersättning därför, åtnjuter; vidare skola samtliga

^.lderstilläggen utgå av statsmedel.

Kungl. kungörelsen den 1 juni 1900 angående avlönande av vikarie

för lärare vid folkskola eller småskola under tjänstledighet på grund av

sjukdom stadgar, bland annat, att till avlönande av vikarie för ordinarie

eller extra ordinarie lärare, som är tjänstledig på grund av styrkt sjukdom

och som är skyldig att av sin avlöning avstå ett belopp, motsvarande

en fjärdedel av vikariens minimiavlöning, staten skall bidraga med

två tredjedelar av denna avlöning. Till vikarie för lärare, som är tjänstledig

på grund av obotlig sjukdom eller som efter uppnådda 60 års

ålder förklarats berättigad till hel pension och är tjänstledig i följd av

sjukdom, utgå icke bidrag av statsmedel.

Nämndens förslag i förevarande avseende innefattas i ett av nämnden

avgivet förslag till författning angående statsbidrag till den vid folkoch

småskolor anställda lärarpersonalens avlöning.

»§ 1.

Till bestridande av kostnaderna för den vid folk- och småskolor

anställda lärarpersonalens avlöning skall skoldistrikt av statsmedel erhålla

bidrag, bestämt i förhållande till den lagstadgade kontanta avlöningen på

sätt här nedan sägs, därvid skall iakttagas, att statsbidrag icke utgår för

längre undervisningstid än åtta månader om året.

Statsbidraget utgår för år med ett belopp motsvarande

A) för ordinarie folkskollärare:

a) nio tiondedelar av grundlönen för kvinnlig lärare samt, om läraren

är man, skillnaden mellan grundlönen för manlig och för kvinnlig

lärare;

b) det eller de ålderstillägg, till vilka läraren må vara berättigad;

samt

c) det eller de familjetillägg, till vilka läraren må vara berättigad;

Nuvarande

bestämmel
ser.

Lärarlöne
nämnden.

s. 308 Kontrollera mot PDF

308

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

skelande dock härvid iakttagas

att, om läraren erhållit tjänstledighet för att, på grund av särskilt

förordnande eller val, bestrida allmänt uppdrag eller offentlig befattning,

det skall ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma, om och i vad mån bidrag

av statsmedel skall till lärarens avlöning utgå; samt

att, om läraren uppnått den för erhållande av hel pension stadgade

levnadsåldern, statsbidrag till hans avlönande icke skall utgå, med mindre

folkskolöverstyrelsen medgivit, att sådant må utan hinder av sagda omständighet

äga rum;

B) för extra ordinarie folkskollärare: nio tiondedelar av arvodet för

kvinnlig lärare samt, om läraren är man, skillnaden mellan arvodet för

manlig och för kvinnlig lärare;

C) för vikarie å ordinarie förskollärare änst och å extra ordinarie

folkskollärart j änst:

a) om tjänsten är ledig: nio tiondedelar av arvodet för kvinnlig vikarie

å tjänsten samt, om vikarien är man, skillnaden mellan arvodet för

manlig och för kvinnlig vikarie å tjänsten;

b) om innehavaren av tjänsten erhållit tjänstledighet för att, på

grund av särskilt förordnande eller val, bestrida allmänt uppdrag eller

offentlig befattning: så stor del av vikariatsarvodet, som Kungl. Maj:t för

det särskilda fallet bestämt skola av statsmedel utgå; samt

c) om innehavaren av tjänsten eller, därest tjänsten är ledig, den,

som under ledigheten uppehåller densamma, erhållit tjänstledighet på grund

av styrkt sjukdom: tjugusju fyrtiondedelar av arvodet för kvinnlig vikarie

å tjänsten samt, om vikarien är man, skillnaden mellan arvodet för manlig

och kvinnlig vikarie å tjänsten;

skolande för det fall, att vikarien icke fullgjort de för behörighet

till tjänsten i folkskolestadgan föreskrivna kunskapsprov, statsbidrag till

dennes avlönande icke utgå, med mindre folkskolinspektören vitsordar,

att vikarie, som fullgjort dessa prov, icke kunnat erhållas, samt att vikarien

befunnits duglig.

§ 2.

Som villkor för erhållande av statsbidrag enligt de i nästföregående

§ stadgade grunder skall gälla

1) att undervisningen vid skolan fortgår minst åtta månader om

året, därest icke Kungl. Maj:t genom särskilt beslut medgivit inskränkning

i den sålunda stadgade undervisningstiden;

s. 309 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 2G0.

309

2) att lärarens avlöningsförmåner, såväl flen kontanta avlöningen som

ock naturaförmånerna, fullt motsvara, vad i sådant avseende stadgats;

samt dessutom

3) om bidrag sökes till avlöning av lärare vid småskola: att småskolan

motsvarar sådan skolas ändamål att meddela förberedande undervisning;
4)

om bidrag sökes till avlöning av lärare vid mindre folkskola:

att den mindre folkskolan är inrättad under sådana förhållanden, som

enligt folkskolestadgan göra densamma berättigad;

5) om bidrag sökes till avlöning av biträdande lärare vid folkskola:

att folkskolan icke lider men därav, att biträdande lärare i stället för

examinerad folkskollärare därvid är anställd; samt

(1) om bidrag sökes till nyinrättad lärartjänst: att folkskolinspektören

skall vitsorda tjänstens behövlighet.

§ 3.

1. För utbekommande — — — möta därav

att småskola — — — — — — — — lärare, eller

att skola---------bedrivits eller

att undervisningen — — —--— inställas eller

att vid förfall—--------kunnat erhållas

i kungl.

kung. den

1 juni 1900 angående

statsbidrag

till avlönande av

lärare vid folkskolor

och småskolor.

2. Statsbidraget skall utgå för ordinarie folkskollärare samt lärare,

som blivit anställda tills vidare, efter kalenderår och för övriga lärare

efter läsår, och skall i följd härav, där lärares anställning börjar eller

upphör under loppet av kalenderår, statsbidraget utgå: i förra fallet för

varje månad, under vilken läraren det året innehaft anställning, med en

tolvtedel, i senare fallet för varje månad, under vilken läraren det året

tjänstgjort, med en åttondedel av det för år stadgade statsbidraget, med

iakttagande dock av föreskriften härovan i § 1, att statsbidrag icke utgår

för längre undervisningstid än åtta månader om året.

| ^_| i ovannämnda kungl. kungörelse den 1 juni 1900.»

Vidare är vid förevarande författningsförslag fogat följande förslag

till över gång sstadgande:

»För det fall att ordinarie folkskollärare eller lärare vid småskolor,

lärare vid mindre folkskolor eller biträdande lärare vid folkskolor med

sådan fastare anställning, som avses i § 24 mom. 3 och § 33 mom. 2

av folkskolestadgan, icke ingår på den lönestat, som fastställts genom den

s. 310 Kontrollera mot PDF

310

Över

nämndens

förslag

avgivet

utlåtande.

Lönereglering

skommittén.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

under denna dag utfärdade författning angående den vid folk- och småskolor

anställda lärarpersonalens avlöning, skall statsbidraget till sådan

lärares avlöning efter den 1 januari 1916 utgå med ett belopp, motsvarande

skillnaden mellan å ena sidan den till läraren enligt nu gällande

bestämmelser utgående kontanta avlöningen och å andra sidan vad distriktet

skolat enligt denna författning utgöra, därest läraren ingått på den

nya lönestaten.

Om lärare, som i näst föregående punkt omförmäles, är tjänstledig

på grund av styrkt sjukdom, skall avlöningen till hans vikarie efter ingången

av 1916 utgöras sålunda,

att den tjänstledige läraren tillskjuter, vad enligt nu gällande bestämmelser

åligger honom, därvid bestämmelserna i kungl. kungörelsen

den 10 juni 1904 med viss föreskrift rörande avlönande av vikarie för.

de i § 2 av nådiga kungörelsen angående avlöning åt lärare vid folkskolor

och småskolor den 1 juni 1900 omförmälda lärare och i kung], kungörelsen

den 14 september 1906 med viss föreskrift rörande avlönande

av vikarie för de i § 1 av nådiga kungörelsen angående avlöning åt lärare

vid folkskolor och småskolor den 1 juni 1900 omförmälda lärare

skola lända till efterrättelse;

att vidare distriktet bidrager med så stort belopp, som distriktet

skolat tillskjuta, därest den tjänstledige läraren ingått på den nya lönestaten;

samt

att slutligen staten bidrager med den erforderliga återstoden.»

I sitt över nämndens betänkande avgivna utlåtande uttalar sig

folkskolöverstyrelsen mot förslaget, i vad det avser, att överstyrelsens

medgivande skulle erfordras för statsbidrags utgående till avlönande av

lärare, som uppnått den för erhållande av hel pension stadgade levnadsåldern.

Överstyrelsen anser lämpligast, att saken ordnades så, att statsbidrag

till sådan lärare, som uppnått sagda levnadsålder, icke skulle av

Kungl. Maj:ts befallningshavande utanordnas, med mindre statens vederbörande

folkskolinspektör vitsordat, att sådant kunde utan hinder av

nämnda omständighet äga rum. Skulle överstyrelsens medverkan anses

erforderlig, syntes det vara tillräckligt, att hithörande ärenden hänskötes

till överstyrelsens avgörande i de fall, då folkskolinspektören icke ansåge

sig kunna tillstyrka vederbörande skolråds eller folkskolstyrelses ansökan

om statsbidrag till sådan lärare.

Enligt nu gällande bestämmelser utgår, såsom löneregleringskommittén

framhåller, statsbidrag för ordinarie lärare med ett belopp, motsvarande

nio tiondedelar av begynnelseavlöningen samt hela ålderstilläg
-

s. 311 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj: ta nåd. proposition nr 260. 311

gen. Nämndens förslag innebär, att statsbidraget skall utgå med ett belopp,

motsvarande dels nio tiondedelar av grundlönen för kvinnlig lärare,

dels, om läraren är man, därutöver hela skillnaden mellan grundlönen

för manlig och kvinidig lärare, dels ock samtliga ålderstillägg och familj

etillägg.

Bortsett från avlöningsformen familj etillägg, vilken kommittén icke

upptager i sitt löneregleringsförslag, förordar kommittén nämndens förslag

i detta avseende. Kommittén erinrar härvid, att grundsatsen, att

skillnaden mellan avlöning för manlig och för kvinnlig lärare i folkskolan

skall utjämnas genom statsbidrag, godkändes av riksdagen redan

år 1906 och sedan vunnit tillämpning i fråga om de kommunala mellanskolorna.

Nämndens förslag innebär vidare, att statsbidraget skall oavkortat

utgå till lärare, som är tjänstledig på grund av styrkt sjukdom, men att,

om ordinarie lärare erhållit tjänstledighet för att, på grund av särskilt

förordnande eller val, bestrida allmänt uppdrag eller offentlig befattning,

det skall ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma, om och i vad mån

bidrag av statsmedel skall utgå till lärarens avlöning.

I anslutning till vad kommittén i det föregående vid frågan om

avlöningsförmåner under tjänstledighet förordat, föreslår kommittén

att sistnämnda bestämmelse erhåller en sålunda ändrad formulering, att

den kommer att avse lärare, som erhållit tjänstledighet för att, på grund

av särskilt förordnande eller val, fullgöra offentligt uppdrag eller bestrida

befattning i statens tjänst eller tjänstgöra hos riksdagen, dess utskott

eller revisorer. Dock borde vidare härvidlag föreskrivas, att vid prövning

hos Kungl. Maj:t av förekommande fall hänsyn skall tagas därtill,

att ingen ändring må komma att ske i fråga om det kontanta belopp,

som det eljest åligger skoldistriktet att tillskjuta till avlöningen åt den

tjänstledige läraren.

Bestämmelser i fråga om statsbidrags utgående, därest läraren erhållit

tjänstledighet av annan anledning än styrkt sjukdom eller nyssberörda

orsaker, hava icke av nämnden föreslagits. Kommittén föreslår

i detta avseende en bestämmelse av innehåll, att statsbidrag till sådan

lärares avlöning ej skall utgå, med mindre beslutet om ifrågavarande

tjänstledighet blivit godkänt av vederbörande folkskolinspektör, eller, då

folkskolinspektören icke ansett sig kunna tillstyrka tjänstledigheten, folkskolöverstyrelsens

medgivande erhållits.

Nämndens förslag innebär vidare, att, om läraren uppnått den för

erhållande av hel pension stadgade levnadsåldern, statsbidrag till hans

avlönande icke skall utgå, med mindre folkskolöverstyrelsen medgivit, att

opaginerad Kontrollera mot PDF

312

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

sådant må utan hinder av sagda omständighet äga rum. I likhet med

överstyrelsen i dess ovanberörda utlåtande finner kommittén en dylik bestämmelse

ägnad att medföra åtskilliga olägenheter utan att äga däremot

svarande fördelar. Kommittén anser sig böra förorda den anordning,

som, på sätt av det föregående framgår, överstyrelsen i detta avseende

föreslagit.

I fråga om extra ordinarie lärare skulle enligt nämndens förslag

statsbidraget utgå med belopp, motsvarande dels nio tiondedelar av arvodet

för kvinnlig lärare dels ock, om läraren är man, därutöver hela skillnaden

mellan arvodet för manlig och kvinnlig lärare. Mot förslaget i denna

del, som överensstämmer till sina grunder med vad för ordinarie lärare

föreslagits, har kommittén intet att erinra.

Nämnden har vidare föreslagit vissa bestämmelser i fråga om statsbidrag

för vikarierande lärare. Vad angår förslaget beträffande vikarie

å ledig tjänst har kommittén intet att erinra.

Därest innehavaren av tjänsten erhållit tjänstledighet för att, på

grund av särskilt förordnande eller val, bestrida allmänt uppdrag eller

offentlig befattning, skulle enligt nämndens förslag statsbidraget för vikarien

utgå med ett belopp, motsvarande så stor del av vikariatsarvodet,

som Kungl. Maj:t för det särskilda fallet bestämt skola av statsmedel

utgå.

I likhet med vad kommittén förordat i enahanda avseende beträffande

ordinarie lärare,^ anser kommittén böra föreskrivas, att, därest innehavaren

av tjänsten erhållit tjänstledighet för att, på grund av särskilt förordnande

eller val, fullgöra offentligt uppdrag eller bestrida befattning i statens

tjänst eller tjänstgöra hos riksdagen, dess utskott eller revisorer, statsbidraget

skall utgå med belopp, motsvarande så stor del av vikariatsarvodet,

som Kungl. Maj:t för det särskilda fallet bestämt skola av statsmedel

utgå, varvid hänsyn torde böra tagas därtill, att ingen ändring må

komma att ske i fråga om det kontanta belopp, som det eljest åligger

skoldistriktet att tillskjuta till avlöningen åt den tjänstledige läraren.

För det fall vidare, att innehavaren av tjänsten eller, därest tjänsten

är ledig, den som under ledigheten uppehåller densamma, erhållit tjänstledighet

på grund av styrkt sjukdom, skulle enligt nämndens förslag

statsbidraget till vikarien utgå med belopp, motsvarande tjugusju fyrtiondedelar

av arvodet för kvinnlig vikarie å tjänsten samt, om vikarien

är man, därutöver hela skillnaden mellan arvodet för manlig och kvinnlig

vikarie å tjänsten. Enligt kommitténs mening bör i sistnämnda fall

statsbidraget utgå med det belopp, som, utöver vad den tjänstledige

läraren av sin avlöning avstått, erfordras till arvode åt vikarien.

s. 313 Kontrollera mot PDF

313

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr ‘260.

Såsom villkor för erhållande av statsbidrag har nämnden föreslagit

bestämmelser, vilka i stort sett överensstämma med vad i sådant avseende

för närvarande är stadgat. Sagda bestämmelser hava ej givit kommittén

anledning till erinran.

Nämnden har vidare, på sätt av ovanstående framgår, föreslagit ett

övergångsstadgande, vilket till sin innebörd avser, att vederbörande skoldistrikts

omkostnader för lärarbefattning icke skola bliva beroende därav,

huruvida läraren ingår på ny lönestat eller icke. Kommittén har intet

att häremot erinra.

2. Småskollärarnas rättsliga ställning.

Den inom de flesta tjänstemannakårer förefintliga åtskillnaden mellan

ordinarie och extra ordinarie befattningshavare är icke genomförd beträffande

de grupper av lärare och lärarinnor på folkskolans nederstadium,

som gemensamt benämnas småskollärarkåren. Hit är att räkna ej

endast lärare och lärarinnor vid småskolor, utan även lärare och lärarinnor

vid mindre folkskolor och biträdande lärare och lärarinnor vid folkskolor.

a) Behörighetsvillkoren.

De nuvarande kompetensbestämmelserna för ifrågavarande lärare

innehållas i folkskolestadgans § 23 mom. 1, som har följande lydelse:

»Till biträdande lärare i folkskola, lärare i småskola samt lärare i

mindre folkskola må antagas personer, vilka, jämte det de äga den lämplighet

för lärarkallet, som i föregående § 18 mom. a oniförmäles, antingen

företett betyg över avlagd examen vid folkskollärarseminarium eller över

undergången prövning vid annat under offentlig kontroll stående seminarium

eller ock efter uppnådda aderton års ålder medelst undervisningsprov

eller annorledes för skolrådet ådagalagt sig innehava för den sökta

befattningen erforderliga insikter och färdigheter samt god förmåga att

meddela undervisning».

Av förestående paragraf framgår, att småskollärarna med hänsyn

till sin behörighet att söka och innehava befattning kunna delas i två

grupper: dels sådana, som kunna förete betyg över avlagd examen eller

undergången prövning vid vederbörligt seminarium, examinerade, dels sådana,

som icke kunna förete sådan kompentens, oexaminerade.

Enligt nämndens förslag böra endast vederbörligen examinerade

lärare äga behörighet att vinna anställning vid de skolor, som här avses,

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 232 höft. (Nr 260.) 40

Nuvarande

bestämmel
ser.

Lärarlöne
nämnden.

s. 314 Kontrollera mot PDF

314

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

Nuvarande

bestämmel
ser.

dock att oexaminerad lärare, som redan erhållit anställning såsom småskollärare,

då löneregleringen träder i kraft, varder vid behörighet till

sådan anställning bibehållen.

I anslutning härtill föreslår nämnden följande lydelse av § 23 mom.

1 i folkskolestadgan jämte därtill fogat övergångsstadgande:

»§ 23.

1. För att anställas som lärare vid småskola, lärare vid mindre

folkskola och biträdande lärare vid folkskola fordras att vara känd för

gudsfruktan och sedlig vandel samt äga den stadga i karaktären och den

foglighet i lynnet, som ungdomens ledning kräver, ävensom att hava antingen

avlagt folkskollärarexamen eller ock vid något statens seminarium

eller annat under offentlig kontroll stående seminarium undergått för

sådan anställning avsedd prövning, skolande enahanda behörighet jämväl

tillkomma lärare vid ifrågavarande läroanstalter, som enligt tidigare meddelade

bestämmelser undergått sådan prövning inför folkskolinspektör.

Övergångsstadgande.

Denna författning träder i kraft den 1 januari 1916, dock att den,

som utan att, på sätt i denna författning sägs, vara vederbörligen examinerad,

före nämnda tidpunkt blivit anställd som lärare vid småskola, lärare

vid mindre folkskola eller biträdande lärare vid folkskola, skall jämväl

efter nämnda tidpunkt äga behörighet till sådan anställning.»

b) Tillsättningsförhållanden.

I fråga om tillsättningsförhållanden för de lärare, om vilka här är

tal, föreskriver gällande folkskolestadga i § 24, bland annat, följande:

»1. Extra ordinarie folkskollärare, biträdande lärare vid folkskola,

lärare vid sådan småskola eller mindre folkskola, som blivit upprättad

av hela skoldistriktet, ävensom särskilda lärare i övningsämnen antagas

av skolrådet. .

2. Vid småskola eller mindre folkskola, som blivit upprättad av

husfäderna i en del av distriktet, må lärare av dem antagas, sedan hans

behörighet blivit, på sätt i föregående § sägs, av skolrådet prövad och

godkänd. Om antagandet göres ofördröjligen skriftlig anmälan hos skolrådet.

s. 315 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts nåd. proposition nr 260. 315

3. Då sådan lärare, som i mom. 1 och 2 omförmäles, antages av

skolråd eller av husfäder, skall detta ske antingen för viss tid, som ej

må överstiga ett läsår, eller ock tills vidare, i sistnämnda fall med ömsesidig

rätt till minst fyra månaders uppsägning, skolråd dock ohetaget

att, där kyrkostämman så beslutat, i enlighet med bestämmelser i vederbörligen

stadfäst reglemente giva lärare vid småskolan en fastare anställning.

»

Enligt nämndens förslag skall lärare antagas antingen tills vidare

eller på viss tid. Anställning tills vidare skall förbindas med ömsesidig

rätt till minst fyra månaders uppsägning. Antagning på viss tid må

endast ske för högst ett läsår i sänder.

Då lärartjänst är ledig, skall den besättas med lärare, som antages

tills vidare, därest icke särskilda förhållanden, som stå i samband med

skolväsendets organisation, motivera, att läraren antages på viss tid.

I anslutning härtill föreslår nämnden följande lydelse av folkskolestadgans

§ 24 mom. 3:

»§ 24.

3. Extra ordinarie folkskollärare och särskilda lärare i övningsämnen

må efter omständigheterna anställas på viss tid eller tills vidare.

Då lärare vid småskola, lärare vid mindre folkskola och biträdande

lärare vid folkskola anställas av skolråd, skall det ske tills vidare, där det

icke med hänsyn till växling i lärjungeantalet, nära förestående omorganisation

av distriktets skolväsen eller annan i skolrådets protokoll uppgiven

anledning befinnes erforderligt, att läraren anställes på viss tid,

skolråd dock obetaget att, där kyrkostämman så beslutat, i enlighet med

bestämmelser i vederbörligen stadfäst reglemente giva lärare vid småskolan

en fastare anställning.

Då lärare anställes tills vidare, skall därmed följa ömsesidig rätt

till minst fyra månaders uppsägning, där ej längre uppsägningstid blivit

avtalad. *

'' Då lärare anställes på viss tid, må denna icke överstiga ett läsår.»

c) Entledigande.

I fråga om entledigande innehåller gällande folkskolestadga i § 33

mom. 2 följande föreskrifter:

»Har vederbörande examinerad, ogift lärare, som till befattning,

varom i § 23 förmäles, blivit av skolrådet antagen tills vidare med öm
-

Lärarlöne
nämnden.

Nuvarande

bestämmel
ser.

s. 316 Kontrollera mot PDF

316

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

sesidig uppsägningsrätt, och som ännu ej är till ålderdomsunderstöd berättigad,

tjänstgjort i sammanlagt fem år å ifrågavarande eller annan

likartad tjänst, må sådan lärare entledigas endast av sådana orsaker, som

omförmälas i § 32, eller på grund därav, att tjänsten i fråga genom eu

i behörig ordning godkänd omorganisation av skolväsendet skall förändras

till folkskollärartjänst eller indragas. Över skolrådets beslut om

sådant entledigande må besvär anföras av läraren på sätt som omförmäles

i § 32.»

Lärarlöne
nämnden.

Nämndens förslag i förevarande hänseende innebär i korthet följande.

Lärare, som antagits tills vidare, skall efter fem års tjänstgöring

erhålla fastare anställning. Denna fastare anställning skall bestå däri,

att dylik lärare må kunna entledigas endast av sådana orsaker och i sådan

ordning, som omförmälas i § 32 av folkskolestadgan, d. v. s. endast på

samma sätt som ordinarie folkskollärare.

Undantag från denna bestämmelse om fastare anställning utgöra

dels oexaminerade lärare, dels lärare, som uppnått stadgad pensionsålder.

Vad beträffar gift kvinnlig lärare, må sådan kunna entledigas från

sin befattning, därest folkskolöverstyrelsen på framställning av vederbörande

skolråd med hänsyn till tjänstens behöriga upprätthållande sådant

prövar nödigt.

I anslutning härtill föreslår nämnden följande ändrade lydelse av

§ 33 mom. 2 i folkskolestadgan:

»§ 33.

2. Har vederbörligen examinerad lärare, som till befattning, varom

i § 23 förmäles, blivit av skolrådet anställd tills vidare, tjänstgjort i

sammanlagt fem år som lärare vid småskola, lärare vid mindre folkskola

eller biträdande lärare vid folkskola, må sådan lärare, därest han icke

eljest enligt bestämmelse i reglementet för småskollärarnas pensionsinrättning

är skyldig att avgå från tjänsten, entledigas endast av sådana

orsaker och i den ordning, som omförmälas i § 32, eller på grund därav,

att tjänsten i fråga genom en i behörig ordning godkänd omorganisation

av skolväsendet skall förändras till folkskollärartjänst eller indragas.

Utan hinder av vad som sålunda är stadgat må kvinnlig lärare, som är

gift, kunna entledigas, därest folkskolöverstyrelsen på framställning av

vederbörande skolråd med hänsyn till tjänstens behöriga upprätthållande

finner det nödigt.

Över skolråds beslut om entledigande må besvär anföras av läraren

på sätt, som omförmäles i § 32.»

s. 317 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

317

Löneregleringskommittén erinrar, hurusom i en vid 1916 års riks- Löneregdag

väckt motion nr 13 i andra kammaren hemställdes, att riksdagen ttén™

ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t för att betrygga

småskollärarnas riittsliga ställning måtte antaga som gällande det

»Förslag till författning angående ändringar av § 23 mom. 1, § 24 inom.

3 och § 33 mom. 2 i folkskolestadgan», som av lärarlönenämnden avgivits.

I anledning av denna motion anhöll riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t (nr 159) om åtgärder till beredande av en mera tryggad ställning

åt lärare vid småskolor och mindre folkskolor samt biträdande lärare vid

folkskolor.

I nämnda skrivelse anförde riksdagen följande:

Småskollärarnas rättsliga ställning hade, sedan småskolorna och övriga

här avsedda skolor så småningom utvecklats till sin nuvarande ståndpunkt,

efter hand alltmer förbättrats; och skulle i motionen åberopade

lärarlönenämndens förslag innebära en ytterligare förbättring i sådant

hänseende.

Vid övervägande av förevarande fråga hade riksdagen emellertid

ansett, att såväl formella som sakliga skäl talade emot, att riksdagen för

det dåvarande gjorde någon framställning om antagande av det i motionen

åberopade förslaget; och detta enär dels den utredning i ärendet,

som av lärarlönenämnden igångsatts, ej kunde anses avslutad, dels ock

lönenämdens betänkande ej ännu varit föremål för myndigheternas yttranden.

Det kunde visserligen synas tveksamt, huruvida det vore lämpligt

att lösrycka frågan om småskollärarnas rättsliga ställning från samma

lärares lönefråga, men riksdagen hade kommit till den uppfattningen, att

något nödvändigt samband mellan dessa frågor icke funnes, utan att den

förstnämnda frågan utan någon olägenhet kunde lösas skild från den

senare, ja, att det rent av vore en fördel för lönefrågans vidare behandling,

om frågan om kårens rättsliga ställning förut vore ordnad. Ett ytterligare

skäl för denna riksdagens ståndpunkt utgjorde den omständigheten,

att den definitiva löneregleringen i anledning av de tryckta ekonomiska

förhållandena syntes komma att bliva uppskjuten.

Givetvis vore det såväl ur skolans som ur ifrågavarande lärares

synpunkt önskvärt, om de kunde beträffande tillsättning och entledigande

likställas med ordinarie folkskollärare.

Enligt lärarlönenämndens i motionen åberopade förslag ansåges

dock icke, att ifrågavarande lärare skulle vinna samma fasta anställning

som ordinarie folkskollärare, men att däremot skulle stadgas mera betryggande

former i fråga om tillsättande och entledigande av samtliga här

s. 318 Kontrollera mot PDF

318

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

avsedda lärare. Biksdagen hölle emellertid före, att då den egentliga

småskolan nu vore lika fast organiserad som folkskolan, ehuru detta ännu

icke kommit till uttryck i folkskolestadgan, samt då ej heller några mera

betydande skolorganisatoriska svårigheter syntes förefinnas, att för den

vid de egentliga småskolorna anställda personal införa ordinarie anställning,

dylik anställning borde beredas samma personal.

Beträffande däremot de personer med småskollärarkompetens, vilka

tjänstgjorde som lärare vid mindre folkskolor och biträdande lärare vid

folkskolor, så framträdde, enligt vad lärarlönenämnden påpekat, alltmer

den strävan att förvandla de mindre folkskolorna till folkskolor och ersätta

de s. k. biträdande lärarna vid folkskolorna med folkskollärare. Det

syntes därför icke låta sig göra att motverka en sådan i och för sig

önskvärd utveckling genom att giva ifrågavarande lärare — vilka i själva

verket utgjorde allenast en mindre del av folkskollärarkåren och vilkas

antal årligen minskades — ordinarie anställning. Emellertid syntes all

möjlig hänsyn böra tagas jämväl till ifrågavarande lärares behov av mera

tryggade tillsättningsformer. För avsedda kategori lärare syntes uti ifrågavarande

avseende omförmälda, av lärarlönenämnden framlagda förslag

böra komma till tillämpning. Men därutöver syntes böra komma under

övervägande lämpligheten av ett åläggande för skolråden att, vid beslut

om tillsättning av nu avsedda lärare, till protokollet anteckna villkoren för

anställningen. För närvarande syntes nämligen icke så sällan förekomma, att

i berörda protokoll icke alls angåves vare sig anställningens art eller

varaktighet. Därjämte syntes fattade beslut om entledigande av''ifrågavarande

lärare tillika med motivering därtill böra intagas i skolrådens

protokoll samt dessutom besvärsrätt uttryckligen tillförsäkras den, som

drabbades av ett sådant beslut. En ytterligare garanti uti ifrågavarande

avseende kunde enligt riksdagens mening skapas därigenom, att skolråden

ålades att, innan beslut i sådant ärende fattades, inhämta vederbörande

folkskolinspektörs yttrande. Mycket skulle säkerligen genom åtgärder i

angiven riktning kunna vinnas i motionens syfte.

I samband med ett övervägande om åstadkommande av förändring

i samtliga de här ovanberörda lärares rättsliga ställning syntes emellertid

jämväl frågan om tillsättningen av dessa lärare böra avgöras. Det vore

nämligen självklart, att i samma mån som lärarna i fråga erhölle en fastare

anställning, och svårigheten att skilja en lärare från hans befattning

ökades, måste större omsorg ägnas dylika lärares tillsättning. För detta

ändamål borde här avsedda platser göras till föremål för tävlan, förslag

upprättas efter objektiva grunder och förbidraintresset erhålla inflytande

på valet.

s. 319 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta nåd. proposition nr 2G0. 319

Vidkommande av lärarlönenämnden i av motionärerna åberopade

förslag, under § 23, upptagna bestämmelser ville riksdagen i detta sammanhang

ifrågasätta lämpligheten av att bibehålla stadgandet om rätt

för sådan person att anställas såsom lärare vid ifrågavarande läroanstalter,

vilken enligt tidigare bestämmelser undergått prövningen för folkskolinspektör.

De lärare, varom här vore fråga, måste nämligen hava börjat

sin tjäntgöring före den 1 januari 1878, således för 38 år sedan,

och för den händelse några sådana lärare ännu tjänstgjorde, hade de

säkerligen uppnått pensionsåldern och torde näppeligen söka ny befattning.

Dessa lärare omnämndes ej heller i § 23, sådan den formulerats i 1897

års folkskolestadga.

Därest emellertid, såsom riksdagen förutsatt, genom tillkomsten

av bestämmelser i antydd riktning en bättre rättslig ställning skulle

beredas ifrågavarande lärare, syntes därav följa, att dessa lärare borde

åläggas vissa förpliktelser, vilka under nuvarande förhållanden icke ansetts

kunna ifrågakomma. Sålunda syntes sådana bestämmelser böra träffas,

att det åt skolråden gåves större säkerhet för att en anställd småskollärare

icke godtyckligt, till förfång för undervisningen, lämnade sin

befattning. Lämpligt syntes även, att likställigheten i förevarande avseende

mellan folkskollärare och småskollärare utsträcktes därhän, att de

sistnämnda icke medgåves rätt att samtidigt söka mer än en ledigförklarad

småskollärartjänst. Det oefterrättlighetstillstånd, som i nämnda

hänseende för närvarande vore rådande, syntes väl motivera, att föreskrifter

av sådan art åvägabragtes.

De spörsmål, som nämnden i förevarande avseenden berört, hava,

på sätt av det nyss anförda framgår, redan i viss omfattning varit föremål

för riksdagens prövning. Enligt vad kommittén inhämtat, har riksdagens

omförmälda skrivelse överlämnats till folkskolöverstyrelsen, där den varit

föremål för utredning, och har överstyrelsen den 21 december 1917 avgivit

förslag i ärendet. Kommittén anser det vid sådant förhållande icke

vara lämpligt, att vad nämnden i hithörande spörsmål föreslagit nu göres

till föremål i sak för något yttrande av kommittén.

I likhet med riksdagen anser kommittén emellertid, att något nödvändigt

samband mellan spörsmålet om ifrågavarande lärarkårs rättsliga

ställning och dess lönefråga icke föreligger. Kommittén har därför i det

följande ansett sig böra framlägga förslag beträffande sistnämnda fråga,

och, enär nämndens förslag i nu förevarande stycken i allt fall innebära

åtminstone i vissa avseenden en förbättring av nuvarande förhållanden,

har kommittén ej ansett sig förhindrad att skärskåda lönefrågan mot bak
-

s. 320 Kontrollera mot PDF

320

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

Nuvarande

bestämmel
ser.

Lärarlnne
nämnden.

Löner egleringskommittén.

grunden av nämndens förslag rörande ifrågavarande lärarkårs rättsliga

ställning; i varje fall skulle kommitténs förslag icke lägga hinder i vägen

för den ifrågasatta förändringen av småskollärarkårens rättsliga ställning.

Under alla förhållanden anser kommittén det böra stadgas, att de

lärare, vilka ingå på ny avlöningsstat, böra underkastas de ändrade bestämmelser,

vilka i förenämnda avseenden må komma att föreskrivas.

3. Småskollärarpersonalens avlöningsförhållanden.

Al 1 in änn a arlön in gsgrumle r.

Småskollärarnas kontanta avlöning utgår för närvarande i form av

grundlön och ålderstillägg.

Enligt gällande bestämmelser utgår den lagstadgade avlöningen till

lärare vid småskola och vid mindre folkskola och till vid folkskola biträdande

lärare, som »blivit behörigen antagen till lärare vid någon av förenämnda

skolor». (Kungl. kungörelsen den 1 juni 1900 angående avlöning

åt lärare vid folkskolor och småskolor, § 2 mom. 1.)

Enligt nämndens förslag skulle småskollärarnas kontanta avlöningutgå

i följande former, nämligen: 1) grundlön, 2) ålderstillägg och 3)

familjetillägg, den sista avlöningsformen efter enahanda grunder, som

föreslagits beträffande övriga kommunalt anställda lärare.

Vidare föreslår nämnden en åtskillnad mellan dem, som antagits

tills vidare med rätt till ömsesidig uppsägning,. och dem, som blivit antagna

på viss tid. De, som blivit antagna tills vidare och sålunda motsvara

ordinarie lärare, skulle åtnjuta alla de föreslagna avlöningsförmånerna

i form av grundlön, ålderstillägg och familj etillägg, medan däremot

lärare tillhörande den senare gruppen endast skulle komma i åtnjutande

av arvode utan ålders- eller familj etillägg.

Löneregleringskommittén anser, i likhet med vad kommittén föreslagit

i avseende å folkskollärare, att den kontanta avlöningen för småskollärare

hör utgå i form av grundlön och ålderstillägg. Någon skillnad

i avlöningen mellan manlig och kvinnlig befattningshavare borde här

icke ifrågakomma.

Vad angår nämndens förslag rörande åtskillnad mellan dem, vilka

antagits tills vidare med rätt till ömsesidig uppsägning, och dem, som

blivit antagna på viss tid, har detsamma i sakens närvarande skick icke

ansetts böra giva anledning till erinran från kommitténs sida.

s. 321 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts nåd. proposition nr 260.

321

Avlöningsbeloppet för lärare, som äro anställda tills vidare.

Enligt kungl. kungörelsen den 1 juni 1900 angående avlöning åt

lärare vid folkskolor och småskolor, § 2, sådan denna paragraf lyder enligt,

kungl. kungörelsen den 13 juni 1908, skall lärare — som, efter att

hava i stadgad ordning vid vederbörligt seminarium eller, enligt § 6 i

kungl. kungörelsen angående lönetillskott av allmänna medel för lärare

och lärarinnor vid folkskolor och småskolor den 5 juni 1885, inför folkskolinspektör

undergått prövning för anställning vid småskola, vid mindre

folkskola eller vid folkskola i egenskap av biträdande lärare, blivit behörigen

antagen till lärare vid någon av förenämnda skolor — i lön för 8

månaders undervisning åtnjuta minst 500 kronor samt tre ålderstillägg

å 60 kronor vartdera.

Till oexaminerad lärare, vilken är anställd tills vidare och tillsatt

före den 1 januari 1908, utgår för närvarande ett arvode av 500 kronor.

Statsbidrag utgår icke åt oexaminerade lärare, som anställts efter nämnda

tidpunkt.

Enligt § 4 av kungl. kungörelsen den 1 juni 1900 skall för lärare

vid småskola ävensom biträdande lärare vid folkskola samt lärare vid

mindre folkskola, till vilkens avlönande statsbidrag utgår och vilkens

tjänstgöring, såvitt den avser i skolåldern varande barn, fortgår utöver

åtta månader av året, lönen för varje överskjutande månad ökas med

V8 av det belopp, vartill lärarens årliga minimilön beräknas, däri husrum

och bränsle icke inberäknade.

Riksdagen har på extra stat från och med år 1916 årligen anvisat

medel för beredande av tillfällig löneförbättring till sådan lärare,

varom här är fråga.

För år 1916 utgick tillfällig löneförbättring med 150 kronor till

sådan biträdande lärare vid folkskola, lärare vid mindre folkskola och

lärare vid småskola, som vid ingången av nämnda år hade eget äkta

barn, som icke uppnått 18 års ålder, dock att delaktighet i löneförbättringen

icke tillkom gift kvinnlig befattningshavare, vars man levde,

ej heller biträdande lärare vid folkskola, lärare vid mindre folkskola

eller lärare vid småskola, vilken vikarierade för tjänstledig lärare.

För år 1917 beviljade riksdagen tillfällig löneförbättring med enahanda

belopp till dylik lärare, vilken på sätt nämnts var att betrakta som

familjeförsörjare, varjämte riksdagen för samma år beviljade tillfällig löneförbättring

med 80 kronor till annan lärare av förevarande kategori.

För år 1918 utgår enligt 1917 års riksdags beslut den tillfälliga löne
Bihang

till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 232 käft. (Nr 260.) 41

Nuvarande

bestämmel
ser.

Till!ätlig

löneförbättring.

s. 322 Kontrollera mot PDF

322

Lärarlöne

nämnden.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

förbättringen med väsentligt ökade belopp, nämligen med 400 kronor till

den, som i visst avseende är att anse som familjeförsörjare, och med

250 kronor till varje annan lärare, under förutsättning, vad vikarierande

lärare beträffar, att de bestämmelser i fråga om behörighet och minimiavlöning,

vilka såsom villkor för statsbidrag äro stadgade beträffande vikarie

för på grund av sjukdom tjänstledig biträdande lärare vid folkskola, lärare

vid mindre folkskola eller lärare vid småskola, äro uppfyllda.

Nämndens förslag i fråga om den kontanta avlöningen för de lärare,

om vilka här är fråga, innefattas i det av nämnden utarbetade förslaget till

författning angående den vid folk- och småskolor anställda lärarpersonalens

avlöning. Detta författningsförslag innehåller i § 5, bland annat:

»Denna § handlar om den kontanta avlöningen för lärare vid småskolor,

lärare vid mindre folkskolor och biträdande lärare vid folkskolor,

vilka blivit anställda tills vidare med ömsesidig rätt till minst fyra månaders

uppsägning.

I. För vederbörligen examinerad lärare, som avses i denna §, utgår

den kontanta avlöningen i dels grundlön, dels ålderstillägg, dels ock

familjetillägg, allt för år räknat.

A) Grundlönen utgör 700 kronor och utgår med enahanda belopp

i alla lönegrader.

B) Ålderstilläggen äro tre, vartdera å 150 kronor.

C) Familj etillägg utgår med 150 kronor.

Angående grunderna för åtnjutande av familj etillägg är särskilt

stadgat.

II. Lärare, som innehar sådan anställning, som i denna § avses,

utan att vara vederbörligen examinerad, äger att, därest han blivit före

den 1 januari 1908 behörigen antagen till lärare vid småskola, lärare

vid mindre folkskola eller biträdande lärare vid folkskola, i kontant avlöning

åtnjuta den i avd. 1 av denna § stadgade grundlön.»

Beträffande detta förslag anför nämnden:

Att den avlöningsförhöjning, som nu ifrågasattes för småskolans

lärarpersonal, vore, om den såges i förhållande till de nu utgående löneförmanerna,

relativt större än den, som föresloges för övriga lärarkårer,

hade sin naturliga förklaringsgrund i det förhållandet, att de nu ifrågavarande

läi ärna hitintills hållits nere pa en alltför låg ekonomisk nivå.

De föreslagna avlöningsbeloppen vore enligt nämndens mening icke större,

än vad som med hänsyn till rådande levnadskostnader kunde anses motsvara

kravet på anständig bärgning.

s. 323 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

323

Nämnden hade icke heller kunnat underlåta att vid uppgörandet av

förslag till lönereglering för småskolans lärarpersonal taga berättigad hänsyn

till själva denna skolas betydelse och behov. Så länge fordringarna

på småskollärarnas utbildning vore så gott som inga eller i varje fall

mycket små, vore det ju i viss mån naturligt, att dessa lärare finge arbeta

för en ringa avlöning. Kraven i nämnda hänseende hade emellertid

alltjämt stegrats. De särskilda utbildningskurser, som numera vore obligatoriska

för dessa lärare, hade mer och mer utvidgats. Ännu år 1898,

då den kungl. stadgan för småskoleseminarierna trädde i kraft, hade 18

sadana seminarier blott ettårig kurs och endast 4 seminarier tvåårig kurs.

År 1912 hade av då befintliga småskoleseminarier 21 tvåårig kurs och

blott ett ettårig. Enligt vad nämnden hade sig bekant, komme detta

senare seminarium att år 1915 upphöra. Frågan om en i det hela förbättrad

småskollärarutbildning stode för övrigt på dagordningen. Det

förhölle sig nämligen så, att kravet på undervisningens omläggning i

praktisk riktning med därav betingade tidsenliga metoder i hög grad

toge sikte även på den första undervisningen.

I fråga om vad nämnden föreslagit om lärares tjänstgöringsskyldighet,

ersättning för övertidsläsning, sättet för den kontanta avlöningens

beräkning, avlöningsvillkor m. m. hänvisas till nämndens i detta avseende

gjorda, å sid. 287 tf. återgivna författningsförslag.

I sitt över nämndens betänkande avgivna utlåtande förordar folk- Över namnskolöverstyrelsen

på anförda skäl likställighet mellan oexaminerade och ^vgivet^tl^- examinerade lärare med avseende på rättslig ställning och avlöningsför- J tände.

måner, dock att sådan likställighet ej borde gälla lärare, som vid den

nya löneregleringens ikraftträdande vore berättigad till helt ålderdomsunderstöd

eller som tilläventyrs blivit antägen efter den 31 december

1907.

På sätt i det föregående omförmälts, hava till Kungl. Maj:t ingivits Till Kungl.

två av centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening gjorda Maj;t inframställningar,

vilka avse jämväl nu förevarande lärarkårs avlöningsför- ställningar.

hållanden.

Likaledes har i det föregående omförmälts, hurusom folkskolöverstyrelsen

föreslagit för biträdande lärare vid folkskola, lärare vid mindre

folkskola och lärare vid småskola med anställning tills vidare 1,000 kronor

i första, 1,200 kronor i andra, 1,400 kronor i tredje och 1,600 kronor

i fjärde lönegraden, ävensom bostad och nödigt bränsle eller ersättning

därför, varjämte skulle kunna utgå familjetillägg å 200 kronor enligt de

av nämnden föreslagna grunderna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

824

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

Löneregleringskommittén anser, att vad kommittén uttalat om folkkommUt/n.

skollärarkåren i vissa avseenden jämväl äger tillämpning å de lärare, om

vilka i detta sammanhang är fråga. Vid bedömande av de avlöningsbelopp,

som kunna anses skäliga, ville kommittén ävenledes framhålla, hurusom småskollärarutbildningen

torde få anses betydligt förbättrad i förhållande till

vad den förut varit, sedan numera den tvååriga seminariekursen blivit

allmänt genomförd. Kommittén framhåller ock den betydelse för en god

grundläggande barnaundervisning, denna talrika kår kan äga inom landets

olika delar, en betydelse, så mycket större ju förmånligare de villkor äro,

, under vilka den blir i tillfälle att bedriva sitt arbete. Härtill kommer

dessutom, att lärare med utbildning för lärarbefattning vid småskola i stor

utsträckning fått jämväl övertaga undervisning på folkskolans stadium.

Kommittén anser med hänsyn till vad kommittén föreslagit i fråga

om avlöning till de kvinnliga lärarna vid folkskolorna, att begynnelseavlöningen

för lärare vid småskola, lärare vid mindre folkskola och

biträdande lärare vid folkskola bör sättas till 1,100 kronor, vartill skulle

kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 100 kronor, efter respektive

5, 10 och 15 år. Därjämte skulle ifrågavarande lärare äga åtnjuta

fri bostad och bränsle eller motsvarande ersättning enligt ortens pris.

Denna avlöning anser kommittén böra gälla i fråga om vederbörligen

examinerade lärare. Vad angår de oexaminerade lärare, vilka äro anställdatills

vidare, har nämnden för dem föreslagit ett arvode till belopp motsvarande

den begynnelselön, nämnden förordat för de examinerade lärarna. Folkskolöverstyrelsen

har tillstyrkt likställighet mellan berörda kategorier,

dock med viss begränsning på sätt ovan angivits. I likhet med överstyrelsen

anser kommittén, att omförmälda oexaminerade lärare böra i

avlöningshänseende likställas med de vederbörligen examinerade, dock att

denna likställighet ej bör gälla lärare, som vid den nya löneregleringens

ikraftträdande är berättigad till helt ålderdomsunderstöd eller som tilläventyrs

blivit antagen efter den 31 december 1907.

Vad kommittén anfört beträffande ökad tjänstgöringsskyldighet för

folkskollärare anser kommittén jämväl böra i tillämpliga delar äga giltighet

i avseende å småskollärarkåren. Likaledes anser kommittén de småskollärare,

vilka ingå på ny avlöningsstat, böra vara skyldiga att underkasta

sig de ändrade bestämmelser i avseende å förevarande kårs rättsliga

ställning, vilka må komma att framdeles meddelas.

Vad nämnden i övrigt beträffande denna kår föreslagit i avseende

å avlöningsvillkor, övergångsförhållanden m. m. har ansetts icke böra

föranleda erinran från kommitténs sida.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts nåd. proposition nr 260.

H25

Avlöning för lärare, som iiro anställda på viss tid, samt för vikarier.

Enligt § 1 mom. 2 i kungl. kungörelsen den 1 juni 1900 angående

avlönande av vikarie för lärare vid folkskola eller småskola under tjänstledighet

på grund av sjukdom, sådant detta moment lyder enligt kung],

kungörelsen den 13 juni 1908, skall, då biträdande lärare vid folkskola

eller lärare vid mindre folkskola eller småskola, till vilkens avlönande bidrag

av statsmedel utgår, på grund av sjukdom åtnjuter tjänstledighet

och vid småskoleseminarium examinerad eller, enligt § 6 i kungörelsen

angående lönetillskott av allmänna medel för lärare och lärarinnor vid

folkskolor och småskolor den 5 juni 1885, av folkskolinspektör prövad

vikarie är förordnad under oavbrutet minst en månad av den fastställda

årliga undervisningstiden, vikarien för den tid, varunder hans förordnande

varar, åtnjuta avvode efter minst 450 kronor för åtta månaders undervisningstid

eller 56 kronor 25 öre för läsmånad, varje månad beräknad

till 30 dagar, och i övrigt samma förmåner som vikarie för ordinarie

eller extra ordinarie lärare vid folkskola.

Har oexaminerad vikarie förordnats, skall denne åtnjuta arvode

efter minst 400 kronor för åtta månaders undervisningstid eller 50 kronor

för läsmånad och i övrigt enahanda förmåner, som ovan sagts. Paragraf

2 mom. 2 i ovanberörda kungörelse den 1 juni 1900 stadgar, att

statsbidrag utgår till sådan vikarie, därest folkskolinspektören vitsordar,

att vikarien befunnits duglig.

Enligt kungl. kungörelsen den 17 september 1914 angående avlöning

åt lärare vid folk- och småskolor m. fl. under tjänstgöring för rikets

försvar gälla i stort sett enahanda bestämmelser i fråga om vikarie för

lärare, som är ledig för tjänstgöring för rikets försvar.

Då lärare är tjänstledig av annan anledning än sjukdom eller tjänstgöring

för rikets försvar, finnes intet direkt stadgande angående storleken

av vikariens avlöning. Dock finnes i kungl. kungörelsen den 1 juni

1900 angående statsbidrag till avlönande av lärare vid folkskolor och

småskolor, § 2 mom. 5, sådant detta moment lyder enligt kungl. kungörelsen

den 14 september 1914, en bestämmelse, som avser avlöningen

för vissa vikarier, i det fall att dessa äro oexaminerade. Utan hinder av

bestämmelsen om statsbidrag endast för sådan oexaminerad lärare, som

blivit anställd före den 1 januari 1908, må statsbidrag nämligen utbekoinmas

med 405 kronor för ar räknat i det fall, att lärartjänst av förevarande

slag vid förfall för tjänstinnehavaren eller vid inträffad ledighet

måst tillfälligtvis uppehållas av lärare, vilken icke avlagt stadgad prövning,

såvida folkskolinspektören vitsordar, att vederbörligen examinerad

Nuvarande

bestämmel
ser.

s. 326 Kontrollera mot PDF

326

Lärarlöne
närnnden.

Till Kungl

Maj:t ingiven

fram

ställning.

Löne
reglerings
komrnittén.

Nuvarande

bestämmel
ser.

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 260.

lärare ej kunnat erhållas, att den antagne befunnits duglig och att i årlig

lön utgått, utom föreskrivna förmåner av husrum och vedbrand eller

stadgad ersättning därför, minst 450 kronor.

§o 6 av nämndens förslag till författning angående den vid folkoeh

småskolor anställda lärarpersonalens avlöning lyder:

»För lärare vid småskolor, lärare vid mindre folkskolor och biträdande

lärare vid folkskolor, vilka blivit anställda på viss tid eller såsom

vikarier, utgår den kontanta avlöningen i arvode, uppgående till 650

kronor för år räknat.»

På sätt i det föregående omförmälts, har folkskolöverstyrelsen för

.ifrågavarande lärarkategori föreslagit en avlöning av 950 kronor.

För av nämnden nu avsedda lärare ''förordar löneregleringskommittén

såsom kontant avlöning arvode av 1,000 kronor. I likhet med

nämnden anser kommittén, att sagda arvode bör utgå till samtliga vikarier,

vare sig de äro examinerade eller icke.

Lönetursberäkning.

Enligt kungl. kungörelsen den 1 juni 1900 angående avlöning åt

lärare vid folkskolor och småskolor, § 2, sådan denna paragraf lyder enligt

kungl. kungörelsen den 13 juni 1908, äger sådan lärare, varom nu är fråga,

komma i åtnjutande av ålderstillägg efter respektive 5, 10 och 15 års

oförvitlig tjänstgöring efter undergången stadgad prövning, vilka ålderstillägg

skola utgå från och med början av kalenderåret närmast efter

det, varunder det femte, tionde eller femtonde tjänståret gått till ända.

Tjänstår räknas såsom fullt, därest läraren under löpande kalenderår

tjänstgjort åtta månader eller 3472 veckor. För de kalenderår, under

vilka läraren undervisat kortare tid, verkställes, efter sammanläggningav

tjänstetiderna, en reduktion till tjänstår, med beräkning av åtta månader

på varje; dock må för lärare, till vars avlönande tillskott av allmänna

medel på grund av Kungl. Maj:ts särskilda medgivande åtnjutits

såsom för full tjänstgöring, oaktat den årliga undervisningstiden understiger

åtta månader, tjänstårets längd beräknas i enlighet med den för

nämnda lönetillskotts åtnjutande fastställda årliga undervisningstiden.

o ^ lärares tjänstetid inräknas även den tid, varunder på grund av

rådande smittosam sjukdom undervisningen i skolan varit inställd.

s. 327 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260. 327

Genom kungl. kungörelsen den 17 september 1914 är förordnat,

att i fråga om rätt till ålderstillägg för lärare vid småskola honom icke

må föras till last tid, varunder han åtnjutit ledighet för fullgörande av

värnplikt.

I avseende å lönetursberäkning innehåller nämndens förslag till

författning angående den vid folk- och småskolor anställda lärarpersonalens

avlöning i § 5 följande:

»Lärare äger rätt, här han uppflyttats i 2:a lönegraden, till ett

ålderstillägg; när han uppflyttats i 3:e lönegraden, till två ålderstillägg;

och när han uppflyttats i 4:e lönegraden, till tre ålderstillägg; och skola

härvid följande lönetursbestämmelser tillämpas.

Lärare äger icke beräkna tjänstår för uppflyttning i högre lönegrad,

med mindre han blivit vederbörligen examinerad och erhållit sådan anställning,

som i denna § avses; när dessa två förutsättningar äro för

handen, inträder läraren i l:a lönegraden.

För uppflyttning från lägre till högre lönegrad fordras

att fem kalenderår förflutit från lärarens tillträde till den lägre

lönegraden; samt

att läraren i den lägre lönegraden tjänstgjort mera än fyra femtedelar

av den på fem kalenderår belöpande undervisningstiden av åtta

månader om året eller den kortare tid, under vilken undervisningen vid

skolan på grund av Kungl. Maj:ts särskilda medgivande meddelats, därvid

dock läraren icke för något år får tillgodoräkna sig mera än åtta

månaders tjänstgöring.

Härvid skall iakttagas:

att, om tjänstgöringen i den lägre lönegraden icke varit oförvitlig,

läraren icke äger rätt till uppflyttning i den högre lönegraden, med

mindre folkskolöverstyrelsen, på ansökan av skolrådet eller läraren, förklarat

denne berättigad att, därest villkoren i övrigt för sådan avlöningsförhöjning

äro fullgjorda, komma i åtnjutande därav; samt

*att läraren icke skall föras till last tjänstledighet, som åtnjutits

för att, på grund av särskilt förordnande eller val, bestrida allmänt uppdrag

eller offentlig befattning eller för fullgörande av värnplikt, och ej

heller den tid, varunder till följd av smittosam sjukdom undervisningen

vid skolan varit inställd.

Examinerad lärare, som antagits tills vidare, äger att med iakttagande

av här ovan stadgade bestämmelser för uppflyttning i högre lönegrad

tillgodoräkna sig jämväl den tid, han tjänstgjort som lärare vid

under offentlig kontroll stående småskoleseminarium och statsbidrag utgått

till hans avlönande såsom för lärare vid småskola.

Lärarlönc
nämmlen.

s. 328 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

328

De sålunda meddelade lönetursbestämmelserna skola icke föranleda

annan ändring i det antal lönetursår, som lärare må enligt hittills gällande

bestämmelser hava intjänat vid ingången av 1916, än att till detta

antal år skall läggas den tid, under vilken läraren före nämnda tidpunkt

åtnjutit tjänstledighet för att, på grund av särskilt förordnande eller

val, bestrida allmänt uppdrag eller offentlig befattning, ävensom den tid,

läraren tjänstgjort vid under offentlig kontroll stående seminarium.»

Vidare föreslår nämnden i § 8 av samma författningsförslag, att

ifrågavarande ålderstillägg skola utgå från och med kalenderåret näst

efter det, under vilket rätten till sådant tillägg inträtt.

Över namn- I sitt över nämndens betänkande avgivna utlåtande föreslår folk
skolöverstyrelsen,

att småskollärare må för uppflyttning i högre lönegrad

låtande, tillgodoräknas tjänstgöring som lärare vid sådant skyddshem, som är

försett med av Kungl. Maj:t stadfäst reglemente och som åtnjuter statsbidrag,

varjämte överstyrelsen framhåller, att vad överstyrelsen yttrat

angående rätt för folkskollärare till beräkning av lönetursår för tjänstgöring

vid lotsbarnskolor, torde äga särskild betydelse för småskollärarkåren,

enär lärarna vid nämnda skolor i allmänhet hade avlagt småskollärarexamen.

TM Kungl. Den ovan omförmälda framställningen från svenska missions
given

fram- förbundet avser, på sätt av det föregående framgår, jämväl för småställning.

skollärare rätt att för lönetursberäkning tillgodoräkna sig tjänstgöring vid

svenska skolor i utlandet.

Lone- Enligt nu gällande bestämmelser äga, såsom löneregleringskommit
kommitun.

ten framhåller, småskollärarna att för lönetur tillgodoräkna sig all slags

tjänstgöring, sålunda även tjänstgöring som vikarie och efter förordnande

på viss tid, varemot för uppflyttning i högre lönegrad fordras

sammanlagt fulla fem tjänstår, under det för folkskollärare liksom för

statstjänare i allmänhet gäller, att de skola tjänstgöra mera än fyra

femtedelar av den tjänstetid av fem år, som erfordras för vinnande av

varje särskilt ålderstillägg.

Nämndens förslag innebär i fråga om de allmänna grunderna för

lönetursberäkning, att de på viss tid anställda lärarna såsom i avlöningshänseende

jämnställda med extra ordinarie lärare icke skola få räkna

tjänstår för lönetur, samt dessutom att för de tills vidare anställda lärarna

skall gälla samma beräkning som för ordinarie lärare vid statens

och kommunernas övriga skolor, eller alltså att vederbörande må uppflyttas

i högre lönegrad, därest han i den lägre lönegraden tjänstgjort

s. 329 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj: t.s nåd. proposition nr 260. 329

mera än fyra femtedelar av den på fem kalenderår belöpande undervisningstiden

på året.

Enligt kommitténs mening bör ifrågavarande rätt endast tillkomma

de tills vidare anställda lärarna. Kommittén har förordat likställighet i

avlöninghänseende mellan såväl examinerade som oexaminerade sådana - lärare, i följd varav jämväl de senare, i motsats till vad nämnden

föreslagit, syntes böra komma i åtnjutande av rätt att beräkna tjänstår

för uppflyttning i högre lönegrad.

Vad angår den av nämnden föreslagna ändringen i avseende å beräkningen

av tjänstår för erhållande av ålderstillägg, har inom kommittén

framhållits, att den för statens befattningshavare i allmänhet gällande

regeln, att vederbörande skall hava tjänstgjort mera än fyra femtedelar

av den för ålderstillägg stadgade tjänstetiden, innebure, då den tillämpas

på befattningshavare vid undervisningsanstalter eller därmed jämförliga

institutioner såväl statens som kommunala, där tjänstemännen äro i åtnjutande

av långa ferier, för de senares vidkommande en förmån, varav

statens befattningshavare i allmänhet vore i saknad. Ett annat spörsmål,

som inom kommittén framkommit i fråga om ålderstilläggs beräkning, är,

huruvida löneförhöjningen, såsom för närvarande, borde tillträdas först vid

början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern

blivit uppnådd, eller huruvida ej nämnda löneförhöjning skulle kunna

anses böra inträda vid början av månaden eller halvåret näst efter det

stadgad tjänstålder uppnåtts.

Enligt kommitténs mening äro nämnda principfrågor icke av natur

att böra upptagas till prövning i sammanhang med nu föreliggande löneregleringsfråga,

som endast avser vissa befattningshavare. Kommittén

anser sig följaktligen nu böra förorda vad nämnden i förevarande avseende

föreslagit i fråga om ålderstilläggsberäkningen av tjänstetid för

erhållande av ålderstillägg.

I avseende å nämndens förslag beträffande lönetursberäkning vid

erhållen varning hänvisar kommittén till vad kommittén i samma fråga

anfört beträffande folkskollärare.

Beträffande rätt för småskollärare att för lönetursberäkning tillgodoföras

tjänstgöring vid andra skolor tillstyrker kommittén vad nämnden

härutinnan föreslagit. Den av folkskolöverstyrelsen föreslagna utvidgningen

utöver nämndens förslag har ej givit kommittén anledning till

annan erinran än att skyddshemmet skall åtnjuta statsbidrag och antingen

äga av Kungl. Maj:t stadfäst reglemente eller ock vara av Kungl. Maj:t

erkänt såsom allmän uppfostringsanstalt ävensom att frågän om lönetursrätt

för tjänstgöring vid lotsbarnskolor borde tills vidare anstå, i vilket

Bihang till riksdagens protokoll 1018. 1 samt. 232 käft. (AV 260.) 42

s. 330 Kontrollera mot PDF

Nuvarande

bestämmel
ser.

Lärarlöne
nämnden.

330 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

sistnämnda avseende hänvisas till vad kommittén beträffande folkskollärare

anfört.

I likhet med vad kommittén förordat, i fråga om folkskollärare,

tillstyrker kommittén, att småskollärare må för åtnjutande av ålderstillägg

tillgodoräknas tid, som han eller hon i egenskap av lärare med fast

anställning tjänstgjort vid statsunderstödd svensk skola i utlandet, dock

enligt de närmare villkor, som kunna varda av Kungl. Maj:t fastställda.

Kommittén, som ej har något att erinra mot vad nämnden i övrigt

i fråga om lönetur föreslagit, anser, att vad kommittén beträffande folkskollärarnas

lönetursberäkning i det föregående anfört dessutom bör i tilllämpliga

delar äga giltighet i fråga om småskollärare.

ÅTlöningsförmåner under tjänstledighet.

I avseende å avlöningsförmåner under tjänstledighet gäller i huvudsak

vad som är stadgat för ordinarie och extra ordinarie folkskollärare

(se ovan sid. 218; jfr ock kungl. kungörelsen den 1 juni 1900

angående avlönande av vikarie för lärare vid folkskola eller småskola

under tjänstledighet på grund av sjukdom, §§ 2, 3 och 4). Lärare vid

småskola och mindre folkskola samt biträdande lärare vid folkskola, som

är tjänstledig på grund av sjukdom, äger sålunda, därest han icke förklarats

obotligt sjuk eller berättigad till helt ålderdomsunderstöd, att

åtnjuta de honom eljest tillkommande avlöningsförmåner med avdrag av

ett belopp, motsvarande en fjärdedel av vikariens kontanta minimiavlöning.

Därest sådan lärare förklarats obotligt sjuk eller berättigad till

helt ålderdomsunderstöd, har han att ensam bestrida vikariens avlöning.

I anslutning till vad nämnden i förevarande avseende föreslagit

beträffande folkskollärare, föreslår nämnden följande bestämmelse, innefattad

i § 7 av nämndens förslag till författning angående den vid folkoch

småskolor anställda lärarpersonalens avlöning:

»Lärare vid småskolor, lärare vid mindre folkskolor och biträdande

lärare vid folkskolor, vilka blivit anställda tills vidare, skola under tjänstledighet

åtnjuta kontant avlöning i enlighet med de grunder, som ovan

i § 4 stadgats i fråga om ordinarie och extra ordinarie folkskollärare.

Lärare vid småskolor, lärare vid mindre folkskolor och biträdande

lärare vid folkskolor, vilka blivit anställda på viss tid, skola under tjänstledighet

på grund av sjukdom åtnjuta avlöning i enlighet med de grunder,

som i § 4 stadgats angående vikarie å ledig folkskollärartjänst, dock att

detta icke gäller lärare, som vikarierar för tjänstledig lärare.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta nåd. proposition nr 200. 381

Löneregleringskommittén framhåller, att vad kommittén i det föregående

anfört och förordat i fråga om folkskollärares avlöningsförmåner

under tjänstledighet borde i tillämpliga delar äga giltighet jämväl i fråga

om småskollärare. Härvid synes i stort sett sådana lärare, vilka blivit

anställda tills vidare, böra vara likställda med ordinarie folkskollärare

och de på viss tid anställda lärare med vikarierande folkskollärare.

Lönernas utbetalande.

Enligt kungl. kungörelsen den 7 december 1900 angående bestämda

tider för utbetalning av löner till lärare vid folkskolor och småskolor är

förordnat, att den ordinarie folkskollärare tillförsäkrade rätten att, där

ej annan överenskommelse träffats, utfå sin i penningar utgående lön kvartalsvis

inom förra hälften av mars, juni, september och december månader

även tillkommer sådan extra ordinarie och biträdande lärare vid folkskola

samt sådan lärare vid mindre folkskola och småskola, som, jämlikt

§ 24 mom. 3 i förnyade nådiga stadgan angående folkundervisningen i

riket den 10 december 1907, blivit tillsatt tills vidare med ömsesidig rätt

till minst fyra månaders uppsägning, ävensom sådan lärare vid småskola,

som, i enlighet med bestämmelser i vederbörligen stadfäst reglemente,

äger en fastare anställning.

Nämnden hänvisar i denna punkt till vad nämnden i detta avseende

anfört beträffande folkskollärarnas avlöning. Nämnden tager i detta fall

för givet, att föreliggande fråga icke kommer att tagas under omprövning

förr, än riksdagen fattat beslut i löneregleringsfrågan, och anser det icke

vara behövligt att nu avgiva förslag i berörda hänseende.

Löneregleringskommittén hänvisar i denna punkt till vad kommittén

i det föregående i samma avseende anfört i fråga om utbetalande

av folkskollärarnas löner.

Statsbidrag.

På grund av vad som stadgas i § 2 av kungl. kungörelsen den 1

juni 1900 angående statsbidrag till avlönande av lärare vid folkskolor och

småskolor, sådan denna paragraf lyder jämlikt kungl. kungörelsen den 14

september 1914, utgår till avlönande av biträdande lärare vid folkskola,

lärare vid mindre folkskola och lärare vid småskola av statsmedel ett årligt

Löne
reglerings
kommittén.

Nuvarande

bestämmel
ser.

Lärarlöne
nämnden.

Löne
reglerings
kommittén.

Nuvarande

bestämmel
ser.

s. 332 Kontrollera mot PDF

332

Lärarlöne
nämnden.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

bidrag, motsvarande nio tiondedelar av den lön, beräknad efter åtta månaders

lagstadgad tjänstgöring, läraren, förutom husrum och vedbrand

eller ersättning därför, åtnjuter; vidare utgå av statsmedel samtliga ålderstilläggen.

Kungl. kungörelsen den 1 juni 1900 angående avlönande av vikarie

för lärare vid folkskola eller småskola under tjänstledighet på grund

av sjukdom stadgar, bland annat, att till avlönande av vikarie för sådan

lärare, varom nu är tal, vilken är tjänstledig på grund av styrkt sjukdom

och som är skyldig att av sin avlöning avstå ett belopp, motsvarande

en fjärdedel av vikariens minimiavlöning, staten skall bidraga med två

tredjedelar av denna avlöning. Till vikarie för lärare, som är tjänstledig

på grund av obotlig sjukdom eller som efter uppnådda 60 års ålder

förklarats berättigad till helt ålderdomsunderstöd och är tjänstledig

på grund av sjukdom, utgå icke bidrag av statsmedel.

Nämndens förslag i förevarande avseende innefattas i förslaget till

författning angående statsbidrag till den vid folk- och småskolor anställda

lärarpersonalens avlöning.

Beträffande lärare vid småskolor och mindre folkskolor samt biträdande

lärare vid folkskolor innehåller detta förslag i § 1 följande:

»Till bestridande av kostnaderna för den vid folk- och småskolor

anställda lärarpersonalens avlöning skall skoldistrikt av statsmedel erhålla

bidrag, bestämt i förhållande till den lagstadgade kontanta avlöningen

på sätt här nedan sägs, därvid skall iakttagas, att statsbidrag icke utgår

för längre undervisningstid än åtta månader om året.

Statsbidraget utgår för år med ett belopp motsvarande

D) för lärare vid småskolor, lärare vid mindre folkskolor och biträdande

lärare vid folkskolor, vilka blivit anställda tills vidare med ömsesidig

rätt till minst fyra månaders uppsägning:

a) nio tiondedelar av grundlönen;

b) det eller de ålderstillägg, till vilka läraren må vara berättigad; samt

c) det eller de familjetillägg, till vilka läraren må vara berättigad;

skolande dock härvid iakttagas

att, om läraren erhållit tjänstledighet för att, på grund av särskilt

förordnande eller val, bestrida allmänt uppdrag eller offentlig befattning,

det skall ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma, om och i vad mån

bidrag av statsmedel skall till lärarens avlöning utgå; samt

att, om läraren uppnått den för erhållande av hel pension stadgade

levnadsåldern, statsbidrag till hans avlönande icke skall utgå, med mindre

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta nåd. proposition nr 260. 3.33

folkskol överstyrelsen medgivit, att sådant må utan hinder av sagda omständighet

äga rum.

E) för lärare vid småskolor, lärare vid mindre folkskolor och biträdande

lärare vid folkskolor, vilka blivit anställda på viss tid: nio tiondedelar

av arvodet för sådan lärare.

F) för vikarie å lärartjänst vid småskola, lärartjänst vid mindre

folkskola samt biträdande lärartjänst vid folkskola,

a) om tjänsten är ledig: nio tiondedelar av arvodet för vikarie å

tjänsten;

b) om tjänstens innehavare erhållit tjänstledighet för att, på grund

av särskilt förordnande eller val, bestrida allmänt uppdrag eller offentlig

befattning: så stor del av vikariatsarvodet, som Kungl. Maj:t för det särskilda

fallet bestämt skola av statsmedel utgå; samt

c) om tjänstens innehavare eller, därest tjänsten är ledig, den, som

under ledigheten uppehåller densamma, erhållit tjänstledighet på grund

av styrkt sjukdom: tjugusju fyrtiondedelar av arvodet för vikarie å

tjänsten;

skolande, för det fall att vikarien icke fullgjort de för behörighet

till tjänsten i folkskolestadgan föreskrivna kunskapsprov, statsbidrag till

dennes avlönande icke utgå, med mindre folkskolinspektören vitsordar,

att vikarie, som fullgjort dessa prov, icke kunnat erhållas, samt att vikarien

befunnits duglig.»

I fråga om vad nämnden föreslagit angående villkor för erhållande

av statsbidrag ävensom beträffande de förslag i övrigt nämnden i detta

sammanhang framlagt, hänvisas till nämndens å sid. 307 ff. återgivna författningslörslag.

Löneregleringskommittén anser, att vad kommittén i det föregående

anfört och förordat i fråga om statsbidrag till folkskollärares avlöning

bör i tillämpliga delar äga giltighet jämväl beträffande statsbidrag till nu

förevarande lärares avlöning.

4. Folk- och småskollärares naturaförmåner.

Enligt kungl. kungörelsen den 1 juni 1900 angående avlöning åt

lärare vid folk- och småskolor, § 1, sådan denna paragraf lyder jämlikt

kungl. kungörelsen den 14 september 1906, skall ordinarie lärare vid

folkskola av skoldistriktet förses med tjänlig bostad och nödigt bränsle

eller ersättning därför. Dessutom bör, såvitt sig göra låter, åt läraren

Lönereglt
ringskom
mittin.

Nuvarand t

bestämmslser.

s. 334 Kontrollera mot PDF

334

Kungl. Maj ds nåd. proposition nr 260.

Lärarlöne
nämnden
-

till brukning för eget behov av jordfrukter upplåtas ett lämpligt jordland;

och skall detta noga avskiljas från skolträdgården.

Enligt ett i nämnda paragraf intaget övergångsstadgande är bestämt,

att ordinarie lärare, vilken varit å innehavande tjänst anställd

före den 1 januari 1901 och erhåller kofoder in natura eller ersättning

därför till högre belopp än 100 kronor för år, må vara berättigad att

vid sålunda hittills åtnjuten förmån bibehållas, vad ersättningen vidkommer

dock ej längre än vartill beslutet eller överenskommelsen föranleder;

skolande, där i enlighet härmed kofoder in natura eller kofodersersättning

utgår, denna förmån anses motsvara 100 kronor av den fastställda

minimilönen.

Av kungl. kungörelsen den 1 juni 1900 angående statsbidrag till

avlönande av lärare vid folkskolor och småskolor, § 1, sådan denna paragraf

lyder jämlikt kungl. kungörelsen den 14 september 1914, framgår,

att extra ordinarie lärare vid folkskola tillkommer husrum och vedbrand

eller ersättning härför.

Beträffande lärare vid småskola, lärare vid mindre folkskola ävensom

biträdande lärare vid folkskola stadgar ovan först berörda kungl. kungörelse

den 1 juni 1900 i § 2, sådan denna paragraf lyder jämlikt kungl.

kungörelsen" den 13 juni 1908, att skoldistriktet skall förse sådan lärare

med tjänlig, i skolan eller nära denna belägen bostad jämte nödig vedbrand

eller ock, där hinder eller svårighet härför möta, lämna honom

ersättning för nämnda förmåner, minst 100 kronor för år.

Enligt kungl. kungörelsen den 1 juni 1900 angående avlönande av

vikarie för lärare vid folkskola eller småskola under tjänstledighet på

grund av sjukdom § 1, sådan denna paragraf lyder enligt kungl. kungörelserna

den 28 juni 1907 och den 13 juni 1908, skall sådan vikarie

av skoldistriktet förses med tjänlig, skolan närbelägen bostad, bestående

av ett rum med vedbrand eller ock erhålla ersättning därför, beräknad

efter minst 50 kronor för åtta månaders undervisningstid.

De sålunda nämnda naturaförmånerna äro, med undantag av jordland

för folkskollärare, uppställda såsom villkor för statsbidrags utgående

till den kontanta avlöningen.

Nämnden påvisar, hurusom de ifrågavarande lärare tillförsäkrade

naturaförmånerna i många fall utginge ojämnt eller ofullständigt, och anser

en bidragande, orsak härtill vara att söka i bristande enhetlighet och

effektivitet i statens kontrollerande verksamhet beträffande dessa löneförmåners

utgående. Nämnden finner vidare tiden nu vara inne att giva

dessa stadganden en mot nutida förhållanden bättre svarande avfattning.

s. 335 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260. 335

Syftet med denna borde vara dels att åstadkomma större enhetlighet och

reda i hithörande bestämmelser för de olika lärargrupperna, dels att

medelst en större formell utförlighet förläna dem sådan tydlighet, som

i möjligaste mån kunde förebygga godtycklighet i deras tolkning, dels

ock att till innehållet uppdraga den gräns nedåt, som i avseende på

naturaförmånernas beskaffenhet icke Unge underskridas.

Då de naturaföremål, som nu vore lärare tillförsäkrade, nämligen

bostad, bränsle och planteringsland, utgjorde eu avlöningsform och till

sin natur vore samhöriga, syntes det nämnden riktigast, att de också i

ett sammanhang reglerades genom eu särskild av Konung och riksdag

fastställd boställsordning.

Vad de särskilda detaljerna i folk- och småskollärares bostadsförhållanden

beträffade, tänkte sig nämnden, att Kungl. Maj:t komme att

utfärda särskilda anvisningar såsom komplettering till och vägledning

vid tillämpningen av boställsordningens kortfattade grundbestämmelser.

Vad nämnden förordat beträffande bostadsförmånerna sammanfattas

i det förslag till boställsordning för lärarpersonalen vid rikets folk- och

småskolor, vilket ingår som § 11 i nämndens förslag till författning angående

den vid folk- och småskolor anställda lärarpersonalens avlöning.

Nämnda paragraf är av följande lydelse:

»Körande den lärarpersonalen vid folk- och småskolor tillförsäkrade

bostadsförmån skola gälla följande grunder, ankommande det på Kungl.

Maj:t att utfärda de normerande bestämmelser, som må vara erforderliga

och gagneliga som vägledning vid tillämpningen av dessa grunder.

1. Lärarbostad skall vara förlagd antingen till särskilt i skolans

närhet liggande hus eller ock till skolhuset, skolande i sistnämnda fall

ingången till lärarbostaden vara skild från ingången till skollokalen.

2. Vid bostad, avsedd för ordinarie folkskollärare, eller t dess

närhet skall, där hinder ej möter, upplåtas erforderligt område till trädgård

åt läraren, och skall, där särskild skolträdgård finnes, lärarens

trädgård vara noga avskild från denna.

Även vid bostad, avsedd för lärare vid småskola, lärare vid mindre

folkskola eller biträdande lärare vid folkskola, bör, där omständigheterna

sådant medgiva, lämpligt område för enahanda ändamål avsättas.

Å område, som, enligt vad här ovan sagts, blivit till trädgård åt

lärare avsatt, skall distriktet ombesörja nödig stenbrytning, röjning och

dikning.

Nödigt stängsel kring bostadstomt och trädgård skall av distriktet

uppföras och underhållas.

s. 336 Kontrollera mot PDF

336

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

3. Det åligger distriktet att anlägga och underhålla för lärarbostaden

erforderlig utfartsväg.

4. Till lärarbostad skall höra vedbod, hushållskällare, tvättstuga

eller annat lämpligt utrymme för tvätt samt, där så erfordras, bakstuga

ävensom hemlighus.

I lärarbostaden eller dess närhet skall finnas tillgång till för lärarens

hushåll nödigt vatten.

5. Lärarbostad skall vara försedd med skafferi, erforderliga garderober

och kontor samt, där hinder ej möter, förstuga och egen tambur.

6. Där flera bostadslägenheter äro förlagda till samma hus, böra

dessa vara väl avskilda från varandra.

7. Rummen i lärarbostaden skola vara sunda och rymliga, försedda

med nödiga anordningar för eldning och uppvärmning samt även i övrigt

ändamålsenligt inredda.

8. Lärarbostad skall innehålla:

för ordinarie manlig folkskollärare: minst tre sammanhängande rum

och kök;

för ordinarie kvinnlig folkskollärare: minst två sammanhängande

rum och kök; och

för annan lärare: minst ett rum och kök på samma botten.

Där lärarbostad icke innehåller det sålunda stadgade antalet rum,

skall läraren enligt hyrespriserna å orten erhålla särskild kontant ersättning

för vad i sådant avseende brister, dock att ogift manlig ordinarie

folkskollärare, vars bostad innehåller två rum och kök, icke äger rätt

till särskild ersättning.

9. Därest läraren icke åtnjuter bostad in natura, skall han enligt

priserna å orten erhålla hyresersättning: ordinarie manlig folkskollärare,

som är gift eller åtnjuter familjetillägg, ävensom kvinnlig folkskollärare,

sorp åtnjuter familj etillägg, för tre rum och kök; ordinarie manlig folkskollärare,

som är ogift, ävensom ordinarie kvinnlig folkskollärare, som

icke åtnjuter familj etillägg, för två rum och kök; samt annan lärare för

ett rum och kök; ävensom ersättning för bränsle.»

Härjämte har nämnden till § 11 föreslagit följande

Örergånggstadganden.

»Om lärarbostad vid ingången av år 1916 saknar egen ingång och

förhållandena icke medgiva anordnande av sådan, må därvid bero utan

hinder av bestämmelsen i moln. 1 av denna §.

s. 337 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr ‘260.

337

Om bostad, som vid ingången av år 1916 är upplåten till lärarbostad,

saknar hushållskällare och sådan ieke utan större svårighet kan anordnas,

skall distriktet åt läraren inreda annat lämpligt och erforderligt utrymme

för förvaring av livsmedel.

Om i bostad, som vid ingången av år 1916 är upplåten till lärarbostad,

något av rummen ligger å annan botten än de övriga eller eljest

är från densamma skild, må därvid bero utan hinder av bestämmelsen i

mom. 8 av denna §.»

Vid närmast föregående löneregleringar för nu förevarande lärår- Lönereglekårer

har, såsom löneregleringskommittén erinrar, stadgandet om lärarnas

naturaförmåner lämnats oförändrat. Kommittén, som visserligen finner

det önskvärt, att naturaförmånerna regleras i samband med den kontanta

avlöningen, vill emellertid framhålla, att ett sammanbindande av dessa

frågor dock icke synes vara under alla förhållanden nödvändigt.

Vad som för närvarande mest ådrager sig uppmärksamheten, då

man tager i betraktande de olika förhållanden i fråga om lärarbostäder,

som nu äro till finnandes, är de stora ojämnheter, som på detta område

möta. Helt naturligt är därför, att slitningar ofta förekommit mellan

vederbörande boställshavare och skoldistriktet i fråga om bostadens beskaffenhet,

ersättning för bostad m. m. dylikt. Det är utan tvivel under

sådana förhållanden önskvärt, att bestämmelserna angående lärarnas naturaförmåner

erhålla en sådan avfattning, att såvitt möjligt anledningar till

tvistigheter förekommas och att av bestämmelserna framgår å ena sidan,

vilka de skyldigheter äro, som distrikten höra hava sig ålagda, samt å den

andra, vilka rättigheter vederbörande boställshavare kunna yrka på.

I stort sett anser kommittén det av nämnden nu framlagda förslaget

kunna anses ägnat att tillfredsställa berättigade anspråk å ömse sidor.

I fråga om detaljerna i det föreliggande förslaget hava emellertid i

de över nämndens betänkande avgivna utlåtandena olika meningar och

särskilda önskemål gjorts gällande. Givet är också, att beträffande ett i

detalj utarbetat förslag såsom det föreliggande olika intressen i vissa

hänseenden skola taga sig uttryck.

Kommittén har för sin del vid skärskådande av förslaget funnit

sig höra fästa uppmärksamheten på ett par omständigheter.

I mom. 5 av nämndens författningsförslag är intagen föreskrift, att

lärarbostad skall vara försedd med skafferi, erforderliga garderober och kontor

samt, där hinder ej möter, förstuga och egen tambur. Enär åtminstone i flertalet

fall en anordning med förstuga och egen tambur torde utan alltför stor

svårighet kunna anordnas, synes den restriktiva bestämmelse, som ligger

i orden »där hinder ej möter», ej vara av någon mera avsevärd verkan.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 232 käft. (Nr 260.) 43

s. 338 Kontrollera mot PDF

338

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

Vad själva saken angår, håller kommittén för sin del före, att

även med nämnda restriktion föreskriften om »förstuga och egen tambur»

icke är lämplig. Dels torde, om man tolkar orden förstuga och tambur

i deras sedvanliga bemärkelse, genom bestämmelsen i fråga kunna uppställas

krav på i många fall onödigtvis stora utrymmen, dels torde bestämmelsen

ej heller låta väl förena sig med vissa moderna byggnadsformer,

där förstuga och tambur understundom kunna vara sammanslagna

eller ock ersatta med ett vindfång och en mindre hall. Utan att

vidare uttala sig i frågan, vill kommittén uttrycka den mening, att föreskriften

i det nämnda mom. 5 ej må i förevarande avseende erhålla en

sådan lydelse, att den innebär ett hinder för uppförande av vissa i övrigt

lämpliga bostadstyper eller utnyttjande av redan befintliga, där en tillfredsställande

anordning i nämnda hänseende redan kan anses vara för handen.

Då i mom. 8 beröres rumantalet för ordinarie folkskollärare, heter

det, att rummen skola vara sammanhängande. Det synes kommittén

icke lämpligt att under alla förhållanden fordra detta. I moderna

bostadsanordningar av den storlek, varom här är fråga, äro nämligen ej

sällan två rum förlagda å nedre botten och ett rum i en övre våning.

Det synes kommittén kunna vara till fyllest, att föreskrift meddelas i

syfte, att rummen skola stå i lämplig förbindelse med varandra.

Yad därefter angår frågan om nödigt bränsle har påpekats, hurusom

understundom anspråk i detta avseende framkommit, vilka föranlett misshälligheter.

Att emellertid nu i eu allmän, för olika landsdelar gällande

författning föreskriva, huru pass stora kvantiteter som må vara att anse

som »nödigt» bränsle, synes icke låta sig göra. Kommittén delar emellertid

den uppfattningen, att all möjlig sparsamhet bör i detta avseende iakttagas.

Kommittén anser sig i detta sammanhang även böra framhålla

önskvärdheten av bestämmelse, huru länge avliden boställshavares stärbhus

må vara berättigat att efter befattningshavarens död åtnjuta ifrågavarande

naturaförmåner.

Enär med nu rådande olika förhållanden i avseende å lärarbostäder

det uppenbarligen icke är möjligt att med ens bringa till stånd bostäder

motsvarande de av nämnden uppställda kraven, har nämnden framlagt

förslag dels till vissa övergångsbestämmelser dels rörande kontant ersättning

i vissa fall för bristande bostadsförmån. Mot vad nämnden i dessa

avseenden föreslagit har kommittén ansett sig ej böra framställa erinran.

Skulle det vid ärendets slutliga handläggning visa sig erforderligt,

att jämväl i andra avseenden än dem nämnden berört övergångsbestämmelser

böra meddelas, anser kommittén det böra få ankomma på Kungl.

Maj:t att därom giva nödiga föreskrifter.

s. 339 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 21)0.

339

I eu vid löneregleringskommitténs betänkande fogad reservation

hava herrar E. Kristensson, A. Nilsson och K. Stenström framhållit, att

enligt deras mening den kontanta avlöningen för sådana lärare vid småskola

och vid mindre folkskola samt biträdande lärare vid folkskola, vilkaj

vore anställda tills vidare, bort bestämmas till 1,200 kronor, vartill skulle

kunna komma tre ålderstil lägg, vart och ett å 100 kronor, eiter respektive

5, 10 och 15 år.

Till det förslag, som av löneregleringskommittén framlagts i fråga

om lönereglering för lärarpersonalen vid folk- och småskolor, anser jag

mig i det stora hela böra uttala min anslutning. Jag har i det föregående

framhållit, hurusom jag funnit mig höra böja mig för de av

löneregleringskommittén anförda omständigheter, da det gällt att fastställa

de allmänna avlöningsprinciper, som skulle komma till tillämpning i avseende

å kommunalt anställda lärare. Det föreliggande löneregleringsförslaget

bygger följaktligen pa hittillsvarande allmänna grunder, och har

jag, då jag uttalat min anslutning härtill, i ty fall icke ansett mig kunna

ingå i närmare prövning av sådana till Kungl. Maj:t inkomna framställningar,

som innebära avvikelser i ena eller andra avseendet från nämnda

förslag.

I avseende å de olika punkterna i kommitténs förslag har jag i

några hänseenden ansett mig böra avvika från kommittén, och vill jag

härutinnan ävensom i övrigt i denna del anföra följande.

Enligt löneregleringskommitténs förslag skulle den kontanta avlöningen

för ordinarie kvinnlig lärare vid folkskola utgöra 1,800 kronor,

vartill skulle kunna, efter respektive 5, 10 och 15 år, komma tre ålderstillägg,

vart och ett å 200 kronor. Kommittén har emellertid härvid utgått

från en pensionsålder för ifrågavarande lärare av 58 år. På sätt

jag i det föregående erinrat, har kommittén vidare, efter att hava låtit

verkställa en matematisk beräkning med hänsyn till nämnda pensionsålder

av kvinnlig folkskollärares avlöning, vidtagit en jämkning nedåt av

det genom berörda beräkning erhållna beloppet och härigenom kommit

till de föreslagna lönebeloppen.

Jag har i det föregående uttalat mig för en höjning av kvinnlig

lärares pensionsålder till 60 år. Med utgångspunkt därifrån har jag låtit

verkställa en matematisk beräkning av ifrågavarande lärares avlöning,

gjord i övrigt efter enahanda grunder som den av löneregleringskommittén

verkställda. Denna beräkning har givit till resultat en begynnelseavlöning

av 1,900 kronor jämte tre ålderstillägg, vart och ett a 200

Vid löneregleringskommitténs

betänkande

fogad reservation.

Departe
mentschefen.

Den kontanta

avlöningen

för

ordinarie

kvinnlig lärare

vid

folkskola.

s. 340 Kontrollera mot PDF

340

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

kronor, efter respektive 5, 10 och 15 år. Då dessa lönebelopp även i

övrigt synas mig rättvisare avvägda i förhållande till de för manliga

lärare föreslagna lönerna, finner jag mig böra förorda en avvikelse från

löneregleringskommitténs förslag i berörda hänseende.

Den kon- Löneregleringskommittén har föreslagit, att för lärare vid småskola,

ningen*för lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare vid folkskola, vilken

tills vidare blivit anställd tills vidare med ömsesidig rätt till minst fyra månaders

lärår}1 vid uppsägning, avlöningen måtte bestämmas till, förutom fri bostad och

småskola bränsle eller motsvarande ersättning enligt ortens pris, 1,100 kronor, varm''

A" till skulle kunna, efter respektive 5, 10 och 15 år, komma tre ålderstillägg,

vart och ett å 100 kronor. I den ovan omförmälda, av tre ledamöter

i kommittén avgivna reservationen har yrkats på en höjning av

begynnelseavlöningen för ifrågavarande lärare till 1,200 kronor. I en

mängd till mig inkomna framställningar från såväl enskilda medlemmar

av småskollärarkåren som korporationer hava yrkanden framställts om

högre löner, än både de av kommittén och reservanterna föreslagna.

Vid bedömandet av det belopp, varmed den kontanta begynnelseavlöningen

för ifrågavarande lärarpersonal torde böra utgå, anser jag mig

böra ansluta mig till det förslag, som av reservanterna inom löneregleringskommittén

framlagts. Med hänsyn till det oerhörda fall av penningens

värde, som ägt rum, sedan småskollärarkårens lönereglering fastställdes,

och då dessa lärares ekonomiska ställning alltid varit synnerligen

svag, måste jag finna eu begynnelseavlöning av 1,200 kronor utgöra ett

minimum, under vilket man skäligen icke bör gå. Ålderstilläggen äro

för närvarande tre och utgå med 60 kronor vart och ett. Reservanterna

hava beträffande dessa icke påyrkat någon ändring av vad kommittén

härutinnan föreslagit. Emellertid har jag icke kunnat undgå att finna

även de föreslagna ålderstilläggen böra något höjas. I betraktande av

löneintervallernas längd av fem år torde ålderstillägg av 100 kronor fä

anses som alltför lågt tilltagna. Jag erinrar i det avseendet om att

lönetilläggen för exempelvis kvinnliga skrivbiträden uppgå till 200 kronor.

Därest ålderstilläggen för småskollärare bestämdes till tre stycken om vartdera

150 kronor, synes en lämplig avvägning hava träffats med hänsyn jämväl

till övriga lärargrupper. Jag föreslår alltså eu begynnelselön av 1,200

kronor jämte tre ålderstillägg å 150 kronor efter respektive 5, 10 och 15 år.

Småskog Lärarlönenämnden har i sitt betänkande i samband med förslag

larättsliga *lönereglering för småskollärarkåren även upptagit till behandling fråställning.

gan om beredande av en mera tryggad ställning åt ifrågavarande lärare

och i detta hänseende föreslagit ändring av vissa paragrafer i folkskole
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ml

Katigt. Maj:tu nåd. proposition nr 260.

stadgan. Nämndens förslag i denna punkt liar i viss omfattning ävenledes

varit föremål för riksdagens prövning, och har riksdagen, på sätt

löneregleringskommittén erinrat, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhållit om

åtgärders vidtagande i ärendet. Enligt riksdagens mening föreläge intet

nödvändigt samband mellan spörsmålet om ifrågavarande lärarkårs rättsliga

ställning och dess lönefråga. Enahanda uppfattning göres gällande

av löneregleringskommittén, som framhållit, att dess förslag i varje fall

ej syntes lägga hinder i vägen för den ifrågasatta förändringen av kårens

rättsliga ställning.

Riksdagens omförmälda skrivelse blev på sin tid överlämnad till

folkskolöverstyrelsen, där den varit föremål lör utredning. Den 21 december

1917 har överstyrelsen avgivit förslag i ärendet. Överstyrelsen

har därvid framhållit, att frågan om lärarnas ekonomiska förhållanden

visserligen icke kunde sägas sta i något alldeles nödvändigt samband

med spörsmålet om den rättsliga ställningen men dock uppenbarligen

kunde komma att röna inflytande därav. Överstyrelsen påpekar, hurusom

i fråga om lönetur och kanske också pensionsförmåner en bestämd

skillnad antagligen komme att framdeles göras mellan ordinarie och icke

ordinarie lärare vid småskola i motsvarighet till vad redan gällde beträffande

ordinarie och icke ordinarie lärare vid folkskola, samt erinrar,

att lärarlönenämnden för sin del föreslagit en mera genomgripande åtskillnad

i ekonomiskt hänseende mellan lärare anställda tills vidare och

lärare anställda på viss tid. Överstyrelsen framhåller också angelägenheten

därav, att vid en blivande lönereglering så ordnades, att ingen

lärare på grund av de ändringar i fråga om rättslig ställning, som kunde

komma att vidtagas, måtte komma att i exempelvis löneturs- eller pensionshänseende

förlora någon rätt, som för närvarande tillkommer honom.

I likhet med vad av löneregleringskommittén och folkskolöverstyrelsen

gjorts gällande, anser jag något nödvändigt samband icke föreligga

mellan ifrågavarande lärarkårs rättsliga ställning och dess lönefråga.

Det är min avsikt att med det snaraste till prövning upptaga spörsmålet om

en mera tryggad ställning för smaskollärarkaren. Emellertid torde intet

hinder förefinnas, att lönefrågan dessförinnan bliver prövad och når sin

slutliga lösning,'' i all synnerhet som det föreliggande löneregleringsförslaget

jämväl tager hänsyn till vad av lärarlönenämnden anförts och

förordats i fråga om kårens rättsliga ställning. I

I samband med frågan om tjänstgöringsskyldighet för folkskollärare Tjänsthar

löneregleringskommittén erinrat om det nu ofta förekommande föy- skyldigheten

hållandet, att vederbörande lärare jämväl har sig mot särskild därför för lärare

stadgad ersättning anförtrodd undervisningen i slöjd. Kommittén anser, vlko{°n~

s. 342 Kontrollera mot PDF

342

Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

att, därest dess förslag i fråga om lärarnas avlöningsförmåner vinner

avseende, det skulle kunna ifrågasättas, huruvida ej vederbörande lärare

torde vara underkastad utsträckt eller ökad tjänstgöringsskyldighet även

i så måtto att han utan särskild ersättning skulle vara skyldig bestrida

undervisning i slöjd, därest sådan undervisning uppdroges åt honom.

Att ålägga vederbörande lärare att jämväl utan särskild ersättning

undervisa i slöjd torde icke kunna ifrågakomma redan av det skälet,

att en mängd lärare aldrig erhållit erforderlig utbildning i detta ämne.

Ett dylikt åläggande skulle också, där det med hänsyn till lärarens kompetens

eljest kunde- ifrågasättas, drabba synnerligen ojämnt, i det att somliga

lärare skulle få sig ålagd en stundom ganska omfattande och betungande

tjänstgöring, medan i de skolor, där slöjdundervisning saknas

eller endast i ringa omfattning bedrives, tjänstgöringen bleve mindre

omfattande. Den nuvarande anordningen med en särskild ersättning för

denna undervisning är i sin mån ägnad att vidmakthålla intresset för

densamma, vilket lätt nog annars skulle kunna slappas, om läraren ålades

att utan ersättning utföra detta arbete utöver sin vanliga tjänstgöringsskyldighet.

Löneregleringskommittén har ej heller yrkat på uppställandet

av ett villkor av angiven beskaffenhet utan endast ifrågasatt eu utsträckt

tjänstgöringsskyldighet i omförmält syfte. Med hänsyn till, bland annat,

nu anförda omständigheter anser jag en sådan ökning av tjänstgöringsskyldigheten

ej böra föreskrivas.

Efö?U&vTr9 Pa sätt 1 det föregående erinrats, äger enligt nu gällande bestäm
tidsläsning.

melser lärare rätt till viss ersättning för tjänstgöring, som fortgår utöver

åtta månader av året. Lärarlönenämnden har föreslagit bibehållandet av

en dylik bestämmelse, och har förslaget i denna del lämnats utan erinran

från löneregleringskommitténs sida. Jag anser likaledes, att en

bestämmelse av angiven innebörd allt fortfarande bör äga giltighet.

■utbetalande Beträffande lönernas utbetalande har lärarlönenämnden uttalat sina

u e a an e. Sympaper för att detta må äga rum månadsvis i stället för som nu kvartalsvis.

Löneregleringskommittén har däremot uttalat vissa betänkligheter

med hänsyn till de administrativa svårigheter, som en sådan ordning på

många ställen skulle medföra. På vederbörande skoldistrikt skulle emellertid

ankomma att, i händelse sådant ansåges önskligt, föranstalta om

lönernas utbetalande månadsvis.

Då den ordning, som av lärarlönenämnden ifrågasatts, vunnit allmän

tillämpning på övriga förvaltningsområden samt i och för sig måste

anses innebära en billighet mot vederbörande befattningshavare, är det

min avsikt att före en blivande löneförfattnings utfärdande undersöka,

s. 343 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

343

huruvida icke anordningar skulle kunna träffas i fråga om rekvisition av

statsbidrag in. in., vilka skulle utan avsevärdare administrativa olägenheter

kunna möjliggöra månatlig utbetalning av lärarlönerna. För den

händelse så befinnes möjligt, torde hinder icke böra resas mot att tillmötesgå

en inom dessa kårer ofta uttalad önskan i detta avseende.

De grunder, vilka föreslagits i fråga om utgående av statsbidrag Statsbidrag.

till lärare vid folk- och småskolor, hava endast i följande avseende givit

anledning till erinran från min sida.

Enligt löneregleringskommitténs förslag skall — därest läraren erhållit

tjänstledighet av annan anledning än på grund av styrkt sjukdom

eller för att på grund av särskilt förordnande eller val fullgöra offentligt

uppdrag eller bestrida befattning i statens tjänst eller tjänstgöra hos

riksdagen, dess utskott eller revisorer — statsbidrag till hans avlöning

ej utgå, med mindre beslutet om ifrågavarande tjänstledighet blivit godkänt

av vederbörande folkskolinspektör, eller, då folkskolinspektören icke

ansett sig kunna tillstyrka tjänstledigheten, folkskolöverstyrelsens medgivande

erhållits. En bestämmelse därom, att beslut om tjänstledighet

skall under alla förhållanden underställas folkskolinspektören, anser jag

kunna medföra åtskilliga svårigheter. Dels kan nämligen, om det skulle

vara fråga om tjänstledighet för endast ett par dagar, folkskolinspektörens

utlåtande icke hinna att inhämtas, dels skulle en dylik bestämmelse

medföra en ofta onödig skriftväxling. A andra sidan må dock ej förbises

vid fråga om längre tids tjänstledighet vikten av ett godkännande

från folkskolinspektörens sida. Jag anser, att statsbidrag ej må utgå,

med mindre folkskolinspektören eller eventuellt folkskolöverstyrelsen, därest

ledigheten överskrider viss av Kungl. Maj:t bestämd maximitid, vitsordat

att så må ske.

De jämkningar i löneregleringskommitténs förslag, som i en eller

annan detalj kunna komma att visa sig nödiga vid löneförfattningarnas

utarbetande, torde bli av den ringa omfattning, att särskild framställning

till riksdagen i dessa stycken ej nu lärer vara erforderlig.

I avseende å övergångsbestämmelser har lärarlönenämnden före- Övergångsslagit

ett stadgande av innebörd, att för lärare, som icke ingår på den hesta™rmel~

nya lönestaten, statsbidrag skall utgå med ett belopp, motsvarande skillnaden

mellan å ena sidan den till läraren enligt nu gällande bestämmelser

utgående kontanta avlöningen och å andra sidan vad distriktet skolat

utgöra, därest läraren ingått på den nya lönestaten. Vid bifall till detta

förslag skulle i de fall, då lärare tilläventyrs ej komme att övergå på

den nya avlöningsstaten, vederbörande distrikt åsamkas större utgifter

s. 344 Kontrollera mot PDF

344

Anslaget till

lönetillskott

åt lärare

vid folkskolor

och småskolor.

Kungl. Maj ds nåd. proposition nr 260.

än vad distriktet enligt nu gällande bestämmelser har att till lärarens

avlöning utgöra. Det synes mig i stället lämpligen böra föreskrivas, att

tör lärare, som icke ingår på den nya lönestaten, statsbidraget skall till

sådan lärares avlöning utgå efter hittills gällande grunder.

För närvarande är det vederbörande skolstyrelse obetaget att låta

med pensionsberättigad lärares avsked anstå, därest och så länge hans

fortsatta tjänstgöring^ anses gagnelig för skolan. Löneregleringskommitténs

förslag i avseende å pensionsålder för folkskollärare innebär, att lärare

skall vara skyldig avgå vid 60 års ålder, vederbörande skolstyrelse dock

obetaget att, sedan tillstyrkande yttrande i ärendet avgivits av vederbörande

folkskolinspektör, låta med avskedet anstå, därest och så länge

läraren prövas vara för skolan gagnelig, dock icke i något fall längre än

till fyllda 65 år. Jag ansluter mig till denna uppfattning, men anser

dock, med hänsyn till de för närvarande tjänstgörande lärare, vilka uppnått

en ålder av 65 år eller därutöver, en övergångsbestämmelse vara av

nöden, innebärande rättighet för sådana lärare att, oaktat de uppnått

ålder, vid vilken skyldighet avgå från tjänsten under alla förhållanden

skall äga rum, kvarstå till den 1 juli 1919.

Kostnadsberäkning.

De anslag, vilita röna inverkan av ett bifall till den av mig ifrågasatta

löneregleringen äro följande:

det ordinarie förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor

och småskolor, i 1918 års riksstat uppfört till ett belopp av

17,440,000 kronor;

det ordinarie förslagsanslaget till avlöningsbidrag åt sjukvikarier

för lärare vid folk- och småskolor, i 1918 års riksstat uppfört med ett

belopp av 282,000 kronor; samt

det ordinarie förslagsanslaget till befrämjande av folkundervisningen

bland de i rikets nordligaste trakter bosatta finnar, i 1918 års riksstat

uppfört med ett belopp av 225,000 kronor.

Vad beträffar den ökning i statsutgifter, som genomförandet av den

utav mig nu förordade löneregleringen skulle medföra i form av ökat

bidrag till lärarpersonalens avlöning, erfordras för att beräkna denna att

äga kännedom om antalet ordinarie lärare och lärarinnor samt huru dessa

äro fördelade i de olika lönegraderna.

Det senaste år, för vilket den officiella statistiken har uppgifter

rörande antalet lärare i folkskolor och småskolor, är år 1916. Beträffande

antalet ordinarie lärare och lärarinnor i folkskolor har dock folkskol
-

s. 345 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

345

lärarnas pensionsinrättning uppgifter för år 1918. Med nu nämnda

uppgifter som utgångspunkt och med tillhjälp av de utav lärarlönenämnden

införskaffade uppgifterna för år 1912 beträffande lärarnas fördelning

på vakanta tjänster samt på olika lönegrader kan man på nedanstående

sätt tillnärmelsevis beräkna såväl antalet lärare för år 1919 som ock

dessas fördelning i nyssnämnda avseende. Ordinarie och extra ordinarie

lärare samt lärare på vakanta ordinarie tjänster i folkskolorna sammanfattas

i det följande under namnet folkskolekåren. Biträdande lärare i

folkskolor samt lärare i mindre folkskolor och i småskolor sammanfattas

under namnet småskolekåren.

Beräknat antal lärartjänster år 1919.

År.

Folkskolekåren.

År.

Folkskolekåren.

Små- 1

skole- :

kåren.

|

i

Ordinarie.

Extra ordinarie.

Manliga.

Kvinn-

liga.

Summa.

Manliga.

Kvinn-

liga.

Summa.

1908 ..........

5,354

2,770

8,184

1906

151

225

376

i

9,814 ;

1918..........

6,359

3,879

10,238

1916

193

317

510

12,047

Ökning för år i medeltal .

100

in

211

4

9

13

223

Således år 1919.....

6,459

3,990

10,449

205

344

549

12,716

I den officiella statistiken hava för varje år ett antal examinerade

folkskollärarinnor i Stockholms stad hänförts till småskolekåren, emedan

de haft sin tjänstgöring förlagd till småskolestadiet. Då dessa lärarinnor

i avlöningshänseende tillhöra folkskolekåren, hava de i ovanstående tabell

överflyttats till denna kår.

Av de ordinarie folkskollärartjänsterna hava varje år en del varit

vakanta. Beräknas antalet av dessa tjänster på sätt ovan angivits, erhållas

:

Ordinarie folksfcollärnrtjänster år 1919.

Manliga. Kvinnliga.

Besatta..................... 6,124 3,835

Vakanta.................... 335 155

Summa 6,459 3,990

Det antal besatta ordinarie folkskollärartjänster för år 1912, för

vilket lärarlönenämnden redogjort, vilket antal dock var något mindre

än det verkliga, fördelade sig på följande sätt:

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 232 käft. (Nr 260.)

44

s. 346 Kontrollera mot PDF

346

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

Befattningshavare.

Lönegrader.

Summa.

I.

II.

III.

IV.

Folkskollärare, manliga, absoluta tal ........

1,344

805

656

2,410

5,215

» > procent ...........

25.77

15.44

12.58

46.21

100

> kvinnliga, absoluta tal........

998

542

399

880

2,819

> > procent ...........

35.40

19.23

14.15

31.22

100

Småskollärare, absoluta tal.............

3,921

2,101

1,561

3,481

11,064

> procent ...............

35.44

18.99

14.11

31.46

100

Fördelas nu det beräknade antalet ordinarie folkskollärartjänster

för år 1919 i samma proportion som ovanstående antal för år 1912, erhållas

följande siffror:

Lönegrader.

Summa.

I.

II.

III.

IV.

Folkskollärare, manliga ..........”...

1,578

946

770

2,830

6,124

> kvinnliga..............

1,358

737

543

1,197

3,835

Småskollärare...................

4,507

2,415

1,794

4,000

12,716

Sammanslås det förut beräknade antalet vakanta ordinarie folkskollärartjänster

för år 1919 och antalet extra ordinarie lärartjänster vid

folkskolor för samma år, fås följande antal av de båda nämnda kategorierna

:

Manliga: 540.

Kvinnliga: 499.

Enligt den lönereglering, jag i det föregående förordat, skulle de

kontanta avlöningsbeloppen för folk- och småskollärare bliva följande:

Befattningshavare.

L ö n e g

rader.

I.

Kronor.

II.

Kronor.

III.

Kronor.

IV.

Kronor.

Ordinarie folkskollärare, manlig......

2,100

2,400

2,700

3,000

> » kvinnlig......

1,900

2,100

2,300

2,500

E. o. eller vik. folkskollärare, manlig.....

1,700

—

—

—

> » > > kvinnlig ....

1,500

—

—

—

Småskollärare...............

1,200

1,350

1,500

1,650

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majits nåd. proposition nr 260.

Ml

Med nu beräknat lärarantal för år 1919 skulle kostnadsberäkningen

för nämnda år bliva följande:

A. Folkskolekåren.

1.

a)

Ordinarie lärare.

Manliga.

0.9 X 6,124 X

6,124 X

946 X

770 X

2,830 X

1,900 = 10,472,040

200 = 1,224,800

300 = 283,800

.600 = 462,000

900 = 2,547,000

14,989,640

b) Kvinnliga.

0.9 X 3,835 X 1,900 = 6,557,850

737 X 200 = 147,400

543 X 400 = 217,200

1,197 X 600 = 718,200

7,640,650

2. Extra ordinarie och vikarierande lärare.

a) Manliga.

0.9 X 540 X 1,500 = 729,000

540 X 200 = 108,000 837,000

b) Kvinnliga.

0.9 X 4T>9 X 1,500 = 673,650- 673,650

B. Småskolekåren.

0.9 X 12,716 X 1,200 = 13,733,280

2,415 X 150 = 362,250

1,794 X 300 = 538,200

4,000 X 450 = 1,800,000 16,433,730

Summa 40,574,670

Då förslagsanslaget till lönettllskott åt lärare vid folkskolor och

småskolor i 1918 års riksstat är upptaget till 17,440,000 kronor, skulle

alltså nämnda anslag för år 1919 behöva höjas med 23,134,670 kronor.

Den verkliga höjningen av anslaget skulle dock bliva väsentligt

mindre. För år 1918 utgår nämligen å extra stat för beredande av till
-

s. 348 Kontrollera mot PDF

348

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 26U.

fyllig löneförbättring åt lärare vid folkskolor och småskolor 8,300,000

kronor. De sammanlagda anslagen till ifrågavarande lärares avlöning

uppgå alltså i riksstaten för år 1918 till 25,740,000 kronor. Om man

tager hänsyn härtill, skulle den verkliga ökningen för år 1919 uppgå till

14,834,670 kronor.

Beträffande den nu ifrågasatta ökningen av förevarande förslagsanslag

gör emellertid folkskolöverstyrelsen i skrivelse den 31 augusti

1917 vissa uttalanden, om vilka jag i detta sammanhang vill erinra.

-f verkligheten skulle, säger överstyrelsen, den av löneregleringen förorsakade

merutgiften icke bliva så stor. Det för år 1918 utgående anslaget till

lonetillskott komme säkerligen att uppvisa ett *ej ringa underskott, och härtill

komme, att även med en avlöning enligt nu gällande grunder anslaget till följd

av nya befattningars tillkomst under alla omständigheter måste höjas för år 1919.

Under de närmast föregående åren hade i fråga om beräkningen av anslaget i

fråga vissa svårigheter yppat sig, enär man ej haft några bestämda uppgifter angående

den inverkan på de verkliga utgifterna å anslaget, som de av 1914 års

senare riksdag beslutade nya grunderna för statsbidragets utgående medfört. Det

första år dessa grunder tillämpades eller år 1915 visade anslaget en brist å

128,709 kronor 70 öre eller i runt tal 130,000 kronor. Till denna brist hade

också hänsyn tagits vid fastställandet av anslagets storlek för år 1916. Nu visade

det sig emellertid, att anslaget under år 1916 överskridits med ej mindre

än 356,789 kronor 52 öre och att de verkliga utgifterna, anslaget tillhörande uppbördsmedel

oberäknade, alltså varit i runt tal 17,060,000 kronor i stället för det

anslagna beloppet 16,700,000 kronor. Då man nu kände utgifterna för två år

under vilka de nya grunderna för statsbidraget tillämpats, vore det ock möjligt,

a,t därav erhålla någon ledning för beräkningen av den årliga utgiftsökningen.

Denna hade från ar 1915 till ar 1916 utgjort i runt tal 530,000 kronor, således

ej mindre än 250,000 kronor mera än som i riksstaten beräknats. Räknade man

med lika stor ökning även för aren 1917, 1918 och 1919 komme man till det resultatet,

att anslaget i fråga för sistnämnda år skulle, om nu gällande grunder

för lönetillskotts utgående då fortfarande ägde tillämpning, behöva upptagas till

i runt tal 18,650,000 kronor. Det vore emellertid tydligt, att det läge en ganska

stor osäkerhet i dessa beräkningar däri, att man kände den verkliga ökningen

för blott ett enda år. Vid föregående beräkningar av liknande art hade man i

allmänhet, då så varit möjligt, rört sig med ett medeltal för fem år. För att

erhålla ytterligare vägledning i fråga om kostnadsökningens storlek hade överstyrelsen

verkställt en beräkning angående huru stora utgifterna till lonetillskott

åt lärare vid folkskolor och småskolor skulle bliva dels för år 1912, dels för år

1919, om man för båda dessa år utginge från alldeles samma förutsättningar, som

legat till grund för överstyrelsens beräkningar i fråga om kostnaderna för en ny

lönereglering. En liknande beräkning hade också gjorts angående utgifterna för

en tillfällig löneförbättring under dels år 1912, dels år 1919 enligt för år 1918

fastställda grunder.

Enligt sistnämnda beräkningar skulle kostnaderna för år 1919 för lönetillskott

och tillfällig löneförbättring bliva tillhopa i runt tal 26,000,000 kronor,

vilket mnebure, att en lönereglering enligt de av Överstyrelsen förordade grun
-

s. 349 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition nr 260. 349

derna, vilken beräknats medföra en kostnad för år 1919 av 36,500,000 kronor,

skulle åstadkomma en kostnadsökning av 10,500,000 kronor.

Jämfördes de genom senast angivna beräkningar vunna resultaten för de

båda åren 1912 och 1919 med varandra, framginge, att man med tillämpning av

de vid dem använda beräkningsgrunderna koinme till en ökning i utgifterna för

lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor från år 1912 till år 1919 av

2,349,219 kronor, vilket skulle betyda en årlig ökning av i runt tal 340,000 kronor.

Räknade man med detta belopp i stället för det ovan angivna 530,000 kronor,

då man ville undersöka, huru stora utgifterna för lönetillskott enligt nu

gällande grunder skulle bliva för år 1919, och alltså till de verkliga utgifterna

17,060,000 kronor för år 1916 lade 1,020,000 kronor, komme man till en beräknad

summa för år 1919 av 18,080,000 kronor.

De redogörelser, som nu lämnats, syntes överstyrelsen ådagalägga, att det

vore synnerligen svårt att på förevarande område få till stånd fullt exakta beräkningar.

Det statistiska material man både att utgå ifrån, vore dels bristfälligt,

dels för gammalt och den tid, för vilken erfarenhet funnes angående inverkan

av nu gällande grunder för lönetillskotts utgående på det erforderliga anslags
Äet,

för kort. Av de gjorda jämförelserna syntes man emellertid kunna draga

utsatsen, att den årliga ökning i lärarantalet, med vilken överstyrelsen räknat,

eller medeltalet för de 10 sista år, för vilka officiella statistiska uppgifter

förelåge, vore något för liten, varför ock slutsumman 36,500,000 kronor snarare

borde fä anses för låg än för hög.

Eu annan faktor ansåge överstyrelsen emellertid vara ägnad att särskilt

under de första åren efter en lönereglerings genomförande nedbringa kostnaderna.

För närvarande vore antalet lärare i högsta lönegraden oproportionerligt stort,

beroende därpå att så många äldre lärare velat vänta med att taga avsked med

pension, till dess en ny pension sreglering trätt i kraft. 1 och med en löne- och

pensionsreglerings genomförande komme därför tvivelsutan ett stort antal äldre

lärare att omedelbart avgå, och därigenom komme tydligen en ej så obetydlig förskjutning

i förhållandet mellan antalet befattningshavare i högsta och i lägsta

lönegraden att äga rum.

Med hänsyn till vad överstyrelsen senast anfört anser jag skäl föreligga

att vidtaga en reducering av den utav mig i det föregående beräknade

kostnadsökningen av ifrågavarande förslagsanslag eller 23,134,670

kronor. Enligt vad jag inhämtat kvarstå för närvarande i tjänst ej mindre

än 432 manliga och 84 kvinnliga folkskollärare, vilka redan uppnått

högsta pensionsålder. Givetvis är att förvänta, att, såsom överstyrelsen

jämväl håller före, största delen av dessa i och med den nya löne- och

pensionsregleringens genomförande komma att omedelbart avgå. Den

härigenom uppkomna förskjutningen i förhållandet mellan antalet befattningshavare

i högsta och lägsta lönegraden medför, att den ovan angivna

kostnadssumman kan och bör underkastas en härefter avpassad jämkning.

I anslutning härtill synes mig den erforderliga kostnadsökningen böra

sättas till i runt tal 22,695,000 kronor. Förslagsanslaget till lönetillskott

s. 350 Kontrollera mot PDF

350

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 260.

åt lärare vid folkskolor och småskolor bör följaktligen upptagas till ett

belopp av 40,135,000 kronor.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag är för ändamålet

beräknat ett belopp av 22,074,000 kronor såsom ökning av omförmälda

förslagsanslag. Skillnaden mellan det nu erhållna beloppet

och det i statsverkspropositionen beräknade beror därpå, att det förstnämnda

grundar sig på uppgifter angående lärarpersonalens antal, vilka

icke voro tillgängliga vid beräkningen av det belopp, som återfinnes i

årets statsverksproposition. I fråga om täckande av den sålunda uppkomna

skillnaden torde chefen för finansdepartementet under riksdagens

fortgång komma att göra hemställan om avlåtande av framställning till

riksdagen för beredande av därför erforderliga medel.

Anslaget till Lärarlönenämnden har i sitt i det föregående återgivna förslag till

bidraTtiil författning angående statsbidrag till den vid folk- och småskolor anställda

^f&r lärare lärarpersonalens avlönande sammanfört statsbidraget till sjukvikarier med

vid folicZth Övriga statsbidrag till avlöning av lärare vid folkskolor och småskolor.

småskolor. I anslutning härtill är också mitt förslag till grunder för statsbidrags utgående

uppgjort. Att anslaget till sjukvikarier upptagits såsom en särskild

post i riksstaten torde närmast hava en historisk förklaring. Emellertid

äro liknande anslag upptagna å flera ställen bland de till folkundervisningen

under riksstatens åttonde huvudtitel utgående anslag, och

har jag med hänsyn härtill som ock i betraktande av önskvärdheten att

bibehålla en viss överskådlighet rörande hithörande anslagsposter ej velat

under nuvarande förhållanden göra någon ändring av hittillsvarande anslagsgrupperingar.

År 1912 utbetalades av staten 223,983 kronor till sjukvikarier. Enligt

av lärarlönenämnden verkställda beräkningar fördelades detta belopp

sålunda:

Manliga folkskollärare........kronor 81,978 = 36.6 %

Kvinnliga » . 51,068 = 22.8 %

SmåskoUärare m. fl.......... » 90,937 = 40.6 %

Summa kronor 223,983 = 100.0 %

Enligt vad jag förordat, skulle manlig folkskollärare, som på grund

av sjukdom erhållit tjänstledighet, av sina kontanta avlöningsförmåner

avstå ett belopp, motsvarande Vs av den för honom lagstadgade kontanta

begynnelseavlöningen, d. v. s. 700 kronor. Mitt förslag innebär vidare,

att till sjukvikarie skulle staten bidraga med det belopp, som, utöver vad

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts nåd. proposition nr 260.

H51

den tjänstledige läraren av sin avlöning avstått, erfordras till arvode åt

vikarien, d. v. s., vad angår manlig lärare, 1,700 kronor — 700 kronor

eller alltså 1,000 kronor. 1 fråga om kvinnlig lärare skulle statens bidrag

belöpa sig till 86(i kronor 67 öre och beträffande småskollärare till

600 kronor.

Då för närvarande statsbidraget till sjukvikarie utgår .med 533.33

kronor i fråga om folkskollärare och med 300 kronor beträffande småskollärare

(examinerad vikarie), innebär mitt ovanberörda förslag, att

statsbidraget skulle komma att höjas med 87.5 % för vikarie för manlig

samt 62.5 % för vikarie för kvinnlig sjuk folkskollärare samt 100 % för

sjukvikarie för småskollärare.

Antager man, att vikarien är av samma kön som den sjuke, skulle,

om det föreliggande löneregleringsförslaget varit genomfört år 1912, det

sannolikt erforderliga anslaget till sjukvikarier hava utgjort:

Till manliga sjukvikarier i folkskolor. . . . 1.875 x 81,978 = kronor 153,708

» kvinnliga > > » .... 1.625 x 51,068 = » 82,985

» sjukvikarier för småskollärare..... 2 x 90,937 = » 181,874

Summa kronor 418,567

Därutöver erfordras tydligen eu ökning av anslaget på grund av

lärarpersonalens ökning under åren 1913—1919.

Enligt den officiella statistiken utgjorde sammanlagda antalet lärare

inom de olika grupperna under år 1912, efter det 2 manliga och

299 kvinnliga examinerade folkskollärare i Stockholms stad överförts från

småskolekåren till folkskolekåren:

Folkskollärare, manliga...........5,730

» kvinnliga..........3,582

Småskollärare...............11,322

För år 1919 är sammanlagda antalet lärare beräknat till följande:

Folkskollärare, manliga...........6,664

» kvinnliga..........4,334

Småskollärare...............12,716

Med hänsyn härtill skulle ytterligare följande ökning av anslaget

till sjukvikarier vara behövlig:

Till manliga sjukvikarier i folkskolor . kronor 25,055

» kvinnliga » » » • » 17,422

» sjukvikarier i småskolor..... » 22,393

Summa kronor 64,870

s. 352 Kontrollera mot PDF

352

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

Det för ändamålet erforderliga beloppet skulle alltså uppgå till

483,437 kronor eller i runt tal 483,000 kronor. Då anslagets nuvarande

belopp uppgår till 282,000 kronor, skulle höjningen bliva 201,000 kronor.

I statsverkspropositionen är för ändamålet beräknat ett belopp av 335,000

kronor.

Emellertid är att märka, att ifrågavarande anslag för år 1916 —

det sista år, för vilket uppgift om de verkliga utgifterna föreligger —

överskridits med 44,952 kronor 84 öre eller med i runt tal 45,000 kronor,

med vilket belopp anslaget under alla förhållanden behövt höjas,

därest nu stadgade grunder för statsbidrag till sjukvikariers avlöning

fortfarande bibehölles.

Anbef?äm-U . Enligt vad jag förut tillstyrkt, skulle den ifrågasatta lönereglejande

av ringen omfatta jämväl de vid folkskolor och småskolor i finnbygden anvisningen

stäl,da lärare, vilkas avlöning bestrides helt och hållet av statsmedel och

bland de i utgår från anslaget till befrämjande av folkundervisningen bland de i riiPaste

/ra/f nordligaste trakter bosatta finnar.

ter bosätta- På sätt folkskolöverstyrelsen meddelat, utbetalades för år 1916 av
finnar.

löning åt 20 manliga folkskollärare, 15 kvinnliga folkskollärare och 50

biträdande lärare vid folkskola, lärare vid mindre folkskola eller lärare

vid småskola, vilka voro anställda vid statens skolor i finnbygden. Vid

beräkning av den kostnadsökning, en lönereglering för ifrågavarande lärare

skulle medföra, torde böra tillämpas samma grunder, som begagnats vid

beräkningen av kostnaderna för löneregleringen för övriga lärare vid folkoch

småskolor. Med de siffror, som där använts, skulle om löneregleringen

antoges vara genomförd, avlöningen i medeltal utgöra: för manlig

folkskollärare 2,453 kronor 47 öre, för kvinnlig folkskollärare 2,060 kronor

6 öre och för lärare vid småskola m. m. 1,249 kronor 89 öre. Enligt

vad folkskolöverstyrelsen meddelat, skulle motsvarande medeltal enligt

nu gällande avlöningsgrunder vara 1,168 kronor 85 öre, 1,041 kronor

18 öre och 584 kronor 96 öre. Utgår man från dessa medeltal för avlöningen

och från ovan angivna antal lärare, skulle kostnaden enligt de

nya grunderna bliva 142,464 kronor 80 öre och enligt nu gällande grunder

68,242 kronor 70 öre. Kostnadsökningen skulle alltså bliva 74,222

kronor 10 öre, vilken summa med hänsyn därtill, att lärarantalet kan

förväntas vara något större år 1919 än år 1916, lämpligen synes böra

avrundas till 75,000 kronor. I statsverkspropositionen är för ändamålet

beräknat ett belopp av 91,000 kronor.

Det är emellertid att märka, att den verkliga ökningen i statens

utgifter icke blir så stor, som angivits. För år 1918 äga ifrågavarande

s. 353 Kontrollera mot PDF

353

Kungl. Maj''-tu nåd. proposition nr 200.

lärare uppbära tillfällig löneförbättring, vilken kan beräknas till sammanlagt

i runt tal 30,000 kronor, vadan den verkliga ökningen skulle bliva

omkring 45,000 kronor.

Under åberopande av vad i det föregående anförts, får jag hemställa,

det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen bestämma,

att för ordinarie lärare vid folkskola avlöningen

skall utgöra, förutom fri bostad och bränsle eller

motsvarande ersättning enligt ortens pris, 2,100 kronor

för manlig och 1,900 kronor för kvinnlig lärare,

vartill kunna, efter respektive 5, 10 och 15 år, komma

tre ålderstillägg, vart och ett å 300 kronor för manlig

och 200 kronor för kvinnlig lärare;

att för extra ordinarie och vikarierande folkskollärare

avlöningen skall utgöra, förutom fri bostad och

bränsle eller motsvarande ersättning, 1,700 kronor för

manlig och 1,500 kronor för kvinnlig lärare;

att för lärare yid småskola, lärare vid mindre

folkskola och biträdande lärare vid folkskola, vilken

blivit anställd tills vidare med ömsesidig rätt till minst

fyra månaders uppsägning, avlöningen skall utgöra,

förutom fri bostad och bränsle eller motsvarande

ersättning enligt ortens pris, 1,200 kronor, vartill

kunna, efter respektive 5, 10 och 15 år, komma tre

ålderstillägg, vart och ett å 150 kronor; dock att

härifrån må undantagas sådan oexaminerad lärare, som

vid den nya löneregleringens ikraftträdande är berättigad

till helt ålderdomsunderstöd eller som blivit antagen

efter den 31 december 1907;

att för lärare vid småskola, lärare vid mindre

folkskola och biträdande lärare vid folkskola, vilken

blivit anställd på viss tid eller såsom vikarie, ävensom

för sådan tills vidare anställd lärare, vilken ej kan

komma i åtnjutande av nyss förordade avlöningsförmåner,

avlöningen skall utgöra, förutom fri bostad och

bränsle eller motsvarande ersättning, 1,000 kronor; samt

att Kungl. Maj:t må äga utfärda de närmare

villkor och bestämmelser, vilka, i huvudsaklig överensBihang

till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 282 höft. (Nr 260.) 45

Hemställan.

s. 354 Kontrollera mot PDF

354

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

stämmelse med den uppfattning, åt vilken jag i det

föregående uttalat min anslutning, torde för sagda avlöningsförmåners

åtnjutande böra stadgas, ävensom de

närmare föreskrifter, vilka för tillämpning av omförmälda

villkor och bestämmelser eller i övrigt kunna

anses erforderliga.

Vidare tillåter jag mig framlägga följande förslag till grunder i

fråga om utgående av statsbidrag till lärare vid folkskolor och småskolor.

I.

Till bestridande av kostnaderna för den vid folkoch

småskolor anställda lärarpersonalens avlöning skall

skoldistrikt av statsmedel erhålla bidrag, bestämt i förhållande

till den lagstadgade kontanta avlöningen på

sätt här nedan sägs, därvid skall iakttagas, att statsbidrag

icke utgår för längre undervisningstid än åtta

månader om året.

1. Statsbidraget utgår för år med ett belopp

motsvarande

A) för ordinarie folkskollärare:

a) nio tiondedelar av grundlönen för kvinnlig

lärare samt, om läraren är man, därutöver hela skillnaden

mellan grundlönen för manlig och för kvinnlig

lärare; samt

b) det eller de ålderstillägg, till vilka läraren

må vara berättigad;

skolande dock härvid iakttagas

att, om läraren erhållit tjänstledighet för att, på

grund av särskilt förordnande eller val, fullgöra offentligt

uppdrag eller bestrida befattning i statens

tjänst eller tjänstgöra hos riksdagen, dess utskott eller

revisorer, det skall ankomma på Kungl. Maj:t att, med

iakttagande av vad här nedan i mom. 2 sägs, bestämma,

om och i vad mån bidrag av statsmedel skall till lärarens

avlöning utgå;

att, om läraren erhållit tjänstledighet av annan

anledning, än på grund av styrkt sjukdom eller för att

s. 355 Kontrollera mot PDF

355

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

på grund av särskilt förordnande eller val fullgöra offentligt

uppdrag eller bestrida befattning i statens tjänst

eller tjänstgöra hos riksdagen, dess utskott eller revisorer,

statsbidrag till hans avlöning ej skall utgå, med

mindre, därest ledigheten överskrider viss av Kungl.

Maj:t bestämd maximitid, vederbörande folkskolinspektör

vitsordat, att sådant må utan hinder av nämnda

omständighet äga rum, eller, då folkskolinspektören icke

ansett sig kunna tillstyrka tjänstledigheten, folkskolöverstyrelsens

medgivande erhållits; samt

att, om läraren uppnått den för erhållande av

hel pension stadgade levnadsåldern, statsbidrag till hans

avlönande icke skall utgå, med mindre vederbörande

folkskolinspektör vitsordat, att sådant må utan hinder

av nämnda omständighet äga rum, eller, då folkskolinspektören

icke ansett sig kunna tillstyrka statsbidrags

utgående till sådan lärare, folkskolöverstyrelsens medgivande

erhållits;

B) för extra ordinarie folkskollärare: nio tiondedelar

av arvodet för kvinnlig lärare samt, om läraren

är man, därutöver hela skillnaden mellan arvodet för

manlig och för kvinnlig lärare;

C) för. vikarie å ordinarie folkskollärartjänst och

å extra ordinarie folkskollärartjänst:

a) om tjänsten är ledig: nio tiondedelar av arvodet

för kvinnlig vikarie å tjänsten samt, om vikarien

är man, därutöver hela skillnaden mellan arvodet

för manlig och kvinnlig vikarie å tjänsten;

b) om innehavaren av tjänsten erhållit tjänstledighet

för att, på grund av särskilt förordnande eller

val, fullgöra offentligt uppdrag eller bestrida befattning

i statens tjänst eller tjänstgöra hos riksdagen,

dess utskott eller revisorer: så stor del av vikariatsarvodet,

som Kungl. Maj:t, med iakttagande av vad

här nedan i mom. 2 sägs, för det särskilda fallet bestämt

skola av statsmedel utgå; samt

c) om innehavaren av tjänsten eller, därest tjänsten

är ledig, den, som under ledigheten uppehåller

densamma, erhållit tjänstledighet på grund av styrkt

sjukdom: det belopp, som, utöver vad den tjänstledige

s. 356 Kontrollera mot PDF

356

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

läraren av sin avlöning avstått, erfordras till arvode

åt vikarien;

skolande för det fall, att vikarien icke fullgjort

de för behörighet till tjänsten i folkskolestadgan föreskrivna

kunskapsprov, statsbidrag till dennes avlönande

icke utgå, med. mindre folkskolinspektören vitsordar,

att vikarie, som fullgjort dessa prov, icke kunnat erhållas

samt att vikarien befunnits duglig;

D) för lärare vid småskolor, lärare vid mindre

folkskolor och biträdande lärare vid folkskolor, vilka

blivit anställda tills vidare med ömsesidig rätt till

minst fyra månaders uppsägning:

a) nio tiondedelar av grundlönen; samt

b) det eller de ålderstillägg, till vilka läraren må

vara berättigad;

skolande dock härvid iakttagas

att, om läraren erhållit tjänstledighet för att, på

grund av särskilt förordnande eller val, fullgöra offentligt

uppdrag eller bestrida befattning i statens tjänst

eller tjänstgöra hos riksdagen, dess utskott eller revisorer,

det skall ankomma på Kungl. Maj:t att, med

iakttagande av vad här nedan i mom. 2 sägs, bestämma,

om och i Vad mån bidrag av statsmedel skall

till lärarens avlöning utgå;

att, om läraren erhållit tjänstledighet av annan

anledning, än på grund av styrkt sjukdom eller för

att på grund av särskilt förordnande eller val fullgöra

offentligt uppdrag eller bestrida befattning i statens

tjänst eller tjänstgöra hos riksdagen, dess utskott eller

revisorer, statsbidrag till hans avlöning ej skall utgå,

med mindre, därest ledigheten överskrider viss av Kungl.

Maj:t bestämd maximitid, vederbörande folkskolinspektör

vitsordat, att sådant må utan hinder av nämnda

omständighet äga rum, eller, då folkskolinspektören icke

ansett sig kunna tillstyrka tjänstledigheten, folkskolöverstyrelsens

medgivande erhållits; samt

att, om läraren uppnått den för erhållande av

helt ålderdomsunderstöd eller hel pension stadgade

levnadsåldern, statsbidrag till hans avlönande icke skall

utgå, med mindre vederbörande folkskolinspektör vits
-

s. 357 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mdj:ts nåd. proposition nr 260.

357

ordat, att sådant må utan hinder av nämnda omständighet

äga rum, eller, då folkskolinspektören icke anansett

sig kunna tillstyrka statsbidrags utgående till

sådan lärare, folkskolöverstyrelsens medgivande erhållits

;

E) för lärare vid småskolor, lärare vid mindre

folkskolor och biträdande lärare vid folkskolor, vilka

blivit anställda på viss tid: nio tiondedelar av arvodet

för sådana lärare;

F) för vikarie å lärartjänst vid småskola, lärartjänst

vid mindre folkskola samt biträdande lärartjänst

vid folkskola:

a) om tjänsten är ledig: nio tiondedelar av arvodet

för vikarie å tjänsten;

b) om tjänstens innehavare erhållit tjänstledighet

för att, på grund av särskilt förordnande eller val,

fullgöra offentligt uppdrag eller bestrida befattning i

statens tjänst eller tjänstgöra hos riksdagen, dess utskott

eller revisorer: så stor del av vikariatsarvodet,

som Kungl. Maj:t, med iakttagande av vad här nedan

i mom. 2 sägs, för det särskilda fallet bestämt skola

av statsmedel utgå; samt

c) om tjänstens innehavare eller, därest tjänsten

är ledig, den, som under ledigheten uppehåller densamma,

erhållit tjänstledighet på grund av styrkt sjukdom:

det belopp, som, utöver vad den tjänstledige läraren

av sin avlöning avstått, erfordras till arvode åt

vikarien;

skolande, för det fall att vikarien icke fullgjort

de för behörighet till tjänsten i folkskolestadgan föreskrivna

kunskapsprov, statsbidrag till dennes avlönande

icke utgå, med mindre folkskolinspektören vitsordar,

att vikarie, som fullgjort dessa prov, icke kunnat erhållas,

samt att vikarien befunnits duglig.

2. Vid bestämmandet av statsbidrag dels till

avlöning åt sådan lärare, som erhållit tjänstledighet

för att på grund av särskilt förordnande eller val fullgöra

offentligt uppdrag eller bestrida befattning i statens

tjänst eller tjänstgöra hos riksdagen, dess utskott

eller revisorer, dels till arvode åt den för honom för
-

s. 358 Kontrollera mot PDF

358

Kungl. Ma j ds nåd. proposition nr 260.

ordnade vikarie skall hänsyn tagas därtill, att ingen

ändring må komma att ske i fråga om det kontanta

belopp, som det eljest åligger skoldistriktet att tillskjuta

till avlöningen åt den lärare, som erhållit nämnda

tjänstledighet.

II.

Som villkor för erhållande av statsbidrag enligt

ovan angivna grunder skall gälla

1) att undervisningen vid skolan fortgår minst

åtta månader om året, därest icke Kungl. Maj:t genom

särskilt beslut medgivit inskränkning i den sålunda

stadgade undervisningstiden;

2) att lärarens avlöningsförmåner, såväl den kontanta

avlöningen som ock naturaförmånerna, fullt motsvara

vad i sådant avseende stadgas; samt dessutom

3) om bidrag sökes till avlöning av lärare vid

småskola: att småskolan motsvarar sådan skolas ändamål

att meddela grundläggande undervisning;

4) om bidrag sökes till avlöning av lärare vid

mindre folkskola: att den mindre folkskolan är inrättad

under sådana förhållanden, som enligt folkskolestadgan

göra densamma berättigad;

5) om bidrag sökes till avlöning av biträdande

lärare vid folkskola: att folkskolan icke lider men därav,

att biträdande lärare i stället för examinerad folkskollärare

därvid är anställd; samt

6) om bidrag sökes till nyinrättad lärartjänst:

att folkskolinspektören skall vitsorda tjänstens behövlighet.

III.

1. För utbekommande av statsbidrag enligt förestående

stadganden böra hinder ej möta därav,

att småskola, mindre folkskola, flyttande folkskola

eller fast folkskola under kalenderåret med avseende

å skolformen i vederbörlig ordning förändrats,

s. 359 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds nåd. proposition nr ''2(10.

359

i vilken händelse statsbidrag till det för varje fall bestämda

belopp må utgå för de tider av året, då skolan

under de särskilda formerna varit i verksamhet, dock

med iakttagande av vad i mom. 2 här nedan säges om

statsbidrag till avlönande av ordinarie och med sådan

likställd lärare eller

att skola eller lärartjänst på grund av minskat

barnantal eller skolväsendets omorganisation upphört

under året eller ny skola eller ny lärartjänst inrättats

under året och av sådan anledning undervisningen icke

fortgått hela den stadgade tiden, i vilken händelse

statsbidrag må utgå för den tid, undervisningen bedrivits,

eller

att undervisningen vid skolan till följd av rådande

smittosam sjukdom måst för någon tid inställas,

eller

att vid förfall för lärare på grund av sjukdom

eller vid inträffad ledighet undervisningen icke kunnat

fortgå hela den för kalenderåret stadgade tiden, i vilken

händelse statsbidrag må utgå för den tid, undervisningen

bedrivits, såvida folkskolinspektören vitsordar,

att vikarie ej kunnat erhållas.

2. Statsbidraget skall utgå för ordinarie folkskollärare

samt lärare, som blivit anställda tills vidare,

efter kalenderår och för övriga lärare efter läsår, och

skall i följd härav, där lärares anställning börjar eller

upphör under loppet av kalenderår, statsbidraget utgå:

i förra fallet för varje månad, under vilken läraren

det året innehaft anställning, med en tolvtedel, i senare

fallet för varje månad, under vilken läraren det

året tjänstgjort, med en åttondedel av det för år stadgade

statsbidraget, med iakttagande dock av föreskriften

här ovan, att statsbidrag icke utgår för längre

undervisningstid än åtta månader om året.

IY.

I fråga om tillämpningen av de under I—III

angivna grunder må det ankomma på Kungl. Maj:t att

utfärda de närmare föreskrifter, som i detta avseende

kunna befinnas erforderliga.

s. 360 Kontrollera mot PDF

360

Kungl. MajUs nåd. proposition nr 260.

Slutligen får jag hemställa, att Eders Kpngl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

dels förklara,

att ordinarie folkskollärare, som tillsatts före den

1 januari 1919, ävensom lärare yid småskola, lärare vid

mindre folkskola och biträdande lärare vid folkskola,

vilken före den 1 januari 1919 erhållit den fastare

anställning, som avses i § 24 mom. 3 och § 33 mom.

2 av folkskolestadgan, skall, därest han icke ingår på

den nya löneregleringen och därvid fästade villkor och

bestämmelser, åtnjuta avlöning och pension eller ålderdomsunderstöd

enligt nu gällande bestämmelser; samt

att, i det fall att ordinarie folkskollärare eller lärare

vid småskolor, lärare vid mindre folkskolor eller

biträdande lärare vid folkskolor med sådan fastare anställning,

som avses i § 24 mopi. 3 och § 33 mom. 2

av folkskolestadgan, icke ingår på den nya lönestaten,

statsbidraget till sådan lärares avlöning skall efter den

1 januari 1919 utgå efter hittills gällande grunder;

dels ock, vid bifall till ovan framlagda förslag

till avlöning för den vid folk- och småskolor anställda

lärarpersonal ävensom ovan angivna grunder i fråga

om statsbidrags utgående, höja följande i riksstaten

under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslag,

nämligen

anslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor

och småskolor från dess nuvarande belopp 17,440,000

kronor, med 22,695,000 kronor till 40,135,000 kronor,

anslaget till avlöningsbidrag åt sjukvikarier för

lärare vid folk- och småskolor från dess nuvarande

belopp, 282,000 kronor, med 201,000 kronor till 483,000

kronor, samt

anslaget till befrämjande av folkundervisningen

bland de i rikets nordligaste trakter bosatta finnar från

dess nuvarande belopp, 225,000 kronor, med 75,000

kronor till 300,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts nåd. proposition nr 260.

3lil

Kap. IX. Lönereglering för lärarpersonalen vid

högre folkskolor.

Allmänna avlö ningsgrunder.

Den kontanta avlöningen till ordinarie lärare vid högre folkskolor

utgår för närvarande i form av dels grundlön dels alderstillägg. Här ser

jämte åtnjuter läraren bostad och vedbrand eller ersättning härför.

I likhet med vad nämnden föreslagit i fråga om lärare vid folkskolor

förordar nämnden, att den kontanta avlöningen för lärarna vid de

högre folkskolorna skall utgå i följande former, nämligen: 1) grundlön,

2) ålderstillägg och 3) familj etillägg. Härtill skulle, liksom nu är fallet,

komma vissa naturaförmåner. I fråga om antalet ålderstillägg och familj etillägg

ävensom beträffande förhållandet mellan manliga och kvinnliga

lärares kontanta avlöning skulle gälla samma allmänna grunder, som

nämnden förordat angående lärare vid folkskolor.

I en av styrelsen för Sveriges kommunala ungdomsskolors lärår-TM Kung!

förening g. i ord framställning har efter erinran om den nu rådande kris- „{vna framtidens

tryck och verkningar, hemställts, att Kungl. Maj:t vid Samlag-''...»..V

gande av förslag till definitiv lönereglering för kommunala mellanskolans

och högre folkskolans lärarpersonal måtte särskilt behjärta det trängande

behovet av väsentliga förhöjningar i de av lärarlönenämnden för sagda

lärarpersonal föreslagna grundlöner och familj etillägg, motsvarande såvitt

möjligt den av kristiden förorsakade ökning i levnadsomkostnaderna,

som för närmaste framtid kunde förutses, och i varje fall ej understigande

de belopp, som vore erforderliga, för att icke vare sig förhållandet

mellan kommunala mellanskolans och allmänna läroverkets lärarlöner a

ena sidan eller förhållandet mellan högre folkskolans och den egentliga

folkskolans lärarlöner å andra sidan måtte i något avseende för framtiden

försvagas.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 232 käft. (Nr 260.) 46^

s. 362 Kontrollera mot PDF

362

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

I samband med förslag rörande anslag till folkundervisningen m. m.

för budgetåret 1919 bar folkskolöverstyrelsen i skrivelsen den 31 augusti

1917 framlagt ett i detalj utarbetat förslag angående omorganisation av

de högre folkskolorna samt löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen

vid dessa skolor.

Efter framhållande av vissa närmare angivna allmänna synpunkter

i fråga om högre folkskolans arbetsprogram och betydelse m. m. förklarar

överstyrelsen i sistberörda skrivelse, att enligt dess mening såsom

oemotsägligt framstår, att kraven på den högre folkskolan, där denna nått

sin fulla utveckling, icke i något avseende, framför allt icke i fråga om

lärarkrafternas kvalifikationer och skolans utrustning med lokaler, inventarier

och undervisningsmedel, vore mindre än vad i sådant avseende

fordrades beträffande de kommunala mellanskolorna. Därav ansåg överstyrelsen

då böra följa, att de högre folkskolorna i fråga om statsbidrag

bleve likställda med de kommunala mellanskolorna. Emellertid kunde

det antagligen icke väntas, att alla eller ens flertalet av de nuvarande

högre folkskolorna skulle kunna under den närmaste tiden — ehuru en

strävan till praktisk läggning borde fordras av dem alla — fullt ut anpassa

sig efter det antydda programmet, särskilt i fråga om dess krav

på anslutning till visst yrke eller yrkesgrupp; ej heller syntes det vara

välbetänkt att förmena en kommun att fortfarande upprätta högre folkskolor

med något blygsammare utrustning. Detta skulle leda till, att

man för den framtid, vartill hänsyn nu kunde tagas, syntes böra räkna

med två typer av högre folkskolor, den ena med mera allmän läggning av

sin praktiska undervisning, den andra med grundsatsen om den praktiska

undervisningens anslutning till visst yrke genomförd. Därav ansåg överstyrelsen

böra följa, att olika statsunderstöd kom me att utgå till skolor

av de nämnda båda typerna. För den förstnämnda, den allmänna typen,

syntes statsunderstöd böra beräknas efter samma proportion i förhållande

till statsbidragen åt folkskolan som hittills, för den senare, den yrkesbestämda,

borde statsunderstöden utgå i den proportion, varefter de beräknades

för kommunala mellanskolan.

Givet vore, att, innan en skola erkändes tillhöra den senare typen,

det måste noga undersökas, om den fyllde de härför uppställda kraven

i avseende å såväl lärarkrafter som utrustning med lokaler, inventarier

och undervisningsmedel. Denna prövning syntes böra ske genom beslut

av Kungl. Maj:t, sedan överstyrelsen för ändamålet särskilt inspekterat

skolan och avgivit yttrande över dess tillstånd.

Enligt överstyrelsens mening skulle alltså den praktiska utbildningen

i högre folkskolan kunna tillgodoses genom skolundervisningens in
-

s. 363 Kontrollera mot PDF

Kungl. MajUa nåd. proposition nr 260.

363 .

riktande på visst yrke eller yrkesgrupp och skulle i sådant fall, efter

beslut av Kungl. Maj:t rörande varje särskild skola, de högre belopp

kunna åtnjutas i statsunderstöd, som för skola av sådan typ vore bestämda.

Den av överstyrelsen sålunda hävdade uppfattningen, att den praktiska

undervisning, som meddelades i högre folkskolor, skulle för att

bliva mer effektiv kunna anslutas till visst yrke eller yrkesgrupp och

skolan sålunda erhålla karaktären av förberedande yrkesskola samt att

högre folkskola av denna typ måtte i fråga om statsbidrag likställas med

den kommunala mellanskolan, innebure enligt överstyrelsens förmenande

också, att lärare vid högre folkskola av denna art även skulle åtnjuta

löner i det hela motsvarande kommunala mellanskolans.

Enligt löneregleringskommitténs mening höra avlöningarna för lärare

vid de högre folkskolorna beräknas efter samma allmänna avlöningsgrunder,

som kommittén förordat beträffande lärarpersonalen vid folkskolor.

Vad angår den av folkskolöverstyrelsen förordade uppdelningen av

de högre folkskolorna i två särskilda typer, den ena med en mera allmän

läggning av den praktiska undervisningen och den andra med en

mera yrkesbestämd karaktär, delar kommittén den av överstyrelsen hävdade

uppfattningen, att lärarna vid sistnämnda slag av skolor böra i

avlöningshänseende i stort sett likställas med motsvarande lärare vid de

kommunala mellanskolorna. De förslag, vilka kommittén framlagt, hava

ock förutsatt, att den av överstyrelsen förordade anordningen vinner

beaktand J

Beloppet av ordinarie lärares avlöning.

Enligt kungl. kungörelsen *den 28 juni 1907 angående anslag till

högre folkskolor, § 2, skall lärare, som i vederbörlig ordning erhållit ordinarie

anställning vid sådan skola, av skolområdet förses med tjänlig

bostad och nödigt bränsle eller ersättning därför samt därutöver i årlig

lön åtnjuta, manlig lärare minst 1,500 kronor och tre ålderstillägg å 300

kronor vartdera samt kvinnlig lärare minst 1,400 kronor och tre ålderstillägg

å 200 kronor vartdera.

Enligt beslut av 1916 års riksdag har för ifrågavarande lärare utgått

tillfällig löneförbättring för år 1917 enligt enahanda grunder, som

i fråga om ordinarie lärare vid folkskolor. Den tillfälliga löneförbättringen

utgick för nämnda år följaktligen

Löne
reglerings
kommittén.

Nuvarande

bestämmel
ser.

Tillfällig

löneförbätt
ring.

s. 364 Kontrollera mot PDF

364

Nämndens

förslag.

Kungl. Majts nåd. proposition nr 260.

a) med 250 kronor till sådan lärare, som vid ingången av nämnda

år var i Vederbörlig ordning anställd i egenskap av ordinarie lärare vid

statsunderstödd högre folkskola, under förutsättning att befattningshavaren

vid denna tidpunkt hade eget äkta barn, som icke uppnått 18 års

ålder; dock att löneförbättring med detta belopp icke tillkom gift kvinnlig

befattningshavare, vars man levde; samt

b) med 150 kronor till varje i vederbörlig ordning anställd ordinarie

lärare vid sådan skola, som icke ägde erhålla tillfällig löneförbättring

med det under a) omförmälda belopp.

Nu nämnda belopp hava av 1917 års riksdag för år 1918 höjts

till respektive 600 och 400 kronor.

Nämndens förslag i fråga om den ordinarie lärarpersonalens avlöning

innefattas i ett av nämnden avgivet förlag till ändring i kungörelsen

den 28 juni 1907 angående anslag till högre folkskolor. I § 2

av nämnda författningsförslag föreslår nämnden, bland annat, följande:

»Vid högre folkskola skall lärarpersonalen åtnjuta avlöning till

minst följande belopp:

c) ordinarie manlig ämneslärare: lön å 2,000 kronor i l:a, 2,300

kronor i 2:a, 2,600 kronor i 3:e och 2,900 kronor i 4:e lönegraden;

d) ordinarie kvinnlig ämneslärare: lön å 1,750 kronor i l:a, 2,050

kronor i 2:a, 2,350 kronor i 3:e och 2,650 kronor i 4:e lönegraden;

Ordinarie ämneslärare skall dessutom äga rätt till familj etillägg,

vart och ett å 200 kronor, att utgå enligt de i sådant avseende stadgade

grunder.

Utöver de sålunda fastställda kontanta avlöningsförmånerna skall

ordinarie ämneslärare åtnjuta tjänlig bostad samt nödigt bränsle eller

motsvarande kontant ersättning efter ortspris, dock att denna ersättning

icke må understiga för manlig lärare, som är gift eller åtnjuter familjetillägg,

och för kvinnlig lärare, som åtnjuter familj etillägg, 400 kronor,

för övriga lärare 300 kronor.

Lönen för ordinarie ämneslärare ävensom det särskilda arvodet för

föreståndare, föreståndarinna eller deras vikarier utgår efter kalenderår,

avlöningen för övriga lärare efter läsår.»

Vidare föreslår nämnden följande bestämmelser, innefattade i §§

7 och 8 av berörda författningsförslag:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj tfa nåd. proposition nr 260.

»§ 7.

Ordinarie lärare, som ingår på den nya löneregleringen, eller som

erhåller ordinarie anställning, efter det denna kungörelse trätt i kraft, är

skyldig att underkasta sig dels de genom kungörelse denna dag utfärdade

bestämmelser angående folkskollärarnas pensionsinrättning och folkskollärarnas

änke- och pupillkassa, dels ock de bestämmelser, som må bliva

stadgade till lärjungarnas skyddande mot smittosam lungsot.»

’§ 8.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1916, dock att

ordinarie lärare, som tillsatts före den 1 januari 1916, skola, därest de

icke ingå på den genom denna författning fastställda lönereglering, åtnjuta

avlöning ocn pension enligt nu gällande bestämmelser.»

I sitt över nämndens förslag avgivna utlåtande giver folkskolöver- över nämnstyrelsen

uttryck åt den uppfattningen, att beträffande den ordinarie

lärarpersonalens avlöning hänsyn borde tagas till den olikhet i årlig Afätande.

undervisningstid, som förefunnes vid de högre folkskolorna. Överstyrelsen

hemställde därför, att en bestämmelse måtte införas av innehåll, att, om

lästiden i högre folkskola fortginge utöver åtta kalendermånader av året,

lärarens kontanta lön skulle ökas med en åttondedel för varje överskjutande

månad, beräknad till 30 dagar, familjetillägg däri ej inberäknade.

I ovanberörda av folkskolöverstyrelsen i ämnet gjorda fram- Till Kungl.

ställning förklarar sig överstyrelsen böra, av liknande skäl, som av över- ¥ai:t.in''

styrelsen i annat sammanhang anförts i fråga om folkskolans läråre,^ställning''1

hemställa om en väsentlig förhöjning av lönebeloppen för högre folkskolans

lärarpersonal.

Därvid syntes böra beaktas, att starka skäl talade för att i det

hela samma förhållande som hittills upprätthölles mellan folkskolans

och högre folkskolans löner, en uppfattning som också hävdats av

lärarlönenämnden. Den förhöjning i lönebeloppen utöver nämndens förslag,

varom överstyrelsen ansett sig böra hemställa i fråga om lärare

vid folkskolan, borde med hänsyn till nämnda omständighet föranleda

en motsvarande förhöjning för högre folkskolans lärare. Vid bestämmandet

av denna höjning vore det givetvis ej tillräckligt, att lönebeloppen

för de senare ökades med samma belopp som för de förra,

utan måste tydligen förhöjningen göras något större. För folkskolan

s. 366 Kontrollera mot PDF

366

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

hade överstyrelsen utöver nämndens förslag förordat en ökning av grundlönen

å 400 kronor samt 50 kronor å såväl ålderstillägg som familj etillägg.

Det kunde visserligen sättas i fråga att även för högre folkskolans

lärare höja både grundlön och ålderstillägg, men överstyrelsen

funne det för sin del lämpligast, att ålderstilläggen bibehöllos vid de av

nämnden föreslagna beloppen, vadan höjningen endast skulle komma på

grundlönen. Då såväl nämnden som överstyrelsen uttalat, att familjetilläggen

borde vara desamma för lärare i folkskolor och högre folkskolor,

borde sagda tillägg i enlighet med vad som föreslagits för folkskolans

lärare utgå med 250 kronor. Genom en förhållandevis större

höjning av grundlönen skulle också vinnas det syftet, att den lön, som

erbjödes lärare vid anställning i högre folkskola, vore tillräcklig att motsvara

vad som betalades till folkskolans lärare i de bättre situerade skoldistrikten,

något som syntes vara oundgängligt, om högre folkskolan

skulle kunna draga till sig de kunniga och dugliga lärarkrafter, varav

den för sin uppgift vore i behov.

I detta sammanhang funne sig överstyrelsen böra erinra därom, att

den olika årliga lärotiden i olika högre folkskolor framkallade den nära

till hands liggande tanken, att högre lön borde åtnjutas i det fall, att

lärotiden i en högre folkskola överskrede ett visst tidsmått. Med tanke

härpå hade också nämnden i fråga om extra ordinarie och vikarierande

lärare föreslagit, att lönen icke finge understiga ett visst belopp för varje

läsmånad, motsvarande vad som skulle erhållas, om årslönen uppdelades

på åtta månader — en bestämmelse som redan nu gällde för s. k. sjukvikarie

— vilket ju innebure att för tid därutöver överläsningsarvode

skulle utgå. Den obestridliga rättvisan häruti hade föranlett överstyrelsen

att i sitt yttrande över nämndens förslag föreslå, att samma grundsats

måtte tillämpas på ordinarie lärare vid högre folkskolan. Överstyrelsen

funne sig nu, med fasthållande av sitt nämnda förslag, böra uttala sig

för att berörda grundsats måtte vinna tillämpning vid en lönereglering

för högre folkskolan. Dock syntes det överstyrelsen skäligt, att den fastställda

minimitiden, utöver vilken rätt till överläsningsarvode skulle inträda,

borde bestämmas till 36 veckor.

Med hänsyn till det anförda ville överstyrelsen föreslå, att den av .

nämnden föreslagna grundlönen måtte höjas för manlig lärare med 600

kronor och för kvinnlig med 550 kronor eller till 2,600 kronor för manlig

och 2,300 kronor för kvinnlig lärare, att ålders- och familjetilläggen

måtte utgå med respektive 300 kronor och 250 kronor, ävensom att, där

lärotiden enligt skolans reglemente vore bestämd till mer än 36 veckor

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta nåd. proposition nr 260. 867

om året, för varje överskjutande vecka inåtte utgå överläsningsarvode

med en trettiondesjättedel av den kontanta årslönen, familjetillägg däri

icke inberäknade.

I fråga om avlöningarna för de ordinarie lärarna vid de av överstyrelsen

föreslagna yrkesbestämda högre folkskolorna, vilka lärare borde

i avlöningshänseende i stort sett likställas med motsvarande lärare vid

de kommunala mellanskolorna, anför överstyrelsen i samma skrivelse

följande.

Om lönerna för lärare vid högre folkskolor komme att höjas i

enlighet med vad överstyrelsen förordat, komme tydligen jämväl lönerna

för kommunala mellanskolans lärare att i motsvarande grad höjas. Med

hänsyn härtill kunde det synas riktigt, att lärarna vid högre folkskolor

med en mer yrkesbestämd karaktär tänktes erhålla löner, som med 600

kronor för manlig och 550 kronor för kvinnlig ordinarie lärare överstege

vad nämnden föreslagit beträffande den kommunala mellanskolan. Emellertid

måste det härvid givetvis, såsom i fråga om den allmänna högre

folkskolan, tagas i betraktande, att den högre folkskolans lärotid kunde

vara väsentligen kortare än den kommunala mellanskolans, som i varje

fall vore bestämd till 38 veckor. Den för alla lärare i den yrkesbestämda

högre folkskolan fastställda grundlönen borde med hänsyn till

den påpekade omständigheten avvägas så, att den med inberäkning av

överläsningsarvode för 2 veckor utöver 36 veckor uppginge till nyssnämnda

belopp. Detta skulle i det hela bliva förhållandet, om de av

nämnden föreslagna beloppen höjdes med 450 kronor för manlig och

400 kronor för kvinnlig lärare eller till 2,950 kronor för manlig och

2,500 kronor för kvinnlig lärare. Ålderstilläggen skulle bibehållas vid av

nämnden föreslagna 400 kronor i varje lönegrad och familjetilläggen

utgå såsom vid folkskolan med 250 kronor.

Löneregleringskommittén erinrar till en början, att lärarlönenämnden Lnnéregle

för ordinarie manlig lärare vid folkskola föreslagit en begynnelseavlöning

av 1,300 kronor samt för kvinnlig sådan lärare en begynnelseavlöning

av 1,150 kronor. Till nämnda avlöningar skulle kunna komma tre

ålderstillägg, vart och ett å 200 kronor, samt fri bostad och bränsle eller

ersättning därför ävensom i förekommande fall familj etillägg.

Vidare erinrar kommittén, att kommittén för ordinarie lärare vid

folkskolor förordat, vad angår manlig lärare, en begynneseavlöning av

2,100 kronor, vartill skulle kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett

å 300 kronor, samt, vad angår kvinnlig lärare, en begynnelseavlöning av

1,800 kronor, vartill skulle kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett

s. 368 Kontrollera mot PDF

368

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

å 200 kronor. Härtill skulle vidare liksom nu komma fri bostad och

bränsle eller ersättning därför.

För ordinarie lärare vid högre folkskola hade nämnden föreslagit,

förutom fri bostad och bränsle eller motsvarande ersättning, en begynnelseavlöning

av för manlig lärare 2,000 kronor och för kvinnlig lärare

1,750 kronor, vartill skulle kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett

å 300 kronor. Därtill skulle komma i vissa fall familjetillägg.

Kommittén anser, att den av nämnden förordade skillnaden mellan

avlöningarna för den ordinarie lärarpersonalen vid folkskolor och

högre folkskolor bör bibehållas. Med hänsyn härtill synes enligt kommitténs

mening avlöningen för manlig ordinarie lärare vid högre folkskola

böra bestämmas till 2,800 kronor, vartill skulle kunna komma tre

ålderstilläggg, vart och ett å 400 kronor, samt för kvinnlig sådan lärare

till 2,400 kronor, vartill skulle kunna komma tre ålderstillägg, vart och

ett å 300 kronor. Ordinarie lärare skulle härjämte åtnjuta fri bostad

och bränsle eller motsvarande ersättning.

I sistnämnda avseende hade nämnden föreslagit ett minimibelopp av

dels 400 kronor för manlig lärare, som är gift eller åtnjuter familj etillägg,

och för kvinnlig lärare, som åtnjuter familj etillägg, dels ock 300 kronor

för övriga lärare. Enligt kommitténs mening bör ifrågavarande ersättningsbelopp

bestämmas till 500 kronor för manlig och 350 kronor för

kvinnlig lärare.

Nu föreslagna avlöningsförmåner böra enligt kommitténs mening

utgå till ordinarie lärare vid såd&na högre folkskolor, som hava en mera

allmän läggning av sin praktiska undervisning.

Yad angår avlöningen till lärarna vid de av folkskolöverstyrelsen

förordade yrkesbestämda högre folkskolorna, hade överstyrelsen ställt densamma

i viss relation till vad överstyrelsen tänkt sig skola utgå till motsvarande

lärare vid de kommunala mellanskolorna. Med beräkning av

ifrågavarande högre folkskolas lärotid till 36 veckor om året och den

kommunala mellanskolans till 38, hade överstyrelsen — som för ordinarie

manlig lärare vid sistnämnda skolform tänkt sig en begynnelseavlöning

av 3,100 kronor — för ordinarie manlig lärare vid högre folkskola av

förevarande slag kommit till en begynnelseavlöning av 2,950 kronor.

Kommittén föreslår för ordinarie manlig lärare vid kommunal

mellanskola en avlöning av 3,300 kronor, vartill skulle kunna komma tre

ålderstillägg, vart och ett å 400 kronor. Med tillämpning av samma beräkningsgrund

som överstyrelsen skulle alltså enligt kommitténs förslag

avlöningen för ordinarie manlig lärare vid yrkesbestämd högre folkskola

opaginerad Kontrollera mot PDF

KungL Maj:ts nåd. proposition nr 260.

afl!)

bliva (§§ av 3,300 kronor) 3,126 kronor, eller avrundat 3,100 kronor,

vartill skulle kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 400 kronor.

För kvinnlig ordinarie lärare vid kommunal inellanskola föreslår

kommittén en avlöning av 2,800 kronor, vartill skulle kunna komma tre

ålderstillägg, vart och ett å 300 kronor. Med tillämpning av enahanda

beräkningsgrund som i fråga om manlig lärare (§§ av 2,800) skulle alltså

enligt kommitténs förslag avlöningen för ordinarie kvinnlig lärare vid

yrkesbestämd högre folkskola bliva 2,653 kronor eller avrundat 2,650

kronor, vartill skulle kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 300

kronor.

Nu senast bemälda lärare vid den yrkesbestämda högre folkskolan

böra härjämte, i likhet med motsvarande lärare vid den allmänna högre

folkskolan, åtnjuta fri bostad och bränsle eller motsvarande ersättning.

Minimibeloppet av sagda ersättning torde böra jämväl för nu förevarande

lärare bestämmas till 500 kronor för manlig och 350 kronor för kvinnlig

lärare.

I fråga om högre folkskolans lärotid finnes nu bestämt, att undervisningen

skall fortgå 30 veckor om året, därest ej Kungl. Maj:t på

gjord ansökning annorlunda bestämmer. I sin ovanberörda framställning

föreslår folkskolöverstyrelsen i fråga om båda de typer av högre folkskolan,

om vilka i det föregående talats, såsom villkor för statsbidrag, att undervisningen

skall pågå minst 34!/2 läsveckor om året, påsk- och pingstferier

samt tillfälliga lovdagar däri inberäknade, därest ej Kungl. Maj:t på

gjord ansökning annorlunda bestämmer. Vidare föreslår överstyrelsen, att,

därest den årliga lärotiden enligt det för skolan fastställda reglementet

är längre än 36 veckor, lärare med full tjänstgöring skall för varje vecka

därutöver äga utbekomma en trettiondesjättedel av den kontanta minimilönen,

familjetillägg däri icke inberäknade.

Kommittén, som — frånsett avlöningsformen familj etillägg, vilken

icke ingår i kommitténs löneregleringsförslag — icke har något att erinra

mot vad överstyrelsen i senast berörda avseende föreslagit, förutsätter

härvid, att såsom villkor för de av kommittén för ifrågavarande lärare

föreslagna avlöningsförmånernas åtnjutande knytes en bestämmelse av innehåll,

att ordinarie lärare vid högre folkskolor skall vara skyldig att utan

särskild ersättning underkasta sig ökad tjänstgöringsskyldighet intill högst

36 veckor om året.

Vad nämnden i fråga om villkor för inträde på ny lönestat ävensom

i övrigt föreslagit har icke givit kommittén anledning till erinran.

Bihang till riksdagens protokoll 1018. 1 saml. 232 haft. {Nr 260.) 47

s. 370 Kontrollera mot PDF

370

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

Föreståndararvode.

Nuvarande För närvarande finnas inga bestämmelser angående avlöning åt

ger. särskilda torestandare vid de högre tolkskolorna.

Lärarlöne- Nämndens förslag till ändring i kungl. kungörelsen den 28 juni

namne en. angående anslag till högre folkskolor innehåller i § 2 i förevarande

avseende följande:

»Vid högre folkskola skall lärarpersonalen åtnjuta avlöning till

minst följande belopp:

föreståndare eller föreståndarinna, förutom löneförmånerna som

ordinarie ämneslärare: ett särskilt arvode av 200 kronor vid tvåklassig,

400 kronor vid treklassig och 600 kronor vid fyraklassig högre folkskola.»

Till Kungl.

Maj:t ingiven

framställning.

I ovanberörda av folkskolöverstyrelsen gjorda, den 23 november

1917 till kommittén överlämnade framställning föreslås, att arvodet till

föreståndare måtte bestämmas till 300 kronor vid tvåklassig, 600 kronor vid

treklassig och 800 kronor vid fyraklassig högre folkskola. Någon skillnad

mellan de olika typerna av den högre folkskolan har i detta avseende

icke angivits.

Laner eg le- Löneregleringskommittén anser sig för sin del kunna biträda vad

r''mittén!~ folkskolöverstyrelsen i detta avseende föreslagit.

Extra ordinarie och vikarierande lärares avlöning.

bestämmel Enligt kungl. kungörelsen den 13 juni 1902 angående avlönande

es amme - av yikarie för lärare vid högre folkskola under tjänstledighet på grund

av sjukdom, § 1, sådan denna paragraf lyder enligt kungl. kungörelsen den

28 juni 1907, skall — därest vid högre folkskola, till vilken understöd av

statsmedel utgår, anställd ordinarie eller extra ordinarie lärare i läsämnen,

vilken har en tjänstgöringsskyldighet av minst 24 timmar i veckan, på

grund av sjukdom åtnjuter tjänstledighet och för anställning vid högre

folkskola behörig vikarie är för honom förordnad under oavbrutet minst

en månad av den för skolan fastställda undervisningstiden — vikarien,

för så vitt statsbidrag till hans avlönande kan erhållas, för den tid, varunder

hans förordnande varar, åtnjuta arvode, manlig lärare efter minst

190 kronor och kvinnlig lärare efter minst 180 kronor för läsmånad,

varje månad beräknad till 30 dagar, varjämte vikarien skall förses med

tjänlig, skolan närbelägen bostad, bestående av ett eller två rum, med

vedbrand, eller ock erhålla ersättning därför, beräknad efter minst 100

s. 371 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 26Q.

371

kronor för den för skolan bestämda årliga undervisningstiden, ävensom

med belopp, som av skoldistriktet bestämmes, undfå gottgörelse för resekostnad,

där sådan ifrågakommer.

I enlighet med kungl. kungörelsen den 17 september 1914 angående

avlöning åt lärare vid högre folkskolor m. fl. under tjänstgöring

till rikets försvar gälla i det stora hela enahanda bestämmelser angående

ersättning till vikarie för av sådan anledning tjänstledig lärare.

I § 2 mom. 2 av kungl. kungörelsen den 13 juni 1902 stadgas,

att för utbekommande av statsbidrag hinder ej må möta därav att vikarien

ej förvärvat sig behörighet att antagas till lärare vid högre folkskola,

därest folkskolinspektören vitsordar, att vikarien befunnits duglig samt

att behörig vikarie ej kunnat erhållas.

Enligt § 8 i sistnämnda kungl. kungörelse gälla de sålunda meddelade

bestämmelserna icke i fråga om tjänstledighet, som åtnjutes av

vikarierande lärare, utom i det fall att denne uppehåller tillfälligtvis

ledig befattning.

Angående övriga vikariers samt extra ordinarie lärares avlöningsförhållanden

finnes intet stadgat.

Enligt beslut av 1917 års riksdag utgår tillfällig löneförbättring för

år 1918 med ett belopp av 400 kronor till extra ordinarie och vikarierande

lärare vid högre folkskola, under förutsättning att sådan befattningshavare

har en tjänstgöringsskyldighet av minst 24 timmar i veckan och

åtnjuter den minimiavlöning, som är bestämd för utbekommande av

statsbidrag till avlönande av vikarie för lärare vid högre folkskola under

.tjänstledighet på grund av sjukdom.

I § 2 av nämndens förslag till ändring i kungl. kungörelsen den

28 juni 1907 angående anslag till högre folkskolor har nämnden intagit

följande bestämmelser:

»Vid högre folkskola skall lärarpersonalen åtnjuta avlöning till minst

följande belopp:

b) vikarierande föreståndare eller vikarierande föreståndarinna,

förutom löneförmånerna som lärare vid skolan: ett särskilt arvode, uppgående

till hälften av arvodet för ordinarie föreståndare vid skolan;

e) extra ordinarie eller vikarierande manlig ämneslärare med full

tjänstgöring: arvode av 1,800 kronor, dock ej lägre belopp än 225 kronor

för läsmånad;

Tillfällig

löneförbätt
ring.

Lärnrlöne
nämnden.

s. 372 Kontrollera mot PDF

372

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

f) extra ordinarie eller vikarierande kvinnlig ämneslärare med full

tjänstgöring; arvode av 1,600 kronor, dock ej lägre belopp än 200 kronor

för läsmånad;

Afa --fT91'' o 1 merljerörtla av folkskolöverstyrelsen gjorda framställning förordas

veu fram- * fråga om den allmänna högre folkskolan för extra ordinarie eller vikaställning.

rörande manlig lärare med full tjänstgöring arvode av 2,400 kronor och

för kvinnlig sådan lärare arvode av 2,150 kronor samt i fråga om den

yrkesbestämda högre folkskolan för extra ordinarie eller vikarierande

manlig ämneslärare med full tjänstgöring arvode av 2,850 kronor och

för kvinnlig sådan lärare arvode av 2,500 kronor. För vikarierande rektor

föreslår överstyrelsen, förutom löneförmåner, som må tillkomma honom

som lärare, ett särskilt arvode, uppgående till hälften av arvodet för

ordinarie rektor.

Lonereg- Vad angår den allmänna högre folkskolan, uttalar lönereglerings
“mittén™

kommittén, att arvodet till extra ordinarie eller vikarierande manlig lärare

med full tjänstgöring synes böra bestämmas till 2,500 kronor och

till kvinnlig sådan lärare till 2,300 kronor.

Beträffande den yrkesbestämda högre folkskolan påpekar kommittén,

att kommittén föreslår för extra och vikarierande lärare vid kommunala

mellanskolor, vad angår manlig lärare, arvode av 2,800 kronor

och, vad angår kvinnlig lärare, arvode av 2,600 kronor. Göres i detta

fall enahanda beräkning, som kommittén begagnat sig av vid fastställande

av avlöningsbeloppen för ordinarie lärare vid den yrkesbestämda

högre folkskolan, d. v. s. §§ av de för motsvarande lärare

vid kommunala mellanskolor föreslagna avlöningsbelopp, erhålles för de

yrkesbestämda högre folkskolornas vidkommande följande siffror: för extra

ordinarie eller vikarierande manlig lärare med full tjänstgöring 2,652

kronor eller avrundat 2,650 kronor samt för kvinnlig sådan lärare 2,463

kronor eller avrundat 2,450 kronor.

I fråga om förslaget angående ersättning åt vikarierande föreståndare

bör enligt kommitténs mening, i likhet med vad för närvarande

gäller i samma avseende beträffande de kommunala mellanskolorna, sådan

ersättning utgå med — förutom löneförmånerna som lärare vid skolan —

ett särskilt arvode, uppgående till hälften av arvodet för ordinarie föreståndare

vid skolan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Afaj:ta vild. proposition nr 2()0.

■m

Övningslärares ocli timlärares avlöning.

Enligt kungl. kungörelsen den 1 oktober 1915 angående statsbidrag

för undervisning i slöjd vid statsunderstödda högre folkskolor utgår

understöd för sådan undervisning såsom bidrag till lärares avlöning med

ett belopp av 1 krona 25 öre för undervisningstimme, som varit förlagd utom

den för den övriga undervisningen på vederbörligt sätt fastställda lärotiden,

dock med högst 270 kronor årligen för varje skola eller slöjdavdelning,

under villkor, bland annat, att slöjdundervisningen i varje skola

eller slöjdavdelning pågått minst 60 och högst 216 timmar årligen utöver

den ordinarie undervisningstiden.

Frånsett nu nämnda bestämmelse finnes intet stadgat angående avlöning

för övningslärare och timlärare vid högre folkskolor.

I § 2 av nämndens förslag till ändring i kungl. kungörelsen den

28 juni 1907 angående anslag till högre folkskolor föreslås beträffande

timlärare och övningslärare följande:

»Vid högre folkskola skall lärarpersonalen åtnjuta avlöning till

minst följande belopp:

g) manlig timlärare i läsämne: 75 kronor för varje veckotimme;

kvinnlig timlärare i läsämne: 65 kronor för varje veckotimme;

h) manlig lärare i teckning, i musik, i gymnastik: 65 kronor för

varje veckotimme;

manlig lärare i slöjd: 60 kronor för varje veckotimme;

kvinnlig lärare i teckning, i musik, i gymnastik: 60 kronor för

varje veckotimme;

kvinnlig lärare i huslig ekonomi, i kvinnligt handarbete, i manlig

slöjd: 55 kronor för varje veckotimme.

— — — — — — — — — — — — — — — —»

I fråga om övningslärarna vid de högre folkskolorna förklarar folkskolöverstyrelsen

i sitt över nämndens betänkande avgivna utlåtande, att

överstyrelsen gärna skulle hava sett, att vissa av dessa lärare kunnat

beredas något högre arvoden än vad som föreslagits för motsvarande

lärare vid de kommunala mellanskolorna. Alternativt hemställer överstyrelsen,

att ifrågavarande arvoden ävensom arvodena till övriga övningslärare

vid högre folkskolor åtminstone måtte bestämmas till samma belopp,

som föreslagits för de kommunala mellanskolornas vidkommande.

Nuvarande

bestäm
melser.

Lärarlnne
nämnden.

Över nämndens

förslag

avgivet

utlåtande.

s. 374 Kontrollera mot PDF

374

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

Till Kungl.

Maj:t ingiven

framställning.

I merberörda av folkskolöverstyrelsen gjorda framställning anför

överstyrelsen beträffande de allmänna högre folkskolorna följande.

Vid avvägandet av arvode för timlärare i läsämne och i övningsämne

syntes böra tagas i betraktande de senare ämnenas stora betydelse

för en skola av den art, som här vore i fråga, och de stora krav, som

måste ställas på berörda lärares kunskaper och duglighet. Jämväl borde

beaktas, att läsämne och övningsämne ej sällan vore så förenade, att de

icke kunde uppdelas på olika lärare. Hänsynen till vad sålunda anförts

ansåge överstyrelsen kräva, att någon skillnad i lönehänseende icke gjordes

mellan timlärare i läsämnen och i övningsämnen. Enligt överstyrelsens

mening krävdes en höjning i avlöningen för veckotimme med i allmänhet

20 kronor utöver nämndens belopp för lärare i läsämne, dock att beträffande

lärarinna i husligt arbete lönen för veckotimme borde sättas

till 7 5 kronor. I anslutning härtill föreslår överstyrelsen för manlig timlärare

95 kronor för veckotimme, för kvinnlig timlärare 85 kronor för

veckotimme samt för lärarinna i husligt arbete 75 kronor för veckotimme.

I avseende å motsvarande lärare vid den yrkesbestämda högre

folkskolan föreslår överstyrelsen för manlig timlärare 110 kronor för

veckotimme, för kvinnlig timlärare 100 kronor för veckotimme samt för

lärarinna i husligt arbete 80 kronor för veckotimme. Härom anför överstyrelsen

följande.

För vissa yrkesämnen i nyss berörda skoltyp erfordrades särskilt

kvalificerade lärarkrafter, om undervisningen skulle kunna fullt motsvara

det med densamma avsedda ändamålet. För att vinna en för sådan

undervisning lämplig och i möjligaste mån kunnig kraft bland de inom

yrket arbetande måste givetvis en väsentligen högre avlöning betalas än

som utginge till dem, som hade full tjänstgöring i skolan. En yrkesman

av den kapacitet, som här kunde komma i fråga, vore givetvis en viktig

kraft inom det företag, där han arbetade, vadan det icke vore troligt,

att han utan någorlunda riklig ersättning kunde taga sig den ledighet

från sitt dagliga arbete, som erfordrades för att bestrida undervisning i

en skola; och detta syntes så mycket påtagligare, som undervisningen i

yrkesämnena krävde ej ringa både förberedelse och efterarbete för varje

lektion.

Överstyrelsen funne det därför behövligt att för varje klass och

klassavdelning, där på antytt sätt kvalificerad undervisning förekomme,

sådan undervisning intill sex veckotimmar avlönades med minst 45 kronor

högre arvode för varje veckotimme än som av nämnden föreslagits för •

timlärare. Den så kvalificerade undervisningen syntes icke kunna an
-

s. 375 Kontrollera mot PDF

375

Kunal. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

tagas vara erforderlig under första året i högre folkskolan, vadan den

högre avlöningen skulle avse andra, tredje och fjiirde skolåren. Denna

förhöjning i avlöningen borde utgå av statsmedel, så att icke eu skola,

som behövde den bättre kvalificerade lärarkraften och för vilken den

stode att erhålla, av sparsamhetsskäl underläte att anskaffa densamma.

På de av folkskolöverstyrelsen anförda skäl anser sig löneregleringskommittén

böra förorda, att ersättningen för veckotimme bestämmes med aZittén

lika belopp för timlärare i läsämnen och för timlärare i övningsämnen, dock

med undantag för lärare i gymnastik, i musik och i husligt arbete. För

lärare i gymnastik och i musik finner kommittén, i likhet med vad kommittén

föreslår för motsvarande lärare vid de kommunala mellanskolorna, ersättning

böra beräknas efter 90 kronor för manlig lärare och 85 kronor för kvinnlig

lärare, allt för veckotimme räknat, och avseende ifrågavarande lärare

vid såväl de allmänna som de yrkesbestämda högre folkskolorna. Beträffande

lärarinna i husligt arbete anser kommittén ersättningen böra beräknas

efter de av överstyrelsen föreslagna avlöningsbelopp.

Vad angår beloppens storlek i övrigt, finner sig kommittén icke böra

göra någon annan erinran mot vad överstyrelsen i detta avseende föreslagit,

vare sig förslaget gäller de allmänna eller de yrkesbestämda högre

folkskolorna, än att ersättningen för kvinnlig timlärare vid den allmänna

högre folkskolan sättes till 90 kronor för veckotimme.

Lönetursberäkning.

Enligt kungl. kungörelsen den 28 juni 1907 angående anslag till

högre folkskolor, § 2, skola ålderstilläggen utgå det första efter 5, det meker.

andra efter 10 och det tredje efter 15 års oförvitlig tjänstgöring, räknat

från och med början av kalenderåret närmast efter det, varunder det

femte, tionde eller femtonde året gått till ända; dock under villkor att

läraren under den tjänstetid av fem år, som erfordras för vinnande av

varje särskilt ålderstillägg, meddelat undervisning vid skolan under mera

än 4/ö av den å nämnda tjänstetid belöpande fastställda undervisningstiden,

varvid skall iakttagas, att tjänstinnehavaren må räkna sig till godo

den tid, .varunder han åtnjutit tjänstledighet för att, på grund av särskilt

förordnande eller val, bestrida allmänt uppdrag eller offentlig befattning,

och även den tid, varunder till följd av smittosam sjukdom undervisningen

i skolan varit inställd.

Vid beräkning av den tjänstetid, som erfordras för vinnande av

ålderstillägg, må lärare räkna sig till godo den tid, han tjänstgjort såsom

opaginerad Kontrollera mot PDF

376

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

Lärarlöne
nämnden.

Till Kungl.

Maj.t ingivna

framställningar.

Lönereg
leringskoni
mittén.

ämneslärare vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium eller ock innehaft

ordinarie anställning vid folkskola, dock icke mera än sammanlagt

10 år; skolande denna förmån jämväl tillgodokomma den vid högre folkskola

vid tiden för nämnda kungörelses utfärdande anställda lärarpersonal.

Genom kungl. kungörelsen den 17 september 1914 angående rätt

för, bland andra, lärare vid högre folkskolor att för ålderstillägg tillgodoräkna

sig tid, varunder tjänstledighet åtnjutits för fullgörande av värnplikt,

är förordnat, att i fråga om rätt till ålderstillägg för sådan lärare

honom icke må föras till last tid, varunder han åtnjutit ledighet för

fullgörande av värnplikt.

I avseende å lönetursberäkning föreslår nämnden följande bestämmelser,

innefattade i § 2 av nämndens förslag till ändring i kungl. kungörelsen

den 28 juni 1907 angående anslag till högre folkskolor:

»I avseende å uppflyttning i högre lönegrad skall iakttagas,

att uppflyttning i högre lönegrad äger rum efter fem år;

att lärare må för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig de

tjänstår, han intjänat under anställning vid kommunal mellanskola, allmänt

läroverk eller folkskoleseminarium, samt intill tio sådana lönetursår,

som ordinarie folkskollärare äger att räkna sig till godo för uppflyttning

i högre lönegrad;

att lärare,'' som avlagt de prov och fullgjort den tjänstgöring, vilka

erfordras för behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk, äger att

härför tillgodoräkna sig fem tjänstår;

att ansökningar om uppflyttning i högre lönegrad skola prövas av

folkskolöverstyrelsen; samt

att i övrigt skall i tillämpliga delar gälla, vad angående uppflyttning

i högre lönegrad för ämneslärare vid allmänt läroverk är

stadgat.»

I merberörda av folkskolöverstyrelsen gjorda framställning upptages

nämndens ovanstående förslag oförändrat.

Den i det föregående omförmälda framställningen från svenska missionsförbundet

angående rätt att för löneförhöjning tillgodoräkna sig

tjänstgöring vid svenska skolor i utlandet avser jämväl lärare vid högre

folkskolor.

Löneregleringskommittén anser, att vad kommittén i förevarande avseende

anfört och föreslagit i fråga om allmänna grunder för ålderstilläggsberäkning

för lärarpersonalen vid folkskolor bör i tillämpliga delar äga

giltighet jämväl beträffande lärarpersonalen vid de högre folkskolorna. Yad

s. 377 Kontrollera mot PDF

Kungl. Afaj:ls nåd. proposition nr 200.

377

nämnden härförutom beträffande sistnämnda skolor föreslagit har icke

givit kommittén anledning till erinran.

Avlöningsförmåner under tjänstledighet.

I kungl. kungörelsen den 13 juni 1902 angående avlönande av

vikarie för lärare vid högre folkskola under tjänstledighet på grund av

sjukdom, § 2, föreskrives, att, om enligt läkarbetyg sjukdom, på grund

varav tjänstledigheten åtnjutes, är sådan, att densamma gör läraren oförmögen

att vederbörligen uppehålla sin tjänst, men ej av sådan beskaffenhet,

att vid betygets utfärdande läkaren efter omsorgsfull undersökning

anser sannolikt, att sjukdomen för all framtid hindrar den sjukes

återinträde i tjänstgöring, samt den tjänstledige läraren icke uppnått 60

års ålder och i vederbörlig ordning förklarats berättigad till hel pension,

vikariens avlöning skall utgöras sålunda, att den tjänstledige läraren av

sin lön avstår ett belopp, motsvarande XU av vikariens kontanta minimiavlöning,

samt 2/3 av samma minimiavlöning utgå av statsmedel och

återstoden erläggas av skoldistriktet.

I § 3 av samma kungörelse stadgas, att, då enligt läkarbetyg

sjukdom, på grund varav lärare vid högre folkskola åtnjuter tjänstledighet,

är av sådan beskaffenhet, att vid betygets utfärdande läkaren

efter omsorgsfull undersökning anser sannolikt, att läraren till följd därav

är urståndsatt att vidare återinträda i tjänstgöring, vikariens avlöning

skall utgöras av den tjänstledige läraren utan bidrag av statsmedel eller

från skoldistriktet.

Likaså föreskrives i § 4 av omförmälda kungörelse, att lärare, som

uppnått 60 års ålder och i vederbörlig ordning förklarats berättigad till

hel pension, skall, då på grund av sjukdomsfall behov av vikarie för

honom inträder, ensam utgöra vikariens avlöningsförmåner.

Nu nämnda bestämmelser gälla enligt § 8 av samma kungörelse

icke i fråga om tjänstledighet, som åtnjutes av vikarierande lärare, utom

i det fall att denne uppehåller tillfälligtvis ledig befattning.

Beträffande extra ordinarie lärare är dessutom i § 2 av mernämnda

kungörelse stadgat, att bidrag av statsmedel eller från skoldistriktet

icke skall utgå till avlönande av hans vikarie för mera än

högst två läsår under de tre första läsåren av hans tjänstetid samt ej

heller för mera än högst två läsår under den därefter följande tjänstetiden,

så framt icke läraren under de tre närmast föregående läsåren

själv tjänstgjort minst ett läsår.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 232 käft. (Nr 260.) 48

Nuvarande

bestäm
melser.

s. 378 Kontrollera mot PDF

378

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

Lärarlöne
nämnden.

Till Kungl.

Maj.t ingiven

framställning.

Lövereg
leringskom
mittén.

Nuvarande

bestäm
melser.

Enligt kungl. kungörelsen den 17 september 1914 angående avlöning

åt lärare vid, bland andra, högre folkskolor under tjänstgöring

till rikets försvar skall lärare, som av sådan anledning är hindrad att

uppehålla sin tjänst, under ledigheten, vare sig den honom åliggande

tjänstgöringen kunnat genom vikarie uppehållas eller icke, av sin lön

avstå ett belopp, motsvarande 1U av det arvode, som skall utgöra minimiavlöning

till manlig vikarie.

Angående avlöningsförhållandena för lärare, som är tjänstledig av

annan anledning än ovan angivna orsaker, finnes intet stadgat.

Vad nämnden i förevarande avseende föreslagit innefattas i § 2

av nämndens förslag till ändring i kungl. kungörelsen den 28 juni 1907

angående anslag till högre folkskolor. Bestämmelserna i fråga äro av

följande lydelse:

»Tjänstledig ordinarie ämneslärare och e. o. ämneslärare är skyldig

att av sin avlöning avstå, där tjänstledigheten förorsakats av styrkt sjukdom,

400 kronor, och, där tjänstledigheten förorsakats av offentligt uppdrag,

så stor del av den kontanta avlöningen, som Kungl. Maj:t bestämmer,

samt, där tjänstledigheten förorsakats av annan anledning, 1,600

kronor, allt för läsår räknat.

Lärare, som uppehåller tillfälligtvis ledig befattning, är under

tjänstledighet på grund av styrkt sjukdom skyldig att av sin avlöning

avstå 400 kronor.

Föreståndare eller föreståndarinna, som är tjänstledig från föreståndarskapet,

är skyldig att av sitt särskilda arvode avstå hälften, för

kalenderår räknat.»

I merberörda av folkskolöverstyrelsen gjorda framställning föreslås

i avseende å avlöningsförmåner under tjänstledighet bestämmelser,

motsvarande dem, som innefattas i nämndens ovan angivna förslag.

Löneregleringskommitten anser, att vad kommittén i förevarande

avseende anfört och förordat beträffande folkskollärare i tillämpliga delar

bör äga giltighet även i fråga om lärarpersonalen vid högre folkskolor.

Vidkommande föreståndararvode syntes, i likhet med vad nämnden

föreslagit, föreståndare, som är tjänstledig från föreståndarskapet, böra

vara skyldig att av nämnda arvode avstå hälften, för år räknat.

Statsbidrag.

Enligt kungl. kungörelsen den 28 juni 1907 angående anslag till

högre folkskolor, § 1 mom. 1, sådant detta moment lyder enligt kungl.

s. 379 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds nåd. proposition nr 260. 379

kungörelsen den 12 september 1913, kan statsunderstödet för varje högre

folkskola under vissa angivna villkor utgå

dels till högst dubbla beloppet av vad till skolan i distriktet sammanskjutes,

dock högst 1,200 kronor årligen för varje årsklass och för

varje skola ej överskridande 4,800 kronor om året, samt ytterligare 1,200

kronor för år till parallellavdelning av årsklass, dock att sådant understöd

må utgå till endast en parallellavdelning av eu och samma årsklass

och att, om sådant understöd skall kunna erhållas, sammanlagda antalet

lärjungar i årsklassens båda avdelningar skall utgöra minst 36,

dels ock därutöver två tredjedelar av ålderstilläggen till lärares

avlöning.

Därjämte skola, enligt kungl. kungörelsen den 13 juni 1902 angående

avlönande av vikarie för lärare vid högre folkskola under tjänstledighet

på grund av sjukdom, till sådan vikarie, därest den tjänstledige

läraren är skyldig avstå ett belopp, motsvarande en fjärdedel av vikariens

kontanta minimiavlöning, utgå av statsmedel två tredjedelar av samma

minimiavlöning.

Nämnden föreslår i förevarande avseende följande ändrade lydelse

av § 1 av ovanberörda kungl. kungörelse den 28 juni 1907:

>1.'' Av anslaget — — — — — — vid arbete.

Statsunderstödet till högre folkskola kan utgå med 1,600 kronor för

varje årsklass, dock icke för större antal årsklasser än fyra, allt för år

räknat. Härutöver må till sådan skola kunna utgå ett belopp av 1,600

kronor för år till parallellavdelning av årsklass, dock att sådant understöd

må utgå till endast en parallellavdelning till en och samma årsklass, och

att, om sådant understöd skall kunna erhållas, sammanlagda antalet lärjungar

i årsklassens båda avdelningar skall utgöra minst 36.

Vad sålunda stadgats angående statsunderstöd till högre folkskola

gäller med den inskränkning, att ifrågavarande statsunderstöd icke må

överstiga dubbla beloppet av vad i distriktet till skolans uppehållande

sammanskjutes.

Härutöver må till varje högre folkskola utgå följande bidrag:

a) för varje manlig ordinarie ämneslärare: 250 kronor;

b) för varje manlig extra ordinarie eller vikarierande ämneslärare

med full tjänstgöring: 200 kronor;

c) för föreståndare och föreståndarinna: två tredjedelar av det för

ifrågavarande befattningshavare stadgade särskilda arvodet;

d) för varje ordinarie ämneslärare: ett belopp, motsvarande de

läraren tillkommande ålderstillägg och familj etillägg;

Lärarlöne
nämnden.

s. 380 Kontrollera mot PDF

380

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 260.

e) för varje lärare, som vikarierar för ordinarie eller extra ordinarie

ämneslärare, förutom det belopp, som enligt mom. b) må kunna utgå:

om tjänstledigheten förorsakats av styrkt sjukdom, 800 kronor och, om

tjänstledigheten förorsakats av offentligt uppdrag, det belopp, som Kungl.

Maj:t bestämmer;

f) för lärare, som vikarierar för lärare, vilken uppehåller tillfälligtvis

ledig ämneslärarbefattning, och som erhållit tjänstledighet på grund

av styrkt sjukdom, förutom det belopp, som enligt mom. b) må kunna

utgå: 800 kronor.

Statsbidragen till ordinarie ämneslärares, föreståndares och föreståndarinnas

avlöning beräknas för kalenderår, statsbidragen till övriga

lärares avlöning för läsår.

2. = 2.»

dans förslå'' ^ ®ver nämndens betänkande avgivna utlåtande hemställer folkskolöverstyrelsen

på anförda skäl, att blivande bestämmelser angående

utlåtande, statsbidrag till högre folkskola måtte så avfattas, att av dem tydligt

framginge, att undervisning i övningsämne, förlagd inom den fastställda

lärotiden, måtte såsom hittills kunna ingå i den ordinarie ämneslärare

åliggande undervisningen, samt att slöjdundervisning, förlagd utanför den

fastställda lärotiden, även måtte kunna inräknas i den tid, Som ålåge

ordinarie lärare, och statsbidrag ändock utgå till sagda undervisning.

TMa fingi- 1 merberörda av folkskolöverstyrelsen gjorda framställning uttalar

ven fram- sig överstyrelsen i fråga om antalet årsklasser, till vilka statsbidrag må

ställning, kunna utgå; och anför i detta avseende följande.

Körande den högre folkskolans omfattning är i nu gällande föreskrifter

bestämt, att statsunderstöd kan åtnjutas till högst fyra ettåriga

årsklasser och i varje årsklass till högst två parallella avdelningar. Högsta

antalet sådana klassavdelningar i en högre folkskola, för vilket statsunderstöd

kan erhållas, skulle sålunda vara åtta. Emellertid funnes intet

som hindrade, att en och samma kommun upprättade flera högre folkskolor,

och att dessa ställdes under gemensam ledning och styrelse samt

till och med förlädes i samma byggnad. Då så vore förhållandet, vore

den nu föreskrivna begränsningen av antalet parallellavdelningar endast

skenbar. Något skäl varför en kommun icke skulle få statsunderstöd för

hur stort antal avdelningar som helst syntes knappast kunna andragas.

Överstyrelsen föreslår bestämmelser i detta syfte.

I fråga om grunderna för bestämmandet av statsbidrag ville överstyrelsen

i allmänhet förorda vad lärarlönenämnden i sådant avseende

föreslagit. Rörande anslaget till skolan ansåge sig överstyrelsen dock

s. 381 Kontrollera mot PDF

Kutujl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

381

höra förorda en avvikelse. Enligt de grunder nämnden föreslagit skulle

berörda anslag utgå med ett belopp, som med 150 kronor understege

den kontanta lönen för kvinnlig ordinarie lärare, medan däremot i fråga

om kommunala mellanskolan motsvarande anslag skulle vara detsamma

som nämnda kontanta lön. Detta innebure uppenbarligen, att den på

skolområdet fallande kostnaden bleve i förhållande härtill större för högre

folkskolan än för kommunala mellanskolan. Om detta kunde hava visst

skäl för sig med den förutvarande arbetsplanen för högre folkskolan,

syntes det överstyrelsen dock icke vara riktigt med de större kostnader,

som enligt den av överstyrelsen föreslagna arbetsplanen skulle krävas.

Detta gällde givetvis i särskild grad om de yrkesbestämda högre folkskolorna

men i stor utsträckning jämväl om de allmänna. Överstyrelsen ansåge

sig därför böra förorda, att nämnda skillnad måtte upphöra. Sålunda

skulle statsunderstöd utgå för varje klass eller klassavdelning, som uppfyllde

villkoren därför, med 2,300 kronor i allmän högre folkskola och

2,500 kronor i yrkesbestämd sådan. I övrigt skulle statsanslag utgå till

rektorsarvode, ålderstillägg och familjetillägg samt till manliga lärare och

vikarier, allt enligt av nämnden föreslagna grunder. Därtill skulle till

yrkesbestämd skola utgå för högst sex veckotimmar inom varje avdelning

i andra, tredje och fjärde årsklasserna 45 kronor för varje veckotimme

till ökning av särskild kvalificerad yrkeskunnig lärares avlöning.

Löneregleringskommittén anser sig för sin del böra i stort sett ansluta Löneregsig

till den uppfattning, som av överstyrelsen i ovanberörda avseenden gjorts

gällande, dock med de ändringar, som betingas av de utav kommittén i det

föregående förordade avlöningsgrunder och avlöningsbelopp. Härjämte anser

kommittén i fråga om statsbidrag till vikarierande lärare böra i tillämpliga

delar gälla vad kommittén i detta avseende förordat beträffande lärare

vid folkskolor.

Nämndens förslag innehåller i förevarande avseende ävenledes bestämmelser

angående lärjungeantal samt beträffande bidrag från vederbörande

skoldistrikt. Kommittén har icke ansett sig böra vidröra dessa

spörsmål. Kommittén erinrar nämligen , att förslag till omorganisation

av den högre folkskolan skall i samband med förslag angående upprättande

av praktiska ungdomsskolor föreläggas 1918 års riksdag. I

nämnda förslag komma, enligt vad kommittén säger sig hava inhämtat,

vissa grunder och villkor att föreslås för utgående av statsunderstöd

till högre folkskolor, vilka grunder och villkor avse själva organisationen

och därmed sammanhängande eller likartade spörsmål. Kommittén

har med hänsyn härtill endast ansett sig böra beröra frågan

s. 382 Kontrollera mot PDF

382

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

Departe
mentschefen.

om statsbidrag, i vad densamma äger samband med eller är beroende av de

avlöningsbelopp, kommittén förordar för lärarpersonalen vid ifrågavarande

läroanstalter.

Till löneregleringskommitténs förslag i fråga om nu senast omförmälda

lärarkår anser jag mig böra i alla delar ansluta mig. Kommittén

bygger i stort sett sitt löneregleringsförslag på ett av folkskolöverstyrelsen

framlagt utförligt förslag till omorganisation av den högre

folkskolan i syfte att denna skolform måtte kunna i större utsträckning

än hittills varit möjligt tillgodose olika orters behov av ungdomens

utbildning för det praktiska livet. Överstyrelsens berörda organisationsförslag

har jag — utom i vad det avser lärarpersonalens avlöning och

därav betingade grunder för statsbidrags utgående — upptagit till prövning

i samband med frågan om upprättande av praktiska ungdomsskolor, - och har framställning i detta ämne blivit avlåten till innevarande års

riksdag. I denna framställning är framlagt förslag till vissa grunder och

villkor för utgående av statsunderstöd till högre folkskolor, dock endast

i vad dessa grunder avse själva organisationen och därmed sammanhängande

eller likartade spörsmål. De grunder för statsbidrags utgående,

jag här nedan tillåter mig föreslå, äro följaktligen endast sådana grunder,

som äro betingade av de förordade avlöningsbeloppen för ifrågavarande

lärarpersonal.

Kostnadsberäkning.

De anslag, som skulle röna inverkan av ett bifall till den av mig

förordade löneregleringen för lärarpersonalen vid ifrågavarande skolor,

äro dels det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt högre folkskolor,

i riksstaten för år 1918 uppfört med ett belopp av 157,000 kronor, dels

ock det ordinarie förslagsanslaget å 2,000 kronor till bidrag till avlönande

av vikarie för lärare vid högre folkskola.

För beräkning av den erforderliga kostnadsökningen av anslaget

till understöd åt högre folkskolor, torde först böra tagas i betraktande

kostnaderna för de allmänna högre folkskolorna, varefter man har att

tillse vad som kan komma att krävas för de yrkesbestämda skolorna.

Antalet avdelningar i samtliga högre folkskolor har av folkskolöverstyrelsen

för år 1919 beräknats till 128. Om samtliga skolor antagas

bliva av allmän typ, skulle med ett anslag^ av 2,400 kronor till varje avdelning

tillhopa erfordras 307,200 kronor. Ålderstilläggen, vilka av folkskolöverstyrelsen

för år 1919 beräknats till 115, skulle utgå med 400 kronor

till manlig och 300 kronor till kvinnlig lärare; med beräkning att

s. 383 Kontrollera mot PDF

383

Kungl. MajUa nåd. proposition nr 260.

lärarkåren utgöres till 2/.s av män och till V3 av kvinnor, skulle härför

erfordras i runt tal 42,200 kronor. Som tillägg för manliga lärare, vilka

av överstyrelsen beräknats till 60 ordinarie samt 30 extra ordinarie och

vikarierande med ett belopp av 400 kronor för de förra och 200 kronor

för de senare, skulle erfordras 30,000 kronor. Samtliga rektorsarvoden

torde uppgå till 15,600; 2/3 därav utgöra 10,400 kronor.

Kostnaderna för år 1919 för högre folkskolor, oavsett vad som

skulle krävas om vissa skolor gjordes yrkesbestämda, komme att uppgå

i runt tal till 390,000 kronor.

Vad som kan komma att erfordras i statsanslag för de yrkesbestämda

skolorna utöver vad sålunda beräknats, om samtliga skolor

vore av allmän typ är omöjligt att exakt beräkna, då man icke nu kan

förutse, huru många av de befintliga skolorna hinna fullt inrätta sig efter

de uppställda kraven, och ej heller har någon säker grund för bedömandet

av huru många nya skolor som komma att inrättas för meddelandet

av förberedande yrkesundervisning. Enär många oberäkneliga faktorer

här spela in, kan man endast ungefärligen beräkna den ökade kostnaden

i statsbidrag till en dylik skola. Folkskolöverstyrelsen har beräknat, att

till början av år 1919 6 tvåklassiga och 4 treklassiga skolor utan parallellavdelningar

samt ! treklassig med 2 klassavdelningar i varje årsklass

komme att hava inrättat sig efter föreslagna nya grunder. Den ökade

kostnaden för en enkel 2-klassig skola torde kunna beräknas till 1,500

kronor, för en enkel 3-klassig till 2,100 kronor och för en 3-klassig med

två klassavdelningar i varje årsklass till 3,400 kronor eller tillsammans

för dessa 11 skolor 20,800 kronor.

Hela anslaget till understöd åt högre folkskolor skulle sålunda böra

beräknas till 410,800 kronor eller i runt tal 410,000 kronor. Dragés härifrån

det nuvarande beloppet 157,000 kronor, visar sig ökningen uppgå till

253.000 kronor. I statsverkspropositionen är för ändamålet beräknat ett

belopp av 293,000 kronor. Den verkliga kostnadsökningen torde dock

ställa sig mindre, om man tager i betraktande att för tillfällig löneförbättring

åt lärare vid dessa skolor för år 1918 anvisats ett- belopp av

57.000 kronor.

Ovanberörda anslag till bidrag till avlönande av vikarie för lärare

vid högre folkskola har visserligen för år 1916 visat sig tillräckligt. Med

hänsyn emellertid därtill att antalet skolor år för år ökats och i betraktande

av den föreslagna löneregleringen för skolornas lärarpersonal torde

anslaget böra höjas med 1,000 kronor till 3,000 kronor.

s. 384 Kontrollera mot PDF

384

Hemställan.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

, Under åberopande av vad i det föregående anförts, får jag följaktligen

hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

bestämma

att 1) lärarpersonalen vid sådana högre folkskolor, vilka

hava en mera allmän läggning av sin praktiska undervisning, skall

åtnjuta följande avlöningsförmåner:

rektor, förutom avlöningsförmåner såsom ordinarie

ämneslärare, ett särskilt arvode av 300 kronor

vid tvåklassig, 600 kronor vid treklassig och 800 kronor

vid fyraklassig högre folkskola;

ordinarie manlig ämneslärare, förutom fri bostad

och bränsle eller motsvarande ersättning, icke

understigande 500 kronor, 2,800 kronor, vartill skulle

kunna komma tre ålderstillägg vart och ett å 400 kronor,

att utgå efter respektive 5, 10 och 15 år;

ordinarie kvinnlig ämneslärare, förutom fri bostad

och bränsle eller motsvarande ersättning, icke

understigande 350 kronor, 2,400 kronor, vartill skulle

kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 300

kronor, att utgå efter respektive 5, 10 och 15 år;

extra ordinarie eller vikarierande manlig ämnes''

lärare med full tjänstgöring arvode av 2,500 kronor;

extra ordinarie eller vikarierande kvinnlig ämneslärare

med full tjänstgöring arvode av 2,300 kronor;

vikarierande rektor, förutom avlöningsförmånerna

som lärare vid skolan, särskilt arvode, uppgående till

hälften, av arvodet för ordinarie rektor vid skolan;

manlig lärare i gymnastik och i musik 90 kronor

för varje veckotimme;

annan manlig timlärare 95 kronor för varje veckotimme;
kvinnlig

lärare i gymnastik och i musik 85 kronor

för varje veckotimme;

annan kvinnlig timlärare 90 kronor för varje

veckotimme; samt

lärarinna i husligt arbete 75 kronor för varje

veckotimme;

s. 385 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta nåd. proposition nr 260.

385

att 2) lärarpersonalen vid sådana högre folkskolor, vid vilka

undervisningen enligt beslut av Kung!. Maj:t är inriktad på visst yrke

eller viss yrkesgrupp, skall åtnjuta följande avlöningsförmåner:

rektor enahanda avlöningsförmåner, som ovan

föreslagits;

ordinarie manlig ämneslärare, förutom fri bostad

och bränsle eller motsvarande ersättning, icke

understigande 500 kronor, 3,100 kronor, vartill skulle

kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 400

kronor, att utgå efter respektive 5, 10 och 15 år;

ordinarie kvinnlig ämneslärare, förutom fri bostad

och bränsle eller motsvarande ersättning, icke

understigande 350 kronor, 2,650 kronor, vartill skulle

kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 300

kronor, att utgå efter respektive 5, 10 och 15 år;

extra ordinarie eller vikarierande manlig ämneslärare

med full tjänstgöring arvode av 2,650 kronor;

extra ordinarie eller vikarierande kvinnlig ämneslärare

med full tjänstgöring arvode av 2,450 kronor;

vikarierande rektor, förutom avlöningsförmånerna

som lärare vid skolan, särskilt arvode, uppgående till

hälften av arvodet för ordinarie rektor vid skolan;

manlig lärare i gymnastik och i musik 90 kronor

för varje veckotimme;

annan manlig timlärare 110 kronor för varje

veckotimme;

kvinnlig lärare i gymnastik och i musik 85 kronor

för varje veckotimme;

annan kvinnlig timlärare 100 kronor för varje

veckotimme; samt

lärarinna i husligt arbete 80 kronor för varje

veckotimme;

att, därest den årliga lärotiden i högre folkskola

enligt det för skolan fastställda reglementet är längre

än 36 veckor, lärare med full tjänstgöring skall för

varje vecka därutöver äga utbekomma en trettiondesjättedel

av den kontanta minimilönen; samt

att Kungl. Maj:t må äga att utfärda de närmare

villkor och bestämmelser, vilka i huvudsaklig överensstämmelse

med den uppfattning, åt vilken jag i det

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sarnl. 232 Käft. (Nr 260.) 49

s. 386 Kontrollera mot PDF

386

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

föregående uttalat min anslutning, torde för sagd»

avlöningsförmåners åtnjutande böra stadgas, ävensom

de närmare föreskrifter, vilka för tillämpning av omförmälda

villkor och bestämmelser eller i övrigt kunna anses

erforderliga.

Vidare får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen föreskriva,

att i fråga om utgående av statsbidrag till högre

folkskolor skola förutom vad angår själva organisationen

och därmed sammanhängande eller likartade spörsmål,

gälla följande grunder:

I.

Statsunderstöd till högre folkskola med en mer

allmän läggning av sin prakt iska undervisning utgår

med 2,400 kronor för årsklass. Är årsklass delad i

klassavdelningar enligt närmare angivna bestämmelser,

utgår statsbidrag med samma belopp till varje sådan

avdelning.

Utöver statsbidrag till årsklass eller klassavdelning

utgå till varje högre folkskola av nu angiven art

följande bidrag:

a) för varje manlig ordinarie lärare: 400 kronor;

b) för varje manlig extra ordinarie eller vikarierande

lärare med full tjänstgöring: 200 kronor;

c) för rektor: två tredjedelar av det för honom

stadgade särskilda arvodet;

d) för varje ordinarie lärare: ett belopp, motsvarande

de läraren tillkommande ålderstillägg;

e) för varje lärare, som vikarierar för ordinarie

eller extra ordinarie lärare: om tjänstledigheten förorsakas

av styrkt sjukdom, det belopp, som, utöver

vad den tjänstledige läraren av sin avlöning avstått,

erfordras till arvode åt vikarien, och, om tjänstledigheten

förorsakas av offentligt uppdrag, bestridande av

befattning i statens tjänst eller tjänstgöring hos riksdagen,

dess utskott eller revisorer, det belopjg aom

Kungl. Maj:t för det särskilda fallet bestämmer:

s. 387 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj;U nåd. proposition nr 260.

387

f) för lärare, som vikarierar för lärare, vilken uppehåller

tillfälligtvis ledig lärarbefattning men erhållit

tjänstledighet på grund av styrkt sjukdom: det belopp,

som, utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning

avstått, erfordras till arvode åt vikarien.

II.

Till högre folkskola, där undervisningen enligt

beslut av Kungl. Maj: t är inriktad på visst yrke eller

yi-kesgrupp, utgår statsunderstödet till årsklass med

viss 2,650 kronor. Är årsklass delad i klassavdelningar

enligt närmare angivna bestämmelser utgår statsbidrag

med samma belopp till varje sådan avdelning.

Utöver statsbidrag till årsklass eller klassavdelning

utgå till varje högre folkskola av nu angiven art

följande bidrag:

a) för varje manlig ordinarie lärare: 450 kronor;

b) för varje manlig extra ordinarie eller vikarierande

lärare med full tjänstgöring: 200 kronor;

c) för rektor: två tredjedelar av det för honom

stadgade särskilda arvodet;

d) för varje ordinarie lärare: ett belopp, motsvarande

de läraren tillkommande ålderstillägg;

e) för varje lärare, som vikarierar för ordinarie

eller extra ordinarie lärare: om tjänstledigheten förorsakas

av styrkt sjukdom, det belopp, som utöver vad

den tjänstledige läraren av sin avlöning avstått, erfordras

till arvode åt vikarien, och om tjänstledigheten

förorsakas av offentligt uppdrag, bestridande av befattning

i statens ‘tjänst eller tjänstgöring hos riksdagen,

dess utskott eller revisorer, det belopp, som Kungl.

Maj:t för det särskilda fallet bestämmer;

f) för lärare, som vikarierar för lärare, vilken uppehåller

tillfälligtvis ledig lärarbefattning men erhållit

tjänstledighet på grund av styrkt sjukdom: det belopp,

som, utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning

avstått, erfordras till arvode åt vikari ep;

g) för lärare, vilken meddelar fackundervisning

i ämne, som i det för skolan fastställda reglementet

opaginerad Kontrollera mot PDF

388

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

betecknas såsom yrkesämne: för tillökning, enligt de

närmare bestämmelser, som av Kungl. Maj:t meddelas,

av arvodet åt sådan lärare för högst sex veckotimmar

inom varje klassavdelning i andra, tredje och fjärde

årsklasserna högst 45 kronor för varje veckotimme.

in.

I fråga om tillämpningen av de ovan angivna

grunder må det ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda

de närmare föreskrifter, vilka i detta avseende kunna

befinnas erforderliga.

^Slutligen tillåter jag mig hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes

föreslå riksdagen

dels förklara,

att ordinarie lärare vid högre folkskola, vilken

tillsatts före den 1 januari 1919, skall, därest han icke

ingår på den nya löneregleringen och därvid fästade

villkor och bestämmelser, åtnjuta avlöning och pension

enligt nu gällande bestämmelser,

dels och, vid bifall till vad som föreslagits ej

mindre i fråga om avlöning till lärarpersonalen vid

högre folkskolor än även beträffande grunder och villkor

för utgående av statsunderstöd till ifrågavarande skolor,

höja följande i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslag,

nämligen

anslaget till understöd åt högre folkskolor från

dess nuvarande belopp, 157,000 kronor, med 253,000

kronor till 410,000 kronor, samt

anslaget till bidrag till avlönande av vikarie för

lärare vid högre folkskola från dess nuvarande belopp,

2,000 kronor, med 1,000 kronor till 3,000 kronor.

s. 389 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts nåd. proposition nr 260.

389

Kap. X. Löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen

vid kommunala mellanskolor.

Allmänna avlöningsgrunder.

Den kontanta avlöningen till ordinarie lärare vid kommunala mellanskolor

utgår för närvarande i form av dels grundlön dels ålderstillägg.

Härjämte åtnjuter läraren bostad och nödigt bränsle eller motsvarande

ersättning härför.

I likhet med vad nämnden föreslagit i fråga om lärare vid folkskolor

och högre folkskolor, förordar nämnden, att den kontanta avlöningen

för lärare vid kommunala mellanskolor skall utgå i följande former,

nämligen: 1) grundlön, 2) ålderstillägg och 3) faralljetillägg. Härtill

skulle, liksom nu är fallet, komma vissa naturaförmåner. I fråga om

antalet ålderstillägg och familjetillägg ävensom beträffande förhållandet

mellan manliga och kvinnliga lärares kontanta avlöning skulle gälla

samma allmänna grunder, som nämnden förordat angående lärare vid

folkskolor.

Den i det föregående omförmälda framställningen från styrelsen för

Sveriges kommunala ungdomsskolors lärarförening avser jämväl den

kommunala mellanskolans lärarpersonal.

Enligt löneregleringskommitténs mening böra avlöningarna för lärarna

vid de kommunala mellanskolorna beräknas efter samma allmänna

grunder, som kommittén förordat beträffande lärarpersonalen vid folkskolor

och högre folkskolor.

Beloppet av ordinarie lärares avlöning.

Kungl. kungörelsen den 8 december 1911 angående avlönings- och

pensionsförhållandena för lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor

stadgar beträffande ordinarie lärare, bland annat, följande:

Nuvarande

bestäm
melser.

Lärarlöns
nämnden.

Till Kungl.

Maj:t ingiven

framställning.

Löneregle
ringskom
mittén.

Nuvarande

bestäm
melser.

s. 390 Kontrollera mot PDF

390

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

»1. Vid kommunal mellanskola skall lärarpersonalen åtnjuta avlöning

till minst följande belopp:

a) rektor eller föreståndarinna, förutom löneförmånerna som ordinarie

ämneslärare: ett särskilt arvode av 800 kronor;

c) biträdande föreståndarinna eller hennes vikarie, förutom löneförmånerna

som lärare: ett särskilt arvode av 200 kronor;

d) ordinarie manlig ämneslärare: lön å 2,000 kronor i första, 2,400

kronor i andra, 2,800 kronor i tredje och 3,200 kronor i fjärde lönegraden

samt dessutom tjänlig bostad och nödigt bränsle eller motsvarande

ersättning, dock ej understigande 350 kronor;

e) ordinarie kvinnlig ämneslärare: lön å 1,600 kronor i första, 1,800

kronor i andra, 2,000 kronor i tredje och 2,200 kronor i fjärde lönegraden

samt dessutom tjänlig bostad och nödigt bränsle eller motsvarande

ersättning, dock ej understigande 250 kronor;

Lönen för ordinarie ämneslärare ävensom det särskilda arvodet

för rektor, föreståndarinna eller deras vikarier utgå efter kalenderår, avlöningen

för övriga lärare efter läsår.

Av den för ordinarie ämneslärare stadgade avlöningen må innehållas

de pensionsavgifter, söm enligt här nedan stadgade grunder skola

av ifrågavarande befattningshavare erläggas. 3

3. Den ordinarie ämneslärarpersonalen vid kommunala mellanskolor

skall vara delaktig i såväl folkskollärarnas pensionsinrättning som

folkskollärarnas änke- och pupillkassa, med iakttagande i tillämpliga

delar av vad angående delaktighet i dessa kassor är stadgat i fråga om

lärare vid högre folkskolor, dock med skyldighet att vara underkastade

de förändrade bestämmelser angående delaktigheten, som framdeles kunna

varda stadgade; skolande det särskilda arvode, som tillkommer rektor,

föreståndarinna och biträdande föreståndarinna, ej inräknas i delaktighetsbeloppen.

»

Tillfällig Enligt beslut av 1917 års riksdag utgick för år 1917 krigstid shjälp

bättring, till ordinarie lärare med 250 kronor. Jämlikt beslut av samma års riksdag

utgår för år 1918 tillfällig löneförbättring

a) med ett årligt belopp av 600 kronor till den, som vid ingången

av år 1918 är i vederbörlig ordning anställd i egenskap av ordinarie

lärare, under förutsättning att befattningshavaren vid denna tidpunkt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260. ii91

både eget iikta barn, som icke uppnått 18 års ålder, dock att löneförbättring

med detta belopp icke tillkommer gift kvinnlig befattningshavare,

vars man lever; samt

* b) med ett årligt belopp av 400 kronor till varje i vederbörlig ord
ning

anställd ordinarie lärare, som icke äger erhålla tillfällig löneförbättring

med det under a) omförmälda belopp.

Nämndens förslag i fråga om avlönings- och pensionsförhållandena

för den ordinarie lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor innefattas

i ett av nämnden utarbetat förslag till ändring i punkterna 1—3 av

kungörelsen den 8 december 1911 angående avlönings- och pensionsförhållandena

för lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor.

Nämnda författningsförslag innehåller i förevarande avseende

följande:

>1. Vid kommunal — — — — följande belopp:

a) rektor, förutom löneförmånerna som ordinarie ämneslärare: ett

särskilt arvode av 800 kronor;

c) = c);

d) ordinarie manlig ämneslärare: lön å 2,500 kronor i l:a, 2,900

kronor i 2:a, 3,300 kronor i 3:e och 3,700 kronor i 4:e lönegraden;

e) ordinarie kvinnlig ämneslärare: lön å 2,100 kronor i l:a, 2,500

kronor i 2:a, 2,900 kronor i 3:e och 3,300 kronor i 4:e lönegraden;

Ordinarie ämneslärare skall dessutom äga rätt till familj etillägg,

vart och ett å 200 kronor, att utgå enligt särskilt stadgade grunder.

Utöver de sålunda fastställda kontanta avlöningsförmånerna skall

ordinarie ämneslärare åtnjuta tjänlig bostad samt nödigt bränsle eller

motsvarande kontant ersättning efter ortspris, dock att denna ersättning

ej må understiga för manlig lärare, som är gift eller åtnjuter familjetillägg,

och för kvinnlig lärare, som åtnjuter familj etillägg, 400 kronor,

för övriga lärare 300 kronor.

Lönen för ordinarie ämneslärare ävensom det särskilda arvodet för

rektor eller rektors vikarie utgår efter kalenderår, avlöningen för övriga

lärare efter läsår. 3

3. Den ordinarie ämneslärarpersonalen vid kommunala mellanskolor

skall vara delaktig i såväl folkskollärarnas pensionsinrättning som

folkskollärarnas änke- och pupillkassa enligt samma grunder, som i sådant

Lurarlöntnämnden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

292

Kungl. Majds nåd. proposition nr 260.

avseende äro stadgade i fråga om ordinarie folkskollärare, dock med

iakttagande av följande särskilda bestämmelser:

a) att det särskilda arvode, som tillkommer rektor och biträdande

föreståndarinna, icke inräknas i delaktighetsbeloppen;

b) att den levnadsålder, vid vilken skyldighet att avgå från tjänsten

inträder, utgör för manlig lärare 63 år och för kvinnlig lärare 60 år;

c) att den levnadsålder, vid vilken rätt till pension inträder, utgör

för manlig lärare 63 år och för kvinnlig lärare 60 år, dock att lärare,

som vid uppnåendet av den sålunda stadgade levnadsåldern icke räknar

minst 10 tjänstår, icke må komma i åtnjutande av pension;

d) att den tjänstålder, som erfordras för erhållande av hel pension,

utgör för manlig lärare 33 år och för kvinnlig lärare 30 år;

e) att för lärare, som icke uppnått det för erhållande av hel pension

stadgade antalet tjänstår, pensionen beräknas på det sätt, att från

beloppet av hel pension för varje felande tjänstår avdrages för manlig

lärare en trettiotredjedel och för kvinnlig lärare en trettiondedel av beloppet

av hel pension;

f) att lärare, som entledigas av anledning, som i reglementet för

folkskollärarnas pensionsinrättning § 10 2) sägs, erhåller hel pension,

därest tjänstårens antal uppgår till för manlig lärare 33 år och för

kvinnlig lärare 30 år; att i annat fall sådan lärare erhåller avkortad

pension beräknad sa, att för varje felande tjänstår avdrages för manlig

lärare en trettiotredjedel och för kvinnlig lärare en trettiondedel av beloppet

av hel pension, dock att pensionen för sådan lärare icke må

understiga nio sextondedelar av den grundlön jämte ålderstillägg, läraren

vid avgången från tjänsten författningsenligt äger uppbära; samt

g) att skolstyrelses beslut om medgivande för lärare att kvarstå i

tjänst efter uppnående av den för erhållande av hel pension stadgade

levnadsåldern skall underställas läroverksöverstyrelsens prövning.

4. Ordinarie lärare, som ingår på den nya lönestaten, är skyldig

att underkasta sig de bestämmelser, som må bliva stadgade till lärjungarnas

skyddande mot smittosam lungsot.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1916, dock att ordinarie

lärare, som tillsatts före den 1 januari 1916, därest de icke ingå

på den genom denna författning fastställda lönereglering, åtnjuta avlöning

och pension enligt nu gällande bestämmelser.»

I sitt över nämndens betänkande avgivna utlåtande föreslår läroverksöverstyrelsen

för ordinarie manlig lärare: lön å 2,800 kronor i första,

3,200 kronor i andra, 3,600 kronor i tredje och 4,000 kronor i fjärde

lönegraden; samt

s. 393 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

393

för ordinarie kvinnlig ämneslärare: lön å 2,100 kronor i första,

2,500 kronor i andra, 2,900 kronor i tredje och 3,300 kronor i fjärde

lönegraden.

Överstyrelsen hemställer vidare, att ordinarie ämneslärare dessutom

skall liga rätt till tre familjetillägg, vart och ett å 300 kronor, att utgå

enligt särskilt stadgade grunder; samt

att utöver de sålunda fastställda kontanta avlöningsförmånerna ordinarie

ämneslärare skall åtnjuta tjänlig bostad samt nödigt bränsle eller

motsvarande kontant ersättning efter ortspris, dock att denna ersättning

ej må understiga för manlig lärare, som är gift eller åtnjuter familjetillägg

(och för kvinnlig lärare, som åtnjuter familj etillägg) 500 kronor,

för övriga lärare 400 kronor.

Yad angår den kontanta avlöningen till ifrågavarande lärare, erinrar

löneregleringskommittén, hurusom nämnden föreslagit för ordinarie manlig

ämneslärare vid högre folkskola avlöning av 2,000 kronor, vartill skulle

kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 300 kronor, under det att

för motsvarande lärare vid kommunal mellanskola nämnden tänkt sig en

avlöning av 2,500 kronor, vartill skulle kunna komma tre ålderstillägg, vart

och ett å 400 kronor. För kvinnlig ordinarie ämneslärare vid högre

folkskola har nämnden föreslagit en avlöning av 1,750 kronor, vartill

skulle kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 300 kronor; motsvarande

lärare vid kommunal mellanskola skulle enligt nämndens förslag

åtnjuta avlöning av 2,100 kronor, vartill skulle kunna komma tre

ålderstillägg, vart och ett å 400 kronor.

Den av nämnden föreslagna skillnaden mellan avlöningarna för

ifrågavarande lärare vid de högre folkskolorna och vid de kommunala

mellanskolorna, vilken skillnad överensstämmer med den nuvarande

differensen mellan sagda avlöningar, anser kommittén böra i stort sett bi.

behållas i så måtto, att sagda skillnad borde i möjligaste mån allt fortfarande

vidmakthållas i avseende å begynnelseavlöningen, under det

att ålderstilläggen synas böra till såväl antal som belopp vara lika för

båda nu berörda skolformers vidkommande.

Då kommittén i det föregående för manlig ordinarie ämneslärare

•säd den allmänna högre folkskolan föreslagit en avlöning av 2,800 kronor,

vartill skulle kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 400 kronor,

och för motsvarande kvinnlig lärare vid sistnämnda skolform en avlöning

av 2,400 kronor, vartill skulle kunna komma tre ålderstillägg, vart

och ett å 300 kronor, skulle enligt kommitténs mening avlöningen för

manlig ordinarie ämneslärare vid kommunal mellanskola utgå med 3,300

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 232 käft. (Nr 260.) 50

s. 394 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

394

kronor, vartill skulle kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 400

kronor; för kvinnlig sådan lärare vid kommunal mellanskola skulle avlöningen

utgå med 2,800 kronor, vartill skulle kunna komma tre ålderstillägg,

vart och ett å 300 kronor.

Den av nämnden föreslagna avlöningsformen familjetillägg ingår

icke i kommitténs löneregleringsförslag.

Nämnden har vidare föreslagit, att ordinarie ämneslärare skall, utöver

de kontanta avlöningsförmånerna, åtnjuta tjänlig bostad samt nödigt

bränsle eller motsvarande kontant ersättning, ej understigande för manlig

lärare, som är gift och åtnjuter familjetillägg, och för kvinnlig lärare,

som åtnjuter familjetillägg, 400 kronor samt för övriga lärare 300

kronor.

I likhet med vad kommittén förordat i förevarande avseende beträffande

motsvarande lärare vid de högre folkskolorna, anser kommittén

ifrågavarande ersättning böra för de kommunala mel 1 an skol ornas vidkommande

bestämmas till, vad angår manlig lärare, 500 kronor och

i fråga om kvinnlig lärare 350 kronor.

Den av kommittén förordade kontanta avlöningen för kvinnlig ordinarie

lärare vid kommunal mellanskola är lika med den, kommittén

i det föregående föreslagit för ämneslärarinna vid statssamskola. Då*

förstnämnda befattningshavare, vilken utöver sagda kontanta avlöningsförmåner

skulle komma i åtnjutande av fri bostad och bränsle eller

motsvarande ersättning, härigenom till synes komme att i avlöningshänseende

erhålla en fördelaktigare ställning än ämneslärarinna vid statssamskola,

erinrar emellertid kommittén, att den sistnämnda skulle, enligt

vad kommittén tänkt sig, vara berättigad till åtnjutande av krigstidstillägg,

en förmån, som ej för närvarande skulle från statens sida tillkomma

den kommunalt anställda lärarinnan.

De av nämnden föreslagna pensionsbestämmelserna för ifrågavarande

lärare hava ej givit kommittén anledning till erinran annat än

i följande avseende.

Nämnden föreslår, att skolstyrelses beslut om medgivande för lärare

att kvarstå i tjänst efter uppnående av den för erhållande av hel

pension stadgade levnadsåldern skall underställas läroverksöverstyrelsens

prövning.

Kommittén erinrar hurusom de kommunala mellanskolorna för närvarande

lyda under läroverksöverstyrelsen, och torde detta hava sin förklaring

däri, att, då nämnda skolform inrättades, varken den nuvarande

folkskolöverstyrelsen fanns till eller folkskolinspektionen erhållit den organisation

den nu äger. Inom kommittén har fråga varit före, under vilken

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kargt. Majda nåd. proposition nr 260. <595

av nämnda överstyrelser de kommunala mellanskolorna lämpligen borde

sortera.

Skäl hava anförts för den uppfattningen, att ifrågavarande läroanstalter

borde förläggas i administrativt hänseende under folkskolöverstyrelsen.

Det har härvid erinrats om det intima samband, som råder mellan

kommunala mellanskolan och folkskolan, vilket samband flerstädes erhållit

sitt uttryck däri, att gemensamma lokaler användas för dessa båda skolformer.

Ännu närmare torde kommunala mellanskolan stå den högre

folkskolan. Båda äro kommunala läroanstalter och utgöra direkta överbyggnader

på folkskolan samt äro avsedda för samma åldersstadium.

Båda komplettera varandra i så måtto, att den högre folkskolan har eu

mera praktisk, under det den kommunala mellanskolan har eu mera

teoretisk läggning av sin undervisning. Härtill kommer, att flertalet

kommunala mellanskolor börjat sin verksamhet i egenskap av högre folkskolor

och i denna egenskap stått under folkskolöverstyrelsens inseende,

men att, då de omorganiserats till kommunala mellanskolor, de överflyttats

under läroverksöverstyrelsen. Under sistnämnda myndighet lyda för

övrigt ytterst få rent kommunala läroanstalter. Det har vidare ej minst

från synpunkten av en enhetlig ledning och inspektion gjorts gällande,

att den kommunala mellanskolan bör vara förlagd under den myndighet,

som omhänderhar ledningen av densamma mest närstående skolformer.

Någon avsevärd kostnad för statsverket syntes icke böra bliva följden av

en dylik anordning, enär i och med en sådan överflyttning erforderliga

arbetskrafter torde utan svårighet kunna förflyttas från läroverksöverstyrelsen

till folkskolöverstyrelsen.

Å eu annan sida hava betänkligheter yppats mot eu förläggning

av ifrågavarande skolor under folkskolöverstyrelsen, och har därvid framhållits

dels att inga olägenheter veterligen varit förenade med den nuvarande

anordningen och att med all säkerhet ökade kostnader skulle

bliva följden av en eventuell överflyttning, dels ock att de beröringspunkter,

de kommunala mellanskolorna äga med realskolorna, talade för

de förras bibehållande under läroverksöverstyrelsen. I sistnämnda hänseende

har företrädesvis gjorts gällande, att det för nämnda båda skolformer

gemensamma målet — realskolexamen förutsatte en viss enhetlighet

i arbetet till och anordnandet av denna examen.

Å ytterligare en tredje sida har påpekats, att den föreliggande

frågan skulle av sig själv lösas, därest spörsmålet om en gemensam skolöverstyrelse

åter komme på dagordningen och en dylik styrelse komme

till stånd.

s. 396 Kontrollera mot PDF

396

Nuvarande

testämmel
ter.

Tillfällig löneförbättring.

Lärarlöne
nämnden.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

Vid prövning av vad sålunda anförts till stöd för de olika uppfattningarna

har det synts kommittén, att det kunde förtjäna att tagas i

övervägande, huruvida icke tidpunkten kunde anses vara inne för en

överflyttning av de kommunala mellanskolorna från läroverksöverstyrelsen

till folkskolöverstyrelsen.

Vad nämnden i övrigt föreslagit har endast givit kommittén anledning

erinra om vad kommittén i det föregående hemställt beträffande

pensionsålder.

Extra ordinarie och vikarierande lärares avlöning.

KungL kungörelsen den 8 december 1911 angående'' avlönings- och

pensionsförhållandena för lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor

stadgar beträffande extra ordinarie och vikarierande lärare följande:

»1. Vid kommunal mellanskola skall lärarpersonalen åtnjuta avlöning

till minst följande belopp:

b) ° vikarierande rektor eller vikarierande föreståndarinna, förutom

löneförmånerna som lärare vid skolan: ett särskilt arvode av 400 kronor;

f) extra ordinarie eller vikarierande manlig ämneslärare med full

tjänstgöring: arvode av 1,800 kronor;

g) extra ordinarie eller vikarierande kvinnlig ämneslärare med full

tjänstgöring: arvode av 1,600 kronor;

Genom beslut av 1917 års riksdag utgick för år 1917 krigstidshj älp

till extra ordinarie eller vikarierande lärare med 150 kronor. Enligt

beslut av samma års riksdag utgår för år 1918 tillfällig löneförbättring

med ett belopp av 400 kronor till sådan lärare, under förutsättning att

befattningshavaren har eu tjänstgöringsskyldighet av minst 24 timmar i

veckan.

Nämnden föreslår följande ändringar i punkten 1 av ovanberörda

kungörelse den 8 december 1911:

»Vid kommunal---följande belopp:

b) vikarierande rektor, förutom löneförmånerna som lärare vid skolan:

ett särskilt arvode av 400 kronor;

s. 397 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t$ nåd. proposition nr 200. 397

f) extra ordinarie eller vikarierande manlig ämneslärare med full

tjänstgöring: arvode av 2,300 kronor;

g) extra ordinarie eller vikarierande kvinnlig ämneslärare med full

tjänstgöring: arvode av 2,100 kronor;

— — — — — — — — — — — — — —--—

Enligt löneregleringskommitténs mening bör arvodet till extra ordinarie

och vikarierande manlig ämneslärare bestämmas till 2,800 kronor

och till kvinnlig sådan lärare till 2,600 kronor.

Yad angår arvode till vikarierande rektor ävensom till vikarie för

biträdande föreståndarinna förordar kommittén vad nämnden i detta avseende

förslagit.

Örningslärares och timlärares avlöning.

Enligt kungl. kungörelsen den 8 december 1911 angående avlönings-

och pensionsförhållandena för lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor,

punkt 1, utgår minimiavlöningen för manlig övningslärare och

timlärare efter 80 kronor för veckotimme och för kvinnlig övningslärare

och timlärare efter 65 kronor för veckotimme.

Nämnden föreslår för ifrågavarande lärare följande avlöningsförmåner,

innefattade i nämndens förslag till ändring av berörda kungörelse den

8 december 1911:

»manlig timlärare i läsämne: 95 kronor för varje veckotimme;

kvinnlig timlärare i läsämne: 85 kronor för varje veckotimme;

manlig lärare i teckning, i musik, i gymnastik: 80 kronor för varje

veckotimme;

manlig lärare i slöjd: 70 kronor för varje veckotimme;

kvinnlig lärare i teckning, i musik, i gymnastik: 75 kronor för varje

veckotimme;

kvinnlig lärare i huslig ekonomi, i kvinnligt handarbete, i slöjd: 65

kronor för varje veckotimme.»

Med hänsyn till den höjning av veckotimersättningen för de allmänna

läroverkens övningslärare, som kommittén ansett sig böra förorda

utöver vad nämnden för dessa lärare föreslagit, finner sig löneregleringskommittén

böra för de kommunala mellanskolornas vidkommande

tillstyrka följande belopp:

för manlig timlärare i läsämne 105 kronor, för kvinnlig sådan lärare

95 kronor, för manlig lärare i teckning, i musik och i gymnastik 90 kro
-

Lönereg
leringskom
mittén.

nuvarande

bestämmel
ser.

Lärarlöne
nämndtn.

Lönercgleringskominitton.

s. 398 Kontrollera mot PDF

398

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

Nuvarande

bestämmel
ser.

Lärarlöne
nämnden.

Löne
reglerings
kömmittén.

uor, för kvinnlig sådan lärare 85 kronor, för manlig lärare i slöjd 80

kronor samt för kvinnlig lärare i huslig ekonomi, i kvinnligt handarbete

och i slöjd 75 kronor, allt för veckotimme räknat.

Lönetur.

I avseende å uppflyttning i högre lönegrad gäller enligt kungl.

kungörelsen den 8 december 1911 angående avlönings- och pensionsförhållanden

för lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor,

att uppflyttning i högre lönegrad äger rum efter fem år;

att lärare må för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig

de tjänstår, han eller hon intjänat under ordinarie anställning vid högre

folkskola, allmänt läroverk eller folkskoleseminarium, ävensom intill tio år

av den tid, han eller hon innehaft ordinarie anställning vid folkskola;

att manlig eller kvinnlig lärare, som avlagt de prov och fullgjort

den tjänstgöring, vilka erfordras för behörighet till adjunktstjänst vid

allmänt läroverk, äger att härför tillgodoräkna sig fem tjänstår;

att ansökningar om uppflyttning i högre lönegrad skola prövas av

överstyrelsen för rikets allmänna läroverk; samt

att i övrigt skall i tillämpliga delar gälla vad angående läroverksadjunkters

uppflyttning i högre lönegrad är stadgat.

%

Nämnden föreslår beträffande omförmälda lönetursbestämmelser följande

ändring, innefattad i ovanberörda författningsförslag:

»att uppflyttning —L — — — efter fem år;

att lärare må för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig

de tjänstår, han eller hon intjänat under ordinarie anställning vid högre

folkskola, allmänt läroverk eller folkskoleseminarium, samt intill tio sådana

lönetursår, som ordinarie folkskollärare äger att räkna sig till godo för

uppflyttning i högre lönegrad;

att manlig------ fem tjänstår;

att ansökningar — — — — läroverk; samt

att i övrigt — — — ■— är stadgat.»

Vad löneregleringskommittén i det föregående i förevarande avseende

anfört och föreslagit i fråga om allmänna grunder för ålder stilläggsberäkning

för lärarpersonalen vid folkskolor torde enligt kommitténs

åsikt böra i tillämpliga delar äga giltighet jämväl beträffande lärarpersonalen

vid de kommunala mellanskolorna. Vad nämnden härförutom

rörande sistnämnda skolor föreslagit har icke givit kommittén anledning

s. 399 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma jäs nåd. proposition nr 260. 399

till annan erinran, än att ansökningar om uppflyttning i högre lönegrad

höra prövas av vederbörande överstyrelse.

Avlöningsförmåner under tjänstledighet.

Kungl. kungörelsen den 8 december 1911 angående avlönings-och

pensionsförhållandena för lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor

innehåller i punkt 1 beträffande avlöningsförmåner under tjänstledighet

följande bestämmelser:

»Tjänstledig ordinarie ämneslärare är skyldig att av sin avlöningavstå,

därest tjänstledigheten förorsakas av styrkt sjukdom, 400 kronor

och, därest tjänstledigheten förorsakas av annan anledning, 1,600 kronor,

för läsår räknat.

Eektor eller föreståndarinna, som är tjänstledig från föreståndarskapet,

är skyldig att av sitt särskilda arvode avstå 400 kronor för kalenderår

räknat. Tjänstledig biträdande föreståndarinna avstår sitt särskilda

arvode.»

Beträffande ordinarie, extra ordinarie eller vikarierande ämneslärare

med full tjänstgöring, vilken är tjänstledig för fullgörande av tjänstgöring

till rikets försvar, skall — enligt kungl. kungörelsen den 17 september

1914 angående avlöning åt lärare vid, bland andra, kommunala mellanskolor

under tjänstgöring till rikets försvar — i avlöningshänseende

gälla vad i ovanberörda kungl. kungörelse den 8 december 1911 är stadgat

beträffande ordinarie ämneslärare, som åtnjuter tjänstledighet för

styrkt sjukdom.

Då rektor vid kommunal mellanskola är av tjänstgöring till rikets

försvar hindrad att uppehålla sin tjänst, skall enligt kungl. kungörelsen

den 17 september 1914 i fråga om hans avlöning under ledigheten gälla

vad i kungl. kungörelsen den 8 december 1911 är stadgat beträffande

rektor, som åtnjuter tjänstledighet för styrkt sjukdom.

Nämnden föreslår i förevarande avseende följande bestämmelser,

innefattade i dess omförmälda förslag till ändring i punkterna 1—3 av

ovanberörda kungl. kungörelsen den 8 december 1911:

»Tjänstledig ordinarie ämneslärare är skyldig att av sin avlöning

avstå, där tjänstledigheten förorsakats av styrkt sjukdom, 525*kronor

och, där tjänstledigheten förorsakats av offentligt uppdrag, så stor del av

den kontanta avlöningen, som Kungl. Maj:t bestämmer, samt, där tjänstledigheten

förorsakats av annan anledning, 2,100 kronor, allt för läsår

räknat.

Nuvarande

bestämmel
ser.

Lärarlöne
nämnden.

s. 400 Kontrollera mot PDF

Lone
reglerings
Jcommittén.

Nuvarande

bestämmel
ser.

400 Kungl. Mcij:ts nåd. proposition nr 260.

Rektor, som är tjänstledig, är skyldig att av sitt särskilda arvode

avstå 400 kronor, för kalenderår räknat. Tjänstledig biträdande föreståndarinna

avstår sitt särskilda arvode.»

Löneregleringskommittén anser, att vad kommittén i förevarande

avseende anfört och förordat beträffande folkskollärare i tillämpliga delar

bör äga giltighet även i fråga om lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor.

Vidkommande arvode till rektor eller till biträdande föreståndarinna

vid tjänstledighet har nämndens förslag i detta avseende ej givit

anledning till erinran från kommitténs sida.

Statsbidrag.

Nu gällande bestämmelser angående statsbidrag till kommunala

mellanskolor innehållas i kungl. kungörelsen den 8 december 1911 angående

ändrade bestämmelser rörande statsunderstöd åt kommunala mellanskolor.

I nämnda kungörelse är föreskrivet, att punkterna 5, 10 och 11

i de med anledning av riksdagens beslut av Kungl. Maj:t genom nådig

kungörelse den 29 oktober 1909 fastställda bestämmelser angående statsunderstöd

åt kommunala mellanskolor skola hava följande ändrade

lydelse:

»5. Finnes i kommun endast en kommunal mellanskola, skall denna

vara avsedd för såväl gossar som flickor.

Vid kommunal mellanskola skola vara anställda minst fyra ordinarie

ämneslärare med full tjänstgöring samt, där så erfordras, extra ordinarie

ämneslärare med full tjänstgöring ävensom nödigt antal timlärare och

övningslärare. Som lärare kunna anställas såväl män som kvinnor, dock

att vid skola, däri gossar undervisas, skall finnas minst en manlig ordinarie

ämneslärare och vid skola, däri flickor undervisas, minst en kvinnlig

ordinarie ämneslärare.

Skolan förestås av en för viss tid bland de ordinarie ämneslärarna

förordnad rektor eller föreståndarinna.

Förestås skola, däri flickor undervisas, av rektor, skall en kvinnlig

ämneslärare förordnas till biträdande föreståndarinna.

10. Den vid kommunal mellanskola anställda lärarpersonalen skall

avlönas enligt de i sådant avseende stadgade grunder.

11. Statsunderstödet till kommunal mellanskola utgår med 6,400

kronor, varjämte skola, däri flickor undervisas, må kunna erhålla ett sär
-

s. 401 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 200.

401

skilt, understöd till undervisning i huslig ekonomi, ej överstigande GOO

kronor, allt för kalenderår räknat.

Härförutom skola till varje kommunal mellanskola utgå följande

bidrag:

a) för varje manlig ordinarie ämneslärare: 400 kronor;

b) för varje manlig extra ordinarie eller vikarierande ämneslärare

med full tjänstgöring: 200 kronor;

c) för rektor och föreståndarinna: två tredjedelar av det för ifrågavarande

befattningshavare stadgade särskilda arvodet; för biträdande föreståndarinna:

det till henne utgående särskilda arvodet;

d) för varje manlig ämneslärare, som åtnjuter avlöning i högre lönegrad:

dels skillnaden mellan det eller de för honom stadgade ålderstillägg

och kvinnlig lärares i samma lönegrad, dels två tredjedelar av

återstående del av ålderstillägget eller ålderstilläggen; för varje kvinnlig

ämneslärare, som åtnjuter avlöning i högre lönegrad, två tredjedelar av

det eller de för henne stadgade ålderstillägg;

e) för varje lärare, manlig eller kvinnlig, som vikarierar för på

grund av sjukdom tjänstledig ordinarie ämneslärare, förutom det belopp,

som enligt moment b) må kunna utgå: 800 kronor.

Statsbidragen till ordinarie ämneslärares, rektors och föreståndarinnas

avlöning beräknas för kalenderår, statsbidragen till övriga lärares avlöning

för läsår.

Träder kommunal mellanskola i verksamhet med hösttermins början,

''skola för det året av de understöd och bidrag, som beräknas för kalenderår,

utgå fem tolftedelar och av övriga bidrag så stor del, som belöper

sig på antalet läsveckor. under höstterminen.»

Härjämte är genom kungl. kungörelsen den 12 september 1913 angående

statsunderstöd till parallellavdelningar vid kommunala mellanskolor

förordnat, att till kommunal mellanskola må kunna utgå, utöver enligt

gällande bestämmelser skolan tillkommande statsunderstöd av 6,400 kronor,

ett belopp av 1,600 kronor årligen för parallellavdelning av årsklass,

dock att sådant understöd må utgå för endast en parallellavdelning till

en och samma årsklass och att, om sådant understöd skall kunna erhållas,

sammanlagda antalet lärjungar i årsklassens båda avdelningar skall

utgöra minst 36.

Det ovan berörda statsbidraget, 6,400 kronor, är beräknat att täcka

den lägsta kostnaden för fyra ämneslärare, d. v. s. kostnaden för fyra

kvinnliga ämneslärare.

Bihang till riksdagens protokoll 1018. 1 suml. 232 höft. (AV 260.) Öl

s. 402 Kontrollera mot PDF

402

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

Nämnden Vad nämnden i förevarande avseende föreslagit innefattas i ett av

namn en. nämnden utarbetat förslag till ändring i punkterna 5 och 11 av kungl.

kungörelsen den 29 oktober 1909 angående statsunderstöd åt kommunala

mellanskolor, sådana dessa punkter lyda enligt kungl. kungörelsen den 8

december 1911. Detta författningsförslag är av följande lydelse:

»5. Finnes i kommun — — — — flickor.

Vid kommunal mellanskof —--— ämneslärare.

Skolan förestås av en för viss tid bland de ordinarie ämneslärarna

förordnad rektor.

Förestås skola, däri flickor undervisas, av manlig rektor, skall en

kvinnlig ämneslärare förordnas till biträdande föreståndarinna.

11. Statsunderstödet till kommunal mellanskof utgår med 8,400

kronor för år, samt därutöver med ett belopp av 2,100 kronor för år till

parallellavdelning av årsklass, dock att sådant understöd må utgå till endast

en parallellavdelning till en och samma årsklass och att, om sådant

understöd skall kunna erhållas, sammanlagda antalet lärjungar i årsklassens

båda avdelningar skall utgöra minst 36. Härjämte må skof, däri flickor ''

undervisas, kunna erhålla ett särskilt understöd till undervisning i huslig

ekonomi, ej överstigande 600 kronor för år.

Härförutom skof till varje kommunal mellanskof utgå följande

bidrag:

a) = a);

b) = b);

c) för rektor: två tredjedelar av det för ifrågavarande -befattnings- •

havare stadgade särskilda arvodet; för biträdande föreståndarinna: det

till henne utgående särskilda arvodet;

d) för varje ordinarie ämneslärare: ett belopp, motsvarande de läraren

tillkommande ålderstillägg och familjetillägg;

e) för varje lärare, som vikarierar för ordinarie ämneslärare, förutom

det belopp, som enligt mom. b) må kunna utgå: om tjänstledigheten

förorsakats av styrkt sjukdom, 1,050 kronor och, om tjänstledigheten

förorsakats av offentligt uppdrag, det belopp, som Kungl. Maj:t

bestämmer.

Statsbidragen till — — — — för läsår.

Träder kommunal — — — — under höstterminen.»

Löneregleringskommittén anser sig för sin del böra i stort sett anlommittén.

sluta sig till det förslag, som av nämnden framlagts, dock med de ändringar,

som betingas av de utav kommittén i det föregående förordade

avlöningsgrunder och avlöningsbelopp. Härjämte anser kommittén i fråga

s. 403 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t* nåd. proposition ur 200.

403

om statsbidrag till vikarierande lärare böra i tillämpliga delar giilla vad

kommittén i detta avseende förordat beträffande lärare vid högre folkskolor.

Jämväl beträffande kommunala mellanskolor vill jag uttala min

anslutning till löneregleringskommitténs förslag, till vilket jag emellertid

i ett par avseenden vill förorda tillägg.

På sätt jag ovan erinrat, kan, utöver enligt gällande bestämmelser

skolan tillkommande statsunderstöd av 6,400 kronor, ett belopp av 1,600

kronor årligen utgå för parallellavdelning av årsklass, dock att sådant

understöd må utgå för endast en parallellavdelning till en och samma

årsklass och att, om sådant understöd skall kunna erhållas, sammanlagda

antalet lärjungar i årsklassens båda avdelningar skall utgöra minst 36.

Någon ändring av dessa bestämmelser, i vad de avse begränsning av antalet

parallellavdelningar, har icke ifrågasatts av vare sig lärarlönenämnden

eller löneregleringskommittén.

I eu till Kungl. Maj:t ingiven skrivelse har styrelsen för Malmö

kommunala mellanskola anhållit om åtgärders vidtagande för att ovanberörda

bestämmelser måtte ändras därhän, att statsunderstöd med 1,600

kronor för år måtte kunna utgå till varje parallellavdelning av årsklass

vid kommunal mellanskola, så framt antalet lärjungar i hela årsklassen

utgör mer än 35 gånger parallellavdelningarnas antal.

Det sålunda föreslagna upphävandet av begränsningen i avseende

på statsbidrag till parallellavdelningar tillstyrkes av läroverksöverstyrelsen

i dess över nämnda framställning avgivna utlåtande. I samband härmed

föreslår läroverksöverstyrelsen en ändring av villkoret beträffande lärjungeantalet

såtillvida, att årsklass skall hava ett lärjungeantal, som

överstiger ett antal, motsvarande 30 i varje förutvarande avdelning, för

att statsunderstöd till ny parallellavdelning av klassen må utgå.

I sistnämnda avseende anför överstyrelsen följande:

Till grund för den nu gällande siffran 3(1 läge den uppfattningen, att intill

35 lärjungar lämpligen borde kunna undervisas i eu avdelning, en uppfattning,

som framträdde i läroverksstadgans bestämmelse, att i varje avdelning i realskolan

må undervisas högst 35 lärjungar, savida icke överstyrelsen, efter framställning

av vederbörande rektor, annorlunda bestämmer. Ej så sällan måste av olika

anledningar denna siffra vid de allmänna läroverken överskridas. Arbetet i en

så talrik avdelning bleve emellertid ofta i hög grad betungande för läraren, som

däriämte, i samma mån lärjungeantalet i en avdelning ökades, hindrades att i

önskvärd grad individualisera sin undervisning med hänsyn till olika lärjungars

Departe
mentschefen
-

Statsunderstöd

till

paralletlavdclningar.

s. 404 Kontrollera mot PDF

404

Kungl. Maj:ts nåd. pr oposition nr 260.

kunskapsståndpunkt, begåvning o. s. v. De menliga verkningarna av att lärjnngeantalet

i en avdelning vore över hövan stort ginge derför i väsentlig grad

ut över lärjungarna. De sålunda antydda olägenheterna bleve ännu kännbarare

i den kommunala mellanskolan. Denna hade att på fyra skolår i vissa ämnen

bibringa lärjungarna samma kunskapsmått, som realskolan meddelade på sex år.

Detta förutsatte i och för sig ett ganska intensivt arbete å såväl lärarens som

lärjungens sida och gjorde en i största möjliga utsträckning genomförd individualisering

av undervisningen önskvärd eller rent av nödvändig. Det vore på denna

grund av ännu större betydelse för kommunala mellanskolan än realskolan, att

avdelningarna ej bleve för stora. Ett antal av 30 lärjungar borde därför förutsättas

såsom ett normalt maximum för en avdelning vid kommunal mellanskola.

Beträffande högre folkskolor förefinnes enligt nu gällande bestämmelser

en begränsning av antalet parallellavdelningar utav enahanda art

-som i fråga om kommunala mellanskolor. Jag har i det föregående uttalat

min anslutning till folkskolöverstyrelsens av löneregleringskommittén

förordade förslag angående upphävande av denna begränsning. Något

skäl att låta densamma bibehållas för de kommunala mellanskolornas

vidkommande torde icke förefinnas, och jag vill följaktligen förorda vad

i detta avseende föreslagits.

Yad angår lärjungeantalet, vill jag erinra, hurusom i den framställning,

som till innevarande års riksdag avlåtits angående upprättande

av praktiska ungdomsskolor, föreslagits, att för att statsunderstöd skulle

kunna utgå till ny avdelning av högre folkskola, det borde fordras, att lärjungeantalet

i årsklassen vore så stort, att detsamma, fördelat på de redan

befintliga avdelningarna, uppginge i fråga om allmän högre folkskola till

minst 35 och i fråga om yrkesbestämd till minst 30 på varje avdelning.

Likasom det avgörande antalet lärjungar i fråga om sistnämnda slag av

skolor med hänsyn till den där planerade undervisningens individualiserade

karaktär föreslagits till 30, synes mig av enahanda orsaker samma

antal böra bestämmas för de kommunala mellanskolornas vidkommande.

I betraktande av de avlöningsbelopp, som jag i det föregående

tillstyrkt för rektorer vid realskolor, synes mig det av löneregleringskommitten

förordade arvodet å 800 kronor till rektor vid kommunal mellanskola

väl knappt tillmätt. Jag vill föreslå, att detsamma sättes till

1,000 kronor. 1

Extra ordi- För extraordinarie eller vikarierande manlig ämneslärare har löne
OTA-aWeram/ere^er^I1Sskonimittén

föreslagit arvode av 2,800 kronor och för kvinnlig

läraret av- sådan lärare arvode av 2,600 kronor. Sistnämnda belopp har jämväl

lönmg. föreslagits för motsvarande icke kompetent kvinnlig lärare vid de all
-

Rektors
arvode.

s. 405 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:t8 nåd. proposition nr 260. 405

manna läroverken. Häremot har jag intet att erinra. Däreinot anser

jag skäligt, att enahanda likställighet bibehålies i avseende å manlig

lärare av ifrågavarande slag och att sålunda extraordinarie manlig

äinneslärare vid kommunal mellanskola erhåller samma arvodesbelopp,

som föreslagits för motsvarande icke kompetent manlig lärare vid de

allmänna läroverken eller 2,900 kronor.

I en till Kungl. Maj:t ingiven framställning har styrelsen för Sveriges

kommunala ungdomsskolors lärarförening — under erinran om de

bestämmelser, som gälla i fråga om vikarierande och extra ordinarie lärare

vid folkskola och småskola samt vid högre folkskola under tjänstledighet

på grund av sjukdom — på anförda skäl hemställt om åtgärders

vidtagande för att bereda extra ordinarie lärare vid kommunal mellanskola

en mera tryggad ställning under tjänstledighet på grund av sjukdom.

I häröver avgivet utlåtande har läroverksöverstyrelsen föreslagit

ett sådant tillägg till" kungl. kungörelsen den 8 december 1911 angående

avlönings- och pensionsförhållandena för lärarpersonalen vid kommunala

mellan skolor, att vid sådan skola anställd extra ordinarie äinneslärare

med full tjänstgöring, som erhållit förordnande för minst eu lästermin,

må under tjänstledighet., som förorsakas av styrkt sjukdom, förbliva i

åtnjutande av honom eljest tillkommande arvode med avdrag av 400

kronor, för år räknat.

I fråga om avlöningsförmåner för lärare vid kommunala mellanskolor

under tjänstledighet har löneregleringskommitten ansett böla i

tillämpliga delar gälla vad kommittén anfört och förordat beträffandfolkskollärare.

I avseende å vikarierande och extra ordinarie^ sådan lärare

förordar kommittén, att, därest dylik befattningshavare erhållit tjänstledighet

på grund av styrkt sjukdom, han må äga att åtnjuta två tredjedelar

av honom eljest tillkommande arvode.

Jag har i det föregående uttalat min anslutning till den av kommittén

i förevarande avseende beträffande folkskollärare angivna upp

fattningen. I likhet med kommittén anser jag, att motsvarande bestämmelser

böra gälla i fråga om de kommunala mellanskolornas lärare.

På sätt framgår av vad jag i det föregående anfört, hava av löneregleringskommittén

olika uppfattningar anförts beträffande de kommunala

mellanskolornas förläggning i administrativt hänseende. Vid prövning

härav har kommittén för egen del ansett, att det kunde förtjäna

att tagas i övervägande, huruvida icke tidpunkten kunde anses vara inne

A rläningx

förmåner

under

tjänstledighet.

Kommunal«

mellanskof

loruas förläggning

i

administrativt

avseende.

s. 406 Kontrollera mot PDF

406

Kungl. Maj ds nåd. proposition nr 260.

för en överflyttning -av de kommunala mellanskolorfia från läroverksöverstyrelsen

till folkskolöverstyrelsen.

De skäl, vilka av kommittén anförts för en dylik överflyttning synas

mig övertygande. Det nära samband, som råder mellan den kommunala

meJlanskolan och vissa under folkskolöverstyrelsen sorterande läroanstalter

gor en dylik anordning synnerligen önskvärd ej minst från synpunkten

av en viss homogenitet och planmässighet i avseende å den framtida utvecklingen

av hithörande skolformer. Omedelbara åtgärder i detta av.

seende hava emellertid icke av kommittén föreslagits, och frågan torde

av Kungl. Maj: t lämpligen höra slutgiltigt prövas först i samband med

i anande spörsmål om reglering av de olika skolöverstyrelsernas framtida

verksamhetsområden, vilka bero av det sätt, varpå riksdagen vid prövmng

av propositionen om praktiska ungdomsskolor tilläventvrs kommer

att besluta beträffande den centrala ledningen för där avhandlade skolarter.

Kostnadsberäkning.

Tl11 understöd åt kommunala mellanskolor är i riksstaten för år

1J1« uppfort ett ordinarie förslagsanslag å 340,000 kronor.

För beräkning av den erforderliga kostnadsökningen av ifrågavarande

anslag torde man hava att taga i betraktande, huru med hänsyn

° t ,sko^orms utveckling förhållandena kunna väntas te sig för

ar 1919. Läroverksöverstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1917

föreslagit en höjning av anslaget till 400,000 kronor, varvid överstyrelsen

emellertid utgått från nu gällande bestämmelser i fråga om avlöningar

och statsbidrag. &

Antalet kommunala mellanskolor torde kunna, enligt vad jag från

läroverksöverstyrelsen inhämtat, för år 1919 beräknas till 44. Med ett

anslag av 11,200 kronor (= 4 X 2,800) till en var skola skulle härför sålunraS

tlIlhopa 492>800 kronor. Antalet parallellavdelningar torde, vid

bifall till mitt ovan framställda förslag om statsbidrag till obegränsat antal

sadana avdelningar kunna för år 1919 beräknas till 27; med ett anslag av

7-cnn ,°r W T Var Parallellavdelning skulle härför erfordras tillhopa

7o,600 kronor. Antalet skolor, där undervisning i huslig ekonomi före
hava

beräknats till 4, och skulle maximikostnaden härför uppgå

till 2,400 kronor.

oa Jlläg? för manliga lärare, vilka beräknats till 52 ordinäre och

29 extra ordinarie eller vikarierande med ett belopp av 500 kronor för de

torra och 300 kronor för de senare, skulle erfordras 34,700 kronor Samtliga

rektorsarvoden torde uppgå till 44,000 kronor; 2/s därav utgöra

s. 407 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

407

29,333 kronor. Samtliga arvoden till biträdande föreståndarinnor torde

uppgå till 8,600 kronor.

Ålderstil läggen, vilka skulle utgå med 400 kronor till manlig och

300 kronor till kvinnlig lärare, hava beräknats för de förra till 56 och

för de senare till 55. Sammanlagda kostnaden härför skulle alltså utgöra

38,900 kronor.

Hela anslaget till understöd åt kommunala mellanskolor skulle sålunda

böra beräknas till 682,333 kronor eller i runt tal 682,000 kronor.

Dragés härifrån det nuvarande beloppet 340,000 kronor, skulle ökningen

uppgå till 342,000 kronor. I statsverkspropositionen är för ändamålet

beräknat ett belopp av 310,000 kronor. Skillnaden torde kunna täckas

genom det överskott, som den i det föregående angivna kostnadsberäkningen

lämnat i fråga om högre folkskolor.

Slutligen må erinras, att den verkliga kostnadsökningen torde ställa

sig mindre, om man tager i betraktande, att till tillfällig löneförbättring

åt lärarpersonalen vid ifrågavarande skolor för år 1918 anvisats ett belopp

av 80,000 kronor.

Under åberopande av vad i det föregående anförts, får jag hem- Hemställan

ställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

a) bestämma,

att lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor

skall åtnjuta följande avlöningsförmåner:

rektor, förutom avlöningsförmåner såsom ordinarie

ämneslärare, särskilt arvode av 1,000 kronor;

biträdande föreståndarinna, förutom avlöningsförmåner

såsom ordinarie ämneslärare, särskilt arvode

av 200 kronor;

ordinarie manlig ämneslärare, förutom fri bostad

och bränsle eller motsvarande ersättning, icke understigande

500 kronor, 3,300 kronor, vartill skulle

kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 400 kronor,

att utgå efter respektive 5, 10 och 15 år;

ordinarie kvinnlig ämneslärare, förutom fri bostad

och bränsle eller motsvarande ersättning, icke

understigande 350 kronor, 2,800 kronor, vartill skulle

kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 300 kronor,

att utgå efter respektive 5, 10 och 15 år;

extra ordinarie eller vikarierande manlig ämneslärare

med full tjänstgöring arvode av 2,900 kronor;

s. 408 Kontrollera mot PDF

408

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 200.

extra ordinarie eller vikarierande kvinnlig ämneslärare

med full tjänstgöring arvode av 2,600 kronor;

vikarierande rektor, förutom avlöningsförmåner

såsom ordinarie ämneslärare, särskilt arvode av 500

kronor;

vikarie för biträdande föreståndarinna, förutom

avlöningsförmåner såsom ordinarie ämneslärare, särskilt

arvode av 200 kronor;

manlig timlärare i läsämne: 105 kronor för varje

veckotimme;

kvinnlig timlärare i läsämne: 95 kronor för varje

veckotimme;

manlig lärare i teckning, i musik, i gymnastik:

90 kronor för varje veckotimme;

kvinnlig lärare i teckning, i musik, i gymnastik:

85 kronor för varje veckotimme;

manlig lärare i slöjd: 80 kronor för varje veckotimme;

samt

kvinnlig lärare i huslig ekonomi, i kvinnligt handarbete

och i slöjd: 75 kronor för varje veckotimme;

ävensom

att Kungl. Maj:t må äga att utfärda de närmare

villkor och bestämmelser, vilka, i huvudsaklig överensstämmelse

med den uppfattning, åt vilken jag i det

föregående uttalat min anslutning, torde för sagda avlöningsförmåners

åtnjutande böra stadgas, ävensom de

närmare föreskrifter, vilka för tillämpning av omförmälda

villkor och bestämmelser eller i övrigt kunna

anses erforderliga;

b) föreskriva

att i fråga om utgående av statsbidrag till kommunala

mellanskolor skola, förutom vad angår själva organisationen

och därmed sammanhängande eller likartade

spörsmål, gälla följande grunder:

I.

Statsunderstöd till kommunal mellanskola utgår

med 11,200 kronor för år samt därutöver med ett be
-

s. 409 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta nåd. proposition nr 200.

409

lopp av 2,800 kronor för år till parallollavdelning av

årsklass, dock att sådant understöd må utgå till högst

så stort antal parallella klassavdelningar, som uppkommer

vid iakttagande därav, att minst 30 lärjungar

komma på varje sådan avdelning inom årsklassen, innan

ny klassindelning upprättas inom densamma. Härjämte

må skola, däri flickor undervisas, kunna erhålla

ett särskilt understöd till undervisning i huslig ekonomi,

ej överstigande 600 kronor för år.

Härförutom skola till varje kommunal mellanskola

utgå följande bidrag:

a) för varje manlig ordinarie ämneslärare: 500

kronor;

b) för varje manlig extra ordinarie eller vikarierande

ämneslärare med full tjänstgöring: 300 kronor;

c) för rektor: två tredjedelar av det för ifrågavarande

befattningshavare stadgade särskilda arvodet; för

biträdande föreståndarinna: det till henne utgående

särskilda arvodet;

d) för varje ordinarie ämneslärare: ett belopp,

motsvarande de läraren tillkommande ålderstillägg;

e) för varje lärare, som vikarierar för ordinarie

ämneslärare: om tjänstledigheten förorsakas av styrkt

sjukdom, det belopp, som utöver vad den tjänstledige

läraren av sin avlöning avstått, erfordras till arvode

åt vikarien, och, om tjänstledigheten förorsakas av offentligt

uppdrag, bestridande av befattning i statens

tjänst eller tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott

eller revisorer, det belopp, som Kungl. Maj:t för det

särskilda fallet bestämmer; samt

f) för lärare, som vikarierar för lärare, vilken uppehåller

tillfälligtvis ledig lärarbefattning, men erhållit

tjänstledighet på grund av styrkt sjukdom: det belopp,

som utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning

avstått, erfordras till arvode åt vikarien.

II.

I fråga om tillämpningen av ovan angivna grunder,

må det ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda de

Bihang till riksdagens protokoll 1018. 1 samt. 232 käft. (AV 200.) 52

s. 410 Kontrollera mot PDF

410

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260.

« närmare föreskrifter, vilka i detta avseende kunna be
finnas

erforderliga.

Härjämte får jag hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen att

dels förklara, att ordinarie lärare vid kommunal

mellanskola, vilken tillsatts före den 1 januari 1919, skall,

därest han icke ingår på den nya löneregleringen och därvid

fästade villkor och bestämmelser, åtnjuta avlöning

och pension enligt nu gällande bestämmelser;

dels ock, vid bifall till vad som föreslagits ej

mindre i fråga om avlöning till lärarpersonalen vid

kommunala mellanskolor än även beträffande grunder

och villkor för utgående av statsunderstöd till ifrågavarande

skolor, höja det ordinarie förslagsanslaget till

understöd åt kommunala mellanskolor från dess nuvarande

belopp, 340,000 kronor, med 342,000 kronor

till 682,000 kronor.

Samman- Jag har i det'' föregående (sid. 10) erinrat, hurusom i avbidan på

1ako8tnailgV ^ nu föreliggande löneregleringsförslaget under olika punkter i årets

beräk- statsverksproposition beräknats vissa närmare angivna belopp. Likaså

ningama. har jag i det föregående under respektive kapitel angivit de kostnadsbelopp,

vilka vid en förnyad och närmare beräkning skulle bliva vid bifall

till det föreliggande förslaget erforderliga. För överskådlighetens

skull anser jag mig här böra meddela en översikt av dessa beräkningar:

I statsverkspropositionen

beräknade belopp:

I min nu gjorda framställning

beräknade belopp:

De allmänna läroverken .

.... 1,860,000 kronor

2,308,111 kronor

Högre lärarinneseminariet

.... 65, "00 .

56,935 »

Folkskoleseminarierna . . .

.... 670,000 >

675,015 »

Folk- och småskolor . . .

.... 22,500,000 »

*2,971,000 »

Högre folkskolor.....

.... 293,000 »

254,000

Kommunala mellanskolor

. : . . 310,000

312.000

Summa 25,698,000 kronor

26,607,061 kronor

s. 411 Kontrollera mot PDF

411

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 2/JO.

Skillnaden uppgår följaktligen till 909,061 kronor. ^ I fråga om

täckande av denna skillnad torde, såsom jag i det föregående vid ett

par tillfällen tillkännagivit, chefen för finansdepartementet under riksdagens

fortgång komma att göra hemställan om avlatande av framställning

till riksdagen för beredande av därför erforderliga medel.

Vad föredragande departementschefen här ovan

föreslagit och hemställt biträddes av statsrådets övriga

ledamöter; och behagade Hans Maj:t Konungen härtill

lämna bifall samt förordna, att proposition i ämnet av

den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skulle

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gustaf Florin.

s. 412 Kontrollera mot PDF

412

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 2GC

INNEHÅLL.

su.

Lönefrågan intill tiden för nu gällande löneregleringar.......... 11

Nu gällande löneregleringar ävensom lönefrågans allmänna läge för de

olika läroanstalternas vidkommande.................. ig

Lärarlönenämnden....................... 24

Lönefrågans ytterligare behandling................... 27

Kap. I. Behovet av löneförbättring................. 29

Departementschefen...................... 31

Kap. II. Allmänna avloningsgrunder................. 33

A. Särskilda lönetillägg åt familjeförsörjare........... 33

Departementschefen....... 37

B. Förhållandet mellan manliga och kvinnliga lärares avlöning ... 38

Departementschefen .................... 42

C. Grunderna för övning slärarnas avlöning vid de allmänna läroverken,

högre lärarinneseminariet och folkskoleseminarierna...... 43

Departementschefen................... 4g

D. Pensionsålder....................... 4 g

Manliga ämnes- och övningslärare vid de allmänna läroverken, högre

lärarinneseminariet och folkskoleseminarierna........ 4 g

Kvinnliga ämnes- och övningslärare vid de allmänna läroverken, högre

lärarinneseminariet och folkskoleseminarierna......... 48

Lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor........ 49

Lärare vid folkskolor och högre folkskolor........... 50

Lärare vid kommunala mellanskolor............. 52

Departementschefen.................... 53

s. 413 Kontrollera mot PDF

Kung/. Maj:tu nåd. proposition nr 200.

413

Kap. III. Grunderna för kvinnas anställning vid de allmänna läroverken,

högre lärarinneseminariet och folkskoleseminarierna

De tjänster, i vilka kvinna ma vinna anställning........

Ämneslärar- och rektorstjänster.........

dvningslärartjänster..........

övningsskollärartjänster..........

Gift kvinnas behörighet att söka och innehava lärartjänst vid de

allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier.

.........

Departementschefen.........

Hemställan ...........

Kap. IV. Ändrade bestämmelser angående beräkning av tjänstår för erhållande

av statspension.........

Departementschefen.......

Sid.

57

57

57

67

69

70

74

76

78

83

Kap.

V.

Löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen vid de allmänna

läroverken..........

1. Ämneslärare..........

a) Vikarierande adjunkter och vikarierande lektorer samt extra lärare

och timlärare i läsämnen.........

b) Manliga adjunkter...........

c) Kvinnliga adjunkter............

d) Manliga lektorer...........

e) Kvinnliga lektorer...........

f) Ämneslärarinnor..........

g) Avlöning under tjänstledighet..........

h) Tjänstgöringspenningarnas fördelning.........

i) Lönetur...........

8. Rektorer...........

a) Manlig rektor vid högre allmänt läroverk.....i

b) Manlig rektor vid realskola..........

c) Kvinnlig rektor vid samskola

d) Lönetur . .........

e) Pension.....

S. Övning slärare..........

a)—b) Manliga och kvinnliga övningslärare......

c) Avlöning under tjänstledighet.........

d) Lönetur......

e) Pension ...........

4. Avlöningstillägg åt de ordinarie ämneslärarna vid provdrsläroverken

5. Ortstillagg åt ordinarie lärare vid läroverken i Västerbottens och Norr
bottens

län............. 6

6. Villkor för inträde på ny lönestat......

84

84

84

86

89

89

92

92

94

99

99

107

107

111

112

112

113

116

116

123

124

126

129

131

132

s. 414 Kontrollera mot PDF

414

Kungl. Maj ds nåd. proposition nr 260

Sid

7. Ändring av benämningarna på befattningshavare........140

Departementschefen....................141

Kostnadsberäkning.....................140

Hemställan........................I®3

Kap. VI. Löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen vid statens

högre lärarinneseminarium................116

1. Lektorer.........................H®

a) Manliga vikarierande lektorer...............116

b) Manliga ordinarie lektorer................116

c) Kvinnliga vikarierande lektorer..............118

d) Kvinnliga ordinarie lektorer................110

e) Tjänstgöringspenningarnas fördelning............180

f) Lönetur........................18®

2. Rektorer.........................181

a) Manlig rektor......................161

b) Kvinnlig rektor.....................162

Lönetur...................... • • • I63

c) Pension......................... I®3

3. Ämneslärarinnor......................164

a) Ordinarie ämneslärarinnor................164

b) Vikarierande ämneslärarinnor...............185

c) Biträdande föreståndarinnor................185

d) Vikarie för biträdande föreståndarinna...........185

e) Biträdande ämneslärarinnor................185

f) Tjänstgöringspenningarnas fördelning............181

Lönetur........................181

•t. övningslärare.......................188

a)—b) Manliga och kvinnliga övningslärare..........188

c) Avlöning under tjänstledighet......... 191

d) Lönetur . .......................191

e) Pension........................192

5. Villkor för inträde på den nya lönestaten...........192

Departementschefen....................193

Kostnadsberäkning.....................198

Hemställan........................201

Kap. VII. Löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen vid statens

folkskoleseminarier...................211

1. Ämneslärare.......-............. • • • ; ”11

a) Vikarierande och extra ordinarie ämneslärare samt timlärare 1

läsämnen......................211

s. 415 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 260. 415

Sid.

b) Ordinarie ämneslärare................ 213

c) Tjänstgöringspenningarnas fördelning............220

d) Lönetur................ 220

S. Rektorer................. 223

S. övningslärare.................. 227

a) Anställning och kompetens.............. 227

b) Avlöningsbelopp................. 230

c) Avlöning under tjänstledighet.............’ 239

d) Lönetur....................'' ’ ’ ‘ 240

e) Pension.................. 241

4. övningsskollärare.............. 242

a) Anställning................ ’ 242

b) Avlöningsbelopp................... 244

c) Tjänstgöringspenningarnas fördelning och avlöning under tjänst
ledighet

............. 247

d> ^önetur..............:::::::::: 248

-Pension................... 248

Avlöning stillägg åt rektorer och vissa ordinarie lärare vid folkskoleseminarier,

där provårskurser äro anordnade.........249

5. Villkor för inträde på den nya lönestaten...........249

6. Ortstillägg............... 2gQ

Departementschefen............... 252

Kostnadsberäkning.............. 263

Hemställan..................

Kap. VIII. Lönereglering för lärarpersonalen vid folk- och småskolor . 283

1. Folkskollärarpersonalens avlöningsförhållanden ....... 283

Delaktighet i löneregleringen............. 283

Allmänna avlöningsgrunder............. 284

Beloppet av de ordinarie lärarnas avlöning.......... 285

Extra ordinarie och vikarierande lärares avlöning....... 295

Lönetursberäkning.............. ggg

Avlöningsförmåner under tjänstledighet ............ 302

Lönernas utbetalande.............. Q0fi

Statsbidrag....................'' S.

S. Småskollärarnas rättsliga ställning.......... 31g

a) Behörighetsvillkoren.............'' ''

b) Tillsättningsförhållanden.............. 3^4

c) Entledigande................ '' '' 315

S. Smaskollärarpersonalens avlöningsförhållanden ........ 320

Allmänna avlöningsgrunder............. 02q

Avlöningsbeloppet för lärare, som äro anställda tills vidare .... 321

s. 416 Kontrollera mot PDF

416

Kungi. Alaj:ts nåd. proposition nr 260.

Sid.

Avlöning för lärare, som äro anställda på viss tid samt för vikarier 325

Lönetursberäkning............ 326

Avlöningsförmåner under tjänstledighet............330

Lönernas utbetalande....................331

Statsbidrag........................331

■4. Folk- och småslcollärares naturaförmåner............333

Departementschefen....................339

Kostnadsberäkning.....................344

Hemställan........................ 353

Kap. IX. Lönereglering för lärarpersonalen vid högre folkskolor .... 361

Allmänna avlöningsgrunder.................361

Beloppet av ordinarie lärares avlöning.............363

Föreståndai arvode.......''..............370

Extra ordinarie och vikarierande lärares avlöning........370

övningslärares och timlärares avlöning.............373

Lönetursberäkning....................375

Avlöningsförmåner under tjänstledighet............377

Statsbidrag 378

Departementschefen....................382

Kostnadsberäkning . . ...................382

Hemställan........................384

Kap. X. Löne- ooh pensionsreglering för lärarpersonalen vid kommunala

méllanskolor......................389

Allmänna avlöningsgrunder........... 389

Beloppet av ordinarie lärares avlöning.............389

Extra ordinarie och vikarierande lärares avlöning........396

Övningslärares och timlärares avlöning............397

Lönetur.........................398

Avlöningsförmåner under tjänstledighet............399

Statsbidrag........................400

Departementschefen....................403

Kostnadsberäkning.....................406

Hemställan........................407

Stockholm 1918. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

18O700

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1918:394 Skrivelse, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående löneoch pensionsreglering för lärarpersonalerna vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminari s. 2 i texten
  2. SU 1918:205 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för lärare vid smäskoleseminarier m. m. '' jämte i ämnet väckt motion. s. 2 i texten