Sök i Ratio Lex

Angående ersättning till korpralen J. E. Normans änka Agnes Cecilia Norman och makarnas tre minderåriga barn

1918-04-30 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:378, Angående ersättning till korpralen J. E. Normans änka Agnes Cecilia Norman och makarnas tre minderåriga barn

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 378.

1

Nr 378.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående ersättning

till korpralen J. E. Normans änka Agnes Cecilia

Norman och makarnas tre minderåriga barn; given

Stockholms slott den 30 april 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

att korpralen Johan Edvin Normans änka Agnes Cecilia Norman

och makarnas minderåriga barn Gustaf Edvin Sigfrid, Erik Gunnar och

Edgar Sixten må å allmänna indragningsstaten åtnjuta ersättning till

belopp och under villkor i övrigt, som finnas angivna i förordningen

den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen

under militärtjänstgöring.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Erik Palmstierna.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 338 höft. (Nr 378.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts nåd. pr■ position Nr 378.

Utdrag av protokollet över sjnförsvarsårenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30

april 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Edén,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna au förde härefter:

Ang. er tätt- Uti en till Kungl. Maj:t ställd ansökning har avlidne korpralen

n''r7ien j°e. y''d andra eldarekompaniet Johan Edvin Normans änka Agnes Cecilia

Normans nka Norman, som är född den 9 oktober 1883, anhållit att utbekomma er“äri^allrn.

sättning enligt nädiga förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i

anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, för sig och

små minderåriga barn Gustaf Edvin Sigfrid, född den 31 augusti 1907,

Erik Gunnar, lödd den 15 december 1908, och Edgar Sixten, född den

24 december 1910.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att korpralen Norman innehaft

anställning vid flottan åren 1906—1910, att han den 29 februari

1912 erhållit förnyad anställning vid flottan, att han under tiden 15 april—

28 september 1912 genomgått underofticersskola, att han därunder till

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Moj:ts nåd. proposition Nr 378.

följd av drag i skolans lokaler ådragit sig förkylning, att han i anledning

härav den 30 september 1912 sjukmönstrat, därvid han konstaterats

lida av lungtuberkulos, att han därefter längre perioder vistats å sanatorium

och endast tidtals kunnat fullgöra sin tjänst vid flottan, att han

den 9 september 1917 avlidit i lungtuberkulos samt att han intill sin

död åtnjutit underhåll och vård genom militär myndighets försorg ävensom

avlöning av statsmedel.

Vidare inhämtas av handlingarna i ärendet.

Med skrivelse den 13 december 1917 hade stationsbefälhavaren

vid flottans station i Stockholm till riksförsäkringsanstalten översänt en

av änkan Norman gjord, till stationsbefälhavarens expedition den 2 oktober

1917 inkommen ansökning, att jämlikt bestämmelserna i förenämnda

förordning den 18 juni 1909 livräntor mätte tillerkännas henne och hennes

i äktenskap med korpralen Norman födda ovan omförmälda tre barn.

Riksförsäkringsanstalten, som efter inhämtande av yttrande i ärendet

från den hos anstalten anställda specialisten på lungsjukdomarnas område,

visserligen fann Norman hava ådragit sig ifrågavarande sjukdom

under sådana omständigheter, att, därest i övrigt erforderliga betingelser

varit för handen, ersättning jämlikt berörda förordning bort kunna utgå,

förklarade genom beslut deri 2L januari 1918, att, som enligt stadgandena

i § 12 av nämnda förordning framställning skulle göras inom två

år, efter det skadan yppats, vid äventyr att rätten till ersättning eljest

vore föiverkad, men, såvitt handlingarna i ärendet utvisad'''', dylik framställning

icke blivit gjord inom sålunda föreskriven tid, rikslörsäkringsanstalten

funne någ"n ersättning enligt berörda förordning icke kunna

utgå i förevarande fall.

Över nu föreliggande ansökning hava, efter särskilda nådiga remisser,

underdåniga utlåtanden innevarande år avgivits, av marinförvaltningen

den 7 februari, av riksförsäkringsanstalten den 21 mars och av

statskontoret den 19 april.

Marin förvaltningen har i sitt berörda utlåtande hemställt, att

Kungl. Maj.-t måtte förklara att deri omständigheten, att tiden för framställning

om ersättning vore tilländalupen, icke utgjorde hinder för

riksförsäkringsanstalten att pröva, huruvida sökanden och hennes tre

minderåriga barn vore berättigade att erhålla livräntor enligt förenämnda

förordning.

Riksförsäkringsanstalten har i sitt förberörda utlåtande anfört,

bland annat, följande.

Den ersättning, varom nu vore fråga, omförmäldes i § 4 mom. 3

av nämnda förordning, vari stadgades, att om skadan medfört döden

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 378.

inom två år från olycksfallet eller från det sjukdomen bleve känd, skulle

i ersättning utgivas dels begravningshjälp med 75 kronor dels ock till

änka, när äktenskapet slutits före den tidpunkt, då skadan uppkommit,

en årlig livränta av 180 kronor från dödsfallet, så länge hon levde

ogift, och till minderårigt barn, som fötts före sagda tidpunkt eller

löddes därefter i ett förut slutet äktenskap, en årlig livränta av 90

kronor från dödsfallet, tills det uppnått 15 års ålder, dock att om livräntor

till efterlevande skulle sammanlagt överstiga 450 kronor, de

skulle, i förhållande till vad på en var livräntetagare belöpte, till detta

belopp nedsättas, så länge anledning till dylik nedsättning fortfore.

Riksförsäkringsanstalten ville framhålla, att även om rätten till

ersättning enligt omförmälda förordning icke, på sätt ovan nämnts, förverkats,

anstalten likväl med hänsyn till stadgandet i fråga om ersättning

i anledning av dödsfall skulle hava saknat befogenhet att till korpralen

Normans efterlevande utgiva ersättning, alldenstund hans ifrågakomma

sjukdom icke medfört döden inom två år från det densamma

blev känd.

Vidare ville riksförsäkringsanstalten erinra om att lagen den 17

juni 1916 om försäkring för olycksfall i arbete ej innehölle bestämmelser

om att anspråk på ersättning skulle väckas inom viss tid eller att ersättning

i anledning av dödsfall allenast utginge, såvida dödsfallet inträffade

inom viss tid efter skadans inträffande.

Förenämnda nu gällande bestämmelser rörande ersättning för skada,

ådragen under militärtjänstgöring, vore avsedda att bringas i närmare

överensstämmelse med stadgandena i 1916 års olycksfallförsäkringslag,

och påginge utarbetandet av förslag i sådant avseende. Det syntes vara

sannolikt, att de förändringar uti förenämnda bestämmelser, som uti angivna

syfte kunde komma att av Kungl. Maj:t och riksdagen vidtagas,

även komme att avse borttagandet av den begränsning i ersättningsrätten,

som nu gällande preskriptionsbestämmelser utgjorde.

Dessutom ville riksförsäkringsanstalten framhålla, att då korpralen

Norman ända till sin död åtnjutit underhåll och vård ävensom avlöning

av statsmedel, han torde hava saknat anledning att därutöver söka särskild

ersättning. I allt fall syntes det vara förenligt med billighet, om

följderna av hans fullt förklarliga uraktlåtenhet att inom föreskriven tid

söka ersättning i förevarande fall kunde undanröjas.

Beträffande den omständigheten, att mer än två år förflutit mellan

dödsfallet och den tidpunkt, då korpralen Normans sjukdom först konstaterats,

torde böra beaktas, att förordningens härför tillämpliga bestämmelse

tillkommit för beredande av säkerhet, att döden verkligen

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 378.

förorsakats av den sjukd >m, som låga till grund för ersättningens utgivande.

I förevaranie fall måste ansas styrkt, att korpralen Norra

ms ifrågavarande, under militärtjänstgöring ådragna sjukdom förorsakat

döden. ''

På grund härav har riksförsäkringsanstalten ansett det vara med

billighet överensstämmande, att något understöd tillerkändes eller utverkades

åt änkan Norman och hennes minderåriga barn.

Statskontoret har i sitt utlåtande hemställt, att då starka billighetsskäl

i detta fall måste anses föreligga för beredande av sådan ersättning,

som i berörda förordning avsäges, Kungl. Maj:t täcktes i nådig

proposition föreslå riksdagen medgiva, att änkan Norman och hennes

minderåriga barn finge från allmänna indragningsstaten uppbära ersättning

till samma belopp och under enahanda villkor, som i sagda förordning

stadgades.

Med avseende å vad sålunda förekommit anser även jag sökanden

och hennes minderåriga barn på grund av de i ärendet föreliggande

särskilda omständigheter böra komma i åtnjutande av ersättning på sätt

statskontoret föreslagit, eller enligt de grunder, som finnas augrvna i

förordningen den 18 juni 1909.

Jag hemställer alltså, det täcktes Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

medgiva

att korpralen Johan Edvin Normans änka Agnes Cecilia- Norman

och makarnas minderåriga barn Gustaf Edvin Sigfrid, Erik Gunnar och

Edoar Sixten må å allmänna indragningsstaten åtnjuta ersäitning till

belopp och under villkor i övrigt, som fintias angivna i förordningen

den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen

under militärtjänstgöring.

Vad departementschefen sålunda hemställt, behagade

Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan av statsrådets

övriga ledamöter, bifalla; och skulle proposition

till riksdagen avlåtas av den lydelse, eu vid detta

protokoll fogad bilaga utvisar.

Ur protokollet:

Eric Buud-Hdmer.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 338 höft. (Nr 378. i

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1918:62 Utlåtande angående vissa framställningar rörande tionde huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragning sstaterna. A. s. 30 i texten