Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om begränsning av tiden för bagerioch konditoriarbete

1919-08-02 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:5 (urtima riksdagen), Med förslag till lag om begränsning av tiden för bagerioch konditoriarbete

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Proposition Nr 5.

1

Nr 5.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag

om begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete;

given Stockholms slott den 2 augusti 1919.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag om begränsning av tiden

för bageri- och konditoriarbete.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

östen Undén.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 5 haft. (Nr 5.) 210019 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 5.

Förslag

till

Lag

om begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Arbete för tillverkning till avsalu av bageri- eller konditorivaror

må icke bedrivas å sön- eller helgdag eller å tid mellan klockan 8 eftermiddagen

och klockan 6 förmiddagen å söckendag.

Om arbete, varom här är sagt, i hotell-, restaurang- eller kaférörelse

eller eljest bedrives utan samband med bageri- eller konditorirörelse,

skall det icke vara underkastat denna lag i vidare mån, än det

avser tillverkning av bröd, bakelser eller annat därmed jämförligt bakverk.

2 §•

Utan hinder av vad i 1 § är stadgat må

a) i bageri- eller konditorirörelse arbete för tillverkning av konditorivaror

utföras å sön- eller helgdag under högst tre timmar mellan

klockan 6 förmiddagen och klockan 6 eftermiddagen;

b) i hotell-, restaurang- eller kaférörelse sådant arbete för tillverkning

av bröd, bakelser eller annat därmed jämförligt bakverk, vilket bedrives

utan samband med bageri- eller konditorirörelse, utföras å söneller

helgdag under tid, som under a) sägs;

c) s. k. anrörning utföras å sön- eller helgdag under högst två

timmar mellan klockan 8 förmiddagen och klockan 8 eftermiddagen;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 5.

d) uppeldning eller deggörning utföras å söckendag mellan klockan

4 och klockan 6 förmiddagen;

e) uppeldning utföras av annan än bageri- eller konditoriarbetare

å tid, då eljest arbete enligt denna lag ej må bedrivas; ^ *

f) under natten till söckendag, som närmast föregår två eller derå

på varandra följande sön- eller helgdagar, uppeldning eller deggörning

utföras jämväl mellan klockan 2 och klockan 4 förmiddagen och annat

arbete mellan klockan 3 och klockan 6 förmiddagen.

3 §•

Arbete för tillverkning av spis- eller knäckebröd må, däi arbetet

är indelat i skift på sådant sätt, att arbetstiden, raster däri inbegripna,

ej för något arbetslag överstiger åtta timmar av dygnet, å söckendag

fortgå jämväl mellan klockan 8 och klockan 10 eftermiddagen ävensom,

i den mån så kräves för det tillverkade brödets torkning, mellan klockan

10 eftermiddagen och klockan 12 midnatt.

4 §•

Därest särskilt förhållande påkallar avvikelse från det i 1 § stadgade

förbud, utöver vad enligt 2 och 3 §§ är medgivet, äge vederbörande

yrkesinspektör att meddela tillstånd därtill. Sådant tillstånd, bvilket

skall sökas för varje särskilt tillfälle, må ej avse mer än två dygn i

sänder eller för samma arbetsställe meddelas mer än tio gånger un er

ett och samma kalenderår. År ytterligare eftergift av särskilt förhånande

tillfälligtvis påkallad, må sådan eftergift meddelas av yrkesinspektionens

chefsmyndighet.. • o c

Erfordras för ändamålsenlig drift av tillverkning, som i 3 § avses,

oundgängligen ytterligare nattarbete, äge arbetsrådet att lämna medgivande

därtill. _ , ,, ...

År på grund av olvckshändelse eller annan oförutsedd omständighet

avvikelse, varom i ‘första stycket sägs, oundgängligen nödvändig,

och är ej tid att inhämta tillstånd därtill, må avvikelsen vidtagas utan

tillstånd, dock ej för mer än ett dygn i sänder. Om sådan åtgärd och

anledningen därtill åligger det företagets innehavare att ofördröjligen

o-öra anmälan till vederbörande yrkesinspektör.

O

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 5.

5 §•

■, c Ti!feyn ^ efterlevnaden av denna lag utövas av yrkesinspektionens

befattningshavare; och skall därvid i tillämpliga delar lända till efterrättelse

vad som finnes stadgat rörande tillsyn å efterlevnaden av lagen

om arbetarskydd den 29 juni 1912.

Å aibetsställe, där sadant arbete, som avses i 15 § lagen om arbetarskydd,

bedrives på stadigvarande sätt, skall förevarande lag finnas

anslagen på lämplig plats.

6 §•

Bedriver innehavare av företag, som i denna lag avses, arbete i

strid mot vad i lagen är stadgat, straffes med böter från och med tio

till och^ med ettusen kronor. Har på sådant sätt till arbete med faders

eller målsmans vetskap och vilja använts person under aderton år, vare

fadern eller målsmannen förfallen till böter från och med fem till och

med femtio kronor.

Den, som under tid, då han är ställd under åtal för förseelse, varom

i denna paragraf förmäles, fortsätter samma förseelse, skall, när han

varder därtill lagligen förvunnen, för varje gång stämning därför utfärdats

och delgivits, fällas till det ansvar, som är bestämt för sådan

förseelse.

7 §•

Därest innehavare av företag, som i denna lag avses, försummar att

fullgöra anmälningsskyldighet, varom stadgas i 4 § tredje stycket, eller

skyldighet, som är _ föreskriven i 5 § andra stycket, straffes med böter

från och med fem till och med femhundra kronor.

8 §•

Förseelse, som omförmäles i 6 eller 7 §, åtalas vid polisdomstol,

där särskild sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare eller, där

sådan ej finnes, vid allmän domstol.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmän

strafflag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition N:r 5.

5

9 §•

I fråga om ärende, som enligt denna lag ankommer å arbetsrådet,

skall vad i 9 § lagen om arbetstidens begränsning stadgas äga tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1920, dock att vad i lagen

stadgas om arbetsrådets befogenhet och verksamhet skall lända till

efterrättelse från och med den 1 november 1919. Lagen äger giltighet

till och med den 31 december 1923; skolande beträffande sådan under

tiden för lagens giltighet begången förseelse, som avses i 6 eller 7 §,

vad i lagen är stadgat fortfara att gälla även efter sistnämnda dag.

Om det beträffande visst företag visas vara erforderligt att vidtaga

förändringar i driftsätt eller anordningar i övrigt för att icke tillämpningen

av denna lag skall i väsentlig mån förminska företagets produktionsförmåga,

och nämnda förändringar icke utan synnerlig svårighet

kunna genomföras, till dess lagen skall träda i kraft i avseende å företaget,

må arbetsrådet medgiva nödigt anstånd med tillämpningen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 5.

Utdrag av protokollet öven'' civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 16

juli 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Schotte'' anförde:

Genom en den 18 mars 1919 dagtecknad proposition (nr 339) hade

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga ett vid propositionen fogat

förslag till lag om begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete.

Förslaget avsåg huvudsakligen avskaffandet av nattarbetet inom bageriyrket,

och stadgades i sådant syfte i dess 1 § förbud mot bedrivande av

arbete för tillverkning till avsalu av bageri- eller konditorivaror å tid

mellan klockan 8 eftermiddagen och klockan 6 förmiddagen å söckendag,

varjämte dylikt arbete i allmänhet skulle vara förbjudet å söneller

helgdag. Från det sålunda stadgade förbudet upptogos i lagförslaget

vissa undantag, och skulle därutöver i särskilt angivna fall dels

tillstånd till viss avvikelse från förbudet kunna lämnas av yrkesinspektör,

dels ock, enligt sista punkten i förslagets 4 § första stycket, ytterligare

eftergift kunna meddelas av yrkesinspektionens chefsmyndighet eller den

myndighet, Konungen förordnade.

Riksdagens andra särskilda utskott, till vilket propositionen hänvisats,

tillstyrkte i sitt utlåtande nr 3 med ett par obetydliga ändringar lagförslaget.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 5.

Vid förslagets behandling i kamrarna stannade dessa emellertid i olika

beslut. Första kammaren beslöt, i enlighet med en av herr Nilsson i

Skottlandshus m. fl. mot utskottets beslut anförd reservation, att till

lagen skulle fogas en bestämmelse av innehåll, att lagen icke skulle äga

tillämpning å rörelse, som bedreves utan biträde av annan än hustru och

hemmavarande barn, och ej heller å arbete, som bedreves med regelbunden

skiftindelning dygnet runt. Andra kammaren åter beslöt, dels i

överensstämmelse med reservation av herr Lindley in. fl., att förut angivna

bestämmelse i sista punkten av lagförslagets 4 § första stycket skulle uteslutas

och dels, i enlighet med nyssnämnda reservation samt reservation

av herr Persson i Fritorp, att för lagens giltighetstid, som av Kungl.

Maj:t föreslagits skola utlöpa med den 31 december 1923, ej skulle angivas

någon begränsning. Ett av förutnämnda utskott uppgjort sammanjämkningsförslag,

som gick ut på, att riksdagen skulle bifalla det vid

propositionen fogade lagförslaget med de ändringar allenast, som föreslagits

av utskottet, avslogs av första kammaren. På sätt riksdagen i

skrivelse den 23 maj 1919, nr 218, anmält, har frågan därmed för denna

gång förfallit.

Den lagstiftningsåtgärd, varom här är fråga, är enligt min mening

från arbetarskyddssynpunkt av den trängande vikt, att densamma snarast

möjligt åter bör hänskjutas till riksdagen för förnyad omprövning. Jämväl

önskvärdheten av att det med ifrågavarande lagstiftning åsyftade förbudet

mot nattarbete måtte kunna träda i kraft, innan dylikt arbete, som

under den senare delen av kristiden väsentligen upphört, ånyo kommer

till någon större användning, talar för att skyndsamhet härvidlag bör

iakttagas. Med hänsyn härtill torde det få anses lämpligt, att proposition

i frågan avlåtes till den snart sammanträdande urtima riksdagen.

Beträffande förslagets innehåll har jag icke funnit anledning att upptaga

något av de förut omförmälda, i reservationer mot utskottsutlåtandet

framställda ändringsförslag, utan har det synts mig riktigast att i allt

väsentligt vidhålla det vid den föregående propositionen fogade lagförslaget.

Att här närmare redogöra för skälen härför synes ej vara erforderligt,

då frågan så nyligen varit föremål för riksdagens behandling och

handlingarna äro i tryck tillgängliga, utan tillåter jag mig endast hänvisa

till det vid förenämnda proposition fogade statsrådsprotokollet över

civilärenden jämte den ytterligare motivering, som i utskottets utlåtande

samt i debatten inom kamrarna till stöd därför förebragts.

Såsom förut antytts, hade lagförslaget under utskottsbehandlingen

gjorts till föremål för ett par obetydligare ändringar. Den ena ändringen

avsåg förslagets 6 § första stycket, som utskottet funnit tarva någon

omformulering för att motsvara förbudsbestämmelsen i 1 §. Mot denna

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 5.

ändring har jag ej något att erinra. Den andra ändringen hade till

ändamål att framflytta tiden för lagens ikraftträdande från den 1 juni till

den 1 juli. I detta avseende måste givetvis nu en längre gående ändring

vidtagas, och har jag föreslagit, att ifrågavarande tid sättes till den

1 januari 1920.

Då arbetsrådet i annat sammanhang föreslagits skola träda i verksamhet

till sistnämnda tid, torde vidare vissa ändringar böra ske i

formuleringen av de stadganden i 4 § och övergångsbestämmelserna, som

hänsyfta å arbetsrådet. Den del av bestämmelsen i sista punkten av

4 § första stycket, som hänför sig till utsträckt nattarbete enligt 3 §,

torde därvid böra upptagas under en särskild punkt och befogenheten

att härutinnan meddela undantag uppdragas åt arbetsrådet, medan meddelandet

av eftergift, som av särskilt förhållande tillfälligtvis påkallades,

skulle ankomma å yrkesinspektionens chefsmyndighet. Meddelande av

anstånd med lagens tillämpning skulle ankomma å arbetsrådet.

Slutligen har jag för vinnande bland annat av överensstämmelse

med närstående lagstiftning ansett mig böra fullständiga lagens bestämmelser

i visst avseende. Till 5 § har sålunda såsom ett nytt stycke

fogats en föreskrift om skyldighet att hava lagen anslagen. Denna föreskrift

motsvarar den första bestämmelsen i 37 § lagen om arbetarskydd.

I samband härmed har ansvarsbestämmelsen i 7 § utvidgats till att omfatta

jämväl förseelser mot föreskriften om lagens anslående.

Departementschefen uppläste därefter ett i enlighet härmed avfattat

förslag till lag om begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, samt hemställde, att

lagradets utlåtande över förslaget matte för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamål inhämtas genom utdrag av protokollet.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall.

Ur protokollet:

Waldemar Wriens.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 5.

9

Förslag

till

Lag

om begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Arbete för tillverkning till avsalu av bageri- eller konditorivaror

må icke bedrivas å sön- eller helgdag eller å tid mellan klockan 8 eftermiddagen

och klockan 6 förmiddagen å söckendag.

Om arbete, varom här är sagt, i hotell-, restaurang- eller kaférörelse

eller eljest bedrives utan samband med bageri- eller konditorirörelse,

skall det icke vara underkastat denna lag i vidare mån, än det

avser tillverkning av bröd, bakelser eller annat därmed jämförligt bakverk.

2 §•

Utan hinder av vad i 1 § är stadgat må

a) i bageri- eller konditorirörelse arbete för tillverkning av konditorivaror

utföras å sön- eller helgdag under högst tre timmar mellan

klockan 6 förmiddagen och klockan 6 eftermiddagen;

b) i hotell-, restaurang- eller kaférörelse sådant arbete för tillverkning

av bröd, bakelser eller annat därmed jämförligt bakverk, vilket bedrives

utan samband med bageri- eller konditorirörelse, utföras å söneller

helgdag under tid, som under a) sägs;

c) s. k. anrörning utföras å sön- eller helgdag under högst två

timmar mellan klockan 8 förmiddagen och klockan 8 eftermiddagen;

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 1 höft. (Nr 5.) 210019 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 5 .

d) uppeldning eller deggörning utföras å söckendag mellan klockan

4 och klockan 6 förmiddagen;

e) uppeldning utföras av annan än bageri- eller konditoriarbetare

å tid, då eljest arbete enligt denna lag ej må bedrivas;

f) under natten till söckendag, som närmast föregår två eller flera

på varandra följande sön- eller helgdagar, uppeldning eller deggörning

utföras jämväl mellan klockan 2 och klockan 4 förmiddagen och annat

arbete mellan klockan 3 och klockan 6 förmiddagen.

3 §•

Arbete för tillverkning av spis- eller knäckebröd må, där arbetet

är indelat i skift på sådant sätt, att arbetstiden, raster däri inbegripna,

ej för något arbetslag överstiger åtta timmar av dygnet, å söckendag

fortgå jämväl mellan klockan 8 och klockan 10 eftermiddagen ävensom,

i den mån så kräves för det tillverkade brödets torkning, mellan klockan

10 eftermiddagen och klockan 12 midnatt.

4 §•

Därest särskilt förhållande påkallar avvikelse från det i 1 § stadgade

förbud, utöver vad enligt 2 och 3 §§ är medgivet, äge vederbörande

yrkesinspektör att meddela tillstånd därtill. Sådant tillstånd, vilket skall

sökas för varje särskilt tillfälle, må ej avse mer än två dygn i sänder

eller för samma arbetsställe meddelas mer än tio gånger under ett och samma

kalenderår. År ytterligare eftergift av särskilt förhållande tillfälligtvis

påkallad, må sådan eftergift meddelas av yrkesinspektionens chefsmyndighet.

Erfordras för ändamålsenlig drift av tillverkning, som i 3 § avses,

oundgängligen ytterligare nattarbete, äge arbetsrådet att lämna medgivande

därtill.

Är på grund av olyckshändelse eller annan oförutsedd omständighet

avvikelse, varom i första stycket sägs, oundgängligen nödvändig,

och är ej tid att inhämta tillstånd därtill, må avvikelsen vidtagas utan

tillstånd, dock ej för mer än ett dygn i sänder. Om sådan åtgärd och

anledningen därtill åligger det företagets innehavare att ofördröjligen

göra anmälan till vederbörande yrkesinspektör.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 5.

11

5 §•

Tillsyn å efterlevnaden av denna lag ntövas av yrkesinspektionens

befattningshavare; och skall därvid i tillämpliga delar lända till efterrättelse

vad som finnes stadgat rörande tillsyn å efterlevnaden av lagen

om arbetarskydd den 29 juni 1912.

Å arbetsställe, där sådant arbete, som avses i 15 § lagen om arbetarskydd,

bedrives på stadigvarande sätt, skall förevarande lag finnas

anslagen på lämplig plats.

6 §•

Bedriver innehavare av företag, som i denna lag avses, arbete i

strid mot vad i lagen är stadgat, straffes med böter från och med tio

till och med ettusen kronor. Har på sådant sätt till arbete med faders

eller målsmans vetskap och vilja använts person under aderton år, vare

fadern eller målsmannen förfallen till böter från och med fem till och

med femtio kronor.

Den, som under tid, då han är ställd under åtal för förseelse, varom

i denna § förmäles, fortsätter samma förseelse, skall, när han varder

därtill lagligen förvunnen, för varje gång stämning därför utfärdats och

delgivits, fäi las till det ansvar, som är bestämt för sådan förseelse.

7 §•

Fullgöres icke anmälningsskyldighet, varom stadgas i 4 § tredje

stycket, eller skyldighet, som är föreskriven i 5 § andra stycket, straffes

företagets innehavare med böter från och med fem till och med femhundra

kronor.

8 §•

Förseelse, som omförmäles i 6 eller 7 §, åtalas vid polisdomstol,

där särskild- sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare eller, där

sådan ej finnes, vid allmän domstol.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmän

strafflag.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kung!. Mayts Proposition.Nr 5.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1920 och äger giltighet

till och med den 31 december 1923; skolande beträffande sådan

under tiden för lagens giltighet begången förseelse, som avses i

6 eller 7 §, vad i lagen är stadgat fortfara att gälla även efter sistnämnda

dag.

Om det beträffande visst företag visas vara erforderligt att vidtaga

förändringar i driftsätt eller anordningar i övrigt för att icke tillämpningen

av denna lag skall i väsentlig mån förminska företagets produktionsförmåga,

och nämnda förändringar icke utan synnerlig svårighet

kunna genomföras, till dess lagen skall träda i kraft i avseende å företaget,

må arbetsrådet medgiva nödigt anstånd med tillämpningen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Ktmgl. Maj:ts Proposition Nr 5.

13

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl.

Maj:ts lagråd fredagen den 1 augusti 1919.

Närvarande:

Justitieråden Améen,

friherre Leijonhufvud,

Edelstam,

Regeringsrådet Linnér.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över civilärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 16 juli

1919, hade Kungl. Majt förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det

i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över upprättat

förslag till lag om begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av byråchefen Johan Arthur Erhard Molin.

Justitieråden friherre Leijonhufvud och Edelstam samt regeringsrådet

Linnér anförde:

Vid granskningen av det förslag till lag om begränsning av tiden

för bageri- och konditoriarbete, som förelädes sistlidne riksdag och som

i allt väsentligt överensstämde med det nu remitterade, ifrågasatte lagrådet

på angivna grunder, huruvida icke viss utsträckning borde ske av

den befogenhet, som förslaget tillerkände myndighet, att meddela eftergift

från lagens bestämmelser. Härigenom skulle beredas möjlighet för

arbetets bedrivande i skift hela dygnet, då därmed kunde vinnas från

allmän synpunkt önskvärda besparingar vid driften.

Denna mening blev dock icke följd. Till stöd för den uppfattning,

som därvid gjorde sig gällande, anfördes huvudsakligen, att en dylik

utsträckning av möjligheten till eftergift ej skulle väl överensstämma

med lagstiftningens syfte att inskränka nattarbetet och dessutom skulle

inom ett specialområde föregripa förestående lagstiftning rörande nattarbetet.

Vad sålunda anförts torde näppeligen kunna anses övertygande.

På sätt av arbetstidskommitténs motivering framgår, har behovet av lag
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 5.

stiftning'' särskilt på förevarande område framträtt med hänsyn därtill,

att inom bageriyrket i ganska stor utsträckning förekommer nattarbete

för samma arbetare natt efter natt i ständig följd, möjligen med något

undantag, varigenom bageriarbetaren är sämre ställd än andra nattarbetare,

vilka i regel hava egentligt nattarbete endast varannan eller var

tredje vecka. Vid införande av kontinuerlig drift med ordnad skiftindelning

vore alltså den för bageriarbetarnas del särskilt påtalade olägenhet

av arbetets nuvarande anordning avlägsnad. Att arbetet i bagerierna

skulle "vara mera hälsovådligt eller eljest av svårare beskaffenhet

än åtskilligt annat arbete, vars bedrivande nattetid är tillåtet, har knappast

påståtts; någon utredning därutinnan är i varje fall ej förebragt.

Att utan sådan utredning genom ett förbud mot nattarbete i den utsträckning

lagförslaget innebär försätta viss industri och dess arbetare

i en undantagsställning synes vara ägnat att prejudicierande påverka

omförmäld a, mera omfattande lagstiftningsarbete.

Med åberopande av de i lagrådets tidigare yttrande andragna skäl

hemställes alltså, att i lagförslaget måtte införas bestämmelser av det

innehåll yttrandet angiver.

Lagrådet yttrade:

Därest icke, på sätt lagrådet i sitt yttrande över förslaget till lag

om arbetstidens begränsning kommer att ifrågasätta, de allmänna bestämmelserna

rörande det tilltänkta arbetsrådet utbrytas och sammanföras till

en särskild lag, torde vara lämpligt att i förevarande lagförslag införas

bestämmelser därom, att vid arbetsrådets handläggning av ärende, varom

i lagen förmäles, stadgandena i förstnämnda lag i fråga om arbetsrådets

verksamhet skola äga motsvarande tillämpning samt att klagan ej må

föras över arbetsrådets beslut.

Med hänvisning till vad lagrådet kommer att anföra vid slutstadgandet

i nyss angivna lag hemställes, att slutstadgandet här måtte kompletteras

därhän, att vad i lagen stadgas om arbetsrådets befogenhet

och verksamhet skall lända till efterrättelse från tid, som Konungen

bestämmer.

Ur protokollet:

A. V. Stenkula.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 5.

15

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2

augusti 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Tillförordnade departementschefen, statsrådet Undén anmälde lagrådets

den 1 augusti 1919 avgivna utlåtande över det den 16 juli 1919

till lagrådet remitterade förslaget till lag om begränsning av tiden för

bageri- och konditoriarbete samt anförde därvid:

Beträffande den av lagrådets flesta ledamöter ifrågasatta utsträckningen

av den befogenhet att meddela eftergift från lagens bestämmelser,

som enligt förslaget skulle tillkomma arbetsrådet, inskränker jag mig till

att hänvisa till vad i statsrådsprotokollet den 18 mars 1919 och vid

årets lagtima riksdag anförts till stöd för det tidigare förslagets motsvarande

bestämmelser i förevarande avseende. Jag anser mig sålunda

ej i denna del böra frångå det remitterade förslagets ståndpunkt..

Med anledning av lagrådets härutinnan gjorda anmärkning har till

förslaget fogats en ny paragraf (9 §), innehållande bestämmelser, så vitt

angår förevarande lag, i fråga om arbetsrådets verksamhet m. m.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 5.

Vidare har en komplettering i av lagrådet angiven riktning ägt rum

av slutstadgandet i lagen, därvid stadgandena om arbetsrådets befogenhet

och verksamhet i lagförslaget föreslagits skola lända till efterrättelse

från och med den 1 november 1919.

Slutligen har i 7 § av lagen vidtagits en mindre jämkning av

redaktionell art.

Föredraganden hemställde därefter, att det sålunda ändrade förslaget

till lag om begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete måtte

jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas riksdagen till

antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen

förordna, att till riksdagen skulle avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

C. H. Sjöcrona.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1919.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:18 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om begränsning av tiden för bagerioch konditoriarbete samt en i ämnet väck s. 1 i texten
  2. 2SärU 1919:3 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om begränsning av tiden för bagerioch konditoriarbete samt en i ämnet väckt motion. s. 1 i texten