Sök i Ratio Lex

Angående anslag till åtgärder i prisregler ande syfte

1919-03-18 · 12 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:341, Angående anslag till åtgärder i prisregler ande syfte

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Mnj:ts proposition Nr 341.

1

Nr 341.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till åtgärder

i prisregler ande syfte; given Stockholms slott den

18 mars 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

!j

att till åtgärder i prisreglerande syfte anvisa såsom förslagsanslag

under nionde huvudtiteln

dels å tilläggsstat för år 1919 .............................. kronor 50,000,000,

dels ock å extra stat för år 1920 ........................ » 5,000,000.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 304 höft. (Nr 341.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 341.

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

18 mars 1919.

N arv a r a nde:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Petersson anförde:

Till åtgärder i prisreglerande syfte har riksdagen under nionde

huvudtiteln anvisat förslagsanslag till belopp av 90 miljoner kronor å

tilläggsstat för år 1918 och 10 miljoner kronor å extra stat för år

1919. Sistnämnda anslag hade huvudsakligen till syfte, att medel skulle

finnas till hands för prisregleringens fortsättande, därest så funnes erforderligt,

även efter 1919 års ingång intill dess riksdagen hunne besluta

i ärendet.

Vid anmälan den 9 januari 1919 av ärendena angående utgifter å

tilläggsstat för innevarande år under nionde huvudtiteln redogjorde jag

i punkten 54 för en av folkhushållningskommissionen den 23 november

1918 avgiven P. M., vari kommissionen, som ansåge försiktigheten bjuda,

att man vid beräkningen utginge från de minst gynnsamma sannolika

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 341. 3

förhållandena, förutsatt, att läget i försörjnings- och prishånseenden icke

komme att betydligt förbättras under år 1919. Kommissionen både från

denna utgångspunkt beräknat årets prisregleringsutgifter intill den 1

september till 60 miljoner kronor. Jag framhöll emellertid, att då garanterade

minimipris å brödsäd gällde även för 1919 års inhemska skörd,

en prisreglering å mjöl syntes skola bliva nödvändig även under någon

del av det hushållsår, som börjar den 1 september 1919. Jag fann det

därför nödvändigt att öka kommissionens beräknade totalsumma till 70

miljoner kronor, men då anslag för ändamålet beviljats av 1918 års riksdag

till belopp av 10 miljoner kronor, behövdes ej större nytt anslag än 60

miljoner kronor. 1 avbidan på blivande proposition har också Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att beräkna detta belopp å tilläggsstat.

För att något belopp till prisregleringsutgifter må finnas tillgängligt

även i början av år 1920 har ett anslag ansetts behövligt, och

Kungl. Maj:t liar i punkten 128 av nionde huvudtiteln föreslagit riksdagen

att för detta ändamål beräkna i avbidan på blivande proposition

ett anslag av 5 miljoner kronor.

Nu har folkhushållningskommissionen i skrivelse den 13 mars Folk hushåll.

1919 avgivit mera fullständig utredning i förevarande ämne och fram- ™9slonZ.

lagt därpå grundade förslag.

I kommissionens skrivelse lämnas först följande redogörelse för 90-miijonersde

av Kungl. Maj:t beslutade medelsanvisningar från 90-miljonersan- an^af^8fc51''

slaget för år 1918.

Kungl. brev Ändamål Belopp kronor

isy 1918 ersättning för livsmedelsnämndernas arbete under ransoneringsåret

1917—1918 ............... 3,000,000: —

12L 1918 prisreglering av gödselmedel................................................ 1,500,000:

wy! 1918 » » mjöl........................................................... 28,000,000:-

4/ 1918 » » hushållsflott................................................ 1,000,000: —

*/“ 1918 » » mjöl............................................................ 20,000,000: —

»/ 1918 » » sill ........................................................... 4,500,000: —

i®/ 1918 » » kraftfoder ............................................... 491,728: 36

15/u 1918 » » . fiskegarn................................................... 660,000: —

!®/u 1918 gäldande av kostnader för det lokala livsmedelsarbetet

(livsmedelsstyrelser) ..................................................... 3,535,994: 8 6

**/,, 1918 prisreglering av danskt smör ............................................ 2,881,695: 87

1918 * » sill ............................................................ 1,000,000: —

iljx 1919 » d danskt smör ............................................ 823,681:17

si/t 1919 ersättning till odlings- och uppskattningsnämnder ........ 625,000: —

18/a 1919 prisreglering av dansk potatis................;.......................... 1,500,000: —

38/, 1919 täckande av brist för prisreglering å potatis 1917 och 1918______17,207: 79

Summa 69,535,308: 05.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

10-miljoner.sanslaget

för

Sr

Förnyad»''

beräkningar.

Mjöl.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 341.

Kommissionen har meddelat, att hela det sålunda anvisade beloppet

lyfts i statskontoret med undantag av 500,000 kronor av de den 12

juli 1918 till prisreglering av gödselmedel anvisade medel, vadan alltså

inalles 69,035,308 kronor 5 öre lyfts.

Kommissionen fortsätter sålunda:

»Härav framgår, att icke mindre än cirka 20 miljoner kronor av nu nämnda

90-miljonersanslaget återstå odisponerade. Antagligt är dock, att några ytterligare

anvisningar av medel från detta anslag komma till stånd — såsom exempelvis för

gäldande av vissa kostnader för år 1918 för livsmedelsstyrelsernas förvaltning, varom

kommissionen denna dag gör särskild framställning. Dessa ytterligare anvisningar

från 90-miljonersanslaget beräknas emellertid icke vara av den omfattning,

att någon rubbning i nyss nämnda siffra för besparingen — cirka 20 miljoner kronor

— kan inträda.

På grund av nu berörda anslags natur av förslagsanslag torde emellertid den

uppkomna besparingen icke kunna överföras till täckande av poster, som hänföra sig

till år 1919. Däremot har kommissionen i vördsam promemoria till chefen för jordbruksdepartementet

den 20 februari 1919 ifrågasatt, att viss del av de penningmedel,

som redan anvisats för prisreglering av mjöl och av kommissionen lyftats

från statskontoret, måtte, i den mån dessa nu åsyftade medel icke förbrukats under

år 1918, få användas för samma ändamål — prisreglering av mjöl — för år 1919.

I efterföljande kalkyler vågar kommissionen dock icke räkna med, att dylik överföring

kommer till stånd.

Vad beträffar det andra av de ovan nämnda prisregleringsanslagen, nämligen det a

10 miljoner kronor, har detta till huvudsakligt syfte, att medel skulle finnas till

hands för prisreglerings fortsättande, därest så funnes erforderligt, även efter 1919

års ingång intill dess riksdagen hunne besluta i ärendet. Av detta anslag har genom

nådigt brev den 31 januari 1919 för prisreglering å danskt smör till kommissionen

anvisats 1,200,000 kronor, vilket belopp av kommissionen lyftats från statskontoret.

Av 10-miljonersanslaget återstå alltså 8,800,000 kronor.

Beträffande behovet av . ytterligare penningmedel för prisregleringsåtgärder

under år 1919 har folkhushållningskommissionen den 23 november 1918 härom avgivet

en särskild promemoria till chefen för jordbruksdepartementet, vari återfinnas

preliminära kalkyler. — — —.

Sedan kommissionen anmodats att till Kungl. Maj:t inkomma med förnyade

utredningar och förslag rörande behovet av penningmedel för statliga prisregleringar

å varor för innevarande år har kommissionen låtit verkställa ytterligare beräkningar

och tagit frågan under ny omprövning, och får kommissionen med anledning härav

anföra följande.

I sin ovan nämnda promemoria av den 23 november 1918 uppskattade kommissionen

det belopp, som kunde anses erforderligt för prisreglering av mjöl under

tiden januari augusti 1919, till icke mindre än 35 miljoner kronor. I statsverkspropositionen

beräknades emellertid härutöver 10 miljoner kronor för prisreglering

å mjöl under någon del av det hushållsår, som börjar i september 1919. Under

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 341. 5

den tid, som förflutit sedan de nu nämnda uppskattningar under senhösten 1918

verkställdes, hava emellertid förhållandena i rätt väsentlig grad ändrats, vartill

kommer, att mera exakta kalkyler för mjölprisen under innevarande år numera

kunna framläggas.

Kommissionen bifogar härjämte kalkyler över mjölprisen (för vetemjöl, sammalet

rågmjöl och rågsiktsmjöl), upprättade inom kommissionens spannm ålsavdelning.

Av kalkylerna framgår, att kommissionen räknar med följande självkostnadspris

för mjöl, nämligen

för vetemjöl ............................ kronor 66: 2 7 per 100 kilogram,

» sammalet rågmjöl ............ » 56: 8 8 » » » samt

» rågsiktsmjöl..................... » 66: 85 » » »

.Enligt gällande maximiprisförfattning är kommissionens utförsäljningspris

fastställt till

för vetemjöl................................... kronor 60 per 100 kilogram,

» sammalet rågmjöl.................... » 45 » » » samt

» rågsiktsmjöl............................ » 60 » » »

gällande dessa pris uti zon I.

Skillnaden mellan självkostnads- och försäljningsprisen kommer alltså att

uppgå till

för vetemjöl............................... kronor 6:2 7 per 100 kilogram

» sammalet rågmjöl ............ » 11: 88 » » » samt

> rågsiktsmjöl....................... » 6:85 » » »

Dessa nu angivna belopp för förlusterna på viktsenheten äro något lägre än

vad kommissionen under hösten räknade med, beroende huvudsakligen på tröskningspremiens

bortfallande vid inköp av spannmål, men kompenseras dock rätt avsevärt

för vetemjölets vidkommande genom inblandning av utländskt vete, som i

inköp hittills ställt sig avsevärt högre än det inhemska.

Med nu gällande ransonering av mjöl beräknar kommissionen en mjölåtgång

under innevarande konsumtionsår av i genomsnitt per månad ungefär 36,000 ton

mjöl. Med en mjöltilldelning av 60 procent i rågmjöl och 40 procent i vetemjöl

skulle mjölförbrukningen per månad belöpa sig till i runt tal 21,600 ton rågmjöl

och 14.400 ton vetemjöl. Totala förlusten per månad vid utförsäljningen av statens

mjöl till nu gällande maximipris skulle alltså enligt här angivna beräkningsgrunder

uppgå till

för rågmjölet ................................................... kronor 2,560,000

» vetemjölet .................................................... » 900,000

eller tillsammans kronor 3,460,000.

För de åtta första månaderna av innevarande år skulle alltså under angivna

förutsättningar prisregleringsbeloppet för mjöl utgöra 27,680,000 kronor. Därigenom

att av rågmjölstilldelningen eller 7,200 ton per månad beräknas från och

med april månad utgå i rågsiktsmjöl — som enligt den gjorda prissättningen drager

mindre prisregleringsbelopp än det sammalda mjölet — minskas dock ovan

nämnda kostnader för prisreglering av rågmjöl med 360,000 kronor per månad

s. 6 Kontrollera mot PDF

Potatis.

Gödselmedel.

6 Kung!. Maj:ts proposition Nr 341.

eller för tiden april—augusti 1919 med 1,800,000 kronor. För all prisreglering av

vetemjöl samt såväl sammalet som siktat rågmjöl under tiden januari—augusti innevarande

år skulle alltså erfordras i runt tal 26 miljoner kronor.

I vad mån prisreglering å mjöl genom tillskott av statsmedel skall fortsätta

jämväl under nästa hushållsår låter sig nu ej bedöma. Kommissionen vill

dock framhålla, att man med säkerhet kan påräkna, att staten vid utgången av

innevarande förbrukningsår kommer att innehava ett visst lager av spannmål och

mjöl, vilket bör utförsäljas till pris under självkostnadspriset, för så vitt man vill

undvika en rätt betydande höjning av mjölmaximiprisen. Skulle en prisreglering å

mjöl i ungefär samma omfattning som den nuvarande bedrivas jämväl under årets

fyra sista månader, torde den statliga kostnaden härför, enligt vad nu kan bedömas,

komma att uppgå till ungefär 12 miljoner kronor, d. v. s. i det närmaste

halva beloppet av motsvarande kostnad för de åtta första månaderna. Härvid räknar

kommissionen med bibehållet mjölpris och oförändrad mjölåtgång, samt något

minskade kostnader.

För hela kalenderåret 1919 torde man alltså böra räkna med ett prisregleringsbelopp

för mjöl på i runt tal 38 miljoner kronor.

I nådiga brev den 19 februari och den 7 mars 1919 har Kungl. Maj:t bemyndigat

kommissionen att efter vissa angivna grunder prisreglera dels ett parti

potatis om 10,000 ton, som kommissionen införskaffar från Danmark, och dels

ytterligare 10,000 ton potatis, som importeras under våren från England. Vid utförsäljning

av dessa potatispartier till de lokala livsmedelsnämnderna skulle tillämpas

ett pris av 24 kronor per 100 kilogram. Importprisen å den danska och

engelska potatisen beräknas emellertid bliva något högre, vadan det skulle erfordras

penningmedel för prissänkningen, beräknade till sammanlagt ungefär 900,000 kronor.

Som ovan nämnts, har kommissionen redan bemyndigats igångsätta dylik prisreglering

för importerad potatis, ehuru anslag för ändamålet ännu ej anvisats.

I fråga om kalkkväve torde erfordras rätt betydande belopp för prisreglering

under vårsäsongen 1919. [Jtförsäljningspriset å kalkkväve är nämligen genom

nådigt beslut den 24 januari 1919 fastställt till 3 kronor per procentkilogram kväve,

under det att fabrikanterna enligt uppgörelse med staten, som av riksdagen godtagits,

tillförsäkrats ett vida högre tillverkningspris, eller ungefär 4 kronor 45 öre.

Kommissionen beräknar, att för den prisrabattering, som härigenom sker, kommer

att erfordras ungefär 3,900,000 kronor för de partier kalkkväve, som utförsäljas

under vårsäsongen 1919. Härtill kommer vidare ungefär 500,000 kronor för prisreglering

av apatitsuperfosfat, som tillverkats enligt avtal med staten och vars utförsäljningspris

enligt av Kungl. Maj:t fattat beslut fixerats för våren 1919 till

samma pris, som i marknaden gäller för superfosfat, tillverkat av råfosfat. Sammanlagda

penningbehovet för direkt prisreglering av gödselmedel torde sålunda uppgå

till ungefär 4,400,000 kronor.

På grund av de mellan staten och kalkkvävefabrikanterna träffade avtal

torde dock den möjligheten kunna inträffa, att betydligt större belopp kommo att

behöva disponeras för utgivande av ersättning till kalkkväveproducenterna. Kommissionen,

som tillförne haft tillfälle beröra denna fråga i skrivelser till Kungl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Maj:ts proposition Nr 341. 1

Maj:t och till chefen för jordbruksdepartementet, återkommer hår nedan till detta

spörsmål.

Statens bidrag till täckande av kommunernas kostnader för livsmedelsförvaltningen

utgick under föregående regleringsår med 3,000,000 kronor, och finner

kommissionen det vara skäligt, att samma belopp även upptages i kalkylen för

innevarande år, d. v. s. för motsvarande kostnader under det regleringsår, som begynte

redan i september 1918. Dessutom torde man böra beräkna ungefär 2,500,000

kronor för täckande av förvaltningskostnaderna under innevarande år för livsmedelsstyrelser,

jordbruksråd, inspektionsverksamheten och vissa andra lokala organisationer.

Motsvarande kostnader för år 1918, vilka likaledes bestritts med medel ur

prisregleringsanslaget, uppgingo till ungefär 4,000,000 kronor, och räknar kommissionen

med, att den nu pågående avvecklingen skall möjliggöra en besparing i förhållande

till fjolåret på åtminstone 1,500,000 kronor. Sannolikt torde besparingen

bliva väsentligt större, men anser kommissionen försiktigheten bjuda, att man i

kalkylen räknar med ett belopp av 2,500,000 kronor för livsmedelsstyrelserna och

dessas organ.

Sålunda torde sammanlagt 5,500,000 kronor böra i kalkylen upptagas för

kostnader för det lokala livsmedelsarbetet.

Ganska sannolikt är, att prisregleringar behöva åvägabringas även å vissa

andra varor än de här ovan omförmälda. Kommissionen tänker här närmast på

sådana artiklar, som kommissionen tidigare inköpt till då rådande pris, men vilka

med hänsyn till det förändrade läget numera näppeligen kunna utförsäljas utan att

priset förbilligas. En skyndsam utförsäljning till nedsatta pris av vissa artiklar kan

dessutom vara riktig, på det att den fria handeln snarast möjligt må kunna taga

hand om varorna i fråga. Till vilket belopp dylika nu åsyftade oförutsedda prisregleringar

å diverse varor kan komma att belöpa sig, torde för närvarande icke

kunna angivas, men kommissionen förutsätter, att det som regel här ej kan bli

fråga om annat än relativt obetydliga belopp, vilka i jämförelse med övriga prisregleringsanslag

äro av underordnad betydelse.

Beträffande två artiklar åter — kvävehaltiga gödselmedel och importerat

kraftfoder — är det dock icke uteslutet, att betydande belopp behöva anlitas för

åvägabringandet av den prisreducering, som under vissa förhållanden på importmarknaden

eller i övrigt kan bliva erforderlig för möjliggörandet av dessa varors

utförsäljning. I fråga om gödselmedel, närmast kalkkväve, har kommissionen hör

ovan, liksom tidigare i särskilda skrivelser till Kungl. Maj:t, berört frågan om förluster

på grund av de mellan staten och kalkkvävefabrikanterna ingångna avtal,

och för tillfället torde det icke låta sig göra att närmare beräkna, huruvida och i

vad mån dylika förluster äro att befara. Vad kraftfodermedel beträffar bär ju

staten fortfarande, för att möjliggöra en välbehövlig import, varit nödsakad att

antingen själv bedriva densamma, såsom för majs, eller ock ikläda sig vissa förpliktelser

för avsättningen, såsom för oljekakor, vilket allt möjligen kan under

vissa förhållanden — såsom exempelvis avsevärt försenad skeppning, hastigt öppnad

möjlighet till import å andra fodervaror till billigare pris etc. — komma att

nödvändiggöra en utförsäljning till reducerade priser, som i sin tur torde kräva

särskilda statsanslag för de eventuella förlusternas täckande.

K os t ii åder

>r det lokala

livsmedelsarlietet.

< Oförutsedda

prisregleringar.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Samman
ställning.

Departements
chefen.

Kunyl. Maj:ts proposition Nr 341.

Vilket belopp, som kan vara erforderligt för ovan åsyftade oförutsedda prisregleringar

— såväl beträffande vissa mindre artiklar som möjligén även för kalkkväve

och fodermedel — torde vara mycket svårt att beräkna. Kommissionen har

ansett försiktigheten bjuda, att man här anslår behovet av dylika oförutsedda prisregleringar

av alla olika slag till ungefär 10 miljoner kronor, d. v. s. samma belopp

som under år 1918 beräknades för diverse oförutsedda prisregleringar. Visserligen

torde denna summa ingalunda vara tillräcklig, därest de mest ogynnsamma

förhållanden i fråga om kalkkväve och importerade fodermedel inträda, men å andra

sidan synes det kommissionen ej vara nödvändigt, att i denna kalkyl inrymma större

reserv för prisregleringar än nu föreslagits.

Enligt vad ovan anförts torde sålunda för år 1919 erfordras följande pris
-

regleringsbelopp, nämligen

för mjöl .......................................................... kronor 38,000,000

» potatis ...................................................... » 90o,000

» konstgjorda gödselmedel ........................ » 4,400,000

» den lokala livsmedelsorganisationen...... » 5,500,000

» oförutsedda prisregleringar .................... » 10,000,000

eller tillsammans kronor 58,800,000.

Från nyssnämnda slutsumma 58,800,000 kronor skall dock avräknas det belopp

å 8,800,000 kronor, som återstår av ovan nämnda redan anvisade anslag för

år 1919 å 10 miljoner kronor. Sedan detta belopp frånräknats, framträder sålunda

ett ytterligare behov av penningmedel för åtgärder i pr isregler ande syfte av 50

miljoner kronor. Kommissionens här framlagda kalkyl slutar alltså på ett belopp,

som med icke mindre än 10 miljoner kronor understiger det tidigare beräknade och

i årets statsverksproposition föreslagna.

Ehuru kommissionen räknar med, att det nu föreslagna beloppet å 50 miljoner

kronor i gynnsamma fall icke behöver i sin helhet förbrukas samt att utsikter

sålunda finnas för att besparingar skola kunna göras, anser kommissionen

dock å andra sidan, att möjligheterna av ökat penningbehov för oförutsedda prisregleringar,

särskilt beträffande gödselmedel och fodervaror, äro så pass stora, att

försiktigheten torde med nödvändighet bjuda, att ifrågavarande anslag beviljas såsom

förslagsanslag.

Under åberopande av vad här ovan anförts får folkhushållningskommissionen

hemställa, att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen att till åtgärder i prisreglerande

syfte såsom förslagsanslag under nionde huvudtiteln å tilläggsstat för år 1919 anvisa

50 miljoner kronor.»

Jag vill först framhålla, att då det för år 1918 till prisregleringsåtgärder

beviljade anslaget å 90 miljoner kronor hade förslagsanslags

natur, det icke överensstämmer med grunderna för budgetväsendet att

för utgifter under år 1919 taga i anspråk besparing, som uppkommit å

sagda anslag, utan torde nytt anslag böra anvisas till 1919 års utgifter.

Folkhushållningskommissionens nu framlagda beräkning utvisar,

att prisreglering i åtskilliga hänseenden måste fortfarande upprätthållas

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tf proposition Nr 341.

under innevarande år. Det är sålunda en naturlig följd av att staten

garanterat jordbrukarna vissa minimipris för vele och råg, som skördas

innevarande år, att prisreglering sker å mjölet, för att icke mjölpriset

skall stiga i alltför hög grad. Under nuvarande förhållanden ställer

sig mjöl av utländskt vete dyrare än av inhemskt. I vad man detta

kommer att fortfara och överhuvud huru prisförhållandena komma att

gestalta sig, är ju ännu omöjligt att bedöma, men för närvarande utgör

detta höga pris på imponerat vete ett ytterligare skäl till prisreglering.

För hela kalenderåret 1919 har kommissionen för mjölet beräknat eu

prisregleringssumma av 38 miljoner kronor. De förutsättningar, på

vilka kommissionen byggt denna beräkning, äro naturligtvis ganska

ovissa och kuuna röna betydelsefull inverkan av huru de allmänna förhållandena

utveckla sig såväl inom som utom landet. Skulle å världsmarknaden

större prisfall å spannmål inträffa, är det icke uteslutet, att

eu mer omfattande prisreglering å mjöl än den nu beräknade kan bliva

nödvändig. För nävarande saknar jag emelleriid hållpunkter för att

föreslå någon jämkning i denna beräkning och anser fördenskull densamma

böra godtagas.

Det beräknade prisregleringsbeloppet för potatis avser importaffärer,

som redan beslutats, och beloppet får därlör anses vara någorlunda

exakt.

Åven de belopp, vilka beräknats för prisreglering under våren

1919 av kalkkväve och apatitsuperfosfat, torde få anses någorlunda

säkra. I varje fall lärer någon större besparing å dessa belopp icke

vara att påräkna.

I de till 5,500,900 kronor beräknade kostnaderna för det lokala

livsmedelsarbetet torde visserligen i mån som kifötidsåtgärderna avvecklas

inskränkningar kunna göras, vilket kommissionen också framhållit. I

vad mån detta kan ske är dock ännu ovisst. l’å grund härav vill jag

ej ifrågasätta någon ändring i det härtill beräknade beloppet.

Åvenså synes mig det av kommissionen till oförutsedda prisregleringar

beräknade beloppet av 10 miljonor kronor böra nu godkännas.

Då av det för året anvisade anslaget finnes att tillgå en summa

av 8,800.000 kronor, behöves nytt anslag till belopp av 50 miljoner

kronor. Anslaget bör patagligeu hava förslagsanslags natur.

För år 1920 torde, såsom i statsverkspropositionen beräknats, böra

anvisas ett förslagsanslag av 5 miljoner kronor.

Jag får på grund av vad jag nu anfört hemställa, att Eders Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 304 höft. (Nr 341.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 341.

att till åtgärder i prisreglerande syfte anvisa såsom förslagsanslag

nnder nionde lmvudt teln

dds å tilläf/gsstnt för år 1919 ............................. kronor 50,000,000,

dels ock å extra stat för år 1920 ....................... » 5,000,000.

Till vad departementschefen sålunda hemställt,

däruti statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade

Hans Maj:t Konungen lämna bifall; och skalle proposition

i ämnet avlåtas till riksdagen med den lydelse,

bil. . . . till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hugo Nordlander.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition Nr 341.

Bilaga 1.

Vete, svenskt

2 procent svinn

Inköpskostnad

Tomsäckshyra .......................

4 m. ränta å 7 ''/a procent

Veteinjölskalkyl 1919.

41:-

i. ranta a t pruueiiii ...............................

4 m. lagring å 45 öre per ton per 10 dagar

Försäkring, brand- och sjö
Frakt

...................................................................

Intagning

Mallön + utbytesersättning

Avgår 5 kg. veteeftermjöl å 45 öre

» 13 kg. kli å 25 öre

77 kg. kosta sålunda

100 » y>, »

utländskt.

46: —

Frakt till depå och omkostnader

Hamnpenningar .............................

Tomsäcksslitage och lagning

Grossistprovision ...........................

Administrationskostnad

0:8 2 1 procent svinn

0: 4 6

0: 9 0

—

0: 4 0

1: 03

1: 15

0: 5 4

0: 5 4

0: 2 5

0: 15

2: —

l: —

0: 15

—

47: 09

49: 30

4: —

4: —

51: 09

53: 30

> 5: so

5: so

. 45: 5 9

47: so

59: 21

62: 08

procent utländskt,

60: 17

3:

0: 15

0: 7 5

1: 20

1: —

6: i o

66: 2 7.

Rågmjölskalkyl 1919.

Rag ................................................................................

2 procent svinn

Inköpskostnad...................................................................

Tomsäckshyra ..................................................................

4 m. ränta å 7 ’/•> procent ............................................

4 m. lagring å 45 öre per ton per 10 dagar

Försäkring, brand- och sjö- ..........................................

Frakt .............................................................................

Intagning

Bilaga 2.

41:

0: 8 2

0: 90

0: 40

1: 03

0: 5 4

0: 25

2: - 0: 15

47: os

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungi. Maj.ts proposition Nr 341.

Mal lön + utbytesersättning ................................................................ 2: 50

97 kg. rågmjöl kosta sålunda 49: 59

100 * * * * ............................................................... 51: os 5i; 0f>

Frakt till depå och omkostnader.......................................................... 3:_

Hamnpenningar 0: 15

Tomsäcksslitage och lagning 0: 75

Grossistprovision................................................................................. 0: 90

Administrationskostnad 1: 5. g0

56: 8 8.

Rågsiktmjölskalkyl.

Håg ,H.....................................................................

2 procent svinn

Inköpskostnad

Tomsäckshyra......................................................

4 m. ränta å 7 Va procent ..............................

4 m. lagring å 45 öre per ton per 10 dagar

Försäkring, brand- och sjö-...........................

Frakt ..............................................................

Intagning........................................................

Mallön + utbytesersättning ........

Avgår 20 kg. rågkli å 25 öre....

75 kg. rågsikt kosta sålunda. ..

100 » ,» » » .....

Frakt till depå och omkostnader

Hamnpenningar ............................

Tomsäcksslitage och lagning

Grossistprovision.......................

Administrationskostnad

Bilaga 3.

41: —

0: 82

.... 0: 90

... 0:40

.... 1: 03

0: 54

.... 0: 25

.... 2: —

... 0: 15

47: 09

3:50

50: 59

.... 5: —

... 45: 59

— 60: 79 60: 79

... 3: —

... 0: 15

... 0: 75

1: 16

— 6: 06

66: 85.

STOCKHOLM, ISAAC MABCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAO, 1919

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:336 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till åtgärder i prisreglerande syfte. a1 i texten
  2. JoU 1919:69 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till åtgärder i prisregler an de syfte jämte i ämnet väckta motioner. s. 4 i texten