Sök i Ratio Lex

Angående årligt understöd åt tonsättaren J. G. E. Sjögrens änka Berta Elisabet Sjögren

1918-03-26 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:343, Angående årligt understöd åt tonsättaren J. G. E. Sjögrens änka Berta Elisabet Sjögren

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 343.

1

Nr 343.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående årligt understöd

åt tonsättaren J. G. E. Sjögrens änka Berta

Elisabet Sjögren; given Stockholms slott den 26 april 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

medgiva,

att tonsättaren J. G. E. Sjögrens änka Berta Elisabet Sjögren, född

Dahlman, må från och med år 1919 under sin återstående livstid, så

länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten

åtnjuta ett årligt understöd av 1,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Värner Bydin.

Bihang till riksdagens protokoll 191H. I samt. 303 käft. (Nr 343.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majits Nåd. Proposition Nr 343.

Understöd åt

tonsättaren

J. G. E. Sjögrens

änka

Berta Elisabet

Sjögren.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26

april 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

SchOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

RyDÉN,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Rydén anförde:

I skrivelse den 27 mars 1918 har musikaliska akademien gjort framställning

om beredande av ett årligt understöd åt tonsättaren J. G. Emil

Sjögrens änka Berta Elisabet Sjögren, född Dahlman, samt därvid anfört

följande:

Emil Sjögren, född den 16 juni 1853, död den 1 mars 1918, torde med råtta

kunna räknas som en av Sveriges förnämsta tonsättare. Det erkännande, han^ vunnit

inom och utom landet av skapande och utövande konstnärer, den för vara förhallanden

stora spridning och de talrika, upprepade uppföranden, som hans arbeten erhållit, samt

det bifall och den kärlek, de tillvunnit sig hos en stor musikälskande allmänhet, bära

vittnesbörd om att akademien härutinnan ej står ensam om sin åsikt. Hans omfattande

alstring av sånger, sonater för piano, för violin och piano samt för violoncell

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 343.

och piano, av kantater och körsaker, av violin- och pianostycken utgör ej blott en avsevärd

och värdefull insats i svensk musiklitteratur, han har i och genom den även

varit ett föredöme för åtskilliga yngre svenska tonsättare och påverkat deras utveckling

och alstring.

Men Sjögrens betydelse för svensk tonkonst är så allmänt erkänd, den beundran

och det anseende, han tillvunnit sig som tonsättare, så kända, att det icke torde krävas

många ord för att framhålla detta faktum. Här må endast erinras därom, att

Kungl. Maj:t på förslag av akademien upprepade gånger givit Sjögren under hans livstid

bevis på erkännande av hans begåvning och tonsättarförmåga. Sålunda erhöll

han av Kungl. Maj:t år 1880 ett understöd för fortsättande av sina musikstudier samt

under aren 1894—1896, 1899—1904 samt 1907—1917 belöning som tonsättare från

det under akademiens stat uppförda, bland annat till dylika belöningar avsedda

anslag.

Sjögren, vilken i sin mannaålder haft anställning som organist vid Johannes församling

i Stockholm, var i övrigt för sitt uppehälle hänvisad till de inkomster, som

hans tonsättningar och en del av honom anordnade konserter kunde inbringa. Men,

såsom känt, äro de honorar, en svensk tonsättare kan erhålla för sina kompositioner

— vilkas uppförande av andra ej enligt svensk lag berättiga deras upphovsman till

inkomst — i allmänhet ej särdeles stora. Ej heller Sjögren har genom dem kunnat

på ett betryggande sätt sörja för sin efterlämnade hustrus framtid. Det synes då akademien,

som om staten, vilken berett Sjögren tillfälle till hans allt beröm värda alstring,

icke skulle kunna på ett bättre sätt betyga honom och hans minne sitt erkännande

av vad han i livstiden åstadkommit än genom att för hans änka betrygga en i ekonomiskt

hänseende anspråkslös men sorgfri tillvaro, vilken hans alstring såsom tonsättare

icke förmått skänka.

Sjögrens änka, Berta Elisabet Sjögren, född Dahlman, är, enligt vad bifogade

handlingar utvisa, född den 29 november 1866 samt äger, enligt vad bouppteckningen

giver vid handen, ingen förmögenhet utöver vad hennes make efterlämnat; och hans kvarlåtenskap

utgöres till största delen av en utav makarna innehavd bostadslägenhet på

landet. Skulle, såsom lärer vara ifrågasatt, förmånen av ett nådår å den avlidnes organistbefattning

komma att av församlingen beviljas fru Sjögren, torde denna förmån

icke kunna komma att uppgå till belopp, som för hennes framtida försörjande kan

spela avsevärdare roll. Framtida inkomst av Sjögrens kompositioner är för henne ytterligt

oviss, och, om någon sådan över huvud kommer att inflyta, föga avsevärd. Sjögren

nödgades nämligen, enligt vad akademien inhämtat, oftast att för vinnande av tillfälliga

existensmedel bortse från möjligheten till sådan framtida inkomst.

Med stöd av vad sålunda anförts och med hänsyn till att tillförene, såsom i fråga

om de förtjänta tonsättarna Otto Lindblad, August Söderman och Jacob Axel Josephson,

efter deras frånfälle beviljats den efterlevande änkan årlig pension, får musikaliska

akademien, som i ärendet hört sin läroverksstyrelse, hemställa, att Kungl. Maj:t till

1918 års riksdag ville avlåta proposition om beviljande av årlig pension å 1,000

kronor till änketru Berta Elisabet Sjögren, född Dahlman, att från och med år 1919,

så länge hon lever ogift, till henne utgå.

Vid skrivelsen voro fogade dels frejdbetyg, utvisande, bland annat,

att änkefru Sjögren, såsom akademien uppgivit, är född den 29 november

1866, dels oek en handling av följande lydelse:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition AV 343.

Sammandrag av bouppteckningen efter den 1 mars 1918 avlidne tonsättaren Johan

Gustaf Emil Sjögren

Boets tillgångar............................. kronor 28,769: 92

» skulder ............................. . » 6,478:68

Behållningen i boet utgör kronor 22,291: 24

intygas härmed.

I tillgångarna ingår lägenheten Ovansjö nr 2, taxeringsvärderad till 18,000

kronor, som intagits i bouppteckningen. Detta värde synes oss väl högt, då den av

makarna år 1910 inköptes för 12,000 kronor och några nämnvärda utgifter för byggnadernas

underhåll ej skett sedan inköpet.

Stockholm den 26 mars 1918.

Herman Jansson. Arvid Hydén.

Bouppteckningsförrättare.

Uti infordrat, den 5 april 1918 dagtecknat utlåtande har statskontoret,

med förmälan att det väckta förslaget helt och hållet undandroge sig

bedömande efter vanliga grunder för beviljande av änkepensioner, inskränkt

sig till att på de av musikaliska akademien anförda skälen tillstyrka bifall

till akademiens framställning.

Departe- Även jag ansluter mig till det föreliggande förSlaget, och jag gör detta

mentschefen. gå inyCtet hellre, som jag anser, att ett bifall till detsamma bör uppfattas

såsom en gärd av offentligt erkännande åt eu högt förtjänt man. Riksdagen

har förut icke sällan på det sättet hedrat personer, som genom berömvärt

arbete på vetenskapens område gagnat sitt land, att riksdagen

befriat deras efterlevande från ekonomiskt betryck. Vid åtskilliga tillfällen

— ehuru mindre ofta — hava understöd även tilldelats efterlevande

efter män, som ägnat sig åt musikens eller de övriga sköna konsternas

tjänst och vilka i de flesta fall icke äro i stånd att genom besparingar å eu

ringa och osäker inkomst bereda de sina en sorgfri framtid. Den livsgärning,

som Emil Sjögren utfört, synes mig vara av den betydelse, att nationen

icke bör undandraga sig att tillförsäkra hans änka en ekonomiskt

något så när bekymmerfri ålderdom. Emil Sjögrens namn är knutet vid

en rad av skapelser, som höra till de förnämsta alstren av nutida svensk

tonkonst och som skola föra hans namn till eftervärlden. För vad han

sålunda utfört står vårt folk i en tacksamhetsskuld, som icke kan lämpligare

erkännas än genom en ekonomisk hjälp till hans efterlevande hustru.

Mot det belopp, musikaliska akademien i sådant hänseende föreslagit, har

jag intet att erinra.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 343.

5

Jag hemställer fördenskull, att Eders Kungl. Maj:t behagade föreslå

riksdagen medgiva,

att tonsättaren J. G. E. Sjögrens änka Berta Elisabet

Sjögren, född Dahlman, må från och med år 1919

under sin återstående livstid, så länge hon förbliver i

sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten

åtnjuta ett årligt understöd av 1,000 kronor.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan biföll Hans Maj:t Konungen; och skulle proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gustaf Florén.

Bihang till riksdagens protokoll 1918.

1 sand. 303 höft. (Nr 343).

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1918:55 Utlåtande, angående vissa framställningar rörande pensioner och understöd m. m. å allmänna indragningsstaten. s. 59 i texten