Med förslag till lag om begränsning av tiden för bagerioch konditoriarbete
1919-08-02 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1919:5 (urtima riksdagen), Med förslag till lag om begränsning av tiden för bagerioch konditoriarbete
Dokumentets text
Kungl. Maj.is Proposition Nr 5.
1
Nr 5.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag
om begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete;
given Stockholms slott den 2 augusti 1919.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll
vill Kungl. Maj:t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till lag om begränsning av tiden
för bageri- och konditoriarbete.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.
GUSTAF.
östen Undén.
Bihang till urtima riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 5 haft. (Nr 5.) 210019 1
2
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 5.
Förslag
till
Lag
om begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
Arbete för tillverkning till avsalu av bageri- eller konditorivaror
må icke bedrivas å sön- eller helgdag eller å tid mellan klockan 8 eftermiddagen
och klockan 6 förmiddagen å söckendag.
Om arbete, varom här är sagt, i hotell-, restaurang- eller kaférörelse
eller eljest bedrives utan samband med bageri- eller konditorirörelse,
skall det icke vara underkastat denna lag i vidare mån, än det
avser tillverkning av bröd, bakelser eller annat därmed jämförligt bakverk.
2 §•
Utan hinder av vad i 1 § är stadgat må
a) i bageri- eller konditorirörelse arbete för tillverkning av konditorivaror
utföras å sön- eller helgdag under högst tre timmar mellan
klockan 6 förmiddagen och klockan 6 eftermiddagen;
b) i hotell-, restaurang- eller kaférörelse sådant arbete för tillverkning
av bröd, bakelser eller annat därmed jämförligt bakverk, vilket bedrives
utan samband med bageri- eller konditorirörelse, utföras å söneller
helgdag under tid, som under a) sägs;
c) s. k. anrörning utföras å sön- eller helgdag under högst två
timmar mellan klockan 8 förmiddagen och klockan 8 eftermiddagen;
3
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 5.
d) uppeldning eller deggörning utföras å söckendag mellan klockan
4 och klockan 6 förmiddagen;
e) uppeldning utföras av annan än bageri- eller konditoriarbetare
å tid, då eljest arbete enligt denna lag ej må bedrivas; ^ *
f) under natten till söckendag, som närmast föregår två eller derå
på varandra följande sön- eller helgdagar, uppeldning eller deggörning
utföras jämväl mellan klockan 2 och klockan 4 förmiddagen och annat
arbete mellan klockan 3 och klockan 6 förmiddagen.
3 §•
Arbete för tillverkning av spis- eller knäckebröd må, däi arbetet
är indelat i skift på sådant sätt, att arbetstiden, raster däri inbegripna,
ej för något arbetslag överstiger åtta timmar av dygnet, å söckendag
fortgå jämväl mellan klockan 8 och klockan 10 eftermiddagen ävensom,
i den mån så kräves för det tillverkade brödets torkning, mellan klockan
10 eftermiddagen och klockan 12 midnatt.
4 §•
Därest särskilt förhållande påkallar avvikelse från det i 1 § stadgade
förbud, utöver vad enligt 2 och 3 §§ är medgivet, äge vederbörande
yrkesinspektör att meddela tillstånd därtill. Sådant tillstånd, bvilket
skall sökas för varje särskilt tillfälle, må ej avse mer än två dygn i
sänder eller för samma arbetsställe meddelas mer än tio gånger un er
ett och samma kalenderår. År ytterligare eftergift av särskilt förhånande
tillfälligtvis påkallad, må sådan eftergift meddelas av yrkesinspektionens
chefsmyndighet.. • o c
Erfordras för ändamålsenlig drift av tillverkning, som i 3 § avses,
oundgängligen ytterligare nattarbete, äge arbetsrådet att lämna medgivande
därtill. _ , ,, ...
År på grund av olvckshändelse eller annan oförutsedd omständighet
avvikelse, varom i ‘första stycket sägs, oundgängligen nödvändig,
och är ej tid att inhämta tillstånd därtill, må avvikelsen vidtagas utan
tillstånd, dock ej för mer än ett dygn i sänder. Om sådan åtgärd och
anledningen därtill åligger det företagets innehavare att ofördröjligen
o-öra anmälan till vederbörande yrkesinspektör.
O
4
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 5.
5 §•
■, c Ti!feyn ^ efterlevnaden av denna lag utövas av yrkesinspektionens
befattningshavare; och skall därvid i tillämpliga delar lända till efterrättelse
vad som finnes stadgat rörande tillsyn å efterlevnaden av lagen
om arbetarskydd den 29 juni 1912.
Å aibetsställe, där sadant arbete, som avses i 15 § lagen om arbetarskydd,
bedrives på stadigvarande sätt, skall förevarande lag finnas
anslagen på lämplig plats.
6 §•
Bedriver innehavare av företag, som i denna lag avses, arbete i
strid mot vad i lagen är stadgat, straffes med böter från och med tio
till och^ med ettusen kronor. Har på sådant sätt till arbete med faders
eller målsmans vetskap och vilja använts person under aderton år, vare
fadern eller målsmannen förfallen till böter från och med fem till och
med femtio kronor.
Den, som under tid, då han är ställd under åtal för förseelse, varom
i denna paragraf förmäles, fortsätter samma förseelse, skall, när han
varder därtill lagligen förvunnen, för varje gång stämning därför utfärdats
och delgivits, fällas till det ansvar, som är bestämt för sådan
förseelse.
7 §•
Därest innehavare av företag, som i denna lag avses, försummar att
fullgöra anmälningsskyldighet, varom stadgas i 4 § tredje stycket, eller
skyldighet, som är _ föreskriven i 5 § andra stycket, straffes med böter
från och med fem till och med femhundra kronor.
8 §•
Förseelse, som omförmäles i 6 eller 7 §, åtalas vid polisdomstol,
där särskild sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare eller, där
sådan ej finnes, vid allmän domstol.
Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång
till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmän
strafflag.
Kungl. Maj:ts Proposition N:r 5.
5
9 §•
I fråga om ärende, som enligt denna lag ankommer å arbetsrådet,
skall vad i 9 § lagen om arbetstidens begränsning stadgas äga tillämpning.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1920, dock att vad i lagen
stadgas om arbetsrådets befogenhet och verksamhet skall lända till
efterrättelse från och med den 1 november 1919. Lagen äger giltighet
till och med den 31 december 1923; skolande beträffande sådan under
tiden för lagens giltighet begången förseelse, som avses i 6 eller 7 §,
vad i lagen är stadgat fortfara att gälla även efter sistnämnda dag.
Om det beträffande visst företag visas vara erforderligt att vidtaga
förändringar i driftsätt eller anordningar i övrigt för att icke tillämpningen
av denna lag skall i väsentlig mån förminska företagets produktionsförmåga,
och nämnda förändringar icke utan synnerlig svårighet
kunna genomföras, till dess lagen skall träda i kraft i avseende å företaget,
må arbetsrådet medgiva nödigt anstånd med tillämpningen.
6
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 5.
Utdrag av protokollet öven'' civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 16
juli 1919.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden Petersson,
Schotte,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Departementschefen, statsrådet Schotte'' anförde:
Genom en den 18 mars 1919 dagtecknad proposition (nr 339) hade
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga ett vid propositionen fogat
förslag till lag om begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete.
Förslaget avsåg huvudsakligen avskaffandet av nattarbetet inom bageriyrket,
och stadgades i sådant syfte i dess 1 § förbud mot bedrivande av
arbete för tillverkning till avsalu av bageri- eller konditorivaror å tid
mellan klockan 8 eftermiddagen och klockan 6 förmiddagen å söckendag,
varjämte dylikt arbete i allmänhet skulle vara förbjudet å söneller
helgdag. Från det sålunda stadgade förbudet upptogos i lagförslaget
vissa undantag, och skulle därutöver i särskilt angivna fall dels
tillstånd till viss avvikelse från förbudet kunna lämnas av yrkesinspektör,
dels ock, enligt sista punkten i förslagets 4 § första stycket, ytterligare
eftergift kunna meddelas av yrkesinspektionens chefsmyndighet eller den
myndighet, Konungen förordnade.
Riksdagens andra särskilda utskott, till vilket propositionen hänvisats,
tillstyrkte i sitt utlåtande nr 3 med ett par obetydliga ändringar lagförslaget.
7
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 5.
Vid förslagets behandling i kamrarna stannade dessa emellertid i olika
beslut. Första kammaren beslöt, i enlighet med en av herr Nilsson i
Skottlandshus m. fl. mot utskottets beslut anförd reservation, att till
lagen skulle fogas en bestämmelse av innehåll, att lagen icke skulle äga
tillämpning å rörelse, som bedreves utan biträde av annan än hustru och
hemmavarande barn, och ej heller å arbete, som bedreves med regelbunden
skiftindelning dygnet runt. Andra kammaren åter beslöt, dels i
överensstämmelse med reservation av herr Lindley in. fl., att förut angivna
bestämmelse i sista punkten av lagförslagets 4 § första stycket skulle uteslutas
och dels, i enlighet med nyssnämnda reservation samt reservation
av herr Persson i Fritorp, att för lagens giltighetstid, som av Kungl.
Maj:t föreslagits skola utlöpa med den 31 december 1923, ej skulle angivas
någon begränsning. Ett av förutnämnda utskott uppgjort sammanjämkningsförslag,
som gick ut på, att riksdagen skulle bifalla det vid
propositionen fogade lagförslaget med de ändringar allenast, som föreslagits
av utskottet, avslogs av första kammaren. På sätt riksdagen i
skrivelse den 23 maj 1919, nr 218, anmält, har frågan därmed för denna
gång förfallit.
Den lagstiftningsåtgärd, varom här är fråga, är enligt min mening
från arbetarskyddssynpunkt av den trängande vikt, att densamma snarast
möjligt åter bör hänskjutas till riksdagen för förnyad omprövning. Jämväl
önskvärdheten av att det med ifrågavarande lagstiftning åsyftade förbudet
mot nattarbete måtte kunna träda i kraft, innan dylikt arbete, som
under den senare delen av kristiden väsentligen upphört, ånyo kommer
till någon större användning, talar för att skyndsamhet härvidlag bör
iakttagas. Med hänsyn härtill torde det få anses lämpligt, att proposition
i frågan avlåtes till den snart sammanträdande urtima riksdagen.
Beträffande förslagets innehåll har jag icke funnit anledning att upptaga
något av de förut omförmälda, i reservationer mot utskottsutlåtandet
framställda ändringsförslag, utan har det synts mig riktigast att i allt
väsentligt vidhålla det vid den föregående propositionen fogade lagförslaget.
Att här närmare redogöra för skälen härför synes ej vara erforderligt,
då frågan så nyligen varit föremål för riksdagens behandling och
handlingarna äro i tryck tillgängliga, utan tillåter jag mig endast hänvisa
till det vid förenämnda proposition fogade statsrådsprotokollet över
civilärenden jämte den ytterligare motivering, som i utskottets utlåtande
samt i debatten inom kamrarna till stöd därför förebragts.
Såsom förut antytts, hade lagförslaget under utskottsbehandlingen
gjorts till föremål för ett par obetydligare ändringar. Den ena ändringen
avsåg förslagets 6 § första stycket, som utskottet funnit tarva någon
omformulering för att motsvara förbudsbestämmelsen i 1 §. Mot denna
8 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 5.
ändring har jag ej något att erinra. Den andra ändringen hade till
ändamål att framflytta tiden för lagens ikraftträdande från den 1 juni till
den 1 juli. I detta avseende måste givetvis nu en längre gående ändring
vidtagas, och har jag föreslagit, att ifrågavarande tid sättes till den
1 januari 1920.
Då arbetsrådet i annat sammanhang föreslagits skola träda i verksamhet
till sistnämnda tid, torde vidare vissa ändringar böra ske i
formuleringen av de stadganden i 4 § och övergångsbestämmelserna, som
hänsyfta å arbetsrådet. Den del av bestämmelsen i sista punkten av
4 § första stycket, som hänför sig till utsträckt nattarbete enligt 3 §,
torde därvid böra upptagas under en särskild punkt och befogenheten
att härutinnan meddela undantag uppdragas åt arbetsrådet, medan meddelandet
av eftergift, som av särskilt förhållande tillfälligtvis påkallades,
skulle ankomma å yrkesinspektionens chefsmyndighet. Meddelande av
anstånd med lagens tillämpning skulle ankomma å arbetsrådet.
Slutligen har jag för vinnande bland annat av överensstämmelse
med närstående lagstiftning ansett mig böra fullständiga lagens bestämmelser
i visst avseende. Till 5 § har sålunda såsom ett nytt stycke
fogats en föreskrift om skyldighet att hava lagen anslagen. Denna föreskrift
motsvarar den första bestämmelsen i 37 § lagen om arbetarskydd.
I samband härmed har ansvarsbestämmelsen i 7 § utvidgats till att omfatta
jämväl förseelser mot föreskriften om lagens anslående.
Departementschefen uppläste därefter ett i enlighet härmed avfattat
förslag till lag om begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, samt hemställde, att
lagradets utlåtande över förslaget matte för det i § 87 regeringsformen
omförmälda ändamål inhämtas genom utdrag av protokollet.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall.
Ur protokollet:
Waldemar Wriens.
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 5.
9
Förslag
till
Lag
om begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
Arbete för tillverkning till avsalu av bageri- eller konditorivaror
må icke bedrivas å sön- eller helgdag eller å tid mellan klockan 8 eftermiddagen
och klockan 6 förmiddagen å söckendag.
Om arbete, varom här är sagt, i hotell-, restaurang- eller kaférörelse
eller eljest bedrives utan samband med bageri- eller konditorirörelse,
skall det icke vara underkastat denna lag i vidare mån, än det
avser tillverkning av bröd, bakelser eller annat därmed jämförligt bakverk.
2 §•
Utan hinder av vad i 1 § är stadgat må
a) i bageri- eller konditorirörelse arbete för tillverkning av konditorivaror
utföras å sön- eller helgdag under högst tre timmar mellan
klockan 6 förmiddagen och klockan 6 eftermiddagen;
b) i hotell-, restaurang- eller kaférörelse sådant arbete för tillverkning
av bröd, bakelser eller annat därmed jämförligt bakverk, vilket bedrives
utan samband med bageri- eller konditorirörelse, utföras å söneller
helgdag under tid, som under a) sägs;
c) s. k. anrörning utföras å sön- eller helgdag under högst två
timmar mellan klockan 8 förmiddagen och klockan 8 eftermiddagen;
Bihang till urtima riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 1 höft. (Nr 5.) 210019 2
10
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 5 .
d) uppeldning eller deggörning utföras å söckendag mellan klockan
4 och klockan 6 förmiddagen;
e) uppeldning utföras av annan än bageri- eller konditoriarbetare
å tid, då eljest arbete enligt denna lag ej må bedrivas;
f) under natten till söckendag, som närmast föregår två eller flera
på varandra följande sön- eller helgdagar, uppeldning eller deggörning
utföras jämväl mellan klockan 2 och klockan 4 förmiddagen och annat
arbete mellan klockan 3 och klockan 6 förmiddagen.
3 §•
Arbete för tillverkning av spis- eller knäckebröd må, där arbetet
är indelat i skift på sådant sätt, att arbetstiden, raster däri inbegripna,
ej för något arbetslag överstiger åtta timmar av dygnet, å söckendag
fortgå jämväl mellan klockan 8 och klockan 10 eftermiddagen ävensom,
i den mån så kräves för det tillverkade brödets torkning, mellan klockan
10 eftermiddagen och klockan 12 midnatt.
4 §•
Därest särskilt förhållande påkallar avvikelse från det i 1 § stadgade
förbud, utöver vad enligt 2 och 3 §§ är medgivet, äge vederbörande
yrkesinspektör att meddela tillstånd därtill. Sådant tillstånd, vilket skall
sökas för varje särskilt tillfälle, må ej avse mer än två dygn i sänder
eller för samma arbetsställe meddelas mer än tio gånger under ett och samma
kalenderår. År ytterligare eftergift av särskilt förhållande tillfälligtvis
påkallad, må sådan eftergift meddelas av yrkesinspektionens chefsmyndighet.
Erfordras för ändamålsenlig drift av tillverkning, som i 3 § avses,
oundgängligen ytterligare nattarbete, äge arbetsrådet att lämna medgivande
därtill.
Är på grund av olyckshändelse eller annan oförutsedd omständighet
avvikelse, varom i första stycket sägs, oundgängligen nödvändig,
och är ej tid att inhämta tillstånd därtill, må avvikelsen vidtagas utan
tillstånd, dock ej för mer än ett dygn i sänder. Om sådan åtgärd och
anledningen därtill åligger det företagets innehavare att ofördröjligen
göra anmälan till vederbörande yrkesinspektör.
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 5.
11
5 §•
Tillsyn å efterlevnaden av denna lag ntövas av yrkesinspektionens
befattningshavare; och skall därvid i tillämpliga delar lända till efterrättelse
vad som finnes stadgat rörande tillsyn å efterlevnaden av lagen
om arbetarskydd den 29 juni 1912.
Å arbetsställe, där sådant arbete, som avses i 15 § lagen om arbetarskydd,
bedrives på stadigvarande sätt, skall förevarande lag finnas
anslagen på lämplig plats.
6 §•
Bedriver innehavare av företag, som i denna lag avses, arbete i
strid mot vad i lagen är stadgat, straffes med böter från och med tio
till och med ettusen kronor. Har på sådant sätt till arbete med faders
eller målsmans vetskap och vilja använts person under aderton år, vare
fadern eller målsmannen förfallen till böter från och med fem till och
med femtio kronor.
Den, som under tid, då han är ställd under åtal för förseelse, varom
i denna § förmäles, fortsätter samma förseelse, skall, när han varder
därtill lagligen förvunnen, för varje gång stämning därför utfärdats och
delgivits, fäi las till det ansvar, som är bestämt för sådan förseelse.
7 §•
Fullgöres icke anmälningsskyldighet, varom stadgas i 4 § tredje
stycket, eller skyldighet, som är föreskriven i 5 § andra stycket, straffes
företagets innehavare med böter från och med fem till och med femhundra
kronor.
8 §•
Förseelse, som omförmäles i 6 eller 7 §, åtalas vid polisdomstol,
där särskild- sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare eller, där
sådan ej finnes, vid allmän domstol.
Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång
till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmän
strafflag.
12
Kung!. Mayts Proposition.Nr 5.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1920 och äger giltighet
till och med den 31 december 1923; skolande beträffande sådan
under tiden för lagens giltighet begången förseelse, som avses i
6 eller 7 §, vad i lagen är stadgat fortfara att gälla även efter sistnämnda
dag.
Om det beträffande visst företag visas vara erforderligt att vidtaga
förändringar i driftsätt eller anordningar i övrigt för att icke tillämpningen
av denna lag skall i väsentlig mån förminska företagets produktionsförmåga,
och nämnda förändringar icke utan synnerlig svårighet
kunna genomföras, till dess lagen skall träda i kraft i avseende å företaget,
må arbetsrådet medgiva nödigt anstånd med tillämpningen.
Ktmgl. Maj:ts Proposition Nr 5.
13
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl.
Maj:ts lagråd fredagen den 1 augusti 1919.
Närvarande:
Justitieråden Améen,
friherre Leijonhufvud,
Edelstam,
Regeringsrådet Linnér.
Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över civilärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 16 juli
1919, hade Kungl. Majt förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det
i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över upprättat
förslag till lag om begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete.
Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits
av byråchefen Johan Arthur Erhard Molin.
Justitieråden friherre Leijonhufvud och Edelstam samt regeringsrådet
Linnér anförde:
Vid granskningen av det förslag till lag om begränsning av tiden
för bageri- och konditoriarbete, som förelädes sistlidne riksdag och som
i allt väsentligt överensstämde med det nu remitterade, ifrågasatte lagrådet
på angivna grunder, huruvida icke viss utsträckning borde ske av
den befogenhet, som förslaget tillerkände myndighet, att meddela eftergift
från lagens bestämmelser. Härigenom skulle beredas möjlighet för
arbetets bedrivande i skift hela dygnet, då därmed kunde vinnas från
allmän synpunkt önskvärda besparingar vid driften.
Denna mening blev dock icke följd. Till stöd för den uppfattning,
som därvid gjorde sig gällande, anfördes huvudsakligen, att en dylik
utsträckning av möjligheten till eftergift ej skulle väl överensstämma
med lagstiftningens syfte att inskränka nattarbetet och dessutom skulle
inom ett specialområde föregripa förestående lagstiftning rörande nattarbetet.
Vad sålunda anförts torde näppeligen kunna anses övertygande.
På sätt av arbetstidskommitténs motivering framgår, har behovet av lag
-
14
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 5.
stiftning'' särskilt på förevarande område framträtt med hänsyn därtill,
att inom bageriyrket i ganska stor utsträckning förekommer nattarbete
för samma arbetare natt efter natt i ständig följd, möjligen med något
undantag, varigenom bageriarbetaren är sämre ställd än andra nattarbetare,
vilka i regel hava egentligt nattarbete endast varannan eller var
tredje vecka. Vid införande av kontinuerlig drift med ordnad skiftindelning
vore alltså den för bageriarbetarnas del särskilt påtalade olägenhet
av arbetets nuvarande anordning avlägsnad. Att arbetet i bagerierna
skulle "vara mera hälsovådligt eller eljest av svårare beskaffenhet
än åtskilligt annat arbete, vars bedrivande nattetid är tillåtet, har knappast
påståtts; någon utredning därutinnan är i varje fall ej förebragt.
Att utan sådan utredning genom ett förbud mot nattarbete i den utsträckning
lagförslaget innebär försätta viss industri och dess arbetare
i en undantagsställning synes vara ägnat att prejudicierande påverka
omförmäld a, mera omfattande lagstiftningsarbete.
Med åberopande av de i lagrådets tidigare yttrande andragna skäl
hemställes alltså, att i lagförslaget måtte införas bestämmelser av det
innehåll yttrandet angiver.
Lagrådet yttrade:
Därest icke, på sätt lagrådet i sitt yttrande över förslaget till lag
om arbetstidens begränsning kommer att ifrågasätta, de allmänna bestämmelserna
rörande det tilltänkta arbetsrådet utbrytas och sammanföras till
en särskild lag, torde vara lämpligt att i förevarande lagförslag införas
bestämmelser därom, att vid arbetsrådets handläggning av ärende, varom
i lagen förmäles, stadgandena i förstnämnda lag i fråga om arbetsrådets
verksamhet skola äga motsvarande tillämpning samt att klagan ej må
föras över arbetsrådets beslut.
Med hänvisning till vad lagrådet kommer att anföra vid slutstadgandet
i nyss angivna lag hemställes, att slutstadgandet här måtte kompletteras
därhän, att vad i lagen stadgas om arbetsrådets befogenhet
och verksamhet skall lända till efterrättelse från tid, som Konungen
bestämmer.
Ur protokollet:
A. V. Stenkula.
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 5.
15
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2
augusti 1919.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden Petersson,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Tillförordnade departementschefen, statsrådet Undén anmälde lagrådets
den 1 augusti 1919 avgivna utlåtande över det den 16 juli 1919
till lagrådet remitterade förslaget till lag om begränsning av tiden för
bageri- och konditoriarbete samt anförde därvid:
Beträffande den av lagrådets flesta ledamöter ifrågasatta utsträckningen
av den befogenhet att meddela eftergift från lagens bestämmelser,
som enligt förslaget skulle tillkomma arbetsrådet, inskränker jag mig till
att hänvisa till vad i statsrådsprotokollet den 18 mars 1919 och vid
årets lagtima riksdag anförts till stöd för det tidigare förslagets motsvarande
bestämmelser i förevarande avseende. Jag anser mig sålunda
ej i denna del böra frångå det remitterade förslagets ståndpunkt..
Med anledning av lagrådets härutinnan gjorda anmärkning har till
förslaget fogats en ny paragraf (9 §), innehållande bestämmelser, så vitt
angår förevarande lag, i fråga om arbetsrådets verksamhet m. m.
16
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 5.
Vidare har en komplettering i av lagrådet angiven riktning ägt rum
av slutstadgandet i lagen, därvid stadgandena om arbetsrådets befogenhet
och verksamhet i lagförslaget föreslagits skola lända till efterrättelse
från och med den 1 november 1919.
Slutligen har i 7 § av lagen vidtagits en mindre jämkning av
redaktionell art.
Föredraganden hemställde därefter, att det sålunda ändrade förslaget
till lag om begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete måtte
jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas riksdagen till
antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen
förordna, att till riksdagen skulle avlåtas proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
C. H. Sjöcrona.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1919.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1919:18 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om begränsning av tiden för bagerioch konditoriarbete samt en i ämnet väck s. 1 i texten
- 2SärU 1919:3 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om begränsning av tiden för bagerioch konditoriarbete samt en i ämnet väckt motion. s. 1 i texten