Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse

1919-02-07 · 23 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 22 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:73, Med förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 73.

1

Nr 73.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändring i vissa delar av lagen den 22 juni 1911 om

bankrörelse; given Stockholms slott den 7 februari 1919.

Under åberopande av bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. JVIaj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå

riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om ändring i vissa

delar av lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse.

De till ärendet hörande handliugar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 61 höft. (Nr 73.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 73.

Förslag

till

Lag

om ändring i vissa delar av lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse.

Härigenom förordnas dels att i lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse

skall införas en ny paragraf av nedan angivet innehåll och betecknad

254 a, dels ock att 48 och 164 §§ i nämnda lag skola erhålla

följande ändrade lydelse:

48 §.

Bankaktiebolag, som avsatt reservfond, uppgående till mera än

femtio procent av bolagets grundfond, må även under andra förhållanden

än i 46 § sägs förvärva aktie i emissionsbank; dock må bolaget ej

på en gång innehava jämlikt denna bestämmelse förvärvade aktier till

högre bokfört belopp än det, varmed reservfonden överskjuter femtio

procent av grundfonden. Ägor bolaget tillika grundfond och reservfond

till sammanlagt belopp av sex miljoner kronor, må bolaget jämväl förvärva

andra aktier till hälften av det belopp, för vilket rätten att förvärva

aktier i emissionsbank icke utnyttjas. Aktier i annat inländskt

bankaktiebolag, som icke är emissiousbank, ävensom aktier i utländskt

bankföretag må dock ej förvärvas utan att Konungen prövat skäligt

lämna tillstånd därtill.

Bankaktiebolag enligt denna paragraf tillkommande rätt att förvärva

aktier må ej användas, med mindre sådant är i bolagsordningen

eller av bolagsstämman medgivet.

164 §.

Solidariskt bankbolag, som avsatt reservfond, uppgående till mera

än femtio procent av bolagets grundfond, må även under andra förhål
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.is ‘proposition Nr 73.

landen än i 162 § sägs förvärva aktie i emissionsbank; dock må bolaget

ej på en gång innehava jämlikt denna bestämmelse förvärvade

aktier till högre bokfört belöpp än det, varmed reservfonden överskjuter

femtio procent av grundfonden. Åger bolaget tillika grundfond och

reservfond till sammanlagt belopp av sex miljoner kronor, må bolaget

jämväl förvärva andra aktier till hällten av det belopp, för vilket rätten

att förvärva aktier i emissionsbank icke utnyttjas. Aktier i inländskt

bankaktiebolag, som icke är emissionsbank, ävensom aktier i utländskt

bankföret.ag må dock ej förvärvas, utan att Konungen prövat skäligt

lämna tillstånd därtill.

Solidariskt bankbolag enligt denna paragraf tillkommande rätt att

förvärva aktier må ej användas, med mindre sådant är i bolagsordningen

eller av bolagsstämman medgivet.

254 a §.

Ej må bankbolag övertaga annat bankbolags rörelse, med mindre

Konungen, där övertagaudet finnes vara till nytta för det allmänna,

lämnar tillstånd därtill.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då densamma, enligt

därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 73.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31 januari

1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet

anförde chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson:

I skrivelse den 15 juni 1917 (nr 322) har riksdagen anhållit, att

Kungl. Maj:t ville låta utreda, i vad mån ändringar i eller tillägg till

gällande lagar och författningar eller åtgärder annorledes borde vidtagas

till förhindrande av bankväsendets utveckling i en för staten och näringslivet

skadlig riktning samt därefter till riksdagen inkomma med de

framställningar, vartill en sådan utredning kunde föranleda.

Med anledning av berörda skrivelse tillsatte Kungl. Maj:t den

22 september 1917 en kommitté med uppdrag att verkställa utredning

rörande vissa kreditfrågor, närmast frågan om emissionsväsendet,

bankkoncentrationen och frågan om anordnandet av statlig bankverk
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition Nr 73.

samhet av samma art som vanlig bankrörelse m. m., allt i enlighet

med av Kungl. Maj:t vid uppdragets meddelande lämnade närmare

anvisningar.

Denna kommitté har den 29 november 1918 avgivit ett betänkande

med förslag till åtgärder i anledning av de tendenser till koncentration,

vilka kommit till uttryck i banksammanslagningarna. På grundvalen av

inom kommittén verkställda utredningar har dessutom dess ledamot,

professor G. Cassel, författat en vid betänkandet fogad skrift, benämnd

»Stordriftens utveckling inom det svenska bankväsendet» och innehållande

en redogörelse för den svenska bankkoncentratiouens hittillsvarande förlopp,

omfattning och resultat.

Över betänkandet hava infordrade yttranden avgivits av fullmäktige

i Sveriges riksbank samt av bankinspektionen och svenska bankföreningens

styrelse. Bankinspektionen, som tillika anmodats att inkomma

med förslag till erforderliga bestämmelser i ämnet, har vid sitt yttrande

fogat ett dylikt förslag.

I sitt betänkande erinrar kommittén till en början om den synnerligen

starka utveckling, som vårt bankväsende under de senaste femton

åren företett. Det av de svenska privatbankerna förvaltade kapitalet,

som år 1903 belöpte sig till 1,219 miljoner kronor, uppgår nu till

cirka 5,397 miljoner kronor, varav ungefär fyra femtedelar utgöras

av inlåning från allmänheten. Samtidigt har antalet banker, som vid

1903 års utgång var 70 och 1908 nådde sin kulmen med 84, vid 1917

års utgång nedgått till 53. Denna minskning i antalet, trots tillkomsten

under berörda tid av 45 nya banker, har åstadkommits genom upphörandet

av ett 70-tal förutvarande banker, som regel genom rörelsens

överflyttande till annan bank. Antalet provinsbanker och små lokalbanker

har starkt nedgått och så småningom hava framträtt d<ds mycket

stora banker, som sträcka sin verksamhet över större delen av landet,

dels en rad banker av mellanstorlok med verksamhetsområde över flera

provnser. Belysande för koncentrationstendensen är att tre av de största

bankerna övertagit respektive 12, 7 och 6 banker. Vid 1903 års utgång

omfattade landets största bank föga mer än 8 procent av omslutningen

i samtliga svenska banker, och vid utgången av 1917 utgjorde

motsvarande siffra över 17 procent. De 4 största bankerna representerade

vid 1917 års utgång lika stor del (46.i procent) av omslutningen

som de 10 största bankerna vid 1903 års utgång. Skulle de för närvarande

preliminärt beslutade fusionerna mellan Skandinaviska kreditaktiebolaget

och Skånska handelsbanken samt mellan Stockholms handels
-

Kommittén.

Bankkonceiitrationen

t

Sverige.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. May.ts proposition Nr 73.

bank och Bankaktiebolaget Södra Sverige komma till stånd, skulle de

båda siorbankerna tillsammans representera cirka 40 procent av samtliga

de svenska bankbolagens omslutning.

Koncentrationens

faror.

Koncentrationens

fördelar.

Kommittén framhåller, att vis~a farhågor uttalats med anledningav

denna koncentration inom bankväsendet, farhågor vilka kommittén

anser värda uppmärksamhet.

Sålunda har framhållits att, därest självständiga ortshanker, vilka

under mångårig verksamhet förvärvat sig kännedom om och samhörighet

m>‘d en orts eller landsdels näringsliv och på ett förtjänstfullt sätt

fyllt viktiga uppgifier i''ör detsamma, förvandlas till filialer av större

banker, det lätt kan inträffa, att kreditbehov, för vilkas fyllande nr-ra

lokala synpunkter kunde vara av vikt ocö som ortsbunken på grund av

sin intima kontakt med näringslivet i allmänhet ägt förutsättningar att

tillgodose, ej lika lätt vinna beaktande av huvudledningen för en storbank,

även om dess lokala ledning ej är främmande för ortens traditioner.

Det kunde befaras att kapitalet, till förfång för kreditbehovet

inom de områden, där det uppsamlats, kom me att överföras till mera

avlägsna låntagare och för hemorten främmande uppgifter.

Vidare har anförts, att därest banksammanslagningarna alltjämt

komme att fortgå, industrien bleve för sin kredit hänvisad till allt färre

banker och härigenom kunde komma i allt för stort beroende av storbankerna,

att storbanker, som stode i affärsförbindelse med ett flertal

industri- och affärsföretag, ej sällan forbonde dessa till koncerner med

en samlad makt, som vore i stånd att behärska vidsträckta områden av

landets näringsliv och otillbörligen försvåra konkurrensen för utomstående

företag, samt att ifrågavarande banker jämväl kunde anses medföra

en viss fara för de företags självständighet, över vilka de förskaffade

sig kontroll. Slutligen hava uttalats farhågor för, att en allt för långt

gången koncentration av det privata bankväsendet skulle försvaga riksbankens

förmana att fylla sina uppgifter som centralbank.

Kommittén har å andra sidan framhållit, att storbankernas framträdande

får ses i samband med näringslivets expansion och stordriften

inom industrin. Deras betydelse för denna utveckling borde icke underskattas.

En stor bank kunde tillförsäkra sig en högt kvalificerad ledning

och vinna möjlighet att ernå en vidsträckt överblick över den ekonomiska

situationen inom landet och i utlandet. Genom utsträckning av

verksamheten över stura delar av landet kunde uppnås en mera ändamålsenlig

fördelning av kapitalet och en fullständigare och mera mångsidig

placering av detsamma än vad vid den mera lokala verksamheten kunde

åstadkommas. Den större banken med sitt kapital placerat uti en mång
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 73.

fald olika företag inom vitt skilda orter hade en väsentligt större förmåga

att stå emot de påfrestningar, som kriser inom vissa näringsgrenar

eller å viss ort kunde medföra, än den mindre bank, vars huvudsakliga

verksamhet vore begränsad till ett mera speciellt område.

Med detta sistnämnda ville kommittén emellertid icke hava sagt, att

bankkoncentrationens fördelar skulle berättiga till en stadigt stegrad

koncentration av landets baukmedel på ett fåtal stora bankenheter.

Att en mindre grupp storbanker intoge eu ledande ställning inom ett

lands bankväsen kunde anses riktigt och naturligt, men det vore icke

lämpligt, att dessa, såsom fallet vore exempelvis i England och Frankrike,

praktiskt taget behärskade hela bankverksamheten inom landet. Man finge

heller icke glömma, att även om stora banker i allmänhet vore i tillfälle

att för sin ledning förvärva de bästa krafter, så medförde å andra sidan

misstag i en sådan banks skötsel eller en missriktad b mkpolitik från densammas

sida desto vidsträcktare och allvarligare konsekvenser för det allmänna.

Tillvaron av mindre ortsb.anker borde icke äventyras genom banksammanslagnincar.

Antalet småbanker hade genom banksammanslagningarria

starkt nedgått. Enligt professor Cassels framställning hade 41 småbanker

under perioden 1903—1917 övertagits av andra banker. 1 några

fall hade detta nog varit beroende på bristande bärighet av den övertagna

bankens verksamhet. Erfarenheterna med de småbanker, som

kring det senaste sekelskiftet i stort antal bildades i vårt land, vore i

flera fall mindre gynnsamma. Ortsbankernas ekonomiska underlag vore

emellertid nu starkare, och dessa banker hade numera ofta kapital, som

uppginge till flera miljoner kronor. Ortsbauker kunde, om de iakttoge

nödig begränsning av sin verksamhet och leddes med försiktighet, hava

betydelsefulla uppgifter att fylla.

Beträffande de förut berörda farhågor, som yppats med hänsyn till

industrien och det beroende av storbankerna, i vilket den ansetts komma,

då den blivit hänvisad till allt färre banker för sin kredit, anser kommittén,

att för så vitt berörda farhågor motiverats med hänvisningar till

banksammanslagningarna, dessa tillmätts en allt för stor vikt. Enligt

kommitténs uppfattning borde det nämligen icke förbises, att vidsträckt

kreditgivning alltid och av vem den än förmedlades, ställde kredittagaren

i visst beroende av långivaren, men även gjorde långivaren

intresserad av att det understödda företaget sköttes och utvecklades på

bästa möjliga sätt. Storindustriella företag med betydande och endast

långsamt realiserbara naturtillgångar — talrika i vårt land — måste i

regel anlita vidsträckt stöd av kapitalstarka förlagsgivare. Det torde

icke kunna undvikas, att dessa förlagsgivare, vare sig de vore stor
-

Avvägning av

flrdeiar och

olägenheter.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Motiven för

sammanslag•

•ning ar.

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 73.

banker eller andra penning- och kreditinstitut eller enskilda finansmän,

understundom måste betinga sig inflytande över företagens ledning.

Ett dylikt infriande hade otvivelaktigt gagnelig verkningar, om det

utövades med all den insikt, över vilken kreditgivaren kunde förfoga,

men givetvis kunde inflytandet missbrukas. Vad som synts vara av

betydelse beträffande bankverksamhetens förhållande till industrien vore,

att ett system av tillräckligt antal med varandra konkurrerande stora

banker upprätthölles, så att därigenom i möjligaste mån förhindrades,

att industriella koncerner med stöd av ett mäktigt bankintresse undertryckte

besvärliga konkurrenter och betydelsefulla nybildningar genom

att dessa vägrades den kredit, varav de bolde anses förtjänta.

Rörande banksammansbigningarnas inverkan på riksbankens ställninganför

kommittén, att en allt för långt gången koncentration av den privata

bankverksamheten givetvis kunde komma att medföra svårigheter för

riksbanken, och att det kunde anses riktigt att vid beslut om mera betydande

banksammanslagningar hänsyn toges till de synpunkter, som

riksbanksledningen eventuellt beträffande sådana sammanslagningar kunde

göra gällande.

1 fråga om banksammanslagningar vore det enligt kommitténs mening

icke lätt att bedöma, var gränsen under varje utveckling-skede bör sättas

och om denna för tillfället bör anses vara nådd i vårt land. Kommittén

anser sig emellertid under alla omständigheter kunna uttala, att ett

okontrollerat fortskridande som hittills på banksammanslagningarnas

väg sjmtes vara ägnat att ingiva betänkligheter.

Enligt kommitténs uppfattning hade de banksammanslagningar,

som hittills ägt rum, ofta nog planlagts och genomförts efter väl ensidiga

synpunkter. Vid desamma hade som regel i allt för hög grad

hänsyn tagits endast till den övertagande bankens och de säljande

aktieägarnas ekonomiska intressen. Vid bedömandet av sammanslagningarna

hade däremot vanligen icke lämnats något utrymme för de

synpunkter från det allmännas sida, som kunnat göras och ej sällan

gjorts gällande beträffande den övertagande bankens utvidgning eller

upphörandet av den övertagna bankens verksamhet. I vissa fall hade

en större eller mindre rubbning i den övertagna bankens ekonomiska

förhållanden eller trjmket av en befarad eller tillkommen konkurrens

medverkat till sammanslagningen. Någon gång hade rent personliga

motiv givit uppslaget till en sammanslagning. Emellertid torde man

kunna säga, att banksammanslagniugarna hittills som regel framkallats

av utvidgningstendenser från den övertagande och aktieägareintressen

från den övertagna baukens sida.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj ds proposition Nr 73.

Kommittén anser, att anläggandet av uteslutande sådana motiv Prövningsrätt

för bunksammanslagningar, som hittills gjort sig gällande, icke kan

vara gagneligt för den svenska bankverksamhetens sunda utveckling. Så

viktiga allmänna intressen voro förbundna med det svenska bankväsendets

organisation, att mera ingripande förändringar i detsamma icke borde

få undandragas inflytande av allmänna synpunkter. Bankrörelsen i Sverige

har alltid varit underkastad särskild lagstiftning och kontroll. Jändikt

1911 års banklag, som upptagit och utvidgat eu bestämmelse i kungörelsen

angående enskilda banker den 9 januari 1846, kräves förbildande

av bank Kungl. Maj:ts prövning, huruvida den planerade banken kan

anses nyttig för det allmänna. Samma synpunkt borde göras gällande,

då fråga uppstår om uppförande av banks verksamhet. Enligt kommitténs

åsikt borde sålunda Kungl. Maj:t tilläggas rätt att pröva, huruvida en

ifrågasatt banksammanslagning bör komma till stånd.

Den ledande synpunkten vid sådan prövning från Kungl. Maj:ts sida Principen''för

borde vara, att endast sådana sammanslagningar medgivas, viika icke intlvnmsenkunna

befaras medföra större olägenheter för staten, näringslivet eller

allmänheten, än den nytta, som måste anses följa med desamma.

Särskilt torde sammanslagning mellan två mycket stora banker vara

ägnad att ingiva betänkligheter. Vidare borde beaktas, att de banktyper,

som nu finnas i Sverige, var för sig äga sitt berättigande och

att det är angeläget att tillse, att det svenska bankväsendet under sin

vidare utveckling så vitt möjligt bibehålies vid ett väl balanserat system

av dylika olika banktyper. Konkurrensen på bankväsendets område borde

i möjligaste mån hållas öppen och åtgärder, som uppenbart syfta till

ett undertryckande av sund och samhällsnyttig konkurrens, förhindras.

Dessa omständigheter syntes kommittéil förtjäna särskilt beaktande vid

fusion mellan en större bank och en sådan provins- eller lokalbank,

som själv äger en god ställning och av gammalt ägt och alltjämt äger

intima förbindelser med näringslivet inom sitt historiska verksamhetsområde

samt tillräckliga förutsättningar att kunna tillgodose kreditbehovet.

I åtskilliga fall hade på en bankfusion av här antydd art mer eller

mindre omedelbart följt bildandet av en ny provins- eller lokalbank.

En dylik konsekvens av en företagen fusion kunde i allmänhet anses

såsom mindre lycklig. Ett verkligt behov av en lokalbank tillgodosåges

säkerligen bättre genom upprätthållandet av ett självständigt äldre bankinstitut

med dess soliditet och traditioner än genom nybildning av en

ortsbank, vars framgång måste försvåras av den övertagna bankens

fortbestånd som avdelning inom den större övertagande banken, på

samma gång som fusionens avsedda fördelar delvis förringas och oförBihang

till riksdagens protokoll tyll). 1 sand. 61 höft. (Nr 73.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Förvärv av

aktiemajoritet

i annan bank.

10 Kungl. Maj.ts proposition Nr 73.

utsedda olägenheter stundom uppkomma. Har efter sådan prövning

sammanslagning medgivits, borde å andra sidan oktroj icke beviljas för

bildandet av eu ny ortsbank av samma slag inom den övertagna bankens

naturliga område, förrän förändrade förhållanden eller nya behov gjort

nyttan för det allmänna av en sådan nybildning uppenbar.

Att söka uppstilla vissa närmare grunder, efter vilka Kungl.

Maj:ts prövning av banksammanslagningsfrågor bör äga rum, läte sig

knappast göra. För möjliggörande av en allsidig prövning borde målsmännen

för de intressen, som kunde varda berörda av ifrågavarande förändringar,

beredas tillfälle ait framlägga sina synpunkter. Innan bankinspektionens

utlåtande avgåves, borde sålunda fullmäktige i riksbanken,

Konungens befallningshavande och vederbörande handelskammare lämnas

tillfälle att yttra sig. Sammanslagningsvillkoren borde givetvis offentliggöras,

så att vederbörande myndigheter och allmänheten erhålla kännedom

om alla de omständigheter och förhållanden, till vilka hänsyn bör

tagas vid bedömandet av sammanslagningens förutsättningar och motiv.

Det syntes önskvärt, att vederbörande banker bereddes tillfälle att

på ett så tidigt skede som möjligt få frågan angående eu mellan bankstyrelserna

överenskommen sammanslagning prövad av Kungl. Maj:t.

Att härför avvakta ärendets behandling på respektive bolagsstämmor

skulle ofta komma att medföra en mycket avsevärd tidsutdräkt och

därmed fö''enade praktiska olägenheter för bankverksamheten. Då Kungl.

Maj:ts prövning givetvis icke boide omfatta ett bedömande av, i vilken

mån de ekonomiska villkoren för sammanslagningen kunna anses tillfredsställande

för respektive bankers aktieägare, så syntes de formella

betänkligheter, som kunde göras gällande beträffande tidpunkten för

ett sådant ärendes prövning hös Kungl Maj:t, böra tillmätas mindre

vikt i jämförelse med de praktiska fördelar, som en sådan tidigare

prövning otvivelaktigt i många fäll skulle komma att medföra för

vederbörande banker.

De syften, som avses med en banksammanslagning, kunde även,

åtminstone i viss utsträckning, nås genom banks förvärv av aktiemajoriteten

i annan bank. Ett dylikt tillvägagångssätt vore ej sällsynt

i andra länder, särskilt i Tyskland, där det underlättas därigenom, att

en bank stundom utövar rösträtt för hos banken belånade aktier i annan

bank. Exempel å dylikt förvärv hade, som förut nämnts, även förekommit

hos oss. För att tillförsäkra Kungl. Maj:t åsyftat inflytande

på bankkoncentrationen syntes det kommittén erforderligt, att förhud

stadgas för bank att — förutom i sådant fall, som omnämnes i § 46

banklagen — utan Kungl. Maj:ts medgivande förvärva eller besitta aktier

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts preposition Nr 73.

i annan bank. En sådan ändring i banklagen syntes även utan olägenhet

för bankerna kunna genom föras.

Med anledning av vad sålunda anfört-* hemställer kommittén, att

Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen att genom ändringar och tillägg

i banklugeu föreskriva,

1) att bankbolag icke må övertaga annan banks rörelse med

mindre Kungl. Maj:t lämnar tillstånd därtill;

2) att bank — förutom i sådant fall, som omnämnes i § 46 banklagen

— ej må utan Kungl. Maj:ts medgivande förvärva eller besitta

lotter eller aktier i annan inhemsk bank.

Kommittén tillägger, att enligt kommitténs förmenande den lagstiftning,

som kunde komma att beslutas, borde bliva tillämplig även

på de banksammanslagningar, angående vilka vid tiden lör lagens

ikraftträdande preliminära avtal träffats, men definitiva beslut ännu icke

fattats.

Fullmäktige i riksbanken anföra bland annat:

»Den verksammaste drivkraften vid sammanslagningarna har utan

tvivel varit uividguingstendenser lr>n den övertagande bankens sida.

Dessa tendenser ha i de flesta fall haft sin rot i tävlan om de

rangplatser med därmed följande makt, som bankerna sinsemellan intagit,

ordnade efter fondernas och omslutning-summornas storlek. Denna

tävlan har i vissa fall urartat till ren kapplöpning. Banksammanslagningar

ha förebminut, för vilka goda skäl kunnat anföras, men dessa

sammanslagningar kunna nog betecknas såsom undantag. I de fle-ta

fall ha sammanslagningarna icke kunnat motiveras med ur det allmännas

synpunkt tillfredsställande skäl. Att icke övertagande av andra

banker varit någon nödvändig förutsättning för att en ledande bank

skulle kunna bibehålla och utveckla sin position samt på ett fullt tillfredsställande

sätt fylla sin uppgift, framgår nogsamt därav, att exempel

kunna anföras på störa och medelstora banker, som utan att alls eller

blott i mycket ringa män ha deltagit i sammanslagningskonkurrensen,

kunnat bibehålla sin rangplats och på ett i allo tillfredsställande sätt

betjäna och utvidga sin kundkrets.

Till d''m övertagna bankens kundkrets bär man i de flesta fall

tagit liten eller ingen hänsyn. Kundkretsen har betraktats som en ren

handelsvara.

Fn följd av banksammanslagningarna har blivit, att ledningen av

landets bankverksamhet allt mera centraliserats till huvudstaden. 1 viss

mån är en dylik centralisation nödvändig. Den stora clearingen av

Fullmäktige i

riksbanken.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition''Nr 73.

*

landets bankaffärer graviterar självfallet mot centralpunkten för landets

näringsliv. Men en för långt driven centralisation av bankverksamhetens

ledning är däremot icke njfltig. En stor bank, som i sig upptagit

ett antal livskraftiga landsortsbanker, kan knappast i längden och

under alla förhållanden fylla de olika orternas behov lika bra, som de

övertagna bankerna kunnat, om de bibehållit sin självständighet. Eu

bank är eu enhet, som på längden icke kan skötas från mer än én

plats, den plats där huvud styrelsen residerar. Vid flertalet banksammauslagningar

har försäkrats, att den övertagna bankens styrelse skalle

fortfarande bibehålla sin självständighet. Detta kin låta sig göra under

längre eller kortare tid, beroende på personliga förhållanden. Men efterhand

som tiden går och personombyten inträffa såväl vid den övertagande

som den övertagna bankens styrelse, förvandlas den senare

''banken så småningom i regel till ett rent avdelningskontor. Under

tider av stark penningknapphet kommer kreditgivningen utan tvivel

att bedömas och besörjas främst ur synpunkten av vad för banken

såsom helhet är lördehiktigast. Hänsynen till de olika avdelningskontorens

och deras kundkrets intressen kommer självfallet i andra rummet.

Samma blir förhållandet, om bank råkar i svårigheter.

Att eu för långt driven koncentration av den privata bankverksamheten

kan medföra svårigheter för riksbanken, anse fullmäktige i

likhet m< d kommittén självklart. Om en bank i känslan av sin kanske

överskattade makt och betydelse skulle visa tendenser att motarbeta av

riksbanken i det allmännas intresse vidtagna nödvändiga åtgärder, bleve

det givetvis svårare för riksbanken att vinna gehör hos en sådan bank,

ju större och mäktigare d(*n vore. Skulle en mycket stor bank råka i

ekonomisk förlägenhet, vore det också tänkbart, att riksbank'' ns krafter

icke räckte till att lämna den hjälp, som vore erforderlig för att avvärja

en katastrof, som kunde bliva till en verklig riksolycka.

Hittills genomförda banksammanslagningar ha i regel dikterats av

de båda kontrahenternas, den övertagande och den övertagna bankens,

privatekonomiska intressen. På det att behörig hänsyn även till det;

allmännas intresse må iakttagas, anse fullmäktige i likhet med kommittén,

att Kungl. Maj:t bör tilläggas rätt att pröva, huruvida en ifrågasatt

banksammanslagning får komma till stånd.

Kungl. Maj:ts prövning bör självfallet gå ut på ett avvägande mot

varandra av de sannolika fördelarna och olägenheterna för det allmänna

av den ifrågasatta sammanslagningen. Endast i de fall, att fördelarna

avgjort överväga olägenheterna, bör medgivande till sammanslagningen

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition AV 73.

lämnas. Upphörande av en livskraftig bank, som sedan länge tillfredsställande

fyllt och som har all utsikt att fortfarande kunna tillfredsställande

fylla sin uppgift, bör möta betänklig heter. Kommer härtill,

att en plats med högt utvecklad industri och handel genom sammanslagningen

berövas sin enda egna bank och följaktligen kan väntas komma

att med fog göra anspråk på beviljande av x-ätt att på platsen bilda en

ny egen bank, måste betänkligheterna givetvis i hög grad ökas. I alldeles

särskild grad blir detta fallet, om sammanslagningen gäller två

storbanker.

Att fullmäktige i riksbanken, såsom kommittén framhåller, böra

lämnas tillfälle att framlägga sina synpunkter, innan fråga om begärd

banksammanslagning av Kungl. Maj:t avgöres, synes fullmäktige påkallat.

På av bankkommittén anförda skäl bör Kungl. Majrts rätt att

pröva fråga om bauksammanslagning kompletteras med bestämmelse, att

bank — förutom i fall, som omnämnes i § 46 banklagen — ej må utan

Kungl. Maj:ts medgivande förvärva eller besitta lotter eller aktier i annan

inhemsk bank. Enligt vad fullmäktige hava sig bekant har nyligen

fråga förevarit, att svensk bank skulle utvidga sm verksamhet genom

köp av aktier i utländsk bmk. Även fråga om förvärvande av aktier i

utländsk bank bör underställas Kungl. Maj:ts prövning. Till detta ändamål

hemställa fullmäktige, att i slutklämmen i kommitténs förslag punkt 2)

ordet inhemsk uteslutes.»

Svenska bankföreningens styrelse har i sak icke något ett erinra

emot de av kommittén föreslagna ändringarna i banklagen.

I bankinspektionens yttrande heter det bland annat:

Emot vad kommittén anfört och hemställt angående förbud för

bank att utan särskilt tillstånd övertaga annan banks rörelse hade bankinspektionen

icke funnit anledning till erinran, och bankinspektionen

både ansett så mycket större skäl föreligga att ansluta sig till kommitténs

uppfattning i ämnet, som svenska bankföreningen, enligt vad av

dess yttrande framginge, lämnat kommitténs förslag i denna liksom i

övriga delar utan invändning. Vid meddelande av tillstånd i dylikt

hänseende borde givetvis prövningen hava inriktats på att banksammanslagningen

funnes vara till nj7tta för det allmänna.

Enligt 48 respektive 164 § i banklagen kunde bankbolag, vars

grundfond och reservfond nått viss angiven storlek, även under andra

förhållanden än i 46 respektive 162 § i samma lag sades, förvarva aktier

Svenska

bankföreningens

styrelse.

Bankinspek
tionen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 73.

till visst belopp. Uppenbarligen kunde ett bankbolag’, som på grund av

stadgande i endera av de b ida förstnämnda paragraferna ägde förvärva

aktier, genom inköp‘av aktier i ett annat bankbolag över dettas ledning

skaffa sig ett inflytande, som i stort sett ledde till samma resultat som

om förstnämnda bolag övertoge det andras rörelse. På grund härav

torde ett stadgande <>m befogenhet för Kungl. Maj:t att bestämma,

huruvida eu banksammanslagning skulle få ske eller ej, böra, på sätt

kommittén föreslagit, kompletteras med en bestämmelse om motsvarande

inskränkning i bankbolags rätt att på grund av föreskrift i 48 respektive

164 § i banklagen förvärva aktier i annat bankbolag.

Det syntes visserligen kunna ifrågasättas, huruvida det icke för

sådant ändamål kunde vata tillfyllest att inskrida endast mot bankbolags

förvärv av aktiemajoriteten i annat bankbolag. Enligt bankinspektionens

mening torde dock lagstiftningen icke böra inskränkas härtill. En bank,

som ägde 49/ioo av en annan banks aktiestock, torde nämligen i regel

utan större svårighet kunna finna utvägar att genomdriva sina önskningar

beträffande den andra bankens ledning. På grund härav syntes

det bankinspektionen vara lämpligast att, på sätt kommittén föreslagit,

göra banks rätt att över huvud förvärva aktier i annan bank — under

andra omständigheter äu i 46 respektive 162 § förmäldes — beroende av

Kungl. Ma,j:ts tillstånd.

Enahanda borde förhållandet bliva beträffande bankaktiebolags förvärv

av huvudlotter i solidarisk bank. För solidariska bankbolag förefunnes

redan förbud i detta hänseende i 163 § i banklagen.

Kommitténs uttalande angående tillämpning av vissa utav kommittén

i dess betänkande angivna synpunkter vid prövning av ansökningar

om fastställelse å förändring i banks bolagsordning beträffande

storleken av dess kapital föranledde icke någon invändning från bankinspektionens

sida.

Vid behandling av detta ärende hade inom bankinspektionen uppstått

fråga, huruvida för åstadkommande av en effektiv efterlevnad av

den nu föreslagna lagstiftningen särskilda straffbestämmelser borde meddelas.

Bankinspektionen hade emellertid kommit till den övertygelsen,

att detta icke vore av behov påkallat. Vad till en början bestämmelserna

angående banksammansbigningar artginge torde ett bankbolags

underlåtenhet att ställa sig desamma till efterrättelse innebära en svårare

avvikelse från banklagen, vilken på grund av stadgandet i 235 §

i samma lag borde kunna medföra, att meddelad oktroj kunde förklaras

förverkad. För behörigt iakttagande av bestämmelserna om bankbolags

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

ICungl. Maj.ts proposition Nr 73.

förvärv av aktier i andra bankbolag torde de viten, som bankinspektionen

kunde förelägg), vara tillfyllest.

Slutligen torde böra erinras, att kommittén gjort det uttalandet,

att en blivande lagstiftning angående förbud mot banksammanslagningar

utan Kung!. Maj:ts tillstånd borde göras tillämplig även på de sammanslagningar,

angående vilka vid tideu för lagens ikraftträdande preliminära

avtal traffats men definitiva beslut ännu icke fattats.

Bankinspektionen anslöte sig till kommitténs uppfattning i denna

del. De slutliga åtgärderna för genomförande av de för närvarande

ifrågasatta banksammanslagningarna kunde emellertid vidtagas först vid

ordinarie bolagsstämmor med vederbörande banker. Dylika bolagsstämmor

plägade hållas under mars månad, och något övertagande av

annan banks rörelse torde sålunda först då kunna ifrågakomma. Därest

en blivande lag i ämnet kunde utfärdas före ‘ingången av berörda mars

månad, erfordrades icke någon särskild bestämmelse i det av kommittén

angivna hänseende.

Bankinspektionen tillägger, att det ifrågasätta förbudet för bank

att utan Kungl. Maj:ts tillstånd övertaga annan banks rörelse syntes

böra införas i eu helt ny paragraf i I''anklagen, vilken t''«rde erhålla plats

under rubriken »VI. Särskilda bestämmelser» och betecknas 253 a §.

Den föreslagna inskränkningen i bankbolags rätt ntt. förvärva bankaktier

och banklotter borde åter stadgas i tilläggsbestämmelser till 48 och

164 §§ av innehåll, att dylika aktier samt, i fråga om bankaktiebolag,

huvudlotter i solidariskt bankbolag finge förvärvas allenast då Konungen,

där så funnes lämpligt, givit tillstånd därtill. I sammanhang därmed

torde vissa redaktionella förändringar i berörda paragrafer böra ske, avseende

ett tydligare angivande av i vad mån banklotter kunde av bankbolag

förvärvas.

I betraktande av de betydande olägenheter, vartill en banksammanslagning

på sätt ovan utvecklats under vissa omständigheter kan

giva upphov, torde det för en sund och gynnsam utveckling av vårt

ekonomiska liv få anses vara synnerligen önskvärt, att i lagstiftningsväg

möjlighet beredes att underkasta en ifrågasatt banksammanslagning gl anskning

och förhindra densamma, i fäll granskningen giver vid handen, att

sammanslagningen med hänsyn till allmänna intressen kan komma att

hava övervägande skadliga verkningar.

Inlöres en dylik kontroll över banksammanslagningar, bör dess

handhavande uppenbarligen överlämnas åt Kungl. Maj:t, i vars händer

Departe
mentschefen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 73.

enligt gällande lag om bankrörelse avgörandet, huruvida bankbolag skall

få komma till stånd, redan ligger.

Såsom kommittén anfört torde det icke vara lämpligt eller ens

möjligt att söka angiva några närmare grunder för prövningen, huruvida

en banksammanslagning skall få äga rum eller ej. Dock synes

mig böra i lagen uttryckligen angivas, att prövningen avser tillvaratagandet

av allmänna intressen. I 3 respektive 113 § lagen om bankrörelse

kräves såsom villkor för att bankbolag skall få bildas, att

bolaget finnes vara nyttigt för det allmänna. Enligt motiven till lagen

är syftet med denna bestämmelse att förhindra, det uppkomsten av nya

bankbolag blir så stark, att de bliva till skada för ett sunt affärsliv.

Med berörda bestämmelse till förebild torde i nu ifrågavarande

hänseende böra, på sätt bankinspektionen iöres''agit, stadgas, att bankbolags

rörelse må av annät baukbolag övertagas allenast, i fall Kuntjl.

Maj:t, där det finnes vara till nytta för det allmänna, lämnar tillstånd

därtdl.

Nu omförmälta stadgande lärer i överensstämmelse med kommitténs

av bankinspektionen närmare utformade förslag höra kompletteras med

bestämmelser, som göra Kungl. Maj ds samtycke till villkor för att bankaktiebolag

och solidariska bankbolag skola fä förvärva aktier i bankaktiebolag.

Något bankernas berättigade intresse torde ej genom en dylik

begränsning av deras aktieförvärvs?ätt trädas för nära. Då 48 och 164 §§

lagen om bankrörelse endast handla om bankbolags rätt att. förvärva

alSier, synes emellertid anledning ej föreligga att, på sätt berörda förslag

innehålla, låta i dessa paragrafer inflyta bestämmelser även rörande

förvärv av lotter i solidariska bankbolag.

Vad angår fullmäktiges i riksbanken hemställan, att jämväl frågor

om rätt för bankbolag att förvärva aktier i utländska banker måtte

underkastas Kungl. Maj:ts prövning, så torde väl en bestämmelse i

denna riktning icke vara av speciell betydelse ur den synpunkt, som

föranlett kommittén att föreslå inskränkningar i bankbolags aktieförvärvsrätt,

vilket torde förklara, att kommittén icke upptagit detta

spörsmål till behandling. Med hänsyn till vad riksbanksfullmäktige anfört,

anser jag mig emellertid böra föreslå, att förbudet mot förvärv av

aktier i bankaktiebolag icke inskränkes till aktier i inhemskt bankaktiebolag.

Såsom förut nämnt har bankinspektionen utarbetat förslag till lagstiftning

i ämnet. Detta förslag synes mig med vi-sa ändringar, huvudsakligen

föranledda av vad jag ovan yttrat, kunna läggas till grund för

bestämmelser i ämnet.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kung!. Maj.ts proposition Nr 73.

Föredragande departementschefen uppläste härefter omformälta förslagtill

lag om ändring i vissa delar av lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse,

sådant förslaget lydde efter vidtagandet av de utav departementschefen

antydda ändringar, och hemställde, att lagrådets yttrande över

förslaget, vilket fogats såsom bilaga till detta protokoll, måtte, för det

ändamål § 87 regeringsformen omförmäler, genom utdrag av protokollet

inhämtas.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Magt Konungen lämna bifall.

Ur protokollet:

Herbert Wallin.

Bihang till riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 61 käft. (Nr 73.)

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungi. Maj:ts proposition Nr 78.

Bilaga.

Förslag

till

Lag

om ändring i vissa delar av lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse.

Härigenom förordnas dels att i lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse

skall införas eu ny paragraf av nedan angivet innehåll och betecknad

254 a, dels ock att 48 och 164 §§ i nämnda lag skola erhålla

följande ändrade lydelse:

48 §.

Bankaktiebolag, som avsatt reservfond, uppgående till mera än

femtio procent av bolagets grundfond, må även under andra förhållanden

än i 46 § sägs förvärva aktie i emissionsbank; dock må bolaget ej på eu

gång innehava jämlikt denna bestämmelse förvärvade aktier till högre

bokfört belopp än det, varmed reservfonden överskjuter femtio procent

av grundfonden. Äger bolaget tillika grundfond och reservfond till sammanlagt

belopp av sex miljoner kronor, må bolaget jämväl förvärva

andra aktier till hälften av det belopp, för vilket rätten att förvärva

aktier i emissionsbank icke utnyttjas. Aktier i annat bankaktiebolag,

som icke är emissionsbank, må dock ej förvärvas utan att Konungen

prövat skäligt lämna tillstånd därtill.

Bankaktiebolag enligt denna paragraf tillkommande rätt att förvärva

aktier må ej användas, med mindre sådant är i bolagsordningen

eller av bolagsstämman medgivet.

164 §.

Solidariskt bankbolag, som avsatt reservfond, uppgående till mera

än femtio procent av bolagets grundfond, må även under andra förhål
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kunyl. Maj:ts proposition Nr 73.

landeri än i 162 § sägs förvärva aktier i emissionsbank; dock må bolaget

ej på en gång innehava jämlikt denna bestämmelse förvärvade

aktier till högre bokfört belopp än det, varmed reservfonden överskjuter

femtio procent av grundfonden. Äger bolaget tillika grundfond och

reservfond till sammanlagt belopp av sex miljoner kronor, må bolaget

jämväl förvärva andra aktier till hälften av det belopp, för vilket rätten

att förvärva aktier i emissionsbank icke utnyttjas. Aktier i bankaktiebolag,

som icke är emissionsbank, må dock ej förvärvas, utan att

Konungen prövat skäligt lämna tillstånd därtill.

Solidariskt bankbolag enligt denna paragraf tillkommande rätt att

förvärva aktier må ej användas, med mindre sådant är i bolagsordningen

eller av bolagsstämman medgivet.

254 a §.

Ej må bankbolag övertaga annat bankbolags rörelse, där ej

Konungen funnit övertagandet vara till nytta för det allmänna och

därtill lämnat tillstånd.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då densamma, enligt

därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition Nr 78.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd torsdagen

den 6 februari 1919.

Närvarande:

Justi tieråden Gullstrand,

von Seth,

Wedberg,

Regeringsrå det Planting- Gyllenbåga .

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över finansärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 31 januari

1919, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets yttrande skulle för det

i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över upprättat

förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen den 22 juni 1911 om

bankrörelse.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet

av revisionssekreteraren Nils Edvard Gadde.

Lagrådet yttrade.

Av föredragande departementschefens yttrande framgår, att det i

48 och 164 §§ upptagna förbudet mot förvärv av aktier i bankaktiebolag

är avsett att gälla även aktier i utländskt bolag. Liksom vad i

allmänhet är i förevarande lag stadgat med avseende å bankaktiebolaghänför

sig blott till sådant bankaktiebolag, som blivit av Konungen oktrojerat,

torde dock med förslagets avfattning förbudet ej äga tillämpning

beträffande aktier i bolag utan dylik oktroj. Då emellertid när
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

ai

Kunyl. Muj:ts proposition Nr 75,

mare utredning ej föreligger, huruvida det av departementschefen åsyftade

vidsträcktare förbudet må vara behövligt eller lämpligt, saknas

anledning att hemställa om ändring av förslagets lydelse.

Ur protokollet:

Erik Öländer.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Matris proposition Nr 73.

Utdrag av protokollet över finansår evident, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 februari

1919.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern EdÉN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner.

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson.

Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet

anmälde chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, lagrådets

genom utdrag av protokollet över finansärenden den 31 januari 1919

inhämtade utlåtande över upprättat förslag till lag om ändring i vissa

delar av lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse.

Föredragande departementschefen anförde härvid:

»Av lagrådets yttrande framgår, att tvekan kan råda därom, huruvida

förslaget, med den avfattning det fått, innefattar förbud även mot

förvärv utan Konungens tillstånd av aktier i utländskt bankaktiebolag.

Vid sådant förhållande anser jag ett tillägg böra göras i 48 och 164 §§

av förslaget.

Därjämte har av mig vidtagits en mindre redaktionell ändring i

254 a §.»

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.-ts proposition Nr 73.

Härefter hemställde departementschefen, att lagförslaget måtte

jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas riksdagen

till antagande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall; och skulle till riksdagen avlåtas propositioa

av den tydelse, bilaga . . . vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Sven Lidkolm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:53 Skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse, d a1 i texten
  2. BU 1919:21 Memorial, i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande bankoutskottets utlåtande nr 14 i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till s. 1 i texten
  3. BU 1919:14 Utlåtande, i anledning av dels Kungl. Maj ds proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen den 22 juni 1911 om hankrörelse, dels ock i ämne s. 1 i texten