Sök i Ratio Lex

Angående anvisande av anslag å tilläggsstat för år 1.9/9 under fjärde huvudtiteln för bestridande av kostnader, som kunna bliva en följd av uppskjutande tillsvidare av de för närvarande pågående arbetena å uppförande av kasernetablissemang för Södra skånska infanteriregementet

1919-02-14 · 32 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 31 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:97, Angående anvisande av anslag å tilläggsstat för år 1.9/9 under fjärde huvudtiteln för bestridande av kostnader, som kunna bliva en följd av uppskjutande tillsvidare av de för närvarande pågående arbetena å uppförande av kasernetablissemang för Södra skånska infanteriregementet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Proposition Nr 97.

1

Nr 97.

Kungl. Majds proposition till riksdagen angående anvisande

av anslag å tilläggsstat för år 1.9/9 under fjärde huvudtiteln

för bestridande av kostnader, som kunna bliva en

följd av uppskjutande tillsvidare av de för närvarande

pågående arbetena å uppförande av kasernetablissemang

för Södra skånska infanteriregementet; given Stockholms

slott den 14 februari 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag ur statsrådsprotokollet över

lantförvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att

för bestridande av de särskilda kostnader, som kunna bliva en

följd av uppskjutande tillsvidare av de för närvarande pågående arbetena

å uppförande av kasernetablissemang för Södra skånska infanteriregementet,

å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 104,750

kronor.

De till ärendet börande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

E. A. Nilson.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 79 käft. (Nr 97.)

641 19 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 97.

Beslut om

regementets

förläggning

till Lund samt

vidtagna åtgärder

för anskaffande

av

övningsfält

och skjutbana.

Utdrag av protokollet över lantförsvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 14 februari 1919.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén.

Departementschefen, statsrådet Nilson anhöll härefter att få underställa

Kungl. Maj:ts prövning frågan om uppskjutande tillsvidare av de

för närvarande pågående arbetena å uppförande av kasernetablissemang

för Södra skånska infanteriregementet samt yttrade därvid följande:

»Efter i ärendet förutgången utredning förordnade Kungl. Maj:t

den 21 juni 1907, att Södra skånska infanteriregementet skulle förläggas

till ''Lund, så snart kasernetablissemang för regementet blivit därstädes

uppfört, varjämte Kungl. Maj:t, med antagande av ett utav stadsfullmäktige

i Lund avgivet anbud i fråga om upplåtelse av mark till kaserntomt,

hand exercisfält och skjutbana, bemyndigade arméförvaltningens fortifikationsdepartement

att i enlighet därmed sluta avtal med staden. Dylikt avtal

slöts den 15 och 22 november 1907.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kung!. May.ts Proposition Nr 97.

I och för beredande av övningsfält för regementet inköpte Kungl.

Maj:t och kronan den 27 juni 1907 egendomen Arendala i Hardeberga

socken med en areal av omkring 223 hektar för ett belopp av 289,900

kronor.

Uti skrivelse den 27 maj 1911 anhöll emellertid riksdagen, att frågan

om Södra skånska infanteriregementets förläggning måtte tagas under

förnyad omprövning. Denna framställning var närmast föranledd av de

anmärkningar, som framkommit mot det för regementet avsedda övningsfältet

vid Arendala. Detta, vilket utgjordes av styv lerjord, ansågs

nämligen synnerligen olämpligt såsom övningsfält och skulle i varje fall

icke utan betydande kostnader kunna för ändamålet iordningställas.

Härtill komme, att avsevärda svårigheter mötte för ett tillfredsställande

ordnande av regementets skjutbana. Slutligen hade framhållits, att det

vore ur nationalekonomisk synpunkt olämpligt att till militärt övningsfält

utlägga ett så avsevärt område av Skånes bästa åkerjord, varom det

här vore fråga.

Med anledning av riksdagens förenämnda framställning verkställdes

dels genom särskilda sakkunniga, dels genom vederbörande myndigheter

förnyad utredning angående regementets förläggning. Denna utredning

gav vid handen, att av de såsom förläggningsplats för regementet ifrågasatta

orterna — Lund, Kevingehed och Malmö — Lund vore den ur

militär synpunkt lämpligaste förläggningsorten; att de svårigheter, som

mött för ordnandet av regementets skjutbana, kunde helt och hållet

undanröjas, därest densamma förlädes till den kronan tillhöriga, intill

regementets blivande övningsfält belägna ouppodlade ängsmarken Kungsmarken;

att ett ur alla synpunkter tillfredsställande övningsfält skulle

kunna erhållas, därest Kungsmarken i sin helhet för sådant ändamål

upplätes till regementet, en anordning som jämväl skulle möjliggöra, att

en avsevärd del av egendomen Arendala skulle kunna avskiljas från

övningsfältet och fortfarande bibehållas under kultur; samt att ett hävande

av det med Lunds stad träffade avtalet rörande regementets förläggningskulle

för staten medföra avsevärda kostnader utöver de för förläggningen

beräknade. På grund av vad utredningen sålunda givit vid handen,

fann Kungl. Maj:t den 16 oktober 1915 icke skäl att göra ändring i

sitt den 21 juni 1907 meddelade beslut om Södra skånska infanteriregementets

förläggning till Lund.

Förutsättningarna för Kungl. Maj:ts i förläggningsfrågan sålunda

lättade beslut voro alltså, dels att regementets skjutbana skulle förläggas

till Kungsmarken, dels ock att åtgärder skulle vidtagas för att

bereda regementet ett bättre övningsfält än det förut avsedda. 1 över
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 97.

Beslut om

regementets

provisoriska

rörläggning

till Lund.

ensstämmelse härmed har, jämlikt Kungl. Maj:ts i sammanhang med

beslutet i förlägga ngsfrågan den 16 oktober 1915 lämnade bemyndigande,

arméförvaltningens fortifikationsdepartement träffat avtal med

Lunds stad om inköp för kronans räkning av vissa mellan övningsfältet

vid Arendala och Knngsmarken belägna, för åstadkommande av

nödig förbindelse mellan de båda områdena erforderliga fastigheter, och

hava statens utgifter för ifrågavarande markförvärv uppgått till i runt

tal 41,000 kronor. Vidare har 1917 års riksdag, med anledning av

Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning medgivit, att till lantförsvaret,

för att tilläggas Södra skånska infanteriregementets övningsfält, överlämnades:

dels den 14 mars 1917 de till Flyinge kungsgård i Södra

Sandby socken hörande, under stuteriöverstyrelsens förvaltning dittills

stående ängarna Räfthagen och Kungsmarkerna, jämväl benämnda Råby

ängar, däri inbegripet det söder om järnvägen Lund—Revinge belägna

området, dels ock, mot den ersättning Kungl. Maj:t kunde bestämma,

eller efter motsvarande nedskrivning av statens domäners fond, den 14

mars 1918 den under domänstyrelsens förvaltning stående förra hospitalsegendomon

Hardeberga n:r 14, en äng, Koängen kallad, i Hardeberga

socken. Slutligen har Kungl. Maj:t den 4 maj 1917 bemyndigat arméförvaltningens

fortifikationsdepartement att i huvudsaklig överensstämmelse

med ingivna ritningar och situationsplan för en kostnad av högst

41,500 kronor låta anlägga en skjutbana om 24 tavlor för Södra skånska

infanteriregementet å förenämnda till regementet överlämnade ängarna

Räfthagen och Kungsmarkerna. Denna skjutbana är numera fullt färdigställd.

För beredande av övningsfält och skjutbana åt regementet har således

hittills utgivits följande belopp, nämligen

för inköp av egendomen Arendala ................................. kronor 289,900: —

» » » » vissa andra markområden... » 41,000: —

» anläggande av skjutbana............................................. » 41,500: —

Summa kronor 372,400: —-

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, skulle, jämlikt Kungl.

Maj:ts den 21 juni 1907 meddelade beslut, regementet förläggas till

Lund, först sedan kasernetablissemang därstädes blivit för regementet

uppfört. Sedan emellertid i samband med antagande av 1914 års härordning

blivit bestämt, att beväringsrekrytskolorna vid infanteriet från

och med år 1915 skulle taga sin början omkring den 1 november, förordnade

Kungl. Maj:t den 23 september 1915, att regementet, vilket

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 97. 5

dittills varit förlagt å sin gamla övningsplats Revingehed, skulle från

och med den 1 november samma år tillsvidare provisoriskt förläggas

till Lund.

Sedan frågan om Södra skånska infanteriregementets förläggningsort

blivit genom Kungl. Maj:ts den 16 oktober 1915 meddelade beslut

definitivt avgjord, bemyndigade Kungl. Maj:t genom brev den 30 december

1916 arméns kasernbyggnadsnämnd att gå i författning om uppförande

av kasernetablissemang för regementet i huvudsaklig överensstämmelse

med ett härför inom nämnden utarbetat reviderat förslae: till

typritning för kaserner i två våningar. Därjämte förordnades, att

byggaadskostnaderna ej finge överstiga sammanlagt 2,173,200 kronor.

Slutligen föreskrevs, att därest det vid utbjudande på entreprenad av

delar av ifrågavarande arbeten skulle visa sig, att kostnaderna komme

att uppgå till högre belopp än som nyss angivits, ärendet skulle underställas

Kungl. Maj:ts prövning, innan arbetena finge påbörjas eller

fortsättas.

Den av Kungl. Maj:t sålunda fastställda kostnadssumman för kasernetablissemangets

uppförande grundade sig på de för 1916 års riksdag

framlagda kostnadsberäkningarna för fullbordande av de utav 1906 års

riksdag beslutade kasernetablissemang för femton infanteriregementen.

Uti sin framställning den 25 september 1916 angående medelsbebovet för

år 1918 hade emellertid kasernbyggnadsnämnden anmält, att på grund

av de under kristiden inträffade högst avsevärda stegringarna av materialpriserna

byggnadskostnaderna för de sju till uppförande återstående

kasernetablissemangen, däribland kasernetablissemanget för Södra skånska

infanteriregementet, komme att uppgå till väsentligt högre belopp

än det för 1916 års riksdag uppgivna. Enligt nämndens beräkning

uppginge denna merkostnad till icke mindre än omkring 50 procent av

den till 15,184,400 kronor förut beräknade kostnaden. För arbetenas

slutförande skulle således erfordras, utöver de av riksdagen beviljade

medlen, ett ytterligare belopp av 7,592,200 kronor. Denna summa

vore dock endast att anse såsom approximativ. På grund av de ständigt

fluktuerande materialpriserna vore det nämligen icke möjligt att

med någon större grad av tillförlitlighet beräkna den verkliga merkostnaden.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 13 januari 1917 yttrade

dåvarande departementschefen till statsrådsprotokollet (fjärde huvudtiteln,

sid. 226 och 227), att det med hänsyn till de högst avsevärda

Kungl. Maj:ts

beslut den 30

december

1916 om kasernetablissemangs

uppförande.

Uttalande

i kasernbyggnadsfrågan

i 1917 års

statsverksproposition

samt av

samma års

riksdag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts Proposition Nr 97.

ökade kostnader, byggnadsarbetenas fullföljande under rådande förhållanden

sålunda komme att medföra, skulle kunna ifrågasättas, huruvida

man icke borde låta med ännu icke igångsatta byggnadsarbeten anstå,

tills normala förhållanden å byggnadsmarknaden åter inträdde. En

dylik utväg ansåge departementschefen sig dock icke kunna tillstyrka,

ifrågavarande kasernbyggnadsarbeten hade redan blivit avsevärt fördröjda.

Enligt den ursprungliga planen skulle nämligen samtliga arbeten

varit slutförda med utgången av år 1914. Med hänsyn till de

värnpliktigas utbildning vore det emellertid av största vikt, att byggnadsarbetet

bedreves med all möjlig skyndsamhet. För de truppförband,

vilka ännu icke fått sina kasernetablissemang färdigställda, medförde

deras dåvarande provisoriska förläggning synnerligen stora olägenheter

icke blott för utbildningsarbetets rätta och ändamålsenliga bedrivande

utan även och icke minst för såväl befäl som manskap. Härtill komme,

såsom riksdagen jämväl framhållit, angelägenheten av byggnadsarbetenas

bedrivande utan avbrott för att därigenom bereda ökad tillgång till

arbetsmöjligheter inom byggnadsindustrien. Slutligen borde jämväl

framhållas, att man icke vore i stånd att bedöma, när och i vad mån

en återgång till förut rådande prisförhållanden komme att äga rum.

Då det för byggnadsarbetenas fullbordande ytterligare erforderliga beloppet

icke kunde för det dåvarande med någon tillförlitlighet beräknas,

syntes emellertid någon framställning till riksdagen om beviljande av

ytterligare medel för ändamålet icke då böra göras, utan borde därmed få

anstå till 1918 års riksdag.

I enlighet med vad sålunda anförts föreslog Kungl. Maj:t riksdagen

att utav det av 1916 års riksdag till fullbordande av de utav 1906 års

riksdag beslutade kasernetablissemangen för femton infanteriregementen

beviljade anslaget för år 1918 anvisa visst belopp.

Uti sin skrivelse den 18 juni 1917 angående regleringen av utgifterna

under riksstatens fjärde huvudtitel, anmälde riksdagen, att inom

vederbörande utskott väckts förslag''att under rådande förhållanden uppskjuta

byggandet utav en del av ifrågavarande, kasernetablissemang.

Med anledning härav hade utskottet med stöd av § 46 riksdagsordningen

infordrat yttranden av arméförvaltningen och arméns kasernbyggnadsnämnd

rörande årliga kostnaden för provisorisk förläggning av de för

det dåvarande icke kasernerade infanteriregementena och huruvida dylik

efter 1918 kunde upprätthållas samt angående dittills vidtagna åtgärder

beträffande kasernetablissemang för nämnda regementen ävensom i

vad mån vid de olika regementena en fortsatt provisorisk förläggning

kunde komma att ogynnsamt inverka på de värnpliktigas hälsovård.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 97.

Efter inhämtande av vad dessa yttranden innehölle rörande svårigheterna

att efter 1918 upprätthålla en provisorisk förläggning och de vådor i

sanitärt hänseende, som vidlådde redan den dåvarande provisoriska förläggningen,

hade riksdagen icke kunnat motsätta sig Kung]. Maj:ts förslag.

Riksdagen hade alltså funnit sig böra för kasernbyggnadsarbetenas

fullbordande anvisa det av Kung!. Maj:t äskade beloppet.

Med anledning därav, att det vid utbjudande på entreprenad av

vissa byggnadsarbeten visat sig, att kostnaderna för de till uppförande

återstående kasernetablissemangen konnne att på grund av den enorma

förhöjningen av priserna å samtliga materialier avsevärt överskrida de för

ändamålet anvisade medlen, hade emellertid kasern byggnadsnämnden i

skrivelse den 15 januari 1917 anmält, att nämnden funnit sig böra verkställa

en omräkning av kostnaderna för uppförande av, bland andra, Södra

skånska infanteriregementets kasernetablissemang invid Lund. Enligt

denna beräkning skulle-ifrågavarande kasernetablissemang komma att medföra

en kostnad av tillhopa 3,291.3(>0 kronor, därav 3.214,600 kronor skulle

utgå från anslaget till fullbordande av kasernetablissemang för femton

infanteriregementen samt återstoden fördelas med 34,000 kronor på anslaget

till beredande av ökat stallutrymme vid infanteriet och med

42,700 kronor på anslaget till uppförande av förråd för vissa fordon

m. m. För arbetenas påskyndande och kostnadernas nedbringande ansåge

kasernbyggnadsnämnden jämväl lämpligt, att arbetena antingen

uppdelades på ett flertal mindre entreprenader eller ock utfördes direkt

genom nämndens egen försorg. 1 enlighet härmed hemställde kasernbyggnadsnämnden

dels om bemyndigande att utföra arbetena vid, bland

andra, Södra skånska infanteriregementets blivande kasernetablissemang

antingen genom uppdelning av arbetena i åtskilliga smärre entreprenader

och leveranser samt ackordsarbeten eller genom arbetenas utförande

direkt genom nämndens egen försorg eller genom båda sätten i

förening i enlighet med vad nämnden prövade vara för staten i varje

fall fördelaktigast, dels ock om medgivande för nämnden att utse lämpliga

arbetsledare vid de byggnadsföretag, som skulle utföras omedelbart

genom nämndens egen försorg, därest utgifterna för arbetsledningen

därigenom icke överstege i nämndens beräkningar därför upptagna

kostnader.

Genom brev den 29 juni 1917 biföll Kung!. Maj:t vad kasernbyggnadsnämnden

sålunda hemställt, Därjämte godkände Kungl. Maj:t de

av nämnden framlagda nya kostnadsberäkningarna för ifrågavarande

kasernetablissemang att vara bestämmande för de belopp, vartill ut
-

Fastställande

av nya kostnadsberäkningar

för Södra

skånska infanteriregementets

kasernetablissemang.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 97.

Uttalande i

kasernbyggnadsfrågan

i

1918 och 1919

års statsverkspropositionen
-

gifterna för de olika arbetena och leveranserna samt administrationskostnaderna

vid etablissemanget finge utgå. Slutligen meddelade Kungl.

Maj:t föreskrifter angående sättet för bestridande av vissa av de på

grund av Kungl. Maj:ts beslut uppkommande merkostnader för ifrågavarande

kasernbyggnadsarbete.

Uti sin framställning den 28 september 1917 angående medelsbehovet

för år 1919 anmälde kasernbyggnadsnämnden, att på grund av den

alltsedan kristidens inträde ständigt fot gående stegringen av såväl arbets-

som materialpriser merkostnaden för fullbordandet av de återstående

sju kasernetablissemangen, vilken föregående år beräknats till

7,592,200 kronor, måste beräknas till inemot dubbla beloppet eller i

runt tal 14,000,000 kronor.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 14 januari 1918

erinrade jag uti mitt till statsrådsprotokollet avgivna yttrande (fjärde

huvudtiteln, sid. 263) om det vid 1917 års riksdag inom vederbörande

utskott framkomna förslaget att uppskjuta byggandet av en del utav

kasernetablissemangen, tills normala förhållanden å byggnadsmarknaden

åter inträdde, ävensom om att riksdagen i likhet med Kungl. Maj:t

ansett ett dylikt uppskov icke böra äga rum. Att på grund av den

då anmälda ytterligare stegringen av kostnaderna låta med ännu icke

igångsatta byggnadsarbeten tillsvidare anstå, syntes mig icke heller

böra ifrågasättas med hänsyn till de synnerligen stora olägenheter i

skilda avseenden ett sådant uppskov skulle medföra för de truppförband,

som därav drabbades. Jag ansåg mig jämväl böra erinra om ett av

1917 års statsrevisorer gjort uttalande rörande kasernbyggnadsarbetenas

påskyndande.

I enlighet med vad sålunda anförts äskade Kungl. Maj:t anvisande

av visst belopp för år 1919 för kasernbyggnadsarbetenas fullbordande.

Uti sin skrivelse den 19 juni 1918 angående regleringen av utgifterna

under riksstatens för år 1919 fjärde huvudtitel anmälde riksdagen,

att riksdagen i betraktande av den oerhörda stegring kostnaderna för

kasernbyggnaderna numera undergått, måst känna sig synnerligen tveksam

inför de av Kungl. Maj:t framställda an slagsäskandena. Då riksdagen

emellertid icke ansett sig kunna motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag,

hade detsamma av riksdagen bifallits.

Uti innevarande års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkt

57) har anmälts, att merkostnaden för uppförande av återstående sju

kasernetablissemang än ytterligare stegrats. Enligt kasernbj^gnadsnämndens

beräkningar kunde densamma beräknas till i runt tal 21,000,000

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 97.

kronor mera än vid 1916 års riksdag angavs. I sammanhang härmed

har av mig uttalats, att då byggnadsarbetena, med undantag av vid

Södra skånska infanteriregementets kasernetablissemang, fortskridit så

långt, att ett inställande av desamma knappast torde vare sig ur ekonomisk

synpunkt eller med hänsyn till arbetarpersonalen få anses tillrådligt,

arbetena syntes, trots de högst avsevärda ökade kostnader deras

fullföljande under nu rådande kristid medförde, alltjämt böra, utom möjligen

vid nyssnämnda regemente, fortgå enligt den därför uppgjorda

planen.

Såsom ovan nämnts, beräknades kostnaderna för Södra skånska infanteriregementets

kasernetablissemang enligt de genom kungl. brevet

den 29 juni 1917 fastställda kostnadsberäkningarna till 3,291,300 kronor.

Dessa kostnader voro specificerade sålunda:

Byggnadsarbeten:

Kanslibyggnad .......................... kronor 170,900:-—

Sex kasernhus ........................... » 1,416,000: —

Två med kasernhusen sammanbyggda

underofficers
bostäder.

................................... »

Tre bostadshus (3-rumslägen
heter)

...................................... ''»

Åtta bostadshus (2-rumslägen
heter)

...................................... »

Ett bostadshus (1-rumslägen
het)

......................................... »

Tvättstuga för underofficerare ))

Gymnastik- och ekonomi
byggnad

............................... »

Vakt- och arrestbyggnad......... »

Sjukhusbyggnad ....................... »

Marketenteribyggnad............... ))

Vinterstall med gödselkista ... »

Sommarstall................................ »

Ammunitionsbod........................ »

Halmbod.................................... »

Fristående urinoarer.................. »

104,300: —

77,400: —

155,200: —

13,700: —

4,000: — .

432,000: —

50,400: —

109,900: —

100,000: —

50,500: —

2O,00O: —

8,200:—

5,600: —

7»5QQ:— kronor 2,725,600: —

Kostnaderna

för kasernetablissemangets

uppförande

enligt

nu rådande

prisiörhållanden.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 79 Käft. (Nr 97.)

G41 19 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 97.

Övriga arbeten:

Inre och. yttre vatten- och avloppsledningar

m. in.......... kronor

Inre och yttre elektriska ledningar

och armatur ............ »

Planerings-, rörgravs- och

vägarbeten ............................ )>

Rännstenar ................................. »

ömsning .................................... »

Stängsel....................................... »

Skjutbana.................................... »

Oförutsedda utgifter ............... »

Nämndens expedition............... »

Kontrollomkostnader m. m.... »

127,500: —

87,400: —

*80,500: —

10,800: —

15,000: —

13,5<*0: —

36,000: —

60,000: —

75,000: —

60,000: — kronor 565,700: —

Summa kronor 3,291,300: —

På grund av efter förenämnda kostnadsberäkningars uppgörande

inträffade prisstegringar ävensom till följd av beslutade ändringar i byggnadsprogrammet

har emellertid Kungl. Maj:t för kasernetablissemanget

anvisat, utöver förenämnda belopp om 3,291,300 kronor, ytterligare följande

belopp, nämligen:

ökad kostnad för utvändiga ledningar (enligt kungl.

brev den 2 november 1917) ....................................

Ökad kostnad för tegel (enligt kungl. brev den 15

kronor

40,000: —

februari 1918) ............................................................

Kostnad för anordnande av W. C. samt elektriska

»

58,000 :—

ledningar i underofficersbostäderna (enligt kungl.

.

brev den 28 juni 1918) ............................................

ökad kostnad för ångköksanlägguing m. m., att till- läggas kostnaderna för ekonomibyggnaden (en-

»

26,500: —

ligt kungl. brev den 16 augusti 1913)..................

)>

73,275: —

Summa kronor 197,775: —

De sålunda anvisade medlen eller tillhopa (3,291,300 + 197.775 =)

3,489,075 kronor komma emellertid icke att bliva tillräckliga för byggnadsarbetenas

slutförande. Enligt vad från arméns kasernb}7ggnadsnämnd

meddelats, skulle nämligen med nu rådande prisförhållandtm för kasernetablissemangets

fullbordande enligt den fastställda planen erfordras

ytterligare ett belopp av 1,879,600 kronor enligt följande approximativa

beräkning:

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 97.

Cement................................................................

................. kronor

102,000

—

Tegel.....................................................................

................. »

75,000

—

Kalk ...................................................................

................ »

11,400

—

Armeringsjärn ...................................................

................ »

40,000

—

Taktegel ..........................................................

................. »

21,400

—

Plåt.........................................................................

................ »

17,900

—

Snickerier...........................................................

................. »

40,000

—

Diverse materialier ..........................................

................ »

28,600

—

Stegrade priser å arbetsmaskiner m. m.

................. )>

8,500

—

ökade fraktkostnader m. m.........................

................. »

25,700

—

Ökade arbetskostnader....................................

................. »

850,000

—

Elektriska anläggningar.................................

................ »

162,000

—

Yttre gas-, vatten och avlopp

................. »

40,000

—

Inre gas-, vatten ocp avlopp.......................

................. »

120,000

—

Värme ledningsanläggningar...........................

................. »

220,000

—

Tvättmaskiner m. m........................................

................. »

60,000

—

ökade administrationskostnader .................

............. »

57,100

—

Summa kronor

1,879,600

—

Så vitt nu kan bedömas, skulle alltså kostnaderna för uppförande

av ifrågavarande kasernetablissemaug under nu rådande förhållanden

uppgå till följande belopp, nämligen:

Kostnader enligt kungl. brevet den 29 juni 1917... kronor 3,291,300:

Av Kungl. Maj:t ytterligare anvisade medel ......... )) 197,775:

Approximativt beräknade ytterligare kostnader » 1,879,600: •

Summa kronor 5,368,675: —

På grund av de stora kostnader ifrågavarande kasernbyggnadsarbete

under nu rådande förhållande sålunda skulle medföra och med hänsyn

tagen jämväl till den förestående allmänna revisionen av vårt försvarsväsen

anmodade jag genom ämbetsskrivelse den 4 januari 1919 den av

Kungl. Maj:t den 18 december 1918 tillsatta försvarskommissionen —

vars medlemmar utgöras av ledamöterna av riksdagens första kammare,

förlikningsmannen S. Ii. Kvarnzelius, tillika ordförande, redaktören C. G.

Ekman, f. d. majoren friherre O. H. A. Fleming och överdirektören

J. L. Widell samt ledamöterna av riksdagens andra kammare, lantbrukaren

S. Bengtsson, redaktören P. A. Hansson, redaktören V. Larsson,

lantbrukaren D. H. Pettersson och ombudsmannen A. V. Sävström — att

skyndsamt inkomma med yttrande, huruvida de redan påbörjade arbetena

för uppförande av kasernetablissemang invid Lund för Södra skån
-

Infordrande

av yttrande

från försvarskommissionen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 97.

Försvars
kommis
sionens
yttrande.

Hittills

verkställda

byggnads
arbeten.

ska infanteriregementet borde enligt fastställda planer fullföljas eller huruvida

samma arbeten borde helt och hållet eller endast delvis avbrytas.

Med anledning härav har försvarskommissionen den 1 februari 1919

inkommit med yttrande i ärendet samt därvid anfört följande:

Enligt vad försvarskommissionen hos arméns kasernbyggnadsnämnd

inhämtat, hade förberedelserna å arbetsplatsen tagit sin början under

mars månad 1918. Arbetena inom kaserntomten hade påbörjats i april

månad samma år med utförande av vissa provisoriska anläggningar och

med schaktningsarbeten för kaserngårdens planering.

Till den 14 januari 1919 hade arbetena vid kasernbygget fortskridit

så,

att alla sch aktnings- och planeringsarbeten för kaserngårdens bildande

— omfattande bland annat bortschaktning av cirka 11,000 kbm.

jordmassa — vore i det närmaste fullbordade,

att grunden till kasernhuset III A vore färdigställd, mellanväggar

av betong i byggnadens jordvåning uppförda samt murningsarbeten för

byggnadens sockel påbörjade, varjämte stenen till sockel och fasadbeklädnad

huggits å byggnadsplatsen för i det närmaste halva byggnaden,

att största delen av schaktningsarbetena för grunden till kasernhuset

I A vore utförd,

att grund och sockel till vinterstallet, sommarstallet, halmboden och

ammunitionsförrådet vore färdigställda,

att halmboden vore helt och hållet uppförd,

att stommen till sommarstallet i det närmaste rests, samt

att syllarna till ammunitionsförrådet utlagts och trävirket till stommen

färdiggjorts för resning.

Följande provisoriska byggnader och anläggningar hade iordningställts,

nämligen:

en expeditionslokal för verkmästare och förrådsförvaltare,

en brukstillverkningscentral,

en verkstadsbyggnad, inrymmande smedja och snickareverkstad,

en bod för arbetarna,

en marketenteri byggnad för förmän och arbetare,

en förrådsbod för cement,

avträdesbyggnader,

vattenledningar till olika platser inom kaserntomten,

elektriska belysnings- och kraftledningar, med transformator, till

belysning inom olika lokaler och för drivkraft till motorer,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 97.

13

lastspår från Lund —Revinge järnväg till kaserntomten samt

ett nät av decauvillespår om cirka 700 meters längd inom kaserntomten.

Lunds stad hade låtit framdraga:

dels en provisorisk vattenledning från stadens lågtrycksledning till

byggnadsplatsen,

dels den permanenta elektriska kabeln till kaserntomten, och

dels den permanenta avloppsledningen till närheten av kaserntomten.

För byggnadsarbetena vore således alla erforderliga provisoriska

anläggningar färdiga och förarbeten verkställda, så att byggnadsarbetena

numera stode inför sitt fullt utvecklade skede.

Till arbetsplatsen hade framförts och där upplagts i förråd:

en betydande del av för byggnadsarbetena behövliga bjälkar, sparrar

och ohyvlade bräder,

cirka 3 miljoner murtegel (hela behovet = 4 V* miljoner),

allt erforderligt håltegel,

huvuddelen av den takplåt, som beräknats åtgå,

största delen av behövligt armeringsjärn,

alla gjutna vattenledningsrör med delar samt

avsevärda mängder cement, papp, asfaltpreparat, byggnadsjärn,

spik, linolja m. m.

Här förutom hade kasernbyggnadsnämnden träffat avtal om leverans av:

det ytterligare behovet av bjälkar, sparrar och ohyvlade bräder,

en del av det hyvlade golvvirket,

granitarbeten för lister, fönsterbänkar, trappsteg, golvplaner in. m.,

den återstående mängden armeringsjärn,

byggnadssten, makadam och dylikt från Hardeberga,

spislarna till manskapsköket m. m.

A arbetsplatsen sysselsattes den 14 januari 1919 en arbetsstyrka av

130 man.

Årbetsbefälet vid kasernbygget bestode av följande personal, vilken

i avlöning uppbure nedan angivna belopp per år, exklusive dyrtidstillägg,

nämligen

en arbetschef................

en förste verkmästare

en andre verkmästare

en förrådsförvaltare ....

kronor 8,200: —

» 5,400: —

» 4,200: — samt

» 3,000: —.

Vid arbetschefens och förrådsförvaltarens expedition funnes skrivbiträden

anställda.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Hittills nedlagda

kostnader

och

iklädda

ekonomiska

förpliktelser.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 97.

Beträffande å kasernbyggnadsarbetet hittills nedlagda kostnader

hade kommissionen hos kasembyggnadsnämnden inhämtat,

att kostnaderna för hittills utförda permanenta arbeten

vid etablissemanget enligt till den 1 januari

1919 förda räkenskaper uppgått till .................. kronor

att de provisoriska anläggningarna betingat en kostnad

av....................................................................... »

att värdet å i bruk tagna och inom förråd förvarade

inventarier utgjorde.................................................. »

i vilken summa inginge jämväl alla förrådskostnader

samt havda reparationskostnader för

inventarierna;

att värdet å i förråd liggande materialier utgjorde

enligt utbetalningar till den 1 januari 1919 ... »

i vilket belopp inginge med 99,892 kronor 54

öre alla frakt- och förråd skostnader (lossning,

stapling, täckning m. m.) för materialier;

att ingångna, men icke fullgjorda leveransavtal motsvarade

i kostnader ................................................ »

däruti icke inberäknade kostnaderna för sådana

materialier, vilka enligt gällande avtal skulle

levereras enligt enhetspriser och särskilda

rekvisitioner, såsom makadam, byggnadssten,

grus, cement, kalk m. m.;

att till avlöning åt arbetsledning, inklusive dyrtids
-

tillägg, till den 1 januari 1919 utbetalts......... »

att till samma datum i diverse administrationskostnader

erlagts .............................................................. »

att de arbeten, vilka utförts för etablissemanget

inom nämndens expedition i Stockholm torde

lägst få beräknas till........................................... »

att den färdigställda skjutbanan enligt uppgift från

arméförvaltningens fortifikationsdepartement

kostat............................................................................ »

samt att från den 1 januari 1919 till den 14 i

samma månad betalda levererade materialier

och utförda arbeten betingade ett värde av

omkring ..................................................................... »

205,508: 56

33,080: 47

65,410: 56

680,831: 76

342,025: —

22,595: 66

10,623: 91

40,000: -

41,500: —

44,000: —

eller tillhopa kronor 1,485,575: 92

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

KungI. Maj:ts Proposition Nr 97.

För bedömande av frågan om de ekonomiska konsekvenserna av De ekonokasernbyggnadsarbetenas

inställande både kommissionen hos kasern- ^ensernå^v

bygnadsnämnden inhämtat följande: byggnads
Kasernbyggnadsnämnden

hade ursprungligen beräknat att kunna inställande,

fullborda etablissemanget under år 1920. Emellertid måste på grund

av de oberäkneliga eventualiteterna under den nuvarande kristiden med

avseende på såväl anskaffning av materialier som arbetsförhållanden

räknas med att etablissemanget bleve färdigställt först under hösten

1921, så att regementets vinterskolor samma år kunde taga detsamma

i bruk.

Förutsattes ett avstannande av arbetena inom närmaste tiden och a) uppskov

ett uppskov med fortsättande av desamma till dess 1920 års riksdag

beslutit i ärendet, syntes etablissemangets färdigställande komma att

fördröjas med omkring 1 ''/a år.

Givetvis skulle härigenom uppstå en del extra kostnader för staten.

Orsakerna till dessa ävensom den approximativa storleken av kostnaderna

hade byggnadschefen sökt avgöra sålunda:

1) De redan Järdiga byggnadsdelarna måste effektivt skyddas för

skadegörelse genom nederbörd m. m. Sålunda måste grunder och socklar

förses med intäckning av lutande brädtak, vilket beräknades betinga

en kostnad av 5,000 kronor.

Därjämte förutsattes, att grundläggningsarbetena för kasernhuset

IA fullbordades, enär i annat fäll betydliga kostnader måste beräknas

för uppschaktning av igenrasade delar, eller ock avsevärda kostnader

läggas ned på spåntpålningar, stämplingar och vattenlänsningsarbeten.

Likaså utginges därifrån, att stommen till sommarstallet taktäcktes

och brädkläddes.

2) De i förråd upplagda materialierna måste omsorgsfullt värdas och

skyddas på tillfredsställande sätt mot skada genom nederbörd, jordfukt

och dylikt. De redan utförda provisoriska intäckningarna vore givetvis

icke beräknade annat än för skydd under en kortare tid. En del materialier

vore upplagda utan skydd i avvaktan på användning inom närmaste

tiden. Under förutsättning att nya mera omsorgsfullt gjorda intäckningar

och dylikt icke komma till stånd utom möjligen inklädnad av

sidorna å staplar, innehållande dyrbarare virke, att endast behövliga

lagningar och kompletteringar av redan förefintliga täckningar gjordes

och att behövliga omstaplingar o. d. av virke m. in. ifrågakomme, hade

kostnaderna för vården av materialförrådet värderats till cirka 3,000

kronor per månad eller för 1 1 2 år till cirka 54,000 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 97.

Härtill borde läggas utgifterna för nattvakter, 2 stycken å 65 kronor

per vecka, eller omkring 10,000 kronor.

Dessa utgifter för förrådet, cirka 64,000 kronor, torde för staten

betyda avsevärt lägre merkostnader, än de, som skulle uppstå i det

fall att det nuvarande förrådet realiserades och nya materialier anskaffades,

då bygget ånyo skulle påbörjas, beroende på de betydande belopp,

vilka måste beräknas för frakter och förrådskostnader. Sistnämnda

bägge belopp stege för det nuvarande förrådet till minst 124,000 kronor,

vilka kostnader icke kunde beräknas bliva betäckta vid en försäljning

i konkurrens med varumarknaden, vartill komme nya dylika kostnader

vid förnyat inköp.

3) Det inom byggnadsplatsen inlagda spårsystemet måste upptagas

och inläggas i förråd samt efter arbetenas påbörjande ånyo utläggas,

vilka arbeten, inklusive ersättning av skadade träsyllar, rälsspik o. d.,

beräknades till omkring 6,000 kronor.

4) Kostnaden för vård och skydd av inventarier o. d. uppskattades

till ett belopp av omkring 2,000 kronor.

5) Enär nuvarande arbetstiden vid kasernbygget beräknas efter 9

timmars arbetsdag och inom icke alltför avlägsen framtid torde vara att

förvänta 8 timmars arbetsdag, med vilken otvivelaktigt följde en stegring

av dagavlöniugarna, måste en förlust uppstå uti arbetskostnaderna

därigenom, att de nu gällande lägre arbetspriserna icke till fullo utnyttjades.

En beräkning härav kunde givetvis bliva endast synnerligen

approximativ. Under förutsättning att 9 timmarsdagen ännu komme att

gälla ett hälft år framåt (=26 veckor, = 26 x 51 = 1,326 arbetstimmar)

och att stegringen bleve proportionell med arbetstidens minskning, eller

omkring 12,5 %, samt att arbetsstyrkan beräknades till 150 man och inkomsten

till omkring 1: 80 per man och timme, bleve merkostnaden omkring

43,000 kronor.

6) Ersättning till arbetsbefälet i samband med entledigande av detsamma

måste beräknas. Personalen i fråga vore engagerad med en uppsägningstid

av 3 månader. Densamma torde dock hava förutsatt, att

anställningen skulle få samma varaktighet som bygget, eller omkring

31 2 år, vadan staten skäligen borde lämna ersättning för flyttningskostnaderna

till och från Lund o. d., vilka utgifter personalen måst beräkna

att återvinna genom avlöningar under en jämförelsevis lång anställningstid.

Med billighet syntes knappast överensstämma att entlediga

den i nämndens tjänst sedan 10 år tillbaka anställde arbetschefen med

den ovan angivna korta uppsägningstiden. Förrådsförvaltaren hade vid

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 97.

sitt anställande varit boende i Lund. Merkostnaderna för befälspersonalen

beräknades sålunda:

Arbetschefen, 6 månaders lön .........................................

Flvltningseisättning för denne ..........................................

kronor

4,100

—

3,000

—

1. verkmästaren, 3 månaders lön..................................

»

1,350

—

Fly 11 n i n gsersät t ni n g för denne..........................................

2,000

—

2. verkmästaren, 3 månaders lön ..................................

»

1,050

—

Flyttningsersättning för denne............................................

2,000

—

Förrådsförvaltaren, 3 månaders lön....................................

»

750

—

Dyrtidstillägg å dessa löner cirka ...............................

Dessutom förutsättes lön åt en person, som skall ut- öva tillsyn och leda skötseln av förrådet, utgö-

»

4,500

rande för 1 ''/-t år.........................................................

y>

7,500: —

eller'' sammanlagt till omkring ..........................................

kronor

26,250: —

7) A brandförsäkringskostnaderna för de materiel och inventarier,

vilka enligt Kungl. Maj:ts beslut skulle vara försäkrade under arbetstiden,

beräknades en merkostnad av omkring 1,500 kronor.

8) De kostnader, som åsamkades staten för förhyrning av provisoriska

förläggning slokaler åt regementet, ökades med hyresutgifterna under

minst 1 år, eller med omkring 50,000 kronor.

9) Om regementets underofficerare finge inflytta i sina bostäder

först 1 7* år senare, hade staten att till dessa utbetala hy reser sättning ar

under denna tid. Dessa ersättningar borde tillräknas merkostnaderna

för uppskovet och utgjorde för 14 fanjunkare och vederlikar 5,040 kronor

och för 16 sergeanter och vederlikar 4,320 kronor, eller tillsammans

omkring 0,360 kronor.

De- sammanlagda merkostnaderna på grund av ett uppskov med

byggnadsarbetena under 1 Vä år skulle alltså enligt förenämnda approximativa

beräkning uppgå till omkring 207,110 kronor.

Härtill borde även andra synpunkter tagas i beaktande. Genom

arbetenas nedläggande komme de vid bygget nu anställda 130 arbetarna

att bliva arbetslösa. Inom kort kunde, därest arbetena obehindrat finge

fortgå, arbete beredas åt omkring 250 arbetare på arbetsplatsen och dessutom

indirekt åt ett stort antal arbetare genom arbete å fabriker, verkstäder,

sågverk m. m., där material till bygget tillverkades eller förarbetades.

Detta syntes för arbetarna i Lund vara av särskilt stor betydelse,

enär enligt uppgift några arbetstillfällen för byggnadsarbetare i

Bihang till Riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 79 käft. (Nr 97.) eu 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

b) Nedl&g.

gande av

arbetena.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 97.

Lund för närvarande icke funnes. Även i stadens närhet vore byggnadsverksamheten

ringa och i Malmö torde endast ett par byggen vara

i gång. Detta hade ävenledes visat sig genom ständig tillströmning av

arbetssökande till arbetsplatsen. Om arbetena nedlades, syntes frågan

om understöd Irån statens sida åt de genom nedläggelsen ax-betslösa böra

tagas under omprövning.

Något mer än hälften av de behövliga byggnadsmaterialier^ vore

anskaffade till nu gällande priser. Arbetspriserna torde icke inom en

nära framtid bliva lägre, snarare tvärtom. Av rent ekonomiska skäl

syntes därför ett uppskov icke vara att förorda.

Om arbetena vid etablissemanget skulle helt och hållet nedläggas, komme

betydliga värden att gå förlorade.

De utlagda kostnaderna för de permanenta arbetena syntes icke

kunna återvinnas utom till en ringa del. Vad som utbetalts för schaktnings-

och planeringsarbeten samt murverk av olika slag torde icke

kunna till någon del erhållas åter, däremot syntes någon ersättningkunna

bekommas för de utförda trästommarna. Av de intill den 14

januari 1919 för de utförda permanenta arbetena nedlagda kostnaderna,

eller (205,508: 56 + 20,000 ■=) 225,508 kronor 56 öre måste minst 218,000

kronor beräknas såsom nedlagda utan möjlighet att återfå.

De för de provisoriska anläggningarna begagnade materialierna

kunde måhända realiseras, men syntes betinga ringa värde; trävii-ket

skadades som känt betydligt vid rivning. Av kostnaderna för anläggningarna,

33,080: 47, beräknades 25,000 kronor icke kunna återvinnas.

Å det upptagna värdet av inventarier, 65,410 kronor 56 öre, i vilken

summa inginge alla förråds- och reparationskostnader för inventarier,

beräknades ett avdrag å 25,000 kronor.

Av det upptagna värdet av i förråd liggande materialier, utgörande

till den 14 januari 1919 (680,831: 76 + 24,000=) 704,831 kronor 76 öre,

kunde icke återfås (99,892:24 + 24,000=) omkring 124,000 kronor, utgörande

omkostnader för frakter och förrådsarbeten, varjämte toi''de avgå

ytterligare minst 68,000 kronor i omkostnader vid förrådets realisation,

beräknade efter omkring 10 %, eller tillsammans en förlust av

192,000 kronor.

Å kostnader för ingångna avtal måste beräknas en viss förlust, förslagsvis

avgiven till 10 %, eller omkring 34,000 kronor.

Hittills utlagda belopp för arbetsledning, för administrationskostnader

och för byggets andel i kasernbyggnadsnämndens expedition, utgö
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 97.

rande [22,595: 66 + 10,623: 91 + 40,000 + 3,000 (utgifter under januari

1919)=] omkring 76,200 kronor vore förlorade.

Kostnaderna för skjutbanan vore till allra största delen omöjliga att

återvinna. Av utgifterna för densamma, 41,500 kronor, beräknades

38,000 kronor icke kunna återfås.

Ersättning till arbetsbefälet med anledning av uppsägningen, i det

föregående beräknad till 26,250 kronor måste beräknas utgå.

Sammanlagda förlusterna för staten, därest arbetena helt och hållet

nedlades, kunde, lågt beräknat, inen givetvis synnerligen approximativt,

upptagas till 634,450 kronor, eller i runt tal 650,000 kronor, enär ännu

en del arbeten torde bliva fullbordade m. m., innan definitivt beslut fattades.

Härtill komme de ersättningar, staden Lund möjligen komme att

betinga sig på grund av kontraktets med kronan hävande, innefattande

eventuella skadestånd, betalning för utförda vatten-, avlopps- och elektriska

ledningsarbeten, gottgörelse för omkostnader för jordförvärv o. d.

Huruvida lämpligen arbetena vid etablissemanget borde fortgå med

tanke på ett partiellt färdigställande av etablissemanget, syntes vara

en fråga, som närmast berörde de militära förhållandena. Byggnadstekniskt

sett, kunde detta naturligtvis ske utan olägenhet, dock borde,

därest det kunde ifrågasättas, att etablissemangets delvisa färdigställande

sedermera icke komme att följas av en komplettering, möjligen planen

för byggnadernas förläggande i förhållande till varandra omarbetas.

Ekonomiskt sett, vållade ett partiellt färdigställande och en komplettering

sedermera rätt betydande merkostnader.

Då det för ärendets bedömande varit av vikt att erhålla dels en

fullständig redogörelse för regementets nuvarande provisoriska förläggningsförhållanden,

dels ock upplysning om huruvida i något hänseende

hinder mötte för en fortsatt provisorisk förläggning av regementet i avvaktan

på ett definitivt beslut i kasernbyggnadsfrågan, hade kommissionen

i skrivelse den 10 januari 1919 till arméförvaltningens fortifikationsoch

intendentsdepartement samt sjukvårdsstyrelse anhållit, att departementen

och styrelsen måtte skyndsammast möjligt till kommissionen inkomma

med yttrande i nu angivna hänseenden.

Med anledning härav hade fortifikations- och intendentsdepartementen

samt sjukvårdsstyrelsen med skrivelse den 25 januari 1919 till kommissionen

överlämnat infordrade yttranden i ärendet av chefen för Södra

skånska infanteriregementet, vederbörande fördelningsläkare samt chefen

för första arméfördelningen.

Yttranden av

myndighoterna

rörande den

provisoriska

förläggningen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

a) Regementschefen.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 97.

Uti sitt berörda yttrande hade regementschefen anfört huvudsakligen

följande:

Regementet disponerade för sin provisoriska förläggning i Lund

dels f. d. sockerraffinaderiet Öresund (den s. k. Norra kasernen) och dels

en f. d. valskvarn (den s. k. Södra kasernen).

Norra kasernen ägdes av Svenska sockerfabriksaktiebolaget, som

icke velat hyra ut densamma för längre tid än ett år i sänder. Huru

länge regementet kunde få disponera denna egendom vore naturligen

beroende på om sockerfabriksbolaget finge annan användning för den

eller ej, eller skrede till försäljning av densamma. Säkert torde emellertid

vara att bolaget ej ville binda sig för längre tids uthyrning, men hade

man anledning hoppas, att regementet skulle kunna få disponera lokalerna

till den tidpunkt, då den nya kasernen beräknades stå färdig till

inflyttning, nämligen senast hösten 1921.

Södra kasernen ägdes av Aktiebolaget Lunds valskvarn. Hyreskontraktet

vore uppsagt till den 1 nästkommande oktober, enär bolaget

från nämnda tidpunkt ville hava det årliga hyresbeloppet höjt från

7,500 kronor till 10,000 kronor.

I norra kasernen hade varit förlagda två bataljoners samt kulsprutekompaniets

personal under de värnpliktiges första tjänstgöring, alltså

7 å 800 man, och i södra kasernen en bataljons personal eller 3 å

400 man.

Förläggningen lede naturligen av många brister, och det hade

varit förenat med många bekymmer och besvärligheter att få den så pass

ordnad, som den nu i alla fall vore. Förrådslokalerna vore dåliga och

otillräckliga, likaså vore stallbyggnaden vid norra kasernen (ett gammalt

t. d. förrådsskjul) bristfällig. Gymnastiklokaler saknades och vore man

hänvisad till att för gymnastikundervisning söka få några timmar om

dagen i olika läroverks och skolors lokaler i Lund. Matsalslokalerna vore för

små och tvingade till utspisning i omgångar. Mässlokalerna vore av enklaste

slag; vad officerare och underofficerare vidkomme kunde ett par små rum,

i vilka de tillfälligtvis någon gång kunde söka skydd mot vind och hårt

väder, näppeligen hänföras under denna benämning. Underbefälets förläggning

vore densamma som manskapets och någon möjlighet att ens

åt de äldsta furirerna bereda någon avskild förläggning funnes icke.

■Expeditionslokalerna voro trånga, delvis spridda på olika ställen i staden

samt tämligen ohygieniska. Sjukhuset (f. d. domprostegården) uppfyllde

ingalunda — oaktat allt arbete som offrats på dess ordnande —

de krav, som numera ställdes på ett dylikt, och det läge i sakens natur,

att de hygieniska förhållandena inom f. d. fabrikslokaler icke kunnat

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 97.

21

göras på långt när tillfredsställande. Så t. ex. vore de flesta golv i

norra kasernen av sten och i följd därav kalla, och att hålla en lagom

och jämn temperatur i lokalerna mötte stora svårigheter. Avstånden

till övningsterrängen vore stora — särskilt från norra kasernen — vilket

hade sina nackdelar.

Ett avbrytande helt eller delvis av kasembyggnadsarbetena syntes

icke kunna medföra några fördelar under annan förutsättning än att

dessa nya kaserner skulle kunna undvaras helt eller delvis, vilket, så

vitt regementschefen förstode bedöma saken, kunde tänkas under tvenne

olika fall. Det första vore, att svenska arméns fullständiga eller delvisa

avrustning komme att medföra Södra skånska infanteriregementets slopande

eller minskande till styrka och sammansättning, och det andra

vore, att man — efter allt vacklande i regementets förläggningsfråga

— skulle komma tillbaka till det gamla Revinge såsom förläggningsort

för regementet. Det första alternativet kunde regementschefen ej yttra

sig om, men väl däremot om det andra.

Övningsfältet i Revinge vore lämpligt för utbildning ända t. o. in.

övningar i kompaniförband. Men redan då det bleve fråga om bataljon

vore det för litet och för övningar i regementsförband så gott som fullkomligt

odugligt. Om förläggningsförhållandena i Lund på grund av

deras provisoriska beskaffenhet helt naturligt lämnade mycket övrigt

att önska, så vore förhållandena å Revinge att betrakta såsom genomusla,

även om det endast vore fråga om övningar under vår, sommar

och höst. Man hade ett talande exempel därpå vid den epidemi, som

härjat under regementsövningarna 1918. Uti de trånga, mörka och

synnerligen ohygieniska barackerna, omöjliga att desinficera och nöjaktigt

upplysa, funnes inga lokaler för undervisning och övningar inomhus.

Ej heller funnes annorstädes å Revinge några lokaler för sådant

ändamål, undantagandes en lägerhydda, inredd som gymnastiklokal, vadan

övningarna under regnig väderlek samt under den mörkare delen av

dagen bleve i hög grad eftersatta och vissa utbildningsgrenar alldeles

omöjliggjorda. Tvättrum inom barackerna saknades och naturligtvis

badrum, torkrum o. d. Kokanordningarna vore så dåliga och gamla,

att man befunne sig i ständig oro för att det hela ej skulle fungera.

Förrådslokalerna inom kompanierna vore så miserabla, att en ordnad

kompanihushållning icke kunde äga rum, och lokalerna för de större

förråden fyllde icke ens regementets halva behov. Husen å Revinge

och särskilt tak, fönster, dörrar in. m. förfölle allt mer och mer, oaktat

man försökte så långt möjligt vore med tillgängliga medel sörja för

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 97.

underhållet. Om det nu ens vore möjligt att av en dylik typ å militärt

etablissemang, vilket regementschefen ej trodde, kunna genom förbättringar

åstadkomma efter vår tids krav människovärdiga förläggningsförbållanden,

så skulle detta säkerligen bliva en dyr affär icke blott med

reparationer och tillbyggnader utan även med nybyggnader i stor utsträckning

såsom förrådsbyggnader, byggnader för fordon, stall, kök,

mässlokaler, lektionsrum, dagrum m. m. Måhända bleve det till och med

nödvändigt att där söka bereda officerare och underofficerare tak över

huvudet genom uppförandet av befälsbostäder för gifta och ogifta.

De disciplinära förhållandena vore vid ett övningsläger som Revinge

mycket svåra att tillfredsställande tillgodose, något som måste anses

vara av särskild vikt vid en rekrytskola; exempelvis endast tillsynen att

manskapet hölle sig hemma nattetid. Revinges isolerade läge vore även

ur många synpunkter en stor olägenhet. Förläggning i eller invid en

stad medförde däremot fördelen, att manskapet under fritid bleve i tillfälle

att komma under allmänhetens och den civila ordningsmaktens

ögon, varigenom det militära arbete, som avsåge att vänja rekryterna

vid ordning och uppmärksamhet samt ett anständigt och hyvsat uppträdande

främjades. Tillfällen till uppfostrande och utvecklande förströelser

stode även i vida högre grad till buds under sådana förhållanden

än å en plats sådan som Revinge.

Det vore också en given sak, att mobiliseringsförhållandena ställde

sig synnerligen ogynnsamma å Revinge i jämförelse med Lund, där en

mängd lokaler (skolor och allmänna byggnader m. m.) kunde tagas i

anspråk.

Från något håll, som kunde anses vederhäftigt vid bedömande av

en fråga sådan som denna, hade regementschefen aldrig erfarit något

uttalande, som stode i strid med det ovan anförda. Visserligen hade

röster höjts av någon eller kanske några invånare i Revingetrakten för

regementets kvarstannande å Revingehed, men dessas intresse syntes

förnämligast vara dikterat av en önskan att genom regementets personal

förvärva en måhända välbehövlig förstärkning i kommunens skatteinkomster.

Att skatterna för närvarande vore billigare i Revinge än i

Lund vore emellertid förhållandet.

Man torde väl kunna påstå, att det skulle kännas bittert för regementet,

om detta bleve det enda eller ett bland de få i hela armén, som

ej finge en hygglig och modern förläggning. För sin del vore regementschefen

övertygad om, att därest regementet skulle återförvisas till

Revinge, rekryteringen av den fast anställda personalen skulle slå synnerligen

illa ut.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 97.

23

Frågan om lämplig förläggningsort vore tvivelsutan av inpripande

betydelse för regementets framtida utveckling och ställning inom armén.

Skulle nu Kungl. Maj:t återigen ändra sitt beslut om Lund såsom

förläggningsort för regementet eller skulle av annan anledning det nya

kasernetablissemanget icke komma till utförande, så komme detta att

vålla en hel del ekonomiska påkänningar. Kasernbyggnadsnämnden

torde vara närmast att redogöra för vad som rör själva byggnadsarbetet,

men ansåge sig regementschefen dock i korthet böra något beröra denna

fråga.

Först vore då att märka, att staden Lund till kronan överlämnat

en del jord. Denna hade ju visserligen under alla förhållanden sitt

värde, men staden hade under de år, som förflutit efter överlämnandet,

förlorat avsevärde arrendeinkomster, för vilka den naturligen skulle kräva

ersättning. Vidare hade en del av de gamla gårdshusen redan rivits

eller spolierats, vadan ersättning för återuppbyggande måste förutsättas.

Stadens skatteinkomst från regementet beräknades enligt uppgift för

nästa år till 30 å 40,000 kronor, representerande ett avsevärt kapital,

som staden ej torde avstå ifrån, enär denna inkomst tagits i beräkning

i stadens finansberäkningar. Stadens affärsliv och byggnadsverksamhet

komme att lida, om en ändring i den beslutade förläggningen skulle

ske; vad ett eventuellt skadestånd i den vägen komme att betinga, kunde

regementschefen icke yttra sig om.

Ett avbrott i byggnadsarbetena skulle tvivelsutan fördyra arbetet

av flera orsaker; bland annat bleve man nödsakad att hålla vakter över

materielen, som dessutom kunde befaras taga skada. Ett fullföljande av

arbetet tillsvidare endast delvis vore också ägnat att fördyra det hela, ty

administrationskostnaderna bleve under tiden ungefär desamma som nu.

Till fördyringen skulle jämväl komma förlängda hyror m. m. för den

provisoriska förläggningen i Lund, därest denna kunde bibehållas. Vidare

ansåge regementschefen sig böra omnämna, att i Lund för närvarande

rådde stor arbetslöshet och i följd därav på många håll verkliga nödlägen.

Arbetschefen hade sålunda meddelat, att han nyligen erhållit en

skrivelse från de arbetslösas förening i Lund med begäran att arbetare,

mantalsskrivna i Lund, måtte i så stor utsträckning som möjligt anställas

vid byggnadsarbetet utöver de 150 man, som redan vore i arbete.

Slutligen ansåge sig regementschefen böra omnämna, att betydande

arbeten nedlagts för dränering m. m. å övningsterrängen invid Lund,

att en skjutbana av modernaste typ blivit anlagd i Kungsmarken, en

byggnad därstädes för manskapets skydd mot ogynnsam väderlek uppförd

samt skogsplanteringar i betydande utsträckning verkställda o. s. v.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 97.

På grund av vad sålunda anförts, funne regementschefen sig böra

på det allvarligaste avstyrka byggnadsarbetenas inställande under annan

förutsättning än att beslut fattades om regementets avrustning och upplösning,

i vilket fall inga kaserner behövdes. En inskränkning i planen

för det nya kasernetablissemanget skulle i analogi därmed endast kunna

försvaras genom ett beslut om motsvarande minskning med avseende

på regementets sammansättning och styrka.

w veder- Fördelningsläkaren vid första arméfördelningen hade uti sitt i ären
fäitiäkare.

det avgivna yttrande angående de hygieniska förhållandena vid regementets

provisoriska förläggning velat framhålla följande allvarsamma

brister:

Utrymmet för manskapets förläggning vore otillräckligt så att man

ej ens kunde uppnå en luftkub av 10 m3 per man. Golven i norra

kasernen bestode av tegelsten och hade det visat sig, att fogarna mellan

dessa ej kunde hållas fyllda med cement, varför de vore omöjliga att

hålla rena; golven i södra kasernen bestode av plank, så att vid skurning

vatten från övre våningarna runne ned i underliggande. Belysningsförhållandena

i logementen vore synnerligen dåliga. Tvättrummen,

klosetter och urinoirer vore även dåliga och saknade nästan överallt

primär belysning. Torkrummen vore små och illa ventilerade. Kök

och matsalar vore trånga och svåra att hålla rena på grund av golvens

och väggarnas beskaffenhet.

Då nu angivna hygieniska olägenheter icke kunde avhjälpas, ansåge

fördelningsläkaren- det vara förenat med stor risk för de värnpliktigas

hälsa att längre än som vore oundgängligen nödigt fortfara med denna

förläggning, vilken anordnats som det enda provisorium som funnits

att tillgå.

o chefen för Chefen för första arméfördelningen hade, under instämmande till

fördetningen. ^ll^° * de av regementschefen och fördelningsläkaren framhållna synpunkterna,

förklarat sig bestämt avstyrka, att arbetena å kasernetablissemanget

helt och hållet eller delvis avbrötes. Huvudskälet härför vore,

att en synnerligen stor orättvisa bleve begången, om den värnpliktiga

ungdomen från eu enda landsända bleve tvingad att fullgöra sin värnplikt

under så ofantligt mycket mer ohygieniska och även i övrigt

olämpliga förhållanden än dem, som vore eller komme att bliva rådande

på alla andra håll.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kung!. Majrts Proposition Nr 97.

25

Arméförvaltningens fortifikations- och intendentsdepartement hade, i

anslutning till regementschefens och arméfördelningschefens yttranden,

förklarat sig anse, att ett avbrytande av arbetena å ifrågavarande kasernetablissemang

icke borde ifrågakomma. Likaså sjukvårdsstyrelsen, som

ansåge regementets förläggning såväl å den s. k. norra som den s. k.

södra kasernen'' alltjämt vara sådan, att det ej motsvarade ens de mest

minimala fordringar i hygieniskt avseende. Det funnes ej något försvar

för att bibehålla de nuvarande lokalerna såsom förläggning för regementet

eu enda dag längre, än som vore oundgängligen nödvändigt.

Förläggningen måste således snarast möjligt flyttas till andra lokaler.

Bland dylika, redan befintliga, vore regementets gamla baracker å

Revinge lägerplats de enda, vilka, sjukvårdsstyrelsen veterlig!, kunde

komma i fråga. Åven dessa motsvarade emellertid så föga även blygsamma

anspråk på hygien, att sjukvårdsstyrelsen ville bestämt avvisa

tanken på en förläggning av regementet dit, även om det skulle gälla

endast en kortare tid, och i så fall den varmare delen av året. Då

några redan färdiga byggnader i Lund eller dess omgivning ej stode

att erhålla för ett ombyte av förläggningen för regementet, funnes enligt

sjukvårdsstyrelsens förmenande ej annan utväg än att låta den provisoriska

förläggningen vara kvar, intill dess att den kunde utbytas mot

en permanent, och under tiden tillse, att de hygieniska vådorna bleve

så få som möjligt. På grund därav förordade sjukvårdsstyrelsen på det

bestämdaste, att de påbörjade arbetena för utförandet av kasernetablissemang

invid Lund för Södra skånska infanteriregementet enligt fastställda

planer fullföljdes samt därjämte, att arbetena måtte bedrivas med

all den kraft och all den skyndsamhet omständigheterna medgåve.

Såsom gemensamt yttrande finge alltså fortifikations- och intendentsdepartementen

samt sjukvårdsstyrelsen på det allvarligaste avstyrka avbrytandet

av byggnadsarbetena å ifrågavarande kasernetablissemang.

För egen del har försvarskommissionen anfört följande:

Såsom av den lämnade redogörelsen framginge, hade frågan om

uppskjutande tillsvidare av de för närvarande pågående kasernbyggnadsarbetena

för vissa infanteriregementen, bland dem jämväl Södra skånska

infanteriregementet, redan tidigare varit föremål för statsmakternas prövning.

Ehuru ett dylikt uppskov ansetts synnerligen önskvärt på grund

av de avsevärda kostnader byggnadsarbetenas fullföljande under rådande

dyrtid medförde, både detsamma dock icke ansetts tillrådligt med hänsyn

till de olägenheter i skilda avseenden, som därigenom skulle uppstå för

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 79 käft. (Nr 97.) 64i 19 4

d) Arméförvaltningens

fortifikationsoch

intendentsdepartement

samt

sjukvårdsstyrelse.

Kommissio

nens uttalande.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 97.

de truppförband, som av uppskovet berördes. Redan 1916 års riksdag

både ansett sig böra framhålla angelägenheten av byggnadsarbetenas

bedrivande utan avbrott för att därigenom bereda ökad tillgång till arbetsmöjlighet

inom byggnadsindustrien, och 1917 års riksdag, som haft

under övervägande förslag om uppskov med byggnadsarbetena, hade

förklarat sig med hänsyn till svårigheterna att efter år 1918 upprätthålla

en provisorisk förläggning och de vådor i sanitärt hänsende, som

vidlådde den nuvarande provisoriska förläggningen, icke kunna motsätta

sig Kungl. Maj:ts förslag om byggnadsarbetenas fortsättande. Jämväl

1917 års statsrevisorer hade på sin tid uttalat sig för kasernbyggnadsarbetenas

påskyndande.

Ifrågavarande från riksdagens sida gjorda uttalanden angående

kasernbyggnadsarbetenas fortsättande, trots de därmed förenade synnerligen

avsevärda kostnaderna, hade uppenbarligen haft sin grund i uppfattningen,

att vår nuvarande härorganisation skulle bliva beståndande

för en längre tid framåt och att de beslutade kasernetablissemangen följaktligen

under alla omständigheter komme att behövas. Genom det

ändrade läge, vari frågan om vårt försvarsväsende numera kommit, hade

emellertid förhållandena blivit helt annorlunda. Vid den förestående

allmänna försvarsrevisionen komme frågorna angående såväl armén och

dess organisation över huvud taget som värnpliktstjänstgöringen, dess

längd och förläggning att göras till föremål för en ingående utredning.

De beslut, som på grundval av denna utredning komme att av statsmakterna

fattas, bleve givetvis bestämmande såväl för behovet av kasernetablissemang

över huvud taget som för omfattningen och inredningen

m. m. av de etablissemang, vilka med en ändrad arméorganisation kunde

finnas erforderliga. Vid sådant förhållande vore det tydligen av största

vikt, att man icke genom fullföljande av sådana av den nuvarande

arméorganisationen betingade byggnadsföretag, som kunde uppskjutas,

föregrepe resultatet av den blivande försvarsutredningen och därigenom

åsamkade statsverket avsevärda utgifter, som skulle kunnat undvikas.

Vad nu kasernetablissemanget för Södra skånska infanteriregementet

beträffade, framginge av den i det föregående lämnade redogörelsen, att

då Kung!. Maj:t den 30 december 1916 uppdragit åt kasernbyggnadsnämnden

att gå i författning om kasernetablissemangets uppförande,

kostnaderna för detsamma beräknats till 2,173,200 kronor, att Kungl.

Maj:t redan den 29 juni 1917 funnit sig böra fastställa nya kostnadsberäkningar,

slutande å 3,291,300 kronor, samt att, enligt vad kasernbyggnadsnämnden

meddelat, kostnaderna för kasernetablissemangets uppförande

numera måste beräknas till 5,368,675 kronor. De på grund av

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 97.

kristiden uppstående merkostnaderna skulle alltså uppgå till icke mindre

än (5,368,675 — 2,173,200 =) 3,195,475 kronor, motsvarande i runt tal

147 procent av de ursprungligen beräknade kostnaderna. Den högst

avsevärda merkostnad byggnadsarbetenas fullföljande under nu rådande

förhållanden skulle medföra, innebure givetvis ett ytterligare tungt

vägande skäl för arbetenas uppskjutande. Kommissionen ansåge sig

särskilt böra framhålla, att den av kasernbyggnadsnämnden beräknade

merkostnaden endast vore approximativ och att någon garanti icke funnes

för att kostnaderna för kasernetablissemanget komme att stanna inom

det senast beräknade beloppet.

Då kommissionen således kommit till den uppfattningen, att ett

uppskov med fortsättandet av arbetena å ifrågavarande kasernetablissemang

vore påkallat såväl med hänsyn till den förestående allmänna

revisionen av vårt försvarsväsende som i betraktande av de för närvarande

rådande höga byggnadskostnaderna, hade kommissionen haft

att taga under övervägande, huruvida i något hänseende hinder kunde

anses föreligga för ett dylikt uppskov. De synpunkter, som därvid i

främsta rummet krävde beaktande, vore dels de ekonomiska konsekvenserna

av byggnadsarbetenas inställande, dels regementets nuvarande

provisoriska förläggningsförhållanden.

Av den utav kasernbyggnadsnämnden till kommissionen lämnade

redogörelsen framginge, att samtliga å ifrågavarande kasernetablissemang

nedlagda kostnader den 14 januari 1919 beräknats uppgå till 1,485,575

kronor 92 öre. Uti nämnda belopp inginge 342,025 kronor, motsvarande

kostnaderna för ingångna men ännu icke fullgjorda leveransavtal. Däremot

hade icke medtagits kostnader för sådana materialier, vilka enligt

gällande avtal skulle levereras enligt enhetspriser och särskilda rekvisitioner,

såsom makadam, byggnadssten, grus, cement och kalk m. m.

Under förutsättning att kasernbyggnadsarbetet skulle helt och hållet

nedläggas för att icke vidare fortsättas, hade kasernbyggnadsnämnden

beräknat, att staten skulle, frånsett den ersättning Lunds stad kunde

komma att betinga sig på grund av kontraktets med kronan hävande,

få vidkännas en förlust av sammanlagt i runt tal 650,000 kronor. För

den händelse åter arbetena nu endast skulle avbrytas för att efter omkring

IV2 år åter fortsättas, hade kasernbyggnadsnämnden beräknat,

att statsverket skulle få vidkännas särskilda kostnader för vidtagande

av åtgärder för vård och skydd av redan färdigställda byggnadsdelar

samt anskaffade inventarier och materialier, för brandförsäkring, för

ökade arbetskostnader, för ersättning åt det vid byggnadsarbetet anställda

arbetsbefälet, för förhyrning av provisoriska förläggningslokaler

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 97.

åt regementet samt för hyresersättningar åt regementets underofficerare.

Dessa särskilda kostnader hade av nämnden beräknats komma att uppgå

till sammanlagt omkring 207,110 kronor.

I det läge, vari frågan om vårt försvarsvarsväsende för närvarande

befunne sig, ansåge kommissionen sig icke kunna eller böra göra något

uttalande angående ett definitivt nedläggande av ifrågavarande kasernbyggnadsarbeten.

Kommissionen saknade därför anledning att närmare

yttra sig rörande den förlust, som skulle åsamkas statsverket, därest

byggnadsarbetena icke vidare skulle komma att fortsättas. Kommissionen

ansåge sig endast böra framhålla, att därest så skulle bliva fallet,

det givetvis under alla omständigheter vore bättre att taga den sålunda

uppkommande förlusten än att genom byggnadsarbetenas fortsättande

åsamka statsverket ytterligare kostnader.

De särskilda kostnader, som skulle uppstå genom kasernbyggnadsarbeteuas

uppskjutande, hade, som ovan nämnts, av kasernbyggnadsnämnden

beräknats till 207,110 kronor. Vid den granskning kommissionen

underkastat denna beräkning hade kommissionen kommit till den

uppfattningen, att åtskilliga poster måste anses allt för höga. Särskilt gällde

detta i fråga om de beräknade kostnaderna för beredande av vård och

skydd åt materialier och inventarier, ökade arbetskostnader till följd av

arbetstidens minskning samt flyttningsersättning till arbetsbefälet. Enligt

en inom kommissionen verkställd överslagsberäkning syntes den av

kasernbyggriadsnämnden beräknade kostnadssumman kunna avsevärt nedbringas.

De särskilda kostnader, som sålunda skulle uppstå genom byggnadsarbetenas

inställande tills vidare, syntes kommissionen icke böra utgöra

något hinder för vidtagande av en sådan åtgärd. Åven om dessa

kostnader skulle uppgå till det av kasernbyggnadsnämnden beräknade

beloppet, komme de att till fullo uppvägas av den räntebesparing statsverket

gjorde genom byggnadsarbetenas uppskjutande. Dessutom borde

framhållas, att därest arbetena framdeles skulle komma att återupptagas,

en nedgång i nu rådande synnerligen högt uppdrivna byggnadskostnader

då torde hava inträtt. Anledning funnes alltså att antaga, att de

av uppskovet föranledda särskilda kostnaderna skulle, om icke helt och

hållet, så dock till väsentlig del bliva täckta genom de billigare byggn

adskostnaderna.

Vad därefter anginge Södra skånska infanteriregementets nuvarande

provisoriska förläggningsförhållanden, lämnade dessa givetvis mycket

övrigt alt önska. Kommissionen hade också vid ett den 20 nästlidne

januari företaget besök i Lund funnit, att de av myndigheterna mot de

nuvarande förläggningslokalerna riktade anmärkningarna vore i det vä
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 97.

29

sentligaste befogade. Därest kommissionen vid bedömandet av frågan om

kasernbyggnadsarbetenas uppskjutande endast käft att taga hänsyn till

regementets förläggningsförhållanden, skulle kommissionen helt visst icke

hava tvekat att tillstyrka arbetenas fortsättande. Då emellertid kommissionen,

såsom av det förut anförda framginge, vid den föreliggande

frågans bedömande måst beakta jämväl andra synpunkter, hade kommissionen

icke kunnat tillmäta de av myndigheterna anförda skälen för

byggnadsarbetenas fortsättande någon avgörande betydelse, och detta

så mycket mindre som de med den nuvarande förläggningen förenade

olägenheterna givetvis komme att väsentligt minskas, därest, på sätt i

årets statsverksproposition ställts i utsikt, beväringsrekrytskolorna hädanefter

komme att förläggas enbart till sommarhalvåret i stället för

såsom nu jämväl till vintern. Huruvida det vid en dylik omläggning

av värnpliktstjänstgöringen kunde befinnas lämpligt att bibehålla den

nuvarande provisoriska förläggningen i Lund eller åter förlägga regementet

till dess förra övningsplats Revingehed, vore en fråga, rörande

vilken kommissionen icke ansåge sig böra göra något uttalande.

Kommissionen hade alltså kommit till den uppfattningen, att de för

närvarande pågående kasernbyggnadsarbetena omedelbart borde inställas

och att med prövningen av frågan om deras eventuella fortsättande

borde tillsvidare anstå i avvaktan på resultatet av den förestående allmänna

revisionen av vårt försvarsväsen. Vid den avveckling av byggnadsverksamheten,

som således borde äga rum, borde givetvis tillses,

icke blott att minsta möjliga förluster tillskyndades kronan, utan jämväl

att den vid byggnadsföretaget anställda arbetarpersonalen lämnades nödigt

rådrum att skaffa sig annan sysselsättning. Åtgärder borde sålunda

vidtagas för skyddande av redan färdigställda byggnadsdelar. Vidare

borde redan inköpta materialier och inventarier, i den mån det icke funnes

fördelaktigare att avyttra dem, på ett mot skadegörelse och förstöringbetryggande

sätt uppläggas i förråd. Med hänsyn därtill att samtliga

schaktnings- och grundgrävningsarbeten för kasernhuset I A redan vore

utförda, syntes det kommissionen vidare lämpligt, att, till förebyggande

av att särskilt dessa senare arbeten raserades, grunden för ifrågavarande

kasernhus färdigställdes upp till socklarnas och mellanväggarnas i jordvåningen

undre yta. Enligt vad kommissionen inhämtat, beräknades

kostnaderna för detta arbete komma att uppgå till omkring 32,000 kx-onor.

Genom ifrågavarande grundläggningsarbetes fullföljande på angivet

sätt ävensom genom övriga i samband med byggnadsarbetenas

avveckling stående åtgärder syntes sysselsättning ännu någon kortare

tid kunna beredas do vid kasernbygget anställda arbetarna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

BO

Kung!. May.ts Proposition Nr 97.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde kommissionen, att

beslut snarast möjligt måtte fattas om uppskjutande tillsvidare av de

för närvarande pågående kasernbyggnadsarbetena för Södra skånska infanteriregementet.

Mot kommissionens sålunda avfattade utlåtande hava herrar friherre

Fleming, Pettersson och Widell avgivit följande reservation:

s Kommissionens hemställan om uppskov tillsvidare med kasernbyggnadsarbetena

i Lund utgår tydligen ifrån, att den blivande försvarsrevisionen skulle

kunna medföra, att ifrågavarande kaserner bliva för framtiden obehövliga. Ett

sådant förhållande kan tänkas inträda under tvenne olika förutsättningar: antingen

att Södra skånska infanteriregementet förflyttas från Lund till annan plats, eller

att regementet upplöses och slopas. Den första eventualiteten synes oss vara

fullständigt utesluten, då tidigare verkställda ingående utredningar ådagalagt, att

Lund är den lämpligaste förläggningsorten och dessutom staten med Lunds stad

om förläggningen ingått ett avtal, vars brytande knappast kan anses staten fullt

värdigt och i varje fall måste medföra betydande och fullt befogade ersättningsanspråk

från stadens sida; de på kasernbyggnaderna i Lund redan nedlagda ansenliga

kostnaderna bleve därjämte i sådant fall sannolikt till största delen förspillda.

Yad åter beträffar möjligheten av att regementet skulle kunna komma att

helt indragas, så synes oss uppenbart, att, därest vi över huvud skola hava ett

försvar — och om behövligheten härav hysa vi intet tvivel — skall aldrig kunna

ifrågakomma, att det regemente, som uppsattes av Sveriges folkrikaste och bördigaste

bygd, skulle slopas. Däremot är ju den möjligheten tänkbar, att en

blivande ny härorganisation skulle kunna medföra en minskning av regementets

fredsstyrka och därmed även minskat behov av kasernutrymme. Men en sådan

möjlighet kan icke motivera ett inställande av de pågående arbetena utan endast

en begränsning av desamma. Mot en sådan begränsning i lämplig omfattning

hava vi inom kommissionen icke ställt oss avvisande, men har kommissionens

flertal icke velat reflektera på en dylik lösning av frågan. Ej heller en eventuell

omläggning av rekrytutbildningen till den s. k. sommarlinjen kan göra kasernerna

obehövliga; det må vara tillräckligt att i detta avseende erinra om, att

beslutet om uppförande av infanteriregementenas kaserner fattades långt innan

vinterrekrytskolan blev beslutad.

Kunna alltså enligt vår uppfattning inga tvingande skäl anföras för ett

uppskov med ifrågavarande arbeten, så föreligga däremot sådana omständigheter,

som göra ett uppskov i högsta grad betänkligt. Jämförelsevis mindre vikt tillmäta

vi härvid de särskilda kostnader, som komme att förorsakas av ett uppskov,

om också dessa torde bliva ganska betydande — majoritetens förhoppning om,

att de härför beräknade beloppen skulle kunna väsentligt nedsättas, synes oss

vila på mycket svaga grunder. Ej heller torde allt för stor betydelse böra tillläggas

det med arbetenas avbrytande förenade avskedandet av arbetspersonalen,

ehuru det å andra sidan måste betraktas såsom minst sagt olämpligt att under

redan nu rådande arbetslöshet bland byggnadsarbetarna i Lund inställa så betydande

arbeten, som här äro ifråga. Det avgörande skälet emot ett uppskov

anse vi emellertid ligga i regementets nuvarande förläggningsförhållanden. Enligt

vad som framgår av myndigheternas yttranden i ärendet och ej mindre enligt

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 97.

31

vacl vi själva sett vid besök på platsen, måste regementets provisoriska förläggning

i Lund anses vara till den grad underhaltig, att det icke bör ifrågakomma

att bibehålla densamma en enda dag längre, än som är oavvisligen nödvändigt.

Såväl ur sanitär synpunkt som med hänsyn till disciplinen och den militära utbildningen

är förläggningen behäftad med så stora brister och olägenheter, att

regementets duglighet blir väsentligt nedsatt och, vad som förtjänar ej mindre

beaktande, militärtjänstgöringen blir för de värnpliktiga förenad med stora och

onödiga obehag, för att ej använda ett starkare uttryck. Det måste ovillkorligen för

södra Skånes befolkning te sig som en orättvisa, om denna landsdel, som längre

än någon annan fått vänta på, att dess värnpliktiga skulle få en tillfredsställande

inkvartering, nu skulle se realiserandet av sin förhoppning om ett bättre sakernas

tillstånd uppskjutet till en oviss framtid. Ty man må icke tro, att ett uppskov

nu skulle betyda uppskov för endast en kortare tid, nej, minst ett par års ytterligare

tidsutdräkt med kasernernas färdigställande blir säkerligen följden. Och

att under tiden kunna bereda regementet en bättre förläggning synes vara uteslutet,

då Revinge hed, den enda plats, som torde kunna ifrågakomma, erbjuder

lika ogynnsamma förhållanden som den nuvarande provisoriska förläggningen i

Lund. Under sådana omständigheter anse vi, att de nuvarande höga byggnadskostnaderna

icke få utgöra hinder mot, att kasernbyggnadsarbetena i Lund så

skyndsamt som möjligt fullföljas och avslutas åtminstone i den begränsade omfattning.

som kan erfordras, för att regementet skall kunna förflyttas till sitt nya

etablissemang.»

I likhet med försvarskommissionens majoritet håller även jag före,

att ett uppskov med fortsättandet av arbetena å uppförandet av kasernetablissemang

för Södra skånska infanteriregementet är påkallat med

hänsyn till den förestående allmänna revisionen av vårt försvars väsende

ävensom i betraktande av de för närvarande rådande höga byggnadskostnaderna.

De nu pågående arbetena torde därför böra, så snart ske

kan, tillsvidare inställas. Beträffande sättet för byggnadsverksamhetens

avveckling har jag icke något att erinra mot vad försvarskommissionen

därutinnan föreslagit.

Av den i ärendet lämnade redogörelsen framgår, att riksdagen tidigare

uttalat sig för kasernbyggnadsarbetenas påskyndande. Vid sådant

förhållande och då ett uppskjutande av arbetena tillsvidare kommer att

medföra vissa utgifter, för vilkas bestridande medel icke finnas beräknade

eller anvisade, torde emellertid ärendet böra underställas riksdagens

prövning.

Såsom förut nämnts, har kasernbyggnadsnämnden beräknat, att ett

uppskjutande av byggnadsarbetena tillsvidare under omkring 1 Va år

skulle medföra en särskild kostnad av 207,110 kronor. Ifrågavarande

belopp har beräknats sålunda:

Departe
ments
chefen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 97.

Skydd för redan färdigställda byggnadsdelar ..............

Vård och skydd av de i förråd upplagda materiali

lierna................................................................................

Utgifter för nattvakter.......................................................

Upptagande av spårsystemet inom byggnad splatsen ..

Vård och skydd av inventarier ......................................

Okade arbetskostnader till följd av kortare arbetstids

genomförande .....................................

Ersättning till arbetsbefälet.........................

Brandförsäkringskostnader ........................

Hyra av provisoriska förläggningslokaler

Hyresersättningar åt underofficerare .........

kronor 5,000

» 54,000

» 10,000

.» 6,000

» 2,000

.................. »

43,000: —

................. »

26,250: —

................ )>

1,500: —

................. »

50,000: —

.................. ).)

9,360: —

Summa kronor 207,110: —

Av de sålunda upptagna särskilda posterna behöva emellertid medel

icke nu äskas för ökade arbetskostnader. Därest dylika kostnader på

grund av uppskovet skulle uppstå — något som emellertid icke nu kan

med tillförlitlighet bedömas — böra dessa givetvis bestridas från anslaget

för fullföljande av arbetena å kasernetablissemang för femton infanteriregementen.

Vidare erfordras icke anvisande av medel för hyra av provisoriska

förläggningslokaler samt för hyresersättningar åt underofficerare,

enär för dessa utgifters bestridande särskilda anslag finnas beviljade.

Med frånräknande av ifrågavarande tre poster, tillhopa 102,360 kronor,

skulle alltså för bestridande av de utav uppskovet föranledda särskilda

kostnaderna erfordras ett anslag av (207,110—102,360=) 104,750 kronor.

På grund av vad sålunda anförts, får jag hemställa, det täcktes

Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att för bestridande av de särskilda kostnader, som kunna bliva en

följd av uppskjutande tillsvidare av de för närvarande pågående arbetena

å uppförande av kasernetablissemang för Södra skånska infanteriregementet,

å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 104,750

kronor.»

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna

bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition av

den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1919.

Ur protokollet:

C. E. Odhner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. SU 1919:4b Utlåtande angående regleringen av utgifterna under tilläggsstatens för år 1919 fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till lantförsvarsdepartementet. s. 120 i texten
  2. Rskr. 1919:60 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående anvisande av anslag å tilläggsstat för år 1919 under fjärde huvudtiteln för bestridande a1 i texten
  3. SU 1919:30 Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut angående anvisande av anslag å tilläggsstat för år 1919 under fjärde huvudtiteln för bestridande av kostnad s. 1 i texten
  4. SU 1919:28 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande av anslag å tilläggsstat för år 1919 under fjärde huvudtiteln för. bestridande av kostnade a1 i texten