Sök i Ratio Lex

Angående anslag för påbörjande av första utbyggnaden av en kraftstation vid Har språng et

1918-04-17 · 32 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 31 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:315, Angående anslag för påbörjande av första utbyggnaden av en kraftstation vid Har språng et

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj.ts Nåd■ Proposition Nr 315.

1

Nr 315.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående

anslag för påbörjande av första utbyggnaden av en

kraftstation vid Har språng et; given Stockholms slott den

23 april 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att

dels för påbörjande av första utbyggnaden av en kraftstation vid

Harsprånget bevilja

å tilläggsstat för år 1918 ett reservationsanslag av 500,000 kronor och

för år 1919 ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor;

dels ock för år 1919 anvisa för fullbordande av de av 1913 års

riksdag beslutade arbeten för Stora Lule älvs reglering ett reservationsanslag

av 300,000 kronor ävensom för ytterligare arbeten för älvens

reglering ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

De till ärendet hotande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Schotte.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 278 käft. (Nr 315.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 315.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Maj-.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23

april 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:

Uti innevarande års statsverksproposition anmälde jag under titeln

utgifter för kapitalökning, att inom vattenfallsstyrelsen påginge utredningar

rörande det mest fördelaktiga sättet att utnyttja vattenkraften i

Lule älv i större utsträckning än som avsetts i dittills av statsmakterna

fattade beslut i ämnet. Enligt vad jag inhämtat, omfattade dessa utredningar

även frågan om lämpligheten av att i första hand, i stället

för att fortsätta med utbyggnad av fallen vid Porjus, utbygga annat

fall i Lule älv i syfte att erhålla en större ökning i den disponibla effekten

än som genom vidare utbyggnad av Porjus kraftverk kunde ernås. 1

enlighet med min hemställan föreslog Kungl. Maj:t på grund härav

riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde komma

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 315.

att avlåtas, till utförande av anläggningar för ytterligare kraftuttagning

i Lule älv beräkna dels för år 1919 ett reservationsanslag av 1,500,000

kronor, dels ock på tilläggsstat för år 1918 ett reservationsanslag av

500,000 kronor.

Sedan de tekniska utredningarna och underhandlingarna om kraftavsättning

fortskridit så långt, att sakens tekniska och ekonomiska sida

kan överskådas, har vattenfallsstyrelsen i skrivelse den 17 april 1918

framlagt förslag till fortsatt utnyttjande av Lule älvs vattenkraft. Beträffande

det närmare innehållet i styrelsens skrivelse, vilken torde få

bifogas protokollet, torde jag få hänvisa till densamma och ber här endast

få uppehålla mig vid huvudpunkterna i det framlagda förslaget.

De förhoppningar om avsättning av kraft till industriföretag, som

uttalats i den till 1910 års riksdag avlåtna propositionen, nr 119,

angående uppförande av en elektrisk kraftstation vid Porjusfallen i Stora

Lule älv in. m., hava till fullo infriats, och har utvecklingen gått

snabbare än man från början tänkt sig. Utom för driften av järnvägen

Kiruna—Riksgränsen och för malmfältens räkning levereras nämligen

redan nu eller kommer inom närmaste tiden att levereras kraft från

Porjus till ett elektriskt smältverk, en masugnsanläggning, en natriumfabrik

samt en tjärfabrik. Härtill kommer ökad kraftförbrukning för

den numera i princip beslutade elektrifieringen av riksgränsbanan mellan

Kiruna och Svartön. Porjusverkets belastning av trefaskraft torde inom

närmaste tiden komma att uppgå till omkring 15,000 kilowatt. Sedan

den beslutade och pågående utvidgningen av Porjus kraftverk blivit

färdig, kommer på grund av redan träffade avtal om ytterligare kraftleveranser

maximibelastningen för industriella ändamål att uppgå till

omkring 30,000 kilowatt. Detta motsvarar emellertid stationens hela

effekt av trefasenergi efter insättandet av nu beslutade maskiner.

Därest den glädjande industriella utvecklingen i berörda del av

landet icke skall upphöra, måste alltså nya möjligheter åvägabringas

att tillhandahålla kraft. Två* alternativ stå därvid till buds, nämligen

att ytterligare utbygga kraftstationen vid Porjus eller att montera ett

nytt, staten tillhörigt fall i Lule älv.

Vid Porjus kraftstation kunna icke insättas flera maskiner utan utsprängning

av nya vattenlopp på såväl tillopps- som avloppssidan av

kraftstationen. Dessutom erfordras för utvidgning av kraftstationen

regleringsarbeten i Lule älvs sjösvstem utöver vad som beslutats år

1913.

Utvecklingen

av Porjus

kraftverk.

Två alternativ

för ytterligare

kraftanskaffning.

Ytterligare

utvidgning

av Porjus

kraftstation.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung]. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 315.

Till nämnda års riksdag avlät Kungl. Maj:t, med anledning av förslag

om ökad -affraktning av malm från Kimnavara och Gällivare malmfält,

proposition med förslag att riksdagen måtte bland annat besluta reglering

av Stora Lule älvs vattensystem ovanför Porjus för en kostnad ej överstigande

1,000,000 kronor samt därav för år 1914 anvisa ett belopp av

500,000 kronor. Denna framställning bifölls av riksdagen (se skrivelse

den 31 maj 1913, nr 252). Sedermera har riksdagen (skrivelse den 22

september 1914, nr 272), för år" 1915 anvisat återstående beloppet,

500.000 kronor. Omförmälda reglering, som avser att genom upprensningsarbeten

vid Luleluspen möjliggöra öjmd avtappning från Stora

Lulejaure, har till följd av stegrade arbets- och materialkostnader under

kristiden avsevärt fördyrats, varför vattenfallsstyrelsen hemställt, att för

denna reglering måtte beviljas ett tilläggsanslag å 300,000 kronor utöver

förut anvisade 1,000,000 kronor.

Då, såsom nämnts, ökad utbyggnad av kraftstationen vid Porjus

förutsätter ytterligare reglering av Lule älv, bar vattenfallsstyrelsen låtit

verkställa utredning härom samt i sin skrivelse närmare redogjort för

resultatet därav. De gjorda undersökningarna hava givit vid banden,

att det är fördelaktigast att reglera ett system av nära i nivå med

varandra liggande sjöar, som genomflytas av en av Lule älvs källfloder,

Kårtjeälven, och vilka sjöar av vattenfallsstyrelsen med en

enhetlig beteckning benämnts Suorvasjöarna. Såsom'' framgår av ett

vid vattenfallsstyrelsens skrivelse fogat kartblad, vilket torde få såsom

bilaga åtfölja detta protokoll, äro nämnda sjöar belägna omedelbart

ovanför Kårtjejaure, vid vars utlopp Kårtjeälven bildar det bekanta Stora

Sjöfallet. Efter omförmälda reglering skulle i Lule älv vid Porjus och

nedanför liggande vattenfall kunna erhållas en konstant vattenmängd av

omkring 160 sekundknbikmeter, under det att motsvarande vattenmängd

efter fullbordande av den reglering, vilken av 1913 års riksdag beslutades,

uppgår till 50 å 60 kubikmeter i sekunden. Därest all den energi,

vattenfallsstyrelsen för närvarande bortkontrakterat från Porjus, tillhandahålles

som prima kraft, d. v. s. tillgänglig året om, åtgår därför omkring

75 sekundkubikmeter. För nya kraftleveranser från Porjus kan

alltså efter regleringen påräknas en vattenmängd av 85 sekundkubikmeter.

Därav böra minst 10 sekundkubikmeter reserveras för ökning

av järnvägarnas kraftbehov. För nytillkommande industri återstå i så

fall högst 7 5 sekundkubikmeter, motsvarande vid kontinuerlig drift omkring

34.000 kilowatt. Detta kraftbelopp är emellertid icke tillräckligt för att

tillgodose det ytterligare kraftbehov, som med sannolikhet inom den

närmaste tiden kan väntas inom ifrågavarande del av Norrbottens län.

Utöver den kraft, som kan levereras från Porjus kraftverk, sedan den

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 315. 5

beslutade andra utbyggnaden blivit färdig, autages nämligen kunna avsättas

till:

Norrbottens järnverk .......................................

Porjus smältverk................................................

Stockholms superfosfatfabriksaktiebolag,

Difosfat m. fl...........................................

eller 71,500 hästkrafter.

Eu så stor ökning av tillgången på prima kraft kan ej erhållas i

Porjus även med de längst gående regleringsalternativ i Lille älv, och

har vattenfallsstyrelsen av dessa skäl ansett, att en fortsatt ytterligare

utbyggnad av Porjus bör tills vidare anstå.

Vattenfallsstyrelsen har i stället låtit undersöka de tekniska och

ekonomiska möjligheterna att bygga ett kraftverk vid Harsprånget, medelst

vilket det närmaste kraftbehovet fullständigt skulle kunna fyllas.

Harsprånget bildas av Stora Lule älv omkring 7 kilometer nedanför

det s. k. Lilla Porjusselet eller det spakvatten, som utgör nedre gräns

för Porjusfallen. Å nämnda sträcka faller älven omkring 29 meter,

bildande ett antal forsar, bland vilka Lillselforsen (6,6 meter) och Långselforsen

(15,4 meter) äro de största. Fallhöjden i själva Harsprånget

är omkring 75 meter å en sträcka av omkring 4 kilometer. Nedanför

det egentliga Harsprånget ligger det omkring 0,9 kilometer långa Djupselet

och omedelbart nedanför detsamma det omkring 0,5 kilometer

långa Pakkoselet. Hela bruttofallhöjden mellan Lilla Porjusselet och

Pakkoselet är omkring 107 meter. Vattenföringen vid Harsprånget är

oväsentligt större än vid Porjus.

Om förmälda forsar anser vattenfallsstyrelsen böra utnyttjas i en

enda anläggning, vilket kan äga rum på det sättet, att genom en hög

damm vid Harsprånget vattnet uppdämmes i ungefärlig jämnhöjd med

Lilla Porjusselets vattenyta. Denna damm skulle bliva betydligt större

än någon av de dammar, som hittills utförts i vårt land. Den skulle

få en längd av ej mindre än omkring en kilometer och en högsta höjd

över marken av omkring 40 meter. Kraftstationen är avsedd att nedsprängas

i berget på samma sätt som vid Porjus.

Enligt vad styrelsen tänkt sig, skulle den till anläggningen hörande

avloppstunneln erhålla en längd av 2,8 kilometer och nedtill utmynna i

Djupselet. Eu förlängning av tunneln ned till Pakkoselet, som ligger

...................... 35,000 kilowatt

.................... 5,000 »

aktiebolaget

.................... 10,000 »

Summa 50,000 kilowatt

Utbyggnad

av Harsprånget.

Läge m. m.

Damm
byggnad
-

Avlopps
tunnel.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 315.

omkring 3 meter under Djupselet, finner styrelsen ej ekonomiskt fördelaktig.

Nämnda falldel kan däremot med fördel framdeles utnyttjas

genom eu upprensning av forsen mellan de båda selen.

Fallhöjd och Nettofallhöjden vid Harsprånget beräknas till omkring 101 meter

effekt. före upprensning av forsen mellan Djupselet och Pakkoselet. Motsvarande

effekt vid en reglerad vattenföring av 160 sekundkubikmeter uppgår

till 134,000 kilowatt. Liksom vattenfallsstyrelsen anser böra ske

vid den slutliga utbyggnaden av kraftstationen vid Porjus, sjmes det

styrelsen vara skäl att vid fullständig utbyggnad av Harsprånget utföra

kraftverket för något större effekt än den såsom antaglig beräknade, förslagsvis,

inberäknat reserv, med 11 enheter om 17,500 kilowatt eller tillhopa

för 192,500 kilowatt.

Vattenfallsstyrelsen håller före, att en första utbyggnad av kraftstationen

vid Harsprånget bör planeras för 5 enheter jämte reservenhet,

motsvarande en effekt av 87,500 kilowatt och en vattenförbrukning av

105 sekundkubikmeter.

Anläggnings- Anläggningskostnaderna för första utbyggn adsstu d i et hava med anos

n» er. Andande av de pris, som år 1913 betalades vid Porjus, approximativt

beräknats sålunda:

Dammbyggnad...................... kronor 12,000,000: —

Öriga vattenbyggnader » 9,000,000: — kronor 21,000,000: —

Husbyggnader, permanenta

och provisoriska............ kronor 750,000: —

Spårförbindelser och vägar » 500,000: — )(

Administration och oförutsedda utgifter, omkring

25 procent.............................................................. »

Summa för hus- och vattenbyggnader kronor 28,000,000: —

Turbiner, 6 enheter, samt elektrisk utrustning för

105,000 kilowatt..................................................... » 4,200,000: —

Summa kronor 32,200,000: —

Med nuvarande pris äro kostnaderna avsevärt högre, och anser

vattenfallsstyrelsen, att de kunna anslås till omkring 55,000,000 kronor

för hus- och vattenbyggnader samt omkring 14,500,000 kronor för turbiner

och elektrisk utrustning eller till sammanlagt 09,500,000 kronor.

Härtill komma kostnaderna för erforderlig reglering av Stora Lulejaure

samt Suorvasjöarna enligt det alternativ, som vattenfallsstyrelsen

1,250,000: —

5,750,000: —

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr Slo.

anser böra komma till utförande. Kostnaderna för regleringen av Stora Lulejaure,

som i huvudsak redan är utförd, uppgå till 1,300,000 kronor.

Kostnaderna för reglering av Suorvasjöarna uppgå med 1913 års pris

till 3,600,000 kronor och med nuvarande pris till omkring 7,000,000

kronor. Totala regleringskostnaderna uppgå följaktligen till 4,900,000

respektive 8,300,000 kronor. Denna reglering kommer emellertid alla

vattenfall i Lule älv till godo, i den mån de bliva utbyggda, och anser

vattenfallsstyrelse^ att kostnaderna böra fördelas efter utnyttjad fallhöjd

med tills vidare 1 3 på Porjus och 2! 3 på Harsprånget.

Kostnaderna för utförande av en första utbyggnad av kraftverket

vid Harsprånget beräknas alltså med användande av 1913 års pris

uppgå till:

kraftverk med 6 enheter............................................... kronor 32,200,000: —

på Harsprånget belöpande andel i regleringskostnaderna.

................................................................... » 3,300,000: •

Summa kronor 35,500,000: —

Med användande av nuvarande pris beräknas kostnaderna uppgå till:

kraftverk med 6 enheter.............................................. kronor 69,500,000: —

på Harsprånget belöpande andel i regleringskostnaderna.

...................................................................... » 5,500,000: —

Summa kronor 75,000,000: —

Frånräknas det belopp, 1,000,000 kronor, som riksdagen redan anvisat

till reglering av Lule älvs vattensystem, men tillägges den andel

av den återstående regleringskostnaden, som belöper på kraftstationen

vid Porjus och som bör påföras densamma, blir det kapital, som

behöver ytterligare utläggas, 36,100,000 eller 76,800,000 kronor, allt

efter som man räknar med 1913 års pris eller de nu gällande.

Efter installation av sex enheter, vardera å 17,500 kilowatt, varav

eu skulle utgöra reserv, kommer, såsom förut nämnts, effekten i kraftstationen

vid Harsprånget att uppgå till 87,500 kilowatt. Redan nu hava

kraftavnämare anmält sig för en energikvantitet av minst 50,000 kilowatt.

Därest icke under de närmaste åren ytterligare kraft definitivt

borttingas, anser vattenfallsstyrelsen, att i kraftstationen böra till en

början blott insättas fyra maskinenheter, varav en i reserv. Samman

lagda kostnaden skulle därigenom minskas med 1,400,000 kronor, därest

s. 8 Kontrollera mot PDF

Skäl för

Hareprångets

utbyggnad.

8 .Kungt. May.ts Nåd. Proposition Nr 315.

1913 års pris läggas till grund, och med 4,800,000 kronor med tillämpning

av nu gällande pris.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, bliva de kostnader,

som måste nedläggas på en kraftstation vid Harsprånget, synnerligen

betydande. Jag har därför hyst en viss tvekan, om man redan nu bör igångsätta

detta synnerligen omfattande och kostsamma arbete, och det under

en tid, då alla byggnadskostnader äro uppdrivna samt den utländska

lånemarknaden är stängd och så många andra krarv måste tillgodoses

genom upplåning inom landet. Det ifrågasättes ju också att nu påbörja

ytterligare två större statens kraftverk, det ena vid Lilla Edet och

det andra i Motala ström, av vilka till det förstnämnda anslag redan av

riksdagen anvisats.

Såsom vattenfallsstyrelsen meddelat, är det emellertid önskvärt, att

statsmakternas beslut om Harsprångets utbyggande fattas snarast möjligt,

då allenast därmed underhandlingarna om kraftleverans i denna

trakt kunna taga fastare former och den industriella företagsamheten

tillräckligt stimuleras. Utom det att kristiden med dess uppdrivna

kolpris — vilkas nedgång till tidigare prisläge icke på länge, om ens

någonsin, kan emotses — kraftigt visat behovet av ett raskt utbyggande

av statens vattenfall, är den norrländska vattenkraftens disposition

för elektrisk järnsmältning och fabrikation av gödningsämnen av

synnerlig betydelse för hela landet.

Då jag således finner mig böra förorda, att frågan om utbyggandet

av Harsprånget nu förelägges riksdagen, vill jag emellertid framhålla,

att under de närmaste åren arbetet möjligen måste bedrivas med mindre

fart än vattenfallsstyrelsen beräknat; svårigheterna att upplåna medel

äro nämligen för närvarande, som känt, betydande, och torde så förbliva

ännu något år framåt. Härav kan således bliva en följd, att den tid

av 6 år, som vattenfallsstyrelsen beräknat för arbetets fullbordande,

kan behöva något utsträckas. Under gynnsamma förhållanden kan tilläventyrs

genom rikligare anslag under senare år den föreslagna byggnadstiden

hållas. Särskilt kan för närvarande icke bedömas, om det

kan bliva möjligt att å tilläggsstat för år 1919 anvisa några medel för

ifrågavarande företag.

De arbeten för kraftstationen vid Harsprånget, som under de närmaste

åren skulle utföras och av vilka dammen vid Harsprånget beräknas

taga en tidrymd av fem år, äro endast sten- och jordarbeten, vilka icke

under kristiden fördyrats i samma män som exempelvis maskiner, och

det är att hoppas, att vid den tid, då de sistnämnda skola anskaffas,

prisen blivit mera normala. Man bör även taga hänsyn till,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 315.

att möjlighet till avsättning av ett så stort kraftbelopp som 50,000

kilowatt eller 71,500 hästkrafter, utöver den kraft, som kan levereras

från Porjus, redan nu med all säkerhet finnes i Norrbotten

och att vattenfallsstyrelsen ligger i underhandling om försäljning av

kraft till ytterligare omkring samma kvantitet. I Sverige finnas endast

inom Norrland kraftkällor, från vilka dylika stora kraftmängder kunna

levereras, utan att de behov, som dessa kraftkällor närmast äro avsedda

att fylla, åsidosättas. Därför torde, om erforderlig kraft icke utbygges

inom Norrland, åtskilliga av de industrier, som anmält sig till erhållande

av kraft i Norrbotten, i stället igångsättas i Norge, där rikliga

krafttillgångar stå till buds. En sådan utvandring av industrin vore

emellertid beklaglig och bör om möjligt förekommas. De slumrande

miljonerna i statens norrländska vattenfall böra så småningom tillgodogöras

genom att staten, såsom skett beträffande kraftstationen vid Porjus, i

god tid och framsynt arbetar på att göra dem fruktbärande för svensk

industri, även om därför fordras stora kapitalutlägg. Till följd av statens

ständigt ökade utgifter är det även önskvärt, att allt flera av statens

vattenfall tagas i bruk, så att stegrade inkomster erhållas från statens

vattenfallsverk.

Vid underhandlingar om försäljning av energi från det blivande Kraftpris.

kraftverket har vattenfallsstyrelsen beräknat en grundavgift för kilowatt

och år av ungefär samma storlek, som före kriget beräknats vid försäljning

från Porjus av kraft till elektrokemisk och elektrotermisk industri.

Till denna grundavgift är avsedd att läggas en tilläggsavgift, motsvarande

ränta och amortering å de stegrade kostnader, vilka nu äro förenade

med byggnadsarbeten av ifrågavarande slag, ävensom ränta å ökningen

av driftkostnaderna. De större kraftspekulanterna hava förklarat sig beredda

att avsluta kontrakt på ifrågavarande villkor. Orsaken till att

kraftavnämarna kunna ingå på dessa villkor är, säger vattenfallsstyrelsen,

deras övertygelse om att billigare utbyggnadskostnader icke kunna erhållas

vid andra kraftkällor och att vattenfallsstyrelsen kommer att ordna

arbetena så, att icke någon avsevärd del av de arbeten, som allra mest

blivit influerade av nuvarande kristid, kommer att utföras på sådana

tider, då prisen äro oskäligt uppdrivna.

Bland industrier, vilka särskilt torde vara ägnade att bliva avnä- Möjligheterna

mare av kraft från Harsprånget, är, till följd av närheten av de stora tU1 ^vj[hrttfntin(;

malmfälten, elektrisk järnsmältning. Den av professor Wilhelm Talman

uppfunna metoden att medelst elektrolys ur fosforhaltiga bergarter utvinna

fosfatgödningsämnen lär även hava förutsättning för användning

Bihang till riksdagens protokoll HUS. 1 sand. 278 höft. (Nr 315.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Avkastning.

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 315.

av betydande kraftbelopp uti ifrågavarande del av landet, då vid malmfälten

finnas nästan obegränsade mängder fosforhaltigt avfall från malmbrytningen

och anrikningen. Jämväl för framställning av andra elektrokemiska

produkter torde kraften komma att användas. Stockholms superfosfatfabriksaktiebolag

har sålunda gjort förfrågan om kraft från Harsprånget

för diverse ändamål. Vidare ligger vattenfallsstyrelsen i underhandling

med aktiebolaget Elektrosalpeter om leverans från Harsprånget

och Porjus av mycket betydande kraftbelopp för framställning av s. k.

Norgesalpeter, för vilken vara möjlighet till avsättning finnes till mycket

större kvantiteter än som nu tillverkas. Medelpriset i Norge för kraft

för sådan fabrikation var före kriget omkring 20 å 25 kronor per kilowatt,

men för kraft från vattenfall, som nu i Norge utbyggas, måste

ungefär samma kristidstillägg betalas som i Sverige. De pris, till vilka

vattenfallsstyrelsen kan lämna kraft från ett kraftverk vid Harsprånget,

torde icke vara högre än att tillverkning av Norgesalpeter kan äga rum

medelst användande av dylik kraft.

Om underhandlingarna med aktiebolaget Elektrosalpeter leda till

resultat, kommer, enligt vad vattenfallsstyrelsen tillkännagivit, avkastningen

av en blivande kraftstation vid Harsprånget att redan från början

bliva fullt tillfredsställande. Åven om en sådan salpeterfabrikation med

kraft från Harsprånget icke skulle komma till stånd, torde man emellertid

endast behöva räkna med relativt kort tid, under vilken Harsprångsstationen

icke skulle komma att lämna full ränta å det nedlagda

kapitalet.

De erfarenheter, vattenfallsstyrelsen hittills gjort om kraftförsäljning

från- statens kraftverk såväl vid Trollhättan som Älvkarleby och Porjus,

hava givit vid handen, att man icke kan hysa något tvivel därom, att

ytterligare stora kraftbelopp skola finna användning och att de i en

kraftstation vid Harsprånget nedlagda kapitalbeloppen skola kunna på

tillfredsställande sätt förräntas. Sålunda har kraften från Trollhättan trots

betydande stegringar i kraftpriset visat sig så begäidig, att den funnit

avnämare, innan vederbörande kraftanläggningar hunnit bliva färdigbyggda.

Vid Trollhättan har också till följd av den rikliga krafttillgången

uppvuxit en elektrokemisk industri av betydande omfattning. Tillgången

på kraft vid Trollhättan är emellertid så begränsad, att några ytterligare

större och långvariga upplåtelser för elektrokemisk och elektrotermisk

industri icke därifrån kunna göras. Enligt vattenfallsstyrelsens åsikt är

det heller icke riktigt att i längden fortsätta med alla nuvarande kraftleveranser

för elektrokemisk och elektrotermisk industri från Trollhättan.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 315.

11

I stället bör krafttillgången därstädes och i Göta älv i huvudsak reserveras

för motordrift, borgerliga behov och elektrifiering av landsbygden

inom västra och sydvästra delarna av Sverige och vid Trollhätteverket

endast bibehållas sådan elektrokemisk och elektrotermisk kvalitetsindustri,

som tillverkar mera högförädlade produkter. Från Älvkarleby kraftverk

levereras så gott som all den tillgängliga energin för borgerliga behov

samt för motordrift och landsbygdens elektrifiering. Visserligen är det

vattenfallsstyrelsens avsikt att framdeles överföra kraft från nedre Norrland

till Ålvkarlebyområdet och därigenom bereda krafttillgång för

elektrokemisk och elektrotermisk industri inom Bergslagen och vid Mälaren.

På grund av de höga överföringskostnaderna blir emellertid

denna kraft relativt dyrbar och är därför icke användbar för sådan

elektrokemisk och elektrotermisk industri, som kräver billig kraft.

Beträffande avkastningen av statens redan utförda kraftstationer vid

Trollhättan, Porjus och Älvkarleby har vattenfallsstyrelsen i sin skrivelse

intagit en tabellarisk redogörelse, som bland annat utvisar, att, om

till det nedlagda kapitalet läggas ränteförluster under byggnadstiden,

avkastningen av nämnda kraftverk under år 1917 utgjorde:

Trollhättan

Porjus .......

Älvkarleby

Inberäknat det uppskattade

värdet av

vattenkraft, som ej

av staten inköpts.

................ 7,23 %

................ 5,03 »

............... 7,67 »

Medeltal 6,95 %

Oberäknat det uppskattade

värdet av

vattenkraft, som ej

av staten inköpts.

11,62 %

5,21 ))

8,76 »

9,03 %.

Den sålunda erhållna avkastningen synes beträffande Trollhättan och

Älvkarleby vara fullt tillfredsställande. Vad angår Porjus är att märka,

att den kraft, som levereras till järnvägsdrift, lämnas till praktiskt taget

självkostnadspris, och att avkastningen blir väsentligt högre, sedan den

beslutade andra utbyggnaden av kraftstationen snart är färdig och därigenom

eu större del av den i stationen alstrade kraften kommer att

användas för industriella ändamål.

De erfarenheter, som erhållits vid statens nu i drift varande kraftstationer,

synas alltså bekräfta vattenfallsstyrelsens åsikt, att även från

eu kraftstation vid Harsprånget skall inom kort tid erhållas skälig avkastning

å det kapital, som nedlägges i företaget. Detsamma kommer

särskilt att medgiva betydande utveckling av landets elektrokemiska

och elektrotermiska industri, vilket i olika avseenden är högeligen önskvärt.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Behövliga

anslag.

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 315.

De anslag, som erfordras för uthuggande av Harsprånget med sex

enheter, vardera om 17,500 kilowatt, men med maskineri till en början

blott för fyra, samt för utförande av erforderliga regleringsarbeten i

Lule älvs vattensystem, har vattenfallsstyrelsen föreslagit skola utgå på

följande sätt:

för

år

1918.

. kronor

500,000

—

»

»

1919.

))

5,200,000

—

»

1920.

»

7,500,000

—

)>

1921.

8,500,000

—

»

»

1922

»

8,200,000

—

»

»

1923.

»

4,800,000

—

Summa kronor

34,700,000

—

Härtill komma av konjunkturerna beroende tillägg för de olika

åren, vilka emellertid synas vattenfallsstyrelsen böra beviljas på respektive

års tilläggsstater, enär de på sådant sätt kunna med större tillförlitlighet

angivas.

Då det här gäller en längre byggnadstid, kan man ej för närvarande

beräkna i vad mån konjunkturtilläggen behöva utgå. Det torde

därför ej vara lämpligt att nu bevilja det belopp, som kraftverket i sin

helhet beräknas kosta och av denna summa anvisa vissa delar för 1918

och 1919, utan av riksdagen lärer för närvarande endast böra äskas

anslag till kraftverkets och regleringsarbetenas påbörjande. Jag har

förut uttalat mig om byggnadstiden och de faktorer, som möjligen

måste påkalla dess utsträckning utöver vad vattenfallsstyrelsens förslag

upptager.

Vattenfallsstyrelsen har för ifrågavarande anläggning hemställt om anslag

å tilläggsstat för år 1918 med 500,000 kronor och å 1919 års stat med

4,000,000 kronor. Därjämte har vattenfallsstyrelsen anhållit, att för påbörjande

av för kraftverket erforderlig regering av vissa till Lule älvs

vattensystem hörande sjöar måtte å 1919 års stat anvisas 900,000 kronor.

I statsverkspropositionen har emellertid för ifrågavarande ändamål

blott beräknats 500,000 kronor å tilläggsstat för år 1918 och 1,500,000

kronor å 1919 års stat. Betydande krav på lånemedel, utöver vad i

statsverkspropositionen beräknats, komma att föreligga beträffande statens

vattenfallsverk, därest riksdagen bifaller de gjorda framställningarna

om anslag till inköp av Virsbo—Ramnäs kraftaktiebolag samt till regleringsarbeten

i Dalälven ävensom om ökat anslag till distributionsanläggningar.

Jag anser mig därför icke kunna tillstyrka, att för kraftverket

vid Harsprånget och regleringsarbetena i Lille älv begäras större belopp

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 315.

än att desamma — inberäknat den summa av 300,000 kronor, som till

följd av stegrade byggnadskostnader erfordras för fullbordande av de

regleringsarbeten vid Luleluspen, vartill riksdagen förut anvisat 1,000,000

kronor — motsvara de i statsverkspropositionen gjorda beräkningarna.

Jämväl med hänsyn till de stora arbeten, som för statens räkning pågå i

övriga delar av landet, och de krav på arbetskraft för jordbruket, som

framför allt för närvarande måste tillgodoses, synes det vara lämpligt att

till en början endast igångsätta arbetena i mindre omfattning.

Av de medel, som nu skulle äskas, torde för påbörjande av kraftstationen

vid Härs prånget böra anvisas å tilläggsstaten för år 1918 500,000

kronor och å 1919 års stat 1,000,000 kronor. Återstående beloppet å

1919 års stat, 500,000 kronor, skulle således avse arbeten för Stora

Lule älvs reglering.

På grund av vad sålunda anförts, får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels för påbörjande av första utbyggnaden av en

kraftstation vid Harsprånget bevilja

å tilläggsstat för år 1918 ett reservationsanslag av

500,000 kronor och

för år 1919 ett reservationsanslag av 1,000,000

kronor;

dels ock för år 1919 anvisa för fullbordande av

de av 1913 års riksdag beslutade arbeten för Stora

Lule älvs reglering ett reservationsanslag av 300,000

kronor ävensom för ytterligare arbeten för älvens

reglering ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnade, att proposition i ämnet skulle av

den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, i vanlig

ordning utfärdas.

Ur protokollet:

Gunnar Gorm.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 315

Till KONUNGEN.

I underdånig skrivelse den 30 augusti 1917 meddelade vattenfallsstyrelsen,

att utredningar pågingo om lämpligaste sättet för ytterligare kraftuttagning i

Lule älv och att vattenfallsstyrelsen hoppades i början av år 1918 kunna framlägga

förslag härom. I avvaktan på utredningens resultat anhöll styrelsen, att

Eders Kungl. Maj:t måtte i framställning till riksdagen för ifrågavarande ändamål

äska ett anslag för år 1919 av 3,000,000 kronor, varav 500,000 kronor borde få

utbetalas redan under år 1918. Av statsfinansiella skäl nedsatte Eders Kungl.

Maj:t ifrågavarande anslagsbelopp till 2,000,000 kronor, varav 500,000 kronor å

tilläggsstat för år 1918. Sedan numera de tekniska utredningarna, som dock

ännu ej äro fullt avslutade, och underhandlingarna om kraftavsättningen fortskridit

så långt, att sakens tekniska och ekonomiska sida kan överblickas, får vattenfallsstyrelsen

härmed i underdånighet framlägga förslag till fortsatt utnyttjande av

Lule älvs vattenkraft.

Allmän översikt.

Såsom vattenfallsstyrelsen redan i sitt förslag den 17 december 1909 till

en första utbyggnad av Porjus framhöll, kunde Porjusfallens bebyggande anses

vara nyckeln till tillgodogörande av vattenkraften i Lule älv, där staten äger

högst betydande vattenkrafttillgångar. Styrelsen anförde i samma skrivelse, då

valet skulle göras mellan en utbyggnad vid Vakkokoski, avsedd enbart för järnvägsdrift,

och en anläggning vid Porjus för kraftleverans till såväl järnvägsdrift

som industriell förbrukning, bland annat följande: »Ett kraftverk vid Porjus

med fortsättning av kraftverk vid Harsprånget'' o. s. v. öppnar för övrigt storartade

möjligheter jämväl för de delar av landet, som ligga vid eller på måttliga avstånd

från Lule älvs nedre lopp och vilka visst icke äro utan förutsättningar för industriell

utveckling». Vidare anfördes, att experimenten med elektrisk tackjärnsframställning

krönts med framgång, varför det ganska sannolikt icke skulle dröja

länge, innan ett elektriskt smältverk komme till stånd vid eller i närheten av

Norrbottens rika malmfält. Slutligen antydde styrelsen möjligheten av att jämväl

andra industrier, exempelvis av elektrokemisk eller elektrotermisk art, kunde

tänkas vilja sätta sig fast inom avsättningsområdena för kraftverk i Lule älv.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 315.

15

Vattenfallsstyrelsen anser sig med tillfredsställelse kunna konstatera, att

den av styrelsen sålunda skisserade utvecklingen icke har jävats av verkligheten,

utan att tvärtom den industri i Norrbotten, som baseras på krafttillgång från

Lule älv, synes gå mot en utveckling, som torde bliva åtskilligt snabbare, än

vattenfallsstyrelsen vågat sätta i utsikt. Utom för järnvägsdrift och för malmfälten

levereras nämligen redan nu eller kommer inom närmaste tiden att levereras

kraft i Porjus till ett elektriskt smältverk, en masugnsanläggning, en natriumfabrik

samt en tjärfabrik. Härtill kommer ökad kraftförbrukning för den numera

i princip beslutade elektrifieringen av Biksgränsbanan mellan Kiruna och Luleå—

Svartön. Porjusverkets belastning av trefaskraft torde inom närmaste tiden

komma att uppgå till omkring 15,000 kw. Sedan den beslutade och pågående

utvidgningen av Porjus kraftverk blivit färdig, komma ytterligare kraftbelopp

att enligt redan träffade avtal levereras till i huvudsak ovannämnda industrier.

Därvid kommer maximibelastningen för industriella ändamål att uppgå till

cirka................................................................................................ 30,000 kw.

vilket kommer att utgöra stationens effekt efter insättandet av

nu beslutade maskiner, omfattande tre trefasaggregat. Därjämte

finnas två enfasaggregat för sammanlagt........................ 17,000 »

alltså tillsammans...................................................................................... 47,000 kw.

förutom en reservmaskin med generatorer för alstrande av såväl enfas- som

trefasenergi.

Vid Porjus kunna därutöver icke lämpligen insättas ytterligare maskiner

Titan utsprängning av nya vattenvägar på såväl tillopps- som avloppssidan av

kraftstationen, men därjämte skulle vid en sådan ytterligare utbyggnad i Porjus

fordras betydande regleringsarbeten i Lule älvs sjösystem. Det bör nämligen

anmärkas, att av redan ovan angivna kraftbelopp i Porjus en del under lågvattenperioderna

endast kan levereras som sekunda kraft. I varje fall blir det därför

nödvändigt för att öka tillgången på prima kraft i Porjus att utföra viss ytterligare

reglering i vattendraget förutom den mindre reglering, vartill 1913 års

riksdag anvisade 1 miljon kronor.

För att man skall kunna bilda sig en uppfattning om, vilka anspråk, som

snart nog komma att ställas på kraftkällorna vid Lule älv, kan anföras, att följande

kraftavsättning med största sannolikhet kan påräknas utöver kraften från den redan

beslutade anläggningen i Porjus:

Norrbottens järnverk ............................................................................... 35,000 kw,

Porjus smältverk .................................................................................... 5,000 »

Stockholms superfosfatfabriksaktiebolag, aktiebolaget Difosfat m. fl. 10,000 »

Summa 50,000 kw.

eller 71,500 likr.

En så stor ökning av tillgången på prima kraft kan ej erhållas i Porjus

även med de längst gående regleringsalternativ i vattendraget, och har vattenfallsstyrelsen

av dessa skäl ansett, att eu fortsatt ytterligare utbyggnad av Porjus

bör tills vidare anstå. Däremot har vattenfallsstyrelsen låtit undersöka de

tekniska och ekonomiska möjligheterna att bygga ett kraftverk vid Harsprånget,

medelst vilket det närmaste kraftbehovet fullständigt skulle kunna fyllas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Geografisk

beskrivning.

Regleringens

ändamål.

Kung1. Mcij:ts Nåd. Proposition Nr 315.

Innan vattenfallsstyrelsen närmare ingår på frågan om själva kraftstationsbyggnaden

vid Harsprånget, skall styrelsen lämna en kort redogörelse för de

regleringsmöjligheter, som föreligga till höjandet av den för kraftalstring tillgängliga

vattenmängden.

Reglering av Stora Lule älv.

Störa Lule älvs egentliga lopp begynner vid utloppet ur Stora Lulejaure,

varest den av Porjusverket delvis indämda forsen Luleluspe bildas. De största

tillflödena till Stora Lulejaure äro dels Sjaunjaälven, dels Langas’ utlopp vid

Jaurekaska. Langas’ tvenne största tillflöden äro dels Yietusjokk, som upprinner

på gränsen mot Norge och därefter genomflyter sjöarna Sitasjaure, Autajaure,

Teusajaure, Petsats och Satisjaure, dels Kårtjeälven, som vid sjön Kårtjejaures

utlopp bildar Stora Sjöfallet. Omedelbart ovanför Kårtjejaure ligga i nära nog

samma nivå sjöarna Suorvajaure, Yuoksajaure, Alemusjaure och Luoktanjarkajaure

med Kaskajaure och Svaltiajaure, vilket sjösystem i det följande för korthetens

skull sammanfattas under benämningen Suorvasjöarna. Suorvajaure,

d. v. s. den längst nedströms belägna sjön i detta sjösystem, har tvenne utlopp,

av vilka det östra bildar Lilla Sjöfallet omedelbart ovanför inloppet i Kårtjejaure

och det västra, som genomrinner Järtajaure, ävenledes utfaller i Kårtjejaure

omkring 3 km. från Lilla Sjöfallet. Suorvasjöarna hava i sina övre ändar tvenne

större tillflöden, dels Råtj aälven, kommande från nordväst och genomrinnande

ett flertal sjöar, av vilka de förnämsta, uppifrån räknat, äro: Ketsak, Seggokjaure,

Abmatsjaure och Piåtjajaure, dels Vuojatälven, kommande från sydväst och

genomrinnande sjöarna Yirijaure, Vastenjaure och Kåtjasjaure.

De viktigaste sjöarnas area i medeltal utgör enligt generalstabens kartor

följande:

Stora Lulejaure................................

........................... 166 km2

Yirijaure............................................

............................. 109 »

Suorvasjöarna.................................

.. .......................... 98 »

Yastenjaure ......................................

........................... 84 »

Sitasjaure .......................................

............................. 66 »

Langas..............................................

............................ 54 >

Satisjaure ........................................

........................... 50 »

Kåtjajaure........................................

............................ 20 »

Sammanlagda arean av alla sjöarna inom nederbördsområdet ovanför Lulejaures

utlopp är cirka 890 km2. Det totala nederbördsområdet för älven vid samma

punkt utgör omkring 9,860 km2, varför således sjöarealen utgör omkring 9,3 %

av det totala nederbördsområdet.

Regleringen avser att åstadkomma möjligast stor lågvattenmängd för Porjus

och nedanför liggande kraftverk i Lule älv. För att genomföra en dylik fullständig

reglering skulle erfordras, att regleringsdammar anordnades icke blott i

den närmast ovanför Porjus belägna Störa Lulejaure utan även i andra sjöar,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 315. 17

av vilka flera äro belägna ovanför träd- och. buskgränsen i öde och otillgängliga

fjälltrakter.

Vattenfallsstyrelsen har låtit utföra fullständiga undersökningar och kostnadsberäkningar

över regleringsdammar vid följande sjöar:

A) Stora Lulejaure;

B) Satisjaure;

C) Langas;

Dl Suorvasjöarna samt

E) Virijaure.

Att här ingå på någon redogörelse i detalj för, huru dessa anordningar äro

tiinkta, kan icke ifrågakomma, men följande må dock anföras:

A) Vid Stora Lulejaures utlopp vid Luleluspen hava flera regleringsalternativ

genomräknats, men det har därvid visat sig, att de stora alternativen, omfattande

en hög, fast damm jämte erforderliga luckutskov, skulle komma att draga jämförelsevis

höga kostnader och dessutom vara mindre betryggande, enär grundläggningsförhållandena

vid Luleluspen äro ganska otillfredsställande. Marken

består nämligen här av omväxlande pinnmo och sandlager, varför stora kostnader

måste nedläggas vid utförandet för att förebygga faran av dammens

underskärning. Styrelsen har därför ansett sig i Stora Lulejaure böra anordna

endast utjämningsmagasin, medelst vilket ojämnheter i tappningen från de ovanför

liggande magasinssjöarna kunna utjämnas. Anordnandet av ett dylikt magasin

underlättas därav, att övre vattenytan vid regleringsdammen i Porjus ligger på

ungefär samma höjd som lågvattenytan i Stora Lulejaure. Genom att upprensa

botten i Luleluspen kan lågvattenytan i Lulejaure sänkas under förutvarande

nivå, varvid man emellertid ur Lulejaure icke behöver uttappa större vattenmängd

än vad som svarar emot medelbehovet per vecka i Porjus kraftverk. Då tappningen

för kraftalstring varierar och minskas under nätterna samt under sönoch

helgdagar, kan således motsvarande vattenmängd innehållas i Stora Lulejaure

ävensom i Stora Porjusselet mellan dammen vid Porjus och Luleluspen.

Till en början komma dessutom upprensningen vid Luleluspen, som redan efter

anslag av 1913 års riksdag till större delen är utförd, att tagas i anspråk för en

mindre årsreglering av vattendraget. För sistnämnda ändamål bär även en

mindre dammbyggnad med fällbara bockar och sättär anordnats, varigenom lågvattenmängden

kan höjas från förutvarande 24 sm3 till 50 ä 60 sm3.

För fullbordandet av dessa arbeten, som på grund av arbetets svårberäkneliga

natur och stegrade arbets- och materialkostnader under kristiden avsevärt

fördyrats, fordras emellertid ett tilläggsanslag av 300,000 kronor utöver förut beviljade

1,000,000 kronor.

B) Regleringen av Satisjaure är tänkt utförd på så sätt, att medelst en hög,

fast, utfylld dam vid sjöns utlopp vattenytan uppdämmes. Dämningshöjden är

vid det största alternativet föreslagen till omkring 12 m. över nuvarande högvattenstånd.

Kostnaderna för ett sådant största alternativ i Satisjaure äro med tillämpning

av före kriget gällande ä-pris beräknade till 2,300,000 kronor. På skål, varom

nedan närmare redogöres, torde emellertid regleringen av Satisjaure ej bliva

aktuell förrän efter genomförandet av en mer eller mindre fullständig reglering

av andra sjösystem.

Bihang till riksdagens protokoll HUS. t sand. ‘.''78 käft. (Sr 315.) •>

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 315.

C) Vid Langas’ utlopp hava undersökningar gjorts för regleringsdamm därstädes,

men hava undersökningarna givit vid handen, att en reglering av denna

sjö skulle bliva relativt dyr på grund av den låga terrängen vid sjöns utlopp och

att regleringsfrågan kan lösas på mera tillfredsställande sätt både tekniskt och

ekonomiskt genom reglering av andra sjösystem.

13) Suorvasjöarna. Då utredningen visat, att reglering av Suorvasjöarna är

fördelaktigare än reglering av övriga sjöar, har en närmare beskrivning av regleringsförslaget

här intagits.

Sjsarea. Sjösystemet omfattar, som förut nämnts, sjöarna Luoktanjarkajaure med

Kaskajaure och Svaltjajaure (36, i km2), Alemusjaure (35,6 km2), Vuoksajaure

(8,6 km2) och Suorvajaure (17,7 km2). Sjöarnas sammanlagda area vid nuvarande

medelvattenstånd är omkring 98 km2, vilken area på grund av långgrunda stränder,

särskilt i Luoktanj arkaj aure, avsevärt ökas vid dämning. Härtillkommer, att vid

en dämning av 1,7 m. eller högre över nuvarande högsta observerade vattenstånd

indämmes i sjösystemet jämväl den omkring 20 km2 stora Råtjajaure. Vid en

dämningshöjd av exempelvis 5, 10, resp. 13 m. över samma vattenyta ökas sålunda

den sammanlagda sjöarean till 195, 225, resp. 230 km2. Längden av den

bildade dammsjön uppgår, inklusive Råtjajaure, till över 55 km.

Reglerings- Hydrografiska observationer för beräknande av tillrinningen till Suorva
möjhgheter.

sjöarna hava utförts under åren 1911—1917, under vilken tid det ur regleringssynpunkt

ogynnsammaste året inträffade 1 september 1915—1 september 1916.

Då denna observationsperiod är relativt kort, kunna ännu ogynnsammare år tänkas

framdeles inträffa. För att i viss mån hålla räkning härför hava undersökningar

även utförts för ett fingerat ännu ogynnsammare år, benämnt x-år, vilket år

erhållits genom att till ett dylikt år sammanställa medeltillrinningen för de ogynnsammaste

månaderna under hela observationsperioden.

Den största möjliga tappning vid Luleluspen, som skulle kunnat erhållas

vid fullständig reglering av vattendraget, d. v. s. om hela tillrinningen jämntfördelades

under hela regleringsperioden, utvisas av kolumn 2 i nedanstående

tabell. Regleringsperioden är därvid antagen dels ettårig, nämligen ett torrår

(1 september 1915—1 september 1916), resp. ett x-år, dels tvåårig, nämligen

1 september 1915—1 september 1917, resp. x-år + 1915—1916.

Dessa siffror ange den av vattentillgången bestämda övre gränsen för tappningen,

över vilken man icke kan nå under i tabellen angivna torrperioder, även

om samtliga ovan Luleluspen belägna sjöar regleras. Begränsar man åter regleringen

att till en början omfatta endast Suorvasjöarna -f den nu i det närmaste

utförda regleringen av Stora Lulejaure, minskas motsvarande medelst dylik reglering

uppnåeliga tappningsmängder vid Luleluspen till de i kolumn 3 i tabellen

angivna.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kung].. Majtts Nåd. Proposition Nr 315.

19

Tabell 1.

Regleringsperiod.

Största möjlig

Lulelus

a) Fullständig regle- av vattendraget.

a tappning vid

pen vid:

b) Reglering av

Suorvasjöarna -f

nära utförd reglering

av Stora Lulejaure.

Kol. 1.

Kol. 2.

Kol. 3.

sm3.

sms.

Ettårig regleringsperiod.

Torrår 1915—1916 ...................................................

161

158

X-år ........................................................................

133

133

Tvåårig regleringsperiod.

1915—1917 ...............................................................

182

164

X-år + 1915—1916 ...................................................

146,5

145

Till jämförelse må nämnas, att lågvattentappningen efter den nu i huvudsak

utförda regleringen av Stora Lulejaure uppgår under torrår 1915—1916, resp.

x-år till 57,é, resp. 52,5 sm3.

Av kolumn 3, jämförd med kolumn 2, framgår, att man genom ovannämnda

reglering av Stora Lulejaure jämte reglering av Suorvasjöarna kan vinna i det

närmaste samma resultat som vid mera fullständig reglering av samtliga sjöar, så

länge regleringsperioden är ettårig. Skulle regleringsperioden åter utsträckas

över två eller flera år, d. v. s. att vatten innehålles från ett vattenrikare år till

vattenfattigare, ökas tappningen, om utom Suorvasjöarna jämväl andra sjöar regleras.

Ännu längre regleringsperioder än i tabellen upptagna tvååriga skulle

visserligen kunna ifrågasättas, men, då observationsmaterialet ej är tillräckligt

omfattande att bedöma då uppkommande förhållanden, och då dessutom kostnaderna

per vunnen sm3 hastigt ökas, ju större regleringsperiod väljes, frånses

i detta sammanhang härifrån.

För att belysa, huru långt regleringen av Suorvasjöarna i första hand lämpligen

bör sträcka sig, hava följande fyra huvudalternativ undersökts:

Reglerings
alternativ.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Dammens

konstruktion.

20

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr Slö.

Tabell 2.

Alternativ.

Dämnings-

höjd1;.

Anläggnings- kostnad enl. 1914

års priser.

Tappning efter Suorvasjö- arnas reglering i samband

med ovannämnda reglering

av Stora Lulejaure.

x-år +

1915-1916.

1915-1916

-1917.

-

m.

kr.

sm3.

sms.

Alt. 1 ..........................................

100. o •

500,000

70

70

Alt. 2 a .......................................

105. o

1,900,000

108

113

Alt. 3 a .......................................

HO.o

3,810,000

145

160

Alt. 4 ..........................................

114.0

5,830,000

(145)*)

(164)»)

'') Höjderna hava därvid hänförts till ett godtyckligt jftmförelseplan. Enligt samma plan

ligger Suorvajaures nuvarande exceptionella lågvattenyta på höjden 96.52 m. och högsta observerade

vattenyta på höjden 100.70 m.

2) Siffran avser tvåårig regleringsperiod. Magasinet blir ej fullständigt utnyttjat.

Av denna sammanställning, jämförd med föregående tabell 1, framgår, att medelst

reglering enligt Alt. 3 a i det närmaste vinnes allt, vad som över huvud

taget kan ernås medelst reglering av Suorvasjöarna.

Om sålunda Alt. 3 a kan anses ungefärligen det största alternativ för reglering

av Suorvasjöarna, som lämpligen, åtminstone för närvarande, kan sättas i

fråga till utförande, kan å andra sidan den frågan uppställas, om ej ett mindre

alternativ, särskilt Alt. 2 a, kan till en början vara tillräckligt. Tekniskt sett

låter det sig — om ock med vissa svårigheter, som förorsaka ökade anläggningskostnader

— göra att med de föreslagna konstruktionerna till en början utföra

ett mindre alternativ, exempelvis Alt. 2 a, och sedan påbygga dammen till högre

höjd. Då det emellertid från byggnadssynpunkt är fördelaktigare, att dammen

från början utföres för den avsedda slutliga större höjden, och då med hänsyn

till den allt mer stegrade efterfrågan å kraft behovet av reglering enligt det

större alternativet kan väntas uppkomma redan inom de närmaste åren, har

vattenfallsstyrelsen ansett sig böra förorda, att regleringsdammen vid Suorvasjöarna

redan från början utföres enligt Alt. 3 a.

Om arbetena för regleringens utförande omedelbart påbörjas, vinnes den

fördelen, att tappningen redan under byggnadstiden kan ökas till omkring 75

sm*, vilken vattenmängd erfordras efter fullbelastning av under utförande varande

enheter vid Porjus.

Utloppet från Suorvajaure består, som ovan nämnts, av tvenne grenar, vilka

båda måste överbyggas med dammar.

I dammarna enligt Alt. 2 a och 3 a, som i detta sammanhang äro av intresse,

anordnas i berget utsprängd regleringstunnel med avstängningslucka för tappningens

skötsel samt överfallsskibord för överflödsvattnets avbördande. För kon
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 315. 21

struktion av dammkroppen i övrigt kava undersökts olika alternativ dels med utfylld

damm, dels med murad damm av Ambursentyp. Med hänsyn till att dammen

blir utsatt för stark påkänning av isen, bär föreslagits den förstnämnda typen,

som i detta avseende vid härvarande förhållanden erbjuder avsevärda fördelar

och full trygghet. Den sålunda föreslagna typen överensstämmer med motsvarande

damm, som med gott resultat kommit till användning vid Porjus, dock

med den modifikationen, att den i den sistnämnda ingående betongkärnan här

ansetts kunna inbesparas.

Då dammen är belägen inom Stora Sjöfallets nationalpark, erfordras särskilt

tillstånd för utförande å denna plats. Vattenfallsstyrelsen tillskrev den 18

november 1917 vetenskapsakademin, under vars vård nationalparkerna stå, med

förmälan, att styrelsen hade för avsikt att inom den närmaste framtiden ingå till

Eders Kungl. Maj:t med framställning i ärendet, och hemställde, att vetenskapsakademin

för sin del ville medgiva bifall till den ifrågasatta, dammanläggningen

och därav föranledda dämningen. I sitt svar å denna skrivelse den 5 december

1917 lämnade akademin för sin del sitt bifall till framställningen under vissa i

skrivelsen angivna villkor.

Sedermera anhöll vattenfallsstyrelsen i underdånig skrivelse den 22 december

1917, att Eders Kungl. Maj:t täcktes medgiva, att vattenfallsstyrelsen på de

villkor, som i ^vetenskapsakademins skrivelse omförmäldes, ägde utföra och för

framtiden underhålla regleringsdammen vid Suorvajaures båda utlopp ävensom

verkställa den uppdämning, som för vinnande av det med sjöregleringen avsedda

syftet kunde befinnas nödvändig och lämplig.

Utom de intressen, som sammanhänger med nationalparken, torde regleringen

icke komma att förorsaka skada för enskilda eller allmänna intressen.

E. Virijaure är eu typisk fjällsjö, som är belägen nära norska gränsen

längst upp i vattendraget. Den är belägen helt och hållet över skogsgränsen,

omgiven av kala fjäll, endast här och där bevuxna med ris eller låga, krypande

buskar. En reglering av Virijaure är så tillvida gynnsam, att förhållandena vid

utloppet, där berg finnes, rent tekniskt sett möjliggöra utförandet av eu regleringsdamm

med ganska måttliga byggnadsarbeten. Å andra sidan är dammens

utförande synnerligen vanskligt på grund av platsens otillgängliga läge. Transsportkostnaderna

bliva därför osedvanligt höga icke endast för alla byggnadsmaterialier

till dammbyggnader och till provisoriska bostäder utan även för proviantering

av den vid bygget sysselsatta arbetspersonalen. Som exempel härpå

kan nämnas, att för ett av de medelstora regleringsalternativen vid Virijaure de

egentliga byggnadskostnaderna utgöra endast 28 %, under det att transporter,

telefon, provisoriska anordningar, administration o. d. måste uppskattas till icke

mindre än 72 % av den beräknade totalkostnaden. Därtill kommer, att skötseln

av en eventuell regleringsdamm vid Virijaure blir mycket vansklig, ty man torde

icke kunna förutsätta, att ha någon fast dammvakt därstädes, varför dammens

skötsel skulle ske genom utsända expeditioner från Porjus, varifrån avståndet

dock är icke mindre än 190 km., delvis över fjällen. Då det är fördelaktigare

att i stället för reglering av Virijaure genomföra en fullständigare reglering av

de nedanför liggande Suorvasjöarna, har eu jnärmare redogörelse för do olika

undersökta regleringsalternativen vid Virijaure icke bär inedtagits.

Intressen som

beröras av

regleringen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Sammanfattning

beträffande

regleringsfrågan.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 315.

Av de gjorda undersökningarna framgår, att en reglering av Suorvasjöarna

obetingat är att föredraga, emedan de giva den relativt lägsta kostnaden för den

reglerade vattenmängden. Enligt Alt. 3 a kan man, såsom ovan anförts, under

sådana torrår som 1915—1917, resp. x-år + 1915—1916 erhålla en reglerad vattenmängd

vid Luleluspen av omkring 160, resp. 145 sm3, varvid det i huvudsak

redan utförda magasinet i Stora Lulejaure är tänkt använt såsom utjämningsmagasin.

Därutöver kan man visserligen öka den uppreglerade vattenmänden till

182, resp. 145.5 sm* genom att utföra en regleringsdamm exempelvis i Satisjaure,

men innan lämpligheten av en på dylikt sätt utsträckt reglering till fullo kan bedömas,

böra de hydrografiska förhållandena i vattendraget under ytterligare en

tid framåt noggrannt studeras. Vattenfallsstyrelsen anser sig därför för de utbyggnader,

som nu kunna ifrågakomma vid Porjus resp. Harsprånget, icke böra

räkna med högre vattenmängd för kraftalstringen än 160 sm3 i genomsnitt

per dygn.

Kostnaderna för reglering enligt Alt. 3 a äro med 1913 års prisnivå beräknade

till 3,570,000 kronor. Med nuvarande prisnivå torde kostnaderna uppgå

till omkring 7.0 miljoner kronor.

Framtida utbyggnad vid Porjus.

Då vattenfallsstyrelsen, som redan nämnts, ej anser sig för närvarande böra

ifrågasätta en fullständig utbyggnad av Porjus, skall styrelsen i detta sammanhang

ej närmare ingå på denna fråga, utan inskränker sig att meddela följande

data rörande den redan beslutade utbyggnaden ävensom framtida utvecklingsmöjligheter

därstädes.

Nettofallhöjden är vid Porjus 51 m., och den mot en reglerad vattenmängd

av 160 sm3 svarande effekten utgör 71,500 kw.

Efter utförandet av den av statsmakterna nu beslutade utbyggnaden bliva i

Porjus installerade följande enheter:

2 st. enfasaggregat för 8,500 kw. = .................... 17,000 kw.

3 » trefasaggregat för 10,000 » = .................... 30,000 >

Summa 47,000 kw.

Den effekt, som kan uttagas från dessa maskinaggregat, är redan i huvud
-

sak bortkontrakterad.

I medeltal blir belastningen följande:

å enfasaggregaten högst .......................................... 8,500 kw.

å trefasaggregaten » ........................................ 26,000 »

Summa 34,000 kw.,

motsvarande 75 sm3 vid lågvatten.

Eör enfasdrift, d. v. s. för fortsatt elektrifiering av järnvägen Svartön—

Luleå—Kiksgränsen, reserveras 3 maskinaggregat och 30 sm3.

Eör trefasdriften återstå då 130 sm3, som vid i stort sett jämn kraf intagning

motsvara 60,000 kilowatt, och 6 maskinaggregat för 10,000 kilowatt.

Nöjer man sig med ett reservaggregat, begränsas anläggningen till 10 maskinaggregat

med en sammanlagd effekt av 85,000 kilowatt, exkl. reservaggregat,

och 95,000 kilowatt med reserv.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 315.

Emellertid tala flera skäl för, att man bör bereda möjlighet att i Porjus

insätta 12 maskinaggregat med en sammanlagd effekt av cirka 114,000 kilowatt.

Det är nämligen möjligt:

a) att med hänsyn till järnvägsstyrelsens anspråk 2 reservaggregat bliva erforderliga,

b) att den för järnvägsdriften erforderliga effekten ökas, så att tre ordinarie

enfasaggregat icke bliva tillräckliga,

cj att den variabla trefasbelastningen blir så stor, att det visar sig lämpligt

att fördela den mellan Porjus och Harsprånget,

d) att efter framtida ytterligare reglering av vattendraget tappningen kan

komma att ökas till mer än 160 sm3 åtminstone under mera normala år.

Beslut härom behöver dock tills vidare ej fattas.

Utbyggnad av Harsprånget.

Harsprånget bildas av Stora Lule älv cirka 7 km. nedanför det s. k. Lilla

Porjusselet eller det spakvatten, som utgör nedre gräns för Porjusfallen. Å

nämnda sträcka faller älven cirka 29 m., bildande ett antal forsar, bland vilka Lillselforsen

(6,6 m.) och Långselforsen (15,4 m.) äro de största. Fallhöjden i själva

Harsprånget är cirka 75 m. å eu sträcka av cirka 4 km. Nedanför det egentliga Harsprånget

ligger det cirka 0,9 km. långa Djupselet och omedelbart nedanför detsamma

det cirka 0,5 km. långa Pakkoselet. Hela bruttofallhöjden mellan Lilla Porjusselet

och Pakkoselet är cirka 107 m. Stora Lule älvs nederbördsområde är vid

Harsprånget omkring 10,020 km3, vid Porjus 9,940 km2 och vid Luleluspen 9,860

km3. Yattenföringen vid Harsprånget är oväsentligt större än i Porjus.

Undersökningarna rörande Harsprångets lämpliga utbyggnad äro visserligen

ännu ej fullt avslutade, men följande resultat kan redan nu meddelas.

För utnyttjande av vattenkraften mellan Lilla Porjusselet och Pakkoselet

hava med hänsyn till de naturliga betingelserna följande tvenne lösningar i stort

sett ifrågasatts, nämligen antingen att hela vattenkraften utnyttjas i en enda anläggning,

_ varvid medelst en hög damm vid Harsprångets övre del vattnet uppdämmes

i ungefärlig jämnhöjd med Lilla Porjusselets vattenyta, eller att vattenkraften

utnyttjas i tvenne anläggningar, en övre vid Långselforsen och en nedre

vid Harsprånget, vilken sistnämnda anläggning i stora drag blir likartad med

den ovan nämnda större anläggningen vid Harsprånget, med undantag av att

dämningsliöjden blir mindre. Utförda överslagsberäkningar hava emellertid visat,

att, under förutsättning att avsättning inom en relativt nära framtid finnes för

den alstrade energin, är den sistnämnda lösningen med kraftens utnyttjande i

tvenne anläggningar mindre ekonomisk, än om hela kraften utnyttjas i en enda

anläggning.

Då utsikterna för kraftens avsättning nu synas goda, avser föreliggande förslag

att utnyttja vattenkraften å sträckan Lilla Porjusselet till Pakkoselet i ett

enda kraftverk. Ett ytterligare viktigt skid, som talar för en enda anläggning,

är, att, om forsarna mellan Porjus och Harsprånget tills vidare skulle lämnas

outbyggda, kunde iskravningen i desamma befaras förorsaka driftstörningar i

Harsprånget, vilken fara helt undvikes, om forsarna indämmas genom en hög

damm vid Harsprånget.

Geografiska

förhållanden.

Undersökta

alternativ.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Fallh öjd och

effekt.

Dammbygg
naden.

Kung]. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 315.

För kraftstationens förläggande kava undersökts alternativa lägen å såväl

vänstra stranden, Alt. 1. som å högra stranden, Alt. 2. Båda dessa kraftstationslägen

kunna med relativt rimliga kostnader förses med spåranslutning till den

under byggnad varande Inlandsbanan. Då hittills endast det förra alternativet

hunnit mera ingående genomarbetas, hänföra sig efterföljande uppgifter i huvudsak

till detta alternativ. Det synes emellertid ej osannolikt, att vid ett slutligt

genomarbetande det sistnämnda alternativet kan visa sig vara att föredraga,

ehuru skillnaden ej torde vara av sådan storlek, att den kan nämnvärt inverka

på frågans bedömande i stort sett. Vattenfallsstyrelsen vågar därför förutsätta,

att styrelsen lämnas frihet att vid utförandet välja det alternativ ävensom i övrigt

vidtaga sådana förbättringar i planen, som fortsatta utredningar visa vara

motiverade.

I båda alternativen är kraftstationen nedsprängd i berget på liknande sätt

som i Porjus, dock med den skillnad, att turbinerna i Harsprånget lämpligen utföras

med vertikal axel i stället för med horisontal axel i Porjus. Turbintaget

är till skillnad från Porjus på grund av lokala förhållanden förlagt omedelbart

intill dammen, varigenom tilloppstunnel (kanal) inbesparas, men avloppstunneln

blir i motsvarande mån förlängd. Avloppstunneln, som i Alt. 1 erhåller en längd

av 2,8 km., utmynnar nedtill i Djupselet. En förlängning av tunneln ned till

Pakkoselet, som ligger omkring 3,o m. under Djupselet, är ej ekonomiskt berättigad.

Nämnda falldel kan däremot med fördel utnyttjas genom en upprensning

av forsen mellan de båda selen, och liar av denna orsak kraftstationen och avloppstunnlama

förlagts så lågt, som motsvarar Pakkoselets vattenstånd. Upprensningen

av forsen kan däremot med fördel uppskjutas.

Nettofallhöjden beräknas till omkring 101 m. före upprensning av forsen

mellan Djupselet och Pakkoselet. Motsvarande effekt vid en reglerad vattenföring

av 160 sm3 uppgår till 134,000 kw. Av liknande skäl, som ovan anförts

beträffande Porjus, torde emellertid bliva motiverat att vid fullständig utbyggnad

utföra kraftverket större, förslagsvis, inkl. reserv, med 11 enheter om 17,500 kw.

= 192,500 kw.

Den nu till utförande ifrågasatta första utbyggnaden omfattar, att vattenbyggnaderna

utföras för 5 st. enheter + 1 reservenhet, motsvarande en effekt av

87,500 kw. och en vattenförbrukning av 105 sm3.

Innan vattenfallsstyrelsen ingår på frågan om anläggningens kostnad och

finansiering, skola först några tekniska uppgifter lämnas rörande dammen, som

blir av mera betydande dimensioner än de dammar, som hittills utförts i vårt

land.

Dammbyggnaden är omkring 1 km. lång och har en högsta höjd över marken

av omkring 40,0 m. Genom att vid behov sänka vattenytan 2 m. under

dämningsliöjden erhålles ett magasin av cirka 5,0 miljoner in. 3, vilket magasin är tillräckligt

för utjämnande av belastningsändringar under dygnet. Reglering för

längre perioder kan vid samköming mellan Harsprångets och Porjus kraftverk

efter behov ordnas medelst magasinen i Stora Porjusselet och Stora Lulevattnet.

Dammen enligt Alt. 1 består av en central del av murverk, som medelst

utfyllda dammar ansluter sig till stränderna.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 315.

Vid konstruktionen av dammen har i likhet med dammen vid Porjus hänsyn

tagits till de ispressningar, som i Lapplands stränga klimat kunna befaras

bliva av högst betydande storlek. I vattenfallsstyrelsens underdåniga förslag till

kraftverk vid Porjus av den 17 december 1909 anfördes, bland annat, rörande

dessa förhållanden följande:

»Isens pressning mot en dammbyggnad kan vara av två slag, nämligen dels

den pressning, som kan uppkomma på grund därav, att flytande isstycken vid

islossningarna stöta mot dammen, dels den pressning, som uppkommer, då istäcket

på sjön ovanför dammen under åverkan av solens värme utvidgar sig.

Len förstnämnda påkänningen, som är svårast vid blåst under islossningen, och

vilken torde vara av ungefär samma storlek i nordliga som mera sydliga klimat,

är av relativt mindre betydelse, enär en på vanligt sätt med nödig säkerhet beräknad

damm under alla förhållanden, såsom erfarenheten visat, kan upptaga

dessa ökade påkänningar, Påkänningarna på grund av isens utvidgning av värme

bliva åter större i stora dammsjöar än i små och äro även större i nordliga klimat,

där isen är tjockare och av fastare beskaffenhet än i sydliga klimat.

Om isens utvidgning skulle verka på eu murad dammkropp med nära vertikal

framsida, måste dammen giva vika, såvitt ej densamma är av tillräcklig

hållfasthet att krossa isen. Isens hållfasthet är beroende på temperaturen och

uppgives med stöd av på annat håll utförda provningar variera från 120 ända

upp till 600 ton per kvm., beroende på olika temperatur och fasthet hos isen.

På grund härav har ansetts, att det med hänsyn till påkänningarna på grund av

isens utvidgning vid härvarande stränga klimat är olämpligt att utföra en massiv

damm av vanlig typ, utan har i dess ställe spärrdammen föreslagits utförd som

en utfylld damm.»

Den utväg, som för frågans lösning tillgreps i Porjus, nämligen att använda

en utfylld damm, är emellertid ej tillrådlig, då dammhöjden växer över ett visst

mått. Visserligen hava utomlands utfyllda dammar utförts med betydande höjd

— rekordet torde innehavas av den omkring år 1910 utförda 35 m. höga jorddammen

vid Belle Fourche, Dakota, U. S. A. — men dammen vid Harsprånget

är på de djupaste delarna högre, varjämte förhållandena vid Harsprånget ej äro

särskilt lämpliga för en utfylld damm av dylik höjd. Då vidare otvivelaktigt

risken för eventuellt genombrott av en utfylld damm ökas med dämningshöjden,

har undersökts, i vad mån en murad damm med användande av särskilda konstruktioner

kan utföras på sådant sätt, att den lämnar betryggande säkerhet jämväl

mot åverkan av is. Detta gäller den högsta delen av dammen. Vid högra

stranden åter har en utfylld damm av samma typ som vid Porjus föreslagits till

användning i den mån dammhöjden understiger 15 ä 20 m.

Den lösning av dammfrågan, som i anslutning till anförda synpunkter föreslagits,

innebär, att ovanpå själva murdammens krön, delvis å konsoler, upplägges

på dammens vattensida en jordfyllning med 4,0 in. krönbredd och sidodosering

1:1,5. Denna jordfyllning har dels till ändamål att i första hand åstadkomma,

komma, att isen vid expansion glider upp på dammens sneda uppströmssida

och att, därest dylik uppgifning på grund av att isen skulle vara fastfrusen vid

dammen, ej skulle äga rum, den elastiska jordfyllningen, vars inre på grund av

fyllningens storlek ej kan frysa, skulle deformeras, varigenom istrycket reduceras.

Även om eu dylik elastisk jordfyllning anordnas å krönet av den murade

dammen, kommer emellertid isens expansion, ehuru i väsentligt förminskad grad,

Bihang till riksdagens protokoll -1918. 1 sand. 278 käft. (Nr it 15.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

Anläggnings

kostnader.

Räntabilitet,

kraftpris

in. m.

26 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 315.

att åverka jämväl den murade dammen. Hänsyn härtill liar vid dammens konstruktion

tagits.

Anläggningskostnaderna för första utbyggnadsstadiet enligt Alt. 1 hava med

användande av 1913 års pris vid Porjus approximativt beräknats sålunda:

Dammbyggnad..........................................12,000,000: —

Övriga vattenbyggnader........................... 9,000,000: —

Husbyggnader, permanenta och provisoriska

................................................ 750,000: —

Spårförbindelser och vägar..................... 500,000: —

Administration och oförutsedda utgifter

omkring 25 %............................................................

Summa för hus- och vattenbyggnader .........

Turbiner, 6 st. enheter samt elektrisk utrustning

för 105,000 kw..........................................................

Summa

21,000,000: —

1,250,000: —

5,750,000: —

28,000,000: —

4,200,000: —

32,200,000: —

Med nuvarande pris äro kostnaderna avsevärt högre och torde kunna anslås

till omkring 55 miljoner kronor för hus- och vattenbyggnader, samt omkring

14,5 miljoner kronor för turbiner och elektrisk utrustning eller till totalt 69,5

miljoner kronor.

Härtill komma kostnaderna för erforderlig reglering av Stora Lulejaure

samt Suorvasjöarna enligt Alt. 3 A. Kostnaderna för regleringen av Luléjaure,

som i huvudsak redan är utförd, uppgå till 1,3 miljoner kronor. Kostnaderna

för reglering av Suorvasjöarna, Alt. 3 a, uppgå till 3,6 respektive omkring

7,o miljoner kronor med 1913 års, respektive nuvarande pris. Totala regleringskostnaderna

uppgå följaktligen till 4,9 respektive 8,3 miljoner kronor. Denna

reglering kommer emellertid alla vattenfall i Lule älv till godo, i den mån pe

bliva utbyggda, och böra kostnaderna fördelas efter utnyttjad fallhöjd med tillsvidare

V3 på Porjus och 2/3 på Harsprånget.

Samtliga kostnader för utförande av kraftverket i Harsprånget, inkl. därå

belöpande regleringskostnader, uppgå följaktligen till 32,2 + 3,3 = 35,5, respek

tive 69.5 + 5.5 = 75 miljoner kronor enligt 1913 års respektive nuvarande pris.

Tillägges den på Porjus kraftverk belöpande delen av regleringskostnaderna,

frånräknas den miljon kronor, som redan är nedlagd för reglering av Stora Lulejaure,

blir det kapital, som behöver ytterligare utläggas, 36. i respektive 76.8

miljoner kronor.

Om, såsom nedan närmare angives, maskininstallationen i Harsprånget till

en början skulle inskränskas till fyra enheter med tillhörande elektrisk utrustning,

skulle totala kostnaderna komma att minskas med 1.4 respektive 4.8 miljoner

kronor.

Såsom vattenfallsstyrelsen redan tidigare i denna framställning anfört,

finnas redan nu så gott som säkra kraftavnämare för minst 50,000 kw. utöver

de kraftbelopp, som kunna uttagas från Porjus efter avslutande av nu pågående utvidgningsarbeten.

För tillgodoseende av denna kraftleverans från en kraftstation vid

Harsprånget fordras insättandet av 4 st. maskiner (därav 1 i reserv) därstädes eller

samma antal, som förut antagits vid en första maskininstallation. Yid denna

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kung1. Maj.is Nåd■ Proposition Nr 315.

belastning och med beräkning av ett kraftpris av 35 kronor pr kw. och år, vilket

utgör samma pris, till vilket kraften för elektrotermisk och elektrokemisk industri

från Porjus redan avsatts, skulle visserligen icke full avkastning kunna erhållas

å det i Harsprånget nedlagda kapitalet, men ränteförlusten under de första åren

är dock ej så betydande, att man därför borde avstå från anläggningens utförande.

Någon avkastning å fallets naturvärde erliålles givetvis ej i detta första utbyggnadsskede.

Sannolikt torde man emellertid ganska snart få avsatt all den kraft,

som kan alstras från de 5 maskiner + 1 i reserv, som beräknats ingå i Harsprångsstationens

första utbyggnad. Givetvis måste man jämväl räkna med

förräntningen av andel i kostnaderna för vattendragets reglering. Om samma

kraftpris antages gälla för den energi, som med 6 aggregat kan försäljas, skulle

man erhålla fullt tillfredsställande avkastning å det totalt nedlagda kapitalet,

varjämte även någon avkastning kan erhållas å fallets naturvärde.

Vid en framtida ytterligare ntbyggnad av Harsprånget bliva de nytillkommande

byggnadskostnad^-^ avsevärt mindre än vid den första utbyggnaden, därför att

den dyrbara dammen vid Harsprånget och reglering av Suorvasjöarna redan

utförts. Det är därför utan vidare klart, att räntabiliteten å anläggningen vid

fullständig utbyggnad skall bliva avsevärt bättre än vid den första utbyggnaden.

Man torde också vid 35 kronors kraftpris per kilovatt med säkerhet kunna

räkna på att vid fullständig utbyggnad få fullgod avkastning å såväl det nedlagda

kapitalet som å fallvärdet. Detta allt under förutsättning att anläggningen

kunde utföras under samma prislägen som de vid Porjusarbetena rådande.

Nu måste emellertid den invändningen göras, att anläggningen vid Harsprånget

måste bliva belastat med avsevärda konjunkturtillägg. Detta är ju också fullt

liktigt, och på grund härav har vattenfallsstyrelsen vid sina underhandlingar

med kraftabonnenter om ytterligare förhyrning av kraft icke kunnat avgiva

någon fast offert på kraftleverans från Harsprånget. Styrelsen har emellertid

utgått därifrån, att kraftprisen lika väl som alla andra värden komma att röna

ett varaktigt inflytande av den allmänna prisstegringen eller det nedsatta penningvärdet,

och har därför föreslagit kraftspekulanterna, att priset på den från Harsprånget

levererade kraften skall bestämmas i viss proportion till vattenfallsstyrelsens

verkliga kostnader. Med utgångspunkt från anläggningskostnaderna

och gällande kraftpris vid Porjus skall således priset för kraftleveransen från

Harsprånget bestämmas sålunda, att höjning skall ske dels på grund av ökade

utgifter för räntor å den dyrare anläggningen och dels till följd av ökade driftkostnader

i form av högre avlöning åt driftpersonal, större kostnader för driftmedel

och ökade kostnader för underhåll och reparation in. in., allt beräknat

efter i huvudsak samma grunder, som nu tillämpas vid Porjus kraftverk. Genom

eu sådan anordning, vilken kraftspekulanterna synas godtaga, skulle avkastningsprocenten

hålla sig ungefär oförändrad, även om byggnadskostnad^- och kostnader

för drift och underhåll skulle bliva proportionsvis väsentligt högre än vid Porjus.

Kraftspekulanterna hava förklarat sig icke hava något att invända emot att avsluta

långvariga kontrakt på ifrågavarande villkor. Orsaken till, att kraftavnämarna

kunna ingå på dessa villkor, är givetvis övertygelsen om, att billigare utbvggnadskostnader

icke kunna erhållas vid andra kraftkällor, och att vattenfallsstyrelsen

givetvis i möjligaste mån kommer att ordna arbetena sä, att icke någon avsevärd

del av de arbeten, som allra mest influeras av dyrtiden, komma att utföras pa

sådana tider, då prisen är oskäligt uppdrivna.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kung!. Majds Nåd. Proposition Nr 315.

Slutligen vill vattenfallsstyrelsen meddela, att underhandlingar sedan någon

tid pågått med aktiebolaget Élektrosalpeter om leverans från Harsprånget och

Porjus av mycket betydande kraftbelopp för framställning av s. k. Norgesalpeter.

Om dessa underhandlingar leda till resultat, kommer givetvis redan från början

Harsprångsstationens avkastning att bliva fullt tillfredsställande. Även om en

sådan salpeterfabrikation med kraft från Harsprånget icke skulle komma till

stånd, torde man emellertid endast behöva räkna med relativt kort tid, under

vilket Harsprångsstationen icke skulle komma att lämna full ränta å det nedlagda

kapitalet.

De erfarenheter, vattenfallsstyrelsen hittills gjort, om kraftförsäljning från

statens kraftverk såväl vid Trollhättan som Älvkarleby och Porjus, hava nämligen

givit vid handen, att man icke kan hysa något tvivel därom, att ytterligare stora

kraftbelopp skola finna användning, och att de i kraftstationerna nedlagda kapitalbeloppen

skola kunna på tillfredsställande sätt förräntas. Sålunda har kraften

från Trollhättan trots betydande stegringar i kraftpriset visat sig så begärlig, att

den funnit avnämare innan den hunnit bliva färdigutbyggd. Vid Trollhättan har

också till följd av den rikliga krafttillgången uppvuxit en elektrokemisk industri

av så betydade dimensioner, att Trollhättan icke utan ett visst fog betecknats

som världens förnämsta centrum för elektrokemisk och elektrotermisk verksamhet

av olika slag näst efter Niagara. Tillgången på kraft vid Trollhättan är emellertid

så begränsad, att några ytterligare större och långvariga upplåtelser för elektro

kemisk och elektrotermisk industri icke därifrån kunna göras. Såsom styrelsen

redan i underdånig skrivelse den 21 mars 1917 anfört, är det heller icke riktigt

att i längden fortsätta med alla nuvarande kraftleveranser för elektrokemisk och

elektrotermisk industri. I stället bör krafttillgången vid Trollhättan och i

Göta älv i huvudsak reserveras för motordrift, borgerliga behov och elektrifiering

av landsbygden inom västra och sydvästra delarna av Sverige, och

vid Trollhätteverket torde endast kunna" bibehållas sådan elektrokemisk och

elektrotermisk kvalitetsindustri, som tillverkar mera högförädlade produkter.

Från Älvkarleby kraftverk levereras så gott som all den tillgängliga energien för

borgerliga behov samt för motordrift och landsbygdens elektrifiering. Visserligen

är det vattenfallsstyrelsens avsikt att framdeles överföra kraft från nedre Norrland

till Älvkarlebyområdet och därigenom bereda krafttillgång för elektrokemisk

och elektrotermisk industri inom Bergslagen och vid Mälaren. På grund av de

höga överföringskostnaderna blir emellertid denna kraft relativt dyrbar och är

därför icke användbar för sådan elektrokemisk eller elektrotermisk industri, som

framför allt kräver billig kraft, men kan nöja sig med något sämre fraktförhållanden

och tåla högre personallöner såsom järn,- kväve- och aluminiumindustrin in. fl.

Av de nu byggda kraftverken är endast Porjus i tillfälle att fylla detta

krav på billig kraft, som kan bortarrenderas på långvariga kontrakt. Det är

emellertid enligt vattenfallsstyrelsens åsikt klokt, om staten icke ställer sig oförstående

för dessa industriers behov utan i stället genom utbyggnad av lämpliga

fall understödjer utvecklingen av dessa viktiga industrier och därmed fortsätter

den verksamhet, till vilken grunden lagts vid Trollhättan. Såväl fallen vid Umeå —

Norr- och Sörforsarna — som även fallen vid Porjus och Harsprånget lämpa

sig synnerligen väl för detta ändamål. Krafttillgången är nämligen betydande

vid dessa fall, de äro billiga i utbyggnad, och behovet av kraft för motordrift

och borgerliga behov inom deras närmaste avsättningsområden racket ringa.

Enligt vattenfallsstyrelsens åsikt böra Porjus och Harsprånget särdeles väl lämpa

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 315.

sig för den elektrokemiska ock elektrotermiska industri, som baseras på malmtillgången

i Norrland, eller som kräver exceptionellt stora kraftbelopp, såsom

kväveindustrin. Umeåfallen böra däremot användas för sådan industri som t. ex.

aluminiumindustrin, vilken utom relativt stora kraftbelopp kräver större personal,

och för vilken därför det något sydligare läget är till fördel.

Yad angår förräntningen av de hittills driftfärdiga anläggningarna, torde

denna sak tydligast framgå av följande tabellariska utdrag ur sammanställningav

1917 års verksamhet vid statens vattenfallsverk:

Bäntegivande rörelsegrenar.

(Driftfärdiga kraftverksanläggningar och utnyttjad vattenkraft).

I medeltal

disponerat

kapital.

Brutto-

inkomster.

Drift-

kostnader.

Överskott.

Kanta å

kapitalet.

Trollhätte kraftverk ...

36,172,700:80

3,661,280: 66

891,107: 52

2,770,173:14

7.66 % ‘)

Porjus kraftverk.........

13,738,101:33

1,036,212:72

279,200: 96

757,011:76

5.51 % »)»)

Älvkarleby kraftverk ...

21,656,278: 27

2,695,785: 55

894,467: 81

1.801,317:74

8.32 % >)

Säger

71,567,080: 40

7,393,278:93

2,064,776: 29

5,328,502: 64

7.44 %

_‘) Om man bortser från det uppskattade värdet å den vattenkraft vid Trollhättan, Porjus

och Älvkarleby, som icke förvärvats genom köp, uppgå de för driftfärdiga anläggningar i medeltal

disponerade anslagsmedel m. m. till 21,628,700 kronor 80 öre vid Trollhätte kraftverk,

13,138,101 kronor 33 öre vid Porjus kraftverk och 18,656,278 kronor 27 öre vid Älvkarleby kraftverk

samt avkastningen därå till respektive 12.81 %, 5.76 % och 9.65 %.

s) Då något avgörande ännu icke träffats i fråga om den avgift, som Statens järnvägar

skola betala för den elektriska energin till järnvägsdriften å bandelen Kiruna—Riksgränsen,

har härvid förutsatt, att denna avgift bestämmes i enlighet med vattenfallsstyrelsens förslag.

Härvid är att märka, att i ovanstående siffror ej inberäknats några ränteförluster

under byggnadstiden. Om hänsyn härtill tages, komma ovan anförda

avkastningsprocent att minskas till följande belopp:

Ränta å det nedlagda kapitalet.

Inkl. fallvärdet.

Exkl. fallvärdet.

Trollhättan .......................................................................

7.23 %

11.62 %

Porjus...............................................................................

5.03 %

5.21 %

Älvkarleby...........................................................................

7.67 %

8.76 %

Medeltal

6.95 %

9.08 %

De nedlagda kapitalen, som i stort sett upplånats av staten till 4 ä 4.5 %

ränta, kunna alltså sägas lämna en synnerligen god avkastning, vad beträffar

Trollhättan och Älvkarleby, och tillfredsställande avkasastning, vad angår Porjus.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 315.

Byggnadstid

och anslag.

Byggnadstiden för nu i korthet beskrivna kraftstationsanläggning vid Harsprånget

är för dammbyggnaden beräknad till omkring 5 år, varemot anläggningen

i övrigt, inklusive maskininstallationen, torde kunna färdigställas på omkring 4 år.

Orsaken till den relativt långa byggnadstiden för regleringsdammen är, att denna

har högst betydande dimensioner och är mångdubbelt större än någon i Sverige

förut byggd regleringsdamm.

För vissa förberedande arbeten under år 1918 böra 0,5 mill. kronor uppföras

å tilläggsstat för detta år. De behövliga anslagen för de olika byggnadsåren

bliva vid en utbyggnad av Harsprånget, omfattande vattenbyggnader för sex st.

enheter, varav maskineri till en början installeras i fyra st. enligt 1913 års pris,

följande:

År 1918 (å tilläggsstat) ......

.................... kronor

500,000

—

» 1919 .................................

.................... »

4,000,000

—

» 1920 ...........................-.....

.................... »

6,500,000

—

» 1921 .................................

.................... »

7,500,000

—

» 1922 ...............................

.................... »

7,500,000

—

» 1923 .................................

................. »

4,800,000

—

Summa kronor 30,800,000

—

Härtill komma de medel, som erfordras för utförande av regleringsarbeten

vid Suorvasjöarna enligt Alt. 3 a (3.6 mill. kronor), ävensom tilläggsmedel för

fullbordande av förut beslutad regleringskanal vid Luleluspen (0.8 mill. kronor),

vilka medel lämpligen böra fördelas sålunda:

för år 1919 ................

» » 1920 ................

» » 1921 ................

............................... kronor 1,200,000: —

............................... » 1,000,000: -

.............................. » 1,000,000: —

............................ » 700 000''

Summa kronor 3,900,000: —

Totala anslagsbeloppen för såväl kraftstationsbyggnaden som regleringsarbetena

i Lule älv under de närmaste åren skulle således enligt 1913 års

pris bliva:

för år 1918

» » 1919

» » 1920

» » 1921

» » 1922

» » 1923

............. kronor 500,000: —

.............. » 5,200,000: —

.............. » 7,500,000: —

.............. » 8,500,000: —

.............. » 8,200,000: —

.............. » 4,800,000: —

Summa kronor 34,700,000: —.

Härtill komma av konjunkturerna beroende tillägg för de olika åren, vilka

emellertid torde böra beviljas för respektive års tilläggs stater, enär de på sådant

sätt kunna med större tillförlitlighet angivas.

De erforderliga anslagen för åren 1918 och 1919, sammanlagt 5.7 miljoner kronor,

äro avsevärt större än av vattenfallsstyrelsen den 30 augusti 1917 angivna

3 miljoner kronor. Orsaken härtill är att vattenfallsstyrelsen icke vid tidpunkten i

fråga kunde överblicka frågan i hela dess omfattning. Då det emellertid är i

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 315.

hög grad önskligt, såväl att regleringsarbetena i erforderlig omfattning komma

till utförande för att öka tillgången av prima kraft i Porjus, som att byggnads„

®.tena Vld Harsprånget snarast påbörjas, för att ökad krafttillgång inom en ej

alltför avlägsen framtid skall kunna stå till förfogande, är det starkt av behovet

påkallat, att de angivna anslagen skola kunna erhållas på ovan angivet sätt. Det

bor bemarkas, att de kostnader, som till en början komma att utbetalas, till

största delen utgöras av arbetskostnader, varå prisstegringen ju är avsevärt

mindre än exempelvis å maskiner och elektrisk utrustning.

Underdånig hemställan.

I anslutning till det ovan anförda får vattenfallsstyrelsen i underdånighet

hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte avlåta nådig proposition till innevarande

ars riksdag med anhållan,

1) ^att riksdagen måtte besluta, att en statens kraftstation skall byggas vid

Harsprånget i huvudsaklig överensstämmelse med styrelsens här ovan relaterade

förslag samt att riksdagen för påbörjande av arbetena härför måtte anslå å tilllaggsstat

för år 1918 500,000 kronor och å 1919 års stat 4.o miljoner kronor,

2) att riksdagen måtte besluta att låta utföra reglering av Suorvasjöarna i

huvudsaklig överensstämmelse med Alt. 3 a och att för påbörjande av arbetena

härför ett anslag å 1919 års stat upptages av 0.9 miljoner kronor.

3) att för fullbordande av de regleringsarbeten vid Luleluspen, vartill 1913

års riksdag anvisade medel, ett tilläggsanslag av 300,000 kronor måtte upptagas

å 1919 års stat.

I handläggningen av ifrågavarande ärende hava deltagit styrelsens samtliga

ledamöter.

Stockholm den 17 april 1918.

Underdånigst

F. YILH. HANSEN.

TF. Borgquist. Fredrik Jonson.

opaginerad Kontrollera mot PDF

XX7''

ÖVERSIKTSKARTA

1000 000

so Km

Till reglering föreslcujncu sjöar

D aniiihUige^

Rr.SS

R.r.250,

''Sjönstaa

LojnqjVc

näni

Bo-,231

»o&Von

R.r.2J

tara

fyruiavf*™'''' -/j x^-

Gem. Stab. Lit. Anbt. Stockh

äjjigfv

*

ssfa f

mm

XS^*»

mimik

infila

V*i/Å

»w

kVä**&»*F4iJ I

mt m

%*?+ ’**%.

;;i«l

>*.*?

mm

•J-tV*.

ré *.»in

\ |v

V ■■> --^v

Pf

•>T'' <

w*

S3S«3i

a2«> *w

■s» £>>?,!

Kras

i»

ärCTi

w\\

X ■

Knif!

Sfi

vr i%

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1918:220 Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående anslag för påbörjande av första utbyggnaden av en kraftstation vid Harsprånget jämte en i ämnet väckt s. 1 i texten