Sök i Ratio Lex

Angående höjning i arvodena till avvittringslantmätare

1919-03-18 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:263, Angående höjning i arvodena till avvittringslantmätare

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 263.

1

-.a

Nr 263.

Kung!. Maj.ts proposition till riksdagen angående höjning i arvodena

till avvittringslantmätare; given Stockholms slott

den 18 mars 1319.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärendeu för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

besluta,

,, att från och med den dag under år 1919, som Kungl. Maj:t bestämmer,

årsarvodet för avvittringslantmätare må ökas från 4,000 kronor

till 6,000 kronor, men samtidigt den nu medgivna rätten till arvodesförhöjning

för dylik lantmätare efter viss tids tjänstgöring upphöra att

gälla samt särskilt arvode för fullgörande av åligganden såsom styresman

för avvittringen icke längre utgå.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

Bihang till riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 233 höft. (Nr 263.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. åla.i:fn proposition Nr 263.

Utdrag av protokollet över jordhruksärenden, hållet inför Hans

Maj t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

18 mars 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdÉN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HÉLLNER,

Statsråden: Petersson.

Sciiotte,

Pktuén,

Nilson,

friherre Palmstierna.

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Petersson anförde:

I skrivelse den 16 december 1918 har lantmäteristyrelsen anfört

följande:

»Jämlikt kungörelsen den 25 november 1910 angående förändrade grunder

för avlönande av de i Västerbottens och Norrbottens län anställda avvittringslantmätare

har Kungl. Maj:t funnit gott

dels i enlighet med riksdagens beslut föreskriva, att från och med år 1911

arvodet till en var av de vid avvittringsverket i Västerbottens och Norrbottens län

förordnade avvittringslantmätare skulle utgöra 4,000 kronor för år räknat samt att

detta arvode skulle kunna höjas för den, som tjänstgjort fem år, med 500 kronor

och för den, som tjänstgjort tio år, med ytterligare 500 kronor,

dels ock förordna, att lantmätare vid avvittringsverket i Västerbottens och

Norrbottens län skulle tillsättas av lantmäteristyrelsen genom förordnande för ett

år i sänder till det antal Kungl. Maj:t. bestämde samt att för erhållande av sådant

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition Nr 363. •»

förordnande vid avvittringsverket erfordrades minst att hava fullgjort vad i gällande

instruktion för lantmäteristyrelsen och rikets lantmätare föreskrives för anställande

såsom extra lantmätare med arvode på stat d. v. s. att på grund av lantmäteristyrelsens

förordnande under fem års tid efter konstituerandet till auskultant med flit

och skicklighet utövat lantmäteriverksamhet av sådan art och omfattning, att vederbörande

därigenom kunde antagas hava förvärvat säkra och pålitliga insikter i allt

vad som höide till lantmäteriets praktiska utövning och under sammanlagt minst

tre månader tjänstgjort i lantmäteristyrelsen eller å lantmäterikontor.

Uti skrivelse den 31 oktober 1918 till Kungl. Maj:ts befallningshavande i

Västerbottens län med förslag till stat för avvittringsverket under år 1919 har avvittringsstyresmannen,

jämte upplysning att för närvarande funnes vid avvittringsverket

anställda förutom honom själv tvenne lantmätare, utgått ifrån att antalet

lantmätare under år 1919 borde ökas med sex till nio samt upplyst, att samtliga

utstakningsarbeten inom Väster- och Norrbottens län skulle under år 1919 kunna

slutföras av femton lantmätare under förutsättning att erforderlig tillgång på hantlangningsmanskap

vore att påräkna. Att emellertid ökningen av antalet lantmätare

begränsats till sex uppgives bero dels på den motvillighet, som lantmätare för närvarande

visade i fråga om anställning å kortare tid vid avvittringsverket och den

svårighet, som till följd härav torde möta att sommaren 1919 få ens det föreslagna

antalet av nio lantmätare fyllt, dels ock på den brist på hantlangningsmanskap, som

i synnerhet under höbärgningen vore rådande inom avvittringslagen i Västerbottens

län.

Uti Kungl. Majrts befallningshavandes till lantmäteristyrelsen ställda skrivelse

den 14 november 1918 angående bland annat stat för avvittringsverket för år 1919

har befallningshavanden hemställt, att styrelsen ville söka utverka den förbättring

i avvittringslantmätarnas avlöningsvillkor, som kunde anses nödvändig för säkerställandet

av tillgången på arbetskrafter för utförandet av återstående awittringsarbeten.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har emellertid framhållit, att det givetvis

vore ett önskemål att under instundande sommar kunde utföras utstakningsarbeten

i största möjliga omfattning, men desslikes uttalat, att det undandroge sig

befallningshavandens bedömande, huruvida i detta avseende mera kunde göras än

vad styresmannen under påpekande av vissa svårigheter ifrågasatt.

De återstående arbetena vid avvittringsverket utgöras, så vitt nu kan bedömas,

huvudsakligen av utstaknings- samt renovations- och redovisningsgöromål.

Utstakningsgöromålen måste verkställas företrädesvis under den tid, marken är bar

och ej allt för hårt frusen. Desamma böra därför uti de trakter, varom här är

fråga, utföras under månaderna juni—september. I övrigt äro ovanberörda arbeten

uteslutande kontorsgöromål, som till största delen böra utföras av icke examinerad

personal.

För ledningen av detta arbete fordras emellertid en fackutbildad person, vilken

bör såsom ledare ansvara för samtliga arbetens behöriga gång samt för vården av

avvittringsverkets kartor och handlingar samt övriga tillhörigheter. Denne tjänsteman

bör alltså sköta åligganden såsom styresman men desslikes även i den mån

hans tid medgiver såväl sommar- som vintertid deltaga i göromålen och sålunda

även tjänstgöra såsom avvittringslantmätare.

De fackutbildade tjänstemän, som i övrigt erfordras, anser lantmäteristyrelsen

böra förordnas endast för viss del av året.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kung!. Maj As proposition Nr 263.

Under senare åren intill den 1 inaj 1918 har styresmannen uppburit ersättning

efter tidvis 6,000 och tidvis 6,700 kronor för år. Från den 1 maj 1918 har

utgått ersättning av 1,000 kronor för år räknat till en avvittringslantmätare för

bestridande av styresmannens göromål.

Vad angår ersättningen för framtiden anser lantmäteristyrelseu, att densamma

för avvittringslantmätare bör höjas från 4,000 kronor till 6,000 kronor. Under

denna förutsättning bör något särskilt arvode för fullgörande av åliggandena såsom

styresman icke ifrågakomma.

Beträffande de tjänstemän, som komma att förordnas endast viss del av året.

är den jämförelsevis höga ersättningen motiverad av de kortvariga förordnandena

och de olägenheter, som äro förenade med vistelsen i de bygder, varom här är

fråga.

På grund av det återstående arbetets beskaffenhet böra enligt lantmäteristyrelsens

mening ovan omförmälda kompetensvillkor ej vidare vidhållas utom beträffande

den lantmätare, som förordnas för helt år.

För att bereda möjlighet att under nästa års sommar i någon större omfattning

bedriva utstakningsarbetena är det angeläget, att beslut om den förhöjda ersättningen

blir meddelat i god tid under våren. Även om så kommer att ske, torde

emellertid till följd av den knappa tillgången på tjänstemän för avvittringsgöromålen

icke kunna påräknas mer än högst sex lantmätare.»

Statskontoret har i utlåtande häröver den 20 februari 1919 erinrat,

hurusom riksdagen i skrivelsen nr 9 den 9 juni 1910 yttrat, att sedan

numera avvittringsarbetena avslutats i samtliga län utom i Västerbottens

och Norrbottens län, vid avvittringsverket vore anställda endast ett förhållandevis

ringa antal lantmätare, vilket antal, enligt vad i departementschefens

yttrande ställts i utsikt, skulle kunna för framtiden ytterligare

begränsas, samt att riksdagen uttalat sin förväntan, att avvittringsverket,

som pågått anmärkningsvärt lång tid, bleve i möjligaste

mån påskyndat och att därvid ej användes större personal än som av

förhållandena oundgängligen krävdes. Statskontoret har vidare anfört,

att det för slutförande av nämnda arbete emellertid syntes bliva nödvändigt

att öka antalet avvittringslantmätare men att detta på grund av

de rådande arbetsförhållandena svårligen skulle kunna åvägabringas utan

att högre ersättning bereddes de vid avvittringsverket anställda tjänstemännen,

vilka efter allt antagande komme att allenast under en jämförelsevis

kort tid därstädes hava sin verksamhet.

Under sådana förhållanden och med hänsyn till vad lantmäteristyrelsen

i övrigt i ärendet anfört, hade statskontoret intet att erinra

mot att de vid 1910 års riksdag fastställda arvodena för avvittringslantmätare

nu måtte höjas till 6,000 kronor för år räknat, dock utan

rätt till ålderstillägg, samt under den av lantmäteristyrelsen angivna

förutsättningen, att det särskilda arvode, som hittills utgått till en lånt
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 263. 5

mätare för fullgörande av åliggande såsom styresman, icke vidare skulle

ifrågakomma.

Då de till avvittringslantmätarna hittills utgående arvodenas belopp

bestämts genom riksdagens medverkan, syntes jämväl frågan om

förhöjning av dessa arvoden böra hänskjutas till riksdagens prövning.

De anförda skälen för att medgiva höjd avlöning åt avvittringslantmätarna

och därigenom vinna större utsikt att kunna anställa ökat

antal dylika tjänstemän och påskynda avvittringsarbetenas slutförande

synas mig övertygande. Mot den löreslagna höjningens belopp har jag

ej något att erinra under den angivna förutsättningen, att särskilt arvode

därutöver icke må utgå för fullgörande av åligganden såsom styresman

samt att de nuvarande ålderstilläggen bortfalla. Höjningen bör gälla

från och med lämplig dag snarast möjligt under innevarande år. Såsom

statskontoret anfört bör riksdagens bifall till avlöningsför höj ningen inhämtas.

De förändringar i gällande bestämmelser i förevarande hänseende,

som lantmäteristyrelsen i övrigt ifrågasatt, synas mig välbetänkta. Enär

de icke erfordra riksdagens medverkan, torde jag framdeles få anmäla

desamma.

Jag hemställer nu, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

besluta,

att från och med den dag under år 1919, som Kungl. Maj:t bestämmer,

årsarvodet för avvittriugslantmätare må ökas från 4,090 kronor

till 6,000 kronor, men samtidigt den nu medgivna rätten till arvodesförhöjning

för dylik lantmätare efter viss tids tjänstgöring upphöra att

gälla samt särskilt arvode för fullgörande av åligganden såsom styresman

för avvittringen icke längre utgå.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet

av den lydelse, bil. . . . vid detta protokoll utvisar,

skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hugo Nordlander.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 233 käft. (Nr 263.)

Di partcmcfitachefen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:147 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående höjning i arvodena till avvittrings lantmätare. a1 i texten
  2. JoU 1919:52 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående höjning i arvodena till avvittringslantmätare. a1 i texten