Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående statsverkets kapital ökning sfond m. in

1919-03-21 · 14 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:344, Med förslag till förordning angående statsverkets kapital ökning sfond m. in

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition Nr 344.

I

Nr 344.

Kling}. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående statsverkets kapital ökning sfond m. in.; given

Stockholms slott den 21 mars 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

tinansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att antaga bilagda förslag till dels förordning om statsverkets kapitalökningsfond,

dels ock förordning om ändrad lydelse av 42 § i förordningen

den 19 november 1914 om arvsskatt och skatt för gåva.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 307 höft. (Nr 344.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Majds proposition Nr 344.

Förslag
till
förordning

om statsverkets kapitalökningsfond.

Härigenom forordnas som följer:

§ L

Till en särskild fond, benämnd statsverkets kapitalökningsfond,

avsättas årligen sådana statsverkets inkomster, som inflyta av skatt å

kapital.

Såsom skatt å kapital räknas:

1) arvsskatt och skatt för gåva;

2) den del av inkomst- och förmögenhetsskatten, som belöper å

den jämlikt 17 § i förordningen den 28 oktober 1910 om inkomst- och

förmögenhetsskatt i det taxerade beloppet upptagna förmögenhetsdel;

1) den inkomstskatt, som utgår enligt 19 § 2 mom. i samma förordning.

§ 2.

Fondens tillgångar må användas allenast för bestridande av statsverkets

utgifter för kapitalökning; dock att jämväl restitution av arvsskatt

eller skatt för gåva ävensom sådan återbetalning av förut erlao-d

skatt, varom förmäles i 19 § 2 mom. sista stycket av ovannämnda förordning

skall gäldas av fondens medel.

§ 3-

Fondens medel förvaltas av statskontoret.

§ 4.

Om sättet för fondens användning besluta Kungl. Maj:t och riksdagen

gemensamt.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1920.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Muj.ts proposition Nr 344.

•>

• I

F ö r s 1 a g

till

förordning om ändrad lydelse av 42 § i förordningen den 11) november 1914

om arvsskatt och skatt för gåva.

Härigenom förordnas, att 42 § i förordningen den 19 november

1914 om arvsskatt och skatt för gåva skall i nedan angivna del hava

följande ändrade lydelse:

42 §.

Skatt enligt denna förordning erlägges:

d) — — — — myndighet.

Skatten erlägges-----bevakningen.

Vid stämpelbeläggningen användas av geueralpoststyrelsen tillhandahållna

särskilda dubbla beläggningsstämplar (arvsstämplar), vilka

skola vara att tillgå av följande slag, nämligen å 5, 10, 20 och 50 öre

samt 1, 2, 5, 10, 15, 20, 50, 100, 200, 500, 1,000 och 5,000 kronor.

Närmare bestämmelser om stämplarnas tillhandahållande äger generalpoststyrelsen

utfärda.

Den med stämpel----densamma.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1920.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 344.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Mans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21 mars

1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Edén,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Sciiotte,

Petrén,

Nilsson,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anförde:

Kungl. Maj:t har tidigare i dag på min hemställan beslutat avlåta

framställningar till riksdagen dels angående viss skärpning av skatten

å arv och gåva, dels ock angående vissa ändringar i förordningen om

inkomst- och förmögenhetsskatt, innefattande bland annat införande av

beskattning å de hos aktiebolag och solidariska bankbolag besparade

vinstmedel ävensom omläggning av de vid beskattning av inkomst och

förmögenhet tillämpade skattesatserna.

Genom nu nämnda förslag kommer staten att med större skärpa

än hittills beskatta samlat kapital. Det synes mig i samband med dessa

förslag vara lämpligt att överväga, huruvida icke särskilda åtgärder böra

vidtagas för att icke den kapitalomflyttning ur enskild i statens hand,

som härmed åstadkommes, skall leda till kapital konsumtion för

löpande utgifter. Redan tidigare har vid olika tillfällen framförts

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition Nr 344. 5

den uppfattningen, att särskilt arvsskattemedel borde fonderas och icke

tillgripas för tillgodoseende av dylika utgifter. Då'' jag delar denna

uppfattning, har jag ansett frågan nu hora upptagas till prövning.

Jag har därför haft under övervägande, vilka åtgärder lämpligen

borde vidtagas för att såsom kapital bevara den delen av till statsverket

inflytande skattemedel, vilken må anses innebära indragning till

staten av själva det beskattade kapitalet. Därvid har jag kommit till

den uppfattningen, att dylika skattemedel borde helt reserveras för

statsverkets kapitalbehov och alltså allenast användas för bestridande

av utgifter för kapitalökning. För att nå detta syfte torde den lämpligaste

anordningen vara att till en särskild fond avsätta nu ifrågavarande

medel.

I samband med beredningen av de övriga skatteförslag, som jag

i dag förelagt Kungl. Maj:t, har jag därför låtit inom finansdepartementet

utarbeta förslag angående inrättandet av eu särskild kapitalökningsfond.

Förslaget har jämte därmed sammanhändande förslag till

vissa ändringar i taxeringsförordningen och en därtill hörande promemoria

remitterats till statskontoret. Sedan statskontorets yttrande inkommit

och ytterligare beredning förekommit, får jag nu för Kungl.

Maj:t anmäla ärendet.

Jag torde först få återgivna innehållet av sagda promemoria.

P. M. angående inrättande av en statsverkets kapitalökningsfond.

För att förekomma, att sådana statsverkets inkomster, vilka härflyta av

direkt beskattning av samlad förmögenhet, bliva använda för bestridande av löpande

budgetsutgifter (»verkliga utgifter») föreslås, att sådana inkomster avsättas till en

särskild fond, vars tillgångar allenast skola få, med visst undantag, tillgripas för

kapitalökningsändamål.

Att till sådana inkomster skall hänföras arvskatt och skatt för gåva, vilken

skatt förutsattes skärpt med 25 procent, torde ej kräva särskild motivering.

Till fonden synes emellertid dessutom böra läggas intäkt av inkomst- och

förmögenhetsskatt, i den mån denna kan sägas vara en skatt å förmögenhet. Detta

synes kunna så utföras, att skatten å det taxerade beloppet proportionellt fördelas

å dels den i det taxerade beloppet ingående inkomsten, dels ock den däri

upptagna förmögenhetsdelen, varom föreskrift meddelas genom viss ändring i taxeringsförordningen,

och att skatten till den de!, som sålunda belöper å förmögenhetsdelar

tillföres fonden.

Därest ett av särskilda sakkunniga utarbetat förslag till viss beskattning av

bolags fonderade medel, •— — — vinner bifall, torde dessutom härav inflytande

medel böra ingå till fonden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 344.

Enär nyssnämnda förslag förutsätter återbetalning i visst fall av sålunda inlevererad

skatt, torde denna återbetalning böra bestridas av fondens medel.

För att möjliggöra avskiljandet av de inkomstskattemedel, som föreslås skola

tillföras fonden, torde krävas vissa ändringar i taxeringsförordningen. Förslag

härom är jämväl utarbetat.

Bestämmelserna i fondförordningen äro i övrigt avfattade i anslutning till

innehållet i förordningen om statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Det till statskontoret remitterade författningsförslaget hade följande

lydelse:

Förslag

till

Förordning

angående statsverkets kapitalökningrsfond.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Till en särskild fond, benämnd statsverkets kapitalökningsfond, avsättas årligen

sådana statsverkets inkomster, som inflyta av skatt å kapital.

Såsom skatt å kapital räknas:

1) Arvskatt och skatt för gåva;

2) Den del av inkomst- och förmögenhetsskatten, som belöper å den jämlikt

17 § förordningen den 28 oktober 1910 i det taxerade beloppet upptagna förmögenhetsdel;
3)

Den inkomstskatt, som utgår enligt 20 § 2 mom. i samma förordning.

2 §.

Fondens tillgångar må användas allenast för bestridande av statsverkets utgifter

för kapitalökning; dock att jämväl sådan återbetalning av förut erlagd skatt,

varom förmäles i 20 § 2 mom. sista stycket av ovannämnda förordning, skall gäldas

av fondens medel.

3 §•

Fonden göres räntebärande och förvaltas av statskontoret i enlighet med de

närmare föreskrifter Kungl. Maj:t meddelar.

4 §•

Fondens avkastning skall, efter avdrag av förvaltningskostnaderna, läggas,

till kapitalet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

K ungt. Maj.is proposition Nr 344.

•r> 8.

Om sättet för fondens användning besluta Kungl. Maj:t och riksdagen

gemensamt.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1920.

De föreslagna ändringarna i förordningen den 28 oktober 1910

om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering avsågo förordningens

32 och 36 §§. Dessa föreslogos skola erhålla följande lydelse:

32 g.

Det åligger — — — mantalslängden.

Där vid taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt jämväl förmögenhetlegat

till grund för taxeringen, skall taxeringsnämnden i inkomstlängden angiva

särskilt den inkomst och särskilt den förmögenhetsdel, som ingår i det taxerade

beloppet.

Har skattskyldig--— inkomstlängden i övrigt.

Finner taxeringsnämnd----.

36 §.

2 mom. Efter emottagandet —--tjänsteman ej mindre att ofördröj
ligen

uträkna och i taxeringslängderna införa de avgifter, som på grund av taxeringsnämndernas

beslut skola påföras, varvid i särskilda kolumner skola införas de

delar av inkomst- och förmögenhetsskatten, som belöpa å ena sidan å den i det

taxerade beloppet upptagna inkomsten, å andra sidan å den i samma belopp upptagna

förmögenhetsdelen, ävensom den inkomstskatt, som skall erläggas jämlikt 20

§ 2 mom. förordningen den 28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt,

än även — — —.

I sitt på grund av ovannämnda remiss den 5 mars 1919 avgivna

yttrandet anför statskontoret:

»Vad först angår själva syftemålet med inrättande av en statsverkets kapitalökningsfond

finner statskontoret det överensstämma med sunda principer i skattepolitiskt

hänseende, att sådana skatter, som kunna anses innebära indragning till statsverket

av delar av själva det beskattade kapitalet och alltså icke endast avse, att

viss del av kapitalets avkastning tages i anspråk för statsändamål, användas till

ökning av statens kapital och ej till bestridande av statsverkets löpande utgifter.

Till sådana skatter höra givetvis arvsskatt och skatt för gåva, varför intet

synes vara att erinra mot att dessa skatter reserveras för statens kapitalökningsbehov.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung!. Muj:ts proposition Nr 344.

I fråga om den del av inkomst- och förmögenhetsskatten, som belöper å den

jämlikt 17 § förordningen den 28 oktober 1910 i det taxerade beloppet upptagna

förmögenhetsdel, synes det mera tvivelaktigt, huruvida denna skatt, som ju visserligen

beräknas efter kapitalets storlek, men för vars gäldande ej själva kapitalet

utan endast dess avkastning torde behöva tagas i anspråk, kan anses innebära

överflyttande till staten av någon del av det beskattade kapitalet. *Då för övrigt

för närvarande icke föreligger någon utredning om, huru stor del av den samlade

inkomst- och förmögenhetsskatten, som utgöres av skatt å förmögenhet, synes det

kunna ifrågasättas, om åtminstone innan någon upplysning härutinnan vunnits, det

bör fastslås, att nämnda del av inkomst- och förmögenhetsskatten skall i sin helhet

på föreslaget sätt användas allenast för tillgodoseende av statens behov av kapitalökning.

Detta kunde måhända leda till att en oproportionerligt stor del av berörda

behov kornine att fyllas genom beskattning och att å andra sidan landets skatteförmåga

i övrigt komme att för riksstatens verkliga utgifter anlitas i högre grad

än som strängt taget vore nödvändigt.

Yad vidkommer den skatt å vissa bolags besparade vinstmedel, som omförmäles

i det föreslagna 2 mom. av 20 § i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt,

synes det ej vara något att invända mot att denna användes till kapitalökning

för statens rökning.

Enligt det föreliggande förslaget skulle statsverkets kapital ökningsfond göras

räntebärande och förvaltas av statskontoret. Då, enligt vad statskontoret förmodar,

avsikten är att fonden skall årligen tagas i anspråk för sådana anslag till kapitalökning,

som hittills anvisats av andra inkomster än lånemedel, och däremot icke

att kapital skall hopsparas för att tagas i bruk först i en mer eller mindre avlägsen

framtid, vill det synas, som om det ej vore lämpligt att genom förräntning

fastlåsa fondens medel, då ju härigenom svårighet kunde uppstå att lösgöra tillgångarna,

när de skola tagas i anspråk. Visserligen kunde det tänkas, att medlen

placerades på kortare tids uppsägning i enskilda banker, men för statsverket torde

det då vara minst lika fördelaktigt, att fondmedlen ingå i statsverkets kassaförlag

tills de bliva för avsett ändamål använda. Enligt statskontorets mening bör därför

8 § i förordningen endast innehålla, att tillgångarna skola av statskontoret bokföras

såsom en särskild fond, i vilket fall 4 § kan helt ur förslaget utgå.

Statskontoret övergår härefter till frågan, på vad sätt ifrågavarande skattemedel

skola tillgodoföras fonden.

Vad då först angår arvskatten och skatten för gåva inbegripas som bekant

dessa skatter i stämpelmedlen, utan att någon särskild stämpeltyp för dem användes.

Någon kännedom om, till vilket belopp arvskatten för ett visst år uppgått, kan

därför erhållas först vid slutet av påföljande år, då den häröver upprättade statistiken

föreligger; och då denna statistik grundar sig på de till hovrätterna insända

renovationerna av de s. k. småprotokollen, kunna de därvid framkomna siffrorna

knappast anses äga räkneskapsmässig giltighet. En förutsättning för det nu föreliggande

förslagets genomförande synes därför vara, att en särskild stämpeltyp

kommer till användning för arvskatt och skatt för gåva, i vilket fall det vid försäljning

av sådana stämplar influtna beloppet kan i räkenskapen särskilt bokföras

och till kapitalökningsfonden omföras antingen vid årsbokslutet eller, om så finnes

önskligt, under löpande året alltefter som skatten inflyter. Om förordningen skall

opaginerad Kontrollera mot PDF

y

Runyl. Majds proposition Nr 341.

träda i kraft den 1 januari 1020, bör därför den nya stämpel typen dä vara tillgänglig

hos vederbörande stämpelförsäljare.

I syfte att möjliggöra avskiljandet av de inkomstskattemedel, som föreslagits

skola tillföras fonden, hava förslag uppgjorts till vissa ändringar i förordningen om

taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering. I avseende härå vill statskontoret

anmärka, att av det vid handlingarna fogade förslaget till ändring i 32 § ej

klart framgår, huru förfaras skall i de fall, då skattskyldig oj avlämnat deklaration.

Slutligen vill statskontoret framhålla, att då, för behörigt överförande till

kapitalökningsfonden av förenämnda bägge särskilda delar av inkomst- och förmögenhetsskatten,

det torde vara erforderligt ej blott att samma andelar särskilt angivas

å taxeringslängderna utan även att de i vederbörande räkenskaper samt i

rikshuvudboken särskilt redovisas, detta torde förutsätta, att redan i riksstaten dessa

bägge delar upptagas å särskilda titlar såsom underrubriker till inkomst- och förmögenhetsskatten,

vilken i sådant fall kunde i riksstaten upptagas sålunda:

Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning:

a) skatt å inkomst — — — — — — — — — — — — — _ — —__

b) särskild skatt å vissa bolags besparade vinstmedel — — — —--

c) skatt å förmögenhet —• — — — — —• — — — —. — — — —

Säger för inkomst- och förmögenhetsskatt — —---- — —---_

På liknande sätt och av samma anledning synes i riksstaten inkomsttiteln

stämpelmedel böra upptagas sålunda:

Stämpelmedel, bevillning:

a) arvskatt och skatt för gåva — — — — — — — — — — — — —

b) stämpelmedel i övrigt — — — — — — — — — — — — _ — —

Säger för stämpelmedel — — —• — — — — — — — — — — — —.»

Med anledning- av att statskontoret ifrågasatt införande av en ny

stämpeltyp, varigenom arvs- och gåvoskattemedel skulle kunna säkrare

avgränsas från övriga stämpelmedel har yttrande infordrats jämväl från

general poststyrelsen:

I sift den 11 mars avgivna utlåtande anför generalpoststyrelsen:

Då, jämlikt förslaget, till den ifrågavarande fonden skall avsättas, bland

annat, arvsskatt och skatt för gåva, och till följd härav måste kunna beräknas de

årliga belopp, vartill dessa skatter uppgå, framträder frågan, huruvida sådan beräkning

lämpligen kan göras med användning av de dubbla beläggningsstämplar,

medelst vilka berörda skatter för närvarande uttagas, eller om härför erfordras en

ny stämpeltyp.

Därest det förra alternativet väljes, kan skattebeloppet icke uträknas inom

postverket, enär de dubbla beläggningsstämplarna jämväl användas för andra ändamål.

Däremot kan en sådan uträkning ske med hjälp av de med nr 2 märkta

delarna av de dubbla beläggningsstämplarna, vilka för granskning insändas till hovrätterna.

Yad först arvsskatten beträffar, skola de härför använda, med nr 2 märkta

stämpeldelarna jämlikt 35 § i nådiga förordningen angående stämpelavgiften den 19

november 1914 fogas vid de renoverade exemplaren av underrätternas s. k. småprotokoll,

som skola till hovrätt insändas. Dessa renovationer skola enligt nådiga

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 307 höft. (Nr 344.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kunyl. Maj:ts proposition Nr 344.

förordningen den 16 juni 1875 till hovrätten insändas från häradsrätt inom tre

månader från tingets avslutande och från rådhusrätt för varje månad inom utgången

av nästa månad. Enligt 36 § i stämpelförordningen skola de insända stämpeldelarna

granskas i hovrätterna och jämföras med protokollen. För alla under ett

år avlämnade dylika protokoll bör detta granskningsarbete enligt samma paragraf

vara fulländat senast inom slutet av det nästföljande året.

Yad skatten för gåva angår, skola enligt 53 § 2 mom. i nådiga förordningen

om arvsskatt och skatt för gåva den 19 november 1914 hos Eders Kungl. Maj:ts

befallningshavande föras särskilda förteckningar över gåvoskattens belopp, av vilka

förteckningar avskrifter skola inom den 1 april det nästföljande året jämte de med

nr 2 betecknade stämpeldelarna insändas till hovrätt, varest granskning av stämpelbeläggningen

äger rum.

Till följd av nu angivna bestämmelser kunna sålunda från hovrätterna erhållas

fullständiga uppgifter angående nu ifrågakomna skatters belopp, men beräkningen

kan, särskilt vad angår arvsskatten, slutföras först eu längre tid efter skattens

erläggande.

Skulle åter det senare av ovan angivna alternativ eller införandet av en ny

stämpeltyp — en arvsstämpel — komma i tillämpning, kan skattebeloppet uträknas

— utom på sätt förut anförts genom uppgifter från hovrätterna — genom generalpoststyrelsens

försorg. Jämlikt 41 § i stämpelförordningen skola nämligen stämpelförsäljarna

— d. v. s. vederbörande tjänstemän vid härads- och rådhusrätter samt

hos Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande — föra och för kalenderår avsluta

redogörelse över mottagna stämplar och vad därför i penningar inflyter, vilken redogörelse

bör till generalpoststyrelsen vara avlämnad sist den 15 januari nästföljande

år. Generalpoststyrelsen har enligt 45 § i samma förordning att inom den 1 april

över stämpeluppbörden i riket upprätta redogörelse för det nästföregående kalenderåret.

Åv denna inom generalpoststyrelsen uppgjorda redogörelse skulle alltså, därest

i stämpelförsäljarnas redogörelser komme att införas en särskild kolumn för de

ifrågasatta nya arvsstämplarna, framgå det sammanlagda beloppet av de under det

föregående året försålda arvsstämplar, och kan denna redogörelse föreligga färdig

senast den 1 april varje år. Enligt nu gällande bestämmelser kunna några uppgifter

om arvs- och gåvoskatterna under löpande året ej lämnas, och torde det

bliva svårt förelägga stämpelförsäljarna att härom vid olika tillfällen under året

avgiva särskilda redogörelser. Undantagsvis kan inträffa, att arvsstämplar komma

att inköpas kontant direkt från postanstalt. Uppgift om dessa stämplar, som redovisas

av vederbörande postkontor, inkommer till generalpoststyrelsen genom postkontorets

räkenskap och kan sålunda jämväl inflyta i general poststyrelsens förenämnda

årsredogörelse över skatten.

Införandet av en ny stämpeltyp synes sålunda otvivelaktigt medföra möjlighet

att snabbare erhålla kännedom om skattebeloppet, än om de nu brukliga dubbla beläggningsstämplarna

fortfarande skulle användas jämväl för arvs- och gåvoskatterna.

I sammanhang härmed anser sig generalpoststyrelsen emellertid icke böra

underlåta påpeka, att såväl ur tillverknings- som framför allt ur förvarings- och

redovisningssynpunkt kan vara av betydelse, att ej allt för många olika stämpeltyper

påbjudas. Redan nu finnas och tillhandahållas genom postverket ett flertal

stämplar, nämligen:

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 344.

helarksstämplar ......................................

.................. 12

stycken

enkla beläggningsstämplar.....................

..................... 156

dubbla dito .......................

..................... 36

»

bank- och växelstämplar .......................

................... 28

»

överlåtelsestämplar..................................

..................... 32

»

punschstämplar .......................................

..................... 12

»

Summa 156 stycken.

Härtill komma eventuellt de ifrågasatta lyxstämplarna = 17 stycken. Lämpligt

vore sålunda, därest ytterligare en ny stämpel (arvsstämpel) varder påbjuden,

att densamma ej skall tillhandahållas i den mångfald valörer, som är stadgad beträffande

de nuvarande dubbla beläggningsstämplarna, utan synes tillräckligt, att

arvsstämpeln, som naturligen likaledes skulle utgöras av en dubbel beläggningsstämpel,

tillverkades i följande valörer: 5, 10, 20 och 50 öre samt 1, 2, 5, 10, 15,

20, 50, 100, 200, 500, 1,000 och 5,000 kronor.

Därest jämlikt 49 § i förordningen om arvsskatt och skatt för gåva restitution

av redan erlagd skatt blivit, på gjord framställning, av vederbörande myndighet

beviljad, synes det restituerade beloppet böra utbetalas från kapitalökningsfonden,

varom stadgande torde böra inflyta i den föreslagna förordningens 2 §.

Sedan jag nu redogjort för ärendets beredning torde jag få angiva departementsmin

ställning till det föreliggande förslaget. chefen.

Först torde jag få upptaga till behandling själva principfrågan

om inrättande av en statsverkets kapitalökningsfond. Statskontoret har

därom anfört, att statskontoret funne syftemålet överensstämma med

sunda principer i skattepolitiskt hänseende. Efter min mening är det

av stor vikt att i görligaste mån så anordna finansväsendet, att uti

finanshushållningen icke sker en direkt förbrukning av do inom folkhushållningen

fonderade tillgångarna. Staten bör uppställa såsom en

bestämd grundsats för sin hushållning, att löpande årsutgifter allenast må

bestridas från folkhushållets årsavkastning. Då statens fiskaliska åtgärder

innebära en kapitalöverflyttning, bör noga tillses, att de i statens hand överflyttade

tillgångarna så vitt möjligt bevaras såsom kapital. Den naturliga

utvägen härför synes mig vara, att hithörande medel placeras inom sådana

områden av statshushållningen, där behov föreligger av stadigvarande

kapitalplacering. Säkrast sker detta, om de tillgångar, som äro i fråga,

undandragas den obegränsade förfoganderätt, som statsmakterna utöva

över inflytande skattemedel i allmänhet, och redovisas alldeles för sig.

Hittills hava skattemedel, utan att någon åtskillnad gjorts i avseende

å deras art, använts såväl för löpande årsutgifter (vad i budgeten nu

benämnes »verkliga utgifter») som för kapitalökningsutgifter. Tillkomsten

av den ifrågasatta fonden skulle innebära möjlighet att städse

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kunyl. Moj.ts proposition Nr 344.

kunna redovisa för användningen av hithörande slag’ av skattemedeL

Upptagas dessa medel i en särskild fond, från vilken de icke må

omföras utan att bliva placerade såsom kapital, vinner man nödiggaranti

för att nödig aktsamhet iakttages vid disponerandet av medlen

i fråga. Av fondens tillgångar anvisas i mån av behov utgifter för

statsverkets olika behov av kapitalökning.

Jag kommer så till frågan, vilka skatteintäkter skola häuföras till

direkta kapitalskatter. I fråga om skatterna å arv och gåva synes ingen

tvekan kunna råda därom, att dessa skattemedel skola ingå till kapitalökningsfonden.

Härmed blir med all tydlighet fastslaget, att överförandet

i statens ägo av större eller mindre delar utav samlad enskild

förmögenhet icke innebär något avbräck för den önskvärda kapitalbildningen

inom landet. Om man således förhindrar disposition av

arvs- eller gåvoskattemedel för andra än kapitalbildande ändamål, synes

det vara i sin ordning, att andra statsinkomster icke skola tagas i anspråk

för eventuellt förekommande återbäring till enskilda av genom

arvsskatt till staten överfört kapital. Jag finner generalpoststyrelsens

anmärkning härutinnan äga fog och har följaktligen i det slutliga förslaget

upptagit bestämmelser om att restitutioner av arvsskatte- eller

gåvoskattemedel böra ersättas av kapitalökningsfonden.

Till fonden böra vidare föras sådana intäkter av inkomst- och

förmögenhetsskatten, vilka innebära beskattning av förmögenheten. Nu

utgöres ju den vanliga beskattningen av inkomst och förmögenhet i

den form, att inkomsten jämte eu sextiondedel av förmögenheten tillsammans

bilda det taxerade beloppet. Förekomsten av förmögenhet

höjer det erlagda skattebeloppet minst i samma mån som förmögenhetsdel

ingår i det taxerade beloppet; i själva verket är cjen del av skatten,

som kan sägas föranledas direkt av förmögenheten, något större, beroende

på att den tillagda sextiondedelen även bidrager att höja skatieprocenten.

Till denna omständighet kan emellertid här icke tagas

hänsyn. Såsom kapitalbeskattning betraktar jag den andel av den

samlade inkomst- och förmögenhetsskatten, vilken belöper å taxerade

förmögenhetsdelar. Statskontoret erinrar därom, att även denna del

av skatten är av den art, att för dess gäldande icke själva kapitalet

utan endast dess avkastning behöver tagas i anspråk. Detta häri

emellertid efter min uppfattning icke upphäva skattedelens karaktär att

vara en låt vara förhållandevis låg kapitalskatt. I konsekvens med vad nyss

utvecklats beträffande arvsskatten kunde det ifrågasättas att låta restitutioner

av skattemedel, i den mån de innehålla skatt å förmögenhetsdelar

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuncjl. Maj:ta proposition Nr 344.

U\

So“varIkafn^S^lig tuficke

»B-skatt» a bolag, som rvu fe J 50_v„„fns ae strängare villkor

föreslagit riksdagen, dessa medel boi< föreslagna fond alltid inäste

för användningen, sent en avsattmng till.on f

innebära. Härtill ^LXtSg eller ef beskaUning 1 förskott av

utgöra en provisorisk fjjrel , ämnc\ 80m tidigare

vinstmedel, som icke utdela . & , Kun<>-1 Marts prövning,

a "Ss-S-å-sc

beträdde uppförandet i ^dget^avde

inkomsttitlar^ Ti anmälan av förslag

m nffkomstberikning. Därvid ‘“fSeZsfvOrevafanl

P af^felifarfag bär" allenast, att i rtksstaten finge uppföras dels

å utgiftssidan fond
förutsättnmgar

harfor finnas och behov^arav^lor , Jörandet av

medel såsom --prataxenngsförordningen

det foreliggau e ors statskontor ”t i visst avseende anmarkt,

nava, med iakttagande d ;mmält författningsförslag.

av mig "PP "|ågasaftta bestämmelserna torde höra föranteda, Bteom stets
för''1^fprSSSSo^.

“f1 BOT8katte“

lar irSedtebedragande Ä ÄÄ

s ääx» - “g z s«?d lydr

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 307 haft. (Nr 344.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 344.

tio. ti,, riksdagen

, ..ii (^eni!l1a av statsrådets övriga ledamöter biradda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall; och skulle till riksdagen avlåtas pro|o;;raT

den ''-vdelse, bil. litt. . . .vid detta protokoll

Ur protokollet:

Gunnar Grip.

SIOCKHOLM. 1SAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI

-AKTIEBOLAG, 19191

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:353 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om avsättning på 1920 års riksstat av medel till en statsverkets kapitalöknings fond. a1 i texten
  2. Rskr. 1919:365 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående statsverkets kapital öknings fond m. m. a1 i texten
  3. Rskr. 1919:297 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående statsverkets kapitalöknings fond ni. m. s. 4 i texten
  4. SU 1919:213 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställning om avsättning på 1920 års riksstat av medel till en statsverkets kapitalöknings fond. a1 i texten
  5. BevU 1919:66 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående statsverkets kapitalökningsfond m. m. s. 1 i texten

Visa alla 6