Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av § 28, § 29 mom. 1 och § 42 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862, till lag om ändrad lydelse av §§ 21, 22 och 31 i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 samt till lag om ändrad lydelse av § 2 mom. 6 och 7 samt §§ 3 och 16 i förordningen om landsting den 21 mars 1862 ävensom om upphävande av § 2 mom. 5 i sistnämnda förordning

1918-04-12 · 35 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 30 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:261, Med förslag till lag om ändrad lydelse av § 28, § 29 mom. 1 och § 42 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862, till lag om ändrad lydelse av §§ 21, 22 och 31 i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 samt till lag om ändrad lydelse av § 2 mom. 6 och 7 samt §§ 3 och 16 i förordningen om landsting den 21 mars 1862 ävensom om upphävande av § 2 mom. 5 i sistnämnda förordning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 261.

1

Nr 261.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag

till lag om ändrad lydelse av § 28, § 29 mom. 1 och

§ 42 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den

21 mars 1862, till lag om ändrad lydelse av §§ 21,

22 och 31 i förordningen om kommunalstyrelse i stad

den 21 mars 1862 samt till lag om ändrad lydelse av

§ 2 mom. 6 och 7 samt §§ 3 och 16 i förordningen om

landsting den 21 mars 1862 ävensom om upphävande

av § 2 mom. 5 i sistnämnda förordning; given Stockholms

slott den 12 april 1918.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till

a) lag om ändrad lydelse av § 28, § 29 mom. 1 och § 42 i förordningen

om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862;

b) lag om ändrad lydelse av §§ 21, 22 och 31 i förordningen om

kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862; och

c) lag om ändrad lydelse av § 2 mom. 6 och 7 samt §§ 3 och 16

i förordningen om landsting den 21 mars 1862 ävensom om upphävande

av § 2 mom. 5 i samma förordning.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF. .

Axel Schotte.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 233 höft. (Nr 261—262.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 261.

Förslag’

till

Lag

om ändrad lydelse av § 28, § 29 mom. 1 och § 42 i förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att § 28, § 29 mom. 1 och § 42 i förordningen

om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862 skola erhålla

följande ändrade lydelse:

§ 28.

Mom. 1. Kommunalfullmäktiges antal bestämmes i förhållande till

folkmängden sålunda, att:

kommun med 2,000 invånare eller därunder utser.......................... 16

» )) över 2,000 till och med 10,000 invånare utser 16—30

» » » 10,000 invånare utser ......................................... 31—40

Kommunens vid kommunalstämma röstberättigade invånare bestämma,

inom nu stadgad begränsning, det antal kommunalfullmäktige,

som bör för kommunen utses.

Mom. 2. I avseende å valbarhet till kommunalfullmäktig, ursäkt

och avsägelse gäller vad i § 13 om ordförande i kommunalstämma stadgat

är.

Kommunalfullmäktige väljas för fyra år, räknade från och med den

1 januari året näst efter det, då valet skett.

§ 29.

Mom. 1. För val av kommunalfullmäktige skall kommun med mer

än 10,000 invånare indelas i valkretsar; har i kommun med högst 10,000

men mer än 2,000 invånare bestämts, att antalet fullmäktige skall vara

högre än tjugu, skall också den kommunen för val av fullmäktige indelas

i valkretsar.

Vid valkretsindelningen iakttages, att varje krets kommer att utse

minst sex, högst femton kommunalfullmäktige efter den beräkningsgrund,

opaginerad Kontrollera mot PDF

.3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 261.

att i allmänhet en kommunalfullmäktig utses för varje tal, motsvarande

det som erkålles, då kommunens mantalsskrivna folkmängd delas med

antalet fullmäktige för hela kommunen; att delar av samma by eller

hemman ej utan synnerliga skäl förläggas till olika valkretsar ; att varje

valkrets skall kunna omslutas med en sammanhängande gränslinje, samt

att antalet fullmäktige för hela kommunen varder, i den mån utan olägenhet

kan ske, lika fördelat pa de särskilda valkretsarna.

Indelningen i valkretsar jämte antalet fullmäktige för varje valkrets

bestämmes, efter därom av kommunalnämnden uppgjort förslag, av kommunalstämma.

Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.

§ 42.

I avseende på villkoren i övrigt för valbarhet till ledamot eller

suppleant ävensom angående rättighet att uppdraget sig avsäga gäller

vad i § 13 om ordförande i kommunalstämma stadgat är.

Ordinarie ledamöter väljas för fyra år, räknade från och med den

1 januari året näst efter det, då valet skett.

I kommun, där val sker första gången, skall halva antalet ordinarie

ledamöter eller, om detta icke är jämnt, det antal, som är närmast under

hälften, utses för allenast två år, och böra dessa ledamöter och de, som

skola i fyra år kvarstå, utses genom särskilda val.

Särskilt val av ordinarie ledamöter för kortare tid än fyra år må

ock, efter kommunalstämmans beslut, ske, där sådant i anledning av

beslutad ökning av antalet ledamöter varder nödigt, på det att hälften

av hela antalet ledamöter eller, om detta icke är jämnt, det antal, som

är närmast över eller under hälften, må kunna utses vartannat år.

Avgår ledamot under den för honom bestämda tjänstgöringstid,

anställes fyllnadsval; och bör dylikt val, där ej särskilda omständigheter

annat föranleda, äga rum å ordinarie kommunalstämma i december.

Den sålunda valde tjänstgör under den tid, som för den avgångne

återstått.

Suppleanterna omväljas till hela antalet vartannat år.

Kommunalfullmäktige och municipalfullmäktige, som valts enligt

hittills gällande bestämmelser, skola frånträda sina befattningar den 31

december 1918, ändå att de utsetts för längre tid.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 261.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av §§ 21, 22 och 31 i förordningen om kommunal styrelse

i stad den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 21, 22 och 31 i förordningen om kommunalstyrelse

i stad den 21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade

lydelse:

§ 21.

Stadsfullmäktiges antal bestämmes i förhållande till folkmängden

sålunda, att:

stad med 2,000 invånare eller därunder utser.......''.......................... 16

» » över 2,000 till och med 10,000 invånare utser............ 16—30

» » » 10,000 » » » 20,000 » » ............ 31—40

» » » 20,000 » » » 40,000 » » ............ 41 — 50

» » » 40,000 invånare utser............................................... 51—60

Stadens vid allmän rådstuga röstberättigade invånare bestämma,

inom nu stadgad begränsning, det antal stadsfullmäktige, som bör för

staden utses.

§ 22.

För val av stadsfullmäktige skall stad med mer än 10,000 invånare

indelas i valkretsar; bar i stad med högst 10,000 men mer än 2,000

invånare bestämts, att antalet stadsfullmäktige skall vara högre än tjugu,

skall också den staden för val av stadsfullmäktige indelas i valkretsar.

Vid valkretsindelningen iakttages, att varje krets kommer att utse

minst sex, högst femton stadsfullmäktige efter den beräkningsgrund, att

i allmänhet en stadsfullmäktig utses för varje tal, motsvarande det som

erhålles, då stadens mantalskrivna folkmängd delas med antalet fullmäktige

för hela staden; att varje valkrets skall kunna omslutas med en

sammanhängande gränslinje; samt att antalet fullmäktige för hela staden

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 261. 5

varder, i den mån utan olägenhet kan eke, lika fördelat på de särskilda

valkretsarna.

Indelningen i valkretsar jämte antalet fullmäktige för varje valkrets

bestämmes, efter därom av magistraten uppgjort förslag, av stadsfullmäktige

eller, där sådana ej finnas, av allmän rådstuga.

Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.

§ 81.

Stadsfullmäktige väljas för fyra år, räknade från och med den 1

januari året näst efter det, då valet skett.

Stadsfullmäktige, som valts enligt hittills gällande bestämmelser,

skola frånträda sina befattningar den 31 december 1918, ändå att de

utsetts för längre tid.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 261.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av § 2 mom. 6 och 7 samt §§ 3 och 16 i förordningen

om landsting den 21 mars 1862 ävensom om upphävande av § 2

inom. 5 i samma förordning.

Härigenom förordnas, att § 2 mom. 6 och 7 samt §§ 3 och 16 i

förordningen om landsting den 21 mars 1862 skola erhålla följande

ändrade lydelse ävensom att § 2 mom. 5 i samma förordning skall upphöra

att gälla:

§ 2.

6. Indelningen i valkretsar jämte det antal landstingsmän, som

skall för varje valkrets utses, fastställes efter ovan angivna grunder av

landstinget. Förslag till sådan indelning skall till landstinget avgivas

av Konungens befallningshavande.

7. Varda de förhållanden, vilka legat till grund för den fastställda

ordningen, så ändrade, att jämkning däri till följd av stadgandena i

mom. 1 — 4 här ovan påkallas, eller finnes eljest sådan jämkning nödig,

äge landstinget på Konungens befallningshavandes förslag eller efter inhämtande

av dess yttrande, verkställa jämkningen; och skall, där ej

sådant fall är för handen, som i mom. 8 första stycket eller mom. 9

andra stycket avses, jämkningen ske året innan val av landstingsmän

nästa gång äger rum.

§ 3-

För varje valkrets utses tillika suppleanter.

Konungens befallningshavande kungör i god tid före valen, huru

många landstingsmän och suppleanter skola utses för varje valkrets.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kunijl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 261.

7

§ 16-

Tjänstgöringstid för landstingsman och suppleant är, där han icke

utsetts vid val, som ägt rum med anledning av bestämmelserna i § 2

mom. 8 andra stycket och mom. 9 tredje stycket, fyra år, räknade tran

och med den 1 september det år, då valet skett.

Landstingsman och suppleant, som utsetts vid val jämlikt nyss åberopade

bestämmelser i § 2 mom. 8 och 9, äga tjänstgöra från och med

den 1 september det år, då valet skett, och till utgången av tjänstgöringstiden

för övriga landstingsmän och suppleanter.

Rörande landstingsmans- och suppleantbefattnings upphörande i

vissa fall tidigare än ovan sägs stadgas i § 2 mom. 8 tredje stycket

och mom. 9 fjärde stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1922.

Tjänst o-örings tid en för de landstingsmän och suppleanter, som dessförinnan

utses, skall utgå den 31 augusti 1922, där ej enligt stadgandena

i 8 16 tjänstgöringstiden för dem upphör tidigare.

Vad i § 2 mom. 6 enligt dess nuvarande lydelse är stadgat om

landstings åliggande att fastställa valkretsarnas fördelning i grupper skall

icke gälla landsting, som sammanträder år 1921.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungi, Maj:ts Nåd, Proposition Nr 261.

Motion i F. K.

1917 nr 43

och riksdagens

skrivelse 1917

nr 308.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Majd Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12

april 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

ärendena Hellner,

Chefen för civildepartementet, statsrådet Schotte anförde:

anledning av en vid 1917 års riksdag inom första kammaren

1917 (ht \°oJnT tC1T^ har riksdagen 1 skrivelse den 9 juni

. i7 (nr 308) anhalht, att Kung! Maj:t ville låta för 1918 års riksdag

framlägga förslag till sadana ändringar i gällande kommunalförfattningar,

att val till landstmgsmän och stadsfullmäktige samt eventuellt även andra

kommunala val i högre grad än nu är fallet bleve sammanförda till en

och samma tidpunkt.

Motionären ^aberopade i sin ifrågavarande motion vad han yttrat i

en av honom ar 1912 väckt motion, som avsåg att vinna en förlängning

av valperioderna for såväl politiska som kommunala val. Hans ut
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition Nr 261.

gångspunkt i denna senare var, att man borde inom alla områden av

det moderna samhällslivet eftersträva att med f orkan den varan de arbetskrafter

ernå bästa möjliga arbetsprodukt, samt att slöseri med arbetskraft

ur ingen synpunkt vore gagneligt. Ett sådant slöseri ägde rum

på grund av nuvarande anordningar av de politiska och vissa av de

kommunala valen. Valproceduren vore mera omfattande och mera invecklad

än tidigare och krävde för sin tillämpning betydligt längre tid

och vida större apparat. En valstrid konime under sådana förhållanden

att taga i anspråk långt mera tid, krafter och kostnader än under tidigare

dagar. Motionären uttalade därför såsom önskvärt, att valen finge

större effektivitet genom längre funktionstid för de valda, och föreslog

i motionen år 1912 en funktionstid för andrakammarledamöter av 4 år

samt för landstingsman och stadsfullmäktige av 6 år. Denna motion

avslogs av riksdagen.

I motionen vid 1917 års riksdag vidhöll motionären förslaget om

4-åriga valperioder för val av andrakammarledamöter. Beträffande åter

de kommunala valen framhöll motionären närmast det önskvärda i, att

dels de olika slagen av dessa sammanfördes till samma tidpunkt, så att

dubbla valstrider undvekes, och dels att reglerna om att halva uppsättningen

skulle väljas vart annat år bortfölle. Han pavisade, att, med nuvarande

anordning av valen, under 10 år 24 valkampanjer av mer eller

mindre politisk karaktär komme att utkämpas, under det att man genom

valens sammanförande och borttagandet av regeln om den successiva förnyelsen

kunde vinna, att på 10 år endast 5 valkampanjer behövde förekomma.

De val, som borde sålunda sammanföras, vore egentligen valen

av landstingsmän samt av stadsfullmäktige. Eventuellt kunde man tänka

sig ändring även beträffande andra kommunala val. Motionären ifrågasatte

också, huruvida icke valperioderna kunde utsträckas. Slutligen ansåg

han böra undersökas, huruvida icke de på nämnda sätt sammanförda

kommunala valen borde sättas i relation till andrakammarvalen, antingen

så att alla sammanfördes till en gemensam tidpunkt vart fjärde år eller

så att val hölles vart annat år, den ena gången andrakammarval, den

andra gången kommunala val.

Riksdagen, som i huvudsak anslöt sig till motionärens synpunkter,

fann det vara synnerligen önskvärt, att en anordning, innebärande att

valstriderna icke allt för ofta förekomme, kunde genomföras. I riksdadagens

skrivelse framhölls, att bland de kommunala valen särskilt landstingsmanna-

och stadsfullmäktigevalen under senaste år fatt en allt starkare

utpräglad politisk innebörd och därmed också medfört valkampanjer, i

omfattning jämförliga med dem, vilka andrakammarvalen framkalla, och

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 283 höft. (Nr 261 262.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Inkomna

yttranden.

KungI. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 261.

föranledande olägenheter av samma art som dessa. Om man ville försöka

att genomföra en sådan anordning, att valstriderna icke allt för

ofta aterkomme, borde man otvivelaktigt fatta såväl de kommunala som

de i egentlig mening politiska valen i ögonsikte. Bland de olika utvägar

för frågans lösning, som motionären antytt, ansåge riksdagen den

anordning vara mest tilltalande, att val av något av ifrågavarande slag

förekomme endast vart annat år, var annan gång andrakammarval och

var annan gång de till gemensam tidpunkt sammanförda kommunala

valen. Valperioderna för andrakammarvalen skulle alltså utsträckas till

4 år. I fråga om de kommunala valen skulle nuvarande valperioder bibehållas

men regeln om den successiva förnyelsen bortfalla, så att vederbörande

korporation bleve på en gång vald i sin helhet. Och uttalade

riksdagen, att även vid dylika val det proportionella valsystemet erbjöde

garantier för nödig kontinuitet i de kommunala ärendenas handläggning.

Riksdagen antog i anledning av motionen sådana grundlagsändringar,

som erfordrades för genomförande av eu 4-årig valperiod för andra kammaren.

I fråga om ändringar beträffande de kommunala valen borde

en utredning genom Kungl. Maj:ts försorg ske. Denna, som borde bygga

på den förutsättningen att valen till andra kammaren bleve fyraåriga,

borde i första rummet giva vid handen, vilka slag av kommunala val,

som skulle beröras av den ifrågasatta omläggningen. Riksdagen hade

för sin del utgått från, att detta skulle bliva fallet med landstingsmannaoch

stadsfullmäktigval, men ville icke uttala sig om i vad mån en omläggning

kunde anses lämplig och genomförbar med avseende på de

i egentlig mening kommunala valen på landet. .Med avseende på de

val, som ansåges böra inbegripas i omläggningen, finge utredningen givetvis

icke bindas vid den anordning, vilken av riksdagen antytts såsom

närmast till hands liggande. Åven andra vägar borde, i anslutning till

vad i motionen anförts, tagas i betraktande, så t. ex. möjligheten att

till ett och samma valtillfälle sammanföra de politiska och de kommunala

valen.

Över denna riksdagens skrivelse hava utlåtanden infordrats från

länsstyrelserna, varjämte landstingen, stadsfullmäktige, magistrater och

stadsstyrelser lämnats tillfälle att yttra sig i ärendet.

Av de hörda myndigheterna och korporationerna hava endast ett

fåtal motsatt sig lagstiftningsåtgärder i det av riksdagen angivna syftet.

Länsstyrelsen i Uppsala län, som avstyrker det väckta förslaget,

uttalar bland annat: Kungl. Maj:ts befallningshavande tilläte sig betvivla,

att det angivna målet vore så eftersträvansvärt. Om livaktighet och in
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 261.

tresse hos valmännen, vilka egenskaper utgjorde eu viktig förutsättning

för varje på val grundad samhällsordning, väcktes endast vid sällan återkommande

tidpunkter, kunde resultatet icke bliva lika tillfredsställande,

som när de permanent vore för handen och oftare manades att taga sig

uttryck. Tillfälligheter skulle alltför lätt kunna få avgörande betydelse.

•Ju vidsträcktare betydelse utgången av en valstrid ägde, desto mer måste

man befara, att intresset kunde stegras till en feberhetta, som försvagade

valmännens omdömesförmåga och framkallade personlig bitterhet. Man

finge vidare icke underskatta valkampanjernas uppfostrande betydelse, rör

deras »olägenheter» borde icke glömmas de värdefulla tillfällen, som

genom dem bereddes valmännen att inhämta kunskap i offentliga ärenden,

särskilt genom upplysande föredrag av framstående politiska män, vilka

eljest sällan eller aldrig framträdde personligen inför en större allmänhet.

Gent emot osanna och vrängda framställningar eller andra ogynnsamma

inflytelser måste valmännen, om valkampanjerna oftare infölle,

bliva mera härdade och bättre i stånd till kritik. Av dessa skäl vore

det opåkallat att i syfte att minska antalet valkampanjer bestämma valperioderna

eller valtillfällena på annat sätt än ur andra synpunkter \oie

lämpligt och nödvändigt, Dessutom vore att märka, att i följd av de

proportionella valens införande de förut ej sällsynta suppleringsvalen

försvunnit och att sålunda icke blott antalet valkampanjer inskränkts

utan i och med detsamma bortfallit ett viktigt och i andra länder högt

skattat medel att erfara efter hand inträdande förändringar i den uppfattning,

som vid föregående allmänna val kommit till uttryck. Den nu

förekommande successiva förnyelsen av vissa korporationer måste av

detta skäl anses väl motiverad. .

Stadsfullmäktige och magistraten i Gävle, vilka förklarat sig icke

kunna ansluta sig till den mening riksdagen i sin skrivelse uttalat,

framhålla, att genom ett sammanförande av de rent politiska valen

och de kommunala valen den politiska prägel, som under sista åren

påkommit de senare valen, skulle ytterligare skärpas, något som vore

långt ifrån önskvärt; att i de kommunala valen ej sällan förekomme

partigrupperingar, som ej förmådde göra sig gällande i den politiska

valstriden och som sannolikt skola upphöra med nu föreslagna anordning;

samt att den konb.nuitet, som den successiva förnyelsen medförde,

lätteligen skulle förloras, om en kommunal korporation vart fjärde år

skulle omväljas efter de linjer, som de vid valen aktuella stridsfrågorna

skapade. Delvis samma synpunkter framföras av stadsfullmäktige i Karlskrona.

Magistraten i Örnsköldsvik uttalar, bland annat, att ur teknisk

synpunkt givetvetvis icke vore förmånligt att sammanföra ett flertal val

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 2H1.

j?0n? en jemförelsevis kort tidrymd, då såväl val manskåren som valförrättaren

måste i allmänhet antagas hava jämväl andra angelägenheter

än med olika val sammanhörande att ombestyra.

Avstyrkande uttala sig jämväl Kalmar läns södra och Gottlanc/s

läns landsting samt stadsfullmäktige i Norrtälje, Ulricehamn, Skövde och

Lindesberg.

Stadsfullmäktige i Kalmar anse visserligen önskvärt, att de med valen

förbundna olägenheterna kunde minskas genom att valtillfällenas antal

inskränktes, men finner mot de särskilda föreslagna ändringarna så stora

betänkligheter i olika avseenden möta, att stadsfullmäktige anse sig icke

kunna förorda dem. . Magistraten i Hudiksvall, som gör gällande liknande

synpunkter, ställer sig tveksam till frågan, huruvida icke olägenheterna

av ändringarna överväga fördelarna

I vad förslaget avser Stockholm ställa sig även myndigheterna där

i det^hela avvisande till detsamma, såsom nedan skall nämnas.

Övriga myndigheter och korporationer, som yttrat sig i ärendet, sålunda

det långt övervägande flertalet, förorda mer eller mindre kraftigt

en reform i angivna syftet. Det vitsordas av derå, att såväl landstingsmanna-

som stadsfullmäktigvalen ofta föranleda upprivande valstrider, att vid

dessa val de politiska synpunkterna mestadels spela en väsentlig roll, samt

att förberedelserna för valen taga allt mera tid och arbete i anspråk. Åtskilliga

av de hörda myndigheterna och korporationerna nöja sig med att

helt allmänt förorda en lagändring för vinnande av omförmälda syfte,

så bland andra länsstyrelsen i Kopparbergs län samt Blekinge läns, Älvsborgs

läns och Västerbottens läns landsting ävensom stadsfullmäktige och maqistraten

i Göteborg. De, som däremot närmare uttalat sig i frågan, uttrycka

mycket skiftande meningar beträffande en eventuell reforms omfattnino''

och läggning i övrigt.

Så till vida råder dock överensstämmelse, att från intet håll uttalas

önskan om utsträckning av mandattiderna för vare sig landstingsmän

eller stadsfullmäktige. Tvärtom påpekas av åtskilliga myndigheter,

att då enligt det vilande grundlagsförslaget perioderna bliva fyraåriga’

syftet att minska valkampanjernas antal samt ställa de kommunala valen

i visst förhållande till andrakammarvalen skulle motarbetas genom utsträckning

av mandattiderna för landstingsmän och stadsfullmäktige,

så vitt de^ ej utsträcktes till 8 år, något som ansåges ej böra ifrågakomma.

Endast Uppsala, läns landsting anför, att en förlängning av

välperioderna skulle ur den kommunala förvaltningens synpunkt utan

olägenhet kunna verkställas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 261.

i;;

Nämnvärd meningsskiljaktighet råder ej heller därom, att val inom

den kyrkliga kommunen samt val till kommunala nämnder ocdi styrelser

borde undandragas den ifrågasatta nyregleringen. Det erinras om, att

dylika val i regel ej föranleda några nämnvärda valstrider och att de

politiska synpunkterna vid dem träda i bakgrunden. Dock uttalas dels

av stadsfullmäktige i Landskrona, att valen å kyrkostämma till kyrkoråd

och folkskolestyrelse borde sammanföras med stadsfullmäktigevalen, och

dels av stadsfullmäktige i Ystad., att hinder ej mötte för sammanförande

av landstingsmanna-, stadsfullmäktig- och skolstyrelseval.

Beträdande valen till kommunalfullmäktige och municipalfullmäktige

ifrågasättes å de allra flesta håll icke annat, än att de böra i ifrågavarande

hänseende likställas med stadsfullmäktigvalen. Flertalet länsstyrelser

betona uttryckligen, att så bör ske. Därvid framhålles av

länsstyrelsen i Malmöhus län, att även beträffande kommunalfullmäktigvalen

kan, om ock med mindre fog än beträffande stadsfullmäktigvalen

sägas, att de under senare år medfört valkampanjer, samt av länsstyrelsen

i Skaraborgs län, att vid kommunalfullmäktigvalen inom vissa trakter i

riket, där institutionen vunnit vidsträcktare tillämpning, ganska allmänt

förekomme upprivande valstrider. Däremot avstyrka länsstyrelsen i Jämtlands

län samt Västmanlands läns landsting — detta senare, med vilket

länsstyrelsen i länet instämmer, under framhållande av att vid kommunalfullmäktig-

och municipalfullmäktigvalen de rent kommunala hänsynen

borde vara ensamt avgörande — att ändring vidtages i nuvarande bestämmelser

angående dessa val. Det uttalas därjämte av länsstyrelserna

i Göteborgs och Bohus samt i Gävleborgs län, att den ifrågasatta omläggningen

icke borde gälla andra val än landstingsmanna- och stadsfullmäktigvalen,

ävensom av länsstyrelsen i Västernorrlands län samt Värmlands

läns landsting, att de rent kommunala valen på landsbygden ej

borde beröras av ändringarna, och synas således de fyra sistnämnda ej

heller vilja likställa kommunalfullmäktig- och municipalfullmäktigvalen

med stadsfullmäktigvalen.

Vad därefter angår den för vinnandet av syftet med riksdagens

skrivelse betydelsefulla frågan om eventuellt upphävande av reglerna om

successiv förnyelse av landsting och stadsfullmäktige bryta sig meningarna

skarpare.

Flertalet såväl av länsstyrelserna som av övriga i ärendet hörda

anse en ändring i detta avseende, så att hela korporationen utses vid

ett enda val, kunna utan olägenhet ske och understryka riksdagens uttalande

att även vid dylika val det proportionella valsättet i och för sig

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 261.

erbjuder tillräckliga garantier för nödig kontinuitet i det kommunala

arbetet. Det medgives dock av åtskilliga, att i fråga om stadsfullmäktigval

en dylik omläggning måste anses i viss mån betänklig ur den synpunkten,

att valet komme att omfatta ett alltför stort antal representanter.

Ju större antal platser valet avsåge, desto mera möjlighet erbjödes

den s. k. kotteripolitiken att verka, och desto svårare vore det

att kunna beräkna valets utgång. Det har därför framhållits (av stadsfullmäktige

i Vänersborg), att en lagändring i nu nämnd riktning med

nödvändighet förutsatte sådan ändring i 22 § i förordningen om kommunalstyrelse

i stad, att även städer med lägre innevånarantal än 10,000

finge delas i valkretsar. Magistraten i Malmö anser det böra tagas i

övervägande, huruvida icke, om hela stadsfullmäktigantalet skulle väljas

för en och samma period, de i berörda lagrum angivna minimi- och

maximitalen för stadsfullmäktige för varje valkrets borde något sänkas;

och magistraten i Ulricehamn anser under nämnda förutsättning nödigt

att vidtaga sådan ändring i föreskrifterna om indelning av städerna i

valkretsar, att högst ett visst antal platser, förslagsvis tio, finge i samma

valförrättning tillsättas. Länsstyrelsen i Gävleborgs län gör gällande, att

betänkligheterna i nu angivna hänseende skulle minskas genom en sådan,

även eljest önskvärd, omläggning av valmetoden, att rangordningsregeln

oftare än hittills vunne tillämpning.

Förslaget att avskaffa reglerna om successiv förnyelse av ifrågavarande

korporationer avstyrkes, utom, såsom redan nämnts, av länsstyrelsen

i Uppsala län, jämväl av överståthållareämbetet, länsstyrelserna i

Södermanlands, Jönköpings och Alu sborgs län, vidare av Uppsala läns, Jönköpings

läns, Kalmar läns norra och Skaraborgs läns landsting, av stadsfullmäktige

i ett stort antal städer (22), däribland Stockholm och Gävle,

samt av åtskilliga magistrater och stadsstyrelser, varjämte Örebro läns

landsting och magistraten i Stockholm, som icke direkt avstyrka förslaget

i denna del, framhålla, att betänkligheter resa sig mot detsamma. Till

stöd för avstyrkandet anföres huvudsakligen, att ett vals utgång understundom

kan bero av en uppjagad stämning eller en mot de förutvarande

representanterna riktad tillfällig misstämning och efter någon

tid visa sig ej motsvara den verkliga uppfattningen hos valmännen;

att, därför om valet förrättades på en gång av korporationen i sin helhet,

i densamma kunde komma att ingå ett mycket stort antal nyvalda (det

uppgives i detta hänseende, att vid ett val i Östersund av 15 platser

9 besatts med nya män), vilket i sin tur måste medföra ett försvagat

arbetsresultat och äventyra den önskvärda kontinuiteten i förvaltningen;

samt att det knappast vore lämpligt, att valmanskårens rätt att giva sitt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 261.

omdöme om kommunens förvaltning skulle inskränkas till allenast en

gång vart fjärde år. Vad särskilt angår stads lullmäktigval (i synnerhet

i de mindre städerna) framhålles, att man, därest val av halva antalet

företoges vart annat år, hade möjlighet att tidigare för kommunalförvaltningen

förvärva person, som man funne därför lämplig, än om det

dröjde fyra år mellan vart val; att om valet skulle omfatta hela kåren,

man ej kunde iakttaga samma noggrannhet vid granskning av de olika

kandidaternas lämplighet som under nuvarande valsätt; att till följd av

det stora antal mandat, som skulle vid varje val besättas, och den därav

föranledda starka reduktionen av rösttalen för dem, som sist bleve tilldelade

plats från en lista, ofta ett fåtal röster skulle kunna genomdriva

inval, som ej stöddes av någon allmännare mening; att på grund av

detta förhållande slumpen komme att än mera än nu spela in vid val

och göra utgången oberäknelig; samt att den nuvarande proportionella

metoden tillämpad vid val för tillsättande av ett större antal platser,

vore förenad med rent valtekniska svårigheter av beskaffenhet att i och

för sig motivera en uppdelning av valet, i vilket avseende anfördes, att

röstsammanräkningen vid ett val av t. ex. 30 ledamöter säkerligen toge

minst dubbelt så lång tid som sammanräkningarna av två successiva val

av vardera 15 ledamöter.

Även med de förra av de nu anförda skälen torde man huvudsakligen

hava velat rikta sig mot ändring av bestämmelserna om stadsfullmäktigval.

Åtskilliga landsting, som uttala sig för avskaffande av

den successiva förnyelsen av landstingen, vilja däremot icke yttra sig

om lämpligheten av motsvarande ändring beträffande stadsfullmäktigval.

Å andra sidan anföra stadsfullmäktige i vissa städer, att de visserligen

motsätta sig dylik ändring vad angår stadsfullmäktigval, men att de

däremot finna ändring kunna ske i fråga om landstingsmannaval.

Vad därefter angår frågan om nedbringande av antalet valkampanjer

genom sammanförande av olika slag av val till samma tid så uttalas

även härutinnan betydligt skiftande meningar.

På åtskilliga håll ställer man sig över huvud taget tvivlande till

nyttan av ett sammanförande av olika slags val. Särskilt framhålles,

att en sådan åtgärd komme att verka splittrande på intresset för de

särskilda valen. Länsstyrelsen i Stockholms län förklarar, att därest den

successiva förnyelsen av landsting och stadsfullmäktige ej vidare komme

att äga rum samt riksdagsmannavalen komme att hållas endast vart

fjärde år, så att alternering mellan dessa och de nämnda kommunala

valen kunde ske, därmed alla ändringar vore genomförda, för vilka behov

kunde förefinnas i Stockholms län; dock vore intet att erinra mot

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj: Is Nåd. Proposition Nr 261.

ett förläggande av stadsfullmäktig- och kommunalfullmäktigvalen till

samma årstid som landstingsmannavalen, därest detta visade sig önskligt.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län anser, att det visserligen vore

önskvärt att minska valarbetet för valmän och valförrättare, men att

tveksamt vore, huruvida detta syfte kunde vinnas genom att val av

skilda slag ägde rom mera samtidigt än vad nu vore fallet. Det valarbete,

som bestode i propaganda av press och politiska sammanslutningar,

vore däremot ingen anledning att underlätta eller förenkla. Väl

vore förmånligt, om detta slag av valarbete mindre ofta förekomme,

men befaras kunde, att valstriderna komme att bedrivas med ökad intensitet

och större hänsynslöshet, ju mera sällan de ägde rum. Magi
straten

i Hudiksvall framhåller, att agitation och särskilda valtekniska

åtgärder för varje särskilt val i allt fall ej kunde undvikas.

Flertalet av de hörda myndigheterna och korporationerna uttala sig

i anslutning till den av såväl motionären i ämnet som av riksdagen förordade

mening för en sådan lösning av frågan, att landstingsmannavalen

och stadsfullmäktigvalen sammanföras till samma tid på året och

företagas vart fjärde år, alternerande med andrakammarvalen. Slända

yttra sig bland andra länsstyrelserna i Östergötlands, Kalmar, Gottlands,

Blekinge, Malmöhus, Hallands, Skaraborgs, Örebro, Gävleborgs och Västerbottens

län samt Södermanlands läns, Östergötlands läns, Malmöhus läns,

Göteborgs och Bohus läns, Örebro läns, Kopparbergs läns, Gävleborgs läns

och Norrbottens läns landsting.

För enahanda lösning med det undantag, som föranledes därav att

den successiva förnyelsen bibehålies för landstingsmanna- och stadsfullmäktigval,

uttala sig länsstyrelsen i Södermanlands län, Uppsala läns

landsting, Jönköpings läns landsting, med vilket länsstyrelsen i länet instämmer,

samt stadsfullmäktige, magistrater och stad sstyrelser i åtskilliga

städer. Under en fvraårsperiod skulle således enligt denna mening ena

året förrättas andrakammarval, två av åren hållas till en och samma

tid sammanförda landstingsmanna- och stadsfullmäktigval samt det fjärde

året bliva fritt från val.

Jämtlands läns landsting, som icke uttalar sig beträffande den* successiva

förnyelsen, tillstyrker, att stadsfullmäktigval och landstingsmannaval

i städerna lämpligen må, för undvikande av två valkampanjer ske

på samma tid.

Såsom skäl för sammanförandet av dessa val anföres i allmänhet

endast lämpligheten, ja, av flera till och med behovet, av att i görligaste

mån inskränka antalet upprivande valstrider, och förmenas olägenheterna

av åtgärden icke bliva betydande.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:Is Nåd. Proposition Är iföl. 17

Mot ett sammanförande av dessa två stag av val framhålles av bland

andra länsstyrelsen i Värmlands län, att landstingsmannavalen numera

otvivelaktigt måste betraktas såsom politiska val, under det att stadsfullmäktigvalen

icke torde kunna liänföras till politiska val i egentlig

mening, om än partihänsynen också beträffande dessa allt mera framträtt;

ett fortgående i samma riktning kunde icke vara till gagn utan

borde motverkas, vilket säkerligen icke bleve fallet, därest stadsfullmäktigvalen

sammanfördes med politiska val. Åtskilliga myndigheter

ställa sig tveksamma till ett sammanförande av ifrågavarande val på

den grund att en för båda slagen av val lämplig gemensam tid svårligen

läte sig erbjuda.

Under framhållande av dessa eller ungefär enahanda synpunkter

föreslås av bl. a. länsstyrelsen i Värmlands län samt detta läns landsting,

att landstingsmannavalen skola sammanföras med andrakammarvalen till

samma tid på året, under det att stadsfullmäktigvalen hållas särskilt.

Av vissa andra myndigheter, däribland länsstyrelsen i Älvsborgs län

samt Skaraborgs läns landsting, förordas ett sammanförande med andrakammarvalen

av ej blott landstingsmannavalen utan även stadsfullmäktigval

i de städer, vars stadsfullmäktige hava att utse ledamöter i första

kammaren. Härigenom skulle, anföres det, komma att sammanföras

samtliga val, som på grund av sin natur helt eller i väsentlig grad bestämdes

av politiska synpunkter. Genom att medtaga jämväl övriga

stadsfullmäktigval skulle man endast ytterligare befordra den föga lyckliga

utveckling, varigenom dessa val på senare tid kommit att allt för

mycket bestämmas efter politiska synpunkter på bekostnad av de kommunala

synpunkterna och av intresset att erhålla verkliga förmågor till

kommunernas ledande män. Skaraborgs läns landsting förmenar, att

valarbete av större betydelse endast förekommer vid de tre förstnämnda

slagen av val, under det att valarbetet vid andra val är begränsat till

en kort tid närmast före vederbörande val och i regel sker ej genom

allmänna föredrag utan mest genom insamlande av fullmakter och personlig

uppmaning till valmän att deltaga i valet.

Ett avsevärt antal myndigheter och korporationer förorda, för att i

största möjliga mån nå syftet med riksdagens skrivelse, sammanförande

av andrakammarval med ej blott landstingsmannaval utan även stadsfullmäktigvalen

i samtliga städer, eller förklara i allt fall en sådan anordning

vara värd att taga i övervägande. Så yttra sig, bl. a., länsstyrelserna

i Kristianstads, Göteborgs och Bohus, Västmanlands, Jämtlands

och Norrbottens län, vidare Stockholms läns, Kristianstads läns och Västmanlands

läns landsting samt åtskilliga stadsfullmäktige, magistrater och

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 238 höft. (Nr 261—262.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 261.

•

stadsstyrelser. Man utgår därvid från att den successiva förnyelsen

skulle bortfalla, vadan valkampanjerna skulle komma att inskränkas till

en sådan vart fjärde år. Kronobergs läns landsting, med vilket länsstyrelsen

i samma län instämmer, uttalar sig för ett sammanförande av dessa

val endast i så måtto, att de komma att äga rum under samma år.

Kalmar läns norra landsting samt stadsfullmäktige i Lidköping och

Nässjö förorda likaledes sammanförande av alla nu nämnda slag av val

men avstyrka borttagande av regeln om landstingens och stadsfullmäktigkorporationernas

successiva förnyelse, så att enligt deras mening val

skulle komma att äga rum två gånger under varje fyraårsperiod, ena

gången landstingsmanna- och stadsfn 11 mäktigval och andra gången alla

tre slagen av val.

Mot sammanförande av dessa skilda slag av val har emellertid flertalet

av de hörda myndigheterna med större eller mindre skärpa vänt

sig. Därvid har — utom ovanberörda mot sammanförande av olika

slags val över huvud riktade argument — särskilt anförts, att de politiska

synpunkterna skulle bliva alldeles för dominerande även vid landstingsmanna-

och stadsfullmäktigvalen och onödigtvis skärpa den utveckling

i detta avseende, åt vilken sistnämnda val redan tendera. I denna

riktning hava bland andra stadsfullmäktige i Stockholm uttalat sig. Länsstyrelsen

i Hallands län anser det ligga en fara i att till en och samma

tidpunkt sammanföra val till alla sådana korporationer, vid vilkas väljande

politiska synpunkter spela in. Vid en dylik tidpunkt kunde nämligen

en viss tillfällig folkstämning göra sig gällande och trycka sin

prägel på valet. Detta kunde vara mindre lyckligt redan då det gällde

ett val, men bleve än mera förhållandet, om det vore fråga om val av

alla politiska korporationer, vilka tillsammans skulle medverka vid bestämmande

av landets öden under en längre tid framåt. Länsstyrelsen

i Västerbottens län uttalar, att, om samtliga ifrågavarande val sammansloges,

allt för lång tid skulle förflyta mellan valrörelserna för att intresset

skulle hållas tillräckligt vaket, samt att en olägenhet jämväl vore,

att de förändringar i valmansmeningarna, som mellan perioderna kunde

inträda och som överhuvud med proportionellt valsätt icke kunde göra

sig gällande, icke på så lång tid som 4 år kunde komma till sin rätt.

I ett av stadsfullmäktige i Malmö åberopat yttrande av drätselkammaren

därstädes framhålles, att förläggande av andrakammarval och landstingsmannaval

till en och samma tidpunkt vart fjärde år förmodligen skulle

medföra en både långvarig och tröttande valstrid, i tv att valen, på grund

av sin olika karaktär och då någon tid måste förflyta mellan båda, skulle

föranleda dubbla valkampanjer under samma år; för vederbörande val
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ht

Kung]. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 261.

förrättare torde det också vara mera tilltalande att liava valen åtskilda,

särskilt med hänsyn därtill att valen, därest båda förlädes till eu och samma

tidpunkt, kunde komma att inkräkta å den tid, som vore anslagen åt

andra viktiga göromål i det allmännas tjänst.

Det sammanförande av olika slags val, varom i ärendet är fråga,

har man fattat på olika sätt. Några av myndigheterna hava utgått från

att de val, som sammanfördes, skulle, om de avsåge samma valområde,

hållas i en förrättning. I allmänhet synes man emellertid hava tänkt

sig frågan gälla endast ett sammanförande av tiderna för valen inom eu

något så när kort tidrymd. Åtskilliga hava uttalat sig direkt om, huruvida:

sammanförande till en och samma förrättning borde ifrågakomma.

Endast ett fåtal förordar uttryckligen sammanförande av olika val

till en och samma förrättning. Magistraten i Uddevalla anser, att genom

särskilda anordningar och exempelvis genom olika färgade kuverter

samt stämpel, angivande vilket val kuvertet avser, torde, utan risk för

några förväxlingar av betydelse, låta sig gorå att vid samma valtillfälle

upptaga valkuvert för både stadsfullmäktig- och landstingsmannaval.

Magistraten i TräUeborg tinner ej heller valtekniska svårigheter föreligga

att sammanföra sistnämnda båda slag av val till eu förrättning. Jämväl

stadsfullmäktige i Ystad och i Varberg tillstyrka sammanförande av berörda

val till ett valtillfälle.

Länsstyrelsen i Västerbottens län anser, att, oaktat vissa svårigheter

möta, valen till landsting och stadsfullmäktige borde kunna hållas

vid samma förrättning. Genom praktiska anordningar med avseende å

valsedeln skulle denna kunna upptaga både landstingsmän och stadsfullmäktige.

Samtidigt krävdes emellertid, att rösträtten vid landstingsmannaval

i stad och stadsfullmäktigval samt vid landstingsmannaval på

landet och kommunalfullmäktigval bleve fullkomligt lika, att rätten att

rösta i flera kommuner bortfölle, samt att valdistrikten för landstingsmannaval

och stadsfullmäktigval gjordes sammanfallande. Vidare fordrades,

att sammanräkning av rösterna vid alla förevarande val skedde

av en och samma myndighet, vilken väl då ej kunde bliva någon annan

än vederbörande länsstyrelse. Därest svårigheterna att förlägga ifrågavarande

val till en och samma förrättning befunnes allt för stora, vunnes‘dock

en förbättring av nuvarande förhållanden genom stadgande att

både landstingsmannaval och stadsfullmäktigval skulle äga rum vid särskilda

inom en tid av 14 dagar förlagda förrättningar.

Stadsfullmäktige i Lidköping uttala sig för ett dylikt sammanförande

av dessa val, därest det av valtekniska skäl läte sig göra.

Magistraten i Örebro framhåller, att landstingsmanna- och städs fult
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kimgl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 261.

mäktigvalen möjligen torde kunna utan allt för stora olägenheter sammanföras

till en och samma valförrättning, och magistraten i Södertälje

anser frågan böra tagas under övervägande.

Från intet håll förordas sammanförande till en förrättning av andrakammarval

och annat slag av val. Myndigheterna i Stockholm ifrågasätta

emellertid möjligheten härav och upptaga, såsom nedan skall nämnas,

spörsmålet till närmare skärskådande.

Vissa av de hörda myndigheterna avstyrka uttryckligen ett sammanförande

av olika val till samma förrättning. Bland dem är läns.styrelsen

i Örebro län, som framhåller, att det icke kunde komma att bidraga

till reda och ordning i valförrättningarna, att val till skilda korporationer

på sådant sätt sammanblandades, samt att för övrigt anordningarna

före och vid dylika gemensamma valförrättningar skulle i hög grad försvåras.

På de flesta håll göres icke något direkt uttalande i frågan, utan

yttrar man sig endast helt allmänt om sammanförande av val till samma

tid på året.

Åtskilliga uttala sig emellertid närmare om det tidsförhållande, vari

de val, som de anse skola sammanföras, böra sättas till varandra. Sålunda

föreslås beträffande landstingsmanna- och stadsfullmäktigval, att

de skola hållas ungefär samtidigt (länsstyrelsen i Kalmar län och Kopparbergs

läns landsting), så nära varandra som möjligt (länsstyrelsen i

Kristianstads län m. fl.), under slutet av året inom en kort tidrymd

(Södermanlands läns landsting), med en eller två dagars mellantid (stadsfullmäktige

i Hernösand), under samma månad (Uppsala läns landsting

in. fl.) eller under samma årstid (länsstyrelsen i Södermanlands län). Av

dem, vilka förorda sammanförande av andrakåmmarval med andra slag

av val, påyrka Skaraborgs läns landsting in. fl. att de olika valen hållas

ungefär samtidigt, länsstyrelsen i Älvsborgs län att de sammanföras inom

en kortare tidrymd av året, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohuslän att landstingsmanua-

och stadsfullmäktigvalen hållas kort tid efter andrakammarvalen,

magistraten i Östersund att valen hållas vissa tider under hösten,

samt stadsfullmäktige i Landskrona att de olika valen förrättas under

samma månad.

Vad därefter angår frågan till vilken tid på året de val, som skola

sammanföras, böra förläggas, så betonas från flera håll svårigheterna att

finna en för de olika valen lämplig gemensam tid, och har redan nämnts,

att åtskilliga myndigheter på denna grand ställa sig tveksamma till möjligheten

av ett sammanförande av olika val.

Beträffande först tiden för landstingsmanna- och stadsfullmäktigva
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 261.

21

len i händelse av deras sammanförande så dela sig'' meningarna om huruvida

''lämpligast är att förlägga dessa val till den tidpunkt, som nu är

stadgad för landstingsmannavalen, eller till den nuvarande tiden för

stadsfullmäktigvalen, i alla händelser till hösten. Den senare tanken

synes äga de flesta förespråkarna.

Till förmån för dessa vals förläggande till mars uttalar sig Malmöhus

läns landstig. Länsstyrelsen i Örebro län förordar stadsfullmäktigoch

kommunalfullmäktigvalens förläggande till våren, varigenom emellertid

måhända bleve nödigt att räkna fullmäktigskapets giltighetstid från

den 1 oktober i stället för den 1 januari. Länsstyrelsen i Stockholms län

förklarar sig hava intet att erinra mot att dessa val förläggas till samma

årstid som landstingsmannavalen, helst därigenom vunnes den fördel,

att till en lämpligare årstid flyttades de röstsammanräkningar efter

kommunalfullmäktigvalen, vilka nu betungade länsstyrelserna under den

bråda tiden närmast före årsskiftet. Stadsfullmäktige i Kalmar anse, att

det knappast kunde ifrågakomma att förlägga landstingsmannavalen till

annan tid än våren, men att valen av stadsfullmäktige borde utan olägenhet

kunna då även förrättas, varmed naturligen skulle följa en omläggning

av tiden för tjänstgöringens början till någon dag under försommaren,

exempelvis den 1 maj eller den 1 juni; någon olägenhet hade

icke försports i Stockholms stad av den där bestämda begynnelsetiden

den 1 april. Magistraten i Hudiksvall framhåller: ur många synpunkter

vore olämpligt att redan i mars eller april verkställa val till stadsfullmäktige,

när de valda först med nästa års början skulle träda i funktion

; ej heller vore fullt lämpligt att utsätta valet till landstinget till

december, enär ju avsevärd tid komme att ligga mellan valet och den

tid, då den välde skulle träda i funktion; lämpligaste lösningen vore

måhända att framflytta funktionstiderna för stadsfullmäktige att börja

den 1 maj eller den 1 juni, även om förändringen i och för sig icke

kunde anses önskvärd, särskilt ur den synpunkt, att nyvalet komme

att äga rum under löpande ekonomiskt regleringsår.

Av dem, vilka förorda valens förläggande till hösten, anföras såsom

skäl huvudsakligen, att förläggandet av stadsfullmäktigevalen till våren

skulle »innebära brytandet av en god och ändamålsenlig praxis, att en

sådan åtgärd skulle medföra det oegentliga förhållandet att lång tid

komme att förflyta, innan nyvalda ledamöter finge träda i funktion och

att under tiden ofta sådana ledamöter finge tjänstgöra, vilka fallit igenom

vid valen och därför måhända förlorat intresse för uppdraget, att

med hänsyn till dessa olägenheter ett förläggande av stadsfullmäktigvalen

till våren skulle nödvändiggöra en ändring av funktionstidens bör
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 261.

jan till exempelvis den 1 april eller den 1 maj, att det emellertid ur

åtskilliga synpunkter vore förenat med stora fördelar att samtliga kommunala

funktionärers tjänsteperiod toge sin början vid årsskiftet, då

räkenskapsåret begynte, att däremot inga större betänkligheter förelåge

mot att valen till landstingen förrättades på hösten, att särskilt den omständigheten

att så lång tid som till den 1 september förflöte, innan

nyvald ledamot trädde i utövning av mandatet, icke hade stor betydelse,

då extra landsting vore särdeles sällsynta, att man för övrigt skulle

kunna räkna mandattiden för landstingsmännen från kalenderårets början,

att om landstingsmannavalen förlädes till hösten, landstingsmännen

i allt fall komme att utses enligt samma röstlängd, att genom dessa vals

förläggande till hösten vunnes, att röstlängden tidigare komme till tilllämpning,

något som givetvis hade betydelse för deltagandet i valen, då

vid en senare tidpunkt åtskilliga valmän kunde vara avflyttade från orten,

samt att nuvarande tiden för landsting0 marin avalen vore i vissa landsdelar

otjänlig med hänsyn till svårigheten att taga sig fram på vägarna.

I fråga om den tid på hösten, då nu nämnda båda slag av val böra

äga rum, förordas i åtskilliga yttranden den nu för stadsfullmäktigval

bestämda månaden, december. Vissa myndigheter uttala sig obestämdare;

sålunda föreslå länsstyrelserna i Blekinge och i Malmöhus län att

landstingsmannavalen företagas på senhösten, länsstyrelsen i Södermanlands

län att dessa val förläggas till ungefär samma årstid som stadsfullmäktigvalen,

samt Södermanlands läns landsting att båda slagen av

val förrättas i slutet av året, därvid kommunerna själva borde äga rätt

att inom viss kort tidrymd bestämma dagen för stadsfullmäktigvalen.

Göteborgs och Bohus läns landsting samt stadsf ullmäktige och magistraten i

Nyköping förorda bestämmelse om att valen skola förrättas i första hälften

av december; och framhålles därvid av landstinget, att vid ifrågavarande

val liksom redan nu vid stadsfullmäktigvalen den på årets taxering

grundade röstlängden borde tillämpas, varför tiden för valen ej gärna

kunde förläggas till någon tidigare tidpunkt. Mot december såsom valmånad

uttala sig stadsfullmäktige i Lysekil med framhållande att december

på grund av julbrådskan m. m. vore förenad med stora olägenheter för

betydliga delar av valmanskåren, stadsfullmäktige i Falköping samt magistraten

i Örebro, vilken erinrar att under december magistratens tid redan

förut på grund av mångahanda med årsskiftet sammanhängande bestyr

är med arbete strängt upptagen. Magistraten i Lysekil anser, att då

stadsfullmäktigvalen skola förrättas enligt den på grund av årets taxering

upprättade röstlängden, vars upprättande knappast torde kunna

medhinnas förrän i november, dessa val icke kunde framflyttas avsevärt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 261. -3

tidinare än de nu äjrde ruin; om emellertid bestämmelser infördes om

båda valens förläggande t. ex. under de första 8 dagarna x december

eller den sista veckan i november, syntes valkampanjen icke behöva på

något sätt inkräkta på julbrådskan. Magistraten i Malmö erinrar, att om

bestämmelsen angående den successiva förnyelsen av stadsfullmäktigkåren

borttoges, denna omständighet komme att medföra betydlig ökningav

det arbete valförrättarna både att utföra under de i en följd hållna

valen, varför tiden för valens hållande borde utsträckas, så att de kunde

förrättas även under november eller åtminstone senare hälften av november.

Magistraten i Östersund föreslår, att stadsfullmäktigvalen må hållas

i november samt laudstingsmannavalen i oktober eller november. Kristianstads

läns landsting, med vilket länsstyrelsen i länet instämmer, förordar,

att valen till landstinget förrättas under senare delen av september,

efter det landstingets sammanträde ägt rum, samt att stadsfullmäktigvalen

i görligaste mån sammanföras med laudstingsmannavalen.

Stadsfullmäktige i Norrköping anföra: Det vore svårt att med be
stämdhet

angiva vilken av höstmånaderna, som vore mest lämplig för

ifrågavarande val, då många faktorer härvid spelade in, exempelvis nödvändigheten

att framflytta landstingssessionen till en senare tidpunkt på

hösten, frågan om ny vallängd för året för stadsfullmäktigvalet'' skulle

hinna upprättas och därmed också om eventuella ändringar i de kommunala

uppbördsterminerna eller om nästföregående årets vallängd skulle

läggas till grund för valförrättningen. Då med hänsyn till upprättandet

av den utav landstinget beslutade budgeten säkerligen skulle möta svårigheter

att förlägga landstingets session till en senare tid än november,

skulle alltså landstingsmannavalet kunna förrättas i september eller möjligen

i oktober. I endera av dessa månader skulle då jämväl stadsfullmäktigvalet

äga rum. Huruvida en tillbakaflyttning av detta val från

december till september eller oktober verkligen läte sig genomföras utan

allt för stora olägenheter i avseende å vallängdens upprättande, uppbördens

avslutande i rimlig tid före valet m. in., därom hade stadsfullmäktige

svårt att bilda sig en bestämd uppfattning. Om sammanförandet

av dessa val skulle äga rum, ansåge stadsfullmäktige endast månaderna

september och oktober kunna komma i beaktande. Förslagsvis kunde

då sammanförandet realiseras så, att landstingsmannavalet förrättades

under senare hälften av september och stadsfullmäktigvalet under oktober.

Magistraten i Norrköping framhåller nödvändigheten av att, därest tiden

för stadsfullmäktigvalen ansåges böra förläggas tidigare under året, än

nu vore föreskrivet, vid valtidens bestämmande toges i betraktande, att

den till uppgörande av röstlängden upptagna tiden ej beräknades för

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 261.

knapp. Länsstyrelsen i Västerbottens län1 som finner övervägande skäl

tala för en anordning, varigenom landstingsmannavalen flyttas till hösten,

föreslår i första rummet, att såsom valdag för såväl dessa val som stadsfullmäktigvalen

föreskrives t. ex. sista söndagen i september eller första

söndagen i oktober; därest svårigheterna att förlägga valen till en och

samma förrättning befunnes allt för stora, förordades stadgande att båda

valen skulle äga rum å hösten inom eu tid av 14 dagar, därvid valförrättningarna

å landet borde förläggas till söndag, exempelvis inom första

hälften av oktober. Val av stadsfullmäktige i de städer, som ej deltoge

i landsting, och således jämväl Stockholm, borde likaledes förläggas till

viss dag eller viss period under hösten i analogi med vad beträffande

nyssnämnda val föreslagits.

I övrigt uttalas beträffande tiden för ifrågavarande val av Gävleborgs

läns landsting, att de, för undvikande av olägenheter vid valen, borde

äga rum å tider, då lagtima riksdag icke vore samlad, samt av Västernorrlands

läns landsting, att tiden för val av landstingsmän icke borde

sättas allt för långt före den tid, då landstinget sammanträdde, i sammanhang

varmed framhölles, att tiden för landstingets sammanträde icke

torde kunna sättas senare än vad nu vore föreskrivet, enär eljest kunde

äventyras, att av landsting beslutade uttaxeringar icke kunde debiteras i

samband med kronoutskylderna det år landstinget sammanträdde.

1 fråga om bestämmelserna angående den länsstyrelserna åliggande

skyldigheten att verkställa sammanräkning av vid vissa kommunala val

avgivna röster framhåller länsstyrelsen i Kristianstads län, att dessa bestämmelser

torde böra ändras, så att tiden för sammanräkningens verkställande

ej erhölle den begränsning, som nu gällde. Enligt berörda

bestämmelser kunde nämligen ofta inträffa, att sammanräkningar från

flera olika kommuner måste utsättas till samma dag, och då med tilllämpning

av de av riksdagen ifrågasatta reglerna de nyvaldas antal komme

att fördubblas samt varje sammanräkning sålunda skulle taga betydligt

längre tid i anspråk, bleve den påpekade olägenheten än mera kännbar.

Vad slutligen angår frågan om äudring i förevarande avseende av

de för Stockholm gällande bestämmelser framhåller magistraten i Stockholm

följande: Såväl förslaget om borttagandet av den succesiva förnvelsen

som förslaget att sammanföra riksdagsmannaval och kommunala

val föranledde betänkligheter, det senare förslaget ur valändamålets och

valrörelsens synpunkt. Skulle ett sammanförande emellertid ske, måste

det väl bestå uti en sammanslagning av båda valen till en förrättning.

Häremot reste sig många svårigheter. Sålunda bleve nödigt att upplägga

en gemensam röstlängd för bägge valen. Denna måste bliva ganska

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kutig!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 261.

komplicerad på grund av de nuvarande stora skiljaktiglieterna mellan

politisk och kommunal rösträtt. Stor vaksamhet måste ock iakttagas vid

dess begagnande. Emellertid ansåge magistraten, att, även om riksdagsmannaval]!

och stadsfullmäktigvalen komme att ske alternerande vart

annat år, det i allt fall vore önskligt om den vallängd, som för riksdagsmannavalen

årligen upprättades, bleve de år, då stadsfullmäktigval skulle

förekomma, inrättade så, att den kunde användas även vid dessa val.

En närmare undersökning, hur en sådan röstlängd skulle kunna upprättas,

hade magistraten dock icke varit i tillfälle åstadkomma. Invändas kunde,

att vid ett sådant dubbelt val, som nu ifrågasatts, otaliga förväxlingar

skulle komma att äga rum, i det att mången valman skulle placera den

kommunala valsedeln i det politiska kuvertet och tvärtom. Invändningen

vore emellertid befogad endast under förutsättning att man ej vidtoge

vissa förändringar i valanordningarna, särskilt i det avseende att valmännen

tillätes medtaga sina valkuvert färdiga till vallokalen. Upptagandet

av rösterna vid dylikt dubbelval bleve uppenbarligen mera tidskrävande

än nu vore fallet, varför en uppdelning på ett större antal

vallokaler måhända bleve nödig, men några betänkligheter föranledde

detta dock icke.

Stadsfullmäktige i Stockholm anföra: Nuvarande föreskrift, att val

till stadsfullmäktige skulle äga rum vart annat år i stället för varje år,

infördes så nyligen som år 1911. Att gå ännu längre i riktning av

minskning av v al tillfällena syntes icke påkallat av förhållandena i Stockholm,

och torde ej heller vara erforderligt, om man ville införa en större

koncentrering av valen för riket i övrigt. Om Stockholms stadsfullmäktigrepresentation

skulle väljas på en gång, skulle detta utan tvivel äventyra

en önskvärd kontinuitet i stadsfullmäktiges arbete och stadens kommunala

förvaltning. Den nuvarande ordningen borde därför bibehållas.

Med denna ståndpunkt saknade stads fallmäktige egentlig anledning att

ingå på frågan om lämpligheten att sammanföra de kommunala och politiska

valen, men ville stadsfullmäktige i denna fråga hava uttalat, att ett

dylikt sammanförande syntes kunna medföra, att vid val till kommunalrepresentationen

de politiska synpunkterna bleve till nackdel för kommunalrepresentationens

sammansättning ännu mer dominerande än nu

vore fallet.

överståthållarämbetet förklarar sig dela de uppfattningar, som sålunda

av magistraten och stadsfullmäktige i Stockholm uttalats, samt tillägger,

att ämbetet ställde sig än mera tveksam än magistraten i fråga om möjligheten

att upplägga en för båda valen gemensam röstlängd, därvid

ämbetet erinrar, att den politiska röstlängden grundade sig på det

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 233 höft. (Nr 261—-262.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 261.

Departe
mentschefens
yttrande.

löpande årets mantalslängd, under det att den kommunala röstlängden,

som vore byggd på bevillningstaxeringen, följde den mantalslängd, vilken

uppgjorts året innan röstlängden komme till användning.

Av de inkomna yttrandena synes mig tydligt framgå, ej blott att

en allmän uppfattning råder, att nuvarande ordning med avseende å

valen medför stora uppoffringar av tid, möda och penningar utan motsvarande

fördelar, utan även att hos valmännen alstrats en viss likgiltighet

mot de allt för tätt återkommande valstriderna. En allmän känsla tyckes

också råda, att något bör göras i den riktning, på vilken riksdagens

skrivelse visar hän. För min del är jag även av den åsikt att inskränkning

i viss mån bör ske i valförrättningarnas antal. Men jag vill å andra sidan

betona, att man icke bör låta förleda sig att härvidlag gå för långt.

Den utveckling i fråga om politisk och kommunal självstyrelse, till vilken

vårt land nått, icke blott nödvändiggör avsevärda uppoffringar från

allmänhetens sida utan förutsätter jämväl hos valmännen en mogenhet

och vakenhet i politiska ting, vilka ingalunda kunna vinnas utan viss

övning och sålunda icke, i händelse valmännens intresse för allmänna angelägenheter

endast vid sällsynt återkommande valtillfällen hålles vid liv.

Lika olämpligt som det är att nödga till valstrider så ofta, att valmännen

tröttna vid valen, lika felaktigt torde det vara, att låta valmännen

så sällan få aktivt deltaga i det politiska och kommunala livet, att deras

intresse för allmänna angelägenheter på den grund slappnar. Men icke

endast av detta skäl synes man böra med viss varsamhet gå fram på den

av riksdagen antydda vägen. Därtill kommer nämligen också, att de

utvägar, som för vinnande av ifrågavarande syfte måste tillgripas, innebära

sådana olägenheter av olika slag, att man på denna grund måste

känna sig tveksam, hur långt man bör gå.

I första rummet gäller att taga ståndpunkt till frågan om avskaffande

av reglerna om landstingens och stadsfullmäktigkorporationernas

successiva förnyelse. På grund av vissa olikheter mellan förhållandena

vid landstingsval och vid stadsfullmäktigval bör denna fråga prövas

särskilt för vardera av de två korporationerna.

Den successiva förnyelsen av landstingen åstadkommes därigenom,

att halva antalet valdistrikt väljer ena gången och den andra hälften

nästa gång. Fn ändring härvidlag, så att samtliga valdistrikt välja

vid samma tillfälle vart fjärde år, bör ej möta större betänkligheter.

Visserligen kommer i sådant fall en förändring i den allmänna opinionen

att med större styrka än nu öva inflytande på landstingens sammansättning.

Men då i allt fall i följd av det proportionella valsättet

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kung]. May.ts Nåd. Proposition Nr 261.

sådana ändringar kunna antagas endast mera sällan åstadkomma några

större omkastningar i landstingens sammansättning, torde den föreslagna

åtgärden, vad landstingen vidkommer, icke kunna anses förknippad med

någon större olägenhet.

Åven stadsfullmäktige förnyas för närvarande med halva antalet vart

annat år, men varje val sker för staden i dess helhet, så att hela valmanskåren

däri deltager. Om nu en sådan ändring skulle ske, att samtliga

fullmäktige komme att väljas på en gång, skulle detta uppenbarligen

för valmännen medföra en avgjord lättnad, och ändring är således

ur denna synpunkt ännu starkare motiverad för stadsfullmäktige än för

landstingen. Den från vissa håll uttryckta farhågan, att kontinuiteten i

fullmäktiges verksamhet därmed skulle äventyras, kan icke tillmätas

någon egentlig betydelse på samma grund som nyss anförts rörande

landstingen, nämligen att det proportionella valsättet tryggar mot allt

för tvära omkastningar. Däremot framträda i städerna andra betänkligheter.

Enär antalet fullmäktige är i förhållande till folkmängden relativt

högt, i synnerhet i de mindre städerna, skulle valens förrättande på en gång

för hela antalet komma att öka möjligheterna för smågrupper bland väljarne

att göra sig gällande enligt det proportionella systemet. I en stad,

som har 30 stadsfullmäktige, skulle en grupp eller ett kotteri, innehavande

en 30-del av hela väljarkårens rösttal, äga möjlighet att insätta

en representant, huru olämplig han än vore, under det att för närvarande

det åtminstone fordras, att gruppen disponerar en 15-del av rösttalen,

för att den skall kunna utöva sådan makt. Dessutom visar erfarenheten,

att, på grund av vissa brister i den nu gällande proportionella

metoden, vid starkare splittring inom ett parti ganska små minoriteter

hava möjlighet att giva ett val en opåräknad utgång, och denna

möjlighet ökas, ju större det antal platser är, som valet avser. En sådan

oförmånlig inverkan av valens sammanförande kunde emellertid väsentligen

förekommas dels genom sådana ändrade bestämmelser angående

valkretsindelning, att även städer med mindre än 10,000 invånare må

kunna indelas i valkretsar samt att varje krets får att utse högst t. ex.

15 fullmäktige, och dels genom nedsättning av antalet stadsfullmäktige

i städer, som ej indelas i valkretsar. Såsom en annan olägenhet skulle

kunna anföras, att i mindre städer, där lämpliga krafter för det kommunala

arbetet icke alltid stå till buds, det måste anses som en nackdel,

att, om en inom annan ort för sådant arbete använd person inflyttat

eller någon, som på grund av offentligt uppdrag nödgats avsäga sig

mäktigskapet, åter ställes till förfogande, det måste dröja en något

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 261.

längre. tid, innan man kan taga en dylik person i anspråk för kommunalförvaltningen.

Sådana fall torde emellertid vara jämförelsevis sällsynta och kunna

tydligen ej anses vara av den vikt, att de skulle få utgöra hinder för

den ifrågasatta förändringen.

På grund av det sålunda anförda finner jag mig därför böra tillstyrka

ändringar av bestämmelserna såväl om landstingsmannaval som

om stadsfullmäktigval i sådan riktning, att den successiva förnyelsen av

dessa korporationer upphör, dock med de ändringar i fråga om antalet

stadsfullmäktige och valkretsindelningen vid stadsfullmäktigval, som

nyss blivit omförmälda.

Det har ifrågasatts, att inskränkning i de kommunala valkampanjerna

skulle kunna ske på annan väg än den nu av mig förordade, nämligen

genom förlängning av mandattiden, i vilket fall den hittills gällande

regeln om successiva nyval för hälften av vederbörande representation

värjo gång kunde kvarstå. Då enligt det vilande grundlagsförslaget

andrakammarvalen skulle komma att förrättas vart fjärde år, torde en

förlängning av tiden för de kommunala mandaten, för att ej motverka

syftet med de föreslagna ändringarna, böra innefatta en utsträckning av

denna tid till åtta år. Mot ett dylikt utsträckande av mandattiden talar

emellertid ''vad i allmänhet anföres mot långa valperioder, nämligen

att representantförsamlingen icke kommer att vara ett tillräckligt troget

uttryck för folkmeningen, som ju under så lång tid kan hava ändrat sig

betydligt. Det kan ej heller förnekas, att åtta år även ur andra synpunkter

är en allt för lång tid för kommunala mandat. Om i en tid av brist

på dugliga kandidater till fullmäktig valts en person, som sedan visar

sig mindre lämplig, så skulle, om mandattiden vore åtta år, det uppen
barligen

komma att dröja alltför lång tid,-innan han kunde bliva ersatt

med någon annan. Då man vidare måste beräkna, att under så lång

tid som åtta år i en mängd fall ordinarie ledamöter komme att avgå,

och då erfarenheten visar, att det ofta icke är lätt att få lämpliga namn

på efterträdarplatserna å valsedlarna, är fara värt, att kvalitén hos representantförsamlingarna

komme att avsevärt minskas genom en dylik utsträckning

av mandattiden. Jag kan på dessa grunder icke ansluta mig

till förslaget om en förlängning av mandattiden. Uttalandena från de

hörda myndigheterna och korporationerna gå ju också avgjort mot en

sådan ändring.

I det föregående har lämnats öppet, huruvida och i vilken omfattning

ändring i ifrågavarande hänseenden borde vidtagas även beträffande

andra slag av allmänna kommunala val än landstingsmanna- och stads
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 261.

29

fullraäktigval. Dessa andra val iiro av fyra särskilda slag: 1) val inom

den kyrkliga kommunen (såväl i stad som på landet), såsom av kyrkoråd,

skolråd m. m., 2) val av drätselkammare och andra styrelser i städer,

som ej hava stadsfullmäktige, 3) val på landet av kommunalnämnd och

andra styrelser samt 4) val av kommunalfullmäktige och municipalfullmäktige.

Vad de tre första kategorierna beträffar torde man kunna påstå, att

i regel dessa val ej föranleda valkampanjer av någon betydelse och att

vid dem de politiska synpunkterna spela en ganska underordnad roll.

Här är ju i det hela fråga om val av rena förvaltningsmyndigheter.

Skulle man genom att sammanföra nu berörda val med andra val bidraga

att giva dem en politisk anstrykning, vore därav knappast några fördelar

att hämta.

Tveksammare är frågan, huru man bör ställa sig till den fjärde

kategorien, eller valen av kommunalfullmäktige och municipalfullmäktige.

Sedan numera allt flera av de folkrikare kommunerna på landet övergått

att bliva »städer under landsrätt», kan man tilläventyrs göra gällande,

att i de flesta av de kommuner, där kommunalfullmäktige utses,

den politiska livaktigheten ej är så stor, att valkampanjerna vid deras

tillsättande bliva av avsevärd omfattning. Å andra sidan må framhållas,

att kommunalfullmäktige ju utgöra representantförsamlingar, dit valen

ske efter proportionell metod och efter huvudsakligen samma regler som

de vid stadsfullmäktigevalen tillämpade. Förhållandena i dessa kommuner

och i de mindre städerna torde väl också i huvudsak vara likartade.

Riktigast synes därför vara att låta kommunalfullmäktigvalen följa

samma regler som stadsfullmäktigvalen. Detsamma bör då också gälla

om municipalfullmäktigvalen.

Riksdagen har slutligen ansett, att vid utredningen borde tagas i

betraktande möjligheten att inskränka valkampanjernas antal genom

sammanförande av skilda val till ungefär samma tid på året.

Genom att sammanföra landstingsmanna- och stadsfullmäktigvalen

med andrakammarvalen, såsom i åtskilliga av de avgivna yttrandena

föreslagits, skulle man i största möjliga måtto uppnå en dylik inskränkning.

Åven bortsett från vissa praktiska svårigheter, som anordnandet

av så många olika val tätt inpå varandra skulle möta, kan mot nämnda

anordning anmärkas, att ur den principiella synpunkt, som ovan framhållits,

en så långt gående minskning av antalet valkampanjer, varigenom

dessa komme att inskränkas till en vart fjärde år, varken kan anses

påkallad eller tillrådlig. Ej heller kan förnekas befogenheten av de

anmärkningar, som gjorts därom, att vid sammanförande av så många

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 261.

skilda val intresset för det ena valet lätt kunde förtaga intresset för de

andra.

Ungefär enahanda erinringar kunna, om också ej med lika styrka,

framställas mot förslagen att sammanföra andrakammarvalen med landstingsmannavalen

eller att sammanföra dessa båda val och stadsfullmäktigvalen

i de städer, vilka hava att utse ledamöter av första kammaren.

Enligt dessa förslag skulle valmännen på landet endast en gång vart

fjärde år hava att deltaga i valkampanjer med politisk anstrykning,

under det att för närvarande under en period av sex år fem valkampanjer

förekomma.

Mot ett sammanförande av landstingsmanna- och stadsfullmäktigval

torde visserligen icke ur nyss antydda synpunkter starkare betänkligheter

kunna anföras. De valstrider, som av dessa båda slags val föranledas,

hava särskilt under senare år fått en mer eller mindre tydligt framträdande

politisk prägel, men de äga dock väsentligen lokal betydelse. Ett

förryckande av det ena valet genom dess sammanförande med det andra

torde därför knappast vara att befara. Antalet valstrider av hel- eller

halvpolitisk karaktär skulle, under förutsättning av den successiva förnyelsens

avskaffande, nedsättas till en vart annat år, ett antal, som

synes rimligt. Det skäl, som förnämligast talar emot ett förslag i denna

riktning, är emellertid de praktiska svårigheter, som möta mot valens

sammanförande.

Vad först angår frågan, huruvida nämnda val må kunna sammanföras

till en enda förrättning, är att märka, att endast ett ringa fåtal av

de hörda myndigheterna och korporationerna vågat förorda en dylik åtgärd.

Man kan icke förneka den fara, som föreligger, att, huru man än

söker ordna en sådan gemensam förrättning, densamma skall för valmännen

bliva en källa till oreda och förvirring. Jag har därför ansett

tanken på ett sammanförande av valen till en förrättning böra åtminstone

för närvarande uppgivas. Medgivas måste emellertid att, om valen

icke kunna sålunda sammanslås, de fördelar, man genom sammanförandet

velat vinna, i avsevärd grad skulle minskas. Åtskilligt synes dock

vara att vinna redan genom att sammanföra ifrågavarande val inom en

viss kortare tidrymd på sätt i flertalet av de avgivna yttrandena förordats.

Frågan blir då, till vilken tid valen lämpligen skulle förläggas. Mot

ett sammanförande av valen på det sätt, att fullmäktigvalen förflyttades

till den nu för landstingsmannavalen bestämda månaden, mars, har i

avgivna yttranden anmärkts, att, så vida icke man vidtoge den ändring

i funktionstiden för stadsfullmäktige, att denna komme att löpa från

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kung1, May.ts Nåd. Proposition Nr 261.

någon tid på våren t. ex. den 1 april, allt för lång tid skulle förflyta,

innan de nyvalde ledamöterna finge träda i tjänst. Eu dylik ändring av

funktionstiden synes mig innebära en allt för genomgripande omläggning

av den nuvarande hittills såsom lämplig ansedda ordningen, enligt vilken

de kommunala representanternas funktionstid sammanfaller med kalenderåret,

för att man i detta sammanhang bör ifrågasätta en åtgärd av

nu antydda beskaffenhet. Att åter utan att vidtaga en sådan omläggning

av funktionstiden förlägga fullmäktigvalen till mars finner jag i

hög grad olämpligt. De fullmäktige, som vid valet fallit igenom, skulle

i så fall i över ett hälft år få fortfara med sin tjänstgöring. Olägenheterna

av en sådan ordning äro uppenbara.

Vad nu sagts om mars såsom tid för stadsfullmäktigvalen gäller

givetvis med lika fog om övriga månader under våren.

Ett förflyttande av landstingsmannavalen till hösten möter förhållandevis

mindre betänkligheter. Visserligen torde det icke låta sig. göra

att genomföra en sådan ordning, att valen till landstingen ske, innan

dessa på hösten sammanträda. Landstingens sammanträden kunna nämligen

ej i tiden avsevärt framflyttas, enär i så fall bleve omöjligt att i

sammanhang med kronoskatten samma år upptaga de av landstingen

uttaxerade beloppen. Då för prövning av eventuella besvär över valen

icke allt för kort tid måste ligga mellan valen och landstingssammanträdena,

skulle, om man ville vidhålla nämnda tanke, bliva nödigt att

utsätta valen till någon tid på sommaren, något som väl icke gärna bör

komma i fråga med hänsyn till det då pågående jordbruksarbetet. Man

måste alltså utgå. från att, om landstingsmannavalen förläggas till hösten,

de nyvalda landstingsmännen icke kunna komma att tjänstgöra förr än

vid de landstingssammanträden, som äga rum det följande året. Några

avsevärda praktiska olägenheter härav torde dock ej vara att befara, då

landstingen endast i sällsynta fall hålla sammanträden på annan tid än

den ordinarie, och man för övrigt skulle kunna låta funktionstiden för

landstingsmännen inträda vid början av det efter valet följande kalenderåret.

Från nu antydda synpunkt kan alltså hinder icke anses föreligga

att sammanföra ifrågavarande val till hösten. Däremot synas möta vissa

svårigheter i andra avseenden mot en dylik anordning.

I och för sig vore önskligt, att valen kunde förläggas till september,

som i allmänhet ansetts lämplig såsom valmånad, och till någon dag

efter det landstingen för året hållits. I så fall måste man emellertid antingen

förordna om upprättande av särskild vallängd för ifrågavarande

val, vilken åtgärd under nu rådande förhållanden knappast skulle uppväga

därav förorsakade besvär och kostnader, eller också nöja sig med

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 261.

att för valen tillämpa den föregående år upprättade kommunala röstlängden.

Att emellertid vid stadsfullmäktigvalen använda denna äldre röstlängd,

i stället för att, såsom nu, begagna den samma höst upprättade

röstlängden, innebär en avgjord olägenhet och en avsevärd försämring

av nuvarande ordning. Den äldre röstlängden hänför sig ju till förhållandena

ett år tidigare än den senare röstlängden gör och avviker sålunda

beträffande t. ex. avflyttade eller inflyttade personer betydligt mera

från förhållandena vid valen än den sistnämnda. Mot ett förläggande av

stadsfullmäktigvalen till den nu ifrågasatta tiden talar även, att i sådant

fall de fullmäktige, som icke omvalts, skulle omkring tre månader, således

en avsevärd tid, fortfarande uppehålla sina befattningar, för vilka

de givetvis icke längre kunde hysa samma intresse.

En tillämpning av det löpande årets röstlängd förutsätter, åtminstone

vad angår de folkrikare kommunerna, att valen icke utsättas tidigare

än till början av december eller slutet av november. Att sätta

tiden än längre tillbaka torde näppeligen vara möjligt utan att bryta det

samband, som råder i fråga om röstlängds samt debiterings- och uppbördslängds

upprättande och granskning. Jag vill i detta avseende

framhålla, att då kommunernas utgifts- och inkomststat är beroende av

beskattningsmyndigheternas beslut angående taxeringen och det svårligen

kan ifrågasättas, åtminstone i detta sammanhang, att avsevärt inskränka

de för olika taxeringsmyndigheters arbete redan nu knappt tillmätta

tidrymder, man icke gärna kan tänka på att utsätta tiden för den

stämma, som jämlikt § 17 i förordningen om kommunalstyrelse på landet

skall hållas i oktober för bestämmande av kommunens utgiftsoch

inkomststat, tidigare än till omkring den 1 oktober. Med hänsyn

vidare därtill, att vederbörande kommunalmyndighet åtminstone i de

större kommunerna lärer behöva omkring en månad för upprättande av

debiterings- och uppbördslängd, samt att såväl denna längd som röstlängden

jämlikt § 65 i berörda förordning skola före justeringsstämman

hållas tillgängliga fjorton dagar, torde man icke kunna beräkna, att

denna stämma, som enligt nu gällande stadganden skall hållas i december,

kan äga rum tidigare än i mitten eller slutet av november. Val,

vid vilka den nya röstlängden skall komma till användning, synas alltså

kunna ske tidigast i slutet av november eller början av december.

På många håll har man också utgått från, att de sammanförda valen

böra lörrättas under december, till vilken månad stadsfullmäktigvalen

redan nu äro förlagda. Att pålägga magistraterna under denna i vanliga

fall bråda tid ytterligare förrättandet och uträknandet av landstingsmannavalen

i städerna torde emellertid knappast vara försvarligt. I detta

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 261.

hänseende må framhållas, att besväret med stadsfullmäktigvalen, därest

successiv förnyelse av stadsfullmäktigkåren ej vidare skall äga rum,

givetvis kommer att bliva betydligt mera betungande än för närvarande.

Aven för domhavandena skulle det bliva en i hög grad pressande börda

att jämte övriga göromål vid denna tid ombestyra sammanräkningarna

av iandstingsmannavalen på landet. Uppenbart är, att det ej heller för

valmännen kan vara önskligt att få Iandstingsmannavalen förlagda till

julmånaden; och särskilt torde för lantbefolkningen inom vissa delar av

vårt land denna tid vara synnerligen olämplig.

Något annorlunda skulle förhållandena ställa sig, om en bestämd

valdag för de politiska valen komme till stånd samt rösträtten i kommunerna

blir mindre skiljaktig än nu från den politiska. Sista söndagen

i september eller första söndagen i oktober kunde då lämpligen

bliva valdag, vart annat år för de politiska valen och vart annat år för

stadsfullmäktig- och Iandstingsmannavalen. Detta är enligt min mening

det mål, vartill man bör sträva i förevarande hänseende. Men för närvarande

möta såväl mot denna anordning som mot ett sammanförande

av landstings- och stadsfullmäktigvalen överhuvud så stora olägenheter,

att jag ansett mig icke böra tillstyrka ett frångående i nämnda hänseende

av nuvarande ordning för berörda val. Såväl landstingsmannavalen

som fullmäktigvalen torde alltså tillsvidare böra hållas å nu stadgade

tider.

Skola emellertid, såsom i det föregående förordats, valen till varje

korporation ske vart fjärde år och omfatta denna i sin helhet, ställes

man inför frågorna, huruvida de lämpligen böra alla försiggå under ett

och samma år och i vilken tidsrelation de böra ställas till andrakammarvalen.

Riksdagens mening, att de kommunala valen böra hållas

alternerande med de politiska, har i flertalet av de avgivna yttrandena

rönt anslutning. Denna ordning förefaller också vara den ändamålsenligaste.

I enlighet härmed skulle valen till andra kammaren komma

att äga rum åren 1920, 1924 etc., under det att ifrågavarande kommunala

val skulle hållas åren 1922, 1926 etc.

Såsom i det föregående nämnts nödvändiggör bortfallandet av reglerna

om den successiva förnyelsen, vad fullmäktigvalen angår, vissa

ändrade bestämmelser om kommunernas indelning i valkretsar och om

fullmäktiges antal. I dessa avseenden har jag ansett böra stadgas, att

kommun med 2,000 invånare eller därunder skall utse 16 fullmäktige,

att kommun med flera men högst 10,000 invånare har att utse 16—30

fullmäktige, att om antalet fullmäktige i sådan kommun bestämmes till

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 233 höft. (Nr 261—262.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 261.

mer än 20, den kommunen skall indelas i valkretsar, samt att för varje

krets må utses minst 6, högst 15 fullmäktige.

Tillräckliga skäl att, på sätt länsstyrelsen i Kristianstads län hemställt,

utsträcka den nu föreskrivna tiden av 14 dagar, inom vilken sammanräkningen

av kommunalfullmäktigval skall påbörjas, har jag icke

ansett föreligga.

Vad därefter angår frågan om ändring av de för Stockholm gällande

bestämmelserna om stadsfullmäktigval, så synes visserligen principiellt

ett bibehållande av regeln om fullmäktigkorporationens successiva förnyelse

icke vara mera påkallat för Stockholms del än eljest för de större

städerna. Men å andra sidan måste man taga i betraktande, att Stockholm

sedan gammalt i kommunalt hänseende intagit en särställning och

att antalet stadsfullmäktige där är betydligt mycket större än i någon

annan stad. Härtill kommer, att, såsom stadsfullmäktige i Stockholm

framhållit, nu gällande föreskrift, enligt vilken val till stadsfullmäktige

därstädes skall äga rum vart annat år i stället för varje år, såsom tidigare

var stadgat, infördes så nyligen som år 1911. Med hänsyn härtill

och till den avvisande hållning såväl stadsfullmäktige som myndigheterna

i Stockholm intagit till förslaget har jag funnit tills vidare inga ändringar

i förevarande hänseende böra vidtagas i de för Stockholm gällande

reglerna.

Beträffande tiden för ikraftträdandet av de nu förordade ändringarna

torde böra göras skillnad mellan de olika slagen av val. Valen till fullmäktigkorporationerna

i deras helhet synas böra redan i år förrättas

enligt de nya reglerna, varav skulle följa, att de fullmäktige, som valts för

tid efter den 31 december 1918, böra frånträda sina befattningar nämnda

dag. Då landstingsmannavalen för innevarande år redan till största

delen hållits, kan enligt den av mig angivna planen val, omfattande

samtliga landstingsman, äga rum först år 1922. Ändringarna i förordningen

om landsting böra därför träda i kraft den 1 januari 1922, och

val av landstingsmän och suppleanter, som ske dessförinnan, avse endast

tiden till den 1 september 1922.

I enlighet med vad jag nu anfört hava inom civildepartementet

upprättats förslag till dels lag om ändrad lydelse av § 28, § 29 mom. 1

och § 42 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars

1862, dels lag om ändrad lydelse av §§ 21, 22 och 31 i förordningen

om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862, dels ock lag om ändrad

lydelse av § 2 mom. 6 och 7 samt §§ 3 och 16 i förordningen om

landsting den 21 mars 1862 ävensom om upphävande av § 2 mom. 5

i sistnämnda förordning.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 261.

Sedan föredraganden uppläst berörda förslag, hemställde han, att

desamma måtte föreläggas riksdagen till antagande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnade, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle till

riksdagen avlåtas.

Ur protokollet:

Nils Ädelgren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1918:454 Riksdagens skrivelse Nr 454 s. 1 i texten
  2. KU 1918:25 Memorial angående ett vilande förslag till ändring i rikets grundlagar. a2 i texten
  3. KU 1918:21 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21 s. 1 i texten