Sök i Ratio Lex

Angående ytterligare anslag för anläggande av en örlogsdepå vid Härnösand

1919-02-18 · 25 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 24 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:113, Angående ytterligare anslag för anläggande av en örlogsdepå vid Härnösand

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

KungL Maj:ts proposition Nr 113.

1

Nr 113.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare

anslag för anläggande av en örlogsdepå vid Härnösand;

given Stockholms slott den 18 februari 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

njöförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå

riksdagen

att, utöver det av 1914 års senare riksdag för anläggande av en

örlogsdepå vid Härnösand beviljade anslaget av 1,700,000 kronor, för

arbetets fullföljande i den omfattning, som i statsrådsprotokollet angivits,

bevilja ytterligare ett reservationsanslag av 1,672,000 kronor

och därav på extra stat för år 1920 anvisa ett belopp av 1,000,000

kronor.

GUSTAF.

Erik Palmstierna.

Bihang till riksdagens protokoll 1919

1 samt. 95 höft. (Nr 113.)

471 1» ]

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts proposition Nr 113.

Utdrag av protokollet över sjöförsvarsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet a Stockholms slott

den 18 februari 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nieson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna anförde härefter

följande.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har KungL

Maj:t under punkt 32 av femte huvudtiteln föreslagit riksdagen att i

avvaktan på den proposition angående beviljande av ytterligare anslag

för anordnande av en örlogsdepå vid Härnösand, Kungl. Maj:t kunde

komma att till riksdagen avlåta, för berörda ändamål bland de extra

reservationsanslagen å femte huvudtiteln för år 1920 beräkna ett belopp

av 1,000,000 kronor.

Då jag nu går att närmare redogöra för ifrågavarande anslagsbehov,,

torde det vara lämpligt att först erinra om vad beträffande örlogsdepån

vid Härnösand hittills förekommit.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 113.

Behovet av en befäst replipunkt å mellersta Norrlands kust framhölls

av chefen för flottans stab redan i hans år 1898 avgivna yttrande

över 1896 års befästningsköm mittes betänkande. Ifrågavarande

behov vitsordades även i chefernas för generalstaben och flottans stab

gemensamma förslag till försvarsväsendets stärkande, avgivet i samband

med 1906 års försvarsplan. Chefen för flottans stab yttrade i sin skrivelse

den 18 oktober sistnämnda år beträffande föreliggande fråga, bland

annat, följande: »För att flottan skall med hopp om framgång kunna

gentemot en till sjöss överlägsen motståndare fylla sin uppgift vid landets

försvar fordras oundgängligen, att ett tillräckligt antal befästade permanenta

operationsbaser med anstalter för utförande av reparationer å fartygen

och komplettering av deras förråd anordnas å kusten. Såsom en

naturlig fordran i detta hänseende måste anses upprättande av minst eu

dylik operationsbas för vardera av våra tre stategiska sjöfronter, nämligen

Östersjön, \ ästkusten och Norrlandskusten».

Kustförsvarskommissionen uttalade i sitt betänkande den 23 juni

1908, att en permanent operationsbas för flottan borde anordnas vid

Angermanälven, samt att densamma tillsvidare borde anläggas i mindre

skala, varför etablissementet borde inskränkas till att omfatta en mindre

depå. Kommissionen beräknade kostnaderna för varvsanläggningen, inberäknat

markinköp men oräknat försvarsanordningarna, till 2,520,000

kronor, vartill borde läggas ett belopp av 485,000 kronor för byggnader

m. m., eller i allt 3,005,000 kronor.

1907 års försvarskommitté yttrade i betänkande den 5 december

1910 beträffande denna fråga, att en sammanställning av gjorda utredningar

tydligt påvisade vikten av att en operationsbas så snart ske

kunde komme till stånd å Norrlandskusten för att möjliggöra flottans

verksamma uppträdande till den norrländska kustens skydd under krigstid.

Emellertid framgick det av kustförsvarskommissionens utredning,

att en dylik anläggning krävde betydande kostnader, varför med anläggandet

av en permanent operationsbas å Norrlandskusten borde tillsvidare

anstå, dock att åtgärder borde vidtagas dels för att vid mobilisering

en tillfällig operationsbas för torpedfartyg skulle kunna upprättas,

dels för att en docka måtte å lämplig plats åstadkommas. En dylik

docka i förbindelse med lämplig reparationsverkstad ansåg kommittén

skulle kunna tjäna ett dubbelt ändamål, i det att anläggningen under

fredstid kunde bliva till stor nytta för handelssjöfarten. På den grund

ansågs, att anläggningen skulle kunna åvägabringas genom enskild företagsamhet,

vilken dock borde stödjas genom subvention av statsmedel.

Myndigheters

och kommittéers

uttalanden

m. m.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 113.

I detta sammanhang må erinras, att frågan om anläggande å kusten

norr om Stockholm av en docka, som kunde bliva till gagn för såväl

handelssjöfarten som försvaret, redan tidigare varit föremål för uppmärksamhet.

Den av Kungl. Maj:t den 1 juli 1898 tillsatta kommittén för

behandling av vissa sjöfartsnäringen och den utrikes handeln rörande

frågor uttalade nämligen i den 11 december 1900 avgivet betänkande,,

nr VI, att kommittén ansåge, att i första rummet i Stockholm och

Malmö samt därefter, i den mån omständigheterna sådant medgåve, företrädesvis

å den plats norr om Stockholm, som prövades mest lämplig,,

borde inrättas dockor av sådana dimensioner, att däri kunde intagas

störa, moderna fartyg. Beträffande behovet av docka norr om Stockholm

vore det givet, att dennas dimensioner borde vara sådana, att do

medgåve dockning av fartyg, som trafikerade Norrlands hamnar, och

dessa fartyg vore, som bekant, i allmänhet av större dimensioner. Därtill

komme det förhållandet, att för våra pansarbåtar måste fordras tillfälle

till dockning i Norrland, och denna omständighet medverkade kraftigt

därtill, att kommittén ansåge sig kunna redan då göra hemställan

beträffande anordnandet av en större docka även norr om Stockholm.

I häröver avgivet utlåtande anförde marmförvaltmngen, att ämbetsverket

instämde i kommitténs uttalande om önskvärdheten av flera dockors

anläggande inom landet, såsom varande en angelägenhet av mycket stor

vikt jämväl för örlogsflottan, och att förvaltningen ej hade något att

erinra beträffande kommitténs yttrande i vad det avsåge platsen för

dockanläggningarna.

Andra försvar

sberedning

ens uttalande

i det

preliminära

betänkandet

Andra försvarsberedningen erinrade i sitt i april 1914 avlämnade

preliminära betänkande, dels att chefen för marinstaben i en på begäran

av försvarsberedningen år 1912 verkställd utredning angående

möjligheterna för den svenska flottan att ingripa till hindrande av

fientliga landstigningsföretag mot mellersta eller övre Norrlands kust

hade framhållit, att till stöd för i Bottenhavet uppträdande svenska

sjöstridskrafter borde finnas en befäst replipunkt å mellersta Norrlands

kust, dels ock att bemälde chef i en annan till försvarsberedningen

avlämnad redogörelse angående de huvudsakliga fall av landstigningsförsök

på Sveriges kuster, som i händelse av visst kiigsfall

kunde vara att förvänta, uttalat att, »för att operationer med svenska

sjöstridskrafter i Bottniska viken skola hava utsikt till framgång, erfordras,

att till stöd för dem finnes en befästad replipunkt inom Ångermanlands

skärgård».

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kung!. Maj:ts proposition Nr 113.

Beredningen, som dessutom inhämtat chefens för generalstaben yttrande

samt tagit del av ett av cheferna för marinförvaltningen, marinstaben,

kustartilleriet och fortifikationen utarbetat, den 29 september

1913 dagtecknat betänkande om det fasta kustförsvaret, anförde i sitt preliminära

betänkande i övrigt följande: »Beredningen anser, att behovet

av en befäst replipunkt på mellersta Norrlands kust är till fullo ådagalagt,

och med den utveckling, som det nutida sjökrigsväsendet tagit,

måste detta behov anses hava blivit ännu mera påtagligt än förut.

Svårigheterna vid en förflyttning av svenska sjöstridskrafter från mellersta

Sveriges skärgårdsområde upp i Bottniska viken hava betydligt

ökats; så mycket angelägnare måste det därför vara, dels att inom"''Bottniska

viken finnes en befäst plats, inom vilken en lokalstyrka av flottan

kan vara förlagd, åtminstone under den isfria tiden, dels att denna plats

kan tjäna som mål och tryggad hamn för en sjöstyrka, som söderifrån

vid behov söker förflytta sig till detta vatten. Beredningen har icke

förbisett de betänkligheter, som kunna resas mot anläggandet av dessa

nya befästningar på grund av de kostnader, som äro förenade ej

blott med själva, anläggningen, utan också med dess bemanning, men

inför de synnerligen viktiga försvarsintressen, som här föreligga, torde

betänkligheterna höra falla, om anläggningen utföres på billigaste sätt

och även bemanningen anordnas efter så sparsamma grundsatser som

möjligt. Vad platsen för den ifrågavarande replipunkten vidkommer,

anser beredningen, att då det här gäller framför allt en replipunkt för

flottan, de skäl, som anförts för Ångermanälvens mynning, måste väga

mera än de, som anförts för att välja annan ort.»

På beredningens hemställan hade chefen för marinstaben uppgjort

alternativa förslag till örlogsdepå å Norrlandskusten, vilka förslag beredningen

dock ansåg böra underkastas granskning i vissa avseenden,

framför allt rörande möjligheten att för sjöfartsnäringen under fredstid

nyttiggöra den till örlogsdepån hörande dockan, då bristen på en sådan

non om Stockholm gjort sig starkt kännbar för den synnerligen livliga

sjöfarten på Norrland. Denna granskning hann beredningen emellertid

icke fullborda.

t ill det statsrådsprotokoll över sjöförsvarsärenden för den 14 mai

1914, som bifogades propositionen nr GO till 1914 års senare riksdag,

angående sjöförsvarets ordnande, anförde föredragande departementschefen

följande (sid. 136).

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 113.

Propositionen Departementschefen delade i allt väsentligt den mening rörande bett»-

60 till Povet av en befäst replipunkt för flottan på mellersta Norrlands kust,

nare riksdag, som i de gjorda utredningarna kommit till synes, och ansage, att

densamma — såsom ock förutsatts i den på andra försvars beredningens

föranstaltande verkställda utredningen — borde förläggas vid

Härnösand. _ ,

Den granskning, som beredningen icke hunnit fullborda,, hade sedermera

blivit inom departementet verkställd och utmynnat uti ett förslag

till anordnande av en örlogsdepå vid Härnösand.

Enligt detta förslag skulle örlogsdepån kunna så anordnas, att de

delar av densamma, vilka under fredstid endast i mindre^ grad behövde

tagas i anspråk för flottans räkning, kunde avskiljas från den återstående

delen av depån, vilken borde avses uteslutande för flottans behov.

Den avskilda delen med tillhörande område syntes lämpa sig för uthyrning,

och torde svårighet ej möta att erhålla lämplig arrendator,

varvid arrendesumman kunde antagas täcka en del av de med örlogsdepån

förenade årliga kostnaderna.

Såsom framginge av en vid statsrådsprotokollet fogad hemlig

bilaga, vore tvenne alternativ för depåns omfattning uppgjorda, och

funne departementschefen den planläggning och omtattning, som angåves

av det såsom nr II betecknade, mindre omfattande alternativet

lämpliga. Kostnaderna för depåns anläggning, oberäknat markinköp,

beräknades till 1,595,600 kronor. Med markinköp beräknades desamma

uppgå till högst 1,700,000 kronor.

Propositionen Frågan om anläggning av den nya depån samt tackande av kostnr

156 till na(ierna för densamma upptogs därefter i propositionen nr 156 till 1914

narf riksdag, års senare riksdag angående vissa engångskostnader för sjöförsvarets

ordnande. .

Till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet over sjoiorsvarsärenden

för den 20 juni 1914 anförde föredragande departementschefen

(sid. 17), att för täckande av kostnaden för anordnande av en örlogsdepå

vid Härnösand, på ovan angivet sätt beräknad till 1,700,000 kronor,

värnskattemedel syntes böra tagas i anspråk. Arbetena lör anläggningen

vore beräknade att igångsättas före slutet av år 1915 samt att kräva en

tid av omkring två år. De erforderliga medlen borde därför anvisas att

utgå med 100,000 kronor år 1915 samt med 800,000 kronor vartdera

av åren 1916 och 1917.

I enlighet härmed föreslog Kung!. Maj:t riksdagen att, under förutsättning

att propositionerna angående ny värnpliktslag och sjöförsva
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 113.

rets ordnande samt angående värnskatt och värnskattefond vunne riksdagens

bifall, för anläggande av en örlogsdepå vid Härnösand bevilja

ett anslag av 1,700,000 kronor, att utgå av värnskattemedel, och därav

för år 1915 anvisa ett belopp av 100,000 kronor.

På sätt riksdagen i skrivelse den 14 september 1914, nr 1, anmälde, 1914 års sebiföll

riksdagen vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit. Hare riksdags

Därvid uttalade riksdagen emellertid (sid. 249), att riksdagen ansett sig I * * * S’'' lVdSe "r *

höra framhålla, att anläggningarna för örlogsdepån, om den skulle på ett

tillfredsställande sätt fylla sitt ändamål, syntes böra redan från början omfatta

jämväl en mindre verkstadsanläggning. Genom vederbörande utskotts

försorg verkställda överslagsberäkningar angående de kompletteringar

jämte verkstads- och bostadshus, som för anordnande av en

dylik verkstadsanläggning kunde anses erforderliga, gåve vid handen,

att kostnaden härför skulle uppgå till 150,000 kronor.

Å det beviljade anslaget återstående 1,600,000 kronor hava därefter

anvisats med 800,000 kronor för vartdera av åren 1916 och 1917.

Genom nådigt brev den 17 september 1914 anbefalldes marinför- Kungi. brev

valtningen att snarast möjligt till Kungl. Maj:t inkomma med huvud- denl7septemsaklig

plan för utförande under särskilda år av den anläggning av en den ''l^apru

örlogsdepå. vid Härnösand, vartill riksdagen beviljat medel. Sedermera 1915- uppdrogs i nådigt brev den 16 april 1915 åt marinförvaltningen att i

samband med utarbetandet av berörda plan uppgöra och till Kungl.

Maj:t inkomma med förslag till utförande av den av riksdagen ifrågasatta

verkstadsanläggningen jämte beräkning av kostnaderna därför.

b ör utförande av erforderliga undersökningar för ifrågavarande örlogsdepå

anvisade Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 31 mars 1915

ett belopp av högst 12,000 kronor.

I skrivelse den 9 juni 1915 avgav marinförvaltningen förslag be
träffande

platsen för örlogsdepåns förläggning samt hemställde, med

hänvisning till inkomna anbud, om anvisande av medel till förvärvande

av för dopan erforderliga områden. Kostnaden härför uppskattades av

marinförvaltningen till högst 180,000 kronor, vilket belopp dock överstege

den i propositionen för ifrågavarande ändamål beräknade kostnaden,

104,400 kronor. Marinförvaltuingen fann dock sannolikt att, därest

Kungl. Maj: t ej begagnade sig av föreliggande anbud, den erforderliga

Terrängundersökningar.

Kungl. brev

flen 3 l mars

1915.

Plats för depåns

förläggning.

Markförvärv.

MarinfÖrvaltningens

skrivelse

den 9

juni 1915.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung!.. Maj:ts proposition Nr 113.

marken vid ett senare förvärv komme att betinga avsevärt högre pris

i mån som det bleve bekant, varest depan komme att förläggas.

Kangi. slagta Sedan chefen för marinstaben avgivit utlåtande, föredrogs ärendet

beslut den 1 2 den 12 augusti 1915 inför Kungl. Maj it, därvid Kung]. Maj:t — efter

augusti i9iu. ^ föredragan(je departementschefen erinrat, hurusom riksdagen uttalat,

att anläggningarna för ifrågavarande örlogsdepå borde, förutom de av

Kungl. Maj:t föreslagna, redan från början omfatta jämväl eu mindre

verkstadsanläggning — enär vid sådant förhållande det ej torde kunna

undvikas att överskrida det i propositionen för markförvärv beräknade

beloppet, med bifall till marinförvaltningens tillika gjorda hemställan,

dels beslutade, att örlogsdepån skulle förläggas å fastlandet

invid Väs tby viken söder om Härnösand—Sollefteå järnväg, dels uppdrog

åt marinförvaltningen att på lämpligaste sätt genom frivillig

överenskommelse eller, där så ej kunde ske till skäligt pris, genom

expropriation förvärva för örlogsdepåns anläggning behövlig mark till

den omfattning, som en bifogad karta närmare utvisade, jämte erforderlig

vattenrätt, varvid, för den händelse vattenrätten inom visst

angivet område icke stode att erhålla för rimligt pris utan samtidigt

förvärv av norra delen. av Kalvarsön, även detta område finge, för

värvas, dels förklarade, att de områden, som komme att exproprieras,

skulle få omedelbart tillträdas, dels ock för ifrågavarande ändamål anvisade

ett belopp av 180,000 kronor, att utgå av de medel, som av riksdagen

anvisats för anläggande av en örlogsdepå vid Härnösand.

Marinforvait- Sedermera anmälde marinförvaltningen i skrivelse den 22 november

ningens skri- igl5 att ämbetsverket, utan att behöva anlita expropriation, för ett

november sammanlagt pris av 138,600 kronor förvärvat all den för örlogsdepån

1915‘ beräknade mark jämte vattenrätt med undantag av ovan omföimälda del

av Kalvarsön. Det syntes ämbetsverket emellertid behövligt, att sistnämnda

område förvärvades för örlogsdepån, varigenom stranden runt

hela Västbyviken komme att tillhöra kronan. Därmed skulle, bland

annat, vinnas möjlighet icke blott att vid behov i en framtid öka kajutrymmet

och anläggningarna vid depån, utan även att utöva mera

effektiv tillsyn över och bevakning av depån, vilket senare med hänsyn

till vattenområdets mycket begränsade utsträckning måste anses vara av

särskild vikt.

Kungi. brev Genom nådigt brev dén 23 december 1915 uppdrog Kungl. Maj .t

den 23 decem- f}arefter< i enlig-het med vad marinförvaltningen hemställt, åt ämbetsverket

ber 1915. ? °

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 113.

att för örlogsdepån genom frivillig överenskommelse eller, där så ej

kunde ske till skäligt pris, genom expropriation förvärva ovan omförmalda

del av Kalvarsön, varjämte Kungl. Maj:t dels förklarade, att sagda

område i händelse av expropriation Unge efter fullbordat expropriationsförfarande

av kronan omedelbart tillträdas, dels medgav, att kostnaderna

för ifrågavarande markförvärv till ett belopp av högst 10,000

kronor finge bestridas av de medel, som genom nådiga brevet den 12

augusti 1915 anvisats till inköp av mark och vattenrätt för ifrågavarande

örlogsdepå.

Genom nyssnämnda nådiga brev den 23 december 1915 förordnade

Kungl. Maj:t tillika, att den beslutade örlogsdepån vid Härnösand

skulle erhålla benämningen Gustafsviks örlogsdepå.

Med ovan omförmälda skrivelse den 22 november 1915 hade marinförvaltningen

jämväl överlämnat av stationsingenjören K. Holmgren till

förvaltningen i oktober samma år ingivna planer och kostnadsberäkningar

för ifrågavarande örlogsdepå ävensom ett av Holmgren på uppdrag

av förvaltningen sedermera uppgjort modifierat förslag under förutsättning

av inköp för kronans räkning av den omedelbart norr om Härnösand—

Sollefteå järnväg belägna Västby herrgård med tillhörande tomt;

och hade förvaltningen uti omförmälda skrivelse vidare anfört, bland

annat, följande.

Den huvudsakliga plan för örlogsdepåns utförande, som sålunda

utarbetats, grundade sig på de uttalanden, vilka blivit gjorda i propositionen

nr 60 till 1914 års senare riksdag. Vederbörlig hänsyn

hade jämväl tagits till samma riksdags yttrande angående behovet av

verkstadsanläggning vid depån. Tvänne alternativ, I och II, för depåns

utförande hade — med olika utnyttjande av terrängen — blivit av

stationsingenjören Holmgren framställda; bägge alternativen vore utarbetade

i ett mindre och ett större förslag. Ett ändringsförslag av

alternativ I, mindre förslaget, hade slutligen, såsom ovan blivit nämnt,

av stationsingenjören Holmgren blivit framlagt.

En granskning av förslagen gåve vid handen, att det med alternativ

I betecknade förslaget vore väsentligt att föredraga framför alternativ

II med hänsyn till dels de beräknade anläggningskostnaderna, dels

de årliga driftkostnaderna, dels anläggningens koncentration och bevakning

och dels manövern vid dockning m. m. Härtill komme, att

för alternativ II krävdes ett visserligen ganska föga omfattande område

vid Ramö sågverk, utöver det inköpta, vars inlösen emellertid torde

komma att vålla betydande svårigheter och avsevärda kostnader.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 95 käft. (Nr 113.) 471 19 2

Örlogsdepåns

benämning.

Godkännande

av plan för

örlogsdepån.

Marinföryaltningen8

skrivelse den

22 november

1915.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition Nr 113.

Förvaltningen ansåge, att den modifikation av alternativ I, mindre

förslaget, som framlagts av stationsingenjören Holmgren, borde vinna

tillämpning. Denna modifikation avsåge inköp för en kostnad av 25,000

kronor av Västby herrgård, vilken endast genom järnvägsbank och

landsväg skildes från den redan inköpta marken och till vilken hörde

åbyggnader, som, om de toges i anspråk såsom bostäder för depåns

personal m. m., föranledde en minskad nybyggaadskostnad för dylika

bostäder av 25,000 kronor. Ett övertagande av nämnda byggnader

med tillhörande tomt innebure icke blott en utökning utan särskild

kostnad för kronan av det för depån tillgängliga området med vattenledning

för nämnda byggnader, utan även tillgång omedelbart till bostadsbyggnader

med avsevärda utrymmen, erforderliga för den arbetspersonal,

som behövdes redan vid början av arbetena för depåns utbyggande.

Marin förvaltningen lämnade tillika följande tablå över kostnaderna

för örlogsdepån enligt det modifierade förslag, som av ämbetsverket förordades

till utförande:

Terrassering, spår och stängsel..................................... 169,900

Kajer ................................................................................................ 151,000

Docka 125 x 21 x 7 ‘/a med pumphus............................................ 1,060,000

Båthus med snickarverkstad och mindre upphalningsbädd...... 10,000

Kolskjul med tillhörande lossnings- och lastningsanordningar 20,000

Oljebehållare med rörledningar ........................................................ 44,000

Nybyggnad för tillsyningspersonal.................................................... 55,000

Inköp av Västby herrgård till mäss samt bostäder för de
tachementsbefälhavaren

och en underofficer........................ 25,000

Nybyggnad för vaktmanskap ........................................................... 18,000

Vatten, avlopp och planering...................................................... 17,000

Administration m. in......................................................................... 30,100

Summa kronor 1,600,000

En sammanställning av samtliga beräknade kostnader för en örlogsdepå

vid Härnösand tedde sig sålunda:

Markförvärv, mätningar och kartläggning .............. 160,000

Depå, utom verkstadsanläggning............................. 1,600,000

Verkstadsanläggning...................................................... 142,000

Hangar för flygbåtar m. m.......................................... 18,<>00

Summa kronor

1.760.000

160,000

1.920.000

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungi. Maj.ts proposition Kr 113.

Kostnaden för depån, med undantag av verkstadsanläggningen

och hangaren, samt för markförvärv, mätningar och kartläggning skulle

alltså komma att uppgå till 60,000 kronor mera än den i statsverkspropositionen

till 1914 års senare riksdag angivna.

Utbyggandet av depån borde ske enligt följande plan för kostnadernas

ungefärliga fördelning:

1915 1916

för markförvärv ............................. 160,000 —

d docka m. m. samt inköp av

Västby herrgård.................. 25,000 715,000

D verkstad och hangar m. m,. . — 100,000

Kronor 185,000 815,000

1917 Summa

160,000

860,000 1,600,000

60,000 160,000

920,000 1,920,000

Sedan chefen för marinstaben avgivit infordrat utlåtande, föredrogs

ärendet den 19 maj 1916, därvid Kungl. Maj:t dels bemyndigade marinförvaltningen

att för ifrågavarande örlogsdepå inköpa Västby herrgård

med tillhörande tomt för ett pris av högst 25,000 kronor, att utgå av

de medel, som av riksdagen anvisats för anläggande av nämnda örlogsdepå,

dels godkände den av förvaltningen förordade planen för utförande

av omförmälda örlogsdepå, med undantag av verkstadsanläggning jämte

hangar för flygbåtar och därtill hörande bensinbehållare, dels ock uppdrog

åt marinförvaltningen att så skyndsamt ske kunde igångsätta och

fullfölja arbetena för örlogsdepåns utförande i huvudsaklig överensstämmelse

med den av Kungl. Maj:t godkända planen för en sammanlagd

kostnad av högst 1,600,000 kronor, oberäknat utgifterna för markförvärv,

med rätt för förvaltningen att under arbetets verkställande

vidtaga de mindre avvikelser från planen, vilka kunde finnas ändamålsenliga

och kunde äga rum utan ökning av nyss angivna kostnadsbelopp.

I skrivelse den 29 september 1916 anförde marinförvaltningen, att

till följd av alltjämt fortgående stegring av material- och arbetspriser

samt ökad kostnad för inlösen av visst markområde, som delvis måste

övertagas efter expropriation, bleve kostnaden för Gustafsviks örlogsdepå

högre än som angivits i ämbetsverkets ovan återgivna skrivelse den 22

november 1915, eller 1,760,000 kronor. Ämbetsverket kunde ej för det

dåvarande angiva storleken av ytterligare erforderliga medel, men skulle

därom inkomma med anmälan, så fort bindande entreprenadanbud förelåge.

Vad åter beträffade kostnaderna för verkstadsanläggningen och

Kungl. Maj:ts

beslut den

19 maj 1916.

Anläggande

av verkstad

jämte flygbåt

skjul för

örlogsdepån.

Merkostnader

för depån.

Marinförvaltningens

skrivelse den

29 september

1916.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Propositionen

nr 78 till

1917 års

riksdag.

12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 113.

flygbåtskjul — för vilka någon plan ännu ej blivit fastställd så

måste dessa kostnader, i ämbetsverkets skrivelse den 22 november 1915

upptagna till sammanlagt 100,000 kronor, dåmera beräknas till sammanlagt

225,000 kronor.

Marinförvaltningen hemställde alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att till verkstad san läggning jämte flygbåtskjul m. m. för

Gustafsviks örlogsdepå för år 1918 bevilja ett anslag av 225,000 kronor

med rätt för Kungl. Maj:t att därav redan under år 1917 disponera

högst 100,000 kronor.

Till det statsrådsprotokoll över sjöförsvarsärenden för den 23 februari

1917, som bifogades propositionen nr 78 till 1917 års riksdag angående

beredande av medel till bestridande av vissa kostnadsökningar för sjöförsvarets

ordnande, anförde föredragande departementschefen vid anmälan

av förberörda framställning följande (sid. 19).

I den plan för flygvapnets uppsättande, som framlagts i propositionen

nr 73 till 1917 års riksdag, förutsattes behovet av flygbåtskjul

vid Gustafsviks örlogsdepå bliva tillgodosett i samband med depåns

upprättande.

Såsom framginge av marinförvaltningens skrivelse den 29 september

1916, förutsatte ämbetsverket, att till följd av stegrade material- och

arbetspriser kostnaderna för anläggandet av örlogsdepå vid Härnösand

skulle bliva större än vad som beräknats ej blott år 1914, eller 1,700,000

kronor, utan även av ämbetsverket i dess skrivelse den 22 november 1915,

eller 1,760,000 kronor. Några bindande entreprenadanbud beträffande

själva örlogsdepån hade ännu icke inkommit, och enligt vad departementschefen

inhämtat vore dylika anbud ej heller inom den närmaste

framtiden att emotse.

I de planer, som legat till grund för 1914 års senare riksdags beslut

beträffande sjöförsvarets ordnande, förutsattes, att eu flygavdelning

skulle förläggas till Härnösand. För anläggande av härför erforderliga

flygbåtskjul ävensom för den verkstadsanläggning, som av 1914 års

riksdag förordats, beräknades av marinförvaltningen i skrivelsen den 29

september 1916 en kostnad av tillsammans 225,000 kronor.

På grund av det anförda var departementschefen icke i tillfälle att

då avgiva något förslag rörande den merkostnad, som kunde bliva erforderlig

för anläggandet av själva örlogsdepån, men ansåg departementschefen

sig böra förorda, att till riksdagen avgåves förslag om beviljande

för år 1918 till verkstadsanläggning jämte flygbåtskjul för Gustafsviks

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 113.

örlogsdepå av ett anslag å 225,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att

därav redan under år 1917 disponera högst 100,000 kronor.

I nämnda proposition, nr 78, framlade Kungl. Maj:t jämväl förslag

i enlighet med departementschefens hemställan.

Riksdagen anmälde därefter i skrivelse den 6 juni 1917, nr 224,

att riksdagen till anläggande av verkstad jämte flygbåtskjul m. m. vid

Gustafsviks örlogsdepå beviljat ett reservationsanslag för år 1918 av

225,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917 av

tillgängliga medel förskottsvis utanordna högst 100,000 kronor.

Genom nådigt brev den 14 juni 1917 anbefalldes marinförvaltningen,

bland annat, att låta uppgöra och till Kungl. Maj:t inkomma med plan

jämte kostnadsberäkning för anläggande av verkstad jämte flygbåtskjul

m. m. vid depån, under iakttagande att kostnaderna därför icke finge

överstiga 225,000 kronor, ävensom med anledning av marinförvaltningens

anmälan den 29 september 1916 att kostnaden för depån komme att

bliva högre än vad som ursprungligen beräknats, snarast möjligt till

Kungl. Maj:t avgiva på bindande anbud grundade förslag till utförande

av sådana arbeten, vilka i första hand ansåges böra verkställas och som

kunde inrymmas inom det av riksdagen till depån beviljade anslagsbeloppet,

jämte approximativ uppgift rörande eventuellt erforderliga

ytterligare medel för depåns färdigställande.

I anledning härav inkom marinförvaltningen till Kungl. Maj:t med

en den 30 november 1917 dagtecknad skrivelse, varuti ämbetsverket,

efter att hava erinrat om tidigare av Kungl. Maj:t meddelade beslut

beträffande Gustafsviks örlogsdepå, anförde följande.

På grund av de bemyndiganden och uppdrag, som Kungl. Maj:t

lämnat, hade vissa förberedande arbeten utförts för depåns anläggande

och tvenne bostadshus uppförts samt ett stickspår anlagts i anslutning

till Härnösand—Sollefteå järnväg, varjämte arbetena med uppgörande

av plan och kostnadsberäkning för verkstadsanläggningen jämte flygbåtskjul

påbörjats, men ej hunnit avslutas.

Med avseende å utförande av dockbyggnaden med tillhörande pumpbrunn.

och pumphus, muddring i varvshamnen, kajanläggningar samt

planering och utfyllning av varvsplan och vägar hade anbud infordrats

genom allmän kungörelse, varvid dock något anbud ej inkommit, och

därefter genom direkt hänvändelse till uti ifrågavarande bransch arbe
-

1917 åra riksdags

skrivelse

nr 224.

Plan för

anläggande

av

verkstad m. m.

samt förslag

beträffande

vissa arbeten

å örlogsdepån.

Marinförvaltningena

skrivelse den

30 november

1917.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kung!. Maj:ts proposition Nr 113.

tande firmor här i Sverige, nämligen aktiebolaget Arcus, aktiebolaget

Skånska cementgjuteriet samt Kreiiger & Tolk byggnadsaktiebolag.

De från nämnda aktiebolag inkomna anbuden innefattade emellertid

icke bestämt pris för arbetena, utan vore grundade därpå, att staten

betalade arbetenas självkostnader, arbetsledning på arbetsplatsen, hyra

och slitning av arbetsmaskiner och redskap samt därutöver viss (15 å 20)

procent på självkostnaderna.

Enligt de förstnämnda två anbudsgivarnas beräkningar skulle kostnaderna

för i planen upptagna arbeten uppgå till i runt tal 2,500,000

kronor, förutom en del kostnader för elektrisk kraftförbrukning m. in.

Anbuden hade delgivits överkontrollanten för arbetena vid ifrågavarande

örlogsdepå, stationsingenjören K. Holmgren, som i ett däröver avgivet

yttrande avstyrkt att de antoges.

Med hänsyn till de höga obestämbara kostnader, som därav skulle

föranledas, ansåge marinförvaltningen, att avtal, grundat på något av de

avgivna anbuden, icke borde ifrågakomma.

Frågan om arbetenas utförande av flottan med egen arbetsledning

hade varit under övervägande, men, då det befunnits, att några mera

omfattande arbeten i alla händelser icke kunde utföras under den nära

framtiden på grund av rådande svårigheter för materialiers m. m. erhållande,

hade marinförvaltningen ansett sig böra se tiden an och tillsvidare

uppskjuta avgörandet av denna fråga.

Då sålunda bindande anbud med bestämda pris icke kunnat erhållas

och då under rådande förhållanden med de alltjämt fortgående stegringarna

i material- och arbetspriser någon tillförlitlig kostnadsberäkning

för återstående arbeten till omförmälda örlogsdepå icke kunde uppgöras,

vore marinförvaltningen för det dåvarande icke i tillfälle att avgiva vare

sig det genom förenämnda nådiga brev den 14 juni 1917 infordrade

förslag till utförande av sådana arbeten, vilka i första hand ansåges böra

verkställas och som kunde inrymmas inom det av riksdagen till örlogsdepån

beviljade anslagsbeloppet, ej heller den samtidigt infordrade uppgiften

rörande erforderliga ytterligare medel för örlogsdepåns färdigställande.

Under sådana förhållanden hade marinförvaltningen för avsikt att,

därest Kungl. Maj:t icke annorlunda beslutade, låta, i avvaktan på huru

förhållandena i den närmaste framtiden komme att gestalta sig, tillsvidare

uppskjuta utförandet av återstående arbeten för örlogsdepåns anläggande,

dock med undantag av en del sprängnings- och schaktningsarbeten,

vilka lämpligen borde fortsättas under vintern 1917—1918 för

beredande av arbeten åt en del av den dåvarande arbetspersonalen, varjämte

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition Nr 113. 15

under samma tid inköp av för arbetena erforderligt grövre virke avsåg-es

att verkställas. ö

Beträffande verkstadsanläggningen jämte flygbåtskjul vid förenämnda

orlogsdepa vore det att förutse — ehuru planen och kostnadsberäkningen

ännu icke hunnit avslutas — att ökat anslag för desamma bleve erforderligt

i följd av prisstegring å materialier och arbete.

Slutligen finge ämbetsverket meddela att, ehuru det beviljade beloppet

till örlogsdepåns anläggning vore otillräckligt, några ytterligare

™e''11 n eräl£na^es bliva härför behövliga förrän tidigast i slutet av

ar 1919. °

I nådigt brev till marinförvaltningen den 21 december 1917 uttalade Kungi. bre.

Kungl. Magt, att Kungl. Maj:t ansåg anmärkningsvärt att, efter det den 21 decemKungl.

Maj:t genom nådigt brev den 19 maj 1916 uppdragit åt marin- ^ 19‘7''

iorvaltmngen att så skyndsamt ske kunde igångsätta och fullfölja arbetena

or utförande av berörda örlogsdepå, åtgärder för ifrågavarande ändamål

dittills icke blivit i vidare mån vidtagna än vad av förvaltningens skrivelse

den 30 november 1917 framginge; och fann Kungl. Maj:t

den av mannforvaltnmgen gjorda anmälan icke till vidare yttrande föranleda.

Sistberorda brev föranledde en skrivelse från marinförvaltningen av

den 5 mars 1918,. i vilken ämbetsverket yttrade följande.

Marinförvaltningen ansåge sig böra framhålla, att ämbetsverket, under

stravan att så mycket som möjligt begränsa kostnaderna, vidtagit alla de

åtgärder, som förhållandena medgivit för arbetenas skyndsamma bedrivande.

Ketta framginge av en utav överkontrollanten, stationsingenjören K. Holmgren

i amnet avgiven, ämbetsverkets skrivelse bifogad redogörelse, däri

Holmgren bland annat anfört att, på grund av arbetenas omfattande och

komplicerade beskaffenhet samt de ovissa förhållanden på arbetsmarknaden

som hela tiden vant rådande, något bättre resultat i tidsvinst icke kunnat

ernäs, sa framt man ansåge sig bunden av ansvar för utgifternas begränsning.

ill komplettering av den utav Holmgren lämnade redogörelsen

finge marinförvaltningen meddela, att ämbetsverket under tiden

från och med den 7 juli 1917 — då Holmgren till ämbetsverket överlämnat

förslag till. entreprenadhandlingar rörande docka, kajer in. in. _

7 augusti 1917 granskat nämnda entreprenadhandlingar med

därtill hörande 27 ritningar. Den 7 augusti 1917 hade genom allmän

kungörelse infordrats anbud å utförande av sistnämnda arbeten. Då

Redogörelse

för arbetet å

örlogs dep ån.

Marinförvaltningens

skrivelse

den

5 mars 1918.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Kungl. brev

den 12 april

1918.

Anslagsbehov

till följd av

merkostnader.

Marinförvaltningens

skrivelse

den 12

september

1918.

16 Kungl. May.ts proposition Nr 113.

emellertid vid anbudstidens utgång den 31 augusti 1917 inga anbud inkommit,

både muntliga förhandlingar ägt rum med sådana firmor, som

ansetts kunna äga resurser för att på tillfredsställande sätt utföra arbetena,

varefter ämbetsverket genom skrivelse den 21 september 1917 från

vissa firmor infordrat skriftliga anbud å arbetena, att avgivas senast den

30 oktober 1917, vilken tid dock på anbudsgivares begäran blivit utsträckt

till den 10 november 1917. Efter prövning av de då inkomna

anbuden hade ämbetsverket avgivit nämnda skrivelse den 30 november

1917. „ . ,

Marinförvaltningen hemställde, att Kungl. Maj it täcktes finna deri

sålunda avgivna redogörelsen, som även innebure förklaring till de i

nådiga brevet den 21 december 1917 anmärkta förhållanden, tillfreds

ställande.

I nådigt brev den 12 april 1918 förklarade Kungl. Magt därefter,

att Kungl. Maj:t låtit vid den av marinförvaltningen sålunda avgivna

redogörelsen bero.

I skrivelse den 12 september 1918 angående regleringen av utgifterna

under riksstatens femte huvudtitel för år 1920 har marinförvaltningen

beträffande fullföljandet av vissa arbeten a Glustafsviks örlogs

depå anfört följande.

Sedan marinförvaltningen i och för arbetenas skyndsamma _ fullbordande

gått i författning om desammas utförande genom marinens

egen försorg, hade enligt av byggnadschefen för depan, stationsingenjören

K. Holmgren i skrivelse den 7 augusti 1918 lämnad uppgift

intill den 1 i samma månad utförts arbeten för en sammanlagd

kostnad av omkring 380,000 kronor. Sålunda hade arbetena å dockan,

kajerna samt varvsspåren ävensom övriga till planen hörande arbeten

skyndsamt bedrivits och påginge alltjämt.

Beträffande dockans tröskeldjup hade byggnadschefen meddelat, att

en närmare undersökning givit vid handen, att markytan höjde sig med

ungefär en centimeter årligen eller i samma mån som havets nivå sjönk,

vadan en ökning av tröskeldjupet från 7,5 meter till 8 meter vore nödvändig,

vilken ökning komme att betinga en merkostnad av 50,000 kronor.

Jämlikt av byggnadschefen rörande arbetena å depån verkställd utredning

komme, med beräkning av nuvarande materialpriser och under

reservation för eventuella starkare prisstegringar, kostnaderna för återstående

arbeten med undantag av verkstaden jämte flygbåtskjulen att

ställa sig sålunda:

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition Nr 113.

A. Terrassering, spår och stängsel ........................... kronor 90,000: —

R KaJer.............................................................................. » 100,000: —

C. Byggnader för docka m. m.

Bocka ................................. kronor 2,250,000: —

Oljebehållare med rörledningar,

åskledare och

grunder........................... x> 200,000: —

Båt- och kolskjul ............ » 70,000: —

D. Bostäder m. m..................................

Administration m. m....................

_~ » 2,520,000: —

.......................... » 10,000: —

.......................... )) 140.000: —

Summa kronor 2,860,000: —

Sistnämnda belopp understege med 300,000 kronor den sammanlagda

kostnad, vartill omförmälda arbeten vid år 1917 gjord uppskattning

beräknats uppgå,

Till ifrågavarande belopp, 2,860,000 kronor, komme vidare: .

till den 1 augusti 1918 utbetalade medel.................. kronor *) 380,000:

av ökat tröskeldjup orsakad merkostnad ................. » 50,000:

Summa kronor 3,290,000: —

Som marinförvaltningen enligt vederbörligt medgivande till förvärv

av mark för depån av det av riksdagen beviljade anslaget, 1,700,000

kronor, använt tillsammans 157,000 kronor, komme sammanlagda beräknade

kostnaden för depån, med undantag av omförmälda verkstad jämte

flygbåtskjul, att uppgå till (3,290,000 + 157,000) 3,447,000 kronor.

Då från sistnämnda summa avginge det till depån beviljade beloppet,

1,700,000 kronor, kvarstode 1,747,000 kronor, utgörande det belopp,

som ytterligare erfordrades för depåns färdigställande i ifrågavarande

hänseenden. Av de till förfogande ställda medlen, 1,700,000 kronor,

återstode omkring 1,200,000 kronor, vilka beräknades tillräckliga för

arbetenas bedrivande intill 1919 års utgång.

Beträffande den för örlogsdepån avsedda verkstad jämte flygbåtskjul

m. m. finge marinförvaltningen — under framhållande av att med

desammas påbörjande lämpligen borde tills vidare anstå — anmäla, att

'') Häri inga bl. a. kostnader för vatten, avlopp och planering samt för inköp

av Västby herrgård.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 95 höft. (Nr 113.)

471 19 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

Departementschefens

ämbetsskrivelse

den 8 oktober

1918.

18 Kungl. Mcij:ts proposition Nr US.

ämbetsverket hade för avsikt att, sedan i ärendet pågående utredning

avslutats, rörande för desammas utförande beräknad merkostnad till

Kungl. Maj:t inkomma med särskild framställning att föreläggas 1920

års riksdag.

Av de till övriga bär ovan omförmälda arbeten ytterligare erforderliga

medel, 1,747,000 kronor, torde för år 1920 erfordras ett belopp

av 1,200,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts finge marinförvaltningen hemställa,

det täcktes Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att till fullföljandet av

vissa arbeten vid Gustafsviks örlogsdepå bevilja ytterligare ett reservationsanslag

av 1,747,000 kronor samt att därav för år 1920 anvisa

1,200,000 kronor.

Vad sålunda i vissa avseenden anförts, sammanställt med vad

tidigare förekommit, syntes mig påkalla eu förklaring från marinförvaltningen.

I skrivelse den 30 november 1917 hade marinförvaltningen, såsom

ovan meddelats, anmält bland annat, att ämbetsverket — som för det

dåvarande icke vore i tillfälle att avgiva vare sig infordrat förslag till utförande

av sådana arbeten, vilka kunde inrymmas inom det av riksdagen

till Gustafsviks örlogsdepå beviljade anslaget och som i första hand ansåges

böra verkställas, eller uppgift rörande erforderliga ytterligare medel

för örlogsdepåns färdigställande — hade för avsikt att, därest Kungl.

Maj:t icke annorlunda beslutade, låta tills vidare uppskjuta utförandet av

återstående arbeten för örlogsdepåns anläggande, dock med undantag av

vissa sprängnings- och schaktningsarbeten, vilka lämpligen borde fortsättas

under vintern 1917—1918 lör beredande av arbete åt en del av

den dåvarande arbetspersonalen.

Genom nådigt beslut den 21 december 1917 fann Kungl. Maj: t

den av marinförvaltningen gjorda anmälan icke till vidare yttrande föranleda.

Kungl. Maj:ts berörda beslut innebar alltså, att arbetena å örlogsdepån,

med angivet undantag, skulle komma att i enlighet med marinförvaltningens

anmälan inställas, intill dess Kungl. Maj:t på framställning

av ämbetsverket eller eljest förordnade om arbetenas återupptagande. På

sådant förordnande icke blivit meddelat, men vid besök, som under oktober

månad 1918 av mig avlagts å platsen för örlogsdepån, befunnits, att

arbetena å depån i icke oväsentlig omfattning påginge — vilket jämväl

av marinförvaltningen omförmälts i förberörda skrivelse den 12 septem
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 113.

ber 1918 — samt att arbetsstyrkan därstädes under den senare tiden

blivit ökad, utan att ens någon anmälan om arbetenas återupptagande

av ämbetsverket gjorts hos Kungl. Majt, anmodade jag genom ämbetsskrivelse

den 8 oktober 1918 marinförvaltningen att snarast möjligt avgiva

förklaring i angivet hänseende.

I anledning härav anförde marinförvaltningen i skrivelse den 4 110“ Marinförvaltvember

1918 huvudsakligen följande. ningens skri
I

skrivelsen den 30 november 1917 rörande anläggande av Glustafsviks november

örlogsdepå hade marinförvaltningen anmält, såväl vilka åtgärder vid 1918''

sagda tidpunkt blivit vidtagna, som ock att det av riksdagen för ändamålet

beviljade anslaget vore otillräckligt. Marinförvaltningen hade även

anfört, att ämbetsverket då ännu ej varit i tillfälle att avgiva infordrat

förslag till utförande av sådana arbeten, vilka kunde inrymmas inom

detta anslag, ej heller uppgift rörande erforderliga ytterligare medel för

depåns färdigställande, och att förvaltningen hade för avsikt att, därest

Kungl. Maj:t icke annorlunda beslutade, låta i avvaktan på huru förhållandena

i den närmaste framtiden komme att gestalta sig tills vidare

uppskjuta utförandet av återstående arbeten med undantag av sådana

angivna, som under vintern lämpligen borde fortsättas, samt inköp av

för arbetena erforderligt grövre virke.

Då med anledning av sagda skrivelse Kungl. Maj:t i nådigt brev

den 21 december 1917, hänvisande till nådiga brevet av den 19 maj

1916 och det däri givna uppdraget att så skyndsamt ske kunde

igångsätta och fullfölja arbetena, funnit det anmärkningsvärt, att åtgärder

för ifrågavarande ändamål icke blivit i vidare mån vidtagna

än vad av förvaltningens förenämnda skrivelse framgått, samt meddelat,

att förvaltningens gjorda anmälan icke föranledde till något Kungl.

Maj:ts vidare yttrande, hade förvaltningen ansett detta Kungl. Maj:ts

beslut innebära, att Kung!. Maj:t icke funnit skäl anbefalla, att arbetena

skulle dä påskyndas i större utsträckning än förvaltningen planlagt, i

avvaktan på huru förhållandena i den närmaste tiden komme att gestalta

sig, marinförvaltningen dock obetaget att sedermera på eget initiativ

åter fullfölja dem i den omfattning, ekonomiska hänsyn krävde, och med

avseende särskilt fästat vid de begränsningar av arbetets omfång, som

eventuellt kunde bliva nödvändiga, sedan förvaltningen kunnat inkomma

med det yttrande rörande anläggningens fullföljande och därför erforderliga

ytterligare medel, som sedermera avgivits i förvaltningens omförmälda

skrivelse den 12 september 1918.

De arbeten vid depån, som sedan vintern 1917—1918 blivit utförda

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. brev

den 8 novem

ber 1918.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 113.

och då påginge, hade ej heller varit andra än sådana, som utgjort en nödvändig

betingelse för själva dockanläggningens bedrivande på mest rationella

och ekonomiska sätt och vari några inskränkningar under inga förhållanden

kunnat eller kunde äga rum i och för anläggningskostnadernas

för depån i sin helhet nedbringande. Marinförvaltningen hade nämligen

ansett sig kunna utgå från den förutsättningen, att det dyrbara markförvärvet

och det allmännyttiga ändamål, som med själva dockanläggningens

snara utförande enligt riksdagens beslut avsetts att tillgodoses,

uteslöte möjligheten av detta besluts upphävande även om inskränkningar,

vad depån i övrigt beträffade, skulle befinnas nödvändiga för kostnadernas

begränsande.

Att de arbeten, som då påginge, icke rättvisligen kunde betecknas

såsom varande av väsentlig omfattning, då man toge anläggningens

omfång i déss helhet i betraktande, syntes även framgå därav, att enligt

byggnadschefens senast avgivna rapport kostnaderna för desamma under

augusti och september 1918 endast uppgått till cirka 67,000 kronor

utöver de 380,000 kronor, som i ovannämnda skrivelse den 12 september

1918 anmälts hava förbrukats intill den 1 augusti. I dessa

kostnader inginge även utgifter för upphandlat virke.

På det att de för viss avgift per dygn förhyrda mudderverken

skulle kunna hållas gående så oavbrutet som möjligt och därigenom

förhyrningstiden, så långt sig göra läte, nedbringas, hade arbetsstyrkan

ökats under den tid dessa dåmera avslutade muddringsarbeten pågått,

men hade då åter reducerats.

Skulle emellertid, oaktat vad ovan anförts, eu därutöver gående

minskning av arbetsstyrkan anses böra äga rum eller arbetena i sin helhet

inställas i avvaktan på Kungl. Maj:ts beslut i ärendet, finge förvaltningen

anhålla att därom snarast erhålla meddelande, på det att därav

följande åtgärder måtte kunna vidtagas.

Genom nådigt brev den 8 november 1918 har Kungl. Maj:t, med

uttalande att marinförvaltningen i anledning av ovannämnda nådiga brev

den 21 december 1917 bort hos Kungl. Maj:t göra anmälan om sin avsikt

att i ökad omfattning fullfölja arbetena å Gustafsviks örlogsdepå,

föreskrivit, att arbeten tillsvidare skulle pågå endast å dockan med tillhörande

kajer, spår och terrassering samt att dessa arbeten skulle bedrivas

med minsta möjliga arbetsstyrka, som krävdes för ett ekonomiskt

utnyttjande av å platsen då befintliga arbetsmaskiner; och skulle i övrigt

tillses, att arbetena bedreves så, att för ändamålet anvisade medel

icke överskredes.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj. ts proposition Nr 113.

I anslutning härtill har jag genom ämbetsskrivelse samma den 8 november

anmodat marinförvaitningen att uppgöra reviderad plan jämte

kostnadsberäkning, upptagande jämväl fördelning av kostnaderna på särskilda

år, för fullföljandet av arbetena å Gustafsviks örlogsdepå, under

förutsättning att för närvarande endast dockan med tillhörande kajer,

spår och terrasseringsarbeten komme till utförande samt att dessa arbeten

bedreves med minsta möjliga arbetsstyrka, som krävdes för ett

ekonomiskt utnyttjande av å platsen då befintliga arbetsmaskiner.

I skrivelse den 14 december 1918 bar marinförvaltningen avgivit

sålunda infordrat förslag och därvid anfört följande.

Under förutsättning att enligt de i ämbetsskrivelsen den 8 november

1918 lämnade anvisningar för närvarande endast dockan med tillhörande

kajer, spår- och terrasseringsarbeten komme till utförande, skulle enligt

de av marinförvaltningen i ovannämnda skrivelse den 12 september 1918

gjorda kostnadsberäkningar från det i samma skrivelse angivna belopp,

1,747,000 kronor, avgå kostnader för dels oljebebållare med rörledningar,

åskledare och grunder, dels båt- och kolskjul, tillhopa 270,000 kronor,

vadan sålunda skulle komma att kvarstå kostnader till ett sammanlag-t

belopp av 1,477,000 kronor.

Sedan emellertid marinförvaltningen i ärendet infordrat yttrande

från stationsingenjören K. Holmgren, hade denne med skrivelse den 12

december 1918 inkommit med förslag till reviderad plan jämte kostnadsberäkning

för fullföljandet av arbetena ifråga. Av byggnadschefens

bemälda utredning framginge, att arbetena lämpligast borde fördelas å

de närmaste tre åren, varvid desamma kunde beräknas vara avslutade

inom utgången av år 1921. Denna uppfattning biträdde marinförvaltningen.

Kostnaderna komme under denna förutsättning att ställa sig sålunda:

Terrassering, spår och stängsel jämte

muddringar ..........................''.......... kronor 100,000

Kajer ........................................... » 140,000

Docka med tillhörande arbeten......... » 2,370,000

Bostäder .............................................. j> 10,000

Administration m. m.......................... » ISO 000

till den 1 augusti 1918 verkställda utgifter cirka

ökning av dockans tröskeldjup från 7,5 till 8 meter

2,770,000

380,000

05,000

Kronor 3,215,000

Departementschefens

ämbetsskrivelse

den 8 november

1918.

Marinförvaltningens

skrivelse

den 14

december

1918.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungi. Maj:ts proposition Nr 113.

Härav syntes, att på grund av å platsen under senaste tid inträffade

prisstegringar och arbetssvårigheter de tidigare upptagna särskilda förslagskostnaderna

måst höjas, så att, ehuru i sammanlagda kostnadssumman

numera ej inginge vissa ovan angivna, till en kostnad av 270,000

kronor förut upptagna arbeten, minskningen dock endast ^bleve 75,000

kronor eller från 3,290,000 kronor till ett belopp av 3,215,000 kronor.

Då till sistnämnda belopp lades kostnaden för markförvärvet, 157,000

kronor, erhölles en summa av 3,372,000 kronor, utgörande sammanlagda

kostnaden för depåns färdigställande i nu ifrågakomna avseenden.

Som emellertid 1914 års senare riksdag för ändamålet endast beviljat

ett belopp av 1,700,000 kronor, erfordrades enligt de nu gjorda

beräkningarna ytterligare 1,672,000 kronor för depåns utförande i enlighet

med de i ovannämnda ämbetsskrivelse den 8 november 1918

givna anvisningar. .

Av sistnämnda belopp, 1,672,000 kronor, syntes lämpligen 1,000,000

kronor böra anvisas för år 1920 samt återstoden, 672,000 kronor, för

år 1921.

Statsverk- Då, jag den 9 januari 1919 anmälde de frågor, som tillhörde regle
propositionen

rjno.en av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel för år 1920, anriksdag.

^18 förde jag till statsrådsprotokollet under punkt 32, att det av marinförvaltningen

uti ifrågavarande ärende avgivna förslaget till Kungl. Maj:t

inkommit först den 16 december 1918, samt att jag med hänsyn därjämte

till ärendets natur och på grund av de många andra betydelsefulla

och tidskrävande arbetsuppgifter, som under senaste tiden förelegat,

ännu icke var beredd att till prövning av Kungl. Maj:t framlägga ifrågavarande

ärende. Då emellertid frågan syntes snarast möjligt höra vinna

sin lösning, borde ytterligare erforderliga medel för ändamålet tagas i

beräkning vid framställningen till riksdagen i fråga om anslagsbehoven

för år 1920. .

Såsom förut nämnts föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att i avvaktan

på den proposition angående beviljande av ytterligare anslag för anordnande

av en örlogsdepå vid Härnösand, Kungl. Maj:t kunde komma

att till riksdagen avlåta, för berörda ändamål bland de extra reservationsanslagen

å femte huvudtiteln för ar 1920 beräkna ett belopp av

1,000,000 kronor.

Departe- Frågan om en örlogsdepå vid Ångermanälvens mynning, skyddad

chefens av befästningsanläggningar, har givetvis kommit i annat läge än tillförene

yttrande. till följd av de ur strategisk synpunkt vittgående förändringar med

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ls proposition Nr 11,9.

hänsyn till Sveriges försvar, som utgången av världskriget och därmed

sammanhängande förhållanden medfört, särskilt beträffande Östersjön och

Bottenhavet.

Vad angår frågan om nyssnämnda befästningar, avsedda att anordnas

å Hemsö, har marinförvaltningen, såsom jag haft tillfälle närmare

meddela i den uti statsverkspropositionens femte huvudtitel omnämnda hemliga

promemorian, jämlikt erhållet uppdrag med skrivelse den 4 januari 1911)

överlämnat en i samråd med cheferna för generalstaben, fortifikationen,

marinstaben och kustartilleriet verkställd utredning av bland annat detta

spörsmål, vilken utredning den 12 februari 1919 remitterats till kommissionen

för beredning av frågor om begränsning av de militära utgifterna.

Det må även erinras, att Kungl. Maj:t, i syfte att resultatet

av ifrågavarande utredning icke skulle föregripas, genom nådigt brev den

18 oktober 1918 vidtagit vissa dispositioner, vilka likaledes finnas närmare

angivna i nyssnämnda hemliga promemoria.

I avseende å den föreliggande frågan om anläggningarna vid

Gustafsvik bör emellertid bemärkas, att de arbeten, som nu bedrivas

därstädes, begränsa sig till dockan med tillhörande kajer, spår och terrassering

samt att dessa arbeten redan fortskridit så långt, att det redan

ui denna synpunkt ej torde vara riktigt att icke tillgodogöra sig vad

som där är nedlagt. Härtill kommer att — oavsett utgången av frågan

om Hemsö fästning samt oberoende av huruvida en örlogsdepå med

allt vad däri innefattas skall utbyggas vid Ångermanälven — det icke

förefinnes nugot tvivel om att sjöfarten skulle i utomordentligt hög grad

gagnas av eu stor torrdockas anläggande på Norrlands kust, vilken för

närvarande är i avsaknad av en docka, vilken kan upptaga fartyg av

tillnärmelsevis den storlek, som Gustafsviksdockan är avsedd att kunna

mottaga. Med dockanläggningen kommer sålunda att tillmötesgås ett

önskemål, som livligt gjort sig gällande inom kommersiella och sjöfartsidkande

kretsar, vid sidan av att givetvis även flottans fartyg kunna

fa nytta av densamma. Det må även framhållas, att utsikter ej torde

saknas att, sedan omförmälda arbeten väl blivit utförda, kunna — såsom

i propositionen nr 60 till 1914 års senare riksdag anfördes och av

riksdagen lämnades utan erinran — utarrendera anläggningarna, såvida

icke kronan själv finner sig böra förvalta dockan och i varje särskilt

fall upplåta den till dockning av handelsfartyg. Huru därmed än må

bliva, torde emellertid i allt fall med hänsyn till anläggningarnas påräknade

användning för kommersiella ändamål avkastning å det nedlagda

kapitalet kunna beredas, varför detta alltså icke kan anses hava

utgivits för improduktivt ändamål.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 113.

Sålunda föreliggande skäl synas nrig starkt tala för att de nu pågående

arbetena vid Gustafsvik böra fullföljas i den begränsade omfattning,

som ovan angivits, och under i ekonomiskt hänseende så välordnade

förhållanden som möjligt. För arbetenas bedrivande på ett ekonomiskt

sätt är emellertid av vikt att de kunna fortgå utan avbrott, och

detta åter förutsätter, att beslut nu fattas om beredande av för ändamålet

erforderliga ytterligare medel.

Såsom i det föregående omförmälts, uttalade 1914 års senare riksdag

vid beviljande av anslag till Gustafsviks örlogsdepå, att anläggningarna

för örlogsdepån, om den skulle på ett tillfredsställande sätt

fylla sitt ändamål, syntes böra redan från början omfatta jämväl en

mindre verkstadsanläggning. På sätt likaledes förut erinrats, beviljade

därefter 1917 års riksdag för år 1918 till verkstadsanläggning jämte

flygbåtskjul för ifrågavarande depå ett anslag av 225,000 kronor. Beträffande

nämnda verkstad och flygbåtskjul pågår ännu utredning i

marinförvaltningen. Med hänsyn till de dryga kostnaderna för bedrivande

även i begränsad omfattning av de arbeten, varom nu är fråga,

vore det högeligen önskvärt, att kostnaderna för verkstadsanläggningen

och flygbåtskjulet måtte kunna hållas inom ramen av för ändamålet

redan beviljade medel. Vad beträffar flygbåtskjulet med tillbehör synes

det mig för övrigt böra i anslutning till förut omförmälda fråga om

befästningarna å Hemsö tagas under förnyad omprövning, huruvida det

skall komma till stånd. 1 avseende å verkstadsanläggningen må nämnas,

att det icke torde vara uteslutet, att erforderliga verkstadsanordnmgar

skola kunna åstadkommas genom samarbete med den privata verkstadsindustrien.

Kungl. Maj:t torde framdeles få bringa till riksdagens kännedom

det resultat, vartill i berörda syfte redan inledda, förberedande

underhandlingar må komma att föra.

Vad slutligen beträffar den av marinförvaltningen framlagda, på

prisläget hösten 1918 grundade beräkningen av för nu ifrågavarande

arbeten ytterligare erforderliga medel, 1,672,000 kronor, samt ämbetsverkets

förslag att fördela detta belopp med 1,000,000 kronor pa ar

1920 och återstående 672,000 kronor på år 1921 har jag ej iunnit

något att däremot erinra. Därest emellertid materialprisen under år 1919

skulle tendera att falla, torde en förnyad kostnadsberäkning böra verkställas

i ändamål att såvitt möjligt nedbringa det belopp, som sålunda

skulle av 1920 års riksdag äskas för år 1921.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksi

dagen

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition Nr 113.

att, utöver det av 1914 års senare riksdag för anläggande av en

örlogsdepå vid Härnösand beviljade anslaget av 1,700,000 kronor, för

arbetets fullföljande i den omfattning, som härovan angivits, bevilja

ytterligare ett reservationsanslag av 1,672,000 kronor och därav på extra

stat för ar 1920 anvisa ett belopp av 1,000,000 kronor.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däruti

statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans

Maj:t Konungen bifalla; och skulle proposition till

riksdagen avlåtas av den lydelse en vid detta protokoll

fogad bilaga utvisar.

Ur protokollet:

Tor Ericsson Arje.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 95 käft. (Nr 113.)

471 19 4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1919:201 Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställningar m. m. s. 14 i texten