Angående understöd till svenska väg föreningen
1919-02-07 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1919:75, Angående understöd till svenska väg föreningen
Dokumentets text
Kungl. Maj:ta proposition Nr 75.
1
Nr 75.
Exingl. Maj:ts proposition till riksdagen angående understöd till
svenska väg föreningen; given Stockholms slott den 7
februari 1919.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att till understöd åt svenska vägföreningen å extra stat för år 1920
anvisa ett förslagsanslag, högst ........................................... kronor 7,000.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.
GUSTAF.
Alfred Petersson.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 63 käft. (Nr 75.)
1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 75.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7
februari 1919.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern EdÉn,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: PETERSSON,
SCHOTTE,
PETRÉN,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Undén,
Thorsson.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Petersson anförde:
Vid anmälan den 9 januari detta år av de frågor, som tillhörde
regleringen av riksstatens nionde huvudtitel för år 1920, meddelade
jag i punkten 118, att svenska vägföreningen i en ansökning, som
inkom till jordbruksdepartementet den 21 december 1918, begärt anslag
för år 1920 till belopp av 15,000 kronor. Då ansökningen för yttrande
remitterats till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och jag för det
dåvarande saknade anledning yttra mig angående det anslagsbehov, som
kunde böra tillstyrkas, men anslag för ändamålet ändock syntes böra
beräknas, fann Kungl. Magt, på min hemställan, gott föreslå riksdagen
att i avbidan på blivande proposition beräkna för detta ändamål å extra
stat för år 1920 det av föreningen begärda beloppet, 15,000 kronor.
Sedan numera väg- och vattetibyggnadsstyrelsen den 24 sistlidna
januari avgivit utlåtande över föreningens förberörda ansökning, torde
jag få ånyo anmäla ärendet.
Svenska vägföreningen anhöll i ansökning den 28 september 1915
om ett årligt anslag av 15,000 kronor från och med år 1917. Väg- och
3
Kungl. MayU proposition Nr 75.
vattenbyggnadsstyrelsen tillstyrkte ett anslag av 10,000 kronor under
vissa villkor och Kungl. Maj:t föreslog 1916 års riksdag att anvisa
detta belopp å extra stat. Riksdagen, som vid granskning av föreningens
räkenskaper funnit dess ekonomiska ställning relativt god,
ansåg statsbidragets belopp böra bestämmas till 5,000 kronor.
Åven för år 1918 auhöll nämuda förening om anslag å 15,000
kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen tillstyrkte 10,000 kronor.
På Kungl. Maj:ts förslag beviljade riksdagen även för år 1918 ett anslag
å 5,000 kronor till föreningen.
Jämväl för år 1919 ingav föreningen ansökning om erhållande av
statsbidrag å det förut av föreningen begärda beloppet, 15,000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen tillstyrkte ett statsunderstöd av 12,000
kronor. För egen del fann jag mig av närmare angivna skäl icke
kunna förorda högre statsbidrag än 8,000 kronor. Sedan Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa sistnämnda belopp, ansåg
emellertid riksdagen statsbidragets storlek icke böra sättas till högre
belopp än som motsvarade föreningens utgifter för vägkurser och föredrag.
Då dessa utgifter för år 1918 av föreningen upptagits till 7,000
kronor, fann riksdagen anslaget böra begränsas till detta belopp.
För år 1920 har föreningen, som ovan nämnts, begärt anslag till
belopp av 15,000 kronor och har som motiv härför anfört huvudsakligen
följande:
Föreningen hade under år 1918 bedrivit sin verksamhet efter i det stora
hela samma linjer som tillförne och i fråga om den viktigaste delen av sin upplysningsverksamhet,
de s. k. vägkurserna, följt ett av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
den 1 september 1917 avlämnat förslag till anordnande av kurserna. Av ekonomiska
skäl hade emellertid vägkursernas omfattning liksom förra året måst starkt
begränsas och omfattat sex s. k. vägdagar samt en vägkurs för yrkesmän.
För år 1919 hade antagits följande budget:
Inkomster:
Årsbetalande personliga
medlemsavgifter ........... kronor 5,000
Årsbetalande korporativa
medlemsavgifter ............ » 4,800
Räntor ............................... » 1,600
Statsbidrag ....................^___»_ 7,000
Summa kronor 18,400
Utgifter:
Avlöning till sekreterare
och expeditionspersonal kronor 4,000
Kontorshyra....................... > 1,600
Skrivutensilier och övriga
kontorskostnader............ » 1,800
Diverse ............................... » 200
Porto och telefon ............ » 1,000
Publikationer ................... » 3,000
Kurser och vägdagar » 6,500
Underhåll av maskiner ... » 200
Avskrivningar.................... >>___100
Summa kronor 18,400
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 75.
Av inkomstkällorna under år 1918 hade influtna donationer (4,000 kronor]
utgjort en avsevärd del. Dessa donationer hade emellertid varit de sista delarna
av de vid föreningens stiftande utlovade bidragen, varför budgeten för år 1919 måst
uPPgöras utan detta tillskott i inkomsterna. Den härigenom uppstående minskningen
av inkomsterna uppvägdes endast delvis av ökningen av statsbidraget från 5,000
till 7,000 kronor. Härtill kornme, att på grund av det minskade penningvärdet de
flesta utgiftsposter starkt ökats, varför den för följande år uppgjorda budgeten förutsatte,
att programmet för föreningens arbete ytterligare inskränktes.
Föreningen både ej ännu velat tillgripa utvägen att öka medlemsavgifterna,
då härigenom säkerligen till skada för saken medlemsantalet skulle komma att
minskas, utan ställde sin förhoppning om fortsatt gagnerik verksamhet till möjligheten
av ett ökat statsbidrag.
Genom en ökning av statsbidraget skulle föreningen få möjlighet att utöka
sin verksamhet. Detta syntes även vara nödvändigt, om påtagliga och bestående
resultat skulle kunna uppstå av dess arbete. Detta vore ju huvudsakligen av upplysande
och undervisande art. För allt sådant arbete vore det ett livsvillkor, att
ramen för detsamma vidgades både beträffande omfånget och arten. Om föreningens
verksamhet på grund av bristande resurser ej utvidgades utan såsom nu inskränktes,
vore fara värf, att mycket av det arbete, föreningen redan nedlagt, ej komme att
visa de resultat, som man kunde hava hoppats på under gynnsammare betingelser.
Den utökning av föreningens verksamhet, som ett ökat statsbidrag skulle
möjliggöra, syntes främst böra inrikta sig på dels ett kraftigare uppmuntrande och
stödjande av det intresse för vägfrågan, som i första hand avsåge att åstadkomma
arbete mom det egna mera begränsade området, dels upplysningsarbete bland den
yngre generationen, allt enligt förslag, som inkommit till föreningen från dess medlemmar
och som syntes värda allt beaktande.
Det lokala upplysningsarbetet hade härvid tänkts anordnat inom sammanslutningar
länsvis mellan föreningens medlemmar, vilka länsavdelningar bland annat
årligen borde anordna ett möte helst i samband med lantbruksmöten och dylikt.
Härvid borde genom föreningens försorg och på dess bekostnad anordnas föreläsningar
med demonstrationer. Dylika vägmöten skulle tydligen kunna få en ännu
större betydelse än de nuvarande vägdagarna genom sin större utbredning samt
sin regelbundna återkomst.
Upplysningsarbetet bland den yngre generationen syntes främst böra inrikta
sig på lantbruksskolornas elever. Utav största värde för vägfrågan vore att uti
kursplanerna vid dessa skolor få infört en kortare lärokurs i väglära, vilken snarast
borde bliva av obligatorisk karaktär. Härvid syntes föreningen böra underlätta
saken genom att åtminstone till en början ställa till förfogande dels föreläsare i
så stor utsträckning sig göra läte dels ock åskådningsmaterial.
Kurserna för utbildning av yrkesmän syntes böra bedrivas med all kraft, då
det Ange anses synnerligen viktigt för vägfrågans lyckliga lösning, att en kår av
yrkesbildade med det snaraste komme till stånd.
För realiserande av det sålunda antydda programmet i önskvärd utsträckning
skulle tydligen erfordras betydande medel. Med hänsyn till dels att detta
program endast successivt kunde förverkligas, dels ock att bidrag kunde förväntas
från annat håll, syntes det emellertid vara tillfyllest, om föreningen genom ett ökat
5
Kungl. Ma j ds proposition Nr 75.
statsbidrag sattes i tillfälle att utvidga sitt arbete i antydd riktning. För att detta
skulle kunna ske syntes erfordras, att statsbidraget minst uppginge till det belopp,
15,000 kronor, varom föreningen anhållit åren iyi5—1917.
I sitt utlåtande häröver har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
under hänvisning till av styrelsen förut avgivna utlåtanden i frågan,
tillstyrkt ett statsunderstöd av 12,000 kronor till föreningen under villkor,
att denna anordnade under år 1920 minst fem vägdagar och en utbildningskurs
för yrkesmän enligt av styrelsen fastställt program.
Den på Kungl. Maj:ts prövning beroende frågan angående förändrad
organisation av allmänna väghållningsbesväret på landet kan icke
heller detta år föreläggas riksdagen. Vid sådant förhållande bör närnuda
organisationsfråga icke utgöra hinder för att anslag beviljas svenska
vägföreningen jämväl för år 1920.
Att svenska vägföreningen även för sistnämnda år är i behov av
statsunderstöd, finner jag påtagligt. I sitt beslut i frågan år 1918 har
riksdagen angivit de grunder, efter vilka riksdagen ansåge anslag till
föreningen böra utgå, i det riksdagen uttalat, att anslaget icke borde
sättas till högre belopp än som motsvarade föreningens utgifter för
kurser och föredrag. Visserligen har föreningen i den nu ingivna ansökningen
omförmält vissa planer till utvidgning av sin undervisningsverksamhet,
men någon kostnadsberäkning härom har icke framlagts för år
1920. Vid sådant förhållande och då jag håller före, att det nuvarande
sättet för undervisningens meddelande genom vägdagar och kurser för
yrkesmän i varje fall bör bibehållas, samt kostnaderna härför för år 1919
upptagits till allenast 6,500 kronor, vill jag för min del tillstj^rka för
år 1920 anslag till oförändrat belopp av 7,000 kronor.
För anslaget bör i anslutning till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag samt i likhet med vad som ägt rum under föregående år stadgas
skyldighet för föreningen att under år 1920 på lämpliga platser i skilda
delar av landet anordna minst fem vägdagar och en utbildningskurs
för yrkesmän enligt av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen fastställt
program.
På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders
Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen
att till understöd åt svenska vägföreningen å extra
stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst ............... kronor 7,000.
Departe
mentschefen.
Bihang till nksdagens protokoll 1919. 1 sand■ 63 höft. (Nr 75.)
2
6
Kungl. Maj.ts proposition Nr 75.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall och förordnade, att proposition i ämnet
av den lydelse, bil. — vid detta protokoll utvisar, skulle
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Au g. Borgström.
STOCKHOLM, ISAAC MABCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1919.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- JoU 1919:9a Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet. s. 117 i texten