Sök i Ratio Lex

Med förslag om vissa, för ernående av jämkningar i fördelningen av den kommunala skattebördan erforderliga ändringar i förordningen den 28 oktober 1910 angående bevillning av fast egendom] samt av inkomst

1919-02-07 · 24 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 21 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:108, Med förslag om vissa, för ernående av jämkningar i fördelningen av den kommunala skattebördan erforderliga ändringar i förordningen den 28 oktober 1910 angående bevillning av fast egendom] samt av inkomst

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

1

Nr 108.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag om vissa, för

ernående av jämkningar i fördelningen av den kommunala

skattebördan erforderliga ändringar i förordningen

den 28 oktober 1910 angående bevillning av fast egendom]

samt av inkomst; given] Stockholms slott den 7

februari 1919.

m

Under åberopande av härvid fogade utdrag av statsrådsprotokollet^

över finansäl-enden för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom

föreslå riksdagen att, för ernående av jämkningar i fördelningen av den

kommunala skattebördan, antaga bilagda förslag till förordning om vissa

ändringar i förordningen den 28 oktober 1910 angående bevillning av

fast egendom samt av inkomst.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1019. 1 saml. 90 käft. (Nr 108.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

i

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

Förslag

till

förordning

om vissa ändringar i förordningen den 28 oktober 1910 angående bevillning

av fast egendom samt av inkomst.

Härigenom förordnas, att dels 8 § 1 mom., 9 § 1 inom. och 12 §

2 mom. i förordningen den 28 oktober 1910 angående bevillning av fast

egendom samt av inkomst, dels ock 9 och 10 §§ i de vid nämnda förordning

fogade »Särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen» skola

erhålla följande ändrade lydelse:

8 §•

1 mom. Såsom inkomst---arbete.

Förmån av — — — inkomst.

Såsom inkomst taxeras icke:

vad som — — — familjemedlemmar;

vinst---därutöver;

vad som erhållits såsom vinstutdelning å insatser i föreningar för

ekonomisk verksamhet;

ersättning för — — — stärhhus;

kapital, som---stärbhus;

vad som — — — bosatt.

9 §.

1 mom. Till inkomst av kapital räknas:

c) utdelning å aktier i inländska aktiebolag och å lotter i solidariska

bankbolag; samt

d) utdelning å aktier i utländska aktiebolag.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 108.

3

12 §.

2 mom. Frän utgörande av inkomstbevillning frikallas:

a) ---;

b) ---;

c) ---;

d) ---;

e) främmande makts härvarande beskickning och konsulat tillhörande

person jämte betjäning:

om han icke år svensk medborgare: för all annan inkomst än den,

som utgjorts av från Sverige uppburen allmän eller enskild pension eller

erhållits genom här idkad rörelse; dock att person, tillhörande olönat

konsulat, icke är frikallad från utgörande av bevillning för utdelning å

aktier i svenska aktiebolag och å lotter i solidariska bankbolag;

om han är svensk medborgare: för den inkomst, han åtnjutit av sin

tjänst hos den främmande makten;

’f)---;

g)---•

Särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen.

9 §■

Såsom beskattningsbar utdelning från aktiebolag eller solidariskt

bankbolag upptages det belopp, som delägaren nästföregående år uppburit

eller ägt uppbära i utdelning från bolaget, utan hänsyn till vilka

bolagets tillgångar, som använts till utdelningen. Har aktie eller banklott

under nästföregående år bytt ägare, upptages utdelningen såsom inkomst

för den, som varit ägare av den till aktien eller banklotten hörande

kupongen vid den tidpunkt, då utdelningen blev tillgänglig för lyftning.

Under inkomst, varom här är fråga, hänföres jämväl utdelning till kommun

ditlottägare i solidariskt bankbolag.

10 §.

Vid tillämpning av 12 § 1 mom. i bevillningsförordningen, angående

befrielse från eller lindring i bevillning för inkomst av kapital eller arbete,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

skall den skattskyldiges eller, i fråga om äkta makar, deras behållna avkomst

nästföregående år såväl av vederbörande då tillhörig fast egendom

som ock av sådan särskilt beskattad rörelse, som idkats å annan ort än

den, där den skattskyldige är mantalsskriven, tagas i beräkning vid bestämmandet

av de sammanräknade årsinkomsterna, varvid i fråga om

fast egendom iakttages, att inkomst av jordbruksfastighet beräknas till

6 procent och inkomst av annan fastighet till 5 procent av taxeringsvärdet.

Om sålunda skattskyldig finnes i sin mantalsskrivningsort hava

haft t. ex. 450 kronors inkomst av kapital eller arbete samt tillika ägt

stadsfastighet, taxerad till 2,000 kronor, och vilken alltså bör upptagas

till 100 kronors avkomst, så att hans sammanräknade årsinkomst uppgått

till 550 kronor, får enligt föreskriften i andra stycket av det ifrågavarande

momentet, jämfört med vad ovan sagts, sådan skattskyldig tillgodonjuta

bevillningsfrihet för ett belopp av 450 kronor och kommer

således i det förutsatta fallet icke att erlägga någon bevillning för inkomst,

varemot den skattskyldige, som jämte 450 kronors inkomst av kapital

eller arbete tillika ägt stadsfastighet, taxerad till 30,000 kronor och vilken

alltså bör upptagas till 1,500 kronors inkomst, skall erlägga full bevillning

för de 450 kronorna. Har gift man haft 1,500 kronors inkomst av

kapital eller arbete och hustrun 400 kronors inkomst av tjänst, så att

deras sammanlagda inkomst utgjort 1,900 kronor, skall vardera taxeras

för hela sin inkomst och därför erlägga bevillning utan avdrag.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen,

enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

5

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 februari

1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anförde följande:
Det

torde numera vara allmänt erkänt, att gällande regler för den

kommunala skattskyldighetens fördelning ej äro tillfredsställande. Frågan

om en revision av denna del utav vår skattelagstiftning har sedan länge

stått på dagordningen, och inom finansdepartementet tillkallade sakkunnige

hava under år 1917 i ämnet avgivit tvänne förslag, vilka nu äro utställda

till vederbörande myndigheters och korporationers hörande. Slutliga yttranden

över dessa förslag torde inom kort komma att avgivas; och lärer

därefter erforderlig omarbetning av förslagen böra företagas, så skyndsamt

omständigheterna det medgiva.

Ehuru det sålunda är att hoppas, att för 1920 års riksdag kan

framläggas förslag rörande ett slutgiltigt reglerande av den kommunala

skattskyldigheten, har det dock — med hänsyn till den alltjämt fortgående

stegringen av kommunernas utgifter och den därav föranledda

ökningen av skatterna, som särskilt för den mindre inkomsttagaren äro

synnerligen tryckande synts mig vara en oundgänglig nödvändighet att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 108.

redan nu söka ernå en med rättvisa och billighet mera överensstämmande

fördelning av det kommunala skattetrycket.

I sådant syfte har jag förut denna dag för Kungl. Maj:t framlagt

förslag till förordning om särskilda avdrag vid 1919 års taxering

till bevillning för inkomst samt till inkomst- och förmögenhetsskatt. För

att bereda kommunerna ökade inkomster och jämväl på sådant sätt åstadkomma

någon lindring av skattebördan har jag vidare för avsikt att

under den närmaste framtiden förelägga Kungl. Maj:t förslag till en

kommunal nöjesskatt.

Det torde emellertid dessutom höra övervägas, huruvida icke inom

ramen för den nu gällande lagstiftningen, i avvaktan på en blivande

kommunalskattereform, skulle kunna vidtagas vissa jämkningar till ernående

av en rättvisare fördelning av skattetrycket. Vad därvid närmast

kunde ifrågasättas vore efter min mening dels beskattning för kommunala

ändamål av utdelning å aktier m. in., dels ock en höjning av den på

jordbruks- och annan fastighet belöpande andel i de kommunala utskylderna.

Sistnämnda höjning kunde lättast ske genom att något öka det

procenttal, efter vilket bevillning å fast egendom utgöres. Förtegen del

hyser jag den uppfattningen, att en sådan skärpning är av förhållandena

påkallad. Förslag i ämnet har — såsom jag redan nämnt i inkomstberäkningen

uti innevarande års statsverksproposition — varit under övervägande.

Med anledning av de betänkligheter, som från flere håll och

ur olika synpunkter gjorts gällande mot det ifrågasatta förslaget, har detsamma

emellertid fått för det närvarande förfalla.

Beträffande återigen frågan om kommunal beskattning av utdelning

å aktier torde det tillåtas mig att till en början erinra därom, att medan

det enligt förordningen den 28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt

åligger ej mindre inländska aktiebolag och solidariska bankbolag

att skatta för hela sin vinst än även delägarna i dylika företag

att utgöra skatt för den utdelning, de därifrån erhålla, är däremot enligt

den samma dag utfärdade förordningen angående bevillning av fast egendom

samt av inkomst utdelning å aktier i svenska aktiebolag och å lotter

i solidariska bankbolag fri från bevillning. Då bevillningens egentliga

uppgift numera är att utgöra grundval för beräkningen av kommunalskatterna,

är det i avseende å dessa, som bevillningsförordningens bestämmelser

i berörda avseende hava sin huvudsakliga betydelse.

Nu berörda bestämmelser leda därtill, att personer, som åtnjuta kapitalinkomst

av ifrågavarande slag från företag inom annan kommun, undgå att

för sådan inkomst bidraga till utgifterna inom den kommun, där de äro

bosatta. Att detta innebär en oegentlighet har mer än en gång framhållits.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj-.ts proposition nr 108.

Sålunda gjorde de kommitterade, som enligt bemyndigande den

19 maj 1893 förordnades att förbereda då föreliggande frågor angående

förändringar i skatteväsendet, i sitt den 2 november 1894 avgivna betänkande

med förslag till förordning angående inkomstbevillning följande

uttalande:

jDå kommitterade, som ovan anförts, ansett inkomst av kapital böra beskattas.

högre än annan inkomst, har givetvis även den frågan framställt sig,

huru föriaras borde med inkomst från kapital, som nedlagts i aktieföretag. Sådan

inkomst är för närvarande icke underkastad beskattning hos de enskilda delägarna

i aktieföretaget, utan skall, såsom 15 § i instruktionen för taxeringsmyndigheterna

erinrar, i stället vederbörande bolag erlägga bevillning både för ränteinkomsten

av hela det i bolaget nedlagda aktiekapitalet och för den vinst, som

rörelsen därutöver lämnar._ Från rent principiell synpunkt innebär emellertid

detta en oegentlighet. Enligt grunderna för den rena inkomstskatten bör all en

person tiliflytande inkomst beskattas i hans hand. Endast under denna förutsättning

kan personens skatteförmåga vederbörligen beaktas. Förhållandet vållar även

anmärkningsvärda olägenheter med avseende å den kommunala beskattningen. Då

denna hos oss utgöres i visst förhållande till den inom kommunen påförda bevillning,

kunna välbärgade eller till och med förmögna medlemmar av kommunen, ifall

de nämligen hämta sin inkomst uteslutande från aktieföretag, alldeles undgå att

bidraga till utgifterna inom den kommun, i vilken de äro bosatta och av vars

inrättningar de draga nytta. Då därjämte denna kommun ofta nog är en annan

än den, där bolaget driver sin verksamhet, och aktieägaren således icke heller i

och genom bolaget erlägger kommunal skatt i hemorten, är det förklarligt, att

klagomal sa ofta försports över de i förevarande avseende nu gällande bestämmelser.

Men det vore icke heller varken för staten eller ur den kommunala beskattningens

synpunkt lämpligt, om bolaget befriades från bevillning och denna

i stället upptoges hos de enskilda delägarna. Ty i sådant fall bleve den del av

bolagets vinst, som icke utdelas utan avsättes till reservfonder och dylika ändamål,

obeskattad; och föga rättvist vore det naturligtvis, att, såsom följden även

skulle bliva, den kommun, där bolaget driver sin verksamhet och som därigenom

oftast tillskyndas ökade utgifter för fattigvård, skolväsen m. m., berövades kommunala

bidrag från bolaget. Vid sådant förhållande återstår endast den i flera

utländska inkomstskattelagar anlitade utvägen att beskatta såväl bolaget för dess

inkomst som de enskilda, delägarna för dem tillfallande utdelning, vilket föredöme

kommitterade också följt, då kommitterade föreslagit, att under ''annan inkomst

av varaktig eller tillfällig natur’ måtte inbegripas även ''utdelning, som delägare

i aktiebolag eller enskild sedelutgivande bank eger uppbära från bolaget eller

banken’.

En sådan anordning torde icke heller kunna anses komma i strid med

forellingarna på en rättvis beskattning. Man behöver icke till försvar för densamma

åberopa den av många förfäktade men av andra bestridda åsikten, att

aktiebolag och dylika inrättningar hava självständig inkomst och således utgöra

verkliga skattesubjekt. Aven om man anser, att inkomsten är de enskilda delägarnas

och icke bolagets, kan den i sådant fall formellt dubbla beskattning,

kommitterades förslag innebär, tillfyllestgörande motiveras med hänvisning till

Tidigare

uttalanden

rörande

kommunal

beskattning

.. av utdelning

å aktier

m. m

1893 års

kommitté.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

1897 års

kommunalskatt

ekommitté.

1917 års

kommunalskatt

eförslag.

Kungl. May.ts proposition nr 108.

ej mindre den förhöjda beskattning, som föreslagits för ''inkomst av kapital men

som icke skulle drabba inkomsten av det i aktieföretag placerade kapitalet, än

även de särskilda förmåner, som lagstittningen berett nu ifrågavarande associationer

och som därför också i utlandet föranlett särskild beskattning av aktieföretag.

»

Uti den 18 maj 1900 avgivna förslag till dels ny bevillningsförordning

och dels lag angående kommunal taxering och skattskyldighet

hänförde 1897 års kommunalskattekommitté aktieutdelning till inkomst

av kapital. Därvid medgavs dock vid aktiebolags taxering enligt bevillningsförordningen

avdrag för ett belopp, motsvarande fyra procent a inbetalt

kapital. Aktieägarna betraktades härvid såsom förlagsgivare åt

bolaget, och utdelningen ansågs såsom förlagsvinst. Å andra sidan ägde

bolaget att betrakta det av aktieägarna tillskjutna. aktiekapitalet såsom

upplånat förlagskapital, å vilket bolaget, liksom varje annan skattskyldig

i liknande ställning, vid beskattning ägde avdraga ränta efter allmänt

gällande räntefot. Däremot ansågs icke, att vid kommunalbeskattningen

någon dylik avdragsrätt kunde medgivas aktiebolag. Härom yttrade kommittén,

bland annat:

»Att den kommun, inom vilket ett aktiebolag utövar sin verksamhet och

för en ofta talrik arbetarepersonal ställer stora fordringar på kommunens fattigvård

och skolväsen m. m., förvägras rätt att utan avdrag av ifrågavarande art

upptaga kommunalutskylder av bolagets inkomst, måste enligt kommitténs asikt

i och för sig medgivas vara en obillighet och skulle i många fall göra kommunens

beskattningsrätt tämligen illusorisk.»

Även i de förslag till kommunalskattefrågans lösning,^ vilka avgivits

den 31 januari 1917 av landskamreraren O. V. Landén samt den

16 april samma år av landskamreraren G. V. Eiserman och f. d. kammarrättsrådet

E. J. von Wolcker, ingår en på olika sätt anordnad beskattning

av det slags inkomst, varom nu är fråga.

Landén, som — förutom objektbeskattning av fast och viss lös

egendom samt särskild beskattning av förmögenhet — för beskattning

utav avkastning eller inkomst tänker sig den i bevillningsförordningen

begagnade partiella inkomstskattens form, föreslår, att inländska aktiebolag

och solidariska bankbolag, utan att erhålla avdrag för den del av

vinsten, som utdelats till delägarna, skola taxeras till inkomst i den eller

de kommuner, där de drivit sin verksamhet eller eljest äro skattskyldiga,

under det att delägarna skola i vederbörande hemvistkommuner utgöra

kommunal inkomstskatt för sin utdelning från bolagen. Däremot är förmögenhet

uti aktier och lotter i solidariska bankbolag enligt Landens

förslag fri från kommunal förmögenhetsskatt.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

Det Eiserman-von Wolckerska förslaget åter upptager, förutom

en särskild fastighetsskatt, dels en uteslutande på intresseprincipen

grundad beskattning av avkastning, varmed förstås en förvärvskällas

nettoavkastning utan avdrag för räntor och personliga utgifter, och

dels en på skatteförmågan grundad beskattning av skattskyldigs samfällda

inkomst, d. v. s. avkastningen av alla honom till buds stående

föi värvskälloi efter avdrag för räntor och vissa personliga utgifter.

Med sistnämnda beskattning kombineras beskattning av förmögenhet.

För avkastning skall utgöras avkastningsskatt samt för inkomst och förmögenhet

kommunal inkomst- och förmögenhetsskatt. Aktiebolagen och

de solidariska bankbolagen skola för den av dem uppburna avkastningen

erlägga avkastningsskatt till den eller de kommuner, där bolagen

utövat sin verksamhet eller eljest äro skattskyldiga, men skola —

liksom andra juridiska personer förutom stärbhus — vara fritagna från

kommunal inkomst- och förmögenhetsskatt. Delägarna åter skola i mantalsskrivningsorten

utgöra kommunal inkomst- och förmögenhetsskatt för

sin utdelning från bolagen, men däremot vara frikallade från avkastningsskatt

för samma utdelning.

Jag har inom finansdepartementet låtit utarbeta förslag till kom- Inom

munal beskattning av utdelning å aktier. Anans
förslaget

skulle 9 och 12 §§ i förordningen den 28 oktobermentrtupp1910

angående bevillning av fast egendom samt av inkomst ävensom 9 § för''

i de vid nämnda förordning fogade »Särskilda anvisningar till ledning vid förslå!!"

taxeringen» i nedan angivna delar erhålla följande ändrade lydelse:

9 §•

1 mom. Till inkomst av kapital räknas:

a) ränta — — — __ — — — — — penningar;

b) krono- och kyrkotionde — — — — — _ _ _ _ ecclesiae
c)

utdelning å aktier i inländska aktiebolag och å lotter i solidariska bankbolag;

samt

d) utdelning å aktier i utländska aktiebolag.

2 mom. — — — — — _ _ _ _ _ _

12 §.

1 mom. — — — — _ _ _ _ _ _ _ _ _

2 mom. Från utgörande av inkomstbevillning frikallas:

a) — — — — — — — —

b) - - ------------

c) — — — — — — — — — —

Bihang till riksdagens protokoll 1019. 1 sand. 90 käft. (Nr 108.)

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

e) främmande makts härvarande beskickning och konsulat tillhörande per
8011

^ om han icke är svensk medborgare: för all annan inkomst än den, som utgjorts

av från Sverige uppburen allmän eller enskild pension eller erhållits genom

här idkad rörelse; dock att person tillhörande olönat konsulat icke är inkallad

från utgörande av bevillning för utdelning å aktier i svenska aktiebolag och å

lotter i solidariska bankbolag; . . ,

om han är svensk medborgare: för den inkomst, han åtnjutit av sin tjänst

hos den främmande makten; _ _ _ _

Särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen.

9 §•

Såsom beskattningsbar utdelning från aktiebolag eller solidariskt bankbolag

upptages det belopp, som delägaren nästföregående ar uppburit eller agt uppbära

^utdelning från bolaget utan hänsyn till vilka bolagets tillgångar, ^ använts

till utdelningen. Har aktie eller bankett under nästföregående ar bytt

ägare, upptages utdelningen såsom inkomst för den, som vant ägare av den till

aktien eller banklotten hörande kupongen vid den tidpunkt, da utdelningen be

tillgänglig för lyftning. Under inkomst, _ varom bär ar iraga, hänföra jamvai

utdelning°till kommanditlottägare i solidariskt bankbolag.

Däremot taxeras icke medlem i förening för ekonomisk verksamhet for vad

han erhållit såsom vinstutdelning å insats i föreningen.

Över för- Över detta förslag hava yttranden infordrats från överståthållar
ilagct

av- ämbetet, länsstyrelserna och kammarrätten. ,

givna ut- Förslaget tillstyrkes av länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands,

låtanden. Jö Kronobergs, Kalmar, Gottlands, Kristianstads, Alvsborgs Skara
borgs,

Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jamtlands, Västerbotten*

och Norrbottens län.

Länsstyrelsen

i Kronobergs

lön.

Länsstyrelsen i Kronobergs län anför därvid, bland annat:

»8 9 i särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen uti bevillningsförordningen

föreskriver, att, enär aktiebolag eller solidariskt bankbolag skall erlägga

bevillning både för ränteinkomsten av hela det i bolaget nedlagda kapitalet

och för den vinst, som rörelsen därutöver lämnat, de enskilda delagarna icke

böra taxeras för inkomst från samma bolag. Den distinktion, som bär meter

ifråga om dessa bolags vinst, nämligen att eu del därav vore resultat av det i

bolaget nedlagda kapitalet, men blott en del resultat i egentlig mening av bolagets

verksamhet, synes icke kunna tillmätas någon avgörande betydelse för fragan

om beviilningsplikt eller icke för utdelning av aktier eller lotter i bolagen, b as -

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

mera bör vid bedömandet av denna fråga fasthållas å den ena sidan, att utdelningen

i dess helhet i respektive aktieägares och lottägares hand är en minst

lika effektiv kapitalavkastning som egentlig ränteinkomst, och å den andra sidan,

att för ett bolag såsom sadant visserligen dess kapital naturligtvis medverkar

till bolagets inkomst, men att denna omständighet icke vare sig kan anses grundlägga

rätt för bolaget att göra avdrag för någon ränta å det egna kapitalet vid

beräknande av beskattningsbar inkomst av bolagets verksamhet — sådan avdragsrätt

tillkommer ju icke andra skattskyldiga i fråga om deras inkomst — ej heller

skulle berättiga till påståendet, att i följd av nyss berörda omständighet en

beskattning av såväl bolagets inkomst som aktieägares och lottägares utdelning

aktier, respektive bitter i bolaget, innebure dubbelskattning. Redan det förhållandet,

att det ju är fråga om fullständigt koordinerade rättssubjekt, måste

anses utesluta berättigandet av nyss berörda påstående. Bolaget, ej mindre än

den enskilda aktieägaren, respektive lottägare!), är ju ett självständigt rättssubjekt,

jämväl i beskattningsavseende. Rättsförhållandet emellan å ena sidan bolaget

och å andra sidan aktieägare är icke sådant, att därav påkallas någon gynnad

undantagsställning i beskattningsavseende vare sig för bolaget eller aktieägare.

Däremot torde den meningen hava skäl för sig, att fördelarna för de enskilda

att kunna välja aktiebolags form för en gemensam ekonomisk verksamhet

äro så störa, att det rättsskydd, som möjliggör denna form för ett företag, snarare

kunde motivera ökat ekonomiskt bidrag till det allmänna från bolagens sida än

skattefrihet för den ofta betydligt ökade kapitalavkastning, som genom bolagens

verksamhet med begränsad företagarerisk för de enskilda uppkommer.

Principiellt synes därför icke någon avgörande invändning kunna göras

emot de föreslagna författningsändringarna. Dessa torde också tämligen allmänt

tillfredsställa rättskänslan. I sådant avseende kan nämnas, att till och med fall

förekommit, då taxeringsnämnd här i länet med avvikelse från skattskyldigs deklaration

och i strid med nu gällande författning, men fullt överlagt, uppenbarligen

i en känsla av rättvisa lika fullt som av omtanke om respektive kommuns

ekonomi taxerat till bevillning icke bevillningspliktig utdelning å aktier.

Ä andra sidan torde de föreslagna författningsändringarna väcka farhågor

hos många, som placerat större eller mindre kapital i aktier eller banklotter,

måhända även med den avsikten att därigenom vara fria från kommunalskatt i

större eller mindre utsträckning. Och man kan möjligen befara, att i fråga om

ep del så kallade familjebolag, vilkas aktieägare ju ekonomiskt kunna vara tämligen

sammanfallande med bolaget, det helt enkelt kan befinnas fördelaktigt att

upplösa belägen i stället för att fortsätta med dem, sedan såväl aktieägarna skulle

ha att erlägga bevillning, respektive kommunalutskylder, som bolaget att bära

sin beskattning.

De ekonomiska verkningarna i nu antydda avseenden, nämligen för dem,

som förvärvat aktier eller lotter med förväntan om viss skattefrihet för utdelningen

därå, samt i fråga om aktiebolagsbildandet, påkalla möjligen närmare

övervägande vid genomförandet av de föreslagna författningsändringarna, men de

synas länsstyrelsen icke kunna vara av avgörande betydelse för frågan, om ändringarna

böra vidtagas eller icke.

De föreslagna författningsändringarna, som ju givetvis skulle hava sin största

eller huvudsakligaste betydelse för kommunernas ekonomi och som i det avseendet

torde böra tillmätas eu icke ringa vikt, kunna möjligen sägas föregripa

s. 12 Kontrollera mot PDF

Länsstyrelsen

i Stockholms

lön.

Länsstyrelsen

i Blekinge

län.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

den påbörjade kommunala skattereformen i visst avseende. Det vill dock synas,

som om icke någon fara skulle kunna genom här ifrågavarande författningsändringar

uppkomma för ett lyckligt genomförande i sinom tid av den kommunala

skattereformen.»

I sitt tillstyrkande utlåtande yttrar länsstyrelsen i Stockholms län

följande:

»Ändringen innebär, att bevillning framdeles skall erläggas för utdelning

å aktier i inländska aktiebolag och å Jotter i solidariska bankbolag, vilka, utdelningar

enligt gällande bevillningsförordning äro fria från bevillningstaxeiing.

Mot att oevillning påföre^, för dylika utdelningar har brukat framhållas,

att, då aktiebolag och solidariska banker erlägga bevillning för hela sin inkomst,

även den del därav, som utdelas till aktie- och lottägare, dubbelbeskattning skulle

uppstå, om även dessa utdelningar bleve föremål för bevillningstaxering.

Teoretiskt sett kan denna uppfattning vara riktig, men i praktiken är det

säkerligen nog så svårt att i skattehänseende finna skillnaden mellan exempelvis

en aktie och en räntebärande obligation, för vilka vid inköpet priset lärer beräknas

icke med hänsyn till att aktiebolag, som utgivit aktien, har att erlägga utskylder

för hela sin vinst, utan med tanke på att i ena eller andra fallet den

beräknade utdelningen, respektive räntan, stär i lämplig proportion till inköpspriset.

»

Med viss modifikation tillstyrkes det remitterade förslaget vidare

av länsstyrelsen i Blekinge län. Nämnda länsstyrelse erinrar därvid om,

att den i sitt den 31 januari 1918 avgivna utlåtande över Landéns samt

Eisermans och von Wolckers ovan omförmälda förslag till den kommunala

beskattningens omläggning framlagt ett eget förslag i fråga om beskattningen

av aktiebolag och utdelning därifrån, vilket förslag dock medgives

icke kunna läggas till grund för en separat lösning av denna beskattningsfråga.

Länsstyrelsen anför vidare:

»Av länsstyrelsens åberopade utlåtande framgår, att länsstyrelsen visserligen

anser, att goda skäl tala för, att utdelningen å aktier, sett från praktisk

synpunkt, icke som hittills bör vara helt fri från kommunal skatteplikt^ fastän

det å andra sidan ej kan förnekas, att aktieinnehavarna få å sin utdelning a aktier

erlägga kommunal skatt två gånger. Att i nuvarande tider, da den kommunala

uttaxeringen synes stiga i snart sagt svindlande fart, det blir nödvändigt, att om

möjligt uppsöka nya skatteobjekt och därigenom utjämna skattebördan för de

mindre bärkraftiga skattedragarna, finner länsstyrelsen ganska självklart, och i

stort sett äro nog aktieägarna — frånsett en del jobbare, för vilka någon misskund

icke lär böra ifrågasättas — personer, som äro i ganska god ekonomisk

ställning och därför jämväl bärkraftiga i skattehänseende. Med hänsyn till ej

mindre att många aktieägare dock torde finnas, som uteslutande måste draga sig

fram på avkastningen av ett anspråkslöst kapital och i nuvarande kristider med

mångdubbelt pris å alla förnödenheter leva i en ganska prekär ställning, än ock

att en omedelbar övergång till full likställighet i kommunal beskattning av aktie
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Ålaj:ts proposition nr 108.

utdelning med annan inkomst måste förhindra en framtida lösning av frågan i

enlighet med länsstyrelsens förut omförmälda förslag samt jämväl ur kontinuitetens

synpunkt måste väcka allvarsamma betänkligheter, synes det länsstyrelsen,

då behovet av en snar, provisorisk lösning icke kan förnekas föreligga, lämpligt!

a,tt det föreliggande förslaget så modifieras, att för utdelning å aktier endast erlägges

halv bevillning och kommunalskatt, varom bestämmelse kunde givas, antingen

på det sätt, att i 8 § 3 mom. av bevillningsförordningen stadgas, att för

dylik inkomst bevillning skall erläggas med en tjugondeis procent av inkomstbeloppet,

eller kanske enklare genom en föreskrift, att aktieutdelning upptages

till bevillning för halva inkomstbeloppet.»

Överståthållarämbetet anför i sitt yttrande: Överståt
»Visserligen

må anses riktigt, att aktieägare genom att påföras bevillning ämbetet.

för av honom uppburen utdelning i bolaget får för sådan inkomst deltaga i den

kommuns utgifter, inom vilken ban är bosatt. Den dubbelbeskattning av viss del

av aktiebolags vinst, som därigenom kommer att äga rum även vid den kommunala

beskattningen, och hänsynen till den hårda beskattning till staten, som redan

på vilar i aktiebolag insatt kapital, synes dock ämbetet böra mana till viss försiktighet

vid införandet av dylik skattskyldighet; och torde fog tinnas för den

ståndpunkt, att ifrågavarande slag av inkomst ej bör helt jämställas med övrig

till kommunen beskattningsbar inkomst, en uppfattning, som också vunnit beaktande

i det av särskilda sakkunniga framlagda förslaget till lag angående kommunal

taxering och skattskyldighet.»

Länsstyrelsen i Värmlands län anser rättvist, att, därest den före- Länsstyrelslagna

beskattningen kommer till stånd, ett motsvarande avdrag i den s<fon^si™

beskattningsbara inkomsten beredes de företag, varifrån utdelningen utgår.

Endast under berörda förutsättning finner sig sagda länsstyrelse

kunna tillstyrka bifall till det remitterade förslaget.

Länsstyrelsen i Västmanlands län förklarar sig icke hava några Länsstyrelnya

synpunkter att lägga till de ofta anförda skälen för och emot be- bilands''

villningstaxering av här ifrågavarande slag av inkomst. län.

Länsstyrelserna i Uppsala, Östergötlands, Malmöhus, Hallands,

Göteborgs och Bohus samt Örebro län avstyrka det remitterade förslaget

och motivera denna sin ståndpunkt i huvudsak därmed, att förslagets

genomförande skulle leda till dubbelbeskattning jämte därav härflytande

olägenheter ävensom föregripa den förestående kommunalskattereformen.

Sålunda anför länsstyrelsen i Malmöhus län, bland annat: Länsstyrel
»Eders

Kungl. Maj:ts befäl lningsha vande kan väl förstå behovet att i närvarande

tid söka förskaffa kommunerna nya skattekäl ior, men .Eders Kungl. Maj:ts

befallningshavande kan icke underlåta att uttala betänkligheter mot att nya be
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kvngl. Maj:ts proposition nr 108.

skattningsföremål anordnas genom vidtagande av principiella andringar av nu

gällande kommunala skattelagstiftning, innan ställning tagits till de förslag

rörande en genomgripande kommunal skatteomläggning, vilka föreligga till Kders

Kungl. Mapts nådiga prövning. Det skulle nämligen eljest kunna inträffa, att

dylika principiella ändringar icke låta sig infogas i det nya kommunala skattesystemet

men bliva svåra att borttaga, sedan de en gång vidtagits. Det nu föreliggande

förslaget innefattar just eu sådan ändring av principiell art

Ö Förslaget bar Eders Kungl. Majits befällnmgshavande funnit desto mera

betänkligt, som det skulle innebära en påtaglig dubbelbeskattning av samma inkomst,

nämligen både hos bolaget och hos delägarna i bolaget. Det kan icke

undgås, att en sådan dubbelbeskattning kommer att medföra påföljder, som icke

äro önskvärda, än mindre avsedda. • i „

Redan den för statsbeskattningen genomförda dubbelbeskattningen i nu berörda

avseende, vilken dock måste anses mera försvarlig, bär i manga fall medfört

mindre lämpliga påföljder. För att undvika dubbelbeskattningen har i en

betydande mängd fäll förekommit, att i bolag, där styrelsemedlemmarna ensamma

eller till största delen äga bolagets aktier, bolagsstämma^ beslutat arvoden och

tantiéme åt styrelsemedlemmarna till belopp, som icke statt i nådigt förhållande

till omfattningen av bolagets verksamhet eller till värdet av det arbete, styrelsemedlemmarna

kunna antagas hava nedlagt i bolaget. Dessa åt styrelsemedlemmarna

utgående belopp, vilka till största delen rätteligen bort utgå såsom utdelning

å aktier, hava således för undvikande av dubbelbeskattning avforts såsom

driftkostnader hos bolaget och deklarerats av styrelsemedlemmarna såsom

inkomst av arbetsanställning. Utom det i övrigt otillbörliga härutinnan har ett

sådant förfaringssätt medfört högst betänkliga olagenheter just pa kommunalbeskattningens

område, i det att kommunernas beskattningsrätt kunnat därigenom

illuderas. Om nämligen bolagets rörelse bedrivits och skolat kommunalt beskattas

inom en kommun, men styrelsemedlem varit bosatt och kommunalt skattskyldig

för arbetsanställning inom annan kommun, har den forra kommunen blivit

berövad sin beskattningsrätt till förmån för den senare. Nu skulle ju visserligen

låta sig tänkas att förhindra dylika manipulationer genom någon bestämmelse,

liknande den i 5 S krigskonjunkturskatteförordningen, men erfarenheten har visat,

huru utomordentligt svårt det är att i de olika växlande fallen avgöra, nar denna

bestämmelse bör komma till tillämpning, utan att därmed orätt göres.

Skulle emellertid — vilket Eders Kungl. Mapts betallningshavande i underdånighet

betvivlar — bestämmelser kunna genomföras till förebyggande av obehöriga

åtgöranden för dubbelbeskattnings undvikande, är Eders kungl Mapts

befallningshavande i underdånighet övertygad, att den ifrågavarande dubbelbeskattningen

skulle medföra ganska avsevärt men för vart näringsliv därigenom,

att aktiebolagsformen komme att undvikas. Denna påföljd torde icke vara ons - värd, då in obestridligt är, att denna förin för näringsverksamhets utövande i

synnerligt hög grad bidragit till näringslivets blomstring i va,rt land »kulle

näringsverksamheten i stället taga kooperativa föreningstormen, komme detta åtminstone

icke att medföra ökade beskattningsföremål åt kommunerna

Slutligen vågar Eders Kungl. Majits befallmngshavande i underdånighet

förmena, att kommunal beskattning av utdelning av aktier icke bleve av den >etydelse

för kommunerna, som med författningsförslaget torde vara avsedd. Åtminstone

komme de i verkligheten mest behövande kommunerna att ga miste om

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

några som helst fördelar därav. Det nu ifrågavarande beskattningsföremålet torde

nämligen nästan uteslutande förekomma i stadskommunerna, synnerligen de största

av dem.»

I nära överensstämmelse med sistnämnda länsstyrelse uttalar sig * Läm
länsstyrelsen

i Örebro län. styrelsen i

lOrebro län.

Länsstyrelsen i Uppsala län framhåller i sitt utlåtande till en bör- Läns
jan,

att det remitterade förslaget överensstämmer med Landéns samt u^mdTlän

Eisermans och von Wolckers ovannämnda förslag till en systematisk om- PPm “ °”

läggning av kommunalbeskattningen därutinnan, att kommunalskatt skall

erläggas även för inkomst genom utdelning å aktier i inländska aktiebolag,

samt riktar sig därefter mot den dubbelbeskattning, som förmenas

ligga häri, varefter länsstyrelsen anför:

»Vidare må erinras, att ett minskande av skiljaktigheterna mellan kommunalbeskattningen

och statsbeskattningen kan vara betänkligt ur de skattepolitiska

®ynPurikter, som gjorts gällande i de båda betänkandena och som innebära, att,

ju större, överensstämmelsen är, desto skarpare- framträder konkurrensen med

därav följande svårigheter att i vederbörlig mån begagna skattekällorna.»

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför i sitt yttrande, Länsstyrelbland

annat, följande: * Bött
»Tungt.

vägande skäl kunna givetvis anföras mot en samtidig taxering av Bohus lön.

aktiebolags vinst och aktieägares utdelning. Å andra sidan har genom de ekonomiska

förhållandenas utveckling under senare tid det samband, som förut fanns

mellan aktieägare och vederbörande bolag, alltmera avlägsnats, och i regel intaga

aktieägarna — om man undantager delägare i s. k. familjebolag — numera

icke någon annan ställning till bolaget än den av räntetagare. Den dubbelbeskattning,

som i allt fall skulle komma till stånd genom aktieutdelnings hänförande

till skattepliktig inkomst, skulle sålunda i flertalet fall icke längre komma

att framstå såsom obillig. Tvärtom torde en sådan beskattning för det allmänna

medvetandet te sig såsom grundad på rättvisa.

Om Konungens befallningshavande sålunda icke principiellt finner anledning

till anmärkning mot en samtidig beskattning av aktiebolags vinst och aktieägares

utdelning, synes det emellertid Konungens befallningshavande nödvändigt,

att en sådan beskattning med hänsyn till dess faktiska karaktär av dubbelbeskattning

icke bör komma till stånd annat än såsom ett led i ett rationellt genomfört

skattesystem. — — — — — _ _ _ _ _ _ _ ___ _

Att inom den nuvarande bevillningsförordningens ram införa skattskyldighet

för utdelning å aktier synes Konungens befallningshavande knappast vara

tillrådligt. Man skulle därigenom kunna komma att öka de erkända bristerna i

densamma med ännu ep. Det kan också befaras, att, därest aktiebolagens vinster

bleve förhållandevis lindrigare beskattade vid den fullt genomförda kommunalskattelagstiftningen

än under övergångstiden, en del aktiebolag komma att i större

eller mindre grad uppskjuta utdelningarna i avvaktan på skattereformens genom
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Länsstyrelsen

i Östergötlands

län.

Kammar
rätten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

förande Framför allt skulle detta kunna väntas inträffa i fråga om de s. k familjebolagen,

för vilka den föreslagna ändringen av bevillningsfcrordnmgen skulle tramstå

såsom synnerligen obillig och innebärande en direkt dubbelbeskattning.»

Länsstvrelsen i Östergötlands län framhåller, att den ifrågasätta

beskattningen av utdelning å aktier skulle särskilt hårt drabba en hel

del små företag, samt anför vidare:

»Skulle Kungl. Maj:t emellertid finna tidsförhållandena påkalla en provisorisk

lagstiftning av ifrågavarande slag, ifrågasätter Kungl. Maj:ts befallningshavande,

huruvida icke åtminstone mindre företag kunde uteslutas tran denna

beskattning. i)et torde vara vanskligt att ens antydningsvis utan någon utredning

i saken yttra sig om denna ifrågasatta begränsning, men kunde givetvis

bolagets samlade kapital få vara avgörande för tiagan om skattskyldighet eller

icke skattskyldighet och kanske i så fall för enkelhetens skull skattskyldigheten

i allt fall kunde läggas på aktieinkomsten, med företagets befriande antingen

bolti eller delvis.

Ett annat sätt att mildra verkningarna av föreskriftens genomförande vore

möilmen att låta endast en viss del av aktieinkomsten — exempelvis hälften — för

närvarande kommunalt beskattas. I så fall liksom även om hela aktieinkomsten

bevilIningstaxeras, måste givetvis rättighet beredas vederbörande att avdraga

skuldränta eller viss del därav, innan bevillningspliktiga beloppet framkommer.»

Kammarrätten upplyser i sitt utlåtande inledningsvis därom, att

kammarrätten, som ännu icke avgivit yttrande övei Landens samt Eiser

mans och von Wolckers den 28 maj 1917 till kammarrätten remitterade

förslag, dock till behandling förehaft desamma, i vad angår, bland

annat, frågan om kommunal beskattning av aktiebolag däri kammarrätten

inbegriper jämväl solidariska bankbolag — och delägare i sådana

bolag. Kammarrätten ingår därefter på en redogörelse för de anmärkningar,

vartill granskningen av berörda förslag i denna del från kammarrättens

sida föranlett, samt anför i sådant avseende:

»Vid granskning av de särskilda förslagen framgår, att Landéns förslag i

föreliggande fråga icke tagit någon hänsyn till en av de principer, som enligt

kammarrättens mening ovillkorligen böra upprätthållas i fråga om all kommunal

beskattning, nämligen att dubbeltaxering icke får ifrågakomma och att således

samma inkomst icke får under samma beskattningsform taxeras hos olika skattesubjekt.

Samma inkomst skall nämligen enligt Landéns förslag taxeras till kommunal

inkomstskatt hos såväl aktiebolaget som dess delägare. Med det av Landén

valda beskattningssystemet står emellertid sådan dubbeltaxering näppeligen att

undvika, därest utdelning å aktier skall, såsom önskligt är, hos delägarna kommunalt

beskattas. Men en sådan konsekvens av beskattningssystemet är i sin man

ägnad framkalla tvivel om riktigheten och lämpligheten av systemet i dess helhet.

Eisermans och von Wolckers förslag i fråga om aktiebolagens och dess

delägares kommunala beskattning innefattar givetvis en rationellare lösning av

föreliggande beskattningsproblem, i det att dubheltaxering av samma inkomst i

samma beskattningsform icke förekommer. Mot den av dem föreslagna anora
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 108.

17

ningen att låta aktiebolagen helt undgå kommunal inkomst- och förmögenhetsskatt

maste emellertid kammarrätten inlägga sin gensaga, .»ven om, såsom förslaget

förutsätter, till utdelning å aktier hänföres icke blott årsutdelning utan

jamval slutlig utdelning vid aktiebolags upplösning, såvitt ej sådan slututdelning

innefattar återbetalning av inbetalt kapital eller består i aktier eller lotter i

annat bolag, som _ övertager det likviderande bolagets verksamhet, medför dock

aktiebolagens befriande från beskattning för kommunal inkomst- och förmögenhetsskatt

en ur kommunal beskattningssynpunkt obehörig förmån för dessa bolaoi

förhållande till enskilda skattskyldiga. Aktiebolagens beskattning till kominm

nal inkomst- och förmögenhetsskatt skulle visserligen vara förenad med avsevärda

svårigheter och olägenheter, därest denna skatt, på sätt förslaget innehåller o-öres

progressiv enär den. progressiva beskattningsmetoden förutsätter att hela inkomsten

— och således i fråga om aktiebolag utan avdrag för utdelning till delägarne

1.. ,-11 , , iK , . Ö -i UtUCiUilfw till U.C?id.y

lagges till underlag för taxeringen, samt att inkomsten tages till beskatt

rån 2:

a allenast eu ort. Vad aktiebolag beträffar, torde vid progressiv beskattning

beskattningsorten näppeligen bliva annan än den, där bolaget har sin styrelse

men denna ort kan i många fall icke anses äga berättigat intresse att ens

i någon del fa beskatta inkomsten. Om åter, såsom kammarrätten ur andra

synpunkter anser önskvärt, den kommunala inkomstskatten icke göres proo-ressiv

och ej heller kombineras med förmögenhet, synas skattetekniska hinder icke lio-o-a

i vagen för att låta aktiebolagen taxeras till sådan inkomstskatt för vad som av

inkomsten återstår, sedan från inkomsten avdragits vad som utdelats till aktieagarna

eller viss andel därav, liksom ej heller att fördela den sålunda återstående

inkomsten till beskattning inom samtliga de kommuner, där bolaget på grund av

sm verksamhet eller eljest bör anses skattskyldigt.

Med en sålunda vidtagen omläggning av Eisermans och von Wolckers förslag

överensstämmer detsamma i huvudsak med det sätt, varpå enligt kammarrattens

uppfattning frågan om aktiebolagens och dess delägares kommunala beskattning

lämp igen bör ordnas. Utan att här göra något uttalande, huruvida

nagotdera av. de den 28 maj 1917 remitterade förslagen innefattar en tillfredsställande

lögning av frågan om kommnnalbeskattningens reformering i hela dess

vidd eller vilketdera av förslagen bör tillerkännas företräde framför det andra

vi 1 kammarrätten dock framhålla, att enligt kammarrättens mening den kommunala

beskattningen huvudsakligen bör ligga å intresseprincipens grund, men

att vid sidan av de objektskatter, som i enlighet härmed böra anordnas, bör stälJas

eu inkomstskatt, som i så måtto tager hänsyn till skatteförmågan, att allenast

, e f" len inkomst efter avdrag således för skuldräntor och vissa personliga omkostnader

— tages till beskattning, samt att skattebefrielse eller skatte!ludring

medgives, i den man nedsatt skatteförmåga må kunna därtill föranleda. Frånsett

egendomsskatt skall, vad näringsverksamhet beträffar, eu objektskatt. den må nu

utgöras av näringsskott, avkastningsskatt eller annan dylik skatt, givetvis erJaggas

i den kommun, där näringskapitalet är nedlagt eller näringen utövas, varemot

inkomstskatten bör i regel tillfalla bostadskommunen och, där sådan saknas

verksamhetsko,umunen. I ett skattesystem av nu antydd art, där tillika gäller

att dubbeltaxering icke far äga rum, fäller sig naturligt, att aktiebolags och dess

delagares beskattning så anordnas, att bolaget i den eller de kommuner där verksamheten

utövas eller bolaget eljest är skattskyldigt, erlägger ej mindre den på

näringen eller avkastningen belöpande objektskatten än även inkomstskatt för den

Bihang till riksdagens protokoll 1019. 1 sand. DO käft. (Nr 10A) ;j

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kung1. Maj:ts proposition nr 108.

del av inkomsten, som återstår efter avdrag för utdelning till delägare, samt att

delägarna, en var i sin bostadskommun, utgör inkomstskatt för utdelningen. Da

emellertid kommunal beskattning för utdelning å aktier som hittills icke agt

ram följaktligen kan, om bostadskommunen tillerkännes beskattningsrätt till hela

den''av aktieägaren uppburna utdelningen, befaras föranleda en alltför stark iorsklutning

av skatteintäkterna till förmån för vissa kommuner, särskilt större stadskommuner,

där aktieägare till större antal pläga vara bosatta, ma ifragasattas,

huruvida icke lämpligen allenast eu del av aktieägares utdelning, exempelvis

hälften bör i aktieägarens hand taxeras i hans bostadskommun, i vilket tall

aktiebolaget vid beräkning av dess beskattningsbara inkomst skulle åtnjuta avdrag

blott för den del av utdelningen, som hos aktieägarna toges till beskattning.»

Yad särskilt angår förslaget till separat lösning av förevarande

beskattningsfråga, anför kammarrätten följande:

»Beträffande det nu remitterade förslaget rörande ändringar i bevdlningsförordningen

och därtill hörande anvisningar ansluter sig detsamma till det av

Landén framlagda förslaget, i vad det angår aktiebolagens och dess delagares

kommunala beskattning. Fullständig dubbeltaxering är således avsedd att etableras

i det att samma inkomst skall taxeras i såväl aktiebolagets som delägarens

hand. Vår skattelagstiftning har hittills i möjligaste man upprätthållit den

för visso på riktiga grunder vilande principen, att inkomst icke far göras till

föremål för dubbeltaxering, och kammarrätten har vid derå tillfallen uttalat sig

emot de försök titl rubbning av denna princip, som framträtt i förslag till anclringar

i lagstiftningen. Yisserligen föreligger i avseende a statsbeskattningen i

viss mån avvikelse från nämnda princip, i det att aktiebolagen efter särskild

skatteskala, byggd på förhållandet mellan bolagets kapital och årsvinst, paforas

inkomstskatt för sin vinst utan avdrag för utdelning till delägarna, och de senare

beskattas för hela sin utdelning. Till försvar för denna anordning som huvudsakligen

påkallats av fiskaliska skäl, har emellertid framhållits, att statsmakterna

i avseende å ansvarighet för gäld berett aktiebolagen förmåner framfor andra

skattskvldiga, vilka förmåner borde kunna kompenseras av skärpt beskattning

till staten.'' Med hänsyn till de skilda grunder, efter vilka inkomstskatt lör aktiebolag

och andra skattskyldiga utgår, kan ock möjligen sägas, att sättet för aktiebolagens

och dess delägares taxering till denna skatt icke framträder såsom reell

dubbeltaxering, ncu uu iuic»i»6uc ^—o--- ........„.. ,, y„,

beskattning; och de skäl, som ansetts kunna aberopas till stod for att faua både

bolagen och delägarna erlägga inkomstskatt till staten, äga ingen giltighet, nar

det ”gäller den kommunala beskattningen. Att för övrigt låta aktiebolagen och

deras delägare underkastas dubbelbeskattning, men icke utsträcka sådan beskattning

till andra juridiska personer och deras medlemmar, exempelvis ekonomiska

föreningar och kommanditbolag, utgör givetvis en inkonsekvens.

Ett genomförande av det nu remitterade förslaget skulle pa ett betänkligt

sätt föregrfpa den omläggning av den kommunala beskattningen, som för närvarande

är under övervägande och som efter all sannolikhet inom en nära framtid

föreligger till avgörande. Att i eu så viktig detalj därav som flen om aktieutdelnings

beskattning nu vidtaga en väsentlig ändring, skulle helt visst försvara,

om ei omöjliggöra eu annan lösning av samma fråga, om eu sådan med hänsyn

till beskattningssystemet i dess helhet tilläventyrs knnde finnas önskvärd, var
-

5 tid Co uti -V oi i u ^ vi A v 11*1111

Den nu föreslagna anordningen innebär däremot verklig^ dubbel
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 108. 19

förutom den föreslagna anordningen komme att även i andra delar öva inflytande

på skattesystemet, J

Därjämte vill kammarrätten icke underlåta framhålla, att den redan införda

dubbelbeskattningen till inkomstskatt för utdelning å aktier, efter vad erfarenheten

visat, medfört benägenhet att i bolag, däri aktierna innehavas av ett

fåtal personer, låta aktieägarna utfå sin vinst i form av avlöning, tantiem eller

eljest i annan form än genom utdelning å aktierna, ett förfarande som får antagas

komma att än mera praktiseras, därest utdelning å aktier skall undergå

även kommunal dubbelbeskattning. Förutom att syftet med dubbelbeskattningen,

nämligen ökning i ^skatteintäkter, genom antydda åtgärder illuderas, medföra desamma,

på sätt Konungens befallningshavande i Malmöhus län jämväl erinrat,

den olägenheten, att kommun, inom vilken aktiebolagets verksamhet bedrives, kan

till obehörig förmån för annan kommun, där aktieägaren är bosatt, gå miste om

eller åtminstone lida minskning i den beskattningsrätt till bolagets vinst, som

eljest tillkommer densamma.

Då. kammarrätten sålunda anser det nu remitterade förslaget icke vila å

principenliga och rättvisa beskattningsgrunder samt på ett störande sätt föregripa

det pågående reformarbetet i kommunalbeskattningen och tillika kunna menligt

inverka å kommunernas beskattningsrätt, måste kammarrätten för sin del avstyrka

detsamma.»

Till följd av nu gällande bestämmelser, enligt vilka skatt till kommun

ej erlägges för inkomst i form av utdelning å aktier i inländska

aktiebolag eller å lotter i solidariska bankbolag, kan det, på sätt redan

1893 års skattekommitterade erinrat, inträffa, att personer i synnerligen

göda ekonomiska omständigheter äro så gott som helt befriade från att

bidraga till utgifterna inom den kommun, där de bo och av vars inrättningar

de draga nytta. Om det oriktiga i detta förhållande torde man

numera ganska allmänt vara ense. Då eu kommunal beskattning av utdelning

å aktier och banklotter det oaktat mött och alltjämt möter motstånd,

har detta skett under det ofta hörda påståendet, att man måste

söka undvika dubbel beskattning av samma inkomst. Man lärer emellertid

icke kunna såsom allmängiltig princip hävda, att dylik s. k. dubbel

beskattning är eu oegentlighet. Det må erinras om, att aktiebolags inkomster

över huvud icke kunna i alla hänseenden likställas med enskildas

inkomster, något som kommit till uttryck redan däri, att vid beskattningav

bolagsinkomster eu särskilda skatteskalor måst upprättas. Frågan om

eu i viss utsträckning »dubbel beskattning lärer icke kunna principiellt

bedömas annorlunda än eu på annat säl! anordnad skärpning av vissa

inkomsters beskattning. Härtill kommer, att den nu ifrågasatta s. k.

dubbelbeskattningen redan godkänts och praktiserats inom den statliga

inkomstbeskattningens område. Lika väl som både aktiebolag och aktieägare

hava att betala inkomstskatt till staten, bolaget för sin inkomst

och aktieägarna för bekommen utdelning, lika väl måste det anses be
-

Departe
liieuts
cliefeu.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kiingl. May.ts proposition nr 108.

fogat att låta bådadera betala skatt till kommunen. För aktieägaren

torde för övrigt, såsom länsstyrelsen i Stockholms län anfört, vinstutdelning

å aktier i allmänhet te sig på ungefär samma sätt som inkomst

av obligationer eller andra räntebärande papper. Införandet av kommunal

beskattning av utdelning å aktier torde därför komma att betraktas

icke så mycket som eu särbeskattning, riktad mot aktiebolag och dess

delägare, utan som borttagande av ett hittillsvarande privilegium för

inkomst, som härleder sig från utdelning å aktier. T de av mig förut

berörda nya kommunalskatteförslagen hava också de sakkunniga i princip

erkänt det befogade i eu dylik beskattning. Påståendet att eu lagändring

i nu antydd riktning skulle komma att föregripa den förestående

kommunalskattereformen synes mig ej böra tillmätas betydelse.

Yad åter angår invändningen därom, att aktiebolag för att i viss

utsträckning undandraga sig kommunal beskattning av sin vinst skulle

tillgodoföra delägarna densamma icke i form av utdelning utan såsom

avlöning eller tantiéme, så vill jag erinra, att frestelsen att på dylikt sätt

undandraga sig skatt är densamma redan nu
Beträffande

påståendet att inkomst av aktiebolagsrörelse skulle bliva

så tungt beskattad, att aktiebolagsformen komme till minskad användning

inom näringslivet, så torde denna farhåga icke böra tillmätas bety delse, helst

aktiebolagsformen i andra avseenden erbjuder företagarna stora förmåner.

Utan att emellertid vidare ingå på de teoretiska skälen mot eller

för den ifrågasatta beskattningen torde jag kunna begränsa mig till att

hänvisa till nu rådande förhållanden. Någon minskning av kommunalskatterna

är för närvarande ej att förvänta; tvärtom visa kommunernas

utgifter alltjämt en tendens till stegring. När man sålunda ställes inför

valet att antingen ytterligare skruva upp kommunalskatterna för de skattdragande,

vilkas stora flertal icke alls eller allenast med verkliga svårigheter

kunna gälda dem åliggande utskylder, eller ock att beskatta eu

hittills privilegierad inkomst, som i regel med lätthet torde kunna diaga

sin andel av bördan, då varken kan eller får man tveka.

I det jag sålunda förordar en författningsändring, avseende att

genomföra kommunal beskattning av utdelning a aktier i inländska aktiebolag

och å lotter i solidariska bankbolag, tillstyrker jag tillika, att de

nya bestämmelserna genast träda i kraft för att vinna tillämpning redan

vid innevarande års taxeringsarbeten.

Utöver de ändringar i bevillningsförordningen, som ovan omförmälda

förslag avser, erfordras dels en ytterligare mindre ändring i nämnda

förordning dels ock ett par ändringar i de vid förordningen den 28 okto
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

21

ber 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering fogade

formulär nr I A och I B.

I förstnämnda hänseende har det, då 9 § i »Särskilda anvisningar

till ledning vid taxeringen» genom det föreliggande förslaget skulle få ett

helt annat innehåll än nu, ansetts lämpligt, att den i nämnda paragraf

förekommande anvisningen, att medlem i förening'' för ekonomisk verksamhet

icke skall taxeras till bevillning för vad han erhållit såsom vinstutdelning

å insats i föreningen, såsom ett uttryckligt stadgande flyttas

in i 8 § av bevillningsförordningen. Vidare måste 10 § i de särskilda

anvisningarna underkastas en jämkning.

Vidkommande de erforderliga ändringarna i deklarationsformulären,

så torde jag inom kort få anledning att för Kungl. Maj:t anmäla förslagtill

vissa andra ändringar i dessa formulär, och synes mig vid sådant

förhållande frågan om ändrad lydelse av formulären då böra upptagas i

ett sammanhang.

Jag torde härefter få redogöra för de finansiella verkningarna av ett

bifall till det av mig förordade förslaget om kommunal beskattning av aktieinkomster.

Enligt det av statskontoret upprättade generalsammandraget över,

utom annat, bevillningen av fast egendom samt av inkomst utgjorde för

år 1918 summan av uppskattat värde å dels jordbruksfastighet, dels annan

fastighet samt den beskattningsbara inkomst, för vilken utgöres bevillning''

av inkomst, följande belopp:

Taxeringsvärde å jordbruksfastighet.......... 5,590,642,610 kronor

Taxeringsvärde å annan fastighet........... 6,469,659,800 >

Beskattningsbar inkomst...............3,316,615,710 »

De på bevillningen vilande utskylderna, som utgå efter refjartitionssystem,

fördelas som känt är proportionellt på dels beräknad inkomst av

fastighet (6 % för jordbruks- och 5 % för annan fastighet), dels den taxerade

inkomsten.

För att vinna kännedom om, huru den efter bevillning'' utgående skattebördan,

således främst den kommunala, fördelar sig på olika slag av

inkomst, bär man givetvis att med den taxerade inkomsten jämställa de

sålunda konventionellt beräknade fastighetsinkomsterna.

Ur generalsammandraget erhållas följande siffror å bevillningsbeloppen,

i avrundade tal:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

för jordbruksfastighet................. 334.3 null. kronor

> annan fastighet.................. 323.0 » *

> övrig inkomst................... 3.315.8 >_

Summa 3,073.1 niill. kronor

Beträffande den höjning av totalsumman, som må föranledas av

det föreslagna inräknandet av utdelning å aktier i inländska aktiebolag

och å lotter i solidariska hankbolag bland bevillningspliktig inkomst,

så torde det vara tämligen vanskligt att beräkna densamma. Man

äger nämligen icke tillgång till några bestämda uppgifter av senare

datum om summan av dylik utdelning inom landet. Inom vissa gränser

torde emellertid ökningen kunna fastställas.

År 1906, 1907 och 1908 utgjorde totalbeloppen av vinstutdelningar

från inländska aktiebolag och solidariska bankbolag, enligt vad som framgår

av inom finansdepartementet verkställda finansstatistiska utredningar,

respektive 115,872,694, 132,358,727 och 130,973,625 kronor, motsvarande

respektive 7, 7.4 och 6.i procent av bolagens kapital, som utgjorde år

1906 1,644, mill. kronor, år 1907 1,791.o mill. kronor och år 1908 2,150.7

in ill. kronor.

Enligt preliminär beräkning vid eu pågående statistisk utredningrörande

skattetaxeringen år 1917 utgjorde den till inkomst- och förmögenhetsskatt

taxerade inkomsten från bolagen ej mindre än 1,047,5 mill.

kronor å ett sammanlagt aktiekapital (med tillägg av reservfonder) av

3,581 mill. kronor. Den icke kända utdelningen till aktieägarna har

givetvis utgjort eu betvdligt högre procent än under de förutnämnda åren

1906—1908.

Under år 1917 har aktiekapitalet ökats med: ifråga om nya bolag

309,4 mill. kronor och i fråga om äldre bolag 535,4 mill. kronor eller

tillhopa 844,8 mill. kronor. Ehuru dessa uppgifter icke äro tillräckliga

för att ge kännedom om kapitalet vid ingången av år 1918 och om medeltalet

under året 1917, torde man kunna antaga sistnämnda medeltal ligga

omkring *4,000 mill. kronor. Räknar man med eu utdelningsprocent av

drygt 6 % — vartill må erinras, att utdelningsprocenten för depressionsåret

1908, om även reservfonder inräknas i kapitalet, utgjorde 5,i % —

skulle man å sagda medelkapital erhålla en utdelning av i runt tal 250

mill. kronor.

Med minst detta belopp skulle vid 1918 års taxering bevillningssumman

ha ökats, därest nu föreslagna bestämmelser varit gällande.

Förslagets tillämpning skulle alltså för år 1918 medfört följande

sammansättning av den totala inkomst, som haft att uppbära kommunalutskylderna:
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

ttungt. Maj:ts proposition nr 108.

2o

för jordbruksfastighet....................... 334,s mill. kronor

» annan fastighet........................ 323,o » >

> övrig inkomst (därav inkomst av aktier 250 mili kronor)..... 3,565,8 > »

Summa 4,223,1 mill. kronor

Ökningen i bevillningssumman skulle med en utdebitering av t. ex.

7 kronor pr bevillningskrona hava tillfört kommunerna ett tillskott av

17 å 18 mill. kronor. Eller ock hade utdebiteringen kunnat i motsvarande

mån sänkas.

I nedanstående tabell anges, med vilken procent de olika slagen

av inkomst skulle kommit att deltaga i skatterepartitionen, därest det av

mig förordade förslaget hade tillämpats å 1918 års taxering. Till jämförelse

meddelas motsvarande siffror för den faktiska fördelningen åren

1913 och 1917.

Repartitionsprocent

Inkomst av „ - „

År 1913 År 1917 År 1918

Jordbruksfastighet.............12,12 % 6,52 % 7,92 %

Annan fastighet..............13,93 » 8,50 > 7,65 »

Övrig inkomst............... 73,95 » 84,98 s 84,43 >

Summa 100,00 100,00 100,00

Till sist får jag i detta sammanhang nämna, att vid bifall till vad

jag föreslagit skulle kunna ifrågasättas dels sådan ändring av inkomstberäkningen

i statsverkspropositionen, att inkomsttiteln »Bevillning av

fast egendom och av inkomst» förhöjdes med ett belopp, motsvarande den

ökade bevillningen, dels ock att det under sjunde huvudtiteln upptagna

extra anslaget »Bidrag till landsting och städer, som- ej deltaga i landsting»

höjdes till enahanda belopp.

Det möter emellertid stora''svårigheter att med någon större grad

av säkerhet beräkna det belopp, vilket sålunda skulle ifrågakomma till

uppförande å 1920 års riksstat å såväl inkomst- som utgiftssidan. Ur

budgetsynpunkt har en ändring intet intresse, liksom den ej heller är av

betydelse för vederbörande landsting eller stad. Såsom jag närmare utvecklat

under punkt 68 av sjunde huvudtiteln i årets statsverksproposition

har nämligen under senare år den anordningen vidtagits, att det

ifrågavarande anslaget upptagits i budgeten såsom extra reservationsanslag,

att utgå direkt av bevillning av fast egendom samt av inkomst,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kunyl. Maj:ts proposition nr 108.

varjämte föreskrivits med avseende å anslagets användning, att av detsamma

skulle till landsting och städer, som icke deltaga i landsting,

utbetalas den inom vederbörande landstingsområde och stad under budgetåret

influtna nettoinkomsten av bevillning av fast egendom samt av

inkomst. Denna bestämmelse gäller för närvarande. Och beträffande år

1920 bar Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit samma anordning

och enahanda föreskrift. Därest detta förslag vinner riksdagens bifall,

kommer sålunda den faktiskt inflytande bevillningen att tillgodoföras

vedei’börande, oberoende av med vilket belopp bevillningen och det ifrågavarande

anslaget äro i staten uppförda. Vid sådant förhållande synes

mig anledning icke föreligga att, då beräkningen i allt fall skulle bliva

tämligen osäker, föreslå vare sig ändrad inkomstberäkning eller höjningav

berörda anslagsbelopp.

Föredragande departementschefen uppläste härefter förslag till förordning

angående vissa ändringar i förordningen den 28 oktober 1910

angående bevillning av fast egendom samt av inkomst och hemställde,

att förslaget måtte föreläggas riksdagen till antagande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna

bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition av

den lydelse, bilaga litt. . . . vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sven Lidholni.

Stockholm 1019. Kungl Boktryckeriet. P. A. Norstedt Sc Söner.

190464

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:373 Skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kung!. Maj:ts proposition med förslag om vissa, för ernående av jämkningar i fördelningen av den kommunala skattebö s. 1 i texten
  2. BevU 1919:70 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 108, i vad den avser ändrad lydelse av 8 § 1 mom. i förordningen den 28 oktober 1910 angående bevillning s. 7 i texten
  3. BevU 1919:65 Memorial, angående ersättning åt av utskottet vid handläggning av vissa ärenden anlitade biträden. s. 1 i texten
  4. KU 1919:32 Utlåtande, i anledning av väckt motion om höjning av den beräknade inkomst av jordbruksfastighet, i förhållande vartill kommunalutskylder för sådan fastighet ut a1 i texten
  5. BevU 1919:40 Memorial, i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut rörande utskottets betänkande nr 35 i anledning av dels Kungl. Maj ds ''proposition med förslag om vissa, a1 i texten

Visa alla 6