Sök i Ratio Lex

Angående anslag till lantbruksskolor, lantmannaskolor och lanthushållsskolor

1919-01-29 · 49 sidor, varav 41 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 41 av 49 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:265, Angående anslag till lantbruksskolor, lantmannaskolor och lanthushållsskolor

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 265.

1

!

Nr 265.

Kungl. Moj:ts proposition till riksdagen angående anslag till

lantbruksskolor, lantmannaskolor och lanthushållsskolor;

given Stockholms slott den 14 mars 1919.

Under åberopande av bilagd a utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riks
^

dels höja ordinarie anslaget till understöd åt nio lantbruksskolor

'' - ~ u—— 67,500

22,500

90,000

kronor

»

»

»

»

»

24.000

8,000

32.000

122,000;

i södra och mellersta Sverige från

med ...........................................................................................

till ....................................................;.............................................

samt ordinarie anslaget till understöd åt fyra lantbruksskolor

i Dalarna och Norrland från..........................

med .........................................................................................

till..............................................................................................

eller tillhopa till .................................................................... . , .■ ,

dels till ålderstillägg åt föreståndare och lärare vid lantbruksskolor

anvisa ett ordinarie förslagsanslag av ...................................• ^rOQ0^ 8’0(,0;

dels höja ordinarie förslagsanslaget till understöd åt lantmanna

■’ ...... kronor 240,000

................................................. .... » 160,000

.....................................ZZ.ZZ.ZZ.ZZ............................... » 400,000;

dels höja ordinarie förslagsanslaget till understöd åt lanthushålls

■'' l.wnnAK bil I 1(11 1

skolor från

med............

till.

skolor från

med

till...

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 235 käft.

kronor 60,000

t> 115,000

» 175,000;

(Nr 265.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 365.

dels ''godkänna de av lantbruksstyrelsen föreslagna grunder för

statsbidrag från dessa anslag med de av chefen för jordbruksdepartementet

tillstyrkta ändringar och tillägg samt medgiva, att Kungl. ÄIaj:t

må äga vidtaga de jämkningar i dessa grunder, som må finnas erforderliga,

ävensom utfärda närmare föreskrifter angående dessa grunders

tillämpning;

dels^ medgiva, att- rätt till delaktighet i dövstumlärarnas pensionsanstalt

må tillkomma föreståndare och ämneslärare med fast anställning

vid lantmannaskola med delaktighetsbelopp, som motsvarar vederbörandes

lön i högsta lönegraden enligt de nu föreslagna bestämmelserna

för dylika lärares minimiavlöning, med rätt för Kungl. AIaj:t att vidtaga

de ändringar i reglementet för sagda pensionsanstalt, som i anledning

härav må finnas erforderliga,

dels föreskriva, att lärare, som äger eller enligt förslaget erhåller

delaktighet i dövstumlärarnas pensionsanstalt, skall vara underkastad

de ändrade bestämmelser, som kunna varda meddelade rörande samma

anstalt;

dels ock för beredande av ökat understöd för lantmannaskolor för

läsaret 1919 1920 anvisa å extra stat för år 1920 ett förslagsanslag

av................................................................................................... kronor 40,000.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 265.

3

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14

mars 1919.

Närv rande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Sciiotte,

Petrén,

Nilson,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Petersson anförde:

Å ordinarie stat under anslagstiteln »undervisningsanstalter för

jordbruk och lantmannanäringar» har riksdagen anvisat till understöd

åt nio lantbruksskolor i södra och mellersta Sverige sammanlagt 67,500

kronor samt till understöd åt fyra lantbruksskolor i Dalarna och Norrland

sammanlagt 24,000 kronor eller tillhopa 91,500 kronor.

Vidare har 1918 års lagtima riksdag medgivit, att av 1919 års

ordinarie anslag till understöd åt ovan omförmälda lantbruksskolor i

den mån detta anslag därtill lämnade tillgång och eljest av till Kungl.

Maj:ts förfogande ställda medel under anslagstiteln »undervisningsanstalter

för jordbruk och lantmannanäringar» finge under visst villkor för läroåret

den 1 november 1918—den 31 oktober 1919 av Kungl. Maj:t anvisas

ökat statsbidrag med 2,200 kronor till sådan skola i södra och mellersta

Sverige och med 1,800 kronor till sådan skola i Dalarna och Norrland.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 265.

I skrivelse den 28 november 1918 anförde lantbrnksstyrelsen, att

då det syntes önskvärt, att förhöjning i det ordinarie ansbiget till ifrågavarande

skolor måtte från och med år 1920 äga rum och i samband

därmed viss reglering av lärarlönerna företagas, statsanslag för ändamålet

syntes böra finnas tillgängligt. Utredning i ämnet påginge i lantbruksstyrelsen,

av vilken utredning emellertid redan vid tiden för skrivelsens

avlåtande syntes framgå, att den erforderliga förhöjningen i ovan

angivna ordinarie anslag å 91,500 kronor skulle komma att uppgå till

omkring 43,500 kronor. På grund härav hemställde lantbruksstyrelsen,

att sådan anslagsförhöjning måtte tillsvidare beräknas.

1 enlighet härmed har Kungl. Maj:t, på min hemställan, i punkten

9 under nionde huvudtiteln i årets statsverksproposition föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående ökat anslag till lantbruksskolor,

som Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen,

i de till understöd åt sådana skolor å ordinarie stat anvisade an>lag

beräkna en förhöjning med det av lantbruksstyrelsen beräknade beloppet

till 135,000 kronor.

Under förenämnda anslagstitel finnes vidare uppfört ett förslagsanslag

av 240,000 kronor till understöd åt lantmannaskolor. Därjämte

har 1918 års lagtima riksdag på extra stat för år 1919 anvisat till ökat

understöd åt lantmannaskolor ett förslagsanslag av 48,000 kronor, varjämte

medel till tillfällig löneförbättring åt lärare vid dessa skolor anvisats

av såväl lagtima som urtima riksdagen år 1918.

Lantbruksstyrelsen anförde i skrivelse den 23 november 1918, att

då det syntes önskvärt, att vid lantmannaskolor anställda lärare bereddes

— förutom vissa ålderstillägg — till sina minimibelopp bestämda löneförmåner,

vilka i fråga om ett flertal av dessa skolor icke oväsentligt

överstege nu utgående löner, och då här ifrågavarande undervisningsverksamhet

även eljest torde, för att kunna uppehållas på ett tillfredsställande

och tidsenligt sätt, tarva ökat understöd, syntes det lantbruksstyrelsen

uppenbarligen vara av behovet påkallat, att åt dessa skolor

bereddes tillgång till avsevärt förhöjda anslag. Utredning i ämnet påginge

i lantbruksstyrelsen, av vilken utredning syntes framgå, att den

tör här ovan omförmälda ändamål erforderliga förhöjningen skulle komma

att uppgå till 160,000 kronor.

Då efter inhämtande av den utredning, varmed lantbruksstyrelsen

sålunda vore sysselsatt, proposition i ämnet syntes böra avlåtas till

riksdagen, har Kungl. Maj:t i punkten 11 under nionde huvudtiteln i

årets statsverksproposition på min hemställan föreslagit riksdagen att i

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kunrjl. Maj.ts proposition Nr 265.

avbidan på den proposition angående ökning i förslagsanslaget till understöd

åt lantmannaskolor, som Kung!. Maj:t kunde komma att avlåta till

riksdagen, i detta anslag beräkna en förhöjning till 400,01)0 kronor.

Under nyssnämnda anslagstitel finnes även upptaget ett ordinarie

förslagsanslag av 60,000 kronor till understöd åt lanthushållsskolor.

Därutöver hava medel till tilltällig löneförbättring åt lärarinnor vid dessa

skolor anvisats av såväl lagtima som urtima riksdagen år 1918.

Lantbruksstyrelsen anförde i förut omförmälda skrivelse den 28

november 1918, att utredning jämväl angående vissa ändringar beträffande

statsunderstöden till dessa skolor och deras lärarpersonal påginge

inom styrelsen, och framhöll önskvärdheten av, att höjt anslagsbelopp

till lanthushålhskolorna måtte beräknas i riksstaten. Det erforderliga

anslaget syntes böra beräknas till 17 5,000 kronor.

I enlighet härmed har Kungl. Maj:t i punkten 12 under nionde

huvudtiteln i statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att i avbidan

på blivande proposition beräkna en höjning i förevarande anslag till

175,000 kronor.

Lantbruksstyrelsen har nu i skrivelse den 29 januari 1919 framlagt en

utförlig utredning i nu angivna hänseenden jämte förslag till genomgripande

förändringar i systemet för statens understöd till ifrågavarande

skolor. Styrelsens skrivelse torde få såsom bilaga fogas till detta protokoll

och jag anhåller att beträffande innehållet i skrivelsen få hänvisa

till denna bilaga.

Styrelsen har därvid beträffande lantmannaskolorna, vilka ofta äro

förenade med folkhögskolor och även eljest förete stor likhet med sistnämnda

skolor, avfattat sitt förslag i så nära överensstämmelse, som

befunnits möjligt och lämpligt, med ett ungefär samtidigt av skolöverstyrelsen

avlämnat förslag beträffande folkhögskolorna. I fråga om

lantbruksskolor och lanthushållsskolor, vilka representera mera självständiga

skoltyper, har styrelsen i möjligaste mån tillämpat likadana

principer som de, vilka förordats beträffande lantmannaskolorna. Styrelsens

förslag har framgått efter överläggningar med vederbörande inspektörer

för den lägre lantbruksundervisningen.

1 avseende å förslagens innebörd torde jag få framhålla, att förslagen

avse, att för varje slag av skola skall såsom villkor för åtnjutande

av statsanslag stadga^, att skolan utbetalar vissa minimilöner åt föreståndare

och fäst anställda lärare. Minimilönerna skola enligt förslaget

utgöras av dels grundlön och dels ålderstillägg efter vissa år. Beloppen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 KungL Maj:ts ''proposition Nr 265.

av dessa minimilöner äro olika vid olika slag av skolor samt, beträffande

lantmannaskolor och lanthushållsskolor, även vid olika slag av kurser.

Lantbruksstyrelsen har uttryckligen framhållit, att de föreslagna avlöningarna

äro avsedda för normala förhållanden och beräknats efter

förhållandena före kristiden, dock med skälig förhöjning, enär det icke

ansetts sannolikt, att det allmänna prisläget skall åter nedgå ända till

den prisnivå, som gällde före kriget. Ifall de nuvarande abnormt höga

prisen fortfore även sedan de nyreglerade lönerna börjat tillämpas, förefunnes

ju möjlighet att genom tillägg i eu eller annan form bereda

därefter avpassad ökning i lönebeloppen. Grundlönerna hava föreslagits

skola ingå i det till vederböraude skola lämnade statsanslag, varemot

ålderstil läggen, vilka kunna variera vid olika skolor, skulle utgå direkt

av statsmedel.

Statsbidraget till lantmannaskola har föreslagits skola utgå vid

ordinarie kurs med belopp, motsvarande minimilönen till föreståndare

och eu fast anställd ämneslärare samt vid övriga kurser med belopp,

grundade på vissa närmare angivna beräkningar. Därjämte skulle särskilda

bidrag utgå för parallellundervisning och till vikariafsarvoden i

vissa fall. Statsbidraget till ordinarie kurs, andra ordinarie årskurs och

längre kurs har föreslagits att liksom nu- utgå delvis såsom grundanslag,

oberoende av ortsbidrag. Anslaget till fortsättningskurs föreslås

skola liksom för närvarande helt och hållet utgå som grundanslag, varjämte

ortsbidrag ej heller skulle krävas för ålderstilläggen.

Enligt lantbruksstyrelsens förslag skulle till lantmannaskola av

statsmedel utgå följande understöd:

1) till ordinarie kurs högst ....................................................................... kronor 7,000

(med iakttagande av att anslaget reduceras med 500 kronor, därest

skolans föreståndare tillika är föreståndare för folkhögskola)

varav i grundanslag ............................................................................ » 3,000

*2) till en andra ordinarie årskurs högst................................................... » 2 500

varav i grundanslag ............................................................................ » 1,250

3) till längre kurs högst ........................................................................... » 6,500

(med iakttagande av att anslaget reduceras med 350 kronor, därest

skolans föreståndare tillika är föreståndare för folkhögskola)

varav i grundanslag ................................................................................ » 4,000

4) till fortsättningskurs............................................................................... » 3,500

(med iakttagande av att anslaget reduceras med 350 kronor, därest

skolans föreståndare tillika är föreståndare för folkhögskola)

5) till parallellundervisning vid ordinarie kurs, där elevantalet över
stiger

30 ............................................................................................ » 1,500

6) samt därjämte erforderligt belopp till

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majds proposition Nr 265.

a) ålderstillägg åt föreståndare och fast anställda ämneslärare, nämligen

till föreståndare två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor, efter respektive 5 och 10 års

oförvitlig tjänstgöring och till ordinarie ämneslärare tre ålderstillägg, vart och ett å

500 kronor, efter respektive 5, 10 och 15 års oförvitlig tjänstgöring;

b) bidrag till ersättning åt vikarie för föreståndare eller lärare, som på grund

av sjukdom eller för fullgörande av offentligt uppdrag är tjänstledig, med belopp

motsvarande högst en tredjedel av den för befattningen fastställda minimigrundlönen,

under i huvudsak följande villkor:

1) att vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott samt, ifråga

om ny skola, jämväl inspektören över lantmanna- och lanthushållsskolorna vitsordat

behovet inom orten av dylik skola;

2) att, då fråga är om anslag till längre kurs eller fortsättningskurs, lantbruksstyrelsen

efter hörande av omförmälde inspektör vitsordat skolans lämplighet

för hållande av dylik kurs;

B) att undervisningen pågår vid ordinarie kurs i minst 125, vid längre kurs i minst

215 och vid fortsättningskurs i minst 95 dagar, Kungl. Maj t dock obetaget att. där

särskilda skäl därtill föranleda, undantagsvis medgiva nedsättning i stadgad minimitid;

4) att elevantalet i ordinarie kurs uppgår till minst 15 och högst 60 eller

då fråga är om skola, som varit i verksamhet minst tre år, i medeltal för de tre

sista åren uppgått till minst 15, skolande tillika, då fråga är om en andra ordinarie

kurs under året, elevantalet i den första ordinarie kursen hava uppgått till

minst 50, med rätt för Kungl. Maj:t att på grund av särskilda omständigheter

bevilja statsunderstöd, oaktat villkoren ifråga om elevantal icke äro uppfyllda;

5) att elevantalet i längre kurs och fortsättningskurs uppgår till minst 15

och högst BO, skolande tillika elevantalet i skolans ordinäre kurs i medeltal för de

tre sista läsåren hava uppgått till minst BO, med rätt för Kung], Maj:t att medgiva

sådant undantag, som under punkt 4) nämnts;

6) att inom orten tillskjutes bidrag, som, inberäknat elevavgifter, uppgår

till minst lika stort belopp som det, varmed statsunderstödet till skolan överstiger

grundanslaget;

7) att vid ordinarie kurs, längre kurs eller fortsättningskurs för varje påbörjat

1.000-tal kronor av statsunderstödet minst en frielev eller dubbla antalet

elever mot halv undervisningsavgift må äga åtnjuta undervisning vid kursen, i den

mån de obemedlade eller mindre bemedlade elever vid kursen, vilka erhållit understöd

av statsmedel till genomgående av kurs vid lantmannaskola, samt de obemedlade

eller mindre bemedlade inträdesberättigade sökande, vilka anmäla sig till

erhållande av dylik förmån, uppgå till motsvarande antal;

8) att vid längre kurs eller fortsättningskurs för varje 1,000 kronor av

statsunderstödet minst två elever från annat län än det, där skolan är förlagd, äga

åtnjuta undervisning vid kursen, i den mån inträdesberättigade sökande från andra

län uppgå till motsvarande antal;

9) att för undervisningens bestridande vid skolan finnas fast anställda och

till delaktighet i vederbörande pensionsanstalt anmälda en föreståndare och en

ämneslärare eller, då både ordinarie och längre kurs hållas, eu föreståndare och

två lärare; skolande, där såväl lantmannaskola som folkhögskola äro förlagda till

samma plats och hava gemensam föreståndare, vars huvudsakliga tjänstgöring är

förlagd till folkhögskolan, ytterligare en fast anställd lärare finnas vid skolan;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj ds proposition Nr 265.

10) att till den fast anställda lärarpersonalen utbetalas, förutom ålderstillägg,

följande minimilöner:

a) till föreståndare, förutom bostad och bränsle eller motsvarade ersättning

av minst 800 kronor — där särskild rektor finnes anställd minst 650 kronor - för

tjänstgöring endast vid ordinarie kurs 4,000 kronor och för tjänstgöring vid ordinarie

kurs jämte längre kurs, fort-ättningskurs eller andra årskurs 5,400 kronor;

b) till fast anställd ämneslärare, förutom bostad och bränsle eller motsvarande

ersättning av minst 500 kronor, för tjänstgöring endast vid ordinarie kurs 3,000

kronor och för tjänstgöring vid ordinarie kurs jämte längre kurs, fortsättningskurs

eller andra årskurs 3,700 kronor;

11) att skolans verksamhet bedrives i full överensstämmelse med gällande

reglemente samt av lantbruksstyrelsen utfärdade föreskrifter;

12) att skolan underkastar sig den kontroll, Kungl. Maj:t i varje särskilt

fall finner skäl föreskriva; samt

13) att skolan årligen avgiver berättelse om sin verksamhet:

skolande i övrigt gälla:

att föreståndare och fast anställd ämneslärare för åtnjutande av rätten till

löneförhöjning genom ålderstillägg äga tillgodoräkna sig den tid, de före löneregleringens

ikraftträdande oavbrutet såsom fast anställda bestritt motsvarande befattning

vid lantmanna- eller lantbruksskola;

att föreståndare och fast anställd ämneslärare för åtnjutande av rätten till

löneförhöjning genom ålderstillägg äga tillgodoräkna sig den tid, de såsom fast

anställda uppehållit motsvarande befattning vid annan lantmanna- eller lantbruksskola;

att föreståndare eller fast anställd ämneslärare, som på grund av sjukdom

åtnjuter tjänstledighet, skall vara skyldig att därunder till vikarien avstå en tredjedel

av de med befattningen förenade kontanta avlöningsförmånerna utom ålders
a°°’att

föreståndare eller fast anställd ämneslärare. som för fullgörande avoffentligt

uppdrag åtnjuter tjänstledighet, skall vara skyldig att därunder till vikarien

avstå så stor del av de med befattningen förenade kontanta avlöningsförmånerna,

som Kungl. Maj:t för varje särskilt fall bestämmer; samt

att ifråga om skyldighet att avgå från tjänst, rätt till pension samt pensionsavgifternas

fördelning på skola och befattningshavare m. m. skola gälla bestämmelserna

i reglementet för dövstumlärarnas pensionsanstalt,

Till lanthushållsskolor utgår för närvarande under vissa villkor

statsunderstöd med 1,800 kronor lör kurs om minst 12 veckor och

2,700 kronor för kurs om minst 24 veckor, oberoende av antalet

kurser vid skolan under året. Lantbruksstyrelsen har ansett minimilönerna

till lärarinnorna vid dessa kurser böra avvägas efter en fallande

skala allt efter det antal kurser för visst år, vari de undervisa. På

grund härav och enär skolornas övriga utgifter ej stiga i proportion

till antalet kurser har lantbruksstyrelsen ansett även statsbidrage iböra utgå

efter liknande grund. Enligt förslaget skulle till lanthushallsskola av

statsmedel utgå följande understöd:

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 265.

1) till kortare kurser:

a) till första årskurs högst.......................

b) » andra » » .......................

c) » tredje » » ......................

varav i grundanslag för varje kurs ......

2) till längre kurser:

a) till första årskurs högst ..................

b) » andra » » ..................

varav i grundanslag för vardera kursen

..kronor 3,200

» 2,600

... » 2,000

... » 1,000

kronor 4,500

» 3,600

» 2,250

3) samt därjämte erforderligt belopp till ålderstillägg åt föreståndarinna och

fast anställd lärarinna, nämligen till föreståndarinna två ålderstillägg, vartdera å 300

kronor, efter respektive 5 och 10 års oförvitlig tjänstgöring, samt till lärarinna

tre ålderstillägg, vart och ett å 300 kronor, efter respektive 5, 10 och 15 års oförvitlig

tjänstgöring;

under i huvudsak följande villkor:

1) att vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott samt, i fråga

om ny skola, jämväl inspektören över lantmanna- och lantliushållsskolorna vitsorda

behovet inom orten av skolan;

2) att kortare kurs pågår under minst 105 och längre kurs under minst 165

dagar, i båda fallen ferier oberäknade, Kungl. Maj:t dock obetaget att, där särskilda

skäl därtill föranleda, undantagsvis medgiva nedsättning i stadgad minimitid;

3) att antalet elever vid kursen uppgår till minst 12 och högst 24, med rätt

likväl för Kungl. Maj:t att på grund av särskilda omständigheter bevilja statsunderstöd

för kurs, vars elevantal understiger förstnämnda siffra;

4) att inom orten tillskjutes bidrag, som. inberäknat elevavgifterna, uppgår

till minst lika stort belopp som det, varmed statsunderstödet till kursen överstiger

grundanslaget;

5) att för varje påbörjat 1,000-tal kronor av statsunderstödet minst en fnelev

eller dubbla antalet elever mot halv undervisningsavgift må äga åtnjuta undervisning

vid kursen, i den mån de obemedlade och mindre bemedlade elever vid

kursen, vilka erhållit understöd av statsmedel för genomgående, av kurs vid lanthushållsskola,

samt de obemedlade eller mindre bemedlade inträdesberättigade

sökande, vilka anmäla sig till erhållande av sådan förmån, uppgå till motsvarande

antal;

6) att för undervisningens bestridande vid skolan finnas fast anställda en

föreståndarinna och minst en lärarinna samt, där skolans föreståndarinna på grund

därav att hon är gift och sköter eget hushåll eller av annan anledning ej bestrider

full tjänstgöring, dessutom en extra lärarinna;

7) att till den fast anställda lärarpersonalen utbetalas, förutom ålderstillägg,

följande minimilöner:

a) till föreståndarinna med full tjänstgöring, utom bostad och bränsle, för

kortare kurser, 1,400 kronor för den första, 1,000 kronor för den andra och £00

kronor för den tredje årskursen samt för längre kurser, 2,000 kronor för den första

och 1,400 kronor för den andra kursen;

b) till fast anställd lärarinna för full tjänstgöring, förutom bostad och bränsle

eller motsvarande ersättning av minst 300 kronor, för kortare kurser 1,000 kronor

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sund. 235 käft. (Nr 265.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majits proposition Er 265.

för den första, 800 kronor för den andra och 600 kronor för den tredje kursen

samt för längre kurser 1,500 kronor för den första och 1,000 för den andra

kursen;

8) att skolans verksamhet bedrives i full överensstämmelse med gällande

reglemente och av lantbruksstyrelsen utfärdade föreskrifter;

9) att skolan underkastar sig den kontroll, Kungl Maj:t i varje särskilt fall

finner skäl föreskriva; samt

10) att skolan årligen avgiver berättelse om sin verksamhet:

skolande i övrigt gälla:

att föreståndarinna och fast anställd lärarinna för åtnjutande av rätten till

löneförhöjning genom ålderstillägg äga tillgodoräkna sig den tid, de före löneregleringens

ikraftträdande oavbrutet såsom fäst anställda bestritt befattning vid statsunderstödd

lanthushållsskola såsom föreståndarinna, respektive lärarinna; samt

att föreståndarinna och fast anställd lärarinna för åtnjutande av rätten till

löneförhöjning genom ålderstillägg äga tillgodoräkna sig den tid, de såsom fast anställda

uppehållit motsvarande befattning vid annan lanthushållsskola.

Vad slutligen beträffar lantbruksskolorna har lantbruksstyrelsen

ansett sig böra vid dessa skolor för föreståndarna föreslå 300 kronor

högre minimilön än för lantmannaskolförestnndare, varemot för förste lärare

föreslagits samma lön som för dylik lärare vid lantmannaskola. På

grund av införskaffade uppgifter angående lantbruksskolornas inkomster

och utgifter har styrelsen uppgjort ett förslag till stat för en sådan

skola i södra och mellersta Sverige, av vilken framginge ett anslagsbehov

av 10,000 kronor. Detta innebär en ökning med 2,500 kronor

i det nu utgående anslaget, om man bortser från den extra ökning med

2,200 kronor, som för läsåret 1918 —1919 beviljats av 1918 års riksdag.

Styrelsen har vidare ansett, att för lantbruksskola i Norrland och Dalarna,

till vilken nu utgår ordinarie statsbidrag av 6,000 kronor jämte 1,800

kronors tillägg för läsåret 1918—1919, anslaget bör ökas med likaledes

2,500 kronor eller sålunda till 8,500 kronor och har till stöd för denna

likställdhet i anslagshöjningen framhållit, att löneregleringen till lärarna

komme att för skolorna i landets nordligare delar medföra samma ökning

i utgifterna som för skolorna i södra och mellersta Sverige.

Enligt förslaget skulle till lantbruksskola av statsmedel utgå följande

understöd:

1) till en var av nio lantbruksskolor i södra och mellersta Sverige kronor 10,000,

2) till en var av fyra lantbruksskolor i Norrland och Dalarna ........ » 8,500,

3) samt därjämte erforderligt belopp till ålderstillägg åt föreståndare och förste

lärare, nämligen till föreståndare två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor, efter

respektive 5 och 10 års oförvitlig tjänstgöring samt till förste lärare tre ålderstillägg,

vart och ett å 500 kronor, efter respektive 5, 10 och 15 års oförvitlig

tjänstgöring:

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 265.

under i huvudsak följande villkor:

1) att skolans verksamhet bedrives i full överensstämmelse med gällande reglemente

och av lantbruksstyrelsen meddelade föreskrifter;

2) att för undervisningens bestridande vid skolan finnas fast anställda en

föreståndare och en förste lärare samt vid skola i södra och mellersta Sverige dessutom

en andre lärare;

3) att till de båda förstnämnda utbetalas förutom ålderstillägg följande mini
-

milöner. ^ föreståndare, förutom bostad, bränsle och trädgårdsland, 5,700 kronor;

b) till förste lärare, förutom bostad, bränsle och vid behov trädgårdsland,

3,700 kronor;

4) att skolan underkastar sig den kontroll, Kungl. Maj:t i varje särskilt tall

finner skål föreskriva, samt

5) att skolan årligen avgiver berättelse om sin verksamhet;

skolande i övrigt gälla: _ .

att föreståndare och förste lärare för åtnjutande av rätten till löneförhöjning

genom ålderstillägg äga tillgodoräkna sig den tid, de före löneregleringens ikraftträdande

oavbrutet såsom fast anställda bestritt motsvarande befattning vid lantmanna-

eller lantbruksskola, samt .

att föreståndare och förste lärare för åtnjutande av rätten till löneförhöjning

genom ålderstillägg äga tillgodoräkna sig den tid, de såsom fast anställda uppehållit

motsvarande befattning vid annan lantbruksskola eller lantmannaskola.

Angående de anslagsökningar, som skulle erfordras vid bifall till

dessa förslag, har styrelsen anställt följande beräkningar.

Lantmannaskolor:

»46 ordinarie kurser ( = antalet 1917—18) ä kronor 7,000

parallellundervisning vid’ 9 skolor å kronor 1,500 ...............

ålderstillägg till lärare ..............................................................

bidrag till vikariatsarvode.........................................................

2 längre kurser å kronor 6,500 ...............................................

3 fortsättningskurser å kronor 3,5.00 .......................................

1 andra årskurs ...........................................................................

kronor 322,000

» 13,500

» 38,500

» 2,000

» 13,000

» 10,500

» 2,500

Härifrån skulle avgå för gemensam

Summa kronor 402,000

föreståndare vid 6 skolor » 3,350

Summa kronor 398,650

Utöver denna summa torde böra beräknas understöd till ordinarie kurser

vid en eller annan nyupprättad skola. Å andra sidan är det emellertid antagligt,

att på grund av otillräckliga ortsanslag någon reducering av anslagen till vissa

skolor kommer att ske, varjämte det är tvivelaktigt, huruvida någon andra åi skurs

kommer till stånd. Med hänsyn till angivna omständigheter torde ett förslagsanslag

av 400,000 kronor kunna anses tillräckligt.» ,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 265.

Lanthushållsskolor:

»Till kortare kurser om minst 105 dagar:

29 första årskurser å kronor 3.200 .................... kronor 92,800

16 andra » å » 2,600 .................... » 41,000

5 tredje » å » 2,000 .................... » 10,000

Till längre kurser om minst 165 dagar:

3 första årskurser å kronor 4,500 .................... kronor 13,500

1 andra årskurs å » 3,600 ................... » 3,600

Till ålderstillägg åt föreståndarinnor och lärarinnor » 5,100

Summa kronor 166,600

Anslaget till ålderstillägg har sannolikt beräknats något för lågt, enär tillgängliga

uppgifter blott angiva, när vederbörande föreståndarinna eller lärarinna

tillträtt sin plats vid den skola, där hon för närvarande är anställd, men ej hennes

tjänstår i övrigt. Emellertid torde, även om hänsyn tages därtill, ett förslagsanslag

av 175,000 kronor få anses fullt tillräckligt.»

Lan tbruksskolor:

»9 skolor i södra och mellersta Sverige å kronor 10,000 ................ kronor 90,000

4 » _ » Norrland och Dalarna å kronor 8.500 ............................ » 34,000

Ålderstillägg enligt förut angivna grunder, beräknade till................ » 8,000

Summa kronor 132,000.»

Lantbruksstyrelsen har slutligen hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes

föreslå riksdagen att från och med år 1920

dels höja

ordinarie förslagsanslaget till understöd åt lantmannaskolor från

240.000 kronor till 400,000 kronor;

ordinarie förslagsanslaget till understöd åt lanthushållsskolor från

60.000 kronor till 175,000 kronor; samt

ordinarie anslaget till. understöd åt nio lantbruksskolor i södra och

mellersta Sverige samt fyra dylika skolor i Dalarna och Norrland från

91,500 kronor till 124,000 kronor;

dels ock anvisa ett ordinarie förslagsanslag av 8,000 kronor till

ålderstillägg åt föreståndare och lärare vid lantbruksskolor;

allt att utgå enligt ovan närmare angivna grunder.

Depatrements
chefen.

I likhet med lantbruksstyrelsen finner jag det önskvärt, att staten

såsom villkor för statsbidrag till ifrågavarande läroanstalter uppställer

fordran på utbetalande till den ordinarie lärarpersonalen av minst vissa

angivna avlöningar. Detta bör ur alla synpunkter leda till större ordning

och säkerhet samt skänka lärarpersonalen större trygghet, varigenom

också skolornas utsikter att förvärva och behålla framstående

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 265.

lärarkrafter böra ökas. Likaledes anser jag det vara en lämplig anordning,

att staten åtager sig att utan krav på motsvarande ortsbidrag

gälda ålderstilläggen. Det låter nämligen tänka . sig, att

svårigheter skulle kunna uppstå just för de äldre, mera förtjänta och

erfarna lärarua, ifall deras anställande skulle vålla skolan större kostnad

än om en yngre person antoges.

Vad styrelsen i dessa och andra hänseenden nu föreslagit finner

jag mig kunna nästan i alla avseenden biträda. I styrelsens förslag

anser jag emellertid några för tydliganden vara behövliga. Sålunda torde

i punkten 3) av villkoren för statsbidrag till lantmannaskolor böra i

enlighet med vad som anförts i motiven och i likhet med vad som

föreslagits i anslagsvillkoren beträffande lanthushållsskolor uttryckligen

angivas, att i de föreskrivna minsta kurstiderna icke inräknas ferier.

Vidare bör i punkten 6) av anslagsvillkoren för lantmannaskolor anmärkas,

att tillskott från orten icke kräves för statsbidrag till ålderstillägg

och ej heller för statsbidrag till fortsättningskurs. Enahanda

bestämmelse bör, så vitt angår statsbidrag till ålderstillägg, införas i

punkten 4) av anslagsvillkoren beträffande lanthushållsskolor.

Då det emellertid vid närmare prövning möjligen kan befinnas

önskligt att vidtaga även andra jämkningar i de av lantbruksstyrelsen

föreslagna grunderna för statsbidrag ävensom att utfärda närmare föreskrifter

för dessa grunders tillämpning, torde riksdagens medgivande

för Kungl. Maj:t höra utverkas att vidtaga sådana jämkningar och att

utfärda dylika föreskrifter.

Beträffande lantbruksskolorna har styrelsen, som nämnt, föreslagit

för föreståndaren en minimilön av 5,700 kronor, under det att vid lantmannaskola

för föreståndare med full tjänstgöring föreslagits allenast

5,400 kronor. Lantbruksstyrelsen, som medgivit, att den teoretiska

undervisningen i lantbruksskolorna visserligen ej fortginge ens fullt så

länge som lantmannaskolornas ordinarie kurs, har som skäl för att likväl

nyssnämnda högre lön förordats anfört, att lantbruksskolans föreståndare

i egenskap av förvaltare för skolegendomen vore ledare av elevernas

praktiska utbildning och som sådan tjänstgörande hela året samt

att mycket stora krav måste ställas på föreståndarens praktiska utbildning

och duglighet samt erfarenhet S''>m förvaltare av skolegendomen.

Jag vill ingalunda underskatta betydelsen av de synpunkter lantbruksstyrelsen

sålunda anfört och håller före, att det bör ligga i innehavarens

av skolegendomen eget välförstådda intresse att till föreståndare anskaffa

en synnerligen framstående jordbrukare samt tilldela honom avlöning

därefter, men jag har svårt att finna fullgiltig anledning till att från

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 265.

statens sida en högre minimilön än för lantmannaskolföreståndare är

förestavad av något verkligt intresse. Åven på sistnämnda föreståndare

ställas givetvis mycket stora krav och de hava i regel att handleda

ett vida större elevantal än en lantbruksskolföreståndare. Jag anser

därför dessa bägge slag av föreståndare böra i detta hänseende likställas

och att alltså i punkten 3 a) av anslagsvillkoren till lantbruksskolor

avlöniugsbeloppet ändras till 5,400 kronor. Att fördenskull minska statsbidragsbeloppet

till skolorna i södra och mellersta Sverige under 10,000

kronor anser jag emellertid icke tillrådligt.

För lantbruksskolorna i Norrland och Dalarna har lantbruksstyrelsen

föreslagit lika stor anslagshöjning som för de sydligare skolorna

eller med 2,500 kronor samt som skäl anfört, att för förstnämnda skolor

löneregleringen för lärarna kom me att medföra samma ökning i utgifterna

som för de senare. Det är dock att märka, att vid skolorna i

södra och mellersta Sverige skall enligt de föreslagna statsbidragsvillkoren

finnas anställd även en andre lärare, och att, ehuruväl någon

minimilön icke föreslås för denne, det torde vara givet att avlöningen

även till denne måste ökas, vilken utgift däremot de nordligare skolorna,

där andre lärare icke behöver finnas, kan undgå. Såväl på grund härav

som med hänsyn till att statsbidraget till de nordligare skolorna nu

utgör fyra femtedelar av det, som utgår till de sydligare skolorna, anser

jag statsbidraget till de förra skolorna kunna stanna vid 8,000 kronor.

Det behövliga anslagsbeloppet till lantbruksskolorna minskas härigenom

med 2,000 kronor.

I samband med den nu föreslagna löneregleringen för lantmannaskollärare

tarvas vissa ändringar i reglementet lör dövstumlärarnas

peusionsanstalt för att de höjda lönerna även må kunna medföra höjda

pensioner. Jag vill i detta hänseende hänvisa till vad chefen för ecklesiastikdepartementet

den 11 mars 1919 i detta hänseende anförde i fråga

om folkhögskollärarna. Riksdagens medgivande bör nu begäras till att

delaktighet i nämnda pensionsanstalt må tillkomma föreståndare och

ämneslärare med fast anställning vid lantmannaskola med delaktighetsbelopp,

som motsvarar vederbörandes lön i högsta lönegraden enligt de

nu föreslagna bestämmelserna för dylika lärares minimiavlöning ävensom

att Kungl. Maj:t må vidtaga de ändringar i reglementet för sagda

pensionsanstalt, som i anledning härav må finnas erforderliga. Därjämte

torde böra föreskrivas, att lärare, som äger eller enligt förslaget erhåller

delaktighet i nämnda pensionsanstalt, skall vara underkastad de ändrade

bestämmelser, som kunna varda meddelade rörande samma anstalt.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kung!. Maj''Is proposition Nr 265.

Dessa nya bestämmelser om minimilöner in. m. böra för lantmannaskolor

och lantbruksskolor tråda i kraft redan med början av

nästinstundande läsår den 1 november 1919, ehuru statsbidragen icke

kunna utbetalas förrän efter det nya budgetårets ingång år 1920. För

lanthushållsskolorna böra de nya bestämmelserna tillämpas från och

med år 1920.

Lantbruksstyrelsen har i sin skrivelse framhållit, att lantmannaskolorna

skulle genom den föreslagna höjningen av statsanslaget visserligen

erhålla medel för bestridande av ökningen i lönerna till de fast

anställda lärarna men att även skolornas utgifter för andra ändamål,

exempelvis för hyra av lokaler, underhåll av byggnader, räntor, bränsle,

trycksaker m. m. högst betydligt ökats. Under erinran att 1918 års lagtima

riksdag beviljat ett förslagsanslag av 48,000 kronor å extra stat

för år 1919 för beredande av ökat understöd åt lantmannaskolorna under

läsåret 1918—1919 med 20 procent av de ordinarie anslagen har lantbruksstyrelsen

anfört, att det torde vara nödvändigt, så länge den nuvarande

d^yrtiden fortfore, att låta skolorna erhålla ett sådan tillfälligt

bidrag. Därest förhållandena så påkallade, kunde det sålunda bliva

nödvändigt för lantbruksstyrelsen att framdeles inkomma med framställning

härom. Den ökning i utgifter — oavsett löner till föreståndare

och fast anställda lärare — som sannolikt komme att bestå även

sedan normala förhållanden inträtt, borde skolorna däremot kunna bestrida

med ökade ortsbidrag och elevavgifter.

Lantbruksstyrelsen har alltså för närvarande undanskjutit frågan

om dylikt dyrtidsbidrag till dessa skolors övriga ntgifier. Det synes

mig emellertid otvivelaktigt, att behov av hjälp till dessa utgifter kommer

att för lantmannaskolorna kvarstå även under läsåret 1919—1920,

vilket ju börjar redan den 1 november 1919. Jag anser det därför påkallat,

att anslag tdl sådant ändamål nu äskas av riksdagen. I fjol beviljades,

som sagt, dylikt bidrag med 20 procent av dåvarande ordinarie bidrag

och då det totala ordinarie anslagsbeloppet upptogs med 240,000 kronor,

upptogs tillskott sanslaget med 48,000 kronor. Det är knappast antagligt,

att ifrågavarande kostnader komma att under nästa läsår hålla sig

vid samma höjd som under det nu pågående. Jag anser det därför

tillräckligt om dyrtidsbidraget för läsåret 1919—1920 sättes till 10 procent

av det för samma år utgående, höjda ordinarie statsbidraget. Då

dettas totalbelopp beräknats till 400,000 kronor, bör det extra bidraget

alltså upptagas till 40,000 kronor, vilket belopp bör anvisas såsom förslagsanslag.

Till följd av minskningar i vissa beräknade anslag bör

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 265.

uppförandet i staten av detta anslag ej vålla någon olägenhet i budgethänseende.

Därest behov av dyrtidsbidrag kommer att för år 1920 förefinnas

även för lanthushållsskolor, lärer det liksom i år kunna tillgodoses

medelst anslag å lilläggsstat. Ej heller för lantbruksskolorna bör enligt

min mening något särskilt dyrtidsbidrag nu anvisas.

Då jag i övrigt icke har något att erinra mot lantbruksstyrelsens

förslag, hemställer jag, att Eders Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels höja ordinarie anslaget till understöd åt nio lantbruksskolor

i södra och mellersta Sverige från .........................................

med................................................................................................

till....................................................................................................

samt ordinarie anslaget till understöd åt fyra lantbruksskolor

i Dalarna och Norrland från ...........................

med ...............................................................................................

till ..................................................................................................

eller tillhopa till

kronor 67,500

» 22,500

» 90,000

» 24,000

» 8,000

» 32,000

» 122,000;

dels till ålderstillägg åt föreståndare och lärare vid lantbruksskolor

anvisa ett ordinarie förslagsanslag av

kronor 8,000;

dels höja ordinarie förslagsanslaget till understöd åt lantmannaskolor

från ................................................................................... krouor 240,000

med ................................................................................................ » 160,000

till ...... » 400,000;

dels höja ordinarie förslagsanslaget till understöd åt lanthushållsskolor

från................................................................................... kronor 60,000

med ............................................................................................ )) 115,000

till .................................................................................................. » 175,000;

dels godkänna de av lantbruksstyrelsen föreslagna grunder för

statsbidrag från dessa anslag med de av mig tillstyrkta ändringar och

tillägg samt medgiva, att Kungl. Maj:t må äga vidtaga de jämkningar

i dessa grunder, som må finnas erforderliga, ävensom utfärda närmare

föreskrifter angående dessa grunders tillämpning;

dels meHgiva, att rätt till delaktighet i dövstumlärarnas pensionsanstalt

må tillkomma föreståndare och ämneslärare med fast anställning

vid lantmannaskola med delaktighetsbelopp, som motsvarar vederbörandes

lön i högsta lönegraden enligt de nu föreslagna bestämmelserna för

dylika lärares minimiavlöning, med rätt för Kungl. Maj:t att vidtaga

de ändringar i reglementet för sagda pensionsanstalt, som i anledning

härav må finnas erforderliga;

dels föreskriva, att lärare, som äger eller enligt förslaget er
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:tf! ■proposition AV 265.

håller delaktighet i dövstumlärarnas pensionsan stalt, skall vara underkastad

de ändrade bestämmelser, som kunna varda meddelade rörande

samma anstalt;

dels ock för beredande av ökat understöd för lantmannaskolor för''

läsåret 1919—1920 anvisa å extra stat för år 1920 ett förslagsanslagav

.................................................................................................. kronor 40,000.

Vid bifall till dessa förslag om höjningar i ordinarie anslag

samt om nytt ordinarie anslag till ålderstillägg åt föreståndare och

lärare vid lantbruksskolor kommer ordinarie anslagstiteln undervisningsanstalter

för jordbruk och lantmannanäringar att undergå motsvarande

förhöjning.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förord träde, att proposition i ämnet

av den lydelse, bil. . . . vid detta protokoll utvisa)-,

skulle avlåtas till riksdagen.

ör protokollet:

Joh:s Thygesen.

bihang filt riksdagens protokoll 1619. I sand. 28!5 käft. t Nr 265.)

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Bilaga till i(nngl. Maj:ts proposition nr 265

vid 1919 års lagtima riksdag.

Till KONUNGEN.

Den lägre lantbruksundervisningen i vårt land är för närvarande ordnad i

huvudsaklig överensstämmelse med de förslag, som den 12 december 1908 avgåvos

av den utav Kungl. Maj:t den 14 juni 1907 tillsatta lantbruksundervisningskommittén.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 235 käft. {Bil. till nr 265.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

På grundval av dessa förslag avlätos nådiga propositioner till 1911 ars riksdag

angående bl. a. grunderna för förändrad organisation av de med statsmedel understödda

lantbruks- och lantmannaskolorna samt till 1912 års riksdag rörande anslag

till lanthushållsskolor. Riksdagen godkände med några smärre jämkningar vad

Kungl. Maj:t i sagda propositioner föreslagit och fastställde sålunda även de belopp,

varmed anslag till nämnda skolor skulle utgå. Reglementen för de olika skolorna

utfärdades av Kung!. Maj:t den 19 oktober 1911 för lantbruksskolor (Sv. Förf.

nr 118), den 10 juni 1912 för lantmannaskolor (Sv. Förf. nr 117) och den 29 juni

1912 för lanthushållsskolor (Sv. Förf. nr 118). Sistnämnda dag utfärdades jämväl

kungörelser angående anslag till lantmanna- och lanthushållsskolor (Sv. Förf. nr

119 och 120).

Ifrågavarande författningar äro fortfarande i huvudsak oförändrade. För

lantmannaskolornas vidkommande har dock på grund av Kungl. Maj:ts nådiga

propositioner i ämnet beretts möjlighet att erhålla anslag, genom beslut av 1915

års riksdag till ytterligare en kurs för år utöver den ordinarie och genom beslut

av 1918 års lagtima riksdag till längre kurs om minst 36 veckor eller fortsättningskurs

om minst 16 veckor. Villkoren härför äro fastställda genom nådiga kungörelser

den 18 juni 1915 (Sv. Förf. nr 200) och den 11 juni 1918 (Sv. Förf. nr 582),

i sammanhang varmed må erinras, att riksdagens sistnämnda beslut föranlett utfärdandet

av nådig kungörelse den 8 november 1918 angående nytt reglemente för

de med understöd av statsmedel inrättade lantmannaskolor (Sv. Förf. nr 923).

Aven lånthushållsskolorna hava genom beslut av 1917 års riksdag, jämlikt

förslag av Kungl. Maj:t, givits tillfälle att erhålla anslag till en annan form av

kurser än de ursprungliga, nämligen sådana om minst 24 veckor. Bestämmelser

härom äro givna i nådiga kungörelser den 28 september 1917 angående dels anslag

till lanthushållsskolor (Sv. Förf. nr 639) och dels ändrad lydelse av vissa paragrafer

i reglementet för dessa (Sv. Förf. nr 638).

I fråga om lantbruksskolorna har blott en obetydlig ändring rörande undervisningstiden

blivit gjord i det ursprungliga reglementet genom nådig kungörelse

den 28 februari 1914 (Sv. Förf. nr 23).

Till grund för de av 1911 och 1912 års riksdagar jämlikt Kungl. Maj:ts

förutnämnda nådiga propositioner beviljade statsunderstöd till lantmanna-, lantbruks-,

och lanthushållsskolorna lågo av lantbruksundervisningskommittén uppgjorda beräkningar

och statförslag för de olika skolorna. I dessa statförslag voro bl. a.

lönerna vid lantmannaskolorna upptagna till, för föreståndare 3,000 kronor och för

förste lärare 2,000 kronor, i båda fallen jämte fri bostad. För lantbruksskolorna

beräknades motsvarande löneförmåner skola utgå till föreståndare och förste lärare. I

statförslaget för lanthushållsskolorna upptogs lönen för föreståndarinna, förutom

förmånen av bostad, till 800 kronor och för biträdande lärarinna 1 ill 400 kronor

per kurs. För lantbruksskolorna beräknades därjämte en lön av 1,200 kronor till

en andre lärare och för samtliga skolor dessutom mindre belopp till ersättning åt

extra lärare.

Ehuru lantbruksundervisningskommittén och vederbörande myndigheter sålunda

räknat med vissa löner till skolornas lärare såsom grundval för statsanslagen, ifrågasattes

likväl ej under ärendets behandling från något håll, att dessa beräknade

lönebelopp skulle utgöra minimilöner. Särskilda bestämmelser om viss lön såsom

opaginerad Kontrollera mot PDF

;5

villkor för erhållande av anslag till skolorna blevo följaktligen ej fastställda, utan

hava skolstyrelserna i detta avseende haft fria händer. Endast lantbruksskolorna

intaga en i viss mån härifrån avvikande ställning.

De nu nämnda lönerna torde vid den tidpunkt, då de föreslogos och beräknades,

d. v. s. för omkring 10 år sedan, hava varit skäliga eller åtminstone någorlunda

tillräckliga som begynnelselöner. Den föreslagna staten för skolorna lämnade

emellertid intet utrymme för ålderstillägg, och sådana hava på grund av skolornas

svaga ekonomi ej heller kunnat beviljas i önskvärd och nödig utsträckning. Lönerna

hava därför också i allmänhet fått bibehållas vid eller helt obetydligt överstigit

nämnda belopp; i åtskilliga fall hava lönerna t. o. m. varit lägre än de beräknade.

Med det småningom sjunkande penningvärdet blevo dessa löner redan före

krigstidens början otillräckliga, särskilt för familjeförsörjare. I den män krisen

medfört betydande prisstegringar på alla livsförnödenheter, har det efter hand blivit

omöjligt för lärarpersonalen vid ifrågavarande undervisningsanstalter att existera

på de löner, som skolorna i allmänhet kunnat lämna. 1 många fall hava därför

lärarna övergått till annan mera lönande verksamhet, i andra fall åter hava

de, ofta till förfång för skolarbetet, måst skaffa sig extra inkomster för att kunna

underhålla sig och sin familj.

Dessa svårigheter hava också blivit beaktade av Kungl. Maj:t och riksdagen.

Statsbidrag till tillfällig löneförbättring hava sålunda blivit beviljade åt lantmannaskolornas

lärare för läsåren 1916—1917, 1917—1918 och 1918 — 1919, varförutom

för sistnämnda läsår jämväl beviljats extra krigstidstillägg. För lanthushållsskolomas

lärarinnor hava statsanslag till tillfällig löneförbättring beviljats för åren 1918 och

1919. Dessutom har för sista halvåret 1918 extra krigstidstillägg beviljats. Åt lantbruksskolornas

lärare har visserligen intet direkt statsbidrag lämnats för tillfällig

löneförbättring, men i motiveringen för det begärda och beviljade tillägget i anslag till

lantbruksskolorna för år 1918 framhölls av vederbörande departementschef i det

vid statsverkspropositionen angående nionde huvudtiteln den 14 januari 1918 fogade

utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden samma dag (sid. 21), att en

del därav beräknats till förbättring av lärarnas löner.

Även hushållningssällskapen och landstingen hava i flertalet fall behjärtat

skolornas och deras lärares svära ställning samt lämnat bidrag till löneförbättring

åt lärare och lärarinnor vid lantmanna- och lanthushållsskolor. Dessa bidrag hava

utgått dels i den utsträckning, som betingats av villkoren för erhållande av statsbidrag

för samma ändamål, dels också i åtskilliga fall med så stort belopp, att

lärarna erhållit samma tillägg som statens egna befattningshavare.

Omförmälda tillfälliga löneförbättring har givetvis för skolornas lärare varit

av stort värde. Emellertid måste den från lärarnas synpunkt te sig mycket oviss

och otillfredsställande för framtiden. Deras avlöning är alltför ojämn och beroende

av vederbörande skolas ekonomi. Ingen trygghet linnes för erhållande av skäliga

ålderstillägg, varför äldre lärare, som jämväl hava familj att försörja, vid en del

skolor få åtnöja sig med samma lön, som yngre ogifta lärare erhålla.

Lantbrukslärarna äro också för närvarande i ekonomiskt avseende betydligt

sämre ställda än andra närstående grupper, t. ex. hushållningssällskapens konsulenter

och övriga tjänstemän. Dessa hava under de senaste åren allmänt fått sina

grundlöner väsentligt höjda och dessutom i många fall lika stort dyrtidstillägg som

lantbrukslärarna. Även i det praktiska jordbrukets eller andra näringsgrenars tjänst

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

kunna utan tvivel agronomutbildade och för lärarverksamhet lämpliga personer numera

erhålla betydligt högre löneförmåner än för några år tillbaka.

På grund av dessa i korthet berörda förhållanden förefinnes uppenbarligen

för närvarande en mycket stor fara för att ifrågavarande skolor komma att förlora

sina bästa lärarkrafter, därest lärarkårens ekonomiska villkor icke förbättras. Ej

ens de av sitt arbete mest intresserade lärarna kunna tänkas i längden kvarstannå

vid skolorna, om de ej där erhålla skälig lön för sitt arbete men erbjudas sådan

på annat håll. Vilken skada en sådan förlust för lantbruksundervisningen skulle

medföra, ligger i öppen dag.

På grund av nu nämnda omständigheter har lantbruksstyrelsen kommit till

den uppfattningen, att ett omedelbart genomförande av en tillfredsställande lönereglering

för lantbrukslärarkåren är ett ofrånkomligt krav. De för närvarande

mycket osäkra prisförhallandena äro visserligen ägnade att försvåra beräkningen

av de nya lönernas storlek, men kunna dock ej få anses lägga oöverstigliga hinder

i vägen för en sådan beräkning och reglering. Man torde nämligen med största

grad av sannolikhet kunna utgå ifrån, att prisen på olika slag av förnödenheter

visserligen skola avsevärt sjunka men dock ej återgå till de före kriget rådande.

Vid den lönereglering, varom här är fråga, torde man därför böra avpassa lönerna

efter normala förhållanden men dock med en något högre prisnivå än den före

kriget gällande. Skulle de nu rådande, onaturligt höga prisen fortfara även sedan

de nyreglerade lönerna börjat tillämpas, förefinnes ju alltid möjlighet att genom

tillägg i en eller annan form bereda därefter avpassad ökning i lönebeloppen.

Ett ytterligare skäl att redan nu framlägga förslag till fullständig lönereglering

för lantbrukslärarkåren finner lantbruksstyrelsen ligga däruti, att enligt vad

styrelsen erfarit skolöverstyrelsen kommer att framlägga förslag till lönereglering

för folkhögskolornas lärarkår. Då lantmanna- och lanthushållsskolor ofta äro

förlagda till samma plats som folkhögskolor och sortera under samma styrelse,

skulle det helt naturligt bliva förenat med stora olägenheter, om en lönereglering

bleve genomförd för den ena gruppen av lärare men ej för den andra. Lönereglering

synes därför böra genomföras samtidigt för båda ifrågavarande lärargrupper.

Den lönereglering för lantbrukslärarkåren, vars nödvändighet i det föregående

påvisats, kommer emellertid tydligen att åsamka samtliga de skolor, som beröras

därav, väsentligt ökade utgifter. Då skolorna i allmänhet ej torde hava möjlighet

att inom orten i ena eller andra formen erhålla så mycket större inkomster,

att den av löneregleringen förorsakade ökningen i utgifterna därav täckes, torde

det bliva ofrånkomligt att för löneregleringens genomförande bereda skolorna ökat

statsbidrag. Lantbruksstyrelsen anser det därför nödvändigt att nu framlägga förslag

om ökade anslag till ifrågavarande skolor. I samband därmed vill styrelsen

också till behandling upptaga vissa frågor rörande skolornas organisation och villkoren

för de förhöjda statsbidragens erhållande. Samtliga dessa frågor behandlas

i det följande var för sig för de olika slagen av skolor.

Lantmannaskolor.

lönereglering. Rätten att bestämma lönerna för lantmannaskolornas föreståndare och lärare

har, som redan nämnts, hittills uteslutande tillkommit vederbörande skolstyrelse.

För att en effektiv lönereglering skall kunna genomföras måste givetvis denna rätt

é

opaginerad Kontrollera mot PDF

begränsas. Detta torde lämpligast kunna ske på så sätt, att såsom villkor för åtnjutande

av statsanslag stadgas, att skolorna skola vara skyldiga att utbetala vissa

minimilöner åt föreståndare och fast anställd lärare. Minimilönen bör av förut angivna

skäl bestämmas dels i form av grundlön, dels såsom älderstillägg efter vissa

års oförvitlig tjänst. Ett sådant stadgande om minimilöner kommer självfallet ej

att utgöra hinder för beviljande av högre löner. Tvärtom hyser styrelsen den förhoppningen,

att skolornas ekonomi i allmänhet måtte bliva så god, att de bliva i

stånd att avlöna sina lärarkrafter med högre belopp än minimilönen.

Frågan gäller nu till vilka belopp minimilönerna böra sättas. Vid övervägande

av detta spörsmål har lantbruksstyrelsen utgått därifrån, att lantmannaskolans föreståndare

och lärare i löneavseende böra så vitt möjligt jämställas med folkhögskolans

lärarpersonal, enär de båda skolornas lärare intaga en liknande ställning och ofta

arbeta jämsides. Bleve olika minimilöner fastställda för de båda lärargrupperna,

skulle detta uppenbarligen giva upphov till missnöje hos den lägst avlönade gruppen.

Även den skoltyp, vars lärare bleve lägre avlönade, skulle givetvis lätt bliva

stämplad såsom mindre kvalificerad och av underordnad betydelse. Då nu skolöverstyrelsen,

som redan nämnts, samtidigt kommer att framlägga förslag till

lönereglering för folkhögskolornas lärare, har lantbruksstyrelsen ansett sig böra

inhämta kännedom om däri föreslagna löner och på framställd begäran jämväl

fått taga del av förslaget. Enligt detta skulle manlig föreståndare med full

tjänstgöring (minst 34 veckor) erhålla en minimilön av 5,400 kronor jämte

fri bostad och fritt bränsle. För föreståndare med tjänstgöring endast vid ordinarie

kurs om minst 24 veckor föreslås en minimilön av 4,000 kronor jämte samma naturaförmåner.

Lönen till fast anställd manlig ämneslärare föreslås till 3,700 kronor

för minst 34 veckor och 3,000 kronor för minst 24 veckors tjänstgöring, i båda

fallen jämte fri bostad och fritt bränsle.

Därtill skulle komma för föreståndare två älderstillägg, vartdera ä 500 kronor,

efter respektive 5 och 10 års tjänstgöring och för lärare tre älderstillägg, vartdera

å 500 kronor, efter respektive 5, 10 och 15 års tjänstgöring.

Enligt lantbruksstyrelsens förmenande kunna dessa belopp anses lämpligt

avvägda såsom minimilöner jämväl för lantmannaskolornas föreståndare och

lärare. Dessas teoretiska utbildning är visserligen, även om konsulentkurs medräknas,

i regel ej fullt så dyrbar som folkhögskollärarnas, men detta enda skäl för eu

något lägre avlöning uppväges mer än väl av åtskilliga andra, som tala för full

jämställdhet. På grund av sin såväl praktiska som teoretiska utbildning äro lantbrukslärarna

sålunda, såsom redan antytts, mycket eftersökta i det praktiska jordbrukets

och andra näringsgrenars tjänst och kunna där ofta erhålla löner, som

betydligt överstiga de ovan nämnda, viven såsom praktiska jordbrukare torde

agronomer med god utbildning kunna förskaffa sig årsinkomster, som äro väsentligt

större än ovan angivna belopp.

Den betydande höjning i lönerna till hushållningssällskapens tjänstemän

.sekreterare och konsulenter — som på åtskilliga håll redan genomförts, visar en

allmän tendens till avsevärd höjning av inkomsterna för denna tjänstemannagrupp,

en tendens, som synes påkalla viss motsvarighet för de euentliga lantbrukslärarna.

Endast därigenom att lönerna till lantmannaskolornas föreståndare hållas väl så

höga som till konsulenterna, torde nämligen dugliga konsulenter, liksom hittills,

kunna förvärvas till föreståndare, ett förhållande som måste anses mycket fördel
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

akfcigt för skolorna på grund av den stora praktiska erfarenhet och kännedom om

ortens jordbruk, som konsulenterna i regel förvärvat sig.

I betraktande av lantbruksundervisningens störa vikt och betydelse för vårt

lands modernäring samt nödvändigheten av att för densamma söka förvärva och

behålla de bästa tillgängliga krafterna, torde det sålunda ej kunna försvaras att

föreslå lägre minimilöner för lantbrukslärarna än de ovan angivna.

På grund av nu anförda omständigheter anser sig lantbruksstyrelsen böra

föreslå, att lantmannaskolornas föreståndare och fast anställda lärare tillförsäkras

följande minimilöner:

I. Lön till föreståndare, utom bostad och bränsle eller motsvarande ersättning,

icke understigande 800 kronor eller, där särskild rektor finnes, 650 kronor,

a) vid skola med ordinarie kurs jämte längre kurs, fortsättnings
-

kurs eller ytterligare en ordinarie kurs (andra årskurs)...................... kronor 5,400

b) vid skola med endast ordinarie kurs....................................... » 4,000

vartill skulle komma två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor, efter respektive 5 och

10 års oförvitlig tjänstgöring.

II. Lön till tast anställd ämne slär are, utom bostad och bränsle eller motsvarande

ersättning, icke understigande 500 kronor,

a) vid skola med ordinarie kurs jämte längre kurs, fortsättningskurs

eller ytterligare en ordinarie kurs (andra årskurs)............... kronor 3,700

b) vid skola med endast ordinarie kurs ................................... » 3,000

jämte tre ålderstillägg, vart och ett å 500 kronor, efter respektive 5, 10 och 15

års oförvitlig tjänstgöring.

Förmånen av bostad med bränsle bör givetvis för föreståndare eller lärare,

som är gift eller eljest har eget hushåll, omfatta tillräckligt antal rum för hushållet.

Där skolan ej är i tillfälle att lämna nödig bostad med bränsle, skall ersättningen

därför utgå med så stort belopp, som erfordras för att på annat håll

inom samhället kunna anskaffa samma naturaförmåner. Endast i sådant fall

vinnes, såsom åsyftat är, full jämställdhet mellan skolornas lärare. Den angivna

minimiersättningen är tydligen med nuvarande höga prisläge för låg, men då löneregleringen,

som nämnts, är avsedd för normala förhållanden, har den ej ansetts

kunna bestämmas högre. Den något lägre ersättningen till föreståndare vid skola,

där särskild rektor finnes, motiveras därav, att behovet av utrymme måste anses

något mindre, då en del av expeditionsgöromålen och representationsskyldigheten

faller på den sistnämnde.

Av nyssnämnda förslag framgår, att för föreståndare beräknats endast två

ålderstillägg, under det att för lärare ifrågasatts tre sådana. Skillnaden betingas

därav, att äldre förtjänta lärare, som ej ansett sig böra söka eller sökt men ej erhållit

föreståndarbefattning, synas böra komma föreståndare något närmare i löneförmåner,

än som från början enligt minimigrundlönerna är fallet.

För erhållande av ålderstillägg böra nuvarande föreståndare och lärare få tillgodoräkna

sig de tjänstår, som de vid löneregleringens ikraftträdande intjänat såsom

föreståndare, respektive lärare vid statsunderstödd lantmanna- eller lantbruksskola.

Givetvis böra också föreståndare och lärare, som efter nämnda tidpunkt erhålla fast

anställning, få för åtnjutande av rätt till ålder-tillägg tillgodoräkna sig all föregående

tjänstgöring av enahanda beskaffenhet vid skolor av nyssberörda slag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Av sålunda föreslagna, minimilöner skulle, såsom nedan närmare utvecklas,,

grundlönerna ingå i det till skolan lämnade statsanslaget. Däremot torde ålderstillläggen,

som kunna variera vid olika skolor allt efter föreståndares och lärares

tjänstår, höra anses direkt utgå av statsmedel, varför däremot svarande statsanslag

sålunda komma att växla med ålderstil läggens antal. Endast i så fall kunna skolorna

bliva fullt jämställda i fråga om statsanslag i förhållande till ordinarie lärarnas avlöning.

Med rätten att erhålla vissa minimilöner torde böra förbindas skyldighet att

avgå från tjänsten vid viss ålder. Då det emellertid ej kan anses billigt att tvinga en

föreståndare eller en lärare att avgå från sin tjänst, om han ej vid avgårgen är

tillförsäkrad pension, synes det nödigt att i samband med löneregleringen även

förplikta skolorna att anmäla nu ifrågavarande befattningar till författningsenlig

delaktighet i dövstumlärarnas pensionsanstalt. Givetvis böra de anmälda befattningarnas

innehavare åläggas att betala föreskriven andel av pensionsavgiften. En

sådan ömsesidig skyldighet finnes redan nu stadgad för folkhögskolorna och deras

lärare. Lantbruksstyrelsen finner sig i anledning härav böra föreslå motsvarande

föreskrift i fråga om lantmannaskolorna.

Därest nu föreslagna minimilöner bliva fastställda, torde lantmannaskolornas

föreståndare och fast anställda lärare få anses hava erhållit nöjaktig lön för sitt

arbete i skolans tjänst. Redan därigenom har ju deras ställning i stort sett blivit

tryggad. Emellertid är deras anställning fortfarande förenad med en viss grad av

osäkerhet, för så vitt de ej erhålla garanti för att få behålla sina befattningar, så

länge de ej själva genom fel i tjänsten förverkat rätten därtill.

Rörande föreståndares och lärares rättsliga ställning gentemot skolan och styrelsen

finnas i nuvarande reglemente inga närmare bestämmelser. I fråga om tillsättning

stadgas blott i § 26, att det tillkommer styrelsen »att antaga och entlediga föreståndare

och lärare samt bestämma dessas avlöningsförmåner; och skall före tillsättandet

av dylik befattning kungörelse om ledigheten utfärdas». Angående rättighet

och möjlighet för styrelsen att entlediga stadgas i § 2t: »Därest föreståndare

eller lärare icke förmår att vid skolan uppehålla skick och ordning eller att fullgöra

sina åligganden i enlighet med detta reglemente, må han kunna av styrelsen

skiljas från sin befattning.» Ingenting hindrar emellertid styrelsen att efter kort

uppsägningstid avskeda en lärare, ehuru förutsättningarna för hans skiljande från

tjänsten enligt §2+ ej äro förhanden.

Från lärarkårens synpunkt sett måste det därför anses önskvärt, att vissa

bestämmelser, som inskränka styrelses rätt att entlediga föreståndare och fast anställda

lärare, bliva meddelade. Däremot kan det från skolans och undervisningens

synpunkt ej vara försvarligt att allt för mycket försvåra eller rent av omöjliggöra

avskedande av föreståndare eller lärare, som visat sig olämplig för sin befattning.

För att så långt möjligt tillgodose dessa olika intressen torde det i reglementet

böra stadgas, att föreståndare och lärare med fastare anställning skola fästas

vid skolan på viss tid eller tillsvidare med ömsesidig rätt till uppsägning. Anställningen

på viss tid bör, med undantag för de två första åren, ske för minst tre år

i sänder. Uppsägningstiden bör utgöra minst fyra månader.

Därutöver torde emellertid också höra stadgas att, sedan föreståndare eller

lärare varit fast anställd vid skolan i minst tre år, skolans styrelse ej äger skilja

honom från hans befattning förrän efter protokollsförd, förut given men resultatlös

varning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Med sådana bestämmelser som de nu i korthet antydda, vilka i huvudsak

överensstämma med de för folkhögskolorna delvis redan gällande, delvis nu föreslagna,

och vilkas detaljer kunna närmare utformas vid utfärdande av reglemente

för här ifrågavarande skolor, torde det från lärarhåll resta kravet på större trygghet

i deras anställning bliva så långt möjligt tillgodosett.

På samma gång lantbrukslärarna tillförsäkras skäliga och gent emot förut

i allmänhet erhållna löner väsentligt förhöjda minimilöner och ålderstillägg torde

också fordringarna på deras kompetens kunna höjas. Sålunda bör för erhållande

av kompetensförklaring till töreståndarbefattning gälla vad, som redan nu enligt förut

nämnda nya reglemente för lantmannaskolorna är stadgat vid antagande av lärare

i jordbruks- eller husdjurslära, nämligen att särskild hänsyn skall tagas till om

sökande till befattningen genomgått konsulentkurs. Några särskilda bestämmelser

härom torde emellertid ej erfordras, dä det ligger i lantbruksstyrelsens hand att vid

avgivande av den redan nu stadgade kompetensförklaringen till föreståndare efter

en viss övergångstid göra nämnda krav gällande och endast undantagsvis för äldre

förtjänta lärare eller konsulenter bevilja dispens därifrån.

I samband med framläggande av detta förslag om minimilöner för föreståndare

och fast anställda lärare kan det också — såsom skolöverstyrelsen gjort i fråga om

folkhögskolans lärare — ifrågasättas minimibelopp för arvode åt extra ordinarie och

vikarierande lärare samt åt vikarierande föreståndare. Då de nämnda lärarnas

tjänstgöring emellertid är av mycket skiftande art med hänsyn till såväl undervisningens

omfattning och beskaffenhet som övriga förhållanden och de ofta antagas

på prov som biträdande lärare, finner lantbruksstyrelsen ej tillräckliga skäl föreligga

för ett, förslag om minimilöner även för dem. Detsamma gäller med nedan

omförmälda undantag i fråga om arvode åt vikarierande föreståndare, enär sådant

vikariat oftast är av tillfällig art.

Däremot vill lantbruksstyrelsen i likhet med skolöverstyrelsen föreslå, att

statsanslag i vissa fall lämnas såsom bidrag till ersättning åt vikarie för föreståndare

eller lärare, som på grund av sjukdom eller fullgörande av offentligt uppdrag

nödgas taga tjänstledighet. Behovet av sådant bidrag är lätt att påvisa. Nödgas

föreståndare eller lärare av nämnda skäl begära tjänstledighet, kan ej rimligen

begäras, att han av sin lön skall avstå erforderligt belopp till avlönande av

vikarie, för så vitt ej tjänstledigheten är föranledd av uppdrag, för vilket lämnas

så stor ersättning, att den till fullo motsvarar lönen och de extra utgifter, som

äro förenade med uppdragets fullgörande. Även om någon del av den tjänstlediges

lön avdrages för att användas som bidrag till vikariatsarvode, tillkommer sålunda för

skolan i regel en opåräknad, ofta betydande merutgift, som vanligen blir mycket

betungande.

För att förekomma de svårigheter, som av nu nämnd anledning kunna uppstå

för ifrågavarande skolor, vill lantbruksstyrelsen föreslå, att bidrag av statsmedel

må utgå till avlöning åt vikarie för föreståndare eller lärare, som på grund av

nämnd anledning åtnjuter tjänstledighet. Bidragets storlek torde, då tjänstledigheten är

förorsakad av styrkt sjukdom, lämpligen kunna sättas till en tredjedel av den minimigrundlön,

som för tjänsten i fråga är fastställd. Resterande del av vikariens lön

skulle i sådan händelse bestridas av skolan och den tjänstledige, vilken i detta

fall ej bör vara skyldig att avstå mer än en tredjedel av sin minimigrundlön.

Vikariens lön bör utgöra minst två tredjedelar av den tjänstlediges minimigrundlön.

opaginerad Kontrollera mot PDF

För de fall, då tjänstledighet är orsakad av offentligt uppdrag, torde

ej något bestämt belopp för bidrag till arvode åt vikarie kunna på förhand

fastställas, enär, som redan antytts, ifrågavarande uppdrag i vissa fall kan vara

förenat med så stora inkomster, att den tjänstledige bör helt och hållet eller åtminstone

till större delen avlöna sin vikarie. Vid ledighet av sistnämnda anledning

synes frågan om bidragets storlek i varje särskilt fall böra hänskjutas till Kungl.

Maj:ts prövning.

Samma förfaringssätt torde böra iakttagas, om tjänstledigheten är förorsakad .

av bestridandet av annan befattning i statens tjänst eller tjänstgöring hos riksdagen,

dess utskott eller revisorer, detta i överensstämmelse med stadgandet i § 20 mom. 2

av nådiga kungörelsen den 16 september 1918 angående avlöning åt lärare vid högre

folkskola m. m. (Sv. Förf. nr 759.)

Enligt nu gällande bestämmelser utgår statsanslag under vissa villkor till

ordinarie kurs vid lantmannaskola med högst 5,000 kronor, till en andra ordinarie

kurs under året med högst 2,000 kronor, till längre kurs med högst 5,000 kronor

samt till fortsättningskurs med 3,000 kronor. Härtill kan komma för parallellundervisning

vid ordinarie kurs ytterligare 1,000 kronor. Därjämte har 1918 års lagtima

riksdag beviljat medel för tillfällig höjning av statsbidraget för läsåret 1918 - 1919 med 20 procent av ordinarie anslag.

För folkhögskolornas vidkommande har skolöverstyrelsen nu, bland annat, föreslagit,

att statsanslaget skulle utgå dels med så stort belopp, som motsvarar minimilönen

till skolans föreståndare och fast anställda ämneslärare, dels med de för lärarnas ålderstillägg

erforderliga medlen, dels i särskilda fall med bidrag till ersättning åt

vikarierande föreståndare och lärare samt dels med särskilt belopp för paraliellundervisning.

En sådan beräkningsgrund torde också lämpligen kunna användas för

lantmannaskolorna, särskilt i vad rörer de med folkhögskolans vinterkurs eller

huvudkurs närmast jämförbara ordinarie kurserna, vilka äro de ojämförligt vanligaste.

Anslagen till dessa utgå i själva verket redan nu i viss män efter samma

princip. De av lantbruksundervisningskommittén beräknade lönerna till föreståndare

och förste lärare, 3,000 kronor, respektive 2,000 kronor, motsvara nämligen fullständigt

anslaget till ordinarie kurs, 5,000 kronor.

Enligt ovan angivna beräkningsgrund skulle alltså anslaget till ordinarie kurs

i lantmannaskola hädanefter utgå med 4,000 + 3,000 — 7,000 kronor, i stället för

nuvarande 5,000 kronor. Denna höjning av anslaget, 2,000 kronor, motsvaras av

skillnaden mellan de nu föreslagna minimilönerna till skolans föreståndare och

förste lärare och vad som förut av nämnda kommitté beräknats för samma

ändamål.

Vid fastställande av grunderna för anslag till lantmannaskolorna vore det

givetvis önskvärt, att hänsyn kunde tagas till det olika behov därav, som kan

förefinnas vid olika skolor, bland annat beroende på om de äro fristående eller förenade

med folkhögskola. Då det emellertid stöter på allt för stora svårigheter att

rättvist avväga olika belopp med hänsyn till alla inverkande omständigheter, har

lantbruksstyrelsen ej ansett sig kunna frångå den hittills tillämpade principen om

lika anslag till alla skolor med samma kurser.

Genom nu föreslagna böjning av statsanslaget skulle lantmannaskolorna erhålla

medel för bestridande av ökningen i lönerna till de fast anställda lärarna. Emel!

ti käng till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 235 höft. (Bil- till nr 205.) 2

Statsunder
stöd.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

lertid hava även skolornas utgifter för andra ändamål, exempelvis för hyra av

lokaler, underhåll av byggnader, förräntning av byggnadskapital, bränsle, trycksaker

m. m.. högst betydligt ökats. Såsom bidrag till denna utgiftsökning har 1918 års

lagtima riksdag, som ovan nämnts, beviljat ett tillägg av 20 procent på de ordinarie

anslagen. Så länge den nuvarande dyrtiden fortfar, torde det också vara nödvändigt

att låta skolorna erhålla ett sådant tillfälligt bidrag. Därest förhållandena sådant

påkalla, kan det sålunda bliva nödvändigt för lantbruksstyrelsen att framdeles inkomma

med framställning härom. Den ökning i utgifter, oavsett lönerna till föreståndare

och fast anställda lärare, som sannolikt kommer att bestå även sedan

normala förhållanden inträtt, torde skolorna däremot kunna bestrida med ökade

ortsbidrag och elevavgifter, vilka senare under de sista åren i allmänhet måst och

till följd av det lägre penningvärdet även utan olägenhet kunnat betydligt höjas.

Enligt nu gällande bestämmelser kunna lantmannaskolor till ordinarie kurs,

utöver anslagen å 5,000 kronor, respektive 2,000 kronor, även erhålla ett bidrag av

1,000 kronor till parallellundervisning, under förutsättning att elevantalet i pågående

kurs överstiger 80. Ett sådant anslag till parallellundervisning bör givetvis fortfarande

kunna utgå. Då kostnaderna för parallellundervisningen emellertid på grund

av de höjda lönerna till extra lärare samt ökade utgifter för uppvärmning av

lokaler för sagda undervisning m. m. hava betydligt ökats, synes det vara skäligt,

att anslaget till parallellundervisningen höjes med 50 procent till 1,500 kronor.

Detta belopp motsvarar ungefär, vad som av skolöverstyrelsen föreslagits för folkhögskolornas

vidkommande. Enligt nämnda förslag skulle nämligen en folkhögskola

till parallellundervisning i huvudkurs, där sådan, i viss mån oberoende av

elevantalet, prövas nödvändig, kunna erhålla 1,000 kronor samt, om elevantalet

överstiger 35, ytterligare 1,000 kronor eller sammanlagt 2,000 kronor.

Utöver dessa nu nämnda anslag till lantmannaskolorna skulle, av förut nämnda

skal, tillkomma ålderstillägg till skolornas föreståndare och fast anställda lärare

enligt ovan angivna grunder samt, i vissa fall, även bidrag till ersättning åt vikarie

under ordinarie befattningshavarens sjukdom eller under den tid denne fullgör honom

meddelat offentligt uppdrag.

Förutom till ordinarie kurs kunna lantmannaskolorna emellertid även,

enligt 1918 års lagtima riksdags beslut, under vissa villkor, erhålla anslag till

längre kurs om minst 36 veckor eller fortsättningskurs om minst 16 veckor.

Anslagen till dessa äro fastställda till högst 5,000 kronor för längre kurs och 3,000

kronor för fortsättningskurs.

Då dessa anslagsbelopp nyligen blivit fastställda, torde någon mera

avsevärd ändring i deras storlek för närvarande ej kunna ifrågasättas. Emellertid

synes det vara lämpligt att i detta sammanhang även upptaga frågan om

nämnda anslag till förnyad omprövning, bland annat för att tillse i vad mån de

överensstämma med förut angivna principer för beräkning av statsanslaget.

På grund av de särskilda förpliktelser för skolorna, som hållande av sådana

kurser medför, kunna anslagen till dem tydligen ej uteslutande beräknas på grund

av de ökade utgifter för avlöning till lärare, som därmed följa. Då dessa utgifter

för ökade lärarlöner emellertid i första hand böra täckas av anslagen till ifrågavarande

kurser, torde det vara påkallat att här närmare påvisa, hur stor ifrågavarande

ökning beräknas bliva.

Vid sådan lantmannaskola, där såväl ordinarie som längre kurs hållas och

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

där sålunda olika undervisning i tvänne kurser samtidigt pågår, torde det bliva nöd-,

vändigt att jämte föreståndaren hava två last anställda lärare, av vilka den ene

dock °eventuellt ej skulle vara skyldig att tjänstgöra mer än under den ordinarie

kursen d. v. s. under vinterhalvåret. Fasthåller man vid detta villkor, skulle

sålunda för en skola med både ordinarie och längre kurs enligt förut framlagda

förslag till löner tillkomma följande ökning i lärarlönerna vid jämförelse med skola,

där endast ordinarie kurs hålles:

för föreståndare..........................................................

» en lärare med tjänstgöring vid såväl ordinarie

som längre kurs ............................................

* ytterligare en lärare med tjänstgöring endast vid

ordinarie kurs......................................................

5,400 — 4,000 = kronor 1,400

3,700-3,000 = » 700

» 3,000

Summa kronor 5,100

För en fortsättningskurs skulle ökningen

för föreståndare .....................................................

» en ordinarie lärare

i lärarlönerna bliva följande:

5,400—4,000 = kronor 1,400

........ 3,700-3,000 = »_ J00

Summa kronor 2,100.

Utöver dessa utgifter för tillgodoseende av det större behovet av lärarkraftet

tillkomma emellertid för ifrågavarande kurser, såsom redan vid förslaget rörande

dem blev framhållet, betydande kostnader för den bättre utrustning, som kraves tor

deras hållande. Sålunda måste skolorna för att kunna erhålla anslag till någon av

nämnda kurser hava tillgång till eget jordbruk, maskinhall med samling av maskiner

och redskap, relativt rikliga samlingar av undervisningsmaterial samt lorsokslalt.

Där längre kurs skall hållas, kräves därjämte ökat utrymme ifråga om lärosalar,

vartill gfvetvis komma dryga kostnader för uppvärmning av dessa in. in.

Till täckande av dessa extra kostnader kunna skolorna naturligtvis påräkna

dels elevernas avgifter för den utvidgade undervisningen, dels också, särskilt för de

längre kurserna, bidrag från orten. Emellertid torde dessa inkomster ej fullt racka

till för att motsvara ökningen i de merutgifter, som kurserna föranleda. Ett mindre tilskott

av statsmedel synes därför av behovet påkallat. Detta torde skäligen tor bå a

slagen av kurser kunna sättas till 1,400 kronor, varigenom anslaget till längre kurs

skulle uppgå till 6,500 kronor och till fortsättningskurs till 3,o00 kronor. Det,

sistnämnda beloppet bleve i sådant fall lika stort som det av skolöverstyrelsen föreslagna

anslaget till folkhögskolans fristående kvinnliga kurs om minst 13 veckor.

Den för närvarande föreliggande möjligheten att under samma är erhålla

anslag till ytterligare en kurs om minst 20 veckor utöver den ordinarie bär hittills

endast begagnats av en enda lantmannaskola och även denna bär från och med

innevarande läsår frångått denna kursform för att i stället anordna eu fortsättningskurs.

Skall denna möjlighet emellertid fortfarande hållas öppen, torde anslaget

till dylik kurs, som för närvarande kan utgå med högst 2,000 kronor jemte

eventuellt 1,000 kronor till parallellundervisning, böra något höjas, sä att det åtminstone

motsvarar den ökning i minimilöner, som kursen skulle medföra. Enligt

förut framlagda förslag skulle denna ökning uppgå till 2.100 kronor tor eu tolf
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

sättmngskurs. Då en andra ordinarie kurs emellertid kommer att pågå cirka 5 veckor

längre an en fortsättningskurs, torde det få anses skäligt att något höja detta belopp

även om man ej gärna kan utan vulare förutsätta, att högre löner ovillkorligen skola

utgå på grund av den något längre tjänstgöringen. Anslaget till kursen ifråga

torde sålunda hora sättas till 2,500 kronor. Till eventuell parallellundervisning torde

hora lämnas samma anslag som vid ordinarie kurs, nämligen 1,500 kronor

Sammanfattas de nu framlagda förslagen angående anslag till lantmannaskolorna,

så framgår därav, att dessa skulle bliva följande
-

1. Till lantmannaskola med ordinarie kurs........................................... kronor 7 000

2. Till lantmannaskola med ordinarie och längre kurs

för ordinarie kurs............................................ » 7 000

* längre kurs ..................................................... »_6>,00

Summa kronor 13,50(h

8.

1 ill lantmannaskola med ordinarie kurs och fortsättningskurs:

för ordinarie kurs..................................... '' krnnrir

» fortsättningskurs.........................................ZZZZZZZZZ »

7,000

3,500

Summa kronor 10,500.

•t. Till lantmannaskola med två ordinarie kurser:

för första kurs....................................................

» andra kurs ....................................

kronor 7,000

........... »___2,500

Summa kronor 9,500.

5. Särskilda anslag:

a) för parallellundervisning.................................................... krono.- 1

b) ålderstillägg till föreståndare och lärare enligt förut angivna

grunder,

c) bidrag till ersättning åt vikarie för till följd av sjukdom eller fullgörande

av offentligt uppdrag tjänstledig föreståndare eller

lärare enligt förut angivna grunder.

i rån sålunda beräknade anslagsbelopp bör emellertid i nedannämnda fall visst

avdrag goras. Då, såsom fallet för närvarande är vid sex skolor, lantmannaskola

hai gemensam föreståndare med folkhögskola och dylik föreståndare självfallet ej

bor aga ratt att i denna egenskap uppbära dubbel lön, torde skolornas utgifter för

avlönande av den gemensamma föreståndaren kunna något reduceras. Då föreståndarens

arvode i denna egenskap kan beräknas utgöra skillnaden mellan föreståndares

och larares minimilöner d. v. s. vid skola med endast en ordinarie kurs 1,000 kror

n * fkola me(! två ordinarie kurser eller med ordinarie kurs jämte längre

kurs eller fortsättningskurs 1,700 kronor, skulle, under förutsättning att föreståndararvodet

fördelas på båda skolorna med lika delar, lantmannaskolans utgifter för

‘*tM4r*** m 8k0lan k""“

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

För att i någon män belysa, hur inkomster och utgifter skulle komma

att ställa sig för lantmannaskolorna enligt nu framlagda förslag, bifogas här ett

förslag till stat för lantmannaskola med endast ordinarie kurs och utan parallellundervisning.

Inkomster.

Statsanslag........................:........................................................................... kronor 7,000

-Ortsbidrag från hushållningssällskap, landsting, kommuner, föreningar

eller enskilda............................................................................................ » 3,500

Elevavgifter, 15 st. å 80 kronor ........................................................... » 1,200

Summa kronor 11,700.

Utgifter.

Löner till:

föreståndare, utom bostad och bränsle ............................................ kronor

ordinarie lärare.................................................................................... »

Arvode till extra lärare ........................................................................... »

Hyra för skollokaler samt bostäder för föreståndare och fast anställd

lärare ...................................................................................................... »

Bränsle och lyse ........................................................................................ »

Skolinventarier och undervisningsmaterial ............................................ »

Annonser och tryck .................................................................................... »

Läkarvård och medicin ............................................................................ »

Postporto, telefon och diverse utgifter.................................................... »

Summa kronor

4.000

3.000

500

1,700

1,200

400

400

100

400

11,700.

Av ovanstående förslag framgår med tillräcklig tydlighet, att de föreslagna

statsunderstöden ej torde kunna anses för högt beräknade. Anmärkas bör, att åtskilliga

av de i förslaget upptagna utgiftsbeloppen äro under nuvarande förhållanden

otillräckliga, varför ett extra tillägg till statsunderstödet, såsom redan förut antytts,

■kan komma att bliva nödvändigt, till dess att normala förhållanden åter inträtt.

För åtnjutande av nu föreslagna statsunderstöd skulle lantmannaskolorna

naturligtvis liksom för närvarande vara skyldiga att uppfylla vissa villkor. Åtskilliga

av de nu föreskrivna villkoren torde kunna kvarstå oförändrade, andra däremot

torde i någon mån tarva jämkning, varjämte vissa nya villkor synas böra

tillkomma.

Bland de villkor, som böra kvarstå i huvudsak oförändrade, är först att

nämna det nu gällande, att behovet inom orten av skolan skall vitsordas av någon

myndighet. För lantmannaskola av den vanliga typen skall sådant vitsord för närvarande

lämnas av hushållningssällskap eller dess förvaltningsutskott. I fråga om

redan i gång varande skolor torde ingen annan ändring häruti vara erforderlig, än

att vitsordet under alla förhållanden bör lämnas av förvaltningsutskottet. Så har

vanligen redan hittills varit förhållandet, och denna praxis torde böra fastställas,

enär förvaltningsutskottet måste anses hava större förutsättningar att opartiskt och

sakligt pröva behovet av en skola än en stundom på grund av ortsintressen sammanförd

tillfällig majoritet vid något av hushållningssällskapets möten.

Villkor för

statsunderstöd.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

När det gäller nya skolor, som första gången söka anslag, torde därjämte

en särskild tilläggsbestämmelse vara behövlig. Det har nämligen i åtskilliga fall

visat sig, att lantmannaskolor tillkommit på grund av lokala intressen och även

erhållit begärt vitsord, utan att något större behov av dem förelegat, vilket visat

sig däruti, att de haft mycket svårt att kunna samla det föreskrivna minimiantalet

elever. För att i möjligaste mån förhindra uppkomsten av sådana skolor torde det

böra stadgas, att för erhållande av anslag till ny lantmannaskola skall erfordras

vitsord om dess behövlighet såväl av länets hushållningssällskaps förvaltningsutskott

som ock av statens inspektör för skolorna, vilken vid prövningen av ärendet bl. a.

bör taga hänsyn till, om vederbörande hushållningssällskap eller landsting genom

beviljande av erforderliga bidrag lämnat skolan avsevärt stöd och sålunda även på

detta sätt visat sig anse densamma behövlig.

Såsom villkor för erhållande av anslag till längre kurs eller fortsättningskurs

gäller för närvarande vidare, att lantbruksstyrelsen efter hörande av vederbörande

inspektör vitsordar skolans lämplighet för hållande av dylik kurs. Detta villkor

torde böra kvarstå oförändrat. Detsamma gäller även villkoren, att skolan skall

underkasta sig den kontroll, Kung!. Maj:t kan finna skäl föreskriva, samt årligen

avgiva berättelse över sill verksamhet.

De nu gällande föreskrifterna om minimiantal elever vid redan igång varande

lantmannaskolas ordinarie kurs torde böra kvarstå oförändrade. Däremot synas starka

skäl tala för att medgivandet, att anslag till ny skola under de tre första åren får

lämnas, även om elevantalet endast uppgår till minst 10, bör utgå. Erfarenheten

har nämligen visat, att det ofta är lättare att erhålla elever till en skola

under de första åren av dess verksamhet än under de närmast följande. Då sålunda

nämnda medgivande lätt medverkar till uppkomsten av nya skolor, vilka i fortsättningen

icke kunna påräkna tillräcklig anslutning av elever, anser sig lantbruksstyrelsen

böra föreslå, att ifrågavarande bestämmelse utesluta.

Ifråga om längre kurs och fortsättningskurs föreskrives, att elevantalet skall

uppgå till minst 15 och högst 30. Härutinnan synes ingen anledning till ändring

förefinnas. För ordinarie kurs är intet maximiantal elever stadgat. I

regel har detta ej heller visat sig behövligt. Då det emellertid i enstaka fall hänt,

att ett hundratal elever samlats i en kurs och detta måste inverka menligt på

undervisningens resultat, vill lantbruksstyrelsen föreslå, att även för dessa kurser

bestämmes en maximigräns för elevantalet. Denna synes lämpligen böra sättas till 60.

Enligt nu gällande bestämmelser utgår statsanslag till lantmannaskolor dels

såsom grundanslag med 2,000 kronor respektive 1,000 kronor till ordinarie kurs och 3,000

kronor till längre kurs, dels ock därutöver såsom tilläggsanslag med högst 3,000

kronor respekti ve 1,000 kronor eller, om elevantalet överstiger 30 och parallellundervisning

meddelas, högst 4,000 kronor resDektive 2,000 kronor till ordinarie samt 2,000 kronor

till längre kurs. Såsom villkor för dessa bidrag utöver grundanslaget kräves, att

inom orten tillskjutes minst lika stort belopp, elevavgifter däri inberäknade.

Med de nu föreslagna höjningarna i statsanslagen till skolorna torde också

böra följa någon ändring i dessa sist nämnda villkor, enär i motsatt fall åtskilliga

skolor på grund av bristande ortsbidrag sannolikt skulle gå förlustiga en del av

det höjda statsanslaget. Det grundanslag, som utgår oberoende av ortsbidrag. torde

sålunda böra höjas med hälften av den nu föreslagna ökningen i anslagen, alltså

för ordinarie kurs från 2,000 kronor till 3,000 kronor, varigenom den nuvarande propor
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

tionen mellan grundanslag och tilläggsanslag skulle bibehållas i det närmaste oförändrad.

Sistnämnda belopp är också föreslaget för folkhögskolans huvudkurs. För andra

ordinarie kurs bör grundanslaget enligt förutnämnda grunder höjas till 1,250 kronor.

För längre kurs i lantmannaskola torde också grundanslaget lämpligen böra höjas

med 1,000 kronor, alltså från 3,000 till 4,000 kronor. Anslaget till fortsättningskurs

utgår för närvarande i sin helhet som grundanslag och någon ändring häruti

synes ej vara påkallad.

Utöver de nu nämnda stadgandena föreskrives för närvarande såsom villkor,

att för varje 1,000 kronor av statsunderstödet minst två frielever eller dubbla

antalet elever mot halv undervisningsavgift skola äga åtnjuta undervisning vid kursen,

i den män de obemedlade eller mindre bemedlade inträdesberättigade sökande, vilka

anmäla sig till erhållande av sådan förmån, samt de obemedlade eller mindre bemedlade

elever, vilka erhållit understöd av statsmedel till genomgående av kurs vid

lantmannaskola, uppgå till motsvarande antal. Med den förhöjning i anslagen,

som nu föreslås, skulle nämnda bestämmelse, om den komme att kvarstå

oförändrad, kunna förorsaka skolorna en betydlig minskning av inkomster i form

av elevavgifter. Särskilt med de ökade elevavgifter, som skolorna nu till följd av

sin svaga ekonomi nödgats fastställa, skulle denna reducering i inkomsterna bliva

till stor olägenhet. I vissa fall komme nämnda stadgande visserligen att betyda

mindre, nämligen i händelse att endast ett mindre antal sökande till frielevsplatserna

anmälde sig, men i andra fall åter skulle angivna svårighet för skolorna i full

utsträckning kunna uppkomma. Sålunda kunde det exempelvis inträffa, att en skola

med 15 elever ej finge uppbära avgift för mer än en elev.

För att förekomma denna olägenhet men likväl hålla möjligheten öppen för

ett visst antal elever att erhålla fri undervisning, anser sig lantbruksstyrelsen böra

föreslå, att nämnda villkor ändras på så sätt, att skolorna hädanefter bliva skyldiga

att lämna fri undervisning åt eu elev eller undervisning mot halv avgift åt två

elever för varje påbörjat 1,000-tal kronor av statsanslaget.

I nu gällande reglemente för lantmannaskolorna föreskrives, bl. a., att ordinarie

kurs skall pågå under minst 20 veckor, ferier oberäknade. Samma bestämmelse

har hittills också varit gällande för folkhögskolorna. 1 samband med förslaget

om lönereglering för folkhögskolans lärare föreslår emellertid skolöverstyrelsen,

att denna minimitid skall ökas till 21 veckor vid skola, där fristående kvinnlig

kurs jämväl hålles, samt 24 veckor vid övriga skolor. Dessa sistnämnda skolor

skulle såsom ersättning för den ökade undervisningstiden kunna erhålla ett tilläggsanslag

av högst 10 procent av det ordinarie anslaget.

Aven för lantmannaskolornas vidkommande är uppenbarligen en ökning av den

knappa tiden för ordinarie kurs synnerligen önskvärd. Det är nämligen så gott

som omöjligt att under 20 veckor hinna meddela tillfredsställande undervisning

i alla de ämnen, som reglementet upptager. Vid flertalet skolor torde också undervisningen

redan nu pågå något över 20 veckor. Någon svårighet att förlänga

kursen med en eller ett par veckor utöver nuvarande minimitid torde sålunda ej

heller möta utom möjligen i landets sydligaste delar, där eleverna på grund av

de sena höstarbetena i jordbruket ej gärna kunna komma till skolan förrän den 1

november och ej heller på grund av vårbrukets tidiga början kunna kvarhållas

längre än till mitten av april. Beträffande skolor, som äro belägna i de delar av

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Xtatsanalagets

belopp.

landet, där antydda särskilda förhållanden äro rådande, synes dispens från den allmänna

föreskriften kunna meddelas.

Det torde sålunda få anses önskvärt, att den nu stadgade minimitiden för

ordinarie kurs i lantmannaskola något förlänges. Detta är även lämpligt med hänsyn

därtill, att bestämmelserna för lantmanna- och folkhögskolorna så långt ske

kan böra vara likartade. Lantbruksstyrelsen vill sålunda föreslå, att såsom villkor

för erhållande av statsanslag till nämnda kurs hädanefter skall bl. a. gälla, att kursen

skall pågå, oberäknat ferier, under minst 125 arbetsdagar (avrundat från 21 veckor

— 126 arbetsdagar!. Lantbruksstyrelsen finner det lämpligare att uttrycka minimitiden

i dagar än i veckor, enär det visat sig, att bestämmelsen om visst antal

veckor stundom givit anledning till missförstånd, i det att del av vecka räknats

som hel. I reglementet för lantbruksskolorna angives också redan nu minimitiden

för den teoretiska undervisningen i dagar.

Ifrågavarande ökning i kurstiden från 20 veckor, vilket utan några avdrag

skulle utgöra 120 arbetsdagar, till 125 arbetsdagar kan möjligen efter den föregående

motiveringen synas allt för obetydlig. I realiteten torde dock ökningen uppgå till

c:a 10 arbetsdagar. I de nu fastställda 20 veckorna hava nämligen inberäknats

dels infallande helgdag, dels eventuella lovdagar och dels i vissa fäll 3—4 dagars

ledighet vid påsk. Givetvis skulle det emellertid med hänsyn till undervisningen

varit önskvärt, att ordinarie kurs i lantmannaskola liksom i vissa fall i folkhögskola

kunde utsträckas ännu längre och omfatta minst 24 veckor. Med de minimilöner,

som nu föreslagits för föreståndare och lärare i ordinarie kurs, skulle också

eu sådan längre tjänstgöring varit befogad. Tiden torde dock av praktiska

skäl ej kunna utsträckas så långt. I flertalet fall skulle det nämligen ej låta sig

göra att utan stora svårigheter kvarhålla eleverna utöver föreslagen tid. Därjämte

skulle den längre tiden medföra, att vid förenade folkhögskolor och lantmannaskolor,

med fristående kvinnlig kurs i folkhögskolan, lantmannaskolans ordinarie kurs måste

fortgå tre veckor längre än folkhögskolans, vilket givetvis bleve förenat med åtskilliga

olägenheter.

Av förut nämnda skäl torde nu gällande föreskrift om 36 och 16 veckor

såsom minimitid för längre kurs och fortsättningskurs böra ändras till respektive 215

och 95 arbetsdagar. Den sammanlagda tiden för en ordinarie kurs och en fortsättningskurs

bleve i så fall fem dagar längre än tiden för en längre kurs. Om

resultatet av undervisningen i båda fallen skall bli detsamma, torde också denna

något längre tid vara erforderlig på grund av det avbrott i undervisningen, som

inträder vid övergången mellan de båda förstnämnda kurserna.

Då statsanslagen till lantmannaskolorna enligt föreliggande förslag skulle i

huvudsak grundas på de ordinarie lärarnas minimilöner, torde därav såsom en

konsekvens följa, att skolorna åläggas hålla det antal lärare, för vilka minimilöner

beräknats. Sålunda bör lantmannaskola, där endast ordinarie kurs eller ordinarie

och fortsättningskurs hållas, vara skyldig att anställa en föreståndare och en fast

anställd lärare. Skola med ordinarie och längre kurs bör vara skyldig att utom

föreståndare hålla två fast anställda lärare. Självfallet skall skolan också vara

skyldig att till nämnda föreståndare och lärare utbetala fastställda minimilöner.

För år 1919 har riksdagen såsom förslagsanslag till lantmannaskolor beviljat

dels 240,000 kronor i ordinarie anslag, dels ytterligare 20 procent därav eller 48,000

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

kronor i extra anslag till dyrtidstillägg och dels såsom b:drag till till fäll:g löneförbättring

och extra kiigstidstillägg åt lärarna c:a 65,000 kronor, likaledes extra

anslag, eller sammanlagt 3o3,000 kronor.

Under förutsättning att nu framlagda förslag till förändrade grunder för

beviljande av statsanslag godkännas, skulle för år 1920 förslagsvis följande belopp

kunna beräknas bliva erforderliga.

Anslag till:

46 ordinarie kurser ( = antalet 1917—18) å kronor 7,000

parallellundervisning vid 9 skolor å kronor 1,500 ...............

ålderstillägg till lärare ...............................................................

bidrag till vikariatsarvode .......................................................

2 längre kurser å kronor 6,500 .............................................

3 fortsättningskurser å kronor 3,500 ..................................

1 andra årskurs .......................................................................

............ kronor 322,000

........... » 13,500

............ » 38,500

........... » 2,000

........... » 13,0'' 0

........... » 10,-.00

........... » 2,500

Summa kronor 402,000

Härifrån skulle avgå för gemensam föreståndare vid 6 skolor »_3,^50

Summa kronor 398,öoO

Utöver denna summa torde böra beräknas understöd till ordinarie kurser

vid en eller annan nyupprättad skola. Å andra sidan är det emellertid antagligt,

atr, på grund av otillräckliga ortsanslag någon reducering av anslagen till vissa

skolor kommer att ske, varjämte det är tvivelaktigt, huruvida någon andra årskurs

kommer till stånd. Med hänsyn till angivna omständigheter torde ett förslagsanslag

av 4u0,000 kronor kunna anses tillräckligt.

Lanthushållsskolor.

De allmänna skäl, som inledningsvis åberopats och i allmänhet anförts för

genomförande av en lönereglering för lantbrukslärarkåren, äro givetvis i huvudsak

också tillämpliga ifråga om lanthushållsskolornas lärarinnor. Såsom ytterligare skäl

att nu genomföra en sådan reglering för dessa bör måhända anföras, att flera andra

grupper av lärarinnor, t. ex. vid folkskolorna, läroverken och seminarierna, redan

tätt sina löner reglerade. För att lanthushållsskolornas verksamhet må bliva så

god och framgångsrik som möjligt är det helt naturligt av den allra största betydelse,

att man genom tillfredsställande löneförmåner kan anskaffa och behålla

goda lärarkrafter för desamma.

1 det såsom grundval för beräknande av statsanslag till lanthushållsskolorna

av lantbruksundervisningskommittén uppgjorda statförslaget för nämnda skolor beräknades

lönen för föreståndarinna till 8UÖ kronor och för lärarinna till 4 GU kronor

för kurs, oberoende av det antal kurser, som årligen hölles vid samma skola. Erfarenheten

har emellertid visat, att vid en lönereglering för nämnda skolor andra

principer än de nämnda böra vinna tillämpning. Sålunda kan det ej vara rimligt,

att föreståndarinna tillförsäkras dubbelt så hög lön som lärarinna, då skillnaden

i kvalifikationer dem emellan i regel ej är synnerligen stor. En sådan proportion

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 295 höft. (Bil. till nr 2(15.) 3

LOnerey

kring.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

torde också i verkligheten ytterst sällan hava tillämpats. Vida lämpligare och mera

motsvarande de verkliga förhållandena torde det vara att liksom vid lantmannaskolorna

låta lönerna till föreståndarinna och lärarinna förhålla sig ungefär som 4 : 3.

Aven i ett annat avseende bör en lönereglering skilja sig från nu gällande

grunder En föreståndarinna eller lärarinna, som tjänstgör vid tre kurser, bör sålunda

ej rimligen uppbära tre gånger så stor lön som den, vilken tjänstgör vid blott

en kurs. Denna sistnämnda torde nämligen i regel ej kunna erhålla ett lika lönande

arbete för de återstående två tredjedelarna av året. Det enda riktiga synes därför

vara, att lönen fastställes till ett relativt högt belopp för den första kursen för år,

något lägre för den andra och lägst för den tredje Arbetet vid tre kurser skulle

betraktas som full tjänstgöring och lönen för tre kurser sålunda beräknas såsom

årslön.

Då tjänstgöringen i lanthushållsskolan ej är fullt jämförbar med den i folkhögskolan,

torde det ej låta sig göra att utan vidare tillämpa samma principer för

bestämmande av lönen till lärarinnor vid båda dessa skoltyper. Emellertid torde

man kunna utgå därifrån, att föreståndarinnan vid en lanthushållsskola med 45

veckors tjänstgöring beräknad för tre kurser med en nedan föreslagen minimitid

av 15 veckor för varje kurs — bör hava åtminstone lika stor lön som”en kvinnlig

ämneslärarinna i folkhögskoia med 34 veckors tjänstgöring, för vilken av skolöverstyrelsen

föreslagits en grundlön av 3,200 kronor jämte fri bostad och fritt bränsle.

Den förras utbildning är visserligen i regel ej fullt så dyrbar, men å andra sidan

blir hennes tjänstgöringstid längre. Den plats hon innehar torde också få betraktas

som mera ansvarsfull, då hon självständigt skall handhava ledningen av elevernas

utbildning.

En annan jämförelsepunkt med de föreslagna lönerna vid folkhögskolan kan

ock erhållas. För skolkökslärarinna i folkhögskolans

beräknat ett arvode av 10 kronor för arbetsdag. Beräknas full tjänstgöring i länthushållsskola

omfatta tre kurser å 15 veckor, så skulle antalet arbetsdagar, om

blott söckendagar medräknas, utgöra 3 x 15 x ti = 270 dagar. Medtagas också sönoch

helgdagar, då ju praktisk handledning även måste lämnas, blir antalet dagar

315. I senare fallet skulle årslönen efter ett dagarvode av 10 kronor uppgå "till

3,150 kronor. För skolans föreståndarinna torde man ej heller skäligen kunna bestämma

lägre minimilön. För lärarinna, vars arbetsuppgifter knappast torde få anses

fullt så självständiga som en skolkökslärarinnas, bör lönen däremot kunna sättas

något lägre och skäligen beräknas motsvara tre fjärdedelar av föreståndarinnas.

Såsom av det föregående framgår, har här räknats med en minimitid av 15

veckor för varje kurs, under det att kurstiden för närvarande är fastställd till minst

12 veckor. En sådan ökning måste emellertid anses som synnerligen önskvärd för

att ej säga nödvändig. Erfarenheten har nämligen visat, att den nuvarande minimitiden

är alldeles för kort för inlärande av de kurser, som äro föreskrivna i lanthushållsskolans

reglemente. Behovet av en sådan förlängning av kurserna har också

framhållits från olika håll. Då sålunda ingen tvekan kan råda om behovet och

lämpligheten av nu nämnda förlängning av kurserna och då genomförande av en

sådan förlängning lämpligast torde kunna ske i samband med lönereglering för skolans

lärarkrafter och bestämmande av nya grunder för beviljande av anslag till

kurserna, vill lantbruksstyrelsen i detta sammanhang föreslå, att minimitiden för

kortare kurs i lanthushållsskolan ökas från 12 till L5 veckor eller 105 dagar, sön
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

och helgdagar inräknade. En ytterligare utsträckning av tiden skulle visserligen

från åtskilliga synpunkter kunna anses önskvärd, men lantbrukssfyrelsen har ej

•velat föreslå längre minimitid, på det att de skolor, som så önska, fortfarande

må hava möjlighet att hålla tre kurser om året.

I fråga om minimitiden för längre kurs anser sig lanthruksstyrelsen höra

föreslå, att densamma bibehälles i huvudsak oförändrad, men att tiden dock avrundas

nedåt från nu fastställda 21 veckor eller 168 arbetsdagar till 165 dagar (sön- och

helgdagar inberäknade). Längre tid synes nämligen ej skäligen böra fastställas, om

man vill bereda möjlighet för samma skola att hålla två kurser om året. Tiden

för ferier, inberäknat julferier, blir i detta fall likväl ej mer än fem veckor, som

torde få anses såsom minimum.

På grund av nu nämnda omständigheter anser sig lanthruksstyrelsen böra

föreslå följande minimilöner för föreståndarinnor och lärarinnor vid lanthushållsskolor

:

I. lön till föreståndarinna, utom bostad och bränsle,

a) för kurser om minst 105 dagar:

för första kurs för år.............................................................. kronor 1,400

» andra » » » ...................................... *

» tredje » » ..................................................................... *_

Summa kronor 3,200

b) för kurser om minst 165 dagar:

för första kurs för år........''..................................................... kronor 2,000

» andra » » ».......................................................... ■■■■■■ ____1,400

Summa kronor 3,400

Därtill skulle komma två ålderstillägg, vartdera å 300 kronor, efter respektive

5 och 10 års väl vitsordad tjänstgöring.

II. lön till fast anställd lärarinna, utom bostad och bränsle eller motsvarande

ersättning, minst 300 kronor,

a) för kurser om minst 105 dagar:

för första kurs för år....................

» Tindra » » »....................

» tredje » » » ...................

b) för kurser om minst 165 dagar:

för första kurs för år.................

» andra » » » ...................

............ kronor 1,000

........... » 800

.......... » 600

Summa kronor 2,400

........... kronor 1,500

............ » 1,000

Summa kronor 2,500

Därtill skulle komma tre ålderstillägg, vartdera å 300 kronor, efter respektive

5, 10 och 15 års väl vitsordad tjänstgöring.

I nuvarande löneförmåner till lanthushållsskolornas föreståndarinnor och läraiinnor

ingår ofta jämväl kost. Med den nu föreslagna minimilönen skulle emellertid

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsunder
stöd.

så ej bliva fallet, enär minimilönen vid sådant förhållande måste anses bliva alltför hö".

Däremot torde man kunna förutsätta, att föreståndarinna och lärarinna, som så önska,

erhålla kost i elevhushållet till skolans självkostnadspris, vilket i regel sammanfaller

med den avgift, som eleverna betala för kosten.

^ föreståndarinna alltid bör hava sin bostad i skolan, torde det ej vara

nödl8t att bestämma någon minim iersättning för sådan till henne. Däremot synes

ett sådant stadgande erforderligt för lärarinna, som i vissa fall själv måste anskaffa

bostad åt sig.

■a i- ^en något högre avlöning, som föreslagits för föreståndarinna och lärarinna

vill längre kurser, motiveras dels av den längre tjänstgöringstiden, dels därutav att

undervisningen i dessa kurser blir något me^a omfattande och krävande än i de

kortare kurserna. Följaktligen torde också skäl föreligga att genom högre avlönin"

söka draga de bästa lärarkrafterna till dessa skolor.

föresla"na löneförmåner äro givetvis avsedda att gälla endast för föreståndarinna

och lärarinna med full tjänstgöring ifråga om såväl teoretisk undervisning

som praktisk handledning. Där, såsom fallet är vid åtskilliga skolor, skolan

torestäs av gift kvinna med obetydlig tjänstgöring, torde den nu för föreståndarinna

föreslagna minimilönen böra användas till avlöning jämväl av en extra ordinarie

lärarinna.

I fråga om lantmannaskolorna har bland annat föreslagits som villkor för erhållande

av statsanslag, att föreståndar- och ordinarie lärarbefattning skola anmälas

till delaktighet i dövstumläramns pensionsanstalt. Då sådan delaktighet ej för närvarande

kan vinnas för lanthushållsskidornas lärarpersonal, kan en motsvarande bestämmelse

helt naturligt nu ej ifrågasättas för dessa, utan torde frågan om beredande

av pension åt lanthushållsskollärarinnorna böra anstå, tills föreliggande förslag om

ordnande av bland annat ifrågavarande befattningshavares pensionsförhållanden bliver

slutligen prövat.

Såsom ifråga om lantmannaskolans lärare vill lantbruksstyrelsen föreslå, att

föreståndarinna och lärarinna vid lanthushållsskola må vid beräkning av tjänstår

för v nnamle av åldei stillägg tillgodoräkna sig den tid, de före löneregleringens

ikraftfrådande bestritt motsvarande befattning vid statsunderstödd dylik skola, vare

sig vid den, där de vid omförmälda tidpunkt äro anställda, eller vid annan sådan skola.

Till lanthushållsskolorna utgår för närvarande under vissa villkor statsunderstöd

med 1,800 kmnor för kurs om minst 12 veckor och 2,700 krönfil’ för kurs om

minst 24 veckor, oberoende av det antal kurser, som årligen hålles vid skolan.

b«ågot tillägg till dessa år 1912 fastställda understödsbelopp har ej blivit beviljat,

^iar ®kt flertal skolor i underdånig framställning, varå lantbruksstyrelsen erhållit

nådig remiss och varöver styrelsen denna dag avgiver särskilt underdånigt

utlåtande, anhållit, att anslaget måtte fördubblas. Till lanthushållsskolornas lärarinnor

har 1918 års lagtima riksdag beviljat tillfällig löneförbättring för åren 1918

och 1919. Senaste urtima riksdag har därjämte anvisat anslag till extra krigstidstillägg

åt ifrågavarande lärarinnor för senare hälften av år 1918.

Vid beräkning av huru stor höjning i anslaget till lanthushållsskolorna kan

vara erforderlig, torde man i första hand böra gå ut därifrån, att den bör vara tillräcklig

för att täcka den ökning i utgifterna, som nu föreslagna minimilöner komma

att medföra, försåvitt utbetalning av dessa, såsom avsett är, skall gälla som villkor

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

för erhållande av anslag. Jämföras nämnda minimilöner med de av lantbruksundervisningskommittén

såsom grundval för beräknande av statsanslagen föreslagna 800

4- 400 = 1,200 kronor för kurs om 12 veckor, så skulle ökningen utgöra för första

kursen om 15 veckor 2,400 — l,2o0 — 1,200 kronor, för andra kursen 1,800 —

1.2O0 = 600 kronor och för tredje kursen 1,400 — 1,200 = 200 kronor. Redan

härav framgår, att anslaget till lanthushållsskolor ej rimligen kan beräknas lika

för kurs, oberoende av antalet kurser. Ett ytterligare tungt vägande skäl härför

är, att skolornas övriga utgifter ej stiga i proportion till antalet kurser. Utgifterna

för exempelvis lokalhyra, undervisningsmaterial och trycksaker torde vara nästan

lika stora för två kurser som för tre.

På grund härav anser sig lantbruksstyrelsen böra föreslå, att statsunderstödet

till lanthushållsskolorna hädanefter måtte utgå med varierande belopp, allt efter

antalet kurser för år, och att anslag för de olika kurserna måtte bestämmas sålunda:

1) för kurser om minst 105 dagar

a) för första kursen för år ........................................................ kronor 3,200

b) » andra » » » ........................................................ » 2,600

c) » tredje » » » ........................................................ » 2,000

Summa kronor 7,800

2) för kurser om minst 165 dagar

a) för första kursen för år ........................................................ kronor 4,500

b) » andra » » * ........................................................ » 3,600

Summa kronor 8,100

Härtill skulle komma ett belopp, motsvarande ålderstillägg till föreståndarinna

och lärarinna enligt förut angivna grunder.

Den nu föreslagna ökningen av statsunderstödet till lanthushållsskolorna kan

vid första påseende synas nog så betydande. I själva verket torde den emellertid

vara ganska måttlig. Den ojämförligt största delen därav åtgår till bestridande av

ökningen i lönerna, vilken i sin ordning motiveras dels av den förut föreslagna förlängningen

av de kortare kurserna från 12 till 15 veckor, dels av önskvärdheten

av att bringa lönerna i ungefärlig överensstämmelse med motsvarande befattningshavares

löner vid folkhögskolan. Förhållandet mellan anslags- och löneökningen

skulle enligt lantbruksstyrelsens beräkningar bliva följande:

K—u—r—s

i ii in

ökning i anslag ........................... kronor 1,400 800 200

» » löner............................ » 1.200 600 2o0

överskott i anslag ........................ kronor 200 200 —

Från skolornas synpunkt kan möjligen erinras, att enligt angivna förslag

intet ökat statsbidrag erliålles till de betydligt stegrade utgifterna för lokaler,

bränsle, trycksaker m. m. för den tid, som kurserna nu pågå. Liksom förut framhållits

i fråga om lantmannaskolorna, förutsättes emellertid, att dessa ökade kostnader

skola, sedan normala förhållanden åter inträtt, kunna täckas med ökade ortsbidrag,

däri jämväl inräknade förhöjda elevavgifter. Därjämte må det ej förbises,

att skolorna utom det egentliga anslaget till skolan också erhålla medel för

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Villkor för

»tatxundert

töd.

bestridande av ålderstillägg till föreståndarinnor och lärarinnor och sålunda befrias

från en. utgift, som de förut haft eller åtminstone bort bära.

Även i fråga om lanthushållsskolorna skulle det, liksom förut framhållits

beträffande lantmannaskolorna, givetvis varit önskvärt, att anslaget kunnat bestämmas

till olika belopp allt efter olika behov. Samma skäl, som tala häremot för

sist nämnda skolor, gälla emellertid också för lanthushållsskolorna, och följaktligen

har lantbruk sstyrelsen ej ansett sig kunna föreslå någon gradation med hänsyn till

förefintliga behov.

För att i någon mån belysa, hur inkomster och utgifter skulle ställa sig vid

lanthushållsskolorna enligt nu framlagda förslag, lämnas här ett förslag till stat för

en lanthushållsskola med två kortare kurser.

Inkomster.

Statsanslag ................................................................................................ kronor 5,800

Ortsbidrag från landsting, hushållningssällskap, kommuner eller andra » 2,000

Elevavgifter, 20 st. å 45 kronor........................................................... » 900

Summa kronor 8,7uÖ

Utgifter.

Löner till: föreståndarinna........................................................................ kronor 2,400

lärarinna ................................................................................... » i,800

Arvode till extra lärare ............................................................................ » 500

Hyra för skollokaler samt bostäder åt föreståndarinna och lärarinna » l,5o0

Bränsle och lyse ...................................................................................... » 1,800

Inköp och underhåll av inventarier............... » 800

Undervisningsmaterial ............................................................................ » 100

Annonser och tryck ................................................................................. » 250

Läkarvård och medicin .............................................................................. » 150

Postporto, telefon och diverse utgifter ................................................... » 400

Summa kronor 8,700.

I fråga om villkoren för åtnjutande av anslag till lanthushållsskolorna anser

sig lantbruksstyrelsen i tillämpliga delar böra föreslå samma ändringar och tillägg,

som förut föreslagits beträffande lantmannaskolorna. Sålunda bör behovet inom

orten av skola vitsordas av vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott,

i fråga om ny skola jemväl av inspektören över lantmanna- och lanthushållsskolor.

Föreskrifterna om minimiantal elever, av Kungl. Maj:t föreskriven kontroll

och avgivande av årsberättelse bibehållas oförändrade. Ett stadgande av maximiantal

elever torde också här vara behövligt och bör detta sättas till 24. Skyldigheten

att lämna fri undervisning skulle inskränkas till att omfatta en elev för varje

påbörjat 1,000-tal kronor i statsanslag eller dubbla antalet elever mot halv undervisningsavgift.

Grundanslagets belopp torde liksom för lantmannaskolorna böra höjas och

för kortare kurs sättas till 1,500 kronor samt lika för varje kurs, enär det knappast

torde låta sig göra att få ortsanslagen til skolan höjda i proportion till antalet

kurser. För erhållande av statsanslag till fullt belopp skulle alltså i ortsbidrag,

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

inberäknat elevavgifter, erfordras för den första kursen 1,700 kronor, för den andra

1,100 kronor och för den tredje kursen 500 kronor.

För längre kurs torde grundanslaget i enlighet med samma principer böra

bestämmas till 2,250 kronor för varje sådan kurs.

Av samma skäl, som förut angivits för lantmannaskolorna, böra lanthushållsskolorna

vara skyldiga att hava dels en föreståndarinna och dels en fast anställd

lärarinna samt att avlöna dessa med förut angivna minimilöner. Där föreståndarinna

på grund av att hon är gift och sköter eget hushåll eller av annan anledning

ej har full tjänstgöring i skolan, skall dock denna skyldighet att lämna föreståndarinna

stadgad minimilön ersättas med skyldighet att hålla en extra lärarinna.

Under sådana förhållanden bör naturligtvis föi eståudarinna avstå så mycket

av sin lön, att ifrågavarande extra lärarinna erhåller skälig ersättning för

sitt arbete. Att fastställa något bestämt minimiarvode härför torde svårligen låta

sig göra, enär såväl föreståndarinnans som lärarinnans tjänstgöring i nu nämnda fall

kan vara mycket växlande. Det torde sålunda lämpligen böra överlåtas åt statens

inspektör att övervaka, att av nu nämnd anledning anställd biträdande lärarinna

erhåller skäligt arvode. I allmänhet synes detta böra uppgå till minst hälften av

föreståndarinnans lön.

Till understöd åt lanthushållsskolor finnes för närvarande i riksstaten uppfört ett stat’ansiagets

ordinarie förslagsanslag av 60,000 kronor. Redan år 1918 har emellertid understöd i själva belo?Pverket

beviljats till 32 skolor med inalles 100,545 kronor. Tillsammans med de för

löneförbättring åt skolornas lärarinnor anvisade medlen samt ett ifrågasatt tilläggsunderstöd

i likhet med det för lantmannaskolorna beviljade torde understödet till

lanthushållsskolorna för år 1919 komma att uppgå till sammanlagt över 150,000

kronor.

Under år 1918 voro, som nämnt, 32 lanthushållsskolor i verksamhet, och av

dessa hade 13 anordnat endast en kortare kurs, 11 två och 5 tre kortare kurser

samt 2 en längre kurs och 1 två längre kurser. Räknar man med samma antal

skolor och kurser för år 1920, så skulle för nämnda år erfordras följande anslagsbelopp;
-

Till kortare kurser om minst 105 dagar:

29 första årskurser å kronor 3,200 .................... kronor 92,800

16 andra » » » 2,ti00 .................... » 41,600

5 tredje » » » 2,000 ................... » 10,000

Till längre kurser om minst 165 dagar:

3 första årskurser å kronor 4,5''-0.................... » 13,500

1 andra årskurs » » 3,600 .................... » 3,600

Till ålderstillägg åt föreståndarinnor och lärarinnor » 5,100

Summa kronor 166,600

Anslaget till ålderstillägg har sannolikt beräknats något för lågt, enär tillgängliga

uppgifter blott angiva, när vederbörande föreståndarinna eller lärarinna

tillträtt sin plats vid den skola, där hon för närvarande är anställd, men ej hennes

tjänstår i övrigt. Emellertid torde, även om hänsyn tages därtill, ett förslagsanslag

av 175,000 kronor få anses fullt tillräckligt.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Lantbruksskolor.

Lönereglering

24

För lantbruksskolornas vidkommande har principen om minimilöner åt lärarpersonalen

i viss mån redan tillämpats. 1 enlighet med bestämmelserna i § 27 av

gällande reglemente för lantbruksskolorna hava nämligen i de kontrakt rörande skolorna,

som av lantbruksstyrelsen upprättats med skolegendomarnas ägare eller innehavare,

bestämmelser om minimilöner för föreståndare och lärare införts. Dessa minimilöner

hava dock ej satts högre än de förut omnämnda, av lantbruksundervisningskommittén

beräknade, nämligen, utom fri bostad och fritt bränsle, 3,000

kronor för föreståndare, 2,000 kronor för förste lärare och 1,200 kronor för andre

lärare. I allmänhet hava dock de verkliga lönerna under senaste tiden betydligt

överskridit nämnda minimibelopp, särskilt i fråga om föreståndare.

I samband med den nu föreslagna löneregleringen vid lantmannaskolorna är

det uppenbarligen också nödvändigt att samtidigt genomföra en sådan jämväl vid

lantbruksskolorna. Om så ej sker, kommer det nämligen i framtiden sannolikt

att bliva förenat med mycket stora svårigheter att erhålla dugliga lärarkrafter till

lantbruksskolorna. Ty även om lönerna vid lantbruksskolorna redan nu i vissa fall äro

fullt så höga som de för lantmannaskolornas lärare ovan föreslagna minimilönerna,

medför dock den ifrågasatta löneregleringen en betydande fördel genom den trygghet

för lärarna, som därav följer. Därtill kommer också, att lönerna vid lantbruksskolorna

äro mycket varierande, i vissa fall alltför låga, och sålunda även av

detta skål behöva regleras.

Även för lantbruksskolornas föreståndare och lärare böra sålunda skäliga

minimilöner fastställas och torde dessa i huvudsak kunna bestämmas till samma

belopp som för lantmannaskolornas, räknat för full tjänstgöring. Den teoretiska

undervisningen i lantbruksskolorna fortgår visserligen ej ens fullt så länge som

lantmannaskolornas ordinarie kurs,- men föreståndaren är dock i egenskap av förvaltare

för skolegendomen ledare av elevernas praktiska utbildning och som sådan

tjänstgörande hela året. Då därtill kommer, att på föreståndarens praktiska utbildning

och duglighet samt erfarenhet som förvaltare av skolegendomen måste

ställas mycket stora krav, synes det vara rimligt, att en något högre minimilön

fastställes för lantbruksskolornas föreståndare än för lantmannaskolornas.

Lantbruksskolans förste lärare har sin huvudsakliga tjänstgöring under den

tid, som den teoretiska undervisningen pågår. Emellertid är han i regel bunden

vid skolan även under sommarhalvåret, då han bland annat vanligen har sig ålagt

att leda skolans försöksverksamhet samt handleda eleverna vid deras övningar i

växtkännedom m. m. På grund därav torde han i löneavseende böra jämställas

med lantmannaskolornas ordinarie lärare med full tjänstgöring. I minimilönen bör

i överensstämmelse härmed inräknas den särskilda ersättning, som han tilläventyrs

före en eventuell lönereglerings ikraftträdande tillförsäkrats för ledning av försöksverksamhet,

tillsyn över ladugård eller dylikt.

På grund av det nu anföida anser sig lantbruksstyrelsen böra föreslå följande

minimilöner för lantbruksskolornas lärarpersonal:

för föreståni/are, utom fri bostad, bränsle och trädgårdsland, kontant lön

5,700 kronor, samt därutöver två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor, efter respektive

5 och 10 års väl vitsordad tjänstgöring, samt

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

för förste lärare, utom fri bostad, bränsle och vid behov trädgårdsland,

kontant lön 3,700 kronor, samt därutöver tre ålderstillägg, vart och ett å 500 kronor,

efter respektive 5, 10 och 15 års väl vitsordad tjänstgöring.

I fråga om beräknandet av tjänstår för ålderstillägg till lantbruksskolornas

föreståndare och förste lärare torde, i likhet med vad förut föreslagits för lantmannaskolorna,

böra gälla, att nuvarande befattningshavare få tillgodoräkna sig

de tjänstår, som de vid löneregleringens ikraftträdande intjänat såsom föreståndare,

respektive lärare vid statsunderstödd lantbruks- eller lantmannaskida, samt att i

ifrågavarande avseende må tillgodoräknas tid, varunder motsvarande befattning innehafts

vid annan dylik skola.

Även i fråga om lantbruksskolornas föreståndare och lärare vore det givetvis

önskvärt, att bestämmelser rörande pensionering och avgång ur tjänsten redan nu

kunde fastställas. Då nämnda befattningshavare emellertid ej äga rätt att tillhöra

samma pensionsinrättning, dövstumlärarnas pensionsanstalt, som står öppen för lantmannaskolorna,

torde frågan härom få anstå, tills nu föreliggande förslag till

ordnande av bland annat ifrågavarande befattningshavares pensionsförhållanden bliver

slutligen prövat.

Bestämmelse om minimilön till andre lärare i lantbruksskola torde på grund

av dennes i olika fall väsentligt olika tjänstgöring ej lämpligen böra nu meddelas,

men däremot bör nämnda lärares lön liksom förut fastställas i kontraktet rörande

skolan.

Till lantbruksskolorna i södra och mellersta Sverige utgå för närvarande

årliga understöd av statsmedel med 7,500 kronor samt till motsvarande undervisningsanstalter

i Norrland och Dalarna — vilkas kurs endast är ettårig — med 6,000

kronor. Till dessa av 1911 års riksdag fastställda belopp hava på grund av särskild

framställning från skolorna under de senaste åren kommit av riksdagen för

varje gång särskilt bestämda och beviljade tillägg, nämligen för läsåret 1917—1918

1,500 kronor och för läsåret 1918—1919 2,200 kronor till skola i södra och

mellersta Sverige samt respektive 1,200 kronor och 1,800 kronor till skola i Norrland

och Dalarna.

Då förhållandena vid lantbruksskolorna, på grund därav att undervisningen

till stor del är av praktisk art samt att eleverna erhålla fritt vivre, väsentligt

skilja sig från dem vid lantmannaskolorna, kan beräkningen av det för förstnämnda

skolor behövliga statsanslaget tydligen ej helt och hållet, ske efter samma grunder,

som tillämpats för de senare. I så måtto torde de dock böra likställas, att även

för lantbruksskolornas vidkommande statsanslaget bör vara tillräckligt för avlöning

med minimilön av föreståndare och fast anställd förste lärare, i den mån deras

arbete kan anses utföras för själva skolans räkning.

I syfte att åvägabringa en tillförlitlig utredning beträffande det för lantbruksskolorna

efter genomförande av nu förslagen lönereglering behövliga statsanslaget

har lantbruksstyrelsen ansett lämpligt att från skolorna infordra närmare uppgifter

om deras beräknade inkomster och utgifter. Dessa uppgifter hava visserligen

i åtskilliga avseenden varit mycket varierande, men lantbruksstyrelsen har

dock på grundval därav ansett sig kunna uppgöra följande förslag till stat för en

tvåårig lantbruksskola i södra och mellersta Sverige.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 235 höft. (Bil. till nr 265.) 4

Stats
understöd.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Inkomster.

Dagsverken:

12 yngre kursens elever å 280 dagar = 3,860 dagar å kr. 4: 50 ........ kronor

12 äldre » » » 180 » =2,160 » » » 5:— ........ »

8 ett-årselever å 180 dagar = 1,440 dagar å kr. 4:50 ................ »

Elevavgifter:

4 betalande elever å 250 kronor............................................................ »

Övriga inkomster:

Ersättning för föreståndares och lärares arbete med egendomens

skötsel, utom bostad, bränsle och trädgårdsland ........................ *

Särskild ersättning för försöksverksamhet............................................ >

Statsanslag ................................................................................................ »

Summa kronor

Utgifter.

Löner, förutom bostad, bränsle och trädgårdsland:

Till föreståndaren ................................................................................... kronor

» förste läraren ........................................................... »

» andre läraren .................................................................................... »

Arvode till extra lärare........................................................................... »

Kosthåll, bostad, vedbrand, lyse och städning för 32 elever under

355 dagar = 11,360 dagar å kr. 2:50 ........................................ >

Undervisningsmaterial............................................................................... *.

Extra anskaffning och underhåll av redskap....................................... »

Försöksverksamhet ................................................................................. »

Annonser och tryck ................................................................................ »

Läkarvård och medicin .......................................................................... »

Kostnad för undervisningslokaler.......................................................... »

» » skolinventarier .................................................................... »

Diverse utgifter ..................................................................................... »

Summa kronor

15,120

10,800

6,480

1,000

3,000

500

10,000

46,900.

5.700

3.700

2,500

600

28,400

300

2,000

1,000

500

500

1,000

300

400

46,900.

I detta statförslag motsvara dagsverksprisen för elevernas arbeten fullständigt

medeltalet av de erhållna uppgifterna. Ersättning för föreståndares och lärares

arbete vid egendomen har satts till 3,000 kronor mot 4,224 i medeltal för skolornas

uppgifter.

Bland utgiftsposterna är naturligtvis kostnaden för elevernas underhåll svårast

att till beloppet bestämma. I de erhållna uppgifterna varierar priset för kost

m. m. för elev och dag mellan 2 kronor och 3 kronor 50 öre med ett medeltal av

2 kronor 75 öre. Då dessa uppgifter emellertid avgivits vid en tidpunkt, då livs
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

medelsprisen varit enastående höga, torde någon reducering däri vara påkallad. 1

ett för mera normala förhållanden avsett statförslag bör sålunda ett pris av 2

kronor 50 öre för elev och dag få anses tillräckligt.

Av övriga utgiftsposter motsvara lönerna till föreståndare och förste lärare

föiut föreslagna minimilöner, övriga belopp ungefär medeltalet av de från skolorna

erhållna uppgifterna.

Enligt detta statförslag skulle sålunda ett statsunderstöd av 10,000 kronor

kunna anses tillräckligt för ifrågavarande skolor. Ökningen i anslaget från nu utgående

ordinarie belopp utgör 2,500 kronor och är sålunda något större än den för

lantmannaskolorna föreslagna höjningen 2,000 kronor.

För de ettåriga lantbruksskolorna i Norrland och Dalarna anser sig lantbruksstyrelsen

böra föreslå, att understödet jämväl höjes med 2,500 kronor tran

nuvarande 6,000 till 8,500 kronor. Då löneregleringen till lärare för dessa kommer

att medföra samma ökning i utgifterna som för skolorna i södra och mellersta

Sverige, torde det nämligen få anses riktigast, att anslagen till båda grupperna höjas

med samma belopp.

Till de nu ifrågasatta anslagen skulle liksom för lantmannaskolorna kunna

komma ett belopp, motsvarande ålderstillägg till föreståndare och förste lärare enligt

förut angivna grunder.

Vad ovan föreslagits rörande lönereglering vid och ökning av anslagen till 7ink.0r.

lantbruksskolorna, torde ej vara av sådan art, att några särskilda villkor för l^dtrliö^d

statsanslagets åtnjutande därav föranledas. Lantbruksstyrelsen bör dock såsom

hittills vid uppgörande av kontrakt med skolinnehavaren bevaka det allmännas

intresse gent emot denne. Särskilt bör härvid tillses, att skolans innehavare förpliktas

att till föreståndare och förste lärare utbetala de minimilöner, som fastställas.

Ä ordinarie stat har riksdagen anvisat till understöd åt nio lantbruksskolor Statsanslagets

i södra och mellersta Sverige — endast sju äro för närvarande i verksamhet - sam- e oppmanlagt

67,500 kronor samt till understöd åt fyra lantbruksskolor i Dalarna och

Norrland — endast tre äro för närvarande i verksamhet —- sammanlagt 24,000

kronor eller tillhopa 91,500 kronor.

Vidare har 1918 års lagtima riksdag medgivit, att av 1919 års ordinarie

anslag till ovan omförmälda lantbruksskolor, i den mån detta anslag därtill lämnade

tillgäng och eljest av till Kungl. Maj:ts förfogande ställda medel under anslagstiteln

undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar, finge för läsåret

l<) 18—1919 av Kungl. Maj:t anvisas ökat statsbidrag med 2,200 kronor till sådan

skola i södra och mellersta Sverige och med 1,800 kronor, till sådan skola i Dalarna

och Norrland. I händelse hela det ovan nämnda, ursprungligen beräknade

antalet skolor varit i verksamhet, skulle tilläggen uppgått till sammanlagt 27,000

kronor och hela anslaget sålunda till inalles 118,500 kronor.

Vid beräkning av erforderligt anslag enligt nu föreliggande förslag torde

man böra hålla möjligheten öppen att lämna anslag till hela det från början beräknade

antalet skolor och sålunda räkna med nio skolor i södra och mellersta

Sverige samt fyra i Norrland och Dalarna. Under iakttagande härav skulle för

lantbruksskolorna erfordras följande anslagsbelopp:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Lantmanna
skolor.

9 skolor i södra och mellersta Sverige å kronor 10,000.....

4 » » Norrland och Dalarna å kronor 8,500 ...............

Ålderstillägg enligt förut angivna grunder, beräknade till

kronor

90.000

34.000

8,000

Summa kronor 132,0u0.

Sammanfattning.

anslaget reduceras med ytterligare 350

föreståndare tillika är föreståndare för

kronor

7,000

3,000

y>

2,500

1,250

»

6,500

»

4,000

3,500

1,500

Enligt ovanstående förslag skulle sålunda till lantmannaskola av statsmedel

utgå följande understöd:

1) till ordinarie kurs högst....................................................................

(med iakttagande av att anslaget reduceras med 500 kronor, därest

skolas föreståndare tillika är föreståndare för folkhögskola)

varav i grundanslag ...........................................................................

2) till en andra ordinarie årskurs högst ................................................

varav i grundanslag................................................................................

31 till längre kurs högst ...........................................................................

(med iakttagande av att

kronor, därest skolans

folkhögskola)

varav i grundanslag ................................................................................

4) till fortsäitningskurs ............................................................................

(med iakttagande av att anslaget reduceras med ytterligare 350

kronor, därest skolans föreståndare tillika är föreståndare för

folkhögskola)

5) till parallellundervisning vid ordinarie kurs, där elevantalet

överstiger 30 ...................................................................................

6) samt därjämte erforderligt belopp till

a) ålderstillägg åt föreståndare och fast anställda ämneslärare, nämligen

till föreståndare två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor, efter respektive 5 och 10 års

oförvitlig tjänstgöring och till ordinarie ämneslärare tre ålderstillägg, vart och ett å

500 kronor, efter respektive 5, 10 och 15 års oförvitlig tjänstgöring;

b) bidrag till ersättning åt vikarie för föreståndare eller lärare, som på grund

av sjukdom eller för fullgörande av offentligt uppdrag är tjänstledig, med belopp

motsvarande högst en tredjedel av den för befattningen fastställda minimigrundlönen,

under i huvudsak följande villkor:

1) att vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott samt, ifråga

om ny skola, jämväl inspektören över lantmanna- och lanthushållsskolorna vitsordat

behovet inom orten av dylik skola;

2) att, då fråga är om anslag till längre kurs eller fortsätiningskurs, lantbruksstyrelsen

efter hörande av omförmälda inspektör vitsordat skolans lämplighet

för hållande av dylik kurs;

3) att undervisningen pågår vid ordinarie kurs i minst 125, vid längre kurs

i minst 215 och vid fortsättningskurs i minst 95 dagar, Kung], Maj:t dock obe!aget

att, där särskilda skäl därtill föranleda, undantagsvis medgiva nedsättning i stadgad

minimitid;

4) att elevantalet i ordinarie kurs uppgår till minst 15 och högst 60

eller då fråga är om skola, som varit i verksamhet minst tre år, i medeltal för de

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

tre sista åren till minst 15, skolande tillika, då t åga är om en andra ordinarie

kurs under året, elevantalet i den första ordinarie kursen hava uppgått till minst

50, med rätt för Kungl. Maj:t att på grund av särskilda omständigheter bevilja

statsunderstöd, oaktat villkoren ifråga om elevantal icke äro uppfyllda;

5) att elevantalet i längre kurs och fortsättningskurs uppgår till minst 15

och högst 30, skolande tillika elevantalet i skolans ordinarie kurs i medeltal för de

tre sista läsåren hava uppgått till minst 30, med rätt för Kungl. Maj:t att medgiva

sådant undantag, som under punkt 4) nämnts;

6) att inom orten tillskjutes bidrag, som, inberäknat elevavgifter, uppgår till

minst lika stort belopp som det, varmed statsunderstödet till skolan överstiger grundanslaget;
7)

att vid ordinarie kurs, längre kurs eller fortsättningskurs för varje påbörjat

1,000-tal kronor av statsunderstödet minst en fi ielev eller dubbla antalet elever mot

halv undervisningsavgift må äga åtnjuta undervisning vid kursen, i den mån de

obemedlade eller mindre bemedlade elever vid kursen, vilka erhållit understöd av

statsmedel till genomgående av kurs vid lantmannaskola, samt de obemedlade eller

mindre bemedlade inträdesberättigade sökande, vilka anmäla sig till erhållande av

dylik förmån, uppgå till motsvarande antal;

8) att vid längre kurs eller fortsättningskurs för varje 1,000 kronor av

statsunderstödet minst två elever från annat län än det, där skolan är förlagd, äga

åtnjuta undervisning vid kursen, i den mån inträdesberättigade sökande från andra

län uppgå till motsvarande antal;

9) att för undervisningens bestridande vid skolan finnas fast anställda och

till delaktighet i vederbörande pensionsanstalt anmälda en föreståndare och en

ämneslärare eller, då både ordinarie och längre kurs hållas, en föreståndare och

två lärare; skolande, där såväl lantmannaskola som folkhögskola äro förlagda till

samma plats och hava gemensam föreståndare, vars huvudsakliga tjänstgöring är

förlagd till folkhögskolan, ytterligare en fast anställd lärare finna-: vid skulan;

10) att till den fast anställda lärarpersonalen utbetalas, förutom ålderstillägg,

följande minimilöner:

a) till föreståndare, förutom bostad och bränsle eller motsvarande ersättning,

minst 800 kronor — där särskild rektor finnes anställd minst 650 kronor — för

tjänstgöring endast vid ordinarie kurs 4,000 kronor och för tjänstgöring vid ordinarie

kurs jämte längre kurs, fortsättningskurs eller andra årskurs 5,400 kronor;

b) till fast anställd ämneslärare, förutom bostad och bränsle eller motsvarande

ersättning, minst 500 kronor, för tjänstgöring endast vid ordinarie kurs 3.000

kronor och för tjänstgöring vid ordinarie kurs jämte längre kurs, fortsättningskurs

eller andra årskurs 3,700 kronor;

11) att skolans verksamhet bedrives i full överensstämmelse med gällande

reglemente samt av lantbruksstyrelsen utfärdade föreskrifter;

12) att skolan underkastar sig den kontroll, Kungl. Maj:t i varje särskilt

fall finner skäl föreskriva; samt

13) att skolan årligen avgiver berättelse om sin verksamhet;

skolande i övrigt gälla:

att föreståndare och fast anställd ämneslärare för åtnjutande av rätten till

löneförhöjning genom ålderstillägg äga tillgodoräkna sig den tid, de före löneregleringens

ikraftträdande oavbrutet såsom fäst anställda bestritt motsvarande befattning

vid lantmanna- eller lantbruksskola;

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Lanthushålls
skolor.

att föreståndare och fast anställd ämneslärare för åtnjutande av rätten till

löneförhöjning genom ålderstillägg äga tillgodoräkna sig den tid, de såsom fast

anställda uppehållit motsvarande befattning vid annan lantmanna- eller lantbruksskola;

att förestunda! e eller fast anställd ämneslärare, som på grund av sjukdom

åtnjuter tjänstledighet, skall vara skyldig att därunder till vikarien avstå en tredjedel

av de med befattningen förenade kontanta avlöningsförmånerna utom ålderstillägg;

att föreståndare eller fast anställd ämneslärare, som för fullgörande av offentligt

uppdrag åtnjuter tjänstledighet, _ skall vara skyldig att därunder till vikarien

avstå så stor del av de med befattningen förenade kontanta avlöningsförmånerna,

som Kungl. Maj:t för varje särskilt fall bestämmer; samt

att ifråga om skyldighet att avgå från tjänst, rätt till pension samt pensionsavgifternas

fördelning på skola och befattningshavare m. m. skola gälla bestämmelserna

i nådiga reglementet för dövstumlärarnas pensionsanstalt.

Enligt förslaget skulle vidare till lanthushållsskola av statsmedel utgå följande

understöd:

1) till kortare kurser:

a) till första årskurs högst ................................... kronor 3,200

b) » andra » > .................................. » 2,600

c) » tredje » » .................................... > 2,000

varav i grundanslag för varje kurs........................ » 1,600

2) till längre kurser:

a) till första årskurs högst ......................:............. > 4,500

b) » andra » » .................................... » 3,600

varav i grundanslag för vardera kursen................ » 2,250

3) samt därjämte erforderligt belopp till ålderstillägg åt föreståndarinna och

fast anställd lärarinna, nämligen till föreståndarinna två ålderstillägg, vartdera å 300

kronor, efter respektive 5 och 10 års oförvitlig tjänstgöring, samt till lärarinna

tre ålderstillägg, vart och ett å 300 kronor, efter respektive 5, 10 och 15 års oförvitlig

tjänstgöring;

under i huvudsak följande villkor:

1) att vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott samt, i fråga

om ny skola, jämväl inspektören över lantmanna- och lanthushållsskolorna vitsordar

behovet inom orten av skolan;

2) att kortare kurs pågår under minst 105 och längre kurs under minst 165

dagar, i båda fallen ferier oberäknade, Kungl. Maj:t dock obetaget att, där särskilda

skäl därtill föranleda, undantagsvis medgiva nedsättning i stadgad minimitid;

3) att antalet elever vid kursen uppgår till minst 12 och högst 24, med rätt

likväl för Kung], Maj:t att på grund av särskilda omständigheter bevilja statsunderstöd

för kurs, vars elevantal understiger förstnämnda siffra;

.4) att inom orten tillskjutes bidrag, som, inberäknat elevavgifterna, uppgår

till minst lika stort belopp som det, varmed statsunderstödet till kursen överstiger

grundanslaget:

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

5) att för varje påbörjat 1,OOO-tal kronor av statsunderstödet minst en frielev

eller dubbla antalet elever mot halv undervisningsavgift må äga åtnjuta undervisning

vid kursen, i den mån de obemedlade och mindre bemedlade elever vid

kursen, vilka erhållit understöd av statsmedel för genomgående av kurs vid lanthushållsskola,

samt de obemedlade eller mindre bemedlade inträdesberättigade

sökande, vilka anmäla sig till erhållande av sådan förmån, uppgå till motsvarande antal;

6) att för undervisningens bestridande vid skolan finnas fast anställda

en föreståndarinna och minst en lärarinna samt, där skolans föreståndarinna

på grund därav att hon är gift och sköter eget hushåll eller av annan anledning ej

bestrider full tjänstgöring, dessutom en extra lärarinna;

7) att till den fast anställda lärarpersonalen utbetalas, förutom ålderstillägg,

följande minimilöner:

a) till föreståndarinna med full tjänstgöring, utom bostad och bränsle, för

kortare kurser, 1,400 kronor för den första, 1,000 kronor för den andra och 800

kronor för den tredje årskursen samt för längre kurser, 2,000 kronor för den första

och 1,400 kronor för den andra kursen;

b) till fast anställd lärarinna för full tjänstgöring, förutom bostad

och bränsle eller motsvarande ersättning, minst 30o kronor, för kortare kurser

1,000 kronor för den första, 800 kronor för den andra och 600 kronor för den

tredje kursen samt för längre kurser 1,500 kronor för den första och 1,000 kronor

för den andra kursen;

8) att skolans verksamhet bedrives i full överensstämmelse med gällande

reglemente och av lantbruksstyrelsen utfärdade föreskrifter;

9) att skolan underkastar sig den kontroll, Kung!. Maj:t i varje särskilt fall

finner skäl föreskriva; samt

10) att skolan årligen avgiver berättelse om sin verksamhet;

skolande i övrigt gälla:

att föreståndarinna och fast anställd lärarinna för åtnjutande av rätten till

löneförhöjning genom ålderstillägg äga tillgodoräkna sig den tid, de före löneregleringens

ikraftträdande oavbrutet såsom fast anställda bestritt befattning vid statsunderstödd

lanthushållsskola såsom föreståndarinna, respektive lärarinna; samt

att föreståndarinna och fast anställd lärarinna för åtnjutande av rätten till

löneförhöjning genom ålderstillägg äga tillgodoräkna sig den tid, de såsom fast anställda

uppehållit motsvarande befattning vid annan lanthushållsskola.

Enligt förslaget skulle slutligen till lantbruksskola av statsmedel utgå följande

understöd:

1) till en var av nio lantbruksskolor i södra och mellersta Sverige kronor 10,000,

2) till en var av fyra lantbruksskolor i Norrland och Dalarna ....... » 8,500,

31 samt därjämte erforderligt belopp till ålderstillägg åt föreståndare och förste lärare,

nämligen till föreståndare två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor, efter respektive

5 och 10 års oförvitlig tjänstgöring samt till förste lärare tre ålderstillägg,

vart och ett å 500 kronor, efter respektive 5, 10 och 15 års oförvitlig tjänstgöring;
under

i huvudsak följande villkor:

1) att skolas verksamhet bedrives i full överensstämmelse med gällande reglemente

och av lantbruksstyrelsen meddelade föreskrifter;

Lantbruks

skolor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Hemställan.

2) att för undervisningens bestridande vid skolan finnas fast anställda en

föreståndare och en förste lärare samt vid skola i södra och mellersta Sverige dessutom

en andre lärare;

3) att till de båda förstnämnda utbetalas förutom ålderstillägg följande minimilöner

:

a) till föreståndare, förutom bostad, bränsle och trädgårdsland, 5,700 kronor;

b) till förste lärare, förutom bostad, bränsle och vid behov trädgårdsland,

3,700 kronor;

4) att skolan underkastar sig den kontroll, Kungl. Maj:t i varje särskilt fall

finner skal föreskriva, samt

5) att skolan årligen avgiver berättelse om sin verksamhet'';

skolande i övrigt gälla:

att föreståndare och förste lärare för åtnjutande av rätten till löneförhöjning

genom ålderstillägg äga tillgodoräkna sig den tid. de före löneregleringens ikraftträdande

oavbrutet såsom fast anställda bestritt motsvarande befattning vid lantmannaeller

lantbruksskola, samt

att föreståndare och förste lärare för åtnjutande av rätten till löneförhöjning

genom ålderstillägg äga tillgodoräkna sig den tid, de såsom fast anställda uppehållit

motsvarande befattning vid annan lantbruksskola eller lantmannaskola.

Med åberopande av vad ovan framhållits samt med hänvisning till de ifråga

om varje skoltyp utförda kostnadsberäkningar får lantbruksstyrelsen i underdånighet

hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att från och med år 1920

dels höja

ordinarie förslagsanslaget till understöd åt lantmannaskolor från

240.000 kronor till 400,01)0 kronor;

ordinarie förslagsanslaget till understöd åt lanthushållsskolor från

60.000 kronor till 175,()00 kronor; samt

ordinarie anslaget till understöd åt nio lantbruksskolor i södra och

mellersta Sverige samt fyra dylika skolor i Dalarna och Norrland från

91,500 kronor till 124,000 kronor;

dels ock anvisa ett ordinarie förslagsanslag av 8,000 kronor till

ålderstillägg åt föreståndare och lärare vid lantbruksskolor;

allt att utgå enligt ovan närmare angivna grunder.

I detta ärendes handläggning hava deltagit generaldirektören Flaeh, byråcheferna

Insulander och Bjurstedt samt inspektörerna Ljung och Kruse.

Stockholm den 29 januari 1919.

Erik Insulandek.

Underdånigst

WILHELM FLACH.

STOCKHOLM, XSAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1919.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:338 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till lantbruksskolor, lantmannaskolor och lanthushållsskolor. s. 12 i texten
  2. JoU 1919:91 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till lantbruksskolor, lantmannaskolor och lanthushållsskolor. s. 1 i texten