Sök i Ratio Lex

Angående pension till ingenjören H. T. T/iorstenson

1920-02-13 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:147, Angående pension till ingenjören H. T. T/iorstenson

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

KungI. Maj:tu proposition nr 141.

1

Nr 147.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pension till

ingenjören H. T. T/iorstenson; given Stockholms slott

den 13 februari 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva, att ingenjören Hjalmar Thorsten Thorstenson må från och med

den 1 januari 1920 under sin återstående livstid äga å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 1,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. Holmquist.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 122 Käft. (Nr 147.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majds proposition nr 147.

Utdrag av protokollet ''över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 februari

1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Departementschefen, statsrådet Holmquist anförde:

I en till Kungl. Maj:t ingiven skrift har ingenjören Hjalmar Thorsten

Thorstenson gjort framställning om erhållande av pension av statsmedel

och till stöd därför anfört följande:

sjag är född den 23 november 1852 och alltså 67 år gammal. Genom tidigare

enskild verksamhet hade jag förvärvat mig stor erfarenhet i byggandet av

järnvägar, järnvägsbroar och hus m. m. Den 3 juli 1908 erbjöd mig t. f. byrådirektören

Hugo Edling,anställning vid statens järnvägsbyggnader vid uppförandet

av en ny bro över Ångermanälven, den s. k. Forsmobron, ett såsom känt

mycket svårt och krävande arbete, mot en avlöning av 550 kronor per månad.

Jag mottog anbudet och anställdes enligt järnvägsstyrelsens bilagda skrivelse av

den 11 juli 1908 såsom arbetsledare för ovannämnda bygge. Arbetet avslutades

i november 1909, och jag erhöll det bästa vitsord av min närmaste förman, bandirektören

i V distriktet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 147. 3

Järnvägsstyrelsen, som ville fortfarande taga min tjänst i anspråk, beslöti

att jag skulle tjänstgöra tills vidare å styrelsens banbyrå, och erhöll jag därom

meddelande i början av december 1909.

Grenom avtal av den 18 februari 1910 uppdrogs åt mig att »såsom arbetsledare

omedelbart under bandirektören vid V distriktet eller dennes ställföreträdare

övertaga arbetena med uppförandet av verkstadsbyggnaderna vid Notviken».

Avlöningen utgjorde även nu 550 kronor per månad samt hushållsbiljetter.

Detta arbete pågick till den 81 augusti 1911.

Under tiden hade järnvägsstyrelsen genom beslut den 5 oktober 1910 förklarat,

att jag skulle i fråga om erhållande av hushållsfribiljetter »vara likställd

med tjänstemän vid Statens järnvägsbyggnader».

Den 11 augusti 1911 uppdrog järnvägsstyrelsen åt mig att från och med

den 1 september 1911 såsom arbetsledare med den befogenhet, som bandirektören

vid II distriktet ägde meddela, förestå arbetena med utförandet av dubbelspåranläggningen

emellan Gröteborg och Alingsås. Lönen utgjorde fortfarande 550

kronor i månaden. Med detta arbete var jag sysselsatt till den 31 december 1913.

Men redan den 30 november 1913 uppdrog järnvägsstyrelsen åt mig att på

samma villkor, som förut gällde, från och med den 1 januari 1914 såsom arbetsledare

med den befogenhet, som vederbörande bandirektör ägde meddela, förestå

arbetena med uppförandet av nya broar över Dalälven vid Krylbo och över

Ljusnan vid Edänge.

Detta arbete varade till den 15 juni 1915, varefter jag anställdes, fortfarande

mot - 550 kronor i månaden, såsom posthavande ingenjör vid uppförande

av ställningsbro för broutbyte över Jädraän vid Järbo och lippföranae av en

gatuport m. m. i Söderhamn. När detta arbete den 16 maj 1915 blivit utfört,

beordrades jag till posthavande ingenjör vid bankförstärkning söder om Edanebron

och längs Stödesjön, vilket arbete slutade den 15 januari 1917. Därefter

övertog jag sysslan såsom posthavande ingenjör vid grundläggningsarbetena för

bro över Stora Lule älv vid Inlandsbron, varmed jag var sysselsatt till den 31

december 1917.

Grenom beslut den 20 december 1917 bestämde järnvägsstyrelsen, att jag,

som då innehade tillfällig anställning vid inlandsbanans norra distrikt, skulle

från och med den 2 januari 1918 ställas till Y distriktets förfogande för tjänstgöring,

som bandirektören ägde bestämma. Lönen utgjorde allt fortfarande 550

kronor i månaden. På grund av detta beslut uppdrogs åt mig befattningen såsom

posthavande ingenjör vid uppförande av ställningsbro över Ume älv vid Vännäs

och kollossningskaj i Örnsköldsvik.

I december 1918 erhöll jag meddelande, att jag från och med den 1 juli

1919 vore uppsagd från den mig anvisade anställningen hos statens järnvägar

på den grund, att lämpligt arbete vid statsbanorna icke vidare kunde beredas mig.

Under tiden från den 1 januari 1919 till den 15 mars 1919 tjänstgjorde

jag såsom posthavande ingenjör vid uppförandet av ny bro över Norsälven.

Emellertid yppade sig för mig möjlighet att få anställning hos byggnadskommissionen

för dubbelspåret Rönninge—Ström redan från den 15 mars 1919,

varför jag i skrivelse av den 4 mars 1919 anhöll om avsked från min anställning

hos statens järnvägar. I skrivelsen, i vilken denna min anhållan framställdes,

har jag såsom skäl för densamma åberopat järnvägsstyrelsens redan därförut

gjorda uppsägning. Min anhållan bifölls av järnvägsstyrelsen, och erhöll jag där
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Alaj:ts proposition nr 147.

efter anställning hos förenämnda byggnadskommission vid dess arbeten i Södertälje

mot en lön av 600 kronor i månaden. Detta mitt arbete upphör den 31

december 1919.

Av bilagda meritförteckning framgår, att jag under hela mitt liv, sedan

jag lämnat Chalmers tekniska institut, varit sysselsatt med byggande -av eller

förvaltning av järnvägar eller liknande arbeten. Det var otvivelaktigt min rika

erfarenhet på järnvägsbyggandets område, som gjorde, att järnvägsstyrelsen ansåg

sig böra, sedan jag redan nått 56 års ålder, taga min arbetskraft i anspråk och

därmed fortsätta oavbrutet i 11 års tid. Även under år 1919 har jag varit anställd

vid ett statens företag, som har förbindelse med järnvägsväsendet.

Jag har under mitt arbete i statens tjänst varit anförtrodd särdeles svåra

arbeten. Fästena till landets största broar har jag utfört och jag vet med mig,

att jag icke lämnat någon möda ospard att tillgodose statens intressen på det

bästa möjliga sätt. Jag har såsom mer än 60-årig man fått arbeta i översta

Norrlands obygder, och jag är övertygad om att järnvägsstyrelsen på förfrågan

från Kungl. Maj:t kommer att vitsorda, att jag på ett gott sätt skilt mig från

de mig förelagda uppgifterna. Jag vågar även framhålla, att den lön jag fått

åtnjuta varit så låg, att den icke möjliggjort för mig att göra några besparingar,

på vilka jag skulle kunna leva under min ålderdom, synnerligast som jag ofta

förflyttats till olika platser utan erhållande av dagtraktamente. Jag äger ingen

sparad förmögenhet. Allt vad jag under mitt föregående liv sparat samman förlorade

jag vid järnvägsaktiebolaget Sölvesborg—Olofström—Elmhults konkurs på

grund av ingången borgensförbindelse för bolaget. Av bilagda tre kronoskattedebetsedlar

för åren 1917, 1918 och 1919 framgår, att jag icke har haft någon

inkomst utöver min avlöning.:;

Under åberopande av vad sålunda anförts har sökanden anhållit om

en årlig pension av 2,000 kronor, att utgå under hans återstående livstid

från och med den 1 januari 1920.

Vid framställningen har fogats ett antal bilagor, som styrka riktigheten

av de utav sökanden rörande hans anställning m. m. lämnade uppgifter.

Såsom sammandrag av desamma må anföras följande av sökanden

upprättade meritförteckning över hans anställningar i statstjänst.

■27/7

08—S1/l2

09.

10/l

10—15/2

10.

16/ä

10—31/s

11.

V»

11—sl/l2

13.

7i

14—15/e

15.

lfi/6

15—,ä/5

16.

Posthavande ingenjör vid grundläggningsarbetena för nya

Forsm o-bron.

Tillfällig tjänstgöring å banbyrån i Stockholm.

Posthavande ingenjör vid Notvikens verkstadsanläggning.

Avdelningsingenjör vid dubbelspårsbyggnaden Alingsås

Olskroken.

Posthavande ingenjör vid grundläggningsarbetena för ny

bro över Dalälven vid Krylbo och Ljusne älv vid

Edane.

Posthavande ingenjör vid uppförande av ställningsbro

för broutbyte över Jädraån vid Järbo och uppförande

av gatuport m. m. i Söderhamn.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

“76

16

-“''Vi

17.

IC/j

17-

-»‘/is

17.

Vi

18-

—S1/l2

18.

v>

19-

—16/3

19.

15/3

19

—1»/lä

19.

Till

följd av r

X. ------------------O

Edane-bron och längs Stödesjön.

Posthavande ingenjör vid grundläggningsarbetena för

bro över Stora Lule-älv vid inlandsbanan.

Posthavande ingenjör vid uppförande av ställningsbro

över Ume-älv vid Vännäs och kollossningskaj i Örnsköldsvik.

Posthavande ingenjör vid uppförande av ny bro över

Norsälven.

styrelsen.

givil uuaranue i areuuei. ouyiciocn auciupai rnuvuuuv» - ----

3 december 1919 till sökanden avlåten skrivelse, i vilken styrelsen i anledning

av en utav sökanden hos styrelsen gjord framställning om pension

anfört följande:

För erhållande av pension jämlikt Kungl. Maj:ts reglemente den 29 juni

1917 för statens järnvägars pensionskassa för pensionering av icke ordinarie personal

fordrades, bland annat, att hava innehaft anställning såsom extra ordinarie

tjänsteman vid statens trafikerade banor, såsom fast anställd tjänsteman vid statens

järnvägsbyggnader eller som verkstads- och förrådsarbetare med stadigvarande

anställning. _ „

Då sökanden emellertid icke fyllde någon av dessa fordringar, vore alltså

nämnda reglemente icke å honom tillämpligt, och da härtill komme, att hans

tjänstetid vid statens järnvägar vore allt för kort för att han enligt de grunder,

som hittills tillämpats i fråga om vid statens järnvägsbyggnader anställda personer,

skulle kunna erhålla pension å allmänna indragningsstaten, hade styrelsen

funnit omförmälda framställning icke kunna föranleda till någon vidare åtgärd.

Därefter har infordrat utlåtande den 27 januari 1920 avgivits av

statskontoret, som därvid anfört följande:

»Då sökanden, som först vid uppnådd ålder av 55 år erhållit anställning i

statens tjänst, arbetat vid statens järnvägsbyggnader under en_ sammanlagd tid

av något mer än tio år, intill dess han av byggnadskommissionen för dubbelspåret

Rönninge—Ström anställdes vid dess arbeten under tiden l0/»—81/12 1919,

samt alltså endast omkring 11 år varit sysselsatt med tillfälligt arbete i statens

tjänst, vill det synas statskontoret, som om järnvägsstyrelsen haft goda skäl för

sin mening, att pension av statsmedel knappast kan anses böra sökanden beredas.

Skulle emellertid någon sådan förmån finnas böra utverkas åt sökanden, anser

statskontoret beloppet icke böra överstiga 1,200 kronor, motsvarande ungefär vad

på sökandens tjänstetid belöper av ett pensionsbelopp å 4,000 kronor, som med

hänsyn till sökandens avlöning kan anses hava varit skäligt, om han tjänat staten

i 35 år.»

I fråga om pensionering av icke ordinarie personal vid statens Departejärnvägar

gälla för närvarande de bestämmelser, som 1917 års riksdagmen 80 eJen
-

Stats
kontoret.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 222 fastställde och vilka innehållas

i Kungl. Maj:ts reglemente för statens järnvägars pensionskassa för

pensionering av icke ordinarie personal den 29 juni 1917 (sv. förf.-samling

nr 441).

Angående rätt till pension enligt detta reglemente gäller, så vitt nu

är i fråga, i huvudsak följande.

Delägare i omförmälda pensionskassa och förty berättigad att därifrån

erhålla pension år enligt § 3 bland annat den, som innehaft anställning

såsom extra ordinarie tjänsteman vid statens trafikerade järnvägar

eller fast anställd tjänsteman vid statens järnvägsbyggnader. Rätt till

pension inträder för de flesta befattningshavare av sistnämnda kategori,

då vederbörande vid avgång ur tjänsten uppnått en levnadsålder av 63 år,

under förutsättning tillika, att han vid uppnående av nämnda levnadsålder

räknar minst 10 tjänstår (§ 10 mom. c). Jämväl befattningshavare, som antagits

före den 1 januari 1918, vilken dag reglementet trädde i kraft, är enligt

närmare föreskrifter i övergångsbestämmelserna pensionsberättigad.

Såsom riksdagen i sin skrivelse i ämnet (354/1917) (sid. 3) framhöll,

utgöras de grupper av personal, vilka avsågos i förenämnda proposition,

av personer, vilka i ungefär samma omfattning året om hade

stadigvarande anställning, men av åtskilliga anledningar ansetts icke lämpligen

böra ifrågakomma till erhållande av ordinarie befattning. Personer

med mera tillfällig anställning hava däremot icke inbegripits i förslaget. På

grund härav har, såsom av det anförda framgår, pensionsrätten ifråga om

tjänstemän vid statens trafikerade järnvägar begränsats till dem, som hava

anställning såsom extra ordinarie tjänstemän, och i fråga om personal vid

statens järnvägsbyggnader har kravet på stadigvarande anställning uttryckts

genom nyss anförda ordalag i § 3, enligt vilken vederbörande

skall för erhållande av pension hava haft anställning som fast anställd

tjänsteman vid nämnda byggnader. Enligt vad i propositionen framhölls

(sid. 24), åsyftades med sistnämnda uttryck sådana personer, som

sedan längre tid tillbaka haft stadigvarande sysselsättning året om och

därför erhållit tjänstebeteckningen »fast anställda», och i specialmotiveringen

till § 3 (sid. 71) angavs samma förhållande närmare så, att ifrågavarande

anställningsform kännetecknades av att vederbörande erhållit

särskilt antagning.sbevis om fast anställning. Därvid bör emellertid i detta

sammanhang anmärkas, att sådana bevis icke för befattningshavare vid

statens järnvägsbyggnader börjat användas förrän omkring år 1916, varför

det, ifråga om tiden dessförinnan, får bero på prövning i varje särskilt

fall, huruvida vederbörandes anställning bör få tillgodoräknas för rätt till

pension eller icke.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. MajUs proposition nr 147.

7

Om än på "rund av omförmälda stadganden Thorstensons anställning

måste, formellt sett, räknas som tillfällig, torde det likväl kunna

ifrågasättas, huruvida icke av billighetsskäl något understöd bör beredas

honom. Sökanden innehar såväl den för pensionsrätt stadgade levnadsålder,

i det att han är över 67 år gammal, som nödigt antal tjänstår, i

det att han kan tillgodoräkna mer än 10 tjänstår vid statens järnvägars

banavdelning och vid statens järnvägsbyggnader ävensom mer än 3U

tjänstår vid byggnadskommissionen för dubbelspåret Rönninge—Ström; och

den omständigheten att det erforderliga antalet tjänstår icke uppnåtts

vid fyllda 63 år utan först ett par år därefter, lärer, då sökanden under

tiden utan anmärkning kunnat uppehålla sin befattning, icke i detta sammanhang

böra leda till minskning av en ifrågasatt pension. Vad sökandens

anställning beträffar, framgår av utredningen, att, ehuru, såsom redan

nämnts, sökanden formellt sett icke innehaft sådan fast anställning, som

i reglementet avses, han icke desto mindre oavbrutet under mer än 11

år varit anställd på ansvarsfulla poster vid järnvägsbyggnader för statens

räkning eller vid statens järnvägars banavdelning, och har hans

arbete därunder, enligt vad jag inhämtat, varit av beskaffenhet att kunna

väl vitsordas. Med hänsyn härtill och då, såsom av motiven till ifrågavarande

reglemente framgår, syftet med omförmälda villkor av fast anställning

varit att begränsa pensionsrätten till personal, som i ungefär

samma omfattning året om haft stadigvarande anställning, synes sökanden

billigtvis böra få tillgodoräkna ifrågavarande tjänstår för rätt till pension.

I fråga om beloppet av den pension, som, enligt vad jag vill förorda,

bör på nu angivna grunder tillerkännas sökanden, må anföras

följande.

I § 5 av omförmälda reglemente stadgas, att pensionsunderlaget för

extra ordinarie tjänstemän vid statens trafikerade järnvägar med månadsavlöning

utgör 70 % av avlöningen för år och för tjänstemän vid statens

järnvägsbyggnader 70 % av samma avlöning, dock i senare fallet högst vissa

angivna belopp.

Enligt § 6 äger järnvägsstyrelsen för extra ordinarie tjänstemän av

högre grad ävensom tjänstemän vid statens järnvägsbyggnader, med iakttagande

av viss begränsning, bestämma den avlöning, efter vilken pensionsunderlaget

bör beräknas. För sökanden anses, enligt vad jag av styrelsen

inhämtat, pensionsunderlaget böra utgöra 4,000 kronor.

Därest sökanden för rätt till pension får, såsom jag finner billigt,

tillgodoräkna tjänstgöring från och med det hans anställning i statstjänst

tagit sin början, vilket uppgivits hava ägt rum den 27 juli 1908, till och med

upphörandet av hans anställning vid byggnadskommissionen för dubbel
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 141.

spåret Rönninge—Ström eller den 31 december 1919, utgör antalet tjänstår

11. Pension skulle på grund härav i vanliga fall jämlikt § 12 i reglementet

utgå med 27,5 % av pensionsunderlaget eller med 1,100 kronor,

varav jämlikt § 15 2/3 eller 733 kronor 33 öre utgör statspension och

återstoden, 366 kronor 67 öre, avgiftspension. Då sökanden antagits före

den 1 januari 1918, skulle emellertid, jämlikt punkten 3) i övergångsbestämmelserna

allenast statspensionen utgå med fullt belopp, varemot avgiftspensionen

skulle beräknas så, som om sökanden vid sitt avskedstagande

fått tillgodoräkna allenast 10 tjänstår. Till följd härav bleve, med tilllämpning

av §§ 12 och 15, avgiftspensionen endast 333 kronor 33 öre,

vadan sammanlagda pensionen alltså skulle utgöra 1,087 kronor. För beviljandet

därav skulle emellertid förutsättas, att sökanden efter den 1 januari

1918 till pensionskassan erlagt föreskrivna avgifter. Då så icke varit fallet,

torde pensionens belopp böra något reduceras, lämpligen till 1,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ingenjören Hjalmar Thorsten Thorstenson må

från och med den 1 januari 1920 under sin återstående

livstid äga å allmänna indragningsstaten uppbära en

årlig pension av 1,000 kronor.

Till denna departementschefens, av statsrådets

övriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans

Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnade, att proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gunnar Corin.

Stockholm 1920. Kungl. Boktryckeriet, P. Å. Norstedt k Söner

200799

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1920:29 Bankoutskottets utlåtande Nr 29 s. 12 i texten