Sök i Ratio Lex

Angående omorganisation av skeppsgossut.bildningen m. in

92 sidor, varav 88 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 88 av 92 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:341, Angående omorganisation av skeppsgossut.bildningen m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

1

Nr 341.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående

omorganisation av skeppsgossut.bildningen m. in.; given

Stockholms slott den 22 mars 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

sjöförsvarsärendeu för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed, med ändring

av de i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag under femte

huvudtiteln framställda förslag, såvitt de beröras av här nedan under

f), g), h) och k) gjorda framställningar, föreslå riksdagen att

a) med godkännande av de i statsrådsprotokollet förordade staterna

för skeppsgosseskolan i Karlskrona och för skeppsgosseskolan i Marstrand

för år 1919, i riksstaten för samma år öka anslaget till skeppsgosseskolan,

nu 29,720 kronor, med 47,080 kronor till 76,800 kronor samt

i riksstaten upptaga anslaget under förändrad benämning: »Skeppsgosseskolor»

;

b) godkänna i statsrådsprotokollet förordade villkor och bestämmelser

för åtnjutande av de i staterna för nämnda skeppsgosseskolor

upptagna avlöningsförmåner;

c) förklara,

att de under b) omnämnda villkor och bestämmelser skola i tilllämpliga

delar gälla i fråga om de ämneslärare, vilka till äventyrs

komma att uppföras å övergångsstat;

att en var, som med eller efter ingången av år 1919 tillträder befattning

vid skeppsgosseskola, skall vara pliktig underkasta sig ovannämnda

villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande ordinarie befattningshavare, vilka icke före den

1 november 1918 anmäla, att de vilja underkasta sig ny avlöningsstat

samt däi-vid fästade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen

kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt dittills

gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner;

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 301 höft. (Nr 341.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

d) medgiva, att ålderstilläggen för de å skeppsgosseskolornas

stater upptagna befattningshavarna må utgå från det under rikstatens

femte huvudtitel uppförda ordinarie anslaget till ålderstillägg; .

e) föreskriva,

att rektor vid skeppsgosseskola skall tillhöra elementarlärarnas nya

änke- och pupillkassa;

att ordinarie ämneslärare vid skeppsgosseskola skall tillhöra folkskollärarnas

änke- och pupillkassa; samt

att nuvarande innehavare av rektorsbefattning vid skeppsgosseskola,

därest han kvarstår i tjänst vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande, ävensom nuvarande innehavare av skollärartjänst vid

skeppsgosseskola, som övergår till den nya staten, skola i fråga om

änke- och pupillpensionering fortfarande tillhöra flottans pensionskassa;

f) med godkännande av den i statsrådsprotokollet förordade staten

för flottans skeppsgossekår för år 1919, i riksstaten för samma år öka

förslagsanslaget till avlöning för flottans kårer och stater, nu 6,341,969

kronor, med 269,922 kronor 50 öre till 6,611,891 kronor 50 öre eller i

jämnat tal till 6,611,892 kronor;

g) i riksstaten för år 1919 öka förslagsanslaget till naturaunderhåll

åt personal vid flottan, nu 2,121,659 kronor, med 20,422 kronor till

2,142,081 kronor;

h) i riksstaten för år 1919 öka reservationsanslaget till flottans

krigsberedskap och övningar, nu 3,828,000 kronor, med 108,000 kronor

till 3,936,000 kronor;

i) för anskaffning av en enkel tandklinikuppsättning för skeppsgossekåren

i Marstrand på extra stat för år 1919 bevilja ett reservationsanslag

av 2,000 kronor;

k) för arvoden åt vid skeppsgossekåren i Marstrand anställda personer

samt medikamenter, bad m. m. på extra stat för år 1919 bevilja

ett förslagsanslag, högst 12,475 kronor; samt

l) med godkännande av den i statsrådsprotokollet förordade tilläggsstaten

för flottans skeppsgossekår för år 1918, på tilläggsstat till riksstaten

för samma år bevilja ett förslagsanslag, högst 12,500 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Erik Palmstierna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

3

Utdrag av protokollet över sjöförsvar särenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott

den 22 mars 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Föredragande departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna anförde

härefter följande.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har Kungl.

Maj:t under punkten 3 i femte huvudtiteln, på min hemställan, föreslagit

riksdagen att i avvaktan - på den proposition angående beviljande av

anslag till skeppsgosseskolor, Kungl. Maj:t kunde komma att till riksdagen

avlåta, i det till skeppsgosseskolan uppförda ordinarie anslaget,

nu 29,720 kronor, måtte beräknas en förhöjning av 35,280 kronor och

detta anslag i dess helhet således beräknas till 65,000 kronor.

Det ärende, varom framställning till riksdagen sålunda ställts i utsikt,

anhåller jag att nu få ånyo föredraga inför Kungl. Maj: t.

Till en början anser jag mig böra lämna en kortfattad översikt över

skeppsgossinstitutionens uppkomst och utveckling här i landet. Därefter

skall jag redogöra för frågans nuvarande läge samt framlägga de

förslag såväl till skeppsgossutbildningens omgestaltning som till övriga

åtgärder för skeppsgossekårens ändamålsenliga rekrytering, vilka jag anser

böra föreläggas riksdagen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

Institutionens

ändamål.

I. Historisk återblick.

Skeppsgossar omnämnas i handlingar ända från 1500-talet.

Genom en kungl. resolution den 19 mars 1685 blev skeppsgossinstitutionen,

som sedan 1634 ej kunnat återfinnas i staterna, återupplivad.

Resolutionen i fråga är av följande lydelse: »Alldenstund vid

Amiralitetet alltid före detta varit brukligt att antaga små gossar, som

icke allenast sina sysslor på skeppen hava att förrätta, utan också av

ungdomen vänja sig vid sjömanskap, att de gemenligen bliva bäst skicklige

till Kungl. Maj:ts tjänst, alltså är Kungl. Maj:t i nåder tillfreds att

sådana härefter också antagas».

Tid efter annan utfärdade kungl. brev och förordningar angående

skeppsgossar angiva även det ändamål, för vilket skeppsgossinstitutionen

varit avsedd. Sålunda sägs i kungl. brevet den 7 augusti 1738:

»Skeppsgossarne äro att anse som en skola, varest de från ungdomen

bliva uppammade och varifrån Amiralitet med tjänliga ämnen till underofficerare

förses.» Kungl. instruktionen den 7 augusti 1776 innehåller:

»Skeppsgossarne äro inrättade till stam för skickliga underofficerare,

kofferdikarlar och volontär er.» I kungl. brevet den 22 oktober 1792 sägs:

»Avsikten med skeppsgossarne är att Amiralitet därigenom må undfå

skickliga underofficerare, kofferdikarlar och volontär er.» I reglemente för

skeppsgossinstitutionen år 1823 angives ändamålet vara »att utgöra en plantskola

för örlogsflottans underofficerare» och i motsvarande reglemente år

1836 »att skeppsgossarne äro egentligen ärnade till kanonier- och matroskårernas

komplettering». 1848 års reglemente bestämmer, att inrättningen

är avsedd till »att rekrytera matros- och kanonierkompanierna med sådana ämnen,

av vilka skickliga underofficerare kunna erhållas, ävensom att förse

varvet med arbetare av den beskaffenhet, att de må kunna utbildas till dugliga

hantverksunderofficerare». Av detta reglemente framgår även den stora

vikt, som fästes vid kåren, då i detsamma sägs, att »som denna kår utgör

en uppfostringsanstalt, vars stora värde och nytta för flottan genom lång

erfarenhet är vitsordad, men vars viktiga ändamål lätt skulle kunna förfelas,

vill Kungl. May.t särskilt utmärka vården om skeppsgossekompanierna

såsom en av befälhavande amirals- och stationsbefälhavarens mest maktpå
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

5

liggande omsorg'')''). I reglementet för skeppsgosseskolan av den 27 november

1860 lämnas även bestämd antydning om att institutionen avser

utbildande av under officer sämnen. I 1875 års reglemente angives institutionens

ändamål vara att bilda rekryter för komplettering av matros-,

eldar- och hantverkskompanierna och 1889 års reglemente angiver, att

sjömanskåren rekryteras bland annat genom karlskrivning från skeppsgossekåren.

I kungl. brevet den 6 september 1895 sägs, att det ständigt

tjänstgörande manskapet huvudsakligen och i första hand skall rekryteras

genom karlskrivning från skeppsgossekåren, och stadgan för skeppsgosseskolan

av år 1896 uppgiver skeppsgosseskolans ändamål vara att utbilda

gossar till korpraler och underofficerare vid flottans däcksavdelning eller

i undantagsfall vid dess ekonomiavdelning. Skolreglementet av år 1910

angiver ändamålet med skeppsgossarnas utbildning vara att giva dem

den militära uppfostran och teoretiska allmänbildning, som erfordras, för

att flottans sjöman skår genom skeppsgossarna må tillföras en god rekrytering

av 2 kl. sjömän, matroser, eller undantagsvis ekonomimän, lämpliga

för utbildning till korpraler och underofficerare.

Skeppsgossinstitutionens uppgift har således varit och är fortfarande

att uppfostra och utbilda ynglingar för blivande tjänst vid flottan, först

i egenskap av manskap, såsom båtsmän, volontärer, kanonierer, matroser,

och sedermera efter fortsatt utbildning såsom underbefäl vid flottan.

Institutionen har alltså aldrig omedelbarligen rekryterat flottans underbefäl

utan alltid i närmaste hand flottans sjömanskår eller annan motsvarande

kår.

Föreskrifterna för skeppsgossars antagande hava varit synnerligen

växlande. I äldsta tider fingo endast antagas barn till fattiga män och

faderlösa barn, varav framgår, att institutionen i dessa tider huvudsakligen

var en välgörenhetsanstalt. År 1776 stadgades, att till skeppsgossar

skulle antagas »statens fattige och allrahelst underofficerares och gemene

mans barn», och ett kungl. brev bestämde år 1783, att inga andra barn

finge till skeppsgossar antagas än sådana, vilkas föräldrar hörde till

staten och verkligen kunde behöva ett sådant understöd till deras barns

uppfostran, dock icke i annat avseende än att de därigenom skulle uppdragas

till raska sjömän och ämnen till underofficerare. Genom en not

av generalamiralen 1786 medgavs, att 20 gossar av mindre förmögna

officerare och tjänstemän vid flottan finge antagas, men detta medgivande

upphävdes genom ett kungl. brev 1792, i vilket det heter, »att skeppsgossinrättningen

ej vore att anse såsom en pensionsanstalt och att därvid

ej få antagas ett visst antal officerares och tjänstemäns barn», varemot

Föreskrifter

för antagning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

det medgavs, att även båtsmäns och soldaters barn finge vid institutionen

anställas. Genom en kungl. instruktion 1804 förordnades, att skeppsgossar

skulle utses av »alla till flottan hörande staters barn, helst underofficerares,

varvshantverkares, timmermäns och gemenes», och 1823 års

reglemente bestämde, att vid valet borde avseende fästas »på föräldrarnas

(underofficerare, varvshantverkare, timmermän) gjorda tjänster, oklanderliga

uppförande, fattigdom samt det större eller mindre antal barn, de

hava att vårda».

Av ovan citerade stadganden framgår, att institutionen, jämte huvudändamålet

att rekrytera underofficers- och manskapsgraderna, under dessa

tider även hade till syfte att i viss mån vara till hjälp och uppmuntran

för statens och företrädesvis för flottans tjänare, samt att barn till dem

uteslutande hade rätt till inträde.

I 1848 års reglemente gjordes emellertid en betydlig ändring av

föreskrifterna om skeppsgossars antagning. Sagda reglemente stadgar

nämligen: »Vid skeppsgossars antagande må icke göras avseende å något

annat än vinnande av skeppsgossinrättningens ändamål, som icke har

något gemensamt med det av välgörenhetsinrättningar för fattiga barn»

och vidare: »Vid valet bland sökande gives dock företräde åt dem, vilkas

fäder länge och väl tjänat vid flottan eller i flottans tjänst omkommit

eller blivit skadade, därnäst åt andra gossar, vilka äro födde och uppfödde

vid kusterna samt, i brist av tillräckligt antal sökande av dessa

klasser, bland den övriga befolkningen; dock att den sökande i övrigt

innehar de egenskaper, som erfordras.»

Reglementet av år 1871 bibehåller ungefär samma bestämmelser,

utan att likväl nämna något särskilt företräde åt vid kusterna födda och

uppfödda gossar, och 1875 års reglemente innehåller enahanda föreskrifter

i detta avseende.

I 1884 års reglemente stadgas, att vid antagning »bland anmälde

gossar företräde alltid gives åt den, som befinnes bäst passande till flottans

tjänst eller, om två eller flera anses lika passande, åt den, vars

fäder tjänat vid''flottan länge och väl eller i tjänsten omkommit eller

blivit skadad» och samma bestämmelse återfinnes i 1899 års reglemente

ävensom i detta reglementes år 1907 utgivna nya upplaga.

Genom dessa senare tiders stadgande är viss billig hänsyn ännu

tagen till det traditionella företrädet för barn till flottans personal, men

institutionen står alltsedan 1848 öppen även för andra barn.

Villkoren i övrigt för antagning hava även tid efter annan undergått

förändringar. Alla gossar, som antogos, blevo först extra, sedan

ordinarie, så länge skeppsgossekåren bestod av dessa båda kategorier

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kicngl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

7

gossar. Till en början var åldersmåttet minst 8 år för att antagas till

extra skeppsgosse och 10 till 12 år för att såsom ordinarie inskrivas.

Genom 1848 års reglemente bestämdes åldern för antagning till uppnådda

13 år men icke fyllda 16 år. Reglementet av år 1871 bestämde

åldersgränserna till mellan 13 och 15 år och 1875 års reglemente bestämde

14 år som lägsta och 16 år som högsta åldern för att kunna

antagas, dock att gosse, som varit minst 4 månader till sjöss och kunde

förete vitsord om fallenhet för sjötjänsten samt befunnits innehava kunskaper,

motsvarande hans jämnårigas vid skeppsgossekåren, kunde antagas

intill 18 års ålder. Reglementet år 1884 innehöll liknande bestämmelse.

År 1894 utfärdades nya bestämmelser rörande antagningsåldern.

Genom nämnda bestämmelser höjdes åldersgränserna för antagning och

bestämdes dessa till 16—18 år, varjämte utbildningstiden förkortades så, att

den såsom regel blev 2-årig. Dessa åtgärder visade sig emellertid ur rekryteringssynpunkt

synnerligen ogynnsamma. Då undervisningen i folkskolan

i allmänhet avslutades i 13-årsåldern, kunde en gosse med de förutvarande

bestämmelserna vinna inträde i skeppsgossekåren tämligen omedelbart

efter det han slutat folkskolan, under det att, när inträdesåldern

höjdes till 16 år, denna möjlighet uteslöts. Föräldrarna till gossar,

lämpade att rekrytera kåren, voro i allmänhet icke i sådana ekonomiska

omständigheter, att de kunde behålla gossarna i hemmen ett å två år

efter folkskolans avslutande. I regel voro de nödsakade att sätta dem

i lära i något yrke, och där stannade dessa oftast kvar. Till följd av

den vidtagna åldersändringen uppstod inom skeppsgossekåren ett stort

antal vakanser (1895—1900 i medeltal 103), varför kårens stat till följd

av rekryteringssvårigheterna minskades år 1898 från 400 till 320 skeppsgossar.

Emellertid sänktes åldern för antagning genom kungl. brevet den

21 december 1900 åter till 15 år och under vissa förutsättningar till

14 år, vilket hade till följd, att icke blott förutvarande vakanser blevo

fyllda, utan även kårens styrka utan svårighet kunde uppbringas från

320 till 500 skeppsgossar. Nu gällande reglemente bestämmer antagningsåldern

till fyllda 15 men ej 17 år vid utgången av det år, varunder

antagningen äger rum, med det tillägg, att undantagsvis, i den mån

sådant för vakansernas fyllande erfordras, må antagas jämväl den, som

vid utgången av det år, under vilket antagningen äger rum, fyllt 17

men ej 18 år, ävensom den, som vid tiden för antagningen fyllt 14 år

och vars kropps- och själsutveckling är mycket god.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

I de tider, då institutionen i viss mån var en understödsanstalt och

gossar redan vid 8 å 10 års ålder antogos till densamma, erfordrades

naturligtvis intet som helst kunskapsmått för inträdet, men då liksom

nu var bestämt, att endast friska, från kroppslyte fria och välartade

gossar fingo antagas. I 1823 års reglemente stadgades såsom villkor,

att de sökande därjämte skulle hava undergått vaccination, vilken bestämmelse

fortfarande gäller.

Först genom 1848 års reglemente blev stadgat om prövning av de

sökande för utrönande av deras förståndsgåvor och kunskaper, men angav

ej detta reglemente något som helst kunskapsmått för att kunna antagas.

Liknande bestämmelser äro angivna i därefter utfärdade reglementen; i

de två senaste reglementena äro bestämmelserna så till vida skärpta, som

gosse för att kunna antagas skall äga de kunskaper, som enligt gällande

stadga för skeppsgosseskolan utgöra villkor för vinnande av inträde i

skolan (avgångsbetyg från folkskola eller motsvarande kunskapsmått).

Skeppsgossar antogos först av amiralitetskollegium, senare av förste

amiralen och varvsamiralen och enligt 1823 års reglemente av befälhavande

amiralen. I 1848 års reglemente stadgades, att antagningen

skulle verkställas av befälhavande amiralen eller stationsbefälhavaren efter

förslag av en utav endera av dessa tillsatt kommitté, bestående av kommendanten

såsom ordförande, skeppsgossekompanicheferna, tvenne skeppsgosselärare

och en stationens läkare. Under den följande tiden har antagningen

verkställts på ungefär liknande sätt, tills genom 1884 års

reglemente bestämdes, att antagningen skulle ske i september varje år

omedelbart efter karlskrivningen. Enligt 1899 års reglemente skulle

antagningen verkställas varje år den 30 september eller, om denna dag

inföll på eu söndag, den 1 oktober, under inseende av stationsbefälhavaren,

vid Karlskrona station av chefen för skeppsgossekåren och vid

Stockholms station av chefen för underofficers- och sjömanskårerna.

Enligt 1899 års reglemente (1907 års upplaga) kan antagning ske:

a) på nu senast nämnda sätt;

b) under pågående läsår i land av chefen för skeppsgossekåren samt

därest Konungen i kommandoväg finner för gott därom särskilt förordna;

c) under skeppsgossekårens sommarövningar å de orter, som av

skeppsgossefartygen besökas, av avdelningschefen för skeppsgosseavdelningen

eller under hans inseende av honom underlydande fartygschef; och

d) under april eller maj och september i de sjöstäder, som i kommandoväg

bestämmas, av en sjöofficer med biträde av en militärläkare

och ortens värvningsförrättare för sjömanskåren.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Preposition Nr 341. S

Skeppsgossarnas antal synes under äldsta tider hava växlat mellan

20 och 100. Genom en kungl. resolution den 19 mars 1685 bestämdes

detsamma till 50 vid vardera av sjömilitiens 3 esquadroner. Detta antal

ändrades flera gånger. År 1761 funnos 150 gossar, alla tillhörande

Karlskrona station.

Då arméns flotta inrättades i Finland år 1770, beslöts, att på Sveaborg

skulle uppsättas ett skeppsgossekompani av 80 gossar, och några

år senare blevo även 15 skeppsgossar anställda vid arméns flotta i

Stockholm.

År o1773 ökades numerären i Karlskrona till 300, varav 150 voro

extra. År 1797 reglerades skeppsgossekåren i Karlskrona till 200 ordinarie

och 100 extra. Åven antalet skeppsgossar på Sveaborg synes

hava blivit ökat, ty i 1798 års förslag äro upptagna:

i Karlskrona..................

............... 300

)) Stockholm..................

.............. 15

» Sveaborg.....................

................ 100

eller tillsammans 415 gossar.

Med förlusten av Sveaborg 1808 följde även förlusten av därvarande

skeppsgossar, och förordnades, att skeppsgossestyrkan därefter skulle

fördelas sålunda:

i Karlskrona...............

................ 300

» Stockholm ..................

................ 30

» Göteborg...................

................ 30

eller tillsammans 360 gossar.

År 1848 omreglerades skeppsgossekåren; alla skeppsgossar i Göteborg

ävensom alla extra skeppsgossar indrogos och de ordinaries antal

bestämdes till 280 i Karlskrona och 50 i Stockholm. År 1852 förordnades,

att antagning av skeppsgossar till Stockholms station ej vidare

skulle ske, och genom kungl. brevet den 7 december 1854 indrogs

skeppsgossekåren därstädes.

Under början av 1860-talet minskades avgången från matroskompanierna

i betydlig grad, och år 1865 funnos nära 80 övertaliga å dessa

kompanier. På grund härav anbefalldes samma år, att skeppsgossarnas

antal skulle nedsättas till 200 på det sätt, att tillsvidare endast 1/s av

de uppkommande vakanserna varje år fylldes. Då antalet övertaliga vid

matroskåren år 1869 ytterligare ökades, anbefalldes, att 25 nummer

Bihang till riksdagens protokoll 1918. t samt. dill käft. (Nr 341.) <4

Numerär.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

vid varje skeppsgossekompani eller tillsammans 50 skulle tillsvidare

hållas vakanta.

1 början av 1870-talet tilltog avgången ur matroskåren åter och

1873 anbefalldes därför, att de 50 nummer, som sedan 1869 hållits

vakanta, åter skulle besättas, och att, vid därefter inträffande antagningar,

Vs av hela antalet skulle antagas i Stockholm och Vs i Karlskrona.

Alla skeppsgossar skulle likväl fortfarande tillhöra Karlskrona station

och där utbildas.

Genom kungl. brevet den 12 mars 1873 föreskrevs, att kårens

numerär åter skulle uppbringas till 280 gossar.

År 1876, då många vakanser ännu förefunnos å de i Stockholm

nybildade öde och öde matroskompanierna, medgavs, att ett antal skeppsgossar

motsvarande nyssnämnda antal vakanser, dock icke överstigande

20, finge anställas vid Stockholms station, varest de dock huvudsakligen

voro avsedda att utbildas till hornblåsare. Följande år medgavs, att

detta antal finge höjas till 35.

År 1877 bestämdes, att kåren skulle uppbringas till 400 skeppsgossar,

men då detta antal ej visade sig erforderligt för fyllande av

vakanserna å de manskapskompanier, som skulle rekryteras ur skeppsgossekåren,

fastställdes år 1880, att kårens styrka skulle tillsvidare utgöras

av 300 gossar, däri inberäknade de extra gossar, som funnos å Stockholms

station. Dessa sistnämnda skulle emellertid, sedan nuvarande

skeppsgossekasernen i Karlskrona under år 1881 blivit fullbordad, överflyttas

till Karlskrona station. Därefter skulle inga skeppsgossar vidare

antagas till Stockholms station.

År 1882 medgavs emellertid åter, att extra skeppsgossar fortfarande

finge antagas vid Stockholms station för att utbildas till hornblåsare.

Från år 1912 antagas ej längre extra skeppsgossar, men för musikpersonalens

rekrytering å Stockholms station kan erforderligt antal skeppsgossar

därstädes antagas, vilka dock skola tillhöra skeppsgossekåren i

Marstrand men övas å nyssnämnda station.

Då erfarenheten under de närmast efter 1880 följande åren visade,

att antalet karlskrivna skeppsgossar i allmänhet överskred antalet avgångna

matroser vid matroskompanierna, bestämdes för varje år det

antal gossar, som finge antagas. År 1892 vidtogos åtgärder för att

åter öka kåren till den i stat bestämda styrkan av 400 gossar. Denna

stat bibehölls till och med år 1898, varefter densamma minskades till 320

nummer. Orsaken härtill var, att antalet sökande till anställning vid

skeppsgossekåren under de näst föregående åren nedgått, så att exempelvis

vakanserna den 10 oktober 1897 uppgingo till 176, ehuru vid

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 341.

11

ett par tillfällen gossar blivit antagna, utan att de uppnått den stadgade

minimiåldern. För att öka tilloppet till kåren föreslogs en ökning

i skeppsgossarnas avlöning från 2 till 10 öre per dag. Så länge antagningsåldern

var bestämd till minst 16 år, minskades dock ej antalet

vakanser oaktat den höjda avlöningen. Först sedan nyssnämnda ålder

år 1900 sänkts till 15 år och under vissa förutsättningar till 14 år,

kunde vakanserna ej blott fyllas, utan kårens numerär även ökas.

Sedan i propositioner till riksdagarna åren 1900 och 1901 framhållits

nödvändigheten att för genomförandet av sjömanskårens ökning jämväl

öka skeppsgossekåren, fastställdes staten för denna kår från år 1902 till

400 och från år 1903 till 500 gossar.

Fn ytterligare ökning av skeppsgossekåren ansågs emellertid nödvändig.

Anledningen härtill angavs i 1906 års statsverksproposition

sålunda: »Från denna kår utgå de, som äro avsedda att utgöra själva

kärnan i manskapsgraden, och av vilka man kan vänta att erhålla det

bästa underbefälet, Antagna vid unga år och redan från den tiden

utbildade med särskild hänsyn till den blivande anställningen vid flottans

sjömanskår, utgöra de från skeppsgossekåren utgångna sjömännen den

för yrket bäst bildade delen av sjömanskåren. Det är därför tydligt,

att, i samma mån som sistnämnda kår ökas, jämväl skeppsgossekåren

måste undergå ökning, om icke vår flottas stridsduglighet skall äventyras

genom minskning i personalens skicklighet att använda den anskaffade

fartygsmaterielen».

Ävenledes framhölls i propositionen, att skeppsgossenumerären tidvis

varit svår att fylla. För att undanröja denna svårighet föreslogs

förläggning av en de! av skeppsgossekåren till Marstrand.

På grund härav beslöt riksdagen, att en skeppsgossekår skulle

upprättas i Marstrand från och med den 1 oktober 1907, och skulle

staten för skeppsgossarna fördelas sålunda:

i Karlskrona ................................. 400

)) Marstrand ................................. 200

eller tillsammans 600 gossar.

Vid skeppsgossinstitutionens första tillkomst var en särskild person Organisation.

anställd för att tillse skeppsgossarnas vård och undervisning. År 1691

uppdrogs denna tillsyn åt varvslöjtnanten, och var detta uppdrag allt

fortfarande ända till 1797 överlämnat åt varvsofficeren. Ett av amiralitetskammarråden

både högsta uppsikten över institutionen.

År 1797 ordnades skeppsgossarna i Karlskrona på ett kompani under

en chef av kaptens grad, biträdd av 2 subalternofficerare och 4 underofficerare.

Högsta inseendet över institutionen utövades därefter av befäl
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 341.

Skolundervisning.

havande amiralen (senare stationsbefälhavaren), närmast biträdd av kommendanten.

I Stockholm och Göteborg, där endast ett fåtal skeppsgossar

fanns, voro cheferna för matroskompanierna förordnade att jämväl föra

befälet över skeppsgossarna.

Från år 1829 delades skeppsgossarna i Karlskrona på 2 kompanier

med var sin chef av kaptens grad. Varje kompani delades i korpralskap

med omkring 25 gossar i varje, och utsågos bland de äldsta och pålitligaste

gossarna erforderligt antal korpraler. Enligt 1858 års stat

tjänstgjorde vid kåren 2 kompaniofficerare, 1 uppbördsman, 2 kompaniunderofficerare

och 8 korpraler. Antalet korpraler har sedermera ökats,

varjämte senare bestämts, att varje korpralsskap skulle bestå av blott 20

gossar.

Från år 1875 står skeppsgossekåren under befäl av en kårchef av

kommendörkaptens grad, som närmast under stationsbefälhavaren (förut

militärchefen) ansvarar för kåren samt gossarnas vård, undervisning och

övningar.

Sedan en ny skeppsgossekasern uppbyggts i Karlskrona, har antalet

vid kåren tjänstgörande officerare, underofficerare och underofficerskorpraler

samt korpraler eller 1 kl. sjömän ökats. Denna ökning är

dock ej upptagen i stat, utan anbefalld av stationsbefälhavaren i av honom

fastställd instruktion för chefen för skeppsgossekåren.

Först i 1848 års reglemente och sedermera i därefter fastställda

reglementen hava generella bestämmelser utfärdats för befälets och underbefälets

åligganden vid skeppsgossekåren.

För skeppsgossekåren i Marstrand regleras tjänsten närmare av

»Bestämmelser för skeppsgossekåren i Marstrand», fastställda år 1907 av

Kungl. Maj:t.

Angående skeppsgossarnas skolundervisning i äldre tider innehåller

kungl. brevet den 12 september 1732, att skeppsgossarna skulle för

sådan undervisning delas i två klasser, av vilka den ena, omfattande de

mera försigkomna, skulle undervisas av konsistorienotarien och den andra

av en särskild preceptor, men att de gossar, vilka hade föräldrar eller

andra anförvanter, som kunde draga försorg om deras skolbildning, finge

på privat väg undervisas. I instruktionen av den 7 augusti 1776 anbefalldes,

att skeppsgossarna skulle väl övas i kristendom, räkning och

skrivning. Undervisningens omfång under dessa tider är ej närmare

bekant, men antagligt är, att den under lång tid endast omfattade nyssnämnda

ämnen jämte innanläsning.

Först genom reglementet av den 11 februari 1823 gåvos noggranna

och fullständiga föreskrifter för skeppsgossarnas skolundervisning i Karls
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kimgl. May.ts Nåd. Proposition Nr 341.

13

krona. Skolan ordnades efter den s. k. lancastermetoden och ställdes

under amiralitetssuperintendentens inspektion. Undervisningen sköttes av

två lärare, biträdda av erforderligt antal monitorer, varjämte vid skolan

anställdes en särskild gymnastik- och simlärare. Läroämnena voro kristendom

med biblisk historia och bibelläsning, sedelära, geografi, historia,

räknekonst, matematik, svenska språket, välskrivning och teckning, varjämte

även undervisades i främmande språk (tyska och engelska), ehuru

till ringa omfång. Klasserna voro två till antalet, och tillätos de gossar,

som tillhörde högsta klassen och avlagt föreskrivet kunskapsprov, att

genomgå underbefälsskolans förberedande klass. År 1860 fastställdes

nytt skolregemente för skeppsgosseskolan, varvid ämnena blevo ungefär

desamma som i 1823 års reglemente, dock med uteslutande av främmande

språk. Lärarpersonalen omorganiserades och skulle utgöras av

rektor, 2 kolleger, 1 biträdande lärare och behövligt antal monitorer av

matroskåren. Genom 1879 års förnyade skolstadga omorganiserades

skeppsgosseskolan och fördelades på fyra klasser. År 1896 utfärdades,

som ovan nämnts, åter ny stadga för skeppsgosseskolan, vilken stadga

fortfarande är gällande, dock delvis ändrad genom kungl. kungörelser

av åren 1907, 1908, 1910 och 1916. Jämlikt kungl. kungörelsen av år

1910 är skeppsgosseskolan fördelad på tre klasser. I 1910 års skolreglemente

finnas utfärdade detaljerade bestämmelser för skeppsgossarnas

utbildning i skeppsgosseskolan ävensom för betygssättning, uppflyttning

till högre klass och belöningars tilldelande m. m.

Skeppsgossarnas praktiska utbildning ägde i äldre tider nästan uteslutande

rum ombord och huvudsakligen under sommaren. Längre fram

företogos väl även praktiska övningar i land, men dessa utgjordes först

endast av någon gymnastik och simning ävensom sång och flöjtblåsning;

för musi k övningarna var särskild lärare anställd. Från år 1840 övades

jämväl någon gevärsexercis, varjämte hornblåsning tillkom. Åvenledes

övades de icke sjökommenderade skeppsgossarna från och med sagda år

under sommarmånaderna i sjömansarbeten i varvets tackelkammare, varjämte

gossar, som önskade utbildning till hantverkare (timmermän,

smeder in. fl.), erhöllo övning i varvets verkstäder. Först år 1868 anbefalldes

praktiska övningar för skeppsgossarna även vintertiden. Dessa

bestodo i gymnastik, exercis, vapenövning, sjömansarbeten och för de

äldre gossarna även segelsömnad. År efter år ökades emellertid de

fordringar i vapnens bruk, som ställdes på flottans manskap, varför

större omsorg måste ägnas åt dess utbildning såväl i land som ombord.

Därför föreskrefs nu en bestämd rekrytkurs och skeppsgossarnas ut
-

Praktisk

bildning

land.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Utbildning

ombord.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 341.

bildning ordnades i överensstämmelse med den fortsatta utbildning, de

skulle erhålla efter karlskrivningen. Under vintrarna pågingo dessutom

sedan lång tid tillbaka allmänna övningar i koralsång ävensom övningar

i kvartettsång, hornblåsning och trumslagning för dem, som därtill anmält

sig och befunnits hava fallenhet. För närvarande övas samtliga

skeppsgossar i slöjd samt de gossar, vilka hava musikaliska anlag, jämväl

i musik, sång och hornblåsning.

För skeppsgossarnas utbildning ombord funnos i äldre tider icke

särskilda för detta ändamål rustade fartyg, utan skeppsgossar ingingo till

större eller mindre antal i besättningslistorna för flottans fartyg, borst

år 1819 finner man ett särskilt fartyg, Diana, rustat för skeppsgossars övning.

År 1829 användes skonerten Snappopp till övningsfartyg och, efter

att följande år hava blivit omtacklat till brigg, användes detta fartyg för

skeppsgossars övning t. o. m. år 1858, sistnämnda år i förening med briggen

Glommen. År 1859 användes briggarna af Wirsén och Glommen till

skeppsgossövningsfartyg. Snappopp slopades, och en ny brigg med

samma namn byggdes, varefter den nya briggen Snappopp samt af

Wirsén och Glommen användes för ändamålet i fråga. Expeditionstidens

längd var 3 månader; övningarna skedde uteslutande på Karlskrona redd

och i omkringliggande skärgård. År 1867 ansågs Glommen ej längre

sjödnglig, utan användes därefter endast stillaliggande å varvet till

gossarnas förberedande övningar. I stället byggdes briggen Skirner,

som från och med år 1868 blev övningsfartyg i Glommens ställe. Från

samma tid bestämdes övningstiden till omkring 4 månader, och seglingen

utsträcktes utom Karlskrona skärgård under 5 till 7 veckor av

expeditionstiden. Allt fortfarande ingingo emellertid skeppsgossar till

mindre antal i besättningslistorna för de flesta övriga örlogsfartyg. År

1876 byggdes skeppsgossebriggen Falken, som gjorde sin första expedition

år 1877, och från och med detta år användes 4 briggar till skeppsgossarnas

övningar.

Sedan skeppsgossinstitutionen blivit ställd under befäl av en kårchef,

vidtogs 1876 den ändringen, att alla briggarna bildade en avdelning

under befäl av kårchefen såsom avdelningschef, och kommenderades å avdelningen

till chefer å briggarna kompanicheferna och kompaniofficerarna

vid kåren.

År 1881 utrangerades briggen af Wirsén och ersattes såsom övningsfartyg

med lastbriggen Gladan, som för detta ändamål förändrades och

inreddes. År 1897 blev övningsskeppet Najaden och år 1900 övningsskeppet

Jarramas färdigbyggt, och hava dessa fartyg därefter använts

för skeppsgossarnas övningar i stället för briggarna Skirner och Snappopp,

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kung!. Ma,j;ts Nåd. Proposition Nr 341.

som år 1899 utrangerats. Efter det att skeppsgossekårens numerär

ökats till 600 gossar, har förutom Najaden, Jarramas, Gladan och Falken

jämväl korvetten Saga under åren 1907, 1908 och 1910 begagnats för

samma ändamål.

Sedan skeppsgossekåren i Marstrand upprättats, har för förläggning

vintertid av sagda kår tillhörande gossar använts logementsfartyget

Norrköping.

Från och med år 1909 hava sista årets skeppsgossar genomgått för

dem anbefallda yrkesskolor ombord, i vilka skolor under olika år ingått

några av följande fartyg: logementsfartyg, torpedkryssare, kanonbåtar,

2 kl. pansarbåtar och torpedbåtar. Övriga skeppsgossar hava övats å

övningsskeppen Najaden och Jarramas samt övningsbriggen Gladan ävensom

å logementsfartyget Norrköping och övningsbriggen Falken samt

därjämte åren 1912 och 1913 på grund av utrymmesskäl även å fartyg,

tillhörande skeppsgossarnas skjut- och signalskola.

Skeppsgossarnas utbildning ombord är närmare bestämd i gällande

skolreglopnente.

I äldsta tider var stadgat, att den s. k. karlskrivningen skulle ske

vid 18 års ålder och att därvid lämpliga gossar skalle insättas såsom

indelnings- och roteringsbåtsmän. Karlskrivningen verkställdes under

olika tidsperioder av inspektören för flottan eller av befälhavande amiralen

(senare stationsbefälhavaren). År 1693 upphörde utskrivning av

skeppsgossar till båtsmanskompanierna. Genom ett kungl. brev 1738

bestämdes, att skeppsgossar i främsta rummet skulle karlskrivas till

kofferdikarlar. I 1823 års reglemente bestämdes såsom villkor för karlskrivning,

att skeppsgosse skulle hava uppnått 18 års ålder och äga

utvecklade kroppskrafter; karlskrivningen skulle ske vid de årliga mönstringarna

på våren. Skeppsgossar karlskrevos därvid till jungmän på

matroskompanierna och kunde efter framställning överflyttas till Stockholm

eller Göteborg. De, som karlskrevos till Stockholm, blevo kanonierer

men, sedan kanonierkåren upphört, inskrevos de på de i Stockholm

förlagda matroskompanierna. Åven karlskrevos de, som erhållit nödig

specialutbildning, utbildats till maskinistlärlingar, timmermän eller andra

hantverkare, men dessa utgjorde vanligtvis ett ringa antal. År 1838

meddelades tillåtelse, att den gosse, som hade mindre utvecklade kroppskrafter,

tick kvarstå vid kåren till 19 års ålder. I 1875 års reglemente

stadgades, att karlskrivningen skulle verkställas, efter förslag av kårchefen,

av militärchefen vid mönstring omkring den 1 september varje

år, och att de karlskrivua skulle fördelas emellan de båda stationerna

på sätt chefen för flottans militärpersonal ägde bestämma, men att ingen

Karhkriv
ning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Stater.

16 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

skeppsgosse finge karlskrivas, förr än han fyllt 18 år och ägde ntbildade

kroppskrafter och yrkesfärdighet. Reglementet av år 1884 innehöll liknande

bestämmelser. Reglementet av år 1899 upptog beträffande ålder och kroppskrafter

samma bestämmelser, men skärpte fordringarna på yrkesfärdigheten

för karlskrivningen, så att färdigheten skulle motsvara den, som enligt reglementet

för sjömanskårens skolor bibringades i rekrytkurserna för matrosavdelningen.

Ävenledes bestämdes, att skeppsgossar vid karlskrivningen

skulle fr. o. in. den 1 oktober det år karlskrivningen skedde övergå till

sjömanskåren som 3 kl. sjömän, varvid bland annat skulle iakttagas, att

den karlskrivne endast på grund av egen begäran och befunnen lämplighet

därtill skulle anställas vid ekonomi-, eldar-, hantverks- eller

minöravdelningen samt att karlskriven skeppsgosses fördelning till olika

avdelningar och yrkesgrenar inom sjömanskåren skulle verkställas av

resp. chef för underofficers- och sjömanskårerna.

Nu gällande reglemente stadgar, att karlskrivning skall äga rum

varje år i september, samt att skeppsgosse för att kunna karlskrivas

skall hava uppnått eller före utgången av det år, varunder karlskrivningen

äger rum, uppnå 18 års ålder, äga goda kroppskrafter samt

hava fullgjort de i gällande skolreglemente och stadga för skeppsgosseskolan

härför bestämda fordringarna; undantagsvis må dock karlskrivas

skeppsgosse, som icke vid utgången av året uppnått 18 år, men vid

tiden för karlskrivningen fyllt 17 år. Därjämte föreskrives bland annat,

att Konungen, efter förslag av stationsbefälhavaren, skall bestämma det

högsta antal karlskrivna, som må tilldelas annan avdelning än matrosavdelningen.

I övrigt inrymmer detta reglemente samma bestämmelser

som 1899 års reglemente, dock att skeppsgossarna fr. o. m. år 1909 i

regel karlskrivas till 2 kl. sjömän.

I detta sammanhang torde lämpligen böra meddelas nu gällande

stater för flottans skeppsgossekår och för skeppsgosseskolan.

Staten för flottans skeppsgossekär är av följande lydelse: 1

1 Skeppsgosse, dagavlöning ä 10 öre eller för år................................ 36: 50

599 D:o d:o d:o ................................ 21,863:50

Tillökning ä 10 öre dagligen, förslagsvis för 170 skeppsgossar 6,205: —

Tillökning ä 5 öre dagligen för en ordningsman .............................. 18: 25

D:o d:o förslagsvis för 49 ordningsmän........... 894:25

Rekryteringskostnader ä 25 kronor per skeppsgosse, förslagsvis för

230 skeppsgossar............................................................................. 5,750: —

600 Summa kronor 34,767: 50

Anmärkning:

Av tillökningen å 10 öre dagligen för 170 skeppsgossar avses för Karlskrona station tillhörande

del av kåren 4,137 kronor och för den Stockholms station tillhörande delen 2,068 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341. 17

Staten för skeppsgosseskolan har följande utseende:

Lön

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Arvoden.

Karls-

krona

station.

Stock-

holms

station.

Summa.

1 Rektor ..........................................

2,500

1,000

3,500

3,500

1 Skollärare.......................................

1,700

—

—

—

—

—

1,700

—

—

—

1,700

—

9 d:o .......................................

15,300

—

—

—

—

—

8,500

—

6,800

—

15,300

—

Lärare för undervisning i religion .........

—

—

—

—

1,000

—

1,000

—

—

—

1,000

—

1 d:o i slöjd........................

—

—

—

—

250

—

250

—

—

—

250

—

1 d:0 i d:0 ........................

—

—

—

—

250

—

250

—

—

—

250

—

1 d:o i d:o, biträdande.........

—

—

—

—

150

—

150

—

—

—

150

—

1 d:o i d:0 d:o .........

—

—

—

—

150

—

150

—

—

—

150

_

Lärare för meddelande av undervisning åt

de skeppsgossekåren i Marstrand till- hörande skeppsgossar, vilka äro förlagda

i Stockholm, å 50 kr. i månaden (under

7 månader).....................................

—

—

—

—

350

—

—

—

350

—

350

18 Monitorer å 5 kr. vardera i månaden

(under 8 månader)...........................

—

—

—

—

—

—

480

—

240

—

720

_

För inövande av hornblåsare och krum-

slagare ..........................................

2,350

—

2,000

—

4,350

_

För anskaffande och iståndsättning av

böcker och idrottsmateriel samt till be-

löningar och premier m. m................

—

—

—

—

—

1,334

—

''666

—

2,000

—

Summa kronor

|

29,720

—

Anmärlmingar:

l:o. För rektor höjes avlöningen efter 5, 10, 15 och 20 års väl vitsordad tjänstgöring, varje

gång med 500 kronor, varav 300 kronor utgöra lön och 200 kronor tjänstgöringspenningar

2:o. För skollärarna höjes lönen efter 5, 10 och 15 års väl vitsordad tjänstgöring, varje gång

med 300 kronor.

3:0. Enligt riksdagens medgivande må för en skeppsgossekår i Marstrand av ovanstående löneoch

arvoden disponeras löner till 4 skollärare och arvoden till 6 monitorer.

4:o. De i rektorns avlöning ingående tjänstgöringspenningar fördelas j>å läs- och ferietider så

lunda, att det belopp, som för dag utgår under lästiden, beräknad till sex och en halv

månader årligen, är fem gånger så stort som det, vilket utgår för dag under ferierna.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 301 käft. (Nr 341.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

Särskilda

sakkunniga

tillkallas.

II. Skeppsgossefrågans nuvarande läge.

Med anledning av vissa utav flottans myndigheter gjorda framställningar

i fråga om skeppsgossekårerna bemyndigade Ivungl. Maj:t genom

nådigt brev den 18 oktober 1912 dåvarande statsrådet och chefen för

sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst tre bland officerarna vid

flottan utsedda sakkunniga för att inom departementet biträda med

utredning av vissa frågor rörande skeppsgossekårerna, och blevo för

sådant syfte tillkallade dåvarande kommendörkaptenen av 1 graden

friherre A. T. C. Gyllenkrok, kaptenen A. R. Fröding och dåvarande

kaptenen J. A. F. Eklund. Sedermera har på grund av särskilt nådigt

beslut den 24 augusti 1917 överdirektören B. J:son Bergqvist jämväl

tillkallats för att såsom sakkunnig biträda vid behandlingen av uppkommen

fråga om skeppsgosseskolans omorganisation.

Riktlinjerna för de sakkunnigas arbete meddelades i en av dåvarande

chefen för sjöförsvarsdepartementet till de sakkunniga avlåten

skrivelse av i huvudsak följande innehåll.

Uti en till chefen för sjöförsvarsdepartementet ställd skrivelse den

5 december 1910 hade dåvarande chefen för marinstaben hemställt, att

det måtte tågas i övervägande, huru lämplig inkasernering i land måtte

kunna beredas skeppsgossarna i Marstrand. I häröver avgivet yttrande

den 21 april 1911 hade marinförvaltningen satt i fråga, huruvida Marstrand

vore den lämpligaste platsen för en skeppsgossekårs förläggning

till rikets västra kust, och därför hemställt, att utredning måtte åvägabringas

för utrönande av lämpligaste platsen för en dylik förläggning

för framtiden. Sedan jämväl stationsbefälhavaren vid flottans station i

Stockholm i skrivelse till chefen för sjöförsvarsdepartementet den 29

april 1911 påkallat undersökning, huruvida annan lämpligare plats än

Marstrand stode att finna för skeppsgossekårens förläggning utanför

flottans stationer, hade chefen för marinstaben i infordrat nytt yttrande

den 22 juli 1911 tillstyrkt den av stationsbefälhavaren föreslagna

utredningen. Slutligen hade t. f. stationsbefälhavaren vid flottans station

i Stockholm i skrivelse den 17 augusti 1912 ifrågasatt, huru
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

19

vida icke kostnaderna för skeppsgossekåren i Marstrand vore väl stora

i förhållande till den nytta samma kår medförde beträffande sjömanskårens

rekrytering. I anledning härav hade chefen för marinstaben i avgivet

yttrande den 18 sistlidna september under hänvisning till vad förut

i ärendet förekommit hemställt, att en undersökning om lämpligaste plats

för skeppsgossekårens i Marstrand förläggning snarast möjligt måtte

igångsättas, och att särskilt måtte tagas under omprövning lämpligheten

av att förlägga denna kår till Stockholm eller dess närhet.

Med hänsyn till t. f. stationsbefälhavarens i Stockholm i nyssnämnda

skrivelse uttryckta åsikt i fråga om kostnaderna för och nyttan av

skeppsgossekåren i Marstrand hade det synts departementschefen för egen

del, som om samma tvivelsmål i berörda hänseenden kunde framställas

beträffande skeppsgossekåren i Karlskrona. Till belysning av frågan om

skeppsgossekårernas betydelse för rekrytering av flottans underbefäl hade

departementschefen låtit infordra uppgifter angående antalet underofficerare

och underofficerskorpraler vid flottans station i Karlskrona under vart

och ett av åren 1903—1912 med angivande av antalet för varje år av

dem, som befordrats från karlskrivna skeppsgossar och från genom kontrakt

antaget manskap. Av dessa uppgifter framginge — om man bortsåge

från maskiniststaten, som endast i ringa grad rekryterats från

skeppsgossekåren — att proportionen mellan dem, som befordrats från

karlskrivna skeppsgossar, och dem, som befordrats från genom kontrakt

antaget manskap, under den angivna 1 O-årsperioden stadigt visat sjunkande

tendens för den förra kategorien och stigande för den senare.

Utvecklingen syntes sålunda gå i den riktning, att skeppsgossekårernas

betydelse för rekryteringen av sjömanskåren och flottans underbefäl

kunde antagas för framtiden komma att allt mera minskas. Slutligen

erinrades om de årligen ganska betydande utgifterna för skeppsgossekårerna.

På grund av det anförda föreläde departementschefen de sakkunniga

till besvarande spörsmålen:

1) huruvida skeppsgossekårerna numera ägde och kunde för framtiden

antagas komma att äga — i förhållande till kostnaderna för deras

upprätthållande — så stor betydelse för rekryteringen av flottans sjömanskår

och flottans underbefäl, att ett bibehållande av denna rekryterings-

och utbildningsform kunde anses vara av ett oavvisligt behov påkallat;
2)

huruvida — under förutsättning att nyssnämnda rekryteringsoch

utbildningsform ansåges med nödvändighet böra bibehållas — utbildningen

av skeppsgossar kiinde omläggas på sådant sätt, att besparing

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 341.

i kostnader stode att vinna, t. ex. genom minskning av antalet klasser

i skeppsgosseskolorna eller genom indragning av skeppsgossekåren i

Marstrand eller genom båda dessa eller eventuellt andra åtgärder; samt

slutligen

3) under förutsättning att den nu i Marstrand förlagda skeppsgossekåren

måste fortfarande bibehållas vilken den lämpligaste förläggningsorten

vore för denna kår;

och skulle vid besvarandet av sistnämnda fråga huvudsaklig vikt

fästas vid förläggningskostnaden.

Sedan de sakkunniga efter vederbörligt bemyndigande företagit en

resa till Danmark, Holland, England, Frankrike och Tyskland för att

taga kännedom om organisationen och utbildningen av dessa länders

skeppsgossar och i övrigt slutfört det åt dem givna uppdraget, hava

de med skrivelse den 10 december 1917 till chefen för sjöförsvarsdepartementet

överlämnat utredning och förslag i ämnet. Häröver hava

sedermera yttranden avgivits av marinförvaltningen, chefen för marinstaben,

inspektören av flottans övningar till sjöss, stationsbefälhavarna

vid flottans stationer jämte vederbörande dem underställda myndigheter,

föreståndare och lärare vid skeppsgosseskolorna, folkskolöverstyrelsen

samt direktionen över folkskollärarnas pensionsinrättning.

Öb sak- Då de sakkunniga ansett det under punkt 1) angivna spörsmålet

skeppsgosse- påkalla en utredning av såväl organisatorisk som ekonomisk natur, hava

kårernas de vid utredningen beaktat var och en av dessa tvenne synpunkter och

bibehållande. undersökt,

dels huruvida ur organisatorisk synpunkt ett oavvisligt behov föreligger

att bibehålla skeppsgossekårerna för rekrytering av flottans sjömanskår

och flottans underbefäl,

dels ock vilka kostnader statsverket fått vidkännas för att sjömanskåren

tillförts såväl en till 2 kl. sjöman karlskriven skeppsgosse som ock

en till 2 kl. sjöman inom däcksavdelningen utbildad kontraktanställd.

Skeppsgosse- För bedömande av den första av de angivna frågorna hava de sakkårernasasom

pUnniga verkställt vissa statistiska undersökningar för åren 1903—1912

källa för och därvid till en början undersökt vakansantalet inom sjömanskåren,

sjömanskåren, uttryckt i procent av kårens numerär, å ena sidan under förutsättning

att denna kår, såsom nu är fallet, omfattar såväl från skeppsgossekårerna

karlskrivna som kontraktanställda och å andra sidan under

förutsättning att de karlskrivna icke funnits. Resultatet av undersökningen

visar, att vakansantalet i procent av sjömanskårens numerär,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

21

under förutsättning att sjömanskåren, såsom nu är fallet, omfattat såväl

karlskrivna som kontraktanställda, skulle utgöra för däcksavdelningen

27,7, för ekonomiavdelningen 6,2, för ma skin avdelningen 4,5 och för

hantverksavdelningen 6,0. Motsvarande siffror, därest icke de karlskrivna

funnits, äro resp. 65,3, 28,2, 10,6 och 8,0. På grund härav hava de

sakkunniga ansett sig kunna konstatera, att undersökningen givit vid

handen, att skeppsgossekårerna utgjort huvudsaklig rekryteringskälla för

sjömanskårens däcksavdelning och även avsevärt bidragit till uppehållandet

av ekonomiavdelningens numerär.

Genom en undersökning ur såväl tjänstesynpunkt som disciplinär

synpunkt hava de sakkunniga med ledning av dels tjänstbarhets- och

uppförandebetygen för underofficerare, underofficerskorpraler samt korpraler

och meniga under åren 1911—1912 och dels uppgift å antalet

bestraffat och ur rullorna utstruket manskap under perioden 1909—

1912 kommit till den uppfattningen,

att ur tjänstesynpunkt från skeppsgossekåren karlskrivna och kontraktanställda

äro i det närmaste jämnställda, samt

att ur disciplinär synpunkt åt karlskrivna skeppsgossar bör givas

företräde framför kontraktanställt manskap.

På grund av ovanstående undersökningar hava de sakkunniga ansett

sig böra uttala den åsikten, att för rekrytering av flottans sjömanskår en

skeppsgossinstitution är av ett oavvisligt behov påkallad.

De sakkunniga hava därefter undersökt,

i vad mån underofficers- och underofficerskorpralsgraderna rekryterats

å ena sidan medelst karlskrivna skeppsgossar och å den andra

medelst kontraktanställt manskap;

huruvida erfarenheten giver vid handen, att endera av ovan nämnda

kategorier äger bättre betingelser för befordran till underoflicerskorpral

och underofficer; samt

om det erforderliga antalet av för befordran till underofficerskorpral

kompetenta korpraler beräknas kunna erhållas uteslutande från kontraktanställt

manskap.

Till belysning av frågan om skeppsgossekårernas betydelse för rekryteringen

av flottans underofficerare och underofficerskorpraler hava de

sakkunniga medelst eu för åren 1903—1912 utarbetad statistik undersökt,

huru stort antal av dessa, uttryckt i procent av hela numerären,

inom de olika avdelningarna varit skeppsgossar och antalet dylika,

som varit kontraktanställda, samt därvid kommit till följande resultat.

Inom sjömanskårens däcks-, ekonomi-, maskin- och hantverksavdelning är

Skeppsgossekårerna

såsom

rekryteringskälla

för

under officer soch

underofficers

- korpralsgraderna.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

inom avdelningarna i nu nämnd ordning antalet i procent av hela numerären

från skeppsgossekåren karlskrivna underofficerare resp. 96,0, 89,7, 11,7 och

0,o och underofficerskorpraler 87,4, 65,9, 12,2 och 8,0 samt f. d. kontraktanställda

underofficerare resp. 4,0, 10,3, 88,3 och 100,o samt underofficerskorpraler

12,6, 34,1, 87,8 och 92,o. Härav framgår, att i förhållande

till hela antalet utgöra inom underofficerskorpralsgraden de f. d. kontraktanställda

en högre procent än inom underofficersgraden, ett förhållande,

som de sakkunniga ansett medföra, att framdeles inom underofficersgraderna

de f. d. kontraktanställda komme proportionsvis

att ökas.

För bedömande av spörsmålet, huruvida erfarenheten givit vid handen,

alt endera av ifrågavarande kategorier äger bättre betingelser för befordran

till underofficerskorpral och underofficer, hava de sakkunniga med ledning

av statistiska uppgifter för åren 1907—1912 beräknat antalet i procent

av i korprals- och underofficersskolorna intagna elever av nämnda kategorier,

som godkänts i resp. skolkurser. Beräkningen har resulterat i att

beträffande korpralskolan antalet underkända kontraktanställda elever

procentuellt varit dubbelt så stort som antalet d)dika f. d. karlskrivna

och att beträffande underofficersskolan antalet underkända kontraktanställda

varit något större än motsvarande antal karlskrivna.

De sakkunniga hava även undersökt, om inom underofficerskorpralsoch

under officer sgraderna endera av de ovannämnda kategorierna visat

sig äga företräde i fråga om tjänstbarhet och uppförande. Resultatet av

undersökningen, som verkställts med ledning av utarbetade statistiska uppgifter,

utvisar, att underbefälsrekryteringen från kontraktanställt manskap

ur nyssnämnda synpunkter kan anses ungefärligen likställd med

dylik rekrytering från karlskrivna skeppsgossar.

Beträffande däcks- och ekonomiavdelningarna — på vilka avdelningar

skeppsgossekåren har stor inverkan för vidmakthållandet av personalen

av underofficers- och underofficerskorpralsgrad — hava de sakkunniga

för utredande av frågan, huruvida det erforderliga antalet av för befordran

till underofficerskorpral kompetenta korpraler kan erhållas uteslutande

från kontraktanställt manskap, beräknat, huru många kontraktanställda

korpraler i medeltal årligen under perioden 1903 —1910

blivit kompetenta för befordran till underofficerskorpral samt huru många

beställningar inom sistnämnda tjänstegrad i medeltal för år under samma

tidsperiod skolat besättas. Därvid har framgått att, därest numerären

inom nyssnämnda grader inom ifrågavarande yrkesavdelningar komme att

bibehållas vid sin nuvarande numerär, tillgången å för befordran kompe
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

tenta kontraktanställda skulle kunna motsvara behovet för besättande av

genom avgång ledigblivna beställningar.

På grund av de sålunda verkställda undersökningarna hava de sakkunniga

ansett sig kunna draga den slutsatsen, att för rekrytering av

flottans underbefäl (underofficers- och under officer skor pr åder) en skeppsgossinstitution

icke är oavvisligen av behovet påkallad.

Slutligen hava de sakkunniga på grundval av tillgängligt räkenskapsmateriel

från resp. flottans stationer och fartygsexpeditioner under

vissa år utfört beräkningar av de medelkostnader, som statsverket fått

vidkännas för att sjömanskårens däcksavdelning blivit tillförd yrkesutbildat

manskap å ena sidan av från skeppsgossekåren karlskrivet och å

den andra kontraktanställt manskap. Dessa beräkningar hava resulterat

däri, att, då hänsyn tages till den tid ifrågavarande manskapskategorier

äro tjänstgöringsskyldiga, den karlskrivne kan beräknas ådraga statsverket

en genomsnittskostnad av omkring 2,800 kronor, under det att motsvarande

kostnad för den kontraktanställde bör beräknas till i Tunt tal

4,100 kronor. De sakkunniga anse sig till följd härav kunna konstatera,

att rekrytering av sjömanskären medelst karlskrivna skeppsgossar ställer sig

ekonomiskt sett avsevärt fördelaktigare än en rekrytering medelst kontraktanställt

manskap.

Såsom sammanfattning av utredningen beträffande det härovan

framställda spörsmålet angående skeppsgossekårernas betydelse hava de

sakkunniga därför som sin uppfattning uttalat, att skeppsgossekårerna äga

och kunna för framtiden antagas äga — i förhållande till kostnaderna för

deras upprätthållande — så stor betydelse för rekryteringen av flottans sjömanskär,

att ett bibehållande av denna rekryterings- och utbildningsform

måste anses vara av ett oavvisligt behov påkallat, samt att för rekrytering

av flottans underbefäl ett bibehållande av denna rekrytering sform måste anses

synnerligen önskvärt.

I enlighet med de av chefen för sjöförsvarsdepartementet lämnade

riktlinjerna hava de sakkunniga vidare undersökt, huruvida utbildningen

av skeppsgossar skulle kunna omläggas på sådant sätt, att besparing i

kostnader kunde vinnas. De hava därvid tagit under omprövning vissa

i departementschefens förutnämnda skrivelse angivna eventuella åtgärder

samt undersökt en var av dessa.

En minskning i antalet årsklasser skulle enligt do sakkunnigas mening

icke kunna företagas utan till förfång för både den militära och

Jämförande

kostnads
beräkningar.

Samman
fattning.

De sakkunniga

om besparing

i kostnaderna

för skeppsgossekårerna.

Ifrågasatt

minskning i

antalet årsklasser.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Ifrågasatt

indragning av

skeppsgossekåren

i Marstrand.

Ifrågasatta

andra

åtgärder.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

skolutbildningen. Den nuvarande 3-åriga militära utbildningen har visat

sig erforderlig för att åstadkomma ett tillfredsställande resultat och kan

därför ej tåla avknappning. Kravet på böjd allmänbildning gör sig

alltmer gällande och behovet av vidgad skolutbildning ökas för skeppsgossarna.

Härtill kommer, att en minskning skulle medföra antingen en

sänkning i karlskrivningsåldern, vilken med hänsyn till gossarnas fysiska

utveckling skulle vara olämplig såväl för dem som för sjömanskåren,

eller ock en höjning i antagningsåldern, vilken åter försökts men befunnits

i hög grad lör svåra skeppsgossekårernas rekrytering. Då undersökningen

sålunda utvisar, att antalet årsklasser i skeppsgossekären ej bör

minskas, hava de sakkunniga ansett sig böra avråda från en dylik åtgärds

vidtagande.

Frågan om indragning av skeppsgossekåren i Marstrand, såsom denna

framställts, anse de sakkunniga böra uppfattas såsom avseende eu minskning

av skeppsgossarnas i stat upptagna numerär från 600 till 400 gossar.

De sakkunniga anse sig hava påvisat, att en rekrytering av sjömanskåren

medelst kontraktanställt manskap ställer sig dyrare än en dylik rekrytering

medelst skeppsgossar ävensom att skeppsgossekårerna utgjort

huvudsaklig rekryteringskälla för sjömanskårens däcksavdelning och

även avsevärt bidragit till uppehållandet av ekonomiavdelningens numerär.

Av dessa anledningar hava de sakkunniga uttalat den meningen,

att någon indragning av sagda skeppsgossekär i den bemärkelse, som ovan

angivits, ej bör ifrågakomma.

Sedan de sakkunniga sålunda icke ansett sig kunna enligt av departementschefen

given antydan ifrågasätta vare sig en minskning i antalet

årsklasser i skeppsgosseskolan eller en indragning av skeppsgossekåren

i Marstrand, hava de emellertid tagit under omprövning, huruvida

icke andra åtgärder stode att vidtaga i syfte att vinna besparing i kostnader.

De hava därvid av skilda anledningar letts till tanken på eu

omgestaltning av skeppsgossutbildningen såväl i militärt som i allmänbildande

avseende. Den omgestaltning, som de sakkunniga ansett sig böra

förorda, skulle enligt deras mening komma att medföra såväl direkta och

indirekta ekonomiska fördelar som ock en väsentlig vinst för dem, som

komma att genomgå skeppsgosseskolan, vare sig dessa komma att för

framtiden på ett mera stadigvarande sätt tillhöra flottan eller de komma

att övergå till civil anställning.

Enligt omorganisationsförslaget skulle den nuvarande skeppsgossutbildningen

i tvenne avseenden undergå eu väsentlig omläggning. Å

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

ena sidan skulle tyngdpunkten av den militära utbildningen förläggas

till det tredje skolåret och å andra sidan skulle den till de två första

skolåren koncentrerade egentliga skolutbildningen läggas på ett högre plan

i fråga om allmänt medborgerlig bildning. Genom den första av de

nämnda förändringarna skulle årligen avsevärda bespaiungar kunna åstadkommas

å anslagen till flottans övningar och krigsberedskap samt till

naturaunderhåll åt personal vid flottan. Genom den senare förändringen

eller genom skolundervisningens omläggning skulle ett inom hela vårt

folk och icke minst bland flottans underofficerare och underofficerskorpraler

ganska allmänt förefintligt önskemål att kunna erhålla högre allmänbildning

bliva tillgodosett. t Och därmed skulle kunna antagas, att

anställning vid skeppsgossekåren komme att bliva mer eftertraktad än

vad hittills varit fallet.

Enligt de sakkunnigas uppfattning skulle detta komma att medföra

icke blott möjligheten att på ett lämpligare sätt ordna kostnaderna för

sjömanskårens rekrytering utan även bidraga till en bestämd förbättring

av kåren själv. 1 samma mån som de inträdandes antal bleve så stort,

att ett gott urval bland dessa kunde göras, i samma mån kunde man

också beräkna, att avgången från kåren på grund av bestraffningar med

därav föranledd ekonomisk förlust för staten skulle komma att nedgå, och

kostnaderna för varje karlskriven skeppsgosse sålunda icke oväsentligt

minskas. Det förhölle sig vidare så, att vissa årliga kostnader för

skeppsgossekårerna bliva nästan desamma, vare sig skeppsgossarnas

antal är litet eller stort, såsom exempelvis avlöning till rektor och skollärare,

belysning, uppvärmning, vissa utgifter ombord, och att alltså en

viss olikhet i kostnad kan uppstå, om flere eller färre skeppsgossar

karlskrivas. Då rekrytering av sjömanskåren medelst karlskrivna skeppsgossar,

såsom de sakkunniga framhållit, ställer sig ekonomiskt avsevärt

fördelaktigare än dylik rekrytering medelst kontraktanställt manskap,

har det alltså synts de sakkunniga vara ett verkligt statsintresse att på

allt sätt söka saväl kvantitativt som kvalitativt höja skeppsgossekårernas

årliga rekryteringskontingent.

Ovan framhållna synpunkter hava av de sakkunniga beaktats och

medfört, att de ansett sig böra efter verkställd utredning och undersökning

framlägga förslag till en omläggning och modernisering av skeppsgosseskolan.

Därvid hava de sökt att, sä långt militära synpunkter sådant medgiva,

bringa denna skola i överensstämmelse med övriga svenska ungdomsskolor.

Mönstret för skeppsgosseskolans vidare utveckling hava de sakkunniga trott

sig böra finna i den högre folkskolan. Båda slagen av skolor äro avsedda

för i huvudsak samma åldersstadium och båda hava i sin mera allmänna

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 301 hlift. (Nr 341.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 341.

läggning enahanda uppgift, Att skeppsgosseskolan, på samma gång

den utgör en allmänt grundläggande bildningsanstalt, tillika direkt förbereder

för ett visst yrke, innebär ingen olikhet med den högre folkskolan,

ty denna skolform äger just stora möjligheter till utveckling

och anpassning i mera yrkesbestämd riktning. En omläggning av skeppsgosseskolan

i nu antydd riktning skulle påtagligt medföra, att skolan

till sin hela läggning och pedagogiska verksamhet bleve lyftad upp på

ett plan, som måste vara eftersträvansvärt med hänsyn till dess uppgift

att, på samma gång den åstadkommer förutsättningarna för en blivande

fackutbildning, den även giver en så god allmänbildning som möjligt

åt flottans blivande manskap och det från detta utgångna underbefälet

samt därjämte meddelar värdefulla kunskaper åt dem, som efter slutad

militärtjänst söka civilanställning på olika levnadsbanor. Realiserandet

av nämnda syftemål skulle sålunda kunna väntas göra skolan i möjligaste

mån tilldragande för ungdomen samt ingiva ökat förtroende för skolan

hos den stora allmänheten. Detta skulle säkerligen i sin mån bidraga

till att föra ett tillräckligt antal väl kvalificerade ynglingar in på den

levnadsbana, vilken skeppsgosseskolan är ämnad att förbereda.

För inträde i skeppsgosseskolan skulle, liksom för närvarande är

fallet med avseende å den högre folkskolan, fordras såsom förkunskaper

ett kunskapsmått, som motsvarar vad som inhämtats vid genomgåendet

av en fullständig folkskolekurs. Då emellertid även med denna generella

regel underbyggnaden i de enskilda fallen givetvis maste bliva betydligt

varierande —- detta så mycket hellre som det yrke, vilket utgör skolans

slutmål, kan antagas till den ifrågavarande bildningsanstalten draga ynglingar

från skilda skolor och med väsentligt olika förutsättningar att kunna

följa med undervisningen — hava de sakkunniga med hänsyn härtill funnit

det vara mest ändamålsenligt, att lärjungarna fördelades på tvenne linjer,

varav en högre med något fördjupade och utvidgade lärokurser. Eu

sådan organisation borde enligt de sakkunnigas mening icke möta några

svårigheter. I den högre linjen, som sålunda skulle komma att bildas

av de mera försigkomna eleverna, skulle den för alla obligatoriska lärokursen

lämpligen kunna utvidg’as till att omfatta åtminstone för vissa

läroämnen — vad på ett motsvarande stadium läses i den kommunala

mellanskolan. Ett högre mått av allmänbildning skulle sålunda komma

dessa elever till del, varigenom den förr rikliga men under, de tvenne

senaste decennierna sinande rekryteringskällan, av söner till flottans

underofficerare m. fl. flottan tillhörande, dem likställda, personer torde

förväntas åter börja flöda.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

Innan de sakkunniga övergått till en undersökning av den lämpligaste

förläggningsorten för den skeppsgossekår, som nu är provisoriskt

förlagd till Marstrand, hava de ansett lämpligt att avgiva en redogörelse

över förläggningen därstädes samt vissa myndigheters yttranden över

densamma.

För närvarande är förläggningen i stort sett så ordnad, att skeppsgossarna

inkvarterats å kasernfartyget Norrköping, chefs- och kompaniexpeditioner

ävensom sjukrum inrymts i f. d. garnisonssjukhuset, marketenteri-,

läs- och samlingsrum i södra strand verket samt skolsalar, slöjdrum

jämte skräddar- och skomakarverkstäder i fästningens södra donjon

och förra kyrka. Bostad tillhandahålles av kronan endast åt kårchefen;

övriga av den till Marstrand förlagda personalen, med undantag av

manskapet, draga själva försorg om sin inkvartering.

Över förläggningen i Marstrand hava chefen för marinstaben den 5

december 1910 och stationsbefälhavaren i Stockholm den 29 april 1911

i skrivelse till chefen för sjöförsvarsdepartementet yttrat sig, och framgår

av dessa yttranden, att, därest skeppsgossekåren även framdeles

skall vara förlagd till Marstrand, det blir nödvändigt att därstädes ordna

inkasernering för gossarna i land. Denna uppfattning delas av de sakkunniga.

Därefter hava de sakkunniga företagit en undersökning av lämpligaste

förläggningsorten för denna kår och ansett sig böra välja mellan

någon plats vid eller i närheten av flottans stationer eller vid rikets

västra kust samt på grund därav undersökt de lokala förhållandena

för en dylik förläggning å följande orter: Marstrand, Göteborg, Karlskrona

och Stockholm. Enligt det åt de sakkunniga lämnade uppdraget

hava de vid valet av plats tagit huvudsaklig hänsyn till förläggningskostnaden,

men därjämte ansett sig böra ägna uppmärksamhet jämväl åt

platsernas lämplighet ur uppfostrings- och rekryteringssynpunkt.

Nedanstående tablå visar, huru de av de sakkunniga framlagda förslagen

ur kostnadssynpunkt ställa sig i förhållande till varandra. Samtliga

förslagen med undantag av Karlskronaförslaget äro uppgjorda under

förutsättning att skeppsgossarna äro fördelade på två kårer med resp.

400 och 200 gossar, Karlskronaförslaget förutsätter endast en kår om

600 gossar, varjämte dettas alternativ I utgår från att 3 årskursen icke

är förlagd i land utan övas å långresefartyg.

De sakkunniga

om

ändrad förläggning

av

nuvarande

skeppsgossekåren

i Marstrand.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 841.

Tablå

utvisande eu sammanställning av förläggningstorslagen.

Förslag.

Kostnad.

Anmärkning.

Marstrand, alt. I (i närheten av det s. k. Södra

strandverket ....................

485,000

Tillkommer markförvärv.

» , » II (i närheten av Karlstens fästning)

488,000

Göteborg ......................................................

550,000

Karlskrona, alt. I (för omkring 430 gossar) .......

255,000

» , » II (för omkring 600 gossar) .......

425,000

!

Stockholm, » I (vid Stora Skuggan)..............

648,000

i

» , » II (å Lidingön)........................

680,000

Tillkommer markförvärv.

Av tablån framgår, att ur ekonomisk synpunkt Karlskronaförslagen

äro de fördelaktigaste. I fråga därom anföra de sakkunniga, att en

förläggning av skeppsgossekåren i Marstrand till Karlskrona skulle medföra

följande fördelar: nybyggnaderna bliva ej så dyrbara som i något

av de övriga förslagen, de årliga omkostnaderna bliva utan tvivel mindre

för en sammanslagen större kår än för tvenne dylika och en fåtaligare

befäls- och underbefälspersonal skulle komma att erfordras. Även skulle

en mindre lärarpersonal krävas och sammanlagda avlöningen för densamma

komme således att bliva mindre. ''

Jämföras förläggningsförslagen ur uppfostringssynpunkt, varvid huvudvikten

av de sakkunniga lagts vid de hygieniska förhållandena samt

vid närheten till örlogsvarv och till lämpligt stadssamhälle, kunna de

enligt de sakkunnigas mening värdesättas i nu nämnd ordning: Stockholm,

Göteborg, Karlskrona och Marstrand.

Ur rekrytering ssynpunkt har det synts de sakkunniga vara av alldeles

särskild vikt att vid bestämmande av förläggningsplatser kunna välja

så, att de bästa förutsättningar förefinnas för en riklig och på grund

därav god rekrytering. De sakkunniga hava, under erinran om att en

rekrytering av sjömanskårens däcksavdelning genom karlskrivna skeppsgossar

ställer sig ekonomiskt vida fördelaktigare än genom antagning

och utbildning av medelst kontrakt anställt manskap, framhållit, att på

grund av detta förhållande en större anläggningskostnad för ett skeppsgossetablissement,

förlagt till en ort, där förutsättningarna för en riklig

rekrytering äro goda, i längden kan befinnas vara ekonomiskt fördel
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

aktigare, än om såsom förläggnjngsort väljes en plats, där anläggningskostnaderna

visserligen ställa sig billigare, men där utsikterna för

en riklig rekrytering äro mindre goda. Ävenledes hava de erinrat om

att vid eu fulltalig skeppsgossekår medelkostnaden för en gosse för år

räknat blir mindre, än om ett avsevärt antal vakanser i kårens numerär

förefinnes.

Ur rekryteringssynpunkt hava de sakkunniga uppfört de olika förläggningsförslagens

lämplighet i följande ordning: Stockholm, Göteborg,

Marstrand och Karlskrona och beträffande sistnämnda ort på anförda skäl

framhållit, att det för rekryteringen skulle vålla avsevärda svårigheter

att flytta Marstrandskåren till Karlskrona.

Såsom framgår av ovan lämnade redogörelse över de sakkunnigas

utredning, hava de kommit till den uppfattningen,

dels att skeppsgossekårerna äga och kunna för framtiden antagas

äga — i förhållande till kostnaderna för deras upprätthållande — så

stor betydelse för rekryteringen av flottans sjömanskår, att ett bibehållande

av denna rekryterings- och utbildningsform kan anses vara av

ett oavvisligt behov påkallat, samt att för rekrytering av flottans underbefäl

ett bibehållande av denna rekryteringsform anses synnerligen

önskvärt;

dels ock att såväl antalet årsklasser i skeppsgossekåren som det i stat

upptagna antalet gossar bör bibehållas.

Därjämte hava de sakkunniga avgivit förslag till permanent förläggningsplats

för den i Marstrand nu förlagda skeppsgossekåren. Därvid

anse de sig böra i första rummet förorda en förläggning av denna kår

till området av en ifrågasatt ny örlogsstation i eller i närheten av Stockholm.

Skulle däremot någon ny flottstation inom den närmaste framtiden

ej komma till utförande, hava de framhållit, att det framförallt ur

rekryteringssynpunkt dock vore önskvärt, att kåren bleve förlagd i närheten

av Stockholm. Näst efter Stockholm hava de sakkunniga föreslagit

Göteborg. En förläggning till Karlskrona hava de sakkunniga

icke kunnat förorda samt bestämt avrått en permanent förläggning till

Marstrand.

Sammanfattning

av de

sakkunnigas

förslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 341.

Myndig
heterna.

Angående de

sakkunnigas

utredning

i fråga om

skeppsgossekårernas

bibehållande.

Vad de sakkunniga anfört i fråga om skeppsgossekårernas bibehållande

har vunnit full anslutning av samtliga de i ärendet hörda

myndigheterna, och av flera av dem har vikten av dessa kårers bibehållande

ytterligare understrukits.

Chefen för marinstaben anför sålunda, att den av de sakkunniga verkställda

utredningen tydligt påvisat det oavvisliga behovet och nyttan av skeppsgossekåren

såsom en institution i flottans personalorganisation. Aven om det statistiska

materialet, varpå de sakkunniga grundat sina slutsatser, icke i alla avseenden

kunnat lämna påtagbara bevis för de gjorda slutledningarna, torde

erfarenheten dock hava givit vid handen, att flottans underofficerskår genom skeppsgossekåren

tillförts män, som i moraliskt, intellektuellt och fysiskt hänseende

samt i pliktuppfyllelse icke stå efter underofficerarna vid något annat vapenslag

eller inom någon annan marin.

Den allmänna och berättigade strävan att höja underofficerskårens sociala

ställning genom högre allmänbildning, som från kårens sida gör sig gällande,

samt de genom teknikens framsteg ökade krav på yrkesskicklighet, som alltjämt

framkomma, synas tala för nödvändigheten av att redan i tidiga år grundlägga

de allmänbildande och militära kunskaper och färdigheter, som äro erforderliga

för den blivande underofficeren. Genom den egenartade tjänst flottans

personal förrättar och genom kravet på flottans krigsberedskap och därav betingad

långvarig sjötjänst kan personalen icke utan svårighet bibringas samma teoretiska

kunskaper, som kunna komma en uteslutande i land tjänstgörande personal till

del. Även ur denna synpunkt äro skeppsgossekårerna med till dem hörande

skeppsgosseskolor av stor betydelse för en god rekrytering av flottans underofficerskår.

Jämväl för reservofficersinstitutionen hava skeppsgossekårerna erhållit en

viktig uppgift att fylla.

Chefen för marinstaben finner sålunda de sakkunnigas uttalande angående

skeppsgossekårernas betydelse fullt berättigat och vill genom det nu anförda

understryka den stora betydelse nämnda kårer måste anses hava för underofficerskårens

rekrytering.

Av särskild vikt vid bedömandet av skeppsgossekårernas betydelse för

rekryteringen av sjömanskåren synes vara det av de sakkunniga tydligt utredda

förhållandet, att det för staten är ur ekonomisk synpunkt avsevärt fördelaktigare

att rekrytera sjömanskåren med karlskrivna skeppsgossar än med kontraktanställt

manskap — ett förhållande, som tydligt pekar icke blott på nödvändigheten av att

söka hålla skeppsgossekårernas numerär enligt stat fulltalig, utan även på önskvärdheten

av att uppbringa denna numerär så att åtminstone hela däcksavdelningen

därifrån kan rekryteras.

Inspektören av flottans övningar till sjöss anser den av de sakkunniga gjorda

utredningen väl motivera de slutsatser, som i förslaget framställts. Förutom de

studier utomlands, vilka delvis ligga till grund för de förslag till förändringar

och övriga åtgärder beträffande skeppsgossinstitutionens organisation, populariserande,

förläggning och rekrytering in. m., hava de sakkunniga utarbetat en

omfattande statistik, som utgjort den huvudsakliga grundvalen för de slutsatser

beträffande institutionens nödvändighet och relativa nytta, vilka som slutomdöme

framhållits. Oaktat denna statistik giver ett ovedersägligt stöd för den uppfatt
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

ningen, att skeppsgossinstitutionen icke utan avsevärda olägenheter och ur

rekryteringssynpunkt måhända rent av ohjälpligt försvårande konsekvenser skulle

kunna undvaras eller ersättas av andra åtgärder, synas inspektören likväl vissa

omständigheter tala för att sagda förhållande än ytterligare bör kunna understrykas.

Den av de sakkunniga utarbetade statistiken omfattar i huvudsak allenast

tioårsperioden 1903—1912. Utan att vilja förringa värdet av statistik i allmänhet

och ifrågavarande statistik i synnerhet, torde dock med fog kunna anföras, att

en tioårsperiod är alltför kort för att därav i sådana avseenden som i utredningen

föreligga kunna draga en slutgiltig facit, vartill just i förhanden varande

fråga kommer, att sagda tioårsperiod i många avseenden varit av säregen natur

med hänsyn till flottans utveckling och ställning till nationen i dess helhet.

Yad som måhända i skeppsgossinstitutionen varit det för vapnet mest gagnerika,

frånsett det påtagliga bidraget i rekryteringsavseende, är tvivelsutan dess tradionella

element. Det torde knappast ligga någon överdrift i det påståendet, att

den plikttrogna, samvetsgranna och i bästa mening fosterländska och sjömanskunniga

personal, varav flottans underofficerskår under de senaste decennierna

till övervägande del utgjorts, hämtat det ojämförligt större antalet av sina bästa

representanter från de hem, som under föregående generationer på ett eller

annat sätt varit förbundna med tjänstgöringen inom flottan.

Det har av de sakkunniga i deras utredning flerstädes framhållits, att

rekryteringen från dessa hem är i hög grad önskvärd, och däri anser sig inspektören

böra på det livligaste instämma. Att på senare tid tillslutningen från

sagda rekryteringskälla varit i starkt nedgående torde vara en av de huvudsakliga

anledningarna till den enligt inspektörens åsikt missvisande statistiken. Såsom av de

sakkunniga framhållits, torde denna bristande tillslutning till stor del bero på,

att föräldrarnas krav på bättre allmänbildning för sina söner icke beträffande

skeppsgossarna varit tillräckligt tillgodosett. Denna olägenhet synes genomförandet

av de sakkunnigas förslag till skeppsgosseskolans jämnställande med

senare tiders allmänna folkuppfostran i viss mån kunna avhjälpa, varjämte förslaget

om beredande av större lättnader för karlskrivna skeppsgossar att vinna

befordran till reservofficer säkerligen torde komma att bidraga därtill, att skeppsgossekåren

och därmed jämväl underofficerskåren och reservofficerskåren komma

i högre grad än vad under senaste tid varit fallet att rekryteras av individer,

som oberoende av rena utbildningsförhållanden äro för vapnet särskilt värdefulla.

På här anförda grunder anser sig inspektören böra som sin åsikt framhålla, att värdet

av skeppsgossinstitutionen för rekrytering av flottans personal är större än vad

som framgår av den statistik de sakkunniga förebragt.

Chefen för skeppsgossekåren i Marstrand anser det av de sakkunniga angivna

yttrandet vara i detalj utrett och oförtydbart utvisa behovet av skeppsgossekårens

fortvarande bestånd.

Myndigheterna hava icke haft något att erinra mot de sakkunnigas

utredning i fråga om att såväl antalet årsklasser i skeppsgossekåren

som det i stat upptagna antalet gossar bör bibehållas.

Chefen för marinstaben anser sig i likhet med de sakkunniga böra avråda

från vidtagande av en minskning i antalet årsklasser. Den kostnadsbesparing

beträffande skeppsgossekårerna, som härigenom eventuellt skulle kunna ernås,

Angående dt

sakkunn igas

utredning

beträffande

antalet årsklasser

och

skeppsgossekårernas

styrka.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

Angående

av de sakkunniga

föreslagen

förläggningsplats

för nuvarande

skeppsgossekåren

i

Marstrand.

32

stode säkerligen icke i proportion till de olägenheter beträffande både skeppsgossekårernas

egen och därigenom även sjömanskårens rekrytering, som härigenom

skulle uppstå. Att minska skeppsgossarnas antal synes chefen för marinstaben

av förut angivna skäl icke böra ifrågasättas, även om härigenom eu besparing

för själva skeppsgossekårerna skulle ernås. I stort sett skulle en sådan

åtgärd visa sig oekonomisk, då ju, såsom förut påvisats, skeppsgosserekryteringen

ställer sig för staten ekonomiskt gynnsammare än rekrytering medelst kontraktanställda.

Det torde även böra framhållas, att det inom vissa gränser ställer

sig ekonomiskt fördelaktigare för staten, om man räknar kostnaden per skeppsgosse,

att hava eu större numerär inom resp. skeppsgossekårer än en mindre,

enär eu hel del utgifter äro så gott som oberoende av antalet skeppsgossar.

Stationsbefälhavaren vid flottans station i Stockholm framhåller, att det borde

tagas under övervägande, om icke skeppsgossekårerna borde utvidgas, så att de

även kunde bidraga till maskinavdelningens rekrytering och därigenom söka

hindra den splittring inom underofficerskåren mellan maskin- och däcksavdelning,

som synes hota inträda på grund av olika rekryteringskällor.

Mot de sakkunnigas förslag till förläggningsplats hava myndigheterna

i stort sett icke heller haft några erinringar att göra utan anslutit

sig till det av de sakkunniga gjorda uttalandet, att förläggningsfrågan

för skeppsgossekåren i Marstrand bör förbindas med en eventuell

förflyttning av flottans station i Stockholm samt förläggningsplatsen

väljas inom området av en sålunda ifrågasatt ny örlogsstation därstädes.

Chefen för marinstaben erinrar beträffande förläggningsfrågan om den beaktansvärda

fördel, som upprättandet av en särskild skeppsgossekår tillhörande

Stockholms station medfört i fråga om rekryteringen av sjömanskåren vid denna

station i jämförelse med förhållandena vid den tid, då någon dylik skeppsgossekår

ej fanns. Genom att förlägga nämnda kår till Marstrand hyste man den

förhoppningen, att bland västkustens sjöfarts- och särskilt dess fiskarbefolkning

erhålla en lämplig rekrytering skälla. Erfarenheten har emellertid givit vid handen,

att de förväntningar härutinnan, som man till en början hade, icke uppfyllts så

som man haft anledning att antaga. Detta torde till stor del vara beroende på

kårens isolerade förläggning jämte de otillfredsställande kasernerings- och övningsförliållandena

i Marstrand.

Ett bibehållande av skeppsgossekåren å denna plats synes stabschefen

därför, särskilt i betraktande av de avsevärda kostnader, som därigenom skulle

uppstå för utförande av erforderliga byggnadsföretag m. m., icke böra ifrågasättas.

Icke heller finner stabschefen någon annan ort å rikets västra kust för

ändamålet fullt lämplig. Den enda plats, som därvid skulle kunna tänkas ifrågakomma,

vore Göteborg vid därvarande örlogsdepå. Området därstädes är emellertid

redan ganska trångt och beläget inom Alvsborgs fästning. Yissa olägenheter

torde förvisso uppstå genom att inkasernera skeppsgossar inom en så pass begränsad

garnisonsort som den nyssnämnda. Övningsmöjligheterna för gossarna

äro icke heller där så goda som önskligt.

Då chefen för marinstaben vidare anser, att ett bibehållande av en särskild

skeppsgossekår såsom rekryteringskälla för Stockholms stations sjömanskår är

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

33

av synnerligen stor betydelse icke blott för denna station utan för flottan i dess

helhet, avråder lian bestämt från en förflyttning av Marstrandskåren till Karlskrona

och därav föranledd sammanslagning med därvarande kår. Redan under

nuvarande förhållanden är det förenat med svårigheter att hålla skeppsgossekårernas

numerär fulltalig och det bleve säkerligen än svårare, därest en sådan

sammanslagning konnne till stånd.

Genom de av de sakkunniga ifrågasatta ny- och ombyggnaderna av skeppsgossetablissementet

i Karlskrona vinnes visserligen nödtorftigt utrymme därstädes

för inkvartering av Marstrandskåren under förutsättning att 3 årskursen

övas ombord, men detta utrymme bleve, särskilt beträffande skollokalerna, ganska

otillfredsställande. Det torde nämligen icke vara ur pedagogisk synpunkt godtagbart

att, såsom Karlskronaförslaget alt. I förutsätter, avse endast en skolsal

för två klassavdelningar med omväxlande undervisning därstädes. Även om

Karlskronaförslaget i fråga om anläggningskostnad skulle ställa sig ekonomiskt

fördelaktigare än övriga förslag, anser stabschefen, att en sammanslagning av nu

förefintliga båda kårer och förläggning till Karlskrona station skulle ur såväl

rekryterings- som undervisnings- och övningssynpunkt komma att medföra så

allvarliga olägenheter, att detta icke bör komma till utförande.

Stabschefen anhåller att få erinra, hurusom det tydligt framgår av de sakkunnigas

utredning, att det ur personalorganisatcrrisk synpunkt ställer sig avsevärt

ekonomiskt fördelaktigare att rekrytera sjömanskåren medelst skeppsgossar

än med kontraktanställda. En skeppsgosseförläggning, som anordnas i eu folkrik

och med hänsyn till rekrytering och övningar lämplig plats, kan, även om den

i anläggning ställer sig dyrare, dock i stort sett komma att för staten visa sig

bliva ekonomiskt fördelaktigare än en annan förläggning, som visserligen betingar

mindre anläggningskostnad men som saknar betingelserna för att befrämja rekrytering

och god utbildning.

Med beaktande av ovannämnda synpunkter och med vederbörligt hänsynstagande

till de sakkunnigas utredning i fråga om de orter, varifrån rekryteringen

lättast sker, synes det stabschefen finnas grundad anledning att antaga, att den

lämpligaste förläggningsplatsen för den nuvarande Marstrandskåren är att finna

i närheten av egen station d. v. s. i Stockholms grannskap. Först vid en sådan

förläggning torde kåren komma att på lämpligt sätt kunna fylla sin uppgift.

Detta innebär dock icke, att kåren behöver förläggas inom stationsområdet. Under

nuvarande förhållanden vore detta icke ens lämpligt. Förläggningsplatsen bör

dock väljas så, att skeppsgossekåren från stationens förråd o. d. lätt kan erhålla

erforderliga förnödenheter och behövlig utredning samt å flottans varv erhålla

övningsmateriel och få erforderliga reparationer å densamma utförda.

De sakkunniga hava såsom liimpliga förläggningsorter i Stockholms närhet

föreslagit Stora Skuggan och Lidingön. Båda dessa platser finner stabschefen

godtagbara, och han anser därvid, att Stora Skuggan är att föredraga på grund

av följande skid. Etablissementet betingar billigare anläggningskostnad än å

Lidingön. Något markförvärv erfordras icke, då Skugganområdet tillhör kronan.

Kommunikationerna med den nuvarande stationen äro vid Stora Skuggan lättare

än å Lidingön, varjämte trakten kring Skuggan -säl lämpar sig för övningar.

Inspektören av flottans övningar till sjöss anser de synpunkter i fråga om

skeppsgossekårens i Marstrand förläggning, som av de sakkunniga framhållits,

vara klokt valda och de diirav dragna slutledningarna vara riktiga. Något försök

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 301 höft. (Nr 341.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

34 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Kr 341.

till utökning av numerären i Karlskrona torde på grund av lokala in. fl. förhållanden

icke vara att förorda. Givetvis är frågan om en skeppsgossekårs förläggning

till Stockholmstrakten väsentligen avhängigt det senaste, flottstationsförslaget.

Därest flottstationskommitterades förslag vinner statsmakternas bifall, anser inspektören,

att den nuvarande förläggningen i Marstrand bör utbytas mot en förläggning

i omedelbar närhet av den nya flottstationen.

Chefen för skeppsgossekåren i Karlskrona, i vilkens yttrande stationsbefälhavaren

därstädes i huvudsak förklarat sig vilja instämma, anser i likhet med

de sakkunniga Marstrand olämplig som förläggningsort för skeppsgossar men

ännu olämpligare den plats vid Nya Yarvet, som ifrågasatts. Sagda chef instämmer

i de sakkunnigas åsikt, att eu ytterligare förläggning av skeppsgossar

till Karlskrona icke är önskvärd, samt framhåller, att en förflyttning av Marstrandskåren

bör följas av en sammanslagning av båda skeppsgossekårerna. Skeppsgossekårchefen

anser slutligen, att Stockholms närhet icke äger någon absolut

betingelse för ernåendet av ett gott resultat av en vare sig större eller mindre

skeppsgossekår. Men de platser i huvudstadens närhet, vilka av de sakkunniga

föreslagits, besitta likväl så stora förutsättningar i övrigt, att de böra upptagas

till prövning, och i varje fall äro de vida överlägsna Karlskrona, Göteborg och

Marstrand.

Stationsbefälhavaren vid ''flottans station i Stockholm understödjer de sakkunnigas

förslag till Marstrandskårens förflyttning till Stockholm huvudsakligen

på grund av det statistiska materialet som förebringats angående utfallet av

rekryteringen till kåren och dennas fördelning inom landet i förhållande till skeppsgossekårernas

förläggningsorter.

Chefen för skeppsgossekåren i Marstrand framhåller att, enär anledningen,

varför eu skeppsgossekår på sin tid förlädes till Marstrand, huvudsakligen var

förhoppningen att få kåren rekryterad genom gossar från västkusten, vilket i

början också lyckades, men numera sker rätt undantagsvis, något skäl för

kårens bibehållande i Marstrand ej längre synes förefinnas, utan håller han förtroligt,

att det lämpligaste vore, att kåren förlädes inom den nya flottstationen.

Då jag efter denna redogörelse för vad i ärendet förekommit nu

går att för egen del yttra mig i föreliggande fråga, anser jag mig, efter

att hava tagit del av myndigheternas ovan återgivna utlåtanden, vilka

så gott som enstämmigt anshrta sig till de av de sakkunniga framlagda

förslagen, till en början böra uttala, att den av de sakkunniga

förebragta utredningen synes mig otvetydigt hava ådagalagt, att skeppsgossekårerna

äro nödvändiga för säkerställande av sjömanskårens rekrytering

samt att de även måste anses utgöra den billigaste rekryteringskällan

för sistnämnda kår. Jag vill här endast erinra om skeppsgossekårernas

avgörande betydelse för sjömanskårens rekrytering, särskilt beträffande

dess däcksavdelning. Hade icke sistnämnda avdelning, till vilken

skeppsgossarna i regel karlskrivas, under den av de sakkunniga i

betänkandet angivna tioårsperioden rekryterats med karlskrivna skeppsgossar,

skulle medeltalet vakanser inom nu nämnda avdelning hava uppgått

till omkring 65 % av hela medelantalet av det i rullorna under

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kung!.. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 341.

perioden upptagna manskapet, eller med andra ord: två tredjedelar av

det i stat för berörda avdelning upptagna antalet stammanskap skulle, icke

■hava funnits. Rekryteringen av däcksavdelningen genom karlskrivna

skeppsgossar har däremot kunnat begränsa antalet vakanser inom denna

avdelning till omkring 27 %. Vakansantalet inom sjömanskårens däcksavdelning

skulle alltså hava varit mera än dubbelt så stort, om icke rekrytering

från skeppsgossekårerna funnits. Beträffande ekonomiavdelningen

uppgingo vakanserna inom denna för samma tidsperiod till omkring 6 %,

men skulle, om karlskrivna skeppsgossar ej medräknats såsom befintlig

tillgång, hava uppgått till omkring 28 %. Skeppsgossekårerna måste

sålunda anses hava varit av avgörande betydelse för rekryteringen av

däcksavdelningen och även hava kraftigt bidragit till uppehållande av

ekonomiavdelningens numerär.

Ehuru de sakkunniga påvisat, att för rekrytering av flottans underbefäl

skeppsgossekåren icke synes vara oundgängligen erforderlig, håller

jag dock före, att skeppsgossekåren med dess skeppsgosseskola måste anses

vara av mycket stor betydelse för underofficerskårens rekrytering. Jag

fäster särskilt avseende vid nödvändigheten av att den grundläggande

allmänbildning, som är erforderlig för den blivande underofficeren, inhämtas

redan vid tidiga år, enär den med tjänsten vid flottan förbundna

långvariga sjötjänsten icke utan avsevärda olägenheter medgiver, att han

senare bibringas alla de teoretiska kunskaper han behöver.

Vid bedömande ur ekonomisk synpunkt av skeppsgossekårens betydelse

för rekrytering av sjömanskåren vill jag ävenledes erinra om

den av de sakkunniga förebragta utredningen angående de kostnader, som

statsverket fått vidkännas för dels en till 2 kl. sjöman karlskriven

skeppsgosse och dels en kontraktanställd av sjömanskårens däcksavdelning,

då han uppflyttas i 2 sjömansklassen. Utredningen har givit vid

handen, att den förre ådragit statsverket en kostnad av omkring 2,800

kronor och den senare en kostnad av omkring 1,800 kronor. Men då

den av de sakkunniga verkställda undersökningen angående den

medeltjänstetid, som kommer på var och en av nu nämnda kategorier,

utvisat, att efter uppflyttningen till 2 kl. sjöman den

karlskrivne kvarstått i tjänst över 56 månader men den kontraktanställde

blott omkring'' 25 månader, har alltså skeppsgossen förblivit

i tjänst mer än dubbelt så lång tid som den till 2 kl. sjöman

uppflyttade kontraktanställde. Detta förhållande måste tagas med

vid jämförandet av kostnaderna för rekryteringen av sjömanskåren genom

var och en av nu nämnda olika kategorier manskap. Med hänsyn

härtill hava de sakkunniga funnit kostnaderna för en till 2 kl. sjöman

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

karlskriven skeppsgosse kunna beräknas uppgå till omkring 2,800 kronor

och för en kontraktanställd vid uppflyttningen i 2 sjömansklassen till i

runt tal 4,100 kronor. Rekrytering medelst karlskrivna skeppsgossar ställer

sig alltså ur ekonomisk synpunkt avsevärt fördelaktigare än medelst kontraktanställt

manskap.

På grund av det nu anförda finner jag de sakkunnigas uttalande

angående skeppsgossekårernas betydelse fullt berättigat och instämmer

därför i deras åsikt, att dessa kårer måste bibehållas.

I likhet med de sakkunniga och myndigheterna anser jag, att

en minskning av antalet årsklasser inom skeppsgossekåren icke bör

ifrågakomma. Såsom de sakkunniga framhållit, har åtgärden förut försökts

och befunnits i hög grad olämplig, framförallt med hänsyn till

skeppsgossekårens rekrytering, i det att den medfört, att antalet vakanser,

från det att nästan inga sådana förefunnits före åtgärdens vidtagande,

sedermera sprungit upp till över hälften av kårens hela numerär.

Den besparing i kostnaderna, som genom en minskning av antalet årsklasser

skulle kunna ernås, skulle säkerligen ej uppvägas av de olägenheter,

som till följd härav skulle uppkomma i fråga om såväl skeppsgossekårernas

som sjömanskårens rekrytering. Jag vill i detta sammanhang

ävenledes erinra, att det ur kostnadssynpunkt är av stor betydelse,

att skeppsgossekårerna hållas vid i stat upptagen numerär, på

det att det med fulltaliga kårer beräknade antalet skeppsgossar årligen

må kunna karlskrivas. Kostnaden för varje karlskriven skeppsgosse nedbringas

härigenom så mycket som möjligt. Ur nu framhållna synpunkter

vore det föga lämpligt att vidtaga en åtgärd, som givetvis skulle medföra,

att antalet vakanser inom skeppsgossekårerna i hög grad ökades.

Angående förläggningsfrågan hava myndigheterna i likhet med de

sakkunniga föreslagit förflyttning av Marstrandskåren till någon plats i

närheten av Stockholm och helst inom området för en eventuell ny

flottstation därstädes. Förläggningsfrågan är, såsom härav framgår,

ännu icke mogen för lösning, och torde densamma böra underkastas

särskild prövning, för den händelse det skulle befinnas nödvändigt att

vidtaga ändring uti nu rådande förhållanden i detta avseende.

Vid sådant förhållande har jag tagit under omprövning, huruvida avgörandet

av frågan om vidtagande av de av de sakkunniga föreslagna

åtgärderna i fråga om skeppsgossekårernas utbildning och rekrytering bör

uppskjutas, till dess att spörsmålet om förändring av Marstrandskårens

förläggning blivit ytterligare undersökt, eller om förstnämnda fråga redan

nu bör underställas statsmakternas beprövande. Jag har därvid kommit

till den uppfattningen, att hinder icke förefinnes för att frågan om skepps
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 341.

gossekårens utbildning och rekrytering avgöres oberoende av förläggningsfrågan.

Och jag hyser den övertygelsen, att förstnämnda fråga är av

sådan vikt för säkerställandet av skeppsgossekårernas och därmed även

för sjömanskårens rekrytering, att de böra föreläggas redan innevarande

års riksdag. De kostnader den föreslagna omorganisationen av skeppsgossarnas

utbildning och därmed i sammanhang stående åtgärder skulle

betinga synas mig dessutom vara relativt små i förhållande till de betydelsefulla

fördelar, som de måste beräknas medföra för berörda rekrytering

och därmed också för vårt sjöförsvar i allmänhet.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl Maj.is Nåd. Proposition Nr 341.

De sakkunniga.

III. Skeppsgossutbildningens omorganisation.

1. Allmänna synpunkter.

Angående de allmänna synpunkter, som böra ligga till grund för

en ifrågasatt omläggning av skeppsgossutbildningen, hava de sakkunniga

uti sitt avgivna betänkande anfört följande.

Ända sedan långt tillbaka bär skeppsgossutbildningen huvudsakligen varit

så ordnad, att gossarna under vintrarna undervisats i skeppsgosseskolan och

därjämte erhållit militär utbildning samt under somrarna övats ombord å fartyg.

Till och med 1908 hava övningarna ombord bedrivits uteslutande å segelfartyg,

men från och med 1909 hava äldsta årskursens gossar kommenderats å stridsfartyg

å vilka de erhållit yrkesutbildning, på det att de måtte bliva mobilisermgsbara°''vid

sitt inträde i sjömanskåren, d. v. s. skickade att bekläda vissa mindre

krävande förhandsposter ombord å stridsfartygen. Den nykarlskrivne skeppsgossen

har därefter kommenderats å det s. k. långresefartyget för att erhålla

praktisk övning och vana ombord å fartyg, som företager längre sjöresor, och

därigenom förvärva ökad sjömansutbildning. Det har emellertid redan förut inom

flottan framställts en önskan att förlägga denna utbildning å långresefartyg till

skeppsgossetiden, och förslag i dylikt hänseende har under år 1913 avgivits av

chefen för marinstaben och inspektören av flottans övningar till sjöss, men icke

kommit till utförande. De sakkunniga, som tagit detta spörsmål under omprovning,

anse, att många skäl tala för att nu nämnda förslag måtte bliva godkant.

Betydelsen av längre sjöresor synes ur ren sjömannasynpunkt vara oomtvistlig,

och torde denna synpunkt aldrig böra eftersättas. Också anses verklig sjömannautbildning

inom snart sagt alla mariner vara ett oeftergivligt villkor för att den

i övrigt inom sin yrkesgren utbildade förhandsmannen må vara skickad att under

alla omständigheter kunna fullgöra sina skyldigheter ombord under strid. Inom

tyska flottan har nu nämnda fordran särskilt beaktats, och ingår också i skeppsgossutbildningen

ett års tjänstgöring i en följd å fartyg, som företaga längre sjoresor

Skall en dylik längre sjöexpedition inrymmas i skeppsgossutbildningen

anse de sakkunniga, att densamma bör äga rum under det 3 övningsåret vid

skeppsgossekåren och förläggas till sagda års vintermånader ombord å meromnämnda

långresefartyg, å vilket även utbildning för sjökadetter är anordnad.

Under sagda expedition bör skeppsgossen erhålla förberedande yrkesutbildning

för att efteråt kunna genomgå den yrkesskola ombord, i vilken skeppsgossen enligt

nu gällande bestämmelser skall utbildas under sista sommarens övningar till

sjöss. Sagda förberedande utbildning synes med fördel kunna anordnas ombord

å långresefartyget, där god tillgång å materiel för övningarnas bedrivande förefinnes.

Skulle så bliva bestämt, måste emellertid den skolutbildning, som varje

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungt. Maj.is Nåd. Proposition Nr 341.

skeppsgosse bör erhålla och vilken — såsom framgår av vad de sakkunniga kär

ovan anfört — ej torde böra på något vis få bliva eftersatt, genomgås i skeppsgosseskolan

under 2 vintrar, i stället för såsom nu är fallet under 3 vintrar.

Någon svårighet härför synes icke föreligga, om blott läsåret i skolan utsträckes

med en månad, så att undervisningen kommer att pågå även under maj, samt

att den militära utbildningen under första och andra årets vintrar något inskränkes.

Om sålunda undervisningen komme att pågå från den 1 oktober till och

med den 31 maj med avdrag av tre veckors ferier vid julen, eller under omkring

32 veckor, skulle den med avseende på tidsomfattningen komma att i det närmaste

motsvara den lärotid, som för närvarande förekommer i vissa högre folkskolor

med två årsklasser.

Mot de allmänna synpunkter för en ifrågasatt omorganisation av

skeppsgossutbildningen, som framlagts i de sakkunnigas nu relaterade

förslag, hava de i ärendet hörda myndigheterna icke haft något att erinra

utan uttalat sin anslutning till desamma.

Chefen för marinstaben anför, att i det förslag till reviderad normalövningsplan,

som av honom jämlikt nådigt brev den 19 september 1914 avgavs med

skrivelse den 8 november 1917, skeppsgossarnas utbildning var planlagd i huvudsak

på det sätt, de sakkunniga nu föreslagit, vilket stabschefen fortfarande i stort

sett finner lämjdigt.

Chefen för skeppsgossekåren i Karlskrona, till vilkens mening stationsbefälhavaren

därstädes i huvudsak anslutit sig, anser, att mot en omläggning av

skeppsgossarnas utbildning så, att äldsta årsklassen skulle utbildas ombord, finnes

i princip intet att erinra under förutsättning att det fartyg, å vilket gossarna

embarkera under vintern, medgiver bedrivandet av en målmedveten utbildning,

samtidigt som den rena sjötjänsten kan tillgodoses.

Mot ovan återgivna allmänna synpunkter rörande en omläggning

av skeppsgossutbildningen, så att de skeppsgossar, som tillhöra äldsta

årsklassen, uteslutande utbildas ombord och att skolutbildningen genomgås

i skeppsgosseskolan under två vintrar i stället för såsom nu är fallet

under tre, har jag i likhet med myndigheterna intet att erinra. Genom eu

sådan omläggning kommer en skeppsgosses tjänstetid till sjöss vid karlskrivningen

att bliva längre än hittills och omfattningen av den för skolundervisningen

avsedda tiden minst lika med den nuvarande. Ur krigsberedskapssynpunkt

måste det vara betydelsefullt, att ett avsevärt antal yrkesutbildat

manskap, som vid mobilisering skall tjänstgöra å andra stridsfartyg,

icke såsom hittills kommenderas å långresa, utan att för sistberörda kommendering

i stället kunna avses 3 årsklassens skeppsgossar. På grund härav

hnner jag mig böra biträda de sakkunnigas förslag i berörda hänseende.

2. Deri militära utbildningen.

\ id behandlingen av frågan om skeppsgossarnas militära utbildning

hava de sakkunniga först redogjort för, huru de tänka sig vinterutbild
-

Myndig
heterna.

Departe
ments
chefen.

De sak

kunniga.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

ningen anordnad, och därefter lämnat en redogörelse för sonnnarutbildningen.

Om vintemtbildningen yttra de sakkunniga:

Vinterutbildningen, vilken under de 2 första vintrarna, likasom f. n. är

fallet, bör vara förlagd i land, måste såsom förut påvisats något minskas och

skulle endast komma att omfatta allmänmilitär utbildning samt gymnastik. För

sagda utbildning liava blott kunnat avses 11 timmar i veckan mot 20 timmar

enligt den nu gällande utbildningsplanen. Emellertid torde vad sålunda skulle

komma att under vintrarna förloras i militär utbildning återvinnas, om sommarövningarna

anordnas på sätt nedan kommer att angivas.

Om sommarutbildningen uttala sig de sakkunniga på följande sätt:

Innan en redogörelse lämnas över, huru de sakkunniga tänkt sig sommarutbildningen

ordnad, må nämnas, att under omprövning tagits, huruvida utbildningen

å seglande fartyg bör bibehållas. Inom de större marinerna har nämligen

dylik utbildning borttagits och ersatts med övning å med maskinkraft framdrivna

fartyg. Skälen" härtill hava i allmänhet varit bristande tillgång å lämpliga segelfartyg,

enär antalet skeppsgossar inom dessa mariner är avsevärt stort, samt att

svårighet förefunnits att erhålla erforderligt antal befäl och underbefäl, kunniga

i segelfartygs manövrerande och skötsel. Nyttan av segelutbildningen förnekas

dock sällan och, oaktat inom handelsflottorna segelfartygen komma allt mer och

mer ur bruk och ersättas av med maskinkraft framdrivna fartyg, byggas och

underhållas seglande skolfartyg för att kunna uppfostra gott och dugligt sjöfolk.

Enär inom svenska flottan de nuvarande övningsfartygen för skeppsgossar äro i

så gott stånd, att de ännu under många år kunna vara päräkneliga, kan alltså

bristande tillgång å lämpliga fartyg icke anföras såsom skäl för segelutbildningens

slopande. Beträffande tillgång till befäl och underbefäl, lämpliga att sköta och

manövrera dessa fartyg, måste nog erkännas, att densamma minskas, men torde

vi ännu icke hava kommit till den tidpunkt, att segelutbildningen därför behöver

uppgivas. Erinras bör, att största delen av underofficerskårens däcksavdelning

rekryteras från f. d. skeppsgossar, vilka utbildats å seglande fartyg. Så länge

segelutbildningen kvarstår inom skeppsgossekåren, torde man alltså kunna påräkna

underbefäl, som är kunnigt att tjänstgöra på skeppsgossarnas övningsfartyg.

Tillgång på befäl, som kan manövrera segelfartyg, minskas väl med varje kommande

år, emedan icke mera någon segelutbildning meddelas sjökadetterna, men

såsom fartygschefer å skeppsgossefartygen torde ännu många år framåt kunna

avses sådana officerare, som utbildats å segelfartyg. Det har dessutom visat sig

ej vara alltför svårt att i segling utbilda officerare, vilka utgått från sjökrigsskolan

utan att hava erhållit övning å seglande fartyg. Då övning å segelfartyg

säkerligen är ett av de bästa medel att hos gossar utveckla raskhet, uppmärksamhet,

rådighet och mod, allt nödvändiga egenskaper hos en god örlogsmatros,

anse de sakkunniga skäl ej föreligga att borttaga denna övning i skeppsgossutbildningen.

Under förutsättning alltså att övning å seglande fartyg bibehålies, hava de

sakkunniga funnit lämpligt föreslå, att 1 årskursens utbildning förlägges till

Karlskrona station under månaderna juni—mitten av september, och att densamma

kommer att omfatta båttjänst i stor utsträckning, övningar i segelexercis

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

41

och segling å övningsbriggarna, vilka övningar huvudsakligen böra bedrivas å

Karlskrona redd, sjömaning, hand vapensexercis med skjutövningar, idrott och

friluftslekar, simövningar samt i övrigt allmän militär utbildning m. m.

Som skäl för anordnandet av 1 årskursens sommarövningar på nu angivet

sätt må anföras följande. Såsom första utbildning för sjömansyrket torde båttjänst

vara av grundläggande betydelse. Denna tjänst har nog i allmänhet icke

kunnat bedrivas till den utsträckning, som varit önskvärd, och det har ofta

klagats över att flottans manskap häri ej erhållit tillräcklig övning. Förhållandet

är nämligen det, att under skeppsgossarnas expeditioner ombord å segelfartygen

blir, och detta helt naturligt, segling och därmed följande manövrer och exercis

de huvudsakliga övningarna. När fartygen kommit i hamn, hava en mångfald

av underhålls- och rengöringsarbeten efter seglingen till stor del utfyllt övningstiderna,

varjämte det jämförelsevis ringa antal båtar, som ombord medföras, icke

medgivit, att övningarna i rodd och båtsegling kunnat bedrivas så intensivt, som

varit önskvärt. Därjämte har övning i ångslupstjänst å skeppsgossefartygen ej

kunnat meddelas på grund av bristande tillgång till med maskinkraft framdrivna

båtar. Bliva första årets sommarövningar förlagda till Karlskrona station, kunna

övningarna i båttjänst i stor utsträckning bedrivas, då ett avsevärt antal båtar

böra kunna ställas till gossarnas förfogande. Redden är rymlig och lämpar sig

väl för rodd och båtsegling, och båtarna kunna förläggas å varvet helt nära

skeppsgossekasernen, så att blott obetydlig tid behöver åtgå för att komma i

gång med övningarna. Därjämte kunna lämpliga ångslupar för övningar erhållas

från varvet. Utbildningen i båttjänst bör sålunda grundligt kunna tillgodoses.

Såsom förberedelse för segelutbildningen synes det särdeles lämpligt, att gossarna

ombord å de mindre övningsfartygen, förlagda å Karlskrona redd, till en början

bedriva segelexercis till ankars. Sedan de första grunderna väl inlärts, böra

kortare seglingar vid dager företagas å Karlskrona yttre redd med närmast omgivande

farvatten. Genom att seglingarna endast företagas under den ljusa

delen av dygnet undvikas de för de yngre skeppsgossarna ganska ansträngande

nattvakterna. Enär såsom förut sagts skolutbildningen under första vintern tager

största tiden i anspråk, blir ej så mycken tid övrig för sjömaning samt handvapenexercis

med åtföljande skjutövningar. Dessa övningar kunna däremot kraftigt

bedrivas under sommaren vid Karlskrona station, där tillgång å skjutbanor

med lätthet bör kunna erhållas. Lämplig terräng för idrott och friluftslekar bör

kunna utflnnas inom Karlskrona skärgårdsområde, och tillfälle till dagliga havsbad

med åtföljande simövningar kunna likaledes beredas. Ett sådant härdande

och stärkande liv i förening med god och närande föda och icke alltför ansträngande

övningar anse de sakkunniga böra i hög grad utveckla gossarna, av vilka

många vid inträdet i kåren äro undernärda och till följd härav outvecklade.

Första årets sommarövningar, på nu angivet sätt ordnade, skulle bliva billigare

än de nuvarande och dessutom medföra den fördelen, att möjlighet för äldre

skeppsgossar att ombord utöva penalism mot de yngre, i sjölivet oerfarna, bortfaller.

De sakkunniga vilja alltså hålla före, att eu utbildning av skeppsgossarna

under den första sommaren, de äro i tjänst, ordnad enligt nir angivna linjer, är

att föredraga framför den nuvarande och bör kunna giva ett bättre resultat än

den nu föreskrivna utbildningen ombord å övningsfartygen tillsammans med

2 årskursens gossar.

Beträffande 2 årskursens sommarövningar föreslås på grund av förut anförda

skäl, att expeditionen med övningsfartygen minskas från nuvarande 4 V2 till 3 ’ 2

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 301 hlift. (Nr 341.) (i

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Knngl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 841.

månader, och att efter expeditionens avslutande med sagda fartyg skjutövningar

med karbin samt övningar i ångslups- och annan båttjänst bedrivas å Karlskrona

station under omkring 14 dagar i september månad.

3 årskursens övningar skulle under tiden från mitten av oktober till omkring

den 25 april året därpå vara förlagda till långresefartyget. Ombord skulle

gossarna erhålla förberedande yrkesutbildning, och vilja de sakkunniga föreslå,

att av sagda årsklass tillhörande gossar uttagning för utbildning, förutom till

yrkesgrenarna artilleri-, signal-, torped- och minmatros, även göres till yrkesgrenen

gnistmatros. Hittills har nämligen uttagning till denna sistnämnda yrkesgren

verkställts bland de nykarlskrivna signalmatroserna, vilka därefter under

den näst påföljande vintern, då deras jämnåriga varit kommenderade på långresefartyget,

fått genomgå yrkesutbildning vid stationen eller å vid stationen förlagd

rustad pansarbåt. Den till gnistmatros uttagne blir sålunda ej förrän ungefär

ett år efter karlskrivningen yrkesutbildad, vilket ur mobiliseringssynpunkt givetvis

måste anses olägligt. Efter slutad expedition å långresefartyget böra skeppsgossarna

direkt embarkera å de fartyg, som avses för deras yrkesskolor. Sedan

respektive yrkesskolor med tillhörande tillämpningsövningar avslutats, bör karlskrivningen

förrättas så snart ske kan i september månad. De karlskrivna gossarna

förläggas omedelbart till sjömanskårens kaserner, ställas under kårchefens

befäl och övergå fr. o. m. nästpåfoljande 1 oktober till sjömanskåren.

Angående de fördelar, det nu framlagda förslaget till omläggning av

skeppsgossarnas militärutbildning skulle medföra, yttra de sakkunniga

slutligen:

Den militära utbildningen kommer att enligt förslaget bliva minst lika omfattande

som den nuvarande. Visserligen kommer genom den föreslagna omläggningen

sjötiden å seglande fartyg att minskas från nuvarande c:a 9 månader till

3 1/2 månader, men torde härvid böra erinras om, att segelutbildning även ingår

1 första årets sommarövningar, vilka komma att pågå under c:a 3 1/2 månader,

ehuru denna utbildning är förlagd till de mindre övningsfartygen, och att seglingarna

med dessa fartyg i allmänhet icke komma att utsträckas utöver dagen

och Karlskrona skärgårdsområde. Nu nämnda inskränkning i sjötiden kommer

dock att väl uppvägas av den i det närmaste ettåriga tjänstgöringen ombord

under 3 övningsåret. Skeppsgosses sjötid vid karl skrivningen bör således komma

att uppgå till omkring 15 månader mot nuvarande omkring 13 ’/2 månader. Sjötiden

kommer alltså ej att bliva lidande av den föreslagna omläggningen i skeppsgossarnas

utbildning. I skolreglementet är föreskrivet, att för karlskrivning till

2 kl. sjöman fordras bland annat minst 10 månaders tjänstgöring å flottans fartyg,

men torde denna tjänstgöringstid, om förslaget genomföres, kunna nöjas till minst 12

månader. Övningarna i båttjänst och sjömanmg komma att utsträckas, och förstnämnda

övning kommer även att omfatta ångslupstjänst. Simövningarna kunna

oftare och planmässigare bedrivas, på grund av att 1 årskursens sommarövningar

äro förlagda vid Karlskrona station.

Genom den föreslagna omläggningen av utbildningen komma gossarna att

vara förlagda i kasern endast under 2 mot såsom nu 3 vintrar, vilket är en beaktansvärd

fördel, enär en långvarig inkasernering, särskilt om inkaserneringsförhållandena

äro mindre goda, kan verka nedtryckande på det ungdomliga sinnet

och stundom åstadkomma, att gossarna fatta leda för tjänsten.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

På grund av det nu anförda anse de sakkunniga, att den här ovan föreslagna

utbildningen är lämpligare än den nu gällande.

Myndigheterna hava i huvudsak icke haft något att erinra mot de

sakkunnigas förslag till omläggning av skeppsgossarnas militära utbildning

utan uttalat sin fidla anslutning till detsamma. Mot vissa detaljer

uti förslaget hava eu del oväsentliga anmärkningar blivit gjorda, viika

jag dock icke finner anledning att nu närmare beröra.

Chefen för marinstaben anför såsom en given fördel med det nu föreslagna

utbildningssystemet bl. a., att de olika årskurserna komma att i stor utsträckning

sammanhållas samt utbildas och övas var för sig, varigenom anledningar till

penalismen undvikas. Stabschefen anser emellertid, att beslut i fråga om uttagning

av gnistmatros under långresa bör anstå, intill dess någon erfarenhet vunnits

i fråga om den nya utbildningen.

Stationsbefälhavaren vid flottans station i Stockholm anför i fråga om skeppsgossarnes

delvisa utbildning på segelfartyg, att man ännu någon tid torde kunna

räkna på befäl kompetent att leda densamma, om ock han såsom inspektör av

flottans övningar till sjöss kunnat konstatera den helt förklarliga nedgången inom

flottans officerskår i skicklighet att manövrera segelfartyg och den lika förklarliga

minskningen i intresse härför. Man torde därför gorå klokt i att förbereda en

mera utsträckt användning av modernare materiel för gossarnas övningar.

Chefen för underofficers- och sjömanskdrerna i Stockholm linjer det föreliggande

förslaget beträffande den militära organisationen och utbildningen värt allt beaktande

och tillstyrker därför detsamma.

Chefen för skeppsgossekåren i Karlskrona anser, att de sakkunniga med full

rätt framhållit behovet av att sjömannautbildningen tillgodoses.

Det av de sakkunniga framlagda förslaget till ändrad militär utbildning

för skeppsgossarna synes mig, jämfört med nuvarande utbildningsprogram,

bättre tillgodose utbildningens krav. Det ställer sig jämväl

billigare, då enligt de sakkunnigas beräkningar, mot vilka jag icke har

något att erinra, genomförandet av förslaget skulle medföra eu minskning

av utgifterna från anslaget till naturaunderhåll åt personal vid

flottan av omkring 9,000 kronor och från anslaget till flottans krigsberedskap

och övningar av omkring 26,000 kronor eller tillsammans

en minskning av omkring 35,000 kronor. En av de orsaker, som verka

hindrande på skeppsgossekårens rekrytering och som bidrager till att

gossarna särskilt under första året vantrivas och söka lämna tjänsten,

uppgives vara svårigheten att förhindra den inom kårerna av gammalt

förekommande penalismen. Om nu emellertid enligt de sakkunnigas förslag

do skeppsgossar, som tillhöra samma årskurs, komma att i regel

mera hållas samman och övas särskilt för sig, torde det kunna förväntas,

att strävandena att åstadkomma en god sammanlevnad mellan skopps
-

Myndig
heterna.

Departe
mentschefen.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

gossarna skola lättare krönas med framgång. Att gossarna under första

anställningsåret under sommaren förläggas i land och där beredas tillfälle

till ett härdande och stärkande liv i förening med god och närande

föda och icke alltför ansträngande övningar bör bidraga till att kraftigt

utveckla gossarna. Samtidigt få de tillfälle att grundligt sätta sig in

i flera grenar av tjänsten, i vilka de hittills endast kunnat obetydligt

övas, samt erhålla god förberedande utbildning för kommenderingen nästpåföljande

sommar å övningsfartygen. Betydelsen av en längre tids

tjänstgöring ombord under expedition hava de sakkunniga beaktat, i det

de föreslagit, att 3 årskursens gossar under vintern skulle medfölja det

s. k. långresefartyget. Förutom vinsten för gossarna själva av att få se

sig om i världen, medför här berörda ändring i utbildningen jämväl den

fördelen, att gossarna komma att vara förlagda i kasern endast under två

vintrar i stället för såsom nu under tre. Detta är givetvis fördelaktigt

särskilt med hänsyn till nuvarande inkaserneringsförhållanden för skeppsgossarna

i Marstrand ombord å kasernfartyget Norrköping. Jag finner

mig därför böra tillstyrka den av de sakkunniga föreslagna omläggningen

av skeppsgossarnas militära utbildning.

Beträffande av de sakkunniga föreslagna ändringar i reglemente

för utbildning av flottans manskap, som föranledas av ifrågavarande förslag

till ändrad militär utbildning av skeppsgossarna, anser jag dem i

stort sett lämpliga. A issa förslag till detaljändringar, som innehållas i

några av de utav myndigheterna avgivna yttrandena, torde i samband

därmed böra tagas under närmare omprövning.

3. Skolutbildningen.

1) Skeppsgosseskolans ändamål och organisation.

De sakkunniga. De sakkunniga hava i sitt betänkande upprepade gånger framhållit,

‘förhöjd’1 ar av synnerligen stor vikt såväl för sjömanskårens rekrytering

allmän- som även för att denna rekrytering måtte ställa sig ekonomiskt fördelbiidnmg.

aptig, att skeppsgossekårens i stat upptagna numerär vidmakthålles,

och att de inträdessökandes antal blir så stort, att ett gott urval bland dem

må kunna göras. Vad i nu berörda hänseenden synes de sakkunniga vara

av stor vikt är, att anställningen vid skeppsgossekåren göres tilldragande.

Ett av medlen härför och därjämte ett bland de viktigaste anse de sakkunniga

vara, att skolutbildningen i skeppsgosseskolan omlägges i sådan riktning,

att en förbättrad undervisning i vanliga skolämnen kan meddelas

skeppsgossarna. Härom yttra de sakkunniga i sitt betänkande följande.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 341.

Under den utländska studieresa, som de sakkunniga på statens bekostnad

blevo sätta i tillfälle att företaga, fästes deras uppmärksamhet särskilt vid, att

undervisningen i skeppsgosseskolan inom engelska, franska och tyska marinerna

var uppdelad på två eller flera linjer, beroende på den skolunderbyggnad och intelligens

de vid skeppsgossekårerna inträdande ynglingarna besitta ävensom att

över huvud taget inom tyska marinens skeppsgosseskola undervisningen och

skeppsgossarnas kunskaper i allmänbildande ämnen stodo på ett icke obetydligt

högre plan än.inom den svenska. Nu nämnda undervisning är i stort sett uppdelad

på 2 linjer, en högre och eu lägre, med möjlighet under viss tidsperiod

för den lägre linjen tillhörande gossar att uppflyttas i den högre och tvärtom.

Såsom det för de sakkunniga uppgavs, är ändamålet med denna uppdelning uteslutande

att bereda gossar,, som äga bättre skolunderbyggnad än det stora flertalet

ävensom högre intelligens, möjlighet att under skeppsgossetiden förvärva

större allmänbildning. Härigenom eggas dessa gossar till arbete och deras förståndsgåvor

vinna en högre grad av utveckling. Gossar, som genomgått den

högie^ linjen, belönas i allmänhet med hastigare befordran än de, som blott genomgått

den lägre linjen, men utbildningen inom respektive mariners manskapskårer

är dock lagd så, att den lägre linjens gossar utan någon större svårighet

må kunna genomgå de kurser, i vanliga skolämnen, som erfordras för att vinna

befordran till underofficer, Vid en undersökning beträffande de förkunskaper,

svenska skeppsgossar besitta vid antagningen, har utrönts, att desamma äro mycket

växlande. I allmänhet hava gossarna genomgått vanlig folkskola, men då

flera olika typer av sådan skola finnas inom landet, äro förkunskaperna hos gossarna

ganska olika, beroende på vilken typ av folkskola en var genomgått. Inom

skeppsgossekårerna finnas även gossar, som genomgått en eller flera klasser i allmänt

läroverk, ja till och med sådana, som avlagt realskolexamen. Att låta dylika

gossar undervisas under Henne läsår tillsammans med sådana, som i kunskaper

äro dem betydligt underlägsna, måste verka skadligt på de förstnämndas intelligens

och slappande för deras energi. Då därjämte flottans underofficerare och

underofficerskorpraler framhållit, att en förhöjd allmänbildning är för dem och

deras söner ^ett mycket eftersträvat önskemål, vilket i allmänhet synes förefinnas

inom hela vårt .folk, hava de sakkunniga ansett starka skäl föreligga att upptaga

frågan härom till närmare skärskådande.

Med hänsyn till nu antydda önskemål om en fördjupad allmänbild- skepp,gäspning

i skeppsgosseskolan hava de sakkunniga tagit under omprövning, skol“ns vlats

vilken plats skeppsgosseskolan lämpligen bär intaga i systemet av svenska systemet,

undervisning sans! aller, avsedda för barndoms- och ungdomsåldern. Uti

sitt betänkande anföra de härom följande.

Som bekant utgöres den breda gemensamma grundvalen för den allmänna

undervisningen i vart land av folkskolan, i regel omfattande en tvåårig småskola

och en fyraårig egentlig folkskola. Den undervisning, som här meddelas, är obligatorisk

för alla, som befinna sig i skolåldern och vilka ej på annat sätt erhålla

en motsvarande undervisning. Det står skoldistrikt, som så önskar, fritt att utöka

den fyraåriga egentliga folkskolan med ännu en obligatorisk årsklass. Så har ock

på sista tiden skett på åtskilliga orter, företrädesvis i städer och stadsliknande

samhällen. Utöver nu berörda undervisning i den egentliga folkskolan saknas

för närvarande hos oss obligatorisk undervisning för det åldersstadium, varom

nu är fråga,

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

För frivillig fortsättning av skolundervisningen i allmänbildande syfte finnas

emellertid vissa överbyggnader på folkskolan, som, till sin natur kommunala,

i större eller mindre utsträckning åtnjuta understöd av staten.

Till sådana överbyggnader hör närmast den s. k. folkskolans högre avdelning

— merendels ettårig — inom vilken folkskolans kurs kan utvidgas och fördjupas.

Till överbyggnaden hör vidare den s. k. fortsättningsskolan. Denna skola är avsedd

att bereda sådana lärjungar, som genomgått folkskolans lärokurs och i

regel redan befinna sig ute i'' praktiskt förvärvsarbete, undervisning under en eller

annan dag i veckan eller under vissa kortare tider av året. Den har hittills i

stort sett knappast kunnat förverkliga något annat mål än en med avseende på

både tid och lärokurser anspråkslös repetition av folkskolans kurser. För närvarande

föreligga emellertid betydelsefulla förslag till en reformering av fortsättningsskolan.

Under år 1917 har denna fråga varit föremål för slutlig utredning

i samband med frågan om läroanstalter för ungdomens yrkesutbildning

i olika riktningar, och hava de av Kungl. Maj:t utsedda sakkunniga, som haft

denna utredning sig anförtrodd, avslutat sitt arbete och framlagt förslag

rörande praktiska ungdomsskolor. Samtliga nu nämnda utredningar och förslag

hava gått ut därpå, att den allmänna fortsättningsskolan bör göras obligatorisk,

dess lärokurser utvidgas och undervisningen omläggas, så att fortsättningsskolan

jämte sitt allmänt medborgerliga bildningsmål får eu mera yrkesbetonad laggning

i anslutning till olika orters näringsliv.

En överbyggnad till folkskolan, som till sill uppkomst är vida äldre, i afseende

på sin ställning till folkskolan mera självständig och till sin bildningsuppgift

mera omfattande än de nu nämnda fortsättningskurserna, är den s k. högre

folkskolan. Sådan skola kan för ett eller gemensamt för flera skoldistrikt mrattas

i ändamål att bereda barn, som genomgått den egentliga folkskolan eller på

annat sätt vunnit motsvarande kunskaper, tillfälle att under daglig undervisning

inhämta ett högre mått av allmän medborgerlig och praktisk bildning.

För högre folkskolans lärare, vilka kunna i vederbörlig ordning erhålla, ordinarie

anställning, äro löner och pensioner reglerade av riksdagen, varvid till avlöningen

för ordinarie lärare staten bidrager med två tredjedelar av de stadgade

ålderstilläggen. Därjämte kan varje skola erhålla statsunderstöd. För pensioneringen

är sörjt genom delaktighet dels i folkskollärarnas pensionsinrättning och

dels i folkskollärarnas änke- och pupillkassa. Såsom kompetens för erhållande

av ordinarie lärartjänst vid högre folkskola erfordras antingen att hava idkat

studier vid universitet och därefter förvärvat sig undervisningsskicklighet, eller

att hava erhållit avgångsbetyg från högre lärarinneseminarium, eller att hava, förvärvat

behörighet till adjunktstjänst vid folkskoleseminarium eller allmänt läroverk,

eller ock att hava genomgått folkskoleseminarium samt därefter med hänsyn

till fortsatta studier eller tjänstgöring vid högre folkskola eller annan motsvarande

läroanstalt av Kungl. Maj:t hava blivit förklarad behörig att antagas till

ordinarie lärare vid högre folkskola.

Flera högre folkskolor liava inriktat sill verksamhet med. realskolexamen

som mål. Andra däremot fasthålla sin ursprungliga bildningsuppgift att utöver

folkskolans lärokurser under ett eller ett par år bibringa ett ökat mått av allmän

medborgerlig och praktisk bildning. Särskilt under de senare aren hava stra,- vanden pågått i syfte att giva åt den högre folkskolan en mera starkt betonad

praktisk läggning med inriktning på lärjungarnas blivande levnadskall. Sålunda

har i eu del större städer den lägre handelsundervisningen och den lägre tek
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr dål.

mska undervisningen tagit den högre folkskolan i sin tjänst. Folkskolöverstyrelsen

dn1 8rund ,av nu nämnda strävanden lios Kungl. Maj:t hemställt om förslag

till riksdagen i syfte att ytterligare befrämja den högre folkskolans utveckling i

nu nämnd mera yrkesbestämd riktning. För lärarpersonalen föreslås samtidigt

en fullständig lönereglering med väsentligt höjda löner i huvudsaklig överensstämmelse

med av lärarlönenämnden framlagt förslag.

4V j.n}} anförda översikt över de utbildningskurser och undervisningsanstalter

pa folkundervisningens område, som för närvarande stå till buds för den

ungdom, vilken önskar fördjupa och ytterligare utvidga sina i den allmänna folkskolan

inhämtade kunskaper, synes, att eu stark strävan förefinnes att reformera

ifrågavarande . läroanstalter, så att de på ett fullkomligare sätt än hittills kunna

motsvara nutida krav på ungdomens teoretiska och praktiska utbildning. Det

förefaller då helt naturligt, att även skeppsgosseskolan såsom ungdomsskola bör

inbegripas i nämnda strävande. Det är nämligen uppenbart, att den konkurrens,

som skeppsgosseskolan under framtiden har att i stegrat mått vänta från

Övriga ungdomsskolors sida, blir desto svårare, ju rikare utveckling de senare

„ '' Alcali skeppsgosseskolan hunna bestå i denna konkurrens, måste givetvis dess

allmänna mål i berörda hänseende icke sättas lägre än för övriga jämförliga skolor

avsedda för samma åldersstadium.

ber man då efter, i filken av de ovan berörda ungdomsskolorna man närmast

bär att söka mönstret för skeppsgosseskolans vidare utveckling, torde man

lätt finna, att skeppsgosseskolan i allt väsentligt kan och lör ställas på samma plan

som den högre folkskolan. Båda slagen av skolor äro avsedda för i huvudsak samma

åldersstadium, och båda hava i sin mera allmänna läggning enahanda uppsåt-

Att skeppsgosseskolan, på samma gång den utgör en allmänt grundläggande

bildningsanstalt, tillika direkt förbereder för ett visst yrke innebär ingen olikhet

vid jämförelse med den högre folkskolan, ty denna skolform äger som av

ovanstående torde ha framgått, stora möjligheter till utveckling och anpassning

i mera yrkesbetonad riktning. &

Vid sådant förhållande framställer sig helt naturligt den frågan, huruvida

icke skeppsgosseskolan bör, så långt sådant låter sig göra, med avseende på lärokurser

och lararkrafter organiseras såsom en högre folkskola i dess nu föreslagna

mera utvecklade form. Särskilt beaktansvärt är härvid, att den högre folkskolan

bär gammal god tradition och att den, i samma mån dess utvecklingsmöjligheter

allt mera tillvaratagits, också kommit att bliva föremål för särskild omvårdnad

från det allmännas sida.

. Elj omläggning av skeppsgosseskolan, så att den däri meddelade undervisningen

komme att motsvara vad som inhämtas i en högre folkskola, skulle alldeles

påtagligt medföra flera fördelar. Genom den högre lärarkompetens och den

are undervisning, som ifrågasättes, bleve skeppsgosseskolan till sin hela

stallning och pedagogiska verksamhet lyftad upp på ett plan, som måste vara

eftersträvansvärt med hänsyn till dess huvuduppgift, nämligen att go eu så god

allmänbildning som möjligt åt flottans blivande manskap och det från detta utgångna

underbefälet. Det bör härvid icke heller lämnas ur sikte, att förvärvandet

av en sådan högre allmänbildning måste bliva av synnerlig betydelse fördom

som efter shitad militärtjänst söka sig civilanställning på olika levnadsbanor’

Realiserandet av numnda syftemål kan sålunda väntas göra skolan i möjligaste mån

tilldragande för ungdomen samt ingiva ökat förtroende för skolan hos den störa allmänheten.

Detta skall säkerligen i vin män bidraga till att föra ett tillräckligt an
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Undervisningens

anordnande.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 341.

tal väl kvalificerade ynglingar in på den levnadsbana, vilken skeppsgosseskolan ar

ämnad att förbereda.

Sedan de sakkunniga sålunda kommit till den uppfattningen, att

skeppsgosseskolan bör organiseras såsom eu högre folkskola, hava de

övergått till frågan om undervisningens anordnande vid skeppsgosseskoian

och i detta avseende anfört följande.

Vad beträffar själva undervisningen och dennas lämpligaste anordning vid

skeppsgosseskolan, organiserad efter enahanda grunder som högre folkskola, liggei

närmast att något beröra frågan om mträdesfordrmgarna och de olika grader av

förkunskaper, som de inträdessökande kunna forutsattas aga. Som allmän ie0e

skulle liksom för närvarande är fallet både i avseende pa skeppsgosseskolan och

den högre folkskolan, fordras såsom förkunskaper för inträde ett kunskapsmatt,

som motsvarar vad som inhämtats vid genomgående av en fullständig folkskolekurs.

Då emellertid även med denna generella regel underbyggnaden i de e

skilda fallen givetvis måste bliva betydligt varierande, detta sa mycket hellre som

det yrke, vilket utgör skolans slutmål, ju kan till den ifrågavarande bildningsanstalten

draga ynglingar från skilda skolor och m§d väsentligt olika förutsättningar

att kunna följa med undervisningen, torde det med hänsyn haitill vala

mest ändamålsenligt, att lärjungarna fördelas på tvenne linjer, varav en högre

med något fördjupade Och utvidgade lärokurser. En sådan organisation torde

icke möta några svårigheter. I den högra linjen, som sålunda komme att bildas

av de mera försigkomna eleverna, synes den för alla obligatoriska lärokursen

lämpligen kunna utvidgas till att omfatta — åtminstone för vrnsa läroämnen

vad på ett motsvarande stadium läses i den kommunala mellanskolan. Ett högre

måttPav allmänbildning skulle sålunda komma dessa elever till del varigenom

den förr rikliga men under de tvenne senare decennierna sinande rekryterings

källan av söner till flottans underofficerare m. fl. flottan tillhörande, dem likställda

personel- torde förväntas åter flöda. Ty anledningen till nu namnda

rekryteringsminskning uppgives bero av att icke tillräcklig allmänbildning med

delas i skeppsgosseskolan. Denna minskning torde upphora, om skolan erhåller

eu organisation i överensstämmelse med en högre folkskola och framfor

nllt om meronmämnda liögr© linje införes i sagda skola. ...

För att finna det kunskapsmått, vilket borde ligga såsom utgångspunkt för

den hö »re linjen, har man utgått från att omkring 20 % av skeppsgossarna skulle

utbildas å denna linje, och därigenom kommit till denl uppfattningen, att denna

skolutbildning torde kunna bygga på det kunskapsmått, som bor innehavas av

den, vilken genomgått en fyrklassig folkskola av A-typen, d v. s. samma kunskapsmått,

som f. n. erfordras för inträde i en kommunal mellanskof. I

I överensstämmelse med vad sålunda uttalats i fråga om undervisning-ens

anordnande i skeppsgosseskolan hava de sakkunniga föreslagit,

att i stadgan för skeppsgosseskolan bör angående skolans ändamål och

organisation utsägas, att skolans ändamål skall vara att bereda gossar,

som genomgått folkskolan eller på annat sätt vunnit motsvarande kunskaper,

tillfälle att inhämta det högre mått av allmän medborgerlig

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

bildning, som erfordras för utbildning till korpraler och underofficerare

vid flottans däcksavdelning eller i undantagsfall vid dess ekonomiavdelning.

Det bör vidare enligt de sakkunnigas förslag stadgas, att skolan

skall fördelas på två linjer, en lägre och en högre, vardera omfattande

två ettåriga klasser. Undervisningen i den lägre linjen bör åsyfta att

bibringa eleverna det mått av allmän medborgerlig bildning, som i allmänhet

inhämtas i en tvåklassig högre folkskola av allmänbildande typ,

under det att undervisningen i den högre linjen bör hava till uppgift att

meddela sådan bildning i fördjupad och utvidgad form i anslutning till

det högre kunskapsmått, som inhämtas å motsvarande åldersstadier i

realskolan eller kommunala mellanskolan.

Därjämte bör enligt de sakkunnigas förslag i stadgan intagas bestämmelse

om att undervisningen skall omfatta å skolans båda linjer

läroämnena kristendom, modersmålet, historia, geografi, matematik och

naturkunnighet samt övningsämnena teckning, slöjd, musik och sång

ävensom att å den högre linjen undervisning dessutom skall meddelas

i engelska och bokföring. (Jämför förslag till stadga för skeppsgosseskola,

bil. 2 till de sakkunnigas betänkande, §§ 1, 2 och 27.)

De sakkunniga hava därjämte uppgjort undervisnings- och kursplaner

för skeppsgossarnas utbildning i allmänna skolämnen i skeppsgosseskolan.

Dessa planer äro bifogade betänkandet såsom bilaga till

förslaget till ändringar i »reglemente för utbildning av flottans manskap»

(skolreglemente). I

I nära samband med frågan om undervisningens anordnande vid

skeppsgosseskolan står frågan om skolans anslutning till folkskolan och

dennas överbyggnader.

Härom yttra de sakkunniga:

En fråga, som vid övervägandet av skeppsgosseskolans ställning till andra

ungdomsskolor helt naturligt inställer sig, är den, huruvida skeppsgosseskolan

med hänsyn till den för denna skola för närvarande fastställda inträdesåldern

erbjuder lämplig anslutning till folkskolan och dennas överbyggnader, eller om

någon ändring härutinnan bör för åvägabringande av sådan anslutning vidtagas.

I betraktande av att det största flertalet barn avgå från folkskolan i 13—14 års

åldern skulle det kunna synas erforderligt, att den för närvarande fastställda inträdesåldern,

15 år, något sänktes för att icke en för övergången till skeppsgosseskolan

hinderlig ålderslucka skulle uppkomma. Emellertid föranleda, såsom

förut påvisats, andra synpunkter så starkt till bibehållande av den nuvarande

inträdesåldern, att en sänkning av densamma icke utan avsevärda olägenheter

skulle kunna företagas. En sådan sänkning skulle nämligen komma att medföra,

antingen att skeppsgossutbildniugen måste förlängas med ännu ett år eller ock

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 301 käft. (Nr 341.) 7

Inträdes - fordringar.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 341.

att karlskrivningen av skeppsgossarna skulle ske ett år tidigare än nu. Mot det

första alternativet tala ekonomiska, mot det andra militära skäl. Intetdera av

dem kan således ifrågasättas. Vid sådant förhållande hava de sakkunniga icke

ansett sig kunna föreslå någon ändring i den nuvarande inträdesåldern. De sakkunniga

hava så mycket mer ansett sig kunna intaga en sådan ståndpunkt, som

de hysa den förhoppningen, att olägenheterna av bristen på omedelbar anslutning

mellan skeppsgosseskolan och folkskolan skola bliva mindre, i samma mån

som folkskolan på allt flera ställen hinner utökas med ett femte skolår. Det är

ock att förvänta, att, sedan skeppsgosseskolans organisation och utrustning förbättrats

och fördelarna av att genomgå densamma hunnit bliva allmännare bekanta,

målsmännen till de gossar, som hava för avsikt att genomgå skeppsgosseskolan,

också skola finna med sin och sina söners fördel bäst förenligt att låta

dem kvarstanna i folkskolan, även där denna är endast fyraårig, intill dess de

uppnått den fastställda inträdesåldern, eller också under väntetiden låta dem besöka

någon av de omorganiserade fortsättningsskolorna eller någon högre folkskola

eller annan därmed jämförlig läroanstalt.

På grund härav hava de sakkunniga föreslagit, att i stadgan för

skeppsgosseskolan måtte införas bestämmelse om att för att kunna

intagas vid skolan fordras, förutom vad härför föreskrives i reglemente

för marinen, beträffande inträde i första klassen å den lägre linjen,

att sökande företer vederbörligt avgångsbetyg från folkskola eller

medelst betyg från annan under offentlig kontroll stående skola eller

ock vid inträdesprövning visar sig äga sådana kunskaper, som berättiga

till erhållande av nyssnämnt avgångsbetyg, samt beträffande inträde i

första klassen ä den högre linjen, att sökanden vid prövning eller på

annat sätt visar sig hava synnerligen väl inhämtat det kunskapsmått,

som folkskola, anordnad enligt högsta typen i gällande normalplan, avser

att bibringa. Ävenledes bör stadgas, att intagning må kunna ske omedelbart

i andra klassen å såväl lägre som högre linjen under förutsättning,

att sökande visar sig innehava det kunskapsmått, som inhämtas

inom första klassen å vederbörlig linje. (Jämför ovannämnda förslag

till stadga, § 26.)

Myndigheterna Vad de sakkunniga anfört rörande den föreslagna omläggningen av

ståndårna°och skolundervisningen har vunnit anslutning från de flesta i ärendet hörda

lärarna vid myndigheter. Sålunda har framhållits, att en sådan omläggning säker
Slskoforna”

ligen kommer att förbättra skeppsgossekårernas rekrytering ävensom

tillföra dessa kårer de element, som framförallt äro önskvärda. Rektor

och lärare vid skeppsgosseskolorna hava även i huvudsak anslutit sig

till de sakkunnigas ifrågavarande förslag. Mot vissa detaljer uti detsamma

har därvid en del erinringar av dem blivit gjorda huvudsakligen rörande

den föreslagna kompetensen till nu nämnda befattningar ävensom i fråga

om lärarnas rättsliga ställning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Öl

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

Chefen för marinstaben anser i likhet med de sakkunniga, att en förbättrad

undervisning i skeppsgosseskolan är önskvärd och att den skulle bidraga till att

befrämja rekryteringen. Mot de av de sakkunniga avgivna förslagen i fråga om

förslag till stadga och undervisningsplan samt bestämmelser för betygssättning

har stabschefen i huvudsak intet att erinra.

Inspektören av flottans övningar till sjöss har intet att erinra mot de sakkunnigas

förslag i förevarande hänseende.

Stationsbefälhavaren vid flottans station i Stockholm tillstyrker de sakkunnigas

förslag till omläggning av skeppsgosseskolan med särskild hänsyn tagen till

nödvändigheten av att säkerställa en god rekrytering av vår underofficerskår,

inom vilken en stark strömning nu förefinnes för en såvitt möjligt god allmänbildande

grundläggande undervisning för dem, som äro avsedda att fylla dess

kadrer.

Chefen för underofficers- och sjömanskårerna i Stockholm framhåller, att det

föreliggande förslaget beträffande skeppsgosseskolans organisation och därmed

sammanhängande pedagogiska frågor synes honom vara värt allt beaktande, varför

detsamma tillstyrkes.

Chefen för skeppsgossekåren i Marstrand har intet att erinra mot de sakkunnigas

ifrågavarande förslag.

Chefen för skeppsgossekåren i Karlskrona anför bl. a: »Sakkunnigas plan för

skeppsgossarnas utbildning i skolan anpassar sig säkerligen väl efter vårt folkskoleväsende,

men i sitt bemödande att nå detta mål, synes de sakkunniga allt

för litet hava haft flottans krav för ögonen.»----»Med alltjämt stegrade

fordringar på specialutbildning inom flottan måste ovillkorligen följa en förbättrad

utbildning inom skeppsgosseskolan, men undervisningen i vissa nu upptagna

ämnen måste då begränsas för att eleverna skola kunna bibringas grundliga kunskaper

i de ämnen, som för deras blivande tjänst äro viktigast, och uppenbart

är, att fördjupad kunskap inom t. ex. matematiska ämnen äro för individen av

långt större betydelse än en ytlig s. k. allmänbildning, vilken är tämligen värdelös

i det militära som i det civila livet. Det är sålunda icke allmänbildningen,

som bör eftersträvas — detta kan ej nog betonas —, det är grundliga förkunskaper

för de olika yrkesgrupperna, som i främsta rummet måste bibringas gossarna.

»

Rektorn för skeppsgosseskolan i Karlskrona anser, att en lyftning i skolans

arbete säkerligen skulle komma till stånd, om de föreslagna tim- och kursplanerna

i förening med högre kompetens hos skolans lärare bleve i överensstämmelse

med de sakkunnigas förslag införda.

Lärarna vid skeppsgosseskolan i Karlskrona anföra i gemensamt yttrande bl.

a. följande: »Vid genomläsandet av förslaget erhålla vi såsom mångåriga lärare

vid skolan genast det intrycket, att därmed avses en synnerligen god och tidsenlig

omdaning av undervisningen. Särskilt verkar det tilltalande, att denna så

länge isolerade skola skulle genom förslaget komma i mera förbindelse med övriga

svenska ungdomsskolor, så att den med avseende på såväl mål som arbetssätt

skulle bringas i mera överensstämmelse med dessa. En annan synnerligen lycklig

tanke torde vara skolans uppdelande i tvenne linjer. Vi hava nämligen ofta

under vårt arbete erfarit, att gossar med större förkunskaper och begåvning saknat

tillfälle att sträva mot ett högre mål, och att de förlorat sitt intresse för

arbetet, då de som nu undervisats tillsammans med gossar på ett lägre plan.»

— — — »Som en sammanfattning av det ovan anförda be vi få yttra följande.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Departements

chefen.

52 Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 341.

Yi anse den föreslagna omorganiseringen av skeppsgosseskolan synnerligen god

och vilja därvid särskilt framhålla skolans avsedda närmare överensstämmelse

med andra svenska ungdomsskolor med samma grund att bygga på samt uppdelningen

i tvenne linjer.»

Förste läraren vid skeppsgosseskolan i Marstrand yttrar bl. a. följande: »Förslaget

om uppdelande av skeppsgosseskolan på två linjer, en högre och eu lägre,

beroende på den skolunderbyggnad och intelligens de vid skeppsgossekåren inträdande

ynglingarna besitta, måste utan tvivel anses synnerligen välbetänkt och

lämpligt. Huru villkoren för antagning än formuleras och tillämpas, komma givetvis

hädanefter liksom hittills eu del nytillträdande att vara sina kamrater betydligt

överlägsna till såväl kunskap som begåvning. Olägenheten med nuvarande

organisation har varit påfallande, i det undervisningen ej kunnat i samma

grad tillgodose gossar med i vissa fall långt skilda förutsättningar. Med sorg

och grämelse har man ofta konstaterat, hurusom på grund härav åtskilliga gossar

förlorat intresset för arbetet, blivit likgiltiga och slöa. I detta sammanhang bör

kanske nämnas, att försök till uppdelning på grundval av elevernas olika kunskaper

och begåvning gjorts men att förhållandena ej tillåtit ett fullföljande därmed.

Hösten 1913 uppflyttades efter framställning och med vederbörligt tillstånd

14 rekryter —■ sedan de visat sig redan vara i besittning av det väsentliga av l:a

klassens kurs — och bildade en parallellklass till en förutvarande 2:a klass av

andra årskursen. Uppflyttningen verkade eggande ej blott på de uppflyttade; de

villigare i l:a klassen ökade sin flit, och vid vårterminens början kunde efter

prövning ytterligare 7 gossar uppflyttas. Vid årsexamen våren 1914 erhöllo dessa

sålunda uppflyttade rekryter i genomsnitt bättre betyg än eleverna i förenämnda

årsklass av andra årskursen. Emellertid: Under läsåret 1914—1915 kunde dessa

flitiga och begåvade gossar av vissa skäl ej tillåtas följa 3:e klassen, utan måste

de, tillsammans med andra gossar, ännu ett år undervisas i 2:a klassens kurs.

Och resultatet härav blev ej uppmuntrande. Deras intresse slappnade, och många

kunde ej ens försvara de tidigare erhållna betygen i resp. ämnen. Detta endast

ett av de mera påtagliga bevisen för huru välbehövlig en reform med bl. a. en

uppdelning på två linjer är. — För egen del vill jag alltså på det allra livligaste

förorda bifall till sakkunnigas förslag i vad det rör skolans uppdelning på två

linjer.»

Folkskolöverstyrelsen förklarar sig icke hava något att erinra mot de sakkunnigas

förslag i de avseenden, som nu närmast äro i fråga.

Såsom framgår av vad jag anfört ur de sakkunnigas betänkande,

hava dessa med styrka framhållit betydelsen av en förhöjd allmänbildning

för flottans underofficerare och underofficerskorpraler. De hava

härvid kunnat stödja sig på uttalanden av sagda kårer själva. Nu har

också stationsbefälhavaren vid flottans station i Stockholm i avgivet yttrande

särskilt framhållit, hurusom inom flottans underofficerskår förefunnes

en stark strömning för en god allmänbildande grundläggande undervisning

för dem, som äro avsedda att fylla kåren, och han har i tillgodoseendet

av ett sådant önskemål sett en betingelse för säkerställandet

av en god rekrytering av underofficerskåren. Ävenledes har inspektören

av flottans övningar till sjöss framhållit, hurusom minskningen i

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

antalet skeppsgosserekryter, utgångna från underofficershem, till stor del

torde bero på att föräldrarnas krav på bättre allmänbildning för sina söner

icke beträffande skeppsgossarna vant tillräckligt tillgodosett. För min egen

del vill jag på det livligaste instämma i vad de sakkunniga och flertalet

av de börda myndigheterna anfört angående behovet av en förbättrad

allmänbildning för skeppsgossarna. Jag förbiser härvid visserligen

icke, att kravet på allmänbildning, sådant detta i den närvarande

tiden från vissa håll framföres, ej sällan har sin grund i en överskattning

av ett elementärt mångvetande och lätt kan leda till en

fördärvlig splittring och ett osunt mångläseri i våra ungdomsskolor. Jag

förbiser icke heller den alltför litet beaktade sanningen, att en god och

grundlig fackbildning redan i sig själv innesluter och ytterligare måste

leda till en vidgad allmänbildning. Men detta utesluter icke nödvändigheten

av att hos envar samhällsmedlem, hans ställning i livet må sedan

bliva vilken som helst, redan i ungdomsskolan lägges en grundval av

allmänt medborgerliga kunskaper, på vilken å ena sidan fackbildningen

kan byggas upp och som å andra sidan kan sätta individen i stånd att

taga den personliga del i handhavandet av samhällets angelägenheter,

som samhället kan påkalla och varpå han såsom samhällsmedlem kan

hava berättigade krav. Dessa synpunkter göra sig numera med styrka

gällande i fråga om alla våra ungdomsskolor.. Härom vittnar icke minst

det omfattande förslag till upprättandet av praktiska ungdomsskolor, som

.Kungl. Maj:t redan förelagt innevarande års riksdag (prop. nr 96). Att

nu låta skeppsgosseskolans ungdom i anförda avseenden intaga en särställning

vore icke blott orättvist mot denna ungdom utan även Underligt

för en sund och god rekrytering av skolans elever. Jag anser mig därför

böra kraftigt understryka de sakkunnigas uttalande, att, om skeppsgosseskolan

skall kunna bestå i konkurrensen med andra ungdomsskolor,

kan icke dess mål i fråga om allmänt medborgerlig bildning sättas lägre

än för övriga jämförliga skolor, avsedda för samma åldersstadium. Att

vilja, såsom nu från något enstaka håll yrkats, giva åt skeppsgosseskolan

ända ifrån dess första till dess sista årsklass en uteslutande militärt

fackbildande prägel vore enligt min mening att göra skolan och dess simda

rekrytering en verklig otjänst. Det synes mig vara fullt ändamålsenligt

att, såsom de sakkunniga föreslagit och skolornas nuvarande lärare

kraftigt tillstyrkt, låta skolans två första årsklasser företrädesvis tillgodose

den allmänt medborgerliga bildningen och att åt den tredje eller

högsta klassen giva en mera fackbildande karaktär.

Vad särskilt beträffar skcppsgosseskolans allmänt bildande uppgift,

finner jag, i likhet med så gott som samtliga hörda myndigheter, den

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

De sakkunniga.

Lärarnas

kompetens.

av de sakkunniga verkställda utredningen på ett övertygande sätt ådagalägga,

att skeppsgosseskolan för framtiden bör i allt väsentligt ställas

på samma plan som den högre folkskolan samt därför också med avseende

på lärokurser och lärarkrafter organiseras såsom en högre folkskola

i den mera utvecklade form, som detta slags skolor skulle få enligt

det förslag till omorganisation av desamma, vilket innefattas i Kungl.

Maj:ts nyssnämnda proposition (nr 96) till innevarande års riksdag angående

upprättandet av praktiska ungdomsskolor.

Vidkommande förslaget om skeppsgosseskolans fördelning på två

linjer, en lägre och en högre, anser jag detta förslag synnerligen välbetänkt

och anser mig alltså böra förorda detsamma.

Beträffande det av de sakkunniga framlagda förslaget till stadga

och undervisningsplan för skeppsgosseskolan i dess framtida reformerade

gestalt håller jag före, att det i allt huvudsakligt bör kunna läggas

till grund för de författningar i frågan, som kunna komma att av Kungl.

Maj:t utfärdas. De detalj erinringar, som i vissa hithörande avseenden

innehållas i de av myndigheterna avgivna yttrandena, torde i sammanhang

därmed böra komma under närmare omprövning.

2) Skeppsgosseskolans lärare.

Erhålla skeppsgosseskolorna samma organisation som de högre folkskolorna,

följer därav, att desamma i fråga om lärarkrafter böra få en

utrustning, som i huvudsak motsvarar vad som i sådant avseende gäller

i fråga om de högre folkskolorna. Härom yttra de sakkunniga i sitt

betänkande:

Någon svårighet att ordna undervisningen på nu nämnt sätt torde ej behöva

möta med hänsyn till lärarkompetensen, om fordringarna för behörighet till

lärarbefattning vid skeppsgosseskola sättas lika med dem, som äro bestämda för

lärare vid högre folkskola. Denna kompetens kommer nämligen i sin ordning

ganska nära den, som gäller för lärare vid kommunal mellanskola, och innefattar

liksom denna även dem, som förvärvat behörighet till adjunktstjänst vid allmänt

läroverk eller folkskoleseminarium. Till denna grupp skulle skeppsgosseskolornas

föreståndare fortfarande komma att höra. Från gruppen av lärare, vilka efter

universitets- eller fortsatta studier av Kungl. Maj:t tillagts behörighet till ordinarie

ämneslärartjänst vid kommunala mellanskolor, torde även åtskilliga ämneslärare

kunna påräknas.

På grund härav hava de sakkunniga föreslagit, att i stadgan för skeppsgosseskola

måtte intagas bestämmelser om att vid sådan skola skall anställas en

rektor ävensom ordinarie och extra ordinarie ätnneslärare med full tjänstgöringsskyldighet

till ett antal, minst motsvarande antalet klassavdelningar i skolan,

ävensom att såväl timlärare som övningslärare därjämte må kunna anställas.

Beträffande behörighet till rektorsbefattning anse de sakkunniga böra föreskrivas,

att behörighet tillkommer den, som är behörig till adjunktsbefattning vid

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

allmänt läroverk, samt att beträffande behörighet till ordinarie ämneslärartjänst

motsvarande bestämmelser för lärare till sådan tjänst vid kommunal mellanskola

eller högre folkskola skola gälla. Övriga lärares kompetens bör prövas av stationsbefälhavaren

vid flottans vederbörande station.

De sakkunniga föreslå vidare, att rektor skall förordnas av Kung! Maj:t på

viss tid eller ock genom konstitutorial samt att sökandes till rektorsbefattning

ansökningshandlingar skola prövas av chefen för skeppsgossekåren ävensom att

folkskolöverstyrelsen skall yttra sig över de sökande, innan handlingarna av

stationsbefälhavaren med eget förord för den av de sökande, vilken med hänsyn

till insikter, erfarenhet och övriga egenskaper, som företrädesvis erfordras hos

föreståndaren för en skeppsgosseskola, befinnes lämpligast, översändas till

Kungi. Maj:t.

I fråga om tillsättande av ordinarie ämneslärarbefattning föreslå de sakkunniga,

att det skall åligga stationsbefälhavaren, att, sedan chefen för skeppsgossekåren

efter rektors hörande prövat sökandes till sådan befattning ansökningshandlingar

och sedan folkskolöverstyrelsen däröver avgivit yttrande, till innehavare

av tjänsten utse den av de sökande, som han med hänsyn till undervisningsskicklighet,

insikter och genom föregående tjänstgöring förvärvad erfarenhet

finner mest lämplig samt, sedan beslutet vunnit laga kraft, utfärda konstitutorial

för den sålunda utsedde. (Jämför berörda förslag till stadga, §§ 7, 8 och 9.)

De sakkunniga hava även upptagit frågan om lärarpersonalens ställning

och i detta hänseende yttrat följande.

I samband med skeppsgosseskolans omläggning efter nu angivna linjer

framträder frågan om den vid skolan anställda lärarpersonalens ställning inom

det militära förvaltningsområde, till vilket skolan hör. Med hänsyn till skeppsgosseskolan

såsom ett led i den sjömilitära utbildningen och det mål den skall

tjäna, torde vara uppenbart, att skolan får större förutsättning att fylla sin uppgift,

om den ställes på ett så att säga högre plan än hittills varit förhållandet. Detta

kommer ock att på ett naturligt sätt ske genom den lyftning i pedagogiskt hänseende,

som omorganisationen avser att giva, och genom den högre kompetens för

lärarpersonalen, som till följd därav kommer att krävas.

I betraktande av det nu anförda finna de sakkunniga icke lämpligt, att

de ordinarie ämneslärarna vid skolan för framtiden bibehållas i den tjänsteklass,

vilken skolans lärare för närvarande innehava. Lämpligast synes denna angelägenhet

kunna ordnas så, att, i likhet med vad fallet är med de civila lärarna

vid sjökrigsskolan, skolans rektor och lärare icke alls inordnas under någon

tjänsteklass, en anordning, för vilken hinder icke torde möta.

Angående de tjänståligganden, som böra tillkomma lärarna, hava de

sakkunniga föreslagit, att i berörda stadga måtte föreskrivas,

att förutom rektorsgöromålen rektor skall åligga eu undervisningsskyldighet

av 18 till 20 timmar i veckan samt ordinarie och extra ordinarie ämneslärare

med full tjänstgöringsskyldighet vara skyldig att varje vecka lämna undervisning

eller leda överläsning 26 till 28 timmar i veckan, varjämte det skall tillkomma

en var av nu nämnda lärare att utom lärorummet granska och rätta elevernas

skrivövningar. (Jämför förslaget till stadga, § 11.)

Lärarnas

ställning.

Lärarnas

tjänståligg

anden.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl.

Myndigheterna Mot de sakkunnigas förslag i de avseenden, som nu närmast äro i

°Cståndarna fråga, hava de hörda myndigheterna i allmänhet icke haft något att erinra.

En avvikande mening har dock uttalats av chefen för skepps g ossekå ren i

Karlskrona, som i detta avseende anfört bl. a., att han anser det vara uppenbart,

att lärarna måste tillhöra det vapen, som de genom sin ställning tillhöra. Han

yttrar därom: »Med ganska stor visshet torde man av dylika kunna påräkna större

intresse för sitt kall och större offervillighet i detta, än av andra. Då flottans

underofficerskår i regel besitter en betydande pedagogisk förmåga, alstrad genom

mångårig vana som lärare i korprals- och underofficersskolorna, inom vilka skolor

undervisningen går vida utöver den, som meddelas i skeppsgosseskolan, skulle

jag icke hysa någon betänklighet att som lärare vid sistnämnda skola, mot särskilt

arvode, anställa lämpliga, flottan tillhörande underofficerare, utom i språk.»

Förste läraren vid skeppsgosseskolan i Marstrand anser, att de av de sakkunniga

föreslagna bestämmelserna om behörighet till rektorstjänst vid skeppsgosseskola

böra kompletteras sålunda, att de medgiva behörighet icke blott åt

den, som innehar kompetens till adjunktstjänst vid allmänt läroverk, utan även

åt den, som med hänsyn till studier, kunskaper och tjänstgöring av Kungl. Maj:t

förklarats behörig till sådan rektorstjänst.

1lektorn vid skeppsgosseskolan i Karlskrona ävensom lärarna vid samma skola

anse, att lärarpersonalen vid skeppsgosseskola icke bör tillsättas, såsom de sakkunniga

föreslagit: rektor medelst förordnande på viss tid eller konstitutorial och

ämneslärarna medelst konstitutorial utan samtliga medelst fullmakt. Sagda befattningshavare

hava tillika uttalat sig mot vissa av de sakkunniga föreslagna

disciplinbestämmelser beträffande rektor och lärare och yrkat en formulering

av dessa bestämmelser i överensstämmelse med vad som för närvarande är i

nämnda avseende stadgat.

Departements- Av skeppsgosseskolans förändrade organisation och arbetsuppgifter

chefen. gynes mig med nödvändighet följa, att även kraven på lärarnas kompetens

höjas.

Av gammalt har för behörighet till rektorsbefattning krävts samma

eller i huvudsak samma utbildning som för adjunktstjänst vid allmänt

läroverk. Med hänsyn till de krav, som ställas på de militära personers

utbildning, vilka hava att utöva inseende och i viss mån ledning av arbetet

vid skolan, håller jag för nödvändigt, att även de personer, som

få sig den närmaste ledningen av undervisningen anförtrodd — skolornas

rektorer — äga en utbildning, som i fråga om omfattning och

beskaffenhet icke är de förras alltför underlägsen. Jag kan därför ej

förorda någon sänkning av den utav de sakkunniga föreslagna kompetensen.

Skulle det i något fall visa sig, att till rektor står att vinna en för befattningen

synnerligt lämpad person, vilken emellertid icke äger den formella

kompetens, som kräves för anställning såsom adjunkt vid allmänt läroverk,

torde Kungl. Maj:t i detta såsom i motsvarande fall vara oförhindrad

att i dispensväg förklara honom behörig till befattningen.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj.is Nåd. Proposition Nr 341. 57

De sakkunnigas förslag, att för anställning som ämneslärare böra

uppställas samma kompetenskrav, som gälla för anställning som lärare

vid högre folkskola, finner jag väl grundat. Såsom jag i det föregående

omnämnt, har från ett enstaka håll invändning häremot blivit

gjord, i det den meningen uttalats, att som lärare borde i regel anställas

underofficerare. Huru dugliga och lämpliga dessa än må i vissa fall

visa sig som lärare och instruktörer, skulle dock deras anställande

som lärare vid skeppsgosseskolan enligt min mening icke vara lämpligt.

Det åldersstadium, som här är i fråga, ligger väsentligen lägre

än det, för vilket underofficerare eljest plägat anställas som lärare,

och undervisningen här kräver på grund härav en metodisk läggning

samt en insikt och erfarenhet i undervisningens allmänna grunder, vilken

svårligen torde vara för handen hos andra än dem, som speciellt utbildats

för lärarkallet. Sambandet mellan skeppsgosseskolan och övriga svenska

ungdomsskolor medför dessutom önskemålet, att utbyte av lärarkrafter

vid de olika slagen av skolor måtte kunna ske. Och ett sådant utbyte

skulle ej kunna äga rum, om ej kraven på lärarkompetens vore i huvudsak

desamma. Härtill kommer, att personalbristen inom underofficerskåren

redan är så stor, att den ytterligare minskning i antalet underofficerare,

som skulle föranledas av dessas anställande som lärare vid

skeppsgosseskolan, skulle bliva kännbar. Ävenledes skulle de sålunda

anställda dragas ifrån det verksamhetsområde, för vilket de utbildats,

nämligen den militära tjänsten, och anser jag detta olämpligt.

Jag vill i detta sammanhang erinra, hurusom även från underofficersskolorna

önskemål framkommit om anställande för undervisningen

i vissa icke militära ämnen av civila lärare.

Jag anser mig alltså hava fullt skäl för ett biträdande av de sakkunnigas

förslag härutinnan.

En omständighet, som härvid emellertid icke kan eller bör lämnas

obeaktad, är, att flertalet av de för närvarande vid skeppsgosskolorna

anställda lärarna icke innehava den lärarkompetens, som nu ifrågasättes.

Åven om man torde kunna räkna med att ej så få av dessa,

framför allt de yngre, skola finna sig uppfordrade att förskaffa sig den

nu ifrågasatta kompetensen, torde i varje fall eu eller annan, komma att

återstå, som saknar denna kompetens. Det synes mig därför nödvändigt,

om ej den nu planlagda omläggningen av skolan skall alltför mycket

förhindras eller dragas ut på tiden, att möjlighet beredes för uppförande

på indragningsstat av de utav de hittillsvarande lärarna, vilka icke inom

en viss tid — jag anser mig böra föreslå fyra år — förvärvat den nu

föreslagna behörigheten eller uppnått föreskriven pensionsålder.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 301 käft. (Nr 341.)

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

I fråga om sättet för lärarnas anställande hava de sakkunniga föreslagit,

att rektor skulle förordnas på viss tid, där Kungl. Maj:t icke

skulle vilja genom konstitutorial tillsätta tjänsten, samt att övriga lärare

skulle tillsättas medelst konstitutorial. Nu har, såsom jag förut omnämnt,

från några håll den meningen gjort sig gällande, att tillsättningen måtte

ske medelst fullmakt. Vad då först beträffar rektorsbefattningen, kan jag

icke finna någon som helst anledning, varför rektor vid skeppsgosseskolan

skulle tillsättas på annat sätt än som nästan undantagslöst numera tilllämpas

vid övriga läroanstalter, både vid allmänna läroverk, kommunala

mellauskolor och högre folkskolor, alltså medelst förordnande på viss

tid, med möjlighet dock att, där förhållandena därtill föranleda, giva

innehavaren den fastare anställning, som konstitutorial medför. Och vad

beträffar ämneslärarna, innebär det framlagda förslaget, att deras ställning

skulle bliva av samma art som för närvarande lärarnas vid folkskolorna,

de kommunala mellanskolorna och de högre folkskolorna. Jagfinner

därför icke heller någon anledning att i avseende å lärarna frångå

vad de sakkunniga föreslagit.

Vad slutligen beträffar av de sakkunniga föreslagna bestämmelser

rörande lärarpersonalens disciplinära ställning, anser jag mig böra framhålla,

att dessa bestämmelser i allt huvudsakligt överensstämma med vad

som för närvarande i samma avseende är stadgat såväl i fråga om lärarpersonalen

vid folkskolan, den kommunala mellanskolan och den högre

folkskolan som ock beträffande åtskilliga statsanställda befattningshavare,

angående vilka under senare tid dylika bestämmelser utfärdats, t. ex. för

statens folkskolinspektörer. Vid utfärdandet av en blivande stadga för

skeppsgosseskolan torde emellertid tillfälle yppa sig att taga denna fråga

under närmare omprövning. 3

3) Ekonomiska förhållanden.

De sakkunniga.

Löne- och

pensionsreglering

för Lärarna

även

som övergångsbestämmelser

härför.

Med en omläggning av skeppsgosseskolan i den av de sakkunniga

föreslagna riktningen bör enligt de sakkunnigas mening följa, att lärarpersonalen

vid skolan i fråga om löneförmåner och lönetursberäkning i

möjligaste mån likställes med lärare vid högre folkskola. De sakkunniga

yttra därom följande:

Tydligt är, att de bestämmelser, som nu gälla eller komma att stadgas i

avseende på löneförmåner och lönetursberäkning för lärare vid högre folkskolor,

böra — icke minst med hänsyn till önskvärt utbyte av lärarkrafter mellan de

olika skolarterna — så långt som möjligt tillämpas även på lärare vid skeppsgosseskola,

därest den organiseras såsom högre folkskola. Vad särskilt löneför
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

månerna beträffar, bliva dock vissa avvikelser av mera formell natur nödvändiga.

I de för den högre folkskolans lärarpersonal bestämda löneförmånerna ingå vissa

naturaförmåner (bostad m. m.), vilka bestridas av den kommunala sammanslutning,

som upprättat skolan. En dylik form för avlöning torde icke lämpa sig

för lärarna vid skeppsgosseskola. Å andra sidan bör givetvis eu kompensation

för nämnda naturaförmåner tillkomma dessa lärare. Det beräknade värdet av

dessa förmåner synes därför böra medräknas vid bestämmandet av den kontanta

avlöningen åt de ordinarie ämneslärarna vid skeppsgosseskola. Denna avlöning

bör dessutom i likhet med andra statslöner uppdelas i lön och tjänstgöringspenningar.

Rektors löneförmåner torde, som hittills är fallet, sättas lika med

läroverksad j unkts.

Under hänvisning till ett av läroverksöverstyrelsen framlagt förslag till

löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken

samt till ett av folkskolöverstyrelsen avgivet förslag till omorganisation av

de högre folkskolorna hava de sakkunniga i fråga om löne- och pensionsreglering

för rektor och lärare vid skeppsgosseskola föreslagit, att

lön skall utgå till rektor vid skeppsgosseskola i fyra lönegrader med

resp. 2,600, 3,100, 3,600 och 4,100 kronor jämte tjänstgöringspenningar

å 1,600 kronor i varje lönegrad samt till ämneslärare likaledes i fyra

lönegrader med resp. 2,100, 2,400, 2,700 och 3,000 kronor jämte tjänstgöringspenningar

å 1,100 kronor i varje lönegrad. Vidare föreslå de

sakkunniga, att extra ordinarie och vikarierande lärare skola äga uppbära

arvoden efter 2,400 kronor för år samt timlärare 95 kronor för varje

veckotimme.

För åtnjutande av de föreslagna löneförmånerna föreslå de sakkunniga

följande grunder och villkor:

De ordinarie befattningshavarna skola vara underkastade den vidsträcktare

tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande

omorganisation av skeppsgosseskolan eller eljest kan varda stadgad. Med

befattning såsom rektor eller ordinarie ämneslärare skall icke utan stationsbefälhavarens

medgivande ocli endast under förutsättning att ifrågavarande uppdrag

eller tjänstebefattning ej må anses hinderligt för tjänstgöringen i fråga förenas

vare sig annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommunens stat, ej heller uppdrag

såsom styrelseledamot för verk eller bolag, försett med nådig oktroj eller

inregistrerat såsom aktiebolag, ej heller annan tjänstebefattning. Tjlinstgöringspenningar

skola uppbäras endast för den tid befattningshavaren tjänstgjort, men

för den tid han varit från tjänstgöring befriad skola de utgå till hans vikarie.

Den, som av sjukdom hindras förrätta sin befattning, skall uppbära hela lönen,

varemot den, som erhåller ledighet av annan orsak, skall avstå så mycket av

densamma, som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt.

Avlöning skall ej utgå till befattningshavare för tid, varunder han utan erhållen

tjänstledighet eller giltigt förfall avhållit sig från tjänstgöring. Till befattningshavare,

som blivit avstängd från tjänstgöring eller häktats, skall under tiden den del

av avlöningen innehållas, som av stationsbefälhavaren prövas böra användas till

befattningens uppehållande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(jo

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

I fråga om uppflyttning till högre lönegrad föreslå de sakkunniga

följande.

Uppflyttning må äga rum efter förloppet av fem år, ifall tjänstinneliavaren

under mera än fyra femtedelar av denna tjänstetid med gott vitsord bestritt sin

befattning eller annan statens tjänst eller uppdrag. För erhållande av ålderstillägg

må rektor tillgodoräkna sig tjänstår vid allmänt läroverk, statens folk

skoleseminarium, kommunal mellanskola, högre folkskola eller skeppsgosseskola

samt ordinarie ämneslärare räkna sig tillgodo tjänstår för tjänstgöring i motsvarande

befattning vid nyssnämnda läroanstalter ävensom intill tio lönetursår såsom

ordinarie folkskollärare. Ävenledes må ordinarie ämneslärare efter avlagt prov

och fullgjord tjänstgöring för behörighet till adjunktsbefattning vid allmänt läroverk

härför tillgodoräkna sig fem tjänstår.

Angående pensionsreglering för rektor och ordinarie ämneslärare

föreslå de sakkunniga följande.

Beträffande skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga om rätt till

pension för rektor och ordinarie ämneslärare skall gälla vad om civila tjänstinnehavares

rätt till pension finnes stadgat i lag därom av den 11 oktober 1907,

varvid sagda befattningshavare dock skola vara berättigade att för åtnjutande av

pension räkna sig tillgodo jämväl intjänade tjänstår såsom ordinarie lärare vid

kommunal mellanskola, högre folkskola eller folkskola. Rektor skall tillhöra elementarlärarnas

nya änke- och pupillkassa, såvida han ej vid tillträdande av rektorsbefattningen

redan tillhör folkskollärarnas änke- och pupillkassa, då han må

tillhöra sistnämnda kassa; ordinarie ämneslärare däremot folkskollärarnas änkeoch

pupillkassa eller, om han vid tillträdandet av befattning vid skeppsgosseskola

tillhör elementarlärarnas nya änke- och pupillkassa, fortfarande denna kassa.

Rektor eller ordinarie ämneslärare, som på grund härav kommer att kvarstå i

änke- och pupillkassa, vilken han vid tillträdet av tjänst vid skeppsgosseskola

redan tillhör, må, ifall han i sistnämnda kassa är delägare med högre delaktighetsbelopp

än det, som skulle tillkomma honom i nu nämnda befattningar vid skeppsgosseskola,

bibehållas vid det högre beloppet under vissa i de sakkunnigas förslag

närmare angivna villkor.

Ävenledes hava de sakkunniga såsom övergångsbestämmelser i nu

berörda hänseenden föreslagit,

att var och en, som med eller efter ingången av år 19 tillträder tjänst

som rektor eller ordinarie ämneslärare vid skeppsgosseskola, skall vara skyldig

underkasta sig de nya löne- och pensionsbestämmelserna. Nuvarande innehavaren

av rektorsbefattning skall, om han kvarstår i tjänst, vara skyldig att underkasta

sig de nya löne- och pensionsbestämmelserna, men skola för honom nuvarande

bestämmelser beträffande sagda befattningshavares skyldighet att avgå från

tjänsten med rätt till pension fortfarande vara gällande. Innehavare av skollärartjänst

vid skeppsgosseskola, som vid den föreslagna lönestatens ikraftträdande

äger eller senast inom två år därefter förvärvar behörighet till ordinarie lärartjänst

vid skolan efter de föreslagna nya bestämmelserna, må, därest han inom

viss tids förlopp därom gör anmälan, åtnjuta de nya löneförmånerna under förut
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition Nr 341. 61

sättning, att han underkastar sig därtill hörande villkor och bestämmelser, dock

att vad för folkskollärare nu är stadgat beträffande pension skall fortfarande tilllämpas

med avseende på honom. Annan skollärare, för närvarande anställd vid

skeppsgosseskola, skall kvarstå å den gamla lönestaten. (Jämför bil. 4 till de sakkunnigas

betänkande.)

För anskaffning och underhåll av böcker och idrottsmateriell samt Övriga

till belöningar och premier hava de sakkunniga föreslagit, att för motsvarande

ändamål nu utgående, å skeppsgosseskolans stat upptaget anslagmåtte

höjas med 1,000 kronor, enär det synes de sakkunniga vara av vikt

att i samband med omläggningen av skolan tillräckliga medel förefinnas

till anskaffning av lämpliga läroböcker och annan erforderlig undervisningsmateriell.

Anslaget å nyssnämnda stat för inövande av hornblåsare och

trumslagare anse de sakkunniga däremot kunna bibehållas vid sitt nuvarande

belopp.

De hörda myndigheterna hava i allmänhet icke haft något att erinra

i fråga om de för lärarpersonalen ifrågasatta löneförmånerna.

Marinjörv ältning en förordar, att den för rektor föreslagna lönen måtte höjas

med 500 kronor. Rektorn vid skeppsgosseskolan i Karlskrona påyrkar högre löneförmåner

för rektor vid skeppsgosseskola. Lärarna vid sistnämnda skola framhålla,

hurusom de nuvarande lärarnas ställning efter de sakkunnigas förslag skulle

i så måtto bliva ofördelaktig, som de av dem, vilka icke ägde eller icke kunde

förvärva sig lärarbehörighet enligt de nya bestämmelserna, skulle komma i fråga

om både löner och pensioner att i huvudsak bibehållas vid de nuvarande otillräckliga

beloppen. De påyrka därför likställighet med de lärare, som komma

att anställas efter de nya kompetenskraven.

Slutligen har direktionen för folkskollärarnas pensionsinrättning i avgivet utlåtande

föreslagit viss ändring i det av de sakkunniga framlagda förslaget till

pensionsbestämmelser, gående ut på att närmare reglera föreskriften om lärarpersonalens

skyldighet att tillhöra viss änke- och pupillkassa.

Vid bedömande av de avlöningsbelopp, vilka böra tillkomma lärår- entschefen

personalen vid skeppsgosseskolorna, torde man hava att utgå från de m

avlöningsförmåner, som äro eller varda tillerkända motsvarande befattningshavare

vid sådana allmänna undervisningsanstalter, med vilka förevarande

skolor kunna anses närmast jämförbara. Jag vill i detta hänsende

erinra om den framställning, som till innevarande års riksdag

avlåtits i fråga om löne- och pensionsreglering för lärarpersonalerna’ vid,

bland andra läroanstalter, do allmänna läroverken, de högre folkskolorna

och de kommunala mellanskolorna (proposition nr 260). I denna framställning,

vilken i allt väsentligt bygger på ett av löneregleringskommittcn

i ämnet avgivet, den 21 februari 1918 dagtecknat betänkande,

äro föreslagna avlöningsförmåner, vilka synas mig böra tjäna som ut
-

Myndig
heterna.

Departe
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

gångspunkt vid bestämmandet av nu ifrågavarande lärares lönesatser.

Vad i övrigt i samma framställning föreslagits i avlönings- och pensionshänseende

synes mig även böra i tillämpliga delar äga giltighet på

skeppsgosseskolornas lärarpersonal.

Beträffande först avlöningsförmånerna för rektor. hava de sakkunniga

föreslagit, att rektor, såsom . hittills är fallet, skulle i avlöningshänseende

jämnställas med läroverksadjunkt. Detta förslag överensstämmer i viss

mån med de nuvarande avlöningsgrunderna för de allmänna läroverkens

rektorer, enligt vilka grunder rektorsavlöningen är bestämd i förhållande

till ämneslärares (lektors, resp. adjunkts) slutavlöning och utgår i två

lönegrader. I ovanberörda proposition nr 260 har emellertid en annan

uppfattning gjorts gällande i fråga om de statsanställda rektorernas

ställning i avlöningshänseende, nämligen att rektors avlöning bör bestämmas

såsom en verklig chefslön, i överensstämmelse med för andra

tjänstemannakårer brukliga principer. I anslutning härtill och i enlighet

med den i allmänhet gällande grundsatsen, att chefer böra omedelbart

och utan intjänande av ålderstillägg erhålla de för dem avsedda löneförmåner,

har för rektorer vid statens allmänna undervisningsanstalter

föreslagits avlöning i en enda avlöningsgrad, sålunda utan rätt till ålderstillägg.

Beträffande åter rektorerna vid vissa kommunala läroanstalter

— högre folkskolor och kommunala mellanskolor — är i det för dessa

skolors lärarpersonal framlagda löneregleringsförslaget den för sistnämnda

rektorer nu gällande principen bibehållen, att rektor skall, utom sin avlöning

såsom ordinarie ämneslärare vid vederbörande skola, åtnjuta ett

särskilt rektorsarvode.

Vid bedömande av den avlöning, som bör tillkomma rektor vid

skeppsgosseskola, anser jag samma grundsats böra vinna tillämpning, som

kommit till uttryck i det framlagda förslaget angående avlöningsförmåner

för rektorer vid statens allmänna undervisningsanstalter, nämligen att

avlöningen bör hava karaktär av chefslön och att med densamma sålunda

ej bör följa rätt till ålderstillägg. I fråga om själva avlöningsbeloppet

vill jag erinra, hurusom i berörda proposition nr 260 föreslagits för rektor

vid realskola en avlöning av 6,400 kronor jämte fri bostad eller ersättning

därför. Rektor vid högre folkskola skulle enligt samma förslag

åtnjuta, utöver avlöningsförmåner som ordinarie ämneslärare — 2,800

kronor vid allmän och 3,100 kronor vid yrkesbestämd högre folkskola

jämte rätt till tre ålderstillägg å 400 kronor, vartill skulle komma fri

bostad och bränsle eller motsvarande ersättning, ej understigande 500

kronor — ett särskilt arvode varierande mellan 300 och 800 kronor allt

efter antalet klasser i vederbörande skola. För rektor vid kommunal

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 341.

mellanskola har föreslagits, förutom avlöningsförmåner som ordinarie ämneslärare

— 3,300 kronor jämte rätt till tre ålderstillägg å 400 kronor

vartill skulle komma fri bostad och bränsle eller motsvarande ersättning,

ej understigande 500 kronor — ett särskilt arvode av 1,000 kronor.

Med hänsyn till vad sålunda föreslagits för rektorer vid med skeppsgosseskolorna

nära jämförliga läroanstalter och i betraktande av att fri

bostad ej skulle tillkomma nu ifrågavarande rektorer, anser jag avlöningen

för dessa böra bestämmas till 6,000 kronor. Av detta belopp

synas 4,000 kronor böra utgöra lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar.

För manlig läroverksadjunkt har föreslagits såsom högsta

pensionsunderlag 4,000 kronor. Pensionsunderlaget för rektor vid skeppsgosseskola

synes mig böra sättas något högre än sistnämndå belopp och

vill jag i detta hänseende föreslå 4,300 kronor.

På sätt jag i det föregående anfört, skulle rektor vid skeppsgosseskola

tillsättas på samma sätt, som nästan undantagslöst numera tilllämpas

vid övriga läroanstalter. Vid sådant förhållande torde böra föreskrivas,

att, om befattningshavare varit tillförordnad rektor, sådant skall

vid bestämmande av pensionens belopp räknas honom till godo på samma

sätt, som om han varit befullmäktigad rektor. I

I fråga om avlöningsbeloppen för ämneslärare vid skeppsgosseskolorna

hava de sakkunniga vid avgivande av sitt förslag utgått från ett

av folkskoleöverstyrelsen på sin tid framlagt förslag till lönereglering

vid de högre folkskolorna. I anslutning till den uppfattning rörande

ifrågavarande undervisningsanstalter, åt vilken jag i det föregående givit

uttryck, finner jag en likställighet i avlöningshänseende mellan nu berörda

lärarkategorier befogad. I omförmälda proposition nr 260 är

jämväl framlagt förslag till lönereglering för lärarpersonalen vid de högre

folkskolorna. Detta förslag innebär vidare olika grunder för avlöningen

allt eftersom vederbörande högre folkskolor hava en mera allmän läggning

av sin praktiska undervisning eller de äro sådana, vid vilka undervisningen

enligt beslut av Kungl. Maj:t är inriktad på visst yrke eller

yrkesgrupp. För lärarna vid sistnämnda slag av skolor äro avlöningarna

beräknade efter en något högre måttstock än för lärarna vid de förra.

Vid bedömande av frågan med vilka lärare — lärarna vid de allmänna

eller de yrkesbestämda högre folkskolorna — skeppsgosseskolornas lärarpersonal

närmast bör jämnställas, torde företräde givas åt den uppfattningen,

att de böra bliva i möjligaste mån likställda med de yrkesbestämda

högre folkskolornas lärare.

För dessa sistnämnda har föreslagits, förutom fri bostad och bränsle

eller motsvarande ersättning, icke understigande 500 kronor, en avlö
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

ning av 3,100 kronor, vartill skulle kunna komma tre ålderstillägg, vart

och ett å 400 kronor, att utgå efter respektive 5, 10 och 15 år.

I betraktande av att staten icke lämpligen kan bereda ämneslärarna

vid skeppsgosseskolorna fri bostad och följaktligen någon ersättning

härför ej torde ifrågakomma, bar jag, för att ämneslärares vid skeppsgosseskola

avlöningsförmåner ej må komma att understiga lärares vid

yrkesbestämd högre folkskola, ansett det riktigt, att till de för sistnämnda

lärare föreslagna avlöningsbeloppen, då de tillämpas på ämneslärare

vid skeppsgosseskola, måtte läggas ett belopp, motsvarande ovannämnda

byresersättning. Med tillämpning härav skulle alltså avlöningen

för ämneslärare vid skeppsgosseskola utgöra 3,600 kronor. Av detta

belopp synas 2,200 kronor böra utgöra lön och 1,400 kronor tjänstgöringspenningar.

Härjämte skulle komma tre ålderstillägg till lönen,

vart och ett å 400 kronor. Högsta pensionsunderlaget skulle alltså

bliva 3,400 kronor.

Vad särskilt beträffar de för närvarande, vid skeppsgosseskola anställda

skollärare, vilka fylla de av mig förordade kompetensvillkoren, böra dessa

givetvis befordras till innehavare av de å blivande ny stat uppförda

ämneslärarbefattningarna. Däremot torde detta ej kunna bliva fallet med

dem av de nuvarande lärarna, vilka ej fylla sagda villkor. Jag bar redan

i det föregående som min mening uttalat, att, därest de icke inom

fyra år förvärvat behörig kompetens, de måtte uppföras å indragningsstat.

Under tiden böra de överflyttas å övergångsstat med bibehållande

av nuvarande avlöningsförmåner. Med hänsyn till det mera krävande

arbete, som efter skolans omorganisation kommer att under den tid de

kvarstå vid sina nuvarande tjänster påvila dem, anser jag mig dock

böra föreslå, att deras avlöningsförmåner måtte undergå någon förbättring.

Jag känner mig så mycket mer uppfordrad härtill, som jag finner

mig böra för extra ordinarie ämneslärare vid skeppsgosseskola förorda

en avlöning, som sammanfaller med den ordinarie avlöning, vilken

skollärarna vid skeppsgosseskolan för närvarande åtnjuta. Jag anser

mig på grund härav böra förorda, att till skollärare vid skeppsgosseskola,

vilken varder uppförd å övergångsstat, må under den tid han

kvarstår å denna stat utgå av den för vederbörande tjänst å den ordinarie

staten uppförda avlöning ett årligt lönetillägg av 900 kronor.

Hans slutavlöning skulle härvid komma att uppgå till 3,500 kronor.

Därest sådan lärare, vilken blivit uppförd å övergångsstat, efter

ovan angivna tid av fyra år kommer att förvärva behörighet till ordinarie

ämneslärartjänst vid skeppsgosseskola, torde han böra äga rätt att

utan tävlan befordras till ordinarie ämneslärare å sin förut innehavda tjänst.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

Det erforderliga antalet ordinarie ämneslärartjänster torde emellertid

redan från början böra uppföras å ordinarie stat. Härvid torde böra

föreskrivas att, därest nuvarande skollärare varda uppförda å övergångsstat,

ett motsvarande antal ordinarie ämneslärartjänster hållas vakanta

under övergångstiden.

I fråga om extra ordinarie ämneslärare och timlärare vill jag förorda

i stort sett enahanda ersättning, som föreslagits för motsvarande

lärare vid yrkesbestämda högre folkskolor, alltså för extra ordinarie ämneslärare

med full tjänstgöring 2,600 kronor och för timlärare 110 kronor

för veckotimme.

Vidkommande antalet ordinarie ämneslärare sammanfaller det av

de sakkunniga föreslagna med det antal, som för närvarande anses vara

för undervisningens behöriga bestridande erforderligt. Med hänsyn till

det större antal undervisningsavdelningar, som genom den föreslagna

organisationen skulle uppkomma, påkallas, utöver de ordinarie ämneslärarna,

ytterligare lärarkrafter. För tillgodoseende av detta behov, vilket

för närvarande ej kan definitivt fastställas, torde arvoden för extra

ordinarie ämneslärare och timlärare böra beräknas till det antal, som av

de sakkunniga föreslagits och de av mig i det följande förordade staterna

upptaga; och böra de extra ordinarie ämneslärarna anställas i mån

av behov efter beslut av Kungl. Maj:t i varje fall. Av nyss nämnd

anledning har å nämnda stater även upptagits förstärkning av de för

slöjdundervisning avsedda lärarkrafterna.

Vad vidare beträffar den post å 350 kronor, som för närvarande

finnes å skolans stat uppförd såsom arvode åt lärare för meddelande av

undervisning åt de skeppsgossekåren i Marstrand tillhörande skeppsgossar,

vilka äro förlagda i Stockholm, å 50 kr. i månaden (under 7 månader),

synes denna fortfarande och intill dess förläggnings frågan blivit ordnad

böra upptagas å skeppsgosseskolans i Marstrand stat.

Mot den av de sakkunniga föreslagna ökningen med 1,000 kronor av

anslagsposten för anskaffande och underhåll av böcker och idrottsmateriell

samt till belöningar och premier m. m. har jag icke något att erinra. 1

1 fråga om pensionsålder för skeppsgosseskolornas lärare synas mig

enahanda bestämmelser böra bliva gällande, som i den förut omförmälda

propositionen nr 260 tänkts böra föreslås för lärare vid de kommunala

mellanskolorna, eller alltså 65 levnads- och 33 tjänstår. Då emellertid

denna fråga, såsom innebärande en ändring i civila pensionslagen, anBihang

till riksdagens protokoll 1!H8. I sand. 301 käft. (Nr 341.) 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

kommer på finansdepartementets föredragning, har jag härmed endast

velat angiva min ståndpunkt i ämnet.

Jag vill vidare i detta sammanhang erinra, hurusom de sakkunniga

föreslagit, att rektor och ämneslärare vid skepfjsgosseskola må vara berättigade

att för åtnjutande av pension räkna sig tillgodo jämväl intjänade

tjänstår såsom ordinarie lärare vid kommunal mellanskola, högre

folkskola eller folkskola. Detta förslag innebär en avvikelse från en av

huvudgrunderna för 1907 års civila pensionslag och synes mig icke nu

böra upptagas till närmare skärskådande. Erinras må, att spörsmålet

om beräkning av kommunala tjänstår för erhållande av statspension varit

föremål för behandling inom löneregleringskommittén, som i samband

med frågan om löne- och pensionsreglering för olika lärarkårer hemställt

om en utredning av detta spörsmål.

Vad beträffar lärarpersonalens skyldighet att tillhöra viss änke- och

pupillkassa torde, med hänsyn till önskvärt utbyte av lärarkrafter mellan

skeppsgosseskolorna och övriga ungdomsskolor, böra föreskrivas,

att rektor skall tillhöra elementarlärarnas nya änke- och pupillkassa;

att ordinarie ämneslärare skall tillhöra folkskollärarnas änke- och

pupillkassa; samt

att nuvarande innehavare av rektorsbefattning, därest han kvarstår

i tjänst vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande, ävensom

nuvarande innehavare av skollärare’äns t vid skeppsgosseskola, som övergår

till den nya staten, skola i fråga om änke- och pupillpensionering fortfarande

tillhöra flottans pensionskassa.

Innan jag nu övergår till att framlägga förslag till stater, är det

en fråga angående rätten till åtnjutande av ålderstillägg, som jag anser

mig med några ord böra beröra. Med hänsyn till lärarkårens lämpliga

rekrytering finner jag erforderligt, att ordinarie ämneslärare må för ålderstilllägg

få räkna sig till godo tjänstgöring vid vissa andra läroanstalter, och

synas mig i detta avseende samma bestämmelser kunna i huvudsak gälla,

som äro eller kunna varda stadgade för lärare vid högre folkskolor. Nu

är visserligen skeppsgosseskolan en statsanstalt, men kommunala mellanskolan,

högre folkskolan och folkskolan kommunala läroanstalter. Jag

tillåter mig emellertid erinra därom, att riksdagen år 1911 medgivit, att

ämneslärare vid allmänt läroverk, alltså vid statsanstalt, få för lönetur

tillgodoräkna sig i viss utsträckning tjänstgöringen vid kommunal läroanstalt.

I övrigt synas mig i tillämpliga delar enahanda avlöningsvillkor

böra föreskrivas för skeppsgosseskolornas lärare, som föreslagits för

lärarkårerna vid statens allmänna undervisningsanstalter.

Slutligen anser jag mig böra erinra, att efter den nya organisationens

genomförande den nuvarande monitörsinstitutionen blir obehövlig.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kung1, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 841.

Då jag på grund därav att frågan om den lokala förläggningen av

den för närvarande till Marstrand förlagda skeppsgossekåren ännu icke

varit föremål för slutlig utredning, anser mig böra för den närmaste

tiden räkna med att en skeppsgosseskola anordnas i Karlskrona och en

i Marstrand, förordar jag alltså följande stater för skeppsgosseskolor,

nämligen:

Stat för skeppsgosseskolan i Karlskrona. 1 2 3

Tjänst-

''

Lön

görings-

Arvoden

Summa

1

pennin-

gar

• ‘ -

1 rektor ..........................

4,000

—

2,000

—

6,000

■

_

För ordinarie ämneslärare 1

kan lönen höjas efter 5

I 1 ordinarie ämneslärare ............

2,200

—

1,400

—

3,600

—

\år med 400 kr., efter 10

5 d:o .......

11,000

—

7,000

—

18,000

—

/år med ytterligare 400 kr.

och efter 15 år med än

1 extra ord. ämneslärare............

2,600

—

2,600

—

ytterligare 400 kronor.

2 d:o ............

Timlärare för 25 veckotimmar å 110

5,200

5,200

- '' ■ i

kronor för veckotimme............

2,750

—

2,750

—

1 lärare i slöjd.......................

300

—

300

—

1 d:0 ........................

Statsbidrag för rektor till elemen-

300

300

tarlärnas nya änke- och pupill- kassa .................................

250

_

250

_

•- ■ _ • •. '' • V

D:o för 6 ordinarie ämneslärare

''

till folkskollärarnas änke- och

pupillkassa...........................

För inövande av hornblåsare och

1,200

—

1,200

!

trumslagare..........................

För anskaffning och underhåll av

2,350

2,350

_

materiell samt till belöningar

och premier m. m................

2,000

2,000

Summa kronor

_

—

—

—

—

44,550

I-

Anmärkningar:

1. Pcnsionsunderlaget skall utgöra för rektor 4,300 kronor. Därest bofattningshavare varit tillförord
nad

rektor, skall sädant vid bestämmande av pensionens belopp räknas honom till godo på samma

sätt, som om han varit befullmäktigad rektor.

2. Därest vid skoppsgosscskola anställd skollärare varder uppförd å övergångsstat, skall motsvarande

antal ordinarie ämneslärartjänster hållas vakanta under övergångstiden. A övergångsstat uppförd

skollärare åtnjuter den enligt do före den 1 januari 1919 gällande bestämmelser honom tillkommande

avlöning samt därutöver ett årligt lönetillägg å 900 kronor, vilket sistnämnda lönetillägg

utgår av den för motsvarande befattning å ordinarie stat uppförda avlöningen. Därest å övergångsstat

uppförd befattningshavare inom viss angiven tid förvärvar behörighet till ordinarie

ämneslärartjänst, äger han rätt att utan tävlan befordras till ordinarie ämnoslärare å sin förut

innehavda tjänst.

3. Extra ordinarie ämneslärare skola anställas i mån av behov efter beslut av Kung!. Maj;t i värjo fall

Stater.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

KungI. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

Stat för skeppsgosseskolan i Marstrand.

Lön

Tjänst-

görings-

pennin-

gar

Arvoden

Summa

4,000

_

2,000

_

6,000

2,200

—

1,400

—

3,600

—

6,600

—

4,200

—

10,800

—

2,600

—

2,600

—

2,600

—

2,600

—

1,650

_

1,650

_

300

—

300

—

300

300

—

250

—

250

—

800

800

350

350

2,000

—

2,000

—

1,000

1,000

—

-j

-

-|

—

—

32,250

—

För ordinarie ämneslärare

kan lönen höjas efter 5

lår med 400 kr., efter 10

[år med ytterligare 400 kr.

och efter 15 år med än

ytterligare 400 kr.

1 rektor .................................

1 ordinarie ämneslärare ..... ......

3 d:o ............

1 extra ord. ämneslärare............

1 d:o ...........

Timlärare för 15 veckotimmar ä 110

kronor för veckotimme...........

1 lärare i slöjd........................

1 d:0 ........................

Statsbidrag för rektor till elementarlärarnas

nya änke- och pupillkassa

.................................

D:o för 4 ordinarie ämneslärare

till folkskollärarnas änke- och

pupillkassa...........................

Lärare för meddelande av undervisning

åt de skeppsgossekåren

i [Marstrand tillhörande skeppsgossar,

vilka äro förlagda i Stockholm,

ä 50 kr. i månaden under

7 månader ...........................

För inövande av hornblåsare och

trumslagare...........................

För anskaffning och underhåll av

materiell samt till belöningar

och premier m. m...................

Summa kronor

Anmärkningar:

1. Pensionsunderlaget skall utgöra för rektor 4,300 kronor. Därest befattningshavare varit tillförordnad

rektor, skall sådant vid bestämmande av pensionens belopp räknas honom till godo på samma

sätt, som om han varit befullmäktigad rektor.

2. Därest vid skeppsgosseskola anställd skolläi-are varder uppförd å övergångsstat, skall motsvarande

antal ordinarie ämneslärartjänster hållas vakanta under övergångstiden. Å övergångsstat uppförd

skollärare åtnjuter den enligt de före den 1 januari 1919 ''gällande bestämmelser honom tillkommande

avlöning samt därutöver ett årligt lönetillägg å 900 kronor, vilket sistnämnda lönetillägg

utgår av den för motsvarande befattning å ordinarie stat uppförda avlöningen. Därest å övergångsstat

uppförd befattningshavare inom viss angiven tid förvärvar behörighet till ordinarie

ämneslärartjänst, äger han rätt att utan tävlan befordras till ordinarie ämneslärare å sin förut

innehavda tjänst.

3. Extra ordinarie ämneslärare skola anställas i mån av behov efter beslut av Kungl. Maj:t i varje fall.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 341.

69

I avseende å åtnjutandet av avlöningsförmånerna för de ordinarie

befattningshavarna torde följande villkor och bestämmelser böra stadgas,

nämligen:

i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till annan tjänst,

förening av tjänster m. rabatt

befattningshavare skall, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden vid en blivande omorganisation av

skeppsgosseskolorna eller eljest kan varda stadgad, vara pliktig att, med

bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning han innehar, efter nya

eller förändrade föreskrifter sköta de med befattningen förenade göromål;

att befattningshavare vidare skall, likaledes med bibehållande av den

tjänstegrad och den avlöning han innehar, vara pliktig att, när helst så

av Kungl. Maj:t prövas lämpligt, låta sig förflyttas till annan befattning

inom undervisningsväsendet, dock att befattningshavare, som varder förflyttad

till annan ort, skall vara berättigad att av statsverket erhålla

skälig flyttningshjälp till det belopp, Kungl. Maj:t för varje särskilt fall

bestämmer;

att befattningshavare skall vara skyldig underkasta sig de ändrade

bestämmelser, som kunna varda stadgade rörande den änke- och pupillkassa

han tillhör;

att befattningshavare vidare skall vara skyldig underkasta sig de

bestämmelser, som må bliva föreskrivna till elevernas skyddande mot

smittosam lungsot;

att med ordinarie befattning icke må förenas annan tjänst å rikets,

riksdagens eller kommunens stat;

att med ordinarie befattning ej heller må förenas vare sig uppdrag

såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är

försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag,

eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan

tjänstebefattning av vad slag det vara må, så framt ej vederbörande

stationsbefälhavare, uppå därom gjord framställning, finner uppdraget

eller befattningen utan hinder för tjänstgöringen vid skeppsgosseskolan

kunna få mottagas och tills vidare bibehållas;

i fråga om avlöningsförmåners uppbärande in. in.:

att tjänstgöriugspenningar skola för ämneslärare beräknas utgå för

läsårets antal läsveckor samt att de i rektors avlöning ingående tjänstgöringspenningar

skola beräknas utgå efter kalenderår, men till olika

belopp för lästiden och för ferierna efter särskilda bestämmelser, som av

Kungl. Maj:t fastställas;

Grunder och

villkor för

avlöningsförmånernas

åtnjutande.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare

verkligen tjänstgjort, men för den tid, han eljest varit från

tjänstgöringen befriad, skola utgå till den, som förordnats att uppehålla

befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen, men att den, som eljest undfår ledighet, såsom för

svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen,

dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag, eller i behörig

ordning avstänges från tjänstgöring eller av annan anledning är lagligen

förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten

utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen, som för

befattningens uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder han

avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej

prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att den, som tillträder ny avlöningsstat, skall vara skyldig underkasta

sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning

i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå

för bestyr i sammanhang därmed; samt

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall själva iönen utgår till månadens slut;

i fråga om ålder stillägg:

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande

av befattning är i staten medgiven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor

att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som

erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin

egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last

den tid, han åtnjutit ledighet för fullgörande av värnplikt, och

för andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på samma villkor,

samt

för tredje förhöjningen efter än ytterligare fem år, ävenledes på

samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar

angår, att den högre avlöningen ej må tillträdas förr än vid början av

s. 71 Kontrollera mot PDF

KungI. Maj. ts Nåd. Proposition Kr 341. 71

kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit

uppnådd;

att därvid befattningshavare bör tillgodoräknas tid, som före

den nya statens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till innehavande

befattning eller motsvarande tjänst å den gamla avlöningsstaten;

att för ordinarie ämneslärare enahanda bestämmelser i avseende å

ålderstilläggsberäkning skola gälla, som i detta hänseende äro eller kunna

varda stadgade för lärare vid högre folkskolor;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

av löneförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han enligt

bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

är skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda samma förhöjning;

i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten och pensionsrätt:

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga

om rätt till pension skall gälla vad i lagen angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension är vid tiden för den nya avlöningsstatens ikraftträdande

eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes,

vid tillträde till befattningen stadgat.

Härjämte torde böra förklaras,

att ovannämnda villkor och bestämmelser skola i tillämpliga delar

gälla i fråga om de ämneslärare, vilka till äventyrs komma att uppföras

å övergångsstat;

att en var, som med eller efter ingången av år 1919 tillträder befattning

vid skeppsgosseskola, skall vara pliktig underkasta sig ovannämnda

villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande ordinarie befattningshavare, vilka icke före den

1 november 1918 anmäla, att de vilja underkasta sig ny avlöningsstat

och därvid fästade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen

kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt dittills

gällande ordinarie stater tillkommande avlöningsförmåner.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341

De sakkunniga.

Förbättrade

avlöningsförmåner

för skeppsgossarna.

IV. Skeppsgossekårernas rekrytering.

De sakkunniga hava upprepade gånger i utredningen framhållit,

hurusom det är av synnerligen stor vikt såväl för sjömanskårens rekrytering

i allmänhet som för ett lämpligt tillgodoseende av nämnda rekryterings

ekonomiska sida, att skeppsgossekårens i stat upptagna numerär

vidmakthålles. Såsom medel för ernående av detta mål hava de sakkunniga,

förutom den omläggning av skeppsgossutbildningen, för vilken

jag i det föregående redogjort, även ansett sig böra föreslå vissa andra

åtgärder, till vilka jag nu skall övergå.

För närvarande utgöres skeppsgossarnas dagavlöning av 10 öre,

vartill kommer för ett antal av 170 gossar ett tillägg i dagavlöningen

av 10 öre. För att erhålla denna högre dagavlöning fordras enligt nådigt

brev den 19 januari 1912, att skeppsgosse skall hava fyllt 17 år. För 50

ordningsmän tillkommer dessutom eu tillökning i avlöningen av 5 öre

per dag. Skeppsgosses sjöavlöning är lika med dagavlöningen i land;

därutöver erhåller skeppsgosse, som är ombord kommenderad såsom hornblåsare,

ett belopp av 5 öre per dag.

För 3 årskursens gossar, som enligt förutnämnda förslag till utbildning

äro avsedda att kommenderas under vintern å långresefartyget

och därefter å andra stridsfartyg under sammanlagt ett års tid, hava de

sakkunniga ansett den nu utgående dagavlöningen vara väl liten, särskilt

i betraktande av att en kontraktanställd ofta föga äldre 3 kl. sjöman,

förutom fast lön, erhåller såsom sjökommenderad 40 å 45 öre i sjöavlöning.

På grund härav finna de sakkunniga lämpligt, att dagavlöning

till 3 årskursens skeppsgossar kommer att utgå med 30 öre. De

sakkunniga hava vidare ansett, att dagavlöningen för samtliga skeppsgossar

i samma årskurs bör vara lika och att densamma bör något höjas

jämväl för 2 årskursens skeppsgossar. De sakkunniga hava på grund

härav föreslagit, att en dagavlöning av 30 öre måtte tillerkännas 3 årskursens

skeppsgossar, 20 öre skeppsgossar, som tillhöra 2 årskursen,

och att 1 årskursens skeppsgossar måtte erhålla en avlöning av 10 öre

per dag, allt frånsett ovannämnda tillökning för ordningsmän.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

73

De sakkunnigas förslag till dagavlöning åt skeppsgossar skulle alltså

komma att upptaga följande belopp:

för 1 årskursen ......................................................... 10 öre

»2 » ......................................................... 20 »

»3 » 30 »

Den förhöjning i de nuvarande avlöningsförmånerna, som av de

sakkunniga sålunda föreslagits, är uppgjord i anslutning till nu gällande

avlöning för sjömanskårens manskap. Om en allmän lönereglering

kommer till stånd för flottans personal, anse de sakkunniga, att denna

reglering jämväl bör öva inverkan å skeppsgossarnas avlöning, sådan

den av dem föreslagits, så att densamma kommer att höjas i samma

proportion som avlöningen för sjömanskårens manskap.

Enligt bestämmelse i gällande skolreglemente må skeppsgossar, som

därav gjort sig förtjänta, erhålla viss tids tjänstledighet vid jultiden och efter

sjöexpeditionernas avslutande, intill dess övningarna i land åter taga sin

början. I regel begagna sig gossarna i stor utsträckning av denna tilllåtelse.

Det finnes emellertid åtskilliga gossar, som på grund av att

deras hem äro långt avlägsna eller att de ekonomiska förhållandena i hemmet

äro mindre gynnsamma ej kunna begagna sig av den tillåtna permissionen.

På det att nu tillfälle måtte beredas alla gossar att, såvitt

vederbörande målsmän eller anhöriga därom göra framställning, någon

gång komma hem och träffa dessa, hava de sakkunniga föreslagit rätt

för varje skeppsgosse till viss tids tjänstledighet en gång årligen under

vart och ett av de år han tillhör skeppsgossekåren med åtföljande kostnadsfri

resa till hemmet och åter till tjänstgöringsplatsen.

Den jämförelsevis ringa kostnad, som härav skulle drabba staten,

anse de sakkunniga väl uppvägd, om anordningen kunde få den verkan,

att föräldrar, som nu ej vilja giva sitt samtycke till att deras söner

taga anställning vid skeppsgossekåren av fruktan för att icke på länge

få sammanträffa med dem, komma att lämna dylikt medgivande på

grund av utsikten att en gång varje år utan särskild kostnad för dem

få besök av sina söner.

Inom sjömanskåren erhåller den, som under längre tid uppfört sig

väl och innehar god tjenstbarhet, en uppmuntran, vilken består av ett

eller flera utmärkelsetecken å ärmen (uppmuntringstecken) samt ett tilllägg

i avlöningen av 10 öre ombord och av halva detta belopp i land för

varje erhållet sådant tecken (s. k. uppmuntringspenningar). Den kortaste

tid, som erfordras för att erhålla ett uppmuntringstecken, d. v. s. uppBihang

till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 801 höft. (Nr 341.) 10

Rättighet till

viss tjänstledighet

och

kostnadsfria

resor.

Uppflyttning i

uppmuntring

sklass av

karlskriven

skeppsgosse.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Möjlighet för

f. d. skeppsgossar

att

vinna befordran

till

reserv officer.

Åtgärder för

att underlätta

anställning av

skeppsgossar.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

flyttas i lägsta uppmuntringsklassen, är 2 tjanstår. Skeppsgosse, vilken

dock i regel tjänstgör 3 år vid skeppsgossekåren, erhåller icke därunder

något uppmuntringstecken och förvärvar såsom karlskriven i likhet med

den kontraktanställde ett första sådant tecken först efter 2 års tjänstetid

vid sjömanskåren. Ingen hänsyn tages sålunda i berörda hänseende

till huru skeppsgossen uppfört sig vid skeppsgossekåren. Nu hava de

sakkunniga föreslagit, att åt skeppsgosse, vilken under hela den tid han

tillhört skeppsgossekåren ådagalagt ett gott uppförande i förening med

god tjänstbarhet, borde beredas förmånen av att vid inträde i sjömanskåren

bliva uppflyttad i lägsta uppmuntringsklassen. De hava framhållit,

hurusom en bestämmelse härom skulle i sin mån kunna bidraga

till att skeppsgossarna vinnläde sig om ett gott uppförande.

För att befrämja en god rekrytering av skeppsgossekårerna hava

de sakkunniga föreslagit, att den, som varit skeppsgosse och uppfyller

vissa bestämda betingelser och som genomgått den högre linjen i skeppsgosseskolan,

skulle under sin obligatoriska tjänstgöring vid sjömanskåren

erhålla utbildning till reservofficer och även kunna vinna befordran

till sådan. Detta de sakkunnigas förslag har närmast föranletts av

ett av chefen för underofficers- och sjömanskårerna i Karlskrona i samband

med yttrande i fråga om möjlighet för underofficer att vinna officersbefordran

gjort uttalande, att flottan borde utbilda sitt reservbefäl ur

sina egna led.

Slutligen hava de sakkunniga framlagt förslag till ytterligare åtgärder

och framställt vissa andra önskemål, allt i syfte att underlätta

anställning av skeppsgossar.

Till sådana åtgärder räkna de sakkunniga först och främst spridande

av kännedom om skeppsgossekåren över hela landet.

Av uppgifter, som de sakkunniga infordrat från de flottans värvningsförrättare,

vilka inom skilda delar av landet anskaffa rekryter till

såväl sjömans- som skeppsgossekårerna, framgår, att av de ynglingar,

som sökt anställning såsom skeppsgossar, det övervägande antalet utgöres

av sådana, vilkas hemorter äro belägna i närheten av nämnda

kårers förläggningsplatser. Sålunda hava under åren 1908—1911 av

sammanlagt 664 gossar, vilka vunnit anställning som skeppsgossar vid

kåren i Karlskrona, icke mindre än 302 haft sina hemorter inom Blekinge

län och av 378 gossar, som anställts vid kåren i Marstrand, 133 kommit

från Göteborgs och Bohus län. Orsaken till detta förhållande

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

75

lärer enligt de sakkunnigas åsikt få sökas bland annat i den omständigheten,

att kännedom om skeppsgossekårerna är mera allmänt spridd i

trakterna i närheten av förläggningsorterna än inom övriga delar av

riket. För främjandet av kännedom om skeppsgossekåren och om

gossarnas framtidsutsikter inom flottan hava de sakkunniga föreslagit

vissa åtgärder, såsom utarbetande och spridande av broschyrer och tillkännagivanden,

hållande av föredrag etc.

De sakkunniga framhålla vidare vikten av att rekryteringen ordnas

systematiskt samt att i sådant syfte en enda person (regementsofficer,

tjänstgörande i sjöförsvarsdepartementet) erhåller uppdrag att omhänderhava

all rekrytering för flottan, med uppgift bland annat att fördela

de antagna till resp. kårer ävensom att inspektera och tillse, att värvningsförrättarna

fullgöra sina skyldigheter.

Då det enligt de sakkunnigas mening givetvis torde vara av lika

stor vikt för flottan att kunna erhålla tillräckligt antal goda rekryter

för skeppsgossekårerna som för sjömanskåren, hava de föreslagit, att

samma ersättningsbelopp bör tillerkännas värvningsförrättare för varje

genom hans försorg antagen skeppsgosse, som tillkommer honom för

varje av honom anskaffad kontraktanställd vid sjömanskåren. Ersättningen

för varje antagen av den förstnämnda kategorien uppgår till blott

10 kronor mot 30 kronor för en kontraktanställd.

De sakkunniga hava vidare, under framhållande av att det är av vikt

för rekryteringen, att inga eller åtminstone ringa kostnader åsamkas

föräldrar eller målsmän vid deras myndlingars antagande till skeppsgossar,

funnit lämpligt föreslå, att för sådan läkarundersökning, som

avser erhållande av läkarintyg för vinnande av anställning vid skeppsgossekåren,

må under vissa angivna förutsättningar utbetalas genom

värvnings förrättaren till vederbörande läkare för varje besiktigad gosse

en ersättning av förslagsvis 5 kronor.

I samband med ovannämnda åtgärder hava de sakkunniga framhållit

den vikt för att kunna fostra ett friskt och kraftigt släkte, som

numera tillmätes en rationell tandvård. Ännu hava icke inom svenska

flottan så effektiva åtgärder i förevarande hänseende vidtagits för

skeppsgossarna som inom en del utländska mariner, där nyantagna

skeppsgossars tänder skola obligatoriskt på statens bekostnad undersökas

och, om de äro skadade, snarast iståndsättas. De sakkunniga framhålla,

att det synes dem vara mycket önskvärt, att liknande åtgärder vidtagas

beträffande flottans skeppsgossar.

Förutom ovan angivna åtgärder hava de sakkunniga även framhållit

följande synpunkter och önskemål, som enligt deras förmenande

s. 76 Kontrollera mot PDF

Myndig
heterna.

76 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 341.

äro beaktansvärda för att underlätta rekryteringen av skeppsgossekårerna,

nämligen:

underlättande av ansökningshandlingars ingivande för sökande till

anställning vid sagda kårer;

kommendering av särskilt lämpligt befäl och underbefäl till tjänstgöring

vid ifrågavarande kårer samt beredande av möjlighet för dessa

att få följa samma årskurs under hela utbildningstiden;

sammanhållning och särskild förläggning av de nyantagna skeppsgossarna

m. m.

Beträffande de sakkunnigas förslag till ovan berörda åtgärder hava

samtliga i ärendet hörda myndigheter antingen uttalat sin anslutning

till förslagen eller ock icke haft något väsentligt att erinra emot desamma.

Chefen för marinstaben anser en ökning av skeppsgossarnas avlöning vara

av behovet påkallad. Stabschefen framhåller vidare, att, med '' hänsyn till den

ringa avlöning skeppsgossarna åtnjuta och den säregna ställning de intaga i

flottans organisation samt till den jämförelsevis långa tjänstgöringsskyldighet, som

åligger ifrågavarande manskapskategori, goda skäl föreligga för bifall till förslaget

om fria resor hem och åter till förläggningsorten en gång årligen vid permissionstillfällena.

Då därjämte av dylika resor betingade kostnader äro jämförelsevis

obetydliga (enligt de sakkunnigas beräkningar skulle de belöpa sig på omkring

3,600 kronor om året) samt då rättigheten att kostnadsfritt få besöka hemmet en

gång om året sannolikt kommer att bidraga till befrämjande av kårens rekrytering,

tillstyrker marinstabschefen förslaget i fråga om viss tjänstledighet och kostnadsfria

hemresor. De sakkunnigas förslag, att skeppsgosse under vissa förhållanden

vid inträdet i sjömanskåren skall äga rättighet bliva uppflyttad i lägsta uppmuntringsklass,

tillstyrker stabschefen, då förslaget synes honom vara ägnat att

bidraga till att gossarna iakttaga ett gott uppförande. I fråga om förslaget om

utbildning av skeppsgossar till reservofficerare anför stabschefen, att detsamma

varit föremål för särskild utredning i samband med det förslag till sjöförsvarets

ordnande, som avgavs i propositionen nr 60 till 1914 års senare riksdag. Sedan

riksdagen förklarat sig icke hava något att erinra mot förslaget, hava numera

bestämmelser utfärdats i berört syfte. Då de sakkunnigas förslag till ordnandet

av denna angelägenhet, såsom framgår av utredningen, är uppgjort, innan nyssnämnda

bestämmelser utfärdats, och sålunda förslaget redan beaktats samt då de

nu gällande bestämmelserna synas stabschefen ändamålsenliga, torde de sakkunnigas

förslag härutinnan icke böra föranleda till någon åtgärd. I övrigt finner

stabschefen samtliga de sakkunnigas ifrågavarande, av honom icke särskilt berörda

önskemål och förslag beaktansvärda.

Inspektören av flottans övningar till sjöss anser sig kunna förorda samtliga

de sakkunnigas ifrågavarande förslag.

Marinförvaltningen yttrar, att de sakkunnigas förslag om beredande av fria

tjänstledighetsresor för skeppsgossar bör föranleda därtill, att i staten för skeppsgossekåren

för ändamålet upptages ett förslagsanslag å 3,600 kronor.

Stationsbefälhavaren vid flottans station i Stockholm finner de sakkunnigas

förslag till åtgärder för att göra anställning vid skeppsgossekåren tilldragande

och för att underlätta densamma i stort sett lämpliga, varvid dock bör anmärkas,

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

att ingen ändring för närvarande synes böra göras i nyligen utfärdade bestämmelser

angående utbildning av reservofficerare från sjömanskåren, åtminstone ej

så, att de även beröra skeppsgossekåren. Stationsbefälbavaren framhåller jämväl,

att det enda fullt tillförlitliga medlet att säkerställa en god och jämn rekrytering

av skeppsgossekårerna är att kunna ställa i utsikt för dem, som genomgå skolan,

en ekonomiskt fullt betryggad framtid och i övrigt aktad militär ställning som

slutligt mål. Kan en sådan ställning ej vinnas, bliva alla andra åtgärder härför

blott palliativ, dömda att misslyckas.

Chefen för underofficers- och sjömansJcårerna i Stockholm anser sig höra ffamhålla

vikten och betydelsen av en förbättrad ekonomisk ställning för underofficerskåren

såsom ett av de viktigaste medlen för en gynnsam rekrytering av skeppsgossekåren,

åtminstone av söner till underofficerare, ty hur fördelaktiga villkoren

än må gestalta sig under skeppsgossarnas utbildningstid, torde dock en rekrytering

av skeppsgossekåren i ovan angiven riktning ej kunna påräknas, såvida ej

framtidsutsikterna vid blivande befordran till underofficer samtidigt verka lockande.

Bland de förslag till främjande av skeppsgossekårernas rekrytering och numerärens

vidmakthållande, som av de sakkunniga upptagits, torde på grund härav

— anser sagda kårchef — även böra medtagas förbättrad ekonomisk ställning

för flottans underofficerskår.

Chefen för skeppsgossekåren i Marstrand framhåller som sin åsikt, att de

viktigaste skälen för de senaste årens dåliga rekrytering bero på dels värvningsförrättarnas

ringa ersättning, jämfört med vad de erhålla i anvärvning till sjömanskåren,

dels ock skeppsgossarnas ringa avlöning —- vilken speciellt efter år 1914

inträffade prisförhöjningar på alla slag av varor särskilt framträtt.

Chefen för skeppsgossekåren i Karlskrona, med vilken stationsbefälhavaren

därstädes instämmer, framhåller beträffande de föreslagna förbättraeje avlöningsförmånerna,

att en åtgärd i föreslagen riktning är en tvingande nödvändighet.

I likhet med de sakkunniga och de hörda myndigheterna anser jag Departementsdet

vara av stor vikt, att skeppsgossekårernas rekrytering på allt sätt cfiefen

befrämjas, så att denna i sin ordning på ett mera verksamt och regelbundet

sätt än för närvarande sker må kunna bidraga till sjömanskårens

rekrytering. Särskilt under nuvarande förhållanden, då vakanserna inom

sjömanskåren uppgå till över 1,100 eller till i runt tal över en fjärdedel

av sjömanskårens hela numerär och fortfarande alltjämt synas vara i stigande,

finner jag det vara av största betydelse, att i detta avseende intet

försummas. Jag anser mig därjämte böra erinra om att, såsom av mig

förut närmare utvecklats, rekryteringen av sjömanskåren medelst karlskrivna

skeppsgossar icke blott ställer sig avsevärt billigare än rekrytering:

medelst kontraktanställda utan även måste anses såsom en mera

pålitlig rekryteringskälla än genom kontraktanställmng.

. De av de sakkunniga föreslagna och av myndigheterna tillstyrkta

samt av mig i det föregående närmare angivna åtgärderna för att söka

göra anställning vid skeppsgossekåren tilldragande och för att underlätta

anställning av skeppsgossar finner jag mig därför i huvudsak böra bi
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 341.

träda, i all synnerhet som genomförandet av åtgärderna icke kommer att

föranleda några avsevärda kostnader.

Vad de särskilda förslagen beträffar, finner jag förslaget om att

bereda skeppsgossarna något bättre avlöning än den nuvarande väl avvägt

och biträder detsamma. Förslagets genomförande kommer att förorsaka,

att kostnaden för skeppsgossekårens avlöning enligt stat skulle

betinga ett belopp av 42,413 kronor. Då nu gällande stat för ändamålet

upptager ett belopp av 29,017 kronor 50 öre, skulle alltså erfordras en

ökning i staten för nu nämnt ändamål av 13,395 kronor 50 öre.

En eventuell lönereglering för flottans personal anser jag i likhet

med de sakkunniga böra jämväl omfatta skeppsgossarnas avlöning, vilken

därvid torde böra höjas i samma proportion som avlöningen för manskapet

vid sjömanskåren.

De sakkunnigas förslag om rätt för skeppsgosse att för resa till

hemorten åtnjuta viss tids tjänstledighet under vart och ett av de år,

han tillhör skeppsgossekåren, med åtföljande kostnadsfri resa fram och

åter synes mig vara mycket beaktansvärt. För föräldrar, som bo avlägset

från skeppsgossarnas förläggningsorter och leva i små omständigheter,

blir det måhända ogörligt att bekosta hem- och återresa för den till

skeppsgosse antagne sonen vid permissionstillfällena, ty den lilla avlöning

han uppbär och som mera kan betraktas såsom en handpenning

än en avlöning räcker icke till att ens bidraga till eu dylik resa, då

av avlöningen skall bestridas'' sådana utgifter som för tvål, borstar m. fl.

andra smärre utgifter. På grund av nu anförda skäl kan tvekan uppstå

hos föräldrar att låta sina söner bliva skeppsgossar, då därigenom utsikten

att under hela den tid av tre år skeppsgossutbildningen varar

sammanträffa med dem blir ganska osäker. Sörjer däremot staten för

att gossarna en gång varje år få kostnadsfritt besöka sina föräldrar, bör

en dylik tvekan bortfalla.

Enligt de sakkunnigas beräkningar skulle kostnaderna för dylika

resor belöpa sig till omkring 3,600 kronor om året och synas mig dessa

kostnader, i enlighet med marinförvaltningens ovanberörda yttrande, böra

föranleda till att i staten för skeppsgossekåren upptages ett förslagsanslag

å 3,600 kronor till »Kostnadsfria hemresor för skeppsgossar».

I likhet med de sakkunniga anser jag, att skeppsgosse, vilken under

hela sin tjänstetid vid skeppsgossekåren ådagalagt ett gott uppförande

och god tjänstbarhet, bör vid inträdet i sjömanskåren uppflyttas i lägsta

uppmuntringsklassen. En sådan anordning torde i sin mån bidraga till .

att skeppsgossarna i stegrad grad vinnlägga sig om ett gott uppförande

icke blott under vistelsen vid skeppgossekåren utan jämväl efter karl
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

79

skrivningen. Någon ökning av det nuvarande i staten för flottans sjömanskår

uppförda anslaget å 40,000 kronor till »Uppmuntringspenningar»

torde icke, efter vad jag inhämtat, för närvarande härav föranledas, då

av sagda anslag icke mer än omkring 28,000 kronor under senaste året

tagits i anspråk och de med förevarande förslags fullständiga genomförande,

som beräknas taga omkring 5 år, förenade kostnaderna efter

beräkningar, som jag låtit uppgöra, endast uppgå till omkring 9,000

kronor.

Beträffande de sakkunnigas förslag i fråga om möjlighet för den,

som varit skeppsgosse och som uppfyller vissa bestämda betingelser, att

under sin obligatoriska tjänstgöring vid sjömanskåren erhålla utbildning

och vinna befordran till reservofficer torde jag få erinra, att Kungl. Maj:t

den 18 juni 1915 utfärdat kungörelse angående utbildning till reservofficers

aspiranter av vid sjömanskåren anställda korpraler. När den föreslagna

omläggningen av skeppsgosseskolan hunnit tillföra sjömanskåren manskap,

som genomgått den högre linjen i nyssnämnda skola, och dessa

komma i tur att kunna begagna sig av berörda möjlighet att bliva

reservofficer, torde vissa ändringar i de utfärdade bestämmelserna komma

att påkallas. Vidare vill jag i detta sammanhang omförmäla, hurusom

Kungl. Maj:t den 15 nästlidna mars bemyndigat mig att tillkalla högst

tre sakkunniga personer för att under departementschefens ledning biträda

med verkställande av utredning och avgivande av förslag beträffande

rekryteringen och utbildningen av flottans officerskår m. m.;

och är det avsett, att i samband härmed jämväl nu gällande bestämmelser

angående antagning och utbildning av befäl i flottans reserv skola

underkastas granskning samt därvid även upptagas frågan om beredande

av ökad möjlighet för underbefäl i flottan att vinna anställning såsom

reservofficer.

Såsom jag förut nämnt, hava de sakkunniga vidare föreslagit vissa

åtgärder till spridande av kännedom om skeppsgossekårerna över hela

landet. För detta ändamål hava de bl. a. föreslagit utarbetande av

broschyrer, hållande av föredrag, anslående av tillkännagivanden m. m.

För min del förordar jag dylika åtgärder och hemställer, att å skeppsgossekårens

stat upptages ett förslagsanslag å 2,000 kronor till »Åtgärder

för spridande av kännedom om skeppsgossekåren».

För att, såsom de sakkunniga föreslagit, kunna giva rekryteringen

en mera systematisk och stadgad form kommer jag att taga under

omprövning frågan om förordnande av en särskild officer av regementsofficers

grad att i egenskap av rekryteringschef omhänderhava all rekry
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

tering för flottan. Ett dylikt förordnande kan lämnas på administrativ

väg, och. erfordras härför icke några särskilda medel.

Vidare hava de sakkunniga föreslagit, att värvningsförrättare må såsom

ersättning för varje genom hans försorg antagen skeppsgosse erhålla

lika stort belopp som för en till sjömanskåren antagen. Orsaken till det

ringa intresse värvningsförrättarna under senare tid ådagalagt för anskaffning

av skeppsgossar torde i någon mån bero på den förut berörda

ringa ersättning till värvningsförrättarna, som för närvarande utgår för

dylik anskaffning. Jag biträder därför förslaget, att samma ersättning

bör utgå till värvningsförrättare för anskaffning av en skeppsgosse som för

en kontraktanställd. I staten för flottans sjömanskår är rekryteringskostnaden

beräknad efter 70 kronor för varje karl. Lägges denna beräkning

till grund för bestämmandet av rekryteringsanslaget för skeppsgossar,

skulle rekryteringskostnaderna för år 1919, beräknade för en årlig

rekryteringskontingent av 230 gossar, komma att utgöra 16,100 kronor.

Om från denna summa dragas motsvarande kostnader i nu gällande stat,

upptagna till 5,750 kronor eller 25 kronor per skeppsgosse, erhålles

ett belopp av 10,350 kronor, vilket alltså skulle utgöra den summa, varmed

anslaget till »Rekryteringskostnader» i staten för skeppsgossekåren

behöver ökas för att medgiva den föreslagna ökningen i kostnaderna för

antagning av skeppsgossar.

Ytterligare hava de sakkunniga föreslagit, att 5 kronor skulle genom

berörda värvningsförrättare utgå till läkare för varje besiktigad gosse,

vilken söker anställning såsom skeppsgosse, för såvitt icke av utfärdat

läkarintyg skulle framgå, att gossen varit behäftad med sjukdom eller

lyte av den art, att detta bort av ombudet förmärkas, innan läkarundersökning

företogs. Detta förslag synes mig jämväl vara ägnat att

underlätta anställningen av skeppsgossar, varför jag biträder detsamma.

Härför skulle erfordras ett belopp av (5 x 230) 1,150 kronor, vilket bör

föranleda till att i staten för flottans skeppsgossekår upptages ett förslagsanslag

å nu nämnda belopp till »Fri läkarbesiktning».

I de sakkunnigas förslag i fråga om införande av rationell tandvård

för skeppsgossarna i likhet med vad fallet är inom flera utländska

mariner kan jag ej annat än livligt instämma. I betraktande

av den särställning skeppsgossarna intaga i flottans personalorganisation

såväl med hänsyn till den långa tjänstetid, under vilken

de äro bundna vid flottan, som ock på grund av att större delen av

dem efter vunnen befordran till underofficer kvarstår i flottans tjänst

till uppnådd pensionålder och en del även därefter, torde de med sådan

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

obligatorisk tandvård förenade kostnader kunna anses mer än väl komma

att uppvägas av den höjning i tjänsteduglighet i fysiskt hänseende, som

ifrågavarande personal genom åtnjutande av dylik vård kan förväntas

komma att prestera. Särskilt för den personal, som är avsedd att under

långa tider vara sjökommenderad och som därunder ofta icke kan erhålla

annat än s. k. torrt bröd, torde betydelsen av en rationell tandvård

än mer framträda.

Enligt beräkningar, som jag låtit verkställa, skulle kostnaderna för

fullständig tandbehandling av 1 årskursens gossar ävensom förnyad behandling

av såväl 2 som 3 årskursernas gossar komma att draga en årlig

kostnad av omkring 5,700 kronor, varav omkring 5,000 kronor beräknas

såsom arvode till tandläkare och 700 kronor för materialkostnader. I

staten för flottans skeppsgossekår synes mig med anledning härav böra

upptagas ett förslagsanslag å 5,700 kronor till »Tandvård för skeppsgossar».

Därtill böra läggas engångskostnaderna för anskaffning av

en enkel tandklinikuppsättning, avsedd för skeppsgossekåren i Marstrand,

där tandläkare för närvarande under vintertiden icke praktiserar, och

beräknas dessa kostnader uppgå till omkring 2,000 kronor med nuvarande

prislägen.

Övriga av de sakkunniga föreslagna åtgärder för att underlätta anställning

av skeppsgossar m. m. anser jag framdeles böra tagas under

omprövning.

Beträffande de av de sakkunniga föreslagna ändringarna i reglementet

för marinen, som av ovan berörda förslag m. m. föranledas, håller jag

före, att desamma i huvudsak böra kunna läggas till grund för de reglementsändringar,

som kunna komma att vidtagas.

I anslutning till ''vad jag nu anfört skulle staten för flottans skeppsgossekår

komma att få följande utseende:

. 1L

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 301 käft. (Nr 341.)

s. 82 Kontrollera mot PDF

82 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

Stat

för flottans skeppsgossekår.

Antal.

Kronor.

öro.

1

Skeppsgosse, dagavlöning å 10 öre eller för år......................

36

50

236

» » » » » » » ))

8,614

—

1

» » » 20 » » » » .....

73

—

188

»> » » » » » » »

13,724

—

1

» » » 30 » » » » ..................

109

50

173

» » » » >» » » » ..

18,943

50

Tillökning å 5 öre dagligen för en ordningsman....................

18

25

» » » » för 49 ordningsmän, förslagsvis högst ......

Bekryteringskostnader å 70 kronor per skeppsgosse för 230 skepps-

894

25

gossar, förslagsvis högst ............................................................

Fri läkarhesiktning å 5 kronor per skeppsgosse för 230 skeppsgossar,

16,100

—

förslagsvis högst ..................................................................

Åtgärder för spridande av kännedom om skeppsgossekåren, förslags-

1,150

—

vis högst ......................................................................

2,000

—

Kostnadsfria hemresor för skeppsgossar, förslagsvis högst ..................

3,600

—

Tandvård för skeppsgossar, förslagsvis högst ....................................j

5,700

—

600

Summa högst kronor j

70,963

—

I detta sammanhang torde jag slutligen få nämna, att riksdagen i

skrivelse (nr 93) den 25 april 1917 anhållit, bland annat, om vidtagande

av sådana ändringar i gällande författningar, att portionsersättningen

enligt § 15 mom. 2 i fredsförplägnadsreglementet för armén och enligt

motsvarande bestämmelser för marinen beräknades till 2 kronor för dag.

Med anledning härav har Kungl. Maj:t den 14 sistlidna januari meddelat

föreskrift därom, att flottans manskap må vid färd i trupp erhålla portionsersättning,

då sådan författningsenligt skall utgå, med 2 kronor för dag

i stället för tidigare utgående sådan ersättning med 1 krona 50 öre för dag.

I reglemente för marinen, del I § 43: 5, stadgas, att den, som varder

till skeppsgosse antagen eller till antagning anmäld och äger att för

i paragrafen angiven resa (för inställelse till tjänstgöring m. m.) bekomma

rekvisition å militärbiljett, må för sådan resa erhålla jämväl underhåll

in natura eller, där sådant icke kan lämnas, ersättning därför med 1

krona om dagen. I anslutning till berörda förhöjning av portionsersättningen

till flottans manskap synes lämpligen böra föreskrivas, att portionsersättningen

för skeppsgosse i angivna fall bör utgå med 2 kronor

för dag.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr_ 341.

83

V. Övergångsbestämmelser.

De sakkunniga kava jämväl föreslagit bestämmelser för övergången

från nu gällande utbildning av skeppsgossar till den av de sakkunniga

föreslagna och yttra i detta avseende följande.

Det övningsår, under vilket övergången skall påbörjas, taga de militära övningarna

och skeppsgosseskolan sin böljan den 1 oktober. 1 årskursen följer

den nya utbildningsplanen, under det att 3 årskursen utbildas enligt de nu gällande

bestämmelserna. 2 årskursen utbildas under tiden oktober—mars i skeppsgosseskolan

enligt den för denna årskurs nu gällande undervisningsplanen, vilken

bör hinna genomgås till april månads ingång nästpåfoljande år. Skulle det visa

sig erforderligt, minskas under vinterns lopp den till de militära övningarna anslagna

tiden så mycket, att genom motsvarande tidsökning för skolutbildningen

ovannämnda plan hinner genomgås till nyss angiven tidpunkt. Under april och

maj månader undervisas de i 2 årskursen i skeppsgosseskolan godkända gossarna

i 3 årskursens skolkurs, under det att samtidigt vederbörliga militära övningar,

till den utsträckning tiden medgiver, bedrivas. Den 1 juni embarkera gossarna

å övningsskeppen och utbildas ombord enligt nu gällande bestämmelser till

augusti månads utgång, då de avmönstra och därefter fortsätta den avbrutna undervisningen

i skeppsgosseskolan intill mitten av oktober månad, då de böra

hava medhunnit 3 årets kursplan. De embarkera därefter å långresefartyget och

fortsätta utbildningen enligt de nya bestämmelserna.

Mot de sakkunnigas ovan återgivna förslag till bestämmelser för

reglerandet av övergången från nuvarande utbildning av skeppsgossar

till den av dem föreslagna har jag intet att erinra utan tillstyrker

detsamma.

Jag har tagit under omprövning, när övergången lämpligen bör

taga sin början, och kommit till den övertygelsen, att med hänsyn till

nu förefintliga svårigheter att rekrytera såväl skeppsgossekåren som

sjömanskåren övergången bör påbörjas snarast möjligt. Särskilt bör

härvid tagas i betraktande, att en förbättrad rekrytering av skeppsgossekåren

icke förr än tidigast efter tre år kan komma sjömanskåren till

godo. Av nu nämnda anledningar anser jag starka skäl föreligga

att redan instundande höst låta berörda övergång taga sin början.

Visserligen ställa de föreslagna staterna för skeppsgosseskolorna, om

De sakkunniga.

Departe
mentschefen.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

de vinna riksdagens bifall, först från och med år 1919 erforderliga

medel till myndigheternas förfogande för detta ändamål. Men

jag håller likvisst före, att det vore i hög grad önskvärt, att övergången,

såsom nyss framhållits, äger rum redan under utbildningsåret

1918—-1919, så att sjömanskåren från och med hösten 1921 kan tillföras

enligt den nya organisationen utbildade skeppsgossar. Enligt

inhämtade upplysningar kunna skeppsgosseskolorna, även om den ifrågasatta

omläggningen börjar den 1 nästkommande oktober, under hösten 1918

och intill den 1 januari 1919, då de föreslagna nya staterna för sagda

skolor kunna träda i kraft, pågå med nu förefintliga lärarkrafter och

med för dessa oförändrade löneförhållanden.

I samband med den föreslagna omläggningen av utbildningen anser

jag det vara av stor vikt, att åtgärder vidtagas i syfte att i möjligaste

mån söka öka antalet sökande till anställning vid skeppsgossekåren redan

till den tidpunkt, då omläggningen skall påbörjas, så att ett gott urval

bland dem må kunna göras och vakanserna, i den mån sig göra

låter, bliva fyllda. Bland de åtgärder, som för berörda ändamål i första

hand av mig kunna förordas att komma till användning, äro höjd ersättning

till värvningsförrättarna för anskaffning av skeppsgossar, fri läkarbesiktning

för sökande till anställning till skeppsgossekåren samt spridande

av kännedom om denna kår. Enär den nya staten för flottans

skeppsgossekår icke kan lämna för nu nämnda åtgärder erforderliga medel

förrän med 1919 års ingång och skeppsgossekårernas rekrytering i huvudsak

för året bör vara avslutad före den 1 oktober, behöves därför ett

tilläggsanslag för att redan under innevarande år dels bereda myndigheterna

möjlighet att kunna giva värvningsförrättama lika stor ersättning

för deras besvär med anskaffning av skeppsgossar som för kontraktanställda,

dels medgiva fri läkarbesiktning för sökande till anställning till

skeppsgossekåren, dels ock möjliggöra åtgärders vidtagande för att sprida

kännedom om skeppsgossekåren.

Enligt beräkningar, som jag låtit uppgöra, skulle för det första av

nu nämnda tre ändamål, efter avdrag av vad som för närvarande finnes

i stat uppfört, erfordras 10,350 kronor samt för de återstående två resp.

1,150 och 1,000 kronor. Jag har därvid utgått från att ersättning till

värvningsförrättama och för fri läkarbesiktning beräknas efter grunderna

i den av mig föreslagna staten för flottans skeppsgossekår ävensom att

hälvten av det föreslagna beloppet för åtgärder för spridande av kännedom

om skeppsgossekårerna tages i anspråk.

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 341.

Jag får alltså på grund av det anförda förorda följande tilläggsstat

för flottans skeppsgossekår för år 1918, nämligen:

Tilläggsstat

för flottans skeppsgossekår för år 1918.

Kionor.

1

o.l

Bekryteringskostnader a 45 kr. per skeppsgosse för 230 skeppsgossar, förslags-

■vis högst ..........................................................................................

10,350

j

Fri läkarbesiktning å 5 kr. per skeppsgosse för 230 skeppsgossar, förslagsvis

1

.

högst................................................................................................

1,150

Åtgärder för spridande av kännedom om skeppsgossekåren, förslagsvis högst

1,000

Summa högst kronor

12,500

—

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

Kostnads
beräkning.

VI. Sammanfattande kostnadsberäkning och

hemställan.

Jag anser mig böra till sist lämna en sammanfattande översikt av

de kostnader, som skulle föranledas av det av mig i det föregående förordade

förslaget till omläggning av skeppsgossarnas militära utbildning

och omorganisation av skeppsgosseskolan ävensom av övriga av mig likaledes

tillstyrkta förslag till åtgärder för att göra anställningen vid

skeppsgossekåren tilldragande samt för att underlätta anställning av

skeppsgossar m. m.

Genomförandet av förslaget till ändrad militär utbildning för skeppsgossarna

skulle enligt ovan angivna beräkningar medföra en minskning

av utgifterna av tillhopa omkring 35,000 kronor, varav å ordinarie anslaget

till »Naturaunderhåll åt personal vid flottan» omkring 9,000 kronor

och å ordinarie anslaget till »Flottans krigsberedskap och övningar»

omkring 26,000 kronor, med vilka resp. belopp nu nämnda anslag höra

minskas.

Enligt verkställda beräkningar komma de föreslagna staterna för

skeppsgosseskolorna i Karlskrona och Marstrand att uppgå till resp.

40,575 och 29,225 kronor eller tillsammans 69,800 kronor. Då den nu gällande

staten för dessa skolor upptager ett belopp av 29,720 kronor, skulle

alltså uppkomma en ökning i staten för ifrågavarande ändamål av 40,080

kronor.

Nuvarande staten för »Flottans skeppsgossekår» utvisar ett belopp

av 34,767 kronor 50 öre och den av mig nu föreslagna ett belopp av

70,963 kronor. En ökning i kostnaderna skulle alltså uppstå å den

-föreslagna staten av 36,195 kronor 50 öre.

Nedanstående sammanställning utvisar kostnaderna för de föreslagna

och de nuvarande staterna för skeppsgosseskolorna och för skeppsgossekåren

ävensom de besparingar, som skulle uppkomma genom den föreslagna

omläggningen av skeppsgossarnas militära utbildning. Av sammanställningen

framgår den kostnadsökning, samtliga ovan upptagna

åtgärder medföra för statsverket.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

87

Föreslagna stater för skeppsgosseskolorna kr. 76,800: —

Föreslagen stat för skeppsgossekåren

Härifrån avgår:

Nuvarande stat för skeppsgosseskolan......

Nuvarande stat för flottans skeppsgossekår

...............................................................

Besparingar å ordinarie anslagen till naturaunderhåll

åt personal vid flottan

samt till flottans krigsberedskap och

övningar, tillsammans..............................

» 70,963: — kr 147^763: -

kr. 29,720: —

» 34,767: 50

35,000:

99,487: 50

Kostnadsökning för statsverket kr. 48,275: 50

Härtill kommer engångskostnaden för anskaffning av en enkel tandklinikuppsättning

för skeppsgossekåren i Marstrand, 2,000 kronor.

I en av Kungl. Maj:t till 1906 års riksdag avlåten proposition (nr

131) om förläggande av en skeppsgossekår till Marstrand uttalade föredragande

departementschefen bland annat, att han, innan närmare erfarenhet

vunnits om gagnet av en skeppsgossekårs förläggning till Marstrand,

icke ansåg sig böra föreslå höjning, på grund av de utav förläggningen

förorsakade ökade kostnaderna, av de ordinarie anslagen till

skeppsgosseskolan, till sjukvård för flottans personal och till diverse behov.

För bestridande av de utgifter, som skulle hava föranlett dylik anslagsökning,

borde i stället enligt departementschefens mening hos riksdagen

begäras medel på extra stat; och beviljade riksdagen i anslutning härtill

ett extra anslag av 5,000 kronor för år 1907 under benämning »Arvoden

åt vid skeppsgossekåren i Marstrand anställda personer samt medikamenter,

bad m. m.» Anslag för samma ändamål har sedermera

blivit av riksdagen årligen beviljat med tid efter annan förhöjt belopp,

och är anslaget i riksstaten för innevarande år uppfört såsom förslagsanslag,

högst 11,950 kronor, samt beräknat för särskilda ändamål enligt

följande specifikation:

Till l:e läraren, särskilt arvode ....................................... kronor

» religionsundervisning ................................................... »

» slöjdundervisning.

musikinstruktören

läkaren.............................

sjuksköterskan .............

medikamenter och bad

diverse behov..................

vakthållning...................

600

500

500

250

2,000

1,300

2,200

1,000

3,600

Summa kronor 11,950

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

I den till innevarande års riksdag avlåtna statsverkspropositionen

har jag under femte huvudtiteln beträffande berörda anslag ansett mig

böra förorda, dels att beloppet till medikamenter och bad höjes från

2,200 kronor till 3,500 kronor eller med 1,300 kronor, dels att till tandvård

vid skeppsgossekåren anvisas ett belopp av 500 kronor, dels ock

att för förhyrande av mässlokaler för officerare samt för underofficerare

och underofficerskorpraler vid skeppsgossekåren upptagas resp. 400 och

425 kronor. Dessa åtgärder skulle sålunda medföra en ökning av nuvarande

anslagsbeloppet med sammanlagt 2,625 kronor. På grund härav

har jag i nämnda statsverksproposition hemställt, att ifrågavarande

extra anslag måtte för år 1919 höjas med sistnämnda belopp eller från

11,950 kronor till 14,575 kronor.

Med anledning därav att de sakkunniga föreslagit nya stater för

skeppsgosseskolorna och för flottans skeppsgossekår har jag tagit under

omprövning, huruvida förevarande extra anslag bör indragas och vissa

av i detsamma ingående belopp, i den mån de framdeles erfordras,

uppföras såsom ordinarie anslag å resp. staten för skeppsgosseskolan

i Marstrand eller staten för flottans skeppsgossekår. Nu hava emellertid

de sakkunniga avrått från en permanent förläggning av en

skeppsgossekår till Marstrand, i vilket uttalande samtliga i ärendet

hörda myndigheter ansett sig böra instämma. Jag anser på grund härav,

att Marstrandskårens nuvarande förläggning endast bör betraktas

såsom en provisorisk anordning, vilken snarast möjligt torde böra utbytas

mot en stadigvarande förläggning å annan plats. Vid sådant förhållande

har jag ansett lämpligast, att ifrågavarande anslag tills vidare

och intill dess förläggningsfrågan för skeppsgossekåren i Marstrand blivit

definitivt ordnad, måtte fortfarande liksom hittills uppföras å extra stat.

I den av mig förordade staten för skeppsgosseskolan i Marstrand

ingår emellertid avlöning till rektor, och skall denne bland annat bestrida

nuvarande l:e lärarens vid berörda skola åligganden, i vad de avse vad för

rektor finnes föreskrivet. Religionsundervisning kommer att meddelas

av någon av de i staten upptagna ämneslärarna och för slöjdundervisningen

äro i staten upptagna arvoden till två slöjdlärare. Vidare har

i den av mig förordade staten för flottans skeppsgossekår upptagits ett

förslagsanslag till tandvård för skeppsgossar. Med anledning härav

komma följande å extra stat för år 1919 föreslagna belopp, nämligen

till De läraren, särskilt arvode, 600 kronor, till religionsundervisning

500 kronor, till slöjdundervisning 500 kronor och till tandvård för

skeppsgossekåren 500 kronor, eller tillsammans 2,100 kronor att bliva

obehövliga, därest riksdagen godkänner nyssnämnda båda stater. Det

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

av mig i årets statsverksproposition föreslagna anslaget av 14,575 kronor

å extra stat för år 1919 till »Arvoden åt vid skeppsgossekåren i

Marstrand anställda personer samt medikamenter, bad m. m.» bör under

angiven förutsättning minskas med nyssnämnda belopp av 2,100 kronor

eller till 12,475 kronor.

Den kostnadsökning, som uppkommer vid bifall till de av mig i

det föregående föreslagna åtgärderna, inskränker sig alltså till (48,275: 50

+ 2,000 — 2,100) 48,175 kronor 50 öre.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes, med ändring av de i statsverkspropositionen till innevarande

års riksdag under femte huvudtiteln framställda förslag, såvitt de beröras

av här nedan under f), g), h) och k) gjorda framställningar, föreslå riksdagen

att

a) med godkännande av de av mig förordade staterna för skeppsgosseskolan

i Karlskrona och för skeppsgosseskolan i Marstrand för

år 1919, i riksstaten för samma år öka anslaget till skeppsgosseskolan,

nu 29,720 kronor, med 47,080 kronor till 76,800 kronor samt

i riksstaten upptaga anslaget under förändrad benämning: »Skeppsgosseskolor»

;

b) godkänna av mig förordade villkor och bestämmelser för åtnjutande

av de i staterna för nämnda skeppsgosseskolor upptagna avlöningsförmåner

;

c) förklara,

att de under b) omnämnda villkor och bestämmelser skola i tilllämpliga

delar gälla i fråga om de ämneslärare, vilka till äventyrs

komma att uppföras å övergångsstat;

att en var, som med eller efter ingången av år 1919 tillträder befattning

vid skeppsgosseskola, skall vara pliktig underkasta sig ovannämnda

villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande ordinarie befattningshavare, vilka icke före den

1 november 1918 anmäla, att de vilja underkasta sig ny avlöningsstat

samt därvid fästade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen

kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt dittills

gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner;

d) medgiva, att ålderstilläggen för de å skeppsgosseskolornas stater

upptagna befattningshavarna må utgå från det under riksstatens femte

huvudtitel uppförda ordinarie anslaget till ålderstillägg;

e) föreskriva,

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 301 käft. (Nr 341.)

Hemställan.

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

att rektor vid skeppsgosseskola skall tillhöra elementarlärarnas nya

änke- och pupillkassa;

att ordinarie ämneslärare vid skeppsgosseskola skall tillhöra folkskollärarnas

änke- och pupillkassa; samt

att nuvarande innehavare av rektorsbefattning vid skeppsgosseskola,

därest han kvarstår i tjänst vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande,

ävensom nuvarande innehavare av skollär ar tjänst vid skeppsgosseskola,

som övergår till den nya staten, skola i fråga om änke- och

pupillpensionering fortfarande tillhöra flottans pensionskassa;

f) med godkännande av den av mig förordade staten för flottans

skeppsgossekår för år 1919, i riksstaten för samma år öka förslagsanslaget

till avlöning för flottans kårer och stater, nu 6,341,969 kronor,

med 269,922 kronor 50 öre till 6,611,891 kronor 50 öre eller i jämnat

tal till 6,611,892 kronor;

g) i riksstaten för år 1919 öka förslagsanslaget till naturaunderhåll

åt personal vid flottan, nu 2,121,659 kronor, med 20,422 kronor till

2,142,081 kronor;

h) i riksstaten för år 1919 öka reservationsanslaget till flottans

krigsberedskap och övningar, nu 3,828,000 kronor, med 108,000 kronor

till 3,936,000 kronor;

i) för anskaffning av en enkel tandklinikuppsättning för skeppsgossekåren

i Marstrand på extra stat för år 1919 bevilja ett reservationsanslag

av 2,000 kronor;

k) för arvoden åt vid skeppsgossekåren i Marstrand anställda personer

samt medikamenter, bad m. m. på extra stat för år 1919 bevilja

ett förslagsanslag, högst 12,475 kronor; samt

l) med godkännande av den av mig förordade tilläggsstaten för

flottans skeppsgossekår för år 1918, på tilläggsstat till riksstaten för

samma år bevilja ett förslagsanslag, högst 12,500 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda i

ovan omförmälda hänseenden hemställt behagade Hans

Magt Konungen, på tillstyrkan jämväl av statsrådets

övriga ledamöter, gilla och bifalla; och skulle proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Carl Ridderstad.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

91

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

i

I. Historisk återblick ...................................................................................... 1

Institutionens ändamål .................................................................................... 1

Föreskrifter för antagning .............................................................................. 5

Numerär ....................................................................................................... 9

Organisation ............................................................................................... H

Skolundervisning ............................................................................................. 12

Praktisk utbildning i land............................................................................... 13

Utbildning ombord ......................................................................................... 11

Karlskrivning................................................................................................... 15

II. Skeppsgossefrågans nuvarande läge............................................................. 18

Särskilda sakkunniga tillkallas ..................................................................... 18

De sakkunniga om skeppsgossekårernas bibehållande .......................................... 20

De sakkunniga om besparing i kostnaderna för skeppsgossekårerna..................... 23

De sakkunniga om ändrad förläggning av skeppsgossekåren i Marstrand ............ 27

Sammanfattning av de sakkunnigas förslag ..................................................... 29

Myndigheterna ................................................................................................ 30

Departementschefen.......................................................................................... 34

III. Skeppsgossutbildningens omorganisation ...................................................... 38

1. Allmänna synpunkter .................................................................................. 38

De sakkunniga ........................................................................................... 38

Myndigheterna ................................ 39

Departementschefen ................................................................................... 39

2. Den militära utbildningen ......................................................................... 39

De sakkunniga ......................................................................................... 39

Myndigheterna ........................................................................................ 13

Departementschefen .................................................................................... 13

3. Skolutbildningen.......................................................................................... 11

1) Skeppsgosseskolans ändamål och organisation ........................................ 11

De sakkunniga ...................................................................................... 14

Myndigheterna, föreståndarna och lärarna .............................................. 50

Departementschefen .............................................................................. 52

s. 92 Kontrollera mot PDF

92 Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 341.

Sid.

2) Skeppsgosseskolans lärare ............................................................. 54

De sakkunniga ....................................................................... 54

Myndigheterna och föreståndarna.......................................................... 56

Departementschefen .............................................................................. 56

3) Ekonomiska förhållanden ............................................................ 58

De sakkunniga ................................................................................... 58

Löne- och pensionsreglering samt övergångsbestämmelser .................. 58

Övriga omkostnader ........................................................................ 61

Myndigheterna ................................................................................... 61

Departementschefen .............................................................. 61

Stat för skeppsgosse skolan i Karlskrona ........................................... 67

* ” » i Marstrand.................................................. 68

Grunder och villkor för avlöningsförmåners åtnjutande ........................... 69

IV. Skeppsgossekårernas rekrytering ................................................................ 72

De sakkunniga .................................................................................. 72

Förbättrade avlöningsförmåner för skeppsgossar .......................................... 72

Rättighet till tjänstledighet och kostnadsfria resor för skeppsgossar ............ 73

Uppflyttning i uppmuntringsklass av karlskriven skeppsgosse .................... 73

Möjlighet för f. d. skeppsgosse att bliva reservofficer ................................ 74

Åtgärder för att underlätta anställning av skeppsgossar .............................. 74

Myndigheterna ....................................................................................... 76

Departementschefen.................................................................................... 77

Stat för flottans skeppsgossekår .......................................................... 82

V. Övergångsbestämmelser ................................. 83

De sakkunniga ...................... 83

Departementschefen .......................................................... 83

Tilläggsstat för flottans skeppsgossekår för år 1918............................................. 85

VI. Sammanfattande kostnadsberäkning och hemställan ................................... 86

Kostnadsberäkning ................................................................. 86

Hemställan ............................................................................... 89

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1918:411 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar rörande flottans och kustartilleriets avlöning sanslag. s. 2 i texten
  2. SU 1918:172 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående omorganisation av skeppsgosseutbildningen m. m. s. 1 i texten
  3. SU 1918:173 Statsutskottets utlåtande Nr 1711 s. 1 i texten