Sök i Ratio Lex

Angående beredande av förbättrade lokaler åt länsstyrelsen i Stockholms län och byggnadsstyrelsen m. m

1919-03-07 · 27 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 27 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:212, Angående beredande av förbättrade lokaler åt länsstyrelsen i Stockholms län och byggnadsstyrelsen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 212.

1

Nr 212.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående beredande av

förbättrade lokaler åt länsstyrelsen i Stockholms län

och byggnadsstyrelsen m. m., given Stockholms slott den

7 mars 1919.

Under åberopande av härvid fogade utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå

riksdagen

dels att för beredande av förbättrade lokaler åt byggnadsstyrelsen

in. m. till om- och påbyggnad av den s. k. ateljerbyggnaden vid Kungs
-

trädgården bevilja ett anslag å............................................ kronor 625,000

och därav under sjunde huvudtiteln anvisa såsom

reservationsanslag

ej mindre å tilläggsstat för år 1919 ett belopp av » 300,000,

än även å extra stat för år 1920 ett belopp av... » 325,000,

dels ock att för beredande av förbättrade lokaler åt

länsstyrelsen i Stockholms län m. m. till om- och påbyggnad

av det så kallade Preisiska huset bevilja ett

anslag å ...................................................................................... » 365,000

och därav å extra stat för år 1920 under sjunde

huvudtiteln anvisa såsom reservationsanslag ett belopp av » 50,000.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 184 käft. (Nr 212.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 212.

Utdrag av protokollet Över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7

mars 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Efter gemensam beredning med chefen för civildepartementet anförde

chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson:

Då jag den 9 januari 1919 föredrog de frågor, som rörde regleringen

av utgifterna under sjunde huvudtiteln i riksstaten för år 1920

samt i tilläggsstaten för år 1919 hemställde jag, på därom av byggnadsstyrelsen

gjord framställning, att dels till ombyggnad av den så

kallade ateljerbyggnaden vid Karl XIlI:s torg i Stockholm måtte beräknas

såsom reservationsanslag, å tilläggsstaten (punkt 17) 300,000

kronor och å riksstaten (punkt 64) 400,000 kronor, dels ock till påbörjande

av ombyggnad av Preisiska huset vid Drottninggatan i Stock
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 212.

holm måtte å riksstaten (punkt 64) beräknas ett reservationsanslag av

50,000 kronor. Med bifall härtill har Kungl. Maj:t i förslagen till

nämnda stater upptagit de sålunda föreslagna anslagsbeloppen.

Jag anhåller nu att få för Kungl. Maj:t framlägga förslag till

proposition i ämnet.

Genom nådigt brev den 21 april 1865 medgav Kungl. Magt, att

i nordvästra hörnet av Karl XIII:s torg här i staden finge på vissa

villkor uppföras en byggnad huvudsakligen innehållande lokaler för

konstexpositioner och målarateljéer. Med stöd av bestämmelserna i

nämnda brev avslöt dåvarande överintendentsämbetet den 25 september

1866 med ett för uppförandet av nämnda byggnad bildat bolag, kallat

ateljerbyggnadsaktiebolaget, kontrakt angående upplåtande av tomt för

omförmälda ändamål å anvisad plats i Karl XIII:s torg, varvid, utom

annat, under punkt 9 i kontraktet stadgades, att därest ifrågavarande

tomt framdeles skulle finnas vara för något statens ändamål behövlig

och således till följd av därom meddelat nådigt beslut komme att till

kronan återställas, bolaget skulle äga att för därå då varande byggnad

av kronan erhålla lösen till belopp, motsvarande anläggningskostnaden

enligt de däröver upprättade verificerade byggnadsräkningarna, vilka,

för att vid sådan likvid tjäna till efterrättelse, borde hos överintendentsämbetet

förvaras.

Enligt beslut den 13 april 1886 medgav Kungl. Magt vidare, att

en veranda finge uppföras å den södra, smalare delen av ifrågavarande

tomt, därvid såsom villkor bestämdes, bland annat, att någon förhöjning

i det en gång bestämda beloppet av den lösensumma, kronan hade att

eventuellt erlägga, icke finge äga rum.

I skrivelse den 3 juli 1917 framhöll överintendentsämbetet de

rådande svårigheterna att inom staten tillhöriga byggnader i huvudstaden

bereda lokaler för offentliga ämbetsverk, beredningar och kommittéer

m. m., och framställde ämbetet fördenskull förslag därom, att Kungl.

Maj:t med begagnande av den kronan, på sätt ovan sagts, förbehållna

rätt, skulle vidtaga åtgärder för ifrågavarande tomts återställande till

statsverket. Härvid meddelade ämbetet, att de hos ämbetet förvarade

byggnadsräkningarna utvisade, att den i kontraktet omnämnda anläggningskostnaden

uppgått till 100,856 kronor 98 öre.

Vid föredragning den 3 augusti 1917 av överintendentsämbetets

nyssnämnda skrivelse förklarade Kungl. Maj:t, att ifrågavarande tomtområde

skulle till Kungl. Maj:t och kronan återställas den 1 oktober

1918, varjämte Kungl. Maj:t uppdrog åt ämbetet att ej mindre uppsäga

ateljerbyggnadsaktiebolaget till avflyttning senast sistnämnda dag än

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 212.

även upprätta och till Kungl Maj:t inkomma med fullständigt förslag i

fråga om användning för statsändamål av omförmälda byggnad ävensom

till de ändringsarbeten å densamma som kunde finnas påkallade.

Sedermera har överintendentsämbetet såväl verkställt den anbefallda

uppsägningen som ock i en den 3 november 1917 till Kungl.

Maj:t inkommen skrivelse avgivit utlåtande rörande byggnadens användning.

I fråga härom innehöll utlåtandet alternativa förslag. Det ena

avsåg en ganska grundlig ombyggnad för en beräknad kostnad av omkring

332,000 kronor, det andra innefattade ett mera provisoriskt iordningsställande

av de nuvarande lokalerna och beräknades kunna utföras

för 27,000 kronor. Enligt vad jag från byggnadsstyrelsen inhämtat

skulle, i betraktande av prisnivåns stegring, nämnda bägge belopp nu

böra väsentligen höjas.

Det förstnämnda förslaget avsåg fullständig om- och påbyggnad

av ifrågavarande byggnad samt inrymmande i densamma av regeringsrätten,

lagrådet, lagberedningen, justitiedepartementets byrå för lagärenden

samt lantbruksstyrelsen. Det senare åter gick ut på att provisoriskt

och till lindrigaste pris bereda lokaler åt regeringsrätten, lagrådet och

krigsarkivet. Då emellertid regeringsrätten i ett över berörda förslag

avgivet yttrande på det bestämdaste motsatte sig dess och lagrådets

ifrågasatta förflyttning till ifrågavarande byggnad, ansåg sig byggnadsstyrelsen

böra återtaga de sålunda uppgjorda förslagen och gick styrelsen

därpå i författning om utarbetande av nytt förslag till byggnadens användande.

I propositionen om tilläggsstat för år 1918 punkt 17 föreslog Kungl.

Maj:t riksdagen att till inlösen av ifrågavarande byggnad anvisa ett förslagsanslag,

högst 100,857 kronor. Denna hemställan bifölls av riksdagens

båda kamrar den 6 mars 1918. Vid ifrågavarande propositions föredragning

i statsrådet meddelade jag, att jag, i det läge, vari frågan

om byggnadens användning och de ombyggnads- eller reparationsarbeten,

som därav kunde påkallas, befunne sig, icke för det dåvarande vore i

tillfälle att härutinnan framlägga något förslag, samt att jag, då den

dittills åvägabragta utredningen icke ens gå ve någon bestämd ledning

för omdömet, i vilken av de två genom överintendentsämhetets alternativa

förslag antydda riktningarna den lämpliga lösningen borde sökas,

icke heller såge mig i stånd att föreslå någon approximativ beräkning

av kostnadsbeloppet.

BJyrdsenii ^ skrivelse den 5 mars 1918 anmälde byggnadsstyrelsen, att styrel
sknveise

den sen verkställt förnyad utredning rörande den lämpligaste användningen

6/3 1918.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 212. 5

av ifrågavarande byggnad och hade denna utredning lett till sammanförande

av denna fråga med lösandet av länsstyrelsens i Stockholms

län cell byggnadsstyrelsens lokalfrågor i det så kallade Preisiska huset,

Drottninggatan 36. Länsstyrelsen, vars ämbetslokaler vore förlagda

inom tre våningar i sistnämnda hus, hade nämligen hos byggnadsstyrelsen

hemställt om utredning i syfte att länsstyrelsens till följd av ökat

arbete och ökat antal tjänstemän oavvisliga behov av större utrymme

måtte kunna tillgodoses, därvid jämväl framhållits den stora olägenheten

av tjänstelokalernas nuvarande fördelning på tre våningar. För byggnadsstyrelsens

del hade dess tjänstelokalers förläggning i två skilda hus,

Drottninggatan nr 36 och Klara Södra kyrkogata nr 18, visat sig vara

till stort men för arbetet inom styrelsen.

För lösande sålunda av såväl länsstyrelsens som byggnadsstyrelsens

lokalfrågor framlade byggadsstyrelsen med sistnämnda skrivelse

två alternativa förslag. Av dessa förslag innebar det ena, benämnt

alternativ I, att det av byggnadsstyrelsen, länsstyrelsen och landshövdingen

i Stockholms län disponerade Preisiska huset skulle ombyggas

på så sätt, att erforderligt lokalutrymme skulle i fastigheten

beredas för såväl byggnadsstyrelsen som länsstyrelsen. För landshövdingen

skulle bostad på annat håll förhyras för att inom fastigheten

bereda plats för bj^ggnadsstyrelsens samtliga byråer. Kostnaderna för

utförande av de enligt detta alternativ avsedda byggnadsarbetena beräknades

till 260,000 kronor. För hyrande av våning för landshövdingen

beräknades ett årligt belopp av 10,000 kronor, motsvarande med en

räntefot av 5 procent ett kapitalvärde av 200,000 kronor. Alternativ I

skulle alltså sammanlagt binda ett belopp av 460,000 kronor.

Det andra förslaget, alternativ II, utgjorde en kombinerad lösning

av frågan om användningen av såväl ateljerbyggnadsaktiebolagets hus

som Preisiska huset och avsåg inrymmandet av länsstyrelsen, med bibehållandet

av landshövdingebostaden, i Preisiska huset och vidtagande

inom detsamma av endast vissa smärre ändringar såsom anordnande av

värmeledning, w. c., tvättställ m. m., varför kostnaderna beräknats till

93,000 kronor; och skulle enligt detta förslag byggnadsstyrelsen i sin

helhet förläggas till ateljerbyggnadsbolagets hus, som skulle för ändamålet

om- och påbyggas enligt ett av byggnadsrådet G. Petterson uppgjort

förslag. Kostnaderna för dessa om- och påbyggnadsarbeten beräknades

till 420,000 kronor, vadan de med alternativ II förbundna

sammanlagda kostnaderna skulle belöpa sig till 513,000 kronor. Då

emellertid länsstyrelsen enligt detta förslag till eu början icke behövde

taga allt utrymme i Preisiska huset i anspråk, hade vid förslagets upp
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. May.ts proposition Nr 212.

görande beräknats, att sex tjänsterum skulle kunna upplåtas åt kommittéer

och tre utrymmen till förvaring av byggnadsstyrelsens möbelförråd.

Hyran för dessa lokaler uppskattades till 4,600 kronor. Vidare

skulle bottenvåningen i ateljerbyggnaden kunna åtminstone tillsvidare

nthyras, varigenom statsverket beräknades kunna erhålla en årlig inkomst

av 25,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen hade emellertid även ansett sig böra undersöka,

huruvida icke någon lämplig användning av ateljerbyggnaden kunde

vinnas genom vidtagande av endast mindre vidlyftiga ändrings- och

reparationsarbeten inom densamma. En sålunda tänkt inredning, avsedd

för ämbetsverk eller kommittéer, beräknades betinga en kostnad av

89,400 kronor, däri inbegripet kostnad för införande av värmeledning.

Styrelsen ansåg sig emellertid icke kunna tillstyrka en dylik användning

av byggnaden i fråga (huvudsakligen enär våningarna voro alltför

höga och rummen till följd härav för dyra att uppvärma och i övrigt

mindre lämpliga i form.)

Av de båda ovannämnda alternativa förslagen tillstyrkte byggnadsstyrelsen

på anförda skäl det såsom alternativ II betecknade.

Kungi. May.ts Med anledning av vad sålunda förekommit och i enlighet med en

ml''i9i8°års av rnig motiverad hemställan föreslog Kungl. Maj:t härefter riksdagen

lagtima riks- i en den 5 april 1918 avlåten proposition, nr 247, att för beredande av

da3'' förbättrade lokaler åt länsstyrelsen i Stockholms län och åt byggnadsstyrelsen

å extra stat för år 1919 under sjunde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av högst 513,000 kronor.

årheiTäcn I skrivelse den 21 juni 1918, nr 440, anmälde riksdagen, att be
21/o

1918. rörda proposition icke av riksdagen bifallits; och anförde riksdagen i

sammanhang härmed bland annat följande:

»Vid prövning av detta ärende har riksdagen funnit det synnerligen tveksamt,

huruvida tillräckliga skäl för ett bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag

.kunna anses föreligga.

Beträffande först förslaget att för enbart länsstyrelsens lokalbehov taga i

anspråk hela den mycket värdefulla fastigheten med adressnummer 36 vid Drottninggatan

har detta synts riksdagen innebära en så kostsam lösning av förevarande

lokalfråga, att redan på grund härav anledning till förnyad prövning av ärendet

torde föreligga. Enligt riksdagens förmenande skulle nämligen, därest staten så

önskade, denna egendom kunna avyttras till ett pris, som betydligt överstege kostnaden

för uppförande av ett helt nytt länsresidens. Det torde också hava varit

med hänsyn härtill, som man enligt ovan återgivna alternativ I i fastigheten i

fråga sökt inrymma såväl lokaler för byggnadsstyrelsen som för — med undantag

av landshövdingebostad — länsstyrelsen. Ett utnyttjande av fastigheten i enlighet

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition Nr 212.

med alternativ II måste därför anses synnerligen oekonomiskt. Då härtill kommer,

att efter den ombyggnad, som ifrågasatts, lokalerna i och för sig icke kunna anses

bliva särdeles tjänliga för det avsedda ändamålet, har riksdagen funnit skäl föreligga,

att hela denna fråga underkastas en förnyad allsidig utredning.

Vidkommande härefter förslaget att för byggnadsstyrelsens räkning ombygga

det s. k. ateljébyggnadsbolagets vid Kungsträdgården belägna hus bär riksdagen

funnit jämväl denna byggnadsplan vara i behov av förnyad utredning. Så upptaga

riksdagen förelagda ritningar och arbetsbeskrivning en ombyggnad av denna fastighet

å hela det område, som den nuvarande ateljébyggnaden omfattar. Enligt av riksdagen

inhämtade upplysningar torde emellertid, med hänsyn till den gatureglering,

som med en så omfattande ombyggnad, som förslaget i fråga förutsätter, oundgängligen

synes vara förknippad, ett bebyggande i enlighet med dessa ritningar icke

kunna fullföljas. Vid sådant förhållande och då uppförandet av en helt ny byggnad

å ifrågavarande plats eventuellt kan komma att framställa sig som ett förmånligare

alternativ än den nu föreslagna ombyggnaden, har riksdagen ej heller funnit sig

kunna biträda nu ifrågavarande förslag och detta så mycket mindre som i sistnämnda

fall det synes förtjäna tagas i övervägande, dels i vilken omfattning den i

alternativ II i utsikt ställda uthyrningen kan och bör med fördel genomföras, dels

huruvida en förläggning till platsen i fråga av lokaler för byggnadsstyrelsen kan

anses vara den ur statens synpunkt mest förmånliga användning av fastigheten,

som kan tänkas ifrågakomma. Det uppskov med användandet direkt för statens

räkning av ateljébyggnadsbolagets hus, som föranledes av riksdagens sålunda intagna

ståndpunkt, torde ingalunda behöva innebära någon förlust för statsverket, då säkerligen

även en tillfällig uthyrning av lokalerna i dess nu befintliga skick skulle giva

större inkomst än ränta å det utgiftsbelopp av 100,857 kronor, husets inlösen redan

den 1 oktober 1918 förorsakar statsverket.»

Genom remiss den 1 juli 1918 anbefallde Kungl. Maj:t byggnadsstyrelsen

att i anledning av riksdagens nämnda skrivelse inkomma med

utlåtande och förslag. I

I skrivelse den 21 november 1918 meddelade byggnadsstyrelsen,

att till fullgörande av nämnda uppdrag förnyad utredning verkställts

samt att sedan någon tid inom styrelsen förelegat olika förslag till användning

av Preisiska huset, av vilka förslag styrelsen ämnade hos

Kungl. Maj:t till utförande förorda ett, vilket avsåge om- och tillbyggnad

av nämnda hus för inrymmande av länsstyrelsen, bostad åt landshövdingen

samt byggnadsstyrelsens möbelförråd, varjämte åtskilliga lokaler

skulle bliva disponibla för kommittéer och liknande ändamål.

Detta sistnämnda förslag, däri byggnadsarbetena beräknats draga

en kostnad av 320,000 kronor, skulle, anförde styrelsen vidare, hava

kunnat avlämnas till Kungl. Maj:t, för såvitt det icke hörde samman

med frågan om användningen av ateljerbyggnadsaktiebolagots hus. Meningen

vore nämligen, att åt den för närvarande i Preisiska huset in
-

Byggnaässtyrelsens

skrivelse

av den 21/n

1918.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Frågans behandling

i

1919 års

statsoerksproposition.

Byggnadsstyrelsens

skrivelse den

7/s 1919.

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 212.

rymda byggnadsstyrelsen bereda lokaler i åtel]erbyggnaden, beträffande

vars ombyggnad i sådant syfte byggnadsstyrelsen avsett att för Kungl.

Maj:t framlägga förnyat förslag. Ett slutgiltigt sådant förslag hade

emellertid ännu icke kunnat av byggnadsstyrelsen uppgöras, då styrelsen

fortfarande vore i saknad av besked från Stockholms stads sida, huruvida

för ifrågasatt reglering av Hamngatans bredd ifrågavarande byggnad

måste förkortas och, i så fall, huruvida gatan därstädes skulle

erhålla samma bredd, som den har mellan Regerings- och Västra Trädgårdsgatorna,

eller endast förkortas till någon mindre del.

Med förklarande att grundad anledning funnes att antaga, att

styrelsen skulle bliva i stånd att i så god tid till Kungl. Maj:t inkomma

med begärda utlåtande och förslag, att därav möjligen föranledd proposition

kunde avgivas till 1919 års riksdag, hemställde byggnadsstyrelsen,

att Kungl. Maj:t ville i statsverkspropositionen reservera, förslagsvis,

å tilläggsstat för år 1919 för ombyggnad av ateljerbyggnadsbolagets

hus 300,000 kronor samt å 1920 års stat för samma ändamål

400,000 kronor jämte 50,000 kronor för påbörjande av ombyggnaden

av Preisiska huset; och meddelade byggnadsstyrelsen tillika, att styrelsen

hade för avsikt att framdeles hos Kungl. Maj:t göra framställning

om anvisande för år 1921 av återstoden, 270,000 kronor, av den beräknade

kostnaden för ombyggnad av Preisiska huset.

Vid anmälandet den 9 januari 1919 av de till regleringen av utgifterna

under riksstatens sjunde huvudtitel hörande frågor anförde jag,

att det syntes mig synnerligen angeläget, att atelj erbyggnads aktiebolagets

av kronan numera inlösta byggnad snarast möjligt toges i anspråk för

kronans räkning, varför jag ansåge mig böra biträda vad byggnadsstyrelsen

sålunda ifrågasatt.

I skrivelse den 7 februari 1919 har nu byggnadsstyrelsen inkommit

med det genom ovannämnda remiss den 1 juli 1918 infordrade

utlåtande och förslag:

Med anledning av vad riksdagen anfört i skrivelsen den 21 juni

1918, särskilt rörande lämpligheten att försälja det Preisiska huset, uttalar

sig byggnadsstyrelsen till en början sålunda.

»Beträffande förslaget att för enbart länsstyrelsens lokalbehov taga i anspråk

hela den mycket värdefulla fastigheten, Preisiska huset, har detta synts riksdagen

innebära en så kostsam lösning av förevarande lokalfråga, att redan på grund härav

anledning till förnyad prövning förelåge. Enligt riksdagens förmenande skulle nämligen,

därest staten så önskade, denna egendom kunna avyttras till ett pris, som

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 212.

betydligt överstege kostnaden för uppförande av ett helt nytt länsresidens, varför

ett utnyttjande av fastigheten i enlighet med alternativ II måste anses synnerligen

oekonomiskt.

Byggnadsstyrelsen kan icke dela denna av riksdagen uttalade åsikt. Enligt

vad verksi ällda utredningar givit vid handen erfordras för bostad åt landshövdingen

och ämbetslokal åt länsstyrelsen en nyttig golvyta av sammanlagt 1,600 kvadratmeter,

däri inräknat jämväl något reservutrymme. Denna golvareal motsvarar en

byggnadskub av omkring 12,800 kubikmeter. Uppförandet av en sådan byggnad

skulle, lågt räknat, för närvarande draga en kostnad av 90 kronor per kubikmeter,

eller i runt tal 1,150.000 kronor. Lägges härtill ett tomtvärde, som på annan,

mindre väl belägen plats, vare sig ägd eller icke ägd av staten, icke kan beräknas

lägre men snarare väsentligt högre än 500,000 kronor för en areal om 1,250

kvadratmeter — alltså efter ett pris av 400 kronor per kvadratmeter — äro kostnaderna

uppe i en summa av 1,650,000 kronor.

Värdet av Preisiska fastigheten kan vid försäljning icke beräknas överstiga

1,300,000 kronor efter eu beräkning av 900 kronor per kvadratmeter för själva

tomten, vilken innehåller 1,460 kvadratmeter. Den nuvarande byggnaden lärer

nämligen svårligen i en privat ägares hand kunna utnyttjas, utan torde i så fall

rivas för att lämna plats för ett tidsenligt affärshus, för att köpet skall löna sig.

För jämförelse med kostnaden för uppförandet av ett nytt residens är alltså att

till sistnämnda försäljningsvärde, 1,300,000 kronor, lägga kostnaderna för de i

alternativ II avsedda ändringsarbetena, som numera torde få beräknas till 115,000

kronor (i stället för tidigare beräknade 93,000 kronor), vadan alltså anordnandet av

länsresidens i Preisiska huset skulle kunna anses motsvara en kostnad för statsverket

av 1,415,000 kronor.

En försäljning, såsom riksdagen ifrågasatt, av Preisiska huset måste byggnadsstyrelsen

i varje fall för sin del på det livligaste avstyrka. Styrelsen torde

näppeligen behöva framhålla det alltjämt växande behovet av lokaler för statens

ämbetsverk, kommittéer och andra institutioner, som på senaste tiden nödvändiggjort

bland annat inköp av flera dyrbara egendomar i huvudstaden. Då härtill

kommer den särskilt för närvarande ytterligt stora svårigheten att förhyra lokaler,

synes det styrelsen vara föga välbetänkt, om kronan avhände sig en så välbelägen

fastighet som det Preisiska huset.

Såsom skäl för en förnyad allsidig utredning av denna lokalfråga har riksdagen

jämväl anfört, att efter den ombyggnad av Preisiska huset, som ifrågasatts,

lokalerna i och för sig icke kunde anses bliva särdeles tjänliga för det avsedda

ändamålet. Med anledning härav tillåter sig byggnadsstyrelsen erinra därom, att

styrelsen i sin ovanberörda underdåniga skrivelse den 5 mars 1918 framhållit, att

genom alternativ I länsstyrelsens behov av ökade lokaler visserligen tillfredsställdes,

om ock en viss olägenhet bleve följden av landskontorets fördelning på tre

olika våningar. Beträffande de för byggnadsstyrelsen avsedda lokalerna hade icke

kunnat undvikas vissa olägenheter, bland vilka särskilt framträdde de i vindsvåningen

belägna rummens mindre fördelaktiga dagsbelysning genom vindskupor.

Åtskilliga andra utrymmen kunde jämväl från början väntas bliva otillräckliga.

Utvidgningsmöjligheterna voro ävenledes för länsstyrelsen ytterst obetydliga och för

byggnadsstyrelsen inga. Genom alternativ It däremot vunnes fullt tillfredsställande

lokaler för länsstyrelsen, som ävenledes skulle ernå önskemålet att tå landskontorets

ämbetsrum förlagda till endast två våningar.

Bihang till riksdagens protokoll 19 19. 1 samt. 184 höft. (Nr 212.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 212.

Byggnadsstyrelsen anser sig böra ytterligare framhålla, att tjänstelokalerna

i Preisiska huset i det stora hela, med undantag av bottenvåningen, äro fullt ut

likvärdiga och jämförliga med andra ämbetslokaler och, vad belysningsförhållandena

angår, tack vare den rymliga och ljusa gården, betydligt bättre än andra icke fritt

liggande byggnader. Efter vad under hand inhämtats, delas denna åsikt av länsstyrelsen,

som icke heller framställt klagomål över lokalerna i annat avseende än

att de sedan länge varit otillräckliga. I ett avseende kunna visserligen lokalerna

i Preisiska huset sägas vara otidsenliga: där saknas värmeledning, och toalettanordningarna

äro otillfredsställande och otillräckliga. Dessa brister har det ju dock

alltid varit byggnadsstyrelsens mening att i sammanhang med byggnadens förändring

avhjälpa, såsom framgår av de gjorda utredningarna.

Det av byggnadsstyrelsen förordade och av Eders Kungl. Maj:t till grund

för Eders Kungl. Maj:ts ovanberörda nådiga proposition lagda alternativ II innebar,

i vad det avsåg användningen av Preisiska huset, den minsta förändringen av detsamma,

varken till- eller påbyggnad, och medförde därigenom även de minsta kostnaderna.

»

Byggnadsstyrelsen meddelar härefter, att styrelsen numera verkställt

förnyad utredning av förevarande fråga, därvid styrelsen, med

hänsyn till vad riksdagen i sin ovanberörda skrivelse anfört, haft till

ögonmärke kravet på det ur ekonomisk synpunkt möjligt bästa utnyttjandet

av Preisiska huset.

Jämväl vid detta förnyade utredningsarbete hade förbundits strävan

att vinna förbättrade tjänstelokaler för länsstyrelsen och byggnadsstyrelsen.

Länsstyrelsen i Stockholms län hade i bilagd skrivelse av

den 29 maj 1918 ånyo framhållit, att behovet av förbättrade lokaler

vpre av ytterligt trängande beskaffenhet på grund av skäl, som anförts

i länsstyrelsens skrivelse den 11 februari 1918. (Denna skrivelse är i

huvudsak intagen i propositionen den 5 april 1918, nr 247 s. 8—10.)

Den tid, som gått, sedan byggnadsstyrelsen vid sistnämnda tillfälle

för Kungl. Maj:t framhöll den stora olägenheten av att styrelsens

byråer vore förlagda i två skilda hus, hade i allt högre grad

framhävt detta missförhållande, som av lätt insedda skäl icke kunnat

undgå att i betänklig grad menligt inverka på arbetets bedrivande inom

styrelsen. Styrelsen tvekade därför icke att, med den kännedom styrelsen

hade om övriga ämbetsverks lokalfråga, uttala, att byggnadsstyrelsen

utan tvivel tillhörde dem, som hade det mest framträdande behovet

att utan dröjsmål vinna förbättring i detta avseende.

Det förnyade utredningsarbetet hade liksom vid närmast föregående

tillfälle utmynnat i två huvudförslag beträffande användningen

av det Preisiska huset.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 212.

Det ena förslaget, benämnt påbyggnadsförslaget, vore åskådliggjort Ff0yrgJ™f°''

å byggnadsstyrelsens skrivelse bifogade ritningsblad, märkta »påbyggnadsförslaget,

blad 1 — 7»; och anförde styrelsen rörande detta förslag

följande:

»Förslaget innebär fastighetens om-, till- och påbyggnad och avser att bereda

lokaler åt länsstyrelsen, byggnadsstyrelsen och byggnadsstyrelsens möbeltörråd

samt bostad åt landshövdingen. .

Med påbyggnaden avses förhöjning av byggnaden med en våning. Tillbyggnaden

skulle äga rum å tomtens nordöstra hörn, där nu finnas stall, det ena upplåtet

åt landshövdingen och det andra åt krigsministern. Stallbyggnaden skulle

rivas och i dess ställe uppföras en byggnad av samma höjd och med samma antal

våningar som intillstötande gårdsbyggnader. Vid förslagets utarbetande har man

sökt ernå byggnadens fullständiga utnyttjande på det ändamålsenligaste och ekonomiskt

mest fördelaktiga sätt med hänsyn tagen till den nuvarande byggnadens

konstruktion och bärighet samt under iakttagande av gällande föreskrifter i byggnadsstadga

och byggnadsordning.

För att påbyggnaden skall kunna utföras, måste en del klenare väggar och

kolonner ersättas med murverk ävensom byggnadens grund förstärkas. Den nuvarande

vindsvåningen måste givetvis rivas för att möjliggöra uppförandet av de nya

våningarna, varjämte helt ny trappa bygges upp till landshövdingens bostad för att

kunna erhålla förbipassage i de undre våningarna. Bostället måste nämligen för

att lämpligen kunna avskiljas från tjänstelokalema förläggas i de två översta

våningarna.

Genom detta förslag erhölle länsstyrelsen särdeles fördelaktiga och för det

nuvarande behovet fullt tillräckliga lokaler, varjämte landshövdingens bostad får

anses bliva fullt ändamålsenlig.

Byggnadsstyrelsens utrymmesbehov måste emellertid enligt detta förslag sägas

redan från början bava blivit knappt tillgodosett. Styrelsen, som för närvarande

disponerar sammanlagt 710 kvadratmeter egentliga tjänstelokaler, men har ett behov

av 915 kvadratmeter, skulle nämligen enligt »påbyggnadsförslaget» erhålla

endast 845 kvadratmeter dylikt utrymme.

I ersättning för stall och vagnbod erhåller landshövdingen ett vid Brunkebergsgatan

inom egendomen beläget garage, varemot krigsministerns stall och vagnbod

måste slopas. _

För byggnadsstyrelsen erforderlig materialutställningslokal kan däremot icke

erhållas och ej heller lägenhet för byggnadsstyrelsens vaktmästare. Likaledes är

länsstyrelsens vaktmästarbostad otillräcklig. En olägenhet av avgörande betydelse

är dessutom, att framtida utvidgningar av såväl länsstyrelsens som byggnadsstyrelsens

lokaler äro fullständigt uteslutna, då alla utrymmen måste tagas i anspråk

omedelbart och av byggnadstekniska skid ytterligare påbyggnad icke kan ifrågakomma.

Länsstyrelsens behov av utvidgning för den närmaste framtiden uppskattas

till fyra rum. För byggnadsstyrelsen är utvidgningsbehovet större, men kan ännu

icke närmare bestämmas till följd av den korta tids erfarenhet, som föreligger.

Stor svårighet skulle möta vid ett genomförande av påbyggnadsförslaget.

De därav betingade arbetena äro nämligen av så omfattande art, att de skulle

kräva byggnadens fullständiga utrymmande under arbetstiden. Denna omständighet

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Ändrings
förslaget.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 212.

skulle i varje fall under nu rådande förhållanden, då hyresmarknaden är så gott

som stängd, utgöra ett avsevärt hinder för förslagets realiserande.

Kostnaderna för pa bygg n ads fö rslagets genomförande hava beräknats sålunda:

Fastighetens nuvarande försäljningsvärde ........................................ kronor 1 300 000

Byg§nadsarbetena, enligt bifogad kostnadsberäkning........................ » 1,015,000

Summa kronor 2,315,000

Som emellertid byggnaden vid förslagets utförande måste utrymmas, böra

till namnda summa läggas kostnaderna för förhyrning under två år av bostad åt

landshövdingen och lokaler åt läns- och byggnadsstyrelserna med undantag dock

o i^öona^sst,yrölsens två byråer, för vilka lokaler redan förhyras. Omkring

2,000 kvadratmeter rumsyta skulle sålunda behöva förhyras efter en årshyra, som

måste uppskattas till lägst 40 kronor per kvadratmeter, vilket gör för två åf ett

sammanlagt hyresbelopp av 160,000 kronor. Då härtill ytterligare är att lägga

ett belopp för flyttningskostnader och provisoriska anordningar, som bör uppskattas

till minst 25,000 kronor, befinnes, att påbyggnadsförslaget skulle komma att dram

en kostnad ao Lågt räkn it 2,500,000 kronor.

Räknas å sistnämnda summa en avkastning av 6 procent, skulle hyresvärdet

uppgå till 150,000 kronor, vilket efter en golvareal av 2,615 kvadratmeter, korridorer,

toalettrum och liknande utrymmen frånräknade, motsvarar en årlig hyra av

57 kronor 36 öre per kvadratmeter.»

Det andra huvudförslaget, benämnt ändringsförslaget, vore åskådlig.

]''01''* å två byggnadsstyreisens skrivelse bifogade ritningsblad, märkta

»ändringsförslaget», nr 8 och 9. Det avsåge om- och tillbyggnad av

Preisiska huset för inrymmande av länsstyrelsen, bostad åt* landshövdingen

och byggnadsstyrelsens möbelförråd'', varjämte åtskilliga lokaler

bleve disponibla för andra ändamål. För byggnadsstyrelsen däremot

anordnades lokaler annorstädes. Rörande detta förslag anför byggnadsstyrelsen

följande:

°ch tillbygSnadsafbetena i detta förslag, vilka i stort sett sammanfalla

med dem, som avsågos i byggnadsstyrelsens tidigare förslag »alternativ I»,

omfatta i huvudsak stallflygelns ersättande, såsom även i »påbyggnadsförslaget»

med en tillbyggnad, upptagande hela den inre, nordöstra gårdsvinkeln och omdaningav

byggnadens inre i övrigt jämte anordnande av tidsenliga toalettanordningar och

värmeledning.

Ändringsförslagets genomförande skulle för länsstyrelsen medföra fullt tillfredsställande

tjänstelokaler samt tillika, såvitt nu kan bedömas, fullt betryggande

möjligheter för framtida utvidgningar. Som av ritningarna framgår bliva nämligen

för andra ändamål inom byggnaden omedelbart disponibla 18 rum jämte ett vaktF1™*

j Dessa rum torde genom sitt centrala läge i staden och på grund av deras

inbördes läge bliva synnerligen lämpliga för något eller några mindre ämbetsverk,

till exempel stuteriöverstyrelsen, eller för kommittéer. (I detta sammanhang kan

erinras om att för statens ämbetsverk i Stockholm, med undantag av post, telegraf

och järnvägar, årligen förhyras lokaler för omkring 456,000 kronor samt för kom
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition Nr 212.

mitteer, utom kristidskommissionerna, för omkring 40,000 kronor.) Landshövdingbostaden

bibehålies i nuvarande våningar och undergår endast mindre förändringar

i förening med vindsvåningens fullständiga utnyttjande. Liksom i påbyggnadsförslaget

erhålles särdeles lämplig lokal för byggnadsstyrelsens möbelförråd. Jämväl

i detta förslag ersättes landshövdingens stall och vagnbod med ett garage vid

Brunkebergsgatan, och krigsministerns stall och vagnbod slopas.

Kostnaderna för ändringsförslagets genomförande hava beräknats sålunda:

Fastighetens nuvarande försäljningsvärde ............................ kronor 1,800,000

Byggnadsarbetena enligt bifogade kostnadsberäkning ....... » _365,000

Summa kronor 1,665,000

Som arbetena kunna utföras, sedan byggnadsstyrelsen avflyttat, utan att

byggnaden i övrigt behöver utrymmas, erfordras icke någon hyra av lokaler under

arbetstiden.

Räknas å nämnda summa, 1,665,000 kronor, en avkastning efter 6 procent,

skulle hyresvärdet uppgå till 99,900 kronor, varav 19,000 kronor kunna, anses motsvara

hyran för de ovannämnda, för mindre ämbetsverk eller kommittéer användbara

18 rummen. Den sammanlagda nyttiga golvytan, korridorer, toaletter och liknande

utrymmen oberäknade, uppgår i detta förslag till 2,055 kvadratmeter, vadan

sålunda årliga hyran per kvadratmeter utgör 48 kronor 61 öre.»

Byggnadsstyrelsen, som förut framhållit den jämförelsevis stora

gårdens betydelse för lokalernas lämpliga belysning och användning,

hade likväl ansett sig böra undersöka jämväl möjligheterna för

gårdsutrymmets utnyttjande dels genom uppförande av eu byggnad i

riktning öster—väster tvärs över gården, dels genom att göra byggnadslängorna

utefter gatorna bredare, dels ock genom att höja gårdsplanet

och under detsamma anordna utrymmen med takdager, och har

styrelsen i denna fråga gjort följande uttalande:

»I alla dessa fall bliva bottenvåningens nuvarande lokaler åt gården otillfredsställande

belysta och knappast användbara till tjänsterum. I de båda förstnämnda

fallen åstadkommas dessutom vid de ingående vinklarna mellan byggnaderna

åtskilliga mörka utrymmen, och de betydande kostnaderna, som bliva med

anordningarna förknippade, synas icke motsvaras av de utrymmen, som vinnas.

Det sistnämnda av de tre ovan angivna sätten för gårdsutrymmets utnyttjande

har styrelsen ansett sig böra åskådliggöra å bilagda två ritningsblad nr 10

och It, betecknade ''överbyggd gård’. Härigenom skulle vinnas 460 kvadratmeter

takbelyst golvutrymme för en kostnad av 245,000 kronor, enligt närslutna beräkning.

Å andra sidan skulle genom en dylik gårdsöverbyggnad omkring 80 kvadratmeter

nyttig golvyta i bottenvåningen bliva berövad direkt dager och således endast

kunna användas till magasinerings- eller andra ändamål. Emellertid kan gårdsöverbyggnaden

i detta fall ej anordnas såsom de moderna banklokajerna, som inbyggts

på likartat sätt i överbyggda gårdsrum, emedan därigenom även övre

våningens gårdsrum skulle gå miste om direkt fönsterbelysning och således göras

mindre lämpliga till tjänsterum, Gårdsöverbyggnaden måste därför göras med en

Gård» utrymmets

utnyttjande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Ny byggnad

ä Preisiska

husets tomt.

14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 212.

höjd motsvarande endast en våning och bliva närmast jämställd med sådana gårdsöverbyggnader,

som utnyttjas till försäljningslokaler, verkstäder och magasinsutrymmen

och lärer sålunda gårdsutrymmet enligt styrelsens förmenande näppeligen

kunna användas för länsstyrelsens behov och över huvud icke till tjänstelokaler

men väl såsom magasineringslokal för något statens behov.

Räknas å ovan angivna kostnad, 2-15,000 kronor, för en dylik gårdsöverbyggnad

en avkastning efter 6 procent, skulle hyresvärdet uppgå till 14,700 kronor,

motsvarande 32 kronor per kvadratmeter, ett belopp som måste anses för högt,

då det gäller för statsverket att förhyra dylika lokaler.

Givetvis skulle det genom överbyggnaden vunna utrymmet kunna med ekonomisk

fördel uthyras såsom affärslokaler, i vilket fall dock en direkt ingång från

Drottninggatan måste upptagas, varjämte skyltning å huset naturligen måste tolereras.

Det torde emellertid med fog kunna ifrågasättas, huruvida statsverket bör

slå in på den vägen att av sina fastigheter söka utvinna lokaler för uthyrning,

och vore detta i föreliggande fall så mycket betänkligare som genom anordningarna

en kulturhistorisk byggnad skulle våldföras.

Då byggnadsstyrelsen icke kan angiva något bestämt statens ändamål, vilket

skulle betinga en anordning, sådan som den nu omtalade, och då uthyrning av

lokalen skulle medföra ett betänkligt ingrepp i byggnadens karakteristiska fasad,

anser sig styrelsen ej heller kunna förorda dess utförande.»

För fullständighetens skull hade byggnadsstyrelsen ansett sig böra

lämna utredning jämväl rörande uppförande av en helt ny byggnad å

Preisiska husets tomt.

Kostnaderna för en dylik nybyggnad skulle ställa sig sålunda:

Fastighetens nuvarande försäljningsvärde ................... kronor 1,300,000

Nybyggnad: omkring 24,450 kubikmeter å 90: —..... » 2.200,000

Summa kronor 3,500,000

Då byggnaden skulle giva en nyttig golvareal av omkring 3,400

kvadratmeter, komme, om 6 procent avkastning beräknas, det vill säga

210,000 kronor, hyresvärdet per kvadratmeter att bliva 61 kronor

80 öre.

Rörande detta förslag anför styrelsen i övrigt följande:

»Byggnadsstyrelsen vill på det livligaste avstyrka utförandet av varje förslag,

som avser rivning, påbyggnad eller annan mer ingripande våldföring av ifrågavarande

byggnad. Preisiska huset, som genom Kungl. Maj:ts utslag åren 1788 och

1796 tillerkändes kronan såsom danaarv efter legationssekreteraren friherre Fredrik

Preis, är nämligen ett synnerligen typiskt, enastående och i det hela väl bibehållet

minnesmärke från byggnadskonsten under senare hälften av 1700-talet. Bibehållandet

av byggnadens yttre är därför av kulturhistoriskt intresse, varför byggnadsstyrelsen,

som enligt sin instruktion har att utöva jämväl en minnesvårdande verksamhet,

anser sig böra avråda från varje åtgärd, varigenom denna byggnads utseende

skulle i väsentlig mån förändras.

Då till detta kommer, att, såsom utredningen visat, ”ändringsförslaget’ ställer

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 212.

sig ekonomiskt avgjort gynnsammare, tvekar styrelsen icke att av de båda huvudförslagen

i underdånighet föreslå ''ändringsförslaget’ till utförande.

Huvudskälen härför kunna sammanfattas sålunda.

Genom att realiserande av ''ändringsförslaget’ skulle åt länsstyrelsen beredas

icke blott såsom i ''påbyggnadsförslaget'' nödigt antal rum för det närmaste behovet,

utan även synnerligen goda tillfällen till framtida utvidgning, vilket jämväl vitsordats

av Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande i här bifogad skrivelse till byggnadsstyrelsen

den 21 september 1918.

''Ändringsförslagets'' utförande är förenat med vida mindre kostnader än ett

realiserande av ''påbyggnadsförslaget''.

''Ändringsförslaget'' innebär icke något våldförande av den nuvarande byggnaden

av den betydelse, att förslagets realiserande, såsom fallet vore vid ''påbyggnadsförslaget’,

komme i strid med ovan framhållna, vid byggnaden fästade kulturhistoriska

intresse».

Vidare har byggnadsstyrelsen avgivit följande förslag rörande

användningen av ateljerbyggnadsaktiebolagets f. d. bus vid Kungsträdgården:
»De

förslag, som byggnadsstyrelsen tidigare till Eders Kungl. Maj:t avlämnat

rörande användningen av ateljerbyggnadsaktiebolagets f. d. hus vid Kungsträdgården,

utgingo från den förutsättningen, att hela det tomtområde, som upptages av den

nu befintliga huvudbyggnaden, skulle tagas i anspråk. Sedan emellertid numera,

enligt vad från Stockholms stads sida meddelats styrelsen, staden med all säkerhet

kommer att påyrka en reglering av Hamngatan vid ifrågavarande byggnad för

vinnande därstädes av samma bredd å gatan som å den mellan Regerings- och

Västra Trädgårdsgatorna varande delen — en åtgärd, som styrelsen för sin del ur

stadsplanesynpunkt finner särdeles välbetänkt — har styrelsen pa grundval av ett

sålunda förminskat tomtområde verkställt förnyade utredningar rörande användningen

av ateljerbyggnaden. Dessa utredningar hava resulterat i ett av undertecknad

byggnadsrådet Petterson uppgjort förslag, åskådliggjort ä här bifogade 9 ritningsblad,

betecknade ''Förslag till ombyggnad av ateljerbyggnadsaktiebolagets hus i

Kungsträdgården, Stockholm, februari 1919’.

Den nuvarande byggnaden består av en bottenvåning med en höjd av 4.8

meter samt däröver två våningar, vardera med en höjd av 5.1 meter. Lokalerna

mot Västra Trädgårdsgatan äro entresolerade.

Det nu föreliggande förslaget avser att, med bibehållande i huvudsak av bottenvåningen,

samt genom omplacering av bjälklagen och ökande av byggnadens höjd

med 2.8 meter, ovan bottenvåningen bilda fyra våningar av normal höjd. Vinden

iordningställes i ett sammanhängande utrymme för framtida inredning och användning

till tjänstelokaler. Utbyggnaden åt söder bibehälles oförändrad, och huvudingången

bliver förlagd till Västra Trädgårdsgatan.

Byggnadsstyrelsen har låtit sakkunnig person undersöka den nuvarande byggnadens

grund, och har därvid utrönts, att ur teknisk synpunkt intet hinder föreligger

för en påbyggnad.

Genom ovannämnda anordningar, vilka förorsaka fönsternas förändring och

omplacering i höjdläget, kommer givetvis byggnadens yttre att framträda i helt

ny gestalt.

Ateljerbyggnadsaktiebolagets

f. d.

hus vid Kungsträdgården.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition Nr 212.

Med anledning av vad riksdagen i den remitterade skrivelsen satt i fråga,

att uppförandet av en helt ny byggnad å ifrågavarande plats eventuellt kunde

komma att framställa sig såsom ett förmånligare alternativ än den av byggnadsstyrelsen

tidigare föreslagna ombyggnad, vill styrelsen, som förutsätter, att fråga endast

gäller att använda det nuvarande tomtområde (av ovan nämnd anledning något förminskat)

meddela, att den nu befintliga byggnadens planindelning, som i stort sett

bestämmes av bjärtmurens och huvudtrappans läge, är den för en ämbetsbyggnad

å den givna tomtfiguren lämpligaste. Då man på grund härav utan någon som

helst olägenhet kan begagna sig av den nuvarande byggnadens grund- och bottenvåningsmurar

och sannolikt även åtskilliga partier av byggnadens övriga delar, och

då vidare en helt ny byggnad skulle medföra en icke oväsentlig ökning av kostnaderna

utan att giva bättre resultat i fråga om utnyttjandet, har byggnadsstyrelsen

ansett sig böra vidhålla tanken att fastigheten bör tillgodogöras genom ombyggnad.

Den nu gjorda utredningen har visat, att byggnaden såväl genom sitt läge

som genom sin inredning komme att särdeles väl lämpa sig till tjänstelokaler för

ämbetsverk eller kommittéer. Härovan har styrelsen förordat ett förslag till förändring

av Preisiska huset för beredande därstädes av bostad åt landshövdingen

och lokaler åt länsstyrelsen, varav nödvändiggöres utflyttning ur egendomen av den

där varande delen av byggnadsstyrelsen. Till följd härav och under trycket av

styrelsens nuvarande särdeles otjänliga lokalförhållanden, icke minst med hänsyn

till nackdelen av den delade förläggningen inom två skilda egendomar, har styrelsen

jämväl denna gång haft osökt anledning att undersöka möjligheten att även inom

en efter gatureglering något förminskad byggnad å ifrågavarande tomt erhålla

lokaler för styrelsen. Denna undersökning har givit till resultat, att efter den i

föreliggande förslag avsedda ombyggnaden skulle för byggnadsstyrelsen därstädes

kunna beredas särdeles förmånliga tjänstelokaler med möjlighet till framtida utvidgningar,

varjämte styrelsen vunne fördelen av byråernas förläggning under samma

tak. En stor fördel för byggnadsstyrelsen är jämväl närheten till knutpunkterna

för spårvägslinjerna å Norrmalmstorg, då ju flera av styrelsens tjänstemän hava

behov att hastigt kunna förflytta sig till kronans fastigheter i stadens olika delar.

Byggnadsstyrelsen har vid sina undersökningar icke funnit något annat

statens ämbetsverk, för vilket ateljerbyggnaden skulle kunna sägas bättre lämpa

sig än för styrelsen.

Enligt föreliggande förslag skulle byggnadens utrymmen användas på följande

sätt.

Byggnadsstyrelsen disponerar våningarna 1, 2, 3 och 4 trappor upp. I

våningen 1 trappa upp inrymmas intendentsbyrån och stadsplanebyråns arkiv; i

våningen 2 trappor upp inredas lokaler för generaldirektören och administrativa

byrån jämte sessionssal och bibliotek; i våningen 3 trappor upp återfinnas kulturhistoriska-

och stadsplanebyråerna och i våningen 4 trappor upp inrymmes byggnadsbyrån.

På detta sätt skulle styrelsen för egentliga tjänstelokaler erhålla en nyttig

golvareal av 984 kvadratmeter, vilket är fullt tillräckligt för nuvarande behovet,

915 kvadratmeter, däri jämväl inräknats erforderliga utrymmen för de ökade arbetskrafter,

varom styrelsen i underdånig skrivelse den 30 september 1918 gjort framställning

hos Eders Kungl. Maj:t.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kunyl. Mapts proposition Nr 212.

Möjlighet till fyllande av framtida uppkommande behov av ökat utrymme

för byggnadsstyrelsen erbjudes i första hand genom användningen av bottenvåningen

och i andra hand genom uppförande av en flygelbyggnad på nuvarande södra utbyggnadens

plats. Innan det bliver behövligt att för byggnadsstyrelsen taga bottenvåningen

i anspråk, kan denna så disponeras, att den antingen uthyres eller ock

inredes till lokaler för kommittéer. I förra fallet uthyres jämväl utbyggnaden åt

söder eller med andra ord Blanchs kafés hela nuvarande utrymme. Under förutsättning

att byggnaden i övrigt upptages av ett statens ämbetsverk, finner styrelsen

det mindre lämpligt, att i bottenvåningen fortfarande idkas kaférörelse, varför i

händelse av uthyrning detta bör ske för annat affärsändamål, för vilket läget är

särdeles förmånligt. Styrelsen har beräknat, att för ifrågavarande lokaler, som

hava en golvareal av omkring 290 kvadratmeter, kan erhållas en årlig hyra av

omkring 25,000 kronor.

Med hänsyn emellertid till det alltjämt växande behovet av tjänstelokaler

för statsverkets räkning samt de stora summor, som årligen utgå till förhyrande

av dylika lokaler, ävensom svårigheten för närvarande att överhuvud taget förhyra,

en svårighet, som helt säkert kommer att bestå under de närmaste åren, synes det

styrelsen som vore det riktigast, att ifrågavarande bottenvåning redan från början

inreddes till tjänstelokaler för kommittéer, vilken anordning alltså av styrelsen

förordas.

De nu angivna båda sätten för bottenvåningens användning äro åskådliggjorda

å särskilda ritningsblad. I samband härmed torde böra påpekas, att den å

ritningen över fasaden åt Hamngatan angivna porten endast ifrågakommer för såvida

bottenvåningens östra del komme att uthyras, men erfordras icke för den

händelse våningen inredes till tjänstelokaler.

I bottenvåningen inredas jämväl två lägenheter för bostäder åt portvakt och

eldare.

I det fall att bottenvåningen inredes till kommittélokaler, kunna källarutrymmena

tagas i anspråk för förvaring av äldre arkivalier.

Vad nu den befintliga utbyggnaden mot söder beträffar användes denna, om

bottenvåningen från början inredes till tjänstelokaler, såsom lokal för uppställning

av byggnadsstyrelsens provsamling av byggnadsmaterialier. Skulle däremot våningen

uthyras, anordnas dylik lokal i vinden.

För det under styrelsens inseende ställda centrala möbelförrådet kan utrymme

ej beredas inom ifrågavarande fastighet, men finnes lokal därför avsett enligt ovan

förordade förslaget till ändring av Preisiska huset.

Av bifogad kostnadsberäkning framgår, att utförandet av föreliggande förslag

skulle, om bottenvåningen inreddes till kommittélokaler, betinga en kostnad av

625,000 kronor. Skulle däremot nämnda utrymme till eu början uthyras, kunna

byggnadskostnaderna minskas med 20,000 kronor. Lägges till byggnadskostnaderna

statsverkets utgift 100,857 kronor för inlösen av fastigheten, erhålles alltså — under

förutsättning att bottenvåningen inredes till tjänstelokaler — en sammanlagd kostnad

för egendomens utnyttjande av 725,857 kronor. Räknas härå en avkastning av 6

procent eller 43,550 kronor bliver hyresvärdet å den till 1,268 kvadratmeter uppgående

nyttiga golvarealen 34 kronor 35 öre per kvadratmeter.»

Vidare anför byggnadsstyrelsen följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 184 höft. (Nr 212.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Byggnadsstyrelsens

hemställan.

Kungl. Maj;t$ proposition Nr 212.

Såsom ovan utretts skulle vid ett utförande av det av styrelsen

beträffande Preisiska huset förordade »ändringsförslaget» byggnadsstyrelsens

där förlagda avdelningar avflytta, under det att i Preisiska

huset bereddes bostad för landshövdingen och tjänstelokaler för länsstyrelsen.

Nu senast hade byggnadsstyrelsen framlagt förslag till styrelsens

inrymmande i ateljerbyggnaden.

Jämväl det ovan såsom »påbyggnadsförslaget» betecknade förslaget

till förändring av Preisiska huset avsåge att bereda bostad för landshövdingen

och tjänstelokaler för länsstyrelsen och byggnadsstyrelsen.

Jämföras nu å ena sidan »påbyggnadsförslaget», för ändamålet

kallat alternativ A, med å andra sidan en kombination av »ändringsförslaget»

och förslaget till ombyggnad av ateljerbyggnaden, alternativ

B, hade av de gjorda utredningarna befunnits:

att alternativ A erfordrade ett anslag av ................... kronor 1,015.000

»B » » » » ...................... » 990,000

att hyresvärdet per kvadratmeter enligt alternativ A

vore ........................................................................... » 57: 3 6

att hyresvärdet per kvadratmeter enligt alternativ B

vore ........................................................................... ® 43: 15

att alternativ A lämnade en nyttig golvyta av .... 2,615 kvadratmeter

» B » » » » » ...... 3,323 »

att alternativ A redan från början gåve knappa utrymmen och så

gott som inga utvidgningsmöjligheter, under det att alternativ B kunde

sägas varaktigt lösa såväl landshövdingens bostadsfråga som ock länsoch

byggnadsstyrelsernas lokalfrågor med tillfällen till utvidgningar,

varjämte dessutom för närvarande erhölles sammanlagt 534 kvadratmeter

för andra ändamål disponibla till tjänsterum användbara utrymmen.

På grund av vad sålunda anförts hemställde slutligen byggnadsstyrelsen,

att Kungl. Maj:t täcktes till riksdagen avlåta proposition,

dels angående om- och tillbyggnad av Preisiska huset vid Drottninggatan

enligt här ovan förordade förslag, benämnt »ändringsförslaget»,

för beredande av bostad åt landshövdingen samt förbättrade tjänstelokaler

åt länsstyrelsen i Stockholms län m. m. ävensom anvisande härför

av ett belopp av 365,000 kronor, därav 50,000 kronor böra kunna

disponeras under år 1920,

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Xungl. Maj:ts proposition Nr 212.

dels ock angående om- och påbyggnad av den så kallade ateljerbyggnaden

vid Kungsträdgården enligt här ovan framlagda förslag för

beredande av förbättrade lokaler åt byggnadsstyrelsen m. m. ävensom

anvisande härför av ett belopp av 625,OCH) kronor, därav 300,000 kronor

böra kunna anvisas under år 1919 och återstoden under år 1920.

I skrivelse till byggnadsstyrelsen av den 21 september 1918 anför

länsstyrelsen i Stockholms län bland annat följande:

»Ändringsförslaget den 3 juli 1918 bereder nödigt antal rum åt länsstyrelsen

för det närvarande behovet och bereder synnerligen goda tillfällen till framtida

utvidgning, då man får antaga, att länsstyrelsen får företrädesrätt till de rum, som

nu betecknas såsom disponibla, i den mån desamma bliva oundgängligen nödvändiga

för länsstyrelsen. Ifrågavarande förslag lämnar behovet av mera sol i landshövdingens

boställsvåning otillfredsställt, men gör åtminstone sovrumsvåningen något

ljusare genom förbättrad anordning av vindskuporna.

Påbyggnadsförslaget den 17 juli 1918 tillfredsställer på ett förträffligt sätt

länsstyrelsens nuvarande behov av lokaler och lämnar också jämförelsevis gott

tillfälle till närmast förestående utvidgning. Men för den utveckling, som kan förväntas

inträffa efter några år, finnes enligt detta förslag ingen motsvarande möjlighet

till utvidgning av lokalerna. Det måste ock erinras, att för arkivets behov

av utrymme icke blivit tillräckligt sörjt enligt detta förslag.

Påbyggnadsförslaget innefattar en avsevärd förbättring av både huvudvåningen

och sovrumsvåningen i landshövdingbostället.»

Såsom jag redan framhållit vid framläggandet av 1918 års proposition

i detta ämne äro såväl byggnadsstyrelsens som länsstyrelsens

i Stockholms län lokaler ordnade på ett synnerligen otillfredsställande

sätt. Det förhållande, att ämbetsverkens nuvarande lokaler sakna såväl

nödigt utrymme som möjlighet till ändamålsenliga utvidgningar, gör den

snara lösningen av förevarande fråga i hög grad önskvärd.

Beträffande det vid 1918 års lagtima riksdag framlagda förslaget till

utnyttjande av Preisiska huset i enlighet med alternativ II har riksdagen

i sin omförmälda skrivelse av den 21 juni 1918 anfört, att förslaget,

som avsåge att enbart för länsstyrelsens lokalbehov taga i anspråk nyssnämnda

mycket värdefulla fastighet, syntes innebära en så kostsam

lösning av lokalfrågan, att redan på grund härav anledning till förnyad

prövning av ärendet förelåge. Enligt riksdagens förmenande skulle

nämligen, därest staten så önskade, denna egendom kunna avyttras till

ett pris, som betydligt överstege kostnaden av ett helt nytt länsresidens.

Av den nu förebragta utredningen torde emellertid framgå, att

en försäljning av Preisiska huset skulle ställa sig ofördelaktig för stats
-

Kungl. Maj. ts

befallningshavande

i

Stockhol ns

län den n/a

1918.

Departements
chefen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 212.

verket, isynnerhet som statens behov av ämbetslokaler under senare

åren varit i ständig tillväxt.

Riksdagen har vidare uttalat en farhåga, att lokalerna i Preisiska

huset efter den ifrågasatta ombyggnaden i och för sig icke kunde anses

bliva särdeles tjänliga för det avsedda ändamål et.

Vad byggnadsstyrelsen härutinnan anfört synes mig ägnat att

undanrödja denna farhåga.

Slutligen har riksdagen vidkommande förslaget att för byggnadsstyrelsens

räkning ombygga ateljerbyggnadsaktiebolagets hus funnit denna

byggnadsplan vara i behov av förnyad utredning, enär vid förslagets

uppgörande icke tagits i beaktande en eventuell gatureglering.

I sitt nya förslag har byggnadsstyrelsen tagit hänsyn till nämnda

förhållande.

Byggnadsstyrelsen har i sin omförmälda skrivelse av 7 februari

1919 framlagt två alternativa huvudförslag rörande användningen av

det Preisiska huset, det ena kallat påbyggnadsförslaget och det andra

ändringsförslaget. Därjämte har styrelsen överlämnat ett förslag rörande

utnyttjandet av gårdsutrymmet i Preisiska huset och jämväl lämnat utredning

rörande uppförandet av en helt ny byggnad å tomten till samma

hus. Slutligen har styrelsen även avgivit förslag till användningen

av ateljerbyggnadsaktiebolagets hus.

Av dessa förslag anser jag mig böra förorda ändringsförslaget i

kombination med förslaget rörande användningen av ateljerbyggnadsaktiebolagets

hus. Ändringsförslaget, som förutsätter byggnadsstyrelsens

inflyttande i ateljerbyggnaden, avser att i Preisiska huset bereda

lokaler åt länsstyrelsen och bostadsvåning åt landshövdingen, varjämte

åtskilliga lokaler bliva disponibla för andra ändamål. Till motivering

av detta mitt förord vill jag, i anslutning till vad byggnadsstyrelsen

anfört, framhålla följande.

Påbyggnadsförslaget anser jag för min del oantagligt, enär genom

detsamma byggnadsstyrelsens lokalutrymme redan från början bliver för

knappt tilltaget. Byggnadsstyrelsen erhåller sålunda endast 845 kvadratmeters

golvutrymme mot erforderliga 915 kvadratmeter, varjämte framtida

utvidgningar av såväl länsstyrelsens som byggnadsstyrelsens lokaler

äro så gott som fullständigt uteslutna.

Genom de av mig förordade förslagen erhålla emellertid båda

ämbetsverken fullt rymliga och ändamålsenliga lokaler med synnerligen

goda utvidgningsmöjligheter. I Preisiska huset bliva för andra ändamål

disponibla 18 rum jämte ett vaktrum, och så länge dessa ej behöva

användas för länsstyrelsens räkning, erhåller staten välbehövliga lokaler,

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition Nr 212.

som kunna tagas i anspråk för ett eller flera mindre ämbetsverk eller ett

flertal kommittéer. Vad ateljerbyggnaden angår är denna särdeles lämpad

såsom lokal för byggnadsstyrelsen. Styrelsens nuvarande behov av

golvutrymme är såsom ovan nämnts 915 kvadratmeter, under det de

ifrågasatta nya lokalerna hava en golvyta av 984 kvadratmeter. Möjlighet

till utvidgning finnes, enär bottenvåningen till en början ej tages

i anspråk av byggnadsstyrelsen. Rörande användningen av denna våning

anser jag i likhet med styrelsen det vara mindre lämpligt, att kaférörelse

idkas i en byggnad, som huvudsakligen upptages av ett statens

ämbetsverk och ansluter jag mig till styrelsens uppfattning, att bottenvåningen

inredes till tjänstelokaler åt kommittéer.

Jag vill även framhålla, att de av mig förordade förslagen ställa

sig ekonomiskt fördelaktigare än påbyggnadsförslaget. De förra draga

en gemensam kostnad av 990,000 kronor och lämna en nyttig golvyta

av 3,323 kvadratmeter, varemot utförandet av det senare förslaget skulle

kosta 1,015,000 kronor men endast lämna en nyttig golvyta av 2,615

kvadratmeter.

De båda återstående förslagen, avseende utnyttjandet av gårdsutrymmet

i Preisiska huset och uppförandet av en helt ny byggnad å

tomten till nämnda hus, torde, med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen

härutinnan anfört, icke förtjäna beaktande.

För närmare kännedom om detaljerna av omförmälda förslag tilllåter

jag mig hänvisa till i byggnadsstyrelsens skrivelse omförmälda

kostnadsberäkningar m. m., vilka, delvis i sammandrag, torde såsom

bilagor få fogas till detta protokoll..

Åberopande vad i detta ärende blivit anfört hemställer jag, med

tillstyrkande av Preisiska husets om- och tillbyggnad i enlighet med

ändringsförslaget samt den nu av byggnadsstyrelsen föreslagna om- och

påbyggnaden av atelj erbyggnad en, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels att för beredande av förbättrade lokaler åt byggnadsstyrelsen

in. in. till om- och påbyggnad av den s. k. ateljerbyggnaden vid Kungsträdgården

bevilja ett anslag å............................................. kronor 625,000

och därav under sjunde huvudtiteln anvisa såsom

reservationsanslag

ej mindre å tillägg sstat för år 1919 ett belopp av i> 300,000,

än även å extra stat för år 1920 ett belopp av... » 325,000,

dels och att för beredande av förbättrade lokaler åt

länsstyrelsen i Stockholms län m. in. till om- och påbyggnad

av det så kallade Preisiska huset bevilja ett

anslag å ....................................................................................

365,000

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 212.

och därav å extra stat .för år 1920 under sjunde

huvudtiteln anvisa såsom reservationsanslag ett belopp av kronor 50,000.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan biföll Hans Maj:t Konungen; och skulle

till riksdagen avlåtas proposition av den lydelse,

bilagan litt . . . vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sven Lidholm.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 212.

23

Bilaga 1.

Påbyggnadsförslaget
Kostnadsberäkning

över ändrings-, tillbyggnads- och påbyggnadsarbeten ä

f. d. Preisiska huset, Drottninggatan 36, Stockholm, enligt utredningsritningar

av den 17 juli 1918.

Byggnaden inredes för landshövdingen, byggnadsstyrelsen och Stockholms

länsstyrelse.

Tillbyggnaden.

Gamla stall- och vagnbodflygeln å gårdens nordöstra del ersättes §''1

med nybyggnad för tjänstelokaler................................................... kronor 23,850

Stenarbeten ............................................................................................ » 2,310

Mumingsarbeten och trappkupor ........................................................ » 28,400

Bjälklag och golv................................................................................... » 30,306

Taklag och plåtarbeten ........................................................................ » 7,263

Mellanväggar och putsningsarbeten .................................................... » 14,830

Snickerier och inredningsarbeten.

Med glas ............................................................................................... » 9,940

Målningsarbeten .................................................................................... » 14,100

Ändringsarbeten.

Nedre botten............................................................................................ » 38,495

Våningen 1 tr. upp................................................................................ » 31,320

Våningen 2 tr. upp................................................................................ » 32,335

Påbyggnadsarbeten ................................................................................ » 88,400

Mumingsarbeten och trappkupor ...................................................... » 58,400

Bjälklag och golv................................................................................... » 97,620

Taklag och plåtarbeten ........................................................................ » 48,370

Mellanväggar och putsningsarbeten .................................................. » 72,538

Snickerier och inredningsarbeten.

Med glas ................................................................................................ » 40,920

Målningsarbeten ................................................................................... » 38,500

Diverse ......................................................................... » 199.000

Oförutsedda utgifter............................................................................... » 88,103

Ritningar, kontroll och administration................................................ » 50,000

kronor 1,015,000.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Majds proposition Nr 212.

Bilaga 2.

Ändringsförslaget.

Kostnadsberäkning över tillbyggnads- och ändringsarbeten å f. d. Preisiska

huset, Drottninggatan 36, Stockholm, enligt förslagsritningar av den

3 juli 1918.

Byggnadsstyrelsen avflyttar och byggnaden inredes för landshövdingen och

Stockholms länsstyrelse.

Tillbyggnaden.

Gamla stall- och vagnbodflygeln å gårdens nordöstra del ersättes

med ny byggnad för tjänstelokaler m. m......................................... kronor 23,850

Stenarbeten ................................................................................................ » 1,860

Murningsarbeten och trappkupor ............................................................ » 23,000

Bjälklag och golv ................................................................................. » 25,937

Taklag och plåtarbeten........................................................................... » 6,879

Mellanväggar och putsningsarbeten........................................................ » 11,340

Snickerier och inredningsarbeten.

Med glas .................................................................................................... » 6,740

Målningsarbeten ........................................................................................ » 9,500

Ändringsarbeten.

Nedre botten ..................................................................... » 15,500

Våningen 1 tr. upp .............................................................................. » 15,970

Våningen 2 tr. upp ................................................................................ » 12,145

Vindsvåningen....................... » 54,460

Vattenklosetter och tvättställ m. m..................................................... » 117,800

Oförutsedda utgifter, ritningar och arvoden .................................. >___40,019

kronor 365,000

s. 25 Kontrollera mot PDF

Ku ni. Maj:ts proposition Nr 212.

25

Bilaga 3.

Tilläggsberäkning- för överbyggd gård å kostnadsförslag över ändrings-,

tillbyggnads- och påbyggnadsarbeten å f. d. Preisiska huset, Drottninggatan

36, Stockholm, enligt utredningsritning av den 14 september 1918.

Schaktning- och grundläggningsarbeten.

Murning och putsning .....................................

Bjälklag och golv .............................................

Mellanväggar .....................................................

Snickerier och inredningar .............................

Målningsarbeten ................................................

Tillägg för värme in. m.................................

Oförutsedda utgifter .........................................

Ritningar, kontroll och administration

kronor 49,375

» 16,250

» 94,545

» 2,040

* 13,912

» 17,000

> 21,000

» 20,500

» 10,378

kronor 245,000.

Bilaga 4.

Kostnadsberäkning över om- och påbyggnad av ateljerbyggnadsbolag-ets hus.

Nedtagning av yttertaket .........................

Rivning av tre våningar............................

Rivning av 6.5 meter mot Hamngatan.....

Rivning av trappan .....................................

Rivning av väggar i bottenvåningen.........

Rivning och bildning av grundmurar .....

Nedtagning av utvändig puts och lister .

Bilning för naturlig sten.............................

Bilning för fönster och dörrar ................

Schakt och spånt för grundmurar.............

Pålning ...................................................

Betongmurar med form .............................

Isoleringar .......................................

Utböjning med betong och form ..............

Förstärkning av gammal grund.................

Bihang till riksdagens protokoll 1919.

........................... kronor 1,200

........................... » 6,000

........................... » 2,500

........................... » 1,500

........................... » 2,000

........................... » 1,800

........................... » 3,000

........................... » 4,000

........................... » 3,000 25,000

.......................... kronor 1,400

.......................... » 14,000

........................... » 4,250

.......................... » 300

........................... » 1,200

........................... » 4,000 25,150

/ saml. 184 höft. (Nr 212.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 212.

Sockel............................................................................................

kronor

3,750

Nya trappsteg av granit............................................................

»

300

Portal............................................................................................

»

3,000

Kordonlist ...................................................................................

6,600

Slutstenar ....................................................................................

»

800

List 4 trappor upp ....................................................................

»

5,280

Invändiga kalkstenstrappor.....................................................

»

4,000

Golv av kalksten ........................................................................

»

3,050

26,780

Tegelmurverk..............................................................................

kronor

60,000

Inmurning av naturlig sten.....................................................

»

2,000

Putsad taklist ...........................................................................

»

1,320

Isolering av naturlig sten ........................................................

»

1,000

Inmurning av pannor m. m.....................................................

»

1,000

Förankringar................................................................................

»

4,000

Balkkonstruktion .......................................................................

»

4,000

73,320

Bjälklag av armerad betong ....................................................

kronor

54,000

Trappkupa av dito dito ...........................................................

»

6,400

Inbyggnad av hissmaskineriet...................................................

»

1,200

Balkar till dito............................................................................

»

1,000

Nedhuggning av invändig puts ................................................

»

1,500

Mellanväggar av trä...................................................................

8,760

Mellanväggar av monier............................................................

»

3,000

Puts i tak och kupor ................................................................

»

4,800

Dito å tegel ........................................................................

»

3,000

Dito å mellanväggar ..............................................................

»

2,000

Dito i vind med stomme..........................................................

»

9,600

Putsad taklist i rum ................................................................

»

1,000

Trummor av rabits ....................................................................

»

6,000

Slamning i källare ....................................................................

»

1,080

Inmurning av galler, ventiler samt påltagningar och efter- lagningar...................................................................................

»

6,000

Stuckputs ....................................................................................

»

1,200

Utvändig puts med terrasit........................................................

15,000

125,540

Cementgolv i källare ................................................................

kronor

2,530

Golv av cementmosaik...............................................................

»

1,050

Armering av kassavalv ............................................................

2,000

5,580

Taklag med stolar, panel och skiffer ....................................

kronor 18,550

Stomme till kupor ....................................................................

»

1,200

Bjälklag över våningen 5 trappor upp....................................

»

2,500

Trägolv på underslag och fyllning ........................................

»

14,000

36,250

Plåtarbeten av galv. plåt............................................................

kronor

8,000

Bläckning av kupor....................................................................

»

240

Skorstensbeslag............................................................................

»

50

Skyddsräcke ..............................................................................

»

300

Blybeslag ....................................................................................

250

Brandlucka och takfönster ........................................................

250

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 212. 27

Intäckning av stenlister ............................................................ kronor 750

Stuprör ........................................................................................ » 1,000

Järndörrar till arkiv ................................................................ » 500

Järndörrar till vind och källare................................................ » 350

Kassavalvsdörrar ........................................................................ _» 2,500 14,190

Grindar och dörrar till hiss .................................................... kronor 4,500

Skrapmattor ............................................................................... » 250

Snickeri ....................................................................................... » 42,360

Gasspislar .................................................................................... » 700

Målningsarbete .......................................................................... » 21,800 69,610

Hiss......................‘....................................................................... kronor 18,000

Värme, gas, vatten och avloppsledning ................................ » 75,000

Elektrisk belysning .................................................................... » 32,000

Inredning av bottenvåningen ................................................... » 20,000 145,000

Ritningar och kontroll cirka 10 procent ................................ kronor 54,000

Oförutsedda utgifter cirka 5 procent .................................... » 24,580 78,580

Summa kronor 625,000

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. SU 1919:178 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående . beredande av förbättrade lokaler åt länsstyrelsen i Stock holms län och byggnadsstyrelsen m. m. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1919:272 Skrivelse till Konungen i anledning av Kung], Maj:ts framställning angående beredande av förbättrade lokaler åt länsstyrelsen i Stockholms län och byggnadsstyre s. 2 i texten