Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ls Proposition Nr 372

1919-03-11 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:372, Kungl. Maj:ls Proposition Nr 372

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls Proposition Nr 372.

1

Nr 372.

Kungl. Maj:ts g>roposition till riksdagen angående dyrtidstillägg

åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter;

given Stockholms slott den 11 mars 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att

anvisa på tillåggsstat för år 1919 ett förslagsanslag av 9,250,000

kronor för beredande beträffande statsunderstödda folkhögskolor under

läsåret 1918 — 1919 samt beträffande övriga i det följande angivna läroanstalter

under år 1919 av dyrtidstillägg åt där anställda lärare, att —

vad angår statsunderstödda folkhögskolor, efter Kungl. Majrts beprövande

i varje särskilt fall — utgå enligt följande grunder, med rätt för Kungl.

Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter, som för tillämpning av dessa

grunder må befinnas erforderliga:

A. Egentliga folkskolor, mindre folkskolor och småskolor.

1) Dyrtidstillägget utgår

a) med ett årligt belopp av 600 kronor till den, som vid ingången

av år 1919 är anställd i egenskap av ordinarie lärare vid egentlig folkskola,

under förutsättning att befattningshavaren vid denna tidpunkt har

eget äkta barn, som icke uppnått 18 års ålder; dock att dyrtidstillägg

med detta belopp icke tillkommer gift kvinnlig befattningshavare, vars

man lever;

b) med ett årligt belopp av 400 kronor dels till varje ordinarie lärare

vid egentlig folkskola, som icke äger erhålla dyrtidstillägg med det i

punkt a) omförinälda belopp, dels ock till extra ordinarie och vikarierande

folkskollärare, under förutsättning, vad vikarierande lärare beträffar, att

de bestämmelser i fråga om behörighet och minimiavlöning, vilka såsom

villkor för statsbidrag äro stadgade beträffande vikarie för på grund av

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 334 käft. (Nr 372.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 372.

sjukdom tjänstledig ordinarie eller extra ordinarie lärare vid egentlig folkskola,

äro uppfyllda;

c) med ett årligt belopp av 400 kronor till den, som vid ingången

av år 1919 är anställd i egenskap av biträdande lärare vid folkskola,

lärare vid mindre folkskola eller lärare vid småskola, under förutsättning

att befattningshavaren vid denna tidpunkt har eget äkta barn, som icke

uppnått 18 års ålder; dock att dyrtidstillägg med detta belopp icke tillkommer

gift kvinnlig befattningshavare, vars man lever, ej heller den,

vilken vikarierar för tjänstledig lärare;

d) med ett årligt belopp av 250 kronor till varje biträdande lärare

vid folkskola, lärare vid mindre folkskola och lärare vid småskola, som

icke äger erhålla dyrtidstillägg med det i punkt c) omförmälda belopp,

under förutsättning, vad vikarierande lärare beträffar, att de bestämmelser

i fråga om behörighet och minimiavlöning, vilka såsom villkor för statsbidrag

äro stadgade beträffande vikarie för på grund av sjukdom tjänstledig

biträdande lärare vid folkskola, lärare vid mindre folkskola eller

lärare vid småskola, äro uppfyllda.

2) Dyrtidstillägget utgår till befattningshavaren i samma ordning

som lönen.

B. Högre folkskolor.

1) Dyrtidstillägget utgår

a) med ett årligt belopp av 600 kronor till den, som vid ingången

av år 1919 är i vederbörlig ordning anställd i egenskap av ordinarie

lärare vid statsunderstödd högre folkskola, under förutsättning att befattningshavaren

vid denna tidpunkt har eget äkta barn, som icke uppnått

18 års ålder; dock att dyrtidstillägg med detta belopp icke tillkommer

gift kvinnlig befattningshavare, vars man lever;

b) med ett årligt belopp av 400 kronor dels till varje i vederbörlig

ordning anställd ordinarie lärare vid statsunderstödd högre folkskola, som

icke äger erhålla dyrtidstillägg med det i punkt a) omförmälda belopp,

dels ock till extra ordinarie och vikarierande lärare vid högre folkskola,

under förutsättning att sådan befattningshavare har en tjänstgöringsskyldighet

av minst 24 timmar i veckan och åtnjuter den minimiavlöning,

som är bestämd för utbekommande av statsbidrag till avlönande av

vikarie för lärare vid högre folkskola under tjänstledighet på grund av

sjukdom.

2) Dyrtidstillägget utgår till befattningshavaren i samma ordning

som lönen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ta Proposition AV 372.

C. Kommunala mellanslcolor.

1) Dyrtidstillägget utgår

a) med ett årligt belopp av 600 kronor till den, som vid ingången

av år 1919 är i vederbörlig ordning anställd i egenskap av ordinarie

lärare vid kommunal mellanskola, under förutsättning att befattningshavaren

vid denna tidpunkt har eget äkta barn, som icke uppnått 18 års

ålder; dock att dyrtidstillägg med detta belopp icke tillkommer gift

kvinnlig befattningshavare, vars man lever;

b) med ett årligt belopp av 400 kronor dels till varje i vederbörlig

ordning anställd ordinarie lärare vid kommunal mellanskola, som icke äger

erhålla dyrtidstillägg med det i punkt a) oinförmälda belopp, dels ock

till extra ordinarie och vikarierande ämneslärare vid kommunal mellanskola,

under förutsättning att sådan befattningshavare har en tjänstgöringsskyldighet

av minst 24 timmar i veckan.

2) Dyrtidstillägget utgår till befattningshavaren i samma ordning

som lönen.

D. Vissa småskoleseminarier.

Dyrtidstillägget utgår åt lärare vid de av landsting och av städer,

som icke deltaga i landsting, underhållna småskoleseminarierna enligt

samma grunder, som kunna bliva stadgade i fråga om dyrtidstillägg åt

lärare vid egentliga folkskolor och småskolor, därvid lärare vid småskoleseminarium,

som äger behörighet till folkskollärarbefattning, skall likställas

med folkskollärare och lärare med behörighet till småskollärarbefattning

skall likställas med lärare vid småskola.

E. Privatläroverk.

1) Delaktighet i dyrtidstillägget tillkommer den, som under år 1919

eller någon del av nämnda år är anställd i egenskap av föreståndare,

ämneslärare med full tjänstgöring, timlärare eller övningslärare vid sådan

enskild mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller samskola eller enskilt

lärarinneseminarium, som åtnjuter understöd från det i riksstaten uppförda

gemensamma reservationsanslaget till privatläroverk.

2) Dyrtidstillägget utgår med följande belopp utöver föreskriven

minimiavlöning eller, där föreskrift om minimiavlöning saknas, utöver den

avlöning, som för motsvarande tjänstgöring i medeltal utgått under åren

1913-1915:

a) till föreståndare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskola,

hö°re flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium

o '' o n

med 500 kronor för år;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 372.

b) till ämneslärare med full tjänstgöring, manlig eller kvinnlig, vid

enskild mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt

lärarinneseminarium med 500 kronor för år;

c) till manlig timlärare vid enskild mellanskola, högre goss- eller

samskola samt enskilt lärarinneseminarium med 15 kronor för veckotimme,

dock beträffande lärare vid högre goss- eller samskola endast för det antal

veckotimmar, som för vederbörande läroanstalt tagits i beräkning vid

bestämmande av det särskilda understödet för anlitande i större omfattning

av manliga lärarkrafter;

d) till manlig timlärare vid högre flickskola med 10 kronor för

veckotimme;

e) till kvinnlig timlärare vid enskild mellanskola, högre flickskola,

högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium med 10 kronor

för veckotimme;

f) till övningslärare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskola,

högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium

med 10 kronor för veckotimme.

F. Folkhögskolor.

1) Dyrtidstillägget utgår

a) med högst 700 kronor för vinterkurs och högst 300 kronor för

sommarkurs till varje ordinarie lärare;

b) med högst 450 kronor för vinterkurs och högst 250 kronor för

sommarkurs till varje icke ordinarie, manlig och kvinnlig, ämneslärare,

som har en tjänstgöringsskyldighet av minst 15 timmar i veckan;

c) med högst 350 kronor för vinterkurs och högst 250 kronor för

sommarkurs till varje annan manlig och kvinnlig lärare, som har en

tjänstgöringsskyldighet av minst 15 timmar i veckan och vilken icke

äger erhålla dyrtidstillägg enligt de i punkterna a) och b) angivna

grunder.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

Värner Rydén.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta Proposition Nr 372.

5

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11 mars 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Rydén anförde härefter:

Vid anmälan den 9 januari 1919 av de särskilda medelsbehov, som

under åttonde huvudtiteln borde tillgodoses genom anslag å tilläggsstat

för år 1919, hemställde jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att,

i avbidan på proposition angående krigstidstillägg till lärare vid vissa

statsunderstödda undervisningsanstalter, för ändamålet beräkna på tilläggsstat

för år 1919 ett belopp av 9,275,000 kronor. Denna min hemställan

blev av Kungl. Maj:t bifallen.

Till det ärende, varom sålunda framställning till riksdagen ställts i

utsikt, anhåller jag nu att få återkomma.

Under de senare åren och delvis även under innevarande år hava

utgått och utgå anslag av statsmedel för beredande av tillfällig löneförbättring

åt nästan samtliga lärarkårer vid kommunala, enskilda eller därmed

jämförliga allmänna statsunderstödda undervisningsanstalter i riket.

Ang. dyrtidstillägg

åt

lärare vid

vissa statsunderstödda

undervisning

anstalter.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 372.

För lärarpersonalerna vid folk- och småskolor, högre folkskolor, kommunala

mellanskolor och vissa småskoleseminarier upphörde denna tillfälliga

löneförbättring i och med utgången av år 1918, då från och med innevarande

år den för dessa lärarkategorier av 1918 års lagtima riksdag beslutade

definitiva löneregleringen trädde i kraft. Beträffande folkhögskolornas

lärare ävensom lärarpersonalen vid privatläroverken (högre flickskolor,

enskilda mellanskolor, högre goss- och samskolor samt enskilda lärarinneseminarier)

gälla för år 1919 de av 1918 års lagtima riksdag beslutade

tillfälliga löneförbättringarna; för den förstnämnda av två nu senast omförmälda

lärarkårer har jag för avsikt att till innevarande års riksdag framlägga

förslag till en definitiv lönereglering att träda i kraft från och med

år 1920, varemot spörsmålet om privatläroverkens lönereglering ännu

befinner sig på utredningens stadium.

Vid det utredningsarbete, som föregick 1918 års lagtima riksdags

beslut angående lönereglering för lärarpersonalerna vid såväl de statliga

som vissa kommunala allmänna undervisningsanstalter — folk- och småskolor,

högre folkskolor och kommunala mellanskolor — betonades av

löneregleringskommittén, vars förslag i huvudsak blev riksdagens beslut,

i dess den 21 februari 1918 i ämnet avgivna utlåtande, att kommittén

för de statsanställda lärarna förutsatt, att de skulle komma i åtnjutande

av den ytterligare löneförbättring, vilken i form av krigstidstillägg eller

krigstidshjälp eventuellt kunde komma statens tjänstinnehavare i allmänhet

till del. Vid bedömande åter av de avlöningsbelopp, som borde ifrågakomma

för de kommunalt anställda befattningshavarna sade sig kommittén,

bland annat, hava tagit hänsyn till att krigstidstillägg eller krigstidshjälp

ej för närvarande utginge till dem. Huruvida även med de avlöningsbelopp,

som kommittén föresloge för de kommunalt anställda lärarna,

dessa i framtiden skulle ifrågakomma till erhållande av krigstidstillägg

eller krigstidshjälp från staten, förklarade kommittén vara ett spörsmål,

som under dåvarande förhållanden kommittén funne undandraga sig dess

bedömande. Något vidare uttalande i denna fråga gjordes varken av mig

i mitt yttrande till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 22

mars 1918 vid anmälan av löneregleringsärendet för avlåtande av framställning

till 1918 års lagtima riksdag, eller av riksdagen i dess skrivelse

i ämnet, i annan mån än att riksdagen förklarade sig finna ovanberörda

av löneregleringskommittén angivna och av mig förordade allmänna utgångspunkt

vara den riktiga.

Då sedermera under senare delen av år 1918 de brydsamma förhållandena

gjorde dyrtidens tryck synnerligen kännbart för alla löntagare

och i anledning företrädesvis härav 1918 års urtima riksdag samman
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung/. Maj:ts Proposition AV 372.

kallades, uppkom fråga om tillgodoseende i ekonomiskt avseende av samtliga

ovanberörda lärarkårer vid de statsunderstödda undervisningsanstalterna.

Dessa åtnjöto, på sätt erinrats, för år 1918 tillfällig löneförbättring, vilken

förmån under åren successivt förbättrats i avvaktan på den kommande

definitiva löneregleringen. I särskilda till sistnämnda års urtima riksdag

avlåtna propositioner framlade Kungl. Maj:t förslag om extra krigstidstillägg

för senare halvåret av 1918 åt de lärare, om vilka nu är tal.°Dessa

framställningar rönte en välvillig behandling från riksdagens sida, och i

samtliga fall blevo do av Kungl. Maj:t föreslagna beloppen ökade. Riksdagen

visade sig sålunda behjärta de svåra ekonomiska villkor, under vilka

ifrågavarande lärare bedriva sitt arbete, och enligt riksdagens beslut utgick

sålunda — visserligen ej efter samma grunder som för statens befattningshavare

extra krigstidstillägg till kommunalt anställda lärare ävensom

till lärare vid vissa privata läroanstalter under senare delen av år 1918.

De svåra förhållanden, varmed under kristiden löntagare av alla slag

haft att kämpa, äro ännu långt ifrån till ända. Allt fortfarande ställas

avsevärda anspråk på staten för tillgodoseende av dess tjänstemän, och

till innevarande års riksdag är ställd i utsikt framställning om dyrtidstillägg

och dyrtidshjälp åt statens befattningshavare. Billigheten synes

mig kräva, att staten även beträffande de kommunala och andra tjänstinnehavare,

varom nu är fråga, fortsätter på den väg, som en gång

beträtts, och genom dyrtidstillägg för innevarande år söker biträda ^dem

i den verkligen bekymmersamma ställning, vari de på "rund av dyrtiden

befinna sig.

Vid bedömande av frågan, på vad sätt och i vilken utsträckning

detta dyrtidstillägg bör utgå, synes mig från början kunna fastslås, att

de allmänna grundsatser, som varit gällande och eventuellt komma att

föreslås för utgående av dyrtidstillägg åt statens befattningshavare, icke

i förevarande fall kunna tillämpas. En sådan tillämpning skulle nämligen

medföra konsekvenser, vilka såväl i ekonomiska som andra hänseenden

icke låta sig för närvarande överskåda. Vid övervägande av spörsmålet

rörande de lämpligaste formerna för det dyrtidstillägg jag är sinnad föreslå

ävensom i vilken utsträckning detsamma skäligen kan anses böra utgå,

har jag stannat för att tillstyrka i stort sett enahanda grunder som de,

enligt vilka 1918, respektive 1919 års tillfälliga löneförbättring utgått

och utgår till de olika lärarkårerna.

Vad då först lärarpersonalen vid folie- och småskolor beträffar, utgick

för år 1918 enligt 1917 års riksdags beslut den tillfälliga löneförbättringen
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 372.

dels med 600 kronor till sådan ordinarie lärare vid folkskola, vilken

vid ingången av år 1918 hade eget äkta barn, som icke uppnått 18 års

ålder, dock att delaktighet i löneförbättringen icke tillkom gift kvinnlig

befattningshavare, vars man levde,

dels med 400 kronor till annan ordinarie lärare vid folkskola samt

till extra ordinarie och vikarierande folkskollärare, under förutsättning,

vad vikarierande lärare beträffade, att de bestämmelser i fråga om behörighet

och minimiavlöning, vilka såsom villkor för statsbidrag äro stadgade

O D 7 DO

beträffande vikarie för på grund av sjukdom tjänstledig ordinarie eller

extra ordinarie lärare vid folkskola, vore uppfyllda,

dels med 400 kronor till sådan biträdande lärare vid folkskola, lärare

vid mindre folkskola och lärare vid småskola, vilken, på sätt nämnts rörande

folkskollärare, var att betrakta som familjeförsörjare,

dels ock med 250 kronor till varje annan lärare av senast omförmälda

kategori under motsvarande förutsättning, som nyss angivits i fråga om

extra ordinarie och vikarierande folkskollärare.

Den tillfälliga löneförbättringen skulle utgå i samma ordning som lönen.

I en till Kungl. Maj:t ingiven skrivelse har centralstyrelsen för Sveriges

allmänna folkskollärarförening anhållit om åtgärders vidtagande för

beredande åt lärarpersonalen vid folk- och småskolor av krigstidstillägg

och krigstidshjälp för år 1919 i så nära överensstämmelse som möjligt

med de grunder, efter vilka sådant dyrtidstillägg kunde varda beviljat åt

statens tjänstemän. Till stöd för framställningen har åberopats, bland

annat, de allbekanta av kristiden förorsakade exceptionella förhållandena,

varjämte framhållits, att man i förevarande avseende ej torde hava att

bygga på bidrag från vederbörande kommuner, över denna framställning

avgav folkskolöverstyrelsen utlåtande av den 17 oktober 1918 och anslöt

sig i sin hemställan till vad av centralstyrelsen föreslagits. Överstyrelsen

utvecklar närmare de skäl, som kunna tala för bifall till ifrågavarande

äskande; så påpekar överstyrelsen, bland annat, de svårigheter, dyrtiden

medfört för folkskolans lärare, framhåller, hurusom i ekonomiskt hänseende

folkskoleväsendet småningom blivit i eminent mening en statsangelägenhet,

där endast tillsättningsförhållandena och den gängse uppfattningen

göra ifrågavarande lärare till kommunens tjänstemän, samt erinrar

om den förhandenvarande lärarbristen, vartill en av de medverkande

orsakerna enligt överstyrelsens mening är att söka i de ogynnsamma

ekonomiska förhållandena.

Förnekas kan ej, att tungt vägande skäl tala till förmån för ett mer

effektivt tillgodoseende av folkskolans lärarpersonal i den riktning, som i

berörda skrivelser angivits, men har jag emellertid, på sätt förut fram
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kung},. Maj:ts Proposition Pr 372.

hållits, av framför allt statsfinansiella skäl sett mig nödsakad att stanna

vid att för ifrågavarande dyrtidstillägg förorda enahanda grunder som de,

enligt vilka 1918 års tillfälliga löneförbättring utgått. Rätt torde medgivas

Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga närmare föreskrifter.

För lärarpersonalen vid högre folkskolor utgick enligt 1917 års riksdags

beslut den tillfälliga löneförbättringen för år 1918

dels med (500 kronor till den, som vid ingången av år 1918 var i

vederbörlig ordning anställd i egenskap av ordinarie lärare vid statsunderstödd

sådan skola och som på sätt angivits beträffande lärare vid folkskola

var att i viss mening anse som familjeförsörjare,

dels ock med 400 kronor till varje annan ordinarie lärare samt till

extra ordinarie och vikarierande lärare, under förutsättning att sådan

befattningshavare hade en tjänstgöringsskyldighet av minst 24 timmar i

veckan och åtnjöte den minimiavlöning, som var bestämd för utbekommande

av statsbidrag till avlönande av vikarie för lärare vid högre folkskola

under tjänstledighet på grund av sjukdom.

Den tillfälliga löneförbättringen skulle utgå i samma ordning som lönen.

Enligt min förut uttalade uppfattning skulle sålunda dessa grunder

tillämpas i fråga om det dyrtidstillägg, jag nu vill föreslå för de högre

folkskolornas lärare för år 1919. Kungl. Maj:t torde medgivas rätt att

utfärda de närmare bestämmelser, som erfordras.

I fråga om kommunala mellanskof gällde beträffande den av 1917

års riksdag för år 1918 beviljade tillfälliga löneförbättringen i huvudsak

enahanda grunder som angående de högre folkskolorna. Vad sålunda för

kommunala mellanskolornas lärare beslutats i förevarande avseende för år

1918 bör i fråga om dyrtidstillägg för dessa för år 1919 ävenledes hava

tillämpning.

Åt lärare vid de av landsting och av städer, som icke deltaga i

landsting, underhållna småskoleseminarier utgick under år 1918 tillfällig

löneförbättring enligt samma grunder, som riksdagen beslutit i fråga om

samma förmån för lärare vid folkskolor och småskolor, därvid lärare vid

8inåskoleseminarium, som ägde behörighet till folkskollärarbefattning,

skulle likställas med folkskollärare och lärare med behörighet till småskollärarbefattning

skulle likställas med lärare vid småskola. Samma likställighet

mellan småskoleseminariernas lärare och de vid folk- och småskolor

anställda synes mig nu i fråga om dyrtidstillägg för år 1919 böra

upprätthållas.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 334 käft. (Nr 372).

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 372.

Jag har nu allenast berört de lärarkårer, för vilka tillfällig löneförbättring

utgick för år 1918 och vilkas avlöningsförhållanden blevo definitivt

reglerade vid 1918 års lagtima riksdag. För dessa skulle sålunda i fråga

om dyrtidstillägg för år 1919 gälla samma grunder, som godtagits i fråga

om den tillfälliga löneförbättringen för respektive kårer för år 1918. För

de två återstående kårerna, nämligen privatläroverkens och folkhögskolornas

lärare, för vilka någon definitiv lönereglering ännu icke är beslutad, har

riksdagen för år 1919 beviljat en tillfällig löneförbättring, vilken även

den synes mig kunna i stort sett låggas till grund för det dyrtidstillägg,

jag är böjd för de sistnämnda förorda för år 1919.

Vidkommande först privatläroverken utgår den tillfälliga löneförbättringen

för år 1919

dels till föreståndare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskola,

högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium

med 600 kronor för år;

dels till ämneslärare med full tjänstgöring, manlig eller kvinnlig, vid

enskild mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller samskola samt

enskilt lärarinneseminarium med 600 kronor för år;

dels till manlig timlärare vid enskild mellanskola, högre goss- eller

samskola samt enskilt lärarinneseminarium med 24 kronor för veckotimme,

dock beträffande lärare vid högre goss- eller samskola endast för det

antal veckotimmar, som för vederbörande läroanstalt tagits i beräkning

vid bestämmande av det särskilda understödet för anlitande i större omfattning

av manliga lärarkrafter;

dels till manlig timlärare vid högre flickskola med 20 kronor för

veckotimme;

dels till kvinnlig timlärare vid enskild mellanskola, högre flickskola,

högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium med 20 kronor

för veckotimme;

dels ock till övningslärare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskola,

högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium

med 20 kronor för veckotimme.

Den tillfälliga löneförbättringen utgår dock med viss begränsning vid

förening av tjänster; till densamma bidrager staten med två tredjedelar

av det för varje fall bestämda beloppet, under villkor att den återstående

tredjedelen tillskjutes av kommun eller enskilda donatorer eller utgår

av medel, som eljest stå till vederbörande läroanstalts förfogande.

Såsom jag förut erinrat, befinner sig ännu frågan om privatläroverkens

lönereglering under fortsatt utredning, och jag har framlagt förslag om

ett fullföljande av den tillfälliga löneförbättringen jämväl under år 1920,

dock med väsentligt förhöjda belopp. Såväl i betraktande härav som med

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 372.

hänsyn till det synnerligen brydsamma lä"e, vari dessa skolors lärarpersonal

framför andra på grund av sina låga avlöningar befinner sig,

har jag ansett alt staten bör påtaga sig något större utgift för dyrtidstillägg

till dessa läraregrupper än det belopp, som av 1918 års lagtima

riksdag anslogs att av statsmedel utgå såsom tillfällig löneförbättring för

innevarande år. Önskemål härutinnan har ock framkommit från centralstyrelsen

för flick- och samskoleföreningen, som i skrivelse den 26 februari

1919 anhållit, att Kungl. Magt täcktes vidtaga erforderliga åtgärder för

att för år 1919 bereda lärarpersonalen vid privatläroverken krigstidstillägg

eller annan löneförbättring av den omfattning, att deras löneförmåner

under sagda år bliva lika stora som de, som av Kungl. Maj:t beräknas skola

utgå för år 1920.

I nämnda skrivelse anföres, bland annat, följande:

Statens förpliktelse gent emot privatläroverken har sedermera ytterligare bekräftats

av Kungl. Maj:t genom de åtgärder, som av Kungl. Maj:t vidtagits i samband med

uppskjutandet av den planerade löneregleringen för lärarkåren vid privatläroverken och

hänskjutande! av frågan om statens ställning till dessa skolor till eu av Kungl. Maj:t

tillsatt skolkommission. Kungl. Maj:t har nämligen av riksdagen begärt ett anslag av

2,060,000 kronor att i avvaktan på skolkommissionens utredning utgå såsom tillfällig

löneförbättring under år 1920 till lärarpersonalen vid privatläroverken, ett belopp som

är i det närmaste fyra gånger så stort som det för år 1919 beviljade. 1 motiveringen

för detta anslag framhåller statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet i sitt

yttrande till statsrådsprotokollet, att det är oundgängligen nödvändigt, att åt nämnda

lärarpersonal heredes eu tillfällig löneförbättring, så tillmätt, att det uppskov med dess

lönereglering, som förorsakas genom skolkommissionens tillsättande, i möjligaste mån

uppväges. Häri synes ligga ett erkännande av att staten har skyldighet att understödja

de enskilda skolorna och sörja för att deras lärarpersonal erhåller skälig lön

för sitt arbete.

Det torde emellertid svårligen kunna göras gällande, att denna statens skyldighet

föreligger först med år 1920. Är det oundgängligen nödvändigt, att staten inskrider

med effektiv hjälp för år 1920, synes samma nödvändighet löreligga beträffande

år 1919, så mycket mera som dyrtiden under detta år icke torde bliva mindre

kännbar.

Den grupp av lärarinnor, med vilka privatläroverken ansetts höra i lönehänseende

närmast jämföras, äro de vid statens samskolor anställda. Eu e. o. lärarinna

därstädes har för år 1919 i lön 2,600 kronor jämte ett krigstidstillägg, som tills vidare

utgår med 1,733:33 kronor för år räknat, alltså ett sammanlagt arvode av 4,333:33

kronor, vilket dock torde komma att avsevärt ökas, då definitiva bestämmelser angående

krigstidstillägg för år 1919 varda genomförda. En ämneslärarinna i första lönegraden

vid privatläroverken har en lön av 1,400 kronor och en tillfällig löneförbättring av

600 kronor; tillsammans 2 000 kronor, alltså icke ens hälften av de förmåner, som

tillkomma eu e. o. lärarinna vid statens san_>skolor. På de flesta håll torde visserligen

vederbörande kommuner även för år 1919 komma att bevilja lärarpersonalen vid privatläroverken

dyrtidstdlägg, men dessa lära dock endast undantagsvis komma att uppgå

till större belopp.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kuugl. Maj:ts Proposition Nr 372.

Vid Övervägaride i vilken utsträckning det dyrtidstillägg bör utgå,

som jag är sinnad föreslå för privatskolorna, har jag ansett mig höra stanna

vid att tillstyrka för föreståndare och för ämneslärare med full tjänstgöring,

manlig eller kvinnlig, ett belopp av 500 kronor för år, alltså 100

kronor mer än vad av statsmedel till ifrågavarande befattningshavare utcrår

i tillfällig löneförbättring för år 1919.

och övningslärare torde böra beräknas till 15, respektive 10 kronor för

veckotimme. Någon begränsning av dyrtidstillägget vid förening av

tjänster synes mig icke böra ifrågakomma, Under förutsättning att kommuner

eller enskilda donatorer, i likhet med vad som förutsättes beträffande

den under innevarande år utgående tillfälliga löneförbättringen, tillskjuta

ett belopp motsvarande 50 % av statens anslag för detta ändamål,

skulle dyrtidstillägget uppgå för föreståndare och ämneslärare till 750

kronor. Någon ovillkorlig skyldighet i detta avseende lärer emellertid ej

vara möjlig att nu föreskriva. Att utmäta högre statsutgifter för detta

ändamål har av statsfinansiella skäl ej befunnits möjligt.

Vad till sist angår de statsunderstödda folkhögskolorna, utgår under

läsåret 1918—1919 tillfällig löneförbättring åt lärare vid dessa skolor

dels med högst 700 kronor för vinterkurs och högst 300 kronor för

sommarkurs till varje ordinarie lärare;

dels med högst 450 kronor för vinterkurs och högst 250 kronor för

sommarkurs till varje icke ordinarie, manlig och kvinnlig, ämneslärare,

som har en tjänstgöringsskyldighet av minst 15 timmar i veckan;

dels med högst 350 kronor för vinterkurs och högst 250 kronor för

sommarkurs till varje annan manlig och kvinnlig lärare, som har en

tjänstgöringsskyldighet av minst 15 timmar i veckan och vilken icke äger

erhålla tillfällig löneförbättring enligt ovan angivna grunder.

Såsom bidrag till den tillfälliga löneförbättringen utgår av det belopp,

som för varje särskilt fall bestämmes, två tredjedelar av statsmedel, under

villkor att den återstående tredjedelen tillskjutes av landsting, kommuner

eller enskilda.

I anslutning till vad jag förut anfört synes mig enahanda grunder

böra komma till tillämpning i fråga om dyrtidstillägg för år 1919 åt

folkhögskolornas lärarpersonal. På Kungl.. Maj:t torde ankomma att utfärda

erforderliga närmare bestämmelser i ämnet.

1 fråga om kostnaderna för det av mig nu förordade dyrtidstillägget

ställa sig dessa på följande sätt. För den tillfälliga löneförbättring, som

för år 1918 beviljades lärare vid folk- och småskolor, beräknades ett

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kitngl. Maj itu Proposition Nr 372.

belopp äy 8,300,000 kronor att såsom förslagsanslag utgå på extra stat för

samma år; Då för dyrtidstillägget för år 1919 enahanda grunder tjänat

till utgångspunkt, synes mig jämväl samma belopp, 8,300,000 kronor,

kunna läggas till grund för beräkningen av dyrtidstillägget. För högre

folkskolor, kommunala mellanskolor och landstingsseminarier har för 1918

års tillfälliga löneförbättring beräknats belopp å respektive 57,000 kronor,

80.000 kronor och 20,000 kronor. Vidkommande dyrtidstillägget för år

1919, vilket skulle utgå efter samma grunder som den tillfälliga löneförbättringen,

kunna sistberörda belopp tjäna till ledning för kostnadsberäkningarna.

Angående privatläroverken har till tillfällig löneförbättring för år

1919 av riksdagen beviljats ett belopp av 550,000 kronor. Då nu enligt

mitt förslag dyrtidstillägget för samma år skulle utgå med i runt tal

eu förhöjning med 25 procent av det bidrag staten i tillfällig löneförbättring

tillerkänt dessa skolors lärarpersonal, skulle kostnaderna för dyrtidstillägget

uppgå till 687,500 kronor. Den för folkhögskolornas lärare

beviljade tillfälliga löneförbättringen för år 1919 slutar å ett belopp av

95.000 kronor. Enahanda belopp torde kunna beräknas i fråga om dyrtidstillägg

för år 1919 till samma skolors lärarpersonal.

Kostnaderna te sig alltså på följande sätt:

Folk- och småskolor..........

Högre folkskolor ................

Kommunala mellanskolor .

Landstingsseminarier..........

Privatläroverk......................

Folkhögskolor ......................

.............. kronor 8,300,000: —

.............. » 57,000: —

.............. » 80,000: —

.............. » 20,000: —

............. » 687,500: —

............. » 95.000: —

Summa kronor 9,239,500: —

Nämnda belopp torde, med hänsyn till eventuellt nya lärartjänster vid

en eller annan av berörda skolformer, böra avrundas uppåt till det i statsverkspropositionen

för ändamålet beräknade beloppet, 9,250,000 kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, det Eders

Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

anvisa på tiliäggsstat för år 1919 ett förslagsanslag

av 9,275,000 kronor för beredande beträffande

statsunderstödda folkhögskolor under läsåret 1918—1919

samt beträffande övriga i det följande angivna läroanstalter

under år 1919 av dyrtidstillägg åt där anställda

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 372.

lärare, att — vad angår statsunderstödda folkhögskolor,

efter Kungl. Maj:ts beprövande i varje särskilt fall —

utgå enligt följande grunder, med rätt för Kungl. Maj:t

att utfärda de närmare föreskrifter, som för tillämpning

av dessa grunder må befinnas erforderliga:

A. Egentliga folkskolor, mindre folkskolor och småskolor
1)

Dyrtidstillägget utgår

a) med ett årligt belopp av 600 kronor till den,

som vid ingången av år 1919 är anställd i egenskap av

ordinarie lärare vid egentlig folkskola, under förutsättning

att befattningshavaren vid denna tidpunkt har eget

äkta barn, som icke uppnått 18 års ålder; dock att

dyrtidstillägg med detta belopp icke tillkommer gift

kvinnlig befattningshavare, vars man lever;

b) med ett årligt belopp av 400 kronor dels till

varje ordinarie lärare vid egentlig folkskola, som icke

äger erhålla dyrtidstillägg med det i punkt a) omförmälda

belopp, dels ock till extra ordinarie och vikarierande

folkskollärare, under förutsättning, vad vikarierande

lärare beträffar, att de bestämmelser i fråga om

behörighet och minimiavlöning, vilka såsom villkor för

statsbidrag äro stadgade beträffande vikarie för på grund

av sjukdom tjänstledig ordinarie eller extra ordinarie

lärare vid egentlig folkskola, äro uppfyllda;

c) med ett årligt belopp av 400 kronor till den,

som vid ingången av år 1919 är anställd i egenskap

av biträdande lärare vid folkskola, lärare vid mindre

folkskola eller lärare vid småskola, under förutsättning

att befattningshavaren vid denna tidpunkt har eget äkta

barn, som icke uppnått 18 års ålder; dock att dyrtidstillägg

med detta belopp icke tillkommer gift kvinnlig

befattningshavare, vars man lever, ej heller den, vilken

vikarierar för tjänstledig lärare;

d) med ett årligt belopp av 250 kronor till varje

biträdande lärare vid folkskola, lärare vid mindre folkskola

och lärare vid småskola, som icke äger erhålla

dyrtidstillägg med det i punkt c) omförmälda belopp,

under förutsättning, vad vikarierande lärare beträffar,

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Iiungl. Mnj.is Proposition Nr 372.

att de bestämmelser i fråga om behörighet och minimi
ö

O

avlöning, vilka såsom villkor för statsbidrag äro stadgade

G1 O O

beträffande vikarie för på grund av sjukdom tjänstledig

biträdande lärare vid folkskola, lärare vid mindre folkskola

eller lärare vid småskola, äro uppfyllda.

2) Dyrtidstillägget utgår till befattningshavaren i

samma ordning som lönen.

B. Högre folkskolor.

1) Dyrtidstillägget utgår

a) med ett årligt belopp av 600 kronor till den,

som vid ingången av år 19It) är i vederbörlig ordning

anställd i egenskap av ordinarie lärare vid statsunderstödd

högre folkskola, under förutsättning att befattningshavaren

vid denna tidpunkt har eget äkta barn,

som icke uppnått 18 års ålder; dock att dyrtidstillägg

med detta belopp icke tillkommer gift kvinnlig befattningshavare,

vars man lever;

b) med ett årligt belopp av 400 kronor dels till

varje i vederbörlig ordning anställd ordinarie lärare vid

statsunderstödd högre folkskola, som icke äger erhålla

dyrtidstillägg med det i punkt a) omförmälda belopp,

dels ock till extra ordinarie och vikarierande lärare vid

högre folkskola, under förutsättning att sådan befattningshavare

har en tjänstgöringsskyldighet av minst 24

timmar i veckan och åtnjuter den ininimiavlöning, som

är bestämd för utbekommande av statsbidrag till avlönande

av vikarie för lärare vid högre folkskola under

tjänstledighet på grund av sjukdom.

2) Krigstidstillägget utgår till befattningshavaren i

samma ordning som lönen.

C. Kommunala mellanskolor.

1) Dyrtidstillägget utgår

a) med ett årligt belopp av 600 kronor till den,

som vid ingången av år 1919 är i vederbörlig ordning

anställd i egenskap av ordinarie lärare vid kommunal

mellanskola, under förutsättning att befattningshavaren

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ta Proposition Nr 372.

vid denna tidpunkt har eget äkta barn, som icke uppnått

18 års ålder; dock att dyrtidstillägg med detta

belopp icke tillkommer gift kvinnlig befattningshavare,

vars man lever;

b) med ett årligt belopp av 400 kronor dels till

varje i vederbörlig ordning anställd ordinarie lärare

vid kommunal mellanskola, som icke äger erhålla dyrtidstillägg

med det i punkt a) omförmälda belopp, dels

ock till extra ordinarie och vikarierande ämneslärare

vid kommunal mellanskola, under förutsättning att sådan

befattningshavare har en tjänstgöringsskyldighet av minst

24 timmar i veckan.

2) Dyrtidstillägget utgår till befattningshavaren i

samma ordning som lönen.

D. Vissa småskoleseminarier.

Dyrtidstillägget utgår åt lärare vid de av landsting

och av städer, som icke deltaga i landsting, underhållna

småskoleseminarierna enligt samma grunder, som

kunna bliva stadgade i fråga om dyrtidstillägg åt

lärare vid egentliga folkskolor och småskolor, därvid

lärare vid småskoleseminarium, som äger behörighet till

folkskollärarbefattning, skall likställas med folkskollärare

och lärare med behörighet till sraåskollärarbefattning

skall likställas med lärare vid småskola.

E. Privatläroverk.

1) Delaktighet i dyrtidstillägget tillkommer den,

som under år 1919 eller någon del av nämnda år är

anställd i egenskap av föreståndare, ämneslärare med

full tjänstgöring, timlärare eller övningslärare vid sådan

enskild mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller

samskola eller enskilt lärarinneseminarium, som åtnjuter

understöd från det i riksstaten uppförda gemensamma

reservationsanslaget till privatläroverk.

2) Dyrtidstillägget utgår med följande belopp utöver

föreskriven minimiavlöning eller, där föreskrift om

minimiavlöning saknas, utöver den avlöning, som för

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj-.ts Proposition Nr 372.

motsvarande tjänstgöring i medeltal utgått under åren

1913—1915:

a) till föreståndare, manlig eller kvinnlig, vid enskild

raellanskola, högre flickskola, högre goss- eller

samskola samt enskilt lärarinneseminarium med 500

kronor för år;

b) till ämneslärare med full tjänstgöring, manlig

eller kvinnlig, vid enskild mellanskola, högre flickskola,

högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium

med 500 kronor för år;

c) till manlig timlärare vid enskild mellanskola.

högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium

med 15 kronor för veckotimme, dock beträffande

lärare vid högre goss- eller samskola endast för det

antal veckotimmar, som för vederbörande läroanstalt

tagits i beräkning vid bestämmande av det särskilda

understödet för anlitande i större omfattning av manliga

lärarkrafter;

d) till manlig timlärare vid högre flickskola med

10 kronor för veckotimme;

e) till kvinnlig timlärare vid enskild mellanskola.

högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt

lärarinneseminarium med 10 kronor för veckotimme;

f) till övningslärare, manlig eller kvinnlig, vid enskild

mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller

samskola samt enskilt lärarinneseminarium med 10 kronor

för veckotimme.

F. Folkhögskolor.

1) Dyrtidstillägget utgår f

a) med högst 700 kronor för vinterkurs och högst

300 kronor för sommarkurs till varje ordinarie lärare;

b) med högst 450 kronor för vinterkurs och högst

250 kronor för sommarkurs till varje icke ordinarie,

manlig och kvinnlig, ämneslärare, som har en tjänstgöringsskyldighet

av minst 15 timmar i veckan;

c) med högst 350 kronor för vinterkurs och högst

250 kronor för sommarkurs till varje annan manlig och

kvinnlig lärare, som har en tjänstgöringsskyldighet av

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 334 höft. (Nr 372). 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kutigl. Maj.ts Proposition Nr 372.

minst 15 timmar i veckan och vilken icke äger erhåll»

dyrtidstillägg enligt de i punkterna a) och b) angivna

grunder.

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt

behagade Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla;

och skulle proposition av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hemming Gadd.

Stockholm 1919, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

190746

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1919:158 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter jämte i ämnet väckta mot s. 1 i texten