Sök i Ratio Lex

Angående avsättning av medel för beredande av krigstidstillägg och krig stid sb julp för år 1919 åt vissa befattningshavare och f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl

1918-04-19 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:393, Angående avsättning av medel för beredande av krigstidstillägg och krig stid sb julp för år 1919 åt vissa befattningshavare och f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts nåd. proposition Nr 393.

1

Nr 393.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående avsättning

av medel för beredande av krigstidstillägg och

krig stid sb julp för år 1919 åt vissa befattningshavare

och f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl.; given

Stockholms slott den 19 april 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att för beredande av krigstidstillägg och krigstidshjälp för år 1919

åt vissa befattningshavare och f. d. befattningshavare i statens tjänst

samt deras änkor och barn ävensom åt vissa utanför den egentliga

statsförvaltningen stående kategorier, att utgå enligt de grumler 1919

års riksdag kan komma att bestämma, såsom förslagsanslag å riksstaten

för år 1919 avsätta ett belopp av högst ................... kronor 57,000,000.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kun»]. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

F. V. Thorssm.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 353 höft. (Nr 393.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts nåd. ''proposition Nr 393.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19 april

1918.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: ScHOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Thorsson anförde efter gemensam

beredning med cheferna för övriga departement:

1 årets statsverksproposition har Kung! Maj:t på min hemställan

föreslagit riksdagen att för beredande av krigstidstillägg och krigstidshjälp

för år 1919 åt vissa befattningshavare och f. d. befattningshavare

i statens tjänst samt deras änkor och barn ävensom åt vissa utanför

den egentliga statsförvaltningen stående kategorier, enligt de grunder

1919 års riksdag kan komma att bestämma, i avbidan på den proposition

om avsättning av medel för ändamålet, som kunde bliva riksdagen

förelagd, för år 1919 såsom förslagsanslag högst beräkna en avsättning

å 43,u0<),000 kronor.

Till statsrådsprotokollet för den 14 januari 1918 anförde jag

härom följande:

»Såsom jag längre fram under dagens lopp torde få tillfälle att

inför Eders Kungl. Maj:t anmäla, är det min avsikt föreslå Eders Kungl.

Maj:t att till den instundande riksdagen avlåta framställningar angående

opaginerad Kontrollera mot PDF

s

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 393.

beredande till väsentligt förhöjda belopp av krigstidstillägg och krigstidshjälp

för år 1918 åt befattningshavare och f. d. befattningshavare, x

statens tjänst samt åt deras änkor och barn. Det synes mig emellertid

redan nu ganska påtagligt, att jämväl för år 1919 sådana dyrtidstillägg

måste vederbörande beredas. Däremot är jag icke nu så långt i förväg

och under de osäkra förhållanden, som råda, beredd att uttala min

mening om till vilket belopp och efter vilka närmare grunder detta tilllägg

för nämnda år bör utgå. Medel böra likväl under alla förhallanden

finiTas jämväl för detta år i beredskap, och i mina beräkningar.över det

finansiella läget för statsverket i avseende å samma år har jag även

tagit nödvändigheten härav i betraktande. Därvid har jag tillsvidare

ansett det riktigast att räkna med samma belopp för ändamålet, vilka

ansetts kunna beraknas för år 1918, eller för befattningshavare, vilkas

avlöningar icke skola bestridas av vederbörande verks inkomster., till

sammanlagt omkring 43 miljoner kronor, därvid jämväl tagits i betraktande,

att dyrtidstillägg som hittills kunna komma i fråga även åt

vissa utanför den egentliga statsförvaltningen stående kategorier. Givetvis

är denna beräkning rörande 1919 mycket oviss; jämkningar både

uppåt och nedåt kunna komma i fråga. Tillsvidare synes mig likväl

riktigast att stanna vid samma belopp som för år 1918.

I fråga om dyrtidstillägg åt de befattningshavare, vilkas avlöningar

bestridas av vederbörande verks inkomster, har jag vad angår de aflärsdrivande

verken vid inkomstberäkningarna för år 1919 tagit hänsyn

till dem; och beträffande sådana verk som försäkringsinspektionen,. statens

biografbyrå, mynt- och justeringsverket, patent- och registreringsverket

och bankinspektionen förutsätter jag, att eventuella dyrtidstillägg

komma att av riksdagen anvisas att utgå av verkets inkomster.

Innan Eders Kungl. Maj t beslutar avlåtande av de framställningar

till riksdagen, som skulle innefatta förslag om ifrågavarande dyrtidstilllägg

för 1918 och samtidigt om avsättning för 1919 av ovanberörda

belopp, torde detta på riksstaten bland utgifterna allenast böra beräknas

som en avsättning.»

Propositioner avlätos sedermera till riksdagen den 18 januari 1918

angående krigstidstillägg och krigstidshjalp under år 1918 åt befattningshavare

i statens tjiinst (nr 10), angående krigstidstillägg under år 1918

åt f. d. befattningshavare i statens tjänst (ur 11), angående krigstidslillägg

under år 1918 åt pensionerade båtsmän och marinsoldater samt

Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare (nr 12) samt angående

krigstidstillägg under år 1918 åt penuonsberättigade änkor och barn

efter befattningshavare i statens tjänst (nr 13).

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 393.

Sedermera hava den 15 mars 1918 till riksdagen avgivits propositioner

angående krigstidstillägg för nr 1918 åt pensionerade lärare och

läi arinnnr vid folk- och småskolor m. fl. (nr 178), angående krigstidstillägg

för år 1918 åt pensionsberättigade änkor och barn efter delägare

i folkskollärarnas änke- och pupillkassa (nr 179) samt angående krigstidstillägg

under år 1918 åt pensionsberättigade änkor och barn efter

delägare i prästerskapets änke- och pupillkassa (nr 180).

Genom skrivelser (nr 69—72) den 15 mars 1918 har riksdagen

anmält sina besatt i anledning av förenämnda propositioner nr 10—13.

Jag anhåller nu att få åter anmäla frågan om medels avsättande å

1919 års riksstat för beredande av tillgångar för de dyrtidstillägg, som

kunna bliva av 1919 års riksdag beslutade. Tillräckligt material torde

nämligen numera föreligga för bedömande av det ifrågavarande medelsbehovets

ungefärliga storlek.

Såsom av mitt förut återgivna yttrande till statsrådsprotokollet

den 14 januari 1918 framgår ingick i det då b-räknade avsättningsbeloppet

43,000,000 kronor icke sådana dyrtidstillägg, som i Kungl.

Maj.ts framställningar rörande krigstidstillägg och krigstidshjälp under

år 1918 förutsatts skola utgå av vederbörande verks inkomster. Sedan

denna förutsättning numera av riksdagen godtagits beträffande dyrtidstillägg

för år 1918, torde densamma böra läggas till grund jämväl för

beräkningen^ av de medel, som kunna behöva särskilt avsättas å riksstaten

för år 1919. Jag utgår sålunda från att avsättningen å nästa

ars ^ liksstat skall motsvara allenast vad riksdagen för innevarande år

anvisat under de olika huvudtitlarna. Beträffande de affärsdrivande verken

torde tillgångar för bestridande under år 1919 av kostnader för dyrtidstillägg,

som motsvara de genom riksdagens beslut ökade kostnaderna för

innevarande år, böra beredas genom ändrade inkomstberäkningar. För

vissa andra i riksdagens skrivelse nr 69 omförmälda verk och institutioner

torde eventuella dyrtidstillägg under år 1919 komma att, i likhet

med vad riksdagen beslutat i fråga om årets dyrtidstillägg, anvisas att

utgå av verkets eller institutionens inkomster. Till frågan om ändrade

inkomstberäkningar för de affärsdrivande verken skall jag i annat sammanhang

återkomma.

Under de^ olika huvudtitlarna har riksdagen å tilläggsstaten för år

1918 anvisat såsom förslagsanslag, dels, enligt vad riksdagen i skrivelse

nr 69 anmält, för beredande av krigstidstillägg och krigstidshjälp åt befattningshavare

i statens tjänst:

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 393.

under andra

huvudtiteln.....

................... kronor 2,300,000

» tredje

»

................. » 200,(''00

» fjärde

»

................... » 17,500,000

» femte

»

................... j> 8,500,000

» sjätte

»

................... » 5,300,000

» sjunde

................... » 5,700,000

T> åttonde

»

................... » 6,500,000

» nionde

»

.................. » 1,500.000

•

Summa kronor 47,500,000,

dels ock, enligt riksdagens skrivelser nr 70—72, under tionde

huvudtiteln:

för beredande av krigstidstillägg åt f. d. befattningshavare

i statens tjänst................................ kronor 4,300,000

för beredande av krigstidstillägg åt pensionerade

båtsmän m. fl......................................................... » 950,000

för beredande av krigstidstillägg åt vissa pen
sionsberättigade

änkor och barn........................ » 2,000,000

Summa kronor 7,250,U00,

eller med tilläggande av de under 2—9 huvudtitlarna anvisade belopp

tillhopa................................................................t.............. kronor 54,750,000.

Utöver det nu angivna beloppet, 54,750.000 kronor, bör emellertid,

vid fastställande av den summa, vilken lämpligen bör å 1919 års riksstat

avsättas, jämväl beräknas kostnader motsvarande de av Kungl. Maj:t

i propositionerna 178 —180 äskade anslagen. Dessa anslag, vilka i

tilläggsstaten för år 1918 beräknades till ett belopp av inalles 1,445,000

kronor, iöreslogos i nyssnämnda propositioner höjda till inalles 1,957,000

kronor och torde, enligt samstämmande beslut av riksdagens båda kamrar,

komma att under tionde huvudtiteln anvisas till följande belopp såsom

förslagsanslag å 1918 års tilläggsstat, nämligen

för beredande av krigstidstillägg åt vissa f. d.

lärare och lärarinnor m. fl.................................... kronor 1,100,000

för beredande av krigstidstillägg åt pensionsberättigade

änkor och barn efter delägare i

folkskollärarnas änke- och pupillkassa .............. » 230,000

för beredande av krigstidstillägg åt pensionsberättigade

änkor och barn efter delägare i prästerskapets

änke- och pupillkassa ......................... »_300.000

Summa kronor 1,690,000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 393.

De under samtliga huvudtitlarna utgående dyrtids ti lläggen för år

1918 kunna alltså nu beräknas uppgå till sammanlagt kronor 56,440,000.

Med tillämpning av samma grundsats, enligt vilken avsättningen

i riksstaten för år 1919 beräknats till 43,000,000 kronor, eller att man

för år 1919 borde räkna med samma belopp till bestridande av nu

ifrågavarande dyrtidstillägg som avsetts för innevarande år, borde alltså

avsättningsbeloppet höjas från 43,000,000 till förutnämnda belopp av

56,440,000 kronor.

Emellertid torde försiktigheten bjuda att avsätta ett något högre

belopp än sistnämnda summan. Härtill synes mig, förutom själva osäkerheten

i de kalkyler, som ligga till grund för beloppets beräknande, eu särskild

omständighet föranleda, för vilken jag i detta sammanhang anhåller

att få redogöra.

Genom kungörelse den 22 mars 1918 har Kungl. Maj:t, i överensstämmelse

med riksdagens beslut, fastställt allmänna grunder för krigstidstilläggs

och krigstidshjälps utgående till befattningshavare i statens

tjänst. 1 § 14 av dessa allmänna grunder har upptagits det stadgandet,

att från åtnjutande av såväl krigstidstillägg som krigstidshjälp

enligt i kungörelsen angivna grunder undantagas, bland annat, befattningshavare,

som — oavselt pension, pensionstillägg och understöd

enligt lagen om allmän pensionsförsäkring den 30 juni 1913 — vid

årets ingång ägde åtnjuta pension eller därmed jämförligt årligt understöd

av statsmedel eller från någon av staten understödd pensionsanstalt.

Detta stadgande, till vilket någon motsvarighet icke förefanns i

Kungl. Maj:ts proposition i ämnet (nr 10), har redan föranlett flera framställningar

till Kungl. Maj:t, vilka framställningar beröra ömförmälda

stadgandes konsekvenser dels i fråga om krigstidstillägg till befattningshavare

i statens tjänst, som åtnjuta egen pension, dels ock i fråga om

sådant tillägg för dylika befattningshavare, vilka åtnjuta änke- eller

pupillpension. Sålunda har lantmäteristyrelsen i skrivelse den 8 april 1918,

med överlämnande av till lantmäteristyrelsen ställda skrifter från fyra

styrelsen underlydande befattningshavare, vilka åtnjuta egen pension, framhållit,

att befattningshavarna i fråga till följd av förenämnda bestämmelsen

komme i fråga om förbättring till följd av kristiden i sämre ställning än

andra befattningshavare, och har styrelsen med upplysning, att detsamma

vore fallet med ytterligare minst två styrelsen underlydande tjänstemän,

hemställt om åtgärder i syfte att hålla ifrågavarande befattningshavare

skadeslösa för ovanberörda minskning i inkomster. Liknande framställning

har inkommit från telegrafstyrelsen, som i skrivelse den 9 april

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 393.

1918 hemställt, att de befattningshavare i statens tjänst, vilka i egenskap

av pensmnstagare på grund av bestämmelserna i 14 § av lörenämnda

kungörelsen den 22 mars 1918 äro undantagna från krigstidstillägg

måtte så snart ske kan komma i åtnjutande av krigstidstillägg

till enahanda belopp, som för övriga befattningshavare i statens tjänst

äro stadgade. Från postexpeditören Katarina Hasselberg och biträdet

Caroline Krmpelin, bägge auställda hos generalpoststyrelsen, har inkommit

en skrivelse, dagtecknad den 15 mars 1918, i enahanda sylte;

och har jämväl till mig ingivits en P. M. utvisande de ifrågavarande

bestämmelsernas verkningar i avseende å, förutom nyssnämnda befattningshavare,

jämväl ett antal andra tjänstemän vid postverket.

Statskontoret har i infordrade yttranden över dels lautmäteristyrelsens,

dels Katarina Hasselbergs och Caroline Krmpelins framställningar,

åberopat av statskontoret avgivet yttrande rörande en från medicinalstyrelsen

inkommen skrivelse.

Av innehållet i medicinalstyrelsens skrivelse den 27 mars 1918 tillåter

jag mig nu återgiva det väsentliga. Medicinalstyrelsen anför till en

början, att stadgandet i förberörda 14 § vore ägnat att medföra synnerligen

anmärkningsvärda konsekvenser med avseende å en del av medicinalstjnelsens

befattningshavare samt fortsätter:

»Genom stadgandet i fråga uteslutas nämligen från krigstidstillägg de styrelsens

kvinnliga biträden, vilka åtnjuta änke- eller pupillpension. Då ifrågavarande

pensioner utgå med jämförelsevis låga belopp och det av riksdagen beviljade krigstidstiliägget

å nämnda pensioner icke i något fall kan överstiga 300 kronor, innebär

det anmärkta stadgandet, att de kvinnliga befattningshavare, vilka åtnjuta

änke- eller pupillpension, erhålla en inkomst av avlöning och pension, som vida

understiger beloppet av den avlöning med krigstidstillägg, som utgar till med dem

likställda befattningshavare, vilka icke äro pensionst ägare. I vissa fall kar. det

ifrågavarande stadgandet till och med medföra den verkan, att en kvinnlig befattningshavare,

som åtnjuter pension, erhåller lägre totalinkomst av avlöning, pension

och krigstidstillägg, än hon åtnjöt under föregående år, ett förhållande, som med

hänsyn till den fortgående stegringen av levnadskostnader och därav föranledd

höjning i föregående års krigstidstillägg synes föga överensstämmande med rättvisa

och billighet.

Såsom exempel på de här ovan berörda följderna av det förevarande stadgandet

får medicinalstyrelsen anföra följande avlöningssiffror beträffande tvenne av

styrelsens nuvarande ordinarie kvinnliga biträden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts nåd. proposition AV 393.

Ett kvinnligt biträde i

tredje lönegraden (regi- strator) änka utan barn

Årlig

avlöning

kr.

Krigstids- tillägg å

avlöning

kr.

Änke- eller

pupill- pension

kr.

Krigst’ds- tillögg &

pension

kr.

Förlust k kr''gstids- tillägg i jämförelse

med iikställda befatt- ningshavare

kr.

efter kapten av 2;a

klass.....................

2,000: —

1,032: —

600:-

300: -

732:-

Ett kvinnligt biträde i

andra lönegraden, dotter

till en avliden krono-

länsman ..................

1,600: —

OO

o

00

T

100: —

100: —

798: —

Av de anförda siffrorna framgår, att de nämnda två kvinnliga biträdena för

innevarande år komma att åtnjuta ett krigstidstillägg å vederbörande pensioner,

som med respektive 7^2 och 798 kronor understiger det krigstidstillägg, som skulle

hava kommit dem till del, om de icke varit pensionstagare. Om bemälda befattningshavares

pensioner medräknas i deras inkomstbelopp, nå de i allt fall icke upp

till en högre totalinkomst av avlöning, pension och krigstidstillägg, än att sagda

totalinkomst med respektive 132 och 698 kronor understiger den inkomst av avlöning

och krigstidstillägg, som tillkommer med dem likställda befattningshavare,

vilka icke äro pensionstagare. Det ovan omnämnda kvinnliga biträdet i andra lönegraden

åtnjöt under år 1917 ett krigstidstillägg av 250 kronor. Under innevarande

år erhåller hon ett krigstidstillägg å pension av 100 kronor. Hennes totalinkomst

av avlöning, krigstidstillägg och pension minskas således i förhållande till föregående

års med 150 kronor, under det att hennes kamrater i samma lönegrad få sin

inkomst från föregående år ökad med 648 kronor.

Jämväl ett av medicinalstyrelsens extra kvinnliga biträden, som åtnjuter

änkepension, kommer på grund av bestämmelserna i §§ 7 och 14 av nu ifrågavarande

nådiga kungörelse att erhålla ett krigstidstillägg, som med omkring 470 kronor

understiger det tillägg, hon skulle hava erhållit, om hon icke varit pensionstagare.

De ovan omhandlade kvinnliga biträdena äro medicinalstyrelsens egna befattningshavare.

Utom själva styrelsen, men inom styrelsens förvaltningsområde torde

liknande verkningar av det anmärkta s.tadgandet säkerligen kunna befaras, ehuru

utredning därom ännu icke föreligger. Särskilt lärer det få antagas, att inom

hospitalspersonalen åtskilliga motsvarande fall skola yppa sig.

Det ovan berörda förhållandet är så mycket mera betänkligt, som de kvinnliga

befattningshavarnas löner i och för sig äro så knappt tillmätta, att en höjning

av desamma även oavsett den rådande dyrtiden varit väl av behovet påkallad för

att möjliggöra en tryggad ekonomisk existens. Ett avlöningsstadgande, som speciellt

försätter en del kvinnliga befattningshavare i en ogynnsam undantagsställning,

synes därför vara synnerligen beklagligt.

Förutom vad sålunda anförts tillåter sig medicinalstyrelsen i underdånighet

fästa Eders Kungl. Maj:ts uppmärksamhet på ännu ett beaktansvärt moment i den

föreliggande frågan. Genom nådig kungörelse den 5 februari 1918 har Eders Kungl.

Maj:t medgivit, att såsom förskott i avräkning å det krigstidstillägg, som kunde

varda befattningshavare i statens tjänst för år 1918 beviljat, finge utbetalas vad

som enligt nådiga kungörelsen den 29 maj 1917 såsom krigstidstillägg skolat utgå,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 393.

därest samma kungörelse varit för år 1918 gällande. Förutsättningen för ifrågavarande

förskottsbetalning torde väl få anses vara, att krigstidstillägget för år

1918 skulle tillgodokomma samma kategorier av befattningshavare, som under år

1917 åtnjutit sådant tillägg. I bestämmelse)na angående 1917 års krigstidstillägg

förefanns emellertid icke något stadgande angående pensionstagares undantagande

från krigstidstillägg. Det ovan ornhandlade stadgandet i § 14 nådiga kungörelsen

den 22 mars 1918 lärer således innebära en avvikelse från de förutsättningar, vilka

lågo till grund för nådiga kungörelsen den 5 februari 1918.

På grund av vad sålunda anförts har medicinalstyrelsen icke kunnat undgå

att finna, att en ändring av merberörda stadgande angående pensionstagares undantagande

från krigstidstillägg är av rättvisa och billighet påkallad. Med hänsyn

till det särskilt under innevarande år kännbara dyrtidstrycket kan det icke anses

tillrådligt att uppskjuta rättelse av det anmärkta missförhållandet till nästkommande

är.

Medicinalstyrelsen får därför underdånigst hemställa, att Eders Kungl. Maj:t

måtte vidtaga åtgärder för att de befattningshavare i statens tjänst, vilka i egenskap

av pensionstagare på grund av stadgandena i § 14 nådiga kungörelsen den 22

mars 1918 äro undantagna från krigstidstillägg, måtte så snart ske kan komma i

åtnjutande av krigstidstillägg till enahanda belopp, som för övriga befattningshavare

i statens tjänst äro stadgade.»

Över denna medicinalstyrelsens framställning har statskontoret i

ett den 4 april 1908 avgivet yttrande anfört följande:

»Det i § 14: 3) av nådiga kungörelsen den 22 mars 1918 angående krigstidstillägg

och krigstidshjälp under samma år åt befattningshavare i statens tjänst

intagna stadgande, att från åtnjutande av såväl krigstidstillägg som krigstidshjälp

enligt i författningen angivna grunder äro undantaga befattningshavare, som vid

årets ingång ägde åtnjuta pension eller därmed jämförligt understöd av statsmedel

eller från någon av staten understödd pensionsanstalt, måste, enligt statskontorets

mening, lägga bestämt hinder i vägen för att de befattningshavare, om vilka här

är fråga, för närvarande skola kunna tillerkännnas rätt till krigstidstillägg. DS

emellertid nämnda bestämmelse i här anförda och med största sannolikhet i ett

stort antal liknande fall visat sig medföra konsekvenser, som antagligen icke av

statsmakterna avsetts, får statskontoret i underdånighet hemställa, att därest det

icke skulle låta sig göra att redan vid innevarande års riksdag få bestämmelsen i

fråga ändrad därhän, att sådan befattningshavare må åtnjuta krigstidstillägg antingen

å avlöningen eller å pensionen, vilketdera för honom ställer sig fördelaktigare.

Eders Kungl. Maj:t täcktes vidtaga erforderliga åtgärder för att genom beslut av

nästkommande års riksdag de befattningshavare, som på grund av sagda bestämmelse

lida förlust härför må beredas ersättning.

Beträffande åter frågan, huru förfaras skall med de belopp, som till sådana

befattningshavare, om vilka nu är fråga, förskottsvis utbetalats för årets första

månader i enlighet med bestämmelsen i nådiga kungörelsen den 5 februari 1918

angående utbetalande av förskott å krigstidstillägg för samma år åt befattningshavare

i statens tjänst, torde, enligt statskontorets mening, det icke råda något

tvivel därom, att utbetalningar av krig-tidstillägg, som skett på grund av föreskrift

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 353 höft. (Nr 393.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungi. May.ts nåd. proposition Nr 393.

i nämnda nådiga kungörelse, icke kunna upphävas genom bestämmelse i en senare

utfärdad författning.

Statskontoret får fördenskull i underdånighet hemställa det täcktes Eders

Kungl. Maj:t förklara, att omförmälda stadgande i § 14: 3) i nådiga kungörelsen

den 22 mars 1918 icke skall föranleda skyldighet för vederbörande befattningshavare

att återgälda de krigstidstilläggsbelopp, som de enligt nådiga kungörelsen

den 5 februari 1918 i förskott bekommit.»

Den av statskontoret sist berörda frågan angående huru förfaras

skall med belopp, som enligt kungörelsen den 5 februari 1918 förskottsvis

utbetalts i avräkning å det krigstidstillägg, som kunde varda befattningshavare

i statens tjänst för år 1918 beviljat, i vilken fråga jagdelar

den av statskontoret uttalade uppfattningen, anhåller jag att senare

få underställa Kungl. Maj:ts provning.

Beträffande vad statskontoret i övrigt anfört anser jag mig först böra

framhålla, att bestämmelserna i den av Kungl. JVIaj:t i överensstämmelse

med riksdagens beslut utfärdade kungörelsen den 22 mars 1918 även

efter min mening lägga bestämt hinder i vägen för att tillerkänna de

befattningshavare, som här äro i fråga, rätt till krigstidstillägg. Ej heller

kan jag tillstyrka annan åtgärd från Kungl. Maj:ts sida i syfte att för

det närvarande utan riksdagens hörande bereda berörda befattningshavare

ersättning på annat sätt för dem ej tillerkänt krigstidstillägg. En framställning

till årets riksdag i detta ärende, som varit förelagt innevarande

års riksdag till prövning, anser jag ej kunna ifrågakomma.

Däremot finner jag vad i ärendet förekommit böra föranleda, att

spörsmålet huruvida och i vilken utsträckning krigstidstillägg bör utgå

jämväl till de befattningshavare, som för närvarande genom lydelsen av

§ 14: 3) i nämnda kungörelse den 22 mars 1918 äro från rätt till krigstidstillägg

undantagna, på nytt upptagas till övervägande i samband med

eventuellt framläggande för nästa års riksdag av proposition om krigstidstillägg

för år 1919. Särskilt synas mig de anmärkningsvärda konsekvenser

det nu gällande stadgandet medför i avseende ä befattningshavare,

som åtnjuta änke- eller pupillpension, vara av beskaffenhet, att

de böra ge anledning till bestämmelsens omarbetning. Skulle ett sådant

förnyat övervägande leda till att statsmakterna för ifrågavarande befattningshavare

eller vissa kategorier bland dem komme att i nu förevarande

avseende fastställa förmånligare bestämmelser för år 1919 än de under

år 1918 gällande, synes det mig förenat med billighetens krav, att dessa

befattningshavare vid fastställandet av krigstidstillägg för år 1919 erhölle

rätt att uppbära skäligt fylluadsbelopp för år 1918.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 393.

På grund av vad jag nu anfört om ifrågasatt förändring i ett

särskilt avseende i grunderna för krigstid stilläggs utgående under år

1919 anser jag, att det belopp, som å riksstaten för ändamålet skulle

avsättas, bör något höjas utöver det av mig förut angivna beloppet.

Något bestämt belopp härför kan dock icke nu beräknas. I betraktande

av den approximativa beskaffenheten av de kalkyler, som ligga till grund

för beräkningarna av innevarande års kostnader för dyrtidstillägg, synes

det mig lämpligast att nu allenast avrunda summan till 57,000,000

kronor.

Härmed skulle avsättningen å riksstaten för år 1919 komma att

med 14,000,000 kronor överstiga det vid stat förslå gets framläggande

beräknade beloppet. Till frågan huru tillgångar för detta nya medelsbehov

skola beredas anhåller jag att senare fä återkomma.

Åberopande vad sålunda anförts hemställde föredragande departementschefen

därefter, att Kungl. A!aj:t ville föreslå riksdagen

att för beredande av krigstidstillägg och krigstidshjälp för år

1919 åt vissa befattningshavare och f. d. befattningshavare i statens

tjänst samt deras änkor och barn ävensom åt vissa utanför den egentliga

statsförvaltningen stående kategorier, att utgå enligt de grunder 1919

års riksdag kan komma att bestämma, å 1919 år riksstat såsom förslagsanslag

avsätta högst........................................................ kronor 57,000,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Kunungen lämna bifall;

och skulle proposition till riksdagen avlåtas av

den lydelse, bil. litt. . . . vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Stig Östergren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1918:348 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avsättning av medel för beredande av krigstidstillägg och krigstidshjälp för år 1919 å s. 2 i texten