Med förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 1, 8, 11, 21, 23 och 35 i förordningen den 21 mars 1862 om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd
1919-03-11 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1919:311, Med förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 1, 8, 11, 21, 23 och 35 i förordningen den 21 mars 1862 om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 311.
1
Nr 311.
Kungl. Majds -proposition till riksdagen med förslag till lag
om ändrad lydelse av §§ 1, 8, 11, 21, 23 och 35 i förordningen
den 21 mars 1862 om kyrkostämma samt
kyrkoråd och skolråd; given Stockholms slott den 11
mars 1919.
Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 1, 8,
11, 21, 23 och 35 i förordningen den 21 mars 1862 om kyrkostämma
samt kyrkoråd och skolråd.
GUSTAF.
Värner Rydén.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 275 käft. (År dll.)
Alu 18 1
2
Kungl. Maj ds Proposition Nr 311.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av §§ 1, 8, 11, 21, 23 och 35 i förordningen den 21 mars 1862
om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd.
Härigenom förordnas, att §§ 1, 8, 11, 21, 23 och 35 i förordningen
den 21 mars 1862 om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd skola
erhålla följande ändrade lydelse:
§ I
\arje
av kyrkans, folkskolans och fortsättningsskolans samt därmed sammanhängande
angelägenheter i kyrkostämma med kyrkoherden sammanträda
till överläggning och beslut, på sätt denna förordning stadgar.
Har Kungl. Maj:t för ordnat, att för vården av folkskolans och fortsättningsskolans
samt därmed sammanhängande angelägenheter församling
skall vara delad i skilda skoldistrikt, eller att församlingar eller delar därav
skola vara ° förenade i ett skoldistrikt, gälle om sådant skoldistrikt, i avseende
å vården av nämnda angelägenheter, vad i denna förordning är om
kyrkoförsamling stadgat.
Angående* vården av folkskolans och fortsättningsskolans samt därmed
sammanhängande angelägenheter i vissa städer är särskilt stadgat.
§ 8.
Kyrkoherden eller den hans ämbete förvaltar, eller den präst inom
församlingen, som kyrkoherden, då han hindrad är, därtill förordnar,
eller, då någon därtill ej är utsedd, den kyrkoherden i ämbetet närmast
är, förer i kyrkostämma ordet. Uti annex- eller kapellförsamling, som
har egen präst, är han, eller den hans tjänst förestår, ordförande i kyrkostämman,
när kyrkoherden eller den, hans ämbete förrättar, ej är i stämman
tillstädes.
3
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 311.
Äro församlingar, tillhörande olika pastorat, eller delar av sädana
församlingar förenade till ett skoldistrikt, eller förekommer i stad som består
av derå församlingar, till avgörande fråga, som angår alla dessa församlingar
eller flera av dem, förordne domkapitlet en av församlingarnas
kyrkoherdar att i kyrkostämma för skoldistriktet eller vederbörande stadsförsamlingar
föra ordet och en annan av kyrkoherdarna att i sådan stämma
vara vice ordförande.
Finnes ej någon, som, enligt vad nu är sagt, bör vara ordförande,
föres ordet i kyrkostämman av den, som församlingen för sådant tall
må hava därtill utsett. Sådan ersättare för ordföranden äger församling
välja för en tid av fyra år. För behörighet till detta uppdrag fordras
att kunna utses till ledamot av församlingens kyrkoråd eller skolråd.
Skall, enligt vad sålunda stadgats, vid gemensam kyrkostämma med
två eller flera till ett pastorat hörande församlingar ordet i stamman
föras av ersättare, varom ovan förmäles, intages platsen såsom ordförande
av den till levnadsåren äldste av de vid stämman närvarande ersättarna.
Vid behandling av ärende, för vilket kontraktsprost, eller annan
särskilt förordnad prästman, kyrkostämma utlyst, är denne ordförande.
§ Il
Kyrkostämma
må i kyrka, sockenstuga eller på annat lämpligt ställe
li ållas
Skall vid kyrkostämma i moderförsamling ärende företagas, som
annexförsamlings rätt eller skyldighet tillika angår och gemensam överläggning
fordrar, kallar kyrkoherden annexförsamlingen till sammanträde
med moderförsamlingen.
Där i städer, som bestå av flera församlingar, fråga till avgörande
förekommer, som alla eller flera av dessa församlingar angår, skall sådan
fråga handläggas å gemensam kyrkostämma.
§ 21.
1 varje kyrkoförsamling skall finnas ett kyrkoråd och i varje skoldistrikt
ett skolråd. „ ...
För vården om och befattningen med fortsättnmgsskolan ma ock, dar
skoldistriktet finner det vara till fördel för skolväsendet, i den ordning,
S 23 stadgar, utses en särskild fortsättningsskolestyrelse. Beträffande
sådan styrelse skall, i den mån i denna förordning ej annorledes är
föreskrivet, i tillämpliga delar gälla vad angående skolråd ar stadgat.
4
Kung1. May.ts Proposition Nr 311.
Inom samma pastorat eller stad må dock flera församlingar kunna
om gemensamt kyrkoråd sig förena.
I fråga om rätt för två eller flera närliggande skoldistrikt att förena
sig om gemensam fortsättningsskolestyrelse gälle vad därom särskilt
stadgas.
Kyrkoråd och skolråd må, där så lämpligen sig göra låter, kunna
till ett gemensamt kyrko- och skolråd förenas.
Där kyrkostämman finner sådant lämpligt, må för förvaltning och
vård av församlingsbibliotek utses särskild styrelse. Denna väljer själv
inom sig ordförande, men gälle i övrigt för sådan styrelse i tillämpliga
delar vad om skolråd är stadgat.
§ 23.
Kyrkoherden, eller den hans ämbete förestår, eller ock annan prästma,
n, som han lör något tillfälle kan därtill förordna, är i kvrkorådet
ordförande.
I skolrådet skall jämväl kyrkoherden, eller den hans ämbete förestår,
vara ordförande.
I den annex- eller kapellförsamling, vid vilken särskild ständig
piästman finnes anställd, skall han föra ordet, när kyrkoherden eller den,
som hans ämbete förvaltar, ej är i stämman tillstädes.
Oi dforande i skolrådet för skoldistrikt, varom i andra stycket av § 8
förmäles, vare den kyrkoherde, som förordnats föra ordet i distriktets kyrkostämma.
J
Till ledamöter i kyrkorådet äger församlingen att å kyrkostämma
utse, till det antal den finner lämpligt, för gudsfruktan och nit kända
män eller kvinnor.
Till ledamöter i skolrådet äger församlingen likaledes att å kyrkostämma
utse lämpligt antal för nit om skolväsendet kända män eller
kvinnor.
Ledamöter i särskild fortsättningsskolestyrelse utses, till så stort antal,
som skoldistriktet finner lämpligt, av kyrkostämman och skolrådet sålunda, att
kyrkostämman väljer det antal ledamöter, som är närmast under hälften,
och skolrådet övriga ledamöter. Vid val av ledamöter i sådan styrelse
skall tillses, att det praktiska arbetets intressen bliva i vederbörlig mån
i styrelsen företrädda.
Väljes kvinna till ledamot av kyrkorådet eller skolrådet, äger hon
att när som helst avsäga sig uppdraget.
Skolrådet väljer inom sig, för varje år, en vice ordförande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 311. 0
Särskild fortsättningsskolestyrelse utser inom sig för varje år ordförande
och vice ordförande.
I såväl kyrkorådet som skolrådet må ledamöternas antal likväl, ordföranden
inberäknad, icke understiga fem. .
Ledamöterna i kyrko- och skolråden väljas för fyra års tid. Hälften
av antalet eller, om detta icke är jämnt, det antal, som är närmast under
hälften, utträda dock efter lottning vid slutet av andra året ifrån det
denna förordning vunnit tillämpning.
Kyrkovärdar väljas av kyrkorådet bland dess ledamöter för en tid
av två år. .
Då val av ledamöter i kyrkoråd eller skolråd äger rum, ma, dar
församlingen så beslutar, jämväl utses suppleanter till lika antal. I avseende
å valbarhet och tjänstgöringstid gälle för suppleant vad om ledamot
är stadgat. .
Val av ledamöter och suppleanter i kyrkoråd eller skolråd skall ske
proportionellt på sätt som därom särskilt är stadgat, därest sådant äskas
av minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, om
samtliga väljandes antal delas med det antal ordinarie ledamöter, valet
avser, ökat med 1; och har i sådant fall stämman att bland, de närvarande
röstberättigade församlingsmedlemmarna utse erforderligt antal
personer att vid valförrättningen biträda ordföranden.
Avgår ordinarie ledamot under den för honom bestämda tjänstgöringstid
och har valet ej skett proportionellt, anställes fyllnadsval,
och bör den sålunda valde tjänstgöra under den tid, som för den avgångne
återstått. Avgår ordinarie ledamot, som utsetts vid. proportionellt
val, inkallas till ordinarie ledamot den suppleant, som enligt den mellan
suppleanterna bestämda ordning bör i stället inträda.
§ 35.
De avgifter, om vilka kyrkostämma beslutar, skola, utom i de fall,
för vilka annorlunda är i lag eller författning föreskrivet, utgå på sätt
om bidrag till kommuns gemensamma utgifter är stadgat i förordningarna
om kommunalstyrelse på landet och i stad, med iakttagande därav att
avgifter, varom för stads- och landsförsamlingar, eller delar därav, gemensam
kyrkostämma beslutar, först skola vardera församlingen påföras
efter förhållandet, i varje förekommande fäll, mellan summorna no de
inom församlingarna senast beräknade inkomstbelopp 1 efter vilka kommunalutskyIder
skola utgöras. Personliga eller matlagsavgifter få icke, utöver
vad* lag uttryckligen medgiver, av kyrkostämma beslutas.
6
Kungi. Maj:ts Proposition Nr 311.
I fråga om avgifter och personliga tjänstbarheter, vilka enligt gällande
författningar åligga medlemmar av en kyrko församling, oaktat de
i kyrkostämma icke äga rösträtt, gör denna förordning icke ändring.
Angående den lindring i skattskyldigheten till svenska kyrkan samt
hennes prästerskap och betjäning, som tillkommer vissa främmande trosbekännare,
är särskilt stadgat.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1920 utom § 35, som skall
lända till efterrättelse från och med dagen efter den, då lagen, enligt
därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 311.
7
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 11 mars 1919.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden Petersson,
Schotte,
Petrén,
Nilson,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Efter gemensam beredning med chefen lör civildepartementet anförde
chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Rydén:
Chefen för civildepartementet har förut denna dag anmält det betänkande
med förslag till lagstiftning angående kommunala nybildningar,
som den 12 december 1917 avgivits av den av Kungl. Maj:t därtill lörordnade
kommitté, och har Kungl. Maj:t beslutat förelägga riksdagen
förslag till lagstiftning i ämnet. Då kommitténs förslag om ändrad lydelse
av vissa paragrafer i förordningen den 21 mars 1862 om kyrkostämma
samt kyrkoråd och skolråd berör ett ämne, som tillhör ecklesiastikdepartementet,
torde det, såsom chefen för civildepartementet anfört,
ankomma på mig att framlägga förslag i berörda hänseende.
Till en början tillåter ]ag mig att hänvisa till vad av nämnde departementschef
yttrats beträffande den föreslagna lagstiftningens allmänna
grunder och ändamål. Vad särskilt angår nu förevarande lagförslag må
anföras följande:
8
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 311.
Frånsett stad, där folkskoleväsendet lagts under den borgerliga
kommunens vårdnad, skall skoldistriktet, betraktat som den organisatoriska
enheten för folkskolärendenas vårdande, enligt gällande lagstadganden
sammanfalla med kyrkoförsamlingen. I två avseenden, men icke
flera, har emellertid lagstiftningen medgivit undantag från denna regel.
I det ena fallet har möjliggjorts åstadkommande inom en församling
av flera än ett skoldistrikt. Till § 1 i kyrkostämmoförordningen
har nämligen år 1892 gjorts ett tillägg, enligt vilket kommun, som ej
bildar egen kyrkoförsamling, må efter Kungl. Maj:ts förordnande utgöra
särskilt skoldistrikt. Med hänsyn till grundsatsen om kommunens bundenhet
vid socken-(församlings-)indelningen finnes, framhåller kommittén,
icke annan i lag medgiven möjlighet av sådan kommunindelning, som
i stadgandet nämnes, än att inom socknen finnes en köpingskommun.
Det andra fallet av undantag från regeln om skoldistrikts bundenhet
vid församlingsindelningen avser skoldistriktets utsträckande att omfatta
flera än en församling. 1 § 21 i kyrkostämmoförordningen lämnas det
medgivande för församlingar inom samma pastorat eller stad, att de må
kunna förena sig om gemensamt kyrkoråd eller skolråd. Innebörden av
detta stadgande, såvitt skolväsendet angår, angives i § G i folkskolestadgan
sålunda, att, där sådan förening om gemensamt skolråd ägt rum,
församlingarna skola utgöra ett skoldistrikt. De organisatoriska föreskrifterna
angående skoldistrikt återfinnas såväl i kyrkostämmoförordningen
som i folkskolestadgan. Dessa föreskrifter, ehuru tydligtvis avsedda
att hava enahanda innebörd, äro i de tvenne författningarna i
mångt och mycket till sin ordalydelse skiljaktiga. Någon föreskrift om
myndighets stadfästelse å förening om gemensamt skolråd har icke givits,
och följaktligen åstadkommes i detta fall förändringen i skoldistriktsindelningen
endast genom församlingarnas därom träffade överenskommelse.
Kommittén är av den uppfattning, att de nu gällande stadgandena
angående skoldistriktsindelningen icke äro tillfredsställande. De medgivanden,
vilka lämnats till undantag från regeln om skoldistriktets bundenhet
vid församlingsindelningen, göra icke tillfyllest. Med hänsyn till
skoldistriktets uppgifter böra ofta nog för bestämmande av dess område
helt andra synpunkter vara ledande än de, som träda i förgrunden vid
bedömandet av vare sig kyrkoförsamlingens eller den borgerliga kommunens
lämpliga omfattning. Ofta äro de geografiska förhållandena sådana,
att det ej kan undgås, att barnen i en de] av en församling hava
vida längre och obekvämare väg till församlingens närmaste skola än till
skola i grannförsamlingen. Stundom nödvändiggöra dessa förhållanden
9
Exingl. Maj:ts Fr oposition Nr 311.
synnerligen oekonomiska anordningar, såsom underhållande för endast
några få lärjungar av en skola i en församlingsdel, som är skild från
återstoden av församlingen genom exempelvis ett vattendrag eller är enklaverad
i annan församling. I gränstrakt mellan olika församlingar,
särskilt där denna är någorlunda tätt befolkad, uppstå ofta betydande
besvärligheter i folkskolavseende i följd av befolkningens flyttningar
fram och åter. Där olika områden av en församling hava helt olika utveckling
(en del är rent agrar, en annan del utgöres av ett bruks- eller
stationssamhälle med sammanträngd befolkning), äro ofta nog de olika församlingarnas
intressen och behov med avseende å folkskolundervisningens
ordnande helt olika, utan att jämkning kan eller ens bör åstadkommas.
I vissa av nu antydda fall skalle visserligen ett bättre sakernas skick
kunna ernås genom ändrande av församlings- eller kommunindelningen,
men i andra fall skulle så icke kunna ske.
De anmärkta svårigheterna hava, framhåller kommittén, mångenstädes
givit anledning till varjehanda anordningar vid sidan av gällande
lag, med ändamål att lindra de ogynnsamma följderna av skoldistriktets
bundenhet vid församlingsindelningen. Kommittén finner det vara ådagalagt,
att verkligt behov föreligger av lagstiftningsåtgärder, varigenom
skulle möjliggöras, att åt skoldistrikt gåves den begränsning, som med
avseende å geografiska och kommunikationsförhållanden, befolkningens
fördelning m. m. befunnes i varje fall mest ändamålsenlig. Genom sådan
lagstiftning borde möjlighet öppnas både att minska skoldistriktet till
endast en del av en församling och att utvidga detsamma, därvid hinder
ej borde möta att till ett skoldistrikt sammanslå församlingsdelar sinsemellan
eller församlingsdel med angränsande församling. Den mening
har särskilt uttalats, att lagstadganden med dylik innebörd borde bliva
av betydelse för utvecklingen av vissa högre skolformer, såsom högre
folkskolor, fortsättningsskolor och kommunala mellanskolor.
Vid övervägande av de utvägar, som böra föreslås för vinnande av
nu antydda syftemål, har kommittén tunnit sig böra i främsta rummet
— i överensstämmelse med vad som föreslagits beträffande den borgerliga
kommunen — förorda den radikala åtgärd, att skoldistriktet göres,
i princip, helt oberoende av församlings-(socken-)indelningen. Enligt
kommitténs åsikt böra i organisatoriskt avseende icke följa några svårigheter
av sådan anordning. Redan enligt gällande lag är skoldistriktet
en i fråga om förvaltning såväl som ekonomi fristående enhet vid sidan
av kyrkoförsainliugen i trängre mening, med vilken det visserligen i allmänhet
skall sammanfalla.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 275 haft. (Nr 311.)
4274 18 2
10
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 311.
Enligt kommitténs ifrågavarande förslag kommer således skoldistriktet,
i den män vården av dess angelägenheter icke är överflyttad på
den borgerliga kommunen, att bliva en självständig indelningsenhet vid
sidan av församlingen och kommunen, med vilka det dock förutsättes
skola under vanliga förhållanden sammanfalla. Kommittén utgår från,
att sådana föreningar och klyvningar av skoldistrikt, vilka efter genomförande
av förslaget kunna ifrågakomma, icke må företagas utan Kungl.
Maj:ts medgivande. Föreskrift härom har kommittén upptagit i sitt förslag
till lag om ordning och villkor för ändring i rikets kommunala och
ecklesiastika indelning, vilken lag, enligt dess 45 §, gäller jämväl »skoldistrikt,
vars angelägenheter handläggas å kyrkostämma, ändå att dess
område icke sammanfaller med församlings område». 1 konsekvens härmed
har kommittén funnit nödigt jämväl föreslå sådana ändringar i
vederbörande författningar, som må vara erforderliga till förekommande
därav, att skoldistriktsindelning må kunna ändras allenast genom församlingars
förening om gemensamt skolråd. I sådant syfte har kommittén
utarbetat bl. a. lag om ändrad lydelse av vissa paragrafer i kyrkostämmo
förordningen.
k ör tillgodoseende på bästa sätt av skoldistriktets uppgifter anser
kommittén emellertid även andra anordningar än ovan föreslagits böra vara
att tillgå. I vissa fall kunna flera skoldistrikt finna det önskvärt att, utan
uPPg’ivande av sin självständighet, förena sig om någon gemensam åtgärd
för folkskoleväsendets inom samtliga distrikten främjande, exempelvis
upprättande av en för distrikten gemensam folkskola av högre ordning
eller av en specialskola eller av ett barnhem eller dylik anstalt för
barn, som funnits vanartade och i sedligt avseende försummade. Där
gemensamma anordningar skola förekomma mellan skoldistrikt, som utgöres
av stad i dess egenskap av borgerlig kommun, och skoldistrikt å
angränsande landsbygd, låter det sig enligt kommitténs åsikt icke göra att
för dessas åstadkommande sammansluta de sålunda till sin grundval olika
distrikten till ett. I fall, som nu nämnts, finner kommittén den riktiga utvägen
vara, att, utan ändrande av de förefintliga distrikten, dessa förena sig i förbund
för vidtagande av sådana särskilda anordningar, som avse att tillgodose
deras gemensamma intresse. Redan i gällande lagstiftning finnes
en och annan antydning, som visar, att lämpligheten av dylik förening
mellan skoldistrikt icke varit helt obeaktad. Enligt 1 § i kungörelsen
den 28 juni 1907 angående anslag till högre folkskolor förutsättes, att
dylika skolor inrättas »för ett eller gemensamt för flera skoldistrikt».
Den tanke, åt vilken här givits uttryck, har emellertid hittills icke blivit
11
Kungl. Muj:ts Proposition Nr 311.
i lagstiftningen vidare ntförd. Såsom av kommitténs förslag till lag om
kommunalförbund inhämtas, har kommittén upptagit densamma (33 § i
lagförslaget).
Innan jag övergår till de särskilda föreslagna lagändringarna, får
jag hänvisa dels till kommitténs motivering (betänkandet sid. 467—478)
dels ock till den sammanfattning av myndigheternas utlåtanden över kommitténs
förslag, som bifogats chefens för civildepartementet förutnämnda
yttrande.
Vidkommande § 1 i kyrkostämmolörordnmgen föreslår kommittén, § 1
att andra stycket, i vilket lagfästats medgivandet, att kommun, som ej
bildar egen kyrkoförsamling, må utgöra särskilt skoldistrikt, utbytes mot
ett stadgande av det innehåll, att, enligt förordnande av Kungl. Maj:t,
såväl församling må vara delad i derå skoldistrikt som ock församlingar
eller delar därav må vara förenade i ett skoldistrikt, ävensom att om
sådant skoldistrikt skall gälla vad i kyrkostämmoförordningen är om
kyrkoförsamling stadgat.
Såsom i det föregående anförts, är syftet med förevarande lag- me®et^eefen
ändring att förekomma, att skoldistriktsindelning må kunna ändras allenast
genom församlingars förening om gemensamt skolråd.
Mot det föreslagna stadgandet har någon erinran i huvudsak ej
framställts, och även jag finner mig böra tillstyrka detsamma. Chefen
för civildepartementet har i sitt förutnämnda yttrande till behandling
upptagit ett par uttalanden av kammarkollegium och folkskolöverstyrelsen
av innehåll, bland annat, att skoldistriktets representation borde skiljas
från församlingens och givas benämningen skolstämmu. I sammanhang
härmed hava berörts vissa av folkskolöverstyrelsen framlagda förslag,
åsyftande eu fullständig omreglering av förhållandet mellan församling
och skoldistrikt. Beträffande de'' av kammarkollegium och folkskolöverstyrelsen
sålunda gjorda framställningar torde jag kunna inskränka mig
till eu hänvisning till vad chefen för civildepartementet därom anfört,
däri jag instämmer.
Vidare har kammarkollegium påyrkat särskilda bestämmelser i syfte
att, där område inom en kommun tillhör olika församlingar eller skoldistrikt,
stämmor ej samtidigt må hållas inom kommunen och församlingarna.
Dylika bestämmelser finner jag dock ej behövliga, då det väl
får antagas, att vederbörande genom att samråda skola kunna undvika,
att de olika stämmorna utsättas till samma tid. Då kommuns röstlängd
12
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 311.
skall användas även å kyrkostämma, kan olägenhet av antydd beskaffenhet
redan med nu gällande lagbestämmelser tänkas uppkomma. Det har
dock, mig veterligen, icke yppats behov av särskilda föreskrifter till förebyggande
av olägenhet av ifrågavarande slag, och ett bifall till kommitténs
förslag lärer ej komma att nämnvärt öka svårigheterna härutinnan.
1 anledning av vissa uttalanden från Lunds stift erinras, att frågan
om församlings rätt att åt fullmäktige överlåta sin beslutanderätt för
närvarande är föremål för utredning av särskilda inom ecklesiastikdepartementet
tillkallade sakkunniga.
§ c. Kommittén har framlagt förslag till vissa ändringar i § 6 kyrko
stämmoförordningen,
åsyftande att undanröja vissa olägenheter, som i
avseende å den kommunala röstlängden ansetts följa av ett genomförande
av kommitténs förslag i fråga om de olika indelningarnas lösgörande
från varandra.
Departe- Då med genomförandet vid 1918 års urtima riksdag av vissa ändringar
mentschefen. i kommunalförordningarna särskilt beträffande rösträtten och röstlängden
antydda olägenheter icke vidare komma att uppstå, kan den ifrågavarande
lagändringen utgå ur förslaget.
s och n. I kyrkostämmoförordningen måste, säger kommittén, meddelas föreskrifter
om utseende av ordförande i kyrkostämma och skolråd i skoldistrikt,
bestående av församlingar eller delar av församlingar, i vilka
finnas derå kyrkoherdar. Då redan nu skoldistrikt av dylik beskaffenhet
kan förekomma, nämligen i stad med flera församlingar, har i tredje
stycket av § 11 lämnats föreskrift, att gemensam kyrkostämma med sådana
församlingar skall hållas under ordförandeskap av den bland stadens
kyrkoherdar, som domkapitlet därtill förordnar. Denna föreskrift, vilken
kommittén ansett lämpligare hava plats i § 8, föreslås av kommittén
utsträckt att avse alla sådana fall, där, enligt kommitténs förslag, kyrkostämma
för område, bestående av församlingar eller församlingsdelar, som
tillhöra olika pastorat, kan förekomma. Tillika har intagits bestämmelse
om vice ordförande i dylik stämma.
Antages det sålunda föreslagna tillägget till § 8, följer därav, att,
på sätt kommittén föreslår, bestämmelsen om ordförandeskap i sista
stycket av § 11 skall utgå.
Departe- Kommitténs sålunda framställda ändringsförslag, vilka lämnats i
mentBchefen. huvudsak utan anmärkning, tillstyrkas av mig.
13
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 311.
Föreskriften i första stycket av § 21, att i varje kyrkoförsamling §21.
skall finnas ett kyrkoråd och ett skolråd, skall enligt kommitténs förslag
utbytas mot det stadgande, att i varje kyrkoförsamling skall finnas ett
kyrkoråd och i varje skoldistrikt ett skolråd.
I andra stycket av § 21 mnehålles det stadgande angående föisamlingars
förening om gemensamt skolråd, vilket, såsom omtalats, ansetts
tillika innebära bestämmelse om skoldistriktens sammanslutande, till ett
enda. Därjämte lämnas i samma stycke enahanda medgivande till förening
om gemensamt kyrkoråd. Vad skoldistrikten angar har den nyss
berörda påföljden av församlingarnas förening om gemensamt skolråd
blivit uttryckligt stadfästad i § 6 i folkskolestadgan. I ändamål att förhindra,
att ändring i skoldistriktsindelningen må i sådan ordning,, utan
myndighets förordnande, åstadkommas, och att tillika bringa det ifrågavarande
stadgandet i kyrkostämmoförordningen till överensstämmelse med
kommitténs ovan omförmälda ändringsförslag, hemställer kommittén, att
ur stadgandet uteslutes vad som rör skoldistrikt. Tillika har kommittén
gjort förslag till ändring i samma syfte i § 6 i folkskolestadgan. Härmedelst
samt genom de föreslagna uttryckliga stadgandena, att för ändring
i skoldistriktsindelning kräves Kungl. Maj:ts förordnande (förslaget till
§ 1 i kyrkostämmoförordningen och § 35, jämförd med § 45,. i lag
om ordning och villkor för ändring i rikets kommunala och ecklesiastika
indelning), kommer här åsyftade egendomlighet att bringas att försvinna.
Förevarande lagändring, som har samma syfte som den föreslagna m°net^^te®e
ändringen av 1 § och utgör en konsekvens av den princip, som genomgår
kommitténs hela förslag, har icke gjorts till föremål för någon särskild
erinran. Vad kommittén hemställt synes böra godtagas.
Slutligen har kommittén gjort förslag om tillägg till § 23 av inne- § 23.
håll, att ordförande i skolrådet för skoldistrikt, varom i andra stycket
av § 8 omförmäles, skall vara den kyrkoherde, som förordnats föra ordet
i distriktets kyrkostämma.
Mot det föreslagna tillägget torde aidedning till erinran ej föreligga,
varför detsamma torde böra godkännas i oförändrat skick.
I sitt yttrande över förevarande lagförslag har folkskolöverstyrelsen
föreslagit införande 1 §§ 17 och 32 kyrkostämmoförordningen av stadgande^
att protokoll, hållna vid stämma och skolråd i skoldistrikt, vaiorn
förmälts i § 8 andra stycket, skall uppläsas i den kyrka, som domkapitlet
efter stämmans hörande bestämt.
14 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 311.
mantschefen • Stadgande!! av sålunda föreslaget innehåll synas mig dock icke behövliga
utan torde protokollen utan olägenhet kunna och böra uppläsas i
samtliga till skoldistriktet hörande församlingars kyrkor.
Såsom komplement till förestående ändringar i kyrkostämmoförordningen
har kommittén utarbetat förslag till ändring i vissa delar av
stadgan den 10 december 1897 angående folkundervisningen i riket samt
kungörelsen den 11 september 1909 rörande tillämpning i vissa städer
av nämnda stadga med flera författningar. Därest ifrågavarande lagförslag
vinna godkännande, torde berörda förslag till administrativa författningsändringar
sedermera böra anmälas för Kungl. Maj:t.
I förevarande sammanhang torde böra till behandling upptagas en
fråga, som ej varit föremål för kommitténs övervägande eller står i direkt
samband med dess förslag.
§ 35 kyrkostämmoförordningen, enligt dess lydelse före genomförandet
av de vid 1918 års urtima riksdag beslutade ändringar i nämnda förordning,
innehöll, att de avgifter, om vilka kyrkostämma beslutar, skola,
utom i de fall, för vilka annorlunda är i lag eller författning stadgat,
utgå efter den för rösträtt å kyrkostämma bestämda grund, med iakttagande
därav, att avgifter, varom för stads- och landsförsamlingar eller
delar därav gemensam kyrkostämma beslutar, först skola vardera församlingen
påföras efter förhållandet i varje förekommande fall mellan värderas
sammanlagda rösttal vid gemensam kyrkostämma.
hånligt stadgandets nuvarande lydelse skola ifrågavarande avgifter
utgå på sätt om bidrag till kommuns gemensamma utgifter är stadgat i
förordningarna om kommunalstyrelse på landet och i stad. Bestämmelsen
om avgifter, varom stads- och landsförsamlingar å gemensam kyrkostämma
besluta, kvarstår oförändrad.
Härav blir emellertid efter den lika kommunala rösträttens införande
eu följd, att dylika avgifter fördelas mellan församlingarna, icke såsom
förut efter de inom församlingarna »senast beräknade inkomstbelopp,
efter vilka kommunalutskylder skola utgöras (inkomstsumman)» (se § 7 i
dess förutvarande lydelse) utan efter församligarnas kommunalt röstberättigades
antal. Detta kan icke vara en riktig fördelning av avgifterna, vilket
framgår av följande exempel: En avgift om 12,000 kronor skall fördelas
mellan en stadsförsamling om 5,000 invånare med en inkomstsumma av
15
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 311.
400.000 kronor samt en landsförsamling om 10,000 invånare med en
inkomstsumma av 100,000 kronor. Enligt den nuvarande bestämmelsen
får stadsförsamlingen bidraga med 4,000 kronor, landsförsamlingen med
8.000 kronor, under det att med en fördelning efter inkomstsumma stadsförsamlingen
skall bidraga med 9,600 och landsförsamlingen med 2,400
kronor.
För förebyggande av en dylik orättvis fördelning av avgifter mellan
stads- och landsförsamling torde en ändring av § 35 kyrkostämmoförordningen
vara oundgänglig, och har jag låtit inom ecklesiastikdepartementet
utarbeta förslag till ändrad''lydelse av nämnda paragraf. Denna synes
böra innehålla, såvitt nu är ifråga, att avgifterna skola vardera församlingen
påföras efter förhållandet i varje förekommande fall mellan summorna
av de inom församlingarna senast beräknade inkomstbelopp, efter
vilka kommunalutskylder skola utgöras.
Denna bestämmelse torde böra träda i kraft snarast möjligt eller
dagen efter den, då förevarande lag från trycket utkommit i Svensk författningssamling.
Departementschefen uppläste härefter det i enlighet med vad förut
nämnts avfattade förslaget till lag om ändrad lydelse av §§ 1, 8, 11, 21,
23 och 35 i förordningen den 21 mars 1862 om kyrkostämma samt
kyrkoråd och skolråd samt hemställde, att detsamma måtte genom proposition
föreläggas riksdagen till antagande.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;
och skulle till riksdagen avlåtas proposition av
den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Hemming Gadd. *
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1919:221 Skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ordning och villkor för ändring i kommunal och eklesiastik indeln s. 4 i texten
- KU 1919:29 Utlåtande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning m. m., de s. 1 i texten