Sök i Ratio Lex

Angående anslag för en statens kraftstation vid Motala samt för förberedande åtgärder för Vänerns reglering

1918-04-12 · 20 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 16 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:305, Angående anslag för en statens kraftstation vid Motala samt för förberedande åtgärder för Vänerns reglering

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 305.

1

Nr 305.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående

anslag för en statens kraftstation vid Motala samt för

förberedande åtgärder för Vänerns reglering; given Stockholms

slott den 12 april 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

l:o) att för påbörjande av arbetena med eu statens kraftstation vid

Motala för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 700,000 kronor; samt

2:6) att för utförande av förberedande åtgärder för Vänerns reglering

för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor;

båda anslagen att utgå av lånemedel.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Schotte.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 270 käft. (Nr 305.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungt. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 305.

Utdrag av protokollet Över civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 12

april 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:

I innevarande års statsverksproposition har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att i avbidan å den proposition i ämnet, som kunde komma

att avlåtas, för påbörjandet av arbeten med ytterligare utbyggnad av

staten tillhörig vattenkraft och utförande av sjöregleringar för år 1919

beräkna ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

I skrivelse den 30 mars 1918 har vattenfallsstyrelsen nu gjort framställning

om anvisande av anslag dels för påbörjande av en statens

kraftstation vid Motala, dels ock för vissa förberedande åtgärder för

Vänerns reglering.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 305.

3

I. Påbörjande av en statens kraftstation vid Motala.

I enlighet med beslut av 1917 års riksdag bär mellan Kungl. Maj:t och

kronan genom vattenfallsstyrelsen, å ena, samt Motala ströms kraftaktiebolag,

å andra sidan, träffats avtal om förvärvande för Kungl. Maj:ts och

kronans räkning av vissa fastigheter vid Motalaström m. m. i ändamål att

på en hand hos kronan samla all vattenrätt i nämnda vattendrag mellan

Vättern och Boren och därjämte bereda möjlighet för en blivande reglering

av vattenavrinningen i strömmen i dess helhet. I samband med sitt berörda

beslut medgav riksdagen tillika, att vattenfallsstyrelsen finge till Motala

verkstads nya aktiebolag i utbyte mot för en tillämnad kraftverksanläggning

i närheten av Motala erforderlig mark bortskifta den del av det kronan

tillhöriga utmålet till Duvedals såg, som icke för kronans räkning erfordrades,

varjämte riksdagen för inlösen av mark och byggnader samt

vidtagande av andra förberedande åtgärder, som för den blivande kraftverksanläggningen

kunde erfordras, för år 1918 beviljade ett reservationsanslag

av 100,000 kronor.

I sin skrivelse har vattenfallsstyrelsen till en början beträffande betydelsen

av en kraftstation vid Motala anfört följande:

»Genom ovannämnda avtal har vattenfallsstyrelsen å kronans vägnar förpliktats

att såsom köpeskilling för de fastigheter och rättigheter, som kronan

genom avtalet förvärvat från Motala ströms kraftaktiebolag, till detta bolag för all

framtid leverera elektrisk energi, motsvarande en effekt av maximalt 3,333 kilowatt

och så begränsad, att densamma per vecka icke överstiger 358 kilowatttimmar

per meter fallhöjd mellan Vättern och Boren för varje sekundkubikmeter

av den i Motalaström vid Motala under samma vecka i medeltal disponibla

vattenföringen samt per dygn icke överstiger 16 % av det maximibelopp, som

sammanlagt under veckan får uttagas.

Denna energileverans skall enligt avtalet taga sin början senast den 1 november

1919 och är avsedd att tillsvidare fullgöras medelst ström från Älvkarleby

kraftverk, intill dess kraftverksanläggningen vid Motala hunnit färdigställas och

anknytas till Älvkarleby kraftverks distributionsnät.

Redan i vattenfallsstyrelsens skrivelse den 23 februari 1917, som föregick

Kungl. Maj:ts ovannämnda proposition angående inköp av fallen vid Motala, har

vattenfallsstyrelsen framhållit, hurusom Älvkarlebynätets raska utveckling mot

söder måste leda till ett sammanväxande med det blivande distributionsnätet

från Motalaströmsfallen, varför man från början borde inrikta sig på ett samarbete

mellan dessa båda nät. Rörande de fördelar, som i sådant syfte stå att vinna

vid Motalafallens bebyggande, må anföras följande, som vattenfallsstyrelsen delvis

redan åberopat i nyssnämnda skrivelse.

Vattenfalls
styrelsen.

Betydelsen

av en kraftstation

vid

Motala.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 305.

Älvkarlebynätets av kraftbehovet betingade utsträckning över betydande

delar av Södermanland och därmed följande kraftuttagning på stort avstånd från

kraftcentralerna i Älvkarleby och Yästerås har framkallat behov av en stödjepunkt

för utjämning av kraftuttagningen å de långa linjerna och såsom reserv

vid driftstörningar, ett behov som i hög grad kan fyllas av Motalastationen. Vid

samarbete kommer denna station nämligen att användas såsom toppbelastningscentral

och får sålunda huvudsakligen övertaga belastningsökningen under dagarna

å angränsande delar av det gemensamma nätet, vilket medför, att ledningarna

från Älvkarleby icke behöva i lika hög grad som eljest tagas i anspråk för denna

belastning och kunna bättre utnyttjas för belastningen inom nätets centralare

delar. Likaledes kan Motalastationen vid eventuellt driftavbrott å huvudlinjen

från Älvkarleby söderifrån tillföra betydande kraftbelopp vid dylika tillfällen och

sålunda öka det gemensamma nätets driftsäkerhet.

För dessa uppgifter är den blivande Motalastationen särdeles väl ägnad på

grund av sin belägenhet mellan två stora sjöar, Vättern och Boren, i synnerhet

sedan regleringen av Vättern blivit genomförd. Genom möjligheten att i sjöarna

magasinera vattnet kan nämligen kraftstationens vattenförbrukning i mycket höggrad

anpassas efter växlingarna i det kraftbehov, stationen får till uppgift att

fylla. Vattnet kan sålunda i regal kvarhållas under nätter och söndagar, då belastningen

är ringa, och i samlad mängd uttagas under vardagarna för att möta

de då uppträdande belastningsspetsarna, men även i händelse av driftstörningar

vid Älvkarlebystationen eller å nätet tillfälligtvis utnyttjas för större konsumtion

under kortare tid.

Före Vätterns reglering är möjligheten till sådan dygns- och veckoreglering

mera begränsad, men är dock för handen i en utsträckning, som motsvarar det

närmaste behovet.

Genom bebyggandet av Motalafallen erliålles eu välbehövlig tillökning av

det energibelopp, som under lågvattenperioden kan tillhandahållas konsumenterna

utan anlitande av ångkraftstationen i Västerås. Å andra sidan är ångkraftstationens

läge sådant, att den med fördel kan göra tjänst såsom lågvattenreserv

även för en kraftstation vid Motala. Före Vätterns reglering kan visserligen icke

påräknas någon egentlig utjämnande verkan på vattentillgången under året, emedan

vattenföringen i Motalaström för närvarande är i huvudsak likformig med Dalälvens

vattenföring, dock med mindre utpräglat vinterlågvatten. Däremot torde

man vid regleringen av Vättern kunna inom vissa gränser ordna avrinningen så,

att Vättern får avbörda sitt vatten i rikligare mån under Dalälvens lågvattenperioder,

varigenom en för vattenverken i Motalaström nedanför Boxen fördelaktig

interferens med tillflödet i Svartån från Sömmen även skulle komma till

stånd.

Att den utbyggnad för kronans räkning av vattenkraften i Motalaström

mellan Vättern och Boren, som möjliggjorts genom det med Motala ströms kraftaktiebolag

träffade köpeavtalet, bör utan dröjsmål komma till stånd, framgår med

all tydlighet av den oförminskade efterfrågan på kraftleveranser från Älvkarlebynätet,

som alltfort gör sig gällande och vilken, därest den överhuvud skall

kunna tillfredsställas, kräver tillskott från en ny kraftkälla inom de allra närmaste

åren.

Visserligen äro byggnadskostnaderna för närvarande synnerligen höga, och

någon avsevärd lindring däri torde väl knappast vara att förvänta under innevarande

år, men detta oaktat torde det, liksom vattenfallsstyrelsen nyligen uttalat

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 305.

även ifråga om utvecklingen inom Trollliätte kraftverks distributionsområde, vara

riktigt även för Älvkarleby kraftverks vidkommande att genom ett påbörjande

redan under detta år av erforderlig nybyggnad sörja för att tillförseln av ny

kraft kan hålla någorlunda jämna steg med efterfrågan på densamma. Prisstegringen

för de egentliga vattenbyggnadsarbetena, som kräva längsta tiden och

därför närmast behöva startas vid anläggningen av ett nytt kraftverk, är relativt

ringa i jämförelse med fördyringen av maskinell och elektrisk utrustning, vilken

däremot icke nödvändigt behöver beställas förrän vid en något senare tidpunkt.

Det torde därför med hänsyn till det trängande behovet av nytt krafttillskott

vara fullt berättigat att för påbörjandet av förstnämnda vattenbyggnadsarbeten

icke avvakta inträdandet av den prissänkning, som kan anses böra inväntas före

beställning åtminstone i större omfattning av maskiner och elektrisk materiel

och vilken möjligen kan inträffa redan under nästkommande år.

Vattenfallsstyrelsen anser sig således böra hemställa om Kungl. Maj:ts och

riksdagens bifall till påbörjande redan under år 1918 av byggnadsarbeten för en

ny kraftstation vid Motala. Att bebyggandet av fållen vid Motala bör föregå

utnyttjandet av den övriga kronan tillhöriga vattenkraften i Motalaström, vid

Råby, Ljung och Jakobslund m. fl. fall, sammanhänger med det redan berörda

förhållandet, att mellan Vättern och Boren förutsättningar finnas för en dygnsocli

veckoreglering av vattenavrinningen redan före genomförandet av årstidsreglering

med hjälp av Vätterns magasin, under det att sådana förutsättningar

saknas vid de övriga fallen. Fallen vid Motala äro därför bättre än de övriga

ägnade att fylla behovet av utjämning och reserv för Älvkarlebynätet. Utbyggnaden

av de övriga fallen torde vidare böra ske efter eller i samband med

Vätterns reglering, enär företagets räntabilitet därav i hög grad förbättras. Regleringsfrågans

lösning åter påverkas gynnsamt genom bebyggandet av fallen vid

Motala, enär den dammbyggnad, som erfordras för sammanförandet av dessa fall,

även kan tjänstgöra såsom regleringsdamm för Vättern och Motalastationens

tillkomst således gör en särskild damm för regleringsändamålet obehövlig. Emedan

regleringen av vattenavrinningen blir till gemensam fördel för kronans och enskilda

tillhöriga kraftanläggningar i Motalaström, bör man givetvis vid regleringsfrågans

genomförande söka träffa överenskommelse med de enskilda fallägarna

om dessas deltagande i kostnaden för regleringsdammen. Kronan bör sålunda

kunna påräkna att, då regleringen kommer till stånd, återbekomma en del av

de kostnader, som nu behöva nedläggas på Motalastationen, en omständighet

som gynnsamt inverkar på denna anläggnings räntabilitet.»

Vid förvärvandet av den för fallens samlande på en hand erforderliga

marken, vilken genom ovannämnda avtal numera överlåtits till

kronan, har Motala ströms kraftaktiebolag följt ett år 1914 av ingenjörsfirman

Unander & Jonson upprättat förslag till fallens bebyggande, som

innebär uppdämning av hela älvsträckan mellan Vättern och eu med

maskinstation sammanbyggd damm över strömmens nedre de! mitt för

Motala verkstads område ävensom upprensning av återstående del av

strömfåran ned till Boren. Vattenfallsstyrelsen har även för sin del med

hänsyn till anläggningens ändamål funnit lämpligt att anordna kraftuttagningen

i huvudsak på nämnda sätt.

Anlägg
ningens
huvuddrag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Fallhöjd.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 305.

Beträffande anläggningens huvuddrag anför styrelsen vidare följande:

»Dammbyggnaden och den därmed sammanbyggda maskinstationen förläggas

tvärs över strömmen med vänstra landfästet å det kronan redan förut tillhöriga

ntmålet för Duvedals kvarn och det högra å mark, som, innan den nu förvärvats

av kronan, utgjort en del av aktiebolaget Fredrik Asps klädesfabrikers område.

Då den av kronan disponerade marken vid båda landfästena ligger lägre än

Yätterns högvattenstånd, till vilken höjd vattnet ovanför dammen framdeles

skall kunna uppdämmas, måste dammen längs båda stränderna förlängas med

vallar, följande vattendraget uppåt cirka 250—350 meter, till dess den erforderliga

naturliga markhöjden uppnås. Å vänstra stranden skall vallen enligt i köpeavtalet

intagen bestämmelse förläggas så, att avståndet från foten av vallen till Motala

verkstads utmed nuvarande landsvägen belägna byggnader icke kommer att understiga

fem meter.

För att vid uppdämningen skydda lågt belägna områden mellan älven och

Göta kanal erfordras även å en längre uppströms belägen sträcka av vänstra

stranden en särskild jordvall, varjämte omläggning behöver vidtagas av vissa

vägsträckor å båda stränderna.

Från Motala stads område ledes för närvarande avloppsvatten i en ledning

under Göta kanal och utsläppes i älven cirka 1,100 meter ovanför den blivande

dammbyggnaden. Detta vatten måste bortledas åt annat håll, och ingår därför i förslaget

utförandet av en ny kulvertledning mellan nuvarande avloppsledningen och

älven nedanför kraftanläggningen. Kulverten måste med hänsyn till den befintliga

markhöjden läggas på ett djup av intill 10 meter under markytan och skall,

enligt i köpeavtalet inryckt överenskommelse, anordnas så, att Motala verkstad

kan till densamma ansluta dräneringen för dess område och byggnader.

Avlopp från kraftanläggningen beredes genom upprensning av strömfåran

mellan densamma och Boren, så att kraftstationens nedre vattenstånd kommer

att ligga endast så mycket över Borens vattenyta, som svarar mot skälig fallförlust

vid vattnets framförande.

Spårförbindelse med kraftanläggningen kan efter överenskommelse med

Motala verkstad, vilken överenskommelse torde utan svårighet kunna vinnas, erhållas

genom framdragning av ett å dess område i omedelbar närhet till kraftstationen

och å lämplig höjd beläget järnvägsspår, som står i direkt förbindelse

med bangården i Motala. Landsvägsförbindelse med byggnadsplatsen finnes å

båda stränderna.»

Angående kraftanläggningens förutsättningar i avseende på fallhöjd

och vattenmängd yttrar vattenfallsstyrelsen:

»De nuvarande karaktäristiska vattenstånden i Yättern och Boren äro sammanställda

i nedanstående tabell och angivna i meter över havets medelvattenyta.

Yattenståndsobservationerna i Yättern hänföra sig till skalan vid slussen i Motala,

vars nollpunkt (övre slusströskeln) ligger 85.s4 meter över havet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 305.

Vattenstånd.

I Vättern.

I Boren.

Brutto-

fallhöjd.

Högsta kända högvattenyta (vid orkan jan. 1863) ............

+ 89.S0

Exceptionell högvattenyta (juni 1867)............................

+ 89.09

Normal högvattenyta...................................................

+ 88.05

+ 73.80

14.85 m.

Medelvattenyta............................................................

+ 88.50

Normal lågvattenyta ...................................................

+ 88.30

+ 73.2 0

15.i »

Exceptionell lågvattenyta (jan. 1859) ..............................

+ 88.0

Nivåskillnaden mellan Vättern och Boren varierar således för närvarande

normalt mellan 14.85 och 15.1 meter.

Vad beträffar vattenstånden efter genomförd reglering av Vättern, föreligger

ett på uppdrag av statens järnvägar år 1908 upprättat preliminärt förslag av

aktiebolaget Vattenbyggnadsbyrån, enligt vilket övre regleringsgränsen skulle

läggas vid + 88.7 9 och den nedre å höjden + 88.3 1 (undantagsvis sänkt till + 88.01)

eller alternativt + 87.7 9. Genom det med Motala ströms kraftaktiebolag träffade

köpeavtalet har kronan förvärvat rätt att, i vad som berör de genom avtalet

införlivade områdena, uppdämma vattnet mellan Vätterns utlopp och dammbyggnaden

till jämnhöjd med Vätterns högsta kända vattenyta. Med hänsyn till

dessa strandområden möter sålunda intet hinder att, om så i övrigt befinnes

fördelaktigt, välja den övre regleringsgränsen något högre än i nyssnämnda

förslag förutsättes. Utgår man emellertid tillsvidare från det nyssnämnda mindre

regleringsalternativet och vidare förutsätter, att vattenståndet i Boren hålles

konstant i närheten av nuvarandé lågvattenytan, vilket möjliggöres genom den

i köpeavtalet med Motala ströms kraftaktiebolag införda bestämmelsen om rätt

för vattenfallsstyrelsen att föreskriva, huru vattenavtappningen mellan Boren

och Kungs Norrbysjön skall av bolaget handhavas, kan sålunda efter regleringen

räknas med en bruttofallhöjd av i medeltal cirka 15.c, meter.

För kraftanläggningens första utbyggnad har man att räkna med förhållandena

före Vätterns reglering. För att underlätta anläggningens tillkomst böra

Vätterns avrinningsförhållanden och vattenstånd därvid bibehållas oförändrade,

vilket enklast sker genom att tillsvidare icke förändra de båda vid Motalaströms

utlopp ur Vättern befintliga vattenverken, Herrekvarnen och Bibbingsfors såg,

med tillhörande dammar och fisken. Dessa verk kunna tillsvidare såsom hittills

utarrenderas (ehuru med kort uppsägningstid) och denna del av fallvärdet sålunda

lämna ungefär samma avkastning som nu. Kraftanläggningens övre vattenyta

kommer då till en början att håilas ungefärligen vid höjden + 87.0 och bruttofallhöjden

inskränkas till cirka 13.8 meter vid lågvatten.

Av den från Vättern avrinnande vattenmängden bortledes för närvarande Vattenmängd,

en mindre del genom Göta kanal och användes dels för kanalens behov av slussvatten

och för en vid Borenshult belägen fiskodlingsanstalt, dels för Motala verkstads

kraftuttagning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

B

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 305.

Göta kanals vattenförbrukning för slussningen kan för närvarande uppskattas

till i medeltal per dygn cirka 0,5 sm3, vari den obetydliga vattenåtgången för

fiskodlingsanstalten kan beräknas ingå. Denna kvantitet måste även efter kraftanläggningens

tillkomst reserveras för samma ändamål. Efter eventuell ombyggnad

av Göta kanal torde dess vattenförbrukning komma att småningom flerdubblas.

Den därav framkallade minskningen av den för kraftändamål disponibla

vattenmängden inverkar emellertid icke på kraftverkets första planläggning.

Vad verkstadens vattenförbrukning beträffar, skall denna enligt avtalet uppköra

den 1 november 1919, då dess vattenrätt övergår till kronan. Enligt hittills

tillgängliga uppgifter använder verkstaden minst 5.6 sm3 vatten. Vid utnyttjandet

för kronans räkning bör denna vattenmängd helst icke ledas genom kanalen utan

framsläppas i älven, varigenom kraftuttagningen och kanaltrafiken bliva oberoende

av varandra.

Rörande storleken av den vattenmängd, som vid nuvarande förhållanden

framrinner i den naturliga strömfåran, alltså oberäknat ovannämnda av kanalen

och verkstaden förbrukade vattenmängd, föreligga från de förutnämnda tidigare

utredningarna följande uppgifter:

Vattenmängd vid

Enligt utredning av

Vattenbvggnadsbyrån

*1908

Unander & Jonson

1914

Exceptionellt högvatten ................................................

72 sm3

100 sm3

Normalt » ................................................

52.5 »

53 »

Medelvatten .............................................................

40.5 »

41 »

Normalt lågvatten............................................ , ...

28

28 »

Exceptionellt »

15.5 »

16 »

Varaktigheten av den i strömmen framrinnande vattenmängden angives i

medeltal för 40-årsperioden 1876—1915 av följande siffror:

Vattenmängd i strömmen

Varaktighet i genomsnitt

15 sm3

100 %

20 »

25 »

30 »

35 »

40 »

99 %

92 %

84 %

71 %

58 %

Genom Vätterns reglering blir vattenavtappningen utjämnad och minimivattenmängden

i Motalaström höjd till 35 ä 45 sm3, utom vid mera sällan återkommande

torrperioder, då den kontinuerliga tappningen kan behöva begränsas

till 25 sm3.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 305. 9

Till dessa vattenföringar kan för kraftanläggningens disposition läggas verkstadens

nuvarande vattenförbrukning, varemot för nödiga fiskvägar torde få reserveras

1.5 ä 3 sm3, ett avdrag som dock torde krävas endast under viss årstid.

Vattentillgången för kraftanläggningen kan sålunda antagas komma att i

medeltal per dygn utgöra:

före Vätterns reglering vid exceptionellt lågvatten ...... cirlca 20 sm3

» » » » normalt » ...... » 32 sm3

» » » » medelvatten........................ » 45 sm3

efter Vätterns reglering i regel ....................................... 40 ä 50 sm3.

Den i kraftstationen per tidsenliet uttagna vattenmängden måste emellertid

bliva betydligt större. För att tillgodogöra anläggningens stora möjligheter såsom

toppbelastningsstation skall vattenmängden nämligen icke förbrukas kontinuerligt

utan magasineras under de tider av dygnet och veckan, då belastningen

å distributionsnätet är mindre, för att kunna avgiva så mycket större effektbelopp

under den tid, då belastningsspetsarna det fordra. Sedan Vätterns reglering

blivit genomförd och dess magasin även kan tillgodogöras för dygns- och

veckoregleringen, kan förutsättas, att maskineri behöver finnas installerat för

minst 2.5 ä 3 gånger den kontinuerliga vattentillgången eller 100 till 150 sm3.

Behovet i detta avseende kan emellertid bliva väsentligt större och särskilt blir

detta fallet, då anläggningen framdeles får till uppgift att även upptaga belastningsspetsarna

vid elektrisk järnvägsdrift. Med hänsyn till belägenheten av kronans

övriga vattenfall i Motalaström, som på sin tid inköptes för elektrisk drift

av vissa statsbanelinjer, bör nämligen med dessa fall tillgodoses huvudsakligen

den del av järnvägsbelastningen, som har en jämförelsevis lång årlig utnyttjningstid,

under det att belastningsspetsarna böra överföras på Motalastationen, där

vattenförbrukningen bäst kan anpassas efter det växlande behovet. Det är därför

av vikt, att kraftstationen vid Motala från början utföres så, att stationens maximala

vattenförbrukning icke begränsas till sistnämnda belopp, utan att tvärtom

möjligheten hålles öppen för installation av ett flertal nya maskinaggregat, om

och när dessa i framtiden visa sig behövliga.

Maskininstallationen vid första utbyggnaden betingas av den mera begränsade

möjligheten till dygns- och veckoreglering, som förefinnes före Vätterns

reglering. Denna består delvis i utnyttjande av den redan nu förefintliga diskontinuiteten

i vattentappningen för verkstadens kraftuttagning och vid de båda

nämnda verken vid Vätterns utlopp. Dessa anläggningar förbruka i regel vatten

endast under en del av dygnet och endast under söckendagar, varvid Vättern,

ehuru utloppet icke är fullt överbyggt, dock i någon mån gör tjänst såsom dygnsmagasin.

Om motsvarande vattenmängd framdeles avtappas på ungefär samma

tider som hittills, kan detta magasin sålunda komma den nya kraftanläggningen

tillgodo, utan att Vätterns nuvarande vattenståndsförhållanden eller totala avrinning

därigenom förändras. Vidare erhålles vid vattnets uppdämning en mellan

Vätterns utlopp och dammbyggnaden belägen bassäng av omkring 400,000 m2

yta. Med anlitande av exempelvis 1 meters magasinshöjd i denna bassäng kan erhållas

ett tillskott till den kontinuerliga vattenföringen av 11 sm3 under 10 timmar

per dygn eller 22 sm3 under 5 timmar. Det torde härigenom bliva möjligt

att redan vid första utbyggnaden upptaga belastningsspetsar, som motsvara eu

största vattenförbrukning av 35 å 70 sm3.-»

Biliany till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 270 höft. (Kr 305.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Effekt och

maskininstallation.

Beskrivning

av maskinstation

och

dammbyggnad.

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 305.

Styrelsen har därefter med ledning av sålunda lämnade uppgifter

anfört följande beträffande den effekt, som beräknas kunna utvinnas ur

kraftstationen, samt rörande för densammas tillgodogörande erforderlig

maskininstallation:

»Vid beräkning av den effekt, som motsvarar ovan angivna vattenmängder

och fallhöjder, får avdrag göras för fallförluster- i luckor, isgrindar och avloppskanal,

vilka vid en första utbyggnad för 70 sm3 uppgå till 0.3 5 m. och vid utnyttjandet

av 100—150 sm3 till 0.6 ä 1.3 m. Vid första utbyggnaden avgår dessutom

i medeltal hälften av magasinshöjden eller 0.6 m. Nettofallhöjderna bliva

således respektive 12.9 5, 14.7 och 14.o m. Motsvarande effektbelopp, beräknade

un der ^ antagande av en total verkningsgrad å turbiner och generatorer av 80 %,

framgå av följande tabell:

Vattenmängd

Brutto-

fallhöjd

Avgår för

Netto-

fallhöjd

Effekt

magasin

fallförluster

sm3

m.

ra.

m.

m.

El. hkr. K. W.

70

13 8

0.5

0.35

12.95

9,650 7,100

100

15.3

—

0.G

14.7

15,700 11,500

150

15.3

—

1.3

14.o

22,400 16,500

På grund härav har det befunnits lämpligt att i första utbyggnaden installera

2 maskinaggregat för vartdera 5,000 turbinliästkrafter vid 12.9 5 meter

fallhöjd, vilka tillsammans förbruka cirka 70 sm3. Turbinerna, vilka böra konstrueras

så, att de lämna god verkningsgrad även vid framtida ökning av fallhöjden

till cirka 15.3 meter, torde komma att utföras vardera med tvenne löphjul

fästade å en gemensam horisontal axel, som kopplas direkt till generatorerna.

Efter Vätterns reglering erfordi-as ökat antal aggregat, nämligen vid tillgodogörande

av 100—150 sm3 inalles 3 respektive 4 maskinsystem. I enlighet med

vad ovan anförts skall stationen därjämte byggas så, att densamma framdeles

kan utvidgas med plats för ytterligare maskininstallation i mån av behov.»

Vidare lämnar styrelsen en beskrivning å maskininstallation och

dammbyggnader. Styrelsen anför härom:

»Maskinstationen utrustas med en särskild turbinkammare för varje maskinaggregat.

Till en början komma således 2 turbinkammare att tagas i användning.

Dessa förläggas bredvid varandra närmast den vänstra (norra) stranden

med turbinaxlarna i strömmens längdriktning och intagsluckorna i linje med

varandra, vinkelrätt mot strömriktningen. Vid turbinkamrarnas nedströmssida

uppföres en gemensam byggnad för inrymmande av de elektriska generatorerna,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

KungI. Maj.is Nåd. ''Proposition Nr 305.

regleringsmaskineriet m. m. Yattnet från turbinerna avledes genom sugrör, som

framdragas under sistnämnda byggnad och vid dess nedströmssida utmynna i

den fördjupade strömfåran, som bildar avloppskanalen.

Vid sidan av den yttre av de två nyssnämnda turbinkamrarna anordnas ett

flodutskov, bestående av eu enda stor regleringslucka. Vatten, som avbördas

genom denna lucka, beredes avlopp genom ett av stenklädd betong utfört vertikalt

schakt med fortsättning i horisontell riktning under generatorbyggnaden till

avloppskanalen. Utrymmet mellan det vertikala schaktet och generatorbyggnaden

utnyttjas till hisschakt för nedforsling av maskindelar och tyngre gods till generatorstationen.

Hisschaktets golv, som samtidigt utgör tak över avloppet från

flodluckan, förlägges därför i jämnhöjd med golvet i generatorsalen, med vilken

spårförbindelse anordnas. Till hisschaktet framföres maskingodset på det ovan

omnämnda järnvägsspåret över Motala verkstads område, som framdrages till

turbinkamrarna. Med en över dessa och hisschaktet rörlig bockkran kan sålunda

bekvämt verkställas lossning och nedfirning av såväl turbin- som generatordelar

och därjämte montaget av turbinerna betjänas. För montagearbetet i generatorstationen

förses denna med särskild travers.

Turbinkamrarna utföras av armerad betong och utrustas vardera med elektriskt

manövrerad avstängningslucka av järn och innanför densamma placerad

isgrind. Utanför avstängningsluckan anordnas falsar för reservavstängning medelst

bjälksättar. Till följd av berggrundens läge på relativt stort djup under

turbinkamrarnas botten måste kamrarna uppbäras av kraftiga grundmurar av

betong, som samtidigt bilda skiljeväggar mellan sugrören. Mot dessa grundmurar

stödjes en lutande frontvägg av armerad betong, som upptager vattentrycket

mellan intagsluckornas underkant och berget och överför detsamma till

grundmurarna.

Generatorbyggnaden uppbäres av grundmurar av betong, som åtskilja avloppen

från sugrören och i vilka falsar anordnas för att möjliggöra avstängning

och torrläggning av sugrören. Byggnaden erhåller fasad åt nedströmssidan och

begränsas mot turbinkamrarna med en isolerad vägg av betong. Tillträdet sker

medelst trappor från norra stranden.

Flodutskovet dimensioneras så, att vid det för första utbyggnadsstadiet

beräknade övre vattenståndet cirka -f 87.o kan avbördas nuvarande högvattenmängd

eller minst 100 sm3 och efter blivande uppdämning till Vätterns liögvattenyta

minst 150 sm3. Härför erfordras, om tröskeln förlägges på höjden

+ 82.0, en bredd av (5.5 meter och 4.5 meter höjd. Framför luckan anbringas

falsar för avstängning medelst sättär vid tillfällen, då luckan behöver tillsyn eller

reparation.

Överbyggnaden av strömfårans återstående del, vilken tillsvidare får till

uppgift att'' göra tjänst såsom dammbyggnad men, i den mån ytterligare maskineri

behöver installeras, skall kunna omvandlas till en fortsättning av maskinstationen,

konstrueras så, att huvudparten därav bildar stommen för 5 nya

turbinkammare samt grund för motsvarande förlängning av generatorbygg

naden. Av dessa turbinkammare utföras vid första utbyggnaden endast de delar,

som antingen behövas för att motstå det vid uppdämningen verkande vattentrycket

eller eljest av konstruktiva skäl icke lämpligen kunna anstå till en senare

utbyggnad. Grundmurarna och för dessa erforderliga schaktnings- och

sprängningsarbeten utföras dock fullständigt för såväl turbinkammare som generatorbyggnad,

så att maskinstationens framtida utvidgning icke erfordrar nya

s. 12 Kontrollera mot PDF

Kostnader.

12 Kung!, Maj:ts flöd. Proposition Nr 305.

fångdammar, utan kan verkställas efter torrläggning endast av avlopp,skamrarna

innanför bjälksättar, som anbringas i falsarna å generatorbyggnadens grundmurar.

Turbinkamrarnas intagsöppningar avstängas provisoriskt med bjälksättar i de

fem . kammare, som icke vid första utbyggnaden beliöva tagas i anspråk för maski

ninstallation.

Närmast den södra strandbrinken lämnas plats för fiskränna mellan den

sista turbinkammaren och den stödjemur, som förmedlar övergången till jordvallen.

En liknande stödjemur uppföres även för norra stranden invid den

första turbinkammaren, och båda dessa murar anslutas direkt till tätande kärnmurar

eller spåntväggar i respektive jordvallar, genom vilka vattnet förhindras

att kringskära anläggningen.

Eör byggnadsarbetenas utförande torrlägges till en början norra hälften av

strömfåran medelst fångdammar. Inom denna del utföres maskinstationens första

utbyggnad, flodutskov och hisschakt samt ytterligare en turbinkammare med

grund för tillhörande del av generatorstationen. I frontväggarna under flod- och

intagsluckornas trösklar anordnas å detta parti, dock med undantag för den närmast

norra strandbrinken belägna turbinkammaren, provisoriska öppningar eller

bottenutskov, genom vilka strömmens vatten kan avledas under det andra byggnadsskedet,

då södra delen av strömfåran torrlägges och återstående delar av

anläggningen utföras.

Bottenutskoven inrättas så, att de, sedan deras uppgift är fylld, kunna avstängas

med sättär eller betongluckor och eventuellt igengjutas med betong.»

Beträffande anläggningskostnaderna yttrar styrelsen:

»Anläggningskostnaderna för kraftverkets första utbyggnad hava med före

världskriget gällande enhetspris beräknats till följande belopp:

A. Vatten- och husbyggnader m. m.

Eångdammar och länshållning......... kronor 50,000: —

Maskinstation och dammbyggnad

över strömfåran........................ » 1,175,000: —-

Jordvallar och vägomläggningar..... » 470,000: —

Avloppskanal .................................... » 110,000: —

Kulvertledning.................................... » 140,000 —

Bostadshus och planeringsarbeten .. » 100,000: —

Administration och oförutsedda ut
8ifter

.........................................!_U0,OM— krouor 2,455,000: -

B. 2 turbiner inklusive regulatorer och uppsättning.................. » 165,000: —

C. 2 trefasgeneratorer............................................................. » 200,000: —

Summa kronor 2,820,000: —

I ovanstående summa ingå icke kostnaderna vare sig för transformatorer

och elektrisk ställverksutrustning eller för därtill erforderlig byggnad. Till detta

ändamål böra nämligen medel tillsvidare lämpligen utgå av anslaget till distribu
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 305.

tionsanläggningar, enär ifrågavarande delar torde oberoende av anläggningen i

övrigt behöva inom den närmaste framtiden anskaffas för fullgörandet av kraftleveranser

från Alvkarlebynätet.

Yid byggnadsarbetenas utförande under innevarande och närmast följande

år måste anläggningskostnaderna antagas komma att stiga till väsentligt högre

belopp. Beräknar man det sålunda behövliga konjunkturtillägget efter för närvarande

rådande prisförhållanden, skulle detsamma för hela första utbyggnaden

belöpa sig till cirka 3,055,000 kronor.

Hela det för denna utbyggnad behövliga byggnadsanslaget utgör sålunda,

för så vitt för närvarande kan bedömas, 5,875,000 kronor. Om byggnadsarbetena,

såsom vattenfallsstyrelsen anser önskvärt, bedrivas så, att anläggningen kan beräknas

driftfärdig vid början av år 1921, behöva härav för år 1919 disponeras

2.500.000 kronor. Av det i statsverkspropositionen upptagna reservationsanslaget

1,000,000 kronor anser vattenfallsstyrelsen, att till detta ändamål höra användas

700.000 kronor, därav på tilläggsstat för år 1918 200,000 kronor. Återstående

anslagsbehov för 1919 års arbeten å Motalastationen torde få äskas av 1919 års

riksdag på tilläggsstat för samma år.»

1 fråga om anläggningens räntabilitet anför styrelsen slutligen följande:
»De

höga byggnadskostnaderna medföra givetvis, att årskostnaderna ställa

sig mindre gynnsamma för det första utbyggnadsstadiet. Därvid är att märka, att

i denna utbyggnad måste av byggnadstekniska skäl ingå betydande arbeten för

att möjliggöra kraftstationens framtida utvidgning, vilka komma till direkt användning

först i den mån ytterligare maskinaggregat installeras. Det kan till

följd därav icke undvikas, att årskostnaden för den första utbyggnaden kommer att

bliva relativt ofördelaktig i förhållande till den därvid installerade effekten, varemot

varje senare nyinstallation betydligt nedbringar kostnaden per kilowatt,

även om därvid behövligt nytt kapitaltillskott jämväl för Vätterns reglering tages

med i beräkningen. I det föregående är redan påpekat, att från regleringsintressenterna

bör kunna framdeles påräknas ersättning för en del av de vid

Motalastationens anläggning nedlagda kostnaderna, motsvarande på dem löpande

andelar i kostnaden för en eljest behövlig särskild regleringsdamm för Vättern.

Vidare bör vid bedömandet av företagets räntabilitet hänsyn tagas till den

minskning av överföringsförlusterna i själva kraftledningsnätet, som uppstår, då

kraft från Motalastationen kan tillföras Alvkarlebynätet i dess södra del. I

själva verket skulle nämligen förstärkningsarbeten erfordras å ledningarna från

Älvkarlebynätets norra del till landskapen söder om Mälaren, om kraftbehovet

i dessa senare under ett större antal år framåt skulle tillgodoses med kraft enbart

från kraftstationer norr om Mälaren. Motalastationen möjliggör alltså, att

distributionsnätet blir billigare och bättre utnyttjas.

Man bör givetvis betrakta hela distributionsföretaget såsom eu enhetlig

affär, och dennas ekonomi påverkas synnerligen gynnsamt av Motalastationens

tillkomst.

Vattenfallsstyrelsen kan sålunda icke ställa i utsikt, att den ifrågavarande

nyanläggningen skall kunna redan vid första utbyggnaden lämna nöjaktig förräntning

på det däri nedlagda kapitalet. Med användning av numera tillämpade

Räntabilitet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Departe
ments
chefen.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr SOS.

kontrakt för kraftförsäljningen, vilka innefatta klausul om kraftprisets beroende

av kolpriset, är visserligen möjligt, att så kan ske, nämligen om kolpriset ännu

vid anläggningens tagande i bruk bibehåller sig flerdubbelt högre än under normala

förhållanden. Emellertid kan förutses, att efter världskrigets slut kolpriset

kommer att hastigt sjunka och därmed även förräntningen av Motalastationen försämras.

I och med genomförandet av Vätterns reglering och därmed möjliggjord

ökning av maskininstallationen kan dock med säkerhet påräknas fullgod avkastning

å det nedlagda anläggningskapitalet, även med hänsyn tagen till då behövligt

ytterligare kapitaltillskott. Under sådana förhållanden och då, såsom i det

föregående framhållits, behovet av ytterligare krafttillskott är särskilt trängande

för södra delen av Alvkarlebynätets distributionsområde, har vattenfallsstyrelsen

icke tvekat att hemställa om beviljande av anslag för Motalaanläggningens påbörjande.

»

Då statsmakterna år 1917 beslutit inköp för Kungl. Maj:ts och kronans

räkning av vissa fastigheter vid Motalaström m. in. i ändamål att

på en hand hos kronan samla all vattenrätt i berörda vattendrag mellan

Vättern och Boren och därjämte bereda möjlighet för en blivande

reglering av vattenavrinningen i strömmen i sin helhet, torde därmed

få anses vara fastslaget, att den i vattendraget samlade kraften bör av

staten tillgodogöras genom anläggande av en kraftstation. Jag hänvisar

härutinnan till vad vid avlåtande av Kungl. Maj:ts proposition nr 189

till 1917 års riksdag anfördes till statsrådsprotokollet den 4 april 1917

och tillåter mig därutöver uppmärksamma följande.

Genom förvärvandet av de efter beslut av 1906 års riksdag för

järnvägsdrift inköpta vattenfallen i Motalaström vid Råby, Ljung och

Jakobslund samt genom det av 1917 års riksdag beslutade inköpet av

kronan icke förut tillhöriga andelar i fallen mellan Vättern och Boren

har staten blivit ägare till inalles mera än hälften av Motalaströms hela

fallhöjd mellan Vättern och Östersjön. Med denna dominerande andel i

äganderätten till sydöstra Sveriges såsom kraftkälla mest betydande vattendrag

måste i viss mån anses följa en plikt för staten att även i

denna landsdel gå i spetsen vid tillgodoseendet av det allmänna intresse,

som ligger i huvudnäringarnas, särskilt industrins och jordbrukets, förseende

med elektrisk drivkraft. Detta kan ske dels direkt genom utnyttjande

av vattenfallen för kraftdistribution, dels indirekt genom medverkan

till genomförandet av erforderliga sjöregleringar för böjning av lågvattenföringen

i vattendraget. Genom utsträckandet av Älvkarleby kraftverks

ledningsnät till anslutning med Motala ströms kraftaktiebolags

distributionsnät och utfästelsen att, såsom köpeskilling för förvärvet av

fallandelarna mellan Vättern och Boren, leverera elektrisk energi om 3,333

kilowatt till nämnda kraftaktiebolag har en början till åtgärder i sådan

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 305.

riktning från statens sida redan vidtagits. Då nu, på grund av den stora

efterfrågan på elektrisk kraft, tiden synes vara inne även för ett direkt

utnyttjande av statens vattenkraft i Motalaström, torde det vara lämpligt

att därvid göra början med den mellan de båda sjömagasinen Vättern

ock Boren belägna fallsträckan. Därigenom skulle en ny kraftkälla

vinnas, vilken vore synnerligen värdefull för den vidare utvecklingen av

statens eget kraftdistributionsföretag i kringliggande industri- och jordbruksbygd,

samt vidare genomförandet inom en snar framtid av en årsreglering

av avrinningen från Vättern i hög grad underlättas.

Huvuddelen av den staten tillhöriga vattenkraften i Motalaström har

redan vid dess förvärvande för kronans räkning avsetts för användningtill

elektrisk drift av angränsande delar av statens järnvägar. Det nu

ifrågasatta uppförandet av en statens kraftstation vid Motala behöver

icke innebära något avståndstagande från planerna på en framtida elektrifiering

av statsbanorna. Ehuru fallen vid Motala icke ingingo i köpet

av de ovan omförmälda, för järnvägsdrift avsedda fallen och nu närmast

avses använda för kraftdistribution, kan vid senare utbyggnader i samband

med Vätterns reglering denna fallsträcka i händelse av behov tagas

i anspråk även för lämnande av energi för järnvägsdrift.

På grund äv vad sålunda anförts anser jag starka skäl tala för att

snarast möjligt påbörja den föreslagna anläggningen oaktat de stora

kapitalutlägg, som erfordras för densamma.

Beträffande planläggningen av den föreslagna kraftstationen vid

Motala torde få hänvisas till vattenfallsstyrelsens utredning i ämnet.

Styrelsen har tänkt sig huvudsakligen tre byggnadsskeden. Den första

utbyggnaden, varom nu närmast är fråga, avser att tillgodogöra den nuvarande

vatteuavrinningen i Motalaström mellan Vättern och Boren och

skulle omfatta två maskinaggregat, vilka vart och ett kunde avgiva

5,000 turbinhästkrafter vid en fallhöjd av 12,95 meter. De till berörda

aggregat hörande turbinerna komme emellertid att konstrueras så, att

de lämna en god verkningsgrad även vid framtida ökning av fallhöjden

till omkring 15,3 meter. Stationens totala installerade effekt vid

första utbyggnaden har sålunda beräknats till 10,000 turbinhästkrafter

eller omkring 7,000 kilowatt. För tillgodogörande av den ökade vattenkraft,

som kan utvinnas efter Vätterns reglering, skulle erfordras eu

andra utbyggnad. Fallhöjden skulle därvid ökas till omkring 14 meter,

varigenom varje aggregat skulle kunna lämna omkring 5,700 turbinhästkrafter

eller omkring 4,000 kilowatt. Två nya aggregat skulle installeras,

så att stationens sammanlagda effekt efter andra utbyggnaden

komme att utgöra omkring 22,800 turbinhästkrafter eller omkring 10,000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr SOn.

kilowatt. Slutligen skulle i samband med en eventuell framtida elektrifiering

av statens järnvägar en tredje utbyggnad kunna komma till

stånd, omfattande tre nj^a aggregat av samma kapacitet som de förutvarande.

Stationen skulle redan vid första utbyggnaden utföras med

dammbyggnad och grundmurar för sammanlagt sju aggregat, så att vid

senare utbyggnader jämförelsevis obetydliga byggnadsarbeten behövde

utföras. Den totala effekten vid kraftstationen efter tredje utbyggnadens

fullbordande skulle bliva omkring 39,900 turbinhästkrafter eller omkring

28,000 kilowatt.

Med de före världskriget gällande enhetsprisen hava anläggningskostnaderna

för första utbyggnaden beräknats till 2,820,000 kronor.

Häri ingå dock icke kostnaderna vare sig för transformatorer och elektrisk

ställverksutrustning eller för därtill erforderlig byggnad. Då nämnda

delar av kraftverksanläggningen oberoende av densamma i övrigt

torde behöva inom den närmaste framtiden anskaffas för fullgörande av

kraftleveranser från Älvkarleby kraftverks nät, däribland den kontraherade

leveransen av maximalt 3,333 kilowatt till Motala ströms kraftaktiebolag,

synas medel för berörda ändamål kunna utgå från anslaget

till distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten för

statens kraftverk. Vid beräknande av anläggningskostnaderna måste

emellertid hänsyn tagas till nu rådande prislägen, och torde därför den

första utbyggnaden av kraftstationen böra beräknas draga en kostnad

av 5,875,000 kronor.

Vad angår frågan om anläggningens räntabilitet, komma de höga

byggnadskostnaderna vid den första utbyggnaden att i berörda hänseende

medföra ogynnsamma siffror. Detta beror dock delvis därpå, att, såsom

ovan omtalats, i nämnda utbyggnad av tekniska skäl ingå betydande

arbeten för att möjliggöra en framtida utvidgning av kraftstationen. I

den mån emellertid nya aggregat installeras i kraftstationen, särskilt efter

Vätterns reglering, kan påräknas fullgod ränta å det nedlagda kapitalet,

även med hänsyn tagen till då behövligt ytterligare kapitalutlägg. Vid

bedömande av företagets räntabilitet måste jämväl avseende fästas vid

den minskning av överföringsförlusterna i själva kraftledningsnätet, som

möjliggöres därigenom, att kraft från kraftstationen vid Motala tillföres

södra delen av Ålvkarlebynätet. I annat fall torde nämligen förstärkningsarbeten

å vissa delar av nämnda nät bliva nödvändiga, därest kraftbehovet

på ett tillfredsställande sätt skall kunna tillgodoses med kraft

enbart från norr om Mälaren belägna kraftstationer.

För påbörjande av ifrågavarande anläggning har vattenfallsstyrelsen

hemställt om anslag från det i årets statsverksproposition beräknade reser
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

IT

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 30:1.

vationsanslaget å 1,000,000 kronor med 700,000 kronor, därav 200,000

kronor å tilläggsstat för år 1918. Enligt vad jag inhämtat, är det sålunda

begärda anslaget, 700,000 kronor, i sin helhet avsett för byggnadsarbeten.

Med hänsyn till de ofantliga krav, som ställas på statens upplåning

under år 1918, kan jag emellertid icke förorda, att något anslag för

ifrågavarande ändamål begäres å tilläggsstat för samma år, utan bör

det begärda beloppet, på sätt i statsverkspropositionen, efter vattenfallsstyrelsens

framställning, ifrågasättes, upptagas för år 1919. Beloppet

synes böra utgå av lånemedel och anvisas såsom anslag för kapitalökning.

Av statsfinansiella skäl torde bliva nödvändigt att något utsträcka

den beräknade tiden för ifrågavarande anläggnings färdigbyggnad.

Det kan således icke nu i någon mån bedömas, huruvida

ytterligare anslag, utöver de nu begärda, kunna för år 1919 ifrågasättas.

Arbetet torde emellertid böra så läggas, att för nämnda ändamål något

tilläggsanslag icke blir påkallat av omsorgen för arbetets ekonomiska

bedrivande. Att under nuvarande prislägen vidtaga åtgärder för anskaffande

av maskinella anordningar för den blivande kraftstationen bör

givetvis undvikas.

Beträffande frågan om

II. Förberedande åtgärder för Vänerns reglering

anför vattenfallsstyrelsen följande:

»Med anledning av vattenfallsstyrelsens framställning den 31 mars 1916

beslöt 1916 års riksdag att anslå erforderliga medel för att staten såsom ägare

av Älvkarleby kraftverk skulle ingå i Dalälvens regleringsförening för att därigenom

denna älvs vattenavrinning skulle kunna regleras. Likaledes har Kungl.

Maj:t på förslag av vattenfallsstyrelsen ingått till innevarande års riksdag med

begäran om liknande anslag för delägarskap i Mörrumsströms regleringsförening

för de staten tillhöriga fallen i nämnda vattendrag.

Yad slutligen angår "Vänerns reglering, har Kungl. Maj:t genom brev den

14 april 1917 anbefallt vattenfallsstyrelsen att vidtaga förberedande åtgärder

härför. Till åtlydnad härav har styrelsen med Kungl. Maj:ts godkännande uppdragit

åt sin ledamot, vice häradshövdingen Ernst Hagelin, att vidtaga de åtgärder,

som erfordras för att erhålla laga tillstånd till genomförande av detta

vittutseende företag. Sedan vid sammanträde med Kungl. Maj:ts befallningshavande

i de län, som omgiva Yänern, den uppgjorda regleringsplanen och möjligheterna

för dess genomförande utan allt för stort dröjsmål blivit närmare avhandlad,

har jämlikt kungl. förordningen deu 30 december 1880 om jordägares

rätt över vattnet å hans grund anmälan om företaget gjorts hos domhavanden

i Elundre, Väno och Bjärke härad, vid vilken häradsrätt, enligt beslut av Göta

hovrätt, målet skall upptagas. Domhavanden har i anledning därav jämlikt 20 §

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 270 höft. (Nr 305.X 3

Vattenfalls
styrelsen.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 305.

i nämnda förordning föreskrivit, att undersökning och utredning av därtill behöriga

tjänstemän eller andra sakkunniga, vilka på ansökan av vattenfallsstyrelsen

skulle förordnas av Kungl. Majds befallningshavande i Älvsborgs, Värmlands

Skaraborgs län, skulle förrättas angående dels de tekniska förutsättningarna

för företaget, dels dess inverkan på strandjorden kring Vänern och vid Göta älv,

för vilket ändamål ej mindre uppmätning och kartläggning av stränderna i erforderlig

utsträckning borde ske jämte utredning om äganderätten till de särskilda

strandfastigheterna än även utrönas beskaffenheten och värdet av den

skada å jord, som företaget till äventyrs kunde anses vålla, samt dels angående

företagets inverkan på fisket. I enlighet härmed hava också för berörda ändamål

av Kungl. Maj ds nyssnämnda befallningshavande såsom sakkunnige förordnats

dels en framstående väg- och vattenbyggnadstekniker, dels en lantbruksingenjör

och en lantmätare samt dels en i fiskerifrågor sakkunnig person.

Vattenfallsstyrelsen har därjämte uppgjort preliminärt avtal med den sålunda

förordnade lantmätaren om kartläggning och avvägning av Vänerns stränder

på sådant sätt och i den omfattning, att med stöd därav en opartisk beräkning

kan göras av de skador eller fördelar, som uppstå för de olika jordägarna

på grund av regleringens genomförande. Denna kartläggning och avvägning

beräknas taga en tid av minst 2 år i anspråk och är givetvis förknippad

med betydliga utgifter för lantmätare, nivellörer jämte erforderligt antal biträden

och hantlangare. För närvarande äro fem biträdande lantmätare anställda, vilket

antal emellertid är avsett att under närmaste tiden ökas till tolv. Så snart uppmätningen

av Vänerns stränder och behandlingen av ärendet i övrigt fortskridit

så långt, att kostnaderna för regleringens genomförande kunna närmare beräknas,

är det vattenfallsstyrelsens avsikt att ingå till Kungl. Maj:t med förnyad framställning

i ärendet. För bestridande av kostnaderna för ovan angivna undersökningar

och utredningar, vilka kostnader beräknats skola uppgå till 400,000 kronor,

erfordras emellertid anslag för år 1918 av minst 100,000 kronor och för år

1919 av minst 200,000 kronor.»

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och vattenfallsstyrelsen hava den

22 september 1916 framlagt förslag till Vänerns reglering. I detta förslag

hava med stöd av de observationer, som i nära hundra år företagits

rörande Vänerns vattenstånd m. in., uppställts två alternativ för

normer för dylik reglering. Enligt alternativ I skulle Vänerns normala

lågvattenstånd, nu 3.82 meter, bliva 3.83 meter samt dess normala högvattenstånd,

nu 4.62 meter, 4.55 meter, allt räknat över slusströskeln vid

Sjötorp. Jämlikt alternativ II skulle Vänerns normala låg- och högvattenstånd

bliva respektive 3.76 och 4.48 meter. Enligt båda alternativen

skulle största avrinningen efter regleringen bliva 837 och minsta

avrinningen 405 sekundkubikmeter mot respektive 803 och 300 sekundkubikmeter

under nuvarande förhållanden.

För genomförande av denna reglering skulle erfordras utförandet

av vissa kanal- och rensningsarbeten vid Vänerns utlopp, varjämte en

regleringsdamm skulle anläggas vid Vargön. Denna damm skulle järn
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 305.

väl komma till användning för utnyttjande av kraft och fördenskull

sammanbyggas med eu blivande kraftstation vid Vargön, vilken fullt

utbyggd * skulle omfatta 13 maskinenheter och kunna leverera en effekt

av 16,250 turbinhästkrafter vid en fallhöjd av 3 meter och 25,000 turbinhästkrafter

vid en fallhöjd av 4 meter. Kostnaderna för regleringen

av Vänern jämte kraftstation vid Vargön hava av st}rrelserna med de

vid tiden före krigsutbrottet gällande normala priser beräknats till

13,000,000 kronor och de årliga omkostnaderna för räntor, underhåll

och avskrivningar in. m. till 942,000 kronor.

Genom en blivande reglering av Vänern skulle vattenkraften i Göta

älv kunna betydligt ökas och de därstädes befintliga fallen bättre utnyttjas.

Innan arbetena på denna reglering kunna påbörjas, erfordras

emellertid vidlyftiga förberedande utredningar och undersökningar. En

stor tidsutdräkt för regleringens genomförande åsamkas sålunda av den

långvariga rättsliga behandling'', som frågan måste genomgå, innan laga

tillstånd till regleringen kan vinnas. Sedan vattenfallsstyrelsen den 14

april 1917 bemyndigats att omedelbart vidtaga åtgärder i ändamål att

snarast möjligt erhålla sådant tillstånd, har vederbörande domhavande

efter anmälan av styrelsen föreskrivit undersökning och utredning rörande

de tekniska förutsättningarna för företaget samt dess inverkan på

strandjorden kring Vänern och vid Göta älv och på fisket. I anledning

härav har styrelsen vidtagit åtgärder för igångsättande av arbeten med

kartläggning och avvägning av Vänerns stränder för möjliggörande av

en objektiv värdering av de skador eller fördelar, som genom företaget

uppstå för jordägarna. Dessa förberedande arbeten, som beräknats taga

en tid av två år, äro naturligen förknippade med betydliga utgifter för

den stora personal, som kräves för deras utförande. Kostnaderna för

nämnda arbeten hava av vattenfallsstyrelsen beräknats till 400,000 kronor,

därav 100,000 kronor skulle erfordras för år 1918 och 200,000

kronor för år 1919.

Då inom en ej alltför avlägsen framtid all den kraft, som kan erhållas

ur Göta älv före Vänerns reglering, torde hava tagits i anspråk

för den hastigt växande industrin och andra avnämare i västra Sverige,

torde medel till förenämnda undersöknings- och utredningsarbeten redan

nu böra anvisas. Jag har därför intet annat att erinra mot vattenfallsstyrelsens

framställning i förevarande avseende än att, såsom i

statsverkspropositionen, på vattenfallsstyrelsens framställning, ifrågasatts,

anslaget bör anvisas å 1919 års stat samt således något belopp icke

för ändamålet upptagas å tilläggsstat för år 1918. Anslaget bör uppenbart

utgå av lånemedel och anvisas såsom anslag för kapitalökning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

~ Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 305.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

1:°) att för påbörjande av arbetena med en statens

kraftstation vid Motala för år 1919. an visa ett

reservationsanslag av 700,000 kronor; samt

2:o) att för utförande av förberedande åtgärder

för Vänerns reglering för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 300,000 kronor;

båda anslagen att utgå av lånemedel.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnade, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle till

riksdagen avlåtas.

Ur protokollet:

Nils Ädelgren.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1918:174 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående anslag för en statens kraftstation vid Motala samt för förberedande åtgärder för Vänerns reglering. s. 1 i texten