Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 1, 8, 11, 21, 23 och 35 i förordningen den 21 mars 1862 om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd

1919-03-11 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:311, Med förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 1, 8, 11, 21, 23 och 35 i förordningen den 21 mars 1862 om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 311.

1

Nr 311.

Kungl. Majds -proposition till riksdagen med förslag till lag

om ändrad lydelse av §§ 1, 8, 11, 21, 23 och 35 i förordningen

den 21 mars 1862 om kyrkostämma samt

kyrkoråd och skolråd; given Stockholms slott den 11

mars 1919.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 1, 8,

11, 21, 23 och 35 i förordningen den 21 mars 1862 om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd.

GUSTAF.

Värner Rydén.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 275 käft. (År dll.)

Alu 18 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj ds Proposition Nr 311.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av §§ 1, 8, 11, 21, 23 och 35 i förordningen den 21 mars 1862

om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd.

Härigenom förordnas, att §§ 1, 8, 11, 21, 23 och 35 i förordningen

den 21 mars 1862 om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd skola

erhålla följande ändrade lydelse:

§ I
\arje

av kyrkans, folkskolans och fortsättningsskolans samt därmed sammanhängande

angelägenheter i kyrkostämma med kyrkoherden sammanträda

till överläggning och beslut, på sätt denna förordning stadgar.

Har Kungl. Maj:t för ordnat, att för vården av folkskolans och fortsättningsskolans

samt därmed sammanhängande angelägenheter församling

skall vara delad i skilda skoldistrikt, eller att församlingar eller delar därav

skola vara ° förenade i ett skoldistrikt, gälle om sådant skoldistrikt, i avseende

å vården av nämnda angelägenheter, vad i denna förordning är om

kyrkoförsamling stadgat.

Angående* vården av folkskolans och fortsättningsskolans samt därmed

sammanhängande angelägenheter i vissa städer är särskilt stadgat.

§ 8.

Kyrkoherden eller den hans ämbete förvaltar, eller den präst inom

församlingen, som kyrkoherden, då han hindrad är, därtill förordnar,

eller, då någon därtill ej är utsedd, den kyrkoherden i ämbetet närmast

är, förer i kyrkostämma ordet. Uti annex- eller kapellförsamling, som

har egen präst, är han, eller den hans tjänst förestår, ordförande i kyrkostämman,

när kyrkoherden eller den, hans ämbete förrättar, ej är i stämman

tillstädes.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 311.

Äro församlingar, tillhörande olika pastorat, eller delar av sädana

församlingar förenade till ett skoldistrikt, eller förekommer i stad som består

av derå församlingar, till avgörande fråga, som angår alla dessa församlingar

eller flera av dem, förordne domkapitlet en av församlingarnas

kyrkoherdar att i kyrkostämma för skoldistriktet eller vederbörande stadsförsamlingar

föra ordet och en annan av kyrkoherdarna att i sådan stämma

vara vice ordförande.

Finnes ej någon, som, enligt vad nu är sagt, bör vara ordförande,

föres ordet i kyrkostämman av den, som församlingen för sådant tall

må hava därtill utsett. Sådan ersättare för ordföranden äger församling

välja för en tid av fyra år. För behörighet till detta uppdrag fordras

att kunna utses till ledamot av församlingens kyrkoråd eller skolråd.

Skall, enligt vad sålunda stadgats, vid gemensam kyrkostämma med

två eller flera till ett pastorat hörande församlingar ordet i stamman

föras av ersättare, varom ovan förmäles, intages platsen såsom ordförande

av den till levnadsåren äldste av de vid stämman närvarande ersättarna.

Vid behandling av ärende, för vilket kontraktsprost, eller annan

särskilt förordnad prästman, kyrkostämma utlyst, är denne ordförande.

§ Il
Kyrkostämma

må i kyrka, sockenstuga eller på annat lämpligt ställe

li ållas

Skall vid kyrkostämma i moderförsamling ärende företagas, som

annexförsamlings rätt eller skyldighet tillika angår och gemensam överläggning

fordrar, kallar kyrkoherden annexförsamlingen till sammanträde

med moderförsamlingen.

Där i städer, som bestå av flera församlingar, fråga till avgörande

förekommer, som alla eller flera av dessa församlingar angår, skall sådan

fråga handläggas å gemensam kyrkostämma.

§ 21.

1 varje kyrkoförsamling skall finnas ett kyrkoråd och i varje skoldistrikt

ett skolråd. „ ...

För vården om och befattningen med fortsättnmgsskolan ma ock, dar

skoldistriktet finner det vara till fördel för skolväsendet, i den ordning,

S 23 stadgar, utses en särskild fortsättningsskolestyrelse. Beträffande

sådan styrelse skall, i den mån i denna förordning ej annorledes är

föreskrivet, i tillämpliga delar gälla vad angående skolråd ar stadgat.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung1. May.ts Proposition Nr 311.

Inom samma pastorat eller stad må dock flera församlingar kunna

om gemensamt kyrkoråd sig förena.

I fråga om rätt för två eller flera närliggande skoldistrikt att förena

sig om gemensam fortsättningsskolestyrelse gälle vad därom särskilt

stadgas.

Kyrkoråd och skolråd må, där så lämpligen sig göra låter, kunna

till ett gemensamt kyrko- och skolråd förenas.

Där kyrkostämman finner sådant lämpligt, må för förvaltning och

vård av församlingsbibliotek utses särskild styrelse. Denna väljer själv

inom sig ordförande, men gälle i övrigt för sådan styrelse i tillämpliga

delar vad om skolråd är stadgat.

§ 23.

Kyrkoherden, eller den hans ämbete förestår, eller ock annan prästma,

n, som han lör något tillfälle kan därtill förordna, är i kvrkorådet

ordförande.

I skolrådet skall jämväl kyrkoherden, eller den hans ämbete förestår,

vara ordförande.

I den annex- eller kapellförsamling, vid vilken särskild ständig

piästman finnes anställd, skall han föra ordet, när kyrkoherden eller den,

som hans ämbete förvaltar, ej är i stämman tillstädes.

Oi dforande i skolrådet för skoldistrikt, varom i andra stycket av § 8

förmäles, vare den kyrkoherde, som förordnats föra ordet i distriktets kyrkostämma.

J

Till ledamöter i kyrkorådet äger församlingen att å kyrkostämma

utse, till det antal den finner lämpligt, för gudsfruktan och nit kända

män eller kvinnor.

Till ledamöter i skolrådet äger församlingen likaledes att å kyrkostämma

utse lämpligt antal för nit om skolväsendet kända män eller

kvinnor.

Ledamöter i särskild fortsättningsskolestyrelse utses, till så stort antal,

som skoldistriktet finner lämpligt, av kyrkostämman och skolrådet sålunda, att

kyrkostämman väljer det antal ledamöter, som är närmast under hälften,

och skolrådet övriga ledamöter. Vid val av ledamöter i sådan styrelse

skall tillses, att det praktiska arbetets intressen bliva i vederbörlig mån

i styrelsen företrädda.

Väljes kvinna till ledamot av kyrkorådet eller skolrådet, äger hon

att när som helst avsäga sig uppdraget.

Skolrådet väljer inom sig, för varje år, en vice ordförande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 311. 0

Särskild fortsättningsskolestyrelse utser inom sig för varje år ordförande

och vice ordförande.

I såväl kyrkorådet som skolrådet må ledamöternas antal likväl, ordföranden

inberäknad, icke understiga fem. .

Ledamöterna i kyrko- och skolråden väljas för fyra års tid. Hälften

av antalet eller, om detta icke är jämnt, det antal, som är närmast under

hälften, utträda dock efter lottning vid slutet av andra året ifrån det

denna förordning vunnit tillämpning.

Kyrkovärdar väljas av kyrkorådet bland dess ledamöter för en tid

av två år. .

Då val av ledamöter i kyrkoråd eller skolråd äger rum, ma, dar

församlingen så beslutar, jämväl utses suppleanter till lika antal. I avseende

å valbarhet och tjänstgöringstid gälle för suppleant vad om ledamot

är stadgat. .

Val av ledamöter och suppleanter i kyrkoråd eller skolråd skall ske

proportionellt på sätt som därom särskilt är stadgat, därest sådant äskas

av minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, om

samtliga väljandes antal delas med det antal ordinarie ledamöter, valet

avser, ökat med 1; och har i sådant fall stämman att bland, de närvarande

röstberättigade församlingsmedlemmarna utse erforderligt antal

personer att vid valförrättningen biträda ordföranden.

Avgår ordinarie ledamot under den för honom bestämda tjänstgöringstid

och har valet ej skett proportionellt, anställes fyllnadsval,

och bör den sålunda valde tjänstgöra under den tid, som för den avgångne

återstått. Avgår ordinarie ledamot, som utsetts vid. proportionellt

val, inkallas till ordinarie ledamot den suppleant, som enligt den mellan

suppleanterna bestämda ordning bör i stället inträda.

§ 35.

De avgifter, om vilka kyrkostämma beslutar, skola, utom i de fall,

för vilka annorlunda är i lag eller författning föreskrivet, utgå på sätt

om bidrag till kommuns gemensamma utgifter är stadgat i förordningarna

om kommunalstyrelse på landet och i stad, med iakttagande därav att

avgifter, varom för stads- och landsförsamlingar, eller delar därav, gemensam

kyrkostämma beslutar, först skola vardera församlingen påföras

efter förhållandet, i varje förekommande fäll, mellan summorna no de

inom församlingarna senast beräknade inkomstbelopp 1 efter vilka kommunalutskyIder

skola utgöras. Personliga eller matlagsavgifter få icke, utöver

vad* lag uttryckligen medgiver, av kyrkostämma beslutas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungi. Maj:ts Proposition Nr 311.

I fråga om avgifter och personliga tjänstbarheter, vilka enligt gällande

författningar åligga medlemmar av en kyrko församling, oaktat de

i kyrkostämma icke äga rösträtt, gör denna förordning icke ändring.

Angående den lindring i skattskyldigheten till svenska kyrkan samt

hennes prästerskap och betjäning, som tillkommer vissa främmande trosbekännare,

är särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1920 utom § 35, som skall

lända till efterrättelse från och med dagen efter den, då lagen, enligt

därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 311.

7

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 11 mars 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Efter gemensam beredning med chefen lör civildepartementet anförde

chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Rydén:

Chefen för civildepartementet har förut denna dag anmält det betänkande

med förslag till lagstiftning angående kommunala nybildningar,

som den 12 december 1917 avgivits av den av Kungl. Maj:t därtill lörordnade

kommitté, och har Kungl. Maj:t beslutat förelägga riksdagen

förslag till lagstiftning i ämnet. Då kommitténs förslag om ändrad lydelse

av vissa paragrafer i förordningen den 21 mars 1862 om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd berör ett ämne, som tillhör ecklesiastikdepartementet,

torde det, såsom chefen för civildepartementet anfört,

ankomma på mig att framlägga förslag i berörda hänseende.

Till en början tillåter ]ag mig att hänvisa till vad av nämnde departementschef

yttrats beträffande den föreslagna lagstiftningens allmänna

grunder och ändamål. Vad särskilt angår nu förevarande lagförslag må

anföras följande:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 311.

Frånsett stad, där folkskoleväsendet lagts under den borgerliga

kommunens vårdnad, skall skoldistriktet, betraktat som den organisatoriska

enheten för folkskolärendenas vårdande, enligt gällande lagstadganden

sammanfalla med kyrkoförsamlingen. I två avseenden, men icke

flera, har emellertid lagstiftningen medgivit undantag från denna regel.

I det ena fallet har möjliggjorts åstadkommande inom en församling

av flera än ett skoldistrikt. Till § 1 i kyrkostämmoförordningen

har nämligen år 1892 gjorts ett tillägg, enligt vilket kommun, som ej

bildar egen kyrkoförsamling, må efter Kungl. Maj:ts förordnande utgöra

särskilt skoldistrikt. Med hänsyn till grundsatsen om kommunens bundenhet

vid socken-(församlings-)indelningen finnes, framhåller kommittén,

icke annan i lag medgiven möjlighet av sådan kommunindelning, som

i stadgandet nämnes, än att inom socknen finnes en köpingskommun.

Det andra fallet av undantag från regeln om skoldistrikts bundenhet

vid församlingsindelningen avser skoldistriktets utsträckande att omfatta

flera än en församling. 1 § 21 i kyrkostämmoförordningen lämnas det

medgivande för församlingar inom samma pastorat eller stad, att de må

kunna förena sig om gemensamt kyrkoråd eller skolråd. Innebörden av

detta stadgande, såvitt skolväsendet angår, angives i § G i folkskolestadgan

sålunda, att, där sådan förening om gemensamt skolråd ägt rum,

församlingarna skola utgöra ett skoldistrikt. De organisatoriska föreskrifterna

angående skoldistrikt återfinnas såväl i kyrkostämmoförordningen

som i folkskolestadgan. Dessa föreskrifter, ehuru tydligtvis avsedda

att hava enahanda innebörd, äro i de tvenne författningarna i

mångt och mycket till sin ordalydelse skiljaktiga. Någon föreskrift om

myndighets stadfästelse å förening om gemensamt skolråd har icke givits,

och följaktligen åstadkommes i detta fall förändringen i skoldistriktsindelningen

endast genom församlingarnas därom träffade överenskommelse.

Kommittén är av den uppfattning, att de nu gällande stadgandena

angående skoldistriktsindelningen icke äro tillfredsställande. De medgivanden,

vilka lämnats till undantag från regeln om skoldistriktets bundenhet

vid församlingsindelningen, göra icke tillfyllest. Med hänsyn till

skoldistriktets uppgifter böra ofta nog för bestämmande av dess område

helt andra synpunkter vara ledande än de, som träda i förgrunden vid

bedömandet av vare sig kyrkoförsamlingens eller den borgerliga kommunens

lämpliga omfattning. Ofta äro de geografiska förhållandena sådana,

att det ej kan undgås, att barnen i en de] av en församling hava

vida längre och obekvämare väg till församlingens närmaste skola än till

skola i grannförsamlingen. Stundom nödvändiggöra dessa förhållanden

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Exingl. Maj:ts Fr oposition Nr 311.

synnerligen oekonomiska anordningar, såsom underhållande för endast

några få lärjungar av en skola i en församlingsdel, som är skild från

återstoden av församlingen genom exempelvis ett vattendrag eller är enklaverad

i annan församling. I gränstrakt mellan olika församlingar,

särskilt där denna är någorlunda tätt befolkad, uppstå ofta betydande

besvärligheter i folkskolavseende i följd av befolkningens flyttningar

fram och åter. Där olika områden av en församling hava helt olika utveckling

(en del är rent agrar, en annan del utgöres av ett bruks- eller

stationssamhälle med sammanträngd befolkning), äro ofta nog de olika församlingarnas

intressen och behov med avseende å folkskolundervisningens

ordnande helt olika, utan att jämkning kan eller ens bör åstadkommas.

I vissa av nu antydda fall skalle visserligen ett bättre sakernas skick

kunna ernås genom ändrande av församlings- eller kommunindelningen,

men i andra fall skulle så icke kunna ske.

De anmärkta svårigheterna hava, framhåller kommittén, mångenstädes

givit anledning till varjehanda anordningar vid sidan av gällande

lag, med ändamål att lindra de ogynnsamma följderna av skoldistriktets

bundenhet vid församlingsindelningen. Kommittén finner det vara ådagalagt,

att verkligt behov föreligger av lagstiftningsåtgärder, varigenom

skulle möjliggöras, att åt skoldistrikt gåves den begränsning, som med

avseende å geografiska och kommunikationsförhållanden, befolkningens

fördelning m. m. befunnes i varje fall mest ändamålsenlig. Genom sådan

lagstiftning borde möjlighet öppnas både att minska skoldistriktet till

endast en del av en församling och att utvidga detsamma, därvid hinder

ej borde möta att till ett skoldistrikt sammanslå församlingsdelar sinsemellan

eller församlingsdel med angränsande församling. Den mening

har särskilt uttalats, att lagstadganden med dylik innebörd borde bliva

av betydelse för utvecklingen av vissa högre skolformer, såsom högre

folkskolor, fortsättningsskolor och kommunala mellanskolor.

Vid övervägande av de utvägar, som böra föreslås för vinnande av

nu antydda syftemål, har kommittén tunnit sig böra i främsta rummet

— i överensstämmelse med vad som föreslagits beträffande den borgerliga

kommunen — förorda den radikala åtgärd, att skoldistriktet göres,

i princip, helt oberoende av församlings-(socken-)indelningen. Enligt

kommitténs åsikt böra i organisatoriskt avseende icke följa några svårigheter

av sådan anordning. Redan enligt gällande lag är skoldistriktet

en i fråga om förvaltning såväl som ekonomi fristående enhet vid sidan

av kyrkoförsainliugen i trängre mening, med vilken det visserligen i allmänhet

skall sammanfalla.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 275 haft. (Nr 311.)

4274 18 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 311.

Enligt kommitténs ifrågavarande förslag kommer således skoldistriktet,

i den män vården av dess angelägenheter icke är överflyttad på

den borgerliga kommunen, att bliva en självständig indelningsenhet vid

sidan av församlingen och kommunen, med vilka det dock förutsättes

skola under vanliga förhållanden sammanfalla. Kommittén utgår från,

att sådana föreningar och klyvningar av skoldistrikt, vilka efter genomförande

av förslaget kunna ifrågakomma, icke må företagas utan Kungl.

Maj:ts medgivande. Föreskrift härom har kommittén upptagit i sitt förslag

till lag om ordning och villkor för ändring i rikets kommunala och

ecklesiastika indelning, vilken lag, enligt dess 45 §, gäller jämväl »skoldistrikt,

vars angelägenheter handläggas å kyrkostämma, ändå att dess

område icke sammanfaller med församlings område». 1 konsekvens härmed

har kommittén funnit nödigt jämväl föreslå sådana ändringar i

vederbörande författningar, som må vara erforderliga till förekommande

därav, att skoldistriktsindelning må kunna ändras allenast genom församlingars

förening om gemensamt skolråd. I sådant syfte har kommittén

utarbetat bl. a. lag om ändrad lydelse av vissa paragrafer i kyrkostämmo

förordningen.

k ör tillgodoseende på bästa sätt av skoldistriktets uppgifter anser

kommittén emellertid även andra anordningar än ovan föreslagits böra vara

att tillgå. I vissa fall kunna flera skoldistrikt finna det önskvärt att, utan

uPPg’ivande av sin självständighet, förena sig om någon gemensam åtgärd

för folkskoleväsendets inom samtliga distrikten främjande, exempelvis

upprättande av en för distrikten gemensam folkskola av högre ordning

eller av en specialskola eller av ett barnhem eller dylik anstalt för

barn, som funnits vanartade och i sedligt avseende försummade. Där

gemensamma anordningar skola förekomma mellan skoldistrikt, som utgöres

av stad i dess egenskap av borgerlig kommun, och skoldistrikt å

angränsande landsbygd, låter det sig enligt kommitténs åsikt icke göra att

för dessas åstadkommande sammansluta de sålunda till sin grundval olika

distrikten till ett. I fall, som nu nämnts, finner kommittén den riktiga utvägen

vara, att, utan ändrande av de förefintliga distrikten, dessa förena sig i förbund

för vidtagande av sådana särskilda anordningar, som avse att tillgodose

deras gemensamma intresse. Redan i gällande lagstiftning finnes

en och annan antydning, som visar, att lämpligheten av dylik förening

mellan skoldistrikt icke varit helt obeaktad. Enligt 1 § i kungörelsen

den 28 juni 1907 angående anslag till högre folkskolor förutsättes, att

dylika skolor inrättas »för ett eller gemensamt för flera skoldistrikt».

Den tanke, åt vilken här givits uttryck, har emellertid hittills icke blivit

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Muj:ts Proposition Nr 311.

i lagstiftningen vidare ntförd. Såsom av kommitténs förslag till lag om

kommunalförbund inhämtas, har kommittén upptagit densamma (33 § i

lagförslaget).

Innan jag övergår till de särskilda föreslagna lagändringarna, får

jag hänvisa dels till kommitténs motivering (betänkandet sid. 467—478)

dels ock till den sammanfattning av myndigheternas utlåtanden över kommitténs

förslag, som bifogats chefens för civildepartementet förutnämnda

yttrande.

Vidkommande § 1 i kyrkostämmolörordnmgen föreslår kommittén, § 1

att andra stycket, i vilket lagfästats medgivandet, att kommun, som ej

bildar egen kyrkoförsamling, må utgöra särskilt skoldistrikt, utbytes mot

ett stadgande av det innehåll, att, enligt förordnande av Kungl. Maj:t,

såväl församling må vara delad i derå skoldistrikt som ock församlingar

eller delar därav må vara förenade i ett skoldistrikt, ävensom att om

sådant skoldistrikt skall gälla vad i kyrkostämmoförordningen är om

kyrkoförsamling stadgat.

Såsom i det föregående anförts, är syftet med förevarande lag- me®et^eefen

ändring att förekomma, att skoldistriktsindelning må kunna ändras allenast

genom församlingars förening om gemensamt skolråd.

Mot det föreslagna stadgandet har någon erinran i huvudsak ej

framställts, och även jag finner mig böra tillstyrka detsamma. Chefen

för civildepartementet har i sitt förutnämnda yttrande till behandling

upptagit ett par uttalanden av kammarkollegium och folkskolöverstyrelsen

av innehåll, bland annat, att skoldistriktets representation borde skiljas

från församlingens och givas benämningen skolstämmu. I sammanhang

härmed hava berörts vissa av folkskolöverstyrelsen framlagda förslag,

åsyftande eu fullständig omreglering av förhållandet mellan församling

och skoldistrikt. Beträffande de'' av kammarkollegium och folkskolöverstyrelsen

sålunda gjorda framställningar torde jag kunna inskränka mig

till eu hänvisning till vad chefen för civildepartementet därom anfört,

däri jag instämmer.

Vidare har kammarkollegium påyrkat särskilda bestämmelser i syfte

att, där område inom en kommun tillhör olika församlingar eller skoldistrikt,

stämmor ej samtidigt må hållas inom kommunen och församlingarna.

Dylika bestämmelser finner jag dock ej behövliga, då det väl

får antagas, att vederbörande genom att samråda skola kunna undvika,

att de olika stämmorna utsättas till samma tid. Då kommuns röstlängd

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 311.

skall användas även å kyrkostämma, kan olägenhet av antydd beskaffenhet

redan med nu gällande lagbestämmelser tänkas uppkomma. Det har

dock, mig veterligen, icke yppats behov av särskilda föreskrifter till förebyggande

av olägenhet av ifrågavarande slag, och ett bifall till kommitténs

förslag lärer ej komma att nämnvärt öka svårigheterna härutinnan.

1 anledning av vissa uttalanden från Lunds stift erinras, att frågan

om församlings rätt att åt fullmäktige överlåta sin beslutanderätt för

närvarande är föremål för utredning av särskilda inom ecklesiastikdepartementet

tillkallade sakkunniga.

§ c. Kommittén har framlagt förslag till vissa ändringar i § 6 kyrko
stämmoförordningen,

åsyftande att undanröja vissa olägenheter, som i

avseende å den kommunala röstlängden ansetts följa av ett genomförande

av kommitténs förslag i fråga om de olika indelningarnas lösgörande

från varandra.

Departe- Då med genomförandet vid 1918 års urtima riksdag av vissa ändringar

mentschefen. i kommunalförordningarna särskilt beträffande rösträtten och röstlängden

antydda olägenheter icke vidare komma att uppstå, kan den ifrågavarande

lagändringen utgå ur förslaget.

s och n. I kyrkostämmoförordningen måste, säger kommittén, meddelas föreskrifter

om utseende av ordförande i kyrkostämma och skolråd i skoldistrikt,

bestående av församlingar eller delar av församlingar, i vilka

finnas derå kyrkoherdar. Då redan nu skoldistrikt av dylik beskaffenhet

kan förekomma, nämligen i stad med flera församlingar, har i tredje

stycket av § 11 lämnats föreskrift, att gemensam kyrkostämma med sådana

församlingar skall hållas under ordförandeskap av den bland stadens

kyrkoherdar, som domkapitlet därtill förordnar. Denna föreskrift, vilken

kommittén ansett lämpligare hava plats i § 8, föreslås av kommittén

utsträckt att avse alla sådana fall, där, enligt kommitténs förslag, kyrkostämma

för område, bestående av församlingar eller församlingsdelar, som

tillhöra olika pastorat, kan förekomma. Tillika har intagits bestämmelse

om vice ordförande i dylik stämma.

Antages det sålunda föreslagna tillägget till § 8, följer därav, att,

på sätt kommittén föreslår, bestämmelsen om ordförandeskap i sista

stycket av § 11 skall utgå.

Departe- Kommitténs sålunda framställda ändringsförslag, vilka lämnats i

mentBchefen. huvudsak utan anmärkning, tillstyrkas av mig.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 311.

Föreskriften i första stycket av § 21, att i varje kyrkoförsamling §21.

skall finnas ett kyrkoråd och ett skolråd, skall enligt kommitténs förslag

utbytas mot det stadgande, att i varje kyrkoförsamling skall finnas ett

kyrkoråd och i varje skoldistrikt ett skolråd.

I andra stycket av § 21 mnehålles det stadgande angående föisamlingars

förening om gemensamt skolråd, vilket, såsom omtalats, ansetts

tillika innebära bestämmelse om skoldistriktens sammanslutande, till ett

enda. Därjämte lämnas i samma stycke enahanda medgivande till förening

om gemensamt kyrkoråd. Vad skoldistrikten angar har den nyss

berörda påföljden av församlingarnas förening om gemensamt skolråd

blivit uttryckligt stadfästad i § 6 i folkskolestadgan. I ändamål att förhindra,

att ändring i skoldistriktsindelningen må i sådan ordning,, utan

myndighets förordnande, åstadkommas, och att tillika bringa det ifrågavarande

stadgandet i kyrkostämmoförordningen till överensstämmelse med

kommitténs ovan omförmälda ändringsförslag, hemställer kommittén, att

ur stadgandet uteslutes vad som rör skoldistrikt. Tillika har kommittén

gjort förslag till ändring i samma syfte i § 6 i folkskolestadgan. Härmedelst

samt genom de föreslagna uttryckliga stadgandena, att för ändring

i skoldistriktsindelning kräves Kungl. Maj:ts förordnande (förslaget till

§ 1 i kyrkostämmoförordningen och § 35, jämförd med § 45,. i lag

om ordning och villkor för ändring i rikets kommunala och ecklesiastika

indelning), kommer här åsyftade egendomlighet att bringas att försvinna.

Förevarande lagändring, som har samma syfte som den föreslagna m°net^^te®e

ändringen av 1 § och utgör en konsekvens av den princip, som genomgår

kommitténs hela förslag, har icke gjorts till föremål för någon särskild

erinran. Vad kommittén hemställt synes böra godtagas.

Slutligen har kommittén gjort förslag om tillägg till § 23 av inne- § 23.

håll, att ordförande i skolrådet för skoldistrikt, varom i andra stycket

av § 8 omförmäles, skall vara den kyrkoherde, som förordnats föra ordet

i distriktets kyrkostämma.

Mot det föreslagna tillägget torde aidedning till erinran ej föreligga,

varför detsamma torde böra godkännas i oförändrat skick.

I sitt yttrande över förevarande lagförslag har folkskolöverstyrelsen

föreslagit införande 1 §§ 17 och 32 kyrkostämmoförordningen av stadgande^

att protokoll, hållna vid stämma och skolråd i skoldistrikt, vaiorn

förmälts i § 8 andra stycket, skall uppläsas i den kyrka, som domkapitlet

efter stämmans hörande bestämt.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 311.

mantschefen • Stadgande!! av sålunda föreslaget innehåll synas mig dock icke behövliga

utan torde protokollen utan olägenhet kunna och böra uppläsas i

samtliga till skoldistriktet hörande församlingars kyrkor.

Såsom komplement till förestående ändringar i kyrkostämmoförordningen

har kommittén utarbetat förslag till ändring i vissa delar av

stadgan den 10 december 1897 angående folkundervisningen i riket samt

kungörelsen den 11 september 1909 rörande tillämpning i vissa städer

av nämnda stadga med flera författningar. Därest ifrågavarande lagförslag

vinna godkännande, torde berörda förslag till administrativa författningsändringar

sedermera böra anmälas för Kungl. Maj:t.

I förevarande sammanhang torde böra till behandling upptagas en

fråga, som ej varit föremål för kommitténs övervägande eller står i direkt

samband med dess förslag.

§ 35 kyrkostämmoförordningen, enligt dess lydelse före genomförandet

av de vid 1918 års urtima riksdag beslutade ändringar i nämnda förordning,

innehöll, att de avgifter, om vilka kyrkostämma beslutar, skola,

utom i de fall, för vilka annorlunda är i lag eller författning stadgat,

utgå efter den för rösträtt å kyrkostämma bestämda grund, med iakttagande

därav, att avgifter, varom för stads- och landsförsamlingar eller

delar därav gemensam kyrkostämma beslutar, först skola vardera församlingen

påföras efter förhållandet i varje förekommande fall mellan värderas

sammanlagda rösttal vid gemensam kyrkostämma.

hånligt stadgandets nuvarande lydelse skola ifrågavarande avgifter

utgå på sätt om bidrag till kommuns gemensamma utgifter är stadgat i

förordningarna om kommunalstyrelse på landet och i stad. Bestämmelsen

om avgifter, varom stads- och landsförsamlingar å gemensam kyrkostämma

besluta, kvarstår oförändrad.

Härav blir emellertid efter den lika kommunala rösträttens införande

eu följd, att dylika avgifter fördelas mellan församlingarna, icke såsom

förut efter de inom församlingarna »senast beräknade inkomstbelopp,

efter vilka kommunalutskylder skola utgöras (inkomstsumman)» (se § 7 i

dess förutvarande lydelse) utan efter församligarnas kommunalt röstberättigades

antal. Detta kan icke vara en riktig fördelning av avgifterna, vilket

framgår av följande exempel: En avgift om 12,000 kronor skall fördelas

mellan en stadsförsamling om 5,000 invånare med en inkomstsumma av

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 311.

400.000 kronor samt en landsförsamling om 10,000 invånare med en

inkomstsumma av 100,000 kronor. Enligt den nuvarande bestämmelsen

får stadsförsamlingen bidraga med 4,000 kronor, landsförsamlingen med

8.000 kronor, under det att med en fördelning efter inkomstsumma stadsförsamlingen

skall bidraga med 9,600 och landsförsamlingen med 2,400

kronor.

För förebyggande av en dylik orättvis fördelning av avgifter mellan

stads- och landsförsamling torde en ändring av § 35 kyrkostämmoförordningen

vara oundgänglig, och har jag låtit inom ecklesiastikdepartementet

utarbeta förslag till ändrad''lydelse av nämnda paragraf. Denna synes

böra innehålla, såvitt nu är ifråga, att avgifterna skola vardera församlingen

påföras efter förhållandet i varje förekommande fall mellan summorna

av de inom församlingarna senast beräknade inkomstbelopp, efter

vilka kommunalutskylder skola utgöras.

Denna bestämmelse torde böra träda i kraft snarast möjligt eller

dagen efter den, då förevarande lag från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Departementschefen uppläste härefter det i enlighet med vad förut

nämnts avfattade förslaget till lag om ändrad lydelse av §§ 1, 8, 11, 21,

23 och 35 i förordningen den 21 mars 1862 om kyrkostämma samt

kyrkoråd och skolråd samt hemställde, att detsamma måtte genom proposition

föreläggas riksdagen till antagande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;

och skulle till riksdagen avlåtas proposition av

den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hemming Gadd. *

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:221 Skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ordning och villkor för ändring i kommunal och eklesiastik indeln s. 4 i texten
  2. KU 1919:29 Utlåtande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning m. m., de s. 1 i texten