Sök i Ratio Lex

Angående utvidgning av riksdagens bibliotek till centralt förvaltning sbibliotek

1918-04-05 · 62 sidor, varav 60 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 60 av 62 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:314, Angående utvidgning av riksdagens bibliotek till centralt förvaltning sbibliotek

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd.''proposition Nr 314.

1

Nr 314.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående utvidgning

av riksdagens bibliotek till centralt förvaltning sbibliotek;

given Stockholms slott den 5 april 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t till riksdagens prövningframlägga

härvid fogade förslag till

1) stadgar för riksdagsbiblioteket;

2) ändrad lydelse av § 3 i reglementariska föreskrifter för riksdagen;

3) ändrad lydelse av §§ 1 och 4 i instruktionen för riksdagens

bankoutskott;

4) stat för riksdagsbiblioteket och

5) villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i staten för riksdagsbiblioteket

upptagna avlöningsförmånerna m. m.,

ävensom föreslå riksdagen att under förutsättning av bifall i huvudsak

till omförmälda förslag,

dels bestämma, att den nya staten för biblioteket skall träda i

kraft, vad angår styrelse och riksdagsbibliotekarie, den 1 september

1918 och i övrigt den 1 januari 1919;

dels föranstalta därom, att åt riksdagsbiblioteket beredes lokal inom

riksdagshuset i huvudsaklig överensstämmelse med vad i ovanberörda

utdrag av statsrådsprotokollet angives;

dels under anslaget till riksdags- och revisionskostnader m. in.

med titel »kostnader för riksdagsbiblioteket» uppföra de i förslaget

till stat för riksdagsbiblioteket upptagna anslag samt höja förenämnda

anslag till riksdags- och revisionskostnader in. in., nu utgående med

1,743,000 kronor ocb i årets stafsverkspropnsition föreslaget till 2,078,000

kronor, med ytterligare 13,000 kronor till 2,691,000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 277 höft. (Nr 314.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 314.

dels ock ställa till vederbörandes förfogande erforderliga medel för

bibliotekets flyttning och ordnande in. in.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 314.

5

Förslag

till

Stadgar för riksdagsbiblioteket

Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Riksdagsbiblioteket omfattar de samlingar av böcker, kartor och

arkivalier m. m., som äro förvarade dels i bibliotekets lokaler, dels ock

i riksdagrens och kamrarnas kanslilokaler och klnbbrum samt i de för

utskotten avsedda lägenheter.

§ 2.

Riksdagsbiblioteket är avsett för riksdagen och dess delegationer,

kyrkomötet, Kungl. Magts kansli och de centrala ämbetsverken samt

de av Kungl. Magt eller enligt Kungl. Magts bemyndigande tillsatta

kommittéer och sakkunniga.

§ 3.

Högsta ledningen av riksdagsbiblioteket utövas av dess styrelse.

Närmaste ledningen av bibliotekets angelägenheter och arbetet vid

detsamma tillkommer riksdagsbibliotekarien.

§ 4-

Styrelsen består av tre ledamöter, nämligen:

en ordförande, förordnad av Kungl. Magt för den tid, som av

Kungl. Magt bestämmes, samt

två ledamöter, utsedda av riksdagen.

De senare väljas, en bland första kammarens och en bland andra

kammarens ledamöter, för en tid av tre år genom do riksdagens valmän,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 314.

vilka hava att verkställa val av fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret.

Avgår sådan ledamot, innan tiden för hans uppdrag är ute,

väljes ny ledamot för den tid, som för den avgångne återstått.

För var och en av styrelsens tre ledamöter utses på samma sätt

eu suppleant.

§ 5-

Styrelsen sammanträder så ofta ärendena det fordra.

Vid styrelsens sammanträden föres av riksdagsbibliotekarien protokoll,

vars riktighet granskas och bestyrkes på sätt som styrelsen finner lämpligt.

I bibliotekets ärenden är riksdagsbibliotekarien föredragande inför

styrelsen, och äger han att deltaga i dess överläggningar men ej i

dess beslut. År han från beslutet skiljaktig, åligger honom att till

protokollet anteckna sin avvikande mening.

Vid riksdags början har styrelsen att till bankoutskottet avlämna

till riksdagen ställd berättelse över bibliotekets förvaltning.

§ 6.

Bibliotekets tjänstinnehavare äro: riksdagsbibliotekarien, två andre

bibliotekarier och två vaktmästare. Därjämte må vid biblioteket i mån

av behov anställas extra ordinarie tjänstemän och biträden.

Bibliotekets samlingar; deras förkovran och förtecknande. Bibliotekets

öppethållande.

§

Riksdagsbiblioteket bör företrädesvis omfatta arbeten i rätts- och

statsvetenskap, förvaltning, nationalekonomi och samhällsvetenskap. Särskild

hänsyn bör tagas därtill, att bibliotekets samlingar av svenska

riksdagshandlingar, lagar och författningar samt kommittébetänkanden

erhålla största möjliga fullständighet.

i

8.

Inköp bestämmas av styrelsen efter förslag av riksdagsbibliotekarien.

Inköp, som icke tåla uppskov, äger riksdagsbibliotekarien att mellan styrelsens

sammanträden företaga, börande sådana inköp, som mellan två sammanträden

ej må överstiga en samfälld kostnad av 500 kronor, vid styrelsens

nästa sammanträde anmälas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts nåd. proposition Nr 314.

o

§ 9.

För samlingarnas förkovran äger styrelsen rätt att besluta om

byte av tryck med in- och utländska bibliotek och institutioner.

§ 10.

Styrelsen är berättigad att från biblioteket avsöndra för detsamma

obehövliga dupletter ävensom sådan på gåvoväg eller annorledes inkommen

litteratur, som icke befinnes lämplig att förena med bibliotekets

samlingar.

§ 11-

Över bibliotekets samlingar skola föras noggranna och fullständiga

kataloger. De äro accessions-, real- och nominalkatalog över de samlingar,

som förvaras i bibliotekets lokaler, samt förteckningar i två

exemplar över de i riksdagens och kamrarnas kanslilokaler och klubbrum

samt i de för utskotten avsedda lägenheter befintliga samlingar av

böcker och arkivalier.

Bibliotekets kataloger böra bearbetas för utgivning av trycket på

tid och sätt, som styrelsen prövar lämpligt.

§ 12-

Årligen skall efter av styrelsen fastställd plan någon del av

bibliotekets samlingar underkastas revision. Denna bör anordnas så,

att den efter viss tids förlopp kan hava omfattat biblioteket i dess helhet.

§ 13-

De av bibliotekets samlingar, som äro inrymda i bibliotekets lokaler,

hållas tillgängliga varje söckendag:

a) då riksdag är samlad,

. från klockan tio förmiddagen till klockan sju eftermiddagen samt

under inträffande aftonplenum;

b) då riksdag ej är samlad,

under tiden juni—augusti från klockan elva förmiddagen till klockan

tre eftermiddagen;

under övriga tider av året från klockan tio förmiddagen till klockan

fyra eftermiddagen.

På grund av rengöring kan biblioteket för erforderlig tid hållas stängt.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Måj ds nåd. preposition Nr 314.

§ 14-

De av bibliotekets samlingar, som äro inrymda i riksdagens och

kamrarnas kanslilokaler och klubbrnm samt i de för utskotten avsedda

lägenheter, äro tillgängliga för ledamöter av riksdag eller kyrkomöte

samt statsrevisorer ävensom för de hos riksdag, kyrkomöte eller statsrevision

anställda tjänstemän, då nämnda lokaler av dem begagnas.

Enahanda rättighet må efter därom hos riksdagsbibliotekarien gjord framställning

lämnas kommitté, åt vilken lokal i riksdagens hus blivit till

begagnande mellan riksdagarna upplåten.

Vederbörande sekreterare eller, där sådan ej finnes, ordförande

mottager under sin vård emot kvitto till biblioteket här avsedda böcker

och arkivalier enligt den i § 11 omnämnda förteckning och är för desamma

ansvarig, intill dess de vid lokalens frånträdande till biblioteket

i oförändrat skick återställas. Vid samma tillfälle överlämnas till biblioteket

de böcker, skrifter och handlingar, som riksdag, kyrkomöte eller

deras delegationer anskaffat.

§ 1-5.

På tid, då biblioteket är öppet, erhålles boklån mot låneförbindelse

av därtill enligt § 2 berättigade, dock med företrädesrätt för riksdagens

ledamöter och tjänstemän.

§ 16-

Reglemente för bibliotekets begagnande enligt här fastställda grunder

utfärdas av styrelsen.

Tjänståligganden.

§i7-

Riksdagsbibliotekarien är ansvarig för bibliotekets noggranna vård

och göromålens behöriga utförande. Honom åligger:

a) att hava tillsyn över bibliotekets tjänstemän, biträden och vaktmästare,

att leda och mellan tjänstemännen fördela bibliotekets arbeten

samt att vaka över dessas behöriga verkställande;

b) att noggrant följa utkommande litteratur för samlingarnas utvidgande

och lörkovrande samt tillse, att nyförvärvade arbeten så fort

ske kan göras för begagnande tillgängliga;

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj-.ts nåd. proposition Nr 314.

c) att tillse, att samlingarna väl vårdas och förtecknas i vederbörande

kataloger;

d) att handlägga och inför styrelsen föredraga bibliotekets ärenden,

att föra styrelsens protokoll och verkställa dess beslut; samt

e) att redovisa för bibliotekets anslag och övriga medel.

§ 18-

Andre bibliotekarierna skola, under riksdagsbibliotekariens inseende,

hava närmaste tillsyn och vård, den ene över expeditionen med därtill

hörande åligganden, den andre över katalogiseringsarbetet, varjämte

båda i mån av tid deltaga i övriga inom biblioteket förekommande

göromål.

§ 19-

Extra ordinarie tjänstemän skola tjänstgöra inom de bibliotekets

verksamhetsområden, där sådant är av behovet påkallat.

§ 20.

För ordinarie tjänstinnehavare skall, i den mån ej nedan annorlunda

stadgas, den dagliga arbetstiden i biblioteket varje söckendag utgöra sex

timmar, förlagda till tider, som av styrelsen närmare bestämmas.

I den bestämda arbetstiden äger riksdagsbibliotekarien att vid de

tillfällen, då göromålens gång det kräver, påfordra nödig utsträckning.

Å andra sidan må, efter styrelsens prövning, om och i den mån omständigheterna

det medgiva, den dagliga arbetstiden å tjänsterummet

kunna för högst tre månader under tiden juni—september inskränkas

till minst fyra timmar.

För fullgörande av något utav Kungl. Maj:t eller på grund av .

Kungl. Maj:ts bemyndigande eller av riksdagen meddelat allmänt uppdrag

må styrelsen medgiva erforderlig inskränkning i den föreskrivna dagliga

arbetstiden å tjänsterummet.

Därest i särskilda fall arbete i tjänsten kan med större fördel utföras

utom tjänsterummet, må medgivande till inskränkning i arbetstiden

å tjänsterummet lämnas av riksdagsbibliotekarien eller, vad honom angår,

av styrelsen. Fråga om inskränkning för särskilda fall i övrigt av den

i allmänhet fastställda arbetstiden A tjänsterummet prövas i enahanda

ordning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majds nåd. proposition Nr 314.

Tjänstetillsättning. Tjänstledighet. Avsked.

§ 21.

Tjänstinnehavare vid riksdagsbiblioteket utnämnas eller antagas av

styrelsen.

Skall ledig tjänstebefattning tillsättas, utfärdar styrelsen därom tillkännagivande

i allmänna tidningarDa och medelst anslag inom verket med

föreläggande av trettio dagars ansökningstid, räknad från den dag, kungörandet

i allmänna tidningarna sker; dock beror av styrelsen att utsätta

ny ansökningstid, därest inom den först bestämda tiden någon till tjänstens

erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 22.

Riksdagsbibliotekets ordinarie tjänstinnehavare äga årligen, när sådant

utan hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester,

tjänsteman under eu och en halv månad samt vaktmästare under femton

dagar.

§ 23.

Tjänstledighet beviljas utom i nedannämnda fall av- styrelsen.

För sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters

besörjande må riksdagsbibliotekarien kunna bevilja ordinarie

tj än stinnehavare tjänstledighet under högst 15 dagar samt därvid be•

stämma om tjänstens uppehållande.

Extra ordinarie tjänsteman, som ej är förordnad att bestrida ordinarie

tjänst, samt andra biträden äger riksdagsbibliotekarien bevilja

frihet från tjänstgöring för så lång tid som finnes lämpligt.

§ 24.

Ansökan om avsked från befattning vid riksdagsbiblioteket prövas

och avgöres av styrelsen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts nåd. proposition Nr 314.

9

Åtal och ansvar för tjänstefel. Besvär.

§ 25.

Begår riksdagsbibliotekarien fel eller försummelse i tjänsten, värde

därför tilltalad inför Svea hovrätt.

Beträdes annan ordinarie tjänsteman med fel eller försummelse i

sin befattning, eller visar han vanvördnad mot förman, eller brister han

i lydnad, äger styrelsen att med avseende å förekommande omständigheter

meddela honom varning eller suspendera honom på högst tre

månader från tjänst och lön. Har den felande ej låtit sig därav rätta,

eller befinnes felet vara av svårare art, förordne styrelsen om åtals

anställande mot honom vid domstol.

Extra ordinarie tjänsteman, som förhåller sig felaktigt i tjänstutövning

och ej låter sig av varning rätta, må av styrelsen från verket

skiljas. Han anses hava själv uteslutit sig därifrån, då lian över tre

månaders tid utan behörigt tillstånd avhållit sig från tjänstgöring.

Vaktmästare eller biträde, som beträdes med opålitlighet, försummelse,

olydnad eller annan förseelse i tjänsten, må av styrelsen varnas

eller på högst tre månader suspenderas från tjänst och lön. Låter den

felande sig därav ej rätta, eller begår han fel av svårare beskaffenhet,

varde han av styrelsen skild från tjänsten.

§ 26.

Har tjänstinnehavare blivit under åtal ställd, äger styrelsen honom

från tjänstgöring avstänga intill dess över honom blivit slutligen dömt.

$ 27.

Över styrelsens beslut i mål, som röra bibliotekets tjänstinnehavare,

äger den, pa vars rätt beslutet kan inverka, att hos bankoutskottet

anföra besvär, därvid klaganden dock, såvida besvären skola till

provning upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del

av det meddelade beslutet sitt missnöje däremot hos styrelsen skriftligen

anmäla; varjämte det, vid enahanda äventyr, åligger honom att senast

en månad före riksdagens början sina besvär ingiva till styrelsen, av

vilken desamma, jämte utlåtande däröver, till bankoutskottet överlämnas.

Bihono till riksdagens protokoll HUS. 1 sand. 277 hult. (Nr 314.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 314.

Besvär över styrelsens nyss före eller under riksdagens sammanvaro

i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,

den dagen likväl oräknad, omedelbarligen av vederbörande till

bankoutskottet inlämnas.

§ 28.

Innan tjänstinnehavare varder suspenderad eller skild från tjänsten,

bör hans skriftliga förklaring över vad emot honom förekommit infordras.

Styrelsens beslut, varigenom tjänstinnehavare suspenderas eller för alltid

skiljes från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande honom

skriftligen meddelas. Tjänst, som till följd av sådant beslut blir ledig,

får, därest den avsatte tjänstinnehavaren inom föreskriven tid anmält

sig ämna samma beslut överklaga, icke återbesättas förr, än besvären

blivit av bankoutskott avgjorda, eller den bestämda tiden för besvärenB

fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid lörordnas

till tjänstens bestridande, att åtnjuta de med densamma förenade löneförmåner.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kung!,. Maj:ts nåd. proposition Nr 314.

11

Förslag

till

ändrad lydelse av § B i reglementariska föreskrifter för riksdagen,

§ 3-

l:o. Talmännen och vice talmännen — — — tillstädeskomma.

2:o. Vid talmanssammanträde skall — — utlåtande till kamrarna.

3:o. De av riksdagen utsedda valman, vilka hava att verkställa

val av fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontor^, skola tillika

utse två ledamöter, i styrelsen över riksdagsbiblioteket.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj;ts nåd. proposition Nr 314.

Förslag

till

andrad lydelse av §§ i och 4 i instruktionen för riksdagens bankoutskott.

§ I
Utskottet

äger att vid sitt första sammanträde emottaga följande

berättelser, nämligen:

l:o) av bankofullmäktige — — — helhet;

2:o) av styrelserna---förvaltning; ’

3:o) av riksgäldsfullmäktige — — — förvaltning; samt

4:o) av styrelsen över riksdagsbiblioteket, om bibliotekets tillstånd

och förvaltning;

åliggande utskottet — — — bankovinsten.

§ 4.

Vid — — — bestånd.

Efter — — — anställas.

Sedan utskottet granskat riksdagsbibliotekets tillstånd och förvalt8kall

utskottet till riksdagen överlämna den från bibliotekets styrelse

mottagna berättelse samt därvid avgiva det yttrande, vartill den

verkställda granskningen kan finnas föranleda.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 314.

13

Förslå g

till

stat för riksdagsbiblioteket.

I

Lön

Tjänst-

görings-

penningar

•

Orts-

tillägg

Summa

■

k

3 ledamöter i styrelsen, arvo-

den å 500 .....................

-

—

—

1,500

—

1 riksdagsbibliotekarie .......

5,000 i—

2,500

—

600

8,100

—

/ Efter 5 år kan lönen

1 höjas med 600 kronor.

i

Efter 5 år kan lönen

1 andre bibliotekarie .........

1 d:o

.

2,200 | —

1,500

—

300

4,000

höjas med 500 kronor,

efter 10 år med ytterligare

2,2001

1,500

300

4,000

500 kronor och efter 15

år med än ytterligare 500

Föreståndaren för expeditio-

kronor.

nen, arvc de.....................

— i —

—

—

—

—

1,000

—

1

1 förste vaktmästare............

900

450

—

150

—

1,500

—

/ Efter 5 år kan lönen,

(höjas med 100 kronor.

1 vaktmästare.....................

1 Efter 5 år kan lpneni

700 i —

V

350

—

150

—

1,200

—

''höjas med 100 kronor och:

j efter 10 år med ytterligare]

Till arvoden åt extra biträden,

1100 kronor.

vikariatsersättning och ex- penser (förslagsanslag)......

_ ]_

—

_

5,200

Till kostnader för riksdags-

bibliotekets komplettering

|

och utvidgning (reserva- tionsanslag)....................

—

—

-

12,000

i

Summa kronor

! 1 1 ! -t

38,500

Anm. Därest, förste vaktmästaren eller vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad

samt bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom å lönen

avdragas 100 kronor årligen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 314.

Förslå g

till

Tillkor och bestämmelser för åtnjutande av de i staten för riksdagsbiblioteket

upptagna avlöningsförmånerna;

ävensom till

bestämmelser angående de i samma stat upptagna tjänstinnehavares

pensionering.

1) Innehavare av ordinarie befattning vid riksdagsbiblioteket skall

vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning

i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation av

biblioteket eller eljest i allmänhet kan varda stadgad.

2) Med ordinarie befattning i riksdagsbiblioteket må icke förenas

annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat.

3) Med ordinarie befattning i riksdagsbiblioteket må ej heller förenas

vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk

eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom

aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk

eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst, så framt

ej styrelsen på därom gjord framställning, och efter prövning, att ifrågavarande

uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt

för tjänstgöringen i riksdagsbiblioteket, finner uppdraget eller befattningen

kunna tå tillsvidare mottagas och bibehållas.

4) Tjänstgöriugspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola

för den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, utgå till den,

som uppehållit befattningen.

5) Den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men den, som undfår ledighet

för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag

eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen

förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten, utöver

tjänstgöringspenningarna, avstå så mycket av lönen eller ortstillägget,

som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt.

6) Avlöning må ej utgå till tjänstinm-havare för tid, varunder han

avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall.

7) Därest tjänstmnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 314.

i häkte tagen, skall den del av hans avlöning, som icke av styrelsen

prövas böra användas till befattningens uppehållande, under tiden innehållas,

såvida ej styrelsen finner skäligt låta honom uppbära något därav.

8) Vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande av

semester åt tjänsteman och förste vaktmästare, skall tjänstinnehavare av

lägre grad vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i riksdagsbiblioteket,

densamma bestrida, dock ej längre än sammanlagt tre

månader under ett och samma kalenderår, mot åtnjutande därvid av, i stället

för egna tjänstgöringspenningar, vid sjukdomsförfall de för befattningen

anslagna tjänstgöringspenningar, men eljest, däremot svarande belopp.

9) Därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande av

befattning är i staten medgiven, bestämmes tidpunkten

för första förhöjningen att inträda efter fem år, under villkor, att

innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras

för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin

egen eller, på grund av förordnande, annan statens eller riksdagens

tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må

föras honom till last den tid, han åtnjutit semester eller ledighet för

fullgörande av värnplikt, och

för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare fem

år, på samma villkor, samt

för tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än ytterligare

fem år, ävenledes på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar

angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förrän vid början avkalenderåret

näst efter det, varunder den stadgade tjänsteåldern blivit

uppnådd;

börande i avseende å tjänstinnehavares rätt att i och för åtnjutande

av avlöningsförhöjning genom ålderstillägg tillgodoräkna sig föregående

tjänstgöring inom riksdagsbiblioteket gälla vad riksdagen därom särskilt

må hava vid den nya statens fastställande beslutat.

10) Löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande av

löneförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han enligt

härnedan under punkt 14 intagna bestämmelser är skyldig att från

tjänsten avgå, må icke samma förhöjning tillträda.

11) Tjänstinuehavare äga årligen, när sådant utan hinder för

göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, tjänsteman under

en och eu halv månad och vaktmästare under femton (lagar.

12) Vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledidigande

eller dödsfall utgår själva lönen ävensom ortstillägget till månadens

slut.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts nåd. proposition År 314.

13) Tjänstinnehavare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande

av pension erlägga pensionsavgift till årligt belopp av nedan angivna

procent å den lön, han äger uppbära. Avgiftsprocenten utgör en

tiondels procent för varje helt hundratal kronor av högsta lönen för den

tjänst han innehar, dock icke i något fall mindre än tre procent. Avgiften

erlägges för varje månad, för vilken lön åtnjutes, ävensom för månad,

under vilken, på grund av tjänstledighet eller i följd av ådömd mistning

av tjänsten för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej uppbäres.

Rätt att återbekomma erlagda pensionsavgifter medgives allenast

vid övergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är

förenad skyldighet att för beredande av pension erlägga retroaktiv avgift,

dock ej till högre belopp än det, vartill retroaktivavgifteu uppgår.

14) Tjänstinnehavare skall, då han uppnått sextiosju levnadsår och

tillbragt trettiofem år i allmän tjänst vara förpliktad att med oavkortad

lön såsom pension från tjänsten avgå, styrelsen likväl obetaget att låta

med avskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade prövas

kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden

och kan finnas villig att i tjänsten kvarstå.

15) Tjänstinnehavare, som efter ådagalagt välförhållande anhåller

om avsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit i allmän tjänst trettiofem

år, berättigad att såsom pension för livstiden åtnjuta tre fjärdedelar

av innehavande lön. Före uppnådda sextio levnadsår och trettiofem

tjänstår kan avskedssökande endast i händelse av bevislig oförmögenhet

till vidare tjänstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då

efter tjänståren allenast medelst avdrag å tre fjärdedelars lön av en

trettiofemtedel för varje bristande tjänstår.

Överstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas

det ovan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för varje

överskjutande tjänstår eller ock med en sextionde! för varje överstigande

åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för avskedssökanden

utfalla förmånligare.

16) Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes

erforderligt, kan styrelsen på pensionsstat förflytta tjänstinnehavare, som

av sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett

tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden, oaktat denne sig ej om

avsked anmält. I sådant fall äger styrelsen att efter omständigheterna

tillägga tjänstinnehavaren såsom pension antingen hela lönen, evad de

föreskrivna levnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock

en del av lönen, dock ej mindre än vad med tillämpning av bestämmelserna

i nästföregående punkt belöper.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts nåd. proposition Nr 314.

17

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 april

1918.

N ärvar ande:

Hans excellens herr statsministern EdÉN.

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: PETERSSON,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet

anförde chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, följande:

I skrivelse den 7 maj 1912 anmälde riksdagen sitt med anledning Ärendets för.

av väckt motion fattade beslut att hos Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. beredning.

Maj: t täcktes låta utreda, huruvida och i vad mån riksdagens bibliotek

borde och kunde utvidgas till ett centralt förvaltningsbibliotek, ävensom

huruvida och i vad mån en sådan utvidgning borde medföra ökad lånerätt

vid biblioteket, samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill

denna utredning kunde föranleda.

»Förslaget om skapande av ett centralt förvaltningsbibliotek med en

rikhaltig samling av statsvetenskaplig litteratur finner riksdagen», heter

det i skrivelsen, »för sin del synnerligen tilltalande. Det torde nämligen

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 277 höft. (Nr 314) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kung!. Maj.ts nåd. proposition Nr 314.

ligga i öppen dag, att beaktansvärda fördelar skulle stå att vinna, om sådana

åtgärder vidtoges, att de inom de skilda ämbetsverken befintliga

bokförråd, som kunde undvaras utan egentlig olägenhet för arbetet inom

verket, sammanfördes och systematiskt ordnades inom ett enda bibliotek.

Vad särskilt angår den litteratur, som i ganska stor utsträckning förvärvas

av kommittéer samt liknande beredningar inom de olika departementen,

är att märka, att några föreskrifter icke finnas, huru med densamma

skall förfaras, sedan de anbefallda utredningarna blivit slutförda.

I många fall torde nog de inköpta arbetena överlämnas till respektive

departement, men redan saknaden av föreskrifter i berörda hänseende

synes riksdagen till fullo ådagalägga behovet av en undersökning av

hithörande förhållanden.

Olika utvägar för åstadkommande av ett dylikt centralt förvaltningsbibliotek

kunna naturligen tänkas. Motionären har ansett det lämpligast

böra ske genom en utvidgning av riksdagens bibliotek. I avseende härå

hava fullmäktige i riksgäldskontoret i avgivet yttrande framhållit, hurusom

utrymmet inom riksdagshuset icke syntes medgiva en sådan utvidgning.

Fullmäktige hava därför uttalat såsom sin åsikt, att det syntes

fullmäktige lämpligare, om ett dylikt bibliotek komme till stånd såsom

en självständig inrättning vid sidan av riksdagsbiblioteket.

Under sådana förhållanden och då i sakens nuvarande läge svårigheter

möta att yttra sig, vilketdera av ovan angivna sätt för frågans

lösning må vara att föredraga, anser riksdagen goda skäl tala för verkställandet

av en allsidig utredning av den föreliggande frågan, därvid

även torde böra undersökas, huruvida, under förutsättning att riksdagens

bibliotek utvidgas till ett centralt förvaltningsbibliotek, erforderligt utrymme

må kunna inom riksdagshuset beredas detta bibliotek.))

Riksbibliotekarien, till vilken riksdagens skrivelse remitterades, uttalade

i underdånigt utlåtande den 17 juni 1912 sin anslutning till riksdagens

framställning. Därvid ville dock riksbibliotekarien ifrågasätta,

huruvida ej en blivande utredning borde omfatta frågan, om och i vad

mån ett centralt förvaltningsbiblioteks funktioner skulle kunna övertagas

av kungl. biblioteket. Anskaffande av en särskild lokal bleve

därigenom åtminstone för den närmare framtiden obehövligt, likaså förvärvet

av en stor del litteratur, som redan i kungl. biblioteket förefunnes.

Enligt nådigt bemyndigande den 18 oktober 1912 tillkallade därefter

statsrådet och chefen för finansdepartementet sakkunniga för att

inom nämnda departement verkställa utredning av frågan enligt de i

riksdagens skrivelse angivna grunder. Dessa sakkunniga hava den 8

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition Nr 314.

november 1913 i ärendet avgivit betänkande med förslag. För det

väsentligaste i deras framställning anhåller jag att härmed få redogöra.

Sakkunniga beröra i sitt betänkande inledningsvis behovet av ett

centralt förvaltningsbibliotek och uttala sig därvid på följande sätt.

»Det torde för den centrala förvaltningen utgöra ett mer och mer

framträdande behov att äga tillgång till ett bibliotek i möjligaste måtto

avpassat efter förvaltningens krav. Det är tydligt, att vid departementen

och ämbetsverken vissa grenar av litteratur äro oundgängliga så väl

för arbetet med de dagliga mera löpande göromålen som framför allt

vid en mångfald av undersökningar och utredningar.

1 förra fallet torde kravet i allmänhet ej gå längre än att ett

handbibliotek av uppslagsböcker, författningssamlingar och riksdagstryck

kan göra tillfyllest. I senare avseendet åter ställa sig fordringarna

högre. Det gäller här att hava tillgång till facklitteraturen och att vid

mera ingående undersökningar kunna i vidsträcktaste mån tillgodogöra

sig densamma, fordringar som tillfredsställande kunna ernås endast i och

genom ett bibliotek, där materialet står fackordnat, och där bibliografiska

hjälpmedel kunna tillhandahållas för vidare efterforskningar.

Men gäller detta departementen och ämbetsverken vid deras utredningar,

så har det givetvis i än högre grad sin tillämpning på kommittéer

och utredningskommissioner. Undersökningarna här äro mera

omfattande och djupgående, och kravet på att i fullständigaste mån

genomtränga den hithörande saklitteraturen är så mycket större. Här

torde behovet av ett fackbibliotek vara mest kännbart.»

Om bokbeståndet och bokanskatfningen vid den centrala administrationens

verk och institutioner hava sakkunniga föranstaltat ingående undersökning,

varvid även infordrats uppgifter beträffande kostnaderna för

femårsperioden 1907—1911. Undersökningen har i möjligaste måtto

utsträckts till hela den centrala förvaltningen, omfattande således Kungl.

Maj:ts kansli och så gott som samtliga centrala ämbetsverk. Det har

därvid visat sig, att de skilda boksamlingarna uppgå till icke mindre

än vid pass 270,000 volymer, däri dock icke medräknad sådan litteratur

som riksdagstryck, svensk författningssamling och svensk officiell statistik,

ej heller befintliga förråd av kommittébetänkanden och statsunderstött

tryck liksom ej heller i allmänhet kartor. Kostnaderna för inköp,

bindning, ordnande och vård m. m. belöpa sig till en årlig utgiftssumma

av i medeltal 80,963 kronor.

Sakkunnigas

betänkande.

Behovet av

ett centralt

f rvaltningsbibliotek.

Bokväsendet

vid centralförvaltningen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 314.

Men trots dessa avsevärda siffror lämna enligt de sakkunnigas mening

den centrala förvaltningens boksamlingar mycket övrigt att önska i

avseende på skötsel, tillgänglighet och åsyftat gagn. Sakkunniga yttra

sig härom sålunda:

»Med hänsyn till ställning och arbetsuppgift skulle man kunna

skilja mellan de verk och institutioner, som äro av mera rent administrativ

läggning, och vilka man i vanlig mening torde förstå med ''den centrala

förvaltningen’, samt sådana, som på grund av sitt utrednings- och undersökningsarbete

hava mera djupgående och i vissa fall helt speciella uppgifter

att fylla. Till de förra torde man få räkna Kungl. Maj:ts kansli

med nedannämnda undantag samt flertalet av de centrala verken, till

de senare exempelvis de juridiska myndigheterna, såsom högsta domstolen,

regeringsrätten och lagrådet, justitiedepartementets avdelning för

lagärenden, nedre justitierevisionen och lagberedningen samt för övrigt

sådana centrala verk som medicinalstyrelsen, kammarkollegium, statistiska

centralbyrån, patent- och registreringsverket, riksarkivet, Sveriges geologiska

undersökning m. fl.

Det är självsagt, att de litterära fordringarna och sättet för deras

tillgodoseende ställt sig i viss mån olika inom de båda här nämnda

grupperna. Inom den sistnämnda, där behovet varit konstant och mera

omfattande, hava vid flere av de nämnda verken rätt ansenliga boksamlingar

bildats. Så är förhållandet med högsta domstolen, justitiedepartementets

avdelning för lagärenden, lagberedningen, statistiska centralbyrån,

patent- och registreringsverket samt riksarkivet. Utom handoch

uppslagsböcker, författningssamlingar, riksdagstryck och kommittébetänkanden

möter man här det som för arbetet inom respektive verk

befunnits vara nödvändigast av facklitteratur. Flerstädes har också

intresse ägnats boksamlingen både med avseende på förkovran och yttre

omvårdnad. För inköp har årligt anslag utverkats, bytesförbindelser

med andra likställda institutioner hava inletts, och man har berett eller

sökt bereda boksamlingen särskild lokal och särskild vårdare för att

såmedelst få bokförrådet systematiskt ordnat och katalogiserat. Detta

gäller i främsta rummet statistiska centralbyrån samt patent- och registreringsverket,

hos vilka också skapats goda bibliotek, som väl få anses

motsvara de allmänna fordringar, som på dem kunna ställas. Men att

boksamlingarna eljest trots nödig omvårdnad långt ifrån fylla behovet

är något, som knappast kan förvåna. Därtill fordras i första hand

inrättande inom varje verk av bibliotek av vida större betydenhet, än

vad som nu står till förfogande — en utveckling som givetvis varken i

ekonomiskt hänseende eller i övrigt vore fördelaktig — och därnäst den

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 314.

biblioteksmässiga anordning, som främst tar sig uttryck i en kontinuerlig

och därmed ansvarsskyldig ledning, när det gäller så väl anskaffningen

som själva boksamlingens vård och tillhandahållande. Det blir således

utanför det egna biblioteket, som hjälplitteraturen mången gång, kanske

oftast, vid undersökningar och utredningar måste uppsökas.

An mindre tillfredsställande kan man givetvis vänta sig förhållandena,

när det gäller de mera administrativa verken. Vad man till dagligt

bruk här är i behov av, såsom författningssamlingar, riksdagstryck,

uppslagsböcker, kalendrar o. dyl., har man sökt ordna och ställa upp

på de skilda avdelningarna eller byråerna. Med dessa handbibliotek

har på några ställen kunnat sammanföras diverse annan litteratur, såsom

gamla boksamlingar hos några av de äldre verken eller sådant som av

en eller annan anledning vid skilda tillfällen inköpts eller på annat sätt

kommit institutionen till godo. Detta har dock endast kunnat ske, där

erforderligt utrymme funnits eller kunnat beredas. Verkens trångboddhet

har i allmänhet lagt hinder i vägen härför, och särskilt har detta varit

förhållandet inom Kungl. Maj:ts kansli.

Till de olika departementen hava emellertid årligen ej obetydliga

samlingar av litteratur influtit. Största delen har kommit som gåva:

officiellt tryck från institutioner och ämbetsverk, skyldighetsexemplar

eller gåvor från samfund och enskilda, som för visst litterärt ändamål

åtnjutit statsunderstöd, litteratur från utlandet, från statsinstitutioner och

enskilda, från beskickningar och konsulat. En del har överlämnats från

kommittéer och utredningskommissioner efter avslutande av deras arbeten,

och annat har förvärvats genom köp på grund av tillfälliga eller speciella

behov, vid särskilda frågors behandling eller inom departementen företagna

utredningar.

Vad har det blivit av denna litteratur? Det har gått här såsom

överallt, där böcker komma in, för vilka man ej har aktuellt intresse,

för vilka det ej gives erforderligt utrymme, ej heller tid och arbetskraft

för nödig omvårdnad. Man har sett sig nödsakad att på ett eller annat

sätt rangera ut dem. I vissa delar har överlåtelse skett till offentliga

bibliotek eller statens verk och inrättningar, hos vilka den eller den

litteraturen ansetts vara av intresse. Men den övervägande massan har

förblivit inom departementen, där den, när utrymme i arbetsrummen ej

längre funnits att tillgå, ställts undan i korridorer och vindslokaler, för

så vitt den icke någon gång befunnits lämplig att avyttras till papperskvarnen.

Det skall medgivas, att man på senaste tid även här sökt

gorå ett och annat för en bättre ordning, men de lokala förhållandena

liksom den ständiga växlingen av vårdare hava gjort, att föga därmed

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 314.

vunnits. Där det litterära behovet inom ett departement gått utöver

det befintliga handbiblioteket, har man i allmänhet fått söka sig fram

genom lån utifrån.»

jiokväsendet. Särskild uppmärksamhet förtjänar bokväsendet inom kommittéer

''téer ochrned och med dem likställda utredningskommissioner. Sakkunniga uttala sig

dem, WntäUda härom på följande sätt:

kommissUmér »Anskaffningen här sker genom lån från offentliga bibliotek, genom

köp och genom hänvändelse till utlandets regerings- och förvaltningsmyndigheter,

i sistnämnda fall vanligen förmedlad genom utrikesdepartementet.

Någon exakt uppgift om utgifterna för bokanskaffningen i dessa

fall torde svårligen kunna åstadkommas, men av kända förhållanden

framgår, att kostnaderna även här äro ansenliga.

Det är, såsom man förstår, en ingalunda obetydlig litteratur, det

bär är fråga om, och den är av så mycket större värde, som den just

är en facklitteratur i bästa mening och därtill i många iäll av ganska

svåråtkomlig art. Och vart tar denna litteratur vägen? Det finns ingenting

bestämt, huru härutinnan skall förfaras, när en kommitté avslutat

sitt arbete och upplöses. Man har därför inom kommittéerna handlat

efter eget gottfinnande och följaktligen på mångahanda sätt.

Det naturligaste synes ju vara, att den insamlade litteraturen överlämnades

till det departement, under vilket ifrågavarande kommitté ansetts

sortera. Så har också onekligen i många fall skett, men långt

ifrån i alla. Understundom har man nämligen beslutat om överlåtelse

till något visst verk, som man ansett ha intresse av gåvan, eller något

offentligt bibliotek, varvid riksdagens en och annan gång ihågkomma.

Understundom har man icke fattat något beslut alls, eller hava kommitténs

ledamöter och tjänstemän behållit, vad de funnit för gott att

taga vara på, varefter resten fått förkomma.

Detta är ett tillstånd, som ovedersägligen tarvar sitt ordnande.

Tid efter annan hava också röster höjts härför, och direkta påpekanden

hava ej heller uteblivit. Det har inträffat vid en frågas slutliga behandling

inom riksdagen, att den i kommittébetänkandet åberopade litteraturen

ej kunnat tillhandahållas vederbörande utskott, utan att ånyo inköpas

eller på diplomatisk väg för andra gången anskaffas. Liknande

erfarenhet har man fått göra inom förvaltningen vid förnyad utredningar

samma fråga eller utredningar av enahanda art som andra föregående.

Man har åter måst besvära utrikesdepartementet i samma angelägenhet

och detta åter i sin tur främmande myndigheter, beskickningarna och

konsulaten. Ej utan fog synas dessa senare, enligt vad utrikesdeparte
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Majds nåd. preposition Nr 314.

mentet anfört, hava klagat över det missförhållandet, att tryckalster,

som redan eu gång insänts, ånyo för ett eller annat ändamål rekvireras,

vilket — även om det i många fall utan olägenhet kan ske — likväl

ofta ej blott för vederbörande beskickning, utan även för den eller de

främmande regeringsmyndigheter, vilkas mellankomst måste anlitas, kan

vålla så väl tidsspillan som annan olägenhet, som det kan vara högeligen

önskvärt att undvika. Utrikesdepartementet — påverkat för övrigt från

både biblioteks- och vetenskapligt håll — har därför funnit sig föranlåtet

att för sin del söka bringa reda i de alldeles oordnade förhållandena.»

Sakkunniga åsyfta härmed en av ministern för utrikes ärendena

den 24 november 1911 till riksbibliotekarien avlåten skrivelse med plan

för sakens ordnande, vilken skrivelse föranledde därtill, att föreskrift

den 26 januari 1912 av Kungl. Maj:t utfärdades om att till riksdagens

bibliotek skulle överlämnas all den litteratur, som genom utrikesdepartementets

förmedling tillhandahölles kommitté eller med offentligt uppdrag

försedd person, ävensom sådana tryckalster, som av beskickningar

och konsulat utan någon därom gjord anmälan till nämnda departement

insändes.

»Denna Kungl. Maj:ts åtgärd», yttra de sakkunniga, »att inom ett

ordnat bibliotek söka få den inkommande litteraturen samlad och bevarad

visar hän mot den väg, på vilken ett ordnande av hela den centrala

förvaltningens bokväsen kan åstadkommas. Denna väg är centraliseringens.

Det är tydligt, att vid de olika verken, avdelningarna eller

byråerna böra finnas goda handbibliotek, mer eller mindre fylliga allt

efter de olika verkens dagliga behov. Alla de tryckalster åter, som av

en eller annan anledning inkomma till verken, men som icke anses

böra med handbiblioteken sammanföras, böra överlåtas till ett för förvaltningen

gemensamt centralbibliotek för att där biblioteksmässigt

ordnas, kompletteras och vederbörande tillhandahållas. På denna väg

skulle man komma ut från de brister, som ovan anmärkts, och man

skulle därjämte vinna den översiktlighet över förvaltningens både bokförråd

och bokkrav, som gjorde det möjligt att på ett rationellt sätt få

dess litterära behov tillgodosett och jämväl de därmed förbundna kostnaderna

reglerade.»

För skapande av ett cenlralt förvaltningsbibliotek äro, framhålla

sakkunniga vidare, tvänne utvägar möjliga: den ena upprättandet av

ett helt och hållet nytt bibliotek, den andra överlämnandet av ett sådant

biblioteks funktioner åt en redan befintlig biblioteksinstitution, med vars

övriga åligganden dessa lämpligen kunde förenas. Då den första ut
-

Skapande av

ett centralt

förvaltningsbibliotek.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. biblioteket

som centralt

förvalt-j

ning sbibliotek.

Riksdagens

bibliotek

som centralt

förvaltning sbibliotek.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 314.

vägen givetvis skulle förutsätta avsevärda kostnader såväl för lokal och

personal som även för anskaffande av erforderligt bokbestånd, borde

enligt de sakkunnigas mening en lösning sökas på den andra av de två

nämnda vägarna. De institutioner, som därvid kunde komma i fråga,

vore kungl. biblioteket och riksdagens bibliotek. Vid valet dem emellan

hava sakkunniga föredragit det sistnämnda. Sakkunniga yttra i detta

hänseende följande:

»Om kungl. biblioteket skulle i sig upptaga ett centralt förvaltningsbibliotek,

torde det — — — visa sig nödvändigt, att ett sådant

anordnades som en särskild avdelning vid biblioteket med avdelningsföreståndare

och övriga tjänstemän ävensom särskilt referensbibliotek för

förvaltningens behov och helt visst då även särskild läsesal. Därtill

fordrades, att även den av behovet påkallade svenska litteraturen förvärvades

genom köp, då de inhemska tryckalster, som biblioteket erhåller

genom boktryckeriernas i lag stadgade leveranser, icke kunna påräknas

komma biblioteket tillhanda förrän ett halvt år efter utgivningsåret för

att sedan efter leveransernas uppröjande anordnas och tillhandahållas de

lånesökande. Dessa tryckalster äro dessutom att hänföra till bibliotekets

svenska tryckförråd, vars egentliga uppgift torde vara att utgöra ett

vetenskapligt studieobjekt, men ej en utlånings vara, som förr eller senare

utslites. I betraktande av dessa förhållanden vill det synas, som om ett

förvaltningsbibliotek inom kungl. biblioteket närmast vore att anse som

en ny institution, där till och med lokalfrågan väl knappast kunde anses

löst ens för den närmare framtiden.

Ej heller torde böra förbises den olägenhet, som ligger däruti, att

kungl. biblioteket är avlägset beläget från förvaltningens ämbctslokaler.

Eu nära tillgång till litteraturen är ju i allmänhet önskvärd, men hart

när nödvändig, när det gäller att mitt under pågående arbete kunna med

möjligast minsta tidsutdräkt bringa upp erforderliga litterära hjälpmedel.

För övrigt torde kunna ifrågasättas, huruvida en sådan säruppgift

för kuugl. biblioteket som den ifrågavarande ej i viss mån skulle verka

förryckande på biblioteket i dess övriga verksamhet eller vara till hinder

för fullföljande av dess huvudåligganden såsom institution för svensk

bokkunskap.»

Efter att hava framhållit, att de* fördelar, som kungl. biblioteket

såsom centralt förvaltningsbibliotek skulle erbjuda, vore i lika om ej

högre grad till finnandes vid riksdagens bibliotek, samt att till dem dessutom

här kunde läggas andra, som näppeligen stode att ernå vid kungl.

biblioteket, fortsätta de sakkunniga:

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 314.

»Riksdagens bibliotek är till sin anläggning visserligen avpassat

efter riksdagens behov, men därmed också lämpligt för hela den centrala

förvaltningen. Detta gäller såväl dess allmänna bokbestånd, i vilket,

även vad den svenska litteraturen beträffar, nyheten för dagen kan tillhandahållas

lånesökanden, som ock den i läsesalarna uppställda referenslitteraturen.

Härtill kommer den synnerligen viktiga fördelen att över

bibliotekets alla samlingar finnes en systematiskt ordnad, i tryckt form

tillgänglig katalog, varigenom den lånesökande snabbt och säkert kan

komma till rätta vid sina efterforskningar ävensom utanför biblioteket

med lätthet göra sig underrättad om bibliotekets bokförråd. Det torde

även vara en gjord erfarenhet, att ett fackbibliotek kan arbeta smidigare,

kan tillhandahålla litteraturen lättare och snabbare samt i fråga om utlåning

ställa sig mera obundet, än vad till exempel en allomfattande

biblioteksinstitution sådan som kungl. biblioteket kan eller med hänsyn

till sin lånepublik bör vara. Allt detta gör, att den, som för sina utredningsbehov

finner sig i huvudsak hjälpt med det material, som ett

fackbibliotek erbjuder, känner sig där mera hemma i litteraturen och

utför där en undersökning vida snabbare än i ett stort allmänbibliotek.

Riksdagens bibliotek har också flitigt besökts av tjänstemän från

ämbetsverk, andra institutioner och myndigheter samt av ledamöter och

tjänstemän i kommittéer och utredningskommissioner, trots att dess

bokförråd hållits inom ganska snäva gränser. Man kan således -utan

överdrift säga, att detsamma redan i smått fungerat som ett centralt

förvaltningsbibliotek, om ock detta enligt reglementsbestämmelsernas

ordalydelse ej vant medgivet. Såsom sådant har man också gärna velat

betrakta det. När därför Kungl. Maj:t ville göra den litteratur, som på

diplomatisk eller annan väg inkommer till utrikesdepartementet, tillgänglig

för forsknings- och utredningsändamål, valdes efter vederbörandes

hörande, såsom ovan är relaterat, riksdagens bibliotek till förvaringsort.

Därmed ansåg man sig också av densamma kunna draga dubbelt gagn,

ej blott vid ärendenas beredning inom ämbetsverken utan även vid

deras slutliga behandling inom riksdagen. Detta är en syn på tingen,

som förtjänar att fasthållas och noga beaktas vid lösningen av den bär

föreliggande frågan.

Det skulle förvisso ej vara välbetänkt, varken sakligt eller ekonomiskt,

att icke på en plats, inom en och samma institution söka sammanföra

den litteratur, som vore avsedd för statsförvaltningens behov. Men

då det av många och lätt insedda skäl, varom ej torde vara nödigt att

här orda, ej kan vara tanke på att förflytta riksdagens bibliotek utanför

riksdagshuset, så är vägen till lösning den — försåvitt en binning i

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 277 käft. (Nr 314.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

Lokalfrågan.

26 Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 314.

det avseendet skall kunna ske — att utvidga riksdagens bibliotek och

låta det övertaga ett centralt förvaltningsbiblioteks funktioner.))

Ett avgörande villkor för valet av riksdagens bibliotek är emellertid,

att utrymmesförhållandena inom riksdagshuset låta sig på ett

tillfredsställande sätt ordnas. I fråga härom anföra sakkunniga

följ ande:

»Såsom en första uppgift för sin utredning hava sakkunniga tagit

lokalfrågan under ingående prövning för att såmedelst komma till kännedom

om, huruvida möjlighet finns att inom riksdagens hus anordna

lämpliga lokaler för ett till centralt förvaltningsbibliotek utvidgat riksdagens

bibliotek. De hava därvid å ena sidan sökt väga bibliotekets

krav mot andra inom riksdagen kända behov av ökat utrymme, å den

andra sökt utfinna en plan för tillgodoseende av bibliotekets behov av

en i möjligaste måtto biblioteksmässig lokal. Dit hör utom tillfredsställande

inredning och reserverat utrymme för framtida tillväxt en praktisk

anordning av rummen till läge och förhållande sins emellan.

De oundgängligaste fordringarna i sistnämnda hänseende äro:

1) att de besökande komme direkt från tamburen in i expeditionsrummet

och måste passera detta för att nå läsesalarna, varigenom de i

läsesalarna arbetande icke skulle störas och kontroll över de besökande

lättare än nu kunde upprätthållas;

2) att bokmagasinet förlädes i största möjliga närhet av expeditions-

och arbetsrummen antingen bredvid eller bakom dessa eller också

över eller under; samt

3) att särskild ingång kunde upplåtas åt sådana besökande, som

icke tillhöra riksdagen.»

Efter att därpå hava omnämnt, att fullmäktige i riksgäldskontoret i

skrivelse den 30 januari 1913 för bankoutskottet framlagt förslag rörande

vissa dispositioner och ändringar av lokalerna i riksdagens hus, fortsätta

sakkunniga sålunda:

»Som detta förslag ansågs kunna beröra sakkunnigas uppdrag,

lämnades dem av utskottet tillfälle att få yttra sig över fullmäktiges

framställning. I densamma hade bland annat föreslagits, att för beredande

av tillfredsställande lokal åt riksdagens särskilda utskott borde

tagas i anspråk den lägenhet, som för närvarande disponeras för justitieombudsmansexpeditionen,

varvid således för denna expedition måste

anskaffas annan lämplig lokal utanför riksdagens hus.

Det yttrande, som sakkunniga i skrivelse den 28 februari häröver

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 314-

avgåvo, utmynnade däri, att för ett eventuellt till förvaltningsbibliotek

utvidgat riksdagens bibliotek borde ställas disponibla justitieombudsmansexpeditionens

lokal jämte de under andra kammarens sessionssal i

jord- och källarvåningarna belägna magasinsrummeu, varvid i utbyte

skulle kunna överlåtas för riksdagens andra utrjunmesbehov bibliotekets

åt Drottninggatans förlängning belägna magasinslokal.

Den plan härför, som sakkunniga redan då kunde i huvuddrag

framlägga, och som sedermera i detalj närmare utförts, ter sig på följande

sätt.

De nuvarande läsesalarna förbliva orubbade. Expeditionslokalen

utvidgas med det intill densamma liggande arbetsrummet, till vilket

direkt ingång leder från tamburen. Som arbetsrum m. m. anordnas

justitieombudsmansexpeditionens lägenhet. Den är för ändamålet synnerligen

lämplig såväl med avseende på utrymme som särskilt därutinnan,

»att den är nära belägen både expedition och blivande bokmagasin,

vartill kommer, att den medelst korridorernas framdragning

över den mellanliggande förstugan kan med lätthet förenas med biblioteket.

Till skriv- och kollationeringsrum, varav biblioteket i hög grad

är i behov, inredes det lilla rum, som nu sammanbinder bokmagasin

och läsesal. Bokmagasiuet förlägges till den i plan med biblioteket

under andra kammaren belägna arkivlokal, som för närvarande är upplåten

till justitieombudsmansexpeditionen, samt till de bredvid jämte en

och två trappor under belägna magasin, vilka nu användas till förvaringsrum

för kommittébetänkanden och riksdagstryck. Tillträde till

denna lokal finns från justitieombudsmansexpeditiouens tambur, och en

andra bekväm ingång kan utan svårighet beredas från bibliotekets korridor,

mitt emot ingången till den blivande expeditionslokalen. Huvudingången

till biblioteket blir den nuvarande uppgången från Drottninggatans

förlängning till justitieombudsmansexpeditioneu i husets sydvästra

hörn, och denna uppgång kan, om så önskligt är, avstängas

från annat bruk. Genom trappan, som leder till kamrarnas handbibliotek,

äga riksdagens ledamöter såsom hittills direkt förbindelse med

biblioteket.

T gengäld mot de tre arbetsrum från justitieombudsmansexpeditionen,

varmed bibliotekets utrymme komme att förökas, kunde biblioteket

avstå fyra av de ljusa åt Drottninggatans förlängning belägna

rum, som nu användas till bokmagasin, och som tillsammans hava en

golvyta av 125 kvadratmeter förutom tillhörande särskild korridor och

tambur av 95 kvadratmeter. Rummens storlek och läge med särskilda

bekväma ingångar synas göra dem synnerligen passande till tvänne

utskottslokaler.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 314.

Hur ställer sig, frågar man då, utrymmet för boksamlingarna i de

bär anvisade lokalerna? Enligt av arkitekten Aron Johansson verkställd

beräkning kunna själva magasinen inrymma en hyllängd av minst 3,072

längdmeter, varvid som jämförelse må nämnas, att det nuvarande bokmagasinet

rymmer endast 1,710. Med hyllängderna i läsesalarna och

det ovanför kamrarnas handbibliotek belägna galleriet, utgörande i de

förra 302, i det senare 226 meter, skulle alltså biblioteket komma att

disponera en hyllängd av 3,600 längdmeter. Detta ger efter den gängse

beräkningen av 30 längdmeter för 1,000 volymer plats för 120,000

volymer. Bibliotekets volym antal uppgår för närvarande till 42,500.

Den årliga tillväxten utgör vid pass 1,500 volymer, och biblioteket

skulle sålunda vid utgången av år 1914 omfatta ungefär 45,000

volymer och alltså upptaga eu hyllängd av 1,350 längdmeter. Förutsatt

att biblioteket vid nämnda tid utvidgades till ett centralt förvaltningsbibliotek,

och att den årliga tillökningen därefter sättes så högt som till

3,000 volymer, skulle emellertid utrymme vara berett framåt, räknat

från år 1915, för 25 år. Och när man kommer därhän, får man gripa

till husets vindsutrymmen. Eu inredning endast av den del av vinden,

som sträcker sig från husets sydvästra hörn efter syd- och ostsidan fram

till dess mitteiparti, och som därtill kan ställas i bekväm förbindelse

med biblioteket medelst den redan här befintliga hissen, skulle i och

för sig ge ett utrymme åt, lågt beräknat, 100,000 volymer eller för eu

tillväxt under ytterligare 33 år efter ovan gjorda beräkningsgrunder.

Om också dessa beräkningsgrunder i framtiden i följd av oförutsedda

tillväxtförhållanden icke skulle visa sig hållbara, så torde emellertid få

anses ådagalagt, att ett till numerären avsevärt stort bibliotek kan på

ovan angivna sätt inrymmas i riksdagens hus, utan att man egentligen

behöver inkräkta på dess verkliga rumsförhållanden.

Vid ovan angivna beräkningar av det erforderliga utrymmet har

hänsyn tagits endast till den normala årliga förökning biblioteket kan

förväntas erhålla. Härutöver måste emellertid utrymme beräknas för

den litteratur, som kan komma att tillföras biblioteket därigenom, att

en del av de centrala verkens nuvarande bokbestånd införlivas med

biblioteket. Då vid denna centralisering, såsom förut framhållits, betydande

undantag måste göras, i det att vissa ämbetsverk alldeles lämnas

ur räkningen och de övriga få behålla erforderliga handbibliotek, torde

man, om dessutom tages i betraktande, att en stor del av den litteratur,

som på nämnda väg skulle kunna erhållas, förut finnes inom biblioteket,

icke hava anledning antaga, att ifrågavarande accession komme att erhålla

synnerligt stor omfattning. Säkerligen kommer den icke att över
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 314.

stiga några tiotusental volymer. Om för densamma beräknas en hyllängd

av 600 meter, utöver förut angivna utrymmen, torde man därför vara

på den säkra sidan.

Genom bibliotekets övertagande av magasinsrummen för kommittébetänkanden

och riksdagstryck måste utrymme för detta förråd beredas

på annat håll. Sakkunniga hava funnit, att plats för detsamma finnes

i husets vindar, vilka delvis börjat att för detta ändamål utnyttjas.

Därtill må framhållas, att genom en rationell inredning av de lokaler,

som ligga under första kammarens plenisal, och som motsvara de härovan

nämnda, om ock i mindre skala, stora utrymmen skulle kunna

göras disponibla att i här berörda avseende användas. För närvarande

tjäna dessa lokaler till förvaringsrum för riksgäldskontorets arkivalier.))

Beträffande den nya bibliotekslokalens utseende ävensom rummens

disposition, läge och förhållande till varandra hänvisa sakkunniga till

en betänkandet vidfogad, av arkitekten Aron Johansson utförd skiss.

De byggnadsåtgärder inom själva bibliotekslokalen, som bleve en

följd av det framlagda förslaget, skulle enligt samma förslag huvudsakligen

bestå i att uppsätta några mellanväggar och utföra ett par muröppningar.

Kostnaderna härför hava, enligt vad som framgår av eu vid

utlåtandet fogad bilaga, av sakkunnig person beräknats till 2,439 kronor.

Emellertid ställa sig givetvis dessa kostnader för närvarande betydligt

högre. Samme sakkunnige person, som 1913 verkställde här angivna

beräkning, har den 25 mars 1918 lämnat en »korrigering enligt dagens

priser», och enligt denna belöper sig slutsiffran till 4,748 kronor.

I fråga om inredningen av den nya magasinslokalen och därav

föranledda kostnader yttra de sakkunniga:

»Det är givetvis ej behövligt, att hela magasinet omedelbart tages

i anspråk för bibliotekets räkning och härför inredes. Det torde vara

nog, att inredningen avser en tid framåt av 10 år, varvid jämväl den

fördel vinues, att en del av det nu i lokalen befintliga förråd av riksdagstryck

in. m. kan tillsvidare få orubbat kvarstå, En dylik inredning,

som enligt ovan angivna grunder bör i hyllängd omfatta 2,325 längdmeter,

utföres på sådant sätt, att det nuvarande bokmagasinets järninredning

överflyttas i det nya samt, då denna ej rymmer mer än 1,400

meter, tillökas med erforderliga 925 meter. För denna tillökning har

det emellertid synts sakkunniga, att en dyrbar järnkonstruktion ej behöver

användas, utan att det hela kan på ett fullgott sätt utföras i trä.

Samtliga härför belöpande kostnader hava---beräknats till 7,570

kronor.»

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Befarad

olägenhet av

bibliotekets

gemensamhetsställning.

Kungl. Majds nåd. proposition Nr 314.

En korrigering enligt dagens priser liven av dessa kostnader visar

emellertid en slutsiffra av 15,135 kronor.

Ett andra spörsmål är, framhålla de sakkunniga vidare, huruvida

olägenhet kunde tänkas uppstå för riksdagen därigenom, att dess bibliotek

i utvidgat skick gjordes tillgängligt även för den centrala förvaltningen.

Sakkunniga hänvisa härutinnan i första hand till förhållandena i

utlandet. 1 och med att parlamentsbiblioteken vuxit ut och samlat, i

många fall, det bästa av litteraturen inom förvaltning och jurisdiktion,

stats- och samhällsvetenskap m. in., hade de blivit eftersökta bokhärdar

för administrationens män och forskaren inom facket. Officiellt tillträde

för utomstående vore i allmänhet icke beviljat. Undantag gåves dock.

1 ett land hade man tagit steget fullt ut och inrättat ett gemensamt

bibliotek för förvaltning och representation. Detta land vore Schweiz.

Dess »Eidgenössische Zentralbibliotek» vore ett bibliotek för såväl regeringen,

Bundesrat med därtill hörande förvaltningsorgan, som också den

kantonala representationen, Bundesversammlung. Den här prövade

gemensamhetsanordningen för parlament och förvaltning hade befunnits

god, och för ledamöterna av Bundesversammlung hade inga olägenheter

visat sig.

»Hos oss har», yttra de sakkunniga, »riksdagen aldrig velat officiellt

lämna tillträde " till sitt bibliotek åt utomstående. När undantag

härifrån gjordes beträffande kungl. kommittéer, motiverades också denna

åtgärd därmed, att ''arten och föremålet med dessas arbeten ofta med

riksdagsarbetet ägde sammanhang’. Men riksdagen har låtit bero vid

att medgivanden i den riktningen gjorts vid sidan av stadgarna.

Det är ock ett känt förhållande, att såväl tjänstemän som enskilda

forskare ''haft tillgång till biblioteket och fått låna ur dess samlingar

redan från de första åren av dess tillvaro och så allt framgent, ett förhållande

som även då och då kommer till synes i riksdagens handlingar.

Så t. ex. heter det i statsutskottets utlåtande med anledning av anslagets

höjande år 1863, att riksdagsarkivets bokförråd ’är tillgängligt ej allenast

för rikets ständer och deras revisorer, utan även för tillsatta kommittéer,

allmänna ämbetsverk samt enskilda personer’. Och år 1881, då fråga

var om fast lön för bibliotekarien, refererar utskottet i sitt utlåtande

fullmäktiges yttrande, vari det förklaras, att i den mån biblioteket vuxit

och till följd därav blivit mera gagnande, har detsamma, ursprungligen

avsett endast för riksdagens, statsrevisorers och kommittéers behov, allt

mer och mer anlitats även av ämbetsverken, och detta ej mindre pa

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 314.

grund av dess närbelägenhet utan även och huvudsakligen till följd därav,

att det i åtskilliga frågor av s}7nnerlig vikt för ämbetsverken innehåller

en rikhaltig och i vissa grenar den inom riket fullständigaste

samling arbeten. Och det tillägges, att om biblioteket ej mindre för

de kommittéer, vilka numera icke sällan anlita dess böcker och handlingar,

än även för ämbetsverken skall bliva av verksamt gagn, måste

detsamma vara tillgängligt åtminstone några timmar varje söckendag

även under den tid, då riksdagen icke är samlad.

Det är endast, när det gäller ett reglementariskt fastslående av

detta bruk, som riksdagen icke velat vara med om att giva sin sanktion.

Man har icke ansett sig böra stadga rätt för ett inträngande bruk, som

man fruktat kunna bliva till förfång för riksdagens ledamöter och själva

arbetet vid riksdagen. Det kan förvisso icke heller bestridas, att denna

fruktan vore berättigad, om lånerätten utsträcktes i vidaste bemärkelse

till såväl ämbetsverk som enskilda, d. v. s. hela allmänheten. Men det

kan å andra sidan lika säkert sägas, att inga olägenheter skulle uppstå

därav, att samma rätt officiellt beviljas ämbetsverken som de kungl.

kommittéerna, d. v. s. rätt till boklån under tiden mellan riksdagarna.

Erfarenheten har visat detta. Ämbetsverken hava lika flitigt som kommittéerna

begagnat sig av biblioteket, och boklån hava med vissa förbehåll

beviljats båda parterna till och med under pågående riksdag.

Men har detta utan olägenhet kunnat ske under nuvarande förhållanden,

så är risken givetvis så mycket mindre, om bibliotekets ställning blir

en annan, om det till hela sin omfattning kommer att utvidgas, dess

bokförråd ökas och utlåningen till de utanför riksdagen stående ordnas

så, att för riksdagen befarade olägenheter måtte undvikas.

Under hänsyn härtill bör stadgas företrädesrätt för riksdagen i

fråga om lån, och det bör tillses, att av den särskilt anlitade, mera

kuranta litteraturen, såsom riksdagshandlingar, författningar, officiell

statistik, lageditioner, handböcker o. s. v., finnas två eller flera exemplar,

ett förhållande, som redan nu i icke ringa utsträckning äger rum.

Med iakttagande härav bör biblioteket på ett fullt tillfredsställande

sätt kunna tjäna både riksdagen och den centrala förvaltningen. Däremot

anse sakkunniga, att tillträdes- och lånerätt icke bör stadgas för enskilda.

Det har visserligen ifrågasatts, att ett utvidgat riksdagens bibliotek skulle

med lämplig avvägning göras tillgängligt jämväl för enskilda forskare.

Att stadga i den riktningen vore dock att öppna väg för allmänheten.

Och därom kan aldrig bliva tal. . Biblioteket bör hava karaktären av

ett riksdagens och den centrala förvaltningens bibliotek och inriktas helt

på de uppgifter, som det i denna egenskap har att fylla.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 314.

Under sådana förhållanden lär man icke hava att befara, att litteraturen

genom en-vidlyftig utlåning skall frånryckas riksdagen och dess

delegationer. Några verkliga olägenheter torde näppeligen komma att

visa sig, men helt visst kan förväntas, att avsevärda fördelar skulle

beredas även riksdagen genom ett utvidgat, till innehåll och anordning

väsentligt förbättrat bibliotek.»

Organisation. Sakkunniga övergå därefter till frågan om de förändringar med

avseende på bibliotekets organisation, som synas bliva en följd av dess

utvidgning till centralt förvaltningsbibliotek.

Gmtraiisa- Vad först beträffar centraliseringen av förvaltningens bokväsen,

*>on'' yttra sig sakkunniga sålunda:

»Det ligger i begreppet ''centralt förvaltningsbibliotek’, att ett sådant

skall i bok- och litteraturavseende vara ett sammanfattande organ för

hela den centrala förvaltningen. Detta innebär bland annat, att inom

biblioteket böra i princip sammanföras förvaltningens strödda boksamlingar,

och att sedan till detsamma bör överföras den litteratur, som

alltjämt på en eller annan väg inkommit till de skilda verken.

Men det är självsagt, att en sådan centralisering icke får genomföras

undantagslöst, utan fastmer måste ske med vissa, i några fall

ganska stora modifikationer. Dit hör i första hand, att handbibliotek

finnas vid de olika departementen och verken, eventuellt deras avdelningar

eller byråer, och att dessa äro utrustade så, att de kunna fylla

de dagligt varande behoven. Vidare är att märka, att centraliseringen

över huvud taget icke torde böra beröra de bibliotek och samlingar,

som skapats direkt för verkens behov och såsom sådana dagligen utnyttjas,

eller äro av den speciella art, att deras ämne icke kan komma

att bliva representerat inom ett allmännare förvaltningsbibliotek. Hit

höra exempelvis boksamlingarna hos de juridiska verken, såsom högsta

domstolen, regeringsrätten, lagrådet, justitiedepartementets avdelning för

lagärenden, justitierevisionen och lagberedningen, vidare biblioteken hos

statistiska centralbyrån, patent- och registreringsverket, riksarkivet och

Sveriges geologiska undersökning samt slutligen de mera speciella bokförråd,

som samlats hos t. ex. telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen, medicinalstyrelsen,

överintendentsämbetet, hydrografiska byrån, marinstaben

och generalstaben.

Huru långt detta undantagsförhållande bör utsträckas, huruvida

centralisering i det eller det fallet bör äga rum, är näppeligen möjligt

att för närvarande bedöma. Därom torde, när ett förvaltningsbibliotek

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 314.

kommit till stånd, vederbörande verk eller institution själv i samråd med

centralbibliotekets myndigheter bäst kunna lätta ett avgörande. Det

torde då i många fall komma att visa sig, att en anslutning till centralbiblioteket

kan låta sig göra, samt att de litteraturanskatifningar, som

visa sig nödvändiga, här kunna beredas, och helt visst med betydligt

mindre kostnader för statsverket.»

I sammanhang med frågan om överlåtelse från departementen och

ämbetsverken av dit inkommande tryckalster hava sakkunniga upptagit

spörsmålet om att bättre än nu för det allmänna tillgodogöra det tryck,

som från tryckerierna överlämnas till granskning av chefen för justitiedepartementet.

Därom yttras bland annat följande:

»I tryckfrihetsförordningen § 4 mom. 2 stadgas härom, att ’i samma

stund, ej senare än en skrift till försäljning eller till spridande, på vad

annat sätt som helst, utgives, skall ett exemplar avlämnas i Stockholm till

chefen för justitiedepartementet och i varje annan ort till hans förordnade

ombud’. — — —

Förutom nu nämnda exemplar av allt svenskt tryck äro, som bekant,

landets boktryckerier pliktiga avlämna ytterligare tre exemplar

därav, som ingå till kungl. biblioteket samt universitetsbiblioteken i

Uppsala och Lund. Av kungl. bibliotekets årsberättelse för år 1912

framgår, att det till biblioteket inkomna svenska boktrycket med tryckåret

1911 uppgår till 27,073 tryckalster, däri dock ej inberäknat småtäck

till ett antal av 13,719. Medelvärdet av de i årskatalogen för

svenska bokhandeln år 1911 upptagna tryckalstren, med den beräkning

att varje häfte av eu publikation gäller som särskilt alster, uppgår till

kronor 1: 6 5. Härav framgår, att det årliga svenska boktrycket representerar

ett icke ringa värde.

Med det tryck, som sålunda till justitiedepartementet inkommit dels

direkt från boktryckerierna i huvudstaden, dels från ombuden på andra

orter, lär hittills hava förfarits på huvudsakligen följande sätt. För departementets

räkning hava undantngits den juridiska litteraturen samt

annat tryck, som ansetts böra ingå i departementets boksamling. Om

någon bok ansetts hava särskilt intresse för annat departement eller

centralt ämbetsverk har den överlämnats dit. Särskilt har det varit

brukligt att militärlitteratur tillhandahållits lan t försvarsdepartementet och

under detta lydande ämbetsverk. Teologisk litteratur har enligt gammal

sed översänts till stifts- och läroverksbiblioteket i Strängnäs. Den övriga

litteraturen har, i den mån den ej möjligen förkommit, plägat överlåtas

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 277 käft. (Nr 314.) 5

Chefens för

justitiedepartementet

exemplar av

svenskt tryck,

s. 34 Kontrollera mot PDF

Kommittéers

och annan

dylik litteratur.

34 - Kungl. Majds nåd. proposition Nr 314.

till kungl. biblioteket, som uttagit vad som erfordrats för kompletteringav

dess samlingar och därefter i sin ordning fördelat det återstående

på sådana offentliga bibliotek, som ansetts hava intresse därav. Några

bestämmelser i ena eller andra avseendet finnas emellertid ej.

Det vill synas, som om den rikhaltiga och värdefulla litteratur,

varom nu är fråga, hittills knappast blivit till den nytta för det allmänna,

som vore möjligt och önskvärt. Från justitiedepartementets synpunkt

har denna litteratur givetvis haft sin huvudsakliga betydelse såsom föremål

för den grundlagsstadgade granskningen av allt utkommande tryck.

Då granskningsplikten blivit fullgjord, har litteraturen, med undantag

av den mera obetydliga del därav, som funnit plats''i departementets

boksamling, varit en börda för departementet. Varken arbetskrafter

eller utrymme för litteraturens behöriga omhändertagande hava funnits.

Av samma skäl torde tillräcklig kontroll icke hava kunnat utövas därå

att boktryckeriernas och ombudens leveransskyldighet blivit ordentligt

uppfylld, och sannolikt synes vara, att trycket långt ifrån fullständigt

inkommit till departementet. Säkerligen skulle det därför både för departementet

och för det allmänna vara en fördel, om i avseende å berörda

tryck kunde anordnas ett samarbete mellan departementet och

någon biblioteksinstitution, som kunde ägna det för departementet obehövliga

trycket en sakkunnig omvårdnad och draga försorg om att det

bleve på bästa sätt tillgodogjort.

Tydligt är att om nu inrättas ett bibliotek, särskilt avsett för och

avpassat efter statsförvaltningens behov, detta bibliotek står närmast till

att biträda departementet vid omhändertagande av nämnda litteratur och

att i första rummet få gagn av den litteratur, som icke skall stanna i

departementet. Saken synes därför lämpligen kunna ordnas så att, sedan

granskningsplikten fullgjorts och det tryck, som skall behållas i departementet,

där undantagits, återstoden överlämnas till det nya biblioteket,

åt vilket då jämväl torde beredas tillfälle att övervaka, att arstrycket

fullständigt inkommer till departementet. Inom biblioteket skulle urskiljas

det som vore lämpligt att förenas med dess samlingar, och det

övriga skulle fördelas och överlåtas till andra offentliga bibliotek och

samlingar på sätt i vederbörlig ordning bleve bestämt.»

Vidare framhålla sakkunniga, att till det centrala förvaltningsbiblioteket

borde överlåtas afl den litteratur, som inköpes eller på annan

väg införskaffas för kommittéer, utredningskommissioner eller enskilda,

som arbeta enligt offentligt uppdrag.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 314.

Likaså uttala sakkunniga den önskan, att eu av Kungl. Maj:t den

30 januari 1849 utfärdad föreskrift, varigenom biblioteket vid dess grundande

erhöll rätt att för sitt bokförråd bekomma allt sådant officiellt

tryck, som kunde anses böra med dess samlingar förenas, måtte ånyo

upplivas, varvid den bestämmelse torde meddelas, att behövliga exemplar

av allt officiellt och statsunderstött tryck skulle av vederbörande verk

och myndigheter biblioteket omedelbart efter utgivandet tillhandahållas.

Beträffande den omfattning, som borde tillmätas det nya bibliotekets

bokförråd, d. v. s. de litteraturgrenar, som inom detsamma skulle vara

företrädda, anse sakkunniga, att några bestämda gränser icke borde

uppdragas. »Det bör överlåtas åt bibliotekets styrelse att avväga och

avgöra vad som härutinnan kan befinnas vara erforderligt och lämpligt.

Dock vill det synas, som om de allmänna bestämmelser, som nu gälla

för riksdagens bibliotek, kunna i huvudsak anses normerande även för

ett förvaltningsbibliotek, som med hänsyn till den utsträckning, som

kan givas detsamma, väl har att tillgodose förvaltningens behov i

allmänhet utan att allt för mycket ta hänsyn till dess mera speciella

grenar. De gällande bestämmelserna föreskriva, att företrädesvis böra

för biblioteket anskaffas arbeten i rätts- och statsvetenskap, förvaltning,

nationalekonomi och samhällsvetenskap, varjämte särskild hänsyn bör

tagas till att bibliotekets samlingar av svenska riksdagshandlingar, lagar

och författningar samt kommittébetänkanden erhålla största möjliga fullständighet.

Äro härmed de stora riktlinjerna angivna även för biblioteket

i dess nya form, så gäller dock, att desamma på ett effektivare

sätt fullföljas, än som hittills låtit sig göra inom riksdagens bibliotek.»

Genom vidtagande av nämnda åtgärder: centralisering i viss mån

av departementens och ämbetsverkens boksamlingar, överlåtelse allt

framdeles från samma myndigheter av till dem inkommande litteraturalster,

däri även inberäknade tryckeriernas lagstadgade leveranser till

chefen för justitiedepartementet, likaså överlåtelse av för kommittéer

och med dem likställda utredningskommissioner m. m. anskaffad litteratur

och slutligen stadgad rätt för biblioteket att erhålla exemplar av allt

officiellt och statsunderstött tryck, skulle, framhålla de sakkunniga, ett

betydande bokförråd komma biblioteket till godo, varigenom dess nuvarande

samlingar helt visst kunde i många avseenden kompletteras

och en väsentlig accession vara att påräkna för framtiden. På detta

sätt skulle det årliga anslaget för biblioteket till bokinköp och bindningkunna

hållas nere vid ett relativt lågt belopp. De sakkunniga anse

Bestämmelse

om officiellt

och statsunderstött

trifck.

Omfattningen

av

bibliotekets

bokförråd.

Bok
anskaffning.

Bokanslag.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Utbyte av

lagförslag

m. m.

Bibliotekets

benämning.

Styrelse.

36 Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 314.

emellertid, att det nuvarande anslaget för ifrågavarande ändamål, 7,000

kronor, i och med bibliotekets ifrågasatta utvidgande måste höjas och

föreslå i dylikt hänseende en ökning av 3,000 kronor, varjämte anslaget

borde erhålla förslagsanslags natur.

I sammanhang med frågan om bibliotekets omfattning hava sakkunniga

upptagit till utredning spörsmålet om ordnande av regelbundet

utbyte mellan riksdagen och utländska riksförsamlingar av tryck rörande

lagförslag in. m.

Sakkunniga hava emellertid vid sin utredning kommit till den

uppfattningen, att med saken borde få anstå, tills det påbegynta bytesväsendet

parlamenten emellan blivit internationellt ordnat eller i varje

fall erhållit mera stadgad form, än vad för närvarande vore fallet.

I fråga om benämningen av det nya biblioteket yttra sakkunniga

härefter:

»Det kunde ju vara önskligt, vill det synas, att redan i namnet

läge en antydan om den dubbla uppgift, institutionen hade att fylla.

Men då det är av vikt här, liksom i allmänhet vid fastställande av

dylika benämningar, att namnet göres så kort och pregnant som möjligt,

då vidare biblioteket även under de nya förhållandena skall komma

att i första hand tjäna riksdagen, och då det kanske vore mindre välbetänkt

med hänsyn till bibliotekets förhållande utåt, särskilt dess bytesförbindelser

med utlandets parlamentsbibliotek, att vidtaga någon väsentlig

förändring härutinnan, så har det synts sakkunniga bäst, att det nuvarande

namnet behölles, varvid dock den allmänt gängse sammandragna

formen »riksdagsbiblioteket» borde upptagas och fastställas som officiellt

namn.»

Härefter följer behandlingen av frågorna om styrelse, tjänstepersonal

och lönestat för det blivande biblioteket. I detta hänseende

anföra sakkunniga följande: _

»Om sålunda den centrala förvaltningen icke kommer till synes i

namnet, så bör den däremot på vederbörligt sätt vara representerad i

bibliotekets högsta ledning. Redan därav följer, att denna ledning måste

bliva en annan än den hittillsvarande, och att biblioteket löses ut ur

dess nuvarande ställning till riksgäldskontoret, med vars egentliga föremål

och uppgift som ett penningförvaltande verk föga lämpar sig föreningen

av ett biblioteks förvaltning.

Rörande den nya ordning, som därvid bör komma till stånd, skulle

kunna ifrågasättas, att biblioteket borde ställas under något av stats
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 314.

departementen för att på sådant sätt få administrationen ordnad. Men

riksdagen skulle helt visst icke vilja vara med om att alldeles avhända

sig bestämmanderätten över en institution, som den allt framgent väl

kommer att betrakta såsom i främsta rummet sin, och som därtill skall

vara inrymd i dess hus.

Sakkunniga hava därför stannat inför den planen, att riksdagsbiblioteket

göres till en självständig institution på riksgälds verkets stat,

och att i spetsen för dess förvaltning ställes en särskild härför utsedd

styrelse. Denna styrelse synes lämpligen kunna bestå av endast tre

ledamöter: en ordförande, förordnad av Kungl. Maj:t, de två övriga

valda av riksdagen, en representant för vardera av dess kamrar. Valet

av dessa båda kunde uppdragas åt någon av riksdagens valnämnder,

t. ex. den, som har att välja fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret.

Laglig fastställelse härav torde icke behöva vidtagas på annan

väg, än att bestämmelse härom införes i reglementariska föreskrifter

för riksdagen.

Styrelsen skall handhava högsta vården av bibliotekets angelägenheter

enligt av riksdagen fastställda stadgar.

Otvivelaktigt vore det önskvärt, att någon ersättning för ledamotskap

i styrelsen kunde fastställas, då man därigenom dels ägde större

valmöjlighet, dels kunde av ledamöterna begära ett verksammare deltagande

i bibliotekets ärenden, och torde i sådant avseende såsom

lämpligt belopp kunna ifrågasättas 500 kronor årligen för varje ledamot.

Därjämte bör, om till ledamot skulle utses någon utanför Stockholm

bosatt person, denne hava rätt till gottgörelse för inställelse vid sammanträde

enligt resereglementet.

I bibliotekets angelägenheter bör bibliotekets chef vara föredragande

med rätt för honom att deltaga i överläggningarna, men icke i

besluten, samt med skyldighet att, om han är av skiljaktig mening,

anteckna denna till protokollet.

Årligen skall styrelsen till riksdagen avgiva berättelse över bibliotekets

förvaltning, vilken berättelse genom bankoutskottet meddelas riksdagen.

Bestämmelse härom bör intagas i bankoutskottets instruktion.))

»Bibliotekets tjänstepersonal utgöres för närvarande av en bibliotekarie

såsom föreståndare, två amanuenser, den ene anställd endast

under den tid riksdag är samlad, samt en ordinarie vaktmästare och en

extra vaktmästare.

Med bibliotekets ifrågasatta utvidgning kräves givetvis en förökning

av dessa arbetskrafter. Den mångfald av åligganden, som kom
-

Tjänste
personal.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 314.

mer att upptaga chefsbibliotekarien, gör, att han åt tvänne stora arbetsområden

vid den nya institutionen, nämligen expeditionen och katalogiseringen,

ej lär kunna ägna mer än nödig ledning, och att dessa därför

böra tillgodoses med stadigvarande ordinarie arbetskraft, en för vardera

beräknad person. Till närmare motivering härav må tjäna följande

överblick och utkast till fördelning av det blivande bibliotekets göromål.

Chefsbibliotekarien tillkommer att utöva ledningen över institutionen

och arbetet i dess helhet, ansvara för samlingarnas vård och för

göromålens behöriga skötande samt hava’ tillsyn över tjänstemän och

vaktmästare. Det bör åligga honom att handlägga bibliotekets alla ärenden,

vara föredragande inför styrelsen, föra dess protokoll och verkställa

dess beslut, att förbereda bokinköpen och inför styrelsen härutinnan

framlägga förslag, att ombesörja beslutade inköp och byten, att mottaga

och granska inkommande leveranser, att slutgranska det för realkatalogen

utförda katalogiseringsarbetet, att förbereda och på lämpliga mellantider

ombesörja katalogens fortsatta utgivande från trycket, att sköta

bibliotekets brevväxling, att redovisa för bibliotekets anslag och medel

samt att vid förekommande behov deltaga i arbetet vid expeditionen i

och för tillhand agående med nödiga upplysningar och utredningar.

Bland här uppräknade åligganden bör särskilt märkas det mödosamma

och ansvarsfulla arbete, som ligger i inköpens förberedning.

Det har också tagits i övervägande, huruvida icke sakkunnigt biträde

borde i detta fall beredas chefen. Men man har ansett, att frågan tillsvidare

må få bero, och att det må ankomma på framtida prövning, huru

härmed bör förfaras.

Föreståndaren för expeditionen har en i många avseenden krävande

uppgift att fylla. Det gäller vid ett bibliotek sådant som det här ifrågavarande

icke blott att framskaffa begärda böcker, utan fast mer att bibliografiskt

spåra upp litteraturen i det eller det ämnet samt att dessutom

tillhandagå med upplysningar och utredningar i varjehanda frågor,

uppgifter, som ej sällan ta bibliotekets hela personal i anspråk. Jämte

detta muntliga upplysningsarbete har också expeditionen att besvara de

icke få skriftliga förfrågningar och spörsmål, som inkomma från skilda

håll både från in- och utlandet.

Expeditionsföreståndaren åligger dessutom att utöva uppsikt över

läsesalarna och där uppställda samlingar av referensböcker och tidskrifter,

föra journal över utlåningen, tillse, att utlånade böcker inom föreskriven

tid och i oskadat skick återlämnas, samt övervaka den framtagna litteraturens

återinordnande i samlingarna. I den mån dessa göromål lämna

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 314.

honom tid övrig kan lämpligen sådant arbete utföras av honom som att

i real- och nominalkatalogen inordna tillkommande katalogblad, att föra

katalogen över tidskrifts- och fortsättningslitteratur, att biträda chefen

vid granskningen av katalogiseringsarbetet och tillsammans med honom

granska inkommande leveranser med därtill hörande räkningar, att föra

förteckning i två exemplar över de i riksdagens och kamrarnas kanslilokaler

och klubbrum samt i de för utskotten avsedda lägenheter befintliga

samlingar av böcker och arkivalier ävensom att revidera dessa

samlingar före och efter deras upplåtande till riksdags- eller andra

korporationer.

Katalogiseringsarbetet vid det blivande biblioteket med den årliga

tillväxt, som för detsamma är att förvänta, synes bliva av den omfattning,

att det för visso lär taga en person helt i anspråk. Till detta

arbete hör, utom journalisering samt katalogisering med fackbestämning

av varje tryckalster, kollationering av de i två exemplar utskrivna katalogbladen,

undersökning av och anteckning om i bibliotekets samlingar

möjligen förefintliga defekter i serier, verk och fortsättningsarbeten,

uppgift om förvärvet av utländsk litteratur till den genom kungl. biblioteket

utkommande accessionskatalogen samt vissa förberedande arbeten

för redigeringen och tryckningen av bibliotekets katalog.

Utom de nu nämnda göromålen inom biblioteket återstå sådana

viktiga arbetsuppgifter som bindning, vården av arkivet samt mottagande

och anordnande av det från justitiedepartementet ifrågasatta svenska

trycket.

Inbindningen förorsakar ett vida större arbete, än den icke fackkunnige

i allmänhet föreställer sig. Däri ligger att bestämma om bandets

utseende och beskaffenhet, redigera och i särskild utskrift för bokbindaren

angiva ryggtitlarna, granska bokbindarnas arbete och kontrollera deras

räkningar samt föra vederbörliga journaler. Vården av arkivet innebär

att mottaga de från riksdagens och kamrarnas kanslier samt från utskotten

inkomna arkivalier, ordna dessa till bindning samt införa accessionen

i vederbörande kataloger. Vad arbete den från justitiedepartementet

inkommande svenska litteraturen kan medföra för biblioteket,

är svårt att beräkna. Men av vad i denna sak---anförts, x) fram
går

tydligen, att detta icke blir ringa.

Att även dessa arbetsuppgifter skulle utan vidare kunna läggas på

den härovan ifrågasatta personalen, lär icke låta sig göra. Att åter för

*) Se sid. 59 och följande i de sakkunnigas utlåtande.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Löneförhål
landen.

40 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 314.

deras fullgörande föreslå ytterligare en ordinarie tjänsteman hava sakkunniga

ej funnit behövligt, men anse, att nödig extra hjälp härför bör

beredas, så mycket mer som det lär visa sig oundgängligt, att för fullgörande

av en del andra åligganden vid biblioteket tillgång till dylik

arbetsförstärkning måste finnas. Sålunda torde föreståndaren för expeditionen

under riksdagstid behöva biträde, för den dagliga utsträckta

tjänstgöringen till kl. 7 e. m. ävensom vid inträffande afton- och nattplena

under pågående riksdag måste vara att påräkna särskild hjälp, och

vid semesterledighet eller inträffande förfall för de ordinarie tjänstemännen

är nödvändigt att hava någon med biblioteksgöromålen och

boksamlingarna i viss grad förtrogen extra person att förordna. För

detta ändamål torde biträde av en amanuens med daglig tjänstgöringsskyldighet

få anses fylla de mest krävande behoven.

Vad slutligen beträffar vaktmästarpersonalen, anse sakkunniga, att

någon förökning i dess antal icke behöver ifrågasättas. Emellertid är

redan nu på grund av gällande bestämmelse den extra vaktmästaren

tagen i bruk under den tid av året, då biblioteket dagligen hålles öppet.

Då denna tjänstgöring under de nya förhållandena skulle bliva daglig

och stadigvarande, alldenstund det blivande biblioteket komme att hållas

öppet varje dag året om och därtill med betydligt utvidgad tjänsteoch

expeditionstid, synes härav följa, att den extra vaktmästare''änsten

flyttas upp på ordinarie stat.

Den tjänstepersonal, som sakkunniga funnit oundgängligen nödigför

det blivande bibliotekets skötsel, skulle alltså bestå av en chefsbibliotekarie

jämte två andra ordinarie tjänstemän, en amanuens och

två ordinarie vaktmästare.»

»Den nya biblioteksinstitutionen, som skall hava till uppgift att

betjäna riksdag och förvaltning och i denna ställning lär komma att

framstå som vårt lands förnämsta statsvetenskapliga bibliotek, torde för

statslivet få en betydelse, jämförlig med den våra övriga stora statsbibliotek:

kungl. biblioteket och universitetsbiblioteken hava inom sina

områden. Det synes därför vara berättigat att vid lönernas bestämmande

utgå från förhållandena vid dessa bibliotek, där lönerna nyligen reglerats.

I övrigt torde de grunder böra följas, som i allmänhet gälla för statens

nyreglerade verk.

Chefsbibliotekarien, åt vilken, såsom åt cheferna vid universitetsbiblioteken,

må givas titel överbibliotekarie, synes med avseende på löneförmåner

böra ställas som en statens tjänsteman av tredje grad, alltså

med en avlöning av 8,100 kronor, därav lön 5,000, tjänstgöringspenningar

2,500, ortstillägg 600, jämte ett ålderstillägg efter fem år å 600 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 314.

Bibliotekarien och föreståndaren för riksdagens bibliotek i dess nuvarande

omfattning åtnjuter avlöning i likhet med en förste bibliotekarie vid

kungl. biblioteket d. v. s. såsom en andra gradens tjänsteman, dock med

bättre pensionsförhållanden såtillvida att or t stillägget, i likhet med vad

som äger rum inom riksdagens övriga verk, är inberäknat i lönen. På

grund av bibliotekets utvidgning och därav följande omgestaltning kommer

emellertid dess föreståndare, på vilken det väsentligen lär bero, om den

nya institutionen skall rätt fylla sin uppgift, att intaga en vida ansvarsfullare

ställning än en förste bibliotekarie, varför han synes böra uppflyttas

i en högre lönegrad.

Vid kungl. biblioteket äro anställda tjänstemän av andra och första

graden, respektive förste och andre bibliotekarier. .Förste bibliotekarierna

hava ställning som avdelningschefer. Som vid det blivande riksdagsbiblioteket

någon full motsvarighet härtill ej torde finnas, om också

därom må erinras, att föreståndaren för expeditionen har ett viktigt och

krävande arbetsområde sig anförtrott samt såsom chefens närmaste man

skall vara hans ställföreträdare vid förekommande ledighet, har det synts

sakkunniga, att de två utom chefen ifrågasatta ordinarie tjänstemännen

böra ställas som andre bibliotekarier och alltså avlönas som första gradfens

tjänstemän, d. v. s. vardera med 4,000 kronor, *därav lön 2,200, tjänstgöringspenningar

1,500, ortstillägg 300, jämte tre ålderstillägg, vartdera

å 500 kronor efter respektive fem, tio och femton års tjänstgöring.

Avlöningen till vaktmästare bör utgå med enahanda belopp, som

plägar bestämmas vid nya löneregleringar inom statsförvaltningen. Därvid

bör också, såsom förhållandet i allmänhet är vid de verk, där mer

än en vaktmästare är anställd, den ene få ställning och avlöning som

förste vaktmästare. Av anslaget för expenser torde fortfarande såsom

hittills anvisas nödiga medel för tillhandahållande åt vaktmästare av

lämplig uniformsbeklädnad vid tjänstgöring.

Det årliga arvodesbeloppet till amanuensen torde förslagsvis sättas

till 1,500 kronor.

För biträde vid afton- och nattvakthållning under riksdagstid, för

vilket gottgörelse för närvarande utgår med ett dagarvode av kr. 2.50,

ävensom vid inträffande sjukdomsfall eller ledighet för ordinarie vaktmästare

torde anslås ett belopp av förslagsvis 500 kronor.»

»För åtnjutande av de sålunda ifrågasätta avlöningsförmånerna

torde böra gälla följande villkor och bestämmelser, av vilka punkterna

1 —12 äro lämpade efter de vid senaste löneregleringen för kungl. biblioteket

givna föreskrifter, under hänsyn jämväl till kungl. kungörelsen

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 27? höft. (Nr 314.) H

Lönevillkor
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 314.

den 10 juni 1912, samt punkterna 13 —16 efter paragraferna 67: 11 och

78—80 i gällande reglemente för riksgäldskontoret. Dessa sistnämnda

punkter innehålla bestämmelser rörande pension. Som biblioteket även

i detta avseende torde fortfarande böra vara uppfört på riksgäldsverkets

stat, hava de för biblioteket nu gällande föreskrifter härutinnan ansetts

böra kvarstå, dock med den förändring, att i likhet med förhållandet

inom förvaltningens nyreglerade verk pensionsåldern satts till 67 år.

1) Innehavare av ordinarie befattning vid riksdagsbiblioteket skall

vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning

i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation

av biblioteket eller eljest i allmänhet kan varda stadgad.

2) Med ordinarie befattning i riksdagsbiblioteket må icke förenas

annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat.

3) Med ordinarie befattning i riksdagsbiblioteket må ej heller förenas

vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för

verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit

såsom aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant

verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst, så

framt ej styrelsen på därom gjord framställning, och efter prövning, att

ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt

för tjänstgöringen i riksdagsbiblioteket, finner uppdraget eller befattningen

kunna få tillsvidare mottagas och bibehållas.

4) Tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningsinnehavare

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men

skola för den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, utgå till

den, som uppehållit befattningen.

5) Den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men den som undfår ledighet för

svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag

eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen

förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten,

utöver tjänstgöringspenningar, avstå så mycket av lönen eller

ortstillägget, .som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest

prövas skäligt.

6) Avlöning må ej utgå till tjänstinnehavare för tid, varunder han

avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunnat styrka giltigt förfall.

7) Därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, skall den del av hans avlöning, som icke av styrelsen prö
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kunyl. Maj:ts nåd. proposition Nr 314.

vas böra användas till befattningens uppehållande, under tiden innehållas,

såvida ej st3^relsen finner skäligt låta honom uppbära något därav.

8) Vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande av

semester åt tjänsteman och förste vaktmästare, skall tjänstinnehavare

av lägre grad vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning

i riksdagsbiblioteket, densamma mot åtnjutande i förstnämnda fall av de

för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar, men i senare fallet av

däremot svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar, bestrida,

dock ej längre än sammanlagt tre månader under ett och samma

kalenderår. ''

9) Därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande

av befattning är i staten medgiven, bestämmes tidpunkten för första förhöjningen

att inträda efter fem år, under villkor att innehavaren under

mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för att vinna

nämnda förböjning, med gott vitsord bestritt sin egen eller, på grund av

förordnande, annan statens eller riksdagens tjänst eller fullgjort annat

offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den tid

han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan äger rum,

efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt för tredje förhöjningen,

därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år, ävenledes på samma

villkor, under iakttagande, vad var och en av omförmäld a löneförhöjningar

angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förrän vid början

av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit

uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas den tid, som före den

nya avlöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till den

mot befattningen svarande tjänsten å förut för biblioteket gällande stat.

10) Löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande av

löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som berättigar

honom till pension, må icke samma förhöjning tillträda.

11) Tjänstinnehavare äga årligen, när sådant utan hinder för göromålens

behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, tjänsteman under en

och en halv månad och vaktmästare under femton dagar.

12) Vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall utgår själva lönen ävensom ortstiliägget till månadens

slut.

13) Tjänstinnehavare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande

av pension erlägga pensionsavgift till årligt belopp av nedan angivna

procent å den lön, han äger uppbära. Avgiftsprocenten utgör eu

tiondels procent för varje helt hundratal kronor av högsta lönen för den

tjänst han innehar, dock icke i något fall mindre än tre procent. Av
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

Vikariats
ersättning.

Expenser.

44 Kungl. May.ts nåd. proposition Nr 314.

giften erlägges för varje månad, för vilken lön åtnjutes, ävensom för månad

under vilken, på grund av tjänstledighet eller i följd av ådömd

mistning av tjänsten för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej

uppbäres.

Rätt att återbekomma erlagda pensionsavgifter medgives allenast

vid övergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är

förenad skyldighet att för beredande av pension erlägga retroaktiv avgift,

dock ej till högre belopp än det, vartill retroaktivavgiften uppgår.

14) Tjänstinnehavare skall, då han uppnått sextiosju levnadsår

och tillbragt trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att med oavkortad

lön såsom pension från tjänsten avgå, styrelsen likväl obetaget att

låta med avskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade

prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden

och kan finnas villig att i tjänsten kvarstå.

15) Tjänstinnehavare, som efter ådagalagt välförhållande anhåller

om avsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit i allmän tjänst

trettiofem år, berättigad att såsom pension för livstiden åtnjuta tre

fjärdedelar av innehavande lön. Före uppnådda sextio levnadsår och

trettiofem tjänstår kan avskedssökande endast i händelse av bevislig

oförmögenhet till vidare tjänstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet

bestämmes då efter tjänståren allena medelst avdrag å tre fjärdedelars

lön av en tre^tiofemtedel för varje bristande tjänstår.

Överstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas

det ovan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för varje

''överskjutande tjänstår eller ock med en sextionde! för varje överstigande

åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för avskedssökanden

utfalla förmånligare.

16) Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes

erforderligt, kan styrelsen på peusionsstat förflytta tjänstinnehavare, som

av sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett

tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden, oaktat denne sig ej om avsked

anmält. I sådant fall äger styrelsen att efter omständigheterna tilllägga

tjänstinnehavaren Såsom pension antingen hela lönen, evad de

föreskrivna levnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock en

del av lönen, dock ej mindre än vad med tillämpning av bestämmelserna

i nästföregående paragraf belöper.»

(

: »Enligt ovan gjorda löneförslag belöper sig vikariatsersättningen för

tjänstemännen vid semesterledighet till 687 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 314.

Till kontot för expenser äro, under den givna förutsättningen att

kostnaderna för bibliotekslokalens underhåll, uppvärmning och belysning

in. m. skola såsom för justitieombudsmansexpeditionen utgå under kostnader

för riksdagens hus, att hänföra sådana utgifter som för skrivmaterialier,

blankettryck, möblers underhåll, lokalens städning och rengöring,

tvätt och diverse mindre poster ävensom nödig uniformsbeklädnad

för vaktmästare. För närvarande belöpa sig dessa poster till vid pass

1,700 kronor. _ •

Ett förslagsanslag å 2,500 kronor torde böra anvisas till vikariats
ersättning

och expenser.»

»En sammanställning av de anslagsförslag, som härmed framförts,

skulle alltså hava att uppvisa följande poster och siffror:

Anslag till böckers inköp och bindning

Arvode till styrelsens ledamöter ............

Avlöning åt tjänstemän .............................

» » vaktmästare ...........................

Arvode åt extra biträde.............................

Vikariatsersättning och expenser...............

...................... kr.

10,000

—

....................... »

1,500

—

........................ »

16,100

—

................ »

2,700

—

....................... »

2,000

—

..................... »

2,500

—

Summa kronor

34,800

—

biblioteket för år 1913 beräknades belöpa sig till fölbindning
-

kr.

Till jämförelse må nämnas, att enligt de sakkunnigas utredningkostnaderna

följande

belopp:

Anslag till böckers inköp och

Avlöning åt bibliotekarien

» » vaktmästaren ..............................................

Extra arvode åt vaktmästaren för aftontjänstgöring

Arvode åt amanuenser.......................................................

» » extra vaktmästaren .......................................

Vikariatsersättning .............................................................

Expenser (beräknat belopp) .............................................

50

7,000:

6,300:

1,400:

347:

3,695: —

........................ » 1,239: —

....................... » 285: —

........................ » 1,700: —

Summa kronor 21,966: 50.»

Vid de sakkunnigas betänkande, som utmynnar i eu sammanfattande

hemställan till Kungl. Maj:t rörande vissa åtgärders vidtagande

dels på administrativ väg, dels genom framställning till riksdagen, äro

Andag:- översikt.

Hemställan.

Förslag.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Hörda

myndigheter.

Fullmäktige i

riksgäldskontoret.

46 Kungl. Majits nåd. proposition Nr 314.

fogade förslag till stadgar för det blivande biblioteket, förslag till

ändrad lydelse av reglementariska föreskrifter för riksdagen och av instruktionen

för riksdagens bankoutskott ävensom förslag till stat för

riksdagsbiblioteket, upprättade i överensstämmelse med de i betänkandet

utvecklade grunder.

Over de sakkunnigas betänkande lämnades till en början fullmäktige

i riksgäldskontoret tillfälle att yttra sig, varjämte utlåtande inhämtades

från riksbibliotekarien.

Fullmäktige i riksgäldskontoret, som i sitt den 20 november 1913

avgivna yttrande uteslutande beröra lokalfrågan, ställa sig med hänsyn

till svårigheten att på ett tillfredsställande sätt lösa denna fråga avvisande

mot hela förslaget. Deras yttrande är av följande lydelse:

»Genom remiss av den 14 innevarande november har Eders Kungl. Maj:t

lämnat fullmäktige i riksgäldskontoret tillfälle att yttra sig i anledning av ett av

tillkallade sakkunniga avgivet betänkande med förslag om utvidgning av riksdagens

bibliotek till ett centralt förvaltningsbibliotek.

I ett av fullmäktige den 18 april 1912 till riksdagens bankoutskott avgivet

yttrande i anledning av en inom andra kammaren väckt motion om utvidgning av

riksdagens bibliotek till ett statsvetenskapligt bibliotek m. m. anförde fullmäktige

huvudsakligen följande.

Frågan om bildande av ett centralt förvaltningsbibliotek, innehållande en

rikhaltig samling av statsvetenskaplig litteratur, ansågo fullmäktige väl förtjäna

beaktande. Det syntes emellertid fullmäktige tvivelaktigt, om ett sådant bibliotek

lämpligen borde komma till stånd, genom utvidgning av riksdagens bibliotek, som

redan för fyllande av sin nuvarande uppgift år för år måste tillökas i rätt stor

utsträckning och komma att upptaga allt större utrymme inom riksdagshuset. De

för ändamålet därstädes disponibla lokalerna torde enligt verkställda beräkningar

vara tillräckliga för denna bibliotekets tillväxt under några årtionden framåt. Om

biblioteket skulle utvidgas till ett centralt förvaltningsbibliotek, måste däremot

säkerligen ganska snart även lokaler, som vore disponerade för annat ändamål

och närmast då väl justitieombudsmannens och riksgäldskontorets lägenheter, tagas

i anspråk för biblioteket. En sådan åtgärd kunde fullmäktige dock icke finna

tillrådlig, så mycket mindre som nämnda lokaler antagligen inom en kanske ej

avlägsen framtid kunde komma att krävas för riksdagens eget behov, alldenstund

utskottslokalerna knappast vore tillräckliga och det parlamentariska livets utveckling

jämväl snart nog torde framkalla nya behov av utrymmen. Med hänsyn till

nämnda förhållanden ansågo sig fullmäktige icke kunna tillstyrka förslaget om

bibliotekets utvidgning och ombildning, utan syntes det fullmäktige vara lämpligare,

att ett centralt förvaltningsbibliotek kunde komma till stånd såsom en självständig

inrättning vid sidan av riksdagsbiblioteket.

De farhågor fullmäktige i sitt ovannämnda utlåtande uttalat beträffande

bibliotekets krav på ökat utrymme efter dess ombildning hava visat sig vara väl

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 314.

grundade. Detta framgår med all önskvärd tydlighet av den plan de sakkunniga

i betänkandet framlagt för anordnandet av lokaler åt biblioteket. Enligt denna

plan skulle detta behålla sina nuvarande lokaler med undantag av fyra åt Drottninggatans

förlängning belägna rum, som nu användas såsom bokmagasin. I

stället för dessa rum skulle åt biblioteket upplåtas dels den lägenhet om tre rum,

som nu disponeras för riksdagens justitieombudsmans expedition, dels ock den

arkivlokal, som för närvarande är upplåten åt nämnda expedition, ävensom de

bredvid samt en och två trappor under belägna magasin, vilka nu användas till

förvaringsrum för kommittébetänkanden och riksdagstryck. Enligt av de sakkunniga

verkställd beräkning skulle med hänsyn tagen till den sannolika årliga ökningen

av biblioteket efter utvidgningen dess behov av utrymme härigenom vara tillgodosett

för omkring 25 år framåt. När efter denna tids förlopp större utrymme

kan väntas bliva erforderligt, hänvisa de sakkunniga till husets vind, där enligt

deras förmenande utan svårighet kunna inredas lokaler, tillräckliga för biblioteket

för en lång tid framåt.

Fullmäktige måste vidhålla sin i ovanberörda yttrande till bankoutskottet

angivna ståndpunkt i frågan och finna i motsats till de sakkunniga uppenbart,

att omförmälda plan för anordnande av lokaler åt biblioteket allt för mycket

skulle komma att inkräkta på utrymmet i riksdagshuset. Det redan nu förefintliga

behovet av ökade lokaler för riksdagsarbetet torde helt visst komma att ytterligare

ökas. Till följd därav kan förutses, att den lägenhet, som nu disponeras av

justitieombudsmannen, i en icke avlägsen framtid kommer att krävas för riksdagens

eget behov. Detsamma torde gälla även riksdagshusets vindsutrymme,

som redan börjat användas för förvaring av kommittébetänkanden och riksdagstryck,

och som icke blott under den närmaste framtiden torde komma att tagas i

anspråk för inrymmande av justitieombudsmannens arkiv och det riksdagstryck,

som nu förvaras under andra kammarens plenisal, utan även måste reserveras för

att mottaga den stora mängd riksdagstryck, som årligen tillkommer.

Därest, på sätt de sakkunniga föreslagit, justitieombudsmannens expeditionslokaler

skulle komma att upplåtas åt biblioteket, måste, då andra lämpliga sådana

lokaler icke kunna inom riksdagshuset beredas, givetvis redan nu för justitieombudsmannen

anskaffas lokal å annat håll. De ökade kostnader för statsverket, som

skulle bliva följden av en sådan anordning, synas fullmäktige utgöra ännu ett skäl

mot den föreslagna utvidgningen.

Under hänvisning till vad sålunda ovan anförts anse sig fullmäktige böra

avstyrka det föreliggande förslaget om riksdagsbibliotekets utvidgning och ombildning

till ett centralt förvaltningsbibliotek.»

Riksbibliotekarien, vars utlåtande i ämnet avgavs den 1 december

1913, yttrar sig till eu början i själva principfrågan på följande sätt:

»Att åtskilliga av de i centrala ämbetsverk och institutioner förefintliga

samlingar av böcker, i avseende å skötsel, tillgänglighet och åsyftat gagn, lämna

mycket övrigt att önska, anser jag i likhet med de sakkunniga otvivelaktigt. Att

för åstadkommande av förbättrade förhållanden en centralisering av de spridda

boksamlingarna, i den mån en sådan kan åstadkommas, bör genomföras, anser jag

ock såsom en lämplig, ja nödvändig åtgärd. Redan härav framträder behovet av

Riksbiblio
tekarien.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Kungl. Maj:ts nåd, proposition Nr 314.

ett ''centralt förvaltningsbibliotek’, och att detsamma betingas även av andra

grunder framgår av uttalanden såväl från riksdagens som från de sakkunnigas sida,

uttalanden, vilkas berättigande jag icke har anledning att draga i tvivel.

Närmast uppställer sig då frågan, huruvida det förevarande behovet bör

fyllas genom upprättandet av ett helt och hållet nytt bibliotek, eller om det

åsyftade målet bör vinnas genom utvidgning av någon redan befintlig institution

av samma slag. Dessa alternativ framhöllos redan i den riksdagens skrivelse,

som ligger till grund för frågans förevarande behandling, och upptogos även i

det underdåniga utlåtande i ärendet, som jag den 17 juni 1912 på nådig befallning

avgiv. Det antyddes här, att det förra förslaget, eller bildandet av ett nytt

bibliotek, till följd av därmed förenade betydande kostnader knappast torde höra

ifrågakomma. Att jag på tal om det senare alternativet framkastade tanken på,

att kungl. biblioteket möjligen skulle kunna ataga sig ett centralt förvaltningsbiblioteks

funktioner, berodde, såsom de sakkunniga fullt riktigt antagit, på den

från annat håll framställda tvekan, huruvida erforderligt utrymme skulle kunna

beredas inom riksdagshuset. Då av den nu förebragta utredningen synes framgå,

att lokalfrågan därstädes kan lösas utan större svårigheter, är jag fullt ense med

de sakkunniga därom, att för det ifrågavarande ändamålets realiserande riksdagsbiblioteket

bör föredragas framför kungl. biblioteket. Det senare har redan ett så

vidsträckt verksamhetsområde, att en utvidgning med en uppgift av förevarande

art från dess synpunkt näppeligen kan anses eftersträvansvärd. Då jag i följd

härav anser obehövligt att närmare ingå på den motivering de sakkunniga i denna

del av sitt betänkande förebragt, vilt jag dock icke hava sagt, att jag i allt instämmer

i denna motivering i vad kungl. biblioteket angår.

Om således riksdagens bibliotek bland befintliga institutioner företrädesvis

bör ifrågakomma att upptaga ett allmänt förvaltningsbiblioteks funktioner, kan jag

dock ej undertrycka en tvekan, huruvida det åsyftade målet kan i full utsträckning

stå att vinna på sätt de sakkunniga föreslagit. Dessa synas mig hava i övervägande

grad utgått från riksdagsbibliotekets egna behov och dess nuvarande uppgift att

betjäna riksdagen — och i dessa avseenden torde visserligen det framlagda förslaget

i och för sig böra betraktas såsom både berättigat och ändamålsenligt. Erkännas

måste också, att detta förslag bör anses på ett tillfredsställande sätt hava sörjt för

handliavandet av den litteratur, som erfordras för kommitteaibeten och andia

liknande utredningar. De egentliga ämbetsverkens biblioteksbehov synes däremot

ej i samma mån hava blivit tillgodosett. Någon annan representant för detta behov

har ej fått plats i den föreslagna biblioteksstyrelsen än den av Kungl. Maj:t utsedde

ordföranden, och i betraktande av behovets mångskiftande beskaffenhet torde

denna representation näppeligen kunna vara tillräcklig. Ej hellei hai i stadgeförslaget

inrymts någon bestämmelse, som tillförsäkrar beaktande åt ämbetsverkens

anspråk på litteraturanskaffning, om ock det torde ligga i sakens natur, att vid

sådana anspråk i män av befintliga tillgångar kommer att fästas avseende. Om en

konsekvens av förslaget bleve den, att ämbetsverken framdeles ej finge köpa andra

böcker än sådana, som vore behövliga för deras ''handbibliotek, sä komme detta helt

säkert i mänga fall att bereda vederbörande svårigheter. Vidare synes genom den

företrädesrätt till boklån, som enligt stadgeförslagets § 15 tillerkänts riksdagens

ledamöter och tjänstemän, ämbetsverkens ställning till den även för deras behov avsedda

boksamlingen ej hava blivit tillräckligt tillvaratagen.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 314.

Kommitterade hava förutsatt, att en del boksamlingar, i synnerhet de, som

tillhöra ämbetsverk ocli myndigheteter med mera speciella uppgifter, ej skulle ifrågakomma

att beröras av den föreslagna centraliseringen, och åtskilliga sådana boksamlingar

äro i betänkandet särskilt omförmälda. Av de statistiska uppgifter,

vilka i en bilaga till betänkandet meddelas, framgår emellertid, att åtskilliga andra

ämbetsverk, även sådana, som förslaget närmast synes åsyfta, äga rätt ansenliga

boksamlingar samt för deras förökande och underhåll använda avsevärda belopp.

Den föreställningen ligger då nära, att åtminstone dessa komma att göra anspråk

på den undantagsställning, som de sakkunniga ansett böra kunna medgivas. Om

åter ett flertal ämbetsverk skulle finna, att förslagets fördelar icke uppväga olägenheterna

av en inskränkning i deras bestämmanderätt över bokanskaffning och bokvård,

så kunde det lätt inträffa, att riksdagsbibliotekets verksamhet såsom förvaltningsbibliotek

bleve begränsad till ett ganska inskränkt område.

Med de betänkligheter, som här uttalats, och som till någon del icke torde

kunna undanrödjas, huru än saken organiseras, har jag egentligen velat framhålla,

att förväntningarna på de fördelar, förslaget avser att bereda, icke böra ställas

alltför högt. Såsom ett försök i den rätta riktningen synes det dock förtjänt av

att realiseras, och jag får därför i huvudsak instämma i de åsikter, som de sakkunniga

uttalat i sammanfattningen (s. 88—89) av sitt betänkande.»

Efter att därpå hava berört de sakkunnigas förslag om överlämnande

till riksdagsbiblioteket av det tryck, som enligt § 4 mom. 2 i

tryckfrihetsförordningen skall avlämnas till chefen för justitiedepartementet

eller hans ombud, yttrar riksbibliotekarien beträffande den av de

sakkunniga föreslagna staten för det nya biblioteket följande:

»Vad angår sakkunnigas förslag till ny stat för riksdagsbiblioteket, har jag

endast den erinran att göra, att skillnaden i avlöningsförmåner gjorts väl stor

mellan överbibliotekarien och de närmast under honom ställda andre bibliotekarierna.

Den förre skulle, i mån av intjänt ålderstillägg, uppbära 8,100 å 8,700

kronor, de senare 4,000 a 5,500 kronor. Det kan synas tvivelaktigt, huruvida för

sistnämnda avlöningsbelopp må kunna erhållas så väl kvalificerade arbetskrafter,

att företrädesvis bland dem en befordran till chefsbefattningen skall kunna ifrågakomma,

och dock torde inom en institution med så speciell uppgift som det till

förvaltningsbibliotek utvidgade riksdagsbiblioteket eu befordran inom verket böra

betraktas som det normala.

Slutligen torde böra påpekas, att för den händelse pensionsförhållandena för

riksdagsbibliotekets tjänstemän skulle ordnas efter samma grunder som, enligt vad

de sakkunniga upplyst, äro gällande inom riksdagens övriga verk, och som innebära,

att orts tillägget inräknas i lönen, skulle dessa tjänstemän komma i avsevärt fördelaktigare

ställning än innehavare av motsvarande statstjänst. Överbibliotekarie,

som avginge efter erhållet ålderstillägg, skulle i pension uppbära 6,200 kronor, då

pensionen för riksbibliotekarie utgår med 5,700 kronor, och andre bibliotekarierna

vid riksdagsbiblioteket skulle i pension erhålla, i mån av intjänt ålderstillägg från

2,500 kronor till 4,000 kronor, under det att motsvarande befattningsinnehavare

vid kungl. biblioteket få åtnöjas med eu pension av 2,200 till 3,700 kronor. Någon

anledning till en sådan olikhet i förmåner torde icke föreligga.»

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. ,277 höft. (Nr 314.)

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Övriga hörda

myndigheter.

KungL Maj:ts nåd. proposition AV 314.

Sedan de ovan refererade yttrandena från fullmäktige i riksgäldskontoret

och riksbibliotekarien till Kungl. Maj:t inkommit, syntes det

emellertid lämpligt att över de sakkunnigas förslag böra samtliga de

ämbetsmyndigheter, som av detsamma kunde beröras; och remitterades

förslaget fördenskull till följande verk och myndigheter, nämligen: fångvårdsstyrelsen,

arméförvaltningen, chefen för generalstaben, marinförvaltningen,

chefen för marinstaben, lotsstyrelsen, generalpoststyrelsen,

medicinalstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, telegrafstyrelsen,

järnvägsstyrelsen, försäkringsinspektionen, socialstyrelsen, riksförsäkringsanstalten,

vattenfallsstyrelsen, kammarkollegium, statskontoret, mynt- och

justeringsverket, kommerskollegium, kammarrätten, generaltullstyrelsen,

överintendentsämbetet, styrelsen för postsparbanken, bankinspektionen,

kontrollstyrelsen, läroverksöverstyrelsen, lantmäteristyrelsen, stuteriöverstyrelsen,

domänstyrelsen, lantbruksstyrelsen, rikets allmänna kartverk,

hydrografiska byrån och centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet.

Från samtliga dessa verk och myndigheter hava inkommit utlåtanden

i ärendet. Åtskilliga av verken förklara sig därvid kort och

gott icke hava något att erinra mot de sakkunnigas förslag; så är

exempelvis fallet med marinförvaltningen, lotsstyrelsen, kammarrätten,

överintendentsämbetet och bankinspektionen. Andra ämbetsverk, såsom

läroverksöverstvrelsen och kommerskollegium, tillkännagiva i motiverade

yttranden sin anslutning till förslaget. Fn mera reserverad hållning

intager däremot fångvårdsstyrelsen ävensom vattenfallsstyrelsen, vilket

sistnämnda verk förklarar sig icke vara övertygat om nödvändigheten

och lämpligheten av den av de sakkunniga tillstyrkta anordningen.

Åtskilliga myndigheter, såsom exempelvis cheferna för generalstaben och

marinstaben ävensom medicinalstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

generaltullstyrelsen och stuteriöverstyrelsen ställa sig, utan att

göra något uttalande i principfrågan, avvisande mot förslaget i vad

detsamma avser överflyttning till det nya biblioteket av det egna verkets

litteratur. Det övervägande flertalet av de hörda myndigheterna uttalar

sig emellertid, principiellt sett, välvilligt om förslaget eller förklarar

sig i alla händelser icke hava något mot detsamma att invända, men

framhåller samtidigt, att det egna verkets bibliotek och samlingar helt

eller delvis antingen skapats för verkets eget behov och i sådan egenskap

dagligen inom detsamma utnyttjades eller ock vore av den speciella

art, att deras ämne icke torde bliva representerat inom ett allmännare

förvaltningsbibliotek, varför en överflyttning dit av den hos verket

förvarade litteraturen endast i mindre omfattning borde komma i fråga.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Alaj.ts nåd. proposition AV 314.

dylik riktning uttala sig bl. a. generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen,

försäkringsinspektioneu, kammarkollegium, statskontoret, mynt- och

justeringsverket, styrelsen för postsparbanken, kontrollstyrelsen, lantmäteristyrelsen,

domänstyrelsen, lantbruksstyrelsen, rikets allmänna kartverk

samt centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet.

Det utförligaste yttrandet i den föreliggande frågan har avgivits avsocialstyrelsen,

som — efter anmärkning, att styrelsens eget bibliotek

visserligen vore av den,beskaffenhet, att någon förflyttning av detsamma

icke borde äga rum — framhåller, hurusom för administrationen i dess .

helhet och ur statens synpunkt i allmänhet upprättandet av ett centralt

förvaltningsbibliotek vore ägnat att medföra betydande fördelar. Styrelsen

förklarar sig vidare anse den av de sakkunniga föreslagna utvägen att anknyta

centralbiblioteket till riksdagens bibliotek lämplig och naturlig, men

iinner sig däremot icke kunna biträda de sakkunnigas förslag i vad det

rör det utvidgade riksdagsbibliotekets organisation. Enligt berörda förslagskulle

biblioteket förvaltas av en styrelse, bestående av tre ledamöter, varav

eu — ordföranden — skulle förordnas av Kungl. Magt och de båda övriga

utses av riksdagen, en representant för vardera av dess kamrar, i enlighet

med stadgar, som skulle fastställas av riksdagen. Det rena förvaltningsintresset

vore sålunda, yttrar socialstyrelsen, utestängt från något inflytande

vid dessa stadgars tillkomst och även under förutsättning, att den

av Kungl. Maj:t förordnade ledamoten utsåges med särskild hänsyn till

administrativ kompetens, förelåge icke tillräcklig trygghet för att denne

skulle med framgång kunna hävda administrationens intressen inom styrelsen.

Eu nödvändig förutsättning för att biblioteket skulle kunna fylla

ett centralt förvaltningsbiblioteks funktioner vore enligt socialstyrelsens

uppfattning, att förvaltningen tillerkändes ett mera avgörande inflytande

i fråga om dess skötsel. I sådant avseende ansåge styrelsen det vara ett

villkor, såväl att stadgarna för biblioteket antoges av Kungl. Maj: t och

riksdagen gemensamt, som ock att riksdagen och statsförvaltningen bleve

lika representerade i bibliotekets styrelse. Vidare framhåller socialstyrelsen,

att de sakkunniga icke vidrört spörsmålet om ordnande av samarbetet

och samverkan mellan det föreslagna centralbiblioteket å ena

sidan samt Kungl. Maj:ts kansli och de centrala verken å den andra,

frågor, som dock enligt styrelsens åsikt vore av eu viss vikt. Slutligen

berör socialstyrelsen frågan angående bestämmanderätten i avseende å

handbibliotekens omfattning och framhåller därvid, att då vederbörande

verk givetvis självt vore mest kompetent att avgöra, vilken litteratur

vore erforderlig för de dagliga göromålen, avgörandet angående omfatta

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Propositioner

vid 1915 &1*s

riksdag.

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 314.

ningen av det egna biblioteket borde läggas i verkets och sålunda icke

i styrelsens eller föreståndarens för centralbiblioteket hand.

Bland de mera speciella erinringar, som av övriga myndigheter

framställts mot förslaget, må påpekas, att enligt lantbruksstyrelsens åsikt

benämningen å biblioteket lämpligen borde bliva statsbiblioteket, vilket

namn bättre angåve dess ändamål än den av de sakkimniga föreslagna

benämningen riksdagsbiblioteket.

Det förslag av de sakkunniga, för vilket jag förut redogjort, lades

till grund för Kungl. Maj:ts framställning till 1915 års riksdag i propositionerna

nr 170 och 171, av vilka propositionen nr 171 allenast berörde

frågan om viss ändrad lydelse av § 3 i reglementariska föreskrifter för riksdagen,

medan i huvudpropositionen (nr 170) till riksdagens prövningframlades

övriga av de sakkunniga väckta förslag, med vissa förändringar

särskilt i fråga om bibliotekets stat. Rörande dessa avvikelser från sakkunnigas

förslag inskränker jag mig till att nämna, att i propositionen

föreslogs, att bibliotekets chef skulle erhålla avlöning i grad mellan

andra och tredje lönegraden, med 6,800 kronor om året jämte rätt till

ett ålderstillägg å 600 kronor efter fem års tjänstgöring samt med

titeln förste bibliotekarie, och vidare, att för expeditiousföreståndaren

skulle uppföras i staten ett särskilt arvode av 500 kronor.

Riksdagen förklarade sig i skrivelse den 21 maj 1915 finna det

framlagda förslaget vara förtjänt av synnerligt beaktande. Därefter

erinrade riksdagen emellertid om sammanhanget mellan lokalfrågan för

biblioteket och andra föreslagna ändringsarbeten inom riksdagshuset,

vilka förslags genomförande skulle medföra en så pass avsevärd engångskostnad,

att det under rådande brydsamma tider kunde råda tvekan om

lämpligheten av att tillstyrka en dylik utgift. Riksdagen ansåge ärendets

avgörande kunna utan avsevärd olägenhet uppskjutas till ett

kommande år och anmälde, att riksdagen, under åberopade förhållanden

och då svårighet mötte att hinna erhålla erforderlig utredning rörande

lokalfrågan, funnit sig icke kunna för det dåvarande bifalla propositionerna.

I likhet med vad min företrädare i ämbetet yttrat vid avlåtandet

av 1915 års huvudproposition i ämnet finner även jag, att den av de

sakkunniga förebragta utredningen ådagalagt vikten och önskvärdheten

av ett bättre tillvaratagande och anordnande av den genom statsmyndigheter,

kommittéer och annorledes för statsändamål förvärvade litteraturen.

Jag delar ock sakkunnigas mening, att detta lämpligast kan ske

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 314.

därigenom att, med de begränsningar, som kunna anses nödiga, till ett

centralt förvaltningsbibliotek sammanföras de. nu hos olika verk och

myndigheter spridda boksamlingarna. Uppgiften för det centrala förvaltningsbiblioteket

blir sedan att med avseende på litteraturanskaffning samt

bokförrådens ordnande och tillhandahållande tillgodose i största möjliga utsträckning

förvaltningens behov i allmänhet utan att därvid allt för ingående

ta hänsyn till dess speciella grenar. Då upprättande av ett helt och hållet

nytt bibliotek för berörda ändamål av kostnadsskäl icke torde kunna ifrågasättas,

anser jag i likhet med vad som förordats såväl av de tillkallade

sakkunniga och riksbibliotekarien, som i 1915 års proposition, att det

åsyftade målet bäst kan vinnas genom en utvidgning av riksdagens

bibliotek, som till sin anläggning visserligen är avpassat efter riksdagens

behov, men därmed också lämpligt för hela den centrala förvaltningen,

av vilken det för övrigt redan nu i ej ringa utsträckning anlitas.

Det av de sakkunniga i berörda hänseende utarbetade förslaget

synes mig vara av beskaffenhet att kunna föreläggas riksdagen till

prövning.

En nödvändig förutsättning för förslagets genomförande är emellertid,

såsom framhålles av de sakkunniga ävensom i 1915 års proposition,

att erforderliga lokaler för bibliotekets utvidgning kunna beredas inom

riksdagshuset. Mot den av de sakkunniga framlagda planen för ordnande

av lokalfrågan, en plan, som torde få anses vara i hög grad beaktansvärd,

hava vissa betänkligheter uttalats av fullmäktige i riksgäldskontoret,

som särskilt framhållit, att planens realiserande skulle komma att alltför

mycket inkräkta på det redan förut starkt i anspråk tagna utrymmet inom

riksdagshuset. Mig synes dock, att de sakkunniga, såsom de också själva

framhållit, sökt väl väga bibliotekets krav mot andra inom riksdagen kända

behov av ökat utrymme och till gengäld för de arbetsrum, som skulle erhållas

genom övertagande av justitieombudsmansexpeditionens lokal, kunnat

ställa minst lika stora om ej större utrymmen av dem, över vilka biblioteket

nu disponerar. Utan att närmare ingå härpå måste jag emellertid

biträda den i 1915 års proposition uttalade uppfattningen, att de av fullmäktige

i riksgäldskontoret hysta betänkligheterna mot genomförande

av de sakkunnigas förslag i lokalfrågan icke torde vara av den avgörande

betydelse, att de, därest riksdagen eljest finner den förordade

ombildningen av riksdagsbiblioteket till ett centralt förvaltningsbibliotek

lämplig och önsklig, i och för sig böra få utgöra hinder mot en dylik

ombildning. Vad särskilt angår de sakkunnigas förslag till omflyttningav

bibliotekets bokmagasin, bör anmärkas, att detsamma upptagits och

tillstyrkts av de av fullmäktige i riksgäldskontoret den 26 juni 1913

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kung!.. Maj:ts nåd. proposition Nr 314.

utsedda kommitterade för utredning angående vissa förändringar och

nya anordningar i riksdagshuset, vilka kommitterade i sitt den 27 oktober

1913 avgivna utlåtande framhållit, att en dylik omflyttning i derå avseenden

skulle innebära betydande fördelar och därför borde vidtagas

oberoende av den ifrågasatta utvidgningen av riksdagens bibliotek till

centralt förvaltningsbibliotek, i vilken senare fråga kommitterade icke

ansett sig böra göra något uttalande.

Vad beträffar utrymmet för bibliotekets bokförråd är enligt de

sakkunnigas utredning fullgott sörjt för 25 år framåt, och goda möjligheter

till vidare utvidgning saknas icke. Jag önskar få påpeka att

det i ganska omedelbar närhet av det blivande bokmagasinet finnes eu

större magasinslokal, som nu huvudsakligen användes till upplag för

tryckpapper. Den kan lätt förbindas med bokmagasinet och skulle,

ändamålsenligt inredd, i och för sig kunna inrymma ett stort bibliotek.

Med de sakkunnigas förslag, i vad detsamma angår arbetsrummen, är

emellertid den omständigheten förbunden, att lokal för justitieombudsmansexpeditionen

torde behöva anskaffas utanför riksdagshuset. Jag bär

med hänsyn till denna omständighet, låtit höra riksdagens bibliotekarie.

Han har därvid uttalat som sin åsikt, att försåvitt de i de sakkunnigas

utlåtande omförmälda magasinslokalerna under andra kammarens plenisal

ställdes till det blivande centralbibliotekets förfogande, detsamma i övrigt —

för expedition, läsesalar och arbetsrum — torde kunna anses ganska

gott betjänt med de lokaler, över vilka riksdagens bibliotek för närvarande

förfogar. En del mindre förändringar skulle dock därvid behöva

vidtagas. Expeditionen finge förläggas till den nuvarande mindre läsesalen,

och denna åter förflyttas till det nuvarande bokmagasinet, som i

övrigt inreddes till arbetsrum och sessionsrum för styrelsen. Kostnadsberäkningarna

härför hava av samma person, som av de sakkunniga

förut anlitats, beräknats till ungefär enahanda belopp, som för de sakkunnigas

förslag enligt dagens priser komme att krävas, eller närmare

preciserat till 21,010 kronor.

Vilket av dessa nu nämnda alternativ kan vara att föredraga, vill

jag icke yttra mig om. Lokalfrågans ordnande är givetvis en riksdagens

egen angelägenhet. Men jag vill uttala som min mening, att

en utvidgning av riksdagens bibliotek till centralt förvaltningsbibliotek

lär kunna begynna på grundvalen av redan nu föreliggande rumsförhållanden,

och att de framlagda alternativen bäst torde kunna prövas

av det nya bibliotekets styrelse för att sedan slutgiltigt behandlas av

riksdagen och då upptagas i sammanhang med andra inom riksdagshuset

förekommande, på dagordningen stående byggnadsfrågor.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 314.

Beträffande frågan i vilken omfattning en överflyttning till det

blivande centralbiblioteket av de hos ämbetsverk och myndigheter

nu förvarade boksamlingarna bör äga rum, anser jag i likhet med de

sakkunniga det näppeligen vara möjligt att för närvarande göra ett bestämt

uttalande. Därom torde, när ett förvaltningsbibliotek kommit till

stånd, vederbörande verk eller institution själv i samråd med centralbibliotekets

myndigheter bäst kunna fatta ett avgörande. En prövningav

ifrågavarande spörsmål ävensom övriga i de sakkunnigas betänkande

eller myndigheternas utlåtanden berörda frågor av beskaffenhet att kunna

på administrativ väg avgöras bör alltså lämpligen anstå.

Vidkommande de sakkunnigas förslag i vad detsamma avser bibliotekets

styrelse och organisation åberopar jag följande uttalande i 1915

fers proposition:

»De anmärkningar, som av riksbibliotekarien och socialstyrelsen framställts

mot det sätt, varpå enligt berörda förslag förvaltningsintresset

skulle bliva representerat i bibliotekets styrelse, synas mig sålunda, vid det

förhållande att enligt förslaget ordföranden i styrelsen skall utses av

Kungl. Maj:t, kunna lämnas utan avseende, liksom ock riksbibliotekariens

anmärkning om förslagets mindre tillfredsställande beskaffenhet ur synpunkten

av ämbetsverkens biblioteksbehov och anspråk på litteraturanskaffning.

Såvitt jag kunnat finna, har nämligen i förslaget riksdagens

och förvaltningens intressen i sistberörda hänseenden i möjligaste mån

lika tillgodosetts, om man undantager den företrädesrätt till boklån, som

enligt stadgeförslagets § 15 tillerkänts riksdagen. Denna företrädesrätt

torde emellertid få anses nödvändig för att biblioteket skall kunna rätt

fylla den uppgift, som även efter dess omorganisation lärer vara att

betrakta såsom dess förnämsta, nämligen att under pågående riksdag

tillhandahålla riksdagens ledamöter och tjänstemän den för deras arbete

erforderliga litteraturen. Av samma anledning synes mig såväl det av

lantbruksstyrelsen framställda förslaget att förändra bibliotekets namn

till statsbiblioteket som ock socialstyrelsens yrkande om stadgarnas fastställande

av Kungl. Maj:t och riksdagen gemensamt icke böra föranleda

ändring i de sakkunnigas förslag.»

Mot det av de sakkunniga utarbetade stadgeförslaget har jag, förutom

de förändringar, som vid behandlingen av bibliotekets stat härnedan

komma att beröras, endast den erinran att framställa, att särskilda

bestämmelser rörande besvär över styrelsens beslut i vissa fäll, motsvarande

dem, som innehållas i § 49 i gällande reglemente för riksgäldskontoret,

synas mig böra meddelas. Bestämmelserna torde lämpligen,

såsom ock föreslogs i 1915 års proposition, kunna sammanföras i eu

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kunyl. Maj.ts nåd. proposition Nr 314.

särskild paragraf, som inskjutes omedelbart före sista paragrafen i de

sakkunnigas stadgeförslag.

f örslagen till ändrad lydelse av § 3 i reglementariska föreskrifter

för riksdagen samt av §§ 1 och 4 i instruktionen för riksdagens bankoutskott

anser jag kunna godtagas.

Vad angår staten för biblioteket vill jag som min mening uttala

följande.

Mot det föreslagna arvodet för styrelsens ledamöter har jag ingen

erinran att göra. Styrelseledamot, vilken icke är bosatt i huvudstaden

och icke vistas därstädes för fullgörande av annat allmänt uppdrag, med

vilket följer rätt till reseersättning, torde därjämte för inställelse vid

styrelsens sammanträden böra vara berättigad att åtnjuta reseersättning

enligt tredje klassen i gällande resereglemente. Likaledes anser jag

mig böra biträda sakkunnigas förslag rörande chefsbibliotekariens lön

och ställning, motsvarande en statens tjänsteman av tredje grad. I stället

lör den av sakkunniga föreslagna titeln överbibliotekarie förordar jagtiteln

riksdagsbibliotekarie, vilken direkt ansluter sig till den föreslagna

benämningen å själva biblioteket. Den nuvarande föreståndaren för

riksdagens bibliotek åtnjuter lön såsom eu tjänsteman av andra grad

med en tjänstgöringsskyldighet: under riksdag av 6 timmar per dag,

under sommarmånaderna av 3 timmar varannan dag och under övriga

tider av året 3 timmar dagligen. Inom det utvidgade biblioteket skulle

chefsbibliotekarien komma att få sig ålagd en daglig tjänstgöring av 6

timmar, vartill kommer, att hans ställning över huvud blir mera arbetstyngd

och ansvarsfull. Helt visst lär det, såsom de sakkunniga framhållit,

väsentligen bero på chefsbibliotekarien, om den nya institutionen

skall rätt fylla sin uppgift.

Vad angår tjänstepersonalen i övrigt torde skäl kunna anföras för

att den ene av de två andre bibliotekarierna finge ställning och lön

såsom förste bibliotekarie. Riksbibliotekarien synes i sitt utlåtande

hava syftat häråt, och spörsmålet har även vidrörts av de sakkunniga,

vilka emellertid i sitt förslag stannat vid den lägre tjänstegraden. Jag

anser för min del, att den av andre bibliotekarierna, som får sig anförtrott

att förestå bibliotekets expedition, på grund av det krävande arbete,

som i denna egenskap torde komma att åligga honom, bör tillerkännas

en i avlöningshänseende något bättre ställning än i de sakkunnigas

förslag åsyftats. Jag föreslår därför, att för expeditionsföreståndaren

måtte i staten uppföras ett särskilt arvode å 1,000 kronor.

Vidare tillåter jag mig påpeka, att de sakkunniga, som beträffande

avlöningen till vaktmästare förklarat sig anse densamma böra utgå med

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 314.

enahanda belopp, som plägar bestämmas vid nya löneregleringar inom

statsförvaltningen, synas hava förbisett, att vid dylika löneregleringar

numera brukar stadgas, att förste vaktmästares lön efter 5 år kan höjas

med 100 kronor samt envar annan vaktmästares lön ej blott efter 5 år

med 100 kronor utan jämväl efter 10 år med ytterligare 100 kronor.

Dessa förmåner torde böra komma också riksdagsbibliotekets vaktmästare

till godo. Därest en allmän reglering av vaktmästares löneförmåner kan

bliva förelagd innevarande års riksdag, torde visserligen vissa förändringar

i de nu föreslagna bestämmelserna för de på riksdagsbibliotekets

stat uppförda vaktmästarne kunna därav föranledas. I frågans nuvarande

läge anser jag mig emellertid ej kunna därtill taga hänsyn.

I det'' av sakkunniga föreslagna anslagsbelopp av 4,500 kronor

till arvoden åt extra biträden, vikariatsersättning och expenser finner jag

en mindre höjning erforderlig, enär kostnaderna allenast för expenser under

år 1917 uppgått till det belopp de sakkunniga beräknat för såväl expenser

som vikariatsersättning, och föreslår jag fördenskull, att för

angivna ändamål å staten uppföres ett förslagsanslag av 5,200 kronor.

Såsom anslag till böckers inköp och bindning hava sakkunniga

upptagit ett förslagsanslag å 10,000 kronor, vilket anslag motsvarar det

nu i riksstaten under titeln »kostnader för riksdagens bibliotek» uppförda

reservationsanslaget å 7,000 kronor. Vad beloppet beträffar torde detta

med hänsyn till nu rådande bok- och bindningskostnader böra höjas till

12,000 kronor. Jag anser vidare, att anslaget bör erhålla reservationsanslags

natur, varjämte anslagstiteln lämpligen torde kunna förändras

till »kostnader för riksdagsbibliotekets komplettering och utvidgning.»

Den nya staten för riksdagsbiblioteket torde böra träda i kraft,

vad angår styrelse och riksdagsbibliotekarie den 1 september innevarande

år samt i övrigt den 1 januari 1919.

För beräkningen av de ökade kostnader, som skulle föranledas av

riksdagsbibliotekets omorganisation, hava de sakkunniga, såsom förut är

nämnt, till grund för jämförelsen med det av dem framlagda förslaget

till stat lagt bibliotekets utgifter för år 1913.

Då emellertid vissa ändringar i bibliotekets stat sedan år 1913

vidtagits, torde till bättre jämförelse få anföras bibliotekets kostnader

för år 1917, vilka utgingo med följande belopp:

Anslag till böckers inköp och bindning .....................

Avlöning åt bibliotekarien ..............................................

» » vaktmästaren ..............................................

Extra arvode åt vaktmästaren för aftontjänstgöring.

kronor 7,000:

6,800: —

1,400: —

392: r,o

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt.

Transport 15,592: 50.

277 käft. (Nr 314.) 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

KungI. Maj:ts nåd. proposition Nr 314.

Arvode åt två amanuenser (kr. 4,000 -j- 1,256) .

» » extra vaktmästaren ..............................

Vikariatsersättning under semester .....................

Expenser ......................................................................

Transport 15,592: so

» 5,256: —

» 1,493: —

» 850: —

» 2,500: —

Summa kronor 25,691: 50.

Samtliga kostnader för biblioteket hava bestritts ur anslaget till

riksdags- och revisionskostnader m. m.

Under denna anslagstitel finnes å riksstaten för år 1918 under

särskild benämning »kostnader för riksdagens bibliotek)) uppfört ett reservationsanslag

å kronor 7,000, betecknat i staten med XI: 3 och avsett

för bestridandet av kostnader för komplettering och utvidgning av riksdagens

bibliotek. Övriga av biblioteksverksamheten föranledda kostnader

äro däremot icke för sig sammanförda i staten. Enligt vad jag från

riksgäld skontoret inhämtat utgå numera — sedan i 1918 års riksstat

för första ■ gången såsom särskild anslagstitel under huvudrubriken

riksdags- och revisionskostnader in. m. upptagits ett förslagsanslag till

»avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen»

— samtliga avlöningar, arvoden och vikariatsersättningar, som beröra riksdagsbiblioteket,

från förenämnda förslagsanslag, i riksstaten betecknat med

XI: 2. Expenserna för biblioteket bestridas däremot alltjämt ur det med

XI: 1 betecknade förslagsanslaget till »riksdags- .och revisionskostnader

samt kostnader för riksdagens hus».

Ett bifall till det av mig förordade förslaget till stat för riksdagsbiblioteket

torde föranleda dels en förändrad uppställning i riksstaten av

de biblioteket berörande anslagen, dels en höjning av den under huvudrubriken

riksdags och revisionskostnader m. m. uppförda slutsumman.

Det synes vara lämpligast att sammanföra samtliga de utgiftsposter,

som varda å riksdagsbibliotekets stat upptagna, under en gemensam

anslagstitel XI: 3, benämnd »kostnader för riksdagsbiblioteket»,

varvid anslagsbeloppen under riksstatstitlarna XI: 1 och XI: 2 torde

böra minskas med belopp, motsvarande vad nu från dessa titlar utgå till,

i fråga om XI: 1 bibliotekets expenser och, i fråga om XI: 2, avlöningar

arvoden m. m. för bibliotekets behov. Då de för riksdagsbiblioteket

enligt den nya staten avsedda anslagen äro av olika natur, torde vidare

den nya anslagstiteln XI: 3 böra uppdelas uti:

a) avlöningar och arvoden till styrelsen och ordinarie

befattningshavare.................................................... kronor 21,300: —

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kung!. Maj.ts nåd. proposition Nr 314.

b) arvoden åt extra biträden, vikariatsersättningar och

expenser, förslagsanslag........................................... kronor 5,200: —

e) kostnader för riksdagsbibliotekets komplettering och

utvidgning, reservationsanslag ................................ » 12,000: —

varvid såsom slutsumma för anslagstiteln finge utföras kronor 38,500.

Anslagstiteln XI: 1, vilken i riksgäldskontorets förslagsberäkning

rörande verkets inkomster och utgifter för år 1919 upptagits till kronor

2,273,000 finge vid sådant förhållande nedsättas med 2,500 kronor till

kronor 2,270,500; och anslagstiteln XI: 2, i samma förslagsberäkning

upptagen till kronor 220,000, nedsättas med ett mot de under år 1917

utgående avlöningar m. m. ungefär svarande belopp, förslagsvis 16,000

kronor, till kronor 204,000.

Vad sedan angår den erforderliga höjningen av de under huvudrubriken

XI »riksdags- och revisionskostnader m. m.» sammanförda

anslagens slutsumma, kan denna höjning enligt de förutsättningar, för

vilka jag redogjort, beräknas till 13,000 kronor. Hela det ifrågavarande

anslaget, som i förslaget till riksstat för år 1919 upptagits till kronor

2,678,000, torde alltså böra höjas till kronor 2,691,000.

Kostnaderna för beredande av arvoden åt styrelseledamöterna och ökad

avlöning åt riksdagsbibliotekarien under tiden 1 september—31 december

1918 torde kunna bestridas av årets anslag för »avlöningar och pensioner

m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen», vilket anslag

är av förslagsanslags natur.

De av sakkunniga föreslagna villkoren och bestämmelserna för

åtnjutande av de ifrågasatta avlöningsförmånerna synas mig giva anledning

till några smärre erinringar. I rubriken torde sålunda böra upptagas

ett tillägg, angivande att förslaget berör, förutom förenämnda

villkor och bestämmelser, jämväl bestämmelser angående de i staten för

riksdagsbiblioteket upptagna tjänstinnehavares pensionering.

Punkten 8 anser jag böra givas enahanda lydelse, som den erhållit

i de vid de nya staterna för statsdepartementen fogade allmänna avlöningsbestämmelserna.

I punkt 9 torde, efter ordet »semester» böra inskjutas orden

»eller ledighet för fullgörande av värnplikt». I samma punkt finner

jag därjämte lämpligast, att det, i avseende å befattningshavares rätt

att i och för åtnjutande av avlöningsförhöjning genom ålderstillägg

få tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring inom riksdagsbiblioteket,

såsom allmänt stadgande allenast införes bestämmelsen, att därom må gälla

vad riksdagen särskilt må hava beslutat. Mot den av de sakkunniga

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kunyl. Maj:ts nåd. proposition Nr 314.

föreslagna generella formuleringen kan anmärkas, å ena sidan, att den

icke torde kunna anses beröra andra blivande tjänstinnehavare i biblioteket

än de tvänne, riksdagens bibliotekarie och en vaktmästare, vilka för

närvarande äro å staten direkt upptagna, medan däremot den nuvarande

för hela året anställda amanuensens lönetursberäkning icke med säkerhet

varder behörigen reglerad, och å den andra sidan, att ifrågavarande

ålderstilläggsberäkning torde böra göras beroende av den olika förbättring

i löneavseende, som skulle komma de nuvarande befattningshavarna

till godo, därest de bliva innehavare av befattningar på den nya staten.

Det torde vara lämpligast att i ifrågavarande avseende särskilt beslut

fattas beträffande envar tjänstinnehavare. Beträffande riksdagsbibliotekarien

synes det mig icke påkallat att låta honom, då löneförmånerna

förbättras från 6,800 kronor till 8,100 kronor, även omedelbart tillträda

ålderstillägg å 600 kronor, utan torde han böra tillträda begynnelselönen.

Vidkommande de å den nya staten uppförda vaktmästarna torde böra

föreskrivas enahanda bestämmelser, som i motsvarande fall stadgats för

vaktmästare inom statsdepartementen. Vad slutligen angår den nuvarande

för helt år anställde amanuensen, vilken åtnjuter ett arvode av

3.000 kronor samt ett personligt lönetillägg av 1,000 kronor, summa

4.000 kronor, skulle han, därest han bliver antagen som andre bibliotekarie,

komma i åtnjutande av en begynnelselön av 4,000 kronor

eller samma löneförmån, som han nu innehar. Det synes mig skäligt,

i betraktande av hans tidigare fleråriga tjänstgöring och med hänsyn

till att en liknande förmån blivit tillerkänd vissa amanuenser inom

statsdepartementen, att han må från den nya statens trädande i kraft

få tillträda första avlöningsförhöjningen. Det torde emellertid ankomma

på riksdagen själv att besluta rörande de föreskrifter i förevarande avseende,

som befinnas lämpliga och erforderliga. Jag har därför åtnöjt

mig med att i de sakkunnigas förslag vidtaga den ändring, för vilken

jag förut redogjort.

Stadgandet i punkt 10, sådant det är av de sakkunniga föreslaget

lider av en viss oklarhet. Jag har låtit omredigera punktens lydelse

i närmare anslutning till motsvarande lydelse i nyare avlöningsbestämmelser

för centrala verk.

Beträffande punkt 11 må ej lämnas oanmärkt, att, med bifall till

vad de sakkunniga föreslagit, semesterförmånen för andre bibliotekarie

bliver gynnsammare än i allmänhet är beträffande första gradens tjänster

stadgat. Då emellertid den föreslagna semesterförmånen överensstämmer

med vad som tillerkänts andre bibliotekarier vid kungliga biblio
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kunyl. Maj:ts nåd. proposition Nr 314.

teket liksom vid universitetsbiblioteken anser jag mig ej ha anledningifrågasätta

ändring i de sakkunnigas förslag.

Slutligen vill jag framhålla, att i motsats mot vad nu är fallet,

enligt det framlagda statförslaget avlöningsförmånerna för bibliotekets

tjänstemän såsom vid de centrala verken i allmänhet uppdelas i lön,

tjänstgöringspenningar och ortstillägg, varför de av riksbibliotekarien

uttalade farhågorna för att bibliotekets tjänstemän i pensionshänseende

skulle komma i fördelaktigare ställning än innehavare av motsvarande

statstjänst lära vara ogrundade.

Vid fastställandet av den nya lönestaten torde i likhet med vad

eljest plägar ske, böra förklaras, att förutvarande innehavare av ordinarie

befattning vid riksdagsbiblioteket skola inom viss tid anmäla, huruvida

de vilja tillträda den nya staten och underkasta sig de till densamma

fogade villkor och bestämmelser. Tidpunkten för den ifrågasatta anmälan

torde böra av riksdagen fastställas.

Jag bör även påpeka, att ett riksdagens bifall till de nu framlagda

förslagen föranleder vissa ändringar i riksgäldskontorets reglemente,

såväl vad beträffar lydelsen av vissa paragrafer som i fråga om reglementets

uppställning. Förslag i detta hänseende har jag icke ansett

ankomma å mig att framlägga.

Till sist anser jag mig böra erinra om, att därest den föreslagna

omorganisationen av riksdagsbiblioteket kommer till stånd, riksdagen

torde hava att ställa till vederbörandes förfogande nödiga medel för boksamlingarnas

flyttning och ordnande m. m. Kostnaderna för de av förslaget

påkallade byggnadsarbetena inom riksdagshuset torde däremot

kunna bestridas av anslaget till riksdagens hus, utan att detta behöver höjas.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställde föredragande

departementschefen, att Kungl. Maj:t ville i proposition till riksdagens

prövning framlägga förberörda förslag till stadgar för riksdagsbiblioteket,

till ändrad lydelse av § 3 i reglementariska föreskrifter för riksdagen

och §§ 1 och 4 i instruktionen för riksdagens bankoutskott, till stat för

riksdagsbiblioteket samt till villkor och bestämmelser för åtnjutande av

de i staten för riksdagsbiblioteket upptagna avlöningsförmånerna m. m.,

ävensom föreslå riksdagen att, under förutsättning av bifall i huvudsak

tilf omförmälda förslag,

dels bestämma, att den nya staten för biblioteket skulle träda i

kraft, vad angirige styrelse och riksdagsbibliotekarie den 1 september

1918 och i övrigt den 1 januari 1919;

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 277 käft. (Nr 314.)

9

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 314.

dels föranstalta därom, att åt riksdagsbiblioteket beredes lokal

inom riksdagshuset i huvudsaklig överensstämmelse med vad i ärendet

angivits;

dels under anslaget till riksdags- och revisionskostnader m. m.

med titel »kostnader för riksdagsbiblioteket» uppföra de i förslaget

till stat för riksdagsbiblioteket upptagna anslag samt höja förenämnda

anslag till riksdags- ^.och revisionskostnader m. ro., nu utgående med

1,743,000 kronor och i årets statsverksproposition föreslaget till 2,678,000

kronor, med ytterligare 13,000 kronor till 2,691,000 kronor;

dels ock ställa till vederbörandes förfogande erforderliga medel för

bibliotekets flyttning och ordnande m. m.

Vad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle

proposition till riksdagen avlåtas av den lydelse, bil.

litt. . . . vid detta protokoll utvisa.

Ur protokollet:

Sven Lidholm.

STOCKHOLM, 18AAC MAKCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG-, IBIS.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1918:273 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utvidgning av riksdagens bibliotek till centralt förvaltning sbibliotek. s. 1 i texten