Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3, 8, 11 och 16 §§ i förordningen den 30 juni 1916 om krig skonjunktur skatt
1918-05-16 · 153 sidor, varav 126 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,8 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 126 av 153 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1918:448, Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3, 8, 11 och 16 §§ i förordningen den 30 juni 1916 om krig skonjunktur skatt
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
1
Nr 448.
Kung!. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till
förordning om ändrad lydelse av 3, 8, 11 och 16 §§ i
förordningen den 30 juni 1916 om krig skonjunktur skatt;
given Stockholms slott den 16 maj 1918.
Under åberopande av härvid fogade utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå
riksdagen att antaga bilagda förslag till förordning om ändrad lydelse av
3, 8, 11 och 16 §§ i förordningen den 30 juni 1916 om krigskonjunkturskatt.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
F. V. Thorsson.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 406 käft. (Nr 448.)
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl Maj:ta nåd. proposition nr 448.
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 3, 8, 11 och 16 §§ i förordningen den 30
juni 1916 om krigskonjunkturskatt.
Härigenom förordnas, att 3, 8, 11 och 16 §§ i förordningen
den 30 juni 1916 om krigskonjunkturskatt skola, 3 och 16 §§ i nedan
angivna delar, erhålla följande ändrade lydelse.
3 §.
För skattskyldighet förutsättes:
a) — — — _ — — — — — — — —
b) — — — — — — — — — —--— —
c) att därjämte, vad angår inländskt aktiebolag och solidariskt
bankbolag, bolagets för året till inkomstskatt taxerade inkomst överstiger
5 procent av bolagets kapital, sådant det vid årets taxering beräknats.
8 §•
1 mom. Krigskon junkturskatt skall, där ej i 2 och 3 mom. här
nedan annorlunda stadgas, beräknas enligt denna
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448. 3
Tariff
Ökning för varje
fullt hundratal
Beskattningsbar
merinkomst.
Procenttal.
Skattebelopp.
kronor, som faller
mellan de i kol. 1
angivna inkomst
beloppen.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
2,000 ........
...... 4
80
14
20,000 ........
......13
2,600
15
40,000 ........
......14
5,600
17
60,000 ........
......15
9,000
19
80,000 ........
......16
12,800
21
100,000 ........
......17
17,000
21-5
150,000 ........
......18-5
27,750
24-5
200,000 ........
......20
40,000
30
250,000 ........
......22
55,000
34
300,000 ........
......24
72,000
38
350,000 ........
......26
91,000
42
400,000 ........
......28
112,000
38
500,000 ........
......30
150,000
42
600,000 •.......
......32
192,000
46
700,000 ........
......34
238,000
50
800,000 ........
......36
288,000
46
1,000,000 ........
......38
380,000
42
2,000,000 ........
......—
—
—
För merinkomst, som uppgår till 2,000,000 kronor eller därutöver,
utgör skatten 40 kronor för varje fulla 100 kronor.
2 mom. Därest inländskt aktiebolags eller solidariskt bankbolags för
året till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade inkomst överstiger 10
procent av bolagets kapital, sådant detsamma vid årets taxering beräknats,
skall bolagets krigskonjunkturskatt ökas
för varje full tiondel, varmed den enligt 20 § i förordningen om
inkomst- och förmögenhetsskatt beräknade inkomstprocenten överstiger 10
men ej 100 procent med 0,05 procent av det enligt 1 mom. beräknade
skattebeloppet, samt
för varje full tiondel, varmed inkomstprocenten överstiger 100 procent,
med 0,oi procent av nyssnämnda skattebelopp,
dock att samma skattebelopp ej i något fall må förhöjas med mera
än 50 procent.
4
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
Till ledning vid uträknandet av i detta moment omförmäld förhöjning
av krigskonjunkturskatten utfärdar Kungl. Maj:t erforderliga tabeller.
3 mom. För utländskt aktiebolag ävensom för annat utländskt
bolag, som driver bankrörelse, förhöjes det enligt 1 mom. beräknade
skattebeloppet med 30 procent av samma belopp.
11 §•
Har skattskyldig endast under ettdera av åren 1913 och 1914 varit
till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerad för inkomst, varom i 2 § och
5 § andra stycket sägs, uträknas den matematiska merinkomsten genom
jämförelse med den under det året taxerade inkomsten av nämnda slag.
Har han icke under någotdera året varit taxerad för dylik inkomst, anses
den under löpande året taxerade inkomsten av ifrågavarande slag i sin
helhet såsom matematisk merinkomst.
16 §.
Konungens befallningshavande — — — ifrågakommande skattskyldiga.
I denna längd, som kallas krigskonjunkturskattelängd och för vilken
formulär fastställes av Konungen, upptagas för varje skattskyldig hans
namn, för året till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp, åren
1913 och 1914 samt löpande året till sådan skatt taxerad inkomst, särskilt
för varje inkomstkälla, av sådant slag som avses i 2 § och 5 §
andra stycket, inkomstens medeltal och matematisk merinkomst såväl särskilt
för varje inkomstkälla som till sammanlagt belopp samt uträknad
skatt, angiven enligt ett vart av de olika momenten i 8 §. För inländskt
aktiebolag och solidariskt bankbolag angivas därjämte bolagets kapital
och inkomstprocent enligt taxeringarna såväl det löpande året som åren
1913 och 1914 ävensom inkomstprocentens medeltal enligt de vid taxeringarna
sistnämnda båda år gjorda uträkningar av procentens storlek.
Härutöver skola i längden antecknas kända särskilda förhållanden, som
kunna inverka på taxeringen.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då densamma,
enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
5
Utdrag
av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16 maj
1918.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden Petersson,
SCHOTTE,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmsti e rna ,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anförde:
Då innevarande års statsverksproposition underställdes Kungl. Maj:ts Inledning.
prövning, lämnade jag, såsom av statsrådsprotokollet den 14 januari 1918
framgår, eu översikt av det statsfinansiella läget och av förutsättningarna för
1919 års statsreglering. Därvid redogjorde jag först för ställningen intill 1918
års utgång och anförde beträffande utfallet av 1918 års statsreglering, att
enligt den av mig skisserade finansplanen samtliga utgifter intill ingången
av år 1919 komme att vara betalda och de tillfälliga lånemedel,
som för sådana utgifter upptagits, att vara i budgetmässig ordning guldna,
varefter jag fortsatte:
»Kristiden har medfört högst betydande utgifter såväl för värn av rikets
neutralitet som ock för folkhushållningen. Genom det fall i penningvärdet, som inträtt •
under krigstiden, ha de regelmässiga statsutgifterna också stegrats i hög grad.
Det såg en tid ut som skulle denna extra ordinära belastning alldeles överstiga
opaginerad Kontrollera mot PDF
Behov av
ökad skattein
takt.
6 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
den löpande budgetens bärkraft och komma att föranleda en skuldbörda, gom under
en följd av år skulle tryckt våra statsfinanser. Krigstidens vinster ha emellertid,
såsom nu kan ses, stigit till sådana för vårt lands förhållanden utomordentligt
höga summor, att den särskilda beskattning de varit föremål för —- ehuru
denna varit avsevärt mildare än i vissa andra land — dock_ inbringat så betydande
belopp åt statskassan, att krigstidens särskilda utgifter hittills och, såvitt nu
kan bedömas, intill utgången av år 1918 kunnat utan framtida skuldsättning täckas.
Det bör ock i detta sammanhang erinras därom, att staten i dessa krigsvinster
har en skattekälla, som ytterligare kan utnyttjas vid förefallande behov. Skulle
utöver de i 1918 års tilläggsstat och 1919 års riksstat förutsedda utgifterna nya
stora av kristiden föranledda krav komma att ställas på det allmänna, böra medel
härför kunna beredas genom en mera skärpt beskattning av krigsvinsterna än
den, som innehålles i nu gällande förordning om krigskonjunkturskatt.»
Till den sålunda redan vid statsverkspropositionens avlåtande berörda
frågan om en skärpt krigskonjunkturbeskattning anhåller jag nu
att få återkomma, då numera med tillräcklig säkerhet lärer kunna bedömas,
huruvida de av mig i nyss återgivna uttalande antydda förutsättningarna
föreligga.
I samband med förslag till nya inkomstberäkningar torde jag få
tillfälle att mera ingående behandla spörsmålen om de medelsbehov, för
vilka tillgångar icke äro beräknade i förslagen till riksstat för år 1919
och tilläggsstat för år 1918, och om de nya eller ändrade inkomstbelopp,
som böra å budgeten uppföras. För det närvarande torde jag få åtnöja
mig med att anmäla, att för bestridande av kostnaderna för de utav
Kungl. Maj:t äskade eller av riksdagen beviljade anslag utöver statsverkspropositionens
ram erfordras en högst betydande ökning av statsverkets
inkomster av skattemedel. Efter sammanställning av det sannolika medelsbehovet
har jag sökt avväga huru stor del därav, som skäligen bör bestridas
dels genom lånemedel, dels genom skattemedel. Under hänsynstagande
till de efter statsverkspropositionens framläggande vunna erfarenheterna
har jag kommit till den uppfattning, att något belopp av avsevärd
betydelse icke är att utvinna, utöver vad i finansplanen påräknats,
av de i samma finansplan uppskattade överskotten a 1917 och 1918 års
statsregleringar. Jag anser, efter granskning av de på frågan inverkande
omständigheter, att för innevarande års reglering kräves ett tillskott av
skattemedel, vilket jag nu beräknar till i runt tal 60 millioner kronor.
Jämväl för år 1919 erfordras mycket avsevärda nya skattebelopp, varav
de, som föranledas av ändringar uti 1919 års riksstat av mig beräknas till
likaledes ungefär 60 millioner kronor. Då med all säkerhet även år
1919 en tilläggsstat uppgående till betydande slutsumma icke lärer kunna
Kungl. Maj-.ts nåd. proposition nr 448.
7
undvikas, torde den verkliga utgift, som 1919 års reglering har att bära
utöver vad riksstatsförslaget för samma år uppvisar, komma att bliva
långt större.
Efter att sålunda ha sökt fastställa statens skattebehov har jag haft
att överväga, vilken skattekälla lämpligen bör anlitas för behovets tillgodoseende.
Jag hyser den uppfattningen, att de behövliga medlen böra anskaffas
på den direkta beskattningens väg. Att för ändamålet öka sådan
indirekt beskattning, som med sin tyngd i första rummet drabbar föga
bärkraftiga lager inom samhället, anser jag i varje fall icke kunna ifrågakomma,
allraminst under en dyrtid sådan som den nuvarande.
Det lärer icke gärna kunna ifrågasättas att utan ingående utredningsarbeten
söka anlita någon alldeles ny och oprövad skatteform. Skall
ett ytterligare skattebelopp uttagas, torde alltså någon eller några redan
införda direkta skatter böra höjas. Valet står då närmast mellan å ena sidan
den allmänna inkomstskatten, varunder jag här inräknar ej blott den
vanliga inkomst- och förmögenhetsskatten utan även dess påbyggnad, den
extra inkomst- och förmögenhetsskatten, och å den andra sidan den speciella
krigsvinstbeskattning vi äga i krigskonjunkturskatten.
För en efter föreliggande skattebehov avpassad stegring av den allmänna
inkomstskatten torde kunna anföras framför allt det skäl, att den
faktiskt befintliga skatteformågan därmed mest likformigt varder utnyttjad,
givetvis i den män taxeringsförfarandet rätt avväger den skattepliktiga
inkomsten, medan däremot en skatteform sådan som krigskonjunkturskatten,
vilken principiellt utgår, i den mån den över huvud
baserar sig å den subjektiva skattebärkraften, efter den under kriget
stegrade skatteförmågan, alltid lärer komma att inrymma enskilda fall,
som te sig oegentliga ur synpunkten av fullt genomförd likformighet i
beskattningen.
Men emot den antydda utvägen att för den nu ifrågavarande statsregleringen
stegra den allmänna inkomstbeskattningen tala andra skäl,
vilka jag tillmäter avgörande betydelse. De skattebelopp, som måste anskaffas
äro av så betydande storlek, att deras uttagande skulle innebära
en skärpning av den vanliga inkomst- och förmögenhetsskatten med i genomsnitt
mer än 50 f, eller, uttagna genom den extra inkomst- och förmögenhetsskatten,
skulle medföra densammas fördubblande. Det synes mig vara
uppenbart, att ett uttagande av verkligt betydande nya skattebelopp av
den allmänna inkomstskatten icke gärna kan ske utan en genomgripande
revision av skatteskalan. Härvid torde böra särskilt anmärkas, att eu
sådan revision ej kan begränsas till att avse endast enskilda skattskyldiga
Valet mellan
olika
skattekontor.
8
Kungl. May.ts nåd. proposition nr 448.
eller med dem i beskattningsavseende likställda utan givetvis även måste
omfatta grunderna för aktiebolagens beskattning. Vid ett försök att utvinna
det behövliga tillskottet av skattemedel ur den allmänna inkomstskatten
upprullas i själva verket en mångfald spörsmål, vilkas rationella
lösning kräver avsevärda och tidskrävande utredningsarbeten såsom underlag.
Särskilt anser jag mig böra framhålla att, då den vanliga inkomstskatten
utvecklar sig alltmer till att bliva själva grundvalen för vårt
beskattningsväsende, i fråga om denna skatteform varje verkligt betydande
omläggning bör prövas med än större omsorg än vad som kan krävas
i avseende å förändringar i sådana beskattningsformer, som till sin natur
äro av provisorisk beskaffenhet.
En revision av den allmänna inkomstbeskattningen finner jag visserligen
vara av behovet påkallad. Önskvärt vore efter min mening, att åt
den grundläggande beskattningstypen i vårt land gåves en sådan byggnad,
att den tilläte en efter det statsfinansiella lägets växlande krav mer
eller mindre hård belastning, varigenom införandet av fristående extra
inkomstbeskattning bleve överflödigt. Men sålunda är icke vår nuvarande
allmänna inkomstskatt efter min mening byggd, och omständigheterna
ha icke medgivit ett framläggande för innevarande års riksdag av förslag
till erforderlig omläggning av grunderna för ifrågavarande skatt.
Vissa förarbeten för eu revision äro emellertid vidtagna, och är det min
åsikt, att arbetet bör fullföljas i syfte att förslag skola kunna föreläggas
nästkommande års riksdag till förändring i vissa delar av bestämmelserna
rörande inkomst- och förmögenhetsskatten. Jag har vid sadant förhållande
ansett mig så mycket mindre ha anledning att nu förorda, att
behovet av ökade skattemedel skulle tillgodoses medels omläggning av
den allmänna inkomstbeskattningen.
Den ökning i skatteintäkt, som statsfinansernas nuvarande läge påkallar,
bör i stället enligt min mening helt uttagas genom en skärpt krigskon
junkturskatt. Denna skatt är ändock i sig själv av provisorisk art.
Mot en provisorisk skärpning av densamma resa sig icke samma betänkligheter
som mot en lika skattebelopp inbringande stegring av den permanenta
inkomstskatten, om själva huvudgrunderna för beskattningen
eljest förbleve oförändrade. En omläggning av krigskonjunkturskatten, i
syfte att den skall kunna giva en betydligt ökad intäkt utan att ändock
rimliga hänsyn till skatteförmågan bliva åsidosatta, förutsätter vidare icke
lika tidsödande och krävande utredningar som den av mig nyss berörda
revisionen av den allmänna inkomstskatten.
Jag har på nu anförda grunder ansett mig böra fullfölja den redan
i årets finansplan antydda tankegången, att därest nya skatteinkomster
Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
9
skulle behöva anskaffas, krigskonjunkturskatten borde bereda nödiga medel.
Att behovet av ökade skatter framför allt framkallats av de krav på det
allmänna, som kristiden föranlett, torde icke behöva i detalj motiveras.
Jag torde kunna åtnöja mig med att hänvisa till, bland annat, de höjda
krigstidstilläggen, de stora anslagen för jordbruksproduktionens uppdrivande,
de höjda anslagen för lindring i mindre bemedlades levnadsvillkor,
anslaget till arbetslöshetens bekämpande, vissa neutralitetskostnader och
kostnaderna för vissa av krigsförhållandena förorsakade expeditioner m. m.
Det lärer svårligen kunna bestridas, att det alltså är i bästa överensstämmelse
med de i finansplanen uttalade grundsatser, då jag nu förordar
en skärpning av beskattningen å kristidens merinkomster för att bereda
tillgångar för av kristiden förorsakade medelsbehov.
I syfte att vid framläggande av förslag rörande skärpt krigskon- Utredningsturskatt
äga tillgång till så fullständigt material för frågans bedömande, arbetensom
omständigheterna medgivit att anskaffa, har jag låtit igångsätta vissa
utredningsarbeten.
Sålunda erhöll förste aktuarien Sam Larsson den 8 februari 1918
i uppdrag att verkställa en bearbetning av 1917 års krigskonjunkturskattelängder
in. in. Utredningsarbetet har omfattat undersökning av de
taxerade merinkomsternas fördelning på storleksgrupper, vidare av fördelningen
utav aktiebolag och solidariska bankbolag med hänsyn till
vinstens storlek i förhållande till aktiekapitalet samt av samma bolags
fördelning på olika verksamhetsgrenar; slutligen har ock i utredningen
ingått att på grundval av det sålunda föreliggande materialet och med användande
av offentligen tillgängliga uppgifter rörande aktiebolagens affärsresultat
för år 1917 söka göra en uppskattning av intäkten utav krigskonj
unkturskatten för innevarande år. Utredningsresultatet — vilket i
avseende å nyssnämnda uppskattning är att betrakta som preliminärt —
har av förste aktuarien Larsson sammanfattats i en till mig den 15 maj
1918 ingiven promemoria, vilken som bilaga torde få åtfölja protokollet
i detta ärende.
Vidare har inom finansdepartementet utförts en sammanställning
av tillgängliga uppgifter rörande den speciella krigsvinstbeskattningen i vissa
främmande länder. Härtill ha jämväl fogats upplysningar rörande under
kriget eljest genomförda skärpningar i den direkta beskattningen, eniir ett
bedömande av den mer eller mindre hårda skattebelastningen i olika länder
utan en dylik komplettering vore omöjligt. Uti några fall av särskilt intresse
ha upplysningar begärts genom svenska beskickningar utomlands;
i allmänhet har dock allenast det material utnyttjats, som utan omgång
Bihang till riksdagens protokoll 11)18. 1 saml. 406 käft. (Nr 448.) 2
10
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
stått till buds. Ehuru sammanställningen i fråga uppvisar luckor och
omständigheterna ej medgivit en jämförande kritisk bearbetning av det
samlade stoffet, anser jag dock jämväl denna utredning böra som bilaga
fogas till protokollet.
Vid det föreliggande resultatet av de sålunda utförda förberedande
arbetena torde jag icke behöva ingående uppehålla mig. Såväl den utredning,
vilken berört hithörande inhemska förhållanden, som översikten över
utlandets krigsskatteväsen synes mig utgöra stöd för den ifrågasatta
skärpningen av krigskonjunkturskatten och giva god vägledning i fråga
om sättet för skärpningens verkställande. Den Sverige berörande undersökningen
synes mig sålunda utvisa en sådan fördelning av de enligt
gällande krigskonjunkturskatteförordning beskattningsbara merinkomsterna,
att en högst betydande ökning i skatteintäkten synes kunna vinnas utan
att belastningen med hänsyn till skattebärkraften behöver överskrida rimliga
gränser. Bilden av det utländska skatteväsendet finner jag därtill ge vid
handen, att, även efter en avsevärd skärpning av vår krigskonjunkturskatt,
den dock icke komme att gå utanför ramen av vad mångenstädes
i utlandet ansetts nödigt och skäligt.
Historik Härefter torde jag fa övergå till att redogöra för den svenska
Tvenska krigskonjunkturskattens tillkomst och utveckling.
krigskonjunk- Genom proposition nr 196 den 30 april 1915 föreslog Kungl. Maj .t
turskatteo. rikgdagen att antaga en förordning om krigskonj unkturskatt. Enligt förförordning
slaget skulle skatten utgå för den ökade inkomst, som tillförts skattskyldig
på grund av det genom närvarande krigstillstånd framkallade läget.
Skatten i fråga skulle erläggas under ett vart av åren 1915 och 1916.
Skattskyldigheten skulle, under de i förordningen angivna villkor, åligga
den, som taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt, för sådan inkomst
av arbete, som avses i 7 § 3:o b), c) och d) i förordningen om inkomstoch
förmögenhetsskatt, varvid inkomsten av varje inkomstkälla vore att
beräkna för sig. Inkomst av fast egendom, inkomst av kapital samt
inkomst av vanlig arbetsanställning (7 § l:o, 2:o och 3:o a)) skulle alltså
icke falla under förordningen. Krigskonjunkturskatt skulle emellertid
utgå av skattepliktiga inkomstarter blott under följande villkor (med
taxerad inkomst eller enbart inkomst förstas i det nedanstående, da ej
annat namnes, inkomst, som taxerats enligt förordningen om inkomst- och
förmögenhetsskatt).
1. Inkomsten skulle för att bliva skattepliktig överstiga medeltalet
av motsvarande inkomst, sådan den beräknats vid taxeringarna 1913 och
1914 eller endera året, därest taxering ej skett för bägge, och skatten skulle
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
11
utgå å det överskjutande beloppet, merinkomsten. För skattskyldiga som
ej alls taxerats för inkomst av ifrågavarande slag 1913 eller 1914 vore
hela inkomsten att betrakta som merinkomst.
2. Den skattskyldiges hela inkomst skulle uppgå till minst 15,000
kronor.
3. Därjämte skulle, i fråga om inländska aktiebolag och solidariska
bankbolag, bolagets inkomst dels överstiga 5 % av bolagets kapital, sådant
det vid taxeringen beräknats, dels, beräknad i procent överstiga inkomstprocentens
medeltal enligt taxeringarna 1913 och 1914.
4. Merinkomsten skulle uppgå till minst 1,000 kronor.
Av den merinkomst, som sålunda vore underkastad skattskyldighet,
skull® skatten utgå med 12 procent.
Förslaget till förordning innehöll vidare detaljerade bestämmelser
om taxeringsförfarande genom särskilda krigskonjunkturskattenämnder
in. m.
Riksdagen anmälde genom skrivelse nr 190 den 26 maj 1915, att
riksdagen med vissa förändringar godkänt propositionen om krigskonjunkturskatt.
Bland dessa förändringar, av vilka ingen kan sägas ha berört
de principiella grunderna för den föreslagna beskattningen, må här särskilt
nämnas följande: •
Skattskyldighetsgränsen sänktes av riksdagen till taxerat belopp om
minst 10,000 kronor. Särskilt stadgande (i förordningen infört som dess
5 §) infördes till förekommande av försök att kringgå skattebestämmelserna
genom att disponera vinst till oproportionerliga löneförhöjningar
m. m. Som den viktigaste ändringen torde man få betrakta, att enligt
riksdagens beslut skatten skulle utgå ej med generellt 12 % utan efter
följande efter merinkomstens storlek progressiva skala:
Inkomstgrupp.
1.000— 4,900
5.000— 9,900
10.000— 14,900
15.000— 19,900
20.000— 24,900
25.000— 29,900
30.000— 34,900
35.000— 39,900
40.000— 44,900
45.000— 49,900
50,000 - 59,900
60.000— 79,900
Skatteprocent.
. . 12
. . 12 V*
. . 12 V»
. . 12 »./t
. . 13
. . 13 Vt
. . 13 V»
. . 13 s/t
. . 14
. . 14 >/t
. . 14 ■/«
. . 14 ’/t
12
1916 års
förordning.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
Inkomstgrupp.
80,000— 99,900 . .
100.000- 119,900 . .
120.000- 139,900 . .
140.000- 159,900 . .
160.000- 179,900 . .
180.000- 199,900 . .
200.000- 219,900 . .
220.000- 239,900 . .
240.000- 259,900 . .
260.000- 279,900 . .
280.000- 299,900 . .
300.000- 319,900 . .
320,000 och däröver
Skatteprocent.
. . 15
. . 15 V*
. . 15 V»
. . 15 */i
. . 16
. . 16 V*
. . 16 V«
. . 16 */«
. . 17
. . 17 V*
. . 17 >/«
. . 17 »/*
. . 18
Den förordning, som i överensstämmelse med riksdagens beslut
utfärdades den 11 juni 1915, avsåg, såsom förut är nämnt, allenast åren
1915 och 1916. Med hänsyn härtill framlades för 1916 års riksdag förslag
om fortsatt tillämpning av den nya skatteformen. Kungl. Maj:ts
förslag härutinnan’, i proposition nr 241 den 5 maj 1916, innefattade
emellertid icke enbart förlängning av den förra förordningens giltighet
utan jämväl vissa ändringar i densamma.
Enligt förslaget skulle taxering till krigskonjunkturskatt äga rum
år 1916 och sedermera årligen till och med året efter det, under vilket
genom kungl. kungörelse tillkännagivits, att krigstillståndet skall anses
ha upphört. Då 1915 års förordning omfattade åren 1915 och 1916
stadgades i 1916 års förordning till förebyggande av dubbel beskattning,
att skatt — vilken alltjämt skulle utgå för vinst uppkommen genom det
nuvarande krigstillstånd framkallade läget -— vore att erlägga i den mån
vinsten icke blivit genom taxering år 1915 enligt förordningen den 11
juni 1915 beskattad. Själva huvudbestämmelsen, varigenom beskattningen
anknöts till det av krigstillståndet framkallade läget, behölls som
synes i det nya förslaget. För att klarare framhäva dess innebörd gjordes
i författningstexten uttryckligen skillnad mellan den matematiska merinkomsten,
eller det inkomstbelopp, som framkomme vid det rent aritmetiska
utrönandet av inkomstökningen, och den beskattningsbara merinkomsten
eller den del av förutnämnda matematiska merinkomst, vars grund vore
det genom krigstillståndet framkallade läget. Metoden att utröna den
matematiska merinkomstens storlek föreslogs vidare ändrad därhän, att
som jämförelsetal skulle användas den högsta inkomsten under ettdera
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
13
av åren 1913 och 1914, med vilken bestämmelse även följde motsvarande
ändring beträffande bolagens inkomstprocent. I de under förordningen
fallande inkomstarterna skulle jämväl innefattas tantiemer och därmed
jämförliga inkomster, hänförliga under 7 § 3:o a) i inkomstskatteförordningen,
till vilket stadgande funnos fogade särskilda deklarationsbestämmelser.
Skattskyldighetsgränsen var föreslagen sänkt till minst 8,000
kronor men minsta beskattningsbara merinkomsten höjd till 2,000 kronor.
Slutligen föreslogs följande
progressiva skala:
Beskattnings-
Ökning för varje
fullt hundratal
bar mer-
Procent-
Skatte-
kronor, som faller
inkomBt.
tal.
belopp.
mellan de i kol. 1
angivna inkomst- beloppen.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
2,000
12
240
13
20,000
13
2,600
15
40,000
14
5,600
16
80,000
15
12,000
17
160,000
16
25,600
19
240,000
17
40,800
21
320,000
18
—
—
För merinkomst uppgående till 320,000
100 kronor.
eller däröver utgör skatten 18 kronor
I skrivelse den 15 juni 1916 anmälde riksdagen, att riksdagen antagit
förslaget till förordning om krigskonjunkturskatt med vissa ändringar.
Den av riksdagen beslutade förordningen innebär sålunda för det
första en viktig utvidgning av krigskonjunkturbeskattningens allmänna
ram, så till vida att även inkomst av fast egendom (7 § l:o) i förordningen
om inkomst- och förmögenhetsskatt) blir beskattningsbar under
lika villkor som inkomst av arbete. I avseende å metoden för merinkomstens
beräknande återgick riksdagen till den medeltalsberäkning för
åren 1913 och 1914, som var stadgad i 1915 års förordning. Av statsfinansiellt
stor betydelse var, att riksdagen med vidhållande av den progressiva
principen skärpte den i propositionen föreslagna skatteskalan.
Riksdagen beslutade nämligen följande tariff:
Beskattnings- bar mer-
Procent-
Skatte-
Ökning för varje
fullt hundratal
kronor, som faller
inkomst.
tal.
belopp.
mellan de i kol. 1
Kronor.
Kronor.
angivna inkomst- beloppen.
Kronor.
2,000
12
240
13
20,000
13
2,600
15
40,000
14
5,600
17
14
1917 års
ändring
i förordningen.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
Beskattnings- bar mer-
Procent-
Skatte-
Ökning för varje
fullt hundratal
kronor, som faller
inkomst.
tal.
belopp.
mellan de i kol. 1
Kronor.
Kronor.
angivna inkomst- beloppen.
Kronor.
60,000
15
9,000
19
SO,000
16
12,800
21
100,000
17
17,000
20
150,000
18
27,000
22
200,000
19
38,000
24
250,000
20
50,000
26
300,000
21
63,000
28
350,000
22
77,000
30
400,000
23
92,000
32
450.000
24
108,000
34
500,000
—
—
—
För merinkomst, som uppgår till 500,000 kronor eller däröver, utgör skatten 25 kronor för varje
fulla 100 kronor.
Förordning i överensstämmelse med riksdagens beslut utfärdades
den 30 juni 1916, vilken förordning alltjämt är så gott som oförändrat
gällande, frånsett skattetariffen.
Till 1917 års riksdag framlades icke från Kungl. Maj:ts sida något
förslag till ändring i senast nämnda förordning. Pa enskild motionärs
hemställan beslöt emellertid riksdagen, enligt vad riksdagen i skrivelse
den 5 juni 1917 anmält, bland annat att ytterligare skärpa skatteskalan,
på sätt nedanstående tariff närmare utvisar:
Beskattnings- bar mer-
Procent-
Skatte-
Ökning för varje
fullt hundratal
kronor, som faller
inkomst.
tal.
belopp.
mellan de i kol. 1
Kronor.
Kronor.
angivna inkomst- beloppen.
Kronor.
2,000
12
240
13
20,000
13
2,600
15
40,000
14
5,600
17
60,000
15
9,000
19
80,000
16
12,800
21
100,000
17
17,000
21.5
150,000
18.5
27,750
24.5
200,000
20
40,000
27.5
250,000
21.5
53,750
30.5
300,000
23
69,000
33.5
350,000
24.5
85,750
36.5
400,000
26
104,000
36
15
Kungi. Muj:ts nåd. proposition nr 448.
Beskattnings- bar mer-
Procent-
Skatte-
Ökning för varje
fullt hundratal
kronor, som faller
inkomst.
tal.
belopp.
mellan de i kol. 1
Kronor.
Kronor.
angivna inkomst- beloppen.
Kronor.
500,000
28
140,000
40
600,000
30
180,000
44
700,000
—
—
—
För merinkomst, som uppgår till 700,000 kronor eller därutöver, utgör skatten 32 kronor för
varje fulla 100 kronor.
Förordning om den sålunda ändrade skattetariffen, ävensom om viss
jämväl i riksdagens beslut ingående ändrad bestämmelse om skatteuppbörden,
utfärdades den 25 juni 1917.
Till innevarande års riksdag har Kungl. Maj:t den 3 innevarande
maj avlåtit proposition (nr 401), avseende dels viss ändring i de för
taxeringsförfarandet gällande tidsbestämmelser i krigskonjunkturskatteförordningen,
dels ock viss ändring i avdragsbestämmelserna i 4 § av samma
förordning. Rörande den närmare innebörden av dessa förslag torde jag
få hänvisa till statsrådsprotokollet i ärendet.
Därjämte har krigskonjunkturbeskattningen i så måtto varit under
prövning, att riksdagen behandlat ett av enskild motionär framställt förslag,
»att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa,
det Kungl. Maj:t måtte efter skyndsam utredning för denna riksdag framlägga
förslag till revision av krigskonjunkturskattelagen, så att nuvarande missförhållande
bortfaller och jordbruket helt befrias från denna skatt och i stället högre
skatt pålägges handeln och industrien, och att all den vinst, som uppstått på
handel med fast egendom och på skogsskövling under krigsåren måtte helt indragas
till staten i form av krigskonjunkturskatt».
Riksdagen har på hemställan av bevillningsutskottet avslagit motionen.
Bevillningsutskottets yttrande i ärendet var av följande innehåll:
I så måtto vill utskottet giva motionären rätt, att gällande förordning om
krigskonjunkturskatt nog i åtskilliga avseenden är behäftad med brister, som enligt
sakens natur bliva mera framträdande ju längre tillbaka i tiden de förhållanden
komma att ligga, som i författningen förutsättas som de normala till skillnad
från krigskon junkturen.
Motionären utgår tydligen ifrån, att det särskilt skulle vara jordbrukarna,
som skulle bliva »ojämnt och orättvist» beskattade för krigskonjunkturvinster, och
yrkar motionären, att de måtte helt och hållet befrias från sådan skattskyldighet.
1915 års förordning om krigskonjunkturskatt omfattade ej inkomst av jordbruk.
Vid antagandet följande år av ny författning i ämnet fann emellertid riksdagen
denna jordbrukets undantagsställning sakna berättigande. Några övertygande
skäl för en återgång till den ursprungliga skattefriheten kan, efter utskot
-
1918 års
riksdag.
16
Revision
av krigskonjunkturs
katten.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
tets förmenande, motionären icke anses kava förebragt. De brister, som kunna
vidlåda författningen, äro helt visst av den art, att de skattskyldiga överhuvudtaget
få lida därav.
På en allmän revision av hithörande lagstiftning, hur behövlig den än kunde
vara, lärer det åter ej låta sig göra att nu ingå. Redan de statsfinansiella inkomstberäkningarna
torde lägga hinder i vägen för varje åtgärd, som kunde vålla
minskad skatteintäkt. Motionären tänker sig visserligen den börda, han vill avlyfta
från jordbrukarna, överflyttad på handeln och industrien. Det lärer emellertid
få anses fastslaget, att varje vinst av krigskonjunkturen, oavsett inom vilken
näidng den erhållits, skall underkastas taxering till krigskonjunkturskatt under
stadgade förutsättningar. Bland de sistnämnda torde i detta sammanhang förtjäna
att omnämnas tvenne, som särskilt inom jordbruksnäringen starkt begränsa
de praktiska fallen av taxering, nämligen att den skattskyldige samma år skall
hava taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt för minst 8,000 kronor, samt
att krigskonjunkturvinsten skall hava uppgått till minst 2,000 kronor.
Vad angår motionärens andra yrkande, att »all den vinst, som uppstått på
handel med fast egendom och på skogsskövling under krigsåren», skulle indragas
i form av krigskonjunkturskatt, är detta förslag alltför ensidigt riktat mot ett
visst slag av krigstidsvinster, för att utskottet skulle behöva ingå på något vidare
bemötande därav.
Efter att sålunda ha redogjort för statsmakternas behandling av
krigskonjunkturbeskattningen anhåller jag att få, särskilt i anledning av
vissa uttalanden i nyss återgivna utlåtande från bevillningsutskottet, upptaga
spörsmålet om en allmän revision av gällande krigskonjunkturskatt.
Mot vad utskottet anfört därom, att gällande förordning i åtskilliga avseenden
vore behäftad med brister, har jag icke anledning göra någon
erinran. Jag vill heller icke bestrida, att bristerna kunna bliva mera
framträdande, ju längre tillbaka i tiden de förhållanden komma att ligga,
som i författningen förutsättas som de normala till skillnad från krigskonjunkturen.
Jag måste emellertid tillfoga, att det icke gärna kan låta sig
göra att vid en jämförelse mellan inkomster under krigstiden och de
»normala» inkomsterna avstå från att bestämma dessa senare såsom på ett
eller annat sätt hänförande sig till någon viss period före kriget, därest
själva grundprincipen uti ifrågavarande beskattningsform skall bevaras.
Vissa av de påtalade bristerna i den svenska krigskon junkturbeskattningen,
såsom att i enskilda fall tämligen lätt kunna påvisas exempel
på en ej önskvärd ojämnhet i beskattningen, torde vara av den natur,
att det säkerligen erbjuder betydande svårigheter att avlägsna dem
utan att rubba grundprincipen för krigskonjunkturskatten, dess karaktär
av att vara en merinkomstskatt, som utgår å den till krigskonjunkturen
bänförliga delen av merinkomsten. Också hava inom riksdagen yrkanden
framställts gående ut på en principiell omläggning av den speciella krigs
-
17
Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
tidsbeskattningen till en allmän merinkomstskatt. Frågan härom underkastades
ingående prövning av föregående års riksdag, vilken förkastade
det framställda förslaget, efter det sakkunnig utredning verkställts genom
bevillningsutskottets försorg, varvid bland annat framkommit, att
jämväl en allmän merinkomstbeskattning bleve högst ofullkomligt anpassad
efter den subjektiva skatteförmågan.
Andra erinringar kunna väl ock göras mot den nuvarande krigskonjunkturskatten,
men vid ett upptagande av spörsmålet om en revision av ifrågavarande
förordning finge man givetvis icke begränsa sig till anmärkningar
mot att beskattningen i det ena eller andra fallet drabbar hårt eller ojämnt ur
skattebetalarnas synpunkt. Det gives också anledning till erinringar mot
att denna beskattning i vissa avseenden ej är nog effektiv, till förfång för
det allmännas intressen. Av 1916 års riksdag uttalades sålunda, under framhållande
särskilt av de utomordentliga vinster försäljning av fartyg under
krigskonjunkturen medfört, vilka vinster ej bleve beskattningsbara, om
fartygen varit i säljarens hand minst fem år, att på detta område fullt
typiska krigsvinster kunde uppstå, för vilka skatteplikt syntes riksdagen
befogad ej blott såsom konsekvent tillämpning av krigsvinstbegreppet i
och för sig utan ock med hänsyn till kravet på rättvisa i beskattningen.
Vidare läste samma års riksdag uppmärksamheten å det förhållande, att
under krigsåren utlänningar gjort affärer här i landet med högst betydande
vinster utan att de, såsom i regel ej fyllande förutsättningarna för
subjektiv skatteplikt, behövt utgöra bidrag till det allmänna. Riksdagen
uttalade beträffande de två nu berörda spörsmålen önskvärdheten av
att utredning verkställdes genom Ivungl. Maj:ts försorg och att förslag i
anledning av utredningarna måtte framläggas. Beträffande spörsmålet
om utlänningars skatteplikt har ock ett avsevärt utredningsarbete blivit
utfört, ehuruväl förslag i det invecklade och ömtåliga ämnet ej ännu
kunnat föreläggas riksdagen. Jämväl andra spörsmål kunna ha anspråk
på beaktande, därest en ingående granskning av hela krigskonjimkturskatteförordningen
skulle företagas. Ifrågasättas kan bland annat, huruvida
tillräckliga skäl föreligga att principiellt undantaga inkomst av kapital,
vartill enligt inkomstskatteförordningen även är att hänföra utdelningen
a aktier, från de inkomstarter, å vilka krigskonjunkturskatteförordningen
bör vara tillämplig. Därjämte framställer sig spörsmålet, om
ej krigskonjunkturskatten jämväl borde i en eller annan form utgå å den
ökade förmögenhet, som krigskon junkturen föranlett.
Såsom av det nu anförda torde framgå är det en mångfald spörsmål,
vilka anmäla sig, därest eu verklig revision av förordningen om
krigskonjunkturskatt skulle företagas. Skulle krigstillståndet komma
Bihang till riksdagens protokoll 1018. 1 sand. 406 käft. (Nr 448.) 3
18
Skattebördans
fördel
ning på enskilda
och
bolag.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
att vara ännu någon längre tid, lärer frågan, om en sådan revision må
anses påkallad, böra upptagas till prövning.
Men för det närvarande kan jag ansluta mig till bevillningsutskottets
uttalande, att det ej lärer låta sig göra att nu ingå på en allmän
revision av hithörande lagstiftning. Jag är sålunda ej heller i tillfälle
att härutinnan framlägga förslag för riksdagen.
Då jag alltså icke anser mig böra föreslå några principiellt genomgripande
ändringar i avseende å krigskonjunkturbeskattningen, torde jag
kunna som stöd för denna min ståndpunkt åberopa vad bevillningsutskottet
anförde i sitt av 1917 års riksdag godkända utlåtande i anledning
av väckta förslag om krigskonjunkturskattens ersättande med annan
skattetyp, varvid utskottet yttrade:
En viss betydelse bör också tillmätas det obestridliga förhållandet, att
krigskonjunkturskatten under den tid den tillämpats så att säga ingått i det allmänna
medvetantet såsom en för krigstidens abnorma affärsliv särskild lämpad
skatteform, ägnad att åt det allmänna återbörda en del av de i många fall oskäliga
spekulations- och handelsvinster, som under denna tid inom skilda affärsgrenar
kunnat inhöstas. En omläggning, varigenom krigsvinstbegreppet skulle
avföras ur skattesystemet och den mest osunda krigsvinst ej träffas hårdare än
vilken annan inkomstökning som helst, vore helt visst ägnad att väcka starkt
missnöje.
Utgångspunkten för den framställning till riksdagen jag tillstyrker
Kungl. Maj:t att avlåta, har, som jag från början nämnt, varit det
trängande behovet av ökade skatteintäkter. Ett tillgodoseende därav lärer
enligt min mening, därest krigskonjunkturskatten härför anlitas, vålla i
vart fall mindre olägenheter än att nu genomföra, utan stöd av erforderlig
utredning, vare sig en allmän merinkomstskatt eller en stegrad allmän inkomstskatt.
Jag har på nu anförda skäl ansett mig böra framlägga förslagtill
sådana ändringar i förordningen om krigskonjunkturskatt, som kunna
avsevärt höja skattens avkastning utan att rubba dess grundvalar men
ock, i görligaste mån, utan att skärpa de brister, som kunna vidlåda
densamma.
Jag övergår nu till att redogöra för innebörden av det inom departejnentet
utarbetade förslaget till förordning om ändrad lydelse av vissa
§§ i gällande krigskonjunkturskatteförordning.
Först vill jag då uttala mig rörande den ökade skattebördans fördel''ning
på enskilda skattskyldiga och med dem i beskattningshänseende eljest
jämställda, å ena sidan, och aktiebolagen jämte de solidariska bankbo
-
19
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
lagen, å den andra sidan. Det synes mig riktigast, att den senare
gruppen av skattskyldiga eller bolagen, som jag för korthetens skull i det
följande benämner alla hithörande skattskyldiga, få bära den större delen
av den nya skattepålagan.
De anmärkningar, som riktats mot krigskonjunkturbeskattningen för
bristande jämnhet och otillräcklig hänsyn till den subjektiva skatteförmågan
drabba givetvis denna skatt främst i vad den berör enskilda
skattskyldiga. Redan av detta skäl torde en skärpning av beskattningen
böra i första rummet inriktas på att till det allmännas förmån beskära
bolagens krigskonjunkturvinster. Vidare kan anföras, att bolagen i visst
avseende haft en förmånligare ställning än enskilda näringsidkande skattskyldiga.
Vid utmätandet av bolagens krigskonjunkturskatt har hänsyn
enligt gällande förordning skolat tagas till förhållandet mellan deras
vinster och det i rörelsen insatta kapitalet. Och även frånsett de i" förordningen
givna uttryckliga bestämmelser ha vid krigskonjunkturskattenämndernas
realprövning av frågan, vilken del av den matematiska merinkomsten
skolat upptagas såsom beskattningsbar, nyssnämnda relation
mellan vinst och kapital utövat inflytande på nämndernas taxeringar.
Något motsvarande stadgande beträffande enskild näringsidkare innehåller
förordningen däremot icke; och i praxis lärer det svårligen vara den taxerande
myndigheten möjligt att på likartat sätt som i fråga om bolagen taga
hänsyn till storleken av i näringsidkarens rörelse insatt kapital. Då en
ändring av förordningen till enskilda näringsidkares förmån ej lärer kunna
ifrågasättas, torde i varje fall behörig hänsyn böra tagas till antydda
förhållande vid avvägandet av den ökade skattebördans fördelning. Slutligen
må ock framhållas, att nuvarande förordning icke stadgar någon
skatteplikt för utdelning å aktier. Något tvivel kan ej gärna råda, att
de ökade inkomster, som tillflutit de enskilda aktieägarna från bolag, som
dragit fördel av krigskonjunkturen, äro lika typiska krigsvinster som vissa
andra inkomster, för vilka enskilda skattskyldiga ha att erlägga krigskon
junkturskatt. Som jag förut nämnt är det icke min avsikt att framlägga
förslag till någon utvidgning av själva det inkomstbegrepp, som
ligger till grund för vår krigskonjunkturbeskattning, eller att över huvud nu
upptaga spörsmålet, om kapitalinkomster böra falla inom förordningens
räckvidd. Men förhållandet synes mig vid sådan händelse så mycket
mer påkalla hänsynstagande vid skattebördans avvägande och motivera
skarpare beskattning av bolagens vinster än av de enskildas.
För närvarande beskattas bolag och enskilda enligt samma tariff.
Skäl kunna nog anföras för att, såsom man förfarit i flera andra länder,
i vilket avseende jag torde få hänvisa till förut nämnd bilaga, uppställa
20
Den allmänna
tariffen.
& § mom. 1
KungI. Mdj:ts nåd. proposition nr 448.
tvenne fristående tariffer för de bägge kategorierna av skattskyldiga. En
dylik omstöpning av krigskonjunkturskatteförordningen anser jag emellertid
ligga utom ramen för de främst av statsfinansiella skäl påkallade
förslag jag anser mig böra tillstyrka. En beskattning jämväl av bolagens
merinkomster progressivt efter dessas absoluta belopp finner jag för övrigt
väl förenlig med den svenska krigskonjunkturskattens allmänna karaktär;
och har jag därför icke anledning föreslå bolagens utbrytande från den
allmänna tariffen. Denna torde såsom hittills få gälla samtliga skattskyldiga.
Den särskilda skärpning, som lärer kunna anses påkallad för bolagen,
bör i så fall få formen av en tilläggsbestämmelse till den generella skatteskalan,
varav föranledes en uppdelning i moment av 8 § i förordningen.
Innan jag övergår till att utveckla, huru den speciella skärpningen
för bolagens merinkomster efter min mening bör läggas, torde jag få
beröra de förändringar, som förslaget upptager i avseende å den allmänna
tariffen.
Då jag icke ansett mig kunna förorda, att hela skatteökningen lägges
på bolagen, har jag låtit utarbeta förslag till sådan ändring av hittills
gällande allmänna tariff, att en mindre del av de erforderliga skattemedlen
skulle komma att uttagas av enskilda skattskyldiga.
Det förslag, jag tillstyrker Kung!. Maj:t att för riksdagen framlägga,
innefattar ändring i skalan i två hänseenden. A ena sidan förordar
jag skalans snabbare uppstigande och dess skärpning utöver nuvarande
maximigräns. Å den andra sidan tillstyrker jag en sänkning
av skattesatserna för de lägsta merinkomstbeloppen.
Skalans skärpning begynner först vid merinkomster uppgående till
mer än 200,000 kronor, fortgående uppåt till merinkomst av 2,000,000,
från vilken gräns procentsatsen utgör 40 %. Till jämförelse må återgivas
för olika merinkomstbelopp skillnaden i procentuell belastning.
Skatteprocent
Skatteprocent
Merinkomst av
enligt
förslaget.
gällande
förordning.
procenttal.
200 000 kr.......
........20
20
—
250 000
> ......
........22
21-5
05
300 000
> ......
........24
23
ro
350 000
> ......
........26
24-5
1''5
400 000
> ......
........28
26
2-0
500 000
> ......
........30
28
20
300 000
» ......
........32
30
2-0
700 000
D ......
........34
32
2-0
800 000
» ......
........36
32
4-0
1 000 000
» ......
........38
32
6-0
2 000 000
» ......
........40
32
8-0
Kungl. May.ts nåd. proposition nr 448.
21
För merinkomster liggande mellan 20,000 oeh 200,000 kronor är
förslagets tariff densamma som den nn gällande.
Merinkomster understigande 20,000 kronor erhålla däremot en lättnad
i beskattningen, som för de lägsta beloppen är avsevärd nog. Att
jag, oaktat statsverkets behov av ökade medel är så betydande, ansett
mig kunna förorda en minskad krigskonjunkturbeskattning för ifrågavarande
grupp av beskattningsbara merinkomster, torde kräva särskild
motivering.
De bristfälligheter, som kunna vidlåda hela skattetypen, göra sig
mest märkbara i fråga om de smärre inkomstbeloppens beskattning. Även
med största omsorgsfullhet i taxeringsarbetet lärer det nog icke kunna
undvikas, att påfallande ojämnheter uppkomma mellan skattedragare med
ungefär lika skattekraft. En näringsidkare, som före kriget hade en inkomst
av 10,000 kronor och nu upptaxeras till 12,000, blir t. ex. krigskonjunkturbeskattad
för 2,000 kronors merinkomst med ett skattebelopp
av 240 kronor. En annan med inkomst av samma belopp både före
kriget och nu erlägger ingen krigskonjunkturskatt. Med tillfogande av
inkomst- och förmögenhetsskatt jämte extra sådan får den förre betala
ett skattebelopp av 695 kronor eller 5‘s %, den senare 455 kronor eller 3‘8 f.
Motsvarande förhållande äger visserligen rum hur högt upp på inkomstskalan
man än anställer en sådan jämförelse. Men det synes dock uppenbart,
att skillnaden i skatt i anledning utav förefintligheten av merinkomst
både är desto mer berättigad och för den skattskyldige mindre betungande,
ju större själva merinkomsten är. Särskilt lägger jag vikt därvid, att
vid beskattning av de lägsta merinkomsterna skatten i viss utsträckning
drabbar inkomster, som äro att hänföra till den vanliga arbetsinkomstens
typ, även om den ej i beskattningsavseende är att hänföra
under inkomstskatteförordningens 7 § 3:o a); nämnas må som exempel
idkare av medelstor näring, till vilkas rent personliga arbetsinsats rörelsens
uppdrivande är att hänföra. Ovanför en gräns av 20,000 kronor i merinkomst
lär man med långt större sannolikhet kunna utgå från att den
stegrade inkomsten till väsentlig del är en vinst på konjunkturen. Det torde
fördenskull icke alls kunna betraktas som något avsteg från krigskonjunkturbeskattningens
allmänna princip att, om så är görligt, lätta skattebördan
å de minsta merinkomsterna. Härtill kommer den oformlighet,
som vidlåder den nuvarande skalan, att, medan en merinkomst av 1,900
kronor är helt skattefri utgår skatten, därest inkomsten är 2 000 kronor,
genast med 12 % eller med 240 kr. för eu inkomstökning av allenast
100 kronor. Då det synts mig önskvärt att reducera befintliga ojämnheter i
krigskonjunkturbeskattningen, där det låter sig göra utan rubbning av dess
22
Kungl. May.ts nåd. proposition nr 448.
allmänna byggnad, har jag funnit det vara en avgjord fördel att förskjuta
en del av skattebördan från de mindre till de större merinkomsterna.
Innebörden av den föreslagna ändringen i skalan torde närmare
framgå av följande jämförelse mellan skattebelopp och skatteprocent
enligt förslaget och den nuvarande förordningen.
Merinkomst.
Enligt förslaget.
Enligt gällande förordning.
Kronor.
Skattebelopp.
Skatteprocent.
Skattebelopp.
Skatteprocent.
• 2 000 .......
....... 80
4
240
12
3 000 .......
....... 220
7-3
370
12-3
4 000 ......
....... 360
9
500
12-5
5 000 .......
....... 500
10
630
12-6
6 000 .......
....... 640
10-7
760
12-7
7 000 .......
....... 780
11-1
890
12-7
8 000 .......
....... 920
11-8
1020
12-8
9 000 ......
.......1060
11-8
1150
12-8
10 000 .......
.......1200
12-0
1280
12-8
12 000 .......
.......1480
12-3
1540
12-8
15 000 .......
.......1920
12-8
1 930
12-9
20 000 .......
....... 2 600
13
2 600
13
Tilläggsskatt Jag övergår så till frågan om den särskilda skatteökning jag ansett
ländskabo- skäligen kunna uttagas av bolagen. Dessa beskattas för närvarande efter
lag. 8 § samma tariff som enskilda skattskyldiga, utan att vid själva skatteskalans
2 mom. ^vägande särskild hänsyn tagits till bolagsvinsternas inbördes olika relativa
skattebärkraft. Då jag ansett mig förhindrad att föreslå en fullständig
omläggning härutinnan, vill jag så mycket mer understryka vikten av
att vid den betydande ökning i skattebelastning, som nu är i fråga, denna
ökning må avvägas i förhållande till bolagens olika bärkraft.
Bättre måttstock härå än inkomstprocenten torde icke erbjuda sig.
Såsom framgår av bifogade promemoria råder härutinnan en mycket avsevärd
olikställighet. Det torde icke krävas särskild motivering för det berättigade
i att strängare beskatta bolagsvinster, som representera mer än
300 % vinst å kapitalet, än sådana, som utgöra blott 10 % avkastning. Ett av
de mest anmärkningsvärda resultaten av den utförda bearbetningen av 1917
års krigskonjunkturskattelängder är i själva verket uppvisandet av att
krigsvinsterna varit abnormt stora ej blott i fråga om det absoluta beloppet
utan ej mindre procentuellt. Förekomsten i överraskande omfattning av
procentuellt mycket höga vinster är tydligen ett just för krigskonjunktu
-
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
23
ren utmärkande särdrag, som i krigskonjunkturbeskattningen bör ägnas behörigt
beaktande.
Hittills hava, som känt är, bolag, vilkas avkastning ej uppgå till
5 % av kapitalet, varit helt undantagna från krigskonjunkturskatt. Häri
föreslår jag icke någon ändring. För bolag, som uppvisa en vinstprocent
överstigande 5 % och uppgående till högst 10 %, anser jag heller icke, att
skärpning i den för alla skattskyldiga gällande tariff skäligen bör ifrågakomma.
Bolag med högre vinst torde däremot kunna bära högre beskattning
än den enligt allmänna tariffen utgående, och bör då denna
skärpning göras desto kraftigare, ju högre bolagets inkomstprocent visar
sig vara.
Det har efter övervägande av olika alternativ befunnits lämpligast
och enklast att låta skärpningen utgå i form av ett procentuellt tillägg
till det skattebelopp, som skall erläggas enligt den allmänna tariffen.
Detta skattebelopp skulle sålunda komma att förhöjas med växlande
procenttal upp till 50 %, vilken siffra uppnås, enligt det utarbetade förslaget,
vid en inkomstprocent av minst 150 %. För att göra skalan så mjuk,
som är förenligt med praktiska krav, har det föreslagits, att det procenttal,
enligt vilket ökning skall ske av skattebeloppet, sådant det framgår
ur den allmänna tariffen, skall med visst belopp höjas för var full tiondel av
inkomstprocenten. Om denna överstiger 10 % men ej 100 %, skall höjningen
av nyssnämnda procenttal ske i trappsteg om 0,os %. Är inkomstprocenten
åter mer 100 %, förminskas skalans trappsteg till 0,oi %, vilket medför
att ökningsprocenten kommer att uppgå till 50 f, då inkomsten utgör
150 % avkastning å kapitalet. Däröver utgår ökningen med samma procenttal
50 %, hur hög än inkomstprocenten är.
I själva författningstexten hava dessa bestämmelser ej givits formen
av en för olika grupper av procenttal uträknad skala, utan sammanfattas
däri allenast själva principen för skatteskärpningen. Till ledning vid
krigskonjunkturskattenämndernas arbete torde emellertid särskild tabell vara
erforderlig, och har därför föreskrift i denna riktning vidfogats stadgandet
i fråga. Tabellen torde böra upptaga skatteökningstalet för var
tiondels inkomstprocent mellan 10 % och 150 %. Till belysande av huru
bestämmelsen verkar må här meddelas en sammanställning för vissa inkomstprocenttal.
Bolagets inkomstprocent.
100
10-1
10-2
Procenttal, med vilket skattebeloppet
enligt den allmänna tariffen skall böjas.
0''06
010
opaginerad Kontrollera mot PDF
24
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
Tilläggsskatt
för utländska
bolag.
8 §
3 mom.
Bolagets inkomstprocent.
103
Procenttal, med vilket skattebeloppet
enligt den allmänna tariffen skall höjas.
0-16
11-0
12-0
13-0
050
100
1-50
15-0
20-0
300.
40-0
50''0
60-0
70-0
80-0
90-0
100-0
1001
100-2
2-50
500
10-00
15-00
20-00
25-00
3000
3500
4000
4500
45-01
45-02
101-0 45-10
1020 45-20
110-0 46-00
120-0 47-00
130-0 48-00
140-0 49-00
150-0 50-00
Därest man, på sätt jag nu angivit, önskar uttaga ökad skatt av
bolag i relation till deras inkomstprocent, torde för de utländska bolagens
beskattning krävas särskilda bestämmelser. I gällande förordning
Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
25
råder full järn städighet mellan inländska och utländska aktiebolag. Skulle
man nu låta de utländska bolagen fortfarande få skatta allenast efter den
allmänna tariffen, bleve de obehörigen gynnade. A andra sidan kan man,
sådan dessa bolags ställning i allmänhet är uti vår skattelagstiftning,
ej sammanföra dem med de inländska bolagen under det föreslagna 2
mom. av § 8. Möjlighet saknas nämligen att ur de handlingar, som
föreligga för krigskonjunkturskattenämnden, fastställa de utländska bolagens
inkomstprocent och därmed huru mycket skattebeloppet borde skärpas.
Att införa något särskilt deklarationsferfarande för ifrågavarande ändamål
lärer ej kunna anses påkallat. Man torde därför böra nöja sig med bestämmelser
om att för utländska bolag skattebeloppets höjning skall utgå efter
viss fixerad procent, oberoende av inkomstens förhållande till kapitalet. För
att i görligaste mån bibehålla likställighet mellan utländska och inländska
bolag har detta procenttal valts så, att det ungefär svarar mot den genomsnittliga
ökning, som de inländska bolagen få vidkännas. Tillsamman
med inländska aktiebolag pläga som bekant i skattelagstiftningen föras
även de solidariska bankbolagen. För att även härutinnan uppnå någorlunda
motsvarighet torde enahanda bestämmelser som för utländska aktiebolag
böra stadgas jämväl för andra utländska bolag, som driva bankrörelse.
Stadgandet föreslås intaget i ett nytt, tredje moment i 8 §.
Då ifråga om inländska bolag inkomstprocenten bliver bestämmande
för beloppet av skatteförhöjningen, är det givetvis av stor vikt, hur denna
procent beräknas. I detta avseende har förordningen om krigskonjunkturskatt
hittills helt anslutit sig till inkomst- och förmögenhetsskatteförordningen.
Det torde ock vara lämpligast, att dessa bestämmelser icke äro
olikartade. Inkomstprocenten kommer sålunda att enligt det föreliggande
förslaget bestämmas genom relationen emellan å ena sidan den för året
till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade inkomsten och å andra sidan
bolagets kapital, sådant det vid årets taxering beräknats.
För innevarande år gäller härutinnan bestämmelsen i 20 § förordningen
om inkomst- och förmögenhetsskatt, enligt vilken bestämmelse
till kapital, varom här är fråga, räknas såväl aktie- eller lottkapital som
ock reservfond, varjämte beträffande aktie- och lottkapital närmare stadgas,
att detsamma må upptagas till det belopp, som angivits i ingående
balansräkningen för nästföregående år, eller, om aktie- eller lottkapitalet
samma år undergått förändring, till medelstorleken därav under samma år,
enligt vilken beräkningsmetod ävenledes förfares i avseende å reservfonden.
I denna del har emellertid genom proposition nr 395 den 3 maj
1918 föreslagits vissa förändringar, vilka för verkningarna av nu före
jBihang
till riksdagens protokoll, 1918. 1 sand. 406 höft. (Nr 448.) 4
26
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
slagna nya tariffbestämmelser rörande krigskonjunkt urskatten äro att
tillmäta stor betydelse. I nämnda proposition har nämligen föreslagits
att åt sagda 20 § giva följande ändrade lydelse i förevarande
avseende:
Till kapital, varom nu är fråga, hänföres, med de inskränkningar nedan
sägs, dels bolagets aktie- eller lottkapital, upptaget till det belopp, som angivits
i ingående balansräkningen för nästföregående år, eller, om aktie- eller lottkapitalet
samma år undergått förändring, till medelstorleken därav under nämnda år,
dels ock bolagets reservfond, beräknad enligt enahanda grunder.
I den mån aktie- eller lottkapital icke blivit före den 1 januari 1915 hos vederbörande
myndighet inregistrerat eller anmält såsom inbetalt, må till detsamma
ej räknas mera än vad som motsvarar verkligt, av delägarna gjort tillskott.
Ej heller må reservfonden upptagas till mera än femtio procent av det belopp,
vartill bolagets aktie- eller lottkapital enligt ovan angivna bestämmelser
skall beräknas; dock att i varje fäll reservfonden må upptagas "till det belopp,
vartill densamma må hava uppgått den 1 januari 1915, ökat med vad som sedermera
blivit lagt till densamma av vid aktieteckning influtna medel.
I avseende å de skäl, som äro att anföra till stöd för den sålunda
föreslagna ändringen, får jag i vad angår den vanliga inkomstbeskattningen
hänvisa till vad jag anfört til! statsrådsprotokollet den 3 maj 1918.
Här har jag endast anledning att beröra frågan i vad den berör
krigskonjunkturbeskattningen. På detta område framträda enligt min
mening synnerligen starka skäl för en begränsning av bolagens hittills
åtnjutna rätt att till grund för inkomstprocentens fastställande dels beräkna
aktiekapitalet enligt balansräkningen, oavsett om och när det inbetalats, dels
ock upptaga reservfonden till obegränsat belopp. Just beträffande krigskon
junkturvinsterna lärer det vara i största omfattning förekommande,
att aktiekapitalet ökas genom utdelning av gratisaktier eller att oproportionerlig
fondering sker. Det kan icke anses berättigat, därest den av
mig förordade vägen att skärpa bolagens krigskonjunkturskatt skall
beträdas, att bolagen kunna utnyttja sina förut erhållna vinster på krigskon
junkturen till att försätta sig i en förmånligare ställning med hänsyn
till nu föreslagna beskattning. Därest bolagen äga att i skattehänseende
räkna med en reservfond upp till 50 % av aktiekapitalet,
vidare få räkna med hela det kapital och den reservfond, som förefanns
den 1 januari 1915, så synes det icke kunna ligga något obilligt i det
krav, att av den under kriget skedda kapitalökningen allenast så mycket
må få medräknas, som svarar mot verkligen gjort tillskott från aktieägarnas
sida. Jag kan i detta sammanhang hänvisa till att i den tyska
krigsvinstskatten å bolag, numera föreslagen skärpt, ingår bestämmelsen,
att skattesatsen är beroende av mervinstens förhållande till det inbetalda
opaginerad Kontrollera mot PDF
27
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
grund- eller stamkapitalet, inberäknat vid första krigsårets början befintliga
verkliga reserver.
För att icke bryta överensstämmelsen i förevarande avseende mellan
inkomstskatt och krigskonjunkturskatt har jag icke låtit införa speciella
bestämmelser i nyss antydd riktning uti förslaget till ändring i
krigskonjunkturskatteförordningen. För innevarande års taxering till krigskon
junkturskatt skulle de föreslagna bestämmelserna alltså ej vinna tilllämpning.
Så mycket större vikt anser jag böra läggas därå, att den i
proposition nr 395 föreslagna avfattningen av 20 § i förordningen om
inkomst- och förmögenhetsskatt blir gällande från och med nästkommande
års ingång.
I nära sammanhang med föreslagna nya tariff för bolagen står Ändringar i
ock en annan i det inom departementet utarbetade förslaget upptagen''3 0CI ''
ändring, innebärande borttagande av ett i 3 § intaget villkor för skattskyldighet.
Frågan härom har visserligen uppkommit oberoende av nu
ifrågasatt skärpning av bolagsbeskattningen men erhåller avsevärt vidgad
betydelse, därest sådan skärpning blir genomförd.
I 3 § av förordningen den 30 juni 1916 om krigskon junkturskatt
angivas vissa förutsättningar för att skattskyldighet enligt nämnda förordning
över huvud skall inträda. I sådant avseende stadgas i mom. 4
av nämnda paragraf, att vad angår inländskt aktiebolag och solidariskt
bankbolag, bolagets för året till inkomstskatt taxerade inkomst skall överstiga
dels 5 procent av bolagets kapital, sådant det vid årets taxering
beräknats, dels ock, beräknad i procent av kapitalet (inkomstprocenten),
inkomstprocentens medeltal enligt de vid taxeringarna åren 1913 och
1914 gjorda uträkningar av jmocentens storlek.
För de närmare bestämmelser rörande inkomstprocentens beräkning,
som äro meddelade i 20 § av förordningen den 28 oktober 1910 om inkomst-
och förmögenhetsskatt, har jag förut redogjort.
I eu till finansdepartementet ingiven skrivelse har landskamreraren
i Blekinge län Erik Westerlund, så vitt nu är i fråga, anfört i huvudsak
följande: Bestämmelsen i 3 § av gällande förordning om krigskonjunk
turskatt,
att ett bolags för året taxerade inkomst, beräknad i procent av
kapitalet, skulle överstiga inkomstprocentens medeltal enligt de vid taxeringarna
åren 1913 och 1914 gjorda uträkningarna av procentens storlek,
kunde i flera fall leda till befrielse från krigskon junkturskatt, ehuru
krigskonjunkturvinst måste anses föreligga.
Sålunda hade det förekommit, att ett järnvägsbolag inom länet under
slutet av år 1913 utdelat en gratisaktie på varje förutvarande aktie, samt
28
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
att detta bolags iukomstprocent de följande åren nedgått, ehuru inkomsten
i verkligheten avsevärt ökats. Förutom genom utdelning av gratisaktier
kunde inkomstprocenten på lika lagligt sätt nedbringas därigenom,
att medel, som före krigsutbrottet bokförts såsom dispositionsfond, reserverade
vinstmedel eller dylikt, överfördes till den fasta reservfonden.
Westerlund vore övertygad om att detta sätt att undgå krigskonjunkturskatt
alltmera komme till användning. Han ansåge därför, att ifrågavarande
bestämmelse icke borde vara ovillkorlig utan åtminstone böra
ersättas med ett stadgande, att, därest krigskonjunkturskattenämnden i
särskilda fall funne, att inkomstprocenten vore missvisande och krigskon
junkturvinst trots lägre inkomstprocent otvivelaktigt förelåge, taxering
till dylik skatt måtte få äga rum.
1 anslutning till de i berörda skrivelse framhållna synpunkterna
har inom finansdepartementet upprättats ett förslag till förordning angående
ändrad lydelse av 3 § i förordningen om krigskonjunkturskatt,
enligt vilket förslag nämnda paragraf skulle erhålla följande ändrade
lydelse:
För skattskyldighet förutsattes:
a) — — — — — — — — — — — — — — — — —
b) — — — — — — - — — — — — — —
c) att därjämte, vad angår inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag, bolagets
för året till inkomstskatt taxerade inkomst överstiger 5 procent av bolagets kapital, sådant
det vid årets taxering beräknats.
Uti infordrat, den 31 januari 1918 dagtecknat utlåtande har kammarrätten
anfört följande:
»Kammarrätten finner det uppenbart, att ifrågavarande hittills stadgade förutsättning
för skattskyldighet till krigskonjunkturskatt i vissa fall kan föranleda, att aktiebolag (därunder
nu och i det följande inbegripna solidariska bankbolag) icke bliva taxerade till krigskonjunkturskatt,
ehuru de haft ökade vinster, som uppkommit genom det av krigstillståndet
framkallade läget. Detta är givetvis en konsekvens av lagstiftningen, som, om och i den
mån det är möjligt, bör undanröjas, i all synnerhet om det förhåller sig så, som landskamreraren
Westerlund i sin ovan omnämnda framställning gjort gällande, att bolagen mera
allmänt genom ökning av sitt kapital obehörigen undgå taxering till krigskonjunkturskatt.
Kammarrätten anser sig emellertid böra erinra därom, att icke varje ökning av kapitalet
medför, även om den taxerade inkomsten ökats i förhållande till inkomstens medeltal,,
obehörig befrielse från taxering eller skatt. Om t. ex. kapitalet ökats sedan 1913 och 1914
års taxeringar genom verkliga inbetalningar från delägarna eller genom överföring till kapitalet
av besparade vinstmedel, intjänade efter år 1913, är en i förhållande till inkomsten
av det gamla kapitalet proportionerlig ökning av inkomsten helt naturlig och synes i regal
icke böra föranleda skyldighet för vederbörande bolag att erlägga någon krigskonjunkturskatt.
Under nu gällande lagstiftning blir ett dylikt bolag påfört matematisk merinkomst endast
29
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
under förutsättning, att även inkomstprocenten överstiger inkomstprocentens medeltal. Detta
synes också vara fullt riktigt och överensstämma med de principer, på vilka förordningen
om inkomst- och förmögenhetsskatt, i fråga om aktiebolags beskattning, är uppbyggd. Då
förordningen om krigskonjunkturskatt nära ansluter sig till nyssnämnda förordning, synes
även där principen om skattens beräkning å inkomsten i förhållande till kapitalet böra vinna
undantagslös tillämpning. Så skulle emellertid icke bliva fallet, om den föreslagna ändringen
genomfördes.
En obehörig befrielse från krigskonjunkturskatt synes kunna förekomma i det fall,
att ett aktiebolag ökar sitt kapital genom överförande till aktiekapital eller reservfond av
andra medel, som bidragit till förvärvande av dess åren 1913 och 1914 taxerade inkomst.
Allt efter storleken av dessa medel kan inkomstprocenten nedpressas, även om den absoluta
inkomsten ökas. Det synes emellertid icke kammarrätten tillrådligt att med hänsyn till en
sådan eventualitet bryta med eljest tillämpade principer.
Av här anförda skäl finner kammarrätten sig icke kunna tillstyrka det framlagda
förslaget till frågans lösning.
För den händelse förslaget det oaktat kommer att läggas till grund för lagstiftning
i ämnet, vill kammarrätten erinra därom, att den ifrågasatta ändringen av 3 § i förordningen
om krigskonjunkturskatt torde böra följas av motsvarande ändringar av 11 och 16 §§
i samma förordning och av krigskonjunkturskattelängden.»
På sätt såväl landskamrerare Westerlund som kammarrätten framhållit
kan ett bolag genom att från andra, mera rörliga fonder överföra
medel till aktiekapitalet eller reservfonden nedbringa inkomstprocenten, så
att, oaktat en verklig krigskonjunkturvinst föreligger, bolaget likväl till följd
av stadgandet i 3 § av förordningen om krigskonjunkturskatt går fritt
från beskattning enligt nämnda förordning. Denna lucka i lagstiftningen
skulle otvivelaktigt bliva avhjälpt, därest det till kammarrätten remitterade
förslaget antoges. Då kammarrätten likväl avstyrkt detta förslag,
synes kammarrätten närmast haft för ögonen den föreslagna bestämmelsens
verkan i det fall, att ett bolag, vare sig genom nyteckning eller
genom fondering av vinstmedel ökat sitt kapital samt att till följd därav
bolagets inkomst vuxit i motsvarande grad, ehuru själva inkomstprocenten
förblivit oförändrad. Kammarrätten erinrar, att i dylikt fall krigskonjunkturskatt
enligt nu gällande bestämmelser icke skall påföras, men att,
därest det remitterade förslaget antoges, skattskyldighet för bolaget skulle
inträda, vilket kammarrätten icke anser vara riktigt. Jag kan emellertid
icke dela kammarrättens uppfattning i detta avseende. Tvärtom synes
det mig, att det av kammarrätten framhållna fallet, vilket berörts jämväl
av landskamreraren A\ esterlund, i främsta rummet påkallar ett ingripande
från lagstiftarens sida. Det torde nämligen vara synnerligen vanligt, att
bolag på dylikt sätt undgå krigskonjunkturskatt. Det gives visserligen
omständigheter, då detta måste anses riktigt, såsom då ett redan förut
givande företag utvecklats fullt oberoende av de under kristiden rådande
30
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
särskilda förhållandena och för rörelsens utvidgande anskaffar nytt kapital
genom utsläppande av nya aktier. Vida vanligare torde det emellertid
vara, att utvidgningen av ett företag direkt beror av det genom krigstillståndet
framkallade läget. I dylika fall innebära de nu gällande bestämmelserna
en påtaglig ojämnhet i beskattningsavseende. Under det
att ett nybildat bolag enligt praxis torde få erlägga krigskonjunkturskatt
för den del av inkomsten, som överstiger vanlig ränta å kapitalet, så undgås
en dylik beskattning, därest penningar i form av nyteckning placeras
i ett äldre bolag, vilket vid taxeringarna till inkomst- och förmögenhetsskatt
åren 1913 och 1914 visat eu hög inkomstprocent. Någon anledning
varför ett äldre bolag skulle i nu förevarande avseende vara gynnsammare
ställt än ett nybildat bolag förefinnes enligt min uppfattning
icke. Föreligger eu krigskonjunkturvinst bör den beskattas i såväl det
ena som det andra fallet.
Anmärkas bör dessutom, att gällande bestämmelse i sin tillämpninginnebär
följande oegentlighet. Uppgår inkomstprocenten icke fullt till
samma procent som medeltalet för de två jämförelseåren, blir bolaget helt
skattefritt. Överstiger den däremot endast med en obetydlighet samma
medeltal, kan bolaget riskera att få erlägga krigskon junkturskatt för hela
inkomsten. Ett bolag med ett kapital av 100,000 kr. hade t. ex. för åren
1912 och 1913 en inkomst av 10,000 kr. Inkomstprocenten var sålunda
10. Kapitalet ökas till 150,000 kr. Enligt gällande bestämmelser kan bolaget
icke ifrågakomma till krigskon junkturskatt, om icke dess taxerade
inkomst överstiger 15,000 kr. Då utföres emellertid hela skillnaden mellan
10,000 kr. och den taxerade inkomsten såsom matematisk merinkomst.
Uppgår däremot den taxerade inkomsten till jämnt 15,000 kr. kan krigskon
junkturskatt icke alls förekomma.
Genom den föreslagna författningsändringen har avsetts att bereda
krigskonjunkturskattenämnderna möjlighet att efter de i varje särskilt
fall föreliggande omständigheterna pröva, huruvida en krigskon junkturvinst
skall anses föreligga. Att för denna prövning uppställa detaljerade
regler, vilkas tillämpning utan hänsyn till de särskilda förhållandena i
varje fall måste medföra ojämnhet bolagen emellan och innehålla ostridig
möjlighet för bolagen att undandraga sig eljest skälig krigskon junkturskatt,
torde lika litet i detta hänseende böra ifrågakomma som då fråga
är om nybildade bolag eller enskilda skattskyldiga.
I all synnerhet blir den ifrågasatta förändringen av nöden, om inkomstprocenten
ej blott över huvud ligger till grund för skatteplikten utan
ock direkt påverkar skattebeloppets storlek.
I anledning av förändringen i 3 § är, såsom kammarrätten anmärkt,
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
31
viss omformulering av 11 § erforderlig, vilket i förslaget iakttagits. Däremot
har den i 16 § införda bestämmelsen om anteckning i skattelängden
av inkomstprocentens medeltal för åren 1913 och 1914, oaktat den icke
längre skulle äga betydelse för själva beskattningsförfarandet, ej uteslutits
närmast av den anledning, att anteckningen i fråga innebär ett värdefullt material,
användbart vid eventuellt upptagande av frågan om en revision av
krigskonjukturskatteförordningen. Med anledning av de nytillkomna 2
och 3 mom. i 8 § har vidare i 16 § stadgats, att skatten skall i längden
antecknas särskilt för ett vart av dessa moment. En mindre redaktionell
ändring bar därjämte föreslagits i samma §.
Vid bifall till de förändringar jag i det föregående förordat beträf- fandeskatte
fande den tariff, efter vilken krigskonjunkturskatten bör utgå, kommer trycket.
givetvis skattetrycket att avsevärt skärpas för de enligt förordningen i
ämnet skattepliktiga. Till belysning härav torde jag få framlägga några
exempel på verkningarna av ifrågavarande beskattning tillhopa med andra
direkta skatter. I nedanstående exempel förutsättes kommunalskatt m. fl.
på bevillningen baserade utskylder belöpa sig till 8 kronor pr bevillningskrona.
Under uttrycket »annan direkt skatt» förstås därförutom den
ordinarie samt den extra inkomst- och förmögenhetsskatten. Merinkomst
betyder beskattningsbar merinkomst.
Jag väljer först några exempel beträffande enskilda skattskyldiga.
Ex. 1. För inkomst av 8,000 kronor, varav 2,000 kronor mer
-
inkomst, skattas
i krigskonjunkturskatt........ 80 kronor
i inkomstskatt............195 >
i kommunalskatt........... 640 »
Summa 915 kronor eller 11''4 %.
Är merinkomsten halva inkomsten eller 4,000 kronor, blir krigskonjunkturskatten
360 kronor och hela skattesumman 1 195 kronor eller 14,9 %.
Vore hela inkomsten merinkomst, bleve krigskonjunkturskatten 920
kronor och hela skattesumman 1,755 kronor eller 21,9 %.
Ex. 2. För inkomst av 400,000 kronor, varav 50,000 kronor mer
-
inkomst, skattas
i krigskonjunkturskatt....... 7 300 kronor
i inkomstskatt.......... 20 000 >
i extra <l:o .......... 24 885 »
i kommunalskatt......... 32 000 >
Summa 84,185 kronor eller 21''0 %.
32
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
Utgör merinkomsten hälften av inkomsten eller 200,000 kronor, blir
krigskonjunkt urskatten 40,000 kronor och hela skattesumman 116,885
kronor eller 29,2 %.
Vore hela inkomsten merinkomst, bleve krigskonjunkturskatten
112,000 kronor, hela skattesumman 188,885 kronor och procenttalet 47,2 %.
Ex. 3. För inkomst av 2,000,000 kronor, varav 500,000 kronor
merinkomst:
i krigskonjunkturskatt....... 150,000 kronor
i inkomstskatt........... 100,000 »
i extra d:o ........... 136,885 »
i kommunalskatt...... . . . 160,000 >
Summa 546,885 kronor eller 27 3 %.
Är halva inkomsten eller 1,000,000 merinkomst, blir krigskonjunkturskatten
380,000 kronor och hela skattesumman 776,885 kronor eller
38,8 %.
Vore hela inkomsten merinkomst, bleve krigskon junkturskatten
800,000, hela skattesumman 1,196,885 kronor och procenttalet 59,8
I avseende å bolagen inverkar ju förutom merinkomstens absoluta
belopp även inkomstprocenten, varför flera fall behöva anföras än beträffande
de enskilda.
Ex. 4. Vinst 8,000 kronor, därav mervinst 2,000 kronor.
a) Kapital 80,000 kronor; inkomstprocent 10 %.
Krigskonjunkturskatt ....
Inkomstskatt (3‘45 %)....
Extra eko (1''80 %)....
Kommunalskatt......
80 kronor
276 »
144 »
640 »
Summa 1,140 kronor eller 142 %.
b) Kapital 40,000 kronor; inkomstprocent 20 %.
Krigskonjunkturskatt ....
Förhöjning å d:o (5 %) . . .
Inkomstskatt (4’55 %)....
Extra d:o (2''60 %).....
Kommunalskatt......
80 kronor
4 >
364 »
208 .
640 »
Summa 1,296 kronor eller 16''2 %.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
33
c) Kapital 16,000 kronor; inkomstprocent 50 %.
Krigskonjnnktnrskatt.......
80 kronor
Förhöjning å d:o (20 %).......
16
>
Inkomstskatt (5''40 %)........
432
Extra eko (3''45 %).........
276
>
Kommunalskatt . . ........
640
>
Summa
1,444 kronor eller
18-1
d) Kapital 8,000 kronor; inkomstprocent 100 tf.
Krigskonjnnktnrskatt.......
80 kronor
Förhöjning å eko (45 %)......
36
Inkomstskatt (5''80 %).......
464
»
Extra eko (3''95 %).........
316
>
Kommunalskatt.......
640
>
Summa
1,536
kronor eller
19-2 *
e) Kapital 4,000 kronor; inkomstprocent 150 %.
Krigskonjnnktnrskatt........
80 kronor
Förhöjning å eko (50 %) . . .
40
»
Inkomstskatt (5’85 %) .....
468
T>
Extra eko (4’00 %).....
320
,
Kommunalskatt......
640
>
Summa
1,548 kronor eller
19-3 %.
Om mervinsten utgör halva inkomsten
skattningen:
eller 4,000 kronor, blir
a) Viel inkomstprocent 10 %.
Krigskonjunkturskatt........
360 kronor
Annan direkt skatt......
1.060 ,
Summa
1,420 kronor eller 17''7 s.
b) Vid inkomstprocent 20 %.
Krigskonjnnktnrskatt........
360 kronor
Förhöjning å eko.........
18 .
Annan direkt skatt......
1,212 ,
Summa
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt.
1,590 kronor eller 19''9 %.
406 käft. (Nr 448.)
34
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
c) Vid inkomstprocent 50 % ökas krigskonjunktarskattens förhöjning till
72 kronor, annan direkt skatt till 1,348 kronor, hela skattesumman till
1,780 kronor och skatteprocenten till................22''2 v
d) Vid inkomstproceut 100 % ökas samma förhöjning till 162 kronor, annan
direkt skatt till 1,420 kronor, hela skattesumman till 1,942 kronor
och skatteprocenten till......................24''8 %.
e) Vid inkomstprocent 150 % ökas förhöjningen till 180 kronor, annan di
rekt
skatt till 1,428 kronor, hela skattesumman till 1,968 kronor och
skatteprocenten till........................94''ti %.
Skulle hela inkomsten åter utgöra mervinst, bleve motsvarande tal
vid
inkomstprocent
av 10 % ett
sammanlagt skattebelopp
av 1,980 kronor eller 24''7
*;
>
>
> 20 % >
>
>
» 2,178 »
» 27''2
>
>
> 50 % >
>
>
> 2,452 >
i 30*6
>■
>
>
* 100 *
»
>
> 2,754 >
> 34-4
>
>
» 150 % >
>
>
» 2,808 »
> 351
Ex. 5. Vinst 400,000 kronor, varav 50,000 mervinst:
a Kapital 4,000,000 kronor; inkomstprocent 10 %.
Krigskonjunkturskatt........
7,300 kronor
Inkomstskatt............
13,800 »
Extra d:o.............
7,200 >
Kommunalskatt.........
32,000 »
Summa (50.300 kronor
b) Kapital 2,000,000 kronor; inkomstprocent 20 %■
Krigskonjunkturskatt........
7,300 kronor
Förhöjning å d:o..........
365 »
Inkomstskatt...........
18,200 >
Extra d:o.............
10,400 »
Kommunalskatt..........
32,000 »
Summa
(58,265 kronor
c) Kapital 800,000 kronor; inkomstprocent 50 %■
Krigskonjunkturskatt........
7,300 kronor
Förhöjning å d:o..........
1,460 >
Inkomstskatt ...........
21,600 .
Extra d:o.............
13,800 »
Kommunalskatt..........
32,000 »
Summa 76,100 kronor eller 19‘0
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
35
d) Kapital 400,000 kronor; inkomstprocent 100 %.
Krigskonjunkturskatt ....
.... 7,300
kronor
Förhöjning å d:o......
.... 3.285
»
Inkomstskatt.......
.... 23,200
>
Extra d:o.........
.... 15,800
>
Kommunalskatt......
.... 32,000
»
c) Kapital c;
:a 267,000; inkomstprocent 150 JK.
krigskonjunkturskatt . . . .
Summa 81,585
.... 7,300
kronor eller 20’4
»
Förhöjning ä d:o......
.... 3,650
>
Inkomstskatt.......
.... 23,400
>
Extra d:o.........
.... 16,000
>
Kommunalskatt......
.... 32,000
»
Summa 82,350 kronor eller 20''6 jk.
Om mervinsten utgör halva inkomsten eller 200,000 kronor gestaltar
sig beskattningen sålunda:
a) Inkomstprocent 10 %.
Krigskonjunkturskatt
Annan direkt skatt
l>) Inkomstprocent 20 %.
Krigskonjunkturskatt
Förhöjning 1 d:o . .
Annan direkt skatt .
... 40,000 kronor
. . , 53,000
Summa 93,000 kronor eller 23''2 jk.
. . . 40,000 kronor
. . . 2,000 »
. . . 60,600
Summa 102,000 kronor eller 25’6 %
c) Inkomstprocent 50 %. Krigskonjunkturskattens förhöjning blir 8,000 kronor, annan
direkt skatt 67,400 kronor, hela skattesumman 115,400 kronor och skatteprocenten . . 28''8 jk.
d) Inkomstprocent 100 %. Krigskonjunkturskattens] förhöjning blir 18,000 kronor, annan
direkt skatt 71,000 kronor, hela skattebeloppet 129,000 kronor eller.........32''I %.
c) Inkomstprocent 150 %. Krigskonjunkturskattens förhöjning blir 20,000 kronor, annan
direkt skatt 71,400 kronor, hela skattebeloppet 131,400 kronor eller.........32''8 jk.
36
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
Skulle hela inkomsten vara merinkomst, bleve motsvarande tal:
vid inkomstprocent av 10 %
> > > 20 %
> > > 50 %
> > >100 %
> » > 150 %
165,000 kronor skattebelopp eller 41''2 %
178,200 . » > 44-5 *
201,800 » » » 50-4 *
233,400 » » > 58-3 t
239,400 » » » 59-8 %.
Ex. 6. Vinsten 2,000,000 kronor, varav 500,000 kronor mervinet
a) Kapital 20,000,000 kronor; inkomstprocent 10 %.
Krigskonjunkturskatt....... 150,000 kronor
Inkomstskatt........... 69,000 »
Extra d:o............ 36,000 >
Kommunalskatt......... 160,000 »
Summa 415,000 kronor eller 20''7 %.
b) Kapital 10,000,000 kronor; inkomstprocent 20 %.
Krigskonjunkturskatt . . . .
. . . 150,000
kronor
Förhöjning å d:o......
. . . 7,500
»
Inkomstskatt........
. . . 91,000
»
Extra d:o.........
. . . 52,000
>
Kommunalskatt ......
. . . 160,000
>
Summa 460,500 kronor eller 23 0 %
c) Kapital 4,000,000 kronor; inkomstprocent 50 %.
Krigskonjunkturskatt....... 150,000 kronor
Förböjning i i:o......... 30,000 >
Inkomstskatt.......... 108,000 >
Extra d:o............ 69,000 »
Kommunalskatt......... 160,000 >
Summa 517,000 kronor eller 25''8 %.
dl Kapital 2,000,000 kronor; inkomstprocent 100 %.
Krigskonjunkturskatt....... 150,000 kronor
Förböjning i d:o . . . ...... 67,500 >
Inkomstskatt........... 116,000 >
Extra d:o ...... 79,000 »
Kommunalskatt......... 160,000 »
Summa 572,500 kronor eller 28''6 %.
37
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
e) Kapital c:a 1,333,400 kronor; inkomstprocent 150 %.
KrigskoiJjunkturskatt ....... 150,000 kronor
Förhöjning å. d:o......... 75,000 »
Inkomstskatt........... 117,000 »
Extra d:o............ 80,000 >
Kommunalskatt.......... 160,000 »
Summa 582,000 kronor eller 29’ 1 %.
Om mervinsten utgör halva inkomsten eller 1,000,000 kronor, blir
beskattningen:
a) Inkomstprocent 10 %.
Krigskonj unkturskatt
Annan direkt skatt .
b) Inkomstprocent 20
Krigskonj unkturskatt....... 380,000 kronor
Förhöjning å, d:o......... 19,000 »
Annan direkt skatt........ 303,000 »
Summa 702,000 kronor eller 351 %.
c) Inkomstprocent 50 %. Krigskonjunkturskattens förhöjning blir 76,000 kronor, annan direkt
skatt 337,000 kronor, hela skattesumman 793,000 kronor och skatteprocenten, .... 39''6 %.
d) Iukomstprocent 100 %. Krigskonjunkturskattens förhöjning blir 171,000 kronor, annan direkt
skatt 355,000 kronor, hela skattesumman 906,000 kronor och skatteprocenten .... 45''3 %.
e) Inkomstprocent 150 %. Krigskonjunkturskattens förhöjning blir 190,000 kronor, annan direkt
skatt 357,000 kronor, hela skattesumman 927,000 kronor och skatteprocenten .... 46''3 %.
■ . . 380,000 kronor
. . . 265,000 »
Summa 645,000 kronor eller 32''2 %.
Skulle åter hela inkomsten förutsättas vara merinkomst, bleve motsvarande
tal:
vid inkomstprocent av 10 %
skattebelopp 1,065,000
kronor eller 53''2
%
> » 20 »
»
1,143,000
» » 57-1
» . » » 50 >
1,297,000
* > 64-8
>
> 100 >
>
1,515,000
> » 75-7
»
» » 150 »
1,557,000
> 77-8
■P
För att giva eu så vitt möjligt fullständig bild av skatteskalans
innebörd har bland de exempel, jag nu meddelat, även upptagits extrema
gränsfall, som allenast torde erbjuda teoretiskt intresse. Sålunda har man
givetvis ej att i praktiken räkna med sådana fall, då hela den taxerade
38
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
inkomsten upptages som beskattningsbar merinkomst. Är fråga om skattskyldiga,
vilka taxerats någotdera av åren 1913 eller 1914, skall ju som
matematisk merinkomst uppföras det belopp, varmed, för olika inkomstkällor,
löpande årets taxerade inkomst överstiger inkomststandarden före
kriget. För nytillkomna skattskyldiga skall visserligen hela inkomsten
upptagas som matematisk merinkomst. Men krigskonjunkturskattenämnden
har att pröva, vilken del därav som skall anses vara beskattningsbar
merinkomst. T avseende å nystartade bolag hava nämnderna en utgångspunkt
i bolagets procentiska inkomst; enligt vad jag inhämtat är praxis,
att i fråga om de nya bolagen viss procent, motsvarande väldig inkomst
av kapitalplacering, frånskiljes vid fastställande af den beskattningsbara
merinkomsten. Svårare kan prövningen vara ifråga om enskilda skattskyldiga.
Men då dessas merinkomster dels ej pläga uppgå till de belopp,
som falla under den allmänna tariffens högsta skattesatser, dels ej
heller drabbas av förhöjning enligt 2 mom. i 8 §, lärer det för dem
ifrågakommande skattetrycket ej nå sådan höjd, att särskilda åtgärder
därav kunna anses påkallade.
Däremot har med tanke på bolag, som kunna komma i den högsta
tariffklassen varit ifrågasatt att stadga en generell maximigräns för den
totala belastningen av direkt beskattning. Då emellertid eu dylik maximigräns
i varje fall måste sättas synnerligen högt, torde ett sådant stadgande
komma att sakna praktisk betydelse. Anmärkas må för övrigt, att även vid
de mest extrema och blott teoretiska fallen den efter skattens erläggande
återstående vinsten kommer att utgöra en avsevärd procent av kapitalet.
Ett bolag med 2,000,000 kapital och 3,000,000 vinst, varav allt förutsättas
bliva beskattningsbar merinkomst, skulle få erlägga i krigskonjunkturskatt
inberäknat dess förhöjning 1,800,000 kronor, i ordinarie och extra inkomstskatt
295,500 kronor och, om efter bevillningen utgående skatter
räknas till 8 kronor pr bevillningskrona, därjämte 240,000 kronor. Inalles
alltså 2,335,500 kronor eller 77''s % av vinsten. Återstående del av
vinsten är visserligen ej mera än 22''2 % av hela årsvinsten. Men sättes
den efter skattens erläggande behållna vinstdelen i relation till bolagets
kapital, visar sig, att densamma dock utgör 33’2 % därav, varav framgår,
att högst avsevärda utdelningar ändock kunna ske av bolagets behållna
vinst. Då vidare bestämmelser om viss maximigräns skulle innebära vissa
skattetekniska svårigheter, har stadgande i antydd riktning ej införts i
förordningen.
Skatteintäkt. Om den beräkneliga intäkten av föreslagna ändringar i krigskon
junkturskattens
tariff skall jag här endast helt kort yttra mig, då jag
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
39
lärer få anledning att återkomma till denna del av frågan vid framläggande
av förslag till i vissa delar nya inkomstberäkningar. Då torde
också säkrare kalkyler kunna åstadkommas tack vare det kompletteringsmaterial,
som kan hinna samlas och bearbetas.
Till grund för en uppskattning av 1918 och 1919 års krigskonjunkturskatt
tjänar i första rummet numera vunnen mera ingående
kännedom om huru 1917 års krigskonjunkturskatt i olika avseenden fördelat
sig. På grundvalen härav kan approximativt beräknas, vilken intäkten
skulle hava blivit av 1917 års skatt, därest den utgått enligt nu
förordade tariffbestämmelser. Därnäst gäller att bedöma, i vilken relation
1918 och 1919 års krigskon junkturskatt kunna antagas komma att stå
till 1917 års krigskonjunkturskatt. För 1919 års skatt lärer ett dylikt
bedömande. icke kunna ske på sådana grunder, att det kan betraktas ens
som eu approximativ uppskattning. För år 1918 ställa sig förutsättningarna
för eu verklig beräkning givetvis mycket gynnsammare. Någon
säkrare väg torde näppeligen stå till buds än den som följts i den förut
omnämnda promemorian av förste aktuarien Sam Larsson. Ändock måste
felmarginalen anses rätt betydande redan vid tillämpning av nu gällande
tariffsatser och än mer då de föreslagna nya skola läggas till grund.
För min del anser jag försiktigheten bjuda att icke på det nu föreliggande
materialets grundval räkna med högre avkastning, enligt nuvarande
tariffbestämmelser, av 1918 års krigskonjunkturskatt än c:a 200 millioner
kronor. Utförda beräkningar visa, att under angivna förutsättningar den
nya tariffen bör kunna inbringa det för 1918 års tilläggsstat behövliga
tillskottet av nya skattemedel. Vilket belopp, som kan beräknas bliva
tillfört 1919 års stat, är däremot ytterst vanskligt att bedöma. 1 varje
fall lärer det vara eu bestämd förutsättning för att 1919 års riksstat må
erhålla erforderliga tillskottsmedel, att de ändrade grunder i fråga om beräkningen
av kapitalet i skattehänseende, som i den av mig förut omnämnda
proposition nr 395 föreslagits, bliva från och med 1919 års ingång
gällande.
Enär nytt material för uppskattningarna i fråga alltjämt inkommer,
anhåller jag att få upptaga dessa spörsmål till närmare behandling i samband
med inkomstberäkningarna. Därvid torde jag få framlägga förslag
ej blott, till vilket belopp krigskonjunkturskatten bör beräknas, utan ock i
avseende å sättet för dess budgetmässiga behandling.
Till sist vill jag framhålla, att de föreslagna ändringarna i krigskonjunkturskatteförordningen
böra vinna tillämpning redan under innevarande
år. Motsvarande beslöts av fjolårets riksdag i avseende å då
Förordninr
gens itc rafttrådande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
40
Kungl. MajUs nåd. proposition nr 448.
förhöjd tariff. I år torde skälen för ett sådant förfarande vara än starkare.
1918 års tilläggsstat uppvisar ju ett betydande underskott, och
det lärer då vara riktigast, att medel för dess täckande anskaffas genom
omedelbart ikraftträdande stadgande om skatteökning.
Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst det inom
departementet upprättade förslaget till ändrad lydelse av 3, 8, 11 och
16 §§ i förordningen den 30 juni 1916 om krigskonjunkturskatt, hemställde
departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå
riksdagen att antaga samma förslag.
Denna hemställan, som biträddes av statsrådets
övriga ledamöter, behagade Hans Maj:t Konungen bifalla;
och skulle till riksdagen avlåtas proposition av
den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Stig Östergren.
Kungl. Majds nåd. proposition nr 448.
41
Bilaga 1.
P. M. angående viss bearbetning av 191? års krigskonjunktur
skattclängder
in. in.
På Kung-!. Maj:ts uppdrag- verkställd av förste aktuarie!! Sam Larsson.
Inledning.
Till grund för den företagna utredningen, vars preliminära resultat
härmed framläggas, hava legat avskrifter av de krigskon junkturskattelängder,
som upprättats vid 1917 års taxering till krigskon junkturskatt.
Vid utredningen har avsikten varit att utröna,
1) huru de taxerade merinkomsterna fördelade sig på storleksgrupper,
2) huru aktiebolagen och de solidariska bankbolagen fördelade sig
med hänsyn till vinstens storlek i förhållande till aktiekapitalet, samt
3) huru aktiebolagen och de solidariska bankbolagen fördelade sig
på olika närings- och verksamhetsgrenar.
I samband med den sistnämnda fördelningen skulle slutligen ett
försök göras att beräkna storleken av den krigskonjunkturskatt, som
komme att utgå på 1917 års rörelse och taxeras innevarande år.
För var och eu av dessa särskilda delar av utredningen meddelas
här nedan särskild redogörelse.
De uppgifter ur krigskonjunkturskattelängderna, som blivit föremål
för bearbetning, äro för samtliga taxerade: medelinkomsten åren 1913—
1914, varmed avses medeltalet för nämnda år av sådan till inkomst- och
förmögenhetsskatt taxerad inkomst, som avses i 2 § och 5 § andra stycket
förordningen om krigskon junkturskatt, det enligt krigskon junkturskattenämndens
beslut taxerade beloppet av beskattningsbar merinkomst
samt den av nämnden uträknade krigskonjunkturskatten. För de inländska
aktiebolagen och solidariska bankbolagen hava dessutom bearbetats
aktiekapitalet samt inkomstprocenten år 1917.
Det bör måhända betonas, att ovan nämnda medelinkomst icke utgör
medeltalet av vederbörandes hela till inkomst- och förmögenhetsskatt
taxerade inkomst åren 1913—1914 utan endast inkomst av sådant slag,
som kan bliva föremål för krigskonjunkturbeskattning.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 406 käft. (Nr 448.)
6
42 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
Tab. A. Sammandrag ifråga om 1917 års taxering till krigskonjunkturskatt för
Taxerade belopp av beskattningsbar raerinkomst
om:
!
E n
på, landsbygden.
skilda
Antal
taxerade.
''
Medelinkomst
åren 1913—
1914,
kr.
1
| Taxerade
belopp av
beskattnings- bar mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigskonj unk- turskatt,
kr.
2,000— 9,900 kronor...........
5,057
17,981,300
27,061,300
3,359,747
10,000- 19,900 > ...........
1,385
6,594,000
18,868,300
2,421,628
20,000— 39,900 » ...........
549
6,070,300
15,289,900
2,075.885
40,000— 59,900 » ...........
148
2,004,000
6,973,500
1,014,527
60,000— 79,900 > ...........
67
1,235,300
4,462,600
<589,494
80,000— 99,900 » ...........
40
1,084,900
3,544,300
584,701 |j
100,000— 149,900 > ...........
41
844,100
5,152,000
914,178 j
150,000— 199,900 » ............
28
1,520,400
4,823,800
929,780 |j
200,000- 249,900 > ...........
13
515,100
2,582,400
531,943
250,000 - 299,900 > ...........
4
494,400
1,122,400
252,332
300,000- 349,900 ...........
«
120,400
1,921,100
448,(554
350,000- 399,900 > ...........
7 |
823,000
2,630,300
666,059 1
400,000— 499,900 » ...........
1
5 i
187,800
2,214,800
597,328 ;j
500,000- 599,900 . ...........
3
154,900
1,580,500
452,300
600,000- 699,900 » ...........
3
1,054,800
1,994,500
625,580
700,000- 999,900 » ...........
2
143,800 j
1,886,900
603,808
1,000,000—1,999,900 . ...........|
1
57,700 1
1,239,100
396,512
2,000,000-2,999,900 ...........
- 1
_ |
- 1
- ||
Summa
7,359
40,880,200 1
103.347,700 1
16,564,456
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448. ■+■">
enskilda skattskyldiga, med fördelning efter de taxerade merinkomsternas storlek.
ska''
t s k y 1
d i g a
II
i städerna.
i
pä landsbygden och 1 städerna.
Antal
taxerade.
j> 1
1
Medelinkomst
ären 1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskattnings- bär mer- inkomst,
kr.
Uträknad |
krigskonjnnk- |
turskatt,
kr.
Antal.
taxe-
rade.
Medelinkomst
ären 1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskattnings- j
bar mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigskoujuuk- j
turskatt,
kr.
''
5,010
1
27,256,800 j
31,215,800 !
3,939,333
10,667
45,238,100 |
58,277,100
7,299,080
2,141
13,916,000 1
30,957,400
3,979,323
3,526
20,510,600 |
49,825,700
6,400,951
1,236
12,178,900
35,138,500
4,755,867
1,785
18,249,200
50,428,400
6,831,752
548
(>,583,000 |
25,200,200
3,664,950
696
8,587,000
32,173,700
4,679,477 j
258
4,155,900
16,864,400
2,614,405
325
5,391,200
21,327,000
3,303,899 ;
i| 140
2,718,000
12,504,400
2,065,954
180
3,802,900
16,048,700
2,650,655 1
207
4,216,000
25,900,300
4,721,249
248
5,060,700
31,052,300
5,635,427
108
2,922,000
18,356,800
3,517,520
136
4,442,400
23,180,600
4,447,300 |
54
1,507,400
12,220,800
2,553,886
67
2,022,500
14,803,200
3,085,829
37
2,427,800
10,367,600
2,307,111
41
2,922,200
11,490,000
2,559,443 j
36
2,115,400
11,605,600
2,760,755
42
2,235,800
13,526,700
3,209,409
10
185,300
3,802,500
967,910
17
1,008,300
6,432,800
1,633,969
i
18
1,088,200
7,940,500
2,138,580
23
1,276,000
1 10,155,300
2,735,908
14
1,129,800
7,424.700
2,129,880
17
1,284,700
9,005,200
2,582,180 1
0
543,200
3,892,500
1,209,051
9
1,598,000
5,887,000
1,834,631
8
919,000
6,498,700
2,079,584 Ii 10
1,062,800
8,385,600
2,683,392
10
1,181,200
| 11,771,100
3,766,752 J 11
1.238,900
13,010,200
4,163,264
3
037,000
6,691,100
2,141,152
3
637,000
6,691,100
2,141,152
10.144
1
85,082,100
278,852,000
51,313,262
i 17,803
126,568.300
381,700,600
67,877,718
opaginerad Kontrollera mot PDF
44 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
lab. B. Sammandrag ifråga om 1917 års taxering till krigskonjunkturskatt för
merinkomster
-
Taxerade belopp av beskattningsbar merinkomst
om:
''
I
nländska
1
på la
ndsbygden.
II
Antal
taxerade.
Medelinkomst
åren 1913—
1914,
kr.
1
Taxerade be- lopp av
beskattnings- bar mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigskonjunk- |
turskatt,
kr.
2,000-
9,900 kronor..........
156
1,115,100
970,700
123.091
10,000-
19,900
>
113
910,500
1,608,800
206,844 |
20,000-
39,900
> .....
120
1,978,700
3,355,500
455,775
40,000-
59,900
>
55
1,903,400
2,631,200
381,454
60,000-
79,900
>
37
1,276,300
2,838,400
461,141 !|
80,000-
99,900
> .....
30
1,098,600
2,783,300
460,493 ij
100,000-
149,900
>
32
1,431,000
3,941,100
703,376
150,000—
199,900
> .....
31
2,178,900
5,619,800
1,088,903 .
200,000—
249,900
> ......
21
1,628,900
4,715,600
981,787
250,000-
299,900
> .....
15
892,800
3,973,900
875,354
300,000-
349,900
»
9
1,310,700
2,889,700
684,548
350,000-
399,900
» ...
7
1,543,700
2,632,000
666,973
400,000—
499,900
>
13
2,390,400
5,755,000
1,551,800 jj
500,000-
599,900
» ....
13
2,510,800
7,251,200
2,120,480
600,000-
699,900
»
9
782,200
5,880,500
1,832,104 i
700,000—
999,900
»
26
5,872,300
21,270,400
6,708,528 ''
1,000,000—1,999,900
> ....
23
14,645,600 |
32,693,700
10,473,159
2,000,000-4,999,900
>
12
9,672,900
31,964,200
10.228,544 ||
5,000,000 kronor och
däröver ..... .....
—
—
—
- !
.Samma
722
53,142,800
142,775,000
40,004,354 ||
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448. 45
inländska aktiebolag och solidariska bankbolag, med fördelning efter de taxerade
nas storlek.
aktiebolag oc
h solid
a r i s k a b
a n k b
olag
i städerna.
på landsbygden och i städerna.
i Antal
taxerade
Medelinkomst
åren 1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskattnings- bar mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigskonjunk-
turskatt,
kr.
Antal
taxe-
rade.
Medelinkomst
åren 1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskattnings- bar iner- inkomst,
kr.
Uträknad
krigskonjnnk-
tcrskatt,
kr.
427
3,004,900
2,786,000
364,468
583
4,720,000
3,756,700
487,559
379
3,205,700
5,654,700
733,957
492
4,116,200
7,263,500
940,801
420
6,428,500
12,148,200
1,654,323
540
8,407,200
15,503,700
2,110,098
230
4,809,400
11,016,600
1,599,726
285
6,716,800
13,647,800
1,981,180
130
4,376,200
9,317,900
1,429,757
173
5,652,500
12,156,300
1,890,898
87
2,939,800
7,806,200
1,291,472
117
4.038,400
10,589,500
1,751,965
174
10,458,500
21,106,400
3,755,287
206
11,889,500
25,047,500
4,458,663
105
11,757,800
17,996,500
3,482,119
136
13,936,700
23,616,300
4,571,022
68
3,364,600
15,097,500
3,131,801
89
4,993,500
19,813,100
4,113,588
05
8,329,100
17,915,700
4.001,774
80
9.221,900
21,889,600
4,877,128''
35
2,926,400
11,729,300
2,832,232
44
4,237,100
14,619,000
3,516,780
31
3,459,800
11,547,300
2,912,760
38
5,003,500
14,179,300
3,579,733
43
7,057,300
19,779,000
5,360,656
56
9,447,700
25,534,600
6,912,456
27
3,602,200
14,784,200
4,293,680
40
6.113,000
22,035,400
6,414,160
22
3,439,400
14,351,600
4,466,704
31
4,221,600
20,232,100
6,298,808
47
7,858,900
38,999,500
12,479,840
73
13,731,200 .
60,269,900
19,188,368
63
23,678,900
89,026,600
28,487,452
86 i
38,324,500
121,720,300
38,960,611
24
35,983,100
69 999,600
22,419,072
36|
45,656,000
101,963,800 |
32,647,616
12 i
20,370,600
122,658,600
39,250,752
12 1
20,370,600 |
122,658,600 1
39,250,752
2305 1
167,651,160
513,722,000
1
148,947,832 I
3117
220,787,900
|
656,497,000 |
183,952,186
46 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
Tab. C. Sammandrag ifråga om 1917 års taxering till krigskonjunkturskatt för
Taxerade belopp av beskattningsbar merinkomst
om:
Enskild
a skatts
k y 1 d i g a
på landsbygden.
Antal
taxerade.
Medelinkomst j
åren 1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av j
beskattnings- |
bar mer- inkomst, ;
kr.
:
Uträknad
krigskonjunk- jj
tnrskatt, ,
kr.
2,000— 9,900 kronor...........
5,213
19,096,400 i
28,032,000 |
ii
3,482,838
10,000 19,900 » ...........
1,498
7,504,500
20,477,100 |
2,628,472
20,000 39,900 » ...........
669
8.049,000 j
18,645,400
2,531,660 |
40,000 59.900 ...........
203
3,907,400
9,604,700
1,395,981
60,000 79,900 » ...........
104
2,511,600 ''
7,301,000
1,150.635
80.000 99,900 > ...........
70
2,183,500
(5,327,600
1,045,194
100,000 149,900 > ...........
73
2,275,100
9,093,100
1,617,554
150,000 199,91X1 . ...........
59
3,699,300
10,443,600
2,018,683
200,000— 249.900 » ...........
34
2,144,000
7,298,000
1,513,730
250,000 299,900 > ...........
19
1,387,200
5,096,300
1,127,686
300,000 349,900 » ...........
15
1,431,100
4,810,800
1,133,202
350,000 399.900 » ...........
14
2,366,700
5,262,300
1,333,032
400,000 499,900 > ...........
18
2,578,200
7,969,800
2,149,128
500,000 599,900 > ...........
16
2,665,700
8,831,700
2,572,780
600,000 699,900 » ...........
12
1,837,000
7,875,000
2,457,684
700,000 999.900 .- ...........
28
6,016,100
1 23,157.300
7,312,336
1,000,000 1,199,900 » ...........
24
i 14,703,300
i 33,932,800
10,869,671
2,000,000 4,999,91X1 » ...........
12
9,672,900
i 31,964,200
10,228,544
5,000,000 kronor och däröver ..........
—
| -
—
| —
Summa
8,081
91,029.000
1
246,122,700
56,568,810
KungI. Maj:ts nåd. proposition nr 448. 47
samtliga taxerade, med fördelning efter de taxerade meriukomsternas storlek.
samt
inlands
i a aktie
bolag oe
h solidarisk
a b a n k b o
1 a g
''i
i städerna.
på landsbygden och i städerna.
! Antal
jtaxerade.
Medelinkomst
åren 1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskattnings- bar mer- iukomst,
kr.
Uträknad
krigskonjunk-
tnrskatt,
kr.
Antal
taxe- ! rade.
Medelinkomst
åren 1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskattnings- bar mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigskonjunk-
turskatt,
kr.
6,037
30,861,700
34,001,800
4,303,801
’ 11,250
49,958,100
62,033,800
7,786,639
2,520
17,122,300
36,612,100
4,713,280
4,018
24,626,800
57,089,200
7,341,752
jj 1,656
18,607,400
47,286,700
6,410,190
2,325
26,656,400
65,932,100
8,941,850
778
11,392,400
36,216,800
5,264,676
981
15,303,800
45,821,500
6,660,657
|j 394
8,532,100
26,182,300
4,044,162
498
11,043,700
33,483,300
5,194,797
227
5,657,800
20,310,600
3,357,426
297
7,841,300
26,638,200
4,402,620
1 381
14,675,100
47,006,700
8,476,536
454
16,950,200
56,099,800
10,094,090
213
14,679,800
36,353,300
6,999,639
272
18,379,100
46,796,900
9,018,322
122
4,872,000
27,318,300
5,685,687
156
7,016,000
34,616,300
7,199,417
102
10,756,900
28,283,300
6,308,885
121
12,144,100
33,379,600
7,436,571
71
5,041,800
23,334,900
5,592,987
86
6,472,900
28,145,700
6,726,189
41
3,645,100
15,349,800
3,880,670
55
6,011,800
20,612,100
5,213,702
61
8,145,500
27,720,100
7,499,236
79
10,723,700
35,689,900
9,648,364
41
4,732,000
22,208,900
6,423,560
57
7,397,700
31,040,600
8,996,340
28
3,982,600
18,244,100
5,675,755
40
5,819 600
26,119,100
8,133,439
55
8,777,900
45,498,200
14,559,424
83
14,794,000
68,655,500
21,871,760
73
24,860,100
100,797,700
32,254,204
97
39,563,400
134,730,500
43,123,875
27
36,620,100
76,690,700
24,560,224
39
46,293,000
108,654,900
34,788,768
12
20,370,600
122.658,600
39,350.752
12
20,370,600
122,658,600
39,250,752
12,83!)
!
253,388,200
1
792,074,900
195,201,01)4
20,920
347,360,200
1,088,197,600
251,829,934
48
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
De till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade beloppen, fördelade efter
merinkomstens storlek.
Vid den bearbetning av 1917 års krigskon junkturskattelängder, som
verkställts, hava de taxerade beloppen av beskattningsbar merinkomst
fördelats efter storlek, varvid skillnad gjorts dels på enskilda skattskyldiga
och med dem likställda å ena sidan och inländska aktiebolag samt
solidariska bankbolag å andra sidan, dels också på landsbygd och städer.
Storleksgrupperna sammanfalla med dem, för vilka enligt kungl. förordningen
om krigskonjunkturskatt skatten utgår med olika procenttal, dock
med den skillnaden, att den lägsta storleksgruppen — 2,000—19,900 kronors
merinkomst —- uppdelats på två grupper, av vilka den ena omfattar
merinkomsten mellan 2,000 och 9,900 kronor och den andra merinkomsten
mellan 10,000 och 19,900 kronor, varjämte merinkomsterna från och med
700,000 kronor ytterligare uppdelats i grupper den första omfattande inkomster
mellan 700,000 och 999,900 kronor, de följande i allmänhet innefattande
merinkomster om var sin miljon kronor. I fråga om aktiebolagen
1) hava dock de största merinkomstgrupperna sammanslagits, så
att de båda sista grupperna omfatta merinkomster mellan 2,000,000 och
4,999,900 kronor samt merinkomster om 5,000,000 kronor och däröver.
Inom varje stort eksgrupp upptages antalet till gruppen hörande
skattskyldiga, medeltalet av deras till inkomst- och förmögenhetsskatt
åren 1913 och 1914 taxerade inkomst av det slag, å vilket krigskon junkturskatt
beräknas, den sammanlagda av krigskonjunkturskattenämnden
taxerade beskattningsbara merinkomsten samt den av nämnden uträknade
krigskonjunkturskatten. Resultaten av denna fördelning återgivas i tabellerna
1—6. Ett sammandrag av slutresultaten meddelas i tabellerna
A—-C här ovan.
För de enskilda skattskyldiga tillsammans framgår den procentiska
fördelningen på merinkomstens olika storleksgrupper av nedanstående
tablå.
Merinkomster om: Antal.
2,000— 9,900 kr..........59''9
10.000— 19,900 * 19-8
20.000— 39,900 > 10’0
40.000— 59,900 » 3''9
60.000— 79,900 » 1-8
80.000— 99,900 > l-o
*) Med »aktiebolag» eller »bolag» avses
solidariska bankbolag.
Medelinkomst
Merinkomst
Uträknad
åren 1913—1914.
år 1917.
krigskODjunk-
tnrskatt.
35''7
153
10-7
16-2
131
9-4
14-4
13-2
101
6-8
83
6-9
4-3
5-6
4-9
3-0
4-2
3-9
det följande alltid inländska aktiebolag samt
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
49
Merinkomster om:
Antal.
Medelinkomst
åren 1913-1914.
Merinkomst
år 1917.
Uträknad
krigskonjnnk-
tnrskatt.
100,000-
-149,900
kr. .
..... 1-4
40
81
8.4
150,000—
199,900
..... 0''8
3*5
6*1
6*6
200,000—
249,900
2 •
..... 04
1*6
3*9
4*5
250,000—
299,900
»
..... 0-2
2*8
3*0
38
300,000—
349,900
>
..... 0''2
1*8
3*.’>
4*7
350,000—
399,900
>
..... 0-1
0*9
1*7
2*4
400,000—
499,900
>
..... o-l
10
2*7
4*0
500,000—
599,900
>
..... Öl
1*0
2*3
3 8
600,000—
699,900
>
..... o-l
1*8
1*5
2*7
700,000-
999,900
»
..... o-l
0*8
2*3
4*0
1,000,000—:
1,999,900
..... o-l
0*9
3*4
6*1
2,000,000—2,999,900
»
..... 0*0
0*6
1*8
3*1
Summa 100 0
100*0
100*0
100*o
Motsvarande
procenttal för samtliga inländska
aktiebolag och soli-
danska bankbolag
Merinkomster om:
angivas i följande
Antal.
sammanställnin
Medelinkomst
åren 1913—1914.
tv
Merinkomst
år 1917.
Uträknad
krigskonjnnk-
tnrskatt.
2,000
9,900
kr. .
.....18-7
2*1
0*8
0*3
10,000—
19,900
>
.....15*8
1*9
1*1
0*5
20,000—
39,900
>
.....17-8
3*8
2*4
1*1
40,000—
59,900
>
..... 9-1
3*0
2*1
1*1
60,000—
79,900
>
..... 5*7
2*6
1*9
1*0
80,000—
99,9C0
»
..... 3-7
1*8
1*6
1*0
100,000—
149,900
>
..... 6-6
5*4
3*8
2*4
150,000-
199,900
>
..... 4-4
6*3
3*6
2*5
200,000—
249,900
>
..... 2*8
2*3
3*0
2*2
250,000—
299,900
>
..... 2*6
4*2
3*8
2*7
300,000—
349,900
>
..... 1-4
1*9
2*2
1*9
350,000—
399,900
>
..... 1-2
2*3
2*1
1*9
400,000—
499,900
..... 1-8
4*8
3*9
3*8
500,000--
599,900
..... 1-8
2*8
3*4
3*6
600,000—
699,900
>
..... 1-0
1*9
3*1
3*4
700,000—
999,900
>
..... 2-8
6 2
9*2
10*4
1,000,000-
1,999,900
>
..... 2-8
17*3
18*6
21*2
2,000,000-
4,999,900
>
..... 1-1
20*7
15*6
17*8
5,000,000 kr. och däröver .
..... 04
9*2
18*7
21*3
Samma 100*0
1000
100(1
100*o
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 406 höft. (Nr 448.) 7
50
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
Tabellerna utvisa med full tydlighet, att för såväl enskilda som
aktiebolag det stora antalet skattskyldiga i de lägre merinkomstgrupperna
— av de enskilda kommo icke mindre än 79‘7 procent och av aktiebolagen
34''5 procent i den grupp, för vilken skatten utgår med lägsta procenten
— hava att betala en relativt liten del av den taxerade skatten.
Enskilda med merinkomster under 20,000 kronor erlade sålunda blott
20''2 procent av skatten, och på aktiebolag med motsvarande merinkomster
kom blott 0''8 procent av skatten.
Summan av den påförda krigskonjunkturskatten har i statskontorets
generalsammandrag upptagits till 251,401,080 kronor, därav 56,476,215
kronor på landsbygden och 194,924,865 kronor i städerna. Den vid nu
företagna bearbetning av längderna framkomna slutsumman är 251,829,900
kronor, varav 56,568,810 kronor komma på landsbygden och 195,261,094
kronor på städerna. Skillnaden torde bero på ofta förekommande felsummeringar
i längderna, vilkas slutsummor ingå i statskontorets sammandrag.
Om man sammanräknar medelinkomsten åren 1913—1914 och merinkomsten
år 1917, erhåller man summan av all sådan inkomst sistnämnda
år, som är underkastad krigskon jukturbeskattning. Denna inkomst framgår
av nedanstående sammanställning.
Landsbygden. Städerna. Summa.
Enskilda......................kr. 144,233,900 364,035,000 508,268,900
Aktiebolag.................... . » 195,917,800 681,373,100 877,290,900
Summa kr. 340,151,700 1,045,408,100 1,385,559,800
Av hela denna inkomstsumma, 1,385,559,800 kronor, kom sålunda
36''7 procent på enskilda skattskyldiga och 63‘3 procent på aktiebolagen.
Endast 24-5 procent av summan hade taxerats på landsbygden, medan
städernas andel uppgick till 75‘s procent.
Det kan jämväl hava sitt intresse att undersöka, i vilken utsträckning
under krigsåren nystartade bolag bidragit till de stora merinkomsterna.
För att i möjlig utsträckning konstatera, huru härmed förhåller
sig, hava de taxerade merinkomsterna för sådana aktiebolag, som
icke haft upptagen någon medelinkomst för åren 1913—1914, utplockats.
Dessa merinkomster utgjorde på landsbygden 18,181,500 kronor och i
städerna 89,391,500 kronor eller sammanlagt 107,573,000 kronor. Härvid
är emellertid att märka, att hela denna merinkomst givetvis ej härflyter
från nystartade företag. En större eller mindre del därav kommer från
sådana bolag, som åren 1913—1914 gått med förlust eller ej haft inkomst
av sådant slag, som här är i fråga.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Rungl. Majtts nåd. proposition nr 448.
Öl
Aktiebolagen, fördelade efter den till inkomst- och. förmögenhetsskatt
taxerade inkomstens storlek i förhållande till aktiekapitalet.
Samtliga till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade inländska aktiebolag
och solidariska bankbolag hava jämväl fördelats med hänsyn till inkomstens
storlek i förhållande till aktiekapitalet. Den inkomst, som härvid
tagits i betraktande, är den till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade,
som upptages i krigskonjunkturskattelängderna, vilka även angiva inkomstprocenten
med hänsyn till nämnda belopp. Resultaten av denna fördelning
redovisas här nedan, dels i särskilda grupper för landsbygd och
städer, dels också för samtliga inländska aktiebolag och solidariska bankbolag,
varvid uppdelning skett i följande procentgrupper: t. o. in. 10
procent, 10''i—25*o procent, 25*i—50''o procent, 50''i—75*o procent, 75''i—
100''o procent samt över 100‘o procent. För varje dylik procentgrupp
upptages antalet dithörande bolag, deras sammanlagda aktiekapital, medelinkomst
åren 1913—1914, taxerade beskattningsbara merinkomst år 1917
samt den uträknade krigskonjunkturskatten.
För bolagen på landsbygden blir resultatet av denna fördelning
följande:
Sammanlagd
Sammanlagd
Sammanlagd
Sammanlagt
medel-
taxerad
uträknad
Procentgrnpper.
Antal.
aktiekapital,
inkomst åren
merinkomst
krigskon-
kr.
1913—1914,
år 1917,
junkturskatt,
kr.
kr.
kr.
t. o. m. 10 0 procent
. . . 54
47,394,900
1,790,900
2,286,900
387,018
10''4— 25-0 »
... 203
146,610,500
9,646,300
15,715,200
3,752,208
25-1— 50-0
. . .248
245,355,400
27,323,500
57,626,000
16,338,758
50-1— 75-0
. . . 86
46,739,800
6,625,300
19,771,500
5.391,061
75-1—1000
. . . 50
22,871,500
3,153,400
15,761,900
4,739,067
över 100-0 t
. . . 81
36,616,200
4,603,400
31,613,500
9,396.242
Summa, <22
545,588,300
53,142,800
142,775,000
40,004,354
Följande sammanställning uppvisar den
procentiska fördelningen
de olika grupperna med hänsyn till inkomstprocenten:
Procentgrupper.
Aktie-
kapital.
Medel-
Taxerad
Uträknad
Antal
inkomst åren merinkomst
1913—1914. år 1917.
krigskon-
junkturskatt.
t. o. m. 10 0 procent
.... 7-5
8-7
3-4
IB
l-o
101— 25-0 »
. . . . 28-1
26-9
18-2
ilo
9-4
25’ 1— 500 >
.... 34-4
45-1
51*3
40-5
40-8
50-1— 75-0
. . . . 119
8-7
12-5
13-8
135
75 1—1000
... 6-9
3-9
5-9
ilo
11-8 ''
över 100-0 »
. . . . 112
6-7
8-7
22-1
23-5
Summa 100 0
IOO-0
1000
100 o
100 o
52
Kunc/I. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
Av landsbygdens 722 till krigskonjunkturskatt taxerade aktiebolag
hade sålunda blott 54, eller 7*5 procent, en till inkomst- och förmögenhetsskatt
taxerad inkomst, som icke översteg 10''o procent av aktiekapitalet,
medan 81 bolag, utgörande 11 2 procent av hela antalet, hade eu
inkomst av mer än 100''o procent av aktiekapitalet. Till jämförelse kan
meddelas, att av samtliga åren 1912 och 1913 till inkomst- och förmögenhetsskatt
taxerade inländska aktiebolag och solidariska bankbolag på
landsbygden, resp. 1,346 och 1,400, hade år 1912 icke mindre än 758,
eller 564 procent, och år 1913 789, eller 564 procent, en inkomst, som
icke översteg 10 procent av aktiekapitalet, medan år 1912 blott 35 bolag,
eller 24 procent av hela antalet, och år 1913 40 bolag, eller 24 procent,
både en inkomst, överstigande 100 procent av kapitalet.
Av det sammanlagda aktiekapitalet kom ej långt ifrån hälften, 45 1
procent, på den grupp, inom vilken inkomsterna utgjorde 254—504 procent
av kapitalet. Samma grupp inneslöt mer än hälften, 514 procent,
av den sammanlagda medelinkomsten åren 1913-—1914. Av den år 191 <
taxerade merinkomsten kom blott T6 procent på den grupp, vars inkomster
icke överstego 10 procent av kapitalet, medan 22 1 procent kommo
på gruppen med inkomster överstigande 100 procent av aktiekapitalet.
1 fråga om den uträknade krigskonjunkturskatten är denna förskjutning
med övervikt för de högre procentgrupperna ännu mer markerad. Den
lägsta procentgruppen, som omfattade 84 procent av aktiekapitalet, erlade
blott Do procent av skatten, under det att den högsta gruppen, som inneslöt
blott 64 procent av det sammanlagda kapitalet, fick betala 234,
procent av krigskonjunkturskatten.
Motsvarande uppgifter för aktiebolagen och de solidariska bankbolagen
i städerna framgå av nedanstående sammanställning.
Sammanlagd
Sammanlagd
Sammanlagd
Sammanlagt
medel-
taxerad
uträknad
Pnioeutirni dikt.
Antal
aktiekapital.
inkomst åren
m erinkomst
krigskon-
kr.
1913—1914.
år 1917.
iunkturskatt,
kr.
kr.
kr.
t. 0. m. 10 0 procent . .
139
243,224,700
12,725,600
7,896,100
1,635,024
100— 25-0
> . .
656
825.411,400
62,287,000
52,058,200
12,686,752
25-1— 50-0
» . .
730
467,758,200
37,655,200
99,591,200
25,850,740
50’1—- 75 o
> . .
325
234,758,000
20,399,700
88,751,300
25,013,315
751—100-0
» . .
169
103,943.100
12,908,400
60,974,700
17,627,159
äver 100o
> . .
376
155,688,400
21,675,200
204,450,500
61,134,842
Sömma
2,395
2,030,783,800
167,651,100
513,722.000
143,947,832
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448. •''>3
Den proeentiska fördelningen visas här nedan:
Procentgrupper.
Antal.
Aktie-
kapital.
Medel- inkomst åren
1913—1914.
Taxerad
merinkomst
år 1917.
Uträknad
krigskon-
junktnrskatt.
t. o. m. 10-0
procent
.... 5-8
12-0
7-6
1-5
It
101- 250
>
.... 27-4
40-6
37-1
101
8''8
25-1— 500
.... so s
23-0
22-5
19-4
18-0
50-1— 75-0
>
.... 13-6
11-6
12-2
17-8
17-4
75-1—100-0
*
.... 7-0
5-1
7-7
119
12-2
över 100''0
,
.... 15-7
7-7
12-0
39-8
42-6
Summa 100o
lOO-o
100 0
1000
100-o
Städernas aktiebolag förete, som synes, eu ännu större övervikt än
landsbygdens bolag för de grupper, inom vilka inkomsten utgör en högre
procent av aktiekapitalet. Av hela antalet krigskon junkturbeskattade
aktiebolag och solidariska bankbolag i städerna, 2,395, hade blott 139,
eller 5''s procent en inkomst, som icke översteg 10 procent av aktiekapitalet,
medan 376 bolag, eller 15*7 procent av hela antalet hade eu inkomst,
överstigande 100 procent av kapitalet. Av samtliga till inkoinstoch
förmögenhetsskatt åren 1912 och 1913 taxerade bolag i städerna,
resp. 3,137 och 3,360, hade år 1912 icke mindre än 59*5 procent och år
1913 56''o procent eu inkomst, som icke översteg 10 procent av aktiekapitatet,
medan blott De procent år 1912 och endast Ds procent år 1913
hade en inkomst av mer än 100 procent av aktiekapitalet.
Under det att bland landsbygdens bolag den relativt största delen
av såväl kapitalet som medelinkomsten åren 1913—1914 föll på den
grupp, inom vilken inkomsten utgjorde 25‘i—50''o procent av aktiekapitalet,
kommer ifråga om städernas bolag den största delen av kapital
och medelinkomst på procentgruppen 10*i—25''o procent. Beträffande den
år 1917 taxerade merinkomsten är det påfallande, att den lägsta procentgruppen,
som dock omfattade 12''o procent av aktiekapitalet, hade blott
1*5 procent av merinkomsten, under det att den högsta gruppen med blott
7-t procent av aktiekapitalet inneslöt icke mindre än 39''8 procent av merinkomsten.
Ifråga om .den uträknade krigskonjunkturskatten är övervikten
för de högre procentgrupperna ännu större. Blott l''i procent av skatten
kom sålunda på bolag med en inkomst, icke överstigande It) procent
av kapitalet, under det att ej mindre än 42-ö procent kom på bolag
med en inkomst av mer är 100 procent av aktiekapitalet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
54
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
Om slutligen aktiebolagen på landsbygden och i städerna sammanföras,
blir resultatet det, som angives i följande sammanställning.
Procentgrupper.
Antal.
Sam m anlagt
aktiekapital,
kr.
Sammanlagd
medel- inkomst åren
1913—1914,
kr.
Sammanlagd
taxerad
merinkomst
år 1917,
kr.
Sammanlagd
uträknad
krigskon-
junkturskatt,
kr.
o. m. 10-0 procent .
193
290,619,600
14,516,500
10,183,000
2,022,042
10-1— 25-0
>
859
972,021,900
71,937,300
67,773,400
16,438,91»
25-1— 50-0
> .
. 978
713,113,600
64,978,700
157,217,200
42,189,498
501— 75 0
>
411
281,497,800
27,025,000
108,522,800
30,404,376
75-1—100-0
>
. 219
126,814,600
16,061,800
76,736,600
22,366,226
över 100.0
>
457
192,304,600
26,278,600
236,064,000
70,531,084
Summa 3,117
2,576,372,100
220,797.900
656,497,000
183,932,186
Den procentiska fördelningen på de olika grupperna framgår av
nedanstående
tablå:
Aktie-
kapital.
Medel-
Taxerad
Uträknad
Procentgrupper.
Antal.
inkomst åren
merinkomst
krigskon-
1913—1914.
år 1917.
junkturskatt
t. o. m. 10''0 procent . .
6-2
11-8
6-6
1-6
1-1
10-1— 25-0
»
. 27-5
37-7
32-6
103
8-9
25l— 500
» . .
. 31-4
27-7
29-4
23-9
22-9
50-1— 75-0
» . .
. 13-2
10-9
12-2
16*5
16-5
75-1—100-0
>
7-0
4-9
7-3
11-7
12-2
över 100-0
>
. 14-7
7-5
11-9
36-0
38-4
Summa 100.0
100-n
100-0
1000
1000
Av hela antalet år 1917 till krigskonj unkturskatt taxerade inländska
aktiebolag och solidariska bankbolag, vilket uppgick till 3,117, hade sålunda
blott 193, eller 6''2 procent, en inkomst, som icke översteg 10 procent av
aktiekapitalet, medan 457, eller 14''7 procent, hade en inkomst av mer än
100 procent av kapitalet. Bland samtliga åren 1912 och 1913 till inkomst-
och förmögenhetsskatt taxerade bolag, resp. 4,483 och 4,760, hade
år 1912 icke mindre än 2,625, eller 58''e procent, och år 1913 2,671, eller
56''i procent, en inkomst, som icke översteg 10 procent av kapitalet, medan
blott 85 bolag, eller 1''9 procent, år 1912 och 99 bolag, eller 2''i
procent, år 1913 hade en inkomst överstigande 100 procent av aktiekapitalet.
Medan av det sammanlagda aktiekapitalet 11*3 procent och av medel
-
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
55
inkomsten åren 1913—1914 6''o procent kom på den grupp, inom vilken
inkomsterna utgjorde högst 10 procent av kapitalet, kom på samma grupp
blott I-o procent av den år 1917 taxerade merinkomsten och endast l''i
procent av den uträknade krigskonjunkturskatten. På den högsta procentgruppen
åter, med inkomster över 100 procent av kapitalet, kom blott
7-5 procent av aktiekapitalet och endast 11 ''a procent av medelinkomsten
åren 1913—1914, medan samma grupp inneslöt 36‘o procent av den år
1917 taxerade merinkomsten och 38‘t procent av den uträknade krigsko
nj unkturskatten.
De aktiebolag, som hava en inkomst överstigande 100 procent av
aktiekapitalet, hava
nedan
ytterligare
fördelats på
mindre
grupper.
Procentgrupper.
Antal.
Sammanlagt
aktiekapital,
kr.
Sammanlagd
medel- inkomst åren
1913—1914,
kr.
Sammanlagd
taxerad
merinkomst
år 1917,
kr.
Sammanlagd
uträknad
krigskon-
junkturskatt,
kr.
1001—125*0 procent . .
. 120
72,357,400
7,946,100
68,676,400
18,027,485
1251—150 0 » . .
. 85
34,378,300
3,064,100
29,092,100
8,222,067
150-1—175-0 > . .
. 57
19,517,400
2,310,000
23,605,300
7,420,110
175-1—200-0 > . .
. 42
19,916,900
2,427,900
30,778,300
10,478,881
200-1—300-0 »
. 72
34,050,100
5,660,000
55,889,700
16,843,768
över 300''0 » . .
. 81
11.484,500
4,840,500
33,022,200
9.538,773
Summa 457
192,304.(300
28,278,600
236,084,000
70,531,084
De! visar sig sålunda, att icke mindre än 153 eller en tredjedel
av dessa bolag hade eu till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerad inkomst,
som översteg 200 procent av aktiekapitalet, och att 81 bolag hade
en inkomst av mer än 300 procent av kapitalet.
Samtliga inländska aktiebolag och solidariska bankbolag hava även
fördelats med hänsyn till aktiekapitalens absoluta storlek, varvid antalet,
medelinkomsten åren 1913—1914, den år 1917 taxerade merinkomsten
samt den uträknade krigskonjunkturskatten angivits för varje kapitalgrupp.
Resultaten av denna fördelning framgår av omstående sammanställning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kung!-. Maj.ts nåd. proposition nr 448.
5«
--—-- - 1
!
Kapitalgrupper.
1 i
1
1
i
Antal. 1
1
]
!
Medelin- komst åren
1913-1914.
kr.
Taxerad
merinkomst
år 1917,
kr.
Uträknad
krigskon-
junktnrskatt,
kr.
t. o. m. 100,000 kr.............''
1,195
10,668,800
54,977,400 ]
11.984,280
100.100- 200.000 > ............1
629
7,870,300
38,012,300
7,183,818
200,100— 300,000 > . . . .........
317
7,503,200
35,068,500
7,709,520
300.100— 400,000 . . . . . •.......
177
5,122,700
22,390,600
5,111,377
400,100— 500,000 » ............
134
5,428,400
25,914,300
6,464,671
500,100- 750,000 > ............
183
10,079,900
45,445,300
11,705,598
750,100— 1,000,000 » ............
100
8,755,800
34,477,800
9,484.078
1,000,100— 2,000,000 » ............
179
22,385,800
95,961,700
28,862,783
2,000,100— 3,000,000 > ............
71
16,643,100
49,756,900
15,122,372
3,000,100- 4.000,000 » ............
34
10,679,600
22,347,500
6,763,884
4,000,100— 5,000,000 > ............
17
5,898,100
30,201,300
9,548,444
5,000,100—10.000,000 > ............
42
25,833,000
75,179,400
23,658,541
10,000,100—15,000,000 > ............
15
1 14,772,100
39,516,700
12,527,426
15,000.100—20,000,000 -............
6
i 7,988.000
| 18.154,900
5,807,588
20,000,100—25,000,000 > ............
5
i 10,327,800
I 14,711,900
j 4,639,194
25,000.100—30,000,000 > ............
i 4
8,704,200
1 5,552,900
j 1,776,928
fivpr 30 000.000 ............
l »
i 42,137,100
| 48,827,600
1 15,601,684
Summa
! 3,117
! 220,797,900
! 656,497.000
! 183.952,186
Den proeentiska fördelningen pa de större kapitalgrupperna utvisas
av följande tablå.
Kapitalgrupper.
Antal.
Medelinkomst
åren 1913—1914.
Merinkomst
år 1917.
krigskonjunk-
turskatt.
t. o. m. 1,000000
kr.......
. . . 87-7
25''1
390
32-4
1,000,100— 5.000,000
'' >......
... 9-7
25''2
30-2
32-8
5,000,100—10,000.000
.......
... 1-3
11''7
11-5
12*
10.000,100—15,000,000
>......
... 05
6-7
6-0
6*8
15,000,100—20,000,000
.......
. . . 02
3*6
2''8
3''2
20,000,100—25,000,000
.......
... 02
4''7
2''2
%''b
1*0
25,000,100—30,000,000
över 30.000.000
.......
... Öl
3-9
0''9
.......
... 03
19-1
7-4
8*5
Summa 1000
1OO-0
1000
100-0
Kungl. May.ts nåd. proposition nr 448.
57
Aktiebolagen med ett kapital ej överstigande 1 miljon krono]- omfattade
sålunda 87‘7 procent av hela antalet, men deras medelinkomst åren
1913—1914 utgjorde blott 25''i procent av den sammanlagda medelinkomsten,
deras merinkomst år 1917 uppgick till endast 39''o procent av
bolagens sammanlagda merinkomst, och de erlade blott 32''4 procent av den
på samtliga aktiebolag belöpande skatten. Bolagen med ett kapital mellan
1 och 10 miljoner kronor åter utgjorde blott ll‘o procent av antalet, medan
på dem kom 36''p procent av medelinkomsten åren 1913-—1914, IT? procent
av merinkomsten år 1917 samt 45''6 procent av den uträknade krigskonjunkturskatten.
De aktiebolag slutligen, som hade ett kapital av mer
än 10 miljoner kronor, utgjorde endast 1''3 procent av antalet, men på
dem kom 38''o procent av medelinkomsten åren 1913—1914, 19''a procent av
merinkomsten år 1917 samt 22''o procent av den uträknade krigskonjunkturskatten.
För varje kapitalgrupp har också beräknats dels medelinkomsten
per aktiebolag åren 1913—1914, dels också inkomsten i medeltal per bolag
år 1917, vilken inkomst erhållits genom summering av medelinkomsten
åren 1913—1914 och merinkomsten år 1917. Resultatet framgår av nedanstående
sammanställning.
Medelinkomst per
aktiebolag
Kapital grupper.
åren 1913—1914,
år 1917,
kr.
kr.
t. 0. in.
100,000
kr.............
....... 8,927-90
54,934-00
100,100-
• 200,000
> ............
....... 12,512-40
72,945-30
200,100-
■ 300,000
> ............
....... 23,669-40
134,295-50
300,100-
400,000
* ............
....... 28,941-80
155,442-30
400,100-
■ 500,000
....... 40,510-40
233,900-70
500,100-
- 750,000
. ............
....... 55,081-40
303,416-30
750,100-
■ 1,000,000
> ............
....... 87,558-00
432,336 00
1,000,100-
2,000,000
5> ............
....... 125,038-00
661,136-80
2,000,100-
- 3,000,000
T> ............
....... 234,409-80
935,211-20
3,000,100-
• 4,000,000
» ............
....... 314,105-80
971.385-2»
4,000,100-
■ 5,000,000
> ............
....... 346,947-00
2,123,494-00
5,000,100-
-10,000,000
» ............
....... 615,071-40
2,405,057 10
10,000,100-
-15,000,000
> ............
....... 984,806-CO
3,619,253-30
15,000,100-
■20,000,000
> ............
....... 1,331,333-80
4,357,15000
20,000,100-
-25,000,000
> ............
....... 2,065,56000
5,007,940oo
25,000,100-
•30,000,000
> ............
....... 2,176,050-00
3,564,275-00
över
30,000,000
> ............
....... 4,681,90000
10,107,188-90
Samtliga aktiebolag och solidariska bankbolag.......... 70,835''30 281,453-60
Bihang till riksdagens protokoll 1018. 1 samt 406 käft. (Nr 448.) 8
58
Kungl. Maj ds nåd. proposition nr 448.
För samtliga aktiebolag och solidariska bankbolag uppgår sålunda
den beräknade medelinkomsten per bolag år 1917 till i det närmaste
fyra gånger motsvarande inkomst åren 1913—1914. Åtskilliga kapitalgrupper
uppvisa ännu större skillnad mellan inkomsten per bolag före
kriget och vid 1917 års taxering. Sistnämnda inkomst är exempelvis för
aktiebolagen med ett kapital, som ej överstiger 100,000 kronor, mer än
sex gånger medelinkomsten åren 1913—1914.
Aktiebolagen och de solidariska bankbolagen fördelade efter verksamhetsområden.
1 efterföljande tabell hava de till krigskonjunkturskatt år 1917
taxerade inländska aktiebolagen och solidariska bankbolagen grupperats
efter verksamhetsområden. Härvid hava i huvudsak följts samma indelningsgrunder,
som i ''Finansstatistiska utredningar», utgivna genom Kung].
Finansdepartementet, del IV. En noggrann dylik fördelning av bolagen
förutsätter emellertid eu synnerligen ingående kännedom om näringslivets
olika grenar. Den relativt korta tid, som stått till förfogande för denna
utredning, har icke tillåtit så noggranna efterfoskningar rörande varje
enskilt bolag, som kunde hava varit önskliga, och det torde därför vara
sannolikt, att ett eller annat bolag i verkligheten hade bort tillhöra annan
grupp än den, vartill detsamma här hänförts. I stort sett torde dock den
verkställda grupperingen tillfredsställa rimliga fordringar på riktighet, i
all synnerhet soin särskild uppmärksamhet ägnats alla mera betydande
bolag.
Tabellen upptager för varje verksamhetsgrupp antalet dithörande
bolag, deras sammanlagda aktiekapital, medelinkomst åren 1913 1914 och
taxerade merinkomst år 1917 samt den uträknade krigskonjunkturskatten.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
59
Bolagskategori,
Antal
till krigs- konjunk- tnrskatt
år 1917
taxerade
inländska
aktiebolag
och solida- riska bank- bolag.
Sammanlagt
aktiekapital,
kr.
Samman- lagd medel- inkomst
åren
1913—1914.
kr.
Samman- lagd taxerad
merinkomst
år 1917,
kr.
Uträknad j
krigs-
konjunktnr-
skatt,
kr.
A. Lantbruks- och trädgårdsodlings- aktiebolag...........
17
5,514,200
346,800
399.200
59,288
B. Tomt-, fastighets- och byggnads- industriaktiebolag .......
69
19,693,300
1,003,000
2,443,800
379,344
C. Industri- och bergverksaktiebolag.
1. Slakteri-, charkuteri- och kon- servfabriksaktiebolag.....
23
5,054,000
498,600
2,347.900
571,477
2. Mejeri- och mjölkförsäljnings- aktiebolag..........
17
2,238,500
236,100
513,000
79,185
3. Kvarnindustriaktiebolag . . .
35
29,797,700
1,412,600
5,069,800
1,248,796
4. Bageri-, sockerbageri- och cho- kladfabriksaktiebolag.....
29
5,901,200
867.700
1,028,500
166,053
5. Potatismjöls- och stärkelse- fabriksaktiebolag.......
1
79.100
—
16,800
2,164
6. Jästfabriksaktiebolag.....
3
5,822,000
635,300
184,900
28,997
7. Sockcrfabriksaktiebolag ....
2
143,280.100
10,870.900
4,305,700
1,351,536
8. Brännvinsbränneri- och destil- leringsverksaktiebolag ....
12
21,933,800
1,357,500
990,300
264,445
9. Malt,dryck abryggeri- och malt- fabriksaktiebolag ......
58
49,196,200
5,725.600
2,016,21X1
385,000
10. Läskedrycks- och konstvins- fabriksaktiebolag.......
5
1,001.600
95,100
93,(XX)
10,740
11. Garveri- och läderfabriksaktie- bolag ............
26
11,343.200
806,900
5,525,000
1,442,430
12. Sko-_ och nåtlingsfabriksaktie- bolag............
39
11,696,100
824,200
3,811,600
773,925
13. Gnmmivarufabriksaktiebolag .
7
7,847,600
1,455,000
4.903,800
1,531,445
14. Textilindustri-(samt repslageri-)
aktiebolag..........
148
86,389,800
7,291.300
26,282,800
6,507,457
15. Skrädderi-och sömnadsindustri- aktiebolag..........
40
8,667,800
1,333,200
2,547,300
456,132
16. Träindnstriaktiebolag.....
292
278,821,500
30,658,600
79,120,800
22,553,011
17. Kombinerade såg- och kvarn- aktieliolag ..........
13
3,244,100
303,700
385,700
63,678
18. Pappfabriks och pappersbruks- aktiebolng..........
34
55,506,300
3,102,500
15,188,400
4.602,461
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
HO
Bolagskategori.
Antal
till krigs- konjunk- turskatt
år 1917
taxerade
inländska
aktiebolag
och solida- riska bank- bolag.
Sammanlagt
aktiekapital,
kr.
Samman- j
lagd medel-!
inkomst |
åren
1913—1914, i
kr.
!
Samman- lagd taxerad
merinkomst
är 1917,
kr.
1
Uträknad
krigs-
konjunktur-
skatt,
kr.
i
1
19. Bok- och pappersindustri- (samt
tidnings- och bokförlags-)aktie- bolag ............
74
;
24,018,100
2,154,700
2,276,100
■380,077
20. Tor vind nstriaktiebolag ....
22
2,193.100
121,600
395,000
54,090
1 21. Stenhuggeri- och stensliperi-
aktiebolag..........
9
1,264.500
82.500
337,700
51,804
! 22. Kalkbrytnings-, kalkbränmngs-
oeh kritbruksaktiebolag . . .
10
2,646,100
78,000
281,900
43,375 !
23. Cementfabriksaktiebolag . . .
4
1,657,900
43,900
82,900
11,333 i
i
i 24. Glasbruks- och glassliperiaktie-
bolag............
24
9,926.700
724,500
1,056,100
165,311
25. Kakel- och porslinsfabriksaktie- bolag............
6
3,626,500
398,000
191,700
27,625
26. Tegelindustriaktiebolag ....
22
1,987,100
162,500
224,600
29,342
27. Stenkols- och lervarnaktiebolag
5
23,715,300
1,067,800
4,054,700
1.237,620
28. Järngrnveaktiebolag.....
28
22,290,700
1,544,100
4,170,100
1,013,696
! 29. Ändra gruvaktiebolag ....
4
11,606,300
1,231,200
1,223,400
331,425
30. Järnverksaktiebolag.....
46
85,653,100
7,856.900
30,822,300
9,391,166
31. Kombinerade järn- och trä- industriaktiebolag ......
29
153,317,5U0
13,596,800
34,751,000
10,790,265
32. Järn- och Btålmanufakturaktie- bolag............
62
24,354,000
2,504,100
8,378,000
2,175,038
, 33. Guldsmedsaktiebolag.....
7
1,910,100
158,300
175,500
24,779
f 34. Aktiebolag för annan metall- manufaktur .........
41
23,225,000
1,588,200
15,693,800
4,697,932
; 35. Gjuteri- och mekaniska verk-
stads- samt varvsaktiebolag . .
195
163,766,400
9,678,500
34,933,600
9,562,343
j 36. Lampfabriksaktiebolag ....
2
1,500,000
102,900
174,000
29,262
j 37. Elektromekaniska industriaktie-
tolag............
14
32,648,000
1,355,100
12,821,000
3,954,120
! 38. Kemisk-tekniska industriaktie- bolag ............
103
76,582,800
5,855,400
35,745,200
10,423,952
39. Bad- och tvättinrättningsaktie- bolag............
4
623,700
52,800
83,000
11,798
40. Övriga industri- och fabriks- aktiebolag..........
86
26,598,900
2,467,000
8.749,200
2,053.055
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
Hl
öolagakategori.
•
Antal
till krigs- konjnnk- tnrskatt
är 1917
taxerade
inländska
aktiebolag
och solida- riska bank- bolag.
Sammanlagt
aktiekapital,
kr.
Samman- lagd medel- inkomst
ären
1913-1914,
kr.
Samman- lagd taxerad
merinkomst
år 1917.
kr.
Uträknad
krigs-
konjunktur-
skatt,
kr.
I>. Elektriska ljus- och kraftaktie- bolag..............
16
10,499,300
617.200
636,700
110,034
E. Kommunikations- och transport- aktiebolag.
1. Järnvägsaktiebolag......
39
62,831,500
3,922,000
3,102,700
589,010
| 2. Kederiaktiebolag.......
271
149,056,300
15.205,000
162,204,500
48.867,933
! 3. Övriga kommunikations- och
transportaktiebolag......
44
4,272,800
292,700
5,722,000
1,471,769
F. Handels- och hushållsförenings- aktiebolag...........
912
214,196,200
17,947,300
68,664,800
15,669,299
6. Hotell- och restaurangaktiebolag
28
8,187,100
595,200
979.300
160.889
H. Kredit-, förlags- och fondhandels- aktiebolag samt solidariska bank- bolag ..............
86
641,008,300
53,483,300
56,306,300
17,072,190
i I. Försäkringsaktiebolag.....
2H
22,634,100
4,243,400
2,162,200
412,155
: J. Aktiebolag för ideell verksamhet
28
15,546,600
2,842.400
2,623,200
661,935
Samtliga aktiebolag och
solidariska bankbolag
3.117
2,576.372.100
220.797.900
656.497.000
183,952,186
Förestående tabell har vid denna utredning utarbetats närmast för
att tjäna som utgångspunkt för en kalkyl rörande den avkastning, som
krigskonjunkturskatten på 1917 års rörelse kan komma att giva. För
verkställande av nämnda uppskattning, vilken givetvis måste bliva mycket
approximativ, hava vidare genomgåtts 1917 års bokslut för ungefär 300
mera betydande bolag, varvid anteckning gjorts om 1916 och 1917 års
nettovinst. Dessa vinstbelopp hava sedermera grupperats med hänsyn
till arten av bolagens verksamhet. Det visar sig då, att för några grupper
bokslut föreligga i så stor omfattning, att man för dem med relativt
stor säkerhet torde kunna beräkna storleken av den krigskonjunkturskatt,
som kommer att taxeras innevarande år. För andra och däribland mycket
betydande bolagsgrupper finnas däremot ännu blott ett fåtal bokslut.
T den mån dessa gälla större och mera represantativa bolag inom gruppen,
torde man dock kunna skönja den tendens, utvecklingen på ifråga
-
62 Kung! Maj:ts nåd. proposition nr 448.
varande område haft, och med hänsyn härtill också våga eu kalkyl rörande
storleken av skatten på 1917 års rörelse. För en hel del verksamhetsgrupper
slutligen föreligga ännu inga som helst bokslut för år
1917. Detta gäller dock icke någon av de ur föreliggande synpunkt mest
betydande näringsgrenarna, varför man för dem torde kunna antaga, att
desamma i regel, och då ej särskild anledning för eu annan uppfattning
förefinnes, år 1918 komma att taxeras till ungefär samma belopp i krigskon
junkturskatt som år 1917.
I nedanstående tabell hava för de olika bolagskategorierna sammanförts
uppgifter angående 1916 och 1917 års nettovinster enligt bolagens
bokslut, varefter antecknats den år 1917 taxerade krigskonjunkturskatten
samt det belopp, vartill 1918 års skatt approximativt beräknats.
1
Undersökta bolagsbokslut.
År 1917
taxerad
Approxima- ;ivt beräknad
krigskon- junkturskatt
vid 1918 års
taxering,
kr.
Bolagskategorier.
Antal.
Nettovinst
är 1916,
kr.
Nettovinst
år 1917,
kr.
krigskon-
junktur-
skatt,
kr.
A. Lantbruks- och trädgårdsodlings- aktiebolag............
59,288
60,000
B. Tomt-, fastighets- och byggnadsin- dustriaktiebolag .........
5
808,000
1,680,100
379.344
800,000
C. Industri- och bergverksaktiebolag.
1. Slakteri-, charkuteri- och konserv- fabriksaktiebolag.......
i
747.000
841,700
571,477
700,000
2. Mejeri- och mjölkförsäljningsak- tiebolag............
i
17,900
10,700
79,185
70,000
3. Kvarnindustriaktiebolag ....
--
1.248,796
1,000,000
4. Bageri-, sockerbageri- och choklad- fabriksaktiebolag.......
i
16.600
16,100
166.053
200,000
'' 5. Potatismjöls- och stärkelsefabriks-
aktiebolag...........
-
2,164
2,000
6. Jästfabriksaktiebolag......
—
_
28,997
29,000
7. Sockerfabriksaktiebolag.....
—
1,351,536
1,300,000
8. Brännvinsbränneri- och destille- ringsverksaktiebolag.....
—
264,445
250,000
9. Maltdrycksbryggeri- och maltfa- briksaktiebolag........
6
1,512,200
1,742,500
385,000
400,000
[ 10. Läskedrycks- och konstvinsfa-
briksaktiebolag........
—
_
.
10,740
10,000
11. Garveri- och iäderfabriksaktiebo- lag..............
1
139.500
324,100
1,442,430
1,800,000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
6.-1
.
Undersökta bolagsbokslut.
År 1917
taxerad
Approxima- tiv! beräknad
krigskon- junkturskatt
vid 1918 års
taxering,
kr.
Bolagskategorier.
Antal.
Nettovinst
år 1916,
kr.
Nettovinst
år 1917,
kr.
krigskon-
junktur-
skatt,
kr.
12. Sko- och nåtlingsfabriksaktiebo- lag..............
2
526,800
526,600
773,925
800,000
13. Gnmmivarufabriksaktiebolag . .
—
—
—
1,531,445
1,000,000
14. Textilindustriaktiebolag ....
12
4,763,200
5,589,600
6,507,457
7,600,000
'' 15. Skrädderi- och sömnadsindustri-
aktiebolag...........
—
—
456,132
500,000
1 16. Träindustriaktiebolag.....
10
25,898,500
30,571,600
22,553,011
25,000,000
17. Kombinerade såg- och kvarnak- tiebolag ............
—
—
—
63,678
63,000
18. Pappfabriks- och pappersbrnks- aktiebolag...........
3
4.882,500
8,136,600
4,602,461
8,000,000
19. Bok- och pappersindustri- (samt
tidnings- och bokförlags-) aktie- bolag .............
6
1,895,900
2.412.900
380,077
500,000
20. Torvindustriaktiebolag.....
_
—
—
54.090
75,000
21. Stenhuggeri- och stensliperiaktie- bolag.............
1
+ 101,500
— 93,500
51,804
—
22. Kalkbrytnings-, kalkbrännings- och kritbruksnktiebolag ....
.
—
—
43,375
40,000
23. Cementfabriksaktiebolag ....
3
1,143,700
1,615,100
11,333
20,000
24. Glasbruks- och glassliperiaktiebo- lag..............
1
213,600
107,100
165,311
100,000
25. Kakel- och porslinsfabriksaktiebo- lag..............
_
_
_
27,625
27.000
26. Tegelindustriaktiebolag.....
2
74,300
112,500
29,342
'' 35,000
27. Stenkols- och lervaruaktiebolag .
4
4,735,500
7,128,100
1,237,620
2,000,000
1 28. Järngrnveaktiebolag......
1
142,000
164,000
1,013,696
1,300,000
29. Andra gruvaktiebolag.....
1
3,266,200
3,644,300
331,425
375,000
j 30. Järnverksaktiebolag......
6
12,780,500
15,126,100
9,391,166
11,000,000
31. Kombinerade järn- och träindustri- aktiebolag ...........
8
32,833,200
52,789,800
10,790,265
17,500.000 i
32. Järn- och stålmanufakturaktie- bolag .............
6
1,847,100
2,456,400
2,175,038
3,000,000
33. Guldsmedsaktiebolag......
1
16,500
13,900
24,779
20,000
| 34. Aktiebolag för annan metallmanu- faktur ............
4
8,456,400
11,280,000
4,697,932
6,500,000
35. Gjuteri- och mekaniska vcrkstads- samt varvsaktiebolag......
23
46,942,300
56,635.900
9,562,343
12,000,000
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
64
Undersökta bolagsbokslut.
År 1917
taxerad
Approxima- tivt beräknad
krigskon- junkturskatt
Bolagskategoricr.
j
Nettovinst
Nettovinst
krigskon-
junktur-
Antal.
år 1916,
kr.
år 1917.
kr.
skatt.
kr.
taxering,
kr.
36. Lampfabriksaktiebolag.....
37. Elektromekaniska industriaktie-
1
56.300
129,500
29,262
3,954.120
40,000
6,000,000
bolag .............
3
13,966,700
17.941,500
38. Kemisk-tekniska industriaktiebo-
10.423.952
10,000,000
15
17,662,200
17,085,400
39. Bad- och tvättinrättningsaktiebo-
lag..............
40. Övriga industri- och fabriksaktic-
i
3,700
6,700
11,798
2,053.055
12,000
2,000,000
497,800
207,700
D. Elektriska ljus- och kraftaktiebo-
lag................
5
1,337,900
1,277,900
110,034
100,000
! E. Kommunikations- och transportak-
aktiebolag.
j 1. Järnvägsaktiebolag........
18
7,746,600
8,503,000
589,010
650,000
| 2. Rederiaktiebolag........
32
48,851.600
34,362,700
48,867,933
20,000.000
3. Övriga kommunikations- och tran—
sportaktiebolag........
6
1,830,100
2,099,700
1,471,769
1,700,000
j P. Handels- och hushållsföreningsaktie- bolag...............
19
10,384,800
11,092,100
15,669,299
17,000,000
I G. Hotell- och restaurangaktiebolag .
3
361,900
512,500
160,889
230,000
H. Kredit-, förlag8- och fondhandelsak- tiebolaq samt solidariska bankbolag
57
108,945,700
128,559,800
17,072,190
21,000,000
j I. Försäkringsaktiebolag......
16
7,221,900
7,198,900
412,155
450,000
J. Aktiebolag för ideell verksamhet .
Samtliga aktiebolag och solidariska
bankbolag
—
i -
—
661,935
800.000
_
183,952,186
184,058,000
Eu kalkyl med ovan nämnda utgångspunkter ger sålunda till slutresultat
i fråga om aktiebolagen och de solidariska bankbolagen en summa
av 184 miljoner kronor i krigskonjunkturskatt vid 1918 års taxering.
Förutsättningen för approximationen är givetvis, att krigskon junkturskatten
skulle vid årets taxering utgå efter samma grunder som vid 1917
års taxering. Det bör ytterligare understrykas, att för en del viktiga
grupper av bolag så få uppgifter ännu förefinnas, att kalkylen i dessa
avseenden blott kan göra anspråk på att vara en på befintliga bokslut
stödd gissning. Särskilt torde ovisshet rada draga om trä- och järn
-
Kung!. Maj ds nåd. proposition nr 448.
65
industriernas avkastning. Det vill synas, som om ovan upptagna skatt
på 1917 års rörelse möjligen är för hög ifråga om träindustrien och för
låg beträffande järnindustrien. Med hänsyn till den osäkerhet, som sålunda
i väsentliga delar vidlåder den gjorda uppskattningen, torde det
nämnda beloppet böra något reduceras. Om man antager, att 1918 års
krigskonjunkturskatt på aktiebolagen och de solidariska bankbolagen skulle
komma att uppgå till 175 miljoner kronor, torde man dock icke hava
kalkylerat med ett — såvitt av förefintliga uppgifter kan bedömas —
för högt belopp.
För bedömande av frågan till vilket belopp 1918 års krigskonjunkturskatt
på enskilda skattskyldiga kan komma att belöpa sig, saknas för
Hängande varje siffermässig ledning. Det torde dock vara en allmänt
gängse uppfattning, att beloppet kommer att bliva ej oväsentligt lägre
än det år 1917 taxerade, nämligen nära 68 miljoner kronor. Om man
gissningsvis beräknar 1918 års skatt på enskilda till 40 miljoner kronor,
skulle sålunda detta års sammanlagda krigskonjunkturskatt komma att
uppgå till 215 miljoner kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 406 käft. (Nr 448.)
9
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 2.
Tabeller
rörande 191? års krigskonj hd kturskatt.
68
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
Tab. 1. Till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade enskilda skattskyldiga och
antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av be
Sammandrag
länsvis
Län
(landsbygd).
1
2
3
4
5
6
7
8
T a x e r
a d e
) e 1 o
p p 0
in :
2,000-
-9,900 kr.
10,000-
-19,900 kr
Antal
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp
av be- skatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigs-
konjunk-
turskatt,
kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
åren
1913-
1914,
kr.
Taxerade
belopp
av be- skatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigs-
konjunk-
turskatt,
kr.
1
Stockholms
län . .
260
1,177,400
1,198,900
150 818
86
555,000
1,205,600
156,067
2
Uppsala
> . .
79
288,900
347,800
43,614
18
101,500
248,000
31,880
3
Södermanlands
» . .
148
676,500
722,600
90,978
41
195,200
547,400
70,322''
4
Östergötlands
» . .
262
964,800
1,437,700
181,739
109
621,900
1,500,800
192,884
5
Jönköpings
> . .
'' *
138
781,700
1,385,900
174,867
75
310,700
1,019,100
131,010
6
Kronoberg
>
258
440,400
1,222,700
153,798
64
172,900
872,900
112,197
7
Kalmar
> . .
387
1,238,000
1,850,600
232,877
79
263,100
1,069,800
137,454
1 8
Gottlands
> . .
31
135,800
145,100
18,243
3
30,900
34,200
4,386
! 9
Blekinge
> . .
72
207,100
800,400
50,631
27
49,600
404,800
46,845
Ilo
Kristianstads
298
1,172,700
1,572,100
196,472
84
499,800
1,128,200
144,995
ill
Malmöhus
> . .
507
2,927,600
2,530,400
318,938
123
1,077,100
1,679,400
215,752
12
Hallands
> . .
• •
95
433,000
549,900
69,587
46
346,000
692,700
89,111
13
Göteborgs o. Bohus
»
196
587,400
1,152,700
145,931
71
368,400
971,000
124,809
14
Alvsborgs
>
264
766,100
1,296,300
163,251
87
278,200
1,129,000
145,030
15
Skaraborgs
» . .
■ •
147
714,700
800,900
101,217
38
224,300
553,400
71,182
16
Värmlands
»
365
860,000
1,604,700
202,571
52
212,200
702,400
90,649
17
Örebro
>
162
742,700
802,100
100,942
54
388,200
745,000
95,760
18
Västmanlands
>
*
179
577,700
906,700
114,291
47
178,400
651,900
83,807
19
Kopparbergs
>
* •
339
506,500
1,900,300
240,279;
78
183,200
1,040,100
133,653
•20
Gävleborgs
> . .
* *
249
1,284,600
1,357,200
171,418
93
178,400
1,221,600
157,360
21
Västernorrlands
> . .
188
682,800
1,434,300
180,446
42
148,200
574,300
73,799
22
Jämtlands
) . .
. .
320
506,700
1,475,600
185,447
49
133,600
632,300
81,206
23
Västerbottens
> . .
55
178,700
286,700
36,171
4
11,100
47,300
6,069
24
Norrbottens
>
58
129,500
279,700
35,221
15
65,500
197,100
25,401
25
Summa
5,057
17,981,300 27,061,300 3,359,747
1,385
6,5!H,000118,868,300
2,421,628
opaginerad Kontrollera mot PDF
(59
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
med dem likställda, med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek:
skattning sbar mcrinkomst och uträknad krigskonjunkt urska tf.
för landsbygden.
9
! io
It
1 12
13
14
15
16
17
18
1(1
20
Tax
e r a d e
b e 1
opp
O
m :
20,000
-39,900 kr.
40,000-
-59,900 kr.
1
60,000-
-79,900 kr.
Antal
taxe-
rade
Medel-
inkomst
åren
1913-
1914,
kr.
Taxerade
belopp
av be- skatt- ningsbar
mer-
; inkomst,
kr.
Uträknad
krigs-
konjunk-
tnrskatt,
kr.
Antal
taxe-
rade
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp
av be- skatt- ningsbar
mer
inkomst,
kr.
Uträknad
krigs-
konjunk-
skatt-,
kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp
av be- skatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigs-
konjunk-
turskatt
kr.
62
756,200
1,781,200
242,528
29
167,500
1,331,500
194,587
8
190.300
551,800
85,642
I!
1
29,600
25,700
3,455
1
—
56,100
8,337
1
—
63,400
9,646
2!
22
189,500
682,100
93,465
4
61,500
190,700
27,619
5
86,100
330,200
50,738
3
36
285,700
1,017,900
138,205
13
211,700
615,600
89,052
2
45,300
150,300
23,757
4i
26
271,800 695,200
93,880
11
104,700
379,100
54,847
'' 6
65,300
407,800
63,082
5
27
208,000
740,700
100,380
3
7,000
138,900
20,013
4
44,300
268,000
41,320
6
27
166,500
797,700
108,440
9
80,100
431,700
62,589
5
57,500
310,400
48,116
7
2
18,500
71,500
9,925
—
—
—
—
—
—
—
8
9
53,900
238,500
31,871
1
400
54,700
8,099
—
—
'' —
—
9
29
342,600
776.200
104,845
8
180,900
385,800
55,986
1
12,500
63,000
9,570
10
40
1,360,200
1,058,300
142,843
9
416,800
402,500
57,625
5
271,500
345.300
53,607
11
7
226,300
193,900
25,885
4
108,200
204,700
29,999
—
—
12
31
259,000
838,000
113,300
15
155,100
723,200
104,944
5
67,700
343,900
53,341
13
3i
353,900
854,200
117,848
12
142,800
616,500
90,405
6
137,000
387,900
59,301
14
I 23
289,700
605,400
81,610
1
59,600
57,600
8,592
—
—
—
15
17
192,100
430,200
57,730
1
2,200
49,100
7,147
1
59,900
64,700
9,893
16
j 30
271,700
843,300
114,585
10
180,900
484,000
70,280
1
30,000
63,400
9,046
17
26
222,800
767,200
104,280''
4
53,400
181,400
26,038
—
—
—
-
18
22
95,600
574,900
77,435
3
23,600
155,300
22,801
2
—
149,300
20,567
19
34
143,600
954,500''
130,680
5
45,500
266,100
39,237
(i
3,700
139,000
21,610
20
23
175,100
645,500!
87,625
3
2,100
136,600
19,622
«
147,300
550.100
85.319
21
14
62,400
417,600:
57,040
2
—
112,400
16,708
—
—
22
5
67,500
135,800
18,370
—
—
—
-i
—
—-
_
23
Öl
28,100
144,400
19,660
—
—
— i
4
16,900
268,100
41,339
24
5496,070,300
15.289,900 2,075,885
148 2.004,000
6,973,500
1,014.527
67 1,235,300 4.462,600
689,494
25
70
Kungl. Maj:Is nåd. ''proposition nr 448.
Tält). 1 (forts.)- Till krigskonjunkturskatt är 1917 taxerade enskilda skattskyldiga
antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av be
Sammandrag
länsvis
Län
(landsbygd).
21
22
23
24
25
26
27 |
28
T a x e r
a d e
) e 1 o
P P o
m :
80,000-
99,900 kr.
100,000-
149,900 kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
ären
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp
av be- skatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigs-
konjunk-
turskatt,
kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
ären
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp
av be- beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigs-
konjunk-
turskatt,
kr.
1
Stockholms
län ....
8
322,400
706,300
116,323
9
21,200
1,277,700
225,206
2
Uppsala
.....
—
—
—
—
—
—
3
Södermanlands
... .
1
85,000
13,850
1
1,000
100,000
17,000
4
Östergötlands
... .
3
25,600
273,900
45,519
1
189,200
126,400
22,676
5
Jönköpings
... .
1
800
87,600
14,396
1
14,800
133,600
24,224
!6
Kronobergs
* ... .
2
—
172,700
28,267
—
—
—
—
7
Kalmar
* ... .
—
—
—
2
13,000
266,300
48,254
8
Gottlands
.....
—
—
—
-
_
—
—
-
9
Blekinge
.....
1
5,200
92,800
15,488
1
43,500
106,300
18,354
10
Kristianstads
>
1
11,100
91,500
15,215
2
30,000
243,700
43,396
11
Malmöhus
>
2
6,300
168,300
27,343
3
41,600
329,000
57,236
12
Hallands
>
—
—
—
1
151,300
141,600
25,944
113
Göteborgs o. Bohus
> . .
3
39,800
264,500
43,545
2
6,900
286,000
52,490
14
Älvsborgs
>
2
345,100
180,900
29,989
l
46,600
105,800
18,247:
15
Skaraborgs
.....
2
105,300
165,300
26,713
1
3,300
106,500
18,397''
16
Värmlands
.....
3
5,900
284,300
47,693
5
217,900
598,700
106,219
17
Örebro
»
7
166,900
615,700
101,297
4
62,800
464,000
81,760
18
Västmanlands
> . . . .
—
—
—
—
—
—
—
—
19
Kopparbergs
> . . . .
1
28,900
94,400
15,824
4
200
512,900
92,273
20
Gävleborgs
.....
3
21,600
261,100
43,239
2
—
249,600
44,664
21
Västernorrlands
» ... .
—
—
—
—
—
—
22
Jämtlands
* ... .
—
—
—
1
800
103,900
17,838
23
Västerbottens
—
—
—
—
—
—
—
_
24
Norrbottens
i ... .
—
—
-
—
—
—
—
—
25
Summa
40
1.084.900
3.544,300
584.701
41
844,106
5,152,000 914,178
71
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
och med dem likställda, med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek:
skattning sbar merinkomst och uträknad krig skonjunktur skatt.
för landsbygden.
29
| 30
1 31
| 32
1! 33
1 34
| 35
| 36
1 37
38
39
40
150,000
-199,900
Tax
e r a d e
b e 1
opp
O
m :
kr.
1
200,000
—249,900 kr.
250,000
—299,900 kr.
:
Antal
taxe-
rade.
! Medel- inkomst
åren
1913- 1914,
kr.
Taxerade
belopp
av be- skatt- ningsbar
mer- inkorast,
kr.
Uträknad
krigs-
konjunk-
turskatt,
kr.
|
Antal
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp
av be- skatt- ningsbar
m er- inkomst,
kr.
Uträknad
krigs-
konjunk-
turskatt,
kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
åren
1913-
1914,
kr.
Taxerade
belopp
av be- skatt- ningsbar
mer- inkomst
kr.
Uträknad
krigs-
konjnnk-
turskatt,
kr.
4
88,500
723,300
141,209
3
97,100
627.700
127,618
1
2
120,300
340,000
65,300
—
—
—
—
—
_
2
3
10,800
507,000
97,214
—
—
—
1
20,000
289,200
65,706
3
3
157,200
559,700
110,077
—
—
—
_
—
_
_
4
2
84,100
352,400
08,338
—
—
—
—
—
—
—
_
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
6
-
—
—
1
15,000
209,000
42,475
—
—
—
—
7
—
—
—
_
_
—
—
—
—
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
9
1
5,500
158,400
29,808
—
—
_
—
—
_
_
10
3
!
330,700
513,300
98,759
2
48,900
214,900
44,098
—
—
—
—
11
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
12
5
157,000
800,200
152,519
—
—
—
1
311,300
261,500
57,258
13
—
—
1
_
207,700
43,899
1
153,100
281,700
63,418
14
—
—
—
1
25,100
202,800
40,770
—
—
_
_
15
i
102,100
180,800
35,290
—
—
—
—
—
—
_
_
16
2
383,000
335,600
04,221
2
177,300
454,000
94,850
1
10,000
290,000
65,950
17
| -
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
18
1
49,900
102,700''
30,801
151,100
459,200
96,280
—
—
—
_
19
—
—
— j
i
—
207,100
41,953
—
—
_
_
20
li
19,300
184,400;
30,178
—
—
—
—
—
—
—
—
21
~
i
—
—
—
—
— |
—
—
—
—
22
!
—
—1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
23
-1
—
—1
—
—
—
—
-1
—
—
—
24
28
1,520.4001
4,828,800
929.780
13
515,100
2,582,400
531,948 I
4
4i>4,40o|
1,122,400
252,332
25
72
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
Tab. 1 (forts.). Till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade enskilda skattskyldiga
antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av be
Saminandrag
länsvis
Län
(landsbygd).
41
42
43
44
45 |
46
47
48 1
T a x e r
a d e l
e 1 0
p p om:
300,000-
349,900 kr.
350,000—
399,900 kr.
I
Antal
taxe-
rade.
.
Medel- ;
inkomst
åren
1913— i
1914,
kr.
Taxerade
belopp
av be- skatt- ningsbar
m er- inkomst,
kr. (
Uträknad
krigs-
konjnnk-
turskatt,
kr.
Antal
taxe-
rade.
I
i
Medel- j
inkomst
åren
1913- 1914, I
kr.
Taxerade
belopp
av be-J
skatt- ningsbar
inkomst,
kr.
i
Uträknadj
krigs- konjunk- turskatt,1
kr. i
1
Stockholms
län ....
1
300,000
63,000
1
121,300
376,600
95,459
2
Uppsala
■*....
—
!
—
—
—
—
-
3
Södermanlands
> . .
—
—
—
—
4
Östergötlands
>
—
—
—
—
—
—
~
5
Jönköpings
—
—
—
—
—
—
6
Kronobergs
>
—
—
—
—
—
''
7
Kalmar
» . . . .
—
—
—
—
—
8
Gottlands
» . . . .
—
—
—
—
—
—
~
9
Blekinge
>
2
—
633,000
149,054
—
—
—
10
Kristianstad
» . .
—
—
—
—
1
94,900
364,800
91,152
11
Malmöhns
> . .
—
—
—
1
69,900
378,600
96,189
12
Hallands
> . . . .
—
—
—
—
—
—
—
13
Göteborgs 0. Bohns
> . . . .
—
-
—
—
2
137,300
759,100
193,072
14
Älvsborgs
» . . . .
—
—
—
—
—
15
Skaraborgs
* ... .
_
—
—
—
—
—
16
Värmlands
y ... .
—
—
—
—
—
—
—
17
Örebro
y ... .
1
57,000
315,600
74,226
2
399,600
751,200
190,187
18
Västmanlands
y ... .
—
—
—
—
—
—
—
19
Kopparbergs
y ... .
1
54,800
352,900
86,808
—
—
—
20
Gävleborgs
y ... .
—
—
—
—
—
—
21
Västernorrlands
y ... .
1
8,600
319,600
75,566
—
—
—
—
22
Jämtlands
y ... .
—
—
—
—
—
—
28
Västerbottens
y ... .
—
—
—
—
—
94
Norrbottens
y ... .
—
-
—
—
—
25
Samma
6
120400
1,921,100
448,654
7
823,000
2,630,300
666,059
73
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
och med dem likstiilldn, med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek:
skattning »bär merinkomst och uträknad krlgskonjnnkturskatt.
för landsbygden.
49
50
) 51
52
! 63
54
55
ö«
i 57
58
59
60
Tax
era
d e
b e 1
o p p
O
m :
400,000
-499,900 kr.
500,000
-599,900 kr.
600,000-
-699,900
kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp
av be- skatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigs-
konjunk-
tnrskatt,
kr.
] Antal
taxe- rade.
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp
av be- skatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigs-
konjnnk-
tnrskatt,
kr.
Antal
taxe- i rade.
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp
av be- skatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigs-
konjunk-
skatt,
kr.
1
37,300
416,100
109,796
1
500,000
140,100
1
607,500
641,900
198,436
1
1
—
463,500
126,860
—
—
—
—
—
—
—
_
2
1
40,900
455,700
124,052
—
—
—
—
—
—
3
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
_
—
—
—
—
—
—
—
—
7
—
—
_
—
—
—
—
—
8
i -
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
—
—
—
1
78,200
561,500
164,600
—
—
—
—
10
—
—
—
—
—
—
—
—
11
—
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
—
—
—
—
—
—
—
—
1
3,000
654,300
203,892
13
1
25,800
422,300
112,028
—
—
—
—
—
—
—
14
—
—
—
—
1
81,700
519,000
147,600
—
—
—
15
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
1
83,800
457,200
124,592
—
—
—
—
—
—
—
17
—
—
_
—
—
—
_
_
_
18
19
—
—
—
—i
—
—
—
—
—
—
20
—
—
—
-
—
1
444,300
698,300
223,252
21
—
—
“!
-
—
—
—
—
—
22
—
—
—
—
—
—
—
—
—
28
_
—
—i
-1
—
— 1
—
—
—
—
—
24
5 1
187,800
2,214.800
597,8281
8 |
154,900
1,580,600
452,300
3
1,054,8001,994,500|
625,580
25
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 406 käft. (Nr 448.) 10
74
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
Tab. 1 (forts ). Till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade enskilda skattskyldiga
antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av be
Sammandrag
länsvis
1
1
61
62
63
Tax
64
Bräde
Län
(landsbygd).
.
''
Antal
taxe-
rade.
700,000-
Medel-
inkomst
åren
1913-1914,
kr.
-999,900 kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
merinkomst,
kr.
Uträknad
krigs-
konjunktur-
skatt,
kr
1
Stockholms län..............
—
—
—
_
1 2
Uppsala »..............
—
—
—
—
3
Södermanlands »..............
—
— ‘
—
—
i 4
Östergötlands >..............
• —
—
—
5
Jönköpings > ..............
—
—
6
Kronobergs >..............
—
—
—
- I
7
Kalmar »..............
—
—
—
— j
8
Gottlands ...............
—
—
_
9
Blekinge ...............
2
143.800
1,886,900
603,808
10
Kristianstads »..............
—
—
—
—
11
Malmöhus ...............
-
—
—
—
12
Hallands ...............
—
—
—
13
Göteborgs och Bohus ...............
—
—
—
14
Älvsborgs » ..............
—
—
—
16
Skaraborgs ...............
—
—
16
Värmlands ...............
—
—
—
17
Örebro ...............
—
—
—
18
Västmanlands ...............
—
—
—
—
19
Kopparbergs ...............
—
—
—
—
20
Gävleborgs »..............
—
—
—
21
Västernorrlands >..............
—
—
—
—
22
Jämtlands >..............
—
—
23
Västerbottens ...............
—
—
24
Norrbottens >..............
—
—
—
—
25
Summa
2
143,800
1,886,900
603,808
75
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
och med dem likställda, med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek:
s hattning h b a r merinkomst och uträknad krig »konjunkturskatt.
för landsbygden.
65
66
67 | 68
69
70
71
72
|
i
b e 1
opp
o m:
S u m m a.
1,000,000-
-1,999,900 kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
åren
1913-1914,
kr.
Taxerade uträknad
Mopp av krJ
b.eBka*t- konjunktur- mngsbar ^
in er! n k o iö st, 1
kr. | kr''
i
Antal
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
åren
1913-1914,
kr.
Taxerade
belopp ay
beskatt- ningsbar
merinkomst,
kr.
Uträknad
krigs-
konjunktur-
skatt,
kr.
474
4,141,700
11,638,600
2,016,789
1
_
—
- -
103
540,300
1,544,500
289,092
2
—
- -
227
1,281,500
3,909,900
650,944
8
—
—
- -
429
2,501,400
5,682,300
803,909
4 !
—
- -
260
1,633,900
4,460,700
624,644
5
—
—
— --
35S
872,600
3,415,900
455,975
6
—
- -
510
1,883,800
4,941,500
680,205
7
—
—
— —
30
185,200
250,800
32,554
8
—
- -
115
503,500
4,217,400
924,150
9
—
- -
420
2,423,200
5,345,200
856,039
10
—
- i -
095
6,556,600
7,620,000
1,112,390
11
—
—
- i -
153
1,265,400
1,782,800
240,526
12
1
57,700
1,239,100 396,512
333
2,150,600
8,299,500
1,641,613
13
—
—
— -
400
2,248,000
5,482,300
.843,416
14
—
214
1,503,700
3,010,900
496,081
15
—
—
—! —
445
1,052,300
3,914,900
557,198
16
_
-
— i —
277
2,953,900
6,621,100
1,188,296
17
—
_
— —
250
1,032,300
2,507,200
328,416
18
j -
_
— i —
453
1,093,800
5,402,000
819,781
19
1 -
—
390
1,677,400
4,656,200
(i50,161
20
—
—
— 1 —
267
1,027,700
4,543,100
781,807
21
1 _
—
»SO
703,500
2,741,800
358,239
22
—
—
— —
04
257,300
469,800
<50,610
23
—
-
i _
82
240,000
889,300
121,621
24
1
57.700
1,289,100 896,512
7,859
40.886,>200
103,347,700
16,564,45(5
25
i
I 1
1 2
j 3
! 4
! -
0
6
7
8
9
i°;
a
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
76
Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
i. 2. Till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade enskilda skattskyldiga och med
medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av beskatt -
Sammandrag läns
-
Län
(städer).
1
2
3
4
5
6
7
8
T a x e
rade
l) e 1 o
p p om:
2,000-
—9,900 kr.
10,000-
-19,900 kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel- inkomst
åren 1913
—1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
merin- komst,
kr.
Uträk-
nad
krigs-
konjunk-
turskatt,
kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel- inkomst
åren 1913
-1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
merin- komst,
kr.
Uträk- nad
krigs- konj unk- turskatt,
kr.
Stockholms stad .
1,599
7,031,500
8,703,200
1,098,567
719
4,161,000
9,969,000
1,281,309
Stockholms
län . . .
112
128,200
586,500
74,005
35
295,500
518,600
66,718
Uppsala
) ...
121
667,200
612,100
77,520
36
233,700
491,100
63,103
Södermanlands
i ...
145
505,900
692,500
87,065
47
214,300
650,700
83,631
Östergötlands
» ...
254
1,321,900
1,361,100
171,856
104
688,000
1,439,200
181,029
Jönköpings
> ...
117
228,300
620,200
78,286
41
25,800
573,500
73,735
Kronobergs
» ...
24
150,800
109,900
13,807
9
75,200
137,000
17,630
Kalmar
> ...
119
616,100
581,300
73,189
32
254,800
481,800
61,994
Gottiands
> ...
34
194,300
162,700
20,471
10
36,100
140,500
18,065
Blekinge
. . .
118
491,900
552,100
67,977
39
188,700
452,200
58,106
Kristianstads
> ...
99
487,900
528,300
66,679
35
396,300
513,900
66,107
Malmölins
« ...
739
4,151,700
4,708,500
592,814,
126
1,939,200
3,155,900
405,645
Hallands
» ...
127
500,200
686,500
86,685;
53
290,800
722,100
92,753
Göteborgs o. Bohus
> ...
860
5,692,000
4,937,400
624,320,
413
2,693,000
5,724,700
737,007
Alvsborgs
> ...
172
907,600
970,600
122,701;
72
406,200
1,019,600
131,133
Skaraborgs
> ...
89
690,500
620,100
78,373
40
222,200
526,300
67,619
Värmlands
» ...
144
652,400
754,900
95,257
50
253,600
682,100
87,624
Örebro
3- ...
124
687,900
702,700
88,871!
38
220,800
514,600
66,138
Västmanlands
> ...
122
505,900
699,500
88,533
47
355,900
650,700
83,641
Kopparbergs
» ...
52
179,200
248,900
31,317
22
118,200
295,700
38,001
Gävleborgs
> ...
152
524,700
809,000
102,818!
44
192,400
587,000
75,430
Västernorrlands
J ...
124
454,900
693,100
87,735;
68
364,900
934,100
120,083
Jämtlands
» ...
57
173,100
307,200
38,814
25
131,600
305,900
39,267
Västerbottens ..
* ...
47
144,500
262,600
33,216
13
62,300
168,300
21,619
Norrbottens
1 ...
59
168,200
304,900
38,457
23
96,100
302,900
38,936
Summa
5,610
27,250,80031,215,800
3,939,333
2,141
13,916,60030,957,400
3,979,323
Kungl. May.U nåd. proposition nr 448.
77
dem likställda, med fördelning efter den taxerade merinkonistens storlek: antal,
ning skår merinkomst och uträknad krig skönj tinktur skatt.
vis för städerna.
! 9
10
1 n
1 12
1 13
14
15
16
17
18
19
20
Tax
c r
a d e
b e 1
opp
o m :
20,000-
-39,900 kr.
40,000-
—59,900 kr.
60,000-
-79,900 kr.
Antal
{ taxe- rade.
Medel- inkomst
åren 1913
—1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
merin- komst,
kr.
Uträk-
nad
krigs-
konjunk-
turskatt,
kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel- inkomst
åren 1913
—1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
merin- komst,
kr.
Uträk-
nad
krigs-
konjnnk-
turskatt,
kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel- inkomst
åren 1913
—1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
merin- komst,
kr.
Uträk-
nad
krigs-
konjuuk-
turskatt,
kr.
''
405
3,633,100
11,523,300
1,564,617
209
2,691,600
8,785,300
1,280,697
85
1,454,400
5,706,300
885,146
l1
I 16
111,200
449,900
61,085
13
130,200
661,000
96,770
4
43,300
287,000
44,930
2''
17
113,800
423,400
56,761
4
12,400
205,700
30,169
1
18,300
76,200
12,078
3
18
153,300
426,500
57,575
6
53,700
275,400
39,618
1
9,000
78,500
12,515
4i
64
610,800
1,745,000
235,450
18
212,400
839,300
121,081
10
154,400
679,500
105,105
5
15
37,000
434,500
59,040
1
—
56,900
8,473
4
41,100
283,700
44,393
6
3
33,200
86,700
11,805
1
14,000
49,000
7,130
—
—
—
—
7
19
198,300
575,900
78,935
2
9,400
86,100
12,237
1
3,500
71,900
11,261
8
1
4,000
■ 24,400
3,260:
—
—
—
—
—
—
—
—
9
21
221,400
568,500
66,875
4
—
185,000
26,667
3
23,100
198,700
30,553
to
i 13
101,300
362,000
49,100
10
101,600
481,400
69,838
1
49,900
71,200
11,128
11
148
1,125,500
4,186,700
568,805:
72
1,005,900
3,491,100
507,187
52
745,300
2,855,200
441,688
12
19
107,100
561,700
76,685
10
75,900
427,600
61,892
7
101,100
482,700
74,913
13
252
3,463,000
7,607,000
1,029,450
120
1,381,600
5,876,500
855,255
49
739,800
3,351,200
519,128
14
43
094,400
1,196,800
162,320;
8
93,400
355,000
50,750
7
88,800
484,000
75,160
15
14
121,600
423,500
57,925
8
150,000
414,200
60,967''
2
46,400
154,900
24,631
16
20
178,000
571,400
77,710!
7
50,000
338,200
49,094''
4
75,700
265,200
40,788
17
32
290,600
898,900
122,034
16
188,700
771,500
111,955
5
122,600
355,800
55,602
18
15
127,900
392,200
52,902
7
113.100
328,800
47 496
3
36,800
198,300
30,477
19
6
153,200
177,300
24,195
2
32,700
86,100
12,237
4
279,700
280,600
43,714
20
41
303,500
1,206,500
164,398
12
85,600
560,700
80,919
8
54,100
517,400
79,106
21
27
226,000
734,500
99,455
10
131,200
557,700
81,609
4
60,600
288,200
45,158
22
7
75,000
167,200
22,280''
4
25,200
187,000
26,990
1
6,200
66,200
10,178
23
4
31,100
103,500
13,925
—
_
—
—
1
_
43,500
6,195
24
16
64,600
291,200
39,280
4
24,400
180,700
25,919
1
1,800
68,200
10,558
26
1,286 12,178,«00|86,188,500
4,755,867
548
6,588,000
25.200,200
3,664,950
258
4,155,900|l6,864,400
2,614.405
26
78
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
Tal). 2. (forts ). Till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade enskilda skattskyldiga
antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av be
Sammandrag
läns
-
Län
( a t ä d e r ).
21 |
22 |
23 |
24 ||
25 |
26 |
27 |
28
T a x e
rade belo
p p om
80,000-
-99,900 kr.
100,000—149,900 kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
ärenl913
-1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
merin- komst,
kr.
Uträk-
nad
krigs-
konjunk-
turskatt,
kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel- inkomst
åren 1913
-1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
merin- komst,
kr.
Uträk- nad
krigs- konjunk- turskatt, !
kr. j
!
1
Stockholms stad
52
1.364,900
4,726.700
784,607|
67
1,616,500
8,130,900
1,451,510
2
Stockholms
län......
—
—
_
_
[
5
80,600
516,400
88,5261
3
Uppsala
» ......
—
—
—
—|
1
8,200
136,800
24,912;
4
Södermanlands
» ......
—
—
—
—
—
6
Östergötlands
» ......
6
153,200
512,900
83,709
9
367,600
1,135,800
203,694
|
!6
Jönköpings
» ......
1
10,400
87,500
14,375
2
23,800
227,900
39,998
7
Kronobergs
> ......
-
—
—
—
—
—
—
8
Kalmar
> ......
2
11,700
169,500
27,595
2
24,500
236,100
41,761
9
Gottian ds
T> ......
1
1,000
93,400
15,614
—
—
—
—
10
Blekinge
> .....
2
—
173,500
28,435
3
6,100
347,300
61,169
11
Kristianstads
> ......
—
—
—
-fl 1
5,100
124,300
22,225
12
Malmöhus
, ......
17
265,700
1,468,300
240,343
25
584,800
3,079,800
549,965
13
Hallands
» ......
2
26,000
187,200
31,312
8
57,600
966,600
171,817
14
Göteborgs o. Bohus » ......
46
736,200
4,128,200
682,952;! 61
993,600
8,127,900
1,552,018
15
Älvsborgs
> ......
2
54,700
171,700
28,057
1
14,100
107,900
18,698
16
Skaraborgs
. ......
_
—
—
J
—
—
—
17
Värmlands
» ......
1
13,900
82,200
13,262
4
102,100
513,100
92,315
18
Örebro
1 ......
1
16,300
91,100
15,131
5
155,800
588,300
103,984
19
Västmanlands
» ......
1
20,600
83,700
13,577
4
30,900
533,700
96,745
20
Kopparbergs
» ......
1
83,400
13,514
1
26,300
106,200
18,333
21
Gävleborgs
> ......
—
—
—
4
38,300
521,500
94,123
22
Västernorrland?
> ......
2
18,100
178,400
29,464
3
55,000
367,400
65,490
23
Jämtlands
» ......
1
24,500
86,200
14,102
: _
—
—
—
24
Västerbottens
> ......
—
_
1
25,700
132,400
23,966
25
Norrbottens
» ......
2
800
180,500
1 29,905
—
—
—
26
Summa
1 140
2,718,00012.504,400! 2,005,954; 207
j 4,216,600
25,900,300 4,721,249
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
79
och med dem likställda, med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek:
skattning sb av merinkomst och uträknad krig skönj unkturskatt.
vis för städerna.
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
Tax
e r
a d e
b e 1
opp
o m :
150,000-
-199,900 kr.
i
|
I
200,000-
-249,900 kr.
250,000-
-299,900 kr.
!
j Antal
! taxe- | rade.
i
Medel- inkomst
åren 1913
—1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
merin- komst,
kr.
Uträk-
nad
krigs-
konjunk-
turskatt,
kr.
t
Antal
taxe-
rade.
Medel- inkomst
åren 1913
—1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
merin- komst,
kr.
Uträk- nad
krigs- konj unk- turskatt,
Antal
taxe-
rade.
Medel- inkomst
åren 1913
-1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
merin- komst,
kr.
Uträk-
nad
krigs-
konjnnk-
turskatt,
kr.
50
1,508,100
8,556,400
1,638,213
i
1 24
693,000
5,370,300
f
1,116,832
20
1,025,500
5,381,200
1,191,263
1
2
53,600
332,300
63,413
1
33,800
202,000
40,550
1
11,200
263,000
57,715
2
1
25,800
160,100
30,224
—
—
—
—
—
_
_
3
1
2,500
161,500
30,567; -
—
—
—
1
149,100
274,000
61,070
4
4
55,900
614,500
114,551 —
1
—
—
—
1
91,600
297,700
68,298
5
1 -
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
7
—
—
—
—
—
—
1
45,800
293,200
66,926
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11
1 13
430,200
2,126,900
404,086
8
108,700
1,782,000
370,048
4
739,300
1,369,800
305,287
12
2
53,400
311,700
58,366
—
—
—
_
1
—
256,700
55,793
13
24
589,700
4,158,500
803,051
14
532,700
3,325,700
707,736
5
273,000
1,383,600
309,497
14
1
6,700
152,000
28,240
1
22,400
237.000
50,175
—
—
—
—
IB
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
16
1 —
—
—
—
—
—
—
1
34,500
251,600
54,238
17
2
59,700
372,500
73,262
2
52,000
441,600
91,440
—
—
—
_
18
2
68,300
333,200
63,633
—
—
—
—
—
—
_
_
19
1
11,000
153,100
28,509
—
—
—
—
—
—
_
__
20
3
52,100
567,500
112,038''
1
17,700
216,000
44,400
2
57,800
596,800
137,024
21
—
—
—
—
1
21,900
206,600
41,815
—
—
—
—
22
—
—
—
—
1
25,200
219,900
45,472
—
—
—
—
23
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
24
2
5,000
356,600
69,367
1
—
219,700
45,418
—
—
—
—
26
108
2,922,00018,356,800
8,517,520|
54
1,507,400
12,220,800
2,553,880
37
2,427,800
10,367,600
2,307,111
26
80
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
Tal). 2. (forts.). Till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade enskilda skattskyldiga
antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av be
Sammandrag
läns
-
Län
(städer).
41
42 |
43 |
44
45 |
46
47
48
T a x e
rade
) e 1 o
p p om
300,000-
-349,900 kr.
350,000-
-399,900 kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel- inkomst
åren 1913
—1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
m erin- komst,
kr.
Uträk-
nad
krigs-
konjunk-
turskatt,
kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel- inkomst
åren 1913
—1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
merin- komst,
kr.
Uträk- |
nåd
krigs- j
konjunk- turskatt,
kr.
j
1
Stockholms stad.........
14
800,400
4,582,600
1,094,776
4
50,100
1,521,200
387,238
2
Stockholms län......
3
171,300
990,800
237,417
—
—
_
3
Uppsala » ......
—
—
—
—
—
—
—
—
4
Södermanlands » ......
—
—
—
—
—
—
—
5
Östergötlands » ......
2
9,200
642,400
152,204
—
—
_
—
6
Jönköpings > ......
—
—
—
—
—
—
—
7
Kronobergs » ......
—
—
—
—
—
—
—
8
Kalmar » ......
—
—
—
—
—
—
—
9
Gottlands » ......
—
—
—
—
—
—
—
10
Blekinge » ......
1
—
316,500
74,527
—
—
—
—
11
Kristianstads • ......
—
—
—
—
—
—
—
—
12
Malmöhus > ......
3
212,100
994,200
240,633
1
20,100
399,300
103,744
13
Hallands » ......
—
—
—
—
—
—
—
—
14
Göteborgs o. Bohus » ......
11
213,200
3,418,800
802.998
4
49,400
1,508,500
382,601
15
Älvsborgs » ......
—
—
—
—
1
65,700
373,500
94,327
16
Skaraborgs » ......
—
—
—
—
—
—
—
—
17
Värmlands » ......
—
—
—
—
—
—
—
—
18
Örebro » ......
1
627,100
329,000
78,715
—
—
—
—
19
Västmanlands » ......
—
—
—
—
—
—
—
—
20
Kopparbergs » ......
—
—
—
—
—
—
—
—
21
Gävleborgs » ......
—
—
—
—
—
—
—
—
22
Västernorrlands » ......
1
82,100
331,300
79,485
—
—
—
—
23
Jämtlands » ......
—
—
—
—
—
—
—
—
24
Västerbottens > .....
—
—
—
—
—
—
—
—
25
Norrbottens » ......
—
—
—
—
—
—
—
-
26
Summa
36
2,115,40011,605,600
2,760.75"»! 10| 185,300
3,802.500
967.910
81
Kungl. May.t» nåd. proposition nr 448.
och med dem likställda, med fördelning efter den taxerade inerinkomstens storlek;
skattningskår merinkomst och uträknad krigs konjunkturskatt.
vis för städerna.
49 1 so [ Öl I 52 || 53 | 54__| 55 | 56 j| 57 | 58
Taxerade belopp om:
59
60
400,000—499,900 kr.
500,000—599,900 kr.
600,000—699,900 kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel- inkomst
åren 1913
—1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
merin- komst,
kr.
Uträk- nad
krigs- konj auk- torskap,
kr.
Antal
taxe-
rade.
Hedel- | inkomst
åren 1913
—1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
merin- komst,
kr.
Uträk- nad
krigs- konj unk- tnrskatt,
kr.
Antal
taxe-
rade.
Taxerade
Medel- belopp av
inkomst beskatt- årenl913 , ningsbar
—1914, : merin- kr. komst.
kr.
Uträk-
nad
krigs-
konjunk-
turskatt,
kr.
5
708,100
2,148,500! 573,460
7
937,100
3,598,700
1,019,480
3
411,100 1,988,300
622,852
1
—
|
—
—
—
—
—
2
—
—
~
—
—
—
—
-
- -
—
3
—
—
—
. _
—
—
! _
—
4
5
—
—
—
—
_
—
—
—
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—j —
—
8
—
—
—
—
—
—
_
— —
—
9
—
—
—
_
—
—
—
—
—
_. _
—
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—1 _
_
11
4
63,100
1,749,600
469,856
—
—
—
—
i
— 624,200
190,648
12
—
—
—
—
_
—
—
_
13
8
315,200
3,636,100
988,996
7
192,700
3,826,000
1,110,400
2
132,100 1,280,000
395,551
14
—
—
—
—
—
—
_J _
—
15
—
—
—
—
—
-
—
— I —
—
16
_
—
_
—
—
— —
_
17
—
—
—
1
—
—
—
—
_
—'' —
—
18
19
~
—
"i
—
—
—
—
—
- --
—
20
1
1,800
406,300
106,26^
—
—
—
—
—
—i —
—
21
—
|
—
—
—
—
—
—
_
_
22
23
—
—
—
—
—
—
—
—
—
24
—
1
—
—
—
—
—
—
—
_
25
18
1,088,200
7,940,500
2,138,580
14
1,129,800
7,424,700
2,129,880
0
543,200 8,892,500
1,209,051
261
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 406 käft. {Nr 448.) 11
82
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
Tab. 2. (forts ). Till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade enskilda skattskyldiga
antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av be
Sammandrag
läns
-
61
62
63
64 ||
65
66
67
68
T a x e
rade b
e 1 o
p p om
700,000-
-999,900 kr.
1,000,000-
-1,999,900 kr.
Län
(städer).
Antal
taxe-
rade.
Medel- inkomst
åren 1913
—1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
merin- komst,
kr.
Uträk-
nad
krigs-
konjunk-
turskatt,
kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel- inkomst
åren 1913
—1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
merin- komst,
kr.
Uträk-
nad
krigs-
konjunk-
turskatt,
kr.
1
Stockholms stad.........|
1
378,900
848,900
271,648
3
655,300
3,750,200
1,200,064
2
Stockholms län......
—
—
—
—
—
—
3
Uppsala » ......
—
—
—
—
—
~
! 4
Södermanlands > ......
—
—1
—
—
—
5
Östergötlands > ......
—
_
—
—
1
15,700
1,055,500
337,760
! 6
Jönköpings * ......
—
—
—
—
1 7
Kronobergs > ......
—
—
—
“T
8
Kalmar » ......
—
—
—
—
—
—
9
(lott! ands » ......
—
—
—
—
—
—
~
10
Blekinge
—
—
—
—
—
11
Kristianstads » ......
—
—
—
—*■
—
12
Malmöhus » ......
—
—
—
—
—
—
13
Hallands » ......
—
—
—
—
—
—
—
14
Göteborgs o. Bohus » ......
4
528,900
3,296,400
1,054,848
5
240,300
5,662,300
1,811.936
15
Älvsborgs > ......
—
—
—
—
—
H
16
Skaraborgs > ......
—
—
—
—
—
IT
Värmlands » ......
—
—
—
—
—
—
18
Örebro » ......
1
9,900
730,000
233,600
—
—
19
Västmanlands > ......
—
—
—
—
20
Kopparbergs > ......
I —
—
—
—
—
21
Gävleborgs > ......
1
879,300
281,376
i
269,900
1,303,100
416,992
22
Västernorrlands > ......
1
1,300
744,100
238,112
—
—
—
28
Jämtlands » ......
—
—
24
Västerbottens » ......
—
—
\2l
Norrbottens * ......
—
—
l2(
Summa
ö| 919,00C
6,498,700
| 2,079,584
10
1,181,200
11,771,1U0| 3,766,752
Kungl. Maj:ts nåd. •proposition nr 448.
83
och med dem likställda, med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek:
skattning sbar merinkomst och uträknad krig skön) unkt urskatt.
vis för städerna.
69
70
71
72
| 73
74
75
76
Taxerade belopp
o m :
Summa.
2,000,000-
-2,999,900 kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel- inkomst
åren 1913
—1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
merin- komst,
kr.
U träk- nad
krigs- konjunk- turskatt,
kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel- inkomst
åren 1913
—1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
merin- komst,
kr.
Uträk-
nad
krigs-
konjunk-
turskatt,
kr.
1
165,800
2,132,700
682,464
3,268
29,286,400
97,423,700
18,144,743
1
—
—
—
—
192
1,058,900
4,807,500
831,129
2
—
—
—
—
181
1,079,400
2,105,400
294,767
3
—
—
—
—
219
1,087,800
2,559,100
372,041
4
—
—
—
—
473
3,680,700
10,322,900
1,777,737
5
—
—
—
—
181
366,400
2,284,200
318,300
6
—
—
—
—
37
273,200
382,600
50,372
7
—
—
—
178
1,164,100
2,495,800
373,898
8
—
—
—
40
235,400
421,000
57,410
9
—
—
—
—
191
931,200
2,793,800
414,309
10
—
—
—
—
159
1,142,100
2,081,100
285,077
11
1
452,200
2,384,400
763,008
1,214
11,843,800
34,375,900
6,153,757
12
—
—
—
—
229
1,212,100
4,602,800
710,216
13
1
19,000
2,174,000
695,680
1,886
18,785,400
73,422,800
15,063,424
14
—
—
—
—
308
2,354,000
5,068,100
761,561
15
—
—
—
—
153
1,230,700
2.139,000
289,515
16
—
—
—
—
231
1,360,200
3,458,700
510,288
i-
—
—
—
—
227
2,431,400
5,796,000
1,040,732
18
—
—
—
—
201
1,259,400
3,220,100
477,004
19
—
—
—
—
89
800,300
1,431,300
209,820
20,
—
—
—
270
1,597,900
8,171,100
1,694,892
21''
—
—
—
241
1,416,000
5,035,400
888,406
22
-
—
—
—
90
460,800
1,389,600
197,103
26
—
—
—
—
00
263,600
710,300
98,921
24
-
—
—
—
108
300.900
1,904,700
297,840
26
3
(187,000
0,001,100
2,141,152
10,444
85,682,100
278.352,900
51,313,262
26
84
Kungl. Maj ds nåd. proposition nr 448.
Tab. :i. Till krigskonjunktulekatt år 1917 taxerade enskilda skattskyldiga och
medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av beskatt
S
amman drag länsvis för
L ä ii
(landsbygd och stä
1
2 1 3
4
5
6
7
8
1
T a x e
rade
) e 1 o
p p om
2,000—9,900 kr.
10,000-
-19,900 kr.
ler).
Antal
taxe-
rade.
,r , . Taxerade
inkomst !bel°PP av
inkomst beskatt.
aren l . ,
_ | ningsbar
1914 i mer’
, ’ inkomst,
Kr- , kr.
Uträknad
krigskon-
junktur-
skatt,
kr.
Anta]
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914.
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
■
Uträknad
krigskon-
junktnr-
skatt,
kr.
1
Stockholms stad .
..... 1,599
7,031,500| 8,703,200
1,098,567
719
4,161,000
9,969,000
1,281,309
i 2
Stockholms
län .
.....| 372
1,305,600'' 1,785,400
224,823
121
850,500
1,724,200
222,785
3
Uppsala
»
..... 200
956,100 959,900
121,134
54
335,200
739,100
94,983
4
Södermanlands
»
..... 293
1,182,400 1,415,100
178,043
88
409,500
1,198,100
153,953
5
Östergötlands
>
..... 516
2,286,700 2,798,800
353,595
213
1,309,900
2,940,000
376,913
6
Jönköpings
>
..... 255
1,010,000 2,006,100
253,153
116
336,500
1,592,600
204,745
7
Kronobergs
>
..... 282
591,200 1,332,600
167,605
73
248,100
1,009,900
129,827
8
Kalmar
>
.....| - 506
1,854,100! 2,431,900
306,066
in
517,900
1,551,600
199,448
9
'' Gottlands
> .
..... 65
330,100 307,800
38,714
13
67,000
174,700
22,451
10
Blekinge
.....j 190
699,000i 1,352,500
118,608
66
238,300
857,000
104,951
11
Kristianstads
» ,
.....! 397
1,660,600 2,100,400
263,151
119
896,100
1,642,100
211,102
12
Malmöhus
>
..... 1,246
7,079,300 7,238,900
911,752
249
3,016,300
4,835,300
621,397
13
Hallands
... 1 222
933,200 1,236,400
156,272
99
637,400
1,414,800
181,864
14
Göteborgs och Bohus
»
..... 1,056
6,279,400 6,090,100
770,251
484
3,061,400
(>,695,700
861,816|
15
Alvsborgs
)
.....i 436
1,673,700 2,266,900
285,952
159
684,400
2,148,600
276,1631
16
Skaraborgs
>
.....: 236
1,405,200 1,421,000
179,5901
78
446,500
1,079,700
138,801!
17
Värmlands
» .
..... 509
1,512,400 2,359,600
297,828
102
465,800
1,384,500
178,273
18
Örebro
>
..... 286
1,430,600 1.504,800
189,813
92
609,000
1,259,600
161,898
19
Västmanlands
»
.....1 301
1,083,600 1,606,200
202,824
94
534,300
1,302,600
167,448
20
Kopparbergs
..... 391
685,700 2,149,200
271,596
100
301,400
1,335,800
171,654
21
Gävleborgs
..... 401
1,809,300 2,166,200
274,236
137
370,800
1,808,600
232,790
22
Västernorrlands
>
..... 312
1,137,700 2,127,400
268,181
no
513,100
1,508,400
193,882
23
Jämtlands
>
..... 377
679,800 1,782,800
224,261
74
265,200
938,200
120,473
24
Västerbottens
>
.....| 102
323,200 549,300
69,387 j
17
73,400
215,600
27,688
25
Norrbottens
..... 117
297,700 584,600
73,678
38
161,600
500 000
64,337
26^
Summa i 10,667 45,238,100 58,277,100
7,299,080i
3,526
20,510,G00|é9,825,700
6,400,951
Kungl. May.ts nåd. proposition nr 448.
85
med dem likställda, med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek; antal,
ningsbar merinkomst samt uträknad krig skonjunkturskatt.
landsbygd och städer.
9
10
1 11
1 12
1! 13
14
i 15
1 1«
i 17
18
19
20
Tax
e r
a d e
b e 1
opp
o m :
20,000-
-39,900 kr.
40,000-
—59,900 kr.
II
60,000-
-79,900 kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigskon-
junktur-
skatt,
kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914
kr.
j Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigskon-
junktur-
skatt,
kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
åren
1913-
1914
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
i Uträknad
krigskon
junktur—
skatt,
kr.
i
•
405
3,633,100
11,523,300
1,564,617
209
2,691,600
8,785,300
1,280,697
85
1,454,400
5,706,300
885,146
i|
78
867,400
2,231,100
303,613
42
297,700
1,992,500
291,357
12
233,600
838,800
130,572
2
18
143,400
449,100
60,216
5
12,400
261,800
38,506
2
18,300
139,600
21,724
3
40
342,800
1,108,600
151,040
10
115,200
466,100
67,237
6
95,100
408 700
63,253
4!
1001 896,500
2,762,900
373,655
31
424,100
1,454,900
210,133
12
199,700
829 800
128,862
5
41
308,800
1,129,700
152,920
12
104,700
436,000
63,320
10
106,400
691,500
107,475
6''
30
241,200
827,400
112,185
4
21,000
187,900
27,143
4
44,300
268,000
41,320
7
46
364,800
1,373,600
187,375
11
89,500
517,800
74,826
6
61,000
388,300
59,377
8|
3
22,500
95,900
13,185
—
—
—
—
—
—
—
—
9l
30
275,300
807,000
98,746
5
400
239,700
34,766
3
23,100
198,700
30,553
l°j
42
• 443,900
1,138,200
153,945
18
282,500
867,200
125,824
2
62,400
134,200
20,698
11
188
2,485,700
5,245,000
711,648
81
1 422,700
3,893,600
564,812
57
1,016,800
3,200,500
495,295
12
26
333,400
755,600
102,570
14
184,100
632,300
91,891
7
101,100
482,700
74,913
13
283
3,722,000
8,445,000
1,142,75*0
135
1,536,700
6,599,700
960,199
54
807,500
3,695,100
572,469
14
74
1,048,300
2,051,000
280,168 j
20
236,200
971,500
141,155
13
225,800
871,900
134,461
15
37
411,300
1,028,900
139,535
9
209,600
471,800
69,559
2
46,400
154,900
24,631
16
37
370,100
1,001,600
135,440
8
52,200
387,300
56,241
5
135,600
329,900
50,681
17!
62
562,300
1,742,200
236,619
26
369,600
1,255,500
182,235
6
152,600
419,200
65,248
18
41
350,700
1,159,400
157,182
11
166,500
510,200
73,534
3
36,800
198,300
30,477
19
28
248,800
752,200
101,630
5 i
56,300
241,400
35,038
6
279,700
429,900
67,281
20
75
447,100
2,161,000
295,078
17
131,100
826,800
120,156
11
57,800
■656,400
100,716
2]
50
401,100
1,380,000
187,080
13
133,300
694,300
101,231
12
207,900
838,300
130,477
22
21
137,400
584,800
79,320
6
25,200
299,400
43,698
1
<1,200
66,200
10,178
23
9
98,600
239,300
32,295
—
—
—
1
—
43,500
6,195
24
21
92,700
435,600
58,940
24,400
180 700
25,919
5
18,700
336,300
51,897
25
1,785 18,*24»,200 50,428,400 6,831,752
666 1
8,587,00032,173,706 4,679,477
825
5,391,200 21,327,000
8,803,899
2(1
86
KungI. Maj-.ts nåd. proposition nr 44tt.
Tab. 3 (forts ). Till krigskonjuukturskatt år 1917 taxerade enskilda skattskyldiga och
medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av beskatt
Sammandrag
länsvis för
|
Län
(landsbygd och städer).
21
22
23
24
25 |
26
27 |
28
T a x e
rade b e 1 o
p p om
80,000-
-99,900 kr.
100,000-
-149,900 kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel- inkomst I
åren
1913- 1914.
kr.
Taxerade ;
belopp av
beskatt- ningsbar
m er- inkomst,
kr.
Uträknad
krigskon-
junktnr-
skatt,
kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
Delopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomgt,
kr.
Uträknad
rrigskon- |
punktur- i
skatt,
kr.
1
Stockholms stad .
52
1,364,900
4,726,700
784,607
67
1,616,500
8,130,900
1,451,510
2
Stockholms
län......
8
322,400
706,300
116,323
14
101,800
1,794,100
313,732
3
Uppsala
»......
—
—
—
—
1
8,200
136,800
24,912
! 4
Södermanlands
»......
1
—
85,000
13,850
1
1,000
100,000
17,000
I ®
Östergötlands
»......
9
178,800
786,800
129,228
10
556,800
1,262,200
226,370
6
Jönköpings
»......
2
11,200
175,100
28,771
3
38,600
361,500
64,222
7
Kronobergs
>......
2
—
172,700
28,267
—
—
—
_
8
Kalmar
>......
2
11,700
169,500
27,595
4
37,500
502,400
90,015
l 9
Gottlands
»......
1
1,000
93,400
15,614
—
—
—
—
10
Blekinge
.......
3
5,200
266,300
43,923
4
49,600
453,600
79,523
i11
Kristianstads
»......
1
11,100
91,500
15,215
3
35,100
368,000
'' 65,621
l12
Malmöhus
>......
19
272,000
1,636,600
267,686
28
626,400
3,408,800
607,201
13
Hallands
>......
2
26,000
187,200
31,312
9
208,900
1,108,200
197,761
14
Göteborgs och Bohns >......
49
776,000
4,392,700
726,497
*63
1,000,500
8,413,900
1,604,508
15
Älvsborgs
>......
4
399,800
352,600
58,046
2
60,700
213,700
36,945
16
Skaraborgs
>......
2
105,300
165,300
26,713
1
3,300
106,500
18,397
17
Värmlands
»......
4
19,800
366,500
60,955
9
320,000
1,111,800
198,534
118
Örebro
>......
8
183,200
706,800
116,428
9
218,600
1,052,300
185,744
19
Västmanlands
>......
1
20,600
83,700
13,577
4
30,900
533,700
96,745
20
Kopparbergs
>......
2
28,900
177,800
29,338
5
26,500
619,100
110,606
|21
Gävleborgs
>......
3
21,600
261,100
43,239
6
38,300
771,100
138,787
22
V ästernorrlands
» .
2
18,100
178,400
29,464
3
55,000
367,400
65,490
23
Jämtlands
>......
1
24,500
86,200
14,102
1 1
800
103,900
17,838
24
Västerbottens
>......
—
—
—
1
25,700
132,400
23,966
25
Norrbottens
»......
2
800
180,500
29,905
—
—
—
126
Summa
ISO
3,802,900 16.048,700
2.650.655
248
| 5.060.700
81,052,800
5,635,427
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
87
med dem likställda, med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek; antal,
ningsbar merinkomst samt uträknad krigskonjunkt urskatt.
landsbygd och städer.
29
| SO
31
32
II 33
34
35
36
1 37
38
39
40
■
Tax
e r
a d e
b e 1
opp
o m:
150,000-
-199,000 kr.
200,000-
-249,900 kr.
250,000-
-299,900 kr.
Antal
Medel-
Taxerade
belopp av
Uträknad
Antal
Medel-
Taxerade
belopp av
Uträknad
Medel-
inkomst
åren
1913
Taxerade
belopp av
Uträknad
1
beskatt-
krigskon-
beskatt-
krigskon-
Antal
beskatt-
krigskon-
taxe-
1913—
ningsbar
junktur-
taxe-
1913—
ningsbar
jnnktnr-
taxe-
ningsbar
junktnr-
rade.
1914,
kr.
mer-
skatt,
rade.
1914,
kr.
iner-
skatt,
rade.
1914
kr.
mer-
skatt,
inkomst,
kr.
kr.
inkomst,
kr.
kr.
inkomst,
kr.
kr.
|
50
1,508,100
8,556,400
1,638,213
24
693,000
5,370,300
1,116,832
20
1,025,500
5,381,200
1,191,263
1
6
142,100
1,055,600
204,622
4
130,900
829,700
168,168
1
11,200
263,000
57,715
2
3
152,100
500,100
95,524
—
—
—
—
—
—
—
_
3
4
13,300
668,500
127,781
—
—
—
—
2
169,100
563,200
126,776
4
7
213,100
1,174,200
224,628
—
—
—
—
1
91,600
293,700
68,298
5
2
84,100
352,400
68,338
—
—
—
—
—
—
6
—
—
—
—
1
15,600
209,000
42,475
1
45,800
293,200
66,926
8
9
i
5,500
158,400
29,808
—
—
_
—
—
—
—
10
11
16
766,900
2,640,200
502,845
10
157,600
1,996,900
414,146
4
739,300
1,369,800
305,287
12
2
53,400
311,700
58,366
—
—
—
—
1
—
256,700
55,793
13
29
746,700
4,964,700
955,570
14
532,700
3,325,700
707,736
6
584,300
1,645,100
366,755
14
1
6,700
152,000
28,240
2
22,400
444,700
94,074
1
153,100
281,700
63,418
16
—
—
—
—
1
25,100
202,800
40,770
—
—
—
—
16
1
102,100
180,800
35,296
—
—
—
—
1
34,500
251,600
54,238
IT
4
442,700
708,100
137,483
4
229,300
895,600
186,290
1
10,000
290,000
65,950
18
2
68,300
333 200
63,633
—
—
—
—
—
—
—
—
19
2
60,900
315,800
59,370
2
151,100
459,200
96,280
—
—
—
—
20
3
52,100
567,500
112,038
2
17,700
423,100
86,353
2
57,800
596,800
137,024
21
1
19,300
184,400
36,178
1
21,900
206,600
41,815
—
—
—
—
22
—
—
—
—
1
25,200
219,900
45,472
—
—
—
—
23
24
25
2
5,000
356,(J00
69,367
1
—
219,700
45,418
_
_
I
I
186
4,442,40028,1SO,600
4,447,800
07
2,022,500
14,808,200
8,085,820
41
2,922,200 11,490,000
2,559,443
26
88
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
Tab. 3 (forts.). Till krigskoujunkturskatt år 1917 taxerade enskilda skattskyldiga och
medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av beskatt
Sammandrag
länsvis för
Län
(landsbygd och städer).
41
42
43
44
45
46
47
48
T a x e
rade
e 1 o
p p om
300,000-
-349,900 kr.
350,000-
-399,900 kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigskon-
junktur-
skatt,
kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
åren
1913-
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigskon-
junktur-
skatt,
kr.
1
Stockholms stad . .
14
800,400
4,582,600
1,094,776
4
50,100
1,521,200
387,238
2
Stockholms
än .
4
171,300
1,290,800
300,417
1
121,300
376,600
95,459
3
Uppsala
>
—
-
-
—
4
Södermanlands
>
—
—
—
—
—
—
—
—
i 5
Östergötlands
2
9,200
642,400
152,204
—
—
—
—
; 6
Jönköpings
>
—
—
- —
—
—
—
17
Kronobergs
>
—
—
-
—
—
-
—
i8
Kalmar
> .
--
—
_
—
—
—
—
—
9
Gottlands
> .
—
—
-
—
—
—
—
ilo
Blekinge
»
3
—
949,500
223,581
—
—
—
—
in
Kristianstads
>
—
—
—
1
94,900
364,800
91,152
12
Malmöhus
>
3
212,100
994,200
240,633
2
90,000
777,900
199,933
18
Hallands
»
—
—
—
—
—
—
—
ju
Göteborgs och Bohus
>
11
213,200
3,418,800
802,998
6
186,700
2,267,600
575,673
15
Älvsborgs
T>
—
—
—
—
1
65,700
373,500
94,327
16
Skaraborgs
t>
—
—
—
—
—
—
—
—
117
Värmlands
—
—
—
—
—
—
—
—
18
Örebro
»
2
084,100
644,600
152,941
2
399,600
751,200
190,187
19
Yästmaalands
>
—
_
—
-
—
—
—
—|
20
Kopparbergs
»
1
54,800
352,900
86,808
—
—
—!
21
Gävleborgs
» .
—
—
—
—
—
—
—
1
22
Västernorriands
>
2
90,700
650,900
155,051
—
—
—
—
23
Jämtlands
>
—
—
—
—
—
—
(24
Västerbottens
»
—
—
—
—
—
—
—
|25
Norrbottens
>
—
—
—
—
—
—
—
_
! 26
Summa
42
2,23o,800jl3,526,700; 3,209.40»
17
1.008,300
6,432,800
1,633,96»
89
Kungl. Maj ds nåd. proposition nr 448.
med dem likställda, med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek; antal,
ningsbar merinkomst .samt uträknad krigs konjunkturskatt.
landsbygd och städer.
49
50
51 j 52 || 53 | 54
55 I 56
5? | 58 | 59
60
xerade belopp o in:
400,000—499,900 kr.
Antal
taxe
rade.
Medel
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskattningsbar
merinkomst,
kr.
Uträknad
krigskon
junktur
skatt,
kr.
500,000—599,900 kr.
600,000—699,900 kr.
Antal
taxe
rade.
Medel
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskattningsbar
merinkomst,
kr.
r
Uträknad
krigskon
jnnktur
skatt,
kr.
Antal
taxe
rade.
Medel
inkomst
åren
1913—
1914
kr.
Taxerade
belopp av
beskattningsbar
merinkomst,
kr.
Uträknad
krigskon
jnnktur
skatt,
kr.
708,100
37,300
2,148,500
416,100
463,500
40,900| 455,700
573,460
109,796
126,860
124,052
63100
315,200
25,800
83,800
1,800
1,749,6001 469,856
3,636,100 , 988,996
422,300 112,028
937,100
3,598,700:1,019,480|j
500,000'' 140,100
73,200 561,500! 164,600
457,200
406,300
192,700
3,826,000
81,700 519,000
411,100; 1,988,300
607,500! 641,900
1,110,400
147,600
124,592
106,268
3 | 135,100
622,852
198,436
624,200
1,934,300
444,300
698,300
190,648
599,443
223 252
*|
31
4
5|
6
7
8
9;
loj
ii;
12
13
14
15
It!
17
18
19
20
21
22
23
24
25
20
28
1,276,000|10,15&,800| 2,785,908 17 1,284,700| 9,005,200 2,582,180 9 | 1,598,000 5,887,000 1,834,081
Bihang till riksdagens protokoll 1918. Isand. 406 käft. (Nr 448.) 12
90
KungI. Majds nåd. proposition nr 448.
Tab. 3 (forts.). Till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade enskilda skattskyldiga och
medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av beskatt
Sammandrag
länsvis för
1
Län
(landsbygd och städer).
61
62
63
64
65 |
66
67
68
T a x e
rade b
e 1 o
^ p om:
700,000—
999,900 kr.
1,000,000-
1,999,900 kr.
Antal i
taxe- rade. 1
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigskon-
junktur-
skatt,
kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
åren
1913-
1914,
kr.
Taxerade
jelopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigskon-
junktur-
skatt,
kr.
1
Stockholms stad .
1
378,900
848,900
271,648 j
3
655,300
3,750,200
1,200,064
2
Stockholms
län . . .
—
—
—
-|
—
—
—
3
Uppsala
> . . .
—
—
—
—
—
4
Södermanlands
y . . .
— j
—
—
- ]
—
—
—
5
Östergötlands
y . . .
—
—
—
—
1
15,700
1,055,500
337,760
6
Jönköpings
y
—
—
—
—
—
: 7
Kronobergs
> . . .
—
—
—
—
—
8
Kalmar
> . . .
—
—
—
—
—
9
Gottlands
>
—
—
—
—
—
—
—
10
Blekinge
) . . .
2
143,800
1,886,900
603,808
—
—
—
11
Kristianstads
> . . .
—
—
—
—
—
12
Malmöhns
» . .
—
—
—
—
—
—
13
Hallands
y . . .
—
—
- -
—
—
—
—
—
14
Göteborgs och Bohus j . . .
4
528,900
3,296,400
1,054,848
6
298,000
6,901,400
2,208,448
15
Älvsborgs
y . . .
—
—
—
—
~
16
Skaraborgs
y
—
—
—
; —
—
17
Värmlands
—
—
—
—
—
—
18
Örebro
y
1
9,900
730,000
233,600
—
—
—
19
Västmanlands
y . . .
—
i “
—
—
—
| _
20
Kopparbergs
»
—
—
—
—
1 _
—
21
Gävleborgs
y . . .
1
879,300
281,376
i
269,900
1,303,100
416,992
22
Västernorrlands
1
1300
744,100
238,112
—
23
Jämtlands
y
—
—
—
—
24
Västerbottens
y . . .
1 —
''
—
i —
-
26
Norrbottens
y . .
1 -
—
II —
| —
1 ~~
j 26
Summa
1 io
1.062,800
8.385.600
1 2,683,392
1 n
1,238,90018,010,200| 4,163,264
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
91
med dem likställda, med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek; antal*
ninf/sbar merinkomst samt uträknad kr i g skön) unk ti i rs katt.
landsbygd och städer.
69
70
71
72
73
74
75
76
T
x e r a d e
belopp
o m:
S n
m m a:
2,000,000-
-2,999,900 kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigskon-
jnnktur-
skatt,
kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr. ''
Uträknad
krigskon-
junktur-
skatt,
kr.
1
165,800
2,132,700
682,464
3,2«S
29,286,400
97,423,700
18,144,743
1;
—
—
—
—
666
5,200,600
16,446,100
2,877,918
2
—
—
—
—
284
1,625,700
3,649,900
583,859
3
—
—
—
446
2,369,300
6,469.000
1,022.985
4
—
—
—
902
6,182,100
16,005,200
2,581,646
5
—
—
—
441
2,000,300
6,744,900
942,944
6
—
—
—
395
1,145,800
3,798,500
506,347
7
—
—
688
2,997,900
7,437,300
1,054,103
8
_
—
82
420,600
671,800
89,964
9:
—
—
—
306
1,434,700
7,011,200
1,338,459
i"
—
—
—
585
3,565,300
7,426,300
1,141,116
it
1
452,200
2,384,400
763,008
1,909
18,400,400
41,995,900
7,266,147
12
—
—
—
—
382
2,477,500
6,385,600
950,742
13
1
19,000
2,174,000
695,680
2,219
20,936,000
81,722,300
16,705,037
14
—
—
—
—
714
4,602,600
10,550,400
1,604,977
15
—
—
—
—
367
2,734,400
5,149,900
785,596
16
—
—
—
—
676
3,012,500
7,373,600
1,067,486
17
—
—
—
—
504
5,385,300
12,417,100
2,229,028
18
—
—
—
—
457
2,291,700
5,727,300
.805,420
19
—
—
—
—
542
1,894,100
6,833,300
1,029,601
20
—
—
—
—
060
3,275,300
12,827,300
2,345,053
21
—
—
—
—
SOS
3,043,700
9,578,500
1,670,218
22
—
—
—
—
482
1,164,300
4,081,400
555.342
23
—
—
—
—
130
520,900
1,180,100
159,581
24
—
—
—
—
190
600,900
2,794.000
419,461
25
8
687,000
6,691,100
2,141,152
17.803
126,568,800
381.700,600
67,877,718
26
92
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
Tab. 4. Till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade inländska aktiebolag och
antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxera de belopp av be
Sammandrag
länsvis
1
2
3
4
5
6
7
8 !
T a x e
■ a d e
) e 1 o
p p om:
2,000
-9,900 kr.
10,000-
-19,900 kr
Län
(landsbygd).
Antal
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigskon-
junktur-
skatt,
kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
m er- inkomst,
kr.
Uträknad
krigskon-
junktur-
skatt,
kr.
1
Stockholms
län......
4
123,300
23,000
2,910
3
6,300
38 600
4,958
2
Uppsala
>......
4
34,600
23,300
2,949
1
25,600
15 000
1,930
3
Södermanlands
»......
3
1,000
15,400
1,942
3
39,500
33,200
4,256
4
Östergötlands
»......
7
49,900
47,100
5,983
4
42,800
54,900
7 057
5
Jönköpings
»......
4
19,000
31,300
3,989
11
83,600
161,400
20,762
6
Kronobergs
»......
6
27,600
38,200
4,846
4
49,300
54,200
6,966
7
Kalmar
>......
3
14.700
17.300
2,189
3
6,000
33,500
4,295
8
Gottlands
»......
—
—
—
—
2
12,400
27,400
3,522
9
Blekinge
>......
2
12,600
14,500
1,845
—
—
—
—
10
Kristianstads
5-......
11
96,000
62,400
7,892
8
88,200
99,800
12,814
11
Malmöhus
>......
10
65,700
67,500
8,575
7
47,100
115,400
14,862
12
Hallands
»......
4
31,100
30,000
3,820
4
74,900
54,600
7,018
13
Göteborgs o. Bohus
>......
2
2,000
14,900
1,897
2
1,000
21,600
2,768
14
Alvsborgs
>......
6
37,100
33,700
4,261
6
25,200
90,100
11,593
15
Skaraborgs
»......
5
26,200
36,500
4,645
8
40,300
120,200
15,466
16
Värmlands
>......
7
24,500
40,600
5,138
5
18,500
77,700
10,001
17
Örebro
»......
10
78,000
74,800
9,524
6
88,600
69,800
8,954
18
Västmanlands
>......
6
56,200
39,500
5,015
2
12,300
26,300
3,379
19
Kopparbergs
>......
25
185,300
160,900
20,397
9
97,600
139,200
17,916
20
Gävleborgs
*......
ii
34,000
61,400
7,802
10
44,500
135,900
17,467
21
V ästemorrlands
»......
7
46,000
36,600
4,618
6
47,900
90,900
11,677
22
Jämtlands
>......
6
42,500
43,900
5,587
4
6,500
74,600
9,598
23
Västerbottens
»......
8
54,200
37,400
4,702
4
21,600
61,500
7,915
24
Norrbottens
>
5
53,600
20,500
2,565
1
30,800
13,000
1,670
25
Summa
156
1,115,100
970,700
123,091
113
910,500
1,608,800
206,844
93
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
solidariska bankbolag med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek:
skattningsbar merinkomst och uträknad krig skonjunkturskatt.
för landsbygden.
9
1 10
11
1 12
|| 13
1 14
15
1 16
1 17
II 18
1 19
20
Tax
e r a d e
b e 1 o
p p om:
20,000
—39,900 kr.
40,000
-59,900 kr.
60,000
—79,900 kr.
Antal
taxe-
rade.
1
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
! Taxerade
belopp a\
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
j Uträknad
krigskon- junktur- skatt,
kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp ;u
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigskon- | jnnktur- skatt,
kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp
beskatt-
ningsbar
mer-
inkomst,
kr.
Uträknad
krigskon-
junktur-
skatt,
kr.
4
36,000
105,900
14,285
1
2,700
43,400 6,178
3
227,100
225.100
35,569
1
4
33,200
86,100
11,315
1
20,000
41,800 5,906
—
_
_
_
2
2
11,400
76,000
10,600
1
186,400
57,200! 8,524
2
57,700
128 500
19,615
3
12
216,400
361,800
49,470]
2
41,000
93,200
13,444
—
—
_
_
4
13
81,700
358,700
48,605
8
266,600
390,100
56,867
1
21.200
78,600
12,534
5
4
24,300
113,500
15,425
1
15,900
44,100
6,297
2
81,900
137,000
21,230
6
5
34,700
151,100
20,665:
1
43,600
53,200
7,844
—
—
_
_
7
1
7,000
21,300
2,795
—
—
—
—
_
_
_
_
8
1
5,900
32.500
4,475
1
9,300
54,400
8,048
—
—
_
_
9
9
151,500
249,500
33,825
4
141,800
179,100
25,647
1
—
76,700
12,173
10
5
137,600
165,300
22,795
2
9,100
103,500
15,195
2
56,700
139,600
21,724
11
i
11,200
22,500
2,975
—
—
—
—
—
—
_
_
12
i
—
20,000
2,600!
2
1,200
90,500
12,985
—
—
_
_
13
8
105,300
217,700
29,455
3
71,600
129,100
18,347
3
32,800
202,200
31,218
14
4
61,200
120,900
16,585^
—
—
—
—
1
2,700
63,300
9,627
15
3
157,300
94,900
13,0351
7
57,400
348,600
50,862
8
88,800
538,300
83,077
16
3
24,200
78,200
10,530
4
94,800
186,600
26,922
2
377,700
129,300
19,767
17
3
30,200
95,000
13,050
4
94,100
196,800
28,656
3
189,600
206,700
32,073
18
11
82,500
294,900
39,8351
3
11,400
144,700
20,999
2
—
126,500
19,235
19
7
32,200
225,800
31,070
3
590,800
153,000
22,410
3;
79,500
209,200
32,548
20
13
707,600
307,800
41,370
5
206,500
232,200
33,474
i
12,800
63,000
9,570
21
3
5,600
81.000
10,950
1
29,400
45,700
6,569
31
47,800
514,400
101,181
22
1
6,300
20,400
2,660;
1
9,800
44,000
6,230
—1
_
_
23
2
15,400
54,700
7,405
—
—
—
—1
—
24
12ö|
l,978,70o|
3,855.500
455.7751
55
1,903,400
2.631.200
381,454ii
371
1,276,300
2,888,400
461,141
25
94
Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
Tab. 4 (forts). Till krigskonjunktursfcatt år 1917 taxerade inländska aktiebolag och
antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av be
Sammandrag
länsvis
L ä
(lands
i
21 |
22
23
24 ||
25 I
26
27 |
28
T a x e r
a d e t
e 1 o
p p om:
80,000-
-99,900 kr.
100,000-
-149,900 kr.
n
bygd).
Antal
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigs-
konjunk-
turskatt,
kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel- i
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigs-
konjunk-
turskatt,
kr.
1
Stockholms
1
län......
1
—
89,300
14,753
—
—
—
—
2
Uppsala
»......
_
—
—
—
—
3
Södermanlands
»......
—
—
—
—
—
4
Östergötlands
»......
3
72,100
272,200
45,162
—
—
5
Jönköpings
»......
2
60,500
164,900
26,629
—
—
—
6
Kronobergs
>......
2 99,800
178,500
29,485
—
—
—
—
; 7
Kalmar
»......
—
—
—
2
65,200
219,700
38,235;
8
Gottlands
>......
—
—
—
—
—
—
1
9
Blekinge
»......
1
17100
82 200
13 262
—
—
—
io
Kristianstads
»......
—
—
_
1
38,000
147,500
27,213
ii
Malmöhus
>......
1
95,400
91,100
15,131
3
110,300
418,800
76,542
12 Hallands
»......
1 59,200
90,500
15,005
2
38,800
251,400
45,051
13
! Göteborgs o. Bohus »......
1
99,800
16,958
—
—
—
—
14
Älvsborgs
»......
2
123,900
171,500
28,015
1
53,600
125,000
22,375
15
S Skaraborgs
»......
1
17,500
84,700
13,787
1
57,100
107,700
18,655
16
Värmlands
>......
2 49,600
184,500
30,745
2
10,100
232,400
40,966
17
Örebro
>......
a
77,200
350,60C
57,626
4
144,300
545,200
99,260
18
Västmanlands
>......
S
272,000
265,200
43,692
3
226,3001 349,800
61,706
19
Kopparbergs
T>......
(1 75,300
279,300
46,653
4
249,000; 447,800
78,277
2C
Gävleborgs
>......
2 27,000
192,100
32,341
1
1 50,80C
103,300
17,710
21
Västernorrlands
>......
5
52,000
186,900
31,249
8
387,50C
992,500
177,386
25
Jämtlands
>......
—
2E
Västerbottens
>......
—
2
Norrbottens
»......
—
''
2i
Summa
3<
) 1,092,600
2,783,300 460,493
32
1,431.00»
3,941,100
703,376
95
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
solidariska bankbolag med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek:
skattning »bär merinkomst och uträknad krig skonjunktur skatt.
för landsbygden.
29
30
31
32
33
34
36
36
37
38
39
40
Tax
e r a d e
b e 1
opp
O
m :
150,000-
-199,900 kr.
200,000-
-249,900 kr.
250,000-
-299,900 kr.
Antal
Medel-
inkomst
åren
1913-
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt-
Uträknad
krigs-
konjunk-
Antal
Medel-
inkomst
åren
1913
Taxerade
belopp av
beskatt-
Uträknad
krigs-
Antal
Medel-
inkomst
åren
1913
Taxerade
belopp av
beskatt-
Uträknad
krigs-
taxe-
ningsbar
taxe-
ningsbar
konjnnk-
taxe-
ningsbar
konjnnk-
rade.
mer-
turskatt,
rade.
1914,
kr.
mer-
tnrskatt,
rade.
1914.
kr.
mer-
tnrskatt,
inkomst,
kr.
kr.
inkomst,
kr.
kr.
inkomst,
kr.
kr.
—
—
—
—
2
160,100
424,400
86,710
—
—
—
—
1
I
_
_
_
—
1
63,400
239,600
50,890
—
—
—
—
3
1
133,700
326,200
61,919
2
192,900
445,600
92,539
1
24,100
251,000
54,055
4
2
32,100
330,100
62,874
—
—
—
—
—
—
—
—
5
2
130,500
360,600
70,346
1
203,700
41,017
—
—
—
—
6
—
—
—
—
1
77,500
205,600
41,540
1
7,700
294,700
67,383
7
8
2
37,700
307,700
57,444
—
—
—
—
1
10,800
265,900
58,600
9
10
2
85,000
333,600
63732
1
47,300
240,100
51,027
1
43,500
255,800
55,519
n
1
10,000
175,000
33,875
1
—
241,600
51,440
—
—
—
—
12
1
—
187,200
36,864
2
31,600
452,800
94,520
3
29,600
822,700
183,424
13
1
—
168,900
32,380
2
85,000
423,200
86,380
2
183,300
555,700
124,488
14
1
43,000
162,700
30,861
—
—
—
—
—
—
—
—
15
4
399,800
713,000
138,685
1
168,000
223,300
46,407
—
—
—
—
16
4
478,600
731,200
143,143
2
300,900
476,100
100,927
1
104,500
254,400
55,092
17
1
36,100
189,300
37,378
—
—
—
—
—
—
—
—
18
3
41,300
535,000
104,074
2
137,800
440,400
91,110
1
24,700
260,600
56,983
19
2
228,000
343,900
66,256
—
—
—
—
—
—
—
—
20
3
424,300
567,000
111,914
3
364,400
699,200
147,280
2
55,900
512,000
111,159
21
22
23
I
I
_
_
_
_
1
130,400
278,300
62,381
1
97,600
188,400
37,158
—
—
—
—
1
278,300
222,800
46,270
24
31
2,178,900
5,619,800
1,088,908
21
1,028.900
4.715,600
981,787
15
892,800
8,978,900
875,354
25
opaginerad Kontrollera mot PDF
96
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
Tab. 4 (forts.)- Till krigskonj uiikturskatt år 1917 taxerade inländska aktiebolag och
antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av be
Sammandrag
länsvis
41
42
43
44
| 45
46
47
48
T a x e i
a d e
b e 1 o
p p om:
300,000-
-349,900 kr.
350,000-
-399,900 kr.
Län
(landsbygd).
Antal
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
ären
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigskon-
junktnr-
skatt.
kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel- inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mor- inkomst,
kr.
Uträknad
krigskon- junkt ur- skatt,
kr.
1
Stockholms
län......
_
_
_
_
_
_
2
Uppsala
>......
—
—
—
—
—
—
—
—
3
Södermanlands
»......
1
125,400
325,800
77,643
1
124,000
394,900
102,138
4
Östergötlands
»......
1
—
319,700
75,599
—
—
—
—
5
Jönköpings
>......
—
—
—
—
—
—
—
—
6
Kronobergs
>......
—
—
—
—
-
—
—
—
7
Kalmar
>......
—
—
—
—
—
—
—
—
8
Gottlands
>......
1
9,000
331,300
79,486
—
—
—
—
9
Blekinge
*......
—
_
—
—
—
—
—
—
10
Kristianstads
»......
—
—
—
—
—
—
—
—
11
Malmöhus
>......
—
—
—
—
—
—
12
Hallands
>......
—
—
—
—
—
—
—
13
Göteborgs o. Bohus
T>......
—
—
—
1
40,700
396,600
102,759
14
Alvsborgs
»......
1
99,400
341,400
82,869
1
220,900
360,500
89,582
15
Skaraborgs
>......
—
—
—
—
—
—
—
—
16
Värmlands
»......
—
—
—
—
—
—
—
—
17
Örebro
»......
2
154,100
618,000
144,029
—
—
—
—
18
Västmanlands
>......
1
98,000
310,400
72,484
—
—
—
—
119
Kopparbergs
>......
—
—
—
—
—
—
—
20
Gävleborgs
J......
—
—
—
—
1
54,100
340,200
82,467
121
Västernorrlands
»......
2
824,800
643,100
152,438
3
1,104,000
1,139,800
290,027
22
Jämtlands
»......
—
—
—
—
—
—
—
—
23
Västerbottens
>......
—
—
—
—
—
—
—
—
24
Norrbottens
»
—
—
—
—
—
—
—
25
Summa
9
1,810,700
2,889,700
684,548
7
1,548,700
2,632,000
666.973
97
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
.solidariska bankbolag med fördelning efter den taxerade in erinko nistens storlek
skattning sbar merinkomst och uträknad krig skonjunktur skatt.
för landsbygden.
| 49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
|
Taxerade
b e 1 o
) p om
400,000-
-499,900 kr.
500,000-
-599,900 kr.
600,000-
-699,900 kr.
j Antal
| taxe- | rade.
Medel-
inkomst
åren
1913-
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigs kon- junkt ar- skatt,
kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel- inkomst
åren
1913—
1914.
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst
kr.
Uträknad
krigskon-
jnnktur-
skatt,
kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigskon- junk tur- skatt,
kr.
1
1
40,900
455,700
124,052
1
354,000
594,200
177,680
—
1
2
3''
1
210,000
456,700
124,412
1
123,100
506,400
142,560
:
—
—
—
4
5;
—
—
—
—
—
—
—
—
2
199,600
1,321,300
413,372
6
7
8''
i —
—
—
—
1
—
559,500
163,800
—
—
—
—
9!
10
1
—
421,200
111,632
—
—
—
—
1
54,600
695,400
221,976
IT
12^
13:
1
261,100
431,600
115,376
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
15,500
544,500
157,800
2
351,700
1,360,000
430,400
14
15
16
1
122,100
481,300
133,268
—
—
—
—
—
—
—
—
I -
—
—
—
1
176,700
557,400
162,960
—
—
—
—
17
1
57,600
420,100
111,236
—
—
—
—
—
—
—
18
2
256,200
913,300
248,788
—
—
—
—
2
170,900
1,219,800
369,396
19
1
272,900
443,600
119,696
3
975,200
1,686,000
494,400
—
—
—
—
20
3
953,900
1,316,800
354,048
3
497,800
1,690,100
496,040
2
5,400
1,284,000
396,960
21
22
23
24
1
215,700
414,700
109,292
2
368,500
1,113,100
325,240
—
—
—
—
1»
2,390,400
5,755,000
1,551,800
13
2,510,800
7,251,200
2,120,480
782,200
5.880,500
1,832,104
25
Bihang till Riksdagens protokoll 1818. 1 saml. 406 käft. (Nr 448) 13
98
Kungl. May.ts nåd. proposition nr 448.
Tab. 4 (forts.). Till krigskonjiinkturskatt år 1917 taxerade inländska aktiebolag och
antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av be
Sammandrag
länsvis
1
Län
(landsbygd).
61 |
62 |
63 j
64 !|
65 [
66 !
67 |
68
T a x e
a d e b e 1 o
p p om:
700,000-
-999,900 kr.
1,000,000-
-1,999,900 kr.
|
Antal ;
taxe- i
rade.
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914.
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigs- konjunk-1
turskatt, j
kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel- !
inkomst
åren
1913-
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträknad 1
krigs- konjunk- turskatt,
kr.
1
Stockholms
län......
1
108,500
873,500
279,520
_
_!
2
Uppsala
>......
—
—
—
—
1
—
1,137,400
363,968
3
Södermanlands
>......
—
—
—
—
—
—
—i
4
Östergötlands
>......
—
—
—
1
444.200
1,074,700
343,904
5
Jönköpings
>......
2
417,000
1,401,500
350,480
-
—
—
—
6
Kronobergs
>......
—
—
—
—
—
—
—
—
7
Kalmar
> ......
2
102,800
1,853,000
593,152
—
—
—
—
8
Gottlands
>......
—
—
—
—
-
9
Blekinge
>......
—
—
—
_
—
—
10
Kristianstads
>......
—
—
—
—
—
11
Malmöhus
»......
—
—
—
—
—
—
—
-
12
Hallands
>......
1
192,200
701,700
224,544
—
—
—
13
Göteborgs o. Bohus
1......
—
_
—
—
-
-
14
Alvsborgs
>......
2
197,800
1,653,900
529,248
—
—
—
—
15
Skaraborgs
»......
—
—
—
—
—
—
—
—
16
Värmlands
» ......
—
—
—
—
3
032,800
4,957,400
1,586,338
17
Örebro
>......
3
918,700
2,471,100
790,752
3
1,244,800
4,506,800
1,442,170
18
| Västmanlands
» ......
1
330,000
785,100
251,232
2
1,023,700
3,050,400
976,128
19
! Kopparbergs
>......
4
402,500
3,309,100
1,058,912
4
3,071,000
0,243,600
2,009,127
20
| Gävleborgs
»......
2
597,000
1,721,800
550,976
2
2,022,100
3,052,800
976,890
21
Västernorrlands
>......
5
2,283,300
4,037,70(
1,292,064
4
5,697,400
5,363,100
1,716,192
22
Jämtlands
»......
—
—
—
1
201,500
1,073,300
343,456
23
Västerbottens
3
201,300
2,401,400
787,648
2
248,100
2,234,200
714,944
24
Norrbottens
y ......
—
—
—
—
—
25
-
Summa
24i
5,872,300
21,270,40(1
6,708,5281 23 14,645.600
32,693,700
10,473.159
99
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
.solidariska bankbolag med fördelning: efter den taxerade merinkomstens storlek:
skattningsbar merinkomst och uträknad krigskonjunkturskatt,
för" landsbygden.
69 1
70
71 1
72
73 |
74
75 |
76
77 |
78
79
80
1
T a x c r
a d e
bele
p p om :
Summa
2,000,000-
2,999,900 kr.
3,000,000-
4,999,900 kr.
1
j Antal !
taxe- j
rade.
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträk-
nad
krigs-
konjunk-
turskatt,
kr.
I
Antal j
taxe- rade. |
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträk-
nad
krigs-
konjunk-
turskatt,
kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel- inkomst åren
1913—1914.
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigs-
konjunk-
turskatt,
kr.
i _
i
19
604,000
1,823,200
444,8851
1
—
—
—
—
—
—
—
11
113,400
1,303,600
386,068
2
—
—
—
—
—
—
16
1,003,700
2,320,500
577,340
3
_
—
_
—
—
—
—
—
BO
1,550,200
4,205»,500 1.016,104
4
1 _
■ -
_
—
—
—
—
—
48
982,300
2,916,600
582,740
5l
1 -
—
—
—
—
—
—
—
22
429,300
1,129,800
195,612
6
—
—
—
—
—
—
—
20
611,800
4,150,000
1,188,675
yl
—
—
—
—
_
—
—
4
28,400
380,000
85,803
8
—
—
—
—
—
—
—
5
44,900
183,600
27.6510
9‘
—
—
—
—
—
—
—
38
564,000
1.948,100
55951,408 10
—
—
—
_
—
—
—
80
752,900
3,047,300
678,710
11
j —
—
—
—
—
—
—
15
418,000
1,567,300
! 383,728
12
—
—
—
—
—
_
—
10
367,200
2,537,700 570,151
13
3
010,100
5,198,000
1,003,552
| —
—
_
—
44
2,219,200
11,576,000 3,341,963
i14
—
—
—
—
—
—
—
—
21
248,000
090,000 1051,626
15
2
1,307.400
5,252,000
1,080,040
1
1,847,800
4,303,800
1,377,216
40
4,884,100
17,447,800 5,liM5,40S
16
—
—
—
—
1
627,300
3,759,700
1,203,104
49
4,8SH),400
14,809,200 4,274,766 it
—
—
—
1
478,000
3,495,400
1,118,528
31 2,904,700
51,430,000 2,754,557 18
—
—
—
—
—
—
—
7a
4,805,501
14,515,100! 4.181,702 19
3
2,999,800
0.900,100
2,208,032
—
—
51
8,008,500
15,569,100 4,660,071 20
—
—
1
1,795,900
3,054,000
977,472
73 15,407,401
\ 22,217,800 0,354,938 21
—
—
—
—
—
—
—
18 893,300
1,832,5(00! 477,341
22
—
_
—
i -
—
—
23 1,315,901
0,005,000 2,021,002
23
—
—
_
—
—
10 475,701
| 45151,400 515,008
24
8
4,928,30t
17,850,700 5,552,224 4
4.749,000 14,018,500
4,070,320
722f 53,142,SIK»!142.775,00040,004,.35!
25
J
2
3
i 4
5
6
7
8
9
Ilo
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
100
Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
i. 5 (forts.)- Till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade inländska aktiebolag och
stens storlek: antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp
Sammandrag läns
-
Län
(städer).
1
2
3
4
1 5
6
1 7
1 8 |
Tax
Bräde
b e 1
opp om :
2,000
—9,900 kr.
10,000-
-19.900 ki
Antal
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
ären
1913-
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigskon-
junktur-
skatt,
kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
U träknad
krigskon- jnnktnr- skatt.
kr.
Stockholms stad . .
101
902,700
721,000
90,267
127
848,900
1,844,500
237,271
Stockholms
län......
2
50,100
12,000
1,520
5
—
67,400
8,662
Dppsala
>
9
02,800
58,600
7,438
7
59,200
104,900
13,497
Södermanlands
»
17
83,100
98,500
12,465
6
78,600
81,600
10,488
Östergötlands
>
22
77,000
140,000
17,780
12
111,800
178,000
22,900
Jönköpings
»......
15
03 800
104.000
13,220
10
60,200
144,200
18,546
Kronobergs
2
5,200
12,500
1,585
3
61,600
42,100
5,413:
Kalmar
»
9
132,000
54,800
6,944
4
80,600
55,600
7,148''
Gottlands
>......
2
5,500
10,100
1,273
4
28,000
57,200
7,350 i
Blekinge
>
9
71,700
00,000
7,620
6
274,900
82,700
10,631
Kristianstads
>
7
103,000
39,900
5,047
4
6,700
56,100
7,213
Malmöhus
>
82
407,000
526,000
66,818
49
391,000
851,000
116,050)
Hallands
»
5
0,900
42,100
5,373
8
50.400
120,300
15,479
Göteborgs och Bohus
>
54
548.700
300,600
45,799
53
228,700
760,100
97,7531
Älvsborgs
>
6
55,000
34,700
16,641
11
04,800
172,800
22,244
Skaraborgs
>
15
203,100
87,400
11,062
6
69,300
83,200
10,696i
Värmlands
>
14
110,300
79.400
10,042
12
109,200
161,400
20,742
Örebro
>
11
90,500
08,800
8,724
10
127.200
148,300
19,079
Västmanlands
>
13
116,000
75,300
9,529
7
33,100
101,900
13,107
Kopparbergs
>......
3
11,700
16,400
2,072
3
30,700
50,000
6,440
Gävleborgs
>
9
309,200
51,500
6,515
10
44,000
161,100
20,743
Västernorrlands
>......
11
41,400
73,300
9,309
12
243,400
188,200
24,220
Jämtlands
> ......
2
1,800
16,000
2,040
5
48,400
68,300
8,779
Västerbottens
>......
3
10,300
21,000
2,670
2
15,600
28,900
3,717
Norrbottens
*......
4
8,900
21,500
2,715
3
139,400
44,900
5,777:
Summa
427
3,604,900
2,786,000
364,468
379
3,205,700
5.654,700
733,957
101
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448,
solidariska bankbolag, med fördelning efter den beskattningsbara merinkoin
av
beskattningsbar merinkomst samt uträknad krigskonjunkturskatt.
vis för städerna.
9
1 i»
1 il
1 12
II 13
1 14
1 13
1 16
1 17
1 18
19
20
I
Tax
e
d e
b e 1
opp
o m :
20,000-
-39,900 kr.
40,000-
—59,900 kr.
60,000-
-79,900 kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträknad''
krigskon- jnnktur- s katt,
kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigskon-
junktur-
skatt,
kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigskon-
junktnr-
skatt,
kr.
128
1,740,800
3,678,700
500,595
70
1,139,100
3,412,200
497,274
47
1,175,400
3,228,000
500,520
1
3
32,200
86,700
11,805
—
—
—
2
15,400
122,500
18,475
2
9
186,200
247,800
33,570
3
168,100
147,300
21,441
1
15,300
74,800
11,812
3
7
62,600
201,900
27,485
6
71,600
284,200
41,114
4
74,700
262,800
40,332
4
13
139,100
359,500
48,725
10
305,100
457,400
65,758
6
30,300
391,400
59,966
5
6
123,000
170,300
23,145
7
126,500
316,600
45,422
2
—
139,800
21,762
6
5
332,000
138,200
18,730
1
4,900
49,900
7,283
—
—
—
—
7
10
191,400
282,900
38,435
6
105,300
281,300
■ 40,621
3
10,600
198,300
30,477
8
4
191,800
132,100
18,215
1
41,400
55,100
8,167
1
28,200
79,100
12,629
9
8
154,200
239,300
32,695
2
56,800
117,400
17,558
2
220,500
136,900
21,211
10
5
200,200
147,800
20,170
2
—
95,300
13.801
—
—
—
—
11
57
1,060,400
1,637,300
222,897
37
997,500
1,676,100
242,241
21
834,900
1,399,800
215,948
12
9
126,500
245,400
33,210
3
31,400
143,400
20,778
3
69,700
204,500
31,655
13
73
749,700
2,169,600
296,241
39
1,086,600
1,886,900
273,973
25
844,700
1,724,000
267,560
14
9
79,000
266,800
36,420
7
122,(100
326,700
47,139
6
3*1,700
486,400
63,386
15
6
121,400
174,300
23,745
5
105,000
239,700
34,749
—
—
—
—
IG
12
206,500
362,200
49,530
2
7,400
101,100
14,787
3
14,900
191.300
29,147
17
12
225,900
366,700
50,205
9
169,900
462,600
67,842
2
48,000
131,800
20,242
18
6
124,400
201,700
27,855
—
—
—
i
17,000
60,200
9,038
19
5
64,900
151,400
20,710
2
112,100
16,657
—
—
—
—
20
15
158,000
387,400
52,110
3
41,200
133,100
19,027
4
95,400
262,500
40,275
21
9
60,800
251,500
34,125
8
106,100
381,500
55,255
—
—
—
—
22
5
41,500
125,900
16,885
2
98,600
108,900
16,113
2
482,700
148,100
23,339
23
3
30,600
88,500
12,075
1
1,700
40,100
5,617
—
—
—
—
24
i
25,400
34,300
4,745)
4
22,600
187,700
27,109
i
16,800
75,700
11,983
25
420
0,428,500
12,148.200
1, <(54,323
230
4,809,400
11,010,600
1,599,72<s| 136
4,876,200
9,317,900
1,429,757
26
102
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
Tab. 5 (forts.). Till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade inländska aktiebolag och
stens storlek: antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp
Sammandrag läns
-
j
21 |
22 |
23 j
24 ||
25 |
26 |
27 |
28
T a x e r
a d e b
e 1 o i
p om
Län
(städer).
80,000-
-99,900 kr.
100,000-
-149,900 kr.
Antal
taxe-
rade,
Medel- 1
inkomst
åren
1913— 1
1914,
kr.
Taxerede
belopp av
beskatt- \
ningsbar
mer-
inkomst, i
kr.
Uträknad
krigskon-
junktur-
skatt,
kr.
Antal i
taxe- rade.
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
jelopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigskon-
junktur-
skatt,
kr.
j 1
Stockholms stad.......!
28
1.683,000
2,468,800
406,616
64
5,668,700
7,721,800
1,372,548
2''
Stockholms län . . . .
2
—
188,000
31,480
1
14,300
109,000
18,935
i 3
UppBala > ... .
1
—
88,100
14,501
2
32,000
240,600
42,728
4
Södermanlands > . . . .
3
44,300
262,600
43,146
3
121,200
330,500
57,617
! 5
Östergötlands t ... .
4
121,800
370,600
61,826
9
782,2a»
1,082,600
192.258
6
Jönköpings » . . . .
—
—
—
—
3
118,200
330,000
57,449
! 7
Kronobergs > . . . .
1
237,100
88,500
14,585
—
—
—
-1
8
Kalmar > ... .
1
54,200
99,300
16.853
3
191,100
399,500
72,391
9
Gottlands * . . . .
—
—
-
—
—
—
-
10
Blekinge » . . . .
2
20,000
188,300
31,545
5
499,800
604,000
107,359
11
Kristianstads » . . . .
1
19,800
89,800
14,858
| 1
_
100,800
17,172
12
Malmöhus ....
11
84,500
1,004,700
166,987
26
1,122,300
3,277,800
587,722
13
Hallands > ... .
—
—
—
-
1
184,100
141,100
25,836
14
Göteborgs och Bohus > . . . .
17
468,900
1,525,500
252,355
29
835,800
3,536,200
629,780
i15
Älvsborgs > . . . .
3
J 81,400
276,200
46,002
10
280,500
1,171,500
206,870
16
Skaraborgs * . . . .
| _
-
_
—
2
39,100
227,300
39,879
n
Värmlands » . . . .
—
—
-
2
250,300
271,000
49,264
18
Örebro > . . . .
2
22,600: 171,800
| 28,078
1
_
106,700
18,440
19
Västmanlands > . . . .
2
100'' 192.200
38,362
_
20
Kopparbergs > . . . .
—
-
-
1 1
13,oa
110,5a
20,547
21
Gävleborgs > . . . .
5
27,6001 445,300
73,51:
6
no,oa
i 695,900
122,620
22
Västernorrlands > . . . .
2
45,00(
183.50C
30,53E
> 5
195,3a
643,60(
115,872
23
Jämtlands > . . . .
--
-
—
24
Västerbottens » . . . .
1
11.7a
81.70C
13,15''
—
—
2E
Norrbottens » . . . .
1
17 800i 81,300; 13,071
—
2f
Summa
87
i 2989800 7 806800 1 291 472
i 174
10 458 50o|21 106401
3 755 287
103
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
solidariska bankbolag, med fördelning efter den beskattningsbara merinkoin
av
beskattningsbar merinkomst samt uträknad krig skön,} tinktur skatt.
vis för städerna.
29
SO
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
Tax
e r
i d e
b e 1
opp
o m:
150,000-
-199,900 kr.
200,000-
-249,900 kr.
250,000-
-299,900 kr
Antal
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
m er- inkomst,
kr.
Uträknad
krigskon-
junktnr-
skatt,
kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
"beskatt- ningsbar
mer- iukomst,
kr.
Uträknad
krigskon-
junktur
skatt,
kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigskon-
junktur-
skatt,
kr.
m
5,843,200
6,101,500
1,179,859
22
1.149,700
4,880,500
1,012,131
1
j 18
3,441,500
5,067,200
1,140,489
1
—
—
—
—
—
—
—
—
2
451,700
536,800
118,724
2
—
—
—
~
1
27,100
245,500
52,512
—
—
—
—
3
1
98,800
171,600
33,042
2
89,900
407,200
81,980
1
50,000
287,500
65,187
4
2
8,100
325,300
61,968
4
241,700
935,500
197,262
3
764,700
835,000
187,174
5
i
215,900
164,400
31,278
—
—
—
1
250,800
283,000
63,815
G
i
58,600
152,900
28,460
3
53,100
658,700
136,142
—
—
—
—
8
2
41,800
328,400
61,967
1
7,300
233,800
49,295
—
_
—
—
9i
10
18
993,300
3,149,900
609,721
10
393,300
2,196,600
454,062
11
289,300
2,997,800
666,826
11
12
1
77,800
180,500
35,222
2
90,600
451,900
94,272
3
259,400
814 600
180,953
13
19
1,065,800
3,334,900
646,046
16
882,900
3,567,900
741,173
15
540,600
4,099,600
912,876
14
5
306,900
907,600
177,362
3
205,900
673.800
140,294
2
500 200
531,900
117,229
15
—
_
—
—
—
_
—
—
1
1,114,400
271,200
60,216
16
—
—
—
—
—
—
2
147,900
544,500
121,072
17
6
430,800
1,035,100
199,598:
—
—
—
—
3
136,000
831,000
185,954
18
1
43,200
193,900
38,505
2
132,300
428,000
87,700
—
—
—
—
19
1
198,000
39,510;
—
—
—
—
—
—
—
20
2
15,000
335.900
64,2961
i
43,100
211,700
43,218
i
56,000
275,400
61,497
21
5
2,521,400
892.200
173,588
i
47.700
206,400
41,760
—
—
—
—
22
—
—
—
— i
-
—
—
—
—
—
—
23
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
24
4
39 400
526,400
101,967
—
—
- |
a
326,600
540,200
119,762
25
105
11,757.800 17,996.500
3,482,11»
6S
3,364,60015.097,500
8,131,801
65
8,829,100
17.915,700
4,001,774
26
104
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
Tab. 5 (forts.). Till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade inländska aktiebolag och
stens storlek: antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp
Sammandrag läns
-
1
1
Län
(städer).
41 t
42 |
43 |
44 ||
45 |
46
47 |
48
T a x e r
a d e b
e 1 o p p om
—
300,000-
-349,900 kr.
350,000-
-399,900 kr.
1
Antal
taxe-
rade.
i
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigskon-
junktur-
skatt,
kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
1
Uträknad
krigskon-
junktur-
skatt,
kr.
j 1
i
Stockholms stad.......
10
544,000
3,400,600
826,076
10
374,900
3,716,200
936,411
2
Stockholms län ....
—
-
—
—
—
—
—
3
Uppsala > . . . .
1
—
324,000
77.040
—
—
—
4
Södermanlands » . . . .
—
—
—
—
—
—
5
Östergötlands » . . . .
3
824,300
934,300
218,490
1
148,500
361,600
89,984
1 6
Jönköpings > .
—
—
—
—
1
582,100
388,200
99,693
7
Kronobergs > ■ • ■ ■
—
—
—
—
—
—
8
Kalmar t ... .
—
—
—
1
21,700
365,400
91,371
9
Gottlands > ... .
—
—
—
—
—
—
—
10
Blekinge » • • • •
1
700
370,600
93,269
—
—
—
—
11
Kristianstads > . ■ • •
—
—
—
—
1
71,700
399,900
103,963
12
Malmöhus > . . . .
9
1,234,600
3,129100
766,965
3
421,400
1,104,500
277,142
13
Hallands » ■ ■ ■ •
1
78,000
312,400
73,154
—
—
—
—
14
Göteborgs och Bohus , ... .
8
140,500
2,581,500
612,802
9
1,604,800
3,360,200
848,472
15
Älvsborgs t ... .
—
—
—
2
183,100
769,300
196,794
16
Skaraborgs » .....
—
—
—
—
—
—
17
Värmlands > . . . .
—
—
—
—
1
—
356,800
88 232
18
Örebro » ■ ■ • •
1
19,000
303,200
70,072
—
—
—
—
19
Västmanlands » . . . .
—
—
—
—
1
—
354,600
87,429
20
Kopparbergs > . . . .
—
—
—
—
—
21
Gävleborgs > . . . .
1
84,700
373,600
94,364
—
—
22
Västernorrlands t ... .
—
—
1
51,600
370,600
93,269
23
Jämtlands » . . . .
—
—
—
|24
Västerbottens , ... .
—
—
—
(26
Norrbottens > . . . .
—
1 -
—
26
Summa
35
2,926.40C
11.729,300
| 2,832,232
31
3,459,806
11,547,3001 2,912.760
105
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
solidariska bankbolag, med fördelning efter den beskattningsbara merinkom
av
beskattningsbar merinkomst samt uträknad krigskonjunkturskatt.
vis för städerna.
49
| 50
1 51
52
| 53
54
55
56
1 57
58
59
60
Tax
e r
a d e
b e 1
opp
o m:
400,000-
499,900 kr.
500,000—599,900 kr.
600,000-
-699,900 kr.
| Antal
1 taxe- rade.
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigskon-
jnnktur-
skatt,
kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel- inkomst
åren
1913—
1914.
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigskon-
junktur-
skatt,
kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigskon-
junktur-
skatt,
kr.
ii
a,501,700
4,963,000
1,346,680
9
771,000
4,947,000
1,438,800
5
1,229,600
3,331,800
1,045,992
l
—
—
1
102,600 564,400
165,760
—
—
—
—
2
-
—
—
—
—
—
—
1
809,700
656,700
204,948
3
i
a 300
4o0,300
114,908
2
288,500
1,034,700
293,880
—
—
—
—
4
2
230,000
1,304,500
349,620
—
—
—
—
—
—
—
—
5
—
—
—
—
—
—
—
1
24,900
694,400
221,536
6
i
37,31.0
403,500
105,260
—
—
—
—
—
—
—
8
i
44,200
412,200
108,392
_
_
_
_
I
_
9
10
a
210,900
951,500
262,540
—
—
—
—
—
—
—
ii
7
1,779,500
3,106,200
838,232
772,200
2,778,800
811,520
6
891,600
3,920,700
1,221,108
12
3
186,000
1,372,500
''374,100
—
—
—
2
74,500
1,242,500
378,700
13
8
936,400
3,593,400
973,624
8
1,023,000
4,376,900
1,270,760
5
255.500
3,187,400
982,456
14
—
—
—
-
—
—
—
—
1
34,600
695,400
221,976
15
1
11,400
476,600
131,576
—
—
_
—
—
—
—
—
16
1
97,200
498,100
139,316
—
—
—
—
1
119,000
622,700
189,988
17
—
—
—
_
_
_
_
_
_
19
1
—
478,400
132,224
1
617,100
563,300
165,320
—
_
—
—
20
3
809,000
1 316,200
353,832
—
—
—
—
—
—
—
21
—
—
—
-
1
27.800
519,100
147,640
—
—
—
22
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
23
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
24
1
215,400
473,200
130,352
-
—
—
—
—
—
—
25
43
7,057,300
19,779,600
5,360,656
27
3,602,200
14,784,200
4,293,680
22
8,439,400
14,851,600
4,466,701
26
Bihang till riksdagens protokoll 1018. 1 sand. 406 käft, {Nr 448.) 14
106
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
Tab. 5. Till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade inländska aktiebolag och
stens storlek: antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp
Sammandrag läns
-
I. ä n
(städer).
! 61 | 62
63
64
65
66
67
68
Taxerade belopp om:
700.000—999,900 kr.
1,000.000—1,999,900 kr.
j Antal
I taxe:
rade.
v, , , ! Taxerade
belopp av
m*omst beskattningsbar
1914
! mer''
L'' 1 inkomst,
kr.
kr.
Uträknad
krigs konjnnktnrskatt,
kr.
A utåt
taxerade.
Medel
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskattningsbar
merinkomst,
kr.
Uträta ad
krigskonjnnktnrskatt,
kr.
1
Stockholms stad . .
16
1,949,000
13,669,200
11
4,374,144|
23
GC
O
GC
32,764,000
10,483,420
2
Stockholms
län . . . .
1
213,700
941 200
301,184
—
—
—
3
Uppsala
> . , . . ;
_ i
—
—
-:
—
—;
4
Södermanlands
> .... i
—
—
—
—
—
—
—
5
Östergötlands
6
371,000
4,052,500
1,296,800
5
1,153,300
6,727,700
2,152,864
6
Jönköpings
i ....
i
1,025,000
880,200
281,664
i
383,100
1,981,400
634,048
7
Kronobergs
> ....
—
—
—I
—
—
—
-j
8
Kalmar
* ....
—
—
—
—
—
—
-1
9
Gottlands
i ....
—
—
—
—
—
—
10
Blekinge
> ....
—
, —
—
—
—
—
-i
h
Kristianstads
» ....
i
138,800
822,100
263,072
—
—
—
— |
12
Malmöhus
» ....
8
1,598,600
7,106,800
2,274,176
16
4,731,300
21,920,700
7,014,624
(13
Hallands
» ....
—
—
—
—
1
'' 159,900
1,123,000
359,360
j 14
Göteborgs och Bohus
» ....
10
1,727,100
8,378,200
2,681,024
11
4,640,000
16,629,200
5,321,344
15
Älvsborgs
1
190,500
884,700
283,104
1
18,200
1,334,100
426,912
16
Skaraborgs
> ....
-
—
—
1
196,400
1,046,100
334,752
117
Värmlands
» ....
—
—
—
—
2
2,977,700
3,016,300
965.216
18
Örebro
» ....
2
118,600
1,501,700
480,544
—
—
—
__1
19
Västmanlands
> ....
—
—
-
—
—
_
—
20
Kopparbergs
> ....
—
—
—
—
1
282,000
1,296,300
414,816;
21
Gävleborgs
> ....
1
525,400
762,900
244,128
—
—
—
22
Västernorrlands
> ....
—
—
—
—
1
155,000
1,187,800
380,096|
23
Jämtlands
> ....
—
—
—
—
24
V ästerbottens
> ....
1 —
—
—
25
Norrbottens
> ....
—
—
1 —
i -
—
— i
''26
Summa
47
7,858,900l38,999,500| 12,479.84ol 03
j 23,678,900 89.026.666
28,487,452
107
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
solidariska bankbolag, med fördelning efter den beskattningsbara merinkoin
av
beskattningsbar merinkomst samt uträknad krig skönj unkturs katt.
vis för städerna.
69
1 10
1 71
| 72
|| 73
74
75
76
77
78
79
80
T a x e
rad
be
1 o p
P
0 m:
2,000,000—4,999,900 kr.
5,000,000 kr. och däröver.
s
amma.
An-
tal
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst
kr.
Uträknad
krigskon-
junktur-
skatt.
kr.
An-
tal
taxe-
rade.
Medel- inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigs kon- junktur- skatt,
kr.
An-
tal
taxe-
rade.
Medel- inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigskon-
junktur-
skatt,
kr.
n
21,470,400
32,461,200
10,406,784
Q
O
7,654,100
33,965,700
10,869,024
739
09,076,900
172,342,900
48,604,901
1
i —
—
—
—
—
—
—
—
19
880,000
2,028,000
676,545
2
i —
—
—
—
—
—
—
—
35
1.300,400
2,188,300
479,487
3
1 —
—
—
—
—
—
—
—
53
1,065,400
3,853,400
821,644
4
i
—
2,131,600
682,112
—
—
—
—
103
5,313,500
20,587,500
5,705,217
5
1 —
—
—
—
1
1,543,500
8,237,400
2,635,968
50
4,517,000
13,833,000
4,147,540
6
—
—
-
—
—
—
—
—
12
040,800
331,200
47,590
7
—
—
—
—
—
—
—
42
926,500
2,952,200
574,102
8
j —
—
—
_
—
—
—
—
12
294,900
333,000
47,640
9
—
—
—
—
—
—
—
—
39
1,391,900
2,771,000
541,542
10
; —
—
—
—
—
—
—
—
24
751,100
2,703,200
707,836
il
j
4,483,800
13,630,200
4,361,664
—
—
—
—
382
22,546,500
75,414,000
20,914,703
12''
i —
—
—
—
—
—
—
42
1,395,200
6,394,200
1,628,092
12
5
8,281,700
17,802,900
5,696,928
5
4,809,700
50,417,800
16,133,696
409
30,671,100
133,292,800
38,684,602
14
1 —
—
—
—
—
—
07
2,504,400
8,531,5KI0
2,002,373
16.
—
—
—
—
—
—
37
1,800,100
2,605,800
040,075
lfi
—
—
—
—
—
—
—
—
52
4,040,400
0,204,800
1,677,336
17
—
—
—
—
—
—
_
—
59
1,894,500
5,127,700
1,148,778
18
—
—
—
2
2,074,100
18,566,900
5,941,408
35
2,540,800
20,174,700
0,240,933
19
—
—
—
—
1
4,289,200
11,470,800
3,670,656
19
5,309,200
14,453,200
4,488,952
20
1
1.741,200
3,973,700
1,271,584
—
—
_
_
02
4,119,800
9,886,200
2,407,722
2!
—
—
—
—
_
—
—
50
3,495,500
4,897,700
1,105,075
22|
—
—
-i
—
—
16
078,000
467,200
07,150
2.‘{:
—
—
—
—
—
—
—
10
09,900
200,200
37,236
241
—
—
—
—1
—
—
—
—
21
812.300
1,985,200
417,483
25
24
35,983,10009,999.000
22.419.072
12 ! 20,370,000 122,058,000
39.250.752|2.395 167,051,100 513,722,000| 143,947,882
26
108
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
Tält). 6. Till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade inländska aktiebolag och soli
lek:
antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av
Sammandrag länsvis för
Län
(landsbygd och städer).
Taxerade belopp om:
Antal i
taxerade.
2,000—9,900 kr.
Medel- öträk
inkomst
beskatt- ! nad
i53L Ä -d
1914, ln^3t, turskatt,
kr- kr. : kr
-
10,000—19,900 kr.
Antal
taxerade.
Medel
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp) av
beskattningsbar
merinkomst,
kr.
TJträk- i
nad
krigs- j
konjunk-]
turskatt,
kr.
1
Stockholms stad .
101
902,700!
721,000
90 267
127
848,900
1,844,500
237,271
2
Stockholms
län.....
6
173,400''
35,000
4,430|
8
6,300
106,000
13,620,
3
Uppsala
,.....
13
97,400.
81.900''
10,387
8
84,800''
119,900
15,427
4
Södermanlands
20
84,100
113,900
14,407
9
118,100;
114,800
14,744;
5
Östergötlands
>.....
29
126,900
187,100
23,763
16
154,600
232,900
29,957]
6
Jönköpings
>.....
19
82,800
135,300
17,209
21
143,800
305,600
39,308;
7
Kronobergs
,.....
8
32,800
50,700
6,431
7
110,900
96,300
12,379
8
Kalmar
,.....
12
147,300
72,100
9,133
7
86,600
89,100
11,446
9
Gottlands
».....
2
5,500
10,100
1,273
6
40,400
84,600
10,878;
10
Blekinge
ii
84,300
74,500
9,465
6
274,900
82,700
10,631
11
Kristianstads
,.....
18
199,000
102,300
12,939 12
94,900
155,900
20,027
12
Malmöhus
>.....
92
532,700
594,100
75,393
56
438,100
966,400
130,912
IS
Hallands
9
38,000
72,100
9,193 12
125,300
174,900
22,497
14
Göteborgs o. Bohus
56
550,700
375,500
47,696; 55
229,700
781,700
100,521]
15
Älvsborgs
>.....
12
92,100
68,400
20,902 17
90,000
262,900
33,837
16
Skaraborgs
>.....
20
229,300
123,900
15,707] 14
109,600
203,400
26,162
17
Värmlands
21
134,800
120,000
15,180! 17
127,700
239,100
30,743
18
Örebro
>.....
21
174,500
143,600
18,248
16
215,800
218,100
28,033
19
Västmanlands
>.....
19
172,800
114,800
14,541
9
45,400
128,200
16,486!
20
Kopparbergs
).....
28
197,000
177,300
22,469 12
128,300
189,200
24,356
21
Gävleborgs
20
403,200
112,900 14,317 20
88,500
297,000
38,210
22
Västernorrlands
>.....
18
j 87,400
109,900'' 13,927 18
291,300
279,100
35,903!
23
Jämtlands
».....
8
44,300
59,900 7,627
9
54,900
142,900
18,377
24
Västerbottens
>.....
11
| 64,50(1
58,400 7,372
6
37,200
90,400
11,632
25
>.....
9
62,500
42,000i 5,28C
4
170,200
57,900
7,447
26
Summa
683
| 4.720,000
3.756.700
| 487,5591] 492
1 4.116,200 7,263,500
940.801
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 4i8.
109
dariska bankbolag, med fördelning efter den beskattningsbara merinkomstens stor
beskattningsbar
merinkomst samt uträknad krig skönj unkturskatt.
landsbygd och städer.
9
10
il
12
13
14
15
16
17
18
19
20
i
i
|
i
|
1
''axe
r a
d e
i e 1 o
P P
o m:
30,000-
-39,900 kr.
40,000-
59.900 kr
60,000—79,900 kr.
A n tal
taxe- rade.
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigs-
konjunk-
tnrskatt,
kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel- inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträk-
nad
krigs-
konjunk-
turskatt,
kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
åren
1913-
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträk- nad
krigs- konst unk- turskatt,
kr.
138
1,740,800
3,078,700
500,595
70
1,139,100
3,412,200
497,274
47
1,175,400
3,228,000
500,520
lj
7
08,300
193,600
26,090
1
2,700
43,400
6,178
5
242,500
347,600
54,044
2j
13
319,400
333,900
44,885
4
188,100
189,100
27,347
i
15,300
74,800
11,812
3]
9
74,000
377,900
38,085
7
258,000
341,400
49,638
6
132,400
391,300
59,947
4]
2b
355,500
731,300
98,195
12
346,100
550,600
79,202
6
30,300
391,400
59,966
5|
19
304,700
539,000
71,750
15
393,100
706,700
102,289
3
21,200
218,400
34,296
6j
9
356,300
351,700
34,155
2
20,800
94,000
13,580
2
81,900
137,000
21,230
7.
15
330,100
434,000
59,100
7
148,900
334,500
48,465
3
10,600
198,300
30,477
8;
5
198,800
153,400
21,010
1
41,400
55,100
8,167
1
28,200
79,100
12,629
9:
9
100,100
371,800
37,170
3
66,100
171,800
25,606
2
220,500
136,900
21,211
1°
14
351,700
397,300
53,995
6
141,800
274,400
39,448
1
—
76,700
12,173
ll|
G2
1,198,000
1,803,600
245,692
39
1,006,600
1,779,600
257,436
23
891,600
1,539,400
237,672
121
10
137,700
367,900
oG,185
3
31,400
143,400
20,778
3
69,700
204,500
31,655
13i
74
749,700
3,189,600
298,841
41
1,087,800
1,977,400
286,958
25
844,700
1,724,000
267,560
14
17
184,300
484,500
65,875
10
194,200
455,800
65,486
9
414,500
688,600
94,604
löj
10
183,600
395,200
40,330
5
105,1X10
239,700
34,749
1
2,700
63,300
9,627
it;!
15
303,800
457,100
62,565
9
68,800
449,700
65,649
11
103,700
729,600
112,224
17 ]
15
350,100
444,91X1
60,735
13
264,700
649,200
94,764
4
425,700
261,100
40,009
18|
9
154,600
296,700
40,905
4
94,100
196,800
28,656
4
206,600
266,900
41,111
19
10
147,400
446,300
60,545
5
11,400
256,800
37 656
2
—
126,500
19,235
20
''22
190,300
613,300
83,180
6
632,000
286,100
41,437
7
174,900
471,700
72,823
211
33
768,400
559,300
75,495
13
312,600
613,700
88,729
1
12,800
63,(XX)
9,570
22
H
47,100
206,900
27,835
i)
128,000
154,600
22,682
5
530,500
662,500
124,520
23
4
36,900
108,900
14,735
2
11,500
84,100
11,897
—
—
—
—
241
G
40,800
89,000
12,150
4
22,600
187,700
27,109
I
16,800
75,700
11,983
25
540
8,407.200
15 503 700
2,110,098
285
6,716.800
13 647 8001,981,180 173
5,652,50012156300
1,890,898
2«’
opaginerad Kontrollera mot PDF
no
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
Tab. 6 (forts.). Till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade inländska aktiebolag
stens storlek: antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp
Sammandrag länsvis för
21
22
23
24
25
26
27
28
T a x e
rade
b e l o p
p om:
80,000—99,900 kr.
100,000—149,900 kr.
t
Län
(landsbygd och städer).
Antal
taxerade.
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914.
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
raer- inkomst,
kr.
Uträk- nad
krigs- konj nnk- tnrskatt,
kr.
Antal
taxerade.
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträk- nad
krigs- konj auk- torskap,''
kr.
Stockholms stad .
28
1,683,000
2,408,800
406,616
64
5,668,700
7,721,800
1,372,548;
i 2
Stockholms
län.....
3
—
277,300
46,233
1
14,300
109,000
18,935
i 3
Uppsala
».....
1
88,100
14,501
2
32,000
240,600
42.728''
i 4
Södermanlands
» . , ..
3
44,300
262,600
43,143
3
121,200
330,500
57,617!
j 5
Östergötlands
>.....
7
193,900
642,800
106,988
9
782,200
1,082,600
192,258!
!6
Jönköpings
».....
2
60,500
164,900
26,629
3
118,200
330,000
57.449
i7
Kronobergs
■».....
3
336,900
267,000
44,070
—
—
—
! *
Kalmar
>.....
1
54,200
99,300
16,853
5
256,300
619,200
110,626
! 9
Gottlands
».....
—
—
—
—
—
—
—
10
Blekinge
».....
3
37,100
270,500
44,807
5
499,800
604,000
107.359
11
Kristianstads
>.....
1
19,800
89,800
14,858
2
38,000
248,300
44,385
12
Malmöhus
» .....
12
179,900
1,095,800
182,118
29
1,232,600
3,696,600
664,264;
13
Hallands
>.....
1
59,200
90,500
15,005
3
222,900
392,500
70,8871
14
Göteborgs o. Bohus
».....
18
468,900
1,625,300! 269,313
29
835,800
3,536,200
629.780
15
Älvsborgs
».....
5
205,300
447,700
74,017
11
334,100
1,296,500
229,245
18
Skaraborgs
>.....
1
17,500
84,700, 13,787
3
96,200
335,000
58,534
17
Värmlands
» .....
2
49,600
184,500
30,745
4
260,400
503,400
90,230
18
Örebro
......
5
99,800
522,400
85,704
5
144,300
651,900
117,700
19
Västmanlands
».....
5
272,100
457,400
76,054
3
226,300
349,800
61,706
20
Kopparbergs
».....
3
75,300
279,300
46,653
5
262,600
564,300
98,824
21
Gävleborgs
» .....
7
54,600
637,400
105,854
7
160,800
799,200
140,330
22
Västernorrlands
».....
4
97,000
370,400
61,784
13
582,800
1,636,100
293.258
23
Jämtlands
* . . . • .
—
—
—
—
—
—
—
—
24
Västerbottens
>.....
1
11,700
81,700
13,157
1 . —
—
—
—
25
Norrbottens
».....
1
17,800
81,300
13,073
—
—
—
—
26
''
Samma
117
4,038,40010,589,5001,751,965
206
Il,889,500i25,047,500
4,468,683
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
111
och solidariska bankbolag, med fördelning efter den beskattningsbara merinkom
av beskattningsbar merinkomst samt uträknad krig skonjunktur skatt.
landsbygd och städer.
29
| 30
1 31
— ■■■■ I
32
33
34
! 35
36
| 37
1 38
39
! 40
|
|
{
T
a x e r a
d e
b e 1 o
P P
o ui :
150,000—199,900 kr.
200,000-
-249,900 kr.
250,000-
-299,900 kr.
A ntal
taxe- rade.
1
Medel- inkomst- åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträk-
nad
krigs-
konjunk-
turskatt,
kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel- inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträk-
nad
krigs-
konjunk-
turskatt,
kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel- inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt-.
ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträk-
nad
krigs-
konjnnk-
tnrskatt,
kr.
36
5,843,200
6,101,500
1,179,859
22
1,149,700
4,880,500
1,012,131
18
3,441,500
5,067,200
1,140,489
1
—
—
—
—
2
160,100
424,400
86,710
2
451,700
536,800
118,724
2
—
—
—
—
1
27,100
245,500
52,512
—
'' -
—
_
3
1
98,600
171,600
33,042
3
153,300
646,800
132,870
1
50,000
287,500
65,187
4
3
139,800
651,500
123,617
6
434,600
1,381,100
289,801
4
788,800
1,086,000
241,229
5
3
248,000
494,500
94,152
—
—
—
—
1
250,800
283,000
63,815
6
2
130,500
360,600
70,346
1
—
203,700
41,017
—
—
._L>
7
1
58,600
152,900
28,460
4
130,600
864,300
177,682
1
7,700
294,700
67,383
8
2
41,800
326,400
61,967
1
7,300
233,800
49,295
: _
9
10
2
37,700
307,700
57,444
—
—
—
—
i
10,800
265,900
58,600
it
20
1,078,900
3,483,500
673,453
11
440,600
2,436,700
505,089
12
332,800
3,253,600
722,345
12
2
88,400
355,500
69,097
3
90,600
693,500
145,712
3
259,400
814,600
180,953
13
20
1,065,800
3,522,100
682,910
18
914,500
4,020,700
835,693
18
570,200
4,922,300
1,096,300
14
6
306,900
1,076,500
209,742
5
290,900
1,097,000
226,674
4
683,500
1,087,600
241,717
15
1
43,000
162,700
30,861
—
—
—
—
1
1,114,400
271,200
60,216
Ifi
4
399,800
713,000
138,685
1
168,000
223,300
46,407
2
147,900
544,500
121,072
17
10
909,400
1,766,300
342,741
2
300,900
476,100
100,927
4
240,500
1,085,400
241,046
18
2
79,300
383,200
75,883
2
132,300
428,000
87,700
—
—
—
_
19
4
41,300
733,000
143,584
2
137,800
440,400
91,110
1
24,700
260,600
56,983
20
4
243,000
679,800
130,552
i
43,100
211,700
43,218
1
56,000
275,400
61,497
21
H
2,945,700
1,459,200
285,502
4
412,100
905,600
189,040
2
55,900
512,000
111,159
22
—
—
—
—
—
—
—
—
28
_
—
—
—
—
—
1
130,400
278,300
62,381
24
5
137,000
714,800
139,125
—
—
—
—
3
604,900
763,000
166,032
25
1 136
18,936,70028,616,3004,571,022
89
4,993.500
19,818,100
4,118,588
80
9,221,900
21,889,600
4,877.128
26 i
112
Kungl. May.ts nåd. proposition nr 448.
Tab. 6 (forts.). Till krigskonj unkturskatt år 11)17 taxerade inländska aktiebolag
stens storlek: antal, medelinkomst åren 1913-1014, taxerade belopp
Sammandrag länsvis för
I
;
1
1 j
Län
(landsbygd och städer)
41 |
42 |
43
44
46
46
47
48
T a x e i
a d e b
e 1 o p
) om:
300,000—349,900 kr.
350,000—399,900 kr.
Antal
t-axerade.
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigs-
konjunk-
turskatt,
kr.
Antal
taxerade. |
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
lelopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträk- :
nåd
krigs- rop nn k-!
turskatt,
kr.
1
Srockholms stad
10
544,600
3,400,600
826,076
10
374,900
3,716,200
936,411{
2
Stockholms
län.....
—
—
—
-
—;
—
—
3
Uppsala
>.....
1
—
324,000
77,040,
_l
_
4
Södermanlands
».....
1
125,400
325,800
77,643
1
124,000
394,900
102,138
5
Östergötlands
».....
4
824,300
1,254,000
294,089
1
148,500
361,600
89,984.
6
Jönköpings
».....
—
—
—
~
1
582,100
388,200
99,693
7
Kronobergs
».....
—
—
—
-
-
—
8
Kalmar
>.....
—
—
—
1
21,700
365,400
91,371
9
Gottian ds
>.....
1
9,000
331,300
79,486
10
Blekinge
».....
1
700
370,600
93,269
_
—
_1
1
In
Kristianstads
».....
—
—
—
—
1
71,700
399.900
103,963;
12
Malmöbus
>.....
9
1,234,600
3,129,100
766,965
3
421,400
1,104,500
277,142;
13
Hallands
*.....
1
78,000
312,400
73,154
—
—
—;
14
Göteborgs o. Bohus
».....
8
140,500
2,581,500
612,802
10
1,645,500
3,756,800
951,231
16
Älvsborgs
*.....
1
99,400
341,400
82,869
3
404,000
1,129,800
286,376''
16
Skaraborgs
*.....
—
—
—
—
—
—
—
—
17
Värmlands
».....
—
—
—
1
356,800
88,232
18
Örebro
>.....
3
173,100
921,200
214,101
—
—
—
—
19
Västmanlands
>.....
1
98,000
310,400
72,484
1
_
354,600
87,429
20
Kopparbergs
>.....
—
—
—
21
Gävleborgs
>.....
1
84,700
373,600
94,364
1
54,100
340,200
82,467
22
Västernorrlands
».....
2
824,800
643,100
152,438
4
1,155,600
1,510,400
383,296
23
Jämtlands
—
—
~
24
Västerbottens
* .....
—
—
—.
25
Norrbottens
».....
—
—
1
26
Summa
44
4,237,10014,619,001
3,516,78o|| 38
5,003,504
14,179,304
^i,579,733
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
113
och solidariska hankbolag, med fördelning efter den beskattningsbara merinkom
av
beskattningsbar merinkotnst samt uträknad krigskonjunkturskatt.
landsbygd och städer.
49
50
51
52 |
53
54
55 |
66 |
57 |
58 |
59 |
60
l1 a x
era
d e
b e 1 o
P P
o in:
400,000-
499,900 kr.
500,000—599,900 kr.
600,000-
699,900 kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
m er- inkomst,
kr.
Uträk-
nad
krigs-
konjunk-
turskatt,
kr.
Antal
taxe-
rade
Medel-
inkomst
åren
1913-
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträk-
nad
krigs-
konjunk-
turskatt,
kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträk-
nad
krigs-
konjunk-
turskatt,
kr.
11
2,501,700
4,933,000
1,346,080
''9
771,000
4,947,000
1,438,800
5
1,229,600
3,331,800
1,045,992
1
—
—
—
—
1
102,000
564,400
165,760
—
—
—
—
2
—
__
—
—
—
—
—
—
1
809,700
056,700
204,948
3
2
43,200
880,000
238,960
3
042,500
1,628,900
471,560
—
—
—
—
4
3
440,000
1,701,200
474,032
1
123,100
506,400
142,560
—
—
—
—
5
—
—
—
—
—
—
—
—
1
24,900
094,400
221,536
«
1
27,300
403,500
105,200
—
—
—
—
2
199,000
1,321,300
413,372
8
9
1
44,200
412,200
108,392
—
—
—
—
—
—
—
—
10
2
210,900
951,500
262,540
1
—
559,500
163,800
—
—
—
—
11
8
1,779,500
3,527,400
949,864
5
772,200
2,778,800
811,520
7
940,200
4,010,100
1,443,084
12
O
180,000
1,372,500
374,100
—
—
—
—
2
74,500
1,242,500
378,700
18
9
1,197,500
4,025,000
1,089,000
8
1,023,000
4,376,900
1,270,760
5
255,500
3,187,400
982,456
14
—
—
—
—
1
15 500
544,500
157,800
3
380,300
2,055,400
652,376
15
1
11,400
470,000
131,570
—
—
—
—
—
—
—
—
16
2
219,300
979,400
272,584
—
—
—
—
1
119,000
022,700
189,988
17
—
—
—
—
1
170,700
557,400
162,960
—
—
—
—
18
i
57,000
420,100
111,230
—
—
—
—
—
—
—
—
19
3
250,200
1,391,700
381,012
1
017,100
563,300
105,320
2
170,900
1,219,800
369,3%
20
i
1,081,900
1,759,800
473,528
3
975,200
1,686,000
494 400
—
—
—
21
3
953,900
1,316,800
354,048
4
525,000
2,209,200
643,080
2
5,400
1,284,000
396,900
22
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
28
1
215,700
414,700
109,292
2
308,500
1,113,100
325,240
—
—
24
1
215,400
473,200
130,352
—
—
—
—
1 -
—
—
25
50
»,447,700
25,584,000 6, »12,450
40
0,118,000
22,085,400 6,414,160
1 81
4,221,600
20,232,1006,298, SOS
20
Ilihang till riksdagens protokoll 1H18. t samt. 400 käft. {Nr 448.) 15
114
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
Tal). 6 (forte.)- Till krigskonjunktursskatt år 1917 taxerade inländska aktiebolag oc
lek: antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp a
Sammandrag länsvis
61
62
63
64
65
66
67
68
T a x e
rade l
e 1 o ]
p om:
700,000—999,900 kr
1,000,000-
-1,999,900 kr.
L
(landsbygd
ä n
och städer).
Antal
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigs-
konjunk-
tnrskatt,
kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträkn
krigs-
konjunk-
turskatt,
kr.
1
Stockholms stad
16
1,949,600
13,669,200
4,374,144
23
8,982,000
32,764,000
10,483,
2
Stockholms
län .
2
322,200
1,814,700
580,704
—
—
—
3
Uppsala
—
—
—
—
1
—
1,137,400
363,
4
Södermanlands
>
—
—
—
—
—
—
—
5
Östergötlands
6
371,600
4,052,500
1,296,800
'' 6
1,597,500
7,802,400
2,496,7
6
Jönköpings
3
1,442,600
2,281,700
632,144
1
383,100
1,981,400
634,
7
Kronobergs
>
—
—
—
—
—
—
—
8
Kalmar
»
2
162,800
1,853,600
593,152
—
—
—
9
Gottlands
»
-
—
—
—
—
—
—
10
Blekinge
—
—
—
—
—
—
—
11
Kristianstads
>
1
138,800
822,100
263,072
—
—
—
12
Malmöhus
>
8
1,598,600
7,106,800
2,274,176
16
4,731,300
21,920,700
7,014,
13
Hallands
>
1
192,200
701,700
224,544
1
159,900
1,123,000
359
14
Göteborgs o. Bohus » .
10
1,727,100
8,378,200
2,681,024
11
4,640,000
16,629,200
5,321
15
Älvsborgs
3
388,300
2,538,600
812,352
1
18,200
1,334,100
426,91
16
Skaraborgs
>
—
—
—
—
1
196,400
1,046,100
334,75
17
Värmlands
>
—
—
—
—
5
3,610,500
7,973,700
2,551
18
Örebro
>
5
1,037,300
3,972,800
1,271,296
3
1,244,800
4,506,800
1,442,17
19
Västmanlands
i
330,000
785,100
251,232
2
1,023,700
3,050,400
976,1
20
Kopparbergs
>
4
402,500
3,309,100
1,058,912
5
3,353,000
7,539,900
2,423,
21
Gävleborgs
>
3
1,123,000
2,484,700
795,104
2
2,022,100
3,052,800
976
22
Västernorrlands
»
5
2,283,300
4,037,700
1,292,064
5
5,852,400
6,550,900
2,096
23
Jämtlands
>
—
—
—
—
i
261,500
1,073,300
343,
24
Västerbottens
3
261
2,461,400
787,648
2
248,100
2,234,200
714,
25
Norrbottens
—
—
—
—
—
—
—
26
Samma
73
13,731,200
60,269,900
19,188,368
86
38,324,50o]
121,720,300
38,960,
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
115
lidari8ka bankbolag, med fördelning efter den beskattningsbara merinkomstens stor
kattningsbar
merinkomst samt uträknad krigskonjunkturskatt.
ndsbygd och städer.
69
| 70
71
| 72
73
74
75
76
77
78
79
80
T a
x e r
a d e
b e
lopp om:
S u
m m a.
2,000,000—4,999,900 kr.
5,000,000 kr. och däröver.
n tal
taxe- rade.
Medel-
inkomst
åren
1913-
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigs-
konjunk-
turskatt.
kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigs- konj unk- turskatt,
kr.
Antal
taxe-
rade.
Medel-
inkomst
åren
1913—
1914,
kr.
Taxerade
belopp av
beskatt- ningsbar
mer- inkomst,
kr.
Uträknad
krigs-
konjunk-
turskatt,
kr.
11
21,470,400
32,461,200 10,406,7
3
7,654,100
33 965,700 10,869,024
739
69,076,900172,342,900
48,664,901
1
—
—
—
—
—
—
—
38
1,544,000 4,451,200
1,121,428
2
—
—
—
—
—
—
—
46
1,473,800
3,491,900j 865,555
3
—
—
—
—
—
—
—
—
69
2,069,100 6,173,900: 1,398,984
4
1
—
2,131,600
682,11
—
—
—
—
189
6,863,700
24,797,000
6,721,321
5
—
—
—
1
1,543,500
8,237,400
2,635,968
93
5,499,300
16,750,500
4,730,286
6
—
—
—
—
—
—
—
34
1,070,100
1,461,000
243,208
7
—
—
—
—
—
—
—
—
62
1,538,300; 7,102,200
1,762,777
8
—
—
—
—
_
—
—
16
323,300
713,600
133,443
9
—
—
—
—
—
—
44
1,436,800
2,955,200
569,172
10
—
—
—
—
—
—
—
62
1,315,100
4,651,300
1,107,244
11
G
4.483,800
13,030,200
4,361,
—
—
—
—
418
23,299,400
78,461,900
21,593,418
12
—
—
—
—
—
—
—
67
1,813,200
7,961,500
2,011,820
13
5
8,281,700
17,802,900
5,696,9
5
4,809,700
50,417,80016,133,696
425
31,038,300
135,S30,500
39,254,813
14
3
016,100
5,198,000
1,063,55
—
—
—
—
in
4,723,600
20,107,900
5,344,336
16
—
—
—
—
—
—
—
—
68
2,108,100
3,301,800
756,301
16
3
3,155,200
9,555,800
3,057,
—
—
—
98
8,928,500
23,652,600
6,873,744
17
i
027,300
3,759,700
1,203,1
—
—
—
—
108
6,284,900
19,936,900
5,423,544
18i
i
478,000
3,495,400
1,118,5
2
2,074,100
18,566,900
5,941,408
66
5,445,500
29,604,700
9,001,4!»
19
—
—
—
—
1
4,289,200
11,470,800
3,670,656
94
10,114,700
28,968,300
8,670,654
20
4
4,741,000
10,873,800
3,479,010
—
—
—
113
12,128,800
24,955,800
7,127,7!»
21
1
1,795,900
3,054,000
977,47
—
—
—
129
18,962,900
27,115,000
7,460,618
22
—
—
—
—
—
—
—
34
1,066,800
2,300,100
544,497
23
_a
—
—
—
—
—
—
—
33
1,385,800
6,925,200
2,058,298
24
—
—
—
—
—
—
—
31
1,288,000
2,484,600
512,551
25
30
46,65»,000101,903,800 82,647,61
12
20,870,600122,668,600 89,260,75
3,117
220,797,900
656,497,000 183,952,186
26
116
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
Bilaga 3.
Krigsvi^beskattning och under kriget skärpt direkt beskattning
i främmande länder.
Inledning.
Världskriget har medfört en fullständig omvälvning i de flesta
länder av förut bestående förhållanden på beskattningens område. Krigsårens
skatteväsen erhåller sin särskilda prägel framför allt genom införandet
av en skattetyp, vars olikartade former pläga sammanfattas
under begreppet krigsvinstbeskattning (eller krigskonj unkturskatt).
Denna från den allmänna inkomstskatten principiellt skilda beskattningstyp
utgör det egentliga föremålet för efterföljande jämförande
framställning. Vid ett försök till jämförelse olika länder emellan i avseende
å krigsvinstbeskattningens olika utformning visar det sig emellertid
från början, att jämförelsen icke kan begränsas till att gälla allenast
den egentliga krigskonjunkturskatten utan måste omfatta även andra
former av under kriget skärpt direkt beskattning.
Beskattningen av krigsvinster flyter nämligen i den praktiska utformningen
på sina håll ihop med den allmänna inkomst- eller förmögenhetsskatten,
och mellantyper*finnas, sådana som den allmänna merinkomstskatten.
Det starkt stegrade skattetryck, som krigstidens speciella beskattning
medfört, låter sig vidare icke bedöma, om de egentliga krigsvinstskatterna
brytas alldeles loss ur sin plats uti respektive lands skattesystem
och jämföras fristående. Fullt nöjaktigt kan skattetrycket givetvis
ej bedömas utan att samtliga skatter medtagas i undersökningen. Eu
så vittgående undersökning har emellertid icke varit från början avsedd
och skulle för övrigt ha stött på så betydande svårigheter, att huvudändamålet
med den föreliggande sammanställningen icke hade kunnat
vinnas inom avsedd tid. Vad som inom utredningens från början givna
ram stått att vinna, bar varit att söka så långt möjligt komplettera bilden
av krigskon junkturskatten med vissa mera lättillgängliga uppgifter
opaginerad Kontrollera mot PDF
KungI. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
117
rörande viktigare förändringar under kriget i avseende å den direkta
beskattningen, framför allt den beträffande den vanliga inkomstskatten.
Det material, som föreligger i avseende å utländska skatteförhållanden
under kriget, är ofullständigt och ojämnt. För vissa länder ha
själva skatteförordningarna kunnat tillgodogöras, för andra åter har det
endast funnits knapphändiga och icke med säkerhet fullt tillförlitliga tidskriftsnotiser
att bygga på. Yissa uppgifter äro vidare av så färskt
datum man gärna kan begära. Andra hänföra sig till en längre tillbaka
liggande tidpunkt och kunna såsom uttryck för det nuvarande läget vara
missvisande. På dessa brister i materialet är det av nöden att uttryckligen
fästa uppmärksamheten från början.
A. Krigsvinstbeskattningens allmänna utformning,1
Den speciella beskattning av merinkomster, uppkomna under eller på
grund av kriget, som, efter att i åtskilliga länder ha varit föremål för diskussion
redan under första krigsåret, under år 1915 började ta fast form i
lagstiftningen, vann snabb utbredning och blev runt om ett fullbordat faktum
under år 1916. Många av de system, som vunnit tillämpning, äro rätt invecklade,
och de växla mycket i enskildheter. En noggrann jämförelse
försvåras av att en god del är lämnad åt administrativ reglering, angående
vilken det ofta är omöjligt att inhämta exakta upplysningar. Men
huvuddragen äro i de flesta fall klara och ordentligt fastslagna och lagtexter
i viktigare fall tillgängliga, så att det är möjligt att få grepp
på de allmänna ekonomiska principer, som uppbära denna nya beskattuingsform.
Skattens ursprung och karaktär. I början av år 1915 inberättades,
att en ny skatt, å inkomstökning, skulle upptagas i Danmark. Något senare
kom den på dagordningen i Sverige och Norge. I mars månad blev eu
särskild beskattning av krigsmaterialindustrien föremål för den tyska
riksdagens livliga uppmärksamhet. I maj hade den fria staden Bremen
gått i spetsen, och då förslag i frågan också var under övervägande i
Hessen, uppstod i pressen ett meningsutbyte om huruvida det icke vore
lämpligare, att riket och ej de olika staterna toge saken i sin hand.
1 En översikt av krigsvinstbeskattningens uppkomst, allmänna karaktär och olika
huvudtyper har gjorts i en artikel av J. C. Stamp uti marshäftet 1917 av The Economic
Journal. På denna artikel är sammanfattningen i väsentliga delar byggd.
118
Kungl. Alaj:ts nåd. proposition nr 448.
Den sachsiska lantdagen diskuterade frågan i juli men uppsköt på nyss
angivna grund avgörandet. När riksskatten bebådades, förklarade dr
Helfferich, att förbundsförhållandena i hög grad komplicerade frågan men
skulle bli fullt beaktade i förslaget.
På de tidigaste stadierna betraktades skatten överall r, som eu skatt
på de extra inkomster, som uppstått till följd av kriget. Bremenförslaget
föreskrev, att all stegrad vinst skulle betraktas som »krigsvinst''», såvida
inte motsatsen bevisades. I Danmark bestämdes det, att om vinsterna
inte berodde på kriget, skulle skatten inte utgå, och i Sverige lades
skatten på vinster uppkomna genom det av krigstillståndet framkallade
läget, med rätt för den till skatt taxerade att anföra besvär, för den
händelse stegringen kunde visas vara uppkommen annorledes än genom
den av kriget skapade situationen.
Men denna allmänna uppfattning har i viss mån blivit förändrad.
Dresdens handelskammare ansåg, att det skulle bli svårt om inte rent av
omöjligt att genomföra ett skatteförslag, som var på angivna sätt begränsat
till sin omfattning. I promemorian till förslaget om den tyska
Kriegsgewinnsteuer förklaras, att kravet på särskild skatt för »krigsvinster»
blev allmänt kort tid efter krigsutbrottet, men att en sådan skatt i ordets
egentliga bemärkelse vore ogenomförbar på grund av omöjligheten aU
exakt bestämma vad som vore krigsvinster. Det vore otänkbart, att man
skulle kunna undersöka varje fall för att få reda på, i vilken utsträckning
den ökade inkomsten skulle ha uppstått även i händelse av fred.
Både rättvisa och statsfinansiella motiv krävde genomförandet av en mera
omfattande beskattning. Men denna princip ledde i Tyskland vida längre
än till en utsträckning av begreppet krigsvinst till att omfatta all ökad vinst,
nämligen fram till planen att beskatta all ökning av förmögenheten. Den
spanske ministern antydde i sitt förslag, att där affärsföretag gjorde sig
abnorma vinster på andras bekostnad och till deras förfång, var det
endast en akt av rättvisa i fördelningen, att de finge bära eu tyngre
skattebörda, men förslaget höll sig i verkligheten icke inom gränserna
för detta uttalande. De första förslagen i Frankrike begränsade sig till
■krigsvinsterna», men när förslagen omsattes i skattelagens form, skedde
det utefter de eljest vanliga linjerna. I allmänhet kan det sägas om de
länder, som upptagit skatten, att ehuru hänsyn till uppenbara fall av
»jobberi» kunnat öva inflytande, regeringarna dock mestadels under trycket
av nödvändigheten att finna inkomstkällor använt sig av denna
metod, som de sett praktiseras på andra håll, på så sätt, att de, då de
följt exemplet, upptagit skatten för statsfinansiella syften och tillämpat
den i vidaste utsträckning. Två hithörande skattelagar, vilka ej tillkom
-
119
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
mit bland de första, höra dock till den tidigaste typen. Skatten i Holland
bär lagts å inkomstökning, som direkt eller indirekt föranletts av förhållandena
under kriget och icke bevisligen kan hänföras till annan orsak;
en »naturlig inkomstökning» ligger utanför lagens räckvidd. I Förenta
staterna har åter införts — ehuru den numera ej längre består — en »ammunitionsfabrikernas
skatt» om 12 Va % på nettoinkomsten. Denna skatt är
således strängt taget snarare att betrakta som en speciell inkomstskatt
än som en extra krigsvinstskatt.
En beskattning, som verkligen strängt begränsar sig till »krigsvinsterna»,
är nog snarare undantag än regel.
Skatteper ioden. Den ordning, i vilken frågan först kom under allvarligt
övervägande i de olika länderna, motsvaras endast ungefärligen
av den ordning, i vilken förslagen i lagform genomfördes. I Danmark och
Sverige skedde detta i maj, i Italien i november och i Tyskland (förberedande
lag) i december 1915 samt i Österrike i april, i Ryssland och
Canada i maj, i Holland, Frankrike och Spanien i juni och juli, i Nya
Zeeland i augusti, i Schweiz och Förenta staterna i september 1916.
Beträffande den tidpunkt, från vilken skatten är tillämplig, är följande
att anteckna. I Italien, Frankrike och Holland går skatteplikten tillbaka
till den 1 augusti 1914, i Österrike till den 1 september 1914. I Spanien,
Sverige, Danmark, Australien, Canada och Schweiz upptages den för
vinster, som uppstått efter olika data år 1915, under det att den i Ryssland
och Förenta staterna utgått först från och med 1916. Dateringen
kan härvid verka något missvisande. Så t. ex. tar första taxeringsåret
för Nya Zeeland sin början den 1 april 1916 men avser den beskattningsbara
inkomsten under det år, som tar sin början den 1 april 1915,
och sådan beskattningsbar inkomst för en affär är vinsten för det år,
som avslutas med den 31 mars eller tidigare, vilket i många fall betyder
ett affärsår, som omfattar månader före kriget. I Tyskland är det
första skatteåret det som inbegriper augusti månad 1914, praktiskt taget
detsamma som den brittiska lagens, under det att i Canada varje räkenskapsår,
som slutar efter den 31 december 1914, är underkastat skattskyldighet.
I Holland utgår pålagan från den 1 januari 1914, men
varje ökning av inkomsten, som kan bevisas ha belöpt på tiden före den
1 augusti, är undantagen. I Frankrike går man ut ifrån att vinsterna
för de fem månaderna augusti till december 1914 kunna fastställas genom
att beräkna fem tolftedelar av den normala inkomsten. Bestämmelserna
om tiden framåt för skattens giltighet äro också växlande.
Freds- eller »normal» inkomst. Den »standard», som är utgångspunkten
för överskottets beräknande, är i några fall medeltalet av in
-
120
Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
komsterna för de två sista åren före kriget, eller av årsinkomsterna 1913
och 1914. Frankrike, Holland och Danmark taga medeltalet för tre år.
Nya Zeeland ger frihet att beräkna efter tre års medeltal eller två års av
tre eller att välja ett års inkomst av tre; det är svårt att inse, under
vilka förhållanden skattebetalaren skulle underlåta att välja det sista av
dessa alternativ. Den tyska standarden beräknas sålunda: från de fem
åren närmast före kriget utmönstras det bästa och det sämsta, och medeltalet
tages av de återstående tre åren. I Österrike har man följt
samma princip för bolag. Canada utgår ej från någon faktisk vinststandard
före kriget, utan i stället från en viss procenti sk standard i
förhållande till kapitalet. Mångenstädes innehålla förordningarna en bestämmelse
om valfritt alternativ för affärer med låg vinst under »standardåren»
att få beräkna sin normalstandard genom att räkna med en viss
procent på kapitalet, och en liknande standard fastställes för nya företag.
Fem procent är det fastställda beloppet i Danmark, Schweiz, Holland
och till eu början i Tyskland, där det sedan höjts till 6 tf liksom i
Frankrike och Österrike. I Spanien är det 7 tf, i Nya Zeeland 71/2 tf,
vårtid kan läggas viss ersättning ej överstigande 600 pund för ägares
personliga deltagande i rörelsen, i Ryssland och Italien 8 tf. I Australien
ifrågasattes först såsom motsvarande procenttal 5 tf för bolag och 6 tf
för enskilda, men i själva lagförslaget höjdes siffrorna till respektive 6 tf
och 7 tf, under det att talen uppges till 7 och 8 procent för 1916.
I Canada, där man inte tagit hänsyn till faktiska vinsten före kriget, äro
7 tf fastställda för bolag och 10 tf för enskilda. Eftergift med hänsyn
till ökningen av insatt kapital under skatteåret är medgiven i den tyska
lagen samt i de lagar, som äro byggda efter det brittiska mönstret.
För en ingående behandling av de olika uppfattningarna om hur
det »kapital» skall bestämmas, som satts in i ett företag, ges här icke
utrymme. Vanligen linnes bestämmelse om upptagandet bona fide av
det i balanskontot uppförda värdet eller av ett värde, som lagts till
grund vid annan skattelagstiftning i vederbörande land. I Italien måste
kapitalet styrkas genom handlingar, ordentligt förda affärsböcker och
andra otvetydiga intyg, daterade före skattelagen, och kapitalet måste ha
kommit till verklig användning vid skapandet av vinsten. I Frankrike
måste det reelt engagerade kapitalet fastställas sådant det framgår ur
vanliga handelsböcker eller genom andra säkra bevis.
I Canada, där beräkningen av kapitalet är av särskild vikt som
varande den enda grundvalen för beskattningen, godkännes för bolag det
inbetalda aktiekapitalet, och för enskilda företag göres en uppskattningav
tillgångarna, varjämte reserver och ackumulerad vinst medräknas. Det
121
Kungl. Maj-.ts nåd. proposition nr 448.
canadensiska förslaget tillåter visst avdrag från vinsterna med hänsyn
till förminskade eller uttömda tillgångar. På Nya Zeeland medgivas
avskrivningar upp till 2V2 procent. Nya Zeelands lag ger myndigheterna
i ordalag, som lånats från den brittiska lagen, befogenhet att
beräkna eu särskild standard, när det av skattebetalaren i hans affär
verkligen insatta kapitalet med hänsyn till affärens beskaffenhet uppgår
till särskilt låg summa.
Skattens räckvidd. De olikartade ekonomiska och politiska förhållandena
i de skilda länderna ha föranlett utpi’äglade olikheter i
fråga om den utsträckning, i vilken olika näringsgrenar hänförts under
skatten. Jordbruket är undantaget i Canada, Italien och Australien,
likaså undantagas uppdragandet av kreatursbesättningar i Canada och
fruktodlingen i Australien. I det senare landet uteslutes också bergsbruket,
emedan det är underkastat eu särskild beskattning. I Canada
åro livförsäkringsbolag och bolag, i vilka 90 procent av aktier ägas av
provins- eller municipalmyndigheter, ej underkastade beskattningen. I
Australien och Nya Zeeland undantagas arvoden och löner, under det att
i Ryssland särskilda bestämmelser äro utfärdade för beskattning av löneförhöjningarna
(utöver 500 rubel), där dessa ej bero på ändrade tjänsteförhållanden.
Av lika eller ännu större vikt från rent teoretisk synpunkt är beskattningens
omfattning i förhållande antingen till affärsvinsten tagen för
sig eller till den enskildes sammanlagda inkomster. Dessa äro två alldeles
skilda ting utan nödvändigt sammanhang, ty personer med en
reducerad sammanlagd inkomst kunna få en de! av sina inkomster från
företag, som ha att uppvisa mervinst. I Sverige är befrielse för förluster
medgiven endast i den utsträckning de verkligen äro att hänföra
till krigstidsförhållandena. I Danmark tages hänsyn till de sammanlagda
inkomsterna, och på Nya Zeeland utgår skatten också efter den sammanlagda
inkomsten, praktiskt sett undantagande utdelningar och löner upp
till 600 pund.
1 alla händelser är ett visst tämligen varierande inkomstminimum
fastställt, under vilket skattefrihet äger rum.
De ekonomiska principerna för skatten. Ehuru sättet för fastställandet
av »merinkomsten» är av nog så stor vild, är det måhända ;tv ännu
större principiellt intresse att undersöka, enligt vilka grunder skatten
uttages av merinkomsten. Merinkomsten kan betraktas som eu beskattningsbar
enhet, utan hänsyn till andra faktorer, och överskottssumman
göras till föremål för eu proportionell beskattning. Eller ock kan
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 406 käft. (Nr 448.) 16
122
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
merinkomsten graderas efter storleken för att beskattas progressivt. Men
merinkomsten kan också betraktas i sitt förhållande till andra faktorer.
Den kan jämföras med normalvinstens belopp och påläggas en skatt, som
blir allt tyngre efter överskottets relativa storlek. Den kan också betraktas
i förhållande till kapitalet i rörelsen, antingen med hänsyn till den procent,
vilken den sammanlagda vinsten utgör av kapitalet, eller till själva
överskottets procentiska förhållande till kapitalet och beskattas efter en
progressiv skala. Alla dessa olika betraktelsesätt komma också till synes
i praktiken, dock utan att alltid vara konsekvent genomförda. I nästan
alla fall har företagens vinst beskattats som ett helt utan hänsyn till de
enskildas förhållanden, som äro intresserade i affären i egenskap av delägare,
evad skattebetalningsförmågan principiellt anses ligga hos företaget
som sådant utan att behov föreligger att undersöka, hur det förhåller
sig med aktieägarna, eller den avgörande bevekelsegrunden är att ernå,
utan hänsyn till det principiella, större bekvämlighet i beskattningsmetoden.
Det framhölls vid framläggandet av det tyska lagförslaget, att det
riktigaste vore att beskatta bolagens vinst vid själva källan utan att vänta,
till dess vinsten uppdelats i händerna på de enskilda aktieägarna.
De gängse olika meningarna om bolags beskattning i den vanliga
inkomstbeskattningen kunna måhända giva förklaring på de skiljaktigheter,
som råda i fråga om de principer, som tillämpas beträffande inerinkomsternas
beskattning. I vissa länder är beskattningen av bolag ej
progressiv efter bärkraften såsom beskattningen av enskilda. I andra system
tillämpas en graderad inkomstskatt på vinstutdelande aktiebolag men
utan hänsyn till aktieägarnas förhållanden, så att av en vinst på 100,000
kronor, som tillfaller ett antal personer, vilkas hela inkomst är under
5,000 kronor, får betalas skatt efter högre skala än utav 50,000 kronor,
som helt och hållet tillkomma en enda millionär. Vidare förekommer
att en vinst på 10,000 kronor, som utgör 2 procent på hela kapitalet,
kan få betala efter en högre skala än en vinst på 5,000 kronor, som
utgör 20 procents avkastning. Vissa andra system gradera i stället
skatten i relation till den procent vinsten utgör av kapitalet.
En progressiv beskattning av affärsföretag som ett helt för sig har
sin grund icke så mycket i skattebetalarens subjektiva förmåga som i
den objektiva bärkraften.
En teoretisk grundval för den proportionella beskattningen av
mervinsten (utan att den ställes i förhållande till någon viss standard)
d. v. s. efter en jämn skatteskala kan må man måhända finna i den tankegången,
att samhället under krigstiden så att säga tillhandagår med grundvillkoren
för överskottsvinsterna. Under detta antagande skjutes »skatte»-
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
123
elementet i bakgrunden, och pålagan blir eu affärsoin kostnad, en avgift
för rättigheten att få begagna eu viss inkomstkälla. Den är eu utbetalning
från stora vinster, innan de alls kunna bli inkomst, för att inkomsten
över huvud skall få uppstå. Om överskottet uppstår på grund
av ökad produktion till de ursprungliga priserna, ha samhällsbehoven
skapat de villkor, under vilka denna stegring åstadkommits, och en avgift
betalas för utnyttjandet av dessa villkor. Om överskottet uppstår
genom högre priser på normal produktion, har staten en liknande
fordran. Med bortseende från de sällsynta fall, då överskottet helt beror
på minskade omkostnader, täcka dessa båda fall eller en kombinering av
dem alla möjligheter, och en proportionell avgift är i alla händelser begriplig
på grundvalen av denna tankegång.
Grundvalen för en progressiv skatt på det rena överskottet är
däremot icke så klar, utan att man tar hänsyn till skatteförmågan. Den
progressiva inkomstskatten är hänvisad att hålla sig till den individuella
bärkraften, och därest skatten på krigsvinster ej betraktas som en inkomstskatt,
får eu annan grundval uppsökas för progressiv beskattning,
t. ex. genom att hänföra skatteprocenten till avkastningen på kapitalet.
Skattetariffen. Den på olika håll tillämpade mervinstbeskattningen
kan i avseende å skattetariffen klassificeras sålunda:
1. Den sammanlagda vinsten ställd i relation till kapitalet — progressiv
beskattning av mervinsten. En variation av den närmast liggande
formen — att låta progressionen växa med inkomstprocenten, tillämpad i
Danmark in. fl. länder — är systemet att tänka sig vinsten uppdelad i delsummor,
vilka beskattas desto hårdare, ju högre procenttal de representera.
Ett exempel härpå är den italienska krigsvinstskatten, utgående
med 12 % för den del av vinsten, som ligger mellan 8 och 10 % av
kapitalet, med 18 % för del därav, som ligger mellan 10 och 15 /, o. s. v.
2. Mervinsten ställd i relation till kapitalet. I Österrike få t. ex.
bolag skatta, med 10 procent för mervinst, som ej utgör mer än 5 procent
på kapitalet, 15 procent på mervinsten utgörande mellan 5 procent
och 10 procent o. s. v.
3. Mervinsten satt i förhållande till standardinkomsten. I Italien
ha vissa skattskyldiga beskattats med 5 procent på mervinst, som ligger
mellan eu tiondel och fem tiondelar, med 10 procent för mervinst
över fem tiondelar men ej över tio tiondelar av standardinkomsten
o. s. v.
4. Progressiv beskattning av mervinst utan relation till någon viss
standard. Exempel härå erbjuder det svenska systemet med progression
efter mervinsternas absoluta belopp.
opaginerad Kontrollera mot PDF
124
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
5. Proportionell beskattning av krig svinst utan förhållande till viss
standard. Exempel härå finnas i Förenta Staterna, Canada, Schweiz,
England m. fl. länder.
Som exempel på den vacklan som förekommit mellan olika tarifftyper
må anföras, att det först framlagda franska förslaget kom under
grupp 4; krigsvinst under 400 pund1 skulle få en skatt på 5 procent,
andelen mellan 400 och 2,000 pund 10 procent och så vidare upp till
andelar över 20,000 pund, för vilken det föreslagna skattebeloppet var
30 procent. Men när förslaget hade passerat budgetutskottet, hörde det
hemma under grupp 3; om krigsvinsten var mindre än en femtedel av
standardvinsten, skulle den erlägga en skatt av 5 procent, nästa del, som
uppgick till en andra femtedel av standardvinsten, 10 procent och så
vidare. Men slutresultatet i lagform blev eu jämn skatteskala på 50
procent. Numera har dock efter denna vacklan den progressiva grundsatsen
segrat.
I den första tyska lagen föreskrevs såsom en preliminär åtgärd att
bolagen skulle reservera 50 / av sin vinst. Åtgärden avsåg i verkligheten
blott att säkerställa skatten, till dess man hunnit ordentligt genomarbeta
skatteförslaget. Den först antagna progressionen kombinerar grupp 1 och 2
på ett ganska invecklat sätt. Så utgår till exempel, när mervinsten är
under 2 procent av kapitalet, skatte.n med en bottenprocent av 10 %,
vilken uttages, då den totala genomsnittsvinsten på kapitalet ej överstiger
10 procent. Om totalvinsten är mellan 10 och 15 procent, blir skattekvoten
l,i gånger bottenprocenten o. s. v. upp till en skattekvot av 1,5 gånger
bottenprocenten vid en sammanlagd vinst av mer än 30 procent av kapitalet.
Bottenprocenten själv stiger till 30 procent, när mervinsten utgör
mer än 20 procent av kapitalet. Högsta skattesatsen blir i verkligheten 45
procent (eller 1,5 gånger bottenskatten om 30 procent). Det allra senaste
tyska skattesystemet innebär återigen en kombination mellan progressivitet
efter mervinstens absoluta storlek och efter totalvinstens, procenthöjd,
alltså mellan vad här betecknats som typerna 1 och 4.
Slutligen kan nämnas, att intet egentligt försök gjorts att fixera
mervinsten genom hänsynstagande till prisnivån.
1 Återgivet med siffror i pund enligt artikeln. Då tillgång ej finnes till själva
förslaget, har omräkning i svenskt mynt ej skett.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
125
B. Krigsvinstbeskattningens höjd i enskilda länder jämte vissa
uppgifter om skärpt direkt beskattning.
Efter förestående sammanfattande översikt, av vilken torde framgå
att krigsvinstbeskattningen utformats på tämligen olikartat sätt i olika
länder, vilket givetvis i hög grad försvårar bedömandet av det faktiska
skattetryck de nya skatterna innebära, följer nu en för de olika länderna
specialiserad framställning. I densamma tages närmast sikte på
krigskonjunkturskattens tariff. Därtill anföras ett urval av föreliggande
notiser om eljest anmärkningsvärda företeelser inom den direkta statsbeskattningens
område. Materialet är i allmänhet endast sammanställt och
grupperat utan att belysas med kommentarer.
Först äro de krigförande länderna upptagna.
1. England.
Den engelska krigsvinstskatten (excess profits duty), som pålades år
1915, utgick under dess första år, för belopp överstigande 100 £, med
50 i* å krigsvinstens belopp. Under andra året höjdes procenttalet till
60 Nu gällande beskattning utgår enligt meddelande från svenska
legationen i London med 80 % å belopp överstigande 200 £.
Den engelska inkomstskatten (income tax och supertax) har därjämte
undergått en högst väsentlig stegring. Ur Finanzarchiv 1917 må
anföras följande jämförelse mellan skattesatser före kriget och enligt
budgetförslaget 1916—17:
Före kriget. Budgeten 1916—1917.
Skatt å tearned income> .... -1,000 £—9 p. per £ vid totalinkomst — 500 £— 2 sb. 3 p.
500—1,000 > — 2 sh. 6 p.
1.000— 1,500 > —10‘A _ 3 sh.
1.500— 2,000 > —1 sb. — 3 sb. 8 p.
2.000— 2,500 » —1 sb. 2 p. __4 sh. 4 p.
2.500— > —1 sh. 3 p. _ 5 sh.
Skatt å ytmearned incomo..........1 sh. 3 p. vid totalinkomst—500 £ — 3 sb.
500—1,000 3 sh. 6 p.
1,000—1,500 4 sh.
1,500—2,000 4 sh. 6 p.
> 2,000 5 sh.
126
Supertax
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
. . . 3,000 £ 5 p. för 500 £
3.000— 4,000 > 7 p. per £ inom gruppen
4.000— 5,000 . 9 p.
5.000— 6,000 >'' 1 sh. 1 p. »
6.000— 7,000 » 1 sh. 3 p. >
7.000— 8,000 > 1 sh. 4 p. »
8.000— 9,000 » > » » • >
9.000— 10,000 ■ > > » > >
10,000 > » > » > »
1 sh. för 500 £
1 sh. 2 p. per £
1 sh. 6 p. > »
2 sh. 2 p. » >
2 sh. 6 p. » »
2 sh. 8 p. > »
3 sh. 2 p. » >
2 sh. 10 p. » >
3 sh. 6 p. > >
De nya skattesatserna innebära sådan stegring av inkomstskatten,
att densamma kommer att utgå, vid en inkomst av
10.000 pund med..............
50.000 » » . . ............
och vid de största inkomsterna med något över
. 30 /o
. 40 »
. 42 »
I ett interpellationssvar av december 1917 meddelades uppgifter
om beräknade intäkten för 1917—18 av de direkta skatterna, jämförd
med intäkten 1913—14.1 Times (4/ia 1917) publicerar härom följande
siffror: 1913-14 1917-18
£ £
Incometax............... 43,902,000 205,000,000
Supertax................ 3,339,000 19,000,000
Excess profits dnty........... 200,000,000
Om den ytterligare stegring av inkomstskatten, som föreslagits i
årets budget, — uppgiven till nära 42 % vid inkomst av 10,000 £ och
47 % vid 20,000 £ — ha tillräckligt tillförlitliga data ej förelegat.
Att märka är, att inkomstskatten utgår å ett inkomstbelopp, som
minskats med krigskonjunkturskattesumman.
I 2. Frankrike.
Krigsvinstbeshattningen i Franrike anslöt sig från början till den
engelska typen. Krigsvinster överstigande 5,000 fr. hava tidigare, såvitt
summan ej uppgår till mindre än 6 % av placerat kapital eller mindre
än 30-dubbla patentskatten (näringsskatten), varit underkastade en skattesats
av 50 %, eller — vid uraktlåten deklaration — 60 %.
1) Däri uppgives såsom i april 1916 beslutad högsta skattesats ovan anförda 3 sh. 6 p.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
127
Numei’a utgår krigsvinstskatten, enligt meddelande från svenska
legationen i Paris, med följande procenttal:
För den del av beskattningsbara
inkomsten, som ligger
under 100,000 fr........................med 50 %
mellan 100,000 och 250,000 fr....... » 60 >
> 250,000 > 500,000 >................. » 70 »
över 500,000 fr......................... > 80 »
Den införda progressionen innebär, att faktiska skatteprocenten
kommer att utgöra:
för 100,000 fr.................50 %
» 250,000 » ................56 >
» 500,000 » ................63 »
» 1,000,000 » ................ 71-5 >
» 5,000,000 » ................78-3 >
> 10,000,000 » ...............79-1 »
Beträffande övriga direkta skatter äro jämförelser mellan Frankrike
och andra länder knappast utförbara, då det franska skattesystemet är av
en helt annan typ än i flertalet andra länder, där den allmänna inkomstskatten
blivit det nydanade skatteväsendets främsta kännetecken. Uppgifter
föreligga emellertid om införande, med relativt låga skattesatser
(2—5 %) av den länge omstridda inkomstskatten, vidare om skärpt arvsskatt
och stämpelskatt samt särskild lyxskatt, utgående med 10 % å vissa
varors saluvärde.
£ Förenta staterna.
Fn speciell »munition manufacturers tax» — lagd alltså på ammunitionstillverkningen
— har under 1916 utgått med 1272 %. För 1917
har den sänkts till 10 % och bortfaller för innevarande år. Numera gällande
skattelagar innehållas i ett skattelagskortiplex av 3 oktober 1917
(War tax law), innefattande krigsvinstskatt, skärpt inkomstskatt och skärpt
bolagsbeskattning.
Krigsvinstskatten utgår å mervinst (excess profits), som bestämmes,
där visst kapital av bestämbar storlek är investerat, genom att från inkomsten
avdraga viss, mellan 7 och 9 procent växlande kvotdel av kapitalet.
Skattskyldiga i U. S. A. bosatta personer åtnjuta skattefrihet
128
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
för 6,000 dollars. Skatteprocenten varierar med beskattningsbara nettoinkomstens
storlek (efter avdrag av ovannämnda procent av kapitalet) i
förhållande till det investerade kapitalet enligt följande skala:
Beskattningsbar nettoinkomst ej över 15 % av kapitalet...........20 %
> » över 15 men ej 20 % av kapitalet.......25 >
> > » 20 > > 25 » > > 35 >
» > > 25 > > 33 » > > 45 »
» i » 33 % av kapitalet............60 »
Finnes ej något investerat kapital eller är det blott nominellt utgår
i stället för ovanstående egentliga krigsvinstskatt en skatt av 8 få
inkomst, som överstiger, för skattskyldiga i U. S. A. bosatta personer,
6,000 dollars.
Vidare har bolag sbeskattning en skärpts, så att den utgör 6 % i stället
för tidigare 2 / å nettoinkomsten.
Den allmänna inkomstskatten har undergått en synnerligen kraftig
stegring, först genom inkomstskatten av 8 september 1916, genom vilken
den normala procentsatsen fördubblades, från 1 till 2 %, och tilläggsskatten
(supertax) för högre inkomster väsentligt skärptes och sedermera genom
inkomstskatten av den 3 oktober 1917. Enligt sistnämnda nu gällande
förordning erlägger t. ex. en gift skattskyldig — som åtnjuter skattefrihet
i högre grad än ogift — i skatt för
3,000 dollars
10,000 >
40,000 »
100,000 >
500,000 »
1,000,000 »
3,000,000 »
20 = 0-6 %
355 = 3-6 >
3,580 = 8-9 >
16,180 = 16 2 »
192,680 = 38-5 >
475,180 = 47 5 >
1,800,180 = 60''0 >
Närmare framgår skattestegringen ur nedanstående tabell, hämtad
ur en genom beskickningen i Washington insänd publikation om de nya
amerikanska krigsskattetna. Att märka är, att den äldre skattelag
(»old law»), till vilken härnedan refereras, icke är den före kriget gällande
utan skattelagen av år 1916.
129
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
Tabell över inkomstskatten.
(Utvisar skattskyldigheten för gifta personer men utan hänsyn till det medgivna avdraget av 200
dollars för varje underhållet barn.)
Netto-
inkomst.
Normal Tax.
Snrtax i procent.
Surtax.
Total
Skatt.
Förut
gällan-
de
(•Old
law»).
Enligt
nya
skatte-
lagen
(•New
law>).
1
Total
Normal
Tax.
OM
law.
New
Law.
Sam-
ma.
Belopp, som falla
under skatten.
Belopp
av
snrtax
inom
varje
grupp.
Total
snrtax.
2 % på
belopp
över
1,000
d.1)
2 % till- lägg på
belopp
över
2,000
d.2)
Till-
lägg-
Dollars
Dollars
Dollars
Dollars
Procent
Procent
Procent
Dollars
Dollars
Dollars
Dollars
3,000
—
20
20
—
—
—
—
_
20
4,000
—
40
40
—
—
—
—
—
—
40
5,000
20
60
80
—
—
—
—
—
80|
7,500
70
no
180
—
1
1
5,000— 7,500
25
25
205
10,000
120
160
280
—
2
2
7,500— 10,000
50
75
355|
12,500
170
210
380
—
3
3
10,000— 12,500
75
150
530
15,000
220
260
480
—
4
4
12,500— 15,000
100
250
730
20,000
320
360
680
—
5
5
15,000— 20,000
250
500
1,180
40,000
720
760
1,480
1
7
8
20,000— 40,000
1,600
2,100
3,580
60,000
1,120
1,160
2,280
2
10
12
40,000— 60,000
2,400
4,500
6,780
80,000
1,520
1,560
3,080
3
14
17
60,000— 80,000
3,400
7.900
10,980
100,000
1,920
1,960
3,880
4
18
22
80,000— 100,000
4,400
12,300
16,180
150,000
2,920
2,960
5,880
5
22
27
100,000- 150,000
13,500
25,800
31,680
200,000
3,920
3,960
7,880
6
25
31
150,000— 200,000
15,500
41,300
49,180
250,000
4,920
4,960
9,880
7
30
37
200,000— 250,000
18,500
59,800
69,680
300,000
5,920
5,960
11,880
8
34
42
250,000— 300,000
21,000
80,800
92,680
500,000
9,920
9,960
19,880
9
37
46
300,000— 500,000
92,000
172,800
192,680''
750,000
14,920
14,960
29,880
10
40
50
500,000— 750,000
125,000
297,800
327,680
1,000,000
19,920
19,960
39,880
10
45
55
750,000—1,000,000
137,500
435,300
475,180j
1,500,000
29,980
29,960
59,880
11
50
61
1,000,000—1,500,000
305,000
740,300
800,180
2,000,000
39,960
39,960
79,8S0
12
50
62
1,500,000—2,000,000
310,000
1,050,300
1,130,080;
3,000,000|
59,920
59,960
119,880
13
50
63
över 2,000,000
630,000
1,680,300
1,800,180
'') För ensamstående 3,000 d.
*) För ensamstående 1,000 d.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt, 406 höft. (Nr 448).
17
130
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
För ett par uttagna inkomstbelopp utfaller jämförelsen mellan mbl
lav» och »new law» sålunda
20,000 d.....»old law>: 320 d. = 1-6 % >new law»: 1,180 d. = ö''9 %
100,000 » 3,920 > = 3 9 » > • 16,180 > = 16‘2 »
3,000,000 >....> » 387,920 » = 12-9 > » » 1,800,180 » = 600 .
I förhållande till beskattningen före kriget är emellertid stegringen
betydligt större, såsom framgår av vad förut nämnts.
Det bör till sist anmärkas, att vid skattläggning för inkomstskatt
äger skattskyldig avdraga det belopp, han ma ha erlagt i krigsvinstskatt.
4. Tyskland.
Den tyska krigsvinstbeskattningen är av eu säregen typ. I fråga
om bolagen innebär den uttagande av en mervinstskatt, utgående progressivt
efter vinstens storlek i förhållande till kapitalet. Men för enskilda
skattskyldiga har i Tyskland skatten lagts ej å merinkomsten utan
å merförmögenheten, vilken beskattas progressivt efter förmögenhetstillväxtens
storlek. Beskattningen är i båda fallen av 1916, enligt förordning av
17 december 1916, föregången av förberedande lag av år 1915.
För bolagsbeskattningen gäller, att mervinsten utrönes genom jämförelse
mellan å ena sidan krigsåren 1914 17, varvid viss utjämning
mellan åren är medgiven, och å andra sidan de fem föregående åren
med uträknande av ett genomsnitt för de tre år, som återstå, sedan det
bästa och sämsta året fråntagits. Krigsvinstskatten (Kriegsabgabe) utgår
med olika skala för inländska och för utländska bolag.
För de inländska bolagen gäller följande tariff:
Om mervinsten i årsmedeltal Skatt.
ej överstiger 2 % av kapitalet............10 % av mervinsten
överstiger 2 men ej 5 # av kapitalet.........15 » » ’
, 5 » > 10 > > > .........20 > » >
> 10 > > 15 > > » 25 * * ’
» 15 % > » 30 » » >
Denna »Kriegsabgabe» höjes på sätt nedanstående tabell utvisar,
om genomsnittsvinsten (varvid i kapitalet far inräknas utom inbetalt
kapital även vid första krigsårets början förefintlig reserv) överstiger
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
131
8 men ej 10 %.........
10 > » 15 » ..........
15 > > 20 i ..........
.20 > » 25 > ..........
25 %...............
För utländska bolag utgår
storlek räknad ej i procent utan i
..............med 10 %
.............. > 20 >
.............. > 30 »
.............. . 40 >
.............. » 50 »
skatten progressivt efter mervinstens
absoluta tal, sålunda:
Mervinst i mark.
Skatt.
under 20,000 ..............
.............10 %
över 20— 40,000 ............
.............12 »
» 40— 60,000 ............
.............14 »
> 60— 80,000 ............
.............16 »
> 80—100,000 ............
. '' •..........18 >
. 100—120,000 ............
.............20 »
» 120-140,000 ...........
.............22 »
» 140—160,000 ............
.............24 *
. 160—180,000 ............
.............26 >
» 180—200,000 ............
.............28 >
» 200—250,000 ............
.............30 >
. 250—500,000 ............
.............40 >
''» 500,000 ...............
.............45 >
Den särskilda krigsskatten å enskilda utgår under förutsättning, att
under tiden mellan 31 december 1913 och 31 december 1916 förmögenheten
antingen tillväxt eller ej minskat mera än att den vid sistnämnda
tidpunkt utgör minst 90 / av dess belopp vid förstnämnda tidpunkten.
Vissa undantag äro stadgade beträffande arvlåten förmögenhet m. m.
För beskattning kräves vidare, att förmögenheten den S1/i2 1916 överstiger
10,000 mark och, beträffande förmögenhetstillväxten, att den utgör
minst 3,000 mark.
För förmögenhet, som ej tillväxt men ej heller minskats till mindre
än 90 ''v av värdet vid utgången av år 1913 utgår en skatt av eu
procent.
Sådan förmögenhet åter, som tillväxt, beskattas enligt nedanstående
skala:
132
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
Av förmögenhetstillväxtens första 10,000 mark......
> » nästa började eller fulla 10,000
mark.......
Skatt.
........ 5 *
........10 »
1 >
>
> »
»
10,000
> .......
........15 .
> >
*
» >
»
20,000
» .......
........20 .
> >
*
> >
»
50,000
» .......
........25 •
» >
.
) >
»
100,000
> .......
........30»
» »
>
> i
200,000
» .......
........35 »
> »
f >
>
300,000
» .......
........40 »
> »
>
» >
»
300,000
> .......
........45 »
> >
belopp däröver . .
........50 >
Den faktiska skattesats, som enligt denna skala kommer att uttagas
av olika belopp i förmögenhetstillväxt, framgår av följande tabell:
Förmögenhetstillväxt.
Skatt.
Procent.
10,000 ...........
........ 500
5
20,000 ...........
....... 1,500
76
30,000 ...........
........ 3,000
10
50,000 ...........
........ 7,000
14
100,000 ...........
........ 19,500
19-5
200,000 ...........
........ 49,500
24-
400,000 ...........
...... . 119,500
29-9
700,000 ...........
........ 239,500
34-2
1,000,000 ...........
........ 374,500
37-4
2,000,000 ...........
........ 874,500
43-7
5,000,000 ...........
........ 2,374,500
47-6
10,000,000 ...........
........ 4,874,500
48-7
Genom en ny skatteförordning från april 1917 har den tyska krigsvinstskatten
ytterligare höjts. Viss lindring är därvid medgiven, om den
skattskyldige har en förmögenhet, som den 31 december ej översteg
100,000 mark, och mer än 2 barn under 18 år. I sådant fall förhöjes
skatten med, alltefter barnens antal
vid ett barnantal av mer än 2...................15 %
»» » > » >3...................10 »
»» » » » »4...................5 >
Vidare är uppskov med erläggande av tilläggsprocent tills vidare
medgivet, om skattskyldig gör troligt, att året efter den tidrymd, som
omfattas av krigsskattelagen medför en förmögenhetsminskning eller
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
133
inindrevinst, uppgående till minst eu femtedel av den skattepliktiga förmögenhetstillväxten
eller mervinsten.
Den generella förhöjningen utgår med 20 % av det skattebelopp,
som skattskyldig är pliktig att lämna som Kriegsabgabe.
Härigenom kommer skattesatsen att höjas till, för inländska bolag
ett procenttal, som växlar mellan 12 och 54 %, för utländska bolag likaledes
mellan 12 och 54 % och för enskilda personer till, vid en fömögenhetstillväxt
av
10,000 mk.................. 6 %
100,000 > 23-6 «
1,000,000 » 44-9 »
10,000,000 > 58''9 »
Krigsvinstbeskattningen av december 1916 föregicks av en förordning
om förberedande åtgärder, av juni 1916, varigenom bland annat
bolagen ålades förpliktelsen att reservera 50 % av sin mervinst. En ny
dylik förberedande förordning utfärdades samtidigt med nyssnämnda
skattelag om 20 % tillägg till krigsskatten. Enligt densamma skulle bolag
vara skyldiga att reservera 60 % av mervinsten under året efter den
tidrymd, som den förra krigsskattelagen omfattade.
I anslutning till den förberedande åtgärden att förplikta bolagen
till reserverande av viss del av sin vinst har numera framlagts förslag
till krigsvinstbeskattning för det fjärde krigsåret. Tariffen är i detta
förslag betydligt skärpt och så anordnad att till en generell skattesats anknytas
bestämmelser om viss degression.
Den generella skattesatsen utgör för inländska och utländska bolag
60 %. Denna minskas emellertid i viss relation dels till mervinstens absoluta
belopp och dels till totalvinstens procentiska höjd.
För inländska bolag är sålunda stadgat, att skatten minskas
med 10 %, om mervinsten överstiger 300,000 men ej 500,000 mark eller om, vid
mervinst ej överstigande 1,000,000 mark
vinsten icke överstiger 25 % av det inbetalda grundkapitalet
inberäknat verkliga reserver vid första krigsårets början;
med 20 %, om mervinsten överstiger 200,000 men ej 300,000 mark eller om, vid
mervinst ej överstigande 1,000,000 mark,
vinsten icke överstiger 20 % av samma kapital;
med 30 %, om mervinsten överstiger 100,000 men ej 200,000 mark eller om, vid
mervinst ej överstigande 1,000,000 mark,
vinsten icke överstiger 15 % av kapitalet;
134
Kniiffl. May.ts nåd. proposition nr 448.
med 40 \. om mervinsten överstiger 50,000 men ej 100,000 mark eller om. vid
inervinst ej överstigande 1,000,000 mark
vinsten icke överstiger 10 % av kapitalet,
med 50 %'', om mervinsten icke överstiger 50,000 mark eller om, vid mervinst ej
överstigande 1,000,000 mark
vinsten icke överstiger 8 % av kapitalet.
För utländska bolag gäller enahanda skattelindring i relation till
niervinstens absoluta storlek, medan hänsyn icke tages till deras vinstprocent.
Den faktiska skattesatsen kommer under tillämpning av ovan angivna
grunder, med bortseende från de utländska bolagen, att ställa sig
som följer:
1) För mervinst, uppgående till minst 1,000,000 eller till minst
25 % av kapitalet......................60 *».
2) För mervinst uppgående till mindre belopp eller lägre procent
enligt dubbel tariff:
Mervinst
Skatt
Vinstprocent
Skatt
300.000—500,000 . . .
. . . . 54 t
20-25 . . .
. . . . 54 %
200,000—300,003 . . .
. . . . 48 >
15-20 . . .
. . . . 48 »
100.000 200,000 .
. . . . 42 »
10—15 . . .
. . . . 42 »
50,000 -100,000 . . .
. . . . 36 >
O
rH
!
CO
— 50,000 . . .
. . . . 30 >
— 8 . . .
. . . . 30 >
Grupperas mervinsterna efter absolut storlek kommer skatten alltså
att utgöra:
Mervinst Skatt
under 50,000 30 %
50,000- 100,000.............30—36 % allt efter vinstprocenten
100.000— 200.000.............30—42 » > >
200.000— 300,000.............30—48 »
300.000— 500,000.............30—54 >
500.000— 1,000,000.............30-60 >
över 1,000,000 ............. 60 %
Särskilda bestämmelser äro givna i syfte att mildra övergångarna
mellan skalans olika trappsteg.
I motiveringen till lagförslaget upplyses, att med en förnyad beskattning
av enskildas merförmögenhet lämpligen bör anstå till senare tidpunkt,
då krigets slut kan skönjas. Denna del av den tyska krigsvinstbeskattningen
synes alltså vara allenast för det närvarande undanskjuten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
13:'')
Rörande övriga förändringar i det tyska skattesystemet under krigsåren
skall här, så vitt Tyska riket angår, allenast nämnas, att en allmän
varuomsättningsskatt genomförts med en skattesats av 1 per tusen å omsatta
varors värde — i det senaste skatteförslaget väsentligt utvidgad till
sin räckvidd och skärpt till 5-dubbla skattesatsen —, och att mycket betydande
ökningar skett i avseende å andra indirekta skatter, vilka emellertid
falla utanför ramen av denna sammanställning.
För de enskilda staterna ha vissa skärpningar skett i den vanliga
inkomstbeskattningen. Ur Schanz Finanzarkiv 1917 må återges följande
tabell, utvisande inkomstskattens dåvarande höjd i några tyska stater.
Mark.
Preussen.
Bayern.
Saclisen.
Wnrtemberg.
Baden.
Hessen.
1,000 .
. . 0''6 S
0''45 %
1''0 %
0-525 %
0-8 %
1-397 %
2,000 .
. 1’62 »
1-16 »
1-8 >
1-1025 >
1''5 >
2127 >
3,000 .
. . 1-87 >
1-84 »
2-45 •
1''54 »
2''4 »
2-413 *
1,000
. . 2-665 >
2-535 >
2-885 »
2-166
2-76
2-8575 »
0,000
. . 2-92 »
3-098 >
3-833 >
3-136 >
3"50 >
3-3866 »
10,000 .
. . 4-05 »
3-G4 »
4 07 >
4-3795 >
4''25 »
4-0 »
20,000 .
. . 4-50 >
4-134 >
4-44 »
5-109 >
4-6865 >
4-223 >
00,000 .
. . 5-88 >
4-904 »
5 772 »
5*46 »
5''625 »
4699 >
100,000 .
. . 7-605 *
5’78 >
6‘42 >
5-85 >
6-25
5-34 >
150,000 .
. . 7-73 >
6-345 »
6''50 >
6''175
625 >
5*677 >
200,000 .
. . 7-80 »
650 »
6"50 >
6-50 .
(>*25 »
5-845 >
5. Övriga krigförande länder.
1 avseende å övriga krigförande länder äro endast några knapphändiga
notiser att sammanföra.
Krigsvinstskatt enligt förordning av 16 april 1916 utgår på mer-«
inkomst, vid vars beräknande minst 6 "i av investerat kapital förutsättes
som fredsinkomst.
Skatteskalan är för bolag:
för den
del av merinkomsten, som cj överstiger 5 % . . . .
.....10 %
över 5
men ej 10 %...................
.....15
. 10
. 15 >...................
.....20 »
» 15
» 20 >...................
.....25 »
. 20
» 25 »...................
.....30 .
> 25
%........................
.....35 »
Österrike
Ungern.
136
Kungl. Majits nåd. proposition nr 448.
Utländska bolag erlägga skatt enligt särskild, från 20 till 40 %
stigande skala.
För enskilda är skattesatsen vid olika merinkomster:
under 10,000 ......................... 5 %
för nästa 20,000 ......................... 10 >
» » 20,000 15
» » 20,000 ......................... 20 »
. » 20,000 25 »
. » 20,000 30 >
. » 200,000 35 >
> . 200,000 40 >
» > 200,000 45 »
De direkta skatterna uppgivas för övrigt i Finanzarkiv ha nära nog
fördubblats.
Ungern har en liknande krigsvinstbeskattning som Österrike.
%
Italien. Förutom höjd inkomstskatt, särskild värnskatt och tantiémeskatt
har i Italien uttagits en krigsvinstbeskattning, som enligt dekret av 21
november 1915 utgått med en sålunda stigande skala.
12 procent på. vinstandelen mellan 8 ocli 10 procent på kapitalet
18
>
>
. 10 »
15
>
»
>
24 »
>
»
. 15 >
20
>
>
S
35
>
>
» 20 »
30
>
>
>
Dekret av 9 november 1916 har fördubblat skalans procentsatser,
sålunda utgående med
från 20 till 60 procent.
e. Ryssland. I Ryssland har funnits en krigsvinstbeskattning, som utgått å merinkomster,
efter avdrag av andra skatter, med en efter rörelsens vinstprocent
progressiv skala stigande
från 20 till 40 procent,
dock med den begränsning, att samfällda beloppet av skatter ej skolat
överstiga 50 %.
d. Engelska Beträffande Nya Zeeland uppgives i litteraturen en krigsvinstskatt
kolonier. ^ generellt 45 %, beträffande Australien en skattesats av först 50 %, sedermera
höjd, enligt icke fullt säkra uppgifter till 75 %.
Kutigl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
137
I Canada har krigsvinstskatten utgått med generellt 25 Z. Där
har under år 1917 en särskild kringsinkomstskatt införts (The Income
War Tax Act) med skattesatser stigande till c:a 28 %, på sätt nedanstående
sammanställning utvisar:
A. Enskilda.
Normal tax: 4 % för inkomst över 2,000 $ för ogifta och änkeman eller änkor utan minderåriga barn
och för inkomst över 3,000 $ i alla andra fall.
Supertax: utöver ovanstående för det belopp, varmed inkomsten överstiger
6,000 men ej
10,000 ...........
. . 2 *
10,000 » »
20,000 ...........
. . 5 »
20,000 > »
:50,000 ...........
. . 8 »
30,000 » »
50,000 ...........
. . 10 .
50,000 > ;
100,000 ...........
. . 15 »
100,000 . . .
. . 25 »
B. Bolag och korporationer.
Normal tax för inkomster
över 3,000.
Tabell utvisande skatten
för enskilda.
Inkomst.
Skatt.
3,000 . .
. . . 120
4
6,000 . .
... 240
4
10,000 . .
. . . 480
4-8
20,000 . .
. . . 1,380
6-9
30,000 . .
. . . 2.580
8-6
50,000 . .
. . . 5,380
107
100,000 . .
. . . 14,880
14-9
200,000 . .
. . . 43,880
21-9
300,000 . .
. . . 72,880
24-3
400,000 . .
. . . 101,880
25-4
500,000 . .
. . . 130,880
26-1
1,000,000 . .
. . . 275,880
27-fi
Enligt uppgift lämnad i Eeonomist den 13 nästlidne april har även «• Tur kie
i Turkiet framlagts förslag om en krigsvinstbeskattning, retroaktiv för
lida krigsperioden. För bolag är ifrågasatt en med inkomstprocenten
växande skattesats
Bihang till riksdagens protokoll HUS. 1 sand. 406 höft. (Nr 448.)
1K
138
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
fråu 10 % 1 skatt, då vinsten utgör upp till 5 % av kapitalet
till 50 > » » » » i » 50 > > »
För enskilda skola procenttalen utgöra
från 5 % på merinkomst intill 500 turkiska pund
till 50 t . > om minst 50,000 > »
Härefter följa nu vissa uppgifter rörande neutrala länders skat-te
väsen.
I fråga om ett av dem, nämligen Spanien, föreligger uti tillgängligt
material allenast den knapphändiga notisen, att krigsvinstskatten utgår
med följande, eftei vinstprocenten avpassade skattesatser, nämligen vid
eu vinst av
högst 20 %..................med 25 %
20—35 ................... > 30 »
35—50 .................. } 35 >
50 % och däröver.............. » 40 »
Från Norge, Danmark, Schweiz och Holland ha däremot utförligare
uppgifter förelegat; sammanställning därav följer härnedan.
G. Norge.
Den första norska hrigsvinstbeskattningen (lag av 17 augusti 1915)
utgick för budgetåret 1915—16 men avsåg inkomståret 1914. Allmänna
betingelser för skattskyldighet voro bland annat: inkomst överstigande
10,000 kr., merinkomst överstigande 2,000 kr., vinstprocent mer än 5 *.
av nedlagt kapital. Skatteskalan var progressiv, så att av merinkomstens
första
5,000 utgick
av de nästa 10,000
> > 1 000
> > > 20,000
belopp däröver
För nästa budgetår 1916—17 skärptes skatten, å 1915 års inkomster,
på sätt denna skatteskala utvisar:
5 % i skatt
7’/s > * »
10 > >
121s . » »
15 > - >
Kungl. Maj:U nåd. proposition nr 448.
139
Av merinkomstens
Skatt.
första 5,000 .........
......... 5 %
nästa 10,000 ..........
......... 77» >
» 15,000 .........
.........10 .
» 20,000 .........
.........127» »
» 25,000 .........
.........15 .
» 25,000 .........
.........177» >
överskjutande belopp .....
.........20 »
För samma budgetår uttogs ock krigsvinstskatt å 1916 års rörelse,
efter samma skala men skärpt genom
tilläggsskatt utgörande
för merinkomst mellan 150,000 och 200,000 ............. 5 %
i » överstigande 200,000 . .
..............10 »
För budgetåret 1917—18 och inkomståret 1917 har slutligen skatten
utgått enligt följande skala:
av merinkomstens första 5,000 .....
.....’........ 5 JK
nästa 10,000 .....
............. 77* *
> 15,000 .....
.............10 »
» 20,000 .....
.............127» -
» 25,000 .....
.............15 .
> 25,000 .....
.............177»
» 50,000 .....
.............20 >
> 50,000 .....
.............25 >
8verskjutande belopp .
.............30
Med denna procentskala kommer
den faktiska skattesatsen att stiga
såsom följer:
Merinkomst.
Skatteprocent.
5,000 kr........
....... 5‘0 %
50,000 > .......
.......10-0 »
100,000 • .......
.......13-1 >
200,000 » .......
.......17*8 »
1.000,000 » .......
.......27-5 >
10,000,000 > .......
.......29-7 »
närmande sig alltmer 30 / utan att fullt uppnå denna procentsiffra.
Dessa uppgifter kräva emellertid komplettering genom att tillägga
upplysningar även om den direkta beskattningen, här endast skatterna
till staten.
140
Kumjl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
För budgetåret 1917—18 har skatt till staten erlagts enligt följande
regler:
a. av förmögenhet
under 10,000 kr....................33 dre per 1,000
10.000— 15,000 » 40 » »
15.000— 20,000 » 50 » •
20.000— 25,000 . 60 » »
25.000— 30,000 . 75 » »
30,000 och däröver..................90 » » »
b. av inkomst
b % av inkomstens skattbara belopp, efter nedannämnda regler för sagda belopps beräknande.
c. skatt enligt a och b. förhöjes med 20 %.
d. tilläggsskatt från 12,000 kr., beräknad procentvis av sammanlagda
skatten efter a, b och c med följande satser:
för inkomst över
12,000
men
under
14,000
kr.......
.....10 *
» > >
14,000
»
»
16,000
>......
......12 »
> » >
16,000
>
y
18,000
>......
......14 »
J > >
18,000
>
>
20,000
t......
......17 >
> > »
20,000
>
25,000
y......
......20 >
> > »
25,000
>
>
30,000
»......
......25 >
» y >
30,000
>
>
40,000
>......
......30 .
» > »
40,000
>
y
50,000
>......
......35 >
50,000
och däröver . . .
•
......40 •
e. Skattdragare med 10,000 kr. inkomst och 100,000 kr. förmögenhet
erlägga särskild förmögenhetsskatt:
av förmögenhetens första
100,000 ......
» '' > nästa
50,000 ......
......kr.
0''30
av
tusen
>
50,000 ......
......»
0-50
»
y
>
100,000 ......
0-75
.
>
200,000 ......
1-10
y
>
»
250,000 ......
......>
1-50
>
>
>
250,000 ......
......>
2-00
>
>
>
500,000 ......
......>
2-50
»
>
>
500,000 ......
......>
3-00
>
>
»
1,000,000 ......
......>
3''50
y
y
»
1,000,000 ......
......y
4-26
y
y
överskjutande belopp . . .
......»
5-00
y
>
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
141
Förmögenhet understigande 1,000 kr. och inkomst understigande
1,200 kr. är skattefri.
Inkomstens skattbara del bestämmes enligt följande tabell, med
klassindelning efter det antal personer, som den skattskyldige försörjer
(skattelagen 18 aug. 1900): /
Taxerad
inkomst.
Skattbart belopp.
0 kl.
1 kl.
2 kl.
3 kl.
4 kl.
5 kl.
6 kl.
7 kl.
8 kl.
1,200 . . .
... 480
100
—
—
—
—
,—
—
—
1,300 . . .
... 520
150
—
—
-
—
—
—
1,400 . . .
... 560
200
80
—
—■
—
—
—
—
1,500 •. . .
... 600
250
130
50
—
—
—
—
—
1,600 . . .
... 640
300
180
100
—
— .
— •
—
1,700 . . .
... 680
350
230
150
70
—
—
—
—
1,800 . . .
... 720
400
280
200
120
40
—
—
—
1.900 . . .
. . . 760
450
330
250
170
90
—
—
—
2,000 . . .
... 800
500
380
300
220
140
60
—
—
2,100 . . .
. . . 840
550
430
350
270
190
no
—
■ —
2,200 . . .
... 880
600
480
400
320
240
160
80
—
2,300 . . .
... 920
650
530
450
370
290
210
130
50
2,400 . . .
... 960
700
580
500
420
340
260
180
100
2,500 . . .
. . . 1,000
750
630
550
470
390
310
230
150
3,000 . . .
. . . 1,200
960
840
800
720
640
560
480
400
3,500 . . .
. . . 1,400
1,160
1.040
1,000
920
840
760
680
600
4,000 . . .
. . . 1,600
1,360
1,240
1.200
1,120
1,040
960
880
800
4,500 . . .
. . . 1,900
1,560
1.440
1,400
1,320
1,240
1,160
1,080
1,000
3,000 . . .
. . . 2,200
1,840
1,660
1,600
1,520
1,440
1,360
1,280
1,200
5,500 . . .
. . . 2,500
2,140
1,960
J,900
1,780
1,660
1,560
1,480
1,400
6,000 . . .
. . . 2,800
2,440
2,260
2,200
2,08U
1,960
1,840
1,720
1,600
6,500 . . .
. . . 3,100
2,740
2,560
2,500
2,380
2,260
2,140
2,020
1,900
142 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
7,000 . . .
. . . 3,400
3,040
2.860
2,800
2,680
2.560
2,440
2,320
2,200
7,500 . . .
. . . 3,800
3,340
3,160
3,100
2,980
2,860
2,740
2,620
2,500
8,000 . . •
. . . 4,200
3,720
3,480
3,400
3,280
3,160
3,040
2,920
2,800
9,000 . . .
. . . 5,000
4,520
4,280
4,200
4,040
3,880
3,720
3,560
3,400
10,000 . . .
. . . 5,800
5,320
5,080
5,000
4,840
4,680
4,520
4,360
4,200
11,000 . . .
. . . 0,800
6,200
5,900
5,800
5,640
5,480
5,320
5,160
5,000
12,000 . . .
. . . 7.800
7,200
6,900
6,800
6,600
6.400
6,200
6.000
5,800
Skattefritt belopp över
12.000 ..... 4,200
4,800
5,100
5.200
5,400
5,600
5,800
6.000
6,200
För budgetåret 1914—15 voro skattebestämmelserna i avseende a
a) och b) av samma lydelse som nu återgivna; rörande c) föreligger den
skillnaden, att förhöjningen utgick med 10 Z i stället för med 20 Z;
punkterna d) och e) funnos då ej.
7. Danmark.
Genom lag den 10 maj 1915 om utomordentlig statsinkomstskatt
har Danmark fått sin typ av krigsvin stbeskattning. Lagen gäller åren
1915/16 och 1916/17 samt stadgar skatteplikt för inkomster om minst
8.000 kr.
Utöver ordinarie inkomstskatt skulle för inkomstens överskott över
genomsnittet för åren 1912/13, 1913/14, 1914/15 erläggas skatt med 10”/»,
varvid följande avdrag finge göras:
För merinkomst
Avdrag.
under 8,000 kr..............
............ 7,000 kr.
8,000-14,999 »............
............ 6,000 >
15,000-19,999 »............
............ 5,000 »
20,000—49,999 >............
............ 4,000 >
50,000—74,999 »............
............ 3,000 »
75,000-99,999 >............
............ 2,000 »
100,000 eller däröver...........
............ 1.000 »
Bolag voro skattskyldiga under förutsättning
1) att avkastningen överstege 5 Z,
2) att den utvisade högre procent än medeltalet för de tre åren
1912/13—1914/15.
Skatten skulle utgå. enligt följande skala efter vinstprocentens
storlek:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Klingl. Maj:ts nåd. proposition
nr 448.
vinst intill 8 % av kapitalet...........
8 % av merinkomsten
» över 8 men ej 10 %.............
10 » i>
> >10 > > 15 > ............
. 12 » >
> * 15 » :> 20 >.............
15 »
> » 20 % eller däröver..........
!^0 » »
Av nya bolag skulle skatt utgå med 10 % av det inkomstbelopp,
som överstege 5 %.
Samtidigt höjdes den vanliga inkomstskatten, förmögenhetsskatten,
aktiebolagsskatten och arvsskatten. Över förändringen i de två förstnämnda
upplysa nedanstående två tabeller.
Danmarks inkomstskatt och förmögenhetsskatt enligt lag av
1915 och av 1912
Inkomst.
1015.
1912.
Under 1,000 kr...........
........ 1-4
1*4
1,000 - 2,000 ..........
■ «....... 1''5
1*5
2,000— 3,000 ..........
........ 1-0
1*6
3,000— 4,000 ..........
........ 2-1
2*1
4,000— 5,000 ..........
........ 2-3
2*3
5,000 — 6.000 ..........
........ 2'' 1
2*4
6,000— 8,000 ..........
........ 2-7
2*6
8,000— 10,00(1 ... ......
........ 30
2*9
10,000— 15,000 ..........
........ 3-3
3*1
15,000— 20,000 ..........
........ 3-7
3*4
20,000— 30,000 ..........
........ 4-1
3*6
30,000— 40,000 ..........
........ 4-5
3*8
40,000- - 50,000 ..........
........ 5-0
4*1
50,000— 75,000 ..........
........ —
4*5
50,000-100,000 ..........
........ 5*ö
—
75,000—100,000 ..........
4*6
100,000 och däröver.........
........ 6-0
—
100,000—200,000 ...........
........ —
4*9
200,000 och däröver.........
........ —
5*0
Förmögenhet.
1915.
°/oo.
1912.
°''oO.
Under 15,000 ............
........ 0*65
0*65
15,000— 30,000 ........
........ 0*90
0*90
30,000— 50,000 .........
........ 1*25 |
1*15
50,000- 100,000 .........
........ 1*40 j
100,000— 200,000 ........
........ 1*60
l*2o
200,000— 500,000 .........
........ 1*85 1
500,000-1,1X10,000 .........
........ 2* 15
1*25
1,000,000 och däröver........
....... 2*50 1
144
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
För skatteåret 1917—18 omlades den speciella krigstidsbeskattningen
tämligen fullständigt. Medan förutvarande merinkomstskatt hade
karaktären av en krigskonjunkturskatt, i det skattskyldighet ej förelag,
om merinkomsten icke härledde sig från krigskon junkturen, infördes i
det nya skattesystemet en allmän merinkomstskatt och som komplemenl
därtill tilläggsskatt å såväl inkomst som förmögenhet, varvid stadgades
att allenast den ena — den högre — behövde erläggas av skattskyldig,
som påfördes bådadera.
Enligt merinkomstskattelagen av 14 maj 1917 förelåg skattskyldighet
dels för inkomsttagare med mer än 6,000 kr. inkomst, dels för inkomstskattepliktiga
bolag. Merinkomsten beräknades genom jämförelse
med medel i ilet för det av två av åren 1912/13, 1913/14, 1914/15, då ininkomsten
varit högst. För enskilda skulle gälla följande skala
S
k a
t t
e p
1 i k
t i
g
i n
k o
m s
t.
0—
10—
15—
20—
80—
40—
50—
60—
70—
80—
90—
Över
Merinkomst.
8,000.
10,000. 15,000.
20,000.
80,000.
40,000.
50,000.
60,000,
70,000.
80,000.
90,000.100,000. 100,000.
%.
%.
%.
%.
%.
%■
%.
%.
%.
%■
%.
%-
%.
2—
4,000 kr.
. . . i
1
1
1
1
2
3
4
5
5
.6
6
i
4—
G,000 >
. . . i
1
1
2
2
3
4
5
5
6
6
7
7
(>—
8,000 »
. . . i
1
2
2
3
4
4
5
G
G
7
7
s
8—
10,000 .
. . . —
*>
8
3
3
4
5
6
G
7
8
8
8
10-
12.000 *
—
3
4
4
5
G
6
7
8
8
8
12—
14,000 .
—
4
5
5
G
G
7
8
8
9
9
9
14-
10,000 •
. . . —
—
f>
5
G
6
7
8
8
9
9
9
10
10—
18,000 »
. . . —
—
G
7
7
8
8
9
9
10
10
JO
18-
20,000 *
. . . —
—
—
7
7
8
8
9
9
10
10
10
11
20-
30.000 »
... —
—
—
—
9
10
10
11
11
11
11
12
12
30— 40,000 .
. . . -
—
—
—
12
13
13
13
13
13
13
13
40-
50,000 .
... —
—
—
—
—
—
14
14
14
14
15
15
15
50—
60,000 .
... —
—
—
—
—
—
—
16
16
10
16
16
16
60—
70,000 >
... —
—
—
—
—
—
—
—
17
17
17
17
17
70-
80,000 »
... —
—
—
—
—
—
—
—
—
18
18
18
18
80-
90,000 *
19
19
19
00—
100,000 >
—
—
19
20
Samt 21 % för
merinkomst
av
100—200,000 stigande med
1 % för
varje
100,000-tal
kr. till
30 %
för i*n
million och däröver.
Skattepliktiga bolag med mindre kapital än 50,000 kr. skattade
lika med enskilda, dock lägst 10 %.
145
Kung! Maj:ts nåd. proposition nr 448.
Skatteplikten för bolag med minst 50,000 kr. kapital utgjordes på
sätt tabellen här nedan utvisar.
Merinkomst.
Under 8 # av kapitalet
8— 10 » > t>
10— 15 > »
15— 20 » » »
20— 25 » > »
25— SO > » >
30— 40 » . >
40— 50 » » >
50— 75 j » >
75—100 » > »
100 och däröver ....
Skatt.
8 % av merink.
10 > » >
12 » ,
15 » »
20 > » »
25 » »
26 » » »
27 » »
28 » »
29 > » »
30 » » »
Deri alternativt tillämpade tilläggsskatten skulle utgå för inkomst
av minst 8,000 kr. och förmögenhet av minst 24,000 kr. Skalan för
tilläggsskatt å inkomst var följande:
Inkomst.
8,000 men ej 10,000 kr.
10.000 » » 15,01X1 >
15.000 » > 20,(XX) »
20.000 > » 30,000 >
30.000 » > 40,1X10 »
40.000 > > 50,000 »
50.000 » > 100,000 >
100,000 och däröver . . .
Skatt.
0-1 %
0''15 »
0- 3 »
0''1! >
1- 6 >
2''0 »
3''5 »
4''5 »
Tilläggsskatten å förmögenhet både nedanstående skala:
Förmögenhet.
24.000— 50,000
50.000- 100,000
100,000- 200,000
200.000— 500,000
500.000— 1,000,000
över 1,000,000 . .
Skatt.
Öl %
0''2 »
0-4 »
0-6 » (= 1915 ärs skatt.)
0- 85 .
1- 26 »
För skatteåret 1918—19 har Danmark
krigskonjunkturbeskattni agens princip. Nödiga
Bihang till riksdagens protokoll 1918. / sand. 409
slutligen helt övergivit
skatteintäkter uttagas
höft. {Nr 448.) 10
146
Kunyl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
genom tillägg till den vanliga inkomstskatten och förmögenhetsskatten,
enligt lag av 13 oktober 1917.
Detta tillägg utgår, i fråga om inkomsten, sålunda:
Inkomst.
Skatt.
6,000— 8,000 kr..........
........0''25 %
8,000— 10,000 > .........
........0-40 »
10,000— 15,000 » .........
........0 80 >
15,000— 20,000 » .........
........1-20 >
20,000— 30,000 » .........
........1-50 >
30,000— 40,000 » .........
........2''00 >
40,000— 50,000 » .........
........2''54 »
50,000- 75,000 » .........
........3-50 >
75,000—100,000 > .........
........4’50 >
100,000—200,000 » .........
........5''50 »
200,000—500,000 » .......• •
. . . ■ .... 6''50 »
500,000—1 mili. » .........
........7’60 »
1 million och däröver ........
........8-50 >
Och beträffande förmögenhet enligt följande tariff:
Förmögenhet.
Skatt.
20,000— 30,000 ...........
........0-25 %
30,000— 50,000 ...........
........0''80 >
50,000—100,000 ...........
........1-30 >
100,000—200,000 ...........
........1-70 »
200,000—500,000 ...........
........2''20 >
500,000—1 mill............
........2-70 »
1 million och däröver.........
........3''20 >
Bolag beskattas vidare för den del, som överstiger
sålunda:
4 % av kapi
för inkomst över 4 men under 6 %.....
........ 1 % i
skatt.
(3 » » 10 ».....
........ 2 > >
10 > » 15 >.....
........ 4 » »
»
15 > » 30 >.....
........ 7 . >
»
30 > > 50 >.....
........10 » »
>
50 > > 75 >.....
. .......14 » »
75 > > 100 » .....
........17 > >
>
100 och däröver .......
........21 » >
147
Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
Till ovanstående må ytterligare nämnas, att in erinkomstskatt efter
enahanda linjer som den förutvarande och i likhet med denna avsedd
såsom alternativ till nu omnämnda tilläggsskatt varit ifrågasatt men vid
skatteförslagets behandling tillsvidare undanskjutits.
8. Schweiz.
Genom förordning av 18 september 1916 infördes i Schweiz krigsvinstbeskattning
(Eidgenössische Kriegsgewinnsteuer) å merinkomster fr.
o. m. år 1915. Merinkomsten bestämmes genom att löpande årets inkomst
jämföres med medeltalet för de två åren närmast före kriget. Detta medeltal
upptages icke lägre än till 5,000 fr. eller, i fråga om bolag, 5 /
av kapitalet. Vid beräkning av nettot (Reinertrag) får 5 % av kapitalet
avdragas. Beskattningsbar är den merinkomst, som överstiger 10 % av
förenämnda medeltal och 10,000 fr.
Å beskattningsbara merinkomsten utgår skatten med 25 %.
Genom förordning av 24 mars 1917 har skatten höjts genom ett
tillägg om en femtedel, alltså till 30 f.
Ytterligare skärpning har genomförts genom förordning av 9 november
1917. Krigsvinster för år 1917 och följande år skola enligt densamma
beskattas med 35 %, dock blott om sammanlagda krigsvinsterna
sedan 1 jan. 1915 överstiga 50 % av medeltalet före kriget; eljes gäller
den äldre skattesatsen av 25 %.
Det nyss nämnda tillägget av en femtedel (speciellt avsett för cn
arbetslöshetsfond) skall utgå även vid den högre skattesatsen, vilken
alltså kommer upp till 42 %.
Vidare må nämnas, att, Schweiz under kriget uttagit eu engångsskatt]
efter mönster av den tyska värnskatten (Wehrbeitrag) med skattesatser,
enligt Finanzarchiv 1916, av 1—15 per tusen å förmögenhet över
10,000 fr. och 0,5—0,8 % för inkomst över 2,500 fr. Av aktiebolagen ha
uttagits 1—5 per tusen av ej inbetalt aktiekapital, 2—10 per tusen av
inbetalt kapital och reserver.
9. Holland.
Den holländska krigsvinstbeskattningen (oorlogswinstbelasting) av
den 22 juni 1916 ansluter sig i viktiga delar tämligen nära till den
svenska typen. Den är lagd ä merinkomst, vars storlek utrönes genom
jämförelse med genomsnittet för de tre åren 1911—1913.
148
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
Tariffen är emellertid icke i egentlig mening progressiv. Man har
utgått från en generell skattesats av 30 % men genom införande av dels
ett avdrag av 1,000 fl. och lägre procenttal för krigsvinster upp till
2,500, dels ett avdrag av 2,000 därovan gett åt skalan en degressiv avslutning
nedåt, vilket närmare framgår härnedan:
Kriga vinst.
Avdrag.
% av resten.
Skatt.
I % av vinsten.
1,100 fl......
......1,000
10
10
0-9
1,200 » .....
>
20
1-7
1,500 ».....
»
50
3-3
2,000 > .....
»
100
5-o
2,400 » .....
>
140
5''8
2,500 » .....
......2,000
30
150
6-o
2,600 > .....
»
180
6-9
3,000 • .....
>
300
10o
4,000 > .....
7
600
15-0
5,000 » .....
>
900
18-0
10,000 . .....
»
2,400
24-0
20,000 . .....
>
5,400
27''0
100,000 ......
»
29,400
29-4
Betydande äro de förändringar, som ägt rum beträffande övriga
direkta skatter. Ännu mer betydande omläggningar hava emellertid ifrågasatts.
Grundläggande för Hollands skattesystem är inkomstskattelagen (Wet
op de inkomsten belasting) av 1914, enligt vilken skatt utgöres dels av
inkomsten, dels av förmögenheten. Under kriget ha två nya skatter införts,
år 1916, de s. k. försvarsskatterna (Verdedigingsbelasting I och
II) å inkomst och å förmögenhet. Genom regeringsförslag i november
1917 föreslogs slutligen, att dessa båda skatter skulle förhöjas med ett
tillägg om 150 %.
Skatteskalan i den ordinarie inkomstskatten torde framgå av följande
tabell:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 44H.
140
Skatteskala för den holländska inkomstskatten,
(Wet op de inkomsten belasting 1914.)
Inkomst.
Skatt.
%■
650— 700 ..........
.......... 1-25
02
700- 750 ..........
.......... 2''0
750— 800 ..........
.......... 2-75
800— 850 ..........
.......... 3-50
0-44
850— 900 ..........
.......... 4''25
900— 950 ..........
.......... 5-0
950-1,000 ..........
.......... 5''75
1,000—1,050 ..........
.......... 6-50
0''65
1,050—1,100 ..........
.......... 7''25
1,100—1,150 ..........
.......... 8-0
1,150—1,200 ..........
.......... 8-75
1,200—1,250 ..........
.......... 9-50
079
1,250—1,300 ..........
..........1025
1,300—1,350 ..........
..........ilo
1,350—1,400 ..........
..........12-0
1,400—1,450 ..........
..........13-0
1,450-1,500 ..........
..........14-0
1,500 ...........
..........15
lo
1,600 ...........
..........17
1,700 ...........
..........19
1,800 ...........
..........21
1,900 ...........
..........23
2,000 ..........
..........25
1-25
2,500 ...........
..........40
3,000 ...........
..........55
183
3,500 ...........
..........70
4,000 ..........
..........85
4,500 ..........
..........100
5,000 ...........
..........115
2-3
6,000 ...........
..........145
7,000 ...........
..........175
8,000 ..........
..........205
9,000 ..........
■ • • •......235
10,000 ...........
..........265
2*65
15,000 ...........
..........165
20,000 ...........
..........665
3*32
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Majt:s nåd. proposition nr 448.
30,000 .
....................1,165
40,000 .
....................1,655
50,000 .
.....................2,155
4 31
80,000 .
....................3,655
100,000 .
....................4,655
4-65
200,000 .
....................9,655
300,000 .
....................14,655
400,000 .
....................19,655
500,000 .
.................... 24,655
,000,000 .
.................... 49,665
4''97
Skattskyldighet beträffande förmögenhet stadgades i samma skattelag
i särskild paragraf. Skattepliktens omfattning belyses av tabellen:
Den holländska förmögenhetsskatten.
(Enligt art 130 i inkomstskattelagen av 1914.)
Förmögenhet under 16,000
16.000 men ej 30,000 . .
30.000 eller mer.....
Förmögenhet.
Skatt.
16,000 .....
.... 1
20,000 .....
.... 5
25,000 .....
.... 10
30,000 .....
.... 15
50,000 .....
.... 25
100,000 .....
.... 50
500,000 .....
. . . ■ 250
1,000,000 .....
.... 500
10,000,000 .....
.... 5,000
.....skattefri
.....1 pr 1,000 över 15,000
..... 0 50 pr 1,000
%■
0''12 % av
0''5 > >
0''8 » >
1''0 » >
lo > »
1''0 > »
inkomst efter 5 % av kap.
> » > » >
» > » > »
> > » » »
T> ■» » » »
» > » » »
De skattesatser, som ifrågasatts i den senaste holländska budgeten,
äro emellertid långt högre. De båda utöver inkomstskatten utgående
försvarsskatterna (av vilka Verdedigingsbelasting I, å förmögenhet, är uppdelad
i två avdelningar, I a och I b) innebära eu avsevärd belastning
redan utan någon ytterligare böjning. Med det ifrågasatta tillägget av
150 % skulle försvarsskatterna komma att utgå enligt bär nedan återgivna
tariff.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
151
Hollands Verdedigingsbelasting I (försvarsskatt å förmögenhet).
(Inberäknat det i nov. 1917 föreslagna tillägget å 150 %.)
Förmögenhet
i 1,000-tal.
Skatt enligt
I a.
Procent, efter
vilken ökning
utgår enligt
1 b.
Totalskatt
för högsta
förmögen- heten i
gruppen.
Procent av
största in- komsten i
gruppen efter
5 % av för- mögenheten.
16—
25......
..... 25
—
25
2
25—
50......
..... 62-50
—
62-50
2-5
50—
100......
..... 125
0-1876
218-76
4-37
100—
150......
..... 187-50
0-375
468-75
6-25
150—
200 ......
..... 250
0-5625
812-50
8-12
200—
300 ......
..... 375
0-75
1,687-50
11-25
300—
400 ......
..... 500
0-9375
2,750
13-75
400—
500 ......
...... 625
1-125
4,000
16
500—
750 ......
...... 937-50
1-3125
7,593-75
20-22
750-
1,000 ......
......1,250
1-5
11,656-25
23-31
1,000—
1,500 .....
......1.875
1-625
20,406-25
27-20
1,500—
2,000 .....
......2,500
1-75
29,843-75
29-84
2.000—
3,000 .....
......3,750
2
51,093-75
34-06
3,000—
4,000 .....
......5,000
2-25
74,843-75
37-42
4,000—
5,000 .....
......6,250
2-5
101,093-75
40-43
5,000—
6,000 .....
......7,500
2-75
129,843-75
43-28
6,000—
7,000 .....
......8,750
3
161,093-76
46-02
7,000-
8,000 .....
......10.000
3-25
194,843-75
48-71
8,000-
9,000 .....
......11,250
3''5
231,093-76
51-36
9,000—
■10,000 .....
......12,500
3''76
269,843-75
53-96
10,000-
11,000 .....
......13,750
4
311,093-75
56-50
11,000-
■12,000 .....
......15,000
4-25
354,843-75
5914
12,000-
-13,000 .....
......16,250
4-5
401,093-75
61-70
13,000-
■14,000 .....
......17,500
4-76
449,843-75
64-28
14,000-
-15,000 .....
......18,750
5
501,093-76
66-81
152
Kung1. Maj:ts nåd. proposition nr 44ti.
Hollands Verdedigingsbelasting II (Försvarsskatt å inkomst).
Inberäknat det i nov. 1917 föreslagna tillägget å, 150 %.
Inkomst i
Tillägg per
Skatt.
Procent av
1,000-tal.
100 f.
inkomsten.
2 . . .
22-50
112
3 . . .
........ 3
52-50
—
4 . . .
........—
82-50
—
5 . . .
120
2.4
6 . . .
........—
157-50
—
7 . . .
........ 3-75
195
—
8 . . .
........—
232-55
—
9 . . .
........—
270
— ‘
10 . . .
........—
307-50
3-07
11 . . .
........—
352-50
—
12 . . .
........—
397-50
—
13 . . .
........ 4-50
442-50
—
14 . . .
........—
487-50
—
15 . . .
........—
532*50
3*55
16 . . .
........—
587-50
—
17 . . .
........— ''
642-50
—
18 . . .
........ 5.50
697-50
-—
19 . . .
........—
752-50
— ■
20 . . .
........ 6''25
807-50
4-04
25 . . .
. . .''..... 7-0
1,120
—
30 . . .
........ 8-25
1,470
4-9
35 . . .
........10
1,882-50
—
40 . . .
........11-75
2,382-50
5''93
45 . . .
........13-50
2,970
—
50 . . .
55
........15-25
3.645
7-29
60 . . .
.........
5,170
8-02
65 . . .
........17
—
—
70 . . .
........—
6,870
982
75 . . .
........—
—
—
80 . . .
........18-75
8,745
10-93
85 . . .
........
9,682*50
—
90 . . .
........—
10,682-50
11-87
95 . . .
........—
11,682-50
—
100. . .
........—
12,682-50
12-08
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
153
Inkomst i
1,000-tal.
Tillägg per
100 f.
Skatt.
Procent av
inkomsten.
no.......
14,682 50
—
120.......
16,682-50
13-9
130.......
18,682-50
—
140.......
20,682-50
14-77
150.......
22.682-50
—
160.......
24 682 60
15-43
170.......
26,682-50
—
180.......
28,682-50
15-94
190.......
30,682-50
—
200 .......
32,682-50
16-34
250 .......
42,682-50
_
300 .......
52,682:50
17-56
350 .......
62,682-50
—
400 .......
72,682-50
18-17
450 .......
82,682-50
—
500 .......
92,682-50
18-53
600 .......
112,682-50
—
700 .......
132,682-50
—
800 .......
152.682-50
19-03
Behandlingen av dessa skatteförslag är ännu icke avslutad i holländska
riksdagen. Enligt genom legationen i Haag inkomna upplysningai
hai ärendet behandlats den 30 april i år av andra kammaren,
vilken beslutat förlänga de båda försvarsskatterna på fyra år, beviljat
50 X tillägg på försvarsskatt I, formelt för ett år men med tanke på förnyande,
och beträffande försvarsskatt II beslutat ny skala utan tilläggsprocent.
Denna nya skatteskala synes enligt de ingångna underrättelserna
innebära, att Verdedigingsbelasting IT utgår i följande fall med nedanstående
belopp:
med 1-80 eller 0''I5 %
> 113-40 > 1-13 •
* 3,128''40 > 6"25 >
» 10,448-4 0 • 10-46 >
» 70,448-40 > 14-09 >
Nedsättningen i tillägget till Verdedigingsbelasting T innebär, att i
skatt erlägges
Bihang till riksdagens prototokoU IMS. I saml. 40i> käft. (Nr 448.)
vid inkomst av 1,200
> > » 10,000
> • • 50,000
» > > 100,000
> > > 500,000
20
154
Kung1. Maj:ts nåd. proposition nr 448.
I procent av in- komsten, räknad
efter 5 %.
för förmögenhet av 100,000 f. . . . .
.... 130 25 f.
2-6 %
. > > 1,000,000 > . . . .
14 0 »
» » > 15.000.000 > . . . .
.... 300.651-75 »
401 »
På grundval av föreliggande meddelanden kan man tydligen icke
i vidare mån bedöma den blivande beskattningen i Holland än att trots
avsevärd reduktion i regeringens skattekrav likväl en betydande stegring
synes komma till stånd i förut gällande holländska skattesatser.
Att märka är vidare, att förutsättningarna för regeringsförslaget så
till vida ändrats, att förslag jämväl rörande skärpning av krigsvinstskatten
är att vänta. Läggningen av detta förslag är dock ej känd.
Stockholm 1918. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner,
182089
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1918:472 Skrivelse till Konungen angående beräkning av vissa bevillningar å tilläggsstat för år 1918. s. 2 i texten
- Rskr. 1918:449 Skrivelse till Konungen, i anledning av två Kungl. Maj:ts propositioner med förslag till ändringar i vissa delar av förordningen den 30 juni 1916 om krigskonjun s. 5 i texten
- BevU 1918:63 Memorial, i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut angående viss del av utskottets betänkande nr 59 i anledning av två Kungl. Maj:ts propositioner med försla s. 4 i texten