Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 17 § i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

1918-04-12 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:272, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 17 § i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds nåd. proposition Sr 272.

1

Nr 272.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till

lag om ändrad lydelse av 17 § i lagen den 11 oktober

1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension;

given Stockholms slott den 12 april 191S.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

linansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 17 § i

lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till

pension.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. ''1 sand. 242 höft. (Nr 272.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 272.

Förslag
till
Lag
om

ändrad lydelse av 17 § i lagen den 11 oktober 1907 angående civila

tjänstinneliavares rätt till pension.

Härigenom förordnas, att 17 § i lagen den 11 oktober 1907 angående

civila tjänstinnehavares rätt till pension skall hava följande

ändrade lydelse.

17 §‘

Tjänstår för erhållande av pension enligt denna lag beräknas icke

allenast för tid, under vilken tjänstinnehavaren innehåll tjänst, som 1

denna lag avses, utan även för tid, under vilken han inDehaft annan

statstjänst eller ock i statens tjänst haft extra ordinarie anställning eller

förordnande. Vid sådan tjänstårsberäkning skall avdrag göras för tid,

under vilken ledighet från tjänsten ägt rum av annan anledning än

semester, sjukdom, offentligt uppdrag, fullgörande av värnplikt eller

resa, som med vederbörligt tillstånd företagits till egen utbildning; i

fråga om tjänstinnehavare, som icke äger rätt till semester, må avdrag

ej göras för tid av högst en och en halv månad om året, under vilken

ledighet må hava åtnjutits för hälsans vårdande eller för enskilda angelägenheter.

I fråga om pension för den, som vid avgång från tjänst, som i

denna lag avses, erhållit pension för annan sådan tjänst eller annan

statstjänst, må tjänstår, som beräknas för erhållande av den pension,

ej ånyo beräknas såsom tjänstår, där det icke på grund av annan tjänstgöring

än den, på vilken den förra tjänstårsberäkningen grundats, må

såsom tjänstår beräknas.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå

meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 272.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 april

1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: PETERSSON,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anförde härefter:
Den

16 november 1914 tillkallade dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet

jämlikt nådigt bemyndigande fem sakkunniga för att inom

departementet biträda vid utredning beträffande de förändringar i gällande

bestämmelser om undervisningen vfd universiteten och karolinska

institutet, som kunde finnas påkallade av tillämpningen av värnpliktslagen

den 17 september 1914.

I sitt den 19 december 1914 avgivna utlåtande redogjorde de sakkunniga

till en början för huru undervisningen vid ifrågavarande högskolor

lämpligen borde ordnas för att tillgodose de värnpliktigas intressen,

varefter de sakkunniga vidare anförde, bland annat, följande:

Det vore uppenbart att det, som kunde göras för de värnpliktiga i avseende

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 272.

på undervisningens anordnande, vore ganska obetydligt i förhållande till

den uppoffring av tid, de värnpliktiga måste underkasta sig, och de

ekonomiska förluster, de genom sin långa värnpliktstjänstgöring lede.

Det måste därför läggas vikt på att bereda dem de lättnader på annat sätt,

som folie inom möjlighetens gräns. De sakkunniga hade också tagit

under övervägande, huruvida icke vissa andra åtgärder skulle kunna

vidtagas för att i möjligaste mån utjämna den skillnad, som till följd

av värnpliktstjänstgöringen lätt nog uppstode mellan de värnpliktiga och

deras frikallade eller kvinnliga studiekamrater och som försatte de förra

i en mera ogynnsam ställning med hänsyn till studievillkor och framtida

befordringsutsikter ävensom andra därmed sammanhängande förhållanden.

Sedan i anslutning härtill frågorna om tentamensbetygens giltighet

samt värnpliktiga studenters rätt till stipendier berörts, fortsatte de sakkunniga:

Värnpliktstjänstgöringen vore onekligen en form av arbete

i statens tjänst. Det kunde därför icke anses orimligt, att densamma

också uppskattades såsom sådant med avseende å åtskilliga förmåner,

som det i statens tjänst fullgjorda arbetet i allmänhet medförde. Sålunda

skulle måhända fullgjord värnpliktstjänstgöring kunna räknas såsom

intjänad merit att beaktas vid framtida befordran i statens tjänst.

Svårligen kunde det dock tänkas fastslaget som allmän regel, att nämnda

tjänstgöring städse skulle gälla som merit för befattning i statens tjänst.

Allt för olikartade vore dessa befattningar, och för de flesta av dem, på

vilka den en gång värnpliktige studenten framdeles kunde komma att

aspirera, skulle den merit, som värnpliktstjänstgöringen rimligen kunde

tänkas innebära, få rubriceras allenast såsom ett moment i tjänståldern

och därmed vara reducerad till jämförelsevis ringa värde. För vissa

grupper av befattningshavare i det allmännas tjänst torde dock fullgjord

värnpliktstjänstgöring böra tillgodoräknas i större utsträckning.

De sakkunniga framhöllo i anslutning härtill ett par yrkesgrupper,

där, enligt deras förmenande, värnpliktstjänstgöringen borde kunna få

medföra rätt till tjänstårsberäkning i fråga om befordran, varefter de

slutligen anförde: För erhållande av pension beräknades enligt lagen

den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

erforderliga tjänstår icke allenast för tid, under vilken tjänstinnehavaren

innehaft civil tjänst med lön å stat, utan även för tid, under vilken han

innehaft annan statstjänst eller ock i statens tjänst haft extra ordinarie

anställning eller förordnande. Det syntes de sakkunniga vara med

billighet överensstämmande, att i dessa tjänstår finge inräknas jämväl

den tid, under vilken värnpliktstjänstgöring fullgjorts.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statskontoret.

Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 272. 5

I ett den 28 oktober 1.915 avgivet utlåtande över de sakkunnigas

framställning i sistberörda del anförde statskontoret:

Den tjänstgöring, som enligt den civila pensionslagens bestämmelser

grundläde tjänstårsberäkning för pension, vore beroende på frivilligt

åtagande i tjänstavtalet med staten, varemot värnpliktstjänstgöringen vore

grundad på i lag föreskriven sk3ddighet att utbildas till rikets försvar.

Eu ändring av lagens bestämmelser i den ifrågasatta riktningen skulle

därför innebära en väsentlig avvikelse från en i nämnda lag fastslagen

princip, vilken för övrigt torde utan undantag gälla även på andra områden

av statens pensionsväsen. Vidare torde böra påpekas, att, då de

statens tjänstemän, som erhållit sin förberedande utbildning vid universiteten

eller karolinska institutet, i regel inträdde i civil statstjänst så

tidigt, att de vid den levnadsålder, då skyldighet att avgå från tjänsten

inträdde, mer än väl innehade det för hel pension föreskrivna antalet

tjänstår, ett sådant medgivande, som de sakkunniga föreslagit, i allmänhet

syntes sakna praktisk betydelse och huvudsakligen endast i ett

tåtal fall, där av individuella anledningar tidigare avgång ägde rum, kunde

bliva till verklig fördel för tjänstemännen. Däremot skulle kunna med

större skäl ifrågasättas, att tid, varunder ledighet åtnjutits för fullgörande

av värnplikt, icke finge avdragas vid tjänstårsberäkning för pension; och

ehuru ej heller ett sådant medgivande torde av nyss anförda skäl hava

någon större praktisk betydelse för tjänstinnehavare, som utbildats vid

universiteten eller karolinska institutet, ansåge statskontoret dock, att

det borde tagas i övervägande, huruvida icke i den civila pensionslagen

lämpligen borde införas ett stadgande av innehåll, att vid tjänstårsberäkning

för pension avdrag ej finge göras för tid, varunder tjänstinnehavare

åtnjutit ledighet för fullgörande av värnplikt.

Lika med statskontoret rinner jag det icke, åtminstone för det Departement».

närvarande, böra tillrådas att låta en person såsom tjänstår tillgodo- ,''hefen''

räkna sig den tid, varunder han före sitt inträde i statens tjänst kan

hava varit inkallad till värnpliktstjänstgöring. Visserligen torde vederbörandes

studier eller utbildning ofta komma att fördröjas just genom

fullgörandet av värnplikten, varför otvivelaktigt ur denna synpunkt

skäl kunde tala för att i tjänstårshänseende jämställa värnpliktstjänstgöringen

med vanlig anställning i statens tjänst. Emellertid skulle en

sådan anordning strida mot principerna i 1907 års lag; i avsaknad av

närmare utredning i frågan torde densamma därför icke höra nu upptagas.

Däremot lärer, på sätt statskontoret föreslagit, det vara lämpligt, att

en person, vilken redan vunnit statsanställning, icke behöver i fråga om

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 242 höft. (Nr 272.) 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 272.

tjänstårsberäkning vidkännas avdrag för den tid, varunder han åtnjutit

ledighet för fullgörande av värnplikt. I detta sammanhang må erinras,

att genom kungörelse den 4 juli 1913 föreskrivits, att i alla de fall,

där för civil ordinarie eller extra befattningshavare avlöningsförhöjning

må äga rum efter viss tids tjänstgöring, honom icke må föras till last

tid, varunder han åtnjutit ledighet av ovan nämnda anledning. Det

torde sålunda allenast innebära ett fullföljande av denna princip, om

motsvarande medgivande göres i fråga om rätt till pension.

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst ett i enlighet

med av honom nu förordade grunder inom finansdepartementet

upprättat förslag till lag om ändrad lydelse av 17 § i lagen den 11

oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, hemställde

bemälde departementschef, att Kungl. Maj:t måtte i proposition

föreslå riksdagen att antaga nämnda förslag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter bi-''

trädda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall; och skulle proposition till riksdagen avlåtas

av den lydelse, bil. litt. ... vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Hans von Arnold.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1918:233 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 17 § i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjän s. 8 i texten
  2. BU 1918:59 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 17 § i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares s. 1 i texten