Sök i Ratio Lex

Angående användning för kulturella ändamål av viss del av den svenska Längmanska donationsfondens avkastning

1918-04-16 · 21 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 20 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:293, Angående användning för kulturella ändamål av viss del av den svenska Längmanska donationsfondens avkastning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 293.

1

Nr 293.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående användning

för kulturella ändamål av viss del av den svenska

Längmanska donationsfondens avkastning; given Stockholms

slott den 16 april 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

medgiva,

att avkastningen av den med litt. B betecknade delen av den

svenska donationsfond, som upprättats genom testamente av finländske

handlanden Erik Johan Längman, må i den omfattning testamentet

stadgar samt under iakttagande av de utav departementschefen i

statsrådsprotokollet angivna huvudgrunder och enligt de närmare bestämmelser,

som av Kungl. Maj:t utfärdas, tagas i användning för de

med nämnda del av fonden avsedda kulturella ändamålen.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen

med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Värner Rydén.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 259 höft. (Nr 293.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majtts Nåd. Proposition Nr 293.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 16 april 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Rydén, anförde:

Ang. an- Sedan Kungl. Maj:t den 30 december 1916 bemyndigat statsrådet

vändning och chefen för finansdepartementet att tillkalla högst sex sakkunniga

/enahanda Personer för att utreda, i vilken ordning halva årliga avkastningen å

mål av viss ^en del av Längmanska donationsfonden, som betecknades med litt. B,

del av den borde komma till användning till de med nämnda del av fonden avsvenska

sedda ändamål, samt avgiva de förslag, vartill utredningen kunde

Långman- giva anledning, samt bemälde departementschef samma dag tillkallat

ska dona- föföerre K. Langenskiöld, professorn vid Stockholms högskola friherre

dens av- ^e Geer, professorerna vid Uppsala universitet A. Noreen och

kastning. F. P:son Wetter samt redaktören K. Wåhlin att utföra ifrågavarande

arbete, hava de sakkunniga med skrivelse den 28 september 1917

överlämnat den av dem verkställda utredningen jämte förslag till

stadgar för Längmanska kulturfonden.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 293.

3

I ärendet hava underdåniga yttranden avgivits av justitiekanslern,

kanslern för rikets universitet, större akademiska konsistorierna i Uppsala

och Lund, lärarkollegiet vid Karolinska institutet, lärarrådet vid

Göteborgs högskola och matematisk-naturvetenskapliga avdelningen

vid Stockholms högskola, svenska akademien, vetenskapsakademien,

vitterhets- historie- och antikvitetsakademien, akademien för de fria

konsterna, musikaliska akademien, ledamöterna i nationalmusei nämnd

samt folkbildningsförbundet.

Under ärendets fortsatta handläggning har dess beredning överlämnats

från finansdepartementet till ecklesiastikdepartementet.

Då jag nu går att anmäla detta ärende för Eders Kungl. Maj:t,

vill jag först göra följande erinringar rörande Längmanska donationens

tillkomst och donationsmedlens hittillsvarande förvaltning.

Genom ett den 20 december 1859 upprättat testamente, varav

transsumt torde få såsom bilaga fogas vid detta protokoll (Bil. A),

donerade finländske handlanden och kulturvännen Erik Johan hängman

sin huvudsakligen genom vidsträckt sågverksrörelse förvärvade

förmögenhet »till förmån för Finlands» och »Sveriges alla stånd och

folkklasser». Enligt testamentets i många avseenden svårtolkade bestämmelser

skulle Längmans kvarlåtenskap efter hans död förvaltas

odelad, till dess den uppnått en storlek av 450,000 rubel silver.

Därefter skulle den skiftas så, att donationen till förmån för Finlands

folk skulle utgöra 155,000 och donationen till förmån för Sveriges folk

295,000 rubel, d. v. s. resp. 31/9<> och 59/9o.

Den på Sverige belöpande donationen skulle delas i tre fonder,

litt. A om 125,000, litt. B om 138,750 och litt. C om 31,250 rubel.

Fonden litt. A »bestämmes till grundfond» och är avsedd för kommunala

och andra allmännyttiga behov, såsom befrämjande av jordbruk

och skogsskötsel, handel, industri, kommunikationsväsen och folkundervisning,

beredande av understöd åt nödlidande, fattigvård och

sjukvård, anslag till livränteanstalter, sparbanker o. s. v. Innan fonden

tages i anspråk för dessa ändamål, skall den förräntas med ränta

på ränta i vissa »serier», intill dess fonden uppnått en storlek av 4

miljoner rubel eller i svenskt mynt 11,200,000 kronor. Därefter skall

avsättning äga rum enligt bestämd plan till speciella fonder jämte

vidare förräntning och avsättning till fonder »för att av årliga räntan

kunna vid förefallande omständigheter förse varje kommuns behov».

Fonden litt. B är avsedd för »vetenskaper och sköna konster,

litterära arbeten och skrifters gratis utdelning till allmoge, på det nö
-

Längmans

testamente.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 293.

Donatio
nens
hittills
varande
förvaltning
-

dig förtida kännedom och håg förberedes för att upprätthålla och förvalta

förtecknade fonder; samt för avlöningar, omkostnader och resor

till och för dem, vilka uti styrelse-, kontrollerings-, förvaltnings-, räkenskaps-

och bokförings väg skola redogöra för alla fonder». Från fonden

skola därjämte utgå livräntor (»honorationssummor») till vissa i testamentet

angivna personer. Även beträffande denna fond är bestämt

att den skall förräntas i serier, så »att för varje gång som kapitalet

fördubblats, så utgör det en serie». Dock saknas föreskrift om fondens

tillväxt i visst antal serier, innan den får tagas i anspråk för det ena

eller andra ändamålet. Däremot stadgas att till livräntor, omkostnader

samt till litterära behov m. m. tillsammans icke får användas

mer än hälften av årliga räntan — »på det denna fond icke måtte

betagas önskad kraft, samt att någonting i stort måtte i en framtid

kunna verkas och utföras».

Den tredje fonden, litt. C, har till uppgift »svenska kursens upphjälpande».

Fonden skall först tillväxa genom förräntning tills den

uppnått 100 miljoner kronor. Därefter skall halva årliga räntan indragas

till förmån för staten samt vidare förräntning och indragning

av räntan äga rum enligt bestämd plan.

Beträffande dessa fonders förvaltning meddelas slutligen följande

föreskrift: »Fn kommitté bildas för att handhava allt detta, varibland

2:ne vetenskapsmän och 2:ne handlande, vilka inom var sin kår utse

de sina, och dessa utse en präses, vilka tillsammans utse personer av

varje stånd, och till antal efter behov.»

Donator avled den 16 oktober 1863. Vid bouppteckning, som

förrättades efter honom den 12 april följande år, uppskattades boets

behållning till 1,338,000 mark finskt mynt. År 1866 fördelades mellan

Finland och Sverige efter den i testamentet bestämda grunden då

disponibla kontanta medel, utgörande 555,776 mark 69 penni, varvid

på Sveriges lott kom en summa av 364,646 mark 95 penni. Allt

efter som sterbliusets tillgångar hunno realiseras, utskiftades de båda

ländernas andelar, och år 1876 överlämnades till Sverige dess sista

anpart.

Genom brev den 27 maj 1864 uppdrog Kungl. Maj:t åt statskontoret

att, intill dess annorlunda kunde varda förordnat, förvalta svenska

folkets andel av denna donation och mot ränta utlåna ej mindre dessa

medel än även därå efter hand uppkommande räntebesparingar.

Sedan donationen vid 1876 års slut utvisat en behållning av 841,013

kronor 64 öre och därigenom uppnått det belopp av 295,000 rubel —

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 293.

5

826,000 kronor — som i testamentet angivits utgöra svenska folkets

andel, fördelades behållningen mellan de olika fonderna enligt den i

testamentet föreskrivna proportionen, därvid fonden litt. A tillgodofördes

356,361 kronor 71 öre, fonden litt. B 395,561 kronor 50 öre och

fonden litt. C 89,090 kronor 43 öre. Vid den redovisning, som årligen

upprättas inom statskontoret över donationens medel, bifogas en fördelning

på motsvarande sätt av tillgångar, inkomster och utgifter mellan

de tre särskilda fonderna. Sålunda utvisar redogörelsen för år 1917 en

kapitalbehållning vid nämnda års slut för fonden litt. A om 2,268,039

kronor 62 öre, för fonden litt. B av 2,037,193 kronor 34 öre samt för

fonden litt. C av 567,009 kronor 85 öre. Fondernas uppbörd under

året utgjorde resp. 97,326 kronor 60 öre, 87,644 kronor 81 öre och

24,331 kronor 65 öre. Fonden litt. B belastades under samma tid av

utgifter för livräntor och förvaltningskostnader till belopp av 5,228

kronor. Därest av fondens avkastning nämnda år förekommit utdelning

till kulturella ändamål, skulle alltså det i sådant avseende tillgängliga

beloppet hava uppgått till 38,594 kronor 40 öre.

Under det att fonderna litt. A och C enligt testamentets uttryckliga

bestämmelser kunna tagas i anspråk först i en avlägsen framtid,

har förslag att börja använda fonden litt. B till därmed avsedda

kulturella ändamål varit uppe vid skilda tillfällen.

Redan vid den tidpunkt, då Längmanska donationen uppnått

dess i testamentet förutsatta minimibelopp, ifrågasatte statskontoret i

underdånig skrivelse den 12 november 1877, huruvida icke utdelning

från fonden litt. B. kunde begynna och den av donator avsedda

kommittén för donationens förvaltning bildas. Denna framställning

blev dock på anförda skäl avstyrkt av justitiekanslersämbetet och

vid ärendets föredragning den 25 januari 1878 fann Kungl. Maj:t, att

någon utdelning från fonden ännu ej borde äga rum.

Frågan upptogs ånyo vid 1893 års riksdag genom en inom andra

kammaren väckt motion av professorn friherre A. E. Nordenskiöld,

vilkens initiativ ledde till riksdagens skrivelse den 28 april samma år.

Riksdagen anhöll däri, att Kungl. Maj:t täcktes taga i omprövning,

huruvida någon del av avkastningen av B-fonden redan nu kunde

för något eller några av de i Längmans testamente avsedda ändamålen

disponeras, samt därefter till riksdagen inkomma med det förslag,

vartill förhållandena kunde föranleda.

I motiven till riksdagens skrivelse anföres bland annat följande: Då inom

finska lantdagen den åsikt gjort sig gällande, att med testamentets föreskrifter

Tidigare

förslag att

använda

B-fonden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 293.

vore förenligt, att en de! av fondens avkastning redan nu användes för de i

sådant hänseende i testamentet bestämda ändamål, torde med skäl kunna ifrågasättas,

huruvida icke även i avseende å den Sverige tillagda andelen av testators

efterlämnade tillgångar, för vilken andel samma bestämmelser gällde som

för den Finland tillkommande lotten, kunde vidtagas åtgärder, varigenom de

donerade medlens avkastning delvis komme att redan inom den närmaste tiden

bliva tillgänglig för vissa bland de allmännyttiga ändamål, den vore avsedd att

främja. Vid sådant förhållande hade riksdagen ansett testamentets bestämmelser

ånyo böra underställas Kungl. Maj:ts omprövning; och därest Kung!. Maj:t

skulle finna, att viss del av fondens avkastning kunde redan nu disponeras, torde

anledning förefinnas för Kungl. Maj:t att till riksdagen göra framställning i ämnet.

Med anledning av riksdagens skrivelse infordrades yttranden av

justitiekanslern och statskontoret.

Justitiekanslern (J. E. Elliot) anförde i sitt den 14 juni 1893 avgivna

utlåtande:

Enligt testamentets innehåll skulle av de för fonden litt. B årligen inflytande

räntemedel utbetalas icke allenast de »honorationssummor» eller årliga

livräntor, som genom testamentet tillagts vissa enskilda personer, utan även tills

vidare alla förvaltningsomkostnader och arvoden för vardera av fonderna litt. A

och B. Då emellertid båda dessa slag av utbetalningar till följd av deras natur

måste begynna ganska snart efter testators död och då testamentet vidare föreskreve,

dels att, på det med fonden litt. B någonting i stort måtte i en framtid

kunna verkas, finge »till avlöningar, omkostnader samt till litterära behover

m. m. tillsammans icke mer än hälften av årliga räntan användas» och dels

att »alla löner och kostnadsutgifter utgå främst till så stort belopp som det

någonsin erfordras, varefter resten av årliga halva räntan tillfaller behovet för

vetenskaper och sköna konster» utan att beträffande nämnda rest av den

halva årsräntan i testamentet gjorts förbehåll om dess användande först vid

någon mera avlägsen tidpunkt eller om dess kapitaliserande i likhet med den

andra hälften av årsräntan, samt då härmed sammanställdes den omständigheten,

att testamentet angåve såsom ett bland ändamålen med fonden litt. B att

genom gratisutdelning av skrifter förbereda »förtida kännedom och håg» för att

upprätthålla och förvalta »förtecknade fonder», med vilket senare uttryck torde

åsyftas de särskilda i testamentet näst förut omförmälda fonder, i vilka fonden

litt. A framdeles komme att uppdelas och vilka fonder skulle användas för

ändamål, dem testator uppenbarligen funnit i främsta rummet behjärtansvärda,

så syntes det kunna anses både med ordalydelsen i testamentet och med testators

syften förenligt, att halva årliga avkastningen av den svenska fonden litt. B

till den del, som icke toges i anspråk för legater och förvaltningskostnader, redan

nu användes till befrämjande av vetenskaper och sköna konster samt till spridande

av populära skrifter i ekonomiska och andra ämnen.

Vid testamentets tillämpning i Finland hade denna tolkning gjort sig utan

synnerlig tvekan gällande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 293.

Jämväl statskontoret fann i utlåtande den 26 september 1893

hinder icke möta för att halva årliga ränteavkomsten av de under

fonden litt. B bokförda medel, i den mån denna del icke toges i anspråk

för legater och förvaltningskostnader, användes till de övriga ändamål,

vilka fonden litt. B vore avsedd att främja.

Ärendet avgjordes den 22 november 1895 av Kungl. Maj:t, som

fann riksdagens skrivelse icke för det dåvarande föranleda till någon

Kungl. Maj:ts vidare åtgärd. Beslutet motiverades därmed, att testamentets

bestämmelser visserligen voro så avfattade, att av dem icke

någon säker slutsats kunde dragas i fråga om den tidpunkt, då enligt

testators avsikt utdelning från fonden litt. B skulle få vidtagas, men,

med avseende ej mindre å vidden av de syftemål, vilkas befordrande

testator med sin donation avsett, än även å de i testamentet förekommande

yttranden dels om legatet i dess helhet, att detsamma

endast vore beräknat att i tidens längd kunna önskad verkan göra,

dels ock beträffande fonden litt. B, att någonting i stort därmed

borde i en framtid kunna verkas och utföras, kunde det med fog antagas,

att, om än testator icke åsyftat, att fonden litt. B, innan halva

årsräntan å densamma finge för det med fonden avsedda syftemålet

användas, skulle hava uppnått en storlek, jämförlig med den, testator

tillämnat åt fonderna litt. A och C, det likväl varit med testators

avsikter överensstämmande, att från fonden litt. B, vilken vid 1894

års utgång uppnått en storlek av 881,151 kronor 16 öre, utdelning,

varigenom dess ytterligare tillväxt skulle komma att väsentligen fördröjas,

först skulle äga rum, sedan fonden vuxit till ett avsevärt högre

belopp än det, vartill den för det dåvarande uppginge.

Frågan om B-fondens användning för dess huvudsakliga ändamål

har därefter varit vilande, till dess professorn friherre G. De Geer i en

den 22 juli 1914 dagtecknad skrift hos Kungl. Maj:t hemställde, att

Kungl. Maj:t täcktes taga under omprövning, huruvida och i vilken

omfattning Längmanska donationsfondens avkastning numera kunde för

något eller några av de i Längmans testamente avsedda ändamålen

disponeras, samt i så fall vidtaga de åtgärder, som kunde finnas erforderliga.

Över denna framställning hördes statskontoret, som i utlåtande

den 30 september 1914 yttrade följande:

Statskontoret, som redan i sitt underdåniga utlåtande av den 20 september

1893 uttalade sig för det då föreliggande förslaget att börja taga någon del av

denna fonds avkastning i anspråk för därmed avsedda ändamål, anser sig, med

avseende å den betydande tillväxt fonden sedan dess vunnit och då i varje hän
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 293.

delse fondens kraftiga kapitaltillväxt även för framtiden är betryggad genom

den i testamentet givna bestämmelsen, att »till avlöningar, omkostnader samt

till litterära behover m. m. tillsammans icke mer än hälften av årliga räntan

får användas», kunna med sitt förord understödja, att framställning göres till

riksdagen i det föreliggande förslagets syfte.

Vid föredragning av detta ärende den 30 december 1916 beslöt

Kungl. Maj:t, på sätt ovan nämnts, att låta genom tillkallade sakkunniga

utreda, i vilken ordning halva årliga avkastningen å fonden

litt. B borde komma till användning till de med nämnda del av fonden

avsedda ändamålen.

De saTc- I överensstämmelse med det sålunda givna uppdraget hava de

kunniga, sakkunniga verkställt utredning om de för den ifrågavarande fondens

användning erforderliga organisatoriska anordningarna samt avgivit

förslag till stadgar för fonden, vilken av de sakkunniga benämnts

Längmanska kulturfonden.

De sakkunniga hava funnit att testamentets föreskrift om en kommitté,

vari ingå »2:ne vetenskapsmän och 2:ne handlande, vilka inom

var sin kår utse de sina o. s. v.», och där alltså såväl vetenskaplig

sakkunskap som förfarenhet i praktiska ting äro representerade jämsides

med varandra, måste antagas avse den framtida tidpunkt, då

jämväl fonden litt. A kan börja användas för därmed avsedda praktiska

ändamål, vilka testator tydligen i främsta rummet omfattat med

sitt intresse. Då det därjämte icke ansetts möjligt att redan nu fullständigt

överblicka de mångahanda omständigheter, vilka sammanhänga

med den samfällda användningen av fonderna litt. A och B i

en avlägsen framtid, hava de sakkunniga stannat vid att föreslå en

för B-fondens nuvarande användning speciellt avpassad organisation

av den beskaffenhet, att därigenom bäst främjas de kulturella intressen,

till vilkas förmån fonden blivit stiftad.

Ekonomisk Den ekonomiska förvaltningen förutsättes av de sakkunniga skola

förvaltning, fortfarande liksom hittills ske gemensamt för donationen i dess helhet

och ombesörjas genom statskontoret eller annan myndighet, som Kungl.

Maj:t bestämmer. Å förvaltningsmyndigheten skall blott ankomma att

tillhandahålla de från B-fondens avkastning tillgängliga medlen.

Utdelning Beträffande organ för utdelning av anslag till kulturella ändamål

av anslag, hava de sakkunniga grundat sitt förslag på en jämförelse mellan de

olika former, som tillämpas i fråga om de skandinaviska grannländernas

stora kulturfonder.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 293.

9

De sakkunniga anföra i detta avseende följande:

»För motsvarande ändamål, som i Sverige kommer att tillgodoses

av Längmanska fonden litt. B, förfogar man i Norge över den s. k.

Nansenfonden (»Fridtjof Nansens fond til videnskapens fremme»),

sammanbragt genom nationalsubskription till minne av Nansens berömda

färd över Nordpolshavet, och i Danmark över den högst betydande

Carlsbergsfonden, donerad av kaptenen och bryggaren J. C.

Jacobsen. Beträffande båda dessa fonder gäller att avgörandet om

medlens användning överlämnats åt en särskild styrelse, så sammansatt

att den inom sig äger erforderlig vetenskaplig sakkunskap och övriga

kulturella fackinsikter.

I Finland, där enligt vad ovan framhållits lantdagen förbehållit

sig rätten att själv besluta om utdelning av anslag från Längmanska

fonden, tillgår sålunda, att lantdagen varje gång lämnar bankfullmäktige

i uppdrag att till nästa lantdag inkomma med förslag till fördelning

av tillgängliga belopp. Förslaget upprättas med ledning av ansökningar,

som ingivas till bankfullmäktige. Efter remiss till bankutskottet

går ärendet till lantdagens behandling. Att beslutanderätten

förlagts till lantdagen har medfört den naturliga konsekvensen, att

någon mera ingående prövning av det inbördes företrädet hos olika

kulturbehov icke kunnat äga rum. I stället hava anslagen jämförelsevis

schablonmässigt fördelats mellan vetenskapliga ändamål (årligen

c:a 50 %), befrämjande av konst och litteratur (c:a 25 %) och spridande

av skrifter (c:a 25 %), och — vad viktigare är -— anslagen hava

uteslutande tilldelats samfund och inrättningar för vetenskapliga eller

andra kulturella ändamål. Anslagen beviljas dessa organisationer för

att av dem användas till främjande av deras ändamål med skyldighet

att på utsatt tid till bankfullmäktige avgiva utredning om och redovisning

för användningen av uppburna belopp.

Av dessa olika tillvägagångssätt vid utdelning av anslag synes det

i Norge och Danmark tillämpade vara vida att föredraga framför det

finska. Då i sistnämnda fall anslagen förbehållas kulturella samfund och

inrättningar, komma bidragen lätteligen, i stället för att utgöra ett

bispringande i rätta ögonblicket av en för forskningen och samhället

gagnande arbetsuppgift, att nedsjunka till understöd av den art, som

bör utgå av allmänna medel eller fyllas genom bidrag av medlemmarna

i den ifrågavarande organisationen. Utvecklingen i Finland synes ock

bekräfta denna farhåga. Dessutom ligger det i sakens natur, att bidragen,

sedan de en gång börjat utgå, praktiskt sett bliva perma
Bihang

till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 259 käft- (Nr 293.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 293.

nenta och allenast i sällsynta undantagsfall fråntagas det understödda

samfundet eller inrättningen. I den mån bidragen överhuvud nå fram

till individuella arbetsuppgifter, kommer vidare beslutanderätten att

helt och hållet ligga i händerna på de särskilda organisationerna.

Dessa bliva vid utväljande av föremålen för understöd mellanhänder,

åt vilka den viktigaste prövningen överlämnas, och splittringen på en

mångfald sådana äventyrar ett rationellt avvägande av det inbördes

företrädet hos olika individuella behov.

Jämför man med utvecklingen i Finland den norska Nansenfondens

och den danska Carlsbergsfondens verksamhet, framstår tydligt

företrädet av en anordning, varigenom utdelningen av anslagen anförtros

åt ett med fackliga förutsättningar utrustat organ.

Från sistnämnda fonder utgå endast i sällsynta undantagsfall

understöd till kulturella organisationer. Sådana erhålla permanent

bidrag allenast i ett fall, i det att båda ländernas centrala vetenskapliga

samfund (motsvarande svenska vetenskapsakademien) uppbära visst

årligt anslag, nämligen Videnskapsselskapet i Kristiania 15,000 kronor

till sällskapets publikationer och Kgl. Danske Videnskabernes Selskab

enligt föreskrift i Carlsbergsfondens statuter 10,000 kronor, avseende »att

trygga sällskapets oberoende ställning och verksamhet». Den alldeles

övervägande delen av tillgängliga medel går däremot till andra behov,

som styrelsen i varje särskilt fall prövar förtjänta av bidrag. Från

Nansenfonden hava sålunda under årens lopp utgått anslag till redogörelser

för vetenskapliga expeditioner, till utgivande av vetenskapliga

publikationer i övrigt, bidrag till expeditioner och vissa bestämda

vetenskapliga undersökningar samt personliga understöd för utövande

av fri vetenskaplig verksamhet. Dessutom hava från fonden utdelats

vetenskapliga pris och belöningar. Från Carlsbergsfonden hava utdelats

— förutom avsevärda belopp för inköp av konstverk och deras

vård — stipendier och honorar för speciella vetenskapliga studier och

undersökningar, anslag för vissa år och i undantagsfall för livstid till

verksamhet såsom fria vetenskapsmän, resestipendier, understöd för

anskaffande av instrument och andra vetenskapliga hjälpmedel, för

avlönande av medhjälpare, för översättningsarbeten och bibliografiska

arbeten samt slutligen bidrag till publikation av vetenskapliga verk.

De sakkunniga tveka för sin del icke att förorda, att utdelningen av

understöd från den svenska fonden i likhet med förhållandet i Norge

och Danmark uppdrages åt ett för detta ändamål särskilt bildat organ,

i de sakkunnigas förslag kallat nämnd. Därigenom att den reella prov
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 293.

11

ningen förlägges till en enda myndighet, erhåller denna tillfälle att

överblicka hela det vidsträckta verksamhetsområde, som omfattas av

fonden. I en nämnd, som bildas uteslutande för fördelningen av anslag,

kunna insättas ledamöter med den mest framstående sakkunskap

och sålunda trygghet skapas för allsidig avvägning av olika kulturella

intressen. En dylik nämnd bör även kunna på det sätt sörja för anslagens

ändamålsenliga fördelning, att nämnden genom att förskaffa

sig överblick över eljest förefintliga understödsmöjligheter kan taga

hänsyn till det större eller mindre behov av understöd, som i betraktande

av utsikten till bidrag på annat håll gör sig gällande i olika fall.

Längmanska fonden är nämligen på grund av verksamhetens vidd ägnad

att träda supplerande vid sidan av ett stort antal redan nu verksamma

fonder eller stiftelser för mer eller mindre specialiserade ändamål. Därigenom

kommer fonden att i förhållande till sistnämnda fonder intaga

en central ställning, och nämnden kan antagas bliva ledande på området,

förutsatt att den erhåller en för denna uppgift kvalificerad sammansättning.

»

I enlighet därmed hava de sakkunniga föreslagit att anförtro utdelningen

av anslag åt en nämnd av fem ledamöter. Förutom kanslern

för rikets universitet såsom självskriven ordförande skulle tre

ledamöter utses att företräda: en de humanistiska vetenskaperna, en

naturvetenskaperna och en konst och litteratur.

De sakkunniga föreslå, att dessa ledamöter förordnas av Kungl.

Maj:t efter förslag, som upprättas av förefintliga sakkunniga myndigheter

och korporationer inom varje klass. I dessa valkorporationers

intresse att föreslå personer, som vid det slutliga valet kunna tävla

med övriga inom klassen föreslagna, hava de sakkunniga funnit den

säkraste garantien för att nämnden kommer att tillföras främsta till

buds stående sakkunskap. Såsom femte ledamot hava de sakkunniga

föreslagit nämndens sekreterare, vilken skulle utses genom val af övriga

ledamöter.

I fråga om fondens ändamål innehåller testamentet, att densamma Föremål

är bestämd »för vetenskaper och sköna konster, litterära arbeten och för anslag.

skrifters gratis utdelning till allmoge». De sakkunniga hava föreslagit,

att vissa riktlinjer skulle angivas för fondens begynnande verksamhet

inom den sålunda föreskrivna, vida ramen. Dock bygger förslaget på

den förutsättningen, att verksamhetsområdet kan och bör vidgas,

sedan de till nämndens förfogande stående medlen i en framtid vuxit

till mera avsevärda belopp.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 293.

De sakkunniga framhålla till en början, att sådana understöd böra

stå tillbaka, vilka på ett mera permanent sätt taga fondens medel i

anspråk, och anföra därefter följande:

»Från fondens verksamhet synas vidare kunna uteslutas alla anslag

av personlig karaktär, vare sig de utgå för personlig utbildning eller för

fritt vald vetenskaplig eller annan kulturell verksamhet. I förra avseendet

är det tillräckligt att erinra om den betydande tillgången på stipendier

av olika slag i jämförelse med en kännbar brist på understöd för

produktiv verksamhet. Anslag för fri kulturell verksamhet måste tvivelsutan

i vissa fall anses vara av högt värde och av behovet påkallade.

I förhållande till anslag, som direkt riktas på utförande av bestämda

arbetsuppgifter, måste dock deras resultat anses mera oberäkneligt, vartill

kommer den fara för fondens ansträngande, som följer av ifrågavarande

anslags tendens att övergå till understöd på obestämd tid.

De sakkunnigas förslag går i stället ut därpå, att understöd från

fonden i allt huvudsakligt skola utgå efter sträng realprincip, d. v. s.

för genomförande av vissa bestämda kulturella arbetsuppgifter. De

jämförelsevis blygsamma belopp, som för närvarande äro tillgängliga,

kunna förväntas genom utdelning efter denna grundsats erhålla möjligast

effektiva användning på samma gång som en naturlig begränsning

vinnes i fondens verksamhet. Dylika anslag för vissa arbetsuppgifter

böra emellertid stå öppna icke blott för enskilda personer, utan

även för kulturella samfund och institutioner samt periodiska publikationer,

såframt icke understöden avse permanenta behov. I övrigt

bör den närmare tillämpningen av berörda grundsats överlämnas åt

nämndens fria prövning, och de bestämmelser de sakkunniga i detta sammanhang

föreslagit avse allenast att allsidigt utveckla grundsatsen

och samtidigt i viss mån angiva de olika ändamålens inbördes företräde.

Däremot anse sig de sakkunniga icke kunna förorda den form av

understöd för vetenskaplig, konstnärlig eller litterär verksamhet, som

består i utfästande av tävlingspris. Sådana äro ofta ägnade att draga

personer från deras naturliga verksamhetsfält, varjämte koncentrationen

av fleras ansträngningar på en och samma arbetsuppgift ofta innebär

ett föga planmässigt slöseri med arbetskraft. Därest åter prisuppgifterna

i realiteten fastställas med syftning på viss forskares eller

konstnärs arbete, är ett för samma ändamål direkt givet understöd i

alla händelser mera rationellt.

Ehuru de anslag, som utdelas för att möjliggöra genomförandet

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 293.

13

av viss arbetsuppgift, efter de sakkunnigas mening böra vara huvudsaken,

synas dock vid sidan därav vissa andra ändamål äga anspråk på tillgodoseende.

Särskilt bör det finnas möjlighet att från fonden utdela

belöningar för redan utfört kulturellt arbete. Sådana äro önskvärda

även från den synpunkten, att de stundom utgöra en lämplig form

för ersättning i efterhand av kostnader, vilka redan nedlagts å viss

arbetsuppgift. Beträffande utförda konstverk är konstverkets inköpande

den naturligaste formen för dylik ersättning. Det torde icke heller

råda mer än en mening därom, att det skulle vara i hög grad önskvärt,

om medel kunde beredas för detta ändamål och därigenom i vårt

land skapas en, om än blygsam, motsvarighet till Carlsbergsfondens

storartade verksamhet i detta avseende. De sakkunniga hava emellertid

måst böja sig för det faktum, att anslag av denna art, vilka måste

finnas att tillgå någorlunda kontinuerligt, för närvarande överstiga

fondens krafter och därför måste ställas på framtiden.

Då de sakkunniga slutligen föreslå, att anslag må kunna tilldelas

kulturella institutioner eller periodiska publikationer för deras åvägabringande

eller tillfälliga bispringande, har detta skett med tanke på

rena undantagsfall, då dylika anslag kunna vara av särskilt stor betydelse.

>

Fondens verksamhet för folkbildningens främjande skall enligt de

sakkunnigas förslag företrädesvis avse att tillhandahålla dels populära

skrifter m. m. för kostnadsfri utdelning, dels mera omfattande skrifter

och dylikt, som på stället kan hållas tillgängligt för bildningssökande.

I vanliga fall borde spridningen omfatta redan befintliga skrifter, men

därjämte skulle finnas möjlighet att från fonden understödja åstadkommande

av nya folkskrifter.

De huvudsakliga grunderna för den av de sakkunniga föreslagna

organisationen hava i de underdåniga yttrandena över förslaget lämnats

utan erinran. Dock har från olika håll samstämmigt framhållits, att

i nämnden borde beredas plats åt en särskild representant för folkbildningsintresset.

Denna hemställan synes mig böra vinna avseende

och kan tillgodoses utan ökning av antalet ledamöter i nämnden därigenom,

att ifrågavarande representant erhåller den plats, som i de

sakkunnigas förslag reserverats för nämndens sekreterare. I likhet

med vad de sakkunniga föreslagit angående tillsättande av företrädare

för fondens övriga verksamhetsområden bör jämväl denne ledamot

Departe
ments
chefen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 293.

tillsättas av Kungl. Maj:t efter förslag av vissa sakkunniga myndigheter

och institutioner.

Även i vissa andra avseenden synes mig de sakkunnigas förslag

böra modifieras och förberedande arbete därmed pågår inom ecklesiastikdepartementet.

Särskilt synes det mig angeläget att rätten att

avgiva förslag till ledamöter och suppleanter i nämnden tillägges icke

blott de av de sakkunniga i sådant avseende föreslagna officiella

institutionerna, utan även befintliga fria organisationer av betydelse

för den kulturella utvecklingen. I främsta rummet synes mig en sådan

utvidgning i förslagsrätten nödvändig inom klassen konst och litteratur,

där de sakkunniga såsom förslagsgivande upptagit allenast svenska

akademien, akademien för de fria konsterna, musikaliska akademien

och ledamöterna i museinämnden vid nationalmuseum. I överensstämmelse

därmed anser jag ock, att förslag till företrädare för folkbildningsintresset

bör avgivas icke blott av vissa myndigheter, utan även av

viktigare organisationer för det fria och frivilliga folkbildningsarbetet.

Med iakttagande av nu antydda och vissa andra, mindre väsentliga

modifikationer, delvis föranledda av de inkomna yttrandena, synes mig

de sakkunnigas förslag väl ägnat att läggas till grund för Längmanska kulturfondens

verksamhet, därest beslut fattas att nu börja använda fonden.

I fråga om tidpunkten för påbörjande av fondens verksamhet

för kulturella ändamål hava de sakkunniga, vilkas uppdrag omfattat

allenast organisationsfrågan, förutsatt det av professorn friherre De Geer

väckta förslaget vara förtjänt av bifall redan på grund av den utredning,

som tidigare förebragts i ärendet. I de inkomna yttrandena har denna

fråga ytterligare berörts av justitiekanslern. I dennes underdåniga utlåtande

den 27 oktober 1917 framhålles, att det syntes justitiekanslern,

som om den tolkning av testamentet, Kungl. Maj:t åren 1878 och 1895

omfattat och godkänt, vore grundad på bättre skäl än den tolkning,

enligt vilken utdelning från fonden litt. B redan nu finge äga rum.

Då emellertid även sistnämnda tolkning vore möjlig, kunde ju testamentet

anses icke lägga ovillkorligt hinder i vägen för en sådan utdelning,

om den ansåges önskvärd.

För min del är jag övertygad om att det vore lyckligt, om fondens

användning för kulturella ändamål icke längre ställdes på framtiden.

Under det att den kapitalbehållning hos fonden, med vilken

Kungl. Maj:ts beslut år 1895 räknade, uppgick till omkring 880,000

kronor, utgör behållningen numera över 2 miljoner kronor. Kapitalets

fortsatta kraftiga tillväxt måste anses tillfredsställande betryggad ge
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 293.

15

nona föreskriften, att halva årliga avkastningen oavkortad skall användas

till kapitalökning. Det belopp, som kan disponeras för fondens

kulturella verksamhet, uppgår för närvarande till inemot 40,000 kronor

och stiger årligen. För visso bereda dessa medel möjlighet att

inom testamentets ram göra en betydelsefull insats i den kulturella

utvecklingen. Även om understöd av den art, som här avses, i en

del fall kunnat erhållas av staten eller enskilda personer, har dock

helt visst, såsom i friherre De Geers förenämnda skrift framhålles,

bristen på för alla förtjänta sökande utan svårighet tillgängliga, allmänna

fonder i hög grad försvårat eller alldeles hindrat tillkomsten

av många viktiga arbeten, som eljest kunnat bliva till gagn och heder

för vårt land. Särskilt måste det vara angeläget, att befintliga möjligheter

att understödja det kulturella arbetet tillvaratagas under nuvarande

förhållanden, då omkostnaderna för vetenskaplig och annan

kulturell produktion stegrats oerhört, utan att utsikten till ökad avkastning

av arbetet tillnärmelsevis hållit jämna steg därmed.

I riksdagens förut berörda skrivelse den 28 april 1893 är uttalat,

att därest Kungl. Maj:t skulle finna, att viss del av den ifrågavarande

fondens avkastning skulle kunna disponeras, anledning torde förefinnas

för Kungl. Maj:t att till riksdagen göra framställning i ämnet.

På grund av vad riksdagen sålunda uttalat, anser jag riksdagens

medgivande till fondens användning böra inhämtas och hemställer fördenskull,

att Eders Kungl. Maj:t behagade föreslå riksdagen medgiva,

att avkastningen av den med litt. B betecknade

delen av den svenska donationsfond, som upprättats

genom testamente av finländske handlanden Erik

Johan Längman, må i den omfattning testamentet

stadgar samt under iakttagande av de av mig angivna

huvudgrunder och enligt de närmare bestämmelser,

som av Kung]. Maj:t utfärdas, tagas i användning

för de med nämnda del av fonden avsedda

kulturella ändamålen.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

C. Wilh. Hagman.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kunql. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 293.

Bil. A.

Avskrift i transsumt

av

E. J. LÄNGMANS TESTAMENTE.

»Min qvarlåtenskap, bestående uti:

Reverser m. m. enligt förteckning till Kapital............ S. R. 112,970: —

d:o d:o d:o ............ » 84,154: 07

d:o d:o d:o ............ > 45,682: 56

» 242,806: 63

Af för osäkra fordringar......................................................... » 806: 63

» 242,000: —

Värdet för 70,000 stock, dels levererade, dels under

nötning, antages......................................................

Fordran hos Dresser & Co. & H. Matsen & —

63,000: —

» 15,000: —

S. R. 320,000: —

hvilket kapital, mindre eller större, skall efter min död förräntas, intills

det uppnått 450,000 Rubel Silfver.

Af denna summa skall S. R. 218,750 delas uti Sju lotter,

och » 231,250 delas uti Fem lotter,

nämligen

2/7 delar af R. 218,750 till förmon för

Finlands alla Stånd och Folkklasser,

och hvartill enskilta Egendoms-innehafvare

af alla Religioner höra, men

dit höra icke församlingar som hålla

egen grekisk kyrka och egen Grekisk

präst, gör ................................................... S. R. 62,500: —

2/b delar af R. 231,250 till öfverst nämndas

förmån ................................................ » 92,500: — 155,000: —

6/i delar af R. 218,750 till förmon för

Sveriges alla Stånd och Folkklasser » 156,250: —

3/b delar af R. 231,250 till desamme gör » 138,750: — 295,000: -—

S. R. 450,000: —

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 293.

17

Af årliga räntan skall Fru Sophie Kåskelin, som med ömhet vårdat

mig och under loppet af flere år mitt hem, jemte hennes tvenne barn

min Gud Son och Gud dotter, samt efterföljande anhöriga och personer,

så länge de lefva årligen erhålla:

Att utgå med 2/b delar af årliga räntebeloppet ifrån till förmån

för Finland bestämda 92,500 Rubel samt med 8/t> delar af årliga räntebeloppet

från de för Sverige bestämda 138,750 Rubel.

Mine uti Finland under idkad sågrörelse uti nära 30 år i alla directioner

gjorda resor, äfven att hafva ägt ett sågverk uti Öfver Torneå,

har lärt mig känna hvarje mänskligt lidande; Och hvilket om genom

Cultivering m. m. småningom och först efter Sekler till det mästa afhjelpa

ändock aldrig skall i och för Climatets svåra och Jordmånens

mera vanlottade beskaffenhet kunna frigöras från ömsom påkommande

Frost-, Missväxt-, hungers- och Farsotsår, samt deraf härrörande nöd;

ja äfven ibland de bättre stånden detta förutan uppstående fattigdom

och armod, och förnämligast då befolkningen i mohn af tid och odling

hunnit tillväxa, samt det nödvändiga Industrin derjemte såsom följd

tillbragt det mehnliga, en mängd proletärer, om hvilkas nöd ingen kan

för eget bestånd sig bekymra, har jag derföre från längre tider besluta

att, till undgående delning af min förmögenhet, qvarstå uti min Ungkarlsställning,

för att sålunda igenom dem, som öfver detta bestämma

äga, få mina välmenande och bekymransfulla önskningar uppfyllda.

Emedan berörde olägenheter och eländen känbarast upstå uti Landets

norra del, så bestämmes början i Finland att i sinom tid ske,

aldraförst och till fullo innom Uleåborgs Län, börjandes ifrån Svenska,

Norska och Rysk Arkangelska gränsorna, och att sålunda utan afbrott

med nästangränsande Län fortsättas; Ändock så, att förr än till annat

Län skrides, skall Comunerna inom det handhafvande Länets sedermera

insedda behofver än vidare behöfliga understödas och afhjelpas.

Det ifrån 218,750 Rubel med 2/7 delar för Finland utgående belopp,

S. R. 62,500 bestämmes till Grundfond och under benämning L:a A.

1:o) för kommunala behofver såsom Jordbruks och skogs Modell

farme, Folkskolor, bidrag till Jordgummor, Docktorer, Läke Medel,

Sjuka, Fattiga och dylike Orkeslösa hindrade på hvilket sätt som hällst

att kunna eller förmå arbeta; och i rundeligare mohn till bättre klassens

nödlidande; Sparbanker, Understöd och lifränta för Oäkta och ej skyddegande

barn, m. m. hvad för en komun anses af behof.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 259 höft. (Nr 293.) .''3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 293.

2:o) för Hungers-, Missväxt- och Farsotsår, Brand och andra Natur

påkommande skador och olyckor, såsom Watten öfversvämning, Jordras,

Hagel m. m. dylikt.

3:o) för bidrag till Bergverken, Morasters uttorkning, Sjöars af-och

tilledning, Landsvägars uphjelpande och Kommunikationers befrämjande.

4:o) för Sjöfart och handel.

5:o) för Industri och slöjd.

6:o) för livräntefond.

7:o) för Jernvägar, Kanaler och andra allmänt nyttiga företag.

Berörde grundfond S. R. 62,500 förräntas med ränta på ränta

under ett tidlopp af 6 Serier, till 4 Millioner Rubel Silfver, hvarefter

utdelning samt vidare förräntning och utdelning bör på sätt här nu

utvises ske.

l:a Serien ..................................- 125,000 Rubel Silfver

2:a * ____________________________________ 250,000

3:e » ........................-.......- 500,000

4:e » —.........-................. 1,000,000 »

5:e » -_____._______________________2,000,000

6:e Serien

4,000,000 häraf

7*

delen

1,000,000 till Kommunala Fonden

7:e »

6,000,000

»

7»

delen

2,000,000 N :o 2.

N:o 3.

N:o 4.

N:o 5.

8:e »

8,000,000

»

7*

delen

2,000,000

9:e »

12,000,000

»

7»

delen

2,000,000

10:e »

20,000,000

»

7*

ten

5,000,000

1,000,000

1,000,000

3,000,000

ll:e »

20,000,000

»

7*

ten

5,000,000

2,000,000

3,000,000

12:e »

20,000,000

»

7»

ten

5,000,000

1,000,000

4,000,000

13;e »

20,000,000

»

7*

ten

5,000,000

2,000,000

3,000,000

14:e »

20,000,000

»

7»

ten

5,000,000

2,000,000

3,000,000

15:e »

20,000,000

»

7*

ten

4,000,000

2,000,000

4,000,000

Återstår 10,000,000

34,000,000 2,000,000

1,000,000

10,000,000

20,000,000

= 77 Millioner Rubel Silfver.

Om behofverna för med tidsandan uppstående nyttiga inrättningar

erfordrade en längre förräntningstid, så fortsättes dermed på samma

sätt; ty fullkomligt men icke bristfälligt bör hvarje fonds skäliga behof

blifva, och främst för allt, alla märkeligt nödlidande blifva behöfliga

understödda.

Årliga räntan från N:o 2 kan efter behof noga utgå, ty då N:o 1

upphör att anlitas, så kunna N:o 1 och 2 samt N:o 3 sammanslås till

en reservfond med nu tillsammans utvisande 37 Millioner Rubel Silfver,

för att af årliga räntan kunna vid förefallande omständigheter förse

hvarje Kommuns behof.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 293.

19

Efter det behofvet för förenämnde 5 fonder N:o 1 å 5 blifvit afhjelpa

så förräntas Grundfondens återstående 10 Millioner Rubel till

erforderligt belopp, såväl för en Lif-Ränte fond, om sådan, såsom förmonligare

mot de då existerande för försäkringstagarene uttänkt, anses

behöflig, som att årliga räntan måtte blifva tillräcklig för Jernvägsanläggningar

samt för andra nyttiga behof.

De ifrån 231,250 Rubel för Finland med 2/s delar utgående 92,500

Rubel bestämmes till fond under benämning L:a B för Wettenskaper

och sköna konster, Litterära Arbeten och skrifters gratis utdelning till

allmoge, på det nödig förtida kännedom och hog förberedes, för att upprätthålla

och förvalta förtecknade fonder; samt för aflöningar, omkostnader

och Resor till och för Dem, hvilka uti Styrelse-, Controllerings-,

förvaltnings-, räckenskaps- och bokföringsväg skola redogöra för alla

fonder.

Nämnde 92,500 Rubel skola förräntas i Serier

lista Serien till 125,000 Rubel

2:dra d:o » 250,000 »

3:dje d:o » 500,000 » och så vidare, att

för hvarje gång som kapitalet fördubblats, så utgör det en Serie.

Af denna fond L:a B för Finland årligen utkommande ränta, deraf

deltager och utbetalar Finland med 2/b delar uti de honorationssummor,

hvilka till de deraf berättigade, skola på föreskrifvet sätt utgå; hvarjemte

alla förvaltnings Omkostnader och Arvoden som angå hvardera

fonderna L:a A och B skola af denna dertill bestämda fond intill Sjette

seriens slut i L:a A utgå; och bör om förvaltnings Arvodet öfverenskommas

pr % af för året influtna räntebelopp, t. ex. 1 % för lista

Serien, med afpassad nedsättning för efterföljande Serier, ända intills

7:de serien uti Lia A tager sin början, då utdelning till Kommunerna

påbjuder förökad Förvaltnings personal och aflöning, samt dermed förändrad

plan.

På det denna fond icke måtte betagas önskad kraft, samt att någonting

i stort måtte i en framtid kunna värkas och utföras, så får till

Aflöningar, Omkostnader, samt till Litterära behofver m. m. tillsammans

icke mer än hälften af årliga räntan användas.

För det tids uppehåll som fonden Lia A rönt, under den tid som

fonden Lia B vid förräntandet vunnit stöd, så tillkommer det fonden

Lia A att af de gemensamt förräntande fonderna intills 6:te seriens

utgång erhålla de högsta och minst tidspillande ränteinbetalningar.

Den Finlands Stats Cassa tillkommande procent penning (om något

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 293.

sådant ens komme i fråga), för de till Sverige öfvergående 295,000

Rubel, den finnes uti dessa för Finland bestämda 155,000 Rubel inbegripen.

Användandet af de för Sverige bestämda belopp skall oafvikeligen

ske efter samma bestämmelser och Schema som för Finland blifvit

bestämt och sålunda att:

Fonden L:a A erhåller i/t delar af 218,750 Rubel med S. R. 125,000

och återstående 1/i del af D:o » » » 31,250be
stämmes

under benämning af fonden L:a C för Svenska Coursens uphjelpande,

att till en början uti Sverige eller där högsta ränta kan fås,

förräntas, och hvarigenom Serie tiden förkortas men sedan i Utlandet

där räntan förmonligst erlägges och säkerhet för Kapitalet finnes, vid

förmonligaste Cours tillfälle utlånas och förräntas, och att derifrån vidare

till egna och andra Länders Bolag, samt Läne- och Provins-Banker

afgifvas, där högre ränta påräknas kan, och slutligen, då Kapitalet

fått tillväxa, till Regeringar utlånas.

Enär denna fond L:a C igenom förräntning upphunnit till Etthundrade

Millioner Riksdaler Svenskt Riks Mynt, då indrages till förmon

för Staten halfva årliga räntan såväl i Ädel Metall efter utvisande behof,

som uti Wexlars afgifvande, under det att utlåning och förräntningen

i Utlandet och indragning af halfva årliga räntan sålunda bör

utan afvikelse och efter utvisande Schema fortgå.

Antages att

11 :te Serien lämnar 100 Millioner Rdr. Riksmynt då indrages årliga räntan

för 7»va Kapitalet.

12:te » » 100 » Rdr. Riksmynt

13:de » » 200 » » » då indrages halfva rän
tan

som ofvan.

14:de » » 200 » » »

15:de » » 400 » > » deraf indrages hälften

som ofvan och att på enahanda sätt allt framgent fortfares.

Sverige bör i anseende till sin i L:a B ägande större och då redan

tillvuxna lönefond, med god beräkning kunna underhålla sina egna

Commanditer, hvilka å orter såsom London m. m. böra förenas med

de Män hvilka för Handeln och Industrin äfven böra lika af Finland

som af Sverige å Utrikes orter stabla hållas.

Alla Löner och Kostnads Utgifter utgå främst till så stort belopp

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 293.

som det någonsin erfordras, hvarefter resten af årliga halfva räntan

tillfaller behof vet för Wettenskaper och sköna Konster.

En Committée bildas för att handhafva allt detta, hvaribland 2:ne

Wettenskapsmän och 2:ne Handlande, hvilka inom hvar sin Corps utse

de sina, och dessa utse en präses, hvilka tillsammans utse personer af

hvarje stånd, och till antal efter behof.

Ofvanstående har jag med fullt förstånd och fri vidja beslutit vara

min yttersta vidja och testamente, och har för detsammas bevittnande

tillkallat 2:ne mina bekante Herrar Pontus Kleman och Samuel Johnson,

som skedde i London den 20 December 1859.

E. J. hängman.

(Sigill.)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1918:344 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Mapts proposition angående användning för kulturella ändamål av viss del av den svenska Längmanska donationsfonden s. 1 i texten
  2. SU 1918:191 Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående användning för kulturella ändamål av viss del av den svenska Längmanska donationsfondens avkastning. a1 i texten