Med förslag till förordning om punschskatt
1920-02-27 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1920:136, Med förslag till förordning om punschskatt
Dokumentets text
Kungl. Maj.ta proposition Nr 136.
\
Nr 136.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om punschskatt; given Stockholms slott den 27
februari 1920.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till förordning om punschskatt.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.
GUSTAF.
F. V. Thorsson.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 112 höft. (Nr 136.)
1
2
Kungl. Majis proposition Nr 136.
Förslag
till
förordning om punschskatt
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
1 mom. För punsch, som utminuteras eller utskänkes, ävensom
för arrak eller rom, som utminuteras, skall upptagas en särskild avgift,
benämnd punschskatt, beräknad efter 60 öre för liter.
2 mom. Punschskatten upptages vid försäljningen; dock att, där
rusdrycksförsäljningsbolag till annan överlåtit rättighet till utskänkning,
punschskatten skall erläggas vid dennes inköp av punsch för rörelsen,
såsom om utskänkning dä ägde rum.
,2 §•
För punschskatt ansvarar vederbörande rusdrycksförsäljningsbolag.
3 §.
Rusdrycksförsäljningsbolag åligger
dels att senast den femtonde dagen i varje månad å statsverkets
giroräkning i riksbanken insätta punschskatt för den myckenhet skattepliktig
punsch, arrak och rom, som från bolaget under nästföregående
månad försålts,
dels ock att senast den tjugonde dagen i varje månad till kontrollstyrelsen
avlämna — jämte bevis om berörda insättning — av bolagets
styrelse på heder och samvete bestyrkt uppgift rörande omfattningen av
den utav bolaget under nästföregående månad verkställda försäljning av
skattepliktig punsch, arrak och rom.
Kungl. Maj ds proposition Nr 136.
3
4
Kontrollstyrelsen, som .äger meddela närmare föreskrifter och anvisningar
rörande sättet för punschskatteus uppbärande och redovisande,
åligger att före utgången av varje månad till statskontoret avlämna
uppgift å den under nästföregående månad influtna punschskatten.
5 §-
1 mom. Den, som mot bättre vetande i uppgift, varom i 3 § förmäles,
upptager mindre myckenhet, än som försålts, straffes med böter
från och med ettusen till och med tiotusen kronor eller med fängelse.
Den skyldige vare tillika pliktig att erlägga den i 3 § stadgade avgift
för den myckenhet, som icke blivit redovisad.
2 mom. Underlåter någon att inom föreskriven tid avlämna sådan
uppgift eller sådant bevis, varom i 3 § sägs, böte tio kronor för varje
dag, uppgiften eller beviset utebliver; och äger kontrollstyrelsen därjämte
genom lämpliga viten tillhålla den försumlige att uppfylla sin
skyldighet. Där sådan inbetalning eller insättning ej skett före utgången
av månaden näst efter den, under vilken den myckenhet, för vilken
punschskatten utgått, blivit försåld, må skatt utmätas till -ett belopp,
motsvarande 60 öre för varje liter av den skattepliktiga myckenhet,
som kontrollstyrelsen på grund av verkställd undersökning fastställer
hava försålts.
6 §•
Förseelse mot föreskrifterna i denna förordning åtalas vid allmän
domstol.
Böter och viten, som enligt denna förordning ådömas, tillfalla kronan.
Saknas tillgång till deras fulla gäldande, skola de förvandlas enligt
allmän strafflag.
Denna förordning, varigenom förordningen den 20 april 1906 angående
en särskild stämpelavgift för försäljning av punsch, arrak och
rom upphäves, träder i kraft den 1 januari 1921; dock att punschskatt
icke skall utgå för punsch, arrak eller rom, som efter förordningens
ikraftträdande försaljes i kärl, vilket före sistnämnda tidpunkt behörigen
stämpelbelagts.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 136.
Kontroll
styrelsen.
Gällande
bestämmelser
rörande
punsch
stämpel
-
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27
februari 1920.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Edén,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner
btatsråden: Petrén, ’
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Undén,
Thorsson.
Holmquist,
Olsson.
. Häreftex'' anförde chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson
följande: ’
■ i. e? den 31 sistlidne december dagtecknad skrivelse till Kungl.
Maj:t har kontrollstyrelsen gjort framställning om upphävande av förordningen
den 20 april 1906 angående en särskild stämpelavgift för
försäljning av punsch, arrak och rom.
I nämnda skrivelse lämnar kontrollstyrelsen till en början följande
redogörelse for ifrågavarande förordnings huvudsakliga innehåll:
far fjSnl''-gt förordningen den 20 april 1906 angående en särskild stämpelavgift
tärin? nåJns?!llPtV iUnS?V arrak °? r0m s,ka!1 för Punsch> som försäljes till förtäring
på stallet, så ock för punsch, som eljest inom riket försäljes till annan än
den, som innehar rättighet till detaljhandel med brännvin, erläggas en särskild av
-
5
Kumjl. May.ts proposition Nr 136.
gift, beräknad efter 60 öre för varje liter. Enahanda avgift skall erläggas för
arralt och rom, som inom riket, annorledes än till förtäring på stället, säljes i
mindre myckenhet än 250 liter till annan än den, som innehar rättighet till detaljhandel
med brännvin. Avgiften å arrak och rom uppbäres sålunda vid utminutering
och är avsedd att förhindra, att bestämmelserna om punschskatten av konsumenterna
kringgås genom att arrak och rom inköpes och användes för punschtillverkning.
Den ifrågavarande avgiften utgår såsom stämpel å de kärl, vari punsch
(respektive arrak och rom) försäljes. Vid den tidpunkt, då punschstämpelförordningen
tillkom (1903), fanns icke möjlighet att uttaga en direkt förbrukningsavgift å brännvin
a:;nat än genom stämpel, enär de olika slag av detaljhandlare, som då funnos
(bolag, spirituosahandlare samt innehavare av överlåtna utskänkningsrättigheter och
av Kungl. Maj:ts befallningshavande direkt meddelade rättigheter), ägde inköpa
punsch från vem de ville. Försäljaren skall svara för att kärlet, vari punschen
(arrak eller rom) förvaras, är försett med beläggningsstämpel (3 § 1 mom. jämförd
med 9 § 1 inom.).
En följd av stämpelbeläggningsförfarandet är emellertid, att punsch (arrak
eller rom) endast kan säljas på slutna kärl av vissa angivna storlekar (2 g).»
Härefter upptager kontrollstyrelsen frågan om stämpelbeläggnings- stämpetförfarandets
lämplighet såsom form för punschbeskattningen samt anför
i sådant avseende: lämplighet
såsom form
»bättet för punschskattens uppbärande ansluter sig sålunda till förhållandena för punschpå
brännvinslagstiftningens område under en gången tid. Numera är det möjligt beskattningen.
att, utan användande av stämpelbeläggningsförfarandet, beskatta punschen. Alla
rusdrycker, som äro avsedda att tillhandahållas inom landet, och sålunda även
punsch, skola enligt den nya rusdrycksförsäljningsförordningen passera genom rusdrycksrörsäljningsbolagen,
vare sig de försäljas utminuteringsvis eller utskänkningsvis.
De överlåtna utminuteringsrättigheterna hava upphört och innehavare av
samtliga utskänkningsrättigheter äro med ett untantag skyldiga att inköpa alla för
rörelsen erforderliga rusdrycker från bolag. Det ifrågavarande undantaget utgöres
av innehavare av utskänkningsrättigheter å passagerarfartyg, som förmedla regelbunden
persontrafik till utländsk hamn (21 § 1 mom. rusdrycksförsäljningsförordningen).
Dessa rättigheter äro fåtaliga och utskänkningen äger i allmänhet rum
vid resor å främmande farvatten. Ehuru någon skyldighet icke föreligger för
ifrågavarande rättighetsinnehavare att inköpa rusdrycker från bolag, torde de dock,
enär de nuvarande partihandlarna allenast sälja till bolagen, faktiskt vara hänvisade
att vid sina inköp inom landet göra detta hos rusdrycksförsäljningsbolagen.
Det nu gällande stämpelbeläggningsförfarandet leder i flera avseenden till
olägenheter.
Därigenom att stämpelbeläggningsförfarandet nödvändiggör användande av
slutna kärl av i förordningen angiven rymd (minsta rymd én sjättedels liter), försvåras
ett rationellt ordnande av utskänkningsrörelsen. Enär otvivelaktigt många,
som förtära punsch, icke skulle önska förtära mer än ett glas, men på grund av
bestämmelserna äro tvungna att inköpa större myckenhet (minst 1 liter, som motsvarar
något mer än tre femcentiliters glas), föranleder stadgandet om försäljning
i slutna kärl en ökad punschkonsumtion. Försäljningen i slutna kärl är också
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 136.
förenad med den olägenheten, att medtagande av punsch från utskänkningsställena
underlättas. I fråga om utskänkning av andra slag av spritdrycker har, till förekommande
av dryckernas bortförande, det ansetts lämpligt att, bestämma, att antingen
flaskorna icke få kvarlämnas på gästernas bord eller att utskänkningen äger
rum från karaffer.
Ur ovanberörda synpunkter är det önskvärt, att punschstämpelbeläggningen
avskaffas.
Stämpelbeläggningsförfarandet lämnar icke någon ovillkorlig säkerhet för att
skatten uttages å all punsch, som försäljes. Någon egentlig kontroll beträffande
stämpelbeläggningen finnes icke, utan synes det vara förutsatt, att allmänheten
skall tillse, att punschen är stämpelbelagd. Där allmänheten icke ser upp eller är
okunnig om föreskrifterna i fråga om punschstämpeln, kan en försäljare utan risk
tillhandahålla punsch, som icke är stämpelbelagd.
Stämpelbeläggningsförfarandet är slutligen obekvämt och kostsamt. Enligt
förordningen skall generalpoststyrelsen å postanstalterna tillhandahålla allmänheten
stämplar av olika valörer. Försäljaren skall därefter anbringa stämplarna å kärlen
och täcka stämplarna med på visst sätt beskaffade kapsyler. Besväret med tryckande
och tillhandahållande av stämplar och deras anbringande förorsakar kostnader, som
helt och hållet bortfölle, därest avgiften för punsch, arrak och rom upptages vid
det tillfälle, då bolagen tillhandahölle dessa drycker utminuteringsvis eller utskänkningsvis
eller försålde dem till innehavare av utskänkningsrättigheter.
Det synes därför att starka skäl föreligga för, att det nuvarande stämpelbeläggningsförfarandet
avskaffas.»
behovet av
punschstämpelns
uttagande.
Slutligen ingår kontrollstyrelsen på en undersökning angående
behovet av ifrågavarande skatts uttagande samt anför därvid:
»Innan emellertid frågan om en revision av bestämmelserna upptages till
prövning, bör först avgöras, om denna skatt längre är behövlig. Skatten har vid
normal försäljning givit något mer än 2,000,000 kronor, en summa, som i jämförelse
med vad den övriga rusdrycksbeskattningen inbringar icke kan anses vara
betydande. På grund av rusdrycksförsäljningsbolagens vidgade verksamhet såväl i
fråga om spritdrycks- som särskilt beträffande vinförsäljningen kan det med säkerhet
antagas, att rusdrycksförsäljningsmedlen komma att tillföra statsverket långt
större belopp än hittills varit fallet. Härtill kommer, att genom bestämmelserna i
förordningen om statsverkets fond av rusdrycksmedel den del av dessa medel, som
må disponeras för statsregleringsändamål, väsentligen nedbragts därigenom, att för
åren 1917—1919 medeltalet av rusdrycksmedlen väsentligen understigit det ursprungligen
fastställda begränsningsbeloppet 41,90<»,000 kronor. Enligt vad som inhämtas
av det utdrag av protokollet över finansärenden för den 9 januari 1919, som finnes
fogat till propositionen nr 1 (inkomsterna sid. 22), har finansministern beräknat, att
av rusdrycksmedlen under år 1920 icke mer än ungefär 17,00o,000 kronor skola
vara tillgängliga för statsregleringsändamål. Detta belopp kommer fullständigt att
täckas enbart av rusdrycksförsäljningsmedlen, som år 1920 komma att tillföra
statsverket av bolagens nettovinster för år 1919 ett belopp av minst 27,000,000
kronor.
Då under de närmaste åren såväl brännvinstillverkningsskatten som malt
-
7
Kungl. Maj:ts proposition Nr 136.
skatten komma att inflyta betydligt rikligare Un under kristiden, torde stora avsättningar
årligen komma att äga rum till rusdrycksmedelsfonden. Med hänsyn
härtill anser sig kontrollstyrelsen i första hand böra förorda, att punschstämpelförordningen
upphäves. Skulle emellertid Kungl. Maj:t anse skäl föreligga för bibehållande
av skatten å punsch, arrak och rom, torde bestämmelserna om skattens
upptagande och redovisande kunna väsentligt förenklas och det nuvarande stämpelbeläggningsförfarandet
upphävas.»
Vid kontrollstyrelsens skrivelse fanns fogat utdrag av protokoll,
liållet vid kontrollrådets sammanträde den 27 november 1919, utvisande,
att kontrollrådet enhälligt tillstyrkt en framställning om ifrågavarande
stämpelavgifts avskaffande, en ledamot dock under förutsättning, att
ersättning för den inkomst, som statsverket i händelse av bifall till
framställningen skulle mista, kunde genom höjning av priset å punsch
eller på annat liknande sätt beredas statsverket.
Över koutrollstyrelsens framställning hava statskontoret och generalpoststyrelsen
avgivit infordrade yttranden.
Statskontoret anför:
»Statskontoret delar kontrollstyrelsens uppfattning om olägenheterna av
stämpelbeläggningsförfarandets användande vid beskattning av punsch och om den
numera förefintliga möjligheten att, därest skäl för en särskild beskattning av punsch
och dylika rusdrycker anses fortfarande föreligga, på annat sätt anordna densamma.
Statskontoret instämmer därför i kontrollstyrelsens hemställan om upphävande av
förordningen den 20 april 1906 angående en särskild stämpelavgift för försäljning
av punsch, arrak och rom.»
Generalpoststyrelsens yttrande innehåller följande:
»Kostnaden för tillverkning av punschstämplar har utgjort
år 1915 ....................... kronor 35,924: 40
» 1916 ........................ » 35,198:40
» 1917 ........................ » 22,605: so
» 1918 ........ » 22,546: 78
» 1919 ........................ » 15,115:80
Influtna punschskattemedel hava uppgått till nedannämnda belopp:
år 1915 .................... kronor 2,141,511: 90
» 1916 .................... » 2,158,829:35
» 1917 .................... » 934,611: —
» 1918 .................... » 894,200:20
» 1919 .................... » 695,905:46
Punschstämplarnas borttagande komme att i viss mån medföra minskning i
Kontroll
rådet.
Infordrade
yttranden.
Statskontoret.
Oeneralpost
styrelsen.
Departe
mentschefen.
8 Kungl. Maj.ts proposition Nr 136.
postverkets bestyr med stämplars tillhandahållande, men det torde ej vara möjligt
att härom framlägga några exakta siffror. Den största arbetsminskningen komma
att uppstå å de postkontor, där punschstämplarna företrädesvis blivit försålda.
Antalet från generalpoststyrelsens stämpelförråd under nedannämnda år expedierade
punschstämplar framgår av denna tablå:
år 1915 ............... 9,477,781 st. stämplar
> 1916 ................ 9,877,560 »
» 1917 ................ 4,633,356 » ■ >
» 1918 ................ 4,518,094 »
> 1919 ................ 3,221,863 » »
Mot den förevarande framställningen har generalpoststyrelsen intet att erinra.»
Aven jag anser de olägenheter, som äro förenade med det nuvarande
systemet för beskattning av punsch, arrak och rom, utgöra talande
skäl för en reform å ifrågavarande område. Emellertid kan jag
icke tillstyrka kontrollstyrelsens förslag att utan vidare borttaga punschskatten.
Väl är det sant, att på grund av den under åren 1917—1919
inträffade nedgången i statsverkets intägt av rusdrycksmedel den del
av dessa medel, som må disponeras för statsregleringsändamål, så avsevärt
nedbragts, att punschskattens borttagande icke skulle komma att
beröra statsregleringen i vidare mån, än att en minskning i avsättningen
till rusdrycksfonden därav skulle bliva följden. En minskning
i avsättningen till nämnda fond synes mig emellertid så mycket mera
böra undvikas, som det för främjande av vissa sociala ändamål, varför
andra medel icke torde kunna anvisas, lärer bliva nödvändigt att i stor
utsträckning anlita fonden i fråga.
Den reform, som påkallas av det nuvarande systemets brister, synes
mig ^ alltså, på sätt kontrollstyrelsen a''ternativt föreslagit, höra
gå ut på° stämpelbeläggningsförfarandets avskaffande och skattens uttagande
på annan väg. I sistnämnda avseende har jag under samråd
med kontrollstyrelsen haft tvenne olika förslag under övervägande.
Enligt det ena förslaget skulle punschskatten — beräknad, liksom den nuvarande
stämpelavgiften, efter 60 öre för liter — upptagas vid utminutering
och utskänkning av punsch samt utminutering av arrak och
rom. Enligt det andra förslaget åter skulle punschskatten, beräknad
på sätt nyss sagts, uppbäras av dem, som i parti försälja dylika
spritdrycker (partihandlare enligt 12 § 1 mom. rusdrycksförsäljniuffsförordningen).
J &
Då för beskattningens anordnande i enlighet med sistnämnda förslag
skulle förutsättas, att puuschtillverkning iörbjödes för samtliga rusdrycksförsäljningsbolag
samt att skatten lades å all arrak och rom (så
-
9
Kungl. Mnj:ts proposition Nr 136.
ledas även den, som utskänktes), varförutom kontrollen å partihandlarna
skulle ställa sig betydligt svårare än å rusdrycksförsäljniugsbolagen,
anser jag i likhet med kontrollstyrelsen det vara enklare att anlita
den redan förut beprövade utvägen med en, i enlighet med ovan
först nämnda förslag, av rusdrycksförsäljningsbolagen upptagen accisavgift.
Under medverkan av kontrollstyrelsen bär jag därför låtit i överensstämmelse
härmed upprätta förslag till förordning om punschskatt,
vilket förslag utformats i nära anslutning till förordningen den 16 maj
1920 om spritdrycksaccis.
Någon närmare motivering för de särskilda bestämmelserna i berörda
förslag lärer icke vara erforderlig.
Den föreslagna nya förordningen torde böra träda i kraft den 1
januari 1921. För punsch, arrak och rom, som efter denna dag försäljes
i kärl, som före samma tidpunkt behörigen stämpelbelagts, bör
givetvis punschskatt ej upptagas.
Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst ovannämnda
förslag till förordning om punschskatt, hemställde departementschefen,
att förslaget måtte genom proposition föreläggas riksdagen till
antagande.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Magt Konungen
lämna sitt bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition
i ämnet av den lydelse, bil. litt. . . . vid detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Hans von Arnold.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 112 höft. (Nr 136.)
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1920:320 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om punschskatt. s. 7 i texten
- BevU 1920:39 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om punschskatt. s. 1 i texten