Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändring i vissa delar av vattenlagen m. m

1919-01-17 · 238 sidor, varav 171 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 171 av 238 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:4, Med förslag till lag om ändring i vissa delar av vattenlagen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4

1

Nr 4.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändring i vissa delar av vattenlagen m. m.; given Stockholms

slott den 17 januari 1919.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till

1) lag om ändring i vissa delar av vattenlagen,

2) lag om flottning i allmän flottled,

3) lag huru avgöras skall, varest tidigare tillkommen allmän flottled

skall jämlikt vattenlagen bibehållas,

4) lag om ändrad lydelse av 19 kap. 15 § strafflagen, samt

5) lag om ändrad lydelse av 24 och 36 §§ i förordningen den 16

juni 1875 angående inteckning i fast egendom.

GUSTAF.

Eliel Löfgren.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 4 käft. (Nr 4.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

Förslag

till

Lag

om ändring i vissa delar av vattenlagen.

Härigenom förordnas, att vattenlagen den 28 juni 1918 skall, i nedanstående

delar, erhålla följande ändrade lydelse:

1 KAP.

Om rätt till vatten.

4 §•

Huruledes under vissa förutsättningar den, som äger råda över vatten, kan

förpliktas att till följd av företag, som avses i 2, 3 eller 6 kap., underkasta sig förlust

i honom tillkommande vattenmängd eller vattenkraft, därom stadgas i nämnda

kapitel; och galle i fråga om rätt till ersättning för sålunda tillskyndad förlust

vad i 6 kap. 5 § och i 9 kap. finnes föreskrivet, dock med de inskränkningar,

som föranledas av stadgandena i 6 och följande §§ av detta kap. samt i 2 kap. 7

och 8 §§.

Beträffande skyldighet att i andra fall än i första stycket sägs underkasta

sig förlust, som ovan nämnts, så ock om gottgörelse därför gälle vad särskilt är

stadgat, dock med här nedan föreskrivna inskränkningar i rätten till ersättning,

där sådan kunnat eljest ifrågakomma.

6 §•

Tages i vattendrag, där kongsådra finnes, vatten i anspråk för inrättande,

utvidgande eller förbättrande av allmän farled eller allmän flottled eller för fiskets

tillgodoseende eller för torrläggning eller bevattning av mark, vare ägare av

strömfall eller annat område i vattendraget pliktig att utan gottgörelse underkasta

sig därigenom uppkommen förlust i vattenmängd, i den mån förlusten tillsammans

med det vatten, som förut utan att ersättning därför utgått må hava

tagits i anspråk för ändamål, som nyss nämnts, icke överstiger en tredjedel av

den i varje tidsmoment framrinnande vattenmängden. Där viss myckenhet vatten

tages i anspråk oberoende av växlingarna i vattenföring, skall omförmälda anpart

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj ds proposition nr 4.

beräknas av lågvattenmängden. Angående viss serskild rätt att för flottning utnyttja

vattenmängd stadgas i 6 kap. 5 § tredje stycket.

Om för ändamål, som ovan nämnts, åtgärd vidtages, varigenom i strömfall,

där kungsådra finnes, fallhöjden minskas, vare fallägaren pliktig att utan

gottgörelse vidkännas en tredjedel av den därigenom uppkomna förlusten i vattenkraft;

dock skall, där fallägaren går eller förut gått förlustig jämväl vattenmängd,

sammanlagt allenast en tredjedel av den ursprungliga vattenkraften i den del av

fallet, som borttages, avstås utan ersättning.

Därest genom vattenreglering, som verkställts inom de närmaste tjugu

åren före framställandet av anspråk enligt denna §, lågvatten mängden blivit ökad.

skola de nu givna bestämmelserna icke vinna tillämpning i avseende å den vunna

ökningen.

2 KAP.

Om byggande i vatten.

11 §•

I eller vid allmän farled må ej byggas, med mindre byggnaden göres på

sådant sätt eller sådana särskilda anordningar vidtagas, att leden fortfarande

kan utan olägenhet av någon betydelse användas för aet därmed avsedda ändamålet.

Lag samma vare, där någon vill bygga i allmän flottled; och skall genom

bestämmelser rörande vattentillgångens fördelning mellan vattenverk och flottning

eller annorledes mellan stridiga intressen, såvitt möjligt, så jämkas, att ett vart

kan behörigen tillgodoses utan förfång eller väsentligt omak för annat. Om talan

rörande särskild anläggning eller åtgärd till skydd mot skada å byggnaden skils

i 6 kap. 18 §.

38 §.

Där arbete, som i detta kap. sägs, avser huvudsakligen utförande av vattenreglering

eller inrättande, utvidgande eller förbättrande av allmän farled eller av

allmän flottled, torrläggning av mark eller avledande av kloakvatten, skola stadgandena

i 2 och följande §§ av detta kap. äga tillämpning endast, såvitt sådant

finnes för varje fall i 3, 5, 6, 7, eller 8 kap. föreskrivet.

3 KAP.

Om vattenreglering.

9 §•

Visas, efter det vattenreglering, som i 1 § sägs, blivit utförd, att densamma

länder till stadigvarande nytta för allmän hamn eller annan allmän farled eller

för kloakledning eller annan avloppsledning för spillvatten, må ägaren av farleden

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. May.ts proposition nr 4.

eller kloak- eller avloppsledningen, där den vunna nyttan kan uppskattas till

visst penningbelopp, på talan av deltagarna förpliktas att antingen på en gång

eller med fördelning på visst antal år erlägga högst så stor del av nämnda belopp,

som svarar mot förhållandet mellan å ena sidan företagets anläggningskostnad

och å den andra den båtnad, som företaget beräknats medföra för strömfall.

För bidrag, som nu nämnts, förvärvas ej delaktighet i företaget, och vare

förty bidragsgivaren ej skyldig att taga del i framtida kostnad för detta.

Yad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning med avseende å

allmän flottled, där genom vattenregleringen vinnes stadigvarande minskning i

kostnaderna för flottningen eller för flottledens underhåll; dock att flottledens

bidrag skall av de flottande betalas i den ordning, som finnes stadgad beträffande

allmän flottleds anläggningskostnad.

Anslag, som i 8 § sägs, räknas i avseende, varom nu är fråga, den till

godo, som givit anslaget.

6 KAP.

Om allmän flottled.

1 §•

I vattenområde där den 1 januari 1920 finnes allmän flottled, som inrättats

efter det förordningen . om allmän flottled den 30 december 1880 trädde i kraft

eller vari flottningen blivit därefter enligt myndighets beslut ordnad, skall allmän

flottled jämväl framgent bibehållas.

Där vid tiden, då nämnda förordning trädde i kraft, var allmän flottled,

skall ock, ändå att flottningen däri ej sedermera ordnats, allmän flottled bibehållas,

såframt under det förordningen gällde åtminstone vissa år i leden idkats flottning

av någon betydelse.

Huruledes avgöras skall, varest allmän flottled efter ty nu sagts skall bibehållas,

därom är särskilt stadgat.

2 §•

Kan vattendrag, sjö eller annat vatten, varest allmän flottled ej finnes, användas

därtill, må, där sådant prövas vara av nöden och kunna medföra väsentligt

gagn för orten eller eljest lända till nytta för det allmänna, på ansökan förordnas

att därstädes skall vara allmän flottled.

Vid prövning av ansökan, som nu nämnts, skall hänsyn tagas till omfattningen

å ena sidan av ortens skogshantering och av gagnet för densamma av

flottledens inrättande samt å andra sidan av de störningar, som genom flottleden

eller flottningen däri kunna vållas andra näringar.

Om allmän flottleds inrättande genom upptagande av ny vattenled vare i

tillämpliga delar lag samma.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

5

3 §•

1 mom. Ansökan om allmän flottleds inrättande ingives till Konungens

befallningshavande, och värde ärendet därefter handlagt vid syneförrättning i den

ordning, som föreskrives i 10 kap. 1—31 §§.

Synemännens utlåtande skall underställas vattendomstolens prövning; dock

må ej vattendomstolen ingå i bedömande av frågor rörande ersättning enligt 5 och

6 §§ i vidare mån, än som föranledes av anförda besvär eller av ändrade anordningar

eller föreskrifter rörande företagets utförande.

2 mom. Erfordras för flottledens inrättande, att vattnets avrinning i större

omfattning regleras eller att vattenförhållandena eljest väsentligt förändras,

eller kan befaras, att genom flottledens inrättande allmän samfärdsel, som

äger rum eller framdeles må kunna ifrågakomma, skulle i avsevärd mån försvåras,

eller synes fiskerinäring av större betydenhet komma att lida väsentligt

förfång genom flottningen,

eller är anledning antaga, att tillgodoseendet av allmännyttigt ändamål

eljest skulle till följd av flottledens inrättande förhindras,

äger Konungen förbehålla sig prövningsrätten, huruvida flottleden må komma

till stånd eller särskilda villkor böra föreskrivas för dess inrättande och begagnande;

dock skall besked härom lämnas vattendomstolen före det frågan slutligen

avgjorts av domstolen.

3 mom. Hurusom allmän flottleds upplåtande till allmänt begagnande så

ock avgörandet av vissa frågor rörande dess nyttjande ankommer på Konungens

befallningshavande, därom skils i lagen om flottning i allmän flottled.

4 §•

Är för allmän flottleds inrättande någon anläggning eller åtgärd nödig,

som kan inverka på strand-, bro-, fiske- eller vattenverksägares eller annans rätt,

såsom:

damm, kaj, väg, ledarm, bomledning, brötbildare, ränna, kanal eller andra

dylika anstalter;

förvaringsplats för båtar, bommar eller annan materiel;

byggnad för flottningsarbetarnas härbärgerande under flottningstiden;

upptagningsverk, magasinsbom, skiljeställe för flottgodsets sorterande med

därför erforderliga byggnader, buntverk och dylikt;

avsättande av vältplatser för virkets uppläggande innan det utföres i flottleden

eller av särskilt område för utsorterat virkes sammanläggande och förvarande

i avbidan på dess forslande från platsen;

strandröjning, sprängning, grävning, muddring eller andra rensningsar
beten;
ändrande

eller bortrivande av befintlig byggnad;

omläggande, ändrande eller borttagande av väg, bro, färjställe eller dylikt,

vare den, vars rätt därav beröres, pliktig att tåla skada och intrång, som

därigenom vållas; och skall såväl därvid som då fråga uppstår om skydd för en
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

skild rätt bestämmas, huru vid flottledens ordnande och begagnande tjänligast

bör förfaras, så att ändamålet må utan oskälig kostnad vinnas med minsta olägenhet

för annan. Erfordras särskilda bestämmelser om vattentillgångens fördelning

mellan flottningen och vattenverk eller eljest beträffande vattenhushållningen, bör

tillses, att mellan stridiga intressen såvitt möjligt så jämkas, att ett vart kan behörigen

tillgodoses utan förfång eller väsentligt omak för annat.

5 §•

För skada och intrång, som vållas genom anläggning eller åtgärd för allmän

flottled, skall gäldas ersättning enligt bestämmelserna i 9 kap., dock att,

efter ty i 6 § lagen om flottning i allmän flottled stadgas, i vissa fall frågan om

sådan ersättning skall bedömas enligt de för skada i följd av flottningen i nämnda

lag givna regler. Till skada eller intrång, varför ersättning skall givas, räknas

ej att vatten, för vars tillgodogörande särskild anordning ej vidtagits vid tiden

för flottledens inrättande, nyttjas för flottningen utan att bortledande därav sker.

Finnes skada eller intrång, som kan väntas uppstå i följd av flottningen,

bliva så stadigvarande, att värdet därå kan genom uppskattning på förhand utrönas,

skall, om ersättningstagare påstår det, ersättning därför bestämmas i flottledsmålet.

Eljest galle om flottningsskada vad i lagen om flottning i allmän

flottled därom stadgas.

Om vissa förhållanden med avseende å vattendrag, där kungsådra finnes,

skils i 1 kap. 6 och följande §§. Där den vattenmängd, som för varje tidsmoment

må i dylikt vattendrag utan ersättning tagas i anspråk för flottningen,

skulle befinnas otillräcklig för ändamålet eller när skäl därtill eljest äro, äge vattendomstolen

föreskriva, att flottningen skall begränsas till viss tid av dygnet

eller veckan med rätt för de flottande att därunder utnyttja allt det vatten, som

skolat tillkomma flottningen under hela dygnet eller veckan
-

6 §•

Där till anläggning, som i 4 § sägs, tarvas utmål av någon betydenhet,

som kan förväntas bliva av stadigvarande behov för flottleden, må föroimnas, att

för flottleden skall lösas erforderligt område mot ersättning, som i 9 kap. sägs.

7 §•

Har någon i vatten, där allmän flottled skall inrättas, bekostat byggnader

eller andra arbeten till befrämjande av flottning, vare han pliktig att till allmänna

flottleden avstå vad därav prövas nödigt eller nyttigt för densamma, och

njute han i samma ordning, som för anläggare är stadgat, ersättning därför av

de flottande med belopp, som i beslutet angående flottledens inrättande bestämmes

efter det skick, vari arbetena då befinnas. Om fastighetsägares och annans

skyldighet att fortfarande tåla skada och intrång av anläggningar, som nu nämts,

vare lag som i 4 § sägs.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

8 §•

Vad i 2 kap. 8 §, 11 § första stycket, 12, 13 och 18 §§ finnes stadgat i

fråga om byggande i vatten skall äga motsvarande tillämpning med avseende å

arbete för inrättande av allmän flottled.

9 §•

Finnes i vatten, där allmän flottled skall inrättas, fiske av någon betydenhet,

och kan skäligen befaras, att genom anläggningar eller åtgärder för flottleden

eller i följd av flottningen avsevärt men tillskyndas fisket, må de flottande

förpliktas att för anordnande och uppehållande av fiskodlingsanstalt eller för vidtagande

av andra åtgärder till fiskets bevarande i vattenområdet erlägga en årlig

avgift, motsvarande högst fem öre för varje kubikmeter flottgods.

Huru avgift, som nu nämnts, skall indrivas och för ändamålet användas,

därom förordnar Konungen.

10 §.

Utförandet av de för allmän flottleds inrättande erforderliga anläggningar

och åtgärder varde överlämnat åt den, som sökt flottledens inrättande, såvitt han

ej finnes olämplig därtill, eller, där jämväl annan anmält sig till arbetets övertagande,

åt den, som prövas kunna säkrast och snabbast utföra detsamma; vill

kronan utföra arbetet, äge företrädesrätt därtill. Antages annan än sökanden,

varde honom ålagt att genast gottgöra sökanden de anläggningskostnader denne

förskjutit.

Erfordras för inrättande av allmän flottled, att vattenverk eller annan

byggnad utrives eller ändras, besörje därom den, vilken enligt vad nyss sagts antagits

till anläggare. Skall byggnaden ändras, och vill ägaren själv utföra arbetet,

galle därom vad i 2 kap. 19 § finnes för motsvarande fäll stadgat.

Har i beslut om allmän flottleds inrättande föreskrivits, att förut i flottleden

utförda byggnader och arbeten skola enligt 7 § avstås till flottleden, vare

anläggaren skyldig att under byggnadstiden underhålla vad sålunda skall övertagas.

11 §•

För anläggningskostnaden njute anläggaren i den ordning, som stadgas i

lagen om flottning i allmän flottled, ersättning av de flottande med belopp, som,

sedan flottleden blivit besiktigad och godkänd, jämlikt 11 kap. 66 § andra st3mket

fastställes med hänsyn till det skick, vari byggnader och arbeten befinnas vid

tiden för godkännandet.

Till anläggningskostnad hänföres ej blott kostnaden för utförande av arbeten,

som i 10 § sagts, utan även all annan utgift för företagets genomförande

såsom ersättning enligt 5 och 6 §§, i den mån den blivit till ersättningstagare

utbetalad före flottledsarbetets fullbordande; nödiga utgifter för förberedande undersökningar

angående företaget; kostnaden för ärendets behandling vid syneförrättning

samt hos vattendomstolen och Konungens befallningshavande; kostnaden

för tillsyn å arbetet under byggnadstiden jämte annat dylikt samt ränta å förlagskapitalet

för tiden till flottledens godkännande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung!. Maj:ts proposition nr 4.

Har ersättning enligt 5 eller 6 § icke av anläggaren guldits före arbetets

fullbordande, äger ersättningstagaren för beloppets utfående hålla sis- till flottningsföreningen.

12 §.

Finnes under företagets utförande, att visst arbete, som i beslutet föreskrivits,

kan anses obehövligt, eller erfordras i övrigt jämkning av den för företagets

utförande fastställda planen, äge vattendomstolen på ansökan av anläggaren föreskriva

sådana ändrade anordningar, som av förhållandena påkallas. Utan vattendomstolens

tillstånd må sådan avvikelse från den fastställda planen göras, som

icke berör allmän eller enskild rätt.

13 §.

Visar sig under fortgången av den för företagets fullbordande bestämda

tiden, att anläggaren icke kan eller vill fullborda företaget före tidens utgång,

må på särskild talan vattendomstolen förklara anläggaren förlustig rätten till arbetets

vidare utförande.

Har arbetet icke inom den bestämda tiden behörigen slutförts, vare anläg
faren

förlustig rätten till dess vidare utförande. Dock må, om giltigt skäl för

röjsmål visas eller hänsynen till allmänt väl sådant kräver, vattendomstolen på

därom före tidens utgång gjord ansökan bevilja anstånd med arbetets fullbordande

på viss tid, icke utan särskilda skäl överstigande två år. Anläggaren äge ock

utan vattendomstolens tillstånd verkställa av besiktningsman jämlikt 13 kap. 2 §

föreskriven rättelse inom tid, som av denne förelagts eller av vattenrättsdomaren

blivit enligt 13 kap. 5 § bestämd.

14 §.

Har anläggaren avsagt sig arbetet eller förverkat rätten till dess utförande,

läte vattenrättsdomaren utfärda kungörelse i en eller flera tidningar inom orten

med anmodan till dem, som vilja övertaga arbetet, att inom viss tid anmäla sig

hos honom; och äge vattendomstolen överlämna arbetets slutförande åt annan an

läggare, med utsättande av sådan ny tid härför, som av förhållandena påkallas.

Den, som i ty fall frånträder arbetet, njute i avseende å förskjuten anläggningskostnad

fortfarande an lägga res rätt.

Kan ny anläggare ej erhållas, förklare vattendomstolen beslutet om flottledens

inrättande hava förfallit.

15 §.

Närmare föreskrifter i fråga om allmän flottleds nyttjande och om flottningsförening

mellan dem, som flotta i sådan led, meddelas i lagen om flottning

i allmän flottled.

16 §.

Laga kraft ägande beslut om inrättande av allmän flottled vare med de

inskränkningar, som följa av stadgandena i detta kap. och i 2 kap. 11 § andra

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

stycket, gällande mot envar såväl vad angår rätten att utföra och för framtiden

bibehålla anläggningar, som i beslutet må hava föreskrivits, som ock beträffande

ersättning och annat, varom beslutet må innehålla bestämmelser.

17 §.

Finnes under flottningens. fortgång, att de till skydd mot skada och intrång

vidtagna anordningar eller rörande hushållningen med vattnet eller annat meddelade

föreskrifter äro för sitt ändamål otillräckliga eller mindre tjänliga, eller visar

sig behov av nya anordningar eller föreskrifter till förekommande av skada eller

intrång, må, utan hinder av vad i 16 § stadgats, medelst stämning till vattendomstolen

talan föras mot flottningsföreningen om skyldighet för de flottande att

vidtaga sådana anordningar eller underkasta sig sådana föreskrifter, som, utan

att flottningen därav oskäligt betungas, må påkallas av anmärkta förhållanden.

18 §.

Menar någon, som byggt eller ärnar bygga i vatten, där allmän flottled

finnes, att särskild anläggning eller åtgärd till skydd mot skada eller intrång

å byggnaden i följd av flottningen bör bekostas av de flottande, äge medelst

stämning å flottningsföreningen påkalla vattendomstolens bestämmelse om erforderliga

skyddsanordningar. Om påföljd av underlåtenhet att väcka talan, som

nu sagts, skils i 7 § lagen om flottning i allmän flottled.

19 §.

Vid prövning av talan, som i 17 och 18 §§ omförmäles, skola bestämmelserna

i 4—8 §§ i tillämpliga delar gälla.

20 §.

Vill flottningsförening eller ock annan vidtaga anläggning eller åtgärd för

befintlig allmän flottleds utvidgande eller förbättrande och äro sannolika skäl, att

allmän eller enskild rätt därav förnärmas, eller har, där annan än flottningsförening

eljest vill utföra arbete för flottleden, föreningen ej därtill samtyckt, skall

före arbetets påbörjande inhämtas vattendomstolens besked, huruvida och under

vilka villkor arbetet må göras. Beträffande anläggning eller åtgärd, för vars utförande

ej erfordras vattendomstolens prövning, må ändock till beredande av trygghet

för framtiden sådan prövning kunna påkallas.

Har anläggning eller åtgärd verkställts utan föregången prövning, vare

flottningsförening obetaget att sedermera söka domstolens godkännande därav.

Har efter den 1 januari 1920 anläggning eller åtgärd för allmän flottled

vidtagits utan föregången prövning, vare flottningsföreningen. bevisningsskyldig i

avseende å de före arbetets utförande rådande förhållandena i vattnet.

21 §.

Vill någon påkalla vattendomstolens prövning av fråga, som i 20 § sägs,

eller önskar någon att för flottningens underlättande nya eller ändrade föreskrifter

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 4 käft. (Nr 4.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

meddelas rörande hushållningen med vatten eller annat, göre ansökan därom hos

vattendomstolen, och varde ärendet prövat i den ordning, som i 11 kap. stadgas

för ansökningsmål; dock att om för frågans prövning erfordras undersökning av

längre sträcka av flottleden, vattenrättsdomaren äger förordna, att ärendet skall

behandlas i den ordning, som i 3 § 1 mom. föreskrives för mål rörande inrättande

av allmän flottled.

I samma ordning, som nu sagts, skola ock handläggas frågor om ändrade

bestämmelser rörande skyldigheten att avbarka virke, så ock om åläggande för

de flottande att betala fiskeavgift, som i 9 § sägs.

22 §.

Beträffande mål, som ornförmäles i 21 §, skall vad i 3 § 2 mom. och följande

§§ här ovan föreskrives med avseende å mål rörande inrättande av allmän

flottled i tillämpliga delar gälla; dock att, där annan än flottningsföreningen är

sökande, till anläggare skall antagas föreningen, om denna så äskar, och må, där

företaget fått förfalla, gottgörelse för förskjuten kostnad åtnjutas, i den mån utfört

arbete finnes vara till nytta för flottningen.

Huru mål, som nyss sagts, må kunna avgöras med begränsad rättsverkan,

därom skils i 11 kap. 81 § andra stycket.

23 §.

Har genom beslut enligt denna lag ersättning för skada eller intrång blivit

bestämd att utgå medelst årlig avgift till visst belopp, vare den omständigheten

att beslutet härom vunnit laga kraft icke hinder för vattendomstolen att i sammanhang

med beslut om nya eller ändrade anordningar eller föreskrifter för flottleden

meddela sådana ändrade bestämmelser rörande ersättningen och sättet för

dess utgående, vilka må föranledas av de ändrade förhållandena.

Vad nu stadgats äge motsvarande tillämpning med avseende å skadeersättning,

som blivit bestämd enligt lagen om flottning i allmän flottled.

24 §.

Byggnader och anläggningar, vilka utförts eller från annan övertagits för

allmän flottleds inrättande, utvidgande eller förbättrande, så ock fast eller lös

egendom, som eljest för flottleden eller flottningens ombesörjande förvärvas att av

de flottande gäldas, vare flottledens tillhörighet och förty att anse som allmän egendom.

Om förvaltning av egendom, som nu nämnts, stadgas i lagen om flottning i

allmän flottled.

Ej må allmän flottled tillhörig egendom tagas i mät för annan gäld än

sådan, varför den lagligen må särskilt häfta.

25 §.

Finnes beträffande hushållningen med vattnet i allmän flottled vattenmärke

utsatt till efterrättelse vid flottningens bedrivande, galle vad i 2 kap. 27 § finnes

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

för där avsedda fall stadgat. Är för dammluckas öppnande viss tid i laga ordning

bestämd eller eljest särskild föreskrift om vattnets framsläppande given,

lände det till efterrättelse.

Har ej vattenmärke utsatts, och hava ej heller eljest meddelats bestämmelser,

som nyss sagts, skall hushållningen med vattnet ske på sådant sätt, att flottningen

må kunna ändamålsenligt skötas med minsta olägenhet för den, vars rätt

är i fråga.

26 §.

hönsning, som med hänsyn till flottningens behöriga ombesörjande är av

nöden för bibehållande av vattnets djup eller läge i allmän tiottled, äge flottningsförening

verkställa utan vattendomstolens prövning; dock skall markens ägare

förut därom tillsägas. Vill föreningen hos vattendomstolen påkalla prövning av

arbetets laglighet, galle om sådan prövning vad här ovan stadgats angående allmän

flottleds utvidgande och förbättrande. Har prövning, som nu sagts, icke ägt rum,

skall i fråga om rensning stadgandet i 20 § tredje stycket äga motsvarande

tillämpning.

Jord eller annat, som vid rensningen upptages, må, om ej avsevärda olägenheter

vållas därav, uppläggas på närmaste strand eller föras till lämpligt

ställe i närheten; dock skall markens ägare genast därom underrättas. Lider

han men av upplaget, njute ersättning därför, efter ty i lagen om flottning i

allmän flottled stadgas med avseende å ersättning för flottningsskada.

27 §.

Allmän flottled må på ansökan avlysas av vattendomstolen, där sådana omständigheter

yppas, att flottningen kan anses vara alldeles nedlagd.

Uppstår eljest fråga om avlysning av allmän flottled, ankomme ärendet

på Konungens prövning, efter ty för dylika frågor särskilt är stadgat.

Huruledes vid flottleds avlysning skall förfaras med flottledens egendom,

därom stadgas i lagen om flottning i allmän flottled.

28 §.

"Varder allmän flottled avlyst eller har vattendomstol jämlikt 14 § för

klarat beslut om flottleds inrättande förfallet, må den, som av bibehållandet av

anläggning för flottleden kan lida men. av vattendomstolen på ansökan tillåtas

bortskaffa densamma.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

9 KAP.

Om ersättning.

Om ersättningsskyldighet i allmänhet.

1 §•

Där jämlikt denna lag rätt medgives någon att tillösa sig samfällt strömfall

med eller utan utmål eller att eljest lösa eller taga i anspråk annan tillhörigt

område eller att tillgodogöra sig vattenmängd eller vattenkraft, som tillhör

annan, eller att vidtaga åtgärd, varigenom eljest annans egendom lider skada eller

intrång, varde, såvitt ej i 1 eller 6 kap. annorledes stadgas, honom ålagt att efter

tv nedan sägs gälda ersättning för egendom, som avstås, eller för förlust, skada

eller intrång, som förorsakas.

12 §.

Skall till följd av företag eller åtgärd enligt denna lag egendom lösas eller

ersättning givas för skada eller intrång därå och har, efter det kungörelse om

företaget eller åtgärden blivit offentliggjord eller underrättelse eljest meddelats

ägaren på sätt i 10 och 11 kap. för varje särskilt fall stadgas, kostnad nedlagts

å egendomen, må vid ersättningens bestämmande den kostnad tagas i beräkning

allenast, såvitt den prövas hava varit nödig eller nyttig samt icke blivit gjord i

uppenbar avsikt att höja ersättningen.

47 §.

Ersättning i penningar varde bestämd att utgå på en gång; dock må skadeersättning

till följd av företag enligt 6 kap. fastställas att utgå i årlig avgift, när

skälig anledning därtill förekommer. Kan i mål rörande allmän flottled skada eller

intrång ej på förhand med säkerhet uppskattas eller synes den ej komma att årligen

uppstå, må den skadelidande hänvisas att göra sin talan gällande i den ordning,

som i lagen om flottning i allmän flottled föreskrives med avseende å flottningsskada,

dock att, där så ske kan, grunderna för ersättningens beräknande böra

angivas.

54 §.

Ersättning för fast egendom, som skall lösas, samt, om endast en del av

en fastighet löses, ersättning för skada och intrång å den återstående delen så ock

ersättning för förlust av eller intrång i sådan särskild rätt till egendomen, varom

i 52 § förmäles, gäldas medelst ersättningsbeloppets nedsättande hos Konungens

befallningshavande i det län, där egendomen är belägen. I fråga om ersättning,

som bestämts jämlikt 9 §, vare lag samma.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kung!. Maj:ts proposition nr 4.

Ersättning för vattenkraft samt för skada och intrång å fast egendom i

andra fall än i första stycket avses skall, där ersättningen bestämts att utgå på

en gång, jämväl nedsättas hos Konungens befallningshavande, såframt jämlikt stadgandena

i 59 eller 60 § uppsägning skall ske eller den fastighet, till vilken vattenkraften

hör eller som skadas, är besvärad av inteckning för fordran eller kan

jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken i ägarens band häfta för ogulden köpeskilling;

och varde i fall, som nu sagts, jämväl ersättning, som må hava bestämts till innehavare

av särskild rätt till fastigheten, nedsatt. Skall ej uppsägning ske, och

prövas förlusten av vattenkraft eller skadan eller intrånget vara väsentligen utan

betydelse för fordringsägarens säkerhet, erfordras dock ej nedsättning.

I samband därmed att ersättning enligt denna lag bestämmes, skall givas

till känna, om och i vilken mån nedsättning efter ty ovan sagts skall ske.

55 §.

Har mellan ägare, innehavare av nyttjanderätt eller andra tvist yppats om

bättre rätt till vad såsom ersättning skall utgå, eller skall för egendom, som innehaves

såsom fideikommiss, gäldas ersättning, bestämd att utgå på en gång, varde

ersättningen nedsatt hos Konungens befallningshavande, ändå att enligt föreskrifterna

i 54 § nedsättning ej erfordras; och stånde sedan i avbidan på tvistens

slutliga avgörande eller Konungens föreskrift angående fideikommissmedlen ersättningsbeloppet

i kvarstad, där ej enligt 69 § utdelning bör äga rum.

59 §.

Har föreskrift meddelats, att boningshus, kvarn, såg eller annan byggnad,

som användes till handels-, hantverks- eller fabriksrörelse eller annan yrkesutövning,

skall till följd av skada därå genom företag enligt denna lag i dess

helhet ersättas eller ock flyttas till annan plats, skall vad i 58 § stadgas för det

fall, att fast egendom skall lösas, äga motsvarande tillämpning. Lag samma vare,

där strömfallsägare skall avstå vattenkraft, som är av honom tillgodogjord, samt

ersättningen därför skall utgå på en gång.

66 §.

Skall i andra fall än i 58—60 §§ sägs ersättning, bestämd att utgå på en

gång, gäldas för skada, förlust eller intrång, som tillskyndas någon genom företag

eller åtgärd enligt denna lag; då må ej arbete å annans mark verkställas eller

åtgärd eljest till förfång för annan vidtagas, innan föreskriven ersättning guldits.

Varder ej sådan ersättning gulden inom tid, som genom avtal eller eljest i laga

ordning blivit bestämd, eller, om sådan bestämmelse saknas, inom fem år efter

det ersättningens belopp blivit fastställt genom utslag, som vunnit laga kraft,

vare den då väckta frågan förfallen, i vad sådan ersättningstagares rätt angår.

Vad i 65 § finnes stadgat i fråga om ersättning för nödig eller nyttig

kostnad å egendom, som skall lösas, äge motsvarande tillämpning, där dylik kostnad

göres å egendom, som skadas eller lider intrång.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

73 §.

Förmenar innehavare av fordran, varför fast egendom på grund av inteckning

eller jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken häftar, att ersättning för denna eller

för därifrån förlorad vattenkraft eller för skada och intrång å egendomen blivit för

lågt beräknad, vare han, i den mån ersättningens belopp till följd av överenskommelse

därom mellan ersättningsgivaren och egendomens ägare eller av annan anledning

ej blivit prövat av domstol eller vid syneförrättning, berättigad att, där

ej full betalning för hans fordran lämnas honom, äska att ersättningen, såvitt

på hans eller annan sådan fordringsägares rätt inverkar, varder av vattendomstolen

bestämd. Talan härom skall anhängiggöras sist inom sex månader efter

det fördelning av ersättningen vunnit laga kraft eller, där ersättningen bestämts

att utgå i kraft, efter den för kraftöverföringens början bestämda tid; försittes

tid, som nu sagts, vare rätt till talan förlorad.

10 KAP.

Om syneförrättning.

Om syneförrättning rörande företag enligt 6 kap.

1 §•

Till handläggande av syneförrättning rörande inrättande av allmän flottled

skall förordnas i vattenbyggnad kunnig och i flottning förfaren person, vilken på

grund av ådagalagda kunskaper och praktisk erfarenhet i hithörande ämnen av

Konungen förklarats behörig att hålla dylik förrättning.

2 §•

Förordnande, som i 1 § sägs, skall efter ansökan, varom i 6 kap. 3 § 1

mom. förmäles, meddelas av Konungens befallningshavande.

I ansökningen skola angivas det vattenområde, som med ansökningen avses,

samt den eller de församlingar, där flottleden är avsedd att framgå, ävensom,

såvitt möjligt, de bebyggda strömfall och med fast fiskebyggnad försedda fisken,

vilka företaget må angå, samt beträffande sådan egendom ägares och nyttjanderättshavares

namn och hemvist, så ock huruvida annan allmän flottled, allmän

farled, vattenavlednings-, invallnings- eller vattenregleringsföretag, järnväg, allmän

väg eller allmän bro beröres av den ifrågasatta flottleden.

Innan förordnande meddelas, äge Konungens befallningshavande, där förhållandena

påkalla sådant, fordra att sökanden ställer säkerhet för förrättningskostnaden.

Underrättelse om förordnande av förrättningsman skall genast tillställas

vattenrättsdomaren.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

15

3 §•

Förrättningsmannen skall vid syneförrättningen biträdas av två av Konungens

befallningshavande utsedda, om ortens förhållanden kunniga gode män,

av vilka den ene bör vara förfaren i skogsbruk och flottning och den andre i

jordbruk.

Förekommer vid syneförrättning fråga, för vars bedömande tarvas särskilda

fackkunskaper, äge synemännen hos Konungens befallningshavande begära

förordnande för ojävig, i sådant ämne sakkunnig person att biträda synemännen.

4 §•

Konungens befallningshavande läte om ansökningen underrätta vederbörande

fiskeritjänsteman; och åligger det denne att under förrättningen avgiva yttrande,

huruvida fiskerinäring kan genom företaget lida förfång och vilka särskilda åtgärder

kunna erfordras till skydd för fisket.

Tillika förordne Konungens befallningshavande skogstjänsteman att vid förrättningen

bevaka det allmännas intresse av skogshushållningen samt tillvarataga

statsskogarnas bästa, så ock att förebringa erforderlig utredning angående virkestillgången

inom flottledsområdet eller skilda delar däravv

Om förordnande av annat allmänt ombud, när anledning därtill förekommer,

besörje Konungens befallningshavande själv eller medelst underrättelse om ansökningen

till myndighet, under vars förvaltning viss egendom lyder eller som

eljest äger utföra viss talan.

Där förhållandena påkalla sådant, förordne Konungens befallningshavande

en allmänt betrodd, om ortens jordbruksförhållanden kunnig man att såsom ortsombud

närvara vid förrättningen för att meddela de upplysningar och göra de

framställningar, som må finnas erforderliga för tillvaratagande av den jordbrukande

ortsbefolkningens gemensamma intressen. Där så finnes lämpligt, må olika

personer förordnas till ortsombud för skilda delar av vattenområdet.

5 §•

Syneförrättning skall hållas å tjänlig årstid och påbörjas snarast möjligt

efter det förordnande meddelats förrättningsmannen samt bör, såvitt ske kan,

utan uppskov fortsättas och avslutas.

Linder förrättningen skola å lämpliga platser hållas sammanträden, minst

ett inom varje församling, där flottleden skall framgå; och äga strand-, bro-,

fiske-, strömfalls- och skogsägare samt andra, som anse frågan kunna inverka å

deras rätt, vid sådant sammanträde eller i samband därmed företagen synegång

framställa de yrkanden, vartill de finna fog.

6 §. ’

Om tid och ställe för sammanträde, som i 5 § sägs, så ock för synegång,

som i samband därmed företages, förordne förrättningsmannen efter samråd med

övriga synemän och sökanden, samt meddele sakägare och andra besked därom

medelst kungörelse, som av förrättningsmannen varder minst tre veckor före den

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

för sammanträdet utsatta tiden avsänd till vederbörande pastorsämbete för uppläsande,

så snart ske kan, i kyrkan för församling, där sammanträdet skall hållas,

så ock minst fjorton dagar förut införd i en eller, där förhållandena påkalla det,

två eller flera av ortens tidningar. Om tid och plats för första sammanträdet

under förrättningen varde därjämte underrättelse i god tid tillställd allmänt ombud

och ortsombud.

Finnas, då kungörelse skall utfärdas, flera sammanträden lämpligen böra

hållas i följd efter varandra inom loppet av en vecka, och kan på grund härav

tiden för samtliga sammanträden icke bestämt angivas, må desamma ändock utlysas;

därvid för varje sammanträde och i samband därmed företagen synegång

tiden skall angivas så nära som möjligt med uppgift tillika på någon i orten

boende pålitlig person, minst en inom varje församling, hos vilken närmare besked

om tiden för sammanträde och synegång inom församlingen framdeles skall

tillhandahållas; och åligger det förrättningsmannen att om sammanträde och synegång,

som nu sagts, underrätta sådan person senast klockan 6 på aftonen dagen

före sammanträdet.

Har sammanträde icke så kungjorts, som ovan sagts, må ändock sammanträdet

hållas med tillstädeskomna personer, men vare förrättningsmannen skyldig

utsätta och kungöra nytt sammanträde för hörande av övriga, som äga yttra sig

i ärendet.

7 §•

Skulle på vederbörligen kungjort sammanträde avsedd utredning icke medhinnas,

bör, innan sammanträdet avslutas, besked meddelas om tid och ställe för

det nya sammanträde, som sålunda kan bliva av nöden; och vare i sådant fall

särskild kungörelse icke erforderlig.

8 §•

Förrättningsmannen åligger att minst fjorton dagar före första sammanträdet

under förrättningen i betalt öppet brev eller brevkort å posten avlämna

underrättelse om tid och ställe för sagda sammanträde till envar i ansökningen

uppgiven eller eljest för honom känd ägare och nyttjanderättshavare av bebyggt

strömfall eller med fast fiskebyggnad försedd fiskelägenhet, som företaget angår.

Underrättelsen skall adresseras till den fastighet, varom fråga är, såvida ej säker

kunskap vinnes om annan adress inom landet för mottagaren. År egendomen samfälld

för helt skifteslag eller eljest för flera fastigheter, erfordras ej underrättelse

till de särskilda delägarna i den samfällda egendomen. Finnes för denna känd

styrelse, varde styrelsen på nämnda sätt underrättad.

I samma ordning, som nu sagts, skall ock underrättelse tillsändas styrelse

eller känd förvaltning för sådana i 2 § omförmälda företag, varom sökanden lämnat

uppgift eller förrättningsmannen eljest må äga kännedom.

Varder sakägare, som ovan nämnts, för förrättningsmannen känd först efter

underrättelsernas utsändande, skall förrättningsmannen ofördröjligen på förutnämnda

sätt lämna honom underrättelse om förrättningen eller om visst sammanträde.

Befinnes underrättelse, som blivit å posten avlämnad, hava försetts med

oriktig adress och vinnes upplysning om mottagarens rätta adress, eller finnes

sakägare, till vilken underrättelse efter ty ovan sägs bort sändas, hava förbi
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 4.

gåtts, vare lag samma. Ej må dock förrättningens företagande cell avslutande

uppehållas av anledning, som nu sagts.

över avsända underrättelser skall förrättningsmannen upprätta förteckning

med angivande av avsändningsdagen. Förteckningen, som skall av förrättningsmannen

underskrivas och biläggas förrättningshandlingarna, utgöre, där ej av eljest

föreliggande omständigheter annat förhållande framgår, bevis att den angivna

dagen underrättelser avsänts under de i förteckningen upptagna adresser, j;

9 §•

Förrättningsman åtnjute det skydd och vare underkastad det ansvar, som

i lag stadgas beträffande tjänsteman.

10 §•

Kommer ej förrättningsman tillstädes å den för sammanträde utsatta tid,

och infinner han sig ej heller inom tre timmar därefter; då må de, som tillstädeskommit,

åtskiljas. Utebliver god man, kalle förrättningsmannen genast i hans

ställe annan god man, förfaren i skogsbruk och flottning eller i jordbruk, allt efter

den särskilda sakkunskap den uteblivne ägt.

Synemän, som utan skälig orsak utebliver från sammanträde, ersätte all

skada och olägenhet, som därav uppstår; förrättningsman ansvare därjämte såsom

för tjänstefel.

Sökandens, annan sakägares, allmänt ombuds eller ortsombuds uteblivande

från sammanträde må ej hindra förrättningens fortgång.

11 §•

Vill sökanden återkalla ansökningen i dess helhet eller beträffande viss del

av vattenområdet, göre det skriftligen hos förrättningsmannen, innan förrättningen

avslutas. Har återkallelse skett, läte förrättningsmannen, där ej annan inträder

som sökande, tillsvidare inställa förrättningen eller den del därav, som av återkallelsen

beröres, samt anmäle förhållandet hos Konungens befallningshavande,

som, där ej kronan var sökande, har att inhämta besked, huruvida kronan vill

fullfölja ansökningen. Varder ej ansökningen inom två månader fullföljd av

kronan eller annan, vare frågan förfallen; och åligge förrättningsmannen att

härom skyndsamt underrätta vattenrättsdomaren. Fullföljes ansökningen, njute

den, som gjort återkallelse^ gottgörelse för förskjuten förrättningskostnad på sätt

om annan anläggningskostnads återgäldande är stadgat.

Äro sökandena flera och sker återkallelse av någon eller några av dem,

vare den eller de återstående fortfarande att anse såsom sökande.

12 §.

Mot synemän och sakkunnigt biträde enligt 3 § galle dessa jäv: om han

själv eller någon, med vilken han är i den skyldskap eller det svågerlag, sem enligt

lag utgör jäv mot domare, eller någon, i vars enskilda tjänst han är anställd,

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 4 käft. {Nr 4.) o

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr å.

är sökande till förrättningen eller av företaget kan vänta synnerlig ny tta^ eller genom

anläggning eller åtgärd för detsamma kan vänta skada eller intrång eller

vill vid förrättningen kräva skyddsåtgärd eller ersättning för flottningsskada;

om han är vederdeloman eller uppenbar ovän till sakägare, som nu sagts; eller

om han såsom domare deltagit i åtgärd eller beslut, som rör saken. Söker någon,

sedan ärendet anhängiggj orts, sak med synemän eller sakkunnigt biträde eller

tillfogar honom något med ord eller gärning i uppsåt att därmed göra honom

jävig, det skall ej räknas för jäv.

Hänför sig jäv allenast till fråga om viss anläggning eller åtgärd eller

till fråga om ersättning för skada eller intrång å viss egendom, och är avgörandet

av sådan fråga icke av väsentlig betydelse för företaget i dess helhet, vare

synemän eller sakkunnigt biträde, mot vilken jävet förekommer, därav icke hindrad

att deltaga i förrättningen i övrigt.

13 §.

Henar sakägare, att synemän eller sakkunnigt biträde är jävig, anmäle

jävet vid det sammanträde, där han först är vid förrättningen tillstädes, eller, om

jävet hänför sig till viss fråga, som i .12 § andra stycket sägs, vid tillfälle då

sådan fråga först förekommer till behandling.

Ej må fråga om jäv senare väckas, utan så är att den omständighet, vara

jävet grundas, först efteråt tillkommit eller blivit sakägaren kunnig. I dylikt

fall skall jävet för att vinna beaktande framställas å det därefter infallande sammanträde,

där sakägaren först är närvarande.

14 §.

Över jävsinvändning äge synemännen gemensamt besluta; finna de jävet

lagligen grundat, åligge förrättningsmannen att, om han är jävig eller om sakkunnigt

biträde eller god man är av jäv hindrad att vidare deltaga i förrättningen,

anmäla det hos Konungens befallningshavande, som förordnar annan i

den jävades ställe.

Är jäv mot sakkunnigt biträde eller mot god man av beskaffenhet, som i

12 § andra stycket omförmäles, äge förrättningsmannen, under iakttagande avvad

i 10 § första stycket för där avsett fäll stadgats, i den jävades ställe kalla

annan att* i den utsträckning jävsanledningen påkallar deltaga i förrättningen.

Beslut, varigenom jävsinvändning varder gillad, skall ej medföra någon verkan

till rubbning eller upphävande av åtgärd eller beslut, som tillkommit innan

invändningen gjordes.

Ogillas jävsinvändning, må däröver anförda besvär ej utgöra hinder för

förrättningens fortgång.

15 §.

Synemännen må ej inlåta sig i prövning, huruvida vattenverk eller annan

anläggning, om vars ändring eller utrivning fråga väckes, lagligen tillkommit eller

är av laga beskaffenhet. Tvist härom föranlede ej uppehåll i förrättningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

19

1(3 §•

Vid syneförrättningen böra synemännen, efter undersökning om vattenområdets

lämplighet för flottning, om strändernas odlingsgrad och om beskaffenheten

av befintliga vattenverk, fisken, broar och andra inrättningar, tillse å ena

sidan huruvida med hänsyn till påräknad virkestilIgång och övriga omständigheter

vattenområdets upplåtande till allmän flottled är av nöden och kan medföra

väsentligt gagn för orten eller eljest lända till nytta för det allmänna, samt

å andra sidan huruvida genom sådant upplåtande väsentlig olägenhet kan uppstå,

så ock huru ändamålet må utan oskälig kostnad vinnas med minsta olägenhet

för strandägare eller annan, vars rätt är i fråga.

17 §•

I fråga om sättet och villkoren för flottledens ordnande och begagnande

åligger det synemännen att förebringa nödig utredning och därvid särskilt tillse:

1. huruvida den föreslagna leden lämpligen bör bilda en självständig flottled

eller ingå som de! i annan, förut befintlig allmän flottled, så ock vilken utsträckning

uppåt och nedåt lämpligen bör givas åt densamma för tillgodoseende

av ledens ändamål;

2. vilka föreskrifter böra, där flottningen kan inverka störande på vattenområdets

nyttjande såsom farled, givas för fredande därav, såsom att farled och

flottled å vissa ställen skiljas genom bommar, att flottningen någonstädes inskränkes

till viss tid av dygnet, att virket i farleden insläppes med vissa försiktighetsmått

eller, där sä anses oundgängligen nödigt, framföres i ringbom eller sammanlagt

i flottar eller att, där bomledning tvärs över farleden anses behövlig,

särskild vakthållning eller andra lämpliga åtgärder för ledningens skyndsamma

öppnande anordnas;

o. vilka åtgärder eller föreskrifter kunna anses nödiga till fredande av

allmän färj trafik så ock till betryggande för strandägare och närboende av nödig

samfärdsel stränderna mellan och långs efter dem, även där allmän farled ej

finnes;

4. huruvida med hänsyn till befarad skada eller olägenhet för fiske eller

stränder erfordras, att flottningen i hela flottleden eller någon del därav inskränkes

till viss tid av året, samt huruvida för vidtagande av åtgärder till fiskets bevarande

särskild avgift bör åläggas de flottande;

5. huruvida med hänsyn till vattenområdets beskaffenhet, där förekommande

fiske och andra på frågan inverkande förhållanden föreskrift bör meddelas om

skyldighet för de flottande att låta avbarka virke, innan det i flottleden utlägges;

6. vilka byggnader, åtgärder eller föreskrifter i övrigt kunna anses nödiga

för att emot''skada och intrång skydda stränder, broar, färjor, vatten- och

fiskeverk eller annan egendom;

7. vilka särskilda bestämmelser erfordras i fråga om vattentillgångens

fördelning emellan flottningen och vattenverk ävensom i övrigt angående vattenhöjdens

reglering efter visst märke eller annorledes och om uppdämt vattens framsläppande;
8.

varest och huru för flottledens ändamålsenliga ordnande eller för flottningens

underlättande strandröjning eller strömrensning eller annan åtgärd till

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

[Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

strömbäddens reglerande må verkställas eller vilka anläggningar eller åtgärder i

övrigt böra för ändamålet utföras;

9. huruvida tillhandahållande av särskilda byggnader för flottningsarbetarnas

härbärgerande under flottningstiden finnes vara av nöden samt i sådant

fall varest sådana byggnader lämpligen böra uppföras och huru desamma med

hänsyn till yrkets behov och ortens förhållanden skäligen böra anordnas;

10. huruvida och varest vältplatssr böra anordnas eller skilje3tälle för

flottgodsets utsorterande bör anläggas och huru därför erforderliga anstalter böra

inrättas, ävensom huruvida särskilt område bör avsättas för utsorterat virkes sammanläggande

och förvarande i avbidan på dess forslande från platsen;

11. till huru stort belopp kostnaden för varje särskilt arbete bör beräknas

;

12. huruvida förut verkställda flottledsbyggnader eller andra för flottnings

bedrivande avsedda arbeten äro för flottleden nödiga eller nyttiga och i ty fall

med vilket belopp de böra jämlikt 6 kap. 7 § ersättas;

13. huruvida och i vad mån skada eller intrång å annans egendom orsakas

genom anläggningar eller åtgärder för flottleden;

14. huruvida till rättvis fördelning av flottleds- och underhållsutgifterna

leden bör indelas i flottledsdistrikt samt i sådant fall huru indelningen bör göras,

med iakttagande därav att åt distrikten icke gives ringare utsträckning än behovet

oundgängligen kräver samt att kostnaden för anläggning till gagn för flera

flottledsdistrikt varder i mån av båtnaden fördelad på samtliga dessa distrikt;

15. huru stor myckenhet flottgods kan inom varje flottledsdistrikt årligen

påräknas;

16. huruvida till rättvis fördelning av utflottnings-, inventarie- och förvaltningsutgifter

flottleden bör indelas i utflottningsdistrikt samt i sådant fall huru

denna indelning bör göras;

17. huruvida med hänsyn till vattendrags och flottledsbyggnaders beskaffenhet

visst högsta mått bör fastställas för virke, som må i flottleden framföras;

18. huruvida det i allmänna flottningen ingående flottgodset skall framföras

gemensamt eller allmän bestämmelse bör meddelas om flottning utan sammanblandning

av skilda ägares flottgods;

%19. inom vilken tid företaget skall vara slutfört.

18 §.

Skada och intrång, som vållas genom anläggning eller åtgärd för allmän

flottled, skola synemännen uppskatta, ändå att yrkande därom ej göres. Om ersättning

för utmål, som i 6 kap. 6 § sägs, vare lag samma.

Äskar någon, som kan vänta skada eller intrång i följd av flottningen,

att ersättning därför, efter ty i 6 kap. 5 § andra stycket sägs, bestämmes i flottledsmålet,

åligge synemännen att verkställa uppskattning jämväl av sådan ersättning,

där skadan eller intrånget anses kunna beräknas på förhand.

Vill sakägare fordra ersättning eller påyrka särskilda anordningar eller

föreskrifter till förebyggande eller minskande av skada eller intrång, bör yrkandet

framställas sist vid sammanträdet för den sträcka av flottleden, där skada

eller intrång är att förvänta eller avsedda anordningar böra vidtagas.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

21

19 §.

Vid syneförrättningen böra synemännen jämväl utreda:

1. efter vilka allmänna grunder särskilda slag av flottgods böra jämlikt

29 § - lagen om flottning i allmän flottled med varandra jämföras vid kostnaders

fördelning;

_ 2. inom vilken tid och mot vilken ränta jämlikt 30 § i nämnda lag anläggningskostnaderna

böra med hänsyn till den inom varje flottledsdistrikt beräknade

virkestillgången återgäldas till anläggare eller annan, som njuter anläggares

rätt, och huru med ledning av nämnda omständigheter taxa för flottledsavgifter

bör uppgöras.

20 §.

Skall ersättning utgå för vattenkraft, som till följd av företaget går förlorad,

skola synemännen bestämma sådan ersättning i penningar, ändå att från

någondera sidan yrkas, att den skall utgå genom tillhandahållande av kraft jämlikt

de i 9 kap. därför givna regler; och varde hänvisning lämnad den, som äskar

kraftöverföring, att föra talan därom hos vattendomstolen inom tid och på sätt,

som finnes bestämd för talan mot synemännens utlåtande i övrigt.

21 §•

Vilja sakägare träffa överenskommelse i fråga om ersättning eller annat,

skall särskild avhandling därom upprättas, av vederbörande underskrivas samt,

där ej synemännen finna överenskommelsen innehålla villkor, som är oförenligt

med flottledens intresse eller länder de flottande till men, förses med intyg om

synemännens godkännande; och varde därefter sådan överenskommelse bindande

såväl för de flottande som för dem, som slutit överenskommelsen, och deras rättsinnehavare.

*

Rör överenskommelsen fastighet, tillhörig kronan eller allmän anstalt, skall

den i avseende å kronans eller anstaltens rätt ej gälla, med mindre den godkännes

av vederbörande myndighet.

22 §.

Ägare av fastighet, som saken angår, vare pliktig att till synemännen på

anmodan uppgiva nyttjanderättshavare, där dennes rätt beröres av saken. Underlåter

han det, och uppstår skada för nyttjanderättshavare, som saknat kännedom

därom, att företaget angår fastigheten, skall ägaren, där han visas hava ägt dylik

kännedom, hålla nyttjanderättshavaren skadeslös.

23 §.

Tvistas om fastighet, som företaget angår, vare den av de tvistande, som

med äganderättsanspråk innehar fastigheten, berättigad att med laga verkan tala

och svara för densamma, till dess den lagligen vinnes från honom.

Ny ägare må ej rubba överenskommelse, som förre ägaren ingått, eller

annan i ärendet vidtagen, för denne bindande åtgärd. Har i förut angiven ord
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

ning underrättelse om förrättningen blivit förre ägaren tillsänd, vare underrättelse

till nye ägaren ej erforderlig.

24 §.

Stanna synemännen i olika meningar, då beslut eller utlåtande skall av

dem meddelas, gånge efter vad de flesta säga. Har var sin mening och kan ej

jämkning ske, galle den mening, som förrättningsmannen biträder.

25 §.

Eörrättningsmannen åligga att vid alla under syneförrättningen förefallande

sammanträden föra protokoll, varuti paragraferna numreras i ordningsföljd

för hela förrättningen. I protokollet böra noggrant antecknas alla under förrättningen

gjorda iakttagelser och på saken inverkande omständigheter samt yrkanden

och upplysningar av sakägare och andra så ock verkställda uppskattningar och i

övrigt allt, som för sakens slutliga bedömande är av nöden; och varde tillika

därvid fogade alla under förrättningen slutna överenskommelser och andra till

synemännen ingivna handlingar.

26 §.

Sedan erforderliga sammanträden hållits och alla vid förrättningen förefallande

frågor blivit utredda, upprätte synemännen skyndsamt provisorisk längd,

upptagande dels de anläggningar och åtgärder, vilka synas kunna ifrågakomma

för flottledens inrättande, med angivande av de platser, där dessa tänkts skola

vidtagas, samt den egendom, som för sådant ändamål behöver tagas i anspråk,

dels ock den ersättning för skada och intrång, som enligt skedd uppskattning

synes böra utgå till vederbörande sakägare.

Denna längd skall av förrättningsmannen så snart ske kan i bestyrkt avskrift

jämte meddelande om förrättningsmannens adress överlämnas till en eller

flera i orten boende, pålitliga personer, minst en inom varje tingslag, men i Norrbottens

och Västerbottens läns lappmarker minst en inom varje församling, vilka

enligt tillkännagivande vid sammanträdena inom varje sådant område av synemännen

utsetts att mottaga handlingarna i målet och hålla dem tillgängliga. Om

längdens framläggande och platsen för dess tillhandahallande sa ock om vad sakägare

jämlikt 27 § har att iakttaga för sin talans bevakande skall kungörelse

införas i en eller flera ortstidningar, och vare den därefter under trettio dagar

hos de utsedda personerna tillgänglig för en var, som åstnndar taga del därav.

27 §.

Under den för längdens granskning i 26 § bestämda tid äga de, som anse

att genom föreslagen anläggning eller åtgärd skada eller inträng kan dem tillskyndas,

så ock andra, vilkas rätt kan vara av företaget beroende, Ull förrättningsmannen

ingiva eller i betalt brev med posten insända de erinringar, de

kunna önska framställa.

28 §.

Efter utgången av den för erinringars avlämnande föreskrivna tid och sedan

den ytterligare utredning i ärendet ombesörjts, som av inkomna erinringar

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

må föranledas, give synemännen på grund av vad sålunda och förut i ärendet

förekommit snarast möjligt skriftligt utlåtande och hålle det för sakägarna tillgängligt

på tid och plats, varom det åligger förrättningsmannen att meddela besked

medelst kungörelse i den ordning, som i 6 § första stycket sägs.

. Då utlåtande sålunda gives, erfordras ej att synemännen äro samlade.

29 §.

Utlåtandet skall innehålla synemännens besked, med angivande av skälen,

rörande de i 16, 17 och 18 §§ omförmälta frågor med tillkännagivande, vid vilken

vattendomstol talan mot förrättningen i dessa delar må föras samt vad enligt

11 kap. 85 § bör iakttagas för sådan talans bevarande, så ock därom att utlåtandet

skall underställas vattendomstolens prövning.

Vid utlåtandet foge synemännen förslag till erforderliga bestämmelser rörande

de i 19 § omförmälta frågor med underrättelse, huru ärendet i dessa delar

kommer att jämlikt 14 § lagen om flottning i allmän flottled vidare behandlas

och vad sakägare därvid bör iakttaga för talans bevakande.

Sist förklara synemännen förrättningen avslutad.

Avskrift av utlåtandet och av nyssnämnda förslag skall genast tillhandahållas

sökanden så ock avsändas till den eller de enligt 26 § utsedda personer,

och skall besked härom lämnas i den kungörelse, som utfärdas.

30 §.

För förrättning, varom nu är fråga, njute synemännen gottgörelse i enlighet

med vad särskilt är stadgat. Angående beloppet av den ersättning, som tillkommer

sakkunnigt biträde, varom i 3 § förmäles, beslute synemännen. Kostnad, som

nu sagts, så ock kostnad för kungörelser och underrättelser eller annat, som för

syneförrättningen är av nöden, skall genast förskjutas av sökanden eller, där flera

äro sökande, av den bland dem, som gälda gitter.

Kostnad för skogs- och fiskeritjänstemans, annat allmänt ombuds samt ortsombuds

närvaro vid syneförrättningen så ock kostnad för av skogstjänsteman

verkställd utredning angående skogstillgången skall gäldas av allmänna medel.

Sakägare njute ej ersättning för sin talans bevakande vid syneförrättningen.

31 §.

Vad ovan stadgats i fråga om syneförrättning för inrättande av allmän

flottled skall i tillämpliga delar gälla jämväl sådant ärende rörande allmän flottleds

utvidgande eller förbättrande, som enligt 6 kap. 21 § bör i enahanda ordning

handläggas.

Om syneförrättning rörande företag enligt 7 kap.

32 §.

Angående syneförrättning, som avser dikning eller annat avledande av vatten

för torrläggning av mark, galle vad därom finnes eller kan varda särskilt

stadgat.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

11 KAP.

Om domstolar och rättegång i vattenmål.

17 §.

Till vattenmål hänföras följande mål:

Å. luisökningsmål:

1. ansökan om prövning jämlikt 2 kap. 20 §, huruvida och under vilka

villkor byggande i vatten må ske;

2. ansökan om godkännande jämlikt tredje stycket i nyssnämnda lagrum

av verkställt ändrings- eller reparationsarbete å byggnad i vatten;

3. ansökan om prövning jämlikt 2 kap. 25 § av befintlig vattenbyggnads

laglighet;

4. ansökan jämlikt 2 kap. 31 § första stycket om meddelande av bestämmelser

rörande hushållning med vatten;

5. ansökan jämlikt 2 kap. 34 § om rätt att utriva byggnad i vatten;

6. ansökan om prövning jämlikt 3 kap. 11 § rörande sättet och villkoren

för verkställande av vattenreglering, som avses i 3 kap. 1 §, så ock angående

delaktigheten i kostnaden för företaget;

7. ansökan om prövning jämlikt 4 kap. 1 §, huruvida och i vilken utsträckning

skyldighet må åläggas ägare av strömiall att tillhandahålla kraft åt kringliggande

bygd, så ock ansökan jämlikt 4 kap. 4 § att komma i åtnjutande av

kraft, som på grund av dylikt åläggande skall tillhandahållas;

8. ansökan om nyprövning enligt 4 kap. 5 eller 16 §;

9. ansökan om bestämmande av avgift enligt 4 kap. 14 §;

10. ansökan jämlikt 6 kap. 12 § om ändrade anordningar med avseende å

beslutade flottledsarbeten;

11. ansökan jämlikt 6 kap. 21 § om provning, utan förutgången syneförrättning

enligt 10 kap., av fråga om anläggning eller åtgärd för befintlig allmän

flottleds utvidgande eller förbättrande eller om nya eller ändrade föreskrifter rörande

hushållningen med vatten eller annat för flottningens underlättande eller

om bestämmelser rörande virkes barkning eller fiskeavgift;

12. ansökan jämlikt 6 kap. 27 § första stycket om avlysande av allmän

flottled;

13. ansökan jämlikt 6 kap. 28 § om tillåtelse att bortskaffa flottledsanläggning;
14.

ansökan om anstånd med fullbordande av företag, vartill medgivande

enligt denna lag lämnats;

15. ansökan jämlikt 9 kap. 17 § om överflyttning från en fastighet till en

annan av rättighet till kraftbelopp, vilket utgår i ersättning för förlorad vattenkraft.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

25

It. stämningsmål:

16. talan om borttagande eller ändrande av annan tillhörig byggnad i

vatten för uttagande av vattenkraft eller vattnets tillgodogörande annorledes i

industriellt syfte, för vattenreglering, för fiske eller fiskens framkomst, för bevattning

eller för ändamål, som avses i 2 kap. 40 § andra stycket, eller för järnvägsbro

eller allmän vägbro, såframt talan grundas därå, att byggnaden icke tillkommit

i laga ordning eller icke är av laga beskaffenhet;

17. talan om ersättning för skada eller intrång av sådan byggnad i vatten,

som under 16 sägs;

18. talan om ansvar för det sådan byggnad utförts eller ändrats i strid

mot stadgande i denna lag eller mot föreskrift, som meddelats i sammanhang med

arbetets medgivande, eller för det någon mot stadgandet i 2 kap. 20 § tredje

stycket underlåtit att söka vattendomstolens godkännande av verkställd ändring

å dylik byggnad;

19. talan jämlikt 2 kap. 24 § om ändrande av byggnad i vatten, vartill

vattendomstolen meddelat tillstånd, eller om ändrade föreskrifter rörande hushållningen

med vattnet vid sådan byggnad;

20. talan, beträffande andra företag enligt denna lag än de i 6 kap. avsedda,

om ansvar eller skadestånd för hushållning med eller framsläppande av

vattnet i strid mot lag eller givna föreskrifter så ock talan jämlikt 2 kap. 31 §

andra stycket om meddelande av dylika föreskrifter eller ändrande av förut

givna sådana i fråga om annan tillhörig byggnad i vatten;

21. talan, som grundas därå, att den, vilken är skyldig att underhålla sådan

byggnad i vatten, som under 16 sägs, brister i fullgörande av denna skyldighet,

eller därå, att någon utan erhållet medgivande, där sådant erfordras, utriver

dylik byggnad;

22. talan, som utan samband med ansökningsmål föres jämlikt 2 kap. 23 §

om gottgörelse för damm eller annan vattenbyggnad eller om fortsatt tillgodogörande

av annan tillhörigt vatten och bestämmande av ersättning därför, jämlikt

2 kap. 10 § om bestämmande av fiskeavgift, jämlikt 2 kap. 14 § om rätt till

intrång å annans fastighet i vissa avseenden, jämlikt 2 kap. 15 § om rätt att begagna

annan tillhörig byggnad i vatten eller jämlikt 2 kap. 16 § om rätt till

utmål å annans fastighet;

23. talan utan samband med ansöknings- eller underställningsmål om tilllämpning

av stadgandena i 1 kap. 6—13 §§;

24. talan jämlikt 3 kap. 6 § om skyldighet för ägare av strömfall att deltaga

i kostnad för vattenreglering och om beräkning av den kostnad, vari strömfallsägare

har att taga del;

25. talan jämlikt 3 kap. 9 § om skyldighet för den, som av vattenreglering

tillskyndats båtnad i annat hänseende än såsom ägare av strömfall, att lämna

bidrag till företaget;

26. talan beträffande allmän flottled om vidtagande av sådana anordningar

eller åtgärder eller meddelande av sådana föreskrifter, som i 6 kap. 17 eller 18 §

sägs;

27. talan om borttagande eller ändrande av anläggning eller om rättelse i

åtgärd, som skett för allmän flottled, såframt talan grundas därå, att anläggningen

eller åtgärden icke tillkommit i laga ordning eller icke är av laga beskaffenhet,

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 4 höft. (Nr 4.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 KungI. Maj:ts proposition nr 4.

så ock talan om ansvar för vidtagande av dylik anläggning eller åtgärd eller för

olovligt hushållande med eller framsläppande av vattnet i allmän flottled;

28. talan jämlikt 6 kap. 13 § första stycket om förverkande av rätten till

flottledsarbetes vidare utförande;

29. talan jämlikt 9 kap. 25, 29, 31 eller 42 § om ändrade föreskrifter rörande

kraftbelopp, som utgår i ersättning för förlorad vattenkraft, samt om ändring

i vad förut bestämts angående uttagningskostnadens storlek och dess gäldande,

så ock talan om förnyad prövning av sådan ständig avgälds belopp, som omförmäles

i 9 kap. 28 §;

30. talan om fördelning av uppburen penningersättning, varom i 9 kap.

31 § förmäl es;

31. talan om fastställande av vite, som i 9 kap. 37 § sägs, eller om böjning

eller sänkning av redan bestämt sådant vite;

32. talan jämlikt 9 kap. 39 § om rätt att åter komma i åtnjutande av vattenkraft,

som strömfallsägare till följd av företag enligt denna lag gått förlustig;

33. talan jämlikt 9 kap. 73 § av innehavare av fordran, varför fast egendom

häftar, om högre ersättning för egendomen eller för därifrån förlorad vattenkraft

eller för skada eller intrång därå;

34. talan jämlikt 9 kap. 74 § om rätt att få återlösa fast egendom, som

på grund av stadgande i denna lag blivit av annan löst.

C. besvärsmål:

35. besvär mot synemäns beslut, varigenom vid syneförrättning enligt 10

kap. jävsinvändning ogillats, ävensom klagan över synemäns åtgöranden i fall,

då utlåtande ej underställes.

I). underställningsmål:

36. underställning av samt besvär mot utlåtande vid syneförrättning enligt

10 kap.

Där i denna lag flnnes föreskrivet, att vad i något av de här ovan åberopade

lagrum stadgas skall äga tillämpning å annat fall än som avses i samma

lagrnm, skall ock talan, som rör sådan tillämpning, hänföras till vattenmål.

18 §.

Är i mål, som avses i 17 §, fråga om byggnad i vatten, utom för annat

ändamål, jämväl för allmän farleds räkning eller för torrläggning av mark, vare

målet ändock att hänföra till vattenmål, såframt ej byggnaden verkställts eller

skall verkställas huvudsakligen för farledens räkning eller för marks torrläggning.

Har vattendomstol till prövning upptagit mål, som rör farled eller marks

torrläggning, må ej målet upptagas till behandling av annan myndighet, där ej

högre rätt, dit frågan om vattendomstolens behörighet i laga ordning dragits,

förklarat målet ej vara att hänföra till vattenmål.

21 §.

Finnes vid allmän domstol anhängiggjord talan, som ej enligt 17 § är att

hänföra till vattenmål, men som rör i denna lag behandlat ämne, angå fråga av

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungi. Maj:ts proposition nr å.

avsevärd betydelse för vattenförhållandena, äge, på hemställan av den allmänna

domstolen, vederbörande vattendomstol förordna om målets upptagande därstädes.

Meddelas sådant förordnande, hänvise den allmänna domstolen målet till fortsatt

handläggning och avdömande vid vattendomstolen, och varde målet räknat som

vattenmål. Har vattendomstol meddelat beslut i anledning av hemställan, som

nu sagts, skall vid det beslut förbliva.

Där någon, mot vilken vid allmän domstol föres talan om borttagande

eller ändrande av annan byggnad i vatten än som avses i 17 § IG och 27, förrän

målet blivit vid underrätten avgjort visar, att han hos vederbörande vattendomstol

gjort ansökan om sådan prövning beträffande byggnaden, som i 17 § 3 sägs, skall,

safrand ej frågan rör tvist om äganderätt till fastighet eller omfattningen av

fastighets ägoområde, den allmänna underrätten hänvisa det där anhängiga målet

till handläggning och avdömande vid vattendomstolen i sammanhang med ansökningsmålet.

Varder den hos vattendomstolen gjorda ansökningen avvisad eller

återkallas densamma eller förklaras den hava förfallit, skall på anmälan av någondera

parten den allmänna underrätten ånyo upptaga det där anhängiggjorda

målet och detsamma slutligen avdöma.

25 §.

Har i vattenmål, förrän målet företagits till handläggning vid sammanträde

med vattendomstolen, sökande, kärande eller klagande återkallat sin talan

eller denna förklarats förfallen, och vill motpart yrka ersättning för sina kostnader

å målet, skall sådant yrkande anhängiggöras vid allmän domstol.

Om förfarandet vid vattendomstol i ansökuiugsmål.

26 §.

Ansökan, som i 17 § 1—15 sägs, skall göras skriftligen och ingivas till

vattenrättsdomaren i det antal exemplar, som finnes nedan för varje fall föreskrivet.

27 §.

1 mom. Ansökan enligt 17 § 1 skall vara åtföljd av de ritningar jämte

beskrivning och andra handlingar samt innehålla de upplysningar, vilka erfordras

för bedömande av det tillämnade företagets beskaffenhet, omfattning och verkningar.

Särskilt skola så fullständigt som möjligt uppgivas den eller de fastigheter,

varå byggandet skall ske eller vilka företaget eljest efter ty i 14 .kap. 4 §

sägs angår, vederbörande ägares och nyttjanderättshavares namn och hemvist

samt de ersättningsbelopp sökanden förmenar böra till följd av företaget utgå till

dylik fastighetsägare eller andra. Är fråga om utförande av byggnad för vattens

tillgodogörande, skall uppgift lämnas å det område, med vilket, enligt sökandens

åsikt, rätten till vattnets tillgodogörande lämpligen bör vara för framtiden

förenad. Beträffande anläggning för uttagande av vattenkraft varde därjämte

storleken av den vattenkraft, som beräknas kunna vid lågvatten uttagas genom

anläggningen, uppgiven.

I fråga om ansökan enligt 17 § 2, 3, 4 och 6 skall vad i första stycket

stadgas i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

. 2 inom. Ansökan, som i 17 § 5 och 13 sägs, skall vara åtföljd av den

beskrivning å byggnadens eller anläggningens läge och beskaffenhet samt innehålla

de upplysningar i övrigt, som erfordras för bedömande av verkningarna utav

byggnadens utrivande eller anläggningens bortskaffande.

3 inom. I ansökan jämlikt 17 § 10 och 11 skall uppgivas, såvitt möjligt,

vilka bebyggda strömfall eller med fast fiskebyggnad försedda fisken saken må

angå samt,_ då ansökningen avser utförande eller godkännande av visst arbete, å

vilken fastighet arbetet skall utföras eller är utfört, så ock beträffande egendom,

som nu nämnts, ägares och nyttjanderättshavares namn och hemvist.

4 mom. Dä ansökan göres enligt 17 § 15, skall sökanden förete bevis därom,

huruvida den fastighet, varifrån rättigheten till överförd kraft skall överflyttas,

är besvärad med inteckning, ävensom de överenskommelser, som i ärendet

må hava träffats med inteckningshavare. Ansökningen skall därjämte innehålla

uppgift å den plats, dit kraften önskas för framtiden överförd, samt vara åtföljd

av plan för den erforderliga ledningens sträckning.

29 §.

I mål, som i 27 § 1, 2 och 3 mom. avses, skola samtliga ansökningshandlingar

ingivas i fem samt i övriga ansökningsmål i tre exemplar. Är fråga om företag,

som berör två eller flera län eller eljest ett vidsträckt område, skall efter vattenrättsdomarens

beprövande ytterligare ett eller flera exemplar ingivas.

Hava ansökningshandlingar ej ingivits i nödigt antal exemplar, eller finner

vattenrättsdomaren handlingarna eljest i något avseende ofullständiga, förelägge

han sökanden viss tid att ingiva vad ytterligare erfordras, vid äventyr, om det

försummas, att ansökningen förklaras förfallen.

30 §.

Avses med ansökan enligt 17 § 1, 2 eller 11 ändring av befintlig anläggning

i vatten, må, där ej enligt denna eller äldre lag medgivande erhållits till

anläggningen i dess skick före vidtagande av den ändring, varom fråga är, eller

jämlikt 12 kap. 11 § första stycket ägarens rätt att bibehålla anläggningen är

fri från klander, ansökningen icke upptagas, med mindre jämväl prövning av anläggningens

laglighet påkallas.

31 §.

Finner vattenrättsdomaren, innan kungörelse utfärdas, som i 32 eller 61 §

sägs, ingiven ansökan vara av beskaffenhet, att det uppenbarligen icke tillkommer

vattendomstolen att upptaga densamma, eller möter mot dess upptagande hinder,

varom i 30 § förmäles, varde ansökningen av vattenrättsdomaren avvisad.

Där ansökningen, efter ty i 29 § eller i förevarande § sägs, av vattenrättsdomaren

förklaras förfallen eller avvisas, skall bevis därom med de skäl, varå

beslutet grundas, tecknas å ett exemplar av ansökningen.

32 §.

Aro ansökningshandlingarna fullständiga, eller varder vad därutinnan brister

inom förelagd tid fullgjort, skall vattenrättsdomaren skyndsamt inhämta nödiga

opaginerad Kontrollera mot PDF

2!)

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

upplysningar för bestämmande av det eller de ställen, där handlingarna efter ty

nedan sägs skola hållas för parterna tillgängliga, samt därefter om ansökningen

utfärda kungörelse.

Kirngörelsen skall innehålla

dels tillkännagivande:

att, intill dess frågan blivit slutligen prövad, ett exemplar av ansökningshandlingarna

skall för dem, som önska taga del därav, finnas tillgängligt å viss

för parterna välbelägen plats hos tjänsteman, kommunal befattningshavare eller

pålitlig enskild person eller, där ansökningen angår företag, som berör två eller

nera län eller eljest ett vidsträckt område, å flera dylika ställen;

att, därest i målet avgivas erinringar eller påminnelser, varom i 39 g förmäles,

eller sådant utlåtande, som i 45 § sägs, jämväl dessa handlingar skola

hållas tillgängliga på förut angivna ställe eller ställen;

att även vattendomstolens utslag i målet skall därstädes i avskrift vara för

parterna att tillgå; samt

att kallelser och andra meddelanden till parterna, under det målet är anhängigt

vid vattendomstolen, skola, där de icke röra allenast sökanden eller ock

särskilt tillställas den eller dem, till vilka de äro riktade, ske på det sätt, att de

genom vattenrättsdomarens försorg införas i viss eller vissa tidningar inom orten

och hållas tillgängliga så som nyss är sagt;

dels och erinran om innehållet i 38 och 53 §§ jämte besked om den tid,

inom vilken erinringar enligt 38 § skola ingivas.

I mål, som avses i 17 § 1—9, 13 och 15, skola i kungörelsen de fastigheter,

som saken förmenas angå, namngivas eller, i den mån det kan ske på oförtydbart

sätt, utmärkas medelst gemensam geografisk eller annan beteckning, varjämte,

där sökanden vill med tillärnad byggnad tillgodogöra sig annan tillhörig

vattenkraft, särskild uppgift därom skall lämnas. I mål, som avses i 17 § 10 och 11,

skall i kungörelsen uppgivas, vilka bebyggda strömfall eller med fast fiskebyggnad

försedda fisken saken må angå, så ock, då ansökningen avser utförande eller

godkännande av visst arbete, å vilken fastighet arbetet skall utföras eller är utfört.

Innefattar ansökan om tillstånd till utnyttjande av samfällt strömfall så,

som i 2 kap. 7 § sägs, tillika inbjudan till övriga delägare att deltaga i företaget,

skall i kungörelsen, med omförmälan av sistnämnda förhållande, jämväl intagas

föreläggande för delägare, som vill begagna sig av inbjudningen, att tillkännagiva

detta i den ordning och inom den tid, som är förelagd för bestridande av

ansökningen eller framställande av invändningar i fråga om företaget, vid äventyr

att den, som underlåter detta, skall hava försuttit sin rätt att bliva delaktig i

företaget.

Om kungörelsens innehåll i fall, som avses i 61 § första stycket, galle vad

där finnes stadgat.

Är fråga om ansökan, varom i 17 § 10 och 14 förmäles, skall kungörelse

enligt denna § eller 61 § första stycket utfärdas allenast, då vattenrättsdomaren

prövar det nödigt. Utfärdas ej sådan kungörelse, skall dock tiden och stället för

vattendomstolens sammanträde sist å tjuguförsta dagen förut kungöras på sätt i

33 § första stycket sägs.

Huruledes mål rörande företag enligt 6 kap. må i visst fall kunna behandlas

utan förutgången kungörelse, därom stadgas i 61 § andra stycket.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

30

33 §.

Kungörelse, som i 32 g sägs, skall genom vattenrättsdomarens försorg dels

för uppläsande så snart ske kan i kyrkan genast avsändas, i mål, som i 17 § 1—9

samt 13 och 15 avses, till pastorsämbetet i den eller de församlingar, där fastigheter,

som saken förmenas angå, äro belägna, i mål, som avses i 17 § 10, 11

och 12, till pastorsämbetet i den eller de församlingar, där den del av flottleden,

varom fråga är, framgår, samt i mål, som avses i 17 § 14, till pastorsämbetet i

den eller de församlingar, i vilka ansökan om företaget förut kungjorts, dels ock

inom tio dagar införas i en eller flera av ortens tidningar så ock i allmänna tidningarna.

Ett exemplar av kungörelsen skall tillika med ett exemplar av ansökningshandlingarna

ofördröjligen sändas till det eller de ställen, som i kungörelsen

angivits.

Vattenrättsdomaren skall därjämte, såframt i målet är fråga om ansökan

enligt 17 § 1, 2, 3, 4, 6, 10 eller 11, utan dröjsmål i betalt öppet brev eller brevkort

å posten avlämna underrättelse om kungörelsens utfärdande, om det eller de ställen,

varest handlingarna i målet hållas för parterna tillgängliga, samt om den för

erinringars avgivande bestämda tiden till envar i ansökningen uppgiven eller eljest

för honom känd ägare av fastighet, som i kungörelsen omförmäles, så ock till de

kända nyttjanderättshavare, vilkas rätt beröres i saken. Underrättelsen skall

adresseras till den fastighet, varom fråga är, såvitt ej säker kunskap vinnes om

annan adress inom landet för mottagaren. Varder efter tv i 37 § sägs sökanden

ålagt att delgiva viss sakägare kungörelsen, erfordras ej underrättelse, som nu

sagts, till sådan sakägare.

Bär sakägare, som i andra stycket sägs, varder för vattenrättsdomaren känd

först efter underrättelsernas utsändande, skall vattenrättsdomaren ofördröjligen på

ovannämnda sätt meddela sådan sakägare underrättelse om målet så ock om vad

kan för sin rätts bevakande mä hava att iakttaga. Befinnes underrättelse, som

blivit å posten avlämnad, hava försetts med oriktig adress, och vinnes upplysning

om mottagarens rätta adress, eller finnes sakägare, till vilken underrättelse efter

ty ovan sägs bort sändas, hava förbigåtts, vare lag samma. Ej må dock målets

handläggning och avgörande uppehållas av anledning, som nu sagts.

År jord eller annan fäst egendom, som saken angår, samfälld för helt skifteslag

eller eljest för flera fastigheter, erfordras ej underrättelse, varom ovan förmäles,

till de särskilda delägarna i den samfällda egendomen. Finnes för denna

känd styrelse, varde styrelsen på nämnda sätt underrättad.

Ägare av fastighet, som saken angår, vare pliktig att till vattenrättsdomaren

eller vattendomstolen uppgiva innehavare av nyttjanderätt till fastigheten,

där dennes rätt beröres av saken. Underlåter han det, och uppstår skada

för nyttjanderättshavare, som saknat kännedom därom, att företaget eller åtgärden

angår fastigheten, skall ägaren, där han visas hava ägt dylik kännedom, hälla

nyttjanderättshavaren skadeslös. Erinran härom varde införd i den kallelse, som

enligt denna § tillsändes fastighetens ägare.

35 §.

1 mom. Bär fråga är om ansökan, varom i 17 § 1—6 förmäles, skall vattenrättsdomaren

utan dröjsmål insända ett exemplar av ansökningshandlingarna

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

jämte kungörelsen till kammarkollegiet, som har att, där det prövas nödigt, föra

talan för tillgodoseende av de allmänna intressen, som kunna vara i fråga.

Föres efter ty nu sagts talan i målet av allmänt ombud, åligge ombudet

att på begäran tillhandagå dem, vilkas rätt beröres i saken, med kostnadsfria råd

angående bevakandet av deras rätt. Menar part, att på grund av företagets omfattning

eller eljest åliggande av nu nämnd art bör uppdragas åt annan än allmänt

ombud, göre anmälan därom hos Konungens befallningshavande i det län.

inom vilket det företag eller den åtgärd ansökningen avser huvudsakligen skall

verkställas; och må Konungens befallningshavande, där så prövas erforderligt för

tillvaratagande av sakägarnas rätt, förordna särskild person att på sätt nyss

nämnts biträda dem.

Om allmänt ombuds eller sålunda förordnat biträdes namn och hemvist

skall så snart ske. kan underrättelse meddelas vattenrättsdomaren, som har att i

den för kallelser till parterna stadgade ordning bringa underrättelsen till parternas

kännedom.

2 mom. Finnes i andra mål, än som i 1 mom. avses, nödigt att ombud förordnas

till bevakande av det allmännas rätt, anmäle vattenrättsdomaren förhållandet

hos Konungens befallningshavande, som har att ofördröjligen utse allmänt

ombud eller, där talan skall bevakas av annan myndighet, överlämna underrättelsen

till den myndighet.

36 §.

I mål, som avses i 27 § 1 mom., skall ett exemplar av ansökningshandlingarna

jämte kungörelsen utan dröjsmål av vattenrättsdomaren översändas till lantbruksstyrelsen.

Finner denna uppenbart, att fiskens upp- och nedgång eller

eljest fiskeriintresse icke kan röna inverkan av det företag, varom fråga är, skall

meddelande härom skyndsamt lämnas vattenrättsdomaren; i annat fall förordna

styrelsen fiskeritjänsteman att inom den för erinringars framställande bestämda

tid till vattenrättsdomaren avgiva yttrande, huruvida fiskerinäring av betydenhet

kan genom företaget lida väsentligt förfång, så ock vilka särskilda åtgärder

utöver vad sökanden må hava föreslagit kunna erfordras till skydd för

fisket. Då meddelande av lantbruksstyrelsen, som nyss nämnts, eller yttrande av

fiskeritjänstemannen avgives, skola ansökningshandlingarna återställas till vattenrättsdomaren.

Yad nu sagts galle ock beträffande mål enligt 27 § 2 och 3 inom., såframt

ej ansökningen angår fråga, varav fisket uppenbarligen icke kan röna inverkan.

Kan yttrande, som ovan nämnts, icke avgivas utan att undersökning å

Slagen äger rum, ankomme på vattenrättsdomaren att efter inkommen anmälan

arom uppdraga åt den av lantbruksstyrelsen förordnade eller ock annan av styrelsen

föreslagen fiskeritjänsteman att åt vattendomstolen verkställa undersökning

och avgiva utlåtande, som i 45 § sägs.

37 §.

Kan inverkan ske på kanal- eller slussanläggning, förelägga vattenrättsdomaren

sökanden att inom tid, som i varje fall föreskrives, och vid äventyr, som

nedan sägs, till vattenrättsdomaren ingiva bevis, att kungörelsen delgivits anläggningens

ägare eller styrelsen för densamma på sätt, som för delgivande av stäm
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Knngl. Maj:ta. proposition nr 4.

ning är stadgat. Lag samma vare beträffande känd förvaltning eller styrelse för

annan allmän farled, vattenregleringsföretag eller flottningsstyrelse för allmän

flottled eller syssloman för vattenavledningsföretag, där det företag, varom i

målet är fråga, berör led eller företag, som nu nämnts.

År fråga att genom tillärnad byggnad taga i anspråk av annan tillgodogjord

vattenkraft, förelägges sökanden enahanda delgivningsskyldighet med ägaren

av den anläggning, där kraften tillgodogöres. Varder denne vid delgivningsförsök

å särskilda dagar ej anträffad i sitt hemvist, må kungörelsen med samma verkan

delgivas föreståndaren för kraftanläggningen eller, där föreståndare ej finnes eller

ej vid särskilda delgivningsförsök anträffas, fästas å lämplig plats vid anläggningen.

Där fråga är om ansökan, som i 17 § 15 avses, förelägge vattenrättsdomaren

sökanden att inom tid, som vattenrättsdomaren bestämmer, och vid nedan

stadgat äventyr ingiva bevis om kungörelsens delgivning med ägaren av det

strömfall, från vilket kraftbelopp, varom fråga är, tillhandahålles. Vad nu sagts

äge motsvarande tillämpning beträffande ansökan enligt 17 § 7, 8 eller 9.

Försummar sökanden vad enligt denna § förelägges honom, skall ansökningen

av vattenrättsdomaren förklaras förfallen; och varde bevis därom med de

skäl, varå beslutet grundas, tecknat å ett exemplar av ansökningen. Tillkännagivande

om beslutet skall lämnas parterna i den för kallelser till dem stadgade

ordning.

44 §•

Angår målet fråga, för vars bedömande tarvas särskilda fackkunskaper,

som icke annorledes äro för vattendomstolen tillgängliga, må vattenrättsdomaren

eller vattendomstolen till biträde åt domstolen tillkalla i sådant ämne sakkunnig

person.

Mot sakkunnigt biträde, som nu sagts, galle de jäv, som efter ty förut

stadgats gälla mot ledamot i vattendomstolen; dock må den omständigheten att

fiskeritjänsteman i målet avgivit yttrande enligt 36 § icke utgöra hinder för honom

att vara sakkunnigt biträde i samma mål.

I fråga om tiden för framställande av jäv mot sakkunnigt biträde skall

vad i 52 § finnes stadgat äga motsvarande tillämpning.

45 §.

1 mom. Erfordras för bedömande av målet särskild teknisk utredning eller

vidlyftigare värdering, uppdrage vattenrättsdomaren, där sådant finnes lämpligt,

åt biträde, som i 44 § sägs, eller ock åt annan sakkunnig person att efter förberedande

undersökning avgiva utlåtande i målet. Tarvas utredning av mer än

eu person, varde uppdraget lämpat därefter.

Undersökning, som nu nämnts, skall hållas så snart ske kan. Om tiden

för dess företagande skall meddelande lämnas vattenrättsdomaren, som i den för

kallelser till parterna bestämda ordning underrättar dem därom. Sedan undersökningen

bragts till slut, skall utlåtandet utan dröjsmål översändas till vattenrättsdomaren

och av honom hållas för parterna tillgängligt å förut kungjorda

ställe eller ställen. Förordas i något hänseende andra tekniska anordningar eller

andra regler för hushållningen med vattnet än sökanden må hava föreslagit, skall

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4. 33

utlåtandet hållas tillgängligt under minst fjorton dagar före vattendomstolens

sammanträde.

2 mom. Yattenrättsdomaren må ock, där så finnes lämpligt, uppdraga åt

vattenrättsingenjörerna eller en av dem att, med eller utan biträde av vattenrättsnämndemännen

eller en av dem, verkställa undersökning å stället. I enklare

fall må sådant uppdrag kunna lämnas åt vattenrättsnämndernännen eller en

av dem.

Om tiden för sådan undersökning skall vattenrättsdomaren meddela parterna

underrättelse i den för kallelser till dem bestämda ordning. Protokoll över

undersökningen skall föras av den vattenrättsdomaren därtill förordnat och sedermera

tillställas vattenrättsdomaren. Där undersökning sker allenast såsom förberedelse

för domstolens sammanträde till syn på stället, vare dock underrättelse

och protokoll, som nu nämnts, ej av nöden.

3 mom. Där vid undersökning enligt denna § i mål rörande vattenreglering,

som avses i 3 kap. 1 §, en eller flera strömfallsägare vilja förena sig med

sökanden om företaget eller yrka, att till vinnande av ökad båtnad däråt gives

större omfattning än sökanden äskat, göre det skriftligen; och varde handlingen

vitsordad medelst undersökningsförrättarens påskrift samt översänd till vattenrättsdomaren.

de §.

I mål, som i 17 § 11 omförmäles, må vattenrättsdomaren, där sökanden

därom anhåller och ärendet finnes brådskande, medgiva vidtagande av erforderliga

provisoriska åtgärder. Omfattar sådan åtgärd vidlyftigare arbete eller är

avsevärt intrång på allmän eller enskild rätt därav att befara, må sådant förordnande

av vattenrättsdomaren lämnas, allenast såframt sökanden hos Konungens

befallningshavande ställer pant eller borgen för skadestånd, som han kan kännas

skyldig utgiva till följa av arbetet i fråga.

Beslut, som nu sagts, må utan hinder av däröver anförda besvär lända till

efterrättelse, såframt ej vattendomstolen eller vattenöverdomstolen annorlunda förordnar.

50 §.

För målets prövning sammanträder vattendomstolen till syn på stället eller,

där målet kan prövas utan syn, å annan plats, som är för parterna välbelägen.

Tiden och stället för vattendomstolens sammanträde bestämmes av vattenrättsdomaren

och skall sist å fjortonde dagen före sammanträdet tillkännagivas

parterna i den för kallelser till dem bestämda ordning.

Har sökanden begärt syn på stället, och avser ej målet företag enligt 6

kap., må dess avdömande ej ske utan syn. Äskas i mål om byggnad för vattnets

tillgodogörande syn av någon, som förmenar sig lida skada av sådan

byggnad, vare lag samma, såframt ej syn finnes uppenbarligen icke vara erforderlig

för tillgodoseende av parternas rätt.

60 §.

Finner vattendomstolen anledning antaga, att företag eller åtgärd, som i

målet avses, har vidsträcktare verkningar än i ansökningen uppgivits, skall till
Bihang

till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 4 höft. (AV 4.) 5

opaginerad Kontrollera mot PDF

84

iCungl. Maj:ts proposition nr 4.

fälle lämnas tillstädesvarande parter att yttra sig däröver. Finnes antagandet

grundat, ålägge domstolen, ändå att särskilt yrkande ej framställes, sökanden att

gälda den ökade ersättning, som därav må föranledas.

I mål rörande företag enligt 6 kap. skall vattendomstolen, ändå att yrkande

därom ej göres, ingå i prövning av, huruvida och till vad belopp ersättning för

skada och intrång genom anläggning eller åtgärd för företaget Dör till vederbörande

utgå, allt i den mån ej sådan prövning må jämlikt 9 kap. 47 § göras beroende

på särskild talan.

Där i andra mål på yrkande av någon part uppskattningen av honom tillkommande

ersättning finnes böra sättas högre än sökanden föreslagit, må domstolen

jämväl beträffande andra parter vidtaga sådan jämkning i ersättningsbelopp,

som må erfordras för vinnande av likformighet i uppskattningen. Ej må i mål

av sistnämnda slag ersättning sättas lägre än sökanden i ansökningen föreslagit.

Har särskild uppgörelse träffats, må ersättning ej på grund av föreskrifterna

i denna § bestämmas annorlunda än sålunda blivit avtalat, dock må i mål

rörande företag enligt G kap. uppgörelse, som nu sagts, icke fastställas, därest den

finnes innehålla villkor, som är oförenligt med liottledens intresse eller länder de

flottande till men.

61 §.

Där mål finnes behörigen kunna utredas utan skriftväxling mellan parterna,

äge vattenrättsdomaren i kungörelse genast utsätta viss tid, minst tre

veckor efter kungörelsens utfärdande, och viss ort för målets handläggning inför

vattendomstolen; och skall beträffande sådant mål i tillämpliga delar gälla vad

i 32 § tredje stycket, 33—37 och 41—58 §§ samt 60 § föreskrivits.

Är mål rörande företag enligt 6 kap. av beskaffenhet, att det synes lämpligen

kunna avgöras med bindande verkan allenast mot viss eller vissa sakägare, som

uteslutande eller huvudsakligen av dess utgång äro beroende, och deras rättsinnehavare,

må vattenrättsdomaren kunna förordna att målet utan kungörelse skall

behandlas enligt de för stämningsmål i 75—84 §§ stadgade regler.

62 §.

1 mom. Där genom vattendomstols utslag lämnas medgivande att bygga i

vatten, skall utslaget innehålla noggranna bestämmelser om byggnadens läge och

konstruktion, om den ersättning, som skall till följd av företaget utgå, i den mån

ej prövning därav jämlikt 9 kap. 47 § göres beroende på särskild talan eller bestämmelser

därom skola träffas i den för expropriation stadgade ordning, samt om

de villkor i övrigt, som må vara behövliga för tillgodoseende av allmän och enskild

rätt, så ock, i den mån det prövas erforderligt, innefatta bestämmelse om

vattenmärke eller andra föreskrifter om hushållningen med och framsläppande av

vattnet såväl efter byggnadens fullbordan som under byggnadstiden.

2 mom. Är fråga om byggnad för vattnets tillgodogörande, skall utslaget

angiva, med vilken fastighet rätten till tillgodogörandet skall för framtiden vara

förenad. Denna fastighet (strömfallsfastigheten) bör, där så lämpligen kan ske,

omfatta allenast den sökanden tillhöriga mark, som upptages av byggnaden och

därmed förenade anläggningar, jämte den del av vattenområdet, som sökanden

äger. Vattenrättsdomaren bör förty, när omständigheterna därtill föranleda, tillse

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kung!.. Maj:ts proposition nr 4. 35

att, såvitt möjligt, en till strömfallsfastighet lämpad fastighet varder under målets

handläggning bildad.

Utslaget skall jämväl angiva, i vad mån tillgodogörandet medgivits på

grund av äganderätt eller av annan grund, samt, där med byggnaden avses tillgodogörande

allenast av en del av det framrinnande vattnet, huruvida utslaget

vilar på antagande att jämväl vattnet i övrigt i strömfallet eller den del därav,

vars fallhöjd tages i anspråk, eller den sida av strömfallet, om vars tillgodogörande

är fråga, tillhör fastighet, för vilken sökanden såsom ägare fört talan i

målet. _ •

I utslag, varigenom medgivande lämnas till byggnad för utnyttjande av

vattenkraft, varde vidare angivet, huruvida byggnaden är av beskaffenhet,

i 4 kap. meddelade bestämmelserna om skyldighet för byggnadens ägare att tillhandahålla

kraft åt kringliggande bygd ävensom angående nyprövning och lösningsrätt

för kronan därå äga tillämpning.

3 mom. Vad i 1 mom. stadgats skall i tillämpliga delar lända till efterrättelse

beträffande vattendomstols utslag i andra ansökningsmål. I utslag, varigenom

lämnas medgivande till utförande av vattenreglering, varde angivet, om

regleringsföretaget är av beskaffenhet,'' att stadgandena i 4 kap. om nyprövning

och om avgifter därå äga tillämpning, och skall, då fråga är om företag, som avses

i 3 kap. 1 §, utslaget tillika innehålla uppgift å det belopp, vartill kostnaden

för regleringens utförande blivit av vattendomstolen beräknad, samt föreskrift om

den anpart i kostnaden för företaget, som belöper å varje till regleringssamfälligheten

hörande strömfall.

63 §.

I sammanhang med beslut, varigenom ifrågasatt byggande i vatten eller

utförande av vattenreglering medgives, bestämme vattendomstolen viss tid, i regel

ej överstigande tio år eller, där fråga är om anläggning för allmän flottled, två

år, inom vilken arbetet skall vara fullbordat.

35 §.

Ändå att sökandens talan bifalles, varde honom ålagt att gottgöra motpart

sådana kostnader å målet, som prövas hava varit nödiga för tillvaratagande av

hans rätt; dock att i mål rörande företag enligt 6 kap. sakägare ej är berättigad

till gottgörelse i annat fåll än att han måst vidkännas kostnad för tillvaratagande

av sin rätt till skadeersättning i målet.

Har svarandepart framställt invändning eller påstående i målet, ändå att

han insett eller skäligen bort inse, att fog därför saknas, och vållas därav uppskov

i målet eller eljest ökade kostnader, gottgöre han sökanden de utgifter, som

därigenom åsamkats denne.

66 §.

I mål rörande byggande i vatten eller utförande av vattenreglering må

vattendomstolen, när synnerliga skäl därtill prövas föreligga, meddela slutligt utslag

rörande viss del av företaget, innan målet i övrigt avgöres.

Där i mål om utförande av anläggning eller åtgärd för allmän flottled

besiktning å arbetet jämlikt 13 kap. 1 § skall äga ruin, bör rörande deu anläg
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. 3faj:ts proposition nr 4.

gare tillkommande gottgörelse för anläggningskostnad utslaget om arbetets verkställande

innehålla allenast en förberedande uppskattning efter då föreliggande

förhållanden, men gottgörelsen till beloppet fastställas först efter besiktningen

med ledning av därvid verkställd värdering och, där så erfordras, ytterligare utredning

vid domstolen. Om fastställande av amorteringspian för gottgörelsens utbekommande

skils i 15 § lagen om flottning i allmän flottled.

67 §.

Vattendomstolen äge, när skäl därtill äro, förordna, att dess beslut må

verkställas utan hinder därav, att det icke äger laga kraft; dock allenast såframt,

innan medgivet arbete påböpjas eller, där fråga är om ändrade hushållsbestämmelser,

dessa tillämpas, hos Konungens befallningshavande ställes pant eller borgen

för den ersättning i penningar, som högre rätt kan ålägga sökanden eller anläggaren

att utgiva utöver vad vattendomstolen i sådant avseende bestämt, så ock

för det skadestånd, vartill han kan kännas skyldig, om vattendomstolens beslut

eljest ändras.

År sådant förordnande meddelat,-och fullföljes mot beslutet talan i högre

rätt, äge denna, när skäl därtill förekomma, att, innan ändringssökandet slutligen

prövas, förordna, att verkställighet icke må äga rum.

71 §.

Vattenrättssekreteraren åligge att över alla vid vattendomstolen anhängiggjorda

ansökningsmål föra förteckning, utvisande tiden, då varje mål inkommit,

därmed vidtagna åtgärder samt tiden för målets avgörande.

72 §.

Vattenrättsdomaren före med biträde av vattenrättssekreteraren protokoll

vid vattendomstolens sammanträden och underskrive detsamma å domstolens

vägnar. I målet ingiven handling må ej i protokollet intagas, utan där allenast

anmärkas.

73 §.

För varje ansökningsmål skall av vattenrättssekreteraren upprättas eu akt,

omfattande ett exemplar av samtliga de handlingar, som i målet ingivits, så ock

avskrift av de utav vattenrättsdomaren i målet utfärdade kungörelser och meddelade

beslut ävensom av vattendomstolens protokoll och utslag i målet jämte förteckning

å de kartor, ritningar och andra handlingar, som akten omfattar.

Vid akten skall jämväl fogas en av vattenrättsdomaren underskriven förteckning

över de underrättelser, vilka på grund av bestämmelserna i 33 och 47

§§ blivit av honom å posten avlämnade; och skall förteckningen angiva den dag,

då avlämnandet skett. Där ej av eljest föreliggande omständigheter annat förhållande

framgår, utgöre förteckning, som nu nämnts, bevis att den uppgivna dagen

underrättelser avsänts under de i förteckningen upptagna'' adresser.

Beträffande skyldighet att till Svea hovrätt insända ett exemplar av akten

i målet skall vad rörande insändande till hovrätt av underrätts dombok är stadgat

äga motsvarande tillämpning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4. 37

75 §.

Vill någon mot annan föra talan, som i 17 § 16—34 avses, ingive till vattenrättsdomaren

skriftlig inlaga, innehållande uppgift å svarandens namn och

hemvist så ock å kärandens påståenden jämte skälen därtill; bifoge ock de handlingar

käranden vill åberopa till stöd för sin talan.

Inlaga, som nu sagts, skall jämte därtill hörande handlingar ingivas i två

exemplar; dock äge i fråga om kartor och ritningar samt handlingar av_vidlyftigare

beskaffenhet vattenrättsdomaren medgiva befrielse från denna skyldighet.

Beträffande mål rörande häktad galle vad i 84 § finnes stadgat.

81 §•

Yad i 42—45 §§, 49 § första stycket, 50 § första stycket, 51, 52, 55 §§,

56 § första stycket, 57, 58, 64, 67, 69—72 §§, 73 § första och tredje, styckena

samt 74 § stadgas beträffande ansökningsmål skall, där annat ej framgår av vad

nedan i denna § sägs, äga motsvarande tillämpning i fråga om stämningsmål.

Utlåtande, som i 45 § sägs, skall hållas för parterna tillgängligt å vattenrättsdomarens

tjänsterum.

I de fail, då, enligt vad för ansökningsmål finnes föreskrivet, parterna

skola erhålla besked i den för kallelser till dem i 32 § bestämda ordning, skall i

stämningsmål med avseende å sättet för meddelande av sadant besked i stället

lända till efterrättelse föreskriften i 80 §.

I avseende å stämningsmål, däri talan om ansvar föres, skall vad i 55 §

finnes stadgat beträffande ansökningsmål icke äga tillämpning, såvitt angår svarande,

vilken ej under skriftväxlingen erkänt den förseelse, som lägges honom till

last. Förordnande, som i 67 § sägs, må ej meddelas angående verkställighet av

straff eller annan påföljd av brottslig gärning.

83 §.

Bär någon, mot vilken talan föres i stämningsmål, till bemötande därav

hos vattenrättsdomaren gör ansökan, som i 17 § 2, 3, 4, 10 eller 11 avses, varde

målet i dess helhet handlagt i den för ansökningsmål stadgade ordning, där det

ej är av beskaffenhet att jämlikt 61 § andra stycket ändock böra behandlas som

stämningsmål.

Har i stämningsmål vattendomstolen eller har allmän domstol eller överexekutor

förordnat om borttagande eller ändrande av byggnad eller annan anläggning

i vatten, och göres därefter ansökan, som nyss nämnts, äge vatterättsdomarenj

om skäl därtill äro och sökanden ställer pant eller borgen för kostnad och

skada, förordna, att utslaget ej må verkställas, innan ansökningsmålet blivit slutligen

avgjort eller ock vattendomstolen annorlunda förordnar.

Om förfarandet vid vattendomstol i besvärs* och underställningsmål.

85 §.

Är sakägare missnöjd med beslut, varigenom under förrättning enligt 10

kap. synemännen ogillat framställd jävsinvändning, ingive inom trettio dagar från

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

det beslutet avkunnats till vattenrättsdomaren sina besvär jämte utdrag av synemännens

protokoll, i vad det avser det överklagade beslutet.

År någon eljest missnöjd med åtgärd eller beslut under syneförrättning

enligt 10 kap., eller vill han föra talan mot synemännens utlåtande, ingive inom

trettio dagar från den dag förrättningen förklarats avslutad sina till vattendomstolen

ställda besvär.

I besvären skola fullständigt upptagas klagandens alla påståenden och skälen

därtill; och skola vid besvären fogas de handlingar klaganden vill åberopa

till stöd för ändringssökandet.

Besvär, varom i andra stycket förmäles, skola ingivas i tre exemplar. Hava

besvären ej ingivits i föreskrivet antal exemplar eller finner vattenrättsdomaren

eljest flera exemplar vara erforderliga, förelägge han klaganden viss tid att ingiva

det antal exemplar, som ytterligare är av nöden, vid äventyr, om det försummas,

att på klagandens bekostnad av besvärshandlingarna verkställes avskrift

i erforderligt antal exemplar.

Huruledes, påståenden rörande synemännens åtgärder och förslag i frågor,

som omförmälas i 10 kap. 19 §, må göras hos Konungens befallningshavande, därom

skils i lagen om flottning i allmän flottled.

86 §.

över besvär, som i 85 § första stycket sägs, meddele vattenrättsdomaren

skyndsamt beslut.

När besvär anförts hos vattendomstolen, underrätte vattenrättsdomaren därom

förrättningsmannen; och åligge denne att ofördröjligen till vattendomstolen

insända det vid förrättningen förda konceptprotokollet jämte kartor, ritningar,

kostnadsförslag och övriga handlingar, som röra saken.

87 §.

Sedan de i 86 § andra stycket omförmälda handlingar inkommit och besvärstiden

gått till ända, skall vattenrättsdomaren, så snart ske kan, låta ett

exemplar av besvärshandlingarna tillställas den eller de personer, som efter ty

därom är stadgat utsetts att mottaga förrättningshandlingarna, samt angående

besvären utfärda kungörelse.

Kungörelsen skall innehålla

dels tillkännagivande:

att, intill dess målet slutligen avgjorts, ett exemplar av besvärshandlingarna

ävensom av inkommande förklaringar och påminnelser samt av utlåtande,

som enligt 45 § må komma att avgivas, skall hållas för sakägare tillgängligt hos

bemälde person eller personer;

att även vattendomstolens utslag i målet skall på nämnda sätt i avskrift

vara för parterna att tillgå; samt

att kallelser och andra meddelanden till parterna i målet, under det målet

är anhängig! vid vattendomstolen, skola, där de icke särskilt tillställas den eller

dem, till vilka de äro riktade, ske på det sätt, att de genom vattenrättsdomarens

försorg offentliggöras i viss eller vissa tidningar inom orten samt hållas tillgängliga

hos ovannämnda person eller personer;

opaginerad Kontrollera mot PDF

:;9

itungt. Maj:ts proposition nr i.

dels ock erinran om innehållet i 89 § samt, där besvären ej angå allenast

fråga om ersättning, besked om den tid, inom vilken förklaring skall enligt 89 §

avgivas.

Angå besvären allenast fråga om ersättning, varde kungörelsens innehåll,

såvitt rör tiden för förklarings avgivande, lämpat efter stadgandet i 89 § andra

stycket. ■

I sammanhang med kungörelsens utfärdande bör vattenrättsdomaren, om

det lämpligen låter sig göra, bestämma tid och ställe för det vattendomstolens

sammanträde, där målet skall företagas till handläggning, samt i kungörelsen intaga

underrättelse därom. Sammanträdet må i allmänhet ej utsättas till tidigare

dag än trettio dagar efter den för förklarings avgivande bestämda tid; dock må,

där i besvären föres talan allenast beträffande ersättning, tidigare dag för sammanträdet

bestämmas.

88 §.

Angående offentliggörande av kungörelse, som i 87 § sägs, galle vad i 33 §

första stycket finnes i sådant avseende föreskrivet i fråga om mål enligt 17 §

10, 11 och 12; och varde kungörelsen tillika tillställd den eller de personer, som

utsetts att mottaga förrättningshandlingarna.

89 §•

Sakägare, som vill bemöta vad i besvären anförts och yrkats, skall till

vattenrättsdomaren ingiva förklaring i två exemplar inom viss tid, minst trettio

dagar efter kungörelsens dag, vid äventyr, där förklaring ingives senare, att vattendomstolen

ej är pliktig att fästa avseende vid densamma, i den mån den rör

annat än fråga om ersättning, som bör till följd av företaget utgå.

I fråga om tiden och sättet för avgivande av förklaring över yrkande, som

i besvären göres angående ersättning, så ock rörande påföljden av underlåtenhet

att avgiva sådan förklaring skall gälla vad i 53 § stadgas i fråga om yrkanden och

påståenden, som där avses.

90 §.

Skall utlåtande vid syneförrättning underställas vattendomstolens prövning,

varde samtliga handlingarna i målet av förrättningsmannen insända till vattendomstolen

inom den för besvärs anförande stadgade tid.

91 §.

I besvärsmål skall tid och ställe för målets handläggning inför vattendomstolen

sist å fjortonde dagen före sammanträdet tillkännagivas parterna i den för

kallelser till dem bestämda ordning, såframt ej underrättelse därom intagits i kungörelse

enligt 87 §.

Underställningsmål skall jämte i målet anförda besvär företagas till avgörande

å tid och plats, som vattenrättsdomaren bestämmer och låter kungöra genom

tre veckor före sammanträdet utfärdad kungörelse, vilken offentliggöres på

sätt i 33 § första stycket stadgas i fråga om mål enligt 17 § 10, 11 och 12 samt

tillställes den eller de personer, som utsetts att mottaga förrättningshandlingarna.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kung1. Maj:ts ''proposition nr 4.

92 §.

Vad i 29 § andra stycket, 39—41 §§, 56 § första stycket, 60 § första, andra

och fjärde styckena, 69—72 §§, 73 § första och tredje styckena samt 74 § stadgas

beträffande ansökningsmål skall äga motsvarande tillämpning å underställningsmål

ävensom, i tillämpliga delar, å besvärsmål vid vattendomstolen, 60

§ dock med iakttagande av bestämmelsen i 6 kap. 3 § 1 mom.

Bestämmelserna i 42—45, 48, 49 §§, 50 § första stycket, 51, 52, 54, 55,

57—59, 62—64, 66 och 67 §§ skola i tillämpliga delar gälla besvärsmål vid vattendomstolen

och underställningsmål.

93 §.

Varda anförda besvär av vattendomstolen ogillade, pröve domstolen efter

ty med hänsyn till föreliggande omständigheter finnes skäligt, huruvida klaganden

bör gottgöra motparterna deras kostnader för avgivande av förklaring eller

eljest för tillvaratagande av deras rätt.

Vad i 65 § andra stycket finnes stadgat om skyldighet för part i ansökningsmål

att gälda kostnader, som han genom obefogad invändning eller annorledes

föranlett, äge motsvarande tillämpning i besvärsmål.

94 ''§.

I underställningsmål rörande företag enligt 6 kap. skall vattenrättsdom aren

bereda Konungens befallningshavande tillfälle att inom lämplig tid avgiva

yttrande rörande å ena sidan gagnet för orten av det i målet ifrågasatta företaget

och å andra sidan de olägenheter, som tilläventyrs av detsamma äro att

förvänta.

Där i mål rörande företag enligt 6 kap. bestämmelser erfordras angående

frågor, som omförmälas i 10 kap. 19 §, åligge det vatteurättsdomaren att, sedan

målet blivit hos vattendomstolen avgjort, för prövning av sådana frågor översända

handlingarna i målet till Konungens befallningshavande; och galle angående ärendets

handläggning hos denna myndighet vad därutinnan stadgas i lagen om flottning

i allmän flottled. Handlingarna i mål, som nu sagts, skola förvaras hos

vattendomstolen och böra förty, sedan målet blivit avgjort, av vederbörande myndighet

dit återställas.

Om bidrag till kostnaden för vattendomstolarnas organisation och verksamhet.

95 §.

Lämnas jämlikt denna lag medgivande till byggande i vatten för vattnets

tillgodogörande såsom drivkraft eller till vattenreglering, eller meddelas i syfte

att vinna ökad möjlighet att utnyttja vattenkraft ändrade bestämmelser rörande

hushållningen med vattnet, åligge sökanden att, innan medgivet arbete må påbörjas,

eller, där fråga är om ändrade hushåilningsbestämmelser, dessa må tilllämpas,

erlägga viss avgift såsom bidrag till kostnaden för vattendomstolarnas

organisation och verksamhet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

Avgift, som nu nämnts, skall beträffande byggnad för vattnets tillgodogörande

såsom drivkraft bestämmas i förhållande till den förut icke tillgodogjorda

vattenkraft, som beräknas kunna vid lågvatten uttagas vid byggnaden, dock med

avdrag för den vattenkraft, för vilken i samband med regleringsföivtag avgift

förut erlagts. Där med vattenreglering eller med ändrade hushållningsbestämmelser

åsyftas ökning i uttagbar vattenkraft, skall avgiften bestämmas i förhållande

till ökningen i den vattenkraft, som vid lågvatten kan uttagas i sökandens

eller, då fråga är om vattenreglering enligt 3 kap. 1 §, samtliga till regleringssamfälligheten

hörande strömfall. Avses att möjliggöra utnyttjande av förut

uttagbar vattenkraft på fördelaktigare sätt, varde avgiften bestämd i förhållande

till den ökning i vattenkraftens värde, som genom företaget eller genom de ändrade

hushållningsbestämmelserna beredes. Där till grund för avgiften skall läggas

storleken av viss vattenkraft, skall den utgå med en krona för varje hästkraft

till och med 5,000, femtio öre för varje hästkraft över 5,000 till och med 10,000

samt tjugufem öre för varje hästkraft utöver 10,000, men må ej, utom då fråga

är om vattenreglering, överstiga tjugutusen kronor. Skall avgiften beräknas efter

ökningen i värde å vattenkraft, värde den erlagd med eu för tusen av värdeökningen.

Avgift, som efter ovan nämnd beräkning skulle uppgå till mindre belopp

än tio kronor, skall icke erläggas.

96 §.

Storleken av avgift, varom i 95 § förmäles, skall enligt där meddelade

grunder bestämmas av vattendomstolen.

Huru avgifter, som nu nämnts, skola indrivas och för det därmed avsedda

ändamålet användas, därom förordnar Konungen.

97 g.

Sökande i ansökningsmål vare pliktig att förskjuta:

kostnaden för sådana kungörelser och underrättelser i målet, vilka det

åligger vattenrättsdomaren att offentliggöra eller avsända, så ock för handlingarnas

tillhandahållande, såsom i 32 § sägs, där särskild utgift härför ifrågakommer;

ersättning för sådana utgifter för vattendomstolens sammanträde, varom i

11 § andra stycket förmäles; .

gottgörelse åt person, som jämlikt 35 § 1 mom. särskilt förordnats att biträda

sakägarna i målet; oi

gottgörelse åt sakkunnig person, som jämlikt 44 § tillkallas i målet såsom

sakkunnigt biträde åt domstolen;

ersättning för undersökning enligt 45 § 1 mom; samt

gottgörelse åt vattendomstolens ledamöter och sekreterare för inställeise vid

domstolens sammanträde, där detta hålles vid syn å stället, eller vid undersökning

enligt 45 § 2 mom., dock ej ersättning för längre resa än från järnvägs- eller

ångbåtsstation, som ligger närmast sammanträdesplatsen.

Yad nu sagts beträffande sökande i ansökningsmål äge motsvarande tilllämpning

i avseende å kärande i stämningsmål samt å klagande i besvärs- och

underställningsmål, i den mån kostnaden förorsakats av hans besvär.

Bihang till riksdagens protokoll 1019. 1 samt. 4 höft. (AV 4.)

(i

opaginerad Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Majds proposition nr 4.

Där i underställningsmål kostnad, som nu nämnts, är av nöden, vare om

dess förskjutande lag, som i 10 kap. 30 § sägs, i den mån ej kostnaden efter ty

nyss sagts skall förskjutas av klagande.

Huruvida kostnad, som någon sålunda förpliktas att gälda, skall helt eller

delvis gottgöras honom av annan part, varde avgjort enligt de rörande rättegångskostnader

i vattenmål gällande regler.

Om fullföljd av talan mot vattendomstols ocli vattenriittsdomarcs beslut.

98 §.

I fråga om fullföljd av talan mot vattendomstols beslut skola, såvitt ej

bär nedan eller eljest i lag eller författning särskilda stadganden därom meddelas,

i tillämpliga delar lända till efterrättelse rättegångsbalkens föreskrifter beträffande

fullföljd av talan mot allmän underrätts beslut, med iakttagande därav att talan

mot vattendomstols beslut skall fullföljas hos vattenöverdomstolen och att vad i

25 kap. 8 § och 26 kap. 1 § rättegångsbalken sägs om häradshövding skall i vattenmål

gälla om vattenrättsdomaren.

99 §.

Talan mot vattendomstols slutliga utslag skall fullföljas efter vad, där ej

målet är av brottmåls natur eller ock jämlikt stadgandet i 108 § talan däremot

skall föras hos Konungen genom besvär.

Har vattendomstol förklarat sig obehörig eller i stämningsmål förklarat

stämningen ogill, skall över det

är sådant, att talan mot slutligt utslag däri eljest skolat efter vad fullföljas.

Vad i 25 kap. 5 § rättegångsbalken finnes stadgat rörande sättet för fullföljd

av talan mot där avsedda beslut skall äga motsvarande tillämpning i vattenmål.

100 §.

Yad mot vattendomstols utslag skall anmälas sist å fjortonde dagen eller,

där anläggning, företag eller åtgärd, varom fråga är, angår fastighet inom Norrbottens

eller Västerbottens läns lappmark, sist å tjuguförsta.dagen från den dag,

då utslaget gavs. Hos vattenrättssekreteraren må ock vädjas; pröve dock vattenrättsdomaren,

huruvida sålunda gjord vadeanmälan rätteligen skett. Vadepenning

tillfälle vattenrättsdomaren.

Meddelar jämlikt 66 § vattendomstol skilda utslag i målet, och har part

erlagt _ vadepenning rörande ett utslag, tarvas ej ny vadepenning, där han vill

fullfölja talan jämväl mot utslag, som senare meddelas.

101 §.

Part, som vädjat mot vattendomstols utslag, skall i vattenöverdomstolen

sig inställa före klockan tolv å trettionde dagen eller, där anläggning, företag

eller åtgärd, varom fråga är, angår fastighet inom Norrbottens eller Västerbottens

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition nr 4. 43

läns lappmark, före klockan tolv å fyrtiofemte dagen från den dag, då utslaget

gavs; dock att, där vadetalan fullföljes mot vattendomstols utslag i mål, som avser

företag enligt 6 kap., part skall i vattenöverdomstolen inställa sig före klockan

tolv å nittionde dagen efter det tiden för anförande av besvär jämlikt 108 § gått

till ända eller, där sådan besvärstalan,förts, efter det slutligt utslag i anledning

därav givits.

102 §.

Där i ansökningsmål, vari kungörelse enligt 32 § utfärdats, talan mot

vattendomstols utslag efter vad fullföljes av sökanden, skola de av honom vid

vattenöverdomstolen företedda inlagor och andra handlingar, därav enligt 26okap.

13 § rättegångsbalken avskrifter skola bifogas, hållas parterna tillhanda å det

eller de i kungörelsen angivna ställe eller ställen. För sådant ändamål skall avskrift

av handlingarna så fort ske kan dit översändas, och varde på sökandens bekostnad,

tillkännagivande därom, att sådan avskrift finnes att tillgå därstädes,

införd i den eller de i samma kungörelse angivna ortstidningar. Har sökanden

ej ingivit avskrifter till det antal, som erfordras för handlingarnas tillhandahållande

på sätt nu nämnts, skall på sökandens bekostnad verkställas utskrift, av

handlingarna i det ytterligare antal exemplar, som för ändamålet är behövligt.

103 §.

Vill någon hos vattenöverdomstolen anföra besvär över vattendomstols

utslag eller beslut, ingive sina besvär före klockan tolv å trettionde dagen

eller, där anläggning, företag eller åtgärd, varom fråga är, angår fastighet inom

Norrbottens eller Västerbottens läns lappmark, före klockan tolv å fyrtiofemte

daglön från den dag, då utslaget eller beslutet meddelades.

Avse besvär beslut, som, där det meddelats av allmän domstol, må utan

inskränkning till viss tid överklagas, vare då ej heller klagan över vattendomstolens

beslut till viss tid begränsad. _

Vad i 27 kap. 1 § andra stycket rättegångsbalken finnes stadgat skall äga

tillämpning jämväl å part, som hålles häktad i vattenmål.

104 §.

Skall över besvär hos vattenöverdomstolen motpart höras, skola i de fall,

som avses i 27 kap. 6 och 10 §§ rättegångsbalken, i stället för de i 1 § i samma

kap. stadgade tider komma till tillämpning de tider, som finnas angivna i 103 §.

105 §.

Skola, där mot beslut i ansökningsmål, vari kungörelse enligt 32 g utfärdats,

besvär hos vattenöverdomstolen anförts av sökanden, motparterna höras

däröver, varde genom klagandens försorg besvärshandlingarna tillställda i stället

för motparterna den eller de personer, hos vilka enligt nämnda kungörelse de till

vattenrättsdomaren i målet ingivna handlingarna hållas tillgängliga, samt tillkännagivande

därom, att besvärshandlingarna finnas att tillgå därstädes, före utgången

av den för ingivande av delgivningsbevis bestämda tid infört i den eller

de uti samma kungörelse angivna ortstidningar; och åligge det klaganden, vid

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kung!. Maj:ts proposition nr 4.

den för underlåtenhet att inkomma med delgivningsbevis stadgade påföljd, att

inom nämnda tid jämväl styrka, att sådant tillkännagivande ägt rum.

I fall, som i denna § avses, varde den tid, inom viiken förklaring skall

avgivas, räknad från den sista dag, då handlingarna delgivits någon av nyssnämnda

personer eller tillkännagivande, som nyss sagts, blivit i tidning infört.

106 §.

Har part rätteligen vädjat mot vattendomstols utslag, åligge vattenrättsdomaren

att före utgången av den tid, inom vilken talan skall fullföljas, till

vattenöverdomstolen insända akten i målet. Har i vattendomstols slutliga utslag

eller beslut ändring sökts genom besvär hos vattenöverdomstolen, skall akten i

målet infordras från vattenrättsdomaren. Lag samma vare, där besvären avse ett

av vattendomstolen under rättegången meddelat beslut samt besvären prövas vara av

beskaffenhet att icke kunna avgöras utan att andra till akten i målet hörande

handlingar än vattendomstolens protokoll äro för vattenöverdomstolen tillgängliga.

Vad i rättegångsbalken stadgas om skyldighet för part att vid fullföljd av

talan mot underrätts utslag eller beslut ingiva underrättens protokoll i målet,

skall, utom såvitt angår överklagade utslaget eller beslutet, icke äga tillämpning,

då talan hos vattenöverdomstolen fullföljes mot vattendomstols utslag eller beslut,

utan så är att talan genom besvär fullföljes mot ett av vattendomstolen under

rättegången meddelat beslut.

107 §.

Angår målet fråga, för vars bedömande fordras särskilda fackkunskaper,

må vattenöverdomstolen till biträde åt sig tillkalla i sådant ämne sakkunnig

person.

Tillkallad sakkunnig bör, sedan tillfälle lämnats honom att taga del av

handlingarna i målet, övervara målets föredragning i vattenöverdomstolen och må

där deltaga i överläggning rörande detsamma. Han skall, efter det målet föredragits,

men innan detsamma företages till avgörande, till vattenöverdomstolen

avgiva skriftligt yttrande rörande de delar av målet, i vilka hans sakkunskap av

vattenöverdomstolen tagits i anspråk.

Kan yttrande, som nyss nämnts, icke avgivas utan att undersökning å

platsen äger rum, ankomme på vattenöverdomstolen att uppdraga åt det sakkunniga

biträdet eller ock annan i ämnet sakkunnig person att företaga dylik

undersökning och däröver avgiva utlåtande.

Huru ersättning åt sakkunnig, varom i denna § förmäles, må bestämmas,

därom förordnar Konungen.

108 §.

Talan mot vattendomstols slutliga utslag i mål, som avser företag enligt

3 kap., skall, i vad beslutet rör annat än förd ansvarstalan eller ersättning,

fullföljas hos Konungen genom besvär, som ingivas i vederbörande statsdepartement

sist före klockan tolv å trettionde dagen eller, där företaget berör område

inom Norrbottens eller Västerbottens läns lappmark, före klockan tolv å fyrtiofemte

dagen från beslutets dag.

I samma ordning, som nu sagts, skall ock talan fullföljas mot beslut, som

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kung!.. MajUs proposition nr 4.

45

vattenrättsdomaren jämlikt 6 kap. 13 § andra stycket meddelat i avseende a

tiden för fullbordande av föreskrivna tilläggsarbeten.

Beträffande besvärstalan, som i denna § avses, skall i tillämpliga delar

gälla vad i 105 ock 107 §§ stadgats angående besvär, som anförts lios vattenöver - domstolen.

109 §.

Har talan i vattenmål av vattenrättsdomaren avvisats eller förklarats kava

förfallit eller kar vattenrättsdomaren förklarat vadeanmälan ej kunna upptagas,

må klagan däröver föras kos vattenöverdomstolen i enahanda ordning, som ovan

finnes stadgad med avseende å besvär mot vattendomstolens utslag eller beslut.

Lag samma vare beträffande vattenrättsdomares beslut om medgivande av provisoriska

åtgärders vidtagande, som i 46 § sägs, om inskrivning i vattenbok, som

i 12 kap. förmäles, angående besiktning, varom i 13 kap. sägs, samt i fråga, som

i 14 kap. 7 § avses.

Mot vattenrättsdomares beslut rörande jävsfråga, varom i 85 § första stycket

förmäles, må talan ej föras.

över annat av vattenrättsdomare meddelat beslut än nu nämnts må klagan

föras allenast i sammanhang med klagan över slutligt besked.

Om fullföljd av talan mot vattenöverdomstolens beslut.

110 §.

1 fråga om fullföljd av talan mot vattenöverdomstolens beslut skall i allt,

varom ej nedan i 111—113 §§ eller eljest i lag eller författning är särskilt stadgat,

lända till efterrättelse vad rörande fullföljd av talan mot hovrätts beslut

finnes föreskrivet, där det tillämpligt är.

in §■

Har i fall, som i 66- § avses, vattenöverdomstolen meddelat skilda utslag

i målet, och kar part erlagt fullföljdsavgift rörande ett utslag, då må sådan

nedsättning av parten åberopas jämväl för fullföljd av talan mot senare utslag

i målet; dock åligge parten att härom göra anmälan hos Konungens befallningshavande

ävensom att, då han hos vattenöverdomstolen anmäler missnöje mot dess

utslag, därvid tillika ingiva Konungens befallningshavandes_ bevis såväl angående

nämnda anmälan som ock därom att den nedsatta fullföljdsavgilten icke återbekommits.

112 §.

Föreskriften i rättegångsbalken om skyldighet för part att vid fullföljd av

talan mot hovrätts utslag eller beslut ingiva underrättens protokoll i målet skall

icke äga tillämpning, då talan fullföljes mot vattenöverdomstolens utslag eller beslut,

utan så är att talan fullföljes mot vattenöverdomstolens beslut i fråga, som

genom besvär över ett av .vattendomstolen under rättegången meddelat beslut

dragits under vattenöverdomstolens prövning.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr i.

46

113 §.

Yad i 102, 105 och 107 §§ är stadgat angående mål, som vid vattendomstol

anhängiggjorts medelst ansökning och däri talan till vatten överdomstolen

fullföljts av sökanden, skall äga motsvarande tillämpning i fråga om mål, som

sökanden dragit under Konungens prövning.

12 KAP.

Om vattenbok.

1 §•

Kör varje vattendomstols område skall föras bok för antecknande av de

uppgifter rörande företag enligt denna lag, varom här nedan stadgas. Denna bok

kallas vattenbok.

Vattenboken föres i två avdelningar:

första avdelningen: för inskrivning av faktiska och rättsliga förhållanden

rörande anläggningar för tillgodogörande av rinnande vatten såsom drivkraft eller

annorledes så ock rörande dammbyggnader, ändå att de ej avse vattnets tillgodogörande;

dock att vad nu stadgats ej äger tillämpning å andra anläggningar för

allmän flottled än dammbyggnader och ej heller beträffande anläggningar för allmän

farled;

andra avdelningen: för införande av uppgifter om beslut i flottledsmål

rörande inrättande av allmän flottled eller rörande nya eller ändrade anordningar

eller föreskrifter med avseende å befintlig allmän flottled så ock om andra förhållanden,

vilka efter ty därom stadgas i lagen om flottning i allmän flottled

böra antecknas i vattenboken.

I vattenboken böra ock anmärkas hydrografiska och topografiska beskrivningar

över de inom vattendomstolens område belägna vattendrag med tillhörande

vattensamlingsområden, i den män sådana beskrivningar äro eller varda av vederbörande

myndighet utarbetade.

3 §■

När, efter det denna lag trätt i kraft, beslut av domstol eller annan

myndighet meddelats och vunnit laga kraft rörande verkställande, ändrande

eller borttagande av anläggning, varom enligt 1 § inskrivning bör ske i vattenbokens

första avdelning, eller beträffande hushållningen med vattnet vid

sådan anläggning eller och jämlikt 2 kap. 34 § angående skyldighet för

annan än anläggningens ägare att underhålla densamma, åligge det vattenrättsdomaren

utan särskild ansökan att med ledning av beslutet i sagda

avdelning av vattenboken verkställa inskrivning av de huvudsakliga förhållanden,

som äro av vikt för kännedomen om anläggningens beskaffenhet samt

om de rättigheter och skyldigheter för framtiden, vilka äro förenade med

densamma. Vad nu sagts galle ock i fråga om beslut, som innefattar prövning

jämlikt 2 kap. 25 § eller 6 kap, 20 § av redan verkställd anläggnings laglighet, så

opaginerad Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

ock beträffande beslut, varigenom ändring göres i förhållande, som förut inskrivits.

Meddelas jämlikt stadgande i 4 kap. föreskrift om skyldighet för ägare av

strömfall att tillhandahålla kraft åt kringliggande bygd, skall beträffande sagda

skyldighet inskrivning göras i vattenboken.

Har beslut, som nu sagts, blivit av annan domstol eller myndighet än

vattendomstolen meddelat, skall underrättelse om beslutet jämte erforderliga handlingar

och upplysningar genom den beslutande myndighetens försorg så snart sig

göra låter tillsändas vattenrättsdomaren.

4 §•

Där anläggning, varom inskrivning bör ske i vattenbokens första avdelning,

tillkommit innan denna lag trätt i kraft eller ock därefter i enlighet med domstols

eller annan myndighets beslut, vilket dessförinnan meddelats, vare ägaren berättigad

att rörande anläggningen söka inskrivning i vattenboken.

5 §•

Ansökan om inskrivning i vattenboken skall ingivas till vattenrättsdomaren

samt vara åtföljd av erforderlig beskrivning så ock av tillgängliga domar och

andra handlingar, som må angå anläggningens rättsliga förhållanden. Beträffande

anläggning för annat ändamål än allmän nottled skall ansökningen tillika åtföljas

av ritningar över anläggningen, sådan denna befinnes.

Ansökningen skall innehålla uppgift, med angivande av socken, härad och

län, å den eller de fastigheter, varå anläggningen är belägen, samt å det vattendrag,

som därav beröres, så ock å de regler för hushållningen med vattnet, vilka

tillämpas vid anläggningen, varjämte böra meddelas de andra upplysningar, vilka

kunna vara av vikt för kännedom om de med anläggningen förenade rättigheter

och skyldigheter.

Avser ansökningen inskrivning rörande byggnad för tillgodogörande av

strömfall, skall särskilt uppgivas, huruvida strömfallet eller den del därav, som

genom byggnaden tillgodogöres, helt eller delvis tillhör annan fastighet än byggnaden

samt, om sä är förhållandet, vilken rätt byggnadens ägare har att tillgodogöra

sig vattnet.

Uppgift, som nu nämnts, må lämnas medelst hänvisning till företedd dom

eller annan handling, där densamma innehåller tillfyllestgörande besked i ämnet.

Är sökanden oviss om något förhållande, varom ansökning bör innehålla uppgift,

varde sådant i ansökningen angivet.

13 §.

Har enligt förordnande efter ty i 13 kap. 1 § sägs besiktning hållits å anläggning,

varom inskrivning bör ske, eller av vattenmärke, om vars utsättande

vattendomstolen meddelat föreskrift enligt 11 kap. 64 §, skall besiktningsprotokollet

ingivas till vattenrättsdomaren och anteckning om dess huvudsakliga innehåll

göras i vattenboken.

14 §.

När efter den 1 januari 1920 vattendomstol eller annan myndighet meddelat

sådant beslut, varom anteckning bör göras i vattenbokens andra avdelning, åligge

opaginerad Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

det vattenrätt.^!omaren, sedan beslutet vunnit laga kraft, att utan särskild ansökan

i sagda avdelning göra anteckning därom, med angivande av dagen för

beslutet, det vatten, som därav beröres, samt företagets eller anläggningens huvudsakliga

beskaffenhet.

Har beslutet meddelats av annan domstol eller myndighet än vattendomstolen,

skall underrättelse om beslutet jämte erforderliga handlingar och upplysningar

genom den beslutande myndighetens försorg så snart sig göra later tillsändas

vattenrättsdomaren.

15 §.

Närmare föreskrifter om vattenbokens inrättande och förande meddelas av

Konungen.

13 KAP.

Om besiktning och handräckning så ock om ansvar för överträdelse av

denna lag.

1 §•

I sammanhang med beslut, varigenom byggande i vatten eller utförande

av vattenreglering medgives, äge vattendomstolen, när skäl därtill äro, föreskriva

att, sedan arbetet fullbordats eller den för fullbordandet bestämda tid gått till

ända, besiktning å arbetet skall verkställas av sakkunnig person. Innehåller

vattendomstolens beslut, att vattenmärke jämlikt 11 kap. 64 § skall utsättas,

skall samtidigt meddelas föreskrift om besiktning av märket.

Har föreskrift om besiktning, som nu sagts, av vattendomstolen lämnats,

men viss besiktningsman icke samtidigt förordnats, tillkomma vattenrättsdomaren

att förordna sådan vid tiden, då besiktningen skall ske.

Där i mål, som avser företag enligt 6 kap., beslut meddelas om byggnads

eller annat arbetes utförande, skall, såvitt ej arbetet skall verkställas av flottningsföreningen

och det är av mindre betydenhet, föreskrift meddelas om besiktning,

som nyss nämnts.

Kostnad för besiktning enligt denna § skall i fråga om företag enligt 6

kap. förskjutas av anläggaren, men i andra fall gäldas av byggnadens ägare.

2 §■

Finnas vid besiktning, som i 1 § sägs, sådana avvikelser från vattendomstolens

beslut vara gjorda, att allmän eller enskild rätt därigenom kränkes, meddela

besiktningsmannen, att rättelse bör ske inom viss tid vid äventyr att förhållandet

eljest anmäles för allmänna åklagaren i orten.

Till besiktning av arbete för allmän flottled skall anläggaren kallas så

ock, där annan än tiottningsförening är anläggare, flottningsstyrelsen. Finnes att

till följd av förändrade förhållanden värdet å arbetet avviker från det förut beräknade

eller att i annat avseende särskild värdering är av nöden, åligge besikt
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

•Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

ningsmannen att med biträde av två ojävige gode män, som han själv äger tillkalla,

företaga erforderlig värdering.

4 §•

Har byggnad i vatten tillkommit efter prövning i laga ordning, stånde

ägaren fritt att nos vattenrättsdomaren påkalla besiktning genom sakkunnig person

till bevisning därom, att byggnaden utförts i överensstämmelse med de därför

givna föreskrifter eller att de avvikelser därifrån, som., må hava skett, icke äro

av beskaffenhet att kränka allmän eller enskild rätt. Ägare av byggnad i vatten

må ock eljest på sätt nu nämnts begära besiktning för erhållande av intyg

angående byggnadens beskaffenhet eller om lagligheten av vattenmärke eller särskilt

anbragt fixpuhkt, som avses i 3 § sista stycket.

Har jämlikt 6 kap. 14 § utförandet av flottledsarbete överlåtits från en anläggare

till en annan, skall på begäran av endera besiktning hållas å det utförda

arbetet.

Om kostnad för besiktning, som i denna § sägs, galle vad i 3 § andra

stycket linnes stadgat.

5 §•

Över vad vid besiktning förekommer och utrönes skall föras protokoll.

Om besiktningsmans skyldighet att i vissa fall ingiva protokollet till vattenrättsdomaren

finnes i 12 kap. 13 § stadgat.

Protokoll över besiktning, som hålles på grund av stadgandet i 1 § tredje

stycket, varde ock ingivet till vattenrättsdomaren; och äge han, när skäl därtill

äro, för vidtagande av sådan rättelse, som besiktningsman må hava jämlikt 2 §

föreskrivit, utsätta annan tid än denne bestämt.

Har besiktning hållits på grund av ansökan, som i 3 eller 4 § sägs, skall

avskrift av protokollet så snart ske kan tillhandahållas sökanden.

10 §•

Ansökan om besiktning och handräckning, varom ovan finnes stadgat, må,

där allmänna intressen äro i fråga, göras av allmän åklagare eller annan vederbörande

myndighet; och skall kostnaden i ty fall förskjutas av allmänna medel.

11 §.

Den, som mot bestämmelserna i 2 kap. 20 § första eller andra stycket bygger

i vatten utan därtill av vattendomstolen lämnat medgivande

eller mot nämnda bestämmelser eller stadgandet i 3 kap. 11 § verkställer

vattenreglering utan vattendomstolens medgivande

eller mot föreskriften i 2 kap. 20 § tredje stycket underlåter att söka vattendomstolens

godkännande av verkställd ändring å byggnad i vatten

eller mot stadgandet i 2 kap. § 34 första stycket utan vattendomstolens

medgivande utriver byggnad i vatten

eller mot vad i 2 kap. 37 § finnes stadgat vidtager åtgärd för vattendrags

Återställande utan medgivande av vattendomstolen

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 4 käft. (Nr 4.)

7

opaginerad Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr å.

eller mot stadgandet i 6 kap. 20 § första stycket utför anläggning eller

åtgärd för allmän flottled utan medgivande av vattendomstolen eller, där sådant

enligt 11 kap. 46 § är tillfyllest, av vattenrättsdomaren,

skall, där han insett eller skäligen bort inse, att jämlikt åberopade lagrum

medgivande eller godkännande, som nu nämnts, varit erforderligt, straffas med

böter från och med fem till och med fem tusen kronor eller med fängelse från

och med en till och med sex månader.

14 KAP.

Slutbestämmelser.

9. §.

Där enligt stadgande i denna lag handling skall ingivas till vattendomstol

eller vattenrättsdomaren, må den i stället på vederbörande parts eget ansvar i

betalt brev insändas med posten.

Genom denna lag upphävas:

2, 3, 4, 6—14 §§ i förordningen den 30 december 1880 om allmän flottled,

såvitt angår frågor, varom i denna lag bestämmelser givits;

1—9 §§ samt 23 § i flottningstadgan den 30 december 1880, såvitt angår

frågor, varom i denna lag bestämmelser givits;

tillika med alla de särskilda stadganden, vilka innefatta ändring eller förklaring

av vad sålunda upphävda bestämmelser innehålla eller tillägg därtill;

så ock vad i övrigt finnes i lag eller särskild författning stridande mot

bestämmelserna i denna lag.

Där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till lagrum,

som ersatts genom bestämmelse i denna lag, skall denna i stället tillämpas; och

skall i de hänseenden, vari enligt 12 kap. 3, 4 och 11 §§ vattenlagen tiden för

samma dags ikraftträdande är av betydelse, i stället, såvitt rörer dammbyggnad

för allmän flottled, dagen då denna lag träder i kraft komma i betraktande.

I fråga om flottleds anläggande, utvidgande eller förbättrande i gränsfloderna

Torneä och Muonio älvar galle vad därom är särskilt stadgat.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1920; dock må utan hinder av

stadgandet i 10 kap. 1 § Konungens befallningsbavande intill den 1 januari 1925

till förrättningsman vid syneförrättning enligt sagda kap. förordna person, som

enligt hittills gällande bestämmelser varit behörig förrätta flottledssyn.

De vid denna lags ikraftträdande anhängiga mål rörande allmän flottled

skola bandläggas och bedömas enligt äldre lag, dock att denna lags bestämmelser

skola tillämpas å mål rörande inrättande av allmän flottled, därest vid den tid,

då denna lag träder i kraft, syn enligt äldre lag ej ännu i målet påbörjats.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

51

Förslag

till

Lag

om flottning i allmän flottled.

Härigenom förordnas, som följer:

1 KAP.

Allmänna bestämmelser.

1 §•

I allmän flottled stånde envar öppet att, efter ty här nedan närmare skils,

låta flottgods löst framflyta.

2 §.

De, som i annat fall än i 3 § sägs låta flottgods löst framflyta i allmän

flottled, som upplåtits till allmänt begagnande (allmän flottning), skola utgöra

en flottningsförening med uppgift och befogenhet, varom i 4 kap. förmäles.

Huruledes för vissa fall Konungen må bestämma, att allmänna flottningen

skall ombesörjas i annan ordning än genom flottningsförening, därom stadgas

Innehavare av jordbruksfastighet inom by eller hemman, som gränsar till

flottleden, vare icke pliktig att för husbehovsvirke, som han framflottar från skog,

tillhörig byn eller hemmanet eller vari byn eller hemmanet har del, tillhöra

flottningsförening eller erlägga avgifter för flottledens begagnande eller eljest i

fråga om husbehovsflottning vara underkastad bestämmelserna i denna lag; dock

må dylik flottning ej äga rum på sådant sätt, att därigenom uppstår hinder för

den allmänna flottningen eller fara för husbehovsvirkets sammanblandning med

det i den allmänna flottningen ingående flottgodset, och vare förty sådan flottande

pliktig att i avseende å såväl anmälan om tillämnad flottning som iakttagande

av nödiga försiktighetsmått ställa sig till efterrättelse vad Kungl. Maj:ts

befallningshavande därutinnan föreskriver.

opaginerad Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

4 §•

Allt i allmän flottning ingående flottgods skall framföras gemensamt (gemensam

flottning), där ej vattendomstolen för viss flottled meddelat allmän bestämmelse

om flottning utan flottgodsets sammanblandande (separatflottning) eller

ock för särskilt tillfälle flottningsstyrelsen finner nu nämnt flottningssätt kunna

utan hinder för den gemensamma flottningen tillstädjas viss flottande.

5 §■

Utan särskilt lov må de, som ombesörja flottningsarbetet, äga tillträde till

stränderna, där sådant är av nöden för skadas avvärjande eller flottgodsets utvältande

eller framförande i flottleden. Väg eller stig över annans tomt, åker, äng,

plantering eller andra ägor, vilka kunna skadas därav, må dock ej tagas, om tillträde

till stranden annorledes kan lämpligen beredas.

Under pågående flottning vare ock tillåtet att i vattnet hålla tillfälliga

led- och stoppbommar, där samfärdseln ej avsevärt hindras därav, så ock att å

eller invid stränderna anbringa nödiga bomfästen, stöd eller dylikt eller därtill

använda naturföremål.

2 KAP.

Om ersättning för flottningsskada..

6 §•

För skada och intrång, som vållas av flottgodset eller genom åtgärd, som

i 5 § sägs eller eljest i följd av flottningen (flottningsskada), skall gäldas ersättning

med fulla värdet.

Vad i denna lag stadgas med avseende å flottningsskada galle ock beträffande

skada och intrång, som vållas genom anläggning eller åtgärd för flottleden,

i den män. ej ersättning därför blivit i beslut om anläggningen eller åtgärden

eller eljest i laga ordning på förhand uppskattad och erlagd.

Hurusom i vissa fall flottningsskada kan i sammanhang med beslut rörande

flottledens inrättande, utvidgande eller förbättrande varda ■ uppskattad och ersatt,

därom skils i 6 kap. vattenlagen.

7 §•

Bygger någon i allmän flottled annorledes än med lag eller givna föreskrifter

överensstämmer, stånde själv den skada, som å byggnaden må vållas i

följd av flottningen. Där någon utan att påkalla och avbida vattendomstolens

bestämmelse om skyddsåtgärd, som i 6 kap. 18 § vattenlagen sägs, gör byggnad

i flottleden, stånde ock under tiden själv skadan.

8 §•

De, vilka under året deltagit i allmän flottning å det ställe, där skada timat,

äro en för alla och alla för en ansvariga för ersättnings gäldande till den, som

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

lidit skadan, men för ersättnings utbekommande har denne att söka flottningsföreningen,

vars styrelse har att föra de flottandes talan härutinnan och ombesörja

betalningen. Skulle flottningsstyrelse ej finnas hos Kung!. Maj:ts befallningskavande

anmäld eller utdömd betalning icke kunna utfås hos flottningsföreningen,

må viss flottande sökas med rätt för honom att, i den mån han guldit

mera än vad på honom efter hans andel i flottgodset belöper, återkräva beloppet

av de övriga flottande.

9 §.

Ersättningsanspråk mot flottningsförening skall, om och i den mån ersättningen

ej blivit på förhand bestämd, anmälas hos flottningsstyrelsen eller dess

i 44 § omnämnda ombud före utgången av det kalenderår, då skadan uppkom,

vid äventyr, om tiden försittes, att rätt till talan är förlorad, såframt ej ändå före

utgången av nämnda tid skadans uppskattning blivit i laga ordning hänskjuten

till skiljemän. Har flottning någonstädes pågått efter den 1 november, må dock

i fråga om skada, som vid sådan del av flottleden uppkommit, anmälan, som nu

sagts, göras intill utgången av nästföljande kalenderår.

Anmälan, varom nu är fråga, skall göras i skrift, som tillställes den, hos

vilken anmälan skall ske, dock att hos flottningsstyrelsens ombud i orten anmälan

må med laga verkan göras muntligen. Skriftlig anmälan, som inneslutes i rekommenderat

brev, avlämnat på posten inom ovan angivna tid och ställt till mottagarens

vanliga adress, skall anses behörigen delgiven.

10 §■

Varder ej överenskommelse träffad om ersättningen, skall efter syn och

uppskattning frågan avgöras av tre ojäviga skiljemän, bland vilka en utses av

vardera parten och de sålunda utsedda tillkalla den tredje.

Flottningsförening åligger att varje år å tid, som i reglementet bestämmes,

utse skiljeman och ersättare för denne. Här så i reglementet föreskrives, skola

för skilda sträckor av flottleden eller för prövning av olika slag av skada utses

olika personer.

För viss by eller visst annat område utmed flottleden må efter sinsemellan

träffad överenskommelse strandägare och andra med avseende å dem vidkommande

flottningsskada med laga verkan på förhand utse gemensam skiljeman och ersättare

för denne samt om valet underrätta flottningsstyrelsen.

He för flottningsförening utsedda skiljemännens och ersättarnes namn och

adresser skola varje år inom i reglementet angiven tid anmälas hos Kungl. Maj:ts

befallningshavande för kungörande på flottningsföreningens bekostnad i länskungörelserna

och i en eller flera tidningar inom orten.

11 §•

Skiljemannaåtgärd, som i 10 § sägs, må påkallas av envar av parterna.

Sådant påkallande sker medelst framställning till motparten eller skiljeman, som

denne må hava utsett på förhand.

Har flottningsförening underlåtit att utse skiljeman och vederbörligen anmäla

valet, eller har annan part, för vilken skiljeman ej blivit på förhand utsedd,

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

ej inom tio dagar efter skiljemannaåtgärdens påkallande tillkännagivit sitt val av

skiljeman, eller kan ej enighet vinnas om valet av den tredje, skall skiljeman

utses av domaren i orten.

Tiden för syns hållande bestämmes av skiljemännen med iakttagande av

att, där ej skadan är av beskaffenhet att böra skyndsamt uppskattas, synen såvitt

möjligt bör företagas efter det flottningen avslutats och i sammanhang med övriga

skadors uppskattande. Har sedan skiljemannaåtgärd påkallats, skiljedom ej meddelats

inom etthundraåttio dagar därefter, vare part oförhindrad draga tvisten

under prövning av allmän underrätt i den ort, där skadan skett. Skiljedom, som

meddelas senare än nu sagts, vare utan verkan, såframt ej parterna överenskomma

att åtnöjas därmed.

12 §.

Varder dömt till ersättning, skall den ersättningsskyldige ock förpliktas

att gälda kostnaden för skiljemannaförrättningen samt motpartens utgifter å saken;

dock att där ersättningen ej sättes högre än den ersättningsskyldige före

förrättningen bjudit, envar skall stånda sina kostnader och vardera gälda halva

förrättningskostnaden. Ogillas ersättningsyrkande, men finnes den, som framställt

kravet, ej hava saknat fog därför, vare ock lag som sist sagts; eljest gälde han

all förrättningskostnad och motpartens utgifter å saken. Har part till skiljeman

utsett person utom orten och finnes uppenbart, att ojävig och till skiljeman lämplig

person varit att tillgå inom orten, må motparten icke betungas med högre ersättning

för sådan skiljemans inställelse, än som kan anses motsvara vad person

inom orten bort tillerkännas.

Vad de flesta skiljemännen säga skall, änskönt någondera parten är missnöjd

därmed, gå i verkställighet, där ej rätten eller överexekutor förordnar annorlunda;

den av parterna, som ej nöjes med skiljedomen, dock ej förment att

draga tvisten under domstols prövning, så framt han instämmer sin talan inom

nittio dagar från det skiljedomen tillställdes honom. Skiljedomen skall avfattas

skriftligt och däri lämnas tydlig hänvisning om, vad den missnöjde har att iakttaga

för tvistens dragande under domstols prövning.

Rätt domstol för upptagande av tvist, som nu sagts, vare allmän underrätt

i den ort, där skadan skett.

13 §.

Finnes flottningsskadä bliva så stadigvarande, att värdet därå kan genom

uppskattning på förhand utrönas, skall, om ersättningstagaren påstår det, ersättningen

på förhand bestämmas att utgå vare sig i årlig avgift under hela den tid

flottning kommer att fortgå eller ock på en gång, allt efter ty skäligt prövas. Ej

må, ändå att parterna må vara ense om visst belopp, ersättningen bestämmas till

högre belopp än som kan anses skäligt.

Vad i 9 kap. 54—57 samt 68—71 §§ vattenlagen stadgas beträffande ersättnings

nedsättande i vissa fall samt Kungl. Maj:ts befallningshavandes befattning

med nedsatta ersättningsmedel och om anmälan i vissa fall till vederbörande

domstol skall äga motsvarande tillämpning i fråga om ersättning för

fiottningsskada, som blivit på förhand bestämd att utgå på en gång. I samband

därmed att ersättning enligt denna § bestämmes, skola skiljemännen giva tillkänna,

om och i vilken mån nedsättning därav skall ske.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl: Maj:ts proposition nr 4.

Beslut, varigenom ersättning bestämmes på förhand, bör senast inom ett

år från beslutets meddelande genom endera partens försorg insändas till vattenrättsdomaren

för antecknande i vattenboken; och vare, sedan sådant antecknande skett,

laga kraftvunnet beslut gällande jämväl mot framtida ägare och innehavare av

fastighet, som av beslutet beröres.

Hurusom till följd av ändrade förhållanden avgift, som bestämts att utgå

årligen, kan varda till beloppet ändrad eller ock bestämd att upphöra, därom skils

i 6 kap. 23 § vattenlagen.

3 KAP.

Om avgörande av vissa frågor rörande allmän flottleds upplåtande och begagnande.

14 §.

Sedan i underställningsmål rörande företag enligt 6 kap. vattenlagen vattendomstolen

meddelat beslut om allmän flottleds inrättande eller om vidtagande av

åtgärder för redan befintlig allmän flottleds utvidgande eller förbättrande, äge envar,

som vill yttra sig över synemännens förslag till bestämmelser rörande de i 10 kap. 19 §

vattenlagen omförmälta frågor, att inom trettio dagar från det vattendomstolens beslut

meddelades till Kungl. Maj:ts befallningshavande ingiva eller i betalt brev med posten

insända sina erinringar i saken. Erfordras före ärendets avgörande ytterligare

utredning, äge Kungl. Maj:ts befallningshavande härför anlita biträde av förrättningsmannen

eller annan . sakkunnig person; prövas nödigt att vidare höra sakägarna,

lämne Kungl. Maj:ts befallningshavande dem tillfälle att yttra sig

vid sammanträde inför Kungl. Maj:ts befallningshavande eller, där fråga är om mindre

flottled och det i övrigt finnes lämpligt, inför någon av länsstyrelsens tjänstemän.

Kungörelse om sådant sammanträde skall minst tre veckor före sammanträdet

dels avsändas till pastorsämbetet för uppläsande i kyrkan för den eller de församlingar,

där flottleden framgår, dels tillställas den eller de personer, som jämlikt

10 kap. 26 § vattenlagen utsetts att mottaga handlingarna i målet, ävensom senast

tio dagar förut införas i en eller flera tidningar inom orten. Anläggaren av

flottleden varde till sammanträdet särskilt kallad.

Så snart ske kan företage Kungl. Maj:ts befallningshavande härefter omförmälta

frågor till avgörande i enlighet med föreskrifterna i 29 och 30 §§.

15 §.

Väckes hos Kungl. Maj:ts befallningshavande beträffande befintlig flottled

fråga om nya eller ändrade bestämmelser i de hänseenden, som i 29 och

30 §§ sägs, galle angående sådant ärendes handläggning i tillämpliga delar vad

i 14 § stadgats, dock att sammanträde med sakägarna alltid skall hållas, där ej

frågan endast rörer fastställande eller jämkning av amorteringsplan samt flottningsföreningen

och förlagsgivaren annorledes blivit i saken hörda.

Av äldre beslut vare Kungl. Maj:ts befallningshavande ej förhindrad att

meddela ny eller ändrad bestämmelse i ämne, varom nyss förmälts; dock att fast
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

ställd amorteringsplan ej må näbbas i vidare mån än som överensstämmer med

stadgandena i 31 §.

16 §.

Sedan de för allmän flottleds inrättande föreskrivna arbeten blivit besiktigade

och godkända, varde flottleden av Kungl. Maj:ts befallningshavande genom

särskilt beslut upplåten till allmänt begagnande, dock må dylikt upplåtande ej

ske, innan Kungl. Maj:ts befallningshavande meddelat beslut i de frågor, som i

14 § omförmälas, samt fastställt reglemente för flottningsförening.

Ej må flottning idkas i allmän flottled, förrän den blivit till allmänt begagnande

upplåten; dock att rätt till interimsflottning, efter ty nedan sägs, må

kunna av Kungl. Maj:ts befallningshavande i vissa fäll dessförinnan medgivas.

17 §.

Har enligt laga kraft vunnet beslut förordnats om allmän flottleds inrättande

och kan, ändå att i beslutet föreskrivna åtgärder icke vidtagits, flottning

ske utan väsentligt men för strand-, bro-, fiske- och vattenverksägare eller andra

samt utan betydligare hinder för föreskrivna flottledsarbetens utförande, må i avbidan

på flottledens upplåtande till allmänt begagnande tillstånd till interimsflottning

kunna efter särskild ansökan medgivas den, som förut enskilt flottat därstädes,

så ock annan, som visas genom uppehåll med flottningen komma att lida

avsevärd förlust.

Ansökan om interimsflottning ingives till Kungl. Maj:ts befallningshavande;

och åligger det Kungl. Maj:ts befallningshavande att däröver infordra yttrande

från vattenrättsdomaren, den enligt 10 kap. 2 § vattenlagen förordnade förrättningsmannen

och anläggaren av flottleden ävensom att, där ärendet ej är av brådskande

beskaffenhet och det i övrigt finnes erforderligt, på lämpligt sätt bereda

strandägare och andra, vilkas rätt kan beröras av frågan, tillfälle att inom viss

kort tid yttra sig över ansökningen.

18 §.

Tillstånd till interimsflottning må av Kungl. Maj:ts befallningshavande

meddelas i den omfattning, som med hänsyn till föreliggande omständigheter

finnes lämplig, dock ej för längre tid än ett år i sänder; och föreskrive Kungl.

Maj:ts befallningshavande de villkor för flottningen, som för varje fäll må finnas

erforderliga, med iakttagande därav dels att de av vattendomstolen meddelade

allmänna bestämmelser för flottledens nyttjande till allmän flottning bliva i tilllämpliga

delar gällande med avseende å interimsflottningen dels ock att interimsflottande

förpliktas att för sitt flottgods erlägga flottledsavgifter till samma belopp,

som beräknas böra utgå, sedan flottleden upplåtits till allmänt begagnande.

Interimsflottande bör tillika erinras om honom åliggande skyldighet att

ersätta ej mindre strandägare och andra uppkommande flottningsskada än även

anläggaren av den allmänna flottleden all genom flottningen förorsakad kostnad

för underhåll av flottledsbyggnader, som må vara utförda; och skall vad i 8 samt

10—12 §§ stadgas med avseende å ersättning för flottningsskada i tillämpliga

delar gälla även beträffande ersättning av interimsflottande för flottledsbyggnaders

underhåll.

opaginerad Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

Där omständigheterna sådant påkalla, bör ock föreskrivas, att interimsfiottande,

innan flottningen vidtager, skall ställa fullgod säkerhet för avgifter och

skadestånd, som nu sagts.

Vid tillstånds meddelande varde tillsett, att bland flera sökande ingen erhåller

obehörig fördel framför annan.

19 §•

Beslut, varigenom tillstånd till interimsflottning meddelas, må, ändå att

ändring däri sökes, gå i verkställighet. Om beslutet varde på sökandens bekostnad

kungörelse genast införd i en eller flera tidningar i orten.

Utan hinder därav att beslutet vunnit laga kraft eller gått i verkställighet,

må Kungl. Majtts befallningshavande, när anledning därtill förekommer, efter

interimsflottandes hörande föreskriva nya villkor för flottningen eller erforderliga

inskränkningar däri eller ock återkalla det meddelade tillståndet.

20 §.

Vid meddelande av tillstånd till interimsflottning förordne Kungl. Makts

befallningshavande syssloman att med den befogenhet, som i 33 § 1 mom. andra stycket

tillerkännes flottningsstyrelse, av de flottande uttaga de i 18 § omförmälda flottledsavgifter

och att i övrigt tillse, att föreskrivna villkor iakttagas vid flottningen.

Till syssloman, som nu sagts, skall förordnas lämplig och vederhäftig person

eller ock flottningsstyrelse för annan uppströms eller nedströms belägen allmän

flottled; och njute sysslomannen arvode av de flottande med belopp, som bestämmes

av Kungl. Maj:ts befallningshavande.

Flottledsavgifter, som av sysslomannen uppbäras, skola göras räntebärande

genom insättande å bankinrättning; och åligger det sysslomannen att, sedan flottleden

upplåtits till allmänt begagnande och flottningsförening bildats, till flottningsstyrelsen

redovisa vad han uppburit jämte upplupen ränta. Där till följd

av stadgandena i 6 kap. 14 § vattenlagen frågan om allmän flottled förfaller,

skall redovisning lämnas till Kungl. Maj:ts befallningshavande, som med medlen

förfar på sätt i 82 § första stycket stadgas; dock att ägare av enskilda flottledsbyggnader

äger av influtna avgifter bekomma vad å nämnda byggnader må belöpa,

så ock, där han ej är anläggare, vad han därutöver kan hava själv erlagt

i avgifter.

21 §•

Där beträffande vatten, varest allmän flottled icke finnes men flottning

ändock flere år bedrivits, sådant förhållande uppkommer, att rätten till flottning

icke vidare utan oskäliga kostnader står till buds, vare, sedan ansökan om allmän

flottleds inrättande i vattenområdet inkommit, den omständigheten att beslut därå

ej ännu av vattendomstolen meddelats, ej hinder för Kungl. Maj:ts befallningshavande

att medgiva sökanden till flottledsföretaget rätt till interimsflottning,

såframt flottningens avstannande finnes komma att för honom medföra synnerligen

betydande förluster; och skall å sådant ärende stadgandena i 17—20 §§ äga motsvarande

tillämpning. Ej må dock i fall, som nu nämnts, interimsflottning be
Biliang

till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 4 Käft. (Nr 4.) 8

opaginerad Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

viljas, med mindre sökanden ställer fullgod säkerhet dels för avgifter och skadestånd,

som i 18 § omförmälas, dels ock med visst belopp, motsvarande virkets

värde, för att flottledsarbetet, därest sökanden antages till anläggare, behörigen

utföres.

22 §.

Har i beslut om allmän flottleds inrättande eller sedermera föreskrivits,

att flottning i flottleden skall till viss tid av året inskränkas, äge Kungl. Maj:ts

befallningshavande, där för visst fall under pågående flottning yppas behov av

tidens utsträckande, på ansökan lämna tillstånd därtill antingen beträffande flottleden

i dess helhet eller med avseende å viss del därav.

Skola enligt vattendomstolens beslut arbeten av större omfattning utföras

för allmän flottleds utvidgande eller förbättrande och finnes nödigt, att flottningen

härunder begränsas eller helt inställes, äger Kungl. Maj:ts befallningshavande på

framställning meddela erforderliga bestämmelser angående flottningens bedrivande

under tiden till dess arbetena blivit fullbordade och godkända.

4 KÅP.

Om flottningsföreningar.

Om flottningsförenings uppgift och verksamhet.

23 §.

Flottningsförening har att i enlighet med denna lag ombesörja den allmänna

flottningen, handhava och vidmakthålla flottleden jämte dess tillhörigheter

samt uppbära och redovisa de för flottledens nyttjande stadgade flottledsavgifter.

E!j må flottningsförening utöva verksamhet, som är främmande för det

ändamål, föreningen sålunda har att fullfölja.

24 §.

Fottningsfö rening må ej förvärva fast egendom annorledes än för flottledens

räkning eller i andra fäll än:

1. där det tarvas för utförande av anläggning eller åtgärd för flottleden

eller för flottningens ändamålsenliga ordnande;

2. där förvärvande av visst område finnes önskvärt för nedbringande av

skadeersättning;

3. där fastighet skall användas för anordnande av nödiga kontors- eller

verkstadslokaler eller bostäder åt flottningschef, kontors-, flottnings- och annan

personal.

Prövningen, huruvida efter ty nu sagts förvärv av fast egendom må anses

tillåtet, ankomme på Kungl. Maj:ts befallningshavande i det eller de län, där

flottleden framgår.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

25 §.

Allmän flottled tillhörig egendom må ej för gäld intecknas eller pantsättas;

dock att Kungl. Maj:ts befallningshavande äger, där sådant prövas ändamålsenligt,

för visst fäll medgiva flottningsförening att med inteckning för gäld

belasta fastighet, som i 24 § 3 omförmäles. Fast egendom må ej utan Kungl.

Maj:ts befallningsbavandes tillstånd avyttras; för flottningen behövliga byggnader

och anläggningar må ej avhändas flottleden.

Har flottningsförening för ändamål, som i 24 § sägs, förvärvat större fastighetsområde

än behovet kräver eller finnes eljest fast egendom icke vara för flottleden

eller flottningen behövlig, åligger det föreningen att, så snart det kan ske

utan förlust, avyttra vad lämpligen kan undvaras.

Behållningen av medel, som inflyta för flottleden tillhörig egendom, må ej

förbrukas till gäldande av årets löpande utgifter utan skola användas såsom kapitaltillskott

till fond, varom i 32 § förmäles, eller eljest till framtida båtnad för

flottleden.

26 §.

Har flottningsförening något år att vidkännas kostnad, som efter ty i 30 §

stadgas må fördelas å flera år att av de flottande gäldas enligt viss amorteringsplan,

må föreningen, där ej kostnaden förskjutes av årets flottande, med förlagsgivare

träffa avtal om kostnadens förskjutande medelst förlagslån med rätt för

förlagsgivaren att uppbära de för kostnadens återgäldande stadgade amorteringsavgifter.

Till belopp och under villkor, som bestämts i reglementet eller av flottningsstämma,

äge flottningsstyrelsen för föreningens löpande behov upptaga tillfälligt

lån. För gäldande av sådant lån svare allenast de, som flotta det år, för

vars utgifters täckande skulden göres.

27 §.

Med de inskränkningar och under de villkor, som kunna vara bestämda i

reglementet, må med bindande verkan jämväl för kommande års flottande beslut

fattas eller avtal träffas om flottningschefs, tjänstemäns och arbetares anställande

för flera år, om deras avlöningsförmåner samt om pensioner, olycksfalls- och sjukdomsunderstöd

och dylikt åt dem eller deras anhöriga. Vill någon vinna visshet,

att beslut eller avtal, som nu sagts, icke må kunna klandras avoskäl, som i 62 §

sägs, söke Kungl. Maj:ts befallningshavandes stadfästelse därå. Å sålunda stadfäst

beslut eller avtal äge stadgandet i 62 § ej tillämpning.

Flottningsförening äge ock ingå avtal, gällande för flere år, med strandägare

och andra rörande ersättning för flottningsskada, om strandarrenden, om

flottningsarbetets utförande på ackord och annat dylikt.

Om flottningsförenings utgifter och deras fördelande på de flottande.

28 §.

I flottningsförenings räkenskaper skola föreningens utgifter sammanföras

under nedannämnda huvudgrupper:

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

1. Flottledsutgifter, omfattande kostnader, som skola återgäldas till anläggare

eller annan, vilken njuter anläggares rätt, eller eljest utgives för flottledens

utvidgande eller förbättrande, så ock kostnader för förvärvande av fast egendom,

allt i den mån ej kostnaderna göras eller egendomen förvärvas för tillgodoseende

av ändamål, som under 4, 5 eller 6 omförmäles;

2. Underhållsutgifter, omfattande kostnader för vidmakthållande av flottleden

och av densamma tillhörig egendom, i den mån kostnaderna ej skola hänföras

till de under 4, 5 eller 6 omförmälda utgifter;

3. Utflottningsutgifter, omfattande all arbets- och annan kostnad för virkets

framskaffande i flottleden, strandarrenden, bom- och dammavgifter, ersättning

för flottningsskada, som icke skall hänföras till 4, samt andra utgifter för liknande»

ändamål;

4. Sorteringsutgifter, omfattande kostnader för skiljeanordningars inrättande

och vidmakthållande, för virkets insamlande och urskiljande vid skiljeställe,

för anskaffande och vidmakthållande av redskap och materiel för skiljningen,

så ock för ersättande av skada genom anläggning för skiljningen eller i

följd av skilj ningsarbetet;

5. Inventarieutgifter, omfattande kostnader för anskaffande och vidmakthållande

av redskap och materiel för utflottningen;

6. Förvaltningsutgifter, omfattande kostnader för kontorshållning, bokföring,

styrelse- och revisorsarvoden, flottningschefs och kontorspersonals avlöning samt

för pensioner, olycksfalls- och sjukdomsunderstöd och övriga allmänna omkostnader;

7. Separatutgifter, omfattande kostnader av icke gemensam art, såsom

för utvältning av flottgodset, separatflottning, avskilt virkes buntning, flottläggning

eller transporterande, inbärgande nedanför skiljeställe av vinddrivet eller

spillt virke och dylikt.

Har till rättvis fördelning av flottleds- och underhållsutgifter flottleden indelats

i flottledsdistrikt, skola över sagda utgifter räkenskaper föras särskilt för varje

distrikt. Lag samma vare om utflottningsutgifter, där flottleden blivit indelad i

utflottningsdistrikt. Finnes flottledsan läggning å visst distrikt bliva till gagn

för flottningen även å andra flottledsdistrikt, äge vattendomstolen eller, där anläggningen

utförts utan vattendomstolens tillstånd, flottningsstämma besluta, att

anläggningskostnaden skall i mån av båtnaden fördelas på samtliga dessa distrikt.

29 §.

För de flottandes inbördes delaktighet i olika slag av utgifter skall i den

ordning, som i 14 och 15 §§ sägs, Kungl. Maj:ts befallningshavande fastställa allmänna

grunder, varefter skilda slag av flottgods böra vid kostnaders fördelning

jämföras med varandra; och skall därvid iakttagas:

att kostnader, hänförliga till visst flottleds- eller utflottningsdistrikt, fördelas

allenast å flottgods, som å sådant distrikt fram flottats;

att grunderna för delaktighet i flottleds- och underhållsutgifter bestämmas

med hänsyn till vad som finnes skäligt och lämpligt för främjande av en god

skogshushållning;

att övriga utgifter varda fördelade efter den större eller mindre svårighet,

de särskilda flottgodsslagen orsaka vid flottningen eller sorteringen; dock att jämkning

i tillämpningen av denna fördelningsgrund beträffande smärre virkesdimen
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 4.

sioner eller beträffande virke, som flottas lång väg, må äga rnm, om sådant kan

ske utan påvisbar ökning av kostnaden för annat virke;

samt att i sorteringsutgifter deltaga beträffande varje skiljeställe allenast

de flottande, vilkas flottgods där avskiljes; dock att, där uppenbart är, att till

följd av det utsorterade virkets avskiljande ur flottleden orsakas minskning i sorteringskostnaden

för flottgods, som vidare framflottas, Kungl. Maj:ts befallningsbavande

äger efter tagen hänsyn jämväl till de av virkets uppehållande vid

sådant skiljeställe orsakade olägenheter bestämma, att även ägare av sådant flottgods

skall i mån av båtnad, som nu sagts, deltaga i gäldandet av sorteringskostnaden

vid skiljeställe, där virket icke avskiljes; där på grund av lokala förhållanden

skiljningen å viss plats verkställes vid skilda sorteringsverk, som stå i beroende

av varandra, må dessa i nu nämnt avseende anses som ett skiljeställe.

Separatutgifter fördelas på allenast de flottande, vilkas flottgods föranlett

kostnaderna i fråga; separatflottande vare fri från deltagande i arbetskostnaden

för den gemensamma flottningen. Där all flottning bedrives separat, må kostnaden

för virkets framskaffande fördelas å samtliga flottande.

30 §.

Där kostnader, som hänföras till flottledsutgifter, finnas vara så betydande,

att, om de lades å allenast ett års flottning, denna skulle därigenom oskäligt betungas,

förordne Kungl. Maj:ts befallningshavande i den ordning, som i 14 och

15 §§ sägs, att sådana kostnader skola gäldas genom amortering under flera, högst

tjugu, år medelst vissa avgifter å flottgodset (flottledsavgifter), så avvägda, att

beloppet jämte ränta å vad oguldet innestår skäligen kan antagas bliva därmed

under den beräknade tiden till fullo guldet; och varde räntan därvid så bestämd,

att den motsvarar den räntefot, mot vilken beloppet skäligen må antagas kunna

upplånas, med tillägg, där så finnes nödigt, av en riskpremie intill två procent.

Vad nu stadgats beträffande flottledsutgifter galle ock med avseende å

kostnader, hänförliga till underhålls-, sorterings-, inventarie- eller förvaltningsutgifter,

av sådan beskaffenhet, att jämväl kommande års flottande därav hämta

väsentlig fördel.

Under ovan stadgad förutsättning äge ock flottningsförening utan inhämtande

av Kungl. Maj:ts befallningshavandes besked besluta amortering under högst

tre flottningsår av kostnader, som ovan sagts.

Fastställda avgifter må ej uppbäras för längre tid än till dess det belopp,

varom fråga är, jämte ränta blivit till fullo guldet.

31 §.

Visar sig, sedan plan för amortering blivit av Kungl. Maj:ts befallningshavande

fastställd, att ändring av de bestämda avgifterna eller annan jämkning

i villkoren erfordras, må, såvitt törlagsgivares rätt ej därigenom försämras,

Kungl. Maj:ts befallningshavande på ansökan efter dennes hörande förordna om

sådan jämkning.

Har vid den beräknade betalningstidens utgång kostnaden ännu icke blivit

till fullo gulden, må Kungl. Maj:ts befallningshavande på ansökan bevilja utsträckt

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

tid för dess gäldande; dock må härvid beträffande anläggning, som med amorteringen

avses, i intet fall till amortering upptagas större belopp av den ursprungliga

kostnaden än som motsvarar dåvarande värdet av anläggningen. För utrönande

av detta värde må Kung!. Maj:ts befallningshavande förordna om nödig

utredning.

32 §.

På ansökan av flottningsförening eller med dess begivande äge Kungl.

Maj:ts befallningshavande för en tid varje gång av högst tio år förordna, att till

utjämnande av underhållsutgifterna viss årsavgift skall distriktsvis utgå för varje

flottgodsenhet. I den mån avgifterna för ett är icke åtgå till gäldande av samma

års underhållsutgifter, skola de ingå till en fond, benämnd underhållsfond.

I enahanda ordning må ock kunna förordnas om upptagande av bestämda

årsavgifter för bildande av understödsfonder till utjämnande av olika års utgifter

för pensioner, olycksfalls- och sjukdomsunderstöd och dylikt åt fiottningschef,

tjänstemän och arbetare eller deras anhöriga.

För förvaltningen av fond, som nu sagts, skall Kungl. Maj:ts befällningshavande

fastställa reglementariska bestämmelser, utmärkande förutom annat, under

vilka förhållanden och till vilket belopp fondens medel må tagas i anspråk till

gäldande av kostnader av angivet slag.

Fonds medel skola hållas avskilda från övriga av föreningen omhänderhavda

tillgångar och må icke användas eller tagas i mät för annat ändamål än

sådant, för vars tillgodoseende fonden bildats.

33 §.

1 mom. Till bestridande av föreningens utgifter är envar, som deltager i

den allmänna flottningen, pliktig att årligen å tider, som angivas i reglementet,

tillskjuta nödigt förlag, samt, om förlaget ej förslår till täckande av de utgifter,

som skola läggas å årets flottning, fylla bristen.

Längd för uttaxering av dylikt förlag skall av flottningsstyrelsen årligen

uppgöras med ledning av de enligt 66 § avgivna uppgifter. Försummar flottande

att erlägga infordrat tillskott, äger styrelsen till säkerhet därför hålla hans flottgods

kvar och efter tillsägelse till den flottande låta å offentlig auktion sälja så

mycket därav, att beloppet täckes.

Förlag må ej användas eller tagas i mät för annat ändamål än täckande

av föreningens utgifter för det år, för vilket förlaget lämnats; uppstår överskott,

skall det återbäras.

2 mom. Har i mål, som angår något föregående års flottande, betalningsskyldighet

blivit föreningen ålagd, vare styrelsen pliktig att utan dröjsmål uttaxera

beloppet å sagda flottande enligt grunderna för deras delaktighet i det

årets utgifter. Över uttaxeringen skall längd upprättas med angivande av vad

å varje flottande belöper samt tiden för inbetalningen, och vare längden framlagd

till granskning vid särskilt sammanträde med de flottande, som uttaxeringen avser.

Förmenar flottande, att den i längden verkställda fördelningen ej är med

lag överensstämmande, äge han genom stämning å styrelsen inom trettio dagar

efter sammanträdet påfordra rättelse i den gjorda debiteringen. Talan, som nu

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4. 63

nämnts, skall anhängiggöras vid allmän underrätt i den ort, där styrelsen har

sitt säte.

Ändå att dylik klandertalan väckes, vare flottande pliktig att å föreskriven

tid inbetala å honom belöpande bidrag vid äventyr att, där ej rätten annorlunda

förordnar, beloppet må hos honom utsökas i enahanda ordning, som om betalningsskyldighet

vore honom genom laga kraftägande dom ålagd. Finnes flottande

sakna tillgångar till utsökta beloppets gäldande, varde vad som brister

uttaget hos övriga medflottande i enlighet med grunderna för deras delaktighet.

Om reglemente.)

34 §.

För flottningsförening skall finnas reglemente, som Kungl. Maj:ts befallningshavande

efter prövning av därtill avgivet förslag fastställer.

Flottningsförenings reglemente skall angiva:

1. föreningens benämning;

2. den eller de allmänna flottleder, som med föreningens verksamhet avses;

3. den ort inom riket, invid eller i närheten av flottleden, där flott
ningsstyrelsen

skall hava sitt säte;

4. huru styrelsen skall, såvitt på föreningens val ankommer, samman
sättas

;

5. antalet revisorer, som av föreningen skola utses;

6. tiden för räkenskapsavslutning;

7. huru ofta ordinarie flottningsstämma skall hållas;

8. det sätt, varpå kallelse till stämma skall ske och andra meddelanden

bringas till de flottandes kännedom, ävensom den tid före stämma, då föreskrivna

kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;

9. huruvida och i vad mån begränsning av flottandes rösträtt skall

äga rum;

10. inom vilken tid föreningen, efter ty i 10 § stadgas, varje år skall utse

skiljeman och ersättare för honom så ock inom vilken tid på förhand utsedda

skiljemäns och ersättares ävensom i 44 § omförmälda ombuds namn och adresser

skola anmälas hos Kungl. Maj:ts befallningshavande;

11. tiden för flottningsförlagets inbetalande;

12. närmare föreskrifter om vad den, som ärnar deltaga i allmän flottning,

har att iakttaga jämlikt 66 §;

13. vad husbehovsflottande har att ställa sig till efterrättelse i avseende

å såväl anmälan om tillämnad flottning som iaktagande av nödiga försiktighetsmått

14. den tid, efter vars förlopp rätten till timmermärke, som lämnats utan

användning, skall vara förlorad.

Ej. må i reglemente intagas bestämmelse, som finnes stridande mot denna

eller annan lags föreskrifter.

35 §.

Om uppgörande av förslag till reglemente föranstalte de, som ärna begagna

flottleden; och läte Kungl. Maj ds befallningshavande däröver höra skogsägare

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. May.ts proposition nr 4.

och andra, som av frågan äro intresserade, å sammanträde, som Kungl. Maj:ts

befallningshavande på lämpligt sätt utlyser och låter hålla.

Utan hinder av besvär mot beslut, varigenom reglemente första gången

fastställes för flottningsföréning, må reglementet tillämpas, intill dess i anledning

av besvären annorlunda må förordnas.

36 §.

Av flottningsföréning beslutad ändring i reglementet vare ej gällande,

med mindre den varder av Kungl. Maj:ts befallningshavande fastställd.

Över inkommet ändringsförslag läte Kungl. Maj:ts befallningshavande,

innan fastställelse meddelas, höra skogsägare och andra vederbörande i den ordning,

som i 35 § första stycket stadgas; och skall, där ändringsförslag framställts

av annan än flottningsföreningen, denna tillika lämnas tillfälle att å flottningsstämma

yttra sig däröver.

37 §.

Fastställt reglemente så ock underrättelse om däri meddelad ändring skall

av Kungl. Majds befallningshavande skyndsamt överlämnas till vattendomstolen.

Reglemente skall genom föreningens försorg mångfaldigas i tryck och vid

begäran hållas skogsägare och flottande tillhanda.

Om flottning sstyr élse och flottning schef.

38 §.

För flottningsföréning skall finnas en styrelse (flottningsstyrelse).

Styrelsen äge i enlighet med vad i denna lag är stadgat förvalta föreningens

angelägenheter.

39 §.

Styrelsen väljes å flottningsstämma, dock att en ledamot därav skall efter

ty i 40 § stadgas utses på annat sätt.

Till styrelseledamot må utses annan person än flottande.

Ledamot av styrelsen skall vara här i riket bosatt svensk medborgare, där

ej för särskilt fall Konungen medgiver undantag.

Styrelseledamot må, ändå att den tid, för vilken han blivit utsedd, ej gått

till ända, skiljas från uppdraget genom beslut av den, som utsett honom.

Avgår av föreningen vald styrelseledamot, innan den tid, för vilken han

blivit vald. gått till ända, och finnes ej ersättare, åligger det övriga styrelseledamöter,

såframt styrelsen ej är beslutför med kvarstående ledamöter eller enligt

reglementet fulltalig styrelse alltid skall förefinnas, att ofördröjligen föranstalta

om val av ny ledamot.

40 §.

Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län, där styrelsen har sitt säte,

skall för viss tid utse lämplig person att utöver det i föreningens reglemente

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts proposition nr 4.

65

angivna antal styrelseledamöter vara ledamot av styrelsen med samma befogenhet

som dessa att deltaga i handhavandet av föreningens angelägenheter och med

samma ansvar för styrelsens åtgärder. Till sådan styrelseledamot skall utses

någon med skogs- och flottningsförhållandena i orten förtrogen person, som ej

själv deltager i flottningen eller är anställd i flottandes enskilda tjänst; och

njute denne av föreningen arvode, vars belopp bestämmes av Kungl. Maj:ts befallningshavande.

41 §.

När styrelseledamot utsetts å flottningsstämma, skall anmälan därom göras

hos Kungl. Maj:ts befallningsbavande i det eller de län, där flottleden framgår,

för kungörande av den valdes namn och adress i Jänskungörelserna samt i en eller

flera tidningar inom orten. Vid anmälan skall fogas bestyrkt avskrift av protokoll

eller annan handling, som bestyrker valet.

Angående styrelseledamot, som jämlikt stadgandet i 40 § blivit av Kungl.

Maj:ts befallningshavande utsedd, skall ock kungörelse på sätt nu sagts utfärdas.

Saknar fiottningsförening anmäld, behörig styrelse, äge Kungl. Maj:ts befallningshavande

i det län, där styrelsen skall hava sitt säte, på yrkande av rättsägare

förordna syssloman att med samma befogenhet, som tillkommer flottningsstyrelse,

företräda föreningen eller flottleden i det ärende, varom fråga kan vara.

42 §.

Styrelsen äge att själv eller genom ombud ej mindre i förhållande till

tredje man handla å föreningens vägnar än även inför domstol och andra myndigheter

företräda föreningen; dock att där mot föreningen föres talan, som rör

något föregående års flottande, dessa äro berättigade att själva eller genom ombud,

utsett å flottningsstämma med samma års flottande, bevaka sin talan i målet.

1 brottmål, som angår flottgodset, äge styrelsen föra målsägandetalan för

sådan flottande, som ej själv för talan i målet.

Inskränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen, vare, i den

mån ej annat följer av vad i denna lag eller reglementet stadgas, utan verkan

mot tredje man, med mindre han ägt eller bort äga kännedom om inskränkningen.

43 §.

Den allmänna flottningen jämte virkets avskiljande ur flottleden till de

särskilda flottande ävensom flottledens skötsel åligger styrelsen och under dess

inseende en av flottningsstämman utsedd flottningschef; dem åligger tillse att det

allmännas intresse av flottledens vidmakthållande behörigen tillgodoses, att flottningen

ombesörjes på ändamålsenligaste sätt och att icke oberättigad förmån

beredes någon flottande framför annan; ställe sig ock till efterrättelse i reglementet

givna föreskrifter så ock de föreskrifter, som av flottningsstämma eller,

såvitt rör flottningschef, av styrelsen meddelas, där de ej äro stridande mot lag

eller författning eller mot föreningens reglemente.

44 §.

Styrelsen åligger att för varje tingslag, där flottleden framgår, utse minst

ett, inom orten bosatt ombud, till vilket strandägare och andra äga hänvända sig

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 4 käft. (Nr 4.) 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

med anmälningar enligt 9 § samt andra framställningar rörande flottleden och

flottningen däri. Ombuds namn och adress skola årligen inom tid, som bestämmes

i reglementet, anmälas hos Kungl. Majds befallningshavande för kungörande i

länskungörelserna samt i en eller flera tidningar inom orten.

45 §.

Där ej annorlunda är bestämt i reglementet, vare styrelsen beslutför, då

mer än halva antalet ledamöter är närvarande, och galle såsom styrelsens beslut

den mening, om vilken de flesta röstande förena sig, men vid lika röstetal den

mening, som biträdes av ordföranden vid sammanträdet. Till styrelsesammanträde

skola dock, såvitt ske kan, samtliga ledamöter kallas. Elottningschefen varde

alltid ballad till sammanträde samt äge där deltaga uti överläggningen och till

protokollet få sin mening antecknad.

Ledamot av styrelsen eller flottningschef äge ej deltaga i behandling av

fråga rörande avtal mellan honom och föreningen. Ej heller må han deltaga i

behandling av fråga om avtal mellan föreningen och tredje man, där han i frågan

äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot föreningens. Yad

sålunda är stadgat äge motsvarande tillämpning beträffande rättegång eller annan

talan mot styrelseledamoten, flottningschefen eller tredje man.

46 §.

Angående befogenhet för styrelseledamot att för föreningen mottaga stämning

är stadgat i rättegångsbalken; och skall vad i sådant avseende gäller äga

tilllämpning jämväl, då annat meddelande skall delgivas föreningen.

Vill styrelsen kära till föreningen, kalle styrelsen de flottande till flottningsstämma

för val av ombud att i den tvist föra föreningens talan. Stämning

skall anses delgiven, dä den blivit föredragen å stämman.

47 §.

över styrelsens förvaltning och föreningens verksamhet skall styrelsen med

iakttagande av föreskrifterna i 28 § låta föra ordentliga räkenskaper, som för

varje räkenskapsår avslutas och vari föreningens utgifter fördelas mellan de

flottande enligt de av Kungl. Majds befallningshavande fastställda grunder.

Minst en månad eller den kortare tid, som må vara bestämd i reglementet,

före den flottningsstämma, där revisorernas berättelse skall framläggas, avlämne

styrelsen till revisorerna en av styrelsens ledamöter underskriven förvaltningsberättelse.

Inom tid, som nyss sagts, skall ock styrelsen tillställa en var flottande

bestyrkt räkenskapsutdrag, utvisande dennes mellanhavande med föreningen vid

räkenskapsårets slut.

48 §.

Styrelseledamöter, som genom att överträda denna lag eller föreningens

reglemente eller eljest uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskynda flottleden för
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kun yl. Mcij:ts proposition nr 4.

lust eller flottningsföreningen skada, svare därför eu för alla och alla för en;

svare ock på sätt nu nämnts för den skada, som genom överträdelse av denna

lag eller föreningens reglemente tillskyndas tredje man.

49 §.

Yad i denna lag finnes stadgat om styrelseledamot äge motsvarande tilllämpning

å ersättare för sådan ledamot.

klar ersättare utövat styrelseledamots befogenhet, vare den omständighet,

att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats, utan verkan mot envar,

som ej visas hava ägt kännedom därom.

Om revision.

50 §.

Styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skola granskas av två

eller flera revisorer, av vilka en utses av Kung]. Maj:ts befallningshavande i det

län, där styrelsen har sitt säte, och den eller de övriga å den flottningsstämma,

där styrelsen väljes.

Till revisor må ej utses den, som är i föreningens eller styrelseledamots

tjänst.

Revisor må, ändå att den tid, för vilken han blivit utsedd, ej gått till

ända, skiljas från uppdraget genom beslut av den, som utsett honom.

Avgår av föreningen vald revisor, innan den tid, för vilken han blivit

vald, gått till ända, och linnes ej ersättare, åligger det styrelsen att ofördröjligen

föranstalta om val av ny revisor. Avgår revisor, som av Kungl. Maj:ts befallningshavande

utsetts, skall anmälan därom genast göras hos nämnda myndighet.

Av Kungl. Maj:ts befallningshavande utsedd revisor njute ersättning av

föreningen med belopp, som bestämmes av Kungl. Maj:ts befallningshavande.

51 §•

Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera alla de

Senningmedel och övriga tillgångar, som styrelsen för flottledens eller de flottanes

räkning omhänderhar, samt granska föreningens alla böcker, räkenskaper och

andra handlingar; och må av revisor begärd upplysning angående förvaltningen

ej av styrelsen eller flottningschefen förvägras.

Vid fullgörandet av sitt uppdrag hava revisorerna att ställa sig till efterrättelse

de särskilda föreskrifter, som av föreningen meddelas och ej avse inskränkning

i "deras i lag stadgade befogenhet eller eljest strida mot lag eller författning

eller mot föreningens reglemente.

Revisorerna skola över granskningen avgiva en av dem underskriven berättelse,

som, efter det styrelsen lämnats tillfälle taga del av densamma, framlägges

å flottningsstämma jämte styrelsens förvaltningsberättelse.

Angående revisorers befogenhet att påfordra sammankallande av extra

flottningsstämma stadgas i 58 §.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

52 §.

Hava revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges å flottningsstämma,

mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift eller uppsåtligen underlåtit

att gorå anmärkning mot dylik uppgift i handling, som av dem granskats,

eller vid fullgörandet av sitt uppdrag visat vårdslöshet, vare de, som låtit sådant

komma sig till last, föreningen ansvariga för all därav uppkommande skada, en

för alla och alla för en.

Om flottningsstämma.

53 §.

Flottandes rätt att deltaga i handhavandet av flottningsförenings angelägenheter

utövas å flottningsstämma. Där äge envar, som anmält virke till flottning

under eget inregistrerat märke, rösträtt i enlighet med vad i 55 § sägs.

Ej må någon själv eller genom ombud eller såsom ombud för annan deltaga

i behandling av fråga rörande avtal mellan honom och föreningen. Ej heller

må han deltaga i behandling av fråga om avtal mellan föreningen och tredje

man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot

föreningens. Yad sålunda stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande rättegång

eller annan talan mot honom eller tredje man. Styrelseledamot må ej deltaga

i beslut om ansvarsfrihet för förvaltningsåtgärd, för vilken han är ansvarig,

eller i val av revisor.

54 §.

Där ej annat finnes stadgat i reglementet, välje flottningsstämma själv

ordförande att leda förhandlingarna, och tillkommer därvid varje röstande en röst.

Å stämman skall upprättas och till godkännande framläggas en förteckning

över närvarande flottande och ombud för flottande med uppgift å den rösträtt,

som tillkommer en var av dem. Sedan denna förteckning, som skall tjäna

till röstlängd vid stämman, godkänts, lände densamma till efterrättelse å stämman,

dock att, där stämman uppskjutes till senare dag än nästföljande söckendag,

ny förteckning skall upprättas å den fortsatta stämman.

Vid ordinarie stämma, som i 57 § omförmäles, skola upprättas två särskilda

röstlängder, en för det gångna flottningsåret och en för det nya.

Över beslut, som å stämman fattas, skall genom styrelsens försorg föras

protokoll, som underskrives av ordföranden och minst en å stämman närvarande

röstägande. Senast fyra veckor efter stämman skall protokollet vara tillgängligt

för de flottande.

55 §.

Jämte vad i övrigt i denna lag är stadgat om utövande av rösträtt och

fattande av beslut å flottningsstämma galle:

att flottande äger deltaga i handhavandet av föreningens angelägenheter

endast såvitt angår det år, varunder han deltager eller deltagit i flottningen;

att med de begränsningar, som må vara bestämda i reglementet, rösträtt

tillkommer varje flottande i förhållande till beloppet av det förlag, han enligt

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

upprättad ^taxeringslängd tillskjutit eller har att tillskjuta till bestridande av

föreningens gemensamma utgifter;

att flottande som icke inbetalat förlag, förfallet till betalning tidigare än

fjorton dagar före stämman, är förlustig sin rösträtt, intill dess inbetalningen

fullgöres;

att frånvarande flottandes rösträtt må utövas genom ombud;

att såsom föreningens beslut gäller den mening, för vilken de flesta rösterna

avgivas;

att vid lika röstetal val avgöres genom lottning men i andra frågor den

mening gäller, som biträdes av de flesta röstande, eller, om jämväl antalet röstande

är lika, av stämmans ordförande.

56 §.

Flottningsstämma skall, såframt ej annat blivit i reglementet eller för

visst fall av flottningsstämma bestämt, sammanträda å den ort inom flottledsområdet,

som av styrelsen bestämmes.

Styrelsen har att, på sätt reglementet föreskriver, kalla de flottande till

flottningsstämma. Där enligt bestämmelse i reglementet för giltighet av beslut

erfordras, att det fattas å två på varandra följande stämmor, må kallelse till andra

stämman ej ske, innan den första hållits.

Under minst- åtta dagar närmast före flottningsstämma skall förteckning

över de ärenden, som därvid skola förekomma, genom styrelsens försorg hållas

tillgänglig för de flottande ävensom ofördröjligen översändas till flottande, som

med uppgivande av postadress anhåller därom.

Skall å stämman förekomma ärende, innefattande förslag till ändring av

reglementet, varde den föreslagna ändringen till sitt huvudsakliga innehåll angiven

i .förteckningen.

Ärende, som ej varit upptaget å förteckningen, må ej vid stämman företagas

till avgörande, där det ej enligt lag eller reglementet skall förekomma å

stämman eller omedelbart föranledes av ärende, som där skall avgöras. Utan

hinder av vad sålunda stadgats må dock å stämman kunna fattas beslut om utlysande

av extra stämma för behandling av visst ärende.

Flottande vare berättigad att få ärende hänskjutet till prövning å stämman,

såframt han hos styrelsen framställer yrkande därom senast en månad före

stämman.

57 §.

Innan flottningen varje år börjas, skall bållas ordinarie flottningsstämma,

»o vilken framläggas avgående styrelsens och revisorernas berättelser över föregående

räkenskapsårs räkenskaper och förvaltning samt företages till avgörande

av det gångna årets flottande frågan om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsen

för den tid, revisionsberättelsen omfattar.

Härefter skola det nya årets flottande utse flottningsstyrelse jämte revisorer.

58 §.

Styrelsen, så ock syssloman, som i 41 § tredje stycket förmäles, äge, när

sådant finnes lämpligt, kalla årets flottande till extra flottningsstämma. Före
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70 Kungi. Maj:ts proposition nr 4.

kommer ärende, som endast rör visst förflutet års flottande, bör med dem hållas

särskild stämma.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen med

angivande av skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra flottmogsstämma

att hållas, så snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske. Efterkommer

styrelsen ej inom en vecka sådan påfordran, äge revisorerna själva utlysa

flottningsstämma. Äro ej samtliga revisorer ense om stämmas utlysande, galle

den mening, varom de flesta förena sig, eller vid lika röstetal den mening,

som biträdes av den av Kungl. Maj:ts befallningshavande tillsatta revisorn.

Extra flottningsstämma skall ock av styrelsen utlysas, då det för uppgivet

ändamål skriftligen påfordras av flottande med ett sammanlagt röstetal, utgörande

minst en tiondedel av samtliga flottandes sammanlagda röstetal eller den mindre

del därav, som må vara bestämd i reglementet.

50 §•

Underlåter styrelsen att i föreskriven ordning kalla de flottande till ordinarie

flottningsstämma, eller har styrelsen ej senast två veckor efter påfordran,

varom i 58 § tredje stycket är sagt, utlyst flottningsstämma att hållas så snart

det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske, eller finnes ej behörigen

utsedd styrelse, bar Kungl. Maj:ts befallningshavande att på anmälan av flottande

ofördröjligen utlysa stämma.

Kungl. Maj:ts befallningshavande äge ock, när så finnes nödigt, anmoda

styrelsen att utlysa extra flottningsstämma. Efterkommer styrelsen ej inom en

vecka sådan anmodan, må Kungl. Maj:ts befallningshavande själv utlysa stämman.

Om rätt till talan i vissa fall rörande förvaltningen.

60 §.

Varder talan å styrelsens förvaltning under den tid revisorernas berättelse

omfattar ej anställd inom ett hundra åttio dagar från det berättelsen framlades

å flottningsstämma, vare så ansett, som om ansvarsfrihet blivit styrelsen beviljad.

Utan hinder därav, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å förvaltningen,

som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig handling, kunna

mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen avsett även den handling.

Talan mot revisorer enligt 52 § må ej anställas, sedan två år förflutit från

det revisorernas berättelse framlades å flottningsstämma, utan så är, att talan

grundas därpå att brottslig handling blivit begången.

61 §•

Förmenar enskild flottande, att honom blivit påförda större kostnader än

med fastställda fördelningsgrunder överensstämmer, äge han genom stämning å

föreningen inom trettio dagar efter den flottningsstämma, då styrelsens berättelse

över räkenskapsårets räkenskaper framlades, påfordra rättelse i den gjorda debiteringen.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

Menar styrelsen eller ledamot därav eller flottande, att beslut, som å flottningsstämma.

fattats, icke tillkommit i behörig ordning eller eljest strider mot lag

eller författning eller mot föreningens reglemente eller eljest fastställda föreskrifter,

äge därå tala genom stämning å föreningen inom trettio dagar från beslutets dag.

Försummas det, vare rätt till klandertalan mot beslutet förlorad.

Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag som i 46 § andra stycket

sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om den där omförmälda

flottningsstämman blivit inom ovan i denna paragraf stadgad tid utlyst att hållas

så snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske.

Har klandertalan anhängig]orts, äge domstolen, när skäl därtill förekommer,

att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att klandrade beslutet

ej må verkställas.

Domstols utslag, varigenom föreningsbeslut upphävts eller ändrats, galle

jämväl för dem, som ej instämt klandertalan.

62 §.

. Menar flottande, att genom föreningens beslut om kostnaders uttaxering

flottningen oskäligt betungas eller att något för föreningen fattat beslut eller

träifat avtal om arvode åt styrelseledamot eller revisor eller om flottningschefs.

annan tjänstemans eller arbetares anställande eller om sålunda anställd persons

avlöningsförmåner eller om pension, olycksfalls- eller sjukdomsunderstöd eller dylikt

åt honom eller hans anhöriga är oförenligt med flottledens intresse eller länder

till uppenbart men för de flottande, äge att därutinnan söka rättelse hos Kund.

Maj:ts befallningshavande.

Förmenar flottande, att genom något under tidigare år fattat beslut eller

träffat avtal å flottningen under det år, han däri deltager, lagts kostnad, som ej

bör gäldas av det årets flottande eller som är uppenbart oskälig, äge likaledes söka

rättelse hos Kungl. Maj:ts befallningshavande, som, när skäl därtill finnes, äger

bestämma, att kostnaden skall helt eller delvis bestridas av de flottande under

det år, varunder beslutet fattats eller avtalet träffats.

Huruledes i visst fall beslut eller avtal kan på förhand vinna Kungl.

Maj:ts befallningshavandes stadfästelse, därom skils i 27 §.

Om laga domstol.

63 §.

Flottningsförening vare uti de mål, för vilka ej annorlunda genom denna

eller annan lag stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där föreningens

styrelse enligt reglementet har sitt säte.

Om förvaltningen av skilda flottledcr inom samma vattensystem.

64 §.

Finnas inom samma vattensystem flera flottleder under särskilda flottningsföreningars

förvaltning, skall i varje led flottningen såvitt möjligt ordnas på

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Majits proposition nr 4.

sådant sätt, som utan oskäligt betungande eller gynnande av flottningen i viss

led må vara ägnat att befrämja flottningen i vattensystemet i dess helhet; och

bör därvid vad flottningschef för nedströms belägen led med iakttagande av de

regler, som må vara fastställda av vattendomstolen, bestämmer beträffande vattenhushållningen

och flottgodsets framsläppande, såvitt ske kan, lända till efterrättelse

för uppströms belägen led.

Har flottande i uppströms belägen flottled försummat erlägga för utgifternas

täckande infordrat tillskott, vare på framställning av styrelsen för nämnda

led styrelsen för nedströms belägen led, dit den flottandes flottgods må hava vidare

framflottats, pliktig att, därest flottgodset kan där ur leden uttagas, kvarhålla

det för tillskottets uttagande i den ordning, som stadgas i 33 §.

65 §.

Kungl. Maj:ts befallningshavande äge på framställning av flottningsförening

förordna, att denna sammanslås med annan förening inom samma vattensystem,

där sådan sammanslagning finnes lämplig med hänsyn till flottningens ändamålsenliga

ordnande i vattensystemet i dess helhet samt byggnader och anstalter i de

skilda flottlederna finnas i tillfredsställande skick.

Om sammanslagning av flottningsföreningar underrätte Kungl. Maj:ts befallningshavande

vattendomstolen för anteckning i vattenboken.

5 KAP.

Ordningsföreskrifter för deltagande i allmän flottning.

66 §.

Envar, som vill deltaga i allmän flottning, åligger att före den i 57 § omnämnda

flottningsstämma hos flottningsstyrelsen anmäla myckenheten och beskaffenheten

av det flottgods, han ämnar under året införa i flottleden, samt därefter

avlämna flottgodset å eller invid flott vatten inom uppgivet distrikt av flottleden,

allt i överensstämmelse med de närmare föreskrifter reglementet därom innehåller.

Han vare ock pliktig att över det virke, han tillför flottleden, föra och vid

anfordran till styrelsen avlämna fullständiga virkesjournaler och tumningslistor,

utvisande för varje flottleds- och utflottningsdistrikt det tillförda virkets mängd

och dimensioner.

67 §.

Allt flottgods, som i allmän flottled framflottas, skall vara försett med tydliga

märken, vilka, innan de få användas, skola vara godkända av flottningsstyrelsen.

Över anmälda och godkända märken skall av styrelsen föras register,

och må i reglementet stadgas rätt för flottningsförening att vid märkes godkännande

upptaga viss lämplig avgift. Antalet märken, som av varje flottande må

användas, varde med iakttagande av vad i reglementet därom må stadgas bestämt

av flottningsstyrelsen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

73

Kungi. Maj:ts proposition nr 4.

Rätt till märke, som ej använts under viss i reglementet angiven tid, vare

förlorad; och må förty sådant märke av annan flottande upptagas och anmälas till

godkännande.

68 §.

A flottgods, som är omärkt eller försett med otydligt eller ej godkänt

märke eller icke blivit i stadgad ordning anmält till flottning, skola läggas dubbla

umgälder; och äge flottningsstyrelsen till säkerhet för dem kvarhålla flottgodset

och, där ägaren är känd, efter tillsägelse till honom å offentlig auktion sälja så

mycket därav att beloppet därigenom täckes. Är ägaren okänd, give Kungl. Maj:ts

befallningshavande i länskungörelserna och tidning inom orten föreläggande för

honom att inom nittio dagar anmäla sig hos Kungl. Maj:ts befallningshavande;

sker ej anmälan, må flottgodset säljas å offentlig auktion, och skall behållningen

av de vid försäljningen influtna medel tillföras någon föreningens fond, varom i

32 § förmäles, eller eljest användas till något flottledens gemensamma ändamål.

Ej må i andra fall, än i 73 och 74 §§ omförmälas, utan flottningsstyrelsens

begivande omärkt eller otydligt märkt flottgods upptagas ur allmän flottled.

69 §.

Virke, som tillföres allmän flottled å plats, varifrån dess utflottning beräknas

kunna medhinnas under första flottningsåret, må flottas obarkat, så framt

icke med avseende å beskaffenheten av vattendraget med stränder och fiske ävensom

övriga förhållanden, som kunna inverka på frågan, vattendomstolen finner

skäligt att för hela flottleden eller viss del därav förordna, att allt eller visst

slags virke skall, innan det utlägges i flottleden, hava undergått avbarkning.

Virke, vars utflottning beräknas icke kunna medhinnas under första flottningsåret,

skall, innan det utlägges i flottleden, hava medelst avbarkning så

fullständigt som möjligt befriats från bark, där ej med hänsyn till ovan sagda

förhållanden vattendomstolen funnit skäligt medgiva undantag från denna bestämmelse.

Ej må avbarkning verkställas å isen eller å stranden så nära vattnet, att

barken kan nedsköljas däri.

6 KAP.

Om tillsyn å allmänna flottleder och flottningsföreningar.

70 §.

Ä allmän flottleds skötsel och underhåll samt flottningsförenings verksamhet

utöve Kungl. Maj:ts befallningshavande tillsyn. Teknisk tillsyn å flottledsanläggningarnas

underhåll och nyttjande åligger under befallningshavandes

överinseende tillika tjänstemännen å väg- och vattenbyggnadsdistrikten, vilka hava

att verkställa inspektion å flottlederna i enlighet med de närmare föreskrifter, som

därom varda av Konungen meddelade.

Flottningsstyrelsen och flottningschefen äro skyldiga att vid tillsynens utövande

på anfordran lämna vederbörande alla erforderliga upplysningar.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 4 Käft. {Nr 4.)

10

opaginerad Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

Om rätt att vid förefallande behov hos vattenrättsdomaren påkalla besiktning

å anläggning för allmän flottled så ock om handräckning skils i 13 kap.

vattenl agen.

71 §.

Har under någon tid flottning ej bedrivits i allmän flottled eller visst

flottledsdistrikt och varder till följd därav underhållet försummat, äge den, som

för anläggnings utförande må vara berättigad till ersättning, vidtaga åtgärder för

dess nödtorftiga underhäll; finnas medel tillgängliga i underhållsfond, som i 32 §

sägs, må Kungl. Maj:ts befallningshavande föranstalta, att nödiga underhållsarbeten

varda därmed vidtagna.

72 §.

Vidmakthållas ej de till farleds betryggande eller i övrigt till skydd emot

skada föreskrivna flottledsbyggnader, tillhålle Kungl. Maj:ts befallningshavande

flottningsstyrelsen att sådant fullgöra eller läte, om så erfordras, genast avhjälpa

bristen på föreningens bekostnad.

Uppstår genom försummelse i underhållet av skydd sbyggnader omedelbar

fara för vattenverk eller annan egendom, och bättras ej skyndsamt bristen, sedan

flottningsstyrelsen, fiottningschef eller ombud, som i 44 § sägs, eller ock den, som

inom distriktet förestår fiottningen, blivit tillsagd därom, vare ock den, som kan

lida men av försummelsen, berättigad att på föreningens bekostnad själv verkställa

arbetet, efter det bristen blivit av kronobetjänt i orten vid undersökning på stället

vitsordad.

73 §.

Har i allmän flottled virke sjunkit å ställe, där det kan vålla uppgrundning

eller annan olägenhet, äge Kungl. Maj:ts befallningshavande om dylikt virkes

bortskaffande enahanda vårdnad, som i 72 § första stycket sägs om underhåll av

där avsedd flottledsbyggnad; stånde ock strandägare eller annan, som kan lida

men av virkets kvarlämnande, fritt att, därest ej virket efter tillsägelse till flottningsstyrelse,

fiottningschef eller ombud, som i 44 § sägs, eller den, som inom

distriktet förestår fiottningen, skyndsamt bortföres, själv upptaga virket, sedan

behovet därav blivit vid undersökning på platsen vitsordat av två ojävige män.

Om upptagandet skall underrättelse genast Jämnas till flottningsstyrelsen; och

äge styrelsen avgöra, huruvida det upptagna virket skall av föreningen för ägarens

räkning omhändertagas mot ersättning för upptagningskostnaden eller ock

till upptagaren överlåtas.

Vad nu är sagt om sjunket virke galle ock om virke, som i sjunkande

tillstånd står upprätt i flottleden.

74 §.

Skulle vid allmän flottled i land flutet virke lämnas å ställe, där det kan

vålla skada, kvarliggande längre än med avseende å flottningens lämpliga anordning

och andra förhållanden kan anses behövligt, äge Kungl. Maj:ts befallningshavande

tillhålla flottningsstyrelsen att återföra virket till flottleden vid äventyr

att sådant eljest må på föreningens bekostnad verkställas.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

Beträffande virke, som i flottleden lagt sig i brötar eller magasinerats å

otillåten plats eller i strid mot meddelade bestämmelser, skall vad nu stadgats

äga motsvarande tillämpning.

75 §.

Yisar sig, att underhållet av allmän flottled försummas, att fastställda

amorteringsavgifter eller bestämda skadeersättningar ej behörigen gäldas eller att

flottningen ej ordentligt besörjes, eller förekommer eljest anmärkning mot flottningsförenings

verksamhet, och vinnes ej rättelse efter det flottningsstyrelsen

blivit i saken hörd, sammankalle Kungl. Maj:ts befailningshavande de flottande;

och ankomme då på Kungl. Maj:ts befallningshavandes prövning, under vilka

villkor flottning vidare må tillåtas i flottleden.

På framställning av Kungl. Maj:ts befailningshavande eller när eljest anledning

därtill förekommer må Konungen i fall, som nu sagts, förordna om flottledens

förvaltning och flottningens ombesörjande i annan ordning än i denna lag

stadgas.

'' 76 §.

För varje år å tid, som bestämts i reglementet eller föreskrives av Kungl.

Maj:ts befailningshavande, skall flottningsstyrelsen till Kungl. Majits befalluingshavande

insända:

förteckning över årets samtliga flottande jämte uppgift å dem tillkommande

rösträtt inom föreningen samt grunderna för deras deltagande i årets utgifter;

uppgift å den mängd flottgods, som inom varje flottledsdistrikt framflottats

under året;

bestyrkt räkenskapsutdrag, utvisande vad under året guldris och vad vid

årets slut återstår ogulaet av kostnad, som skall gäldas enligt fastställda eller

av föreningen antagna amorteringsplaner, ävensom befintliga fonders ställning;

styrkt avskrift av styrelsens och revisorernas berättelser samt av protokoll,

upptagande de å flottningsstämma i anledning av nämnda berättelser fattade beslut.

Finner Kungl. Maj:ts befailningshavande nödigt att infordra ytterligare

upplysningar eller att taga del av föreningens räkenskaper och övriga handlingar,

vare styrelsen och flottningschefen skyldiga tillhandagå härmed.

Handlingar, som nu nämnts, skola hos Kungl. Maj:ts befailningshavande

hållas för envar tillgängliga.

7 KAP.

Straffbestämmelser.

77 §.

Idkas utan behörigt tillstånd flottning i allmän flottled, innan densamma

blivit till allmänt begagnande upplåten, eller eljest å tid, då flottning ej är medgiven,

eller utlägges i allmän flottled obarkat virke, där sådant icke är tillåtet,

vare bot från och med fem till och med femtio öre för varje stycke flottgods

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

dock lägst tio kronor; och skall, där olovlig flottning ägt rum innan flottleden

upplåtits till allmänt begagnande, den skyldige tillika förpliktas utgiva flottledsavgifter,

varom i 18 § förmäles.

Underlåter någon att vid flottning ställa sig till efterrättelse de föreskrifter,

som till skydd för allmän farled, väg, bro eller färja blivit meddelade; eller

underlåter flottande vad honom åligger enligt 66 § andra stycket med avseende

å virkesjournaler och tumningslistor; eller

bryter någon mot det i 68 § andra stycket stadgade förbud att ur allmän

flottled upptaga omärkt eller otydligt märkt virke; eller

verkställer någon avbarkning i strid mot bestämmelsen i 69 § tredje

stycket;

straffes med böter från och med fem till och med femhundra kronor.

78 §.

Med böter från och med tjugufem till och med ett tusen kronor straffes:

1) ledamot av flottningsstyrelse eller flottningschef, där han mot bättre

vetande i handling, som framlägges å flottningsstämma eller ingives till Kungl.

Maj:ts befallningshavande, rörande flottledens eller flottningsföreningens angelägenheter

meddelar oriktig uppgift;

2) styrelseledamot eller flottningschef, där han uppsåtligen i strid med bestämmelserna

i 25, 32 eller 33 § använder någon flottledens eller de flottandes

tillhörighet för ett annat ändamål än det, för vilket samma tillhörighet må

användas;

3) revisor, där han i berättelse eller annan handling, som framlägges å

flottningsstämma, mot bättre vetande lämnar oriktig uppgift rörande flottledens

eller flottningsföreningens angelägenheter eller uppsåtligen underlåter att göra

anmärkning mot dylik uppgift i handling, som av honom granskats.

79 §.

Asidosättes föreskrift, som i 37 § andra stycket, 41 § första stycket, 44 §,

47 § andra och tredje styckena, 51 § första stycket, 54 § sista stycket eller 76 §

första och andra styckena är meddelad, eller försummar styrelseledamot vare

sig att på sätt i 56 § tredje stycket stadgas hålla den där omförtnälda förteckningen

tillgänglig och översända den till flottande eller att, då flottande enligt

sjätte stycket i nämnda § påyrkat hänskjutande av visst ärende till prövning å

flottningsstämma, låta upptaga ärendet å förteckningen,

straffes den försumlige med böter från och med fem till och med femhundra

kronor.

Förseelse mot 47 § tredje stycket, 51 § första stycket, 54 § sista stycket

eller 56 § tredje stycket, så ock styrelseledamots försummelse att å den i 56 §

omförmälda förteckning upptaga ärende, vars hänskjutande till flottningsstämma

av flottande påyrkats enligt sjätte stycket i samma §, må åtalas allenast av

målsägande, och skall härvid såsom målsägande anses såväl flottningsföreningen

som varje flottande.

Åtal för förseelse, som i denna paragraf omförmäles, skall anhängiggöras

vid allmän underrätt i den ort, där flottningsstyrelsen har sitt säte.

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

SO §.

Ej må straff, som ovan är stadgat, tillämpas, där förseelsen enligt allmänna

strafflagen bör beläggas med strängare straff.

81 §.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan, dock att av böter,

som ådömas enligt 77 § första stycket, en tredjedel, dock högst femhundra kronor,

tillfaller åklagaren. Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, skall förvandling

ske enligt allmänna strafflagen.

8 KAP.

Särskilda bestämmelser.

82 §.

Varder allmän flottled jämlikt 6 kap. 27 § vattenlagen avlyst, skall, där

dess tillgångar överstiga skulderna, behållningen tilläggas någon fond hos flottningsföreningen

eller, om föreningen samtidigt upplöses, tillfalla länets skogsvårdsstyrelse

eller, där skogsvårdsstyrelse ej finnes, vederbörande hushållningssällskap

att användas till främjande av skogsvården inom flottledsområdet.

Understödsfond, varom i 32 § andra stycket förmäles, skall vid flottleds

avlysande främst användas för därmed avsedda ändamål, därvid personer, som

redan tillerkänts pension eller annat understöd, hava företräde framför dem, som

ännu icke kommit i åtnjutande därav; och må, där så finnes lämpligt, fondens

ändamål tillgodoses genom de understödsberättigades inlösande i anstalt för försäkring

eller understöd.

Där förhållandena påkalla sådant, äge Kungl. Maj:ts befallningshavande

utse särskild förvaltare att övertaga avlyst flottleds tillhörigheter och vidtaga

erforderliga åtgärder därmed. Efter fullgjort uppdrag redovise förvaltaren inför

Kungl. Maj:ts befallningshavande.

83 §.

Vill utländsk man idka flottning i allmän flottled inom svenskt område,

skall han, jämte iakttagande av vad i denna lag är föreskrivet, hos Kungl. Maj:ts

• befallningshavande i orten nedsätta en av två vederhäftiga inländska män utfärdad

löftesskrift, däruti de, en för bägge och bägge för en, borga såsom för egen

skuld för fullgörande av vad honom såsom flottande åligger.

84 §.

I fråga om framförande av flottgods i sammanlagda flottar äge stadgandena

i denna lag icke tillämpning; men låter någon flottgods framflyta hopfäst

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

i knippen eller mindre buntar eller framföres flottgods i ringbom, räknas det för

lösflottning och vare förty denna lag därå tillämplig.

^Yad i denna lag är föreskrivet äger icke tillämpning på gränsfloderna

Torneå och Muonio älvar.

85 §.

Genom denna lag upphävas:

1) 1 och 5 §§ i förordningen den 30 december 1880 om allmän flottled

samt övriga stadganden i samma förordning, i den mån de angå frågor, varom i

vattenlagen icke meddelats bestämmelser;

2) 10—22 §§ samt 24—26 §§ i flottningsstadgan den 30 december 1880, dock

med den inskränkning beträffande 20 §, som följer av stadgandet i 86 § här

nedan, så ock övriga stadganden i samma författning, i den mån de angå frågor,

varom i vattenlagen icke meddelats bestämmelser;

3) kungörelsen den 2 oktober 1885 angående ändring, såvitt granvirke angår,

i gällande föreskrifter om barkning av virke, som i allmän flottied framflottas;

dock med den inskränkning, som följer av stadgandet i 86 § här nedan;

så ock vad i övrigt tinnes i lag eller särskild författning stridande mot

denna lags bestämmelser.

Där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till lagrum,

som ersatts genom bestämmelse i denna lag, skall denna i stället tillämpas.

86 §.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1920.

Rättigheter och skyldigheter, som uppkommit dessförinnan, skola bedömas

efter äldre lag.

Beträffande flottningen i flottleder, som tillkommit med stöd av äldre lag,

samt i fråga om flottningsföreningar, som bildats, innan denna lag trätt i kraft,

skola denna lags bestämmelser tillämpas; dock att där reglemente eller eljest

för flottledens nyttjande givna bestämmelser innehålla föreskrifter, som avvika

från vad under 4 kap. härovan stadgats, sagda föreskrifter skola lända till efterrättelse,

intill dess med ledning av denna lag nya föreskrifter hunnit meddelas,

dock högst intill den 1 januari 1923, samt att, beträffande skyldigheten att avbarka

virke, de i hittills gällande författningar meddelade bestämmelser eller med stöd

därav särskilt givna föreskrifter skola i avseende å sagda leder fortfarande gälla,

intill dess med tillämpning av denna lag ändrade bestämmelser därutinnan må

komma till stånd.

Det tillkommer Kungl. Maj:ts befallningshavande att tillse såväl att förut

fastställda reglementen varda så fort ske kan ändrade till överensstämmelse med

denna lag, som även att, därest i någon led flottning hittills bedrivits utan att

de flottande varit sammanslutna till förening, reglemente för flottningsförening

varder beträffande sådan led antaget och fastställt.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj ds proposition nr 4.

79

Förslag

_ till

Lag

huru avgöras skall, varest tidigare tillkommen allmän flottled skall jämlikt

vattenlagen bibehållas.

Härigenom förordnas, som följer:

1 §•

Omedelbart efter det denna lag trätt i kraft, insände Kungl. Maj:ts befallningshavande,

var för sitt län, till Konungen uppgift å de vattenområden inom

länet, i vilka enligt 6 kap. 1 § första stycket vattenlagen allmän flottled skall

bibehållas, samt upplyse tillika om dagen för det eller de beslut, varigenom efter

den 30 april 1881 varje uppgiven flottled blivit ordnad, ävensom om flottledens

utsträckning uppåt och nedåt.

2 §• .

Med ledning av de från Kungl. Maj:ts befallningshavande inkomna uppgifterna

utfärdar Konungen snarast provisorisk förteckning över de vattenområden,

i vilka enligt 6 kap. 1 § första stycket vattenlagen allmän flottled skall

bibehållas.

I sammanhang härmed skall kungöras, att, om någon vill påstå, att

vattenområde, som nyss sagts, ej blivit i förteckningen upptaget eller ock att i

visst område skall finnas allmän flottled på grund av stadgandet i 6 kap. 1 §

andra stycket, han må med bifogande av de handlingar, som han vill åberopa

till stöd för sitt påstående, göra anmälan därom hos vederbörande vattendomstol

före viss dag, åtta månader efter dagen för kungörelsens utfärdande. Handlingar,

som sålunda inkomma, skola efter sagda tids utgång ofördröjligen av vattenrättsdomaren

insändas till Konungen.

Visas sannolika skäl, att allmän flottled finnes i vattenområde, som i andra

stycket nämnts, upptages detsamma å en provisorisk tilläggsförteckning, som av

Konungen utfärdas sist ett år efter det denna lag trätt i kraft.

De provisoriska förteckningarna över allmänna flottleder så ock kungörelse,

som ovan nämnts, skola införas dels för varje län i de delar, som beröra

samma län, i dess länskungörelser, dels ock tre gånger med fyra veckors mellantid

i allmänna tidningarna.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kung1. Maj:ts proposition nr 4.

3 §•

Förmenar någon, att förteckningarna icke i överensstämmelse med stadgandena

i 6 kap. 1 § vattenlagen angiva de vattenområden, i vilka allmän

tlottled skall bibehållas efter 1920 års ingång, äge han, vid förlust av vidare

talan, inom två år från det denna lag trätt i tillämpning hos vederbörande vattendomstol

anhängiggöra klander mot förteckningarna medelst ansökan, som i två

exemplar skall ingivas till vattenrättsdomaren och i lika antal exemplar åtföljas

av de handlingar, vilka till stöd för klandret åberopas.

I fråga om behandlingen av sådan talan skall vad i 11 kap. vattenlagen

finnes stadgat beträffande ansökningsmål i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

4 §•

Sedan den i 3 § stadgade tid för anhängiggörande av klandertalan mot de

provisoriska förteckningarna gått till ända, skola vattendomstolarna, var för sitt

område, ofördröjligen i enahanda ordning, som i 2 §.stadgas med avseende å de

provisoriska förteckningarna, offentliggöra, i vilka delar förteckningarna såsom

oklandrade vunnit laga kraft och i vilka delar klander väckts. Efter det anhängiggjord

klandertalan blivit genom laga kraft ägande beslut avgjord, skall uppgift

därom jämväl på enahanda sätt offentliggöras.

5 §•

I mån som provisorisk förteckning vinner laga kraft eller anhängiggjord

klandertalan bliver slutligen avdömd, vare därmed för framtiden avgjort, huruvida

den 1 januari 1920 allmän flottled fanns i visst vattenområde eller icke.

Om sålunda träffat avgörande skall anteckning ske i vattenbokens andra

avdelning; och galle härom i tillämpliga delar stadgandena i 12 kap. 14 § vattenlagen.

6 §•

Uppstår tvist om rättsförhållande, som är beroende därav, huruvida den 1

januari 1920 allmän flottled fanns i viss område eller icke, och är ej frågan därom

efter vad i 5 § sägs avgjord, skall med tvistens prövning anstå till dess sådant

avgörande skett.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1920.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

81

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 19 kaj). 15 § strafflagen.

Härigenom förordnas, att 19 kap. 15 § strafflagen skall erhålla följande

ändrade lydelse:

Förstörer eller skadar man uppsåtligen allmän minnesvård, brygga, bro,

färja, brunn, vattenledning, gasledning, väg, gata, farled eller fiottled; eller stängsel

eller märke, som, till avvärjande av fara eller till varning därför, vid allmän väg,

gata eller farled eller å annat sådant ställe satt är; straffes med fängelse i högst

sex månader eller straffarbete i högst två år. I ringare fall må till böter dömas.

Tillstänger man olovligen. utan skadegörelse, som nu är nämnd, allmän

väg, gata, farled eller flottled, eller utkastar man i segelled eller flottleu barlast

eller annat, varav uppgrundning förorsakas kan; vare straffet böter.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1920.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 4 käft. (Nr 4.)

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kung!. Maj:ts proposition nr 4.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 24 och 36 §§ i förordningen den 16 juni 1875 angående

inteckning i fast egendom.

Härigenom förordnas, att 24 och 36 §§ i förordningen den 16 juni 1875

angående inteckning i fast egendom skola^ erhålla följande ändrade lydelse:

24 §.

1 mom. Har i enlighet med gällande bestämmelser om expropriation eller

om ändring eller ntrivning av vattenverk eller enligt vattenlagen fast egendom

blivit avträdd samt ersättningen å behörig ort nedsatts, eller, där fråga är om

strömfall, för vilket enligt sistnämnda lag ersättningen bestämts att utgå medelst

kraftöverföring, denna i föreskriven ordning påbörjats, skall vad sålunda avträtts

ej vidare häfta för inteckning, som meddelats i egendomen; skolande därom, sedan

till rätten eller domaren inkommit anmälan om förhållandet, göras anteckning i

inteckningsprotokollet såsom i 23 § sägs.

Har egendom blivit avträdd jämlikt lagen om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare

att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område, skall, sedan områdets

inlösen fullbordats, vad i föregående stycke stadgats äga tillämpning.

2 mom. Kommer vid fördelning av ersättning enligt vattenlagen för förlorad

vattenkraft eller av ersättning, som enligt nämnda lag eller lagen om dikning

och annan avledning av vatten eller lagen om flottning i allmän flottled

tillkommer jord- eller vattenverksägare för skada eller intrång, eller av lösen för

mark, som jämlikt bestämmelserna i gruvestadgan avträtts till gruvägare, betalning

att utfalla å huvudstolen av inteckning i egendomen, eller utfaller vid för
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kuugl. Maj:ts proposition nr 4.

delning av medel, som jämlikt föreskrifterna i utsökningslagen skola fördelas mellan

rättsägare i fäst egendom ändå att försäljning av egendomen ej skett, betalning

å buvudstolen av intecknad fordran, för vars gäldande försäljningen skolat

ske, vare inteckningen till motsvarande belopp utan verkan; och varde därom,

sedan fördelningen visats vara godkänd eller hava vunnit laga kraft, anteckning

gjord i inteckningsprotokollet som nyss sagts.

Vad sålunda stadgats skall jämväl tillämpas, där enligt gällande bestämmelser

om expropriation intecknad egendom tages i besittning av den exproprierande

före expropriationens fullbordande eller allenast till en del varder till honom

avträdd eller ock nyttjanderätt eller servitutsrätt till intecknad egendom

upplåtes samt i något av de fall nu sagda äro vid ersättnings fördelning betalning

utfäller å huvudstol av inteckning, så ock där enligt vattenlagen intecknad

egendom varder avträdd, innan ersättningen blivit slutligen bestämd, eller enligt

sagda lag eller gällande bestämmelser om ändring eller utrivning av vattenverk

eller om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt

upplåtet område allenast en del av intecknad egendom avträdes och vid fördelning

av ersättningen betalning utfäller å intecknings huvudstol.

36 §.

1 mom. Har egendom, som gemensamt med annan häftar för inteckning,

blivit såld i den ordning utsökningslagen bestämmer, skalL egendomen, sedan

auktionen vunnit laga kraft och köpeskillingen erlagts, icke vidare häfta för större

del av intecknade beloppet än köparen enligt 131 § utsökningslagen kan hava fått

avräkna å köpeskillingen eller som enligt 117 § 1 mom. samma lag skall innestå

i egendomen; och varde därom, efter ty i 23 § sägs, anteckning gjord i inteckningsprotokollet.

Varda av gemensamt intecknade egendomar en eller flera utmätningsvis

sålda, skola de övriga ej vidare häfta för vad av inteckningen kunnat utgå ur

köpeskillingen för de egendomar, som sålts; skolande därom, när det visas, huru

köpeskillingen fördelats och att fördelningen blivit godkänd eller vunnit laga

kraft, göras anteckning i inteckningsprotokollet.

2 mom. Ej heller skola i det fall, att enligt gällande bestämmelser om

expropriation en eller derå av gemensamt intecknade egendomar helt eller delvis

avträdas till den exproprierande eller av honom före expropriationens fullbordande

tagas i besittning eller ock nyttjanderätt eller servitutsrätt till en eller flera av

gemensamt intecknade egendomar upplåtes, eller att enligt vattenlagen eller gällande

bestämmelser om ändring eller utrivning av vattenverk eller lagen om flottning

i allmän flottled en eller flera av gemensamt intecknade egendomar varda

helt eller delvis avträdda eller åtgärd vidtages, som medför skada eller intrång å

en eller flera av gemensamt intecknade egendomar, eller att egendom, som gemensamt

med annan häftar för inteckning, delvis avträdes enligt Jagen om rätt i

vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område,

elEr att frälseränta, som gemensamt med annan fast egendom häftar för inteckning,

varder inlöst för statsverkets räkning eller avlöst, de övriga egendomar
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. MajUs proposition nr 4.

na häfta för intecknat belopp, varför betalning utfallit vid ersättnings fördelning;

skolande jämväl därom göras anteckning i inteckningsprotokollet enligt vad i 1

mom. andra stycket sägs.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1920.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4

85

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 18 september 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Löfgren anmälde efter

gemensam beredning med cheferna för civil- och jordbruksdepartementen

det av särskilda inom justitiedepartementet tillkallade sakkunniga den 14

december 1916 avgivna betänkande med förslag till ny flottningslagstiftning.

Härvid anförde föredragande departementschefen:

»Frågan om revision av gällande flottningsförfattningar har sedan Föresråeud.- flera år tillbaka varit, föremål för behandling. Redan den av Kungl. u.ti|''e,!*

Maj:t den 7 juni 1901 tillsatta kommittén för utredande av frågan huru- nIll?jrledes

den självägande jordbrukande befolkningens ställning i Norrland

och Dalarne måtte kunna vidmakthållas och stärkas och jordbrukets utveckling

i nämnda landsdelar befrämjas, den s. k. norrlandskommittén,

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 4 käft. (Nr 4.) 12

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

De sakkunnigas

förslag

fäste uppmärksamheten på behovet av vissa ändringar av ifrågavarande

författningar. Kommittén hade vid sina undersökningar försport, att på

grund av de bristfälligheter, som vidlådde sagda författningar, åtskilliga

oegentligheter vid deras tillämpande förekommit, särskilt därutinnan att

de större skogs- och virkesägarna i olika avseenden begagnat sig av det

stora inflytande, de ägde över flottningsväsendet, för att obehörigen gynna

sig på de skogägande böndernas bekostnad. Till följd av de mångahanda

anmärkningar, som i sådant hänseende från olika håll framställts

och som kommittén funnit i mycket vara befogade, fann sig kommittén

föranlåten att i sitt den 27 oktober 1904 avgivna betänkande även framlägga

förslag till kungörelse angående ändring i vissa delar av flottningsstadgan

den 30 december 1880. Nämnda förslag avsåg dock givetvis

icke att avhjälpa andra bristfälligheter i flottningsförfattningarna än dem,

som stodo i samband med de särskilda förhållanden, vilkas utredning ingått

i kommitténs uppdrag. Vissa av de myndigheter, vilkas yttranden

inhämtades med anledning av sagda ändringsförslag, framhöllo ock önskvärdheten

av att hithörande lagstiftning omarbetades även i andra avseenden

än de av kommittén anmärkta. Liknande hemställan framfördes

av flottningschefsföreningen — eu sammanslutning av flottningscheferna

vid rikets större flottleder — uti en till Kungl. Maj:t den 14 mars 1907

ingiven skrivelse, vari, samtidigt med det vissa erinringar framställdes mot

norrlandskommitténs förslag, föreningen påvisade åtskilliga av norrlandskommittén

icke anförda olägenheter, som vunnen erfarenhet givit vid

handen vid fiottningsförfattningarnas tillämpning, samt framhöll nödvändigheten

av att denna lagstiftning underkastades en noggrann revision för

att kunna motsvara nutida förhållanden. Över nämnda skrivelse infordrades

yttrande från domänstyrelsen, som i ett den 27 maj 1909 avgivet utlåtande

ingick i närmare undersökning av, huruvida gällande flottningsförfattningar

kunde anses tillfredsställande särskilt ur synpunkten av en rationell

skogsvård, samt påvisade, huru hithörande lagstiftning även ur sagda och

andra synpunkter vore i behov av en omfattande revision. I anledningav

sistnämnda utlåtande infordrades ytterligare yttranden från övriga

myndigheter.

Genom nådigt beslut den 10 november 1911 bemyndigade Kungl.

Maj:t dåvarande chefen för justitiedepartementet att tillkalla ett antal

personer för att inom departementet biträda med utarbetande av förslag

till ny lagstiftning om flottning och till de förändrade bestämmelser

i andra delar av lagstiftningen, som härav påkallades. Redan då

nämnda sakkunniga tillkallades hade de s. k. vattenrätts- och dikningslagskommittéerna

avgivit betänkande med förslag till ny vattenlag, vari

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj;ts proposition nr 4.

87

samtliga vattenrättsliga föreskrifter med undantag av flottningslagstiftningen

sammanförts till ett helt. Revision av flottningslagstiftningen

hade icke ingått i dessa kommittéers uppdrag, men de hade förutsatt,

att en sådan skulle företagas samt att även denna lagstiftning borde

införas i vattenlagen. I sådant syfte hade kommittéerna i den tilltänkta

vattenlagen reserverat ett särskilt kapitel, det fjärde, som skulle innehålla

bestämmelser om allmän flottled. De för utarbetande av ny flottningslagstiftning

tillkallade sakkunniga hava även så till vida tillstyrkt en

sådan anordning, att de delar av flottningslagstiftningen, som angå inrättande,

utvidgande och förbättrande av allmän flottled, borde sammanföras

med övriga delar av vattenrätten och intagas i det förut utarbetade

vattenlagsförslaget; lagbestämmelserna om allmän flottleds nyttjande och

om de flottandes inbördes förhållande därvid hava de sakkunniga däremot

ansett vara av sådan art, att de icke lämpa sig för införande i en lag,

som huvudsakligen avser att meddela reglerna för byggande i vatten,

utan att de höra sammanställas i en särskild lag. I överensstämmelse

härmed hava de sakkunniga i sitt betänkande framlagt förslag dels till vissa

tillägg och ändringar i det äldre vattenlagsförslaget och dels till lag om

flottning i allmän flottled jämte ett par andra mindre författningsförslag.

Over de sakkunnigas förslag hava efter remisser från Kungl. Maj:t

utlåtanden avgivits av såväl olika ämbetsmyndigheter som enskilda

korporationer, vilka i allmänhet funnit förslagen väl ägnade att läggas

till grund för ny lagstiftning i ämnet och endast haft olika detaljanmärkningar

att framföra mot desamma. Därefter hava förslagen underkastats

omarbetning inom justitiedepartementet med tagen hänsyn till såväl de

mot förslagen framställda anmärkningar som den av Kungl. Maj:t och

riksdagen innevarande år antagna vattenlagen, i den mån dess allmänna

grunder och utformning ansetts böra påverka även flottningslagstiftningen.»

Sedan föredraganden härefter redogjort för de olika förslagens innehåll,

anförde han vidare:

»Genom den vattenlag, som innevarande år utfärdats, hava nya

grunder lagts för avvägningen mellan allmänt och enskilt intresse i våra

vattendrag. Regler hava givits för byggande i vatten i allmänhet, och

särskilt har rätten att förfoga över vattenkraften för direkt industriellt

ändamål eller i distributionssyfte utvidgats och närmare bestämts i förhållandet

till andra rättigheter av allmän och enskild natur.

Viktiga områden av vattenrätten återstå emellertid ännu oreglerade

eller äro underkastade föråldrade och otillräckliga bestämmelser. Hit höra

spörsmålen om de skilda åtgärder, som röra torrläggning av mark för

Departe
ments
chefen.

Olösta lagstiftningsfrågor

inom

vattenrätten.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

vinnande av jord eller jordförbättring (medelst avledning av vatten eller

genom invallning). En annan del av vattenrätten, varom nya bestämmelser

äro behövliga, gäller anstalterna i landets vattendrag för farled

och flottled. I ovannämnda och andra avseenden, vari behov av reformer

inom vattenrätten framträtt, hava på senare tid vidlyftiga utredningar

utförts och yttranden från skilda myndigheter och andra håll inkommit

till ledning för ny lagstiftning. Allt eftersom detta material

blivit tillgängligt, har det gjorts till föremål för beredning och övervägande

inom statsrådet. De flesta av hithörande frågor måste ock anses

vara av den viktiga och brådskande beskaffenhet, att de i sin helhet

snarast möjligt böra bringas till sin lösning.

På grund av ämnets vidlyftighet och invecklade natur kan en sådan

lösning icke väntas ske annat än successivt. Denna behandling av frågorna

är även för framtiden underlättad genom att statsmakterna i och

med antagande av den nya vattenlagen fastslagit vissa allmänna principer

och ett visst rättsförfarande, varunder nya delar av vattenrätten

synas kunna i stort sett infattas.

Vid bedömandet av frågan, i vilken ordning lagstiftningen på det

vattenrättsliga området bör fullföljas, kunna emellertid olika meningar

göra sig gällande i fråga om de skilda önskemålens olika vikt och betydelse.

Så föreligga yttranden från bland andra den så kallade produktionskommittén,

varigenom först och främst krävas lagstiftningsåtgärder

för underlättande av jords torrläggning medelst invallning och på

annat sätt.

Beredandet av ökad möjlighet till torrläggning av mark — rari

invallningen ingår som ett icke oviktigt medel — är obestridligen, särskilt

under nuvarande förhållanden, en fråga av största betydelse, vars

lämpliga lösning bör i möjlig mån påskyndas. Emellertid föreligger berörda

fråga icke för närvarande i det skick, att proposition i ämnet kan

väntas bliva av Kungl. Maj:t framlagd för 1919 års riksdag. Det

kommittébetänkande, som år 1910 avlämnades med förslag till ny vattenlag

och som i väsentliga delar ligger till grund för den vid 1918 års

riksdag antagna vattenlagen, behandlade jämväl avledning av vatten

ävensom invallning i torrläggningssyfte. Men i berörda avseenden har

förslaget, i de däröver avgivna yttranden och eljest, varit föremål för

åtskilliga erinringar av beskaffenhet att påkalla en mera ingående omarbetning

av förslaget, eventuellt med biträde av särskilda sakkunniga.

Detta arbete kan icke inom den närmaste tiden hinna slutföras; och att

utbryta en del av ämnet för särskild tidigare behandling synes, med

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4. 89

hänsyn till hithörande frågors samband med varandra, näppeligen låta

sig göra.

Annorlunda förhåller det sig med de lagförslag, som av särskilt

för ändamålet tillkallade sakkunniga utarbetats på flottningslagstiftningens

område och för vilka jag nyss lämnat redogörelse. Dessa förslag hava icke,

vare sig i avgivna yttranden eller eljest, mötts med andra erinringar

än sådana, vilka utan förnyad utredning kunnat beaktas vid den inom

justitiedepartementet företagna bearbetningen. Vidare är att märka,

att ifrågavarande förslag röra ett relativt fristående ämne, ett organiskt

helt av rättsregler, vilka numera så mycket hellre kunna särskilt för

sig antagas, som huvudgrunderna för flottningsintressets avgränsning

mot andra intressen i vattendragen redan genom den nya vattenlagen

blivit bestämda. Dessutom representerar flottningen ett så viktigt allmänintresse

och ingriper inom stora delar av vårt land så starkt i befolkningens

levnadsförhållanden, att man även på den grund kan äga

visst fog att låta flottningens nyreglering följa näst efter den industriella

vattenkraftsfrågans nyligen vunna avgörande, särskilt som åtskilliga uppenbara

missförhållanden på detta område uppstått och böra avhjälpas.

Belysande för flottningens nationalekonomiska betydelse är det förhållande,

att endast exporten av våra skogsalster normalt utgör cirka 40 % av hela

värdet av vår export. Är det obestridligen nödvändigt att erhålla en allt

mera rationell vård av det kapital, som ligger i landets skogstillgångar, är

det för vinnande av detta syfte jämväl av vikt att trygga allmän och enskild

rätt vid anordningarna för virkesforslingen, som i alldeles övervägande

grad sker genom våra flottleder. Inalles flottas 80—100 millioner

stockar årligen i våra vattendrag.

Slutligen finner jag mig böra anmärka ett förhållande, som gör

det särskilt angeläget att upptaga flottningslagstiftningen till revision

omedelbart efter antagande av nya bestämmelser rörande vattenkraftens

utbyggande för industriellt ändamål. Flottledsanläggningarna utgöra nämligen

huvudparten av de byggnadsarbeten i ett vattendrag, som representera

ett det enskilda vattenbyggnadsintresset motstående intresse.

Man får ett begrepp om den ställning våra flottledsanläggningar intaga

genom en erinran därom, att flottledernas sammanlagda längd

beräknas utgöra minst 30,000 kilometer — till jämförelse må nämnas,

att järnvägsnätets utsträckning utgör cirka 14,700 kilometer — samt att

å flottledernas utbyggnad nedlagts ett kapital av minst 150 millioner

kronor.

Därest man hyser förhoppningen, att genom den nyligen antagna

Flottningslagstiftningens

särställning.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungi. Maj:ts proposition nr 4.

Förslagens

allmänna

grunder.

vattenlagens tillämpning det industriella utbyggandet av vår vattenkraft

skall befordras, bör det oek finnas angeläget att i detta vattenkraftindustriens

nya läge fullt klarställa flottledens och flottningens

ställning i syfte att förebygga konflikter, vilka icke kunna annat än

skada såväl flottningsintresset som det enskilda vattenbyggnadsinitiativet.

För att vinna ett allsidigt avgörande efter enhetliga grunder av dessa

båda intressens förhållande till varandra anser jag det därför synnerligen

lämpligt, att flottningslagstiftningen omedelbart insättes i sitt sammanhang

med de nya reglerna inom vattenrätten. Därvid har det för

mig, liksom för de flottningssakkunniga, framstått såsom särskilt angeläget,

att den rättsliga handläggningen av flottledsfrågor, som för närvarande

ligger i Kungl. Maj:ts befallningshavandes hand, överflyttas till de vattendomstolar,

vilka enligt den nya vattenlagen hava att behandla vattenbyggnadsfrågor

i allmänhet. Till de närmare skälen för denna ståndpunkt

vill jag återkomma i det följande i samband med utvecklingen

av vissa andra synpunkter av mera allmän innnebörd.

Vad angår flottningslagstiftningens nya innehåll, finner jag, som

på sin tid deltagit i de flottningssakkunnigas arbete, mig icke äga skäl

att på grund av vad som förekommit efter det deras betänkande avlämnats

påyrka någon huvudsaklig ändring i förslagens grunder. Vid utarbetande

av desamma hava syftemålen varit: att med anknytning till

nuvarande flottningslagstiftning befrämja och underlätta en sund utveckling

av våra flottleder och flottningsförhållanden till gagn för den allmänna

skogsvården; att förekomma sådana företeelser, som på grund av brister

i gällande lagstiftning kunnat på det allmänna flottningsintressets bekostnad

obehörigen gynna enskilda intressen; att mera rättvist fördela rättigheter

och skyldigheter mellan de flottande inbördes; samt att på ett mera

tillfredsställande sätt än för närvarande är fallet bestämma de flottandes

rättsförhållande utåt, särskilt i fråga om skyldigheten att ersätta genom

flottledsanläggning och flottning uppkommen skada.

I dessa avseenden överensstämma de överarbetade förslagen väsentligen

med dem, som de sakkunniga avgivit, dock att givetvis de mot vissa

detaljer framställda erinringar, i den mån dessa funnits befogade, hava

vunnit beaktande. Större avvikelser förekomma allenast dels i ett par fall

på grund av den nya vattenlagens uttryckliga stadgande, varefter den nu

ifrågavarande lagstiftningen haft att taga rättelse, dels och i viss mån

såsom konsekvens av vattenlagens allmänna ståndpunkt, tillämpad på

det förevarande ämnet. I sistberörda avseende skall anmärkas, att de

överarbetade förslagen ■— vari starkt betonats, att flottningen är ett allmänintresse

och flottleden allmän egendom — i överensstämmelse här
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

91

med och med den nya vattenlagens allmänna tendens ytterligare skärpt

det allmännas kontroll över och möjlighet att bestämmande ingripa i

flottledens och flottningens skötsel.

Efter dessa erinringar vill jag i korthet beröra grunderna för några

huvudpunkter i de särskilda förslagen.

I överensstämmelse med vad de sakkunniga föreslagit i fråga om Försla^rt

lagstiftningens uppställning har jag ansett bestämmelserna rörande allmän

flottleds inrättande, utvidgande och förbättrande höra inflyta i själva ingen.

vattenlagen; och avses berörda stadganden ingå dels som ett nytt 6 kap.

i nya vattenlagen och dels i 1, 2, 3, 9, 10, 11, 12 och 13 kap. av nämnda

lag. De principer, som ligga till grund för de här föreslagna bestämmelserna,

i jämförelse med den på området nu gällande lagstiftningen, äro i

korthet följande.

Såsom jag redan förut anfört, skola flottledsmålen enligt förslaget till Prövningen

huvudsakliga delar handläggas av de vattendomstolar, som komma att in- 1Ij‘iv1 övei-ayträttas

enligt den i år antagna vattenlagen, under det att enligt nu gäl-tas i imsadlande

flottningsförfattningar Kungl. Maj:ts befallningshavande äger avgöra, tendomstoien.

såväl huruvida ett vattendrag hör upplåtas till allmän flottled, som ock med

vilka byggnader och anstalter leden därvid bör förses samt vilka regler

skola iakttagas vid ledens inrättande och begagnande. Befallningshavanden

äger härvid giva lov till vidtagande av nödiga anläggningar

och åtgärder för flottleden, även om de inverka å annans rätt, blott

med den inskränkning att, där för ändamålet fordras att jord eller lägenhet,

som annan tillhör, begagnas för flottleden eller att vatten annan

till men bortledes ur vattendraget, frågan om skyldighet att avstå vad

nödigt är ankommer på Kungl. Maj:ts prövning enligt reglerna för expropriation.

Dessutom tillkommer det befallningshavanden: att bestämma

sättet för återgäldande av anläggningskostnaderna till den, som förskjutit

dem; att fastställa reglemente för flottningsföreningen och i övrigt reglera

de flottandes inbördes förhållande; samt att öva tillsyn över flottleden

och flottningsföreningen. Däremot äger befallningshavanden icke taga

någon befattning med ersättningsfrågor. Dessa komma över huvud icke

under bedömande i själva flottledsinålet, utan bliva, där de icke lösas på

godvillighetens väg, avgjorda antingen i den ordning, expropriationslagen

stadgar, eller, såsom vanligast är, i särskilda tvister mellan de skadelidande

och flottningsföreningen inför skiljemän eller allmän domstol.

Hittills vunnen erfarenhet har givit vid handen, att den nuvarande

ordningen för flottledsmålens avgörande i flera avseenden icke varit tillfredsställande

utan medfört åtskilliga olägenheter. Först må erinras om,

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

att i dessa mål i regel förekomma vissa betydelsefulla frågor, som måste

anses främmande för en administrativ myndighets egentliga uppgifter,

nämligen de rättsliga frågor, som äro förknippade med de vatten- och

bvggnadstekniska spörsmålen. Vid en flottleds anläggande erfordras vidtagande

av åtskilliga byggnader och åtgärder i vattnet, fastställande av

hushållningsregler för vattentillgångens fördelande mellan flottningen och

vattenverk m. m., allt frågor, som ofta nog djupt ingripa i allmän och

enskild rätt och för vilkas omsorgsfulla avgörande den prövande myndigheten,

särskilt i första instans, måste äga ingående kännedom om

såväl vattenrättsliga som vattentekniska förhållanden i det vattendrag,

som är i fråga. En sådan allsidig kännedom torde i regel icke förefinnas

hos befallningshavandena. Dessutom äro dessa överhopade med

andra göromål, varför handläggningen av flottledsmålen ofta alltför

mycket fördröj es. En ytterligare olägenhet, som vidlåder den nuvarande

rättsproceduren, är, att det vållar osäkerhet i lagtillämpningen, att bestämmanderätten

om byggande i vatten tillkommer, när byggnaden

är avsedd för flottning, Kungl. Maj:ts befallningshavande, men när

ändamålet är vattnets utnyttjande för industriellt ändamål, domstol.

Tvekan har därför understundom yppat sig, huruvida i visst fall

byggnadsmål skolat avgöras av befallningshavande eller domstol. Särskilt

kunna svårigheter uppstå, när dammbyggnader för industriellt

ändamål skola utföras i vattendrag, där allmän flottled redan finnes. I

dessa fall tillkommer det enligt nuvarande lag domstol att pröva själva

dammbyggnadsfrågan, men spörsmålet, i vad mån vattendraget skall

lämnas öppet för flottningen eller huru flottgodset skall föras förbi eller

genom dammen eller huru skyddsbyggnader för dammen skola anläggas,

tillhör befallningshavandes bestämmanderätt. Tydligt är, att så intimt

som dessa frågor sammanhänga med varandra, det i praxis ej varit lätt

att upprätthålla gränsen mellan den ena och den andra myndighetens

prövningsområde. — Slutligen må även erinras om en annan, ganska

avsevärd olägenhet, som vidlåder den nuvarande ordningen för flottledsmålens

handläggning, nämligen att frågor om ersättning för skada, som

vållas genom medgivna flottledsbyggnaders inrättande, icke kunna bliva

avgjorda i samband med att tillstånd till byggnadernas utförande lämnas.

Varken synemännen eller befallningshavandena äga behörighet att avgöra

sådana frågor, utan de uppskjutas i regel till prövning, till dess flottleden

upplåtits till allmänt begagnande och bliva ofta ej ens då en gång för

alla avgjorda. Skada av en och samma anläggning göres sålunda till

föremål för årliga uppskattningar, såvida icke den skadelidande påfordrar

dess bestämmande en gång för all framtid. Överflyttas flottledsmålen

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

93

till vattendomstol, kunna dylika ersättningsfrågor, som äga samband med

flottledsanläggning, avgöras vid själva byggnadsmedgivandet.

Övervägande skäl tala alltså för överflyttande av flottledsmålens

handläggning till de nyinrättade vattendomstolarna, vilka erhållit eu

lämplig organisation för behandlingen av jämväl nu ifrågavarande

slag av vattenrättsliga frågor. Av de myndigheter och enskilda, som

yttrat sig över de sakkunnigas förslag, hava ock så gott som samtliga tillstyrkt

en dylik anordning. Endast eu myndighet har ansett sig böra

avstyrka flottledsmålens överflyttning till vattendomstolarna, men de skäl,

som härför anförts, äro huvudsakligen att hänföra till samma myndighets

betänkligheter mot att överhuvudtaget införa nya specialdomstolar.

Då emellertid statsmakterna redan fattat beslut om inrättande av särskilda

vattendomstolar, är denna invändning numera utan betydelse.

De flottningssakkunniga hava emellertid icke föreslagit, att alla Kungi. Maj:ts

frågor, som förekomma till behandling uti ett flottledsmål, skulle över- befallnings
4—7

7 *—'' '' havande för
föras

till vattendomstolen. Vissa rent administrativa spörsmål hava av behåll prövdem

fortfarande förbehållits Kungl. Majrts befallningshavandes prövning.

För sådant ändamål hava de uti flottledsärenden förekommande frågor vissa frågor

uppdelats uti tvenne grupper, varmed eu bestämd gräns dragits mellan avra^“ia’^st‘

vattendomstolens och befallningshavandes prövningsområden. Enligt

denna uppdelning, som tydligast kommit till synes uti avfattningen av

10 kap. 17 och 19 §§ vattenlagen, skulle följande huvudfrågor höra under

vattendomstolen: 1) prövning av företagets behov och nytta; 2)

avgörandet av, vilka byggnader och åtgärder tarvas för företagets

genomförande, deras konstruktion, läge och beräknade kostnad o. s. v.;

3) uppskattning av skadeersättningar; 4) fastställande av anläggare^

ersättningsbelopp; 5) meddelande av trafiktekniska regler och föreskrifter

till skyddande av andra intressen, såsom angående hushållningen med

vattnet vid dammar, om flottningstiden, virkespåsläppning, farleds öppenhållande,

fiskeavgifter, barkningstvång; och 6) flottledens indelande i

distrikt. Till befallningshavandes prövningsområde skulle åter höra följande

frågor: 1) fastställande av amorteringsplaner för byggnadskostnadernas

återgäldande; 2) bestämmande av de indelningsgrunder, varefter

olika slag av virke skola med varandra jämföras vid flottningskostnadernas

fördelande mellan de flottande.

Mot denna uppdelning har av åtskilliga myndigheter anmärkts, att Erinringar

det skulle föranleda tidsutdräkt att låta olika''delar av ett och samma

ärende behandlas av skilda myndigheter, varjämte understundom tvekan nas nppdelkunde

uppstå, vilken myndighet ett visst spörsmål skulle tillhöra. Det ““^mellan

har därför påyrkats, att till vattendomstolens avgörande skulle överflyttas stolen och be
Bihang

till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 4 käft. (Nr 4.) 13 ^vanden"

s. 94 Kontrollera mot PDF

Flottledens

förhållande

till andra intressen.

94 Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

även frågorna om amorteringstaxor och grunderna för flottningskostnadernas

fördelning.

Givet är, att det skulle medföra vissa fördelar, om samma myndighet,

som har att besluta om flottledens inrättande och bebyggande,

samtidigt upptoge till avgörande även nämnda frågor om taxa och indelningsgrunder.

Emellertid bör ej förbises, att dessa frågor, som äro av

uteslutande ekonomisk och administrativ art, icke hänföra sig till själva

vattnet utan angå de flottandes inbördes förhållande, varmed vattendomstolen

icke i allmänhet enligt förslagen skall hava att skaffa. Berörda

spörsmål äro däremot närmast att likställa med reglementsfrågor, vilkas

avgörande otvivelaktigt bör tillkomma befallningshavanden. Enligt hittills

gängse praxis hava de härutinnan meddelade bestämmelserna också alltid

upptagits i flottningsreglementena. Vad särskilt angår frågan om fastställande

av indelningsgrunder blir denna enligt förslaget huvudsakligen av

skogsekonomisk betydelse och därför alldeles främmande för vattendomstolen.

Den kan och hör prövas för sig oberoende av byggnadsfrågan;

beträffande redan befintliga flottleder är det också för närvarande sä

gott som regel, att fråga om ändring av gällande indelningsgrunder väckes

utan samband med annan fråga. Angående åter amorteringstaxors

fastställande må erinras, att enligt förslaget flottningsförening ofta nog

liksom hittills blir berättigad att själv fatta beslut om byggnaders amortering

och taxas bestämmande. Den, som är missnöjd med föreningens

beslut och förmenar att flottningen därigenom onödigt betungas, skall

emellertid äga att söka rättelse däruti hos den myndighet, som har att

hålla tillsyn över föreningens verksamhet. Det kan ej gärna ifrågasättas,

att vattendomstolen skall hava tillsynen över flottningsförenings verksamhet

eller till prövning upptaga besvär över dess beslut, utan synes denna

funktion liksom hittills böra utövas av befallningshavanden; och det skulle

då givetvis framstå som eu inkonsekvens, därest amorteringsfrågor skulle

avgöras av befallningshavanden i det fall, att flottningsförening fattar

beslut om amortering och taxa, men vid flottleds inrättande eller eljest

av vattendomstolen. Härtill kommer att befallningshavanden enligt förslaget

under viss förutsättning tillerkänts rätt att förordna om bildande

av understöds- och underhållsfonder inom föreningen genom påläggande

av årliga avgifter å flottgodset. Dessa avgifter äro att likställa med och

skola utgå enligt samma grunder som gälla för andra flottningsavgifter,

och helt naturligt synes samma myndighet böra anses kompetent att

avgöra båda dessa slag av samhöriga frågor.

Inrättande av allmän flottled kan icke äga rum utan att såväl allmän

som enskild rätt i någon mån lider intrång därav. Detta intrång

opaginerad Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Majits proposition nr 4.

får dock ej göras större än nödigt är, och därest vid prövning av ett Kungi. Maj

flottledsärende befinnes, att de olägenheter, som uppstå genom flottningen, vr°^z''

skulle vara övervägande i jämförelse med den nytta, flottleden skulle

medföra för skogshanteringen inom orten, är detta anledning att avslå

den gjorda ansökningen.

" Avvägandet av de olika intressenas inbördes vikt och betydelse är,

i överensstämmelse med vad som iakttagits i fråga om motsvarande stadganden

i den redan antagna vattenlagen, jämväl enligt föreliggande förslag

i allmänhet lagt i vattendomstolens hand. I den nya vattenlagen

har dock beträffande vissa frågor, som äro av särskild betydelse ur

allmän synpunkt, från nämnda regel gjorts undantag, i det att i dylik

fråga prövningsrätten ansetts böra förbehållas åt Kungl. Maj:t såsom de

allmänna intressenas högste vårdare. Enligt bestämmelserna i 4 kap.

13 § vattenlagen tillkommer det sålunda i fråga om reglering av sjöarna

Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren, Storsjön i Jämtland och Siljan

ävensom beträffande annat regleringsföretag av större omfattning Kungl.

Maj:t att pröva, huruvida med hänsyn till företagets inverkan å den

omgivande bygden eller å jordbrukets, fiskets, samfärdselns, flottningens

eller andra intressen av allmän natur företaget må komma till stånd

eller särskilda villkor böra föreskrivas för dess utförande.

De skäl, som ligga till grund för vattenlagens ifrågavarande bestämmelser,

äga uppenbarligen sin fulla giltighet jämväl i fråga om flottledsföretag.

Också för ett dylikt företag kan det understundom ifrågakomma

att genom regleringsåtgärder eller annorledes i betydande omfattning

inverka å förut rådande vattenförhållanden, och härvid kunna uppenbarligen

intressen av allmän natur utsättas för intrång i lika hög grad

som vid eu vattenreglering, vilken verkställes med stöd av den redan

antagna lagen. Det torde därför endast utgöra eu följdriktig utvecklingav

de grundsatser, som gjort sig gällande vid vattenlagens gestaltning,

att dylik prövningsrätt inrymmes Kungl. Maj:t också beträffande flottledsföretagen.

Jämväl med hänsyn till enhetligheten i bedömandet av hithörande

spörsmål beträffande olika slag av vattenahläggningar synes det

angeläget, att avvägandet av förhållandet mellan de olika, sinsemellan ofta

stridiga intressen av allmän innebörd, som anknyta sig till våra vattendrag

och större vattenområden, i sista hand anförtros åt en och samma

myndighet, och detta mål torde icke lämpligen kunna nås på annat sätt

än att prövningen i viktigare fall överlämnas åt Kungl. Maj:t.

Mot upptagande av en dylik prövningsrätt jämväl beträffande flottledsföretagen

torde icke kunna åberopas några principiella skäl, detta

desto mindre som redan eldigt gällande flottledsförfattningar prövningen

opaginerad Kontrollera mot PDF

96

Kung!. Maj:ts proposition nr 4

av dessa frågor tillkommer administrativ myndighet. 1 detta sammanhang

må erinras, hurusom vattenrätts- och dikningslagskommittéerna

i sitt år 1910 avgivna betänkande beträffande ett närliggande lagstiftningsområde,

nämligen i fråga om allmän farled, funnit sig böra

åt Kung], Maj:t inrymma en ganska vidsträckt prövningsrätt i hithörande

frågor. Ehuru de flottningssakkunniga i sitt förslag icke upptagit

någon motsvarighet härtill, har jag på de skäl, som jag sålunda

framhållit, dock icke tvekat att i det överarbetade förslaget upptaga

vissa bestämmelser i ämnet. Dessa bestämmelser hava erhållit plats som

ett andra moment till 3 § av 6 kap. i vattenlagen.

Jämväl i vissa andra hänseenden har jag med hänsyn till de allmänna

intressenas tillgodoseende funnit de sakkunnigas förslag höra

något fullständigas eller förtydligas.

företrädesrätt Vac* först angår åvägabringandet av ett flottledsföretag tillkom
tm

Xttieds mer redan enligt de sakkunnigas förslag initiativrätten härutinnan enuturande,

var — enskild, allmän sammanslutning eller kronan — som är intresserad

av företagets tillkomst. Sökanden har i allmänhet företrädesrätt

till företagets utförande, dock med den inskränkningen att denna företrädesrätt

enligt de sakkunnigas förslag »under i övrigt lika förhållanden»

tillkommer kronan. De citerade orden hava vid förslagets överarbetning

uteslutits. Flottledens inrättande på lämpligaste sätt med avseende å de

allmänna intressena i vattendragen torde nämligen i allmänhet bäst komma

att tillgodoses därigenom att flottleden, då förhållandena det medgiva,

anlägges av kronan. I varje fall synes det mig icke lämpligt, att frågan

om kronans företrädesrätt i ett dylikt fall göres till föremål för domstols

diskretionära prövning.

ntgö^aUmän Enligt de sakkunnigas förslag skola byggnader och anläggningar,

egendom, vilka utförts eller från annan övertagits för allmän flottleds inrättande,

utvidgande eller förbättrande, liksom fast eller lös egendom, som förvärvas

för flottleden eller flottningens ombesörjande, utgöra flottledens tillhörighet

(4 kap. 24 §). I motiven till detta stadgande, som äger sin

motsvarighet i 9 § 1 mom. av gällande flot.tningsstadga, utvecklas, hurusom

åt detsamma icke kan givas annan tolkning än den att flottleden med vad

därtill hör är allmän egendom. Detta förhållande, som alltså gäller redan

i fråga om nu befintliga allmänna flottleder, synes mig emellertid vara av

den vikt, att det bör tydligt fastslås i själva lagen. Jag har därför

vid överarbetningen låtit förtydliga det ifrågavarande lagrummet i angiven

riktning.

Tillvaratagandet av det allmännas rätt under företagets fortbestånd

regleras, vad angår de mera betydande företagen, enligt den antagna

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

vattenlagen till huvudsaklig del genom bestämmelserna om nyprövning

och kronans lösningsrätt. Då, såsom framhållits, flottleden redan vid sin

tillkomst utgör allmän egendom, följer härav, att bestämmelserna om

kronans lösningsrätt icke kunna finna någon motsvarighet beträffande

allmän flottled. Flottledens egenskap av allmän egendom medför uppenbarligen

en långt större befogenhet från det allmännas sida än som kan

ifrågakomma beträffande egendom av enskild natur. Något hinder av

rättslig beskaffenhet föreligger sålunda uppenbarligen icke, att statsmakterna

härvidlag, närhelst förhållandena det påkalla, kunna ingripa reglerande.

Såsom framgår av de i 6 kap. 27 § upptagna bestämmelserna

om avlysning av allmän flottled tillkommer också Kungl. Maj:t eu synnerligen

vidsträckt rätt i frågor angående flottledens fortbestånd. Med

hänsyn till det nu anförda torde det ej heller vara av behovet påkallat

att beträffande flottledsföretag införa någon motsvarighet till vattenlagens

bestämmelser om nyprövning.

På sätt jag nyss antytt, äger vederbörande befallningshavande enligt

nuvarande lag befogenhet att till förmån för allmän flottled lämna

medgivande till anläggning eller åtgärd, som inverkar å annans rätt. Härvid

gäller dock den inskränkning att, om för ändamålet tarvas att annan

tillhörig jord eller lägenhet begagnas eller att vatten annan till men bortledes

ur vattendrag, frågan om skyldighet att avstå vad nödigt finnes

skall prövas i den för expropriation stadgade ordning.

Kung]. Maj:ts befallningshavande äger alltså ålägga strandägare att

tåla visst intrång å sitt område, vilken skyldighet närmast är att förlikna

vid ett hans egendom ålagt servitut. Erfordras emellertid för flottleden

användande av jord eller lägenhet eller avledande av vatten, måste de

flottande enligt flottledsförordningen med äganderätt tillösa sig större eller

mindre områden utefter flottleden; och det torde vara ovisst, huruvida

numera expropriationslagen av den 12 maj 1917, oberoende av flottledsförordningen,

medger möjlighet till erhållande av upplåtelse av nyttjanderätt

eller servitutsrätt för flottledens räkning. Huru som helst har vid

tillkomsten av nuvarande flottledsbyggnader expropriationsförfarandet

gällt avstående med äganderätt och icke servitutsrätt. Erfarenheten har

emellertid hittills ådagalagt, att, trots det annans jord eller lägenhet

ofta behövt tagas i anspråk för flottledsanläggningar, expropriation för

sådant ändamål sällan förekommit. Förklaringen härtill har varit, att jordägarna

hellre velat underkasta sig ett intrång å sin mark av servituts

natur än med äganderätt avstå mindre områden av sin egendom, och att

de därför godvilligt medgivit, att erforderlig mark fått tagas i anspråk

för ändamålet mot skadeersättning. I överensstämmelse med denna praxis

Intrång i

annans rätt.

Servitutsrätt.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Tvångsrätt

såsom

medel mot

monopolisering.

Bostäder för

flottningsarbetare.

Ersättningsfrågors

avgörande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

och med den princip, som numera kommit till uttryck i den nyligen

antagna vattenlagen, har även i förevarande förslag den tvångsrätt, som

vid flottleders inrättande, utvidgande och förbättrande tarvas för byggnaders

utförande å annans mark, anordnats som förvärv av servitutsrätt.

Vattendomstolen äger bestämma, i vad mån dylik servitutsrätt bör upplåtas.

Expropriation i vanlig bemärkelse skall i allmänhet icke vidare

behöva ifrågakomma; dock må vattendomstolen, när i något enstaka fall

utmål av någon betydenhet erfordras och behovet därav kan väntas bliva

stadigvarande, förordna om utmålets överlåtande med äganderätt till

flottleden.

Genom att tvångsvis möjliggöra servitutsrätt i skilda avseenden för

den allmänna tlottningens utförande — såsom medelst flottningsrännors

anläggning över land och anordnandet av särskilda vältplatser, varom

senare närmare skall ordas — har förslaget velat upphäva de hinder för

allmän flottning, vilka hittills ofta nog rests av enskilda till förfång för

speciellt de mindre skogsägarna.

I detta samband bör anmärkas, att innehavare av enskild flottled

enligt förslaget blir skyldig att till den allmänna flottleden avstå för denna

nödiga byggnader, liksom vattenbyggare i allmänhet blir skyldig tåla det

intrång, som flottningen efter införande av allmän flottled förorsakar.

Den tvångsrätt, som enligt vad nu sagts ger upphov till ett slags

servitut utan att avstående med äganderätt behöver förekomma, har icke

blott den verkan, att flottledens tillkomst eller förbättrande till rimliga

kostnader därigenom underlättas. Denna upplåtelseform har även den

fördelen, att den i mindre grad än avstående med äganderätt medför

intrång och olägenhet för strandägarna utefter flottleden. Den är därför

även avsedd att komma till användning vid det anordnande av bostäder

åt flottningsarbetare, som förslaget vill trygga. Det är härvid lagt i synemännens

och vattendomstolens hand att utreda och pröva, i vad mån

tillhandahållande av sådana bostäder bör åläggas de flottande. Beträffande

åter den tillsyn över dessa bostäder, som kan finnas erforderlig,

höra lagbestämmelserna härom icke hemma i nu förevarande lagstiftning

utan torde böra anordnas i särskild ordning.

Att föreskrifter till tryggande av flottningsarbetarnas behov av bostäder

böra intagas i förevarande lagstiftning torde vara så mycket mera

uppenbart, som detta behov för närvarande icke kan fyllas ens på expropriationens

väg.

Härförut har jag redan i förbigående påpekat som eu olägenhet

hos den gällande flottningslagstiftningen, att ersättningsfrågor icke bliva

föremål för behandling vid flottledens inrättande eller utbyggande utan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 4. 99

uppskjutas för avgörande till dess flottleden upplåtits för allmänt begagnande.

Icke ens efter det flottleden öppnats för allmän trafik är

det möjligt för de flottande att framtvinga ett fastställande eu gång för

alla av den ersättning, som bör utgå för skada genom anläggningar eller

åtgärder för flottleden. Den skadelidande liar ensam initiativrätten härutinnan

och kan årligen begära uppskattning av skada, som uppstått

genom anläggningarna. Genom att flottledsmålens avgörande överflyttas

till vattendomstolen vinnes, på sätt tidigare anmärkts, den fördelen, att

dylika ersättningsfrågor kunna upptagas till bedömande av domstolen

i samband med att tillstånd lämnas till flottledsbyggnadernas utförande.

Förslaget skiljer härvid mellan å ena sidan »anläggningsskada>, d.''v. s.

skada genom byggnader och åtgärder för flottleden, samt å andra sidan

»flottningsskada», skada som uppstår under själva flottningens bedrivande

genom landtramp, timmers uppkastande å land in. in. För den vid

byggnadstillståndets medgivande uppskattbara anläggningsskadan bestämmer

vattendomstolen ersättning i det utslag, varigenom flottleden inrättas

eller eljest ny byggnad medgives. Flottningsskada åter kommer i allmänhet

att uppskattas varje år den timar; och i saknad av godvillig

överenskommelse om ersättningen sker denna uppskattning då genom

skiljemän i den ordning, vartill jag senare vill återkomma.

Beträffande flottandes rätt till nödigt vatten i vattendragen för flottningens

bedrivande avser förevarande förslag ej att rubba de principer,

som för närvarande gälla eller som blivit fastslagna genom nya vattenlagen.

På grund av denna frågas vikt särskilt i fråga om flottningens

skyldighet att i vissa fall ersätta behövligt vatten anser jag mig böra

något närmare beröra förslagets ståndpunkt härutinnan.

Såsom allmän regel beträffande flottningens förhållande till utomstående

gäller, dels att, där allmän flottled finnes eller i laga ordning

medgives komma till stånd, nödigt vatten för flottningens bedrivande skall

avstås, och dels att de flottande ej äro pliktiga att betala ersättning för

vatten i andra fall än då skada sker. Sistnämnda regel har kommit till

uttryck uti det i enlighet med flottningssakkunnigas förslag gjorda tillägget

till 1 kap. 4 § vattenlagen, däruti genom hänvisning till 6 kap. 5 §

framhålles, att endast skada genom anläggning eller åtgärd för flottleden

skall ersättas. De flottande äro sålunda alltid berättigade att utan ersättning

nyttja det fritt framflytande vattnet liksom ock vid vattenverk det

vatten, som ej därvid utnyttjas (»överflödsvatten»). Denna regel gäller,

oavsett vilketdera företaget tillkommit tidigare, flottleden eller viss annan

vattenbyggnad. Men i övrigt ställa sig förhållandena olika, allteftersom

det ena eller andra företaget först tillkommit. Är den allmänna flottleden

Flottningens

rätt till

nödigt vatten.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. May.ts proposition nr 4.

äldre, gäller för alla vattendrag den för närvarande i vattenrättsförordningens

7 § meddelade föreskriften, att i allmän flottled ej må så byggas,

att flottningen hindras, eller, såsom motsvarande stadgande uttryckes

i nya vattenlagens 2 kap. 11 §, att i allmän flottled ej må byggas, med

mindre byggnaden göres på sådant sätt eller sådana särskilda anordningar

vidtagas, att leden fortfarande kan utan olägenhet av någon betydelse

användas för det därmed avsedda ändamålet. Denna föreskrift är en

legal inskränkning i vattenägarens rådighet över vattnet, som stadgats i

den allmänna samfärdselns och varuforslingens intresse, och han kan

därför ej fordra ersättning för det vatten, som han på denna grund måste

avstå till flottningen. Vattenverksägaren lider visserligen inskränkning i

sitt förfogande, därigenom att han under flottningens gång förhindras

tillgodogöra sig det för flottningen behövliga vattnet, men denna inskränkning

i den allmänna flottledens intresse åvilar vattnet redan vid tiden

för det till vattenverksägaren lämnade byggnadsmedgivandet.

Har åter ett strömfall redan blivit utbyggt, när allmän flottled

skall inrättas genom detsamma, är strömfallsägaren visserligen även här

alltid skyldig att avstå det vatten, som prövas nödigt för flottningens

behov, men i avseende å hans rätt till ersättning för vatten, som avstås,

gälla olika regler, allt eftersom kongsådra finnes i vattendraget eller ej.

Finnes icke kungsådra i vattendraget, är han berättigad erhålla ersättning

för den del av det vid vattenverket utnyttjade vattnet, som tages i anspråk

för flottleden, och denna ersättning skall enligt föreliggande förslaguppskattas

och bestämmas redan vid flottledens inrättande. Finnes åter

kungsådra i vattendraget och skall ännu gällande rätt tillämpas, kan

strömfallsägaren bliva skyldig utan ersättning avstå allt det vatten, som

framrinner i den tredjedel av vattnets bredd, där ådran framgår. Skall

däremot å de med kungsådra förbundna skyldigheter den nya vattenlagen

komma till tillämpning, är vattenverksägaren blott pliktig ersättningsfritt

avstå intill eu tredjedel av hela framrinnande vattenmängden,

och denna regel är därjämte enligt 1 kap. 7 § vattenlagen underkastad

vissa modifikationer till vattenverksägarens förmån. Därest nämligen 40

år ännu icke förflutit från den för byggnadens fullbordande bestämda

tid, då fråga om avstående av vattenmängd väckes, är han icke skyldig

att för flottningen utan gottgörelse avstå mera än eu niondedel av vattenmängden.

Tages mera vatten i anspråk, skall ersättning härför utgå,

dock att för varje förflutet år utöver de närmaste tjugu åren efter byggnadens

tillkomst ersättningen skall, såvitt angår kungsådrans vattenmängd,

reduceras med en tjugondedel.

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

Såsom framgår av mitt yttrande till statsrådsprotokollet den 15

februari 1918 vid remitterandet till lagrådet av förslag till ny vattenlag,

överensstämmer icke nu förevarande förslag i nyssberörda del till fullo

med min då uttalade mening. Jag uttalade då den åsikten, att flottningen

under inga förhållanden borde utgiva någon gottgörelse för vattnet,

där kungsådra finnes, så länge därmed icke tages i anspråk större

anpart än en tredjedel av vattenmängden. Till följd av den ståndpunkt

1918 ars riksdag intagit till detta spörsmål, anser jag mig dock icke

numera äga tillräckliga skäl att föreslå ändring av 1 kap. 7 § vattenlagen,

ej heller att vidtaga någon jämkning av 8 § av samma kapitel

i den riktning, som framgår av de flottningssakkunnigas förslag. Emellertid

torde den rättsminskning, som flottledsintresset sålunda måste underkasta

sig» e,j vara av synnerlig betydelse, enär den niondedel av vattenmängden,

som flottningen alltid blir berättigad begagna utan ersättning, i vanliga

fall torde jämte det överflödsvatten, som ersättnings fritt står flottningen

till buds, vara tillfyllest för flottuingens behöriga ombesörjande. Härtill

kommer, att enligt det tillägg, jag föreslagit till G kap. 4 §, de flottande

skola av vattendomstolen kunna berättigas att under vissa tider av dygnet

eller veckan utnyttja den sammanlagda vattenmängd, som eljest skall tillkomma

flottningen under hela perioden ifråga.

I avseende å proceduren för flottledsmålens behandling avviker för- Rättegången,

slaget väsentligt från nu gällande lagstiftning, eu naturlig följd av dessa

måls överflyttande till vattendomstolarna. De i It kap. av nya vattenlagen

upptagna bestämmelserna rörande rättegången i vattenmål hava

härvid med vissa modifikationer gjorts tillämpliga även i avseende å flottledsmål.

Syneförrättning genom särskilt förordnad förrättningsman med

biträde av gode män, som hittills företagits i så gott som alla flottledsmål,

skall enligt förslaget endast hållas uti sådana mål, där fråga är om

inrättande av ny flottled eller om vidlyftigare omreglering av redan befintlig

led.

Vid synen skola de allmänna intressena bevakas genom vederbör- Allmänna

liga ombud. För att på lämpligt sätt fylla ett redan av norrlandskommitten

anmärkt behov stadgas särskilt, att, där förhållandena det påkalla, ombud»,

ett eller flera »ortsombud» må förordnas för att vid svneförrättningen

tillvarataga strandägarnas allmänna intressen, en bestämmelse, som speciellt

motiveras av behörig hänsyn till ortens jordbruk.

I olikhet med den enligt gällande fiottningsstadga föreskrivna

flottledssynen kommer den nu föreslagna svneförrättningen att antaga

karaktären ej blott av förberedande undersökning utan även av särskild

instans. Synemännen skola nämligen uppskatta alla anläggningsskador

Bihang till riksdagens protokoll 11)19. 1 sand. 4 höft. (AV 4.) 14

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Instans
ordningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr å.

och bestämma den ersättning, som bör utgå härför, och deras beslut

härutinnan vinner laga kraft, om det ej överklagas eller om vattendomstolen

ej förordnar om andra dispositioner i fråga om flottledens anordnande.

Från synemännen komma målen underställningsvis under vattendomstolens

behandling. I vattenlagens 11 kap. har därför upptagits eu

särskild avdelning lagbestämmelser i fråga om underställningsmål.

Övriga flottledsmål upptagas däremot direkt av vattendomstolen till

behandling utan att syn föregått. Sådana mål, vari flottningsförening eller

annan av flottleden intresserad gör framställning om tillstånd att vidtaga

nya byggnader eller åtgärder för flottledens underlättande, skola handläggas

i den ordning, som i nya vattenlagen föreskrives beträffande behandlingen

av ansökningsmål. De mål åter, vari ett flottningen motsatt

intresse påyrkar åläggande för de flottande att vidtaga åtgärder eller

underkasta sig nya föreskrifter till skydd för skada å annans egendom,

skola behandlas i den för stämningsmål stadgade ordning.

Enligt gällande lagstiftning skall talan mot befallningsliavandens beslut

i flottledsmål fullföljas hos Kungl. Maj:t genom besvär, vilka upptagas

till prövning av regeringsrätten. Frågor rörande skadeersättning

tillkomma emellertid, såsom jag förut anmärkt, ej befallningsliavandens

avgörande, utan upptagas till prövning av de allmänna domstolarna.

I flottledsfrågor äro alltså dels regeringsrätten och dels högsta domstolen

för närvarande högsta instans. De flottningssakkunniga hava i sitt

betänkande föreslagit, att även efter vattendomstolarnas inrättande ungefär

samma instansordning som hittills skulle bibehållas och att talan

mot vattendomstolens utslag i dessa mål till huvudsakliga delar skulle

fullföljas hos Kungl. Maj:t att avgöras av regeringsrätten, men beträffande

ansvars- och ersättningsfrågor till högsta domstolen. Det har varit föremål

för övervägande, huruvida icke, i överensstämmelse med vad enligt vattenlagen

skall gälla i avseende å fullföljd av talan mot vattendomstols utslag

i andra vattenmål, talan mot domstolens utslag även i flottledsmål

borde i sin helhet fullföljas först till vattenöverdomstolen och vidare till

högsta domstolen. I flottledsmålen förekomma ofta till behandling

vattenrättsliga och byggnadstekniska spörsmål av likartad natur som i

övriga vattenbyggnadsmål, och det har i viss mån framstått såsom inkonsekvent,

att i ena fallet låta samma frågor fullföljas till vattenöverdomstolen

och högsta domstolen och i andra fall till regeringsrätten.

För den ståndpunkt, som de flottningssakkunniga intagit i denna fråga,

kunna dock å andra sidan mycket vägande skäl anföras. De allmänna

flottlederna äro utfartsvägar för skogarna och helt ställda i skogshushållningens

tjänst. Vid bedömandet av frågorna rörande inrättande och för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

103

bättrande av dessa leder måste i första hand hänsyn tagas till skogsskötselns

behov av förbättrade kommunikationer och deras förmåga att

bära de kostnader, som föranledas av nya anläggningar; dessa hänsyn

bliva ofta de egentligen avgörande. Särskilt i de mindre flottlederna

eller där man har att räkna med en begränsad skogstillgång inträffar ofta,

att huru nyttiga och av behovet påkallade nya byggnader eller åtgärder

kunna anses vara, man måste avstå från deras utförande på grund av

att flottledsavgifterna eljest skulle stiga till sådan höjd, att det icke

bleve ekonomiskt möjligt att utflotta virket från skogarna. Liknande

synpunkter måste i ännu högre grad anläggas vid bedömandet av övriga

frågor i flottledsmål såsom vid fastställande av flottningstiden, avgörandet

av barkningsfrågor, behovet av nya sorteringsställen, vältplatser och områden

för virkes förvarande nedanför skiljeställen m. in. Det torde icke

kunna bestridas att dylika spörsmål i allmänhet böra bedömas mera ur

administrativ än judiciell synpunkt och att de föga lämpa sig för avgörande

av vattenöverdomstolen och högsta domstolen. Rena rättsfrågor,

som icke gälla ersättning och ansvar, torde ock mindre ofta ingå i de

fullföljda målen.

På grund härav och med hänsyn såväl till att regeringsrätten

vunnit erfarenhet om dessa måls handläggning som till angelägenheten av

dessa ärendens skyndsamma avgörande har jag funnit övervägande skäl

tala för de flottningssakkunnigas förslag rörande instansordningen.

Såsom jag förut framhållit hava bestämmelserna om allmän flottleds

nyttjande och om de flottandes inbördes förhållande ansetts vara

av sådan art, att de icke lämpa sig för intagande i vattenlagen. De hava

därför, såsom de sakkunniga föreslagit, upptagits i en särskild lag om

flottning i allmän flottled. Denna lag innehåller alltså, förutom vissa

allmänna ordningsföreskrifter beträffande flottningens bedrivande, huvudsakligen

reglerna om flottningsföreningarnas verksamhet samt om ersättande

av skada, som vållas i följd av flott ningen.

Till stor del äro ifrågavarande bestämmelser på grund av flottledens

egenskap av allmän egendom av administrativ beskaffenhet; den

nu gällande flottningsstadgan har också tillkommit i administrativ ordning.

Till de sakkunnigas ståndpunkt att tilldela jämväl denna del

av lagstiftningen civillags natur ansluter jag mig emellertid desto hellre,

som i förslaget till flottningslag jämväl upptagas åtskilliga rättsregler av

uteslutande privaträttslig innebörd, såsom angående ersättning för flottningsskada

in. m. Beskaffenheten av de förhållanden, som regleras i flottningslagen,

medför dock oundvikligen, att åt administrativ myndighet

Förslaget

till flottningslag.

De allmänna

intressent

tillvaratagande.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungi. Maj:ts proposition nr 4.

måste överlämnas en ganska vidsträckt befogenhet i hithörande ämnenRedan

av flottledens natur att utgöra en allmän samfärdsled följer,

att dess begagnande och förvaltning bör stå under det allmännas tillBör

flotta- syn. Uppenbarligen föreligger ej heller något principiellt hinder, att

riernas för- flottleden övertages till direkt förvaltning av statsmyndigheterna. Till

vältning lör- ° ^ ^

statligas? stöd för en dylik anordning kunna också otvivelaktigt åberopas vissa

skäl. Genom förvaltningens centralisation till en och samma myndighet

skulle den allmänna skogshushållningen, såvitt den är beroende av flottningsförhållandena,

kunna handhavas efter mera enhetliga principer. De

sakkunniga hava emellertid icke ansett sig böra slå in på den nu antydda

vägen utan i stället givit företrädet åt den bestående ordningen i

fråga om flottledernas förvaltning. Enligt gällande flottningsstadga handhaves

nämnda förvaltning, närmast efter kooperativa principer, i allmänhet

av särskilda av de flottande bildade föreningar, flottningsföreningarna.

Åt dessa föreningar är det i regel överlämnat att ombesörja den gemensamma

flottningen och verkställa för flottledens underhåll nödiga arbeten.

Den av de sakkunniga sålunda föreslagna förvaltningsformen, beträffande

vilken eu ganska rik erfarenhet redan föreligger, torde i stort

sett på ett lyckligt sätt vara avpassad efter flottningsförhållandena inom

vårt land. Den har i varje fall visat sig äga avgjorda företräden framför

det tidigare systemet med flottningens överlämnande åt särskilda

bolag, de s. k. oktroj bolagen.

De anmärkningar, som riktats mot flottningsföreningarna och deras

verksamhet, synas ej heller i regel haft sin grund i själva organisationen

såsom sådan utan vara att hänföra till andra förhållanden. I detta hänseende

må först framhållas, hurusom flottningsföreningarna, till eu del

på grund av gällande bestämmelsers ofullständighet eller oklarhet, understundom

icke rätt fattat sin uppgift. Under påverkan av traditionerna

från det tidigare oktroj systemet har flottningsföreningarnas offentligträttsliga

karaktär kommit att undanskymmas. Vid nu ifrågavarande lagstiftnings

revision har det därior framstått som angeläget att mera in''

gående fastställa formerna för dessa föreningars verksamhet liksom att

närmare bestämma deras rättsliga ställning och befogenheter. Bestämmelserna

härom hava inrymts i flottningslagens 4 kap.

Det allmän- Andra anmärkningar, som framkommit mot flottningsföreningarnas

å^ottDirngs1 förvaltning, hava uppenbarligen sin grund däri, att deras verksamhet i

föreningarna, det allmännas tjänst icke varit underkastad tillräcklig kontroll. De orsaker,

som skulle kunna giva upphov till anmärkningar av detta slag,

höra följaktligen kunna undanrödjas därigenom, att den offentliga kontrollen

över flottningsföreningarna göres tillräckligt omfattande och fullt

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

105

effektiv. I sistberörda syfte hava också ingående bestämmelser upptagits i

förslaget. Ifrågavarande bestämmelser, som äro av den vikt, att de torde

böra här något närmare beröras, upptagas i flottningslagens 39, 50 samt

70-75 §§.

Bland de nu anmärkta stadgandena må först erinras om föreskriften

i 39 §, enligt vilken det åligger vederbörande befallningshavande utse

lämplig person att vara ledamot i flottningsförenings styrelse. Till sådan

ledamot skall utses någon med skogs- och flottningsförliållandena i

orten förtrogen person, som ej själv deltager i flottningen eller är anställd

i flottandes enskilda tjänst. Han skall hava till uppgift att iakttaga,

att vid flottledens och flottningens ordnande vederbörlig hänsyn

tages till skogsnäringens krav på goda flottningsförhållanden inom orten.

Särskilt torde det vara att förvänta, att skogsägare, vilka ej själva deltaga

i flottningen men för avyttringen av sitt virke äro beroende av

flottningsförhållandena, i den av befallningshavanden utsedde styrelseledamoten

erhålla en målsman för sina intressen. Såsom domänstyrelsen

framhållit i sitt utlåtande av den 27 maj 1909 äga dessa skogsägare för

närvarande icke någon möjlighet att inom föreningen få sina synpunkter

framförda och beaktade. Enligt de flottningssakkunnigas förslag skulle

dylik ledamot endast utses i sådana fall, då vederbörande befallningshavande

prövade det erforderligt. Emellertid har jag ansett lämpligt

föreslå att en ledamot i styrelsen alltid utses av befallningshavanden. Med

den betydelse flottleden har ur kommunikationssynpunkt synes det nämligen

icke tillrådligt att överlämna frågan, huruvida de allmänna intressena

böra företrädas inom flottningsstyrelsen, till eventuellt olika praxis

hos skilda befallningshavande.

Enligt stadgandet i 50 § åligger det vidare vederbörande befallningshavande

att utse revisor för granskning av styrelsens förvaltning

och föreningens räkenskaper. Sådan revisor skulle enligt de sakkunnigas

förslag endast utses i fall då befallningshavanden funne det lämpligt.

Kravet å offentlig revision, som framförts redan av norrlandskommittén,

har jag emellertid, på skäl, som närmare skola utvecklas vid nämnda §

ansett böra ytterligare tillgodoses, och jag har i överensstämmelse härmed

föreslagit, att offentlig revision alltid skall äga rum.

På tal om den offentliga tillsynen över flottningsföreningarnas

verksamhet bör jämväl omnämnas den kontrollrätt, som genom stadgandet

i 76 § tillagts allmänheten. Enligt nämnda stadgande åligger det

flottningsförenings styrelse att för varje år till vederbörande befallningshavande

överlämna handlingar, innehållande fullständig redogörelse för

flottledens förvaltning och föreningens verksamhet. Dessa handlingar

opaginerad Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

skola enligt uttrycklig föreskrift hos befallningshavanden hållas tillgängliga

för envar, som vill taga del av dem. Härigenom lägges alltså flottningsföreningarnas

verksamhet under allmänhetens omedelbara tillsyn.

Slutligen må erinras, hurusom enligt stadgandet i 70 § det tillkommer

vederbörande befallningshavande att utöva tillsyn å allmän flottleds

skötsel och underhåll samt flottningsförenings verksamhet. Den tekniska

tillsynen å flottledsanläggningarna har tillika i anledning av framställningar

av domänstyrelsen och väg- och vattenhyggnadsstyrelsen i

det överarbetade förslaget särskilt anförtrotts åt tjänstemännen å vägoch

vattenhyggnadsdistrikten. Inom varje flottningsförening skall dessutom

alltid finnas en flottningschef, som vid sidan av flottningsstyrelsen

har att ombesörja och leda den allmänna flottningen. Då denne erhållit

en i förhållande till såväl de flottande som styrelsen mera självständig

ställning än den som nu tillkommer flottningschef, torde man från hans

sida hava att förvänta ett opartiskt handhavande av hithörande angelägenheter.

ljuf M£>:ts Även om den kontroll, som flottningsförening sålunda underkastats,

att anordna gjorts synnerligen ingående och faran att det allmännas intressen skola

förvaltningen komma att undanskjutas i stort sett måste betecknas såsom ringa, kan

i nya ormer. fje^ ^ andra sidan icke helt och hållet bortses ifrån, att missförhållanden

dock någon gång kunna uppkomma av den beskaffenhet, att de icke låta

sig avlägsnas genom ovan antydda medel, utan att härför krävas

mera verksamma åtgärder. För sådant fall innehåller redan nu gällande

flottningsstadga den bestämmelsen att, om det visar sig, att föreskrivna

arheten ej inom utsatt tid verkställas, att underhållet av flottleden försummas,

att fastställda ersättningar ej gäldas eller att flottningen ej

ordentligt besörjes, befallningshavanden har att sammankalla de flottande,

varefter det skall ankomma på särskild prövning, om och med vad

villkor allmän flottning i flottleden vidare må tillåtas. Med hänsyn till

den nuvarande flottningsstadgans administrativa natur föreligger uppenbarligen

ej heller något hinder för Kungl. Maj:t att, när skäl därtill

prövas föreligga, skilja föreningen från dess befattning med flottningen

och eventuellt anordna förvaltningen i helt andra former, som kunna

finnas lämpliga. De sakkunniga hava i sitt förslag upptagit flottningsstadgans

bestämmelser om rätt för Kungl. Maj:ts befallningshavande att

i ovan angivna fall pröva frågan om villkoren för flottningens fortsatta

bedrivande. Då enligt föreliggande förslag bestämmelserna om flottning

äro avsedda att äga civillags natur, synes emellertid tvekan kunna yppas,

huruvida det fortfarande tillkomme Kungl. Maj:t att i särskilda fall förordna

om förvaltningen efter andra grunder än de i lagen uttryckligen

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

107

angivna, helst som i 2 § av förslaget till flottningslag finnes föreskrivet,

att de, som flotta i allmän flottled, skola med visst särskilt anmärkt

undantag utgöra en flottningsförening. Enligt min mening bör ifrågavarande

befogenhet alltjämt tillkomma Kungl. Maj:t. Jag har därför

ansett 75 § i de sakkunnigas förslag böra fullständigas med ett stadgande

om rätt för Kungl. Maj:t att, då flottningsförening åsidosätter sina

skyldigheter, på framställning av vederbörande befallningshavande eller

när förhållandena eljest därtill giva anledning, förordna om flottledens

förvaltning och flottningens ombesörjande i annan ordning än den, varom

stadgas i flottningslagen. Samtidigt har jag låtit i 2 § intaga en hänvisning

till den i 75 § sålunda införda bestämmelsen.

I den del av förslaget, som innehåller reglerna om ersättning för Fiotuiingsflottningsskada,

föreslås en del viktiga förändringar. Under det att enligt Bgknttn?iit*

gällande flottledsförordning skadelidande icke är underkastad annan begränsning

beträffande tiden för skadeståndsanspråks framställande än

den vanliga tioåriga preskriptionsbestämmelsen, föreskrives i förslaget, att

han är skyldig anmäla sitt skadeståndskrav hos flottningsföreniugen

inom viss tid. Härigenom avses att bereda föreningen tillfälle att så

fort som möjligt få flottningsskadorna till sitt belopp uppskattade, så att

ersättningsbeloppen må kunna i samband med andra utgifter utdebiteras

å de flottande, som äro ansvariga för deras gäldande. De flottningssakkunniga

hava föreslagit, att förenämnda anmälan av skadeståndsanspråk

skulle ske före utgången av det kalenderår, då skadan uppkom. Av

hänsyn till att flottning understundom på vissa platser bedrives långt in

mot slutet av året och att det således i vissa fall kunde medföra svårigheter

för de skadelidande att alltid upptäcka skada, som inträffat därunder,

har jag i förslaget intagit ett stadgande, att om flottning någonstädes

pågått efter den 1 november, skada, som å sådan del av flottleden

uppstått, må anmälas före utgången av nästföljande kalenderår.

I avseende å sättet för flottningsskadas uppskattning — när denna SkiijemanEaicke

undantagsvis ägt rum vid företagets tillkomst — gäller att skadan fljjnungs-0''

i första hand skall bestämmas av skiljemän. Skiljemannaförfarandet göres skadas bealltså

obligatoriskt, under det att enligt gällande lag den skadelidande 6 amman

äger valfrihet mellan att draga tvisten inför skiljemän eller domstol.

Båda parterna tillerkännes vidare rätt att påkalla skiljemannaförfarandets

tillämpande. Flottningsföreniugen, vilken för närvarande saknar varje

möjlighet att själv framtvinga uppskattning av timade skador, beredes

den förmånen, att skadeersättningarna bliva bestämda under samma år,

som skadan uppstått.

opaginerad Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

Interimsflottningens

reglering.

Lagen om

förteckning

å befintliga

flottleder.

Med anledning av de oegentligheter, som ofta förekommit i samband

med så kallad interimsflottning, d. v. s. den- flottning som bedrives

i ett för allmän flottled förklarat vattendrag, innan leden upplåtits

till allmänt begagnande, och vilka oegentligheter särskilt påtalats

av norrlandskommittén, har detta slag av flottning blivit i förslaget reglerat

genom särskilda bestämmelser. Så har, samtidigt med det flottning

vid straffpåföljd förbjudits i allmän flottled, innan den öppnats för

allmän trafik, åt Kungl. Maj:ts befallningshavande inrymts befogenhet att

under vissa förutsättningar lämna tillstånd till interimsflottning åt den,

som förut enskilt flottat i vattendraget, eller åt annan, som skulle kunna

lida avsevärd förlust genom flottningens uppehåll. Vissa villkor äro

uppställda för rättigheten att utöva dylik flottning, bland vilka särskilt

må omnämnas skyldighet för den flottande att erlägga flottledsavgifter

till samma belopp, som skolat utgå om flottleden redan varit iordningställd.

Därjämte hava särskilda bestämmelser meddelats i syfte att säkerställa,

att avgifterna verkligen erläggas och att interimsflottningen i

övrigt ombesörjes i överensstämmelse med givna föreskrifter. För behörig

kontroll i berörda avseenden skall vid meddelande av tillstånd att

idka interimsflottning av befallningshavanden utses särskild syssloman.

Enligt gällande lagstiftning har det icke alltid varit lätt att avgöra,

varest allmän flottled finnes. I avseende å de vattenområden, där sådan

led inrättats med stöd av 1880 års flottningsförfattningar, möter det

visserligen ingen svårighet att styrka flottledens förekomst, enär jämlikt

kungl. cirkuläret den 30 december 1880 befallningshavandena hava skyldighet

att anteckna ärenden rörande allmän flottled uti det hos befallningshavandena

förda registret över ärenden angående dikning eller annan avledning

av vatten. Men beträffande alla de vattendrag, där flottled tillkommit

före den 1 maj 1881, ställer sig frågan annorlunda. Angående

dessa sistnämnda vattendrag stadgas i flottledsförordningen, att där vid

den tid, då sagda förordning trädde i kraft, flottning på grund av dittills

gällande lag eller särskilda föreskrifter allmänneligen idkades eller

tillåten var, skulle allmän flottled jämväl framgent bibehållas. För bedömandet

av frågan, huruvida på grund av sagda stadgande flottled

finnes i ett vattendrag, har man alltså att gå tillbaka till de förhållanden,

som förelågo vid tiden omkring den 1 maj 1881. Men att numera,

sedan närmare 40 år förflutit, åstadkomma eu tillförlitlig utredning rörande

dessa förhållanden, ställer sig ingalunda lätt och blir för varje år svårare.

Härtill kommer att tolkningen av ifrågavarande stadgande även

erbjudit vissa svårigheter.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

109

För att ernå full klarhet för framtiden uti förevarande avseende

har föreslagits, att en autentisk förteckning skall upprättas över alla de

vattenområden, där allmän flottled finnes vid den tid, då den nya flottningslagstiftningen

träder i kraft. Denna förteckning har tillerkänts

bindande verkan, så att det efter viss tid icke kan göras anmärkning mot

förteckningens innehåll och fullständighet. Bestämmelserna, huru denna

förteckning skall åstadkommas, hava sammanförts i ett särskilt förslag

till lag om förteckning å vattenområden, där allmän flottled finnes.

Slutligen bör anmärkas, att genom föreslaget tillägg i 19 kap. 15 §

strafflagen skadegörelse å allmän flottled likställts med skadegörelse å

andra i sagda lagrum omnämnda allmänna inrättningar.

Efter denna framställning rörande den nya lagstiftningens huvudprinciper

övergår jag till att närmare redogöra för de delar av förslagen,

varutinnan i viktigare avseenden omarbetning ägt rum i jämförelse med

de flottningssakkunnigas förslag och för vilka icke motivering i det föregående

av mig lämnats.

Förslaget till lag om ändring i vissa delar av vattenlagen.

6 KAP.

2 §•

Enligt de sakkunnigas förslag skulle ny flottled under de förutsättningar,

som i denna § angivas, kunna inrättas i »vattendrag». Härmed

har otvivelaktigt avsetts såväl rinnande vatten som sjöar, vilka

genomlöpas därav. Då emellertid enligt den i vattenlagen antagna

terminologien med uttrycket vattendrag endast avses rinnande vatten

och givet är, att flottled fortfarande bör kunna inrättas i sjöar, som vattendragen

genomflyta, har en terminologisk ändring härutinnan vidtagits.

Samtidigt härmed har i enlighet med framställda erinringar flottleds inrättande

även medgivits uti annat vatten än nyss sagts. Det har nämligen

från flera håll anmärkts, att det ofta bleve nödvändigt att utsträcka

flottlederna ett stycke ut i de havsvikar, vari våra floder utmynna,

för anläggande av sorteringsställen, förvaringsplatser för utsorterat

virke m. m. Tvekan har i praxis rått därom, huruvida ett dylikt inrättande

av flottled i havsvikar vore tillåtet enligt nu gällande lagstiftning,

men otvivelaktigt är, att sådant mången gång är av behovet påkallat,

särskilt till förekommande av att, såsom understundom inträffat,

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 4 käft. (Nr 4.) 15

Straffsky<H

mot skadegörelse

å

flottled.

Flottled må

inrättas även

i havsvikar

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 4.

enskilda flottande genom förvärv av allt vattenområde nedanför skiljeställena

utestänga andra flottande från möjligheten att begagna flottleden.

Riksdagens Genom den avfattning, som i förslaget givits åt förevarande para
20

mars 1918. graf, har satts utom all tvekan, att flottled kan utsträckas till havsvatten;

och härigenom torde därjämte i väsentlig mån uppnås det mål, som

Riksdagen åsyftat uti en dess skrivelse till Kungl. Maj tf den 20 mars

1918. I anledning av Kungl. Maj ds proposition till innevarande års

riksdag med förslag till lag med vissa bestämmelser om sjöfynd hade uti

en inom första kammaren väckt motion hemställts, att sådant tillägg

måtte göras till sagda lag, att den icke måtte få avseende å med inregistrerat

märke försett flottgods i färskvatten, skärgård eller insjö nedströms

allmän flottled. Såsom skäl för motionen anfördes huvudsakligen,

att den dittills gällande lagen om sjöfynd av vederbörande tullmyndigheter

tillämpats så, att ilandflutet eller kringdrivande flottgods i regel

behandlades som sjöfynd, oaktat uppenbart vore, att det ej härrörde

från övergivet fartyg, skeppsvrak eller fartygsgods, utan från ovanför

varande allmän flottled, varifrån det kommit i drift. Under uttalande

av att de i sagda motion påtalade olägenheterna vore av den allvarliga

art, att de snarast möjligt borde undanröjas genom ingripande från lagstiftarens

sida, har riksdagen uti förberörda skrivelse anhållit, att Kungl.

Maj:t måtte taga under övervägande, vilka åtgärder lämpligen måtte

kunna vidtagas i syfte att trygga virkesägares rätt att återfå löskoinmet,

med inregistrerat märke försett flottgods samt, därest för ändamålet riksdagens

medverkan erfordrades, snarast möjligt förelägga riksdagen förslag

i ämnet.

De i förenämnda motion omnämnda missförhållanden hava huvudsakligen

förekommit i de delar av de norrländska havsvikarna, som äro

belägna närmast nedanför flottledernas skiljeställen. I dessa vikar finnes

i regel för närvarande ej allmän flottled, beroende därpå att man ansett

den allmänna flottleden få sin slutpunkt vid skiljestället. Men flottgods

framföres det oaktat härstädes i stora mängder på ett sätt, som

enligt flottningsförfattningarna är att likställa med lösflottning. Sedan

nämligen de olika ägarnas virke avskilts vid skiljeställena, hopsamlas

det i ringbommar eller buntas samt forslas vidare ned till de industriella

verken, där virket skall förädlas, vilka verk ofta äro belägna- i vikarna

nedanför sorteringsverken. Denna transport av virket till de industriella

verken ombesörjes numera i regel av flottningsföreningarna, och det är huvudsakligen

härunder som en del av virket till följd av storm eller andra

orsaker sliter sig löst och kommer i drift samt upptages av strandbefolkningen

för att hos tullmyndigheterna anmälas som sjöfynd. Det synes

s. 111 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majtis proposition nr 4.

111

mig uppenbart, att när virkestransporterna företagas på ett dylikt med

lösflottningen jämställt sätt, allmän flottled lämpligen borde finnas inrättad

i förenämnda havsvikar. Om så vore fallet, skulle nämligen allenast

vederbörande flottningsförening äga befogenhet att tillvarataga det i vikarna

kringflytande spilltimret. Genom att hos vederbörande myndighet begära

inrättandet av allmän flottled nedanför skiljeställena, torde alltså

de här ovan omtalade missförhållandena bliva avhjälpta. Möjlighet att

få även dessa vattenområden förklarade för allmän flottled lämnas därför

genom den ändrade avfattning, ifrågavarande § erhållit.

1 övrigt har jag ej haft något att erinra mot de sakkunnigas avfattning

av förevarande §. Beträffande de däri angivna förutsättningarna

för allmän flottleds inrättande torde dock, utöver vad de sakkunniga därom

yttrat, böra anmärkas, att för det fall inrättandet av allmän flottled

sökes i ett vattendrag, där enskild flottled redan finnes och där vederbörande

strandägare alltså redan äro underkastade visst intrång, sådan

ansökan bör, under i övrigt likartade förhållanden, lättare kunna vinna

bifall än då flottning icke alls tidigare ägt rum i ett vattendrag.

4 §■

Uti förevarande § hava de flottningssakkunniga upptagit åtskilliga

exempel på flottledsbyggnader och andra åtgärder, som anses böra tillåtas

för allmän flottleds inrättande. Såsom av de sakkunnigas motiv framgår,

hava de till flottledsanstalter icke velat hänföra de platser utefter

flottlederna, där virket upplägges i avvaktan på dess nedvältande i vattendraget

vid flottningens början, eller s. k. vältplatser. De sakkunniga

hava i likhet med nya lagberedningen, som utarbetat förslagen till nu

gällande flottningsförfattningar, ansett det vara den enskilde flottandes

ensak att själv anskaffa sådana platser och att flottningsledningen

ej hade skyldighet tillhandagå härmed. Tvångsrätt gent emot strandägarna

skulle alltså ej vara medgiven för anskaffande av vältplatser.

Häremot har uti de inkomna utlåtandena anmärkts, att tillhandahållandet

av vältplatser vore av så vital betydelse för skogsägarna, att,

om dessa platser icke finge inordnas bland tillåtliga flottledsanstalter,

fara vore att flottleden ej komme att stå öppen för envar, utan kunde

monopoliseras i vissa större skogsägares händer. Det kunde tänkas

och hade för övrigt inträffat, att där stränderna på ömse sidor

om flottleden, såsom ofta vore fallet, långa sträckor ägdes av en och

samma skogsägare, denne i konkurrenssyfte förbjöde ägare av innanför

liggande skogar att upplägga virket å stränderna, därest de ej ville

Tvångsrätt

även för

vältplatser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

112

Vattentillgångens

fördelning

mellan vattenverk

och

flottningen.

Fiskeavgift.

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

sälja sitt virke till honom. Det vore nämligen av vissa skäl ofta förbjudet

i flottningsreglementena att lägga virke å själva vattendraget, och

att köra det långa vägar till andra platser läte sig ej göra. Om ej dylika

vältplatser kunde tvångsvis anskaffas för de fall att strandägaren vägrade

att frivilligt upplåta nödigt område härför, skulle vissa virkesägare

kunna bereda sig uteslutande rätt att inköpa virket från de mindre skogsägarna.

Det vore därför lika nödvändigt att bereda de flottande möjlighet

anskaffa vältplatser som att möjlighet gåves dem taga i anspråk

områden nedanför skiljeställe för utsorterat virkes sammanläggande och

förvarande, vilket senare de flottningssakkunniga ansett böra upptagas såsom

flottledsanordning med tvångsrätt.

De skäl, som sålunda anförts mot de flottningssakkunnigas ståndpunkt

i detta avseende, hava föranlett mig att bland de i denna § uppräknade

exemplen å flottledsanstalter även uttryckligen upptaga vältplatser.

I samband härmed har i enlighet med gjorda framställningar exemplifieringen

även i några andra avseenden kompletterats.

Uti sista stycket av denna § hava de flottningssakkunniga i fråga om

vattentillgångens fördelning mellan flottningen och vattenverk endast föreskrivit,

att vattendomstolen vid flottleds inrättande skulle meddela bestämmelser,

huru mellan stridiga intressen i avseende härå må jämkas,

så att ett vart kan behörigen tillgodoses utan förfång eller väsentligt

omak för annat. Rörande denna bestämmelse har från flottningsintresserat

håll erinrats, att då till följd av lagbestämmelserna i 1 kap. vattenlagen

det understundom kan inträffa, att den vattenmängd, som i varje

tidsmoment utan ersättning står flottningen till buds, blir otillräcklig, vattendomstolen

även borde äga rätt föreskriva, att flottningen skall kunna företagas

förbi vattenverk under vissa timmar av dygnet eller vissa dagar i

veckan, med skyldighet för vattenverksägaren att därunder tillsläppa en

ökad vattenmängd, allt så avvägt att den genomsnittliga fördelningen av

vattnet mellan vattenverket och flottningen ej rubbas. Att de flottningssakkunniga

med sitt förslag även avsett att möjliggöra en dylik fördelning

av vattentillgången torde vara otvivelaktigt, men för undanröjande

av varje tvekan härom har jag låtit omredigera förevarande § i överensstämmelse

med vad sålunda hemställts.

9 §.

Mot denna §, sådan den i de sakkunnigas förslag avfattats, har anmärkts,

att uttrycken däri vore alltför svävande och kunde lämna rum

för subjektiva uppfattningar; särskilt borde de sakkunnigas förslag om en

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

113

»billig avgift» utbytas mot stadgande om en avgift inom bestämda gränser,

såsom förut skett i vattenlagens 2 kap. 10 § i fråga om vattenverks skyldighet

att erlägga avgifter för fiskets befrämjande. I anslutning till denna anmärkning

har i paragrafen upptagits föreskrift om det maximibelopp, vartill

avgiften i varje fall må bestämmas.

11 §•

I enlighet med hemställan från vissa myndigheter att till anläggningskostnaderna

även böra hänföras nödiga kostnader för förberedande

undersökningar angående flottledsföretag, bär ett tillägg härom gjorts till

förevarande §.

12 §.

Enligt den avfattning, de sakkunniga givit åt 12 §, har densamma av

åtskilliga myndigheter uppfattats så, som om varje avvikelse från den

fastställda planen, huru oväsentlig ändringen än vore, skulle kräva medgivande

av vattendomstolen. Från flera håll har därför påfordrats, att

vattendomstolens besked ej skulle behöva inhämtas i andra fall, än då

fråga vore om ändringar av väsentlig betydelse. Såsom av de sakkunnigas

motiv framgår, har detta även varit de sakkunnigas mening, och har i

överensstämmelse härmed §:ns lydelse något omredigerats.

20 §.

Det i sista stycket av denna § upptagna stadgandet förekommer icke i

de sakkunnigas förslag. Av samma skäl, som ligga till grund för 2 kap.

26 § vattenlagen, bör emellertid även i fråga om anläggning eller åtgärd,

som vidtages för allmän flottled, gälla, att, därest dylika arbeten utföras

utan föregången prövning, flottningsföreningen bliver bevisningsskyldig i

avseende å de före arbetets utförande rådande förhållandena i vattnet.

26 §.

Under denna § hava de sakkunniga upptagit ett stadgande av innehåll,

att beträffande rensning, som för bibehållande av allmän flottled

vore av nöden, skulle gälla vad i 2 kap. 36 § stadgades. Då emellertid

sistnämnda stadgande icke i sin helhet är avpassat å rensning

för allmän flottled, särskilt i fråga om sättet för bestämmandet av ersättning

för skada, som vållas av jordupplag å annans mark, har i stället

för hänvisningen till 2 kap. 36 § här upptagits ett fullständigt stadgande

angående flottningsförenings rätt att verkställa rensningsarbeten,

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

därvid i överensstämmelse med de bestämmelser, förslaget i övrigt innehåller

angående sättet för uppskattande av skada, som vållas i följd av

flottningen, föreskrivits att ersättning för skada i följd av jordupplagskall

bedömas enligt reglerna för flottningsskada.

9 KAP.

1 §•

Den princip ifråga om ersättnings utgående för allmän flottleds inrättande,

varpå gällande lagstiftning vilar, hava de sakkunniga, på sätt

förut anförts, ansett böra fortfarande bibehållas. Uti det stadgande,

som motsvarar 6 kap. 5 § av det överarbetade förslaget, hava de sakkunniga

sålunda upptagit en bestämmelse, att vid flottleds inrättande ersättning

skall utgå allenast för skada som vållas genom anläggning eller

åtgärd för flottleden. Denna ersättning skulle bestämmas i enlighet med

föreskrifterna uti 9 kap. vattenlagen.

I överensstämmelse med denna även av mig hysta mening rörande

den omfattning, som ersättningsskyldigheten vid flottledsföretagen bör

äga, har det här genom hänvisning till 6 kap., utsagts, att förlust eller

intrång, som icke kan hänföras till »skada», ej heller enligt 9 kapitlets

bestämmelser skall uppskattas till ersättning, när fråga är om flottledsföretag.

Även de förändringar, som vidtagits med vissa andra §§ uti detta

kap., överensstämma i sakligt hänseende med vad de flottningssakkunniga

föreslagit.

10 KAP.

2 §•

Uti ett tredj e stycke av denna § hava de sakkunniga upptagit ett

stadgande därom, att om sökanden föreslagit viss person till förrättningsman,

övrige sakägare skulle efter kungörelse beredas tillfälle att yttra sig

angående den föreslagnes lämplighet. Häremot har av ett flertal myndigheter

och enskilda anmärkts, att ett dylikt stadgande vore alldeles

obehövligt, enär varje förrättningsman på förhand skall vara av Konungen

förklarad behörig; det vore tillika motbjudande och för förrättningsmannen

nedsättande, att hans person och kompetens utlämnades till granskning

av en allmänhet, som ej ägde förmåga härtill, varjämte stadgandet

skulle förorsaka onödig tidsutdräkt.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 4.

115

På grund av de sålunda framställda invändningarna har ifrågavarande

stadgande uteslutits. I övrigt har paragrafen undergått den jämkning,

att det ålagts sökanden att i ansökningen även uppgiva, huruvida

vissa allmänna företag beröras av den ifrågasatta flottleden.

3 §•

I enlighet med gjorda erinringar har i fråga om gode männens kompetens

vidtagits den jämkning, att den i flottning förfarae gode mannen

även bör vara kunnig i skogsbruk, varjämte beträffande båda gode männen

bibehållits den nu gällande föreskriften, att de böra äga kännedom

om ortens förhållanden.

Den i andra stycket av de sakkunnigas förslag till förevarande §

upptagna föreskriften att vid syneförrättning skulle i vissa fall deltaga

ytterligare en tredje god man har jag, efter vad flere myndigheter anmärkt,

funnit obehövlig och låtit utgå. Skulle synemänen anse sig vara

i behov av särskilt sakkunnig person i fråga om vattenverks utrivning

eller ändring, står dem alltid till buds den i paragrafen stadgade möjligheten

att begära förordnande för sakkunnigt biträde.

4 §•

Den ändring, som denna § undergått, har föranletts av domänstyrelsens

anmärkning, dels att vederbörande revirförvaltare ej alltid kunde

vara lämplig att bevaka skogshushållningens allmänna intresse eller tillvarataga

statsskogarnas bästa, dels ock därom att det enligt gällande instruktion

ej ålåge skogstjänsteman att ex officio bevaka det allmänna

skogsintresset.

8 §.

Den omredigering, som vidtagits med denna §, har skett för att bringa

§:en i närmare överensstämmelse med motsvarande stadgande ill kap.

12 §.

På grund av framställd anmärkning att statstjänsteman ej borde

på grund av sin tjänst vara jävig att handlägga syneförrättning, där

kronan vore sökande, har §:en undergått någon jämkning härutinnan.

26 §.

Enär från sakkunnigt håll vitsordats, att det numera ej föreligger

behov av att beträffande lappmarkerna lämna längre granskningstid än för

övriga delar av Norrland, har samma tid fastställts för hela landet.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungi. MajUs proposition nr 4.

11 KAP.

35 §.

De allmänna intressen, som kunna vara beroende av flottledsföretagen,

skulle enligt de sakkunnigas förslag, när fråga var om inrättande

av ny flottled eller om större omreglering av redan befintlig led, tillvaratagas

vid syneförrättningen genom särskilda allmänna ombud. Härutinnan

gör ej heller föreliggande förslag någon ändring. Beträffande åter

sådana flottledsmål, som utan föregående syneförrättning upptagas direkt

till handläggning av vattendomstolen, hava de sakkunniga ej föreslagit

annan föreskrift till bevakande av de allmänna intressena uti målet, än

att i fråga om fisket vederbörande fiskeritjänsteman skulle efter erhållen

del av ansökningshandlingarna avgiva yttrande rörande företagets inverkan

å fiskerinäringen. Övriga allmänna intressen skulle vattendomstolen av

eget initiativ vara pliktig tillvarataga.

Gällande flottningsstadga, enligt vilken syn hålles i så gott som

alla flottledsmål, vare sig de angå inrättande eller förbättrande av flottled,

innehåller härutinnan den bestämmelsen, att befallningshavanden

skall, när anledning därtill förekommer, förordna allmänt ombud att närvara

vid synen. Enligt gängse praxis förordnas ock i regel dylikt ombud.

Då det även efter förevarande lagförslags antagande understundom

må vara av behovet påkallat, att de allmänna intressena företrädas av särskild

målsman vid flottledsmåls handläggning inför vattendomstolen, har

jag låtit i 35 § intaga bestämmelse därom, att när det finnes nödigt, att

ombud förordnas till bevakande av det allmännas rätt, vattenrättsdomaren

skall anmäla förhållandet till befallningshavanden, som har att själv utse

allmänt ombud eller överlämna anmälan till vederbörande myndighet för

liknande åtgärd.

108 §.

Såsom jag redan förut framhållit, skall enligt förslaget talan mot

vattendomstolens beslut i flottledsmål till huvudsakliga delar fullföljas

hos Konungen och upptagas till prövning av regeringsrätten. Härvid

kan det understundom vara lämpligt att bereda regeringsrätten tillgång

till sakkunnigt tekniskt biträde vid dess behandling av flottledsmålen,

såsom enligt nya vattenlagen skett i fråga om vattenmålen vid deras

handläggning inför vattenöverdomstolen och högsta domstolen. Jag har

därför ansett, att de i 107 § av detta förslag upptagna bestämmelserna

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Åtaj:ts-proposition nr 4.

117

böra äga motsvarande tillämpning i fråga om behandlingen av flottledsmål,

som fullföljts till regeringsrätten.

Övergångsstadgandena.

Beträffande de uti de sakkunnigas förslag upptagna övergångsbestämmelserna

har erinrats, att därest stadgandet i 10 kap. 1 § att

förrättningsman skall vara av Konungen förklarad behörig hålla syneförrättning

genast träder i tillämpning vid lagstiftningens ikraftträdande,

det kunde befaras att ej tillräckligt antal förrättningsmän funnes att

tillgå att hålla syneförrättningar. Det har därför uttalats önskvärdheten

av, att befallninghavanden skulle oberoende av sagda stadgande

vara berättigad att under viss övergångstid till förrättningsmän utse

personer, även om deras kompetens ej prövats av Konungen. Då dessa

erinringar synas mig berättigade, hava övergångsstadgandena omredigerats

i överensstämmelse härmed.

Förslaget till lag om flottning i allmän flottled.

11 §•

För att förhindra att för uppskattande av skador inom samma

sträcka av flottleden flera syner hållas å olika tider, ett förfarande varigenom

kostnaderna givetvis skulle onödigt fördyras, bär till förevarande

§ gjorts ett tillägg av innehåll att, där ej skada är av beskaffenhet att

böra skyndsamt uppskattas, synerna skola företagas i ett sammanhang och

först efter det flottningen för året avslutats.

14 och 15 §§.

Enligt de sakkunnigas förslag till 14 § skulle, sedan i underställningsmål

rörande inrättande av allmän flottled vattendomstolen meddelat sitt

beslut och handlingarna inkommit till befallningshavanden, denne alltid

hålla samnjanträde med sakägarna för deras hörande över synemännens

förslag till amorteringsplan och indelningsgrunder. Mot den sålunda föreslagna

anordningen med sammanträdes hållande inför befallningshavanden

har anmärkts, att behov av nya sammanträden med sakägarna ofta

icke förelåge, enär dessa nyligen fått yttra sig inför förrättningsmannen,

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 4 käft. {År 4.) 16

opaginerad Kontrollera mot PDF

118

Kungl. MajUs proposition nr 4.

samt att det vore tillräckligt om sakägarna linge inom viss tid skriftligen

göra sina erinringar hos befallningshavanden, åt vilken det tillika borde

överlämnas att bestämma, huruvida sakägarnas hörande vore av nöden.

Då dessa anmärkningar synas hava fog för sig och tidsbesparing kan

vinnas genom att sammanträde ej hålles i annat fall, än då verkligt behov

därav föreligger, har 14 § i sådant syfte omredigerats. I sammanhang

därmed har 15 § underkastats någon omarbetning.

17 §.

Såsom de sakkunniga i sina motiv framhållit, har förslaget så uppställts,

att interimsflottning allenast undantagsvis bör ifrågakomma. Skulle

emellertid sådana omständigheter föreligga, att interimsflottning överhuvud

bör beviljas, kan det inträffa, att tillåtelse härtill bör lämnas utan att

strandägare och andra förut blivit därom hörda. Det har nämligen liänt

att, oaktat en allmän flottled blivit färdigbyggd, den av en eller annan

anledning icke kunnat öppnas för allmän trafik vid den tid, som härför

beräknats. Virkesägarna hava emellertid, i förlitande på att flottleden

skulle öppnas vid flottningssäsongens början, redan nedfört sitt virke till

vattendraget och måste då, kanske i sista stund, anhålla att få interimistiskt

utflotta detsamma, om det ej skall bliva kvarliggande ytterligare

ett år. Det är vid sådana tillfällen av synnerlig vikt, att behandling av

ansökan om interimsflottning ej onödigt uppskjutes, enär flottningen eljest

ofta nog icke kan medhinnas under året; och då något behov av att i

allmänhet höra strandägarna över sådan ansökan under angivna förhållanden

ej heller torde finnas, har jag ansett fordran härpå icke böra

uppställas.

22 §.

Stadgandet i andra stycket förekommer ej i de sakkunnigas förslag.

Det bär emellertid i vissa avseenden redan nu sin motsvarighet i bestämmelsen

i flottningsstadgans 8 § 3 mom. och har med någon utvidgning

ansetts lämpligt att här upptaga.

29 §.

Uti de inkomna yttrandena har från vissa håll anmärkts, att det

någon gång förekpmmer, att på grund av lokala förhållanden den slutliga

sorteringen icke kan verkställas enbart vid ett enda skiljeställe utan att

skiljningen måste uppdelas på flera, på visst avstånd från varandra liggande

sorteringsverk. Dessa skilda sorteringsverk hava alltid betraktats

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungi. MajUs proposition nr 4.

119

såsom ett enda skiljeställe, enär de stå i beroende av varandra, och hava

samtliga kostnader vid dessa sorteringsverk således gemensamt fördelats

å allt vid desamma utskilt virke. Då tvekan kunde uppstå, huruvida

enligt de sakkunnigas förslag dylika särskilda skiljen fortfarande finge i

avseende å kostnadernas fördelning betraktas som ett enda sorteringsställe,

har hemställts om förtydligande av denna §.

Att då, på sätt anförts, sorteringen på grund av särskilda lokala förhållanden

måste verkställas vid skilda sorteringsanordningar, som dock

stå i beroende av varandra, alla dessa anordningar äro att anse som ett

skiljeställe, synes mig uppenbart och torde även hava varit de sakkunnigas

uppfattning. För att tvekan ej härom må råda, har ett tillägg av sagda

innebörd införts i denna §.

Beträffande det uti sista stycket av §:en enligt de sakkunnigas förslag

upptagna stadgandet, att separatutgifter skola fördelas på allenast de flottande,

vilkas flottgods föranlett kostnaderna, har av en flottningsförening i

södra Sverige anmärkts, att nämnda stadgande skulle medföra orättvisa i de

fall, då, såsom vore förhållandet i den av föreningen förvaltade leden,

alla flottandes virke regelmässigt framfördes separat. Den ordningsföljd,

yttrar föreningen, i vilken de flottandes virke där framfördes, bestämdes

av styrelsen med hänsyn till virkets olika belägenhet utmed stränderna

och övriga faktorer, som kunde påverka flottningens gynnsamma bedrivande.

På grund av de oftast korta flodtiderna i dessa leder kunde vissa virkesägares

flottar, vilka framfördes under det lämpligaste vattenståndet,

komma att draga betydligt mindre arbetskostnad per enhet än andras,

vilka framfördes under ogynnsammare vattenstånd. Med anledning därav

hade utflottningsutgifterna distriktsvis lika fördelats på allt flottgodset

inom respektive distrikt; och ville föreningen hemställa, att i de flottleder,

där regelmässig separatflottning bedreves, förutnämnda fördelningsgrund

för utflottningsutgifter finge tillämpas.

Vad sålunda anförts har jag funnit böra föranleda viss jämnkning

av sista stycket av 29 § i den av förenämnda förening angivna riktning.

30 §.

I enlighet med av åtskilliga myndigheter gjorda erinringar rörande

amorteringstidens längd har jag ansett densamma, i likhet med vad nuvarande

flottningsstadga föreskriver, böra sättas till högst tjugu år.

Mot de flottningssakkunnigas förslag att medgiva amortering även

av ersättning för flottningsskada, där denna något år uppgått till särdeles

betydande belopp, hava även erinringar framställts. De sakkunniga hava

opaginerad Kontrollera mot PDF

120

Kung!,. Maj:ts proposition nr 4.

grundat sitt förslag härutinnan uteslutande på billighetsskäl, under framhållande

av att dylik ersättning understundom kunde uppgå till så stort

belopp, att årets flottande icke rimligtvis borde ensamma ansvara därför.

De kommande årens flottande kunna dock även de åberopa billighetsgrunder

för att ej behöva belastas med utgifter, varav de ingen fördel njutit eller

i vilkas tillkomst de ej haft någon del. Efter övervägande av vad från

skilda håll anförts har jag av de mot de sakkunnigas förslag härutinnan

framförda anmärkningar föranletts att låta sistberörda bestämmelse utgå.

50 §.

Uti det förslag till ändringar av flottningsstadgan, som av norrlandskommittén

avgavs, hade kommittén upptagit ett stadgande av innehåll,

att, oavsett vad i flottningsreglementet funnes föreskrivet rörande

sättet för granskning av styrelsens redovisning, skulle föreningens räkenskaper

och dess styrelses förvaltning granskas jämväl av eu utav befallningshavanden

utsedd revisor. De flottningssakkunniga hava även, på

sätt jag tidigare omnämnt, upptagit en föreskrift om tillsättande av offentlig

revisor, men låtit utseendet av sådan revisor bero av befallningshavandes

lämplighetsprövning. De skäl, de sakkunniga anfört för sin

sålunda intagna ståndpunkt, innefatta i huvudsak, att behovet av offentlig

revisor ställer sig olika, allt efter som i flottningen deltaga eu

mångfald flottande, som äga förmåga att själva tillvarataga sina intressen

vid revisorsval, eller en övervägande majoritet å stämman tillkommer

en eller ett par flottgodsägare, som sålunda hava att utse föreningens

revisorer; i fall av sistnämnda slag vore deltagande i revisionen

av en person, utsedd av offentlig myndighet, önskvärd, om icke för

annat, så för att bryta udden av möjliga misstankar om bristande oväld

i handhavandet av föreningens angelägenheter.

Emellertid kan häremot anmärkas, att det uppdrag, revisorerna hava

att utföra, avser ej blott att tillvarataga de enskilda flottandes intressen

utan även att tillse, att de allmänna intressen, som äro förknippade

med flottleden och flottningen, blivit av styrelsen vederbörligen tillgodosedda.

För övrigt är det ej ovanligt, att majoriteten inom eu flottningsförening

årligen växlar, så att det ofta torde bliva för befallningshavandena

omöjligt att avgöra, när det ur vissa enskilda flottandes intresse vore

behövligt att tillsätta eu offentlig revisor.* Med hänsyn härtill och för

att de allmänna, intressenas rätt i avseende å flottlederna må bliva fullt

opaginerad Kontrollera mot PDF

121

Kung!.. Maj:ts proposition nr 4.

ut tillgodosedd, har jag vidtagit sådan ändring av förevarande §, att

offentlig revisor alltid skall för flottningsförening utses.

53 §.

Enär den uti första stycket av denna paragraf i sakkunnigeförslaget

förekommande bestämmelsen om flottandes rätt att utöva rösträtt

å flottningsstämma i olika avseenden missuppfattats, bär stadgandet omarbetats.

61 §.

Uti de flottningssakkunnigas förslag finnes ej upptagen någon föreskrift,

inom vilken tid och på vad sätt enskild flottande, som förmenar

att honom blivit påförda större kostnader än med fastställda fördelningsgrunder

överensstämmer, bör göra sin talan gällande. Stadgande härom

har inrymts uti första stycket av förevarande §.

65 §.

Enligt de flottningssakkunnigas förslag skulle sammanslagning av

skilda fiottningsföreningar kunna tvångsvis äga rum, endast när framställning

därom gjordes av bivattendrags förening. Huvudflottningsförening skulle

däremot ej kunna påfordra dylik sammanslagning. Från skilda håll har

häremot erinrats, att det ej vore berättigat att i detta avseende göra åtskillnad

mellan större och mindre föreningar, utan borde samma befogenhet

tillerkännas dem alla. Med flottledernas intresse vore bäst överensstämmande,

att samtliga leder inom samma vattensystem förenades till

ett helt. T överensstämmelse med denna anmärkning, som synes välgrundad,

har paragrafen omredigerats.

70 §.

Uti sitt den 27 maj 1909 avgivna utlåtande rörande flottningslag- - stiftningens revision har domänstyrelsen fäst uppmärksamheten på vikten

av, att eu effektivare kontroll än den närvarande anordnas över flottlederna

och flottningsföreningarnes verksamhet. Styrelsen föreslog i sådant

syfte tillsättandet av offentliga flottledsinspektörer, vilka dels genom

inspektionsresor utefter flottlederna och dels genom granskning av föreningarnas

räkenskaper skulle utöva den tillsyn, som i det allmännas in
-

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

tresse kunde anses önskvärd. De flottningssakkunniga avstyrka införandet

av eu dylik inspektion dels med hänsyn till ekonomiska skäl och dels

på grund av svårigheten att anskaffa fullt kompetenta personer för uppdraget.

I stället hava de sakkunniga stannat vid att såsom hittills överlämna

högsta tillsynen över flottlederna och flottningsföreningarna åt

befallningshavandena, men med rätt för dessa att vid tillsynens utövande

njuta nödigt biträde av vederbörande skogs- och vattenby ggnadstj änstemän

samt att vid behov anordna inspektioner genom tillkallade sakkunniga

personer.

Mot de sakkunnigas förslag i denna del hava väl flertalet myndigheter

och enskilda, som yttrat sig i ärendet, ej haft något att erinra. Doinänstyrelsen

samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen jämte ett antal skogs- och

vattenby ggnadstj änstemän hava emellertid anmärkt, att anordnandet av eu

offentlig inspektion vore av behovet påkallad. Domänstyrelsen vidhåller

sitt förut framlagda förslag om inspektionens utövande genom särskilda

av staten tillsatta flottledsinspektörer, vilka under befallningshavandes

tillsyn skulle utöva kontroll såväl över flottledernas skötsel och underhåll

som över föreningarnas administration och förvaltning. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framhåller, att då flottlederna närmast äro att betrakta

som kommunikationsleder, de böra övervakas i samma ordning

som andra dylika utav väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, till vars ämbetsförvaltning

enligt gällande instruktion också hör handläggandet av

ärenden rörande flottleder. Som emellertid en fullständigt ordnad inspektion

skulle beröra tvenne till sin art ganska skilda områden, nämligen

ett rent tekniskt, omfattande byggnadernas anläggning, underhåll och

direkta användande, samt ett mera administrativt, omfattande närmast

föreningarnas arbetssätt och ekonomiska förvaltning, syntes det styrelsen

mest ändamålsenligt, att inspektionen ordnades på det sätt, att den tekniska

inspektionen finge påvila tjänstemännen i väg- och vattenbyggnadsdistrikten

och att den administrativa uppdroges åt befallningshavandena.

Med anledning av den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sålunda

föreslagna lösningen av förevarande fråga har jag låtit företaga en

jämkning i de sakkunnigas förslag. Ledningen av tillsynen över flottlederna

bör dock enligt min mening alltid tillkomma Kungl. Maj:ts

befallningshavande. Ingen ny eller kostsam organisation behöver därmed

anordnas, utan bör den redan nu å väg- och vattenbyggnadsdistrikten

tjänstgörande personalen kunna anlitas för erforderlig teknisk tillsyn över

flottledsbyggnader, deras underhåll och nyttjande. Dessa tjänstemän hava

hittills ofta varit anlitade för flottledssyner och böra sålunda redan hava

förvärvat tillräcklig erfarenhet i fråga om flottlederna. Att för utövande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr å.

123

av befallningshavandes administrativa tillsyn anordna särskilt biträde åt

dessa torde ej heller vara behövligt, så mycket mindre som förslaget i

övrigt innehåller åtskilliga föreskrifter för denna tillsyns underlättande,

varvid jag särskilt vill framhålla den av befallningshavanden tillsatta

styrelseledamoten och revisorn.

I överensstämmelse med det nu sagda har 70 § avfattats.»

Efter att hava anmärkt, att de sakkunnigas förslag jämväl undergått

vissa av föredraganden ej särskilt berörda smärre ändringar, huvudsakligen

av formell natur, samt att till 24 och 36 §§ i inteckningsförordningen

gjorts vissa av stadgandet i 13 § flottningslagen betingade

tillägg, uppläste föredraganden de utarbetade lagförslagen, nämligen förslag

till

1) lag om ändring i vissa delar av vattenlagen;

2) lag om flottning i allmän flottled;

3) lag om förteckning å vattenområden, där allmän flottled finnes;

4) lag om ändrad lydelse av 19 kap. 15 § strafflagen; samt

5) lag om ändrad lydelse av 24 och 36 §§ i förordningen den

16 juni 1875 angående inteckning i fast egendom,

varefter föredraganden hemställde, att för det ändamål § 87 regeringsformen

omförmäler lagrådets utlåtande över lagförslagen måtte genom

utdrag av protokollet inhämtas.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen

lämna bifall.

Ur protokollet :

Adil Wivesson.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

Förslag

till

Lag

om ändring'' i vissa delar av vattenlagen.

Härigenom förordnas, att vattenlagen den 28 juni 1918 skall, i nedanstående

delar, erhålla följande ändrade lydelse:

1 KAP.

Om rätt till vatten.

4 §■

Huruledes under vissa förutsättningar den, som äger råda över vatten, kan

förpliktas att till följd av företag, som avses i 2 eller 3 kap., underkasta sig förlust

i honom tillkommande vattenmängd eller vattenkraft, därom stadgas i nämnda

kapitel; och galle i fråga om rätt till ersättning för sålunda tillskyndad förlust

vad i 9 kap. finnes föreskrivet, dock med de inskränkningar, som föranledas av

stadgandena i 6 och följande §§ av detta kap. samt i 2 kap. 7 och 8 §§.

Beträffande skyldighet att för inrättande, utvidgande eller förbättrande av

allmän flottled underkasta sig förlust, som ovan nämnts, så ock beträffande gottgörelse

för skada, som därav vållas, galle vad i 6 kap. stadgas, dock med här

nedan föreskrivna inskränkningar i rätten till ersättning, där sådan enligt 5 §

samma kap. kunnat eljest ifrågakomma.

Angående skyldighet att i andra fall än i första och andra styckena sägs

underkasta sig förlust i vattenmängd eller vattenkraft så ock om gottgörelse därför

galle vad särskilt är stadgat, dock med här nedan föreskrivna inskränkningar

i rätten till ersättning, där sådan kunnat eljest ifrågakomma.

2 KAP.

Om byggande i vatten.

11 §•

I eller vid allmän farled må ej byggas, med mindre byggnaden göres på

sådant sätt eller sådana särskilda anordningar vidtagas, att leden fortfarande kan

utan olägenhet av någon betydelse användas för det därmed avsedda ändamålet.

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

Lag samma vare, där någon vill bygga i allmän flottled; och skall genom

bestämmelser rörande vattentillgångens fördelning mellan vattenverk och flottning

eller annorledes mellan stridiga intressen, såvitt möjligt, så jämkas, att ett vart

kan behörigen tillgodoses utan förläng eller väsentligt omak för_ annat. Väckes

anspråk att till skydd mot skada å byggnaden särskild anläggning eller åtgärd

bör bekostas av de flottande, skall enligt de i 6 kap. 4 § stadgade grunder därom

bestämmas som skäligt prövas.

3 KAP.

Om vattenreglering.

9 §•

Visas, efter det vattenreglering, som i 1 § sägs, blivit utförd, att densamma

länder till stadigvarande nytta för allmän hamn eller annan allmän farled eller

för kloakledning eller annan avloppsledning för spillvatten, må ägaren av farleden

eller kloak- eller avloppsledningen, där den vunna nyttan kan uppskattas till

visst penningbelopp, på talan av deltagarna förpliktas att antingen på en gång

eller med fördelning på visst antal år erlägga högst så stor del av nämnda belopp,

som svarar mot förhållandet mellan å ena sidan företagets anläggningskostnad

och å den andra den båtnad, som företaget beräknats medföra för strömfall.

För bidrag, som nu nämnts, förvärvas ej delaktighet i företaget, och vare

förty bidragsgivaren ej skyldig att taga del i framtida kostnad för detta.

Vad sålunda stadgats galle ock med avseende å allmän flottled, där genom

vattenregleringen vinnes stadigvarande minskning i kostnaderna för flottningen

eller för flottledens underhåll; dock att flottledens bidrag skall av de flottande

betalas i den ordning, som finnes stadgad beträffande allmän flottleds anläggningskostnad.

Anslag, som i 8 § sägs, räknas i avseende, varom nu är fråga, den till

godo, som givit anslaget.

6 KAP.

Om allmän flottled.

1 §•

Där, efter det förordningen om allmän flottled den 30 december 1880 trätt

i kraft, inrättats allmän flottled eller i fråga om äldre flottled flottningen blivit

enligt myndighets beslut ordnad, skall allmän flottled jämväl framgent bibehållas.

Där vid tiden, då nämnda förordning trädde i kraft, var allmän flottled,

skall ock, ändå att flottningen däri ej sedermera ordnats, allmän flottled bibehållas,

såframt efter nämnda tid åtminstone vissa år därstädes idkats flottning av

någon betydelse.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 4 käft. (Nr 4.)

17

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

Huruledes avgöras skall, varest allmän flottled efter ty nu sagts skall bibehållas,

därom är särskilt stadgat.

2 §■

Kan vattendrag, sjö eller annat vatten, varest allmän flottled ej finnes, användas

därtill, må, där sådant prövas vara av nöden och kunna medföra väsentligt

gagn för orten eller eljest lända till nytta för det allmänna, på ansökan förordnas

att därstädes skall vara allmän flottled.

Vid prövning av ansökan, som nu nämnts, skall hänsyn tagas till omfattningen

å ena sidan av ortens skogshantering och av gagnet för densamma av

flottledens inrättande samt å andra sidan av de störningar, som genom flottleden

eller flottningen däri kunna vållas andra näringar.

Om allmän flottleds inrättande genom upptagande av ny vattenled vare i

tillämpliga delar lag samma.

3 §•

1 mom. Ansökan om allmän flottleds inrättande ingives till Konungens

befallningshavande, och varde ärendet därefter handlagt vid syneförrättning i den

ordning, som föreskrives i 10 kap. 1—31 §§.

Synemännens utlåtande skall underställas vattendomstolens prövning; dock

må ej vattendomstolen ingå i bedömande av frågor rörande ersättning enligt 5 och

6 §§ i vidare mån, än som föranledes av anförda besvär eller av ändrade anordningar

eller föreskrifter rörande företagets utförande.

2 mom. Erfordras för flottledens inrättande, att vattnets avrinning i större

omfattning regleras eller att vattenförhållandena eljest väsentligt förändras,

eller kan befaras, att genom flottledens inrättande allmän samfärdsel, som

äger rum eller framdeles må kunna ifrågakomma, skulle i avsevärd mån försvåras,

eller synes fiskerinäring av större betydenhet komma att lida väsentligt

förfång genom flottningen,

eller är anledning antaga, att tillgodoseendet av allmännyttigt ändamål

eljest skulle till följd av flottledens inrättande förhindras,

äger Konungen förbehålla sig prövningsrätten, huruvida flottleden må komma

till stånd eller särskilda villkor Döra föreskrivas för dess inrättande och begagnande;

dock skall besked härom lämnas vattendomstolen före det frågan slutligen

avgjorts av domstolen.

3 mom. Hurusom allmän flottleds upplåtande till allmänt begagnande så

ock avgörandet av vissa frågor rörande dess nyttjande ankommer på Konungens

befallningshavande, därom skils i lagen om flottning i allmän flottled.

4 §•

År för allmän flottleds inrättande någon anläggning eller åtgärd nödig,

som kan inverka på strand-, bro-, fiske- eller vattenverksägares eller annans rätt,

såsom:

opaginerad Kontrollera mot PDF

127

Kungl Maj:ts proposition nr 4.

damm, kaj, väg, ledarm, bomledning, brötbildare, ränna, kanal eller andra

dylika anstalter;

förvaringsplats för båtar, bommar eller annan materiel;

byggnad för Hottningsarbetarnas härbärgerande under flottningstiden;

upptagningsverk, magasinsbom, skiljeställe för flottgodsets sorterande med

därför erforderliga byggnader, buntverk och dylikt; . .

avsättande av vältplatser för virkets uppläggande innan det utföres i flottleden

eller av särskilt område för utsorterat virkes sammanläggande och förvarande

i avbidan på dess forslande från platsen;

strandröjning, sprängning, grävning, muddring eller andra rensmngsar
beten;
ändrande

eller bortrivande av befintlig byggnad;

omläggande, ändrande eller borttagande av väg, bro, färjställe eller dylikt,

vare den, vars rätt därav beröres, pliktig att tåla sadant intrång, ocli skall

såväl därvid som då fråga uppstår om skydd för enskild rätt bestämmas, huru

vid flottledens ordnande och begagnande tjänligast bör förfaras, sa att ändamålet

må utan oskälig kostnad vinnas med minsta olägenhet för annan. Erfordras särskilda

bestämmelser om vattentillgångens fördelning mellan flottningen och vattenverk

eller eljest beträffande vattenhushållningen, bör tillses, att mellan stridiga

intressen såvitt möjligt så jämkas, att ett vart kan behörigen tillgodoses utan

förfång eller väsentligt omak för annat, och må vattendomstolen,^ där den vattenmängd,

som för varje tidsmoment ma utan ersättning tagas i anspråk för flottningen,

skulle befinnas otillräcklig för ändamålet eller da skäl därtill eljest äro, föreskriva,

att flottningen skall begränsas till viss tid av dygnet eller veckan med rätt för

de flottande att därunder utnyttja allt det vatten, som skolat tillkomma flottningen

under hela dygnet eller veckan.

’> §•

För skada, som vållas genom anläggning eller åtgärd för allmän flottled,

skall gäldas ersättning enligt bestämmelserna i 9 kap.; dock att, efter ty i 6 §

lagen om flottning i allmän flottled stadgas, i vissa fall frågan om sådan ersättning

skall bedömas enligt de för skada i följd av flottningen i nämnda lag givna

r6S r''Finnes skada, som kan väntas uppstå i följd av flottningen, bliva så stadigvarande,

att värdet därå kan genom uppskattning på förhand utrönas, skall,

om ersättningstagare påstår det, ersättning därför bestämmas i flottledsmaiet.

Eljest galle om flottningsskada vad i lagen om flottning i allmän ttottled darom

^ Om vissa förhållanden med avseende å vattendrag, där kongsådra finnes,

skils i 1 kap. 6 och följande §§.

6 §•

Där till anläggning, som i 4 § sägs, tarvas utmål av någon betydenhet,

som kan förväntas bliva av stadigvarande behov för flottleden, må förordnas, att

för flottleden skall lösas erforderligt område mot ersättning, som i 9 kap. sags.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kangl. Maj:ts proposition nr 4.

7 §•

Har någon i vatten, där allmän flottled skall inrättas, bekostat byggnader

eller andra arbeten till befrämjande av flottning, vare lian pliktig att till allmänna

flottleden avstå vad därav prövas nödigt eller nyttigt för densamma, ock

njute han i samma ordning, som för anläggare är stadgat, ersättning därför av

de flottande med belopp, som i beslutet angående flottledens inrättande bestämmes

efter det skick, vari arbetena då befinnas. Om fastighetsägares och annans

skyldighet att fortfarande tåla intrång av anläggningar, som nu näints, vare

lag som i 4 § sägs.

8 §•

Vad i 2 kap. 8 §, 11 § första stycket, 12, 13 och 18 §§ finnes stadgat i

fråga om byggande i vatten skall äga motsvarande tillämpning med avseende å

arbete för inrättande av allmän flottled.

9 §•

kinnes i vatten, där allmän flottled skall inrättas, fiske av någon betydenhet,

och kan skäligen befaras, att genom anläggningar eller åtgärder för flottleden

eller i följd av flottningen avsevärt men tillskyndas fisket, må de flottande

förpliktas att för anordnande och uppehållande av fiskodlingsanstalt eller för vidtagande

av andra åtgärder till fiskets bevarande i vattenområdet erlägga en årlig

avgift, motsvarande högst fem öre för varje kubikmeter flottgods.

Huru avgift, som nu nämnts, skall indrivas och för ändamålet användas,

därom förordnar Konungen.

10 §.

Utförandet av de för allmän flottleds inrättande erforderliga anläggningar

och åtgärder värde överlämnat åt den, som sökt flottledens inrättande, såvitt han

ej finnes olämplig därtill, eller, där jämväl annan anmält sig till arbetets övertagande,

åt den, som prövas kunna säkrast och snabbast utföra detsamma; vill

kronan utföra arbetet, äge företrädesrätt därtill. Antages annan än sökanden,

varde honom ålagt att genast gottgöra sökanden de anläggningskostnader denne

förskjutit.

Erfordras för inrättande av allmän flottled, att vattenverk eller annan

byggnad, utrives eller ändras, besörje därom den, vilken enligt vad nyss sagts antagits

till anläggare. Skall byggnaden ändras, och vill ägaren själv utföra arbetet,

galle därom vad i 2 kap. 19 § finnes för motsvarande fall stadgat.

Har i beslut om allmän flottleds inrättande föreskrivits, att förut i flottleden

utförda byggnader och arbeten skola enligt 7 § avstås till flottleden, vare

anläggaren skyldig att under byggnadstiden underhålla vad sålunda skall övertagas.

H §•

För anläggningskostnaden njute anläggaren i den ordning, som stadgas i

lagen om flottning i allmän flottled, ersättning av de flottande med belopp, som,

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Kung!. Maj:ts proposition nr 4.

sedan flottleden blivit besiktigad och godkänd, jämlikt 11 kap. (36 § andra stycket

fastställes med hänsyn till det skick, vari byggnader och arbeten befinnas vid

tiden för godkännandet.

Till anläggningskostnad hänföres ej blott kostnaden för utförande av arbeten,

som i 10 § sagts, utan även all annan utgift för företagets genomförande

såsom ersättning enligt 5 och 6 §§, i den män den blivit till ersättningstagare

utbetalad före flottledsarbetets fullbordande; nödiga utgifter för förberedande undersökningar

angående företaget; kostnaden för ärendets behandling vid syneförrättning

samt hos vattendomstolen och Konungens befallningshavande; kostnaden

för tillsyn å arbetet under byggnadstiden jämte annat dylikt samt ränta å förlagskapitalet

för tiden till flottledens godkännande.

Har ersättning enligt 5 eller 6 § icke av anläggaren guldits före arbetets

fullbordande, äger ersättningstagaren för beloppets utfående hålla sig till flottningsföreningen.

12 §.

Finnes under företagets utförande, att visst arbete, som i beslutet föreskrivits,

kan anses obehövligt eller att i övrigt jämkning av den för företagets utförande

fastställda planen bör vidtagas, och äro de ändrade anordningar, som påkallas,

av väsentlig betydelse, eller beröres allmän eller enskild rätt därav, må

ej avvikelse från den fastställda planen ske, utan att vattendomstolen på ansökan

lämnat tillstånd därtill.

13 §.

Visar sig under fortgången av den för företagets fullbordande bestämda

tiden, att anläggaren icke kan eller vill fullborda företaget före tidens utgång,

må på särskild talan vattendomstolen förklara anläggaren förlustig rätten till arbetets

vidare utförande.

Har arbetet icke inom den bestämda tiden behörigen slutförts, vare anläggaren

förlustig rätten till dess vidare utförande. Dock må, om giltigt skäl för

dröjsmål visas eller hänsynen till allmänt väl sådant kräver, vattendomstolen på

därom före tidens irtgång gjord ansökan bevilja anstånd med arbetets fullbordande

på viss tid, icke utan särskilda skäl överstigande två år; och äge vattendomstolen,

där arbetet vid besiktning, som i 13 kap. 1 § sägs, funnits vara i huvudsak behörigen

fullgjort, för utförande av sådana ändrings- och tilläggsarbeten, som blivit

föreskrivna, medgiva nödig utsträckning av byggnadstiden.

14 §.

Har anläggaren avsagt sig arbetet eller förverkat rätten till dess utförande,

läte vattenrättsdomaren utfärda kungörelse i en eller flera tidningar inom orten

med anmodan till dem, som vilja övertaga arbetet, att inom viss tid anmäla sig

hos honom; och äge vattendomstolen överlämna arbetets slutförande åt annan anläggare,

med utsättande av sådan ny tid härför, som av förhållandena påkallas.

Den, som i ty fall frånträder arbetet, njute i avseende å förskjuten anläggningskostnad

fortfarande anläggares rätt.

Kan ny anläggare ej erhållas, varde den beslutade flottleden avlyst.

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Majds proposition nr 4.

15 §■

Närmare föreskrifter i fråga om allmän liottleds nyttjande och om flottningsförening

mellan dem, som flotta i sådan led, meddelas i lagen om flottning

i allmän flottled.

10 §•

Laga kraft ägande beslut om inrättande av allmän flottled vare med de

inskränkningar, som följa av stadgandena i detta kap., gällande mot envar såväl

vad angår rätten att utföra och för framtiden bibehålla anläggningar, som i

beslutet må hava föreskrivits, som ock beträffande ersättning och annat, varom

beslutet må innehålla bestämmelser.

17 §.

Finnes under flottningens fortgång, att de till skydd mot skada vidtagna

anordningar eller rörande hushållningen med vattnet eller annat meddelade föreskrifter

äro för sitt ändamål otillräckliga eller mindre tjänliga, eller visar sig

behov av nya anordningar eller föreskrifter till förekommande av skada, må, utan

hinder av vad i 16 § stadgats, medelst stämning till vattendomstolen talan föras

mot flottningsföreningen om skyldighet för de flottande att vidtaga sådana anordningar

eller underkasta sig sådana föreskrifter, som, utan att flottningen därav

oskäligt betungas, må påkallas av anmärkta förhållanden.

18 §.

Menar någon, som byggt eller ärnar bygga i vatten, där allmän flottled

finnes, att särskild anordning till skydd mot skada å byggnaden i följd av flottningen

bör bekostas av de flottande, äge medelst stämning å flottningsföreningen

påkalla vattendomstolens bestämmelse om skyddsåtgärd, som i 2 kap. 11 § sägs.

Om påföljden av underlåtenhet härutinnan skils i 7 § lagen om flottning i allmän

flottled.

19 §.

I fråga om mål, som i 17 och 18 §§ omförmälas, skola bestämmelserna i

4—8 §§ i tillämpliga delar gälla.

20 §.

Vill flottningsförening eller ock annan vidtaga anläggning eller åtgärd för

befintlig allmän flottleds utvidgande eller förbättrande och äro sannolika skäl, att

allmän eller enskild rätt därav förnärmas, eller har, där annan än flottningsförening

eljest vill utföra arbete för flottleden, föreningen ej därtill samtyckt, skall

före arbetets påbörjande inhämtas vattendomstolens besked, huruvida och under

vilka villkor arbetet må göras. Beträffande anläggning eller åtgärd, för vars utförande

ej erfordras vattendomstolens prövning, ma ändock till beredande av trygghet

för framtiden sådan prövning kunna påkallas.

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

Änskönt anläggning tillkommit utan föregången prövning, vare flottningsförening

obetaget att sedermera söka domstolens godkännande därav.

Har efter den 1 januari 1920 anläggning eller åtgärd för allmän flottled

vidtagits utan föregången prövning, vare flottningsföreningen bevisningsskyldig i

avseende å de före arbetets utförande rådande förhållandena i vattnet.

21 §.

Vill någon påkalla vattendomstolens prövning av fråga, som i 20 § sägs,

eller önskar någon att för flottningens underlättande nya eller ändrade föreskrifter

meddelas rörande hushållningen med vatten eller annat, göre ansökan därom hos

vattendomstolen, och varde ärendet prövat i den ordning, som i 11 kaj), stadgas

för ansökningsmål; dock att om för frågans prövning erfordras undersökning av

längre sträcka av flottleden, vattenrättsdomaren äger förordna, att ärendet skall

behandlas i den ordning, som i 3 § 1 mom. föreskrives för mål rörande inrättande

av allmän flottled.

I samma ordning, som nu sagts, skola ock handläggas frågor om ändrade

bestämmelser rörande skyldigheten att avbarka virke, så ock om åläggande för

de flottande att betala fiskeavgift, som i 9 § sägs.

22 §.

Beträffande mål, som omförmäles. i 21 §, skall vad i 3 § 2 mom. och följande

§§ här ovan föreskrives med avseende å mål rörande inrättande av allmän

flottled äga motsvarande tillämpning; dock att, där annan än flottningsföreningen

är sökande, till anläggare skall antagas föreningen, om denna så äskar, och; mä,

där företaget fått förfalla, gottgörelse för förskjuten kostnad åtnjutas, i den mån

utfört arbete finnes vara till nytta för flottningen.

Om begränsad rättsverkan i visst fall av beslut i mål, som nu sagts,

skils i 11 kap. 61 § andra stycket.

23 §.

Har genom beslut enligt denna lag ersättning för skada blivit bestämd att

utgå medelst årlig avgift till visst belopp, vare den omständigheten att beslutet

härom vunnit laga kraft icke hinder för vattendomstolen att i sammanhang med

beslut om nya eller ändrade anordningar eller föreskrifter för flottleden meddela

sådana ändrade bestämmelser rörande ersättningen och sättet för dess utgående,

vilka må föranledas av de ändrade förhållandena.

Yad nu stadgats äge motsvarande tillämpning med avseende å skadeersättning,

som blivit bestämd enligt lagen om flottning i allmän flottled.

24 §.

Byggnader och anläggningar, vilka utförts eller från annan övertagits för

allmän flottleds inrättande, utvidgande eller förbättrande, så ock fast eller lös

egendom, som eljest för flottleden eller flottningens ombesörjande förvärvas att av

de flottande gäldas, vare flottledens tillhörighet och förty att anse som allmän egen
-

s. 132 Kontrollera mot PDF

132 Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

dom. Om förvaltning av egendom, som nu nämnts, stadgas i lagen om flottning i

allmän flottled.

Ej må allmän flottled tillhörig egendom tagas i mät för annan gäld än

sådan, varför den lagligen må särskilt häfta.

25 §.

Einnes beträffande hushållningen med vattnet i allmän flottled vattenmärke

utsatt till efterrättelse vid flottningens bedrivande, galle vad i 2 kap. 27 § finnes

för där avsedda fall stadgat. Är för dammluckas öppnande viss tiu i laga ordning

bestämd eller eljest särskild föreskrift om vattnets framsläppande given,

lände det till efterrättelse.

Har ej vattenmärke utsatts, och hava ej heller eljest meddelats bestämmelser,

som nyss sagts, skall hushållningen med vattnet ske på sådant sätt, att flottningen

må kunna ändamålsenligt skötas med minsta olägenhet för den, vars rätt

är i fråga.

26 §.

Rensning, som med hänsyn till flottningens behöriga ombesörjande är av

nöden för bibehållande av vattnets djup eller läge i allmän ttottled, äge flottningsförening

verkställa utan vattendomstolens prövning; dock skall markens ägare

förut därom tillsägas. Vill föreningen» hos vattendomstolen påkalla prövning av

arbetets laglighet, galle om sådan prövning vad här ovan stadgats angående allmän

flottleds utvidgande och förbättrande. Har prövning, som nu sagts, icke ägt rum,

skall i fråga om rensning stadgandet i 20 § tredje stycket äga motsvarande

tillämpning.

Jord eller annat, som vid rensningen upptages, må, om ej avsevärda olägenheter

vållas därav, uppläggas på närmaste strand eller föras till lämpligt

ställe i närheten; dock skall markens ägare genast därom underrättas. Lider

han men av upplaget, njuta ersättning därför, efter ty i lagen om flottning i

allmän flottled stadgas med avseende å ersättning för flottningsskada.

27 §.

Allmän flottled må på ansökan avlysas av vattendomstolen, där sådana omständigheter

yppas, att flottningen kan anses vara alldeles nedlagd.

Uppstår eljest fråga om avlysning av allmän flottled, ankomme ärendet

på Konungens prövning, och varde därvid så förfaret, som för varje fall finnes

stadgat.

Huruledes vid flottleds avlysning skall förfaras med flottledens egendom,

därom stadgas i lagen om flottning i allmän flottled.

barder flottled avlyst, må den, som av bibehållandet av anläggning för

flottleden kan lida men, av vattendomstolen på ansökan tillåtas bortskaffa densamma.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

133

9 KAP.

Om ersättning.

1 §•

Där jämlikt deima lag rätt medgivas någon att tillösa sig samfällt strömfall

med. eller utan utmål eller att eljest lösa eller taga i anspråk annan tillhörigt

område eller att tillgodogöra sig vattenmängd eller vattenkraft, som tillhör

annan, eller att vidtaga åtgärd, varigenom eljest annans egendom lider skada eller

intrång, varde, såvitt ej i 1 eller (5 kap. annorledes stadgas, honom ålagt att efter

ty nedan sägs gälda ersättning för egendom, som avstås, eller för förlust, skada

eller intrång, som förorsakas.

12 §.

Skall till följd av företag eller åtgärd enligt denna lag egendom lösas eller

ersättning givas för skada eller inträng därå och har, efter det kungörelse om

företaget eller åtgärden blivit offentliggjord eller underrättelse eljest meddelats

ägaren på sätt i 10 och 11 kap. för varje särskilt fäll stadgas, kostnad nedlagts

å egendomen, må vid ersättningens bestämmande den kostnad tagas i beräkning

allenast, såvitt den prövas hava varit nödig eller nyttig samt icke blivit gjord i

uppenbar avsikt att höja ersättningen.

47 §.

Ersättning i penningar varde bestämd att utgå på en gång; dock må skadeersättning

till följd av företag för allmän flottled fastställas att utgå i årlig avgift,

när skälig anledning därtill förekommer. Kan i mål rörande allmän flnttled

skada ej på förhand nn-d säkerhet uppskattas eller synes den ej komma att ärligen

uppstå, må den skadelidande hänvisas att göra sin talan gällande i den ordning,

som i lagen om flottning i allmän flott led föreskrives med avseende å flottningsskada,

dock att, där så ske kan, grunderna för ersättningens beräknande böra

angivas.

50 §.

I fråga om ersättning till följd av byggande i vatten eller annan åtgärd

enligt denna lag för inrättande, utvidgande eller förbättrande av allmän ilottled

eller för annat allmänt ändamål skall, där ej tillika åsyftas vattens utnyttjande

vid kraftanläggning eller eljest i industriellt eller privatekonomiskt syfte, vad i

48 § stadgas om förhöjning över värdet ej vinna tillämpning. Dylik förhöjning

skall ej heller äga rum beträffande ersättning, som utgår enligt 9 §.

54 §.

Ersättning för fäst egendom, som skall lösas, samt, om endast en del av

en fastighet löses, ersättning för skada och intrång å den återstående delen så ock

ersättning för förlust av eller inträng i sådan särskild lätt till egendomen, varom

i 52 § förmäles, gäldas medelst ersättningsbeloppets ned-ättande hos Konungens

Bihang till riksdagens protokoll 191U. 1 sand. 4 höft. (AV 4.) 18

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

befallningshavande i det län, där egendomen är belägen. I fråga om ersättning,

som bestämts jämlikt 9 §, vare lag samma.

Ersättning för vattenkraft samt för skada och intrång å fast egendom i

andra fall än i första stycket avses skall, där ersättningen bestämts att utgå på

en gång, jämväl nedsättas hos Konungens befallningshavande, såframt jämlikt stadgandena

i 59 eller 60 § uppsägning skall ske eller den fastighet, till vilken vattenkraften

hör eller som skadas, är besvärad av inteckning för fordran eller kan

jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken i ägarens band häfta för ogulden köpeskilling;

och varde i fall, som nu sagts, jämväl ersättning, som må hava bestämts till innehavare

av särskild rätt till fastigheten, nedsatt. Skall ej uppsägning ske, och

prövas förlusten av vattenkraft eller skadan eller intrånget vara väsentligen utan

betydelse för fordringsägarens säkerhet, erfordras dock ej nedsättning.

I samband därmed att ersättning enligt denna lag bestämmes, skall givas

till känna, om och i vilken mån nedsättning efter ty ovan sagts skall ske.

55 §.

Har mellan ägare, innehavare av nyttjanderätt eller andra tvist yppats om

bättre rätt till vad såsom ersättning skall utgå, eller skall för egendom, som innehaves

såsom fideikommiss, gäldas ersättning, bestämd att utgå på en gång, varde

ersättningen nedsatt bos Konungens befallningshavande, ändå att enligt föreskrifterna

i 54 § nedsättning ej erfordras; och stånde sedan i avbidan på tvistens

slutliga avgörande eller Konungens föreskrift angående fideikommissmealen ersättningsbeloppet

i kvarstad, där ej enligt 69 § utdelning bör äga rum.

59 §.

Har föreskrift meddelats, att boningshus, kvarn, såg eller annan byggnad,

som användes till handels-, hantverks- eller fabriksrörelse eller annan yrkesutövning,

skall till följd av sk*da därå genom företag enligt denna lag i dess

helhet ersättas eller ock flyttas till annan plats, skall vad i 58 § stadgas för det

fall, att fast egendom skall lösas, äga motsvarande tillämpning. Lag samma vare,

där strömfallsägaie skall avstå vattenkraft, som är av honom tillgodogjord, samt

ersättningen därför skall utgå på en gång.

66 §.

Skall i andra fall än i 58—60 §§ sägs ersättning, bestämd att utgå på en

gång, gäldas för skada, förlust eller intrång, som tillskyndas någon genom företag

eller åtgärd enligt denna lag; då må ej arbete å annans mark verkställas eller

åtgärd eljest till förfång för annan vidtagas, innan föreskriven ersättning guldits.

Varder ej sådan ersättning gulden inom tid, som genom avtal eller eljest i laga

ordning blivit bestämd, eller, om sådan bestämmelse saknas, inom fem år efter

det ersättningens belopp blivit fastställt genom utslag, som vunnit laga kraft,

vare den då väckta frågan förfallen, i vad sådan ersättningstagares rätt angår.

Vad i 65 § finnes stadgat i fråga om ersättning för nödig eller nyttig

kostnad å egendom, som skall lösas, äge motsvarande tillämpning, där dylik kostnad

göres å egendom, som skadas eller lider intrång.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

135::

73 §.

'' Förmenar innehavare av fordran, varför fast egendom på grund av inteckning

eller jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken häftar, att ersättning för denna eller

för därifrån förlorad vattenkraft eller för skada och intrång å egendomen blivit för

lågt beräknad, vare han, i den mån ersättningens belopp till följd av överenskommelse

därom mellan ersättningsgivaren och egendomens ägare eller av annan anledning

ej blivit prövat av domstol eller vid syneförrättning, berättigad, att, där

ej full betalning för hans fordran lämnas honom, äska att ersättningen, såvitt

på hans eller annan sådan fordringsägares rätt inverkar, varder av vattendomstolen

bestämd. Talan härom skall anhängiggöras sist inom sex månader efter

det fördelning av ersättningen vnnnit laga kraft eller, där ersättningen bestämts

att utgå i kraft, efter den för kraftöverföringens början bestämda tid; försittes

tid, som nu sagts, vare rätt till talan förlorad.

10 KAP.

Om syneförrättning.

I. Rörande företag enligt 6 kap.

1 §•

Till handläggande av syneförrättning rörande inrättande av allmän flottled

skall förordnas i vattenbyggnad kunnig och i flottning förfaren person, vilken på

grund av ådagalagda kunskaper och praktisk erfarenhet i hithörande ämnen av

Konungen förklarats behörig att hålla dylik förrättning.

2 §•

Förordnande, som i 1 § sägs, skall efter ansökan, varom i 6 kap. 3 § 1

mom. förmäles, meddelas av Konungens befallningshavande.

I ansökningen skola angivas det vattenområde, som med ansökningen avses,

samt den eller de församlingar, där flottleden är avsedd att framgå, ävensom,

såvitt möjligt, de bebyggda strömfall och med fast fiskebyggnad försedda fisken,

vilka företaget må angå, samt beträffande sådan egendom ägares och nyttjanderättshavares

namn och hemvist, så ock huruvida annan allmän flottled, allmän

farled, vattenavlednings-, invallnings- eller vattenregleringsföretag, järnväg, allmän

väg eller allmän bro beröres av dm ifrågasatta flottleden.

Innan förordnande meddelas, äge Konungens befallningshavande, där förhållandena

påkalla sådant, fordra att sökanden ställer säkerhet för förrättningskostnaden.

Underrättelse om förordnande av förrättningsman skall genast tillställas

vattenrättsdomaren.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

KungI. Maj:ts proposition nr 4.

3 §■

Förrättningsmannen skall vid syneförrättningen biträdas av två av Konungens

befallningshavande utsedda, om ortens förhållanden kunniga gode män,

av vilka den ene bör vara förfaren i skogsbruk och flottning och den andre i

jordbruk.

Förekommer vid syneförrättning fråga, för vars bedömande tarvas särskilda

fackkunskaper, äge synemännen bos Konungens befallningshavande begära

förordnande för ojävig, i sådant ämne sakkunnig person att biträda synemännen.

Konungens befallningshavande läte om ansökningen underrätta vederbörande

fiskeritjänsteman; och åligger det denne att under förrättningen avgiva yttiande,

huruvida fiskerinäring kan genom företaget lida förfång och vilka särskilda åtgärder

kunna erfordras till skydd för fisket.

Tillika förordne Konungens befallningshavande skogstjänsteman att vid förrättningen

bevaka skogshushållningens allmänna intressen samt tillvarataga stats

skogarnas bästa, så ock att förebringa erforderlig utredning angående virkestillgången

inom flott!edsområdet eller skilda delar därav.

Om förordnande av annat allmänt ombud, när anledning därtill förekommer,

besörje Konungens befallningshavande själv eller medelst underrättelse om ansökningen

till myndighet, under vars förvaltning viss egendom lyder eller som

eljest äger utföra viss talan.

Där förhållandena påkalla sådant, förordne Konungens befallningshavande

en allmänt betrodd, om ortens jordbruksförhållanden kunnig man att såsom ortsombud

närvara vid förrättningen för att meddela de upplysningar och göra de

framställningar, som må finnas erforderliga för tillvaratagande av strandägarnas

allmänna intressen. Där så finnes lämpligt, må olika personer förordnas till ortsombud

för skilda delar av vattenområdet.

Syneförrättning skall hållas å tjänlig årstid och påbörjas snarast möjligt

efter det förordnande meddelats förrättningsmannen samt bör, såvitt ske kan,

utan u '' v fortsättas och avslutas.

• förrättningen skola å lämpliga platser hållas sammanträden, minst

ett inom varje församling, där flottleden skall framgå; och äga strand-, bro-,

fiske-, strömfalls- och skogsägare samt andra, som anse frågan kunna inverka å

deras rätt, vid sådant sammanträde eller i samband därmed företagen synegång

framställa de yrkanden, vartill de finna fog.

Om tid och ställe för sammanträde, som i 5 § sägs, så ock för synegång,

som i samband därmed företages, förordne förrättningsmannen efter samråd med

övriga synemän och sökanden, samt meddele sakägare och andra besked därom

medelst kungörelse, som av förrättningsmannen varder minst tre veckor före den

4 §•

5 §•

6 §•

opaginerad Kontrollera mot PDF

137

Kung]. Maj:ts proposition nr 4.

för sammanträdet utsatta tiden avsänd till vederbörande pastorsämbete för uppläsande,

så snart ske kan, i kyrkan för församling, där sammanträdet skall hållas,

så ock minst fjorton dagar förut införd i en eller, där förhållandena påkalla det,

två eller flera av ortens tidningar. Om tid och plats för första sammanträdet

under förrättningen varde därjämte underrättelse i god tid tillställd dem, som

vid förrättningen skola bevaka allmänna intressen.

Finnas, då kungörelse skall utfärdas, flera sammanträden lämpligen böra

hållas i följd efter varandra inom loppet av en vecka, och kan på grund härav

tiden för samtliga sammanträden icke bestämt angivas, må desamma ändock utlysas;

därvid för varje sammanträde och i samband därmed företagen synegäng

tiden skall angivas så nära som möjligt med uppgift tillika på någon i orten

boende pålitlig person, minst en inom varje församling, hos vilken närmare besked

om tiden för sammanträde och synegäng inom församlingen framdeles skall

tillhandahållas; och åligger det förrättningsmannen att om sammanträde och synegång,

som nu sagts, underrätta sådan person senast klockan 6 på aftonen dagen

före sammanträdet.

Har sammanträde icke så kungjorts, som ovan sagts, må ändock sammanträdet

hållas med tillstädeskomna personer, men vare förrättningsmannen skyldig

utsätta och kungöra nytt sammanträde för hörande av övriga, som äga yttra sig

i ärendet.

7 §•

Skulle på vederbörligen kungjort sammanträde avsedd utredning icke medhinnas,

bör, innan sammanträdet avslutas, besked meddelas om tid och ställe för

det nya sammanträde, som sålunda kan bliva av nöden; och vare i sadant fall

särskild kungörelse icke erforderlig.

8 §•

Förrättningsmannen åligger att minst fjorton dagar före första sammanträdet

under förrättningen i betalt öppet brev eller brevkort å posten avlämna

underrättelse om tid och ställe för sagda sammanträde till envar i ansökningen

uppgiven eller eljest för honom känd ägare och nyttjanderättshavare av bebyggt

strömfall eller med fäst fiskebyggnad försedd fiskelägenhet, som företaget angår.

Underrättelsen skall adresseras till den fastighet, varom fråga är, såvida ej säker

kunskap vinnes om annan adress inom landet för mottagaren. År egendomen samfälld

för helt skifteslag eller eljest för dera fastigheter, erfordras ej underrättelse

till de särskilda delägarna i den samfällda egendomen. Finnes för denna känd

styrelse, varde styrelsen på nämnda sätt underrättad.

I samma ordning, som nu sagts, skall ock underrättelse tillsändas styrelse

eller känd förvaltning för sådana i 2 § omförmälda företag, varom sökanden lämnat

uppgift eller förrättningsmannen eljest må äga kännedom.

Varder sakägare, som ovan nämnts, för förrättningsmannen känd först efter

underrättelsernas utsändande, skall förrättningsmannen ofördröjligen på förutnämnda

sätt lämna honom underrättelse om förrättningen eller om visst sammanträde.

Befinnes underrättelse, som blivit å posten avlämnad, hava försetts med

oriktig adress och vinnes upplysning om mottagarens rätta adress, eller finnes

sakägare, till vilken underrättelse efter ty ovan sägs bort sändas, hava förbi
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

gåtts, vare lag samma. Ej må dock förrättningens företagande och avslutande

uppehållas av anledning, som nu sagts.

Över avsända underrättelser skall förrättningsmannen upprätta förteckning

med angivande av avsändningsdagen. Eörteckningen, som skall av förrättningsmannen

underskrivas och biläggas förrättningshandlin garna, utgöre, där ej av eljest

föreliggande omständigheter annat förhållande framgår, bevis att den angivna

dagen underrättelser avsänts under de i förteckningen upptagna adresser.

9 §•

För obehörigt dröjsmål med syneförrättnings påbörjande, fortsättande och

avslutande, sa ock för försummande av föreskrift rörande sammanträdes hållande

och kungörande samt sakägares underrättande, ansvare förrättningsmannen såsom

för tjänstefel.

10 §.

Kommer ej förrättningsman tillstädes å den för sammanträde utsatta tid,

och infinner ha,n sig ej heller inom tre timmar därefter; då må de, som tillstädeskommit,

atskiljas. Utebliver god man, kalle förrättningsmannen genast i hans

ställe annan god man, förfaren i skogsbruk och flottning eller jordbruk, allt efter

den särskilda sakkunskap den uteblivne ägt.

Synemän, som utan skälig orsak utebliver från sammanträde, ersätte all

skada och olägenhet, som därav uppstår; förrättningsman ansvare därjämte såsom

för tjänstefel.

Sökandens, annan sakägares, allmänt ombuds eller ortsombuds uteblivande

från sammanträde må ej hindra förrättningens fortgång.

11 §•

Vill sökanden återkalla ansökningen i dess helhet eller beträffande viss del

av vattenområdet, göre det skriftligen hos förrättningsmannen, innan förrättningen

avslutas. Har återkallelse skett, läte förrättningsmannen, där ej annan inträder

som sökande, tillsvidare inställa förrättningen eller den del därav, som av återkallelsen

beröres, samt aninäle förhållandet hos Konungens befallningshavande,

som, där ej kronan var sökande, har att inhämta besked, huruvida kronan vill

fullfölja ansökningen. Varder ej ansökningen inom två månader fullföljd av

kronan eller annan, vare frågan förfallen; och åligge förrättningsmannen att

härom skyndsamt underrätta vattenrättsdomaren.

Aro sökandena flera och sker återkallelse av någon eller några av dem,

vare den eller de återstående fortfarande att anse såsom sökande.

Fullföljes ansökningen av annan, njute den, som återkallat ansökningen,

gottgörelse för förskjuten iörrättningskostnad på sätt om annan anläggningskostnads

återgäldande är stadgat.

12 §.

Mot synemän och sakkunnigt biträde enligt 3 § galle dessa jäv: om han

själv eller någon, med vilken han är i den skyldskap eller det svågerlag, som enligt

lag utgör jäv mot domare, eller någon, i vars enskilda tjänst han är anställd,

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

Kung!. Maj.-ts proposition nr 4.

är sökande till förrättningen eller av företaget kan vänta synnerlig nytta eller genom

anläggning eller åtgärd för detsamma kan vänta skada eller vill vid förrättningen

kräva skyddsåtgärd eller ersättning för flottningsskada; om lian är

vederdeloman eller uppenbar ovän till sakägare, som nu.sagts; eller om han såsom

domare deltagit i åtgärd eller beslut, som rör saken. Söker någon, sedan

ärendet anhängiggjorts, sak med synemän eller sakkunnigt biträde eller tillfogar

honom något med ord eller gärning i uppsåt att därmed göra honom jävig, det

skall ej räknas för jäv.

Hänför sig jäv allenast till fråga om viss anläggning eller åtgärd eller

till fråga om ersättning för skada å viss egendom, och är avgörandet av sådan

fråga icke av väsentlig betydelse för företaget i dess helhet, vare synemän eller

sakkunnigt biträde, mot vilken jävet förekommer, därav icke hindrad att deltaga

i förrättningen i övrigt.

13 §.

Menar sakägare, att synemän eller sakkunnigt biträde är jävig, anmäle

jävet vid det sammanträde, där han först är vid förrättningen tillstädes, eller, om

jävet hänför sig till viss fråga, som i 12 § andra stycket sägs, vid tillfälle då

sådan fråga förekommer till behandling.

Ej må fråga om jäv senare väckas, utan så är att den omständighet, varå

jävet grundas, först efteråt tillkommit eller blivit sakägaren kunnig. 1 dylikt

fall skall jävet för att vinna beaktande framställas å det därefter infallande sammanträde,

där sakägaren först är närvarande.

14 §.

Över jävsinvändning äge synemännen gemensamt besluta; finna de jävet

lagligen grundat, åligge förrättningsmannen att, om han är jävig eller om sakkunnigt

biträde eller god man är av jäv hindrad att vidare deltaga i fprrättningen,

anmäla det hos Konungens beiällningshavande, som förordnar annan i

den jävades ställe.

Är jäv mot sakkunnigt biträde eller mot god man av beskaffenhet, som i

12 § andra stycket omförmäles, äge förrättningsmannen, under iakttagande av

vad i 10 § första stycket för där avsett fall stadgats, i den jävades ställe kalla

annan att i den utsträckning jävsanledningen påkallar deltaga i förrättningen.

Beslut, varigenom jävsinvändning varder gillad, skall ej medföra någon verkan

till rubbning eller upphävande av åtgärd eller beslut, som tillkommit innan

invändningen gjordes.

Ogillas jävsinvändning, må däremot anmält missnöje ej utgöra hinder för

förrättningens fortgång.

15 §•

Synemännen må ej inlåta sig i prövning, huruvida vattenverk eller annan

anläggning, om vars ändring eller utrivning fråga väckes, lagligen tillkommit eller

är av laga beskaffenhet. Tvist härom föranlede ej uppehåll i förrättningen.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

16 §.

Vid syneförrätiningen böra synemännpn, efter undersökning om vattenområdets

lämplighet för flottning, om strändernas odlingsgrad och om beskaffenheten

av befintliga vattenverk, fisken, broar och andra inrättningar, tillse å ena

sidan huruvida med hänsyn till påräknad virkestillgång och övriga omständigheter

vattenområdets upplåtande till allmän flottled är av nöden och kan medföra

väsentligt gagn för orten eller eljest lända till nytta för det allmänna, samt

å andra sidan huruvida genom sädant upplåtande väsentlig olägenhet kan uppstå,

så ock huru ändamålet må titan oskälig kostnad vinnas med minsta olägenhet

för strandägare eller annan, vars rätt är i fråga.

17 §.

I fråga om sättet och villkoren för flottledens ordnande och begagnande

åligger det synemännen att förebringa nödig utredning och därvid särskilt tillse:

1. huruvida den föreslagna leden lämpligen bör bilda en självständig flottled

eller ingå som del i annan, förut befintlig allmän flottled, så ock vilken utsträckning

uppåt och nedåt lämpligen bör givas åt densamma för tillgodoseende

av ledens ändamål;

• 2. vilka föreskrifter böra, där flottningen kan inverka störande på vattenområdets

nyttjande såsom farled, givas för fredande därav, såsom att farled och

flottled å vissa ställen skiljas genom bommar, att flottningen någonstädes inskränkes

till viss tid av dygnet, att virket i farleden insläppes med vissa försiktighetsmått

eller, där så anses oundgängligen nödigt, framföres i ringbom eller sammanlagt

i flottar eller att, där bomledning tvärs över farleden anses behövlig,

särskild vakthållning eller andra lämpliga åtgärder för ledningens skyndsamma

öppnande anordnas;

Ö. vilka åtgärder eller föreskrifter kunna anses nödiga till fredande av

allmän färjtrafik så ock till betryggande för strandägare och närboende av nödig

samfärdsel stränderna mellan och långs efter dem, även där allmän farled ej

finnes;

4. huruvida med hänsyn till befarad skada eller olägenhet för fiske eller

stränder erfordras, att flottningen i hela flottleden eller någon del därav inskränkes

till viss tid av året, samt huruvida för vidtagande av åtgärder till fiskets bevarande

särskild avgift bör aläggas de flottande;

5. huruvida med hänsyn till vattenområdets beskaffenhet, där förekommande

fiske och andra på frågan inverkande förhållanden föreskrift bör meddelas om

skyldighet för de flottande att lata avbarka virke, innan det i flottleden utlägges;

6. vilka byggnader, åtgärder eller föreskrifter i övrigt kunna anses nödiga

för att emot skada skydda stränder, broar, färjor, vatten- och fiskeverk eller

annan egendom;

7. vilka särskilda bestämmelser erfordras i fråga om vattentillgångens

fördelning emellan flottningen och vattenverk ävensom i övrigt angående vattenhöjdens

reglering efter visst märke eller annorledes och om uppdämt vattens framsläppande;
8.

varest och huru för flottledens ändamålsenliga ordnande eller för flottningens

underlättande strandröjning eller strömrensning eller annan åtgärd till

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

strömbäddens reglerande må verkställas eller vilka anläggningar eller åtgärder i

övrigt böra för ändamålet utföras;

9. huruvida tillhandahållande av särskilda byggnader för flottningsarbetarnas

härbärgerande under Hottningstiden finnes vara av nöden samt i sådant

fall varest sådana byggnader lämpligen böra uppföras och huru desamma med

hänsyn till yrkets behov och ortens förhållanden skäligen böra anordnas;

10. huruvida och varest vältplatser böra anordnas eller skiljeställe för

flottgodsets utsorterande bör anläggas och huru därför erforderliga anstalter böra

inrättas, ävensom huruvida särskilt område bör avsättas för utsorterat virkes sammanläggande

och förvarande i avbidan på dess forslande från platsen;

11. till huru stort belopp kostnaden för varje särskilt arbete bör beräknas;
12.

huruvida förut verkställda flottledsbyggnader eller andra för flottnings

bedrivande avsedda arbeten äro för flottleden nödiga eller nyttiga och i ty fall

med vilket belopp de böra jämlikt 6 kap. 7 § ersättas;

13. huruvida och i vad mån skada å annans egendom orsakas genom anläggningar

eller åtgärder för flottleden;

14. huruvida till rättvis fördelning av flottleds- och underhållsutgifterna

leden bör indelas i flottledsdistrikt samt i sådant fall huru indelningen bör göras,

med iakttagande därav att åt distrikten icke gives ringare utsträckning än behovet

oundgängligen kräver samt att kostnaden för anläggning till gagn för flera

flottledsdistrikt varder i mån av båtnaden fördelad på samtliga dessa distrikt;

15. huru stor myckenhet flottgods kan inom varje flottledsdistrikt årligen

påräknas;

16. huruvida till rättvis fördelning av utflottnings-, inventarie- och förvaltningsutgifter

flottleden bör indelas i utflottningsdistrikt samt i sådant fall huru

denna indelning bör göras;

17. huruvida med hänsyn till vattendrags och flottledsbyggnaders beskaffenhet

visst högsta mått bör fastställas för virke, som må i flottleden framföras;

18. huruvida det i allmänna flottningen ingående flottgodset skall framföras

gemensamt eller allmän bestämmelse bör meddelas om flottning utan sammanblandning

av skilda ägares flottgods;

19. inom vilken tid företaget skall vara slutfört.

18 §.

Skada, som vållas genom anläggning eller åtgärd för allmän flottled, skola

synemännen uppskatta, ändå att yrkande därom ej göres. Om ersättning för utmål,

som i 6 kap. 6 § sägs, vare lag samma.

Äskar någon, som kan vänta skada i följd av flottningen, att ersättning

därför, efter ty i 6 kap. 5 § andra stycket sägs, bestämmes i flottledsmalet,

åligge synemännen att verkställa uppskattning jämväl av sådan ersättning, där

skadan anses kunna beräknas på förhand.

Vill sakägare fordra ersättning eller påyrka särskilda anordningar eller

föreskrifter till förebyggande eller minskande av skada, bör yrkandet framställas

sist vid sammanträdet för den sträcka av flottleden, där skada är att förvänta

eller avsedda anordningar böra vidtagas.

Bihang till riksdagens protokoll 1019. 1 sand. 4 höft. (Nr 4.)

19

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

19 §•

Vid syneförrättningen böra synemännen jämväl utreda:

1. efter vilka allmänna grunder särskilda slag av flottgods böra jämlikt

29 § lagen om flottning i allmän flottled med varandra jämföras vid kostnaders

fördelning;

2. inom vilken tid och mot vilken ränta jämlikt oO § i nämnda lag anläggningskostnaderna

böra med hänsyn till den inom varje flottledsdistrikt beräknade

virkestillgången återgäldas till anläggare eller annan, som njuter anläggares

rätt, och huru med ledning av nämnda omständigheter taxa för flottledsavgifter

bör uppgöras.

20 §.

Skall ersättning utgå för vattenkraft, som till följd av företaget går förlorad,

skola synemännen bestämma sådan ersättning i penningar, ändå att från

någondera sidan yrkas, att den skall utgå genom tillhandahållande av kraft jämlikt

de i 9 kap. därför givna regler; och varde hänvisning lämnad den, som äskar

kraftöverföring, att föra talan därom hos vattendomstolen inom tid och på sätt,

som finnes bestämd för talan mot synemännens utlåtande i övrigt.

21 §.

Vilja sakägare träffa överenskommelse i fråga om ersättning eller annat,

skall särskild avhandling därom upprättas, av vederbörande underskrivas samt,

där ej synemän Den finna överenskommelsen innehålla villkor, som är oförenligt

med flottledens intresse eller länder de flottande till men, förses med intyg om

synemännens godkännande; och varde därefter sådan överenskommelse bindande

såväl för de flottande som för dem, som slutit överenskommelsen, och deras rättsinnehavare.

Rör överenskommelsen fastighet, tillhörig kronan eller allmän anstalt, skall

den i avseende å kronans eller anstaltens rätt ej gälla, med mindre den godkännes

av vederbörande myndighet.

22 §.

Ägare av fastighet, som saken angår, vare pliktig att till synemännen på

anmodan uppgiva nyttjanderättshavare, där dennes rätt beröres av saken. Underlåter

han det och uppstår skada för nyttjanderättshavare, som saknat kännedom

därom, att företaget angår fastigheten, skall ägaren, där han visas hava ägt dylik

kännedom, hålla nyttjanderättshavaren skadeslös.

23 §.

Tvistas om fastighet, som företaget angår, vare den av de tvistande, som

med äganderättsanspråk innehar fastigheten, berättigad att med laga verkan tala

och svara för densamma, till dess den lagligen vinnes från honom.

Ny ägare må ej rubba överenskommelse, som förre ägaren ingått, eller

annan i ärendet vidtagen, för denne bindande åtgärd. Har i förut angiven ord
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

143

Kungl. Mcij:ts proposition nr 4.

ning underrättelse om förrättningen blivit förre ägaren tillsänd, vare underrättelse

till nye ägaren ej erforderlig.

24 §.

Stanna synemännen i olika meningar, da beslut eller utlåtande skall av

dem meddelas, gånge etter vad de flesta säga.

25 §.

Förrättningsmannen åligge att vid alla under syneförrättningen förefallande

sammanträden föra protokoll, varuti paragraferna numreras i ordningsföljd

för kela förrättningen. I protokollet böra noggrant antecknas alla under förrättningen

gjorda iakttagelser och på saken inverkande omständigheter samt yrkanden

och upplysningar av sakägare och andra så ock verkställda uppskattningar och i

övrigt allt, som för sakens slutliga bedömande är av nöden; och varde tillika

därvid fogade alla under förrättningen slutna överenskommelser och andra till

synemännen ingivna handlingar.

26 §.

Sedan erforderliga sammanträden hållits och alla vid förrättningen förefallande

frågor blivit utredda, upprätte synemännen skyndsamt provisorisk längd,

upptagande dels de anläggningar och åtgärder, vilka synas kunna ifrågakomma

för flottledens inrättande, med angivande av de platser, där dessa tänkts skola

vidtagas, samt den egendom, som för sådant ändamål behöver tagas i anspråk,

dels ock den ersättning för skada, som enligt skedd uppskattning synes böra utgå

till vederbörande sakägare.

Denna längd skall av förrättningsmannen så snart ske kan i bestyrkt avskrift

jämte meddelande om förrättningsmannens adress överlämnas till en eller

flera i orten boende, pålitliga personer, minst en inom varje tingslag, men i Norrbottens

och Västerbottens läns lappmarker minst en inom varje församling, vilka

enligt tillkännagivande vid sammanträdena inom varje sådant område av synemännen

utsetts att mottaga handlingarna i målet och hålla dem tillgängliga. Om

längdens framläggande och platsen för dess tillhandahallande så ock om vad sakägare

jämlikt 27 § har att iakttaga för sin talans bevakande skall kungörelse

införas i en eller flera ortstidningar, och vare den därefter under trettio dagar

hos de utsedda personerna tillgänglig för en var, som åstundar taga del därav.

27 §.

Under den för längdens granskning i 26 § bestämda tid äga de, som anse

att genom föreslagen anläggning eller åtgärd skada kan dem tillskyndas, så ock

andra, vilkas rätt kan vara av företaget beroende, till förrättningsmannen ingiva

aller i betalt brev med posten insända de erinringar, de kunna önska framställa.

28 §.

Efter utgången av den för erinringars avlämnande föreskrivna tid och sedav

den ytterligare utredning i ärendet ombesörjts, som av inkomna erinringar

opaginerad Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

må föranledas, give synemännen på grund av vad sålunda och förut i ärendet

förekommit^ snarast möjligt skriftligt utlåtande och hålle det för sakägarna tillgängligt

på tid och plats, varom det åligger förrättningsmannen att meddela besked

medelst kungörelse i den ordning, som i 6 § första stycket sägs.

Då utlåtande sålunda gives, erfordras ej att synemännen äro samlade.

29 §.

Utlåtandet skall innehålla synemännens besked, med angivande av skälen,

rörande de i 16, 17 och 18 §§ omförmälta frågor med tillkännagivande, vid vilken

vattendomstol talan mot förrättningen i de^sa delar må föras samt vad enligt

11 kap. 85 § bör iakttagas för sådan talans bevarande, så ock därom att utlåtandet

skall. underställas vattendomstolens prövning.

Vid utlåtandet loge synemännen förslag till erforderliga bestämmelser rörande

de i 19 § omförmälta frågor med underrättelse, huru ärendet i dessa delar

kommer att jämlikt 14 § lagen om flottning i allmän flottled vidare behandlas

och vad sakägare därvid bör iakttaga för talans bevakande.

Sist förklare synemännen förrättningen avslutad.

Avskrift av utlåtandet och av nyssnämnda förslag skall genast tillhandahallas

sökanden sa ock avsändas till den eller de enligt 26 § utsedda personer,

och skall besked härom lämnas i den kungörelse, som utfärdas.

30 §.

hör förrättning, varom nu är fråga, njute synemännen gottgörelse i enlighet

med vad särskilt är stadgat. Angående beloppet av den ersättning, som tillkommer

sakkunnigt biträde, varom i 3 § förmäles, beslute synemännen. Kostnad, som

nu sagts, så ock kostnad för kungörelser och underrättelser eller annat, som för

syneförrättningen är av nöden, skall genast förskjutas av sökanden eller, där flera

äro sökande, av den bland dem, som gälda gitter.

Kostnad för skogs- och fiskeritjänstemans, annat allmänt ombuds samt ortsombuds

närvaro vid syneförrättningen så ock kostnad för av skogstjänsteman

verkställd utredning angående skogstillgången skall gäldas av allmänna medel.

Sakägare njute ej ersättning för sin talans bevakande vid syneförrättningen.

31 §.

Vad ovan stadgats i fråga om syneförrättning för inrättande av allmän

flottled skall i tillämpliga delar gälla jämväl sådant ärende rörande allmän flott

leds förbättrande, som enligt 6 kap. 21 § bör i enahanda ordning handläggas.

II. Börande företag enligt 7 kap.

32 §.

Angående syneförrättning, som avser dikning eller annat avledande av vatten

för torrläggning av mark, galle vad därom finnes eller kan varda särskilt

stadgat.

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

145

11 KAP.

Om domstolar och rättegång i vattenmål.

17 §.

Till vattenmål hänföras följande mål:

*A. ausökningsmål:

1. ansökan om prövning jämlikt 2 kap. 20 §, huruvida och under vilka

villkor byggande i vatten må ske;

2. ansökan om godkännande jämlikt tredje stycket i nyssnämnda lagrum

av verkställt ändrings- eller reparationsarbete å byggnad i vatten;

3. ansökan om prövning jämlikt 2 kap. 25 § av befintlig vattenbyggnads

laglighet;

4. ansökan jämlikt 2 kap. 31 § första stycket om meddelande av bestämmelser

rörande hushållning med vatten;

5. ansökan jämlikt 2 kap. 34 § om rätt att utriva byggnad i vatten;

6. ansökan om prövning jämlikt 3 kap. 11 § rörande sättet och villkoren

för verkställande av vattenreglering, som avses i 3 kap. 1 §, så ock angående

delaktigheten i kostnaden för företaget;

7. ansökan om prövning jämlikt 4 kap. 1 §, huruvida och i vilken utsträckning

skyldighet må åläggas ägare av strömfall att tillhandahålla kraft åt kringliggande

bygd, så ock ansökan jämlikt 4 kap. 4 § att komma i åtnjutande av

kraft, som på grund av dylikt åläggande skall tillhandahållas;

8. ansökan om nyprövning enligt 4 kap. 5 eller lfi §;

9. ansökan om bestämmande av avgift enligt 4 kap. 14 §;

10. ansökan jämlikt 6 kap. 12 § om ändrade anordningar med avseende å

beslutade flottledsarbeten;

11. ansökan jämlikt 6 kap. 21 § om prövning, utan förutgången syneförrättning

enligt 10 kap., av fråga om anläggning eller åtgärd för befintlig allmän

flottleds utvidgande eller förbättrande eller om nya eller ändrade föreskrifter rörande

hushållningen med vatten eller annat för fiottningens underlättande eller

om bestämmelser rörande virkes barkning eller fiskeavgift;

12. ansökan jämlikt 6 kap. 27 § första stycket om avlysande av allmän

flottled;

13. ansökan jämlikt 6 kap. 27 § fjärde stycket om tillåtelse att bortskaffa

flottledsanläggningar;

14. ansökan om anstånd med fullbordande av företag, vartill medgivande

enligt denna lag lämnats;

15. ansökan jämlikt 9 kap. 17 § om överflyttning från en fastighet till en

annan av rättighet till kraftbelopp, vilket utgår i ersättning för förlorad vattenkraft.

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

B. stämningsmål:

16. talan om borttagande eller ändrande av annan tillhörig byggnad i

vatten för uttagande av vattenkraft eller vattnets tillgodogörande annorledes i

industriellt syfte, för vattenreglering, för fiske eller fiskens framkomst, för bevattning

eller för ändamål, som avses i 2 kap. 40 § andra stycket, eller för järnvägsbro

eller allmän vägbro, såframt talan grundas därå, att byggnaden icke tillkommit

i laga ordning eller icke är av laga beskaffenhet;

17. talan om ersättning för skada eller intrång av sådan byggnad i vatten,

som under 16 sägs;

18. talan om ansvar för det sådan byggnad utförts eller ändrats i strid

mot stadgande i denna lag eller mot föreskrift, som meddelats i sammanhang med

arbetets medgivande, eller för det någon mot stadgandet i 2 kap. 20 §• tredje

stycket underlåtit att söka vattendomstolens godkännande av verkställd ändring

å dylik byggnad;

19. talan jämlikt 2 kap. 24 § om ändrande av byggnad i vatten, vartill

vattendomstolen meddelat tillstånd, eller om ändrade föreskrifter rörande hushållningen

med vattnet vid sådan byggnad;

20. talan, beträffande andra företag enligt denna lag än de i 6 kap. avsedda,

om ansvar eller skadestånd för hushållning med eller framsläppande av

vattnet i strid mot lag eller givna föreskrifter sä ock talan jämlikt 2 kap. 81 §

andra stycket om meddelande av dylika föreskrifter eller ändrande av förut

givna sådana i fråga om annan tillhörig byggnad i vatten;

21. talan, som grundas därå, att den, vilken är skyldig att underhålla sådan

byggnad i vatten, som under 16 sägs, brister i fullgörande av denna skyldighet,

eller därå, att någon utan erhållet medgivande, där sådant erfordras, utriver

dylik byggnad;

22 talan, som utan samband med ansökningsmål föres jämlikt 2 kap. 23 §

om gottgörelse för damm eller annan vattenbyggnad eller om fortsatt tillgodogörande

av annan tillhörigt vatten och bestämmande av ersättning därför, jämlikt

2 kap. 10 § om bestämmande av fiskeavgift, jämlikt 2 kap. 14 § om rätt till

intrång å annans fastighet i vissa avseenden, jämlikt 2 kap. 15 § om rätt att begagna

annan tillhörig byggnad i vatten eller jämlikt 2 kap. 16 § om rätt till

utmål å annans fastighet;

23. talan utan samband med ansökningsmål om tillämpning av stadgandena

i 1 kap. 6—13 §§;

24. talan jämlikt 3 kap. 6 § om skyldighet för ägare av strömfall att deltaga

i kostnad för vattenreglering och om beräkning av den kostnad, vari strömfailsägare

har att taga del;

25. talan jämlikt 3 kap. 9 § om skyldighet för den, som av vattenreglering

tillskyndats båtnad i annat hänseende än såsom ägare av strömfall, att lämna

bidrag till företaget;

26. talan beträffande allmän flottled om vidtagande av sådana anordningar

eller åtgärder eller meddelande av sadana föreskrifter, som i 6 kap. 17 eller 18 §

sägs;

27. talan om borttagande eller ändrande av anläggning, som skett för allmän

flott!ed, såframt talan grundas därå, att anläggningen icke tillkommit i laga

ordning eller icke är av laga beskaffenhet, så ock talan om ansvar för utförande

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 4. 147

av sådan anläggning eller för olovligt hushållande med eller framsläppande av

vatten i allmän flottled;

28. talan jämlikt 6 kap. 13 § första stycket om förverkande av rätten till

flottledsarbetes vidare utförande;

29. talan jämlikt 9 kap. 25, 29, 31 eller 42 § om ändrade föreskrifter rörande

kraftbelopp, som utgår i ersättning för förlorad vattenkraft, samt om ändring

i vad förut bestämts angående uttagningskostnadens storlek och dess gäldande,

så ock talan om förnyad prövning av sådan ständig avgälds belopp, som omförmäles

i 9 kap. 23 §;

30. talan om fördelning av uppburen penningersättning, varom i 9 kap.

31 § förmäles;

31. talan om fastställande av vite, som i 9 kap. 37 § sägs, eller om höjning

eller sänkning av redan bestämt sådant vite;

32. talan jämlikt 9 kap. 39 § om rätt att åter komma i åtnjutande av vattenkraft,

som strömfallsägare till följd av företag enligt denna lag gått förlustig;

33. talan jämlikt 9 kap. 73 § av innehavare av fordran, varför fast egendom

häftar, om högre ersättning för egendomen eller för därifrån förlorad vattenkraft

eller för skada eller intrång därå;

34. talan jämlikt 9 kap. 74 § om rätt att få återlösa fast egendom, som

på grund av stadgande i denna lag blivit av annan löst.

C. besvärsmål:

35. besvär mot utlåtande eller beslut vid syneförrättning enligt 10 kap.

I). underställningsmål:

36. underställning av utlåtande vid syneförrättning enligt 10 kap.

Där i denna lag tinnes föreskrivet, att vad i något av de här ovan åberopade

lagrum stadgas skall äga tillämpning å annat fall än som avses i samma

lagrum, skall ock talan, som rör sådan tillämpning, hänföras till vattenmål.

18 §.

Är i mål, som avses i 17 §, fråga om byggnad i vatten, utom för annat

ändamål, jämväl för allmän farleds räkning eller för torrläggning av mark, vare

målet ändock att hänföra 1 ill vattenmål, såframt ej byggnaden verkställts eller

skall verkställas huvudsakligen för farledens räkning eller för marks torrläggning.

Har vattendomstol till prövning upptagit mål, som rör farled eller marks

torrläggning, må ej målet upptagas till behandling av annan myndighet, där. ej

högre rätt, dit frågan om vattendomstolens behörighet i laga ordning dragits,

förklarat målet ej vara att hänföra till vattenmål.

21 §•

Finnes vid allmän domstol anhängiggjord talan, som ej enligt 17 § är att

hänföra till vattenmål, men som rör i denna lag behandlat ämne, angå fråga av

avsevärd betydelse för vattenförhållandena, äge, på hemställan av den allmänna

domstolen, vederbörande vattendomstol förordna om målets upptagande därstädes.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

Meddelas sådant förordnande, hänvise den allmänna domstolen målet till fortsatt

handläggning och avdömande vid vattendomstolen, och värde målet räknat som

vattenmål. Har vattendomstol meddelat beslut i anledning av hemställan, som

nu sagts, skall vid det beslut förbliva.

Här någon, mot vilken vid allmän domstol föres talan om borttagande

eller ändrande av annan byggnad i vatten än som avses i 17 § 16 och 27, förrän

målet blivit vid underrätten avgjort visar, att han hos vederbörande vattendomstol

gjort ansökan om sådan prövning beträffande byggnaden, som i 17 § 3 sägs, skall,

såframt ej frågan rör tvist om äganderätt till fastighet eller omfattningen av

fastighets ägoområde, den allmänna underrätten hänvisa det där anhängiga målet

till handläggning och avdömande vid vattendomstolen i sammanhang med ansökningsmålet.

Varder den hos vattendomstolen gjorda ansökningen avvisad eller

återkallas densamma eller förklaras den hava förfallit, skall på anmälan av någondera

parten den allmänna underrätten ånyo upptaga det där anhängiggjorda

målet och detsamma slutligen avdöma.

25 §.

Har i vattenmål, förrän målet företagits till handläggning vid sammanträde

med vattendomstolen, sökande, kärande eller klagande återkallat sin talan

eller denna förklarats förfallen, och vill svarandepart yrka er-sättning för sina

kostnader å målet, skall sådant yrkande anhängiggöras vid allmän domstol.

26 §.

Ansökan, som i 17 § 1—15 sägs, skall göras skriftligen och ingivas till

vattenrättsdomaren i det antal exemplar, som finnes nedan för varje fall föreskrivet.

27 §.

1 mom. Ansökan enligt 17 § 1 skall vara åtföljd av de ritningar jämte

beskrivning och andra handlingar samt innehålla de upplysningar, vilka erfordras

för bedömande av det tillämnade företagets beskaffenhet, omfattning och verkningar.

Särskilt skola så fullständigt som möjligt uppgivas den eller de fastigheter,

varå byggandet skall ske eller vilka företaget eljest efter ty i 14 kap. 4 §

sägs angår, vederbörande ägares och nyttjanderättshavares namn och hemvist

samt de ersättningsbelopp sökanden förmenar böra till följd av företaget utgå till

dylik fastighetsägare eller andra.. År fråga om utförande av byggnad för vattens

tillgodogörande, skall uppgift lämnas å det område, med vilket, enligt sökandens

åsikt, rätten till vattnets tillgodogörande lämpligen bör vara för framtiden

förenad. Beträffande anläggning för uttagande av vattenkraft varde därjämte

storleken av den vattenkraft, som beräknas kunna vid lågvatten uttagas genom

anläggningen, uppgiven.

I. fråga om ansökan enligt 17 § 2, 3, 4 och 6 skall vad i första stycket

stadgas i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

2 mom. Ansökan, som i 17 § 5 och 13 sägs, skall vara åtföljd av den

beskrivning å byggnadens läge och beskaffenhet samt innehålla de upplysningar i

övrigt, som erfordras för bedömande av verkningarna utav byggnadens utrivande.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4. 149

3 mom. I ansökan jämlikt 17 § 10 och 11, skall uppgivas, såvitt möjligt,

vilka bebyggda strömfall eller med fast fiskebyggnad försedda fisken saken må

angå samt, då ansökningen avser utförande eller godkännande av visst arbete, å

vilken fastighet arbetet skall utföras eller är utfört, så ock beträffande egendom,

som nu nämnts, ägares och nyttjanderättshavares namn och hemvist.

4 mom. Dä ansökan göres enligt 17 § 15, skall sökanden förete bevis därom,

huruvida den fastighet, varifrån rättigheten till överförd kraft skall över
flyttas,

är besvärad med inteckning, ävensom de överenskommelser, som i ärendet

må hava träffats med inteckningshavare. Ansökningen skall därjämte innehålla

uppgift å den plats, dit kraften önskas för framtiden överförd, samt vara åtföljd

av plan för den erforderliga ledningens sträckning.

29 §.

I mål, som i 27 § 1, 2 och 3 mom. avses, skola samtliga ansökningshandlingar

ingivas i fem samt i övriga ansökningsmål i tre exemplar. År fråga om företag,

som berör två eller flera län eller eljest ett vidsträckt område, skall efter vattenrättsdomarens

beprövande ytterligare ett eller flera exemplar ingivas.

Hava ansökningshandlingar ej ingivits i nödigt antal exemplar, eller finner

vattenrättsdomaren handlingarna eljest i något avseende ofullständiga, förelägge

han sökanden viss tid att ingiva vad ytterligare erfordras, vid äventyr, om det

försummas, att ansökningen förklaras förfallen.

31 §.

Finner vattenrättsdomaren, innan kungörelse utfärdas, som i 32 eller 61 §

sägs, ingiven ansökan vara av beskaffenhet, att det uppenbarligen icke tillkommer

vattendomstolen att upptaga densamma, eller möter mot dess upptagande hinder,

varom i 30 § förmäles, varde ansökningen av vattenrättsdomaren avvisad.

Där ansökningen, efter ty i 29 § eller i förevarande § sägs, av vattenrättsdomaren

förklaras förfallen eller avvisas, skall bevis därom med de skäl, varå

beslutet grundas, tecknas å ett exemplar av ansökningen.

32 §.

Aro ansökningshandlingarna fullständiga, eller varder vad därutinnan brister

inom förelagd tid fullgjort, skall vattenrättsdomaren skyndsamt inhämta nödiga

upplysningar för bestämmande av det eller de ställen, där handlingarna efter ty

nedan sägs skola hållas för parterna tillgängliga, samt därefter om ansökningen

utfärda kungörelse.

Kungörelsen skall innehålla

dels tillkännagivande:

att, intill dess frågan blivit slutligen prövad, ett exemplar av ansökningshandlingarna

skall för dem, som önska taga del därav, finnas tillgängligt å viss

för parterna välbelägen plats hos tjänsteman, kommunal befattningshavare eller

pålitlig enskild person eller, där ansökningen angår företag, som berör två eller

flera län eller eljest ett vidsträckt område, å flera dylika ställen;

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt 4 höft. (Nr 4.)

20

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

att, därest i målet avgivas erinringar eller påminnelser, varom i 39 § förmäles,

eller sådant utlåtande, som i 45 § sägs, jämväl dessa handlingar skola

hållas tillgängliga på förut angivna ställe eller ställen;

att även vattendomstolens utslag i målet skall därstädes i avskrift vara för

parterna att tillgå; samt

att kallelser och andra meddelanden till parterna, under det målet är anhängig!

vid vattendomstolen, skola där de icke röra allenast sökanden eller ock

särskilt tillställas den eller dem, till vilka de äro riktade, ske på det sätt, att de

genom vattenrättsdornarens försorg införas i viss eller vissa tidningar inom orten

och hållas tillgängliga så som nyss är sagt;

dels ock erinran om innehållet i 38 och 53 §§ jämte besked om den tid,

inom vilken erinringar enligt 38 § skola ingivas.

I mål, som avses i 17 § 1—9, 13 och 15, skola i kungörelsen de fastigheter,

som saken förmenas angå, namngivas eller, i den mån det kan ske på oförtydbart

sätt, utmärkas medelst gemensam geografisk eller annan beteckning, varjämte,

där sökanden vill med tillärnad byggnad tillgodogöra sig annan tillhörig

vattenkraft, särskild uppgift därom skall lämnas. I mål, som avses i 17 § 10 och 11,

skall i kungörelsen uppgivas, vilka bebyggda strömfall eller med fäst fiskebyggnad

försedda fisken saken må angå, så ock, då ansökningen avser utförande eller

godkännande av visst arbete, å vilken fastighet arbetet skall utföras eller är utfört.

Innefattar ansökan om tillstånd till utnyttjande av samfällt strömfall så,

som i 2 kap. 7 § sägs, tillika inbjudan till övriga delägare att deltaga i företaget,

skall i kungörelsen, med omförmälan av sistnämnda förhållande, jämväl intagas

föreläggande för delägare, som vill begagna sig av inbjudningen, att tillkännagiva

detta i den ordning och inom den tid, som är förelagd lör bestridande av

ansökningen eller framställande av invändningar i fråga om företaget, vid äventyr

att den, soin underlåter detta, skall hava försuttit sin rätt att bliva delaktig i

företaget.

Är fråga om ansökan, varom i 17 § 10 och 14 förmäles, skall kungörelse

enligt denna § utfärdas allenast, då vattenrättsdorn aren prövar det nödigt. Utfärdas

ej sådan kungörelse, skall dock tiden och stället för vattendomstolens sammanträde

sist å tjuguförsta dagen förut kungöras på sätt i 33 § första stycket sägs.

År mål av den beskaffenhet att för dess behöriga utredande kungörelse av

det innehåll nu stadgats icke erfordras, vare lag som i fil § sägs.

33 §.

Kungörelse, som i 32 § sägs, skall genom vattenrättsdomarens försorg dels

för upi läsande så snart ske kan i kyrkan genast avsändas, i mai, som i 17 § 1—

9 samt 13 och 15 avses, till pastorsämbetet i den eller de församlingar, där fastigheter,

som saken förmenas angå, äro belägna, i mål, som avses i 17 § 10, 11

och 12 till pastorsämbetet i den eller de församlingar, där den del av flottleden,

varom fråga är, framgår, samt i mål, som avses i 17 § 14, till pastorsämbetet i

den eller de församlingar, i vilka ansökan om företaget förut kungjorts, dels ock

inom tio dagar införas i en eller flera av ortens tidningar så ock i allmänna tidningarna.

Ett exemplar av kungörelsen skall tillika med ett exemplar av ansökningshandlingarna

ofördröjligen sändas till det eller de ställen, som i kungörelsen

angivits.

opaginerad Kontrollera mot PDF

151

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

Vattenrättsdomaren skall därjämte, såframt i målet är fråga om ansökan

enligt 17 § 1, 2, 3, 4, 6, 10 eller 11, utan dröjsmål i betalt Öppet brev eller brevkort

å posten avlämna underrättelse om kungörelsens utfärdande, om det eller de ställen,

varest handlingarna i målet hållas för parterna tillgängliga, samt om den för

erinringars avgivande bestämda tiden till envar i ansökningen uppgiven eller eljest

för honom känd ägare av fastighet, som i kungörelsen omtörmäles, så ock till de

kända nyttjanderättshavare, vilkas rätt beröres i saken. Underrättelsen skall

adresseras till den fastighet, varom fråga är, såvitt ej säker kunskap vinnes om

annan adress inom landet för mottagaren. Varder efter ty i 37 § sägs sökanden

ålagt att delgiva viss sakägare kungörelsen, erfordras ej underrättelse, som nu

sagts, till sådan sakägare.

Där sakägare, som i andra stycket sägs, varder för vattenrättsdomaren känd

först efter underrättelsernas utsändande, skall vattenrättsdomaren ofördröjligen på

ovannämnda sätt meddela sådan sakägare underrättelse om malet så ock om vad

han för sin rätts bevakande mä hava att iakttaga. Befinnes underrättelse, som

blivit å posten avlämnad, hava försetts med oriktig adress, och vinnes upplysning

om mottagarens rätta adress, eller finnes sakägare, till vilken underrättelse etter

ty ovan sägs bort sändas, hava förbigåtts, vare lag samma. Ej må dock målets

handläggning och avgörande uppehållas av anledning, som nu sagts.

Är jord eller annan fast egendom, som saken angår, samfälld för helt skifteslag

eller eljest för liera fastigheter, erfordras ej underrättelse, varom ovan förmäles,

till de särskilda delägarna i den samfällda egendomen. Finnes för denna

känd styrelse, varde styrelsen på nämnda sätt underrättad.

Ägare av fastighet, som saken angår, vare pliktig att till vattenrättsdomaren

eller vattendomstolen uppgiva innehavare av nyttjanderätt till fastigheten,

där dennes rätt beröres av saken. Underlåter han det, och uppstår skada

för nyttjanderättshavare, som saknat kännedom därom, att företaget eller åtgärden

angår fastigheten, skall ägaren, där han visas hava ägt dylik kännedom, hälla

nyttjanderättshavaren skadeslös. Erinran härom varde införd i den kallelse, som

enligt denna § tillsändes fastighetens ägare.

35 §.

Där fråga är om ansökan, varom i 17 § 1—(> förmäles, skall vattenrättsdomaren

utan dröjsmål insända ett exemplar av ansökningshandlingarna jämte

kungörelsen till kammarkollegiet, som har att, där det prövas nödigt, föra talan

för tillgodoseende av de allmänna intressen, som kunna vara i fråga.

Finnes i andra mål, än nyss sagts, nödigt att ombud förordnas till bevakande

av det allmännas rätt, anraäle vattenrättsdomaren förhållandet till Konungens

befallningshavande, som har att ofördröjligen utse allmänt ombnd eller,

där talan skall bevakas av annan myndighet, överlämna underrättelsen till den

myndighet.

Föres efter ty nu sagts talan i målet av allmänt ombud, åligge ombudet

att på begäran tillhandagå dem, vilkas rätt beröres i saken, med kostnadsfria råd

angående bevakandet av deras rätt. Menar part, att på grund av företagets omfattning

eller eljest åliggande av nu nämnd art bör uppdragas åt annan än allmänt

ombud, göre anmälan därom hos Konungens befallningshavande i det län,

inom vilket det företag eller den åtgärd ansökningen avser huvudsakligen skall

opaginerad Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

verkställas; och må Konungens befallningshavande, där så prövas erforderligt för

tillvaratagande av sakägarnas rätt, förordna särskild person att på sätt nyss

nämnts biträda dem.

Om allmänt ombuds eller sålunda förordnat biträdes namn och hemvist

skall så snart ske. kan underrättelse meddelas vattenrättsdomaren, som har att i

den för kallelser till parterna stadgade ordning bringa underrättelsen till parternas

kännedom.

36 §.

I mål, som avses i 27 § 1 mom., skall ett exemplar av ansökningshandlingarna

jämte kungörelsen utan dröjsmål av vattenrättsdomaren översändas till lantbruksstyrelsen.

Finner denna uppenbart, att fiskens upp- och nedgång eller

eljest fiskeriintresse icke kan röna inverkan av det företag, varom fråga är, skall

meddelande härom skyndsamt lämnas vattenrättsdomaren; i annat fall förordna

styrelsen fiskeritjänsteman att inom den för erinringars framställande bestämda

tid till vattenrättsdomaren avgiva yttrande, huruvida fiskerinäring av betydenhet

kan genom företaget lida väsentligt förfång, så ock vilka särskilda åtgärder

utöver vad sökanden må hava föreslagit kunna erfordras till skydd för

fisket. Då meddelande av lantbruksstyrelsen, som nyss nämnts, eller yttrande av

fiskeritjänstemannen avgives, skola ansökningshandlingarna återställas till vattenrättsdomaren.

Vad nu sagts galle ock beträffande mål enligt 27 § 2 och 3 inom., såframt

ej ansökningen angår fråga, varav fisket uppenbarligen icke kan röna inverkan.

Kan yttrande, som ovan nämnts, icke avgivas utan att undersökning å

platsen äger rum, ankomme på vattenrättsdomaren att efter inkommen anmälan

därom uppdraga åt den av lantbruksstyrelsen förordnade eller ock annan av styrelsen

föreslagen fiskeritjänsteman att åt vattendomstolen verkställa undersökning

och avgiva utlåtande, som i 45 § sägs.

37 §.

Kan inverkan ske på kanal- eller slussanläggning, förelägge vattenrättsdomaren

sökanden att inom tid, som i varje fall föreskrives, och vid äventyr, som

nedan sägs, till vattenrättsdomaren ingiva bevis, att kungörelsen delgivits anläggningens

ägare eller styrelsen för densamma på sätt, som för delgivande av stämning

är stadgat. Lag samma vare beträffande känd förvaltning eller styrelse för

annan allmän farled, vattenregleringsföretag eller allmän flottled eller syssloman

för vattenavledningsföretag, där det företag, varom i målet är fråga, berör led

eller företag, som nu nämnts, så ock beträffande flottningsstyrelsen för allmän

flottled, när i mål rörande företag enligt 6 kap. annan än flottningsföreningen är

sökande.

År fråga att genom fillärnad byggnad taga i anspråk av annan tillgodogjord

vattenkraft, förelägges sökanden enahanda delgivningsskyldighet med ägaren

av den anläggning, där kraiten tilJgodogöres. Varder denne vid delgivningsförsök

å särskilda dagar ej anträffad i sitt hemvist, må kungörelsen med samma verkan

delgivas föreståndaren för kraftanläggningen eller, där föreståndare ej finnes eller

ej vid särskilda delgivningsförsök anträffas, fästas å lämplig plats vid anläggningen.

s. 153 Kontrollera mot PDF

153

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

Där fråga är om ansökan, som i 17 § 15 avses, förelägge vattenrättsdomaren

sökanden att inom tid, som vattenrättsdomaren bestämmer, ock vid nedan

stadgat äventyr ingiva bevis om kungörelsens delgivning med ägaren av det

strömfall, från vilket kraftbelopp, varom fråga är, tillhandahålles. Vad nu sagts

äge motsvarande tillämpning beträffande ansökan enligt 17 § 7, 8 eller 9.

Försummar sökanden vad enligt denna § förelägges honom, skall ansökningen

av vattenrättsdomaren förklaras förfallen; och varde bevis därom med de

skål, varå beslutet grundas, tecknat å ett exemplar av ansökningen. Tillkännagivande

om beslutet skall lämnas parterna i den för kallelser till dem stadgade

ordning.

44 §.

Angår målet fråga, för vars bedömande tarvas särskilda fackkunskaper,

som icke annorledes äro för vattendomstolen tillgängliga, må vattenrättsdomaren

eller vattendomstolen till biträde åt domstolen tillkalla i sådant ämne sakkunnig

person.

Mot sakkunnigt biträde, som nu sagts, galle de jäv, som efter ty förut

stadgats gälla mot ledamot i vattendomstolen; dock må den omständigheten, att

fiskeritjänsteman i målet avgivit yttrande enligt 36 § icke utgöra hinder för honom

att vara sakkunnigt biträde i samma mål.

I fråga om tiden för framställande av jäv mot sakkunnigt biträde skall

vad i 52 § finnes stadgat äga motsvarande tillämpning

45 §.

1 mom. Erfordras för bedömande av målet särskild teknisk utredning eller

vidlyftigare värdering, uppdraga vattenrättsdomaren, där sådant finnes lämpligt,

åt biträde, som i 44 § sägs, eller ock åt annan sakkunnig person att efter förberedande

undersökning avgiva utlåtande i målet. Tarvas utredning av mer än

eu person, varde uppdraget lämpat därefter.

Undersökning, som nu nämnts, skall hållas så snart ske kan. Om tiden

för dess företagande skall meddelande lämnas vattenrättsdomaren, som i den för

kallelser till parterna bestämda ordning underrättar dem därom. Sedan undersökningen

bragts till slut, skall utlåtandet utan dröjsmål översändas till vattenrättsdomaren

och av honom hållas för parterna tillgängligt å förut kungjorda

ställe eller ställen. Förordas i något hänseende andra tekniska anordningar eller

andra regler för hushållningen med vattnet än sökanden må hava föreslagit, skall

utlåtandet hållas tillgängligt under minst fjorton dagar före vattendomstolens

sammanträde.

2 mom. Vattenrättsdomaren må ock, där så finnes lämpligt, uppdraga åt

vattenrättsingenjörerna eller en av dem att, med eller utan biträde av vattenrättsnämndemännen

eller en av dem, verkställa undersökning å stället. I enklare

fall må sådant uppdrag kunna lämnas åt vattenrättsnämndemännen eller en

av dem.

Om tiden för sådan undersökning skall vattenrättsdomaren meddela parterna

underrättelse i den för kallelser till dem bestämda ordning. Protokoll över

undersökningen skall föras av den vattenrättsdomaren därtill förordnat och sedermera

tillställas vattenrättsdomaren. Där undersökning sker allenast såsom för
-

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Maj:ts proposition nr é.

beredelse för domstolens sammanträde till syn på stället, vare dock underrättelse

och protokoll, som nu nämnts, ej av nöden.

3 mom. Där vid undersökning enligt denna § i mål rörande vattenreglering,

som avses i 3 kap. 1 §, en eller flera strömfalIsägare vilja förena sig med

sökanden om företaget eller yrka, att till vinnande av ökad båtnad däråt gives

större omfattning än sökanden äskat, göre det skriftligen; och varde handlingen

vitsordad medelst undersökningsförrättarens påskrift samt översänd till vattenrättsdomaren.

46 §.

I mål, som i 17 § 11 omförmäles, må vattenrättsdomaren, där sökanden

därom anhåller och ärendet finnes brådskande, medgiva vidtagande av erforderliga

provisoriska åtgärder. Omfattar sådan åtgärd vidlyftigare arbete eller är

avsevärt intrång på allmän eller enskild rätt därav att befara, må sådant förordnande

av vattenrättsdomaren lämnas, allenast såframt sökanden hos Konungens

befallningshavande ställer pant eller borgen för ersättning och skadestånd, som

han kan kännas skyldig utgiva till följd av arbetet i fråga.

50 §.

För målets prövning sammanträder vattendomstolen till syn på stället eller,

där målet kän piövas utan syn, å annan plats, som är för parterna välbelägen.

Tiden och stället för vattendomstolens sammanträde bestämmes av vattenrättsdomaren

och skall sist å fjortonde dagen före sammanträdet tillkännagivas

parterna i den för kallelser till dem bestämda ordning.

Har i mål av annat slag, än som avses i 6 kap., sökanden begärt syn

på stället, må målets avdömande ej ske utan syn. Äskas i mål om byggnad för

vattnets tillgodogörande syn av någon, som förmenar sig lida skada av sådan

byggnad, vare lag samma, såframt ej syn finnes uppenbarligen icke vara erforderlig

för tillgodoseende ''av parternas rätt.

60 §.

Finner vattendomstolen anledning antaga, att företag eller åtgärd, som i

målet avses, bär vidsträcktare verkningar än i ansökningen uppgivits, skall tillfälle

lämnas til leta desvarande parter att yttra sig däröver. Finnes antagandet

grundat, ålägge domstolen, ändå att särskilt yrkande ej framställes, sökanden att

gälda den ökade ersättning, som därav må föranledas.

I mål rörande företag enligt 6 kap. skall vattendomstolen, ändå att yrkande

därom ej göres. ingå i prövning av, huruvida och till vad belopp ersättning för

skada genom anläggning eller åtgärd för företaget bör till vederbörande utgå.

Där i andra mål på yrkande av någon part uppskattningen av honom tillkommande

ersättning finnes böra sättas högre än sökanden föreslagit, må domstolen

jämväl beträffande andra parter vidtaga sådan jämkning i ersättningsbelopp,

som må erfordras för vinnande av likformighet i uppskattningen. Ej må i mål

av sistnämnda slag ersättning sättas lägre än sökanden i ansökningen föreslagit.

Har särskild uppgörelse träffats, må ersättning ej på grund av föreskrifterna

i denna § bestämmas annorlunda än sålunda blivit avtalat, dock må i mål

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

Kungl. May.ts proposition nr 4.

rörande företag enligt 6 kap. uppgörelse, som nu sagts, icke fastställas, därest den

finnes innehålla villkor, som är oförenligt med tlottledens intresse eller länder de

flottande till men.

61 §.

Där mål finnes kunna behörigen utredas utan skriftväxling mellan parterna,

äge vattenrättsdomaren i kungörelse genast utsätta viss tid, minst tre

veckor etter kungörelsens utfärdande, och viss ort för målets handläggning inför

vattendomstolen; och skall beträffande sådant mål i tillämpliga delar gälla vad

i 32 § tredje stycket, 33—37 och 41—58 §§ samt 60 § föreskrivits.

År mål rörande företag enligt 6 kap. av beskaffenhet, att det synes lämpligen

kunna avgöras med bindande verkan allenast mot viss eller vissa sakägare, som

uteslutande eller huvudsakligen av dess utgång äro beroende, och deras rättsinnehavare,

må vattenrättsdomaren kunna förordna att målet utan kungörelse skall

behandlas enligt de för stämningsmål i 75—84 §§ stadgade regler.

63 §.

I sammanhang med beslut, varigenom ifrågasatt byggande i vatten eller

utförande av vattenreglering medgives, bestämme vattendomstolen viss tid, i regel

ej överstigande tio år eller, där fråga är om anläggning för allmän flottled, två

år, inom vilken företaget skall vara fullbordat.

65 §.

Ändå att sökandens talan bifalles, varde honom ålagt att gottgöra motpart

sådana kostnader å målet, som prövas hava varit nödiga för tillvaratagande av

hans rätt; dock att i mål rörande företag enligt 6 kap. sakägare ej är berättigad

till gottgörelse i annat fall än att han måst vidkännas kostnad för tillvaratagande

av sin rätt till skadeersättning i målet.

Har svarandepart framställt invändning eller påstående i målet, ändå att

han insett eller skäligen bort inse, att fog därför saknas, och vållas därav uppskov

i målet eller eljest ökade kostnader, gottgöre han sökanden de utgifter, som

därigenom åsamkats denne.

66 §.

I mål rörande byggande i vatten eller utförande av vattenreglering må

vattendomstolen, när synnerliga skäl därtill prövas föreligga, meddela slutligt utslag

rörande viss del av företaget, innan målet i övrigt avgöres.

Där i mål om utförande av anläggning för allmän flottled besiktning å

arbetet jämlikt 13 kap. 1 § skall äga ruin, bör rörande den anläggare tillkommande

gottgörelse för anläggningskostnad beslutet om arbetets verkställande innehålla

allenast en förberedande uppskattning efter då föreliggande förhållanden,

men gottgörelsen till beloppet fastställas först, efter besiktningen med ledning av

därvid verkställd värdering och, där så erfordras, ytterligare utredning vid domstolen.

Om fastställande av amorteringsplan för gottgörelsens utbekommande skils

i 15 § lagen om flottning i allmän flottled.

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungi. Maj:ta proposition nr 4.

67 §.

Vattendomstolen äge, när skäl därtill äro, förordna, att dess beslut må

verkställas utan hinder därav, att det icke äger laga kraft; dock allenast såframt,

innan medgivet arbete påbörjas eller, där fråga är om ändrade hushållsbestämmelser,

dessa tillämpas, hos Konungens befallningshavande ställes pant eller borgen

för den ersättning i penningar, som högre rätt kan ålägga sökanden eller anläggaren

att utgiva utöver vad vattendomstolen i sådant avseende bestämt, så ock

för det skadestånd, vartill han kan kännas skyldig, om vattendomstolens beslut

eljest ändras.

Är sådant förordnande meddelat, och fullföljes mot beslutet talan i högre

rätt, äge denna, när skäl därtill förekomma, att, innan ändringssökandet slutligen

prövas, förordna, att verkställighet icke må äga rum.

75 §.

Vill någon mot annan föra talan, som i 17 § 16—34 avses, ingive till vattenrättsdomaren

skriftlig inlaga, innehållande uppgift å svarandens namn och

hemvist så ock å kärandens påståenden jämte skälen därtill; bifoge ock de handlingar

käranden vill åberopa till stöd för sin talan.

Inlaga, som nu sagts, skall jämte därtill hörande handlingar ingivas i två

exemplar; dock äge i fråga om kartor och ritningar samt handlingar av vidlyftigare

beskaffenhet vattenrattsdomaren medgiva befrielse från denna skyldighet.

Beträffande mål rörande häktad gälle vad i 84 § finnes stadgat.

81 §•

Vad i 42—45 §§, 49 § första stycket, 50 § första stycket, 51, 52, 55 §£,

56 § första stycket, 57, 58, 64, 67, 69—72 §§, 73 § första, andra och fjärde styckena

samt 74 § stadgas beträffande ansökningsmål skall, där annat ej framgår av

vad nedan i denna § sägs, äga motsvarande tillämpning i fråga om stämningsmål.

Utlåtande, som i 45 § sägs, skall hållas för parterna tillgängligt å vattenrättsdomarens

tjänsterum.

I de fall, då, enligt vad för ansökningsmål finnes föreskrivet, parterna

skola erhålla besked i den för kallelser till dem i 32 § bestämda ordning, skall i

stämningsmål med avseende å sättet för meddelande av sådant besked i stället

lända till efterrättelse föreskriften i 80 §.

I avseende å stämningsmål, däri talan om ansvar föres, skall vad i 55 §

finnes stadgat beträffande ansökningsmål icke äga tillämpning, såvitt angår svarande,

vilken ej under skriftväxlingen erkänt den förseelse, som lägges honom till

last. Förordnande, som i 67 § sägs, må ej meddelas angående verkställighet av

straff eller annan påföljd av brottslig gärning.

83 §.

Där någon, mot vilken talan föres i stämningsmål, till bemötande därav

hos vattenrättsdomaren gör ansökan, som i 17 § 2, 3, 4, 10 eller 11 avses, varde

målet i dess helhet handlagt i den för ansökningsmål stadgade ordning, där det

s. 157 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4. 157

ej är av beskaffenhet att jämlikt 61 § andra stycket ändock böra behandlas som

stämningsmål.

Har i stämningsmål vattendomstolen eller har allmän domstol eller överexekutor

förordnat om borttagande eller ändrande av byggnad eller annan anläggning

i vatten, och göres därefter ansökan, som nyss nämnts, äge vatterättsdomaren,

om skäl därtill äro och sökanden ställer pant eller borgen för kostnad och

skada, förordna, att utslaget ej må verkställas, innan ansökningsmålet blivit slutligen

avgjort eller ock vattendomstolen annorlunda förordnar.

Om förfarandet rid vattendomstol i besvärs- ocli underställningsmål.

85 §.

Är sakägare missnöjd med beslut, varigenom vid förrättning enligt 10 kap.

synemännen ogillat framställd jävsinvändning, ingive inom trettio dagar från det

beslutet avkunnats, till vattenrättsdomaren sina besvär jämte utdrag av synemännens

protokoll, i vad det avser det överklagade beslutet.

Är sakägare eljest missnöjd med åtgärd eller beslut under syneförrättning

enligt 10 kap., eller vill han föra talan mot synemännens utlåtande, ingive inom

trettio dagar från den dag förrättningen förklarats avslutad sina till vattendomstolen

ställda besvär.

I besvären skola fullständigt upptagas klagandens alla påståenden och skälen

därtill; och skola vid besvären fogas de handlingar klaganden vill åberopa

till stöd för ändringssökandet.

Besvär, varom i andra stycket förmäles, skola ingivas i tre eller, om

vattenrättsdomaren prövar sådant nödigt, flera exemplar. Hava besvären ej ingivits

i tillräckligt antal exemplar, förelägge vattenrättsdomaren klaganden viss

tid att ingiva det antal exemplar, som ytterligare är av nöden, vid äventyr, om

det försummas, att på klagandens bekostnad av besvärshandlingarna verkställes

avskrift i erforderligt antal exemplar.

Huruledes påståenden rörande synemännens åtgärder och förslag i frågor,

som omförmälas i 10 kap. 19 §, må göras hos Konungens befällningshavande, därom

skils i lagen om flottning i allmän flottled.

86 §.

över besvär, som i 85 § första stycket sägs, meddele vattenrättsdomaren

skyndsamt beslut.

När besvär anförts hos vattendomstolen, underrätte vattenrättsdomaren därom

förrättningsmannen; och åligge denne att ofördröjligen till vattendomstolen

insända det vid förrättningen förda konceptprotokollet jämte kartor, ritningar,

kostnadsförslag och övriga handlingar, som röra saken.

87 §.

Sedan de i 86 § andra stycket omförmälda handlingar inkommit och besvärstiden

gått till ända, skall vattenrättsdomaren, sä snart ske kan, låta ett

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 4 käft. (Nr 4.) 21

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Majtts proposition nr 4.

exemplar av besvärshandlingarna tillställas den eller de personer, som efter ty

därom är stadgat utsetts att mottaga förrättningshandlingarna, samt angående

besvären utfärda kungörelse.

Kungörelsen skall innehålla

dels tillkännagivande:

att, intill dess målet slutligen avgjorts, ett exemplar av besvärshandlingarna

ävensom av inkommande förklaringar och påminnelser samt av utlåtande,

som enligt 45 § må komma att avgivas, skall hållas för sakägare tillgängligt hos

bemälde person eller personer;

att även vattendomstolens utslag i målet skall på nämnda sätt i avskrift

vara för parterna att tillgå; samt

att kallelser och andra meddelanden till parterna i målet, under det målet

är anhängigt vid vattendomstolen, skola, där de icke särskilt tillställas den eller

dem, till vilka de äro riktade, ske på det sätt, att de genom vattenrättsdomarens

försorg offentliggöras i viss eller vissa tidningar inom orten samt hållas tillgängliga

hos ovannämnda person eller personer;

dels ock erinran om innehållet i 89 §.

Angå besvären allenast fråga om ersättning, värde kungörelsens innehåll,

såvitt rör tiden för förklarings avgivande, lämpat efter stadgandet i 89 § andra

stycket.

I sammanhang med kungörelsens utfärdande bör vattenrättsdomaren, om

det lämpligen låter sig göra, bestämma tid och ställe för det vattendomstolens

sammanträde, där målet skall företagas till handläggning, samt i kungörelsen intaga

underrättelse därom. Sammanträdet må i allmänhet ej utsättas till tidigare

dag än trettio dagar efter den för förklarings avgivande bestämda tid; dock må,

där i besvären föres talan allenast beträffande ersättning, tidigare dag för sammanträdet

bestämmas.

88 §.

Angående offentliggörande av kungörelse, som i 87 § sägs, galle vad i 33 §

första stycket finnes i sådant avseende föreskrivet i fråga om mål enligt 17 §

10, 11 och 12; och varde kungörelsen tillika tillställd den eller de personer, som

utsetts att mottaga förrättningshandlingarna.

89 §.

Sakägare, som vill bemöta vad i besvären anförts och yrkats, skall till

vattenrättsdomaren ingiva förklaring i två exemplar inom viss tid, minst trettio

dagar efter kungörelsens dag, vid äventyr, där förklaring ingives senare, att vattendomstolen

ej är pliktig att fästa avseende vid densamma, i den mån den rör

annat än fråga om ersättning, som bör till följd av företaget utgå.

Vill sakägare avgiva förklaring allenast över yrkande, som i besvären göres

angående ersättning, galle om tiden och sättet för sådan förklarings avgivande

vad i 53 § stadgas i fråga om yrkanden och påståenden, som där avses.

90 §.

Tiden och stället för vattendomstolens sammanträde skall, såframt ej underrättelse

därom intagits i kungörelse enligt 87 §, sist å fjortonde dagen före

sammanträdet tillkännagivas på det sätt, som i nämnda kungörelse blivit bestämt.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 4.

159

91 §.

Vad i 29 § andra stycket, 39—45, 48 §§, 50 § första stycket, 51, 52,

54, 55 §§, 56 § första stycket, 57—60, 62, 66, 67, 69—72 §§, 73 § första, andra

och fjärde styckena samt 74 § stadgas beträffande ansökningsmål skall äga motsvarande

tillämpning å besvärsmål vid vattendomstolen.

92 §.

Varda anförda besvär av vattendomstolen ogillade, pröve domstolen efter

ty med hänsyn till föreliggande omständigheter finnes skäligt, huruvida klaganden

bör gottgöra motparterna deras kostnader för avgivande av förklaring eller

eljest för tillvaragande av deras rätt.

Vad i 65 § andra stycket finnes stadgat om skyldighet för part i ansökningsmål

att gälda kostnader, som han genom obefogad invändning eller annorledes

föranlett, äge motsvarande tillämpning i besvärsmål.

93 §.

Skall utlåtande vid syneförrättning underställas vattendomstolens prövning,

varde samtliga handlingarna i målet av förrättningsmannen insända till vattendomstolen

inom den för besvärs anförande stadgade tid.

Underställningsmål skall företagas till avgörande å tid och plats, som vattenrättsdomaren

bestämmer och låter kungöra genom tre veckor före sammanträdet

utfärdad kungörelse, vilken offentliggöres på sätt i 33 § första stycket stadgas i

fråga om mål enligt 17 § 10, 11 och 12 samt tillställes den eller de personer,

som utsetts att mottaga förrättningshandlingarna.

Bestämmelserna i 44, 45, 48, 49 §§, 50 § första stycket, 51, 54, 55, 58, 59

§§, 60 § andra och fjärde styckena, 62—64, 66, 67, 72 §§, 73 § andra stycket samt

74 § skola i tillämpliga delar gälla även beträffande underställningsmål.

I underställningsmål rörande företag enligt 6 kap. skall vattenrättsdomaren

bereda Konungens befallningshavande tillfälle att inom lämplig tid avgiva yttrande

rörande å ena sidan gagnet för orten av det i målet ifrågasatta företaget

och å andra sidan de olägenheter, som tilläventyrs av detsamma äro att förvänta.

94 §.

Där i mål rörande företag enligt 6 kap. bestämmelser erfordras angående

frågor, som omförmälas i 10 kap. 19 §, åligge det vattenrättsdomaren att, sedan

målet blivit hos vattendomstolen avgjort, för prövning av sådana frågor översända

handlingarna i målet till Konungens befallningshavande; och galle angående ärendets

handläggning hos denna myndighet vad därutinnan stadgas i lagen om flottning

i allmän flottled. Handlingarna i mål, som nu sagts, skola förvaras hos

vattendomstolen och böra förty, sedan målet blivit avgjort, av vederbörande myndighet

dit återställas.

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

Om bidrag till kostnaden för vattendomstolarnas organisation och verksamhet.

95 §.

Lämnas jämlikt denna lag medgivande till byggande i vatten för vattnets

tillgodogörande såsom drivkraft eller till vattenreglering, eller meddelas i syfte

att vinna ökad möjlighet att utnyttja vattenkraft ändrade bestämmelser rörande

hushållningen med vattnet, åligge sökanden att, innan medgivet arbete må påbörjas,

eller, där fråga är om ändrade hushållningsbestämmelser, dessa må tililämpas,

erlägga viss avgift såsom bidrag till kostnaden för vattendomstolarnas

organisation och verksamhet.

Avgift, som nn nämnts, skall beträffande byggnad för vattnets tillgodogörande

såsom drivkraft bestämmas i förhållande till dem förut icke tillgodogjorda

vattenkraft, som beräknas kunna vid lågvatten uttagas vid byggnaden, dock med

avdrag för den vattenkraft, för vilken i samband med regleringsföretag avgift

förut erlagts. Där med vattenreglering eller med ändrade hushållningsbestämmelser

åsyftas ökning i uttagbar vattenkraft, skall avgiften bestämmas i förhållande

till ökningen i den vattenkraft, som vid lågvatten kan uttagas i sökandens

eller, då fråga är om vattenreglering enligt 3 kap. 1 §, samtliga till regleringssamfälligheten

hörande strömfall. Avses att möjliggöra utnyttjande av förut

uttagbar vattenkraft på fördelaktigare sätt, varde avgiften bestämd i förhållande

till den ökning i vattenkraftens värde, som genom företaget eller genom de ändrade

hushållningsbestämmelserna beredes. Där till grund för avgiften skall läggas

storleken av viss vattenkraft, skall den utgå med en krona för varje hästkraft

till och med 5 000, femtio öre för varje hästkraft över 5,000 till och med 10,000

samt tjugufem öre för varje hästkraft utöver 10,000, men må ej, utom då fråga

är om vattenreglering, överstiga tjugutusen kronor. Skall avgiften beräknas efter

ökningen i värde å vattenkraft, värde den erlagd med en för tusen av värdeökningen.

Avgift, som efter ovan nämnd beräkning skulle uppgå till mindre belopp

än tio kronor, skall icke erläggas.

96 §.

Storleken av avgift, varom i 95 § förmäles, skall enligt där meddelade

grunder bestämmas av vattendomstolen.

Huru avgifter, som nu nämnts, skola indrivas och för det därmed avsedda

ändamålet användas, därom förordnar Konungen.

97 §.

Sökande i ansökningsmål vare pliktig att förskjuta:

kostnaden för sådana kungörelser och underrättelser i målet, vilka det

åligger vattenrättsdomaren att offentliggöra eller avsända, så ock för handlingarnas

tillhandabållande, såsom i 32 § sägs, där särskild utgift härför ifrågakommer;

ersättning för sådana utgifter för vattendomstolens sammanträde, varom i

11 § andra stycket förmäles;

s. 161 Kontrollera mot PDF

161

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

gottgörelse åt person, som jämlikt 35 § särskilt förordnats att biträda sakägarna

i målet;

gottgörelse åt sakkunnig person, som jämlikt 44 § tillkallas i målet såsom

sakkunnigt biträde åt domstolen;

ersättning för undersökning enligt 45 § 1 mom; samt

gottgörelse åt vattendomstolens ledamöter och sekreterare för inställelse vid

domstolens sammanträde, där detta hålles vid syn å stället, eller vid undersökning

enligt 45 § 2 mom., dock ej ersättning för längre resa än från järnvägs- eller

ångbåtsstation, som ligger närmast sammanträdesplatsen.

Yad nu sagts beträffande sökande i ansökningsmål äge motsvarande tilllämpning

i avseende å kärande i stämningsmål och klagande i besvärsmål.

Där i underställningsmål kostnad, som nu nämnts, är av nöden, vare om

dess förskjutande lag, som i 10 kap. 30 § sägs, dock att, i den mån kostnad förorsakats

i följd av i målet anförda besvär, dess förskjutande åligger den klagande.

Huruvida kostnad, som någon sålunda förpliktas att gälda, skall helt eller

delvis gottgöras honom av annan part, varde avgjort enligt de rörande rättegångskostnader

i vattenmål gällande regler.

Om fullföljd av talan mot vattendomstols och vattenrättsdomares beslut.

98 §.

I fråga om fullföljd av talan mot vattendomstols beslut skola, såvitt ej

här nedan eller eljest i lag eller författning särskilda stadganden därom meddelas,

i tillämpliga delar lända till efterrättelse rättegångsbalkens föreskrifter beträffande

fullföljd av talan mot allmän underrätts beslut, med iakttagande därav att talan

mot vattendomstols beslut skall fullföljas hos vattenöverdomstolen och att vad i

25 kap. 8 § och 2(5 kap. 1 § rättegångsbalken sägs om häradshövding skall i vattenmål

gälla om vattenrättsdomaren.

99 §.

Talan mot vattendomstols slutliga utslag skall fullföljas efter vad, där ej

målet är av brottmåls natur eller ock jämlikt stadgandet i 108 § talan skall i där

föreskriven ordning fullföljas.

Har vattendomstol förklarat sig obehörig eller i stämningsmål förklarat

stämningen ogill, skall över det utslag klagan föras genom besvär, ändå att målet

är sådant, att talan mot slutligt utslag däri eljest skolat efter vad fullföljas.

Vad i 25 kap. 5 § rättegångsbalken finnes stadgat rörande sättet för fullföljd

av talan mot där avsedda beslut skall äga motsvarande tillämpning i vattenmål.

100 §.

Vad mot vattendomstols utslag skall anmälas sist å fjortonde dagen eller,

där anläggning, företag eller åtgärd, varom fråga är, angår fastighet inom Norrbottens

eller Västerbottens läns lappmark, sist å tjuguförsta dagen frän den dag,

då utslaget gavs. Hos vattenrättssekreteraren må ock vädjas; pröve dock vatten
-

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. May.ts proposition nr 4.

rättsdomaren, huruvida sålunda gjord vadeanmälan rätteligen skett. Vadepenning

tillfälle vattenrättsdomaren.

Meddelar jämlikt 66 § vattendomstol skilda utslag rörande olika delar av

det företag, varom fråga är, och har part erlagt vadepenning rörande ett utslag,

tarvas ej ny vadepenning, där han vill fullfölja talan jämväl mot beslut, som senare

meddelas.

101 §.

Part, som vädjat mot vattendomstols utslag, skall i vattenöverdomstolen

sig inställa före klockan tolv å trettionde dagen eller, där anläggning, företag

eller åtgärd, varom fråga är, angår fastighet inom Norrbottens eller Västerbottens

läns lappmark, före klockan tolv å fyrtiofemte dagen från den dag, då utslaget

gavs; dock att, där vadetalan fullföljes mot vattendomstols utslag i mål, som avser

företag enligt 6 kap., part skall i vattenöverdomstolen inställa sig före klockan

tolv å sextionde dagen efter det tiden för anförande av besvär jämlikt 108 § gått

till ända eller, där sådan besvärstalan förts, efter det slutligt utslag i anledning

därav givits.

102 §.

Pär i ausökningsmål, vari kungörelse enligt 32 § utfärdats, talan mot

vattendomstols utslag efter vad fullföljes av sökanden, skola de av honom vid

vattenöverdomstolen företedda inlagor och andra handlingar, därav enligt 26 kap.

13 § rättegångsbalken avskrifter skola bifogas, hållas parterna tillhanda å det

eller de i kungörelsen angivna ställe eller ställen. För sådant ändamål skall avskrift

av handlingarna så fort ske kan dit översändas, och varde på sökandens bekostnad,

tillkännagivande därom, att sådan avskrift finnes att tillgå därstädes,

införd i den eller de i samma kungörelse angivna ortstidningar. Har sökanden

ej ingivit avskrifter till det antal, som erfordras för handlingarnas tillhandahållande

på sätt nu nämnts, skall på sökandens bekostnad verkställas utskrift. av

handlingarna i det ytterligare antal exemplar, som för ändamålet är behövligt.

103 §.

Besvär över vattendomstols utslag eller beslut skola till vattenöverdomstolen

ingivas före klockan tolv å trettionde dagen eller, där anläggning, företag

eller åtgärd, varom fråga är, angår fastighet inom Norrbottens eller Västerbottens

läns lappmark, före klockan tolv å fyrtiofemte dagen från den dag, då utslaget

eller beslutet meddelades.

Avse besvär beslut, som, där det meddelats av allmän domstol, må utan

inskränkning till viss tid överklagas, vare då ej heller klagan över vattendomstolens

beslut till viss tid begränsad.

Vad i 27 kap. 1 § andra stycket rättegångsbalken finnes stadgat skall äga

tillämpning jämväl å part, som hålles häktad i vattenmål.

104 §.

Skall över besvär motpart höras, skola i de fäll, som avses i 27 kap. 6 och

10 §§ rättegångsbalken, i stället för de i 1 § i samma kap. stadgade tider komma

till tillämpning de tider, som finnas angivna i 103 §.

s. 163 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

163

105 §.

Skola, där mot beslut i ansökningsmål, vari kungörelse enligt 32 § utfärdats,

besvär anförts av sökanden, motparterna höras däröver, varde genom

klagandens försorg besvärshandlingarna tillställda i stället för motparterna den

eller de personel’, hos vilka enligt nämnda kungörelse de till vattenrättsdomaren

i målet ingivna. handlingarna hållas tillgängliga, samt tillkännagivande därom,

att besvärshandlingarna finnas att tillgå därstädes, före utgången av den för ingivande

av delgivningsbevis bestämda tid infört i den eller de uti samma kungörelse

angivna ortstidningar; och åligge det klaganden, vid den för underlåtenhet

att inkomma med delgivningsbevis stadgade påföljd, att inom nämnda tid jämväl

styrka, att sådant tillkännagivande ägt rum.

I fall, som i denna § avses, varde den tid, inom vilken förklaring skall

avgivas, räknad från den sista dag, då handlingarna delgivits någon av nyssnämnda

personer eller tillkännagivande, som nyss sagts, blivit i tidning infört.

106 §.

Har part rätteligen vädjat mot vattendomstols utslag, åligge vattenrättsdomaren

att före utgången av den tid, inom vilken talan skall fullföljas, till

vattenöverdomstolen insända akten i målet. Har i vattendomstols slutliga utslag

eller beslut ändring sökts genom besvär, skall akten i målet infordras frän vattenrättsdomaren.

Lag samma vare, där besvären avse ett av vattendomstolen under

rättegången meddelat beslut samt besvären prövas vara av beskaffenhet att icke kunna

avgöras utan att andra till akten i målet hörande handlingar än vattendomstolens

protokoll äro för vattenöverdomstolen-tillgängliga.

Vad i rättegångsbalken stadgas om skyldighet för part att vid fullföljd av

talan mot underrätts utslag eller beslut ingiva underrättens protokoll i målet,

skall, utom såvitt angår överklagade utslaget eller beslutet, icke äga tillämpning,

då talan fullföljes mot vattendomstols utslag eller beslut, utan så är att talan

genom besvär fullföljes mot ett av vattendomstolen under rättegången meddelat

beslut.

107 §.

Angår målet fråga, för vars bedömande fordras särskilda fackkunskaper,

må vattenöverdomstolen till biträde åt sig tillkalla i sådant ämne sakkunnig

person.

Tillkallad sakkunnig bör, sedan tillfälle lämnats honom att taga del av

handlingarna i målet, övervara målets föredragning i vattenöverdomstolen och må

där deltaga i överläggning rörande detsamma. Han skall, efter det målet föredragits,

men innan detsamma företages till avgörande, till vattenöverdomstolen

avgiva skriftligt yttrande rörande de delar av målet, i vilka hans sakkunskap av

vattenöverdomstolen tagits i anspråk.

Kan yttrande, som nyss nämnts, icke avgivas utan att undersökning a

platsen äger rum, ankomme på vattenöverdomstolen att uppdraga åt det sakkunniga

biträdet eller ock annan i ämnet sakkunnig person att företaga dylik

undersökning och däröver avgiva utlåtande.

Huru ersättning åt sakkunnig, varom i denna § förmäles, må bestämmas,

därom förordnar Konungen.

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Majtfs proposition nr 4.

108 §.

Talan mot vattendomstols slutliga utslag i mål, som avser företag enligt

6 kap., skall, i vad beslutet rör annat än förd ansvarstalan eller ersättning,

fullföljas hos Konungen genom besvär, som sist före klockan tolv å trettionde

dagen från beslutets dag ingivas i vederbörande statsdepartement.

Beträffande besvärstalan, som nu sagts, skall i tillämpliga delar gälla vad

i 105 och 107 §§ stadgats angående besvär, som anförts hos vattenöverdomstolen.

109 §.

Har talan i vattenmål av vattenrättsdomaren avvisats eller förklarats hava

förfallit eller har vattenrättsdomaren förklarat vadeanmälan ej kunna upptagas,

må klagan däröver iöras hos vattenöverdomstolen i enahanda ordning, som ovan

finnes stadgad med avseende å besvär mot vattendomstolens utslag eller beslut.

Lag samma vare beträffande vattenrättsdomares beslut om inskrivning i vattenbok,

som i 12 kap. sägs, angående besiktning, varom i 13 kap. förmäles, samt i

fråga, som i 14 kap. 7 § avses.

Mot vattenrättsdomares beslut rörande jävsfråga, varom i 85 § första stycket

förmäles, må talan ej föras.

över annat av vattenrättsdomare meddelat beslut än nu nämnts må klagan

föras allenast i sammanhang med klagan över slutligt besked.

Om fullföljd av talan mot vattenöverdomstolen» beslut.

no §.

I fråga om fullföljd av talan mot vattenöverdomstolens beslut skall i allt,

varom ej nedan i 111—113 §§ eller eljest i lag eller författning är särskilt stadgat,

lända till efterrättelse vad rörande fullföljd av talan mot hovrätts beslut

finnes föreskrivet, där det tillämpligt är.

111 §.

Har i mål rörande byggnad i vatten eller utförande av vattenreglering

vattenöverdomstolen meddelat skilda utslag rörande olika delar av företaget, och

har part erlagt fullföljdsavgift rörande ett utslag, då må sådan nedsättning av

parten åberopas jämväl för fullföljd av talan mot senare utslag i målet; dock

äligge parten att härom göra anmälan hos Konungens befallningshavande ävensom

att, då han hos vattenöverdomstolen anmäler missnöje mot dess utslag, därvid

tillika ingiva Konungens befallningshavandes bevis såväl angående nämnda

anmälan som ock därom att den nedsatta fullföljdsavgiften icke återbekommits.

112 §.

Föreskriften i rättegångsbalken om skyldighet för part att vid fullföljd av

talan mot hovrätts utslag eller beslut ingiva underrättens protokoll i målet skall

s. 165 Kontrollera mot PDF

165

Kung!.. MajUs proposition nr 4.

icke äga tillämpning, då talan fullföljes mot vattenöverdomstolens utslag eller beslut,

utan så är att talan fullföljes mot vattenöverdomstolens beslut i fråga, som

genom besvär över ett av vattendomstolen under rättegången meddelat beslut

dragits under vattenöverdomstolens prövning.

113 §.

Vad i 102, 105 och 107 §§ är stadgat angående mål, som vid vattendomstol

auhängiggjorts medelst ansökning och däri talan till vattenöverdomstolen

fullföljts av sökanden, skall öga motsvarande tillämpning i fråga om mål, som

sökanden dragit under Konungens prövning.

12 KAP,

Om vattcnbok.

1 §-

För varje vattendomstols område skall föras bok för antecknande av de

uppgifter rörande företag enligt denna lag, varom här nedan stadgas. Denna bok

kallas vattenbok.

Yattenboken föres i två avdelningar:

första avdelningen: för inskrivning av faktiska och rättsliga förhållanden

rörande anläggningar för tillgodogörande av rinnande vatten såsom drivkraft eller

annorledes så ock rörande dammbyggnader, ändå att de ej avse vattnets tillgodogörande;

dock att vad nu stadgats ej äger tillämpning å andra anläggningar för

allmän flottled än dammbyggnader och ej heller beträffande anläggningar för allmän

farled;

andra avdelningen: för införande av uppgifter om beslut i flottledsmål

rörande inrättande av allmän flottled eller rörande nya eller ändrade anordningar

eller föreskrifter med avseende å befintlig allmän tiottled så ock om andra förhållanden,

vilka efter ty därom stadgas i lagen om flottning i allmän flottled

böra antecknas i vattenboken.

I vattenboken böra ock anmärkas hydrografiska och topografiska beskrivningar

över de inom vattendomstolens område belägna vattend lag med tillhörande

vattensamlingsområden, i den mån sådana beskrivningar äro eller varda av vederbörande

myndighet utarbetade.

3 §•

När beslut av domstol eller annan myndighet meddelats och vunnit laga

kraft rörande verkställande, ändrande eller borttagande av anläggning, varom

enligt 1 § inskrivning bör ske i vattenbokens första avdelning, eller beiräffande

hushållningen med vattnet vid sådan anläggning eller ock jämlikt 2 kap. 34 §

angående skyldighet för annan än anläggningens ägare att underhålla densamma,

åligge det vattenrättsdomaren utan särskild ansökan att med ledning av beslutet

i sagda avdelning av vattenboken verkställa inskrivning av de huvudsakliga

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 4 käft. (AV 4.) 22

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

förhållanden, som äro av vikt för kännedomen om anläggningens beskaffenhet

samt om de rättigheter och skyldigheter för framtiden, vilka äro förenade med

densamma. Vad nu sagts galle ock i fråga om beslut, som innefattar prövning

jämlikt 2 kap. 25 § eller 6 kap. 20 § av redan verkställd anläggnings laglighet, så

ock beträffande beslut, varigenom ändring göres i förhållande, som förut inskrivits.

Meddelas jämlikt stadgande i 4 kap. föreskrift om skyldighet för ägare av

strömfall att tillhandahålla kraft åt kringliggande bygd, skall beträffande sagda

skyldighet inskrivning göras i vatten boken.

Har beslut, som nu sagts, blivit av annan domstol eller myndighet än

vattendomstolen meddelat, skall underrättelse om beslutet jämte erforderliga handlingar

och upplysningar genom den beslutande myndighetens försorg så snart sig

göra låter tillsändas vattenrättsdomaren.

4 §■

Där anläggning, varom inskrivning bör ske i vattenbokens första avdelning,

tillkommit före den 1 januari 1919 eller ock därefter i enlighet med domstols eller

annan myndighets beslut, vilket dessförinnan meddelats, vare ägaren berättigad

att rörande anläggningen söka inskrivning i vattenboken. År fråga om dammbyggnad

för allmän flottled, galle vad nu sagts jämväl beträffande anläggning,

som tillkommit eller till vars utförande medgivande lämnats under år 1919.

5 §•

Ansökan om inskrivning i vattenboken skall ingivas till vattenrättsdomaren

samt vara åtföljd av erforderlig beskrivning så ock av tillgängliga domar och

andra handlingar, som må angå anläggningens rättsliga förhållanden. Beträffande

anläggning för annat ändamål än allmän flottled skall ansökningen tillika åtföljas

av ritningar över anläggningen, sådan denna befinnes.

Ansökningen skall innehålla uppgift, med angivande av socken, härad och

län, å den eller de fastigheter, vard anläggningen är belägen, samt å det vattendrag,

som därav beröres, så ock å de regler för hushållningen med vattnet, vilka

tillämpas vid anläggningen, varjämte böra meddelas de andra upplysningar, vilka

kunna vara av vikt för kännedom om de med anläggningen förenade rättigheter

och skyldigheter.

Avser ansökningen inskrivning rörande byggnad för tillgodogörande av

strömfall, skall särskilt uppgivas, huruvida strömfallet eller den del därav, som

genom byggnaden tillgodogores, helt eller delvis tillhör annan fastighet än byggnaden

samt, om så är förhållandet, vilken rätt byggnadens ägare har att tillgodogöra

sig vattnet.

Uppgift, som nu nämnts, må lämnas medelst hänvisning till företedd dom

eller annan handling, där densamma innehåller tillfyllestgörande besked i ämnet.

År sökanden oviss om något förhållande, varom ansökning bör innehålla uppgift,

varde sådant i ansökningen angivet.

13 §.

Har enligt förordnande efter ty i 13 kap. 1 § sägs besiktning hållits å anläggning,

varom inskrivning bör ske, eller av vattenmärke, om vars utsättande

opaginerad Kontrollera mot PDF

167

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

vattendomstolen meddelat föreskrift enligt 11 kap. 64 §, skall besiktningsprotokollet

ingivas till vattenrättsdomaren och anteckning om dess huvudsakliga innehåll

göras i vattenboken.

14 §.

När efter den 1 januari 1920 vattendomstol eller annan myndighet meddelat

sådant beslut, varom anteckning bör göras i vattenbokens andra avdelning, ål igge

det vattenrättsdomaren, sedan beslutet vunnit laga kraft, att utan särskild ansökan

i sagda avdelning göra anteckning därom, med angivande av dagen för

beslutet, det vatten, som därav beröres, samt företagets eller anläggningens huvudsakliga

beskaffenhet.

Har beslutet meddelats av annan domstol eller myndighet än vattendomstolen,

skall underrättelse om beslutet jämte erforderliga handlingar och upplysningar

genom den beslutande myndighetens försorg så snart sig göra låter tillsändas

vattenrättsdomaren.

15 §•

Närmare föreskrifter om vattenbokens inrättande och förande meddelas av

Konungen.

13 KAP.

Om besiktning och handräckning så ock om ansvar för överträdelse a>

denna lag.

1 §•

I sammanhang med beslut, varigenom byggande i vatten eller utförande

av vattenreglering medgives, äge vattendomstolen, när skäl därtill äro, föreskriva

att, sedan arbetet fullbordats eller den för fullbordandet bestämda tid gatt till

ända, besiktning å arbetet skall verkställas av sakkunnig person. Innehaller

vattendomstolens beslut, att vattenmärke jämlikt 11 kap. 64 § skall utsättas,

skall samtidigt meddelas föreskrift om besiktning av märket.

Har föreskrift om besiktning, som nu sagts, av vattendomstolen lämnats,

men viss besiktningsman icke samtidigt förordnats, tillkomme vattenrättsdomaren

att förordna sådan vid tiden, då besiktningen skall ske.

Där i mål. som avser företag enligt 6 kap., beslut meddelas om byggnads

eller annat arbetes utförande, skall, såvitt ej arbetet skall verkställas av nottningsföreningen

och det är av mindre betydenhet, föreskrift meddelas om besiktning,

som nyss nämnts. ..

Kostnad för besiktning enligt denna § skall i fråga om företag enligt t.

kap. förskjutas av anläggaren, men i andra fäll gäldas av byggnadens ägare.

2 §•

Finnas vid besiktning, som i 1 § sägs, sådana avvikelser från vattendomstolens

beslut vara gjorda, att allmän eller enskild rätt därigenom kränkes, med
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

168 Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

dele besiktningsmannen, att rättelse bör ske inom viss tid vid äventyr att förhållandet

eljest anmäles för allmänna åklagaren i orten.

•Till besiktning a,v arbete, för allmän flottled skall anläggaren kallas så

Åni annan an dottningsförening är anläggare, flottningsstyreisen. Finnes att

till följd av förändrade förhållanden värdet å arbete avviker från det förut beräknade

eller att i annat avseende särskild värdering är av nöden, åligge besiktningsmannen

att med biträde av tvä ojävige gode män, som han siälv°äger tillkalla,

företaga erforderlig värdering.

4 §•

Har byggnad i vatten tillkommit etter prövning i laga ordning, stånde

ägaren fritt att hos vattenrätt.sdomaren påkalla besiktning genom sakkunnig person

till bevisning därom, att byggnaden utförts i överensstämmelse med de därför

givna föreskrifter eller att de avvikelser därifrån, som. må hava skett, icke äro

av beskaffenhet, att kränka allmän eller enskild rätt. Ägare av byggnad i vatten

må ock eljest på sätt nu nämnts begära besiktning för erhållande av intyg

angående byggnadens beskaffenhet eller om lagligheten av vattenmärke eller särskilt

anbragt tidpunkt, som avses i 3 § sista stycket.

Har jämlikt 6 kap. 14 § utförandet av flottledsarbete överlåtits från en anläggare

till en annan, skall på begäran av endera besiktning hållas å det utförda

arbetet.

Om kostnad för besiktning, som i denna § sägs, galle vad i 3 8 andra

stycket finnes stadgat.

5 §•

Över vad vid besiktning förekommer och utrönes skall föras protokoll.

Om besiktningsmans skyldighet att i vissa fall ingiva protokollet till vatenrättsdomaren

finnes i 12 kap. 13 § stadgat.

Protokoll över besiktning, som hålles på grund av stadgandet i 1 § tredje

stycket, varde ock ingivet till vattenrättsdomaren.

. Har besiktning hållits på grund av ansökan, som i 3 eller 4 § sägs, skall

avskrift av protokollet så snart ske kan tillhandahållas sökanden.

10 §.

Ansökan, om besiktning och handräckning, varom ovan finnes stadgat, må,

där allmänna intressen äro i fråga, göras av allmän åklagare eller annan vederbörande

myndighet; och skall kostnaden i ty fall förskjutas av allmänna medel.

11 §•

• Oen, som mot bestämmelserna i 2 kap. 20 § första eller andra stycket bygger

i vatten utan därtill av vattendomstolen lämnat medgivande

eller mot nämnda bestämmelser eller stadgandet i 3 kap. 11 § verkställer

vattenreglering utan vattendomstolens medgivande

eller mot föreskriften i 2 kap. 20 § tredje stycket underlåter att söka vattendomstolens

godkännande av verkställd ändring å byggnad i vatten

s. 169 Kontrollera mot PDF

169

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

eller mot stadgandet i 2 kap. 34 § första stycket utan vattendomstolens

medgivande utriver byggnad i vatten

eller mot vad i 2 kap. 37 § finnes stadgat vidtager åtgärd för vattendrags

återställande utan medgivande av vattendomstolen

eller mot stadgandet i 6 kap. 20 § första stycket utför anläggning eller

åtgärd för allmän flottled utan medgivande av vattendomstolen eller i fall, som

omförmäles i 11 kap. 16 §, av vattenrättsdomaren,

skall, där han insett eller skäligen bort inse, att jämlikt åberopade lagrnm

medgivande eller godkännande, som nu nämnts, varit erforderligt, straffas med

böter trall och med fem till och med fem tusen kronor eller med fängelse från

och med en till och med sex månader.

Genom denna lag upphävas:

2, 3, 4, 6—14 §§ i förordningen den 30 december 1880 om allmän flottled,

såvitt angår frågor, varom i denna lag bestämmelser givits;

1—9 §3 samt 23 § i flotta i ngstadgan den 30 december 1880, såvitt angår

frågor, varom i denna lag bestämmelser givits;

tillika med alla de särskilda stadgande!!, vilka innefatta ändring eller förklaring

av vad sålunda upphävda lagrum innehålla eller tillägg därtill;

så ock vad i övrigt finnes i lag eller särskild författning stridande mot

bestämmelserna i denna lag.

I fråga om flottleds anläggande, utvidgande eller förbättrande i gränsfloderna

Torneå och Muonio galle vad därom är särskilt stadgat.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1920; dock må utan hinder av

stadgandet i K) kap. 1 § Konungens befallningsiiavande intill den 1 januari 1925

till förrätta!ngsman vid syneförrättning enligt sagda kap. förordna person, som

enligt hittills gällande bestämmelser varit behörig förrätta flottledssyn.

De vid denna lags ikraftträdande anhängiga mål rörande allmän flottled

skola handläggas och bedömas enligt äldre lag, dock att denna lags bestämmelser

skola tillämpas å mål rörande inrättande av allmän flottled, därest vid den tid,

då denna lag träder i kraft, syn enligt äldre lag ej ännu i målet påbörjats.

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

Förslag

till

Lag

om flottning i allmän flottled.

Härigenom förordnas, som följer: ,

1 KAP.

Allmänna bestämmelser.

1 §•

I allmän flottled stånde envar öppet att, efter ty här nedan närmare skils,

låta flottgods löst framflyta.

2 §•

De, som i annat fall än i 3 § sägs låta flottgods löst framflyta i allmän

flottled (allmän flottning), skola utgöra en flottningsförening med uppgift och

befogenhet, varom i 4 kap. förmälas.

Huruledes för vissa fall Konungen må bestämma, att allmänna flottningen

skall ombesörjas i annan ordning än genom flottningsförening, därom stadgas

i 75 §.

3 §•

Innehavare av jordbruksfastighet inom by eller hemman, som gränsar till

flottleden, vare utan skyldighet att tillhöra flottningsförening eller erlägga avgifter

för flottledens begagnande berättigad att från skog, tillhörig bvn eller hemmanet

eller vari byn eller hemmanet har del, framflotta husbehovsvirke, som kan

framföras utan hinder för den allmänna flottningen och utan sammanblandning

med däri ingående flottgods (husbehovsdottning); ställe sig dock i avseende å såväl

anmälan om tillämnad flottning som iakttagande av nödiga försiktighetsmått

till efterrättelse vad Kungl. Maj:ts befallningshavande därutinnan föreskriver.

4 §•

Allt i allmän flottning ingående flottgods skall framföras gemensamt (gemensam

flottning), där ej vattendomstolen för viss flottled meddelat allmän be
-

s. 171 Kontrollera mot PDF

171

Kungl. Maj:t$ proposition nr 4.

stämmelse om flottning utan flottgodsets sammanblandande (separatflottniag) eller

ock för särskilt tillfälle flottningsstyreisen finner nu nämnt flottningssätt kunna

utan hinder för den gemensamma flottningen tillstädjas viss flottande.

5 §•

Utan särskilt lov må de, som ombesörja flottningsarbetet, äga tillträde till

stränderna, där sådant är av nöden för skadas avvärjande eller flottgodsets utvältande

eller framförande i flottleden. Väg eller stig över annans tomt, åker, äng,

plantering eller andra ägor, vilka kunna skadas därav, må dock ej tagas, om tillträde

till stranden annorledes kan lämpligen beredas.

Und^r pågående flottning vare ock tillåtet att i vattnet hålla tillfälliga

led- och stoppbommar, där samfärdseln ej avsevärt hindras därav, så ock att å

eller invid stränderna anbringa nödiga bomfästen, stöd eller dylikt eller därtill

använda naturföremål.

2 KAP.

Om ersättning för flottningsskada.

6 §■

För skada, som vållas av flottgodset eller genom åtgärd, som i 5 § sägs

eller eljest i följd av flottningen (flottningsskada), skall gäldas ersättning med

fulla värdet.

Yad i denna lag stadgas med avseende å flottningsskada galle ock beträffande

skad-a, som vållas genom anläggning eller åtgärd för flottleden, i den mån

ej ersättning därför blivit i beslut om anläggningen eller åtgärden eller eljest i

laga ordning på förhand uppskattad och ersatt.

Hurusom i vissa fall flottningsskada kan i sammanhang med beslut rörande

flottledens inrättande, utvidgande eller förbättrande varda uppskattad och ersatt,

därom skils i 6 kap. vattenlagen.

7 §■

Bygger någon i allmän flottled annorledes än med lag eller givna föreskrifter

överensstämmer, stånde själv den skada, som å byggnaden må vållas i

följd av flottningen. Där någon utan att påkalla och avbida vattendomstolens

bestämmelse om skyddsåtgärd, som i 2 kap. 11 § vattenlagen sägs, gör byggnad

i flottleden, stånde ock under tiden själv skadan.

8 §•

De, vilka under året deltagit i allmän flottning å det ställe, där skada timat,

äro en för alla och alla för eu ansvariga för ersättnings gäldande till den, som

lidit skadan, men för ersättnings utbekommande har denne att söka flottningsföreningen.

vars styrelse har att föra de flottandes talan härutinnan och ombe
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

172

Kutujl. Maj:ts proposition nr 4.

sörja betalningen. Skulle flottningsstjTelse ej finnas bos Kung]. Maj:ts befallningsbavande

anmäld eller utdömd betalning icke kunna utfås bos flottningsföreningen,

må viss flottande sökas med rätt för honom att, i den mån han guldit

mera än vad på honom efter hans andel i flottgodset belöper, återkräva beloppet

av de övriga flottande.

9 §.

Ersättningsanspråk mot flottningsförening skall, om och i den mån ersättningen

ej blivit på förhand bestämd, anmälas bos Hottningsstyrelsen eller dess

i 44 § omnämnda ombud före utgången av det kalenderår, då skadan uppkom,

vid äventyr, om tiden försittes, att rätt till talan är förlorad, såframt ej ändå före

utgången av nämnda tid skadans uppskattning blivit i laga ordning hänskjnten

till skiljemän. Har flottning någonstädes pågått efter den 1 november, må dock

i fråga om skada, som vid sådan del av flottleden uppkommit, anmälan, som nu

sagts, göras intill utgången av nästföljande kalenderår.

Anmälan, varom nu är fråga, skall göras i skrift, som tillställes den, hos

vilken anmälan skall ske, dock att hos fhdtningsstyrelsens ombud i orten anmälan

må med laga verkan göras muntligen. Skriftlig anmälan, som inneslutes i rekommenderat

brev, avlämnat på posten inom ovan angivna tid och ställt till mottagarens

vanliga adress, skall anses behörigen delgiven.

10 §.

Varder ej överenskommelse träffad om ersättningen, skall efter syn och

uppskattning frågan avgöras av tre ojäviga skiljemän, bland vilka en utses av

vardera parten och de sålunda utsedda tillkalla deu tredje.

Flottningsförening åligger att varje år å tid, som i reglementet bestämmes,

utse skiljeman och ersättare för denne. Där så i reglementet föreskrives, skola

för skilda sträckor av flottleden eller för prövning av olika slag av skada utses

olika personer.

För viss by eller visst annat område utmed flottleden må efter sinsemellan

träffad överenskommelse strandägare och andra med avseende å dem vidkommande

flottningsskada med laga verkan på förhand utse gemensam skiljeman och ersättare

för denne samt om valet underrätta flottningsstyrelsen.

De för flottningsförening utsedda skiljemännens och ersättarnes namn och

adresser skola varje år inom i reglementet angiven tid anmälas hos Kungl. Maj:ts

befallningshavande för kungörande på flottningsföreningens bekostnad i länskungörelserna

och i en eller flera tidningar inom orten.

11 §•

Skiljemannaåtgärd, som i 10 § sägs, må påkallas av envar av parterna.

Sådant påkallande sker medelst framställning till motparten eller skiljeman, som

denne må hava utsett på förhand.

Har flottningsförening underlåtit att utse skiljeman och vederbörligen anmäla

valet, eller har annan part, för vilken skiljeman ej blivit på förhand utsedd,

ej inom tio dagar efter skiljemannaåtgärdens påkallande tillkännagivit sitt val av

s. 173 Kontrollera mot PDF

173

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

skiljeman, eller kunna de av parterna utsedda skiljemännen ej enas om valet av

den tredje, skall skiljeman utses av domaren i orten.

Tiden för syns hållande bestämmes av skiljemännen med iakttagande av

att, där ej skadan är av beskaffenhet att böra skyndsamt uppskattas, synen såvitt

möjligt bör företagas efter det fiottningen avslutats och i sammanhang med övriga

skadors uppskattande. Har sedan skiljemannaåtgärd påkallats, skiljedom ej meddelats

inom etthundraåttio dagar därefter, vare part oförhindrad draga tvisten

under prövning av allmän underrätt i den ort, där skadan skett.

12 §.

Varder dömt till ersättning, skall den ersättningsskyldige ock förpliktas

att gälda kostnaden för skiljemannaförrättningen samt ''motpartens utgifter å saken;

dock att där ersättningen ej sättes högre än den ersättningsskyldige före

förrättningen bjudit, envar skall stånda sina kostnader och vardera gälda halva

förrättningskostnaden. Ogillas ersättningsyrkande, men finnes den, som framställt

kravet, ej hava saknat fog därför, vare ock lag som sist sagts; eljest gälde han

all förrättningskostnad och motpartens utgifter å saken. Har part till skiljeman

. utsett person utom orten och finnes uppenbart, att ojävig och till skiljeman lämplig

person varit att tillgå inom orten, må motparten icke betungas med högre ersättning

för sådan skiljemans inställelse, än som kan anses motsvara vad person

inom orten bort tillerkännas.

Vad de flesta skiljemännen säga skall, änskönt någondera parten är missnöjd

därmed, gå i verkställighet, där ej rätten eller överexekutor förordnar annorlunda;

den av parterna, som ej nöjes med skiljedomen, dock ej förment att

draga tvisten under domstols prövning, så framt han instämmer sin talan inom

nittio dagar från det skiljedomen tillställdes honom. Skiljedomen skall avfattas

skriftligt och däri lämnas tydlig hänvisning om, vad den missnöjde har att iakttaga

för tvistens dragande under domstols prövning.

Rätt domstol för upptagande av tvist, som nu sagts, vare allmän underrätt

i den ort, där skadan skett.

13 §.

Finnes flottningsskada bliva så stadigvarande, att värdet därå kan genom

uppskattning på förhand utrönas, skall, om ersättningstagaren påstår det, ersättningen

på förhand bestämmas att utgå vare sig i årlig avgift under hela den tid

flottning kommer att fortgå eller ock på en gång, allt efter ty skäligt prövas. Ej

må, ändå att parterna mä vara ense om visst belopp, ersättningen bestämmas till

högre belopp än som kan anses skäligt.

Vad i 9 kap. 54—57 samt 63—71 §§ vattenlagen stadgas beträffande ersättnings

nedsättande i vissa fall samt Kungl. Maj:ts befallningshavandes befattning

med nedsatta ersättningsmedel och om anmälan i vissa fall till vederbörande

domstol skall äga motsvarande tillämpning i fråga om ersättning för

flottningsskada, som blivit på förhand bestämd att utgå på en gång. I samband

därmed att ersättning enligt denna § bestämmes, skola skiljemännen giva tillkänna,

om och i vilken män nedsättning därav skall ske.

Beslut, varigenom ersättning bestämmes på förhand, bör senast inom ett

år från beslutets meddelande genom endera partens försorg insändas till vattenrätts
Biliang

till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 4 käft. (Nr 4.) 23

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

domaren för antecknande i vattenboken; och vare, sedan sådant antecknande skett,

laga kraftvunnet beslut gällande jämväl mot framtida ägare och innehavare av

fastighet, som av beslutet beröres.

Hurusom till följd av ändrade förhållanden avgift, som bestämts att utgå

årligen, kan varda till beloppet ändrad eller ock bestämd att upphöra, därom skils

i G kap. 23 § vattenlagen.

3 KAP.

Om avgörande av vissa frågor rörande allmän flottleds upplåtande och begagnande.

14 §.

Sedan i underställningsmål rörande företag enligt 6 kap. vattenlagen vattendomstolen

meddelat beslut om allmän flottleds inrättande eller om vidtagande av

åtgärder för redan befintlig allmän flottleds förbättrande, äge envar, som vill yttra

sig över synemännens förslag till bestämmelser rörande de i 10 kap. 19 § vattenlagen

omförmälta frågor, att inom trettio dagar från det vattendomstolens beslut meddelades

till Kungl. Maj:ts befallningshavande ingiva eller i betalt brev med posten

insända sina erinringar i saken. Erfordras före ärendets avgörande ytterligare

utredning, äge Kungl. Maj:ts befallningshavande härför anlita biträde av förrättningsmannen

eller annan sakkunnig person; prövas nödigt att vidare höra sakägarna,

lämne Kungl. Maj:ts befallningshavande dem tillfälle att yttra sig

vid sammanträde inför Kungl. Maj:ts befallningshavande eller, där fråga är om mindre

flottled och det i övrigt finnes lämpligt, inför någon av länsstyrelsens tjänstemän.

Kungörelse om sådant sammanträde skall minst tre veckor före sammanträdet

dels avsändas till pastorsämbetet för uppläsande i kyrkan för den eller de församlingar,

där flottleden framgår, dels tillställas den eller de personer, som jämlikt

10 kap. 26 § vattenlagen utsetts att mottaga handlingarna i målet, ävensom senast

tio dagar förut införas i en eller flera tidningar inom orten. Anläggaren av

flottleden varde till sammanträdet särskilt kallad.

Så snart ske kan företage Kungl. Maj:ts befallningshavande härefter omförmälta

frågor till avgörande i enlighet med föreskrifterna i 29 och 30 §§.

15 §.

Väckes hos Kungl. Maj:ts befallningshavande beträffande befintlig flottled

fråga om nya eller ändrade bestämmelser i de hänseenden, som i 29 och

30 §§ sägs, galle angående sådant ärendes handläggning i tillämpliga delar vad

i 14 § stadgats, dock att sammanträde med sakägarna alltid skall hållas, där ej

frågan endast rörer fastställande eller jämkning av amorteringsplan samt flottningsföreningen

och förlagsgivaren annorledes blivit i saken hörda.

Av äldre beslut vare Kungl. Maj:ts befallningshavande ej förhindrad att

meddela ny eller ändrad bestämmelse i ämne, varom nyss förmälts; dock att fastr

ställd amorteringsplan ej må rubbas i vidare mån än som överensstämmer med

stadgandena i 31 §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 4.

175

16 §•

Sedan de för allmän flottleds inrättande föreskrivna arbeten blivit besiktigade

och godkända, varde flottleden av Kungl. Maj:ts befallningshavande genom

särskilt beslut upplåten till allmänt begagnande, dock må dylikt upplåtande ej

ske, innan Kung!. Maj:ts befallningshavande meddelat beslut i de frågor, som i

14 § omförmälas, samt fastställt reglemente för flottningsförening.

Ej må flottning idkas i allmän flottled, förrän den blivit till allmänt begagnande

upplåten; dock att rätt till interimsflottning, efter ty nedan sägs, må

kunna av Kungl. Majrts befallningshavande i vissa fall dessförinnan medgivas.

17 §.

Har enligt laga kraft vunnet beslut förordnats om allmän flottleds inrättande

och kan, ändå att i beslutet föreskrivna åtgärder icke vidtagits, flottning

ske utan väsentligt men för strand-, bro-, fiske- och vattenverksägare eller andra

samt utan betydligare hinder för föreskrivna flottledsarbetens utförande, må i avbidan

på flottledens upplåtande till allmänt begagnande tillstånd till interimsflottning

kunna efter särskild ansökan medgivas den, som förut enskilt flottat därstädes,

så ock annan, som visas genom uppehåll med flottningen komma att lida

avsevärd förlust. _ .

Ansökan om interimsflottning ingives till Kungl. Maj:ts beiallnmgshavande;

och åligger det Kungl. Maj:ts befallningshavande att däröver infordra yttrande

från vattenrättsdomaren, den enligt 10 kap. 2 § vattenlagen förordnade förrättningsmannen

och anläggare!! av flottleden ävensom att, där ärendet ej är av brådskande

beskaffenhet och det i övrigt finnes erforderligt, på lämpligt sätt bereda

strandägare ock andra, vilkas rätt kan beröras av frågan, tillfälle att inom viss

kort tid yttra sig över ansökningen.

18 §.

Tillstånd till interimsflottning må av Kungl. Maj:ts befallningshavande

meddelas i den omfattning, som med hänsyn till föreliggande omständigheter

finnes lämplig, dock ej för längre tid än ett ar i sänder; och föreskrive Kungl.

Maj:ts befallningshavande de villkor för flottningen, som för varje fall må finnas

erforderliga, med iakttagande därav dels att de av vattendomstolen meddelade

allmänna bestämmelser för flottledens nyttjande till allmän flottning bliva i tilllämpliga

delar gällande med avseende å interimsflottningen dels ock att interimsflottande

förpliktas att för sitt flottgods erlägga flottledsa vgiftertill samma belopp,

som beräknas böra utgå, sedan flottleden upplåtits till allmänt begagnande.

Interimsflottande bör tillika erinras om honom åliggande skyldighet att

ersätta ej mindre strandägare och andra uppkommande flottningsskada än även

anläggaren av den allmänna flottleden all genom flottningen förorsakad kostnad

för underhåll av flottledsbyggnader, som må vara utför la; och skall vad i 8 samt

10—12 §§ stadgas med avseende å ersättning för flottningsskada i tillämpliga

delar gälla även beträffande ersättning av interimsflottande för flottledsbyggnaders

underhåll.

opaginerad Kontrollera mot PDF

176

Kungl. May.ts proposition nr 4.

,, ii omständigheterna sådant påkalla, bör ock föreskrivas, att interims
n°

tran de, innan flottningen vidtager, skall ställa fullgod säkerhet för avgifter och

skadestånd, som nu sagts.

Xic! ti.llständs meddelande varde tillsett, att bland flera sökande in°-en erhåller

obehörig fördel framför annan.

19 §.

•• j ®eslut, varigenom tillstånd till interimsflottning meddelas, må, ändå att

ändring däri sökes, gå i verkställighet. Om beslutet varde på sökandens bekostnad

kungörelse genast införd i en eller flera tidningar i orten.

Utan hinder därav att beslutet vunnit laga kraft eller gått i verkställighet,

ma Kung! Mapts befallmngshavande, när anledning därtill förekommer, efter

interimsflottandes hörande föreskriva nya villkor för flottningen eller erforderliga

inskränkningar däri eller ock återkalla det meddelade tillståndet.

20 §.

Vid meddelande av tillstånd till interimsflottning förordne Kungl. Mapts

befäl ningshavande syssloman att med den befogenhet, som i 33 § andra stycket

tiller kännes liottningsstyrelse, av de flottande uttaga de i 13 § omförmälda flott
ledsavguter

och att i övrigt tillse, att föreskrivna villkor iakttagas vid flottningen.

°

n Till syssloman, som nu sagts, skall förordnas lämplig och vederhäftig person

eller ock liottningsstyrelse för annan uppströms eller nedströms belägen allmän

flottled; och njuta sysslomannen arvode av de flottande med belopp, som bestämmes

av Kungl. Mapts befallmngshavande.

Flott i ed savgifter, som av sysslomannen uppbäras, skola göras räntebärande

genom insättande å bankinrättning; och åligger det sysslomannen att, sedan flottleden

upplåtits till allmänt begagnande och flottningsförening bildats, till flottnmgsstyrelsen

redovisa vad han uppburit jämte upplupen ränta. Där till följd

av stadgandena i 6 kap. 14 § vattenlagen frågan om allmän flottled förfaller,

skall redovisning lämnas till Kungl. Maj:ts befallmngshavande, som med medlen

toriar pa sätt i 82 § första stycket stadgas: dock att ägare av enskilda flottledsbyggrmder

äger av influtna avgifter bekomma vad å nämnda byggnader må bei

avgifte °C^’ ^ian eJ äl aniäggare, vad han därutöver kan hava själv erlagt

21 §.

, . beträffande vatten, varest allmän flottled icke finnes man flottning

ändock flere ar bedrivits, sådant förhållande uppkommer, att rätte-n till flottning

a uij a-re utan oskäliga kostnader står till buds, vare, sedan ansökan om allmän

nottleds inrättande i vattenområdet inkommit, den omständigheten att beslut därå

ej ännu av vattendomstolen meddelats, ej hinder för Kungl. Majrts befallningshavande

att medgiva sökanden till fiottledsföretaget rätt till interimsflottning,

såframt ffottmngens avstannande finnes komma att för honom medföra synnerligen

betydande förluster; och skall å sådant ärende stadgandena i 17—20 §8 äga mot

svaiande tillämpning. Ej må dock i fall, som nu nämnts, interimsflottning be
-

s. 177 Kontrollera mot PDF

177

Kungi. Maj:ts proposition nr 4.

viljas, med mindre sökanden ställer fullgod säkerhet dels för avgifter och skadestånd,

som i 18 § omtörmälas, dels ock därutöver för visst belopp, motsvarande

värdet av det flottade virket, att utgå såsom vite, därest flottleden ej kommer till

stånd. Med förfallet vite skall förfaras på sätt i 82 § första stycket stadgas med

avseende å allmän flottleds tillgångar i händelse av ledens avlysande.

22 §.

Har i beslut om allmän flottleds inrättande eller sedermera föreskrivits,

att flottning i flottleden skall till viss tid av året inskränkas, äge Kungl. Haj:ts

befallningshavande, där för visst fäll under pågående flottning yppas behov av

tidens utsträckande, på ansökan lämna tillstånd därtill antingen beträffande flottleden

i dess helhet eller med avseende å viss del därav.

Skola enligt vattendomstolens beslut arbeten av större omfattning utföras

för allmän flottleds utvidgande eller förbättrande och finnes nödigt, att flottningen

härunder begränsas eller helt inställes, äger Kungl. Maj:ts befallningshavande på

framställning meddela erforderliga bestämmelser angående flottningens bedrivande

under tiden till dess arbetena blivit fullbordade och godkända.

4 KAP.

Om flottningsföreningar.

Om flottningsförenings uppgift och verksamhet.

23 §.

Flottningsförening har att i enlighet med denna lag ombesörja den allmänna

flottningen, handhava och vidmakthålla flottleden jämte dess tillhörigheter

samt uppbära och redovisa de för flottledens nyttjande stadgade flottledsav gifter.

Ej må flottningsförening utöva verksamhet, som är främmande för det

ändamål, föreningen sålunda har att fullfölja.

24 §.

För flottledens räkning må flottningsförening förvärva fast egendom:

1. där det tarvas för utförande av anläggning eller åtgärd för flottleden

eller för flottningens ändamålsenliga ordnande;

2. där förvärvande av visst område finnes önskvärt för nedbringande av

skadeersättning;

3. där fastighet skall användas för anordnande av nödiga kontors- eller

verkstadslokaler eller bostäder åt flottningschef, kontors-, flottnings- och annan

personal.

I andra fall, än nu sagts, vare flottningsförening ej tillåtet att förvärva

fast egendom.

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

25 §.

Allmän flottled tillhörig egendom må ej för gäld intecknas eller pantsättas;

dock att Kungl. Maj:ts befallningshavande äger, där sådant prövas ändamålsenligt,

för visst fall medgiva flottningsförening att med inteckning för gäld

belasta fastighet, som i 24 § 3 omförmäles. Past egendom må ej utan Kungl.

Maj:ts befallningshavandes tillstånd avyttras; för flottningen behövliga byggnader

och anläggningar må ej avhändas flottleden.

Har flottningsförening för ändamål, som i 24 § sägs, förvärvat större fastighetsområde

än behovet kräver eller finnes eljest fast egendom icke vara för flottleden

eller flottningen behövlig, åligger det föreningen att, så snart det kan ske

utan förlust, efter tillstånd som nu sagts avyttra vad lämpligen kan undvaras.

Behållningen av medel, som inflyta för flottleden tillhörig egendom, må ej

förbrukas till gäldande av årets löpande utgifter utan skola användas såsom kapitaltillskott

till fond, varom i 32 § förmäles, eller eljest till framtida båtnad för

flottleden.

26 §.

Har flottningsförening något år att vidkännas kostnad, som efter ty i 30 §

stadgas må fördelas å flera år att av de flottande gäldas enligt viss amorteringsplan,

må föreningen, där ej kostnaden förskjutes av årets flottande, med förlagsgivare

träffa avtal om kostnadens förskjutande medelst förlagslån med rätt för

förlagsgivaren att uppbära de för kostnadens återgäldande stadgade amorteringsavgifter.

Till belopp och under villkor, som bestämts i reglemente eller av flottningsstämma,

äge flottningsstyrelsen för föreningens löpande behov upptaga tillfällgit

lån. För gäldande av sådant lån svare allenast de, som flotta det år, för

vars utgifters täckande skulden göres.

27 §.

Med de inskränkningar och under de villkor, som kunna vara-bestämda i

reglementet, må med bindande verkan jämväl för kommande års flottande beslut

fattas eller avtal träffas om flottningschefs, tjänstemäns och arbetares anställande

för flera år, om deras avlöningsförmåner samt om pensioner, olycksfalls- och sjukdomsunderstöd

och dylikt åt dem eller deras anhöriga. Vill någon vinna visshet,

att beslut eller avtal, som nu sagts, icke må kunna klandras avoskäl, som i 62 §

sägs, söke Kungl. Maj:ts befallningshavandes stadfästelse därå. A sålunda stadfäst

beslut eller avtal äge stadgandet i 62 § ej tillämpning.

Flottningsförening äge ock ingå avtal, gällande för flere år, med strandägare

och andra rörande ersättning för flottningsskada, om strandarrenden, om

flottningsarbetets utförande på ackord och annat dylikt.

Om flottningsförenings utgifter och deras fördelande på de flottande.

28 §.

I flottningsförenings räkenskaper skola föreningens utgifter sammanföras

under nedannämnda huvudgrupper:

opaginerad Kontrollera mot PDF

179

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

1. Flottlcdsutgifter, omfattande kostnader, som skola återgäldas till anläggare

eller annan, vilken njuter anläggares rätt, eller eljest utgives för flottledens

utvidgande eller förbättrande, så ock kostnader för förvärvande av fäst egendom,

allt i den mån ej kostnaderna göras eller egendomen förvärvas för tillgodoseende

av ändamål, som under 4, 5 eller 6 omförmäles;

2. Underhållsutgifter, omfattande kostnader för vidmakthållande av flottleden

och av densamma tillhörig egendom, i den mån kostnaderna ej skola hänföras

till de under 4, 5 eller 6 omförmälda utgifter;

3. Utflottningsutgifter, omfattande all arbets- och annan kostnad för virkets

framskaffande i fluttleden, strandarrenden, bom- och dammavgifter, ersättning

för flottningsskada, som icke skall hänföras till 4, samt andra utgifter för liknande

ändamål;

4. Sortering sutgifter, omfattande kostnader för skiljeanordningars inrättande

och vidmakthållande, för virkets insamlande och urskiljande vid skiljeställe,

för anskaffande och vidmakthållande av redskap och materiel för skiljningen,

så ock för ersättande av skada genom anläggning för skiljningen eller i

följd av skiljningsarbetet;

5. Inventarieutgifter, omfattande kostnader för anskaffande och vidmakthållande

av redskap och materiel för utflottningen;

6. Förvaltning sutgifter, omfattande kostnader för kontorshållning, bokföring,

styrelse- och revisorsarvoden, flottningschefs och kontorspersonals avlöning samt

för pensioner, olycksfalls- och sjukdomsunderstöd och övriga allmänna omkostnader;

7. Separatutgifter, omfattande eljest kostnader av icke gemensam art, så
som

för utvältning av flottgodset, separatfiottning, avskilt virkes buntning, flottläggning

eller transporterande, inbärgande nedanför skiljeställe av vinddrivet eller

spillt virke och dylikt. .

Har till rättvis fördelning av flottleds- och underhållsutgifter flottleden indelats

i flottledsdistrikt, skola över sagda utgifter räkenskaper föras särskilt för varje

distrikt. Lag samma vare om utflottningsutgifter, där flottleden blivit indelad i

utflottningsdistrikt. Finnes flottledsanläggning å visst distrikt bliva till gagn

för flottningen även å andra flottledsdistrikt, äge vattendomstolen eller, där anläggningen

utförts utan vattendomstolens tillstånd, flottningsstämman besluta, att

anläggningskostnaden skall i mån av båtnaden fördelas på samtliga dessa distrik t

29 §.

För de flottandes inbördes delaktighet i olika slag av utgifter skall i den

ordning, som i 14 och 15 §§ sägs, Kungl. Maj:ts befallningshavande fastställa allmänna

grunder, varefter skilda slag av flottgods böra vid kostnaders fördelning

jämföras med varandra; och skall därvid iakttagas:

att kostnader, hänförliga till visst flottleds- eller utflottningsdistrikt, fördelas

allenast å flottgods, som å sådant distrikt fram flottats;

att grunderna för delaktighet i flottleds- och underhållsutgifter bestämmas

med hänsyn till vad som finnes skäligt och lämpligt för främjande av en god

skogshushållning; „

att övriga utgifter varda fördelade efter den större eller mindre svårighet,

de särskilda flottgodsslagen orsaka vid flottningen eller sorteringen; dock att jämkning

i tillämpningen av denna fördelningsgrund beträffande smärre virkesdimen
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

180

Kungl. Maj:ts proposition nr 6.

sioner eller beträffande virke, som flottas lång väg, må äga rum, om sådant kan

ske utan påvisbar ökning av kostnaden för annat virke;

samt att i sorteringsutgifter deltaga beträffande varje skiljeställe allenast

de flottande, vilkas flottgods där avskiljes; dock att, där''uppenbart är, att till

följd av det utsorterade virkets avskiljande ur flottleden orsakas minskning i sorteringskostnaden

för flottgods, som vidare framflottas, Kungl. Maj:ts befallningshavande

äger efter tagen hänsyn jämväl till de av virkets uppehållande vid

sådant; skiljeställe orsakade olägenheter bestämma, att även ägare av sådant flottgods

skall i män av båtnad, som nu sagts, deltaga i gäldandet av sorteringskostnaden

vid skiljeställe, där virket icke avskiljes; där på grund av lokala förhållanden

skiljningen å viss plats verkställes vid skilda sorteringsverk, som stå i beroende

av varandra, må dessa i nu nämnt avseende anses som ett skiljeställe.

Separatutgifter fördelas på allenast de flottande, vilkas flottgods föranlett

kostnaderna i fråga; separatflottande vare fri från deltagande i arbetskostnaden

för den gemensamma flottningen. Där all flottning bedrives separat, må kostnaden

för virkets framskaffande fördelas å samtliga flottande.

Där kostnader, som hänföras till flottledsutgifter, finnas vara så betydande,

att, om de lades å allenast ett års flottning, denna skulle därigenom oskäligt betungas,

förordne Kungl. Maj:ts befallningshavande i den ordning, som i 14 och

15 §§ sägs,%tt sådana kostnader skola gäldas genom amortering under flera, högst

tjugu, år _ medelst vissa avgifter å flottgodset (flottledsavgifter), sä ayvägda, att

beloppet jämte ränta å vad av beloppet innestår oguldet skäligen kan antagas

bliva^ därmed under den beräknade tiden till fullo guldet; och varde räntan därvid

så bestämd, att den motsvarar den räntefot, mot vilken beloppet skäligen må

antagas kunna upplånas, med tillägg, där så tinnes nödigt, av en riskpremie intill

två procent.

Yad nu stadgats beträffande flottledsutgifter galle ock med avseende å

kostnader, hänförliga till underhålls-, sorterings-, inventarie- eller förvaltningsutgifter,

av sådan beskaffenhet, att jämväl kommande års flottande därav hämta

väsentl'' del.

ovan stadgad förutsättning äge ock flottningsförening utan inhämtande

av Kungl. Maj:ts befallningshavandes besked besluta amortering under högst

tre flottningsår av kostnader, som ovan sagts.

Fastställda avgifter må ej uppbäras för längre tid än till dess det belopp,

varom fråga är, jämte ränta blivit till fullo guldet.

Visar sig, sedan plan för amortering blivit av Kungl. Maj:ts befallningshavande

fastställd, att ändring av de bestämda avgifterna eller annan jämkning

i villkoren erfordras, må, såvitt förlagsgivares rätt ej därigenom försämras,

Kungl. Maj:ts befallningshavande på ansökan efter dennes hörande förordna om

sådan jämkning.

Har vid den beräknade betalningstidens utgång kostnaden ännu icke blivit

till fullo gulden, må Kungl. Maj:ts befallningshavande på ansökan bevilja utsträckt

30 §.

31 §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

181

Kung!. Maj:ts proposition nr 4.

tid för dess gäldande; dock må härvid beträffande anläggning, som med amorteringen

avses, i intet fall till amortering upptagas större belopp av den ursprungliga

kostnaden än som motsvarar dåvarande värdet av anläggningen. För utrönande

av detta värde må Knngl. Maj:ts befallningsbavande förordna om nödig

utredning.

32 §.

På ansökan av flottningsförening eller med dess begivande äge Kungl.

Maj:ts befallningshavande för en tid varje gång av högst tio år förordna, att till

utjämnande av underhållsutgifterna viss årsavgift skall distriktsvis utgå för varje

flottgodsenhet. I den mån avgifterna för ett år icke åtgå till gäldande av samma

års underh ål Isutgifter, skola de ingå till en fond, benämnd underhållsfond.

I enahanda ordning må ock kunna förordnas om upptagande av bestämda

årsavgifter för bildande av understödsfonder till utjämnande av olika års utgifter

för pensioner, olycksfalls- och sjukdomsunderstöd och dylikt åt llottningsckef,

tjänstemän och arbetare eller deras anhöriga.

För förvaltningen av fond, som i andra stycket sägs, skall Kungl. Maj:ts

befallningshavande fastställa reglementariska bestämmelser, utmärkande förutom

annat, under vilka förhållanden och till vilket belopp fondens medel må tagas i

anspråk till gäldande av kostnader av angivet slag.

Fonds medel må icke användas eller tagas i mät för annat ändamål än

sådant, för vars tillgodoseende fonden bildats.

33 §.

Till bestridande av föreningens utgifter är envar, som deltager i den allmänna

flottningen, pliktig att årligen å tider, som angivas i reglementet eller i

brist av stadgande därstädes bestämmas av flottningsstyrelsen, tillskjuta nödigt

förlag, samt, om förlaget ej förslår till täckande av de utgifter, som skola läggas

å årets flottning, fylla bristen.

Förslag till uttaxering av dylikt förlag skall av flottningsstyrelsen årligen

uppgöras med ledning av de enligt 66 § avgivna uppgifter. Försummar flottande

att erlägga infordrat tillskott, äger styrelsen till säkerhet därför hålla hans flottgods

kvar och efter tillsägelse till den flottande låta å offentlia auktion sälja sa

mycket därav, att beloppet därigenom täckes.

Uppburet förlag skall av flottningsstyrelsen redovisas och må ej användas

eller tagas i mät för annat ändamål än täckande av föreningens utgifter för det

år, för vilket förlaget lämnats.

Om reglemente.

34 §.

För flottningsförening skall finnas reglemente, som Kungl. Maj:ts befallningshavande

efter prövning av därtill avgivet förslag fastställer.

Flottningsförenings reglemente skall angiva:

1. föreningens benämning;

2. den eller de allmänna flottleder, som med föreningens verksamhet avses;

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 4 Käft. {Nr 4.) 24

opaginerad Kontrollera mot PDF

182

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

3. den ort inom riket, invid eller i närheten av flottleden, där flottningsstyrelsen

skall hava sitt säte;

4. huru styrelsen skall, såvitt på föreningens val ankommer, sammansättas;
5.

antalet revisorer, som av föreningen skola utses;

6. tiden för räkenskapsavslutning;

7. huru ofta ordinarie flottningsstämma skall hållas;

8. det sätt, varpå kallelse till stämma skall ske och andra meddelanden

bringas till de flottandes kännedom, ävensom den tid före stämma, då föreskrivna

kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;

9. huruvida och i vad mån begränsning av flottandes rösträtt skall

äga rum;

10. inom vilken tid föreningen, efter ty i 10 § stadgas, varje år skall utse

skiljeman och ersättare för honom så ock inom vilken tid på förhand utsedda

skiljemäns och ersättares ävensom i 44 § omförmälda ombuds namn och adresser

skola anmälas hos Kungl. Maj:ts befallningshavande;

11. tiden för flottningsförlagets inbetalande;

12. närmare föreskrifter om vad den, som ärnar deltaga i allmän flottning,

har att iakttaga jämlikt 6(5 §;

13. vad husbehovsflottande har att ställa sig till efterrättelse i avseende

å såväl anmälan om tillämnad flottning som iaktagande av nödiga försiktighetsmått;

14. den tid, efter vars förlopp rätten till timmermärke, som lämnats utan

användning, skall vara förlorad.

Ej må i reglemente intagas bestämmelse, som finnes stridande mot denna

eller annan lags föreskrifter.

35 §.

Om uppgörande^ av förslag till reglemente föranstalte de, som ärna begagna

flottleden; och läte Kungl. Maj:ts befallningshavande däröver höra skogsägare

och andra, som av frågan äro intresserade, å sammanträde, som Kungl. Maj:ts

befallningshavande på lämpligt sätt utlyser och låter hålla.

Utan hinder av besvär mot beslut, varigenom reglemente första gången

fastställes för fiottningsförening, må reglementet tillämpas, intill dess i anledning

av besvären annorlunda må förordnas.

36 §.

Av fiottningsförening beslutad ändring i reglementet vare ej gällande,

med mindre den varder av Kungl. Maj:ts befallningshavande fastställd.

Över inkommet ändringsförslag läte Kungl. Maj:ts befallningshavande,

innan fastställelse meddelas, höra skogsägare och andra vederbörande i den ordning,

som i 35 § första stycket stadgas; och skall, där ändringsförslag framställts

av annan än flottningsföreningen, denna tillika lämnas tillfälle att å flottningsstämma

yttra sig däröver.

37 §.

båstställt reglemente sa ock underrättelse om däri meddelad ändring skall

av Kungl. Maj:ts befallningshavande skyndsamt överlämnas till vattendomstolen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

183

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

Reglemente skall genom föraningens försorg mångfaldigas i tryck och vid

begäran hällas skogsägare och flottande tillhanda.

Om flottningsstyrelse och flottning schef.

38 §.

För flottningsförening skall finnas en styrelse (flottningsstyrelse), bestående

av en eller flera ledamöter.

Styrelsen äge i enlighet med vad i denna lag är stadgat förvalta föreningens

angelägenheter. Styrelsen väljes å flottningsstämma, dock att vissa ledamöter

skola efter ty i 39 och 40 §§ stadgas utses på annat sätt.

Till styrelseledamot må utses annan person än flottande.

Ledamot av styrelsen skall vara bär i riket bosatt svensk medborgare, där

ej för särskilt fall Konungen medgiver undantag.

Styrelseledamot mä, ändå att den tid, för vilken han blivit utsedd, ej gått

till ända, skiljas från uppdraget genom beslut av den, som utsett honom.

Avgår av föreningen vald styrelseledamot, innan den tid, för vilken han

blivit vald. gått till ända, och finnes ej ersättare, åligger det övriga styrelseledamöter,

såframt styrelsen ej är beslutför med kvarstående ledamöter eller enligt

reglementet fulltalig styrelse alltid skall förefinnas, att ofördröjligen föranstalta

om val av ny ledamot.

39 §.

Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län, där styrelsen bär sitt säte,

skall för viss tid utse lämplig person att utöver det i föreningens reglemente

angivna antal styrelseledamöter vara ledamot av styrelsen med samma befogenhet

som dessa att deltaga i handhavandet av föreningens angelägenheter och med

samma ansvar för styreLens åtgärder. Till sådan styrelseledamot skall utses

någon med skogs- och flottningsförhållandena i orten förtrogen person, som ej

själv deltager i flottningen eller är anställd i flottandes enskilda tjänst; och

njute denne av föreningen arvode, vars belopp bestämmes av Kungl. Maj:ts befallningshavande.

40 §.

Finnas inom samma vattensystem skilda flottleder, som handhavas av

olika flottningsföreningar, vare styrelsen för huvudvattendragets flottningsförening

berättigad att i styrelsen för bivattendrags förening utöver annars bestämt antal

styrelseledamöter insätta en ledamot att deltaga i avgörandet av frågor, som äga

betydelse för flottningens ordnande uti vattensystemet i dess helhet. Ej må dock

förening, som sist sagts, betungas med utgifter för arvode eller annan ersättning

till sålunda utsedd styrelseledamot.

41 §.

När styrelseledamot utsetts å flottningsstämma, skall anmälan därom göras

hos Kungl. Maj:ts befallningshavande i det eller de län, där fiottleden framgår,

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

för kungörande av den valdes namn och adress i länskungörelserna samt i en eller

flera tidningar inom orten. Vid anmälan skall fogas bestyrkt avskrift av protokoll

eller annan handling, som bestyrker valet. Angående styrelseledamot, som jämlikt

stadgandet i 89 § blivit av Kungl. Maj:ts befallningshavande utsedd, varde

ock kungörelse på sätt nu sagts utfärdad.

Saknar fiottningsförening anmäld, behörig styrelse, äge Kungl. Maj:ts befallningsbavande

på yrkande av rättsägare förordna syssloman att med samma befogenhet,

som tillkommer flottningsstyrelse, företräda föreningen eller flottleden i

det ärende, varom fråga kan vara.

42 §. ’

Styrelsen äge att själv eller genom ombud ej mindre i förhållande till

tredje man handla å föreningens vägnar än även inför domstol och andra myndigheter

företräda föreningen; dock att där mot föreningen föres talan, som rör

något föregående års flottande, dessa äro berättigade att själva eller genom ombud,

utsett å flottningsstämma med samma års flottande, bevaka sin talan i målet.

1 brottmål, som angår flottgodset, äge styrelsen föra målsägandetalan för

sådan flottande, som ej själv för talan i målet.

Inskränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen, vare, i den

mån ej annat följer av vad i denna lag eller reglementet stadgas, utan verkan

mot tredje man, med mindre han ägt eller bort äga kännedom om inskränkningen.

43 §.

Den allmänna flottningen jämte virkets avskiljande ur flottleden till de

särskilda flottande ävensom tiottledens skötsel åligger styrelsen och under dess

inseende en av tiottningsstämman utsedd flottningschef; dem åligger tillse att det

allmännas intresse av flottledens vidmakthållande behörigen tillgodoses, att flottningen

ombesörjes på ändamålsenligaste sätt och att icke oberättigad förmån

beredes någon flottande framför annan; ställe sig ock till efterrättelse i reglementet

givna föreskrifter så ock de föreskrifter, som av flottningsstämma eller,

såvitt rör flottningschef, av styrelsen meddelas, där de ej äro stridande mot lag

eller författning eller mot föreningens reglemente.

44 §.

Styrelsen åligger att för_ varje tingslag, där flottleden framgår, utse minst

ett, inom orten bosatt ombud, till vilket strandägare och andra äga hänvända sig

med anmälningar enligt 9 § samt andra framställningar rörande flottleden och

flottningen däri. Ombuds namn och adress skola årligen inom tid, som bestämmes

i reglementet, anmälas hos Kungl. Maj:ts befallningshavande för kungörande i

länskungörelserna samt i en eller flera tidningar inom orten.

45 §.

Där ej annorlunda är bestämt i reglementet, vare styrelsen beslutför, då

mer än halva antalet ledamöter är närvarande, och gälle såsom styrelsens beslut

opaginerad Kontrollera mot PDF

185

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

den mening, om vilken de flesta röstande förena sig, men vid lika röstetal den

mening, som biträdes av ordföranden vid sammanträdet. Till styrelsesammanträde

skola dock, såvitt ske kan, samtliga ledamöter kallas. Flottningschefen värde

alltid kallad till sammanträde samt äge där deltaga uti överläggningen och till

protokollet få sin mening antecknad.

Ledamot av styrelsen eller flottningschef äge ej deltaga i behandling av

fråga rörande avtal mellan honom och föreningen. Ej heller må han deltaga i

behandling av fråga om avtal mellan föreningen och tredje man, där han i frågan

äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot föreningens. Yad

sålunda är stadgat äge motsvarande tillämpning beträffande rättegång eller annan

talan mot styrelseledamoten, flottningschefen eller tredje man.

46 §.

Angående befogenhet för styrelseledamot att för föreningen mottaga stämning

är stadgat i rättegångsbalken, dock att dylik befogenhet icke tillkommer

ledamot, som i 40 § omförmäles; och skall vad i sådant avseende gäller äga

tilllämpning jämväl, då annat meddelande skall delgivas föreningen.

Vill styrelsen kära till föreningen, kalle styrelsen de flottande till flottningsstämma

för val av ombud att i den tvist föra föreningens talan. Stämning

skall anses delgiven, dä den blivit föredragen å stämman.

47 §.

Över styrelsens förvaltning och föreningens verksamhet skall styrelsen med

iakttagande av föreskrifterna i 28 § låta föra ordentliga räkenskaper, som för

varje räkenskapsår avslutas och vari föreningens utgifter fördelas mellan de

flottande enligt de av Kungl. Maj:ts befallningshavande fastställda grunder.

Minst en månad eller den kortare tid, som må vara bestämd i reglementet,

före den flottningsstämma, där revisorernas berättelse skall framläggas, avlämne

styrelsen till revisorerna en av styrelsens ledamöter underskriven förvaltningsberättelse.

Inom tid, som nyss sagts, skall ock styrelsen tillställa en var flottande

bestyrkt räkenskapsutdrag, utvisande dennes mellanhavande med föreningen vid

räkenskapsårets slut.

48 §.

Styrelseledamöter, som genom att överträda denna lag eller föreningens

reglemente eller eljest uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskynda flottleden förlust

eller flottande, anläggare, förlagsgivare eller annan, som njuter anläggares

rätt, skada, svare därför en för alla och alla för en.

Flottningschef svare ock för skada, som på sätt nu nämnts, av honom tillskyndas

flottande.

49 §.

Yad i denna lag finnes stadgat om styrelseledamot äge motsvarande tilllämpning

å ersättare för sådan ledamot.

opaginerad Kontrollera mot PDF

186

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

Har ersättare utövat styrelseledamots befogenhet, vare den omständighet,

att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats, utan verkan mot envar,

som ej visas hava ägt kännedom därom.

Om revision.

50_§.

Styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skola granskas av två

eller flera revisorer, av vilka en utses av Kungl. Maj:ts befallningsbavande i det

lån, där styrelsen har sitt säte, och den eller de övriga å den fiottningsstämma,

där styrelsen väljes.

Till revisor må ej utses den, som är i föreningens eller styrelseledamots

tjänst.

Revisor må, ändå att den tid, för vilken han blivit utsedd, ej gått till

ända, skiljas från uppdraget genom beslut av den, som utsett honom.

Avgår av föreningen vald revisor, innan den tid, för vilken han blivit

vald, gått till ända, och linnes ej ersättare, åligger det styrelsen att ofördröjligen

föranstalta om val av ny revisor. Avgår revisor, som av Kungl. Maj:ts befallningshavande

utsetts, skall anmälan därom genast göras hos nämnda myndighet.

Av Kungl. Maj:ts belällningshavande utsedd revisor njute ersättning av

föreningen med belopp, som bestämmes av Kungl. Maj:ts befallningshavande.

51 §•

Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera alla de

penningmedel och övriga tillgångar, som styrelsen för flottledens eller de flottandes

räkning omhänderhar, samt granska föreningens alla böcker, räkenskaper och

andra handlingar; och må av revisor begärd upplysning angående förvaltningen

ej av styrelsen eller flottningschefen förvägras.

Vid fullgörandet av sitt uppdrag hava revisorerna att ställa sig till efterrättelse

de särskilda föreskrifter, som av föreningen meddelas och ej avse inskränkning

i -deras i lag stadgade befogenhet eller eljest strida mot lag eller författning

eller mot föreningens reglemente.

Revisorerna skola över granskningen avgiva en av dem underskriven berättelse,

som, efter det styrelsen lämnats tillfälle taga del av densamma, framlägges

å fiottningsstämma jämte styrelsens förvaltningsberättelse.

Angående revisorers befogenhet att påfordra sammankallande av extra

fiottningsstämma stadgas i 58 §.

52 §.

Hava revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges å flottningsstämma,

mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift eller uppsåtligen underlåtit

att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling, som av dem granskats,

eller vid fullgörandet av sitt uppdrag visat vårdslöshet, vare de, som låtit sådant

komma sig till last, flottande, anläggare, förlagsgivare eller annan, som njuter

anläggares rätt, ansvariga för all därav uppkommande skada, en för alla och alla

för en.

s. 187 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj:ta ''proposition nr 4.

187

Om flottningsstämma.

53 §.

Flottandes rätt att deltaga i handhavandet av flottningsförenings angelägenheter

utövas å flottningsstämma. Där äge envar, som anmält virke till flottning

under eget inregistrerat märke, rösträtt i enlighet med vad i 55 § sägs.

Ej må någon själv eller genom ombud eller såsom ombud för annan deltaga

i behandling av fråga rörande avtal mellan honom och föreningen. Ej heller

må han deltaga i behandling av fråga om avtal mellan föreningen och tredje

man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot

föreningens. Yad sålunda stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande rättegång

eller annan talan mot honom eller tredje man. Styrelseledamot må ej deltaga

i beslut om ansvarsfrihet för förvaltningsåtgärd, för vilken han är ansvarig,

eller i val av revisor.

54 §.

Där ej annat finnes stadgat i reglementet, välje flottningsstämma själv

ordförande att leda förhandlingarna, och tillkommer därvid varje röstande en röst.

Å stämman skall upprättas och till godkännande framläggas en förteckning

över närvarande flottande och ombud för flottande med uppgift å den rösträtt,

som tillkommer en var av dem. Sedan denna förteckning, som skall tjäna

till röstlängd vid stämman, godkänts, lände densamma till efterrättelse å stämman,

dock att, där stämman uppskjutes till senare dag än nästföljande söckendag,

ny förteckning skall upprättas å den fortsatta stämman.

Vid ordinarie stämma, som i 57 § omförmäles, skola upprättas två särskilda

röstlängder, en för det gångna flottningsåret och en för det nya.

Över beslut, som å stämman fattas, skall genom styrelsens försorg föras

protokoll, som underskrives av ordföranden och minst en å stämman närvarande

röstägande. Senast fyra veckor efter stämman skall protokollet vara tillgängligt

för de flottande.

55 §.

Jämte vad i övrigt i denna lag är stadgat om utövande av rösträtt och

fattande av beslut å flottningsstämma galle:

att flottande äger deltaga i handhavandet av föreningens angelägenheter

endast såvitt angår det år, varunder han deltager eller deltagit i fiottningen;

att med de begränsningar, som må vara bestämda i reglementet, rösträtt

tillkommer varje flottande i förhållande till beloppet av det förlag, han enligt

upprättad uttaxeringslängd tillskjutit eller har att tillskjuta till bestridande av

föreningens gemensamma utgifter;

att flottande som icke inbetalat förlag, förfallet till betalning tidigare än

fjorton dagar före stämman, är förlustig sin rösträtt, intill dess inbetalningen

fullgöres;

att frånvarande flottandes rösträtt må utövas genom ombud;

att såsom föreningens beslut gäller den mening, för vilken de flesta rösterna

avgivas;

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

att vid lika röstetal val avgöres genom lottning men i andra frågor den

mening gäller, som biträdes av de flesta röstande, eller, om jämväl antalet röstande

är lika, av stämmans ordförande.

56 §.

Flottningsstämma skall, såframt ej annat blivit i reglementet eller för

visst fall av flottningsstämma bestämt, sammanträda å den ort inom flottledsömrådet,

som av styrelsen bestämmes.

Styrelsen har att, på sätt reglementet föreskriver, kalla de flottande till

flottningsstämma. Där enligt bestämmelse i reglementet för giltighet av beslut

erfordras, att det fattas å tvä på varandra följande stämmor, må kallelse till andra

stämman ej ske, innan den första hållits.

Under minst- åtta dagar närmast före flottningsstämma skall förteckning

över de ärenden, som därvid skola förekomma, genom styrelsens försorg hållas

tillgänglig för de flottande ävensom ofördröjligen översändas till flottande, som

med uppgivande av postadress anhåller därom.

»Skall å stämman förekomma ärende, innefattande förslag till ändring av

reglementet, varde den föreslagna ändringen till sitt huvudsakliga innehåll angiven

i förteckningen.

Ärende, som ej varit upptaget å förteckningen, må ej vid stämman företagas

till avgörande, där det ej enligt lag eller reglementet skall förekomma å

stämman elle ■ omedelbart föranledes av ärende, som där skall avgöras. Utan

hinder av vad sålunda stadgats må dock å stämman kunna fattas beslut om utlysande

av extra stämma för behandling av visst ärende.

Flottande vare berättigad att få ärende hänskjutet till prövning å stämman,

såframt han hos styrelsen framställer yrkande därom senast en månad före

stämman.

57 §.

Innan flottningen värjo år börjas, skall hållas ordinarie flottningsstämma,

å vilken framläggas avgående styrelsens och revisorernas berättelser över föregående

räkan skapsårs räkenskaper och förvaltning samt företages till avgörande

av det gångna årets flottande frågan om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsen

för den tid, revisionsberättelsen omfattar.

Härefter skola det nya årets flottande utse flottningsstyrelse jämte revisorer.

58 §.

Styrelsen, så ock syssloman, som i 41 § tredje stycket förmäles, äge, när

sådant finnes lämpligt, kalla årets flottande till extra flottningsstämma. Förekommer

ärende, som endast rör visst förflutet års flottande, bör med dem hållas

särskild stämma.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen med

angivande av skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra flottningsstämma

att hållas, så snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske. Efterkommer

styrelsen ej inom en vecka sådan påfordran, äge revisorerna själva utlysa

flottningsstämma. Äro ej samtliga revisorer ense om stämmas utlysande, galle

opaginerad Kontrollera mot PDF

189

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

den mening, varom de flesta förena sig, eller vid lika röstetal den mening,

som biträdes av den av Kungl. Maj:ts befallningshavande tillsatta revisorn.

Extra flottningsstämina skall ock av styrelsen utlysa*, då d t för uppgivet

ändamål skriftligen påfordras av flottande med ett sammanlagt röstetal, utgörande

minst en tiondedel av samtliga flottandes sammanlagda röstetal eller den mindre

del därav, som må vara bestämd i reglementet.

59 §.

Underlåter styrelsen att i föreskriven ordning kalla de flottande till ordinarie

flottningsstämina, eller har styrelsen ej senast två veckor etter påfordran,

varom i 58 § tredje stycket är sagt, utlyst flottningsstämma att hållas så snart

det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske, eller finnes ej behörigen

utsedd st3''relse, har Kungl. Maj:ts befallningshavande att på anmälan av flottande

ofördröjligen utlysa stämma.

Kungl. Maj:ts befallningshavande äge ock, när han så finner nödigt, anmoda

styrelsen att utlysa extra flottningsstämma. Efterkommer styrelsen ej inom

en vecka sådan anmodan, må Kungl. Maj:ts befallningshavande själv utlysa

stämman.

Om rätt till talan i vissa fall rörande förvaltningen.

CO §.

Varder talan å styrelsens förvaltning under den tid revisorernas berättelse

omfattar ej anställd inom ett hundra åttio dagar från det berättelsen framlades

å flottningsstämma, vare så ansett, som om ansvarsfrihet blivit styl elsen beviljad.

Utan hinder därav, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å förvaltningen,

som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig handling, kunna

mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen avsett även den handling.

Talan mot revisorer enligt 52 § må ej anställas, sedan två år förflutit från

det revisorernas berättelse framlades å flottningsstämma, utan så är, att talan

grundas därpå att brottslig handling blivit begången.

61 §.

Förmenar enskild flottande, att honom blivit påförda större kostnader än

med fastställda fördelningsgrunder överensstämmer, äge han genom stämning å

föreningen inom trettio dagar efter den flottningsstämma, då styrelsens berättelse

över räkenskapsårets räkenskaper framlades, påfordra rättelse i den gjorda debiteringen.

Menar styrelsen eller ledamot därav eller flottande, att beslut, som a flottningsstämma

fattats, icke tillkommit i behörig ordning eller eljest strider mot lag

eller författning eller mot föreningens reglemente eller eljest fastställda föreskrifter,

äge därå tala genom stämning å föreningen inom trettio dagar trän beslutets dag.

Försummas det, vare rätt till klandertalan mot beslutet förlorad.

Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag som i 46 § andra stycket

sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om den där omlörmalda

Bihang till riksdagens protokoll 1V1U. 1 sand. 4 käft. (A r 4.) 25

opaginerad Kontrollera mot PDF

190

Kungi. Maj:ts proposition nr 4.

flottningsstämman blivit inom ovan i denna paragraf stadgad tid utlyst att hållas

så snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske.

Har klandertalan anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill förekommer,

att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att klandrade beslutet

ej må verkställas.

Domstols utslag, varigenom föreningsbeslut upphävts eller ändrats, galle

jämväl för dem, som ej instämt klandertalan.

62 §.

Menar flottande, att genom föreningens beslut om kostnaders uttaxering

flottningen oskäligt betungas, eller att för föreningen fattats beslut eller träffats

avtal, som eljest är oförenligt med flottledens intresse eller länder till uppenbart

men för de flottande, äge att därutinnan söka rättelse hos Kungl. Maj:ts befallningshavande.

Hurusom i visst fall beslut, som nu nämnts, kan på förhand vinna Kungl.

Maj:ts befallningshavandes stadfästelse, därom skils i 27 §.

Om flottningsförenings laga domstol.

63 §.

Flottningsförening vare uti de mål, för vilka ej annorlunda genom denna

eller annan lag stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där föreningens

styrelse enligt reglementet har sitt säte.

Om förvaltningen av slulda flottleder inom samma vattensystem.

64 §.

Finnas inom samma vattensystem skilda flottleder under olika flottningsföreningars

förvaltning, skall i varje flottled flottningen såvitt möjligt ordnas på

sådant sätt, som utan oskäligt betungande eller gynnande av flottningen i viss

flottled må vara ägnat att befrämja flottningen i vattensystemet i dess helhet; och

bör därvid vad flottningschef för nedströms belägen flottled med iakttagande av de

regler, som må vara fastställda av vattendomstolen, bestämmer beträffande vattenhushållningen

och flottgodsets framsläppande, såvitt ske kan, lända till efterrättelse

för uppströms belägen fiottled.

Har flottande i uppströms belägen flottled försummat erlägga för utgifternas

täckande infordrat tillskott, vare på framställning av styrelsen för nämnda

led styrelsen för nedströms belägen led, dit den flottandes flottgods må hava vidare

framflottats, pliktig att, därest flottgodset kan där ur leden uttagas, kvarhålla

det för tillskottets uttagande i den ordning, som stadgas i 33 §.

65 §.

. Kung]. Maj:ts befallningshavande äge på framställning av flottningHörenmg

förordna, att denna förenas med annan förening inom samma vattensystem,

s. 191 Kontrollera mot PDF

191

Kungl. Majits proposition nr 4.

där sådan sammanslagning finnes lämplig med hänsyn till flottnmgens ändamålsenliga

ordnande i vattensystemet i dess helhet samt byggnader och anstalter i de

skilda flottlederna finnas i tillfredsställande skick.

Om sammanslagning av flottningsföreningar underrätte Kungl. J\laj:ts befallningshavande

vattendomstolen för anteckning i vattenboken.

5 KAP.

Ordningsföreskrifter för deltagande i allmän flottning.

66 §.

Envar, som vill deltaga i allmän flottning, åligger att före den i 57 § omnämnda

flottningsstämma hos flottningsstyrelsen anmäla myckenheten och beskaffenheten

av det flottgods, han ämnar under året införa i flottleden, samt därefter

avlämna flottgodset å eller invid flott vatten inom uppgivet distrikt av tiottleden,

allt i överensstämmelse med de närmare föreskrifter reglementet därom innehåller.

Han vare ock pliktig att över det virke, han tillför flottleden, fora och vid

anfordran till styrelsen avlämna fullständiga virkcsjournaler och tummngslistor,

utvisande för varje flottleds- och utflottningsdistrikt det tillförda virkets mängd

och dimensioner.

67 §.

Allt flottgods, som i allmän flottled framflottas, skall vara försett med tydliga

märken, vilka, innan de få användas, skola vara godkända av flottnmgs
^''

Över anmälda och godkända märken skall av styrelsen föras förteckning,

och må i reglementet stadgas rätt för flottningsförening att vid märkes godkännande

upptaga viss lämplig avgift. Antalet märken, som av varje flottande ma

användas, värde med iakttagande av vad i reglementet därom ma stadgas bestämt

av flottningsstyrelsen. . , L ^ . ...

Rätt till märke, som ej använts under viss i reglementet angiven tid, vare

förlorad; och må förty sådant märke av annan flottande upptagas och anmalas till

godkännande.

68 §.

Å flottgods, som är omärkt eller försett med otydligt eller ej godkänt

märke eller icke blivit i stadgad ordning anmält till flottning skola läggas dubbla

umgälder; och äge flottningsstyrelsen till säkerhet för dem kyarhalla ttottgodset

och där ägaren är känd, efter tillsägelse till ..honom å offentlig auktion sälja sa

mycket därav att beloppet därigenom täckes. År ägaren okänd, give Kungl. Maj:ts

befallningshavande i länskungörelserna och tidning inom orten föreläggande or

honom att inom nittio dagar anmäla sig hos Kungl. Hajits befallningshavande;

sker ej anmälan, må flottgodset säljas å offentlig auktion, och skall behållningen

av de vid försäljningen influtna medel tillföras någon föreningens fond, varom i

32 § förmärs, eller eljest användas till något flottledens gemensamma ändamål.

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

i • Q ^ ma } ,a°dra fal1’ ä“ 1 73 oel1, 74 §§ omförmälas, utan flottningsstyrelsens

?märkt, eJler„ otydhgt märkt fiottgods upptagas ur allmän flottled.

Uver husbehovsvirke ma dock utan hinder av vad sålunda stadgats ägaren förfoga.

69 §.

Virke, som tillföres allmän flottled å plats, varifrån dess utflottnino- beraknas

kunna medhinnas under första fiottningsåret, må flottas obarkat, så framt

icke med avseende a beskaffenheten av vattendraget med stränder och fiske ävenrÄ

,f3rhalland®n- som kunna inverka på frågan, vattendomstolen finner

skäligt att för hela flottleden eller viss del därav förordna, att allt eller visst

slags virke skall, innan det utlägges i flottleden, hava undergått avbarkning.

o * ''r Xar® utlottning beräknas icke kunna medhinnas under första flottmngsaret

skail innan det utlägges i flottleden, hava medelst avbarkning vä
önri

tSr bffrlat+ V-r bfrk’ ,'' ar eJ me!1 hänsyn ti]1 ovan sagda förhållanden vattendomstolen

funnit skäligt medgiva undantag från denna bestämmelse.

Kj ma avbarkning verkställas ä isen eller å stranden så nära vattnet, att

barken kan nedskoljas däri.

6 KAP.

Om tillsyn å allmänna flottleder och flottningsföreningar.

7° §.

. . -A allmän flottleds skötsel och underhåll samt fiottningsförenings verksamhet

utove Kungl. Maj:ts befallningshavande tillsyn. Teknisk tillsyn å flottledsanläggningarnas

underhåll och nyttjande åligger under betållningshavandes

överinseende tillika tjänstemännen a väg- och vattmibyggnadsdistrikten, vilka hava

att verkställa inspektion a flottlederna i enlighet med de närmare föreskrifter som

darom varda av Konungen meddelade.

Fhittningsstyrelsen och fiottningschefen äro skyldiga att vid tillsynens utövande

pa anfordran lämna vederbörande alla erforderliga upplysningar!

a m rätt att vid förefallande behov hos vattenrättsdomaren påkalla besiktvltfeidao-en

SgnlDg ^ fl°ttled så °°k om handräckning skils i 13 kap.

71 §.

fl.fti aHrr+ ?,n*der ”3S011, tid ej bedrivits i allmän flottled eller visst

nottledsdistrikt och varder till följd därav underhållet försummat, äge den, som

llTFi”88 utförande må vara berättigad till ersättning, vidtaga åtgärder för

de.s nod torftiga underhall; finnas medel tillgängliga i underhållsfond, som i 32 8

sags, ma Kungl. Mapts befallningshavande föranstalta, att nödiga underhållsarbeten

varda därmed vidtagna.

72 §.

Vidmakthållas ej de till farleds betryggande eller i övrigt till skydd emot

skada föreskrivna flottledsbyggnader, tillhåll Kungl. Maj:ts befallningshavande

s. 193 Kontrollera mot PDF

193

Kungil. Maj:ts proposition nr 4.

flottningsstyrelsen att sådant fullgöra eller läte, om så erfordras, genast avhjälpa

bristen på bekostnad av de flottande, som därför böra svara.

Uppstår genom försummelse i underhållet av skyddsbyggnader omedelbar

fara för vattenverk eller annan egendom, och bättras ej skyndsamt bristen, sedan

flottningsstyrelsen eller ombud, som i 44 § sägs, eller ock den, soin inom distriktet

förestår fiottningen, blivit till-agd därom, vare oek den, som kan lida men av

försummelsen, berättigad att på föreningens bekostnad själv verkställa arbetat, efter

det bristen blivit av kronobetjänt i orten vid undersökning på stället vitsordad.

73 §.

Har i allmän flottled virke sjunkit å ställe, där det kan vålla uppgrundning

eller annan olägenhet, äge Kung! Maj:ts befallningshavande om dylikt virkes

bortskaffande enahanda vårdnad, som i 72 § första stycket sägs om underhåll av

där avsedd flottledsbyggnad; stånds ock strandägare eller annan, som kan lida

men av virkets kvarlämnande, fritt att, därest ej virket efter tillsägelse till flottningsstyrelse,

flottningschef eller den, som inom distriktet förestår fiottningen,

skyndsamt bortföres, själv upptaga virket, sedan behovet därav blivit vid undersökning

på platsen vitsordat av två ojävige män. Om upptagandet skall underrättelse

genast Jämnas till flottningsstyrelsen; och äge styrelsen avgöra, huruvida

det upptagna virket skall av föreningen för ägarens räkning omhändertagas mot

ersättning för upptagningskostnaden eller ock till upptagaren överlåtas.

Vad nu är sagt om sjunket virke galle ock om virke, som i sjunkande

tillstånd står upprätt i flottleden.

74 §.

Skulle vid allmän flottled i land flutet virke lämnas å ställe, där det kan

vålla skada, kvarliggande längre än med avseende å flottningens lämpliga anordning

och andra förhållanden kan anses behövligt, äge Kungi. Maj:ts befallningshavande

tillhålla flottningsstyrelsen att återföra virket till flottleden vid äventyr

att sådant eljest må på föreningens bekostnad verkställas.

Beträffande virke, som i flott!eden lagt sig i brötar eller magasinerats å

otillåten plats eller i strid mot meddelade bestämmelser, skall vad nu stadgats

äga motsvarande tillämpning.

75 §.

Visar sig, att underhållet av allmän flottled försummas, att fastställda

amorteringsavgifter eller bestämda skadeersättningar ej behörigen gäldas eller att

fiottningen ej ordentligt besörjes, eller förekommer eljest anmärkning mot flottningsförenings

verksamhet, och vinnes ej rättelse efter det flottningsstyrelsen

blivit i saken hörd, sammankalla Kungl. Maj:ts befallningshavande de flottande;

och ankomme då på Kungl. Maj:ts befällningskavandes prövning, under vilka

villkor flottning vidare må tillåtas i flottleden.

På fi amställning av Kungl. Maj:ts befallningshavande eller när eljest anledning

därtill förekommer må Konungen i fäll, som nu sagts, förordna om flottledens

förvaltning och flottningens ombesörjande i annan ordning än i denna lag

stadgas.

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Kungl. ilaj:ts proposition nr 4.

76 §.

För. varje år å tid, som av Kungl. Maj:ts befallningshavande föreskrives,

skall flottningsstyrelsen till Kungl. Maj:ts befall ningshavanae insända:

förteckning över årets samtliga flottande jämte uppgift å dem tillkommande

rösträtt inom föreningen samt grunderna för deras deltagande i årets utgifter;

uppgift å den mängd flottgods, som inom varje flottledsdistrikt framflottats

under året;

bestyrkt räkenskapsutdrag, utvisande vad under året guldits och vad vid

årets slut återstår oguldet av kostnad, som skall gäldas enligt fastställa eller

av föreningen antagna amorteringsplaner, ävensom befintliga fonders ställning;

styrkt avskrift av styrelsens och revisorernas berättelser samt av protokoll,

upptagande de å flottningsstämma i anledning av nämnda berättelser fattade beslut.

Finner Kungl. Maj:ts befallningshavande nödigt att infordra ytterligare

upplysningar eller att taga del av föreningens räkenskaper och övriga handlingar,

vare styrelsen och floltningschefen skyldiga tillhandagå härmed.

Handlingar, som nu nämnts, skola hos Kungl. Maj:ts befallningshavande

hållas tillgängliga för den, som vill taga del av dem.

7 KAP.

Straffbestämmelser.

77 §.

Idkas utan behörigt tillstånd flottning i allmän flottled, innan densamma

blivit till allmänt begagnande upplåten, eller eljest å tid, då flottning ej är medgiven,

eller utlägges i allmän flottled obarkat virke, där sådant icke är tillåtet,

vare bot från fem till femtio öre för varje stycke flottgods, dock lägst tio kronor;

och skall där olovlig flottning ägt rum innan flottleden upplåtits till allmänt

begagnande, den skyldige tillika förpliktas utgiva flottledsavgifter, varom i 18 §

förmäles.

Underlåter någon att vid flottning ställa sig till efterrättelse de föreskrifter,

som til! skydd för allmän farled, väg, bro eller färja blivit meddelade; eller

underlåter flottande vad honom åligger enligt 66 § andra stycket med avseende

å virkesjournaler och tumningslistor; eller

bryter någon mot det i 68 § andra stycket stadgade förbud att ur allmän

flottled upptaga omärkt eller otydligt märkt virke; eller

verkställer någon avbarkning i strid mot bestämmelsen i 69 § tredje

stycket;

straffes med böter från och med fem till och med femhundra kronor.

78 §•

Med böter från och med tjugufem till och med ett tusen kronor straffes:

1) ledamot av flottningsstyrelse eller flottningschef, där han mot bättre

vetande i handling, som framlägges å flottningsstämma eller ingives till Kungl.

s. 195 Kontrollera mot PDF

195

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

Maj:ts befallningshavande, rörande flottledens eller flottningsföreningens angelägenheter

meddelar oriktig uppgift;

2) styrelseledamot eller flottningschef, där han uppsåtligen i strid med bestämmelserna

i 25, 32 eller 33 § använder någon flottledens eller de flottandes

tillhörighet för ett annat ändamål än det, för vilket samma tillhörighet må

användas;

3) revisor, där han i berättelse eller annan handling, som framlägges å

flottningsstämma, mot bättre vetande lämnar oriktig uppgift rörande flottledens

eller flottningsföreningens angelägenheter eller uppsåtligen underlåter att göra

anmärkning mot dylik uppgift i handling, som av honom granskats.

79 §.

Åsidosättes föreskrift, som i 37 § andra stycket, 41 § första stycket, 44 §,

47 § andra och tredje styckena, 51 § första stycket, 54 § sista stycket eller 76 §

första och andra styckena är meddelad, straffes den försumlige med böter från

och med fem till och med femhundra kronor.

Förseelse mot 47 § tredje stycket, 51 § första stycket eller 54 § sista

stycket må åtalas allenast av målsägande; och skall härvid såsom målsägande

anses såväl flottningsföreningen som varje flottande.

Åtal för förseelse, som i denna paragraf omförmäles, skall anhängiggöras

vid allmän underrätt i den ort, där flottningsstyrelsen har sitt säte.

80 §.

Ej må straff, som ovan är stadgat, tillämpas, där förseelsen enligt allmänna

strafflagen bör beläggas med strängare straff.

81 §•

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan, dock att av böter,

som ådömas enligt 77 § första stycket, en tredjedel, dock högst femhundra kronor,

tillfaller åklagaren. Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, skall förvandling

ske enligt allmänna strafflagen.

8 KAP.

Särskilda bestämmelser.

82 §.

Varder allmän flottled jämlikt 6 kap. 27 § vattenlagen avlyst, skall, där

dess tillgångar överstiga skulderna, behållningen tilläggas någon fond hos den

flottningsförening, under vars förvaltning flottleden stått; har flottleden förvaltats

av skild förening, som samtidigt upplöses, skall behållningen tillfalla länets

skogsvårdsstyrelse eller, där skogsvårdsstyrelse ej finnes, vederbörande hushållningssällskap

att användas till främjande av skogsvården inom flottledsområdet.

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

Understödsfond, varom i 32 § andra stycket förmäles, skall vid fiottleds

avlysande främst användas för därmed avsedda ändamål, därvid personer, som

redan tillerkänts pension eller annat understöd, hava företräde framför dem, som

ännu icke kommit i åtnjutande därav; och må, där så finnes lämpligt, fondens

ändamål tillgodoses genom de understödsberättigades inlösande i anstalt för försäkring

eller understöd.

Där förhållandena påkalla sådant, äge Kungl. Maj:ts befallningshavande

utse särskild förvaltare att övertaga avlyst flottleds tillhörigheter och vidtaga

erforderliga åtgärder därmed. Efter fullgjort uppdrag redovise förvaltaren inför

Kungl. Maj:ts befallningshavande.

83 §.

Vill utländsk man idka flottning i allmän flottled inom svenskt område,

skall han, jämte iakttagande av vad i denna lag är föreskrivet, hos Kungl. Maj:ts

befallningshavande i orten nedsätta, en av två vederhäftiga inländska män utfärdad

löftesskrift, däruti de, en för bägge och bägge för en, borga såsom för egen

skuld för fullgörande av vad honom såsom flottande åligger.

84 §.

I fråga om framförande av flottgods i sammanlagda flottar äge stadgandena

i denna lag icke tillämpning; men låter någon flottgods framflyta hopiäst

i knippen eller mindre buntar eller framföres flottgods i ringbom, räknas det för

lösdottning och vare förty denna lag därå tillämplig.

Vad i denna lag är föreskrivet äger icke tillämpning på gränsfloderna

Torneå och Muonio.

85 §.

Genom denna lag upphävas:

1) 1 och 5 §§ i förordningen den 30 december 1880 om allmän flottled

samt övriga stadganden i samma förordning, i den mån de angå frågor, varom i

vattenlagen icke meddelats bestämmelser;

2) 10—22 §§ samt 24—26 §§ i flottningsstadgan den 30 december 1880, dock

med den inskränkning beträffande 20 §, som fnreskrives i 86 § här nedan, så

ock övriga stadganden i samma författning, i den mån de angå frågor, t7arom

i vattenlagen icke meddelats bestämmelser;

3) kungörelsen den 2 oktober 1885 angående ändring, såvitt granvirke angår,

i gällande föreskrifter om barkning av virke, som i allmän flottled framflottas;

dock med den inskränkning, som föreskrives i 86 § här nedan;

så ock vad i övrigt finnes i lag eller särskild författning stridande mot

denna lags bestämmelser.

Där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till lagrum,

som ersatts genom bestämmelse i denna lag, skall denna i stället tillämpas.

s. 197 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition, nr 4.

197

86 §.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1920.

Rättigheter och skyldigheter, som uppkommit dessförinnan, skola bedömas

efter äldre lag.

Beträfiande flottningen i flottleder, som tillkommit med stöd av äldre lag,

samt i fråga om flottniugsföreningar, som bildats, innan denna lag trätt i kraft,

skola denna lags bestämmelser tillämpas; dock att där reglemente eller eljest

för flottledens nyttjande givna bestämmelser innehålla föieskrifter, som avvika

från vad under 4 kap. hätovan stadgats, sagda föreskrifter skola lända till efterrättelse,

intill dess med ledning av denna lag nya föreskrifter hunnit medddlas,

dock högst intill den 1 januari 1923, samt att, Beträffande skyldigheten att avbarka

virke, de i hittills gällande författningar meddelade bestämmelser eller mad stöd

därav särskilt givna föreskrifter skola i avseende å sagda leder fortfarande gälla,

intill dess med tillämpning av denna lag ändrade bestämmelser därutinnan må

komma till stånd.

Det tillkommer Kungl. Maj:ts befallningshavande att övervaka ock vidtaga

nödiga åtgärder att förut fastställda reglementen varda så fort ske kan ändrade

till överensstämmelse med devna lag.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 4 käft. (Nr 4.)

26

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Kung!. Maj:ts proposition nr 4.

Förslag

till

Lag

om förteckning å vattenområden, där allmän flottled finnes.

Härigenom förordnas, som följer:

1 §■

Omedelbart efter det denna lag trätt i kraft, insände Kungl. Maj:ts befallningshavande,

var för sitt län, till Konungen uppgift å de vattenområden inom

länet, i vilka enligt 6 kap. 1 § första stycket vattenlagen allmän flottled skall

bibehållas, samt upplyse tillika om dagen för det eller de beslut, varigenom efter

den 30 april 1881 varje uppgiven flottled blivit ordnad, ävensom om flottledens

utsträckning uppåt och nedåt.

2 §•

Med ledning av de från Kungl. Maj:ts befallningshavande inkomna uppgifterna

utfärdar Konungen snarast provisorisk förteckning över de vattenområden,

i vilka enligt 6 kap. 1 § första stycket vattenlagen allmän flottled skall

bibehållas.

I sammanhang härmed skall kungöras, att, om någon vill påstå, att

vattenområde, som bort upptagas i nyss nämnda provisoriska förteckning, obehörigen

förbigåtts i densamma eller ock att i visst område skall finnas allmän flottled

på grund av stadgandet i 6 kap. 1 § andra stycket, han må med bifogande

av de handlingar, som han vill åberopa till stöd för sitt påstående, göra anmälan

därom hos vederbörande vattendomstol före viss dag, åtta månader efter dagen

för kungörelsens utfärdande. Handlingar, som sålunda inkomma, skola efter

sagda tids utgång ofördröjligen av vattenrättsdomaren insändas till Konungen.

Yisas sannolika skäl, att allmän flottled finnes i vattenområde, som i andra

stycket nämnts, upptages detsamma å en provisorisk tilläggsförteckning, som av

Konungen utfärdas sist ett år efter det denna lag trätt i kraft.

De provisoriska förteckningarna över allmänna flottleder så ock kungörelse,

som ovan nämnts, skola införas dels för varje län i de delar, som beröra

samma län, i dess länskungörelser, dels ock tre gånger med fyra veckors mellantid

i allmänna tidningarna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

199

3 §•

Förmenar någon, att visst vattenområde med orätt vare sig upptagits å

provisorisk förteckning eller uteslutits därifrån, äge lian, vid förlust av vidare

talan, inom två år från det denna lag trätt i tillämpning hos vederbörande vattendomstol

anhängiggöra klander mot förteckningen medelst ansökan, som i två

exemplar skall ingivas till vattenrättsdomaren och i lika antal exemplar åtföljas

av de handlingar, vilka till stöd för klandret aberopas. _

I fråga om behandlingen av sådan talan skall vad i 11 kap. vattenlagen

finnes stadgat beträffande ansökningsmål i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

I sammanhang med utfärdande av sådan kungörelse angående klandret,

som i 11 kap. 32 § vattenlagen omförmäles, åligge vattenrättsdomaren att till justitiekanslern

insända underrättelse om kungörelsens innehåll.

4 §•

Sedan den i 3 § stadgade tid för anhängiggörande av klandertalan mot de

provisoriska förteckningarna gått till ända, skola vattendomstolarna, var för sitt

område, ofördröjligen i enahanda ordning, som i 2 § stadgas med avseende å de

provisoriska förteckningarna, offentliggöra, i vilka delar förteckningarna såsom

oklandrade vunnit laga kraft och i vilka delar klander väckts. Efter det anhängiggjord

klandertalan blivit genom laga kraft ägande beslut avgjord, skall uppgift

därom jämväl på enahanda sätt offentliggöras.

5 §•

I mån som provisorisk förteckning vinner laga kraft eller anhängiggjord

klandertalan bliver slutligen avdömd, vare därmed för framtiden avgjort^ huruvida,

sedan denna lag trätt i kraft, tidigare tillkommen allmän flottled finnes i

visst vattenområde eller icke.

Om sålunda träffat avgörande skall anteckning ske i vattenbokens andra

avdelning; och gälle härom i tillämpliga delar stadgandena i 12 kap. 14 § vattenlagen.

6 §•

Uppstår, innan laga kraft ägande förteckning, som ovan nämnts, föreligger,

tvist därom, huruvida, efter det denna lag trätt i tillämpning, i visst vattenområde

finnes tidigare tillkommen allmän flottled, ma den tvist ej upptagas till

bedömande i annan ordning än ovan stadgats; och varde förty i slikt mål vederbörande

part hänvisad att göra sitt påstående i omförmälta hänseende gällande

i den ordning, som ovan i 2 eller 3 § sägs.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1920.

opaginerad Kontrollera mot PDF

200

Kungi. Maj:ts proposition nr 4.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 19 kap. 15 § strafflagen.

Härigenom förordnas, att 19 kap. 15 § strafflagen skall erhålla följande

ändrade lydelse:

Förstörer eller skadar man uppsåtligen allmän minnesvård, brygga, bro,

färja, brunn, vattenledning, gasledning, väg, gata, farled eller flottled; eller stängsel

eller märke, som, till avvärjande av fara eller till varning därför, vid allmän väg,

gata eller farled eller å annat sådant ställe satt är; straffes med fängelse i högst

sex månader eller straffarbete i högst två år. I ringare fåll må till böter dömas.

Tillstänger man olovligen, utan skadegörelse, som nu är nämnd, allmän

väg, gata, farled eller flottled, eller utkastar man i segelled eller flottled barlast

eller annat, varav uppgrundning förorsakas kan; vare straffet böter.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1920.

s. 201 Kontrollera mot PDF

Kung}. Mnj:ts proposition nr 4.

201

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 24 och 36 §§ i förordningen den 16 juni 1875 angående

inteckning i fast egendom.

Härigenom förordnas, att 24 och 36 §§ i förordningen den 16 juni 1875

angående inteckning i fast egendom skola erhålla följande ändrade lydelse:

24 §.

1 mom. Har i enlighet med gällande bestämmelser om expropriation eller

om ändring eller utmaning av vattenverk eller enligt vattenlagen fast egendom

blivit avträdd samt ersättningen å behörig ort nedsatts, eller, där fråga är om

strömfall, för vilket enligt sist ämnda lag ersättningen bestämts att utgå medelst

kraftöverföring, denna i föreskriven ordning påbörjats, skall vad sålunda avträtts

ej vidare häfta för inteckning, som meddelats i egendomen; skolande därom, sedan

till rätten eller domaren inkommit anmälan om förhållandet, göras anteckning i

inteckningsprotokollet såsom i 2ö § sägs.

Har egendomen blivit avträdd jämlikt lagen om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare

att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område, skall, sedan områdets

inlösen fullbordats, vad i föregående stycke stadgats äga tillämpning.

2 mom. Kommer vid fördelning av ersättning enligt vattenlagen för förlorad

vattenkraft eller av ersättning, som enligt nämnda lag eller lagen om dikning

och annan avledning av vatten eller lagen om flottning i allmän flottled

tillkommer jord- eller vattenverksägare för skada eller intrång, eller av lösen för

mark, som jämlikt bestämmelserna i gruvestadgan avträtts till gruvägare, betalning

att utfalla å huvudstolen av inteckning i egendomen, eller utfaller vid fördelning

av medel, som jämlikt föreskrifterna i utsökningslagen skola fördelas mellan

rättsägare i fast egendom ändå att försäljning av egendomen ej skett, betalning

å huvudstolen av intecknad fordran, för vars gäldande försäljningen skolat

ske, vare inteckningen till motsvarande belopp utan verkan; och varde därom,

sedan fördelningen visats vara godkänd eller hava vunnit laga kraft, anteckning

gjord i inteckningsprotokollet som nyss sagts.

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Kuri yl. Maj:ts proposition nr 4.

Yad sålunda stadgats skall jämväl tillämpas, där enligt gällande bestämmelser

om expropriation intecknad egendom tages i besittning av den exproprierande

före expropriationens fullbordande eller allenast till en del varder till honom

avträdd eller ock nyttjanderätt eller servitutsrätt till intecknad egendom

upplåtes samt i något av de fall nu sagda äro vid ersättnings fördelning betalning

utfaller å huvudstol av inteckning, så ock där enligt vattenlagen intecknad

egendom varder avträdd, innan ersättningen blivit, slutligen bestämd, eller enligt

sagda lag eller gällande bestämmelser om ändring eller utrivning av vattenverk

eller om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt

upplåtet område allenast en del av intecknad egendom avträdes och vid fördelning

av ersättningen betalning utfaller å intecknings huvudstol.

36 §.

1 mom. Har egendom, som gemensamt med annan häftar för inteckning

blivit såld i den ordning utsökningslagen bestämmer, skall egendomen, sedan

auktionen vunnit laga kraft och köpeskillingen erlagts, icke vidare häfta för större

del av intecknade beloppet än köparen enligt 131 § utsökningslagen kan hava fått

avräkna å köpeskillingen eller som enligt 117 § 1 mom. samma lag skall innestå

i egendomen; och varde därom, efter ty i 23 § sägs, anteckning gjord i inteckningsprotokollet.

Varda av gemensamt intecknade egendomar en eller flera utmätningsvis

sålda, skola de övriga ej vidare häfta för vad av inteckningen kunnat utgå ur

köpeskillingen för de egendomar, som sålts; skolande därom, när det visas, huru

köpeskillingen fördelats och att fördelningen blivit godkänd eller vunnit laga

kraft, göras anteckning i inteekningsprotokollet.

2 mom. Ej heller skola i det fall, att enligt gällande bestämmelser om

expropriation en eller derå av gemensamt intecknade egendomar helt eller delvis

avträdas till den exproprierande eller av honom före expropriationens fullbordande

tagas i besittning eller ock nyttjanderätt eller servitutsrätt till en eller flera av

gemensamt intecknade egendomar upplåtes, eller att enligt vattenlagen eller gällande

bestämmelser om ändring eller utrivning av vattenverk eller lagen om flottning

i allmän flottled en eller flera av gemensamt intecknade egendomar varda

helt eller delvis avträdda eller åtgärd vidtages, som medför skada eller intrång å

en eller flera av gemensamt intecknade egendomar, eller att egendom, som gemensamt

med annan häftar för inteckning, delvis avträdes enligt lagen om rätt i

vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område,

elflr att frälseränta, som gemensamt med annan fast egendom häftar för inteckning,

varder inlöst för statsverkets räkning eller avlöst, de övriga egendomarna

häfta för intecknat belopp, varför betalning utfallit vid ersättnings fördelning;

skolande jämväl därom göras anteckning i inteekningsprotokollet enligt vad i 1

mom. andra stycket sägs.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1920.

s. 203 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

203

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj ds lagråd tisdagen den

26 november 1918.

Närvarande:

Justitieråden Gulestrand,

von Setii,

Wedberg,

Regeringsrådet Planting-Gyllenbåga.

O O

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedeparternentsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den

18 september 1918, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över

upprättade förslag till

l:o) lag om ändring i vissa delar av vattenlagen;

2:o) lag om flottning i allmän flottled;

3:o) lag om förteckning å vattenområden, där allmän flottled tinnes;

4:o) lag om ändrad lydelse av 19 kap. 15 § strafflagen; samt

5:o) lag om ändrad lydelse av 24 och 36 §§ i förordningen den 16

juni 1875 angående inteckning i fast egendom.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, hade inför lagrådet

föredragits av hovrättsrådet Arnold Lindman.

Förslagen föranledde följande yttranden av lagrådet och dess särskilda

ledamöter:

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Kunyl. Maj:ts proposition nr 4.

Förslag till lag om ändring i vissa delar av vattenlagen.

1 KAP.

4 §-

Lagrådet:

De skäl, varmed de sakkunniga motiverat inrymmandet i paragrafens

text av en särställning för flottledsfrågorna, verka ej övertygande. Och

för så vitt de beträffande allmän flottled i paragrafen meddelade föreskrifterna

avse alt uttrycka de av föredragande departementschefen angivna

principerna i fråga om flottriingens skyldighet att i vissa fall ersätta behövligt

vatten, lärer deras ändamål knappast vara vunnet. Den skillnad

mellan skada, å ena, samt förlust och intrång, å andra sidan, som man

genom förevarande och andra lagrum, särskilt 6 kap. 5 §, velat uppdraga,

synes sakna nödig klarhet. Det torde böra utsägas, att till skada eller

intrång, varför ersättning skall givas, icke hänföres, att vatten, för vars

tillgodogörande särskild anordning ej vidtagits, nyttjas för flottningen utan

att bortledande därav sker. Meddelas en sådan bestämmelse, vilken lämpligen

kunde införas i 6 kap. 5 §, synes intet giltigt skäl kunna anföras

mot att i nu förevarande paragraf behandla flottledsfrågorna i omedelbart

samband med frågorna om företag enligt 2 eller 3 kap.

2 KAP.

Lagrådet:

Jämlikt 2 kap. 38 § skola stadgandena i samma kap. icke utan särskild

föreskrift äga tillämpning med avseende å arbeten, som huvudsakligen

angå allmän flottled. Denna bestämmelse är dock ej så att förstå,

som skulle ett arbete, vilket eljest är att enligt den i 2 kap. 1 § givna

definitionen anse såsom byggande i vatten, allenast därför att det uteslutande

eller huvudsakligen avser allmän flottled falla utom räckvidden

för de stadganden, vilka i vattenlagens övriga kap. äro meddelade om sådant

byggande. Med andra ord: 1 § i 2 kap. hör icke till de stadganden,

vilkas tillämplighet är enligt 2 kap. 38 § beroende av särskild föreskrift

— något som måhända borde genom en jämkning i sistnämnda

lagrums avfattning tydliggöras.

Av det sagda framgår, att det är med all rätt som förslaget lämnat

oförändrade vissa i vattenlagen, utanför 2 kap., givna stadganden, vilka

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

205

helt allmänt hänföra sig till byggande i vatten och anses böra få gälla

även flottledsfrågor. Däremot vill det synas, som om förslaget icke berör

alla de lagrum, vilka enligt sin nuvarande lydelse angå blott sådant byggande,

som redan är i vattenlagen reglerat, men böra för framtiden omfatta även

byggande för flottledsändamål. De skäl, som ligga till grund för bestämmelsen

i 11 kap. 30 §, lära sålunda i allt väsentligt äga sin giltighet

även med avseende å en vattenbyggnad, den där huvudsakligen tjänar

flottningens intresse. I sagda paragraf torde fördenskull ansökan enligt

den föreslagna punkt 11 i 17 § av sistnämnda kap. böra jämställas med

ansökan enligt punkterna 1 och 2.

Sådant anspråk på särskild skyddsanordning, varom talas i sista

punkten av 11 §, behandlas tillika i 6 kap. 18 och 19 §§. Vad berörda

punkt innehåller utöver 6 kap. 18 § är allenast bestämmelsen, att de i

6 kap. 4 § stadgade grunder skola tillämpas. Dylik tillämpning är emellertid

också föreskriven i 6 kap. 19 §. Ifrågavarande punkt lärer alltså

böra ersättas med en hänvisning till bestämmelserna i G kap. 18 §. Sker

så, bör det i 7 § flottningslagen förekommande citatet av lagrum i vattenlagen

anpassas härefter.

6 KAP.

1 §•

Lagrådet:

Till förebyggande av varje missförstånd borde måhända genom någon

omredigering tydligare angivas, att frågan, huruvida i visst vattenområde

allmän flottled skall bibehållas eller ej, gäller tiden från och med

den 1 januari 1920.

4 §.

Lagrådet:

Bestämmelsen om rätt för de flottande att under viss tid av dygnet

eller veckan utnyttja allt det vatten, som skolat tillkomma flottningen under

hela dygnet eller veckan, är avfattad så, att den gäller ej blott kungsådrevatten.

Flottningen skulle enligt bestämmelsens ordalydelse kunna

komma i åtnjutande av ifrågavarande förmån även såvitt angår annat vatten,

som utan ersättning står densamma till buds, t. ex. det vid ett

vattenverk framrinnande överflödsvattnet — något som tydligen kunde

för vattenverksägaren ställa sig i hög grad obilligt och, såvitt föredragande

departementschefens yttrande utmärker, ej varit åsyftat. Bestäm
Dihang

till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 4 käft. (nr 4.) 27

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

melsen lärer alltså böra omarbetas därhän, att dess räckvidd otvetydigt

begränsas till kungsådrevattnet. Sker så, torde den hava sin rätta plats i

tredje stycket av 5 §. Tillika må erinras alt, då bestämmelsen innefattar

ett viktigt undantag från de angående kungsådrevattqn i 1 kap. givna

stadganden, en hänvisning till densamma lärer böra inrymmas i 1

kap. 6 §.

Försåvitt lagtexten anses böra även för andra än nu ifrågavarande

fall giva uttrycklig anvisning om möjligheten att inskränka flottningen

till viss tid av dygnet eller veckan, synes ett stadgande i sådan riktning

lämpligen kunna införas i 10 kap. 17 § punkt 7.

5 §<

Lagrådet:

Under hänvisning till vad redan vid 1 kap. 4 § blivit anmärkt må

här ytterligare påpekas att, i överensstämmelse med vad eljest i vattenlagen

iakttagits, såsom föremål för ersättning torde böra angivas ej blott

skada utan även intrång, som vållas genom anläggning eller åtgärd för

allmän flottled. Ett dylikt sidoordnande av begreppen skada och intrång

påkallar jämkning även i vissa andra delar av förslaget, exempelvis 4 §

av förevarande kap. Vad flottningsskada angår, sjmes den närmare bestämning

härav, som gives i 6 § flottningslagen, böra avfattas så, att därunder

faller jämväl intrång.

12 §•

Lagrådet:

Att en avvikelse från den fastställda planen är av väsentlig betydelse,

men dock ej berör vare sig allmän eller enskild rätt, lärer knappast

kunna förekomma. Motsvarande bestämmelser i 13 kap. täcka ej heller

annan avvikelse från vattendomstolens beslut än sådan, varigenom allmän

eller enskild rätt kränkes.

13 §*

Lagrådet:

Då i slutet av denna paragraf talas om föreskrivna ändrings- och

tilläggsarbeten, avses härmed, enligt vad de sakkunnigas motiv giva vid

handen, sådan föreskrift om rättande av gjord avvikelse från vattendomstolens

beslut, som besiktningsman meddelar jämlikt 13 kap. 2 §. Dylik

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tu proposition nr 4.

207

föreskrift skall, enligt samma lagrum, angiva viss tid för rättelsens vidtagande.

Det synes då naturligt, att anläggaren bör äga inom den sålunda

förelagda tiden utföra arbetet. Något medgivande därtill från vattendomstolens

sida lärer ej böra krävas. Nödigt korrektiv för den händelse

besiktningsmannen tillmäter en olämplig, särskilt en obehövligt lång

tid torde erbjudas genom en bestämmelse, att vattenrättsdomaren, som ju,

jämlikt det föreslagna nya tredje stycket i 13 kap. 5 §, i nu ifrågavarande

fall får besiktningsprotokollet sig tillställt, äger, när han finner omständigheterna

påkalla det, utsätta annan tid.

I överensstämmelse med vad nu sagts torde andra stycket av förevarande

paragraf böra omarbetas och ett tillägg göras till 13 kap. 5 §.

14 §.

Lagrådet:

I denna paragraf utsäges ej, vilken myndighet skall meddela sådant

beslut angående avlysning av flottled, varom förmäles i sista stjmket. Att

döma av ordalagen i 27 § skulle avlysningen ankomma å beslut av Konungen.

Då emellertid detta ej gärna kan vara meningen, stannar man i

tvivel, huruvida ej förevarande bestämmelse i själva verket åsyftar icke ett

beslut om avlysning, utan fastmer att, såsom det heter i 20 § dottningslagen,

frågan om allmän flottled förfaller. Ur flera synpunkter att föredraga

år dock säkerligen att låta avlysning äga rum, naturligtvis enligt

beslut av vattendomstolen, och sålunda göra bestämmelserna i 27 § av

förevarande kap. tillämpliga även för ifrågavarande händelse. En omredigering

av förslaget, varigenom den nu förordade ordningen blir otvetydigt

föreskriven, lärer fördenskull böra vidtagas.

16 §.

Lagrådet:

Den jämkning mellan stridiga intressen, varom talas i första punkten

av andra stycket i 2 kap. 11 §, skall företagas i ‘byggnadsinålet, således

utan att stämningstalan därom väckts. Sådan jämkning åsyftas ej

med bestämmelserna i 17 och 18 §§ av förevarande kap., vilka lagrum

föreskriva, att där berörda anspråk skola anhängiggöras genom stämning.

Då emellertid även den i 2 kap. 11 § omförmälda jämkningen tydligen

utgör ett undantag från regeln om flottledsbesluts allmängiltighet, bör en

hänvisning till sagda lagrum icke saknas i nu ifrågavarande paragraf.

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Kung!. Maj:ts proposition nr 4.

17 och 18 §§.

Lagrådet:

Vid 2 kap. 11 § har anmärkts, att däri intagna stadgande angående

särskild skyddsanordning borde utgå och ersättas med en hänvisning till

bestämmelserna i 18 §. Här må ytterligare erinras, hurusom giltigt skäl

lärer saknas att särskilt för sig behandla skyddsanordning enligt 18 §,

då ju redan 17 § helt allmänt talar om ändrade eller nya anordningar

till förekommande av skada.

9 KAP.

50 §.

Lagrådet:

Den föreslagna ändringen av denna paragrafs lydelse synes över-.

flödig. Den skulle, när vattenlagen framdeles fullständigas med bestämmelser

angående allmän farled, följdriktigt kräva ytterligare en tyngande

omskrivning av paragrafen.

10 Kap.

4 §-

Lagrådet:

Att, såsom meningen torde vara, skogstjänstemannen skall bevaka

det allmännas intresse av skogshushållningen och ortsombudet tillvarataga

den jordbrukare ortsbefolkningens gemensamma intressen synes ej rätt

väl framgå av de i paragrafen nyttjade uttrycken.

9 §-

Lagrådet:

Förrättningsmannen bör naturligtvis vara underkastad tjänstemannaansvar

jämväl för andra försummelser än de här nämnda, sålunda

exempelvis även för underlåtenhet att fullgöra vad i 25 § är föreskrivet

beträffande syneprotokoll. Det uppräknande av vissa särskilda felaktigheter,

som förevarande paragraf innehåller, synes alltså vara ägnat att

vilseleda. En bestämmelse, motsvarande innehållet i 13 kap. 6 §, torde

vara att föredraga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

24 §.

201)

Lagrådet:

Om synemännen hava var sin mening och jämkning ej kan ske, bör

förrättningsmannens gälla. Uttryck häråt torde höra givas i higtexten.

11 KAP.

17 §.

Lagrådet:

Enligt 6 kap. 3 § 1 mom. skall utlåtande vid syneförrättning, som

omförmäles i 10 kap., underställas vattendomstolens prövning med den

inskränkning allenast, att domstolen endast under förutsättning av anförda

besvär eller visst annat förhållande får ingå i bedömande av ersättningsfrågor

jämlikt 6 kap. 5 och 6 §§. Det mål, som sålunda inkommer

till vattendomstolen, är i förevarande paragraf upptaget såsom underställningsmål.

Äro besvär anförda mot synemännens utlåtande, skola besvären

uppenbarligen prövas i samma mål, och det är förty, om än besvären

äro underkastade särskild procedur, en oegentlighet, att handläggningen

och avdömandet av dem i paragrafen upptagits såsom ingående i en särskild

klass av mål, besvärsmål. En följd av denna anordning, vars grund

är att söka i vattenrätts- och dikningslagskommittéernas förslag om underställning

av synemännens utlåtande allenast beträffande viss fråga, har

blivit, att 91 och 93 §§ av förevarande kap., vilka lagrum giva hänvisning

till de beträffande ansökningsmålens procedur meddelade bestämmelser,

som skola tillämpas jämväl å besvärs- och underställningsmål, innehålla i

91 § uppräkning av ett flertal lagrum, som avser besvärsmål, och i 93 §

en motsvarande uppräkning av lagrum att tillämpa i underställningsmålen,

och innefatta dessa hänvisningar till större delen samma lagrum. Den

omständigheten att, då vattenlagen i en framtid fullständigas med bestämmelser

angående diknings- och vattenavledningsföretag, möjligen kan föreligga

praktiskt behov att i fall, som i någon män motsvara de förevarande,

skilja mellan besvärs- och underställningsmål, bör uppenbarligen ej föranleda,

att utan nödtvång nu göres en sådan skillnad beträffande de mål,

som här avses. Sådant nödtvång synes ej föreflnnas. Målen kunna lämpligen

benämnas underställningsmål, och hinder föreligger ej, att klagan

angives ske genom besvär, ehuru fortfarande kommer att finnas en särskild

grupp besvärsmål. Denna kommer i sådant fall att omfatta klagan

över synemännens beslut i jävsfråga, där talan mot sådant beslut kan

föras, ävensom klagan över synemännens åtgöranden i fall, då, t. ex. på

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

grund av återkallelse, utlåtande ej underställes. I övrigt erfordras allenast

mindre jämkningar i de bestämmelser, som handla om förfarandet vid

vattendomstol i besvärs- och underställningsmål, särskilt inarbetande av

91 § i 93 §:s bestämmelser, ävensom vissa jämkningar i 97. §.

Då yrkande om tillämpning av stadgandena i 1 kap. 6—13 §§ bör

kunna utan stämning väckas även i samband med annat mål än ansökningsmål,

torde avfattningen av punkt 23 böra något jämkas. I punkt 27

torde, såsom skett i 13 kap. 11 §, ej blott anläggning utan även åtgärd

för allmän flottled böra omnämnas.

27 §.

Lagrådet:

För vinnande av närmare överensstämmelse med 17 § 13 torde 2

mom. böra erhålla en något ändrad avfattning.

35 §.

Lagrådet:

Mot förslaget i vad det avser förordnande av allmänt ombud även

i andra mål än som avses i 17 § 1—6 är intet att erinra. Tillräckliga

skäl torde däremot knappast föreligga att åt bestämmelserna i nuvarande

andra och tredje styckena av nu ifrågavarande paragraf förläna utsträckt

tillämplighet.

46 §•

Lagrådet:

Förordnande, som vattenrättsdomaren enligt denna paragraf meddelar,

omnämnes ej särskilt i 109 § och skall följaktligen jämlikt dess

sista stycke kunna överklagas allenast i sammanhang med klagan över

slutligt besked. Då här är fråga om brådskande och provisoriska åtgärder,

synes dock rätt till omedelbar fullföljd böra äga rum. Naturligtvis

bör beslutet, oavsett däröver anförda besvär, lända till efterrättelse, så

framt ej vattendomstolen eller vattenöverdomstolen annorlunda förordnar.

60 §.

Lagrådet:

Andra stycket av denna paragraf har sin egentliga betydelse i angivandet

av att det icke beror av sakägarnas yrkande, huruvida domstolen

s. 211 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta proposition nr 4.

211

skall ingå i prövning av ersättningsfrågorna. Stadgandet har emellertid

formulerats så, att det icke står väl tillsammans med innehållet i andra

punkten av 9 kap. 47 §. En något ändrad redaktion av nu ifrågavarande

stycke lärer alltså vara erforderlig.

I samband härmed må erinras, att nyss omförmälta bestämmelse i

9 kap. 47 § torde göra någon jämkning nödig även i 1 mom. av 62 §.

85 §>

Lagrådet:

l)å talan jämlikt andra stycket i denna paragraf bör stå öppen även

för sakkunnigt biträde, som ej vill åtnöjas med syneinännens beslut jämlikt

10 kap. 30 § om ersättning till honom, och sådant biträde icke är att

anse som sakägare i den mening, vari ordet nyttjas i vattenlagen, bör

någon jämkning i styckets avfattning äga rum.

87 och 89 §§.

Lagrådet:

Försåvitt besvär ej röra allenast fråga om ersättning, bör kungörelse

jämlikt 87 § upptaga icke blott, såsom i förslaget stadgas, erinran om

innehållet i 89 § utan även besked om den tid, inom vilken förklaring

skall avgivas. Första stj^cket i 89 § bestämmer ju blott viss kortaste tid,

som det står vattenrättsdomaren öppet att förlänga. Beträffande sistnämnda

paragraf kan anmärkas, att den föreskrivna tillämpningen i vissa

hänseenden av 53 § torde böra gälla också där stadgat äventyr och att,

när förklaring angår såväl ersättning som annat, vattendomstolen ej bör

vara pliktig fästa avseende vid densamma ens vad rörer ersättningen, med

mindre förklaringen avgivits å tid, som i 53 § sägs.

90—93 §§.

Lagrådet:

Därest, såsom vid behandlingen av 17 § föreslagits, till underställningsmål

kommer att hänföras i dess helhet varje mål, däri ett från synemän

underställt utlåtande föreligger till bedömande, kräver detta omarbetning

i någon mån av nu förevarande lagrum. Så bör bestämmelsen i 90

§, som angår ej blott besvärsruålen utan även de underställningsmål, i

vilka besvär anförts, flyttas tillsamman med stadgandet i 93 § andra st)7cket,

vilket berör blott underställningsmål, däri besvär ej föreligga till be
-

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Kung1. Maj: t a proposition nr 4.

dömande. Före dessa lagrum bör emellertid upptagas innehållet i första

stycket av sistnämnda paragraf; och efter desamma kunna lämpligen

komma stadgandena i 91 § och 93 § tredje stycket, förslagsvis så sammanförda,

att vad i 29 § andra stycket, 39—41 §§, 56 § första stycket,

60 § första, andra och fjärde styckena, 69, 70, 72 §§, 73 § första, andra

och fjärde styckena samt 74 §, stadgas beträffande ansökningsmål skall äga

motsvarande ''tillämpning å underställningsmål ävensom, i tillämpliga delar,

å besvärsmål vid vattendomstolen, 60 § dock med iakttagande av bestämmelsen

i 6 kap. 3 § 1 mom. andra stycket, samt att bestämmelserna i

42—45, 48, 49 §§, 50 § första stycket, 51, 52, 54, 55, 57—59, 62—64,

66 och 67 §§ skola i tillämpliga delar gälla besvärsmål vid vattendomstolen

och underställningsmål. Härefter kunna bestämmelserna i 92 § och

stadgandet i 93 § fjärde stycket få plats.

Att hänvisa till 71 § är såväl för stämningsmål (81 §) som besvärsmål

(91 §) överflödigt, enär detta lagrum enligt sin avfattning gäller

för varje fall, då handling skall jämlikt vattenlagens föreskrift ingivas

till vattendomstolen eller vattenrättsdomaren. Rätteligen borde bestämmelsen

i 71 § hava sin plats i 14 kap.

97 §.

Lagrådet:

Den av lagrådet föreslagna distinktionen mellan besvärs- och underställningsmål

torde föranleda mindre jämkning i förevarande paragraf.

98-113 §§.

Lagrådet:

I redaktionellt hänseende må såsom önskligt framhållas, att redan i

99 § angives, hurusom talan jämlikt 108 § föres hos Konungen genom

besvär, och att 103—106 §§ avfattas så, att de ej komma att omedelbart

gälla andra besvär än de, som anförts hos vattenöverdomstolen.

Bestämmelserna i 100 § andra stycket och i 111 § torde böra gälla

även för det fall, som avses i 66 § andra stycket.

Skäl lärer saknas för den olikhet mellan 101 och 103 §§, å ena,

samt 108 §, å andra sidan, att blott i de förstnämnda särskild fullföljdstid

stadgats såvitt rörer Norrbottens och Västerbottens läns lappmark.

Det må erinras, att den längre granskningstid, som beträffande lappmarkerna

föreslagits av de sakkunniga i 10 kap. 26 §, icke bibehållits i det

remitterade förslaget.

Vad i 101 § stadgas därom, att inställelsetiden i visst fall bör räk
-

s. 213 Kontrollera mot PDF

213

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

nas från det slutligt utslag givits av Konungen, synes ej rätt väl lämpat

efter den i statsdepartementen, även beträffande regeringsrättens beslut,

vedertagna praxis, att besluten sättas såsom givna å (lagen för avgörandet,

ej för expeditionens utfärdande. Med denna praxis skulle stadgandet

kunna medföra, att parten i själva verket ginge miste om en avsevärd del

utav den bestämda inställelsetiden. Varder det brukliga förfarandet i nu

omförmälda hänseende icke, såvitt angår flottledsbesluten, ändrat, torde inställelsetiden

böra antingen förlängas eller ock räknas från del fåendet av

beslutet.

Iakttages vad lagrådet hemställt vid 6 kap. 13 §, torde besvär över

sådant beslut, som vattenrättsdomaren jämlikt sagda lagrum kunde komma

att meddela, böra anföras hos Konungen och förty ett tillägg härom vara

av nöden i 108 §.

12 KAP.

Lagrådet:

Förslaget lämnar 11 § i detta kap. oförändrad. Vad i paragrafens

sista stycke stadgas beträffande anläggning, varom inskrivning skett på

grund av beslut i ett vid tiden för vattenlagens ikraftträdande, d. v. s.

1919 års ingång, anhängigt mål bör dock i fråga om dammbyggnad för

allmän flottled gälla även när beslutet meddelats i ett mål, som är anhängigt

ännu vid 1919 års utgång. Ifrågavarande stycke borde alltså i

förslaget hava erhållit en ändrad lydelse, motsvarande de jämkningar, vilka

föreslås i 4 §. En mindre tyngande anordning vore emellertid att låta

såväl 3 och 4 §§ som 11 § alltjämt hänföra sig till tiden för vattenlagens

ikraftträdande, men i den nu tillärnnade lagen,- i samband med stadgandet

om upphävande av vissa äldre lagrum, inrycka en bestämmelse av innehåll

att, såvitt rörer flottledsdamm, tiden för sistnämnda lags ikraftträdande

skall komma i betraktande i de hänseenden, där enligt omförmälta

tre paragrafer tiden för vattenlagens ikraftträdande är av betydelse.

13 KAP.

5 §•

Lagrådet:

Vattendomstolen kommer, jämlikt 13 kap. 1 § första stycket, att

kunna förordna om besiktning med avseende å företag enligt 6 kap. även

i fall, där dylik besiktning icke skall jämlikt paragrafens tredje stycke

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 4 käft. (Nr 4.) 28

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

ovillkorligen äga ruin. Det synes lämpligt, att protokoll över besiktning,

som avser företag av omförmälta slag, i varje fall ingives till vattenrättsdomaren.

Och en jämkning av nu förevarande lagrum i sådan riktning

lärer bliva nödvändig, därest vad lagrådet hemställt vid 6 kap. 13 § vinner

beaktande.

Slutbestämmelserna.

Lagrådet:

Här torde böra intagas en motsvarighet till 9 § i vattenlagens promulgationslag.

Endast med ett sådant tillvägagående synes det kunna

föisvaras att låta promulgationslagens 7 §, däri hänvisning sker till 11

kap. 17 § 7 vattenlagen, bibehålla sin nuvarande lydelse även efter det

sistnämnda lagrum blivit, såsom enligt förevarande förslag är åsyftat, ersatt

genom bestämmelse i 11 kap. 17 § 14.

Förslag till lag om flottning i allmän flottled.

2 §•

Lagrådet:

Definitionen på allmän flottning i första stycket synes vara vidare än

som överensstämmer med såväl sakens natur som förslagets bestämmelser

i övrigt.

Interimsflottning bör nämligen icke hänföras till allmän flottning, och

det framgår också av bestämmelserna i 17—20 §§, att detta ej varit förslagets

mening.

ö O

Endast lösflottning i allmän flottled, som upplåtits till allmänt begagnande,

är att hänföra till allmän flottning. 1 överensstämmelse härmed

bör definitionen jämkas.

3 §•

Justitierådet von Seth:

Bestämmelserna i förslaget om husbehovsflottning äro icke och avses

uppenbarligen icke att vara uttömmande.

Dels förekommer husbehovsflottning även i vattendrag, i vilka allmän

flottled ej är inrättad, och dels kan det ej ifrågasättas att inrätta allmänna

flottleder endast för att tillgodose behovet av dylik flottning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

215

Kung!. Maj:ts proposition nr 4.

Beträffande vattendrag, däri allmän flottlcd ej finnes, lärer, i den

mån husbehovsflottning kan äga rum utan olägenhet för övriga ägare eller

innehavare av vattendraget och stränderna vid detsamma, rätt till sådan

flottning kunna anses ingå i den allmänningsrätt till vattnet, som obestridligen

finnes, ehuru den i den nya vattenlagen ej erhållit den

reglering, som varit önskvärd, men i övrigt synes den, som vill idka husbehovsflottning

i dylikt vattendrag, vara hänvisad till den godvilliga överenskommelsens

väg, såvida ej för någon ort landssed kan åberopas.

Något annorlunda ställer sig saken, om allmän flottled tinnes i ett

vattendrag upplåten till allmänt begagnande. Härigenom påverkas rätten

till husbehovsflottning i dubbel riktning, å ena sidan så, att den gent

emot strand- och vattenägare blir friare, och å andra sidan så, att den får

ännu en begränsande faktor att räkna med, nämligen den allmänna flottningen.

Det förra torde vara en så självfallen sak, att något uttryckligt lagstadgande

därom ej erfordras. Vad det gäller att reglera är däremot de

rättsförhållanden, som kunna uppkomma genom friktionen mellan husbehovsflottningens

intressen och den allmänna liottningens intressen; och

det är givetvis just en sådan reglering och intet annat, som avses med

förevarande paragraf.

Detta förhållande skulle emellertid komma till ännu tydligare uttryck

än genom paragrafens nuvarande avfattning, om åt dess stadganden

gåves den lydelsen, att innehavare av jordbruksfastighet inom by eller

hemman, som gränsar till flottleden, icke skall vara pliktig att för husbehovsvirke,

som han framflottar från skog tillhörig byn eller hemmanet

eller vari byn eller hemmanet har del, tillhöra hottningHörening eller erlägga

avgifter för flottledens begagnande eller eljest itråga om husbehovsflottningen

vara underkastad bestämmelserna i förevarande lag, men att

dylik flottning dock ej må äga rum på sådant sätt, att därigenom uppstår

hinder för den allmänna flottningen eller fara för husbehovsvirkets

sammanblandning med det i den allmänna flottningen ingående flottgodset,

samt att det för den skull skall åligga den, som vill i allmän flottled

idka husbehovsflottning, att i avseende å såväl.anmälan om tillämnad flottning

som iakttagande av nödiga försiktighetsmått ställa sig till efterrättelse

vad Konungens befallningshavande därutinnan föreskriver.

Genom en sådan avfattning vunnes även att det bleve fullt klart,

vad som, ehuru ej så tydligt uttryckt som önskligt vore, nog ändå framgår

av en närmare granskning av bestämmelserna i 16 och tf. §§ om förbud

mot flottning i allmän flottled under anläggningstiden och om iuterimsflottning,

eller att nämnda bestämmelser ej avse husbehovsflottniiigen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

216

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

Att den, som idkar husbehovsflottning, trots att han är undantagen

från deltagandet i det gemensamma gäldande av flottningsskada, som omförmäles

i 2 kap., kan bliva ersättningsskyldig för skada, som vållas av

hans flottgods, lärer följa av allmänna rättsregler. I varje fall torde det

vara riktigast att, som förslaget gör, lämna reglerandet av denna ersättningsskyldighet

alldeles å sido i detta sammanhang. Skulle bestämmelser

härom visa sig erforderliga, böra de sammanföras med de övriga bestämmelser

om allmänningsrätten till vatten, som säkerligen förr eller senare

måste meddelas.

Justitieråden GullstrancL och Wedberg samt regeringsrådet PlantingGyllenbåga

voro ense med justitierådet von Seth i fråga om lagrummets

avfattning.

11 §•

Lagrådet:

Andra stycket av denna paragraf lärer böra erhålla en något ändrad

lydelse, så att domarens befattning med utseende av skiljeman inträder i

varje fall, där enighet om valet av den tredje skiljemannen ej förefinnes

mellan de båda övriga — oavsett således huruvida dessa utsetts av parterna

eller icke.

Stadgandet i sista punkten av tredje stycket, att om, sedan skiljeinannaåtgärd

påkallats, skiljedom ej meddelats inom 180 dagar därefter,

part skall vara oförhindrad att draga tvisten under prövning av allmän

underrätt i den ort, där skadan skett, skulle enligt uttalande i de sakkunnigas

motiv innebära, att en skiljedom, som meddelas senare, är utan

verkan mellan parterna, såvitt de ej frivilligt överenskomma att nöja sm

därmed. jo ö

Detta framgår emellertid näppeligen av ordalydelsen och lärer med

hänsyn till det sätt, varpå ifrågavarande skiljedomsinstitut enligt förslaget

är ordnat, ej heller kunna sägas ligga i sakens natur.

Vill man, att ett dröjsmål utöver den bestämda tiden med skiljedomens

meddelande skall hava den i motiven antydda verkan, och en

sådan anordning kan ju hava vissa fördelar med sig såsom bidragande till

större klarhet och reda i förhållandena mellan parterna, lärer detta böra

få komma till tydligt uttryck i paragrafens avfattning.

21 §.

Lagrådet:

Stadgandet om skyldighet för sökanden att ställa säkerhet för visst

belopp, motsvarande värdet av det flottade virket, att utgå såsom vite,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Majits proposition nr 4.

217

därest flottleden ej kommer till stånd, synes gå vida utöver både vad till

missbruks förekommande erfordras och vad som överensstämmer med rättvisa

och billighet mot sökanden. Att flottleden ej kommer till stånd, kan

ju bero på omständigheter, gent emot vilka sökanden står alldeles maktlös.

Det är, såsom framgår av den föreslagna lydelsen av 6 kap. 10 § vattenlagen,

ej ens givet, att han blir antagen till anläggare.

Längre än till ett föreläggande för sökanden att intill ett belopp,

motsvarande virkets värde, ställa säkerhet för det ordentliga utförandet,

därest sökanden varder antagen till anläggare, av de arbeten för flottledens

iordningställande, som kunna varda föreskrivna, sjmes lagstiftaren icke böra

ställa sina krav i förevarande hänseende.

24 §.

Lagrådet:

Förevarande paragraf innehåller ej någon bestämmelse, vem det

tillkommer att pröva, huruvida ett förvärv av fast egendom från en flottningsförenings

sida uppfyller de i paragrafen uppställda villkoren för tilllåtligheten

av dylikt förvärv.

Det liffger vid sådant förhållande närmast till hands att anse nämnda

prövning skola ankomma på lagfartsdomstolen.

Till följd av den allmänna uppsikt över flottningsförenings verksamhet,

som enligt 70 § tillkommer Konungens befallningshavande, lärer

det däremot vara Konungens befallningshavande, som har att hålla hand

över att flottningsförening icke behåller fastighetsområde, som ej är behövligt

för flottleden eller flottningen. Det är således icke uteslutet, att

i detta hänseende Konungens befallningshavandes uppfattning kan komma

att stå emot lagfartsdomstolens, en möjlighet, som synes föga tilltalande.

För övrigt kan det på goda grunder ifrågasättas, om vederbörande

lagfartsdomstolar, särskilt med den sammansättning de enligt nyligen vidtagen

lagstiftningsåtgärd kunna få, komma att besitta den sakkunskap,

som erfordras för prövningen av ett förvärvs tillåtlighet enligt förevarande

paragraf.

Med hänsyn till vad sålunda anförts hemställes, om det ej vore

lämpligast, att även den prövning, som nödvändiggöres av bestämmelserna

i denna paragraf, överlämnades till Konungens befallningshavande.

Till stöd för en sådan anordning må ock erinras därom, att det är

Konungens befallningshavande, som har att verkställa den prövning av

fastighetsförvärv, vilken erfordras på grund av bestämmelserna i 2 och 3 §§

opaginerad Kontrollera mot PDF

218

Kungi. Maj:ts proposition nr 4.

av 1906 års lag angående förbud i vissa fall för bolag och förening att

förvärva fast egendom, liksom även den prövning, varom förmäles i 4 §

av 1916 års lag om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom

m. m., samt att det jämväl är Konungens befallningshavande, som

enligt nästa paragraf i förslaget har att avgöra frågor om intecknande

eller pantsättning av egendom, vilken tillhör allmän flottled.

Den tidsutdräkt, som kan föranledas av nödvändigheten att före lagfarten

inhämta Konungens befallningshavandes tillstånd till förvärvet, lärer

ej bliva av större betydelse.

25 §.

Lagrådet:

Såsom andra stycket är avfattat, kan det giva anledning till den

tolkningen, att flottningsförening skulle behöva tillstånd till avyttring

jämväl av sådant fastighetsområde, som den av vederbörande tillsynsmyndighet

fått förständigande att avhända sig, något som ej gärna kan hava

varit meningen.

32 §.

Lagrådet:

Stadgandet i sista stycket, att fonds medel ej må tagas i mät för

annat ändamål än sådänt, för vars tillgodoseende fonden bildats, giver i

sin allmängiltighet anledning till allvarliga betänkligheter.

Bildandet av en fond inom en förvaltning innebär ju i regel icke,

att vissa förmögenhetsobjekt avskiljas från andra dylika, som av förvaltningen

omfattas, utan endast att. det belopp, vartill fonden uppgår, upptages

som särskild skuld i räkenskaperna. Ett naket förbud att taga en

dylik fonds medel i mät skulle alltså bliva utan all verkan.

Endast om fondens tillgångar hållas avskilda, är ett utmätningsförbud

överhuvudtaget möjligt att tillämpa, och det kan ifrågasättas, om

man ej bör fordra jämväl åtminstone i viss mån skilda förvaltningsorgan,

för att utmätningsfrihet må äga ruin. Blott härigenom vinnes nämligen

O Ö O o

någon trygghet, mot obehöriga manipulationer till skada för fordringsägaren.

En dylik skild förvaltning kan beträffande de i andra stycket omförmälda

understödsfonderna lätt åstadkommas genom föreskrifter i de

reglementariska bestämmelser Konungens befallningshavande har att fastställa

för förvaltningen av dylika fonder. Dessa föreskrifter behövde icke

s. 219 Kontrollera mot PDF

219

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

ovillkorligen innebära kravet på en särskild styrelse för fonden. Ett avskiljande

t. ex. i den form, som är föreskriven ifråga om vissa fonder,

som försäkringsbolag äro pliktiga att avsätta, kunde ju vara tillfyllest.

Läggas de synpunkter, som ovan framförts, till grund för en omredigering

av paragrafens sista stycke, bör det givetvis sörjas för att fond ej

kommer att lida obehörig minskning vare sig genom utmätning eller eljest

genom någon av styrelsen behörigen verkställd utbetalning av föreningens

medel t. ex. till fullgörande av ålagd ersättningsskyldighet. Förhållandena

ställa sig i någon mån olika, allteftersom den skuld, för vilken utmätning

skett, eller den verkställda utbetalningen skall i sista hand drabba något

föregående års hettande eller den skall gäldas av de flottande under det

löpande året eller detta och följande år. För det senare fallet eller att

föregående års flottandes rätt icke beröres lärer det vara av förslagets allmanna

grunder klart, att bristen i regeln skall uttagas av årets flottande.

Huru däremot i det förstnämnda fallet skall tillgå, framgår ej av förslaget.

Saken synes emellertid för detta fall böra ordnas så, att styrelsen

uppgör en debiteringslängd och att därefter med denna förfares på i huvudsak

enahanda sätt som det, vilket är föreskrivet i fråga om den i 3

kap. 20 § vattenlagen omförmälda debiteringslängden.

Bestämmelser, genom vilka nyssnämnda förhållanden regleras, synas

alltså icke kunna undvaras i lagen. Med hänsyn till vad som kommer

att anföras i fråga om sista stycket av 33 § torde emellertid desamma hava

sin rätta plats först efter sistnämnda paragraf.

33 §.

Lagrådet:

Stadgandet i första stycket, att tillskott av förlag skall ske årligen

å tider, som angivas i reglementet eller i brist av stadgande därstädes

bestämmas av flottningsstyrelsen, innebär i sitt sista led möjlighet till den

missuppfattningen, att det vore överlämnat åt de enskilda hottningsföreningarna

att var för sig bestämma, huruvida reglementet skulle innehålla

föreskrift om tiden för erläggande av förskott eller ej. Detta är emellertid,

såsom framgår av 34 § 11 punkten, ej meningen. Vad som med

stadgandet i fråga avses är uppenbarligen endast att, om andra inbetalningar

av förskott erfordras än som blivit förutsatt i reglementet, det

ankommer på styrelsen att bestämma tiden för dessa, något som torde

vara självklart.

Bestämmelsen i andra stycket, att styrelsen skall upprätta förslag

till uttaxering av förlag, sammanhänger med en i 57 § av de sakkunnigas

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

förslag förekommande föreskrift, att styrelsens förslag till uttaxering av

årets kostnader skulle granskas å ordinarie flottningsstämma. Då sistnämnda

bestämmelse på grund av de befogade anmärkningar, som i avgivna

yttranden gjorts mot densamma, uteslutits ur det remitterade förslaget,

bör givetvis styrelsens beslut om uttaxeringen omedelbart lända

till efterrättelse och således ej längre betecknas endast som ett förslag.

Härigenom hindras naturligtvis icke, att i särskilt fall styrelsen hänskjuter

en uttaxeringsfråga till flottningsstäininan, liksom ej heller denna

av den beslutanderätt, som sålunda tillagts styrelsen, är förhindrad att

besluta rättelse i ett styrelsens beslut, som den finner olämpligt, eller att

mot styrelsen göra gällande ansvarskrav på grund av ett dylikt beslut.

Föreskriften i tredje stycket, att uppburet förlag skall av styrelsen

redovisas, vilken ju, efter bokstaven tolkat, icke komme att innehålla

annat än vad som självfallet gäller beträffande alla tillgångar, som styrelsen

får omhänder, torde åsyfta ett inskärpande, att förlaget alltid skall

bokföras så, att dess användning tydligt framgår av bokföringen. Anses

överhuvudtaget ifrågavarande föreskrift böra bibehållas, bör densamma

o o

avfattas så, att dess nu angivna innebörd blir fullt klar.

Bestämmelsen i samma stycke, att uppburet förlag ej må tagas i

mät för annat ändamål än täckande av föreningens utgifter det år, för

vilket förlaget lämnats, giver i ännu högre grad anledning till betänkligheter

än motsvarande stadgande i 32 §. Det är otänkbart, att medel, som

motsvara förlaget, skulle kunna hållas effektivt avskilda, och, även om så

kunde ske, kräver hänsynen till en eventuell fordringsägares intressen, att

han bör kunna erhålla gottgörelse ur föreningen tillhöriga medel. Avser

hans krav gottgörelse för en fordran, som ytterst skall gäldas av ett föregående

års flottande, skulle han ställas alldeles rättslös, om han ej finge

vid en utmätning hålla sig till de tillgångar, som finnas.

Beträffande nödvändigheten av att eventuell brist i förlaget till följd

av en sådan utmätning täckes och sättet därför hänvisas till vad som anförts

i fråga om 32 §.

34 §.

Lagrådet:

I de sakkunnigas motiv förekommer ett uttalande, som giver vid

handen, att sakkunniga ansett sig genom stadgandet i paragrafens sista

stycke hava förekommit intagandet i reglementet för en flottningsförening

av, bland andra, föreskrift om avgörande genom skiljemän av tvister mellan

föreningen och styrelsen eller flottande.

s. 221 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 4.

221

Det må påpekas, att detta uttalande ej äger full giltighet, men i

den mån annan form för dylika tvisters avgörande blivit uttryckligen

föreskriven i denna eller annan lag, såsom t. ex. genom bestämmelserna

i 61 §, är uttalandet obestridligen gällande.

38 §•

Lagrådet:

Enligt 34 § skall reglementet för en flottningsförening innehålla

bestämmelse, bland andra, huru styrelsen skall, såvitt på föreningens val

ankommer, sammansättas. 1 första stycket av förevarande paragraf stadgas,

att styrelsen skall bestå av en eller flera ledamöter, och enligt andra

stycket väljes den å flottningsstämma, dock att vissa ledamöter skola, efter

ty i 39 och 40 §§ stadgas, utses på annat sätt. 1 39 § föreskrives, att

Konungens befallningshavande i det län, där styrelsen har sitt säte, skall

för viss tid utse lämplig person att utöver det i föreningens reglemente

angivna antalet styrelseledamöter vara ledamot av styrelsen. Slutligen

innehåller 40 § atr, om inom samma vattensystem finnas skilda flottleder,

som handhavas av olika flottningsföreningar, styrelsen för huvudvattendragets

flottningsförening skall vara berättigad att i styrelsen för bivattendrags

förening utöver annars bestämt antal styrelseledamöter insätta eu

ledamot att deltaga i avgörandet av vissa frågor.

Det faller av den gjorda sammanställningen genast i ögonen,

att dessa bestämmelser, sådana de äro avfattade, icke rätt val stämma

överens.

Sålunda ställer man sig undrande inför bestämmelsen, att styrelsen

skall kunna bestå av allenast en ledamot, då å ena sidan såväl 34 som

38 § förutsätter val å flottningsstämma samt å andra sidan enligt 39 §

en ledamot skall utses av Konungens befallningshavande. Är det, såsom

lärer vara att antaga, förslagets mening, att föreningen skall kunna avstå

från att för egen del välja ledamot och Atnöjas med att förvaltningen

handhaves av den av Konungens befallningshavande utsedde ledamoten

ensam, bör givetvis detta på något sätt komma till uttryck.

Vidare föreligger icke, på sätt av 38 § kunde slutas, enligt 40 §

någon skyldighet f <"»r styrelsen för huvud vattendragets- flottningsförening

att begagna den i sistnämnda paragraf medgivna rätten. Skall överhuvudtaget

40 § bibehållas oförändrad, bör i varje fall en jämkning ske i 38

§:s lydelse, så att den formella motsättningen mellan de båda paragraferna

försvinner.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 4 käft. (Nr 4.)

29

s. 222 Kontrollera mot PDF

222

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

40 §.

Lagrådet:

Det är ej av paragrafens avfattning klart och framgår ej heller

av annat stadgande i lagen vem det tillkommer att bestämma, om ett

ärende är sådant, att den i paragrafen oruförmälda styrelseledamoten äger

deltaga i dess avgörande. Därpå, att härutinnan betryggande föreskrifter

finnas, beror emellertid i väsentlig mån, huruvida han skall kunna hävda

den ställning förslaget avser åt honom. Sådant förslaget nu är, finnes i

detta hänseende ingen annan garanti än den, som kan ligga i 45 §:s bestämmelser,

enligt vilka även nu ifrågavarande ledamot i regel skall kallas

till styrelsesammanträde.

Stora svårigheter möta nog också att lämna fullt tillfredsställande

bestämmelser i ämnet. Givetvis borde dessa först och främst innehålla,

att ärende, beträffande vilket det kan ifrågasättas, att bemälde ledamot

bör deltaga i avgörandet, icke får företagas, utan att han blivit kallad

till sammanträdet och i kallelsen erhållit meddelande om förekomsten av

ärendet. Vidare måste bestämmas, huru det skall förfaras vid olika meningar

mellan ifrågakomne ledamot och styrelsen i övrigt rörande hans

berättigande att deltaga i avgörandet av visst ärende. Att avgörandet ej

bör få bero på omröstning inom styrelsen, lärer vara uppenbart. A andra

sidan torde åtminstone en del dylika ärenden kräva så pass snabbt avgörande,

att det ej gärna går för sig att hänvisa kompetensfrågans slitande

till domstol. Mindre betänkligheter skulle kanske möta mot att lämna

avgöranderätten åt den styrelse, som utsett ledamoten, ehuru även detta

har vissa olägenheter.

Med hänsyn till de svårigheter, som sålunda möta, och då de intressen

ifrågavarande styrelseledamot skulle hava att bevaka synas bliva

fullt tillgodosedda genom bestämmelserna i 64 och 65 §§, kan det ifrågasättas,

om överhuvudtaget den möjlighet paragrafen bereder för huvudvattendragets

flottriingsförening att bevaka sina intressen i själva styrelsen

för ett bivattendrags fiottningsförening bör bibehållas.

Vill man emellertid icke helt övergiva denna tanke, synes den enda

fullt framkomliga vägen vara att i kompetenshänseende göra representanten

för huvudvattendragets fiottningsförening jämställd med Övriga styrelseledamöter.

41 §.

Lagrådet:

Det synes böra uttryckligen stadgas, att den rätt att utse syssloman,

varom förmäles i andra stycket, skall tillkomma Konungens befallningshavande

i det län, där styrelsen enligt reglementet skall hava sitt säte.

s. 223 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta proposition nr 4.

223

42 §.

Justitierådet von Seth:

Stadgandet i tredje stycket innebär skyldighet för tredje man, som

förhandlar med styrelsen, att taga reda på ej blott sådana inskränkningar

i styrelsens befogenhet, som följa av själva lagen, utan även inskränkningar,

som kunna vara stadgade i reglementet. I sistnämnda hänseende

avviker förslaget från de grundsatser, som på senare tider vunnit tillämpning

inom bolags- och föreningsrätten. Något skäl till en sådan avvikelse

har ej anförts och lärer ej heller med anspråk på giltighet kunna anföras.

Det hemställts alltså, att orden »eller reglementet» måtte få utgå ur lagtexten.

48 §.

Lagrådet:

Samma skäl, som föranledde, att 3 kap. 21 § första stycket vattenlagen

erhöll sin nuvarande lydelse, medföra, att åt första stycket av förevarande

paragraf bör givas motsvarande avfattning. Därvid är att märka,

att i de hänseenden, varom här är fråga, såväl enskild flottande som anläggare,

förlagsgivare och annan, som åtnjuter anläggares rätt, är att hänföra

till tredje man.

Jämväi stadgandet i andra stycket innebär ett undantag från allmänt

gällande regler i fråga om huvudmans och sysslomans ansvarighet

för den senares åtgöranden, vilket icke synes vara betingat av förhållandena.

Har t. ex. flottningschefen handlat efter styrelsens eller flottningsstämmans

beslut, bör enligt allmänna rättsgrundsatser den skadelidande i

regel hava att hålla sig till flottningsföreningen. Det hemställes alltså,

att detta stycke måtte få utgå.

52 §.

Lagrådet:

Att, på sätt paragrafen gör, giva enskild flottande, anläggare, förlagsgivare

och annan, som åtnjuter anläggares rätt, befogenhet att för

sådant förfarande, som avses i paragrafen, föra talan mot revisorer står

icke i överensstämmelse med de principer, som i allmänhet fått göra sig

gällande inom bolags- och föreningsrätten. De fel, som kunna giva anledning

till dylik talan, äro ju i första hand begångna ej mot den enskilde

flottande, anläggaren o. s. v., vilka icke gent emot revisorerna intaga någon

som helst ställning av uppdragsgivare, utan mot de flottande såsom

ett helt, d. v. s. mot flottningsföreningen. Det hemställes, att paragrafens

avfattning måtte jämkas i överensstämmelse härmed.

opaginerad Kontrollera mot PDF

224

Kungl. Maj:Is proposition nr 4.

62 §.

Justitierådet von Seth:

Enligt paragrafen får av enskild flottande rättelse sökas hos Konungens

befallningshavande, om den flottande förmenar, att för föreningen

fattats be>lut eller träffats avtal, som är oförenligt med flottledens intresse

eller länder till uppenbart men för de flottande, och då denna klanderrätt

är avsedd att lända till skydd också för framtida flottande, har densamma

ansetts icke böra bindas till någon viss tid.

För så vitt ett av styrelsen eller föreningen fattat beslut eller träffat

avtal allenast angår sådana förhållanden ►om de, vilka beröras i 27 §

första stycket, och som äro ungefär desamma som de, beträffande vilka,

såvitt angår bolagsstämmas beslut, rättelse kan vinnas i den ordning 96 §

aktiebolagslagen angiver, lärer nämnda klanderrätt kunna försvaras.

Beträffande andra beslut och avtal däremot ställer sig saken helt

annorlunda. Har t. ex. styrelsen eller flottningsstämrnan låtit genom

entreprenör utföra arbeten i flottleden, skulle, såsom paragrafen nu lyder,

entreprenören, även om han slutfört arbetena och erhållit likvid för desamma,

ända till dess tio år därefter förgått vara utsatt för risken att få

sin ersättning nedsatt på talan av en enskild flottande, som deltagit i flottningen

samma år uppdraget gavs, och, om kostnaden varit så betydlig, att

amortering beslutats, även på talan av flottande under ett senare år; och

detta skulle till och med kunna ske i administrativ ordning. Ett dylikt

förhållande kan uppenbarligen icke vara rimligt. Tredje man bör enligt

allmänna rättsgrundsatser hava rätt att hålla sig till eu viljeförklaring från

föreningens sida, såvida icke densamma antingen kan undanröjas i den i 61 §

andra stycket angivna ordningen eller på något från avtalsrätten härlett

skal icke är bindande för föreningen. Denna grundsats måste i rättssäkerhetens

och jämväl i flottningsföreningarnas eget intresse ovillkorligen

upprätthållas. Den enda modifikation i nämnda grundsats man, såvitt

tredje mans rätt är i fråga, skulle kunna tänka sig vore, att det stadgades

en viss kortare tid, under vilken rättelse kunde få sökas och under vilken

viljeförklaringen således ej finge anses definitiv. Oavsett att man icke

härigenom skulle vinna någon trygghet för senare års flottande, skulle

emellertid en sådan anordning, enligt vilken aldrig något beslut av styrelsen

eller flottningsstämrnan skulle kunna omedelbart xerkställas, medföra sådana

praktiska olägenheter, att varje tanke därpå torde böra övergivas.

Avser ett beslut allenast rent inre förhållanden inom föreningen, möta

kanske ej fullt så stora betänkligheter att medgiva ett ändringssökande av

sådana grunder, som avses i förevarande paragraf. Även ifråga om dylika

s. 225 Kontrollera mot PDF

225

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

beslut torde emellertid vikten av att förvaltningens järn na gång tryggas

medföra, att en dylik befogenhet att söka rättelse, vilken är främmande

för den allmänna bolags- och föreningsrätten, bör vara utesluten.

Vill man överhuvudtaget möjliggöra för en enskild flottande, under

samma eller ett senare år, att undandraga sig konsekvenserna av ett oförmånligt

beslut eller avtal, lärer följaktligen detta ej kunna ske på annat

sätt än genom att bereda honom rätt mot dem, som å föreningens sida

deltagit i eller eljest äro ansvariga för beslutet eller avtalet, till talan om

skyldighet att hålla den klagande skadeslös för de oförmånliga följderna

av detsamma. En dylik ansvarighet för de i ett beslut deltagande är t. ex.

för vissa fall stadgad enligt 135 § första stycket och 54 § aktiebolagslagen,

och det skulle ju kunna ifrågasättas att beträffande beslut för flott - ningsförening i något större utsträckning införa en liknande ansvarighet.

Vid avgörandet, om och i vad mån detta bör ske, lärer skillnad

böra göras mellan å ena sidan beslut och avtal, tillkomna under utövning

av styrelsens förvaltningsbefogenhet, samt å andra sidan beslut och avtal,

för vilka flottningsstärnman omedelbart bär ansvaret.

Beträffande de förstnämnda är styrelsen i första hand ansvarig, men

denna ansvarighet kan i fall sådana som de, om vilka här är fråga, eldigt

vanliga rättsgrundsatser endast göras gällande av föreningen som sådan.

Såsom framgår av vad som erinrats vid tal om 48 §, bör ej heller för

förevarande lags del avvikelse göras från vad sålunda i allmänhet gäller.

Den enskilde flottande får således finna sig i att för vad föreningen lämnät

oklandrat är styrelsen också ansvarsfri.

Den enda modifikation i denna regel, som kunde komma i fråga,

vore att medgiva en minoritet av flottande enahanda talerätt som den,

vilken enligt 87 § aktiebolagslagen tillerkänts en minoritet av aktieägare.

Motsvarande talerätt är emellertid ej tillerkänd minoriteten i en ekonomisk

förening, och det kan näppeligen finnas tillräckliga skäl att införa

en dylik befogenhet i flottningslagstiftningen. Skulle clet göras, måste i

varje fall viss kortare tid för sådan talans anställande fastslås, och det

torde vara alldeles uteslutet, att dylik talerätt skulle kunna medgivas

andra flottande än sådana, som enligt 57 § äga deltaga i beslutet om ansvarsfrihet

för styrelsen. För kommande års flottande skulle alltså en

sådan talerätt icke innebära något skydd, men det är ju framför allt dem

man velat skydda genom bestämmelserna i förevarande paragraf.

Bör alltså den enskilde flottande icke få vända sig mot styrelsen,

gäller det att avgöra, om han ej heller bör få hålla sig till någon annan,

flottningsföreningen, övriga flottande eller de av dessa, som bidragit till

beslutet om ansvarsfrihet.

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

Någon dylik befogenhet finnes ej medgiven i den allmänna bolagsoch

föreningslagstiftningen och skulle, bortsett från dess principvidrighet,

val, om den funnes, huvudsakligen hava till följd, att till ringa båtnad

för det hela uppkomna meningsskiljaktigheter skulle sträcka sin verkan

under avsevärd tidrymd.

Så lånod inom flottningsföreriingarna förhållandena äro likartade med

dem inom ett bolag eller en vanlig ekonomisk förening, d. v. s. såvitt det

gäller allenast förhållandet mellan ett och samma års flottande, lärer det

ej heller finnas någon anledning att för nu ifrågavarande lagstiftnings del

frångå nämnda allmänna grundsats. Korrektivet mot missbruk de senare

emellan ligger i stadgandet i 53 § sista stycket jämfört med 61 § andra

stycket.

Däremot får det nog anses vara en riktig tanke hos förslaget, att

beträffande ifrågakomna föreningar vissa säkerhetsföreskrifter kunna vara

erforderliga med hänsyn därtill, att föreningarna för varje flottningsår

växla medlemsbestånd och att den ena uppsättningen medlemmars intressen

så långt ifrån behöva sammanfalla med den andras, att det tvärtom

kan för det ena årets flottande föreligga en stark frestelse att söka

skjuta över så mycket som möjligt av de nödvändiga utgifterna för flottledens

vidmakthållande och dylikt på det andra årets flottande. Det lärer

otvivelaktigt böra sörjas för att rättelse kan vinnas i missförhållanden,

som hava sin rot däruti, att något års flottande givit efter för en dylik

frestelse.

Nu senast framförda synpunkter äga sin fulla giltighet även ifråga

om beslut och avtal, för vilkas tillkomst ffottningsstämman är oinedrlbart

ansvarig. Såvitt gäller förhållandet mellan samma års flottande, synas

jämväl beträffande sådana beslut och avtal minoriteten och frånvarande

böra få finna sig uti vad flottningsstämmans majoritet beslutat, medan

däremot beträffande förhållandet mellan olika års flottande rättelse i vad

som tillskapats genom ett olämpligt eller av ensidiga intressen förestavat

beslut eller avtal bör kunna vinnas genom myndighets ingripande.

Av det förut anförda framgår, att den rättelse, som sålunda bör

kunna vinnas, icke må få rikta sig mot själva giltigheten utåt av beslutet

eller avtalet, utan att den bör vara inskränkt till ett överförande av de

oförmånliga verkningarna av detsamma, så långt med skälighet överensstämmer,

å den årgång flottande, vilken bär ansvaret för detsamma.

Med iakttagande av vad sålunda anförts skulle alltså paragrafen komma

att innehålla huvudsakligen att, om flottande menar, att genom föreningens

beslut om kostnaders uttaxering flottningen oskäligt betungas eller att ett

för föreningen fattat beslut eller träffat avtal om arvode åt styrelseleda
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

227

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

mot eller revisor eller om flottningschefs, tjänstemans eller arbetares anställande

eller om sålunda anställd persons avlöningsförmåner eller om

pension, olycksfalls- eller sjukdomsunderstöd eller dylikt åt honom eller

hans anhöriga är oförenligt med flottledens intresse eller länder till

uppenbart men för de flottande, den flottande skall äga söka rättelse hos

Konungens befallningshavande; att flottande, som förmenar, att genom ett

under föregående flottningsår för föreningen fattat beslut eller träffat avtal

å flottningen under det år, då han deltager i densamma, lagts kostnad,

som ej bör gäldas av det årets flottande eller som är uppenbart

oskälig, likaledes skall vara berättigad att söka rättelse hos Konungens

befallningshafvande, samt att rättelse, varom nu senast varit tal, ej må gå

ut på annat, än att kostnaden skall alltefter omständigheterna helt eller

delvis bestridas av de flottande under det år, varunder beslutet fattats

eller avtalet ingåtts.

Justitieråden GulUtrcmd och Wedberg samt regeringsrådet PlantingGyllenbåga

instämde i huvudsak med justitierådet von Seth.

68 §.

Lagrådet:

läkt!ages vad som hemställts i fråga om 3 §, blir stadgandet i sista

punkten av förevarande paragrafs andra stycke överflödigt.

69 §•

Lagrådet:

Det ligger synnerlig vikt uppå att, då barkning skall äga rum, den

sker på fullt tillfredsställande sätt. Uttrycket i andra stycket, att virket

skall hava väsentligen befriats från bark, kunde möjligen tolkas såsom innebärande

en eftergift i fordran på barkningens ordentliga utförande och

svnes böra utbytas mot annat, som strängare inskärper kravet på avbarkningens

fullständighet, såvitt sig göra låter.

72 och 73 §§.

Lag rå<l et:

I första stycket av 72 § ålägges det Konungens befallningshavande

alternativt att, om så erfordras, låta genast avhjälpa förefintlig brist å

flottledsbyggnad på bekostnad av flottande, som därför böra svara; och

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

enligt 73 § äger Konungens befallningshavande under vissa förutsättningar

enahanda vårdnad om sjunket eller sjunkande virkes bortförande, sola i

72 § första stycket sägs om underhåll av flottledsbyggnad.

Det synes emellertid näppeligen kunna begäras, att Konungens befallningshavande

själv skall uttaga kostnaden av de särskilda flottande, som

skola svara för densamma. Särskilt i 73 §:s fall skulle detta mången gång

nödvändiggöra en utredning, som Konungens befallningshavande knappast

kan åstadkomma. Virket kan ju härröra frän ett flertal års flottning, och

det lärer för sådant fall endast vara flottningsstyrelsen, som har någon

möjlighet att på rättvist sätt fördela kostnaden. Konungens befallningshavande

synes liksom i de i 72 § andra stycket och 74 § avsedda fallen

höra få hålla sig till flottningsföreni ngen, inom vilken det sedan får bliva

eu inre fråga, om kostnaden skall gäldas av ett eller flera års flottande,

om den skall gäldas amorteringsvis o. s. v. Skulle för året ej någon flottningsstyrclse

finnas, bereder ju 41 § andra stycket tillfälle till sakens

ordnande.

79 §■

Lagrådet:

Bestämmelserna i de fyra sista styckena av 56 § äga motsvarighet

i 81 § lagen den 12 augusti 1910 om aktiebolag. I 133 § av sistnämnda

lag stadgas straff för förseelser i vissa avseenden mot berörda 81 §. Motsvarande

straffstadgandcn saknas däremot i förevarande lagförslag, men

synas böra upptagas däri.

8G §.

Lagrådet:

Rätt till ersättning för flottningsskada preskriberas enligt gällandelag

först efter tio år, medan enligt 9 § av förslaget såsom huvudregel

gäller, att ersättningsanspråk mot flottningsförening skall anmälas före utgången

av det år, då skadan uppkom, vid äventyr, om tiden försittes, att

rätt till talan är förlorad. Det synes, som om i analogi med vad eljest

plägar ske, då genom en ny lag förut medgiven tid för talans anställande

förkortas, i förevarande paragraf borde beträffande sådan skada, som i 2

kap. avses, införas bestämmelse att, om ej frihet från krav på ersättning

för skada, som skett före den nya lagens trädande i kraft, vinnes fortare

med tillämpning av hittills gällande bestämmelser, rätt till talan om ersättningens

utfående i varje fall skall vara förlorad, om ej inom ett år

efter den nya lagens trädande i kraft ersättningsanspråket anmäles i den

ordning 9 § stadgar.

s. 229 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 4.

229

I vissa flottleder, tillkomna före den 1 maj 1881, bedrives ännu

flottningen utan att de flottande äro sammanslutna till en förening. Då

den nu föreslagna lagstiftningen vill genomföra föreningstvånget Sven såvitt

angår dessa äldre leder, synes det lämpligen böra åläggas Konungens

befallningshavande tillse ej blott, såsom i denna paragraf stadgas, att

förut fastställda reglementen vederbörligen ändras utan ock att reglemente

för flottningsförening varder beträffande sådan led antaget och fastställt.

Justitierådet von Seth:

De föreslagna nya lagarna om ändring i vissa delar av vattenlagen

och om flottning i allmän ffottled innehålla i avseende å ny flottleds upplåtande

till allmänt begagnande bestämmelser avsedda att bereda kontroll

över att föreskrivna arbeten dessförinnan blivit ordentligt utförda. Sålunda

stadgas i 13 kap. 1 § vattenlagen att, när i mål, som avser företag enligt

6 kap. samma lag, beslut meddelas om byggnads eller annat arbetes

utförande, då skall, såvitt ej arbetet utföres av flottningsföreningen och

det är av mindre betydenhet, föreskrift meddelas om besiktning av detsamma,

och i 16 § av det sistnämnda förslaget föreskrives att, sedan de

för allmän flottleds inrättande föreskrivna arbetena blivit besiktigade och

godkända, flottleden skall av Konungens befallningshavande genom särskilt

beslut upplåtas till allmänt begagnande.

Dessa bestämmelser motsvaras i gällande flottningsstadga av föreskrifterna

i 1 mom. av 8 § att, då de för flottled eller visst distrikt därav

föreskrivna arbetena blivit fullbordade, anmälan därom skall göras hos

Konungens befallningshavande, som har att draga försorg om arbetenas

besiktning, och i 2 mom. av samma paragraf att, innan de i avseende å

farled eller i övrigt till skydd mot skada genom flottningen föreskrivna

arbetena blivit avsynade och godkända, flottleden eller den del därav, varom

fråga är, icke får upplåtas till allmänt begagnande.

Med hänsyn till hithörande stadgandens övervägande processuella

natur torde av allmänna rättsgrundsatser följa, att efter de nya lagarnas

trädande i kraft det blir deras bestämmelser, som komma att bliva tilllämpliga

även i avseende å flottleder, om vilkas inrättande beslut fattats

med tillämpning av äldre lag, men som ej hunnit bliva upplåtna till allmänt

begagnande före de nya lagarnas ikraftträdande, och detta så, att

de nya bestämmelserna skola bliva bestämmande i avseende å alla åtgärder,

som komma i fråga att därefter vidtagas, även om anledning till

åtgärden givits av någon dessförinnan förekommen omständighet, men

att åtgärder, som under äldre lags giltighetstid företagits i enlighet med

dennas föreskrifter, bibehålla sin giltighet.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 4 käft. (Nr 4.)

30

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

Har besiktning enligt 8 § 1 morr), flottningsstadgan redan hunnit

verkställas, då de nya lagarna träda i kraft, uppstå icke några svårigheter.

Konungens befallningshavande har då endast att enligt 16 8 lagen om

flottning i allmän flottled besluta om flottledpns upplåtande.

Aven om saken ej fortskridit så långt, men likväl anmälan enligt

8 § 1 mom. flottningsstadgan hunnit ske, torde övergången till de nya

bestämmelserna icke möta några svårigheter. Konungens befallningshavande

har då att jämlikt 13 kap. 10 § vattenlagen påkalla besiktning,

varefter förfares enligt de om sådan besiktning lämnade föreskrifterna samt

16 § Ingen om flottning i allmän flottled.

Har emellertid saken ej ens fortskridit så långt som till anmälan

enligt 8 § 1 mom. flottningsstadgan, kunna däremot nog vissa svårigheter

yppas. Motsvarande anmälan är ej föreskriven som ett led i det av de

nya lagarna stadgade förfaringssättet, och dessa känna överhuvudtaget ej

något annat sätt för frågans väckande än det i 13 kap. 1 § vatteidagen

föreskrivna förordnandet av vattendomstolen om besiktning, vilket ju å

andra sidan saknar motsvarighet i de jämlikt äldre lag meddelade besluten

om flottleds inrättande. Den rätta lösningen ligger nog däri, att även

i nu ifrågavarande fall anmälan göres till Konungens befallningshavande

och att Konungens befallningshavande därefter förfar på samma sätt,

som härovan angivits som det rätta, då anmälan men ej mera redan rnedhunnits

vid de nya lagarnas trädande i kraft. För så vitt arbetena dessförinnan

hunnit avslutas, kan möjligen en dylik anmälningsskyldighet redan

anses framgå av stadgandet i andra stycket av förevarande paragraf,

att skyldigheter, som uppkommit under den äldre lagens giltighetstid,

skola bedömas enligt denna. Eu mera allmänt gällande föreskrift bland

övergångsbestämmelserna om dylik anmälningsskyldighet, skulle säkerligen

bidraga till underlättande av övergången till den nya lagstiftningen.

Förslag1 till lag om förteckning å vattenområden, där allmän flottled finnes.

Lagrådet:

Förevarande lagförslag är avfattat efter mönstret av lagen om förteckning

å vattendrag, där kongsådra finnes. Det vill synas, som den

formella efterbildningen i vissa avseenden genomförts längre än med de

sakliga olikheterna mellan den redan gällande och den föreslagna lagen är

väl förenligt.

Jämlikt 1 kap. 5 § vattenlagen är frågan om kungsådras befintlighet

i visst vattenområde för varje fall beroende av huruvida området är

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

231

upptaget å lagakraftägande förteckning, upprättad i särskilt stadgad ordning.

I samma lagrum angives också den norm, som vid förteckningens

uppgörande skall följas.

Helt annat innehåll föreslås för det lagrum, 6 kap. 1 § vattenlagen,

vartill nu ifrågavarande lagförslag ansluter sig. Där stadgas intet om befintligheten

över huvud och för all framtid av allmän flottled i visst vattenområde.

Regler givas blott för avgörandet, i vilka vattenområden allmän

flottled skall anses finnas den 1 januari 1920; liksom nya allmänna

flottleder kunna tillskapas efter nämnda dag, så kan även en då förefintlig

allmän flottled sedermera bliva avlyst, kanske redan före utgången av

de två år, inom vilka process angående befintligheten av allmän flottled

skall jämlikt 3 § i nu ifrågavarande förslag kunna anhängiggöras vid

vattendomstolen. Därför är ej heller i 6 kap. 1 § vattenlagen tal om någon

förteckning, och härmed står i överensstämmelse, att förevarande lagförslag

icke påbjuder upprättande av någon enhetlig och fullständig

förteckning ens över de vattenområden, där allmän flottled finnes den 1

januari 1920. De provisoriska förteckningarna skola ej hopföras, och om

en mot desamma väckt klandertalan resulterar däri, att allmän flottled förklaras

vara den 1 januari 1920 befintlig i visst å förteckningarna ej upptaget

vattenområde, skall visserligen ett sådant beslut kungöras och anteckning

därom ske i vattenboken, men vattenområdet i fråga blir ej uppfört

å någon förteckning.

Vad nu anförts lärer giva fog för den erinran, att lagförslaget bör

förses med en rubrik, som bättre än den ifrågasatta och i närmare överensstämmelse

med de grundläggande stadgandena i 6 kap. 1 § vattenlagen

betecknar den tillämnade lagens innehåll.

Vidare kan anmärkas, att vad i 3 § säges om att visst vattenområde

förmenas hava med orätt upptagits å eller uteslutits från provisorisk förteckning

icke, med de bestämmelser, som givits angående förteckningarnas

upprättande, ger ett riktigt uttryck åt tanken, vilken är, att förteckningarna

förmenas ej i överensstämmelse med stadgandena i 6 kap. 1 § vattenlagen

angiva de vattenområden, i vilka allmän flottled skall bibehållas efter 1920

års ingång. Föreskriften i 3 § om underrättelses insändande till justitiekanslern

lärer saklöst kunna bortfalla, då hos denne knappast kan förväntas

någon särskild kännedom om de frågor, som i klanderprocessen komma

före, och ju vattendomstolen genom första punkten i paragrafens andra

stycke får sig ålagt att jämlikt 11 kap. 35 § vattenlagen göra anmälan till

Konungens befallningshavande, när domstolen anser förordnande av allmänt

ombud vara erforderligt. Det avgörande, varom talas i 5 §, torde böra

angivas gälla, huruvida den 1 januari 1920 allmän flottled fanns i visst

opaginerad Kontrollera mot PDF

232

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

vattenområde eller icke. Till överensstämmelse härmed bör ock avfattningen

av 6 § jämkas. Sistnämnda paragraf bör ytterligare omredigeras så,

att det oegentliga uttrycket »laga kraft ägande förteckning som ovan

nämnts» avlägsnas och i övrigt motsvarande lagrum i kungsådreförteckningslagen

närmare följes.

Förslag till lag om ändrad lydelse av 19 kap. 15 § strafflagen.

Förslag till lag om ändrad lydelse av 24 och 30 §§ i förordningen den

16 juni 1875 angående inteckning i fast egendom.

Lagrådet lämnade förslagen utan anmärkning.

Ur protokollet

Erik Öländer.

s. 233 Kontrollera mot PDF

Kungl. MajUs proposition nr 4.

233

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 17 januari 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Sciiotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson. * ?!

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Löfgren anmälde efter

gemensam beredning med cheferna för civil- och jordbruksdepartementen

lagrådets den 26 november 1918 avgivna utlåtande över de den 18 september

1918 till lagrådet remitterade förslagen till

1) lag om ändring i vissa delar av vattenlagen,

2) lag om flottning i allmän flottled,

3) lag om förteckning å vattenområden, där allmän flottled finnes,

4) lag om ändrad lydelse av 19 kap. 15 § strafflagen, samt

5) lag om ändrad lydelse av 24 och 36 §§ i förordningen den 16

juni 1875 angående inteckning i fast egendom.

Efter att hava redogjort för utlåtandets innehåll anförde föredragande

departementschefen:

»De av lagrådet framställda erinringarna beröra, såsom av den

lämnade redogörelsen framgår, icke de principer, å vilka lagförslagen

s. 234 Kontrollera mot PDF

234

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

byggts; särskilt bär lagrådet icke haft något att erinra mot de principer

i avseende å flottningens rätt till erforderligt vatten i vattendragen,

varpå förslagen grundats och som av mig . närmare utvecklats i mitt anförande

till statsrådsprotokollet den 18 september 1918. Lagrådets mot

vissa detaljer i lagförslagen gjorda anmärkningar hava så gott som

samtliga vunnit beaktande i de reviderade förslag, jag nu går att framlägga,

och har sålunda hl. a. rubriken å det till lagrådet remitterade

förslaget till »lag om förteckning å vattenområden, där allmän flottled

finnes» utbytts mot den mera riktiga beteckningen »lag huru avgöras

skall, varest tidigare tillkommen allmän flottled skall jämlikt vattenlagen

bibehållas». Endast i några punkter har jag funnit lagrådets anmärkningar

ej böra föranleda till vidtagande av ändringar i den av lagrådet

angivna riktning, och tillåter jag mig i korthet anföra skälen därför.

Den otydlighet i avfattningen av 14 § i 6 kap. av förslaget till lag

om ändring i vissa delar av vattenlagen, som av lagrådet anmärkts,

synes mig böra avhjälpas på det sätt, som bäst överensstämmer med

förslagets grunder i övrigt och särskilt med 20 § av förslaget till flottningslag,

nämligen så, att därest ny anläggare ej erhålles i de fall, som

förstnämnda lagrum behandlar, vattendomstolen har att förklara, att beslutet

om flottledens inrättande förfallit. I anslutning härtill har i en

ny 28 § av samma kapitel införts bestämmelse, huru med anläggning

för flottleden under viss förutsättning må förfaras, därest dylikt beslut

förklaras förfallet. Till sagda nya § har därvid överförts fjärde stycket

av 27 § samma kapitel i det remitterade förslaget.

Vid 17 och 18 §§ i nämnda kapitel har lagrådet erinrat, att giltigt

skäl saknades att särskilt för sig behandla skyddsanordning enligt 18 §,

då redan 17 § helt allmänt talade om ändrade eller nya anordningar till

förekommande av skada. Häremot må dock anmärkas, att ehuru visserligen

nämnda §§ båda handla om rätt för skadelidande att mot flottningsförening

väcka talan om vidtagande av anordningar till skydd mot

skada i följd av flottningen, så äro likväl de rättsförhållanden, som regleras

i sagda £?£, av skild natur, vilket ock föranleder, att påföljden av

underlåtenhet att framställa dylik talan är olika. I 17 § avhandlas huvudsakligen

sådana skyddsanordningar, som bort vidtagas redan vid flottledens

inrättande, men som av kostnadsskäl eller annan orsak då ansetts

icke böra föreskrivas till utförande eller som måhända rent av

förbisetts; även om den skadelidande underlåter att påyrka sådana

skyddsanordningars utförande, är han fortfarande berättigad till full ersättning

för den skada, som tillskyndas honom. Från den skadelidandes

synpunkt innebär alltså den talan om skyddsanordningar, som omför
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

235

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

mäles i 17 §, ett yrkande att få utbyta rätten till skadeersättning mot

en anordning, som förhindrar vidare skadas uppkomst. I 18 § åter behandlas

ett speciellt slag av skyddsbyggnader, nämligen sådana varav

behov inträder först i samband med att någon utför vattenverksbyggnad

eller annan anläggning, som kan skadas av det i vattendraget framflytande

timret. För dylik skada är byggnadens ägare enligt 7 § flottningslagen

icke berättigad till ersättning, om han underlåter att hos vattendomstolen

påkalla prövning av skyddsanordningens vidtagande; han får

själv stånda den skada, som genom flottningen orsakas å byggnaden.

Då det tillika i detta sistnämnda fall är av synnerlig vikt, att tydliga

lagbestämmelser återfinnas i vattenlagen till ledning för dem, som ämna

utföra vattenverksbyggnader i allmän flottled, har jag funnit förevarande

stadganden om skyddsanordningar böra fortfarande upptagas särskilt under

två olika §§.

Under 33 § tredje stycket i lagen om flottning i allmän fiottled

upptog det remitterade förslaget, i överensstämmelse med de flottningssakkunnigas

förslag, ett stadgande av innehåll bland annat, att förlagsmedel,

som det åligger de flottande att årligen inbetala till flottningsförening

för omkostnadernas gäldande, ej finge tagas i mät för annat

ändamål än täckande av föreningens utgifter för det år, för vilket förlaget

lämnats. Mot denna bestämmelses bibehållande har lagrådet uttalat

betänkligheter. Det vore, yttrar lagrådet, otänkbart, att medel, som

motsvara förlaget, skulle kunna hållas effektivt avskilda från andra tillgångar,

och, även om så kunde ske, krävde hänsynen till en eventuell

fordringsägares intressen, att han borde kunna erhålla gottgörelse nr föreningen

tillhöriga medel. Avsåge hans krav gottgörelse för en fordran,

som ytterst skulle gäldas av ett föregående års flottande, skulle han

ställas alldeles rättslös, om han ej finge vid en utmätning hålla sig till

de tillgångar, som finnas.

Denna lagrådets anmärkning kan jag emellertid ej finna befogad.

Vad angår erinringen att förlagsmedel ej skulle kunna hållas avskilda

från andra tillgångar, må framhållas, att en flottningsförening icke

innehar annan utmätningsbar egendom än de penningar, som de

flottande årligen tillskjuta eller som av styrelsen upplånas i avvaktan

på att dessa förlag inflyta. Flottledsanläggningarna och den lösa flottningsmaterielen

tillhöra ej föreningen, utan flottleden såsom sådan

och skola enligt 6 kap. 24 § vattenlagen, mot vilket lagrum lagrådet ej

haft något att erinra, ej kunna tagas i mät för gäldande av föreningens

löpande utgifter. Samma är förhållandet med de flottledsfonder, som

jämlikt 32 § flottningslagen komma att bildas; de ägas ej av föreningen

s. 236 Kontrollera mot PDF

236

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

och skola i övrigt enligt nämnda stadgande hållas avskilda från förlagsmedlen

och vara fritagna från utmätning för gäldande av de vanliga

flottningsomkostnaderna. Årets förlagsmedel äro alltså de enda tillgångar,

som vid en utmätning mot föreningen kunna komma i fråga. Beträffande

åter erinringen att hänsyn till fordringsägarens intressen skulle kräva,

att de tillgångar, som tillskjutits av ett visst års flottande, borde kunna

tagas i mät för gäldande av fordringar, varför föregående års flottande

ensamt äro ansvariga, får jag anföra följande. Såsom de flottningssakkunniga

i sina motiv till stadgandet framhållit, äro de flottandens förlagsmedel

av dem avsedda endast till gäldande av de flottningskostnader,

som framforslandet av deras virke föranleder, och ej till betalande av

föregående års omkostnader. De flottande under ett visst år hava i

stort sett intet gemensamt med föregående års flottande, utan varje års

förvaltning är ett särskilt helt för sig; vid varje flottningsårs slut äger

likvidation rum inom föreningen, så att, sedan alla dess skulder guldits,

återstående penningar återbetalas till de flottande. Ej heller stå de

flottande under ett visst år i något som hälst rättsförhållande till föreningens

borgenärer under föregående år; det vore därför stridande mot

rättvisa och billighet, om blott den omständigheten, att de flotta i samma

vattendrag, skulle medföra skyldighet för dem att gälda de föregående

trafikanternas obetalda flottningskostnader. Fordringsägaren kan sålunda

icke med rätta påstås lida någon rättsförlust genom den föreslagna anordningen.

Tvärtom vore det ett obehörigt gynnande av honom, om

han skulle berättigas utfå sin fordran från andra personer än de verkliga

gäldenärerna, d. v. s. medlemmarna i föreningen under det år,

då hans fordran uppkom. Mot de senare är han fortfarande berättigad

vända sig, och genom stadgandet i 2 momentet av 33 § i det nu överarbetade

förslaget ha meddelats bestämmelser, varigenom för en äldre

fordringsägare säkerställes möjligheten att göra sig betald hos dem det

vederbör, utan att ett senare års förlagsmedel behöva tillgripas. Enligt

detta stadgande har ju den fungerande styrelsen ålagts att utan dröjsmål

verkställa uttaxering av fordringsbeloppet hos vederbörande äldre

flottande och möjlighet lämnats att erhålla verkställighet å uttaxeringslängden

såsom å lagakraftägande dom. Skulle styrelsen underlåta att

föranstalta om dylik uttaxering, är den jämlikt 48 § i flottningslagen

underkastad skadeståndsansvar.

Vid 8(5 § i samma lag har lagrådet slutligen i fråga om övergångsbestämmelserna

hemställt, att den nya lagens föreskrifter i 2 kap. om

preskription av flottningsskada borde bliva tillämpliga även beträffande

dylik skada, som uppkommit före lagens ikrafträdande. Rätt till

s. 237 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

237

talan om utfående av ersättning för flottningsskada, uppkommen före den

1 januari 1920, skulle alltså vara förlorad, om ej senast inom ett år efter

nämnda dag ersättningsanspråket anmäldes i den ordning, 9 § stadgar.

Även om en dylik bestämmelse skulle stå i överensstämmelse med vad

vanligen plägar föreskrivas, då genom en ny lag förut medgiven tid för

talans anställande förkortas, har jag dock med hänsyn till de rättsförluster,

som därigenom skulle kunna uppstå för den stora gruppen strandägare

utefter våra flottleder, ansett sådant stadgande ej böra i förslaget

införas. Man torde nämligen ej kunna förutsätta, att strandägarna i allmänhet

genast erhålla en mera ingående kännedom^ om eu sådan speciallag

som den förevarande och allra minst om lagens övergångsbestämmelser,

varför det vore att befara, att de av ren okunnighet skulle gå miste om

en rätt, som de i god tro förmenat vara dem bibehållen flere år framåt.

För de flottande åter torde upptagandet av en dylik bestämmelse ej bliva

av någon större betydelse. Det remitterade förslaget har därför i denna

del bibehållits oförändrat, och dess innebörd härutinnan bliver således

den, att rätten till ersättning för flottningsskada, som inträffat före den

1 januari 1920, preskriberas först efter tio år från det skadan i varje

fall uppkom.

Utöver den omarbetning av förslagen, som föranletts av lagrådets

yttrande, hava däri företagits vissa mindre jämkningar av formell natur.

Vid remitterandet till lagrådet av förevarande lagförslag erinrade

jag beträffande frågan om beredande av bostäder vid flottlederna åt

flottningsai’betarna, att den tillsyn över dessa bostäder, som kunde finnas

erforderlig, icke borde regleras i denna lagstiftning, utan anordnas i särskild

ordning. Denna fråga äger nära samband med innehållet av det

lagförslag angående beredande i vissa fall vid skogsavverkning och kolning

av härbärge åt arbetarna m. in., om vars framläggande för årets riksdag

chefen för civildepartementet torde komma att hemställa; och har

jag i samråd med chefen för civildepartementet under övervägande

spörsmålet, huru det särskilda skydd, som i nu ifrågavarande hänseende

torde böra beredas flottningsarbetarna, bör närmare regleras. Det är

min mening, att förslag härom skall kunna föreläggas Kungl. Maj:t

i sådan tid, att särskild proposition i ärendet kan avlåtas till innevarande

riksdag.»

Föredraganden uppläste härefter i erforderliga delar förslagen till

lag om ändring i vissa delar av vattenlagen, lag om flottning i allmän

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 4 Käft. (A r 4.) 31

s. 238 Kontrollera mot PDF

238

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

flottled, lag huru avgöras skall, varest tidigaste tillkommen allmän flottled

skall jämlikt vattenlagen bibehållas, lag om ändrad lydelse av 19 kap.

15 § strafflagen, samt lag om ändrad lydelse av 24 och 36 §§ i förordningen

den 16 juni 1875 angående inteckning i fast egendom; och hemställde

departementschefen, att förslagen måtte, jämlikt § 87 regeringsformen,

genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Denna hemställan, i vilken statsrådets övriga ledamöter

instämde, täcktes Hans Maj:t Konungen bifalla,

och skulle till riksdagen avlåtas proposition av den

lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

A dil Wifvesson.

Stockholm 1919. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.

183543

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (5)

5 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:192 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av vattenlagen m. m., dels ock elva i anledn s. 1 i texten
  2. 2LU 1919:39 Memorial med föranledande av återremiss av andra lagutskottets utlåtande nr 28 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om skyldighet i vis s. 1 i texten
  3. 2LU 1919:40 Memorial angående arvode åt den, som inom andra lagutskottet biträtt vid behandlingen av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om vissa ändringar s. 3 i texten
  4. 2LU 1919:18 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av vattenlagen m. m. dels ock i anledning därav väckta mot s. 1 i texten
  5. 2LU 1919:16 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition med förslag till lag angående beredande i vissa fall vid skogsavverkning och kolning av härbärge åt arbetarna a3 i texten