Kungl. Maj:ls Proposition Nr 372
1919-03-11 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1919:372, Kungl. Maj:ls Proposition Nr 372
Dokumentets text
Kungl. Maj:ls Proposition Nr 372.
1
Nr 372.
Kungl. Maj:ts g>roposition till riksdagen angående dyrtidstillägg
åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter;
given Stockholms slott den 11 mars 1919.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att
anvisa på tillåggsstat för år 1919 ett förslagsanslag av 9,250,000
kronor för beredande beträffande statsunderstödda folkhögskolor under
läsåret 1918 — 1919 samt beträffande övriga i det följande angivna läroanstalter
under år 1919 av dyrtidstillägg åt där anställda lärare, att —
vad angår statsunderstödda folkhögskolor, efter Kungl. Majrts beprövande
i varje särskilt fall — utgå enligt följande grunder, med rätt för Kungl.
Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter, som för tillämpning av dessa
grunder må befinnas erforderliga:
A. Egentliga folkskolor, mindre folkskolor och småskolor.
1) Dyrtidstillägget utgår
a) med ett årligt belopp av 600 kronor till den, som vid ingången
av år 1919 är anställd i egenskap av ordinarie lärare vid egentlig folkskola,
under förutsättning att befattningshavaren vid denna tidpunkt har
eget äkta barn, som icke uppnått 18 års ålder; dock att dyrtidstillägg
med detta belopp icke tillkommer gift kvinnlig befattningshavare, vars
man lever;
b) med ett årligt belopp av 400 kronor dels till varje ordinarie lärare
vid egentlig folkskola, som icke äger erhålla dyrtidstillägg med det i
punkt a) omförinälda belopp, dels ock till extra ordinarie och vikarierande
folkskollärare, under förutsättning, vad vikarierande lärare beträffar, att
de bestämmelser i fråga om behörighet och minimiavlöning, vilka såsom
villkor för statsbidrag äro stadgade beträffande vikarie för på grund av
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 334 käft. (Nr 372.) 1
2 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 372.
sjukdom tjänstledig ordinarie eller extra ordinarie lärare vid egentlig folkskola,
äro uppfyllda;
c) med ett årligt belopp av 400 kronor till den, som vid ingången
av år 1919 är anställd i egenskap av biträdande lärare vid folkskola,
lärare vid mindre folkskola eller lärare vid småskola, under förutsättning
att befattningshavaren vid denna tidpunkt har eget äkta barn, som icke
uppnått 18 års ålder; dock att dyrtidstillägg med detta belopp icke tillkommer
gift kvinnlig befattningshavare, vars man lever, ej heller den,
vilken vikarierar för tjänstledig lärare;
d) med ett årligt belopp av 250 kronor till varje biträdande lärare
vid folkskola, lärare vid mindre folkskola och lärare vid småskola, som
icke äger erhålla dyrtidstillägg med det i punkt c) omförmälda belopp,
under förutsättning, vad vikarierande lärare beträffar, att de bestämmelser
i fråga om behörighet och minimiavlöning, vilka såsom villkor för statsbidrag
äro stadgade beträffande vikarie för på grund av sjukdom tjänstledig
biträdande lärare vid folkskola, lärare vid mindre folkskola eller
lärare vid småskola, äro uppfyllda.
2) Dyrtidstillägget utgår till befattningshavaren i samma ordning
som lönen.
B. Högre folkskolor.
1) Dyrtidstillägget utgår
a) med ett årligt belopp av 600 kronor till den, som vid ingången
av år 1919 är i vederbörlig ordning anställd i egenskap av ordinarie
lärare vid statsunderstödd högre folkskola, under förutsättning att befattningshavaren
vid denna tidpunkt har eget äkta barn, som icke uppnått
18 års ålder; dock att dyrtidstillägg med detta belopp icke tillkommer
gift kvinnlig befattningshavare, vars man lever;
b) med ett årligt belopp av 400 kronor dels till varje i vederbörlig
ordning anställd ordinarie lärare vid statsunderstödd högre folkskola, som
icke äger erhålla dyrtidstillägg med det i punkt a) omförmälda belopp,
dels ock till extra ordinarie och vikarierande lärare vid högre folkskola,
under förutsättning att sådan befattningshavare har en tjänstgöringsskyldighet
av minst 24 timmar i veckan och åtnjuter den minimiavlöning,
som är bestämd för utbekommande av statsbidrag till avlönande av
vikarie för lärare vid högre folkskola under tjänstledighet på grund av
sjukdom.
2) Dyrtidstillägget utgår till befattningshavaren i samma ordning
som lönen.
3
Kungl. Maj:ta Proposition AV 372.
C. Kommunala mellanslcolor.
1) Dyrtidstillägget utgår
a) med ett årligt belopp av 600 kronor till den, som vid ingången
av år 1919 är i vederbörlig ordning anställd i egenskap av ordinarie
lärare vid kommunal mellanskola, under förutsättning att befattningshavaren
vid denna tidpunkt har eget äkta barn, som icke uppnått 18 års
ålder; dock att dyrtidstillägg med detta belopp icke tillkommer gift
kvinnlig befattningshavare, vars man lever;
b) med ett årligt belopp av 400 kronor dels till varje i vederbörlig
ordning anställd ordinarie lärare vid kommunal mellanskola, som icke äger
erhålla dyrtidstillägg med det i punkt a) oinförmälda belopp, dels ock
till extra ordinarie och vikarierande ämneslärare vid kommunal mellanskola,
under förutsättning att sådan befattningshavare har en tjänstgöringsskyldighet
av minst 24 timmar i veckan.
2) Dyrtidstillägget utgår till befattningshavaren i samma ordning
som lönen.
D. Vissa småskoleseminarier.
Dyrtidstillägget utgår åt lärare vid de av landsting och av städer,
som icke deltaga i landsting, underhållna småskoleseminarierna enligt
samma grunder, som kunna bliva stadgade i fråga om dyrtidstillägg åt
lärare vid egentliga folkskolor och småskolor, därvid lärare vid småskoleseminarium,
som äger behörighet till folkskollärarbefattning, skall likställas
med folkskollärare och lärare med behörighet till småskollärarbefattning
skall likställas med lärare vid småskola.
E. Privatläroverk.
1) Delaktighet i dyrtidstillägget tillkommer den, som under år 1919
eller någon del av nämnda år är anställd i egenskap av föreståndare,
ämneslärare med full tjänstgöring, timlärare eller övningslärare vid sådan
enskild mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller samskola eller enskilt
lärarinneseminarium, som åtnjuter understöd från det i riksstaten uppförda
gemensamma reservationsanslaget till privatläroverk.
2) Dyrtidstillägget utgår med följande belopp utöver föreskriven
minimiavlöning eller, där föreskrift om minimiavlöning saknas, utöver den
avlöning, som för motsvarande tjänstgöring i medeltal utgått under åren
1913-1915:
a) till föreståndare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskola,
hö°re flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium
o '' o n
med 500 kronor för år;
4
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 372.
b) till ämneslärare med full tjänstgöring, manlig eller kvinnlig, vid
enskild mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt
lärarinneseminarium med 500 kronor för år;
c) till manlig timlärare vid enskild mellanskola, högre goss- eller
samskola samt enskilt lärarinneseminarium med 15 kronor för veckotimme,
dock beträffande lärare vid högre goss- eller samskola endast för det antal
veckotimmar, som för vederbörande läroanstalt tagits i beräkning vid
bestämmande av det särskilda understödet för anlitande i större omfattning
av manliga lärarkrafter;
d) till manlig timlärare vid högre flickskola med 10 kronor för
veckotimme;
e) till kvinnlig timlärare vid enskild mellanskola, högre flickskola,
högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium med 10 kronor
för veckotimme;
f) till övningslärare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskola,
högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium
med 10 kronor för veckotimme.
F. Folkhögskolor.
1) Dyrtidstillägget utgår
a) med högst 700 kronor för vinterkurs och högst 300 kronor för
sommarkurs till varje ordinarie lärare;
b) med högst 450 kronor för vinterkurs och högst 250 kronor för
sommarkurs till varje icke ordinarie, manlig och kvinnlig, ämneslärare,
som har en tjänstgöringsskyldighet av minst 15 timmar i veckan;
c) med högst 350 kronor för vinterkurs och högst 250 kronor för
sommarkurs till varje annan manlig och kvinnlig lärare, som har en
tjänstgöringsskyldighet av minst 15 timmar i veckan och vilken icke
äger erhålla dyrtidstillägg enligt de i punkterna a) och b) angivna
grunder.
De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.
GUSTAF.
Värner Rydén.
Kungl. Maj:ta Proposition Nr 372.
5
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11 mars 1919.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,
SCHOTTE,
Petrén,
Nilson,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Departementschefen, statsrådet Rydén anförde härefter:
Vid anmälan den 9 januari 1919 av de särskilda medelsbehov, som
under åttonde huvudtiteln borde tillgodoses genom anslag å tilläggsstat
för år 1919, hemställde jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att,
i avbidan på proposition angående krigstidstillägg till lärare vid vissa
statsunderstödda undervisningsanstalter, för ändamålet beräkna på tilläggsstat
för år 1919 ett belopp av 9,275,000 kronor. Denna min hemställan
blev av Kungl. Maj:t bifallen.
Till det ärende, varom sålunda framställning till riksdagen ställts i
utsikt, anhåller jag nu att få återkomma.
Under de senare åren och delvis även under innevarande år hava
utgått och utgå anslag av statsmedel för beredande av tillfällig löneförbättring
åt nästan samtliga lärarkårer vid kommunala, enskilda eller därmed
jämförliga allmänna statsunderstödda undervisningsanstalter i riket.
Ang. dyrtidstillägg
åt
lärare vid
vissa statsunderstödda
undervisning
anstalter.
6
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 372.
För lärarpersonalerna vid folk- och småskolor, högre folkskolor, kommunala
mellanskolor och vissa småskoleseminarier upphörde denna tillfälliga
löneförbättring i och med utgången av år 1918, då från och med innevarande
år den för dessa lärarkategorier av 1918 års lagtima riksdag beslutade
definitiva löneregleringen trädde i kraft. Beträffande folkhögskolornas
lärare ävensom lärarpersonalen vid privatläroverken (högre flickskolor,
enskilda mellanskolor, högre goss- och samskolor samt enskilda lärarinneseminarier)
gälla för år 1919 de av 1918 års lagtima riksdag beslutade
tillfälliga löneförbättringarna; för den förstnämnda av två nu senast omförmälda
lärarkårer har jag för avsikt att till innevarande års riksdag framlägga
förslag till en definitiv lönereglering att träda i kraft från och med
år 1920, varemot spörsmålet om privatläroverkens lönereglering ännu
befinner sig på utredningens stadium.
Vid det utredningsarbete, som föregick 1918 års lagtima riksdags
beslut angående lönereglering för lärarpersonalerna vid såväl de statliga
som vissa kommunala allmänna undervisningsanstalter — folk- och småskolor,
högre folkskolor och kommunala mellanskolor — betonades av
löneregleringskommittén, vars förslag i huvudsak blev riksdagens beslut,
i dess den 21 februari 1918 i ämnet avgivna utlåtande, att kommittén
för de statsanställda lärarna förutsatt, att de skulle komma i åtnjutande
av den ytterligare löneförbättring, vilken i form av krigstidstillägg eller
krigstidshjälp eventuellt kunde komma statens tjänstinnehavare i allmänhet
till del. Vid bedömande åter av de avlöningsbelopp, som borde ifrågakomma
för de kommunalt anställda befattningshavarna sade sig kommittén,
bland annat, hava tagit hänsyn till att krigstidstillägg eller krigstidshjälp
ej för närvarande utginge till dem. Huruvida även med de avlöningsbelopp,
som kommittén föresloge för de kommunalt anställda lärarna,
dessa i framtiden skulle ifrågakomma till erhållande av krigstidstillägg
eller krigstidshjälp från staten, förklarade kommittén vara ett spörsmål,
som under dåvarande förhållanden kommittén funne undandraga sig dess
bedömande. Något vidare uttalande i denna fråga gjordes varken av mig
i mitt yttrande till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 22
mars 1918 vid anmälan av löneregleringsärendet för avlåtande av framställning
till 1918 års lagtima riksdag, eller av riksdagen i dess skrivelse
i ämnet, i annan mån än att riksdagen förklarade sig finna ovanberörda
av löneregleringskommittén angivna och av mig förordade allmänna utgångspunkt
vara den riktiga.
Då sedermera under senare delen av år 1918 de brydsamma förhållandena
gjorde dyrtidens tryck synnerligen kännbart för alla löntagare
och i anledning företrädesvis härav 1918 års urtima riksdag samman
-
7
Kung/. Maj:ts Proposition AV 372.
kallades, uppkom fråga om tillgodoseende i ekonomiskt avseende av samtliga
ovanberörda lärarkårer vid de statsunderstödda undervisningsanstalterna.
Dessa åtnjöto, på sätt erinrats, för år 1918 tillfällig löneförbättring, vilken
förmån under åren successivt förbättrats i avvaktan på den kommande
definitiva löneregleringen. I särskilda till sistnämnda års urtima riksdag
avlåtna propositioner framlade Kungl. Maj:t förslag om extra krigstidstillägg
för senare halvåret av 1918 åt de lärare, om vilka nu är tal.°Dessa
framställningar rönte en välvillig behandling från riksdagens sida, och i
samtliga fall blevo do av Kungl. Maj:t föreslagna beloppen ökade. Riksdagen
visade sig sålunda behjärta de svåra ekonomiska villkor, under vilka
ifrågavarande lärare bedriva sitt arbete, och enligt riksdagens beslut utgick
sålunda — visserligen ej efter samma grunder som för statens befattningshavare
extra krigstidstillägg till kommunalt anställda lärare ävensom
till lärare vid vissa privata läroanstalter under senare delen av år 1918.
De svåra förhållanden, varmed under kristiden löntagare av alla slag
haft att kämpa, äro ännu långt ifrån till ända. Allt fortfarande ställas
avsevärda anspråk på staten för tillgodoseende av dess tjänstemän, och
till innevarande års riksdag är ställd i utsikt framställning om dyrtidstillägg
och dyrtidshjälp åt statens befattningshavare. Billigheten synes
mig kräva, att staten även beträffande de kommunala och andra tjänstinnehavare,
varom nu är fråga, fortsätter på den väg, som en gång
beträtts, och genom dyrtidstillägg för innevarande år söker biträda ^dem
i den verkligen bekymmersamma ställning, vari de på "rund av dyrtiden
befinna sig.
Vid bedömande av frågan, på vad sätt och i vilken utsträckning
detta dyrtidstillägg bör utgå, synes mig från början kunna fastslås, att
de allmänna grundsatser, som varit gällande och eventuellt komma att
föreslås för utgående av dyrtidstillägg åt statens befattningshavare, icke
i förevarande fall kunna tillämpas. En sådan tillämpning skulle nämligen
medföra konsekvenser, vilka såväl i ekonomiska som andra hänseenden
icke låta sig för närvarande överskåda. Vid övervägande av spörsmålet
rörande de lämpligaste formerna för det dyrtidstillägg jag är sinnad föreslå
ävensom i vilken utsträckning detsamma skäligen kan anses böra utgå,
har jag stannat för att tillstyrka i stort sett enahanda grunder som de,
enligt vilka 1918, respektive 1919 års tillfälliga löneförbättring utgått
och utgår till de olika lärarkårerna.
Vad då först lärarpersonalen vid folie- och småskolor beträffar, utgick
för år 1918 enligt 1917 års riksdags beslut den tillfälliga löneförbättringen
-
8
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 372.
dels med 600 kronor till sådan ordinarie lärare vid folkskola, vilken
vid ingången av år 1918 hade eget äkta barn, som icke uppnått 18 års
ålder, dock att delaktighet i löneförbättringen icke tillkom gift kvinnlig
befattningshavare, vars man levde,
dels med 400 kronor till annan ordinarie lärare vid folkskola samt
till extra ordinarie och vikarierande folkskollärare, under förutsättning,
vad vikarierande lärare beträffade, att de bestämmelser i fråga om behörighet
och minimiavlöning, vilka såsom villkor för statsbidrag äro stadgade
O D 7 DO
beträffande vikarie för på grund av sjukdom tjänstledig ordinarie eller
extra ordinarie lärare vid folkskola, vore uppfyllda,
dels med 400 kronor till sådan biträdande lärare vid folkskola, lärare
vid mindre folkskola och lärare vid småskola, vilken, på sätt nämnts rörande
folkskollärare, var att betrakta som familjeförsörjare,
dels ock med 250 kronor till varje annan lärare av senast omförmälda
kategori under motsvarande förutsättning, som nyss angivits i fråga om
extra ordinarie och vikarierande folkskollärare.
Den tillfälliga löneförbättringen skulle utgå i samma ordning som lönen.
I en till Kungl. Maj:t ingiven skrivelse har centralstyrelsen för Sveriges
allmänna folkskollärarförening anhållit om åtgärders vidtagande för
beredande åt lärarpersonalen vid folk- och småskolor av krigstidstillägg
och krigstidshjälp för år 1919 i så nära överensstämmelse som möjligt
med de grunder, efter vilka sådant dyrtidstillägg kunde varda beviljat åt
statens tjänstemän. Till stöd för framställningen har åberopats, bland
annat, de allbekanta av kristiden förorsakade exceptionella förhållandena,
varjämte framhållits, att man i förevarande avseende ej torde hava att
bygga på bidrag från vederbörande kommuner, över denna framställning
avgav folkskolöverstyrelsen utlåtande av den 17 oktober 1918 och anslöt
sig i sin hemställan till vad av centralstyrelsen föreslagits. Överstyrelsen
utvecklar närmare de skäl, som kunna tala för bifall till ifrågavarande
äskande; så påpekar överstyrelsen, bland annat, de svårigheter, dyrtiden
medfört för folkskolans lärare, framhåller, hurusom i ekonomiskt hänseende
folkskoleväsendet småningom blivit i eminent mening en statsangelägenhet,
där endast tillsättningsförhållandena och den gängse uppfattningen
göra ifrågavarande lärare till kommunens tjänstemän, samt erinrar
om den förhandenvarande lärarbristen, vartill en av de medverkande
orsakerna enligt överstyrelsens mening är att söka i de ogynnsamma
ekonomiska förhållandena.
Förnekas kan ej, att tungt vägande skäl tala till förmån för ett mer
effektivt tillgodoseende av folkskolans lärarpersonal i den riktning, som i
berörda skrivelser angivits, men har jag emellertid, på sätt förut fram
-
9
Kung},. Maj:ts Proposition Pr 372.
hållits, av framför allt statsfinansiella skäl sett mig nödsakad att stanna
vid att för ifrågavarande dyrtidstillägg förorda enahanda grunder som de,
enligt vilka 1918 års tillfälliga löneförbättring utgått. Rätt torde medgivas
Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga närmare föreskrifter.
För lärarpersonalen vid högre folkskolor utgick enligt 1917 års riksdags
beslut den tillfälliga löneförbättringen för år 1918
dels med (500 kronor till den, som vid ingången av år 1918 var i
vederbörlig ordning anställd i egenskap av ordinarie lärare vid statsunderstödd
sådan skola och som på sätt angivits beträffande lärare vid folkskola
var att i viss mening anse som familjeförsörjare,
dels ock med 400 kronor till varje annan ordinarie lärare samt till
extra ordinarie och vikarierande lärare, under förutsättning att sådan
befattningshavare hade en tjänstgöringsskyldighet av minst 24 timmar i
veckan och åtnjöte den minimiavlöning, som var bestämd för utbekommande
av statsbidrag till avlönande av vikarie för lärare vid högre folkskola
under tjänstledighet på grund av sjukdom.
Den tillfälliga löneförbättringen skulle utgå i samma ordning som lönen.
Enligt min förut uttalade uppfattning skulle sålunda dessa grunder
tillämpas i fråga om det dyrtidstillägg, jag nu vill föreslå för de högre
folkskolornas lärare för år 1919. Kungl. Maj:t torde medgivas rätt att
utfärda de närmare bestämmelser, som erfordras.
I fråga om kommunala mellanskof gällde beträffande den av 1917
års riksdag för år 1918 beviljade tillfälliga löneförbättringen i huvudsak
enahanda grunder som angående de högre folkskolorna. Vad sålunda för
kommunala mellanskolornas lärare beslutats i förevarande avseende för år
1918 bör i fråga om dyrtidstillägg för dessa för år 1919 ävenledes hava
tillämpning.
Åt lärare vid de av landsting och av städer, som icke deltaga i
landsting, underhållna småskoleseminarier utgick under år 1918 tillfällig
löneförbättring enligt samma grunder, som riksdagen beslutit i fråga om
samma förmån för lärare vid folkskolor och småskolor, därvid lärare vid
8inåskoleseminarium, som ägde behörighet till folkskollärarbefattning,
skulle likställas med folkskollärare och lärare med behörighet till småskollärarbefattning
skulle likställas med lärare vid småskola. Samma likställighet
mellan småskoleseminariernas lärare och de vid folk- och småskolor
anställda synes mig nu i fråga om dyrtidstillägg för år 1919 böra
upprätthållas.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 334 käft. (Nr 372).
2
10
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 372.
Jag har nu allenast berört de lärarkårer, för vilka tillfällig löneförbättring
utgick för år 1918 och vilkas avlöningsförhållanden blevo definitivt
reglerade vid 1918 års lagtima riksdag. För dessa skulle sålunda i fråga
om dyrtidstillägg för år 1919 gälla samma grunder, som godtagits i fråga
om den tillfälliga löneförbättringen för respektive kårer för år 1918. För
de två återstående kårerna, nämligen privatläroverkens och folkhögskolornas
lärare, för vilka någon definitiv lönereglering ännu icke är beslutad, har
riksdagen för år 1919 beviljat en tillfällig löneförbättring, vilken även
den synes mig kunna i stort sett låggas till grund för det dyrtidstillägg,
jag är böjd för de sistnämnda förorda för år 1919.
Vidkommande först privatläroverken utgår den tillfälliga löneförbättringen
för år 1919
dels till föreståndare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskola,
högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium
med 600 kronor för år;
dels till ämneslärare med full tjänstgöring, manlig eller kvinnlig, vid
enskild mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller samskola samt
enskilt lärarinneseminarium med 600 kronor för år;
dels till manlig timlärare vid enskild mellanskola, högre goss- eller
samskola samt enskilt lärarinneseminarium med 24 kronor för veckotimme,
dock beträffande lärare vid högre goss- eller samskola endast för det
antal veckotimmar, som för vederbörande läroanstalt tagits i beräkning
vid bestämmande av det särskilda understödet för anlitande i större omfattning
av manliga lärarkrafter;
dels till manlig timlärare vid högre flickskola med 20 kronor för
veckotimme;
dels till kvinnlig timlärare vid enskild mellanskola, högre flickskola,
högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium med 20 kronor
för veckotimme;
dels ock till övningslärare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskola,
högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium
med 20 kronor för veckotimme.
Den tillfälliga löneförbättringen utgår dock med viss begränsning vid
förening av tjänster; till densamma bidrager staten med två tredjedelar
av det för varje fall bestämda beloppet, under villkor att den återstående
tredjedelen tillskjutes av kommun eller enskilda donatorer eller utgår
av medel, som eljest stå till vederbörande läroanstalts förfogande.
Såsom jag förut erinrat, befinner sig ännu frågan om privatläroverkens
lönereglering under fortsatt utredning, och jag har framlagt förslag om
ett fullföljande av den tillfälliga löneförbättringen jämväl under år 1920,
dock med väsentligt förhöjda belopp. Såväl i betraktande härav som med
11
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 372.
hänsyn till det synnerligen brydsamma lä"e, vari dessa skolors lärarpersonal
framför andra på grund av sina låga avlöningar befinner sig,
har jag ansett alt staten bör påtaga sig något större utgift för dyrtidstillägg
till dessa läraregrupper än det belopp, som av 1918 års lagtima
riksdag anslogs att av statsmedel utgå såsom tillfällig löneförbättring för
innevarande år. Önskemål härutinnan har ock framkommit från centralstyrelsen
för flick- och samskoleföreningen, som i skrivelse den 26 februari
1919 anhållit, att Kungl. Magt täcktes vidtaga erforderliga åtgärder för
att för år 1919 bereda lärarpersonalen vid privatläroverken krigstidstillägg
eller annan löneförbättring av den omfattning, att deras löneförmåner
under sagda år bliva lika stora som de, som av Kungl. Maj:t beräknas skola
utgå för år 1920.
I nämnda skrivelse anföres, bland annat, följande:
Statens förpliktelse gent emot privatläroverken har sedermera ytterligare bekräftats
av Kungl. Maj:t genom de åtgärder, som av Kungl. Maj:t vidtagits i samband med
uppskjutandet av den planerade löneregleringen för lärarkåren vid privatläroverken och
hänskjutande! av frågan om statens ställning till dessa skolor till eu av Kungl. Maj:t
tillsatt skolkommission. Kungl. Maj:t har nämligen av riksdagen begärt ett anslag av
2,060,000 kronor att i avvaktan på skolkommissionens utredning utgå såsom tillfällig
löneförbättring under år 1920 till lärarpersonalen vid privatläroverken, ett belopp som
är i det närmaste fyra gånger så stort som det för år 1919 beviljade. 1 motiveringen
för detta anslag framhåller statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet i sitt
yttrande till statsrådsprotokollet, att det är oundgängligen nödvändigt, att åt nämnda
lärarpersonal heredes eu tillfällig löneförbättring, så tillmätt, att det uppskov med dess
lönereglering, som förorsakas genom skolkommissionens tillsättande, i möjligaste mån
uppväges. Häri synes ligga ett erkännande av att staten har skyldighet att understödja
de enskilda skolorna och sörja för att deras lärarpersonal erhåller skälig lön
för sitt arbete.
Det torde emellertid svårligen kunna göras gällande, att denna statens skyldighet
föreligger först med år 1920. Är det oundgängligen nödvändigt, att staten inskrider
med effektiv hjälp för år 1920, synes samma nödvändighet löreligga beträffande
år 1919, så mycket mera som dyrtiden under detta år icke torde bliva mindre
kännbar.
Den grupp av lärarinnor, med vilka privatläroverken ansetts höra i lönehänseende
närmast jämföras, äro de vid statens samskolor anställda. Eu e. o. lärarinna
därstädes har för år 1919 i lön 2,600 kronor jämte ett krigstidstillägg, som tills vidare
utgår med 1,733:33 kronor för år räknat, alltså ett sammanlagt arvode av 4,333:33
kronor, vilket dock torde komma att avsevärt ökas, då definitiva bestämmelser angående
krigstidstillägg för år 1919 varda genomförda. En ämneslärarinna i första lönegraden
vid privatläroverken har en lön av 1,400 kronor och en tillfällig löneförbättring av
600 kronor; tillsammans 2 000 kronor, alltså icke ens hälften av de förmåner, som
tillkomma eu e. o. lärarinna vid statens san_>skolor. På de flesta håll torde visserligen
vederbörande kommuner även för år 1919 komma att bevilja lärarpersonalen vid privatläroverken
dyrtidstdlägg, men dessa lära dock endast undantagsvis komma att uppgå
till större belopp.
12
Kuugl. Maj:ts Proposition Nr 372.
Vid Övervägaride i vilken utsträckning det dyrtidstillägg bör utgå,
som jag är sinnad föreslå för privatskolorna, har jag ansett mig höra stanna
vid att tillstyrka för föreståndare och för ämneslärare med full tjänstgöring,
manlig eller kvinnlig, ett belopp av 500 kronor för år, alltså 100
kronor mer än vad av statsmedel till ifrågavarande befattningshavare utcrår
i tillfällig löneförbättring för år 1919.
och övningslärare torde böra beräknas till 15, respektive 10 kronor för
veckotimme. Någon begränsning av dyrtidstillägget vid förening av
tjänster synes mig icke böra ifrågakomma, Under förutsättning att kommuner
eller enskilda donatorer, i likhet med vad som förutsättes beträffande
den under innevarande år utgående tillfälliga löneförbättringen, tillskjuta
ett belopp motsvarande 50 % av statens anslag för detta ändamål,
skulle dyrtidstillägget uppgå för föreståndare och ämneslärare till 750
kronor. Någon ovillkorlig skyldighet i detta avseende lärer emellertid ej
vara möjlig att nu föreskriva. Att utmäta högre statsutgifter för detta
ändamål har av statsfinansiella skäl ej befunnits möjligt.
Vad till sist angår de statsunderstödda folkhögskolorna, utgår under
läsåret 1918—1919 tillfällig löneförbättring åt lärare vid dessa skolor
dels med högst 700 kronor för vinterkurs och högst 300 kronor för
sommarkurs till varje ordinarie lärare;
dels med högst 450 kronor för vinterkurs och högst 250 kronor för
sommarkurs till varje icke ordinarie, manlig och kvinnlig, ämneslärare,
som har en tjänstgöringsskyldighet av minst 15 timmar i veckan;
dels med högst 350 kronor för vinterkurs och högst 250 kronor för
sommarkurs till varje annan manlig och kvinnlig lärare, som har en
tjänstgöringsskyldighet av minst 15 timmar i veckan och vilken icke äger
erhålla tillfällig löneförbättring enligt ovan angivna grunder.
Såsom bidrag till den tillfälliga löneförbättringen utgår av det belopp,
som för varje särskilt fall bestämmes, två tredjedelar av statsmedel, under
villkor att den återstående tredjedelen tillskjutes av landsting, kommuner
eller enskilda.
I anslutning till vad jag förut anfört synes mig enahanda grunder
böra komma till tillämpning i fråga om dyrtidstillägg för år 1919 åt
folkhögskolornas lärarpersonal. På Kungl.. Maj:t torde ankomma att utfärda
erforderliga närmare bestämmelser i ämnet.
1 fråga om kostnaderna för det av mig nu förordade dyrtidstillägget
ställa sig dessa på följande sätt. För den tillfälliga löneförbättring, som
för år 1918 beviljades lärare vid folk- och småskolor, beräknades ett
13
Kitngl. Maj itu Proposition Nr 372.
belopp äy 8,300,000 kronor att såsom förslagsanslag utgå på extra stat för
samma år; Då för dyrtidstillägget för år 1919 enahanda grunder tjänat
till utgångspunkt, synes mig jämväl samma belopp, 8,300,000 kronor,
kunna läggas till grund för beräkningen av dyrtidstillägget. För högre
folkskolor, kommunala mellanskolor och landstingsseminarier har för 1918
års tillfälliga löneförbättring beräknats belopp å respektive 57,000 kronor,
80.000 kronor och 20,000 kronor. Vidkommande dyrtidstillägget för år
1919, vilket skulle utgå efter samma grunder som den tillfälliga löneförbättringen,
kunna sistberörda belopp tjäna till ledning för kostnadsberäkningarna.
Angående privatläroverken har till tillfällig löneförbättring för år
1919 av riksdagen beviljats ett belopp av 550,000 kronor. Då nu enligt
mitt förslag dyrtidstillägget för samma år skulle utgå med i runt tal
eu förhöjning med 25 procent av det bidrag staten i tillfällig löneförbättring
tillerkänt dessa skolors lärarpersonal, skulle kostnaderna för dyrtidstillägget
uppgå till 687,500 kronor. Den för folkhögskolornas lärare
beviljade tillfälliga löneförbättringen för år 1919 slutar å ett belopp av
95.000 kronor. Enahanda belopp torde kunna beräknas i fråga om dyrtidstillägg
för år 1919 till samma skolors lärarpersonal.
Kostnaderna te sig alltså på följande sätt:
Folk- och småskolor..........
Högre folkskolor ................
Kommunala mellanskolor .
Landstingsseminarier..........
Privatläroverk......................
Folkhögskolor ......................
.............. kronor 8,300,000: —
.............. » 57,000: —
.............. » 80,000: —
.............. » 20,000: —
............. » 687,500: —
............. » 95.000: —
Summa kronor 9,239,500: —
Nämnda belopp torde, med hänsyn till eventuellt nya lärartjänster vid
en eller annan av berörda skolformer, böra avrundas uppåt till det i statsverkspropositionen
för ändamålet beräknade beloppet, 9,250,000 kronor.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, det Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att
anvisa på tiliäggsstat för år 1919 ett förslagsanslag
av 9,275,000 kronor för beredande beträffande
statsunderstödda folkhögskolor under läsåret 1918—1919
samt beträffande övriga i det följande angivna läroanstalter
under år 1919 av dyrtidstillägg åt där anställda
14
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 372.
lärare, att — vad angår statsunderstödda folkhögskolor,
efter Kungl. Maj:ts beprövande i varje särskilt fall —
utgå enligt följande grunder, med rätt för Kungl. Maj:t
att utfärda de närmare föreskrifter, som för tillämpning
av dessa grunder må befinnas erforderliga:
A. Egentliga folkskolor, mindre folkskolor och småskolor
1)
Dyrtidstillägget utgår
a) med ett årligt belopp av 600 kronor till den,
som vid ingången av år 1919 är anställd i egenskap av
ordinarie lärare vid egentlig folkskola, under förutsättning
att befattningshavaren vid denna tidpunkt har eget
äkta barn, som icke uppnått 18 års ålder; dock att
dyrtidstillägg med detta belopp icke tillkommer gift
kvinnlig befattningshavare, vars man lever;
b) med ett årligt belopp av 400 kronor dels till
varje ordinarie lärare vid egentlig folkskola, som icke
äger erhålla dyrtidstillägg med det i punkt a) omförmälda
belopp, dels ock till extra ordinarie och vikarierande
folkskollärare, under förutsättning, vad vikarierande
lärare beträffar, att de bestämmelser i fråga om
behörighet och minimiavlöning, vilka såsom villkor för
statsbidrag äro stadgade beträffande vikarie för på grund
av sjukdom tjänstledig ordinarie eller extra ordinarie
lärare vid egentlig folkskola, äro uppfyllda;
c) med ett årligt belopp av 400 kronor till den,
som vid ingången av år 1919 är anställd i egenskap
av biträdande lärare vid folkskola, lärare vid mindre
folkskola eller lärare vid småskola, under förutsättning
att befattningshavaren vid denna tidpunkt har eget äkta
barn, som icke uppnått 18 års ålder; dock att dyrtidstillägg
med detta belopp icke tillkommer gift kvinnlig
befattningshavare, vars man lever, ej heller den, vilken
vikarierar för tjänstledig lärare;
d) med ett årligt belopp av 250 kronor till varje
biträdande lärare vid folkskola, lärare vid mindre folkskola
och lärare vid småskola, som icke äger erhålla
dyrtidstillägg med det i punkt c) omförmälda belopp,
under förutsättning, vad vikarierande lärare beträffar,
15
Iiungl. Mnj.is Proposition Nr 372.
att de bestämmelser i fråga om behörighet och minimi
ö
O
avlöning, vilka såsom villkor för statsbidrag äro stadgade
G1 O O
beträffande vikarie för på grund av sjukdom tjänstledig
biträdande lärare vid folkskola, lärare vid mindre folkskola
eller lärare vid småskola, äro uppfyllda.
2) Dyrtidstillägget utgår till befattningshavaren i
samma ordning som lönen.
B. Högre folkskolor.
1) Dyrtidstillägget utgår
a) med ett årligt belopp av 600 kronor till den,
som vid ingången av år 19It) är i vederbörlig ordning
anställd i egenskap av ordinarie lärare vid statsunderstödd
högre folkskola, under förutsättning att befattningshavaren
vid denna tidpunkt har eget äkta barn,
som icke uppnått 18 års ålder; dock att dyrtidstillägg
med detta belopp icke tillkommer gift kvinnlig befattningshavare,
vars man lever;
b) med ett årligt belopp av 400 kronor dels till
varje i vederbörlig ordning anställd ordinarie lärare vid
statsunderstödd högre folkskola, som icke äger erhålla
dyrtidstillägg med det i punkt a) omförmälda belopp,
dels ock till extra ordinarie och vikarierande lärare vid
högre folkskola, under förutsättning att sådan befattningshavare
har en tjänstgöringsskyldighet av minst 24
timmar i veckan och åtnjuter den ininimiavlöning, som
är bestämd för utbekommande av statsbidrag till avlönande
av vikarie för lärare vid högre folkskola under
tjänstledighet på grund av sjukdom.
2) Krigstidstillägget utgår till befattningshavaren i
samma ordning som lönen.
C. Kommunala mellanskolor.
1) Dyrtidstillägget utgår
a) med ett årligt belopp av 600 kronor till den,
som vid ingången av år 1919 är i vederbörlig ordning
anställd i egenskap av ordinarie lärare vid kommunal
mellanskola, under förutsättning att befattningshavaren
16
Kungl. Maj:ta Proposition Nr 372.
vid denna tidpunkt har eget äkta barn, som icke uppnått
18 års ålder; dock att dyrtidstillägg med detta
belopp icke tillkommer gift kvinnlig befattningshavare,
vars man lever;
b) med ett årligt belopp av 400 kronor dels till
varje i vederbörlig ordning anställd ordinarie lärare
vid kommunal mellanskola, som icke äger erhålla dyrtidstillägg
med det i punkt a) omförmälda belopp, dels
ock till extra ordinarie och vikarierande ämneslärare
vid kommunal mellanskola, under förutsättning att sådan
befattningshavare har en tjänstgöringsskyldighet av minst
24 timmar i veckan.
2) Dyrtidstillägget utgår till befattningshavaren i
samma ordning som lönen.
D. Vissa småskoleseminarier.
Dyrtidstillägget utgår åt lärare vid de av landsting
och av städer, som icke deltaga i landsting, underhållna
småskoleseminarierna enligt samma grunder, som
kunna bliva stadgade i fråga om dyrtidstillägg åt
lärare vid egentliga folkskolor och småskolor, därvid
lärare vid småskoleseminarium, som äger behörighet till
folkskollärarbefattning, skall likställas med folkskollärare
och lärare med behörighet till sraåskollärarbefattning
skall likställas med lärare vid småskola.
E. Privatläroverk.
1) Delaktighet i dyrtidstillägget tillkommer den,
som under år 1919 eller någon del av nämnda år är
anställd i egenskap av föreståndare, ämneslärare med
full tjänstgöring, timlärare eller övningslärare vid sådan
enskild mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller
samskola eller enskilt lärarinneseminarium, som åtnjuter
understöd från det i riksstaten uppförda gemensamma
reservationsanslaget till privatläroverk.
2) Dyrtidstillägget utgår med följande belopp utöver
föreskriven minimiavlöning eller, där föreskrift om
minimiavlöning saknas, utöver den avlöning, som för
17
Kungl. Maj-.ts Proposition Nr 372.
motsvarande tjänstgöring i medeltal utgått under åren
1913—1915:
a) till föreståndare, manlig eller kvinnlig, vid enskild
raellanskola, högre flickskola, högre goss- eller
samskola samt enskilt lärarinneseminarium med 500
kronor för år;
b) till ämneslärare med full tjänstgöring, manlig
eller kvinnlig, vid enskild mellanskola, högre flickskola,
högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium
med 500 kronor för år;
c) till manlig timlärare vid enskild mellanskola.
högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium
med 15 kronor för veckotimme, dock beträffande
lärare vid högre goss- eller samskola endast för det
antal veckotimmar, som för vederbörande läroanstalt
tagits i beräkning vid bestämmande av det särskilda
understödet för anlitande i större omfattning av manliga
lärarkrafter;
d) till manlig timlärare vid högre flickskola med
10 kronor för veckotimme;
e) till kvinnlig timlärare vid enskild mellanskola.
högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt
lärarinneseminarium med 10 kronor för veckotimme;
f) till övningslärare, manlig eller kvinnlig, vid enskild
mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller
samskola samt enskilt lärarinneseminarium med 10 kronor
för veckotimme.
F. Folkhögskolor.
1) Dyrtidstillägget utgår f
a) med högst 700 kronor för vinterkurs och högst
300 kronor för sommarkurs till varje ordinarie lärare;
b) med högst 450 kronor för vinterkurs och högst
250 kronor för sommarkurs till varje icke ordinarie,
manlig och kvinnlig, ämneslärare, som har en tjänstgöringsskyldighet
av minst 15 timmar i veckan;
c) med högst 350 kronor för vinterkurs och högst
250 kronor för sommarkurs till varje annan manlig och
kvinnlig lärare, som har en tjänstgöringsskyldighet av
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 334 höft. (Nr 372). 3
18
Kutigl. Maj.ts Proposition Nr 372.
minst 15 timmar i veckan och vilken icke äger erhåll»
dyrtidstillägg enligt de i punkterna a) och b) angivna
grunder.
Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt
behagade Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla;
och skulle proposition av den lydelse, bilaga vid detta
protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Hemming Gadd.
Stockholm 1919, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.
190746
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1919:158 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter jämte i ämnet väckta mot s. 1 i texten