Sök i Ratio Lex

Angående pensions för håk landena för övning slör are vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier

1919-03-11 · 23 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 18 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:305, Angående pensions för håk landena för övning slör are vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts Proposition Nr SOS.

1

Nr 305.

Kungi. Maj:ts proposition till riksdagen angående pensions för håk

landena för övning slör are vid de allmänna läroverken,

högre lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier;

given Stockholms slott den 11 mars 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att godkänna följande bestämmelser angående pensionering av vissa

lärare i övningsämnen vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet

och statens folkskoleseminarier:

1. För ordinarie lärare i övningsämne vid de allmänna läroverken,

högre lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier — lärare i trädgårdsskötsel

härvid undantagen — skall pensionsunderlaget i förhållande

till den avlöning för år räknat, läraren skulle uppbära, därest han bestrede

tjänstgöring till den omfattning, som närmast föregående hösttermin var

för hans tjänst bestämd, beräknas på det sätt,

att pensionsunderlaget skall, om den sålunda beräknade årsavlöningen

icke överstiger 700 kronor, utgöras av nämnda årsavlöning;

att, om denna årsavlöning överstiger 700 kronor men icke 3,700 kronor,

pensionsunderlaget skall motsvara summan av 700 kronor och 2/3 av deri

del av årsavlöningen, som överskjuter 700 kronor; samt

att, där nämnda årsavlöning överstiger 3,700 kronor, pensionsunderlaget

skall motsvara summan av det på en årsavlöning av 3,700 kronor

sålunda uträknade beloppet eller alltså 2,700 kronor och hälften av den

del av årsavlöningen, som överskjuter 3,700 kronor.

2. Högsta pensionsunderlaget skall för sådan lärare utgöras av det

gällande pensionsunderlaget, omräknat efter avlöning och övertidsersättning i

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 270 höft. (Nr SOS). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 305.

högsta lönegraden, där icke redan det gällande pensionsunderlaget grundats

på förhållandena i nämnda lönegrad.

3. Hel pension för sådan lärare skall utgöra Yio av sammanlagda

beloppen av de högsta pensionsunderlag, som varit för läraren gällande

under vart och ett av de tio år, som förflutit närmast före tidpunkten för

pensionstagandet.

Övergångsbestämmelse. Hel pension skall utgöra, därest lärare efter

uppnådd pensionsålder år 1919 avgår från sin tjänst, det under nämnda

år för honom gällande pensionsunderlaget; därest lärare år 1920 avgår

från sin tjänst, 1/z av sammanlagda beloppen av de högsta pensionsunderlag,

som varit för honom gällande under vart och ett av åren 1919

och 1920; därest lärare år 1921 avgår från sin tjänst, !/3 av sammanlagda

beloppen av de högsta pensionsunderlag, som varit för honom gällande

under vart och ett av åren 1919—1921 o. s. v. samt, därest

lärare år 1927 avgår från sin tjänst, l/$ av sammanlagda beloppen av de

högsta pensionsunderlag, som varit för honom gällande under vart och ett

av åren 1919—1927.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF,

Värner Bydén.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 305.

3

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11

mars 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: PETERSSON,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Rydén anförde härefter: Ang.pension»

I den framställning, som gjordes till 1904 års riksdag angående ny

löne- och pensionsreglering för lärare och lärarinnor vid rikets allmänna lärare vid de

läroverk, föreslogs, bland annat, att pensionsbeloppet skulle för ordinarie hög

övningslärare utgöra tre fjärdedelar av de löneförmåner, han under de tio re lärarinne

sista åren i medeltal för år uppburit eller skulle hava uppburit, i den 8^tatens*fo^>

händelse han hela tiden själv bestritt sin tjänst, dock att pensionsbeloppet *kolesemi

för övningslärare icke i något fall finge överstiga 3,000 kronor. FOreTår^Mi»

Riksdagen, som icke kunde godkänna den av Kungl. Maj:t föreslagna gänande be

beräkningsgrunden, ansåg, att densamma borde ändras i överensstämmelse Btammelser.

med den vid löneregleringar under senaste tiden följda principen, att för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ls Proposition Nr 305.

tjänst, där avlöningen icke vore delad i lön och tjänstgöringspenningar,

pensionsbeloppet skulle utgöra två tredjedelar av avlöningen. Då emellertid

pensionsbeloppet för de övningslärare, som icke åtnjutit arvode för

överarbete, härigenom skulle bliva något knappt och till och med understiga

vad som dittills varit stadgat eller i särskilda fall av riksdagen beviljats

för övningslärare, som ej haft pensionsrätt sig tillerkänd, beslöt

riksdagen, att nämnda belopp ej skulle utgå med mindre belopp än lönen

oavkortad. Härigenom bereddes lärarna vid de mindre besökta läroverken,

där arvode ej kunde påräknas, eu avsevärd fördel, vilken därjämte, vad

teckningslärarna beträffade, vore ägnad att utjämna den stora skillnad i

pensionsbelopp, som genom Kungl. Maj:ts förslag skulle kunna uppstå

mellan lärare, som endast uppbure lön, och lärare, som åtnjöte både lön

och arvode.

Riksdagen beslöt alltså, att pensionsbeloppet skulle utgöra för ordinarie

övningslärare två tredjedelar av de löneförmåner han under de tio

sista åren i medeltal för år uppburit eller skulle hava uppburit, i den

händelse han hela tiden själv bestritt sin tjänst, dock icke lägre belopp

än lönen oavkortad.

I överensstämmelse härmed blevo också bestämmelserna om övningslärares

pension avfattade i kungörelsen den 27 augusti 1904 angående ny

löne- och pensionsreglering för lärare och lärarinnor vid rikets allmänna

läroverk.

I anslutning härtill föreskrevs vidare i 18 § av lagen avgående civila

tjänstinnehavares rätt till pension den 11 oktober 1907, att för tecknings-,

gymnastik- och musiklärare vid rikets allmänna läroverk skulle, intill dess

ny lönestat kunde varda fastställd, gälla, i avseende å beräkning av pensionsunderlaget,

att såsom pensionsunderlag skulle betraktas lönen, oavkortad,

samt vid beräkning av beloppet av hel pension vad genom kungörelsen

den 27 augusti 1904 blivit stadgat om pensionsbeloppets beräkning.

Angående pensionsunderlag för lärare eller lärarinnor i övningsämnen

vid högre lärarinneseminariet gåvos i samband med 1904 års löne- och

pensionsreglering inga särskilda bestämmelser.

Yad däremot angår motsvarande lärare vid folkskoleseminarierna, stadgades

i den den 27 augusti 1904 utfärdade kungörelsen angående löneoch

pensionsreglering för dessa läroanstalter — på sätt riksdagen med

bifall till vad Kungl. Maj:t i ämnet föreslagit i sådant hänseende beslutit

-— att pensionsbeloppet skulle utgöra för lärare i musik och sång, i teck
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

'' Kungl. Maj:ts Proposition Nr 305.

ning, i gymnastik och i slöjd tre fjärdedelar av det befattningen åtföljande

arvode med ålderstillägg, dock att för övningslärare, som uppbure

pension för annan statens tjänst, sammanlagda av statsmedel utgående

pensionsbeloppet icke finge överstiga 3,000 kronor.

Rörande pensionsrätt för lärare i trädgårdsskötsel och i hushållsgöromål

meddelades inga föreskrifter.

I den framställning, som till 1918 års lagtima riksdag avläts i fråga Lo ne- och

om löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken

m. fl. läroanstalter (proposition nr 260], föreslogs ifraga om pen- års lagtima

sionsförbållandena för övningslärare vid de allmänna läroverken, bland rlks,Ja*-r''

annat, att för ordinarie övningslärare pensionsunderlaget skulle utgöra två

tredjedelar av den avlöning, läraren skulle uppbära, därest han bestrede

tjänstgöring till den omfattning, som närmast föregående hösttermin var

för hans tjänst bestämd, dock att pensionens belopp skulle bestämmas med

hänsyn till medelbeloppet för år av de högsta pensionsunderlag, som varit

för läraren gällande under vart och ett av de tio år, som förflutit närmast

före tidpunkten för pensionstagandet, likväl icke lägre belopp'':än

lönen oavkortad. .-..cwn^:

Liknande bestämmelser föreslogos i samma proposition beträffande övningslärare

vid högre lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier,

dock att vad sålunda föreslagits icke skulle gälla vid folkskoleseminarierna

anställda lärare i trädgårdsskötsel, för vilka andra bestämmelser, varom nu

ej är fråga, skulle komma till tillämpning.

I den skrivelse, nr 394, vari riksdagen anmälde sina beslut i fråga

om nämnda löne- och pensionsregleringar, framhöll emellertid riksdagen —

med erinran därom, att förslaget att övningslärares pension minst skulle

motsvara lönen oavkortad, tillkommit såsom ett av löneregleringskommitten

förordat tillägg till lärarlönenämndens i övriga delar följda förslag -—- att

riksdagen icke kunnat undgå att uppmärksamma, hurusom genom tillägget

»likväl icke lägre belopp än lönen oavkortad» avsevärda ojämnheter skulle

uppstå i fråga om den inbördes storleken av pensionsbeloppen för olika

övningslärarkategorier. I betraktande härav hade riksdagen ansett lämpligast,

att omförmälda tillägg uteslötes. Men då detsamma uppenbarligen

tillkommit för att tillgodose de svagast avlönade övningslärarna och då det

givetvis vore av vikt, att den angivna bristen bleve avhjälpt, hade riksdagen

funnit sig böra anhålla, att Kungl. Maj:t måtte åvägabringa eu

utredning i fråga om övningslärarnas pensionsförhållanden och för riks
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Yttrande av

[läroverksöverstyrelsen

och

folkskolöverstyrelsen

1918.

(i Kungl. Maj:ts Proposition Nr 305.

dagen framlägga det förslag, vartill sagda utredning kunde föranleda. I

samband härmed föreskrev också riksdagen, att övningslärare — med undantag

dock för lärare i trädgårdsskötsel — som med eller under år 1919

utnämndes till ordinarie befattning, skulle vara underkastad de förändrade

bestämmelser ifråga om rätt till pension, som under nämnda år kunde varda

meddelade.

I enlighet med riksdagens beslut äro ock de i ämnet utfärdade kungörelserna

den 22 juli 1918 avfattade.

Sedan med anledning av riksdagens om förmälda beslut läroverksöverstyrelsen

och folkskolöverstyrelsen anbefallts inkomma med utredning och

förslag i frågan, hava överstyrelserna i skrivelse den 12 november 1918

framlagt förslag i ämnet och däri hemställt, att bestämmelserna rörande

pensionsunderlag för övningslärare vid ifrågavarande läroanstalter måtte erhålla

följande lydelse:

»För annan ordinarie övningslärare än lärare i trädgårdsskötsel skall

pensionsunderlaget, såvida den med hans tjänst under närmast föregående

hösttermin förenade tjänstgöring icke överstigit 20 timmar i veckan, utgöra

den årsavlöning, efter vilken han sagda termin uppburit avlöning,

men 2/s av nämnda årsavlöning, därest nyssnämnda tjänstgöring omfattat

iner än 20 timmar i veckan, dock icke lägre belopp än som motsvarar

årsavlöningen för 20 timmars tjänstgöring i veckan, varvid den mot 20

timmar i veckan svarande årsavlöningen beräknas efter det belopp för

veckotimme, varmed ersättning skolat utgå för varje veckotimmes undervisning

utöver den mot den fastställda lönen svarande undervisningstiden,

och skall för ordinarie övningslärare hel pension utgöra Yio av sammanlagda

beloppen av de högsta pensionsunderlag, som varit för läraren gällande

under vart och ett av de 10 år, som förflutit närmast före tidpunkten

för pensionstagandet».

Överstyrelserna hava till stöd för sitt förslag anfört följande:

Den utredning, som överstyrelserna fått i uppdrag att verkställa, avser att

åstadkomma en sådan reglering av övningslärarnas pensionsförhållanden, att de

svagast avlönade bland dessa lärare bliva tillgodosedda. Läroverksöverstyrelsen

har redan tidigare, nämligen i framställning den 31 januari 1917, framlagt en

dylik utredning, avpassad efter de avlöningsbestämmelser, som av nämnda överstyrelse

föreslagits i dess yttrande den 10 juni 1915 angående lärarlönenämndens

betänkande beträffande ny löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen vid de

allmänna läroverken med flera läroanstalter. Då de numera fastställda avlönings

bestämmelserna för nämnda lärarpersonal emellertid i flera avseenden avvika från

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 305.

dem, som legat till grund för sagda utredning, är denna icke längre tillämplig

på de förändrade förhållandena, även om dess ledande principer fortfarande kunna

i det hela följas.

För att få en överblick över pensionsbeloppens storlek för olika kategorier

av övningslärare och för olika omfattning av dessa lärares tjänstgöring har å

skrivelsen bilagda tabellbilagor för de särskilda lärargrupperna införts tjänstgöringens

timantal, avlöningen i högsta lönegraden, motsvarande pensionsunderlag

enligt de genom kungörelse den 22 juli 1918 utfärdade bestämmelser samt

pensionsunderlagen enligt det av överstyrelserna i det följande framlagda förslag.

Då, såsom framgår av dessa tabeller, de mot de lägre timtalen svarande

pensionsunderlagen måste anses vara för låga, bör i fråga om dessa enligt riksdagens

uttalande en höjning ske. För vinnande av detta ändamål ha överstyrelserna

ansett, att till grund för pensionsunderlagets beräkning i dessa fall bör

läggas lurarms hela avlöning, alltså icke endast två tredjedelar av denna avlöning,

såsom föreskrivits i ovan anförda bestämmelser. En manlig musiklärare vid realskola

med minsta föreskrivna tjänstgöring (9 veckotimmar) får då en pension av

1,440 kronor i stället för enligt nämnda bestämmelse 960 kronor, en manlig

teckningslärare med 10 veckotimmar 1,600 kronor i stället för 1,070 kronor, en

manlig gymnastiklärare med 13 veckotimmar 2,080 kronor i stället för 1,390

kronor.

Det blir då fråga om hur långt denna princip för pensionsunderlagets beräkning

bör tillämpas. Givet är, att för lärare, vars tjänstgöring omfattar ett

stort timantal, icke samtliga löneförmåner utan endast en del av dessa kunna få

ingå i pensionsberäkningen. För sådana lärare torde man icke ens kunna bibehålla

bestämmelsen, att pensionens belopp icke skall understiga lönen. Den

ifrågavarande gränsen bör enligt överstyrelsernas mening avpassas så, att ett

skäligt existensminimum för en tjänsteman i ifrågavande lärares ställning blir

så vitt möjligt honom tillförsäkrat. Härvid torde man icke böra stanna vid ett

alltför lågt timantal utan se till, att även lärare med något större tjänstgöring

få sina berättigade intressen i pensionshänseende tillgodosedda. I samma mån

som tjänstgöringen varit mera omfattande och läraren sålunda åt densamma ägnat

sin huvudsakliga verksamhet, bör nämligen detta anspråk äga berättigande.

Överstyrelserna ba tänkt sig, att nämnda gränsskilnad lämpligen borde sättas vid

20 veckotimmars tjänstgöring, så att lärare med högst denna tjänstgöring skulle

få tillgodoräkna sig hela sin avlöning vid pensionsunderlagets beräkning. För

större tjänstgöring än 20 veckotimmar skulle endast två tredjedelar av samtliga

avlöningsförmåner utgöra pensionsunderlag, dock så att detta icke sättes till lägre

belopp äu som motsvarar avlöningen för 20 timmars tjänstgöring i veckan. En

följd av sistnämnda bestämmelse skulle bliva, att, såsom av tabellerna framgår,

beträffande timantal, som ligger närmast över 20, pensionsunderlaget kominer att

bliva lika med pensionsunderlaget för 20 timmar. Detta inträffar nämligen för

alla de timantal, för vilka två tredjedelar av hela avlöningen är mindre än hela

avlöningen för 20 veckotimmar. Även för dessa timantal kommer alltså en höjning

av pensionsunderlaget att äga rum, ehuru med avtagande storlek ju längre

man avlägsnar sig från gränsen 20 veckotimmar. Av tabellerna framgår, att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majts Proposition Nr 305.

nämnda höjning upphör först vid 29 timmar och att sålunda ända till detta timantal

pensionsunderlaget håller sig något högre än två tredjedelar av avlöningssumtnan.

Emellertid bör erinras om att sistnämnda förhållande äger rum även

för flera andra lärarkategorier. Så utgör exempelvis för manliga adjunkter och

lektorer i högsta lönegraden pensionsunderlaget 72 % av deras hela avlöning.

Det torde därför icke få anses oberättigat, att även övningslärare med något

mera omfattande tjänstgöring intill en viss gräns kommer i åtnjutande av någon

höjning av pensionen utöver det belopp, som skulle betingas av pensionsunderlagets

beräkning enligt normen två tredjedelar (67 %) av avlöningen.

1 förslaget till pensionsbestämmelser har uttryckligen angivits, på vad sätt

den mot 20 veckotimmars tjänstgöring svarande årsavlöningen skall beräknas,

detta med hänsyn till en eller annan lärare, vars tjänstgöring kan komma att

omfatta ett mindre timantal än som motsvarar den för den fastställda lönen bestämda

tjänstgöringsskyldigheten.

Vad beträffar bestämmelsen om pensionens belopp hava överstyrelserna anslutit

sig till den formulering av ifrågavarande bestämmelse, som förekommer i

gällande pensionslag för civila tjänstinuehavare.

Statskonto- Efter det statskontoret anbefallts yttra sig i ärendet, har ämbetsver
rets^utlatande

^et deu 23 januari 1919 avgivit utlåtande och däri tillstyrkt, att för beräkning

av pensionsunderlag och pension för ifrågavarande lärare måtte

givas bestämmelser av följande innebörd:

»För annan övningslärare än lärare i trädgårdsskötsel skall pensionsunderlaget

i förhållande till den avlöning för år räknat, läraren skulle uppbära,

därest han bestrede tjänstgöring till den omfattning, som närmast

föregående hösttermin var för hans tjänst bestämd, beräknas på det sätt,

att pensionsunderlaget skall, om den sålunda beräknade årsavlöningen icke

överstiger 700 kronor, utgöras av nämnda årsavlöning; att om denna årsavlöning

överstiger 700 kronor men icke 3,700 kronor, pensionsunderlaget

skall motsvara summan av 700 kronor och 2/s av den del av årsavlöningen,

som överskjuter 700 kronor; samt att, där nämnda årsavlöning överstiger

3,700 kronor, pensionsunderlaget skall motsvara summan av det på en

årsavlöning av 3,700 kronor sålunda uträknade beloppet eller alltså 2,700

kronor och hälften av den del av årsavlöningen, som överskjuter 3,700

kronor; och skall hel pension för sådan lärare utgöra !/io av sammanlagda

beloppen av de högsta pensionsunderlag, som varit för läraren gällande

under vart och ett av de 10 år, som förflutit närmast före tidpunkten för

pensionstagandet».

Efter erinran om de före år 1918 gällande pensionsbestämmelser för

övningslärare och tillkomsten av dessa bestämmelser anför statskontoret

följande:

opaginerad Kontrollera mot PDF

y

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 305.

Härav framgår, att redan tidigare framträtt vissa vanskliglieter vid ordnandet

av pensionsförhållandena för övningslärarna vid statens förenämnda läroanstalter

och särskilt vid de allmänna läroverken. Detta förhållande är givetvis

beroende av den avsevärda skillnad *i avlöningen även mellan övningslärare i

samma kategori vid skilda läroverk, vilken skillnad i sin ordning har sin grund

i den olika omfattning, vari övningslärares undervisning vid läroverken enligt

föreliggande faktiska behov måste tagas i anspråk. Med hänsyn härtill har avlöningen

för övningslärarna så ordnats, att för lärare av samma kategori bestämts

viss fast avlöning i vissa lönegrader för en tjänstgöring, omfattande visst antal

timmar i veckan, olika med hänsyn till såväl tjänstgöringens omfattning som

grunden för avlöningen för lärare vid högre allmänt läroverk och lärare vid

realskola eller samskola. Utöver denna fasta lön utgår, där tjänstgöringen överstiger

det härför bestämda antalet veckotimmar, särskild för veckotimme bestämd

ersättning, olika icke blott för olika lönegrader och för skilda lärarkategorier

utan även allt efter som läraren är anställd vid ena eller andra gruppen av läroverk.

För en del av dessa övningslärare, särskilt för vid realskolor anställda

lärarinnor i kvinnligt handarbete, är minimitjänstgöringen endast 6 veckotimmar

med eu avlöning i högsta lönpgraden av blott 696 kronor för år räknat; och då

en sådan befattning synes hava karaktär av bisyssla bredvid annan huvudsaklig

verksamhet, skulle man nästan kunna ifrågasätta, huruvida skäl kunna anses

föreligga att här anordna pensionering. Jämför man härmed, att fall förekomma,

då övningslärare och -lärarinnor tagas i anspråk för en undervisning av ända till

34 veckotimmar, då avlöningen kan stiga till inemot 6,000 kronor om året, framgår

med full tydlighet, att särskilda svårigheter måste möta vid försök att enhetligt

ordna pensionsförmånen för dessa lärargrupper med deras skiftande tjänstgörings-

och avlöningsföihållanden.

De egenartade avlöningsförhållanden, som sålunda befunnits böra tillämpas

i fråga om övningslärare, hava givetvis även utgjort anledning till det undantagsstadgande,

att dessa lärare i olikhet mot alla andra civila tjänstinnehavare

få grunda pensionen icke blott på den fasta lönen utan även på ersättningen

för överarbete.

Vid ovanberörda beslut om borttagande av orden »likväl icke lägre belopp

än lönen oavkortad» har riksdagen uppenbarligen letts av den tanken, att vid

tillämpning av det sålunda uteslutna stadgandet pensionsbeloppen skulle bliva

alltför olika för övningslärare med tjänstgöring till ungefär samma omfattning.

En undersökning visar också, att i flera fall en väsentlig skillnad i pensionsbeloppen

skulle framträda även mellan lärare tillhörande samma kategori; exempelvis

skulle eu manlig teckningslärare vid realskola med en medeltjänstgöring av

15 veckotimmar erhålla pension ä 1,600 kronor, om han åtnjöt avlöning i högsta

•lönegraden, medan en manlig teckningslärare vid högre allmänt läroverk med

motsvarande tjänstgöring och i samma lönegrad skulle få 2,480 kronor. Det

gäller då först att avgöra, huruvida häri ligger något förkastligt. För den sistnämnde

är en minimitjänstgöring av 15 veckotimmar i staten fastställd, förden

förre däremot endast 10 timmar, och för tjänstgöringen därutöver bekommer han

ett tillägg efter vissa grunder; men denna övertidsersättning kan måhända icke

Bihang till riksdagens protokoll ditt t). 1 samt. 270 höft. (Nr 305). 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 305.

anses utan vidare böra berättiga till högre pension än den, vartill den fasta lönen

giver anledning; åtminstone skulle man kunna säga, att först då övertidstjänstgöringen

och därför åtnjuten ersättning har nått någon större omfattning

i förhållande till minimitjänstgöringen och därför i staten bestämd avlöning, bör

någon inverkan på pensionsbeloppet vara skäligen påkallad. Denna tankegång

synes ligga till grund för det uteslutna stadgandet, något som särskilt framträder,

om man jämför, huru pensionsförhållandena skulle ställa sig för övningslärare

av samma kategori vid samma grupp av läroverk. Exempelvis skulle, med

tillämpning av det uteslutna stadgandet, en manlig teckningslärare i högsta lönegraden

vid högre allmänt läroverk med ända till 22 timmars tjänstgöring icke

få högre pension än den i förenämnda exempel upptagna manliga teckningsläraren

vid liknande läroverk med minimitjänstgöring av 15 veckotimmar eller 2,480

kronor, motsvarande den fasta lönen med föreskriven avrundning.

På grund härav ligger enligt statskontorets mening en i viss mån berättigad

synpunkt till grund för det stadgande, som uteslutits; men om detsamma befinnes

böra återupptagas, håller statskontoret dock före, att stadgandet — i syfte att

avgifter för pensioneringen må erläggas å det belopp, som lägst skall utgå i hel

pension — bör knytas, icke till bestämmelsen om pensionens belopp utan till

föreskriften om pensionsunderlaget, vilket alltså skulle lägst motsvara lönen oavkortad.

Indirekt skulle en sådan bestämmelse påverka pensionsbeloppet i önskad

riktning.

Härigenom skulle givetvis de svagast avlönade bliva i tillbörlig mån tillgodosedda,

då hel pension i intet fall skulle utgöra mindre belopp än den fasta

lönen. Men dä emellertid det icke lärer kunna förnekas, att, såsom riksdagen

framhållit, ojämnheter i fråga om pensionsbeloppen vissa lärargrupper emellan

därvid skulle uppstå, synes annan utväg böra sökas för att i fullständigare mån

vinna en lämplig anordning av ifrågavarande pensionsförhållanden.

Yad överstyrelserna i sådant avseende föreslagit synes dock lämna rum för

vissa erinringar. De hava föreslagit, att hela den beräknade årsavlöningen skulle

bilda pensionsunderlaget, i fall tjänstgöringen under näst föregående hösttermin

omfattat högst 20 veckotimmar. Mot att låta hela fasta lönen ingå i pensionsunderlaget

torde icke kunna göras någon anmärkning, enär så varit förhållandet

redan enligt 1904 års löne- och pensionsleglering; men däremot vill det synas

statskontoret vara att gå väl långt att tillämpa samma regel beträffande ersättningen

för övertimmar i sådan utsträckning, som av överstyrelserna föreslagits.

Den mot den fasta lönen svarande tjänstgöringen är nämligen i de allra flesta

fall bestämd till väsentligt mindre än 20 veckotimmar. Här synes därför en

begränsning vara erforderlig.

Vidare kan mot föreliggande förslag anmärkas, att detsamma såsom av de

bifogade tabellerna framgår, i tillämpningen medför den verkan, att ända till 10

veckoti mmars längre tjänstgöring i vissa fall icke i någon mån inverkar på beloppet

av pensionsunderlaget och därför ej heller på pensionens belopp; under

det att man i stället synes med ett sådant system, som av överstyrelserna förordats,

böra eftersträva, att varje ökning i tjänstgöringens omfattning må göra

sig i tillbörlig mån märkbar i beloppet av pensionsunderlag och pension.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kung]. May.ts Proposition Nr 805.

Slutligen må framhållas, att överstyrelsernas förslag innebär, att icke blott

pensionsunderlaget under ett visst år skulle Aeräknas med ledning av tjänstgöringens

omfattning under nästföregående hösttermin, utan även den avlöning,

som då av vederbörande uppbars, skulle, omräknad till årsavlöning, läggas till

grund för pensionsunderlaget. Det förra synes riktigt och överensstämmer med

nu gällande stadgande, men det senare avviker från vad nu gäller och synes

medföra den betänkliga påföljden, att uppflyttning i högre lönegrad icke skulle

under första året i den nya lönegraden medföra någon förhöjning av pensionsunderlaget.

Vill man, såsom riksdagen synes hava åsyftat, bättre tillgodose de svagast

avlönade utan att för de högre avlönade böja pensionsunderlaget utöver de belopp,

vartill nuvarande bestämmelser föranleda,'' skulle sådant kunna ske genom

ett stadgande, att pensionsunderlaget för övningslärare skall, därest lärarens

tjänstgöring under nästföregående hösttermin icke omfattat större antal veckotimmar

än han för den fastställda lönen är skyldig tjänstgöra, utgöras av den

fastställda lönen, men i annat fall motsvara summan av nämnda lön och 40

procent av den sammanlagda ersättning, som belöper på överskjutande antal

veckotimmar.

På detta sätt skulle pensionsunderlaget aldrig understiga den fastställda

lönen och för varje ökning i tjänstgöringens omfattning ökas i någon mån och

därigenom verka till ökning även av pensionsbeloppet.

Härigenom vinnes däremot icke en utjämning mellan pensionsunderlag, respektive

pension för lärare vid högre och lägre skolor med samma omfattning

av tjänstgöring. Exempelvis skulle skillnaden mellan pensionsunderlagen för en

manlig teckningsliirare i högsta lönegraden vid högre allmänt läroverk och vid

realskola, vilka båda räknade 18 veckotimmars tjänstgöring under nästföregående

hösttermin, utgöra 561 kronor.

Vill man åstadkomma jämväl en sådan utjämning, måste all tanke på att

minsta pensionsunderlaget skall i varje fall utgöra den fastställda lönen släppas,

och samma utgångspunkt för beräkningen tillämpas över hela linjen. Härvid

kunde man tänka sig gränsen, intill vilken hela veckotimmesersättningen skulle

inräknas i pensionsunderlaget, fastställd till 10 veckotimmar, i vilket fall av den

å överskjutande antalet veckotimmar belöpande ersättning borde få i pensionsunderlaget

inräknas 50 %, för att de högst avlönade icke skulle drabbas av någon

avsevärd minskning i nuvarande pensionsunderlag, respektive pension.

Om någon ytterligare förbättring av de svagare avlönades pensionsunderlag

synes erforderlig, skulle detta kunna vinnas genom böjning av gränsen till exempelvis

15 veckotimmar, i vilket fall procentsatsen vid tillgodoräknande av ersättningen

för överskjutande antalet veckotimmar torde böra sänkas till 40 %

för att icke verka för stor böjning för de bättre avlönade.

Med visst fog synes emellertid kunna göras gällande, att hela avlöningen

må i pensionsunderlaget inräknas endast i den mån den motsvarar minimiantalet

veckotimmar och alltså utgör fast avlöning i högsta lönegraden; och på grund

härav skulle med utgångspunkt från det lägsta antal veckotimmar, som för någon

grupp av ifrågavarande lärare är bestämt, d. v. s. 6 veckotimmar, som är

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 305.

min imitjänstgö ringen för lärarinnor i kvinnligt handarbete vid samskolor, kunna

fastställas den normen, att hela »vlöningen skulle i pensionsunderlaget inräknas

endast för 6 veckotimmar. För överskjutande antal veckotimmar till och med

20 skulle då tillgodoräknas Va av avlöningen och för återstående veckotimmar

endast Va av avlöningen, allt i syfte att reglera pensionsunderlagen till lämpliga

belopp.

Vid bestämmande av pensionsunderlaget enligt dessa grunder, som i det

avseendet överensstämma med överstyrelsernas förslag, att beräkningen hänför sig

till antalet veckotimmar, synes såsom nämnda styrelser föreslagit tillika böra

stadgas, att för varje veckotimme tillgodoräknas det belopp, som i varje fall enligt

staten utgår såsom ersättning för varje veckotimmes tjänstgöring utöver den

mot den fastställda lönen svarande undervisningstiden.

Därest något av dessa olika sätt att anordna nu beskrivna system skulle

befinnas böra ifrågakomma, synes gränsen lämpligen kunna sättas vid 10 veckotimmar;

och skulle statskontoret under sådan förutsättning vilja föreslå, att beräkningen

av pensionsunderlag och pension för ifrågavarande lärare må bestämmas

på följande sätt:

För annan övningslärare än lärare i trädgårdsskötsel skall pensionsunderlaget

beräknas i förhållande till den avlöning för år räknat, han skulle uppbära,

därest han bestrede tjänstgöring till den omfattning, som närmast föregående

hösttermin var för hans tjänst bestämd, på det sätt, att pensionsunderlaget

skall, om hans tjänstgöring under nämnda termin varit bestämd till 10

veckotimmar eller därunder, utgöras av nämnda års^vlöning samt i annat fall

motsvara summan av hela den på 10 veckotimmar belöpande del av årsavlöningen

och hälften av den del av årsavlöningen, som belöper på överskjutande

antal veckotimmar; varvid för varje veckotimme tillgodoräknas det belopp, som

i varje fall enligt staten utgår såsom ersättning för varje veckotimmes tjänstgöring

utöver den mot den fastställda lönen svarande undervisningstiden. Hel

pension skall för sådan lärare utgöra Vio av sammanlagda beloppen av de högsta

pensionsundei-lag, som varit för läraren gällande under vart och ett av de 10

år, som förflutit närmast före tidpunkten för pensionstagandet.

Emellertid synes det kunna ifrågasättas, huruvida icke de uppställda önskemålen

skulle med en större jämnhet, än som kan vinnas genom en enhetlig beräkning

av pensionsunderlaget efter tjänstgöringens omfattning i veckotimmar,

kunna åstadkommas genom en beräkning direkt efter den avlöning, vartill tjänstgöringen

under nästföregående hösttermin föranleder. Därigenom skulle utan

tvivel vinnas en ytterligare utjämning, där sådan kan anses önskvärd, i det att

samma avlöningsbelopp, oavsett det olika antal veckotimmar, som i ena och

andra fallet kan hava lett till detta belopp, alltid skulle medföra samma pensionsunderlag.

Exempelvis skulle en manlig teckningslärare vid realskola och

en manlig slöjdlärare vid folkskoleseminarium, den förre med 30 veckotimmars

tjänstgöring och den senare med 32 veckotimmars tjänstgöring, hava samma

pensionsunderlag, 3,250 kronor, då bådas avlöning är lika eller 4,800 kronor i

högsta lönegraden.

Tjänstgöringens omfattning blir även bär givetvis av betydelse, i det att

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 305.

antalet veckotimmai-, som varit bestämt för vederbörandes tjänstgöring under

nästföregående hösttermin, alltjämt skulle tagas i betraktande vid bestämmande

av den årsavlöning, som skulle läggas till grund för pensionsunderlagets beräknande;

men beräkningen skulle direkt hänföra sig till den sålunda uträknade

avlöningen. För att nå de uppställda önskemålen synes detta system böra, med

bibehållande av den princip, som varit för statskontoret ledande vid framläggande

av förut angivna olika sätt för pensionsunderlagets beräknande, böra så

anordnas, att hela avlöningen intill ett visst jämförelsevis lågt belopp får ingå

i pensionsunderlaget, men att, där avlöningen överstiger detta belopp, endast

viss del av överskjutande avlöningsbeloppet må grundlägga pensionsunderlag.

Då den fasta avlöningen i högsta lönegraden för ifrågavarande lärare lägst utgör

i avrundat tal 700 kronor, synes detta belopp böra av alla lärare få i dess

helhet inräknas i pensionsunderlaget. För att med denna utgångspunkt erhålla

pensionsunderlag till belopp, som kunna anses skäliga, synas av överskjutande

avlöningen intill 3,700 kronor böra få tillgodoräknas 2/s samt av avlöningsbelopp

över 3,700 kronor hälften.

I fråga om verkningarna av ett sådant system, vilket givetvis kan till sina

detaljer jämkas, exempelvis genom bestämmande av gränsbeloppen till 1,000

kronor, respektive 2,500 kronor, hava liksom beträffande verkningarna av förut

angivna beräkningsgrunder framlagts några exempel i bilagda tabeller, däri till

jämförelse intagits de belopp, vartill pensionsunderlagen med nu gällande bestämmelser

och med tillämpning av överstyrelsernas förslag skulle uppgå.

Vidare fäster statskontoret uppmärksamheten på behovet av en övergångsbestämmelse

utöver den i sådant avseende nu gällande föreskriften.

I kungörelserna den 22 juli 1918 angående ifrågavarande löne- och pensionsregleringar

är i sammanhang med bestämmelserna om pensionsunderlag och

pension för övningslärare tillika stadgat, att övningslärare, som befordrats

till ordinarie tjänst, innan den nya löneregleringen träder i kraft, i intet

fall skall erhålla lägre pension än han skulle komma i åtnjutande av med

tillämpning av förut gällande löne- och pensionsbestämmelser. Härigenom

anser statskontoret ett tillfredsställande övergångsstadgande hava givits för

de övningslärare, som före de nya löneregleringarnas ikraftträdande ägt

rätt till pension. Men genom de nya löneregleringarna ha vissa grupper

av övningslärare, såsom exempelvis lärarinnorna i kvinnligt handarbete vid

samskolorna, upptagits såsom ordinarie övningslärare med rätt till pension.

Dessa hade förut icke ägt pensionsrätt, och därför hade icke heller något

pensionsunderlag varit för dem gällande före 1919 års ingång. Då övningslärares

pension enligt såväl nu gällande som av statskontoret föreslagna

stadganden skulle utgöra medeltalet av de högsta pensionsunderlag, som

varit för vederbörande gällande under vart och ett av de 10 år, som förflutit

närmast före tidpunkten för pensionstagandet, kunde detta icke till
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 305.

lämpas under de närmaste åren för övningslärare, tillhörande nämnda grupper.

För dessa fall ansåg statskontoret böra föreskrivas, att för tid, då övningslärares

tjänst icke varit med pensionsrätt förenad, pensionsunderlag skulle

med tillämpning av de utav statskontoret föreslagna bestämmelser beräknas

i förhållande till den avlöning, övningsläraren under sådan tid uppburit

eller skulle hava uppburit, därest han hela tiden själv bestritt sin tjänst.

Skrivelse från I en till statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet ingiven

skrift hava sedermera representanter för lärarna i teckning, musik och

holms allmän-gymnastik vid Stockholms allmänna läroverk och seminarier framställt vissa

na arover . jjnspem;”(j j förevarade fråga, gående ut därpå,

att övningslärarnas pensionsunderlag måtte bestämmas efter den högsta

ordinarie årsavlöning, därvid lön och arvoden sammanräknade, som under

tjänstetiden åtnjutits; eller

att en övergångsbestämmelse rörande övningslärarnas pensionering måtte

åstadkommas, att gälla så länge som nu föreskriven medelavlöningsberäkningstid

avses omfatta; samt

att genom en sådan övergångsbestämmelse årsavlöningarna under de

år, som falla före år 1919 uti den fastställda tidsperioden, måtte, i och

för pensionsunderlagens bestämmande, få beräknas enligt den från och med

år 1919 gällande avlöningsstaten för övningslärare.

Till stöd härför anföres i huvudsak följande:

Tydligt är, att nuvarande bestämmelser rörande beräknandet av pensionsunderlagen

för övningslärare äro något invecklade, vilket även inom riksdagen

blivit anmärkt. Vida enklare, och utan att någons förmenta rätt trädes för nära,

vore, att pensionsunderlagen för övningslärare bestämdes efter den högsta ordinarie

årsavlöning, som under tjänstetiden åtnjutits.

Genom nuvarande bestämmelser inträffar emellertid, att, om den föreskrivna

medelavlöningsberäkningen skall tydas efter ordalydelsen, flertalet övningslärare,

och just de med mera omfattande tjänstgöring, som på grund av allmänna pensionslagens

föreskrift nödgas avgå från sin tjänst under de närmaste 9 åren efter

år 1919, icke komma i åtnjutande av full pension enligt den nya lönestaten. Ty

ända till år 1929 kommer bestämmelsen om 1 O-årsperioden att indraga de före

år 1919 gällande avlöningsförmånerna i beräkningen av medelinkomsterna för

respektive övningslärare och därigenom deras pensioner bliva lägre än som väntats

genom den nya löneregleringen. Detta förhållande sätter övningslärarna i en

undantagslöst ogynnsam ställning gent emot samtliga på rikets stat avlönade

övriga befattningsinnehavare, då ju det vanliga är, att, i och med eu ny lönestats

ikraftträdande, den tjänsten åtföljande pensionen omedelbart beräknas till sitt

fulla belopp.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kung!. Maj:ts Proposition, Nr 305.

Undertecknade göra nu härmed en vördsam framställning om att så även

måtte ordnas med övningslärarnas pensioner, vilka i varje fall, under alla omständigheter,

äro att anse såsom knappt tillmätta.

I fråga om sättet för detta önskemåls förverkligande bedja vi få framlägga

följande förslag:

att, i den händelse grunden med medelavlöningsberäkning för viss årsperiod

kommer att bibehållas, en övergångsbestämmelse göres, att gälla så lång tid

medelavlöningsberäkningen skulle anses komma att omfatta, samt

att årsinkomsterna under de år, som falla före år 1919, uti en fastställd tidsberäkningsperiod

måtte få beräknas enligt den från och med år 1919 gällande

avlöningsstaten för övningslärare.

En dylik retroaktiv verkan av den nya lönestatens tillämpning vid pensionsberäkning

skulle göra övningslärarna i pensionshänseende likställda med övriga

löntagare och medföra alla rättvisa önskningars tillfredsställande.

Det sålunda framställda förslaget medför ett bibehållande av de för närvarande

i varje förekommande fall nödvändiga omständliga medelavlöningsberäkningarna

för visst antal tjänstår. 1 tillämpningen torde detta beräkningssätt

framdeles komma att bliva utan betydelse på grund av den likformighet i tjänstgöringen,

som för varje särskild övningslärartjänst så småningom uppstått. Till

belysande av denna numera för de ordinarie övningslärarna år från år i det

närmaste likformiga tjänstgöring hänvisas till skrivelsen bilagda tabeller.

Efter det statskontoret avgivit sitt ovanberörda utlåtande, bär stats- Skrivelse från

kontoret i skrivelse den 6 februari 1919 meddelat, att till ämbetsverket st^skontoret

framställts en förfrågan om rätta sättet för beräknande av pensionsavgift, *

som skall av ifrågavarande lärare erläggas enligt bestämmelserna i civila

pensionslagen. Då därigenom statskontorets uppmärksamhet blivit fäst på

behovet att i detta hänseende meddelas en närmare bestämmelse, vilken

lämpligen syntes böra åvägabringas i sammanhang med de ändrade stadgande^

vartill statskontoret förut framlagt förslag, hade statskontoret ansett

sig ej böra underlåta att anmäla denna fråga. Statskontoret anförde härutinnan

följande:

Enligt stadgande i 10 § av civila pensionslagen skall tjänstinnehavare erlägga

pensionsavgift till årligt belopp, motsvarande visst procenttal av det för

honom gällande, pensionsunderlag; avgiftsprocenten beräknas efter beloppet av det

för tjänsten stadgade högsta pensionsunderlag och utgör Vio procent för varje helt

hundratal kronor, dock icke i något fall mindre än 3 procent. Då i kungörelserna

den 22 juli 1918 angående löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen vid

ifrågavarande läroanstalter är stadgat, att för ordinarie övningslärare med undantag

för lärare i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminarium pensionsunderlaget skall

utgöras av V» av den avlöning, läraren skulle uppbära, därest han bestrede tjänstgöring

till den omfattning, som närmast föregående hösttermin var för lians

tjänst bestämd, har härigenom givits en bestämmelse om det för läraren gällande

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majits Proposition Nr 305.

pensionsunderlag, vara avgiften skall beräknas, men däremot är icke vare sig

genom detta stadgande eller eljest i nämnda kungörelser bestämt vad som skall

anses utgöra »det för tjänsten stadgade högsta pensionsunderlag», efter vilket

avgiftsprocenten skall avpassas. Tvekan har därför uppstått, huru med avgiftsberäkningen

rätteligen bör förfaras. Någon ledning för frågans avgörande synes

icke vara att vinna varken från de intill utgången av år 1918 gällande bestämmelser,

enligt vilka ett visst till siffran fastställt löneavdrag för pensionsändamål

blivit stadgat, eller ur de handlingar, som innefatta förarbetena till nu gällande

löne- och pensionsregleringar för lärarpersonalen vid nämnda läroanstalter.

I allmänhet behöves i nu ifrågavarande avseende icke någon särskild bestämmelse,

enär det av vederbörande stat jämförd med pensionslagen utan vidare

framgår vad som är det högsta för varje tjänst stadgade pensionsunderlag. Så

är däremot icke förhållandet beträffande övningslärarna på grund av de egenartade

avlöningsförhållandena för dessa lärare och det därav beroende stadgandet

om pensionsunderlaget, som med tjänstgöringens olika omfattning blir olika för

lärare med samma fasta avlöning. Den fasta avlöningen är icke i och för sig

avgörande för beloppet av det vid varje tillfälle gällande pensionsunderlaget, och

den fasta avlöningen i högsta lönegraden synes därför icke heller, såsom eljest

i allmänhet är fallet, kunna utan vidare läggas till grund för beräkningen av

det högsta pensionsunderlaget för tjänsten. Den tanken har då framkastats, att

det högsta pensionsunderlaget skulle motsvara det högsta avlöningsbelopp, som

enligt staten kan utgå för tjänst av samma kategori d. v. s. summan av den för

sådan tjänst gällande fasta avlöningen i högsta lönegraden och den högsta ersättning,

som enligt staten må utgå för övertidstjänstgöring. En sådan beräkning

synes emellertid kunna leda till alltför höga avgifter i vissa fall. Förlärare

i teckning vid enkelseminarium t. ex. är den fastställda lönen beräknad för 15

veckotimmar och utgör i lägsta lönegraden 1,950 kronor och i högsta lönegraden

2,625 kronor, men ersättning för övertidstjänstgöring kan för lärare i teckning

vid seminarium utgå för ytterligare 17 veckotimmar, varigenom högsta avlöningen

stiger till 5,600 kronor. För en teckningslärare vid ett enkelseminarium utan

övertidstjänstgöring och i lägsta lönegraden utgör enligt gällande bestämmelser

pensionsunderlaget 2/s av 1,950 kronor, men avgiftsprocenten skulle beräknas efter

ett högsta pensionsunderlag av ända till 2/s av 5.600 kronor, utan att läraren

skulle hava utsikt att kunna komma i åtnjutande av högre pension än den, som

motsvarar ett pensionsunderlag av 2/s av 2,625 kronor, under förutsättning att

tjänstgöringens omfattning alltjämt icke överstiger minimum.

Med hänsyn till de verkningar, som en sådan beräkning alltså kan medföra,

torde det kunna ifrågasättas, huruvida icke det högsta pensionsunderlaget lämpligen

borde i anslutning till bestämmelsen om beräkningen av det för läraren

gällande pensionsunderlaget bestämmas att motsvara det sålunda beräknade

pensionsunderlaget, omräknat efter avlöning och övertidsersättning i högsta

lönegraden, där icke redan det gällande pensionsunderlaget är grundat på förhållandena

i högsta lönegraden. För den ovan exempelvis nämnda läraren i

teckning med ett gällande pensionsunderlag av 2/s av 1.950 kronor skulle alltså

det högsta pensionsunderlaget utgöra 2/s av 2,625 kronor. För en sådan lärare

opaginerad Kontrollera mot PDF

IT

Kungl. Maj ds Proposition Nr 305.

med 20, respektive 32 veckotimmars tjänstgöring skulle gällande pensionsunderlag

i lägsta lönegraden utgöra B/s av 2,600, respektive 4,415 kronor, medan avgiftsprocenten

skulle bestämmas efter ett högsta pensionsunderlag av Vä av 3,500,

respektive 5,600 kronor. Där det gällande pensionsunderlaget beräknats med

tillämpning av avlöning och övertidsersättning i högsta lönegraden, har givetvis därmed

uppnåtts det högsta pensionsunderlaget, vadan någon omräkning ej erfordras.

Även om bestämmelsen rörande pensionsunderlagets beräknande ändras, på

sätt statskontoret i sitt förenämnda utlåtande ifrågasatt, synes ett uttryckligt

stadgande rörande vad som skall anses såsom det högsta pensionsunderlaget

för tjänsten vara erforderligt.

Statskontoret hemställer därför, det täcktes Kungl. Maj:t taga i övervägande,

huruvida icke ett stadgande borde meddelas i syfte att det högsta

pensionsunderlaget, efter vilket avgiftsprocenten enligt pensionslagen beräknas,

skall för ifrågavarande övningslärare utgöras av det gällande pensionsunderlaget,

omräknat efter avlöning och övertidsersättning i högsta lönegraden,

där icke redan det gällande pensionsunderlaget grundats på förhållandena

i nämnda lönegrad.

Sedan över statskontorets sistnämnda skrivelse läroverksöverstyrelsen Läroverks
-

för beräkning av den procent, efter vilken pensionsavgifterna för ordinarie övningslärare

vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter med undantag för lärare

i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminarium skola beräknas, är erforderlig. Likaså

finna överstyrelserna, att en beräkning av nämnda procent med hänsyn till det

pensionsunderlag, som uppkommer, om man utgår ifrån att vederbörande tjänstinnehavare

uppbär lön i högsta lönegraden och dessutom den högsta ersättning,

som enligt staten må kunna utgå för övertidstjänstgöring för ifrågavarande tjänst,

skulle komma att innebära en orättvisa mot sådana lärare, som hava en mindre

övertidstjänstgöring.

Då det av statskontoret framlagda förslaget, som går ut på att det högsta

pensionsunderlaget, efter vilket avgiftsprocenten enligt pensionslagen beräknas,

skall för här ifrågavarande övningslärare utgöras av det gällande pensionsunderlaget,

omräknat efter avlöning och övertidsersättning i högsta lönegraden, där

icke redan det gällande pensionsunderlaget grundats på förhållandena i nämnda

lönegrad, kan sägas vila på samma principer, som gälla för beräkning av övriga

civila tjänstinnehavares pensionsavgifter, anse sig överstyrelserna böra tillstyrka

den av statskontoret gjorda framställningen.

De svårigheter, Horn visat sig uppkomma, då det gällt fastställandet Departements

av bestämmelser rörande övningslärares pensionering, äro beroende av de chefen.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 270 käft. (Nr 305). 3

och skolöverstyrelsen anbefallts avgiva utlåtande, hava överstyrelserna

skrivelse den 25 februari 1919 anfört följande:

• överstyrelsens

1 och skolöverstyrelsens

utlåt&nd6
I

likhet med statskontoret finna överstyrelserna, att närmare bestämmelse 1919. ’

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kung). Maj.ts Proposition Nr 30ö.

i förhållande till övriga statens befattningshavare säregna avlöningsförhållanden,

som för övningslärarna allt fortfarande gälla och måste gälla, så

länge tjänstgöringen för dem är vid olika läroanstalter så varierande, som

den nu ter sig. Dessa avlöningsförhållanden hava också tillförene lett till

det mot allmänt vedertagna regler stridande stadgandet, att övningslärarna

få grunda sin pension ej blott på den fasta lönen utan även på ersättningen

för överarbete. För reglerande av hithörande frågor hava nu olika

förslag framlagts dels av läroverks- och folkskolöverstyrelserna, dels av

statskontoret.

överstyrelsernas förslag utgår från tjänstgöringens omfattning under

nästföregående hösttermin. Mot överstyrelsernas förslag synes raig den

huvudanmärkningen kunna riktas, att det icke på ett smidigt sätt anpassar

pensionsunderlaget efter den växlande avlöningen. Det lämnar uppenbarligen

rum för vissa ojämnheter och fyller ej det önskemål man här vill

vinna, nämligen att varje ökning i tjänstgöringens omfattning bör i tillbörlig

mån göra sig märkbar i beloppet av pensionsunderlag och pension.

Statskontoret åter framlägger två alternativa förslag, av vilka statskontoret

dock synes giva företräde, åt det ena. Det första alternativet överensstämmer

i det avseendet med överstyrelsernas förslag, att beräkningen

av pensionsunderlaget hänför sig till antalet veckotimmar, men är i så

måtto att föredraga framför överstyrelsernas förslag, att pensionsunderlagen

enligt detsamma bättre skulle komma att avspegla de olika skiftningarna i avlöningen.

Det förslag däremot, varåt statskontoret giver företräde, utgår från en

beräkning icke efter tjänstgöringens omfattning i veckotimmar räknat utan

direkt efter den avlöning, vartill tjänstgöringen under nästföregående hösttermin

föranleder. Jag anser detta sistnämnda förslag obetingat vara att

föredraga; därigenom skulle samma avlöningsbelopp, oavsett olika antal

veckotimmar, som i ena eller andra fallet lett till detta belopp, alltid medföra

samma pensionsunderlag, en som synes fullt rättvis och med motsvarande

förhållanden i avseende å andra civila befattningshavare överensstämmande

grundsats. Statskontorets senare förslag synes mig sålunda bäst

svara mot de principer, som annorstädes äro vid beräknande av pensionsunderlag

tillämpade, på samma gång det enligt min mening på ett mjukare

och smidigare sätt ställer pensionsunderlagen i relation till de växlande

avlöningsbeloppen. Mot de närmare detaljerna i detta förslag har jag intet

att erinra.

För åskådliggörande av de olika förslagen tillåter jag mig hänvisa till

en av statskontoret uppgjord tabell, angivande i siffror hur detta skulle i

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kung!. Maj:te Proposition Kr 305

praktiken te sig ifråga om pensionering av manlig teckningslärare vid

realskola. Nämnda tabell torde få såsom bilaga fogas vid detta protokoll.

Beträffande övergångsbestämmelser är för närvarande stadgat, att övningslärare,

som befordrats till ordinarie tjänst, innan den nya löneregleringen

träder i kraft, i intet fall skall erhålla lägre pension än han skulle komma

i åtnjutande av med tillämpning av förut gällande löne- och pensionsbestämmelser.

I avseende å detta stadgande, vilket beslöts av 1918 års lagtima

riksdag i samband med löneregleringen för ifrågavarande lärare, bör

givetvis någon ändring icke vidtagas.

Statskontoret har emellertid uppmärksammat, hurusom genom de nya

löneregleringarna vissa grupper av övningslärare, vilka förut icke ägt

pensionsrätt, upptagits såsom ordinarie befattningshavare med rätt till pension

och hurusom i följd därav den föreslagna bestämmelsen om medeltalsberäkningen

för fastställande av beloppet av hel pension icke kan på sådana

övningslärare tillämpas under de närmaste åren. I anledning härav har

statskontoret föreslagit eu bestämmelse av innebörd, att för tid, då övningslärares

tjänst icke varit med pensionsrätt förenad, pensionsunderlag skall

med tillämpning av föreslagna bestämmelser beräknas i förhållande till den

avlöning, övningsläraren under sådan tid uppburit eller skulle hava uppburit,

därest han hela tiden själv bestritt sin tjänst.

Detta förslag till övergångsstadgande synes mig böra skärskådas i

samband med det önskemål i avseende å övergångsbestämmelser, som kommit

till uttryck i ovanberörda skrift från representanter för ifrågavarande

lärarkategorier. I nämnda skrift göres gällande, hurusom de övningslärare,

vilka komma att avgå från sin tjänst under de närmaste nio åren efter

år 1919, icke skulle komma i åtnjutande av full pension enligt den nya

lönestaten, enär ända till år 1928 bestämmelsen om beräknandet av hel

pension efter pensionsunderlagen under de tio åren närmast före pensionstagandet

skulle komma att indraga de före år 1919 gällande avlöningsförmånerna

i beräkningen och därigenom pensionen bliva lägre än som väntats

genom den nya löneregleringen.

Som bekant verkar en ny lönestats ikraftträdande städse så, att det

för den reglerade tjänsten antingen automatiskt enligt civila pensionslagen

inträdande eller i saraband med lönestaten fastställda pensionsunderlåget

Omedelbart efter nämnda ikraftträdande blir gällande och grundar

därpå utgående pension, under förutsättning att tjänstinnehavaren under

minst fem år innehaft den tjänst, från vilken avgång äger rum För öv
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 305.

ningslärare skulle nu under de närmaste tio åren efter den nya löneregleringens

ikraftträdande, därest inga särskilda övergångsbestämmelser föreskreves,

vid beräkning av hel pension hänsyn tagas, vad angår sådana

lärare, som förut ägt pensionsrätt, till sådant eller sådana pensionsunderlag,

som gällde före 1918 års lönereglering, och vad angår sådana lärare, som

förut ej ägt peusionsrätt, till enligt statskontorets förslag pensionsunderlag,

beräknade enligt föreslagna bestämmelser på avlöning, som uppburits före

nämnda lönereglering. Under de närmaste åren efter den nya löneregleringens

ikraftträdande skulle alltså i betraktande av förutvarande små avlöningar

pensionsbeloppen ställa sig relativt ofördelaktiga för att bliva högre,

ju mer man närmade sig år 1928, och först efter sistnämnda år fullt motsvara

vad man genom de av mig förordade bestämmelserna vill vinna.

Otvetydigt synes mig en sådan anordning ej överensstämma med vad hittills

uppställts såsom normer vid pensionsbeloppets beräkning, på samma

gång den enligt mitt förmenande ej bringar full rättvisa beträffande de

övningslärare, som vid uppnådd pensionsålder avgå under de närmaste åren.

Billigheten synes mig därför kräva, att genom en övergångsbestämmelse en

utjämning härutinnan kommer till stånd. Att, såsom i övningsläramas

skrift ifrågasättes, giva den nya lönestaten en retroaktiv verkan vid pensionens

beräknande synes mig innebära en sådan principiell avvikelse från

de grunder, på vilka nu i allmänhet gällande pensionsbestämraelser äro

fotade, att jag icke finner mig kunna biträda ett dylikt förslag. Jag

anser i stället frågan böra så lösas, att övergångsbestämmelsen får den

innebörden, att hel pension skall utgöra, därest övningslärare efter uppnådd

pensionsålder år 1919 avgår från sin tjänst, det under nämnda år för

honom gällande pensionsunderlaget; därest lärare år 1920 avgår från sin

tjänst, x/2 av sammanlagda beloppen av de högsta pensionsunderlagen, som

varit för honom gällande under vart och ett av åren 1919 och 1920;

därest lärare år 1921 avgår från sin tjänst, x/s av sammanlagda beloppen

av de högsta pensionsunderlagen, som varit för honom gällande under

vart och ett av åren 1919—1921 o. s. v. samt, därest lärare år 1927

avgår från sin tjänst, V9 av sammanlagda beloppen av de högsta pensionsunderlagen,

som varit för honom gällande under vart och ett av åren

1919—1927.

Vad till sist beträffar frågan om beräkning av pensionsavgifter för

ifrågavarande lärare, synes mig vad statskontoret i detta avseende föreslagit

välbetänkt, varför jag vill förorda detta förslag.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:te Proposition Nr 305.

De bestämmelser jag nu förordat angående ifrågavarande lärares

pensionering, synas mig, även om de falla inom ramen för civila pensionslagens

stadganden, dock icke, på grund av sin alldeles speciella karaktär,

böra inrymmas inom nämnda lag. Det förefaller mig lämpligast, att särskilt

stadgande härom utfärdas, varvid hänvisning till detta bör ske från

vederbörande paragrafer i nämnda lag.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, det Eders

Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att godkänna följande bestämmelser angående pensionering

av vissa lärare i övningsämnen vid de allmänna

läroverken, högre lärarinneseminariet och statens

folkskoleseminarier:

1. För ordinarie lärare i övningsämne vid de

allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet och statens

folkskoleseminarier — lärare i trädgårdsskötsel härvid

undantagen — skall pensionsunderlaget i förhållande

* till den avlöning för år räknat, läraren skulle uppbära,

därest han bestrede tjänstgöring till den omfattning,

som närmast föregående hösttermin var för hans tjänst

bestämd, beräknas på det sätt,

att, pensionsunderlaget skall, om den sålunda beräknade

årsavlöningen icke överstiger 700 kronor, utgöras

av nämnda årsavlöning;

att, om denna årsavlöning överstiger 700 kronor

men icke 3,700 kronor, pensionsunderlaget skall motsvara

summan av 700 kronor och 2/s av den del av

årsavlöningen, som överskjuter 700 kronor; samt

att, där nämnda årsavlöning överstiger 3,700 kronor,

pensionsunderlaget skall motsvara summan av det på

en årsavlöning av 3,700 kronor sålunda uträknade beloppet

eller alltså 2,700 kronor och hälften av den del

av årsavlöningen, som överskjuter 3,700 kronor.

2. Högsta pensionsunderlaget skall för sådan

lärare utgöras av det gällande pensionsunderlaget,

omräknat efter avlöning och övertidsersättning i högsta

lönegraden, dör icke redan det gällande pensions

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. ''Majris Proposition. Nr 305.

underlaget grundate på förhållandena i nämnda. lönegrad.

3. Hel pension för sådan lärare skall utgöra ‘/io

av sammanlagda beloppen av de högsta pensionsunderlag,

som varit för läraren gällande under vart Och ett

av de tio år, som förflutit närmast före tidpunkten för

pensionstagandet.

Övergångsbestämmelse. Ilek pension skall utgöra,

därest lärare efter uppnådd pensionsålder år 1919 avgår

från sin tjänst, det under nämnda år för

honom gällande pensionsunderlaget; därest lärare år

1920 avgår från sin tjänst, 1/-> av sammanlagda

beloppen av de högsta pensionsunderlag, som varit

för honom gällande under vart och ett av åren

1919 och 1920; därest lärare år 1921 avgår från sin

tjänst, d/s av sammanlagda beloppen av de högsta pensionsunderlag,

som varit för honom gällande under vart

och ett--av åren 1019—1921 o. s. v. samt, därest

lärare år 1927 avgår från sin tjänst, Y9 av sammanlagda

beloppen av de högsta pensionsunderlag, som

varit för honom gällande under vart och ett av åren

. 1919—1927.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall;

och skulle proposition till riksdagen avlåtas av

den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

;•* . Hemming Gadd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majts Proposition Nr 3 OA.

•PA

Manliga teckningslärare vid realskolor.

Bilaga.

Antal veckotimmar näst före-

gående hösttermin

Därå belöpande årsavlöning

i högsta lönegraden

Pen

i o n s u n

der

1 a g

''

O,

•<

g tf

g-l

rt-

e

t—‘

<o

>-»

00

enl. samma kung. »dock

lägst lönen oavkortad»

enl. överstyrelsernas

förslag

fasta lönen + 40 % för

överskjutande veckotimmar

hela avlöningen för 10

veckotimmar; 60 % för

överskjutande vecko-

timmar

hela avlöningen för 16

veckotimmar; 60 % för

överskjutande vecko-

timmar

hela avlöningen för 6

veckotimmar; V» t. o. m.

20; V2 för överskjutande

veckotimmar

hela avlöningen t. o. m.

700 kr.; på överskjutande

avlöningen 2/„ t. o. m.

3,700 kr.; därefter V»

10

1,600

1,070

1,600

1,600

1,600

1,600

1,600

1,386: 67

1,300: —

11

1,760

1,180

1,600

1,760

1,664

1,680

1,760

1,493: 34

1,406: 67

12

1,920

1,280

1,600

1,920

1,728

1,760

1,920

1,600: —

1,513: 33

13

2,080

1,390

1,600

2,080

1,792

1,840

2,080

1,706: 67

1,620: —

14

2,240

1,500

1,600

2,240

1,856

1,920

2,240

1,813: 34

1,726: 07

16

2,400

1,600

1,600

2,400

1,920

2,000

2,400

1,920: —

1,833: 33

16

2,660

1,710

1,710

2,560

1,984

2,080

2,464

2,026: 67

1,940: —

17

2,720

1,820

1,820

2,720

2,048

2,160

2,528

2,133: 34

2,046: 67

18

2,880

1,920

1,920

2,880

2,112

2,240

2,692

2,240: —

2,163: 33

19

3,040

2,030

2,030

3,040

2,176

2,320

2,656

2,346: 67

2,260: —

20

8,200

2,140

2,140

3,200

2,240

2,400

2,720

2,453: 34

2,366: 67

21

3,360

2,240

2,240

3,200

2,304

2,480

2,784

2,633: 34

2,473: 33

22

3,620

2,350

2,350

3,200

2,368

2,660

2,848

2,613: 34

2,580: —

23

3,680

2,460

2,460

3,200

2,432

2,640

2,912

2,693: 34

2,686: 67

24

3,840

2,560

2,560

3,200

2,496

2,720

2,976

2,773: 34

2,770: —

25

4,000

2,670

2,670

3,200

2,660

2,800

3,040

2,853: 34

2,850: —

26

4,160

2,780

2,780

3,200

2,624

2,880

3,104

2,933: 34

2,930: —

27

4,320

2,880

2,880

3,200

2,688

2,960

3,168

3,013: 34

8,010: —

28

4/480

2,990

2,990

3,200

2,762

3,040

3,232

3,093: 34

3,090: —

29

4,640

3,100

3,100

3,200

2,816

3,120

3,296

3,173: 34

3,170: -

30

4,800

3,200

3,200

3,200

2,880

3,200

3,300

3,253: 34

3,260: —

31

4,960

3,310

3,310

3,310

2,944

3,280

3,424

3,333: 34

3,330: —

32

6,120

3,420

3,420

3,420

3,008

3,360

3,488

3,413: 34

3,410: —

33

6,280

3,520

3,520

3,620

3,072

3,440

3,662

3,493: 34

3,490: —

34

5,440

3,630

3,630

3,630

3,136

3,620

3,616

3,678: 34

3,670: —

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1919:42 Utlåtande, angående vissa framställningar rörande tionde huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragning sstaterna. Bankoutskottet får härmed avg s. 2 i texten