Sök i Ratio Lex

Angående gemensamt rörelsekapital för statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning m. in

1919-01-31 · 22 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 21 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:59, Angående gemensamt rörelsekapital för statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 59.

1

Nr 59.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående gemensamt

rörelsekapital för statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning

m. in.; given Stockholms slott den 31 januari 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

att de medel, vilka inflyta som köpeskillingar eller mellangifter vid

försäljning eller bortbytande från statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning

av tomter och områden, byggnader, inventarier och dylikt, må

ingå till en till samma fastighetsförvaltning hörande fond, i vilken Trollhätte

fastighetsförvaltnings rörelsekapital jämväl må uppgå;

att denna fond må utgöra rörelsekapital för statens vattenfallsverks

fastighetsförvaltning och att av densamma må bestridas dels ersättningar

för byggnader, då sådana skola av staten från tomtarrendatorer eller

tomträttshavare lösas, dels kostnaderna för de anläggningar, som erfordras

för ordnande och tillgodogörande av de till statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning

hörande områden, dels ock kostnaderna för anskaffande

av de för samma fastighetsförvaltning erforderliga inventarier; samt

att från berörda fond må, i huvudsaklig överensstämmelse med de

i statsrådsprotokollet över civilärenden angivna grunder, utlämnas byggnadslån

åt personer, till vilka med äganderätt eller tomträtt upplåtas

tomter inom sådana för egna hem avsedda områden å de till statens

vattenfallsverks fastighetsförvaltning hörande fastigheter, för vilka planer

för bebyggande av Kungl. Maj:t fastställts eller komma att fastställas.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

Axel Scliotte.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 50 käft. (Nr 59.)

241 19 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 59.

Vattenfalls - styrelsen.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 31

januari 1919.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:

I skrivelse den 31 oktober 1918 har vattenfallsstyrelsen gjort

framställning rörande vissa frågor om disposition av medel, som inflyta

vid försäljning av områden från de under styrelsens förvaltning stående

fastigheter m. m.

Därvid har vattenfallsstyrelsen anfört följande:

»Genom brev den 31 december 1914 har Kungl. Maj:t, i enlighet med beslut

av 1914 års riksdag, bemyndigat vattenfallsstyrelsen att, där så prövas

lämpligt, på vissa villkor försälja ej mindre till statens kraftverk hörande elektriska

ledningsnät, som användas för detalj distribution av elektrisk energi, än

även statens vattenfallsverk tillhöriga, för kronan obehövliga byggnader, maskiner

och övriga inventarier jämväl i de fall, att ledningsnäten, byggnaderna och inventarierna

äro att hänföra till fast egendom. Vidare har Kungl. Maj:t genom

samma brev förordnat, att de medel, som inflyta vid försäljning av distributions
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 59.

nät jämte tillhörande transformerings- och fördelningsanläggningar, instrumentering

och mätare, skola tillgodoföras av riksdagen beviljat anslag för utförande

av distributionsanläggningar.

Enligt medgivande av 1917 års riksdag har Kungl. Maj:t genom brev den 29

juni 1917 bemyndigat vattenfallsstyrelsen att intill utgången av år 1924 försälja

tomter från de delar av de under vattenfallsstyrelsens förvaltning ställda fastigheter,

för vilka planer för bebyggande av Kungl. Maj:t fastställts eller komma att

fastställas, ävensom från det i brevet den 5 juni 1909 omförmälda industri- och

hamnområdet å hemmanet Stallbacka vid Trollhättan. Däremot skall, då fråga

uppkommer om försäljning av annat område, ärendet underställas Kungl. Maj:ts

prövning. Vidare har Kungl. Maj:t i samma brev bemyndigat vattenfallsstyrelsen

att intill utgången av år 1924 dels bortbyta tomter och områden från de under

styrelsens förvaltning ställda fastigheter, där ej bytet är av större omfattning, i

vilket fall saken skall underställas Kungl. Maj:ts prövning, dels ock genom upplåtelse

av tomträtt eller genom utarrendering eller på annat sätt, som finnes lämpligt,

bereda avkastning av den del av de under styrelsens förvaltning ställda

egendomarna, som icke försäljes eller är för statens vattenfallsverk omedelbart

erforderlig.

Liknande medgivanden hava redan förut vid olika tillfällen lämnats vattenfallsstyrelsen

beträffande de under styrelsens förvaltning ställda fastigheter i

Älvsborgs samt Göteborgs och Bohus län, och planer för bebyggande av olika

egnahemsområden vid Trollhättan hava likaledes tidigare fastställts av Kungl. Maj:t.

Genom brev den 30 december 1911 har Kungl. Maj:t, såsom nedan närmare omförmäles,

givit anvisning på medel till bestridande av kostnaderna för ordnande

och tillgodogörande av vissa områden inom Älvsborgs samt Göteborgs och

Bohus län.

Sedan vattenfallsstyrelsen med skrivelse den 12 november 1917 ingivit en

plan för anordnande av ett industriområde och ett bostadsområde vid Porjus,

har Kungl. Maj:t genom brev den 8 februari 1918 bemyndigat vattenfallsstyrelsen

att tills vidare försälja industritomter inom det å nämnda plan upptagna industriområdet

ävensom att intill utgången av år 1918 försälja tomter inom viss del

av det å planen angivna bostadsområdet.

Dylika bostads- och industriområden å kronan tillhörig mark kunna tänkas

komma till stånd jämväl vid vissa andra till statens vattenfallsverk hörande

kraftstationer, och för övrigt kunna försäljningar av enstaka tomter eller områden

ävensom av obehövliga byggnader, maskiner och övriga inventarier förekomma

var som helst å de till statens vattenfallsverk hörande egendomarna.

Det gäller nu att avgöra, dels huru de vid ifrågavarande försäljningar inflytande

medel skola disponeras, dels huru erforderliga medel skola beredas för

bestridande av kostnaderna för de vägar, vatten- och avloppsledningar, järnvägsspår

m. fl. anläggningar, som utgöra en nödvändig förutsättning för att ovannämnda

bostads- och industriområden skola kunna exploateras genom upplåtande

av tomter.

Såsom ovan antytts, har sistnämnda fråga redan genom brev den 30 december

1911 ordnats beträffande eu del av ifrågavarande områden. I detta brev

föreskrev Kungl. Maj:t, bland annat:

att den egendom, som stode under vattenfallsstyrelsens förvaltning, skulle

under den gemensamma benämningen ''statens vattenfallsverk i bokföringsliänseende

fördelas på följande särskilda affärer, nämligen:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 59.

1) Trollhätte kanalverk,

2) Trollhätte kraftverk,

31 Trollhätte fastighetsförvaltning,

4) Diverse vattenfall och fastigheter inom Älvsborgs samt Göteborgs och

.Dohus län,

5) Vattenfall och fastigheter, inköpta för elektrisk drift vid statens järnvägar,

6) Diverse vattenfall och fastigheter,

7) Porjus kraftverk och

8) Älvkarleby kraftverk;

att köpeskillingarna för de från fastigheter, tillhörande Trollhätte fastighetsförvaltning,

försålda tomter och områden skulle förvaltas och bokföras såsom en

till samma fastighetsförvaltning hörande särskild fond, i vilken de dåvarande

fonderna A och B skulle uppgå;

att denna fond skulle tillökas med det av7 1908 års riksdag för utlämnande

ay byggnadslån vid Trollhättan anvisade lånebeloppet å 400,000 kronor, samt att

nämnda lånebelopp icke skulle återgäldas till riksgäldskontoret;

att den genom sammanläggning sålunda bildade fonden finge utgöra rörelsekapital

för Trollhätte fastighetsförvaltning, och att av densamma finge utgå dels

ersättningar för byggnader, då sådana skola av staten från tomtarrendatorer och

tomträttshavare lösas, dels och sådana utgifter, som erfordras för ordnande och

tillgodogörande av de till Trollhätte fastighetsförvaltning hörande områden, och

som tillika representera en motsvarande ökning av värdet å fastighetsförvaltningens

fasta och lösa egendom;

att från samma fond finge, enligt de närmare bestämmelser, som av Kungl.

Magt utfärdats eller komme att utfärdas, utlämnas byggnadslån åt personer,

till vilka med äganderätt eller tomträtt upplåtas tomter inom visst angivet egnahemsområde

vid Trollhättan;

att köpeskillingarna för de från ''diverse vattenfall och fastigheter inom

Alvsborgs samt Göteborgs och Bohus län’ försålda tomter och områden skulle

förvaltas och bokföras såsom en till nämnda fastighetsaffär hörande särskild

fond; samt

att för denna fond skulle i tillämpliga delar gälla samma bestämmelser

som de, vilka fastställts för den till Trollhätte fastighetsförvaltning hörande

fonden.

I likhet med vad sålunda bestämts beträffande de till Trollhätte fastighetsförvaltning

hörande områdena synes det lämpligt, att jämväl beträffande statens

vattenfalls v erks bostads- och industriområden vid Porjus och eventuellt vid andra

platser de för försålda tomter inflytande köpeskillingarna få användas till bestridande

av kostnaderna för de för områdenas ordnande och tillgodogörande

erforderliga anläggningarna. Försäljningsprisen för tomterna böra givetvis bestämmas

med hänsyn till självkostnaden för marken och för nämnda anläggningar.

t 00

Där det, såsom vid Porjus, är fråga om en nystartad tomtrörelse, torde

det emellertid draga en avsevärd tid, innan de inflytande försäljningsmedlen för

tomter bliva tillräckliga för nyss angivna ändamål. Däremot uppgår Trollhätte

fastighetsförvaltnings bär ovan omförmälda rörelsekapital till ett rätt betydande

belopp, och torde köpeskillingar för tomter vid Trollhättan även under den

närmaste tiden komma att inflyta jämförelsevis rikligt.

Vid sådant förhållande synes saken lämpligen böra ordnas på det sättet,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 59.

5

att samtliga de här ovan med nr 3, 4, 5 och 6 betecknade fastighetsaffärerna

i bokföringsliänseende sammanslås till en enda förvaltningsgren, benämnd ''statens

vattenfallsverks fastighetsförvaltning'',

att till densamma i regel liänföres den till statens vattenfallsverk hörande

fasta egendom, som icke är direkt behövlig för kanal- eller kraftverken eller för

motsvarande anläggningsarbeten,

att alla de från den sålunda sammanslagna fastighetsförvaltningen härrörande

försäljningsmedel för försålda tomter och områden samt byggnader och inventarier

m. m. få ingå till en för hela denna förvaltningsgren gemensam fond,

innefattande jämväl Trollhätte fastighetsförvaltnings nuvarande rörelsekapital, samt

att nämnda fond får utgöra rörelsekapital för statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning

och användas till bestridande av kostnaderna för de anläggningar,

som erfordras för ordnande och tillgodogörande av de till nämnda fastighetsförvaltning

hörande områden, ävensom till anskaffande av de för samma fastighetsförvaltning

erforderliga inventarier.

De skäl, som förut motiverat en uppdelning av den till statens vattenfallsverk

hörande fastighetsförvaltningen på fyra särskilda affärer, äro numera

på grund av förändrade förhållanden utav mindre betydelse. Däremot skulle en

sammanslagning, sådan som ovan förordats, medföra en högst önskvärd förenkling

såväl vid upprättande av statförslag som isynnerhet beträffande bokföring och

redovisning.

Det här ovan omförmälda, av Kungl. Maj:t den 30 december 1911 lämnade

medgivandet för vattenfallsstyrelsen att från Trollhätte fastighetsförvaltnings

rörelsekapital utlämna byggnadslån åt personer, till vilka med äganderätt eller

tomträtt upplåtas tomter inom ett visst angivet egnahemsområde vid Trollhättan, var

en konsekvens av tidigare lämnade medgivanden i samma riktning enligt beslut

av 1907 och 1908 års riksdagar. Därefter har Kungl. Maj:t, enligt beslut av

1912 års riksdag, genom brev den 15 november 1912 bemyndigat vattenfallsstyrelsen

att från Trollhätte fastighetsförvaltnings rörelsekapital utlämna byggnadslån

företrädesvis åt i statens tjänst anställda personer, till vilka med

äganderätt eller tomträtt upplåtas tomter inom sådant för egna hem avsett område

å de till Trollhätte fastighetsförvaltning hörande fastigheter, för vilket plan blivit

av Kungl. Maj:t fastställd.

Samma skäl, som föranlett, att medel ställts till vattenfallsstyrelsens förfogande

för utlämnande av byggnadslån åt egnaliemsbyggare å statens områden

vid Trollhättan, föreligga givetvis även i fråga om de övriga egnahemsområden,

som anordnas å de till statens vattenfallsverk hörande fastigheter. Därest, på

sätt ovan föreslagits, ett gemensamt rörelsekapital för hela statens vattenfallsverks

fastighetsförvaltning bildas, borde därför bemyndigandet att utlämna byggnadslån

utvidgas till att gälla alla till nämnda förvaltning hörande egnahemsområden.

Under hänvisning till föredragande departementschefens anföranden i kamrarna

vid behandlingen av propositionen nr 59 till 1912 års riksdag angående

utlämnande av byggnadslån från Trollhätte fastighetsförvaltnings rörelsekapital

får vattenfallsstyrelsen vidare föreslå, att den år 1912 beslutade inskränkningen,

att byggnadslån skall utlämnas ''företrädesvis åt i statens tjänst anställda

personer’, måtte upphävas, så att bemyndigandet i detta avseende åter erhåller

den lydelse, som det hade före år 1912. Vattenfallsstyrelsen vill till stöd härför

även framhålla, att styrelsen givetvis bör hava full frihet att förflytta personal till

annan tjänstgöringsort, något som i viss mån försvåras i den mån personalen

har egna bostäder.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung1. Maj:ts Proposition Kr 59.

Den liär ovan angivna regeln, att den till statens vattenfallsverk hörande

fasta egendom, som icke är direkt behövlig för kanal- eller kraftverken eller för

motsvarande anläggningsarbeten, skall hänföras till fastighetsförvaltningen, bör

emellertid icke städse komma i tillämpning. Sådan fast egendom, som förvärvats

för medel, tillhörande ännu icke slutredovisade anläggningsanslag, dåra ti jämväl

inbegripna de fortlöpande anslagen för distributionsanläggningar, och som ej

vidare är behövlig för statens vattenfallsverk, bör nämligen kunna försäljas direkt

från vederbörande kanal- eller kraftverk, respektive från motsvarande anläggningsarbete,

och de därvid inflytande försäljningsmedlen böra naturligtvis tillgodoföras

vederbörande anslag. På samma sätt bör även förfaras med de medel, som inflyta

vid försäljning av sådana inventarier, som förvärvats för medel, tillhörande

ännu icke slutredovisade anläggningsanslag eller tillhörande de fortlöpande

anslagen för inköp av inventarier. Yad här berörts gäller emellertid så självklara

saker, att någon särskild föreskrift i ämnet icke torde vara behövlig.

På samma sätt som här ovan föreslagits beträffande inflytande försäljningsmedel,

borde givetvis även förfaras med de mellangifter, som eventuellt kunna

inflyta vid bortbytande av statens vattenfallsverk tillhörig egendom.

För var och en av de ovan omförmälda åtta underavdelningarna av statens

vattenfallsverk har från och med år 1912 upplagts ett särskilt konto i rikshuvudboken,

och därefter hava tillkommit ytterligare två dylika konton, nämligen för

''Södertälje kanalverk’ och ''statens vattenfallsverks centralförråd’.

Aven om den ovan förordade sammanslagningen av de med nr 3, 4, 5 och 6

betecknade fastighetsaffärerna till en enda fastighetsförvaltning kommer till stånd,

erfordras emellertid allt som oftast överflyttning av egendom mellan de återstående

avdelningarna av statens vattenfallsverk.

Sålunda böra de ovan omförmälda industri- och bostadsområdena vid Porjus,

vilka för närvarande tillhöra Porjus kraftverk, i enlighet med vad ovan föreslagits

överföras till fastighetsförvaltningen. Sedan vattenfallsstyrelsen med

skrivelse den 17 februari 1917 överlämnat eu plan för ett industri- och hamnområde

å hemmanet 3/g mantal Malöga Kassaregården, vilket gränsar intill statens

förra industriområde å Stallbacka vid Trollhättan och vilket delvis använts som

upplagsplats för vid Trollhätte kanals ombyggnad upptagna muddermassor, bär

Kungl. Maj.t genom brev den 9 mars 1917 bemyndigat vattenfallsstyrelsen att

inom ifrågavarande område försälja industritomter i huvudsaklig överensstämmelse

med den tomtindelning, som finnes utmärkt å förenämnda plan. Detta

område, vilket för närvarande är bokfört hos Trollhätte kanalverk, bör givetvis

även överföras till fastighetsförvaltningen. Detsamma gäller även om åtskilliga

andra områden, som måst inlösas på grund av Trollhätte kanals ombyggnad

men som icke vidare äro behövliga för kanalverkets drift.

Ä andra sidan böra åtskilliga till fastighetsförvaltningen hörande områden

och byggnader, som tagits i anspråk för ombyggnaden av Trollhätte kanal, överföras

till kanalverket. Vidare måste, allt efter som beslut fattas om anläggning

av nya kraftstationer eller om utvidgning av äldre dylika, de härför erforderliga

vattenfall och fastigheter, som tillhöra statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning,

överföras till respektive kraftverk. Vattenfallsstyrelsen tillåter sig i detta

hänseende endast erinra om de år 1918 fattade besluten om anläggning av

kraftstationer vid Lilla Edet och Motala samt om den förut beslutade tredje

utbyggnaden av kraftstationen vid Trollhättan.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 59.

Dylika överföringar av kapitaltillgångar mellan olika konton i rikshuvudboken

kunna emellertid icke komma till stånd utan Kungl. Maj:ts beslut för

varje särskilt fall. Det måste dock enligt vattenfallsstyrelsens förmenande anses

synnerligen olämpligt, att Kungl. Maj:t skall beliöva besväras med sådana

bokföringsdetaljer som frågor angående överföring av egendom mellan olika

underavdelningar inom ett och samma verk. Vattenfallsstyrelsen tillåter sig

därför hemställa, att samtliga de konton, som upplagts i rikshuvudboken för

statens vattenfallsverks särskilda avdelningar, måtte slopas, och att i stället

måtte i rikshuvudboken uppläggas endast ett enda konto för statens vattenfallsverk.

Anledningen till att den till statens vattenfallsverk hörande egendomen i

bokföringshänseende fördelats på ett flertal särskilda affärer är den, att det ansetts

nödigt, att de olikartade affärsgrenar, varav statens vattenfallsverk består, särskiljas,

så att räntabiliteten för var och en av dem kan bedömas för sig. Men

för detta ändamål är det ingalunda nödvändigt att hava särskilda konton i rikshuvudboken

för varje sådan underavdelning, utan är det fullt tillräckligt, att

vattenfallsstyrelsen ålägges att fortfarande liksom hittills föra särskilda räkenskaper

för de olika affärsgrenarna inom statens vattenfallsverk samt i sina årsredogörelser

särskilt redovisa för värjo sådan affärsgren.»

På grund av det anförda har vattenfallsstyrelsen hemställt, att

Kungl. Maj:t täcktes föreskriva,

att de konton, som i rikshuvudboken upplagts för statens vattenfallsverks

särskilda underavdelningar, skola utgå ur rikshuvudboken, och

att i densamma i stället skall uppläggas ett enda konto för statens

vattenfallsverk;

att vattenfallsstyrelsen skall föra särskilda räkenskaper för vart och

ett av de till statens vattenfallsverk hörande kanal- och kraftverk ävensom

för statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning och statens vattenfallsverks

centralförråd, samt att vattenfallsstyrelsen skall i sina årsredogörelser

särskilt redovisa för varje sådan affärsgren;

att de medel, vilka inflyta som köpeskillingar eller eventuellt som

mellangifter vid försäljning respektive bortbytande från statens vattenfallsverks

fastighetsförvaltning av tomter och områden, byggnader, inventarier

och dylikt, skola förvaltas och bokföras såsom en till samma

fastighetsförvaltning hörande särskild fond, i vilken Trollhätte fastighetsförvaltnings

rörelsekapital jämväl skall uppgå;

att denna fond må utgöra rörelsekapital för statens vattenfallsverks

fastighetsförvaltning och att av densamma må bestridas dels ersättningar

för byggnader, då sådana skola av staten från tomtarrendatorer och

tomträttshavare lösas, dels kostnaderna för de anläggningar, som erfordras

för ordnande och tillgodogörande av de till statens vattenfallsverks

fastighetsförvaltning hörande områden, dels ock kostnaderna för anskaffande

av de för samma fastighetsförvaltning erforderliga inventarier; samt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 59.

Statskontoret.

att från samma fond må, enligt de närmare bestämmelser, som av

Kungl. Maj:t utfärdats eller komma att utfärdas, utlämnas byggnadslån

åt personer, till vilka med äganderätt eller tomträtt upplåtas tomter

inom sådana för egna hem avsedda områden å de till statens vattenfallsverks

fastighetsförvaltning hörande fastigheter, för vilka planer för

bebyggande av Kungl. Maj:t fastställts eller komma att fastställas.

Till följd av remiss har statskontoret inkommit med iitlåtande av

den 26 november 1918 och där uti anfört:

»Vattenfallsstyrelsens föreliggande framställning innefattar förslag dels om

sammanslagning till en enda affär av vattenfallsverkets fastighetsförvaltningar

och om vissa därmed sammanhängande bestämmelser, dels om sammanförande

på ett konto i rikshuvudboken av de nu såsom särskilda affärsfonder redovisade

underavdelningarna av vattenfallsverket och om rätt för vattenfallsstyrelsen att

besluta om överföring av kapital mellan dessa underavdelningar ävensom om

vissa andra i samband därmed stående bestämmelser.

Mot det förstnämnda av dessa förslag kan, enligt statskontorets mening,

ingen som hälst erinran göras, då det är fördelaktigt ur praktisk synpunkt och

saknar principiell betydelse.

Vad åter det andra förslaget angår, kunna visserligen de förhållanden, som

detsamma avser att ändra, sägas hava en viss principiell betydelse. Såsom en

följd av den år 1911 vidtagna budgetreformen har man nämligen att anse uppdelningen

av vattenfallsverkets redovisning på flera affärsfonder, vilkas kapitalökningar,

respektive minskningar, borde passera riksstaten, och mellan vilka således

icke vattenfallsstyrelsen kunde på egen hand företaga några överföringar. Denna

anordning berodde på den vid budgetreformen framhållna nödvändigheten för

Kungl. Maj:t och riksdagen att få en riktig inblick i de avdelningars ställning,

som måste betraktas såsom fristående affärer.

Emellertid torde det icke kunna förnekas, att en sådan inblick kan på fullt

tillfredsställande sätt ernås även utan fördelning på olika fondkonti i rikshuvudboken,

om blott, i enlighet med vattenfallsstyrelsens i remissen framställda

förslag, särskilda räkenskaper fortfarande föras för varje affärsgren och på grund

av dessa räkenskaper särskild redovisning för var och en av dem meddelas i

årsredogörelserna, varav även bör följa liknande redovisning i de statistiska

tablåer över statens affärsverksamhet och förvaltningen av vissa statens utlåningsfonder,

som på grund av provisoriska uppgifter från vederbörande ämbetsverk i

mars månad varje år sammanställas av statskontorets riksbokslutsbyrå.

Vidare bör framhållas, att i riksstaterna för de senaste åren icke har

iakttagits den i början strängt fasthållna principen, att för varje kapitalökningsanslag

till vattenfallsstyrelsen angiva, för vilken.av nyssnämnda affärsfonder de

vore avsedda.

Härtill kommer, att det väl knappast kan anföras något skäl, varför icke åt

vattenfallsstyrelsen, lika väl som t. ex. åt järnvägsstyrelsen, skulle kunna anförtros

befogenhet att besluta i fråga om överföring av kapital från en till en annan av

verkets affärsgrenar.

Under sådana förhållanden och då uppdelningen på olika fonder och därmed

sammanhängande hinder för överföring av kapital mellan dessa fonder, såsom

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 59.

vattenfallsstyrelsen framhåller, medför praktiska olägenheter, finner statskontoret

icke skäl att motsätta sig vattenfallsstyrelsens förevarande förslag.»

Jämväl statsbokföringskommittén har den 20 november 1918 avgivit

infordrat utlåtande samt därvid till en början anfört: kommittén

;En av huvudsynpunkterna vid budgetreformens genomförande från och med

år 1912 var, såsom framgår av det kommittébetänkande, som lades till grund för

denna reform, och föredragande departementschefens anförande till statsrådsprotokollet

den 30 december 1910, att riksstaten borde bliva en åtminstone i det

väsentliga fullständig sammanställning av statens inkomster och utgifter under

budgetåret. Detta ansågs vara en nödvändig förutsättning för ad de olika grenarna

av statens finansiella verksamhet skulle kunna överblickas i ett sammanhang

och för att man skulle få en rätt uppfattning av de särskilda utgiftsanslagens

relativa betydelse i vårt finanssystem. Och beträffande de affärsdrivande

verkens ställning i statens finansväsen framhölls, att med budgetreformen åsyftades

att på ett ställe samla hela den kapitalökning, som staten beviljar vart

och ett av sina affärsverk för finansåret. Man ville, att hela den för ett visst

verk avsedda kapitalökningen skulle få sin plats i riksstaten under en enda

anslagspost. Riksstaten skulle för vart särskilt affärsverk utvisa den totala

kapitalökning, som vore avsedd att under finansåret äga rum. Det ansågs vara

av utomordentlig betydelse att på ett ställe återfinna vad statens produktiva

kapital beräknades avkasta under finansåret ävensom att kunna efter likformiga

linjer följa de olika inkomst- och utgiftsgruppernas utveckling år efter år. Av

sammanhanget framgick såsom självfallet, att det var riksstaten, man här åsyftade.

X sämma syfte blev för vart och ett av de affärsdrivande verken endast nettobehållningen

upptagen såsom tillgång i riksstaten, varav följde, att dessa verk i

räkenskapshänseende komme att i rikshuvudboken representeras av särskilda

fonder. Kontot för var och en av dessa fonder skulle i en huvudpost utvisa

hela den verkliga kapitalökningen under räkenskapsåret och likaledes i en huvudpost

den verkliga nettoavkastningen. Då ett sådant konto också maste utvisa

hela det vid årets början disponerade kapitalet, skulle man här hava alla data

för bedömandet av det finansiella resultatet.

I fråga speciellt om statens vattenfallsverk uttalades, att hela den administration,

som faller under vattenfallsstyrelsen, skulle bilda ett affärsdrivande

verk, men att denna administration ingalunda kunde betraktas som en enda sammanhängande

affär, utan sönderföll i flera fristående affärer, som det vore högst

angeläget att hålla skilda från varandra. Så t. ex. vore det nödvändigt att skilja

Trollhätte kanalverk från statens övriga anläggningar vid Trollhättan, så att det

bleve fullt klart, vilket kapital kanalverket disponerade,_ vilka omkostnader, som

hänförde sig till kanalen, och vilka inkomster, som därifrån erhölles. Skedde i

något av dessa avseenden en sammanblandning med andra delar av vattenfallsstyrelsens

förvaltning, bleve det uppenbarligen omöjligt att få en riktig inblick i

kanalverkets ställning som självständig affär. Alldeles detsamma gällde om Trollhätte

kraftverk, och vid Trollhättan ägde staten dessutom en mängd fastigheter,

som huvudsakligen komme att användas till upplåtelse åt industriella företag

samt till bostäder. Man måste alltså urskilja en särskild ''Trollhätte fastighetsförvaltning’.

Hela den statsegendom, som hade något sammanhang med anläggningarna

vid Trollhättan, måste nu på ett rationellt sätt fördelas mellan

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 50 höft. (Nr 59.) 811 19 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 59.

dessa tre affärer. Att vattenverk, som staten äger och bygger i andra strömmar,

t. ex. anläggningarna vid Porjus, måste bokföras för sig, vore uppenbart. Dock

kunde de vattenfall, som inköpts för elektrisk drift å statens järnvägar, tills

vidare lämpligen sammanföras i en grupp Detsamma gällde om den övriga

vattenkraft, som staten äger, men ännu icke börjat tillgodogöra sig.»

Efter att hava redogjort för de särskilda affärer, vara statens vattenfallsverk

i bokföringshänseende fördelades genom Kungl. Maj:ts beslut

den 30 december 1911, yttrar kommittén vidare:

»I 1913 års riksstat anvisades medel för inköp av Södertälje kanal, som

från och med år 1914 finnes i riksstaten upptagen såsom särskild affär. I riksstaterna

för åren 1912—1914 har ännu icke någon rubbning skett i de principer

beträffande vattenfallsverken, som nyss angivits. Men i 1915 års riksstat möter

eu avvikelse, i det att under ''utgifter för kapitalökning’ ett anslag XIV. D. 6.

finnes upptaget till ''Ledningar för distribuering av elektrisk energi från statens

kraftverk’, utan att detta anslag är i riksstaten hänfört till någon av de fonder

(affärer), som ligga under vattenfallsstyrelsens förvaltning.

Jämväl i 1916 och 1917 års riksstater förekommer ett anslag XIV. D. 6.

Distributionsanläggningar för statens kraftverk, vilket icke finnes hänfört till

någon av de särskilda fonderna, och i 1918 års riksstat förekomma, förutom

nämnda anslag, som nu erhållit nomenklaturen XIV. D. 11., dels ett anslag

XIV. D. 9. till inlösen av mark m. in. för kraftverksanläggning vid Motala och

ett anslag XIV. D. 10. till inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av

nyanläggningar, dels ock ett anslag XIV. D. 12. till inventarier. Anslaget Tf. 9.

torde komma att hänföras till den nya fond: Motala kraftverk, som finnes upptagen

i 1919 års riksstat, och D. 10. till fonden Diverse vattenfall och fastigheter,

under det att för D. 12. icke kan av riksstaten inhämtas, för vilken fonds förstärkning

detsamma är avsett.

Undersöker man därefter 1919 års riksstat, så förekomma jämväl därstädes

flera anslag, vilka icke hänförts till någon av de bestående och vid budgetreformens

genomförande avsedda särskilda affärerna eller fonderna. Så är förhållandet

med XIV. D. 13. Vänerns reglering, XIV. D. 14. Inköp av vattenfall och fastigheter

samt utförande av ^anläggningar, XIV. D. 15. Vattenfallsstyrelsens inträde

i Mörrumsåns regleringsförening u. p. a. och XIV. D. 16. Distributionsanläggningar

för statens kraftverk.

Man finner alltså, att den fördelning i riksstaten av vattenfallsstyrelsens

förvaltning, som man åsyftat vid budgetreformen och som man då ansåg vara en

nödig och nyttig del av reformen, i viss mån blivit bruten.

Kyss omförmälda anslag hava dock i räkenskaperna fördelats på de särskilda

affärsfonderna, ehuru fördelningen icke iakttagits vid riksstatens upprättande.

Nu framgår av vattenfallsstyrelsens föreliggande framställning, att åtskilliga

skäl tala för att efter den mångsidiga utvidgning, som styrelsens förvaltning med

åren ernått, de särskilda fonder, som upplagts, för ''Trollhätte fastighetsförvaltning

, ''Diverse vattenfall och fastigheter inom Älvsborgs samt Göteborgs och

Bohus län, ''Vattenfall och fastigheter, inköpta för elektrisk drift vid statens

järnvägar samt ''Diverse vattenfall och fastigheter’ lämpligen borde sammanföras

till eu fond benämnd ''Statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning’. Av

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 59.

■denna sammanslagning torde visserligen icke, såsom vattenfallsstyrelsen synes

hålla före, vinnas någon avsevärd förenkling beträffande bokföring och redovisning

men obestridligt torde vara, att gränserna för dessa fonder från början

uppdrag^ ganska godtyckligt och att vid statförslagens uppgörande samt vid

dispositionen av de olika anslagen för i stort sett likartade ändamål denna sonderdelning

på olika budgetenheter minskar smidigheten och, mera an nödigt ar,

binder handlingsfriheten hos affärsverket.

För det föreslagna sammanförandet, som utan tvivel skulle befordra overskådligheten

och mot vilken varken budgettekniska eller bokfönngstekniska invändningar

med fog kunna framställas, synes vattenfallsstyrelsen hava anfört

goda praktiska skäl.

Mera tveksamt torde vara, om jämväl de olika kanal- och kraftverken samt

fastighetsförvaltningen lämpligen må, såsom vattenfallsstyrelsen lfragasatter, i rikshuvudboken

och då naturligtvis också i riksstaten sammanföras till eu budgetenliet.

Att dessa olika affärer måste skarpt särskiljas i verkets egna räkenskaper

och att särskilda räntabilitetsberäkningar böra verkställas för varje sådan affärsgren

har styrelsen själv medgivit, men styrelsen önskar erhålla större frihet an

hittills att överflytta kapitaltillgångar från den ena fonden till den andra, och

styrelsen finner det icke nödigt, att detta överforande endast kan ske efter Kungl.

Maj ds beslut för varje särskilt fall.»

Till denna frågas belysande tiar kommittén verkställt en ingående

undersökning av i vilken omfattning och under vilka förhållanden sådan

överflyttning hittills ägt rum mellan de affärsdrivande verken. Kommittén

har tillika redogjort för vissa uttalanden, som angående sättet för sådan

överflyttning avgivits av därav berörda ämbetsverk, ävensom för egen

del yttrat, bland annat, att kapitalökning för ett aftärsdrivande verk

kunde förekomma utan riksstaten såsom mellanhand samt att det icke

alltid borde vara ovillkorligt, att frågan om förändring av ett affärsverks

kapital underställdes Kungl. Maj:ts prövning. Slutligen yttrar kommittén:

»Då fråga är om ett sådant affärsverk som vattenfallsstyrelsen, som förvaltar

flera affärsfonder, vilka lämpligen böra icke blott i små egna räkenskaper utan

ock i riksstaten och rikshuvudboken hållas åtskilda, synes vattenfallsstyrelsen

si älv såsom både mottagare och avlämnare av det överflyttade kapitalet, vilket

icke genom överflyttningen föres utanför vattenfallsstyrelsens förvaltningsområde,

kunna anförtros att träffa alla de förfoganden, som betingas av överflyttningen,

för såvitt anslag å riksstaten till förstärkande av den fond, från vilken anslag

överflyttas, icke blir erforderligt. , , .

De skäl, som lågo till grund för budgetreformens uppdelning av vattenfallsstyrelsens

verksamhetsområde i särskilda affärsgrenar eller fonder, framhävdes

då med mycken styrka och äro för visso ännu gällande Man synes darfor icke

böra utan tvingande skid och så länge det av vattenfallsstyrelsen eftersträvade

målet kan på annan väg nås ifrågasätta att bryta denna uppdelning. Att pa

sätt av vattenfallsstyrelsen föreslagits, i budgeten och rikshuvudboken sammanföra

exempelvis Trollliätte kanal i samma enhet som Forjus kraftverk, synes icke

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Departementschefen.

Beredande av

medel till

ordnande av

bostads- och

industriområden.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 59.

vara lyckligt. Man skulle icke längre kunna av riksstaten inhämta, vad riksdagen

lor varje år avsatt till dessa särskilda affärer, och rikshuvudboken skulle bliva

mindre inlysande, men den nödiga översiktligheten skulle varken i riksstaten

eller rikshuvudboken bliva större.

rr . sålunda vunnen utredning hemställer statsbokföringskommittén, att

iiungl. Maj:t tacktes på det sätt bifalla vattenfallsstyrelsens förevarande framställning,

att de särskilda fonder, som hittills varit i riksstaten och rikshuvudboken

uppförda för Trollhare fastighetsförvaltning, Diverse vattenfall och fastigheter

inom Alysborgs samt Göteborgs och Bohus län, Vattenfall och fastigheter

mkopta för elektrisk drift vid statens järnvägar samt Diverse vattenfall och

fastigheter ma sammanföras till en fond under benämning »Statens vattenfallsverks

fastighetsförvaltning», samt att Kungl. Maj:t bemyndigar vattenfallsstyrelsen

f oUngl- Ma;J:ts provning i varje särskilt fall i räkenskaperna omföra

kapitaltdlgangar mellan de olika under vattenfallsstyrelsens förvaltning stående

anarsfonderna. °

Ett sådant Kungl. Maj:ts beslut torde knappast kräva riksdagens godkän1

a.nnan ,man an att sammanförandet under en budgetenhet av de olika

fastighetsforyaltmngarna kommer att av riksdagen prövas i samband med riksstatens

fastställande.»

Den av vattenfallsstyrelsen gjorda framställningen avser till en början

frågan om anskaffande av medel för ordnande och tillgodogörande av

de under vattenfallsstyrelsens förvaltning stående fastigheter, vilka ickeäro

belägna vid Trollhättan.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition, nr 135, till 1907 års;

riksdag gjorda framställning medgav riksdagen, bland annat, att styrelsen

för Trollhätte kanal- och vattenverk finge enlig! de föreskrifter, som

av Kungl. Maj:t utfärdades, ej mindre intill utgången av viss numera

förfluten tid försälja tomter från samtliga under styrelsens förvaltning

ställda fastigheter vid Trollhättan, än även genom upplåtelse av tomträtt

eller genom utarrendering eller på annat sätt, som funnes lämpligt,

bereda avkastning av den del av de under styrelsens förvaltning ställda

egendomarna vid Trollhättan, som icke försåldes och som ej vore för

kanal- och vattenverket omedelbart erforderlig. Därjämte medgav riksdagen,

att från de fonder, benämnda A och B, vilka bildades av köpeskillingar

för tomter och områden, som försåldes från statens egendomar

vid Irollhättan, finge utgå, förutom ersättningar för byggnader, då

sådana skulle av staten från tomtinnehavare lösas, de utgifter, som erfordrades

för ordnande, tillgodogörande och underhåll av statens egendomar

vid Trollhättan.

Att två olika, till Trollhätte fastighetsförvaltning hörande fonder

bildats, berodde därpå, att avkomsten av de från Nya Trollhätte kanalbolag

inköpta fastigheterna, enligt Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut,,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 59.

13

skulle bidraga till förräntningen av den summa, vilken av riksgäldskontor

tillhandahållits för gäldande av köpeskillingen till bolaget. Till

en särskild fond, fonden A, ingingo fördenskull inkomsterna från de

fastigheter, som inköpts av Nya Trollhätte kanalbolag, undantagandes

själva kanalverket, och till en annan fond, fonden B, avkastningen av

övriga under styrelsens för Trollhätte kanal- och vattenverk överinseende

stående, till kanal- och kraftverken icke hörande egendomar vid Trollhättan.

Enligt den förändrade uppställning av riksstaten, som av 1911 års

riksdag godkänts, skulle emellertid Trollhätte kanal- och vattenverk från

och med 1912 års ingång icke erlägga någon ränta å nämnda, av riksgäldskontoret

utbetalade köpeskilling, varemot hela nettoavkastningen av

fastighetsförvaltningen skulle inlevereras till statsverket.

Med anledning av de sålunda ändrade förhållandena beslöt Kungl.

Maj:t den 30 december 1911, att köpeskillingarna för de från fastigheter

tillhörande Trollhätte fastighetsförvaltning försålda tomter och

områden skulle förvaltas och bokföras såsom eu till samma fastighetsförvaltning

hörande särskild fond, i vilken fonderna A och B skulle

uppgå, att denna fond skulle tillökas med ett av 1908 års riksdag

för utlämnande av byggnadslån vid Trollhättan anvisat lånebelopp å

400,000 kronor, samt att den genom sammanläggning sålunda bildade

fonden skulle utgöra rörelsekapital för Trollhätte fastighetsförvaltning

och att av densamma finge utgå dels ersättningar för bj^ggnader, då

sådana skulle av staten från tomtarrendatorer och tomträttshavare lösas,

dels ock sådana utgifter, som erfordrades för ordnande och tillgodogörande

av de till Trollhätte fastighetsförvaltning hörande områden och

som tillika representerade en motsvarande ökning av värdet å fastighetsförvaltningens

fasta och lösa egendom.

I den mån vattenfallsstyrelsen börjat bebygga vattenfall jämväl i

andra delar av landet, har försäljningen av tomter m. m., på grund av

riksdagens medgivande, i sammanhang därmed utvidgats.

Sålunda har 1917 års riksdag, jämlikt skrivelse nr 331, med bifall

till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning, medgivit, att vattenfallsstyrelsen

må enligt de föreskrifter, som av Kungl. Maj:t utfärdas, intill

utgången av år 1924 ej mindre försälja eller bortbyta tomter och områden

från de under styrelsens förvaltning ställda fastigheter än även

genom upplåtelse av tomträtt eller genom utarrendering eller på annat

sätt, som finnes lämpligt, bereda avkastning av den del av de under

styrelsens förvaltning ställda egendomarna, som icke försäljes eller är

för statens vattensfallsverk omedelbart erforderlig.

Vidare har 1914 års senare riksdag, i anledning av Kungl. Majrts

därom gjorda framställning, jämlikt skrivelse nr 104, medgivit, att

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 59.

vattenfallsstyrelsen må enligt de föreskrifter, som av Kungl. Maj:t utfärdas,

där så prövas lämpligt, försälja ej mindre till statens kraftverk

hörande elektriska ledningsnät, som användas till detalj distribution av

elektrisk energi, än även statens vattenfallsverk tillhöriga, för kronan

obehövliga byggnader, maskiner och övriga inventarier jämväl i de fall

att ledningsnäten, byggnaderna och inventarierna äro att hänföra till

fast egendom.

Något medgivande att använda influtna köpeskillingar till vederbörande

områdens ordnande och tillgodogörande har däremot icke av riksdagen

meddelats utom, såsom nämnts, beträffande statens egendomar

vid Trollhättan, vilket medgivande, i sammanhang med den förändrade

uppställningen av riksstaten, utsträckts till att gälla även i fråga om

vissa andra under vattenfallsstyrelsens förvaltning stående områden inom

Alvsborgs samt Göteborgs och Bohus län. Det är emellertid önskvärt

att erhålla sådant medgivande angående samtliga under vattenfallsstyrelsens

förvaltning stående fastigheter. Särskilt erfordras nu, sedan kraftstationen

vid Porjus börjat tagas i bruk, medel till ordnande av ett

bostads- och industriområde därstädes.

Men även om tillstånd, i enlighet med vad som erhållits beträffande

statens egendomar vid Trollhättan, av riksdagen lämnas i fråga om övriga

under vattenfallsstyrelsens förvaltning stående fastigheter, skulle

därigenom icke alltid vara sörjt för att erforderliga medel till vederbörande

områdens ordnande stode till förfogande. Det har nämligen visat

sig, att det vid en nybörjad tomtrörelse tager avsevärd tid, innan försälj

ningsmedel till något större belopp inflyta. Vattenfallsstyrelsen har

fördenskull föreslagit, att samtliga styrelsens fastighetsaffärer, som för

närvarande i riksstaten och rikshuvudboken äro delade på fyra avdelningar,

nämligen Trollhätte fastighetsförvaltning, diverse vattenfall och

fastigheter inom Ålvsborgs samt Göteborgs och Bohus län, vattenfall

och fastigheter, inköpta för elektrisk drift vid statens järnvägar, samt

diverse vattenfall och fastigheter, måtte såväl i bokföringshänseende

som i riksstaten och rikshuvudboken sammanslås till en enda förvaltningsgren,

benämnd statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning. Till

densamma anser vattenfallsstyrelsen böra i regel hänföras den till

statens vattenfallsverk hörande fasta egendom, som icke är direkt behövlig

för kanal- eller kraftverken eller för motsvarande anläggningsarbeten.

Alla från den sålunda sammanslagna fastighetsförvaltningen

härrörande försäljningsmedel för försålda tomter och områden samt

byggnader och inventarier m. m. skulle ingå till en för hela denna

förvaltningsgren gemensam fond, innefattande jämväl Trollhätte fastig
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj-.ts Proposition Nr 59.

hetsförvaltnings nuvarande rörelsekapital. Nämnda fond skulle, enligt

vattenfallsstyrelsens förslag, utgöra rörelsekapital för statens vattenfallsverks

fastighetsförvaltning och användas till bestridande av kostnaderna

för de anläggningar, som erfordras för ordnande och tillgodogörande av

de till nämnda fastighetsförvaltning hörande områden, ävensom till anskaffande

av de för samma fastighetsförvaltning erforderliga inventarier.

Därest en sådan sammanslagning av vattenfallsstyrelsens fastighetsförvaltning

kommer till stånd, skulle de belopp, som erfordras för att

förse nya bostads- och industriområden med vägar, vatten- och avloppsledningar,

järnvägsspår och andra anläggningar, kunna utgå av de medel,

som influtit genom försäljning av tomter m. m. inom äldre dylika

områden.

Förutom underlättande av nya bostads- och industriområdens ordnande

skulle den av vattenfallsstyrelsen föreslagna sammanslagningen

av styrelsens särskilda fastighetsaffärer medföra förenkling vid upprättande

av stater samt beträffande bokföring och redovisning. Av densamma

blir en följd, att jämväl i riksstaten och rikshuvudboken en motsvarande

sammanslagning äger rum, vilket jämväl såväl statskontoret

som statsbokföringskommittén förklarat sig förorda. Ett sammanförande

av statens vattenfallsverks samtliga fastighetsaffärer har jämväl redan ägt

rum i förslaget till riksstat för år 1920.

Jag anser därför, att vattenfallsstyrelsens framställning i nu ifrågavarande

delar bör bifallas samt medgivande begäras av riksdagen att

från den gemensamma fonden få bestrida de utgifter, som vattenfallsstyrelsens

förslag avser. I

I fall om förmälda sammanslagning kommer till stånd, torde från

den gemensamma fonden även böra, på sätt vattenfallsstyrelsen hemställt,

få utlämnas byggnadslån åt personer, till vilka med äganderätt eller

tomträtt upplåtas tomter inom egnahemsområden å någon av de under

vattenfallsstyrelsens förvaltning stående egendomarna.

Nätt att bevilja lån åt egnahemsbyggare vid Trollhättan har av

riksdagen lämnats senast år 1912. Med anledning av en utav Kungl.

Maj:t till denna riksdag avlåten proposition, nr 59, har riksdagen i skrivelse

nr 232 meddelat, att riksdagen medgivit, att från Trollhätte fastighetsförvaltnings

rörelsekapital må enligt de närmare bestämmelser, som

Kungl. Maj:t utfärdar, av vattenfallsstyrelsen utlämnas byggnadslån företrädesvis

åt i statens tjänst anställda personer, till vilka med äganderätt

eller tomträtt upplåtas tomter inom sådant för egna hem avsett område

å de till Trollhätte fastighetsförvaltning hörande fastigheter, för vilket

plan blivit av Kungl. Maj:t fastställd.

Utlämnande

av lån för

uppförande av

egnahenisbyggnader.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 59.

Därefter har Kung!. Maj:t den 15 november 1912 meddelat vattenfallsstyrelsen

bemyndigande att utlämna byggnadslån i enlighet med vad

riksdagen sålunda medgivit. För lånen fastställde Kungl. Maj:t följande

allmänna villkor och bestämmelser:

l:o.

Lån må ej tilldelas annan person, man eller kvinna, än den som är

svensk medborgare, minst 21 år gammal, äger god frejd samt är känd för sparsamhet,

nykterhet och hedrande vandel; börande lån i regel ej utlämnas till den,

som är över 50 år gammal.

2:o.

Lånen beviljas med belopp, som högst uppgår till tre fjärdedelar av den

av vattenfallsstyrelsen fastställda byggnadskostnaden, samt med iakttagande att

värde över 15,000 kronor icke får tagas i beräkning vid bestämmande av byggnadslåns

belopp. I byggnadskostnaden inräknas kostnaden för den för byggnadens

uppförande erforderliga planering, samt, om så begäres, även kostnaden för

ledningar inom tomtgränsen för vatten, avlopp och belysning samt för nödigt

stängsel.

3:o.

Lånen skola amorteras under en tid av högst 40 år, och skola å desamma

erläggas ränta efter 4 1/i procent om året.

4:o.

Till säkerhet för lån skall lämnas inteckning i vederbörande fastighet eller

tomträtt, gällande med bästa förmånsrätt eller, då tomt försålts med äganderätt

och köpeskilling helt och hållet eller delvis icke erlagts, med förmånsrätt närmast

efter inteckning, som beviljats till säkerhet för ogulden köpeskilling eller servitut.

Vid byggnadslåns beviljande bör, därest tomt avyttrats med äganderätt, uppställas

det villkor, att inteckning till säkerhet för innestående köpeskilling skall, om

denna köpeskilling varder före byggnadslånets infriande till fullo erlagd, dödas

eller, om så ej sker, av vattenfallsstyrelsen innehållas, till dess även byggnadslånet

blivit guldet.

5:o.

De, vilka åtnöjas med att få erforderlig mark upplåten med tomträtt, skola

hava företrädesrätt till erhållande av lån.

6:o.

I övrigt skola för ifrågavarande lån i tillämpliga delar gälla de bestämmelser,

som finnas meddelade i mom. 8 och 9 av kungörelsen den 13 juni 1908

angående förändrade allmänna villkor och bestämmelser för den av staten utövade

egnahemslånerörelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IT

Kung!. May.ts Proposition Nr 59.

Dessa villkor äro, med visst undantag, vartill jag i det följande

återkommer, fortfarande gällande.

Därest riksdagen lämnar sitt samtycke till att från en för vattenfallsstyrelsens

fastighetsförvaltning gemensam fond få utlämnas lån

för uppförande av egna hem å statens samtliga, under vattenfallsstyrelsens

överinseende stående fastigheter, torde för lånen böra fastställas i

huvudsak förut angivna bestämmelser, som gälla beträffande lån från

Trollhätte fastighetsförvaltnings rörelsekapital. Några ändringar lära

dock böra äga ruin.

I de bemyndiganden att utlämna byggnadslån, som av riksdagen

lämnats före år 1912, gjordes ingen skillnad mellan egnahemsbyggare,

som vore i statens eller i enskild tjänst. Någon sådan skillnad var icke

heller i allmänhet förutsatt i omförmälda proposition nr 59 till 1912 års

riksdag. Före år 1912 hade vidare i huvudsaklig överensstämmelse med

■de bestämmelser, som gälla för statens egnahemslånefond, byggnadslån

endast utlämnats till kroppsarbetare och med dem likställda personer. I

propositionen år 1912 föreslogs emellertid, att lån även skulle tå utlämnas

■till bebyggande av några för mera burgna personer avsedda tomter. Enär

bostadstomter å statens egendomar vid Trollhättan i regel endast upplätes

med tomträtt och bankerna visat sig obenägna att bevilja lån mot säkerhet

av tomträttsinteckningar, skulle det eljest bliva svårt för ingenjörer,

som vore i statens tjänst, och andra med dem i avlöningshänseende

jämförliga statstjänstemän i Trollhättan att förvärva egna hem å statens

markområden.

I avgivet utlåtande nr 27 tillstyrkte statsutskottet bifall till Kungl.

Maj:ts framställning, men förklarade sig dock anse, att endast i statens

tjänst anställda personer borde komma i åtnjutande av de förmåner,

som de ifrågasatta byggnadslånen skulle komma att innebära. Som

förut meddelats, beslöt emellertid riksdagen lämna omförmälda medgivande

angående utlämnande av byggnadslån från Trollhätte fastighetsförvaltnings

rörelsekapital företrädesvis åt i statens tjänst anställda personer.

Av den vid frågans behandling i riksdagens kamrar förda diskussionen

framgår, att medgivandet att lämna byggnadslån även till icke

i statens tjänst anställda personer närmast avsåg kroppsarbetare och med

dem likställda och att lånen för bebyggande av de få större tomterna

skulle förbehållas statens tjänstemän.

Med anledning av eu av vattenfallsstyrelsen gjord framställningoch

sedan frågan i proposition nr 99 underställts 1914 års senare riksdag

bemyndigade Kungl. Maj:t den 31 december 1914 styrelsen att vid upplåtelse

med tomträtt av tomter inom statens egnahemsområden vid Troll
Bihang

till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 50 käft. (Nr 59.) 241 19 8

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 59.

hättan från Trollhätte fastighetsförvaltnings rörelsekapital utlämna byggnadslån

jämväl åt andra än kroppsarbetare och med dem likställda personer,

som icke äro anställda i statens tjänst. För dessa lån stadgades

dock en räntesats om minst fem procent.

Vattenfallsstyrelsen har nu föreslagit sådan ändring av lånebestämmelsema,

att det av riksdagen för de nuvarande lånen stadgade villkoret,

att lånen skola utlämnas företrädesvis åt i statens tjänst anställda

personer, måtte upphävas. Så torde böra ske, då fråga är om kroppsarbetare

och med dem likställda. Behovet av egnahemslån till arbetare

vid statens vattenfallsverk är icke så stort, enär de flesta av dem, vilka

äro ordinarie befattningshavare, erhålla bostäder i staten tillhöriga

byggnader. Däremot är det, för att befordra avsättning av energi från

statens kraftverk, av betydelse, att arbetarna hos de industrier, som slå

sig ned i närheten av kraftverken, kunna erhålla lån till egnahemsbyggnader.

Vad angår lån till mera burgna personer, torde lånen böra

utlämnas endast till i statens tjänst anställda befattningshavare, dock

att hinder ej bör möta för vattenfallsstyrelsen att vid upplåtelser med

tomträtt medgiva byggnadslån åt sådana personer, även om de ej äro

anställda i statens tjänst.

Vidare torde räntan å lånen böra något höjas. För närvarande är,

räntan bestämd till fyra och en halv procent, dock att i fall, som avses

i brevet den 31 december 1914, räntan utgår med fem procent. Enligt

vad chefen för jordbruksdepartementet meddelat, lärer det vara avsett

att, till följd av den ökade kostnaden för statens upplåning, föreslå

riksdagen, att räntan å lån från egnahemslånefonden bestämmes till fem

procent. Därest så sker, torde lägsta räntan å lån, vilka beviljas av

statens vattenfallsverk, ävenledes böra fastställas till fem procent. I

likhet med vad för närvarande äger rum torde en halv procent högre

ränta böra betalas för lån, som undantagsvis utlämnas till andra än

kroppsarbetare och med dem likställda personer, vilka icke äro anställda

i statens tjänst.

Jag tillåter mig nämna, att räntan å lån för uppförande av byggnader

inom tjänstemannasamhället vid Mörby av riksdagen år 1917

bestämts till fem procent för statens tjänstemän och samhällets egnahemsförening

samt till fem och en halv procent för övriga egnahemsbyggare.

I förut omförmälda, av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser för

lån från Irollhätte fastighetsförvaltnings rörelsekapital stadgas bland

annat, att lånen beviljas med belopp, som högst uppgår till tre fjärdedelar

av den av vattenfallsstyrelsen fastställda byggnadskostnaden samt

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kung1. May.ts Proposition Nr 59.

19

med iakttagande att värde över 15,000 kronor icke får tagas i beräkning

vid bestämmande av byggnadslåns belopp. Detta maximibelopp

iästställdes i sammanhang med att tillstånd lämnades att utlämna lån

även åt andra än kroppsarbetare och med dem likställda personer. Beträffande

lån, som beviljas för uppförande av byggnader inom tjänstemannasamhället

vid Mörby, har emellertid 1917 års riksdag, till följd av

den starka stegringen av byggnadskostnaderna under kristiden, medgivit,

att Kungl. Maj:t må höja det förut stadgade högsta belåningsvärdet

15,000 kronor till 20,000 kronor. Vattenfallsstyrelsen har nu under

hand framhållit, att det vore önskvärt, att, så länge kristidens höga

pris äro gällande, en liknande höjning av belåningsvärdet måtte få

tillämpas även vid egnahemslån, som utlämnas av statens vattenfallsverk.

Häremot synes intet vara att erinra, och torde, liksom förhållandet

är beträffande tjänstemannasamhället vid Mörby, Kungl. Maj:t böra

äga befogenhet att öka belåningsvärdet, så länge prisförhållandena inom

byggnadsindustrin betinga en dylik höjning.

I den mån sådan ändring äger rum i villkoren för erhållande av

lån från statens egnahemslånefond, att ändringen bör inverka på nu

ifrågavarande bestämmelser, lärer erforderlig jämkning i desamma även

böra vidtagas.

Förutom sammanslagning av vattenfallsstyrelsens för närvarande

skilda fastighetsförvaltningar till en gemensam affär avser styrelsens framställning,

att denna affärs konto och övriga konton, som i rikshuvudboken

upplagts för statens vattenfallsverks särskilda underavdelningar, skulle

utgå ur rikshuvudboken och att i densamma i stället skulle uppläggas

ett enda konto för statens vattenfallsverk. Samma ändring skulle även

vidtagas i riksstaten. Oavsett omförmälda fastighetsaffärer utgöras ifrågavarande

konton för närvarande av: Trollhätte kanalverk, Södertälje kanalverk,

Trollhätte kraftverk, Porjus kraftverk, Älvkarleby kraftverk samt statens

vattenfallsverks centralförråd. Däremot skulle vattenfallsstyrelsen föra

särskilda räkenskaper för vart och ett av de till statens vattenfallsverk

hörande kanal- och kraftverk ävensom för statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning

och statens vattenfallsverks centralförråd. Likaledes

skulle vattenfallsstyrelsen i sina årsredogörelser särskilt redovisa för

var och en av dessa affärsgrenar.

Som stöd för sin framställning i denna del har vattenfallsstyrelsen

framhållit, att genom nämnda sammanslagning av konton det skulle bliva

möjligt för styrelsen att, utan den omgång, som ett inhämtande av

Kungl. Maj:ts samtycke innebär, överföra egendom från eu affär till eu

Förändrad

uppställning

•av riksstaten

och rikshuvudboken

beträffande

statens vattenfallsverk.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 59.

annan. Såsom exempel på sådan överflyttning har vattenfallsstyrelsen

anfört, att vissa industri- och bostadsområden vid Porjus, vilka för närvarande

tillhöra Porjus kraftverk, böra överföras till fastighetsförvaltningen.

Till denna förvaltning bör vidare överflyttas ett industri- och hamnområde

å hemmanet Malöga Kassaregården i Ålvsborgs län, vilket delvis

anlagts på mark, som förut använts för Trollhätte kanals ombyggnad. Å

andra sidan böra åtskilliga till fastighetsförvaltningen hörande områden

och byggnader, som tagits i anspråk för ombyggnaden av Trollhätte

kanal, överföras till kanal verket. Vidare måste, allt efter som beslut

fattas om anläggning av nya kraftstationer eller om utvidgning av äldre

dylika, de härför erforderliga vattenfall och fastigheter överföras från

statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning till respektive kraftverk.

Såsom av statsbokföringskommitténs utlåtande framgår, har kommittén

endast tillstyrkt vattenfallsstyrelsens framställning, i den mån

densamma avser sammanförande av styrelsens fastighetsaffärer i ett

konto. Därjämte har kommittén hemställt, att lvungl. Maj:t måtte bemyndiga

vattenfallsstyrelsen att, utan Kungl. Maj:ts provning i varje

särskilt fall, i räkenskaperna omföra kapitaltillgångar mellan de olika,

under styrelsens förvaltning stående affärsfonderna. Ifall vattenfallsst}rrelsen

erhåller detta bemyndigande, vilket jag anser mig böra framdeles

tillstyrka, därest någon erinran däremot icke göres från riksdagens

sida, bortfaller den huvudsakliga anledningen till vattenfallsstyrelsens

hemställan, att i riksstaten och rikshuvudboken endast skall finnas ett

konto för statens vattenfallsverk. Givetvis skulle bemyndigandet icke

berättiga vattenfallsstyrelsen att använda av riksdagen anvisade anslag

till andra än av riksdagen bestämda ändamål. Med hänsyn till vikten

av att lätt kunna överblicka ställningen av de olika affärsgrenarna inom

statens vattenfallsverk torde däremot allt framgent i riksstaten och rikshuvudboken

en uppdelning på olika konton böra äga rum. Emellertid

synes kunna ifrågasättas, om härutinnan en viss förenkling ej bör komma

till stånd utöver vad som föranledes av sammanförandet av fastighetsaftärerna

i ett konto. För närvarande är ett konto i riksstaten och

rikshuvudboken upplagt för vart. och ett av de båda kanalverken samt

de tre driftfärdiga kraftverken. Då riksdagen redan beviljat anslag till

påbörjande av nya kraftstationer vid Lilla Edet, Motala och Harsprånget

samt ytterligare utbyggande av staten tillhöriga vattenfall, såsom vid

J argon och Tyttbo samt vid Norr- och Sörforsarna i Ume älv, är avsett

att äga rum, skulle, därest varje kraftverk finge ett eget konto, en nästan

årligen inträffande förändring av vattenfallsstyrelsens konton i riksstaten

och rikshuvudboken komma att äga rum och dessa konton möjligen bliva

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kung1. May.ts Proposition Nr 59.

21

väl många, särskilt vid det förhållandet att statens övriga affärsdrivande

verk blott hava var sitt konto. En lämplig utväg synes därför vara, att

kraftverken sammanslås i ett konto och kanalerna i ett. Förutom dessa

båda konton skulle då beträffande statens vattenfallsverk i riksstaten finnas

ett konto för statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning och ett

för statens vattenfallsverks centralförråd. s För en sådan förenklad uppställning

talar jämväl den omständigheten, att kapitalökningsanslagen för

statens vattenfallsverk icke i varje förekommande fall lämpligen kunna

uppdelas på de nu använda kontona. Anslaget till exempelvis distributionsanläggningar

beviljas sålunda gemensamt för alla kraftverken, något

som allt fortfarande torde böra äga rum.

Därest från riksdagens sida någon erinran ej framställes mot det

nu förordade förslaget, lärer detsamma böra komma till användning

vid uppgörande av förslag till riksstat för år 1921.

Ätt märka är, att särskilda räkenskaper givetvis skulle av vattenfallsstyrelsen

fortfarande föras för varje särskilt företag.

Chefen för finansdepartementet, med vilken jag i detta ärende samråd,

har förklarat sig dela min uppfattning i nu angivna hänseenden.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kuugl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att de medel, vilka inflyta som köpeskillingar eller

mellangifter vid försäljning eller bortbytande från

statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning av tomter

och områden, byggnader, inventarier och dylikt, må

ingå till en till samma fastighetsförvaltning hörande

fond, i vilken Trollhätte fastighetsförvaltnings rörelsekapital

jämväl må uppgå;

att denna fond må utgöra rörelsekapital för statens

vattenfallsverks fastighetsförvaltning och att av densamma

må bestridas dels ersättningar för byggnader,

då sådana skola av staten från tomtarrendatorer eller

tomträttshavare lösas, dels kostnaderna för de anläggningar,

som erfordras för ordnande och tillgodogörande

av de till statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning

hörande områden, dels ock kostnaderna för anskaffande

av de för samma fastighetsförvaltning erforderliga

inventarier; samt

att från berörda fond må, i huvudsaklig överens
Biliang

till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 50 käft. (Nr 59.) 241 19 4

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 59.

stämmelse med de här ovan angivna grunder, utlämnas

byggnadslån åt personer, till vilka med äganderätt

eller tomträtt upplåtas tomter inom sådana för

egna hem avsedda områden å de till statens vattenfallsverks

fastighetsförvaltning hörande fastigheter, för

vilka planer för bebyggande av Kungl. Maj:t fastställts

eller komma att fastställas.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna

bifall samt förordnade, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

C. Ullman.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1919.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1919:38 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående gemensamt rörelsekapital för statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning m. m. s. 6 i texten