Sök i Ratio Lex

Angående anslag för utförande av vissa nyanläggningar vid Trollhätte kraftverk

1919-02-25 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:122, Angående anslag för utförande av vissa nyanläggningar vid Trollhätte kraftverk

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung1. May.ts Proposition Nr 122.

1

Nr 122.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för

utförande av vissa nyanläggningar vid Trollhätte kraftverk;

given Stockholms slott den 25 februari 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att för utförande av nyanläggningar vid Trollhätte kraftverk i enlighet

med den plan, som kan komma att av Kungl. Maj:t fastställas,

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor att utgå

av lånemedel.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

Axel Schotte.

Bihang till riksdagens protokoll 1919.

1 samt.

104 käft. (Nr 122.)

842 19 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 122.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 25

februari 1919.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:

I skrivelse den 31 oktober 1918 framhöll vattenfallsstyrelsen, hurusom

med den hastiga utveckling, statens kraftverksrörelse under senare

tid uppvisat, det ej alltid vore möjligt att i detalj ett eller två år i

förväg bedöma behovet av medel för nya kraftstationsanläggningar och

för utvidgning av redan befintliga sådana. A andra sidan skulle denna

utveckling starkt hämmas, om ej medel kunde för ändamålet disponeras,

då förhållandena gjorde detta behövligt. På grund härav syntes för

igångsättande av dylika nyanläggnings- och utvidgningsarbeten vissa

anslag böra begäras av 1919 års riksdag i avvaktan på att fullständiga

förslag framdeles måtte kunna underställas denna eller en senare riksdags

prövning. Det vore givetvis nödvändigt att i god tid vidtaga erforderliga

åtgärder för att kunna tillgodose det alltjämt ökade energibehovet

inom respektive kraftverks distributionsområden.

Vattenfallsstyrelsen lämnade därefter en redogörelse för erforderliga

nya anläggningar eller utvidgningar av befintliga kraftstationer inom de

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 122

3

olika distributionsområdena, därvid styrelsen särskilt framhöll behovet

av utbyggnader av vattenfallen vid Tyttbo i Dalälven samt av Norroch

Sörforsarna i Ume älv ävensom installerande av vissa nya generatorer

i Trollhätte kraftverk. Därvid anförde styrelsen bland annat följande:
»Trollhättenätet

får under år 1919 tillskott i sin krafttillgång genom fullbordandet

av kraftverkets tredje utbyggnad, varigenom kraftbehovet inom verkets

eget distributionsområde bör kunna tillgodoses ett stycke in på år 1921, och

därjämte bör eventuellt ett visst kraftbelopp kunna avstås till Älvkarlebynätet,

när en kraftöverföring Trollhättan—Västerås blir färdig. Genom utbyggnad av

kraftstationen vid Lilla Edet, varom 1918 års lagtima riksdag fattat beslut och

till vilken densamma beviljat de i första hand erforderliga medlen, bör energibehovet

kunna tillgodoses under ytterligare några år eller intill år 1924.

Älvkarlebynätet har under åren 1919 och 1920 att räkna med tillskott i

krafttillgången huvudsakligen från ångkraftstationen i Västerås, och anslag finnas

beviljade för att kunna utvidga densamma i erforderlig utsträckning. Den energi,

som behöver uttagas från Västeråsverket, blir emellertid med nuvarande höga

bränslepris så dyrbar, att åtgärder böra vidtagas för att i möjligaste mån ersätta

densamma med vattenkraftenergi. Sedan kraftstationen vid Motala blivit utbyggd,

kan därifrån erhållas ett krafttillskott, som torde . kunna täcka ökningen i kraftåtgången

inom den södra delen av det nu från Älvkarleby matade nätet under

några års tid. Motalastationen är avsedd att bliva färdig under sommaren 1921.

Ungefär till denna tid torde även den planerade förbindelselinjen Trollhättan—

Västerås kunna göras färdig, varigenom ett värdefullt krafttillskott vinnes. Emellertid

torde man ej böra räkna med att Motalakraften samt tillskottet från

Trollhättan förslå att fylla Älvkarleby- och Motalasystemens gemensamma kraftbehov

längre än till och med år 1922, såvida man ej vill anlita Västeråsstationen

i ganska stor utsträckning. Till år 1923 skulle därför det av staten förvärvade

vattenfallet vid Tyttbo i Dalälven behöva vara utbyggt. Som byggnadstiden

maste beräknas till omkring tre år, torde det bliva lämpligt att påbörja byggnadsarbetena

under år 1920. Vattenfallsstyrelsen är emellertid icke nu beredd

att inkomma med fullständigt förslag till utbyggnad av Tyttbo kraftstation, men

hoppas kunna göra detta i sådan tid, att erforderligt anslag kan begäras av 1920

års riksdag. För att i möjligaste mån kunna inskränka det belopp, som därvid

kan behöva äskas å tilläggsstat för år 1920, torde redan av 1919 års riksdag böra

begäras anslag för detta ändamål.

Vattenfallsstyrelsen har under år 1918 börjat leverera kraft till Ånimskog i

Dalsland. Denna kraftleverans sker tillsvidare provisoriskt med 25 perioder,

men på grund av att ett stort antal äldre 50-periodsanläggningar finnas i denna

trakt, vilka förr eller senare torde komma att önska erhålla anslutning till Trollhättenätet,

har vattenfallsstyrelsen beslutat, att dess kraftdistribution inom Dalsland

skall ske med 50 perioder. För detta ändamål bör minst ett maskinaggregat

i Trollhätte kraftverk utrustas med såväl 25- som 50-periodsgeneratorer. På

grund av att den projekterade sammanbindningslinjen Trollhättan—Västerås

kommer att gå fram genom landsdelar, där uteslutande 50-periodig ström kommit

till användning vid elektrifieringen, torde även denna kraftöverföring böra ske

med 50 periodig ström, och med hänsyn till det kraftbelopp, som lämpligen bör

s. 4 Kontrollera mot PDF

Vattenfalls
styrelsen.

4 KungI. Maj:ts Proposition Nr 122.

kunna överföras mellan de båda kraftsystemen vid Trollhättan och Älvkarleby,

torde framdeles två maskinaggregat i Trollhätte kraftverk böra utrustas med generatorer

för såväl 25 som 50 perioder. Yissa anstalter hava också redan träffats

för att möjliggöra tillkoppling av en 50-periodsgenerator till maskinaggregaten nr

12 och 13. För att såväl Dalslandsdistributionen som kraftöverföringen Trollhättan—Yästerås

skall kunna påbörjas, så snart tidsförhållandena det medgiva,

böra de för anskaffande av ovannämnda 50-periodiga maskineri för Trollhätte

kraftverk erforderliga medlen begäras dels på tilläggsstat för år 1919, dels för

år 1920.»

Efter att vidare hava yttrat sig om frågan om utbyggnad av Norroch

Sörforsarna i Ume älv, framhöll vattenfallsstyrelsen, att för att

nödtorftigt kunna tillgodose anslagsbehovet för ovannämnda eller liknande

ändamål borde beräknas ett belopp av 1,000,000 kronor på tilläggsstat

för år 1919 och 2,500,000 kronor för år 1920, och gjorde styrelsen

därför framställning om anvisande av nämnda belopp för respektive år.

YTid anmälan den 9 januari 1919 inför Kungl. Maj:t av vattenfallsstyrelsens

berörda framställning uttalade jag förhoppning om att den

närmare utredningen i förevarande frågor skulle kunna slutföras så tidigt,

att förslag i ämnet kunde hinna framläggas för den nu samlade riksdagen,

och föreslog jag därför att, i avvaktan på förslagets ytterligare

prövning, ett belopp borde beräknas å staten för år 1920, varemot jag

icke ansåg mig kunna ifrågasätta något anslag för ändamålet å 1919

års tilläggsstat. Beloppet för år 1920 ansåg jag emellertid böra begränsas

till 1,000,000 kronor, ehuru därmed de ifrågasatta njm anläggningarna

komme att i någon mån förskjutas. I enlighet härmed föreslog

Kungl. Maj:t riksdagen i innevarande års statsverksproposition, att

i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde komma att avlåtas,

för påbörjande av nya kraftstationsanläggningar och utvidgning av

redan befintliga sådana för år 1920 beräkna ett reservationsanslag av

1,000,000 kronor.

I skrivelse den 19 februari 1919 anför nu vattenfallsstyrelsen, att

då det av styrelsen i skrivelsen den 31 oktober 1918 äskade anslaget

minskats till mindre än */3 av det av styrelsen föreslagna beloppet och

med hänsyn till det nu rådande tidsläget, syntes det styrelsen olämpligt

att för närvarande föreslå påbörjandet av kraftstationsanläggningar i

Norr- och Sörforsarna i Umeälv. Sedan närmare överblick även vunnits

beträffande kraftbehovet inom Älvkarleby och Motala kraftverks distributionsområden,

funne styrelsen det likaledes lämpligt att tillsvidare uppskjuta

utbyggandet av Tyttbofallen. Däremot vore vissa anläggningar

och anordningar vid Trollhättan synnerligen behövliga för att bereda

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 122.

Trollhätte kraftverk ökade möjligheter till kraftleverans. Sådana åtgärder

vore dels anskaffande av 50-periodiga generatorer för Trollhätte kraftstation,

dels vidtagande av vissa anordningar i Göta älv vid Trollhättan

i och för ökning av fallhöjden. Beträffande behövligheten av 50-periodiga

generatorer i Trollhätte kraftverk hänvisade styrelsen till sitt ovan

återgivna yttrande i skrivelsen den 31 oktober 1918. Ökningen av fallhöjden

för kraftstationen vid Trollhättan vore avsedd att åstadkommas

dels genom uppdämning i Göta älv ovanför Trollhättan, dels eventuellt

genom utförande av vissa sprängningsarbeten i Flottbergsströmmen

nedanför kraftstationen.

Vidare framhåller styrelsen, att då priset på elektriskt maskineri

för närvarande vore mycket svävande och goda utsikter förefunnes, att

väsentliga prisreduktioner skulle inträda, innan de ovan föreslagna generatorerna

för Trollhätte kraftverk kunde beställas, och då därjämte frågan

rörande uppdämningen i Göta älv ovanför Trollhättan ännu ej vore

fullt utredd, kunde styrelsen ej ännu uppgöra närmare kostnadsberäkningar

för de föreslagna arbetena utan hade för avsikt att framdeles

till Kungl. Maj:t inkomma med fullständiga förslag jämte hemställan

om anvisande av det i varje fall behövliga anslaget. Å andra sidan

kunde beslut i dessa frågor ej utan olägenhet uppskjutas så länge, att

deras avgörande kunde hänskjutas till 1920 års riksdag. Under sådana

förhållanden och då anslagets användning till det ena eller andra av de

antydda ändamålen enligt styrelsens förmenande knappast torde vara av

så stor betydelse, att frågan härom behövde bliva föremål för riksdagens

detaljerade granskning, hemställde styrelsen, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå den nu församlade riksdagen besluta att för nyanläggningar av

ovan angiven art vid Trollhätte kraftverk å 1920 års stat anvisa 1,000,000

kronor att användas i enlighet med de närmare bestämmelser, som

Kungl. Maj:t kunde komma att meddela.

Med hänsyn till av vattenfallsstyrelsen åberopade omständigheter Departement

synes anledning icke föreligga till erinran mot styrelsens förslag om an- chefen,

vändandet av ifrågavarande anslag uteslutande för anläggningar vid

Trollhätte kraftverk. Ehuru för närvarande fullständiga förslag till do

planerade anläggningarna icke kunna framläggas, torde dock frågan

utan hinder härav kunna underställas riksdagens prövning. På sätt

styrelsen ifrågasatt, lärer det kunna överlåtas åt Kungl. Magt att meddela

de närmare bestämmelserna angående anslagets användning. Under åberopande

av vad styrelsen i ärendet anfört får jag därför hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung1. Majds Proposition Nr 122.

att för utförande av nyanläggningar vid Trollhätte

kraftverk i enlighet med den plan, som kan komma

att av Kungl. Maj:t fastställas, för år 1920 anvisa ett

reservationsanslag av 1,000,000 kronor att utgå av

lånemedel.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna

bifall samt förordnade, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

A. C. F. von Krusenstierna.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1919.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1919:12a Utlåtande, angående regleringen av utgifterna för kapitalökning för år 1920 i avseende a postoch telegrafverken samt statens järnvägar och vattenfallsverk. s. 37 i texten