Sök i Ratio Lex

Angående sättet för likviderande av förfallen skuld å statslån till Hässleholm —Markaryds järnvägsaktiebolag

12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:13, Angående sättet för likviderande av förfallen skuld å statslån till Hässleholm —Markaryds järnvägsaktiebolag

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 13.

1

Nr 13.

Kungl. Majds proposition till riksdagen angående sättet för

likviderande av förfallen skuld å statslån till Hässleholm

—Markaryds järnvägsaktiebolag; given Stockholms slott

den 31 december 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att

ej mindre medgiva, att av de den 31 december 1918 förfallna

annuitets- och räntebelopp, 424,065 kronor 56 öre, å det Vittsjö—Hässleholms

järnvägsaktiebolag den 10 augusti 1888 beviljade samt sedermera

av Hässleholm—Markaryds järnvägsaktiebolag övertagna och till

en summa av 404,000 kronor bestämda statslån ett belopp av 400,000

kronor må, räknat från och med år 1919, kapitaliseras såsom särskilt

lån till sistnämnda bolag, till säkerhet för vilket lån skall lämnas inteckning

i bolagets järnväg med förmånsrätt näst efter den inteckning

i samma järnväg, som för närvarande ligger såsom säkerhet för bolagets

förstnämnda lån,

än även föreskriva, att för det nya lånets erhållande skola gälla följande

villkor och bestämmelser, nämligen:

att bolaget skall vid lånets erhållande till riksgäldskontoret inbetala

det belopp, varmed bolagets förfallna skuld å det tidigare lånet den 31

december 1918 översteg 400,000 kronor;

att annuiteten beräknas till 20,000 kronor, av vilken annuitet först

gottgöres ränta efter fyra och en halv procent å oguldet kapitalbelopp

och återstoden utgör avbetalning därå;

att nämnda annuitet skall till riksgäldskontoret inbetalas första gången

den 31 december 1919 och sedermera samma dag varje år, intill

dess lånet blivit till fullo betalt;

att emellertid bolaget må vara berättigat att när som helst, om det

så önskar, öka amorteringen å lånet eller helt och hållet inbetala detsamma;

samt

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 12 käft. (Nr 13.) 3401 is 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 13.

att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, bolaget skall därå gälda fem procent årlig ränta, intill dess

samma belopp varder behörigen inbetalt.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

Axel Schotte.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 13.

3

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 31

december 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:

Den 26 november 1886 beviljade Kungl. Maj:t koncession å en

järnväg av 1,435 meters spårvidd från Vittsjö kyrkoby till Hässleholms

station å södra stambanan. Jämlikt Kungl. Maj:ts medgivande den 13

juli 1888 överläts denna koncession å Vittsjö—Hässleholms järnvägsaktiebolag.

Den 9 augusti 1889 beviljade Kungl. Maj:t koncession å

en järnväg av 1,435 meters spårvidd från den inom Vittsjö kyrkoby i

Kristianstads län belägna ändpunkten för ovanberörda, under byggnad

varande järnväg till Markaryds kyrkoby i Kronobergs län. Sedermera

förklarade Kungl. Maj:t den 21 maj 1897, att hela järnvägssträckningen

från Hässleholm över Vittsjö till Markaryd skulle vara att anse

såsom en särskild järnväg, benämnd Hässleholm—Markaryds järnväg;

och har denna järnväg med Kungl. Maj:ts medgivande den 10 december

1897 överlåtits å Hässleholm—Markaryds järuvägsaktiebolag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj:ts Proposition Nr 13.

För anläggning av järnvägen mellan Vittsjö och Hässleholm, varför

kostnaden enligt fastställd kostnadsberäkning upptagits till 821,000 kronor,

har Kungl. Magt genom resolution den 10 augusti 1888 beviljat

Vittsjö—Hässleholms järnvägsaktiebolag ett lån å 410,000 kronor, att

utgå av de medel, till belopp av 5,000,000 kronor, som 1886 års riksdag

ställt till Kungl. Maj:ts förfogande till låneunderstöd för enskilda

järnvägsanläggningar.

k ör tillgodonjutande av detta lån, för vilket betalningsskyldigheten

den 23 december 1897 övertagits av Hässleholm—Markaryds järnvägsaktiebolag,

stadgades, bland andra, följande villkor:

Annuiteten för lånets återbetalande beräknades till 5 procent å

ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först skulle gottgöras

ränta efter 4 Va procent å oguldet kapitalbelopp och återstoden

utgöra avbetalning därå. Anstånd med räntans erläggande medgavs

för tre år från lyftningsdagen, dock icke utöver ett år från den dag,

eller den 1 oktober 1890, då järnvägen enligt den meddelade koncessionen

senast skulle vara färdig och för trafik öppnad; och skulle

beloppet av den ränta, med vars erläggande anstånd sålunda medgivits,

inbetalas till staten, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all

övrig ränta, med vilken anstånd icke beviljats, blivit gulden och kapitalet

gottgjort, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande

skulle fortfara så länge, till dess även beloppet av den ränta, med vars

erläggande anstånd medgivits, blivit till staten inbetalt. Kapitalavbetalningen

skulle vidtaga den 1 oktober 1893 och i samband därmed gottgörelse

ske av dessförinnan upplupen obetald ränta, för så vitt uppskov

med densammas erläggande icke beviljats, och skulle annuiteten sedermera

erläggas samma dag varje år, till dess försträckningen och all därå

upplupen ränta _ blivit till fullo gulden. Därest till betalning förfallet

belopp icke blivit i föreskriven ordning erlagt, skulle bolaget därå gälda

6 procent årlig ränta, intill dess samma belopp bleve behörigen inbetalt.

Järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel ävensom all bolagets övriga egendom skulle utgöra säkerhet

för den av staten lämnade försträckning, och skulle staten till säkerhet

för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning i järnvägen med förmånsrätt

framför varje annan fordran.

Därefter har Kungl. Maj:t den 12 oktober 1889, på grund av uppkommen

minskning i anläggningskostnaden för järnvägen, nedsatt lånet

med 6,000 kronor till 404,000 kronor.

Lånet utbetalades i sin helhet till Vittsjö—Hässleholms järnvägs
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 13.

5

aktiebolag under åren 1890—1892. Som säkerhet för lånet innehar riksgäldskontoret

inteckning med bästa förmånsrätt såväl i järnvägslinjen

Vittsjö—Hässleholm, för vars anläggning lånet beviljats, som ock i bandelen

Vittsjö—Markaryd.

Sedermera har 1897 års riksdag medgivit, att den ränta, som enligt

gällande föreskrifter bör till riksgäldskontoret erläggas å uteblivna inbetalningsbelopp

för lån till understödjande av enskilda järnvägsanläggningar,

från och med år 1898 skall å alla dylika lån beräknas efter

5 procent.

Å lånet hava till och med år 1898 verkställts de rånte- och amorteringslikvider,

som enligt förenämnda lånevillkor ålegat låntagaren. För

åren 1899 till och med 1917 har Hässleholm—Markaryds järnvägsaktiebolag

emellertid endast delvis varit i stånd att fullgöra sin betalningsskyldighet

för lånet.

I en till Kungl. Maj:t ingiven, den 8 maj 1918 dagtecknad skrift

har Hässleholm—Markaryds järnvägsaktiebolag gjort framställning om

att bolagets den 31 december 1918 förfallna låneskuld till statsverket

måtte få kapitaliseras såsom särskilt amorteringslån.

Till stöd för denna framställning har bolaget anfört följande:

Till följd därav, att ifrågavarande statslån beviljats endast för anläggning

av bansträckan Vittsjö—Hässleholm och ej för anläggning av

den andra delen av bolagets järnväg eller linjen Vittsjö—Markaryd, hade

bolaget nödgats skuldsätta sig i banker. Till att börja med hade bolaget

erhållit korta lån mot hög ränta, men hade på senare tid lånen

bekommits i form av amorteringslån på längre tid och mot lägre ränta.

För dessa sistnämnda lån hade bolaget nödgats pantförskriva egna tillgångar

till ett värde av 300,000 kronor, varjämte bolaget måst på behöriga

tider betala ränta och amortering å lånen. Vidare hade bolaget

för att öka trafiksäkerheten låtit inlägga nya räler å banan samt ombygga

broarna, och hade dessa arbeten dragit en kostnad av omkring 300,000

kronor. Till bestridande av dessa utgifter hade bolagets inkomster så

tagits i anspråk, att de ej förslagit till erläggande av räntor och amortering

å statslånet. Bolagets skuld till staten hade till följd därav ökats

så, att det syntes omöjligt att på annat sätt ordna bolagets mellanhavande

med staten än att bolagets förfallna skuld omlades till ett särskilt

lån. Den 31 december 1917 utgjorde de förfallna skuldbeloppen tillhopa

400,856 kronor 58 öre och icke förfallen skuld 319,787 kronor 80 öre,

vadan bolagets hela skuld till statsverket vid nämnda tidpunkt uppginge

till 720,644 kronor 38 öre.

Framställning

av Hässleholm

— Markaryds

järnvägsaktiebolag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Käng!. Maj:ts Proposition Nr 13.

Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen.

På grund av det anförda har bolaget hemställt, att Kungl. Maj:t

måtte till riksdagen framlägga proposition därom, att av de den 31 december

1918 förfallna amorterings- och räntebelopp å det bolaget beviljade

statslånet ett belopp av 400,000 kronor hnge, räknat från och

med 1919, kapitaiiseras såsom särskilt lån till bolaget, till säkerhet för

vilket lån skulle lämnas inteckning i bolagets järnväg å samma belopp,

gällande med förmånsrätt närmast efter den till säkerhet för det tidigare

statslånet beviljade inteckning, samt under villkor i övrigt, att annuiteten

skulle beräknas till 5 procent å lånet, av vilken annuitet först skulle

gottgöras ränta efter 4 Pa procent å oguldet kapitalbelopp och återstoden

utgöra avbetalning därå, att emellertid bolaget skulle vara berättigat

att när som helst, om det så önskade, öka amorteringen å lånet eller helt

och hållet inbetala detsamma, samt att, därest till betalning förfallet belopp

icke i föreskriven ordning erlades, bolaget skulle därå gälda 5 procent

årlig ränta, intill dess samma belopp bleve behörigen inbetalt.

Därest denna hemställan vunne bifall, har bolaget förbundit sig att

betala ränta å hela statslånet under år 1918 ävensom vad å skulden

efter avdrag av 400,000 kronor vore förfallet den 31 december 1918.

Till följd av remiss har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 19

juli 1918 avgivit utlåtande över förevarande framställning samt därvid

anfört följande:

»I en till styrelsen ingiven, av förvaltnings- och revisionsberättelser för de

10 sista åren åtföljd skrivelse anför bolaget, att under de senaste åren, sedan

järnvägen blivit satt i fullgott skick, så att den kunde ''upptaga hur stor trafik

som helst, trafiken varit i stark stegring, vilket även syntes komma att fortfara.

Av förvaltningsberättelserna och revisorernas yttrande däröver framginge, huru

trafik och inkomst ökats, särskilt senaste året, vadan bolagets styrelse ansåge, att

det med full säkerhet kunde lovas, att, om det sökta lånet beviljades, båda lånen

hädanefter kunde bliva förräntade och amorterade med 4.5 procent ränta och

0.5 procent amortering, motsvarande eu årlig inbetalning av 40,200 kronor.

Bolaget hade en skuld till sparbanker, som vid slutet avår 1917 utgjorde 430,000

kronor, och vore därpå under förra delen av år 1918 avbetalt 50,000 kronor jämte halvårsränta.

Dessutom vore nu inköpt kol för omkring ett års förbrukning för

150,000 kronor, som vore betalda. Härutöver vore början gjord med att reservera

medel för betalning av på statsskulden förfallen ränta och amortering under

år 1918.

Distriktscliefen i södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet anser, att ansökningen

bör beviljas av samma skid som en liknande ansökning från Norra Södermanlands

järnväg, vilket ärende funnes avhandlat i Kungl. Maj:ts proposition nr

157 till 1917 års riksdag. Genom den ombyggnad med tyngre skenor och starkare

överbyggnader för broarna, som järnvägen nyligen undergått, hade enligt

distriktschefens åsikt järnvägens trafikförmåga och därmed dess värde så betydligt

ökats, att den nu erbjudna säkerheten för det större lånet kunde anses minst

lika god som första inteckningen varit för det ursprungliga lånet.»

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kung!. May.ts Proposition Nr 13.

7

Till belysande av bolagets inkomster och utgifter för trafiken under

tioårsperioden 1908 —1917 har styrelsen sammanställt följande tablå:

Å r.

Trafik-

inkomster.

Trafik-

utgifter.

Skillnad.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

ö.

1908..............................................................

190,258

07

118,736

45

71,521

62

1909...............................................................

187,900

08

115,387

94

72,512

14

1910...............................................................

200,194

12

125,654

36

74,539

76

1911..............................''.................................

208,343

73

126,414

67

81,929

06

1912...............................................................

222,069

27

123,658

04

98,411

23

1913..............................................................

240,104

95

158,225

62

81,879

33

1914...............................................................

245,619

30

153,447

04

92,172

26

1915...............................................................

281,526

82

218,764

42

62,762

40

1916...............................................................

346,813

04

222,925

86

123,887

18

1917...............................................................

520,530

24

343,704

06

178,826

18

Styrelsen anför härefter:

»Av förenämnda tablå synes, att behållningen av bolagets trafikrörelse nästan

oavbrutet ökats med undantag för år 1913 och 1915 och att ökningen varit högst

betydlig under de tvenne sista åren, i det densamma stigit från en medelsiffra

av omkring 85,000 kronor åren 1912—1915 till närmare 124,000 kronor år 1916

och omkring 177,000 kronor år 1917.

Den sjunkning i behållningen, som uppstod 1915, torde få tillskrivas följderna

av kristiden med de högst avsevärt höjda kol- och avlöningskostnaderna

utan någon motsvarande höjning i taxorna. En granskning av sammandraget

över bolagets inkomster skali nämligen giva vid handen, att såväl antalet befordrade

personer som godsmängden å järnvägen oavbrutet ökats. Härvid torde

också kunna iakttagas, att den hastiga stegringen av trafikinkomsterna under de

tvenne sista åren ej helt och hållet orsakats av ökningen av transportmängderna,

utan till större delen torde hava sin orsak i under de sista åren vidtagna taxehöjningarna.

Att med stöd av de sista årens bokslut, som torde vara tillkomna

under nuvarande abnorma förhållanden, kunna, som bolaget hoppas, allt fortfarande

beräkna, att så gynnsamma resultat skola komma att allt framgent föreligga

av bolagets järnvägsdrift, torde möjligen vara förhastat, ehuru det allmänna

intrycket av bolagets verksamhet under de senare åren styrka den förhoppningen,

att kommande tider torde bliva för bolaget ekonomiskt gynnsammare än de förflutna

åren före år 1916.

En omständighet, som vid bedömandet av bolagets ställning jämväl bör

tagas i betraktande är, att bolaget nu avslutat en genomgående förstärkning av

järnvägens överbyggnad, i det järnvägens äldre skenor av 17.2 kilograms vikt för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 13.

meter utbytts mot nya sådana av 32 kilograms motsvarande vikt, ävensom att

broarna så förstärkts, att de numera tåla en belastning, motsvarande statsbanornas

broar. Utom det att de högst betydande penningsummor, som denna ombyggnad

dragit, hädanefter ej behöva betunga bolagets ekonomi, tillkommer, att,

även utan ökning i transportkvantiteterna, något, som dock enligt det föregående

torde kunna påräknas, trafikeringsresultatet bör bliva gynnsammare, i det att

lastförmågan hos vagnarna ökas och därmed ekonomiskt fördelaktigare tågsammansättningar

kunna användas. En följd av överbyggnadens förbättring torde

nog också komma att förmärkas i ökad samtrafik.

Ehuru det torde vara svårt att av de ökade trafikbehållningar, som uppstått

under krisåren, draga några fullt tillförlitliga slutsatser, vill styrelsen dock

framhålla, att det synes styrelsen sannolikt, att bolaget framdeles skall kunna

förränta och amortera såväl det äldre statslånet å 400,000 kronor, vilket lån genom

det nyas tillkomst minskas till omkring 320,000 kronor, som det nya lånet

å likaledes 400,000 kronor.

Yad beträffar den säkerhet, som av bolaget erbjudes för det nya lånet, eller

en inteckning omedelbart efter statens föregående inteckning i järnvägen, så

torde denna säkerhet vara i högsta grad beroende av trafikresultatet å järnvägen,

då järnvägen i sig själv, om undantag göres för viss del av överbyggnaden, såsom

skenor och broar, ävensom rullande materielen, ej torde representera något

värde, som har större betydelse som säkerhet för statslånet. Bedömes åter den

erbjudna säkerheten efter de grunder, som torde hava legat till grund för bestämmandet

av densamma för det ursprungliga statslånet eller en säkerhet, som

bestämts med hänsyn till anläggningskostnadens storlek, synes den nu erbjudna

ej vara sämre än den föregående vid den tidpunkt, den lämnades, i det att dels

järnvägsöverbyggnaden nu högst betydligt förbättrats och dels det allmänna värdet

av järnvägen så ökats, att densamma från att ursprungligen hava dragit en

anläggningskostnad av 29,900 kronor per kilometer skulle, inberäknat den kraftigare

överbyggnaden, om den byggts år 1914 eller tiden närmast före krigets

inverkan på arbets- och materialmarknaden, betingat en byggnadskostnad, som

torde hava uppgått till åtminstone 65,000 ä 70,000 kronor per kilometer.

Av vad här ovan anförts torde framgå, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

ej finner de erbjudanden, bolaget gör staten för erhållande av det nya lånet, så

övertygande eller förmånliga, som önskvärt vore, och hade frågan gällt att tilldela

ett företag ett vanligt enstaka lån på liknande grunder, torde styrelsen

sannolikt synt sig böra avstyrka detsamma. Såsom frågan här åter föreligger,

torde statens ställning i förhållande till Hässleholm—Markaryds järnvägsaktiebolag

möjligen bliva något bättre genom att medgiva det nya lånet, då ränteoch

amorteringsskulden härigenom blir ordnad och staten samtidigt erhåller en

ytterligare säkerhet, som dock under alla förhållanden har ett visst, om än till

sin storlek svårbedömligt värde.»

På grund av vad sålunda anförts har styrelsen hemställt, att Kungl

Maj:t täcktes till riksdagen framlägga proposition därom, att Hässleholm

—Markaryds järnvägsaktiebolags svävande skuld till statsverket, uppkommen

genom förfallna annuiteter och räntor å ifrågavarande, den 10

augusti 1888 beviljade statslån, måtte från och med den 31 december

1918, till ungefär det belopp, sagda skuldsumma då stigit, eller 400,000

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungi. May.ts Proposition Nr 13.

kronor, omläggas till ott amortoringslan, till säkerhet för vilket bolaget

skulle lämna inteckning i bolagets hela järnväg näst efter för det ursprungliga

statslånet lämnade inteckning, under villkor att bolaget vid

lånets erhållande till statsverket inbetalade det belopp, varmed bolagets

oguldna skulder till staten den 31 december 1918 överstege 400,000 kronor.

Sedan fullmäktige i riksgäldskontoret lämnats tillfälle att yttia sig

i ärendet, hava fullmäktige inkommit med sådant yttrande den 8 augusti

1918 samt därvid anfört följande:

»Till riksgäldskontoret hava å ifrågavarande lån erlagts annuiteterna till och

med den, som förföll till betalning år 1898, ävensom före nämnda tid upplupna,

förfallna räntor. För åren 1899 till och med 1917 har Hässleholm-Markary ds

järnvä«saktiebolag emellertid endast delvis varit i stånd att fullgöra sm betalningsskyldighet

för lånet. De annuiteter, vilka under nämnda period av 19 ar

förfallit till betalning, uppgå sammanlagt till 383,800 kronor, medan däremot de

belopp som under samma tid inbetalts å dessa annuiteter, tillsammans utgöra

endast’85,654 kronor 8 öre. Därjämte har dock bolaget under sagda period likviderat

debiterade överräntor med 25,944 kronor 51 ore. Under förutsättning att

bolaget ei under år 1918 verkställer någon inbetalning å sitt statslån kommer

bolagets skuld till riksgäldskontoret att den 31 december 1918 uppgå till *49,862

kronor 85 öre, fördelad på nedanstående sätt:

Fullmäktige

i riksgäldskontoret.

kapital

ränta.......

överränta

förfallna belopp:

............ kronor 82,524: 60

.................... » 235,821:32

.................... 8 105,719.64 jjrouor 424,065:56

icke förfallna belopp:

........................ kronor 307,907: 27

....................... » 3,425:47

........................ » 14,464:55 , 325,797:29

Summa kronor 749,862: 85

Den av bolaget nu gjorda framställningen går ut på att restantierna å statslånet

skulle kapitaliseras till ett särskilt lån. Till säkerhet för detsamma skulle

riksgäldskontoret erhålla inteckning allenast i den järnväg, som redan ar mtecknad

för statens fordran hos bolaget, med förmånsrätt näst efter dan förut fastställd

inteckning. Vid bedömande av den av bolaget sålunda erbjudna realsäkerheten

torde emellertid hänsyn böra tagas därtill, att järnvägens trafikformåga

genom ett under de senaste åren verkställt rälsutbyte avsevärt okats samt att,

såsom framgår av den i ärendet förebragta utredningen, trafiken å Hässleholm—

Markaryds järnväg är stadd i jämn stegring. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

har jämväl i avgivet yttrande förklarat sig anse det sannolikt, att bolaget framBihang

till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 12 käft. (Nr 13.) 3401 is 2

kapital...........

ränta...............

anståndsränta

s. 10 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

10

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 13.

loinna förränta och amortera såväl det äldre som det ifrågasatta nya

statslånet Härtill kommer, att riksdagen förut i ett likartat fall, nämligen betraitande

Norra, Södermanlands järnvägsaktiebolag, medgivit kapitalisering av föriallen

skuld på huvudsakligen samma villkor, som nu ifrågasättas. På grund av

yad sålunda förekommit anse sig fullmäktige icke böra avstyrka, att framställning

kommande Trs^L™-^1^1"^^8 ^rnv^sa^^e^0^a8 ai>givna syftet göres till näst
i

villkor för medgivandet till den ifrågasatta regleringen av bolagets

-iUi i il i°reyar;inde lan torde böra föreskrivas, att bolaget skall dels lämna riksgäldskontor

et inteckning i Hässleholm—Markaryds järnvägsaktiebolags järnväg

med förmånsrätt näst efter den inteckning i samma järnväg, som för närvarande

ligger såsom säkerhet för det den 10 augusti 1888 beviljade statslånet, dels ock

vid lånets erhållande tilli riksgäldskontor inbetala det belopp, varmed bolagets

oguldna förfallna skuld till staten den 31 december 1918 överstiger 400,000 kronor.

... 03;. ^ n.ya länet torde, i likhet med vad för bolagets äldre statslån är be
stämt,

väntan hora sattas till 4 7* %; och synes den årliga annuiteten böra bestammas

till 20,000 kronor, motsvarande 5 % å det nya lånets belopp. Denna

annuitet bor till riksgäldskontor inbetalas första gången den 31 december 1919

och sedermera samma dag varje år, intill dess lånet blivit till fullo betalt. Lånet

“uU® d.arlgenom bliva slutamorterat på en tid av något mer än 52 år. Bolaget

bor likväl, såsom i ansökningen föreslagits, vara berättigat att när som helst öka

amorteringen å lanet eller helt och hållet inbetala detsamma. Därest till betalning

förfallet belopp icke på föreskriven tid erlägges, torde räntan därå bestämmas

att utgå efter 5 %.»

Under förutsättning, att någon inbetalning å ifrågavarande lån icke

under år 1918 äger rum, kommer, enligt vad fullmäktige i riksgäldskontor

i sin skrivelse meddelat, bolagets förfallna skuld å statslånet att

den 31 december 1918 uppgå till 424,065 kronor 56 öre. Bolaget har

nu anhallit, att härav ett belopp av 400,000 kronor måtte få kapitalisea;8

såsom ett särskilt lån till bolaget, och har bolaget såsom säkerhet

här för erbjudit inteckning i järnvägen Hässleholm—Markarjd med förmånsrätt

näst efter den inteckning, som ligger såsom säkerhet för det

den 10 augusti 1888 beviljade statslån. Av styrelsens förval tningsbelättelse

för år 1917 inhämtas, att bolagets järnväg med inventarier och

materialier den 31 december 1917 var upptagen till ett värde av 1,469,858

kronor. Med. hänsyn till vad myndigheterna anfört synes den för det

nya lånet erbjudna säkerheten därför vara av beskaffenhet att kunna godtagas.

Då den ifrågasatta regleringen av bolagets skuld å förevarande lån

synes vara till gagn såväl för det allmänna som för bolaget och då riksdagen

förut medgivit kapitalisering av förfallen skuld å järnvägslån på

huvudsakligen samma villkor, som nu ifrågasättas, finner jag mig böra

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 13. 11

tillstyrka den gjorda framställningen på de villkor, fullmäktige i riksgäldskontor

föreslagit.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

ej mindre medgiva, att av de den 31 december

1918 förfallna annuitets- och räntebelopp, 424,065

kronor 56 öre, å det Vittsjö—Hässleholms järnvägsaktiebolag

den 10 augusti 1888 beviljade samt sedermera

av Hässleholm—Markaryds järnvägsaktiebolag

övertagna och till en summa av 404,000 kronor bestämda

statslån ett belopp av 400,000 kronor må, räknat

från och med år 1919, kapitaliseras såsom särskilt

lån till sistnämnda bolag, till säkerhet för vilket lån

skall lämnas inteckning i bolagets järnväg med förmånsrätt

näst efter den inteckning i samma järnväg,

som för närvarande ligger såsom säkerhet för bolagets

förstnämnda lån,

än även föreskriva, att för det nya lånets erhållande

skola gälla följande villkor och bestämmelser, nämligen:

att bolaget skall vid lånets erhållande till riksgäldskontoret

inbetala det belopp, varmed bolagets

förfallna skuld å det tidigare lånet den 31 december

1918 översteg 400,000 kronor;

att annuiteten beräknas till 20,000 kronor, av vilken

annuitet först gottgöres ränta efter fyra och en

halv procent å oguldet kapitalbelopp och återstoden

utgör avbetalning därå;

att nämnda annuitet skall till riksgäldskontoret inbetalas

första gången den 31 december 1919 och sedermera

samma dag varje år, intill dess .lånet blivit

till fullo betalt;

att emellertid bolaget må vara berättigat att när

som helst, om det så önskar, öka amorteringen å lånet

eller helt och hållet inbetala detsamma; samt

att, därest till betalning förfallet belopp icke i

föreskriven ordning erlägges, bolaget skall därå gälda

fem procent årlig ränta, intill dess samma belopp varder

behörigen inbetalt.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 13.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnade, att proposition i ämnet skulle av

den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Ädelgren.

Stockholm, K. I*. Beckmans Bokfcr., 1919.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:20 Skrivelse till Konungen, i anledning av Rungl. Maj:ts proposition angående sättet för likviderande av förfallen skuld å statslån till Hässleholm— Markaryds järn s. 3 i texten
  2. BU 1919:7 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående sättet för likviderande av förfallen skuld å statslån till Hässleholm—Markaryds järnvägsaktiebolag. s. 1 i texten