Sök i Ratio Lex

Med förslag till tilläggsstat för år 1920

612 sidor, varav 534 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 534 av 612 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:2, Med förslag till tilläggsstat för år 1920

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till tilläggsstat

för år 1920; given Stockholms slott den 7 januari 1920.

Undei- åberopande av bilagda statsrådsprotokoll rörande justering av

propositionen om tilläggsstat för år 1920 vill Kungl. Magt härmed föreslå

riksdagen att upptaga inkomsterna och utgifterna å berörda tilläggsstat sålunda:

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 2 käft. (Nr 2.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1920.

Specifikation av statens inkomster.

A. Egentliga statsinkomster.

I. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Bidrag till försäkringsinspektionen.................................

2. Avgifter för granskning av biografbilder.........................

3. Inkomst av myntning och justering...............................

4. Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter.............

5. Bidrag till bankinspektionen.......................................

6. DeDatureringsavgifter................................................

II. Diverse inkomster........................................................

Säger för egentliga statsinkomster 809,450 kronor.

B. I anspråk tagna kapitaltillgångar.

Kronor

43.000

20.000

72,000

425,000

28,650

40,800

,

629,450

180,000

i

I.

Uppkomna av egentliga statsinkomster:

1. Statsverkets kassafond.....................,............................. 98,772,150

2. Avsättning till tillfällig lönereglering för vissa befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen m. m.......................... 4,575,000

3. Avsättning till dyrtidstillägg ............................................ 116,000,000

219,347,150

C. Lånemedel.

I. Fast upplåning......

II. Tillfällig upplåning

60,440,800

1,700,000

Säger för lånemedel 62,140,800 kronor.

282,297,400

Summa

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts grop. nr 2 år 1920.

Verkliga utgifter.

1. Första huvudtiteln. Kungl. hov- och slottsstaterna.

Extra

Extra

i

''

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Kungl. hovstaten.

j

i

Förstärkning av anslaget till underhåll och vård av möbler samt

I

andra staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten, förslags- anslag, högst .................

28,200

B. Kungl. slottsstaten.

i

Merkostnad för uppvärmning av Stockholms och Drottningholms

slott, förslagsanslag, högst

110,000

2

Förstärkning av anslaget till polis-, lys- och renhållning vid Stock-

I

holms slott, förslagsanslag, högst

22,500

3

Förstärkning av anslaget till brandväsendet och yttre lyshållningen

vid Stockholms slott, förslagsanslag, högst

3,800

136,300

Summa

164,500

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung!. Maj:ts prop. nr 2 år 1920.

Verkliga utgifter.

II. Andra huvudtiteln. Justitiedepartementet.

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Departementet.

1

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, förslagsanslag,

högst .......................................................................

4,350

B. Lagberedningen m. m.

1

Processkommissionen, reservationsanslag_________________________________

20,000

C. J ustitiekanslersämbetet.

1

Renskrivningskostnad, förslagsanslag____________________________________

D. Rättsskipningen.

800

Göta hovrätt: .

1

Extra division, förslagsanslag, högst_________________________________

Hovrätten över Skåne och Blekinge:

16,500

2

Extra division, förslagsanslag, högst ...............................

54,000

3

Förstärkning av förslagsanslaget till bidrag till domsagornas för-

vältning, förslagsanslag, högst....................................—

* 75,000

4

Löneförbättring för vissa häradshövdingar m. m., förslagsanslag,

högst.......................................................................

* 290,000

5

Upphörande i viss utsträckning av den åt personer, menigheter

och allmänna inrättningar utgående ersättning för dem genom

nya strafflagens införande frångångna bötesandelar, förslags- anslag, högst ............................................................

* 212,000

647,500

Beräknat belopp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts grop. nr 2 år 11)20.

Extra

Extra

anslag

anslag

.

Kronor

Kronor

E. Fångvården.

1

Kanalbyggnad och tvättstuga in. in. vid straffängelset i Väners-

borg, reservationsanslag ________________________________________________

12,000

2

Ny köksbyggtiad vid straffängelset i Gävle, reservationsanslag____

32,000

3

Ilörsal vid centralfängelset å Härlanda, reservationsanslag_________

25,000

4

Upphuggning av cellfönster vid centralfängelset i Växjö, reserva-

tionsanslag................................................................

16,000

85,000

F. Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.

Statens uppfostringsanstalt å Bona:

1

Gymnastikhusinredning och nattvaktsbostad, reserva-

tionsanslag................................................ 22,000

2

Ordnande av anstaltens vattenförhållanden och elektri-

fiering, reservationsanslag.............................. 09,000

91,000

Statens uppfostringsanstalt å Venngarn:

3

Omändriugs- och nybyggnadsarbeten, reservations-

anslag...................................................... 120,000

4

Reparation och nybyggnad av ekonomibyggnader,

reservationsanslag....................................... 175,000

295,000

Uppfostran åt minderåriga kvinnliga förbrytare:

5

Förstärkning av anslaget till hyra för uppfostrings-

anstalt m. m., förslagsanslag, högst ................ 5,800

o

Förstärkning av förslagsanslaget till elevernas bespis-

ning och beklädnad m. m., förslagsanslag, högst.. 19,000

24,800

410,800

G. Diverse.

1

Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom

den civila statsförvaltningen, förslagsanslag........................

* 469,550

2

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

m. m. anvisade medel, förslagsanslag...............................

* 180.000

3

Dyrtidstillägg, förslagsanslag ............................................

* 4,200,000

4,849,550

Summa

j

6,018,000 |

Beräknat belopp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1920.

Verkliga utgifter.

III. Tredje huvudtiteln. Utrikesdepartementet.

•

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Departementet.

1

Personligt lönetillägg åt kamreraren i utrikesdepartementet G. Lar-

son, förslaqsanslag, högst.__________________________________

2,000

2

Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom den

1

civila statsförvaltningen, förslagsanslag.........................

*7,800

3

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

j

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättniugar

m. m. anvisade medel, förslagsanslau...............................

*4,000

13,800 j

.

B. Sveriges representation i utlandet.

1

Vissa nya konsulat i utomeuropeiska länder, förslagsanslag, högst

6,000

2

Ortstillägg åt förste legationssekreterarna i Helsingfors, Kristiania

.

och Köpenhamn, förslagsanslag, högst______________________________

6,300

!

3

Kontorskostnadsersättningar åt vissa nya konsuler, förslagsanslag,

högst........................................................................

2,500

4

Bidrag åt beskickningschefer och lönade konsuler för ökade kon-

torskostnader, reservationsanslag......................................

20,000

5

Extra diplomat- och konsulsaspiranter, reservationsanslag___________

25,000

6

Höjt arvode åt vissa militär- och marinattachéer, förslagsanslag,

högst........................................................................

20,000

7

Förstärkning av anslaget till extra biträden, kanslivaktmästare och

andra utgifter vid beskickningar och konsulat, förslagsanslag,

högst........................................................................

40,000

119,800

C. Internationella byråer m. m.

1

Bidrag till bestridande av kostnaderna för anordnande av inter-

parlamentariska unionens niitonde konferens i Stockholm 1920,

förslagsanslug, högst....................

115,000

2

Bidrag till svenska Röda korsets utländska hjälpverksamhet, för-

slagsanslag, högst ................

*1,000,000

1,115,000

* Beräknat belopp.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1920.

7

............. ...........---............. - - ----------—....................---=

----~---

—----''-----

Extra

anslag

Extra

anslag

Kronor

Kronor

D. Diverse.

1

Ersättningar för kursförluster åt befattningshavare inom den yttre

representationen, förslagsanslag.

50,000

*900,000

*90,000

*351,600

2

Dyrtidstillägg, förxlag sanda g

3

Inköp av fastighet för kanslilokaler vid beskickningen i Paris,

reservationsanslag.

4

Utgifter för beredande av lokaler för svenska beskickningen och

svenska konsulatet i Köpenhamn, reservationsanslag

I

1,391,600 :

Summa

2,640,200

* Beräknat belopp.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kxmgl. Maj:ts prop. nr 2 år 1920.

Verkliga utgifter.

IV. Fjärde huvudtiteln. Lantförsvarsdepartementet.

A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

1 ! Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom

den civila statsförvaltningen, förslagsanslag ............-...........

2 | Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

i in. m. anvisade medel, förslagsanslag---------------------------------

B. Undervisning, understöd, expenser m. m.

Förstärkning av reservationsanslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel

samt undervisningsanstalter och utbildningskurser,

förslagsanslag, högst..........................-........: -...............

Förstärkning av reservationsanslaget till skrivmaterialier, expenser,

bränsle, lyse m. m., förslagsanslag, högst.........................;-

Förstärkning av reservationsanslaget till skrivmaterialier m. m. vid

truppförbanden, förslagsanslag, högst.................................

Extra

anslag

Kronor

*54,300

*20,000

76,500

161,900

148,525 |

Extra

anslag

Kronor

74,300

386,925

C. Förplftgnad, intendenturmateriel, remontering, övningar i

m. m.

1

2

Förstärkning av förslagsanslaget till mathållning, förslagsanslag,

högst

Förstärkning av reservationsanslaget till munderingsutrustning, förslagsanslag,

högst.................................-t........-..............

3 Inventarier i nya kasernetablissemang, reservationsanslag...........

4 Förstärkning av reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten, ren
hållning

och tvätt vid truppförbanden, förslagsanslag, högst ...

5 { Förstärkning av reservationsanslaget till remontering, förslagsanslag,

6 | Förstärkning av förslagsanslaget till furagering, förslagsanslag, högst | 4,270,400

5,931,550

1,400^482

97,000

1,700,000

155,000

Beräknat belopp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts prop. nr 2 år 1920.

Förstärkning av reservationsanslaget till truppförbandens övningar, j

förslagsanslag, högst _____________________________________________•......

D. Sjukvård m. m.

Förstärkning av reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård

m. m., förslagsanslag, högst __________________________________________

Sjukhusinventarier ro. m., reservationsanslag___________________________

Nya sjukhus vid armén, reservationsanslag ___________________________ j

E. Vapen och. ammunition.

Förstärkning av reservationsanslaget till vapen och ammunition

m. m., förslagsanslag, högst ..........................................

Merkostnader för fortsatt anskaffning av handvapen och kulsprutemateriel,

förslagsanslag, högst _______________________________________

F. Byggnader och ingenjörmateriel.

Förstärkning av reservationsanslaget till byggnader, övningsfält och

skjutbanor, förslagsanslag, högst .....................................

Fullföljande av arbetena å kasernetablissemang för femton infanteriregementen,

reservationsanslag ....................................

Underhåll av maskinella anordningar vid vätgasverket i Boden,

reservationsanslag.........................................................

Ateruppföraude av ett nedbrunnet pjäsexercishus i Boden, reservationsanslag

...............................................................

Förstärkning av reservationsanslaget till ingenjörmateriel, förslagsanslag,

högst...............................................................

Merkostnader för komplettering av viss ingenjörmateriel, förslagsanslag,

högst...............................................................

G. Diverse.

Täckande av brister å vissa ordinarie reservationsanslag för år 1919,

förslagsanslag, högst ................................................... 3,500,017

Dyrtidstillägg, förslagsanslag_____________________________________________1*28,000,000

Extra

anslag

Kronor

47,500

Extra

anslag

Kronor

13,001,932

214,631

117,600 ]

150,000

2,000,000

397,480

1,907,845

2,200,000

4,200

20,000

103,920

41,650

Summa i

482,231

2,397,480

4,277,615

31,500,017

52,720,500

* Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.)

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1920.

Yerkliga utgifter.

V. Femte huvudtiteln. Sjöförsvarsdepartementet.

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

1. Marinen.

A. Undervisningsverken.

1

Förstärkning av viss i staten för sjökrigsskolan upptagen anvisning,

förslagsanslag, högst.....................................................

4,000

B. Flottan.

Intendenturen.

1

Täckande av överbetalning å reservationsanslaget till beklädnad åt

sjömans- och skeppsgossekårerna, förslagsanslag, högst.........

121,000

Nybyggnad och underhåll.

2

Förstärkning av reservationsanslaget till flottans nybyggnad och

underhåll, förslagsanslag, högst........................ * 1,950,000

3

Bostadshus för varvsarbetare å Saltö i Karlskrona,

reservationsanslaq ....................................... 120,000

2,070,000

Övningar.

1

4

Förstärkning av reservationsanslaget till flottans krigsberedskap och

övningar, förslagsanslag, högst ........................................

1,700,000

Artilleribehov.

5

Förstärkning av reservationsanslaget till skjutförsök och inskjutning

av kanoner, reservationsanslag .......................................

10,000

Torped- och gnistsignalväsendet m. m.

6

Anordningar för sjösättning och upptagning av flygbåtar vid flottans

varv i Stockholm, reservationsanslag ................... 24,300

7

Inredning av flyginventarieförrådet in. m. vid flottans

varv i Stockholm, reservationsanslag................... 43,000

67,300

3,968,300

Beräknat belopp.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts prof. nr 2 ur 1920.

11

Extra

Extra

anslag

anslag

1

Kronor

Kronor

1

C. Kustartilleriet.

Nybyggnad och underhåll.

1

Täckande av överbetalning å reservationsanslaget till underhåll

av kustartilleriets byggnader och materiel, förslags-

anslag, högst................................................. 62,000

2

Officersbyggnad i Vaxholms fästning, reservationsanslag 100,000

3

Tillsyn och underhåll av vissa för förläggning i Hemsö

fästning avsedda byggnader m. m., reservationsanslag 42,000

204,000

Övningar.

4

Förstärkning av reservationsanslaget till kustartilleriets krigshered-

''

skap och övningar, förslagsanslag, högst ...........................

200,000

404,000 ;

D. Flottan och kustartilleriet.

1

Extra beklädnadshjälp åt fänrikar i reserven, reservofficersaspi-

i

ranter och reservmarinintendentsaspiranter, förslagsanslag, högst

25,900

2

Avlöningsfyllnad åt vissa underofficerare av 3:e graden vid flottan

1

och kustartilleriet, förslagsanslag.....................................

60,000

85,900

E. Diverse.

1

Förstärkning av reservationsanslaget till ersättning åt’ officerare,

ingenjörer och intendenter under anställning eller kommendering

utrikes, reservationsanslag .............................................

15,000

1 2

Resestipendier för rektorer och lärare vid skeppsgosseskolorna,

1

reservationsanslag.........................................................

1,000

3

Förstärkning av viss i anslaget till hyresutgifter under femte huvud-

1

titeln ingående anvisning, förslagsanslag, högst.....................

6,000

22,000

!

Säger för marinen

4,484,200

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. MajUs prop. nr 2 år 1920.

Extra

Extra

anslag

anslag

2. Handeln.

Kronor

Kronor

Sjökarteverket.

1

Sjömätningar, reservationsanslag__________________________________________

* 60,000

|

2

Redigering och utgivning av tidskriften »Underrättelser för sjö-

1

farande», förslagsanslag ................................................

* 24,000

84,000

Lots- och fyrväsendet.

3

Förstärkning av viss i avlöningsstaten för fyrpersonalen upptagen

anvisning, förslagsanslag, högst.......................................

3,950

1 4

Förstärkning av visst i pensionsstaten för lots- och fyrinrättningen

med livräddningsanstalterna upptaget anslag, förslagsanslag, högst

5,000

5

Förbättrande av fyrpersonalens bostadsförhållanden m. m., reserva-

1

länsanslag.................................................................

159,000

1 A7 i

Säger för handeln

-i---1

251,950 |

3. Marinen och handeln.

1

Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom den

civila statsförvaltningen, förslagsanslag..............................

* 339,000

2

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättniugar

m. m. anvisade medel, förslagsanslag ________________________________

* 140,050

3

Dyrtidstillägg, förslagsanslag .............................................

*19,000,000

Säger för marinen och handeln

19,479,050

Summa

.................1 24,215,200 i

Beräknat belopp.

s. 13 Kontrollera mot PDF

liungl. Maj:ts grop. nr 2 år 1020.

13

Verkliga utgifter.

VI. Sjätte huvudtiteln. Civildepartementet.

.

Extra

Extra

anslag

anslag

,

A. Departementet.

Kronor

Kronor

l

Avlöning till departementschefen i kommunikationsdepartementet,

förslagsanslag, högst....................................................

8,500

2

Social- och kommunikationsdepartementens verksamhet, förslags-

anslag, högst..............................................................

46,900

55,400

B. Överståthållarämbetet.

1

Utgivande av »Polisunderrättelser», förslag sanslag, högst .........

. 17,000

C. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

1

Förstärkning av arbetskrafterna hos väg- och vattenbyggnadssty-

relsen, förslagsanslag, högst...........................................

4,600

2

Vägundersökningar, förslagsanslag, högst______________________________

90,000

94,600

D. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

i

Medicinalstvrelsen, förslagsanslag, högst...7...........................

36,000

2

Medicinalstyrelsens verksamhet, förslagsanslag, högst...............

13,700

3

Statens bakteriologiska laboratorium, förslagsanslag, högst........

73,000

4

Förbättrade avlöningsförmåner åt förste provinsialläkare m. m.,

förslagsanslag, högst ...................................................

* 70,000

5

Dyrtidstillägg under år 1920 åt vissa extra provinsialläkare, för-

slagsanslag _______________________________________________________________

20,000

6

Hospital vid Strängnäs, reservationsanslag............................

1,391,000

7

Om- och tillbyggnad av Lunds hospital och asyl, reservationsanslag

590,000

8

Påbyggnadsarbeten vid Göteborgs hospital, reservationsanslag......

40,500

9

Påbyggnads- och ändringsarbeten vid Kristinehamns hospital, re-

servationsanslag .........................................................

49,300

10

Täckande av brist å anslaget till underhåll av Järvsö sjukhus för

spetälska, förslagsanslag, högst.......................................

20,600

Beräknat belopp.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1U20.

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

11

De genom medel ur Konung Oscar II:s jubileumsfond inrättade

folksanatorierna, förslagsanslag, högst..............................

1,021,000

12

Dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m. fl., förslagsanslag........

400,000

13

Dyrtidshjälp åt distriktssköterskor, förslagsanslag...................

100,000

1

14

Stipendier för bevistande av förste provinsialläkarkurs m. m.,

förslagsanslag, högst___________________________________________________

2,700

3,827,800

E. Sociala verk och inrättningar.

|

1

Levnadskostnadsundersökning bland de mindre bemedlade klas-

serna av landsbygdens befolkning, förslagsanslag, högst.........

30,000

I 2

Avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare vid statens

vårdanstalt å Salbohed för alkoholister, förslagsanslag, högst...

1,800

1 3

Kostnader för tillämpningen av lagen om arbetstidens begränsning

m. m., förslagsanslag..................................................

75,000

106,800

F. Försäkringsinspektionen.

1

Dyrtidstillägg vid försäkringsinspektionen, reservationsanslag, att

av bidrag till försäkringsinspektionen direkt utgå..................

*43,000

G. Diverse.

1

Dyrtidstillägg vid statens biografbyrå, reservationsanslag, att av

avgifter för granskning av biografbilder direkt utgå ..............

* 20,000

2

Svenska brandskyddsföreningen, förslagsanslag, högst...............

4,000

3

Svenska aeronautiska sällskapet, förslagsanslag, högst..............

6,000

4

Lufttrafik mellan Porjus och

25,000

5

Bekämpande av arbetslösheten, förslagsanslag, högst...............

*8,000,000

6

Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom den

pivila statsförvaltningen, förslagsanslag..............................

* 1,005,000

7

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

m. m. anvisade medel, förslagsanslag...............................

* 350,000

8

Dyrtidstillägg, förslagsanslag.............................................

* 12.300,000

21,710,000

Summa).................

25,854,600

Beräknat belopp.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kung!. Afaj:ts prop. nr 2 år 1920.

15

Verkliga utgifter.

Vil. Sjunde huvudtiteln. Finansdepartementet.

Extra

Extra

anslag

anslag

A. Pinans- och handelsdepartementen.

Kronor

Kronor

1

Upprätthållande av finansdepartementets verksamhet, förslagsan-

slag, högst ................................................................

9,400

2

Upprätthållande av handelsdepartementets verksamhet, förslagsan-

slag, högst ..............................................................

49,300

58,700

B. Centrala verk med underlydande stater.

Kammarkollegium:

1

Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarkollegium, förslags-

anslag, högst............_..............................................

4,800

Statskontoret:

1

2

Förstärkning av arbetskrafterna hos statskontoret, förslagsanslag,

1

högst.....................................................................

25,950

Mynt- och justeringsverket:

3

Dyrtidstillägg vid mynt- och justeringsverket, reservationsanslag,

att av inkomst av myntning och justering direkt utgå........

* 72,000

Kammarrätten:

4

Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarrätten, förslags-

anslag, högst ..........................................................

59,513

Kommerskollegium:

5

Förstärkning av arbetskrafterna å kommerskollegii kam-

rerar- och kassakontor, förslagsanslag, högst......... 1,175

6

Förstärkning av arbetskrafterna å fartygsinspektionsby-

rån, förslagsanslag, högst................................. 3,500

4,675

7

Sakkunnig extra arbetshjälp åt fartygsinspektörerna m. in., för-

slagsanslag, högst........................................................

26,150

8

Förstärkning av anslaget till navigationsskolorna, förslagsanslag,

högst.......................................................

21,000

Statistiska centralbyrån:

9

Förstärkning av reservationsanslaget till amanuenser, vikariats-

ersättningar och tillfälliga biträden, förslagsanslag, högst...

7,000

Byggnadsstyrelsen:

10

Förstärkning av byggnadsstyrelsens anslag till vikariats-

ersättningar m. m., förslagsanslaq, högst............. 7,000

11

Beredande av lokaler för två av byggnadsstyrelsens by-

råer m. m., förslagsanslag, högst....................... 2,300

9,300

Beräknat belopp.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maf.ts prop. nr 2 år 1920.

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Patent- och registreringsverket:

12

Dyrtidstillägg vid patent- och registreringsverket, reservations-

anslag, att av patent och varumärkes- samt registrerings-

avgifters medel direkt utgå............

* 425,000

Bank- och fondinspektionen:

13

Upprätthållande av bank- och fondinspektionens verksamhet,

reservationsanslag, därav att utgå av bidrag till

bankinspektionen 650 kronor........ 85,800

14

Dyrtidstillägg vid bank- och fondinspektionen, för-

slagsanslag, att i första hand utgå av bidrag till

bankinspektionen ..................... .. * 28,000

113,800

15

Statens tryckeriexpedition, förslagsanslag, högst

* 20,000

789,188

C. Handel och sjöfart.

1

Svenska handelskamrar i utlandet, förslagsanslag, högst

25,000

2

Sveriges allmänna exportförening, förslagsanslag, högst

25,000

3

Internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten, förslagsanslag,

högst_________________________

19 000

69,000

D. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

1

Forskning inom kraft- och bränsleområdet, förslagsanslag, högst

* 150,000

2

Tekniskt-vetenskapliga undersökningar på byggnadsområdet, för-

slagsanslag, högst ____

* 50,000

200,000

E. Skatteomkostnader.

1

Förstärkning av förslagsanslaget till tullverket, förslag sanslag,

högst._......................

2,000,000

2

Förstärkning av förslagsanslaget till tillfälliga lönetillägg till tull-

verkets personal, förslagsanslag, högst

* 120,000

3

Dyrtidstillägg vid kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående

skattefri sprit m. m., reservationsanslag, att av denaturerings-

avgifter direkt utgå.............

* 40,800

2,160,800

F. Kronans publika hus.

1

Förstärkning av reservationsanslaget till byggnader och repara-

tioner m. m., förslagsanslag, högst

* 520,000

2

Förhyrande av bostad åt landshövdingen i Västernorrlands län,

reservationsanslag_______ .

1,750

3

Påbyggnad av pensionsstyrelsens fastigheter i Stockholm, reserva-

tionsanslag ..

175,000

4

Om- och tillbyggnad av det s. k. Preisiska huset, reservationsanslag

90,000

Beräknat belopp.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1920.

17

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

5

Anordnande av bostäder åt tullpersonalen vid Värtahamnens i

Stockholm tull- och frihamn m. m., reservationsanslag ..

* 1,205,400

6

Inredande av vinden i gamla riksdagshuset, reservationsanslag ...

210,000

7

ökat lokalutrymme för ämbetsverk m. m., reservationsanslag____

* 2,100,000

8

Inlösen av patent- och registreringsverkets fastighet i Stockholm

m. m., reservationsanslag............ .............................

1,065,000

5,367,150

G. De kungl. teatrarna.

1

Förstärkning av anslaget till kungl. operan, förslagsanslag,

högst........................................................................

90,000

2

Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska teaterns bygg-

nåd, förslagsanslag, högst.............................................

39,760

3

Brandförsäkring av staten tillhörig, i operabyggnaden förvarad lös-

egendom, förslagsanslag, högst.......................................

7,280

4

Brandförsäkring av staten tillhörig, i dramatiska teaterns byggnad

förvarad lösegendom, förslagsanslag, högst.........................

5,205

142,245

i

H. Diverse.

1

Bidrag till svenska stadsförbundet, förslagsanslag, högst...........

4,000

2

Understöd åt genom tobaksmonopolets införande nödlidande per-

soner, förslagsanslag ...................................................

* 140,000

3

Täckande av visst förskott, förslagsanslag, högst ....................

12,028

4

Kostnader för jordvärdetaxering, reservationsanslag.................

* 400,000

5

Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom

den civila statsförvaltningen, förslagsanslag........................

* 294,189

6

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

m. m. anvisade medel, förslagsanslag ..............................

* 300,000

7

Dyrtidstillägg, förslagsanslag............................................

* 11,600,000

12,750,217

Summa J.................

21,537,300

* Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 käft. (AV 2.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1920.

Verkliga utgifter.

VIII. Åttonde huvudtiteln. Ecklesiastikdepartementet.

Extra

Extra

anslag

anslag

A. Arkiv, bibliotek och museer.

Kronor

Kronor

Arkiv.

1

Hyllinredning i riksarkivet, reservationsanslag .

11,000

Bibliotek.

2

Ersättning åt andre bibliotekarien S. Hallberg för redigering

av ett tioårsregister till Sveriges offentliga biblioteks

gemensamma arcessionskatalog, reservationsanslag......

2,500

3

Täckande av brist i stifts- och läroverksbibliotekets i Lin-

köping kassa, förslagsanslag, högst............

1,516

-1

Pedagogiska biblioteket i Stockholm, förslagsanslag, högst

186

4,202

]

Museer.

Nationalmuseet:

5

Nyinredning och omändring i en för uppställning av

antik skulptur m. m. avsedd sal, reservationsanslag

11,223

Livrustkammareu:

6

Lönetillägg åt vaktmästarna vid livrustkam-

maren, förslag sanslag, högst ................

2,100

7

Tillfällig löneförbättring för år 1920 åt be-

fattningshavare vid livrustkammareu, för-

slagsanslag, högst.................-............

* 2,000

4,100

Naturhistoriska riksmuseet:

8

Nattlig bevakning vid etnografiska avdelningen,

förslagsanslag, högst.........................

1,700

9

Förstärkning av den för avdelningarna vid

•

Frescati upptagna anslagsposten till expenser,

förslagsanslag, högst .........................

57,000

10

Förstärkning av den för etnografiska avdel-

ningen upptagna anslagsposten till expenser

m. m., förslagsanslag, högst ...............

4,000

62,700

Nordiska museet:

11

Dyrtidstillägg åt nordiska museets personal,

förslagsanslug, högst..........................

* 96,000

12

Lönetillägg åt vaktmästare vid nordiska museet,

förslagsanslag, högst.........................

6,550

102,550

13

Svenska skolmuseet, förslagsanslag, högst.......

200

180,773

195,975

Beräknat belopp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maf.ts prop. nr 2 år 1920.

l!t

Extra

Extra

anslag

anslag i

Kronor

Kronor

B. Kyrkliga ändamål.

1

Täckande av brist i domkapitlets i Luleå räkenskaper, förslags-

anslag, högst...............................................................

881

2

Beredande åt kyrkofonden av viss ersättning, förslagsanslag, högst

5,191

3

Beredande åt vederbörande innehavare av komministerbostället i

Botkyrka församling ay ersättning för viss liden ränteförlust,

förslagsanslag, högst ....................................................

2,164

A

Dyrtidstillägg åt svenska sjömanspräster i vissa utländska hamn-

städer, förslagsanslag ...............................-.................

* 26,500

34,736

C. Akademier.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

1

Vissa konserveringsarbeten i statens historiska museum,

reservationsanslag............................................. 4,100

2

Dyrtidstillägg åt den Hjertbergska antikvarien, förslags-

anslag ......................................................... * 4,324

8,424

Akademien för de fria konsterna.

3

Förstärkning av vissa anslagsposter i staten för akademien för de

fria konsterna, förslagsanslag, högst.................................

18,700

Musikaliska akademien.

4

Förstärkning av anslaget till expenser m. m., förslagsanslag, högst

10,000

37,124

D. Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

TJppsala universitet.

1

Materiel m. m. för den hygieniska institutionen, reserva-

tionsanslag............................................-....... 1,000

2

Ny propedeutisk kurs vid undervisningen inom medicinska

fakulteten, förslagsanslag, högst........................... 3,750

3

Ny- och ombyggnad vid akademiska sjukhuset, reser-

vationsanslag .............................................__*2,525,000

4

Psykologiska laboratoriet, reservationsanslag............... 400

5

Driftkostnader för Klubbans biologiska station, reserva-

/

tionsanslag ................................-..............— 1,400

6

Materiel m. m. för medicinska poliklinikerna, reserva-

tionsanslag .............................................-..... 4,650

7

Materiel m. m. för patologiska institutionen, reservations-

anslag .......................................................... 625

Beräknat belopp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1920.

Extra

Extra

anslag

anslag

8

Materiel in. m. för fysiologiska institutionen, reservations-

Kronor

Kronor

anslag .............

1,450

9

Materiel in. m. för institutionen för medicinsk och fysi-

ologisk kemi, reservationsanslag...........................

3,150

10

Materiel m. m. för farmakologiska institutionen, reserva-

tionsanslag ..............

1,575

11

Materiel m. m. för institutionen för allmän och analytisk

kemi, reservationsanslag....................

10,400

12

Materiel m. m. för mineralogisk-geologiska institutionen,

reservationsanslag............

1,200

13

Materiel m. m. för fysiska institutionen, reservationsan-

slag .................

5,900

14

Materiel m. m. för astronomiska institutionen, reserva-

tionsanslag .......

3,400

15

Materiel m. m. för meteorologiska institutionen, reserva-

tionsanslag .....

7,425

Materiel m. m. för botaniska institutionen:

16

Botaniska museet, reservationsanslag... 1,250

17

Botaniska trädgården, reservationsanslag ... 34,900

18

Botaniska laboratoriet, reservationsanslag ... 825

36,975

19

Materiel m. m. för växtbiologiska institutionen, reserva-

tionsanslag .........

3,125

20

Materiel m. m. för zoologiska institutionen, reservations-

anslag .....................

6,175

21

Materiel m. m. för geografiska institutionen, reservations-

anslag................................

500

22

Täckande av brist i universitetsbibliotekets räkenskaper

för år 1918, förslag sanslag, högst..........

13,994

|

23

Förstärkning av universitetsbibliotekets materielanslag,

j

förslagsanslag, högst ................

20,000

2,652,094 |

Lunds universitet.

24

Prebendeinstitutionens upphörande, förslagsanslag, högst

* 1,030

25

Merkostnad å nybyggnadsarbetena vid Malmöhus läns

sjukvårdsinrättningar i Lund, reservationsanslag

*191,060

26

Inredning och möblering av vissa lokaler i förutvarande

bibliotekshuset för humanistiska sektionens seminarier,

reservationsanslag..............................

14,500

27

Materiel m. m. för anatomisk-histologiska institutionen,

reservationsanslag ...........................

12,450

28

Materiel m. in. för fysiologiska institutionen, reservations-

anslag .............

8,000

29

Materiel m. m. för medicinsk-kemiska institutionen, re-

servutionsanslag _____________________

12,000

Beräknat belopp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts grop. nr 2 år 1920.

‘21

Extra

Extra

anslag

•

anslag

Kronor

1

Kronor

30

Materiel ra. in. för patologisk-anatomiska institutionen,

reservationsanslag__________________________—...............

6,950

31

Materiel m. ra. för astronomiska observatoriet, reserva-

tionsanslag _..................................................

7,000

32

Materiel ra. m. för botaniska institutionens systematiska

avdelning, reservationsanslag ______________________________

18,900

33

Materiel in. m. för botaniska institutionens fysiologiska

avdelning, reservationsanslag ------------------------------

5,000

34

Materiel m. m. för fysiska institutionen, reserv ottoman-

slag ............................................................

8,000

35

Materiel m. m. för geologisk-mineralogi ska institutionen,

.

reservationsanslag ....................................-.....

2,000

36

Materiel m. ra. för kemiska institutionen, reservations-

anslag ---------------------------------------------------------

25,000

37

Materiel m. m. för zoologiska institutionen, reservations-

anslag .........................................................

18,650

38

Materiel m. m. för inrättningen för gymnastik och fakt-

konst, reservationsanslag....................................

3,000

39

Materiel m. m. för institutionen för ärftlighetsforskning,

reservationsanslag ............................—........

750

40

Materiel m. m. för farmakologiska institutionen, reserva-

tionsanslag ___________________________________________________

500

41

Materiel in. m. för universitetsbiblioteket, reservationsan-

slag _..........................................................

20,100

354,890

1

Karolinska medilco-lcirurgi s It a institutet.

42

Materiel m. m. för anatomiska institutionen, reservations-

anslag .................................. .......................

12,600

43

Materiel m. m. för histologiska institutionen, reservations-

anslag .........................................................

3,000

44

Materiel m. m. för patologisk-anatomiska institutionen,

reservationsanslag.............................................

15,400

45

Täckande av brist i räkenskaperna för polikliniken för

barnsjukdomar i Stockholm, förslagsanslag, högst ...

5,085

36,085

S er afimerlasar ettet.

46

Täckande av brist i serafimerlasarettets räkenskaper för

år 1919, för slags anslag, högst ...........................

68,000

47

Täckande av motsedd brist i serafimerlasarettets räken-

skaper för år 1920, förslagsanslag, högst...............

500,000

48

Kylanläggning vid serafimerlasarettets köksavdelning, re-

servationsanslag .....................—....................

25,000

593.000

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1920.

Extra

Extra

•

anslag

anslag

Kronor

Kronor

.

Farmaceutiska institutet.

49

Förstärkning av de i farmaceutiska institutets stat upptagna an-

slagsposterna till materialier m. m., til! uppvärmning m.

till egendomens underhåll m. m., förslagsanslag, högst

m. och

15,000

Undervisningsanstalter för barnmorskor m. m.

50

Täckande av brist i allmänna barnbördshusets räkenska-

per för åren 1917 och 1918, förslagsanslag, högst...

29,388

51

Avlöningsförbättring åt den vid allmänna barnbördshuset

anställda predikanten, förslagsanslag, högst ............

500

29,888

3,680,957

E. Allmänna skolväsendet.

Skolöverstyrelsen.

1

Förstärkning av överstyrelsens anslag till expenser m. m.,

''

förslagsanslaq, högst........................................

7,000

2

Ytterligare hyreskostnad för äm betslokal åt överstyrelsen,

förslagsanslag, högst........................................

11,290

1

1 3

Täckande av brist i överstyrelsens expensanslag för åren

1918 och 1919, förslagsanslag, högst.................... *

21,000

39,290

Bet högre skolväsendet.

Högre lärarinneseminariet:

1

4

Förstärkning av anslaget till expenser, för-

statsanslag, högst.............................. 3,000

5

Förstärkning av anslaget till arvoden åt tim-

lärare och vikarier, förslagsanslug, högst 2,225

5,225

Statens läroverk:

6

Täckande av utgifter för allmänna läroverkens

ljus- och vedkassor, förslagsanslag ...... 725,000

7

Täckande av utgifter för nya elementarsko-

lans i Stockholm skolkassa, förslagsanslag 22,000

747,000

Privatläroverk:

i

8

Anslag till fackskolan för huslig ekonomi

i Uppsala m. fl. läroanstalter, förslags- anslag, högst................................ * 35,000

* Beräknat belopp.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts grop. nr 2 år 1920.

23

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

9

Tillfällig löneförbättring åt lärarinnorna vid

vissa luindarbctslärarinneutbildningsanstal- ter, förslagsanslag, högst ..................

3,100

38,100

790,325

Folkundervisning en.

F olkskoleseminarier:

10

Förstärkning av de i folkskoleseminariernas

stater upptagna anslagen till materiel in. m.,

förslnqsanslug, högst ........................

180,000

11

Parallellavdelning vid folkskoleseminariet i

Skara, reservationsanslag ..................

14,270

12

Provisoriskt ordnande av tomtområdet vid

''

folkskoleseminariet i Luleå, reservations- anslag ..........................................

12,000

206,270

Småskoleseminaricr:

13

Lönereglering för lärarpersonalen vid statens

småskolesemiuarier i Haparanda och Murjek

m. m., reservationsanslag....................

* 4,000

Fortbildningskurser:

14

Fortbildningskurser i allmänhet, reservations-

anslag ..........................................

2,400

15

Fortbildningskurser i gymnastik, reservations-

analng .........................................

1,600

IG

Fortbildningskurser i skolträdgårdsskötsel,

reservationsanslag ...........................

2,500

17

Kurser i simning och livräddning, reserva-

tionsanslag ....................................

180

6,680

Folkskolor:

18

Svensk undervisning för svenska barn i ut-

landet, förslagsanslag, högst ...............

9,800

19

Förstärkning av reservatiousan-laget till un-

dervisningsmateriel m. m. för folkskolor,

förslugsunslag, högst..........................

15,000

24,800

Fortsättningsskolor:

20

Utbildningskurser för lärare vid fortsättnings-

. '' i

skolor, reservationsanslag ..................

41,000

282,750

1,112,365 i

F. Folkbildningsåtgärder i övrigt.

1

Sommarkurser i Stockholm, reservationsanslag .

4,000

Beräknat belopp.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1920.

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Q. Abnormundervisningen.

1

Täckande av brist i räkenskaperna för institutet och förskolan för

blinda å Tomteboda m. m., förslagsanslag, högst......

* 225,000

2

Täckande av under år 1918 uppkommen brist i staten för förskolan

för blinda i Växjö, förslagsanslag, högst ...........

532

3

Täckande av för ar 1919 beräknad brist i staten för förskolan

för blinda i Växjö, förslagsanslag, högst........

9,550

4

Förstärkning av anslaget till förskolan för blinda i Växjö, förslags-

anslag, högst.............................................

- 15,580

5

De blindas veckoblad, förslagsanslag, högst...........

2,400

6

Bidrag till fria frakter för arbetsmaterialier till blinda hantverkare

från hantverksskolans i Kristinehamn materialdepå,

anslaa. höest______________________________

förslags-

5,000

7

Byggnader för en vårdanstalt för blinda med komplicerat lyte, re-

servationsanslaq ...........................

100,000

8

Förstärkning av anslagen till den med drottning Sophias stiftelse

förenade vårdanstalten för blinda dövstumma m. fl. under år 1920,

förslagsanslag, högst ...................

95,000

453,062

H. Den tekniska undervisningen m. m.

Den tekniska undervisningen.

1

Täckande av brist för år 1919 i tekniska högskolans

anslag till utgifter för bränsle m. m., förslagsan- slag, högst..............................

130,000

2

Förstärkning av tekniska högskolans anslag till ut-

gifter för bränsle m. va. för kr \$20, förslagsanslag,

högst .........................................................

145,000

3

Laboratoriebyggnad m. m. för tekniska högskolans fack-

skola för kemisk teknologi, reservationsanslag......

262,000

4

Täckande av brist för år 1919 i Chalmers tekniska

instituts anslag till uppvärmning m. m., förslagsan- slag, högst...................................................

32,500

5

Utgifter vid Chalmers tekniska institut under år 1920

för uppvärmning m. m., förslagsanslag, högst.........

25,000

6

Täckande av motsedd brist för år 1919 i staten för

tekniska elementarskolan, tekniska fackskolan och tek- niska gymnasiet i Malmö, förslagsanslag, högst ...

6,000

7

Avlöning åt två lektorer och en laboratorievaktmästare

under senare halvåret 1920 vid tekniska elementar- skolan i Härnösand, förslagsanslag, högst............

6,460

8

Fjärde parallellavdelningen höstterminen 1920 vid tek-

nisjja gymnasiet i Örebro, förslagsanslag, högst______

4,000

Beräknat belopp.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts prof. nr 2 år 1920.

25

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

10

11

12

13

14

15

16

Täckande av beräknad brist för år 1919 i staten för

tekniska elementarskolan och tekniska gymnasiet i

Örebro, förslagsanslag, högst ........................... 10,000

Förstärkning av tekniska skolans i Stockholm medel till

uppvärmning, förslagsanslag, högst..................... 12,700

Ytterligare löneförbättring åt lärarna vid tekniska skolan

i Stockholm, förslagsanslag, högst..................... 9,957

Löneförbättring åt vaktmästarna vid tekniska skolan i

Stockholm, förslagsanslug, högst........................ 795

Löneförbättring åt lärarna vid bergsskolorna i Filipstad

och Falun, förslagsanslag, högst............... *8,520

Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid de tekniska skolorna

i Stockholm och Eskilstuna, bergsskolorna i Filipstad

och Falun samt vävskolan i Borås, förslagsanslag *150,000

Yrkespedagogisk centralanstalt, reservationsanslag...... 45,000

Handelsunder visning en.

Förhöjda understöd åt handelsgymnasierna, förslagsanslag, högst

I. Diverse.

Dyrtidstillägg, förslagsanslag ............................................

Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom

den civila statsförvaltningen, förslagsanslag........................

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

m. m. anvisade medel, förslagsanslag.................................

Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter,

förslagsanslag ................................................

Förstärkning av reservationsanslaget till extra utgifter, förslagsanslag,

högst...............................................................

Summa

* Beräknat belopp.

847,932

160,000

*13,000,000

* 1,439,249

* 246,000

*37,900,000

38,000

1,007,932

52,623,249

59,149,400

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts grop. nr 2 år'' 1920.

Verkliga utgifter.

!X. Nionde huvudtiteln. Jordbruksdepartementet.

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Lanthushållningen.

1

Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet___________

* 100,000

2

Tillskott till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer....................

* 50,000

3

Försöksloge vid Ultuna, reservationsanslag.___________________________

14,900

4

Elektrisk anläggning vid Ultuna, reservationsanslag.................

8,240

0

Reparationsarbeten vid lantbruksinstitutet vid Ultuna, reservations-

anslag........................................''.............................

8,000

• 1

G

Undervisningsmateriel vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Al-

narp, reservationsanslag................................................

3,000

7

Restaurationsbyggnad vid Alnarp, reservationsanslag................

100,000

8

Bränsle m. m. vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp, för-

slagsanslag, högst........................................................

68,203

9

Hovbeslagsskolan vid Alnarp, förslagsanslag, högst..................

2,500

10

Trädgårdsskolorna vid Adelsuäs och i Härnösand, förslagsanslag,

1

högst..................................................................-.....

15,000

11

Dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaskolor...........................

* 230,000

12

Dyrtidstillägg åt lärarinnor vid lanthushållsskolor....................

* 70,000

13

Ökat understöd åt lanthushållsskolor för läsåret 1919—1920, för-

slagsanslag................................................................

21,000

14

Utbildningskurs för vissa förrättningsmän vid dräneringsföretag,

förslagsanslag, högst....................................................

12,000

15

Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel, reservationsanslag

2,000

16

Lanthushällningsskolan vid Rimforsa, förslagsanslag, högst........

1,000

17

Lanthushållningsskolan å Brogård, förslagsanslag, högst............

2,500

18

Förstärkning av reservationsanslaget till hästavelns förbättrande

m. in., reservationsanslag..............................................

180,000

19

Avelscentra för nötboskap, reservationsanslag.........................

18,000

20

Torvbiträden, förslagsanslag, högst ____________________________________

12,150

918,493 j

B. Fiskeriväsendet.

1

Ilydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande

haven, reservationsanslag..............................................

15,700 :

* Beräknat belopp.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1220.

27

'' ----- .....

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

C. Skogsväsendet.

1

Diverse behov vid skogshögskolan, reservationsanslag .............

24,800 j

2

Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt, reservationsanslag..

4,700

3

Den lägre skogsundervisningen och skogshushållning i allmänhet..

* 4,300 1

33,800

D. Lantmäteriväsendet.

1

Ökad avlöning till skrivbiträden och vaktmästare hos lantmäteri-

styrelsen, förslagsanslag, högst.......................................

2,000

2

Tillskott till dyrtidstillägg för vissa lantmätare........................

* 500,000

3

Trigonometrisk! tabellverk för maskinräkning, förslagsanslag, högst

9,000

4

Anskaffande för lantmäterikontoren i länen av kopior av kattor

m. m. angående statens järnvägars jordområden, reservations-

anslag......................................................................

2,300

513,300

•

E. Geologiska samt meteorologiska och hydrografiska

undersökningar.

1

Fältarbeten vid Sveriges geologiska undersökning, reservations-

anslag .................................................

5,000

2

Praktisk-geologisk undersökning i Jämtlands och Västerbottens län,

reservationsanslag.......................................................

34,000

3

Undersökning av torvmarker i södra Sverige, reservationsanslag..

4,000

4

Diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt, re-

servationsanslaq..........................................................

48,700

5

Pegelstationernas förbättring, reservationsanslaq......................

25,000

6

Geofysisk station i samarbete med Roald Amundsens polarexpedi-

tion, reservationsanslag------------------------—.....................

14,350

131,650

F. Veterinärväsendet.

1

Utbildningskurs för länsveterinäraspirantér, förslagsanslag, högst.

13,300

2

Dvrtidstillägg åt distriktsveterinärer, förslagsanslag.................

100,000

113,300

G. Diverse.

I

1

Tillfälligt anslag till hushållningssällskapen, förslagsanslag, högst

i 682,000

2

Jordbruksstatistiken, reservationsanslag________________________________

20,000

Beräknat belopp.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kung!. Maj:ts prop. nr 2 är 1920.

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

3

Beredande av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor.....

*4,000,000

4

Kolonisation å vissa kronoparker, förstagsanxlag..............

339,000

5

Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom

den civila statsförvaltningen.....................................

* 318,557

6

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

m. m. anvisade medel.......................................

* 70,000

*2,700,000

7

Dyrtidstillägg.............................................

8,129,557

Summa

9,855,800

Beräknat belopp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1020.

2!)

Verkliga utgifter.

X. Tionde huvudtiteln. Pensionsväsendet.

Extra

Extra

anslag

anslag

A. Civila pensionsväsendet.

Kronor

Kronor j

1

Dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst, förslags-

1

anslag ________________________________________ _______________________

*11,000,000

2

Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befatt-

ningshavare i statens tjänst, förslag san slag .......................

*5,000,000

3

Vissa kostnader för förvaltningen av barnmorskornas pensionsan-

stalt, förslagsanslag, högst..1...........................................

2,900

4

Tilläggspensioner under år 1920 åt pensionstagarna vid handelsflot-

tans pensionsanstalt, förslagsanslag _________________________________

106,000

5

Bestridande av förvaltningskostnaderna vid handelsflottans pensions-

anstalt, förslagsanslag, högst ..........................................

500

16,109,400 j

B. Militära pensionsväsendet.

1

Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militär tjänst-

göring, förslagsanslag ...................................................

175,000

2

Förstärkande av anslaget för bidrag till flottans pensionskassas

i

gratialfoud, förslagsanslag, högst_______________________________________

1,200

3

Provisorisk pensionsförbättriug för daglönare vid marinen, förslags-

anslag ......................................................................

11,500

i

4

Dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och soldater samt Vadstena

krigsmanshuskassas understödstagare, förslagsanslag..............

*1,700,000

1,887,700 |

Summa

17,997,100 !

Beräknat belopp.

s. 30 Kontrollera mot PDF

O CD t
-

30

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1920.

Utgifter för kapitalökning.

XI. Statens affärsverksamhet.

A. Postverket.

Inventarier, reservationsamlag................................

Inköp och bebyggande av fastigheter:

Posthus i Krylbo, reservationsanslag.....................

Fastighet i Gävle, reservationsanslag.....................

Posthus i Ludvika, reservationsanslag...................

Fastighet i Borlänge, reservationsanslag.................

Fastighet i Jörn, reservationsanslag.....................

Fastighet i Bengtsfors, reservationsanslag...............

Tomt i Hudiksvall, reservationsanslag...................

Säger för postverket

Att täckas av

lånemedel

Kronor

400.000

175.000

10,000

385.000

125.000

45.000

55.000

40.000

andra statsinkomster
-

Kronor

1,235,000

Summa

Kronor

1,235,000

B. Telegrafverket.

1

2

3

4

5

6

7

Inköp och bebyggande av fastigheter:

Stationsbyggnad i Malmö, reservationsanslag..........

Byggnadstomt i Skövde, reservationsanslag...............

Fastighet i Kramfors, reservationsanslag................

Byggnadstomt i Hälsingborg, reservationsanslag.......

Byggnadstomt i Robertsfors, reservationsanslag.........

Fastighet i Simrishamn, reservationsanslag.............

Uppförande av arbetarbostäder i Nynäshamn, resei-vationsanslag.

.................................................

220,000

90.000

75.000

80.000

500

65,000

500,000

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kurujl. Maj:ts prop. nr 2 år 1920.

31

Att täckas av

Samma

läncmcdcl

andra stats- inkomster

Kronor

Kronor

Kronor

8

Inköp av arbetarbostäder i Nynäshamn, reservations-

anslag.......................................................

17,300

9

Ungkarlshotell i Nynäshamn, reservationsanslag.......

200,000

10

Fastighet i Limhamn, reservationsanslag________________

32,000

11

Utvidgning av telegrafbyggnaden i Sundsvall, reserva-

tionsanslag.................................................

200,000

i 12

Stationsbyggnad i Vilhelmina, reservationsanslag______

100,000

13

Arbetarbostäder i Östersund, reservationsanslag.......

118,900

14

Arbetarbostäder i Malmö, reservationsanslag...........

247,400

15

Arbetarbostäder i Sundsvall, reservationsanslag.......

140,000

]

I 16

Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegraf-

1

väsende, reservationsanslag ..............................

15,000,000

Säger för telegrafverket

17,086,100

17,086,100

C. Statens järnvägar.

i

Nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade

järnvägar:

Bangårdar:

1

Ombyggnad av Varbergs bangård, reservationsanslag

550,000

! 2

Ombyggnad av bangården vid Uppåkra, reservations-

anslag.....................................................

20,000

3

Utvidgning av bangården vid Katrineholm, reserva-

tionsanslag .............................................,

25,000

4

Ny lokal godsbangård i Kristinehamn, reservations-

anslag....................................................

45,000

5

Utvidgning av bangården vid Gällivare, reservations-

anslag....................................................

131,000

6

Nya stationer och mötesplatser, reservationsanslag.

98,900

7

Spåranordningar i anslutning till förefintliga spår-

system, reservationsanslag............................

645,600

8

Speciella anläggningar å bangårdar,reservationsanslag

5,000

Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar:

9

Omläggning av linjen Kållered—Lindome, reserva-

tionsanslag...............................................

100,000

Större broanläggningar:

10

Ombyggnad av bron över Norsälveu å linjen Laxå—

Charlottenbcrg, reservationsanslag...................

190,000

t

Lokomotivstations- och driftverkstadsanläggniugar:

11

Ny lokomotivstation vid Krylbo, reservationsanslag

120,000

12

Driftverkstäder, reservationsanslag....................

30,500

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1920.

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

Tillbyggnad av och diverse anläggningar vid vissa

lokomotivstationer, reservationsanslag..............

Husbyggnader, reservationsanslag.........................

Elektrifiering av linjen Kiruna—Svartön, reservationsanslag.

.......................................................

Ordnande av brandväsendet vid statens järnvägar, reservationsanslag.

..............................................

Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten,

reservationsanslag.......................................—

Konjunkturtillägg till vissa före år 1918 beviljade anslag

till nya byggnader och anläggningar vid statens

trafikerade järnvägar, reservationsanslag.............

Nya statsbanebyggnadcr:

Järnvägsförbindelse mellan svenska och finska järnvägsnäten,

reservationsanslag...........................

Statsbanan Sveg—Brunflo, reservationsanslag..........

Inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare, reservationsanslag.

.................................................

Statsbanan Umeå—Holmsund, reservationsanslag......

Markförvärv, reservationsanslag..............................

Rullande materiel, reservationsanslag........................

Genomgående tryckluftbroms, reservationsanslag..........

Säger för statens järnvägar

D. Statens vattenfallsverk.

Statens kanalverk:

Ombyggnad av Södertälje kanal, reservationsanslag...

Statens kraftverk:

Luleälvs kraftverk:

Porjus kraftstation, konjunkturtillägg, reservationsanslag

....................................................

Andra utbyggnaden av kraftstationen vid Porjus,

reservationsanslag .....................................

Första utbyggnaden av kraftstationen vid Harsprånget,

reservationsanslag .....................................

Stora Lule älvs reglering, reservationsanslag.......

Älvkarleby kraftverk:

Älvkarleby kraftstation, förslagsanslag, högst .....

Motala kraftverk:

Första utbyggnaden av kraftstationen vid Motala,

reservationsanslag.....................................

Att täckas av

lånemedel

Kronor

97.000

925,700

8,000,000

50.000

500,000

2,031,000

800,000

2.500.000

1.900.000

900.000

300.000

2,000,000

300,000

22,264,700

andra statsinkomster
-

Kronor

Summa

1,100,000

500.000

1.050.000

3,000,000

1.400.000

205.000

700.000

Kronor

22,264,700

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Majds prop. nr 2 år 1.920.

H.H

Att täckas av

Summa

länetnedel !

andra stats- inkomster

8

9

10

1 11

i 12

Västerås kraftverk:

Bränsle för Västerås ångkraftstation, reservations-

anslag....................................................

Distributionsanläggningar för statens kraftverk, reser- vationsanslag ...............................................

Statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning:

Förstärkning av rörelsekapitalet, reservationsanslag,

att utgå av tillfälliga lånemedel........................

Gemensamma anslag:

Inventarier, reservationsanslag_____________________________

Bostadshus åt statens vattenfallsverks personal m. m.,''

reservationsanslag ........................................

Kronor

500,000

8,000,000

1,700,000

500,000

500,000

i

Kronor |

Kronor

Säger för statens vattenfallsverk

19,155,000

19,155,000

B. Statens domäner.

1

1

Inköp av tomt till jägmästarbostad i Malåträsks by i

Västerbottens län, reservationsanslag ..................

4,000

4,000

Summa

59,740,800

4,000

59,744,800

Bihang till riksdagens protokoll 1,920. 1 samt. 2 käft. {Nr 2.)

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kurigl. MajUs grop. nr 2 år 1920.

Utgifter för kapitalökning.

XII. Statens utlåningsfonder.

Att täckas av

Summa

lånemedel

andra stats- inkomster

.

Kronor

Kronor

Kronor

1

2

Kraftledningalånefonden, reservationsanslag.............

Kolonisternas kreaturslånefond, reservationsanslag .........

1,000,000

100,000

1,000,000

100,000

Summa

1,100,000

1,100,000

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kung i. Mnj:ts grop. nr 2 år 1920.

35

Utgifter för kapitalökning.

XIII. Statens spannmålslagerhus m. m.

Att täckas av

■

Summa

.. , , andra stats-

lånemedel intomgter

Statens spannmålslagerhus och fryshus, förslagsanslag, högst...

Kronor Kronor

1.300,000

Kronor

1,300,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ta prof/, nr 2 år 1920.

87

Totalsumman av de i tilläggsstaten till riksstaten för år 1920 förekommande

utgifter uppgår till 282,297,400 kronor eller samma belopp, vartill

statsverkets tillgångar å nämnda tilläggsstat här förut beräknats; och erhåller

samma tilläggsstat följande utseende:

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts grop. nr 2 år 1920.

Tilläggsstat till

Inkomster:

A. Egentliga statsinkomster:

I. Uppbörd i statens verksamhet............................................629,450

II. Diverse inkomster...............................................................180,000;

Kronor

809,450

i B. I anspråk tagna kapitaltillgångar:

I. Uppkomna av egentliga statsinkomster.

I 219,347,150:

C. Lånemedel:

I. Fast upplåning.............................................................. 60,440,800

II. Tillfällig upplåning...................................................... 1,700,000 62,140,800;

Summa 282,297,400

s. 39 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:t» prof), nr 2 år li)20

39

riksstaten för år 1920.

I.

II.

III.

IV.

V.

VI.

VII.

VIII.

IX.

X.

Utgifter:

Verkliga utgifter:

Första huvudtiteln

Andra »

Tredje »

Fjärde »

Femte »

Sjätte »

Sj unde »

Åttonde »

Nionde »

Tionde »

Kronor

Extra anslag |

164,500;

6,018,000!

2,640,200!

52,720,500!

24,215,200

25,854,600,

21,537,300

59,149,400

9,855,800;

17,997,1001 220,152,600

Utgifter för kapitalökning:

XI.

in. in.

Att täckas av

[

lånemedel

j

andra

statsinkomster

S u in in ä

59,740,800

1,100,000

4,000

59,744,800

1,100,000

1,300,000

1,300,000;

62,140,800

4,000

62,144,800!

Summa 282,297,400

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kuncfl. Maj:ts prof», nr 2 år 1920.

Specifikation av utgifter, att täckas av lånemedel.

Utgifter för kapitalökning:

XI. Statens affärsverksamhet..........................

XII. Statens utlåningsfonder............................

XIII. Statens spannmålslagerhus in. m...........

Att täckas genom

Summa

Kronor

fast

upplåning

tillfällig

upplåning

58,040,800

1,100,000

1,300,000

1,700,000

59,740,800

1,100,000

1,300,000

Summa

60,440,800

O

O

o

o

o

62,140,800

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kung i. Maj:ts prof), nr 2 Av 1920.

41

Samtliga de i denna proposition åberopade eller för övrigt med tilläggs

staten för år 1920 sammanhängande handlingar skola riksdagens veder

börande utskott tillhandahållas.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 hå/t. (Nr 2.)

6

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tilläggsstaten för åi* 1920.

Proposition en* justering.

Utdrag

av protokollet över Jinansäre liden, hållet inför Håna Maj:t

Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 7 januari

1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Heltner»

Statsråden: Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

. friherre Palmstierna,

UndÉN,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Med åberopande av de förslag till riksdagen, varom hemställanden gjorts

av vederbörande departementschefer enligt vad som framgår av statsrådsprotokollet

för denna dag angående inkomster och utgifter å tilläggsstat

för år 1920, föredrog departementschefen, statsrådet Thorsson, ett i överensstämmelse

med Kungl. Maj:ts enligt samma protokoll fattade beslut uppsatt

förslag till proposition om tilläggstat för år 1920.

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Kungl. Jfaj:ts prop. nr 2. år 1U20.

Departementschefen hemställde, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att godkänna de härovan omförmälda förslag och alltså upptaga inkomsterna

och utgifterna å berörda tilläggsstat på sätt bilaga till detta protokoll utvisar.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna sitt bifall;

och skulle i enlighet därmed omförmälda proposition till

riksdagen avlåtas. ... ....

r

Ur protokollet:

Gunnar Grip.

Stockholm 1920. Kungl. Boktryckeriet. P. Å. Norstedt k Söner

194794

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomst tina: 1920 års tilläggsstat.

t

Tilläggsstaten för år 1920.

Inkomsterna.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7

januari 1920.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Edén,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre PaLMSTIERNA,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Departementschefen, statsrådet Thorsson anförde:

Tidigare i dag har jag, i samband med framläggande av förslagrörande

inkomsterna å 1921 års riksstat, jämväl i stora drag redogjort

för huru jag tänker mig, att medel skola uppbringas för täckande av

utgifterna jämväl å tilläggsstaten för år 1920.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Inkomsterna: 1920 års tilläggsstat.

Under avdelningen egentliga statsinkomster torde böra — i likhet

med vad som skett i 1919 års tilläggsstat — uppföras särskilda inkomsttitlar

för försäkringsinspektionen m. fl. verk, med belopp motsvarande

de utgiftsanslag för dyrtidstillägg, om vilkas beräknande å statförslaget

hemställan senare kommer att under vederbörlig huvudtitel göras.

Därjämte upptager jag under samma avdelning, efter samråd med

chefen för jordbruksdepartementet, ett belopp av 180,000 kronor utgörande

hästförsäljningsmedel, vilka torde föras under rubriken diverse

inkomster.

I övrigt innehåller det inkomstförslag, jag nu tillåter mig förorda,

såsom i anspråk tagna kapitaltillgångar belopp motsvarande de å innevarande

års riksstat uppförda avsättningarna för tillfällig lönereglering

och för dyrtidstillägg ävensom det belopp av kassafondsmedel, som erfordras

för täckande av det medelsbehov, som förefinnes, sedan på inkomstsidan

jämväl uppförts de lånemedel för olika ändamål, som jag

senare torde få föreslå Kungl. Maj:t att hos riksdagen äska.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att upptaga

inkomsterna å tilläggsstaten för år 1920 sålunda:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Inkomsterna: 1920 års tilläggsstat. 3

Kronor

A. Egentliga statsinkomster.

I.

Uppbörd i statens verksamhet:

1. Bidrag till försäkringsinspektionen .................................

43,000

2. Avgifter för granskning av biografbilder .........................

20,000

3. Inkomst av myntning och justering .................................

72,000

4. Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter.............

425,000

5. Bidrag till bankinspektionen..........................................

28,650

6. Denatureringsavgifter ....................................................

40,800

629,450

_

II.

Diverse inkomster............................................................

180,000

—

Säger för egentliga statsinkomster 809,450 kronor.

B. I anspråk tagna kapitaltillgångar.

I.

Uppkomna av egentliga statsinkomster:

1. Statsverkets kassafond ..................................................

2. Avsättning till tillfällig lönereglering för vissa befattnings-

98,772,150

havare inom den civila statsförvaltningen m. m................

4,575,000

3. Avsättning till dyrtidstillägg ..........................................

116,000,000

219,347,150

—

C. Lånemedel.

I.

Fast upplåning ..............................................................

60,440,800

—

II.

Tillfällig upplåning ......................................................

1,700,000

—

Säger för lånemedel 62,140,800 kronor.

Summa

282,297,400

-1

De av föredragande departementschefen sålunda

i avseende å beräkningen av statsverkets tillgångar för

1920 års tilläggsstat gjorda förslag, i vilka statsrådets

övriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t

Konungen godkänna.

Ur protokollet:

Gunnar Grip.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utgifterna: 1920 ärs t/l/äggsstat.

I

Tilläggsstaten för år 1920.

Utgifterna.

För flera huvudtitlar gemensamma frågor.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 7

januari 1920.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern EdÉN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anförde efter

gemensam beredning med cheferna för samtliga övriga departement i

fråga om utgifterna till en början följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Utgifterna: 1920 årstHIäggsstat.

1. Dyrtidstillägg.

Dyrtids
tillägg.

Yad beträffar dyrtidstillägg för år 1920 gäller, att de av föregående

års lagtima riksdag antagna allmänna grunder för dylika tilläggjämlikt

kungörelsen den 30 maj 1919 (nr 262) skola lända till efterrättelse

jämväl under första halvåret av innevarande år. För beredande

av dyrtidstillägg under detta år avsatte 1919 års lagtima riksdag såsom

förslagsanslag, högst, ett belopp av 116,000,000 kronor. T fråga om

denna avsättning anförde jag till statsx-ådsprotokollet den 14 mars 1919

(proposition nr 225), att det icke syntes mig lämpligt att redan då

verkställa uppdelning av sagda belopp å de särskilda huvudtitlarna eller

i övrigt träffa definitivt avgörande om, huru för år 1920 kostnaderna

för dyrtidsbidrag åt statens befattningshavare och pensionärer skulle

bestridas, .lag är icke heller i dag beredd att underställa Kungl. Maj:ts

slutliga prövning frågan om anslag för ändamålet under innevarande år.

Utredning angående dyrtidstilläggen pågår inom finansdepartementet

men har ännu icke hunnit slutföras. De för ändamålet erforderliga

anslagen böra å förslaget till tilläggsstat för år 1920 allenast beräknas.

För ändamålet bör givetvis i första hand nyss omförmälda belopp å

116,000,000 kronor tagas i anspråk. Också har jag vid uppgörande av

förslag till tilläggsstat för år 1920 å inkomstsidan upptagit nämnda belopp

såsom i anspråk tagen kapitaltillgång.

Nyssnämnda belopp, vilket har beräknats skola bestrida de kostnader

för dyrtidstillägg, för vilka anslag plägat anvisas under de olika

huvudtitlarna, torde emellertid icke bliva tillräckligt. Såsom jag i mitt

anförande rörande finansplanen yttrat, hava gjorda framställningar om

höjda dyrtidstillägg funnits böra tillmötesgås, så långt den allvarliga

finansiella ställningen det medgiver. Så vitt nu kan bedömas torde

därmed för samtliga dyrtidstillägg komma att erfordras ungefär följande

belopp nämligen:

beträffande de affärsdrivande verken ........................... kronor 116,000,000

beträffande försäkringsinspektionen, statens biografbyrå,

mynt- och justerings verket, patent- och

registreringsverket, bank- och fondinspektionen,

och kontrollstyrelsens avdelning för skattefri sprit, » 1,000,000

samt beträffande övriga verk och inrättningar ......... » 148,500,000. •

• I sist omförmälda belopp ingå ej blott anslag till dyrtidstillägg

enligt de allmänna författningarna i ämnet utan jämväl de olika anslagen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Utgifterna: 1920 års tllläggsstat. 3

till särskilda grupper befattningshavare utanför den egentliga statsförvaltningen.

Vad angår de affärsdrivande verken samt postsparbanken, flottans

pensionskassa och folkskollärarnas pensionsinrättning lärer böra förfaras

på samma sätt som föregående år, d. v. s. förklaras, att bidragen skola

utgå av de medel, ur vilka omkostnaderna för vederbörande institutioner

i övrigt bestridas. Beträffande sådana verk som försäkringsinspektionen

m. fl., förutsätter jag, att särskilda anslag till dyrtidstillägg komma att

av riksdagen anvisas och att dessa anslag förklaras skola utgå av vederbörande

verks inkomster, därvid beträffande bank- och fondinspektionen

den modifikationen göres, att anslaget skall i första hand utgå av verkets

inkomster. Närmare förslag om de särskilda anslagens belopp komma

att senare i vederbörligt sammanhang framställas. Å tilläggsstaten

skulle vidare behöva beräknas de för övriga verk och inrättningar och

speciella grupper befattningshavare erforderliga beloppen eller 148,500,000

kronor. Närmare förslag om de på varje huvudtitel belöpande anslagsbelopp,

vilka tillsvidare äro, särskilt i vad angår fördelningen på huvudtitlar,

allenast approximativt beräknade, torde vid behandlingen av de

olika huvudtitlarna få framställas av vederbörande departementschefer.

2. Tillfällig: löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen m. in.

Såsom jag redan förut i dag erinrat bär riksdagen, för tillfällig

lönereglering för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom den civila

statsförvaltningen ävensom till förstärkning av de till avlönande av vissa

extra befattningshavare inom samma förvaltning samt till vikariatsersättningar

m. m. anvisade medel, utom huvudtitlarna avsatt ett förslagsanslag

å 4,575,000 kronor.

I anledning av riksdagens berörda beslut uppdrog Kungl. Magt

den 16 juli 1919 åt 1902 års löneregleringskommitté, att i enlighet med vad

jag samma den 16 juli uttalat till statsrådsprotokollet över finansärenden,

verkställa utredning beträffande tillfällig lönereglering under år 1920 för

befattningshavare vid statsdepartementen, centrala ämbetsverk, hovrätterna

och andra grenar av den civila statsförvaltningen samt att, så snart ske

kunde, inkomma med det förslag, som av utredningen föranleddes.

Till fullgörande av ovannämnda uppdrag har löneregleringskommittén,

efter verkställd utredning, den 17 december 1919 avgivit det

sålunda infordrade förslaget. Ärendet har emellertid ännu icke slutbe
-

Tillfällig löneförbättring

för viss per

sonat inom

den civila

stat sförvaltningen

m. in.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Utgifterna: 1920 års tilläggsstat.

handlats, vadan proposition i ämnet först senare kan föreläggas årets

riksdag.

I avvaktan å sagda proposition torde de för ändamålet erforderliga

medlen i förslaget till tilläggsstat för år 1920 under de särskilda

huvudtitlarna beräknas. Sagda beräkning torde böra verkställas inom

varje huvudtitel under två särskilda punkter, den ena med benämning

»Tillfällig löneförbättring för År 1920 för viss personal inom den civila

statsförvaltningen» — därvid torde böra få iakttagas, att det beräknade

beloppet jämväl må tjäna till avrundande av huvudtitelns slutsumma —

och den andra benämnd »Förstärkning av de till avlönande av vissa

extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

m. m. anvisade medel».

Beträffande särskilt sistnämnda anslagstitel torde man vid beräknandet

av anslagets storlek böra utgå från det å 1919 års tilläggsstat

för samma ändamål anvisade beloppet samt låta detta belopp undergå

den förändring, som kan betingas med hänsyn till skillnaden mellan de

för motsvarande ordinarie personal avsedda löneförbättringsbeloppen i

årets och fjolårets til läggsstater.

Vad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen godkänna; och skulle

utdrag av protokollet i vad det avsåge sättet för upptagande

å tilläggsstaten för år 1920 av anslagen till

dyrtidstillägg och tillfällig löneförbättring för viss

personal inom den civila statsförvaltningen m. m. tillställas

de övriga departementen för behörigt iakttagande

vid uppgörande av förslag till reglering av utgifterna

under vederbörande huvudtitlar å berörda tilläggsstat.

Ur protokollet:

Gunnar Grip.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKT [E BO LAG, 1920.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första huvudtiteln: 1920 års tnläggsstat.

1

Tilläggsstaten för år 1920.

Första huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari

1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdÉN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anförde i

fråga om utgifterna under första huvudtiteln härefter följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[i-3

Till förstärkning

av anslaget

för

underhäll och

vård av

möbler samt

andra staten

tillhöriga

inventarier

i de kungl.

slotten.

Merkostnad

för uppvärmning

av

Stockholms

och

Drottningkohus

slott.

(extra anslag.)

A. Knugl. hovstaten.

1. Till förstärkning av anslaget för underhåll och vård av möbler samt andra

staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten.

Under åberopande av vad jag vid behandlingen av frågan om

uppförande å riksstaten för år 1921 av extra anslag till förstärkningav

anslaget för underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga

inventarier i de kungl. slotten förut i dag anfört får jag hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av avslaget för underhåll

och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier

i de kungl. slotten å tilläggsstat för år 1920

bevilja ett förslagsanslag, högst........... kronor 28,200.

B. Kung!, slottsstateu.

1. Merkostnad för uppvärmning av Stockholms och Drottningholms slott.

Under första huvudtiteln äro i riksstaten för år 1920 uppförda

vissa anslag till de kungl. slotten, avsedda dels för underhåll, dels, vad

Stockholms slott beträffar, även för bevakning, lyse o. s. v. Kostnaderna

- för uppvärmning av slotten hava däremot varit avsedda att bestridas

av det anslag till ved och kol för de kungl. hoven, som ingår

under huvudtitelns första del. Det har visat sig, att sistnämnda anslag

— uppgående till 50,000 kronor — icke längre är tillräckligt för ifrågavarande

ändamål. Alltsedan tiden för krigsutbrottet hava på grund av

de ständigt stigande bränsleprisen kostnaderna för slottens uppvärmning

hastigt ökats. Den ojämförligt största delen av dessa kostnader faller

på Stockholms och Drottningholms slott.

I följd av de stegrade kostnaderna hava på 1918 och 1919 års

tilläggsstater måst uppföras särskilda anslag i syfte att möta den merkostnad

för sistnämnda byggnaders uppvärmning, som under dessa år

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

varit att vänta. Ifrågavarande anslag bestämdes för nästlidet år till

85,000 kronor.

Nu har riksmarskalksämbetet i skrivelse den 28 november 1919

o-jort framställning om anvisande av erforderliga medel för ifrågavarande

ändamål jämväl för år 1920. Ämbetet bär därvid till en början meddelat,

att kostnaderna för ifrågavarande slotts uppvärmning under år

1918 — det sista år varför fullständiga räkenskaper föreligga — uppgått

till ej mindre än 137,724 kronor 17 öre samt att under månaderna

januari—oktober 1919 för bränsle måst utbetalas tillhopa 188,919

kronor 33 öre. Med hänsyn till angivna utgiftssiffror för sistnämnda

tidrymd skulle, anför ämbetet vidare, det erforderliga anslaget kunna

ifrågasättas böra utgå med icke mindre än 140,000 kronor. Ämbetet

hade dock dels under förutsättning att den sänkning av dittillsvarande

höga bränslepris, som redan i viss man inträtt, komme att fortfara

och yttérligare i gynnsam riktning utveckla sig, dels ock med hänsyn

till önskvärdheten av att statsverket i möjligaste män besparades ökade

utgifter, ansett sig hava anledning antaga, att ett till 110,000 kronor

förhöjt belopp skulle under år 1920 i det närmaste motsvara behovet

av ökat anslag till bestridande av merkostnaden för slottens uppvärmning.

Det synes mig erforderligt, att anslag för ifrågavarande ändamål Dep^''nents''

anvisas jämväl för innevarande år. Nu liksom förra året anser jag

mig böra fästa uppmärksamheten därpå, att, vad angår Stockholms

och Drottningholms slott, byggnaderna måste hållas nödtorftigt uppvärmda,

även när de icke bebos av den kungliga familjen, med hänsyn

till inom dem inrymda, staten tillhöriga möbler och konstverk, samt

att inom Stockholms slott vissa lokaler regelmässigt äro disponerade för

andra ändamål, bland annat för högsta domstolens sammanträden.

Vad beträffar storleken av det anslag, som för ifrågavarande ändamål

bör hos riksdagen äskas, synes det mig icke finnas anledning

antaga, att det av riksmarskalksämbetet föreslagna beloppet, 110,000

kronor, skulle vara för högt.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till bestridande av den för år 1920 beräknade

merkostnaden för uppvärmning av Stockholms

och Drottningholms slott å tilläggsstat för samma år

anvisa ett förslagsanslag, högst............kronor 110,000.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

2. Till förstärkning av anslaget till polis-, lys- och renhållning vid

Stockholms slott.

[3-] Under åberopande av vad jag vid behandlingen av frågan om

»L^''UpPförand® å 88täten för år 1921 av extra anslag till förstärkning av

slaget nu anslaget till polis-, lys- och renhållning vid Stockholms slott förut i dao^renhållning1

anfört får hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

vid Stock- ...

holme slott. ätt till förstärkning av anslaget till polis-, lys
och

renhållning vid Stockholms slott å tilläggsstat för

år 1920 bevilja ett förslagsanslag,

högst ........................................................ kronor 22,500.

3. Till förstärkning av anslaget till braudväsendet och yttre lyshallningeii

vid Stockholms slott.

[4.] Under åberopande av vad jag vid behandlingen av frågan om

nfnfÖZtäln- uPPförand? å riksstaten för år 1921 av extra anslag till förstärkning av

slaget till anslaget till brandväsendet och yttre lyshållningen vid Stockholms slott

detnoTyUre ^ 1 dag anfört får JaS hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

lyshållningen rlksdagen

vid Slock
holms

slolt att till förstärkning av anslaget till brandväsendet

och yttre lyshållningen vid Stockholms slott å tilläggsstat

för år 1920 bevilja ett förslagsanslag,

högst.............................................................. kronor 3,800.

Vad föredragande departementschefen sålunda,

med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

yttrat och hemställt behagade Hans Maj:t Konungen

bifalla.

Ur protokollet:

Gunnar Grip.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Punkt

Forsta huvudtiteln: 1920 års tmäggsstat.

Sammandrag och register

till

Första huvudtiteln å 1920 års tilläggsstat.

Sid. Nr i

Extra

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

!

A. Kungl. hovstaten.

Förstärkning av anslaget till underhåll och vård av möbler

samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten

B. Kungl. slottsstaten.

Merkostnad för uppvärmning av Stockholms och Drottningholms

slott ..........................................................j

Förstärkning av anslaget till polis-, lys- och renhållning vid

Stockholms slott ......... ..........................................

Förstärkning av anslaget till brandväsendet och yttre lyshållningen

vid Stockholms slott .......................................

Summa

28,200

110,000

22,500

_3,800 | 136,300

164,500

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

2

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1920 års t/lläggsstat.

1

Tilläggsstaten för år 1920.

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 7 januari 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdÉN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER,

Statsråden: Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

2:o.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Löfgren anförde härefter:

I enlighet med den plan, som vid anmälan inför Kungl. Maj:t

den 31 december 1917 av kassaförlagskommitténs den 20 mars 1917

avgivna betänkande, dåvarande chefen för finansdepartementet framlade

för avvecklingen av det dittills tillämpade förskottsförfarandet och vilken

plan följts vid äskandena hos riksdagen under åren 1918 och 1919,

får jag härmed underställa Kungl. Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov,

som under andra huvudtiteln böra tillgodoses genom anslag å

tilläggsstat för år 1920.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 2 höft. (Nr 2.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra huvudtiteln: 1920 års tllläggsstat.

A. Departementet.

1. Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli.

[T.] Till justitiedepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli är för

Departe- närvarande i riksstaten uppfört ett ordinarie anslag å 94,000 kronor.

nifavhut^i I den proposition angående ändrad organisation av statsdepartementen,

Haj.ts kansli, om vars avlåtande till instundande riksdag Kungl. Maj:t redan förut

fattat beslut, föreslår Kungl. Maj:t bland annat, att riksdagen måtte

fastställa, att gälla från och med den 1 juli 1920, en i vissa avseenden

förändrad avlöningsstat för justitiedepartementet. Ett bifall till detta

förslag skulle föranleda en höjning i nyssnämnda anslag med 8,700

kronor. För möjliggörande av den nya avlöningsstatens tillämpande

under senare hälften av år 1920 hemställer Kungl. Maj:t i omförmälda

proposition om beviljande på 1920 års tllläggsstat under andra huvudtiteln

av ett förstärkningsauslag till ifrågavarande anslag å halva nyssnämnda

belopp eller 4,350 kronor. Under hänvisning till ifrågavarande

proposition tillåter jag mig nu hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att, i avbidan på prövning av särskild proposition

i ämnet, till förstärkning av ordinarie anslaget till

justitiedepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli

å tilläggsstat för år 1920 såsom förslagsanslag, högst,

beräkna ett belopp av ................................kronor 4,350.

B. lagberedningen m. m.

1. Processkommissionen.

r2, Under åberopande av vad jag under punkt [4] i det vid årets

Process- statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartekommissionen.

men,8ärenden anfört får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till förstärkning av det å extra stat för år

1920 beviljade reservationsanslaget till fortsatt bestridande

av kostnaderna för en förberedande utredning

angående en rättegångsreform å tilläggsstat för år 1920

bevilja ett reservationsanslag å...............kronor 20,000.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

3

C. Justitiekanslcrsämbetct.

1. Renskrivningskostnad.

Med stöd av vad jag under punkt [5] i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartemontsärenden

yttrat hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till bestridande av justitiekanslersexpeditionens

renskrivningskostnader, i den mån det i nämnda

expeditions ordinarie avlöningsstat uppförda anslag

till amanuenser, vikariatsersättningar, renskrivning

m. m. ej därtill lämnar tillgång, på tilläggsstat för år

1920 anvisa ett förslagsanslag å............... kronor 800.

D. Rättsskipningen.

Göta hovrätt.

1. Extra division.

Under hänvisning till vad jag vid anmälan av frågan om regleringen

av riksstatens andra huvudtitel för år 1921 anfört vid punkt

[14] får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för beredande av tillfällig förstärkning av

Göta hovrätts arbetskrafter med en extra division

under tiden från och med den 10 september till och

med den 31 december 1920 på tilläggsstat för år

1920 anvisa ett förslagsanslag, högst... kronor 16,500.

Personligt avlöningstillägg åt skrivbiträdet i Göta hovrätt J. M. Håkansson.

Under åberopande av vad jag under punkt [15] i det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

anfört får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

[SO

Justitiekanslersexpi

ditionens

renskrivningskostnad.

[4-1

Extra division

vid Göta

hovrätt.

[5.]

Personligt avlöningstillägg

åt skiivbi

trädet i Göta

hovrätt J. M.

Håkansson.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat.

medgiva, att det personliga avlöningstillägg åt

skrivbiträdet å advokatfiskalsexpeditionen i Göta hovrätt

J. M. Håkansson, till vilket 1919 års lagtima riksdag

å extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag,

högst 400 kronor, må till Håkansson utgå för år 1920,

oaktat han ingått på den nya avlöniugsstat, som fastställts

att gälla från sistnämnda års början för den av

honom innehavda biträdesbefattningen.

Hovrätten över Skåne och Blekinge
2.

Extra division.

[6-] Under de senaste åren har i hovrätten över Skåne och Blekinge

vi^hovratten uppstått en avsevärd balans å oavgjorda mål. För avarbetande av

över Skåne denna balans har hovrätten, som består av två ordinarie divisioner, fått

och Bie*inge. ejna arbetskrafter förstärkta under tiden från och med den 1 mars

1918 till samma års slut med två extra ledamöter, en å vardera divisionen,

samt från och med den 1 januari 1919 med en extra division.

Medel till nu omnämnda förstärkningar hava, så vitt angår tiden

intill innevarande års början, anvisats av riksdagen på grund av framställningar,

som Kungl. Maj:t gjort dels i propositionen angående tillläggsstaten

för år 1919 (under punkt [2]) och dels i proposition (nr

253) den 18 mars 1919 angående reglering av vissa löneförhållanden

inom hovrätterna och nedre justitierevisionen in. m. (s. 53). Anledningen

därtill, att av 1919 års lagtima riksdag ej begärdes anslag för

den extra divisionens verksamhet under längre tid än till 1919 års slut,

var den, att utsikt syntes förefinnas, att balansen å oavgjorda mål skulle

intill denna tid kunna nedbringas till ungefärligen normalt omfång.

Hovrätten Emellertid inkom hovrätten den 29 oktober 1919 till Kungl.

Övemkinge.Ch Maj:t med eu den 24 i samma månad dagtecknad skrivelse, i vilken

hovrätten anmälde, att under den tid den extra divisionen dittills varit

i verksamhet balansen å vädjade mål ej kunnat nedbringas. Antalet

oavgjorda dylika mål, som vid 1919 års början uppgått till 686, hade

under året ökats, så att balansen den 21 oktober utgjort 766. Orsaken

till den ökade balansen vore att söka dels i det stora antal dittills

under året inkomna vademål, vilket antal, nämnda dag uppgående

till 605, med 114 överstege antalet samma dag 1918 inkomna dylika

4

[5.]

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lin vildt Urin : 1920 års tilläggsstat.

5

mål, dels ock däri, att hovrätten under första delen av aret haft att [ti.]

pröva ett synnerligen stort antal till hovrätten inkomna kriminella besvärsmål.

För att möjliggöra nedbringandet av balansen å vädjade

mål till någorlunda normal storlek hemställde hovrätten, att Kungl.

Maj:t täcktes tillåta, att den hos hovrätten bildade extra divisionen

måtte få vara fortfarande verksam tills vidare under år 1919 ävensom

för sådant ändamål anvisa åt hovrätten erforderliga medel.

Denna skrivelse föredrogs inför Kungl. Maj:t den 12 november Kungi. Maj:ts

1919. Därvid fann Kungl. Maj:t, på min hemställan, gott tillåta, att be‘l^vtd^J2

den vid hovrätten bildade extra divisionen skulle få fortfarande tjänst- 1919.

göra hos hovrätten från och med den 1 januari 1920 tills vidare under

samma år, ävensom ställa till hovrättens förfogande härför erforderliga

avlöningar m. m. Statskontoret anbefalldes att bestrida kostnaderna

av tillgängliga medel, därvid Kungl. Magt förklarade, att Kungl. Maj-t,

som hade för avsikt att av riksdagen äska anslag till täckande av

ifrågavarande kostnader, ville framdeles lämna besked om dessa kostnaders

slutliga bestridande.

Enligt uppgifter, som kommit mig till banda i slutet av sistlidne Departe.

december, kan antalet under hela år 1919 inkomna vädjade mål upp- mentsehefenskattas

till omkring 800. Motsvarande siffror för åren 1918, 1917 och

1916 voro respektive 658, 606 och 602. Antalet under hela år 1919

inkomna brottmål kan enligt samma uppgifter beräknas hava uppgått till

omkring 475, medan motsvarande siffror för åren 1918, 1917 och 1916 voro

respektive 625, 436 och 262. Till följd härav utgjorde vid senaste årsskiftet

balanserna å oavgjorda vädjade mål och brottmål respektive omkring

800 och 50, medan motsvarande tal för balanserna för årsskiftena

1918—1919, 1917—1918 och 1916—1917 utgjorde respektive

671 och 130, 545 och 71 samt 380 och 40.

Av dessa siffror torde framgå, att i trots av dels den förstärkning

av arbetskrafterna, som, på sätt förut nämnts, under den senaste tiden

tillförts hovrätten, dels ock de bestämmelser i syfte att öka hovrätternas

arbetsprodukt, som införts i de från början av 1919 års höstsession

gällande nya arbetsordningarna, balansen å oavgjorda mål i nu ifrågavarande

hovrätt för närvarande är så stor, att den extra divisionen kan

antagas behöva vara i verksamhet under åtminstone hela innevarande

år för att arbetsbalansen skall kunna nedbringas till normalt omfång.

Beträffande frågan, till vilket belopp kostnaderna för den extra

divisionens verksamhet under hela år 1920 kan beräknas uppgå, torde

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra huvudtiteln: 1920 års til läggsstat.

[6.] det tillåtas mig att hänvisa till den utredning rörande de årliga kostnaderna

för uppehållande av en extra division vid Göta hovrätt, som

jag förut i dag förehragt vid behandlingen av spörsmålet om anslags

äskande på 1921 års stat till en dylik divisions verksamhet (under punkt

[14]). Då den extra divisionen i såväl ena som andra fallet är avsedd att

handlägga både vädjade mål och brottmål, blir den personal, som erfordras,

densamma i båda fallen, och kunna alltså kostnaderna beräknas

efter samma grunder. För upprätthållandet av nu ifrågavarande extra

divisions verksamhet under hela år 1920 skulle alltså erfordras 54,000

kronor. Att bestrida detta belopp, helt eller delvis, från besparingarna

under riksstatens andra huvudtitel låter sig lämpligen icke göra, då

dessa ej torde vara större än att de böra i sin helhet reserveras för andra

ändamål. Erforderliga medel böra i stället enligt min mening, på sätt också

förutsattes vid fattandet av Kungl. Maj:ts förutnämnda beslut den 12

sistlidne november, äskas hos riksdagen.

Jag får alltså hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att för bestridande av kostnaderna för förstärkning

under år 1920 av arbetskrafterna i hovrätten över

Skåne och Blekinge med en extra division på tilläggsstat

för år 1920 bevilja ett förslagsanslag,

högst .......................................... kronor 54,000.

Personligt avlöning stillägg åt skrivbiträdet i hovrätten över Skåne och

Blekinge W. Berg.

[7.] Under åberopande av vad jag vid anmälan av frågan om regle
Personiigt

av- ringen av riksstatens andra huvudtitel för år 1921 yttrat vid punkt [15]

"ZVSS9 hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva

att det personliga avlöningstillägg åt skrivbiträdet

å advokatfiskalsexpeditionen i hovrätten över

Skåne och Blekinge Wiktor Berg, till vilket 1919

års lagtima riksdag å extra stat för år 1920 beviljat

ett förslagsanslag, högst 400 kronor, må till Berg

utgå för år 1920, oaktat han ingått på den nya avlöningsstat,

som fastställts att gälla från sistnämnda

års början för den av honom innehavda biträdesbefattning.

trädet i hovrätten

över

Skarn och

Blekinge.

W. Berg

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1920 års tUläggsstat.

7

Övriga anslag för rättsskipningen.

3. Förstärkning av förslagsanslaget till bidrag till domsagornas förvaltning.

Under åberopande av vad jag anfört vid punkt [18] i det vid

årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition om löneförbättring

för vissa häradshövdingar m. m., till förstärkning

av det i 1920 års riksstat å extra stat upptagna

förslagsanslaget till bestridande av vissa bidrag

till kostnaderna för domsagornas förvaltning å tilläggsstat

för år 1920 såsom förslagsanslag, högst, beräkna

ett belopp av................................................ kronor 75,000.

4. Löneförbättring för vissa häradshövdingar m. m.

Under åberopande av vad jag anfört vid punkt [19] i det vid

årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:ts måtte

föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

till löneförbättring för vissa häradshövdingar m. m. å

tilläggsstat. för år 1920 såsom förslagsanslag, högst,

beräkna ett belopp av ........................... kronor 290,000.

5. Upphörande i viss utsträckning av den åt personer, menigheter och

allmänna inrättningar utgående ersättning för dem genom nya strafflagens

införande frångångna bötesandelar.

Med stöd av vad jag anfört vid punkt [25] i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet öv<jr justitiedepartementsärenden

tillåter jag mig hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

[8] .

Förstärkning

av förslå g s

anslaget till

bidrag till

dom<agoi nas

förvaltning.

[9.]

Löneförbättring

för vissa

häradshövdingar.

[10.]

Upphörande i

vi.-s utsträek»iing

av den

åt personer,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Andra huvudtitelh: 1920 års til/äggsstat.

[10.]

menigheter

och allmänna

inrättningar

utgående ersättning

för

dem genom

nya strafflagens

införande

frångångna

bötesandelar.

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

för möjliggörande av upphörande i viss utsträckning

av den åt personer, menigheter och allmänna inrättningar

utgående ersättning för dem genom nya strafflagens

införande frångångna bötesandelar å tilläggsstat

för år 1920 såsom förslagsanslag, högst, beräkna

ett belopp av............................................ kronor 212,000.

E. Fångvården.

1. Kall åbyggnad och tvättstuga m. in. vid straffängelset i Vänersborg.

tu.]

Kall arbyggnad

och

tvättstuga

m. m vid

straffängelset

i Vänersborg.

I den skrivelse den 29 augusti 1919, vari fångvårdsstyrelsen hos

Kungl. Maj:t anmält de frågor rörande fångvården, som borde föreläggas

1920 års riksdag, har fångvårdsstyrelsen väckt fråga bland annat om

uppförande vid straffängelset i Vänersborg av en byggnad, innehållande

källarutrymmen, vedbodar och tvättstuga. Styrelsen anför härom följande:

Fångvårds- Vid straffängelset i Vänersborg funnes i en kronan tillhörig gammal byggnad,

styrelser). som förut använts till reservhäkte, inredda bostäder för fem tjänstemän av lägre

grad. De nuvarande innehavarna av lägenheterna vore samtliga gifta. Mot bostäderna

hade klagomål anförts av den grund att de saknade varje källarutrymme.

De tillhörande vedbodarna vore vidare i behov av ombyggnad. För verkställande

av sin tvätt vore lägenhetsinneh avarna hänvisade till fängelsets tvättstuga.

Då denna sistnämnda icke vidare kunde för -enskilt bruk upplåtas, sedan

numera fängelsets egen tvätt utökats genom åtagandet att för postverkets räkning

laga säckar och tygpåsar, vilka före lagningsarbetet måste tvättas, framträdde behovet

att bereda lägenhetsinnehavama jämväl särskild tvättstuga.

Styrelsen hade med avseende härå genom sin biträdande arkitekt låtit uppgöra

förslag till en byggnad innehållande nödiga källarutrymmen, vedbodar och

tvättstuga för bevakningen. Kostnaden härför beräknades till 12,000 kronor.

Med anledning av vad styrelsen sålunda anfört har styrelsen hemställt,

att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att på tilläggsstat för

år 1920 anvisa för angivna ändamål erforderliga medel, högst 12,000

kronor.

Departe
mentschefen.

Att för nu ifrågavarande befattningshavare undanröjes den olägenhet,

som är förenad därmed att de av dem innehavda bostäderna äro i

saknad av källarutrymmen, synes mig icke vara annat än i sin ordning.

Det lärer därjämte få betraktas som lämpligt, att, på sätt styrelsen före
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1920 Ars tiUäggsstat. 9

ölagit, i den byggnad, som i anledning härför erfordras, inredas särskild

tvättstuga för befattningshavarna samt nya vedbodar att ersätta do

nuvarande, som befinna sig i otillfredsställande skick. På grund härav

och då intet torde vara att erinra mot det av fångvårdsstyrelsen i nu

ifrågavarande hänseende beräknade beloppet tillåter jag mig hemställa,

att Eders Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till uppförande av eu källarbyggnad med

tvättstuga m. m. vid straffängelset i Vänersborg på

1920 års tiUäggsstat bevilja ett reservationsanslag

å ........................................ kronor 12,000.

2. Ny köksbyggnad vid straffängelset i Gävle.

iStraflängeiset i Gävle är anordnat till ungdomsfängelse. Genom

på senare tid företagen tillbyggnad har fängelset utvidgats till att kunna

mottaga betydligt större antal fångar än förut. I sin berättelse till 1918

års riksdag anförde riksdagens revisorer, att i samband med utförande

av berörda tillbyggnad fängelseköket icke undergått någon utvidgning

och att detta till följd därav numera vore allt för trångt för sitt ändamål.

1 anledning härav anmälde fångvårdsstyrelsen i skrivelse till Kungl.

Maj:t den 11 januari 1918, att styrelsen ville låta undersöka möjligheten

av kökslokalens utvidgning.

I sin förutberörda skrivelse den 29 augusti 1919 har nu styrelsen

omnämnt, att nämnda undersökning blivit slutförd och att styrelsen därvid

jämväl beaktat önskvärdheten av att vinna även annan lokalökning.

Styrelsen yttrar härom följande:

''-i Genom nu pågående omändring av den gamla, invid Gävle slottsträdgård belägna

köksbyggnaden till direktörsbostad vunnes i den förutvarande, inom fängelsets

administrationsflygel liggande direktörsvåningen dels skollokal och dels ett par

mindre verkstadsrum, lämpade för fångarnas sysselsättande med mindre skrymmande

hantverksarbeten, såsom skrädderi och skomakeri. För snickeri lämpade sig dessa

utrymmen icke så väl. Behovet av en större snickerisal vore så mycket angelägnare,

som slöjdarbete för de yngre fångarna visat sig särdeles lämpligt.

Sedan fängelsets trädgårdsbruk numera utvidgats och efter direktörens utflyttning

dennes förutvarande trädgårdsland komme att till större delen införlivas

med fängelsets brukningsområde, som sålunda än mer ökades, bleve större förrådskällare

behövliga för förvaring av trädgårdsproduktema.

Det hade därför synts styrelsen som om vid en ombyggnad av kökslokalerna

även nyssnämnda behov borde tillgodoses.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml.

[12.]

Ny köksbyggnad

vid

straffängelset

I Gävle.

Fångvårds
styrelsen.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra huvudtiteln: 1920 års tiUäggsstat.

[12.] Styrelsens biträdande arkitekt hade därför på uppdrag uppgjort ritning och

kostnadsförslag till en mindre tillbyggnad, avsedd att uppföras mellan cellflygelns

östra gavel och yttermuren samt inrymmande jämte nytt fängelsekök med omkring

40 kvadratmeter golvyta en lika stor vidliggande snickerisal och under dessa lokaler

två förrådskällare med enahanda golvyta, Ritningar och kostnadsförslaget vore bilagda

styrelsens skrivelse.

Genom nybyggnaden bleve det nuvarande köket disponibelt till andra ändamål,

måhända helst till ytterligare ökande av verkstadsutrymmet.

Vare sig fängelset komme att fortfarande användas såsom ungdomsfängelse

eller skulle återgå till att bli annat fängelse, medförde de föreslagna förändringarna

stora fördelar, i det att därigenom ej blott bekvämligheten främjades, utan möjlighet

även bereddes att vid fängelset genomföra de förbättringar i fångvården, som den

nya verkställighetslagen förutsatt.

Det sålunda uppgjorda kostnadsförslaget slutar å 32,000 kronor.

Fångvårdsstyrelsen anhåilerf att detta belopp måtte av riksdagen .äskas

för det ifrågavarande byggnadsföretagets åvägabringande om möjligt

redan under år 1920 i fortsättning på de arbeten med upphuggande

av fängelsets fönster, vartill 1919 års lagtima riksdag beviljat anslag

och vilka arbeten krävde bortflyttning av en stor del av fångarna.

Departe. Genom uppförandet av nu ifrågavarande tillbyggnad till straff
mentsehefen.

fängelset i Gävle, skulle i främsta rummet på ett ändamålsenligt sätt

avhjälpas den av riksdagens revisorer framhållna olägenheten därav,

att straffängelset är i saknad av tillräckliga kökslokaler. Härjämte skulle

emellertid vinnas en av behovet påkallad utökning av fängelsets förrådskällare

för förvaring av trädgårdsprodukter samt en för fångarnas ändamålsenliga

sysselsättande erforderlig snickerilokal. Fångvårdsstj^relsens

framställning i denna del synes mig därför väl motiverad. Jag får

alltså i anslutning till den framlagda kostnadsberäkningen, som ej givit

mig anledning till någon anmärkning, hemställa, att Eders Kungl. Maj: t

måtte föreslå riksdagen

att till uppförande, i huvudsaklig överensstämmelse

med en av fångvårdsstyrelsens biträdande arkitekt

uppgjord ritning, av en tillbyggnad till strafffängelset

i Gävle, avsedd att inrymma ny kökslokal

m. in., på tilläggsstat för år 1920 bevilja ett reservationsanslag

av............................................. kronor 32,000.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andni huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

11

3. Hörsal vid centralfängelset it Härlanda.

J sin skrivelse den 29 augusti 1919 liar fångvårdsstyrelsen tillika

framfört förslag om anordnande vid central fängelset a Härlanda av eu

hörsal. Framställningen i denna del motiverar styrelsen sålunda:

Vid tiden för uppförandet av centralfängelset a Härlanda, vilket tagits i

bruk under år 1907, både gällt äldre verkställighetslagar, som krävt en sträng

isolering av samtliga enrumsfångar. Det både i följd därav ansetts obehövligt atl

vid fängelset inrätta någon lokal, där det nästan uteslutande för sådana fångar

avsedda fängelsets invånare kunde sammanföras i större grupper för skolgång,

religionsutövning, åhörande av föredrag och så vidare.

Genom lagen don 24 mars 1916 angående verkställighet av straffarbete och

fängelsestraff hade förordnats bland annat, att fånge, som underginge sträft'' i enrum,

skulle hållas innesluten i cell, där ej hans vistelse utom densamma betingades avdeltagande

i gudstjänst, skolundervisning, rörelse i fria luften eller gymnastik eller

ock av andra omständigheter tillfälligtvis påkallades, ävensom att beträffande fånge,

som vid straffets början ej fyllt tjugu år, under de fyra första månaderna av strafftiden

samt, i fråga om annan fånge, under det första året anordningar skulle vidtagas,

som förhindrade fången jämväl vid vistelse utom cellen att se andra fångar.

Härav framginge såsom lagstiftarens mening, att de yngre enrumsfangarna

etter fyra månader och de äldre efter ett år skulle kunna för deltagande i gudstjänst,

skolundervisning med mera sammanföras med andra fångar utan hinder att

se varandra ömsesidigt. Avsikten härmed vore uppenbarligen att dels lätta ensamhetens

av erfarenheten ådagalagda allt för hårda tryck och dels möjliggöra mera

tilltalande förmer för lärarverksamheten.

Vid övriga centralfängelser likasom vid tvangsarbetsanstalterna funnes redan,

med undantag för centralfängelset i Härnösand, samlingssalar för undervisningen,

religiös och annan.

Inrättandet av en hörsal vid sistnämnda centralfängelse torde böra något

anstå, intill dess det visade sig. om dåvarande sinnessjukavdelning behövde upprätthållas,

efter det att vid centralfängelset å Långholmen den avdelning för sinnessjuka.

som av Kungl. Maj:t och riksdagen beslutats, hunnit för sitt ändamål upplåtas.

1 händelse av sinnessjukavdelningens indragning vid centralfängelset i Härnösand

torde nämligen en ny möjlighet yppa sig för anordnande därstädes av en hörsal.

Vid Härlandafängelset åter kunde en lämplig lokal med plats för 88 fångar

eller hela det antal, som kunde vid fängelset ifrågakomma till sammanförande utan

isolering, vinnas genom inredning av vinden å cellbyggnadens mittelparti medelst

inklädande av takstolarna, inläggande av golv och takfönster med mera. Ett särskilt

förrum skulle åstadkommas, varjämte salen skulle skiljas från trapphuset

genom uppförande av en tegelmur, allt enligt ritning och beskrivning, som voie

bilagda styrelsens skrivelse. Kostnaden beräknades till 25,000 kronor under förutsättning,

att arbetet i de delar, där så kunde ske. verkställdes medelst fångar.

Under åberopande av vad styrelsen sålunda anfört hemställer

styrelsen i nu förevarande skrivelse, att ett belopp av 25,000 kronor

ria-i

Hörsal

vid centralfängelset

&

Härlanda.

Fångvårds
styrelsen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Departements

ehefen.

[14.j

Upphuggning

av cellfönster

vid centralfän

geläet i

Växjö.

fångvårds
styrelsen.

12 Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

måtte ställas till styrelsens förfogande redan under år 1920 för inrättande

vid centralfängelset å Härlanda av en hörsal.

Att i ökad grad skapas förutsättningar för eu rätt och ändamålsenlig

tillämpning av 1916 års verkställighetslag synes mig vara en

angelägenhet av vikt. Genom realiserandet av det förslag fångvårdsstyrelsen

framställt om inrättande vid centralfängelset å Härlanda av en

större hörsal, där fångarna skulle kunna sammanföras i större antalför

åhörande av föredrag, deltagande i skolgång in. m., skulle, vad

detta fängelse angår, för en ej alltför dryg kostnad kunna tagas ett

ingalunda obetydligt steg i denna riktning. Behovet av den ifrågavarande

hörsalen är enligt min mening så starkt, att jag ej tvekar att förorda

styrelsens hemställan, att de erforderliga medlen för densammas anordnande,

25,000 kronor, äskas på 1920 års tilläggsstat.

Jag tillåter mig därför hemställa, att Eders Kungl. Magt måtte

föreslå riksdagen

att för anordnande vid centralfängelset å Härlanda

av en hörsal i huvudsaklig överensstämmelse

med ett av fångvårdsstyrelsen framlagt förslag å

tilläggsstat för år 1920 bevilja ett

reservationsanslag å ............................... kronor 25,000,

4. Upphuggning av cellfönster vid centralfängelset i Växjö.

Vid flertalet fängelser, i vilka förvaras långtidsfångar, hava under

senaste åren cellfönstren upphuggits för åstadkommande av ökad belysning

och luftväxling. Med anlitande av ett av 1912 års riksdag för

upphuggning av fönster och dörrar i en del för persedeltillverkning åt

statsförvaltningarna begagnade celler i rikets straffängelser å extra stat

för år 1913 beviljat anslag hava sålunda bland annat vid straffängelset,

numera centralfängelset i Växjö, vilket är upplåtet för de till straffarbete

till längre tid dömda kvinnliga fångarna, fönstren upphuggits

i de i huvudcellbyggnadens bottenvåning belägna 28 cellerna. Fönstren

i denna byggnads övriga 56 celler äro däremot fortfarande bibehållna

vid sin ursprungliga otidsenliga storlek. 1 förutnämnda skrivelse den*

29 augusti 1919 gör nu fångvårdsstyrelsen framställning om medels

beviljande till jämväl dessa sistberörda fönsters förstoring. Härom yttrar

styrelsen:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1920 års tllläggsstat. 13

Växjöfängelsot sträckte sig från öster till väster, i följd varav fönstrenåena [1,1.]

sidan helt läge mot norr. Det hade under det antal år, under vilka kvinnor varit för

avtjänande av långvarigt straff inhysta i do med små fönster försedda cellerna, visat

sig synnerligt påkostande för deras ögon att i norrcellerna utföra det sömnadsarbete,

varmed de huvudsakligen sysselsattes. Ehuru icke samma olägenhet föreläge

i fråga om södercellerna, hade iakttagits, att likasåväl där som i norrcellerna

en långvarig vistelse verkade nedtryckande på kvinnornas sinnestillstånd.

Ändamålet med cellernas ursprungliga förseende med små fönster hade varit

en strävan att hindra förbindelsen mellan fångarna inbördes och mellan dem och

utomvarande fria personer ävensom att skärpa straffet genom den kännbara avstängdheten.

Att för nämnda ändamål offra ljustillflödet syntes hava sitt berättigande

endast i fråga om rannsakningsfångar, vilka merendels såsom sådana vistades i

fängelset under jämförelsevis kort tid och vilkas fullständiga avstängande kunde

vara av vikt för målets utredande, samt vidare i fråga om fångar med helt kort

strafftid. Den vid Yäxjöfängelset befintliga, i särskild byggnad inrymda kronohäktesavdelningen,

där kvinnliga enrumsfångar med lång strafftid icke förvarades,

skulle därför fortfarande behålla de mindre fönstren.

Styrelsen har på grund av vad sålunda anförts nu hemställt om

utverkande av ett anslag för år 1920 till upphuggande av återstående

56 små cellfönster i Växjöfängelsets huvudavdelning efter eu kostnad,

som enligt styrelsens mening under nu rådande prisläge ej kunde

beräknas till mindre än inemot 300 kronor per fönster eller tillhopa

16,000 kronor.

Vikten av att fångvårdsstyrelsen utan dröjsmål blir satt i tillfälle Departement satt

i ökad omfattning fortsätta med det från såväl sanitär som humanitär chefensynpunkt

viktiga arbetet med cellfönstrens förstoring vid de fångvårdsanstalter,

där långtidsfångar förvaras, synes mig vara så uppenbar, att

jag nu ej behöver närmare orda därom. Behovet av en reform i denna

riktning har också vid upprepade tillfällen vitsordats av riksdagen genom

beviljande av därför erforderliga anslag.

Jag förordar alltså fångvårdsstyrelsens förslag i förevarande avseende

och får i överensstämmelse därmed hemställa, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till bestridande av kostnader för upphuggning

av cellfönster vid centralfängelset i Växjö å tilläggsstat

för år 1920 bevilja ett reservationsanslag

å ................................................... kronor 16,000.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

F. Uppfostringsanstalter för minderåriga

förbrytare.

På sätt jag redan haft tillfälle omnämna förut i dag vid behandlingen

av de frågor, som tillhöra regleringen för år 1921 av riksstatens

andra huvudtitel, hava förslag framkommit såväl från styrelsen för

statens uppfostringsanstalter å Bona och Venngarn som från de s. k.

tvångsuppfostringssakkunniga om verkställande vid Bona och Venngarn

av vissa omändrings- och nybyggnadsarbeten m. in., för vilkas utförande

medel skulle behöva äskas å 1920 års tilläggsstat. Dessa spörsmål anhåller

jag nu att få underställa Kungl. Maj:ts prövning.

Statens uppfostringsanstalt å Bona.

1. (xyninastikhusinredning och nattvaktsbostad.

[15.] 1 skrivelse den 15 september 1919 har styrelsen för statens upp
Gymnastik-

fostringsanstalt å Bona anhållit, att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen

"ocliwiaU-0 äska medel till inredning av och attiralj till den under uppförande

vaktsbostad, varande gymnastikbyggnaden å Bona ävensom till inredning av en

Bonastyrd- lägenhet vid en under anstalten lydande utgärd till nattvaktsbostad.

Styrelsen yttrar härom följande:

a) ang. gym- I den skrivelse (nr 232), varmed 1919 års lagtima riksdag besvarade Kungl.

nastikhusets Maj:ts proposition (nr 324) om anvisande av medel till tvångsuppfostran åt mindermrednmg.

^riga manliga förbrytare, hade riksdagen förklarat, att det syntes riksdagen önskvärt,

att Bonaanstaltens dittills ständigt pågående till- och utbyggnadsarbeten

snarast möjligt avslutades, så att anstalten äntligen måtte framträda såsom ett

fullbordat helt. Riksdagen hade därför, i första hand för att bereda möjlighet,

därest så skulle erfordras, till provisorisk förläggning av ett antal elever, beviljat

medel till uppförande vid Bona av en gymnastikbyggnad och hade riksdagen samtidigt

uttalat, att kravet på en sådan byggnad i allt'' fall i fortsättningen torde vara

oavvisligt. Därvid hade följts en av tvångsuppfostringssakkunniga uppgjord beräkning.

Nämnda sakkunniga hade emellertid även ifrågasatt, att gymnastikhuset

skulle, redan från början förses med inredning och attiralj för möjliggörande av

dess användning för dess egentliga ändamål, då detta icke hindrade byggnadens

användande för den mera tillfälliga elevförläggning, som av de sakkunniga beräknats

ifrågakomma på Bona. Kostnaden för inredning och apparelj hade av de

sakkunniga upptagits till 18,000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

15

Då det syntes styrelsen ur alla sypunkter — jämväl den av statsutskottet

påvisade rörande Bonaanstaltens fullbordande — önskvärt, att gymnastikhuset

snarast färdigställdes, hemställde styrelsen, att medel för nu ifrågavarande ändamål

mätte av riksdagen utverkas.

I särskild skrivelse med fulslag till utgiftsstat att tillämpas under år 1920

vid anstalten i avseende å utgifter, som skulle bestridas av anstaltens ordinarie

förslagsanslag, hade på anförda skäl upptagits avlöning till ytterligare en nattvakt.

För att bereda, denne familjebostad vid utgården Tryfall, varest en var av nu anställda

fyra nattvakter anvisats lägenheter om två rum och kök i huvudbyggnaden,

föresloge styrelsen, att i en flygelbyggnad därsammastädes, nu upplåten åt arbetare

vid på entreprenad utlämnade byggnadsarbeten på Bona, måtte inredas en lägenhet

av angiven art för en beräknad kostnad av 4,000 kronor.

För båda nu ifrågavarande ändamål skulle alltså erfordras tillhopa

22,000 kronor.

Länsstyrelsen i Östergötlands län, vars utlåtande infordrats över

Bonastyrelsens ifrågavarande framställning, har förklarat sig intet hava

att erinra mot bifall till densamma.

Den gymnastikbyggnad, till vilken 1919 års lagtima riksdag beviljade

medel, var i första hand avsedd att utgöra ett reservutrymme

för elevförläggning för don händelse att den starka tillströmning

av elever, som den då närmast förflutna tiden haft att uppvisa, skulle

komma att fortsätta. Detta var tydligen anledningen därtill, att ej

samtidigt anvisades medel till gymnastikbyggnadens inredande för sitt

egentliga ändamål och anskaffande av erforderlig gymnastikattiralj.

På sätt jag förut i dag omnämnt vid behandlingen av de frågor, som

tillhöra regleringen för år 1921 av riksstatens andra huvudtitel har

emellertid antalet till tvångsuppfostran dömda minderåriga manliga

förbrytare under senaste tiden högst avsevärt nedgått. På grund härav

torde man, även med behörig hänsyn tagen till den ökning i antalet

elever av nu ifrågavarande slag som kan bli en följd av ikraftträdandet

den 1 sistlidne december av lagen den 7 maj 1907 om ändrad lydelse

av 5 kap. 3 § strafflagen, med ganska stor visshet kunna utgå ifrån

att, sedan den nya elevavdelning vid Bona och de mera provisoriska

anordningar vid Venngarn, som nu äro under utförande, inom kort

blivit färdiga, de ordinarie elevplatserna vid Bona och Venngarn ävensom

det å sistnämnda ställe befintliga reservutrymmet skola bli fullt tillräckliga

för att möta det tillopp av elever, som kan vara att vänta

under den närmaste framtiden. Det måste då framstå som ett starkt

önskemål, alt gymnastikbyggnadeu med det snaraste blir fullt utrustad

b) ang.

nattvakt»- bostad.

Länsstyrelsen

i Östergötlands

län.

Departe
mentschefen,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra huvudtiteln: 1920 års tiliäggsstat.

[15.] att tagas i bruk som sådan, och är jag därför beredd tillstyrka, att

medel för detta önskemåls förverkligande äskas å 1920 års tiliäggsstat.

Mot det av Bonastyrelsen uppskattade beloppet av 18,000 kronor torde

intet vara att erinra.

Jämväl det av Bonastyrelsen framställda förslaget om inredande

av en lägenhet vid utgården Tryfall till en nattvaktsbostad för en

beräknad kostnad av 4,000 kronor förordar jag till bifall.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att

Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen.

att dels till inredande av den gymnastikbyggnad

å Bona, till vars uppförande 1919 års lagtima riksdag

anvisat medel, ävensom anskaffande av för samma

byggnad erforderlig gymnastikattiralj, dels ock till

inredande vid den under Bonaanstalten lydande utgården

Tryfall av en nattvaktsbostad på tiliäggsstat

för år 1920 bevilja ett reservationsanslag

å ..................................................... kronor 22,000.

2. Ordnande av anstaltens vattenförhållanden och elektrifiering:.

[16.] I den till 1919 års lagtima riksdag avlåtna propositionen med

Ordnande av förslag till tiliäggsstat för år 1919 föreslog Kungl. Maj:t riksdagen untens1

vatten- ^er andra huvudtiteln vid punkt [13], att riksdagen måtte å berörda

förhållanden tiliäggsstat bevilja medel till bl. a. ordnande av Bonaanstaltens vatten°Cfieringri"

förhållanden samt vidtagande av åtgärder för tillfredsställande av an1919

års lag- statens behov av elektrisk energi. De belopp, vartill de för nu nämnda

tima resdag, båda ändamål erforderliga medlen därvid beräknades, uppgingo till respektive

175,000 kronor och 170,000 kronor eller tillhopa 345,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande vattenförhållandenas ordnande

vid anstalten gick ut på, att frågan skulle lösas på det sätt, att vattnet

toges från den i närheten av anstalten liggande Bocksjön samt därefter

renades genom filtrering. Det av Kungl. Maj:t för ifrågavarande ändamål

äskade an slagsbeloppet grundade sig på följande den 2 december 1918

uppgjorda kostnadsberäkning:

Intagsledning i Bocksjön, intagsbrunn med silar, pumphus samt rå
-

vattenpump med elektromotor och ledningar.................................... kronor 13,500

280 meter 80 millimeter rörledning av gjutjärn mellan intaget och

filtret med schaktning och läggning å 30 kronor per meter ........ » 8,400

s. 17 Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 17

Tvådelat filter av annorad betong (å 400 kronor per kubikmeter)

med överbyggnad av trä, avstängningsventiler, regleringsanord
ningar,

rörledningar in. in. ..................................................................kronor 35,000

Pumphus och renvattenpump med elektrometer och ledningar m. m. » 12,500

Renvattenbehållare av armerad betong .............................................. » 8,500

Vattentorn av armerad betong och tegel med rörledningar, vatten
ståndsmätare

in. in.............................................................................. » 30,000

080 meter 100 milimeters rörledning av gjutjärn med läggning och

schaktning ä 35 kronor ........................................................................ » 23,800

Brandposter och avstängningsventiler med tillhörande rördelar ........ » 4,500

Servisledningar med tillbehör, schaktning och läggning .................... » 8,000

3 stycken vattenkastare och 3 stycken dricksfontäner........................ » 3,000

Angpump för eldsläckning med intagsledning in. m............................ » 11,000

Bergsprängning......................................................................................... » 3,000

Diverse oförutsedda utgifter ................................................................. » 13,800

Summa kronor 175,000.

Förslaget till tillfredsställande av anstaltens behov av elektrisk

energi gick åter ut på anknytning av anstaltens nuvarande kraftstation

till Motala Ströms kraftaktiebolags ledningsnät.

I den skrivelse (nr 85), varmed riksdagen avgav svar på bl. a.

nu ifrågavarande båda förslag, förklarade riksdagen, att den funnit sig

böra medgiva, att de föreslagna vatten- och elektricitetsanläggningarna

tillsvidare komme till utförande allenast i den begränsade omfattning, som

under ärendets behandling i riksdagen på förekommen anledning föreslagits.

De belopp, som för de båda ändamålen anvisades av riksdagen,

belöpte sig till sammanlagt 115,000 kronor, därav 50,000 kronor beräkuades

för vattenledning och 65,000 kronor till en elektrisk kraftledning.

Att riksdagen stannade vid att för ifrågavarande ändamål bevilja endast

dessa mindre belopp hade, enligt vad man kan sluta sig till av frågans

riksdagsbehandling, sin grund däri, att det syntes riksdagen antagligt,

att ett uppskov jämte förnyad omprövning av de föreliggande spörsmålens

slutliga lösning borde kunna föranleda till en- icke oväsentlig

kostnadsminskning. I

I förutnämnda skrivelse den 15 september 1919 anmälde Bonastyrelsen

därefter, att den igångsatt förnyad utredning beträffande vattenoch

elektricitetsfrågornas slutliga ordnande.

Styrelsen yttrar härom i huvudsak följande:

Det av Kungl. Maj:t för 1919 års lagtima riksdag framlagda förslaget till

ordnande av vattenförhållandena vid Boiw, hade avsett förutom ledningar för nyuppförda

byggnaders förseende med vatten även anordningar för det nu använda,

ur hygienisk synpunkt otillfredsställande vattnets renande samt uppförande av vatBihang

till riksdagens -protokoll 1920. 1 sand. 3

Bona
styrelsen
a)

i tkrivelse

den 15 sept.

1919.

s. 18 Kontrollera mot PDF

[16.]

b) t skrivelse

den ö dec.

1919.

Ny utredning

rörande vattenförhållandenas

ordnande.

18 Andra huvudtiteln: 1920 års tiltäggsstat.

tentorn m. ro. De sakkunniga personer, som lämnat utredning i anstaltens vattenfråga,

ingenjören vid Stockholms stads vattenverk John Bergström och medlemmen

av medicinalstyrelsens vetenskapliga råd ingenjören doktor Clas Sondén, hade med

skärpa framhållit de betydande risker i sanitärt hänseende, som vore förbundna

med användande av det nuvarande vattnet utan rening.

Till följd härav och i anledning av riksdagens nyssnämnda uttalande hade

styrelsen uppdragit åt bemälde Bergström att inkomma med utlåtande, huruvida

de för det ursprungliga förslagets realiserande erforderliga kostnader skulle kunna

genom förenklade anordningar nedbringas, exempelvis genom användande av s. k.

hydrofor i stället för uppförande av ett vattentorn. Denna undersökning vore vid

tiden för skrivelsens avlåtande icke fullbordad, vadan styrelsen anhölle att senare

få inkomma med framställning i förevarande avseende. Jämväl i frågan om fullbordandet

av anstaltens elektrifiering anhölle styrelsen få inkomma med framställning

efter det Elektriska prövningsanstalten i Stockholm, som erhållit i uppdrag att verkställa

beräkning, huru kostnaderna för utförande av do elektriska anläggningarna

vid Bona enligt prövningsanstaltens förut avgivna förslag numera skulle ställa sig,

inkommit med denna utredning.

I skrivelse den 5 december 1919 har Bonastyrelsen därefter överlämnat

de dåmera inkomna utredningarna från ingenjören Bergström och

Elektriska prövningsanstalten.

Bergströms nya utredningsskrift, dagteeknad den 4 oktober 1919,

är av följande lydelse:

»De arbeten, som återstå för fullföljandet av förslaget av den 2 december

1918 för vattenledningens anordnande äro följande:

Intagsledning i Bocksjön och intag med tillhörande pumpverk, 80 millimeters

tryckledning, filter, renvattenbehållare, vattentorn samt erforderliga tryckledningar

för anknytning till såväl det befintliga som det under utförande varande ledningsväsendet

till de nya elevbyggnaderna m. ti. byggnader.

Genom att i stället för vattentorn anordna s. k. hydrofor, bestående av en

sluten behållare av järn under lufttryck, medels vilken automatiskt erforderligt tryck

kan hållas i rörnätet, kunna anläggningskostnaderna något nedbringas. Kostnaden

för vattentornet har tidigare beräknats till 30,000 kr. Med den oupphörliga stegringen

av arbetskostnaderna torde emellertid vara tvivelaktigt, om det kommer att

stanna vid denna summa. Härtill kommer även transportsvårigheterna vid framforslandet

av byggnadsmateriel till Bona, som gör det önskvärt, att transporterna

så mycket som möjligt begränsas.

Flera större anläggningar med hydroforer ha under senare åren kommit till

utförande, och har det visat sig, att man numera kan få desamma att fungera tillförlitligt,

om de utföras på fullt sakkunnigt sätt. I Tyskland ha hydroforer redan

länge varit i användning vid större sjukhus, hospital och liknande anstalter.

Enligt vad som meddelats mig av Tullgarns mekaniska verkstads aktiebolag,

Uppsala, som torde äga den största erfarenheten av dylika anläggningar, lämnar

verkstaden full garanti för ändamålsenligt utförande och tillförlitlig funktion. Kostnaden

för en hydroforanläggning av för ifrågavarande ändamål lämplig storlek

s. 19 Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

19

beräknas enligt av nämnda verkstad lämnad kostnadsuppgift för de maskinella

delarna komma att uppgå till sammanlagt 20,000 kronor, inberäknat pumpverk,

erforderliga rörledningar och avstängningsventiler in. in. Hydroforen tankes därvid

förlagd inom den för renvattenpumpen avsedda byggnaden intill sandfiltret och renvattenbehållaren.

En minskning i de beräknade kostnaderna av minst 10,000 kronor

för denna del av anläggningen skulle sålunda ernås, och anser jag mig därför böra

tillstyrka sådan förändring i det ursprungliga förslaget, att vattentornet ersättes

med en hydroforanläggning.

En minskning i de tidigare beräknade kostnaderna erhalles även genom något

minskade rörledningskostnader.

För vattenledningens fullbordande beräknas kostnaderna sålunda bliva följande:

Intagningsledning i Bocksjön, pumphus med intagsbrunn, råvatten
pump,

elektriska ledningar in. in................................................. kronor 13,500

v.».*.-,—- ----

380 meter 80 millimeters gjutjärnledning mellan intaget och filtret

samt vidare till det befintliga rörnätet, med schaktning, läggning

in. å 25 kronor per meter

m.

9.500

30.000

25.000

8.500

2,560

3.500

9,440

[16-

Ul. te ^ - -------

Tvådelat filter av armerad betong med överbyggnad av trä, tillhörande

avstängningsventiler, regleringsanordningar, rörledningar

m. .............................................................................,..............■.......... J>

Hydrofor med tillhörande pumpar och motorer, elektriska ledningar,

pumphus av trä in. in.................................................................... *

11envattenbehållare av armerad betong............................................... »

160 meter 38 millimeters galvaniserad ledning med schaktning och

läggning jämte vattenkastare till personalbostäder å 16 kronor *

Bergsprängning........................................................................................ "

Diverse och oförutsedda utgifter ...........................................................»_

Summa kronor 102,000.»

Sedermera har Bergström till Bonastyrelsen avgivit följande den 1

december 1919 dagtecknade förklaring:

»På anmodan får jag härmed vördsamt meddela att, hydroforer för vattenuppfordringen

finnas ordnade vid följande anläggningar:

Stora Ekebergs sanatorium (Skaraborgs läns tuberkulossjukhus) 180 patienter.

Kungshusets sanatorium, Hälsingborg, 60 patienter.

Borås stads tuberkulossjukvårdsanstalt, hydroforens effekt 300 liter per minut

och 40 meter uppfordringshöjd.

Älvsborgs läns farsotssjukhus, hydroforens effekt 200 liter per minut.

Enligt vad som meddelats mig fungera dessa anläggningar tillfredsställande.

Säkerligen finnas flera av nämnda storlekar och kan nämnas, att för det blivande

hospitalet i Hälsingborg, avsett för 1,400 patienter, föreslagits hydroforanläggning.

Ett större antal mindre anläggningar finnas sedan längre tid tillbaka i användning.

»

Den nya utredning elektriska prövningsanstalten verkställt är dag- Ny utredning

tecknad den 4 december 1919 och innehåller en beräkning av de kost- ^^6^- nader, som ytterligare komma att krävas för slutförandet av den elek- nande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Andra huvudtiteln: 1920 års t/I/äggsstat.

16.] trifiering, som påbörjats med anlitande av de utav 1919 års lagtima

riksdag för ändamålet beviljade medlen. Beräkningen har följande

utseende:

I

»För belysning av under uppförande varande nya elevbyggnader, gymnastikhus,

verkstad etc. har beviljats ett anslag att användas till kraftledning för överförandet

av den i form av 3-fasig växelström erhållna elektriska energien från Motala

Ströms kraftaktiebolags kraftledning vid Vishult till Bona samt transformator

med tillbehör vid Bona för denna energis nedtransformering till lämplig driftspänning.

Dessutom hava ingått i ett särskilt byggnadsanslag erforderliga medel för

belysningsinstallationer inom omnämnda byggnader. Då emellertid fortfarande eu

del byggnader för befattningshavare vid Bona samt utgårdarna Bockfall, Tryfall och

Rösiö sakna elektrisk belysning och därjämte motorer för elektrisk drift lämpligen

böra uppställas såväl vid Bona som vid en del utgårdar, återstår sålunda utförandet

av en del kompletteringsarbeten. För vinnande av enhetlighet böra lämpligen även

de befintliga elektriska anläggningarna vid Bona omändras från nuvarande strömsystem,

likström, till växelström, varigenom vinnes även den synnerligen betydelsefulla

fördelen, att anstaltens vattenkraftcentral alltefter vattentillgången kan* hållas

igång och sålunda i viss män minska de årliga ström avgifterna till kraftbolaget,

samtidigt som möjlighet till reserv finnes för belysningsändamål vid de tillfällen

avbrott inträda i kraftbolagets energileverans.

De installationer och arbeten, som av ovannämnda anledning böra utföras,

återfinnas i efterföljande specifikation, i vilken även kostnaderna för desamma äro

angivna.

Specifikation.

l:o

2:o

3:o

4:o

6:o

Komplettering av instrumentering i transformatorstationen ...

Trefasgenerator med tillbehör i befintliga kraftstationen

Belysningsanläggning inom 35 stycken befattningshavarebostäder,

belägna invid Bona (cirka 200 lp.) inklusive huvudledningar

...................................................................................

Omändring av belysningsanläggning inom nuvarande elevbyggbyggnader,

direktörbostad, förmansbostäder etc.................

Kraftanläggning vid Bona

a) Verkstad, 3-fas motor å 5 hästkrafter, 190 volt, inklusive

ledning och tillbehör ................................................................

b) Vedkapning, d:o ä 5 hästkrafter etc.....................................

c) Mejeri, d:o å 2 hästkrafter etc............................................

d) Sågmotor, 3-fas a 30 hästkrafter, 1,500 volt på vagn med

tillbehör, 1,500 volts ledning till d:o (delvis gemensamma

med ledningen till Bock fäll).................................................

Kraft- och belysningsanläggning vid Stora och Lilla Rösiö

a) 1,600 volt ledning till d:o .......................................................

b) Transformator 1,600/190 volt ..............................................

c) 33 lp. inklusive huvudledningar ...........................................

kronor 4,500

» 8.000

» 10,000

» 6,000

» 9,200

1,500

> 1,000

» 1,000

> 6,500

» 1,200

» 1.800

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 2I

7:o Belysniugsanlftggning vid Tryfall

a) 1,600 volts ledning till d:o .................................................... kronor 5,500

b) Transformator 875/110 volt............................................ » 800

c) 26 lp. inklusive huvudledningar ........................................... » 1,400

8:o Kraft- och belysningsanläggning vid Bockfall

a) 1,600 volts ledning till d:o .................................................... •» (>,700

b) Transformator......................................... » 1,200

c) 52 lp. inklusive huvudledningar .......................................... » 8,500

Sko Kraftledning för vattenledningen (pumpstation, pumpverk och

Bocksjön).................................................................................... * 1,400

10:o Diverse och oförutsett.................................................................... » 3,000

Summa kronor 70,000.

För anläggningens komplettering till föreslagen omfattning uppgå sålunda

kostnaderna utöver förut beviljade anslag till 70,000 kronor. I denna beräkning

är ingen hänsyn tagen till den ångreserv, som under år 1918 insattes till anstaltens

vattenkraftcentrals förstärkning. För anslutning även av denna reservcentral till

den övriga anläggningen behöver endast den befintliga likströmsgeneratorn utbytas

mot en växelströmsgenerator, och komma kostnaderna för detta utbyte att belöpa

sig till c:a 8,000 kronor i likhet med kostnaderna för anordningarna i vattenkraftstationen.

Fullföljas kompletteringsarbetena till den utsträckning, att även denna

ångreserv anslutes till ledningsnätet, vinnes den fördelen, att anstalten har tillgång

till elektrisk ström dels för belysnings- och kraftändamål vid de tillfällen, då avbrott

inträder i kraftaktiebolagets energileverans, dels för belysningsändamål, då anstaltens

egen vattenkraftstation icke kan hållas igång på grund av vattenbrist samtidigt som

energileveransen från kraftbolaget är avbruten, ett förhållande, som vid exceptionella

torrår med stor sannolikhet kan inträffa.

Kostnaderna för sistnämnda komplettering kunna i viss mån kompenseras

genom de medel, vilka inflyta vid eventuell försäljning av det befintliga likströmsmaskineriet,

som blir ledigt, när kompletteringsarbetena utförts. Storleken av denna

försäljningssumma blir emellertid avsevärt beroende på efterfrågan, vilken under nuvarande

förhållanden är ganska ringa för detta slags maskiner.»

Under åberopande av sålunda förebragta utredningar har Bonastyrelsen

anhållit, att av 1920 års riksdag måtte äskas anslag å 102,000

kronor till vattenförhållandenas ordnande vid Bonaanstalten och å 70,000

kronor för samma anstalts fortsatta elektrifiering eller således tillhopa

172,000 kronor.

1 infordrade utlåtanden har länsstyrelsen i Östergötlands län tillstyrkt

förevarande framställning samt byggnadsstyrelsen förklarat sig

vid granskning av ärendet icke hava funnit något av för sin del erinra.

På sätt jag redan framhöll vid anmälan av motsvarande spörsmål

vid avlåtandet av propositionen om 1919 års tilläggsstat måste det sär
-

Länsstyrelsen

i Östergötlands

län och

byggnadsstyrelsen.

Departements
chefen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Andra huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat.

16.] skilt efter tillkomsten av den nya elevavdelningen vid Bonaanstalten,

som därigenom blivit utbyggd till att omfatta omkring 235 ordinarie

platser, betraktas som en angelägenhet av största vikt, att

samma anstalt med det snaraste får sina vattenledningsförhållanden

och sin elektrifieringsfråga ordnade på fullt tillfredsställande sätt. Dessa

spörsmål synas mig nu, efter alla de utredningar från sakkunnigt håll,

som beståtts desamma, hava kommit i det skick, att intet torde stå att

vinna genom ytterliga uppskov med deras slutliga’ avgörande. Jag vill

i detta hänseende erinra därom, att i de kostnadsberäkningar, som ligga

till grund för Bonaanstaltens nu föreliggande framställning, de sammanlagda

kostnaderna för vattenlednings- och elektrifieringsförhållandenas

fullständiga genomförande nedbringats med tillhopa 58,000 kronor, därav

23,000 kronor belöpa på vattenledningen och 35,000 kronor på elektrifieringen.

Jag är alltså ense med Bonastyrelsen därutinnan, att för nu ifrågavarande

ändamål böra avses ett sammanlagt belopp av 172,000 kronor.

Med avseende å frågan, hur detta belopp bör täckas, vill jag nämna,

att enligt av mig inhämtade upplysningar, det kan antagas, att å det av

riksdagen å 1919 års tillåggsstat beviljade reservationsanslaget till byggnadsarbeten

vid Bona ävensom inventarieanskaffning å 865,000 kronor,

skall, efter tillgodoseendet av de ändamål, för vilka det beviljats, komma

att återstå oanvänt ett belopp av omkring 103,000 kronor. Det synes

mig, som om denna behållning i första hand bör tagas i anspråk för

de ändamål, varom nu är fråga. För täckande av återstoden av de erforderliga

medlen bör av riksdagen äskas ett anslag å 69,000 kronor.

Med hänsyn till angelägenheten såväl därav, att de behov det här

gäller bliva med det snaraste avhjälpta, som ock därav, att de ifrågavarande

arbetena bliva igångsatta i omedelbar följd på de nu vid anstalten

pågående, torde berörda anslag böra äskas på tilläggsstaten för år 1920.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, tillåter jag mig

hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att vad av det i 1919 års tilläggsstat

uppförda reservationsanslag å 865,000 kronor till

byggnadsarbeten vid statens uppfostringsanstalt å Bona

ävensom inventarieanskaffning må efter tillgodoseende

av de ändamål, för vilka det anvisats, återstå odisponerat,

må, i huvudsaklig överensstämmelse med de av anstaltens

styrelse i skrivelse den 5 december 1919 åberopade

utredningar, användas till ordnande av anstal
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 23

tens vattenförhållanden samt vidtagande av åtgärder

för tillfredsställande av anstaltens behov av elektrisk

energi,

dels ock för samma ändamål på tilläggsstat för

år 1920 bevilja ett reservationsanslag av...kronor 69,000.

Jag vill i detta sammanhang nämna, att, så vitt man nu kan överblicka

förhållandena, några ytterligare byggnadsarbeten utöver dem, till

vilka medel äskats under punkterna [15] och [16], icke komma att bliva

erforderliga vid Bona samt att anstalten där således, efter det berörda

arbeten bragts till fullbordan, äntligen kan, på sätt riksdagen framhållit

som önskvärt, framträda sou) ett fullbordat helt.

Statens uppfostringsanstalt vid Venngarn.

3. Omändrings- och ^byggnadsarbete)!.

På sätt av mig redan förut i dag omnämnts vid behandlingen av

de frågor, som hava avseende å 1921 års riksstat, hava de så kallade

tvångsuppfostringssakkunniga i sitt den 17 oktober 1919 avgivna betänkande

IV framfört förslag till vissa omändrings- och nybyggnadsarbeten

vid Venngarn, gående i huvudsak ut på omändring av en del för flera

elever avsedda sovrum till ett flertal enkelrum samt för uppförande av

nya befattningshavarebostäder. De sakkunniga yttra härom i berörda

betänkande:

För att verkställigheten av domstols förordnande om tvångsuppfostran skulle

kunna äga rum i enlighet med de föreskrifter, som därom lämnades i gällande lag

och anstaltens stadga, erfordrades vissa ändrings- och byggnadsarbeten vid statens

uppfostringsanstalt å Venngarn.

Då förutvarande anstalten för alkoholister därstädes efter riksdagens beslut

i enlighet med Kung!. Maj:ts proposition den 23 april 1918 (nr 338) tagits i bruk

den 10 därpåföljande augusti för verkställighet av domstols förordnande om tvångsuppfostran,

hade endast vidtagits några obetydliga ändringsarbeten för en beräknad

kostnad av 1.500 kronor och avseende huvudsakligen underlättande av nattbevakningen.

Enär Venngarnsanstalten efter nyss omförmälda riksdagsbeslut endast provisoriskt

skulle upplåtas för nu ifrågavarande ändamål, hade man icke ansett därvarande

för alkoholistvård uppförda anstaltsbyggnad böra undergå några större

förändringar. Ett försök borde göras, hette det i ett av Bonastyrelsen den 26

mars 1918 enligt uppdrag avgivet utlåtande rörande kostnaderna för apterande av

alkoholistanstalten vid Venngarn till uppfostringsanstalt, att tillsvidare undvika införandet

av ett boxsystem för elevernas separation nattetid. Då Bonastyrelsen förutsatte

att, i händelse Venngarnsanstalten bleve upplåten såsom provisorisk uppfost
-

[!«•]

[17.]

0mändring6- och nybyggnadsarbeien

vid Venngarnsanstalten.

Tvångaupj:- fostringesakkunniga

i ritt

betänkande

IV av den 17

oktober 1919.

Okat antal

enkelrum för

eleverna.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

ringsanstalt, ett nära samarbete med Bonaanstalten med dess bättre säkerhetsanordningar

och separationsmöjligheter komme till stånd, hade styrelsen icke ansett

sig böra med avseende å Venngarn tillsvidare ifrågasätta ändringar utöver de ovan

antydda av mera obetydlig art (propositionen nr 338 sid. 74 och 75).

Lagtima riksdagen år 1919 hade på sätt förut närmare omförmälts

— besluta, att den till Venngarn tillsvidare förlagda allmänna uppfostringsanstaltens

karaktär av provisorium skulle upphöra.

Tvångsuppfostringssakkunniga, vilka i sitt den 31 januari 1919 avlämnade

betänkande I avgivit förslag härom, hade då ej heller ifrågasatt några ändringar i den

förut omförmälda anstaltsbyggnaden. Det hade vid angivna tid på grund av den starka

tillströmningen av nya elever och därav föranledd svårighet att å de allmänna uppfostringsanstalterna

mottaga alla, som dit av domstolarna hänvisades, gällt att fortast

möjligt bereda utväg för tvångsuppfostringsförfarandets fortsatta tillämpning.

De i samband med de sakkunnigas hemställan om upphörandet av Venngamsanstaltens

karaktär av provisorium föreslagna byggnadsföretagen vid nu ifrågavarande

anstalt hade därför avsett endast »sådana hus av trä, vilka kunde på kortast möjliga

tid uppföras och vore av sådan art, att de kunde användas till provisoriska

elevplatser. Husen skulle ock göras sådana, att de kunde ingå för sina särskilda

ändamål i de anstaltsbyggnadskomplex, varmed anstalten behövde kompletteras för

att kunna mottaga omkring 200 elever eller 100 flera, än för vilka ordinarie platser

finnas.» Nu antydda förhållanden hade ej medgivit genomförandet av sådana anordningar

för elevernas separation nattetid, som i den uppfostringsverksamhet, varom

nu vore fråga, visat sig vara av den allra största betydelse. I nuvarande anstaltsbyggnaden

vid Venngarn funnes endast 15 enkelrum. Behovet av flera dylika hade

emellertid mer och mer gjort sig gällande vid Venngarn och detta i trots av att

ledaren av uppfostringsverksamheten därstädes från början varit mera böjd för ett

system med förläggning nattetid av flera elever i varje ruin, ehuru dock icke gärna

mer än 3 till 5. Vid de överläggningar, som i samband med frågan om arten av de

elevbyggnader, vilka vid Venngarn borde uppföras i händelse av ökat behov av

elevplatser, ägt rum bland de sakkunniga, hade full enighet ernåtts därom, att

ifrågavarande byggnader borde inredas efter enrumssystem. Därvid hade man

haft i sikte behovet för att icke säga nödvändigheten av att nattetid särskilja flertalet

elever av de åldersklasser, som hänvisades till allmän uppfostringsanstalt, både

av disciplinära skäl och för att förekomma den skadliga inverkan i såväl moraliskt

som hygieniskt avseende, som samvistelsen i gemensamma sovrum lätt visat sig

medföra. Men därjämte hade den hittills bedrivna verksamheten vid Venngarn bekräftat

den sedan lång tid vid Bonaanstalten vunna erfarenheten att icke få elever

— särskilt av dem, som kunde hänföras till det bättre slaget — satte värde på

den trevnad och den självständiglietskänsla, som ett eget rum medförde. Venngarnsdirektören,

vars mening i den föreliggande frågan inhämtats, hade ock för de sakkunniga

förklarat, att ett obestridligt behov av flera enkelrum förelåge vid den

av honom ledda anstalten.

Bland de sakkunniga hade olika utvägar att fylla detta behov diskuterats.

.Sålunda hade bland annat ifrågasatts, att eu ny elevbyggnad efter enrumssystem

skulle uppföras, men då, på förut anförda skäl, det under nu rådande förhållanden

icke kunde med någon grad av säkerhet avgöras, när och i vad mån nya elevplatser

bleve av konstant behov påkallade vid Venngarnsanstalten och man för närvarande

s. 25 Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1920 års tllläggsstat. 25

därför oj kunnat med visshet bedöma, huru denna byggnad skulle förläggas för al!

lämpligen inpassas i ett framtida byggnadskomplex, hade de sakkunniga enats om

att nu endast föreslå sådan ändring av de en trappa upp i nuvarande elevbyggnaden

därstädes belägna, för liera elever avsedda sovrummen, som framginge av en skrivelsen

bilagd planritning och varigenom skulle vinnas 21 enkelrum. Såsom framginge

av ritningen, komme dessa enkelrum icke att efter det vid Bona tillämpade

s. k. boxsystemet bliva förlagda mot innervägg, utan erhålla fönster, vilka vette ut

mot det fria, en anordning, som de sakkunniga, efter ingående överläggningar i

frågan, funnit vara ur alla synpunkter att föredraga och som de sakkunniga haft

för avsikt att förorda vid eventuella nybyggnader.

Kostnaden för ifrågavarande ändringsarbete hade av de sakkunnigas biträdande

arkitekt beräknats till 18,575 kronor, vartill skulle komma för ändring av

värmeledning enligt skrivelsen bilagda ritning och kostnadsförslag 4,000 kronor eller

sammanlagt 22,575 kronor.

Då det visat sig förenat med stora olägenheter i snygglietsavseende att hava

bekvämlighetsinrättningar för dagbruk förlagda inomhus, föresloges uppförande av

eu särskild avträdesbyggnad för en beräknad kostnad av 4,000 kronor.

För nattbruk borde anordnas vattenklosetter i en var av de tre våningarna.

Kostnaden för dessa klosetter samt för flyttning av pissoir och omändring av tvättrummen

i den till enkelrum inredda våningen uppginge enligt skrivelsen bilagt kostnadsförslag

till 3,000 kronor, därav omkring 2,000 kronor belöpte på vattenklosetterna.

För att bereda anstaltens befattningshavare tillgång till bad, utan att behöva

såsom hittills begagna sig av den för eleverna avsedda badinrättningen, föresloges

anordning härför för en kostnad av 6,000 kronor i enlighet med skrivelsen bilagd

ritning och kostnadsförslag.

I den utredning rörande möjligheterna att använda alkoholistanstalten å Venngarn

såsom provisorisk allmän uppfostringsanstalt, som lämnades i Bonastyrelsens

skrivelse den 26 mars 1918, meddelades, att »i övrigt syntes bostäder kunna, åtminstone

tillsvidare, beredas för vid uppfostringsanstalten erforderlig personal i redan

befintliga lägenheter». Härvid hade man utgått ifrån, att under provisoriet ogift

personal skulle kunna användas i lika stor utsträckning som då Yenngarnsanstalten

användes för alkoholistvård.

För underlättande av rekryteringen av uppfostringspersonalen vid den nu

permanenta uppfostringsanstalten hade det emellertid visat sig nödvändigt att anskaffa

flera familjebostäder. Det hade nämligen, enligt vad de sakkunniga erfarit,

upprepade gånger inträffat, att val kvalificerade aspiranter till befattningar vid anstalten

icke fullföljt sina ansökningar, sedan de erhållit kännedom om att familjebostäder

icke kunde beredas dem.

I nyss åberopade utredning hade också lämnats redogörelse för huru skolundervisningen

vid den provisoriska uppfostringsanstalten skulle nödtorftigt ordnas

i saknad av skollokaler och lärarebostäder. Det därvid ifrågasatta användandet

av sjukstugan såsom tillfällig bostad för förste läraren hade icke kommit till stånd,

då sjukstugan i stället måst upplåtas till bostäder för gifta förmän, vilket låtit

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 4

A v träde sbyggnad.

Vätte nklosetter

m. m

Badanordning

för befattningshavare.

Befattnings
havare
bostäder.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

sig göra därigenom, att förste läraren såsom ogift hittills atnöjt sig med ett enkelrum.

Förste läraren hade emellertid anmält sig ämna inom den närmaste tiden

träda i äktenskap och därför hos vederbörande anhållit om åtgärd för erhållande

av familjebostad, vadan anslag begärdes för uppförande av eu dylik.

I lönestaten för Venngarnsanstalten för år 1920 vore jämte förste läraren

upptagen en andre lärare, tillika avdelningsföreståndare. Aven för denne saknades

familjebostad. På förut angivna skäl syntes det de sakkunniga vara av synnerlig

vikt, att för nu ifrågavarande befattningshavare bereddes dylik bostad.

Emellertid kunde för närvarande den slutgiltiga planen för Venngarnsanstaltens

utvidgning icke fastställas, enär, såsom i det föregående papekats, det konstanta

behovet av elevplatser icke nu kunde beräknas. Det läte sig därför nu icke

heller avgöra, var familjebostäder, avsedda för Venngarnsanstaltens lärare, borde

placeras för att i förhållande till eventuellt erforderliga nya anstaltskomplex erhålla

lämpliga lägen. För att icke bliva vid avgivande av förslag till dylika anstaltskomplex

bundna av nu framställda förslag till placering av lärarebostäder, både de

sakkunniga ansett den föreliggande bostadsfragan tillsvidare bäst löst pa sadant

sätt, att tvenne tvåfamiljshus, längre fram avsedda för gifta förmän, skulle uppföras

och dessa hus i sin helhet upplåtas till en var av förste läraren och andre

läraren. Såsom i det följande närmare angåves måste man framdeles räkna med

behov av derå familjebostäder än som nu funnes för förmän och med dem likställda.

Att märka vore, att man vid placeringen av förmansbostäder icke vore i

samma grad beroende av blivande lägen för de anstaltsbyggnader, som framdeles

kunde bliva erforderliga.

De sakkunniga hemställde därför, att vid \ enngarn måtte uppföras 2 st.

tvåfamiljshus av samma typ som de, till vilka 1919 års lagtima riksdag anvisat

anslag. Beträffande det belopp, till vilket vart och ett av nu till uppförande

föreslagna tvåfamiljshusen borde beräknas, finge de sakkunniga, som erinrade om

att till de för närvarande i enlighet med riksdagens beslut under uppförande varande

förenämnda hus anvisats 34,500 kronor för vartdera (jfr prop. nr 324 till 1919 års

lagtima riksdag sid. 92), hemställa, att kostnaden måtte upptagas till enahanda

belopp. De sakkunniga hade av entreprenören för de tvåfamiljshus, som nu byggdes

vid Venngarn, inhämtat, att hus av dylik typ för närvarande kunde åstadkommas

för ett pris av 34,000 kronor, vartill för installation av elektrisk belysning

beräknats komma 500 kronor. För två tvåfamiljshus, tillsvidare avsedda för en var

av förste läraren och andre läraren, tillika avdelningsföreståndare, skulle alltså erfordras

69.000 kronor. .

Beträffande för befattningshavare avsedda bostäder, som vid Venngarn bleve

disponibla vid början av år 1920, hade direktören därstädes på anmodan lämnat

följande uppgift:

familjebostad för direktören,

d:o » inspektören,

d.o » bokhållaren,

d:o » 1 avdelningsföreståndare,

d:o (2 rum och kök) för 1 maskinist.

d:o » » » »11 förmän,

d:o (1 rum och kök) » 2 nattvakter,

d:o » » » »1 förman,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

enkelrum för l förste lärare, [IT.]

d:o » 10 förmän,

d:o » 2 nattvakter.

Dessutom funnes fem lägenheter om ett rum och kök för av egendomens

avkastning avlönad personal. Lönestaten för Venngarnsanstalten år 1920 upptoge

22 förmän. Ovan meddelade uppgift å disponibla lägenheter utvisade, att familjebostäder

saknades för icke mindre än 10 förmän och 2 nattvakter. För att något

öka tillgången på familjebostäder för befattningshavare av sist ifrågavarande art

föresloge de sakkunniga nybyggnad av ytterligare två tvåfamiljshus av här ovan föreslagen

typ för en kostnad av 34,500 kronor för vartdera inklusive installation av

elektrisk belysning samt ombyggnad av dels ett torphus vid Vela nr 1, dels ett

dylikt vid Vela nr 2, dels ett dylikt vid s. k. Djurgården enligt skrivelsen bilagda

ritningar och kostnadsförslag för en sammanlagd kostnad av 23,950 kronor. För

reparation av hus vid Vela, innehållande ett rum och kök, hade 1919 års års lagtima

riksdag redan anvisat 1,000 kronor, vilket belopp ännu icke tagits i anspråk,

då den därför avsedda reparation inginge i ovan åberopade kostnadsberäkning. För

genomförande av nu föreslagen, vidsträcktare ombyggnad, avseende att i samtliga

nu ifrågavarande torphus erhålla lägenheter om två rum och kök, erforderliga för

att bereda gifta nattvakter möjlighet till ostörd vila under dagen, erfordrades alltså

ett ytterligare anslag av 22,950 kronor.

Ett belopp av 8,475 kronor hade beräknats åtgå för arbetsritningar, kontroll

samt oförutsedda omkostnader, avseende samtliga här ovan föreslagna byggnadsoch

ändringsarbeten.

Huru kostnaderna i sin helhet skulle ställa sig enligt det av de

sakkunniga sålunda framställda förslaget, framgår av följande tablå:

inredning av .enkelrum för elever i nuvarande anstalts
byggnaden

.................................................................. kronor

ändring av värmeledningen till följd

förenämnda enkelrum.............

av samma orsak föranledd ändring av tvättrum och

av inredning

av

18,575

4,000

flyttning

omkring:

av pissoir

badanordning för befattningshavare ................................

anordning av tre vattenklosetter omkring........................

nybyggnad av avträdeshus.................................................

4 st. tvåfamiljshus med installation av elektrisk belysning
ombyggnad

av hus vid Vela och Djurgården .......... ...

arbetsritningar, kontroll och oförutsedda omkostnader

»

»

»

»

»

»

1,000

6,000

2,000

4,000

138.000

22,950

8,475

Säger kronor 205,000

Till

om- och nyanläggning av yttre elektriska belysningsledningar

hava de sakkunniga ansett förslagsvis

böra upptagas ett belopp av....................

vadan i allt skulle erfordras.........................................

3,000,

kronor

208,000.

Arbetsritningar,

kontroll

m. m.

Samman
fattning.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

17.]

Vtnngarnsstyrelsen*
-

Länsstyrelsen

i Stockholms

län.

Byggnads
styrelsen.

De sakkunniga hava, under framhållande därav att det vore synnerligen

angeläget, att cfc föreslagna byggnadsarbetena kunde utföras

redan under år 1920, hemställt, att det ifrågasatta anslaget å 208,000

kronor måtte såsom reservationsanslag anvisas å tilläggsstat för år 1920.

Över tvångsuppfostringssakkunnigas förevarande framställning anmodades

länsstyrelsen i Stockholms län att efter hörande av Venngarnsanstaltens

styrelse avgiva underdånigt utlåtande. I det yttrande, som

styrelsen med anledning därav ingivit till länsstyrelsen, förklarar styrelsen

sig kunna obetingat tillstyrka de sakkunnigas förslag i de delar,

som dessa ej hava avseende å sättet för inredandet av enkelrum vid

anstalten. 1 fråga om sistnämnda spörsmål framkommer styrelsen med

ett från de sakkunnigas i viss mån avvikande förslag. Härå anser jag

mig icke nu behöva närmare ingå. Nämnas må endast, att styrelsens

förslag till de nya enkelrummens inredande slutar på ett belopp, som

med 5,000 kronor understiger de sakkunnigas förslag. Styrelsen slutar

sitt yttrande med att, under åberopande därav att det vore av största

vikt för anstaltens verksamhet, att de föreslagna nybyggnads- och inredningsarbetena

fortast möjligt komme till utförande, till fullo ansluta

sig till tvångsuppfostringssakkunnigas hemställan, att det erforderliga

anslaget (enligt styrelsens förslag 203,000 kronor) måtte anvisas å tilläggsstat

för år 1920.

1 sitt i ämnet avgivna utlåtande hemställer länsstyrelsen i Stockholms

liin om bifall till de sakkunnigas förslag med den av Venngarnsstyrelsen

ifrågasatta ändringen beträffande inredandet av enkelrum för

elever.

På samma ståndpunkt ställer sig byggnadsstyrelsen i infordrat

utlåtande. Byggnadsstyrelsen gör dock vissa erinringar mot de sakkunnigas

kostnadsberäkningar. I utlåtandet heter det:

Byggnadsstyrelsen hade för sin del intet att i huvudsak erinra mot de sakkunnigas

förslag, men funne anstaltstyrelsens ändringsförslag väl motiverat ur byggnadsteknisk

synpunkt, då därigenom dels undvekes rivning av två av förbindningsmurarna

mellan hjärt- och yttermurama, vilket ur konstruktiv synpunkt vore mindre

lämpligt, dels kostnaderna för ändringsarbetet kunde nedbringas.

I de sakkunnigas förslag hade kostnaden för samtliga byggnadsföretag beräknats

till sammanlagt 208,000 kronor. Genom den föreslagna ändringen ansåge

anstaltstyrelsen med stöd av en utförd kostnadsberäkning, att denna summa kunde

nedbringas till 203,000 kronor. Vid eu av byggnadsstyrelsen verkställd approximativ

beräkning hade styrelsen emellertid kommit till det resultat, att. då enligt sty
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1920 års til läggsstat.

29

relsens åsikt 1920 års arbetspriser komme att ställa sig högre än 1919 års, den [ ] 7.]

beräknade totalkostnaden torde komma att uppgå till omkring 250,000 kronor.

Tvångsuppfostringssakkunnigas nu förevarande förslag avser föl- jjeparicmentsjande

omändrings- och nybyggnadsarbeten vid Venngarn, nämligen in- cAc/>n''

redning av enkelrum i nuvarande anstaltsbyggnaden med därav följande

lindring av värmeledning nedi tvättrum samt flyttning av pissoir, badanordning

för befattningshavare, anordning av vattenklosetter, nybyggnad

av avträdeshus, nybyggnad av fyra tvåfamiljshus med installation av

elektrisk belysning, ombyggnad av hus vid Vela och Djurgården samt

om- och nyanläggning av yttre elektriska belysningsledningar.

Väl synes det mig önskvärt, att nu nämnda förslag skulle kunna

åtminstone i huvudsak realiseras utan större dröjsmål. Med hänsyn till

nödvändigheten att i möjligaste mån inskränka statens utgifter anser

jag mig dock ej kunna förorda, att medel nu äskas till förslagens genomförande

i hela deras vidd.

Efter samråd med anstaltens direktör samt den av de sakkunniga

anlitade arkitekten har jag kommit till den uppfattningen, att det av

ifrågavarande byggnadsarbeten, vars utförande med minsta olägenhet

torde kunna uppskjutas, är inredandet av större antal enkelrum för elever.

Den minskning i elevantalet, som under senare tiden inträtt, gör nämligen

behovet härav mindre framträdande. Härtill kommer, att delade

meningar ju gjort sig gällande rörande lämpligaste sättet för detta

arbetes genomförande.

Jämväl med den föreslagna särskilda badavdelningen för befattningshavarna

anser jag tillsvidare kunna anstå. Förslagen om inrättande

av vattenklosetter och uppförandet av särskilt avträdeshus torde däremot

från sanitär synpunkt vara av den vikt, att de böra ofördröjligen

genomföras.

Vad därefter angår de sakkunnigas förslag om beredandet vid

Venngarn av ökat antal befattningshavarebostäder, synes mig intet vara

att erinra emot de föreslagna ombyggnaderna vid utgårdarna Vela och

Djurgården, varigenom för det jämförelsevis ringa beloppet av omkring

25,000 kronor skulle erhållas ej mindre än tre familjebostäder om två

rum och kök. De föreslagna nya tvåfamiljshusen, som av de sakkunniga

föreslagits till ett antal av fyra, anser jag däremot böra av sparsamhetsskäl

för närvarande inskränkas till två, av vilka det ena torde böra,

på sätt de sakkunniga hemställt, tillsvidare användas till familjebostad

åt förste läraren, under det att i det andra skulle kunna, allt efter vad

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[17.] som kan visa sig mest angeläget, beredas familjebostad antingen åt andre

läraren eller ock åt två förmän.

Med vilket belopp medel skulle behöva begäras för genomförande

av de av mig sålunda förordade ombyggnads- och nybyggnadsarbetena,

framgår av följande kostnadsberäkning.

anordning av tre vattenklosetter ....................................

nybyggnad av avträdeshus....................................................

2 stycken tvåfamiljshus med installation av elektrisk

belysning .............................................................................

ombyggnad av hus vid Vela och Djurgården ..................

* vttre elektriska belysningsanordningar, arbetsritningar,

kronor

»

2,000

4,000

09,000

22,950

kontroll och oförutsedda

utgifter

Summa kronor

5,050

103~Ö00.

Den av byggnadsstyrelsen föreslagna höjningen torde,

med hänsyn bland annat till beräknad hantlangningshjälp

av elever, kunna inskränkas till .......................... » 17,000

Summa kronor 120,000.

I likhet med de sakkunniga och anstaltsstyrelsen håller jag före,

att anslaget i fråga bör begäras å 1920 års tilläggsstat.

Med stöd av det sålunda anförda hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till utförande av följande ändrings- och nybyggnadsarbeten

vid statens uppfostringsanstalt å

Venngarn, nämligen anordning av vattenklosetter, nybyggnad

av avträdeshus, nybyggnad av två tvåfamiljshus

med installation av elektrisk belysning, ombyggnad

av hus vid utgårdarna Vela och Djurgården samt omoch

nyanläggning av yttre elektriska belysningsanordningar,

allt i huvudsaklig överensstämmelse med av

de s. k. tvångsuppfostringssakkunniga framlagda förslag,

på tilläggsstat för år 1920 bevilja ett reservationsanslag

å ............................................ kronor 120,000.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1920 års tllläggsstat. 31

i. Reparation och nybyggnad av ekonomibyggnader.

Såsom jag redan förut antytt föreligger till avgörande även ett av

styrelsen för Venngarnsanstalten framfört förslag om reparation och

nybyggnad av vissa anstaltens ekonomibyggnader.

Redan före anordnandet å Venngarn av en statens vårdanstalt för

alkoholister framkommo krav på förbättrade och rymligare ekonomihus

därstädes. Så föreslogs vid en år 1912 av domänintendenten i länet

hållen syn att bygga en ny stallbyggnad i stället för det i ladugårdsbyggnaden

befintliga stallet, som ansågs vara trångt och för ändamålet

otjänligt.

Den för alkoholistanstaltens anordnande tillsatta kommissionen —

sedermera styrelsen för vårdanstalten — hade också redan från början

av vårdanstaltens verksamhet sin uppmärksamhet riktad på nödvändigheten

av att tillgodose jämväl jordbruksintressena. Nyssnämnda styrelse

lät i sådant avseende verkställa vissa utredningar och anlitade därvid

vederbörande statskonsulenter. Så har statskonsulenten i boskapsskötsel

verkställt besiktning dels rörande lämpligaste anordningen för gödselns

tillvaratagande, dels rörande reparationer eller eventuellt nybyggnader

för jordbrukets räkning och i avgivet utlåtande bland annat starkt pointerat,

att ladugårdsbyggnaden vore alldeles för liten för det antal kreatur,

som svarade mot jordarealen. Uppförandet av ett nytt stall samt ett

större svinhus — något som för närvarande helt saknas — framställdes

jämväl såsom en nödvändighet.

Riksdagens revisorer, som under hösten 1916 besökte Venngarn,

anförde i avgivet utlåtande bland annat följande: »Vad angår de för

jordbrukets behov befintliga åbyggnaderna funno revisorerna anledning

till åtskilliga erinringar. Särskilt fäste sig revisorerna därvid, att stalloch

ladugårdsbyggnaden samt vagnboden, i vilken sistnämnda byggnad

jämväl jordbruksredskapen förvarades, icke beredde det utrymme, som

måste anses erforderligt för eu jordbruksegendom av här ifrågavarande

storlek, samt att de därtill befunno sig i ett sjmnerligen bristfälligt skick.

Svinhus och hönshus för gårdens behov saknades.»

Efter erhållen del av ifrågavarande erinringar, varigenom nödvändigheten

av nybyggnader än tydligare framträtt, uppdrog vårdanstaltens

styrelse åt styrelseledamöterna, arkitekten D. Lundegårdh och friherre

J. W. Stjernstedt, att tillsammans med anstaltens föreståndare och med

rätt att jämväl anlita en särskilt sakkunnig uppgöra förslag till plan för

[18-]

Reparation

och nybyggnad

av ekonomibyggnader.

Tidigare förslag

i ärendet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

[18.]

Venngarnsstyrelsen:
a)

i skrivelse

den 25 april

. 1919.

b) i skrivelse

den 29 september

1919.

32 Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

erforderliga jordbruksbyggnader. Dessa överlämnade den 25 februari

1918 till vårdanstaltens styrelse, ritnings- och kostnadsförslag med tillhörande

bilagor.

I skrivelse den 25 april 1919 anförde därefter styrelsen för den

nyinrättade uppfostringsanstalten i Venngarn i huvudsak följande:

Då eu fullständig nybyggnad av samtliga ekonomihusen vid Venngarn enligt

dittills gjorda beräkningar med rådande materialpris skulle medföra kostnader,

som ej stode i proportion till jordbrukets ekonomiska bärkraft, hade Venngarnsstyrelsen

beslutat att genom fortsatt utredning utröna, i vad mån kostnaderna skulle

kunna nedbringas.

Sedan Venngarnsanstalten anordnats såsom en statens uppfostringsanstalt och

börjat sin verksamhet såsom sådan den 1 augusti 1918, hade styrelsen för anstalten

i likhet med förutvarande styrelsen för anstalten kommit till den bestämda uppfattningen.

att de bristfälliga ekonomibyggnaderna krävde ganska genomgripande

reparations- och nybyggnadsarbeten. Då emellertid kostnaderna för uppförandet av

alltigenom nya ekonomibyggnader för närvarande skulle bli utomordentligt höga,

och vidare några av de befintliga byggnaderna utan allt för stor olägenhet torde

kunna användas ännu åtskilliga år, ansåge sig styrelsen för det dåvarande böra

inskränka sig till att beräkna nybyggnad av stall, svinhus och vagnslider med vagnbod

samt vissa reparationer i ladugården.

Styrelsen slutade sin skrivelse med en anhållan, att Kung''!. Maj:t

måtte till styrelsens förfogande ställa erforderliga medel för den nya

utredningens förebringande. Efter det länsstyrelsen i Stockholms län i

infordrat yttrande vitsordat, att de ifrågasatta nybyggnaderna och reparationerna

vore nödvändiga, blev styrelsens framställning bifallen av

Kungl Maj:t den 10 maj 1919.

Med den skrivelse av den 29 september 1919, vari styrelsen för

Venngarnsanstalten underställt Kungl. Maj:ts prövning de frågor beträffande

anstalten, som enligt dess mening borde föreläggas 1920 års riksdag,

har styrelsen till Kungl. Maj:t överlämnat resultatet av den sålunda

verkställda förnyade utredningen av förevarande byggnadsväg^. Utredningen

består av fyra av byggnadskonsulenten Ivar Torgersruud uppgjorda,

av ritningar och kostnadsberäkningar åtföljda alternativa förslag

till nödiga reparationer av ladugårds- och logbyggnader samt till nybyggnad

av följande ekonomihus, nämligen stall, svinhus, vagnbodar

med sädesmagasin samt mejeri. Av de olika alternativen, som i huvudsak

skilja sig allenast med avseende å nybyggnadernas förläggning,

förordar styrelsen det som nr IV betecknade. Kostnadsberäkningen

beträffande detta alternativ slutar på 278,930 kronor enligt följande

tablå:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 3:5

Förändring av gamla ladugården ....................................................................... 70,000

Ny gödselstad .......................................... 12,200

Ny vagn- och redskapsbod.................................................................... 37,000

Ny stallbyggnad ................................................................ 90,000

Skilllnadsbelopp mellan eu brobröstning enligt alternativ 1 och tvenne

mindre enligt alternativ IV ............................................................ 900

Tillkommer tvenne inkörskupor samt tvenne träbroar ................. 1,100 92,000

Ny gödselstad för dito 730

Planering för stallet, förslagsvis ............................................................ 5,000

Nytt svinhus....................................................................................... 32,000

Gödselstad till dito ............................................................................ 1,000

Nytt mejeri ............................................................................ 23,000

Kronor 278,930.

Styrelsen hemställer i sin nu förevarande skrivelse, att Ktiugl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att för nu ifrågavarande ändamål bevilja

på 1920 års tilläggsstat ett reservationsanslag å ett till 280,000

kronor utjämnat belopp.

Länsstyrelsen i Stockholms län har i avgivet utlåtande förklarat

sig ej hava något att erinra mot Venngarnsstyrelsens förslag.

Jämväl de s. k. tvångsuppfostringssakkunniga hava i infordrat

utlåtande uttalat sig om samma förslag samt därvid i huvudsak yttrat.

Vid remissakten vore fogade, utom ritningar till ny- och ombyggnaderna,

fyra situationsplaner, utvisande lika många alternativ för nybyggnadernas förläggning.

Venngamsstyrelsen både för sin del förordat det med nr IV utmärkta alternativet.

Enligt detta skulle det föreslagna häststallet icke, såsom skett å den såsom

alternativ I betecknade situationsplanen, förläggas på samma högt belägna plats,

varest nuvarande till ombyggnad föreslagna ladugårdsbyggnaden jämte logen vore belägna,

utan placeras på ett avsevärt lägre område österom den från Venngams slottsbyggnad

till Fiskartorpet ledande väg. Huruvida å detta område mark- och grundförhållandena

vore sådana, att där kunde uppföras ett sunt och i övrigt för sitt

ändamål lämpligt häststall, därom lämnade remisshandlingarna icke någon upplysning,

vadan de sakkunniga förutsatte, att en undersökning i berörda syfte komme

att verkställas.

Ehuru de sakkunniga för sin del funnit en sådan förläggning av häststallet

och jämväl av vagns- och redskapslidret, som utvisades å alternativ I, vara att

föredraga ej minst på grund av de praktiska fördelar, som den direkta förbindelsen

mellan å ena sidan sistberörda byggnader och å andra sidan den sammanbyggda

ladugårds- och loglängan erbjöde, bland annat vid förvaring och fördelning

av fodersäd samt hö och halm och genom redskapslidrets omedelbara närhet, hade

de sakkunniga dock icke funnit sig böra avstyrka det av Venngarnsstyrelsen förordade

alternativ IV med hänsyn därtill, att den rikliga tillgång på arbetskraft, som

för jordbruksdriften på en anstalt av nu ifrågavarande art stode till buds, finge anse#

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 5

Länsstyrelsen

i Stockholms

län.

Tvångsupp - f ostringssakkunniga.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

motväga de olägenheter, som otvivelaktigt vore förbundna med de splittrade lägen

för ekonomibyggnaderna, som alternativ TV angåve. Remissakten utvisade, att

kostnaden för byggnadernas förläggning efter alternativ I skulle, så vitt framginge

av de av Venngamsstyrelsen åberopade beräkningar, komma att med 23,000 kronor

överstiga kostnaden för byggnadernas förläggning enligt alternativ IV, och framginge

av samma beräkningar, att den ökade utgiften skulle föranledas av enligt

alternativ I erforderlig planering i större omfattning än efter alternativ IV. Den

högre kostnad, som sålunda uppgivits skola förorsakas av nybyggnadernas förläggning

enligt alternativ I hade, utom nyss anförda skäl, föranlett de sakkunniga

att icke uttala sig mot alternativ IV, och linge de sakkunniga meddela, att de av

Venngamsstyrelsen ifrågasatta nybyggnadernas förläggning icke komme att, vare

sig enligt alternativ TV eller alternativ I, bliva hinderlig för Venngarnanstaltens

utbyggnad i övrigt, sådan denna av de sakkunniga planerats i händelse av ökat

behov av elevplatser.

De sakkunniga ville fästa uppmärksamheten därå att, om i häststallet de

mellan spiltraderna förlagda fodergångarna borttoges, vilket för elevernas utbildning

till hästskötare och förhindrande av foderspillning samt ur flera andra synpunkter

torde vara lämpligt, även kunde vinnas en minskning av byggnadernas längd med

därav följande kostnadsbesparing.

Likaledes ansåge de sakkunniga sig icke kunna underlåta att påvisa behovet

av särskilt kylrum för mjölk och mejeriprodukter, och syntes med hänsyn till ytinnehållet

av den av Venngamsstyrelsen föreslagna byggnad, som skulle inrymma

mejeri, uti ifrågavarande byggnad även kunna beredas utrymme för ett dylikt rum

genom viss omläggning av lokalerna.

Vidare ansåge sig de sakkunniga böra påpeka önskvärdheten av att svinhuset

förlädes i förhållande till den byggnad, som skulle innehålla mejeri, på sådant sätt,

att utan för hög kostnad rörförbindelse för transport av mejeriavfall och skummjölk

kunde anläggas mellan nu ifrågavarande byggnader.

Slutligen finge de sakkunniga tillkännagiva, att deras granskning av ifrågasatta''

lägen även för sist omförmälda byggnader givit vid handen, att dessa icke

komme att föranleda någon rubbning av de av de sakkunniga under ovan angiven

förutsättning planerade byggnadsföretag.

Bland de sakkunniga har fältläkaren C. Vaklquist varit i så måtto

av skiljaktig mening, att han förklarat sig anse, att det avVenngarnsstyrelsen

förordade alternativ IA’ borde, i avseende å stallets samt vagnsoch

redskapslidrets förläggning, obetingat tillstyrkas.

Byggnadsstyrelsen, vars utlåtande i ärendet infordrats, yttrar i

skrivelse den 27 november 1919:

Byggnadsstyrelsen instämde med de tvångsuppfostringssakkunniga i vad deras

yttrande rörde de olika byggnaderna och ansåge sig därutöver kunna påfordra en

mera tilltalande utformning av den lilla mejeribyggnaden.

Vidkommande byggnadernas inbördes placering och anslutning till redan befintliga

byggnader måste givetvis i största möjliga mån tagas hänsyn till det närbelägna

slottet och de till detsamma hörande anläggningarna. Byggnadsstyrelsen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

kände sig icke övertygad om att i detta avseende allt vore gjort som skäligen

kunde begäras, men ansåge att, då tiden nu icke medgåve utredning av denna fråga

och då de olika byggnadernas placering på det ena eller andra sättet icke torde i

någon avsevärd grad behöva inverka på byggnadskostnaden, frågan om beviljande

av nödiga byggnadsmedel icke därför behövde uppehållas, om blott medlens användande

gjordes beroende på Kungl. Maj:ts godkännande av såväl ritningar till de

olika byggnaderna som deras placering.

Kostnaderna för de ifrågavarande byggnaderna hade i september 1919 av

byggnadskonsulenten Torgersruud beräknats till sammanlagt 278,930 kronor. Efter

approximativt verkställd beräkning ansåge byggnadsstyrelsen emellertid, att nämnda

summa borde ökas med 20 procent till .............................................. kronor 335,000

att till densamma borde läggas en post för ritningar och kontroll » 20,000

samt en post för oförutsedda utgifter å 10 procent........................... > 33,500

Summa kronor 388,500

och att sålunda totalkostnaderna borde beräknas till minst 388,500 kronor.

[18.]

På grund av vad sålunda anförts förordade byggnadsstyrelsen

beviljande av ett anslag å tilläggsstat för 1920 av 388,500 kronor för

uppförande vid Yenngarn av de av Venngarnsstyrelsen nu ifrågasatta

nybyggnaderna samt om- och tillbyggnader av ladugården.

Vid besök, som jag jämte tvångsuppfostringssakkunniga avlagt Dep°^Tienl3''

•vid Venngarn, har jag personligen övertygat mig om det synnerligen

dåliga skick, vari de ekonomibyggnader därstädes, varom nu är fråga,

för närvarande beiinna sig. Angelägenheten därav, att en uppfostringsanstalt

av nu förevarande art är på ett tillfredsställande sätt rustad

i nu ifrågavarande avseende, förbjuder enligt min mening varje ytterligare

uppskov med ett avhjälpande i huvudsak av de anmärkta bristerna.

Av förut nämnda hänsyn till det statslinausiella läget anser jag mig

dock icke kunna förorda, att samtliga de av Venngarnsstyrelsen föreslagna

byggnadsarbetena omedelbart sättas i verket. Allenast för tillfredsställande

av de mest oavvisliga behoven torde medel nu böra av

riksdagen äskas.

Till dessa räknar jag i första hand dels uppförandet av en ny

stallbyggnad i stället för den nuvarande med ladugården sammanbyggda

och som nämnt redan för ett flertal år sedan utdömda, dels ock byggandet

av ett större svinhus. Att ett dylikt för närvarande saknas vid

anstalten torde knappast vara från ekonomisk synpunkt försvarbart;

behovet härav har också, på sätt förut nämnts, redan tidigt vitsordats

av bl. a. riksdagens revisorer.

Ej heller torde ett uppskov med uppförandet av den föreslagna

.nya vagn- och redskapsboden vara förenligt med klok förtänksamhet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Andra huvudtiteln; 1920 års tMäggsstat.

[18.] Denna byggnad är, enligt vad anstaltens direktör uppgivit, nödvändig

för att ej de kördon och annan redskap, som under de senaste åren

förfärdigats vid anstalten, skola förfaras.

Däremot synes det mig, som om det utan allt för stora olägenheter

skulle kunna tillsvidare anstå med uppförandet av det föreslagna

nya mejeriet samt med förändringen av den gamla ladugården. Av det

av anstaltsstyrelsen för sistnämnda ändamål beräknade beloppet 76,000

kronor torde dock nu böra begäras en mindre del, avsedd till de ändringsarbeten,

som erfordras för ladugårdens utvidgning med det nuvarande,

på sätt nyss nämnts, med densamma sammanbyggda stallet.

Härigenom skulle möjliggöras den av statsrevisorerna såsom önskvärd

framhållna utökningen av anstaltens kreatursbesättning. I sammanhang

därmed torde den föreslagna nya gödselstaden för ladugården böra

komma till stånd.

Vid nu nämnda byggnadsarbetens närmare utförande bör behörighänsyn

tagas till de erinringar, som i detta hänseende framställts av

tvångsuppfostringssakkunniga och byggnadsstyrelsen. Jag är med föranledande

härav ense med byggnadsstyrelsen därom, att, innan arbetena

komma till utförande, såväl ritningarna till de olika byggnaderna som

planen för deras placering bör ånyo för godkännande underställas

Kungl. Maj:ts prövning.

Sammanlagda byggnadssumman för genomförandet av de av mig''

sålunda förordade ombyggnads- och nybyggnadsarbeten beträffande anstaltens

ekonomibyggnader framgår av följande sammanställning:

ny stallbyggnad med gödselstad och planering............... kronor 97,730

nytt svinhus med gödselstad................................................. » 33,000

ny vagn- och redskapsbod...................................................... » 37,000

utökning av ladugården med nuvarande stallet............... » 10,000

ny gödselstad till ladugården ............................................... » 12,200

Summa kronor 189,930.

Den av byggnadsstyrelsen föreslagna höjningen torde,

med hänsyn bl. a. dels därtill, att en del förenklingar,

särskilt beträffande vagn- och redskapsboden, torde

utan större olägenhet kunna komma till stånd, dels

ock till beräknad hantlangningshjälp av elever, kunna

inskränkas till ...................................................................... kronor 35,070

Summa kronor 225,000.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 37

Med avseende ä siittet för anskaffandet av den sålunda erforder- [18.J

liga summan är att märka, att man, enligt upplysningar, som jag inhämtat,

torde kunna utgå ifrån, att å det reservationsanslag å 414,000

kronor, som i 1919 års tilläggsstat är uppfört till vissa byggnads- och

ändringsarbeten m. in. vid Venngarn, skall, efter det de ändamål, för

vilka anslaget avsetts, blivit tillgodosedda, uppstå en behållning på omkring

50,000 kronor. Denna behållning torde i första hand böra tagas

i anspråk för täckande av kostnaderna för de nya byggnadsarbeten, varom

nu är fråga. Medgivande härtill bör utverkas av riksdagen. Under

förutsättning att sådant medgivande lämnas skulle det nya anslag, som

erfordras, kunna begränsas till 175,000 kronor.

Med stöd av vad jag sålunda anfört tillåter jag mig hemställa,

att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att vad av det i 1919 års tilläggsstat

uppförda reservationsanslaget å 414,000 kronor

till vissa byggnads- och ändringsarbeten in. m. vid

statens uppfostringsanstalt å Venngarn kan återstå

odisponerat, efter att de ändamål, för vilka anslaget

är avsett, blivit tillgodosedda, må, i huvudsaklig överensstämmelse

med i ärendet framfört förslag, användas

till följande nybyggnads- och ändringsarbeten vid Venngarn

nämligen nybyggnad av stall och svinhus med

tillhörande gödselstäder samt av vagn- och redskapsbod

ävensom nuvarande stallets om ändring till ladugård

samt byggande av ny gödselstad för den sålunda utvidgade

ladugården,

dels ock för samma ändamål å tilläggsstat för

år 1920 bevilja ett reservationsanslag

å .................................................................. kronor 175,000.

Uppfostran åt minderåriga kvinnliga förbrytare.

5. Förstärkning av anslaget till hyresersättning m. m. för uppfostringsanstalt

för minderåriga kvinnliga förbrytare.

Under åberopande av vad jag under punkt [41] i det vid årets [19]

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

anfört får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte till hyreterföreslå

riksdagen sättning m. m.

s. 38 Kontrollera mot PDF

[19.]

för uppfostringsanstalt

för minderåriga

kvinnliga

förbrytare.

[20.]

Förstärkning

av anslaget

till bespisning

och beklädnad

m. m. åt elever

vid uppfostringsanstalt

för minderåriga

kvinnliga

förbrytare.

[21-]

Tillfällig

lönereglering

för vissa befattning

stia ■

vare.

38 Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

att till förstärkning av det å extra stat för år

1920 beviljade förslagsanslaget, högst, till hyresersättning

m. in. för uppfostringsanstalt för minderåriga

kvinnliga förbrytare å tilläggsstat för samma år bevilja

ett förslagsanslag, högst, å .................. kronor 5,800.

6. Förstärkning av anslaget till bespisning och beklädnad in. in. åt elever

vid uppfostringsanstalt för minderåriga kvinnliga förbrytare.

Under åberopande av vad jag under punkt [41] i det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementBärenden

anfört hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

till förstärkning av det å extra stat för år 1920

beviljade förslagsanslaget till bespisning och beklädnad

in. in. åt elever vid uppfostringsanstalt för minderåriga

kvinnliga förbrytare å tilläggsstat för samma år bevilja

ett förslagsanslag, högst ............ kronor 19,000.

Gl. Diverse. 1

1. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut

denna dag till vederbörande statsrådsprotokoll anfört i fråga om beredande

av tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal

inom den civila statsförvaltningen hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig

löneförbättning under år 1920 för vissa civila befattningshavare

å tilläggsstat för år 1920 under andra

huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna ett belopp

av ............................................................... kronor 469,550.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

39

2. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

samt till vikariatsersättningar in. ni. anvisade medel.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut

denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om

förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade

medel hemställer jag, att Eders Kuugl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan varda riksdagen förelagd, till förstärkning av de

till avlönande av vissa extra befattningshavare samt

till vikariatsersättningar m. in. anvisade medel å tillläggsstat

för år 1920 under andra huvudtiteln såsom

förslagsanslag beräkna ett belopp av... kronor 180,000.

3. Dyrtidstillägg.

\ id behandling av eu del utgiftsfrågor, som äro gemensamma för

flera huvudtitlar, har chefen för finansdepartementet förut i dag omnämnt,

att under instundande riksdags förlopp är att förvänta avlåtande

av särskild proposition om beredande åt befattningshavare i statens

tjänst av dyrtidstillägg under år 1920.

Med föranledande härav och då dyrtid stillägget för år 1920, vad

andra huvudtiteln angår, beräknats kräva ett belopp av omkring 4,200,000

kronor, får jag hemställa, att Eders Ivungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avvaktan å proposition angående dyrtidstillägg

under år 1920 åt befattningshavare i statens

tjänst, för sådant ändamål å tilläggsstat för år 1920

under andra huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna

ett belopp av.......................................... kronor 4,200,000.

Vid bifall till de av mig sålunda framställda förslagen skulle för

tillfredsställande av de medelsbehov, som böra under andra huvudtiteln

tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1920, erfordras ett belopp

av sammanlagt.................................................................... kronor 6,018,000.

Till jämförelse kan nämnas, att 1919 års tillläggsstat,

så vitt angår andra huvudtiteln, slutar å ett

belopp av .......

[22.]

Förstärkning

av de till avlönande

av

vissa extra

befattningshavare

samt

till vikariatsersättningar

m. m. anvisade

medel.

[23.]

Dyrtids
till/igg.

Samman
fattning.

» 8,159,700.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

Vad departementschefen uti detta ärende, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, yttrat

och hemställt täcktes Hans Maj:t Konungen gilla och

bifalla; och skulle utdrag av statsrådsprotokollet, såvitt

ärendet angick, överlämnas till finansdepartementet till

ledning vid avfattandet av Kungl. Maj:ts proposition

till riksdagen angående tilläggsstat för år 1920.

Ur protokollet:

Adil Wifvesson.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1920 års tUläggsstat. 41

Register.

A. Departementet.

r Kronor. Sida.

1. Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli..... 4,350 2

B. Lagberedningen m. m,

1. Processkommissionen...................... 20,000 2

C. Justitiekanslersämbetet.

1. Renskrivningskostnad...................... 800 3

D. Rättsskipningen.

Göta hovrätt:

1. Extra division......... 16,500 3

Personligt avlöningstillägg åt skrivbiträdet J. M. Håkansson

............................. 3

Hovrätten över Skåne och Blekinge:

2. Extra division......................... 54,000 4

Personligt avlöningstillägg till skrivbiträdet W. Berg 6

Övriga anslag:

3. Förstärkning till förslagsanslaget till bidrag till dom
sagornas

förvaltning.................... 75,000 7

4. Löneförbättring för vissa häradshövdingar m. m...... 290,000 7

5. Upphörande i viss utsträckning av den åt personer, menig
heter

och allmänna inrättningar utgående ersättning

för dem genom nya strafflagens införande frångångna

bötesandelar........................ 212,000 7

E. Fångvården.

1. Källarbyggnad och tvättstuga m. m. vid straffängelset i

Vänersborg .......................... 12,000

2. Ny köksbyggnad vid straffängelset i Gävle........ 32,000

3. Hörsal vid centralfängelset å Härianda........... 25,000

4. Upphuggning av celifönster vid centralfängelset i Växjö 16,000

Transport 757,650

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

6

QO 05 H W

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

ludra huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat.

Kronor. Sida.

Transport 757,650

F. Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.

Statens uppfostringsanstalt å Bona:

1. Gymnastikhusinredning och nattvaktsbostad........ 22,000 14

2. Ordnande av anstaltens vattenförhållanden och elektrifie
ring

.............................. 69,000 16

Statens uppfostringsanstalt vid Venngarn:

3. Omändrings- och nybyggnadsarbeten............ 120,000 23

4. Reparation och nybyggnad av ekonomibyggnader..... 175,000 31

Uppfostran åt minderåriga kvinnliga förbrytare:

5. Förstärkning av anslaget till hyra för uppfostringsanstalt

*- m. m............................. 5,800 37

6. Förstärkning till förslagsanslaget till elevernas bespisning

och beklädnad m. m..................... 19,000 38

G. Diverse,

1. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare .... 469,550 38

2. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befatt
ningshavare

samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade

medel.............................. 180,000 39

3. Dyrtidstillägg .......................... 4,200,000 39

Summa 6,018,000

Sammanfattning......................... 39

STOCKHOLM, IS AA C MARCUS’ BOKTRYCKERI.AKTIEBOLAG, 1920.

opaginerad Kontrollera mot PDF

TREDJE HUVUDTITELN

1920 ÅRS TILLÄGGSSTAT

f

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 höft. (N:r 2.)

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln: 1020 års tilläggsstat.

3

Tilläggstaten för år 1920.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockkolms slott

den 7 januari 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Herr ministern för utrikes ärendena anhöll härefter att få underställa

Kungl. Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov, som under tredje

huvudtiteln borde tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1920,

och anförde följande:

Innan jag övergår till föredragning av de särskilda medelshehov,

som torde böra täckas genom anslag å tilläggsstaten för 1920, anser jag

mig böra lämna en kort sammanfattning av vad jag förut denna dag

vid föredragning av frågorna tillhörande regleringen av riksstatens tredje

huvudtitel för 1921 anfört rörande min ståndpunkt till sakkunniges förslag,

att de av dem förordade nya poster inom den yttre representationen

måtte upptagas ej blott å 1921 års stat utan även å tilläggsstat för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

[1]

Personligt

lönetillägg

åt kamreraren

i utrikesdepartementet

G. Larson.

1920. Ifrågavarande förslag avser beskickningar i Haag, Warschau,

Bukarest och Prag, ett extra ortstillägg åt förste legationssekreteraren vid

beskickningen i Tokio och Peking för att han under ministerns vistelse i

Tokio måtte kunna tjänstgöra som chargé d’affaires i Peking, en andre

legationssekreterarebefattning vid samma beskickning, ett generalkonsulat

i Danzig och ett vicekonsulat i Minneapolis. Av samtliga ifrågavarande

poster har jag endast ansett mig böra hemställa, att vicekonsulsbefattningen

i Minneapolis uppföres å till äggsstaten för 1920. I den mån utgifter

för ett tidigare upprättande av nämnda befattningar skulle visa

sig erforderliga har jag ansett att dessa böra kunna bestridas från det

extra anslaget för tillfälliga konsulära och diplomatiska poster i utlandet.

Vad angår behovet av ökade arbetskrafter vid vissa beskickninggar

och konsulat, har detta i hög grad gjort sig gällande, och, om jag

icke finner mig böra i enlighet med sakkunnigas förslag hemställa att

medel äskas för anställande av extra kanslister ä tilläggsstaten för 1920,

är skälet uteslutande, att rekryteringen av dessa tjänstemän torde böra

ske sålunda, att vederbörande till att börja med anställas på prov och

då lämpligen avlönas från renskrivningsanslaget. Däremot är behovet

att öka anslaget till extra diplomat- och konsulsaspiranter redan från

1920 års början trängande.

De av sakkunniga jämväl för upptagande å tilläggsstaten för 1920

föreslagna extra anslagen till bidrag åt beskickningschefer och lönade konsuler

för ökade kontorskostnader, samt till extra biträden, kanslivaktmästare

och andra utgifter vid beskickningar och konsulat äro till sin

natur provisoriska, avsedda att möjliggöra övervinnandet av svårigheter,

som krigets följder bringa med sig. Skola dessa anslag medföra den

nytta med dem avsetts, torde de alltså böra äskas jämväl och framför

allt å tilläggsstaten för 1920.

A. Departementet.

1. Personligt lönetillägg åt kamreraren i utrikesdepartementet G. Larson.

Under hänvisning till vad jag under punkten 3 i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartementsärenden

anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till personligt lönetillägg åt kamreraren i utriksdepartementet

G. Larson å tilläggsstat för år 1920

anvisa ett förslagsanslag, högst, av 2,000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln: 1020 års tilläggsstat.

5

2. Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom den civila

statsförvaltningen.

Under åberopande av vad förut denna dag till statsrådsprotokollet [2]

över finansärenden anförts i fråga om beredande av tillfällig löneförbätt- Tillfällig

ring för viss personal vid statsdepartement^!!, centrala ämbetsverk, hovrätterna

och andra grenar av den civila statsförvaltningen, hemställer jag, år MM för

att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen ^fnom^len1

civila statsäd,

i avvaktan på den proposition i ämnet, som

kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig

löneförbättring under år 1920 för viss personal inom, den

civila statsförvaltningen å tilläggsstat för år 1920 under

tredje huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna ett

belopp av 7,800 kronor.

3. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar in. m.

anvisade medel.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut denna

dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om förstärkning

av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila

[3]

Förstärkning

av de

till arlö
statsförvaltningen

samt till vikariatsersättningar m. in. anvisade medel, nande av

vissa extra

befattningshavare

inom

den c vita

statsförvaltningen

samt

till vikariatsersättningar

m. tn.

anvisade

medel.

hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition i ämnet, som

kan varda riksdagen förelagd, till förstärkning under

år 1920 av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

m. m. anvisade medel å tilläggsstat

för år 1920 under tredje huvudtiteln såsom förslagsanslag

beräkna ett belopp av 4,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Tredje huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

ii. Sveriges representation i utlandet.

1. Vissa nya konsulat i utomeuropeiska länder.

[4] Under hänvisning till vad jag under punkten 13 i det vid årets

Vissa nya statsverksproposition fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartementsk°utom-

1 ärenden anfört, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

europeiska riksdagen

länder. att till höjning av det extra förslagsanslaget till

vissa nya konsulat i utomeuropeiska länder å tilläggsstat

för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, av 6,000

kronor, vilket belopp skall utgå , till avlöning av en

vicekonsul i Minneapolis.

2. Ortstillägg åt förste legationssekreterarne i Helsingfors, Kristiania och

Köpenhamn.

[5.] Under hänvisning till vad jag under punkten 9 i det vid årets

Ortstillägg statsverksproposition fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartementsHt/rrste

ärenden anfört, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

sekret er armt riKSQ3.gGD

lfon*iKri- alt till ortstillägg åt förste legationssekreterarne i

snarka och Helsingfors, Kristiania och Köpenhamn å tilläggsstat för

Köpenhamn. år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, av 6,30ö

kronor.

3. Kontorskostnadsersättningar åt vissa nya konsuler.

[6.] Under åberopande av vad jag under punkten 18 i det vid årets

Kontors- statsverksproposition fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartementskostnadser-

ärenden anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

Sättningar

åt tussa nya riKSUdgeil

konsuler. att å tilläggsstat för 1920 bevilja en ökning av

det extra förslagsanslaget, högst, till kontorskostnadsersättningar

åt vissa nya konsuler med 2,500 kronor,

vilket belopp skall utgå till det nyupprättade vicekonsulatet

i Minneapolis.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln: li)HO års tilldgysstnt.

7

4. Bidrag åt beskickiiingscln fer och lönade konsuler för ökade kontorskostnader.

Under åberopande av vad jag under punkten 19 i det vid årets [7.]

statsverksproposition fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartements- Bidrag åt

ärenden anfört, får jag hemställa, ätt Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå n^^cj-er

riksdagen och lönade

att till bidrag åt beskickning schefer och 1 (in a de !c° r

konsuler för ökade kontorskostnader å tilläggsstat för år tomkostna1920

anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor. ,ln''-

5. Extra diplomat- och konsulsaspiräntor.

Under hänvisning till vad jag under punkten 21 i det vid årets [8.]

statsverksproposition fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartements- Extra diärenden

anfört, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen nepirovter.

att å tilläggstat för 1920 bevilja en ökning av

reservationsanslaget till extra diplomat- och konsulsaspiranter

med 25,000 kronor.

fi. Höjt arvode åt vissa militär- och marinattachéer.

På tilläggsstat för år 1919 är uppfört ett förslagsanslag av 18 200 [9.]

kronor dels till förhöjning av militärattachéns i Paris arvode med 7 bl) Höjt arvode

kronor i månaden, dels ock till arvoden åt marinattachéerna i London ij^och''

samt i Paris och Haag med 300 kronor i månaden för vardera ävensom marin åttatal

reseersättningar åt sistnämnda två attachéer. Ifrågavarande anslag cieer‘

fanns även upptaget på 1918 års tilläggsstat.

Nu har statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet uti skrivelse

den 11 december 1919 till mig hemställt att föreslå sådana förmåner

för marinattachéerna i London samt i Paris och Haag, att de därutinnan

bleve likställda med militärattachéerna vid samma beskickningar.

Detta syntes statsrådet vara desto mer befogat, som militär- och marinattachéerna

hade enahanda tjänstgöringsskyldighet vid beskickningarna,

pågående hela året. Den olikhet, som nu förefunnes, och som särskilt gjort

sig kännbar för marinattachéerna under nu rådande dyrtid, komine att

bliva än mer i ögonen fallande, när i mitten av år 1920 samtliga attachéer

komme att lyda under ett och samma departement.

De i nämnda skrivelse åsyftade förmåner för militärattachén

vid beskickningen i London hava genom kungl. brev den 22 november

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

cio.]

Förstärkning

av anslaget

till

extra biträden,

kanslivaktmästare

och

avdra utgifter

vid beskickningar

och konsulat.

8 Tredje huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

1918 bestämts att utgå med 1,000 kronor i månaden från fjärde huvudtitelns

anslag till extra utgifter.

I likhet med chefen för sjöförsvarsdepartementet finner jag det

påkallat, att en förhöjning sker av de arvoden, som för närvarande utgå

till de båda marinattachéerna i Paris och Haag samt i London, högst

till de månatliga belopp, som beviljats militärattachéerna å resp. platser.

Emellertid torde härav icke föranledas någon avsevärd ökning av det

extra anslag å 18,2u0 kronor, som beviljats å tilläggsstat de bägge senaste

åren. Av det ordinarie anslaget till militär- och marinattachéer

torde nämligen för ifrågavarande ändamål böra disponeras det belopp, som

tidigare utgått såsom arvode till marinattachén i retrograd. Dessutom

synas även andra inskränkningar måhända under år 1920 kunna vidtagas

i de nuvarande marinattachéernas tjänstgöring. Och även om det

under nu rådande internationella situation givetvis är av det största intresse

för Sverige att hava marinattachéer placerade i London och Paris,

med uppgift att följa de sjömilitära problemens behandling, kan det

ifrågasättas att begränsa tjänstgöringstiden å dessa platser till en del

av året. Jag anser mig därför böra stanna vid att föreslå en förböjning

av det nuvarande anslaget med ett belopp av allenast 1,800 kronor eller

till 20,000 kronor, att äskas såsom förslagsanslag, högst, å tilläggsstat

för 1920.

På grund av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förhöjning av arvoden åt vissa militär- och

marinattachéer å tilläggsstat för 1920 anvisa ett förslagsanslag,

högst, av 20,000 kronor.

7. Förstärkning av anslaget till extra biträden, kansli vaktmästare och andra

utgifter vid beskickningar och konsulat.

Under åberopande av vad jag under punkten 24 i det vid årets

statsverkspropositon fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartementsärenden

anfört, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till förstärkning av anslaget till extra biträden,

kanslivaktmästare och andra utgifter vid beskickningar

och konsulat å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,

högst, av 40,000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln: 1020 år» tllUigg»»tat.

9

C. Internationella byråer in. in.

1. Bidrag till bestridande av kostnaderna för anordnande av interparlameutariska

unionens nittonde konferens i Stork bolin 1920.

Med bifall till därom av Eders Kungl. Maj:t i proposition nr 195 [11.]

framställt förslag, beviljade 1913 års lagtima riksdag under förutsättning Anordnande

att det bleve bestämt, att den 19:de iuterparlamentariska konferensen

skulle hållas i Stockholm år 1914, på extra stat för samma år ett anslag riska unioav

30,000 kronor såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för kon- nors konfe
„

, o,, , ,„ i.. i rens i/Stock
terensens

hållande därstädes. holm lutt).

Omständigheterna hava väl hittills lagt hinder i vägen för avhållande

av den interparlamentariska unionens nittonde konferens, men goda

utsikter torde finnas, att konferensen skall kunna äga rum under innevarande

år.

Under sådana förhållanden och då riksdagens interparlamentariska

grupp funnit sig böra vidbliva den tidigare utfärdade inbjudan att förlägga

ifrågavarande konferens till Stockholm, hava beräkningar blivit

verkställda i syfte att utröna de sannolika kostnader, som ett anordnande

av konferensen i nämnda stad numera kunde antagas medföra.

Rörande angelägenheten av att konferensen kommer till stånd i

Stockholm och frågan om de härför erforderliga medlen, har nu styrelsen

för riksdagens interparlamentariska grupp i underdånig skrivelse den

21 november 1919 anfört följande:

»När den interparlamentariska unionens råd i början av nästlidna Styrelsen

oktober i Geneve sammanträdde för första gången sedan år 1914 för att {ågen^inåterknyta

förbindelserna mellan unionens grupper, beslöt rådet att antaga terparl.

den svenska gruppens inbjudan att hålla nästa interparlamentariska kon- 9ruppferens

i Stockholm. Oaktat de avsevärda utgifter och organisationsarbeten,

som ovillkorligen äro förenade med ett möte av ifrågavarande slag,

har den svenska gruppens styrelse ansett sig av flera skäl icke kunna

underlåta att, under förutsättning att nödiga medel stå att erhålla, vidbliva

den år 1913 utfärdade inbjudningen att förlägga den nittonde

konferensen till Sverige. Genom krigsutbrottet hade denna konferens,

utsatt till augusti 1914, blivit uppskjuten.

Det syntes det interparlamentariska rådet vara det enda riktiga,

att den första konferensen efter världskriget anordnades i ett neutralt

Bihang till riksdagens protokoll 1020. 1 sand. 2 höft. (N:r 2.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Tredje huvudtiteln: 1920 års tilluggsstat.

[11.] land. Redan av den anledningen förföll tanken att låta den sammanträda

i vare sig Amerikas förenta stater eller Canada, vilka båda länder

dock på sin tid anslagit betydande belopp för ändamålet. Det har också

försports en allmän önskan bland de olika gruppernas medlemmar att

man skulle fullfölja den ursprungliga planen och hålla den nittonde konferensen

i Stockholm.

För sin del vill styrelsen — i övrigt hänvisande till motiveringen

i sin skrivelse till regeringen den 1 april 1913, återgiven i proposition

nr 195 samma år — också understryka den stora betydelsen under nuvarande

förhållanden av att den interparlamentariska unionens första

konferens efter kriget hålles i vårt land.

Representanter för alla civiliserade nationers parlament hava som

bekant förut brukat årligen mötas till sådana konferenser. Under de

senaste sex åren hava dessa interparlamentariska möten omöjliggjorts av

världskriget, som försatt de flesta europeiska ävensom vissa utomeuropeiska

folk i blodig fejd mot varandra samt förgiftat deras sinnen med

ett hat och en bitterhet, som man förut knappt kunnat tänka sig

möjliga. Nu, när äntligen fredliga förhållanden återinträtt, är det högeligen

angeläget att också den kvardröjande fientliga stämningen övervinnes

och utrotas. En försoning måste snarast möjligen komma till

stånd, om icke eu svårbotlig skada skall tillfogas den civiliserade världen

och om nationernas förbund skall kunna bliva en levande verklighet.

Det första mötet av ifrågavarande slag i Stockholm blir början till ett

försoningsverk; det är för oss en hög uppgift och en stor ära att kunna

bidraga till detta fredsverk genom att i vår huvudstad för första gången

efter världskriget sammanföra de stridande.

Även ur rent praktiskt politiska synpunkter bör ett sådant internationellt

fredsmöte i vårt land icke underskattas. Den uttryckta allmänna

önskan från främmande nationers representanter att hit förlägga sin

första sammankomst efter kriget innebär ett .erkännande av Sveriges

ärliga bemödanden att under de stora svårigheter som kriget medfört

iakttaga sträng neutralitet och stämmer väl med Sveriges traditioner på

den internationella rättens område.

Säkerligen kommer den interparlamentariska unionen hädanefter

att spela en helt annan och större politisk roll än den hittills gjort. På

ledande håll har redan den tanken framkastats och med intresse omfattats,

att nämnda sammanslutning skulle komma att bliva folkrepresentationen

inom nationernas förbund och sålunda få eu betydelsefull uppgift

att fylla vid sidan av den representation för regeringarna, som nationernas

förbunds delegeradeförsamling utgör. Även om denna unionens ställ
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln: 10.20 ars tUl/Ujf/sstat.

11

ning ännu icke blivit organisatoriskt fastställd eller erkänd, kommer den [11.]

dock redan vid konferensen i Stockholm att taga sig uttryck i verkligheten.

Att uppgöra någon ens tillnärmelsevis tillförlitlig kostnadsberäkning

för konferensen möter givetvis ej ringa svårigheter, beroende därpå att

såväl tiden för mötets varaktighet som antalet deltagare och andra faktorer

ännu äro obestämda. För nyssnämnda, till år 1914 planerade

konferens i Stockholm räknades i förstone med en budget av 30,000

kronor, snart nog höjd till 40,000 och därefter till 43,000 kronor; det

dröjde dock ej länge förrän det för organisationskommittén blev tydligt

att även denna senast angivna siffra skulle komma att väsentligen överskridas.

Enär konferensen blev inställd först kort tid innan den skulle

taga sin början, hade en avsevärd del av det för ändamålet redan beviljade,

till 30,000 kronor uppgående, statsanslaget åtgått till de i det

allra närmaste avslutade förarbetena. För att i sin mån söka tillvarataga

resultaten av dessa förarbeten publicerade gruppens styrelse en handbok,

innehållande bland annat det föredrag om justitieombudsmannainstitutionen

såsom eventuell förebild för en motsvarande internationell institution,

vilket numera statsrådet Löfgren ämnat hålla vid konferensen såsom den

svenska gruppens särskilda bidrag till förhandlingarna.

Allt detta gör att av statsanslaget återstå endast 5,000 kronor. A

andra sidan kunna, på grund av de fullständigt ändrade förhållandena,

för konferensen iordningsställda cirkulär och övriga trycksaker icke vidare

komma till användning; densamma måste organiseras helt och hållet

på nytt.

Program för den blivande konferensen har ännu icke fastställts av

den interparlamentariska unionens råd, men inom rådet har den bestämda

meningen uttalats, att vissa inskränkningar skulle göras mot vad som

vid föregående liknande möten varit vanligt. Sålunda skulle medlemstalet

begränsas till ett visst antal delegerade från varje grupp. Det

totala antalet deltagande har styrelsen därför ansett sig nu kunna beräkna

till 400 å 500 i stället för 600 år 1914. Icke desto mindre måste

på grund av penningvärdets fall och den därav vållade stegringen i alla

sådana utgifter, som föranledas av konferensen, såsom tryckningskostnader,

ersättningar till personal och representationskostnader, budgeten

föi denna konferens beräknas till flera gånger högre belopp än år 1914.

Även med iakttagande av den största möjliga sparsamhet och förenkling

av programmet samt med hänsyn tagen till inskränkningen i deltagarantalet

måste man på grund av vunnen erfarenhet beräkna, att

utgifterna för ett möte av den omfattning, varom det dock här är

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Tredje huvudtiteln: 1920 års tillaga sstat.

[11.] fråga, ej kunna med nu rådande penningvärde sättas lägre än till 120,000

kronor, på sätt närmare framgår av de i bilaga 2 återgivna approximativa

kalkyler. Flera poster äro helt och hållet eller till stor del oberoende

av huruvida deltagarantalet blir mindre än år 1914. Så är fallet

med de första fyra posterna samt i viss mån med den sjunde. Tryckningskostnader

och papperspris hava sedan år 1914 ökats med omkring 200 %,

det vill säga de böra i kalkylerna upptagas med tre gånger det belopp,

vartill de vid föregående tillfälle kunde beräknas uppgå. Denna post är

den näst största, och dess jämte övriga liknande posters storlek är betingad

ej minst därav att såväl engelska som franska och tyska språken

måste användas vid konferensens förhandlingar och i dess publikationer.

Ett nedbringande av utgifterna för konferensen skulle kunna tänkas,

endast om representationskostnaderna helt och hållet kunde strykas

och man begränsade sig till vad som kan anses vara att hänföra till

egentliga byrå- och organisationsutgifter. Den svenska gruppens styrelse

kan dock icke ifrågasätta detta såsom i förevarande fall möjligt eller

lämpligt. Vid de föregående konferenserna har i ett stort antal av

Europas huvudstäder (ävensom i S:t Louis) visats den mest storartade

gästfrihet. Även om styrelsen i likhet med det interparlamentariska rådet

anser att för framtiden de interparlamentariska konferenserna böra i

högre grad än vid de sista konferenserna måhända varit fallet tillmäta

mera tid åt de allvarliga förhandlingarna och inskränka de sällskapliga

samkvämen och mottagningsfesterna, kunna dessa dock icke helt och

hållet utgå ur programmet. De bekantskaper, som knytas och de tankeutbyten

under obundna former, som dessa samkväm bereda tillfällen till,

sakna säkerligen ej sitt praktiska värde. Att vid den blivande konferensen

i Stockholm för första gången utesluta eller i allt för hög grad

inskränka de sällskapliga sammankomster, som bruka åtfölja internationella

konferenser, synes styrelsen icke lämpligt och föga överensstämmande

med den av gammalt kända svenska gästfriheten. Såsom de

tänkts i den preliminära planen för den blivande Stoekholmskonferensen,

skulle de i varje fall gestalta sig mycket blygsammare än exempelvis

vid konferenserna i Kristiania, Bryssel och Haag.

Under nu angivna förutsättningar skulle — efter avdrag av de

5,000 kronor, som återstå av anslaget till 1914 års konferens — ett statsanslag

av 115,000 kronor för 1920 års konferens vara erforderligt.»

Enligt de i skrivelsen omförmälda approximativa kalkylerna skulle

de oundgängliga utgifterna för den interparlamentariska unionens nittonde

konferens i Stockholm innevarande år komma att fördela sig på ungefär

följande sätt:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln: 1020 ars tillsy gästa t.

13

Sammandragsprotokoll övor konferensförhandlingarna . . . kr.

Övriga trycksaker, [tost- och telegnunporton in. in.....»

Byråkostnader och översättningar............*

Stenografering och tolkning av förhandlingarna......»

Nödvändiga representationskostnader (icke fullt fördubblade

mot 1914 års beräkningar)............*

Mötesmärken.....................*

Lokal..............'' • • • .......*

Oförutsett och diverse (omkring 10 % å föregående) .... »

Summa kronor

4.500

30.000

20.000

15.000

35.000

2,000

3.500

10.000

120,000

[11.]

På grund av vad styrelsen för riksdagens interparlamentariska

grupp i ovan återgivna delar av sin skrivelse anfört, hemställde styrelsen,

det Eders Kung!. Maj:t täcktes å 1920 års tilläggsstat begära ett

anslag av 115,000 kronor såsom bidrag till kostnaderna för anordnande

år 1920 av ifrågavarande konferens i Stockholm.

På grund av vad styrelsen för riksdagens interparlamentariska 4^j>artegrupp

andragit i frågan, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte chefen.

föreslå riksdagen

att under förutsättning, att den interparlamentariska

unionens nittonde konferens kominer att hållas

i Stockholm år 1920, såsom bidrag till bestridande av

kostnaderna för konferensens anordnande därstädes på

tilläggsstat för samma år bevilja ett förslagsanslag,

högst, av 115,000 kronor.

2. Bidrag till svenska röda korsets utländska hjälpverksamhet.

I skrivelse till Eders Kungl. Maj:t den 6 sistlidne november har [12.]

överstyrelsen för svenska röda korset bland annat hemställt, att 1,000,000

kronor emot redovisningsskyldighet måtte ställas till förfogande för dess korsets ututländska

hjälpverksamhet under villkor att den allmänna planen för ländska

O A. X hlfLl

statsmedlens användande skulle underställas Eders Kungl. Maj:ts prov- samhet.

ning och mot skyldighet att ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter,

Eders Kungl. Maj:t funne för gott att utfärda.

Då jag ej kan finna annat, än att starka humanitära skäl tala för

att Sverige bör i sin mån söka lindra nöden bland de av kriget svårast

hemsökta folk, som äro åtkomliga för hjälp, finner jag röda korsets framställning

synnerligen behjärtansvärd. Röda korsets verksamhet har redan

förut vunnit understöd från riksdagens sida, och då de föreslagna vill
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Tredje huvudtiteln: 19X0 ärs tillf ig g sstat.

[12] koren för rätten att förfoga över eventuellt beviljade medel synas mig

betryggande, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

i avvaktan på den proposition, som kan

komma att avlåtas angående beviljande av bidrag till

svenska röda korsets utländska hjälpverksamhet, för ändamålet

å tilläggsstat för 1920 såsom förslagsanslag,

högst, beräkna ett belopp av 1,000,000 kronor.

D. Diverse.

1. Ersättningar för kursförluster Åt befattningshavare inom

den yttre representationen.

[13] I frågan om beredande av gottgörelse för kursförluster hava sakErsätt-

kunniga anfört följande:

nikursf(h-är *1 propositionen till 1915 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t riksda
luster

åt be-gen medgiva, att de diplomatiska och konsulära tjänstemän i utlandet —

liavare''ino''mme(^ undantag av beskickningscheferna — vilkas löneförmåner överföras

den yttre re-till främmande myntslag, och vilka därvid lidit förlust genom den till

Ptionen'' följd av rådande förhållanden förorsakade kursskillnaden, måtte på vissa

härmare angivna villkor åtnjuta ersättning för sålunda uppkommen löneminskning.

Ifrågavarande proposition blev av riksdagen bifallen.

Vad angår de villkor, som borde vara förutsättning för ersättningens

utgående, gingo dessa ut på, att de särskilda tjänstemännen

skulle hava att till utrikesdepartementet inlämna så långt möjligt styrkta

uppgifter å de av dem lidna kursförluster, detta för att undvika att vid

beräkningen upptoges den del av löneförmånerna, som eventuellt disponerades

här i Sverige och å vilken kursförlust alltså icke gjorts. Ersättning

föreslogs skola beräknas från och med september månad 1914 och

utbetalas så länge på grund av det pågående världskriget månadsmedelkurserna

enligt riksbankens noteringar äro högre än medelkurserna för

september 1914 eller uppgå till samma belopp som dessa kurser. Ersättningens

storlek skulle bestämmas till skillnaden mellan medelkursen för

år 1913 och den medelkurs, som gällt för visst kvartal. Utbetalningen

av ersättningarna borde ske kvartalsvis i efterskott.

Vid tillerkännandet av ersättningar till tjänstemän i sådana länder,

vilkas myntslag icke av riksbanken officiellt noteras, utan beträffande

vilka myntslag omsättningen sker över pund sterling eller francs, skulle

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Tredje huvudtiteln: 1U20 års tilUlyysstat.

hänsyn tagas till den ytterligare kursförlust eller eventuellt kursvinst,

som för bemälde tjänsteman kan uppstå vid omsättningen till landets

mynt av det till pund sterling eller francs överförda beloppet.

Ersättningarna i fråga skulle bestridas från tredje huvudtitelns

besparingar.

Som bekant ändrade sig under krigets lopp den svenska valutans

ställning sålunda, att det långt övervägande antalet tjänstemän i utlandet

kom att åtnjuta kursvinst i stället för kursförlust vid lönernas

utbetalning i främmande mynt. De ersättningar, som utbetalats, hava

likvisst uppgått till sammanlagt kronor 20,430: 22.

De ytterligare anspråk, som förefinnas, men ej ännu av särskild

anledning inkommit till departementet, kunna ej av tillgängliga besparingar

bestridas.

Ehuru freden icke ratificerats av vederbörande makter, torde dess

snara ikraftträdande vara att emotse, och därmed upphör den genom

1015 års riksdagsbeslut uppkomna rätten för vissa diplomatiska och

konsulära tjänstemän att erhålla ersättning för kursförluster. Det synes

därföre nödvändigt att till prövning upptaga frågan, huruvida, i vilken

omfattning och intill vilken tidpunkt dylik ersättning allt fortfarande

bör utgå.

Vad den första synpunkten på frågan beträffar, torde böra erinras

därom, att. de tjänstemän, till vilka riksdagens ovannämnda beslut hänför

sig, fått sina löner bestämda med hänsyn till relativt normala penningkurser

och levnadskostnader, som voro oerhört mycket lägre än de

nuvarande. Under krigets gång steg den svenska valutan-relativt hastigt

till en nivå, som var högre än flertalet utländska valutor, och den kursvinst,

som härigenom bereddes flertalet av våra utomlands anställda

tjänstemän, tjänade att helt eller åtminstone delvis utjämna dyrheten.

Förhållandena hava emellertid, sedan freden i Versailles undertecknades,

undergått en märkbar föiändring. Dollarn står för närvarande betydligt

högre än den svenska kronan. Detsamma gäller holländska gulden och

schweiziska francs, och det är kanske endast en tidsfråga, när även pund

sterling överskridit den enligt ovan anförda grunder beräknade parikursen.

Dyrheten drabbar då i sin fulla utsträckning flertalet av våra diplomatiska

och konsulära tjänstemän.

Väl hava kommitterade föreslagit, att dessa skola komma i åtnjutande

av ett dyrtidstillägg, vilket, på grund av de särskilda förhållanden,

som varit bestämmande vid tillmätandet av deras löner, skulle utgå på

en större del av de månatliga inkomsterna än fallet är för de svenska

lönetagarna enligt nu gällande bestämmelser, men utgångspunkten har

[13.]

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Tredje huvudtiteln: 1920 urs tilluggsstat.

[13.] därvid givetvis varit, att de enligt gällande stat utgående löneförmånerna

icke skulle avkortas genom kursförlust. Dyrtidstiiläggen kunde eljest

bliva fullständigt illusoriska. Anmärkas bör i detta sammanhang, att,

såvitt kommitterade kunnat utröna, främmande makter såsom exempelvis

Danmark och Norge tillerkänna sina diplomater och konsuler full ersättning

för kursförlust, samtidigt som de låta dem behålla kursvinst, vilken,

då lönerna äro fastställda i kronor, givetvis ej kan fråndragas. Kommitterade

hava däremot i sitt förslag till beräknande av dyrtidstillägg,

vad detta beträffar, tagit hänsyn till kursvinsten, så att dyrtidstillägget

minskas i förhållande till denna.

Av det anförda framgår, att kommitterade hålla för rättvist, att

ersättning för kursförlust åt diplomatiska och konsulära tjänstemän i utlandet

allt fortfarande bör utgå. De anse jämväl att beskiekningscheferna,

som hittills undantagits från rätten därtill, från och med 1920 års

ingång därav skola komma i åtnjutande. Ovannämnda undantagsställning

motiverades i den kungl. propositionen därmed, att av dessas ortstiliägg

en del vore avsedd för bestridande av representationskostnader,

vilka under kriget icke i samma mån som under normala förhållanden

förekommo. Detta skäl har givetvis nu, sedan krigstillståndet upphört,

förlorat sin giltighet. Kommitterade hava på annat ställe ansett sig

böra framhålla, att just under nu inträdda förhållanden ett återupptagande

av representationen måste tillerkännas en betydelse, som icke bör

underskattas.

Då kommitterade i sitt betänkande den 1 februari 1919 och i sitt

nu föreliggande yttrande utarbetat förslag till löner för nya diplomatiska

och konsulära tjänstemän, hava de, såsom även uttryckligen framhållits,

till följd av de exceptionella förhållandena icke kunnat grunda förslagen

på utredningar rörande de på ort och ställe för närvarande rådande levnadskostnader

utan mast låta sig nöjas med att avväga lönerna i förhållande

till förut fastställda löner å ungefärligen likartade platser. Detta

tillvägagångssätt medför, att jämväl de tjänstemän, som förordnats att

upprätthålla dessa nyupprättade befattningar, böra komma i åtnjutande

av ersättning för kursförlust efter enahanda grunder som innehavare av

äldre befattningar. Slutligen torde jämväl de befattningshavare, som

åtnjuta arvoden, fastställda antingen av Kungl. Maj:t eller av ministern

för utrikes ärendena, böra tillerkännas samma förmån.

Vad angår beräknandet av eventuell kursförlust för befattningshavare

i nytillblivna stater med nytt myntsystem synes det kommitterade

böra ankomma på Kungl. Maj:ts prövning att avgöra, huru i det enskilda

fallet må förfaras.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln: 1020 års tillägg sstat. 17

Givetvis är det icke möjligt att med anspråk på tillförlitlighet be- [13.]

räkna det belopp, vartill ersättningarna under 1920 och 1921 skulle belöpa

sig, men det approximativa överslag, kommitterade låtit utarbeta,

ger vid handen, att ett förslagsanslag, vilket är deri enda form, varunder

ifrågavarande medel torde kunna beviljas, icke behövde sättas högre

än till 80,000 kronor.

På grund av det sålunda anförda anse sig kommitterade böra föreslå,

att i statsverkspropositionen till 1920 års riksdag måtte äskas ett

extra förslagsanslag på tilläggsstat för 1920 och på 1921 års stat, vilket

lämpligen kunde benämnas: Ersättningar för kursförluster åt befattningshavare

inom den yttre representationen och beräknas till ett belopp av

80,000 kronor.»

På sätt de sakkunniga anfört, hava statsmakterna redan godtagit Departesåsom

allmän princip att ersättning bör beredas åt de tjänstemän inomw,eil

utrikesrepresentationen, vilka i följd av rådande kursskillnad lida förlust,

då dem tillkommande avlöningsförmåner överföras till främmande

myntslag.

Vad tillämpningen av nämnda princip angår, anser jag mig emellertid

böra erinra om följande.

Genom kungl. beslut den 11 februari 1916 fastställdes, att till följd

av de förändringar i kursförhållandena mellan svenskt mynt och de utländska

myntslagen, vilka sedan våren 1915 ägt rum, och varigenom de

förluster, som förut tillskyndats vissa diplomatiska och konsulära tjänstemän,

i väsentlig grad minskats eller helt motvägdes på grund av sedan

uppkommen kursvinst, skulle med den vidare handläggningen av riksdagens

skrivelse i här omhandlade ämne av den 20 maj 1915 tillsvidare anstå.

Då de kursförluster, generalkonsuln och kanslisten i Shanghai fått

vidkännas, i förhållande till deras löneförmåner varit synnerligen avsevärda,

har Eders Kungl. Maj:t likväl funnit skäl att för deras vidkommande

medgiva undantag från nämnda regel och låtit utanordna ersättningar

för kursförluster, dock icke till hela det belopp, varför ersättning

begärts. Vid den underdåniga föredragning den 28 sistlidne november,

då dylik ersättning sista gången beviljades, anförde jag, att tredje huvudtitelns

besparingar under de senare åren varit och fortfarande äro så

strängt anlitade, att jag icke ansåge mig kunna tillstyrka Eders Kungl.

Maj:t att därifrån ersätta ytterligare kursförluster. I den till grund för

riksdagens beslut liggande propositionen den 10 april 1915, i vilken

föreslogs, att ersättningen för kursförluster till diplomatiska och konsulära

tjänstemän skulle utgå av tredje huvudtitelns besparingar, an
Bihang

till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Tredje huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[13.] togs, att de sammanlagda ersättningsbeloppen icke skulle för ett år

överstiga 19,000 kronor, och mer än ungefär detta belopp torde icke

vara tillrådligt att för ändamålet under år 1919 disponera. I den mån

ytterligare framställningar om ersättning för kursförluster inkomme eller

kunde antagas vara att förvänta från utomlands anställda tjänstemän,

av beskaffenhet att på grund såväl av riksdagens ovannämnda beslut

som ock av billighetsskäl efter vederbörlig prövning böra vinna avseende,

vore min avsikt att hemställa hos Eders Kungl. Maj:t att i proposition

till riksdagen föreslå anvisandet av medel för ändamålet på tilläggsstat

för år 1920.

Såsom jag redan meddelat, hava sakkunniga föreslagit, att till ersättningen

för kursförluster åt befattningshavare inom den yttre representationen

måtte äskas ett extra förslagsanslag såväl på tilläggsstat för

1920 som på 1921 års stat. Jag har icke ansett nödvändigt att följa

förslaget i sistnämnda avseende, enär en utväg torde finnas att för framtiden

i stort sett undvika kursförluster vid utbetalandet av löneförmånerna

åt tjänstemännen i utlandet, nämligen att genom riksbankens försorg

översända beloppen i guld till bank i utlandet, som därefter remitterar

desamma till tjänstemännen i landets mynt och efter parikurs.

Detta förfaringssätt, som under krigstiden icke varit möjligt, bör även

komma till användning under innevarande år, vadan mera omfattande

kursförluster framdeles torde kunna undvikas. Emellertid kvarstå de

anspråk på ersättning för dylika förluster, som uppkommit under kriget,

och som, enligt vad jag i det föregående framhållit, icke kunna gäldas

från tredje huvudtitelns besparingar. Fall torde jämväl kunna tänkas,

då det kunde visa sig praktiskt omöjligt att använda nämnda utväg. För

att kunna tillmötesgå redan förefintliga anspråk och hava möjlighet att

i nämnda undantagsfall skydda befattningshavarna från kursförluster

under 1920, torde emellertid ett extra förslagsanslag å till äggsstaten för

1920 bliva nödvändigt. Några mera ingående beräkningar rörande det

belopp, vartill anslaget bör sättas, kan jag på grund av frågans natur

icke framlägga, men av det anförda torde framgå, att det icke gäller

mera avsevärda belopp. Den överslagsberäkning, som verkställts, giver

vid handen att ett belopp av ungefär 50,000 kronor borde visa sig tillräckligt.

Jag anser mig vidare böra framhålla, att i de av mig såsom

möjliga betecknade fall, då översändande av avlöningsförmånerna i guld

kan visa sig outförbar^ kursförlust rättvisligen torde — givetvis efter

Eders Kungl. Maj:ts prövning i det särskilda fallet och efter hittills

gällande av riksdagen gillade grunder — böra få ersättas samtliga befattningshavare

inom den yttre representationen, alltså även beskicknings
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln: 1020 urs tillägg sstat.

19

cheferna. De av sakkunniga härför anförda skäl synas mig riktiga. Med [13.]

stöd av vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till ersättningar för kursförluster åt befattningshavare

inom den yttre representationen å tilläggst tat för

år 1920 anvisa ett förslagsanslag av 50,000 kronor.

2. Dyrtidstillägg.

Under åberopande av vad förut denna dag till statsrådsprotokollet

över finansärenden anförts i fråga om behovet av anslag å 1920 års tillläggsstat

för täckande av kostnader för dyrtidstillägg under samma år

åt befattningshavare i statens tjänst, • hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition i ämnet, som

kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader

för dyrtidstillägg under år 1920 åt befattningshavare i

utrikesdepartementet samt vid beskickningar och konsulat

å tilläggsstat för år 1920 såsom förslagsanslag beräkna

ett belopp av 900,000 kronor.

3. Inköp av fastighet för kanslilokaler vid beskickningen i Paris.

Vid föredragning inför Eders Kungl. Maj:t den 12 sistlidna december

angående inköp av en tomt, belägen invid kronans fastighet i

Paris, anförde jag bl. a. följande:

»Det under årens lopp ökade arbetet vid beskickningen i Paris har [15.]

medfört, att dåvarande kanslilokaler, ursprungligen bestående av tre rum, inköp av

blivit otillräckliga för sitt ändamål. Personalen, vilken förr endast ut- f^kavlugjordes

av en legationssekreterare, en militärattaché och en kanslist samt lokaler vid

i regel men ej alltid därjämte av en attaché, har under de sista åren

undan för undan ökats och räknar för närvarande, förutom de ovannämnda,

två andra legationssekreterare, eu marinattaché, ett handelsråd,

en socialattaché samt ett skrivbiträde. Förhållandena äro numera sådana,

att bristen på tillräckliga lokaler i hög grad försvårar arbetets gång och

allmänhetens betjänande. Väl torde kunna göras gällande att arbetet

vid beskickningen i Paris, sedan mera normala förhållanden inträtt, än

[14.]

Dyrlids
hllägg.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Tredje huvudtiteln: 1920 är» tillägg »stat.

de, som kriget fört med sig, skall något avtaga, men en avsevärd ökning

av kanslilokalerna måste under alla omständigheter betecknas såsom nödvändig.

Chefen för byggnadsstyrelsen, som förliden sommar undersökt

förhållandena, har vitsordat behovet av ökat kansliutrymme samt funnit

det omöjligt att tillgodose dessa behov inom beskickningshuset. Förslag

ätt lösa lokalfrågan hava därför varit uppe. Särskilt hava, ehuru hittills

förgäves, försök gjorts att för beskickningens räkning förhyra bottenvåningen

i ett närbeläget hus.

Enligt från ministern i Paris nyligen ingånget meddelande erbjuder

sig för närvarande ett tillfälle att på ett varaktigt sätt avlägsna ovan

anförda olägenheter, nämligen genom köp av ett stycke av den beskickningen

angränsande tomten vid rue Bassano, jämte därå belägen mindre

byggnad.

Detta förslag har underställts chefen för byggnadsstyrelsen, vilken

vid besök i Paris haft tillfälle att undersöka ej blott förslagets praktiska

fördelar utan jämväl kostnadsfrågan.»

Efter en redogörelse för innehållet i ett av chefen för byggnadsstyrelsen

gjort uttalande i ämnet, däri tillstyrkes ett av ministern i

Paris framlagt förslag att bjuda intill visst belopp för ifrågavarande

tomt med byggnad, framhöll jag, att frågan måste underställas riksdagens

prövning, men att beslut om inköp av fastigheten icke kunde uppskjutas

till dess riksdagen sammanträdde.

På därom av mig gjord hemställan täcktes Eders Kungl. Maj:t

dels besluta att hos riksdagen göra framställning om uppförande på

1920 års tilläggsstat av erforderligt anslag för inköp av fastighet för utvidgande

av beskickningens i Paris kanslilokal, dels ock bemyndiga

ministern i Paris att på visst villkor upprätta kontrakt om inköp för

statens räkning av ifrågavarande tomt med därå belägna byggnad, dock

under förbehåll av riksdagens medgivande till inköpet.

Då underhandlingarna om fastighetsköpet för närvarande pågå,

kan köpesumman ej nu fixeras. Utöver det belopp, som densamma kommer

att utgöra, torde emellertid, enligt vad chefen för byggnadsstyrelsen

upplyst, erfordras medel för iordningsställande av berörda byggnad och

anordnande av förbindelse med beskickningens hittillsvarande kanslilokaler.

I anslutning till vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att

Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avvaktan på den proposition, som kan

komma att avlåtas angående inköp av fastighet för

kanslilokaler vid beskickningen i Paris, å tilläggsstat för

s. 21 Kontrollera mot PDF

Tredje hnvndtiteln: 1920 års tillägasstat. 21

år 1920 såsom reservationsanslag beräkna ett belopp [15.]

av 90,000 kronor.

4. Utgifter i samband med fastighetsbyte med danska staten i syfte att

bereda lokaler för svenska beskickningen och svenska konsulatet, i

Köpenhamn.

Med bifall till av Eders Kungl. Maj:t i proposition nr 17 till 1919 [16.]

års urtima riksdag framställt förslag, medgav riksdagen verkställande Utgifter i

av visst fastighetsbyte med danska staten i syfte att bereda lokaler för wfrfaxUgsvenska

beskickningen och svenska konsulatet i Köpenhamn. ed danska

Sedan danska staten av vissa anledningar önskat en ändring avme8tnt"n i

den preliminära överenskommelse, som träffats om byte, har jag i tanke^ *y£te ntt^

att föreslå Eders Kungl. Maj:t, att i särskild proposition till riksdageney“r °.e%.

göra framställning om lämnande från svensk sida av annat bytesobjekt iskabnkickStockholm

än den förutsatta tomten å Fredrikshovsområdet, nämligen en svenska kontomt

intill Göta livgardes kasernetablissement. Bytesobjektet i Köpen-suiat< t i Köhamn

kvarstår oförändrat. Såsom angavs redan i den till 1919 års ur- Peniam''11- tima riksdag avlåtna proposition i ämnet erfordras för den danska fastighetens

iordningställande till sitt avsedda ändamål enligt byggnadsstyrelsens

beräkning ett belopp av c:a 521,520 kronor. Härför stå emellertid

c:a 170,000 kronor till förfogande, som erhållas genom försäljning av en

obehövlig del av den danska fastigheten. Det återstår alltså ett belopp

av c:a 351,520 kronor, som av anslagsmedel skulle ställas till Kungl. Maj:ts

förfogande för de nödiga arbetenas utförande.

Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avvaktan på den proposition, som kan komma

att avlåtas angående bland annat utgifter i samband med

fastighetsbyte med danska staten i syfte att bereda lokaler

för svenska beskickningen och svenska konsulatet i

Köpenhamn, för ändamålet å tilläggsstat för 1920 såsom

reservationsanslag beräkna ett belopp av 351,600 kronor.

Summan av de utav mig å tilläggsstaten för år 1920 under tredje

huvudtiteln tillstyrkta anslag uppgår till 2,640,200 kronor.

Statsrådets övriga ledamöter biträdde vad herr ministern för utrikes

ärendena sålunda hemställt;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

och behagade Hans Maj:t Konungen härtill

lämna bifall samt föreskriva, att avskrift av detta protokoll

skulle till finansdepartementet överlämnas för att

tjäna till ledning vid avfattandet av Kungl. Maj:ts

proposition till riksdagen angående tilläggsstat för år

1920.

Ur protokollet:

David Montgomery.

opaginerad Kontrollera mot PDF

25

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Tllläggsstat för år 1920.

Tredje huvudtiteln.

Extra anslag

Sid.

Kronor

A. Departementet.

i.

Personligt lönetillägg åt kamreraren i utrikesdepartementet G.

Larsson.......

2,000

4

2.

Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom

den civila statsförvaltningen ...

7,800*

5

3.

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

in. m. anvisade medel........

4,000*

5

B. Sveriges representation i utlandet.

!•

Vissa nya konsulat i utomeuropeiska länder...

6,000

6

2.

Ortstillägg åt förste legationssekreterarne i Helsingfors, Kristiania

och Köpenhamn .........

6,300

2.500

b

3.

Kontorskostnadsersättningar åt vissa nya konsuler

6

4.

Bidrag åt beskickningschefer och lönade konsuler för ökade kon-

torsknstnader............

20,000

25,000

(

5.

Extra diplomat- och konsulsaspiranter ............

7

6.

Höjt arvode åt vissa militär- och marinattachéer

20,000

7.

Förstärkning av anslaget till extra biträden, kanslivaktmästare och

8

andra utgifter vid beskickningar och konsulat

40,000

C. Internationella byråer m. m.

1.

Bidrag till bestridande av kostnaderna för anordnande av inter-

parlamentariska unionens nittonde konferens i Stockholm 1920

115,000

9

2.

Bidrag till svenska röda korsets utländska hjälpverksamhet .. ..

1,000,000*

13

* Beräknat belopp.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Extra anslag

Sid.

D. Diverse.

Kronor

1.

Ersättningar för kursförluster åt befattningshavare inom den yttre

representationen .........................................................

50,000

14

i 2‘

Dyrtidstillägg ...................................................

900,000*

19

3.

Inköp av fastighet för kanslilokaler vid beskickningen i Paris ...

90,000*

19

4.

Utgifter för beredande av lokaler för svenska beskickningen och

svenska konsulatet i Köpenhamn ....................................

351,600*

21

* Beräknat belopp.

Stockholm 1920. Ktmgl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt k Söner.

196317.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. i

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

A. Avlöning, rekrytering, resekostnader in. m...................2

1. Tillfällig lönereglering för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom den civila

statsförvaltningen..............................2

2. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila

statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel.....3

B. Undervisning, understöd, expenser m. m.....................3

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till undervisnings- och gymnastik
materiel

samt undervisningsanstalter och utbildhingskurser.........i 3

2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier, expenser, bränsle,

lyse ni. m.......... 11

3. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier m. m. vid trupp
förbanden

..................................20

C. Förplägnad, intendenturmateriel, remontering, övningar m. m.........22

1. Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till mathållning............22

2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till munderingsutrustning.....25

Ifrågasatt förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kasernutredhing, inten
denturfordon

m. m..............................27

3. Inventarier i nya kasernetablissemang......................29

4. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning

och tvätt vid truppförbanden.........................30

5/ Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till remontering..........32

Ö. Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till furagering...........^41

7. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till truppförbandens övliingar ... 43

B. Sjukvård m. m........ 50

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård m. m. . 50

2. Sjukhusinventarier m. m.............................56

3. Nya jukhus vid armén .................... 56

opaginerad Kontrollera mot PDF

II

Fjärde liuyudtiteln: 1920 års tillägg sstat

Sid.

E. Vapen och ammunition............................. gg

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till vapen och ammunition m. m. . 56

%. Merkostnader för fortsatt anskaffning av handvapen och kulsprutemateriel .... 59

Anskaffning av viss kulsprutemateriel för försök.................59

P. Byggnader och ingenjörmateriel.........................60

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till byggnader, övningsfält och skjut
banor

................................ gg

2. Fullföljande av arbetena å kasemetablissemang för femton infanteriregementen . . 64

3. Underhåll av maskinella anordningar vid vätgasverket i Boden..........64

4. Ateruppförande av ett nedbrunnet pjäsexercishus i Boden............64

6. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till ingenjörmateriel........65

6. Merkostnader för komplettering av viss ingenjörmateriel.............67

G. Diverse ........................................

1. Täckande av brister å vissa ordinarie reservationsanslag............. 67

2. Dyrtidstillägg......................... _ g7

Sammanställning av anslagen å tilläggsstaten........ 68

Bilagor.

Nr 1. Beräkning av de värnpliktigas tjänstgöringsdagar under år 1920 ....... 69

Nr 2. Sammanställning av anslagen å tilläggsstat för år 1920 ............ 70

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

\

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över lantförsvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 7 januari 1920.

N ärvar ande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstjerna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Departementschefen, statsrådet Nilson, anhöll härefter att få underställa

Kungl. Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov, som under

fjärde huvudtiteln borde tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år

1920, och att i sammanhang därmed få föredraga följande till Kungl.

Maj:t inkomna skrivelser, nämligen:

arméförvaltningens skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 augusti 1919

angående lantförsvarets medelsbehov för år 1921, i vad samma skrivelse

avsåge anvisande av medel dels till förstärkning av följande i 1920 års

stat upptagna anslag, nämligen anslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel

samt undervisningsanstalter och utbildningskurser, anslaget

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 308i 19 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

till skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m., anslaget till skrivmaterialier

m. in. vid truppförbanden, anslaget till mathållning, anslaget

till munderingsutrustning, anslaget till kasernutredning, intendenturfordon

m. m., anslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt

vid truppförbanden, anslaget till remontering, anslaget till fur agering,,

anslaget till truppförbandens övningar, anslaget till sjuk- och veterinärvård

m. ro., anslaget till vapen och ammunition m. m., anslaget till

fortsatt anskaffning av handvapen och kulsprutemateriel, anslaget till

byggnader, övningsfält och skjutbanor, anslaget till ingen]örmateriel

samt anslaget till komplettering av viss ingenjörmateriel, dels och till

tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare inom den

civila statsförvaltningen, till förstärkning av de till avlönande av vissa

extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till

vikariatsersättningar m. in. anvisade medel, till inventarier i nya kasernetablissemang,

till sjukhusinventarier m. m., till anskaffning av kulsprutemateriel

för försök, till underhåll av maskinella anordningar vid vätgasverket

i Boden samt till återuppförande av ett nedbrunnet pjäsexercishus

i Boden;

arméns kasernbyggnadsnämnds skrivelse den 1 september 1919, i

vad nämnda skrivelse avsåge ställandet till nämndens förfogande av

ytterligare medel för år 1920; samt

arméförvaltningens skrivelse den 7 november 1919 angående ställningen

å vissa reservationsanslag vid utgången av år 1919.

Departementschefen yttrade härefter följande:

A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

1. Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom den

civila statsförvaltningen.

Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdepartementet

förut denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden

anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma

att avlåtas angående tillfällig löneförbättring under är

1920 för viss personal inom den civila statsförvaltningen,

tillsvidare under fjärde huvudtiteln å tilläggsstat

för år 1920 beräkna ett förslagsanslag av 54,300

kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1!)20 års tilläggsstat.

3

2. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m.

anvisade medel.

Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdepartementet

förut denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört,

får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma

att avlåtas angående förstärkning av de till avlönande

av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen

samt till vikariatsersättningar in. m. anvisade

medel, tillsvidare under fjärde huvudtiteln å tilläggsstat

för år 1920 beräkna ett förslagsanslag av 20,000

kronor.

B. Undervisning, understöd, expenser m. m.

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till undervisnings- och

gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och utbiidningskurser.

Ordinarie reservationsanslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel

samt undervisningsanstalter och utbiidningskurser (undervismngsanslaget)

är i riksstaten för innevarande år upptaget med 547,621

kronor. Anslaget är beräknat med hänsyn till de före kristidens inträde

rådande prisförhållandena.

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets medelsbehov

för år 1920 anmälde arméförvaltningen, att de för vederbörande

skolor å ordinarie stat beräknade anslagsbeloppen på grund av

den rådande dyrtiden komme att visa sig alldeles otillräckliga; och

hemställde ämbetsverket på grund härav om anvisande av ett särskilt

efter vissa närmare angivna grunder beräknat förstärkningsanslag.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 9 januari 1919 yttrade

jag till statsrådsprotokollet, att de av arméförvaltningen äskade

merkostnadsbeloppen vore beräknade med hänsyn till då rådande pris
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

[3.]

Arinéför
vattningens
framställ
ning.

Krigs
högskolan.

Artilleri- och

ingenjörhögskolan.

4 Fjärde huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

förhållanden och följaktligen måste anses endast såsom approximativaVid

sådant förhållande och då man med all sannolikhet hade att emotseen

avsevärd nedgång i priserna under år 1920, syntes det mig icke

lämpligt att för det dåvarande av riksdagen äska förstärkningsanslag

för bestridande av under nämnda år eventuellt uppkommande merkostnader.

Jag hölle därför före, att med prövningen av förevarande extra

medelsbehov borde anstå till 1920 års riksdag, då förhållandena kunde

på ett helt annat sätt överblickas. De förstärkningsanslag, som därvid

kunde finnas vara av omständigheterna oundgängligen påkallade, borde

då anvisas å tilläggsstat för år 1920.

Arméförvaltningen har nu anfört, att de''förhoppningar, som i förra

årets statsverksproposition uttalats om en avsevärd nedgång i priserna

under år 1920, åtminstone icke visat sig äga något stöd av förhållandena

under år 1919. De till arméförvaltningen inkomna framställningarna

om medelsbehovet för år 1920 liksom annorledes vunna upplysningar

därutinnan grundade i allmänhet nämnda behov på en ökning

med 100 procent utöver det normala prisläget, och denna prisökning

hade även vunnit bekräftelse vid tagna stickprov av vissa myndigheters

hittills inkomna räkenskaper för året. Arméförvaltningen såge sig därför

icke i stånd att föreslå någon minskning av de för år 1919 beviljade

förstärkningsanslagen.

Det av rådande kristid påkallade extra medelsbehovet under förevarande

anslag hade av arméförvaltningen beräknats på följande sätt,

Enligt uppgift under hand från chefen för krigshögskolan erfordrades

för skolans andel av undervisningsanslaget samma förstärkning,

som beviljats för år 1919, eller

till undervisningsmateriel....................................................... kronor 200: —

» expenser........................................................... » 2,000:

eller tillhopa kronor 2,200: —

Chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan hade i skrivelse till

arméförvaltningen hemställt om ökning av så gott som alla skolans

poster till omkostnader och underhåll.

För biblioteket, fysiska kabinettet och laboratoriet, vilkas underhåll

under normala förhållanden beräknades draga en kostnad av 2,000

kronor, hade av sparsamhetsskäl och på grund av svårigheten att erhålla

erforderlig utländsk facklitteratur icke begärts några ökade anslags
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 5

medel å förstärkningsanslaget för år 1919. Sedan tillgången pa sådan [3.]

litteratur, beträffande högskolans olika verksamhetsområden, nu åter

blivit god, ehuru till väsentligen ökade pris, ansåge skolchefen tiden

inne att hemställa om anslagspostens förhöjning med. 1,000 kronor.

Till skrivmaterialier för undervisningen, expeditionen och redogörelsen

hade skolchefen begärt en ökning från 400 till 1,000 kronor.

Till extra utgifter funnes för högskolan å undervisningsanslaget

beräknade 300 kronor, vilken post under de senaste åren måst överskridas

med nära nog dubbla beloppet. Skolchefen hade därför ansett

denna post böra ökas med 500 kronor.

Beträffande anslagsposten till reseersättningar å 2,500 kronor hade

skolchefen anfört, att densamma syntes komma att icke oväsentligen

influeras av de från den 1 augusti 1919 förhöjda järnvägstaxorna och

därför borde ytterligare förstärkas med minst 1,100 kronor, motsvarande

omkring 25 procent av det för år 1919 utgående sammanlagda

beloppet, 4,275 kronor.

I övrigt hade skolchefen hemställt om enahanda anslagsförhöjningar,

som medgivits för år 1919, nämligen för lokalernas uppvärmning med

2,900 kronor, till inventariers underhåll med 300 kronor, till städning

och tvätt med 400 kronor, till renhållning med 200 kronor och till

elevernas praktiska övningar med 2,500 kronor.

Arméförvaltningen ansåge sig vid ovannämnda beräkningar endast

kunna erinra, att posterna till skrivmaterialier m. m. och till extra utgifter

icke syntes behöva förhöjas med mer än 100 procent, d. v. s. med

respektive 400 och 300 kronor.” De för artilleri- och ingenjörhögskolan

erforderliga beloppen skulle således utgöra:

för biblioteket m. m............................................................ kronor

» lokalernas uppvärmning.............................................. t>

» inventariers underhåll..................................................... ^

» skrivmaterialier.................................................................. »

)) städning och tvätt ............................................ »

» renhållning.............................. ®

r elevernas .praktiska övningar..................................... »

)) reseersättningar ............................................................... »

» extra utgifter.................................................. »

eller tillhopa kronor 10,900: —

Chefen för ridskolan hade icke anmält några nya eller ökade me- Ridskolan,

delsbehov utöver de belopp, som beviljats å förstärkningsanslag för

år 1919.

1,000

2,900

300

400

400

200

2,500

2,900

300

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[3.] Dessa belopp hade utgjort följande:

för uppvärmning .................................................................. kronor 12,000: —

» underhåll av ridtyg och persedlar.............................. » 600: —

» underhåll och reparationer av byggnader och hinderbana.

......................................................................... » 1,000: —

eller tillhopa kronor 13,600: —

Vad förhöjningen av posten till uppvärmning beträffade, hade densamma

varit beräknad efter en med 200 procent över den normala

uppvärmningskostnaden, 6,000 kronor, stegrad bränslekostnad. Enär

bränsleprisen sedan förlidet år hade gått något tillbaka, syntes den erforderliga

förhöjningen av ifrågavarande post icke behöva beräknas

till mer än 175 procent över den normala kostnaden, eller till 10,500

kronor.

Vad åter anginge posten till underhåll och reparationer av byggnader

och hinderbana, vore dylika kostnader från och med innevarande

år överförda till ordinarie anslaget till byggnader, övningsfält och

skjutbanor, och hade erforderligt belopp, 1,000 kronor, för ifrågavarande

merkostnader upptagits å förslaget till förstärkningsanslag för

nämnda anslag.

Beträffande reseersättningar hade framställning om ökning av det

därför avsedda beloppet, 7,000 kronor, varken år 1918 eller år 1919

avgivits av skolchefen. Med hänsyn till den starka ökningen av biljettprisen

ävensom av kostnaderna för alla slags transporter ansåge

arméförvaltningen sig dock böra föreslå en förhöjning av 50 procent,

d. v. s. med 3,500 kronor å ifrågavarande anslagspost.

För ridskolan skulle alltså erfordras följande förstärkningsanslag,

nämligen:

för uppvärmning................................................................... kronor 10,500

» underhåll av ridtyg och stallpersedlar..................... » 600

» resor och transporter av tjänstehästar..................... » 3,500

eller tillhopa kronor 14,600

skjutskolan Chefen för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet hade i skri
°''r“

velse till arméförvaltningen hemställt om beredande av förstärkningsleriet.

anslag för år 1920 med följande belopp:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Fjerde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 7

till

reseersättningar ..................

............................................. kronor

8,000: —

»

materiel....................................

.......................................... »

8,000: —

»

inventarier..............................

............................................ »

4,500: -

))

diverse..................................

........................................... »

1,000: —

eller tillhopa kronor

22,100: —

Då dessa belopp, vilka innebure ökning med omkring 90 procent

av anslagsposten till reseersättningar och med något över 100 procent

av anslagsmedlen till bränsle och lyse, medicin, böcker och skrivmateriel

m. m., redan tillstyrkts av arméförvaltningen i sammanhang med

förslaget till 1919 års förstärkningsanslag, och då någon minskning av

ifrågavarande kostnader under de ovan beräknade icke kunde emotses,

ansåge arméförvaltningen någon ändring av beloppen icke böra ifrågakomma.

Till ökning av anslagsposten till byggnader, vilket behov av

skolchefen uppgivits vid anmälan av medelsbehovet för år 1919, hade

erforderligt belopp, 4,500 kronor, upptagits å förslag till förstärkningsanslag

till byggnadsanslaget.

För artilleriets skjutskolor vore å förstärkningsanslag för år 1919 Artilleriets

beviljade följande belopp: skjutskolor.

A. För fältartilleriets skjutskola:

Reseersättning åt officerare och underofficerare

in. fl........................................................................

Kostnad för handräckning:

Transporter........................... kronor 5,000: —

Materialier m. m................ » 2,500: —

B. För fästnings- och positionsartilleriets skjutskola:

Reseersättning till officerare och underofficerare

m. fl......................................................................

Kostnad för handräckning:

Transporter.......................... kronor 2,500: —

Materialier.............................. » 1,500: —

C. Till oförutsedda utgifter................................................

kronor 4,000: —

7,500: —

2,000:

4,000

1,500

eller tillhopa kronor 19,000

Samma belopp ansåge arméförvaltningen även bliva erforderliga

på förstärkningsanslag för år 1920.

s. 8 Kontrollera mot PDF

[3.]

Krig&skolan.

8 Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

Chefen för krigsskolan hade i skrivelse till arméförvaltningen förklarat

sig icke vilja föreslå någon ökning av förstärkningsanslaget

för år 1920 i förhållande till de för år 1919 beviljade beloppen.

Nämnda belopp utgjorde

ä krigsskolans stat:

Till remontering av en häst, underhåll av seltyg,

fordon, redskap in. m., utöver, i stat anvisade

1,300 kronor..................................................................... kronor 500: —

Till bränsle, lyse och vatten samt betjäningens kaser
nering,

utöver i stat anvisade 7,400 kronor ...... )) 13,150:

Till byggnadernas och parkens vård samt underhåll,

utöver i stat anvisade 10,900 kronor..................... » 3,000:

Till inventarier och husgeråd, utöver i stat anvisade

3,000 kronor................................... »_1,000:

eller tillhopa kronor 17,650: —

å staten för reserv officer skurser:

Till inventarier och husgeråd, utöver i stat anvisade

250 kronor..................................................................... ® ISO:

Till bränsle, lyse, vatten och betjäningens kaserne
ring,

utöver i stat anvisade 650 kronor.............. » 1,315:

Till undervisningsmateriel, tvätt och lagning, medikamenter

m. m. för eleverna, utöver i stat anvisade

5,000 kronor................................... ^_2,000:

eller tillhopa kronor 3,525: —

Ovan angivna belopp till bränsle, lyse och vatten m. m. för såväl

krigsskolan själv som reservofficerskurserna grundade sig på inom arméförvaltningen

gjorda beräkningar, enligt vilka bränslekostnaderna under

rådande dyrtidsförhållanden ansetts kunna gäldas med 16,000 kronor

årligen vid krigsskolan och med 1,700 kronor vid reservofficerskurserna,

efter avdrag dock för år 1919 av vissa a ett särskilt förstärkningsanslag

för krigsskolan under nämnda år beviljade belopp å respektive

2,850 och 325 kronor. För ifrågavarande merkostnader under år 1920

hade däremot de ovan angivna beloppen, 16,000 och 1,700 kronor, ansetts

vara till fullo erforderliga.

Enär emellertid, såsom här ovan under ridskolan anförts, någon

tillbakagång i bränsleprisen hade inträtt, syntes efter samma beräk
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

<)

ningsgrund, som använts för ridskolans förstärkningsanslag, ovan nämnda

merkostnader kunna beräknas till respektive 12,950 och 1,140 kronor.

För beredande av ökning utav anslagsposten till byggnadernas och

parkens vård och underhåll hade, enär dylika kostnader från och med

innevarande år vore överflyttade till byggnadsanslaget, de erforderliga

medlen, 3,000 kronor, upptagits å förslag till förstärkningsanslag för

nämnda anslag.

Krigsskolans medelsbehov för år 1920 å ifrågavarande anslag skulle

således utgöra:

för skolans egen räkning (500 + 12,950 + 1,000 =)...... kronor 14,450: —

» reservofficerskursen (150 + 1,140 + 2,000=).......... » 3,290:-

eller tillhopa kronor 17,740: —

Å förevarande förstärkningsanslag borde även av skäl, som anförts

under ordinarie anslaget till undervisnings- och gjmmastikmateriel m. m.

titel II., uppföras 6,600 kronor till anordnande av en bataljonsveterinärkurs

och en allmän militärveterinärkurs.

Med erinran om vad arméförvaltningen under anslaget till undervisnings-

och gymnastikmateriel m. m., titel III., anfört angående behovet

av ökning med 25,000 kronor å 1921 års stat av de till oförutsedda

utbildningskostnader m. m. avsedda medlen, finge arméförvaltningen

slutligen, då behovet av eu dylik ökning, med hänsyn till redan

ifrågasatt förlängning av utbildningstiden vid vissa underofficersskolor

samt till likaledes föreslagna kurser för förvaltaraspiranter m. m., kunde

förväntas inträda redan under 1920, hemställa om uppförande på här

ifrågavarande förstärkningsanslag för år 1920 av samma belopp,

25,000 kronor.

Beträffande 1919 års merkostnader för reservationsanslagen till

krigshögskolor m. fl. högre undervisningsanstalter hade Kungl. Maj:t

och riksdagen beslutat, att nämnda kostnader, i vad de avsåge bränsle

och belysning, skulle utgå från särskilt anvisat anslag för år 1919

till förstärkning av ordinarie anslaget till arméns kasernutredning samt

ved, ljus och vatten. Ehuru något dylikt förstärkningsanslag icke

funnes anvisat för år 1920, hade likväl arméförvaltningen ansett sig

böra vid sammanfattningen av de ovan anmälda medelsbehoven å förevarande

förstärkningsanslag fördela desammas belopp å bränsle- och

lysekostnader samt övriga kostnader.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

[3.]

Bataljonsveterinärkurs

och

allmän militärveterinärkurs.

Oförutsedda

utbildnings
kostnader.

Samman''

fattning.

3081 19 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Fjärde liuyudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[3.] De erforderliga beloppen utgjorde sålunda följande:

Totalkostnad

Bränsle- och

lysekostnader

Övriga

kostnader

Krigshögskolan........................

2,200

2,200

Artilleri- och ingenjörhögskolan ...................................

10,900

2,900

8,000

Ridskolan .................................................................

14,600

10,500

4,100

Infanteristutskolan......................................................

22,100

—

22,100

Artillerist utskolor ....................

19,000

—

19,000

Krigsskolan ...............................................................

Militärläkares undervisning samt fackskolorna för vämplik-

17,740

14,090

3,650

tiga medicine kandidater, veterinärer, tandläkare och

apotekare ................................

6,600

25,000

6,600

25,000

Till oförutsedda utbildningskostnader..............................

—

Summa kronor

118,140

27,490

90,650

bör den händelse å 1920 års stat skulle anvisas ett anslag till

förstärkning av reservationsanslaget till bränsle, lyse och vatten m. m.

vid trupp förbanden samt ovan angivna bränsle- och lysekostnader finge

utgå av nämnda anslag, hemställde således arméförvaltningen om anvisande

till bestridande av övriga merkostnader å tilläggsstat för år

1920 av ett förslagsanslag å 90,650 kronor till förstärkning av reservationsanslaget

till undervisnings- och gymnastikmateriel m. m.

I annat fall borde sistnämnda förstärkningsanslag föreslås till uppförande

å sagda tilläggsstat med 118,140 kronor.

Departc. Vid den granskning, jag underkastat arméförvaltningens förenämnda

dieten, beräkning av de å de särskilda anslagsposterna uppkommande merkostnaderna,

har jag icke funnit anledning till annan erinran än att,

i enlighet med vad jag vid anmälan av frågan om medelsbehovet för

år 1921 anfört, det för infanterist]’utskolan beräknade beloppet bör upptagas

med (22,100 — 800 =) 21,300 kronor och det till oförutsedda

utbildningskostnader beräknade beloppet med (25,000 — 13,352 =) 11,648

kronor. Den totala merkostnaden skulle alltså komma att uppgå till

[118,140 — (800 + 13,352)=] 103,988 kronor.

Såsom jag får tillfälle att längre fram omnämna, har arméförvaltningen

hemställt, att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden måtte

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

för innevarande år anvisas 2,500,000 kronor. Diirest ett dylikt förstärk- [3.]

ningsanslag beviljades, bär arméförvaltningen ansett, att merkostnaderna

för bränsle och lyse, beräknade till 27,490 kronor, lämpligen borde

kunna bestridas från samma förstärkningsanslag. Då med hänsyn till

de rådande höga bränslepriserna en förstärkning av innevarande års

bränsleanslag torde vara ofrånkomlig, har jag icke något att erinra mot

arméförvaltningens i förevarande hänseende framställda förslag.

Det för förstärkning av undervisningsanslaget erforderliga beloppet

skulle alltså utgöra (103,988 — 27,490=) 70,498 kronor, vilket belopp

torde böra avjämnas till 70,500 kronor.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till undervisnings- och gymnastihnateriel samt undervisningsanstalter

och utbildning skur ser å tilläggsstat för år

1920 anvisa ett förslagsanslag av högst 76,500 kronor.

2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmateriaiier, [4.]

expenser, bränsle, lyse m. m.

Ordinarie reservationsanslaget till skrivmateriaiier, expenser, bränsle,

lyse m. m. (expensanslaget.) är i riksstaten för innevarande år upptaget

med 295,758 kronor och i likhet med övriga ordinarie underhållsanslag

beräknat efter de före kristidens inträde rådande prisförhållandena.

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets

medelsbehov för år 1920 anmälde arméförvaltningen, att de för vissa

verk, staber och inrättningar beräknade expensanslagen med säkerhet

komme att visa sig otillräckliga, och hemställde arméförvaltningen för

den skull om anvisande av erforderligt förstärkningsanslag för år 1920.

Av skäl, som under punkten 3 närmare omförmälts, ansåg jag

vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 9 januari 1919, att med

prövningen av förevarande extra medelsbehov borde anstå till 1920 års

riksdag.

Arméförvaltningen har nu, under hänvisning till vad sålunda före- Arméförkommit,

gjort framställning om anvisande av erforderligt förstärknings- vf“amst!linS

anslag för innevarande år samt därvid anfört följande: niu^.

s. 12 Kontrollera mot PDF

[4-]

Inspektörens

för kavalleriet

expedition.

Arméförvalt
ningen.

12 Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

'' Såsom ämbetsverket under ordinarie anslaget till skrivmaterialier,

expenser, bränsle, lyse m. m., titel I, anfört, hade hyresavgiften för

inspektörens för kavalleriet expedition från och med den 1 oktober

1919 blivit höjd från 1,450 kronor till 2,250 kronor. Enär under

nämnda anslagstitel endast förstnämnda belopp funnes beräknat för

denna hyreskostnad, borde å ifrågavarande förstärkningsanslag för år

1920 uppföras 800 kronor.

I övrigt vore några förstärkningar av expensanslaget på grund av

ökade hyreskostnader icke erforderliga för år 1920.

Enligt till ämbetsverket inkomna framställningar samt på annan

väg vunna upplysningar kvarstode däremot så gott som oförminskade

de i arméförvaltningens skrivelse den 31 augusti 1918 anmälda medelsbehoven

för gäldandet av merkostnader för bränsle och lyse, skriv- och

ritmaterialier m. fl. expensutgifter. Då i de flesta fall sagda medelsbehov

vore beräknade på grundvalen av en merkostnad, uppgående till

100 procent å de normala prisen, och denna beräkningsgrund alltjämt

syntes vara fullt tillförlitlig, hade arméförvaltningen ansett sig i det

följande icke behöva i annat än enstaka fall mera utförligt framlägga

skälen för de olika myndigheternas anslagsäskanden, och tilläte sig

arméförvaltningen att i övrigt endast hänvisa till vad som även för år

1920 anförts i ämbetsverkets meranämnda skrivelse den 31 augusti 1918.

Vad då först arméförvaltningens egen andel av anslaget till skrivmaterialier,

expenser m. m. beträffade, kunde med ledning av gjorda

undersökningar rörande 1919 års utgifter samt avslutade avtal om bränsleleveranser

m. m. med all sannolikhet förutses, att medelsbehovet för år

1920 icke komme att understiga det nästförflutna årets. Visserligen

torde, såsom i det föregående berörts, bränsleprisen så småningom gå

något tillbaka, men denna eventualitet uppvägdes dock för ämbetsverkets

vidkommande av de nytillkommande uppvärmningskostnaderna

för de nya tjänsterum, som under årets lopp skulle uppföras å den nuvarande

gårdsplanen. Arméförvaltningen ansåge sig därför böra även

för år 1920 anmäla ett ökat medelsbehov å 39,000 kronor, varav till

bränsle- och lysekostnader 19,000 kronor och till expenskostnader

20,000 kronor.

Generalitet. För merkostnader vid generalitetet under år 1920 hade i arméförvaltningens

skrivelse den 31 augusti 1918 anmälts ett ökat medelsbehov

å 26,325 kronor, fördelat med 12,710 kronor i kostnader för

s. 13 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln; 1920 års tilläggsstat. 13

bränsle och lyse och 13,015 kronor i övriga kostnader. Nyssnämnda

totalkostnader hade utgjorts av samtliga å 1919 års stat för generalitetet

beräknade eldnings-, belysnings- och städningskostnador — hyresavgifterna

således oberäknade —• samt övriga expenskostnader för arméfördelningarnas

och inspektörernas för infanteriet, militärläroverken och

kavalleriet expeditioner, med tillägg av 900 kronor till merkostnader

för arméfördelningarnas veterinärexpeditioner, vartill kommit å samma

stat uppförda belopp till förhöjning i dagavlöning åt skrivbiträden samt

till disposition av arméförvaltningen.

Sistnämnda två anslagsposter, av vilka å 1920 års stat den förra

överförts till avlöningsanslaget och den senare till anslaget till skrivmaterialier,

expenser m. m., borde nu avgå från det ovannämnda beloppet

av här ifrågavarande merkostnader för år 1920, varigenom summan

nedbringades till 23,400 kronor. Å andra sidan borde lämpligen

i detta sammanhang anmälas de beräknade merkostnaderna för expenser

m. m. vid inspektörens för trängen och militärbefälhavarens på

Gottland expeditioner, vilka kostnader för vardera myndigheten kunde

uppskattas till 1,700 kronor, fördelade i 1,000 kronor till bränsle- och

lysekostnader och 700 kronor till övriga kostnader. För ifrågavarande

grupp av ortsmyndigheter skulle således det ökade medelsbehovet för

år 1920 uppgå till 26,800 kronor, varav 14,710 kronor till bränsle-och

lysekostnader och 12,090 kronor till övriga kostnader. I

I skrivelse till arméförvaltningens civila departement hade chefen

för generalstaben anmält, att å tilläggsstat för år 1920 erfordrades för

generalstabens andel av anslaget till skrivmaterialier, expenser m. m.

en förstärkning å 31,000 kronor, varav för arkivet och biblioteket samt

till inköp av böcker in. m. 4,500 kronor och till expenser, renskrivning,

ved m. m. 26,500 kronor. Vad den sistnämnda posten beträffade, hade

chefen för generalstaben framhållit, att även om någon prisnedsättning

skulle inträda å bränsle, lyse och papper, förestode dock en ökning

av bränsleutgifterna i och med krigsarkivets inflyttning i dess nya lokaler

i kvarteret Sjöhästen, vilka av erfarenhet kunde beräknas draga en

ökad uppvärmningskostnad å 3,000 kronor årligen, varjämte generalstabens

telefonkostnader med all sannolikhet förväntades röna en avsevärd

stegring.

Med anledning av den sålunda gjorda framställningen, mot vilken

arméförvaltningen icke hade någonting att erinra, syntes merkostnaderna

för bränsle och lyse för generalstaben kunna, liksom för år 1919, upptagas

till 13,550 kronor och övriga kostnader till 17,450 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

[4-]

Generalfälttygmästarens

expedition.

Fortifikationsdepartementets

militärbyrå.

Fortifikationens

huvudstation.

Artilleri
staben.

Kommendantskapen.

Intendenturstaben.

Remonteringsatyrelsen.

14 Fjärde huvudtiteln? 1920 års tiUäggsstat.

Chefen för generalstaben hade även anmält enahanda ökade medelsbehov

för år 1921, men då ifrågavarande merkostnader icke syntes böra

upptagas till gäldande å ordinarie stat, och frågan om förstärkningsanslag

för år 1921 icke ännu torde komma att upptagas till behandling,

hade arméförvaltningen icke ansett sig böra för närvarande avgiva något

förslag med anledning av nämnda anmälan.

Beträffande de vid generalfälttygmästarens expedition förväntade

merkostnader för expenser m. m. under år 1920 hade arméförvaltningen

i sin skrivelse den 31 augusti 1918 anmält, att erforderliga medel vore

beräknade å förslag till förstärkningsanslag till ordinarie vapenanslaget

för år 1920. Likaledes hade, enligt samma skrivelse, medel till ökade

kostnader för inköp av böcker, inventarier samt skriv- och ritmaterialier

för fortifikationsdepartementets militärbyrå samt för rit- och skrivmaterialier

m. fl. expenser för fortifikationens huvudstation varit uppförda

å förslag till förstärkningsanslag till ordinarie byggnadsanslaget

för år 1920.

Enär emellertid ovannämnda två förslag till förstärkningsanslag

icke ansetts böra upptagas till prövning av 1919 års lagtima riksdag,

samt då kostnader av omförmälda art efter den nya uppställningen av

huvudtiteln skulle gäldas av anslaget till skrivmaterialier, expenser

m. m., syntes de erforderliga beloppen böra inberäknas bland här ifrågavarande

merkostnader för sistnämnda anslag.

För expenskostnader vid generalfälttygmästarens expedition

funnes å anslaget till skrivmaterialier, expenser m. m. beräknade 7,110

kronor samt för böcker, inventarier in. m. för fortifikationsdepartementets

militärbyrå och för rit- och skrivmaterialier för fortifikationens huvudstation

respektive 2,900 kronor och 2,800 kronor. Efter den allestädes

här ovan använda beräkningsgrunden av 100 procent ökning av dylika

kostnader borde således de tre angivna beloppen uppföras å förevarande

förstärknin gsansla g.

o

A samma förstärkningsanslag borde likaledes det för expenser, ved,

ljus och rengöring m. m. vid artilleristaben beräknade beloppet å 3,000

kronor uppföras, på sätt som i 1918 års anmälan om medelsbehovet

föreslagits.

För kommendantskapen, intendenturstaben och remonteringsstyrelsen

borde beräknas enahanda belopp som för år 1919 eller respektive

7,842 kronor 50 öre, 3,500 kronor och 2,600 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IT)

Fjärde huvudtiteln: Urin årn tiUäggsstat.

Ordinarie medelsbeliovet vid krigshögskolan för högskolebyggnadens

uppvärmning m. m., 5,330 kronor, vore från och med år 1920

inberäknat under anslaget till skrivmaterialier, expenser-, bränsle, lyse

m. m., varför de för sagda ändamål förekommande merkostnader borde

upptagas till behandling under förevarande förstärkningsanslag.

1 det förslag, som år 1918 avgivits beträffande gäldandet av förutsedda

merkostnader för eldning och belysning vid bland annat ifrågavarande

undervisningsverk, hade sagda kostnader även för år 1920 uppskattats

till 20,000 kronor. Med den tillbakagång i pris å bränsleartiklar,

som kunde förväntas, syntes dock nämnda merkostnader kunna upptagas

med ett något lägre belopp, vilket, efter samma beräkningsgrund, som

använts beträffande ridskolans och krigsskolans bränslekostnader, syntes

kunna angivas till 18,000 kronor.

För intendenturförråden i Stockholm, Karlsborg och Boden vore

å anslaget till skrivmaterialier, expenser m. m. för år 1920 beräknade

tillhopa 10,500 kronor, varav 180 kronor avsetts till kostnader för städning

av modellkammarens lokaler och övriga belopp till eldning, belysning,

vatten, expenser och skrivmaterialier vid de tre intendenturförråden.

Efter ovan förutsatta ökning med minst 100 procent av samt,- liga nyssnämnda kostnader borde å förevarande förstärkningsanslag

uppföras 10,500 kronor, varav såsom merkostnader för eldning och belysning

kunde beräknas 7,500 kronor och för övriga kostnader 3,000

kronor.

Chefläkaren vid garnisonssjukhuset i Stockholm hade i skrivelse

till arméförvaltningen hemställt om förhöjningar av sjukhusets anslagsposter

för åren 1920 och 1921, utgörande till bestridande av omkostnader

för bränsle, lyse och vatten m. m. 50,000 kronor, till tvättkostnader

8,500 kronor och till expenser 3,600 kronor.

På grund av de anmälda medelsbehovens hänförlighet till dyrtidskostnader

hade å avgivet förslag till höjning av den ordinarie staten för

sjukhuset för år 1921 endast upptagits en*''ökning å 1,100 kronor av

anslagsposten till expenskostnader.

För år 1920 däremot borde medel för ifrågavarande merkostnader

beredas å förevarande förstärkningsanslag, och hade arméförvaltningen

icke någonting att erinra mot de ovan angivna beloppens storlek, i

vad anginge bränsle- och lysekostnaderna.

Till merkostnader för bränsle, lyse, vatten m. m., med vilken an
-

[4,]

Krigshög
skolan.

Intendentur
förråden.

Garnisonssjukhuset

i

Stockholm.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[4.] slagspost under år 1920 även skulle bestridas utgifterna för inre och

yttre renhållning, vore för år 1919 anvisade tillhopa 54,500 kronor,

varför det nu föreslagna beloppet, 50,000 kronor, innebure en minskning,

som syntes komma att motsvaras av sjunkande bränslepriser.

Det anmälda ökade medelsbehovet för expenser, 3,600 kronor, vore

upptaget med 1,600 kronor mera än för år 1919, ehuru omkostnaderna

för tryckning av vissa blanketter från och med år 1920 skulle bestridas

av ett därför särskilt anvisat anslag å 700 kronor. De å sjukhusets

stat för år 1920 uppförda medel till expenser, 1,300 kronor,

syntes emellertid vara för knappt tillmätta även för normala förhållanden

och torde vara väl i behov av förstärkning. Denna borde dock

icke upptagas med högre belopp än för år 1919, eller till 2,000 kronor.

Därjämte borde å ifrågavarande förstärkningsanslag uppföras det belopp

å 1,100 kronor, som begärts å ordinarie staten för anslaget till

skrivmaterialier, expenser m. m. för år 1921 till bestridande av ökade

telefonkostnader. Sammanlagda förstärkningsbeloppet för ifrågavarande

anslagspost skulle därefter utgöra 3,100 kronor.

Den begärda ökningen med 8,500 kronor av sjukhusets anslagspost

till tvättkostnader syntes däremot alldeles för högt upptagen, sedan

numera bestämmelser funnes givna, enligt vilka sjukhusets bemälda

kostnader skulle med 4/e gäldas av annat anslag och med endast Vs bestridas

av sjukhusets medel. Enligt å sjukvårdsstyrelsen förda räkenskaper

hade samtliga kostnader för år 1918 av ifrågavarande art uppgått

till omkring 16,000 kronor, varav sålunda endast 3,200 kronor skulle

gäldas av sjukhusets anslag. Då den i stat uppförda anslagsposten

för dessa kostnader utgjort 1,500 kronor, borde således den begärda

ökningen inskränkas till 1,700 kronor. Beträffande övriga för garnisonssjukhuset

för år 1919 beviljade tilläggsanslag hade framställningar

angående liknande medelsbehov för år 1920 gjorts under ordinarie avlöningsanslaget

samt i förslag till förstärkningsanslag till ordinarie

byggnadsanslaget och till sjukvårdsanslaget.

För garnisonssjukhuset i Stockholm skulle alltså erfordras följande

belopp:

till bränsle, lyse, vatten m. m.............................. kronor 50,000: —

» expenser.......................................................................... )> 3,100: —

» tvätt.................................................................................... » 1,700: —

eller tillhopa kronor 54,800: —

s. 17 Kontrollera mot PDF

Fjärd© huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 17

. Till merkostnader vid garnisonssjukhuset i Boden vore för år 1919

anvisade följande belopp:

till läkemedel, förbands- och sjukvårdsartiklar ............ kronor 3,500: —

» bränsle, lyse och inre renhållning........................... » 19,000:_

» intendenturutrustning................................................... » 2 000:_

» yttre renhållning......................................................... » i00:_

eller tillhopa, kronor 24,600: —

Enär å 1920 års stat för anslaget till skrivmaterialier, expenser

m. m. för sjukhuset endast vore uppförda medel till bränsle, lyse och

inre renhållning, borde allenast det för sådana kostnader under år 1919

beviljade beloppet, 19,000 kronor, vilket syntes bliva till fullo erforderligt

även under år 1920, uppföras å förevarande förstärkningsanslag.

Övriga ovannämnda tilläggsbelopp hade med respektive 5,500 och

100 kronor inberäknats i förslag till förstärkningsanslag för sjukvårdsanslaget

och för ordinarie byggnadsanslaget.

Å förstärkningsanslaget för år 1919 till anslagen för skrivmaterialier,

expenser m. m. för vissa verk, staber och inrättningar hade bland

annat, uppförts 12,800 kronor till merkostnader vid rullföringsområdesexpeditionerna

för inköp av möbler samt för hyra, eldning, belysning

och städning. Kostnader av ifrågavarande art, som hittills guldits av

värnpliktsanslaget, skulle från och med år 1920 bestridas av anslaget

till skrivmaterialier, expenser m. m., varest medel för desamma funnes

inräknade i anslagssumman för titel III. Med hänsyn till det alltjämt

lika noga prisläget borde ovannämnda belopp även anvisas för år 1920

och inberäknas i förevarande förstärkningsanslag.

Därjämte borde å samma anslag uppföras ett belopp å 1,830 kronor,

avsett att av arméförvaltningens civila departement disponeras för oförutsedda

behov vid arméfördelningschefernas m. fl. expeditioner. En

anslagspost å nämnda belopp hade hittills funnits uppförd å generalitetets

stat, men från och med år 1920 överförts till anslaget till skrivmaterialier,

expenser, bränsle, lyse m. m.

Då denna anslagspost redan sedan lång tid tillbaka visat sig för

knapp och ännu mindre tillräcklig under rådande dyrtidsförhållanden,

vore en förstärkning av densamma synnerligen erforderlig.

Slutligen hemställde arméförvaltningen om förstärkning även av

den å staten för anslaget till skrivmaterialier, expenser m. m. uppförda

anslagstiteln IV. »Oförutsedda behov samt för centralupphandling».

Denna titel, som vore upptagen med ett belopp av 36,230 kronor, vore

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 2 käft. (Nr 2.) sosi 19 3

[4-]

Garnisons•jukliuiet

i

Bodon.

Kullförings
expeditio
nernn.

Oförutsedda

behov vid

arméfördelningechefernas

m. fl.

expeditioner.

Centralopp
handling.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Fjärde huru dtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[4.] till allra största delen avsedd för centralupphandlingskostnader och beräknad

på grundvalen av normala prisförhållanden. Med de nu gällande

höga priser å papper, kuverter o. d., vilka pris icke torde i någon

nämnvärd mån nedgå under år 1920, sage sig arméförvaltningen icke

i stånd att i erforderlig grad tillgodose rullföringsexpeditioner m. fl.

myndigheter med nödiga skrivmaterialier, om icke den tillgängliga medelstillgången

för sådana kostnader avsevärt förstärktes. Armeförvaltningen

hemställde därför om beredande å förevarande förstärkningsanelag av

ytterligare 30,000 kronor till ifrågavarande kostnaders bestridande.

I detta sammanhang tilläte sig även arméförvaltningen framhålla,

att meranämnda, från och med år 1920 nyuppförda anslag till skrivmaterialier,

expenser, bränsle, lyse m. m., vilket tillkommit genom sammanförande

från ett stort antal äldre anslag av hela deras belopp eller

delar därav, sannolikt torde förr eller senare visa sig vara i någon mån

för lågt beräknat för att kunna fylla alla med detsamma avsedda ändamål. •

Innan tillräcklig erfarenhet vunnits, kunde dock naturligen arméförvaltningen

icke framlägga något förslag till ändringar i berörda

avseende, utan både därför för det närvarande velat inskränka sig till

de förstärkningsåtgärder, som de tre sistanförda medelsbehoven innebure.

Samman
fattning.

Ovan anmälda medelsbehov hade a nedanstående sammanställning

av samma skäl, som vid det föreslagna förstärkningsanslaget för undervisnitigsanslaget

anförts, fördelats i bränsle- och lönekostnader samt

övriga kostnader.

Total-

kostnad.

Bränsle- och

lysekostnader.

Övriga

kostnader.

800

800

39,000

—

19,000

—

20,000

—

26,800

_

14,710

_

12,090

—

31,000

—

13,550

—

17,450

—

7,110

—

—

—

7,110

—

3,000

—

1,500

—

1,500

—

2,900

—

—

—

2,900

—

2,800

—

—

—

2,800

—

7,842

50

3,922

50

3,920

—

3,500

—

—

—

3,500

—

2,600

—

1,500

—

1,100

—

18,000

—

18.000

—

—

—

10,500

—

7,500

—

3,000

—

54,800

—

45.500

—

9,300

—

19,000

—

19,000

—

—

—

12,800

—

3,200

—

9,600

—

1,830

—

—

—

1,830

—

30,000

-

—

—

30,000

—

274,282

50

147,382

50

126,900 |—

Inspektörens för kavalleriet expedition, hyra..................

Arméförvaltningen ...................................•■■■•...........

Generalitet, truppslagsinspektörerna och militärbefälha
vareu.

............................................

Generalstaben ............ ......................

Generalfälttygmästarens expedition ........

Artilleristaben ...............................y

Fortifikationsdepartementets militärbyrå..

Fortifikationens huvudstation.................

Kommendantskapen ..........................

Intendenturstaben ......... ....................

Remonteringsstyrelsen ........................

Krigshögskolan ..................................

Intendentur förråden..................................

Garnisonssjukhuset i Stockholm................

D:o i Boden .....................

Rullföringsexpeditionerna .........................

Till oförutsedda behov vid vissa expeditioner.

För centralupphandling ............................

Summa kronor

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

Samtliga medelsbehov å förevarande förstärkningsanslag uppginge [4.]

enligt denna sammanställning till 274,282 kronor 50 öre, fördelade på

147,382 kronor 50 öre till bränsle- och lönekostnader samt 126,900

kronor till övriga kostnader.

För den händelse Kungl. Maj:t och riksdagen skulle besluta, att

nyssnämnda bränsle- och lysekostnader finge bestridas av ett eventuellt

förstärkningsanslag för år 1920 till ordinarie bränsleanslaget, hemställde

arméförvaltningen, att för övriga kostnader måtte på extra stat för år

1920 anvisas ett förslagsanslag å 126,900 kronor till förstärkning av

reservationsanslaget för skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m.

I annat fall borde å sistnämnda förstärkningsanslag uppföras hela

det ovan omförmälda beloppet, 274,282 kronor 50 öre.

Då de av arméförvaltningen vid merkostnadernas beräknande följda Departegrunderna

stå i överensstämmelse med nu rådande prisförhållanden, har ^efen

jag icke något att erinra mot de för de särskilda anslagsposternas för- cieen*

stärkning föreslagna beloppen.

I enlighet med vad arméförvaltningen föreslagit, torde de i förenämnda

tablå upptagna kostnaderna för bränsle och lyse, utgörande

147,382 kronor 50 öre, lämpligen böra utgå av det förstärkningsanslag

till ordinarie bränsleanslaget, varom jag längre fram kommer att göra

framställning.

För bestridande av kostnaderna för skrivmaterialier, expenser,

bränsle, lyse m. m. är under titel II av det ordinarie expensanslaget

för lantförsvarsdepartementets del beräknat ett belopp av 18,182

kronor. Denna efter normala förhållanden beräknade anslagspost bär

givetvis under kristiden visat sig vara för sitt ändamål alldeles otillräcklig.

Eniigt vad vederbörande redogörare uppgivit, hava utgifterna

under år 1919 uppgått till i runt tal 62,600 kronor, därav omkring

13,300 kronor för bränsle och lyse samt 49,300 kronor för övriga utgifter.

Merkostnaderna för nämnda år utgjorde alltså (62,600 — 18,182 =)

44,418 kronor. Någon anledning antaga, att kostnaderna under innevarande

år skola nedgå, förefinnes icke. Tvärt om har man att emotse,

att dessa komma att väsentligt stegras i och med genomförandet av

den beslutade sammanslagningen av lånt- och sjöförsvarsdepartementen

till ett gemensamt departement. Att nu verkställa en tillförlitlig beräkning

av under innevarande år uppkommande merkostnader torde emellertid

icke vara möjligt. Under förutsättning att merkostnaderna för

bränsle och lyse få, i enlighet med vad förut nämnts, bestridas av det

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Fjärde huvudtiteln; 1920 års tillägg sstat.

[4.] extra anslag, som kan komma att beviljas för det ordinarie bränsleanslagets

förstärkning, torde för bestridande av övriga utgifter erfordras

ett förstärkningsanslag av minst 35,000 kronor.

Det för expensanslagets förstärkning erforderliga beloppet bör alltså

upptagas till (126,900 + 35,000=) 161,900 kronor.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till skrivmaterialier ^ expenser, bränsle, lyse m.m. å tilläggsstat

för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av högst

161,900 kronor.

[5.] 3. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier m. m.

vid truppförbanden.

Ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier m. m. vid truppförbanden

är i riksstaten för innevarande år upptaget med 155,175

kronor och beräknat med hänsyn till de före kristidens inträde rådande

prisförhållandena.

Under framhållande av att priserna å så gott som alla förekommande

skrivmaterialier efter kristidens inträde stigit till 100 procent

över de normala och att en nedgång förmodligen icke komme att inträda

för år 1920, hemställde arméförvaltningen i Bin skrivelse den 31

augusti 1918, att erforderligt förstärkningsanslag måtte för år 1920

anvisas. Förslaget, vilket slutade å 123,150 kronor, var byggt på den

dåvarande staten för truppförbandens expensanslag, i vad den avsåg

rena expenskostnader, och gick ut på en ökning med 100 procent av

de för sådana kostnader anvisade medel.

Av skäl, som under punkten 3 närmare omförmälts, ansågs emellertid

med prövningen av detta extra medelsbebov böra anstå till 1920

års riksdag.

Arméförrait- Arméförvaltningen har nu anfört, att staten för truppförbandens

framrtsunlng. expensanslag från och med innevarande år undergått en viss omläggning,

i det att dels några expeditioners medelsbehov samt alla medel

s. 21 Kontrollera mot PDF

Fjilrde huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

21

för tryckningskostnader inberäknats under andra anslag och dels truppförbandens

anslagsandelar tillgodoförts approximativt beräknade medel

för åtskilliga expenskostnader, vilka hittills fått bestridas av vederbörande

anskaffningsanslag. Därigenom hade truppförbandens anslagsandelar

skenbart blivit större — i regel 125 kronor utöver de förutvarande.

Dessa anslagsandelars belopp utgjorde dock endast resultatet

av de beräkningar, som för anslagets omläggning kunnat göras med

anlitande av tillgänglig räkenskaps- och redovisningsmateriel. Då

alltså någon erfarenhet angående det verkliga behovet icke låge till

grund för samma belopp, kunde de måhända i verkligheten bliva otillräckliga

för även normala prisförhållanden.

Om en sådan omständighet, som kunde föranleda behov av anslagets

höjning, hade arméförvaltningen vid anmälan av medelsbehovet

för ifrågavarande anslag för år 1921 redan uttalat sig med anledning

av chefens för Livregementets dragoner framställning om regementets

ökade expenskostnader på grund av de höjda telefonabonnemangsavgifterna.

Flera sådana förhållanden torde möjligen även framträda, i

den mån andra från anskaffningsanslagen överförda expenskostnaders

tyngande på expensanslaget hunne göra sig fullt känt.

Om sålunda anslaget redan under normala förhållanden syntes

komma att visa sig otillräckligt, bleve detta naturligen ''ännu mera förhållandet

under den dyrtid, som efter allt att döma syntes oförminskat

bliva rådande under år 1920. Arméförvaltningen ansåge sig därför böra

återupptaga sitt förslag om förstärkning av ifrågavarande anslag för

nämnda år och därvid fasthålla vid den förut använda beräkningsgrunden

för denna förstärkning, eller 100 procent å det ordinarie anslagets

belopp, i vad detta vore avsett för rena expenskostnader.

Till skrivmaterialier m. m. vid truppförbanden

vore å 1920 års stat anvisade........................................ kronor 112,600: —

till d:o d:o vid infanteribrigadernas expeditioner » 2,400: —

eller tillhopa kronor 115,000: —

Till detta belopp borde av skäl, som anförts i arméförvaltningens

förutnämnda skrivelse den 31 augusti 1918, läggas 550 kronor till ökade

expenskostnader för 11 formationer värnpliktiga studenter å 50 kronor,

ävensom hela det till oförutsedda expensbehov samt för anskaffning av

papper till redovisningsformulär m. m. avsedda beloppet 34,100 kronor.

Hela medelsbehovet för ifrågavarande förstärkningsanslag uppginge

därefter till (115,000 + 550 + 34,100 =) 149,650 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. jjf

[5.] Med anledning av vad sålunda anförts hemställde arméförvaltningen

om anvisande för år 1920 av ett förslagsanslag å 149,650 kronor till

förstärkning av anslaget till skrivmaterialier m. m. vid truppförbanden.

Departements- Med hänsyn till vad arméförvaltningen därom anfört, anser jag

chefen. mjg icke kunna framställa någon annan erinran mot de av ämbetsverket

föreslagna grunderna för beräknandet av under innevarande år å förevarande

anslag uppkommande merkostnaderna eller 149,650 kronor, än

att detta belopp bör minskas med 1,125 kronor, motsvarande beräknade

expenser för Norrbottens kavallerikår. Anslaget skulle alltså uppgå till

(149,650 — 1,125 =) 148,525 kronor.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till skrivmaterialier m. in. vid truppförbanden å

tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av

högst 148,525 kronor.

C. Förplägnad, intendenturmateriel, remontering,

övningar m. m.

[6.] 1- Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till mathållning.

Ordinarie förslagsanslaget till mathållning utgör för innevarande år

9,084,000 kronor. Anslaget är beräknat efter den före kristidens inträde

tillämpade beräkningsgrunden av 60 öre för man och tjänstgöringsdag.

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets

medelsbehov för år 1920 anförde arméförvaltningen, att det i 1917 års

riksstat till 9,059,971 kronor upptagna mathållningsanslaget vid nämnda

års utgång visat en brist av 15,589,605 kronor 56 öre samt att anslaget

för år 1918 sannolikt komme att minst lika mycket överskridas.

Kostnaden för manskapsportion, utspisad i matinrättningarna, hade år

1917 uppgått till i medeltal 1 krona 40 öre om dagen, och under år

1918 hade denna kostnad ökats till 1 krona 90 öre för dag. Med anledning

härav hemställde arméförvaltningen, att i 1920 års riksstat

måtte upptagas dels det ordinarie anslaget till arméns mathållning efter

en beräknad kostnad av 60 öre för man och tjänstgöringsdag, dels ock

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Fjärdo huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

till förstärkning av det ordinarie anslaget ett extra förslagsanslag, lika- [6.]

ledes beräknat efter 60 öre för man och tjänstgöringsdag.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 9 januari 1919 yttrade

jag till statsrådsprotokollet, att liksom för år 1919 syntes jämväl

för år 1920 en förstärkning av det efter 60 öre för man och dag beräknade

ordinarie anslaget komma att visa sig erforderlig. Emellertid

ansåge jag mig icke kunna tillstyrka arméförvaltningens hemställan om

anvisande redan då av ett efter 60 öre för man och dag beräknat förstärkningsanslag

för år 1920. Till följd av de ändrade förhållanden, som

i och med världskrigets avslutande komme att inträda, syntes man med

ganska stor visshet hava att emotse en avsevärd reducering av de dåvarande

höga livsmedelsprisen. Huru prisnivån under år 1920 komme

att ställa sig, undandroge sig emellertid för det dåvarande alla beräkningar.

Vid sådant förhållande och av skäl, som i annat sammanhang

anförts rörande äskade förstärkningsanslag till de ordinarie underhållsoch

övningsanslagen, syntes med prövningen av förevarande extra medelsbehov

böra anstå till 1920 års riksdag, då förhållandena kunde

på ett helt annat sätt överblickas. Det förstärkningsanslag, som därvid

visade sig oundgängligen erforderligt, borde då anvisas å tilläggsstat

för år 1920.

I enlighet härmed blev icke något förstärkningsanslag för år 1920

av riksdagen äskat.

Med förmälan att bristen å 1918 års mathållningsanslag jämte det ArméförTaitsåsom

förstärkning därav beviljade extra anslaget den 31 december mn,fänningam

1918 uppgått till 22,541,323 kronor 29 öre, har nu arméförvaltningen

anfört, att de förhoppningar om en efter fredsslutet inträffande avsevärd

• reducering av de förut rådande höga livsmedelsprisen, som hysts

vid början av år 1919 och åt vilka jämväl uttryck givits i 1919 års

statsverksproposition, hittills knappast gått i uppfyllelse. Å en del

födoämnen hade visserligen prisen något nedgått, men många av de

viktigaste stode ännu i samma höga pris som förr. Möjligt vore väl,

att så småningom en allmän nedgång av priskurvan komme att bliva

märkbar, men att med visshet räkna därmed för den närmaste tiden

vore icke tillrådligt. Arméförvaltningens år 1918 gjorda beräkning av

det belopp, som minst skulle erfordras till förstärkning av mathållningsanslaget,

vore fortfarande till sina grunder giltig, och sannolikt vore,

att även om ett förstärkningsanslag, beräknat efter 60 öre för man

och dag, beviljades, stor brist komme att vid 1920 års utgång förefinnas

å mathållningsanslaget. Beträffande det antal tjänstgöringsdagar,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[6.] för vilket detta anslag borde beräknas, vore arméförvaltningen icke i

tillfälle att avgiva yttrande, enär detta delvis berodde på omständigheter,

som icke vore kända.

Under hänvisning till vad som anförts i förenämnda skrivelse den

31 augusti 1918, hemställde därför arméförvaltningen, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att till förstärkning av 1920 års mathållningsanslag

å tilläggsstat för samma år bevilja ett efter en ökad kostnad

av 60 öre för man och dag beräknat förslagsanslag.

Departement!- Att det belopp, efter vilket ordinarie mathållningsanslaget är bechefen.

räknat, eller 60 öre för man och dag är med nu rådande livsmedelspris

alldeles för lågt, torde icke behöva närmare påvisas. En anslagsförstärkning

torde därför jämväl för innevarande år vara ofrånkomlig. Med

hänsyn till de alltjämt höga livsmedelsprisen synes den av arméförvaltningen

beräknade portionskostnaden av 1 krona 20 öre för dag snarare

vara för låg än för hög. Då man emellertid väl torde få räkna med

en fortgående prissänkning, anser jag mig kunna tillstyrka, att nämnda

belopp lägges till grund för medelsbehovet under innevarande år.

I enlighet med de av riksdagen godkända grunderna för beräknandet

av antalet tjänstgöringsdagar har detta med ledning av 1917

års kontingentsiffror beräknats till 11,751,000 för värnpliktiga och till

3,389,000 för fast anställda eller tillhopa 15,140,000. Härvid har man

beträffande de värnpliktiga givetvis utgått från den i gällande värnpliktslag

stadgade övningstiden.

Emellertid har genom lagen den 10 oktober 1919 om ändrad utbildningstid

för vissa värnpliktiga av 1919 års klass m. m. bestämts,

dels att den i gällande värnpliktslag för vapenföra värnpliktiga — studenter

och med dem i värnpliktshänseende likställda undantagna —

stadgade tiden för första tjänstgöringen skall nedsättas med 130 dagar

vid fotfolket och 30 dagar vid trängen och intendenturtrupperna, dels

att den i värnpliktslagen för icke vapenföra värnpliktiga — studenter

och likställda undantagna — föreskrivna tjänstgöringstiden skall nedsättas

med 30 dagar, dels ock att i § 26 mom. 2 och 3 värnpliktslagen

föreskriven uttagning för utbildning till underbefäl eller fackmän icke

skall äga rum bland värnpliktiga av 1919 års klass. Vidare hava, på

grund av lagen den 19 juni 1919 om överföring till hären av vissa

marinen tilldelade värnpliktiga av 1919 års klass, 460 värnpliktiga

överförts från marinen till hären och tilldelats fotfolket. Slutligen

komma på grund av den omläggning av tjänstgöringsförhållandena,

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Fjärdo huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

som blivit en följd av den under utbildningsåret 1918—1919 härjande

influensaepidemien samt lagen den 25 augusti 1919 angående befrielse för

värnpliktiga av 1918 års klass från fullgörande av viss värnpliktstjänstgöring

i fredstid m. m., en del värnpliktiga av nämnda årsklass att

fullgöra första tjänstgöring under innevarande år i stället för under

år 1918 eller år 1919.

På grund av nu angivna förhållanden har jag låtit verkställa en

omräkning av antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga under innevarande

år; och framgår av denna omräkning (se Bil. 1), att detta antal

skulle utgöra 9,123,952. Läggas härtill förenämnda 3,389,000 tjänstgöringsdagar

för fast anställda, skulle sammanlagda antalet tjänstgöringsdagar

för år 1920 alltså uppgå till 12,512,952.

Med en beräknad portionskostnad av 1 krona 20 öre för man och

dag skulle således medelsbehovet för mathållningen under innevarande

år utgöra (12,512,952 x 1:20=) 15,015,542 kronor 40 öre. Då under

det ordinarie anslaget redan anvisats ett belopp av 9,084,000 kronor,

erfordras följaktligen ett förstärkningsanslag av (15,015,542:40 —

9,084,000=) 5,931,542 kronor 40 öre eller i runt tal 5,931,550 kronor.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kung!. Maj:t föreslå

riksdagen

att till förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till

mathållning å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag

av högst 5,931,550 kronor.

2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till munderings- [7.]

utrustning.

Ordinarie reservationsanslaget till munderingsutrustning är i riksstaten

för innevarande år upptaget med 5,276,611 kronor. Anslaget är

beräknat efter samma grunder, som tillämpades före kristidens inträde,

eller efter 33 öre om dagen för man och 10 öre om dagen för varje

häst vid staber och undervisningsverk m. m., infanteriet, kavalleriet,

trängen och intendenturtrupperna. Kostnaderna för sadelmundering och

hästutredning vid artilleriet och ingenjörtrupperna utgå från dessa truppslags

egna övningsmedel.

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets

medelsbehov för år 1920 hemställde arméförvaltningen, att på grund av

de avsevärda prisstegringarna å sådana förbrukningsartiklar, som bekostades

av förevarande anslag, ett särskilt förstärkningsanslag, beräkBihang

till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) sosi 19 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Fjärde liuyudtitein: 1920 års tillägg sstat.

[7.] nät i likhet med för år 1919 efter 17 öre för man och dag och 5 öre

för häst och dag, måtte beviljas jämväl för år 1920.

I likhet med frågan om förstärkning av övriga underhålls- och övningsanslag

ansågs emellertid, att prövningen av detta extra medelsbehov

borde anstå till 1920 års riksdag.

Arméförvait- Arméförvaltningen har nu anfört, att då ännu icke någon reduktion

niDtäiTninram av hittills gällande pris å de förnödenheter, som erfordrades för framBta

Mng'' ställande av arméns munderingspersedlar, kunnat förmärkas, behovet av

förstärkning av munderingsanslaget kvarstode lika oavvisligt som föregående

år. Den minskning i utgifter från anslaget, som komme att

uppstå genom överflyttning av vissa sådana till andra anslag, och som

för år 1919 skulle hava utgjort 2,8 procent av det ursprungliga anslaget,

vore så obetydlig, att den knappast inverkade å medelsbehovet.

Arméförvaltningen hemställde därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att till förstärkning av 1920 års munderingsanslag å tilläggsstat

för samma år bevilja ett förslagsanslag, beräknat efter högst 17

öre för man och dag samt 5 öre för häst och dag.

Departements- Såsom ovan nämnts, har ordinarie munderingsanslaget under eu

chefen. av år beräknats efter 33 öre om dagen för varje man och 10 öre

om dagen för varje häst. Efter kristidens inträde hava emellertid dessa

belopp visat sig otillräckliga, varför särskilda förstärkningsanslag måst

anvisas. Sålunda anvisades för år 1918 såsom förstärkningsanslag 25

procent av det efter sedvanliga grunder beräknade ordinarie anslaget.

För år 1919 beräknades förstärkningsanslaget efter 17 öre för man och

dag och 5 öre för häst och dag.

Arméförvaltningen har nu hemställt, att även för innevarande år

måtte anvisas ett efter sistnämnda grund beräknat förstärkningsanslag.

Med hänsyn till vad arméförvaltningen anfört angående de rådande prisförhållandena,

har jag icke något att erinra mot vad sålunda föreslagits.

Till grund för beräkningen av medelsbehovet för år 1920 bör alltså

läggas ett belopp av (33 + 17=) 50 öre om dagen för varje man och

(10 + 5=) 15 öre om dagen för varje häst.

Enligt vad jag under nästföregående punkt närmare om förmält,

bör antalet manskapstjänstgöringsdagar för innevarande år beräknas till

12,512,952. Antalet hästtjänstgöringsdagar, varom här är ''fråga, utgör

2,804,112. Medelsbehovet för år 1920 skulle alltså utgöra [(12,512,952

x 0: 50) + (2,804,112 x 0: 15)=] 6,677,092 kronor 80 öre. Då under

det ordinarie anslaget redan anvisats ett belopp av 5,276,611 kronor,,

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

skulle följaktligen erfordras ett förstärkningsanslag av (6,677,092:80 —

5,276,611=) 1,400,481 kronor 80 öre eller i jämnt krontal 1,400,482

kronor. Enligt vad jag inhämtat, förefunnos vid utgången av år 1919

icke några reservationer under munderingsanslaget, som kunna tagas i

anspråk för täckande av medelsbehovet under innevarande år.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till mund er ing sutrustning å tilläggsstat för år 1920 anvisa

ett förslagsanslag av högst 1,400,482 kronor.

Ifrågasatt förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kasernutredning,

intendenturfordon m. m.

Ordinarie reservationsanslaget till kasernutredning, intendenturfordon

m. m. är för innevarande år i riksstaten upptaget med 1,621,404

kronor. Anslaget är liksom övriga underhållsanslag beräknat efter de

före kristidens inträde rådande prisförhållandena.

Anslaget, vilket från och med innevarande år uppförts i riksstaten,

är till sin väsentligaste del bildat av medel, överförda från de förutvarande

anslagen till arméns diverse intendenturbehov och till arméns

kasernutredning samt ved, ljus och vatten. Anslaget är uppdelat på

fyra titlar, nämligen

Titel I. Kasern- och förplägnadsutredning............ kronor 1,253,904: —

Titel II. Intendenturfordon ......................................... » 170,000

Titel III. Skidmateriel.................................................. » 160,000

Titel IV. Musikmateriel............................................... » 37,500

Summa kronor 1,621,404

Titel I är beräknad efter en kostnad av 8 öre för man och dag

samt 1 öre för häst och dag. Övriga titlar äro upptagna med till siffran

bestämda belopp.

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets medelsbehov

för år 1920 hemställde arméförvaltningen, att på grund av

den rådande dyrtiden vissa belopp måtte anvisas till förstärkning av de

båda anslagen till arméns diverse intendenturbehov och till aripéns

kasernutredning samt ved, ljus och vatten.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 9 januari 1919 yttrade

jag till statsrådsprotokollet beträffande den ifrågasatta förstärk
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Arméförvalt
ningens
framställning.

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

ningen av anslaget till arméns diverse intendenturbehov, att det läge i

öppen dag, att den rådande dyrtiden skulle utöva ett avsevärt inflytande

på de mångskiftande utgifterna under nämnda anslag. Vid sådant

förhållande och då, enligt vad jag inhämtat, de under anslaget

tidigare förefintliga behållningarna dåmera helt tagits i anspråk, syntes

en förstärkning av de anslag, varifrån utgifter av ifrågavarande slag

enligt huvudtitelns nya uppställning från och med år 1920 skulle bestridas,

sannolikt komma att visa sig erforderlig. Med hänsyn till svårigheten

att för det dåvarande beräkna de eventuellt uppkommande

merkostnaderna syntes emellertid med prövningen av förevarande extra

medelsbehov böra anstå till 1920 års riksdag.

Beträffande den begärda förstärkningen av anslaget till arméns

kasernutredning samt ved, ljus och vatten, vilken förstärkning i främsta

rummet motiverades med de höga bränslekostnaderna, yttrade jag, att

man i och med världskrigets avslutande syntes kunna emotse en avsevärd

nedgång i de dåvarande höga bränslepriserna. Vid sådant förhållande

och under hänvisning till vad jag i annat sammanhang anfört

rörande äskade förstärkningsanslag till de ordinarie underhålls- och

övningsanslagen, funne jag mig icke böra tillstyrka, att framställning

då gjordes till riksdagen om anvisande av särskilt förstärkningsanslag

för bestridande av de utgifter, varom här vore fråga.

I enlighet med vad sålunda anförts avläts icke någon framställning

till riksdagen om anvisande av förstärkningsanslag till anslagen till

arméns diverse intendenturbehov och till arméns kasernutredning samt

ved, ljus och vatten.

Arméförvaltningen har nu anfört, att samma förstärkning, som

ämbetsverket i sin skrivelse den 31 augusti 1918 ansett erforderlig för

bestridande av utgifterna från anslaget till arméns diverse intendenturbehov,

eller 1 öre för man och dag, numera vore behövlig för anslaget

till kasernutredning, intendenturfordon m. m. Någon uppdelning

av förstärkningsanslaget å det ordinarie anslagets särskilda titlar syntes

knappast vara möjlig, utan borde det belopp, som komme att beviljas,

lämpligen ställas till arméförvaltningens förfogande att användas

efter uppkommande behov.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde arméförvaltningen,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till förstärkning av 1920

års ordinarie anslag till kasernutredning, intendenturfordon m. m. å tillläggsstat

för samma år bevilja ett förslagsanslag, beräknat efter högst

1 öre för man och tjänstgöringsdag.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1920 urs tilläggsstat.

29

Såsom ovan nämnts, är det endast titel I av anslaget, som beräknas Departementaefter

antalet manskapstjänstgöringsdagar. Denna titel är beräknad sålunda: chefen

15,140,000 manskapstjänstgöringsdagar å 8 öre ... kronor 1,211,200: —

4,270,400 hästtjänstgöringsdagar å 1 öre............... d 42,704: —

Summa kronor 1,253,904: —

Med hänsyn till vad arméförvaltningen anfört, torde emellertid förstnämnda

post böra beräknas efter 9 öre för man och dag. Då antalet

tjänstgöringsdagar för innevarande år, enligt vad under punkten 6 närmare

omförmälts, bör upptagas till endast 12,512,952, skulle således

ifrågavarande post beräknas till (12,512,952 X 0.09 =) 1,126,165 kronor

68 öre. Läggas härtill förenämnda 42,704 kronor, kommer medelsbehovet

under titel I att utgöra 1,168,869 kronor 68 öre.

Då någon särskild förstärkning av titlarna II—IV icke ifrågasatts,

skulle alltså medelsbehovet under förevarande anslag, därest det beräknats

efter förenämnda av arméförvaltningen nu föreslagna grunder, hava

utgjort:

Titel I................................

.............................................. kronor

1,168,869:

68

Titel II ...............................

............................................. »

170,000:

—

Titel III.................................

............................................. »

160,000:

—

Titel IV................................

........................................... x>

37,500:

—

Summa kronor

1,536,369:

68

Detta belopp understiger emellertid med (1,621,404 —1,536,369: 68=)

85,034 kronor 32 öre vad som redan blivit under det ordinarie anslaget

för innevarande år anvisat. Vid sådant förhållande torde någon framställning

om anvisande av särskilt förstärkningsanslag icke behöva till

riksdagen avlåtas.

3. Inventarier i nya kasernetablissemang. [8.]

I enlighet med vad jag under punkten 30 i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden anfört,

får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att för inköp av inventariet’ i nya kasernetablissetnang

å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 97,000 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

4. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten,

renhållning och tvätt vid truppförbanden.

Ordinarie reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning

och tvätt vid truppförbanden är i årets riksstat upptaget med

2,305,316 kronor. Anslaget är beräknat efter de prisförhållanden, som

rådde före kristidens inträde.

Liksom flertalet övriga underhållsanslag har jämväl bränsleanslaget

under de senare åren måst förstärkas med avsevärda belopp. Sålunda

anvisades förstärkningsanslag

för år 1918 med ............................................................... kronor 725,000: —

» » 1919 » ............................................................. » 1,700,000: —

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets

medelsbebov för år 1920 framhöll arméförvaltningen, att en högst betydande

förstärkning av anslaget till arméns kasernutredning samt ved,

ljus och vatten jämväl för nämnda år vore oundgängligen av behovet

påkallad. Svårigheterna att något så när tillförlitligt bestämma beloppet

av detta tilläggsanslag vore emellertid stora. Arméförvaltningen hade

i skrivelse den 16 november 1917 härom yttrat, att det under rådande

förhållanden givetvis icke vore möjligt att åstadkomma någon exakt

beräkning av ett anslag som det ifrågavarande, vilket närmast vore

avsett att möta prisstegringar å bränsle och betysningsämnen. Å ena

sidan kunde man nämligen av naturliga skäl icke i allt för stor omfattning

inskränka eldningen och belysningen i arméns kasern etablissemang,

och å andra sidan vore prisförhållandena så osäkra och beroende

av så många omständigheter, vilka omöjligen kunde överblickas, att

redan av denna anledning hela beräkningen måste bliva blott och bart

en sannolikhetskalkyl, beträffande vilken avsevärda jämkningar mycket

väl kunde komma att framdeles bliva erforderliga. Vad sålunda anförts

gällde fortfarande. Då emellertid prisstegringen å nu ifrågavarande

förbrukningsämnen alltjämt pågått, kunde förstärkningsanslaget

för år 1920 icke begränsas till 1,700,000 kronor utan syntes behöva

ökas till 2,500,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde arméförvaltningen,

att till förstärkning av ordinarie anslaget till arméns kasernutredning

s. 31 Kontrollera mot PDF

'' Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 31

samt ved, ljus och vatten måtte å extra stat för år 1920 anvisas ett [9.]

förslagsanslag av högst 2,500,000 kronor.

Av skäl, som under punkten G närmare omförmälts, blev emellei-- tid någon framställning om anvisande av ett dylikt förstärkningsanslag

icke till riksdagen avlåten.

Arméförvaltningen har nu anfört, att det förra året gjorda anta- Arméförvaitgandet

om en avsevärd nedgång i de höga bränslepriserna i och med nin,tänning.m

världskrigets avslutande icke blivit av erfarenheten bekräftat. Såväl

ved- som kolpriserna vore fortfarande minst lika höga som år 1918,

och utsikterna till någon mera nämnvärd nedgång i desamma under

år 1920 vore icke stora. Det syntes alltså vara nödvändigt att fortfarande

räkna med samma behov av förstärkning i bränsleanslaget, som

angivits i arméförvaltningens ovannämnda skrivelse den 31 augusti

1918. Det skulle till och med kunna ifrågasättas, om icke en ytterligare

förstärkning vore behövlig, enär detta anslag numera vore omräknat

och avsåge även sådana utgifter för bränsle och lyse, som förr

bekostats av andra ordinarie anslag och förstärkningsanslag, men arméförvaltningen

ansåge sig dock kunna antaga, att en förstärkning av

2,500,000 kronor skulle kunna bliva tillräcklig.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde arméförvaltningen,

att till förstärkning av 1920 års ordinarie anslag till bränsle, lyse, vatten,

renhållning och tvätt vid truppförbanden måtte å tilläggsstat för år

1920 anvisas ett förslagsanslag av högst 2,500,000 kronor.

Såsom ovan nämnts, är det ordinarie bränsleanslaget beräknat efter Departementsde

före kristidens inträde rådande prisförhållandena. Sålunda har chefen''

priset beräknats för kol till 25 kronor för ton, för koks till 24 kronor

för ton, för björkved till 26 kronor 30 öre för famn, för barrved till

21 kronor 10 öre för famn, för elektrisk ström till 26 öre för kilowatt,

för lysgas till 12 öre för kubikmeter och för fotogen till 17 öre

för liter. Att det efter dessa grunder beräknade ordinarie anslaget

skall vara för sitt ändamål alldeles otillräckligt, torde icke behöva närmare

påvisas.

Arméförvaltuingen har nu förnyat sin tidigare gjorda framställning

om anvisande för innevarande år av ett förstärkningsanslag

av 2,500,000 kronor. Härvid har arméförvaltningen givetvis utgått

från att eldning och belysning inom arméns olika etablissemang skulle

under år 1920 förekomma i samma omfattning som under de senast

förflutna åren. Med hänsyn till den av förra årets urtima riksdag be
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[9.] slutade inskränkningen av övningstiden för den stora huvudmassan

värnpliktiga och den därav följande förläggningen av tjänstgöringen

till sommarhalvåret, torde detta emellertid icke bliva förhållandet. Med

huru stort belopp det av arméförvaltningen äskade förstärkningsanslaget

med anledning härav kan nedsättas, är givetvis mycket vanskligt att

avgöra. Enligt vad arméförvaltningen uti ett den 6 september 1919

avgivet yttrande rörande den ungefärliga besparing för statsverket, som

skulle bliva en följd av förenämnda avkortning av utbildningstiden,

uppgivit, skulle å det ordinarie bränsleanslaget uppstå en besparing av

305,316 kronor och å det begärda förstärkningsanslaget av i runt tal

300,000 kronor, alltså tillhopa 605,316 kronor. Det av arméförvaltningon

äskade förstärkningsanslaget skulle alltså kunna nedsättas till

(2,500,000 — 605,316 =) 1,894,684 kronor. Genom ett rationellt ordnande

av förläggningarna av de kontingenter värnpliktiga, vilka i och för

vakt- och vårdtjänstens uppehållande under vintern komma att befinna

sig i tjänstgöring, torde emellertid ytterligare besparingar av

kostnaderna för bränsle och lyse kunna göras. Att nu beräkna storleken

av dessa besparingar, torde näppeligen vara möjligt. Det synes

mig dock, som om man skulle befinna sig på den säkra sidan, om man

räknar med ett förstärkningsanslag av 1,700,000 kronor eller samma

belopp som för år 1919.

På grund av vad sålunda anförts och under erinran att från förevarande

anslag skulle, enligt vad under punkterna 3 och 4 omförmälts,

jämväl bestridas uppkommande ökade kostnader för bränsle och lyse

vid vissa undervisningsanstalter, staber och inrättningar, får jag hemställa,

det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden

å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag

av högst 1,700,000 kronor.

[10.] 5. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till remontering.

Ordinarie reservationsanslaget till remontering är i riksstaten för

innevarande år upptaget med 884,880 kronor. Anslaget är beräknat

efter de före kristidens inträde rådande prisförhållandena. Medelinköpspriset

för remonter har sålunda upptagits till 850 kronor och medelinlösningspriset

för tjänstehästar till 1,350 kronor. För transport-, rese
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Fjärde huvudtiteln: 1920 Ars tillägg sstat.

och diverse kostnader hav beräknats ett belopp av 50 kronor för remont

och för omkostnader vid depåerna ett belopp av 20 kronor för remont.

På grund av den under kristiden inträdda starka stegringen av

hästpriserna hava under de senare åren särskilda förstärkningsanslag

måst av riksdagen anvisas. Sålunda har för ändamålet beviljats

för år 1917........................................................................ kronor 236,000: —

» » 1918 (391,200 + 445,702 =)................................. » 836,902: —

® » 1919.............................................................................. » 714,950: —

Vid beräknandet av det för år 1919 erforderliga förstärkningsanslaget

både man utgått från ett medelinköpspris för remonter av 1,500 kronor

•och från ett medelinlösningspris för officerares tjänstehästar av 1,900

kronor. Av de sålunda beräknade beloppen upptogos under förstärkningsanslaget

(1,500—850=) 650 kronor respektive (1,900—1,350=) 550

kronor.

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets

medelsbehov för år 1920 hemställde arméförvaltningen om anvisande

av dels ytterligare förstärkningsanslag för år 1919, dels ock förstärkningsanslag

för år 1920. Båda dessa förstärkningsanslag borde enligt

armeförvaltningens uppfattning beräknas efter ett medelinköpspris för

remonter av 2,000 kronor och ett medelinlösningspris för tjänstehästar

av 2,500 kronor. Uti en sedermera ingiven skrivelse den 13 september

1918 hemställde emellertid arméförvaltningens intendentsdepartement,

att det för år 1919 ytterligare erforderliga förstärkningsanslaget måtte

beräknas efter ett medelinköpspris av 3,000 kronor för såväl remonter

som tjänstehästar.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 9 januari 1919 yttrade

jag till statsrådsprotokollet beträffande framställningen om anvisande

■av ytterligare förstärkningsanslag för år 1919, att jag med hänsyn till

den nedgång, i hästpriserna, som på senaste tiden kunnat förmärkas,

ansåge mig icke kunna tillstyrka bifall till arméförvaltningens i förevarande

hänseende framställda förslag. Härtill komme, att även om en

höjning av det för året beräknade medelinköpspriset ägde rum, någon

säkerhet icke förefunnes för att det bestämda remontantalet skulle

kunna inköpas. Tillgången å remonter vore nämligen dåmera så begränsad,

att man under alla förhållanden måste räkna med att endast

-en del av det erforderliga antalet kunde anskaffas.

Beträffande framställningen, i vad den avsåg anvisande av förstärkningsanslag

för år 1920, yttrade jag, att det, med hänsyn till vad chefen

för remonteringsstyrelsen och arméförvaltningen anfört rörande den

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.) 308i 19 5

[10.]

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

[10.] under år 1918 inträdda avsevärda stegringen av hästpriserna, visserligen

kunde förefalla, som om man vid anslagsberäkningen för år 1920 icke

borde utgå från lägre medelinköpspris än de av arméförvaltningen

föreslagna. Emellertid hade på sista tiden en nedgång i de högt uppdrivna

hästprisen kunnat förmärkas, och all anledning funnes att antaga,

att denna nedgång i och med krigets avslutande skulle komma att

fortgå. Huru priserna under år 1920 komme att ställa s[g, undandroge

sig därför för det dåvarande varje säkert bedömande. Vid sådant förhållande

syntes man böra inskränka sig till att, med tillämpning av

dittills följda grunder, beräkna det ordinarie medelsbehovet och låta

med frågan om äskande av erforderligt förstärkningsanslag anstå till

1920 års riksdag. Det belopp, som kunde finnas vara av omständigheterna

oundgängligen påkallat, borde då anvisas å tilläggsstat för

år 1920.

I enlighet med vad sålunda anförts blev någon tramställmng om

beviljande av vare sig ytterligare förstärkningsanslag för år 1919 eller

förstärkningsanslag för år 1920 icke till riksdagen avlåten.

Arméför- Arméförvaltningen har nu anfört, att det under ordinarie reservations
framstfli8

anslaget till remontering för innevarande år beviljade beloppet om 884,880

ning. kronor uppenbarligen komme att bliva alldeles otillräckligt. Åven om, såsom

chefen för remonteringsstyrelsen i skrivelse den 1 juli 1919 framhållit,

någon nedgång i prisen å hästmarknaden kunnat förmärkas, så vore

ändock dessa pris så höga, att ingen som helst möjlighet funnes att

verkställa remonteringen allenast med det i ordinarie anslaget ingående

medelpriset av 850 kronor. Även övriga anslagsposter hade

till följd av kristiden visat sig otillräckliga, då de beräknats etter de

före år 1914 gällande prisen. Arméförvaltningen funne sig därför böra

göra de framställningar om anvisande av medel till remontering a

tilläggsstat för år 1920, vartill nämnda förhållanden föranledde.

inköp av Anslagsposten till inköp av remonter och stamhästar ''inginge i det

remonter och or(jinarie remonteringsauslaget för år 1920 med följande belopp:

stamhästar. ° °

för inköp av 982 ersättningsremonter å kr. 850: —... kronor 834,700

‘ 1 » » 850: —... » 31,450

» » 1,350: — p_40,500

37 ökningsremo riter

)) » »

» inlösen av 30 tjänstehästar

Summa kronor 906,650

Chefen för remonteringsstyrelsen hade i sin förenämnda skrivelse

den 1 juli 1919 beräknat medelinköpspriset för remonter år 1921 till

s. 35 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstut. 35

2,500 kronor samt inlösningspriset för tjänstehästar till 3,000 kronor.

För år 1919 hade det effektiva medelpriset utgjort 1,500 kronor samt

inlösningspriset för tjänstehästar 1,900 kronor. Då fråga nu vore om

beräknande av de sannolika remonteringskostnaderna år 1920, syntes

man kunna utgå från att de för år 1919 bestämda priserna icke komme

att visa sig tillräckliga. Arméförvaltningens intendentsdepartement både

i sin skrivelse den 13 september 1918 (se 1919 års statsverksproposition,

fjärde huvudtiteln, sid. 374) närmare angivit de omständigheter, som

då föranlett till beräknandet av väsentligt högre pris än nu gällande,

och den nedgång av prisläget å hästmarknaden, som sedan dess försports,

vore ingalunda så avsevärd, att den borde föranleda till någon mera

betydlig nedsättning av den begärda medelsanvisningen.

Emellertid hade chefen för remonteringsstyrelsen i skrivelse till

Kungl. Maj:t den 9 juli 1919 anmält, att styrelsen dittills under år

1919 inköpt 962 remonter till ett pris av 2,252,100 kronor eller alltså

2,341 kronor per remont, samt att styrelsen för anskaffande av ytterligare

erforderliga remonter beräknade ett inköpspris av 2,400 kronor.

Med anledning härav ansåge sig arméförvaltningen kunna beräkna

medelinköpspriset under år 1920 till samma belopp, 2,400 kronor. Vad

däremot anginge inlösningspriset för tjänstehästar, ansåge arméförvaltningen

det icke vara tillrådligt att beräkna lägre belopp än 3,000

kronor.

Under sådana förhållanden skulle 1920 års remontering kräva följande I

anslag till hästinköp, nämligen:

för 982 ersättningsremonter å kr. 2,400:—.......... kronor 2,356,800: —

» 37 ökningsremonter » » 2,400:—............ » 88,800: —

» 30 tjänstehästar » » 3,000: —............ »_90,000: —

Summa kronor 2,535,600: —

Drogos härifrån redan å ordinarie anslaget anvisade kronor 906,650: —

återstode att anvisa ...................................................... kronor 1,628,950: —

I sin nyssnämnda skrivelse den 9 juli 1919 hade chefen för remonteringsstyrelsen

hemställt om anvisande av medel till inköp av 200

remonter, som återstode att år 1919 anskaffa för remonteringen men icke

kunnat inköpas på grund av bristande penningtillgång. 1 häröver avgivet

utlåtande den 22 juli 1919 hade intendentsdepartementet tillstyrkt,

att till remonteringsstyrelsens förfogande måtte ställas ytterligare

[10.J

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[10.] dels av besparingar å remonteringeanslaget............... kronor 67,000: —

dels ock av 1917 års riksdag medgiven anvisning å

medel, som till statsverket influtit genom export

av hästar till utlandet.............................................. » 83,000: —

eller sammanlagt kronor 150,000: —

För detta belopp borde kunna inköpas omkring 60 hästar. I fråga

om anskaffande av återstående omkring 140 hästar, vartill intendentsdepartementet

saknade medel, skulle arméförvaltningen framdeles hos

Kungl. Maj:t göra framställning i sammanhang med anmälan av lantförsvarets

medelsbehov för år 1921.

Med anledning härav hemställde nu ämbetsverket, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå 1920 års riksdag att för inköp av det antal av omkring140

remonter, som återstode att anskaffa för år 1919, anvisa (140 x

2,400 =) 336,000 kronor.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits, skulle posten för inköp av

remonter och stamhästar å tilläggsstat för år 1920 komma att uppgå

till (1,628,950 + 336,000 =) 1,964,950 kronor.

Transport-, Såsom ovan omförmälts, hade dessa kostnader för år 1920 i det

r diverse^ ordinarie remonteringsanslaget upptagits till 50 kronor för varje remont

kostnader, eller tillhopa för 982 ersättningsremonter och 37 ökningsremonter till

[(982 + 37) x 50 =] 50,950 kronor. Arméförvaltningen hade emellertid i

sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets medelsbehov

för år 1920 hemställt, att anslagsposten måtte beräknas efter 75 kronor

för remont och därav 25 kronor upptagas å ett extra förstärkningsanslag.

Framställningen om äskande av ett förstärkningsanslag

till remonteringsanslaget. hade dock icke blivit av Kungl. Maj:t bifallen..

Chefen för remonteringsstyrelsen hade nu i sin skrivelse den 1

juli 1919 beräknat transport-, rese- och diverse kostnader i samband

med remonteringen år 1921 till 100 kronor per remont. Ehuru måhända

det komme att visa sig, att det av arméförvaltningen förut beräknade

beloppet av 75 kronor för remont bleve otillräckligt, ansåge

sig arméförvaltningen dock icke nu böra frångå denna beräkning utan

hemställde, att ifrågavarande utgiftspost måtte beräknas enligt denna

grund och alltså upptagas till [(982 + 37) x 75 =] 76,425 kronor. Efter

avdrag av det belopp å 50,950 kronor, som inginge i det ordinarie

remonteringsanslaget, återstode att å tilläggsstat begära 25,475 kronor.

Omkostnader Uti posten till omkostnader vid depåerna, som i 1919 års statsde

lierna verksproposition för första gången beräknats efter ett grundpris av 20

s. 37 Kontrollera mot PDF

[10.]

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 37

lcrouor för remont, ifrågasattes icke någon förhöjning, då erfarenhet

saknades om anslagspostens tillräcklighet.

Denna anslagspost vore för år 1920 beräknad efter ett ersättningsbelopp

av 910 kronor för remont. 1 detta belopp inginge:

medelinköpspriset för remonter........................................... kronor 850: —

transport-, rese- och diverse kostnader............................ » 50: —

hälften av de till 20 kronor beräknade kostnaderna

vid depåerna...................................................................... » 10: —

Summa kronor 910: —

Med hänsyn till vad ovan anförts om behövlig höjning av medelinköpspriset

samt av de beräknade kostnaderna för transporter och

resor m. m., borde den effektiva ersättningen beräknas på följande sätt:

medeiinköpspriset för remonter ......................................... kronor 2,400: •—

transport-, rese- och diverse kostnader ........................... » 75: —

hälften av de till 20 kronor beräknade depåkostnaderna

................................................................................... )> 10: —

Summa kronor 2,485: —

Då 25 remonter beräknades störta å depå, skulle hela ersättningsbeloppet

uppgå till (2,485 x 25=) 62,125 kronor. Efter avdrag av redan

å ordinarie stat beviljade 22,750 kronor, skulle å tilläggsstat behöva

av riksdagen begäras 39,375 kronor.

Enär medelinköpspriset för remonterna i anslagsberäkningen upptagits

till allenast 850 kronor, hade den ersättning till statsverket, som

de officerare hade att erlägga, vilka uttoge stamhäst till egen tjänstehäst,

beräknats till allenast 850 kronor med tillägg av 500 kronor för

stamhästens dressyr. Om nu med bifall till arméförvaltningens förslag

det effektiva medelinköpspriset höjdes till 2,400 kronor, borde denna

ersättning upptagas till (2,400 + 500 =) 2,900 kronor för varje uttagen

stamhäst samt, enär 50 hästar beräknades bliva uttagna, hela inkomstposten

höjas till (2,900 x 50 =) 145,000 kronor. Om härifrån

droges redan beräknad inkomst av 67,500 kronor, återstode att från

utgifterna avräkna 77,500 kronor.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde arméförvaltningen, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till förstärkning av 1920 års

remonteringsanslag å tilläggsstat för samma år anvisa

Å depå

störtade

remonter.

Ersättning

för uttagna

remonter.

Samman
fattning.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[10.] till inköp av remonter och stamhästar ................... kronor 1,964,950: —

» transport-, rese- och andra kostnader ............... » 25,475: —

» ersättning för å depå störtade remonter ........... s>_39,375: -

Summa kronor 2,029,800: —

med avdrag dock av ökad ersättning för uttagna

stamhästar..................................................................... »_77,500: —

eller alltså kronor 1,952,300: —

Departe- Såsom förut nämnts, utgör årets ordinarie anslag till remontering

• Chefen. 884,880 kronor. Arméförvaltningen har nu hemställt, att för det ordinarie

anslagets förstärkning måtte anvisas icke mindre än 1,952,300

kronor. För genomförandet av den för nästlidet års riksdag framlagda

planen för remonteringen vid armén under innevarande år skulle således

erfordras tillhopa 2,837,180 kronor.

Att enbart för remonteringen av arméns hästmateriel avse ett så

stort belopp, torde emellertid redan av statsfinansiella skäl få anses

uteslutet. Det synes därför vara en tvingande nödvändighet att så långt

möjligt är söka nedbringa ifrågavarande kostnader.

Vad då först angår remontantalet, skulle enligt den för nästlidet års

riksdag framlagda anslagsberäkningen under innevarande år inköpas

982 ersättningsremonter och 37 ökningsremonter samt inlösas 30 egna

tj änstehästar.

Antalet ersättningsremonter är beräknat sålunda:

9 procent av det vid utgången av år 1919 vid kavalleriet, artilleriet,

ingenjörtrupperna och trängen befintliga till 9,981 beräknade

stamhästantalet ............................................................................. 898

Ersättning åt kavalleriet för de 8-åriga stamhästar, som skola från

detta truppslag överflyttas till infanteriet samt till generalitetet,

generalstaben m. fl. staber och formationer................................ 48

Ersättning för det antal stamhästar, som av officerare beräknas uttagas

såsom tjänstehästar...................................................... 36

Summa 982

Med avseende å de båda sistnämnda kategorierna remonter torde

någon inskränkning icke lämpligen böra vidtagas. Beträffande den första

gruppen torde detta emellertid kunna ske.

Enligt 1914 års härordning samt 1915 års riksdags beslut skall

vid Norrbottens kavallerikår finnas 11 tjänstehästar samt 253 kronan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln; 1020 urs tilläggsstat.

tillhöriga stamhästar. Av dessa senare äro redan 240 anskaffade och för

närvarande i avvaktan på kårens uppsättning uppställda vid de övriga

kavalleritruppförbanden. Emellertid har Kungl. Maj:t, såsom i annat

sammanhang närmare omförmälts, besluta, att med uppsättande av Norrbottens

kavallerikår skall i avvaktan på resultatet av den förestående

allmänna försvarsrevisionen tillsvidare anstå. Vid sådant förhållande

synes det mig lämpligt, att förenämnda för kavallerikåren avsedda 240

hästar tilldelas kavalleriet i övrigt i stället för motsvarande antal ersättningsremonter.

På grund av det stora antalet vakanser i manskapsgraden har det

under de senare åren varit förenat med betydande svårigheter att vid

de beridna truppförbanden behörigen upprätthålla hästvården och remontdressyren.

Särskilt vid kavalleriet med dess stora remontantal

hava dessa svårigheter varit mycket framträdande. På nu antalet vakanser

i stället för att minskas tvärt om på sista tiden ytterligare ökats,

synes det mig i hög grad betänkligt att utan hänsyn härtill allt fortfarande

söka hålla stamhästantalet uppe vid det enligt härordningen bestämda.

Fastmera synes man böra söka ordna så, att hästantalet vid

truppförbanden icke hålle3 högre än att detsamma kan påräkna fullgod

skötsel och att framför allt icke flera remonter anskaffas än som utan

allt för stort intrång på de egentliga övningarnas bedrivande kunna

dresseras. Jag anser därför, att det antal ersättningsremonter, som

under innevarande år är avsett att inköpas, bör ytterligare minskas med

i runt tal 200. Huru denna minskning bör på de olika truppslagen

fördelas, torde icke nu kunna avgöras utan bör givetvis framdeles bliva

föremål för en närmare utredning.

I enlighet med vad sålunda anförts, torde antalet ersättningsremonter

för innevarande år böra begränsas till [982—(240 + 200)=] 542.

Enligt den för riksdagen framlagda planen skulle under året inköpas

37 ökningsremonter, därav 27 för kavalleriet och 10 för ingenjörtrupperna.

På grund av den förestående allmänna försvarsrevisionen, vilken

kan komma att medföra en reducering av stamhästantalet vid armén,

synes det icke lämpligt att utan hänsyn härtill fortsätta med uppbringandet

av hästbeståndet till det i 1914 års härordning bestämda. Jag

anser därför, att några ökningsremonter icke böra under året inköpas.

Beträffande antalet egna tjänstehästar, som äro avsedda att under

året inlösas, torde någon ändring icke böra vidtagas. Deras antal skulle

alltså fortfarande utgöra 30.

Vidkommande arméförvaltningens framställning om anvisande av

medel för inköp av omkring 140 remonter, som återstå att anskaffa för

[10.]

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Fjärde huvudtiteln: 1020 års tilläggsstat.

[10.] år 1919, anser jag mig av skäl, som förut anförts, icke för närvarande

kunna tillstyrka densamma.

Vad härefter inköps- och inlösning sprisen angår, har arméförvaltningen,

med hänsyn därtill att de för år 1919 bestämda, eller 1,500 kronor för

remont och 1,900 kronor för tjänstehäst, visat sig för låga, hemställt,

att desamma måtte för innevarande år höjas till 2,400 kronor respektive

3,000 kronor. Att med erfarenheterna från nästlidet år en höjning är

erforderlig, vill jag icke bestrida, men att bestämma medelinköpsprisen

så högt, som arméförvaltningen föreslagit, synes icke vara erforderligt.

Enligt vad jag från skilda håll försport, torde man bava att under året

emotse en nedgång av de under förra året rådande priserna. Jag anser

därför, att höjningen bör begränsas till 500 kronor och medelinköpspriset

alltså bestämmas för remont till 2,000 kronor och för tjänstehäst

till 2,400 kronor.

Mot arméförvaltningens förslag att beräkna transport-, rese- och diversekostnaderna

samt omkostnaderna vid depåerna till 75 kronor respektive

20 kronor för remont har jag icke något att erinra.

Med hänsyn till det av mig föreslagna medelinköpspriset torde ersättning

för varje å depå störtad remont böra beräknas till (2,000 + 75 +

10=) 2,085 kronor.

För täckande av utgifterna har man att räkna med två särskilda

inkomstposter, nämligen försäljning av utrangerade stamhästar samt ersättning

för till tjänstehästar uttagna stamhästar. Den förra posten torde,

i enlighet med vad jag vid anmälan av medelsbehovet för år 1921

anfört, böra beräknas efter 138 kronor för de 692 hästar, som beräknas

komma att försäljas. Den senare posten torde på grund av den utav

mig föreslagna höjningen av medelinköpspriset böra beräknas efter

(2,000 + 500=) 2,500 kronor för häst.

I enlighet med vad sålunda anförts skulle medelsbehovet under remonteringsanslaget

för innevarande år alltså beräknas sålunda:

Utgifter.

Inköp av remonter och inlösen

av tjänstehästar:

542 ersättningsremonter å

kr. 2,000:-... 1,084,000: —

30 tjänstehästar å kr.

2,400: ............ 72,000: kronor 1,156,000: —

Transport kronor 1,156,000: —

s. 41 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläqgsstat.

Transport kronor 1,15(5,000: —

Transport-, rese- och diverse

41

kostnader:

542 ersättningsremonter å

kr. 75:— ..............................

»

40,650:

Omkostnader vid depåerna:

542 ersättningsremonter å

kr. 20:— .............................

»

10,840:

Å depå störtade remonter:

25 remonter å kr. 2,085: —

»

52,125:

Inkomster.

Utrangerade hästar:

692 hästar å kr. 138: — ...

95,496:

Ersättning för till tjänste- hästar uttagna stamhästar:

50 hästar å kr. 2,500: — ...

125,000:

kronor 1,259,615:

220,496: —

Återstod.............................................................................. kronor 1,039,119: —

[10.]

Medelsbehovet för år 1920 skulle alltså utgöra 1,039,119 kronor.

Då härav redan 884,880 kronor äro anvisade under det ordinarie anslaget,

skulle således nu återstå att av riksdagen äska (1,039,119: —

884,880=) 154,239 kronor eller i runt tal 155,000 kronor.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kung!. Maj:t föreslå

riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till remontering å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett

förslagsanslag av högst 155,000 kronor.

6. Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till furagering. [ii.]

Ordinarie förslagsanslaget till furagering är i årets riksstat upptaget

med 4,573,838 kronor. Anslaget är beräknat efter 1 krona för

häst och dag för de vid truppförbanden befintliga hästarna samt en

årlig utfodringskostnad av 309 kronor för varje häst vid remontdepåerna,

d. v. s. samma beräkningsgrund, som tillämpades före kristidens

inträde.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 käft. (Nr 20.)

3081 19 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

[11.]

Arméförvalt
ningens
framställning.

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

På grund av den starka stegringen av furagepriset har det efter

nyssnämnda grund beräknade ordinarie anslaget under de senaste åren

visat sig alldeles otillräckligt, och särskilda förstärkningsanslag hava

måst av riksdagen anvisas. Sålunda anvisades, utöver det ordinarie

anslaget,

för år 1918.......................................................................... kronor 1,746,900: —

» » 1919...................................................................... » 2,291,635: —

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets

medelsbehov för år 1920 hemställde arméförvaltningen, att jämväl för

sistnämnda år ett särskilt förstärkningsanslag måtte anvisas. Detta borde

beräknas efter samma grund som det ordinarie anslaget. Anslagstillgångarna

borde alltså ökas med 100 procent.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 9 januari 1919 yttrade

jag till statsrådsprotokollet, att det syntes sannolikt, att det ordinarie

anslagsbeloppet komme att bliva otillräckligt för bestridande av

utgifterna under anslaget för år 1920. 1 saknad av några säkra håll
punkter

för bedömandet av, huru rationspriset kunde under nämnda år

komma att ställa sig, och under hänvisning till vad jag i annat sammanhang

anfört rörande de för år 1920 äskade förstärkningsanslagen,

funne jag mig emellertid icke kunna tillstyrka, att framställning då

gjordes till riksdagen om anvisande av eventuellt erforderliga medel

för det ordinarie anslagets förstärkning.

1 enlighet härmed blev icke heller någon sådan framställning till

riksdagen avlåten.

Armé förvaltningen har nu förklarat sig nödsakad att ånyo bringa

denna fråga under Kungl. -Maj:ts prövning. Att alltjämt en högst betydlig

tillökning av det ordinarie furageringsanslaget vore behövlig,

vore uppenbart. Åven om 1919 års jämförelsevis goda foderskörd

komme att föranleda nedgång i prisen å en del foderämnen, så syntes

dock dessa pris komma att fortfarande ligga på eu nivå, som betydligt

överstege den före krigsåren rådande. Och vad beträffade transportkostnaderna,

funnes inga utsikter till att dessa under år 1920 skulle

i nämnvärd mån nedgå.

Med hänsyn till erfarenheterna från de senare åren och särskilt

från år 1918, då utgifterna under anslaget uppgått till ett belopp,

som varit omkring 275 procent högre än det ordinarie anslaget, ansåge

sig arméförvaltningen icke kunna annat än anhålla, att samma förstärk
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

ning av furageringsan slaget, som tidigare ifrågasatts, eller 100 procent [11.]

av anslagsbeloppet, måtte begäras hos riksdagen.

Arméförvaltningen hemställde därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att till förstärkning av 1920 års ordinarie anslag till

furagering å tilläggsstat för samma år bevilja ett förslagsanslag, beräknat

efter högst 1 krona för häst och dag under det antal tjänstgöringsdagar,

som kunde komma att bestämmas.

Att en förstärkning av det ordinarie furageringsanslaget för inneva- Depanementsrande

år är av förhållandena oundgängligen påkallad, torde vara uppen- chefen''

bart. Med hänsyn till vad arméförvaltningen anfört, anser jag mig icke

kunna föreslå, att förstärkningsanslaget beräknas efter lägre belopp än

ämbetsverket ifrågasatt eller 1 krona för häst och dag. Då antalet

hästtjänstgöringsdagar för innevarande år är beräknat till 4,270,400,

skulle alltså erfordras ett anslag av 4,270,400 kronor.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att till förstärkning av ordinarie förslagsanslaget

till furagering å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag

av högst 4,270,400 kronor.

7. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till truppförbandens [12.]

övningar.

Ordinarie reservationsanslaget till truppförbandens övningar är i

årets riksstat upptaget med 2,089,459 kronor. Anslaget är beräknat

efter de före kristidens inträde rådande prisförhållandena samt fördelat

sålunda:

Titel I. Hästlega ......................................................... kronor 895,146: —

Titel II. Övriga med de ordinarie övningarna

förenade kostnader.............................. » 1,098,403: —

Titel III. Kostnader för frivilliga övningar med

landstormen ....................... »_95,910: —

Summa kronor 2,089,459: —

Titel I. llästlega.

Intill ingången av detta år voro de under denna anslagstitel beräknade

medel i riksstaten upptagna såsom ett särskilt anslag, benämnt

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

[12.] »Lega av hästar för truppförbandens övningar». Detta anslag var, liksom

fallet nu är med förevarande anslagstitel, beräknat efter ett lejningspris

av 2 kronor, i vissa fall 2 kronor 50 öre, för häst och dagvid

lejning under längre tid samt 3 kronor 50 öre, i vissa fall 4 kronor,

för häst och dag vid lejning under kortare tid.

Uti sin framställning angående medelsbehovet under anslaget för

år 1919 anmälde arméförvaltningen, att det på grund av lejningsprisens

stegring vore oundgängligen nödvändigt att räkna med, att ett medelpris

för lejning av 10 kronor om dagen snarare vore för lågt än för

högt. Då armé förvaltningen dock ansåge sig kunna begränsa kostnaderna

till sistnämnda belopp, berodde detta dels därpå, att särskild

sparsamhet och omtanke vid disponerandet av hästlejningsmedlen under

dessa år komme att anbefallas vederbörande truppförvaltningar, dels

ock därpå, att under år 1918 en del hästar, som inköpts åren 1914—

1915 för att användas vid tjänstgöring till skydd för rikets neutralitet,

komme att vara disponibla för vanliga truppövningar. Med antagande

av nämnda medelpris skulle utöver det ordinarie anslaget för år 1919

erfordras ett belopp av 1,777,099 kronor, och hemställde arméförvaltningen

om nämnda belopps anvisande å extra stat.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 13 januari 1918 ansåg

jag mig icke kunna framställa någon erinran mot det av arméförvaltningen

föreslagna lejningspriset eller 10 kronor för häst och dag.

Däremot höll jag före, att man för lejningskostnadernas nedbringande

borde för de vanliga truppövningarna taga i anspråk de hästar, som

under åren 1914 och 1915 inköpts eller kvarhållits för att användas

vid tjänstgöring till skydd för rikets neutralitet. Enligt verkställd utredning

skulle omkring 1,600 av dessa hästar kunna disponeras för vanliga

truppövningar i utbyte mot lejda hästar och lejningsdagarnas anta!

därigenom i motsvarande grad nedbringas. I sammanhang härmed borde

de försök med utbyte av lejda hästar mot inköpta sådana, som jämlikt

1917 års riksdags beslut skulle anställas vid Svea artilleriregemente

och Norrlands artilleriregementes detachement i Boden, utvidgas till att

omfatta samtliga förenämnda 1,600 hästar. För att det skulle lyckas

att i denna omfattning utbyta lejda hästar mot inköpta, vilka mellan

övningstiderna skulle utackorderas till fodervärdar, vore det emellertid

•nödvändigt att ordna ett fast ackordsystem, som omfattade flera år.

Regementena borde i sammanhang härmed tillerkännas motsvarande del

av statsanslagen till lega av hästar för truppförbandens övningar, till

arméns munderingsutrustning ävensom till arméns sjuk- och veterinärvård

samt hovbeslag.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 45

I enlighet med nu angivna grunder beräknades, att för det ordinarie

anslagets förstärkning under år 1919 skulle erfordras ett belopp

av 1,108,043 kronor. Härav ansågos 408,043 kronor kunna täckas av

under det ordinarie anslaget förefintliga reservationer. Återstående

700,000 kronor borde däremot beviljas å extra stat såsom förstärkningåt

det ordinarie anslaget.

Kungl. Maj:ts i enlighet härmed till riksdagen avlåtna framställning

blev jämväl av riksdagen bifallen.

1 sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets medelsbehov

för år 1920 anmälde armé förvaltningen, att de alltjämt ökade

prisen å hästar och i samband därmed jämväl prisen för lejning av

sådana gjorde det till en nödvändighet att för år 1920 räkna med ett

än högre lejniugspris än 10 kronor. De flesta av de i ärendet hörda

militära myndigheterna hade förutsatt ett medelpris av minst 15 kronor,

och arméförvaltningen ansåge försiktigheten bjuda att icke ifrågasätta

lägre pris i anslagsberäkningarna för nämnda år.

För nedbringande av lejningskostnaderna borde emellertid även

under år 1920 kunna tagas i anspråk en del av de hästar, som under

åren 1914 och 1915 inköpts eller kvarhållits för att användas vid tjänstgöring

till skydd för rikets neutralitet. Dylika hästar funnes vid infanteriet,

artilleriet, ingenjörtrupperna, trängen och intendenturtrupperna,

och kunde dessa ersätta vid infanteriet 11,604 lejningsdagar, vid artilleriet

30,352 lejningsdagar, vid ingenjörtrupperna 20,398 lejningsdagar

samt vid trängen och intendenturtrupperna samtliga erforderliga lejningsdagar.

Vid sådant förhållande och med tillämpning av de vid

beräknande av 1919 års förstärkningsanslag följda beräkningsgrunderna

skulle för det ordinarie hästlejningsanslagets förstärkning erfordras ett

belopp av 1,963,328 kronor.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 9 januari 1919 yttrade

jag till statsrådsprotokollet, att på grund av de då rådande höga

lejningsprisen, vilka syntes till väsentlig del komma att kvarstå ännu

en tid framåt, vore det sannolikt, att särskilda medel måste anvisas

jämväl för år 1920 för det ordinarie anslagets förstärkning. Med hänsyn

till den osäkerhet, som måste vidlåda alla beräkningar rörande prisförhållandena

under år 1920, och under hänvisning till vad jag i annat

sammanhang anfört rörande äskade förstärkningsanslag till de ordinarie

underhålls- och övningsanslagen, ansåge jag mig emellertid icke kunna

tillstyrka, att framställning då gjordes till riksdagen om anvisande av

särskilda medel för bestridande av eventuellt uppkommande merkostnader

för lejning av hästar för truppförbandens övningar.

[12.]

s. 46 Kontrollera mot PDF

[12.]

Arméförvalt
ningens
framställning.

Departements
chefen.

46 Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

Arméförvaltningen har nu anfört, att ämbetsverket verkställt nya

beräkningar rörande behovet av förstärkning utav 1920 års hästlejningsanslag

och därvid bibehållit samma medelpris av 15 kronor i lega för

varje häst om dagen, som legat till grund för den år 1918 gjorda anslagsberäkningen,

men verkställt nödiga jämkningar med avseende å

det antal lejningsdagar, som kunde besparas genom användande av inköpta

hästar. Enligt verkställda beräkningar torde dylika hästar ersätta

vid infanteriet 20,315 lejningsdagar, vid artilleriet 31,521 lejningsdagar,

vid ingenjörtrupperna 20,398 lejningsdagar samt vid trängen och

intendenturtrupperna samtliga erforderliga lejningsdagar.

Vid sådant förhållande och med tillämpning av de vid beräknande

av 1919 års förstärkningsanslag följda beräkningsgrunderna skulle i och

för hästlejningen under innevarande år erfordras ett förstärkningsanslag

av 1,850,850 kronor.

Enligt vad förut omförmälts, hava de ordinarie kostnaderna för

hästlejningen vid armén under innevarande år beräknats till 895,146

kronor. På grund av de alltjämt rådande höga lejningsprisen är det

emellertid tydligt, att de sålunda beräknade kostnaderna icke skola vara

tillräckliga.

Mot arméförvaltningens förslag att i och för lejningskostnadernas

nedbringande taga i anspråk de vid truppförbanden förefintliga, i och

för neutralitetsskyddet inköpta eller kvarhållna hästarna har jag givetvis

icke något att erinra. Däremot anser jag det icke erforderligt att

räkna med en så hög medellejningskostnad som 15 kronor för häst och

dag utan håller före, att lejningspriset för innevarande år bör beräknas

på samma sätt som för år 1919 eller till i medeltal 10 kronor om

dagen.

I enlighet härmed bör det för bestridande av lejningskostnaderna

år 1920 erforderliga extra medelsbehovet beräknas sålunda:

Det ordinarie lejningsanslaget för infanteriet upptager

10,080 lejningsdagar å kr. 2: — .......................... 20,160 kronor

14,812 )) » » 3:50 ........................... 51,842 »

Summa 24,892 lejningsdagar samt ....................................... 72,002 kronor.

Såsom förut nämnts, kunna 20,315 lejningsdagar ersättas genom

inköpta eller kvarhållna hästar. Härför böra regementena av det ordinarie

lejningsanslaget få tillgodoräkna sig ersättning dels för 10,080

s. 47 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1020 ars tilläggsstat. 47

lejningsdagar å 2 kronor med 20,160 kronor, dels ock för 10,235 lejningsdagar

å 3 kronor 50 öre med 35,822 kronor 50 öre eller tillhopa

55,982 kronor 50 öre. För återstående (24,892 —20,315=) 4,577 lejningsdagar

återstå av ordinarie lejningsanslaget (72,002 — 55,982:50=)

16,019 kronor 50 öre. Beräknas lejningspriset för dessa dagar till 10

kronor för häst och dag, erfordras alltså vid infanteriet ett medelstillskott

av [(4,577x10) —16,019:50=] 29,750 kronor 50 öre.

För kulsprutetjänsten vid kavalleriet har under det ordinarie anslaget

för år 1920 beräknats ett belopp av 9,800 kronor för 2,800 lejningsdagar.

Med beräkning av ett lejningspris av 10 kronor för häst

och dag erfordras vid kavalleriet ett ytterligare belopp av [(2,800 x 10)

— 9,800=] 18,200 kronor.

För artilleriet upptager ordinarie lejningsanslaget för år 1920

150,012 dagar å 3 kronor 50 öre, d. v. s. 525,042 kronor. Enligt vad

förut nämnts, kunna härav 31,521 lejningsdagar ersättas av inköpta eller

kvarkållna hästar. Härför böra regementena få av det ordinarie anslaget

tillgodoräkna sig (31,521 x 3: 50=) 110,323 kronor 50 öre. Således

återstå (150,012 — 31,521 =) 118,491 lejningsdagar samt av lejningsanslaget

(525,042 —110,323:50=) 414,718 kronor 50 öre.'' Beräknas

lejningspriset till 10 kronor för häst och dag, erfordras vid artilleriet

ett medelstillskott av [(118,491 x 10) — 414,718: 50 =] 770,191 kronor

50 öre.

För hästlejning vid ingenjörtrupperna har under det ordinarie anslaget

beräknats ett belopp av 126,052 kronor för 52,426 lejningsdagar.

Såsom förut nämnts, kunna 20,398 lejningsdagar ersättas genom inköpta

eller kvarhållna hästar. Härför böra kårerna erhålla motsvarande del

av de ordinarie anslagsmedlen eller 49,000 kronor. Således återstå

(52,426 — 20,398=) 32,028 lejningsdagar samt av ordinarie anslaget

(126,052 — 49,000=) 77,052 kronor. Med beräkning av ett lejningspris

av 10 kronor för häst och dag erfordras alltså vid ingenjörtrupperna ett

ytterligare belopp av [(32,028x 10) — 77,052=] 243,228 kronor.

Vid trängen och intendenturtrupperna erfordras under år 1920

ingen hästlejning, då samtliga hästlejningsdagar kunna ersättas genom

inköpta hästar. Å andra sidan böra dock dessa truppslag för försöken

att ersätta lejda hästar med inköpta få tillgodoräkna sig de ordinarie

hästi ejningsanslagen.

Under år 1920 skulle alltså för hästlejningen vid armén erfordras

ytterligare följande belopp, nämligen:

[12-]

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Mjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

för infanteriet.............................

....................................... kronor

29,750

50

» kavalleriet.............................

....................................... b

18,200

—

b artilleriet...............................

........................................ b

770,191

50

» ingenjörtrupperna .............

........................................ B

243,228

—

eller tillhopa kronor

1,061,370

—

Som bekant äger hästlejningen ram huvudsakligen under repetitionsövningarna.

Under nästlidet år voro emellertid dessa övningar inställda.

Då med anledning härav betydande besparingar å hästlejningsanslaget

kunde förväntas uppstå, har jag under hand från arméförvaltningens

intendentsdepartement inhämtat upplysningar i förevarande hänseende.

Därvid har meddelats, att behållningarna under hästlejningsanslaget

vid utgången av år 1919 beräknades uppgå till följande belopp,

nämligen

till intendentsdepartementets förfogande .................. kronor 1,380,793: 06

» truppförbandens b.................. »_467,398: 77

eller tillhopa kronor 1,848,191: 83

Av dessa besparingar torde de, som stå till truppförbandens förfogande,

böra få av dem fortfarande disponeras till fullföljande av de

pågående försöken att ersätta lejda hästar med inköpta, vilka försök

hittills slagit väl ut. Däremot skulle intendentsdepartementets besparingar

vara tillräckliga för täckande av förenämnda, till 1,061,370 kronor

beräknade merkostnader för hästlejningen under innevarande år.

Något särskilt förstärkningsanslag skulle alltså icke behöva av riksdagen

äskas.

Enligt vad jag inhämtat, har emellertid uti intendentsdepartementets

besparingar inräknats det av riksdagen för det ordinarie hästi ejningsanslagets

förstärkning å extra stat för år 1919 anvisade anslag av

700,000 kfonor. Då detta anslag är av förslagsanslags natur och av

det föregående framgår, att detsamma ej behövt under år 1919 tagas i

anspråk, skall detsamma återgå till statsverkets kassafond. Därest så

sker, lämna emellertid intendentsdepartementets behållningar icke tillgång

till gäldande av de för år 1920 beräknade merkostnaderna. Riksdagens

medgivande att få jämväl under år 1920 använda förenämnda

extra anslag för det ordinarie anslagets förstärkning torde därför böra

utverkas.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1!)20 års tilläggsstat.

49

Titel II. Övriga med de ordinarie övningarna förenade kostnader.

Uti förevarande anslagstitel ingår ett belopp av 318,700 kronor för

fortifikationens vanliga övningar. Detta belopp har till sin huvudsakliga

del tidigare varit upptaget under titel III av det förutvarande anslaget

till arméns byggnader, mötesfält och kommendantskapsul gifter

samt fortifikationens övningar och materiel.

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets

medelsbehov för år 1920 anförde arméförvaltningen beträffande anslagsbehovet

under förenämnda titel III, att på grund av de höga materialoch

arbetspriser, som de senaste åren varit rådande, anslaget till fortifikationens

övningar — medel till fiygövningar, som särskilt begärdes,

undantagna — för år 1918 ökats med 17,000 kronor och för år 1919

med 19,000 kronor, utgörande 20 procent å de av ingenjörtrupperna

direkt disponerade anslagen. Att ökningen kunnat hållas inom så pass

små gränser, hade berott därpå, att en del virke fått fällas till jämförelsevis

billigt pris å förhyrda skogslotter och att truppen själv i

regel fällt virket. Material- och arbetsprisens fortfarande stegring hade

dock medfört, att övningarna måst inskränkas på ett sätt, som menligt

inverkat på truppens utbildning. Man kunde därför för år 1920 icke

räkna med mindre än 50 procent ökning å den del av förevarande

anslag, som avsåges att direkt disponeras av trupperna, undantagandes

för flygövningar. Då denna del uppginge till omkring 95,000 kronor,

erfordrades alltså ett ytterligare anslag av 47,500 kronor.

Av skäl, som förut anförts, blev emellertid någon framställning till

riksdagen icke avlåten om anvisande av förstärkningsanslag- för år

1920, utan ansågs med prövningen av denna fråga böra anstå till 1920

års riksdag.

[12.]

Arméförvaltningen har nu, under åberopande av vad i förenämnda Arméförvaitskrivelse

den 31 augusti 1918 anförts, hemställt, att under förevarande

anslagstitel måtte beräknas ett förstärkningsanslag av 47,500 kronor.

Mot vad arméföryaltningen sålunda föreslagit har jag icke någon Departementserinran

att framställa. chefen.

Titel III. Kostnader för frivilliga övningar med landstormen.

Någon förstärkning av det under förevarande titel beräknade anslagsbeloppet

har arméförvaltningen ansett icke vara erforderlig.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 308i 19 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

Sammanfattning1.

I enlighet med vad sålunda anförts, skulle till förstärkning av reservationsanslaget

till truppförbandens övningar för år 1920 erfordras

ett belopp av 47,500 kronor.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen att

dels till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till trupp för b andens övningar å tilläggsstat för

år 1920 anvisa ett förslagsanslag av högst 47,500

kronor;

dels ock medgiva, att för samma ändamål må under

år 1920 tagas i anspråk det av riksdagen till förstärkning

av reservationsanslaget till lega av hästar för

truppförbandens övningar å extra stat för år 1919

anvisade förslagsanslag av högst 700,000 kronor.

D. Sjukvård m. m.

[13.] 1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och

veterinärvård m. m.

Ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård m. m.

är i årets riksstat uppfort med 682,501 kronor. Anslaget är liksom

övriga ordinarie underhållsanslag beräknat efter de före kristidens inträde

rådande förhållandena och fördelat på följande titlar:

Titel I.

Titel II.

Titel in.

Titel IV.

Titel V.

Titel VI.

Sjukvård i allmänhet......................................

Sanatorievård åt personal vid armén ......

Tandvård ..........................................................

ögonsjukvård....................................................

Underhåll och sjukvårdsmateriel m. m.

vid garnisonssjukhusen .........................

Veterinärvård....................................................

kronor 302,800: —

» 100,000: —

» 46,050: —

» 15,000: —

» 63,380: —

)) 155,271: —

Summa kronor

682,501

s. 51 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1920 urs tilläggsstat.

51

På grund av den under kristiden inträdda prisstegringen hava de [13.]

under ordinarie sju k vårdsanslaget beräknade medlen visat sig otillräckliga

och särskilda förstärkningsauslag därför måst av riksdagen anvisas.

Sålunda beviljades

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets medelsbehov

för år 1920 gjorde arméförvaltningen framställning om anvisande

av särskilt förstärkniugsanslag jämväl för sistnämnda år. Av skäl, som

förut anförts, ansågs emellertid med prövningen av denna fråga böra

anstå till 1920 års riksdag.

Arméförvaltningen har nu ånyo gjort framställning om beviljande

av erforderligt förstärkningsanslag för innevarande år.

Ifrågavarande anslagstitel har alltsedan år 1910 beräknats efter en

medelkostnad av 2 öre för man och dag.

Arméförvaltningen har nu anfört, att medelkostnaden för man och Aiméförvaitdag

under år 1916 utgjort: vid trängen 4,n öre och vid övriga trupp- nl“fj?i““i*gam

förband 1,8 öre. Motsvarande siffror hade för år 1917 utgjort: vid

trängen 3,73 öre och vid övriga truppförband 1,58 öre. Under år 1918

hade medelkostnaden för man och tjänstgöringsdag uppgått till: vid

trängen 5,41 öre och vid övriga truppförband 2,66 öre. Att medeldagskostnaden

under år 1918 varit så väsentligt högre än under år 1917,

berodde utan tvivel på den svåra influensaepidemien under år 1918 och

av denna föranledda särskilt stora utgifter. Att angiva, i huru hög

grad influensaepidemien inverkat på ökningen av medeldagskostnaden,

vore emellertid icke möjligt. Arméförvaltningen hyste emellertid intet

tvivel om, att medeldagskostnaden kommit att överstiga truppsjukvårdsanslaget

även bortsett från influensaepidemien, enär de faktorer, som

föranlett upprepade framställningar om förstärkning av sjukvårdsanslaget,

fortfarande gjorde sig gällande och icke syntes vara av övergående

art.

Med stöd av erfarenheterna från åren 1916, 1917 och 1918 och

på grund av vad i övrigt anförts, ansåge arméförvaltningen sig böra

för år 1918

» » 1919

kronor 197,650: —

» 203,700: —

Titel I. Sjukvård i allmänhet.

s. 52 Kontrollera mot PDF

[13.]

Departements
chefen.

52 Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

hemställa, att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen göra framställning om

förstärkning av förevarande anslagstitel för år 1920 med 1,5 öre för

man och tjänstgöringsdag.

Enligt den stat för sjukvårdsanslagets användande, som av Kungl.

Maj:t fastställes, ställes viss del av det under förevarande anslagstitel

beräknade beloppet till vederbörande truppförbands disposition under

benämning truppsjukvårdsanslag. Detta anslag har under en följd av

år beräknats efter 3 öre för man och tjänstgöringsdag vid trängen samt

1 öre för man och tjänstgöringsdag vid övriga truppslag. Vad som

därefter återstår å anslagstafla disponeras av sjukvårdsstyrelsen såsom

dess sjukvårdsanslag.

Såsom arméförvaltningens framställning giver vid handen, hava på

grund av den rådande dyrtiden de till truppförbandens förfogande ställda

medlen visat sig otillräckliga. Sålunda har under år 1918 medelkostnaden

för den allmänna sjukvården uppgått vid trängen till 5,41 öre

för man och dag i stället för beräknade 3 öre och vid övriga truppslag

till 2,66 öre för man och dag i stället för beräknade 1 öre. De

brister, som därigenom uppkomma å truppsjukvårdsanslagen, måste

täckas genom extra anvisningar å sjukvårdsstyrelsens sjukvårdsanslag.

En följd härav är, att de till styrelsens förfogande ställda medlen,

vilka i främsta rummet äro avsedda för nyanskaffning av sådan materiel,

som erfordras för tillgodoseende av krigsberedskapen, bliva alldeles

otdlräekliga för sitt ändamål, och att persedelstocken icke kan uppehållas

i det skick, som måste anses oundgängligen erforderligt.

Åven om, såsom arméförvaltningen framhållit, den höga kostnaden

under år 1918 delvis är beroende på den under nämnda år härjande

influensaepidemien, torde det dock vara otvivelaktigt, att den för de

ordinarie anslagsmedlens beräknande följda grunden av 2 öre för man

och tjänstgöringsdag är med hänsyn till nu rådande prisförhållanden

alldeles för låg. Jag finner mig därför böra tillstyrka, att medelsbehovet

under anslagstiteln för år 1920 i enlighet med arméförvaltningens

förslag beräknas efter (2 + 1,5=) 3,5 öre för man och dag.

Då, enligt vad förut nämnts, antalet tjänstgöringsdagar för innevarande

år bör beräknas till 12,512,952, skulle alltså medelsbehovet

under förevarande anslagstitel utgöra (12,512,952 x 0,035 =) 437,953

kronor 32 öre. Efter avdrag av de under det ordinarie anslaget redan

beviljade 302,800 kronor, skulle alltså återstå att av riksdagen nu såsom

förstärkningsanslag äska ett belopp av 135,153 kronor 32 öre.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

53

Titel II. Sanatorievård åt personal vid armén. Titel III. Tandvård.

Titel IV. Ögonsjukvård.

Någon förstärkning av de under förevarande anslagstitlar beräknade

beloppen bar icke av arméförvaltningen ifrågasatts.

[13.]

Titel V. Underhåll och sjukvårdsmateriel m. m. vid garnisonssjukliusen.

Såsom ovan nämnts, är under förevarande anslagstitel för innevarande

år beräknat ett belopp av 63,380 kronor. Detta är fördelat

sålunda

garnisonssjukhuset

i Stockholm..............

........................... kronor

49,130: —

»

å Karlsborg..............

............................ »

8,150: —

))

i Boden ...................

*

........................ »

6,100: —

Summa kronor

63,380: —

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets medelsbehov

för år 1920 hemställde arméförvaltningen, att garnisonssjukhusens

anslag till underhåll och sjukvårdsmateriel måtte förstärkas med

följande belopp, nämligen:

Garnisonssjukhuset i Stockholm:

till förbands- och sjukvårdsförbrukningsartiklar........... kronor 3,600: —

» intendent urutrustning................................................... » 11,500: —

» desinfektion........................................................................ » 1,500: —

Summa kronor 16,600: —

Garnisonssjukhuset å Karlsborg:

till medicin och förbrukningsartiklar .............................. kronor 1,500: —

» sjukvårdsutredning.......................................................... » 1,900: —

Summa kronor 3,400: —

Garnisonssjukhuset i Boden:

till läkemedel, förbands- och sjukvårdsförbrukningsartiklar.

........................................................................... kronor 3,500: —

» intendenturutrustning.................................................... » 2,000: —

Summa kronor 5,500: —

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[13.] Då anledning förefanns att emotse en avsevärd nedgång i priserna

under år 1920, ansågs emellertid, att med prövningen av detta extra

medelsbehov borde anstå till 1920 års riksdag, då förhållandena kunde

överblickas på ett helt annat sätt, än som i början av år 1919 var

möjligt.

Aiméförvait- Arméförvaltningen har nu anmält, att någon prisreduktion å de

ningens fram- artiklar, vilkas underhåll och anskaffning skulle bestridas av ovan bestallning.

me(Je^ icke inträtt> Beträffande utgiftsposterna för garnisonssjuk
huset

i Stockholm ville arméförvaltningen emellertid erinra om, att

kostnaderna för förbandsmateriel m. m., desinfektion samt Va av kostnaderna

för intendenturutrustning hädanefter skulle ingå uti de ersättningsbelopp,

som jämlikt kungl. kungörelsen den 13 december 1918

skulle gäldas av truppförbanden. Någon förstärkning av dessa anslagsposter

syntes därför icke vara erforderlig för år 1920. För garnisonssjukhusen

å Karlsborg och i Boden borde dock anslagsförstärkning

beredas med samma belopp, som arméförvaltningen föreslagit för år

1.920.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde arméförvaltningen, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att som förstärkning av 1920 års

ordinarie anslagsmedel till underhåll och sjukvårdsmateriel m. m. anvisa

för garnisonssjukhuset å Karlsborg................................... kronor 3,400:

» » i Boden ....................................... » 5,500: —

eller tillsammans kronor 8,900: —

Departements- Mot vad arméförvaltningen sålunda föreslagit har jag icke något

chefen. att erinra.

Titel VI. Veterinärvård.

Denna anslagstitel har alltsedan år 1910 beräknats efter 3,3 öre

för häst och dag.

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets

medelsbehov för år 1920 anmälde arméförvaltningen, att medeldagskostnaden

för hästtjänstgöringsdag utgjort 3,89 öre under år 1916 och

5,20 öre under år 1917. Att kostnaderna för veterinärvården ökats

i så hög grad, syntes närmast bero på den enorma ökningen av

priset på hästskor, som utgjorde omkring 200 procent sedan år 1914.

Arméförvaltningen kunde därför icke underlåta att taga hänsyn till

denna avsevärda ökning av truppveterinärvårdens största utgiftspost.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Fjlinie huvudtiteln: 1!)2<) års tilläggsstat.

55

Det vore uppenbart, att den för år 1919 beviljade förstärkningen av

anslaget med 1 öre för hästtjänstgöringsdag icke vore tillräcklig, utan

nödgades arméförvaltningen föreslå en förstärkning med 1,5 öre.

Av skäl, som förut anförts, ansågs emellertid med prövningen av

förevarande extra medelsbehov böra anstå till 1920 års riksdag.

[13.]

Armé
-

Arméförvaltningen bär nu anfört, att kostnaderna för veterinärvård

under år 1918 överstigit de för ändamålet anvisade medel med 1,29 öre f.°rval‘!!i;iÉ’ens

lör hästtjänstgöringsdag vid infanteriet och med 3,01 öre för hästtjänstgöringsdag

vid övriga truppförband. Att någon nedgång uti kostnaderna

under 1920 skulle inträda av den omfattning, att det ordinarie

anslaget skulle vara tillräckligt, kunde icke antagas. Arméförvaltningen

måste därför fortfarande vidhålla sin förut gjorda framställning om

förstärkning av anslaget till veterinärvård.

Med åberopande av vad arméförvaltningen anfört dels angående

ordinarie anslaget till veterinärvård för år 1921, dels ock uti sin framställning

angående lantförsvarets medelsbehov för år 1920, hemställde

arméförvaltningen, att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen göra framställning

om förstärkning av anslagsposten till veterinärvård för år

1920 med 1,5 öre för hästtjänstgöringsdag.

Med hänsyn till vad arméförvaltningen anfört rörande kostnaderna Departementsför

veterinärvård under de senare åren, finner jag mig böra tillstyrka, °hefen''

att förevarande anslagspost för innevarande år förstärkes med ett efter

1,5 öre för hästtjänstgöringsdag beräknat belopp.

Då antalet hästtjänstgöringsdagar — underhållsdagar för remonter

inberäknade — för år 1920 upptagits till 4,705,188, skulle alltså erfordras

ett förstärkningsanslag av (4,705,188 x 0,015 =) 70,577 kronor

82 öre.

Sammanfattning.

I enlighet med vad sålunda anförts skulle till förstärkning av reservationsanslaget

till sjuk- och veterinärvård m. m. erfordras

under titel I

» » V

» » VI

kronor 135,153: 32

» 8,900: —

» 70,577:82

eller tillhopa kronor 214,631: 14

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

s. 56 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till sjuk- och veterinärvård m. in. å tilläggsstat för år

1920 anvisa ett förslagsanslag av högst 214,631 kronor.

2. Sjukhusinventarier m. m.

0

Under åberopande av vad jag under punkten 41 i det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden

anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att för anskaffande av sjukhusinventarier m. m.

å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 117,600 kronor.

[15.] 3. Nya sjukhus vid armén.

I enlighet med vad jag under punkten 43 i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden anfört,

får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att, under förutsättning att det under nämnda

punkt för uppförande av nya sjukhus vid armén äskade

anslaget av 559,126 kronor varder av riksdagen beviljat,

därav å tilläggsstat för år 1920 såsom reservationsanslag

anvisa ett belopp av 150,000 kronor.

E. Vapen och ammunition.

[16.] l. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till vapen och

ammunition m. m.

Ordinarie reservationsanslaget till vapen och ammunition m. m. är

i årets riksstat upptaget med 3,541,711 kronor. Anslaget är beräknat

efter de prisförhållanden, som rådde före den nuvarande kristidens inträde.

På grund av den under kristiden inträdda prisstegringen hava under

de senare åren särskilda förstärkningsanslag av riksdagen beviljats.

Sålunda anvisades

för år 1917....................................... kronor 600,000:»—

» » 1918....................................... » 2,000,000: —

» » 1919....................................... » 2,000,000: —

56

[13.]

[14.]

s. 57 Kontrollera mot PDF

Fjlinie huvudtiteln: 1920 års tilläggsslat.

57

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets [16.]

medelsbeliov för år 1920 anmälde arméförvaltningen, att enligt verkställd

beräkning för nämnda år skulle erfordras ett förstärkningsanslag

av 6,457,000 kronor. Detta dyrtidstillägg vore lågt beräknat med hänsyn

till då gällande priser. Huruvida dessa priser komme att gälla år

1920, vore omöjligt att angiva. Då emellertid någon nedgång i priserna

ej med någon sannolikhet kunde förväntas, hemställde arméförvaltningen,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å extra stat för

år 1920 anvisa ett förslagsanslag om 6,457,000 kronor såsom förstärkningsanslag

av ordinarie vapenanslaget.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 9 januari 1919 yttrade

jag till statsrådsprotokollet, att då de högst avsevärda prissteg- ''

ringar, som efter världskrigets utbrott inträtt å materialier av olika

slag, med all sannolikhet komme att göra sig gällande jämväl under

år 1920, syntes en förstärkning av det för nämnda år beräknade ordinarie

vapenanslaget komma att visa sig erforderlig. Huru mycket som

kunde för ändamålet bliva behövligt, vore emellertid av helt naturliga

skäl icke möjligt att med någon som helst säkerhet då angiva. Vid

sådant förhållande och under hänvisning till vad jag i annat sammanhang

anfört rörande äskade förstärkningsanslag till de ordinarie underhålls-

och övningsanslagen, funne jag mig icke kunna tillstyrka, att

framställning då gjordes till riksdagen om anvisande av extra anslag

för det ordinarie vapenanslagets förstärkning.

I enlighet härmed blev icke något förstärkningsanslag för år 1920

av riksdagen äskat.

Arméförvaltningen har nu anfört, att en exakt beräkning av den Arméförvaitför

år 1920 nödvändiga förstärkningen av ordinarie vapenanslaget .

o .T®! 11 °1 11 . , r 1 framställning.

maste grundas pa kännedom dels om det allmänna prisläget nämnda

år och dels om eventuella ändringar av övningarna för armén.

Beträffande det allmänna prisläget på materielen hade ju detta

visat en obetydlig nedgång. Arbetsprisen hade däremot stegrats framför

allt vid statens egna fabriker genom den införda 8 timmars arbetsdagen.

Då den dyrtid sprocent, som framginge av arméförvaltningens

skrivelse den 31 augusti 1918, varit satt så låg, som då varit möjligt,

ansåge sig arméförvaltningen icke kunna sänka denna procent, utom

vad ammunition beträlfade, där den för titel II. Artilleriammunition

sänkts från 150 till 100 procent och för titel V. Handvapen och kulspruteammunition

sänkts från 250 till 200 procent, på grund av att

sprängämnet trotyl inköpts från utlandet för avsevärt nedsatt pris samt

vissa kvantiteter krut redan funnes tillverkade.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

3081 19 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Fjärde huyudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[16.]

Vad beträflade eventuella ändringar i övningstiden, vore dessa beroende

av den förestående fullständiga revisionen av det svenska försvarsväsendet.

Då några beräkningsgrunder i detta avseende ej stode

arméförvaltningen till buds, hade ämbetsverket i nedanstående beräkningar

ansett sig böra utgå från de belopp, som av 1919 års riksdag

anvisats å det ordinarie anslagets olika titlar.

Nedanstående tabell utvisade de belopp, som — enligt ovan angivna

grunder och under förutsättning av oförändrade övningar för

armén — erfordrades å tilläggsstat för år 1920 såsom förstärkning av

reservationsanslagets till vapen och ammunition m. m. olika undertitlar.

Av 1919 åra

riksdag an- visat belopp

Erforderlig förstärkning

% av anyisat

belopp

Summa

kronor

kronor

382,480

omkring 100 %

382,000

1,123,985

» 100 %

1,124,000

57,000

» 20 %

11,000

308,150

» 60 %

185,000

1,484,515 ,

» 200 %

2,969,000

185,581

» 50 %

92,000

3,541,711

4,763,000

Tit. I. Artillerimateriel...................................

» II. Artilleriammunition .............................

» III. Materiel för målskjutningsövningar med artilleripjäser.

......................................

” IV. Handvapen- och kulsprutemateriel............

» V. Handvapen-och kulspruteammunition m. m.

» VI. Materiel för målskjutningsövningar med

handvapen och kulsprutor ..................

Summa

På grund av vad sålunda anförts, hemställde arméförvaltningen, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att såsom förstärkning av reservationsanslaget

till vapen och ammunition m. m. för år 1920 å tilläggsstat

för nämnda år anvisa ett förslagsanslag av högst 4,763,000 kronor.

Departements- Då de högst avsevärda prisstegringar, som under kristiden inträtt

chefen. å materialier av olika slag, med säkerhet komma att göra sig gällande

jämväl under innevarande år, torde det med hänsyn till vapenanslagets

natur av reservationsanslag vara nödvändigt att för mötande av de utav

dyrtiden förorsakade ökade utgifterna även för detta år beräkna visst

belopp för det ordinarie anslagets förstärkning. Huru mycket som för

ändamålet kan komma att erfordras, är av helt naturliga skäl icke möjligt

att med någon som helst säkerhet angiva. Arméförvaltningen har

vid sin beräkning utgått från nu gällande övningstider och priser och

därvid kommit till ett belopp av icke mindre än 4,763,000 kronor.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln; 1020 års tilläggsstat. 59

Oavsett vilka begränsningar i den nuvarande övningstiden, som kunna [10.]

komma att vidtagas, synes det redan av statsfinansiella skäl uteslutet att

nu anvisa ett så stort belopp för det ordinarie anslagets förstärkning.

Med hänsyn till nödvändigheten av att i möjligaste mån begränsa statsutgifterna

finner jag mig icke kunna tillstyrka, att för ändamålet beräknas

högre belopp än för vart och ett av de bada sist förflutna aren

anvisats eller 2,000,000 kronor.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till vapen och ammunition m. m. å tilläggsstat för år 1920

anvisa ett förslagsanslag av högst 2,000,000 kronor.

2. Merkostnader för fortsatt anskaffning av handvapen och kulsprute- [17-]

materiel.

I enlighet med vad jag under punkten 47 i det vid årets stats- __

verksproposition fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden anfört,

får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att för bestridande av under år 1920 uppkommande

merkostnader för fortsatt anskaffning av handvapen

och kulsprutemateriel å tilläggsstat för år 1920

anvisa ett förslagsanslag av högst 397,480 kronor.

Anskaffning av viss kulsprutemateriel för försök.

Uti sin skrivelse den 30 augusti 1919 angående lantförsvarets medelsbehov

för år 1921 har arméförvaltningen hemställt, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att för anskaffning av viss kulsprutemateriel för

försök å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 50,000

kronor.

Ifrågavarande anslagsäskande har av arméförvaltningen närmare

motiverats i särskild skrivelse den 30 augusti 1919.

Det svnes mig icke lämpligt att till statsrådsprotokollet närmare Departement»,

redogöra för detta ärende; riksdagens vederbörande utskott torde där- ohefen''

om erhålla upplysningar genom de handlingar, som tillhandahållas utskottet.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

[18-]

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tiUäggsstat.

Då av åtskilliga skäl den föreslagna materialanskaffningen ansetts

hora aga ram har Kung! Maj:t, efter det chefen för generalstaben

gjort särskild framställning i amnet, den 19 december 1919 anvisat de

för andamalet erforderliga 50,000 kronor från anslaget till extra utgifter.

Nagra särskilda medel behöva följaktligen icke nu av riksdagen äskas.

F- Byggnader och ingenjör materiel.

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till byggnader, övningsfält

och skjutbanor.

Oi dinarie reservationsanslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor

ar i nksstaten för innevarande år upptaget med 1,842,645 kron°/-

An«laget är liksom Övriga ordinarie underhållsanslag beräknat

etter de före kristidens inträde rådande prisförhållandena.

• . . frånvarande anslag, vilket från och med innevarande år uppförts

i nksstaten, är till sin huvudsakliga del bildat av de medel, som funnos

beräknade under titel I av det förutvarande anslaget till arméns

byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens

1 materiel- Nämnda titel var för år 1919 beräknad till

1,601,100 kronor.

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående ^försvarets medelsbehov

för ar 1920 anförde arméförvaltningen, att på grund av ökade

materiel- och arbetskostnader under år 1917 alla de arbeten måst eftersattas,

som för fastigheternas och byggnadernas bestånd icke varit nödvändiga.

Da emellertid. ett fortgående på denna väg förr eller senare

skulle skada statens fastigheter, hade arméförvaltningen i sin framställning

rörande lantförsvarets medelsbehov för år 1919 hemställt dels om

beviljande av ett tilläggsanslag för år 1918 av 471,000 kronor för att

tillgodose de under år 1917 eftersatta underhållsarbetena, dels ock, då

enahanda förhållanden på arbetsmarknaden med säkerhet komme att

vara radande aven under åren 1918 och 1919, om anvisande av för
f°ri

nämnda år av respektive 530,000 kronor och

56!,200 kronor för dessa år. Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning hade riksdagen beviljat dels å tiUäggsstat för år 1918 det

av armé förvaltningen för 1917 års eftersatta reparationsarbeten begärda

beloppet 471,000 kronor ävensom 41,000 kronor för underhåll av vissa

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Fjärile huvudtiteln: 1020 åra tilläggsstat.

befästningar in. in. vid Boden, alltså tillsammans 512,000 kronor, samt [18.]

på extra stat för är 1919 vad av arméförvaltningen för år 1918 till eftersatta

reparationsarbeten begärts jämte vissa andra belopp eller tillsammans

547,200 kronor. Vid beräkningen av nämnda förstärkningsanslag

både fortifikationsdepartementet utgått från en prisstegring av 33 procent.

Erfarenheten hade emellertid visat, att prisstegringen blivit väsentligt

större, i det att nybyggnader, som delvis utginge av underhållsanslaget,

droge 120—180 procent ökade kostnader och reparationsarbeten

omkring 100 procent. Det bleve av denna anledning nödvändigt

att väsentligt höja ökningsprocenten. Fortifikationsdepartementet

ansåge sig därför ej kunna för år 1920 begära mindre ökning av underhållsanslaget

än 100 procent eller alltså 1,664,400 kronor.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 9 januari 1919 yttrade

jag till statsrådsprotokollet, att det visserligen syntes ofrånkomligt

att jämväl för år 1920 äska erforderligt förstärkningsanslag. Med hänsyn

till den osäkerhet, som måste vidlåda alla beräkningar rörande prisförhållandena

under år 1920, och då man väl i varje fall finge antaga,

att en nedgång i de då rådande priserna komme att inträffa, syntes det

emellertid icke lämpligt att då göra framställning till riksdagen om

anvisande av erforderligt förstärkningsanslag, utan borde med prövningen

av ifrågavarande extra medelsbehov anstå till 1920 års riksdag.

Något förstärkningsanslag för år 1920 blev i enlighet härmed icke

av riksdagen äskat.

Arméförvaltningen har nu anmält, att då någon nedgång i pris- Armé för vaitförhållandena

icke ägt rum, en ökning av anslaget med 100 procent

erfordrades i överensstämmelse med de i förenämnda skrivelse den 31

augusti 1918 gjorda beräkningarna. Beräknat efter det av 1919 års

riksdag till byggnader, övningsfält och skjutbanor beviljade anslaget

— 1,842,645 kronor — skulle således det erforderliga förstärkningsanslaget

uppgå till detta belopp.

I enlighet med vad som anförts i sammanhang med medelsbehovet

under det ordinarie anslaget för år 1921 komme härtill ett ökat behov

av 26,000 kronor för underhåll under år 1920 av de byggnader, som

på grund av den av riksdagen fastställda nya Uppställningen av riksstatens

fjärde huvudtitel överförts från underhåll från anslaget till arméns

diverse intendenturbehov till byggnadsanslaget. Härtill komme nu behövligt

förstärkningsanslag med 100 procent eller ytterligare 26,000

kronor.

För nedannämnda byggnader, vilka av arméförvaltningens fortifikationsdepartement

övertagits eller färdigbyggts före eller under år 1919,

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Fjärde huvudtiteln; 1920 års tilläggsstat.

men för vilka underhållsanslag icke beviljats, erfordrades för år 1920

ett underhållsanslag av 1 procent å inköps- eller anläggningskostnaderna,

nämligen

Generalstabens stall..........................................

Vätgasverket i Boden..........................................

Ballonghallen i Boden ....................................

För vid flygkompaniet å Malmslätt uppförda:

Verkstads- och förrådsbarack..................

Två motorprovningshus..............................

Duschbyggnad..............................................

Verkstadsbyggnad .......................................

Matsalsbyggnad.............................................

Barack ............................................................

Tio hangarer ...............................................

Intendenturförråd .....................................

kostnad kronor

56,600

—

» »

180,000

—

» »

45,000

—

)) B

5,400

_

» »

7,025

—

» »

1,500

—

» »

38,000

—

» »

21,000

—

36,000

—

» B

156,000

—

» »

5,000

—

Summa kronor 551,525

—

1 procent härav utgjorde i runt tal 5,500 kronor.

Under ordinarie anslaget upptagna landstormsförråd och byggnader

å Rindön hade här ej medtagits, enär landstormsförråden bleve färdiga

först under 1920 och de nyinköpta byggnaderna på Rindön reparerats

år 1919, vadan något underhåll för år 1920 icke ansåges behövligt.

Härtill erfordrades ett förstärkningsanslag till följd av dyrtiden

med 100 procent eller med 5,500 kronor.

För nedannämnda byggnader, vilka färdigbyggts’ eller tillkommit

under år 1919, erfordrades ett underhållsanslag av Va procent å anläggningskostnaderna

nämligen:

Förråd vid Tomelilla.........................................

Tillbyggnader vid Karlskrona grenadjär
regemente.

...................................................

Smålands artilleriregementes skjutbana ......

Skjutbana för Smålands husarregemente......

Skjutbana för Östgöta trängkår.....................

Skjutbana för Norrlands dragonregemente

Kompressoranläggning vid flygkompaniet å

Malmslätt .....................................................

Komplettering av belysningsnätet vid flygkompaniet

å Malmslätt..............................

kostnad

kronor

110,000: —

»

B

31,341: —

»

))

25,000: —

»

»

10,500: —

»

7,000: —

y>

»

18,000: —

))

))

8,090: —

»

»

9,025: —

Summa kronor 218,956: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. (13

Va procent härå utgjorde i runt tal 1,100 kronor. Härå erfordrades [18.]

ytterligare förstärkning till följd av dyrtiden med 100 procent eller

1,100 kronor.

Alltså erfordrades ett förstärkningsanslag av tillhopa (1,842,645

+ 26,000 + 26,000 + 5,500 + 5,500 + 1,100 + 1,100=) 1,907,845 kronor.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde arméförvaltningen, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till förstärkning av ordinarie

reservationsanslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor å tillläggsstat

för år 1920 anvisa 1,907,845 kronor.

Att ordinarie byggnadsanslaget, vilket liksom övriga ordinarie Departementsunderhållsanslag

beräknats efter de före världskrigets utbrott rådande c 16 en''

förhållandena, icke skall med den under kristiden inträffade avsevärda

stegringen av såväl arbets- som materialpriser lämna tillgång till bestridande

av samtliga anslaget påvilande utgifter, torde vara uppenbart.

På grund därav att underhållsarbetena under kristiden måst begränsas

till det, som varit oundgängligen nödvändigt, befinna sig ett

flertal av arméns byggnader för närvarande i ett sådant skick, att de

tarva mycket ingående reparationsarbeten. Vid sådant förhållande och

då man givetvis icke kan utan avsevärd skada år från år uppskjuta

nödiga underhållsarbeten, torde det vara ofrånkomligt att för år 1920

äska förstärkningsanslag med det belopp, som förhållandena oundgängligen

påkalla.

Arméförvaltningen har beräknat det erforderliga förstärkningsanslaget

till 1,907,845 kronor. Mot de därvid följda beräkningsgrunderna

har jag icke något att erinra. Åven om den möjligheten icke

är utesluten, att en nedgång i priserna kan komma att under året inträffa,

torde dock försiktigheten bjuda att icke nu räkna med en sådan

nedgång, i synnerhet som anledning finnes att antaga, att det kommer

att draga jämförelsevis lång tid, innan normala förhållanden åter inträda

inom byggnadsindustrien. Jag finner mig därför böra tillstyrka, att

det av arméförvaltningen beräknade förstärkningsanslaget nu av riksdagen

äskas.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till byggnader, övningsfält och skjutbanor å tilläggsstat

för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av högst

1,907,845 kronor.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

2. Fullföljande av arbetena å kasernetablissemang för femton

infanteriregementen.

Under åberopande av vad jag under punkten 52 i det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden

anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Makt föreslå

riksdagen

att för fullföljande av arbetena å de utav 1906

års riksdag beslutade kasernetablissemang för femton infantmregementen

å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett

reservationsanslag av 2,200,000 kronor/

3. Underhåll av maskinella anordningar vid vätgasverket i Boden.

I enlighet med vad jag under punkten 55 uti det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden anfört

fåi jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att för underhall av maskinella anordningar vid

vätgasverket i Boden å tilläggsstat för år 1920 anvisa

ett reservationsanslag av 4,200 kronor.

4. Återuppförande av ett nedbrunnet pjäsexercishus i Boden.

E»en 18 juni 1918 nedbrann ett s. k. pjäsexercishus i Boden tillhörande

Bodens artilleriregementes kasernetablissemang därstädes.

Arméförvaltningen har nu gjort framställning om anvisande av

medel för nämnda exercishus återuppförande samt därvid anfört,

... att ^et ick.e vore möjligt att förlägga utbildningen med artilleripjäser^

endast till den del av året, då blidare väderlek rådde i Boden,

enär i sådant fall säkerligen icke en än så torftig utbildning med

samtliga slag av pjäser skulle medhinnas,

att utbildningen emellertid icke utan fara för personalens hälsa

kunde vintertid bedrivas utomhus, enär personalen under utbildningen

i allmänhet vore stillastående och icke kunde bibehålla kroppsvärmen,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 05

att ifrågavarande utbildning icke lämpligen kunde förläggas till [21.]

regementets exercishus, där utbildningen till fot utan pjäser försigginge,

enär golvet icke kunde uppbära pjäsernas tyngd (över 12 ton), varförutom

där icke kunde anordnas fältmässiga mål eller beredas för riktövningarna

erforderliga siktlinjer, samt

att ingen annan för ändamålet lämplig lokal förefunnes vid regementet.

Kostnaderna för exercishusets återuppförande hade beräknats till

20,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde arméförvaltningen, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för återuppförande av ifrågavarande

pjäsexercishus i Boden å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett

belopp av 20,000 kronor.

Då av vad arméförvaltningen anfört framgår, att ifrågavarande Departementspjäsexercishus

är för utbildningens bedrivande vintertid nödvändigt, ohefen''

torde för dess återuppförande erforderliga medel böra av riksdagen

äskas. Mot den beräknade kostnaden har jag icke något att erinra.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att för återuppförande av ett nedbrunnet pjäsexercishus

i Boden å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 20,000 kronor.

5. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till ingenjörmateriel. [22.]

Ordinarie reservationsanslaget till ingenjörmateriel är i årets riksstat

upptaget med 124,100 kronor. Anslaget är beräknat efter de före

kristidens inträde rådande prisförhållandena.

Ifrågavarande anslag, vilket från och med innevarande år uppförts

i riksstaten, är i huvudsak bildat av medel, upptagna under titel IV

av det förutvarande anslaget, till arméns byggnader, mötesfält och

kommendantskapsutgifter samt fortifikationens övningar och materiel.

Nämnda titel var för år 1919 beräknad till 127,500 kronor.

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets

medelsbehov för år 1920 anförde arméförvaltningen, att av det under

förenämnda titel IV beräknade beloppet skulle efter avdrag av utgifter

för flygmaterielens underhåll i likhet med år 1919 utgå 90,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 3osi 19 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[22.] Till förstärkning av detta anslag hade riksdagen för sistnämnda år

beviljat ett efter 80 procent beräknat anslag av 72,000 kronor. Enär

materialpriserna ytterligare stigit utöver de normala med 120 procent,

erfordrades för år 1920 ett förstärkningsanslag av 108,000 kronor.

Av skäl, som förut anförts, blev emellertid någon framställning om

anvisande av förstärkningsanslag för år 1920 icke till riksdagen avlåten.

Armé- Arméförvaltningen har nu återupptagit frågan om beviljande av

förvaltningens förstärkningsanslag för innevarande år samt därvid anfört, att nuvarande

priser uppgmge till

för läder omkring 150 % utöver 1914 års pris

» trä » 200 » » » » »

y, järn » 250 » » » » » och

» arbetslöner » 100 )> » » » »

Vid sådant förhållande syntes merkostnaden under år 1920 icke

kunna sättas lägre än till förut angivna 120 procent. Anslaget till ingenjörmateriel

vore för år 1920 upptaget till 124,100 kronor. Efter avdrag

för flygmaterielens underhåll, 37,500 kronor, varpå förstärkning begärts

i annat sammanhang, återstode för övrig ingenjörmateriels underhåll

86,600 kronor. Merkostnaden härå efter 120 procent utgjorde 103,920

kronor.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde arméförvaltningen, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till förstärkning av ordinarie

anslaget till ingenjörmateriel å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett

belopp av 103,920 kronor.

Departements- Med hänsyn till vad arméförvaltningen anfört rörande de nuvachefen.

rancje prisförhållandena anser jag mig icke kunna föreslå någon nedsättning

av det utav ämbetsverket beräknade anslagsbeloppet.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till ingenjörmateriel å tilläggsstat för år 1920 anvisa

ett förslagsanslag av högst 103,920 kronor.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1020 års tilläggsstat.

67

6. Merkostnader för komplettering av viss ingenjörmateriel.

Under hänvisning till vad jag under punkten 65 uti det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden

anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att för bestridande av under år 1920 uppkommande

merkostnader för komplettering av viss ingenjörmateriel

å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag

av högst 41,650 kronor.

G. Diverse.

1. Täckande av brister å vissa ordinarie reservationsanslag.

Enligt vad jag inhämtat, komma, på grund av förhållanden, vilka vid

uppgörandet av förslag till riksstat för år 1919 icke kunnat förutses,

brister att uppstå å vissa av fjärde huvudtitelns reservationsanslag för

nämnda år. Ifrågavarande brister, vilka ännu icke äro till siffran kända

men kunna approximativt beräknas till 3,500,000 kronor, torde böra

täckas genom anslag å tilläggsstat för innevarande år. För tilläggsstatens

avjämnande torde beloppet böra upptagas till 3,500,017 kronor.

Jag får därför hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan

komma att avlåtas angående täckande av brister å vissa

ordinarie reservationsanslag, tillsvidare under fjärde

huvudtiteln å tilläggsstat för år 1920 beräkna ett förslagsanslag

av högst 3,500,017 kronor.

2. Dyrtidstillägg.

För beredande av dyrtidstillägg under år 1919 åt befattningshavare

i statens tjänst beviljade samma års lagtima riksdag å tilläggsstat för

år 1919 under fjärde huvudtiteln ett förslagsanslag av 28,400,000

kronor.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[25.] Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdeparte
mentet

förut denna dag anfört i fråga om beredande av dyrtidstillägg

under innevarande år åt befattningshavare i statens tjänst, får jag hemställa,

det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma

att avlåtas angående dyrtidstillägg under år 1920 åt

befattningshavare i statens tjänst, tillsvidare under

fjärde huvudtiteln å tilläggsstat för år 1920 beräkna

ett förslagsanslag av 28,000,000 kronor.

Sammanställning av anslagen å tilläggsstaten.

I enlighet med vad jag sålunda anfört, har jag låtit uppgöra en

sammanställning (se Bil. 2) över samtliga de lantförsvarets medelsbehov,

som skulle tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1920.

Enligt denna skulle erfordras ett belopp av 52,720,500 kronor.

Vad departementschefen sålunda yttrat, tillstyrkt

och hemställt, täcktes, på tillstyrkan av statsrådets

övriga ledamöter, Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla;

och skulle utdrag av detta protokoll tillställas

finansdepartementet till ledning vid avfattandet av

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tillläggsstat

till riksstaten för år 1920.

Ur protokollet:

TF. G. O. Alontgomery.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

69

Bil. 1.

Beräkning

av de värnpliktigas tjänstgöringsdagar under år 1920.

Tj änstgöringsdagar

1) Värnpliktiga, vilka Lava att i

vanlig ordning fullgöra militär

tjänstgöring År 1920.

med penningbidrag

med penningtillskott

å 0,50 kr.

ä 1,00 kr.

å 0,25 kr.

å 0,50 kr.

A. Beväringen.

I. Vapenföra:

Fotfolket...............................................

Bytteriet................................................

Fältartilleriet..........................................

Positionsartilleriet ...............................

Fästningsartilleriet .................................

Fältingenjör- och fälttelegraftrupperna

Fästningsingenjörtrupperna .....................

: Trängen ................................................

Intendenturtrupperna..............................

.Studegter m. fl........................................

3 613 316

530 000

795 000

86 000

123 000

305 000

88 000

266 312

82 962

530 000

245 000

26 000

60 000

6 000

6 000

12 000

4 000

20 000

2 000

132 000

10 000

3 000

51000

62 000

4 000

Säger för vapenföra

6 419 590

381 000

196 000

66 000

II. Icke vapenföra: ...........................

1 079 768

—

—

—

Säger för beväringen

7 499 358

381 000

196 000

66 000

B. landstormen ..............................

—

140 000

_

_

Säger för 1)

7 499 358

521 000

196 000

66 000

2) Värnpliktiga av 1918 års klass,

vilka jämlikt Kungl. Maj:ts beslut

den 4 december 1918 hava att full- göra militärtjänstgöring år 1920.

Fotfolket................................................

Fästningsartilleriet .................................

Trängen ................................................

954 090

7 950

72 554

—

—

—

Säger för 2)

1 034 594

—

—

_ -

3) Värnpliktiga, inskrivna vid

marinen, vilka skola vapenövas

vid fotfolket under år 1920

69 000

Summa tjänstgöringsdagar

8 002 952

521000

196 000

66 000

9 123 952

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Fjärde huvudtitel»: 1920 års till äggsstat.

Bil. 2.

Sammanställning

av anslagen å tilläggsstat för år 1920.

LantfÖrsvarsdepartementet.

1

A. Avlöning’, rekrytering, resekostnader in. m.

Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom den civila

statsförvaltningen, förslagsanslag....................................................

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. an- visade medel, förslagsanslag............................................................

Kronor.

1

2

54,300

20,000

—

Säger för avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

74,300

-

1

B. Undervisning, understöd, expenser m. m.

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till undervisnings- och

gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och utbildningskurser,

förslags anslag i högst .......... .........................................................

76,500

2

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier, ex- penser, bränsle, lyse m. m., förslagsanslag, högst..............................

161,900

—

3

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier m. m.

148,525

vid truppförbanden, förslags anslag, högst ........................................

—

Säger för undervisning, understöd, expenser m. m.

386,925

—

1

C. Förplägnad, intendenturmateriel, remontering, övningar m. m.

Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till mathållning, förslagsanslag,

högst .........................................................................................

5,931,550

2

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till munderingsutrustning,

f örslags anslag, högst .....................................................................

1,400,482

—

3

Inventarier i nya kasernetablissemang, reservationsanslag.........................

97,000

—

4

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten,

renhållning och tvätt vid truppförbanden, förslagsanslag, högst.........

1,700,000

—

5

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till remontering, förslags- anslag, högst...............................................................................

155,000

—

6

Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till furagering, förslagsanslag,

högst .........................................................................................

4,270,400

—

7

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till truppförbandens

47,500

övningar, förslagsanslag, högst.........................................................

—

Säger för förplägnad, intendenturmateriel,

1

j 13,601,932

remontering, övningar m. m................

1

s. 71 Kontrollera mot PDF

Fjänle huvudtiteln: 1.020 års tilläggsstat.

71

D. Sjukvård in. in.

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård

m. m., förslagsanslag, högst ................................

Sjukhusinventarier in. m., reservationsanslag ...................

Nya sjukhus vid armén, reservationsanslag ...............

Kronor.

214,631

117,600

150,000

Säger för sjukvård m. m.

E. Vapen och ammunition.

Förstärking av ordinarie reservationsanslaget till vapen och ammunition

m. in., förslagsanslag, högst .........................

Merkostnader för fortsatt anskaffning av handvapen och kulsprutemateriel,

förslagsanslag, högst...................................

482,231

2,000,000

397,480

Säger för vapen och ammunition

F- Byggnader och ingenjörmateriel.

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till byggnader, övnings

fält och skjutbanor, förslagsanslag, högst.........................................

Fullföljande av arbetena å kasernetablissemang för femton infanteriregementen,

reservationsanslag...............................

Underhåll av maskinella anordningar vid vätgasverket i Boden, reservationsanslag

.....................

Återuppförande av ett nedbrunnet pjäsexereishus i Boden, reservationsanslag

...........................

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till ingenjörmateriel, fö;

slagsanslag, högst..............................

Merkostnader för komplettering av viss ingenjörmateriel, förslagsanslag,

2,397,480 -

1,907,845

2,200,000

4,200

20,000

103,920

41,650

Säger för byggnader och ingenjörmateriel

G. Diverse.

Täckande av brister å vissa ordinarie reservationsanslag för år 1919, för

slagsanslag, högst......... ................ ’''

Dyrtidstillägg, förslagsanslag .........................................

4,277,615

3,500,017

28,000,000

Säger för diverse | 31,500,017

Summa kronor ! 52,720.500

s. 1 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

1

Femte huvudtiteln.

1920 års tilläggsstat.

Utdrag av protokollet över sjöförsvar särenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7

januari 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens hen- ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna anhöll att få

underställa Kung]. Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov, som under

femte huvudtiteln borde tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år

1920 samt yttrade härvid följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 1 käft.

3547 19 1*

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[1-]

Användande

av ordinarie

anslaget till

departementschefen

för

beredande av

avlöning it

chefen för

handelsdepartementet

under senare

hälften av år

1920.

I. MARINEN.

A. Departementet.

1. Departementschefen.

På grund av den i särskild proposition till innevarande års riksdag

föreslagna ändrade organisationen av statsdepartementen, vilken är avsedd

att träda i tillämpning den 1 juli 1920, kominer det å 1920 års

stat under fjärde huvudtiteln (lantförsvarsdepartementet) uppförda ordinarie

anslaget å 17,000 kronor till departementschefen, i den mån anslaget

belöper å senare hälften av år 1920, att tagas i anspråk såsom

avlöning åt chefen för försvarsdepartementet, vilket departement enligt

nämnda proposition skulle från och med år 1921 upptagas under nyssnämnda

huvudtitel.

Vad beträffar motsvarande, å 1920 års stat under femte huvudtiteln

(sjöförsvarsdepartementet) uppförda ordinarie anslag till departementschefen,

blir detta anslag vid sammanslagning av lantförsvars- och sjöförsvarsdepartementen

från och med den 1 juli 1920 för sitt ändamål

obehövligt för senare hälften av samma år. Det synes då vara lämpligt,

att detta anslag, i den mån det belöper å nämnda tid, användes förberedande

av avlöning åt chefen för det nya handelsdepartementet.

Härtill torde riksdagens medgivande böra inhämtas. Liknande framställning

lärer komma att göras under sjätte huvudtitelns tilläggsstat

för år 1920 i fråga om användande av det under nämnda huvudtitel

uppförda ordinarie anslaget till departementschefen för avlöning åt che

fen för socialdepartementet.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

medgiva,

att det i riksst.aten för år 1920 under femte

huvudtiteln uppförda ordinarie anslaget till departementschefen

må, i den mån detsamma belöper å senare

hälften av nämnda år, användas för beredande av

avlöning åt chefen för handelsdepartementet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1920 års tittäggsstat.

3

B. Undervisningsverken.

1. Förstärkning av viss i staten för sjökrigsskolan upptagen anvisning.

Reservationsanslaget till sjökrigsskolan är i riksstaten för år 1920

upptaget till ett belopp av 48,469 kronor. I staten för skolan är under

rubriken »Diverse utgifter» upptaget bland annat ett gemensamt belopp

av 7,896 kronor 50 öre dels för maskinarbete samt annan extra undervisning

ävensom till vikariatsarvoden och dels till ved och lyse, modeller,

böcker, instrument, skrivmaterialier m. fl. expenser.

I skrivelse till marinförvaltningen den 17 oktober 1919 har chefen

för sjökrigsskolan anfört huvudsakligen följande.

För bestridande av ovannämnda utgifter avsåges, förutom i staten

anvisade medel, 7,896 kronor 50 öre, jämväl kadetternas terminsavgifter,

vilka, ehuru de under det senaste läsåret utgått med högsta medgivna

belopp eller 75 kronor för termin, ej inbringat mer än 3,000 kronor

för termin, eller 6,000 kronor för hela läsåret. För det hösten 1919

påbörjade läsåret hade Kutigl. Maj:t bestämt, att terminsavgiften skulle

utgå med nyss angivna belopp av 75 kronor för termin, och beräknades

med nuvarande kadettantal terminsavgiften uppgå till omkring

2,700 kronor för termin eller 5,400 kronor för hela läsåret.

År 1915 utgjorde kostnaden för ved och kol i sjökrigsskolan 1,482

kronor, under år 1918 hade dessa kostnader stigit till 3,536 kronor och

torde under år 1919 bliva lika stora som under år 1918. Åven andra

utgifter, avsedda att bestridas av ovannämnda expensmedel, såsom för

lyse, böcker, skrivmaterialier m. m., hade sedan år 1915 stigit i ungefär

samma proportion som utgiften för ved och kol.

Expensmedel och terminsavgifter räckte därför ej till för bestridande

av alla därmed avsedda utgifter under år 1919, utan såge sig

chefen för sjökrigsskolan nödsakad, oaktat inga onödiga utgifter förorsakats

skolan, att för täckande av alla löpande utgifter taga i anspråk dels

befintlig behållning å reservationsanslaget till sjökrigsskolan — enligt

uppgift från marinförvaltningens kameralbyrå uppgående till 1,564

kronor 27 öre — dels ock det anslag av 6,500 kronor, som 1919 års

riksdag anvisat till fullbordande av fysiska laboratoriet i skolan och

[2.]

Förstärkning

av viss i

staten för

sjökrigsskolan

upptagen anvisning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[2.] vilket belopp förut utbetalats av skolans besparade medel. Vid 1919

års slut torde av såväl expensmedel och influtna terminsavgifter som

ock nu befintliga besparingar intet återstå.

Att skolans expensmedel och terminsavgifter ej komme att räcka

till för bestridande av de nödvändigaste utgifterna under år 1920 vore

därför uppenbart. Det belopp, som ytterligare skulle erfordras, hade

beräknats till 4,000 kronor, vilket endast utgjorde omkring 50 % av de

nu anvisade expensmedlen, under det att alla kostnader stigit i avsevärt

högre proportion.

Då ökningen av expensmedlen vore en följd av den rådande dyrtiden,

hade chefen för sjökrigsskolan, som ej funnit sig böra begära

någon ökning av sjökrigsskolans stat för år 1921, utan ansett, att den

erforderliga ökningen tillsvidare borde begäras på tilläggsstat för varje

år, anhållit, att till bestridande av utgifter till ved och lyse, modeller,

böcker, instrument, skrivmaterialier m. fl. expenser vid sjökrigsskolan

måtte på tilläggsstat för år 1920 anvisas ett belopp av 4,000 kronor.

Marin förvaltningen har i skrivelse den 23 oktober 1919 uttalat, att

ämbetsverket funne den av chefen för sjökrigsskolan sålunda föreslagna

ökningen av expensmedlen för skolan vara av behovet påkallad, samt

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att, utöver det i

staten för sjökrigsskolan dels till maskinarbete m. m. och dels till ved

m. fl. expenser upptagna beloppet av 7,896 kronor 50 öre, till expenser

vid sjökrigsskolan på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,

högst 4,000 kronor.

Departementi
chefena
yttrande.

Såsom av det förut sagda framgår, avser förevarande framställning

eu förstärkning för år 1920 med 4,000 kronor av den i staten för sjökrigsskolan

upptagna anvisningen å 7,896 kronor 50 öre dels till

maskinarbete samt annan extra undervisning ävensom till vikariatsarvoden

och dels till ved och lyse, modeller, böcker, instrument, skrivmaterialier

m. fl. expenser. Sistnämnda grupp av utgifter har nu med

hänsyn till de närmast föregående årens erfarenhet beräknats komma

att under år 1920 ökas med nyssnämnda belopp, 4,000 kronor.

Då jag icke har något att erinra mot nämnda beräkning samt i

likhet med marinförvaltningen finner lämpligt, att ifrågavarande behov

av förstärkning, vilket hänför sig till det under nuvarande förhållanden

väsentligt höjda prisläget, tillgodoses genom ett förslagsanslag, högst

å tilläggsstat för år 1920, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes

föreslå riksdagen

s. 5 Kontrollera mot PDF

• Femte huvudtiteln: 1!)20 års tilläggsstat.

5

att till förstärkning av den i staten för sjökrigs- [2.]

skolan upptagna anvisningen dels till maskinarbete

samt annan extra undervisning ävensom till vikariatsarvoden

och dels till ved och lyse, modeller, böcker,

instrument, skrivmaterialier m. fl. expenser på tillläggsstat

för år 1920 bevilja ett förslagsanslag, högst

4,000 kronor.

C. Flottan.

Intendenturen.

1. Täckande av överbetalning å reservationsanslaget till beklädnad åt

sjömans- och skeppsgossekårerna.

Under åberopande av vad jag under punkten 7 i det vid årets [3.]

statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, avdelningen sjöförsvaret) fogade Täckande

statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört, får jag hemställa, överbetalning

att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

å reservationsanslaget
-

it» « ,. till beklädnad

att till läckande av överbetalning a ordinarie åt sjömanareservationsanslaget

till beklädnad åt sjömans- och och f^ePPs_

i io n o -i ai r\ o *n.. ° o • gossekarerna.

skeppsgossekarerna ior ar 1919 a tillaggsstat för ar

1920 bevilja ett förslagsanslag, högst 121,000 kronor.

Nybyggnad och underhåll.

2. Förstärkning av reservationsanslaget till flottans nybyggnad och underhåll.

Under åberopande av vad jag under punkten 11 i det vid årets

statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, avdelningen sjöförsvaret) fogade

statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört, får jag hemställa,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

[4-]

Förstärkning

av reservationsanslaget

till flottans

att. i avvaktan på den proposition angående be- och underhåll.

viljande av anslag till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till flottans nybyggnad och underhåll,

Kungl. Maj:t må komma att till riksdagen avlåta,

för berörda ändamål å tilläggsstat för år 1920 under

femte huvudtiteln beräkna ett förslagsanslag, högst

1,950,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Femte huvudtiteln: 1020 års tilläggsstat.

[5.]

Bostadshus

för varvsarbetare

& Saltö i

Karlskrona.

3. Bostadshus för varvsarbetare S Saltö i Karlskrona.

På framställning av Kungl. Maj:t har 1918 års riksdag dels —

med godkännande av uppgjort förslag till avtal mellan staten och

Karlskrona stad beträffande upplåtelse till staten av vissa tomter å

Saltö — för inköp av tomterna nr 3, 4 och 5 i kvarteret III å nämnda

ö samt för utförande av vissa i samband därmed stående gatuarbeten

på tilläggsstat till riksstaten för år 1918 beviljat ett reservationsanslag

av 25,580 kronor, dels ock för uppförande å nämnda tomter, i enlighet

med framlagt förslag, av ett bostadshus för varvsarbetare vid flottans

station i Karlskrona beviljat ett reservationsanslag av 399,500 kronor

samt därav å tilläggsstat för år 1918 anvisat ett belopp av 150,000

kronor och å extra stat för år 1919 återstående 249,500 kronor. Omförmälda

bostadshus är avsett att inrymma 32 lägenheter om 1 rum

och kök samt 9 lägenheter om 2 rum och kök.

Berörda framställning hade föregåtts av en ingående utredning i

fråga om storleken av behovet av bostäder för varvsarbetarna i Karlskrona

under de närmast följande åren samt rörande den omfattning, i

vilken detta behov kunde förväntas bliva fyllt genom den enskilda företagsamheten

inom byggnadsindustrien därstädes. Vid beA7iljandet av

förenämnda anslag uttalade riksdagen (i skrivelse nr 5 A år 1918, punkt

23), att riksdagen av den lämnade utredningen funnit sig övertygad

om nödvändigheten av att åtgärder snarast vidtoges för tillgodoseende

av marinens varvsarbetares behov av bostäder samt att riksdagen tilllika

funnit det framlagda förslaget ägnat att i någon mån avhjälpa den

brist å lämpliga bostäder, som för det dåvarande vore rådande i Karlskrona.

Marinförvaltningen har nu i skrivelse den 28 november 1919 anfört

följande.

Den ifrågavarande byggnaden uppfördes enligt fastställda ritningar

å tomterna n:ris 3, 4 och 5 i 38:e kvarteret å Saltö såsom ett komplex,

dock så att den del av byggnaden, som uppfördes å var och en

av tomterna, fullbordades var för sig.

I en till varvschefen vid flottans station i Karlskrona ingiven skrivelse

av den 21 november 1919 hade chefen för byggnadsdepartementet

därstädes lämnat redogörelse för ifrågavarande byggnadsarbetes

fortskridande samt anmält, att de för nämnda arbete anvisade medlen

icke komme att bliva tillräckliga för arbetets fullbordande, utan erfordrades

härför ytterligare 120,000 kronor. Av detta belopp behövdes

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Femte huvudtiteln: 1920 Ars tilläggsstat.

15,000 kronor för avslutande av pågående arbeten å den del av bygg- [5.]

naden, som uppfördes å tomten nr 4 och 105,000 kronor för uppförande

av byggnadsdelen å tomten nr 5. Byggnadsdelen å tomten nr 3 beräknades

vara fullt färdig att tagas i bruk den 1 april 1920.

Enligt vad varvschefen vid överlämnandet till marinförvaltningen

av chefens för byggnadsdepartementet berörda skrivelse meddelat, vore

orsaken till att de anvisade medlen visat sig vara otillräckliga att

söka i det förhållandet, att såväl arbetslöner som pris å byggnadsmaterialier

avsevärt stigit, sedan kostnadsberäkningarna för byggnaden

i januari år 1918 uppgjorts. Exempelvis hade vid beräkningarna räknats

med . ett pris på tegel av 75 kronor per 1,000 st., under det

att teglet i verkligheten betingat en kostnad av 118 kronor per 1,000

st. Införandet från och med år 1919 av 8-timmars arbetsdag hade

jämväl i sin mån bidragit till arbetets fördyrande. Varvschefen hade

också vid kostnadsberäkningens överlämnande framhållit, att vid rådande

förhållanden ingen säkerhet förefunnes, att denna beräkning,

som uppgjorts på grundval av dåvarande material- och arbetspris,

skulle'' stå sig längre tid; och hade varvschefen anhållit, att ett tilläggsanslag

av 120,000 kronor måtte ställas till hans förfogande för byggnadsarbetets

fullbordande.

Med hänsyn till i Karlskrona rådande bostadsbrist vore det vidare

enligt varvschefens förmenande synnerligen önskvärt, att byggnaden i

sin helhet kunde bliva färdig att tagas i bruk den 1 oktober 1920.

För att detta skulle kunna ske, erfordrades emellertid, att 105,000

kronor av tilläggsanslaget kunde få disponeras redan i februari månad

år 1920 och återstående 15,000 kronor senast i juni samma år, så att

byggnadsarbetena kunde pågå utan avbrott.

För egen del har marinförvaltningen, under framhållande av önskvärdheten

av att ifrågavarande byggnad, särskilt på grund av den inom

Karlskrona stad rådande bostadsbristen, kunde i sin helhet bliva färdig

för inflyttning till den 1 oktober 1920, hemställt, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att för fullbordande av kronans bostadshus på

Saltö i Karlskrona på tilläggsstat för år 1920 bevilja ett reservationsanslag

av 120,000 kronor.

Tillika har marinförvaltningen framhållit det önskvärda i att de

medel, som kunde bliva för ändamålet beviljade, måtte redan i februari

månad år 1920 kunna ställas till varvschefens disposition. I

I Karlskrona har, liksom på andra orter, till följd av de på senare Departementstiden

väsentligt höjda material- och arbetsprisen uppstått stagnation i

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[5.] den enskilda byggnadsverksamheten, vilket haft till följd, att en betydande

bostadsbrist, icke minst kännbar för marinens varvsarbetare därstädes,

alltmer gjort sig gällande. Det synes mig därför vara av stor

vikt, att ifrågavarande bostadshus, vilket, om än icke i någon mera

omfattande utsträckning, är ägnat att avhjälpa den rådande bostadsbristen

bland varvsarbetarna i Karlskrona, snarast möjligt blir färdigställt.

Beträffande det beräknade beloppet, 120,000 kronor, av den merkostnad,

som bostadshusets uppförande skulle betinga, har jag med

hänsyn till det nuvarande prisläget å byggnadsmarknaden icke funnit

anledning till erinran ; och anser jag följaktligen, att detta belopp nu

bör äskas på tilläggsstat för år 1920. Därest nämnda belopp i god tid

under innevarande år blir tillgängligt, har, enligt vad i ärendet upplysts,

beräknats, att byggnaden i sin helhet kunde bliva färdig att

tagas i bruk den 1 oktober 1920.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, utöver det av 1918 års riksdag för uppförande

av ett bostadshus för varvsarbetare vid flottans

station i Karlskrona beviljade anslaget av 399,500

kronor, för omförmälda ändamål på tilläggsstat för

år 1920 bevilja ett reservationsanslag av 120,000 kronor.

Övningar.

4. Förstärkning av reservationsanslaget till flottans krigsberedskap

och övningar.

[6.]

Förstärkning

av reservationsanslaget

till flottans

krigsberedskap

och

övningar.

Under åberopande av vad jag under punkten 22 i det vid årets

statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, avdelningen sjöförsvaret) fogade

statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört, får jag hemställa,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till flottans krigsberedskap och övningar å

tilläggsstat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag,

högst 1,700,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

i)

Årtiileribehov.

5. Förstärkning av reservationsanslaget till skjutförsök och inskjutning

av kanoner.

Under åberopande av vad jag under punkten 25 i det vid årets statsverksproposition

(fjärde huvudtiteln, avdelningen sjöförsvaret) fogade

statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört, får jag hemställa,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till skjutförsök och inskjutning av kanoner å

tilläggsstat för år 1920 bevilja ett reservationsanslag

av 10,000 kronor.

Torped- och gnistsignalväsendet m. m.

6. Anordningar för sjösättning och upptagning av flygbåtar vid flottans varv

i Stockholm. I

I skrivelse till marinförvaltningen den 31 juli 1919 har varvschefen

vid flottans station i Stockholm anfört bland annat följande.

De nu å varvet förefintliga anordningarna för sjösättning och upptagning

av flygbåtar ävensom för sagda båtars transport från verkstaden

till hangaren vore synnerligen underhaltiga. Sedan under år

1919 flygbåtar av större typ än förut tillkommit, hade svårigheterna

för dessa flygbåtars såväl transport som sjösättning och upphalning

blivit så stora, att risk förefunnes för att materielen därvid kunde skadas.

Vad detta betydde för en så ömtålig materiel och vilken fara för flygpersonalen

därvid kunde uppstå, vore lätt att inse.

För avhjälpande av ovannämnda brister hade utarbetats förslag till

anordning för sjösättning och upptagning av flygbåtar jämte transportbanor,

varvid krananordning föreslagits, enär, i händelse av hangarernas

förflyttning, kranen även då kunde användas.

Varvschefen har därför hemställt, att för utförande av krananordningen

med fundament måtte anvisas 9,000 kronor och för cementläggBihang

till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 1 käft. 3547 19 2*

[7.]

Förstärkning

av reservationsanslaget

till skjutförsök

och

inskjutning av

kanoner.

[8.]

Anordningar

för sjösättning

och upptagning

av

flygbåtar vid

flottans varv

i Stockholm.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Femte huvudtiteln: 19120 års tilläggsstat.

[8.] ning av transportbanor 14,400 kronor, eller sammanlagt 23,400 kronor,

vilket belopp med hänsyn till vikten av dessa arbetens snara utförande

borde få disponeras redan år 1920.

I skrivelse den 24 september 1919, angående särskilda medelsbehov

å tilläggsstat för år 1920, har marinförvaltningen anmält att,

enligt vad ämbetsverket från varvschefen vid flottans station i Stockholm

inhämtat, den av varvschefen angivna kostnaden för krananordning

med fundament borde ökas med kostnad för montering, uppgående

till 900 kronor, vadan för hela arbetet skulle krävas 24,300 kronor i

stället för det av varvschefen i nyssnämnda skrivelse den 31 juli 1919

begärda beloppet, 23,400 kronor; och har marinförvaltningen, som

funne de föreslagna anordningarnas snara utförande vara av behovet

påkallat, i all synnerhet som sättet för flygbåts upptagning å den nuvarande

slipen förkortade materielens livslängd, hemställt, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att till anordningar för sjösättning och

upptagning av flygbåtar vid flottans varv i Stockholm bevilja ett reservationsanslag

av 24,300 kronor, att anvisas å tilläggsstat för år 1920.

Departements Vid besök å platsen för flygbåtars sjösättning och upptagning å

yttrande, flottans varv i Stockholm har jag förvissat mig om, att de nuvarande

anordningarna därstädes för detta ändamål äro synnerligen bristfälliga

och otidsenliga. Det är därför enligt min mening oavvisligen erforderligt,

att åtgärder vidtagas för att åvägabringa förbättrade förhållanden

i detta hänseende. Såsom varvschefen framhållit, löper den dyra och

ömtåliga flygmaterielen vid användandet av de nuvarande primitiva

anordningarna risk att bliva skadad, varav ogynnsamma återverkningar

kunna uppstå med hänsyn till flygpersonalens säkerhet. Nämnda anordningar

äro tillika av den beskaffenhet, att biträde av personal

från varvsverkstäderna ofta nog måste påkallas för att verkställa arbetet

med flygbåtarnas sjösättning och upptagning. Det är därjämte att

märka, att den ifrågavarande platsen å varvet är den enda, som för

närvarande finnes tillgänglig såsom landningsplats vid utländska flygbåtars

numera allt oftare förekommande besök i Stockholm.

Yad beträffar de nu föreslagna anordningarna — cementläggning

av transportbanor samt utförande av krananordning med fundament

jämte montering — finner jag desamma ägnade att på ett tillfredsställande

sätt avhjälpa de nuvarande missförhållandena. Mot de beräknade

kostnaderna därför, 24,300 kronor, har jag icke någon erinran att

framställa. Med hänsyn till vikten därav, att anordningarna snarast

s. 11 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1020 års tilläggsstat. 11

möjligt komma till utförande, torde nyssnämnda belopp böra äskas på [8.]

tilläggsstat för år 1920.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till anordningar för sjösättning och upptagning

av flygbåtar vid flottans varv i Stockholm på

tilläggsstat för år 1920 bevilja ett reservationsanslag

av 24,300 kronor.

7. Inredning av fiyginventarieförrådet m. rrs. vid flottans varv i Stockholm.

I förutnämnda skrivelse till marinförvaltningen den 31 juli 1919

har varvschefen vid flottans station i Stockholm vidare anfört bland

annat följande.

Flottans samtliga icke rustade flygbåtars och flygstationers inventarier

förvarades vid torpeddepartementet i Stockholm, för vilket ändamål

avsetts dels en hangarbyggnad med plats för 6—8 monterade flygbåtar,

dels galärskjulet nr 21 med plats för högst 10 nedmonterade

flygbåtar ävensom för samtliga flygbåtars och flygstationernas lösa inventarier.

Anordningarna i hangaren vore nu tillfredsställande, sedan

under år 1919 väggarna brädfodrats, värmeledningen iordningställts och

golvet cementerats. Däremot vore den provisoriska inredningen i galärskjulet

synnerligen underhaltig i brist på värmeledning och för inventariernas

förvaring lämpliga platser. Flygmaterielen bleve härigenom, emot

gällande bestämmelser för dess förvaring, utsatt för olämpliga temperaturväxlingar

och fukt. Till följd av flygmaterielens alltjämt fortgående

ökning och anskaffande av flygbåtar av flera olika typer hade dessutom

utrymmet blivit för litet för att materielen skulle kunna, såsom reglementet

föreskreve, på ändamålsenligt sätt ordnas.

Med anledning härav hade utarbetats förslag till ändrad inredning

av galärskjulet nr 21 och detsammas förseende med värmeledning; och

hemställde varvschefen, att för nämnda ändamål måtte anvisas 43,000

kronor, vilket belopp på grund av det brådskande behovet av ifrågavarande

arbetes utförande borde få disponeras redan år 1920. I

[9-]

Inredning av

flyginventarieförr&det

m. m.

vid flottans

varv i

Stockholm.

I förenämnda skrivelse den 24 september 1919 har marinförvaltningen

uttalat, att de av varvschefen framhållna synpunkterna syntes

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[9 ] ämbetsverket riktiga. Flygmaterielen toge nämligen — yttrade marinförvaltningen

vidare — genom temperaturväxlingar och fukt lätt sådan skada,

som förr eller senare gjorde densamma opålitlig och desto farligare att

använda, som skador av denna natur vore så gott som omöjliga att påvisa

vid flygbåtarnas klargöring. Härigenom uppkomme givetvis en avsevärd

risk för flygpersonalen, som endast kunde undvikas genom materielens

förvaring på ändamålsenligt sätt.

Med framhållande därjämte av det brådskande behovet av ifrågavarande

arbetes utförande, har marinförvaltningen hemställt, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att till inredning av flyginventarieförrådet

i Stockholm och detsammas förseende med värmeledning bevilja ett

reservationsanslag av 43,000 kronor, att anvisas å tilläggstat för år 1920.

DePca^®“®nt9 Enligt vad jag vid besök å platsen inhämtat, avser ifrågavarande

yttrande, förslag huvudsakligen dels anordnande av nya träväggar och övriga

erforderliga ändringsarbeten i galärskjulet nr 21 för att göra detta skjul

lämpligt såsom flyginventarieförråd och dels införande därstädes av

värmeledning och elektrisk belysning. De sålunda föreslagna åtgärderna

synas mig, med hänsyn till vad de marina myndigheterna i

ärendet anfört, vara av beskaffenhet att böra komma till utförande.

Såsom av det förut sagda framgår, åsyftas härigenom att bereda en

tillfredsställande förvaringsplats för den flottan tillhöriga flygmaterielen,

för vilken utrymme icke kunnat beredas i den å varvet uppförda hangarbyggnaden.

Tillgodoseendet av detta behov är så mycket mera angeläget,

som det på grund av flygmaterielens ömtåliga beskaffenhet och de

stora risker, som äro förbundna med flygtjänstens utövande, måste anses

vara av största betydelse, att vården av flygmaterielen blir på ett

fullt betryggande sätt ombesörjd.

De för genomförandet av ifrågavarande förslag beräknade kostnaderna,

43,000 kronor, synas mig visserligen avsevärt höga, men har

jag efter granskning av förslaget ej ansett mig kunna föreslå någon

nedsättning av nämnda belopp. I likhet med de marina myndigheterna

finner jag påkallat, att beloppet blir tillgängligt redan under år 1920,

och lärer detsamma därför böra äskas på tilläggsstat för år 1920.

I enlighet med vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till inredning av flyginventarieförrådet in. m.

vid flottans varv i Stockholm på tilläggsstat för år

1920 bevilja ett reservationanslag av 43,000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

13

D. Kustartilleriet.

Nybyggnad och underhåll.

1. Täckande av överbetalning ä reservationsanslaget till underhåll av

kustartilleriets byggnader och materiel.

Under åberopande av vad jag under punkten 35 i det vid årets

statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, avdelningen sjöförsvaret) fogade

statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört, får jag hemställa, att

Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till täckande av överbetalning å ordinarie

reservationsanslaget till underhåll av kustartilleriets

byggnader och materiel för år 1919 å tilläggsstat för

år 1920 bevilja ett förslagsanslag, högst 62,000 kronor.

2. Offlcersbyggnad i Vaxholms fästning.

I anslutning till vad jag under punkten 37 i det vid årets statsverksproposition

(fjärde huvudtiteln, avdelningen sjöförsvaret) fogade statsrådsprotokollet

över sjöförsvarsärenden anfört, hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till uppförande av offlcersbyggnad i Vaxholms

fästning på tilläggsstat för år 1920 bevilja ett reservationsanslag

av 100,000 kronor.

3. Tillsyn och underhåll av vissa för förläggning i Hemsö fästning

avsedda byggnader m. m.

Till nyanläggningar och nyanskaffningar för stärkande av det fasta

kustförsvaret, med undantag av Fårösunds fästning, har 1914 års senare

riksdag beviljat ett anslag av 13,748,690 kronor, att utgå av värnskattemedel.

Bland nämnda nyanläggningar ingå även byggnader i Härnösand

för förläggning av Hemsö kustartillerikår, för vilka i de till 1914

års senare riksdag framlagda beräkningarna upptagits ett sammanlagt

belopp av 700,000 kronor. Ifrågavarande byggnader utgöras huvudsakligen

av kasernbyggnad, byggnad för matinrättning, exercishus och

avträdesbyggnad.

[10.]

Tackande av

överbetalning

å reservationsanslaget

till kustartilleriets

byggnader och

materiel.

[ll.]

Officersbyggnad

i

Vaxholms

fästning.

[12.]

Tillsyn och

underhåll av

vissa för förläggning

i

Hemsö fästning

avsedda

byggnader

m. m.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[12.] Sedan omförmälda kasernbyggnad, matinrättningsbyggnad och av
Kungi.

Majas trädesbyggnad till väsentlig del utförts, begärdes av Kungl. Maj:t

framställning pa, tilläggsstat för år 1919 ett anslag till täckande av beräknade

tiUrik!d!gårB merkostnader för byggnadernas uppförande. Ehuru beträffande exercishuset

endast grunden blivit lagd, äskades vid samma tillfälle medel

på tilläggsstat för samma år jämväl till bestridande av merkostnad

för denna byggnad. Det sålunda begärda beloppet utgjorde tillhopa

550,000 kronor. Jag yttrade därvid att, ehuru det beträffande

exercishuset bleve beroende på resultatet av pågående utredning rörande

Hemsö fästning, huruvida denna byggnad borde uppföras, ur budgetssynpunkt

syntes riktigast, att erforderligt tilläggsanslag i förevarande

sammanhang begärdes även för ifrågavarande byggnad.

Riksdagens 1 skrivelse (nr 70) den 22 mars 1919 anförde riksdagen, vars

rVto’"»"». vederbörande utskott låtit införskaffa upplysningar rörande huru långt

ifrågavarande byggnadsarbeten fortskridit, att, oaktat av dessa upplysningar

framginge, att arbetena fortskridit rätt långt, riksdagen dock

kommit till den uppfattningen, att på grund av de avsevärda kostnader,

arbetenas fullföljande under rådande dyrtid skulle medföra och

särskilt med hänsyn till en kommande revision av vårt försvarsväsende,

ett uppskov med desamma borde äga rum.

De under tak varande byggnaderna borde dock enligt riksdagens

mening sättas i sådant skick, att någon skada icke tillfogades desamma

genom ett uppskov med arbetena. Byggnadernas vård ävensom tillsyn

å byggnadsplatsen under den tid, arbetet läge nere, komme vidare

att kräva särskilda kostnader. För vidtagande av dessa åtgärder borde

ett belopp av 50,000 kronor bliva fullt tillräckligt. Beloppet borde

uppföras såsom reservationsanslag i tilläggsstaten för år 1919..

På grund av vad sålunda anförts anmälde riksdagen, att riksdagen

för bestridande av de särskilda kostnader, som kunde bliva en följd av

uppskjutande tills vidare av de pågående arbetena å uppförande av

byggnader för förläggning i Hemsö fästning, å tilläggsstat för år 1919

anvisat ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

Kanel, brev Genom nådigt brev den 26 mars 1919 ställde Kungl. Maj:t

den 26 mars ifrågavarande anslag å 50,000 kronor till marinförvaltningens förfogande

och föreskrev därvid bland annat, att med fullföljande av omförmälda

byggnadsarbeten skulle tillsvidare anstå, varjämte ämbetsverket anbefalldes

att med avseende å nämnda byggnadsarbeten vidtaga de åtgärder,

som i riksdagens berörda skrivelse omförmäldes, samt så

s. 15 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 15

skyndsamt som möjligt inkomma med redogörelse för vad i sådant lian- [12.]

seende från ämbetsverkets sida åtgjorts.

Den sålunda anbefallda redogörelsen avgavs av marinförvaltningen Marinförmed

skrivelse den 10 april 1919, därvid ämbetsverket meddelade att Vi,ltningenB

de av riksdagen anvisade medlen beräknades för administration och itäprim/.T

tillsyn m. m. räcka till den 1 maj 1920.

Genom ämbetsskrivelse den 25 april 1919 anmodades därefter Ambet,- marinförvaltningen att verkställa och inkomma med utredning, huruvida 9Bkrive!se de 11

icke ifrågavarande kasernbyggnad lämpligen skulle kunna användas för 25 aprU 19''9''

navigationsskolan i Härnösand.

Till åtlydnad härav avgav marinförvaltningen med skrivelse den Marinför10

september 1919 begärd utredning i ärendet; och anförde marinför- va,tningens

vältning^ därvid, att ämbetsverket på anförda skäl icke ansåg kasern- ifJeptLtr

byggnaden böra komma till användning såsom navigationsskola. 1919-

Enligt ämbetsskrivelse den 5 november 1919 meddelade jag där- Ämbetsefter

marinförvaltningen, att jag icke ansåg mig böra till Kungl. Maj:ts skliTelse den

prövning framlägga något förslag om ifrågavarande kasernbyggnads 6

användande för ifrågavarande navigationsskola.

I sin berörda skrivelse den 24 september 1919 har marinför- Marinf8rv.nvaltmngen,

som icke ansåge sig böra göra framställning om ifråga- ninsena «kr>- varande byggnadsarbetens fortsättande, anfört att — därest icke be- "september24

slut angående byggnadernas framtida disposition komme att fattas — 1919-

efter den 1 maj 1920 erfordrades medel såväl för tillsyn, vård och

underhåll av byggnaderna i deras nuvarande skick som ock för uppvärmning

vintertiden, så att de icke toge skada. Marinförvaltningen

har därför hemställt, att för vård och uppvärmning av ifrågavarande

^ySS^^der måtte äskas ett reservationsanslag av 35,000 kronor, varav

10.000 kronor borde anvisas på tilläggsstat för år 1920 och återstoden,

25.000 kronor, på extra stat för år 1921.

Sedermera anmodades marinförvaltningen genom ämbetsskrivelse Ämbeteden

31 oktober 1919 att avgiva yttrande, huruvida de två bostadslägen- 8krivel9e den

heter i kasernbyggnaden, vilka vore avsedda för inkvartering av under- 81i9i9°ber

officeiare, lämpligen kunde, utan att kasernen i övrigt toges i anspråk

för förläggning, inredas för inkvartering av kustartilleriet tillhörande,

opaginerad Kontrollera mot PDF

jy Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[12.] på platsen tjänstgörande uppbördsman, och, därest så ansåges höra ske,

uppgöra och snarast möjligt inkomma med kostnadsförslag i sådant

hänseende.

Marinförvait- Med anledning härav har marinförvaltningen den 27 november 1919

ningens skri- inkommit med den sålunda begärda utredningen,därvid ämbetsverket antort,

''november att det, därest de två ifrågavarande lägenheterna skulle inredas lor_ m1919''

kvartering, utan att kasernen i övrigt toges i anspråk for förläggning,

erfordrades, dels att själva lägenheterna fullbordades genom insättande

av två kakelugnar, inläggning av golv, diverse inredning och målning,

dels inläggning av steg och planer i trappuppgången, dels iordningställande

av vindskontor och källare m. m., varför kostnaden av fortifakationsbefälhavaren

beräknats till sammanlagt 22,000 kronor.

Förutom till dessa arbeten, vilka i och för kasernens blivande användning

sannolikt under alla förhållanden måste komma till utförande,

erfordrades medel för uppvärmning utöver vad för kasernen eljest vore

erforderligt. Till följd av svårigheten att utan erfarenhet rörande verkliga

förhållandet beräkna de exakta kostnaderna för uppvärmningen,

syntes det marinförvaltningen icke nödvändigt att för närvarande beräkna

särskilda medel härför. Däremot syntes de underofficerare, som

eventuellt komme att inkvarteras i kasernen, höra erlägga ersättning

för den av kronan ombesörjda uppvärmningen, förslagsvis beraknad

per år till Vs av 75 kronor för underofficer av l:a graden och 50

kronor för underofficer av 2:a eller 3:e graden. De erforderliga kostnaderna

kunde sålunda för närvarande beräknas uppgå till sammanlagt

22,000 kronor. „ , ,, ... , , ,

Marinförvaltningen ville emellertid framhålla att, därest de bada

bostadslägenheterna komme att inredas, den ena borde disponeras av

bemälde fortifikationsbefälhavare för inkvartering av en fortifikationsunderofficer

eller fortifikationsförvaltningen underställd verkmästare.

Därigenom skulle nämligen vinnas, att genom denne underofficer eller

verkmästare tillsyn kunde utövas över etablissementet, vilket fortfarande

stode under fortifikationsbefälhavarens förvaltning. Sådan tillsyn bleve

givetvis mera omsorgsfull, om tillsyningsmannen bodde i etabiissementet

än om han vore bosatt på annat håll, vadan kronan skulle hava

direkt fördel av en sådan anordning.

Departements
chefens
yttrande.

Såsom i det föregående omnämnts, beviljade 1919 års riksdag ett reservationsanslag

av 50,000 kronor å tilläggsstat för samma ar for bestridande

av de särskilda kostnader, som kunde bliva en följd av uppskju
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

"Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 17

tande tills vidare av arbetena å uppförande av omförmälda byggnader

— kasernbyggnad, matinrättningsbyggnad och avträdesbyggnad —- i

Härnösand. Med anlitande av dessa medel kunna utgifterna för tillsyn,

underhåll och vård samt uppvärmning av ifrågavarande byggnader

bestridas till och med den 30 april innevarande år. För tiden därefter

och intill dess beslut må kunna fattas rörande byggnadernas blivande

användning — varav sättet för deras färdigställande i viss mån är beroende

— lärer det bliva nödvändigt att bereda nödiga medel för fortsatt

tillsyn och underhåll m. m. beträffande byggnaderna ifråga. I sådant

avseende har av marinförvaltningen angivits såsom erforderliga

dels ett belopp av 10,000 kronor för år 1920 och dels 25,000 kronor

för år 1921. Det synes mig emellertid icke nödvändigt att nu begära

större belopp än tillhopa 20,000 kronor, varigenom dels den för innevarande

år ytterligare behövliga kostnaden kan bestridas och dels för

år 1921 erforderligt belopp blir tillgängligt, till dess sistnämnda års

riksdag kan fatta vidare beslut i frågan. Detta belopp synes lämpligen

i sin helhet kunna uppföras å tilläggsstat för år 1920.

Sedan frågan om kasernbyggnadens upplåtande för navigationsskolan

i Härnösand, såsom förut nämnts, förfallit, och jämväl ett annat

nyligen framkommet förslag till byggnadens användande för civilt ändamål

för närvarande icke lett till resultat, är jag nu icke beredd att underställa

Kungl. Maj:ts prövning frågan om kasernbyggnadens framtida

användning.

Vad angår det av mig väckta förslaget att iordningställa de

för inkvartering av underofficerare avsedda två lägenheterna i berörda

kasernbyggnad, vill jag erinra om önskvärdheten att i största

möjliga mån bereda statstjänarna inkvartering in natura för att dymedelst

lindra nu rådande bostadsbrist. Då ifrågavarande två lägenheter

kunna för jämförelsevis ringa kostnad iordningställas i kronans

hus, tvekar jag icke att äska medel för genomförande av det i sådant

hänseende uppgjorda förslaget, helst som förslaget allenast avser åtgärder,

vilka oberoende av sättet för byggnadens blivande användning

torde böra komma till utförande. Med hänsyn till betydelsen av att

snarast möjligt bringa förslaget till verkställighet, torde härför erforderliga

medel, 22,000 kronor, böra äskas på tilläggsstat för innevarande

år.

För omförmälda båda ändamål torde sålunda på tilläggsstat för

innevarande år böra såsom reservationsanslag äskas (20,000 + 22,000)

42,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 1 käft.

[12.]

3517 19 3*

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[12.] Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riks
dagen
att

för tillsyn och underhåll av vissa för förläggning

i Hemsö fästning avsedda byggnader m. m. på

tilläggsstat för år 1920 bevilja ett reservationsanslag

av 42,000 kronor.

holma fästning.

4. Revidering och utvidgning av positionskartan över Vaxholms fästning.

[13.] Efter framställning av Kungl. Maj:t beviljade 1918 års riksdag för

Revidering revidering och utvidgning av positionskartan över Vaxholms fästning

och utvidg- belopp av 120,000 kronor, varav hälften, eller 60,000 kronor, an”uonskartån

visades å tilläggsstat för år 1918 och återstoden, 60,000 kronor, å extra

över vax- Btat för år 1919.

Enligt vad jag uttalade i hemlig promemoria till statsverkspropositionen

till 1918 års riksdag, måste det för utnyttjande av Vaxholms

fästnings försvarskraft anses vara av oundgängligt behov påkallat, att

den befintliga positionskartan över fästningen genom omtriangulering

och nymätning bleve försatt i det skick, att den med hänsyn till föreliggande

förhållanden kunde på ett tillfredsställande sätt tjäna nämnda

ändamål. Detta vore — enligt vad jag vidare anförde — så mycket

mera nödvändigt, som genom 1914 års senare riksdags beslut högst

väsentliga förstärkningar komme att tillföras fästningen.

Arbetet med positionskartans revidering och utvidgning har därefter

genom chefens för generalstaben försorg bedrivits under åren

1918 och 1919.

1919.

Marin förvaltningen har nu i hemlig skrivelse den 24 september

”velse*den'' 1919 hemställt om anvisande av ytterligare medel för omförmälda ända24

''ept!mb0r mål och därvid anfört i huvudsak följande.

Den kostnadsberäkning, varpå anslaget grundats, hade förebragts

av chefen för generalstaben och chefen för sjökarteverket i ett den 26

februari 1917 avgivet gemensamt yttrande, i vilket cheferna bland annat

uttalat, att en kostnadsberäkning över ett arbete av den art, varom här

vore fråga, ej kunde bliva exakt. Därför borde — i överensstämmelse

med vad i liknande fall tidigare ägt rum — sedan Kungl. Maj:t anbefallt

kartans upprättande med bestämmande av område, skala etc.,

enligt bemälda chefers mening i början av varje arbetsår ingivas

s. 19 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1920 års tilltiygsstat.

19

framställning om anvisande av det för årets arbeten erforderliga beloppet,

till dess arbetet slutförts.

Sedermera både chefen för generalstaben i skrivelse till marinförvaltningen

den 28 augusti 1919, med hänvisning till vad i berörda

yttrande den 26 februari 1917 anförts beträffande kostnadsberäkningar

av bär ifrågavarande art, framhållit, dels att den kostnadsberäkning,

som legat till grund för äskandet av medel för här avsett ändamål,

avgivits i februari 1917 och vilade på de förhållanden, vilka varit

rådande, då senaste positionskartor utförts, d. v. s. 1912 och tiden före

sistnämnda år, och dels att det visat sig, att den allmänna dyrtiden

kullkastat de gjorda beräkningarna särskilt därigenom, att avlöningarna

väsentligen ökats och alla slag för arbetena behövlig material i anskaffning

stigit med inemot 200 %.

Vidare hade chefen för generalstaben meddelat, att i och med avslutandet

av 1919 års arbeten de beviljade medlen bleve så hårt anlitade,

att arbetet med kartan ej kunde avslutas utan tillskott av nya

medel, samt föreslagit, att dylika medel måtte äskas, enär de anvisade

medlen ej medgåve vare sig avslutandet av l:a ordningens triangulering

och den topografiska fältmätningen eller kartans reproducering.

Chefen för generalstaben har därjämte beträffande trianguleringen

framhållit bland annat, att trianguleringen av l:a ordningens nät ovillkorligen

syntes böra genomföras i samband med det nu pågående arbetet,

enär det vore i hög grad oekonomiskt att senare, då krav å triangulering

eller kartrevision i skärgården nästa gång uppstode, ånyo behöva

igångsätta samma vidlyftiga apparat samt att även ett kortare uppskov

med utförandet av ifrågavarande arbete givetvis komme att medföra en

avsevärd stegring av kostnaderna;'' och bleve dessutom eldigt generalstabschefens

mening den avsedda trianguleringen betydligt noggrannare

genom att utföras i ett sammanhang.

De i chefens för generalstaben ifrågavarande skrivelse lämnade uppgifterna

beträffande kostnaderna för arbetets fullföljande gåve vid handen,

att detsammas slutförande krävde, utöver redan anvisade 120,000 kronor,

ett tilläggsanslag av 90,000 kronor.

För egen del har marinförvaltningen, enär de efter avslutandet

av 1919 års fältarbeten av det beviljade anslaget återstående medlen

ej väntades bliva tillräckliga ens för framställning av en positionskarta,

upptagande de delar av här avsett skärgårdsområde, beträffande vilka

triangulering och topografiska fältarbeten blivit eller med 1919 års

sommar bleve utförda, och sålunda de redan verkställda arbetena

och därå nedlagda kostnader ej kunde med de återstående medlen

[13.]

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. | jj ^ "]

[13.} göras fruktbärande för fästningens försvar och för praktiskt bruk i övrigt

samt då det dessutom syntes ämbetsverket vara av vikt, att positionskartan

i fråga bleve reviderad och utvidgad enligt den plan, som

legat till grund för kostnadsberäkningarna, funnit sig böra hemställa,

att för arbetenas avslutande erforderliga medel bleve anvisade.

Marinförvaltningen har därför hemställt, att för revidering och utvidgning

av positionskartan över Vaxholms fästning måtte å tilläggsstat

för år 1920 äskas ett reservationsanslag av 90,000 kronor.

Lantmäteri- Därefter har lantmäteristyrelsen genom nådig remiss den 22 okto"i&tai^den*

ber 1919 anbefallts att avgiva utlåtande beträffande frågan, huruvida

30 oktober färdigställandet i enlighet med uppgjord plan av positionskartan kunde

anses behövligt jämväl ur andra synpunkter än de militära.

Till åtlydnad härav har lantmäteristyrelsen den 30 oktober 1919

avgivit utlåtande i ärendet och därvid i huvudsak anfört följande.

Det torde kunna sägas, att den ifrågavarande positionskartan såsom

sådan icke gärna kunde bliva av betydelse annat än ur militär

synpunkt, emedan en dylik karta på grund av sakens natur givetvis

komme att behandlas såsom hemlig och således icke skulle bliva tillgänglig

för praktiskt bruk i allmänhet. Om man därför bortsåge från

den fördel, som en revidering utav de blad utav generalstabens karta i

skala 1: 100,000, vilka berördes av den pågående topografiska fältmätningen,

kunde innebära, syntes betydelsen av arbetet i och för

positionskartan ur andra synpunkter än de militära huvudsakligen

ligga däruti, att triangulering av området i fråga bleve verkställd och

särskilt att ett l:a ordningens triangelnät av den omfattning, som planerats,

bleve utlagt och bestämt utmed Södertörns- och Upplandskusten.

De därstädes förut verkställda äldre mätningarna uppfyllde nämligen

långt ifrån de krav på noggrannhet, som i vår tid måste uppställas på

dylika mätningar, och kunde icke utgöra underlag för triangulering av

lägre ordningar för anslutning av lantmäteriets mätningar.

I detta sammanhang ville lantmäteristyrelsen erinra därom, att ett

av 1917 års lantmäterikommission utarbetat förslag till mätningsförordning

för närvarande vore underställt Kungl. Maj:ts prövning samt att

enligt samma förslag lantmäteriets mätningar skulle komma att i stor

utsträckning verkställas numeriskt och med anslutning till rikets triangelnät.

För att emellertid detta skulle låta sig göra erfordrades, såsom även

nyssnämnda kommission uti skrivelse den 10 augusti 1918 hos Kungl.

Maj:t framhållit, att arbetet med rikstrianguleringen i möjligaste mån

påskyndades och att särskilt l:a ordningens triangelnät såsom grund
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

21

läggande för alla dylika mätningar utvecklades att omfatta hela landet. [13.]

Med kännedom om att för närvarande endast inom vissa delar av södra

Sverige l:a ordningens triangelmätningar verkställts med den noggrannhet,

som erfordrades för att desamma skulle kunna ligga till grund

för mätningar av lägre ordning för lantmäteriändamål, syntes betydelsen

därav, att ett trianguleringsarbete sådant som det i och för den ifrågasatta

positionskartans upprättande planerade verkligen komrae till stånd och

slutfördes, ur lantmäterisynpunkt vara obestridlig. Härtill komme, att

den planerade detaljtrianguleringen med en punkttäthet av omkring 70

punkter per kvadratmil borde kunna direkt utgöra stöd vid förekommande

mätningar inom det område, den omfattade, vilket torde vara av

så mycket större betydelse, som vid det förhållandet, att på grund av

områdets läge nära huvudstaden jorden givetvis här ägde ett högt

markvärde, kravet på en noggrannare uppmätning vid förekommande

lantmäteriförrättningar borde i hög grad göra sig gällande.

Av vad lantmäteristyrelsen sålunda anfört torde med tydlighet framgå,

dels att de ifrågavarande planerade trianguleringsarbetena förr eller

senare under alla förhållanden måste verkställas, dels även att det syntes

vara av vikt, att desamma snarast möjligt komme att utföras och därmed

bleve ett led i utvecklingen av rikstrianguleringen, så att densamma inom

en överskådlig framtid även skulle kunna ligga till grund för lantmäteriets

mätningar. Ur denna synpunkt och även med hänsyn till att den ifrågasatta

trianguleringen givetvis komme att vara av betydelse vid revidering

av sjökorten över området i fråga, måste sålunda arbetet med

färdigställandet i enlighet med uppgjord plan av omför mål da positionskarta

över Vaxholms fästning enligt lantmäteristyrelsens mening anses

behövligt jämväl för andra ändamål än de rent militära.

Slutligen har chefen för rikets allmänna kartverk anbefallts att Rikets

avgiva utlåtande, huruvida ett uppskjutande av ifrågavarande positionskartas

fullbordande ur kartteknisk synpunkt kunde anses medföra olägen- låtande den

heter av större betydelse. 12 ”

Med anledning härav har bemälde chef den 12 november 1919 avgivit

utlåtande och därvid anfört följande.

Ett avbrott i positionskartemätningen skulle på de geodetiska arbetena

verka synnerligen olägligt, då den anställda extra trianguleringspersonal,

som nu efter två års arbete blivit väl rutinerad, längre fram

icke syntes vara att påräkna. Befintlig transportmateriel, virke till

signaler m. m. skulle komma att tillspillogivas eller slumpas bort för

att åter nyanskaffas, när arbetet en gång skulle återupptagas. Då hade

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[13.] ock en stor del av uppförda signaler och tornbyggnader genom tidens

inflytande och genom åverkan fördärvats och måste för dryga kostnader

återuppföras.

De fältmätare, vilka under 1919 års sommar utbildats och som våren

1920 skulle börja mätningsarbetet på 1919 års trianguleringsområde,

skulle efter några års uppehåll förlora en stor del av den förvärvade

färdigheten. Ovisst vore ock, i vilken utsträckning denna personal

framdeles kunde för ifrågavarande kartarbeten disponeras. Arbetets

återupptagande skulle då ånyo kräva en minst sex veckors instruktionskurs,

följd av en sommars tillämpningsövningar, innan full valuta

av arbetskraften kunde erhållas.

Den erfarenhet, som nu vore samlad hos såväl ledare och geodeter

som fältmätare beträffande lämpligaste tillvägagångssättet, arbetsmetoder,

sammanhang med föregående mätningar m. m., vore genom ett uppskov

bortkastad.

Chefen för rikets allmänna kartverk ville slutligen framhålla den

nya positionskartans betydelse för fästningens försvar.

Departements- I sitt år 1918 avgivna förslag till regleringen av utgifterna för år

yttrande. 1919 beräknade marinförvaltningen kostnaderna för revideringen och

utvidgningen av ifrågavarande positionskarta till 100,000 kronor. Med

hänsyn till den fortgående prisstegringen och vissa andra orsaker ansåg

jag emellertid försiktigheten bjuda att vid framställningen i ärendet

till 1918 års riksdag höja anslagsbeloppet med 20,000 kronor till 120,000

kronor, vilket senare belopp jämväl av riksdagen beviljades. Det sålunda

beviljade beloppet har emellertid icke visat sig tillräckligt, utan

har nu av marinförvaltningen för ändamålet äskats ytterligare 90,000

kronor. Denna merkostnad torde uteslutande få tillskrivas de under de

senaste åren inträffade avsevärda prisstegringarna.

Av den utav myndigheterna i ärendet förebragta utredningen framgår

otvetydigt, att ett uppskjutande av kartarbetena ur olika synpunkter

skulle medföra betydande olägenheter. Jag tvekar därför icke att

förorda den föreliggande framställningen om beredande av erforderliga

medel för "att positionskartan må kunna utan avbrott färdigställas.

För tillgodoseende av ifrågavarande behov synes mig lämpligt att

taga i anspråk erforderlig del av de å vissa reservationsanslag uppkomna

behållningar å tillhopa 412,630 kronor, som, enligt vad under

fjärde huvudtiteln, avdelningen sjöförsvaret (sid. 7) nämnts, ansetts böra

efter riksdagens medgivande tagas i anspråk för andra än med ifrågavarande

anslag avsedda anskaffningar och arbeten för sjöförsvaret. Här
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsatat. 23

igenom vinues, att särskilt anslag för ändamålet icke behöver av riksdagen

begäras.

Då jag under fjärde huvudtiteln (avdelningen sjöförsvaret, punkterna

19, 20, 26, 37 och 54) föreslagit, att av förenämnda behållningar

måtte få tagas i anspråk ett sammanlagt belopp av 323,150 kronor,

återstår sålunda av dessa behållningar en odisponerd summa av 89,480

kronor. Detta belopp torde lämpligen böra användas för här ifrågavarande

ändamål och få anses därtill tillräckligt.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

medgiva,

att, utöver det av 1918 års riksdag för revidering

och utvidgning av positionskartan över Vaxholms

fästning beviljade anslaget av 120,000 kronor, för omförmälda

ändamål må användas ett belopp av 89,480

kronor av förenämnda, å vissa reservationsanslag uppkomna

behållningar av 412,630 kronor.

Övningar.

5. Förstärkning av reservationsanslaget till kustartilleriets krigsberedskap

och övningar.

Under åberopande av vad jag under punkten 44 i det vid årets

statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, avdelningen sjöförsvaret) fogade

statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört, hemställer jag, att

Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till kustartilleriets krigsberedskap och övningar

på tilläggsstat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag,

högst 200,000 kronor.

[13-1

[14.]

Förstärkning

av reservationsanslaget

till kustartilleriets

krigsberedskap

och

övningar.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Femte huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

[15.]

Extra beklädnadshjälp

åt

fänrikar i

reserven,

reservofficers

-aspiranter och

reservmarinintendentsaspiranter.

Marinförvaltningena

skrivelse den

14 oktober

1918.

Avlöningssakkunnigas

utlåtande den

29 november

1918.

E. Flottan och kustartilleriet.

1. Extra beklädnadshjälp åt fänrikar i reserven, reservofficersaspiranter

och reservmarinintendentsaspiranter.

Enligt gällande bestämmelser utgår beklädnadshjälp till nedannämnd

personal i flottans och i kustartilleriets reserv till följande belopp,

nämligen:

till reservofficersaspirant med 300 kronor, som utbetalas, sedan han

vid inträdet i tjänstgöring styrkt, att föreskrivna persedlar blivit behörigen

anskaffade; samt

till officer i reserven vid konstituering till fänrik med 200 kronor,

sedan han styrkt, att föreskrivna persedlar blivit behörigen anskaffade.

Därjämte åtnjuter marinintendentsaspirant, som genomgår föreskriven

ettårig utbildningskurs för anställning såsom marinunderintendent i

flottans reserv, beklädnadshjälp med 20 kronor i månaden.

På grund av den väsentliga ökning av kostnaderna för beklädnad,

som under de senare åren inträtt, och den ofördelaktiga inverkan på

rekryteringen av marinens reservpersonal, som härav kunde befaras

uppkomma, hemställde marinförvaltningen i skrivelse den 14 oktober

1918, i anslutning till ett av chefen för marinstaben avgivet förslag,

om höjning till 600, resp. 400 kronor av förenämnda, till reservofficersaspirant

och reservmarinintendentsaspirant, resp. fänrik i reserven utgående

beklädnadshjälp. I

I ärendet avgavs den 29 november 1918 utlåtande av de sakkunniga

rörande lönereglering för arméns och marinens personal. De sakkunniga

anförde därvid bland annat, att det syntes vara lämpligast, att de nuvarande

fasta ersättningsbeloppen för beklädnaden tills vidare kvarstode

oförändrade och att den ytterligare ersättning, som kunde befinnas av

rådande förhållanden påkallad, utginge i form av ett extra dyrtidstillägg.

Med hänsyn till vad som blivit upplyst angående storleken av de

under den senaste tiden inträffade prisstegringarna hade de sakkunniga

funnit skäligt föreslå, att till reservpersonal vid marinen, som efter ingången

av år 1919 uppbure beklädnadshjälp, måtte utbetalas ett särskilt

s. 25 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1920 års tiUäggsstat. 25

dyrtidstillägg å 100 % av de för de olika kategorierna bestämda ersätt- [15.]*

ningsbeloppen. Beklädnadshjälpen skulle alltså under år 1919 utgå med

sammanlagt 600 kronor till reservofficersaspirant vid flottan och kustartilleriet

samt med tillhopa 400 kronor till officer i flottans eller

kustartilleriets reserv vid konstituering till fänrik. Vad anginge reservmarinintendentsaspirant,

som för närvarande åtnjöte beklädnadshjälp

med endast 20 kronor i månaden eller tillsammans 240 kronor under

den föreskrivna ettåriga utbildniijgskursen, hade de sakkunniga ansett

någon jämkning i nyssberörda beräkningsgrund erforderlig, så att reservmaiinintendentsaspirant

i förevarande avseende likställdes med reservofficersaspirant.

Reservmarinintendentsaspiraut skulle alltså, efter beräkning

av tillhopa 600 kronor under ett år, erhålla beklädnadshjälp

med sammanlagt 50 kronor i månaden.

Såvitt man kunde förutse — yttrade de sakkunniga vidare — torde

behov .av tillägg till beklädnadshjälpen komma att föreligga jämväl

under år 1920. För det dåvarande vore det emellertid omöjligt att avgöra,

huruvida detta tillägg borde utgå efter samma grunder, som av

de sakkunniga föreslagits beträffande år 1919. Därest särskilda medel

ansåges böra för ändamålet beredas, syntes fördenskull lämpliga anslagsbelopp

böra äskas å extra stat för år 1920; grunderna för användningen

av dessa anslag torde i sådant fall efter förslag av Kungl.

Maj:t böra bestämmas av 1920 års riksdag. I

I propositionen (nr 2) om tiUäggsstat till riksstaten för år 1919

(femte huvudtiteln, punkt 11) uttalade jag i denna fråga bland annat

följande.

Den föreslagna ökningen av beklädnadsersättningen hade av myndigheterna

motiverats med att kostnaden för beklädnaden numera stigit

i sådan grad, att på denna grund ynglingar, som i annat fall ämnat

söka sig ^ in som reservbefäl, droge sig för att undergå utbildningen

härtill. Aven de sakkunniga rörande lönereglering för arméns och

marinens personal hade ansett nödvändigt att avsevärt förhöja de såsom

beklädnadshjälp bestämda beloppen.

På de skäl, som i ärendet anförts, ansåg även jag, att en höjning

av beklädnadshjälpen borde vidtagas. Under åren 1917 och 1918 hade

vid flottan endast utexaminerats resp. 3 och 9 fänrikar i reserven mot

i staten upptagna 16. Vid kustartilleriet hade under vartdera av åren

1917 och 1918 utexaminerats 7 fänrikar i reserven mot i staten

upptagna 26 för år 1917 och 28 för år 1918. Det torde vara uppenBihang

till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 1 käft. 354719 4*

Departementschefens

uttalande i

propositionen

om tilläggsBtat

för år

1919.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

•[15.] bart, att reservofficersinstitutionens förmåga att fylla sina uppgifter

härigenom äventyrades. Utan tvivel hade, särskilt under den rådande

dyrtiden, ekonomiska hänsyn varit en bidragande orsak tilj

nämnda förhållande. En förhöjning av beklädnadshjälpen syntes mig,

på sätt av de sakkunniga föreslagits, lämpligen böra beredas i form av

ett extra dyrtidstillägg för år 1919. Huruvida detta dyrtidstillägg eller

någon del därav framdeles borde uppgå i den ordinarie beklädnadshjälpen,

torde böra bestämmas först efter en återgång till mera stadgade

prislägen.

Mot de av de sakkunniga föreslagna beloppen för sagda dyrtidstillägg

— 200 kronor för fänrik i reserven, 300 kronor för reservofficersaspirant

och 30 kronor i månaden för reservmarinintendentsaspirant

— hade jag icke något att erinra. Dyrtidstillägget till reservmarinintendentsaspiranter

syntes mig emellertid, i stället för månadsvis,

böra i sin helhet utgå vid antagningen, varigenom beklädnadens anskaffande

för denna personal skulle underlättas. Det belopp, som med

anledning härav borde beredas, framginge av nedanstående beräkning.

Flottan:

16 fänrikar i reserven, 16 x 200 ....................................... kronor

20 reservoflicersaspiranter, 20 x 300................................. »

5 reservmarinintendentsaspiranter, 5 x 360 »

Kustartilleriet:

28 fänrikar i reserven, 28 x 200 ...................................... kronor

31 reservoflicersaspiranter, 31 x 300................................. »

eller tillsammans kronor 25,900: —

Detta belopp, som alltså borde äskas på tilläggsstat för år 1919

och erhålla natur av förslagsanslag, högst, torde böra avses för sådan

personal, som antoges till reservofficersaspirant eller reservmarinintendentsaspirant

eller konstituerades till fänrik i reserven under loppet av

år 1919.

I anslutning till vad jag sålunda anfört föreslog Kungl. Maj:t riksdagen

att till extra beklädnadshjälp åt fänrikar i reserven, reservofficersaspiranter

och reservmarinintendentsaspiranter på tilläggsstat för

år 1919 under femte huvudtiteln bevilja ett förslagsanslag, högst 25,900

kronor.

3,200: —

6,000: —

1,800: —

5,600: —

9,300: —

s. 27 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

27

Enligt vad riksdagen anmält i skrivelse (nr 5 B) den 14 juni 1919,

har riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

Marinförvaltningen bär nu i skrivelse den 4 oktober 1919, angående

särskilda medelsbekov å tilläggsstat för år 1920, anfört, att ämbetsverket

med hänsyn därtill, att kostnaderna för anskaffning av uniformspersedlar

under år 1920 ej torde komma att bliva avsevärt lägre än

under år 1919, funnit erforderligt, att dyrtidstillägg å beklädnad sersättningen

jämväl under år 1920 komme ifrågavarande personal till del.

Beträffande det härför behövliga beloppet syntes det marinförvaltningen

lämpligt, att detsamma bestämdes till enahanda summa, som beviljats

för år 1919; och bar ämbetsverket på grund härav hemställt, att Kung].

Maj:t måtte föreslå riksdagen att för ifrågavarande ändamål på tilläggsstat

för år 1920 bevilja ett förslagsanslag, högst 25,900 kronor.

I anledning av marinförvaltningens nyssnämnda framställning hava

sakkunniga rörande lönereglering för arméns och marinens personal

den 1 november 1919 avgivit infordrat utlåtande och därvid, under

åberopande av sitt förenämnda utlåtande den 29 november 1918, vidare

anfört att, då under det senaste året prisen å sådana persedlar, till

vilkas anskaffande ekiperingshjälpen vore avsedd, snarare ökats än

minskats och sålunda de skäl, som legat till grund för de sakkunnigas

i berörda utlåtande avgivna förslag, fortfarande ägde giltighet i åtminstone

samma grad som för ett år sedan, de sakkunniga för sin del

ville tillstyrka, att reservpersonal vid marinen, som under år 1920 uppbure

beklädnadshjälp (ekiperingshjälp), måtte beredas ett särskilt dyrtidstillägg

att utgå enligt samma grunder, som gällde rörande den extra

beklädnadshjälpen för år 1919. Mot marinförvaltningens beräkning av

det för berörda ändamål erforderliga anslagsbeloppet hade de sakkunniga

icke något att erinra.

Med hänsyn till vad marinförvaltningen och bemälde sakkunniga

anfört beträffande behovet av extra beklädnadshjälp åt ifrågavarande

personal även för år 1920 anser jag mig böra tillstyrka, att dylik beklädnadshjälp

beredes personalen för sagda år. En sådan åtgärd hetingas

icke blott av de alltjämt rådande höga prisen på beklädnadspersedlar av

här ifrågavarande slag, utan även av angelägenheten att icke ytterligare

försvåra den redan nu starkt minskade reservofficersrekryteringen. Jag vill i

[15.]

Riksdagens

skrivelse (nr

6 B) den 14

juni 1919.

Marinförvaltningens

skrivelse

den 4

oktober 1919.

Avlöningssakkunnigas

utlåtande den

1 november

1919.

Departe
mentschefens
yttrande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[15.]

[16.]

Avlöningsfyllnad

åt

vissa underofficerare

av

3:e graden vid

flottan och

kustartilleriet.

sådant avseende nämna, att under år 1919 vid flottan, resp. kustartilleriet

endast utexaminerats 3, resp. 5 fänrikar i reserven mot i vederbörande

stat upptagna 16, resp. 28.

Såväl beträffande grunderna för den extra beklädnadshjälpens utgående

som med avseende å beräkningen av det för ändamålet erforderliga

anslagsbeloppet överensstämmer det nu föreliggande förslaget

med vad som fastställts för år 1919. Någon ändring härutinnan finner

jag ej anledning ifrågasätta.

Med anledning av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till extra beklädnadshjälp åt fänrikar i reserven,

reservofficersaspiranter och reservmarinintendentsaspiranter

på tilläggsstat för år 1920 bevilja ett

förslagsanslag, högst 25,900 kronor.

2. Avlöningsfyllnad åt vissa underofficerare av 3:e graden vid flottan

och kustartilleriet.

Vid 1918 års riksdag beslöts inrättande från och med år 1919

av en ny underofficer sgrad vid flottan, resp. kustartilleriet, underofficerare

av 3:e graden. Till denna grad avsågs att överföra 675 underofficerskorpraler

vid flottan och 183 underofficerskorpraler vid kustartilleriet.

Enligt de beräkningar, som legat till grund för de till 1918 års

riksdag avlåtna framställningarna rörande underofficerares av 3:e graden

avlöning, skulle denna komma att, tillfällig löneförbättring inräknat,

med omkring 200 kronor överstiga vad som tillkomme underofficerskorpraler

(manskap i l:a lönegraden) med motsvarande antal tjänstår.

Det hade emellertid redan då varit uppmärksammat att, i den

mån de verkliga värdena av vissa naturaförmåner — beklädnad och

portion — för underofficerskorpraler (manskap i l:a lönegraden) överstege

de beräknade värdena, denna personals sammanlagda löneförmåner

skulle uppgå till högre belopp än vad beräkningarna angåve, vilket

givetvis skulle medföra, att de sammanlagda löneförmånerna för underofficerskorpral

(manskap i l:a lönegraden) komme att närma sig till

eller överstiga motsvarande förmåner för underofficerare av 3:e graden.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1920 års tiUuggsstat. 29

I en till sjöförsvarsdepartementet den 15 augusti 1918 ingiven promemoria

hava åtskilliga underofficerskorpraler vid flottan och kustartilleriet

— under framhållande, att de genom överflyttning till underofficerare

av 3:e graden skulle komma i åtnjutande av betydligt mindre avlöningsförmåner

än om de fortfarande kvarstode såsom underofficerskorpraler

— anhållit bland annat, att underofficerare av 3:e graden under den

tid, den provisoriska löneregleringen komme att gälla, måtte tillerkännas

viss ökning i fastställd avlöningsstat i och för utjämning av nämnda

skillnad i avlöningsförmåner. Denna skillnad vore beroende på de

stegrade värden, som dåmera utginge såsom ersättning för vissa naturaförmåner

(portion och beklädnad). I om förmäld a promemoria ifrågasattes

bland annat att, till avhjälpande av den angivna ojämnheten i

avlöningsförmåner, underofficerare av 3:e graden måtte tillerkännas en

ökning i fastställd avlöningsstat av 225 kronor för år.

Uti ett av de sakkunniga rörande lönereglering för arméns och

marinens personal den 13 januari 1919 avgivet utlåtande hava de sakkunniga,

efter verkställd utredning i ärendet, bland annat uttalat, att

de ansåge önskvärt, att någon tillfällig gottgörelse bereddes sådana

underofficerare av 3:e graden vid flottan eller kustartilleriet, som med

ingången av år 1919 vunnit befordran från beställning i l:a lönegraden

för manskap och vilka genom denna befordran lidit minskning i sina

löneförmåner. I sakens dåvarande läge syntes det emellertid vanskligt

att angiva några regler för bestämmande av det belopp, varmed sådan

gottgörelse borde i särskilda fall utgå. I omförinälda utredning hade

de sakkunniga, vad krigstidstillägget anginge, endast kunnat räkna med

de belopp, som enligt därom meddelat beslut skulle utbetalas såsom

förskott å 1919 års krigstidstillägg, under det att de definitiva bestämmelserna

rörande krigstidstillägget för nämnda år givetvis kunde komma

att i avsevärd mån skilja sig från de regler, som gällde beträffande

förskottet. Vidare hade beräkningen rörande den tid, under vilken

vederbörande personal åtnjöte skeppsportion in natura, måst grundas

på visst antagande rörande sjökommenderingens längd. Slutligen vore

värdet av här ifrågakommande naturaförmåner (beklädnad och portion)

från tid till annan underkastat växling.

Om sålunda de regler, som skulle gälla rörande den ifrågavarande

gottgörelsen, borde fotas på mera faktiska grunder, än som för det dåvarande

stode till buds, syntes man dock kunna utgå därifrån, att berörda

gottgörelse — för vilken benämningen avlöningsfyllnad syntes mest

[16-]

Promemoria

den 16 augusti

1918 av

underofficerskorpraler

vid

flottan och

kustartilleriet.

AvlÖningssakkunnigas

utlåtande den

13 januari

1919.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[16.]

Proposition

nr 93 till

1919 års

riksdag.

Riksdagens

skrivelse (nr

5 B) den 14

juni 1919.

Avlöningssakkunnigas

skrivelse den

6 juni 1919.

lämpad — icke i något fall behövde överstiga det av sökandena i promemorian

den 15 augusti 1918 angivna beloppet av 225 kronor.

Under de givna förhållandena ansåge de sakkunniga föreliggande

spörsmål kunna lämpligast ordnas så, att hos riksdagen äskades erforderligt

anslag att enligt de närmare bestämmelser, som av Kungl. Maj:t

meddelades, användas till beredande av avlöningsfyllnad för år 1919 med

högst 225 kronor till varje beställningshavare, varom här kunde vara

fråga.

De sakkunniga hade ansett sig kunna uppskatta den för ifrågavarande

ändamål erforderliga anslagssumman till i runt tal 60,000 kfonor,

vilket belopp torde böra såsom förslagsanslag uppföras på tilläggsstat

för år 1919.

Huruvida för år 1920 eller tiden därefter någon gottgörelse av

omförmälda slag borde beredas vederbörande personal, bleve givetvis

beroende på en prövning av de särskilda förhållanden, som framdeles

kunde föreligga.

I anslutning till vad de sakkunniga sålunda anfört har Kungl. Maj:t,

på min hemställan, i proposition den 14 februari 1919 (nr 93) föreslagit

riksdagen att på tilläggsstat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag av

60,000 kronor, att enligt de närmare bestämmelser, som av Kungl. Maj :t

meddelades, användas till beredande av avlöningsfyllnad för år 1919 åt

sådana underofficerare av 3:e graden vid flottan och kustartilleriet, som

med ingången av år 1919 vunnit befordran från beställning i l:a lönegraden

för manskap och vilka genom denna befordran komme att under

nämnda år lida minskning i sina löneförmåner, med iakttagande att dylik

avlöningsfyllnad icke finge till någon beställningshavare utgå med högre

belopp än 225 kronor.

Enligt vad riksdagen anmält i skrivelse (nr 5 B) den 14 juni 1919

har det av Kungl. Maj:t sålunda framlagda förslaget icke givit riksdagen

anledning till annan erinran än att underofficerare av 3:e graden,

vilka på grund av särskilda orsaker först efter 1919 års ingång vunnit

befordran till sin tjänst, även borde tillerkännas den ifrågasatta avlöningsfyllnaden.

Med anledning av erhållet uppdrag att uppgöra förslag till de närmare

bestämmelser för användandet av ifrågavarande anslag, vilka kunde

finnas erforderliga och lämpliga, anförde förutnämnda sakkunniga i

skrivelse den 6 juni 1919, att för vinnande av största möjliga rättvisa

s. 31 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1020 Ars tilläggsstat.

31

det definitiva fastställandet av de belopp, som skulle utgå såsom avlö- [10.]

ningsfyllnad till de särskilda befattningshavarna, syntes höra uppskjutas

till 1919 års utgång, då alla de förhållanden, på vilka ett dylikt lastställande

bordo grundas, kunde föreligga i fullt utrett skick, men att

något hinder icke syntes böra möta att för första halvåret låta till

nämnda personal utbetala visst belopp i avräkning å den blivande avlöningsfyllnaden.

Enligt riksdagens beslut — anförde de sakkunniga vidare — finge

avlöningsfyllnad för år 1919 utgå även till sådana underofficerare av

3:e graden vid flottan eller kustartilleriet, som av särskilda orsaker först

under loppet av år 1919 vunnit befordran från beställning i l:a lönegraden

för manskap. Ett förtydligande av detta medgivande syntes de

sakkunniga vara nödvändigt, och ansåge sig de sakkunniga kunna antaga,

att det av riksdagen avsedda syftet bäst vunnes'' på det sätt, att

avlöningsfyllnad finge utgå jämväl till personal, vilken under loppet av

år 1919 befordrats till sådan underofficersbeställning av 3:e graden,

som icke förut vaiåt besatt med annan innehavare.

I enlighet med vad sålunda och i övrigt anförts hava de sakkunniga

avgivit förslag till bestämmelser rörande beräknandet och utbetalningen

av förskott å avlöningsfyllnaden för första halvåret 1919.

Därefter har Kungl. Maj:t, med bifall till de sakkunnigas förslag, Kungi. brev

genom nådigt brev den 28 augusti 1919 medgivit, att till de under- den^Bllstl

officerare av 3:e graden vid flottan och kustartilleriet, som med ingången

av år 1919 vunnit befordran från beställning i l:a lönegraden

för manskap eller vilka under loppet av år 1919 erhållit dylik befordran

och därvid tillträtt underofficersbeställning av 3:e graden, som

icke förut varit besatt med annan innehavare, Ange, därest vederbörande

från tiden för utnämningen oavbrutet kvarstått i tjänst intill utgången

av juni månad 1919, för tiden intill utgången av juni månad 1919 utbetalas,

i avräkning å blivande avlöningsfyllnad lör året, ett belopp av

112 kronor 50 öre; dock med iakttagande, bland annat, att sådant förskott

å avlöningsfyllnad, som ovan nämnts, icke finge i något fall utgå

till den, som i fråga om rätt till tillfällig löneförbättring under år 1919

enligt nådiga kungörelsen den 20 juni 1918 angående grunder för tillfällig

löneförbättring under åren 1918 och 1919 för viss personal vid

marinen hänförts till högre tjänstårsgrupp än han skolat tillhöra år

1918, därest nu gällande bestämmelser rörande ordinarie avlöning och

tillfällig löneförbättning för underofficerare av 3:e graden varit å honom

tillämpliga.

s. 32 Kontrollera mot PDF

[16.]

Marinförvaltningens

skrivelse den

4 oktober

1919.

Avlöningssakkunnigas

utlåtande den

1 november

1919.

32 Femte huvudtiteln: 1920 års tillag g sstat.

Marinförvaltningen har nu i förutnämnda skrivelse den 4 oktober

1919, då någon ändring i det under dyrtiden kraftigt stegrade värdet

av den underofficerskorpraler av l:a lönegraden tillkommande beklädnad

och portion ej torde inträffa under den närmaste tiden, hemställt, att

anslag å enahanda belopp, 60,000 kronor, som för ifrågavarande ändamål

beviljats på tilläggsstat för år 1919, måtte upptagas jämväl å tillläggsstat

för år 1920.

över denna framställning hava förutnämnda sakkunniga den 1 november

1919 avgivit utlåtande samt därvid anfört huvudsakligen följande.

Då det icke torde kunna förväntas, att under år 1920 någon sådan

förändring komme att inträda i de förhållanden, som föranlett beviljandet

av medel för beredande åt ifrågavarande personal av avlöningsfyllnad

under år 1919, att behovet av dylik avlöningsfyllnad därigenom komme

att bortfalla, ville de sakkunniga för sin del tillstyrka, att medel äskades

för att avlöningsfyllnad skulle kunna utgå till underofficerare av 3:e

graden jämväl under år 1920.

Enligt bestämmelserna i nådiga brevet den 28 augusti 1919 vore,

såsom förut nämnts, från erhållande av förskott å avlöningsfyllnad för

första halvåret 1919 uteslutna de underofficerare av 3:e graden, som i fråga

om rätt till tillfällig löneförbättring under år 1919 hänförts till högre

tjänstårsgrupp än de skolat tillhöra år 1918, om nu gällande bestämmelser

rörande ordinarie avlöning och tillfällig löneförbättring för underofficerare

av nämnda grad varit år 1918 å dem tillämpliga. Beträffande

denna fråga både de sakkunniga i sin förutnämnda skrivelse den 6 juni

1919 anfört, att för dylika beställningshavare den minskning i avlöningsförmåner,

som övergången till underofficersbeställning eljest kunnat medföra,

torde få anses helt eller delvis uppvägd genom den förhöjning i

den tillfälliga löneförbättringen, varav vederbörande år 1919 kommit

i åtnjutande. För dessa beställningshavare syntes därför avlöningsfyllnad

icke böra få utgå med högre belopp, än som motsvarade skillnaden

mellan det fastställda maximibeloppet 225 kronor och nyssberörda förhöjning,

200 kronor, i den tillfälliga löneförbättringen, sålunda högst

25 kronor. I varje fall torde med utbetalningen av den avlöningsfyllnad,

som kunde ifrågakomma för sådana grupper av personalen, lämpligen

kunna anstå till 1919 års utgång.

Den personal, vars rätt till bär ifrågavarande avlöningsfyllnad sålunda

ansetts böra begränsas under år 1919, syntes självfallet böra underkastas

samma begränsning jämväl under år 1920.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggstat.

33

Vidare syntes böra observeras, att en del av de beställningshavare, [16.]

som vore berättigade att för år 1919 uppbära dylik avlöningsfyllnad,

enligt nådiga kungörelsen den 6 juni 1919 angående grunder för tillfällig

löneförbättring under år 1920 för viss personal vid marinen komme

att sistnämnda år hänföras till högre tjänstårsgrupp än de tillhört år

1919. Av ovan anförd orsak syntes jämväl för dessa beställningshavare

avlöningsfyllnaden i varje fall icke böra utgå med högre belopp

än 25 kronor.

Ehuru på grund av denna begränsning utgifterna för ifrågavarande

ändamål för år 1920 torde komma att uppgå till avsevärt lägre belopp

än för år 1919, hade de sakkunniga dock — då det alltjämt rådande

höga prisläget torde göra det nödvändigt att i ett vida större antal fall,

än ursprungligen varit tänkt, låta avlöningsfyllnaden utgå med maximibeloppet

— ansett försiktigheten bjuda att icke föreslå någon nedsättning

av det av marinförvaltningen begärda anslagsbeloppet 60,000

kronor.

Då jag, i likhet med marinförvaltningen och förenämnda avlönings- Departementssakkunniga,

anser, att medel böra beredas för att avlöningsfyllnad må y^rlnd"

kunna utgå till underofficerare av 3:e graden jämväl under år 1920,

samt någon erinran mot beräknandet av det för ändamålet erforderliga

medelsbeloppet eller de föreslagna villkoren för avlöningsfyllnadens utgående

från min sida icke förefinnes, hemställer jag, att Eders Kung].

Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att på tilläggsstat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag

av 60,000 kronor, att enligt de närmare

bestämmelser, som av Kungl. Maj:t meddelas, användas

till beredande av avlöningsfyllnad för år 1920

åt sådana underofficerare av 3:e graden vid flottan

och kustartilleriet, som med ingången av år 1919

vunnit befordran från beställning i l:a lönegraden

för manskap eller vilka under loppet av år 1919 erhållit

dylik befordran och därvid tillträtt underofficersbeställning

av 3:e graden, som icke förut varit

besatt med annan innehavare,, och vilka genom denna

befordran komma att under år 1920 lida minskning

i sina löneförmåner, med iakttagande att dylik avlöningsfyllnad

icke må till någon beställningshavare

utgå med högre belopp än 225 kronor.

Bihang till riksdagms protokoll 1920. 1 samt. 1 Käft.

3547 19 5*

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Femte huvudtiteln: 1920 urs tilläggsstat.

[17.]

Ersättning «åt

officerare, ingenjörer

och

intendenter

under anställning

eller

kommendering

utrikes.

[18.]

Resestipendier

för rektorer

och lärare vid

skeppsgosseskolorna.

[19.]

Hyresbidrag

till sjöunderofficerssällskapet

i

Karlskrona.

F. Diverse.

1. Ersättning åt officerare, ingenjörer och intendenter under anställning

eller kommendering utrikes.

Under åberopande av vad jag under punkten 57 av det vid årets

statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, avdelningen sjöförsvaret) fogade

statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört, får jag hemställa, att

Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till ersättning åt officerare, ingenjörer och intendenter

under anställning eller kommendering utrikes

på tilläggsstat för år 1920 bevilja ett reservationsanslag

av 15,000 kronor.

2. Resestipendier för rektorer och lärare vid skeppsgosseskolorna.

Under åberopande av vad jag under punkten 59 i det vid årets

statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, avdelningen sjöförsvaret) fogade

statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört, får jag hemställa, att

Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

. att till resestipendier åt rektorer och lärare vid

skeppsgosseskolorna på tilläggsstat för år 1920 bevilja

ett reservationsanslag av 1,000 kronor.

3. Hyresbidrag till sjöunderofficerssäilskapet i Karlskrona.

Under åberopande av vad jag under punkten 67 i det vid årets statsverksproposition

(fjärde huvudtiteln, avdelningen sjöförsvaret) fogade

statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört, hemställer jag, att

Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1020 års tilläggsstat. 35

att den anvisning å 600 kronor till hyresbidrag

till underofficerskorpralssällskapet i Karlskrona, som

ingår i det av 1919 års riksdag på extra stat för

år 1920 beviljade anslaget till bestridande av hyresutgifter

under femte huvudtiteln, må tilläggas den under

samma anslag upptagna anvisningeu å 1,000 kronor

till hyresbidrag till sjönnderofficerssällskapet därstädes

samt att sistnämnda anvisning alltså må för år 1920

utgå med sammanlagt 1,600 kronor.

4. Förstärkning av viss i anslaget till hyresutgifter under femte huvudtiteln

ingående anvisning.

Under åberopande av vad jag under punkten 67 i det vid årets

statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, avdelningen sjöförsvaret) fogade

statsrådsprotokollet över sjöförsvar särenden anfört, hemställer jag, att

Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkning av den i anslaget till hyresutgifter

under femte huvudtiteln ingående anvisningen

till förhyrande av lokal för sjökrigshögskolan på tillläggsstat

för år 1920 bevilja ett förslagsanslag, högst

6,000 kronor.

L19.]

[20.]

Förstärkning

av viss i anslaget

till

hyresutgifter

under femte

huvudtiteln

ingående

anvisning.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[21.]

Utförande av

ejömätningar

m. m.

[22.]

Förstärkning

av viss i

avlöningsstaten

för

fyrpersonalen

upptagen

anvisning.

II HANDELN.

Sjökarteverket.

1. Utförande av sjömätningar m. m.

I anslutning till vad jag under punkten 72 i det vid årets statsverksproposition

(fjärde huvudtiteln, avdelningen sjöförsvaret) fogade

statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört, hemställer jag, att

Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att i avvaktan på den proposition angående beviljande

av anslag till sjökarteverket och till utförande

av sjömätningar m. m., Kungl. Maj:t må komma att

till riksdagen avlåta, på tilläggsstat för år 1920 under

femte huvudtiteln beräkna dels för utförande av sjömätningar

ett reservationsanslag av 60,000 kronor

och dels för redigering och utgivning av tidskriften

»Underrättelser för sjöfarande» ett förslagsanslag av

24,000 kronor.

Lots- och fyrväsendet.

1. Förstärkning av viss i avlöningsstaten för fyrpersonalen upptagen^

anvisning.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet under

punkten 13 i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet

över finansärenden rörande anslagen under tionde huvudtiteln

(handelsdepartementet) anfört, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t

täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkning av den i avlöningsstaten för

fyrpersonalen upptagna anvisningen till provianteringsbidrag

samt särskilda arvoden och ersättningar på

tilläggstat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag, högst

3,950 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1020 års tilläggsstat.

37

2. Förstärkning av visst i pensionsstaten för lots- och fyrinrättningen

med livräddningsanstalterna upptaget anslag.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet under

punkten 13 i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet

över finansärenden rörande anslagen under tionde huvudtiteln

(handelsdepartementet) anfört, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t

täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkning av det i pensionsstaten för

lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna

upptagna anslaget till beredande av understöd åt

vissa förutvarande befattningshavare vid lotsverket

eller deras änkor och barn på tilläggsstat för år 1920

bevilja ett förslagsanslag, högst 5,000 kronor.

3. Förbättrande av fyrpersonalens bostadsförhållanden m. m.

På sätt omförmälts i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet

över finansärenden rörande anslagen under tionde huvudtiteln

(handelsdepartementet), har lotsstyrelsen i särskilda skrivelser dels

den 29 augusti 1919 föreslagit, att på tilläggsstat för år 1920 måtte

till säkerhetsanstalter för sjöfarten beviljas ett belopp av 380,000 kronor,

ävensom anmält, att styrelsen komme att senare avgiva detaljerade förslag

beträffande användandet av det sålunda begärda anslaget, dels ock

den 27 oktober 1919 avgivit redogörelse och motivering angående de

anskaffningar och arbeten, som enligt styrelsens åsikt borde verkställas

medelst tillgång av förenämnda anslag.

Såsom av nyssnämnda statsrådsprotokoll framgår, har vid framställningen

om anslagsbehoven under tionde huvudtiteln för år 1921

till prövning upptagits flertalet av de anskaffningar och arbeten, som

avses i lotsstyrelsens sistnämnda skrivelse. Övriga i skrivelsen ingående

arbeten äro här nedan angivna; och har lotsstyrelsen i avseende

å de för dessa arbeten erforderliga belopp och nödvändigheten av deras

utförande anfört följande.

Anordnande av ny bostadslägenhet m. m. vid Smygehuks

fyrplats............................................................................ kronor 50,000: —

Av 1919 års riksdag hade anvisats medel till anställande av

ett ordinarie fyrbiträde vid Smygehuks fyrplats från och med den 1

[23.]

Förstärkning

av visst i

pensionsstaten

för lotsoch

fyrinrättningen

med

livräddningsanstalterna

upptaget

anslag.

[24.]

Förbättrande

av fyrpersonalens

bostadsförhållanden

m. m.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Femte huvudtiteln: 1920 års tiUäggsstat.

[24.] januari 1920. Det hade visat sig, att någon möjlighet till förhyrande

av tillfällig bostad för denne i fyrens närhet icke förefunnes, utan

nödgades man att tillsvidare hava detta fyrbiträde bosatt på avsevärt

avstånd från fyrplatsen, vilket förhållande bleve för tjänstgöringen

synnerligen olämpligt och ej kunde under längre tid få fortgå. Då

sålunda bostad för en av fyrpersonalen måste vid fyrplatsen uppföras

under den allra närmaste framtiden, ansåge lotsstyrelsen, att personalens

bostadsförhållanden borde i samband härmed slutligt ordnas. Det nuvarande

bostadshuset innehölle 4 rum och 2 kök, fyrmästaren disponerade

2 rum och kök förutom ett expeditionsrum, fyrvaktarens lägenhet

bestode av endast 1 rum och kök. Denna byggnad borde lämpligast

ändras så, att fyrvaktaren och fyrbiträdet där erhölle var sin

lägenhet om 2 rum och kök, varav följden skulle bliva, att nytt bostadshus

måste uppföras för fyrmästaren. Det ovan begärda anslaget

avsåge även att täcka kostnaderna för uppförandet av nytt bostadshus

för fyrmästaren jämte för denne erforderliga uthus, för ändring och

reparation av det nuvarande boningshuset samt för reparation av nu

befintliga uthusbyggnader. Härigenom skulle man ernå, att fyrpersonalens

bostadsförhållanden bleve vid denna plats för billigaste kostnad

ordnade på ett fullt tillfredsställande sätt. På grund av vad sålunda

anförts ansåge lotsstyrelsen, att ifrågavarande byggnadsföretag borde

komma till utförande redan under år 1920.

Förbättring av personalens bostadsförhållanden m. in.

vid Ölands södra uddes fyrplats ..................................... kronor 70,000: —

Vad som i skrivelsen den 27 oktober 1919 anförts såsom motiv

för däri föreslagen förbättring av personalens bostadsförhållanden in. m.

vid Holmögadds fyrplats — nämligen att därstädes befintliga byggnader

sedan länge varit i behov av eu grundlig och omfattande reparation

— gällde i än högre grad beträffande Ölands södra uddes fyrplats.

Vid ingen annan fyrplats i riket torde byggnaderna befinna sig i så

bristfälligt skick, ej heller bostadsförhållandena vara så otillfredsställande

som vid Ölands södra uddes fyrplats. Lotsstyrelsen ansåge därför,

att med avhjälpande av bristfälligheterna och reglerande av bostadsförhållandena

därstädes ej kunde längre anstå, utan borde dessa behov

tillgodoses redan under år 1920.

För ändamålet begärda 70,000 kronor vore avsedda att täcka

kostnaderna dels för uppförande av ett nytt boningshus för fyrmästaren,

dels för reparation samt delvis ombyggnad och ändring av de båda nu

befintliga bostadshusen, dels ock för reparation av uthus och andra

byggnader å platsen.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

39

Genom ovannämnda åtgärders verkställande skulle man, förutom [24.]

att samtliga byggnader bleve försatta i gott skick, ernå, att fyrpersonalens

bostadsförhållanden vid denna plats bleve fullt tillfredsställande,

lägenheterna försedda med garderober och andra behövliga utrymmen,

varjämte ingen av personalen skulle erhålla mindre lägenhet än 2 rum

och kök. Dessutom skulle man erhålla lokaler för skola och lärarinna

samt ett erforderligt överliggningsrum för personalen å fyrskeppet nr

29 ölandsrev.

Bonings- och uthus vid Näslcubbens fyrplats............ kronor 29,000: —

Fyrpersonalen vid Simpnäsklubbs och Näskubbens förenade fyrplatser

utgjordes av 3 man. De båda nu förefintliga bostadshusen vore

uppförda å Näskubben, innehölle vardera 2 rum och kök och disponerades,

det ena av fyrmästaren och det andra av fyrvaktaren. Då

alltså ingen bostad funnes för fyrbiträdet, hade denne förut nödgats

bo i Simpnäs by, omkring 1 Va kilometer från fyrplatsen, och i stället

för bostad in natura åtnjutit hyresbidrag. Ovannämnda förhållande

hade givetvis varit till stor olägenhet för tjänstgöringen vid platsen.

Sedan numera någon bostadslägenhet för fvrbiträdet ej längre kunde

erhållas ens på så långt avstånd från fyrplatsen som i Simpnäs by,

hade man måst provisoriskt ordna fyrbiträdets bostadsfråga på annat

sätt. Genom tillmötesgående från fyrmästaren, som å Arholma, några

kilometer söder om Näskubben, ägde ett boningshus, hade 1 rum och

kök av fyrmästarens lägenhet upplåtits till bostad för fyrbiträdet, under

det att fyrmästaren själv bebodde lägenhetens andra rum. Fyrmästarens

familj nödgades under tiden bo vid Arholma. Då eu sådan anordning

ej kunde få fortgå längre än under kortast möjliga tid, måste personalen

vid Näskubbens fyrplats få sina bostadsförhållanden ordnade redan

under år 1920.

Det nu begärda anslaget avsåge att täcka omkostnaderna för uppförande

vid Näskubben av ett nytt boningshus för fyrmästaren jämte

för densamma erforderliga uthus. Härigenom skulle vid denna fyrplats

personalens bostadsförhållanden bliva ordnade och ingen lägenhet

bliva mindre än 2 rum och kök.

Av det förut sagda framgår, att samtliga av lotsstyrelsen fram- Departementsförda,

här upptagna anslagskrav avse att å fyrplatser, där fyrpersonalens chefens

bostadsförhållanden äro av särskilt otillfredsställande beskaffenhet, be- yttrarde''

reda ändamålsenliga bostäder åt nämnda personal. Jag vill härvid erinra

därom, att Kungl. Maj:t ansett sig böra ägna synnerlig uppmärk
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[24.]

[25.]

Höjning av

ersättning i

anledning av

dödsfall till

följd av

tjänstutövning

vid

lotsverket.

samhet åt den alltmer framträdande frågan rörande anskaffande av

lämpliga bostäder åt statstjänarna; och synes det mig vara av största vikt,

att denna fråga beträffande den till lotsverket hörande personalen, vilken

genom sin tjänstgöring ofta måste vara bosatt å avskilda och svårtillgängliga

platser, skänkes behörigt beaktande. Jag anser mig på grund

härav böra tillstyrka lotsstyrelsens nu föreliggande förslag om äskande på

tilläggsstat för år 1920 av erforderliga medel för här ifrågavarande

ändamål; och vill jag i detta sammanhang erinra, att chefen för finansdepartementet

i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag

under tionde huvudtiteln (handelsdepartementet) gjort framställning om

anvisande på extra stat för år 1921 av ett anslag av 928,000 kronor till

säkerhetsanstalter för sjöfarten, därvid även i viss omfattning tillgodosetts

nyssnämnda betydelsefulla önskemål. Mot de av lotsstyrelsen till

omförmälda ändamål beräknade beloppen har jag icke något att erinra.

Vidare lärer, på sätt av chefen för finansdepartementet i förutnämnda

sammanhang omförmälts, ett belopp av 9,929 kronor 78 öre

till täckande av brist, som uppstått vid vissa anskaffningar, vartill 1917

års riksdag anvisat medel, böra äskas på tilläggsstat för år 1920 i

stället för, såsom lotsstyrelsen föreslagit, på extra stat för år 1921.

I enlighet med vad jag sålunda anfört skulle det anslag, som i

här förevarande avseende bör äskas på tilläggsstat för år 1920, uppgå

till (50,000 + 70,000 + 29,000 + 9,929: 78) 158,929 kronor 78 öre eller i

avrundat tal 159,000 kronor. Detta anslag lärer böra givas natur av

reservationsanslag.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att

till förbättrande av fyrpersonalens bostadsförhållanden

m. m. på tilläggsstat för år 1920 bevilja

ett reservationsanslag av 159,000 kronor.

4. Höjning av ersättning i anledning av dödsfall till följd av tjänstutövning

vid lotsverket. I

I förordningen den 22 oktober 1909 angående ersättning åt efterlevande,

då någon av lotsverkets betjäning till följd av tjänstutövning

ljutit döden, stadgas att, därest någon, som tillhör lotsverkets ordinarie

eller extra betjäning, under tjänstutövning till följd av olycksfall blivit

skadad och skadan inom två år därefter medfört döden, lotsverket är

pliktigt att till efterlevande utgiva ersättning enligt vissa i förordningen

s. 41 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1020 års tilläggsstat. 41

stadgade grunder. Dylik ersättning utgives jämväl, om tjänstutövning

skäligen kan antagas hava bidragit till sjukdom, som i och för sig eller

med därav följande skada inom två år från det sjukdomen blivit känd

medfört döden.

Ersättning enligt förordningen utgår i form av dels begravningshjälp,

dels ock årliga livräntor till efterlevande änka och minderåriga

barn samt under vissa förutsättningar till fader, moder eller minderåriga

syskon.

Begravningshjälp utgår med 75 kronor.

Livränta utgår till änka, när äktenskapet slutits före den tidpunkt,

då skadan uppkom, med 180 kronor om året från dödsfallet, så länge

hon lever ogift, och till minderårigt barn, som fötts före sagda tidpunkt

eller födes därefter i ett förut slutet äktenskap, med 90 kronor om året

från dödsfallet, till dess det uppnått 15 års ålder. Om den avlidne icke

efterlämnat änka eller barn men fader, moder eller minderåriga syskon,

som varit av hans arbete för sitt uppehälle huvudsakligen beroende,

utgår till fader eller moder, eller, om bägge leva, till dem gemensamt

en årlig livränta av 180 kronor från dödsfallet och till varje minderårigt

syskon en årlig livränta av 90 kronor från dödsfallet, till dess

det uppnått 15 års ålder. Beträffande livräntor till efterlevande är

emellertid stadgat att, om de skulle sammanlagt överstiga 450 kronor,

de skola, i förhållande till vad på en var livräntetagare belöper,

nedsättas till detta belopp, så länge anledning till dylik nedsättning

fortfar.

Omförmälda förordning den 22 oktober 1909 är, såvitt angår ersättning

åt efterlevande, byggd på samma grunder som förordningen

den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen

under militärtjänstgöring. Den militära personal, som avses i sistnämnda

förordning, har genom särskilda beslut vid 1918 och 1919 års

riksdagar kommit i åtnjutande av en förhöjning med 50 % av de enligt

sagda förordning utgående ersättningsbeloppen. För att lotsverkets

personal i förevarande avseende måtte bliva likställd med nyssnämnda

militära personal, har 1919 års riksdag, på framställning av Kungl.

Maj:t, medgivit, att den ersättning, som på grund av lotsstyrelsens under

år 1919 eller tidigare meddelade beslut utgått eller utgår under år

1918 eller år 1919 till efterlevande, då någon av lotsverkets ordinarie

eller extra personal till följd av tjänstutövning ljutit döden, må höjas

med 50 % utöver det belopp, vartill ersättningen må bestämmas enligt

grunderna i omförmälda förordning den 22 oktober 1909.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 1 höft.

[25.]

8547 19 6*

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Femte huvudtiteln: 1920 års tillciggsstat.

Livräntor och begravningshjälp enligt nyssnämnda förordning den

22 oktober 1909 utgå för närvarande från det å pensionsstat för lotsoch

fyrinrättningen med livräddningsanstalterna för detta ändamål upptagna

anslaget å 6,000 kronor. Då den sålunda beslutade förhöjningen

är av provisorisk art och berörda anslag äger förslagsanslags natur,

har någon höjning av anslagsbeloppet av nu ifrågavarande anledning för

år 1920 icke ansetts böra ifrågakomma.

I skrivelse den 21 november 1919 har nu lotsstyrelsen anfört att,

då den med anledning av världskriget inträffade dyrtid, som föranlett

höjningen av ifrågavarande ersättningsbelopp, fortfore, och någon utsikt

till nämnvärd minskning av kostnaderna för vad till livets nödtorft

hörde icke för närvarande kunde skönjas, styrelsen ansåge önskvärt, att

ersättningsbeloppen även efter 1919 års utgång finge utgå med förhöjda

belopp, och syntes någon minskning i förhöjningen icke böra

ifrågasättas för år 1920. Jämväl för sistnämnda år torde enligt lotsstyrelsens

mening förhöjningen kunna såsom hittills utgå från ovannämnda

å pensionsstat för lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna

för ifrågavarande ändamål upptagna anslag.

Jag torde till en början få erinra, att Kungl. Maj:t på lantförsvarsdepartementets

föredragning i propositionen till innevarande års riksdag

om tilläggsstat till riksstaten för år 1920 under tionde huvudtiteln

gjort framställning om enahanda förhöjning av 50 % för år 1920 av

ersättningsbeloppen enligt berörda förordning den 18 juni 1909 om

ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.

I avvaktan på ett definitivt ordnande av förevarande fråga lärer, i

anslutning till Kungl. Maj:ts nyssnämnda förslag om förhöjning med 50 %

för år 1920 av ersättningsbeloppen till den i förordningen den 18

juni 1909 avsedda militära personalen, enahanda förhöjning böra för

år 1920 tillkomma jämväl lotsverkets personal. Framställning härom

torde alltså nu böra avlåtas till riksdagen. För bestridande av härav

föranledda kostnader lärer, som hittills skett, lämpligen kunna anlitas

förutnämnda, å pensionsstat för lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna

uppförda förslagsanslag, varför särskilda medel icke

behöva för ändamålet beredas.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

43

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, det täcktes [25.]

Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen medgiva

att den ersättning, som på grund av lotsstyrelsens

under år 1920 eller tidigare meddelade beslut utgår

under år 1920 till efterlevande, då någon av lotsverkets

ordinarie eller extra personal till följd av

tjänstutövning ljutit döden, må böjas med 50 % utöver

det belopp, vartill ersättningen må bestämmas

enligt grunderna i omförmälda förordning den 22 oktober

1909.

III. MARINEN OCH HANDELN.

1. Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom den

civila statsförvaltningen.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet

över finansärenden denna dag anfört i fråga om bere
-

[26.]

Tillfällig

dande av tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom rin^ondaTår

den civila statsförvaltningen, får lag hemställa, att Eders Kungl. Mai:t 1920 för viss

personal inom

den civila

statsförvalt
-

täcktes föreslå riksdagen

att i avvaktan på den proposition angående beviljande

av anslag för beredande av tillfällig löneförbättring

under år 1920 för viss personal inom

den civila statsförvaltningen, Kungl. Maj:t må komma

att till riksdagen avlåta, för berörda ändamål å tilläggsstat

för år 1920 under femte huvudtiteln beräkna ett

förslagsanslag av 339,000 kronor.

ningen.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[27.]

Förstärkning

ar de till avlönande

av

vissa extra

befattningshavare

inom

den civila

statsförvaltningen

samt

till rikariatsersättningar

m. m. anvisade

medel.

[28.]

Dyrtids
tillHgg.

2. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m.

anvisade medel.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet

över finansärenden denna dag anfört i fråga om förstärkning

av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den

civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade

medel, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att i avvaktan på den proposition angående beviljande

av anslag till förstärkning av de till avlönande

av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen

samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade

medel, Kungl. Maj:t må komma att till riksdagen

avlåta, för berörda ändamål å tilläggsstat för

år 1920 under femte huvudtiteln beräkna ett förslagsanslag

av 140,050 kronor.

3. Dyrtidstillägg.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut denna

dag anfört i fråga om beredande av dyrtidstillägg under år 1920 åt

befattningshavare i statens tjänst, får jag hemställa, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att i avvaktan på den proposition angående beviljande

av anslag till beredande av dyrtidstillägg

under år^ 1920 åt befattningshavare i statens tjänst,

Kungl. Maj:t må komma att till riksdagen avlåta, för

berörda ändamål å tilläggsstat för år 1920 under femte

huvudtiteln beräkna ett förslagsanslag av 19,000,000

kronor.

Vad departementschefen sålunda i ovan omförmälda

hänseenden hemställt behagade Hans Majrt

s. 45 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1920 års tittäggsstat.

45

Konungen, på tillstyrkan jämväl av statsrådets övriga

ledamöter, gilla och bifalla, med befallning att utdrag

av detta protokoll skulle till finansdepartementet överlämnas

för att tjäna till ledning vid avfattandet av

Kuugl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående

tilläggsstat för år 1920.

Ur protokollet:

Eric Baad-Heimer.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

I. Marinen. Extra

anslag. sid.

A. Departementet. Kronor.

1. Departementschefen .................................:........................................... . 2

B. Undervisningsverken.

1. Förstärkning av viss i staten för sjökrigsskolan upptagen anvisning........ 4,000:— 3

C. Flottan.

Intendenturen.

1. Täckande av överbetalning å reservationsanslaget till beklädnad åt sjö
mans-

och skeppsgossekårerna .................................................... 121,000: — 5

Nybyggnad och underhåll.

2. Förstärkning av reservationsanslaget till flottans nybyggnad och underhåll 1,950,000: — 5

3. Bostadshus för varvsarbetare å Saltö i Karlskrona ................................ 120,000: — 6

Övningar.

4. Förstärkning av reservationsanslaget till flottans krigsberedskap och öv
ningar

........................................................................................ 1,700,000: — 8

Artilleribehov.

5. Förstärkning av reservationsanslaget till skjutförsök och inskjutning av

kanoner ................................................................................. 10,000: — 9

Torped- och gnistsignalväsendet m. m.

fl. Anordningar för sjösättning och upptagning av flygbåtar vid flottans varv

i Stockholm ................................................................................ 24,300: — 9

7. Inredning av flyginventarieförrådet m. m. vid flottans varv i Stockholm ... 43,000:— 11

D. Kustartilleriet.

Nybyggnad och underhåll.

1. Täckande av överbetalning å reservationsanslaget till underhåll av kust
artilleriets

byggnader och materiel ............................................... 62,000: — 13

2. Officersbyggnad i Vaxholms fästning ................................................... 100,000:— 13

3. Tillsyn och underhåll av vissa för förläggning i Hemsö fästning avsedda

byggnader m. m. ....................................................................... 42,000: — 13

s. 47 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1020 års tilläggsstat. 47

Extra

anslag. ^id

Kronor.

4. Revidering och utvidgning av positionskartan över Vaxholms fästning...... . 1H

Övningar.

5. Förstärkning av reservationsanslaget till kustartilleriets krigsberedskap och

övningar...................................................................................... 200,000: — 23

E. Flottan och kustartilleriet.

1. Extra beklädnadshjälp åt fänrikar i reserven, reservofficersaspiranter och

reservmarinintendentsaspiranter..................................................... 25,900: — 24

2. Avlöningsfyllnad åt vissa underofficerare av 3:e graden vid flottan och

kustartilleriet................................................................................ 60,000: — 28

F. Diverse.

1. Ersättning åt officerare, ingenjörer och intendenter under anställning eller

kommendering utrikes.................................................................... 15,000: — 34

2. Resestipendier för rektorer och lärare vid skeppsgosseskolorna ............... 1,000: — 34

3. Hyresbidrag till sjöunderofficerssällskapet i Karlskrona ........................... . 34

4. Förstärkning av viss i anslaget till hyresutgifter under femte huvudtiteln

ingående anvisning ....................................................................... 6,000: — 35

II. Handeln.

Sj ökarteverket.

'' 1. Utförande av sjömåtningar m. m.............................................................. 84,000: — 36

Lots- och fyrväsendet.

1. Förstärkning av viss i avlöningsstaten för fyrpersonalen upptagen anvisning 3,950:— 36

2. Förstärkning av visst i pensionsstaten för lots- och fyrinrättningen med

livräddningsanstalteroa upptaget anslag .......................................... 5,000: 37

3. Förbättrande av fyrpersonalens bostadsförhållanden m. m......................... 159,000: 37

4. Höjning av ersättning i anledning av dödsfall till följd av tjänstutövning vid

lotsverket ................................................................................. 40 III.

III. Marinen och handeln.

1. Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom den civila

statsförvaltningen........................................................................... 339,000: 43

2. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m.

anvisade medel............................................................................. 140,050: 44

19,000,000:— 44

3. Dyrtidstillägg

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjette huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat
-

l

Sjätte huvudtiteln.

1920 års tilläggsstat.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7

januari 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Departementschefen, statsrådet Holmquist anmälde härefter frågan om

de anslag under sjätte huvudtiteln, som vore av beskaffenhet att

böra anvisas å tilläggsstat för år 1920 , samt yttrade därvid följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 1 käft. sssi i« 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

c

[1.]

Avlöning åt

departementschefen

i

kommunikationsdepartementet

under

senare halvåret

1920.

Upprätthållande

av

social- och

kommunikationsdepartementens

verksamhet

under

senare halvåret

1920.

2

Sjätte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

A. Departementet.

1. Avlöning åt departementschefen i kommunikationsdepartementet

under senare halvåret 1920.

Då den nya organisationen av statsdepartementen är avsedd att

tillämpas från och med den 1 juli 1920, torde riksdagens bemyndigande

böra inhämtas att, såvitt avser det senare halvåret 1920, använda det

för närvarande under sjätte huvudtiteln uppförda ordinarie anslaget till

departementschefen till avlönande av departementschefen i socialdepartementet.

Vidare torde å tilläggsstaten höra äskas anslag till avlönande

under samma halvår av departementschefen i kommunikationsdepartementet.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att det i riksstaten för år 1920

under sjätte huvudtiteln uppförda ordinarie anslaget

till departementschefen må för senare hälften av

nämnda år användas till avlöning av departementschefen

i socialdepartementet;

dels ock för avlönande under samma halvår av

departementschefen i kommunikationsdepartementet på

tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 8,500 kronor.

2. Upprätthållande av social- och kommunikationsdepartementens

verksamhet under senare halvåret 1920.

För upprätthållande av de nya social- och kommunikationsdepartementens

verksamhet under senare halvåret 1920 har Kungl. Maj:t i

proposition denna dag föreslagit riksdagen att dels medgiva, att för

ändamålet finge tagas i anspråk för år 1920 till civildepartementets avdelning

av Kungl. Maj:ts kansli m. m. anvisade anslag, i vad de belöpa

å samma halvår, dels ock härutöver på tilläggsstat för år 1920 anvisa

ett förslagsanslag, högst, 46,900 kronor. I förslaget till tilläggsstaten

torde böra uppföras sistnämnda belopp .........kronor 46,900: —.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sjlltte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

3

B. Överståthållarämbetet.

1. Polisunderrättelser.

Under åberopande av vad av mig anförts under punkten 81 till statsrådsprotokollet

över civilärenden beträffande femte huvudtiteln för år

1921 får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till täckande av brist, som beräknats uppkomma

i det av riksdagen till fortsatt utgivande av

tidningen »Polisunderrättelser» för år 1920 anvisade

anslag, på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 17,000 kronor.

C. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

1. Förstärkning av arbetskrafterna hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

På grund av vad jag anfört under punkten 3 i statsrådsprotokollet

denna dag angående anslagsäskandena för år 1921 för kommunikationsdepartementet

får jag vidare hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till förstärkning av arbetskrafterna hos väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen, utöver för ändamålet förut anvisade

medel, på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett

förslagsanslag, högst, 4,600 kronor.

2. Yägundersökningar.

Under hänvisning till vad jag anfört under punkten 2 av samma

statsrådsprotokoll hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

till vägundersökningar, utöver för ändamålet

förut anvisade medel, på tilläggsstat för år 1920 anvisa

ett förslagsanslag, högst, 90,000 kronor.

[2-]

Polis underrättelser.

[3.]

Förstärkning

av arbetskrafterna

hos

väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen.

[4-]

Vägunders

ökning av.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sjätte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[5.]

Medicinal
styrelsen.

[6.]

Upprätthållande

av

medicinalstyrelsens

verksamhet.

[7-]

Statens bakteriologiska

laboratorium.

D. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

1. Medicinalstyrelsen.

Hänvisande till vad jag anfört under punkten 45 i statsrådsprotokollet

denna dag angående anslagsäskandena för år 1921 under femte

huvudtiteln får jag vidare hemställa, att Kungl. Maj:t måtte förslå

riksdagen

att till förstärkning av den å medicinalstyrelsens

ordinarie stat upptagna anslagsposten till vetenskapliga

rådet, veterinärrådet, vikariatsersättning ar och extra tjänstemän

in. m. på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 36,000 kronor.

2. Upprätthållande av medicinalstyrelsens verksamhet.

På grund av vad anförts under punkten 46 till samma statsrådsprotokoll

får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för upprätthållande av medicinalstyrelsens verksamhet,

utöver anslaget å ordinarie stat, på tilläggsstat

för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 13,700

kronor.

3. Statens bakteriologiska laboratorium.

Det ordinarie anslaget till statens bakteriologiska laboratorium utgjorde

för vartdera av åren 1918 och 1919 73,190 kronor, därav 20,440

kronor för beredning av vaccin, tillverkning av serum, inköp av djur,

anskaffande av apparater och reagens m. m.

Under år 1918 visade det sig, att det anvisade anslaget och särskilt

nyss berörda anslagspost å 20,440 kronor på grund , av de stegrade

priserna å för laboratoriets drift behövliga förnödenheter skulle

komma att betydligt överskridas. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts på

förslag av medicinalstyrelsen därom gjorda framställning anvisade därför

1919 års lagtima riksdag på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag,

högst, 27,500 kronor för upprätthållande av driften vid statens

bakteriologiska laboratorium. Tillika förhöjdes förenämnda anslagspost

å 20,440 kronor från och med år 1920 med likaledes 27,500 kronor,

i samband varmed det ordinarie anslaget från och med innevarande år

bestämdes till 102,290 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sjätte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 5

I skrivelse den 22 juli 1919 liar nu medicinalstyrelsen anmält behov [7.]

av ytterligare anslag, utöver de på tilläggsstat för år 1919 anvisade

medel, för täckande av under åren 1918 och 1919 uppkomna förluster

å laboratoriets drift.

St.vrelsen anför: Medicinal
*

... styrelsen.

»Den under år 1918 uppkomna bristen å laboratoriets anslag visade sig

vid årsskiftet hava uppgått till 52,581 kronor 25 öre, vilken brist betäcktes genom

förskott å 1919 års anslag. Det å tilläggsstat för år 1919 anvisade beloppet

27,500 kronor täcker således endast delvis den under år 1918 uppkomna bristen.

Sedan ifrågavarande brist blivit betäckt, skulle av de för år 1919 anvisade medlen,

tillhopa 100,690 kronor, återstå endast 48,108 kronor 75 öre till bestridande

av laboratoriets utgifter under år 1919.

Även under den gångna delen av år 1919 har laboratoriets drift gått med

avsevärd förlust, huvudsakligen beroende på de stora kostnader, beredning av

antidifteriserum betingat. Enligt det den 1 juli 1919 bokförda resultatet hava

under första halvåret 1919 inkomsterna, frånsett statsanslaget, iippgått till 116,352

kronor 97 öre samt utgifterna till 183,074 kronor 32 öre. Om till inkomsterna

lägges hälften av ovan angivna för år 1919 disponibla årsanslag eller således

24,054 kronor 37 öre, hava utgifterna under det gångna halvåret överstigit de för

sagda halvår disponibla inkomsterna med 42,666 kronor 98 öre.

Med hänsyn till sagda resultat har styrelsen ansett sig skyldig att vidtaga

de åtgärder, som kunnat göras för minskning av laboratoriets driftkostnader utan

att inskränkning därigenom behöft ske i laboratoriets vetenskapliga verksamhet:

och har styrelsen därför beslutat minska laboratoriets tillverkning av antidifteriserum,

vilken tillverkning tagit i anspråk den större delen av laboratoriets hästantal.

I sådant syfte och för att likväl säkerställa landets behov av dylikt serum

har styrelsen träffat avtal med en enskild firma om leverans till styrelsen av

60,000 flaskor antidifteriserum för år, motsvarande omkring 2/3 av årsbehovet,

i följd varav laboratoriet, som förut tillverkat den större delen av landets serumbehov,

skulle befrias från att tillverka dylikt serum utöver en kvantitet av omkring

30,000 flaskor för år. Härigenom skulle laboratoriets hästantal, nu omkring

25, kunna avsevärt minskas med därav följande minskning av utfodringskostnaderna,

personal, stallutrymme m. m. Samtidigt har styrelsen beslutat någon

höjning av priserna å antidifteriserum.

Oaktat ovannämnda av styrelsen beslutade åtgärder torde man dock få

beräkna, att återstoden av de för år 1919 disponibla statsmedlen 24,054 kronor

37 öre, icke torde förslå till gäldande av laboratoriets utgifter under senare

halvåret 1919. Till den för första halvåret beräknade bristen 42,666 kronor 98

öre torde därför komma en brist för senare halvåret, som för närvarande svårligen

kan beräknas, men som med hänsyn till de beslutade inskränkningarna

torde kunna inskränkas till 30,000 kronor. Sammanlagda bristen under år 1919

torde därför kunna beräknas till omkring 73,000 kronor.»

Under åberopande av vad sålunda anförts har styrelsen hemställt,

att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen att, till täckande av de förluster,

som under åren 1918 och 1919 uppkommit å bakteriologiska laboratoriets

drift, å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag å 73,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sjätte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[7.] Medicinalstyrelsens framställning ger vid handen, att den förlust å

DePchef^entB ^a^orat.oriets drift, som förutsågs uppkomma under år 1918, numera

befunnits uppgå till omkring 52,600 kronor eller i det närmaste dubbelt

mot det till täckande av ^bristen å tilläggsstat för år 1919 anvisade

anslaget av 27,500 kronor. Åven under år 1919 kan förlust icke undgås,

ehuru särskilda åtgärder vidtagits för minskning av laboratoriets

tillverkning av antidifteriserum samt priset å serum något förhöjts.

Till täckning av den sålunda uppkomna bristen, sammanlagt omkring

73,000 kronor, torde i enlighet med styrelsens hemställan medel böra

anvisas på tilläggsstat för år 1920. Jag hemställer alltså, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för upprätthållande av driften vid statens bakteriologiska

laboratorium på tilläggsstat för år 1920

anvisa ett förslagsanslag, högst, 73,000 kronor.

4. Förbättrade avlöningsförmåner åt förste provinsialläkare m. m.

[8.] Under hänvisning till vad jag anfört under punkten 50 i stats
Förbättrade

rådsprotokollet denna dag angående anslagsäskandena för år 1921 under

förmåner åt femte huvudtiteln får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

förste pro- riksdagen

vinsialläkare 0 .. , ..

ra. ra. att i avbidan pa den proposition, som kan kom
ma

att avlåtas i ämnet, till förbättrade avlöningsförmåner

åt förste provinsialläkare m. m. på tilläggsstat

för år 1920 beräkna ett förslagsanslag, högst, 70,000

kronor.

5. Dyrtidstillägg för år 1920 åt vissa extra provinsialläkare.!^;

[9.] Med bifall till Kungl. Majrts därom framlagda förslag anvisade

^för^åfwio 1919 ars laSt’ma riksdag på tilläggsstat för samma år ett förslagsåt

vissa extra anslag å 20,000 kronor till beredande av dyrtidstillägg åt vissa extra

prmZial~ Provin8iallakare; och har Kungl. Maj:t den 20 augusti 1919 utfärdat

kungörelse (sv. förf.-saml. nr 534) med bestämmelser angående dyrtidstilläggets

åtnjutande. Enligt nämnda kungörelse gäller, att, “därest

extra provinsialläkare, till vars avlöning bidrag utgår av statsmedel, för

år 1919 beredes dyrtidstillägg å den honom från vederbörande landsting

tillkommande avlöning, dyrtidstillägg av statsmedel för samma år

utgår med motsvarande andel av statsbidraget, dock högst med två

tredjedelar därav och endast för den tid av nämnda år, under vilken

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Sjette huvudtiteln: 1920 års tillciggsstat.

statsbidraget till lians avlöning utgår. Som avlöning och dyrtidstillägg

från landsting räknas även bidrag, som i sådant avseende lämnas av

kommuner eller andra.

Med anledning av en utav Västerbottens läns landsting därom gjord

och av medicinalstyrelsen tillstyrkt framställning får jag, då behov av

motsvarande anslag för innevarande år föreligger, hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för beredande av dyrtidstillägg under år 1920

åt vissa extra provinsialläkare enligt motsvarande grunder

som under år 1919 å .tilläggsstat för år 1920 bevilja

ett förslagsanslag å 20,000 kronor.

6. Anläggning av hospital vid Strängnäs.

I anledning av Kungl. Maj:ts proposition i ämnet har 1913 års

riksdag för uppförande av en för 800 sinnessjuka avsedd statsanstalt

å biskopsbostället Sund by nr 1 om 2 mantal i Strängnäs socken och

Åkers härad av Södermanlands län samt gäldande av de ersättningsbelopp,

som i anledning av boställets avstående borde utgå till vederbörande

rättsägare, beviljat ett belopp av 3,300,000 kronor samt därav

på extra stat för år 1914 anvisat 150,000 kronor.

Sedermera har riksdagen av ifrågavarande anslag på extra stat

anvisat för vart och ett av åren 1915 och 1916 800,000 kronor, för år

1917 550,000 kronor, för år 1918 200,000 kronor och för år 1919 återstående

beloppet 800,000 kronor. Vidare har riksdagen för sistnämnda

år för ändamålet anvisat ett tilläggsanslag av 500,000 kronor.

Då det, såsom medicinalstyrelsen framhållit i skrivelse den 31 januari

1917, visat sig, att kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag

icke kunde hållas inom den beräknade ramen, föreslog Kungl. Maj:t i

en den 9 mars 1917 avlåten proposition riksdagen medgiva, att oaktat

den beslutade anläggningen av ifrågavarande hospital icke kunde komma

till stånd för det av riksdagen för ändamålet beviljade anslag, anläggningen

ändock finge utföras i enlighet med för densamma upprättade

plan, med de jämkningar däri, som Kungl. Maj:t för kostnadernas nedbringande

kunde finna lämpligt stadga.

I skrivelse den 27 mars 1917 anmälde riksdagen, att riksdagen

bifallit vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit.

Sedan medicinalstyrelsen i skrivelse den 28 augusti 1918 anmält,

att på grund av den alltjämt fortgående stegringen av material- och

[9.]

Departements
chefen.

[10.] ''

Anläggning

av hospital

vid Strängnäs.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sjätte huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

[10.] arbetspriser för hospitalets fullbordande erfordrades, utöver förut anvisade

medel, ett ytterligare anslag å 3,750,000 kronor, föreslog Kung]. Maj:t i

statsverkspropositionen till 1919 års lagtima riksdag riksdagen att anvisa

berörda belopp, varav 2,645,000 kronor på tilläggsstat för år 1919

och 1,105,000 kronor på 1920 års stat.

I skrivelse den 13 juni 1919, nr 6 A, angående regleringen av utgifterna

under riksstatens för år 1920 sjätte huvudtitel, anförde riksdagen,

att av den i ämnet lämnade utredningen framginge, att de kostnadsberäkningar,

som läge till grund för beloppet av det äskade anslaget,

verkställts med utgångspunkt från de under senare hälften av

år 1918 gällande osedvanligt höga pris å byggnadsmaterial, värme-,

vatten-, avlopps- och belysningsledningar m. m. Med hänsyn härtill

hade riksdagen ansett anslaget kunna nedsättas med 500,000 kronor,

vilken minskning syntes böra beräknas å 1920 års stat. Riksdagen

anvisade alltså för ändamålet på tilläggsstat för år 1919 ett reservationsanslag

av 2,645,000 kronor och på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag

av 605,000 kronor.

Medicinal- I skrivelse den 30 augusti 1919 har medicinalstyrelsen gjort fram
«tyreUen.

ställning om anvisande av ytterligare anslag för ifrågavarande ändamål.

Styrelsen anför därvid följande:

»Av samtliga för hospitalsanläggningen av riksdagen hittills anvisade medel,

tillhopa 7,050,000 kronor, har medicinalstyrelsen hittills disponerat följande, i

runda tal angivna belopp:

Intill den 28 augusti 1918, enligt av styrelsen i skrivelse av

samma dag och statsverkspropositionen till 1919 års lagtima

riksdag angiven specifikation ..............................

Därefter intill (lagen för styrelsens förevarande skrivelse:

för byggnadsarbeten.............................. kronor 810,000: —

» vatten- och avloppsledningar......... » 630,000: —

» värmeledning.................................... » 920,000: —

» elektrisk belysning ........................ » 34,000: —

» väganläggning ................................. » 44,000: —

» diverse övriga arbeten, kontroll

m. m.......................................... » 47,000: —

kronor 3,711,000: —

2,485,000: —

Summa kronor 6,196,000: —

.För arbetenas fortsättande skulle styrelsen således hava till sitt förfogande

omkring 854,000 kronor.

Ännu återstå emellertid arbeten, för vilka kostnaden av de av styrelsen för

anläggningen anlitade sakkunniga, nämligen arkitekten C. Westman, majoren Carl

J. Insulander, ingenjören H. Theorell samt ingenjören Carl A. Rossander vid ett

inom styrelsen hållet sammanträde beräknats till följande ungefärliga belopp:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sjätte huvudtiteln: 1.020 års tiUäggsstat.

9

för byggnadsarbeten....................

» vatten- och avloppsledningar

kronor 1,085,000: — [10.]

360,000: —

60,000: —

225,000: —

360,000: —

30,000: —

100,000: —

25,000: —

» köks- och tvättapparater samt bakugnar .........

» elektrisk belysning ............................................

» elektriska hissar...................................................

» väganläggning .....................................................

» kontrollarvoden, besiktningar, ritkopior m. m.

värmeledning

Summa kronor 2,245,000: —

Utöver disponibla 854,000 kronor skulle således för anstaltens fullbordande

erfordras ytterligare anslag av 1,391,000 kronor.

Härvid får medicinalstyrelsen anföra följande.

I sin skrivelse den 28 augusti 1918 rörande proposition till 1919 års lagtima

riksdag om anslag för hospitalsanläggningen ifråga beräknade medicinalstyrelsen

kostnaden för de i och för anstaltens färdigställande erforderliga då ännu icke

kontrakterade arbeten till ett väsentligt lägre belopp än det, vartill kostnaden

för sagda arbeten delvis redan visat sig, delvis enligt förnyad nu företagen kostnadsberäkning

kan antagas uppgå. Orsaken härtill är att söka i den av vederbörande

sakkunniga städse framhållna svårigheten att under rådande osäkra prisförhållanden

beträffande såväl materialier som arbetslöner verkställa tillförlitliga

beräkningar.

Totalkostnaden för anläggningen skulle sålunda enligt nu verkställda beräkningar

betinga ett belopp av 8,441,000 kronor, vilket jämfört med det till grund

för riksdagsbeslutet 1913 beräknade beloppet 3,300,000 kronor innebär en merkostnad

motsvarande cirka 156 % av sistnämnda belopp.

Medicinalstyrelsen hyser förhoppning om att samtliga omförmälda ännu

återstående arbeten för hospitalsanläggningen skola kunna bringas till utförande

under loppet av år 1920.»

På grund av vad sålunda anförts har medicinalstyrelsen hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för uppförande av hospitalet

vid Strängnäs på tilläggsstat för 1920 anvisa 1,391,000 kronor.

Av vad ovan anförts framgår, att de tilläggsanslag om tillhopa Departementa
3.

250.000 kronor, som av 1919 års lagtima riksdag anvisades för full- chefenbördande

av ifrågavarande byggnadsföretag, på grund av rådande höga

material- och arbetspriser icke är tillräckligt för sitt ändamål. Vid

ånyo företagen kostnadsberäkning har det nämligen visat sig, att för

hospitalsauläggningens fullbordande erfordras ytterligare ett belopp av

1.391.000 kronor, vadan sammanlagda kostnaden för anläggningen skulle

bliva 8,441,000 kronor.

Då emellertid riksdagen, oavsett de inträffade kostnadsstegringarna,

uttalat sig för arbetenas fullföljande i enlighet med den upprättade

planen och då företagets färdigställande under loppet av år 1920 synes

angeläget med hänsyn till såväl behovet av nya vårdplatser som full
Bihang

Ull riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 1 käft. 2851 19 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

[10.]

[11.]

Om- och

tillbyggnad

av Lunds

hospital och

asyl.

Medicinal
styrelsen.

10 Sjätte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

görandet av ingångna entreprenadavtal, bär jag funnit mig böra tillstyrka

medicinalstyrelsens förevarande framställning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för uppförande av en för 800 sinnessjuka avsedd

statsanstalt å biskopsb o stället Sundby nr 1 om 2

mantal i Strängnäs socken av Södermanlands län på

tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 1,391,000 kronor.

7. Om- och tillbyggnad av Lunds hospital och asyl.

För om- och tillbyggnad av Lunds hospital och asyl beviljade

1916 års riksdag ett anslag av 320,000 kronor, vilket anslag anvisats

att utgå under åren 1917—1919.

De sålunda av 1916 års riksdag beslutade arbetena avsågo dels uppförande

vid Lunds hospital av två nya övervakningspaviljonger för sammanlagt

50 sjuka, dels ock tillbyggnad av de båda A-paviljongerna vid Lunds asyl.

Emellertid visade det sig snart, att det beviljade anslaget icke var

tillräckligt för arbetenas fullbordande i enlighet med den upprättade

planen. I anledning därav föreslog Kungl. Maj:t 1917 års riksdag medgiva,

att anläggningen oaktat den inträffade kostnadsökningen finge

utföras i enlighet med nämnda plan med de jämkningar däri, som

Kungl. Maj:t för kostnadernas nedbringande kunde finna lämpligt stadga.

Vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit vann riksdagens bifall; dock uttalade

riksdagen den förväntan, att Kungl. Maj:t måtte låta sig angeläget

vara att, så långt möjligt vore, nedbringa kostnaderna för ifrågavarande

byggnadsarbetens utförande, varvid även borde tagas under

övervägande, huruvida icke detta lämpligen kunde ske genom att staten

själv införskaffade anbud å tegel och andra byggnadsmaterial för att

sedermera tillhandahållas eventuell entreprenör.

Sedan medicinalstyrelsen med anledning av riksdagens uttalande

låtit genom arkitekten C. Westman utarbeta nya förenklade förslag till

grundläggningsarbetena för om- och tillbyggnaden, har Kungl. Maj:t

genom särskilda brev bemyndigat medicinalstyrelsen att antaga av styrelsen

infordade och Kungl. Maj:ts prövning underställda entreprenadanbud

å grundläggnings- och byggnadsarbeten, värmeledning, vattenoch

avloppsledningar samt elektrisk belysning.

I skrivelse den 13 december 1919 meddelar medicinalstyrelsen, att

kostnaderna för fullbordandet av ifrågavarande byggnadsföretag enligt

nu verkställd beräkning uppgå till 910,000 kronor. Dessa kostnader

fördela sig å de olika arbetena på sätt följande tablå utvisar:

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Sjätte huvudtiteln: 1020 års tilläggsstat.

N. Nilsson & C:o, grundläggningsarbeten, jämlikt Kungl. Miij:ts

bemyndigande den 4/m 1918 .................._•.................■_..........

D:o d:o byggnadsarbeten, jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 3% 1919................................................................•_..........

Carl Hanssons aktiebolag, jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 28/u 1919, värmeledningsanläggning.............................

Aktiebolaget Vatten & Värme Carl Holmberg, jämlikt Kungl.

Maj:ts bemyndigande den 28/ii 1919, vatten- och avloppsledningar

...........................................................;.................... •

Lunds elektrotekniska byrå, jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 28/u 1919, elektrisk belysningsanläggning ......

Arvode till arkitekt, ingenjörer, kontrollant, avsyningsmän.....

Brandförsäkringar, utskrifter, kopior och diverse........................

Kramdragningar av vatten- och elektriska ledningar..................

Målning, inredning och mindre ändringsarbeten (ännu ej fastställda)

................................................................................■•••

kronor

111,600: —

»

556,600: —

»

55,920: —

»

56,095: —

»

13,220: —

25,000: —

»

1,000: —

»

5,000: —

»

85,565: —

Kronor 910,000: —

[11.]

Medicinalstyrelsen hemställer i anledning härav, att för fortsättande

av ifrågavarande om- och tillbyggnadsarbeten å tilläggsstat för år 1920

måtte anvisas ett anslag av 590,000 kronor.

Såsom redan under år 1917 bragtes till riksdagens kännedom, Departemonuhar

ifrågavarande företag icke kunnat fullbordas för den ursprungligen

beräknade kostnaden. För sådant ändamål erfordras nu, utöver det av

1916 års riksdag beviljade anslaget, ett ytterligare anslag å 590,000

kronor. I enlighet med bestämmelserna i de upprättade entreprenadkontrakten

beräknas arbetena bliva fullbordade under loppet av år 1920,

varför det erforderliga tilläggsanslaget torde böra anvisas att utgå under

samma år.

På grund av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att för om- och tillbyggnad av Lunds hospital och

asyl på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 590,000 kronor.

8. Påbyggnadsarbeten vid Göteborgs hospital.

I skrivelse den 4 juli 1917 hemställde medicinalstyrelsen om be- [12.]

myndigande att för en beräknad kostnad av 27,600 kronor låta med en Påbyggnadsandra

våning påbygga tre envåningspartier å Göteborgs hospitals avdelningar

för sjuka av allmän klass och överlämnade styrelsen tillika av hospital.

arkitekten C. F. Ebeling uppgjorda ritningar till ifrågavarande påbygg- Medicinainader

jämte därtill hörande kostnadsberäkning och beskrivning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sjätte huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

[12.] 1 häröver infordrat utlåtande den 21 augusti 1917 framhöll dåva
överinten-

rande överintendentsämbetet, som ansåg sig böra förorda bifall till framställningen,

att med hänsyn till skäliga krav å smak och prydlighet

även i fråga om byggnader för hälsovård ovillkorligen fordrades, att

påbyggnaderna utfördes till samma höjd som tvåvånings byggnaderna å

ömse sidor, så att dessas taklist och tak kunde framdragas över påbyggnaderna,

samt att kostnaderna för påbyggnaderna, kostnaderna för ritningar

och tillsyn inberäknade, borde beräknas till 37,500 kronor.

Kungi. Maja I enlighet med mitt förord föreslog därefter Kung!. Maj:t i stats
lån

,i i9i8. verkspr0positionen tjp 1918 års lagtima riksdag riksdagen att för utförande

av ifrågavarande påbyggnadsarbeten på extra stat för år 1919

anvisa ett reservationsanslag av 37,500 kronor.

Genom de sålunda föreslagna anordningarna skulle de anmärkningar,

som ur brandsäkerhetssynpunkt framställts mot hospitalsbyggnaderna,

bliva väsentligen undanröjda, varjämte, förutom att 10 nya vårdplatser

skulle vinnas, kravet på tillräckligt utrymme åt betjäningen skulle bliva

tillgodosett.

1918 års lag- I skrivelse den 22 juni 1918, nr 6 A, angående regleringen av ultima

riksdag. gifterna under riksstatens för år 1919 sjätte huvudtitel, anmälde riksdagen,

att riksdagen bifallit Kungl. Majris berörda framställning.

Kungi. Maj:t Genom brev den 28 juni 1918 har Kungl. Majri uppdragit åt mediaen

8/e 1918. cinalstyrelsen att låta utföra ifrågavarande påbyggnadsarbeten i huvudsaklig

överensstämmelse med de av arkitekten Ebeling uppgjorda ritningarna,

under iakttagande av vad överintendentsämbetet erinrat om

påbyggnadernas utförande till samma höjd som tvåvåningsbyggnaderna

å ömse sidor om desamma, varjämte Kungl. Majri ställt det av riksdagen

beviljade anslaget till styrelsens förfogande.

Medicinal- I skrivelse den 22 januari 1919 har medicinalstyrelsen gjort fram&tM/11Si919-en

ställning om anvisande av ytterligare medel för omförmälda påbyggnadsarbeten

vid Göteborgs hospital.

Styrelsen anför därvid till eu början följande:

»Sedan medicinalstyrelsen med anledning av ovanberörda kungl. brev den

28 juni 1918 den 7 augusti samma år anmodat liospitalsdirektionen i Göteborg

att uppgöra nytt förslag med iakttagande av den utav överintendentsämbetet, numera

byggnadsstyrelsen, gjorda erinran, har liospitalsdirektionen med skrivelse

den 30 oktober samma år till medicinalstyrelsen överlämnat nya ritningar jämte

kostnadsberäkning, uppgjorda av arkitekten Eugen Thorburn.

I detta nya förslag hava taken till påbyggnaderna, i enlighet med byggnadsstyrelsens

framställning, upptagits till samma höjd som taken till de bredvidliggande

avdelningarna. I övrigt är förslaget i huvudsak detsamma som det

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjätte huvudtiteln: WHO års tilläggsstat. K5

förut framlagda, dock att i detsamma upptagits tre järnbeslagna dörrar på var

och en av de nya avdelningarna till förekommande av eldfara, varjämte ankarjärn

inlagts längs murarna över fönstren.

Kostnaderna för arbetets utförande enligt detta förslag hava beräknats till

24,600 kronor för varje påbyggnad eller för samtliga tre påbyggnader 73,800 kronor,

vartill komma 5,580 kronor för anordnande av värmeledning, alltså tillhopa

79,380 kronor.

I häröver på anmodan av medicinalstyrelsen avgivet yttrande den 9 november

1918 framhåller arkitekten C. Westman till en början, beträffande de nya

förslagen om järnbeslagning av dörrar och inläggande av ankarjärn, att även om

den å vinden befintliga dörren vore lämplig att järnbeslå, det likväl syntes honom,

att de två korridordörrarna ej tarvade samma behandling; åtminstone borde,

om göda skäl talade för den långa sjukvårdslängans avdelande brandfritt, det

vara tillfyllest med endast den ena av dörrarnas behandling mot eld. Med hänsyn

till påbyggnadens läge mellan befintliga byggnader syntes ankarjärnen kunna

undvaras.

Ifråga om förslaget i övrigt påpekar Westman, att 4"xl0" bjälkar med

krysskolvning med hänsyn till bärigheten ställde sig gynnsammare och icke

dyrare än de föreslagna 6"x9" bjälkar, varför de förra vore att föredraga.

Innertaken vore föreslagna ''filtade'', vilket Westman finner onödigt. Likaså

anser han limfärgning av desamma böra utbytas mot kalkfärgning, varjämte den

impregnerade pappen för träväggar med hänsyn till nu rådande höga pris därå

borde utbytas mot vanlig papp.

Vidkommande oljemålningen inom påbyggnaderna anmärker Westman, att

densamma vore upptagen utan hänsyn till nuvarande förhållanden med ringa

tillgång till och höga priser på olja. Visserligen sades i förslaget, att, om korridorens

väggar oljemålades blott till eu del, kostnaden per länga kunde nedbringas

med 200 kronor, vilket syntes Westman välbetänkt, men oljemålningen borde invändigt

genomgående tagas endast provisoriskt med uteslutning av sprickling och

åtminstone en gång strykning.

Eu fråga, som Westman icke ansett sig kunna förbigå i sitt yttrande, vore

höjden på tillbyggnaden, och yttrar han härom följande. I det första förslaget

hade byggnadernas tak varit omkring 55 centimeter lägre än befintliga byggnaders.

Fönstren i den nya övre våningen hade varit av samma höjd som bredvid

liggande gamla, och det vore, enligt Westmans förmenande, med hänsyn härtill,

som byggnadsstyrelsen ansett, att även taken borde hava samma höjd som de å

ömse sidor liggande byggnadernas tak. Då emellertid den nya våningen endast

-^uho innehålla mindre betjäningsrum, vilka fordrade högst 2.70 meters invändig

höjd, och med fönster, vilka i höjd motsvarade bredvidliggande upp till losholzen,

ansåge Westman påbyggnaden kunna väsentligen nedpressas — omkring

2 meter. Etärigenom bihehölles eu bestämd artikulation i fasadlängan med omväxlande

högre och lägre byggnader, de senare genom sina lägre fönster i övre

våningen och genom en betydligt mindre taklist starkt markerade från de högre.

Det förefölle Westman, som om arkitektoniskt härigenom en fullt tillfredsställande

lösning av frågan om fasadens utseende kunde erhållas, vilken kanske vore

att föredraga framför den andra åtskilligt enformiga fasadlängan.

Kostnaden skulle, yttrar Westman, naturligtvis åtskilligt kunna nedbringas

genom minskad murning, putsning, målning, tapetsering, bortfallande av takfönster

och de andra fönstrens minskning — säkerligen med 2,000 kronor per

byggnad.

[12.]

s. 14 Kontrollera mot PDF

[12.]

14 Sjätte huvudtiteln: 1920 års till äggsstat.

Westman kritiserar vidare i sitt yttrande garderobernas placering. I korridoren

vore förlagda elva små väggfasta skåp. Då rummen vore avsedda för tillsammans

sex personer, anser Westman det föreslagna antalet för stort, varförutom

de vore rätt trånga. Med hänsyn till rummens stora djup, som i enkelrummen

gjorde dessa rätt oproportionerliga, förefölle det bättre att flytta dörrarna

till sistnämnda rum till mitten av väggen i rummet och att inåt rummen

inreda två garderober med väggarna upp till tak, den ena för enkelrummet och

den andra för bredvidliggande tvåsängsrum, samt att i korridoren placera två

större klädskåp, lösa eller fasta, för de två i tvåsängsrummen boende, som ej

finge garderob. Westman förklarar emellertid, att, då han ej kände skälet till

den gjorda garderobsindelningen, han ej med bestämdhet kunde yttra sig om saken.

För yttertaket vore föreslaget ny takpanel med papp och läkt för tegel. I

nuvarande byggnader vore takpanel på lock’ utan papp, och takstolarna vore

därefter konstruerade. Om ej den nuvarande panelen vore alltför mycket förstörd,

anser Westman samma förfaringssätt böra bibehållas med erforderlig komplettering

av panelen. Härigenom undvekes pappen, som nu vore mycket dyr,

varjämte takstolarna kunde bibehållas oförändrade. Enligt vad Westman inhämtat,

hade ingen olägenhet visat sig av nuvarande takkonstruktion.

Vad slutligen beträffar kostnaderna för arbetets utförande, anför Westman,

att den nu uppgjorda beräkningen slutade på en summa av 79,380 kronor eller

78,780 kronor med förenklad målning i korridorerna. Det förefölle emellertid,

som om en blivande entreprenad borde kunna göras för eu mindre summa än

den sålunda beräknade, ty dels syntes ä-prisen rätt styva och dels vore en del

massberäkningar gjorda med väl höga summor. Anslag för arkitekt- och kontrollantarvoden

vore visserligen ej upptaget, men kostnadssumman syntes ej behöva

ökas härför, då densamma borde väl räcka även för dessa poster.

Med anledning av vad Westman sålunda anfört uppdrog medicinalstyrelsen

den 13 november 1918 åt honom att till styrelsen inkomma med nya ritningar

jämte arbetsbeskrivning och kostnadsberäkning i enlighet med de av honom nu

gjorda erinringar, och med skrivelse den 29 i samma månad överlämnade Westman

dylik ritning, men hemställde beträffande arbetsbeskrivning och kostnadsförslag,

att det måtte uppdragas åt liospitalsdirektionen att uppgöra sådana, enär

det, då det gällde ändring av ett gammalt hus, vore synnerligen svårt att vid

upprättande av dylika handlingar icke vara boende på platsen och då det vid

hospitalet redan funnes uppgjorda handlingar, som med lätthet kunde ändras till

överensstämmelse med det nya förslaget och med iakttagande av vad Westman

anfört uti sitt ovanberörda yttrande.

Genom skrivelse den 4 december 1918 anmodade styrelsen hospitalsdirektionen

i Göteborg att avgiva yttrande i ärendet och att låta utarbeta arbetsbeskrivning

och kostnadsberäkning med iakttagande av de utav Westman gjorda

erinringarna, varefter liospitalsdirektionen med skrivelse den 17 januari 1919 till

styrelsen överlämnat ny av arkitekten Thorburn den 28 december 1918 uppgjord

arbetsbeskrivning och kostnadsberäkning, enligt vilken kostnaderna betydligt nedbringats

och beräknats sålunda:

för varje påbyggnad kronor 20,140: —, eller för tre dylika........ kronor 60,420: —

för anordnande av värmeledning enligt erbjudande av ingenjör

A. Colliander ..................................................................... a 5,580: —

Summa kronor 66,000: —

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sjätte huvudtiteln: 1920 års tillciygsstat.

15

Med sistberörda skrivelse, uti vilken hospitalsdirektionen hemställer, att åtgärder

måtte vidtagas i syfte att påbyggnadsförslaget i enlighet med nu föreliggande

ritningar och beskrivningar skyndsammast måtte komma till utförande, har

hospitalsdirektionen jämväl överlämnat ett av anstaltens överläkare till direktionen

inkommet yttrande, däri denne framhåller, att de olägenheter beträffande

personalens bostadsförhållanden, vilka varit huvudsakliga anledningen till förevarande

förslags framkomst, fortfarande kvarstode oförminskade och torde komma

att ökas, om större antal befattningshavare måste anställas i samband med ifrågasatt

reglering av arbetstiden för hospitalspersonalen; och hemställer överläkaren

därför, att hospitalsdirektionen ville tillstyrka det nya förslagets skyndsamma

utförande.»

[12.]

För egen del anför medicinalstyrelsen följande:

»Den av arkitekten Westman föreslagna sänkningen av påbyggnadernas höjd

synes styrelsen vara från estetisk synpunkt tilltalande och icke innebära några

olägenheter för de nya lokalernas användning. Då dessutom härigenom kostnaderna

för arbetet icke oväsentligt komme att nedbringas, har styrelsen ansett

sig böra förorda, att Westmans förslag lägges till grund för arbetets utförande.

Såsom av den ovan lämnade utredningen framgår, är emellertid det av riksdagen

för påbyggnaderna beviljade anslaget å 37,500 kronor otillräckligt för arbetets

utförande även i enlighet med det nu uppgjorda förslaget, vilket beräknats

draga en kostnad av 66,000 kronor. Ett tilläggsanslag å 28,500 kronor är sålunda

för ändamålet erforderligt, och tvekar medicinalstyrelsen icke att hos Kungi. Maj:t

göra framställning om utverkande av sådant tilläggsanslag, då styrelsen i likhet

med överläkaren vid hospitalet anser det vara av synnerlig vikt, att arbetet snarast

möjligt kommer till utförande.»

På grund av vad sålunda anförts har medicinalstyrelsen hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels medgiva, att ifrågavarande påbyggnadsarbeten vid Göteborgs

hospital måtte få utföras i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten

Westman i november 1918 upprättade ritningar och av arkitekten

Thorburn den 28 december 1918 uppgiorda kostnadsberäkningar,

dels ock för ändamålet på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

å 28,500 kronor.

Till följd av remiss har byggnadsstyrelsen den 13 februari 1919

avgivit utlåtande över medicinalstyrelsens sistberörda framställning samt

därvid anfört följande:

Byggnadsstyrelsen

den ,8/a 1919.

»Den i den senaste kostnadsberäkningen av den 28 december 1918 angivna

kostnaden 20,140 kronor för varje påbyggnad torde vara väl knappt beräknad.

Vid en inom byggnadsstyrelsen verkställd kontrollberäkning av såväl massor som

pris har det befunnits, att varje påbyggnad torde komma att betinga en kostnad

av 22,000 kronor. Då jämväl ett belopp lärer böra upptagas för ritningar, kon
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

[12.]

Departe
mentschefen.

16 Sjätte huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

troll och oförutsedda utgifter, anser styrelsen den erforderliga, totala anslagssumman

böra beräknas sålunda:

tre påbyggnader ä kronor 22,000: —............ kronor 66,000: —

ritningar, kontroll och oförutsedda utgifter » 6,400: —

värmeledning............................................... »_5,600: —

Summa kronor 78,000: —

I sitt förut omförmälda, i ärendet den 21 augusti 1917 avgivna utlåtande framhöll

dåvarande överintendentsämbetet, att med hänsyn till skäliga krav å smak och prydlighet

även i fråga om byggnader för hälsovård ovillkorligen fordrades, att påbyggnaderna

utfördes till samma höjd som tvåvåningsbyggnaderna å ömse sidor,

så att dessas taklist och tak kunde framdragas över påbyggnaderna. Sedan

emellertid numera påvisats, att de påbyggda våningarna icke fordra samma rumshöjd

som övre våningarna i de intill liggande byggnaderna, finner sig byggnadsstyrelsen

numera ur estetisk synpunkt icke hava något att anmärka mot de föreslagna

påbyggnaderna med den lägre höjd, som av arkitekten Westman föreslagits.

»

Såsom av det ovanstående framgår, har för ifrågavarande påbyggnadsarbeten

framlagts ett nytt förslag, grundat på av arkitekten Westman

upprättade ritningar, enligt vilka påbyggnaderna skulle verkställas

till lägre höjd än bredvidliggande motsvarande våningar i hospitalsbyggnaderna.

Då påbyggnaderna, utförda enligt det ifrågasatta förslaget,

skulle lika väl fylla sitt ändamål och ur estetisk synpunkt erhålla ett

mera tillfredsställande utseende, anser jag mig böra förorda arbetenas

utförande i enlighet med arkitekten Westmans ritningar.

Vad kostnaderna beträffar, hava desamma sedan 1918 års lagtima

riksdags beslut i ämnet betydligt stegrats, så att det förut anvisade

beloppet, 37,500 kronor, numera är otillräckligt. Byggnadsstyrelsen

beräknar nu kostnaderna för påbyggnadsarbetenas utförande i enlighet

med de av mig förordade ritningarna till 78,000 kronor, vadan för ändamålet

skulle erfordras ytterligare 40,500 kronor. Mot berörda kostnadsberäkning

synes intet vara att erinra. Jag tillstyrker alltså, att framställning

måtte göras om anvisande av nämnda belopp, 40,500 kronor.

Med hänsyn till vad som anförts om vikten av påbyggnadernas snara

färdigställande anser jag mig böra föreslå, att beloppet i fråga anvisas

å tilläggsstaten för innevarande år,

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj: t

måtte föreslå riksdagen

dels medgiva, att de av 1918 års lagtima riksdag

beslutade påbyggnadsarbetena vid Göteborgs hospital

må utföras i huvudsaklig överensstämmelse med av

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Sjette huvudtiteln: 7.920 års tilläggsstat.

arkitekten C. Westman i november 1918 upprättade [12.]

ritningar och för eu beräknad kostnad av 78,000

kronor;

dels ock för ändamålet, utöver förut beviljat belopp,

på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 40,ö00 kronor.

9. Påbyggnads- och ändringsarbeten vid Kristinehamns hospital.

I skrivelse den 16 juli 1919 har medicinalstyrelsen hemställt om

bemyndigande att låta vid Kristinehamns hospital utföra vissa påbyggnads-

och ändidngsarbeten.

Till stöd härför har styrelsen anfört:

»Vid inspektion, som den 5 september 1918 verkställts å Kristinehamns

hospital av t. f. byråchefen E. Lauritzen och vid vilken arkitekten C. Westman

närvarit, har enligt den till medicinalstyrelsen ingivna inspektionsberättelsen,

bland annat, frågan om behovet av bostadsrum inom anstalten för köksbiträden,

arbetsförestånderska, kassörska och skrivbiträde med flera vid hospitalet anställda

befattningshavare varit föremål för diskussion.

Under förmälan härom har arkitekten Westman i skrivelse till styrelsen den

7 oktober 1918 anfört, bland annat, att bästa sättet för erhållande av dylika rum

ansetts vara, att det ena ändpartiet av anstaltens köksbyggnad försåges med en

påbyggnad av en våning.

Sedermera har hospitalsdirektionen i Kristinehamn i skrivelse den 27 februari

1919 gjort framställning hos styrelsen beträffande förevarande ärende, och

har direktionen därvid, bland annat, anfört följande.

Med den ökning av antalet funktionärer och betjänte, som under senare

år ägt rum vid hospitalet, hade tillkomsten av nya bostadsutrymmen icke hållit

jämna steg, varför situationen blivit ohållbar. Sålunda hade befattningarna såsom

befallningsman och arbetsförestånderska vid anstalten icke kunnat tillsättas,

enär bostäder saknades för nu avsedda befattningshavare. Vidare hade, enär

familjebostad åt anstaltens gifte elektriker måst inredas i ovanvåningen av det

för trädgårdsmästare och trädgårdsbiträden avsedda boningshuset, de sistnämnda

blivit inhysta i ett utom det inhägnade anstaltsområdet beläget, för sjukvårdsbetjäning

avsett hus, under det att bostad åter måst beredas i ett annat dylikt

hus för ett par jordbruksdrängar vid anstalten. Åt anstaltens kassörska och

skrivbiträde hade blott primitiva bostäder kunnat anordnas i en tredje, för sjukvårdsbetjäning

avsedd byggnad. Familjebostäder saknades för såväl chaufför och

kusk som ock för en eldare av första graden, vilken ämnade ingå äktenskap. Av

hospitalets 14 köksbiträden hade 12 nödgats bliva hänvisade till 4 rum inom

köksbyggnaden, ett av biträdena hade inkvarterats i tvättinrättningen och ett i

den ena av länspaviljongerna.

Behovet av ökat antal bostäder vid hospitalet vore sålunda påtagligt. Under

statsmakternas prövning läge redan en framställning från medicinalstyrelsen om

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 1 käft. 285i 19 3

[13.]

Påbyggnadsoch

ändringsarbeten

vid

Kristinehamns

hospitals

Medicinal
styrelsen.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sjiitte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[13.] medel till uppförande av ett antal familjebostäder vid hospitalen, och hyste hospitalsdirektionen

den fasta förhoppningen, att, om nämnda framställning bifölles,

medicinalstyrelsen skulle låta sig angeläget vara att ordna bostadsfrågan för

ovan omförmälda befallningsman, elektriker, chaufför, kusk, eldare och jordbruksdrängar.

Yad däremot anginge frågan om bostäders inredande för kassörskan,

skrivbiträdet, arbetsförestånderskan och köksbiträdena hade hospitalsdirektionen

ansett sig böra taga ett eget initiativ. Direktionen överlämnade fördenskull med

sin ifrågavarande skrivelse ett förslag till ändring och påbyggnad av kökshuset,

vilket förslag emellertid avsåge ej allenast att skaffa sistnämnda befattningshavare

drägligare bostadsförhållanden utan åsyftade även att för möjliggörande av större

renlighet i centralköket lägga ett rum till dess hittillsvarande lokaler. Av de

rum för köksbiträden, som nu funnes i kökshusets övre våning, skulle ett inredas

till matsal för läkare och kontorspersonal och tre till enkelrumsbostäder för

respektive kassörskan, skrivbiträdet och arbetsförestånderskan. Köksförestånderskan

skulle bibehålla den dubblett, hon redan hade i samma våning. Slutligen

skulle en tredje våning påbyggas och skulle därstädes bostadsrum för samtliga

14 köksbiträden inredas. Efter flyttandet av läkarnas och kontorspersonalens

måltidsrum till våningen en trappa upp kunde deras hittillsvarande matsal tagas

i bruk för centralköket och härigenom skilda lokaler erhållas för diskning och

rensning, ty att såsom nu för bägge dessa ändamål vara hänvisad till ett och

samma rum vållade stora svårigheter i avseende på renhållningen inom köket.

Sedan ärendet därefter varit föremål för utredning av arkitekten C. Westman

och i anledning av de anmärkningar, Westman haft att mot förslaget framställa,

blivit av styrelsen till hospitalsdirektionen återremitterat, har direktionen

med slutligt yttrande den 25 juni 1919 till styrelsen överlämnat omarbetade ritningar

och arbetsbeskrivning till nu föreslagna ändrings- och påbyggnadsarbeten

vid anstalten, och har hospitalsdirektionen därvid förnyat sin enträgna hemställan,

att styrelsen ville göra allt vad på densamma ankomme för att här ifrågavarande

arbeten måtte kunna påbörjas redan sommaren 1919.

Kostnaderna för arbetena ifråga skulle enligt det av hospitalsdirektionen

framlagda slutliga förslaget komma att ställa sig sålunda:

1) påbyggnad av köksbyggnaden i enlighet med ett av J. A.

Johansson i Kristinehamn avgivet kostnadsförslag av den

22 mars 1919 ........................................................................ kronor 44,500: —

2) omändringsarbeten inom köksbyggnaden jämlikt ett av sagda

firma upprättat kostnadsförslag av samma den 22 mars .. » 2,800: —

3) erforderliga materialier för värme- samt vatten- och avlopps
ledningar,

avsedda att kunna installeras av hospitalets

personal, enligt hospitalsdirektionens beräkning.......... » 1,933: —

eller tillhopa kronor 49,233: —

Mot berörda kostnader i vad de avse egentliga byggnadsarbeten, 47,300

kronor, har arkitekten Westman icke haft någon erinran att göra, och har han

förty tillstyrkt, att detta belopp måtte för ändamålet anvisas. Beträffande posten

å 1,933 kronor för värme, vatten och avlopp finner styrelsen icke någon anmärkning.

Vidare får styrelsen för egen del anföra följande.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Sjätte huvudtiteln: 102U års tilläggsstat. 19

Det av direktionen föreslagna sättet för vinnande av erforderliga bostads- [13.]

rum synes styrelsen ändamålsenligt, och äro de ifrågasatta bostadslägenheterna

i huvudsak avsedda för befattningshavare vid anstalten, som tillkommit med 1919

års nya stat för rikets hospital och asyler, med vilken stat infördes befattningarna

såsom kassörska, skrivbiträde m. in. Vid sådant förhållande och då behovet av

ökade bostadsutrymmen vid hospitalet är otvetydigt, får styrelsen för sin del

tillstyrka utförandet av det av direktionen framlagda förslag, sådant det nu slutligt

föreligger; och anser styrelsen att, enär fråga är endast om ett ändringsarbete,

vilket, som direktionen kraftigt framhållit, bör verkställas snarast, för ändamålet

erforderliga medel böra få utgå av anslaget till hospitalets underhåll, i likhet

med vad som tidigare för vissa byggnadsarbeten vid rikets hospital medgivits.»

På grund av vad sålunda anförts har styrelsen hemställt, att Kungl.

Magt måtte bemyndiga styrelsen att låta vid Kristinehamns hospital

utföra påbyggnads- och ändringsarbeten av köksbyggnaden i huvudsaklig

överensstämmelse med bifogade kostnadsförslag, ritningar och

arbetsbeskrivning samt att för ändamålet disponera ett belopp av högst

49,233 kronor, att utgå av det i riksstaten upptagna anslaget till hospitals

underhåll.

Till följd av remiss har byggnadsstyrelsen den 11 augusti 1919 Byggnadsavgivit

yttrande och därvid anfört, att styrelsen, som vid verkställd 8t>ielsengranskning

av ritningar och kostnadsberäkningar icke funnit något att

i huvudsak mot desamma anmärka, tillstyrkte bifall till medicinalstyrelsens

framställning, dock med den erinran, att, för vinnande av bättre

proportioner i byggnadens yttre, fönstren i den påbyggda, lägre bostadsvåningen

borde göras icke obetydligt mindre än fönstren i den

underliggande högre sjuksalsvåningen, på sätt med röd krita å ritningen

över byggnadens norra fasad angivits.

Såsom av utredningen i ärendet framgår, äro bostadsförhållandena Departementsför

personalen vid Kristinehamns hospital i hög grad otillfredsställande. che,en''

Befattningarna såsom befallningsman och arbetsförestånderska vid anstalten

hava icke kunnat tillsättas, enär bostäder för dessa befattningshavare

saknas. Familjebostäder hava icke kunnat anskaffas åt vissa

funktionärer, som hava behov därav. Andra befattningshavare åter,

däribland kassörskan, skrivbiträdet och köksbiträdena, hava primitiva

eller otillräckliga bostäder. Härtill kommer, att vid köket särskilda

lokaler för diskning och rensning icke kunnat beredas, vilket vållat

stora svårigheter med avseende å renhållningen inom köket.

Medicinalstyrelsens på förslag av hospitalsdirektionen gjorda framställning

åsyftar att avhjälpa berörda missförhållanden samt därvid bereda

bostäder åt sådana funktionärer, för vilka bostadsförhållandena icke

A

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sjiitte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[13.] anses kunna ordnas med anlitande av det av 1919 års lagtima riksdag

beviljade anslaget för uppförande av familjebostäder åt hospitalspersonal.

För ändamålet föreslås påbyggnad av en tredje våning å kökshuset

ävensom vissa ändringsarbeten inom detsamma, på sätt närmare framgår

av framställningen. Kostnaden härför har av medicinalstyrelsen

beräknats till 49,233 kronor. Ifrågavarande kostnadsberäkning ävensom

de uppgjorda ritningarna hava i huvudsak lämnats utan erinran av

byggnadsstyrelsen.

1 likhet med medicinalstyrelsen finner jag ifrågavarande byggnadsarbeten

böra komma till utförande, men synes för ändamålet erforderligt

anslag, vilket lärer böra avrundas till 49,300 kronor, lämpligen böra å

tilläggsstat för år 1920 äskas av riksdagen.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för utförande av påbyggnads- och ändringsarbeten

vid Kristinehams hospital på tilläggsstat för år

1920 anvisa ett reservationsanslag å 49,300 kronor.

10. Täckande av brist å anslag till underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska.

[14.] Under åberopande av vad som anförts under punkten 62 i statsråds
Täckande

av protokollet denna dag angående anslagsäskandena för år 1921 under femte

mTunderhåll huvudtiteln får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

av Järvsö

sjukhus för

spetälska.

att till täckande av brist å ordinarie anslaget till

underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska på tilläggsstat

för år 1920 anvisa, utöver förut beviljade medel,

ett förslagsanslag, högst, 20,600 kronor.

11. Folksanatorierna.

[15.] Hänvisande till vad av mig anförts under punkten 67 i samma stats
Foiksanato-

rådsprotokoll får jag vidare hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

rxerna. riksdagen

att till upprätthållande av verksamheten vid de

genom medel ur Konung Oscar II:s jubileumsfond inrättade

folksanatorierna på tilläggsstat för år 1920

anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,021,000 kronor, att

användas i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade

bestämmelser.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Sjiitte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

21

12. Dyrtidshjälp Ht distriktsbarnmorskor in. fl.

I avvaktan på en lönereglering för kommunalt anställda barnmorskor

beslöt 1918 års lagtima riksdag, med bifall till Kungl. Maj:ts

i ämnet framlagda förslag, att till beredande enligt grunder, som av

Kungl. Maj:t skulle närmare bestämmas, av krigstidshjälp till kommunalt

anställda barnmorskor med högst 200 kronor till varje på tilläggsstat

för år 1918 anvisa ett förslagsanslag av 400,000 kronor,

ki > Vid 1919 års lagtima riksdag framlade Kungl. Maj:t i propositionen

nr 39 med förslag till lag om anställande av distriktsbarnmorskor m. m.

ifrågavarande löneregleringsförslag. Då den löneförbättring, som propositionen

åsyftade att genomföra, icke var avsedd att träda i tillämpning

förr än från och med år 1920, ansågs emellertid erforderligt att

jämväl under år 1919 bereda ifrågavarande kår en tillfällig hjälp.

Kungl. Maj:t föreslog därför riksdagen att på tilläggsstat för år 1919

anvisa ett förslagsanslag av 400,000 kronor till beredande av krigstidshjälp

till kommunalt anställda barnmorskor enligt samma grunder som

under år 1918. Denna hemställan bifölls av riksdagen; och har Kungl.

Maj:t genom kungörelse den 20 augusti 1919 (sv. förf.-saml. nr 556)

fastställt villkor för erhållande av krigstidshjälp från berörda anslag.

Krigstidshjälp har enligt denna kungörelse, med vissa undantag och begränsningar,

utgått till i kommuns tjänst anställd barnmorska, som den 1 januari

1919 innehade sådan anställning med fast avlöning. Från åtnjutande av

krigstidshjälp har undantagits, bland annat, barnmorska, som under år 1918 haft

inkomst, krigstidshjälp av statsmedel ej inberäknad, av 1,000 kronor eller därutöver;

och utgår krigstidshjälpen med det belopp, varmed samma inkomst understigit

1,000 kronor, dock i intet fall med högre belopp än 200 kronor. I

I omförmälda proposition föreslogs för distriktsbarnmorskor en kontant

årlig minimilön av 1,000 kronor. I sitt i ämnet avgivna utlåtande

(nr 13) anförde emellertid riksdagens andra lagutskott, att utskottet väl

funne, att, så länge nuvarande dyrtid vore rådande, den kontanta lönen

borde utgöra minst 1,000 kronor. Det kunde emellertid enligt utskottets

förmenande icke anses lämpligt att vid fastslående i lag för lång framtid

av viss minimilön fästa avgörande avseende vid rådande utomordentliga

konjunkturer. Utskottet hade därför stannat vid att föreslå

en minimilön av 800 kronor, men därvid förutsatt, att av statsmedel

komme att, så länge dyrtiden varade, i form av krigstidshjälp tillskjutas

ett belopp motsvarande skillnaden mellan nämnda båda summor.

Sedan riksdagen godkänt utskottets förslag, har Kungl. Maj:t den

28 mars 1919 dels i överensstämmelse med riksdagens beslut utfärdat

[i6.]

Dyrtidshjälp

åt distrikts

barnmorskor

m. fl.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Sjätte huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

[16.] lag om anställande av distriktsbarnmorskor m. m. (sv. förf.-saml. nr

138), vilken lag trätt i kraft den 1 januari 1920, dels ock anbefallt

medicinalstyrelsen att inkomma, bland annat, med särskild framställning

i fråga om beredande av dyrtidshjälp av statsmedel för år 1920 till

kommunalt anställda barnmorskor, under iakttagande av att dyrtidsbjälpen

bestämdes till 200 kronor för varje barnmorska.

I anledning härav bar styrelsen i skrivelse den 29 augusti 1919

anfört följande:

»Från åtnjutande av dyrtidshjälp för år 1920 synes fortfarande böra undantagas

barnmorska, som under år 1919 haft inkomst, krigstidshjälp av statsmedel

ej inberäknad, av 1,000 kronor eller därutöver. I annat fall bör sådan hjälp

utgå, dock med högst 200 kronor till varje barnmorska. I fall, som omförmälas

i övergångsbestämmelserna till lagen om distriktsbarnmorskor, böra jämväl de

förutvarande kommunalt anställda barnmorskorna, som komma att bibehållas, erhålla

dyrtidshjälp i enlighet med gällande bestämmelser.

Det för dyrtidshjälpen erforderliga anslaget synes kunna bestämmas till

detsamma som förut utgått för ändamålet eller 400,000 kronor. Antalet distriktsbarnmorskor

i landet blir icke större utan antagligen mindre än det förut befintliga

antalet kommunalt anställda barnmorskor, och hittills har anslaget visat

sig väl räcka till.»

Styrelsen har på grund härav hemställt, att Kungl. Maj:t måtte

till riksdagen framställa proposition om beviljande å tilläggsstat för

år 1920 av ett förslagsanslag å högst 400,000 kronor att utgå som

dyrtidshjälp till kommunalt anställda barnmorskor med högst 200

kronor till varje enligt de grunder, som av Kungl. Maj:t komma att

bestämmas.

Vid omförmälda skrivelse har styrelsen fogat förslag till kungörelse

angående dyrtidshjälp för år 1920 åt kommunalt anställda barnmorskor.

Förslaget innehåller i sak samma bestämmelser, som enligt ovan omförmälda

kungörelse gälla beträffande ifrågavarande krigstidshjälp under

år 1919 med allenast den förändring, att uttrycket i »kommuns tjänst

anställd» utbytts mot »i kommunal tjänst anställd» för att tydligen inbegripa

distriktsbarnmorskorna.

Departemente- Medicinalstyrelsens förslag är grundat på det uttalande i fråga om

chefen. beredande av fortsatt dyrtidshjälp åt vissa barnmorskor, som, enligt

vad förut anförts, av 1919 års lagtima riksdag gjorts i samband med

antagandet av den nya lagen om anställande av distriktsbarnmorskor

m. in. Detta uttalande åsyftar närmast de distriktsbarnmorskor, som

enligt nämnda lag skola anställas i de nya barnmorskedistrikten och

vilka äro berättigade till en årlig minimilön av 800 kronor. Då med

opaginerad Kontrollera mot PDF

L’.‘i

Sjätte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

hänsyn till tidigare av kommunerna träffado tjänsteavtal om anställande

av barnmorskor den nya organisationen av barnmorskeväsendet icke

omedelbart vid lagens ikraftträdande kan i sin helhet genomföras, hava

emellertid i övergångsbestämmelserna till lagen lämnats föreskrifter i

fråga om anstånd i vissa fall med distriktsbarnmorskas anställande.

Härvid har tillika stadgats, att för sådan händelse inom ett distrikt

kvarstående äldre barnmorskor skola åtnjuta minst dem enligt hittills

gällande lag tillkommande avlöning, varjämte de bidrag, som jämlikt

den nya lagen skola till varje distriktsbarnmorskas avlönande lämnas

av staten och vederbörande landsting, ett belopp av tillhopa 400 kronor

skall tillfalla den eller de anställda barnmorskorna. Finnas inom distriktet

ifråga två eller flera barnmorskor, verkställes fördelningen

mellan dem av berörda bidrag utav barumorskestyrelsen i förhållande

till den en var av dem åliggande arbetsbörda. Då minimiavlöningen enligt

äldre lag utgjorde 400 kronor, komme en sålunda kvarstående barnmorska,

om endast en sådan funnes inom distriktet, att åtnjuta samma

minimiavlöning som distriktsbarnmorska enligt nya lagen eller 800

kronor; om två barnmorskor funnes, komme minimiavlöningen vid lika

fördelning mellan dem av berörda bidrag att utgöra 600 kronor. Lika

med medicinalstyrelsen finner jag skäligt, att jämväl sålunda kvarstående

barnmorskor komma i åtnjutande av dyrtidshjälp enligt samma

grunder som distriktsbarnmorskor. Den sammanlagda avlöningen —

dyrtidsbjälpen inberäknad — komme då att i gynnsammaste fall utgöra

densamma som för distriktsbarnmorska, medan de förmåner av rätt till

ålderstillägg och ökade naturaförmåner, som stadgats i nya lagen, ej

komme de kvarstående barnmorskorna till godo.

Från rätt till dyrtidshjälp enligt nu angivna grunder synas däremot

böra uteslutas dels sådan barnmorska, vilken enligt 8 § av lagen kommer

att jämte distriktsbarnmorska anställas i ett barnmorskedistrikt på vederbörande

kommuns egen bekostnad, dels ock reservbarnmorska.

Medicinalstyrelsens förslag i övrigt synes ej giva anledning till

annan erinran än att det under nästföregående år åtnjutna inkomstbelopp,

som utesluter från erhållande av dyrtidshjälp och som för närvarande

är bestämt till 1,000 kronor, skäligen synes böra väsentligen

förhöjas, förslagsvis till 1,800 kronor.

Med hänsyn till att ifrågavarande dyrtidshjälp sålunda är avsedd i

främsta rummet för distriktsbarnmorskorna, vilkas tjänstgöringsområden

icke nödvändigt sammanfalla med kommunindelningen och vilka ej

heller anställas av kommunerna, lärer anslagets nuvarande rubrik böra

undergå någon jämkning.

[16.]

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Sjätte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till beredande enligt grunder, som av Kungl.

Maj:t närmare bestämmas, av dyrtidshjälp till distriktsbarnmorskor

och vissa av kommun fast anställda barnmorskor

med högst 200 kronor till varje på tilläggsstat

för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av 400,000

kronor.

13. Dyrtidshjiilp åt distriktssköterskor.

[17.] I anledning av Kungl. Maj:ts i proposition, nr 260, i ämnet gjorda

Dyrtidshjälp framställning bar 1919 års lagtima riksdag bland annat för beredande av

Sminkör'' statsbidrag för anställning av distriktssköterskor i huvudsaklig överenssoersi».

stämme]ge me(j (jg | statsrådsprotokollet över civilärenden den 11 mars

1919 angivna grunder med vissa av riksdagen gjorda ändringar anvisat

ett förslagsanslag å 250,000 kronor.

Enligt förenämnda grunder skall distriktssköterska, om statsbidrag

till hennes anställning skall utgå, åtnjuta — förutom fri kost, fri möblerad

bostad, fri värme, fritt lyse och fri tvätt eller ock kontant ersättning

för berörda naturaförmåner — en kontant begynnelselön av minst 500

kronor och en kontant slutlön av minst 700 kronor, allt för ar räknat.

Statsbidraget utgår med ett belopp av 500 kronor om året, som ansetts

motsvara ungefär Vs av de totalkostnader, som anställning av en distriktssköterska

under vanliga förhållanden kan beräknas draga, om

värdet av naturaförmånerna inräknas. Bidraget utgår till vederbörande

landsting, som anordnat distriktsvård över hela den i landstingsområdet

ingående landsbygden enligt av Kungl. Maj:t godkänd plan,

samt till lantkommun eller sammanslutning av lantkommuner, som

inom sitt område anordnat distriktsvård enligt sådan plan.

Förenämnda beräkning av sköterskornas löner och det erforderliga

statsbidragets storlek hänför sig emellertid till 1914 å,rs prisnivå. I

ovan omförmälda proposition uttalades jämväl, att krigstidstillägg å

det föreslagna statsbidraget borde beviljas, därest statsmakterna skulle

finna sig föranledda att meddela krigstidstillägg inom motsvarande områden

av statsunderstödd verksamhet. Detta uttalande föranledde ej

någon erinran från riksdagens sida.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Sjätte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

25

Genom brev deri 7 november 1019 har Kungl. Maj:t uppdragit åt [17.]

medicinalstyrelsen att till Kungl. Maj:t avgiva förslag, att underställas

1920 års riksdag, i fråga om dyrtidstillägg åt distriktssköterskor för

sistnämnda år.

Med anledning härav har styrelsen i skrivelse den 21 november

1919 anfört följande:

»Såsom ovan framhållits, liar under viss förutsättning med det föreslagna

statsbidraget ansetts böra förenas ett dyrtidstillägg. För de senaste åren har

sådant tillägg utgått till en med sjuksköterskekåren likartad kår, nämligen barnmorskekåren.

Genom kungörelse den 20 augusti 1919 har s. k. krigstidshjälp för

år 1919 beviljats för kommunalt anställda barnmorskor, och i skrivelse den

29 augusti 1919 har medicinalstyrelsen hemställt om anslag för år 1920 till dyrtidshjälp

åt sådana barnmorskor med högst 200 kronor till varje enligt de grunder,

som av Kungl. Maj:t komme att bestämmas.

I samband härmed må erinras om, att enligt lag den 28 mars 1919 om anställande

av distriktsbarnmorskor m. m. sådan barnmorska skall i årlig lön åtnjuta

minst åttahundra kronor jämte två ålderstillägg, vartdera å 100 kronor, ävensom

tjänlig bostad m. m. Till denna avlöning bidrager staten dels med 200

kronor, dels ock med ålderstilläggen, alltså med högst 400 kronor. Under viss

förutsättning bidrager landstinget med minst 200 kronor av avlöningen.

Då distriktsbarnmorskekåren och distriktssköterskekåren såväl i avseende å

avlöningsförhållanden som verksamhet äro varandra mycket närstående, synes det

styrelsen vara goda skäl för att tillerkänna distriktssköterskorna samma dyrtidshjälp

som barnmorskorna. Styrelsen vill alltså förorda, att dyrtidshjälp å högst 200

kronor tillerkännes för år 1920 en var distriktssköterska, som uppbär statsbidrag

till sin avlöning, dock på vissa villkor.

Beträffande distriktsbarnmorskornas dyrtidshjälp har föreslagits, att barnmorska,

som under år 1919 haft en inkomst av 1,000 kronor eller därutöver, skall

undantagas från dyrtidshjälp samt att sådan hjälp skall utgå med belopp, varmed

den inkomst, som barnmorska åtnjutit under år 1919, understiger 1,000

kronor, dock i intet fall med högre belopp än 200 kronor.

Liknande bestämmelser böra även utfärdas beträffande distriktssköterskornas

dyrtidshjälp, dock att inkomstsiffran synes böra höjas till 1,200 kronor.

Det för dyrtidshjälp åt distriktssköterskor erforderliga anslaget synes, med

samma beräknade antal distriktssköterskor, som lades till grund för statsbidraget

för år 1920, eller 500, kunna bestämmas till 100,000 kronor och givas karaktären

av förslagsanslag.»

Under åberopande av vad sålunda anförts har medicinalstyrelsen

hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes till riksdagen framställa proposition

om beviljande å tilläggsstat för år 1920 av ett förslagsanslag å 100,000

kronor att utgå till dyrtidshjälp till distriktssköterskor med högst 200

kronor till varje enligt de grunder, som av Kungl. Maj:t komma att

bestämmas.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 1 käft.

2851 19 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Sjätte huvudtiteln: 1920 års UUäggsstat.

[17.] Vid sin skrivelse har styrelsen fogat förslag till kungörelse angå
ende

dyrtidshjälp för år 1920 åt distriktssköterskor, till vilkas avlöning

statsbidrag utgår. Förslaget innehåller bestämmelser motsvarande dem,

som stadgats i kungörelsen den 20 augusti 1919 (sv. förf.-saml. nr 556)

angående krigstidshjälp för år 1919 åt kommunalt anställda barnmorskor,

med de avvikelser, som betingas av vad styrelsen ovan föreslagit.

Departementa Under föregående punkt har jag framlagt förslag om anvisande

chefen. av me(jei till beredande av dyrtidshjälp under år 1920 till distriktsbarnmorskor

m. fl. barnmorskor. Då den ställning, distriktssköterskorna intaga,

beträffande såväl verksamhet som avlöningsförhållanden mycket

liknar distriktsbarnmorskornas, anser jag mig böra tillstyrka, att dyrtidshjälp

under nämnda år beredes jämväl distriktssköterskorna med

samma belopp som barnmorskorna eller högst 200 kronor åt varje sköterska.

Mot vad medicinalstyrelsen i övrigt föreslagit finner jag ej anledning

till annan erinran, än att det under nästföregående år åtnjutna inkomstbelopp,

som skulle utesluta från erhållande av dyrtidshjälp, synes,

i likhet med vad jag beträffande barnmorskorna föreslagit, böra bestämmas

till 1,800 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till beredande enligt grunder, som av Kungl.

Maj:t närmare bestämmas, av dyrtidshjälp åt distriktssköterskor

med högst 200 kronor till varje på tilläggsstat

för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av 100,000

kronor.

14''. Stipendier för bevistande av förste provinsialiäkarkurs in. in.

[18.] I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har riks
stipendier

för dagen på extra stat för år 1919 anvisat dels till stipendier för i statens,

förste11 prov in landstings eller kommuns tjänst anställda läkare för bevistande av kurs

sialläkarkurs för vinnande av behörighet till förste provinsialläkartjänst ett förslags™

m- anslag, högst, 5,000 kronor, dels ock för beredande av kostnadsfri

undervisning åt dylika deltagare ett förslagsanslag, högst, 5,300 kronor.

Genom brev den 31 december 1918 meddelade Kungl. Maj:t bestämmelser

i avseende å förenämnda stipendier och förordnade därvid,

bland annat, att medicinalstyrelsen skulle, efter ett av styrelsen fast
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjätte huvudtiteln: 1920 ars tilläggsstat.

21

ställt program för berörda kurser, kungöra ifrågavarande stipendier till [18.]

ansökning med angivande av tiden, inom vilken ansökning skulle vara

till styrelsen ingiven, samt att styrelsen hade att antaga stipendiater

till ett antal av högst tio bland de kompetenta sökande.

I skrivelse den 6 juni 1919 anmälde styrelsen, att inom den av styrelsen

utsatta ansökningstiden, som utgick den 31 maj 1919, inkommit

ansökningar om erhållande av ifrågavarande stipendier från allenast fyra

sökande, och hemställde styrelsen om inställande av berörda undervisningskurs

samt om förklarande, att utdelandet av ifrågavarande stipendier

icke skulle äga rum.

Genom brev den 4 juli 1919 förordnade Kungl. Maj:t, att ifrågavarande

kurs för vinnande av behörighet till förste provinsialläkartjänst

icke skulle anordnas, i följd varav utdelning av förberörda stipendier

icke finge äga äga rum.

Medicinalstyrelsen har nu i skrivelse den 24 oktober 1919 anmält, Medicinaiatt

utsikter emellertid torde förefinnas, att ifrågavarande kurser skulle, etyreleenom

de anordnades under år 1920,komma att locka tillräckligt antal sökande.

Styrelsen har fördenskull anhållit, att Kungl. Maj:t måtte medgiva,

att förenämnda anslag å tillhopa 10,300 kronor måtte få användas för

anordnande under år 1920 av kurs för vinnande av behörighet för förste

provinsialläkartjänst och för utdelning av stipendier för bevistande av

sådan kurs.

I sammanhang härmed har styrelsen framhållit, att det belopp å

5,300 kronor, som förut avsetts för anordnande av dylik kurs, emellertid

av vederbörande lärare anmälts vara otillräckligt för ändamålet.

Styrelsen finner ock, att med nuvarande prisläge det anvisade beloppet

kräver en förhöjning av minst 50 %, och har därför tillstyrkt, att beloppet

höjes till 8,000 kronor. Ett ytterligare anslag å 2,700 kronor

skulle således bliva erforderligt.

Styrelsen har på grund härav ytterligare hemställt, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att å tilläggsstat för år 1920 bevilja ett

extra anslag å 2,700 kronor för höjning av det anslag å 10,300 kronor,

som förut beviljats för anordnande av kurs för vinnande av behörighet

till förste provinsialläkartjänst m. m.

0

Till följd av remiss har statskontoret den 8 november 1919 avgivit statskontoret

utlåtande och därvid anfört, att, då omförmälda anslag varit avsedda att

användas under år 1919 och då på grund av anslagens natur av förslagsanslag,

högst, de besparade medlen icke kunde för ändamålet reserve
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Sjätte huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

[18.] ras, torde, för den händelse medlen ifråga ansågeB böra komma till

användning under år 1920, riksdagens medgivande härtill böra inhämtas.

Det fyllnadsanslag, som kunde komma att anvisas och som ävenledes

torde böra betecknas såsom förslagsanslag, högst, borde, framhåller

statskontoret vidare, givetvis tagas i anspråk först i den mån 1919 års

anslag icke lämnade tillgång till utgifternas bestridande.

Departements- Medicinalstyrelsens framställning har icke föranlett erinran från

chefen. mjn g-(ja jag således hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

l:o) medgiva, att de av riksdagen på extra stat

för år 1919 anvisade förslagsanslag, högst, dels 5,000

kronor till stipendier för i statens, landstings eller

kommuns tjänst anställda läkare för bevistande av kurs

för vinnande av behörighet till förste pr ovinsialläkartjmist,

dels ock 5,300 kronor för beredande av kostnadsfri

undervisning åt dylika deltagare må under år 1920

användas för motsvarande ändamål,

2:o) till förstärkning av sistnämnda anslag å

5,300 kronor på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett

förslagsanslag, högst, 2,700 kronor.

E. Sociala verk och inrättningar.

L19-]

Levnadskostnads

undersökning

bland

de mindre

bemedlade

klasserna av

landsbygdens

befolkning.

1. Levnadskostnadsundersökning bland de mindre bemedlade klasserna av

landsbygdens befolkning.

Under åberopande av vad jag anfört under punkten 9 i statsrådsprotokollet

angående an slagsäskandena för år 1921 under femte huvudtiteln

hemställer jag vidare, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för en undersökning rörande livsmedelsförbrukningen

och levnadskostnaderna bland de mindre bemedlade

klasserna av landsbygdens befolkning på tilläggsstat

för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst,

30,000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Sjätte huvudtiteln: 1920 års tilläggstat.

29

2. Avlöningar och vikariatscrsättningar åt befattningshavare vid statens

vårdanstalt å Salbohed för alkoholister.

Under hänvisning till punkten 21 i samma statsrådsprotokoll hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till avlöningar och vikariatser sättning ar åt befattningshavare

vid statens vårdanstalt ä Salbohed för

alkoholister under år 1920, utöver av 1919 års lagtima

riksdag för samma ändamål beviljat belopp, på tilläggsstat

för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,800

kronor.

3. Kostnader för tillämpningen av lagen om arbetstidens begränsning m. m.

Åberopande vad jag anfört under punkten 29 av samma statsrådsprotokoll

hemställer jag vidare, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för gäldande av kostnader för tillämpningen av

lagen om arbetstidens begränsning m. m. på tilläggsstat

för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av 75,000

kronor.

F. Försäkringsinspektionen.

Hänvisande till vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet

över finansärenden denna dag anfört i fråga om beredande

åt vissa statens befattningshavare av dyrtidstillägg för år 1920 hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avvaktan på den proposition, som kan komma

att avlåtas, för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg

åt befattningshavare i försäkringsinspektionen

å tilläggsstat för år 1920 beräkna ett reservationsanslag

av 43,000 kronor, att av bidrag till försäkringsinspektionen

direkt utgå.

[20.]

Avlöningar

och vikariatser

sättningar

åt befattningshavare

vid

statens vårdanstalt

å

Salbohed för

alkoholister.

[21.]

Kostnader för

tillämpningen

av lagen om

arbetstidens

begränsning

m. m.

[22.]

Dyrtidstillägg

åt befattningshavare

i försäkringsinspektionen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Sjätte huvudtiteln: 1920 års tillägssstat.

[23.]

Vyrtidstillägg

åt befattningshavare

i statens

biografbyrå.

[24.]

Svenska

brandskydds
föreningen.

[25.]

Anslag till

svenska

aeronautiska

sällskapet.

[26.]

Lufttrafik

mellan Porjus

och Suorvajaure.

G. Diverse.

1. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens biografbyrå.

Åberopande samma statsrådsprotokoll hemställer jag vidare, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avvaktan på den proposition, som kan komma

att avlåtas, för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens biografbyrå å

tilläggsstat för år 1920 beräkna ett reservationsanslag

å 20,000 kronor, att av avgifter för granskning av

biografbilder direkt utgå.

2. Svenska brandskyddsföreningen.

Under hänvisning till vad jag anfört under punkten 37 i statsrådsprotokollet

angående anslagsäskandena för år 1921 under sjätte huvudtiteln

hemställer jag vidare, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för understödjande av svenska brandskyddsföreningens

verksamhet på tilläggsstat för år 1920 bevilja

ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor.

3. Anslag till svenska aeronautiska sällskapet.

Under hänvisning till punkten 39 i samma statsrådsprotokoll hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för understödjande av svenska aeronautiska sällskapets

verksamhet på tilläggsstat för år 1920 bevilja

ett förslagsanslag, högst, 6,000 kronor.

4. Lufttrafik mellan Porjus och Suorvajaure.

Under hänvisning till punkten 40 i samma protokoll hemställer jag,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för uppehållande av lufttrafik mellan Porjus och

Suorvajaure på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett

förslagsanslag, högst, 25,000 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Sjätte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

31

5. Bekämpande av arbetslösheten.

Under åberopande av vad jag anfört under punkten 13 i statsråds- [27.]

protokollet angående anslagsäskandena för år 1921 under femte huvud- Bekämpande

titeln får jag vidare hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen av arbeislos~

att i avvaktan på den proposition, som kan komma

att i ämnet avlåtas, å tilläggsstat för år 1920 för

bekämpande av arbetslösheten beräkna ett förslagsanslag,

högst, 8,000,000 kronor.

heten.

6. Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom den

civila statsförvaltningen.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut

denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om

beredande av tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal

inom den civila statsförvaltningen, hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig

löneförbättring under år 1920 för viss personal

inom den civila statsförvaltningen å tilläggsstat för år

1920 under sjätte huvudtiteln såsom förslagsanslag

beräkna ett belopp av 1,005,000 kronor.

[28.]

Tillfällig löneförbättring

under år 1920

för viss personal

inom, den

civila statsförvaltningen.

7. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m.

anvisade medel.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut

denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om

förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade

medel, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan varda riksdagen förelagd, till förstärkning av de

till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den

[29.]

Förstärkning

av de till avlönande

av

vissa extra

befattningshavare

inom

den civila

statsförvaltningen

samt

till vikariatsersättningar

m.m. anvisade

medel.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

[30.]

Dyrtids
tillägg.

Sjätte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

civila statsförvaltningen samt till vikariat sersättning ar

m. m. anvisade medel å tilläggsstat för år 1920 under

sjätte huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna ett

belopp av 350,000 kronor.

8. Dyrtidstillägg.

Hänvisande till vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet

över finansärenden denna dag anfört i fråga om beredande

åt vissa statens befattningshavare av dyrtidstillägg för år 1920 hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avvaktan på den proposition, som kan komma

att i ämnet avlåtas, för bestridande av kostnaderna

för dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst

å tilläggsstat för år 1920 under sjätte huvudtiteln såsom

förslagsanslag beräkna ett belopp av 12,300,000

kronor. I

I vad föredragande departementschefen hemställt

och föreslagit beträffande anslagen under sjätte huvudtiteln

å tilläggsstat för år 1920 instämde statsrådets

övriga ledamöter; och behagade Hans Maj:t Konungen

bifalla vad sålunda blivit av statsrådet tillstyrkt samt

förordnade tillika, enligt statsrådets hemställan, att

utdrag av detta protokoll skulle överlämnas till finansdepartementet

till ledning vid författande av Kungl.

Maj:ts proposition till riksdagen angående tilläggsstat

för år 1920.

Ur protokollet:

A. C. F. von Krusenstierna.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Sjiitto huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

33

Sammandrag och register

till

tilläggsstaten för sjätte huvudtiteln för år 1920. *)

hj

d

p

CO

te!

►1

Extra

anslag.

Extra

anslag.

et-

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

A. Departementet.

l

2

1

Avlöning till departementschefen i kommunikations- departementet, förslagsanslag, högst .....................

8,500

—

2

2

Upprätthållande av social- och kommunikationsdepar- tementens verksamhet, förslagsanslag, högst .........

46,900

—

55,400

B. Överståthållarämbetet.

2

3

1

Utgivande av »Polisunderrättelser», förslagsanslag,högst

17,000

—

17,000

—

C. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

3

3

1

Förstärkning av arbetskrafterna hos väg- och vatten- byggnadsstyrelsen, förslagsanslag, högst ...............

4,600

—

4

3

2

Vägundersökningar, förslagsanslag, högst ..................

90,000

—

94,600

—

D. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

5

4

1

Medicinalstyrelsen, förslagsanslag, högst ..................

36,000

—

6

4

2

Upprätthållande av medicinalstyrelsens verksamhet,

förslagsanslag, högst.............................................

13,700

-

7

4

3

Statens bakteriologiska laboratorium, förslagsanslag,

högst..................................................................

73,000

—

j 8

6

4

Förbättrade avlöningsförmåner åt förste provinsial- läkare m. m., förslagsanslag, högst .......................

*) 70,000

—

9

6

5

Dyrtidstillägg under år 1920 åt vissa extra provinsial- läkare, förslagsanslag.............................................

20,000

—

1 io

7

6

Hospital vid Strängnäs, reservationsanslag..................

1,391,000

—

11

10

7

Om- och tillbyggnad av Lunds hospital och asyl,

reservationsanslag.................................................

590,000

—

12

11

8

Påbyggnadsarbeten vid Göteborgs hospital, reservations- anslag .................................................................

40,500

—

.

13

17

9

Påbyggnads- och ändringsarbeten vid Kristinehamns

hospital, reservationsanslag ....................................

49,300

-

14

20

10

Täckande av brist å anslaget till underhåll av Järvsö

sjukhus för spetälska, förslagsanslag, högst............

20,600

—

15

20

11

De genom medel ur Konung Oscar II:s jubileumsfond

inrättade folksanatoiderna, förslagsanslag, högst......

1,021,000

Transport

3,325,100

1-

167,000

—

*) Beräknat anslag.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 1 käft.

2851 19 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Sjätte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

►D

P

P

5

w

pi

3

*

Extra

anslag

Extra

anslag.

Kronor

Ö

Kronor

Ö.

Transport

3,325,100

167,000

16

21

12

Dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m. ä., förslagsanslag

400,000

17

24

13

Dyrtidshjälp åt distriktssköterskor, förslagsanslag .....

100,000

18

26

14

Stipendier för bevistande av förste provinsialläkarkurs

m. m., förslagsanslag, högst ................................

2,700

_

3,827,800

119

28

1

E. Sociala verk och inrättningar.

Levnadskostnadsundersökning bland de mindre be- medlade klasserna av landsbygdens befolkning, för- slagsanslag, högst ...............................................

30,000

20

29

2

Avlöningar och vikariatsersättningar åt befattnings- havare vid statens vårdanstalt å Salbohed för alko- holister, förslagsanslag, högst.............

1,800

21

29

3

Kostnader för tillämpningen av lagen om arbetstidens

begränsning m. m.5 förslagsanslag ....................

75,000

_

106,800

22

29

F. Försäkringsinspektionen.

Dyrtidstillägg vid försäkringsinspektionen, reservations- anslag, att av bidrag till försäkringsinspektionen

direkt utgå ...................................................

* 43,000

43,000

G. Diverse.

23

!

30

1

Dyrtidstillägg vid statens biografbyrå, reservations- anslag, att av avgifter för granskning av biograf- bilder direkt utgå...............................................

* 20,000 |

24!

30

2

Svenska brandskyddsföreningen, förslagsanslag, högst

4,000

—

25 i

30 i

3

Svenska aeronautiska sällskapet, förslagsanslag, högst

6,000

—

26:

30 j

4

Lufttrafik mellan Porjus och Suorvajaure, förslags- anslag, högst ...................................................

25,000

_

27:

31

5

Bekämpande av arbetslösheten, förslagsanslag, högst

*) 8,000,000:

28

31

6

Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss perso- nal inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag

*) 1,005,000 |

—

29 i

31 |

71

1

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra be- fattningshavare inom den civila statsförvaltningen

samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel,

förslagsanslag .....................................................

*) 350,000!

30

32j

8|

Dyrtidstillägg, förslagsanslag........

*) 12.300,000

21,710,000 1

Summa kronor

— !

25,854,600 1

*) Beräknat anslag.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1920.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln. 1920 års tiUäggsstat.

I

Tilläggsstaten för år 1920.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7

januari 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Edén,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER,

Statsråden: Petersson,

Petrén,

Nilson,

• Löfgren,

friherre PALMSTIERNA,

UNDÉN,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, redogjorde

härefter för de frågor, som rörde regleringen för år 1920 av utgifterna

under tilläggsstatens till riksstaten sjunde huvudtitel, innefattande anslagen

till finansdepartementet och — för tiden från och med den 1

nästkommande juli — handelsdepartementet, samt anförde därvid följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[1.]

Upprätthållande

av ]

■finansdepartementets

verksamhet.

[2-1

Upprätthållande

av

handelsdepartementets

verksamhet.

Förstärkning

av arbetskrafterna

hos

kammarkollegium.

A. Finans- och handelsdepartementen.

1. Upprätthållande av finansdepartementets verksamhet.

Jag får till en början erinra därom, att Kungl. Maj:t förut denna

dag beslutat föreslå riksdagen att till upprätthållande av finansdepartementets

verksamhet å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 9,400 kronor. Detta belopp torde få upptagas i förslaget till

tilläggsstat för sistnämnda år och alltså här utföras med ... kronor 9,400.

2. Upprätthållande av handelsdepartementets verksamhet.

Vidare har Kungl. Maj:t förut denna dag beslutat föreslå riksdagen

att till upprätthållande av handelsdepartementets verksamhet under

senare halvåret 1920 å tilläggsstat för sagda år anvisa ett förslagsanslag,

högst 49,300 kronor. Ifrågavarande belopp torde få upptagas, å förslaget

till tilläggsstat för sistnämnda år och här utföras med... kronor 49,300.

B. Centrala verk med underlydande stater.

Kammarkollegium.

1. Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarkollegium.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens

sjunde huvudtitel, under punkt 4 anfört, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för anställande för tiden från och med den

1 juli 1920 till årets slut hos kammarkollegium av

en extra advokatfiskal

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 3

samt för beredande åt ämbetsverket av medel

till ersättning under senare hälften av år 1920 åt

ett vattentekniskt biträde å tilläggsstat för år 1920 anvisa

ett förslagsanslag, högst.................. kronor 4,800.

Statskontoret.

2. Förstärkning av arbetskrafterna hos statskontoret.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens

sjunde huvudtitel, under punkt 6 anfört, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning, i enlighet med vad av mig

förordats, av arbetskrafterna hos statskontoret å

tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,

högst .......................................................... kronor 25,950.

Mynt- och justeringsverket.

3. Dyrtidstillägg vid mynt- och justeringsverket.

Under åberopande av vad jag förut denna dag till statsrådsprotokollet

över finansärenden anfört i fråga om behovet av anslag å 1920

års tilläggsstat för täckande av kostnader för dyrtidstillägg under år

1920 åt befattningshavare i statens tjänst, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kan

bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader

för dyrtidstillägg under år 1920 åt befattningshavare

vid mynt- och registreringsverket å tilläggsstat för år

1920 såsom reservationsanslag beräkna

ett belopp av ............................................ kronor 72,000

att av inkomst av myntning och justering direkt

utgå.

[3-J

[4-3

Förstärkning

av arbetskrafterna

hos

statskontoret.

[5.]

Dyrtidstillägg

vid myntoch

justeringsverket.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sjunde huvudtiteln: 1920 års til/äggsstat.

[6.]

Förstärkning

av arbetskrafterna

hos

kammarrätten.

[7-]

Förstärkning

av arbetskrafterna

å kommerskollegii

kamrerar- och

kassakontor.

[8.]

Förstärkning

av arbetskrafterna

å kommerskollega

fartygsinspektionsbyrå.

Kammarrätten.

4. Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarrätten.

Under åberopande av vad jag tidigare i dag, vid anmälan av frågorna

rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens

sjunde huvudtitel, under punkt 8 anfört, får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkande av arbetskrafterna hos kammarrätten

från och med den 1 juli 1920 till årets slut

på sätt av mig under nämnda punkt förordats, å tillläggsstat

för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,

högst ............................................ kronor 59,513.

Kommerskollegium.

5. Förstärkning av arbetskrafterna å kommerskollegii kamrerar- och kassakontor.

Under åberopande av vad jag förut i dag, vid anmälan av frågorna

rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens tionde

huvudtitel, under punkt 4 anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till förstärkning, i enlighet med vad jagunder

nämnda punkt tillstyrkt, av arbetskrafterna å kommerskollegii

kamrerar- och kassakontor å tillägqsstat

för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst kronor 1,175.

6. Förstärkning av arbetskrafterna å kommerskollegii fartygsinspektionsbyrå.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens

tionde huvudtitel, under punkt 9 anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att, till anställande å kommerskollegii fartygsinspektionsbyrå

under tiden från och med den 1 juli

1920 till samma års slut av extra personal i enlighet

med vad av mig föreslagits, å tillägg sstat för år 1920

anvisa ett förslagsanslag, högst ............... kronor 3,500.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tllläggsstat.

Förhandskontroll å fartygs sjövärdighet.

7. Sakkunnig extra arbetshjälp åt fartygsinspektörerna ni. m.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens

tionde huvudtitel, under punkt 12, anfört, hemställer jag, att Kungl.

Magt måtte föreslå riksdagen

att för beredande av sakkunnig extra arbetshjälp

åt fartygsinspektörerna samt till förstärkning av de

anslagsbelopp, som för år 1920 anvisats dels till resekostnads-

och traktamentsersättning åt fartygsinspektörerna,

dels ock till ersättning till skrivmaterialier,

lokalhyra m. m. åt berörda inspektörer, i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig angivna grunder, å

tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,

högst .......................................................... kronor 26,150.

Undervisningsanstalter för sjöfart.

8. förstärkning av anslaget till navigationsskolorna för är 1920.

I gällande stat för navigationsskolorna i riket finnes upptagen eu

anslagspost av 9,850 kronor till böckers, undervisningsmateriels och

andra inventariers underhåll och förökande samt till utgifter för bränsle,

lyshållning m. m.

På framställning av Kungl. Maj:t i proposition nr 413 till 1918

års riksdag anvisade riksdagen till förstärkning av det ordinarie anslaget

till navigationsskolorna dels å tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag,

högst 21,000 kronor, dels ock på extra stat för år 1919 ett

liknande anslag till samma belopp. Kungl. Majrts ifrågavarande

anslagsäskande, som föranleddes av en av marinförvaltningen gjord

framställning, var, såsom framgår av det vid ovannämnda proposition

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över sjöförsvai>>ärenden för den

3 maj 1918, betingat av nödvändigheten att, med hänsyn till de

[9.]

Sakkunnig

extra arbetshjälp

åt

fartygsinspektörerna

m. m.

[10.]

Förstärkning

av

anslaget till

navigationsskolorna

för

är 1920.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[10.] väsentligt stegrade prisen å eldnings- och belysningsmaterialier, bereda

ökade medel för navigationsskolornas uppvärmning och belysning.

1 skrivelse den 14 oktober 1918 hemställde sedermera marinförvaltningen,

att även för år 1920 ett lorstärkningsanslag för nu ifrågavarande

ändamål måtte beviljas till samma belopp som för ett vart av åren 1918

och 1919. I skrivelsen anförde marinförvaltningen, att 1920 års kostnader

för belysning och värme för det dåvarande svårligen läte sig

beräknas. Det syntes emellertid icke antagligt, att dessa kostnader

komme att ställa sig lägre än de för åren 1918 och 1919 beräknade;

snarare syntes ett motsatt förhållande vara att befara. I brist på möjlighet

att erhålla närmare kännedom härom, ansåge marinförvaltningen

lämpligt, att för ändamålet avsåges åtminstone samma belopp, som beräknats

för år 1918, eller 21,000 kronor.

Vid föredragning den 9 januari 1919 av de frågor, som tillhörde

regleringen av utgifterna under riksstadens sjunde huvudtitel för år 1920

framhöll jag beträffande sistnämnda anslagsäskande, att jag ej ansåge

mig kunna för det dåvarande uttala mig om, huruvida eller i vilken

omfattning något förstärkningsanslag för ifrågavarande ändamål under

år 1920 kunde komma att behövas. Då ingen som helst hållpunkt

förefunnes för bedömande av, huru förhållandena i nu ifrågavarande

avseende under år 1920 kunde komma att gestalta sig, förklarade

jag mig anse det riktigast att åtminstone icke för det dåvarande hos

riksdagen äska något förstärkningsanslag för nämnda år, helst som, i

händelse av behov, framställning i sinom tid kunde göras hos 1920 års

riksdag om anvisande av de erforderliga medlen å tilläggsstat för sagda år.

Kommers- I skrivelse den 15 september 1919 har nu kommerskollegium

kollegium, gftgj. att hava redogjort för ärendets tidigare behandling vidare anfört

följande.

»I en av marinförvaltningen till kommerskollegium för den åtgärd, som på

kollegium kunde ankomma, överlämnad skrivelse av den 28 augusti 1919 har nu

inspektören för navigationsskolorna i riket under förmälan, att någon nedgång i

priserna å eldnings- och belysningsmaterialier icke ägt rum och väl knappast kunde

väntas under år 1920, varför minst samma belopp, som av riksdagen anvisats för

vart och ett av åren 1918 och 1919, syntes bliva erforderligt för navigationsskolornas

uppvärmning och belysning, gjort framställning om åtgärders vidtagande till

förstärkning av det ordinarie anslaget till navigationsskolorna för år 1920 med ett

förslagsanslag å 21,000 kronor.

Under åberopande av vad inspektören sålunda och i övrigt anfört får kollegium,

som ansett sig böra, ehuru kollegium ännu icke övertagit befattningen såsom

överstyrelse för navigationsskolorna, med eget yttrande underställa ärendet Eders

Kungl. Maj:ts prövning, för sin del tillstyrka, det Eders Kungl. Maj:t täcktes före
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 7

slå riksdagen att till förstärkning av det ordinarie anslaget till navigationsskolorna IIO.I

för ar 1920 a tilläggsstat till riksstaten för samma år bevilja ett förslagsanslag

högst, 21,000 kronor.»

Med hänsyn till de allt fortfarande rådande abnorma priserna å Departementsbär

ifrågavarande materiel anser jag mig icke kunna motsätta mig, att chefe"4

framställning i ämnet göres till riksdagen. Jag får därför hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av anslaget till navigationsskolorna

för år 1920 å tilläggsstat för samma år bevilja

ett förslagsanslag, högst .............. kronor 21,000.

Statistiska centralbyrån.

9. Förstärkning av reservationsanslaget till amanuenser, vikariatsersättningar

och tillfälliga biträden.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens Förstärkning

sjunde huvudiitel, under punkt 11 anfört, hemställer lag, att Kungl. d»

Maj:t måtte föreslå riksdagen '' m^åmlnuL
att

till förstärkning av reservationsanslaget till ersättningar

amanuenser, vikariatsersättningar och tillfälliga biträden oehbi£l$''lli9a

vid statistiska centralbyrån å tilläggsstat för år 1920

anvisa ett förslagsanslag, högst............... kronor 7,000.

Byggnadsstyrelsen.

10. Förstärkning av byggnadsstyrelsens anslag till vikariatsersättningar m. m.

Under åberopande av vad chefen för civildepartementet förut i dag [12.]

anfört angående behovet av förstärkning av arbetskrafterna hos bygg- Förstärkning

nadsstyrelsen (riksstaten för år 1921, sjätte huvudtiteln, punkt 24) får “t rlZZ^anjag

hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen slag till

vikariatser
sättningar
Ul.

7Tb.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[12.] att till förstärkning av det å byggnadsstyrelsens

stat uppförda anslaget till vikariatsersättningar samt

- arvoden åt arkitekter utom stat och extra biträden

m. m. å tilläggsstat under sjunde huvudtiteln för år

1920 anvisa ett förslagsanslag, högst ... kronor 7,000.

11. Beredande av lokaler för två av byggnadsstyrelsens byråer m. m.

[13.] Under åberopande av vad chefen för civildepartementet förut i dag,

Beredande av vid föredragning av frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna

a*abyggnads-å under riksstatens sjätte huvudtitel, under punkt 25 anfört, hemställer

^styrelsens jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för beredande av lokaler för två av byggnadsstyrelsens

byråer m. m. å tilläggsstat för år 1920

anvisa ett förslagsanslag, högst ............ kronor 2,300.

Patent- och registreringsverket.

12. Dyrtidstillägg vid patent- och registreringsverket.

[14.] Under åberopande av vad jag förut denna dag till statsråd sproto
Vmdd*atenl9

Collet över finansärenden anfört i fråga om behovet av anslag å 1920

öch registre- års tilläggsstat för täckande av kostnader för dyrtidstillägg under år

ringsverket. \Q20 åt befattningshavare i statens tjänst, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader

för dyrtidstillägg under år 1920 åt befattningshavare

vid patent- och registreringsverket å tilläggsstat

för år 1920 såsom reservationsanslag beräkna ett belopp

av ...................................................... kronor 425,000

att av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters

medel direkt utgå.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

9

Bank- och fondinspektionen,

13. Bank- och fondiuspektionen.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens

sjunde huvudtitel, under punkt 14 anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att för beredande av ytterligare medel för upprätthållande

av bank- och fondinspektionens verksamhet

under år 1920 på tilläggsstat för samma år anvisa

ett reservationsauslag å ......................... kronor 85,800,

därav 650 kronor att utgå av bankernas bidrag till

bank- och fondinspektionen.

14. Dyrtidstillägg: vid hank- och fondinspektionen.

Under åberopande av vad jag förut denna dag till statsrådsprotokollet

över finansärenden anfört i fråga om behovet av anslag å 1920

års tilläggsstat för täckande av kostnader för dyrtidstillägg under år

1920 åt befattningshavare i statens tjänst, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader

för dyrtidstillägg under år 1920 åt befattningshavare

vid bank- och fond inspektionen å tilläggsstat för år

1920 såsom förslagsanslag beräkna ett belopp

av ................................................................. kronor 28,000,

att i första hand utgå av bankernas bidrag till

bank- och fondinspektionen.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)

[15.]

Bank• och

fondinspektionen.

[16-]

Dyrtidstillägg

vid bank- och

fondinspektionen.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[17.]

Statens tryckeriexpedition.

[18.]

Statsunderstöd,

till

svenska, handelikamrar

i utlandet.

Statens tryckeriexpedition.

15. Statens tryckeriexpedition.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av frågorna

rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens

sjunde huvudtitel, under punkt 18, anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan varda riksdagen förelagd, till upprätthållande av

verksamheten vid en statens tryckeriexpedition å Mila

gg sstat för år 1920 beräkna ett förslagsanslag,

högst ................................... kronor 20,000.

C. Handel oeh sjöfart.

1. Statsunderstöd till svenska handelskamrar i utlandet.

Under åberopande av vad jag- förut denna dag, vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens

tionde huvudtitel, under punkt 26 anfört, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom understöd för år 1920 till svenska handelskamrar

i utlandet, på sätt av mig under nämnda punkt

förordats

å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,

högst ........................................... kronor 25,000.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tllläggsstat.

11

2. Bidrag till Sveriges allmänna exportförening.

Sveriges allmänna exportförening, som alltsedan sin tillkomst år [19.]

1887 åtnjutit statsunderstöd, har i sådant avseende för vart och ett av **«»*“_

åren 1910, 1911, 1912 och 1913 tilldelats ett sammanlagt belopp av männa export
35,

100 kronor för föreningens verksamhet ävensom tillerkänts rätt till Rening.

ersättning för föreningens postavgifter med det belopp, vartill desamma

enligt postbok och kvitterade räkningar visades hava under året uppgått,

dock att nämnda ersättning icke fått överstiga för ett vart av åren

1910 och 1911 4,300 kronor samt för vartdera av åren 1912 och 1913

5,500 kronor.

Statsunderstödet har under nämnda fyra år årligen utgått med

5,000 kronor ur handels- och sjöfartsfonden, med 13,300 kronor ur

manufakturförlagslånefonden och med 16,800 kronor såsom anslag å

riksstaten, varjämte ersättningen för postavgifter guldits ur sistnämnda

fond.

Härefter har statsunderstödet till föreningen för åren 1914 och

1915 utgått med vissa reducerade belopp. Sålunda sänktes understödet,

frånsett ersättningen för postavgifterna, vilken fortfarande utgick med

5,500 kronor, för år 1914 till 30,900 kronor och för år 1915 till 24,850.

kronor. Denna minskning av statsunderstödet skedde genom en nedsättning

av anslaget från manufakturförlagslånefonden, under det att

riksstatsanslaget ävensom bidraget ur handels- och sjöfartsfonden bibehöllos

vid oförändrade belopp av respektive 16,800 kronor och 5,000

kronor. Manufakturförlagslånefonden, ur vilken fortfarande gäldades

ersättningen för postavgifterna, kom alltså att därutöver för nu ifrågavarande

ändamål bidraga med 9,100 kronor för år 1914 och 3,050

kronor för år 1915.

För år 1916 utgick statsunderstödet med 30,050 kronor jämte

ersättning för föreningens postavgifter till belopp av högst 6,000

kronor. Utgifterna för statsunderstödet fördelades mellan fonder och

riksstat sålunda, att från handels- och sjöfartsfonden utbetalades 9,400

kronor och från manufakturförlagslånefonden 3,050 kronor jämte ersättningen

för postavgifter, medan återstoden, 17,600 kronor, av riksdagen

anvisades såsom anslag på riksstaten.

För år 1917 gjorde föreningens styrelse framställning om beviljande

av statsbidrag till belopp av 18,500 kronor, varjämte styrelsen hemställde

om ersättning för postavgifterna med 8,500 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

I sitt över berörda framställning den 28 november 1916 avgivna

utlåtande yttrade kommerskollegium, bland annat, att kollegium den

gången icke ansett behövligt att ingå på någon sådan granskning i detalj

av det av föreningen uppgjorda förslaget till inkomst- och utgiftsstat,

som under en följd av år verkställts, samt anförde till förklaring härav

följande:

»Under i stort sett enahanda förhållanden som i förevarande fall lämnas av

statsmedel bidrag till åtskilliga enskilda institutioner, vilkas verksamhet synts vara

av den allmännyttiga art, att staten skäligen bör bära åtminstone en del av kostnaderna

för verksamheten, och vilka överhuvudtaget befunnits vara i behov av statsunderstöd.

Beloppet av statsunderstödet, som lämnas antingen för något särskilt

av vederbörande institutions syften eller till förmån för hela dess verksamhet, avväges

väl närmast efter institutionens nytta för det allmänna. Till gengäld för

understödet får vederbörande ofta underkasta sig viss kontroll från statens sida av

verksamheten i fråga. Denna kontroll avser i regeln endast att vinna säkerhet för

att verksamheten eller den speciella grenen därav bedrives på det sätt och i minst

den omfattning i övrigt, som föranlett statsunderstödet, medan en detaljerad granskning

av institutionens utgifts- och inkomststat eller ett fastställande från statens

sida av dennas olika poster icke i allmänhet lärer ifrågakomma. Den vederbörliga

kontrollen utövas ofta genom en av Eders Kungl. Maj:t eller särskild statsmyndighet

förordnad inspektor eller revisor. I kanske de flesta fallen övertygar sig vederbörande

statsmyndighet om att förhållandena äro tillfredsställande genom en överblickande

granskning med ledning jämväl av den berättelse över verksamheten, som

institutionen i fråga må hava sig ålagt att förete. I övrigt bestämmer institutionen

själv den närmare anordningen av sin verksamhet och användningen av såväl statsanslaget

som egna medel, blott den icke går utom ramen av det eller de givna

syftena. Förutom att én längre gående kontroll i regeln torde vara obehövlig vinnes

ock på detta sätt åt vederbörande företag den frihet att utveckla och anpassa sig

efter förhållandena, som torde i allmänhet utgöra den bästa förutsättningen för att

statsanslaget skall bliva till verkligt gagn och som i övrigt är bäst förenlig med

en enskild institutions karaktär.

Att göra nu ifrågavarande företag till föremål för någon undantagsbehandling

i sist berörda avseenden synes ej vara av nu föreliggande förhållanden påkallat.

Företaget synes nu vara statt i en rask utveckling i rätt riktning. Dess ekonomiska

ställning har i avsevärd grad betryggats genom det ärliga bidrag å 32,000 kronor,

som, enligt vad handlingarna giva vid handen, tillförsäkrats detsamma under tio år

framåt från och med år 1917, liksom genom den ökning av övriga inkomster,

vilken av allt att döma är att påräkna i allt högre grad år från år. Dessa

omständigheter hava medfört, att föreningen finner sig hava goda utsikter att i allt

vidare mån kunna själv betala kostnaderna för sin verksamhet. För år 1917 har den

sålunda, såsom synes, oaktat ökade utgifter kunnat begära ett väsentligt lägre statsanslag

än det för innevarande år beviljade att användas för vissa angivna ändamål.

Minskningen utgör, såsom ovan nämnts, icke mindre än 9,050 kronor, ersättningen

till postavgifter inberäknad. För följande år hyser föreningen förhoppning att kunna

inskränka sig till att begära bidrag till lokalhyra. Enligt vad kollegium underhand

inhämtat beräknas denna komma att utgöra i runt tal 20,000 kronor.»

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tUläggsstat.

Kollegium förklarade sig under sådana omständigheter anse, att

den granskning i detalj, som dittills ägt rum beträffande föreningens

ekonomiska förhållanden, lämpligen borde eftergivas, under förutsättning

dock att statsbidraget kunde begränsas till ett bestämt belopp, avpassat

efter statsnyttan jämte givetvis i sin mån behovet, samt föreslog med

hänsyn till det anförda, att föreningen för år 1917 skulle beviljas ett

statsbidrag av, i ett för allt, 25,000 kronor, därav 12,500 kronor såsom

riksstatsanslag och återstoden från handels- och sjöfarts- samt manufakturförlagslånefonderna

med lika fördelning fonderna emellan. Tillika avgav

kollegium förslag i fråga om den kontroll över föreningens verksamhet,

som vid beviljande av statsbidrag till föreuingen borde ifrågakomma

från det allmännas sida.

På framställning av dåvarande chefen för finansdepartementet, vilken

helt anslöt sig till kommerskollegii förslag, beslöt därefter Kungl. Maj:t, på

sätt av det vid statsverkspropositionen till 1917 års riksdag fogade utdraget

av statsrådsprotokollet över finansärenden den 13 januari 1917

framgår, dels att, under villkor att föreningen under år i917 bedreve

sin verksamhet i huvudsakligen den form och i minst den omfattning,

som i den företedda förslagsstaten för samma år angåves, samt att i

granskningen av föreningens verksamhet deltoge en av Kungl. Maj:t

förordnad revisor, såsom bidrag till föreningens verksamhet under år

1917 tilldela föreningen ett statsunderstöd av 12,500 kronor att utgå

med 6,250 kronor ur handels- och sjöfartsfonden och 6,250 kronor ur

manufakturförlagslånefonden, dels och att föreslå riksdagen att under

enahanda villkor och med samma skyldighet för föreningen, som nyss

angivits, såsom bidrag till föreningens verksamhet under år 1917 å extra

stat för år 1918 anvisa såsom förslagsanslag ett ytterligare belopp av

högst 12,500 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917

disponera detsamma.

Denna Kungl. Maj:ts framställning blev av riksdagen bifallen.

För åren 1918 och 1919 tillerkändes föreningen — likaledes utan

någon granskning i detalj av det uppgjorda förslaget till inkomst- och

utgiftsstat och under enahanda villkor som de för år 1917 fastställda

— statsbidrag för vartdera året till belopp av 20,000 kronor, därav

10,000 kronor av riksdagen anvisades å 1918 respektive 1919 års tillläggsstat,

medan återstående beloppen togos ur handels- och sjöfartsfonden

samt manufakturförlagslånefonden med lika fördelning fonderna

emellan.

s. 14 Kontrollera mot PDF

[19.]

Styrelsen för

Sveriges allmänna

exportförening

.

14 Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

1 skrivelse till Kungl. Maj:t den 23 september 1919 bar nu föreningens

styrelse, med bifogande av föreningens årsberättelse för år

1918 ävensom förslag till inkomst- och utgiftsstat för år 1920, gjort

framställning om beviljande av understöd till föreningen för år 1920

med ett belopp av 50,000 kronor.

Till stöd för framställningen anför styrelsen följande:

»Som bekant har exportföreningen sökt att i minsta möjliga mån betunga

statsverket och har förut självmant inlagt ansökan om minskat anslag. Tröts dyrtiden

och därmed starkt ökade kostnader, har föreningen under de senare åren

kunnat betydligt utöka sin verksamhet och den härför nödiga personalen utan att

behöva begära ett större statsbidrag, en sak, som endast blivit möjlig därigenom,

att både medlemsantalet och årsavgifterna väsentligt stigit, dels ock därigenom att

föreningens inkomster i övrigt ökats. Föreningen har hoppats att även framdeles

kunna inskränka sig till att begära hittillsvarande belopp, men är detta, med den omfattning

verksamheten nu tagit, omöjligt.

Genom att allmänheten börjat väuja sig vid att ojämförligt mera än förut

anlita föreningen och utländska firmor och företag i betydligt större utsträckning

numera genom exportföreningen söka kontakt med Sverige och svenskt näringsliv,

har den allmänna verksamheten vuxit till en sådan omfattning, att personalen måste

ytterligare ökas, varjämte kostnaderna för upplysningsarbetet starkt stiga.

Som ett bevis på denna stegrade verksamhet bör omnämnas, att antalet inoch

avgångna brev under innevarande års första 6 månader uppgår till ej mindre

än cirka 47,500, under det 1918 års hela brevväxling visade en siffra av cirka

50,150 brev. I dessa siffror ingå ej några cirkulärskrivelser, vilka av föreningen

ofta i stort antal utsändas.

När man jämför korrespondensens utveckling under de närmast föregående

åren, vilken framgår av de till Kungl. Maj:t varje år översända årsberättelserna

och samtidigt betänker, att större krav än någonsin efter krigets slut ställas på

föreningen, har man all anledning antaga, att denna utveckling skall fortsätta.

Då dessutom ökade portoavgifter nu införts, har föreningens styrelse därför

ej vågat sätta kostnaderna för postportot för föreningens allmänna verksamhet till

mindre än 25,000 kronor för nästa år, vilken utgiftspost ensam sålunda väsentligt

överskrider den hittills utgående anslagssumman.

Då härtill kommer, att utgifterna för telegram och telefon lågt beräknas

till 8,000 kronor, och dessa kostnader till ojämförligt största delen orsakas av

föreningens upplysningsverksamhet, som ej blott står medlemmarna utan landets

invånare i gemen till tjänst, torde ett större statsbidrag vara ytterligare motiverat,

om föreningen ej skall stanna i sin utveckling, en eventualitet, som av näringslivets

målsmän nu säkerligen skulle beklagas mer än tillförene, på grund av att en

modern kommersiell information genom de av kriget framskapade handelspolitiska

förhållandena är av ännu större vikt än förut. En fristående upplysningsorganisation

inriktad på arbetet för avsättningen av svenska produkter i utlandet är med hänsyn

till den internationella konkurrensen nu nödvändigare än någonsin, framför allt om

man tager i betraktande de kraftiga åtgärder, som överallt i utlandet på dessa områden

vidtagits.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjunde it Hvild titeln: 1920 ärs tilläggs stål IT,

Genom de anstalter, svenska staten vidtagit till den officiella informationsverksamhetens

förbättrande genom förstärkning av vår utrikes representation, torde

även exportföreningens verksamhet komma att ytterligare ökas. Visserligen skall

i det blivande handelsdepartementet inrättas en särskild informationsbyrå, men på

grund av statens ställning kan denna icke till behandling upptaga vissa ärenden,

som nu falla under exportföreningen, utan blir förvisso ett intimt samarbete nödvändigt.

Ty nämnda byrå torde näppeligen kunna upptaga den positiva propagandaverksamheten

för avsättning av svenska produkter, som av exportföreningen över

allt i utlandet bedrives, enär denna del av föreningens program i de bestå fall är

att betrakta som en ren affärsförmedling.

Skulle mot förmodan staten dock upptaga även en dylik verksamhet, så

skulle denna, om den bedreves i tillräcklig omfattning, snart för staten medföra

betydligt större kostnader än den summa föreningen nu vågar begära, enär som

av inkomst- och utgiftsstaten framgår de med verksamheten förenade omkostnaderna

till ojämförligt största delen bestridas av föreningens egna inkomster, förutan

vilka arbetet givetvis ej skulle bliva så omfattande och effektivt som nu är fallet.

Att exportföreningens informationsverksamhet ej minskas till effektivitet utan

ytterligare utvidgas, så att den ej kommer i någon sämre ställning jämförd med

liknande strävanden i utlandet, bör nu vara av stor betydelse även ur den synpunkten

att efter kungl. utrikesdepartementets omorganisation aspiranterna till detta

bl. a. en tid skola tjänstgöra inom exportföreningen för att därigenom erhålla erfarenhet

i kommersiell information, en uppgift som särskilt under de senaste åren

redan i många fall kommit på föreningens lott, men som för framtiden torde bliva

av mera stadigvarande natur, utan att därmed några kostnader varken beredas

staten eller aspiranterna.

Föreningen har å andra sidan sökt att efter bästa förmåga öka sina egna

inkomster. Sålunda har bl. a. medlemsantalet stigit från c:a 675 år 1914 till f. n.

1,380, en ökning, som redan i och för sig medfört betydligt större intäkter,

men dessutom har medlemsavgifterna omlagts efter en progressiv skala så skarp

som styrelsen vågat gå, utan att allt för mycket riskera minskning i medlemsantalet

på grund av allt för betungande avgifter. Från och med nästa år skärpas dock

ytterligare de lägre avgifterna. Annonsinkomsterna hava också efter bästa förmåga

uppdrivits liksom inkomsterna i övrigt, men genom att samtidigt alla utgiftsposterna

starkt stigit, är föreningen i behov av ett större statsanslag. Då styrelsen anser,

att den svenska exporten, som nu kämpar med allbekanta stora svårigheter, måste

på alla sätt stödjas och exportföreningen i detta arbete har sin givna stora mission,

har styrelsen ej velat riskera någon stagnation i föreningens verksamhet, utan har

därför ansett sin plikt vara att hos Eders Kungl. Maj:t underdånigst anhålla om

ett till 50,000 kronor höjt anslag för år 1920.

Med hänsyn till ovan framlagda skäl vågar därför Sveriges allmänna exportförenings

styrelse, närslutande årsberättelse för 1918 och förslag till stat för är 1920.

med tillförsikt hoppas på detta anslag, vilket, i sig självt icke stort, dock, som

synes, behöves för verksamhetens fortsatta bedrivande efter hittills följda riktlinjer.»

I infordrat, den 23 september 1919 avgivet utlåtande över berörda

framställning tillstyrker kommerskollegium densamma samt anför

därvid huvudsakligen följande.

Kornmers
kolleginm.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Sjunde huvudtiteln: 1920 års ti/läggsstat.

»Beträffande behandlingen av förevarande ärende har kollegium, i likhet med

vad som skedde i dess skrivelser den 28 augusti 1917 och den 30 juli 1918 i fråga

om statsunderstöd åt föreningen för åren 1918 respektive 1919, intagit den ståndpunkt,

som kollegium utvecklat i sitt underdåniga utlåtande den 28 november 1916

i fråga'' om statsunderstöd åt föreningen för år 1917 och vilken synes kollegium numera

vara av Eders Kungl. Maj:t och riksdagen godtagen.

En jämförelse av det den underdåniga framställningen bifogade förslaget till

föreningens inkomst- och utgiftsstat för år 1920 med den av föreningen på sin tid

uppgjorda stat, som låg till grund för bestämmandet av statsanslaget för år 1919,

visar en betydande ökning av såväl inkomster som utgifter för år 1920.

Sålunda hava vis-a inkomstposter upptagits till väsentligt förhöjda belopp,

såsom årsavgifter och bidrag till 90,000 kronor (från 85,000 kronor), annonser i

tid-kriften »Svensk Export» till 120,000 kronor (frän 65,000 kronor) och soliditetsupplysningar

35.00») kronor (från 14,000 kronor). Inkomsterna för år 1920 beräknas,

frånsett det begärda statsunderstödet, uppgå till sammanlagt 280,000 kronor eller

80,500 okronor mera än för år 1919.

Å u) giftssidan hava tillkommit avlöningar till en ny befattningshavare, direktörsassistenten,

med 10,000 kronor samt till ytlerligare 2 sekreterare och 5 korrespondenter,

för vilka jämte hittills med sammanlagt 33,300 kronor avlönade 2 sekreterare

och 9 korrespondenter upptagits såsom avlöningar tillhopa 62,200 kronor.

Övervägande delen av, de poster, som även återfunnos i förslaget till 1919

års utgiftsstat, är nu föremål för förhöjning, och gäller detta särskilt^ för kostnaderna

för postporton samt för tidskriften »Svensk Export». De för år 1920 beräknade

utgifterna uppgå till sammanlagt 330,000 kronor och överstiga de i förslaget

till utgiftsstat för innevarande år beräknade utgifterna med 110.500 kronor.

Den av föreningen bedrivna verksamheten är av stor och gagnelig betydelse

för landets näringsliv, och det sätt, på vilket föreningen fyllt sin uppgift och dess

angelägenheter handhafts, kan obetingat betecknas som förtjänstfullt. Kollegium

anser därför föreningen fortfarande böra erhålla statsunderstöd till belopp, som påkallas

av förhållandena. Föreningen, som under en följd av år före år 1917 haft

högre statsunderstöd än under vart och ett av åren 1917—1919, är utan tvivel nu

i behov av ökat understöd. Med hänsyn till den stora vikten, att föreningen under

denna för tillvaratagande av Sveriges exportintressen kritiska tid icke i saknad av

medel skall hindras från att på ett kraftigt och framgångsrikt sätt fylla sin uppgift,

torde föreningen böra tillförsäkras det begärda anslaget, 50,000 kronor.

Härvid torde enahanda villkor föreskrivas, som äro bestämda för tillgodonjutandet

av innevarande års anslag till föreningen.

I likhet med vad som skett senast beträffande anslaget för innevarande år,

torde riksdagens medverkan böra tagas i anspråk beträffande halva anslaget eller

25,000 kronor och återstoden utgå med hälften eller 12.500 kronor från vardera

av manufakturförlagslånefonden samt handels- och sjöfartsfonden.

Under åberopande av det ovan anförda får kollegium hemställa, att Sveriges

allmänna exportförening såsom bidrag till dess verksamhet i allmänhet under år

1920 tilldelas statsunderstöd å 50,000 kronor under villkor, att föreningen under

år 1920 bedriver sin verksamhet i huvudsakligen den form och i minst den

omfattning, som i den föreningens ansökning bilagda förslagsstat för samma år an
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

gives, och att i granskningen av föreningens verksamhet och räkenskaper deltager |L9.|

en av Eders Kungl. Maj:t förordnad revisor, samt med skyldighet för föreningen

att såväl till chefen för finansdepartementet som till kommerskollegium avgiva berättelse

om föreningens verksamhet under år 1920 ävensom redogörelse för föreningens

ekonomiska ställning vid utgången av samma år.»

Det för år 1920 begärda statsunderstödet överstiger avsevärt, vad Departementsföreningen

under något föregående år erhållit. Då emellertid, såsom av chefenden

ovan lämnade redogörelsen torde framgå, föreningen för att kunna

upprätthålla och utvidga sin verksamhet, som för landets näringsliv

visat sig vara gagnande, är i behov av det begärda understödet, finner

jag mig i likhet med kommerskollegium böra tillstyrka bifall till föreningens

ifrågavarande framställning.

Med kommerskollegium är jag även ense därufinnan, att någon

granskning i detalj av föreningens förslag till inkomst- och utgiftsstat

lika litet nu bör företagas, som då det gällt att bereda föreningen understöd

från det allmänna för uppehållande av verksamheten under ett

vart av åren 1917 —1919. De för åtnjutande av sagda års statsbidrag

uppställda villkor och bestämmelser, vilka givetvis böra bliva gällande

jämväl i avseende å ett eventuellt statsbidrag för innevarande år, synas

mig nämligen erbjuda tillräcklig kontroll för att det med statsbidraget

avsedda ändamålet vinnes.

Jämväl i fråga om sättet för beredande av de för statsbidraget

erforderliga medlen biträder jag kommerskollegii förslag. Då det belopp,

för vars anskaffande hänvändelse till riksdagen kan komma att ske, är

avsett att disponeras redan under innevarande år, torde detsamma böra

äskas å tilläggsstat för år 1920. Någon framställning om anslag jämväl

för år. 1921 föreligger icke. Jag tillåter mig framhålla, att ett

anslag av denna natur icke lämpligen bör, därest det anses böra utgå

år efter år, anvisas å tilläggsstat, utan torde det böra framdeles, i händelse

understödet även i framtiden skall komma att utgå, överföras till

de extra anslagen å riksstaten.

Ur handels- och sjöfartsfonden samt manufakturförlagslånefonden,

med lika fördelning fonderna emellan torde böra omedelbart tdldelas

Sveriges exportfi»rening ett belopp av 10,000 kronor eller samma belopp,

som tidigare utgått till föreningen. Härom ämnar jag göra framställa

ning senare i dag. Frågan om tilldelande åt föreningen av ytterligare

15,000 kronor ur samma fonder torde jag framdeles få återkomma till,

sedan riksdagen tagit ställning till frågan om ökat anslag åt föreningen.

På grund av vad jag sålunda anfört, hemställer jag nu, att Kung!.

Maj: t måtte föreslå riksdagen

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 2 käft. (Nr 2.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[19.] att, under villkor, att Sveriges allmänna export
förening

under år 1920 bedriver sin verksamhet i huvudsakligen

den form och i minst den omfattning, som

i företedd förslagsstat för samma år angives,

samt att i granskningen av föreningens verksamhet

och räkenskaper deltager en av Kungl. Maj:t förordnad

revisor, såsom bidrag till föreningens verksamhet

under innevarande år å tilläggsstat för år 1920 anvisa

ett förslagsanslag, högst.......................... kronor 25,000

med skyldighet för föreningen att såväl till chefen

för handelsdepartementet som till kommerskollegium

avgiva berättelse om föreningens verksamhet under

ifrågavarande år ävensom redogörelse för föreningens

ekonomiska ställning vid utgången av samma år.

3. Bidrag till uppehållande av internationell patrulleringstjänst i

norra Atlanten.

[20.] Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

intematia- frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens

“ring^tjänst i tionde huvudtitel, under punkt 31, anfört, hemställer jag, att Kungl.

norra Makt måtte föreslå riksdagen,

Atlanten■ '' _

att till täckande av den å Sverige belöpande

delen av kostnaderna för uppehållande under åren 1919

och 1920 av internationell patrulleringstjänst i norra

Atlanten på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag

.......................................................... kronor 19,000.

D. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

1. Bidrag till forskning inom kraft- och bränsleområdet.

[21.] Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

Bidrag till frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstainomkraft-

^ens tionde huvudtitel, under punkt 43, anfört, hemställer jag, att

och bränsle- Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

området.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tl/läggsstat. 19

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan varda riksdagen förelagd, såsom bidrag till bedrivande

av tekniskt-vetenskaplig forskning inom kraftoch

bränsleområdet bland anslagen å t illagg sst åt för

år 1920 beräkna ett förslagsanslag,

högst ....................................................... kronor 150,000.

2. Tekniskt-vetenskapliga undersökningar på byggnadsområdet.

Under åberopande av vad jag förut donna dag, vid behandlingen

av frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens

tionde huvudtitel, under punkt 44, anfört, får jag hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan varda riksdagen förelagd, till utförande av tekniskt-vetenskapliga

undersökningar på byggnadsområdet

bland anslagen å tilluggsstat för år 1920 beräkna

ett förslagsanslag, högst ....................... kronor 50,000.

E. Skatteomkostnader.

1. Förstärkniugsanslag till täckande av uppkommande brister i förslagsanslag,

som ingå uti tullverkets utgiftsstater för år 1920.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgilterna under riksstatens

sjunde huvudtitel, under punkt 19, anfört, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att som förstärkningsanslag till täckande av

uppkommande brister i förslagsanslag, som ingå uti

tullverkets utgiftsstater för år 1920 å tilläggsstat för

samma år bevilja ett förslagsanslag,

högst ..................................................... kronor 2,000,000.

[2 b]

[22.]

Teknisktvetenskapliga

undc.y sökningar

på

byggnadsområdet.

[23.]

Förstärkningsansl

ig

till täckande

av uppkommande

brister

i förslagsanslag,

som ingå

uti tullverkets

utgiftsstater

för år 1920■

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[24.]

Förstärk tung

av förslags

anslaget t U

tillfälliga

lönetillägg

till tuliverkets

personal.

[25.]

Dyrtidstillägg

vid kontroll

styrelsens av

delning för

ärenden angående

skattefri

sprit m m.

2. Förstärkning av förslagsanslaget till tillfälliga lönetillägg till tullverkets

personal.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens

sjunde huvudtitel, under punkt 19, anfört, hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan varda riksdagen förelagd, till beredande från och

med den 1 juli 1920 till samma års slut av förhöjda

tillfälliga lönetillägg åt viss personal vid tullverket

å tilläggsstat för år 1920 beräkna ett

förslagsanslag av .................................... kronor 120,000.

3. Dyrtidstillägg vid kontrollstyrelseus avdelning för ärenden

angående skattefri sprit in. in.

Under åberopande av vad jag förut denna dag till statsrådsprotokollet

över finansärenden anfört i fråga om behovet av anslag å 1920

års tilläggsstat för täckande av kostnader för dyrtidstillägg under år

1920 åt befattningshavare i statens tjänst hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader

för dyrtidstillägg under år 1920 åt befattningshavare

vid kontrollstyrelsens avdelning för ärenden

angående skattefri sprit m. in. å tilläggsstat för år 1920

såsom reservationsanslag beräkna ett

belopp av ................................................ kronor 40,800

att av denatureringsavgifter direkt utgå.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1920 års ti/läggsstat.

21

K. Mronaii* publika hus.

1. Förstärkning av reservationsanslaget till

I skrivelse den 23 september 1919 har byggnadsstyrelsen gjort

framställning, i syfte att för innevarande år måtte, i likhet med vad som

förekommit för åren 1918 och 1919, beviljas anslag till förstärkning av

det under sjunde huvudtiteln uppförda ordinarie reservationsanslaget till

byggnader och reparationer. Det förslag, som byggnadsstyrelsen i sådant

hänseende framlagt, grundar sig i fråga om beloppet på viss förutsättning,

vilken icke numera kan läggas till grund för beräkningen.

Jag har därför ansett nödvändigt att sätta byggnadsstyrelsen i tillfälle

att verkställa en omräkning, i anledning varav slutligt förslag i ämnet

icke kan i detta sammanhang föreläggas riksdagen. Emellertid sjmes

det otvivelaktigt, att ett förstärkningsanslag erfordras även för detta år.

Med stöd av de hithörande siffror, som varit för mig tillgängliga, anser

jag mig kunna utgå ifrån, att ett belopp av 250,000 kronor skall befinnas

för ändamålet tillräckligt. Jag torde i detta sammanhang få för

Kungl. Maj.t anmäla, att från byggnadsstyrelsen till mig den 22 december

1919 ingått en promemoria innefattande uppgifter om vissa anslagsäskauden

för olika ändamål, vilka byggnadsstyrelsen har för avsikt

att sedermera inkomma med. För vissa sådana ändamål kommer jag

att under en följande punkt föreslå upptagandet å statförslaget av

erforderliga medel. Men beträffande anslagsäskanden för andra ändamål,

av sinsemellan olikartad beskaffenhet, torde den anordningen nu få provisoriskt

träffas, att medel varda beräknade å statförslaget tillhopa med det

nu ifrågavarande allmänna förstärkningsanslaget. Det beräknade beloppet

torde av denna anledning få höjas till 520,000 kronor.

Jag hemställer följaktligen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan varda riksdagen förelagd, till förstärkning av det

ordinarie reservationsanslaget till byggnader och reparationer

ävensom till beredande av medel för särskilda

arbeten att utföras under byggnadsstyrelsens inseende,

- å tillägqsstnt för år 1920 beräkna ett

förslagsanslag, högst .............................. kronor 520,000.

L26.J

Förstärkniity

av reservationsanslaget

till byggnader

och ttparationer

m. m.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[27.]

Förfil rande

av bostad åt

lavdhsövdingen

i Väs«

ternorrlands

län.

[2R.]

Påbyggnad av

fastigheterna

Engelbrekt 8''

gatan

nr 5 och 7

i Stockholm

m. m.

[29.]

Om- och tillbyggnad

av

det s k. Preisiska

huset

för beredande

av utvidgade

och förbättrade

lokaler

åt länsstyrelsen

i Stockholms

län.

2. Förhyrande av bostad åt landshövdingen i Yästernorrlands län.

Under åberopande av vad chefen för civildepartementet förut i dag,

vid anmälan av frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna

under riksstatens sjätte huvudtitel, under punkt 29, anfört, får jag hemställa,

att Kuugl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förhyrande av bostad åt landshövdingen

i Västernorrlands län å tilläggsstat för år 1920 anvisa

ett reservationsanslag av.......................... kronor 1,750.

3. Påbyggnad av fastigheterna Engelbrektsgatan nr 5 och 7 i Stockholm m. m.

Under åberopande av vad chefen för civildepartementet förut denna

dag, vid anmälan av frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna

under riksstateus sjätte huvudtitel, under punkt 30 aniört, hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för påbyggnad av fastigheterna nr 5 och 7

Engelbrektsgatan i St'' ''ckholm och andra därmed sammanhängande

arbeten för beredande av ökat lokalutrymme

åt pensionsstyrelsen å tilläggsstat för ar 1920

anvisa ett reservationsanslag av ...... kronor 175,000.

4. Om- och tillbyggnad av det s. k. Preisiska huset för beredande av utvidgade

och förbättrade lokaler åt länsstyrelsen i Stockholms län.

Under åberopande av vad chefen för civildepartementet förut denna

dag, vid anmälan av frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna

under riksstatens sjätte huvudtitel, under punkt 31 anfört, får jag

hemställa, att Kuugl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till om- och tillbyggnad av det s. k. Preisiska

huset i Stockholm i enlighet med av chefen

för civildepartementet framlagt iörslag å tilläggsstat

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

å ................................................. kronor 90,000.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

23

5. Bostadshus för tullverkets personal vid Värtahamnen m. m.

Med skrivelse den 26 november 1919 har generaltullstyrelsen

framlagt ett preliminärt förslag till uppförande av vissa bostadshus för

tullverkets vid Värtahamnen stationerade personal för en beräknad kostnad

av 1,080,400 kronor. Därjämte är, enligt vad jag inhämtat, att

från generaltullstyrelsen införvänta omarbetat förslag i det förra årets

lagtima riksdag förelagda ärendet angående uppförande av bostadshus

för tullpersonalen i Mon. Kostnaderna härför ha beräknats till 125,000

kronor. För båda dessa ändamål torde medel böra beredas å tilläggsstat

för innevarande år. Jag hemställer att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan bliva riksdagen försagd, till uppförande av bostadshus

för tullverkets vid Värtahamnen i Stockholm ävensom

i Mon stationerade personal å tilläggsstat för år 1920

beräkna ett reservationsanslag av ... kronor 1,205,400.

6. Inredande till tjänstelokaler av vinden i gamla riksdagshuset.

Med skrivelse den 9 december 1919 har bjggnadsstyrelsen överlämnat

ett av ritningar och kostnadsberäkningar åtföljt förslag till inredande

till tjänstelokaler av vinden i gamla riksdagshuset; och har

byggnadsstyrelsen därvid hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat för innevarande år anvisa för ändamålet erforderliga

medel, 210,000 kronor.

Till motivering för sitt förslag har byggnadsstyrelsen anfört

följande:

»I skrivelse till byggnadsstyrelsen den 26 maj 1919 har kommerskollegium

meddelat, att kollegium efter ämbetsverkets omorganisation med 1920 års ingång

hade ett behov av 109, eventuellt 113, tjänsterum jämte 4 arkivrum, det vill säga

34, eventuellt 37, tjänsterum utöver kollega dåvarande innehav eller 75 rum jämte

4 arkivrum; och har kollegium begärt, att styrelsen ville vidtaga åtgärder i syfte

att kollegii ifrågavarande lokalbehov måtte tillgodoses.

Jämväl domänstyrelsen, liksom kommerskollegium inrymd i gamla riksdagshuset,

har i underdånig skrivelse den 16 juni 1919, varöver byggnadsstyrelsen

genom nådig remiss den 21 i samma månad anbefallts avgiva underdånigt utlåtande,

till följd av utökning av styrelsens personal hemställt, att Eders Kungl. Maj:t

täcktes vidtaga åtgärder för beredande från och med nästkommande års början av

ytterligare utrymme för styrelsen med 8 rum.

[30.]

jBostadshus

för tullverkets

per so al frid

Värtahamnen

m. m.

[31 .J

Inredande

till tjänstclokuler

av

vinden i

gamla riksdagshnset.

Byggnads
styrelsen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

[31.]

24 Sjunde huvudtiteln: 1920 års ti/läggsstat.

Med anledning härav har byggnadsstyrelsen gjort stora ansträngningar för

att de båda ämbetsverkens sålunda anmälda lokalbehov måtte i tid, det vill säga

den 1 januari 1920, bliva tillgodosedda. Vidtagna undersökningar i denna riktning

hava emellertid hittills icke lämnat något tillfredsställande resultat. I kronans egna

fastigheter äro för närvarande alla utrymmen till det yttersta utnyttjade. Enda

utvägen har därför varit att söka genom förhyrning förskaffa de erforderliga

lokalerna, men till följd av allmänt kända förhållanden hava försöken hittills varit

förgäves.

I avvaktan på resultatet av fortsatta undersökningar för lösande av berörda

lokalfrågor har byggnadsstyrelsen emellertid ansett sig böra verkställa utredning

rörande utnyttjande jämväl av gamla riksdagshusets vindsutrummen till tjänstelokaler.

Resultatet av denna utredning anhåller byggnadsstyrelsen underdånigst att

härmed få till Eders Kungl. Maj:t överlämna i form av ett förslag, åskådliggjort å

4 här bifogade ritningsblad, betecknade »Förslag till inredning av vinden i gamla

riksdagshuset» och dagtecknade den 6 december 1919, samt i en likaledes bifogad

kostnadsberäkning. Genom förslagets realiserande skulle vinnas 20 fullt tillfredsställande

tjänsterum, två av dem dock försedda med takbelysning.

Rörande användningen av de nya rummen är byggnadsstyrelsen för närvarande

icke i tillfälle avgiva slutligt förslag utan tillåter sig härutinnan återkomma

i samband med avgivande av förslag till lösande av samtliga de i fastigheten

i fråga förlagda ämbetsverkens lokalfrågor, och skall styrelsen då jämväl

lämna förslag rörande förflyttning av vissa koinmerskollegium och lantbruksstyrelsen

tillhöriga arkivalier, som för närvarande förvaras i berörda vindsutrymmen’ Med

hänsyn till den allmänna lokalbristen anser byggnadsstyrelsen emellertid det vara

av högsta vikt, att föreliggande förslag fortast möjligt under år 1920 kommer till

utförande, på det att fastighetens alla utrymmesmöjligheter må bliva tillvaratagna.

Enligt den bifogade kostnadsutredningen torde de erforderliga arbetena betinga

ett belopp av 210,000 kronor.»

Den i byggnadsstyrelsens skrivelse för förslagets genomförande

beräknade kostnaden skulle fördela sig på följande poster, nämligen:

Byggnadsarbeten ........................................................................

Värmeledning eldigt approximativ beräkning av ingenjör

W. Dahlgren.....................................................................

Vatten- och avloppsledningar med W. C. och tvättställ,

enligt approximativ beräkning av ingenjör W.

Dahlgren ........................................................................

Elektriska belysnings- och ringledningar ...........................

Ändringar av hiss för trafik tdl vindsvåningen...............

Ritningar, arbetsledning och kontroll...................................

Oförutsedda utgifter ................................................................

kronor 155,000

» 15,000

» 2,000

» 3,500

» 3,000

» 12,000

3) 19,500

Kronor 210,000.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tllläggsstat. 25

För närmare kännedom om detaljerna i omförmälda förelag tilllåter

jag mig hänvisa till de vid byggnadsstyrelsens skrivelse fogade

ritningar och kostnadsberäkningar.

Jag bär vid åtskilliga tillfällen under den senare tiden haft

anledning att erinra om den stora brist, som gjort sig gällande i

fråga om lämpliga lokalutrymmen för i huvudstaden förlagda ämbetsverk

och statsinstitutioner. Då det nu föreliggande förslaget syftar till

att i någon om än ringa mån avhjälpa berörda brist, finner jag mig

böra tillstyrka detsammas utförande.

Jag tillstyrker alltså, att de för ändamålet erforderliga medlen

beviljas å tilläggsstat för innevarande år. I likhet med vad som plägar

ske i fråga om övriga byggnadsanslag torde ett eventuellt anslag för

ifrågavarande ändamål böra erhålla natur av reservationsanslag.

• På grund av vad jag sålunda anfört får jag alltså hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för inredande till tjänstelokaler av vinden i

gamla riksdagshuset å tilläggsstat för år 1920 bevilja

ett reservationsanslag å ....................... kronor 210,000.

7. Beredande av ökat lokal utrymme för i huvudstaden förlagda ämbetsverk

och statsinstitutioner.

Den förefintliga stora bristen å lämpliga tjänstelokaler för i huvudstaden

förlagda ämbetsverk och statsinstitutioner vållar som allmänt torde

vara. känt betydande olägenheter. Visserligen hava statsmakterna sökt

att, i den utsträckning, som med hänsyn till rådande förhållanden varit

görligt,^ tillgodose det mest trängande behovet av dylika utrymmen. Jag

ber i sådant hänseende få erinra om de verkställda inköpen för statsverkets

räkning av vissa fastigheter i kvarteret Mercurius samt fastigheten

nr 6 i kvarteret Rosenbad i Stockholm. På grund av rådande

hyresförhållanden kunna emellertid åtskilliga av lägenheterna i de fastigheter,

som sålunda förvärvats, icke för sitt avsedda ändamål ännu någon

tid framåt användas.

Oavsett emellertid de möjligheter till beredande av tjänstelokaler

åt statens ämbetsverk, som sålunda förefinnas, är behovet av ytterligare

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 4

[31.]

Departe
mentschefen.

[32.]

Beredande av

ökat lokalutrymme

för i

huvudstaden

förlagda ämbetsverk

o;h

statdnstitu - tioner.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[32.] lokaler för ändamålet så trängande, att vidtagande av ytterligare åtgärder

i sådant syfte inom den närmaste tiden icke kan undvikas. Såsom

av det vid propositionen nr 22 till förra årets urtima riksdag fogade

protokollet över finansärenden den 26 september 1919 framgår, hade

jag då tillfälle meddela, att enligt vad jag inhämtat från byggnadsstyrelsen

bristen på lämpligt utrymme till ämbetslokaler i Stockholm vid

sistnämnda tidpunkt uppgick till omkring 250 rum. Sedermera har

emellertid behovet än ytterligare stegrats, så att man, likaledes enligt

uppgift från omförmälda ämbetsverk, för närvarande har att räkna med

en brist av mellan 300 och 400 rum. Härav framgår ju ovedersägligen,

att verkligt effektiva åtgärder måste inom den allra närmaste framtiden

vidtagas, om icke svåra rubbningar i statsförvaltningen skola riskeras.

För dagen är jag emellertid icke beredd att framlägga något förslag

till lösning av den föreliggande frågan. Jag har emellertid anmodat.

byggnadsstyrelsen att till mig inkomma med yttrande och förslag

i ämnet i så god tid, att ärendet skall kunna föreläggas det nu

sammanträdande riksmötet. Enligt en av byggnadsstyrelsen den 22

december 1919 avgiven uppgift borde kostnaden för anskaffande av

erforderliga lokalutrymmen preliminärt sättas till ett belopp av 4,500,000

kronor, varav beräknats böra äskas å tilläggsstat för innevarande år

1,500,000 kronor och å 1921 års riksstat 3,000,000 kronor.

För inrednings- och reparationsarbeten i för statsdepartement avsedda

lokaler torde däriämte böra beräknas förslagsvis 600,000 kronor,

vilket belopp i sin helhet bliver under innevarande år behövligt. Ett

sammanlagt belopp av 2,100,000 kronor torde fördenskull tillsvidare få

beräknas å tilläggsstaten för år 1920 samt erhålla natur av reservationsanslag.

I vad angår anslagsbehov å 1921 års stat har chefen för civildepartementet

tidigare i dag gjort vederbörlig framställning.

På grund av vad jag sålunda anfört får jag alltså hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan varda riksdagen förelagd, till beredande av ökat

lokalutrymme för i huvudstaden förlagda ämbetsverk

och statsinstitutioner å tilläggsstat för år 1920 beräkna

ett reservationsanslag å ..................... kronor 2,100,000.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

27

8. Inlösen för statsverkets räkning av patent- och registreringsverkets

fastighet vid Ilirgerjarlsgatan i Stockholm in. in.

Den 14 juni 1901 förordnade Kungl. Maj:t, att av överskott å

patent- och varumärkesavgifter samt registreringsavgifter skulle bildas

en fond, vilken under benämning patent- och varumärkesavgifters samt

registreringsavgifters fond skulle förvaltas av statskontoret. Då patentoch

registreringsverket i underdånig skrivelse den 19 december 1905

anmälde, att ämbetsverket, som på den tiden var inrymt i egendomen

nr 6, 7 och 18 i kvarteret Åskslaget med adressnummer 16, 18 och 20

vid Brunkebergstorg, blivit uppsagt till avflyttning den 1 april 1906,

ifrågasatte ämbetsverket, att för kronans räkning måtte för medel, tillhörande

nämnda fond, inköpas en byggnad, där lokaler kunde beredas

åt verket. I anledning härav bemyndigade Kungl. Maj:t patent- och

registreringsverket den 13 januari 1906, med förklarande att medel

tillhöriga nämnda fond finge placeras i fastighet, att för 630,000 kronor

inköpa egendomen nr 6 i kvarteret Rännilen med adressnummer 7 vid

Birgerjarlsgatan i Stockholm samt att av fondeus medel hos statskontoret

lyfta för köpets avslutande erforderligt belopp, varjämte Kungl. Maj:t

medgav, att ämbetsverket finge tillsvidare från och med den 1 april 1906

i egendomen disponera såsom ämbetslokal våningarna 1, 2, 3 och 4

trappor upp jämte vinden. Sedan fastigheten vid Birger jarlsgatan i

enlighet härmed inköpts, blev densamma för fondens räkning lagfaren.

1 den ändrade uppställning av riksstaten, som genomfördes vid

1911 års riksdag i syfte att, bland annat, fullständiga riksstaten med

de grenar av statsverksamheten, vilka där saknats, ingick som ett led, att

patent- och registreringsverkets inkomster och utgifter upptogos i riksstaten.

Förändringen genomfördes på sådant sätt, att patent- och registreringsverkets

inkomster uppfördes i riksstaten under titeln patentoch

varumärkes- samt registreringsavgifter med det belopp, som beräknades

inflyta, samt att å utgiftssidan uppfördes till upprätthållande av

patent- och registreringsverkets verksamhet ett reservationsanslag å

samma belopp, »att av patent- och varumärkesavgifters samt registreringsavgifters

medel direkt utgå». Därest inkomsttiteln lämnade överskott,

skulle detta tillgodoföras utgiftsanslaget, vars reservationer därigenom

ökades och stodo till förfogande.

Med den sålunda vidtagna anordningen hade överskottet av patentoch

varumärkesavgifter samt registreringsavgifter upphört att redovisas

[33.]

Inlösen av patent-

och registreringsver•

keta fastighet

vid Birjerj

äring atan

m. m.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Sjunde huvudtiteln; 1920 års tilläggsstat.

såsom en särskild fond. Denna omständighet föranledde patent- och

registreringsverket att i underdånig skrivelse den 27 november 1911

hemställa, att köpet av ovannämnda, för fonden lagfarna fastighet vid

Birgerj ar Isgatan, vilken, i överensstämmelse med vad som plägade ske

med andra ämbetslokaler, avförts ur räkenskapen, måtte få övergå å

ämbetsverket. Sedan Kungl. Maj:t den 16 februari 1912 bifallit denna

hemställan, erhöll patent- och registreringsverket lagfart å fastigheten.

På förslag av Kungl. Maj:t (prop. 177, 1916) medgav 1916 års

riksdag, att till förvärvande av tomt i kvarteret Doktorn vid Valhallavägen

i Stockholm samt till uppförande därstädes av en byggnad för

patent- och registreringsverket finge av reservationerna å anslaget till upprätthållande

av patent- och registreringsverkets verksamhet tagas i anspråk

ett belopp av 1,700,000 kronor. Sedermera har Kungl. Maj:t hos riksdagen

utverkat medgivande till att av nämnda reservationer anvisats dels ytterligare

inalles 1,805,000 kronor för nybyggnaden dels, i den mån reservationerna

därtill lämnade tillgång, 300,000 kronor till möblering och inredning

av den nya ämbetslokalen.

Av den utredning, som föregick Kungl. Mapts nyssnämnda förslag

till 1916 års riksdag framgår, att vid beräknande av de medel, som

stode till förfogande för bestridande av kostnaderna för byggnadsföretaget,

jämväl medräknats värdet å patent- och registreringsverkets fastighet

vid Birgerjarisgatan. I sådant hänseende hade fastigheten underkastats

värdering. Patentiagstiftningskommittén, vilken yttrat sig även

om patent- och registreringsverkets lokalfråga, hade genom anlitad sakkunnig

fått fastighetens värde uppskattat till 700,000 kronor. Denna

värdering hade underställts prövning av överintendentsämbetet, som i

skrivelse den 13 mars 1913 till patentlagstiftningskommittén anfört, att,

om än skäl kunde anses föreligga för att fastighetens saluvärde uppginge

till 700,000 kronor, ämbetet dock hölle före, att, då med den

blivande köpeskillingen för samma fastighet skulle bestridas en del av

kostnaden för nybyggnaden för patent- och registreringsverket, det ville

synas ämbetet, som om försiktigheten bjöde att vid framläggande av

beräkningar angående sättet för berörda kostnaders betäckande upptaga

omhandlade fastighetsvärde till allenast 650,000 kronor. Sakkunniga

för utarbetande av en plan för statens byggnadsverksamhet i Stockholm

hade i utlåtande den 11 mars 1915 upptagit fastighetens saluvärde till

700,000 kronor. Med sistnämnda belopp räknade även chefen för finansdepartementet

i motiveringen till omförmälda proposition.

Patent- och registreringsverket hade i utlåtande den 20 januari

1915 hemställt, att köpeskillingen för den staten tillhöriga tomten till

s. 29 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1920 ärs tilläggsstat. 29

patent- och registreringsverkets nybyggnad måtte få erläggas på sådant |33.j

sätt, att statsverket såsom likvid för tomten övertoge egendomen nr -G

i kvarteret Rännilen. I motiveringen för propositionen om nämnda nybyggnad

anförde med anledning härav chefen för finansdepartementet, att

frågan huruvida fastigheten borde förvärvas för statens räkning icke syntes

behöva i dåvarande sammanhang avgöras. Innan försäljning av ifrågavarande

fastighet i en framtid ägde rum, borde emellertid slutligen

prövas, huruvida staten borde tillösa sig densamma, och förbehölle sig

därför departementschefen att få efter ytterligare beredning framdeles

för Kungi. Maj;t anmäla detta särskilda ärende.

I skrivelse den 23 oktober 1919 har nu byggnadsstyrelsen uttalat,

att, då patent- och registreringsverket beräknades kunna inflytta i nybyggnaden

i kvarteret Doktorn omkring den 1 oktober 1920, tiden vore

inne för ett avgörande, huruvida statsverket borde inlösa ämbetsverkets

fastighet vid Rirgerjarisgatan eller icke; och har styrelsen underställt

frågan härom Kungl. Maj:ts prövning.

I fråga om byggnadens beskaffenhet har byggnadsstyrelsen anfört Byggnad»■

följ ande. styrelsen.

»Huset färdigbyggdes år 1888. Sedan patent- och registreringsverket övertagit

fastigheten, utfördes ändringsarbeten för lokalernas användning till tjänstelokaler,

varvid korridorsystem genomfördes.

Rummen i de av ämbetsverket disponerade våningarna, det vill säga alla

utom bottenvåningen, hava i allmänhet direkt ingång från korridorer eller förstugor.

De flesta av tjänsterummen äro reguljärt formade, men några hava på grund

av tomtens utseende erhållit trekantig form, som gör dessa ur trevnadssynpunkt

mindre tilltalande. Alla tjänsterum vetta ut mot gatorna (Birgerjarls- eller Smålandsgatorna)

och äro rikligt belysta genom i regel ovanligt stora fönster. I byggnaden

är införd värmeledning, bekostad av ämbetsverket för 15,900 kronor. Vattenklosetter

och toaletter hava anordnats, och har verket härför utgivit 4,800 kronor.

Elektrisk belysning och personhiss finnas, den senare genom verkets försorg ombyggd

för 4,700 kronor. Byggnadens fasader äro försedda med en mängd gipsornament

och utsprång och putsades och påbättrades senast år 1912.

Tomten har en areal av 692 kvadratmeter, därav 520 kvadratmeter äro

bebyggda. Våningarna 1, 2, 3 och 4 trappor upp. som disponeras av patent- och

registreringsverket, innehålla 46 rum om sammanlagt 1,192 kvadratmeter nyttig

golvyta. Härjämte finnes en vaktmästarbostad om 2 rum och kök med 37 kvadratmeter

golvyta. Bottenvåningen inrymmer butikslokaler om tillhopa 279 kvadratmeter

golvyta, vilka samtliga äro uthyrda.

Fastigheten är i gott stånd och måste anses genom det anordnade korridorsystemet

lämpa sig väl till ämbetslokaler.»

Vidare har byggnadsstyrelsen anfört följande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

»För bedömande av den lösensumma, som borde från statsverkets sida tillföras

patent- och registreringsverket, har byggnadsstyrelsen gjort en uppskattning

av den hyresinkomst, som skulle kunna beräknas från fastigheten, och har därvid

såsom grund för beräkningen tagits ungefärliga medelvärdet av de hyresbelopp per

kvadratmeter, som staten för närvarande betalar för förhyrda ämbetslokaler i huvudstaden.

Beräkningen giver följande resultat:

Ämbetslokaler 1,192 kvadratmeter ä kronor 36 ............................ kronor 42,912

Vaktmästarbostad 37 » » » 20 ............................ » 740

Butiker 279 » » » 95 ............................ » 26,505

Summa kronor 70,157

Denna hyresinkomst motsvarar med en räntesats av 7 procent, som torde

böra beräknas med hänsyn till av fasadernas arkitektoniska beskaffenhet föranledda

stora underhållskostnader därå, ett kapital av 1,002,244 kronor, eller i runt tal

1,000,000 kronor, vilken summa alltså av statsverket skäligen borde erläggas vid

inlösen av fastigheten, i vilket sammanhang emellertid byggnadsstyrelsen anser sig

böra framhålla, att vid ett utbjudande av fastigheten till försäljning åt privat köpare

med all säkerhet ett avsevärt högre köpeanbud skulle kunna erhållas.

Enligt vad byggnadsstyrelsen inhämtat uppskattar patent- och registreringsverket

för sin del lokalernas hyresvärde till allenast 39,000 kronor, därav å tjänstelokalerna

och vaktmästarbostaden 22,300 kronor, varjämte butikslokalerna för närvarande

äro uthyrda för allenast sammanlagt 16,700 kronor, belopp som med hänsyn

till husets gynnsamma läge enligt styrelsens förmenande äro alldeles för lågt

beräknade.

Innan fastigheten skulle kunna tagas i bruk för något nytt statsverkets ändamål,

erfordras givetvis åtskilliga såväl yttre som inre reparationsarbeten, varjämte,

bland annat, en ändring av fönstren i våningen 1 trappa upp, vilka gå ända ned

till golvet, torde böra vidtagas, och har byggnadsstyrelsen härför beräknat en sammanlagd

kostnad av 65,000 kronor.

Den slutliga kostnaden för fastighetens inlösen och reparation skulle alltså

uppgå till 1.065,000 kronor.

Med hänsyn till den förefintliga särdeles kännbara bristen på lokaler för

statsverkets behov i huvudstaden ävensom i betraktande därav, att genom ett

förvärvande av patent- och registreringsverkets ifrågavarande fastighet Birgerjarlsgatan

nr 7 en icke oväsentlig lättnad skulle jämförelsevis hastigt vinnas i detta

lokalbehov, får byggnadsstyrelsen — ehuruväl fastigheten på grund av sitt arkitektoniskt

mindre tilltalande yttre näppeligen kan sägas fylla måttet för en värdig

statsbyggnad — i underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes hos

instundande lagtima riksdag väcka förslag om inlösen för statsverkets räkning av

berörda fastighet samt om anvisande å tilläggsstat för år 1920 av såväl härför

erforderligt belopp 1,000,000 kronor som ock ett belopp av 65,000 kronor för verkställande

av nödiga reparationer.»

Efter remiss har statskontoret den 14 november 1919 avgivit utlåtande

i detta ärende, därvid statskontoret anfört följande.

»Under förutsättning att statens behov av ämbetslokaler i huvudstaden icke

blivit tillgodosett genom de innevarande år skedda inköpen av vissa fastigheter i

s. 31 Kontrollera mot PDF

Sfi Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 31

kvarteret Mercurius ocli fastigheten nr 6 i kvarteret Rosenbad, har statskontoret

för sm de! icke något att erinra mot bifall till förevarande hemställan om beviljande

av medel till inlösen för statsverkets räkning av patent- och registreringsverkets

fastighet nr 6 i kvarteret Rännilen samt till utförande av vissa reparationsarbeten

å nämnda fastighet. De av byggnadsstyrelsen för sådant ändamål beräknade beloppen

respektive 1,000,000 och 65,000 kronor, tillhopa 1,065,000 kronor, hava icke

givit statskontoret anledning till anmärkning.

Beträffande sättet för anvisandet av nämnda belopp torde de lämpligen böra

äskas av riksdagen å tillåggsstat till riksstaten för år 1920, och då den till inlösen

föreslagna fastigheten icke är avsedd att tagas i anspråk av något statens affärsdrivande

verk och utgifien för densammas förvärvande och reparation icke heller

enligt hittills rådande uppfattning lärer kunna av annan anledning betraktas såsom

en utgift för kapitalökning, synes det för ifrågavarande ändamål erforderliga anslaget

böra uppföras bland verkliga utgifter under sjunde huvudtiteln, och torde detsamma

lämpligen höra betecknas såsom reservationsanslag.

Då emellertid det föreslagna förvärvet av nu ifrågavarande fastighet i själva

verket allenast innebär ett överförande från statsmedel i allmänhet till reservationsanslaget

för upprätthållande av patent- och registreringsverkets verksamhet av

lösensumman för berörda fastighet, synes sagda lösensumma böra å inkomstsidan i

1920 års tilläggsstat upptagas såsom i anspråk tagen kapitaltillgång av statsverkets

kassafond. Skulle denna statskontorets åsikt vinna godkännande, torde jämväl det

för reparationsarbeten å merberörda fastighet erforderliga beloppet, med hänsyn

till dess ringa storlek och dess samband med fastighetsförvärvet, lämpligen kunna

på enahanda sätt anskaffas.

Under åberopande av vad sålunda blivit anfört hemställer alltså i underdånighet

statskontoret, det täcktes Eders Kung]. Maj:t föreslå riksdagen att å

tilläggsstat till riksstaten för år 1920

ej mindre å utgiftssidan bland verkliga utgifter under sjunde huvudtiteln

uppföra ett reservationsanslag å 1,065,000 kronor till inlösen för statsverkets räkning

av patent- och registreringsverkets fastighet nr 6 i kvarteret Rännilen i

Stockholm in. m.,

an även å inkomstsidan upptaga samma belopp såsom i anspråk ta "en kapitaltillgång

av statsverkets kassafond.» F

Sedermera har ärendet remitterats till patent- och registreringsverket,

som i utlåtande den 9 december 1919, efter att hava erinrat

att till uppförande av nybyggnaden för ämbetsverket anvisats (oavsett

köpeskillingen för tomten) 2,805,000 kronor, vidare anfört följande.

»Vid 1919 års ingång utgjorde behållningen å reservationerna 1,682,474

kronor 29 öre. Vid samma tid hade i byggnadsnämnder utbetalts 780,000 kronor.

Det återstod alltså av de anvisade medlen 2,(»25,000 kronor, vilka skulle utgå av

reservationerna och nettobehållningen vid försäljning av ämbetsverkets fastighet nr

6 kvarteret Rännilen. Å fastigheten finnes en intecknad skuld å 300,000 kronor till

btockholms inteckningsgarantiaktiebolag. som varit ouppsägbar till den 1 april 1920,

men nu uppsagts till betalning sistnämnda dag. Utöver behållningen å reservationerna

sådan densamma befanns vid 1919 års ingång, behöver alltså tagas i

anspråk för nybyggnaden samt möblering och inredning av densamma i runt tal

[33.|

opaginerad Kontrollera mot PDF

32

Sjunde huvudtiteln: 1920 års til/äggsstat.

[33.] 342,525 kronor. Med ett försäljningspris för fastigheten av 1,000,000 kronor skulle’

därest de för ovan angivna ändamål anvisade medlen helt behöva tagas i anspråk,

uppstå en behållning av 357,475 kronor.

Resultatet av ämbetsverkets verksamhet torde för innevarande år komma att

visa ett underskott, som patent- och registreringsverket i underdånigt utlåtande den

21 nästlidne november i anledning av patentlagstiftningskommitténs förslag till lag

om ändrad lydelse av vissa paragrafer i gällande patentförordning beräknat till omkring

90,000 kronor. För närmast följande år torde underskottet komma att uppgå

till avsevärt högre belopp. Med hänsyn härtill är storleken av den köpeskilling,

som ämbetsverket erhåller för fastigheten nr 6 i kvarteret Rännilen, av stor betydelse

för verkets ekonomi.

Vad angår den i byggnadsstyrelsens skrivelse lämnade uppgiften, att patentoch

registreringsverket för sin del uppskattat tjänstelokalernas och vaktmästarebostadens

hyresvärde till allenast 22,300 kronor, vill ämbetsverket upplysa, att

nämnda belopp genom nådigt brev den 21 juni 1907 angående utgiftsstat för patentoch

registreringsverket fastställts såsom motsvarande den hyra, som borde betalas

för de av ämbetsverket disponerade lokalerna, och att detsamma endast haft betydelse

ur bokföringssynpunkt.

Patent- och registreringsverket, som anser, att köpeskillingen rättvisligen bör

bestämmas med hänsyn till fastighetens nuvarande saluvärde, och detta så mycket

mera som reservationerna till följd av dyrtiden måst tagas i anspråk i avsevärt

större utsträckning än som ursprungligen varit avsett, samt att lägre köpeskilling

än den av byggnadsstyrelsen föreslagna icke kan ifrågasättas, får med hänsyn till

den av byggnadsstyrelsen verkställda utredningen i underdånighet hemställa, att

byggnadsstyrelsens framställning angående inlösen för statsverkets räkning av ämbetsverkets

fastighet nr 6 kvarteret Rännilen måtte bifallas samt att lösensumman tillföres

reservationerna till upprätthållande av patent- och registreringsverkets verksamhet.

»

Departements- I det föregående har erinrats, att överskott å patent- och regist
chefen-

reringsverkets verksamhet enligt av Kungl. Maj:t den 14 juni 1901 meddelat

beslut ingått till en under statskontorets förvaltning ställd fond,

benämnd patent- och varumärkesavgifters samt registreringsavgitters fond,

ävensom att jämlikt beslut av 1911 års riksdag denna form av överskottets

redovisning upphört, i det att verkets inkomster och utgifter

uppförts å riksstaten. Vid denna omföring beaktades, att den verksamhet,

som bedrives av patent- och registreringsverket, vore avsedd

att bekostas med avgifter, som erläggas av dem, för vilka verksamheten

utövas. Då detta betingade, att nämnda avgifter och utgifter upptoges i

riksstaten och redovisades i rikshuvudboken på ett sådant sätt, att

berörda förhållande komme att tydligt framträda, valdes den form för

införandet i riksstaten, om vilken jag i det föregående erinrat.

Av vad jag nu anfört torde framgå, huru angeläget det ansetts

vara, att verket alltjämt bibebölles såsom en självständig ekonomisk

enhet. Det är i överensstämmelse med denna grundtanke som ej mindre

opaginerad Kontrollera mot PDF

38

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tllläggsstat.

köpeskillingen för verkets fastighet vid Birgerjarlsgatan än iiven samtliga

do kostnader, vilka föranletts av nybyggnaden vid Val halla vägen

oeh dess inredning och möblering, anvisats från verkets överskottsmedel.

Likaledes stämmer det överens med samma grundtanke, att köpeskillingen

för don förra fastigheten, när denna icke längre är för verket behövlig,

tillgodoföres verkets reservationer. På sätt jag förut haft tillfälle

erinra, har en sådan anordning även förutsatts, då beslut fattades

om nybyggnaden. Däremot lämnades vid sistnämnda tillfälle den frågan

öppen, huruvida fastigheten vid Birgerjarlsgatan borde förvärvas för

statsverkets räkning. Då nu patent- och registreringsverkets nybyggnad

vid Valhallavägen kan väntas bliva färdig under år 1920, är tidpunkten

inne att avgöra sistberörda fråga.

Byggnadsstyrelsens föreliggande förslag avser nu till en början,

att fastigheten i fråga måtte av statsverket inköpas. I likhet med

byggnadsstyrelsen finner jag, att i betraktande av den synnerligen kännbara

bristen på lokaler för statens behov i huvudstaden den möjlighet

som nu erbjuder sig att genom förvärvande av ifrågavarande fastighet

vinna jämförelsevis hastigt en icke oväsentlig ökning av disponibla

utrymmen icke bör lämnas obegagnad.

I fråga om den lämpliga användningen av fastigheten bär byggnadsstyrelsen

inskränkt sig till en erinran därom, att det ifrågasatts att dit

förlägga marinstaben, under förutsättning att den på sin tid härför avsedda

egendomen med adressnummer Birgerjarlstorg nr 11 bleve upptagen

för en del av Kungl. Maj:ts kansli. Genom beslut den 24 oktober

1919 har Kungl. Maj:t numera förordnat, att en del av sistnämnda

egendom skall upplåtas såsom ämbetslokal åt handelsdepartementet.

Frågan om disponerandet av fastigheten vid Birgerjarlsgatan är jag

emellertid icke i tillfälle att nu anmäla till avgörande.

Beträffande spörsmålet om den köpeskilling för sistnämnda fastighet,

som nu skäligen bör bestämmas, erinrar jag ur min föregående redogörelse

först därom, att fastighetens saluvärde uppskattats av byggnadsstyrelsen

den 13 mars 1913 till 650.000 kronor och av byggnadssakkunniga

den 11 mars 1915 till 700,000 kronor. Med hänsyn till det

hyresvärde, fastigheten numera kan anses äga, och med beräknande av

en räntesats av 7 procent anser byggnadsstyrelsen nu statsverket böra

erlägga en köpeskilling av 1,000,000 kronor; och har byggnadsstyrelsen

därvid såsom sin mening uttalat, att vid utbjudande av fastigheten till.

försäljning åt privat köpare med all säkerhet avsevärt högre köpeanbud

skulle kunna erhållas.

Till denna beräkning hava både statskontoret och patent- och

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[33.] registreringsverket, som nämnt, anslutit sig. Sistnämnda ämbetsverk

har därvid särskilt betonat angelägenheten för verket, att köpeskillingen

bestämmes till fastighetens nuvarande värde. I sådant hänseende har

ämbetsverket meddelat, att dess verksamhet under år 1919 komme att

visa ett underskott, beräknat till 90,000 kronor, samt att underskottet

för närmast följande år sannolikt komme att uppgå till avsevärt högre

belopp. Ämbetsverket har även omnämnt ett av verket, i anledning av

patentlagstiftningskommitténs förslag till lag om ändrad lydelse av vissa

paragrafer i gällande patentförordning, den 21 november 1919 avgivet

utlåtande, vilket är för närvarande föremål för behandling i justitiedepartementet.

I nämnda utlåtande har patent- och registreringsverket

föreslagit, att nu utgående patentavgifter måtte, med hänsyn till den

betydande stegringen i verkets omkostnader, väsentligt höjas. Den

merinkomst, som borde genom den föreslagna höjningen tillföras verket,

har i utlåtandet beräknats till approximativt 572,000 kronor. Det har

därvid emellertid framhållits, att det måste dröja lång tid, innan de

höjda avgifterna komme att gälla alla patent och därmed tillföra verket

den avsedda ökade inkomsten. Av chefen för justitiedepartementet har

jag inhämtat, att patent och registreringsverkets nu omförmälda framställning

sannolikt kommer att föranleda framställning till denna riksdag.

Då jag nu går att angiva min egen ställning till frågan om det

pris, som bör vid inköp av ifrågavarande fastighet för statsverkets

räkning bestämmas, vill jag först framhålla, att skäl otvivelaktigt tala

för att stanna vid det saluvärde å 700,000 kronor, som beräknades när

frågan om nybyggnaden var före och som ingick i den finansieringsplan,

vilken låg till grund för beslutet. Hade patent- och registreringsverkets

ekonomiska ställning nu varit i huvudsak densamma som vid berörda

tidpunkt, skulle jag hyst betänkligheter mot att frångå det då beräknade

försäljningspriset. Nu är emellertid läget i detta hänseende

ett helt annat. Aven om en väsentlig höjning av patentavgifterna inom

kort kommer till stånd, måste å andra sidan hänsyn tagas till det påvisade

förhållandet, att verkningarna härav först småningom komma att

inträda. Vad som upplysts om det ekonomiska resultatet av patentoch

registreringsverkets rörelse synes mig sålunda giva vid handen, att

verket är för sina löpande utgifter och för bestridande av kostnaderna

för nybyggnadsföretagets fullbordande i behov av den föreslagna ersättningen

för fastigheten. Då det för mig framstår såsom ett ovillkorligt

krav att förebygga, att statsanslag för verkets drift behöver anvisas,

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

anser jag mig därför böra biträda det förslag i fråga om köpeskillingens [33.]

belopp, varom samtliga i ärendet hörda myndigheter förenat sig.

Mot det av bj^ggnadsstyrelsen till yttre och inre reparationsarbeten

å fastigheten föreslagna auslagsbeloppet å 65,000 kronor föreligger från

min sida ingen erinran.

Då patent- och registreringsverket beräknas kunna redan instundande

höst taga sina nya lokaler i besittning, bör det anslag å 1,065,000

kronor, som sålunda blir för ifrågavarande ändamål erforderligt, begäras

å tilläggsstat för innevarande år.

1 fråga om sättet för medlens anvisande delar jag statskontorets

uppfattning, att anslaget bör uppföras bland verkliga utgifter såsom

reservationsanslag under sjunde huvudtiteln.

Jag hemställer följaktligen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till inlösen för statsverkets räkning av patentoch

registreringsverkets fastighet nr 6 i kvarteret Rännilen

i Stockholm samt till reparationsarbeten å fastigheten

anvisa å tilläggsstat för år 1920 ett reservationsanslag

av............................................... kronor 1,065,000.

G. De kung!, teatrarna.

1. Förstärkning av anslaget till Kungl. operan.

Under en mycket lång följd av år har till kungl. operan utgått [34.]

ett ordinarie anslag, vilket alltsedan år 1890 varit bestämt till 60,000 Kungi.

. 01 ’ Operan.

kronor.

Enligt skrivelse, nr 115, den 13 maj 1898 har riksdagen medgivit,

att den nya teaterbyggnaden vid Gustaf Adolfs torg samt kungl.

operans lösa egendom finge för en tid av tio år från och med den

1 juli samma år upplåtas åt ett aktiebolag med aktiekapital av minst

200,000 kronor, vilket bolag skulle åtaga sig att, i huvudsaklig överensstämmelse

med de i ett för riksdagen företett förslagskontrakt angivna

villkor och bestämmelser, på ett konsten värdigt sätt å nämnda teater

utöva operaverksamhet med rätt att därstädes, om omständigheterna

sådant medgåve, även låta uppföra större skådespel, och att nämnda

bolag finge äga att för berörda ändamål uppbära, förutom Eders Kungl.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[34.] Maj:ts bidrag å 60,000 kronor, det ordinarie statsanslaget till kungl.

operan, operabyggnadens avkomst och den årliga räntan å kungl. teaterns

reservfond. Sedermera har berörda kontrakt förnyats på tio år den 28

februari 1908. Därefter har Kungl. Maj:t den 15 mars 1918 medgivit,

att ifrågavarande kontrakt finge förlängas på ytterligare tio år, räknat

från och med den 1 juli 1918.

Nu har kungl. operan den 12 december 1919 till mig ingivit

framställning om ett till 150,000 kronor förhöjt årligt statsanslag till

operaverksamhetens uppehållande för att därigenom bliva satt i tillfälle

att giva representationer med väsentligt billigare biljettpriser än de vid

de ordinarie representationerna gällande. Till motivering för sin framställning

anför kungl. operan följande:

»Kungl. Teatern i Stockholm, vilken hyser livligt intresse för att den konst,

som utövas på Kungl. Teatern, i så stor utsträckning som möjligt sprides till olika

samhällslager, har redan flera år tillbaka för vinnandet av detta mål givit billighetsföreställningar

anordnade så att en förening benämnd »Skådebanan» försäljer

biljetter till billigare priser än de vid teaterns vanliga representationer gällande.

Tillslutningen till dessa för »Skådebanan» anordnade föreställningar har varit stor

och vid alla dylika representationer pläga samtliga platser vara upptagna.

Nu skulle Kungl. Teatern gärna önska att vidare utsträcka anordnandet av

billighetsföreställningar för ovan angivet syfte, men Kungl. Teaterns ekonomi och

de tydligen fortbestående dyra konjunkturerna på alla områden göra det omöjligt

att påbörja dessa nya billighetsföreställningar, om ej bidrag till täckandet av de

därigenom uppstående minskade inkomsterna erhålles.

Kungl. Teatern får därför vördsamligen hemställa, att Herr Statsrådet ville

hos 1920 års riksdag begära ett till Etthundrafemtiotusen (150,000) kronor förhöjt

årsanslag för Kung!. Teatern för att möjliggöra ett ökat antal billighetsföreställningar

enligt plan, som sedermera skall underställas Herr Statsrådets prövning.»

Departements- Den ifrågasätta anslagshöjningen har till syfte att bereda opera
chefen.

styrelsen tillfälle att i större utsträckning än hittills anordna billighetsföreställningar.

Jag är övertygad därom, att värdet härav motsvarar

den ökade kostnad för statsverket, som av operan förutsatts. Jag får

alltså tillstyrka bifall till den föreliggande framställningen. Då jag anser,

att operaverksamheten redan under innevarande år bör beredas ökat

statsunderstöd, får jag vidare föreslå att de för ändamålet erforderliga

medlen måtte få anvisas å tilläggsstat.

Framställning om motsvarande höjning av anslaget å riksstaten

för år 1921 har chefen för ecklesiastikdepartementet förut i dag gjort.

Ett förhöjt anslag är emellertid även ur en annan synpunkt motiverat.

Såsom av mig nyss nämndes har hittills förutsatts, att Eders

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tUläggsstat.

Kungl. Maj:t skulle till operaverksamhetens uppehållande lämna ett år- [34.]

ligt bidrag av 60,000 kronor. Jag anser emellertid, att ett dylikt bidrag

från Eders Kungl. Maj:ts sida icke bör utgöra någon förutsättning för

statsbidragets utgående. Det torde böra ankomma på statsverket att

lämna opi-raverksamheten det understöd, varav densamma kan vara i

behov och som befinnes skäligt. Det mellan Kungl. Maj:t och kronan

samt kungl. teaterns aktiebolag träffade avtalet i fråga om upprätthållande

av operaverksamheten synes mig i det avseendet böra undergå

förändring, att aktiebolaget, i samband med att ett högre statsbidrag

ställes till förfogande för operaverksamheten, medgiver upphävandet av

de kontraktbestämmelser som hava avseende å det hittills av Eders

Kungl. Maj:t tillskjutna bidraget. Ett sådant medgivande torde sålunda

få ställas som villkor för att det nu ifrågasatta höjda statsbidraget

ställes till aktiebolagets disposition.

På grund av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom förstärkning av det ordinarie anslaget

till kungl. operan, att utgå under av mig nämnda

villkor, å tUläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,

högst ........................................... kronor 90,000.

2, 3 och 4. Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska teaterns

byggnad ävensom av staten tillhörig, i nämnda byggnader

förvarad lösegendom.

För brandförsäkring av de staten tillhöriga teaterbyggnaderna i [35.]

Stockholm har, vad angår operan allt från år 1900 och vad dramatiska Brandfbnäkteatern

beträffar sedan år 1910, ett extra anslag varit av riksdagen an- ^ygg^JfnlTh

visat, vilket i riksstaten för vart och ett av åren 1911 —1915 upptagits dmmatiska

med ett belopp av 40,175 kronor och för vart och ett av åren 1916— "n^by^9''

1918 med 40,176 kronor samt i tilläggsstaten för sistnämnda år med Byggnadtrna_

45,163 kronor och slutligen i tilläggsstaten för år 1919 med 39,760 kronor.

Försäkringsbeloppen hava utgjort för operabyggnaden 4,578,441 kronor

79 öre — operahusets terassbyggnad är hos Stockholms stads brandförsäkringskontor

för all framtid försäkrad för 295,358 kronor 21 öre

— samt för dramatiska teaterns byggnad 4,5O0,0()0 kronor.

I skrivelse den 23 september 1919 bär byggnadsstyrelsen nu gjort

framställning om anvisande av medel till ifrågavarande försäkringar under

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[35.] det stundande försäkringsåret samt därvid hemställt, att därest Kung!. Magt

prövade lämpligt, att operabyggnaden och dramatiska teaterbyggnaden

allt fortfarande försäkrades på sätt för närvarande äger rum, Kungl.

Maj:t måtte hos 1920 års rikdag göra framställning om anvisande på

extra stat för år 1920 av, för jämnande av anslagets slutsumma, ej

mindre 18,314 kronor för gäldande av årspremie för brandförsäkring av

operabyggnaden under ett år, räknat från klockan tolv på dagen den

15 juli 1920, än även tillhopa 21,446 kronor för bestridande av kostnaderna

för erläggande av särskild avgift till Stockholms stads brandförsäkringskontor

samt årspremie för brandförsäkrande av dramatiska

teaterns byggnad under ett år, räknat från klockan tolv på dagen den

1 juli 1920.

Då jag icke har något att erinra mot vad byggnadsstyrelsen sålunda

föreslagit, upptager jag i mitt förslag ifrågavarande anslag med

summan av nyssnämnda belopp eller 39,760 kronor.

Lösegendom i Då Kungl. Maj:t i den till 1910 års riksdag den 14 januari 1910

dramatiska avlatna statsverkspropositionen (under punkt 40 av sjunde huvudtiteln)

teatern. första gången gjorde framställning om brandförsäkring av staten tillhörig,

i operabyggnaden förvarad lösegendom, anförde föredragande

departementschefen, efter att hava meddelat att värdet av ifrågavarande

lösegendom hade beräknats till 1,000,000 kronor, vidare följande:

»Emellertid torde det kunna ifrågasättas, huruvida en försäkring av denna

egendom till fulla värdet är erforderlig. En brandförsäkring har ju i förevarande

fall till ändamål att, såvitt möjligt, göra operaverksamhetens upprätthållande efter

en eldsolycka oberoende av statens ekonomiska ingripande. Betänker man, att

dekorationer, rekvisita o. d. tillkommit och tillkomma successivt under verksamhetens

fortgång, torde det befinnas självfallet, att, även om man icke kan angiva

viss lös egendom såsom för operaverksamheten obehövlig, denna verksamhet dock

kan på ett tillfredsställande sätt upprätthållas, utan att all den operan vid en viss

tidpunkt tillhöriga lösa egendom är för operaverksamheten tillgänglig. Sålunda bör

brandförsäkringen kunna sättas icke obetydligt lägre än egendomens fulla värde.

Och efter inhämtade upplysningar tror jag mig hava funnit, att, även om den lösa

egendomens brandförsäkring begränsades till hälften av det utav styrelsen för kungl.

teaterns aktiebolag upptagna värdet eller till 500,000 kronor, det ersättningsbelopp,

som vid eldsolycka vore att påräkna, kunde bliva till väsentlig hjälp i och för

operaverksamhetens fortgång eller successiva återupptagande.»

Med bifall till vad Kungl. Maj:t i anslutning härtill föreslog beviljade

riksdagen det för brandförsäkring av ifrågavarande lösegendom

för ett belopp av 500,000 kronor begärda anslaget 3,668 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 39

I statsverkspropositionen till 1912 års riksdag gjorde Kungl. Maj:t

under punkt 59 av sjunde huvudtiteln första gången framställning om

anvisande av medel till brandförsäkring av staten tillhörig, i dramatiska

teaterns byggnad förvarad lösegendom. Enligt vad som framgår av

det därvid åberopade statsrådsprotokollet över finansärenden, hade kungl.

dramatiska teaterns aktiebolag dittills bekostat försäkringen av sistnämnda

lösegendom till ett beräknat värde av 250,000 kronor, och fann föredragande

departementschefen icke anledning att frångå nämnda försäkringsbelopp.

Kuniil. Maj:ts i anslutning härtill framställda förslag

om anvisande av 1,735 kronor till årspremiens gäldande bifölls av riksdagen.

Samma belopp 3,668 respektive 1,735 kronor hava därefter på

förslag av Kungl. Maj: t av riksdagen anvisats beträffande operan under

ett vart av åren 1911 —1918 och beträffande dramatiska teatern under

ett vart av åren 1913—1918. De för år 1918 å tilläggsstaten för

samma år anvisade beloppen avsågo tiden 15 juli 1918—15 juli 1919.

Vid framställningarna om anvisande av medel för ifrågavarande ändamål

för tiden 15 juli 1919—15 juli 1920 hemställde såväl kungl. teaterns

som kungl. dramatiska teaterns aktiebolag om höjning av respektive

försäkringsbelopp. Kungl. teaterns aktiebolag anförde därvid, efter

erinran om det belopp, vartill den staten tillhörande lösegendomen i

operan på sätt nyss nämnts värderats, att om till nämnda värde lades

värdet av den materiel, som anskaffats för nyuppsättning av operor och.

baletter från och med juli 1910, utgörande över 500,000 kronor, uppstode

en värdesumma av 1,500,000 kronor oberäknat den höjning av

värdet, som betingades av nu gällande betydligt högre pris; och uttalade

bolaget i anslutning härtill, att brandförsäkringsbeloppet borde höjas

till minst 1,000,000 kronor. Kungl. dramatiska teaterns aktiebolag

erinrade i sin berörda framställning till en början om att det år 1912

fastställda brandförsäkringsvärdet å staten tillhörig i dramatiska teatern

förvarad lösegendom förblivit oförändrat samt anförde vidare, att nyanskaffningen

sedan nämnda tid belöpt sig till omkring 534,000 kronor,

varför bolaget ansåg, att ifrågavarande lösegendom, för vilken sålunda

utgivits ett sammanlagt belopp av 784,000 kronor, borde med hänsyn

till penningvärdets fall försäkras för minst en miljon kronor.

Över dessa båda framställningar avgav byggnadsstyrelsen därefter

infordrat utlåtande, däri byggnadsstyrelsen — under erinran att värdet

å ifrågavarande inventarieförråd dels genom nyanskaffning och dels till

följd av höjda materialpriser givetvis icke oväsentligt ökats, sedan desamma

i och för brandförsäkring senast värderats — fann en höjning

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[35.] av försäkringssummorna väl motiverad. Efter att vidare hava erinrat

om det uttalande till statsrådsprotokollet den 14 juni 1910, som jag

nyss återgivit, hemställde byggnadsstyrelsen, att, därest Kungl. Maj:t

funne skäl föreslå en höjning av brand försäkringsbeloppen, dessa i så

fall måtte få höjas för inventarierna i operabyggnaden till 750,000

kronor samt för inventarierna i dramatiska teaterns byggnad till 500,000

kronor.

I mitt anförande till statsrådsprotokollet den 9 januari 1919 i

förevarande punkt anslöt jag mig till den uppfattning, som till ovannämnda

statsrådsprotokoll den 14 januari 1910 i detta ämne uttalats

av dåvarande chefen för finansdepartementet. Emelleitid ansåg jag,

med hänsyn till de rådande oerhört höga priserna på ifrågavarande

slag av lösegendom, försikiigheten bjuda, att dessa belopp sattes något

högre än byggnadsstyrelsen föreslagit. Sålunda föreslog jag beträffande

ifrågavarande lösegendom i operahuset ett brandförsäkringsbelopp av

1,000,000 kronor samt beträffande lösegendomen inom dramatiska teaterns

byggnad ett belopp av 750,000 kronor.

Kungl. Maj ts i enlighet med mitt förslag gjorda framställning

vann riksdagens bifall; och anvisade riksdagen å tilläggsstat för år 1919

för tiden 15 juli 1919 — 15 juli 1920 till gäldande av årspremierna

för brandförsäkring av den staten tillhöriga lösegendomen i operahuset

och dramatiska teaterns byggnad respektive 7,280 och 5,205 kronor.

• Nu hava såväl kungl. teaterns som kungl. dramatiska teaterns

aktiebolag i särskilda skrivelser den 8 oktober 1919 gjort framställningar

om anvisande av enahanda belopp för försäkring av förevarande

egendom under tiden 15 juli 1920—15 juli 1921.

Byggnadsstyrelsen, dit berörda framställningar remitterats, har den

21 oktober 1919 i särskilda utlåtanden förklarat sig icke hava något

att erinra mot de av bolagen gjorda framställningarna.

I en till mig på given anledning sedermera överlämnad promemoria

har chefen för dramatiska teatern meddelat, att brandförsäkring

av teaterns lösegendom kunnat i försäkringsaktiebolaget Skandia tagas

och jämväl därstädes tagits med tillhjälp av det å 1919 års tilläggsstat

för ändamålet anvisade beloppet å ett försäkringsvärde av 1,000,000

kronor; och har bemälde teaterchef hemställt, att samma försäkringsvärde

måtte få gälla för nu ifrågavarande försäkringsår.

Departements- På grund av vad sålunda förekommit, anser jag mig böra till
chefen.

styrka, att försäkringsvärdet å dramatiska teaterns lösegendom jämväl

sättes till 1,000,000 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tMäggsstat.

Jag ber i detta sammanhang fa erinra, att då behov av ifrågavarande

brandförsäkringar givetvis kommer att föreligga jämväl år 1921

och följande år, anslag för ändamålet rätteligen no borde begäras

även å riksstaten för sistnämnda år samt därefter årligen å samma

stat. Med hänsyn emellertid därtill, att en omläggning av budgetåret

till tiden 1 juli—30 juni kan tänkas bliva genomförd inom eu

nära framtid, anser jag skäl för närvarande icke föreligga att nu föreslå

nyss antydda anordning. Skulle emellertid nyssberörda omläggning av

budgetåret av någon anledning komma att undanskjutas för längre tid,

lärer det nu av mig berörda spörsmålet få komma att tagas under förnyat

övervägande.

Premiebeloppen för brandförsäkring av ifrågavarande lösegendom

efter nu nämnda försäkringsvärden utgöra, enligt införskaffade upplysningar,

för helt år- för vad som förvaras inom operabyggnaden 7,280

kronor och för dramatiska teaterns förråd 5,205 kronor.

Samtliga här ifrågavarande brandförsäkringspremier skola erläggas

i förskott; och torde vid sådant förhållande anslagen få uppföras å tillläggsstaten

för år 1920.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat för år 1920 såsom förslagsanslaganvisa
dels

till gäldande av årspremier för brandförsäkring

av operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad

ett belopp av högst ....................... kronor 39,760;

dels till gäldande av årspremie för brandförsäkring

av staten tillhörig, i operabyggnaden förvarad

lösegendom ett belopp av högst ............ kronor 7,280;

dels ock till gäldande av årspremie för brandförsäkring

av staten tillhörig, i dramatiska teaterns

byggnad förvarad lösegendom ett belopp

av högst............................................ kronor 5,205;

eller tillhopa högst........................ kronor 52,245.

/

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 höft, (Nr 2.)

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tMäggsstat.

[36.]

Bidrag till

svenska stadsförbundets

verksamhet.

Understöd i

vissa fall åt

genom tobaksmonopolets

införande

nödlidande

personer.

[38.]

Täckande av

förskott för

verkställd utvidgning

av

länsstyrelsens

i Stockholms

lön ämbctslokaler.

H. Diverse.

1. Bidrag till svenska stadsförbundets verksamhet.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens

spinde huvudtitel, under punkt 34, anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att såsom bidrag till svenska stadsförbundets

verksamhet å tillägg sstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,

högst ..................................... kronor 4,000.

2. Understöd i vissa fall åt genom tobaksmonopolets införande

nödlidande personer.

Under hänvisning till vad jag förut denna dag, vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens

sjunde huvudtitel, under punkt 37, anfört, får jag hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition, som kan

komma att till riksdagen avlåtas angående understöd

i vissa fall åt genom tobaksmonopolets införande nödlidande

personer, å tilläggsstat för år 1920 för ändamålet

beräkna ett förslagsanslag å ... kronor 140,000.

3. Täckande av förskott för verkställd utvidgning av länsstyrelsens i

Stockholms län ämbetslokaler.

I skrivelse den 7 mars 1911 anhöll länsstyrelsen i Stockholms

län — under förmälan att de lokaler, som stodo till länsstyrelsens förfogande,

voro tagna i anspråk till det yttersta —att Kungl. Maj:t ville

låta föranstalta om inredning av tjänstelokaler för länsstyrelsen å

vinden till gårdsflygeln till det hus med adressnummer 36 vid Drottninggatan

i Stockholm, varest länsstyrelsen vore inrymd, varjämte länssty
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

relsen överlämnade av dåvarande överintendentsämbetet uppgjorda rit- [38.]

ningar och kostnadsförslag, utvisande, att för en kostnad ej överstigande

17,000 kronor kunde å nämnda vind inredas fyra till tjänstelokaler lämpliga

rum, utan att huset behövde påmuras.

över berörda framställning avgav överintendentsämbetet den 28

mars 1911 infordrat utlåtande.

Sedermera ingav länsstyrelsen en promemoria i ärendet, däri länsstyrelsen

bl. a. meddelade, att överintendentsämbetet, för utrönande av

om billigare kostnad för ifrågavarande arbete kunde vinnas, än ovan

angivits, infordrat anbud från den byggmästare, som i dylika fall plägade

vara billigast samt att vid antagande av utav denne avgivet anbud

kostnaden skulle kunna nedbringas till 15,000 kronor, däri inberäknat

900 kronor för oförutsedda utgifter och tillsyn.

I anledning av förevarande framställning medgav Kungl. Maj:t

genom beslut den 22 juni 1911 att å vinden till förenämnda hus finge

för länsstyrelsens behov inredas erforderliga tjänstelokaler i överensstämmelse

med ovanberörda av överintendentsämbetet upprättade förslag

samt uppdrog åt överintendentsämbetet att för en kostnad, ej överstigande

15,000 kronor, utföra de i samma förslag angivna arbeten. Vidare

anbefallde Kungl. Maj: t statskontoret att av under händer varande medel

till överintendentsämbetet i mån av rekvisition förskottsvis utbetala för

arbetenas utförande erforderliga medel intill ovannämnda belopp, 15,000

kronor, varjämte Kungl Maj:t ålade överintendentsämbetet att, sedan arbetena

fullständigt avslutats, till Kungl. Maj:t inkomma med förslag

angående berörda förskotts ersättande.

I skrivelse den 25 juni 1919 har nu byggnadsstyrelsen, med förmälan

att det av statskontoret för ifrågavarande ändamål utbetalade beloppet

utgjorde 12,027 kronor 8 öre samt under erinran att de till styrelsens

förfogande ställda anslag till byggnader och reparationer icke vore avsedda

för bestridande av för ifrågavarande ändamål förskotterade belopp,

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte till täckande av nämnda förskott anvisa

särskilda medel.

Häröver har statskontoret den 2 augusti 1919 avgivit infordrat utlåtande

. samt därvid uttalat, att medel för täckande av ifrågavarande

förskott torde böra äskas av riksdagen.

I likhet med statskontoret finner jag, att medel för förevarande Departement»- ändamål böra begäras av riksdagen, .lag hemställer alltså, att Kungl. chefen
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[.38.] Maj:t, med iakttagande av grundsatsen om anslags bestämmande i jämnt

tal av kronor, måtte föreslå riksdagen

att till täckande av förskott för verkställd utvidgning

av länsstyrelsens i Stockholms län ämbetslokaler

å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,

högst.............................................................. kronor 12,028.

4. Kostnader för uppskattning av mark i och för framdeles skeeude taxering

till jordvärde- eller jordräntestegringsskatt m. in.

[39.] Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

ffrZ^åau fråg''oriia rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens

ni»gUPav mark sjunde huvudtitel, under punkt 38 anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t

% och för fram- måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan varda riksdagen förelagd, till täckande av kostnaderna

för uppskattning av mark i och för framdeles

skeende taxering till jordvärde- eller jordräntestegringsskatt

in. m. å tilläggsstat för år 1920 beräkna ett reservationsanslag

å ................................ kronor 400,000.

tretea sxecnue

taxering till

jordvärdeeller

jordvalltestegringsskatt

m. in.

5- Tillfällig löneförbättring under ar 1920 för viss personal inom den civila

statsförvaltningen.

[40.] Under åberopande av vad jag förut denna dag till statsrådsproto
TiiifäiUg

inne- kollet över tiuansärenden anfört i fråga om beredande av tillfällig löneför

^vfsspfr- förbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen, hemsonai

inom ställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

den civila

statsförvait- att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

m"9en- kan varda riksdagen förelagd, för beredande av till
fällig

löneförbättring under år 1920 åt viss personal

inom den civila statsförvaltningen å tilläggsstat för år

1920 under sjunde huvudtiteln såsom förslagsanslagberäkna

ett belopp av ........................... kronor 294,189.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

45

6. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersiittningar in. in.

anvisade medel.

Under åberopande av vad jag förut denna dag till statsrådsprotokollet

över finansärenden anfört i fråga om förstärkning av de till avlönande

av vissa extra befattningshavare inom den civil aTstatsförvaltningen

samt till vikariatsersättningar m. in. anvisade medel, hemställer

jag, att Kungl, Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan varda riksdagen förelagd, till förstärkning under

år 1920 av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt

till vikariatsersättningar in. in. anvisade medel å tilläggsstat

för år 1920 under sjunde huvudtiteln såsom förslagsanslag

beräkna ett belopp av ... kronor 300,000.

7. Dyrt! (Istillägg.

Under åberopande av vad jag förut denna dag till statsrådsprotokollet

över finansärenden anfört i fråga om behovet av anslag å 1920

års tilläggsstat för täckande av kostnader för dyrtidstillägg under år

1920 åt befattningshavare i statens tjänst, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader

för dyrtidstillägg under år 1920 åt tjänstemän

och betjänte i de till finansdepartementet hörande

ämbetsverk och kårer å tilläggsstat för år 1920 såsom

förslagsanslag beräkna ett belopp

av.......................................................... kronor 11,600,000.

Summan av de av mig å tilläggsstaten för år 1920 under sjunde

huvudtiteln tillstyrkta anslag uppgår till 21,537,300 kronor.

I4U]

Förstärkning

av de till

avlönande av

vissa extra

befattningshavare

inom

den civila

statsförvaltningen

samt

till vikariatsersättningar

m. m. anvisade

medel.

[42.]

Dyrtids
tillägg.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Sjunde huvudtiteln; 1920 års til/äggsstat.

I vad föredragande departementschefen sålunda

hemställt och föreslagit instämde statsrådets övriga

ledamöter; och behagade Hans Majrt Konungen bifalla,

vad sålunda blivit tillstyrkt.

Ur protokollet:

Gunnar Grip.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

47

Sammandrag och register

till

sjunde huvudtitelns tilläggsstat för år 1920.

►tf

Extra

Extra

Sid.

Nr

anslag

anslag

**■

Kronor

Kronor

A. Finans- och handelsdepartementen.

1

1

2

1

Upprätthållande av finansdepartementets verksamhet, förslags-

anslag, högst...............................................................

9,400

2

2

2

Upprätthållande av handelsdepartementets verksamhet, för-

slagsanslag, högst ......................................................

49,300

58,700

B. Centrala ämbetsverk med underlydande stater.

Kammarkollegium:

3

2

1

Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarkollegium, för-

slagsanslag, högst ...................................................

4,800

Statskontoret:

!

4

3

2

Förstärkning av arbetskrafterna hos statskontoret, förslags-

1

anslag, högst............................................................

Mynt- och justeringsverket:

25,950

5

3

3

Dyrtidstillägg vid mynt- och justeringsverket, reservations- anslag, att av inkomst av myntning och justering direkt

utgå ........................................................................

Kammarrätten:

1 72,000

6

4

4

Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarrätten, för-

slagsanslag, högst ...................................................

Kommerskollegium:

59,513

7

4

5

Förstärkning av arbetskrafterna å kommerskollegii

kamrerar- och kassakontor, förslagsanslag, högst 1,175

8

4

6

Förstärkning av arbetskrafterna å fartygsinspektions-

byrån, förslagsanslag, högst.............................. 3,500

4,675

9

5

7

Sakkunnig extra arbetshjälp åt fartygsinspektörema m. m.,

10

5

förslagsanslag, högst ...............................................

26,150

8

Förstärkning av anslaget till navigationsskolorna, förslags-

anslag, högst...........................................................

21,000

Statistiska centralbyrån:

11

7

9

Förstärkning av reservationsanslaget till amanuenser, vika- riatsersättningar och tillfälliga biträden, förslagsanslag,

högst.......................................................................

7,000

1 Beräknat belopp.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Sjunde huvudtiteln: 1920 års HUäggsstat.

hj

1

Extra

Extra i

tf

g.

Sid.

Nr

anslag

anslag

sc

Kronor

Kronor

12

7

10

Byggnadsstyrelsen:

Förstärkning av byggnadsstyrelsens anslag till vikariats-

ersättningar m. m., förslagsanslag, högst............ 7,000

13

7

11

Beredande av lokaler för två av byggnadsstyrelsens

byråer m. m., förslagsanslag, högst.................. 2,300

9,300

Patent- och registreringsverket:

14

7

12

Dyrtidstillägg vid patent- och registreringsverket, reserva-

tionsanslag, att av patent- och varumärkes- samt registre-

ringsavgifters medel direkt utgå .................................

1425,000

Bank- och fondinspektionen:

15

9

13

Upprätthållande av bank- och fondinspektionens verksam-

het, reservationsanslag därav att utgå av bankernas

bidrag till bank- och fondinspektionen 650 kronor 85,800

16

9

14

Dyrtidstillägg vid bank- och fondinspektionen, för-

slagsanslag, att i första hand utgå av bankernas

bidrag till bank- och fondinspektionen ............ 128,000

113,800

17

10

15

Statens tryckeriexpedition, förslagsanslag, högst ..............

1 20,000

789,188

C. Handel och sjöfart.

18

10

l

Svenska handelskamrar i utlandet, förslagsanslag, högst ...

25,000

19

11

2

Sveriges allmänna exportförening, förslagsanslag, högst ......

25,000

20

18

3

Internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten, förslags-

anslag ........................................................................

19,000

69,000

D. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

21

18

1

Forskning inom kraft- och bränsleområdet, förslagsanslag,

högst...........................................................................

1 150,000

22

19

2

Tekniskt-vetenskapliga undersökningar på byggnadsområdet,

förslagsanslag, högst ...................................................

1 50,000

200,000

E. Skatteomkostnader.

23

19

1

Förstärkning av förslagsanslaget till tullverket, förslagsan-

slag, högst .......................................... ........................

2,000,000

24

19

2

Förstärkning av förslagsanslaget till tilltälliga lönetillägg

till tullverkets personal, förslagsanslag, högst ...............

1120,000

25

20

3

Dyrtidstillägg vid kontrollstyrelsens avdelning för ärenden

angående skattefri sprit m. m., reservationsanslag, att av

denatureringsavgifter direkt utgå....................................

1 40,800

2,160,800

F. Kronans publika hus.

i

|

26

21

1

Förstärkning av reservationsanslaget till byggnader och repa-

rationer, förslagsanslag, högst.......................................

1 520,000

27

22

2

Förhyrande av bostad för landshövdingen i Västernorrlands

län, reservationsanslag, högst.......................................

1,750-

1 Beräknat belopp,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Punkt I 2P S 3 -h sq ce ^ »o »o »© ce i> oo 05 ©

JTUHH.L I^^JScocOCC CO ce ce ce CO CO CO CO ^

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstnt.

4«J

41

42

Sid.

Nr

22

22

4

23

5I

23

t> j

25

7

27

s|

35

11

37

2

37

3

37

4 j

42

1 i

42

2

42

3

44

4

44

5

45

6

45

l

7

Påbyggnad av pensionsstyrelseus fastigheter i Stockholm, reservationsanslag

......................................................

Om- och tillbyggnad av det s. k. Preisisko huset, reservationsanslag.

.................................................................

Anordnande av bostäder åt tullpersonalen vid Värtahamnens

i Stockholm tull- och frihamn, m. in., reservationsanslag...

Inredande av vinden i gamla riksdagshuset, reservationsanslag

Öknt lokalutrymme för ämbetsverk m. in., reservationsanslag

Inlösen och reparation av patent- och registreringsverkets

fastighet i Stockholm, reservationsanslag........................

G. De kuugl. teatrarna.

Förstärkning av anslaget till Kung!, operan, förslagsanslag,

högst ........................................................................

Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska teaterns

byggnad, förslagsanslag, högst ....................................

Brandförsäkring av staten tillhörig, i operabyggnaden förvarad

lösegendom, förslagsanslag, högst........................

Brandförsäkring] av staten tillhörig, i dramatiska teaterns

byggnad förvarad lösegendom, förslagsanslag, högst...

H. Diverse.

Bidrag till svenska stadsföibundet, förslagsanslag, högst

Understöd åt genom tobaksmonopolets införande nödlidande

personer, förslagsanslag..........................................

Täckande av visst förskott, förslagsanslag, högst.........

Kostnader för jordvärdetaxering, reservationsanslag......

Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal

inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag......

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

m. m. anvisade medel, förslagsanslag ...

Dyrtidstillägg. förslagsanslag .................................... 1

Summa

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

175,000

»0,000

11,205,400

210,000

12,100,000

1,065,000

5,367,150

90,000

-

39,760

7,280

5,205

142,245

4,000,

1 140,000

12,028

1 400,000

1 294,189

1 300,000

‘11,600,000

12,750,217

21,537,300

1 Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 taml. 2 höft. (Nr 2.)

7

s. 1 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

1

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7

januari 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmqvist,

Olsson.

Departementschefen, statsrådet Olsson anhöll att få underställa Kungl.

Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov, som under åttonde huvudtiteln

torde tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1920, därvid anslags - äskandena komme att upptagas i den ordning, vari de ansåges böra upptagas

i tilläggsstaten, och yttrade därefter:

Bihang till riksdagms protokoll 1920. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

1920. Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

Arkiv, bibliotek och museer.

Arkiv.

1. Hyllinredning i riksarkivet. I skrivelse den 29 juni 1918

framlade riksarkivarien det trängande behovet av ökat utrymme för riksarkivets

samlingar. I denna framställning rörande riksarkivets byggnadsfråga

framhölls, bland annat, att riksarkivet i sitt nya och gamla hus på

sin höjd hade så mycket utrymme övrigt, som under några få år kunde

antagas motsvara de ordinarie accessionerna från Kungl. Maj:ts kansli, men

att för extra ordinarie accessioner, som utan tvivel vore att förvänta, det

enda lediga utrymme riksarkivet disponerade vore något över 600 meter i

det valv under kungl. slottet, som tills vidare vore upplåtet åt riksarkivet.

Sedan vidare verkställda förberedande undersökningar utvisat, att de

s. k. kristidskommissionernas arkivalier icke kunde erhålla plats i riksarkivets

nuvarande lokaler, hade riksarkivarien inför Kungl. Maj:t framlagt

förslag om beredande av lokal för dessa samlingar. Enär detta spörsmål

synts riksarkivarien kunna definitivt lösas först i samband med dels riksarkivets

egen byggnadsfråga, dels frågan om anordnande i landsorten av

någon reservdepå för arkivalier från centrala myndigheter, hade riksarkivarien

nu endast föreslagit vissa provisoriska åtgärder. Genom beslut den

1 oktober 1919 föreskrev Kungl. Maj:t, att källarvåningen, i den staten

tillhöriga fastigheten i kvarteret Mercurius i Stockholm, med adress Storkyrkobrinken

7, skulle anordnas till provisorisk arkivlokal med hyllinredning

i huvudsaklig överensstämmelse med riksarkivariens förslag och ställas

till riksarkivets förfogande för mottagande av kristidskommissionernas arkivalier.

Till täckande av kostnaderna för erforderliga inredningsarbeten

anvisade Kungl. Maj:t ett belopp av 9,000 kronor.

Behovet av ökat utrymme har nu blivit än mer trängande och föranlett

riksarkivarien att i skrivelse den 19 november 1919 framlägga förslag

om beredande av medel till verkställande av erforderliga hyllinredningar.

Det heter härom i riksarkivariens framställning: I

I någon mån har förut beräknat utrymme å 600 meter sedan dess kunnat ökas,

i det att från riksarkivet kunnat till krigsarkivets nya lokaler vid Tegelbaeken överflyttas

en del arkivalier, något över 200 hyllmeter, som krigsarkivet haft deponerade

i riksarkivet. Å andra sidan hava under samma tid kraven på ökat hyllutrymme i

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

1920. Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggs stat.

hög grad stegrats. Kristidskommissionernas arkiv hava sålunda visat sig vida mer om- |1.|

fattande än "då kunde anas. Ensamt från folkhushållningskommissionen med underlydande

avdelningar hava sålunda den 10 september 1919 anmälts till arkivalisk förvaring

icke mindre än över 2,800 hyllmeter, däri ej ingående sadana handlingar, som

ansetts genast kunna utgallras. Från liandelskommissionen äro anmälda omkring 275

hyllmeter, och från industrikommissionen omkring 270. Då emellertid lokalen vid Storkyrkobrinken

7 endast rymmer inemot 1,100 hyllmeter och då, enligt vad byggnadsstyrelsen

meddelat, någon annan lokal i huvudstaden för närvarande icke star att erhålla,

har det blivit nödvändigt att hänvisa avsevärda delar av folkhusliållmugskommissionens

arkivalier till provisorisk förvaring i landsarkiven, där emellertid lårarna till väsentlig

del måste stå ouppackade samt i förstugor o. d. utrymmen. Det torde icke heller

kunna undgås att söka bereda utrymme för åtminstone någon del av komtnissionsarkivalierna

även i riksarkivets reservutrymmen, så begränsade dessa än äro.

Samtidigt har ett annat, i 1918 års skrivelse angående riksarkivets byggnadsfråga

antytt utrymmesbehov blivit aktuellt, i det att den därstädes berörda fragan om

förflyttning av de äldre delarna av kungl. flottans arkiv i Karlskrona och deras förening

med i riksarkivet förvarade delar av flottans arkiv inom den närmaste tiden

måste upptagas till avgörande på grund av önskemal hos flottans station i Karlskrona

att få därvarande arkivförhållanden ordnade. Såsom i berörda skrivelse framhölls,

gäller det här arkivalier till en omfattning av omkring 900 hyllmeter.

Även för de ordinarie leveranserna från Kungl. Maj:ts kansli äro på vissa hall

accessionsutrymmena ytterligt begränsade. Da under sådana förhållanden det är

oundgängligen nödvändigt att söka i möjligaste man omedelbart utvidga riksarkivets

hyllutrymme, har riksarkivarien den 23 oktober 1919 begärt byggnadsstyrelsens medverkan

för utredning härom. I anledning härav hava de nuvarande lokalerna blivit

genomgångna och plan uppgjorts att uppsätta nya hyllor eller utvidga gamla pa alla

platser, där sådant kunde låta sig göra. Platserna äro temligen begräusade, i regel

med eu bredd av högst ett par meter, men då de sammanlagt uppgå till ett fyrtiotal,

fördelade på tjugutvå rum, kan på detta sätt utvinnas 590 hyllmeter för en sammanlagd

kostnad av 11,000 kronor.

Vid skrivelsen är fogad en inom byggnadsstyrelsen den 8 november

1919 uppgjord specificerad kostnadsberäkning för nya hyllor och förändring

av gamla inom riksarkivets hus.

Riksarkivarien anhåller nu om anvisande för ändamålet av ett belopp

av 11,000 kronor och framhåller på grund av det trängande behovet önskvärdheten

av att anslag måtte hos riksdagen äskas på tilläggsstat för år

1920.

För avhjälpande av de svårigheter i avseende å förvaring av arkiva- m^etP“‘*-n

lier, vilka kommit till synes i riksarkivariens framställning, synes ulig icke mentsc e en''

någon annan utväg erbjuda sig än att, såsom föreslagits, hos riksdagen

begära ett anslag för ändamålet. Mot anslagets belopp har jag intet att

erinra; likaså anser jag detsamma med hänsyn till frågans brådskande

natur böra uppföras å 1920 års tilläggsstat.

s. 4 Kontrollera mot PDF

[2.]

Ersättning åt

andre bibliotekarien

S.

Hallberg för

redigering av

ett tioårsregister

till

Sveriges

offentliga biblioteks

gemensamma

accessionskatalog.

4 Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

Jag hemställer alltså om förslag till riksdagen

att för bestridande av kostnaderna för hyllinredning

i riksarkivets hus anvisa på tilläggsstat för år 1920 ett

reservationsanslag av 11,000 kronor.

Bibliotek.

2. Ersättning åt andre bibliotekarien S. Hallberg för redigering

av ett tio årsregister till Sveriges offentliga biblioteks gemensamma

accessionskatalog. I skrivelse den 27 september 1913 anmälde

dåvarande riksbibliotekarien E. W. Dahlgren, att åtgärder borde vidtagas

för att förbereda utgivandet av ett nytt tioårsregister, det tredje i ordningen,

till den av kungl. biblioteket utgivna, för Sveriges offentliga

bibliotek gemensamma accessionskatalogens 21:a—30:e årgångar, omfattande

åren 1906—1915.

Utarbetandet av ett tioårsregister krävde, såsom i den åberopade skrivelsen anfördes,

utskrivning på lösa blad av samtliga boktitlar i de årliga katalogerna jämte

för titlarnas återfinnande nödiga hänvisningar med tillägg på varje blad av sifferuppgift

till vederbörande årgång och sida, vidare kollationering och alfabetisering av dessa

primära anteckningar, vartill kom det belas granskning för åvägabringande av enhetlighet

och konsekvens, samt slutligen den ytterst mödosamma korrekturläsningen.

Kostnadsberäkningen för detta redigeringsarbete slutade på ett belopp

av 7,000 kronor, varav för titlarnas utskrivning på lösa blad beräknades

2,500 kronor, för kollationering och alfabetisering 500 kronor och för

granskning, slutredigering och korrekturläsning av beräknade 80 tryckark

k 50 kronor för arket 4,000 kronor.

I till riksdagen i ärendet avgiven proposition hemställde Kungl. Maj:t

om beviljande av ett anslag för ändamålet av 7,000 kronor, varav 1,500

kronor borde utgå på extra stat under år 1915.

Riksdagen nedsatte emellertid det äskade beloppet till 6,000 kronor.

Toge man i beräkning, att för det sista tioårsregistret med dess 60 tryckark

åtgått cirka 4,200 kronor, borde det nu påtänkta registret med dess beräknade 80

tryckark draga en lägre kostnad, än vad som uppgivits. Dessutom finge man ej anse

den möjligheten utesluten, att, därest så skulle erfordras, någon del av kostnaden skulle

kunna bestridas av det a kungl. bibliotekets stat uppförda anslaget till vikariatsersättning,

arvoden, flitpenningar åt extra biträden m. m., varjämte de inom biblioteket förbandenvarande

arbetskrafterna i någon mån kunde tänkas biträda vid arbetets utförande.

Med anledning av riksdagens sålunda uttalade mening framhöll riksbibliotekarien

Dahlgren i sin berättelse över kungl. bibliotekets verksamhet

s. 5 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1020 års tilläggsstat. 5

under är 1914, att det då ännu vore för tidigt att bedöma, huruvida de

skäl för anslagssummans nedsättning, som av riksdagen anförts, skulle

komma att visa sig hållbara:

Det ständigt växande arbetet gåve icke förhoppning om att arbetskraft skulle

bliva övrig för uppdrag, som ligga utom de löpande göromålens område, jämförelsen

med det senast utgivna tioårsregistret vore i så måtto vilseledande, att för detta eu

betydande del av redigeringsarbetet utförts av ordinarie tjänsteman utom den vanliga

tjänstetiden och utan någon som helst ersättning.

Under vart och ett av åren 1915—1918 hava, eldigt riksdagens beslut,

för redigering av det nu ifrågavarande nya tioårsregistret å extra stat

utgått 1,500 kronor eller tillsammans 6,000 kronor.

1 eu den 1 november 1919 dagtecknad skrivelse har nu riksbibliotekarien

gjort framställning om anvisande av ytterligare medel för utgivande

av ifrågavarande register och därvid anfört bland annat följande:

Sedan några veckor föreligger förra hälften av det nya tioårsregistret färdig, omfattande

bokstäverna A—K och utgörande en volym på 676 sidor. Redigeringsomkostnaderna

hava emellertid i vissa avseenden av åtskilliga skäl stigit betydligt utöver

de beräknade, bland annat på grund av att arbetet fått ett större omfång än som fråu

början antagits — det kommer att färdigt omfatta 85 tryckark, i stället för 80 —

vidare på grund av kända ekonomiska rubbningar under dessa år, som föranlett krav

på ökad ersättning i fråga om vissa delar av redigeringsarbetet. För titlarnas utskrivning

på lösa blad och för kollationering och alfabetisering ha sålunda utbetalats 4,100

kronor i stället för beräknade 8,000 kronor. För granskning, slutredigering och korrekturläsning,

^ d. v. s. det egentliga redigeringsarbetet, ha däremot utbetalats endast 1,900

kronor. En särskild omständighet har härvid medverkat, i det att redaktören för tioårsregistret,

andre bibliotekarien S. S. Hallberg, som utnämndes till innehavare av sin

andre bibliotekariebefattniug den 26 januari 1917, icke efter sin utnämning varit berättigad

att uppbära särskilt arvode för redigeringsarbetet. Det av Hallberg före hans

utnämning i olika poster uppburna beloppet, tillsammans 1,900 kronor, har därför

luttills utgjort hans ersättning. Men därigenom har å andra sidan en begärd skälig

förbättring i avlönandet av övriga delar av redigeringsarbetet kunnat beredas det därför

erforderliga biträdet. Emellertid synes nu, sedan tioårsregistrets första hälft såsom

nämnt nyligen utkommit av trycket, frågan om ersättning åt Hallberg för hans

arbete med ifrågavarande register böra dragas inför Kungl. Maj:ts prövning.

Tioårsregistrets utgivande bör med all kraft påskyndas, och särskilda åtgärder äro

av nöden för att nå detta mål. Till dessa räknar jag i främsta rummet, att redigeringsarbetet

bandbaves av den därtill mest kompetente, nämligen Hallberg; då denne

dock av sin ordinarie tjänstgöring är hindrad att under tjänstetid sysselsätta sig därmed,

men är villig att på annan tid utföra arbetet, så synes billigheten fordra, att lian av

för ändamålet disponibla medel erhåller skälig ersättning. Åt Hallbergs redigeringsarbete

måste givas det högsta vitsord. I jämförelse med föregående tioårsregister

företer det nya en del på Hallbergs initiativ tillkomna förbättringar, bland annat i

fråga om uppställningen och sammanförandet av vetenskapliga institutioner och sällskap,

som möjliggöra deras bekvämare överblickande och återfinnande. Hela redigeringsarbetet

är i övrigt av sådan art, att det kräver djupgående kännedom icke blott om

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

[2-]

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggssiat.

bibliografiska hjälpmedel över huvud, utan även i alldeles särskild grad om den svenska

accessiouskatalogen. Eu sådan kännedom har Hallberg förvärvat under ett flerårigt

redaktörskap av denna publikation, ett redaktörskap som han, enligt vad vid flera tillfällen

blivit hos Kungl. Maj:t av mig och av min företrädare i ämbetet anmält, fullgjort

på ett synnerligen framstående sätt. Härtill kommer den ovanliga arbetsintensitet,

som av honom ådagalagts vid nu ifrågavarande redigeringsarbetes utförande.

Efter hans utnämnande till ordinarie andre bibliotekarie hade med Hallberg överenskominits,

att arbetet skulle utföras under tjänstetid i den mån hans övriga åligganden

sådant medgåvo. Då i främsta rummet de ordinarie tjänstemännens tid är tagen starkt

i anspråk av de dagliga löpande göromålen, lider det intet tvivel, att tioårsregistrets

utgivande skulle ha blivit starkt fördröjt, om Hallberg hade inskränkt redigeringsarbetet

till en större eller mindre del av den dagliga tjänstetiden. Men med okuvlig

flit har han för detsamma därjämte av annan tid oavbrutet använt flere timmar

dagligen. Utgivandet av detta nya tioårsregister, som kommer att omfatta 85 tryckark,

har också kunnat ske på anmärkningsvärt kort tid. Visserligen föreligger nu utgiven

endast förra hälften, men arbetet på den senare hälften är så långt framskridet,

att densamma kan med säkerhet beräknas föreligga färdig under loppet av nästa år,

om Hallbergs arbetskraft kan i samma utsträckning som hittills påräknas.

Att under sådant förhållande lämna det av Hallberg utförda arbetet utan annan

ersättning än den, som han i sin egenskap av extra ordinarie tjänsteman var oförhindrad

att uppbära, eller 1,900 kronor, torde icke kunna anses vara med rättvisa och

billighet förenligt. Jag anser mig, tvärtom, böra hos Kungl. Maj:t med styrka framhålla,

att ett arbete av det slag, varom här är fråga och som därtill utföres — och

jag vill tillägga: måste utföras — till så väsentlig del på arbetstid utöver den fastställda

dagliga tjänstetiden, synes av det allmänna böra skäligen ersättas, då det i

motsatt fäll torde bli svårt att finna kompetenta personer, som vilja åtaga sig de med

ett sådant arbete förenade mödorna. I sin ovanberörda skrivelse den 27 september

1913 föreslog redan riksbibliotekarien Dahlgren ett redaktionsarvode av 4,000 kronor.

Med hänsyn till att en del av Hallbergs redigeringsarbete är utfört under tjänstetid,

synes emellertid icke, trots det nu så starkt minskade penningvärdet, eu ytterligare

ersättning böra för Hallberg ifrågasättas än ett belopp av 2,500 kronor.

De skäl, som av riksdagen anfördes för nedsättning av det av riksbibliotekarien

Dahlgren föreslagna anslagsbeloppet, hava icke visat sig hållbara. Av anslaget till

vikariatsersättning, arvoden, flitpenningar åt extra biträden m. in., varav den vid kungl.

biblioteket anställda extra personalen avlönas, har icke medel till bestridande av någon

del av kostnaden för tioårsregistrets redigering kunnat erhållas, då detta anslag under

de senaste åren visat sig vara allt för knappt för att fylla de behov, som skola genom

detsamma närmast tillgodoses. En betydande förhöjning av anslaget i fråga har också

begärts och vunnit Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande under år 1919. Ett

av riksdagen ifrågasatt användande av inom biblioteket förhandenvarande arbetskrafter

såsom biträde vid tioårsregistrets redigering har icke heller kunnat äga rum, alldenstund

dessa arbetskrafter måst till det yttersta anlitas för de löpande göromålen, sedan

bland annat tillgång på amanuenser vid biblioteket under de senare åren icke svarat

mot behovet.

På grund av vad sålunda anförts hemställer riksbibliotekarien, att

Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärd för beredande av ersättning till andre

bibliotekarien S. Hallberg för av honom utförd redigering av ett tioårs
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1020 års tilläygsstat. 1

register till den för Sveriges ofientliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens

21 :a—30:e årgångar, omfattande åren 1906—1915, med ett belopp

av 2,500 kronor utöver av honom redan uppburna 1,900 kronor, att utgå

till Hallberg så snart nämnda tioårsregister föreligger färdigt och avslutat.

På grund av remiss har statskontoret den 7 november 1919 avgivit

utlåtande i ärendet och därvid yttrat i huvudsak följande:

Statskontoret, som av den till stöd för nu förevarande framställning förebragta

motivering funnit det vara en gård av billighet och rättvisa, att Hallberg för sitt å

annan tid än den fastställda tjänstgöringstiden å tjänsterummet verkställda arbete å

sagda tioarsregister tillerkännes särskild gottgörelse, och som för sin del icke har

något att erinra mot det av riksbibliotekarien i sådant avseende föreslagna beloppet,

hemställer, det täcktes Kungl. Maj:t föreslå 1920 års riksdag medgiva, att till Hallberg

må, utöver av honom tidigare uppburet belopp av 1,900 kronor, för hans utom fastställd

tjänstgöringstid a tjänsterummet utförda arbete å merberörda register utgå ersättning

med 2,500 kronor, så snart registret ifråga föreligger färdigt och avslutat;

lärande, i händelse av bifall härtill, det erforderliga beloppet lämpligen böra anvisas å

tilläggsstat till riksstaten för år 1920 såsom reservationsanslag.

Goda skäl synas mig tala för att särskild ersättning beredes Hallberg

för det av honom på annan tid än den fastställda arbetstiden utförda redigeringsarbetet.

I betraktande av dess omfattning och det efter riksbibliotekariens

vitsordande förtjänstfulla arbete, som nedlagts å katalogens

redigering, lärer det begärda beloppet, 2,500 kronor, icke kunna anses för

högt tilltaget. Med hänsyn till att Hallberg redan under nära tre år eller

alltsedan sin utnämning till ordinarie tjänsteman utan ersättning utfört

ifrågavarande arbete och att detsamma kan beräknas föreligga i fullbordat

skick under år 1920, torde, såsom statskontoret föreslagit, de för ändamålet

erforderliga medlen böra äskas av riksdagen å tilläggsstat för sistnämnda

år.

Jag hemställer alltså om förslag till riksdagen att

dels medgiva, att till ersättning åt andre bibliotekarien

vid kungl. biblioteket S. Hallberg må för av honom

utom fastställd tjänstgöringstid å tjänsterummet

utfört arbete med redigering av ett tioårsregister till

den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens

21:a—30:e årgångar, omfattande åren

1906—1915, utöver av Hallberg tidigare uppburet belopp

av 1,900 kronor, utgå ersättning med 2,500 kronor,

dels ock för ifrågavarande ändamål anvisa på tillläggs

stat för år 1920 ett reservationsanslag av 2,500

kronor.

[2-]

Depaite
mentschefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

T3.] ''

Brist i stiftsoch

läroyerksbibliotokets

i Linköping

kassa.

[4.]

Pedagogiska

biblioteket i

Stockholm.

8 Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

3. Brist i stifts- och läroverksbibliotekets i Linköping kassa.

Från den under åttonde huvudtitelns ordinarie reservationsanslag till de

allmänna läroverken upptagna anslagsposten: bibliotekarierna, utgår för närvarande

till stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping 527 kronor 6 öre

till bestridande av kostnader för bibliotekslokalens uppvärmning och

städning, bindning av böcker m. fl. för bibliotekets underhåll erforderliga

utgifter.

I skrivelse den 28 maj 1919 har domkapitlet i Linköping anmält,

att på grund av de ovanligt höga bränslepriserna under år 1918 uppstått

en brist å 1,515 kronor 92 öre i bibliotekets kassa, vilken brist icke

syntes kunna täckas genom besparingar i kassan; och har domkapitlet

hemställt om beredande av medel för täckande av sagda brist.

Vid domkapitlets skrivelse har fogats utdrag av räkenskaperna för

år 1918 rörande ifrågavarande bibliotek, utvisande att inkomsterna under

året utgjort 3,067 kronor 46 öre, medan utgifterna uppgått till 4,583

kronor 38 öre.

över förevarande framställning hava infordrade utlåtanden avgivits

den 28 juli 1919 av statskontoret och den 28 augusti 1919 av kammarrätten

efter hörande av dess revisionsavdelning.

För täckande av ifrågavarande brist synes böra å tilläggsstat för år

1920 äskas ett anslag, vilket, utjämnat till helt krontal, torde beräknas

till 1,516 kronor.

Jag hemställer alltså om förslag till riksdagen

att å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,

högst 1,516 kronor till täckande av under år

1918 uppkommen brist i stifts- och läroverksbibliotekets

i Linköping kassa. 4

4. Pedagogiska biblioteket i Stockholm. Under åberopande av

vad jag tidigare i dag anfört vid anmälan av anslagsbehoven för år

1921 under riksstatens åttonde huvudtitel, hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkande av anslaget till bidrag till

uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet

anvisa på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag,

högst 186 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsslat.

Museer.

Nationalmuseum.

5. Nyinredning av antiksalen. Till förändrad uppställning av [5.]

nationalmuseets samlingar av europeisk keramik och antika skulpturarbeten Nyinredning

ävensom till installering av museets samling av antika bronser, vaser in. m. av an*lksa>en,

i de för vederbörande samlingar avsedda salar inom nationalmuseibyggnaden

anvisade 1917 års riksdag i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag på

extra stat för år 1918 ett reservationsanslag av 14,000 kronor.

Det var två salars anordnande för ovannämnda ändamål, som berörda

anslag gällde. Anslagsmedlen hade hopslagits till en summa, som således

kunde efter behov användas för båda salarnas utrustning, men av de handlingar,

som lågo till grund för Kungl. Maj:ts framställning i ämnet, inhämtas,

att .för »keramiksalen» beräknats åtgå ett belopp av 6,000 kronor

och för »antiksalen» ett belopp av 8,000 kronor.

Enligt vad överintendenten och chefen för nationalmuseum i en den

30 augusti 1919 avlåten skrivelse meddelat, hava kostnaderna för de båda

salarnas omändring visat sig komma att betydligt överskrida den beviljade

anslagssumman — uttalanden härom hava ock förekommit i nationalmuseets

årsberättelser för 1917 och 1918.

Omordnandet av de båda salarna tog samtidigt sin början under år

1917. Nödiga beställningar gjordes, och avtal om arbetenas utförande

träffades.

Av skäl, som i nyssnämnda skrivelse angivas, fick emellertid arbetet

med omordnande av antiksalen stå tillbaka — det hade letts av numera

avlidne överintendenten Bergh, till dess han i november 1918 drabbades

av sjukdom — och nyinredning in. in. i keramiksalen blev först slutförd.

Om kostnaderna härför yttrar överintendenten:

Ehuru den största möjliga sparsamhet iakttagits vid salens nyinredning, i det de

gamla montrerna i största möjliga utsträckning använts, hade dock de nödvändiga ändringarna

av dessa montrer, förfärdigandet av 9 stycken nya mindre monterlådor i

fönstren, piedestaler, socklar och annat mindre utställningsmaterial, samtliga montrers

oljemålning och inklädning med oblekt linnestoff m. fl. mindre arbeten betingat en

summa av 12,733 kronor 72 öre.

Av den för de båda salarnas nyinredning avsedda summan, 14,000 kronor, återstod

e således endast ett belopp av 1,266 kronor 28 öre till bestridande av kostnaderna

för antiksalen.

Arbetet med dennas iordningställande hade emellertid, såsom nämnts, påbörjats

och borde nu slutföras, vederbörliga beställningar hade som sagt redan gjorts.

Enligt vad överintendenten i sin skrivelse upplyst drager redan levererad och

uppsatt monteranordning för grekiska och romerska vaser m. m. en kostnad, enligt

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

[6-]

Livrustkammarens

samlingar.

10 Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

räkning, av 9,614 kronor. Beställd, men ännu ej uppsatt draperianordning mellan

salens pelare kommer enligt räkning att kosta 1,875 kronor. För att kunna helt och

hållet färdigställa antiksalen fordras, säger överintendenten, ytterligare åtskilliga smärre

arbeten såsom reparation och eventuellt nyanskaffande av piedestaler och socklar m. m.

Kostnaden härför anser överintendenten ej höra beräknas till mindre än 1,000 kronor.

Sistnämnda tre poster utgöra tillhopa 12,489 kronor och utvisa den

slutliga kostnaden för antiksalens iordningställande. Då av förut anvisade

14,000 kronor blott återstår ett belopp av 1,266 kronor 28 öre, erfordras

alltså ytterligare en summa av 11,222 kronor 72 öre. För det resterande

beloppets täckande har nu överintendenten begärt ett erforderligt tilläggsanslag.

Byggnadsstyrelsen har i avgivet utlåtande den 21 oktober 1919 tillstyrkt

beviljande av det begärda anslaget.

Väl synes det mig, som om vederbörande icke visat all tillbörlig försiktighet,

när ifrågavarande arbeten i det närmaste bragts till fullbordan

utan att tillräckliga medel till deras bekostande varit för handen. Det har

emellertid ej saknats skäl för att så förfara och då arbetena ju i allt fall

måst slutföras, torde det vara antagligt, att ett uppskov därmed skulle ännu

mer hava ökat kostnaderna. Jag vill nu tillstyrka, att anslag för ifrågavarande

ändamål beredes å tilläggsstat för år 1920 samt att Eders Kungl.

Maj:t följaktligen, med det begärda anslagets utjämnande till helt krontal,

föreslår riksdagen

att för fullbordandet av nyinredning och omändring

i en för uppställning av antik skulptur m. m. avsedd

sal i nationalmuseum anvisa på tilläggsstat för år 1920

ett reservationsanslag av 11,223 kronor.

Livrustkammaren.

6. Livrustkammarens samlingar. Under åberopande av vad jag

anfört i fråga om anslag till livrustkammaren för år 1921 hemställer jag,

det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att för beredande av lönetillägg åt vaktmästarna

vid livrustkammaren anvisa på tilläggsstat för år 1920

ett förslagsanslag, högst 2,100 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. It

7. Tillfällig löneförbättring för befattningshavare vid livruat&ainmaren.

Hos Kungl. Maj:t, har framställning gjorts angående beredande

av medel för åstadkommande av tillfällig löneförbättring för år

1920 för befattningshavare vid livrustkammaren. 1 ärendet hava utlåtanden

avgivits av statskontoret ävensom av löneregleringskommittén, men är jag

på grund av frågans samband med spörsmålet om tillfällig löneförbättring

för år 1920 till befattningshavare i statens tjänst ej nu i tillfälle att

framlägga förslag i ämnet hos riksdagen. Jag hemställer därför, det Eders

Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående tillfällig

löneförbättring för år 1920 åt befattningshavare vid

livrustkammaren, för ändamålet beräkna på tilläggsstat

för samma år ett förslagsanslag, högst 2,000 kronor.

Naturhistoriska riksmuseet.

8. Nattlig bevakning vid etnografiska avdelningen. Under åberopande

av vad jag förut denna dag anfört till statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden vid anmälan av anslagsbehoven under riksstatens åttonde

huvudtitel för år 1921, punkten 28, hemställer jag om förslag till riksdagen
att

till nattlig bevakning vid naturhistoriska riksmuseets

etnografiska avdelning anvisa på tilläggsstat för

år 1920 ett förslagsanslag, högst 1,700 kronor, att utgå

enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.

9. Förstärkning av vissa expensanslag för naturhistoriska

riksmuseet. I den år 1914 fastställda staten för naturhistoriska riksmuseet

uppfördes för avdelningarna vid Frescati ett anslag av 40,000

kronor till expenser samt för etnografiska avdelningen ett anslag av 8,200

till expenser samt till vård, underhåll och förkovran av sagda avdelning.

Sedan förstnämnda belopp visat sig otillräckligt för det med anslaget avsedda

ändamålet samt i följd härav under senare år brist uppkommit i

samma anslag, har riksdagen på extra stat för år 1918 samt på tilläggsstat

för samma år anvisat särskilda anslag till täckande av bristen under

vart och ett av åren 1915—1917. På nämnda tilläggsstat anvisades därjämte

ett belopp av 29,800 kronor till förstärkande av omförmälda, i

museets stat för år 1918 för avdelningarna vid Frescati uppförda anslag.

På därom av Kungl. Maj:t gjord framställning anvisade vidare 1919

[7.]

Tillfällig lö^förbättring

för befattningshavare

vill livrustkammaren.

[8.]

Nattlig bevakning

vid

etnografiska

avdelningen.

[9.]

Förstärkning

av vissa expensanslag

för naturhistoriska

riksmuseet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

års lagtima riksdag på tilläggsstat för år 1919 såsom särskilda förslagsanslag,

högst:

1) till täckande av den brist, som under år 1918 må hava uppkommit

i det å naturhistoriska riksmuseets stat för avdelningarna vid Frescati

upptagna anslaget till expenser, ett belopp av 20,200 kronor,

2) till förstärkande av omförmälda, i museets stat för år 1919 för

nämnda avdelningar uppförda anslag ett belopp av 57,160 kronor,

3) till täckande av den brist, som under år 1918 må hava uppkommit

i det å naturhistoriska riksmuseets stat för etnografiska avdelningen

upptagna anslaget till expenser samt till vård, underhåll och förkovran

av etnografiska avdelningen ett belopp av 5,500 kronor,

4) till förstärkande av omförmälda, i museets stat för år 1919 för

etnografiska avdelningen uppförda anslag ett belopp av 4,000 kronor.

Genom beslut den 19 juni 1919 ställdes senast omförmälda fyra anslag

till vetenskapsakademiens förfogande att på rekvisition i mån av behov

till akademien utbetalas.

Akademien har nu i skrivelse den 12 november 1919 dels anmält,

att vissa av nyssberörda anslag ej behöft i sin helhet tagas i anspråk,

dels ock anhållit om förstärkningsanslag för samma ändamål för år 1920.

I skrivelsen anför akademien följande:

Med avseende på de i punkt 1) och 3) omnämnda anslag till täckande av uppkommen

brist i expensanslagen för år 1918 får akademien anmäla, att bristen i anslaget

till avdelningarna vid Frescati uppgick till 16,821 kronor 4 öre och i anslaget

till etnografiska avdelningen till 8,463 kronor 89 öre. I båda fallen har således det

av riksdagen beviljade anslaget ej i sin helhet behöft tagas i anspråk.

Beträffande kostnaderna för expenser vid avdelningarna vid Frescati under år

1919 framgar av en skrivelsen bilagd, av förste intendenten avgiven beräkning visserligen,

att vid arets slut torde föreligga eu brist av omkring 20,000 kronor, men att

denna mer än väl uppväges av värdet å det bränsle, som beräknas inneligga vid 1920

års början.

Att förhållandet är sådant beror på, att akademien i augusti månad lyckades

erhålla anbud a leverans före den 1 december 1919 av all den ved, som behövdes under

bränsleperioden 1919—1920 till ett pris av 20 kronor 25 öre per kubikmeter fritt

utkörd till museet. Enär det kunde befaras, att prisen senare på året skulle stiga —

vilket ock blivit fallet — ansag akademien klokast att antaga det föreliggande anbudet.

Under förutsättniug att på tilläggsstat för år 1920 beviljas ett lika stort anslag

som för ar 1919, synes det därför nu ej behövligt att anhålla om något särskilt anslag

för täckande av den brist, som må hava uppstått i 1919 års anslag.

Med avseende på anslaget till expenser samt till vård m. m. av etnografiska avdelningen

äger ett liknande förhållande rum.

På grund av nu anförda omständigheter anhåller vetenskapsakademien,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 13

att Kungl. Maj:t täcktes föreslå 1920 års riksdag att på tilläggsstat för

år 1920 såsom förslagsanslag högst bevilja:

dels till förstärkande av anslaget till expenser för naturhistoriska riksmuseets

avdelningar vid Frescati ett belopp av 57,000 kronor;

dels ock till förstärkande av det ordinarie anslaget för expenser in. in.

vid etnografiska avdelningen ett belopp av 4,000 kronor.

De ifrågasatta förstärkningsanslagen äro som bekant betingade av de

ökade bränslekostnaderna. Jag har intet att erinra mot de framlagda förslagen,

ej heller synas mig de föreslagna beloppen giva anledning till

anmärkningar från min sida. Jag hemställer fördenskull, det Eders Kungl.

Magt täcktes föreslå riksdagen

att anvisa på tilläggsstat för år 1920 såsom förslagsanslag,

högst:

dels till förstärkande för år 1920 av den å naturhistoriska

riksmuseets stat för avdelningarna vid Frescati

upptagna anslagsposten till expenser ett belopp av 57,000

kronor,

dels ock till förstärkande för år 1920 av den å samma

stat för etnografiska avdelningen uppförda anslagsposten

till expenser samt till vård, underhåll och förkovran av

samma avdelning ett belopp av 4,000 kronor.

Nordiska museet.

10. Dyrtidstillägg åt nordiska museets personal. I anledning

av en utav Kungl. Maj:t därom gjord framställning beviljade 1919 års

lagtima riksdag till förstärkande av det utav riksdagen för år 1919 till

nordiska museet anvisade anslag å 120,000 kronor till nämnda museum

på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag, högst 93,100 kronor, att på

det villkor Kungl. Maj:t kunde föreskriva, utgå till museets nämnd för

beredande av dyrtidstillägg och dyrtidshjälp för år 1919 åt museets personal.

Nämnda belopp ställdes enligt beslut den 19 juni 1919 till förfogande

av nordiska museets nämnd, under villkor att nämnden för år 1919 till

museets personal utbetalade dyrtidstillägg med iakttagande i tillämpliga

delar av de grunder, som genom kungörelsen den 30 maj 1919 (n:r 262)

fastställts att gälla för tilldelande av dyrtidstillägg under år 1919 åt befattningshavare

i statens tjänst.

Departe
mentschefen.

[10.]

Dyrtidstilllägg

åt nordiska

museets

personal.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Ökat anslag.

[HO

Nordiska

museet.

[12.]

Svenska

skolmuseet.

14 Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillåggssiat.

Medel till enahanda ändamål böra givetvis även vara tillgängliga för

år 1920. Då emellertid frågan härom är i viss mån beroende av spörsmålet

om dyrtidstillägg för samma år åt statens befattningshavare, kan

framställning nu ej avlåtas till riksdagen. Jag hemställer emellertid, det

Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående dyrtidstilllägg

för år 1920 åt nordiska museets personal, beräkna

på tilläggsstat för samma år för ändamålet ett förslagsanslag,

högst 96,000 kronor.

11. Nordiska museet. Under åberopande av vad jag anfört i fråga

om anslag till nordiska museet för år 1921, hemställer jag, det Eders

Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att för beredande av lönetillägg åt vaktmästarna

vid nordiska museet anvisa på tilläggsstat för år 1920

ett förslagsanslag, högst 6,550 kronor.

Svenska skolmuseet.

12. Svenska skolmuseet. Under åberopande av vad jag anfört

under denna rubrik i årets statsverksproposition hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till svenska skolmuseet anvisa på tilläggsstat

för år 1920 ett förslagsanslag, högst 200 kronor, att

på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma,

utgå till centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening

för museets ändamål.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1920 års lillåggsstat.

15

Kyrkliga ändamål.

1. Täckande av brist i domkapitlets i Luleå räkenskaper.

På framställning av Kungl. Maj:t i proposition den 5 april 1918, nr 291,

angående anvisande av anslag å tilläggsstat för år 1918 för vissa ändamål

under åttonde huvudtiteln beviljade riksdagen på nämnda tilläggsstat

ett förslagsanslag, högst 2,818 kronor, till täckande av brist i domkapitlets

i Luleå expeditionskassa in. in. Viss del av sagda belopp var avsett till

bestridande av domkapitlets kostnader för en rättegång, som domkapitlet

på grund av Kungl. Maj:ts bemyndigande fört mot postverket i fråga om

ersättande av vissa postanvisningsmedel, som en vid domkapitlet anställd

vaktmästare, Olof Oskar Wikström, utkvitterat vid postkontoret i Luleå

men icke redovisat till domkapitlet utan använt för egen räkning.

Vid anmälan inför Kungl. Maj:t den o april 1918 av ifrågavarande

ärende yttrade dåvarande departementschefen till statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för sagda dag, att någon framställning om beredande

av gottgörelse åt domkapitlet för berörda postanvisningsmedel, utgörande

ett belopp av 1,140 kronor 1 öre, varifrån dock borde dragas eventuell

utdelning i inträffad urarvakonkurs efter bemälde vaktmästare, dittills icke

gjorts av domkapitlet men torde vara att införvänta. Framställning i

ämnet har sedermera den 24 april 1918 gjorts av domkapitlet, som anfört

bland annat följande:

Å följande dagar av år 1910 avsändes från statskontoret till domkapitlet medelst

postanvisning nedan omförmälda penningbelopp, nämligen

dels den 30 april 1910 ett belopp av 197 kronor 15 öre, anslag enligt kungl.

brev den 8 april 1910 för reparation å Skytteanska skolan i Tärna m. m.;

dels den 15 juni 1910 500 kronor, anslag enligt kungl. brev den 12 mai 1905

till avlönande av lärarinna vid mindre folkskola i Kirnujärvi inom Korpilombolo församlings

skoldistrikt;

dels den 22 augusti 1910 300 kronor, jämlikt kungl. brev den 5 augusti 1910

anvisat reseunderstöd till lärarinnan vid det lapska småskoleseminariet i Murjek Karin

Nilsson;

dels samma den 22 augusti 1910 142 kronor 86 öre, anslag enligt kungl. brev

den 22 juli 1910 till avlönande av vikarie för på grund av sjukdom tjänstledige lappkateketen

Jonas Edvard Högström.

Ifrågavarande postanvisningar, uppgående till ett sammanlagt belopp av 1,140

kronor 1 öre, kommo emellertid icke domkapitlet tillhanda. Det befanns, att en vid

domkapitlet anställd vaktmästare, Olof Oskar Wikström, vilken, när en närmare undersökning

rörande försändelsernas uteblivande befanns oundviklig, själv tog sitt liv, på

[13.]

Täckande av

brist i domkapitlets

i

I.uleå räkenskaper.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsslat.

postkontoret i Luleå utkvitterat beloppen samt tillgripit desamma. Länsstyrelsen i

Luleå föranstaltade på domkapitlets begäran närmare utredning i saken. På grund av

vad därvid utrönts och enär Wikström icke varit behörig utkvittera beloppen för domkapitlet,

avlät domkapitlet den 22 januari 1911 till generalpoststyrelsen en framställning

om utbekommande av det belopp av tillhopa 942 kronor 86 öre, som förskingringen

då befunnits omfatta. Att Wikström även tillgripit här ovan först angivna

belopp, 197 kronor 15 öre, blev nämligen först senare känt. I efter Wikström anhängiggjord

urarvakonkurs bevakade domkapitlet tillika för vederbörande rättsinnehavares

räkning fordran på grund av tillgreppen med yrkande om förmånsrätt enligt

17 kapitlet 11 § i bandelsbalken.

Såsom svar å berörda framställning förklarade generalpoststyrelsen i den 2 maj

1911 till domkapitlet ankommen skrivelse, att styrelsen funne sig icke kunna utan vidare

ikläda postverket skyldighet att ersätta de ifrågakomna beloppen, utan hänvisade

domkapitlet att, om domkapitlet därtill ansåge sig äga fog, i laga ordning anhängiggöra

talan emot postverket vid vederbörlig domstol inom 90 dagar efter erhållen del

av styrelsens beslut.

I anledning härav avlät domkapitlet den 10 maj 1911 till Kungl. Maj:t eu skrivelse

i ämnet, däri domkapitlet på anförda skäl hemställde, att Kungl. Maj:t mätte

antingen med hänsyn till förekomna omständigheter meddela föreskrift om beredande

av gottgörelse åt domkapitlet för av domkapitlet förskottsvis gjorda utbetalningar till

vederbörande av de medel, som varit föremål för förskingringen till sammanlagt belopp

av 1,140 kronor 1 öre, med avdrag av blivande utdelning å fordringen i konkursen

efter Wikström eller föranstalta om anhängiggörande genom vederbörlig myndighet av

kronans talan om utbekommande från postverket av samma belopp.

Jämlikt brev den 16 juni 1911 anbefallde Kungl. Maj:t emellertid domkapitlet

att i behörig ordning anhängiggöra ersättningstalan mot postverket.

Till åtlydnad härav anhängiggjordes av domkapitlet vid Stockholms rådstuvurätt

talan emot generalpoststyrelsen. Sedan målet förekommit vid fyra rättegångstillfällen,

blev domkapitlets fordringsanspråk av rådstu v urätten genom dom den 27 januari 1912

underkänt.

Målet fullföljdes till Svea hovrätt, vilken genom dom den 25 juli 1913 förklarat

sig icke finna skäl att göra ändring i rådstuvurättens dom.

Efter det domkapitlet hos Kungl. Maj:t sökt ändring i hovrättens dom, har Kungl.

Maj:t genom dom den 1 december 1916 prövat rättvist fastställa hovrättens dom.

I övrigt tillåter sig domkapitlet hänvisa till vad förekommer ej mindre i dess

skrivelse den 10 maj 1911 än även i rättegångshandlingarna, då nu domkapitlet, som

på sin tid nödgats förskottsvis ersätta de förskingrade beloppen, härmed hänvänder

sig till Kungl. Maj:t med förnyad framställning om deras ersättande av statsverket.

Med hänsyn till omständigheterna i saken torde det icke befinnas vare sig rimligt

eller rättvist, att ersättningsskyldighet för medlen i fråga ålägges domkapitlet eller

dess befattningshavare. I sin mån får även anledningen till att det skedda icke omedelbart

uppdagades och genast föranledde rättelse sökas däri, att, i samband med överflyttning

till riksbanken av statskontorets kassarörelse enligt kungörelsen den 10 december

1909, sådan ordning infördes, att utbetalning från statskassan kan behörigen

ske enbart genom anvisning på riksbanken eller genom postanvisning utan reversal

samt utan fordran på kvitto från anvisningens adressat. Härigenom vinnes en avsevärd

förenkling i arbetet, men att det allmänna genom dylikt förfarande ikläder sig

en risk ligger i öppen dag, låt vara att risken bör anses vara av mindre betydelse än

vinsten av arbetsförenklingen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat.

Av de förskingrade beloppen bar anslaget å 197 kronor 15 öre, sedan det av

domkapitlet förskotterats, i dess huvud räkenskaper för år 1910 uppförts såsom fordran

av statskontoret å kontot: anslag till reparationer å Skytteanska skolan i Tärna. Detta

konto tillföres årligen ett anslag av 100 kronor, vilket emellertid icke alltid i sin

helhet tages i anspråk, vadan berörda fordran eller brist numera blivit täckt utan att

särskilt anslag därtill behöft begäras.

Beloppen å 500 kronor, anslag till lärarinna i Kirnujärvi, samt 300 kronor, reseunderstöd

till läraiinnan Karin Nilsson, finnas fortfarande uppförda såsom förskott i

domkapitlets huvudräkenskaper å kontot: diverse anslag och förskott er, dock med avdrag

av ett år 1911 influtet belopp av tillhopa 259 kronor 81 öre, utgörande dels utdelning

i Wikströms urarvakoukurs, 222 kronor 5 öre, och dels 37 kronor 76 öre, innehållen

gratifikation till Wikström av prästerskapet inom stiftet.

Det fjärde förskingrade beloppet, 142 kronor 86 öre, löneanslag till vikarie för

lappkateketen Högström, återfinnes även fortfarande såsom balanserad och av domkapitlet

förskotterad brist å lappmarks ecklesiastikverks konto i domkapitlets huvudräkenskaper.

Så-om icke ersatta förskott för förskingrade medel finnas alltså i domkapitlets

räkenskaper upptagna tillhopa 683 kronor 5 öre.

Under åberopande av vad sålunda blivit anfört får domkapitlet hemställa, det

täcktes Kungl. Maj:t ej mindre låta bero vid domkapitlets åtgärd att täcka den genom

Wikströms förskingring uppkomna brist i anslag till reparationer å Skytteanska skolan

i Tärna genom sedermera influtna årliga anslag till enahanda ändamål än även av

tillgängliga medel anvisa ett belopp av 683 kronor 5 öre till täckande av återstående

brist enligt domkapitlets räkenskaper på grund av Wikströms förskingringar.

På grund av härå erhållen remiss har kammarrätten i skrivelse den

o #

27 juni 1918 såsom eget utlåtande åberopat ett av kammarrättens revisionsavdelning

i ärendet avgivet yttrande, däruti anförts, att vad domkapitlet i

sin skrivelse anfört beträffande bokföringen av de tillgripna beloppen, tillhopa

1,140 kronor 1 öre, överensstämmer med domkapitlets till kammarrätten

ingivna räkenskaper.

Infordrat utlåtande i ärendet har vidare den 24 april 1919 avgivits

av statskontoret, som yttrar:

Försåvitt icke möjligen vad i målet förekommit kan föranleda till anspråk på ersättning

från någon domkapitlets tjänsteman för den genom Wikströms förskingringar

uppkomna förlusten — vilket statskontoret för sin del finner synnerligen tvivelaktigt,

men varom emellertid justitiekanslersämbetets yttrande torde böra inhämtas —- lärer

intet annat återstå än att förlusten täckes av statsmedel. Därvid torde man dock icke

kunna använda anslaget till lappmarks ecklesiastikverk, såsom domkapitlet beträffande

en del av bristen ifrågasatt genom sin hemställan, att Kungl. Maj:t ville lata bero vid

domkapitlets åtgärd att täcka den i anslaget till reparationer a Skytteanska skolan

uppkomna bristen genom sedermera influtna anslag till enahanda ändamål.

Efter remiss har slutligen justitiekanslersämbetet den 26 maj 1919

avgivit utlåtande i ämnet och därvid såsom sin åsikt uttalat, att ansvarsskyldighet

för de av Wikström förskingrade beloppen icke lagligen kunde

göras gällande mot någon annan av de i målet inblandade personerna.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Departe
mentschefen.

Nytt anslag.

[14.]

Beredande åt

kyrkofonden

av visa ersättning.

Nytt anslag.

[15.]

Beredande åt

vederbörande

irnehavare

av komministersbostället

i Botkyrka

församling

av viss

ersättning.

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

Domkapitlets åtgärd att täcka den brist, som enligt vad förut nämnts

uppkommit å anslaget till reparationer å Skytteanska skolan i Tärna, genom

sedermera för samma ändamål influtna medel torde icke böra godtagas.

Den summa, domkapitlet nu är i behov att få täckt, belöper sig alltså till

880 kronor 20 öre. De för ändamålet erforderliga medlen, i helt krontal

881 kronor, anser jag på grund av vad i ärendet förekommit böra begäras

av riksdagen.

Jag hemställer för den skull om förslag till riksdagen

att för täckande av brist i domkapitlets i Luleå

räkenskaper anvisa på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag,

högst 881 kronor.

2. Beredande åt kyrkofonden av viss ersättning. Under åberopande

av vad jag till det vid 1920 års statsverksproposition fogade utdraget

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden under denna rubrik

anfört, hemställer jag om förslag till riksdagen

att till ersättning åt kyrkofonden för vissa indragna

rånte- och kronotiondeanslag i Göteborgs stift anvisa på

tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag, högst 5,191

kronor.

3. Beredande åt vederbörande innehavare av komministersbostället

i Botkyrka församling av viss ersättning. Förslag har väckts

om beredande åt vederbörande innehavare av komministersbostället i Botkyrka

församling av ersättning för den inkomst, varav de gått i mistning

till följd av att löseskillingsmedel för vissa från bostället försålda lägenheter

under viss tid utan ränta innestått i bankinrättning. Av den i

ärendet förebragta utredningen inhämtas huvudsakligen följande:

Sedan av Kungl. Maj:t i ämnet gjord framställning bifallits av såväl

kyrkomötet som riksdagen, medgavs enligt kungl. brev den 14 maj 1910,

i samband med beslut om överlåtelse till Tumba stationssamhälle av närmare

angiven del av förenämnda komministersboställe, att vederbörande

innehavare av vissa lägenheter å samma boställe finge före utgången av

år 1915 med äganderätt tillösa sig en var sin innehavande lägenhet till

pris, som skulle bestämmas av en för visst annat ändamål tillsatt expropriationsnåmnd.

Genom beslut den 3 augusti 1912 fann Kungl. Maj:t gott dels

bemyndiga länsstyrelsen i Stockholm att, bland annat, å följande lägenheter

tillhörande ifrågavarande boställe, nämligen tre lägenheter, innehavda

s. 19 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1020 års tillägg sstat. 19

av länsmannen Knut Lundström och benämnda Länsta, samt en lägenhet,

benämnd Brädgården och innehavd av godsägaren J. H. Eekerström, för

köparna utfärda köpebrev, sedan dessa styrkt sig vara på grund av

brevet den 14 mnj 1910 berättigade att förvärva äganderätt till lägenheterna

samt hos länsstyrelsen erlagt de av expropriationsnämnden beräknade

löseskillingarna för lägenheterna, dels ock anbefalla domkapitlet i

Strängnäs att därefter till Kungl. Maj:t inkomma med förslag rörande användningen

av de influtna löseskillingsmedlen.

Vidare bemyndigades genom brev den 12 maj 1917 länsstyrelsen

att å samma boställe tillhörande lägenheterna Torget, som innehades

av Tumba municipalsamhälle, samt Doktorsbostället, som innehades av

Botkyrka kommun, för innehavarna utfärda köpebrev, varjämte domkapitlet

anbefalldes att därefter till Kungl. Maj:t inkomma med förslag rörande

användningen av de för lägenheterna influtna löseskillingsmedlen.

I skrivelse den 2 oktober 1918, varvid fogats inhämtade yttranden

av pastoratsborna, komministern i pastoratet G. Willén samt vederbörande

kontraktsprost, har domkapitlet, som från länsstyrelsen med reversal den

14 maj 1918 bekommit löseskillingsmedel för ovanberörda, på grund

av breven den 3 augusti 1912 och den 12 maj 1917 från bostället

försålda lägenheter med tillhopa 21,640 kronor, till Kungl. Maj:t avgivit

förslag rörande ifrågavarande medels användande och därvid beträffande

det spörsmål, varom här är fråga, nämligen om rätt för vederbörande boställshavare

till ränta å medlen, uttalat, att boställshavarna borde äga uppbära

dylik ränta till och med den 30 april 1918.

Beträffande denna fråga hava pastoratsborna, med vilka kontraktsprosten

förklarat sig instämma, anfört:

Ifrågavarande medel hade under november och december 1915 inbetalats till länsstyrelsen.

Samtidigt fritogos innehavarna av de försålda lägenheterna från skyldigheten

att vidare erlägga avgäld till boställshavaren. Stärbhuset efter förutvarande komministern

i pastoratet E. von Porat gick sålunda i mistning för tiden den 1 maj 1916 —

den 30 april 1917 och nuvarande komministern G. Willén från tiden den 1 maj 1917

—den 30 april 1918, då ny lönereglering trätt i kraft, av avgäld för lägenheterna,

varför det vore billigt, att ersättning lämnades åt vardera av von Porats stärbhus

och Willén för ett ecklesiastikår med belopp, motsvarande 5 proc. ränta å medlen

eller med 1,082 kronor.

Willén har yrkat att erhålla, förutom förenämnda belopp av 1,082

kronor, jämväl ränta å samma belopp från den 1 maj 1918 till den dag

medlen komme att utbetalas.

På grund av remiss har kammarkollegium inhämtat den 5

november 1918 dagtecknat yttrande av länsstyrelsen ävensom den 19

s. 20 Kontrollera mot PDF

[15.]

Departe
mentschefen.

20 Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

februari 1919 för egen del utlåtit sig, varefter statskontoret den 8 juli

1919 avgivit infordrat utlåtande i ämnet.

Länsstyrelsen har, efter lämnad redogörelse för de dagar under år

1915, då ifrågavarande löseskillingsmedel inlevererats till länsstyrelsen,

upplyst, att medlen insatts å statsverkets giroräkning i riksbanken, där

desamma innestått, tills de, på begäran av Tumba municipalsamhälle, den

14 maj 1918 överlämnats till domkapitlet; och har länsstyrelsen, enär vid

det förhållande att medlen innestått å omförmälda giroräkning någon

ränta å desamma icke uppkommit, uttalat sig emot domkapitlets förslag,

att vederbörande boställshavare skulle äga åtnjuta ränta å samma medel

för tiden till och med den 30 april 1918.

Kammarkollegium har anfört:

Då vederbörande boställshavare icke torde böra för den tid, varunder ifrågavarande

medel innestått å statsverkets giroräkning i riksbanken, gå förlustiga sin rätt till ränteavkomst

å samma medel samt dessa icke torde böra till men för pastoratet eller

kyrkofonden minskas med ett för tillgodoseende av berörda rätt skeende avdrag å desamma,

hemställer kollegium, då statsverket i allt fall under ovanberörda tid disponerat

medlen, att Kung! Maj:t täcktes vidtaga åtgärd för anvisande av statsmedel dels åt

von Porats stärbhus av 1,082 kronor såsom ränta å ifrågavarande medel för ecklesiastikåret

1916—1917 och dels åt Willén av likaledes 1,082 kronor såsom enahanda

ränta för ecklesiastikåret 1917 — 1918,

Statskontoret har förklarat sig biträda vad kammarkollegium hemställt

ävensom uttalat, att lämpligaste sättet för anvisande av ifrågavarande räntegottgörelse

vore att äska anslag av riksdagen.

Någon tvekan synes mig icke böra råda rörande det befogade i att

vederbörande boställshavare hållas skadeslösa för de ränteförluster de lidit

till följd av att ifrågavarande löseskillingsmedel innestått å statsverkets

giroräkning i riksbanken. För erhållande av för ändamålet erforderliga

medel torde såsom statskontoret föreslagit vara lämpligast att hän vända

sig till riksdagen. Enär det synes önskligt, att boställshavarna erhålla

denna ersättning snarast möjligt, torde erforderliga belopp böra upptagas

å tilläggsstat för år 1920.

Jag hemställer fördenskull om förslag till riksdagen

att för beredande åt vederbörande innehavare av

komministersbostället i Botkyrka församling av ersättning

för liden ränteförlust å vissa löseskillingsmedel vid

bostället anvisa på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag,

högst 2,164 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

21

4. Dyrtidstillägg åt svenska sjömanspräster i vissa utländska

hamnstäder. Till religiös och social verksamhet bland svenskar i utländska

hamnstäder anvisade 1919 års lagtima riksdag på extra stat för år 1920

ett förslagsanslag, högst 34,500 kronor. Detta anslag ställdes av Kungl.

Magt genom beslut den 19 juni 1919 till svenska kyrkans missionsstyrelses

förfogande till avlönande under år 1920 av svenska sjömanspräster i Kiel,

West-Hartlepool, Calais-Dunkerque, Stettin, London, Antwerpen, Rotterdam,

Kristiania och Hull.

Ingen av ifrågavarande prästmän har för tiden till och med år 1918

i sin egenskap av sjömanspräst erhållit dyrtidstillägg i likhet med befattningshavare

i statens tjänst. Emellertid anvisade 1919 års lagtima riksdag

i anledning av därom av Kungl. Maj:t gjord framställning för beredande

av dyrtidstillägg under år 1919 åt sjömanspastorn i Kristiania H. F. V.

Lyth å hans av statsmedel utgående avlöningsförmåner enligt de grunder,

som gällde för befattningshavare i statens tjänst, å tilläggsstat under åttonde

huvudtiteln för år 1919 ett förslagsanslag, högst 3,400 kronor.

Framställning har nu gjorts av svenska kyrkans missionsstyrelse om

avlåtande av förslag till riksdagen därom, att samtliga av ovanberörda

anslag på extra stat avlönade sjömanspräster måtte för år 1920 komma i

åtnjutande av enahanda dyrtidstillägg, som för samma år beviljas övriga av

statsmedel avlönade tjänstemän.

Statskontoret har den 11 november 1919 avgivit infordrat utlåtande

över denna framställning och därvid i huvudsak tillstyrkt densamma.

[16.1

Dyrtidstillägg

åt

svenska

sjömanspräster

i

▼issa utländska

hamnstäder.

Jag anser mig böra förorda att dyrtidstillägg till ifrågavarande präster

utgå å den del av avlöningen, som utgöres av statsmedel, och efter samma

grunder, som äro eller kunna bliva fastställda för befattningshavare i statens

tjänst. Enligt de för tiden till och med den 30 juni 1920 gällande

grunderna skulle härför erfordras ett belopp av cirka 26,500 kronor. Med

hänsyn därtill att Eders Kungl. Maj:t ännu icke fattat något beslut ifråga om

framställning angående grunderna för dyrtidstilläggs utgående under senare

halvåret av år 1920, torde det belopp som kräves för de nu ifrågasatta dyrtids*

tilläggen icke ännu kunna angivas, men synes nämnda summa böra för

här ifrågavarande ändamål beräknas å tilläggsstat för år 1920.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående dyrtidstillägg

under år 1920 åt svenska sjömanspräster i vissa utländska

hamnstäder, för ändamålet beräkna på tilläggsstat för

samma år ett förslagsanslag av 26,500 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Åttonde huvudtiteln: 1920 års iillåggsstat.

[17.]

Anslag till

vissa konserveringsarbeteni

statens

historiska

museum.

Akademier.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

1. Anslag till vissa konserveringsarbeten i statens historiska

museum. Statens historiska museums samling av medeltida träskulptur,

som för närvarande består av 36 större altarskåp samt omkring 200 andra

bildverk, kyrkliga möbler och redskap m. m., är icke blott den rikaste,

som tinnes i de skandinaviska länderna, utan kan i flera avseenden mäta

sig med de förnämsta samlingarna i utlandet. Till någon del befintlig

vid museets installering i dess nuvarande lokaler år 1865, har den likväl väsentligast

tillkommit efter detta år, framför allt tack vare framlidne riksantikvarien

Hans Hildebrands intresse och omsorg om fornminnesvården.

Dessa skulpturverk, ömtåliga som de äro företrädesvis för växlande

temperaturförhållanden, äro nu i fara att gå en för tidig förgängelse till

mötes, därest icke snabba åtgärder vidtagas för deras vidmakthållande. Till

förebyggande av den förstörelseprocess, som tyvärr redan nu om ock ej i

större utsträckning begynt, hemställde vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

i skrivelse den 8 april 1919 om ett anslag av 1,900 kronor till

bestridande av kostnaderna för vissa konserveringsarbeten å ifrågavarande

föremål, vilka arbeten redan då voro igångsatta.

Jag tillåter mig erinra om vad akademien i denna skrivelse anförde:

Den övervägande delen av all der.na skulptur är polykromerad på det för medeltiden

vanliga sättet, nämligen genom beläggande av träytan med en kritgrund, å vilken

målningen, respektive förgyllningen, utförts. På grund bärav äro dessa polykromerade

bildverk i långt högre grad än annan skulptur utsatta för skada orsakad av

temperaturförhållandena och därmed sammanhängande förändringar i luftens fuktighetsgrad.

Ju torrare träet blir, desto mera sammandrager det sig, varigenom dess yta

minskas. Alldenstund krederings- och färglagren icke förändras på långt när så hastigt

eller i så hög grad som det underliggande träet, blir följden att krederingeu vid starkare

förändringar bos träet spricker, lossnar och slutligen — särskilt vid beröring eller

rubbning — delvis faller av. Så länge kyrkorna voro oeldade, hotades de i dem uppställda

konstverken ej av denna fara. Men efter värmelednings införande — och sådan

uppvärmning äger rum iså gott som alla kyrkor —hava de ovannämnda följderna

därav icke uteblivit. De konstverk, som ilyttats till museer, hava naturligtvis också

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Åttonde huvudtiteln: 1020 års tilläggsstat.

varit utsätta för sådana faror, emedan museerna likaledes måste vara uppvärmda. Dock

kan i detta sammanhang förtjäna påpekas, huru mycket större skydd och säkerhet i

andra avseenden som de föremål åtnjutit, vilka befunnit sig i museerna, i jämförelse

med de talrika konstskatter, vilka, särskilt då en äldre kyrka rivits, fatt sin plats å

vinden eller tornkammaren i den nya.

I statens historiska museum har upprepade gånger under de senaste årtiondena av

de medel, som stått vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien till buds, mindre

belopp anslagits till konserveringsåtgärder i syfte att fästa den lossnade färgen, där

faran för dess avfallande varit direkt överhängande. Någon fullständigare konservering

har emellertid icke kunnat utföras, dels på grund av bristande medel, dels med hänsyn

dä''till att konserveringstekniken icke förrän under de allra sista åren blivit så utvecklad,

att en relativt effektiv behandling utan risk för föremålens utseende kunnat

verkställas.

Vid en i februari 1919 företagen noggrann besiktning av statens historiska museums

samlingar, på riksantikvariens uppdrag verkställd av amanuensen vid statens historiska

museum, docenten Andreas Lindblom och konservatorn Anton Hällström, har det

visat sig, att berörda uttorkningsproeess allt fortfarande försiggår, ej blott — såsom kunnat

väntas — hos föremål, vilka för relativt kort tid sedan från respektive kyrkoi kommit

till museet, utan jämväl hos dem, vilka ett eller annat årtionde befunnit sig i samlingen.

Följden härav har blivit, att delar av färgen och förgyllningen spruckit och

hota att när som helst falla av. Särskilt ödesdiger synes i detta hänseende den omflyttning

kunna bliva, som väntas äga rum i samband med statens historiska museums installerande

i ny lokal.

För att de dyrbara samlingarnas bestånd i detta avseende icke måtte äventyras,

varigenom en betydande minskning i bildverkens skönhet, vetenskapliga intresse och

materiella värde skulle bliva följden och den svenska staten åsamkas en andlig och materiell

förlust, vilken icke bör underskattas, synes omedelbart ingripande i två hänseenden

vara av nöden.

A ena sidan böra sålunda åtgärder vidtagas för att förebygga vidare förstörelse.

Dessa böra framför allt åsyfta sänkning av temperaturen och ökande av luftens fuktighet

i de rum, där de polykromerade bildverken förvaras. Med anledning härav har

ock daglig vädring införts, varjämte byggnadsstyrelsen efter hemställan från riksautikvarien

låtit isolera värmeledningsrören, varigenom den åsyftade sänkningen av temperaturen

väntas kunna åvägabringas. Goda utsikter torde sålunda finnas att på denna

väg nå ett för framtiden relativt betryggande resultat.

Å andra sidan kräves ett ingripande för att genom konservering bevara de färgpartier,

som redan lossnat och som hota att inom en mer eller mindre snar framtid falla

av. Vid den ovan berörda undersökningen har i detta avseende tagits hänsyn dels till de

fall, där faran för avfallande är överhängande och åtgärder alltså omedelbart måste vidtagas,

dels till de fall, där åtgärderna utan större risk synas kunna uppskjutas tills

omedelbart före eventuell förflyttning av föremålen till ny lol al.

En noggrann beräkning visar härvid, att den omedelbart erforderliga konserveringen

kräver en arbetstid av cirka 1,900 timmar, motsvarande — enligt 2 kronor 75 öre per timme,

vilket för närvarande i medeltal måste beräknas — en kostnad av 5,225 kronor. Härtill

böra läggas kostnaderna för erforderliga materiel, vilka, beräknade till högst 3 kronor

per 9 timmars arbetsdag, uppgå till högst 633 kronor. Sammanlagda kostnadssumman

blir sålunda 5,858 eller i runt tal 6.000 kronor. Härav äro 1,900 kronor erforderliga

för avslutande av sådana konserveringsarbeten, vilka redan äro igångsatta.

[17.]

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

Kostuaderna för den konservering, som, ehuru nödvändig, likväl med vissa föremål

kan anstå till dess eventuell förflyttning av desamma från nuvarande platser till

en ny lokal skall äga rum, torde approximativt kunna anslås till 5,000 kronor.

Akademien sade sig vidare hava för avsikt att till Kungl. Maj:t inkomma

med framställning om proposition till riksdagen rörande anslag till

den omedelbart erforderliga konserveringen. Genom beslut den 2 maj 1919

anvisade Kungl. Maj:t av reservationsanslaget till extra utgifter ett belopp

av 1,900 kronor till bestridande av kostnaderna för ifrågavarande redan

igångsatta konserveringsarbeten.

o r'' o

I skrivelse den 2 september 1919 har nu akademien meddelat, att omförmälda

arbeten numera utförts, och, under åberopande av innehållet och

beräkningarna i förberörda skrivelse den 8 april 1919, hemställt om anslag

å återstående beloppet, 4,100 kronor, till de konserveringsåtgärder, som ytterligare

vore nödvändiga för ifrågavarande skulpturverks bevarande. Då det

vore av synnerlig stor vikt, att arbetet, så fort ske kunde, utfördes, föreslår

akademien, att beloppet måtte utgå redan år 1920.

För en var, som på nära håll iakttagit, hurusom de i akademiens skrivelse

den 8 april 1919 omförmälda förhållanden i oroväckande grad minskat

och hota att än ytterligare minska skönhetsvärdet hos dessa medeltida

skulpturverk, torde det utan vidare vara uppenbart, att omedelbara åtgärder

äro av nöden, såvida ej våra ifrågavarande konst- och kultursamlingar

skola tillskyndas en oersättlig skada. Enligt min mening kan ej mer än

en åsikt råda därom, att ett ingripande från statens sida får anses påkallat.

Akademien har tillförene av egna medel bekostat nödvändiga restaureringar,

men då nu dels dessa medel ej förslå och dels det är fråga om mera

kostbara konserveringsåtgärder, synas mig alla skäl tala för tillstyrkande

av statsanslag för ändainalet.

Jag anser mig vidare i detta sammanhang ej kunna underlåta att framhålla,

att den fara, som nu hotar våra kyrkliga minnesmärken från medeltiden,

ingalunda har sin orsak i dessa minnesmärkens förflyttning från

kyrkorna till statens historiska museum. Tvärtom. Genom dessa konstskatters

överförande till museet hava de otvivelaktigt erhållit en vida bättre

och säkrare förvaringsplats och en mera pietetsfull vård än som kunnat

beredas dem i kyrkorna i skilda delar av landet. Mångfaldiga exempel

hava visat, att kyrkorna långt ifrån behandlat sina skatter med den hänsyn

och den förståelse, man borde kunna fordra av vår traditions- och

kulturvårdande tid, och att dessa gamla relikter av medeltida from hetsliv

genom sin förflyttning till en säkrare förvaringsort undgått att i förtid

gå sin förgängelse till mötes.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat. 25

Akademien föreslår, att det begärda anslaget må göras tillgängligt

redan under innevarande år. Ehuru jag måste hysa vissa principiella betänkligheter

mot uppförande å tilläggsstat av ett anslag av sådan natur

som det ifrågavarande, kan jag ej undgå att finna det trängande behovet

av snara åtgärder för minnesmärkenas bevarande innebära övervägande

skäl för en sådan anordning.

Jag hemställer alltså, det Eders Kungl. Maj :t täcktes föreslå riksdagen

att till vissa konserveringsarbeten i statens historiska

museum anvisa på tilläggsstat för år 1920 ett reservationsanslag

av 4,100 kronor.

2. Dyrtidstillägg åt den Hjertbergska antikvarien vid vitterhetsakademien.

Hos Kungl. Maj:t har vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

anhållit, att dyrtidstillägg till den vid akademien anställde

Hjertbergska antikvarien — vars avlöning helt bestrides av de Hjertbergska

donationsmedlen — måtte utgå av statsmedel. Då vid bifall till akademiens

förslag ifrågavarande dyrtidstillägg skulle utgå efter grunder, motsvarande

dem som gälla för befattningshavare i statens tjänst, och alldenstund sistnämnda

spörsmål, i vad det avser år 1920, ej vant föremål för slutlig

behandling från Kungl. Maj:ts sida, befinner sig följaktligen förevarande

fråga ej i det skick, att förslag nu kan föreläggas riksdagen. Därest

ifrågavarande befattningshavare under år 1919 varit berättigad till dyrtidstillägg

i enlighet med de grunder, som för tiden intill den 1 juli 1920

i angivet hänseende gälla för befattningshavare i statens tjänst, skulle han

hava" i dyrtidstillägg uppburit ett belopp av 4,324 kronor. Nämnda belopp

synes därför böra för ändamålet beräknas på tilläggsstat för år 1920.

Jag hemställer, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående dyrtidstilllägg

åt den Hjertbergska antikvarien vid vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien, för ändamålet beräkna

på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag

av 4,324 kronor.

[18.!

Dyrtidstilllägg

åt den

Hjertbergska

antikvarien

vid vitterhetsakademien.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

Akademien för de fria konsterna.

[19.J 3. Förstärkning av vissa anslagsposter i staten för akademien

Förstärkning för de fria konsterna. Under hänvisning till vad jag under denna rubrik

steglposteM anfört beträffande anslag till ifrågavarande ändamål för år 1921, hemstatenföraka-

ställer jag, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkande av de i staten för akademien

för de fria konsterna uppförda anslagsposterna till belysning,

undervisningsmateriell m. m., till levande modeller,

till samlingarnas ökande och underhåll, till städning,

renhållning samt betjäningens beklädnad samt till

elevernas studieresor på tilläggsstat för år 1920 anvisa

ett förslagsanslag, högst 18,700 kronor.

demien för de

fria konsterna.

Musikaliska akademien.

[20.] 4. Ökade kostnader för uppvärmning av musikaliska akade
ökade

kost- miens lokaler. Å ordinarie stat för musikaliska akademien är uppförd

uppvärmning ?n anslagsPost å 5,735 kronor till expenser in. fl. dylika utgifter, däribland

av musika- instrumenters vård och underhåll. Av detta anslag bestridas kostnader för

''"demiens uppvärmning av akademiens och det under dess inseende ställda musiklokaier.

konservatoriets lokaler, rengöring, lyse, skrivmaterialier m. in. På grund

av anslagets otillräcklighet anvisade riksdagen, på därom av Kungl. Maj:t

gjord framställning, till bestridande av ökade kostnader för uppvärmning

av akademiens lokaler på tilläggsstat för år 1919 ett belopp av 7,000

kronor.

Akademien har nu i skrivelse den 24 september 1919 anhållit om ett

förstärkningsanslag för år 1920 till i huvudsak enahanda ändamål men

med ett till 10,000 kronor förhöjt belopp.

Akademien anför härom:

Oaktat det av riksdagen beviljade anslaget å 7,000 kronor bar akademien trots

iakttagande av all sparsamhet nödgats att till oundgängliga utgifter anlita de begränsade

medel, som utöver fonderna stått till dess förfogande i en omfattning, som i det

närmaste uttömt dessa resurser. Med hänsyn till den alltjämt rådande dyrtiden ser

sig akademien ur stånd att av expensanslaget och egna återstående medel bestrida ens

de mest nödvändiga utgifterna, särskilt då det tages i betraktande, att endast uppvärmnings-

och belysningskostnaderna under arbetsåret 1918—1919 uppgått till 12,720

krouor 12 öre och de höga priserna under avsevärd tid framåt knappast torde väsentligt

minskas.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillägg&stat.

På grund av vad sålunda anförts hemställer akademien, det Kuugl. Maj:t täcktes rgQ ]

vidtaga sådana åtgärder, att för bestridande av ökade kostnader för uppvärmning av

akademiens lokaler, rengöring, lyse m. in. under år 1920 ett belopp av 10,000 kronor

utöver det i akademiens stat upptagna anslag till expenser m. m. må ställas till akademiens

förfogande.

Med hänsyn till de av akademien lämnade upplysningarna och då, Departesåsom

uppgives, allenast uppvärmnings- och belysningskostnaderna under mentschefen

sista arbetsåret dragit en kostnad av nära 13,000 kronor, finner jag fog

förefinnas för en höjning av ifrågavarande tilläggsanslag. Jag tillstyrker

därför, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkande av den i musikaliska akademiens

ordinarie stat uppförda anslagsposten till expenser m. m.

anvisa på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag,

högst 10,000 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

[21.]

Materiell

m. m. för hygieniska

institutionen.

[22.]

Ny propedeutisk

kurs vid

undervisningen

inom

meduinska

fakuHeten.

Universiteten, den medicinska undervisningen

m, m.

Uppsala universitet.

1. Materiell m. m. för hygieniska institutionen. Under åberopande

av vad jag anfört under denna rubrik i det vid årets statsverksproposition

fogade utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

hemställer jag, att Eders Ivungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till ytterligare kostnader för materiell in. m.

för hygieniska institutionen vid universitetet i Uppsala

anvisa på tillägg sstat för år 1920 ett reservationsanslag

av 1,000 kronor.

2. Ny propedeutisk kurs vid undervisningen inom medicinska

fakulteten. Med hänvisning till vad jag under denna rubrik i bilagan åttonde

huvudtiteln till årets statsverksproposition anfört i fråga om anslag till

ny propedeutisk kurs vid undervisningen inom medicinska fakulteten vid

universitetet i Uppsala hemställer jag om förslag till riksdagen

att för universitetet i Uppsala anvisa på tilläggsstat

för år 1920 ett förslagsanslag, högst 3,750 kronor att

utgå till arvoden:

dels åt den, som förordnas att leda en ny, fjärde,

kurs i fysikalisk diagnostik, med högst 1,000 kronor,

dels åt en biträdande lärare vid sagda fjärde kurs

med högst 500 kronor,

dels åt den, som förordnas att leda en ny, fjärde,

kurs i icke-fysikaliska undersökningsmetoder, med högst

1,000 kronor,

dels åt den, som förordnas att giva en ny, fjärde,

kurs i allmän kirurgi, med högst 1,000 kronor,

dels ock åt den, som förordnas att giva en ny,

fjärde, kurs i sjukvårdsteknik, med högst 250 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

29

3. Ny- och

åberopande av vad

å extra stat för

vid

ar

ombyggnad

jag anfört i

1921, hemställer

fråga

akademiska

inslag till

det Eders

om

jag:

sjukhuset- Under [23.J

förevarande ändamål Ny- och omKungl.

Maj:t täcktes

föreslå riksdagen

att, i

anslag

huset

för år

angående ytterligare

till ny- och ombyggnad vid akademiska sjuki

Uppsala, för ändamålet beräkna på tillägg sstat

1920 ett reservationsanslag av 2,525,000 kronor.

byggnad vid

akademiska

sjukhuset.

avbidan på proposition

ny- och ombyggnad

4. Psykologiska laboratoriet. Under åberopande av vad jag [24.]

under denna rubrik förut denna dag anfört till statsrådsprotokollet över Fsykoiogiska

ecklesiastikärenden vid anmälan av anslagsbehov under riksstatens åttonde ''ab°rat°nethuvudtitel

för år 1921 hemställer jag, att Eders Kung! Maj:t täcktes

föreslå riksdagen

att till ytterligare kostnader för psykologiska laboratoriet

vid universitetet i Uppsala anvisa på tilläggsstat

för år 1920 såsom reservationsanslag ett belopp av 400

kronor.

5. Driftkostnader för Klubbans biologiska station. Under åberopande

av vad jag anfört under denna rubrik i bilagan åttonde huvudtiteln

av årets statsverksproposition hemställer jag, det Eders Kungl. Maj:t

täcktes föreslå riksdagen

att till bestridande av ''driftkostnader vid den universitetet

i Uppsala tillhöriga Klubbans biologiska station

anvisa på tilläggsstat för år 1920 ett reservationsanslag

av 1,400 kronor.

6. Förstärkande av materiellanslagen till vissa institutioner och

inrättningar. Under år 1918 inkommo till Kungl. Maj:t vissa framställ- Förstärkande

ningar om beredande av extra anslag för åren 1919 och 1920 till åtskil- anslagen till

liga inrättningar vid Uppsala universitet, vilka framställningar motiverats vissa instituhuvudsakligen

med de av rådande dyrtid föranledda prisstegringarna å ir“in°gar.

bränsle och flertalet andra förnödenheter. Anslagskraven ledde, i vad de

avsågo förstärkning av vederbörande inrättningars materiellanslag för år

1920, icke till någon Kungl. Maj:ts åtgärd men lades i övrigt till grand

för en framställning i ämnet till 1919 års lagtima riksdag. I enlighet

med min vid ärendets föredragning för Kungl. Maj:t den 9 januari 1919

gjorda hemställan (se punkt 16 av bilagan åttonde huvudtiteln till proposition

nr 2) föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att till förstärkande av ordina
-

[25.]

Driftkostnader

för

Klubbans

biologiska

station.

[26.]

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

rie anslagen till materiell in. m. för elva av inig angivna inrättningar vid

universitetet och med av mig tillstyrkta belopp, utgående såsom särskilda

reservationsanslag, anvisa på tilläggsstat för år 1919 tillhopa 30,150 kronor.

Denna framställning, vilken sedermera bifölls av riksdagen, vilade

på den förutsättningen, att staten icke skulle påtaga sig att fullt ut täcka

de behov av ökade anslag för år 1919, som de från universitetet gjorda

framställningarna utvisade. Anledningen härtill var, att universitetets reservfond

ansågs böra, på sätt även under gångna år ägt rum, stå institutionerna

bi vid deras ekonomiska trångmål. I sådant avseende beräknades, att

fonden skulle kunna svara huvudsakligen för ökade kostnader för bränsle.

JSTu har kanslern för rikets universitet med särskilda skrivelser den 26

augusti, den 22 september och 3 den oktober 1919 till Kungl. Maj:t överlämnat

och därvid tillstyrkt tre av det större akademiska konsistoriet i Uppsala

gjorda framställningar om anslag på tilläggsstat för år 1920 till förstärkande

av materiellanslagen för ej mindre de inrättningar, som fått del

av ovanberörda anslag för år 1919, nämligen medicinska poliklinikerna,

institutionerna för medicinsk och fysiologisk kemi samt för allmän och

analytisk kemi, mineralogisk-geologiska, fysiska, astronomiska och meteorologiska

institutionerna, botaniska museet och botaniska trädgården

samt växtbiologiska och zoologiska institutionerna, än även vidare följande

inrättningar: patologiska, fysiologiska och farmakologiska institutionerna

samt botaniska laboratoriet och geografiska institutionen. Tillika har äskats

ett särskilt anslag å 5,000 kronor till inköp av instrument m. m. för

fysikalisk kemi. Konsistoriets anslagskrav grunda sig såvitt angår ifrågavarande

till medicinska fakulteten hörande inrättningar på framställning

av denna fakultet samt i övrigt på beräkningar och äskanden av vederbörande

institutionsföreståndare, med vilka matematisk-naturvetenskapliga

sektionen instämt.

Liksom förra gången avses med flertalet av de nu föreliggande framställningarna

ej blott att bereda fyllnad i eljest tillgängliga medel för bestridande

av vederbörande inrättningars driftkostnader under det år, för

vilket de begärda anslagen skulle anvisas; dessa anslags storlek hava i regel

måst beräknas med hänsyn även till nödvändigheten att täcka redan

under föregående år uppkomna brister. Med tillämpning av den utav mig

nyss omförmälda uppfattningen, att universitetets reservfond borde ansvara

för bränslekostnader, hava vederbörande vid beräknandet av brister för tiden

till 1919 års utgång lämnat utgiftsökningar för bränsle åsido. Vid bestämmande

av det extra anslagsbehovet under år 1920 hava däremot dylika

merkostnader inberäknats.

För att åskådliggöra innebörden av de föreliggande anslagskraven har

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

jag låtit upprätta eu tablå, utvisande ej mindre i vilken omfattning de begärda

anslagen avsetts till täckande av redan uppkomna brister i vederbörande

inrättningars materiellanslag, än även huru de för år 1920 avsedda

beloppen kunna uppdelas allt eftersom de hänföra sig å ena sidan till

andra kostnadsökningar än beträffande bränsle och å andra sidan till stegrade

bränsleutgifter. Sistnämnda uppdelning gör ej anspråk på att vara fullt

exakt, alldenstund handlingarna i ärendet i vissa fall ej lämna klart besked

i sagda hänseende. Där andra upplysningar icke stått att vinna, hava tillgängliga

siffror rörande merkostnader för uppvärmning under år 1918 lagts

till grund för de i nu ifrågavarande avseende gjorda beräkningarna. Omförmälda

tablå innehåller vidare uppgifter dels angående de för tillgodoseende

av inrättningarnas materiella behov avsedda ordinarie tillgångar,

såväl statsanslag som naturaförmåner och diverse inkomster, vilka finnas

uppförda i universitetets utgiftsstat, dels ock rörande de anslag på extra

stat och på tilläggsstat för år 1920, som i varje särskilt fall utgå. Tablån

är av följande utseende:

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[26.]

Inrättningar. * 2 3 4

Medicinska poliklinikerna ...

Patologiska institutionen......

Fysiologiska institutionen ...

Institutionen för medicinsk

och fysiologisk kemi.........

analytisk kemi

tutionen .....................

Fysiska institutionen .........

Astronomiska institutionen...

Meteorologiska institutionen

Botaniska institutionen:

botaniska museet...........

» trädgården .....

» laboratoriet.....

Yäxtbiologiska institutionen

Zoologiska institutionen .....

Geografiska institutionen.....

Begärt anslag

universite

ordinarie

anslag.

tets stat

naturaför- måner och

medel av- sedda för

särskilda

ändamål1)

Extra

anslag.

Anslag å

1919 års

tilläggs- stat.

till

täckande

av beräk- nad brist

d. 81/is

1919.

till

täckande av

beräknad

brist under

år 1920

frånsett

bränsle- kostnader.

till

täckande av

beräknad

brist under

år 1920 för- orsakad av

bränsleut- gifter.

kronor.

1,000: —

3)5,700: —

5,000:-

kronor.

*) 180: —

240:-

150:-

kronor.

kronor.

850: —

kronor.

3,419: 46

575: 97

krono

1,250

50

1,450

r.

kronor.

1,200: - 850:-

3,600: -

135:-

1,000:-

1,000:-

1,789: -

1,361: 60

1,038:40

1,200: —

45:-

—

1,294: 59

283

—

217: —

10,800: -

1,623:66

—

5)7,200:-

2,094: 40

3,300

-

1,490: -

2,700: —

355:-

—

700:-

500:-

700

-

800:-

7,500: —

90:-

—

800:-

2,713:17

3,200

—

3,000:-

2,500: -

15:-

—

3,000: —

600:-

2,800

-

700:-

3,500: -

120:-

—

4,100: —

2,514: 57

4,911

50

600:-

1,000:-

|

_

500:-

500: -

740

60

259: 40

10,000: -

2,720:-

—

5,000:-

14,916:54 20,000

—

—

500: —

1

—

532:40 300

-

—

4) 1,000: —

—

—

1,000: —

624:22

2,500

—

500:-

10,100: -

913:92

—

6,000:-

1,459:97

4,723

03

3,500: -

. 1,450: -

| 150: -

1

1

| 500

\

ij Här upptagas, förutom beräknade värden av ved in natura, vissa ränteinkomster in- m.

2) Härtill komma anslag från Uppsala läns landsting, 750 kronor, och från Uppsala stad, 400 kronor,

samt patientavgifter till beräknat belopp av 600 kronor.

3) Av detta belopp hava minst 1,250 kronor beräknats för ett tekniskt biträde.

4) Härtill komma 500 kronor från den s. k. Kempeska fonden.’

5) Därav 5,000 kronor till inköp av fysikalisk-kemiska instrument m. m.

Vid vissa av institutionerna upptagas mindre belopp såsom laborationsavgifter av de studerande.

Vid granskning av förestående tablå faller först och främst i ögonen

storleken av de belopp, som begärts för botaniska trädgårdens räkning. I

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Åttonde huTudtiteln: 1920 års tilläggsslat.

avseende härå anser jag mig böra meddela, att, enligt vad vederbörande [26.]

institutionsföreståndare upplyst, den betydliga ökningen av utgifterna för

trädgården framför allt beror på höjningav dagsverkarnas arbetslöner. Dagspenningen

för äldre manliga arbetare, som i början av år 1918 utgjort 4

kronor, hade sedan maj 1919 utgått med 8 kronor. Flertalet av övriga

utgiftposter vore nu likaledes mångdubbelt större än för ett par år sedan.

Körning med häst exempelvis betingade nu 40 kronor per dag — enligt

en förra året lämnad uppgift var år 1915 motsvarande pris 6 kronor. För

övrigt hänvisar jag till institutionsföreståndarens framställning, som slutar

med ett påpekande, att de gjorda utgiftsberäkningarna icke innebure någon

plan på utvidgning av trädgården eller av arbetena i densamma utan endast

avsåge trädgårdens drift efter hittills följd plan.

I fråga om de motiveringar, som förebragts för de övriga anslagsäs
~

o 7 o r* o

kandena, hänvisar jag likaledes till vederbörandes framställningar.

Såsom jag förut nämnt har framställning gjorts om ett särskilt anslag

å 5,0()0 kronor till inköp av instrument in. m. för fysikalisk kemi. Detta

krav är icke nytt. Enahanda belopp utgick på tilläggsstat för år 1919, ehuru

då sammanslaget med institutionens för allmän och analytisk kemi förstärkningsanslag,

på sätt omförmälda tablå utvisar. Minskningen i sagda institutions

extra anslagsbehov för år 1920 i förhållande till år 1919 är således

endast skenbar: för att en riktig jämförelse skall kunna göras, måste

den för år 1920 begärda summan, 3,300 kronor, ökas med 5,000 kronor. 1

1 syfte att erfara, huruvida fog finnes för universitetets anspråk, att Departestaten

skulle för år 1920 i olikhet mot näst föregående år lämna bidrag mentschefen

O O

till täckande av även sådana brister i institutionernas materiellanslag, som

härröra från stegrade bränsleutgifter, har jag införskaffat vissa uppgifter

rörande reservfondens nuvarande ställning. Av dessa uppgifter — vilka

lämnades redan under loppet av år 1919 och i vissa avseenden endast äro

approximativa — framgår, bland annat, att reservfondens behållning, som

den 1 januari 1918 utgjorde 261,622 kronor 66 öre, vid 1919 års ingång

belöpt sig till 405,498 kronor 45 öre. För år 1920 räknades med en för

till detta år ingående behållning av 325,876 kronor 2 öre.

Av nu anförda siftror synes mig framgå, att, även om reservfondens

ställning icke är så god som för ett år sedan, universitetet dock allt fortfarande

torde kunna svara för de ökade kostnaderna för bränsle vid vederbörande

institutioner. I övrigt har jag icke funnit anledning till erinran

mot de begärda tilläggsanslagen. Det särskilda anslag å 5,000 kronor,

som äskats för inköp av instrument m. m. för fysikalisk kemi, torde emellertid,

såsom skedde år 1919, sammanslås med anslaget till institutionen för

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

[27.]

Täckande av

brist i universitetsbibliotekets

materiellanslag

för år 1918

m. m.

34

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

allmän och analytisk kemi. De för de olika inrättningarna erforderliga

beloppen skulle således, med någon avrundning av summorna, bliva följande:

Patologiska institutionen.......................

Fysiologiska institutionen........................

Institutionen för medicinsk och fysi

Farmakologiska institutionen ..............

Institutionen för allmän och analytis

Mineralogisk-geologiska institutionen

Fysiska intstitutionen.............................

Astronomiska institutionen ..................

Meteorologiska institutionen..................

Botaniska institutionen:

botaniska museet.............................

» trädgården ....................

> laboratoriet.....................

institutionen..................

institutionen ........................

institutionen .......................

Yäxtbiologiska

Zoologiska

Geografiska

kronor

4,650: —

625: —

1,450: —

3,150: —

1,575: —

»

10,400: —

1,200: —

)

5,900: —

l

3,400: —

7,425: —

1,250: —

34,900: —

825: —

3,125:-

>

6,175: —

500: —

kronor

86,550: —

Detta belopp överstiger det för år 1919 beviljade anslaget med 56,400

kronor.

Åberopande vad jag nu anfört hemställer jag om förslag till riksdagen

att till förstärkande av ordinarie anslagen till materiell

m. m. för de av mig under denna punkt angivna

institutionerna och inrättningarna vid universitetet i Uppsala

och med av mig tillstyrkta belopp, utgående såsom

särskilda reservationsanslag, anvisa på tilläggsstat för år

1920 tillhopa 86,550 kronor.

7. Täckande av brist i universitetsbibliotekets materiellanslag

för år 1918 m. m. Med utlåtande den 29 augusti 1919 har kanslern för

rikets universitet överlämnat en av det större akademiska konsistoriet i

Uppsala gjord framställning om anslag på tilläggsstat för år 1920 till

universitetsbiblioteket i Uppsala.

Denna framställning avser, i de delar jag finner densamma böra föranleda

framläggande av förslag till riksdagen, beredande av medel dels

till täckande av bibliotekets brist för år 1918, dels ock till bestridande

s. 35 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1020 års tillägg sstat. 35

av ökade kostnader under år 1920 för uppvärmning, bindning samt diverse [27-]

utgifter.

Konsistoriets framställning överensstämmer med eu hemställan av

överbibliotekarien vid universitetsbiblioteket, som i skrivelse till konsistoriet

anmält bibliotekets behov i omförmälda avseenden under betonande,

att det för biblioteket vore av största vikt, att de tillgodosåges. Bibliotekets

verksamhet vore eljest i fara att alldeles förlamas.

Vad anjjår bibliotekets brist för år 1918 anger överbibliotekarien densamma

uppgå till 21,553 kronor 56 öre; en handlingarna i ärendet bilagd,

från överbibliotekarien infordrad tablå ger besked över bibliotekets inkomster

och utgifter under nämnda år och uppvisar sagda brist, överbibliotekarien

tillkännagiver, att bristen till alla delar faller på genom kristiden

fördyrade kostnader för värme, inbindning, skrivmaterialier, emballage,

tryck, inventarier, arbetshjälp m. m. överbibliotekarien ifrågasätter

emellertid icke anslag av statsmedel till täckande av hela bristen:

den ökade kostnaden för uppvärmning, 7,559 kronor 28 öre, hoppas han

komma att ersättas av universitetets reservfond. Till täckande av återstående

13,994 kronor 28 öre påkallar han anslag av statsmedel.

Till bestridande av ökade kostnader under år 1920 för uppvärmning,

bindning samt diverse utgifter begär överbibliotekarien ett anslagsbelopp

av 25,000 kronor.

Till motivering för denna begäran hänvisar överbibliotekarien till den

av honom gjorda framställning, som föranledde anslag på tilläggsstat för

år 1919 (se punkt 17 i bilaga åttonde huvudtiteln till proposition nr 2

om tilläggsstat till riksstaten, 1919). I det då begärda anslaget å 25,000

kronor ingingo 12,800 kronor för uppvärmning och belysning, 10,000

kronor för bindning av böcker och 2,200 kronor för diverse utgifter. De

båda posterna å 12,800 kronor och 2,200 kronor voro ytterligare specificerade.

Anslagsäskandet å 10,000 kronor till bindning ansågs av dåvarande

departementschefen böra vid den starka konkurrensen mellan mångahanda

olika anslagskrav för det dåvarande stå tillbaka. I enlighet med Kung!

Maj:ts förslag beviljade riksdagen å tilläggsstat för år 1919 återstående

15,000 kronor.

Under avdelningen B) Till materiell m. in., i utgiftsstaten för uni- Departeversitetet

i Uppsala finnes under rubriken Biblioteket upptaget ett anslag mensc

å 50,000 kronor, varur bestridas, förutom kostnader för materiell, jämväl

kostnader för inköp av böcker, handskrifter m. m., inbindning samt vattenförbrukning

ävensom för uppvärmning och belysning, för vilka sist
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

[28.]

Prebende
institutionens
upphörande.

36 Åttonde huvudtiteln: 1920 års iilläggsstat.

nämnda ändamål desslikes i staten är uppfört ett särskilt anslag å 8,200

kronor. Till inköp av böcker har sedan en följd av år utgått ett extra

anslag av 10,000 kronor.

Vad nu de föreliggande anslagsäskandena angår anser jag mig först

böra tillstyrka beredande av ett anslag å högst 13,994 kronor till täckande

av ovannämnda brist för år 1918.

Vad härefter beträffar det framställda anslagsäskandet å 25,000 kronor

finner jag mig ej böra vidhålla den helt avvisande hållning, föredragande

departementschefen förra året på ekonomiska skäl intog till viss

del av motsvarande då ifrågasatta anslag — den del som gällde bindning.

En av t. f. överbibliotekarien A. Grape till ecklesiastikdepartementet insänd

skrivelse rörande bibliotekets behov av ökade medel till inbindning

har ytterligare föranlett mig att tillstyrka tillmötesgående beträffande denna

anslagsfråga. Jag vill dock föreslå, att anslagsbeloppet nedsättes till 20,000

kronor.

Jag tillstyrker alltså förslag till riksdagen

att på tilläggsstat tör år 1920 anvisa:

dels till täckande av brist i universitetsbibliotekets

i Uppsala räkenskaper för år 1918 ett förslagsanslag,

högst 13,994 kronor,

dels ock till förstärkande av det under avdelningen

B) Till materiell m. m. i utgiftsstaten för universitetet

i Uppsala under rubriken Biblioteket upptagna anslag

å 50,000 kronor ett förslagsanslag, högst 20,000 kronor.

Lunds universitet.

8. Prebendeinstitutionens upphörande. Under åberopande av

vad jag anfört i fråga om förslag angående prebendeinstitutionens upphörande

och därav betingade anslagskrav för år 1921, hemställer jag, det

Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående prebendeinstitutionens

upphörande, beräkna på tilläggsstat för år

1920 för Lunds universitet ett förslagsanslag, högst 1,030

kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1920 års iilldgqsstat. 37

9. Anslag till täckande av merkostnad å nybyggnadsarbetena [29.]

vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund. Hus Kungl. Maj:t Analog till

har direktionen över Malmöhus lans sjukvårdsinrättningar i Lund hemställt ^koetnad^

om utverkande av ett anslag å i runt tal 191,060 kronor att utgå till nybyggnadsMalmöhus

läns landsting såsom bidrag till täckande. av den merkostnad,

som uppkommit på de nybyggnadsarbeten vid sagda sjukvårdsinrättningar, läns sjuk

vartill riksdagen åren 1914 och 1916 lämnat anslag. I)å ärendet ännu ej

befinner sig i sådant skick, att framställning i ämnet nu kan avlåtas till Lund.

riksdagen, hemställer jag, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående'' anslag till

täckande av merkostnad å nybyggnadsarbetena vid Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund, för ändamålet

beräkna p k'' tillägg sstat för år 1920 ett reservationsanslag

av 191,060 kronor.

10. Inredning'' och möblering av vissa lokaler för humanistiska [30.J

sektionens seminarier m. m. De till filosofiska fakultetens vid universi- inredning

tetet i Lund humanistiska sektion hörande seminarierna, vilka äro inrymda oehmöbienng

i det förutvarande akademiska bibliotekshuset i Lund, hava erhållit ökat kaier för hulokalutryinme

därstädes, sedan universitetets historiska museum samt mynt
och

medalj kabinett, som tidigare varit förlagda till bottenvåningen av sagda seminarier

byggnad, numera tagit i besittning de för dem medelst anslag av 1917 m- n>

och 1918 årens riksdagar inredda lokalerna i zoologiska institutionens vid

universitetet gamla byggnad. Med anledning härav har behov uppkommit

av anslag till inredning och möblering in. m. av ett biblioteksrum och en

lärosal för ifrågavarande seminarier. I sådant avseende har humanistiska

sektionen i en till det större akademiska konsistoriet i Lund avlåten, av

särskilda kostnadsförslag in. in. åtföljd skivelse hemställt om upptagande

bland årets riksdagspetita av ett anslag å 13,534 kronor, därav 10,044

kronor för seminariebiblioteket och 760 kronor för lärosalen. Av återstoden,

2,730 kronor, av det begärda anslaget hava 1,400 kronor avsetts till

vissa angivna, i sammanhang med seminarielokalernas nyordning erforderliga

arbeten samt till oförutsedda utgifter in. in., medan 1,330 kronor beräknats

för anskaffande av en ny monter för seminariets för klassisk fornkunskap

samling av antika föremål. Anslagets närmare användning framgår

av en i sektionens skrivelse upptagen specifikation, till vilken jag hänvisar.

Sektionens framställning, som tillstyrkts av universitetets drätselnämnd,

vann understöd av det större konsistoriet, som i skrivelse till kanslern för

rikets universitet — under framhållande av att det för undervisningens

s. 38 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

[31.]

Förstärkande

av materie 1- anslagen till

vissa institutioner

och in

rättningar.

38 .Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

bedrivande vore synnerligen trängande, att ifrågavarande seminariebibliotek

och lärosal snarast möjligt försåges med nödig inredning m. m. — anhöll

om utverkande av ifrågavarande anslag på tilläggsstat för år 1920. Sedermera

har kanslern i skrivelse den 30 augusti 1919 gjort framställning i enlighet

med konsistoriets förslag.

Byggnadsstyrelsen har efter erhållen remiss, och sedan tjänstgörande

arkitekten hos styrelsen T. Wåhlin på ort och ställe företagit granskning

av ifrågavarande inredningsförslag den 3 november 1919 utlåtit sig i ämnet

och därvid förklarat sig icke hava annat att erinra mot förslaget, än

att det begärda anslagets belopp syntes böra, för mötande av oförutsedda

utgifter, höjas till 14,534 kronor.

Föreliggande förslag till inrednings- och ändringsarbeten m. m. beträffande

de åt humanistiska sektionens seminarier upplåtna lokalerna avser

att möjliggöra ett tillfredsställande utnyttjande i den vetenskapliga

undervisningens och forskningens tjänst av de ökade utrymmen, som tilldelats

seminarierna i sammanhang med historiska museets bortflyttning till

annat håll. På grund härav och då jag icke funnit anledning till erinran

mot de uppgjorda beräkningarna med det av byggnadsstyrelsen ifrågasatta

tillägget, tillstyrker jag avlåtande av framställning i ämnet till riksdagen.

Det erforderliga beloppet, avrundat till 14,500 kronor, torde böra uppföras

på tilläggsstat för år 1920.

J a g hemställer för den skull, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till inredning och möblering av vissa lokaler i

det förutvarande akademiska bibliotekshuset i Lund för

humanistiska sektionens seminarier m. m. anvisa på tilllägg

sstat för år 1920 ett reservationsanslag av 14,500

kronor. 11

11. Förstärkande av materiellanslagen till vissa institutioner

och inrättningar. Universitetens olika institutioner och inrättningar hava

haft stora svårigheter att bekämpa under de ekonomiska förhållanden, som

rått under de senaste åren. Staten har också måst träda emellan med

ganska stora tillfälliga anslag för att verksamheten vid de särskilda institutionerna

och inrättningarna ej skulle alldeles avstanna. Jag tänker härvid

på de anslag å tilläggsstat, som beviljats universitetet i Lund för vartdera

av åren 1918 och 1919 samt universitetet i Uppsala för år 1919. I

det föregående har jag under punkt 26 anmält sistnämnda universitets anslagsäskande

i berörda avseende på tilläggsstat för år 1920, och jag skall

under förevarande punkt redogöra för motsvarande äskanden för universi
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: l''J20 års tilläggsslat.

39

tetet i Lund, ursprungligen väckta av vederbörande institutioners eller inrättningars

föreståndare och sedermera av det större akademiska konsistoriet

framburna till kanslern för rikets universitet, som med utlåtande den

30 augusti 1919 överlämnat dem till Kungl. Maj:t.

Liksom i fråga om de begärda anslagen på tilläggsstat till universitetet

i Uppsala har jag trott det vara lämpligt att uppställa universitetets i

Lund yrkanden i ifrågavarande avseende i en tablå. Beträffande vederbörande

institutioner och inrättningar upptager denna tablå de begärda tillläggsanslagen

med angivande av huru stor del av dem i särskilda fall gäller

täckande av brister vid 1919 års utgång, jämte vissa andra till upplysning

i ämnet tjänande uppgifter.

Tablån följer här:

Institutioner och inrättningar.

1

2

3

4

6

Ordinarie

anslag år

1920.

Extra

anslag år

1920.

Beviljade

anslag på

tilläggsstat år

1919.

Begärda an- slag på ti 11- läggsstat för

år 1920.

De andelar

av i kol. 4

upptagna an- slag, som

gälla täc- kande av

brister vid

1919 års ut- gång.

kronor.

kronor.

kronor.

kronor.

kronor.

6,050

_

_

5,050

—

12,450

—

3,700: -

4,500

_

—

3,500

—

8,000

—

4000:-

3,450

—

500:-

13,900

—

12,000

—

ej uttryck li-

3,500

—

—

7,500

—

6,964

—

1,464: —

5,000

-

—

7,200

—

7,000

—

2,500: -

7,000

-

-

11,000

—

18,902: 38

6,222:26

3,500

_

7,000

—

5,000

—

—

5,000

—

1,500: -

14,000

—

8,000

—

—

2,600

—

1,000: -

3,200

—

2,000

—

—

4,000

—

—

9,000

—

32,500

—

15,000: —

7,700

—

—

12,000

—

18,800

—

6,800: -

500

—

500:-

3,000

—

3,000

—

—

1,000

—

—

750

—

750

—

—

1,000

—

—

500

—

500

—

-

150,000

_

10,000: -

18,000

-

20,614

—

5,114: —

115,600

—

156,480:38

Anatomisk-histologiska institutionen

Fysiologiska »

Medicinskt-kemiska »

Patologisk-anatomiska >

Astronomiska observatoriet ............

Botaniska institutionens systematiska avdelning

....................................

Botaniska institutionens fysiologiska avdelning

....................................

Fysiska institutionen.....................

Geologisk-mineralogiska institutionen

Kemiska »

Zoologiska »

Inrättningen för gymnastik och fäktkonst

Institutionen för ärftlighetsforskning

Farmakologiska institutionen .........

Universitetsbiblioteket................... 1

1 Härtill komma avkomst av den s. k. bibliotekskassan m.

beräknade till 1,625 kronor.

fl. smärre inkomster, tillsammans i staten

[3L]

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat.

[31.] Vid vissa av institutionerna upptagas tillika laborationsavgifter av de

studerande.

De av vederbörande föreståndare framställda anslagsäskandena grunda

sig i de flesta fall på rätt detaljerade beräkningar över institutionernas och

inrättningarnas inkomster och utgifter. Dessa beräkningar utgå endast

undantagsvis från förutsättningar om prissänkningar; ej sällan framhålles

tvärtom, att prisförhöjningar ägt rum eller kunna väntas. Samtliga anslagsäskanden

hade, innan de behandlades av det större konsistoriet, varit föremål

för granskning av utsedda kommitterade, vilka i avgivet utlåtande

anfört:

De för de olika institutionerna behövliga anslagen, vilka samtliga begärts å tillläggsstat

för år 1920, utgöra, såsom av institurionsföreståndarnas redogörelser närmare

framgår, i de allra flesta fall dels en beräknad krist i institutionernas budget för år 1919,

dels ock de belopp, som för år 1920 beräknats bliva oundgängligen behövliga utöver

de till institutionerna enligt universitetets stat eller i vissa fall sedan flera år ä extra

stat utgående anslagen.

Då det visat sig, att institutionernas för år 1919 nödvändiga utgifter icke i

något fall understigit, men väl i de allra flesta fall högst väsentligt överstigit de under

år 1918 beräknade, och det tydligen är omöjligt att på förhand med någon säkerhet

bestämma den ökning utöver normala priser, soin för år 1920 kan råda, men det

å andra sidan torde vara tämligen visst, att utgifterna för år 1920 komma att ställa

sig ungefär lika höga som år 1919, hava vi, då institutionsföreståndarna äro de, som

närmast kunna bedöma och överblicka inrättningarnas behov, ansett oss höra godtaga

de av föreståndarna lämnade uppgifterna, även dä dessa, såsom i ett par fall ägt rum,

icke stödja sig på närmare utredning.

Vid den granskning av anslagsäskandena, som jag för min del företagit,

har jag ej kunnat undgå att taga intryck av detta uttalande av de

kommitterade. Om man ock blir betänksam vid anblicken av de stora belopp,

som i de flesta fall krävas, måste man i ej mindre grad känna betänkligheter

vid att utan goda skäl ifrågasätta minskning av dessa belopp.

En jämförelse med vad som för år 1919 av vederbörande universitetsmyndigheter

krävdes till förstärkning av materiellanslagen och de belopp, som

av min företrädare i ämbetet föreslogos (se punkt 20 av bilagan åttonde

huvudtiteln till propositionen nr 2) skall visa, att han endast för anatomiskhistologiska

institutionen på särskilda grunder föreslog en nedsättning, som

var av nämnvärd betydelse i förhållande till det begärda beloppet. Jag

vill ej heller utan särskilda skäl frångå vederbörandes förslag annat än

för lämplig avrundning av de särskilda anslagssumma.

Under hänvisning till handlingarna i ärendet skall jag med några

ord yttra mig om de särskilda anslagskraven; i ett fall kommer jag att

fullständigt återse vederbörandes framställning. Då intet annat säges, ansluter

jag mig till vederbörandes anslagsyrkanden.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillag g sst åt. 41

För anatomisk-histologiska institutionen begärde vederbörande föreståndare

på tilläggsstat för år 1919 6,550 kronor. Utan att underkänna anslagsbehoven

föreslog dåvarande departementschefen nedsättning till 5,050 kronor;

vissa begärda anslagsposter syntes honom böra på annat sätt tillgodoföras

institutionen.

Institutionen anses nu behöva en kraftig förstärkning av dess årsanslag

till materiell, såväl till täckande av beräknad brist vid 1919 års slut

som till mötande av 1920 års behov. Man åberopar, att kostnaderna för

bränsle, liktransporter, gas, elektricitet, sprit, glas in. m. avsevärt stigit,

sedan beräkningarna för föregående riksdagspetituin uppgjordes.

I fråga om fysiologiska institutionen märkes, att i den beräknade

bristen för år 1919, 4,000 kronor, ingår ett från år 1918 överbalanserat

belopp av närmare 2,500 kronor.

För medicinskt-kemiska institutionen har av tillförordnade föreståndaren

begärts ett mindre anslag, 12,000 kronor, än som å tilläggsstat för

år 1919 anvisades, 13,900 kronor. Det begärda beloppet avser att kunna

täcka eventuellt uppkommande brist under år 1919.

Patologisk-anatomiska institutionen. Även för denna institution äro

vissa kostnader, som rätteligen skulle gäldats år 1918, överförda till 1919

års räkenskaper. Jag anser mig kunna avrunda den för institutionen begärda

summan och sätta den till 6,950 kronor.

I fråga om anslagsyrkandet till förmån för astronomiska observatoriet

har jag intet att anföra.

Föreståndaren för botaniska institutionens systematiska avdelning har

meddelat, att 1919 års budget måst betungas med ett från föregående år

överfört belopp av 3,279 kronor 27 öre. Det i mars 1918 — då beräkningarna

över anslagsbehovet å 1919 års tilläggsstat gjordes — förefintliga

bränsleförrådet hade mot förmodan ej räckt för år 1918, utan ytterligare

bränsle hade måst inköpas. Tillika hade vissa andra utgiftposter för år

1918 varit för lågt beräknade. Med inberäknande härav kunde en brist

för år 1919 av 6,222 kronor 26 öre emotses. För år 1920 krävdes ett

tilläggsanslag av 12,680 kronor 12 öre. Väsentligen bidragande till behovet

av detta tillskott vore utgiftsstegringarna för bränsle: 8,495 kronor

27 öre, och för dagsverken: 2,530 kronor 35 öre. Utgiftsstegringen är beräknad

vid en jämförelse med förhållandena vid tiden för det nuvarande

ordinarie materiellanslagets beviljande och innebär i fråga om den första

posten en mångdubbling, i fråga om den andra en fördubbling av vederbörande

utgiftspost.

Jag anser, att tilläggsanslaget bör sättas till 18,900 kronor.

Beträffande de för botaniska institutionens fysiologiska avelning, fy
Bihang

till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[31.] siska institutionen och geologisk-mineralogiska institutionen begärda anslagen

på tilläggsstat har jag intet att erinra.

Yad angår kemiska institutionen visar den ovan intagna tablån, att densamma

har ett å ordinarie stat uppfört materiellanslag å 4,000 kronor, att

på tilläggsstat för år 1919 anvisats 9,000 kronor, att på tilläggsstat för

år 1920 äskas 32,500 kronor samt att därav 15,000 kronor skulle krävas

för att täcka under år 1919 uppkomna utgifter. Jag bör till dessa uppgifter

lägga, att institutionen synes kunna påräkna omkring 2,500 kronor årligen

såsom inkomst av laborationsavgifter.

Vid en jämförelse mellan den kemiska institutionens ordinarie årsanslag

och beloppet av vad som nu begäres å tilläggsstat å ena, samt motsvarande siffror

(extra anslag inräknade) för övriga nu ifrågavarande institutioner och

inrättningar å andra sidan kan man ej undgå att känna sig överraskad av

storleken av det belopp, som nu skulle behöva å tilläggsstat beredas kemiska

institutionen. Den förmodan ligger nära till hands, att nödig sparsamhet

här ej iakttages; i alla händelser innehåller vederbörande föreståndares framställning

om erhållande av tilläggsanslag ej några uppgifter, som kunna

tjäna till förklaring beträffande det för kemiska institutionen missgynnande

i omförmälda jämförelse. I förhoppning att genom varsamhet vid

institutionens drift anslagsbehovet skall kunna nedsättas, vill jag föreslå,

att för kemiska institutionen beredes ett anslag på 1920 års tilläggsstat

av 25,000 kronor.

Anslaget på tilläggsstat för år 1919 till zoologiska institutionen utgjorde

12,000 kronor och beräknades uteslutande vara behövligt till täckande

av bränslekostnader. Dessa hava emellertid på grund av angivna

förhållanden visat sig uppgå till 14,312 kronor, d. v. s. 2,312 kronor mer

än beräknats. I följd härav och på grund av utgiftsstegringar i övrigt

kräves för täckande av 1919 års utgifter ett tilläggsanslag å 6,800 kronor.

För år 1920 beräknar institutionsföreståndaren till bränslekostnader, likasom

för år 1919, 12,000 kronor.

Jag har ej annan anledning till erinran mot institutionsföreståndarens

omförmälda anslagskrav, än att ovannämnda summa av 6,800 kronor torde

kunna nedsättas till 6,650 kronor. Föreståndaren synes nämligen ej såsom

tillgång för år 1919 hava beräknat för höstterminen sagda år inflytande

terminsavgifter, omkring 150 kronor.

Mot anslagsäskandena för inrättningen för gymnastik och fäktkonst,

institutionen för ärftlighetsforskning samt farmakologiska institutionen har

jag ej någon invändning att göra.

Universitetsbiblioteket. Beträffande detta anser jag mig böra här återgiva

innehållet i överbibliotekariens till det större konsistoriet avlåtna skrivelse

om anslag på tilläggsstat för år 1920:

s. 43 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat. 43

1918 års stat för biblioteket ingick med en behållning av något över 16,000 kronor.

Denna behållning minskades under året med 11,510 kronor 40 öre, trots det att av de

i min den 18 maj 1918 till konsistoriet ingivna inlaga1) omnämnda inventarieanskaffningarna

endast låneexpeditionens inredning kom till stånd och den vida drygare^ inredningen

av parterrvåningen för tidningspressen samt skapen för kartor fingo sta över.

Vid uppgörandet av det förslag till inkomst- och utgiftsstat för ar 1919, som intogs i

samma inlaga, upptog jag, i saknad av säkra hållpunkter, de olika utgiftsposterna till

samma belopp som för år 1918 med undantag för posterna »behållning» och »iuventarier»,

som utgingo. Med den något säkrare basis för beräkningarna, som jag nu äger,

kommer jag för år 1919 till följande siffror, vilka ha till förutsättning allvarliga bemödanden

att begränsa utgifterna till det mest nödvändiga. Beloppen utföras i kronor

(ej ören).

Inkomster.

Behållning från år 1918.........................

Arsanslag .................................................

Av årets riksdag beviljat fyllnadsanslag

Intressemedel ...........................................

Extra inkomster........................................

Utgående balans, skuld till år 1920.......

Utgifter.

Bokinköp ..............................................................

Inlösen av årsskriften ........................................

Bokbinderi..............................................................

Skrivmaterialier och tryck...................................

Uppvärmning........................................................

Belysning..............................................................

Frakt och transport ............................................

Renhållning...........................................................

Parkens underhåll ..............................................

Inventarier ...........................................................

Diverse .................................................................

........................ kronor

........................ »

........................ »

........................ »

....... »

........................ »

4,536: —

60,000: —

18,000: —

2,200: —

1,200: —

5,114: —

Summa kronor 91,050: —

.. kronor 40,000: —

»

800: —

I

14,000: —

»

1,500: —

»

13,500: —

850: —

1,200: —

950: —

1

750: —

16,000: -

........................ »

1.500: —

Summa kronor 91,050: —

I min i nyss åberopade inlaga uppställda tablå över beräknade utgifter under år

1918 anslog jag för bokinköp 36,000 kronor i stället för 45,000 kronor, som är det belopp,

vilket vid anslagets fastställande ansågs böra komma på bokinköpskontot. Den

låga summan, som faktiskt endast med 653 kronor 41 öre överskreds, motiverades med svårigheten

att göra större antikvariska inköp i England och övriga ententeländer. Denna svårighet

existerar nu icke längre. Fastmera äro i synnerhet engelska vetenskapliga antikvaria

nu för oss lättare åtkomliga än någonsin förr, så vitt min erfarenhet sträcker

sig; t. o. m. böcker, som flera år före kriget upprepade gånger förgäves beställts, offe
-

!) Se 1919 års tilläggsstat, åttonde huvudtiteln, punkt 20, s. 44.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat.

reras nu till någorlunda antagliga priser. En stor beställning från år 1916 har i år

anlänt, och en dito från år 1917 är som bäst på väg. Under sådana förhållanden har man

naturligtvis gått i författning om att verkställa allt fler av de under åren 1914 och 1915

beslutade, men hittills uppskjutna inköpen, som omförmälas i bibliotekets årsberättelser

för de nämnda åren. Härigenom kommer tydligen 1919 års budget — och även 1920

a5®l *7 en ?el luköP få noS uppskjutas till dess — att belastas med en del poster, som

lätteligen bort komma på de föregående årens mycket låga inköpskonton. Då dess
1

^en allmänna bokhandeln priserna numera stigit väsentligt, och tyngdpunkten

i fråga om den vetenskapliga produktionen för tillfället synes ha förflyttats från Tyskland,

vars litteraturalster till följd av den låga markkursen och de billigare transportkostnaderna,

trots icke obetydliga prisförhöjningar, ställa sig billiga, till Amerika, vars litteraturalster

här bil synnerligen dvra, blir det nödvändigt att för dessa båda åren räk™

, en summa, som icke allt för mycket understiger den normala inköpssumman,

45,000 kronor.

Vad bokbinderiet beträffar äro priserna sedan slutet av år 1918 höjda mer än dub•

l* mycket som när jag förra året gjorde budgetsberäkningen eller med 125 procent

1 förhållande till 1912 års tariff. Mot den normala bokbinderiposten på 10,000 kronor

skulla således för detta ar svara en post pa 22,500 kronor. Om jag icke desto mindre

för år 1919 endast beräknar denna post till 14,000 kronor, så beror detta dels därpå, att

vasen toga inskränkningar av iubindningen vidtagas, dels därpå att genom anställandet

av ett biträde för bokbinderiarbeten besparingar kunna åstadkommas, dels slutligen

därpa att procenten av böcker, som inkomma i bundet skick, torde bli jämförelsevis stor.

Bränslekostnaderna uppgingo år 1918 till 13,074 kronor och för innevarande halvår

till (utan avdrag av svenska akademiens ordboksredaktions andel) 8.676 kronor. För

hela året kan beloppet med ledning härav beräknas till 15,349 kronor, varav sedan

ordboksredaktionens andel, 1,821 kronor, avdragits, 13,528 kronor komma på bibliotekets

konto. Summan har ovan avrundats nedåt till 13,500 kronor.

„ Inventarieposten innefattar utom parterrvåningens tidningshyllor (15.000 kronor)

tva redan anskaffade stora vägghyllor samt diverse erforderliga mindre inventarier (1,500

kronor). »Inlösen av årsskriften», en utgift, som biblioteket rätteligen borde befrias

från, utgår med ett en gång för alla fastställt belopp. Övriga poster måste på grund

av löne- och prisstegringar sättas något högre än för år 1918.

Mina beräkningar av 1920 års inkomst- och utgiftsstat utmynna i efterföljande tablå:

Inkomster.

Behållning från år 1919.......................................

Årsanslag................................................................

Intressemedel...........................................................

Extra inkomster ....................................................

Utgående balans, skuld till år 1921

............ kronor —

............ » 60,000: —

............ » 1,800: —

............ » 1.200: —

........... » 20,114: —

Summa kronor 83,114: —

Utgifter.

Ingående balans, skuld från år 1919 .................. kronor 5 114-_

Bokinköp .......... .........................................................................., 4<M)0(h -

Inlösen av årsskriften ........................................ , con
Hok

bind en ............................................................................... , 14 000''

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln:

Skrifmaterialier och tryck............................

Uppvärmning.................................................

Belysning.......................................................

Frakt och transport ..................................

Renhållning....................................................

Parkens underhåll ........................................

Inventarier .....................................................

Diverse ...........................................................

års tillåggsstat.

45

............................ kronor

1.500: —

........................... »

13.000: —

........................... »

850: —

......................... »

1,200: —

............................ »

950: —

............................ »

200: —

4,000: —

............................. »

1,500: —

Summa kronor 83.114: —

Situationen på bokmarknaden föreställer jag mig föga förändrad; kursvinsterna

stadda i avtagande, den litterära produktionen i tilltagande. Nedsättningen av uppvärmningskontot

beror delvis på att eldarens lön avgår. För parkens underhåll utgår likaledes

parkskötarens lön, medan annars underhållet blir något kostbarare på grund av

nyanläggningar år 1919. Inventarieposten avser eu del felande möbler: kartskåp, skrivbord

för vissa av tjänstemännen, stolarm. m. Övriga utgifter äro upptagna till samma belopp

som för år 1919.

I enlighet med dessa beräkningar, som snarast torde få anses vara väl optimistiska,

ser jag mig nödsakad anhålla om utverkande av ett extra anslag av 20,614 kronor

att utgå under år 1920 till täckande av brist, som väntas uppstå i sagda års

hushållning.

Det av överbibliotekarien såsom nödigt angivna anslagsbeloppet har

upptagits till 20,614 kronor. Av det meddelade överslaget över inkomster

och utgifter för år 1920 framgår emellertid, att vid nämnda års utgång

motses en brist av 20,114 kronor. Det för täckande av denna brist erforderliga

anslagsbeloppet torde med en obetydlig avrundning kunna sättas

till 20,100 kronor.

De begärda anslagsposterna utgöra tillhopa en summa av 156,480 kronor

38 öre. De förändringar jag föreslagit innebära

för patologisk-anatomiska institutionen en avrundning

från 6,964 kronor till........................................................... 6,950 kronor

> botaniska institutionens systematiska avdelning en avrundning

från 18,902 kronor 38 öre till........................ 18,900 »

> kemiska institutionen én nedsättning från 32,500

kronor till................................................................................ 25,000 »

> zoologiska institutionen en nedsättning från 18,800

kronor till .............................................................................. 18,650 »

> universitetsbiblioteket en avrundning från 20,614 kronor

till ....................................................................................... 20,100 »

Inalles medför detta en minskning av anslagssumman med 8,180 kronor

38 öre, och denna kommer sålunda att uppgå till 148,300 kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

[32.]

Förstärkande

av materiellanslagen

till

vissa institutioner.

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

Jag tillstyrker förslag till riksdagen

att till förstärkande av de ordinarie materiellanslagen

för vissa institutioner och inrättningar vid universitetet

i Lund med av mig under denna punkt föreslagna

belopp, utgående såsom särskilda reservationsanslag,

anvisa på tilläggsstat för år 1920 tillhopa 148,300

kronor.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

12. Förstärkande av materiellanslagen till vissa institutioner.

A karolinska mediko-kirurgiska institutets ordinarie stat finnas uppförda

dels ett reservationsanslag av 22,000 kronor till institutets materiell i allmänhet,

dels ock särskilda reservationsanslag till materiell m. m. för vissa

institutioner och kliniker.

Materiellanslagen för anatomiska, histologiska och patologisk-anatomiska

institutionerna, utgörande respektive 3,500 kronor, 3,000 kronor

och 5,500 kronor, hava under de senaste årens dyrtid visat sig otillräckliga

för därmed avsedda ändamål.

Med anledning härav hava de tre nämnda institutionernas föreståndare,

professorerna E. Mtlller, E. Holmgren och C. Sundberg hos karolinska

institutets lärarkollegium framlagt förslag om höjning av anslagen.

Institutionsföreståndarna hava därvid bland de högt uppdrivna kostnaderna för

materiell särskilt framhållit nu gällande pris å exportsprit, som stegrats till 6 kronor

för liter, d. v. s. omkring femdubbelt mot förut. Anställda försök med den billigare

sulfitspriten hade visat, att denna icke vore användbar för arbetet vid institutionerna.

Två av institutionsföreståndarna, professorerna Holmgren och Sundberg, hava uttalat

sig i fråga om möjligheten att för ökande av institutionernas inkomster höja

kursavgifterna för de studerande — denna utväg har ansetts olämplig för en staten»

undervisningsanstalt.

Sedan karolinska istitutets lärarkollegium till kanslern för rikets universitet

inkommit med begäran om ökning i enlighet med institutionsföreståndarnas

förslag av de ordinarie anslagen till materiell m. m. för

nämnda institutioner, har kanslern — med hänsyn till svårigheten att under

nuvarande förhållanden med någon säkerhet bedöma vederbörande institutioners

behov av anslag till materiell annat än för den närmaste tiden

— från lärarkollegiet införskaffat utredning rörande de anslag å tilläggsstat,

som kunde erfordras för fyllande av beräknade brister i de ordinarie

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

materiellanslagen för tiden till 1920 års utgång. Denna utredning inne- [32.}

hålles i särskilda skrivelser från respektiva institutionsföreståndare.

Beträffande anatomiska institutionen meddelar dess föreståndare, att

år 1918 uppstått en brist av 4,221 kronor 66 öre på institutionens stat

samt att bristen för vartdera av de två följande åren säkerligen icke torde

komma att understiga nämnda belopp. För åren 1918 1920 skulle där
för

erfordras ett fyllnadsanslag av 12,600 kronor.

Härjämte anför institutionsföreståndaren, att för anatomiska museet,

till vars underhåll och förökande ett anslag å 1,000 kronor tinnes uppfört

å karolinska institutets stat, år 1918 uppstått en brist av 401 kronor 20

öre men att denna brist syntes kunna täckas av det ordinarie anslaget,

därest inköp för samlingarna inställdes.

Vid histologiska institutionen hade i slutet av september 1919 ännu

icke någon brist uppkommit i räkenskaperna, och institutionens då tillgängliga

spritförråd beräknades, under förutsättning av betydande inskränkningar5

i arbetet, kunna räcka till årets utgång. Institutionsföreståndaren

bär” emellertid förklarat, att institutionen för år 1920 vore i trängande

behov av ett tillskott till sitt materiellanslag och att detta tillskott måste

bestämmas till minst 3,000 kronor.

Behovet av tilläggsanslag till patologisk-anatomiska institutionen har

efter närmare specificering angivits utgöra sammanlagt 15,410 kronor 39

öre, därav för år 1918 3,742 kronor 50 öre, för år 1919 6,667 kronor 89

öre och för år 1920 5,000 kronor. I sistnämnda två summor ingå för

sprit beräknade belopp med 4,400 kronor 9 öre för år 1919 och 4,200

kronor för år 1920.

I särskilda skrivelser den 9 oktober 1919 har universitetskanslern hemställt

om beredande på tilläggsstat för år 1920 av 12,600 kronor för anatomiska

institutionen, 401 "kronor 20 öre för anatomiska museet, 3,000

kronor för histologiska institutionen och 15,410 kronor 39 öre för patologisk-anatomiska

institutionen.

Jag har förut denna dag med vissa jämkningar förordat särskilda, från ^Departe^

universiteten i Uppsala och Lund ingångna framställningar om beviljande menthC een''

av medel till förstärkning av åtskilliga därvarande inrättningars och institutioners

materiellanslag. Samma skål, som åberopats till stöd för sagda

framställningar, tala för att staten i ekonomiskt hänseende bispringer även

de tre institutioner vid karolinska institutet, om vilka nu är fråga. Häntydning

har gjorts på möjligheten att upphjälpa dessa institutioners ekonomi

genom ökning av de studerandes kursavgifter. I likhet med vederbörande

vid institutet finner jag en dylik åtgärd icke vara tillrådlig. Den medi
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

cinska studiebanan är redan nu allt för kostsam och dyrtiden allt för tryckande,

för att de medicine studerandena, av vilka en stor del uppehålla

sig medelst studielån, skulle betungas med ytterligare utgifter för sin

obligatoriska utbildning. Jag är därför beredd att förorda universitetskanslerns

hemställan om tilläggsanslag för anatomiska, histologiska och

patologisk-anatomiska institutionerna; och synas mig dessa anslag böra

utgöra, för anatomiska institutionen 12,600 kronor, för histologiska institutionen

3,000 kronor och för patologisk-anatomiska institutionen, efter avrundning

av härför äskat belopp, 15,400 kronor, alltså tillhopa 31,000

kronor.

Upplysningsvis vill jag nämna, att institutionernas materiellanslag icke

äro avsedda till kostnader för uppvärmning, belysning och dylikt; sådana

utgifter bestridas av det s. k. allmänna materiellanslaget.

Vad angår bristen i anatomiska museets räkenskaper, vilken, enligt

vad i ärendet upplysts, synes kunna fyllas genom museets ordinarie anslag,

torde framställning om dess täckande icke böra föreläggas riksdagen.

Jag hemställer alltså, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkande av ordinarie anslagen till materiell

m. m. för de av mig under denna punkt angivna

institutionerna och med av mig föreslagna belopp, utgående

såsom särskilda reservationsanslag, anvisa på

tilläggsstat för år 1920 tillhopa 31,000 kronor.

[33.]

Täckande av

brist i räkenskaperna

för

karolinska

institutets

poliklinik för

barnsjukdomar

i

Stockholm.

13. Täckande av brist i räkenskaperna för karolinska institutets

poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm. Under åberopande av vad

anförts i fråga om anslag för år 1921 till karolinska institutets poliklinik

för barnsjukdomar i Stockholm, hemställer jag, det Eders Kungl. Mai:t

täcktes föreslå riksdagen

att till täckande av uppkommen brist i räkenskaperna

för karolinska mediko-kirurgiska institutets poliklinik

för barnsjukdomar i Stockholm anvisa på tilläggsstat

för år 1920 ett förslagsanslag, högst 5,085 kronor.

Seraflmerlasarettet.

[34.] 14. Brist i serafimerlasarettets räkenskaper. Till täckande av år

Brist i seraf!- 1917 uppkommen samt för år 1918 motsedd brist i serafimerlasarettets

“äkinskaTer8 räkenskaPer anvisade 1918 års lagtima riksdag ett förslagsanslag, högst

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Åltomlo huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

468,097 kronor, varav till tackande av den för år 1918 motsedda bristen

avsetts ett belopp av 200,000 kronor. Härjämte anvisades genom Kungl.

Maj:ts beslut den 15 november 1918 från förslagsanslaget till oförutsedda

utgifter ett belopp av 350,000 kronor till täckande av ytterligare motsedd

brist i lasarettets räkenskaper för år 1918, vadan sålunda hela det för

sistnämnda år för angivna ändamål tillgängliga beloppet uppgått till

550,000 kronor.

På därom av Kungl. Maj:t gjord framställning beviljade vidare 1919

års lagtima riksdag till täckande av motsedd brist i nämnda räkenskaper

för år 1919 på tilläggsstat för samma år ett förslagsanslag, högst 550,000

kronor eller alltså samma belopp, som sammanlagt erfordrats för år 1918.

Riksdagen anförde därvid:

Riksdagens vederbörande utskott, som tagit del av en approximativ beräkning av

lasarettets inkomst- och utgiftsstat för år 1918, hade därvid funnit, att densamma uppvisade

en brist, som väsentligt överstege de förut för detta år anvisade beloppen å

tillhopa 550,000 kronor. Om också det nu föreslagna beloppet förefölle riksdagen

synnerligen högt, hade riksdagen icke fuunit en under andra förhållanden tänkbar

minskning av detsamma nu tillrådlig. Ett eventuellt under år 1919 inträffande prisfall

å viss för lasarettets drift erforderlig materiell torde nämligen kunna uppvägas

av den för år 1918 uppkomua ytterligare bristen, till vars täckande medel hittills ej

vore anvisade.

Sedermera gjorde lasarettets direktion i skrivelse den 6 mars 1919

— med förmälan att enligt preliminärt upprättat bokslut för år 1918

bristen för sistnämnda år med 81,719 kronor 95 öre komme att överskrida

de för ifrågavarande ändamål tillgängliga medlen, 550,(J00 kronor — framställning

om ytterligare anslag för sagda ändamål. Med föranledande av

denna skrivelse hemställde Kungl. Maj:t hos 1919 års lagtima riksdag

(proposition nr 281), att till täckande av den sålunda angivna, för år

1918 uppkomna bristen i lasarettets räkenskaper måtte på tilläggsstat för

år 1919 anvisas ytterligare 81,720 kronor.

I skrivelse den 30 april 1919 (nr 135) anmälde riksdagen, att sistnämnda

proposition icke av riksdagen bifallits.

Riksdagen höll nämligen före, att jämväl ovanberörda ytterligare brist i lasarettets

räkenskaper för år 1918 borde med hänsyn till ett eventuellt under år 1919

inträffande prisfall å viss materiell kunna täckas av det för år 1919 till samma ändamål

redan beviljade anslaget; och framhöll riksdagen i sammanhang därmed, att, om

det sedermera skulle visa sig, att det för år 1919 anvisade anslaget befunnes otillräckligt,

Kungl. Maj:t ej torde underlåta att genom framställning till 1920 års riksdag

avgiva förslag angående täckande av framdeles uppkommen brist.

I skrivelse den 26 september 1919 har nu direktionen över serafimerlasarettet

— under framhållande av att genom överförandet till 1919 års

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 käft. (År 2.) 7

[84.1

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

utgiftsstat av ovanberörda, för år 1918 uppkomna brist, enligt definitivt

bokslut för sagda år uppgående till 81,865 kronor 97 öre, sannolikheten

ökats för att den för år 1919 motsedda bristen i lasarettets räkenskaper

komme att överskrida de för sådant ändamål tillgängliga medlen, men att

direktionen först senare, när definitiva siffror funnes tillgängliga, vore beredd

att inkomma med eventuell framställning i ämnet — hemställt om

beviljande på tilläggsstat för år 1920 av ett förslagsanslag, högst 500,000

kronor, till täckande av motsedd brist i lasarettets räkenskaper för samma

år; och har direktionen till stöd för denna framställning anfört:

Direktionen anser sig redan nu böra framhålla, att lasarettets drift även under

år 1920 med säkerhet komme att gå med stor förlust samt att lasarettet för densammas

täckande redan under nämnda år blir i behov av extra anslag. Visserligen hava nåjjra

av lasarettets utgiftsposter under år 1919 betydligt minskats, varjämte sjukvårdsavgifterna

den 1 juli 1919 blivit höjda, men dessa för lasarettet gynnsamma förhållanden

hava uppvägts av en ytterligare stegring av kostnaderna för, bland annat,

avlöningar, uppvärmning och belysning. Direktionen anser sig därför icke kunna beräkna

den motsedda bristen i lasarettets räkenskaper för år 1920 till ett lägre belopp

än 500,000 kronor.

På grund av remiss har statskontoret den 8 oktober 1919 avgivit utlåtande

i ämnet och därvid förklarat sig för sin del ej vilja motsätta sig

bifall till den gjorda framställningen.

Sedermera har direktionen i skrivelse den 8 november 1919, under

hänvisning till skrivelsen bilagd, av lasarettets kamrerare upprättad promemoria

jämte tablå över inkomster och utgifter för åren 1918 och 1919

vid lasarettet, hemställt, att till täckande av ytterligare motsedd brist i

lasarettets räkenskaper för år 1919 måtte på tilläggsstat för år 1920 anvisas

ett förslagsanslag, högst 68,000 kronor.

I omförmälda promemoria framhåller kamreraren bland annat:

För så vitt det låter sig göra att redan nu beräkna inkomster och utgifter vid

seraf!merlasarettet för år 1919, torde den verkställda överföringen av 1918 års ej ersatta

brist till 1919 utgiftsstat icke komma att öka den för året motsedda bristen med

hela det sålunda överförda beloppet, utan synes härå kunna under året amorteras närmare

14,000 kronor och den ytterligare bristen för år 1919 därför komma att stanna

vid omkring 68,000 kronor.

Tablån visar för sjukvårdsavgifterna en höjning från år 1918 med omkring 72,000

kronor. Denna inkomstökning är väsentligen beroende på den höjning i sjukvårdsaveifter

för patienter i allmänt, halvenskilt och enskilt rum, som inträtt under åren

1918 och 1919. Under år 1918 höjdes avgiften för i allmänt rum vårdade sjuka från

1 krona 50 öre till 2 kronor, och ha dessa avgifter från den 1 juli 1919 ytterligare

höjts från 2 kronor till 3 kronor. Från sistnämnda dag inträdde en höjning i avgifterna

för vård i halvenskilt och enskilt rum från respektive 4 kronor och 8 kronor

till respektive 6 kronor och 12 kronor. Delvis står nämnda inkomstökning i samband

med beräknad stegring i den verkliga sjukvårdskostnaden för år 1919 per dag och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Öl

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat.

patient, i det att de sjuk vårdsa vgifter, som enligt särskilda kontrakt erläggas av Stockholms

stad och Stockholms läns landsting för deras vid lasarettet vårdade medellösa

sjuka, utgå med i allmänhet lulla eller eljes närmelsevis fulla verkliga sjukvårdskostnaden.

Vid utgifterna märkes den betydliga nedgång med cirka 47,000 kronor i kostnaderna

för förbandsartiklar, som på grund av förhandsinköpet under år 1918 var att

vänta. Även utgifterna för kosthållet samt för tvätt och renhållning förete på grund

av vikande priser en minskning med respektive cirka 78,000 kronor och 20,200

kronor.

Eu del utgiftsgrupper visa avsevärda ökningar. Så ha på grund av nödvändiga

löneregleringar och dyrtidstillägg avlöningarna till betjänte ökats med cirka 40,000

kronor. Utgifterna för uppvärmning och belysning ha, särskilt på grund av prisstegringen

å koks från slutet av år 1918, ökats med cirka 34,000 kronor. Utgifterna för

instrument och apparater ha gått upp med över 19,500 kronor, och torde detta huvudsakligen

bero på stegrade behov för röntgenavdelningen. I utgifterna för fastighetens

underhåll ingår bland annat en större kostnad för målning och lagning av plåttaken

å lasarettets byggnader, vilket arbete måst anstå sedan några år tillbaka.

Samma skäl, som föranlett riksdagen att till täckande av brister i ^eparteserafimerlasarettets

räkenskaper för de närmast förflutna åren bevilja anslag

till högst betydande belopp, torde jämväl kunna åberopas för ett ingripande

från statens sida till avhjälpande av de ekonomiska svårigheter

för lasarettet, vilka äro att motse för år 1920. Vidkommande det härför

äskade beloppets storlek har jag intet att erinra. Jämväl det belopp, som

nu visat sig erforderligt till täckande av den motsedda bristen i serafimerlasarettets

räkenskaper för år 1919, torde, med hänsyn till lämpligheten

av att denna från föregående år balanserande brist nu definitivt ersättes,

böra hos riksdagen äskas på tilläggsstat för år 1920.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att

anvisa på tilläggsstat för år 1920 såsom särskilda

förslagsanslag, högst:

dels till täckande av den brist, som beräknas'' hava

uppkommit i serafimerlasarettets räkenskaper för år 1919

— utöver av riksdagen tidigare för ändamålet anvisade

medel — ett belopp av 68,000 kronor,

dels ock till täckande av motsedd brist i samma

räkenskaper för år 1920 ett belopp av 500,000 kronor.

15. Kylanläggning''vidserafimerlasarettet. I skrivelse den 3 okto- 135.]

ber 1919 har direktionen över serafimerlasarettet hemställt om avlåtande Kyiani&ggtill

1920 års riksdag av proposition angående beviljande av ett anslag å “''Jjs^djera
rettet.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[35.] 20,000 kronor för uppsättande av en kylanläggning vid serafimerlasarettets

köksavdelning.

Till stöd för denna sin framställning anför direktionen i huvudsak:

Ehuru närmare 700 personer dagligen intaga sina måltider å serafimerlasarettet,

är lasarettet i saknad av andra kylanordningar för födoämnens förvaring än vanliga

isskåp. Då härtill kommer att endast en mindre del av de för utsprungen erforderliga

kvantiteterna födoämnen kunna på detta sätt förvaras, har det, särskilt under

sommarmånaderna, då hög temperatur är rådande i de till köksavdelningen hörande

förvaringsrummen, visat sig synnerligen svårt och i viss mån omöjligt att förhindra att

födoämnena taga skada. Detta gäller framför allt beträffande mjölk, kött och överbliven

mat. Genom att matens kvalitet sålunda försämras ökas vidare risken för diarrésjukdomar

bland lasarettets såväl patienter som personal. Det synes därför direktionen

över lasarettet viktigt i både hygieniskt och dietiskt avseende, att berörda missförhållanden

avhjälpas innan nästa sommar. Det enklaste och billigaste sättet att lösa

denna fråga torde vara att uppdela de i lasarettets bottenvåning inom köksavdelningen

belägna förvaringsrummen uti tre isolerade rum, ett för mjölk, ett för kött och''ett för

överbliven mat samt förvandla dessa rum till kallrum genom att i källarvåningen omedelbart

under desamma insätta ett kylmaskineri med till förvaringsrummen utgående

rörledningar. Till utrönande av de ungefärliga kostnaderna för en dylik anläggning

har direktionen införskaffat kostnadsförslag från olika firmor, och skulle nämnda kostnader

enligt inkomna kostnadsförslag uppgå till sammanlagt 19,559 kronor 50 öre.

Driftkostnaderna för kylanläggningen beräknas av direktionen komma att uppgå till

omkring 4,800 kronor per år.

För den ifrågasatta kylanläggningen erforderliga medel finnas för lasarettet emellertid

icke disponibla.

Efter att hava från kyltekniska byrån inhämtat yttrande över ifrågavarande

förslag, bär byggnadsstyrelsen den 13 november 1919 avgivit infordrat

utlåtande i ärendet samt därvid under hänvisning till kyltekniska

byråns yttrande — enligt vilket lasarettet vore i yttersta behov av en

kylanläggning, som något fullständigare motsvarade tidens fordringar än

det i vissa avseenden otillfredsställande förslaget — hemställt om ärendets

återförvisning; till lasarettsdirektionen för uppgörande av nytt förslag.

Under framhållande emellertid av att byggnadsstyrelsen vore övertygad

om lämpligheten av att snarast möjligt en kylanordning anordnades

inom lasarettet, hemställde styrelsen dock tillika, att för angivna ändamål

erforderligt belopp måtte anvisas redan å tilläggsstat för år 1920.

Sedan härefter direktionen över serafimerlasarettet anbefallts inkomma

med yttrande och förslag i anledning av byggnadsstyrelsens härovan förstberörda

hemställan, har direktionen i skrivelse den 8 december 1919 —

med bifogande av ett utav kyltekniska byrån uppgjort förslag jämte tillhörande

arbetsbeskrivning och ritningar samt under framhållande av att

genom det nya förslaget vissa bestämda fördelar vore att vinna — hem
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 53

ställt om avlåtande av förslag till riksdagen angående beviljande på tilllaggsstat

för år 1920 av ett förslagsanslag högst 25,000 kronor för utförande

av en kylanläggning i enlighet med sistberörda förslag.

Förslaget i fråga är av följande lydelse:

Förslag till kylanläggning vid serafimerlasarettets

köksavdelning.

Allmänna anordningar.

I ekonomihusets bottenvåning belägna brödutlämningsrum samt mjölkförvaringsrum

jämte passage omdanas till kylrum och kylskåp i enlighet med bilagda ritningar.

Det nuvarande brödutlämningsrummet inredes med väl isolerade betor.gcisterner,

avsedda att rymma 14 å 15 stycken mjölkflaskor om 50 liters rymd vardera. Rummet

bibebålles oisolerat och är jämväl avsett att användas såsom utlämningsrum för

mjölk.

Det nuvarande mjölkförvaringsrummet anordnas såsom kylrum för kött och diverse

andra varor, vilka utan olägenhet kunna förvaras i samma lokal vid en temperatur

av -f- 2 å 4° C. Rummet isoleras med impregnerad korksten å väggar och golv;

taket isoleras med träkolsfyllning.

I nuvarande passage bygges ett väggfast kylskåp till förvarning av sådana kokta,

överblivna matvaror, vilka icke lämpligen kunna förvaras i kylrummet.

Den nuvarande sillkällaren i källarvåningen delas genom en vägg i. två utrymmen,

varav det ena bibehålies såsom förvaringsrum för sill och det andra bliver saltningsrnm

för kött och fläsk samt utrustas med kylbatterier, så att temperaturen där kan

hållas vid -j- 8 å 10° C. Till saltningsrummet upptages direkt ingång från den centrala

källarpassagen.

Kylmaskineriet inrymraes i nuvarande förvaringsrum för salta varor, beläget intill

det stora maskinrummets trappnedgång.

Systemet för kylning.

Mjölken kyles genom att placera mjölkflaskorna i väl isolerade betongbassänger,

innehållande kall saltlösning, vilken cirkuierar mellan dessa och maskineriets refrigerator.

Kylrum, kylskåp och saltningsrum kylas genom cirkulerande saltlösning i kylbatterier.

Systemet för ventilation.

Ventilationen av samtliga ovannämnda kylutrymmen sker helt oberoende av byggnadens

övriga ventilationssystem. En i mjölkrummets yttervägg placerad motorfläkt inpressar

friskluft genom ett kanalsystem, som med ventiler står i förbindelse med respektive

kyllokaler; genom ett motsvarande kanalsystem sker evakueringen.

Med samma anordningar kunna lokalerna vintertid kylas direkt med den kalla

yttre luften, då dess temperatur och fuktighetshalt det medgiver.

Den i nuvarande mjölkrum befintliga fläkten uppsättes på samma plats och är

avsedd att ombesörja luftcirkulationen inom själva kylrummet.

[35,]

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat.

[35.y Anläggningskostnad:

Kylmaskineri med saltvattenkylning.............................. kronor 11,500: —

Ventilationsanordningar................................................... » 800:_

Elektriska kraft- och belysningsledningar..................... » 1,317: —

Vatten- och avloppsledningar ....................................... » 1,230: —

Byggnadsarbeten incl. isoleringsanordningar.................. » 5,800: —

Håltagningar, efterlagningar och maskinfundament...... » 550: —

Målningsarbeten ............................................................ » 950: —

Konstruktions- och kontrollantarvode, diverse oförutsedda

utgifter såsom stegrade arbetslöner etc. samt

för avruudning............................................................ * 2.853: —

Summa kronor 25,000: —

mentschefén Nödvändigheten av att serafimerlasarettet med dess stora patientmemsc

e en. antaj ^ pergonaj förses med nödiga kylanordningar för födoämnens- förvaring

torde ligga i öppen dag. Häremot skulle visserligen kunna anmärkas,

att lasarettet, liksom hittills, borde kunna reda sig utan några

dylika anordningar, tills den länge ifrågasatta nybyggnaden för lasarettet

bleve en verklighet. Då emellertid förslag i ärendet nu föreligger, anser

jag mig icke kunna stå till svars för att i vad på mig ankommer undanskjuta

avhjälpandet av de från sanitär synpunkt mindre tillfredsställande

förhållanden, som förhanden varande anordningar otvivelaktigt erbjuda. Då

vidare frågan angående nybyggnad för serafimerlasarettet ej kan förväntas

vara bragt till sin lösning förrän tidigast om ett väsentligt antal år,

synas mig inga skäl nu föreligga att undertrycka ett förslag av så betydelsefull

art och av så relativt små ekonomiska dimensioner som det föreliggande.

Emot det föreslagna beloppet har jag intet att erinra och vill

med hänsyn till frågans brådskande natur tillstyrka, att anslaget, vilket

synes böra erhålla karaktären av reservationsanslag, uppföres på tilläo-o-gstat

för år 1920.

Jag hemställer fördenskull, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen

att för utförande av en kylanläggning vid serafimerlasarettets

köksavdelning, i huvudsaklig överensstämmelse

med av kyltekniska byrån för ändamålet upprättade

förslag, anvisa på tilläggsstat för år 1920 ett reservationsanslag

av 25,000 kronor.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat.

55

Farmaceutiska institutet.

16. Farmaceutiska institutet. I den genom kungl. brev den 22 [36.]

juni 1911 faställda staten för farmaceutiska institutet finnas uppförda, Farmaceutisbland

andra, följande anslagsposter: materialier, instrument, böcker och ka institutet,

samlingar 7,500 kronor, uppvärmning, belysning och vattenförbrukning

m. in. dylikt 3,500 kronor samt egendomens underhåll, renhållning och di*

verse 3,000 kronor. Till institutets förfogande för inköp av materialier m. m.

stå, utom nyss omförmälda anslag å 7,500 kronor, vissa av institutets styrelse

till beloppet bestämda övningsavgifter, vilka de studerande jämlikt

§ 31 av Kungl. Maj:ts stadga för farmaceutiska institutet den 22 november

1901 (Sv. förf.-saml. nr 91, sid. 1) ha att erlägga såsom ersättning för

materialier m. m., som av de studerande förbrukas.

Sedan det visat sig, att vissa av de i staten uppförda anslagen under

senare år icke varit tillräckliga utan måst överskridas med större eller

mindre belopp, samt institutets styrelse med anledning härav gjort framställningar

om beredande av medel, har riksdagen vid upprepade tillfällen

på Kungl. Maj:ts förslag anvisat belopp på tilläggsstat dels till täckande

av uppkomna brister i institutets stat, dels ock till förstärkande av nyssnämnda

tre anslagsposter. Så har 1919 års lagtima riksdag på tilläggsstat

för samma år anvisat ett belopp av 15,000 kronor till förstärkande

av angivna tre anslagsposter.

Framställning föreligger nu från farmaceutiska institutets styrelse i

skrivelse den 4 september 1919 angående beredande av medel till samma

belopp, 15,000 kronor, för enahanda ändamål för år 1920.

Styrelsens framställning grundar sig på en av institutets föreståndare,

professorn T. Ekecrantz till styrelsen ingiven framställning, däri anföres,

bland annat, följande:

Enligt uppgift från institutets kamrerare uppgå utgifterna under första halvåret

1919 för

materialier, instrument etc. till ........................ kronor 4,417: 61

uppvärmning, belysning, etc. till ..................... » 9,307: 21

egendomens underhåll etc. till........................... » 2 640: 69

Summa kronor 16,365: 51

Utgifterna under år 1919 å dessa tre anslagsposter kunna sålunda i runt tal beräknas

till kronor 32,730: —.

Till bestridande av dessa utgifter finnas tillgängliga:

s. 56 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

Departe
mentschefen.

[37.]

T&ckande av

brister i allmänna

barnbördshusets

räkenskaper.

56

d ordinarie stat:

anslag till materialier, instrument etc.............

» » uppvärmning, belysning etc..........

» » egendomens underhåll etc.............

å tilläggsstat för år 1919.........................................

övningsavgifter under vårterminen ..................

» vid kursen till farm. kand.-

examen, cirka.....................

» under höstterminen beräknade

till .......................................

kronor 7.500: —

> 3.500: —

» 3,000: — kronor 14.000: —

.......................... > 15,000: —

kronor 1,640: —

» 1,000: —

» 2.200: — , 4 840:-

Summa kronor 33,840: —

Utgifterna för materialier, instrument etc. kunna beräknas att under andra halvåret

bliva större än under det första. Däremot kan någon minskning väntaB inträda

i fråga om kostnaderna för uppvärmning, belysning etc. Någon ytterligare brist för

detta år å dessa tre anslagsposter än den, som kan täckas av det av 1919 års riksdag

beviljade anslaget å tilläggsstat av 15,000 kronor, tordej emellertid icke behöva

befaras. . .

Då institutets förråd av kemiska preparat och utensilier under krigsåren blivit

hårt anlitade utan att någon nämnvärd förnyelse kunnat äga rum samt prisen å gas,

kol och koks under år 1920 antagligen komma att fortfarande bliva höga, får jag

hemställa, att styrelsen även för år 1920 gör framställning om anslag på extra stat,

stort 15,000 kronor, till täckande av den brist, som under samma år kan befaras

komma att uppstå å nämnda tre anslagsposter.

Då uppenbarligen ett förstärkningsanslag visat sig erforderligt för

uppehållande av institutets verksamhet och jag ej har något att erinra

mot det ifrågasatta beloppet, vilket är av enahanda storlek som det för

år 1919 beviljade, hemställer jag, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att till förstärkande under år 1920 av de tre uti

farmaceutiska institutets stat förekommande anslagsposterna

till materialier m. m., till uppvärmning m. m.

och till egendomens underhåll m. m. anvisa på tilläggsstat

för år 1920 ett förslagsanslag, högst 15,000 kronor.

Undervisningsanstalter för barnmorskor m. m.

17. Täckande av brister i allmänna barnbördshusets räkenskaper.

Såsom jag redan förut nämnt under denna rubrik i bilagan åttonde huvudtiteln

till årets statsverksproposition, har direktionen över allmänna barnbördshuset

i Stockholm gjort framställning om anslag till täckande av brister

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Åttonde huvudtiteln: 1020 års tillägg sstat.

i barnbördshusets räkenskaper för åren 1917 och 1918. Denna framställning

innefattas i eu av förlust- och vinstkonton lör sagda båda år åtföljd skrivelse

av den 14 mars 1919, enligt vilken bristerna utgjort, för år 1917 714

kronor och 44 öre och för år 1918 28,673 kronor 63 öre, eller tillhopa

29,388 kronor 7 öre.

Den 1 april 1919 har statskontoret avgivit infordrat yttrande i ärendet.

Enligt vad jag från kammarrätten inhämtat har vid granskning därstädes

av barnbördshusets räkenskaper för ifrågavarande två år någon anmärkning

mot räkenskaperna icke framställts.

Ifrågavarande framställning, som förelåg i färdigberett skick först efter

utgången av den för propositioners avlämnande till 1919 års lagtima riksdag

stadgade tiden, torde nu böra med frånseende av öretal föreläggas

-1920 års riksdag.

Under omförmälda punkt har jag även uttalat mig för en avlöningsförbättring

av 500 kronor för år 1920 till den vid barnbördshuset anstälfde

predikanten.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att

dels till täckande av under åren 1917 och 1918 uppkomna

brister i allmänna barnbördshusets i Stockholm

räkenskaper anvisa på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag,

högst 29,388 kronor;

dels ock till beredande av avlöningsförbätt.ring åt

den vid allmänna barnbördshuset anställde predikanten

anvisa på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag

högst 500 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat.

[38.]

Vissa för»tärkningsanslag

till

skolöverstyrelsen.

[39.]

Täckande av

brist i skolöverstyrelsens

expensanslag

för

åren 1918

och 1919.

Allmänna skolväsendet.

Skolöverstyrelsen.

1. Vissa förstärkningsanslag till skolöverstyrelsen. Under åberopande

av vad jag anfört i fråga orn vissa anslag till skolöverstyrelsen för

år 1920 hemställer jag, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att anvisa på tillägg sstat för år 1920 såsom särskilda

förslagsanslag, högst:

dels till beredande av ytterligare medel till förstärkning

för år 1920 av den i staten för skolöverstyrelsen

uppförda anslagsposten till expenser m. m. ett

belopp av 7,000 kronor,

dels ock till gäldande av ytterligare hyreskostnad

för ämbetslokal åt skolöverstyrelsen för tiden den 1 oktober

1920—den 31 mars 1921 ett belopp av 11,290 kronor.

2. Täckande av brist i skolöverstyrelsens expensanslag för

åren 1918 och 1919. I skrivelse den 24 november 1919 har skolöverstyrelsen

till täckande anmält en under år 1918 uppkommen brist i den

å överstyrelsens stat uppförda anslagsposten till expenser m. in., vilken

brist beräknas till 6,150 kronor 67 öre. Såsom jag erinrat i samband med

anmälan av frågan om anslag till lokalhyfa för överstyrelsen för år 1921,

har för detta ändamål under år 1919 ur sagda anslagspost efter erhållet

medgivande utbetalts ett belopp av 4,735 kronor. Härtill kommer vidare,

att efter vad jag från överstyrelsen inhämtat ytterligare brist å samma

anslagspost torde vara för år 1919 att förvänta; denna ytterligare brist

har uppskattats till något över 10,000 kronor. Utredningen i denna sak är

ännu ej avslutad, vadan jag hemställer, det Eders Kungl. Maj:t täcktes

föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående täckande av

brist i skolöverstyrelsens expensanslag för åren 1918

och 1919, för ändamålet beräkna på tilläggsstat för år

1920 ett förslagsanslag, högst 21,000 kronor.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1920 ån tilldggsslat.

59

Det högre skolväsendet.

Högre lärarinneseminariet.

3. Expenser. Under åberopande av vad jag enligt det vid årets

statsverksproposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

anfört, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till förstärkande av det på extra stat för år 1920

till högre lärarinneseminariet beviljade anslaget till expenser

anvisa på tillägg sstat för år 1920 ett förslagsanslag,

högst 3,000 kronor.

4. Arvoden åt timlärare och vikarier. Under åberopande av vad

jag förut i dag anfört till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden vid

anmälan av anslagsbehov under riksstatens åttonde huvudtitel för år 1921,

hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkande av det på extra stat för år 1920

till högre lärarinneseminariet beviljade anslaget till arvoden

åt timlärare och vikarier anvisa på tilläggsstat

för år 1920 ett förslagsanslag, högst 2,225 kronor.

Statens läroverk.

5. Bidrag till de allmänna läroverkens ljus- och vedkassor.

Enligt gällande läroverksstadgas § 218 skola kostnaderna för de allmänna

läroverkens uppvärmning bestridas av dessa läroverks ljus- och vedkassor.

Nämnda kassor skola emellertid svara även för andra avsevärda utgifter.

Nyssberörda paragraf i läroverksstadgan föreskriver nämligen, att av ljusoch

vedkassan skola bestridas kostnaderna för belysning, uppvärmning och

renhållning av de för läroverkets ändamål avsedda eller upplåtna lokaler

ävensom för tillfälliga anordningar i dessa eller likartade avseenden, arvode

åt läroverkets läkare enligt bestämmelse i § 160 samt avlöning åt

vaktmästare, eldare och övrig betjäning.

De under senare år starkt stegrade bränslepriserna samt de likaledes

mycket ökade utgifterna för de fle3ta bland övriga nyssnämnda syften

[40.]

Expenser.

[41.]

Arvoden åt

tjmlärare och

vikarier.

[42.]

Bidrag till

de allmänna

läroverkens

ljus- och vedkassor.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

[42.] hava medfört, att ljus- och vedkassorna blivit ytterligt ansträngda och

att avgifterna till berörda kassor så gott som allestädes måst väsentligt

höjas. Jag vill här erinra om att ljus- och vedkassans inkomster äro —

förutom en avgift av 4 kronor 50 öre av varje lärjunge, som inskrives

vid läroverket, och avkastning av donationer, avsedda för sådana behov,

som skola fyllas av denna kassa — en terminlig avgift, som av vederbörande

skolmyndighet i mån av behov till lika belopp ålägges varje

lärjunge vid läroverket. I motsats till vad förhållandet är i fråga om

vissa andra avgifter vid läroverken kan befrielse från eller nedsättning i

avgifterna till ljus- och vedkassan ej meddelas av vederbörande terminsavgiftsnämnd.

De svårigheter, vari läroverken av nyss berörda anledningar råkat,

samt de olägenheter, som en av omständigheterna framtvungen, stark höjning

av terminsavgifterna till nämnda kassa skulle medföra för läroverkens

lärjungar, föranledde Kungl. Maj:t att till 1918 års lagtima riksdag

avlåta proposition att för täckande, efter Kungl. Maj:ts beprövande, av

utgifter, som under år 1918 skulle bestridas av ljus- och vedkassan vid

vederbörande allmänna läroverk men som ej kunde utgöras av denna

kassas medel, därest ej terminsavgifterna till densamma sattes till högre

belopp än 15 kronor, anvisa på tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag

av 300,000 kronor. På anförda skäl anvisade emellertid riksdagen för

ändamålet ett förslagsanslag å allenast 150,000 kronor.

Förslag till fördelning av ifrågavarande anslag avgavs därefter i sinom

tid av lär overksöver styr elsen, efter det vederbörande rektorer till överstyrelsen

inkommit med ansökningar om statsbidrag. Det visade sig härvid,

att ljus- och vedkassornas ställning i ett stort antal fall var mycket svag

och att behovet av understöd var starkt framträdande. De belopp, som

sålunda av rektorerna begärts och vilkas beviljande tillstyrkts av överstyrelsen,

uppgingo till sammanlagt 287,559 kronor. Samma belopp anvisades

av Kungl. Maj:t.

Aven till 1919 års lagtima riksdag avlät Kungl. Maj:t efter hemställan

av läroverksöverstyrelsen framställning om beviljande av anslag till

nu ifrågavarande ändamål. Med hänsyn till de erfarenheter, som gjorts i

samband* med fördelningen av 1918 års anslag, beräknade överstyrelsen

det för år 1919 behövliga anslaget väsentligt högre än för år 1918, eller

till 430,000 kronor, vilket belopp även Kungl. Maj:t begärde av riksdagen.

Framställningen blev av riksdagen bifallen.

Genom beslut den 9 maj 1919 föreskrev Kungl. Maj:t därefter, dels

att bidrag från ifrågavarande anslag finge efter Kungl. Maj:ts beprövande

tillkomma allmänt läroverk, vid vilket avgiften till ljus- och vedkassan för

s. 61 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1920 år.i tillåggsstat. 61

vårterminen 1919 skulle utan sådant bidrag uppgå till högre belopp än

15 kronor, dels ock att ansökan om bidrag skulle av vederbörande rektor

efter kollegiets hörande ingivas till överstyrelsen före den 1 juni 1919,

varvid uppgifter skulle meddelas angående antalet vid läroverket närvarande

lärjungar vårterminen 1919, storleken av den för sagda termin

— oavsett bidrag av statsmedel — erforderliga avgiften till läroverkets

ljus- och vedkassa, denna kassas beräknade inkomster och utgifter under

tiden från och med den 1 januari 1919 till och med den 15 maj samma

år samt den summa, som ansåges erforderlig, för att avgiften till ljusoch

vedkassan ej skulle behöva sättas till högre belopp än 15 kronor för

varje närvarande lärjunge. Därjämte föreskrevs, att i de fall, där staten

och kommun eller enskild hade gemensam skollokal eller lokaler med

gemensam uppvärmning och lyshållning m. in., vid beräknande av Ijusoch

vedkassornas inkomster och utgifter skulle tillses, att fördelningen av

de gemensamma kostnaderna mellan staten och kommunen eller den enskilde

komme att ske i noggrann överensstämmelse med vad som för varje

särskilt läroverk i verkligheten i berörda avseenden erfordrats.

Jag bör här erinra om att föredragande departementschefen vid anmälan

inför Kungl. Maj:t av framställning om anslag för år 1919 till

ljus- och vedkassorna framhöll, att de uppgifter angående nämnda kassors

ställning, som förelegat vid beräkningen av sagda anslag, ej varit slutgiltiga

men att, för att vid en ny fördelning av understöd till berörda

kassor den osäkerhet, som sålunda i någon mån förefunnits, skulle kunna

undvikas, vederbörande rektorer anmodats att inkomma med uppgifter i

fråga om ljus- och vedkassornas ställning vid slutet av år 1918. Dylika

uppgifter överlämnades av läroverksöverstyrelsen med skrivelse den 19

februari 1919.

Med skrivelse den 28 maj 1919 överlämnade läroverksöverstyrelsen,

jämte från rektorerna vid ett flertal allmänna läroverk till överstyrelsen

inkomna ansökningar om statsbidrag med därtill hörande uppgifter, av

överstyrelsen uppgjort förslag till fördelning av nyss berörda anslag.

Av de uppgifter, som av rektorerna lämnats i fråga om ljus- och

vedkassornas behov av anslag och som sammanfattats i en överstyrelsens

skrivelse bilagd tablå, framgick, att oinförmälda kassor vid mitten av

maj 1919 vid 52 läroverk utvisade brist, växlande mellan 21,501 kronor

39 öre och 47 kronor 18 öre. De av rektorerna för vårterminen 1919

begärda anslagen uppgingo till sammanlagt 469,637 kronor 74 öre, således

väsentligt mer än det av riksdagen för hela år 1919 beviljade anslaget.

Läroverksöverstyrelsen företog i åtskilliga fall en ganska betydande

reduktion och tillstyrkte, att tillsammans 384,135 kronor måtte

anvisas för sagda vårtermin.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[42.] Överstyrelsen framhöll därvid, att den stegring i ljus- och vedkassornas utgifter

under vårterminen 1919, som de inkomna uppgifterna utvisade, uppkommit därigenom,

att eldningsperioden nämnda vårtermin varit ovanligt lång, ävensom därigenom, att den

vid läroverken anställda tjänstepersonalen under terminen erhållit avsevärd förhöjning

av sina arvoden.

Genom beslut den 30 maj 1919 utdelade Kungl. Maj:t statsbidrag

för nyssnämnda termin och anvisade därvid sammanlagt 382,135 kronor.

Samtidigt föreskrevs, att ansökan om bidrag från det av riksdagen beviljade

anslaget, avseende höstterminen 1919, skulle, därest sådant bidrag

erfordrades, av vederbörande rektorer efter kollegiernas hörande till läroverksöverstyrelsen

ingivas, varefter det skulle åligga överstyrelsen att före

den 1 oktober 1919 till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till fördelning

för sistnämnda termin av ifrågavarande anslag. Beträffande de uppgifter,

som skulle åtfölja ansökningarna m. in., gåvos samma föreskrifter som vid

tidigare liknande tillfällen.

Ifrågavarande ansökningar med därtill hörande uppgifter överlämnades

med skrivelse av den 29 september 1919 av läroverksöverstyrelsen, som

samtidigt avgav förslag till fördelning av statsbidragen. Även denna gång

begärdes av rektorerna ett betydande belopp, sammanlagt 418,305 kronor

65 öre. Av de lämnade uppgifterna framgick, att vid ingången av september

1919 ljus- och vedkassan visat brist vid 51 läroverk, växlande

mellan 7,350 kronor och 98 kronor 16 öre.

Överstyrelsen anförde i sin omförmälda skrivelse, att då det denna gång icke

gällde att fylla en brist, som till beloppet vore på förhand exakt känd, överstyrelsen

ansett sig böra föreslå till jämna hundratal avrundade belopp. Vid bestämmandet av

de enligt överstyrelsens åsikt behövliga beloppen hade överstyrelsen också funnit sig

höra, åtminstone i någon mån, taga hänsyn till de vid läroverken under tiden före

nästkommande termins uppbörd väntade utgifter.

Slutsumman av de av överstyrelsen beräknade statsbidragen uppgick

till 390,700 kronor. Angående storleken av det behövliga beloppet anförde

överstyrelsen följande:

Att de under år 1919 för ifrågavarande ändamål avsedda statsbidragen uppginge

till ett belopp, som så avsevärt överstege vad överstyrelsen år 1918 hade beräknat,

berodde på att överstyrelsen vid sina beräkningar utgått från terminsavgifterna under

höstterminen 1918 till läroverkens ljus- och vedkassor. Under den tid, som förflutit,

sedan beräkningarna utfördes, både emellertid särskilt utgiftsposterna för avlöning till

den vid läroverk behövliga tjänstepersonalen högst betydligt stigit.

Genom beslut den 10 oktober 1919 beviljade Kungl. Maj:t till de

olika läroverken anslag till ett belopp av sammanlagt 387,100 kronor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1920 år» tilläfjgssta!. 63

Även för år 1920 har statsanslag till ljus- och vedkassorna ifrågasatts,

och framställning i detta hänseende har av läroverksöverstyrelsen

gjorts i skrivelse den 12 november 1919.

Överstyrelsen erinrar i sin skrivelse om de nyss omförmälda beslut, genom vilka

statsanslaget till nämnda kassor fördelats, samt anför, att hela det för år 1919 anvisade

beloppet för berörda ändamål utgjort 769,235 kronor. Att det behövliga anslaget,

säger överstyrelsen, så avsevärt överstigit vad överstyrelsen beräknat, beror,

såsom överstyrelsen tidigare framhållit, därpå, att överstyrelsens för ett år sedan

gjorda beräkningar måst grundas på terminsavgifterna under höstterminen 1918. Till

följd bland annat av att särskilt utgifterna för avlöning av den vid läroverken behövliga

tjänstepersonalen högst betydligt stigit, bär emellertid terminsavgiften till nu

ifrågavarande kassa under höstterminen 1919 vid de flesta läroverk måst avsevärt

böjas utöver avgiften under föregående år.

Överstyrelsen åberopar vidare en dess skrivelse bilagd tablå angående beloppet

av de, oavsett statsbidrag, behövliga terminsavgifterna till ljus- och vedkassorna under

höstterminerna 1914, 1917, 1918 och 1919.

Av nämnda tablå framgår, att endast vid 9 högre allmänna läroverk, 3 realskolor

och 6 samskolor avgiften under höstterminen 1919 understiger avgiften under höstterminen

1918, och av dessa läroverk är det endast sammanlagt 4, där avgiften i fråga

nu är mindre än under höstterminen 1917. Av tablån framgår vidare, att vid de

flesta läroverk de nu avsedda terminsavgifterna varit stadda i eu oavbruten stegring

sedan år 1914. Det synes överstyrelsen därför uppenbart, att terminsavgifterna till

ljus- och vedkassan vid de flesta allmänna läroverken skola komma att under ar

1920 betydligt överstiga 15 kronor, till vilket belopp Kungl. Maj:t och riksdagen

under åren 1918 och 1919 genom anvisande av statsbidrag sökt begränsa ifrågavarande

avgifter. Då Kungl. Maj:t och riksdagen härigenom lämnat en tydlig anvisning

om att en sådan begränsning av avgiften i fråga bör åstadkommas, finner sig

överstyrelsen böra jämväl för år 1920 göra framställning om beviljande av anslag till

ifrågavarande ändamål efter samma grunder som föregående år.

Vad sedan beträffar storleken av det för år 1920 erforderliga anslaget anser

sig överstyrelsen vid ifrågavarande beräkning icke kunna utgå från något annat

än det anslagsbelopp, som visat sig nödvändigt under år 1920. Såsom överstyrelsen

redan förut anfört, utgör ifrågavarande summa 769,235 kronor. Från detta belopp

bör emellertid dragas ett belopp av 53,186 kronor, utgörande enligt rektorernas uppgifter

den sammanlagda, vid början av år 1919 förefintliga brist i förevarande kassor,

vilken genom årets statsbidrag blivit — åtminstone i det närmaste — fylld. Skillnaden

716,049 kronor utgör den summa, vartill ljus- och vedkassornas av statsmedel

bestridda löpande utgifter uppgått under år 19i9. Till minst ifrågavarande belopp

anser överstyrelsen det för år 1920 erforderliga anslaget komma att uppgå. Det är

emellertid att märka, att de erhållna uppgifterna angående ljus- och vedkassornas

ställning vid slutet av år 1919 icke grunda sig på ett bokslut utan endast äro ungefärliga

och att överstyrelsen vid sitt förslag till anslag för höstterminen 1919 med

hänsyn till anslagsbehovens storlek icke ansett sig kunna ifrågasätta någon marginal

till mötande av oförutsedda utgifter utan tvärtom vid flera läroverk måst avpassa bidragen

så, att det icke kan anses uteslutet, att vid vissa läroverk någon brist i ljusocb

vedkassan kan kvarstå vid slutet av år 1919. Under sådana förhållanden anser

sig överstyrelsen vid bedömande av det för år 1920 behövliga anslagsbeloppet böra

avrunda den nyss beräknade summan uppåt till 725,000 kronor.

[42.]

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

[42.]

Departementschefen,

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

överstyrelsen har därför hemställt, att för ifrågavarande ändamål ett

förslagsanslag å 725,000 kronor måtte beviljas för år 1920.

Då riksdagen år 1918 på förslag av Kungl. Maj:t beviljade medel till

bidrag till understödjande av ljus- och vedkassorna vid de allmänna läroverken,

beträddes en ny väg, i det att de utgifter, för vilkas bestridande

nämnda kassor äro avsedda, tidigare alltid gäldats med avgifter av lärjungarna.

Att detta avsteg från dittills följd ordning gjordes hade, såsom

känt är, sin förklaring allenast i de abnorma förhållanden, som den

inbrutna kristiden medförde. Ett ingripande från det allmännas sida var

ofrånkomligt, om ej avgifterna för läroverksungdomen skulle bliva över

hövan betungande.

De förhållanden, som sålunda nödvändiggjort extraordinära åtgärder

hava i stort sett icke förbättrats. Under det senast förflutna året har till

och med en ytterligare prisstegring gjort sig märkbar beträffande vissa

betydande utgiftsposter, för vilka ljus- och vedkassorna normalt borde

svara. Enligt min mening är alltså behovet av statsunderstöd för nu

ifrågavarande ändamål fullt lika trängande för år 1920 som för de två

närmast föregående åren, då riksdagen visat sig behjärta de framkomna

kraven i nämnda hänseende.

Min föregående redogörelse för vad tidigare i dessa avseenden förekommit

har visat, att de beräkningar rörande det erforderliga statsanslagets

storlek, som legat till grund för Kungl. Maj:ts anslagsäskanden,

ganska illa visat sig motsvara de verkliga förhållandena. Denna omständighet

kan väl synas påfallande men är ingalunda oförklarlig. Läroverksöverstyrelsen

har, såsom jag i det föregående omnämnt, redan berört

denna fråga och framhållit, hurusom man vid sagda beräkning i regeln

haft endast approximativa siffror till utgångspunkt samt att så° gott som

alla utgifter i betydande mån stigit under det år, som beräkningen avsett.

Särskilt hava arbetslöner och dylikt ökats väsentligt under senaste

år, och läroverkens utgifter för betjäning, renhållning o. s. v. hava följaktligen

varit stadda i en så gott som oavbruten stegring. Det är alltså

förklarligt, att det faktiska behovet av understöd varit så betydligt större

än det beräknade, som förut lämnade siffror angiva. Vad år 1919 beträffar,

har ytterligare av läroverksöverstyrelsen framhållits, att bränsleperioden

under vårterminen varit osedvanligt lång och alltså väsentligt

ökat uppvärmningskostnaderna.

Vid beräkningen av beloppet av det statsunderstöd, som läroverksöverstyrelsen

ansett behövligt för år 1920, har överstyrelsen utgått från

det understöd, som faktiskt utgått under år 1919, varvid avdragits ett

s. 65 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 65

belopp, motsvarande den sammanlagda, vid början av år 1919 förefintliga

brist i ljus- och vedkassorna, som i det niirmaste blivit fylld genom statsbidragen

under sistnämnda år. Samtidigt har överstyrelsen företagit en

avrundning uppåt till 725,000 kronor.

Jag är fullt medveten om att det är ett betydande belopp, som sålunda

beräknats bliva erforderligt, men förhållandena synas mig vara

sådana, att någon nedprutning knappast är möjlig. Jag tilltror mig därför

ej att vidtaga någon reduktion av det av läroverksöverstyrelsen begärda

beloppet. Anslaget bör givetvis i likhet med det för år 1919 beviljade

hava karaktären av förslagsanslag samt bör uppföras å tilläggsstat

för år 1920.

Liksom för år 1919 bör det ankomma på Kungl. Maj:t att efter prövning

av från läroverken inkomna ansökningar besluta om fördelande av

det nu ifrågasatta anslaget på vederbörande läroverk dels för vårterminen

1920, dels för höstterminen samma år. Vid ansökningarna torde i enlighet

med föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas, böra fogas uppgjorda

förslag till inkomst- och utgiftsstater samt uppgifter om ljus- och vedkassornas

ställning. I övrigt erforderliga närmare föreskrifter torde även

meddelas av Kungl. Maj:t.

I vad mån anslag för nu ifrågavarande ändamål kan vara erforderligt

även under år 1921, lärer knappast nu kunna med bestämdhet förutsägas.

Av omständigheterna föranledd framställning i ämnet torde därför böra

uppskjutas till sistnämnda års riksdag.

Under åberopande av vad nu anförts, hemställer jag om förslag till

riksdagen

att för täckande, efter Kungl. Maj:ts beprövande,

av utgifter, som under år 1920 skola bestridas av ljusoch

vedkassan vid vederbörande allmänna läroverk men

som ej kunna utgöras av denna kassas medel, därest ej

terminsavgifterna till densamma sättas till högre belopp

än 15 kronor, anvisa på tilläggsstat för år 1920 ett

förslagsanslag av 725,000 kronor. 6

6. Bidrag till nya elementarskolans skolkassa. Den framställning,

jag under näst föregående punkt gjort beträffande statsbidrag till

de allmänna läroverkens ljus- och vedkassor, berör ej statens provskola,

nya elementarskolan i Stockholm, som i vissa hänseenden intager en särställning

bland de allmänna läroverken. Vid nämnda skola finnes nämligen

ej någon särskild ljus- och vedkassa, utan skolans så kallade skol
Bihang

till riksdagens protokoll 1920. 1 sam/. 2 käft. (Nr 2.) 9

[43.]

Bidras: till

nya elementarskolans

skolkassa.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat.

[43.] kassa motsvarar till sitt ändamål såväl denna kassa som biblioteks- och

materiellkassan vid de övriga allmänna läroverken. Jämte skolkassan har

nya elementarskolan ytterligare en kassa, byggnadskassan.

Avgifterna till dessa kassor hava plägat bestämmas av Kungl. Maj:t

genom särskilda brev. Enligt nu gällande, den 31 december 1912 meddelade

föreskrifter utgöra terminsavgifterna under ett år tillhopa 60 kronor,

därav för vårterminen erlägges 35 kronor och för höstterminen 25

kronor. Av nämnda belopp, 60 kronor, skola 27 kronor 50 öre tillfalla

byggnadskassan och 32 kronor 50 öre skolkassan. Av byggnadskassans

27 kronor 50 öre utgöras 15 kronor för vårterminen och 12 kronor 50

öre för höstterminen; av skolkassans 32 kronor 50 öre falla 20 kronor

på vårterminen och 12 kronor 50 öre på höstterminen.

Den starka prisstegringen under kristiden har givetvis varit lika betungande

för nu ifrågavarande läroanstalt som för övriga allmänna läroverk,

och framställningar hava därför under de senaste åren gjorts i syfte

dels att öka avgifterna till skolkassan, som ju närmast haft känning av

dyrtiden, och dels att erhålla statsbidrag till samma kassa. Statsbidrag

till kassan beviljades på därom av Kungl. Maj:t gjord framställning av

1918 års lagtima riksdag, som anvisade på tilläggsstat för år 1918 dels

såsom förslagsanslag, högst: för täckande av den i nya elementarskolans

räkenskaper vid 1917 års slut bokförda bristen i skolkassan 3,227 kronor

samt till förstärkande av de sistnämnda kassa vid nya elementarskolan

under år 1918 till buds stående medel 2,429 kronor, dels ock för täckande

av de utgifter, som under år 1918 skulle bestridas av nya elementarskolans

skolkassa men som ej kunde utgöras medelst terminsavgift för höstterminen

å högst 22 kronor av varje betalande lärjunge, ett förslagsanslag

å 5,500 kronor.

Sedan läroverksöverstyrelsen till Kungl. Maj:t överlämnat från vederbörande

rektor inkommen ansökning om statsbidrag med därtill hörande

uppgifter, anvisade Kungl. Maj:t genom beslut den 25 oktober 1918 det

av rektor begärda beloppet, 12,486 kronor 90 öre, således väsentligt mer

än det av riksdagen beviljade förslagsanslaget.

Även hos 1919 års lagtima riksdag äskades understöd till nya elementarskolans

skolkassa, och riksdagen anvisade på tilläggsstat för år 1919

för ändamålet ett förslagsanslag å 12,500 kronor.

På därom gjorda framställningar anvisade Kungl. Maj:t dels den 19

juni 1919 för vårterminen 1919 10,500 kronor och dels den 10 oktober

1919 för höstterminen samma år 9,000 kronor till nya elementarskolans

skolkassa, således sammanlagt 19,500 kronor.

I skrivelse till läroverksöverstyrelsen den 6 november 1919 har rek
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1020 års tilläggsstal. 67

tor vid nilinnda läroanstalt hemställt om anslag för samma ändamål även

för år 1920, därvid rektor utgått ifrån att samma avgifter till skolkassan

skulle medgivas för sistnämnda år som för år 1919.

I sin skrivelse bär rektor erinrat om att han vid beräkning av det för höstterminen

1919 behövliga statsbidraget förutsatt, att den skuld å omkring 2,700 kronor,

vari skolkassan häftade till byggnadskassan, skulle bliva betäckt men att det av Kungl.

Maj:t anvisade beloppet ej varit tillräckligt härför. Skolkassans utgifter för tiden

januari—augusti 1919 både utgjort omkring 24,000 kronor. Med samma beräkning

för år 1920 och med tillägg av berörda skuld å 2,700 kronor båge man ett utgiftsbelopp

å 26,700 kronor, mot vilket svarade en sannolik inkomst av 11,515 kronor.

Skillnaden, omkring 15,200 kronor, utgjorde nya elementarskolans behov av statsbidrag

till skolkassan för vårterminen 1920. Räknade man med kalenderåret 1920 och samma

belopp, som för år 1919 visat sig erforderligt, jämte ett belopp för täckande av den

sannol kt kvarstående skulden å 2,700 kronor, erbölle man ett belopp av 22,200 kronor.

Inför de oupphörligt stegrade priserna på arbetskraft och inför de ovissa utsikterna

i avseende å bränsle ansåge sig rektor nödsakad hemställa om proposition till

riksdagen om beviljande av ett anslag till läroanstaltens skolkassa å 22,000 kronor för

år 1920, allt under förutsättning att terminsavgiften till skolkassan bestämdes till 22

kronor för varje lärjunge, som ej i laga ordning erbölle nedsättning i eller befrielse

från densamma.

Med skrivelse den 11 november 1919 har läroverksöverstyrelsen till

Kungl. Maj:t överlämnat rektors ifrågavarande framställning.

Överstyrelsen bar anfört, bland annat, att den av rektor begärda anslagssumman

syntes, med hänsyn därtill att dyrtiden av allt att döma komme att fortgå jämväl

under år 1920, icke för högt tilltagen, och överstyrelsen ansåge icke heller Hägra skäl

förefinnas att under år 1920 höja terminsavgiften utöver vad som under år 1919 varit

gällande. På grund härav tillstyrkte överstyrelsen rektors hemställan i fråga om anslag

för år 1920.

Samma omständigheter, som förorsakat behov för de övriga allmänna

läroverken att även för år 1920 erhålla understöd åt sina ljus- och vedkassor,

föreligga givetvis också i fråga om nya elementarskolan med avseende

å dess skolkassa, och jag anser mig böra av samma skäl, som jag

beträffande de övriga läroverken anfört, tillstyrka bifall till rektors av

läroverksöverstyrelsen biträdda anslagsäskande.

Det begärda beloppet motsvarar, såsom jag nämnt, det anslag, som

av Kungl. Maj:t beviljats för år 1919, jämte en summa för täckande av

skolkassans skuld till byggnadskassan. Då prisnivån ej tyckes visa några

tecken till avgjord sänkning, torde knappast någon invändning kunna

göras mot beräkningen av förstnämnda belopp, och det torde även vara

lämpligt, att medel erhållas till täckande av skolkassans skuld. Beträffande

den av rektor angivna förutsättningen för beräkningens giltighet, nämligen

143.]

Departe
mentschefen.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat.

att terminsavgifterna till skolkassan skulle för år 1920 höjas till 22 kronor

för betalande lärjunge, får jag erinra därom, att Kungl. Maj:t genom

beslut den 19 december 1919 medgivit, att de den 31 december 1912

för nya elementarskolan fastställda terminsavgifterna må under år 1920

för var och en av de vid skolan inskrivna lärjungar, vilka icke blivit av

terminsavgiftsnämnden befriade från avgift till skolkassan, höjas med sammanlagt

11 kronor 50 öre, varjämte föreskrivits, att härigenom inflytande

medel skola tillföras sagda kassa.

I fråga om prövning av anslagsbehovet för år 1920, anslagets beviljande

m. m. anhåller jag få hänvisa till vad jag i sådant hänseende yttrat

vid anmälan av ärendet angående statsbidrag till de allmänna läroverkens

ljus- och vedkassor. Anslaget bör givetvis hava förslagsanslags natur och

bör uppföras på tilläggsstat för år 1920.

Jag tillstyrker alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att

till täckande av de utgifter, som under år 1920

skola bestridas av nya elementarskolans skolkassa men

som ej kunna utgöras medelst avgifter å sammanlagt

44 kronor av varje betalande lärjunge, anvisa på tillläggsstat

för år 1920 ett förslagsanslag å 22,000 kronor.

Privatläroverk.

[44.] 7. Anslag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala m. fl.

Anslag till läroanstalter. Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört till

fackskoianför statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden vid anmälan av anslagsbeekonomi

i hoven under riksstatens åttonde huvudtitel, hemställer jag, att Eders

Uppsala m. fl. Kung!. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående anslag till

fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala m. fl. läroanstalter,

beräkna för ändamålet på tilläggsstat för år

1920 ett förslagsanslag, högst 35,000 kronor.^

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat.

8. Tillfällig löneförbättring åt lärarinnorna vid tre läroanstal- [45.]

ter för utbildande av lärarinnor i handarbete. Under åberopande av Tillfällig

vad jag förut denna dag anfört vid anmälan av anslagsbehoven för år rin"geitrlära.

1921 under riksstatens åttonde huvudtitel, hemställer jag, att Eders Kungl. rinnomarni

,, . ,, .. , tre läroanstal -

Maj:t måtte föreslå riksdagen ter för uts
att

till tillfällig löneförbättring under år 1920 åt elände av iara
lärarinnorna

vid högre handarbetslärarinneseminariet vid rinn°rrb‘taand''

Maria Nordenfelts kvinnliga yrkesskola i Göteborg, Andrea

Eneroths handarbetsskola och seminarium i Stockholm

samt föreningen Handarbetets vänners och Hulda

Lundins högre slöjdseminarium i Stockholm anvisa på

tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag, högst 3,100

kronor, att utgå med den fördelning, Kungl. Maj:t kan

finna skäligt bestämma.

Folkundervisningen.

Folkskoleseminarier.

9. Förstärkande av de i folkskoleseminariernas stater upp- [46.]

tagna anslag till materiell m. m. I enlighet med Kungl. Majits därom

gjorda framställningar har riksdagen anvisat på extra stat för vartdera. av skoleseminaåren

1917 och 1918 ett förslagsanslag, högst 30,000 kronor, och på tiillänsstat

för vartdera av åren 1918 och 1919 ett förslagsanslag, högst slag till ma
90,

000 kronor för det förra och 120,000 kronor för det senare året att terieii m. m.

efter Kungl. Maj:ts bestämmande användas, anslagen på extra stat för åren

1917 och 1918 samt på tilläggsstat för sistnämnda år till täckande av sådan

brist i de särskilda folkskoleseminariernas stater, som till följd av

stegrade kostnader för uppvärmning, belysning och renhållning m. m. hade

uppkommit eller kunde uppkomma under åren 1915 och 1916, respektive

under åren 1917 och 1918, samt anslaget å tilläggsstat för år 1919 till förstärkande

av de i folkskoleseminariernas stater upptagna anslagen till materiell

samt ljus och ved m. m., till seminarieträdgårdarnas underhåll och

skötsel, till materialier till undervisningen i slöjd och husligt arbete, till

idrottsmateriellens underhåll m. m. för år 1919.

Nu har skolöverstyrelsen i skrivelse den 30 augusti 1919 hemställt,

att hos 1920 års riksdag måtte utverkas anslag till mötande av liknande

s. 70 Kontrollera mot PDF

[46.]

Departe
mentschefen.

70 Åttonde huvudtiteln: 1920 års iilläggsstat.

behov med avseende på år 1920. Angående det belopp, som erfordras för

mötande av den brist i folkskoleseminariernas stater, vilken väntas uppkomma

under år 1920, anför överstyrelsen huvudsakligen:

Av de från seminarierna inkomna upplysningarna framgår, att bristen i seminariernas

stater för år 1919 beräknas uppgå till omkring 1-19,000 kronor, vadan det för sagda

är beviljade anslaget till bristens mötande torde komma att visa sig otillräckligt. Ånledningen

till utgifternas ökning är att söka dels däri, att åtskilliga seminarier under

ar 1918 hade att förfoga över bränsleförråd, som anskaffats under år 1917 för jämförelsevis

låga priser, att kostnaderna för tryck, annonsering, papper m. ra. under år 1919

väsentligt stegrats samt att avlöningar till betjäning och arbetspersonal måst avsevärt

oKas.

r.. ,. beträffar anslagsbehovet för år 1920 räkna seminariernas rektorer med ungefärligen

samma belopp som för år 1919, vadan sammanlagda anslagsbehovet för

förstnämnda år enligt rektorernas uppskattning skulle uppgå till omkring 150 000

kronor. ° ’

Icke heller överstyrelsen anser sig kunna räkna med lägre belopp än det nu angivna

såsom förstärkning av anslagen för år 1920. Då emellertid, såsom av ovan lämoa

upplysningar framgår, bristen i staterna för 1919 torde komma att med omkring

30 000 kronor överstiga det under sagda år tillgängliga beloppet, måste tydligen räkningar

till nämnda belopp överbalanseras till år 1920. överstyrelsen anser därför, att

det anslag, som anvisas till expensanslagens förstärkande för sistnämnda år, bör bestämmas

till 180,000 kronor.

För att folkskoleseminariernas arbete skall kunna fortgå ostört under

år 1920 synes mig nödvändigt, att ett anslag för nu angivna ändamål upptages

på tilläggsstat för nämnda år. Mot det av överstyrelsen äskade

beloppets storlek finner jag någon erinran icke skäligen kunna framställas.

Anslaget torde böra uppföras såsom förslagsanslag, högst det ifrågavarande

beloppet, 180,000 kipnor. Beslut om dess fördelning mellan °de

olika seminarierna torde böra meddelas av Kungl. Maj:t.

På grund av det anförda hemställer lag, det täcktes Eders Kun°d.

Maj:t föreslå riksdagen

att anvisa på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag,

högst 180,000 kronor, att efter Kungl. Majrts

bestämmande användas till förstärkande av de i folkskoleseminariernas

stater upptagna anslagen till materiell

samt ljus och ved in. m., till seminarieträdgårdarnas

underhåll och skötsel, till materialier för undervisningen

i slöjd och husligt arbete, till idrottsmateriellens underhåll

m. m.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Åttonde huvudtiteln: 1920 års lillåggsstat.

10. Faral!ellavdelning vid folkskoleseminariet i Skara. Under [47.1

åberopande av vad jag enligt det vid årets statsverksproposition fogade Paraiieiiavutdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden anfört under rubri- föiklkoieleken

studentkurser och parallellavdeiningar vid vissa folkskoleseminarier minariet i

hemställer jag, att Eders Kung!. Maj:t täcktes föreslå riksdagen Skara.

att för parallellavdelning vid folkskoleseminariet i

Skara anvisa på tillägg sstat för år 1920 ett reservationsanslag

av 14,270 kronor.

11. Provisoriskt ordnande av tomtområdet vid folkskolesemi- r [48.]

nariet i Luleå. På Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning beslöt, provisorisk

1916 års riksdag att, bland annat, dels antaga av stadsfullmäktige i Luleå ordnande av

gjort erbjudande om upplåtelse av ett område av 16,090,14 kvadratmeter vid folkskola

för utvidgning av folkskoleseminariets i sagda stad tomtområde, dels till sem^|[iet ’

utförande i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten G. Hermansson

upprättade ritningar av erforderliga nybyggnads- och omåndringsarbeten

för ifrågavarande seminariums utvidgning till dubbelseminarium

bevilja ett anslag av 248,460 kronor och därav anvisa på extra stat för

år 1917 ett belopp av 123,000 kronor. Återstående beloppet, 125,460

kronor, har på Kung]. Maj:ts förslag av 1917 års riksdag anvisats på extra

stat för år 1918.

Sedermera har likaledes i enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning för berörda nybyggnads- och ändringsarbetens utförande av

1918 års riksdag beviljats ett tilläggsanslag av 373,540 kronor, varav på

extra stat anvisats för år 1919 300,000 kronor samt för år 1920 återstoden,

73,540 kronor, varjämte 1919 års riksdag på framställning av

Kungl. Maj:t för samma ändamål beviljat ett ytterligare tilläggsanslag av

105,500 kronor, av vilket sistnämnda belopp anvisats på tilläggsstat för

år 1919 55,500 kronor och på extra stat för år 1920 50,000 kronor.

Sedan Kungl. Maj:t den 30 juni 1916, i överensstämmelse med 1916

års riksdags förutnämnda beslut, antagit det av stadsfullmäktige i Luleå

gjorda erbjudandet om upplåtelse av omförmälda tomtområde, har detta

på föranstaltande av länsstyrelsen i Luleå enligt av Kungl. Maj:t meddelat

uppdrag överlämnats åt statsverket.

Efter det folkskolöverstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1918 anhållit

om beredande av medel för ordnande av det utvidgade tomtområdet

vid folkskoleseminariet i Luleå, föreslog Kungl. Maj:t 1919 års lagtima

riksdag (proposition nr 45) att för nämnda ändamål anvisa på tilläggsstat

för år 1919 såsom reservationsanslag ett belopp av 40,000 kronor.

I skrivelse den 12 juni 1919 anmälde riksdagen emellertid, att riks
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

dagen ej kunnat finna berörda ändamål vara av sådan beskaffenhet, att

anslag för detsammas tillgodoseende nödvändigtvis borde uppföras å tillläggsstat

för år 1919. Ett uppskov med ifrågavarande företag syntes ej

komma att vålla några egentliga olägenheter för seminariets verksamhet,

och riksdagen funne därför försiktigheten bjuda att ställa sig avvisande

till den då föreliggande framställningen. Riksdagen uttalade därjämte,

att Kungl. Maj:t säkerligen ej komme att underlåta att i sinom tid, då

de ekonomiska förhållandena ställde sig fördelaktigare, åter framlägga förslag

i ärendet, vilket förslag torde ställa mindre krav på statskassan

än det då föreliggande.

I en till ecklesiastikdepartementet den 5 december 1919 inkommen

skrivelse har nu skolöverstyrelsen gjort framställning om beredande av

medel till provisoriskt ordnande av ifrågavarande tomtområde och därvid

anfört bland annat:

Med anledning av riksdagens skrivelse i ämnet den 12 juni 1919

ansåg sig skolöverstyrelsen böra inhämta yttrande i ärendet från vederbörande

rektor och anmodade denne att inkomma med utlåtande angående

dels de tidpunkter, inom vilka ifrågavarande arbete med hänsyn till nybyggnadsarbetets

fortgång ansåges böra vara påbörjat och avslutat, dels

de kostnader arbetet kunde beräknas komma att kräva, om det uppskötes

till år 1921, dels ock huruvida genom förenkling i arbetet eller annorledes

någon minskning av den beräknade kostnaden ansåges möjlig.

I skrivelse den 14 oktober 1919 anförde rektor, att seminariet vore i

behov av idrottsplats så snart som möjligt, att de för inbyggnaden uppgrävda

jordmassorna, vilka lämpligen syntes böra användas till idrottsplatsens

planering, gåve i sin nuvarande uppläggning ett skräpigt och

ovårdat utseende åt seminariets område, att i följd av den utav byggnadsentreprenören

utförda schaktningen funnes omkring nybyggnaden en av

en jordvägg begränsad 3 meter bred gång, som under vintern komme att

fyllas med snö och på våren vid snösmältningen föranleda svåra olägenheter,

att beräkning av kostnaderna för arbetet, om detta komme att uppskjutas

till år 1921, vore omöjlig och att den icke ens för år 1920 kunde

ske med någon säkerhet. På samma gång överlämnade rektor ett av kontrollanten

för byggnadsarbetet uppgjort nytt förslag för ordnandet av

tomtområdet. Oaktat avsevärda inskränkningar, särskilt beträffande trädplantering,

jordförbättring och dylikt vidtagits i det förslag, som framlades

för 1919 års lagtima riksdag, och oaktat med ordnandet av en del

av det nyförvärvade tomtområdet ansetts böra tills vidare anstå, angav

kostnadsförslaget ett belopp av 54,000 kronor vara erforderligt för arbetets

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Åttonde huvudtiteln: 1020 års tilläggsstat.

utförande, under det att i det förstnämnda förslaget kostnaderna beräknats [48.]

till 40,000 kronor och i det år 1916 utarbetade förslaget till allenast

14,600 kronor.

Då ifrågavarande kostnader huvudsakligen bestämmas av arbetspriserna

och dessa ännu äro fullkomligt oberäkneliga, ansåg överstyrelsen riktigast

att icke för närvarande förorda utförandet av annat arbete på omförmälda

område än sådant, som vore nödvändigt för planläggande av ett så stort

område, att ingångarna till byggnaden bleve tillgängliga och att drivsnö

och smältvatten ej komine att skada densamma, överstyrelsen anmodade

därför genom skrivelse den 20 oktober 1919 rektor att inkomma med

förslag till provisoriskt ordnande av tomtområdet i fråga. Med anledning

därav har nu rektor överlämnat bifogad skrivelse av den 8 oktober 1919

jämte kostnadsförslag, slutande å 12,000 kronor.

Enligt det sålunda föreliggande förslaget skulle jordmassor norr om

huvudbyggnaden till en beräknad rymd av 950 kbm. (i stället för 2,090

kbm. enligt förra förslaget) bortschaktas, varigenom en plan av 15 meters

bredd vid den nya byggnadens västra gavel skulle erhållas, planering

jämte gipsning icke blott av denna plan utan ock av gångarna omkring

den nya seminariebyggnaden verkställas, varigenom olägenheterna av drivsnö

och smältvatten vid byggnadens båda ingångar skulle förekommas,

samt planen framför nybyggnaden uppsnyggas och inhägnaden flyttas till

gränsen för det nyförvärvade området.

Då omförmälda arbeten synas vara oundgängliga för undanrödjande

av faror för skada å befintliga byggnader och vanprydnad å området och

i sådant syfte torde böra utföras snarast möjligt och då de låta förena

sig med det fullständigare ordnande av ifrågavarande område, som, så

snart förhållandena bliva mera gynnsamma, torde böra vidtagas, anser sig

överstyrelsen böra förorda, att det erforderliga anslaget beviljas på tillläggsstat

för år 1920.

Skolöverstyrelsens skrivelse var åtföljd av den i det föregående omförmälda

skrivelsen den 8 oktober 1919 från seminariets rektor ävensom

följande av kontrollanten vid seminariets nybyggnad Elis Möller upprättat

förslag beträffande kostnaderna för de nu ifrågasatta arbetena:

I detta förslag ingår bortsekaktning av jordmassorna norr om huvudbyggnaden

till en bredd av 12 m. och djup i linje med nya seminariebyggnadens norra fasad och

med slänt enligt förutvarande förslag. Tillägges den bredd av 3 m., som byggnadsentreprenören

är skyldig att utföra, erhålles eu plan av 15 m. bredd vid nya seminariebyggnadens

västra gavel.

Vidare är upptaget planering och grusning kring den nya seminariebyggnaden

samt en del mindre kompletteringsarbeten å icke avschaktade områden.

Kostnaden härför är:

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.)

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

Bortschaktning av jordmassor norr om huvudbyggnaden enligt före
-

gående 950 kbm. å kronor 8: — ................................................ kronor 7,600: —

Planering och grusning av gårdsplanen norr om huvudbyggnaden och

omkring nya seminariebyggnaden c:a 1,200 kvm. å kronor 2:50 » 3,000: —

Kompletteringsarbete å icke avscbaktat område ................................. » 300: —

Omflyttning av plank och oförutsedda utgifter .................................... » 1,100: —

Summa kronor 12,000: —

På grund av remiss har byggnadsstyrelsen den 11 december 1919

avgivit utlåtande i ärendet och därvid icke funnit något att erinra mot

skolöverstyrelsens förslag.

Departe- Med hänsyn till vad i ärendet upplysts rörande behovet av ett provi
men

sc e en. sorjsjft ordnande av ifrågavarande tomtområde anser jag, att medel för

ändamålet böra äskas på tilläggsstat för år 1920. Beträffande de arbeten,

som föreslagits till utförande, och de härför beräknade kostnaderna har

jag intet att erinra. Anslaget bör erhålla karaktären av reservationsanslag.

På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t

täcktes föreslå riksdagen

att till provisoriskt ordnande av tomtområdet vid

folkskoleseminariet i Luleå anvisa på tilläggsstat för år

1920 såsom reservationsanslag ett belopp av 12,000

kronor.

Småskoleseminarier.

[49.] 12. Statens småskoleseminarier. I anslutning till vad jag anfört

Statens små- enligt i det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av statsrådsBkcäesMnma-

prot0k0llet över ecklesiastikärenden hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t

täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående dels lönereglering

för lärarpersonalen vid statens småskoleseminarier

i Haparanda och Murjek samt omorganisation av

dessa seminarier ävensom uppförande av vissa nya byggnader

för seminariet i Murjek, dels ock upprättande av

ett statens småskoleseminarium inom Västerbottens läns

lappmark samt uppförande av byggnader för detta seminarium,

beräkna för ändamålet på tilläggsstat för år

1920 ett reservationsanslag av 4,000 kronor.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 75

Fortbildningskurser.

13. Fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och [50.]

småskolor. Under åberopande av vad jag anfört enligt det vid årets FonbiMstatsverksproposition

fogade utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesia- för"uu-a.re8vid

stikärenden hemställer jag, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen egentliga

att till bestridande av ytterligare kostnader för fortbildningskurser

för lärare vid egentliga folkskolor och skolor,

småskolor anvisa på tilläggsstat för år 1920 såsom särskilda

reservationsanslag:

till fortbildningskurser i allmänhet ett belopp av

2,400 kronor,

till särskilda fortbildningskurser i gymnastik ett

belopp av 1,600 kronor,

till särskilda fortbildningskurser i skolträdgårdsskötsel

ett belopp av 2,500 kronor samt

till särskilda kurser i simning och livräddning ett

belopp av 180 kronor,

eller sammanlagt 6,680 kronor.

Folkskolor.

14. Svensk undervisning för svenska barn i utlandet. I enlighet [51.]

med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar har riksdagen under en Svensk

följd av år beviljat anslag för upprätthållande av svensk undervisning för nf”*e”‘8nns£f

svenska barn i utlandet. Senast beviljade riksdagen på tilläggsstat för år barn i

1920 ett förslagsanslag, högst 5,400 kronor att utgå till uppprätthållande utlandetunder

läsåret 1919—1920 av svensk undervisning för svenska barn: i

Berlin med högst 1,800 kronor, i London med högst 2,000 kronor och i

Hamburg med högst 1,600, samtliga belopp att utgå enligt de bestämmelser,

Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt fastställa.

Genom beslut den 19 juni 1919 förordnade Kungl. Maj:t, att de för

år 1920 beviljade anslagen till omförmälda undervisning i Berlin, London

och Hamburg skulle utgå för därmed avsedda ändamål, under villkor att

belopp, motsvarande minst hälften av ifrågavarande anslag, för samma

ändamål anskaffades i Berlin genom kyrkorådets i svenska Vietoriaförsamlingen

därstädes försorg, i London genom styrelsens för svenska föreläsnings-

och skol föreningen därstädes försorg och i Hamburg genom styrelsens

för svenska skol- och föreläsningsföreningen därstädes försorg, att

undervisningen fortginge minst 8 månader av läsåret 1918—1919 samt

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Åttonde huvudtiteln: 1920 års iilläggsstat.

[51.] att de lärarinnor, som av respektive styrelser förordnades att bestrida undervisningen,

härför erhölle en årlig ersättning av minst 2,300 kronor i Berlin,

2,500 kronor i London och 2,000 kronor i Hamburg.

Med skrivelse den 11 augusti 1919 har från utrikesdepartementet till

ecklesiastikdepartementet överlämnats och med förord beledsagats en av

kyrko- och skolrådet i Berlin gjord ansökning, det Kung!. Majrt ville till

1920 års riksdag avlåta proposition om ett till 2,200 kronor förhöjt

statsanslag till beredande av svensk undervisning åt svenska barn i Berlin

under tiden den 1 september 1919 —den 1 september 1920. Av det höjda

anslaget skulle 300 kronor tillfalla lärarinnan såsom lönetillskott.

\ id ansökningen fanns fogad en av vederbörande lärarinna avgiven

berättelse över skolarbetet under läsåret 1918—1919, av vilken framgår,

bland annat, att läsåret började den 10 september 1918 och avslutandes

den 24 juni 1919 ävensom att lärjungantalet utgjort under höstterminen

59 och under vårterminen 63.

Vidare har svenska föreläsnings- och skolföreningen i London i en

till Kungl. Maj:t ingiven skrivelse av den 22 maj 1919 anhållit om ökat

understöd för läsåret 1920 1921 åt svenska skolan därstädes, varjämte

från utrikesdepartementet med skrivelse den 12 november 1919 till chefen

för ecklesiastikdepartementet överlämnats en av svenske ministern i London

översänd och förordad ansökning från nämnda förening, att proposition

måtte avlatas till 1920 ars riksdag om ett till 6,200 kronor förhöjt anslag

till därvarande svenska skola, motsvarande två tredjedelar av de båda där

anställda lärarinnornas löner och dyrtidstillägg. Till stöd för denna framställning

bär föreningen anfört:

Svenska skolan i London har på grund av Kungl. Maj:ts beslut alltsedan år

1910 åtnjutit ett statsunderstöd av 2,000 kronor, motsvarande två tredjedelar av en

lärarinnas lön. Sedan dess bar skolans verksamhet betydligt utvidgats, och lärjungeantalet

uppgår vårterminen 1919 till 78. Det har därför visat sig omöjligt för en

lärarinna att sköta hela undervisningen, utan en andra lärarinna har måst anställas.

Lararinnorna ha för närvarande en tjänstgöring av 28 lästimmar i veckan. På grund

av dyrtiden har ett dyrtidstillägg av 60 procent ansetts böra beviljas, varför avlöningen

kommer att utgå med 4,800 kronor åt första lärarinnan och 4,500 åt andra lärarinnan.

Vid förstnämnda ansökning voro fogade svenska föreläsnings- och

skolföreningens styrelseberättelse och kassarapport för år 1918.

Ytterligare har kyrkoherden i svenska församlingen i Reval N. Linderstain

i en till chefen för ecklesiastikdepartementet ställd skrivelse den 14

november 1919 hemställt om ett anslag av 3,000 kronor för inköp av

läroböcker och skolmateriell för svenska skolan i Reval och till stöd härför

anfört, bland annat:

s. 77 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1020 års iilläggsstat. 77

Det första året kunde svenska skolan i Iteval flott arbeta såsom aftonskola. Men

efter ett års verksamhet ändrades den till vanlig folkskola och har såsom sådan ingått

i sitt tredje arbetsår. Dess läroplan står i överensstämmelse med för Estlands folkskolor

gällande bestämmelser. Den bar för närvarande, sedan den ingått i sitt tredje

arbetsår, trenne skolklasser. Och det är vår mening att såsom hittills skett för varje

år öka klassernas antal i samband med barnens i högsta klassen flyttning till högre

lärok lass. På detta sätt är det vår avsikt att med tiden söka få till stånd ett fullständigt

svenskt lyceum med dimission till universitet, i vilken skola barn från alla

Estlands svenska skolor kunde få fortsatt undervisning.

Detta året bär skolan beviljats sitt forsta anslag. Det gives av Revals stad och

lyder å 10,000 estniska mark. Förut har hela verksamheten måst underhållas genom

basarer och dylikt. Tager man i betraktande penningvärdet, så blir anslaget icke

stort. Det räcker icke till lärarlönerna. Någon uppbörd inom svenska församlingen

för skolans underhåll kan man ej tänka på, då församlingsmedlemmarna nästan uteslutande

utgöras av enkelt, fattigt folk. Lokalfrågan är för dess små resurser betungande

nog.

Skolbarnens antal uppgår för närvarande till 21. Härtill kommer eftermiddagsundervisning

för 26 svenska barn, vilka besöka estniska och tyska skolor.

Antalet lärare vid skolan är två, nämligen undertecknad, utbildad vid svenskt

folkskoleseminarium (Härnösand), och en lärarinna, utbildad vid svenskspråkigt folkskoleseminarium

i Finland (Ekenäs). Det är fara värt, att de svenska föräldrarna skola

sätta sina barn i estniska eller tyska skolor, då undervisningen i den svenska skolan

hålles nere av brist på undervisningsmateriell. Klent utrustade med läroböcker, sakna

vi alldeles materiell för undervisningen i iakttagelse, i biologi, i botanik, i fysik, i kemi

och i andra ämnen, om man undantager en väggkarta över Europa, vilken genom

ändrade riksgränser snart torde kunna betraktas som värdelös.

över den förstnämnda ansökningen har skolöverstyrelsen den 20 och

över de båda sistnämnda den 26 november 1919 avgivit infordrade utlåtanden.

Till ansökningarna rörande de svenska skolorna i Berlin och London

har överstyrelsen tillstyrkt bifall. Beträflande den senare yttrar överstyrelsen,

bland annat: I

I sin skrivelse den 22 maj 1919 har svenska föreläsnings- och skolföreningen utförligt

redogjort för de skäl, som föranlett densamma att söka alltjämt vidmakthålla

den år 1914 upprättade förmiddagsskolan, samt framhållit de svårigheter, som för den

svenska kolonien vore förknippade härmed, såvida icke ett kraftigt understöd från

svenska statens sida kunde vara att påräkna. Särskilt har föreningen framhållit omöjligheten

för de mindre bemedlades barn att få tillgodogöra sig undervisningen i den

svenska förmiddagsskolan, så länge denna vore beroende av höga terminsavgifter och

icke kunde bereda några särskilda friplatser för dylika elever. Vidare påpekas, hurusom

det för sådana föräldrar, som komme över till London på några års tid, måste

vara ett önskemål, att deras barn icke skulle vara främmande för svenska förhållanden,

när de en gång återvände till hemlandet, vilket otvivelaktigt måste anses bli händelsen,

om de bleve nödsakade att mottaga sin huvudsakliga undervisning i engelska skolor

och blott få deltaga i den svenska aftonskolan.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat.

Sedan de utrikespolitiska förhållanden, vilka utgjort förnämsta anledningen till

att överstyrelsen hittills icke ansett sig böra tillstyrka någon höjning av det sedan år

1910 utgående anslaget för nu ifrågavarande ändamål, numera gestalta sig annorlunda,

synes det förevarande spörsmålet ha kommit i ett annat läge. De utförliga meddelanden,

vilka lämnats, ställa ock ärendet i en klarare belysning. Yad föreningen sålunda

anfört till stöd för sin framställning om svenskt statsunderstöd icke blott till

den äldre aftonskolan, vilken alltjämt torde ha sin mission att fylla, utan även till den

senare inrättade förmiddagsskolan, finner överstyrelsen väl styrka behovet av den begärda

förhöjningen, överstyrelsen känner sig övertygad om att den svenska skolundervisningen

i London, sådan den av svenska föreläsnings- och skolföreningen därstädes

blivit planerad, motsvarar ett verkligt behov för de i London bosatta svenska familjerna,

samt att den likaledes har att fylla en viktig nationell uppgift, som från svenska

statens sida är värd att stödjas och uppmuntras.

De dyra levnadsförhållandena ha emellertid medfört, att de båda för den svenska

undervisningen i London anställda lärarinnornas löner måst i väsentlig mån höjas.

Enligt föreläsnings- och skol föreningens framställning den 30 oktober 1919 utgår

numera lönen till första lärarinnan med 4,800 och till andra lärarinnan med

4,500 kronor. I överensstämmelse med den princip, som i fråga om det svenska statsunderstödet

från början tillämpades, anhåller nu föreningen att av det sammanlagt

utgående lönebeloppet, 9,300 kronor för läsåret 1920—1921, av statsmedel utbekomma

två tredjedelar eller 6,200 kronor. Denna ansökan har svenske ministern i London

beledsagat med sitt förord.

överstyrelsen har för sin del intet att erinra mot det belopp, som sålunda blivit

ifrågasatt.

Ansökningen om anslag till den svenska skolan i Reval har överstyrelsen

däremot avstyrkt, emedan framställningen i fråga om den korporation,

som skall ansvara för skolans bestånd, skolans styrelse, verksamhet

och övriga förhållanden icke lämnar de fullständiga och på nöjaktigt sätt

styrkta upplysningar, vilka för ett understöd från svenska statens sida

måste anses erforderliga.

Slutligen har från utrikesdepartementet med skrivelse den 17 december

1919 överlämnats en från styrelsen för svenska skol- och föreläsningsföreningen

i Hamburg översänd ansökning, att Kungl. Maj:t täcktes

hos riksdagen göra framställning om ett statsanslag å 1,600 kronor till

svenska skolverksamheten i Hamburg för läsåret 1920—1921.

Vid ansökningen hade fogats en av vederbörande lärarinna avgiven

redogörelse för den ifrågavarande skolans verksamhet under läsåret 1918

—1919, vari bland annat meddelats, att undervisningen pågått under tiden

den 12 september—den 11 december 1918 samt den 9 januari—den 22

juni 1919, att antalet elever under höstterminen varit 41 och under vårterminen

61.

Departe- I likhet med skolöverstyrelsen tillstyrker jag, att understödet åt den

lentschefen. gvenska skolan i Berlin höjes med 400 kronor eller från 1,800 kronor till

2,200 kronor.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 79

Vad den svenska skolan i London beträffar, erinrar jag, att svenska

föreläsnings- och skolföreningen därstädes upprepade gånger anhållit om

ökat understöd, men att ökningen då varit avsedd att möjliggöra uppehållandet

av en skolavdelning, som skulle förbereda sina lärjungar för inträde

vid svenskt allmänt läroverk. Framställningen om understödets ökning

för sådant ändamål har varje gång avslagits, och understöd har beviljats

endast för upprätthållande av sådan undervisning, som motsvarar undervisningen

i svensk folkskola.

Den nu gjorda framställningen avser enbart sistnämnda slag av undervisning,

och ökning av statsunderstödet är nu begärd med anledning av

det ökade barnantalet. Enligt uppgift i ansökningen har detta antal, som

höstterminen 1918 utgjorde 44, under höstterminen 1919 stigit till 78.

Under sådana förhållanden är det givetvis omöjligt att uppehålla undervisningen

med en lärarinna, varför också ytterligare en lärarinna måste

anställas. Då barnens föräldrar lära till största delen vara obemedlade

eller mindre bemedlade och då lärarinnelönerna på grund av de höga

levnadskostnaderna i London måst sättas så högt som till 4,800 kronor

för första lärarinnan och 4,500 kronor för andra lärarinnan, eller sammanlagt

för båda lärarinnorna till 9,300 kronor, synes det billigt, att understödet

åt skolan nu får utgå med ett förhöjt belopp. I betraktande härav och då

understödet under en lång följd av år utgått med ett belopp av 2,000 kronor

mot villkor att lärarinnan under denna tid avlönats med minst 2,500 kronor,

■Bnser jag mig nu böra föreslå en höjning av understödet till 6,000 kronor.

I fråga om understöd åt den svenska skolan i Reval ansluter jag mig

till vad överstyrelsen anför och kan således icke nu tillstyrka, att understöd

åt nämnda skola beviljas.

Mot det begärda anslaget till den svenska skolan i Hamburg har jag

intet att erinra.

Då förberörda av mig förordade understöd kunna komma att redan

under år 1920 tagas i anspråk, torde det för ändamålet erforderliga anslaget

böra uppföras på tilläggsstat för år 1920.

På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t

täcktes föreslå riksdagen

att bevilja på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag,

högst 9,800 kronor att utgå till upprätthållande

under läsåret 1920—1921 av svensk undervisning åt

svenska barn: i Berlin med högst 2,200 kronor, i London

med högst 6,000 kronor och i Hamburg med högst

1,600 kronor, samtliga beloppen att utgå enligt de bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

[51.]

s. 80 Kontrollera mot PDF

[52.J

Undervisningsmateriel!

m. m för

folkskolor.

[53.]

Utbildningsknrser

för

lärare vid

fortsättningsskolor.

80 Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat.

15. Undervisningsmateriell m. m. för folkskolor. Under åberopande

av vad jag anfört enligt det vid årets statsverksproposition fogade

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden hemställer jag, att

Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkande av det på ordinarie stat uppförda

reservationsanslaget till undervisningsmateriell m. m.

anvisa på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag,

högst 15,000 kronor.

Fortsättning sskolor.

16. Utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor. Under

åberopande av vad jag under denna rubrik anfört vid anmälan av åttonde

huvudtitelns anslagsbehov för år 1921, hemställer jag, det Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till utbildningskurser för lärare vid fortsätta ingsskolor

anvisa på tilläggsstat för år 1920 ett reservationsanslag

av 41,000 kronor, att utgå enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande och på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna

gott föreskriva.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln; 1920 år» tillåggsstat.

81

Folkbildningsåtgärder i övrigt

1. Sommarkurser i Stockholm. I enlighet med Kung!. Maj:ts

därom gjorda framställning anvisade 1917 års riksdag såsom bidrag till

bestridande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som vore avsedda

att under sommaren 1918 eller senare i Stockholm anordnas för allmänheten,

på extra stat för år 1918 såsom reservationsanslag ett belopp av

4,000 kronor.

Nu hava kommitterade för anordnandet av ovannämnda kurser—med

förmälan att den fortsatta prisstegringen med all sannolikhet torde komma

att medföra avsevärt ökade kostnader, då såväl föreläsararvodena som utgifterna

för biträden, lokaler och trycksaker komme att betydligt överstiga

de belopp, vartill de först beräknats med ledning av förhållandena

vid de senast (år 1913) hållna sommarkurserna i Stockholm — hemställt

om ett statsunderstöd av ytterligare 4,000 kronor till ifrågavarande kurser

och därvid upplyst, att sagda kurser nu vore avsedda att hållas under

år 1920.

över denna framställning har skolöverstyrelsen den 10 oktober 1919

avgivit infordrat utlåtande och därvid anfört följande:

På sätt överstyrelsen redan förut i annat sammanhang haft anledning framhålla,

hava de sommarkurser, som sedan åtskilliga år tillbaka varit anordnade vid våra universitet

och högskolor, av folkskolans lärare och lärarinnor omfattats med det livligaste

intresse och varit talrikt besökta. De hava också otvivelaktigt varit till stort gagn för

ifrågavarande lärares fortsatta utbildning. Det synes överstyrelsen med hänsyn härtill

synnerligen önskvärt, att nu ifrågavarande sommarkurser, vilka varit avsedda att hållas

i Stockholm redan år 1918, måtte komma till stånd. Då kommitterade för kursernas

anordnande på grund av nu rådande prisförhållanden icke ansett sig kunna fullgöra

sitt uppdrag, utan att ytterligare bidrag av statsmedel erhålles för ändamålet, och då

det av de kommitterade begärda fyllnadsbeloppet, 4.000 kronor, synes skäligt, får överstyrelsen

för sin del tillstyrka, att Kungl. Maj:t täckte3 vidtaga åtgärder i enlighet

med förevarande ansökning.

Med hänsyn till de betydande prisstegringar, som ägt rum, sedan 1917

års riksdag beviljade medel till anordnande av ovanberörda kurser, anser

jag mig böra tillstyrka bifall till den gjorda framställningen. Då kur
Bihang

till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 11

[54.]

Sommarkurser

i Stockholm.

Departe
mentschefen.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

serna nu 5ro avsedda att hållas under år 1920, torde det för ändamålet

erforderliga anslaget böra uppföras på tilläggsstat för nämnda år.

Jag hemställer således, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, utöver det reservationsanslag å 4,000 kronor,

som riksdagen anvisat på extra stat för år 1918 såsom

bidrag till bestridande av kostnaderna för de föreläsningskurser,

som vore avsedda att under sommaren 1918

eller senare i Stockholm anordnas för allmänheten, för

samma ändamål anvisa på tilläggsstat för år 1920 såsom

reservationsanslag ett ytterligare belopp av 4,000 kronor.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilldggsstat.

83

Abnormundervisningen.

1. Täckande av brist i räkenskaperna för institutet och förskolan

för blinda å Tomteboda m. m. 1 anledning av Kungl. Maj:ts

därom gjorda förslag anvisade 1919 års lagtima riksdag på tilläggsstat för

år 1919 såsom förslagsanslag, högst, bland annat, ett belopp av 83,700

kronor, att efter Kungl. Maj:ts bestämmande användas till förstärkande av

det ordinarie anslaget till institutet och förskolan för blinda å Tomteboda.

Nu har direktionen över nämnda institut och förskola i särskilda skrivelser

den 3 oktober 1919 dels anmält, att, oaktat ovanberörda av riksdagen

anvisade medel till förstärkning för år 1919 av det ordinarie anslaget, en

brist under nämnda år komme att uppstå, som torde belöpa sig till över

75.000 kronor, samt förklarat sig ämna i början av år 1920 inkomma med

hemställan om anvisande av särskilt anslag till täckande av denna brist,

dels ock hemställt om förslag till riksdagen angående beviljande på tillläggsstat

för år 1920 av medel till förstärkande av det ordinarie anslaget

för samma år. Det härför erforderliga beloppet har direktionen beräknat till

150.000 kronor. _

Det torde vara ofrånkomligt, att medel beredas såväl till täckande av

under år 1919 uppkommen brist i räkenskaperna för ifrågavarande läroanstalt

som ock till förstärkande under år 1920 av det ordinarie anslaget

för anstalten.

Ärendet kräver emellertid ytterligare utredning. Med anledning härav

hemställer jag nu, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående anslag dels till

täckande av brist i räkenskaperna för institutet och förskolan

för blinda å Tomteboda för år 1919, dels ock till förstärkande

av det ordinarie anslaget till nämnda institut

och förskola för år 1920, beräkna för ändamålet på tillläqgsstat

för sistnämnda år ett förslagsanslag, högst

225,000 kronor.

2. Täckande av brist i staten tör förskolan för blinda i Växjö.

Åberopande vad jag anfört enligt det vid årets statsverksproposition fogade

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden hemställer jag,

att Eders Kungl Maj:t täcktes föreslå riksdagen

[55.]

Täckande av

brist i räkenskaperna

för

institutet och

förskolan för

blinda å

Tomteboda

m. m.

L56.]

Täckande av

brist i staten

för förskolan

för blinda i

Växjö.

s. 84 Kontrollera mot PDF

[57.]

Förstärkande

av ordinarie

anslaget till

förskolan för

blinda i

Växjö.

84 Åttonde huvudtiteln: 1920 års iillåggsst&t.

att anvisa på tilläggsstat för år 1920:

dels till täckande av under år 1918 uppkommen

brist i staten för förskolan för blinda i Växjö ett förslagsanslag,

högst 532 kronor,

dels ock till täckande av beräknad brist i samma

stat för år 1919 ett förslagsanslag, högst 9,550 kronor.

3. Förstärkande av ordinarie anslaget till förskolan för blinda

i Växjö. Under punkten 222 i det vid årets statsverksproposition fogade

utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden har jag redogjort för

de anslag 1918 och 1919 års riksdagar anvisat dels till täckande av brist i staten

för förskolan för blinda i Växjö, dels ock till förstärkande av ordinarie anslaget

till nämnda skola.

Nu har styrelsen för förskolan i skrivelse den 9 oktober 1919 anhållit,

bland annat, att ordinarie anslaget på förskolans stat måtte för år 1920

förstärkas med ett belopp av 18,860 kronor.

över denna framställning har skolöverstyrelsen den 3 november 1919

avgivit infordrat utlåtande och därvid anfört bland annat:

I fråga om det av styrelsen för förskolan begärda tilläggsanslaget till förstärkande

av ordinarie anslaget till förskolan för år 1920 har styrelsen beräknat utgifterna för

året, förutom avlöningar åt lärare, på följande sätt, vartill överstyrelsen för jämförelse

fogat uppgift på de i den ordinarie staten upptagna beloppen för motsvarande utgiftsposter.

Utgifter.

Beräknade

för år 1920.

I staten upp- tagna belopp.

för fastighetens underhåll............................................

1,500

6,760

12,600

3.000

1.000

9,800

700

450

650

1,100

1,000

1,600

8,395

2,000

500

3,150

600

300

650

505

» avlöning och städja till tjänstepersonalen ...........................

» kosthållet.................................................................

» beklädnad ........................................................

» tvätt och renhållning....................................................

> värme och lyshållning.........................................

» läkare och sjukvård..............................................

» undervisnings- och arbetsmateriell .....................................

» inventarier.....................................

» diverse utgifter.....................................................

Kronor

37,560

18,700

Skillnaden mellan de i förestående båda kolumner angivna beloppen utgör 18,860 kronor

eller det av styrelsen till förstärkning av det ordinarie anslaget begärda beloppet.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1920 ars tillåggsstat. 85

Beräkningen av utgiftsposterna är lika med den beräkning, som styrelsen verkställt

beträffande utgifterna för år 1921, med undantag därav att utgifterna för avlöning

och städja åt tjänstepersonalen angivits med något lägre belopp motsvarande de

lägre ålderstillägg, som skola utgå för denna personal under år 1920.

Med avseende på omförmälda utgiftspost anför inspektören för blindundervisningen,

att styrelsen i det angivna beloppet 6,760 kronor inräknat 3,280 kronor såsom dyrtidstillägg,

vilket belopp syntes honom icke böra utgå från de anslag, som tillkomma förskolan,

utan från de särskilda medel, som kunde komma att beviljas såsom dyrtidstillägg,

vadan den begärda förstärkningen av det ordinarie anslaget syntes honom böra

sänkas med ifrågavarande 3,280 kronor till 15,580 kronor.

Överstyrelsen instämmer med inspektören för blindundervisningen i den framstallda

anmärkningen, men finner sig för övrigt böra liksom i fråga om styrelsens framställning

rörande förstärkning av ordinarie anslaget på förskolans stat för år 1921 vitsorda måttfullheten

i styrelsens beräkning av utgifterna och nödvändigheten av en avsevärd förhöjning

i det till styrelsens förfogande ställda ordinarie anslaget, för att styrelsen måtte

kunna bestrida de stegrade utgifterna för kosthåll och beklädnad m. m. och framför

allt för värme och lyshållning.

Jag anser, att medel böra beredas till förstärkande för år 1920 av

ovanberörda ordinarie anslag. I fråga om det erforderliga beloppet biträder

jag skolöverstyrelsens förslag. Sagda belopp, 15,580 kronor, torde böra

uppföras på tilläggsstat för nämnda år och betecknas såsom förslagsanslag,

högst.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkande av ordinarie anslaget till förskolan

för blinda i Växjö anvisa på tilläggsstat för år

1920 ett förslagsanslag, högst 15,580 kronor.

4. De blindas veckoblad. Under åberopande av vad jag anfört

enligt det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl.

Maj:t föreslå riksdagen

att till understöd för utgivande under år 1920 av

De blindas veckoblad bevilja på tilläggstat för nämnda

år ett förslagsanslag, högst 2,400 kronor, att utgå enligt

de föreskrifter, Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.

5. Bidrag till fria frakter för materialier till blinda hantverkare.

Åberopande vad jag anfört enligt det vid årets statsverksproposition

fogade utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden hemställer

jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

Departe
mentschefen.

[58.]

De blindas

veckoblad.

[59.]

Bidrag till

fria frakter

för materialier

till blinda

hantverkare.

s. 86 Kontrollera mot PDF

[60.]

Upprättande

av en vårdanstalt

för

blinda med

komplicerat

lyte.

[61.]

Förstärkande

av anslagen

till den med

drottning

Sofias stiftelse

förenade vårdanstalten

för

blinda dövstumma

och

blinda sinnesslöa

m. fl.

under år

1920.

86 Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.)

att såsom bidrag till beredande av fria frakter för

arbetsmaterialier, som från hantverksskolans i Kristinehamn

för blinda materialdepå sändas blinda hantverkare,

anvisa på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag, högst

5,000 kronor.

6. Upprättande av en vårdanstalt för blinda med komplicerat

lyte. I anslutning till vad jag anfört i det vid årets statsverksproposition

fogade utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden, hemställer

jag om förslag till riksdagen

att för uppförande av byggnader för en vårdanstalt,

avsedd för blinda med komplicerat lyte, anvisa på tilllägg

sstat för år 1920 ett reservationsanslag av 100,000

kronor.

7. Förstärkande av anslagen till den med drottning Sofias stiftelse

förenade vårdanstalten för blinda dövstumma och blinda sinnesslöa

m. fl. under år 1920. På Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

anvisade 1919 års lagtima riksdag på tilläggsstat för år 1919

såsom särskilda förslagsanslag, högst, dels 13,000 kronor till täckande

av under år 1918 uppkommen brist i staten för den med drottning

Sofias stiftelse förenade vårdanstalten för blinda dövstumma och blinda

sinnesslöa m. fl., dels ock 90,000 kronor att efter Kungl. Maj:ts bestämmande

användas till förstärkande av anslagen till nämnda anstalt för år

1919.

Genom beslut den 9 maj 1919 ställde Kungl. Maj:t sagda anslag å

13.000 och 90,000 kronor till förfogande av styrelsen för nämnda stiftelse

att mot redovisningsskyldighet användas för de med anslagen avsedda

ändamålen, därvid styrelsen skulle äga att av sistnämnda anslag å 90,000

kronor använda ett belopp av högst 30,000 kronor för avlöningsförbättring

under år 1919 för den vid vårdanstalten anställda personalen.

Nu har skolöverstyrelsen med en till ecklesiastikdepartementet den 5

december 1919 inkommen skrivelse till Kungl. Maj:t överlämnat en av

styrelsen för sagda stiftelse gjord framställning om beviljande av medel

till täckande av beräknad brist i anstaltens stat för år 1920. Enligt av

styrelsen gjorda beräkningar skulle sagda brist komma att uppgå till

95.000 kronor.

Vid styrelsens skrivelse voro fogade sammandrag av drottning Sofias

stiftelses anstalts räkenskaper för år 1918, statistik över kostnaden per

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat.

underhållsdag vid drottning Sofias stiftelse år 1918 samt förslag till in- [61.]

komst- och utgiftsstat vid nämnda stiftelse år 1920.

Av statförslaget framgår, att utgifterna beräknats till 227,450 kronor

och inkomsterna till 132,450 kronor, vadan en brist skulle uppstå, belöpande

sig till förenämnda belopp, 95,000 kronor.

I sitt utlåtande över den gjorda framställningen lämnar skolöverstyrelsen

en i detalj gående redogörelse för den granskning av ovanberörda

utgiftsförslag, som överstyrelsen vidtagit, och kommer därvid till den

slutsatsen, att det av stiftelsens styrelse begärda fyllnadsanslaget är under

nuvarande förhållanden behövligt, för att anstalten skall kunna utöva sin

verksamhet under år 1920.

Skolöverstyrelsen framhåller slutligen önskvärdheten av att det anslag,

som må komma att beviljas ifrågavarande anstalt, så snart som

möjligt ställes till förfogande av anstaltens styrelse, varjämte överstyrelsen i

fråga om stiftelsens behov av förstärkta inkomster för år 1921 yttrar följande:

Vad angår stiftelsens behov av förstärkning av inkomsterna för år 1921, synes

det, då prisförhållandenas gestaltning under nämnda år nu icke med någon säkerhet

kan överskådas, lämpligt, att det belopp, som för sådant ändamål må bliva behövligt,

begäres å tilläggsstat för nämnda år. För en sådan anordning talar ock den omständigheten,

att anstalten under senare delen av sagda år skulle, därest den av 1919 års

lagtima riksdag beslutade nybyggnaden hinner i beräknad tid bliva färdig, överflyttas

frän Vänersborg till Lund, något som givetvis kräver särskilda kostnader, som nu

svårligen kunna beräknas.

Av vad i ärendet blivit upplyst synes mig till fullo framgå nödvän- Departedigheten,

att medel anvisas till förstärkande av ifrågavarande anstalts an- memschefe

slag för år 1920. Emot de av styrelsen för anstalten uppgjorda beräkningarna

rörande det i sådant avseende erforderliga beloppet finner jag

några erinringar icke skäligen kunna framställas. Vad angår medel till

förstärkande av anslagen för år 1921 delar jag skolöverstyrelsens mening,

att med äskande av sådana bör tills vidare anstå.

På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att anvisa på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag,

högst 95,000 kronor att efter Kungl. Maj:ts bestämmande

användas till förstärkande av anslagen till

den med drottning Sofias stiftelse förenade vårdanstalten

för blinda dövstumma och blinda sinneslöa m. fl.

under år 1920.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat.

■ [62.]

Diverse utgifter

för

bränsle, lyshållning!^

in

[63.]

Ytterligare

anslag till en

laboratoriebyggnad

m.

m. för tekniskahögskolans

fackskola för

kemisk teknologi.

Den tekniska undervisningen m. m.

Den tekniska undervisningen.

1. Diverse utgifter för bränsle, lyshållning m. m. Under hänvisning

till vad jag anfört i fråga om anslag för år 1921 till diverse utgifter

för bränsle, lyshållning m. m. vid tekniska högskolan hemställer jag,

det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

dels till täckande av för år 1919 motsedd brist i

anslaget till diverse utgifter för bränsle, lyshållning m.

m. vid tekniska högskolan anvisa på tilläggsstat för år

1920 ett förslagsanslag, högst 130,000 kronor;

dels ock till förstärkning av samma anslag för år

1920, utöver förut beviljade extra anslagsmedel å 250,000

kronor, anvisa på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag,

högst 145,000 kronor.

2. Ytterligare anslag till en laboratoriebyggnad m. m. för

tekniska högskolans fackskola för kemisk teknologi. På därom av

Kungl. Maj:t gjord framställning beviljade 1916 års riksdag för uppförande

av laboratoriebyggnad m. m. för tekniska högskolans fackskola för

kemisk teknologi ett anslag av 1,128,000 kronor och anvisade därav på

extra stat för år 1917 ett belopp av 170,000 kronor. Sedermera har

riksdagen på extra stat för år 1918 anvisat ett belopp av 500,000 kronor

och på extra stat för år 1919 återstoden, 458,000 kronor, av förberörda

anslag.

Vid anmälan den 14 januari 1918 av de frågor, som tillhörde regleringen

av riksstatens åttonde huvudtitel för år 1919, erinrade dåvarande

departementschefen i förevarande fråga (punkten 205), hurusom vid uppgörande

av kostnadsberäkning för år 1919 det anmärkts, att genom den

betydande prisstegring, som inträtt, sedan kostnadsförslaget till den kemiska

institutionen uppgjorts, byggnadsanslaget antagligen komme att överskridas.

Några medel till möjliga merkostnader behövde emellertid, enligt

vad då uppgavs, icke utgå före år 1920. Storleken av eventuell mer
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat. 80

kostnad kunde knappast uppgivas, förrän anbud å huvudentreprenaden inkommit.

För egen del framhöll departementschefen vid sagda tillfälle, att utsikten

till fördyrande av ifrågavarande byggnadsföretag icke kunde under

nuvarande förhållanden vara överraskande. Då kostnadsökningen i detta

fall kunde befaras uppgå till synnerligen betydande belopp och de kontrakterade

arbetena hittills endast omfattade grunden, antydde han tänkbarheten

av att låta de påbörjade arbetena avstanna. All hittillsvarande

erfarenhet under krisen gåve emellertid, enligt departementschefens då uttalade

mening, vid handen, att uppskov med byggnadsarbetens utförande

allenast medfört ytterligare fördyranden, och ansåg han sig vid sådant

förhållande ej böra ifrågasätta en sådan åtgärd.

Vid anmälan av sitt beslut uti ifrågavarande ärende sade sig riksdagen

dela denna departementschefens uppfattning och underströk dessutom

med styrka betydelsen av att nybyggnaden snarast bleve fullbordad.

Hur prisstegringen skulle ställa sig, kunde man dock ej då förutse.

Det visade sig emellertid snart, att de ökade kostnaderna slutade å betydande

belopp och att själva ökningen uppginge till mer än 200 procent

av den ursprungligen beräknade kostnaden. Kungl. Maj:t fann sig också

föranlåten föreslå 1919 års lagtima riksdag att, utöver tidigare beviljat

anslag å 1,128,000 kronor, för ändamålet bevilja ett belopp av 2,333,000

kronor samt därav anvisa dels på tilläggsstat för år 1919 ett belopp

av 1,100,000 kronor, dels ock på extra stat för år 1920 ett belopp

av 1,233,000 kronor.

Riksdagen beviljade det på tilläggsstat för år 1919 föreslagna beloppet

av 1,100,000 kronor men nedsatte det på extra stat för år 1920 ifrågasatta

anslaget ifrån 1,233,000 kronor med 110,000 kronor till 1,123,000

kronor. Riksdagen ansåg nämligen, att konjunkturerna på byggnadsmarknaden

skulle under år 1920 ställa sig gynnsammare än hittills och erinrade,

hurusom riksdagen i anslutning till detta betraktelsesätt i andra anslagsfrågor

ansett en nedsättning av de utav Kungl. Maj:t beräknade belopp

befogad. Särskilt hade riksdagen fäst sig vid de belopp, som i kostnadsförslaget

angående ifrågavarande laboratoriebyggnad angivits till gas,

vatten och uppvärmning samt yttre ledningar, till elektrisk belysningsoch

kraftanläggning samt till inventarier och inredningar.

Nu har tekniska högskolans byggnadskommitté till Kungl. Maj:t inkommit

med framställning av den 23 oktober 1919 om utverkande av

ytterligare ett belopp av 237,000 kronor till fullföljande av byggnadsarbetet

i fråga.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

Innan jag närmare ingår på denna framställning och de till grund för

densamma liggande beräkningarna, vill jag erinra om det kostnadsförslag,

varpå hittillsvarande kostnadsberäkningar baserats. Detta kostnadsförslag,

uppgjort den 20 augusti 1918 av professorn E. Lallerstedt, var av följande

lydelse:

Kostnadsförslag

rörande nybyggnad, maskinell utrustning och möblering av tekniska högskolans

kemiska institution.

Sprängning, grundläggning ocKjsolering:

Bundet genom kontrakt med A.-B. Skånska cement
gjuteriet

......................................................... kronor 163,400: —

Tillkommer pallsprängning m. m......................... » 6.600: —

Rörgravar för avlopp............................................. » 20,000:—kronor 190,000: —

Sockel och övriga stenarheten:

Genom kontrakt med J. Svenson, Kilafors......... kronor 51,560:

Tillkommer för frakter ....................................... » 8,000: —

» » terrasser....................................... » 5,440: — kronor 65,000: —

Fasadtegel:

Genom kontrakt med A.-B. Mälardalens tegelbruk kronor 42.000: —

Transporter från kaj m. m................................. » 11,000: — kronor 53,000: —

Taktegel .........................................................................................

Anbud av Axel Olsson å hyggnadsstommen ..............................

kronor

25,000

1,888,000

_

Målning sarbeten............................................................................

40,000

—

Smidesräcken och hissgaller .......................................................

»

8,000

-

Vägar, planerings- och planteringsarbeten...................................

>

35,000

—

Gas, vatten och uppvärmning samt yttre ledningar ..................

»

470,000

—

Elektrisk belysnings- och kraftanläggning .................................

127,000

—

Inventarier och inredningar .........................................................

»

230,000

—

Apparater och maskiner {enl. 1906 års kommitté 46,701 kronor)

>

95,000

—

Utrustning av lokalerna för kemisk-tekniska apparater samt

för elektriska ugnar m. m...................................................

85,000: —

Ritningar, arbetsledning, kontroll och administration för bygg- nads-, planerings- och terasseringsarbeten...........................

»

70,000

_

Oförutsedda utgifter.......................................................................

80.000

—

Summa kronor 3,461,000

—

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Åttonde huvudtiteln: 1920 års lillåggsstat.

Lallerstedt har nu till byggnadskommittén överlämnat en tablå utvisande

byggnadskassans ställning den 30 september 1919 rörande kemiska

instutionens nybyggnad. Denna tablå erbjuder följande siffror:

Tills dato utbetalda summor.

Grund och byggnadsstomme........................ kronor 1,560,534: 69

Ledningsarbeten rörande vatten, värme och

gas......................................................... » 45,230: —

Ledningsarbeten rörande elektrisk belysning

och kraft............................................... » 7.506:30

Ritningar, kontroll, administration m. in.... »_65.885: 99 kronor 1,679,156:98

Kontrakterade arbeten.

Med Axel Olsson .............................

cirka kronor

650,000

—

» J. Svenson, Kilafors..................

>

7,500

—

» I. Lund ...................................

1,900

—

» Botolfsen & C:o ......................

»

40,000

—

» S:t Eriks Lervarufabriker........

>

2,200

—

» Aktiebolaget Galor ................

»

75,000

—

* » P. A. Sjögren .....

»

159,000

—

» Elektr. A.-Bol. Skandia ...........

»

50,000

—

» Harald Abxner .......................

»

123,000

—

Diverse arbeten ................................

»

>

15,000

—

Beräknade arbeten.

Rörgrav .........................................................

Planeringar och plantering...........................

Huvudportalen...............................................

Målningsarbeten m. m..................................

Smidesräcken..........................;........................

Inventarier och armatur jämte ritningar......

Apparater och maskiner ..............................

Elektrisk servisledning med grav ...............

Arvoden åt ledningsexperter samt administration

rörande ledningsarbetena.........

Utrustning av lokalerna för kemisk-tekniska

apparater samt för elektriska ugnar in. m.

Ritningar, kontroll och administration ......

Oförutsedda utgifter ....................................

kronor 30,000: —

» 45.000: —

» 14.000: —

» 40.000: —

» 12,000: —

» 300.000: —

> 95.000: —

» 42,000: —

» 37,000: —

» 85,000: —

» 35 000: —

> 50,000:— kronor 1.908.600: —

Summa kronor 3,587,756:98

Av undertecknad beräknad kostnad 3,461,000 kronor, således en merkostnad av

runt 127,000 kronor.

Av riksdagen beviljat anslag 3,351,000 kronor, således en brist av runt 237,000

kronor.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

Då uppvärmningen av byggnaden under kommande vinter är avsedd att försiggå

från nuvarande värmecentralen, är någon direkt bränslekostnad ej i ovanstående kostnadsuppgifter

medräknad.

Huruvida ovan omnämnda 237.000 kronor beböva utgå redan år 1920 eller möjligen

helt eller delvis kunua utbetalas år 1921 torde helt bero på läget inom arbetsmarknaden

och kan därför nu icke avgöras.

Stockholm den 10 oktober 1919.

Erik Lallerstedt.

I anslutning till denna tablå anför Lallerstedt i skrivelse till byggnadskommittén

följande:

Då riksdagen på sin tid vidtog ovannämnda sänkning i den äskade byggnadssumman,

torde skälet härtill hava varit, att man då genom den utveckling, världshändelserna

tagit, hyste den övertygelsen, att dyrtiden nått sin kulmen, och att man

kunde motse en sänkning av de då högt uppdrivna byggnadskostnaderna; särskilt lärer

riksdagen i detta avseende hyst förhoppningar, att alla arbeten rörande ledningar för

vatten och värme samt elektrisk belysning och kraft skulle kunna erhållas billigare,

än som angivits i undertecknads kostnadsförslag, som var upprättat i augusti 1918.

Då nu i huvudsak alla entreprenader rörande nämnda ledningar äro uppgjorda,

anser sig undertecknad böra för kommitterade meddela, huruvida några besparingar här

uppkommit, ävensom i övrigt angiva, huru den ekonomiska ställningen rörande byggnadsföretaget

utvecklat sig.

1 kostnadsforslaget hade nämnda ledningar beräknats sålunda:

Gas, vatten och uppvärmning samt yttre ledningar ........................ kronor 470.000: —-

Elektrisk belysnings- samt kraftanläggning....................................... » 127,000: —

De uppgjorda entreprenaderna äro följande:

Med A.-B. Calor för värmeledning..................................................... kronor 84.970: —

» » H. Ahxuer för värmeledning .......................................... » 138 000: —

» > P. A. Sjögren för vatten och avloppsledningar............... » 178,725: —

Dessutom tillkommer för ritningar och kontrakt till ingenjör

Theorell cirka................................................................................. » 25,000: —

För administration 2 procent cirka .................................................. » 10,000: —

» betongkulvert från nuvarande ångpannehuset till nybyggnaden

med Botolfsen & C:o..................................................................... > 40.000: —

» oförutsedda utgifter ..................................................................... » 12,000: —

Summa kronor 488,695: —

Med A.-B. Skandia för invändiga ledningar till elektrisk belysning

och kraft.............................................................................. kronor 54.500: —

För utvändig elektrisk servisledning beräknas ................................. » 42,000: —

Dessutom tillkommer för ritningar och entreprenadhandlingar till

ingenjör Blomquist cirka............................................................... » 5,000: —

För administration .............................................................. » 2,000: —

» oförutsedda utgifter ..................................................................... » 3.000: —

Summa kronor 106,500: —

s. 93 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1020 års tilläggsstat.

93

Det visar sig således, att å elektriska ledningsarbetena uppkommit en besparing

av 20,500 kronor, men att åter å Övriga ledningsarbeten uppkommit en förlust av

18,695 kronor, vadan alltså, i stort sett, man kali anse, att de år 1918 beräknade kostnaderna

i detta avseende å ledningsarbeten varit riktiga, och således någon motsedd

besparing bär ej uppkommit. Såsom av nämnda tablå, jämförd med 1918 års kostnadsförslag,

framgår, ha även å andra poster böjningar i stället för sänkningar mast

vidtagas.

De viktigaste av dessa äro att hänföra till beräknade kostnader för möbler, som

höjts med 70.000 kronor, planerings- och planteringsarbeten, som genom de uppdrivna

transportkostnaderna måst höjas med 10,000 kronor, in. fl. kostnadshöjningar, som framgå

av tablån.

De merkostnader, som komma att uppstå utöver av Lallerstedt upprättat kostnadsförslag,

beiäknar denne nu till 127,000 kronor och de merkostnader, som komma

att uppstå utöver beviljade medel, således till 237,000 kronor.

Lallerstedt anser sig dock böra påpeka, att någon bestämd summa ej kan givas,

förrän anbud å möbler inkommit, och är det icke uteslutet, att det kommer att visa

sig, att de beräknade medlen rörande möblerna genom nu rådande lockout m. fl. förhållanden

inom möbelindustrien komma att ytterligare överskridas.

Ävenså anser sig Lallerstedt böra framhålla, att uppvärmningen av nybyggnaden

är tänkt ske frän högskolans huvudcentral, och att denna uppvärmning icke är

inräknad i de nu beräknade kostnaderna, men att en sådan uppvärmning kan bliva

omöjliggjord dels därigenom, att arbetena å den betongkulvert, som förenar ångpannecentralen

med kemibyggnaden, är av Stockholms lokala samorganisation, den syndikalistiska

arbetarsammanslutningen, förklarad i blockad, dels att genom pågående snickeristrejk

det är ovisst, huruvida några fönsterbågar nu kunna anskaffas. Skulle nu

omhandlade blockad eller strejk innan vinterns inbrott ej kunna hävas, bleve följden

därav, att byggnaden måste provisoriskt uppvärmas, antagligen genom s. k. galtar.

Kostnaden för eldningen måste naturligtvis i sådant fall påföras byggnadskostnaderna.

Lallerstedt närsluter en skrivelse från byggnadsstyrelsens sakkunnige rörande

kostnadsberäkning, intendenten K. Bildmark, varav framgår, hurusom byggnadskostnaderna

sedan tidpunkten för upprättandet av undertecknads kostnadsförslag stigit med

10 å 12 procent,

Lallerstedts kostnadsförslag var, såsom redan angivits, uppgjort i augusti 1918

och delvis baserat på inlämnade anbud, delvis på gjorda beräkningar, och hade ydessa

anbud och beräkningar i möjligaste man hänsyn tagits till de arbetsavtal, som da voro

under behandling, och de arbetsiöihållauden. som da voro rådande. Ått i full utsträckning

förutse de svårigheter rörande arbetsförhållandena inom byggnadsindustrien, som

nu inträtt, var dock ogörligt, och förefanns även i till kostnadsberäkningen fogade

anbud från huvudentreprenören eu del rörliga summor, som genom rådande förhållanden

måst höjas.

Det är genom ovan angivna omständigheter, som de nu uppkomna merkostnaderna

förklaras, och torde även genom vad som nu påpekats framgå, att Lallerstedts

kostnadsförslag med hänsyn till tidpunkten, då det uppgjordes, ej var för lågt räknat,

ävenså torde genom intendenten Bildmarks intyg framgå, det nödig sparsamhet iakttagits

vid byggnadsarbetenas utförande.

Byggnadskommittén åberopar i sin skrivelse den av Lallerstedt gjorda

kostnadsutredningen och anhåller, att framställning i ämnet måtte göras

[63.]

s. 94 Kontrollera mot PDF

94 Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat.

[63.] till 1920 års riksdag. Så snart infordrade anbud å möbler inkommit, säger

sig kommittén ämna meddela, huruvida av samma anbud betingas ändring

i den för arbetenas färdigställande beräknade summan, ävensom när de

nödvändiga medlen behöva tagas i bruk. Härjämte framhåller kommittén,

att värmeledningsanordningarnas fullbordande av skäl, som angivas i Lallerstedts

utredning, möjligen bliva så fördröjda, att särskilda icke beräknade

kostnader för byggnadens uppvärmning under vintern komma att uppstå,

och säger sig kommittén, därest dylika kostnader befinnas oundvikliga,

skola inkomma med därav föranledd framställ ning.

I anslutning till kommitténs senast återgivna uttalanden har kommittén

sedermera i skrivelse den 4 december 1919 meddelat, att inkomna anbud

å möbler icke komme att föranleda ändring i den såsom erforderlior beräknade

merkostnaden av 237,000 kronor, men att av kommittén i dess

förra framställning antydda, av strejk och blockad föranledda, icke beräknade

kostnader för nybyggnadens uppvärmning nu kunde beräknas komma att

uppgå till 25,000 kronor, med vilket belopp den för institutionens färdigställande

äskade summan därför borde höjas. Det sålunda äskade beloppet,

262,000 kronor, anser kommittén böra vara tillgängligt redan under

år 1920, enär såväl byggnaderna som desammas utrustning, enligt vad

kommittén anser, skola under detta år bliva helt färdigställda.

Departe- Det torde ej i nämnvärd grad vara ägnat att väcka förvåning, att de

mentschefen. £r gjorda kostnadsberäkningarna ej visa sig hållbara. Förutvarande

departementschefen har redan förut i fråga om anslag till samma ändamål

uttalat farhågor härför, och man ledes av lätt insedda skäl härtill av

de nu rådande förhållandena på arbetsmarknaden. Huruvida desamma i

en snar framtid skola te sig ljusare och huruvida byggnadsverksamheten

skall gå en ekonomiskt fördelaktigare tid till mötes torde nu vara vanskligt

att bedöma; i allt fall synas några beräkningar i förevarande avseende

ej böra göras på grundvalen av någon mer optimistisk uppfattning härutinnan.

Med hänsyn emellertid till den ståndpunkt riksdagen en gång intagit

i avseende å förevarande byggnadsföretag, därvid riksdagen med eftertryck

uttalat sig för dess snara fullbordan, finner jag mig sakna anledning tillstyrka

annan åtgärd än att framställning nu göres till riksdagen om anvisande

av för ändamålet erforderliga ytterligare medel.

Byggnadskommittén begär nu ett tilläggsanslag å 262,000 kronor.

I enlighet med kommittén anser jag, att detta belopp bör äskas, att

utgå å tilläggsstat för år 1920.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1920 års iillåggsstat. 1)5

.lag hemställer alltså, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, utöver för ändamålet av riksdagen tidigare beviljade

anslag å tillhopa 3,351,000 kronor till uppförande

av laboratoriebyggnad in. in. för tekniska högskolans

fackskola för kemisk teknologi, anvisa på tillläggsstat

för år 1920 ett reservationsanslag av 262,000

kronor.

3. Chalmers tekniska institut. Under åberopande av vad jag anfört

i samband med frågan om anslag till Chalmers tekniska institut, avsedda

att föreslås å 1921 års stat, tillåter jag mig hemställa, det Eders

Kungl. Maj:ts täcktes föreslå riksdagen

att anvisa på tillägg sstat för år 1920 såsom särskilda

förslagsanslag högst:

dels till täckande av beräknad brist vid 1919 års

utgång i den i ordinarie staten för Chalmers tekniska

institut upptagna anslagsposten till uppvärmning, belysning

och diverse utgifter ett belopp av 32,500 kronor;

dels ock till ytterligare utgifter under år 1920 till

uppvärmning, belysning och diverse utgifter för Chalmers

tekniska institut ett belopp av 25,000 kronor.

4. Täckande av brist i staten för tekniska elementarskolan,

tekniska fackskolan och tekniska gymnasiet i JK almö. Till lyshållning,

uppvärmning m. m. för tekniska elementarskolan, tekniska fackskolan

och tekniska gymnasiet i Malmö utgår enligt 1919 års stat 10,000

kronor. Det visade sig emellertid redan under år 1918, att icke ens dubbla

denna summa räckt till för ändamålet. På grund härav blev Kungl. Maj:t

föranlåten att tilldela tekniska elementarskolan ett belopp av 11,000 kronor

till täckande av den brist, som eljest skolat uppstå under år 1918. I den

av 1919 års riksdag för år 1920 godkända staten för ifrågavarande läroanstalt

är beräknat ett belopp av 17,000 kronor. Kungl. Maj:t hade i enlighet

med styrelsens begäran föreslagit ett belopp av 20,000 kronor, vilket

emellertid av riksdagen nedsattes till berörda summa, 17,000 kronor.

Till tryckningskostnader, annonser, skrivmaterialier in. m. har i staten

för samma läroanstalt för år 1919 beräknats 800 kronor. Med hänsyn till

de rådande höga priserna i detta avseende och den stegring i utgifter för

hithörande ändamål, som omorganisationen av läroanstalten måste medföra,

höjdes ifrågavarande anslagspost till 2,500 kronor för år 1920.

Det har nu visat sig, att förenämnda, för år 1919 beräknade belopp,

10,000 kronor och 800 kronor, varit otillräckliga för sina ändamål.

[64.J

Chalmers tek

niska institut.

[65.]

Täckande av

brist i staten

för tekniska

elementarskolan,

tekniska

fackskolan

och

tekniska

gymnasiet i

Malmö.

s. 96 Kontrollera mot PDF

[66.]

Omorganisation

av

tekniska

elementarskolan

i

Härnösand

till tekniskt

gymnasium

och teknisk

fackskola för

träindustri.

167.]

Tekniska

elementarskolan

och

tekniska

gymnasiet i

Örebro.

96 Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggssiat.

I skrivelse den 22 oktober 1919 bär läroanstaltens styrelse hemställt

om utverkande av erforderliga medel, 6,000 kronor, till täckande av den

brist, som på grund av de för nämnda anslagsposter ökade kostnaderna

beräknas komma att uppstå i läroanstaltens stat för år 1919.

Rörande storleken av det erforderliga beloppet hänvisar styrelsen till

en skrivelsen bifogad tablå, av vilken framgår, att den å förenämnda an

slagsposter för år 1919 beräknade bristen uppskattas till 9,000 kronor.

Till täckande av densamma anser styrelsen kunna användas dels en å

anslagsposten till laborationer uppkommen behållning å 700 kronor, dels

ock av influtna termins- och inträdesavgifter ett belopp av 2,300 kronor.

Till återstodens täckande skulle alltså erfordras ett anslag av 6,000 kronor.

Med skrivelse den 3 november 1919 har skolöverstyrelsen överlämnat

styrelsens framställning och därvid förklarat sig ej hava något att erinra

mot densamma.

Ej heller för egen del finner jag någon anledning till erinran mot

den nu gjorda framställningen och hemställer förty, det Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen .

att till täckande av för år 1919 motsedd brist i

staten för tekniska elementarskolan, tekniska fackskolan

och tekniska gymnasiet i Malmö anvisa på tilläggsstat

för år 1920 ett förslagsanslag, högst 6,000 kronor.

5. Omorganisation av tekniska elementarskolan'' i Härnösand

till tekniskt gymnasium och teknisk fackskola för träindustri. Under

åberopande av vad jag i annat sammanhang anfört rörande omorganisation

av den tekniska elementarskolan i Härnösand, hemställer jag, det täcktes

Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att för beredande av avlöning åt två lektorer och

en laboratorievaktinästare under senare halvåret 1920 vid

tekniska elementarskolan i Härnösand under dess omorganisation

till ett tekniskt gymnasium och en teknisk

fackskola för träindustri anvisa på tilläggsstat för år 1920

ett förslagsanslag, högst 6,460 kronor.

6. Tekniska elementarskolan och tekniska gymnasiet i Örebro.

Under åberopande av vad jag anfört i det vid årets statsverksproposition

fogade utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden, i fråga om

inrättande av en fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet i Örebro,

hemställer jag, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

s. 97 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 97

att för anordnande av en fjerde parallellavdelning

från och med höstterminen 1920 vid tekniska gymnasiet

i Örebro anvisa på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag,

högst 4,000 kronor.

7. Täckande av brist i staten för år 1919 för tekniska elementarskolan

och tekniska gymnasiet i Örebro. Till lyshållning, uppvärmning

m. in. för tekniska elementarskolan i Örebro anvisades för år

1918 sammanlagt 6,750 kronor. För år 1919 hade styrelsen icke ifrågasatt

högre belopp. Med hänsyn till stegringarna i prisen på bränsle

föreslog emellertid Kungl. Maj:t en höjning av anslaget till 7,000 kronor,

vilket jämväl av riksdagen bifölls. Sagda belopp visade sig snart otillräckliga,

och då för år 1917 uppstått en brist å 2,406 kronor samt för

vart och ett av åren 1918 och 1919 motsågs en brist av 7,000 kronor,

anhöll styrelsen i skrivelse den 16 november 1918 om beredande av medel

till täckande av nämnda brister. Dåvarande departementschefen tillstyrkte

framställning till riksdagen beträffande dels bristen för år 1917 å 2,406

kronor, dels den för år 1918 beräknade bristen å 7,000 kronor. I enlighet

med departementschefens hemställan avlät Kungl. Maj:t förslag till riksdagen,

som för ändamålet anvisade på tilläggsstat för år 1919 ett belopp

av 9,406 kronor. Vad angick bristen för år 1919, då beräknad till 7,000

kronor, ansåg departementschefen åtgärder ej då böra vidtagas för dess

täckande, enär det ej för det dåvarande kunde förutses, huru förhållandena

komme att gestalta sig under året, och bristens storlek ej då kunde

bestämmas. Denna departementschefens uppfattning biträddes av Kungl.

Maj:t, till följd varav någon framställning i ämnet icke avläts till riksdagen.

Beträffande den beräknade bristen för år 1919 har nu skolöverstyrelsen

i skrivelse den 30 augusti 1919 uttalat sig och därvid anfört följande:

Kostnaderna för anslagsposten »lyshållning, uppvärmning m. m.» uppgingo under

år 1918 till 17,058 kronor och hava i staten för år 1920 av riksdagen, som därvid

synes förutsätta, att bränsleprisen äro i sjunkande, beräknats till 15,000 kronor. Då

staten för år 1919 upptager ett belopp av 7,000 kronor till »lyshållning och uppvärmning

m. m.», skulle man med ledning av des<a siffror ha anledning uppskatta bristen för

år 1919 till ett belopp emellan 8 000 och 10,000 kronor. Då därtill staten för är 1919

upptager ett belopp av endast 600 kronor till »tryckningskostnader, annonser, skrivmaterialier

m. m.» men denna anslagspost under år 1918 uppgick till 2,454 kronor

och i staten för år 1920 under förutsättning, att en del av dessa kostnader skulle bestridas

genom lärjungeavgifterna, upptagits till 2 000 kronor, kommer med säkerhet

även på denna anslagspost en avsevärd brist att uppstå under år 1919.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.)

[68.]

Täckande av

brist i staten

för år 1919

för tekniska

elementarskolan

och

teknissagvmnasiet

i Örebro.

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

[69.]

Ökade medel

till utgifter

för uppvärmning

vid tekniska

skolan

i Stockholm.

98 Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

Överstyrelsen beräknar bristen för år 1919 i skolans stat till 10,000

kronor och hemställer om anvisande å tilläggsstat för år 1920 av sagda

belopp.

Då jag icke funnit anledning till erinran mot det nu framställda förslaget

hemställer jag, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till täckande av för år 1919 beräknad brist i

staten för tekniska elementarskolan och tekniska gymnasiet

i Örebro anvisa på tilläggsstat för år 1920 ett

förslagsanslag, högst 10,000 kronor.

8. Ökade medel till utgifter för uppvärmning vid tekniska

skolan i Stockholm. I anledning av därom utav Kungl. Maj:t gjord framställning

har-1918 års riksdag på tilläggsstat för samma år såsom särskilda

förslagsanslag, högst, anvisat dels till täckande av under åren 1916

och 1917 uppkomna brister i de för tekniska skolan i Stockholm anslagna

medel till uppvärmning 17,916 kronor, dels till gottgörande av ränta å ett

för uppehållande av läroanstaltens verksamhet av dess styrelse upptaget

lån 550 kronor, dels ock till förstärkande av de för år 1918 läroanstalten

till buds stående medel till uppvärmning 15,000 kronor.

Sedermera har 1919 års riksdag på Kungl. Maj:ts framställning på

tilläggsstat för samma år såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisat

dels till täckande av under år 1918 beräknad brist i de för läroanstalten

anslagna medel till uppvärmning ett belopp av 3,000 kronor, dels ock till

förstärkande av de för år 1919 läroanstalten till buds stående medel till

uppvärmning ett belopp av 21,300 kronor.

I skrivelse den 15 juli 1919 har nu skolans styrelse hemställt om utverkande

av medel till förstärkning av det ordinarie anslaget till skolan

för år 1920, i vilket för skolans uppvärmning beräknats ett belopp av 5,000

kronor. Styrelsen anför i sagda hänseende följande:

På grund av de under senaste åren rådande onormala förhållandena hava vissa

kostnader för uppehållande av rörelsen vid tekniska skolan i Stockholm stigit i sådan

grad, att desamma trots iakttagande av den största sparsamhet icke hava kunnat bestridas

av beviljade ordinarie anslag eller eljest för skolan tillgängliga medel. Särskilt

bar detta varit förhållandet med kostnaden för skolans uppvärmning, och har styrelsen

i anledning härav varit nödsakad att hos Kungl. Maj:t hemställa om utverkande av

extra anslag för bestridande av denna merkostnad. För år 1919 har skolan jämväl erhållit

ett dylikt extra anslag stort 21,300 kronor, vid vars fastställande utgicks

från ett grundpris av 31 kronor 50 öre per kbm barrved.

I likhet med vad som varit fallet för år 1919 kan icke heller för år 1920 skolans

ordinarie värmeanslag å 5,000 kronor räcka för bestridande av kostnaderna. Nu
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilldggsstat. 99

varande priset å barrved från härvarande lager uppgår för närvarande till cirka 21

kronor per kbm, efter vilket pris styrelsen sålunda måste anskaffa erforderligt bränsle

för vårterminen 1920. Det torde heller icke vara möjligt att räkna med ett lägre

bränslepris under sommaren 1920, då bränsle för höstterminen 1920 skall inköpas. Da

totala behovet av barrved för året 1920 utgör cirka 700 kbm, uppgår kostnaden härför

till 14,700 kronor, vartill kommer kostnaden för björkved (för bostadsuppvärmningen)

och koks beräknad till 2,000 kronor samt diverse andra kostnader för uppvärmningen

beräknade till 1,000 kronor, vadan kostnaden för skolans uppvärmning under år 1920

bör beräknas till 17,700 kronor. Då skolans ordinarie anslag för ändamålet uppgår

till 5,000 kronor, erfordras sålunda ett ytterligare belopp av 12,700 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer styrelsen, att

Kungl. Maj:t måtte utverka ett tilläggsanslag till skolans uppvärmning å

12,700 kronor. Framställningen tillstyrkes av skolöverstyrelsen i dess

skrivelse den 30 augusti 1919.

Emot berörda framställning finner jag intet att erinra och får sålunda

hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att till förstärkande av de för år 1920 tekniska

skolan i Stockholm till buds stående medel till uppvärmning

anvisa på tillägg sstat för år 1920 ett förslagsanslag,

högst 12,700 kronor.

9. Tekniska skolan i Stockholm. Under åberopande av vad jag

i annat sammanhang anfört i fråga om förslag till vissa anslag å 1921

års stat till tekniska skolan i Stockholm, hemställer jag, det täcktes Eders

Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att till tekniska skolan i Stockholm för följande

ändamål på tilläggsstat för år 1920 såsom särskilda förslagsanslag,

högst, anvisa nedan angivna belopp, nämligen
dels

till beredande av ytterligare löneförbättring åt

lärarna vid skolan ett belopp av 9,957 kronor att av

skolans styrelse fördelas på de olika lärarna med hänsyn

till tjänstgöringens art och omfattning, under villkor

att Stockholms stad för ändamålet bidrager med samma

belopp som statsanslaget,

dels ock till beredande av löneförbättring åt vaktmästarna

vid skolan ett belopp av 795 kronor, under villkor

att samma belopp för ändamålet tillskjutes av Stockholms

stad.

[70.]

Tekniska

skolan i

Stockholm

s. 100 Kontrollera mot PDF

[71]

Bergsskolorna

i Filipstad

och

Falun.

[72.]

Dvrtidstilllägg

åt befattningshavare

vid

tekniska skolorna

i Stockholm

och

Eskilstuna,

bergsskolorna

i Filipstad

och Falun

samt vävskolan

i Borås.

100 Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

10. Bergsskolorna i Filipstad och Falun. Till Kungl. Maj:t har

framställning ingivits angående beredande av löneförbättring åt lärarna

vid bergsskolorna i Filipstad och Falun, i syfte att dessa måtte i avlöningshänseende

bliva likställda med motsvarande lärare vid de tekniska elementarskolorna

och fackskolorna. Ärendet har ännu icke hunnit bliva

föremål för erforderlig beredning, men då jag är sinnad föreslå åtgärder

i med framställningen åsyftad riktning, hemställer jag, det Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående löneförbättring

åt lärarna vid bergsskolorna i Filipstad och Falun,

för ändamålet beräkna på tilläggsstat för år 1920

ett förslagsanslag, högst, å 8,520 kronor.

11. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid tekniska skolorna

i Stockholm och Eskilstuna, bergsskolorna i Filipstad och Falun

samt vävskolan i Borås. Enligt hittills gällande bestämmelser hava

befattningshavare vid tekniska skolorna i Stockholm och Eskilstuna under

vissa villkor tillerkänts dyrtidstillägg efter de grunder, som fastställts för

dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Härför erforderliga

medel hava utgått av ett utav riksdagen anvisat särskilt anslag till dyrtidstillägg.

åt befattningshavare i statens tjänst. Det har emellertid befunnits

lämpligt, att ifrågavarande anslag allenast avsåge statens befattningshavare

i egentlig bemärkelse och att dyrtidstillägg åt vissa speciella

kategorier tjänstemän, vilka icke i förhållande till staten intoge samma

ställning som statens egna befattningshavare, bereddes genom särskilda

anslag å respektive huvudtitlar.

Nu har vidare skolöverstyrelsen föreslagit, att dyrtidstillägg åt lärarna

vid bergsskolorna i Filipstad och Falun samt vid vävskolan i Borås må

utgå av statsmedel under vissa villkor och efter samma grunder, som

gälla för befattningshavare i statens tjänst. Jag finner jämförelsen mellan

dessa sistnämnda och lärarna vid de tekniska skolorna i Stockholm

och Eskilstuna befogad och är sinnad att framlägga förslag härutinnan.

Vad särskilt angår bergsskolorna i Filipstad och Falun har min företrädare

i statsrådsämbetet vid anmälan av anslag till dessa skolor för år 1920

uttalat sig för dyrtidstilläggs utgående åt de därstädes anställda lärarna

såväl för år 1919 som år 1920. Då framställning i detta avseende beträffande

år 1919 ej förelädes 1919 års lagtima riksdag, torde medel härför

nu tagas i betraktande. Frågan om dyrtidstillägg åt statens tjänstemän

under år 1920 är emellertid ännu icke så beredd, att den kan underställas

Kungl. Maj:ts prövning, vadan jag hemställer, det Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen

s. 101 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 101

att, i avbidan på proposition angående dyrtidstilllägg

åt befattningshavare vid de tekniska skolorna i

Stockholm och Eskilstuna, bergsskolorna i Filipstad och

Falun samt vävskolan i Borås, beräkna på tilläggsstat

för år 1920 ett förslagsanslag av 150,000 kronor.

12. Yrkespedagogisk centralanstalt. Under åberopande av vad

jag till det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden under denna rubrik anfört, får jag hemställa,

det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till en yrkespedagogisk centralanstalt med de

uppgifter och den anordning, som av Kungl. Maj:t i

anslutning till av mig angivna riktlinjer närmare bestämmes,

anvisa på tilläggsstat för år 1920 ett reservationsanslag

av 45,000 kronor.

Handelsundervisningen.

13. Handelsgymnasier. Under åberopande av vad anförts i fråga

om understöd åt handelsgymnasierna för år 1921, tillåter jag mig hemhemställa,

det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till beredande av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna

i Stockholm,'' Göteborg, Malmö, Hälsingborg,

Örebro och Norrköping, utöver till dem redan

anslagna belopp, anvisa på tilläggsstat för år 1920 såsom

förslagsanslag, högst ett belopp av 160,000 kronor,

med skyldighet för kommun, där dylik handelsundervisningsanstalt

åtnjuter statsunderstöd, att själv eller

genom enskilda donatorer tillhandahålla erforderliga

lokaler för undervisningen samt årligen lämna ett kontant

bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet,

samt med den fördelning och på de villkor

i övrigt, som Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma.

Nytt anslag.

[73.]

Yrkespedagogisk

centralanstalt.

[74.]

Handels
gymnasier.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

[75.]

Dyrtiditill
lägg.

[76.]

Tillfällig 18- ^förbättring

under år 1920

för viss personal

inom

den civila

s tatsförvaltningen.

Diverse.

1. Dyrtidstillägg. För beredande av dyrtidstillägg under år 1919

åt befattningshavare i statens tjänst anvisade 1919 års lagtima riksdag

på tilläggsstat för samma år under åttonde huvudtiteln ett förslagsanslag

av 11,770,000 kronor.

Under hänvisning till vad chefen för finansdepartementet förut denna

dag anfört i fråga om beredande av dyrtidstillägg under innevarande år

åt befattningshavare i statens tjänst, får jag hemställa, det Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående dyrtidstillägg

under år 1920 åt befattningshavare i statens tjänst,

tills vidare under åttonde huvudtiteln beräkna på tilllägg

sstat för år 1920 ett förslagsanslag av 13,000,000

kronor.

2. Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal

inom den civila statsförvaltningen. Under åberopande av vad chefen

för finansdepartementet förut denna dag till statsrådsprotokollet över

finansärenden anfört i fråga om beredande av tillfällig löneförbättring för

ordinarie befattningshavare i statsdepartementen, centrala verk, hovrätterna

och andra grenar av den civila statsförvaltningen, hemställer jag, att

Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kan

varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig

löneförbättring under år 1920 för viss personal inom

den civila statsförvaltningen å tilläggsstat för år 1920

under åttonde huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna

ett belopp av 1,439,249 kronor.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1020 års tilläggsstat. 103

3. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel. Under

åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut denna dag till

statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om förstärkning av

de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen

samt till vikariatsersättningar in. in. anvisade medel, hemställer

jag, att Eders Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kan

varda riksdagen förelagd, till förstärkning av de till

avlönande av vissa extra befattningshavare inom den

civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

m. in. anvisade medel å tilläggsstat för år 1920 under

åttonde huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna ett

belopp av 246,000 kronor.

»

4. Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter.

Genom beslut av 1919 års lagtima riksdag anvisades

på tilläggsstat för år 1919 ett belopp av 13,875,000 kronor för

beredande under år 1919 av dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och

småskolor, högre folkskolor, kommunala mellanskolor, vissa småskoleseminarier,

privatläroverk samt folkhögskolor, att utgå efter vissa av riksdagen

närmare angivna grunder, med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare

föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder kunde befinnas

erforderliga. I avseende å dyrtidstillägg åt bemälda befattningshavare

efter utgången av år 1919 har min företrädare i statsrådsämbetet jämlikt

därtill av Kungl. Maj:t lämnat bemyndigande tillkallat vissa sakkunniga.

Dessa sakkunniga hava ännu ej slutfört sina arbeten. Emellertid

har jag från de sakkunniga erhållit meddelande, att ifrågavarande dyrtidstillägg

beräknats utgå efter regler, som i viss utsträckning anslöte sig till

nu gällande allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst. Enligt approximativa beräkningar skulle för år 1920 krävas

ett anslagsbelopp av 37,900,000 kronor.

Jag hemställer alltså, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående dyrtidstilllägg

under år 1920 åt lärare vid vissa statsunderstödda

undervisningsanstalter, för ändamålet beräkna på tilllägg

sstat för nämnda år ett förslagsanslag av 37,900,000

kronor.

177.1

Förstärkning

av de till avlönande

av

vissa extra

befattningshavare

samt

till vikariatsersättningar

m. m. anvisade

medel.

[78.]

Dyrtidstillägg

åt lärare vid

vissa statsunderstödda

undervisningsanstalter.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104 - Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[79 ] 5. Förstärkande av ordinarie reservationsanslaget till extra

Förstärkande utgifter. Under åberopande av jag förut denna dag anfört ifråga om

av ordinarie höjning av det ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter, hemställer

«uuaget°tiu jag, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

extra ut- att till förstärkande av det ordinarie reservations
glfter''

anslaget till extra utgifter anvisa på tilläggsstat för år

1920 ett förslagsanslag, högst, å 38,000 kronor.

Sammanfattning av anslagen å tilläggsstaten.

I enlighet med vad jag sålunda anfört har jag låtit uppgöra en

sammanställning (se bil.) av samtliga de medelsbehov, som jag här ovan

föreslagit skola tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1920. Såsom

framgår av denna sammanställning erfordras ett belopp av sammanlagt

59,149,400 kronor, vilket i sin helhet torde böra utgå av andra

statsinkomster än lånemedel.

Vad departementschefen sålunda yttrat, tillstyrkt

och hemställt täcktes, på tillstyrkan av statsrådets övriga

ledamöter, Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla;

och skulle utdrag av detta protokoll tillställas finansdepartementet

till ledning vid avfattandet av Kungl.

Maj:ts proposition till riksdagen angående tilläggsstat

för år 1920.

Ur protokollet:

Harald Frisk.

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Sammanställning av anslagen under åttonde huvudtiteln

å tilläggsstat för år 1920.

U)

f

j Punkt.

Kronor.

Ecklesiastikdepartementet.

Arkiv, bibliotek och museer.

Arkiv.

2

i

Hyllinredning i riksarkivet, reservationsanslag .............................................

11,000

Bibliotek.

4

2

Ersättning för redigering av ett tioårsregister till den för Sveriges offentliga

bibliotek gemensamma accessionskatalogens 21 :a—30:e årgångar, reservations- anslag.................................................................................................

2,500

8

3

Täckande av under år 1918 uppkommen brist i stifts- och läroverksbibliotekets i

Linköping kassa, förslagsanslag, högst......................................................

1,516

8

4

Förstärkande av anslaget till pedagogiska biblioteket, förslagsanslag, högst.........

186

Museer.

Nationalmuseet:

9

5

Nyinredning i antiksalen, reservationsanslag ........................ ...................

Livrustkammaren:

11,223

10

6

Lönetillägg åt vaktmästarna, förslagsanslag, högst.......................................

2,100

11

7

Tillfällig löneförbättring för år 1920 för befattningshavare, förslagsanslag, högst

Naturhistoriska riksmuseet:

1)2,000

11

8

Nattlig bevakning vid etnografiska avdelningen, förslagsanslag, högst............

1,700

11

11

9

0)

Förstärkande för år 1920 av expensanslaget för avdelningarna vid Frescati, för- slagsanslag, högst ..............................................................................

Förstärkande för år 1920 av anslaget till expenser samt till vård, underhåll och

57,000

förkovran av etnografiska avdelningen, förslagsanslag, högst ....................

4,000

Nordiska museet:

13

10

Dyrtidstillägg åt personalen, förslagsanslag, högst.......................................

1)96,000

14

11

Lönetillägg åt vaktmästarna, förslagsanslag, högst.......................................

6,550

14

12

Svenska skolmuseet, förslagsanslag, högst ..................................................

200

Kyrkliga ändamål.

15

13

Täckande av brist i domkapitlets i Luleå räkenskaper, förslagsanslag, högst.....

881

18

14

Ersättning åt kyrkofonden för vissa indragna rånte- och kronotiondeanslag i Gö-

teborgs stift, förslagsanslag, högst.........................................................

5,191

18

15

Beredande av viss ersättning åt innehavaren av komministersbostället i Botkyrka

2,164

21

16

Dyrtidstillägg under år 1920 åt sjömanspräster, förslagsanslag ........................

1)26,500

i) Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

| Sida.

Punkt.

Kronor.

Akademier.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

22

17

Konserveringsarbeten i statens historiska museum, reservationsanslag ..

4,100

25

18

DyrtidstiUägg åt den Hjertbergska antikvarien, förslagsanslag ...........

1)4,324

Akademien för de fria konsterna.

26

19

Förstärkande av vissa anslagsposter i staten för akademien, förslagsanslag, högst

18,700

Musikaliska akademien.

26

20

Förstärkande av akademiens anslag till expenser m. m., förslagsanslag, högst ...

10,000

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

Uppsala universitet. .

28

21

Ytterligare kostnader för materiell m. m. för hygieniska institutionen, reservations-

anslag ..................................................................

1,000

28

22

Ny propedeutisk kurs vid undervisningen inom den medicinska fakulteten, för-

slagsanslaq, högst ........................................ ............

3,750

29

23

Ny- och ombyggnad vid akademiska sjukhuset, reservationsanslag......

1)2,525,000

29

24

Ytterligare kostnader för psykologiska laboratoriet, reservationsanslag

400

29

25

Driftkostnader vid Klubbans biologiska station, reservationsanslag

1,400

29

26

Förstärkande av de ordinarie anslagen till:

Materiell m. m. för medicinska poliklinikerna, reservationsanslag...........

4,650

Materiell m. m. för patologiska institutionen, reservationsanslag .............

625

Materiell m. m. för fysiologiska institutionen, reservationsanslag ...

1,450

Materiell m. m. för institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi, reserva■

tionsanslag .....................................

3,150

Materiell m. m. för farmakologiska institutionen, reservationsanslag..............

1,575

Materiell m. m. för institutionen för allmän och analytisk kemi, reservationsanslag

10,400

Materiell m. m. för mineralogisk-geologiska institutionen, reservationsanslag ...

1,200

Materiell m. m. för fysiska institutionen, reservationsanslag . .

5,900

Materiell m. m. för astronomiska institutionen, reservationsanslag.................

3,400

Materiell m. m. för meteorologiska institutionen, reservationsanslag.............

7,425

Materiell m. m. för botaniska institutionen ;•

botaniska museet, reservationsanslag . .

1,250

botaniska trädgården, reservationsanslag .......................

34,900

botaniska laboratoriet, reservationsanslag

825

Materiell in. m. för växtbiologiska institutionen, reservationsanslag ......

3,125

Materiell m. m. för zoologiska institutionen, reservationsanslag........

6,175

Materiell m. m. för geografiska institutionen, reservationsanslag ............

500

34

27

Täckande av brist i universitetsbibliotekets räkenskaper för år 1918, förslags-

anslag, högst ......... ......

13,994

34

(27)

Förstärkande av anslaget till universitetsbiblioteket, förslagsanslag, högst ......

20,000 1

l) Beräknat belopp.

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

C0

Cu

p

*0

C

a

pr

Kronor.

Lunds universitet.

36

28

Prebendeinstitutionens upphörande, förslagsanslag, högst.................................

1)1,030

37

29

Täckande av merkostnader å nybyggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårds-

inrättningar i Lund, reservationsanslag......................................................

i) 191,060

37

30

Inredning och möblering av vissa lokaler för humanistiska sektionens seminarier,

reservationsanslag ................................................................................

14,500

38

31

Förstärkande jäv de ordinariejanslagen till:

Materiell m. m. för anatomisk-histologiska institutionen, reservationsanslag......

12,450

Materiell m. m. för fysiologiska institutionen,''reservationsanslag ..................

8.000

Materiell m.jm. för medicinsk-kemiskajinstitutionen, reservationsanslag .........

12,000

Materiell m. m. för patologisk-anatomiska institutionen, reservationsanslag .....

6,950

Materiell m. m. för astronomiska observatoriet, reservationsanslag..................

7,000

Materiell m. m. för botaniska institutionens systematiska avdelning, reserva-

-

tionsanslag ......................................................................................

Materiell m. m. för botaniska institutionens fysiologiska avdelning, reserva-

18,900

tionsanslag .....................................................................................

5,000

Materiell m. m. för fysiska institutionen, reservationsanslag .......................

8,000

Materiell m. m. för geologisk-mineralogiska institutionen, reservationsanslag ...

2,000

Materiell m. m. för kemiska institutionen, reservationsanslag........................

25,000

Materiell m. m. för zoologiska institutionen, reservationsanslag.....................

18,650

Materiell m. m. för inrättningen för gymnastik och fäktkonst, reservationsanslag

3,000

Materiell m. m. för institutionen för ärftlighetsforskning, reservationsanslag ...

750

Materiell m. m. för farmakologiska institutionen, reservationsanslag...............

500

Materiell m. m. för universitetsbiblioteket, reservationsanslag........................

20,100

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

46

32

Förstärkande av de ordinarie anslagen till:

Materiell m. m. för anatomiska institutionen, reservationsanslag ..................

12,600

Materiell m. m. för histologiska institutionen, reservationsanslag ................

3,000

Materiell m. m. för patologisk-anatomiska institutionen, reservationsanslag......

15,400

48

33

Täckande av brist i räkenskaperna för polikliniken för barnsjukdomar i Stock-

holm, förslagsanslag, högst .................................................................

5,085

Ser afimerlasarettet.

48

34

Täckandet av beräknad brist i lasarettets räkenskaper för år 1919, förslagsanslag,

högst ...........................................................................................

68,000

48

(34)

Täckandet av motsedd brist i lasarettets räkenskaper för år 1920, förslagsanslag,

högst ........................................................................................

500,000

51

35

Kylanläggning vid seiafimerlasarettet, reservationsanslag.................................

25,000

Farmaceutiska institutet.

55

36

Förstärkande under år 1920 av institutets anslag till materialier m. m., till upp-

värmning m. m. och till egendomens underhåll m. m., förslagsanslag, högst...

15,000

1) Beräknat belopp.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Sula.

Punkt.

Kronor.

Undervisningsanstalter för barnmorskor m. m.

56

37

Täckande av under åren 1917 och 1918 uppkomna brister i allmänna barnbörds.

husets räkenskaper, förslagsanslag, högst.............

29,388

56

(37)

Avlöningsförbättring åt predikanten vid allmänna barnbördshuset, förslagsanslag

högst ............... . ... ........

500

Allmänna skolväsendet.

Skolöverstyrelsen.

58

38

Förstärkning för år 1920 av anslaget till expenser m. m., förslagsanslag, högst .

7,000

58

(38)

Hyreskostnad för ämbetslokal åt skolöverstyrelsen, förslagsanslag, högst

11,290

58

39

Täckande av brist i expensanslaget för åren 1918 och 1919, förslagsanslag, högst

!) 21,000

Det högre skolväsendet.

Högre läraiinneseminariet:

59

40

Förstärkande för år 1920 av anslaget till expenser, förslagsanslag, högst .

3,000

59

41

Förstärkande för år 1920 av anslaget till arvoden åt timlärare och vikarier,

förslagsanslag, högst......................................

2,225

Statens läroverk:

59

42

Bidrag till bestridande av utgifter för allmänna läroverkens ljus- och vedkassor,

förslagsanslag ....................................

725,000

65

43

Bidrag till nya elementarskolans skolkassa, förslagsanslag ..

22,000

Privatläroverk:

68

44

Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala m. fl. läroanstalter, förslagsanslag,

högst ...................................................

i) 35,000

69

45

Tillfällig löneförbättring åt lärarinnor vid tre'' läroanstalter för utbildande av

lärarinnor i handarbete, förslagsanslag, högst......

3,100

Folkundervisningen.

Folkskoleseminarier:

69

46

Förstärkande av de i folkskoleseminariernas stater upptagna anslagen till ma-

teriell m. m., förslagsanslag, högst ..................................•.

180,000

71

47

Parallellavdelning vid folkskoleseminariet i Skara, reservationsanslag...........

14,270

71

48

Ordnandet av tomtområdet vid folkskoleseminariet i Luleå, reservationsanslag

12,000

Småskoleseminarier:

74

49

Lönereglering vid seminarierna i Haparanda och Murjek m. m., reservations-

anslag................................

1)4,000

75

50

Fortbildningskurser:

Fortbildningskurser i allmänhet, reservationsanslag .................................

2,400

Särskilda fortbildningskurser i gymnastik, reservationsanslag

1,600

Särskilda fortbildningskurser i skolträdgårdsskötsel, reservationsanslag.........

2,500

Särskilda kurser i simning och livräddning, reservationsanslag

.180

Folkskolor:

75

51

Svensk undervisning för svenska barn i utlandet, förslagsanslag, högst .........

9,800

80

52

Förstärkande av anslaget till undervisningsmateriell m. m., förslagsanslag, högst

15,000

l) Beräknat belopp.

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

:£\

Punkt.

1

Kronor.

Fortsältningsskolor:

41,000

80

53

Utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor, reservationsanslag...........

Folkbildningsåtgärder i övrigt.

Populärvetenskapliga föreläsningar.

81

54

Sommarkurser i Stockholm, reservationsanslag .............................................

4,000

Abnormundervisningen.

83

55

Täckande av brist i räkenskaperna för institutet och förskolan för blinda å

Tomteboda för år 1919 samt förstärkande av det ordinarie anslaget till insti- tutet för år 1920, förslagsanslag, högst....................................................

1)225,000

83

56

Täckande av brist i staten för år 1918 för förskolan för blinda i Växjö, för-

532

slagsanslag, högst ...............................................................................

83

(56)

Täckande av beräknad brist i staten för år 1919 för förskolan för blinda i Växjö,

förslagsanslag, högst ..............................................................................

9,550

84

57

Förstärkande av det ordinarie anslaget till förskolan för blinda i Växjö, förslags-

anslag, högst..........................................................................................

15,580

85

58

De blindas veckoblad, förslagsanslag, högst..................................................

2,400

85

59

Bidrag till fria frakter för materialier till blinda hantverkare från hantverkssko-

5,000

lans i Kristinehamn för blinda materialdepå, förslagsanslag, högst ...............

86

60

Uppförande av byggnader för en vårdanstalt för blinda med komplicerat lyte,

100,000

reservationsanslag ...............................................................................

86

61

Förstärkande för år 1920 av anslagen till den med drottning Sofias stiftelse för-

enade vårdanstalten för blinda dövstumma m. fl., förslagsanslag, högst ...... ..

95,000

Deri tekniska undervisningen m. m.

Den tekniska undervisningen.

88

62

Täckande av för år 1919 motsedd brist i anslaget till diverse utgifter för bränsle,

lyshållning m. m. vid tekniska högskolan, förslagsanslag, högst.....................

130,000

88

(62)

Förstärkande för år 1920 av anslaget till diverse utgifter för bränsle, lyshållning

145,000

m. m. vid tekniska högskolan, förslagsanslag, högst..................................

88

63

Laboratoriebyggnad m. m. för tekniska högskolans fackskola för kemisk teknologi,

262,000

reservationsanslag ............................................................................

95

64

Täckande av beräknad brist vid 1919 års utgång i det i staten för Chalmers tek-

niska institut upptagna anslaget till uppvärmning m. m., förslagsanslag, högst

32,500

95

(64)

Ytterligare utgifter under år 1920 till uppvärmning m. m. för Chalmers tekniska

25,000

institut, förslagsanslag, högst .................................................................

95

65

Täckande av för år 1919 motsedd brist i staten för tekniska elementarskolan, tek-

niska fackskolan och tekniska gymnasiet i Malmö, förslagsanslag, högst.........

6,000

96

66

Avlöning åt två lektorer och en laboratorievaktmästare under senare halvåret

1920 vid tekniska elementarskolan i Härnösand, förslagsanslag, högst...........

6,460

!) Beräknat belopp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

GC

-

£

p

P

pr

Kronor.

96

67

Fjärde parallellavdelning h. t. 1920 vid tekniska gymnasiet i Örebro, förslags-

anslag, högst ...........................

4,000

97

68

Täckande av för år 1919 beräknad brist i staten för tekniska elementarskolan och

tekniska gymnasiet i Örebro, förslagsanslag, högst

10,000

98

69

Förstärkande av tekniska skolan i Stockholm för år 1920 till buds stående medel

till uppvärmning, förslagsanslag, högst.....

12,700

9,957

99

70

Löneförbättring åt lärare vid tekniska skolan i Stockholm, förslagsanslag, högst

99

(70)

Löneförbättring åt vaktmästare vid tekniska skolan i Stockholm, förslagsanslag,

högst ..............

795

100

71

Löneförbättring åt lärare vid bergsskolorna i Filipstad och Falun, förslagsanslag,

högst ...................

i) 8,520

100

72

Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid de tekniska skolorna i Stockholm och

Eskilstuna, bergsskolorna i Filipstad och Falun samt vävskolan i Borås, för- slagsanslag ..........

1)150,000

45,000

101

73

Yrkespedagogisk centralanstalt, reservationsanslag......

Handelsundervisningen.

101

74

Förhöjda understöd åt handelsgymnasierna, förslagsanslag, högst

160,000

Diverse.

102

75

Dyrtidstillägg, förslagsanslag ....................

1)13,000,000

102

76

Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom den civila stats-

103

förvaltningen, förslagsanslag .....

1)1,439,249

77

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare samt till

103

vikariatsersättningar m. m. anvisade medel, förslagsanslag

1)246,000

78

Dyrtidstillägg för år 1920 åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsan-

104

stalter, förslagsanslag.............

1)37,900,000

79

Förstärkande av anslaget till extra utgifter, förslagsanslag, högst ....................

38,000

Summa

59,149,400

i) Beräknat belopp.

Stockholm 1919, Ivar Hasggströms Boktryckeri Å. B

1923S4

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1920 års tWäggsstat.

1

Tilläggsstaten för år 1920.

»

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7

januari 1920.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Departementschefen, statsrådet Petersson, redogjorde härefter för

de frågor, som rörde regleringen av utgifterna under nionde huvudtiteln

å tilläggsstat för år 1920, samt anförde därvid följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Nionde huvudtiteln: 1920 års tiUäggsstat.

[1.]

Centralanstalten

för fttrsöksväsendet

på jordbruks•

området.

. t2'']

Tillskott till

ctyrtidstilllägg

för låntbruksingenjörer.

A. Iiaiitliuttliålliiiiigcii.

1. Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 3 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition angående anslag

till centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,

som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till

riksdagen, för detta ändamål beräkna å tiUäggsstat för

'' år 1920 ett anslag av ........................... kronor 100,000.

2. Tillskott till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer.

På Kungl. Maj:ts förslag har tillskott till krigstidstillägg eller dyrtidstillägg

för lantbruksingenjörer på grund av arbete enligt taxa beviljats

för åren 1918 och 1919. Dylikt tillägg är även i år erforderligt.

I avvaktan å pågående utredningar bör härtill nu beräknas visst belopp,

som synes kunna förslagsvis upptagas till samma belopp som i fjol,

nämligen 50,000 kronor.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

i avbidan på den proposition angående tillskott

till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer, som

Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för

detta ändamål å tiUäggsstat för år 1920 beräkna ett

anslag av.................................................... kronor 50,000.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

8

3. Försöksloge vid Ultuna.

För 1918 års lagtima riksdag framlade Kungl. Maj:t i punkten 11

under nionde huvudtiteln förslag om anslag till uppförande vid Ultuna av en

logbyggnad för därvarande lantbruksinstituts och Sveriges utsädesförenings

filials försöksverksamhet. Enligt ett den 23 juli 1917 avgivet

anbud skulle byggnaden kunna uppföras för 19,843 kronor i ett för allt.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag anvisade riksdagen å extra stat

för år 1919 för ändamålet ett reservationsanslag av 19,000 kronor.

Kungl. Maj:t bemyndigade den 11 juli 1918 institutets styrelse att föranstalta

om byggnadens uppförande för institutets räkning samt anbefallde

samma styrelse tillse, att genom vidtagande av förenklingar, där

sådana kunde ske utan större olägenhet, och genom att Ultuna egendom

utan ersättning biträdde med åtminstone en del transporter och körslor

kostnaden begränsades därhän, att anslaget bleve tillräckligt.

År 1919 anvisade riksdagen anslag till uppförande av en lärlingsbyggnad

vid Ultuna, avsedd att förläggas å den plats, där den gamla,

odugliga logbyggnad är belägen, som skulle ersättas medelst den nya

logbyggnaden.

Styrelsen för lantbruksinstitutet vid Ultuna har nu anmält, att den

infordrat anbud å uppförandet av omförmälda logbyggnad, av vilka det

lägsta slutade å 33,9(>0 kronor, och att alltså ytterligare medel behövdes.

Lantbruksstyrelsen har i utlåtande den 4 december 1919 meddelat,

att styrelsen hos institutets styrelse anhållit om upplysning, huruvida

vid anbudens infordrande hänsyn blivit tagen till de i brevet den 11

juli 1918 angivna omständigheter. I sammanhang härmed hade institutets

styrelse anmodats att taga under närmare omprövning, huruvida

icke sådana anordningar kunde träffas, att uppförandet av ifrågavarande

logbvggnad kunde anstå till en tidpunkt, då byggnadskostnaderna

ställde sig lägre än nu.

Lantbruksinstitutets styrelse hade i anledning härav upplyst, att

vid anbudens infordrande hänsyn tagits till angivna omständigheter,

samt anfört, att styrelsen icke Båge sig i stånd att föreslå några särskilda

anordningar, som skulle göra uppförandet av logbyggnaden mindre

nödvändigt under en tid framåt. Tvärtom vore dess uppförande nödvändiggjort

av beslutet om den nya lärlingsbyggnaden.

För egen del har lantbruksstyrelsen anfört, att — då det behov,

ifrågavarande logbyggnad vore avsedd att tillgodose, alltjämt gjorde sig

[3.]

Försökslogc

vid Ultuna.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Nionde huvudtiteln: 1920 års til/äggsstat.

[3.] gällande och då styrelsen för institutet vid byggnadsfrågans prövningsyntes

hava tagit under övervägande, huruvida byggnadens uppförande

kunde uppskjutas eller någon förenkling däri kunde äga rum — fullföljandet

av det en gång fattade beslutet om byggnadens uppförande

torde kräva anvisande av det ytterligare belopp/varom institutets styrelse

i sin ifrågavarande skrivelse den 23 september 1919 gjort anmälan.

Vepartemerda- I ärendets nuvarande läge torde ej annat vara att göra än att av

en riksdagen äska ett fyllnadsanslag å 14,900 kronor till ifrågavarande logbyggnads

uppförande. Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att för uppförandet vid Ultuna av en logbyggnad

för dåvarande lantbruksinstituts och Sveriges utsädesförenings

filials försöksverksamhet ytterligare anvisa å

tilläggsstcit för år 1920 ett reservationsanslag

av..................................................... kronor 14,900.

4. Elektrisk anläggning vid Ultnna.

[4-] I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag i propositionen nr 63 den

anläggniny 26 februari 1915 har riksdagen till elektrisk anläggning vid Ultuna

vid uituna. lantbruksinstitut och egendom beviljat ett anslag av 32,000 kronor och

(extra anslag.) därav å extra stat för år 1916 anvisat 10,000 kronor. Vattenfallsstyrelsen

hade beräknat totalkostnaden för elektrifieringen av Ultuna och

Kungsängen till förstnämnda belopp.

Sedan lantbruksstyrelsen efter hörande av styrelsen för ifrågavarande

lantbruksinstitut och efter samråd med vattenfallsstyrelsen till

Kungl. Maj:t ingivit plan för anläggningens utförande, blev denna plan

den 3 december 1915 av Kungl. Maj:t godkänd.

Med bitall till Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning anvisade

sedermera riksdagen å extra stat för år 1917 återstående 22,000

kronor av förenämnda år 1915 beviljade anslag.

Hos Kungl. Maj:t har nu nämnda institutsstyrelse i skrivelse den

27 september 1919 anfört följande.

»Sedan 1915 års riksdag beviljat ett anslag av 32,000 kronor till elektrisk

anläggning vid Ultuna lantbruksinstitut och egendom,---infordrade styrel
sen

för institutet anbud å anläggningens utförande från elektriska firmor, av vilka

dock ingen avgav lägre anbud än å 43,230 kronor. Under sådana förhållanden

hänvände sig institutsstyrelsen till Älvkarleby kraftverk med förfrågan, huruvida

s. 5 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1920 ärs tilläggastat. 5

icke kraftverket, vars plan och kostnadsberäkning legat till grund för statsanslagets j 4. ]

beviljande, även med sina arbetskrafter ville låta utföra anläggningen för det beviljade

beloppet, och förklarade kraftverket i skrivelse den 8 juni 1916, att elektriiieringen

borde i stort sett kunna utföras för do tillgängliga anslagsmedlen under

. vissa förutsättningar, däribland även eventuellt inskränkning i det uppgjorda programmet.

De inskränkningar, som med anledning härav vidtagits, hava bestått i

dels minskande av antalet ljuspunkter i enskilda bostäder och i några institutionslokaler,

dels och huvudsakligen utelämnande av 6 motorer, varierande mellan 3 och

12 hästkrafter.

Efter det sålunda reducerade programmet utfördes anläggningen under loppet

av år 1916 vid Ultuna, men blev för Kungsängens del först år 1918 fullt färdig,

beroende på att en del materiel icke i tid kunnat anskaffas. På grund av inträdda

prisförhöjningar uppgick likväl totala anläggningskostnaden till 35,080 kronor,

vadan alltså institutet fortfarande häftar i skuld till kraftverket för 3,080 kronor

Under de år, som anläggningen nu varit i bruk, hava emellertid olägenheterna

av den starka reduktionen i fråga om antalet motorer blivit alltmera framträdande,

och särskilt under de nu rådande förhållandena med mycket höga arbetslöner

måste det till en viss grad anses såsom misshushållning att icke använda den

elektriska energien i så stor utsträckning som möjligt. Styrelsen har därför låtit

infordra anbud å fem motorer, därav för institutets del: en 5 hästkrafters motor

för tröskning och sågning samt en 1 1/2 hästkrafters för hackelseskärning och andra

lättare arbeten, och för egendomens del: en 15 hästkrafters motor för gröpning,

sågning och torvströrivning samt två 3 hästkrafters till snickarverkstad och magasin.

Kostnaderna för dessa motorer skulle enligt här bifogade anbud — — —

uppgå till 1,435 kronor för institutets motorer och 3,725 kronor för egendomens,

eller sammanlagt 5,160 kronor.

Med stöd av vad sålunda anförts, hemställer styrelsen för Ultuna lantbruksinstitut,

att ett belopp av 8,240 kronor måtte ställas till styrelsens förfogande för

likviderande av institutets skuld till Älvkarleby kraftverk och för inköp av fem

motorer enligt ovanstående specificering.»

Lantbruksstyrelsen har i utlåtande den 10 oktober 1919 tillstyrkt

bifall till institutsstyrelsens framställning.

I utlåtande den 31 oktober 1919 har statskontoret anfört, att medel

för gäldande av skulden samt för utförandet av den föreslagna utvidgningen

av den elektriska anläggningen, därest sådan ansåges böra

komma till stånd, icke syntes kunna beredas annat än genom hänvändelse

till riksdagen. Medlen borde utgå å tilläggsstat.

Då av kristiden föranledda prisförhöjningar orsakat, att anlägg- Departementsningskostnaden

icke kunnat, oaktat väsentliga inskränkningar i den ur- chefensprungliga

planen, hållas inom ramen för det av riksdagen för ändamålet

anvisade anslaget, tillstyrker jag äskande hos riksdagen av medel

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Nionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[4.] till gäldande av institutets skuld till Älvkarleby kraftverk å 3,080

kronor.

Vad vidkommer den nu föreslagna utvidgningen av den efter

nyssnämnda inskränkningar i planen förefintliga elektriska anläggningen

vid Ultuna finner jag densamma hava fog för sig genom den

inbesparing av arbetslöner, som bör kunna vinnas genom användning

av elektrisk energi i ökad utsträckning. Jag tillstyrker därför, att det

begärda beloppet, 5,160 kronor, göres tillgängligt för äudamålet.

Nämnda båda poster uppgå till sammanlagt 8,240 kronor, och

torde anslag till detta belopp böra äskas å tilläggsstat för innevarande

år.

I enlighet härmed hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att för gäldande av återstående kostnad för

elektrisk anläggning vid Ultuna lantbruksinstitut och

egendom samt för anläggningens komplettering å tillläggsstat

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av .................................................................. kronor 8,240.

5. Reparationsarbeten vid lantbruksinstitutet vid Ultuna.

[5.1 Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

Reparations- frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens

arbeten vid . 0 .. . i i _ . .

lantbruksin- nionde huvudtitel anfört under punkten 10 hemställer jag, att Eders

St''mtuna''d Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för reparationsarbeten vid lantbruksinstitutet

vid Ultuna å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av ........................................ kronor 8,000. 6

6. Undervisningsmateriel vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp.

[6.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

Undervis- frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens

nmusmat erxel ° ° '' o

vid''lantbruks- nionde huvudtitel anfört under punkten 7 hemställer jag, att Eders

^stitutet^id Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

Alnarp. att för undervisningsmateriel vid lantbruks- och

mejeriinstitutet vid Alnarp å tilläggsstat för år 1920

anvisa ett reservationsanslag av.............. kronor 3,000.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

7

7. Restaurationsbyggnad vid Alnarp.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 12 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för om- och tillbyggnad av restaurationsbyggnaden

vid Alnarp i huvudsaklig överensstämmelse

med det av institutets styrelse i augusti 1919 ingivna

förslag å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av .......................................... kronor 100,000.

8. Bränsle m. m. vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp.

Jämte det riksdagen år 1917 godkände ny stat för lantbruks- och

mejeriinstitutet vid Alnarp, anvisade riksdagen å extra stat för år 1918

för bestridande av vissa kostnader för bränsle m. m. vid nämnda institut

ett förslagsanslag, högst 7,550 kronor. För vartdera av åren 1919 och

1920 hava för enahanda ändamål anvisats anslag å respektive 8,500 och

13,500 kronor. Dessa anslag beräknades skola komma till användning

sålunda:

1918 1919 1920

Till dagsverken m. m................... kronor 850 850 1,000

» renhållning m. m.................. » 1,200 1,200 2,500

» bränsle..................................... x> 4,800 5,000 6,500

» kost för frielever................... » 7()0 1,450 3,500

Summa kronor 7,550 8,500 13,500.

Nu har styrelsen för nämnda institut i skrivelse den 12 augusti

1919 anfört huvudsakligen:

Då det extra anslaget för år 1918 begärdes redan i september 1916, kunde

styrelsen givetvis icke förutse, att en så oerhörd stegring skulle inträffa vid såväl

de i beräkningen angivna utgiftposterna som andra för driften behövliga. Till

åtlydnad av den anbefallning om sparsamhet, som Kungl. Maj:t lämnat styrelsen,

hade inskränkningar gjorts å alla områden, så långt det varit möjligt, och för ytterligare

besparing, särskilt av bränsle, hade institutet varit stängt under januari

[7-]

Restaurationsbyggnad

vid Alnarp.

[8.]

Bränsle m. m.

vid lantbruksoch

mejeriinstitutet

vid

Alnarp.

(extra anslag.)

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Nionde huvudtiteln: 1920 års ti/läggsstat.

månad år 1918. Trots detta hade det varit omöjligt att hålla utgifterna inom ramen

av beviljade anslag. Vid 1918 års bokslut hade sålunda utgifterna uppgått till

kronor 13,202.0 2 utöver de beräknade.

Den uppkomna bristen berodde i första hand på det stegrade bränslekontot,

där styrelsen år 1916 vid begäran om det extra anslaget räknat med en utgift av

10,800 kronor. Vid uppgörande av 1918 års stat kunde av tillgängliga medel endast

14,300 kronor disponeras för detta ändamål, fast styrelsen redan då insett, att

beloppet ej komme att räcka. Utgifterna för uppvärmning och belysning nämnda

år uppgingo i verkligheten till cirka 22,000 kronor. Utgifterna för renhållningskontot

kalkylerades 1916 till 5,200 kronor och upptogos i 1918 års stat till 5,400 kronor

men uppgingo i verkligheten till cirka 7,700 kronor. Höjningen hade huvudsakligen

orsakats av det genom dyrtiden succesivt höjda matpriset för betjäningen, nämligen

från kronor 1.45 per dag och person år 1916 upp till kronor 3.io under 1918 års

sista månader.

Till kost åt frielever räknade styrelsen år 1916 att, med ett pris av kronor

1.7 0 per dag, skulle åtgå 4,200 kronor. Vid uppgörande av 1918 års stat kalkylerades

kostnaden till 4,900 kronor men hade på grund av kostprisets förut nämnda

stegring uppgått till 7,100 kronor eller 2,200 kronor mer än beräknat.

Dessa oundgängligen nödvändiga utgiftposter, bränsle, renhållning och frielevers

kost, visade sammanlagt en brist av kronor 12,233.32 och då härtill lades

mindre brister å diverse konton, i huvudsak beroende på stegrade priser å förbrukningsartiklar

m. in. för undervisningen vid institutionerna, förklarades helt den

ovan angivna bristen. Att underskottet ändock icke blivit större än kronor 13,202.o l>

hade berott därpå, att inknappningar under året företagits, inknappningar som

beträffande underhållet av byggnader och inventarier, bokinköp, m. m. kunnat ske

under ett år, men upprepade skulle draga allvarsamma följder med sig för framtiden.

På grund av vad sålunda anförts anhölle styrelsen att för täckande av den

under året 1918 genom dyrtiden uppkomna bristen ett anslag av kronor 13,202.02

måtte ställas till dess förfogande.

För året 1919 hade styrelsen i september. 1917 beräknat ett underskott å

8,500 kronor, vartill anslag redan av riksdagen beviljats på extra stat.

Detta tillskott svarade icke mot de prisstegringar, som faktiskt ägt rum

under de två gångna åren. Vad först beträffade bränslet, beräknade styrelsen nu.

att omkostnaderna härför under år 1919 ej så obetydligt komme att överstiga motsvarande

kostnader för år 1918. Denna beräkning grundade sig dels därpå, att

priserna på ved — det bränsleslag, som institutet vore hänvisat till att i huvudsak

under vintern använda och som hittills ställt sig något billigare än koksen — icke

under den gångna delen av året nedgått i pris, dels därpå att bränsleåtgången år

1919 varit större än året förut, beroende på att år 1918 en betydlig besparing

kunnat ske genom att läsningen inställdes och institutet avstängdes under hela

januari eller den kallaste månaden, något som år 1919 av flera skäl varit omöjligt

att upprepa. Den under nämnda månad år 1919 förbrukade bränslemängden hade

kostat omkring 4,000 kronor eller 20 procent av hela årsförbrukningen. På grund

härav måste posten bränsle in. m. år 1919 upptagas 20 procent högre mot förra

året, d. v. s. till 24,000 kronor. Om härifrån avginge dels det ordinarie bränsleanslaget

för året, 7,300 kronor, och dels det redan beviljade extra anslaget å 5,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

i)

Nionde huvudtiteln: 1920 års tUläggsstat.

kronor, återstode on brist på bränslekontot av 11,700 kronor. A renhållningskontot [8.1

syntes en brist komma att uppstå å cirka 1,000 kronor. Ökningen berodde liksom

förut väsentligen på höjningen av priset på kosten för betjäningen och i någon mån

på stegrade arbetspriser. Vidare tillkomma liksom förra året de höjda kostnaderna

för frielevernas utspisning, som under normaltid utgått med kronor l.so—1.70 per

dag och person, men under hela året 1919 utgjort kronor 3 35, d. v. s. det dubbla.

Denna höjning beräknade styrelsen utgöra 2,450 kronor utöver vad som förut

beräknats.

Av stegringar, som för två år sedan icke kunde förutses att bliva så betydande,

som faktiskt varit fallet, och som styrelsen därför icke räknat med, borde

nämnas, att kostnaderna för förbrukningsartiklar till institutioner och kontor såsom

trycksaker, glas, reagenser och övrigt material hade till den grad höjts — med

100 — 200 procent, ja för vissa med 300 procent, — att, om undervisningen någorlunda

normalt skulle kunna fortgå på de olika institutionerna, en stegring i anslaget

å förbrukningsartiklar med 40 procent vore alldeles nödvändig och sålunda från nu

anslagna 5,000 kronor å dessa poster till 7,000 kronor eller alltså med 2,000 kronor.

Av brist på medel hade under år 1918 skett inskränkning i byggnadsunderhållet.

Styrelsen ansåge emellertid, att detta ej längre kunde försiggå utan att allvarligt men

därav skulle uppstå för framtiden, och hölle före, att nödvändiga reparationer av

undervisningslokaler, elev- och andra bostäder borde utföras under året, allt efter

som behov förefunnes. Till underhåll av institutets byggnader hade före kristiden

anslagits 8,500 kronor och under år 1919 10,000 kronor. Då material- och arbetskostnader

under dessa år mer än tredubblats och då bland annat samtliga tak å institutets

äldre byggnader måste årligen repareras, borde en ökning av anslaget åtminstone

med 100 procent eller med 10,000 kronor vara det minsta möjliga. Å övriga

utgiftsposter beräknades ett tillägg av 25 procent, vilket å beloppet 8,950 kronor

skulle göra kronor 2,237.5 0, som avrundades till 2,250 kronor.

Styrelsen finge på grund av dessa krav anhålla, att anslaget för år 1919 på

grund av den nu anförda beräkningen måtte höjas med 30,000 kronor.

En beräkning av det extra anslagsbehovet för år 1920 vore det givetvis

omöjligt att nu kunna exakt utföra, om ock något säkrare hållpunkter härför förefunnes

än år 1918. Då emellertid de i det föregående nämnda utgiftsposterna, som

mest berördes av dyrtiden — bränsle och matvaror, förbrukningsartiklar å institutionerna,

byggnadsmaterial och arbetslöner —, ännu icke gått rted och därför antagligen

skulle i huvudsak hålla sig å samma nivå under närmaste år och då därjämte

även andra utgifter, exempelvis för bibliotek, för kontoret och resor (exkursioner), under

år 1919 mycket stegrats, måste styrelsen nu för året 1920 åtminstone beräkna

samma tilläggsanslag som för år 1919 eller tillsammans 38,500 kronor. Enär

riksdagen redan år 1919 härför beviljat 13,500 kronor, vore ett belopp av 25,000

kronor behövligt.

Lantbruksstju-elsen liar i utlåtande den 19 september 1919 tillstyrkt.

dessa framställningar.

Före år 1918, då ny stat för lantbruks- och mejeriinstitutet vid DepartementsAlnarp

trädde i kraft, fanns i institutets stut upptagen en anslagspost chefen''

»till institutets övriga utgifter» å 37,150 kronor. I den med år 1918

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Nionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[8.] gällande staten upptogs denna post till 39,200 kronor, vilket i verkligheten

innebar eu höjning med 3,950 kronor, enär avlöningar till vaktmästare,

som förut bestritts från anslaget med 1,900 kronor, nu upptagas

särskilt i staten. — Av andra anledningar har därefter nämnda anslagspost

höjts vid lagtima riksdagarna såväl år 1918 som år 1919. — På

grund av dyrtiden ansågs emellertid sagda anslagspost, oaktat den med

år 1918 inträdda höjningen, icke bliva tillräcklig redan för samma år,

och därför anvisades å extra stat ett anslag av 7,550 kronor. För samma

ändamål hava anslag å extra stat, såsom ovan angivits, anvisats även för

åren 1919 och 1920 med till respektive 8,500 och 13,500 kronor ökade

belopp. Några anslag å tilläggsstat för fyllande av på grund av dyrtidens

stegring uppkommen eller emotsedd brist i dessa å extra stat

anvisade anslag hava icke förut ifrågasatts. Nu har emellertid institutsstyrelsen

anmält behovet av dylikt tilläggsanslag dels å 13,202 kronor

2 öre för att fylla konstaterad brist från år 1918, dels å 30,000 kronor

för att täcka beräknad brist för år 1919 och dels å 25,000 kronor för

att möta emotsedd brist för år 1920.

Då prisstegringarna i verkligheten varit vida större än som kunnat

förutses vid de extra anslagens beräknande och institutsstyrelsen synes

mig hava iakttagit all den sparsamhet, som varit möjlig utan att institutets

verksamhet skulle lida alltför stor olägenhet, finner jag mig ej

kunna göra någon erinran mot den framlagda utredningen. Då bristerna

givetvis måste täckas, får jag därför hemställa, att Eders Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat för år 1920 såsom förslagsanslag,

högst anvisa

dels till fyllande av uppkommen brist för år

1918 å anvisat anslag till bränsle m. m. vid lantbruks
och

mejeriinstitutet vid Alnarp ............ kronor 13,203;

dels till täckande av beräknad brist för år 1919

å anslag för enahanda ändamål vid samma

institut ......................................................... kronor 30,000;

dels och till fyllande av motsedd brist för år

1920 å till enahanda ändamål vid samma institut anvisat

anslag ................................................ kronor 25,000;

eller tillhopa............................................... kronor 68,203.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1920 års til/äggsstat.

11

9. Hovbeslagsskolan vid Alnarp.

Till hovbeslagsskolan vid Alnarp har av 1918 års lagtima riksdag

under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar»

uppförts ett ordinarie anslag av 4,500 kronor. Aven för år

1918 utgick anslaget med samma belopp, ehuru å extra stat. Då

emellertid detta anslagsbelopp till följd av dyrtiden visat sig otillräckligt,

hade å tilläggsstat för år 1919 anvisats ett anslag å 5,000 kronor

för täckande av uppkommen och motsedd brist vid skolan för åren

1918 och 1919. Styrelsen för lantbruks- och mejeriiustitutet vid Alnarp

hade redan i deu skrivelse den 1 juli 1918, vari sistnämnda anslag

begärdes, gjort framställning om dylikt anslag å 2,5<)0 kronor även för

år 1920, men statskontoret ansåg det för tidigt att redan då avgöra

denna fråga, enär prisförhållandena under år 1920 icke läte sig då beräknas.

Jag delade denna uppfattning.

Nu har institutsstyrelsen i skrivelse den 12 augusti 1919 hemställt,

att, då de prisstegringar, som i fjol föranledde ökat anslag, kvarstode i

fullt samma grad samt någon möjlighet icke funnes att annorledes

än genom ökat statsbidrag erhålla det för skolans drift erforderliga

tillskottet i inkomster, även för år 1920 ett tilläggsanslag av 2,500

kronor måtte beviljas.

Denna framställning har tillstyrkts av lantbruksstyrelsen i ut
låtande

den 19 september 1919.

Med hänsyn till de av institutsstyrelsen anförda skälen finner jag

det begärda anslaget böra beviljas och hemställer, att Eders Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för täckande av motsedd brist vid hov
beslagsskolan

vid Alnarp för år 1920 å tilläggsstat för

samma år anvisa ett förslagsanslag,

höest ................................................... kronor 2,500.

10. Trädgårdsskolorna vid Adelsnäs och i Härnösand.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 13 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

[9.]

Hovbcslagsskolan

vid

Alnarp.

Departe
mentschefen
-

[10.]

Trädgårdsskolorna

vid

Adelsnäs och

i Härnösand.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

[10.]

Nionde huvudtiteln: 1920 års ti/Jäggsstat.

dels såsom ökat

under läroåret 1919—

Adelsnäs å tilläggsstat

anslag, högst ...............

dels ock såsom

hållande under samma

sand å tilläggsstat för

anslag, högst.................

eller tillhopa..................

statsbidrag för upprätthållande

-1920 av trädgårdsskolan vid

för år 1920 anvisa ett förslags
.

............................... kronor 8,000,

ökat statsbidrag för upprätttid

av trädgårdsskolan i Härnöår

1920 anvisa ett förslags
.

........................... kronor 7,000,

............................ » 15,000.

skolor.

11. Dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaskolor.

[11.] Vid 1919 års lagtima riksdag beslötos ändrade grunder för stats
^.

rl^-ar^vid understöd till lantmannaskolor, innefattande fastställande av minimiilantmanna-

löner för vissa lärare vid dessa skolor. I samband därmed höjdes

ordinarie förslagsanslaget till lantmannaskolor till 400,000 kronor. Nu

har fråga uppkommit om beredande åt ifrågavarande lärarpersonal av

dyrtidstillägg för år 1920. De för utredning av frågan om beredande

av dyrtidstillägg åt vissa kommunalt anställda lärare tillkallade sakkunniga

hava meddelat mig, att förslag från dem i detta ämne först senare

kan avgivas samt att i avbidan därpå ett anslagsbelopp å 230,000 kronor

syntes böra beräknas för ändamålet.

I enlighet härmed hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition angående dyrtidstillägg

för år 1920 åt lärare vid statsunderstödda

lantmannaskolor, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta

till riksdagen, för detta ändamål å tilläggsstat för

samma år beräkna ett anslag av ...... kronor 230,000.

12. Dyrtidstillägg åt lärarinnor vid lanthushållsskolor.

[12.] Vid 1919 års lagtima riksdag beslötos ändrade grunder för stats
lä^åt^ära-

understöd till lanthushållsskolor, innefattande fastställande av minimitinn

or vid löner för vissa lärarinnor vid dessa skolor. I samband därmed höjdes

lantskUoiorlh'' ordinarie förslagsanslaget till lanthushållsskolor till 175,000 kronor. Fråga

4 0 or'' har nu uppkommit om beredande åt ifrågavarande lärarpersonal av

dyrtidstillägg för år 1920. De för utredning av frågan om beredande

s. 13 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

13

av dyrtid stillägg åt vissa kommunalt anställda lärare tillkallade sakkunniga

hava nu meddelat mig, att förslag från dem i detta ämne först senare

kan avgivas samt att i avbidan därpå ett anslagsbelopp av 70,000

kronor syntes böra beräknas för ändamålet.

I enlighet härmed hemställer jag, att Eders Kungl. Magt måtte

föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition angående dyrtidstillägg

för år 1920 åt lärarinnor vid statsunderstödda

lanthushållsskolor, som Kungl. Magt må komma

att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å tilläggsstat

för samma år beräkna ett anslag

av ........................................................ kronor 70,000.

13. Ökat understöd åt lanthushållsskolor för läsåret 1919 — 1920.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 16 hemställer jag, att Eders

Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

att för beredande av ökat understöd för läsåret

1919—1920 till lanthushållsskolor å tilläggsstat för år

1920 anvisa ett förslagsanslag å ......... kronor 21,000,

att med högst 15 procent av sådan skola eljest

enligt gällande bestämmelser tillkommande understöd

av statsmedel, särskilt dyrtidstillägg till lärarpersonalen

icke inräknat, utgå oberoende av huruvida inom orten

tillskjutes däremot helt eller delvis svarande belopp.

14. Utbildningskurs för vissa förrättningsinän vid dritneringsföretag.

I skrivelse den 17 oktober 1919 har statens odlingskommitté

erinrat, att riksdagen för åren 1918 och 1919 anvisat å tilläggsstat

reservationsanslag å tillhopa 50,000 kronor till utbildningskurser för

täckdikningsförmän vid företag, som understödjas med lån ur dräneringsfonden,

samt meddelat, att härav återstode något mer än 16,000 kronor,

vilket syntes tillräckligt även för år 1920.

[12-]

[13.]

Ökat understöd

åt lanthushållsskolor

för läsåret

1919—1920.

[14.]

Utbildningskurs

för vissa

förrättningsmän

vid dränering

sföretag.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Nionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

Däremot syntes anslag behövligt för utbildning i kulturtekniskt

hänseende av personer, vilka anlitas såsom förrättningsmän vid uppgörande

av planer, kartor och kostnadsförslag för täckdikningsföretag.

Kommittén har i detta hänseende anfört följande:

»Sedan genom dräneringsfondens inrättande frågan om understödjande från

statens sida av täckdikningsföretag blivit löst i sådan riktning, att jordbrukarnas

intresse för jordens täckdikning kraftigt sporrats, utvecklade sig emellertid förhållandena

snart nog därhän, att jordbrukskonsulenter och agronomer i betydligt större

utsträckning än tidigare varit fallet kommo att ägna sig åt denna gren av sitt

verksamhetsområde. Lantbruksingenjörema voro nämligen med hänsyn till de betingelser,

under vilka deras statstjänst utfördes, hänvisade till så många olikartade

torrläggningsarbeten, däribland även större vattenavledningsföretag, att de icke utan

hjälp av ytterligare biträden kunde disponera tillräcklig tid för uppgörande av något

större antal täckdikningsplaner. Med hittills gällande bestämmelser visade sig också

stora svårigheter vara förhanden för lantbruksingenjörema att anskaffa behövliga

biträden, helst som distrikten ofta äro mycket omfattande. Det må i detta sammanhang

erinras därom, att flera hushållningssällskap, såsom södra Älvsborgs,

Göteborgs och Bohus samt norra Kalmar, icke hava någon lantbruksingenjör boende

inom området. Vid sådant förhållande sågo sig odlingsråden i de flesta län nödsakade

att vända sig till hushållningssällskapens jordbrukskonsulenter för att få planer,

kartor och kostnadsförslag till täckdikningsföretagen uppgjorda, och i flera län, där

intresset för täckdikning varit mera omfattande, hade det blivit nödvändigt att anställa

en eller flera extra förrättningsmän, vanligen tagna ur lantbrukslärarnas och

agronomernas led. Härvid hade det emellertid snart nog visat sig, att ett flertal

konsulenter, vilka på förhand haft tillfälle att i större omfattning deltaga i dylika

arbeten, ganska väl fyllde den dem sålunda förelagda uppgiften, under det att å

andra sidan mångenstädes flertalet agronomer och ett stort antal konsulenter efter

genomgången kurs vid lantbruksinstituten saknat tillfälle till mera omfattande

övningar beträffande uppgörande av täckdikningsplaner och beräknande av kostnaderna

för företagens utförande.

Då sålunda behovet för dessa att fördjupa sina kunskaper i hithörande ämnen

och vimla ökad färdighet i arbetets detaljer framstod synnerligen klart, hemställde

statens odlingskommitté, på anmodan av föreningen Sveriges jordbrukskonsulenter, i

skrivelse den 27 maj 1919, att Kungl. Maj:t måtte anvisa medel för anordnande i enlighet

med ett av kommittén uppgjort förslag av en kulturteknisk kurs för vissa hos

odlingsråden anställda jordbrukskonsulenter och agronomer. Den 19 juni 1919 fann

Kungl. Maj:t gott bifalla den utav statens odlingskommitté sålunda gjorda framställningen

ävensom anvisa ett belopp av 9,000 kronor för ändamålet. Kursen ifråga

avhölls i Örebro och omfattade en tid av tre veckor. Ett synnerligen stort antal

ansökningar om deltagande i kursen inkommo till kommittén, men kunde till följd

av kursens planläggning endast 20 deltagare antagas.

Då emellertid den nu uppblomstrande täckdikningsverksamhetens fortsatta

utveckling enligt kommitténs åsikt framstår såsom ett av de högsta önskemålen

för kommitténs strävanden och vår agronomkår, enligt vad ovan anförts, sålunda

mötes av en omfattande uppgift, vilken ställer stora krav på densammas tekniska

kunskaper och duglighet, får kommittén, i övertygelse om det goda resultat, vartill

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Nionde huvudtiteln: 1920 års tlUäggsstat.

ovanberörda kura i Örebro lett, härmed hemställa om anvisande för år 1920 av J" 14.]

medel till en ytterligare kurs för utbildning i kulturtekniskt hänseende av personer,

huvudsakligen jordbrukskonsulenter och agronomer, vilka prövas vara erforderliga

och lämpliga såsom förråttningsmän vid täckdikningsföretag. Därest antalet deltagare

beräknas till 25 stycken, skulle i betraktande av de högre resekostnader,

som för närvarande gälla, ett belopp av 12,000 kronor vara erforderligt, och får

kommittén hemställa, att sagda belopp måtte anvisas å tilläggsstat för år 1920.»

Den sålunda av statens odlingskommitté gjorda framställningen Departementssynes

mig behjärtansvärd. Det stora antalet ansökningar till Örebro- chefenkursen

ävensom erfarenheten från denna kurs utvisa, att densamma motsvarade

ett verkligt behov. Jag anser det därför önskligt, att tillfälle

beredes till avhållande under år 1920 av ytterligare eu dylik kurs. Det

bör erinras, att icke blott enligt villkoren för lån ur dräneringsfonden

(kungörelse den 20 juni 1918, nr 461) utan även enligt villkoren för

lån ur täckdikningslånefonden (kungörelse den 4 juli 1913, nr 185) planoch

kostnadsförslag för täckdikningen kunna vara uppgjorda — förutom

av lantbruksingenjör — av jordbrukskonsulent eller annan person, som

vederbörande hushållningssällskap prövar vara därtill kompetent. Åven

om utlåning ur den till följd av kristiden inrättade dräneringsfonden

kommer att upphöra, bör givetvis täckdikningslånefonden bibehållas, och

den torde även böra utvecklas. Men det är icke blott för statsunderstödda

täckdikningsföretag, som det är av vikt att för uppgiften fullt

skickade förrättningsmän finnas till förfogande i erforderligt antal; även

de, som utan anlitande av statshjälp vidtaga dylika grundförbättringar,

hava behov av sakkunniga biträden utöver vad lantbruksingenjörerna

medhinna. För jordbrukskonsulenter m. fl. kommer alltså ett vidsträckt

verksamhetsfält i detta avseeude allt framgent att stå öppet.

Mot storleken av det begärda anslaget, 12,000 kronor, har jag ej

något att invända.

Jag vill i detta sammanhang nämna, att sedan riksdagen åren

1918 och 1919 anvisat reservationsanslag å tillhopa 75,000 kronor för

anskaffande av mätningsinstrument åt täckdikningsförmän m. fl., statens

odlingskommitté i förberörda skrivelse den 17 oktober 1919 meddelat,

att härav intill irtgången av september månad samma år tagits i anspråk

i runt tal 67,000 kronor samt att det nuvarande antalet förrättningsmän,

tekniska biträden och täckdikningsförmän i stort sett tillhandahållits mätningsinstrument

i erforderlig mån. Kommittén, som förmenat att än

livligare täekdikningsverksamhet vore att förvänta under år 1920, har

hemställt, att ytterligare 10,000 kronor måtte anvisas för att jämte den

uppkomna besparingen å cirka 8,000 kronor användas för anskaffande

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Nionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[14.] av mätningsinstrument. För min del kan jag icke finna detta erforderligt

utan håller före, att de redan anvisade medlen böra vara tillräckliga

för d)dik anskaffning i den omfattning densamma ansetts böra

av staten understödjas för att under kristiden befordra täckdikningsarbetena.

Jag hemställer nu, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till en kulturteknisk utbildningskurs för personer,

vilka prövas vara lämpliga såsom förrättningsmän

vid uppgörande av planer och kostnadsförslag för

täckdikningsföretag, å tilläggsstat för år 1920 anvisa

ett förslagsanslag, högst......................... kronor 12,000.

15. Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel.

[15.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

VkufseT9i'' fråg''orna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens

beteskultur nionde huvudtitel anfört under punkten 23 hemställer jag, att Eders

ängsskötsel Kung]. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till ökade utgifter för anordnande av utbildningskurser

i beteskultur och ängsskötsel å tilllägg

sstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av............................................ kronor 2,000.

16.- Lanthushållningsskolan vid Rimforsa.

[16.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

Lanthushåll- frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksvidTimflTsa.

statens nionde huvudtitel anfört under punkten 25 hemställer jag, att

Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom ökat statsbidrag åt Fredrika Bremerförbundets

lanthushållningsskola vid Rimforsa för utbildande

av lärarinnor anvisa å tilläggsstat för år 1920

ett förslagsanslag, högst .......................... kronor 1,000.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln; 1920 års ti/läggsstat.

17

17. Lantliushällningsskolan ä Hrogärd.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av 117.]

frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 26 hemställer jag, att Eders Brogård.

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom ökat statsbidrag åt Uppsala enskilda

läroverks fackskola för huslig ekonomi för utbildning

av lärarinnor i lanthushållning å skolans lantgård

Brogård å tillag g sstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,

högst ................................................ kronor 2,500.

18. Förstärkning av reservationsanslaget till hästavelns förbättrande m. m.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade [18.]

1918 års lagtima riksdag å tilläggsstat för samma år ett belopp av F^8tr^1"9

223,000 kronor, varav 30,000 kronor skulle användas till täckande av tiontanslaget

ett utav stuteriöverstyrelsen år 1917 erhållet förskott för hingstinköp *^.**«««**

och återstoden, 193,000 kronor, skulle utgöra förstärkning av den till m. m.

stuteriöverstyrelsens förfogande ställda delen av ordinarie reservationsanslaget

till hästavelns förbättrande.

Jämväl 1919 års lagtima riksdag har på Kungl. Majrts framställning

å tilläggsstat för samma år anvisat ett anslag av 193,000 kronor

till förstärkning av 1919 års ordinarie reservationsanslag till hästavelns

förbättrande.

Såväl år 1918 som år 1919 beslutade riksdagen samtidigt med

beviljandet av nämnda förstärkningsanslag, att såsom inkomst å tillläggsstat

skulle upptagas motsvarande belopp utav de till statsverket

influtna inkomsterna genom försäljning av hästar till utlandet.

Det ordinarie reservationsanslaget till hästavelns förbättrande utgår

år 1920 med 208,800 kronor, förutom vad som är anvisat till prisbelöningar

för hästar och endast får tagas i anspråk för samma ändamål.

Detta anslag, som för åren 1918 och 1919 utgjort 209,400 kronor,

har allt sedan år 1917 visat sig otillräckligt för sitt ändamål till

följd av de betydligt ökade prisen å hingstar, föl, furage, bränsle och

beklädnad m. in., vartill kommit, att de till stuteriöverstyrelsens disBihang

till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 2 käft. (Nr 2.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Nionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[18.] position stående arrendeinkomsterna från Flyinge kungsgård samtidigt

minskats.

I skrivelse den 12 november 1919 har nu stuteriöverstyrelsen anfört

följande:

»Någon nämnvärd nedgång av utgifterna i dess helhet för stuteriöverstyrelsen

och statens hingstdepåer har under år 1919 hittills icke kunnat förmärkas.

Visserligen synes det för närvarande, som om en behållning av omkring 65,000

kronor skulle vid utgången av innevarande år komma att förefinnas å hästavelsanslaget

och övriga dit hörande medel, men detta belopp är icke så stort, som anslagsbehållningen

varit vid utgången av åren 1917 och 1918, då likväl förstärkningsanslag

för efterföljande år erfordrats.

För år 1920 kan visserligen beräknas en minskning i vissa utgiftsposter,

såsom för furage och bränsle, men å andra sidan äro utgifterna för exempelvis beklädnad

åt stallbetjäningen, reparationer å byggnaderna, frakter för hingstarnas

transport till och från utstationeringsställena in. m. fortfarande i stigande samt

ingen nedgång att emotse å inom landet gällande pris på hingstar och hingstföl.

Stuteriöverstyrelsen kan sålunda icke ställa i utsikt vare sig att utgifterna

i dess helhet inom styrelsens förvaltningsområde under nästkommande år komma

att nedgå, eller att besparingar å innevarande års anslagsmedel komma att förefinnas

i sådan grad, att någon anslagsminskning kan ifrågasättas. För tillgodoseende

av de utgiftsbehov, som under år 1920 måste täckas med medel från anslaget

till hästavelns förbättrande, erfordras alltså förstärkningsmedel till samma

belopp som under åren 1918 och 1919; och anser styrelsen, att förstärkningsbeloppet

även under år 1920 bör utgå av hästförsäljningsmedlen, vilka, enligt vad styrelsen

under hand inhämtat i statskontoret, allt fortfarande lämna tillgång till bestridande

av beloppet i fråga.»

På grund härav har stuteriöverstyrelsen hemställt, att såsom förstärkning

av den till styrelsens förfogande ställda delen av ordinarie

reservationsanslaget till hästavelns förbättrande måtte å tiliäggsstat- för

år 1920 anvisas ett anslag av högst 193,000 kronor.

I utlåtande häröver den 25 november 1919 bär statskontoret meddelat,

att å de s. k. hästförsäljningsmedlen funnes en odisponerad behållning

av omkring 490,000 kronor, samt anfört, att ämbetsverket ej

hade något att erinra mot stuteriöverstyrelsens förslag, att 193,000

kronor härav toges i anspråk för det avsedda ändamålet.

Departements- Även för år 1920 är stuteriöverstyrelsen påtagligen i behov av

chefen. förstärkning i den till styrelsens förfogande ställda delen av ordinarie

anslaget till hästavelns förbättrande. Det nu begärda beloppet är lika

med det för de bägge senaste åren anvisade. Då emellertid en väsentlig

prissänkning inträtt bland annat å en så betydelsefull post som

furage samt stuteriöverstyrelsen ansett, att en ganska stor behållning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1920 års t/llåggsstat. 1»

korame att förefinnas vid 1919 års utgång, anser jag förstiirkningsan- [18.]

slaget kunna något nedsättas och begränsas till 180,000 kronor. Det

torde numera böra erhålla samma natur som det ordinarie anslaget och

alltså bliva reservationsanslag.

Förslaget att för ändamålet anlita de s. k. hästförsäljningsmedlen

linner jag mig böra tillstyrka. Jag vill erinra, att jag förut i dag tillstyrkt,

att ett belopp av 200,000 kronor skulle från dessa medel överföras

till lånefonden för ädla avelston, men även med iakttagande häiav

lämna sagda medel tillgång till gäldande av förevarande förstärknings
anslag.

.....

I fråga om inkomstberäkningen vidtager chefen för finansdepartementet,

enligt vad han meddelat mig, härav föranledd åtgärd.

Jag hemställer nu, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av den till _stuteriöverstysens

förfogande ställda delen av ordinarie reservationsanslaget

till hästavelns förbättrande anvisa å tillUiggsstat

för år 1920 ett reservationsanslag

av ................................................... kronor 180,000.

19. Avelsceutra för nötboskap.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [19-1

frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens för nötboileap.

nionde huvudtitel anlört under punkten 35 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till ökade kostnader för avelscentra för nötboskap

å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av ...................................... kronor 18,000. 20

20. Torvbiträden.

Under hänvisning till vad chefen för finansdepartementet förut denna [20.]

dag vid anmälan av frågorna rörande utgifterna för år 1921 under tionde Torvbiträden.

huvudtiteln anfört angående anslag för anställande av torvbiträden hemställer

jag, att Eders Kung]. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för anställande av torvbiträden å tilläggsstat

för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,

högst............................................................. kronor 12,150.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Nionde huvudtiteln: 1920 års t/l/äggsstat.

[-21.]

Hydrografisk

biologiska undersökningar

av de Sverige

omgivande

haven.

[22.]

Diverse behov

vid skogsbo

g skolan.

[23.]

Diverse behov

vid statens

skoysförsoks■

anstalt.

B. Fiskeriväsendet.

Hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande haven.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under piinkten 67 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för ersättande av förslitna fiskredskap m. m.

för svenska hydrografisk-biologiska kommissionens behov

å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av ................................................... kronor 15,700.

C. Skogsväsendet.

1. Diverse behov vid skogshögskolan.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 75 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för diverse behov vid skogshögskolan å tilläggsstat

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av ................................................... kronor 24,800.

2. Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 76 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt

å tilläggsstat för år 1920 anvisa

ett reservationsanslag av........................... kronor 4,700.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1920 års t/l/äggsstat.

21

3. Den lägre skogsundervisningeu ocli skogshushållning i allmänhet.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [24.]

frågorna rörande regleringen för år J921 av utgifterna under riksstatene Den lägre

nionde huvudtitel anfört under punkten 79 hemställer jag, att Eders ^”ningtn^eh

Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen sko, »m mil

att, i avbidan på den proposition angående den allmänhet.

lägre skogsundervisningen och skogshushållning i allmänhet,

som Kungl. Magt må komma att avlåta till

riksdagen, till nämnda ändamål å tilläggsstat för år

1920 beräkna ett anslag av .................... kronor 4,300.

1). Lantiuätcriväscndot. 1

1. Ökad avlöning till skrivbiträden och vaktmästare hos lantmäteristyrelsen.

1 skrivelse den 12 december 1919 har lantmäteristyrelsen anfört:

»Uti skrivelse nr 340 den 13 juni 1919 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående anslag till lantmäteriväsendet in. m. har riksdagen anmält, att densamma

för år 1920 uppfört nuvarande ordinarie förslagsanslaget under nionde huvudtiteln

till lantmäteristyrelsen med oförändrat belopp, 536,400 kronor.

Uti detta belopp ingå dels staten för lantmäteristyrelsen med 73,000 kronor,

dels ock staten för lantmäteristaten i länen med 463,400 kronor. Intetdera av dessa

anslag har emellertid, såvitt lantmäteristyrelsen kunnat finna, förslagsanslags natur,

utan äro desamma till beloppet bestämda,” och torde något överskridande av desamma

alltså icke kunna äga rum. Till följd härav och då lantmäteristyrelsen saknar tillfälle

att från andra anslag bestrida utgifterna för den löneförbättring riksdagen

synes hava beslutat dels år 1919 beträffande de hos ämbetsverk och myndigheter

uppförda ordinarie kvinnliga biträdesbefattningarna dels ock år 1918 för vaktmästarna

samt då avsikten givetvis varit, att lantmäteristyrelsens nu ifrågavarande

personal borde i avlöningshänseende bliva likställd med motsvarande personal vid

de centrala verken i allmänhet, torde åtgärder böra vidtagas för att för ändamålet

bereda erforderliga medel. Lantmäteristyrelsen förutsätter emellertid, att vad angår

tiden efter år 1920 frågan blir reglerad genom den nya lönestat för lantmäteristyrelsen,

som Kungl. Maj:t torde komma att förelägga 1920 års riksdag. Särskilda

åtgärder torde till följd härav erfordras endast vad angår beredande av medel för

år 1920.

[25.]

Ökad avlöning

till skriv biträden

och

vaktmästare

ho a låntmät

er ist yrelsen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Nionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[25.] Å lantmäteristyrelsens stat finnas uppförda tre kvinnliga biträdesbefattningar

samt en förste vaktmästare och en vaktmästare.

Då ovan omförmäld förbättring beträffande lön och tjänstgöringspenningar

för nu ifrågavarande personal, med undantag vad angår ålderstillägg, synes vara

bestämd till 400 kronor för varje befattningshavare, erfordras för ändamålet ett

belopp av 2,000 kronor, och torde framställning böra göras till riksdagen om anvisande

av detta belopp på tilläggsstat för år 1920.»

Departements• Givetvis höra lantmäteristyrelsens skrivbiträden erhålla samma av
ehefen.

ilning, som bestämts för liknande befattningshavare, och ävenledes böra

medel finnas tillgängliga för utbetalande till vaktmästarna av de avlöningar,

som enligt riksdagens beslut år 1918 tillerkänts dem. Dessa

avlöningar upptogos i det statförslag för lantmäteristyrelsen, som Kungl.

Maj:t föreläde 1919 års lagtima riksdag, men som icke vann riksdagens

bifall.

Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för beredande under år 1920 av avlöning åt

tre skrivbiträden å lantmäteristyrelsens stat i likhet

med vad som bestämts för motsvarande befattningshavare

samt av de avlöningar åt lantmäteristyrelsens

förste vaktmästare och vaktmästare, vilka bestämts av

1918 års lagtima riksdag, å tilläggsstat för år 1920

anvisa ett förslagsanslag, högst............. kronor 2,000.

2. Tillskott till dyrtidstillägg för vissa lantmätare.

[26.]'' På Kungl. Maj:ts förslag har tillskott till krigstidstillägg eller dyr
Tiiiskott

till tidstillägg för vissa lantmätare på grund av arbete enligt taxa beviljats

läyg1 förvissa, för åren 1918 och 1919. Dylikt tillägg är även i år erforderligt. I

lantmätare, avvaktan å pågående utredningar bör härtill nu beräknas visst belopp,

som synes kunna förslagsvis upptagas till samma belopp som i fjol,

nämligen 500,0U0 kronor.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen
att

i avbidan på den proposition angående tillskott

till dyrtidstillägg för vissa lantmätare, som

Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för

detta ändamål å tilläggsstat för år 1920 beräkna ett

anslag av ................................................. kronor 500,000.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1920 års ti/läggsstat.

23

3. Trigonometrisk! tabellverk för mask!ivräkning.

L en till Kungl. Maj:t ingiven skrift har förste lantmätaren i

Malmöhus län Erik Kristian Långström anfört bland annat följande.

År 1906 hade vice kommissionslantmätaren John Enberg samt Långström

påbörjat utarbetandet av en trigonometrisk tabell för centesimalindelning omfattande

direkta värden för de sex trigonometriska funktionerna sinus, cosinus, tangent,

cotangent, sekant och cosekant. Tabellen beräknades i början med tio gällande

siffror, men det hade sedermera visat sig nödvändigt att utöka densamma till att

omfatta minst tolv gällande siffror.

Då Enberg på grund av sin ställning såsom teknisk ledare av Stockholms

stads triangulering under en lång tid blivit förhindrad att i någon större grad taga

del i arbetet och då härtill kommit, att han sedermera på grund av sjukdom blivit

urståndsatt att mera direkt ägna sina krafter åt tabellen, hade arbetet med densamma

till största delen kommit att påvila Långström. Då denne på grund av sin

tjänsteställning ej haft annan tid att disponera för ändamålet än den årliga semestermånaden,

hade arbetet kommit att draga långt ut på tiden. Emellertid hade detsamma

numera fortskridit så långt, att det grundläggande tabellverket vore färdigt,

varjämte tryckmanuskript till en sexställig tabell för maskinräkning förelåge utskrivet

och kollationerat.

För att sistberörda tabell, varom i detta ärende vore fråga, skulle kunna

göras tillgänglig för dem, som därav vore i behov, erfordrades sålunda endast, att

densamma befordrades till trycket.

Då arbetet beräknades komma att omfatta omkring 172 sidor tabelltryck,

skulle tryckningskostnaderna jämte stereotypering m. in. uppgå enligt det lägsta av

två infordrade kostnadsförslag till 8,864 kronor. Då kostnadsförslagen på grund

av de osäkra arbetsförhållandena vid tryckerierna ej kunnat erhållas bindande för

någon längre tid, syntes minst 15 procent böra tilläggas, varigenom nyssnämnda

kostnad skulle ökas till 10,193 kronor. Härtill komme för korrekturläsning och

häftning minst 500 kronor, så att totalkostnaden bleve cirka 10,700 kronor.

Till utrönande av huruvida ett tabellverk av nu ifrågavarande beskaffenhet

till äventyrs kunde finna köpare, hade vidare till sådana personer, som kunde väntas

vara i behov av tabellverket, utsänts en cirkulärskrivelse med förfrågan härutinnan,

och hade med anledning därav inkommit beställningar på 97 exemplar, därav 29

exemplar från statsinstitutioner. De övriga vore beställda av lantmätare och stadsingenjörer.

För ett arbete av ifrågavarande omfattning syntes försäljningspriset ej kunna

sättas till högre belopp än 10 kronor. För de subskriberade exemplaren skulle

alltså erhållas ett belopp av 970 kronor. Utgivandet av nu ifrågavarande tabellverk

skulle alltså efter avdrag av influtna medel sannolikt draga med sig en direkt

utgift av omkring 9,700 kronor. Det syntes knappast, även om de ekonomiska

förutsättningarna härför vore för handen, kunna sättas i fråga, att utgivarna skulle,

efter årslångt arbete utan ersättning, vara villiga att ''dessutom åtaga sig denna

[27.]

Trigono »it*

triskl tabellverk

för maskinräkning.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Monde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[27.] kostnad, i synnerhet som arbetet helt naturligt ej kunde påräkna någon större

spridning.

Sistberörda omständighet ävensom det förhållandet, att författares äganderätt

till tryckalster numera blivit till tiden avsevärt inskränkt, skulle säkerligen avskräcka

enskilda förläggare från att övertaga utgivandet av ett dylikt tabellverk. Det hade

emellertid synts, som om ifrågavarande arbete vore ägnat att tjäna ett statsintresse.

Redan den omständigheten, att statsinstitutioner i avsevärd omfattning subskriberat

på detsamma, syntes tyda härpå. Såväl de av lantmätare som de av stadsingenjörer

bestälda exemplaren vore likaledes avsedda att tjäna ett allmänt ändamål.

Det syntes dessutom vara uppenbart, att, om mätningsväsendet i vårt land

skulle förbättras, utvecklingen måste gå i riktningen från grafisk och mot numerisk

mätningsmetod. Denna senare metod hade ock redan kommit till tillämpning vid

uppmätning av åtskilliga städer och stadsliknande samhällen inom vårt land. Ett

av hindren för ett fullt utnyttjande av sistnämnda mätningsmetods fördelar hade

varit saknaden av tabeller för maskinräkning. Då nu ifrågavarande tabell vore

avsedd att avhjälpa denna brist, skulle alltså även härutinnan ligga ett statsintresse

för densammas utgivande.

Av de bifogade kostnadsförslagen framgår, att de beräknats fölen

upplaga av 200 exemplar.

Långström har under åberopande av vad han sålunda anfört anhållit

om ett statsanslag av i runt tal 9,700 kronor för ifrågavarande

tabellverks utgivande.

I avgivet utlåtande den 16 oktober 1919 har lantmäteristyrelsen

anfört:

»Den stora praktiska betydelse, ej minst vid räknearbetens utförande, som

decimalsystemets införande vid mått- och viktsbestämningar haft, torde vara allt

för väl känd för att här närmare behöva beröras.

Sedan långt tillbaka i tiden har även vinkelns decimaldelning kommit till

användning, ehuru i vårt land densamma först under de senaste 10—20 åren begagnats

mera allmänt, särskilt vid geodetiska mätningar av högre och lägre ordning.

Orsaken till att decimalsystemet haft svårare att tränga igenom ifråga om bestämmande

av vinkelmått än i fråga om andra mått, är givetvis i främsta rummet

beroende därpå, att behövliga trigonometriska tabeller, grundade på vinkelns decimaldelning,

till stor del saknats. Detta är särskilt fallet i fråga om trigonometriska

tabeller, avsedda att användas vid maskinräkning, som av praktiska skäl mest

kommer till användning vid geodetiska beräkningars utförande. Betydelsen av att

ett tabellverk sådant som det, varom här är fråga, verkligen kommer till stånd och

befordras till trycket torde därför lätt inses.

Vid det av 1917 års lantmäterikommission avgivna betänkandet, del I, omfattande

förslag till mätningsförordning, har uti 2 § föreslagits, att vinkelmått i

allmänhet skall angivas enligt det s. k. centesimalsystemet. Förslaget går alltså ut

på genomförande av decimalsystemet även i fråga om vinkelns delning. Då uti

samma förslag även förutsättes, att numeriska mätningar allt mer skola komma till

användning vid lantmäteriförrättningar, för att mätningsväsendet i vårt land skall

kunna fylla nutida fordringar på noggrannhet, framstår än ytterligare nödvändig
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1920 ars tilläggsstat. 25

heten av att den brist i fråga om erforderliga tabeller för beräkningars utförande, [27.]

som enligt vad ovan nämnts förefinnes, med det snaraste fylles.

Det torde sålunda med fog kunna ifrågasättas, huruvida icke lantmäteristyrelsen

eller annan statsinstitution skulle bliva tvungen att igångsätta arbetet med

uträknandet av ett tabellverk av ifrågavarande slag, om det enskilda initiativet icke

skulle leda till önskat resultat. Att i sådant fall kostnaden för statsverket skulle

komma att ställa sig avsevärt mycket större än det nu ifrågasatta statsbidraget,

ligger i öppen dag redan med hänsyn därtill, att uti ifrågavarande fall ersättning

ej beräknats för det tidsödande och fordrande arbetet med tabellernas uträkning,

utan endast ifrågasatts bidrag till tryckningskostnaderna samt en enligt styrelsens

mening allt för lågt beräknad ersättning för korrekturläsning. Att ett verkligt

statsintresse här föreligger framträder tydligt därav, att geodetiska mätningar och

lantmäterimätningar i huvudsak utföras av statsinstitutioner och av i statens eller

kommunernas tjänst anställda befattningshavare.

På grund av vad sålunda anförts får lantmäteristyrelsen tillstyrka bifall till

förevarande framställning om statsbidrag till utgivande i tryck av ifrågavarande

tabellverk.»

Jämväl kommissionen, för de allmänna kartarbetena har i utlåtande

den 8 november 1919 tillstyrkt bifall till Långströms framställning.

Såsom lantmäteristyrelsen framhållit, synes ett tabellverk, sådant Dep™t™*nts''

som det nu ifrågavarande, vara ägnat att avsevärt underlätta användningen

av den numeriska mätningsmetoden. Denna metods stora fördelar

genom den noggrannhet den medför ävensom i andra avseenden

hava närmare utvecklats i lantmäterikommissionens betänkande, och

bemälda kommission har därför i sitt förslag till mätningsförordning

förordat dess tillämpning i ganska stor omfattning, särdeles inom tätt

bebyggda samhällen, där marken har stort värde. Då jag i fjol tillstyrkte

framläggande av proposition angående omorganisation av lantmäterikåren

in. m., anförde jag även, att kommissionens förslag till

mätningsförordning syntes mig ägnat att i allt väsentligt godkännas.

Jag har för avsikt att under riksdagens lopp föreslå Kungl. Maj:t att

ånyo förelägga riksdagen förslag i berörda organisationsfråga, och därmed

sammanhänger oskiljaktigt utfärdandet av en mätningsförordning.

Ett viktigt moment i lantmäterikommissionens förslag till dylik förordning

är att vin klarna och graderna icke skola liksom hittills i Sverige

och flerstädes i utlandet delas i sextiondelar utan i stället i hundradelar

o. s. v. (centesimaldelning) i överensstämmelse med metersystemet och i

enlighet med vad som tillämpas i Frankrike. Fördelarna i beräkningsavseende

av det nya systemet synas mig ligga i öppen dag. Emellertid

tinnes icke för närvarande någon beräkningstabell utarbetad, grundad

på detta indelningssätt, annat än för logaritmisk räkning, under det att

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 2 höft. (Nr 2.) 4-

s. 26 Kontrollera mot PDF

[27.]

[28.]

Anskaffande

för lantmäterikontoren

i länen av

26 Nionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

deri nu ifrågavarande tabellen är avsedd för maskinräkning. Jag finner

det då vara av stor betydelse, att ett sådant tabellverk, som nu är ifråga,

blir publicerat, och anser statsbidrag till dess utgivande böra beviljas.

Jag kan omförmäla, att till min kännedom kommit, att från enskilt

håll i Sverige planeras ett tabellverk av likartat innehåll men av vida

större omfattning; det har uppgivits tio gånger mer detaljerat. Detta

arbete, för vars åstadkommande ett aktiebolag lär vara ifrågasatt och

som torde komma att kosta flera hundra tusen kronor, kan emellertid

under inga förhållanden bliva färdigt förrän om flera år och är anlagt

efter så stor plan, att det ämnar söka sin publik över hela världen och

därigenom självfallet huvudsakligen inom andra länder. Då det är ömkligt,

att det nu ifrågavarande mindre omfattande tabellverket, som redan

föreligger utarbetat, snarast utkommer, anser jag de nu omförmälda

större planerna, vilkas realiserande för övrigt ännu är ovisst, icke böra

utgöra hinder därför.

Med hänsyn till att det bör kunna påräknas, att ett avsevärt större

antal exemplar av det nu ifrågavarande tabellverket än de redan subskriberade

komma att försäljas, helst som upplagan antagligen kan utan

avsevärd kostnadsökning göras större än 200 exemplar, synes mig statsbidragsbeloppet

kunna begränsas till 9,000 kronor. Därjämte torde

såsom villkor för anslagets åtnjutande böra av Kungl. Maj:t stadgas,

att tio exemplar skola kostnadsfritt avlämnas till lantmäteristyrelseu.

Då jag finner det önskligt, att nu ifrågavarande tabellverk finnes

tillgängligt i tryck åtminstone samtidigt som den ifrågasatta nya mätningsförordningen

träder i tillämpning, anser jag anslag för ändamålet

böra uppföras å tilläggsstat för år 1920.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

såsom bidrag till utgivande av ett trigonometriskt

tabellverk för maskinräkning å tilläggsstat för

år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst kronor 9,000.

4. Anskaffande för lantmäterikontoren i länen av kopior av kartor in. m.

angående statens järnvägars jordområden.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 90 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

s. 27 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

27

att till ökade kostnader för anskaffande för lantmäterikontoren

i länen av kopior av kartor m. m.

angående statens järnvägars jordområden å tilläggsstat

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av .................................................................... kronor 2,300.

E. ekologisk» samt meteorologiska och hydrografiska

undersökningar.

1. Fältarbeten vid Sveriges geologiska undersökning.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel aufört under punkten 97 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till ökade kostnader för Sveriges geologiska

undersöknings fältarbeten å tilläggsstat för år 1920

anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 5,000.

2. Praktisk-geologisk undersökning i Jämtlands och Västerbottens län.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 100 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för fortsättande av den genom Sveriges geologiska

undersöknings försorg anordnade praktisk-geologiska

undersökningen av fjälltrakterna i nordligaste

delen av Jämtlands län och i Västerbottens län, förnämligast

för utredning av därvarande malmförekomster,

å tilläggsstat för år 1920 anvisa

ett reservationsanslag av ....................... kronor 34,000.

[28.]

kopior av kartor

m. m. angående

statens

järnvägars

jordområden.

[29.]

Fältarbeten

vid Sv.riges

geologiska

undersökning

[30.]

Praktisk-geologisk

undersökning

i

Jämtlands

och Västerbottens

län.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Nionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

3. Undersökningar av torvmarker i södra Sverige.

[31.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

^arZTtZt- fråg°rna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens

marker i nionde huvudtitel anfört under punkten 101 hemställer jag, att Eders

södra Sverige. Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för ökade kostnader för fortsättande av dels en

förrådsstatistisk undersökning medelst linjeinventering

av torvtillgångarna i Götaland och Svealand utom

Dalarna, dels, i samband därmed och inom samma

område, en rekognoscering av mossmarkerna närmast

trafiklederna, allt i huvudsaklig överensstämmelse med

det av torvkommittén framlagda förslag, på tilläggsstat

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av ..................................................... kronor 4,600.

4. Diverse behov vid statens meteorologisk-hydrograflska anstalt.

[32.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

Diverse behov frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens

meteorologisk- nionde huvudtitel anfört under punkten 102 hemställer jag, att Eders

hydrografiska Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

anstalt.

att för diverse behov vid statens meteorologiskhydrografiska

anstalt å tilläggsstat för år 1920 anvisa

ett reservationsanslag av ....................... kronor 48,700.

5. Pegelstationernas förbättring.

[33.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

Pegeistatio■ frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens

^bättring* nionde huvudtitel anfört under punkten 103 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till pegelstationernas förbättring å tilläggsstat

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av ....................................................... kronor 25,000.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1920 års tUläggsstat.

29

6. Geofysisk station i samarbete med itoald Amundsens polarexpedition.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 107 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för anordnande av eu geofysisk station i

samarbete med Roald Amundsens polarexpedition anvisa

å tillnggsstat för år 1920 ett

reservationsanslag av ............................ kronor 14,350.

F. Veterinärväsendet.

1. Utbildningskurs för länsveterinäraspiranter.

Den 22 november 1901 utfärdade Kungl. Maj:t kungörelse angående

ändrad lydelse av vissa paragrafer i instruktionen den 19 oktober 1888

för läns-, stads-, distrikts- och andra civila veterinärer. I 2 § infördes

då bestämmelse därom, att för att kunna uppföras på förslag till länsveterinärtjänst

fordras, bland annat, att efter erhållen legitimation såsom

veterinär och därefter minst två års fortsatt utövning av veterinärpraktik

hava med vitsord om godkända insikter genomgått särskild, enligt av

medicinalstyrelsen utfärdade bestämmelser för sådant ändamål anordnad

utbildningskurs. I nu gällande veteriuärinstruktion den 31 december

1912 (nr 426) finnes denna bestämmelse bibehållen i 3 §.

Förstnämnda dag, den 22 november 1901, meddelade Kungl. Maj:t

vissa föreskrifter angående dylika utbildningskurser. Den 23 oktober

1908 bestämdes förändrad organisation av desamma. Kungl. Maj:t uppdrog

då åt medicinalstyrelsen att under år 1909 och därefter vart tredje

år anordna en sådan kurs, vilken skulle räcka i åtta veckor samt stå

under ledning av rektor vid veterinärinstitutet under medicinalstyrelsens

överinseende. Den skulle omfatta vissa angivna läroämnen, huvudsakligen

avseende smittsamma husdjurssjukdomar, desinfektionsmedel, köttoch

mjölkkontroll, slakthusväsende, nötkreaturstuberkulosens bekämpande

[34.]

Geofysisk

station i samarbete

med

Roald Amundsens

polarexpedition.

[35.]

XJ tändning skurs

för

länsveterinäraspiranter.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Nionde huvudtiteln: 1920 års titläggsstat.

[35.] och författningskunskap. Vidare medgavs, att högst åtta av de veterinärer,

som deltoge i sådan kurs, skulle äga att för resan till och från

Stockholm samt vistelsen därstädes under kursen åtnjuta resekostnadsoch

traktan! entsersättning enligt fjärde klassen i resereglementet. Slutligen

anvisade Kungl. Maj:t för gäldande av berörda ersättningar samt arvoden

åt lärare och övriga erforderliga kostnader ett belopp av 8,000 kronor

för varje kurs, att utgå från den till Kungl. Maj:ts förfogande ställda

delen av ordinarie anslaget till befrämjande i allmänhet av jordbruk och

lantmannanäringar.

1915 års kurs blev emellertid indragen och det beslöts, att kursen

skulle anordnas år 1916 och sedermera vart tredje år. Åven 1919 års

kurs indrogs och nästa treårsperiods början framflyttades till år 1920.

I skrivelse den 11 november 1919 bär nu medicinalstyrelsen hemställt

om anslag till 1920 års kurs. Styrelsens skrivelse är av följande

innehåll.

Kostnaderna för 1916 års länsveterinäraspirantkurs hade belöpt sig till 7,422

kronor 98 öre, därav till avlöning åt lärare vid kursen 2,850 kronor, till undervisningsmaterial

nr. m. cirka 1,125 kronor, till rese- och traktamentskostnader för sju

deltagare cirka 3,448 kronor eller cirka 482 kronor per deltagare, varav cirka 448

kronor i dagtraktamenten och 34 kronor i resekostnadsersättningar.

Beträffande kostnaden för en under år 1920 anordnad kurs av ovan angivet

slag hade styrelsen låtit verkställa vissa beräkningar. I detta avseende hade styrelsen

fått emottaga utlåtande från rektor vid veterinärhögskolan. Av detta framginge,

att kostnaden för arvoden till föreståndaren för och lärarna vid kursen skulle

uppgå till 4,965 kronor samt för undervisningsmaterial m. m. till 2,500 kronor eller

i runt tal till 7,500 kronor.

Mot de av rektor beräknade kostnaderna hade styrelsen ingen annan erinran

att göra än att arvodena till lärarna borde fastställas till jämna belopp i enlighet

med ett av styrelsen uppgjort förslag till stat för 1920 års länsveterinäraspirantkurs.

Enligt detta skulle arvodena uppgå tillhopa till 4,800 kronor.

Vidkommande kostnaden för deltagarnas i kursen rese- och traktamentsersättningar,

så hade desamma för en kurs under år 1919 beräknats till 5,600 kronor

eller till 700 kronor för var och eu av åtta deltagare. Detta belopp syntes emellertid

behöva höjas med anledning av de väsentligt ökade resekostnaderna. De senare

vore emellertid så mycket svårare att beräkna, som man icke visste, i vilka delar

av landet blivande deltagare vore bosatta. Emellertid hölle styrelsen före, att ett

belopp av 750 kronor för varje deltagare skulle visa sig vara tillräckligt till såväl

rese- som traktamentsersättning eller för nämnda ändamål tillsammans 6,000 kronor.

Medicinalstyrelsen har därför hemställt, att Kungl. Maj:t måtte för anordnande

under år 1920 vid veterinärhögskolan av en kurs för länsveterinäraspiranter

ställa till styrelsens förfogande ett anslag av 13,300 kronor.

DeV“hefert"**'' Ku kurs av ifrågavarande slag bör hållas under år 1920. Detta

är angeläget såväl för att bereda möjlighet för de veterinärer, som så

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat

3l

önska, att meritera sig till erhållande av länsveterinärtjänst som ock [35.]

för att det icke vid besättandet av dylika tjänster skall finnas ett alltför

ringa antal i detta hänseende kompetenta sökande att välja emellan.

Mot den beräknade kostnaden för 1920 års kurs, 13,300 kronor,

har jag icke någon erinran.

På grund av till andra ändamål erforderliga anvisningar från

ordinarie anslaget till befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar

möter det emellertid svårighet att för år 1920 liksom

förut bereda tillgång till en sådan utgift från nämnda anslag. Aven i

betraktande av utgiftens ändamål synes sagda ordinarie anslag icke

längre böra belastas därmed. Jag anser därför, att det erforderliga

beloppet bör äskas av. riksdagen å tilläggsstat.

På grund härav hemställer jag, att Eders Kung]. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att för anordnande under år 1920 av en utbildningskurs

för länsveterinäraspiranter å tilläggsstat för

samma år anvisa ett förslagsanslag,

högst ........................................................... kronor 13,300.

2. Dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer.

I enlighet med vad Kungl. Maj:t i en i ämnet avlåten proposition [36.]

nr 353 föreslagit har 1919 års lagtima riksdag dels medgivit, att därest

de distriktsveterinärer, till vilkas avlöning lämnades statsbidrag, för år distriktsveteri.

1919 bereddes dyrtidstillägg å dem från vederbörande landsting till- närer''

kommande avlöning, dyrtidstillägg av statsmedel finge för samma år

till dem utgå med motsvarande andel av statsbidraget, ålderstillägg

däri inberäknat, dock med högst två tredjedelar av statsavlöningen,

dels ock till bestridande av kostnaderna för dessa dyrtidstillägg å tillläggsstat

för år 1919 under nionde huvudtiteln uppfört ett förslagsanslag

av 100,000 kronor.

I skrivelse den 28 augusti 1919 har nu medicinalstyrelsen, under

hänvisning till sitt den 10 december 1918 avgivna utlåtande angående

beredande av dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer för år 1919 och då

vad däri blivit anfört fortfarande syntes äga giltighet samt skälig anledning

icke syntes finnas lör antagandet, att levnadsförhållandena under

år 1920 skulle imdergå sådan förändring, att dyrtidstillägg för sist
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

82 Nionde huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat.

[36.] sagda år borde tillerkännas ifrågavarande befattningshavare efter andra

grunder än dem, som fastställts för år 1919, hemställt, att Kungl. Maj:t

måtte vidtaga åtgärder i syfte att sådana distriktsveterinärer, vilka för

1920 bereddes dyrtidstillägg å dem från vederbörande landsting tillkommande

avlöning, måtte jämväl för nämnda år komma i åtnjutande

av dyrtidstillägg av statsmedel i enlighet med samma grunder, som

blivit bestämda för år 1919.

Framställning i ämnet har därefter inkommit jämväl från svenska

distriktsveterinärföreningen. I utlåtande däröver har medicinalstyrelsen

åberopat sin ovanberörda skrivelse.

Veparte- I likhet med medicinalstyrelsen anser jag dyrtidstillägg av stats
mentschefen.

mecjei även höra för innevarande år beredas distriktsveterinärer under

samma förutsättning och efter samma grunder som för år 1919.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att

dels medgiva, att därest de distriktsveterinärer,

till vilkas avlöning lämnas statsbidrag, för år 1920

beredas dyrtidstillägg å dem från vederbörande landsting

tillkommande avlöning, dyrtidstillägg av statsmedel

må för samma år till dem utgå med motsvarande

andel av statsbidraget, ålderstillägg däri inberäknat,

dock högst med två tredjedelar av statsavlöningen;
dels

ock, vid bifall härtill, till bestridande av

kostnaderna för dessa dyrtidstillägg å tillåggsstat för

innevarande år anvisa ett förslagsanslag

av................................................. kronor 100,000.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

33

G. Diverse.

1. Tillfälligt anslag till hushållningssällskapen.

Hushållningssällskapens huvudsakliga inkomst under senare tid

ända till år 11) 15 har utgjorts av sällskapens andel i de för det allmännas

räkning vid försäljning av brännvin uppburna försäljningsavgifterna.

I samma mån som denna sällskapens inkomst, särskilt mot slutet av

förra århundradet och början av det innevarande, hastigt ökades, sattes

sällskapen i tillfälle att på ett allt mera verksamt och ene>giskt sätt

ingripa i jordbrukets och dess binäringars förkovran och utveckling.

Genom beslut vid 1913 års riksdag indrogos emellertid brännvinsförsäljningsavgifterna

till stat*verket från och med år 1915 och hushållningssällskapen

tillerkändes i samband därmed en till sammanlagt

2.100.000 kronor uppgående årlig ersättning, vilken efter vid 1914 års

senare riksdag fa?tstallda grunder fördelas mellan sällskapen. Förordning

härom har utfärdats den 9 oktober 1914, nr 275.

Enligt sagda förordning sker fördelningen — vilken avsevärt avviker

från vad förut tillämpats — sålunda, att ett grundbelopp av

10.000 kronor tillföres varje hushållningssällskap samt att därefter av

anslagets återstod en andel, utgörande till och med år 1919 hälften men

därefter tre femtedelar, fördelas efter den med jordbruk och fiske sysselsatta

folkmängden inom hushållningssällskapsområdena och andra hälften,

resp. två femtedelar, efter den övriga folkmängden inom samma områden.

Därest enligt dessa grunder något hushållningssällskap skulle

erhålla mindre än 35,000 kronor, skall dock detta belopp tilläggas hushållningssällskapet

och återstoden av anslaget fördelas enligt de angivna

grunderna mellan de övriga sällskapen. Fördelningen verkställes

för tioårsperioder, börjande med år 1915.

De belopp, som efter de sålunda förändrade grunderna för statens

direkta understödjande av hushållningssällskapens verksamhet kommo

dessa till godo, motsvarade i stort sett det understöd, som under de

närmast föregående åren lämnats dem. I viss mån måste det också

anses som en fördel, att ett i förväg bestämt belopp anvisades sällskapen,

desto mer som dessa därigenom under kristiden undgått den

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 5

[37.J

Tillfälligt anslag

till hushållningssällskapen.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Nionde huvudtiteln: 1920 års ti/läggsstat.

[37.] väsentliga inkomstminskning, som skulle hava inträffat, därest de under

sagda tid fortfarande varit beroende av brännvinsförsäljningsavgifterna.

Under de senaste åren hava emellertid stora svårigheter uppstått för

hushållningssällskapen att kunna med de i huvudsak fixerade inkomsterna

bestrida de för uppehållande av sällskapens verksamhet nödvändiga och

på grund av tidsförhållandena väsentligt ökade utgifterna, varibland märkas

avlöningar till den hos sällskapen anställda personalen. Dessa omständigheter

hava föranlett framställningar om ökat statsbidrag till ifrågavarande

sällskap.

Mylika framställningar hava inkommit från hushållningssällskapens

ombud (två framställningar) ävensom från hushållningssällskapen i Blekinge,

Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Västerbottens och Norrbottens

län. Sedan utlåtande över de flesta av dessa framställningar avgivits

av lantbruksstyrelsen den 18 december 1918, remitterades ärendet till

de sakkunniga, som jämlikt bemyndigande tillkallats inom jordbruksdepartementet

för utredning angående hushållningssällskapens omorganisation.

På grund av motioner har därefter riksdagen i skrivelse ur 75

den 1 april 1919 anhållit, att Kung!. Maj:t ville skyndsamt låta utreda

på vad sätt staten borde ytterligare bidraga till upprätthållande av hushållningssällskapens

verksamhet samt för nästkommande riksdag framlägga

det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning. Åven

denna skrivelse remitterades till nyssnämnda sakkunniga.

De sakkunniga hava den 27 augusti 1919 avgivit utlåtande i

ärendet, varefter statskontoret, till följd av remiss, yttrat sig den 16

september 1919.

Lantbruksstyrelsen har i sitt den 18 december 1918 avgivna utlåtande

erinrat om förberörda ersättning för indragna brännvinsförsäljningsmedel

och därefter anfört huvudsakligen följande:

»Till följd av de förändrade grunderna för här ifrågavarande medels fördelning

mellan sällskapen råkade en del sällskap tämligen omedelbart i vissa svårigheter

med hänsyn till möjligheten att med minskade inkomster uppehålla en under

andra ekonomiska förutsättningar igångsatt verksamhet. I och med det att kristidens

verkningar blivit allt mer och mer kännbara och framför allt i och med

penningvärdets hastiga och kraftiga nedgång hava emellertid samtliga hushållningssällskap

kommit i en ställning, som, därest ej snar förändring härutinnan åstadkommes,

kan för sällskapen och deras verksamhet bliva synnerligen betänklig.

Att så måste bliva förhållandet, torde ligga i öppen dag. Utom ersättningen

för de indragna brännvinsmedlen, vilken såsom ovan nämnts är till sin storlek bestämd,

hava sällskapen i allmänhet, frånsett direkta statsunderstöd till vissa med

s. 35 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1920 ärs tilläggsstat. 35

statsmedel understödda åtgärder, inga andra nämnvärda inkomster än räntor å

kapital och — i vissa Fall — medlemsavgifter. Dä sällskapens ränteinkomster i

regel äro av för deras budget obetydlig storlek och räntans stegring under kristiden

varit förhållandevis ringa samt då härtill kommer, att sällskapen praktiskt

taget sakna möjligheter att i avsevärdare mån höja ledamotsavgifterna, försåvitt ej

de mindre jordbrukarna skola utestängas från deltagande i sällskapens verksamhet,

vilket ur alla synpunkter skulle vara till skada, kan det med fullt berättigande

sägas, att hushållningssällskapens inkomster i stort sett och såsom regel fortfarande

stå på samma ståndpunkt som före krisens inträdande.

Med sällskapens utgifter är förhållandet ett helt annat. Snart sagt varje

utgiftspost har ökats, i många fall till det dubbla eller tredubbla, och där i något

enstaka fall ökning icke ägt rum, torde anledningen härtill varit den, att sällskapet

på denna punkt sökt hålla utgifterna nere genom inskränkning i eller nedläggande

av viss del av den ifrågavarande verksamheten.

Särskilt betungande har ökningen av sällskapens administrationskostnader

och allmänna utgifter varit. Hushållningssällskapen hava i likhet med staten och

övriga arbetsgivare ej kunnat underlåta att genom tillfälliga löneförbättringar eller

kristidstillägg i en eller annan form söka göra det möjligt för hos dem anställd

personal att utan allt för stora svårigheter bära dyrtidens tunga. Denna sällskapens

dyrtidslindrande verksamhet har av naturliga skäl ej kunnat inskränkas

till den för de rent administrativa uppgifterna avsedda personalen, utan har givetvis

måst omfatta alla sällskapens befattningshavare och har sålunda kommit att medföra

synnerligen kännbara ekonomiska uppoffringar.

Enligt en inom lantbruksstyrelsen verkställd utredning, grundad på från

hushållningssällskapen infordrade uppgifter, utgjorde år 1914 beloppet av de utav de

olika sällskapen till den hos dem anställda personalen utbetalda lönerna — häri

inbegripet värdet av eventuellt åtnjutna naturaförmåner, men med avdrag av statsbidrag

till anställande av konsulenter och vandringsrättare — 427,208: 23 kronor 1).

Motsvarande belopp beräknas för innevarande år komma att utgå med 718,643: 02

kronor. Ökningen av här ifrågavarande omkostnader är, som synes högst betydlig,

ej mindre än 291,434:79 kronor1''); och den har givetvis till vida övervägande del

framtvungits av den ofrånkomliga nödvändigheten att tillgodose befattningshavarnas

av omständigheterna föranledda krav på ökade förmåner, antingen nu detta skett

genom lönereglering eller kristidshjälp eller bådadera, Lantbruksstyrelsen vill härvid

framhålla, hurusom sistnämnda belopp, genom att tagas i anspråk för löneförbättringar,

undandragits de för sällskapen till åtgärder för jordbrukets främjande

disponibla medel, något som under nu rådande förhållanden, då dylika åtgärder äro

av större vikt och betydelse än någonsin tillförne, måste framstå såsom särskilt

betänkligt och ej kan undgå att väcka allvarliga farhågor.

Det torde i detta sammanhang jämväl förtjäna framhållas, att även beträffande

de hushållningssällskapens befattningshavare, till vilkas avlöning bidrag

av statsmedel direkt utgå, nämligen vissa jordbrukskonsulenter och vandringsrättare,

respektive sällskap haft att ensamt bära hela tungan av den löneökning, som kommit

denna i likhet med annan personal till del. Med anledning härav har också hushållningssällskapens

andel i kostnaderna för dessa konsulenters och vandringsrättares

!) Rätteligen 426,208: 23.

r) Rätteligen 292,434: 79.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Monde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[37.] verksamhet — även frånsett de i oerhörd grad ökade resekostnaderna — numera

blivit väsentligt större, än vad som var avsikten, då riksdagen först anvisade

medel till understödjande av denna viktiga gren av sällskapens verksamhet.

Uppehållandet av denna verksamhet påkallar emellertid ej endast utgifter

till avlönande av personal med en för olika uppgifter avpassad god utbildning, utan

medför även högst avsevärda kostnader för befattningshavarnas resor och förekommande

dagtraktamenten. Med de upprepade gånger företagna betydliga ökningarna

i såväl järnvägarnas och ångfartygens som skjutsstationernas taxor hava

dessa resekostnader i väsentlig grad stegrats, samtidigt som dagtraktamentena till

följd av allt högre levnadskostnader jämväl måst avsevärt höjas. Följden härav

har självfallet blivit, att hushållningssällskapens utgifter för tjänstemännens resor

- redan förut en dryg utgiftspost — nu stigit högst avsevärt. Approximativa

beräkningar tyda på. att sällskapen för ifrågavarande ändamål under år KU8

komma att åsamkas en merutgift på 75,000 å 100,000 kronor i jämförelse med år

1913. Och någon annan möjlighet att i avsevärdare mån inskränka dessa ut-ifter

än begränsning av tjänstemännens verksamhet ute i det praktiska livet torde icke

föreligga, en utväg vilken dock icke under nuvarande för vår folkförsörjning

kritiska förhållanden bör annat än i nödfall få tillgripas.

Jämväl hushållningssällskapens utgifter för allmänna expenser, såsom för lokal,

värme, tryck och dylikt hava på liknande sätt undergått betydande förhöjning.

Den enda utgiftspost, som härutinnan utgör undantag, är kostnaden för porto, vilken

utvisar nedgång till följd av medgivande i nådigt brev den 15 februari 1918 åt

sällskapen att begagna tjänstefrimärken och tjänstebrevkort.

Hushållningssällskapens utgifter för andra ändamål än de ovan särskilt nämnda

hava ej heller kunnat undgå att röna inverkan av den allmänna prisstegringen,

varjämte sällskapen jämväl i fråga om sådana verksamhetsgrenar, till vilka statsmedel

i en eller annan form utgå, undan för undan fått vidkännas ökade utgifter.

Lantbruksstyrelsen är visserligen icke i tillfälle att angiva bestämda belopp för

ökningen i dessa utgiftsposter, men vågar icke förty påstå, att dessa, trots allmänt

iakttagen, i många fall till kännbar skada för vederbörande sällskaps verksamhet

driven sparsamhet, dock äro högst betydliga. Och allt tyder på att ökningen i

dessa utgifter ännu icke avstannat utan fastmera kommer att i skärpt grad göra

sig gällande under instundande år.

Ovan angivna förhållanden torde i korthet kunna sålunda sammanfattas, att

under det å ena sidan hushållningssällskapens inkomster i stort sett kvarstå på

förutvarande nivå, utöver vilken de ej av sällskapen kunna nämnvärt höjas, hava

däremot å andra sidan utgifterna, vilka icke kunna av sällskapen vare sig ytterligare

nedbringas eller ens hållas vid nuvarande nivå, utan att dessas verksamhet

äventyras, stegrats i högst betydande grad. Den naturliga följden av detta missförhållande

har blivit den. att sällskapen vid uppgörande av de senare årens budget

mött störa, oftast oöverkomliga svårigheter. För att ej i betydligare grad överskrida

inkomsterna eller — där sällskap haft disponibelt kapital att tillgå — för

att ej allt för härt behöva anlita detta, har man nödgats söka åstadkomma nödig

utjämning mellan inkomster och utgifter genom att nedbringa utgifterna på det enda

effektiva sätt, som stått till buds, nämligen genom att helt eller delvis nedlägga

viss verksamhet eller verksamhetsgren. Att nöden här varit trängande, torde vara

uppenbart av det faktum, att i vissa fall även sådan verksamhet, som till betydlig del

s. 37 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1920 års ti/läggsstat.

37

bekostats med statsmedel, måst uppoffras. Att en situation, som med nödvändighet [''37.]

framtvingar sådana åtgärder, icke kan tänkas någon längre tid kunna fortfara, utan

att såväl hushållningssällskapens gagnande verksamhet därav allvarligen äventyras

liksom ock frukterna av deras och statens gjorda uppoffringar inom respektiva områden

bliva tillspillogivna, torde likaledes förtjäna att tagas under allvarligt övervägande.

Då hushållningssällskapen under nu rådande förhållanden icke hava möjlighet

att i oförminskad omfattning uppehålla sin hittillsvarande verksamhet, säger det

sig självt, att ännu större svårigheter möta dem, då det gäller finna utvägar för

att upptaga och i praktiken omsätta nya initiativ till jordbrukets och de därmed

förbundna näringarnas förkovran. Aven dylika åtgärder, vilka äro av den betydelse,

att de ansetts böra understödjas med statsmedel, måste av samma skäl

uteslutas från hushållningssällskaps arbetsplan i de fall, då sällskapet icke

förmår ikläda sig de utgifter för ändamålet, vilka utgöra en förutsättning för

statsunderstödets åtnjutande. Den betänkliga innebörden av, att sällskapens verksamhet

även på här omförmält sätt i viss utsträckning lamslås och deras initiativkraft

stäckes, framträder synnerligen starkt mot bakgrunden av de krav, som av

nuvarande tidsläge enträget ställas på jordbruket och dess produktionsförmåga. De

menliga följderna härav få en ännu större räckvidd, då hänsyn tages därtill, att

även lantbruksstyrelsens verksamhet till jordbrukets främjande härav röner inflytande.

Med hänsyn till den stora utsträckning, vari lantbruksstyrelsen vid utövandet

av denna sin verksamhet anlitar och måste anlita hushållningssällskapen,

är det uppenbart, att i samma mån som sällskapens ekonomiska svårigheter ökas,

minskas deras förmåga att i här ifrågavarande hänseende tjäna som mellanhänder

mellan lantbruksförvaltningen och den jordbruksidkande allmänheten.

Lantbruksstyrelsen, som håller före, att det är ett statsintresse, att hushållningssällskapen

fortfarande äro i tillfälle att i utökad eller åminstone oförminskad

omfattning fullfölja det arbete de hittills till jordbrukets fromma utöva,

finner det synnerligen angeläget, att lindring fortast möjligt beredes dem i de ovan

antydda ekonomiska svårigheter, mot vilka de nu till följd av tidsförhållandena

hava att kämpa. Detta synes kunna ske endast genom statens mellankomst. Att

staten ej heller bör undandraga sig att här träda hjälpande emellan, framgår bland

annat av det förhållande, som föredragande departementschefen med full rätt framhöll

i sitt yttrande till statsrådsprotokollet den 4 april 1913 vid avlåtande till 1913

års riksdag av Kungl. Maj:ts proposition om brännvinsmedlens indragning till statsverket,

eller att de hushållningssällskapens uppgifter, vilka det här gällde att tillgodose,

till väsentlig del vore av sådan natur, att, därest sällskapen på grund avavsevärt

minskade inkomster skulle nödgas avstå från deras utförande, staten knappast

kunde undgå att övertaga desamma. Ett understöd av statsmedel utöver den

då lämnade ersättningen synes lantbruksstyrelsen för övrigt motiverat redan av det

oomtvistliga förhållandet, att till följd av omständigheter, över vilka hushållningssällskapen

ej kunnat råda, det understöd riksdagen år 1913 tillmätt sällskapen för

uppehållande av deras dåvarande verksamhet, numera i verkligheten nedgått till ett

effektivt värde, som ej torde uppgå ens till hälften av det ursprungligen avsedda.

Skulle man vid utmätandet av det nu ifrågasatta statsunderstödets storlek

giva avgörande inflytande åt detta sakförhållande, skulle understödets belopp bliva

betydande. Då man emellertid torde böra utgå därifrån, att hushållningssällskapen,

opaginerad Kontrollera mot PDF

33

[37.]

Nionde huvudtiteln: 1920 års til/äggsstat.

i likhet med de flesta andra med dem jämförbara institutioner, icke kunna helt

undandraga sig kristidens bördor och väl för övrigt i allmänhet icke helt och hållet

sakna förmåga att i viss begränsad utsträckning bära desamma, samt då vidare

resultatet av den utredning rörande hushållningssällskapens omorganisation, som för

närvarande pågår, torde böra avvaktas, innan mera genomgripande åtgärder i här

förevarande avseende vidtagas, finner lantbruksstyrelsen vägande skäl tala för, att

anstalter nu träffas endast för tillgodoseende av de mest trängande behoven, varigenom

åtminstone någon lindring kan beredas hushållningssällskapen i deras iråkade

ekonomiska svårigheter.

Den för närvarande till hushållningssällskapen utgående ersättningen för

brännvinsmedlen fördelas dem emellan på så sätt, att varje sällskap erhåller ett till

10,000 kronor uppgående grundanslag, under det att återstoden utgår efter vissa

bestämda grunder med hänsyn till folkmängd m. m. inom respektiva områden. Vid

beräkningen och fördelningen av det ytterligare understöd, varav sällskapen, enligt

vad lantbruksstyrelsen här ovan anfört, äro i trängande behov, synas motsvarande

grunder böra komma till användning.

Då, såsom i det föregående anförts, sällskapens administrativa och allmänna

utgifter under de sista åren i särskilt hög grad ökats och beträffande dessa snart

sagt varje möjlighet att nedbringa dem synes utesluten, samt då därtill ytterligare

kommer, att ovan omförmälda grundanslag från början varit i främsta rummet

avsedda såsom bidrag till bestridande av dessa utgifter, synes en avsevärd förhöjning

i nämnda grundanslag väl motiverad. Ehuru vägande skäl för en betydligt

mera vittgående förhöjning utan tvivel föreligga, anser sig lantbruksstyrelsen dock

på ovan anförda grunder böra stanna vid att förorda ett tillägg till grundanslagen

av 50 procent, vartill skulle erfordras ett belopp av 130,000 kronor.

Då emellertid ett till förenämnda belopp begränsat ytterligare understöd är

allt för ringa för att i någon mera avsevärd mån fylla det förefintliga behovet och

då detta behov i regel torde vara i viss mån sammanhängande med omfattningen

av sällskapens verksamhet, synes den föreslagna ökningen i grundanslagets belopp

böra kompletteras med en förhöjning även av den återstående delen av till varje

hushållningssällskap nu utgående statsbidrag — en förhöjning, som lantbruksstyrelsen

på ovan anförda skäl icke anser sig för närvarande kunna föreslå till

högre belopp än till 15 procent av nämnda statsbidrag. Härtill skulle alltså erfordras

ett belopp av 276,000 kronor, vadan sålunda hela det av lantbruksstyrelsen

nu förordade tillfälliga understödet till hushållningssällskapen skulle komma att

uppgå till 406,000 kronor.»

Lantbruksstyrelsen hemställde, att Kungl. Maj:t måtte för ändamålet

hos riksdagen äska anslag å 406,000 kronor å 1919 års tilläggsstat.

Ehuru styrelsen hölle före, att minst samma understöd skulle

komma att i ännu högre grad visa sig erforderligt under år 1920, ansåge

sig styrelsen dock icke då böra göra framställning därom, enär

förenämnda sakkunnigas arbete möjligen komme att under år 1919

framskrida så långt, att det kunde utöva inflytande på 1920 års anslagsbehov.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

89

Riksdagen har i förberörda skrivelse uttalat, att staten syntes

icke böra undandraga sig att lämna hushållningssällskapen det ytterligare

stöd, som kunde anses av omständigheterna betingat. Riksdagen

har funnit desto större anledning härtill föreligga, som dessa sällskaps

ökade utgifter i viss mån syntes hava föranletts av de uppgifter av

skilda slag, som särskilt under senare åren av staten i vidsträckt mån

anförtrotts dem. Riksdagen har vidare anfört, att då det vore ovisst,

om den åt särskilda sakkunniga anförtrodda utredningen beträffande

nämnda sällskaps omorganisation kunde hinna leda till proposition till

1920 års riksdag, nu ifrågavarande spörsmål angående ökat understöd

till hushållningssällskapen borde i betraktande av dess brådskande natur

upptagas till prövning oberoende därav, och att den borde lösas provisoriskt

i avvaktan på resultatet av sagda utredning.

Bemälda sakkunniga hava i sitt utlåtande anfört:

»Lantbruksstyrelsen har i sitt ovanberörda, i förenämnda motioner och riksdagsskrivelse

åberopade utlåtande lämnat en uttömmande utredning rörande hushållningssällskapens

ekonomiska ställning vid 1918 års utgång samt verkställt beräkningar

angående den ökning i sällskapens administrationskostnader, som ägt rum

sedan år 1914. Dessa beräkningar grunda sig på särskilda av lantbruksstyrelsen

för ändamålet infordrade uppgifter —- —. Det har icke varit för de sakkunniga

möjligt att till alla delar jämföra de i dessa uppgifter beräknade utgifterna för år

1918 med de verkliga utgifterna för samma år, då redogörelse härför ännu ej inkommit

från en del sällskap. I den män jämförelse anställts, hava de verkliga utgifterna

visat sig överensstämma med de beräknade. De av lantbruksstyrelsen

införskaffade uppgifterna synas därför för närvarande kunna godtagas.

Den högst avsevärda ökning i sällskapens administrationskostnader och allmänna

utgifter, som dessa uppgifter utvisa, har sin grund ej blott i penningvärdets

betydande fall utan beror jämväl i viss grad på den stegring i sällskapens utgifter,

som föranletts utav de dem av staten särskilt under krisåren anförtrodda uppdrag

av skilda slag. De stora svårigheter med avseende å sällskapens ekonomi, denna

ökning medfört, och de menliga följder dessa svårigheter i sin tur förorsakat i

sällskapens verksamhet, vilka av lantbruksstyrelsen framhållits, kunna de sakkunniga

vitsorda. Dessa belysas även klart i de från Norrbottens och Västerbottens läns

hushållningssällskap ingivna framställningarna.

På grund härav anse de sakkunniga nödvändigt, att staten träder hjälpande

emellan genom lämnande av ytterligare anslag till sällskapens förvaltningskostnader

och allmänna utgifter. På sätt riksdagen i sin förevarande skrivelse anfört, hade

det givetvis varit lämpligast, att denna frågas lösande kunnat ske i sammanhang

med den omläggning av sällskapens organisation, vartill de sakkunniga erhållit i

uppdrag att avgiva förslag. De sakkunnigas arbete har emellertid ännu ej fortskridit

så långt, att ett definitivt förslag härutinnan nu kan framläggas. Då hushållningssällskapens

ekonomiska svårigheter äro så stora, att en omedelbar hjälp

är av nöden, därest sällskapens verksamhet ej skall äventyras, torde frågan nu

böra lösas endast provisoriskt, på sätt riksdagen även föreslagit. I sitt blivande

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Nionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

betänkande ämna de sakkunniga bland annat framlägga resultatet av en påbörjad

utredning om hushållningssällskapens ekonomiska ställning i allmänhet samt avgiva

förslag till ett slutligt ordnande av den föreliggande frågan.

Beträffande storleken av det tillfälliga statsanslag, som enligt de sakkunnigas

åsikt bör lämnas hushållningssällskapen, har — — — i de motioner, som föranlett

den remitterade riksdagsskrivelsen, i enlighet med lantbruksstyrelsens i dess åberopade

utlåtande framlagda förslag, påyrkats anvisande av 406,000 kronor, fördelade med

tillägg dels till grundanslagen å 5Ö procent, eller 130,000 kronor, dels ock till återstående

delen av den utgående ersättningen för de indragna brännvinsförsäljningsavgiftema

å 15 procent, eller 276,000 kronor. Norrbottens och Västerbottens läns hushållningssällskap

hava däremot begärt förhöjning av 50 procent av hela de till dessa sällskap

beviljade vederlagen för brännvinsmedlen. I övriga framställningar har ej

yrkats förhöjning efter några närmare angivna grunder. Den förstnämnda beräkningsgrunden

synes de sakkunniga på av lantbruksstyrel eu anförda skal vara att förorda.

Det av styrelsen och motionärerna föreslagna tillägget avser år 1919 och

torde få anses såsom ett minimum för avhjälpande av de under nämnda år mest

trängande behoven. Under det snart tilländagångna året har emellertid hushållningssällskapens

ekonomiska ställning ytterligare försämrats. Dyrtidstilläggen till

befattningshavare i statens tjänst hava väsentligt ökats och beslut har fattats om

tillfällig lönereglering för dessa. Detta har naturligen ej kunnat undgå att föranleda

berättigade anspråk på ökade dyrtidstillägg även från hushållningssällskapens

befattningshavares sida. Vidare kan framhållas, att järnvägstaxorna nyligen ånyo

höjts betydligt. Den ytterligare försämring i hushållningssällskapens ekonomiska

läge, som under året förorsakats sällskapen, framgår bland annat därav, att, enligt

vad de sakkunniga inhämtat, Norrbottens läns hushållningssällskap sett sig nödsakat

att ingå till länets landsting med begäran om ett räntefritt lån å 60,000

kronor. En förhöjning utöver vad motionärerna och lantbruksstyrelsen föreslagit

torde därför vara nödvändig. Det synes de sakkunniga skäligt, att tilläggsanslag

utgår dels med 50 procent å grundanslagen, eller med 130,000 kronor, dels ock med

30 procent å återstående del av den till sällskapen utgående ersättningen för brännvinsmedlen,

eller 552.000 kronor, eller tillhopa 682,000 kronor. Anslaget bör på

ovan anförda skäl utgå endast för ett år samt beviljas på tilläggsstat för år 1920.»

Statskontoret har yttrat:

»Beträffande de av lantbruksstyrelsen och sakkunniga för hushållningssällskapens

omorganisation föreslagna grunderna för det ifrågasatta anslaget för år 1920

till hushållningssällskapen utöver det ordinarie anslaget till ersättning för till statsverket

indragna brännvinsförsäljningsmedel synes statskontoret intet vara att erinra.

Vad angår den del av anslaget, som föreslagits skola utgå med 50 procent av det

s. k. grundanslaget jämlikt § 2 av nådiga kungörelsen den 9 oktober 1914 angående

ersättning till landsting och vissa städer samt hushållningssällskap för de

indragna brännvinsförsäljningsmedlen, torde, därest hushållningssällskapen skola erhålla

verksam hjälp, ej kunna vidtagas någon minskning av nämnda procentsats.

1 fråga åter om anslaget i övrigt bör storleken härav givetvis bestämmas med

hänsyn till den betydelse, som tillmätes hushållningssällskapens verksamhet av olika

slag. Då statskontoret givetvis ej kan ingå i bedömande av dessa frågor, kan

ämbetsverket ej heller uttala sig huruvida, på sätt lantbruksstyrelsen föreslagit,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat. 11

sagda anslagsdel bör beräknas etter 15 procent eller om, såsom de sakkunniga —- [3(.]

med hänsyn jämväl till den ytterligare försämring i hushållningssällskapens ekonomi,

vilken inträtt efter det lantbruksstyrelsen avgav sitt utlåtande i ämnet förordat,

anslagsdelen bör utgå efter 30 procent å det belopp, som jändikt förenåmnda kungörelse

skall utskiftas efter folkmängden.

Då fråga icke är om förhöjning av den på hushållningssällskapen lallande

andelen av de indragna brännvinsförsäljningsmedlen, synes emellertid det nya anslaget

böra erhålla en benämning, som tydligt skiljer detsamma från berörda ordinarie

anslag. Förslagsvis synes anslaget kunna benämnas tillfälligt anslag till

hushållningssällskapen.»

Deri nu lämnade utredningen utvisar tydligt, att hushållningssäll- DepaHemenUskapen

äro för uppehållande av sin verksamhet i oavvisligt behov av ökat

statsbidrag. Sagda verksamhet är av den stora betydelse för jordbruksnäringens

förkovran i vårt land, att bristande förmåga från hushållningssällskapens

sida att härutinnan medverka i avsedd omfattning säkerligen

skulle medföra högst beklagliga följder. Det må vara nog att

bär erinra om, att många och ytterst viktiga statsanslag till jordbrukets

främjande förutsätta för sin användning bidrag från hushållningssällskapen,

ofta till minst lika belopp som statsbidraget. Någon annan

utväg för sagda sällskap att i avsevärd omfattning erhålla ökade inkomster

torde för närvarande icke finnas än genom ökat statsbidrag.

Även riksdagen har genom sin skrivelse i ämnet år 1919 erkänt nödvändigheten

av att staten ökar sitt bidrag till dessa sällskap och framhållit

vikten av ärendets skyndsamma behandling. Någon ytterligare

motivering för själva äskandet av ett tilläggsanslag för år 1920 synes

därför icke erforderlig. Jag vill endast framhålla, att de höjningar i

statens bidrag, som år 1919 av riksdagen godkändes till vissa ändamål,

vilkas tillgodoseende i övrigt bekostas av sällskapen, exempelvis till anställande

av jordbrukskonsulenter och vandringsrättare, icke varit av

sådan betydelse för sällskapens ekonomi i dess helhet, att de kunna i

nämnvärd män förringa sällskapens behov av särskilt tilläggsanslag,

synnerligast som andra utgifter, bland annat resekostnaderna, ytterligare

stigit under sista året.

Vad därefter beträffar de grunder, efter vilka det behövliga tillläggsanslaget

bör utgå, ansluter jag mig till lantbruksstyrelsens förslag

med den av de sakkunniga förordade höjningen. Lägre bidrag än det

sålunda föreslagna synes icke kunna tillstyrkas, därest verklig hjälp skall

beredas sällskapen och dessa sättas i tillfälle att oaktat prisstegringarna

på alla områden fullgöra sin andel i arbetet på jordbrukets främjande.

Enligt dessa grunder skola alltså först till varje sällskap utgå 5,000

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

[37.]

[38.]

Jordbruks•

statistiken.

[39.]

Beredande av

lindring i de

mindre bemedlades

levnadsvillkor.

42 Monde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

kronor, motsvarande halva grundanslaget, vartill åtgå 130,000 kronor,

och därefter såsom 30 procents tillägg till de återstående ordinarie bidragsbeloppen

fördelas tillhopa 552,0U0 kronor. Det behövliga anslaget

utgör alltså 682,000 kronor.

Jag får därför hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen,

att såsom tillfälligt anslag till hushållningssällskapen,

att utgå enligt de av mig tillstyrka grunderna,

å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,

högst........................................................... kronor 682,000..

2. Jordbruksstatistiken.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 118 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för beredande av ökat statsbidrag till insamlande

av jordbruksstatistiska uppgifter genom lokalundersökningar

å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett

reservationsanslag av .............................. kronor 20,000.

3. Beredande av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 124 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj.t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition angående ytterligare

anslag för år 1920 för beredande av lindring

i de mindre bemedlades levnadsvillkor, som Kungl.

Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för detta

ändamål å tilläggsstat för sagda år

beräkna ett anslag av ....................... kronor 4,000,000.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1920 års tl/läggsstat.

43

4. Kolonisation ä vissa kronopark^*.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [40.J

frågorna rörande regleringen för år 192 L av utgifterna under rikastatens ™™ak!i7o

nionde huvudtitel anfört under punkten 128 hemställer jag, att Eders parker

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för anordnande av kolonat å vissa kronoparker

i Norrland å till agg sst åt för år 1920 anvisa ett

förslagsanslag av .................................... kronor 339,000.

5. Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom den

civila statsförvaltningen.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut

denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga

om beredande av tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal

inom den civila statsförvaltningen hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig

löneförbättring under år 1920 för viss personal

inom den civila statsförvaltningen å tilläggsstut för

samma år under nionde huvudtiteln beräkna ett anslag

av............................................................ ..... kronor 318,557.

[41.]

Tillfällig

löne/örbältring

under

år 1U20 för

viss personal

inom den civila

statsförvaltningen.

6. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

in. m. anvisade medel.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut

denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om

förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade

medel hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan varda riksdagen förelagd, till förstärkning av de

[42.

Förstärkning

av de till

avlönande av

vissa extra

befattningshavare

inom

den civila

st atsföi vattningen

samt

till vikariats
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Nionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[42.]

ersättningar

m.m. anvisade

medel.

till avlönande av vissa extra befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

in. m. anvisade medel å tilläggsstat för år 1920

under nionde huvudtiteln beräkna ett

anslag av...................................................... kronor 70,000.

7. Dyrtidstillägg.

[43.]

Dyrt-ds»

tillägg.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut

denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om

behovet av anslag å 1920 års tilläggsstat för täckande av kostnader

för dyrtidstillägg under år 1920 åt befattningshavare i statens tjänst,

hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader

för dyrtidstillägg under år 1920 åt tjänstemän och

betjänte ide till jordbruksdepartementet hörande ämbetsverk

och kårer å tilläggsstat för år 1920 beräkna ett

anslag av ............................................... kronor 2,700,000.

Summan av de utav mig nu tillstyrkta anslagen å tilläggsstat för

år 1920 under nionde huvudtiteln uppgår till 9,855,800 kronor.

Enär för år 1919 av riksdagen anvisats anslag å tilläggsstat till

belopp av 86,317,762 kronor, understiga de nu tillstyrkta anslagen sistnämnda

belopp med 76,461,962 kronor.

Statsrådets övriga ledamöter instämde i vad departementschefen

sålunda hemställt.

Hans Maj:t Konungen täcktes därtill lämna bifall;

och skulle utdrag av detta protokoll överlämnas

till finansdepartementet såsom ledning vid uppgörandet

av förslag till tilläggsstat för år 1920.

Ur protokollet:

Ivar Bruze.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1920 års ti/Iäggsstat.

45

Innehållsförteckning.

A. Lanthushållningen.

Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

......................................................

Tillskott till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer

Försöksloge vid Ultima...........................................

Elektrisk anläggning vid Ultuna............................

Reparationsarbeten vid lantbruksinstitutet vid Ultuna

.......................................................................

Undervisningsmateriel vid lantbruks- och mejeriinstitutet

vid Alnarp ........................................

Restaurationsbyggnad vid Alnarp ........................

Bränsle m. m. vid lantbruks- och mejeriinstitutet

vid Alnarp............................................................

Hovbeslagsskolan vid Alnarp ................................

Trädgårdsskolorna vid Adelsnäs och i Härnösand

Dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaskolor

[1]

1.

[2-]

2.

[3.]

3.

[4-1

4.

[5-]

5.

[6-]

6.

[7-]

7.

[8.]

8.

[9.]

9.

[10.]

10.

[11.]

11.

[12.]

12.

[13.]

13.

[14.]

14.

[15.]

15.

[16-]

16.

[17.]

17.

[18.]

18.

[19.]

19.

[20.]

19.

1919—1920 ...................................................

Utbildningskurs för vissa förrättningsmän v

dräneringsföretag ...........................................

Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel

Lanthushållningsi kolan vid Rimforsa

Lanthusliållningsskolan å Brogård .....................

Förstärkning av reservationsanslaget till häs

avelns förbättrande m. m..............................

Avelscentra för nötboskap ................................

Torvbiträden ........................................................

Extra anslag

Kronor

Sid.

100,000

2

50,000

2

14,900

3

8,240

4

8,000

6

3,000

6

100,000

7

68,203

7

2,500

11

15,000

11

230,000

12

70,000

12

21,000

13

12,000

13

2,000

16

1,000

16

2,500

17

180,000

17

18,000

19

12,150

19

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Nionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

B. Fiskeriväsendet.

[21.] Hydrografisk-biologiska undersökningar av de

Sverige omgivande haven ...............................

Extra anslag

Kronor

15,700

Sid.

20

C. Skogsväsendet.

[22.] 1. Diverse behov vid skogshögskolan .......................

24,800

20

[23.] 2. Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt ...

4,700

20

[24.] 3. Den lägre skogsundervisningen och skogshushåll- ning i allmänhet................................................

4,300

21

D. Lantmäteriväsendet.

[25.] 1. Okad avlöning till skrivbiträden och vaktmästare

hos lantmäteristyrelsen ......................................

2,000

21

[26.] 2. Tillskott till dyrtidstillägg för vissa lantmätare ...

500,000

22 1

[27.] 3. Trigonometriskt tabellverk för maskinräkning . ..

9,000

23 ;

[28.] 4. Anskaffande för lantmäterikontoren i länen av

kopior av kartor m. m. angående statens järn- vägars jordområden................................................

2,300

26 ;

E. Geologiska samt meteorologiska och hydrografiska

undersökningar.

[29.] 1. Fältarbeten vid Sveriges geologiska undersökning

5,000

27

[30.] 2. Praktisk-geologisk undersökning i Jämtlands och

Västerbottens län.............................................

•

34,000

27

[31.] 3. Undersökningar av torvmarker i södra Sverige ...

4,600

28

[32.] 4. Diverse behov vid statens meteorologisk-hydro-

grafiska anstalt .................................

48,700

28

[33.] 5. Pegelstationernas förbättring....................................

25,000

28

[34.] 6. Geofysisk station i samarbete med Roald Amund- sens polarexpedition ...........................................

14,350

29

F. Veterinärväsendet.

[35.] 1. Utbildningskurs för länsveterinäraspiranter

13,300

29

[36.] 2. Dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer........................

100,000

31

s. 47 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

47

Extra anslag

1

Sid. i

Kronor

!

G. Diverse.

[37.]

1.

Tillfälligt anslag till hushållningssällskapen

682,000

33

[38.]

2.

Jordbruksstatistiken .................................................

20,000

42

[39.]

3.

Beredande av lindring i de mindre bemedlades

levnadsvillkor ........................................................

4,000,000

42

[40.]

4.

Kolonisation å vissa kronoparker............................

339,000

43

[41.]

5.

Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss

personal inom den civila statsförvaltningen

318,557

43

[42.]

6.

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra

befattningshavare inom den civila statsförvalt-

ningen samt till vikariatsersättningar m. m.

anvisade medel........................................................

70,000

43

[43.]

7.

Dyrtidstillägg .........................................................

2,700,000

44

9,855,800

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tionde huvudtiteln: 1920 års tiUåggsstat.

I

Tilläggsstaten för år 1920.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari

1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Edén,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre PALMSTIERNA,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Härefter redogjorde departementschefen, statsrådet Thorsson, för

de frågor, som rörde regleringen å 1920 års tilläggsstat till riksstaten av

tionde huvudtiteln,

innefattande pensions- och indragningsstaterna, och anförde därvid till

en början beträffande

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

UJ

LtyrtidstiliIttgg

åt f. rf.

befattningskavare

i statens

tjänst

in. fl. pensl a - närer.

I*]

Oyrtidstilllägg

åt pensionsberäitigade

änkor

och barn ifter

befattningshavare

i statens

tjänst.

A. l>et civila peiisiousväsendet.

1. Dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst in. ii. pensionärer.

Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört i fråga om

beredande av dyrtidstillägg under år 1920 åt f. d. befattningshavare

i statens tjänst m. fl. pensionärer, hemställer jag, att Kunffl. Mai:t

måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition om anvisande

av medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,

till beredande av dyrtidstillägg under år 1920

åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer

å tilläggsstat för år 1920 såsom förslagsanslagberäkna

ett belopp av .................. kronor 11,000,000.

2. Dyrtidstillägg åt peusionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare

i statens tjänst.

Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört i fråga om

dyrtidstillägg under år 1920 åt pensionsberättigade änkor och barn efter

befattningshavare i statens tjänst, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition om anvisande

av medel för ändamalet, som kan bliva förelagd riksdagen,

till beredande av dyrtidstillägg under år 1920 åt

pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare

i statens tjänst, å tilläggsstat för år 1920 såsom

förslagsanslag beräkna ett belopp av... kronor 5,000,000.

Föredragande departementschefen erinrade härefter, att Kungl.

Maj:t enligt finansdepartementet tillhandakommet protokollsutdrag förut

på civildepartementets föredragning beslutat avlåtande till riksdagen av

följande framställning, nämligen:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tionde huvudtiteln: 1920 års tllläggsstat.

3

3. Gäldande av vissa kostnader för förvaltningen av barnmorskornas

pensionsanstalt.

(se bil. 1 vid detta prot., sid. 10)

att riksdagen måtte till täckande av under åren 1916—1919 uppkommen

brist i det ordinarie anslaget till gäldande av kostnaden för

förvaltningen av barnmorskornas pensionsanstalt under riksstatens tionde

huvudtitel på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag-

.................................................................................... kronor 2,900.

Härefter anförde chefen för finansdepartementet:

4. Tilläggspensioner under år 1920 åt pensionstagarna vid handelsflottens

pensionsanstalt.

■lag torde nu få anmäla uppkommen fråga angående beredande

av tilläggspensioner under år 1920 åt pensionstagarna vid handelsflottans

pensionsanstalt. Innan jag ingår på en redogörelse för vad i berörda

ämne hittills förekommit, ber jag få lämna några meddelanden

rörande de vid anstalten utgående pensionerna, anstaltens ekonomi m. m.

Anstaltens pensionärer äro enligt det för anstalten utfärdade reglemente

den 29 januari 1864 (Svensk författningssamling nr 6) fördelade

i fyra klasser. Till den första klassen höra fartygsbefälhavare, som antingen

avlagt sjöofficersexamen eller ock undergått sjökaptens- eller

kofferdiskeppareexamen av första klassen, till den andra fartygsbefälhavare,

som avlagt sjökaptens- eller kofferdiskeppareexamen av andra

klassen, till den tredje fartygsbefälhavare, som icke undergått någondera

av ovannämnda examina, samt styrmän, ävensom ångmaskinister

samt till den fjärde klassen övrigt sjöfolk, ävensom eldare å ångfartyg.

Pensionerna utgå med 160 kronor i första, 120 kronor i andra, 100

kronor i tredje och 90 kronor i fjärde klassen, allt för år räknat.

Då antalet pensionsrum inom handelsflottans pensionsanstalt för

närvarande är bestämt till 196 i var och en av de tre första klasserna

samt 1,176 i fjärde klassen, uppgår med tillämpning av nyssnämnda

beräkningsgrund det för pensioneringen erforderliga beloppet till 180,320

kronor. Dessutom står till anstaltens förfogande ett belopp av 31,000

kronor, vilket användes för att enligt vissa föreskrifter bereda ytterligare

Gäldande av #

vitia kostna

der för förvaltningen

av

barnmorskornas

pension sanstalt.

[4-J

Tilläggspen

sioner under

är1920 åt pen - sionstagarna

vid handelsflottans

pen■

sionsanstalt.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Tionde huvudtiteln: 1920 års ti/läggsstat.

pensioner inom klasserna 1—3. Det belopp, som sålunda utgår i pensioner,

uppgår till 211,320 kronor.

Till bestridande av kostnaderna för pensioneringen bär riksdagen

såsom bidrag till handelsflottans pensionsanstalt hittills under tionde huvudtiteln

anvisat ett ordinarie förslagsanslag å 101,000 kronor.

På framställning av Kungl. Maj:t har riksdagen vidare för vart

och ett av åren 1910—1920 till förbättring av pensioneringen från

handelsflottans pensionsanstalt å extra stat under riksstatens tionde

huvudtitel beviljat ett förslagsanslag å 31,000 kronor. Med anslaget

har, såsom jag tidigare i dag antytt, avsetts att höja pensionsbeloppet i

anstaltens fjärde klass, omfattande sjöfolk, som icke äro fartygs befälhavare,

styrmän eller maskinister, från RO till 90 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar har

riksdagen därjämte till förbättring av pensioneringen inom de tre första

klasserna av handelsflottans pensionsanstalt för vart och ett av åren

1913—1920 beviljat å extra stat under riksstatens tionde huvudtitel ett

anslag av likaledes 31,000 kronor, från och med år 1918 betecknat som

förslagsanslag, högst.

Statsbidraget utgår sålunda årligen med ett belopp av 163,000

kronor. För att täcka den uppstående bristen, i runt tal 50,000 kronor

samt för bestridande av förvaltningskostnaderna är anstalten huvudsakligen

hänvisad till avkastningen av genom avsättningar bildade fonder. 1

1 början av närmast föregående år hade Kungl. Maj:t att för första

gången taga ställning till frågan om beredande av tilläggspensioner åt

pensionstagarna vid handelsflottans pensionsanstalt. Härmed förhöll sig

på följande sätt.

I skrivelse den 29 oktober 1918 hade direktionen över nämnda

anstalt gjort framställning om dylika pensioner för år 1919 och därvid

anfört, bland annat:

»Enligt nådiga kungörelsen den 29 januari 1864 angående inrättande av handelsflottans

pensionsanstalt fastställdes pensionerna till 160 kronor i första klassen,

120 kronor i andra, 100 kronor i tredje och 60 kronor i fjärde klassen. Pensionsbeloppen

i klasserna 1-3 hava icke undergått någon förändring, medan fjärde

klassens pensionärer genom nådiga brevet den 20 november 1909 utöver stadgade

60 kronor erhållit en fyllnadspension å 30 kronor, vilken sedermera bibehållits

medels ett av riksdagen årligen förnyat förslagsanslag å 31,000 kronor. Pensionen

uppgår således i sistnämnda klass till 90 kronor.

Dessa pensioner, redan förut otillräckliga, hava blivit det än mer genom

städse ökade levnadskostnader. Dyrtiden har föranlett betydande höjningar i de

löner, arvoden och pensioner, som uppbäras av statens eller kommunernas befatt
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 5

ningshavare på alla områden. Det synes därför direktionen, som skulle billigheten

kräva, att också pensionstagarna vid handelsflottans pensionsanstalt erhölle eu tillläggspension,

som kunde bestämmas till 50 procent av nuvarande pensioner, eller

till 80 kronor i första, 00 kronor i andra, 50 kronor i tredje och 45 kronor i fjärdo

klassen. Det för ändamålet erforderliga beloppet torde ej överskrida 106,000 kronor

årligen. Anstalten saknar dock medel att bestrida eu dylik utgift, och hemställer

direktionen, med anledning därav, att Eders Kungl. Maj:t täcktes vidtaga

åtgärd för beredande av ett anslag å 106,000 kronor till ifrågavarande tilläggspensioner

inom anstalten under år 1919 samt att dessa finge utgå å de tider, i

den ordning och efter de grunder, som gällande reglemente föreskriver om de

ordinarie pensionerna. De skulle således utanordnas, förra hälften för månaderna

september 1918—februari 1919 samt utbetalas från och med den 1 mars 1919 och

senare hälften för månaderna mars—augusti 1919 samt utbetalas från och med 1

september 1919.»

I infordrat utlåtande den 19 november 1918 ansåg kommerskollegium

— då det kunde förutsättas, att de till pension från handelsflottans

pensionsanstalt berättigade personer i regel vore, särskilt vad

anginge de till de lägre klasserna hörande pensionstagarna, i sådan ekonomisk

ställning, att nedgången i penningvärdet av dem tillkommande

pensioner blivit för dem kännbar — i hög grad önskvärt, om en tillfällig

höjning av pensionsbeloppen kunde beredas för år 1919, varför

kollegium fann sig böra tillstyrka den gjorda framställningen.

Därefter remitterades ärendet till de sakkunniga, vilka hade att

utreda frågan om krigstidstillägg och krigstids hjälp under år 1919; och

i ett den 26 februari 1919 avgivet yttrande uttalade de sakkunniga

såsom sin mening, att då pensioneringen av ifrågavarande personal anordnats

genom statens försorg och med statsmedel samt de utgående

pensionerna under då rådande prisförhållanden icke ens med de ifrågasatta

tilläggen skulle hava det värde, som med dem åsyftats, de gjorda

framställningarna syntes vara förtjänta av bifall.

Vid anmälandet den 14 mars 1919 av denna fråga för Kungl.

Maj:t anförde jag såsom av stadsrådsprotokollet över finansärenden för

nämnda dag framgår följande:

»Då, såsom förenämnda sakkunniga anfört, pensioneringen av ifrågavarande

personal anordnats genom statens försorg och med statsmedel

samt de utgående pensionerna under nu rådande prisförhållanden icke

ens med de ifrågasatta tilläggen skulle hava det värde, som med dem

åsyftats, finner jag billigheten kräva, att även ifrågavarande pensionärer

beredas någon lättnad i dyrtidens tryck, varför jag i likhet med kommerskollegium

och omförmälda sakkunniga får tillstyrka bifall till direktionens

över handelsflottans pensionsanstalt gjorda framställning om

tilläggspensioner under år 1919 med 50 procent av nuvarande pensioner

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[4.] eller med 80 kronor i första, 60 kronor i andra, 50 kronor i tredje och

45 kronor i fjärde klassen.

Pensionsåret för ifrågavarande pensioner sträcker sig från september

till och. med augusti manader, med utbetalning av ena hälften av pensionerna

från och med den 1 mars och den andra hälften från och med

den 1 september, f ör de av mig ifrågasatta tilläggspensionerna torde

böra gälla, att de skola utgå å de tider, i den ordning och efter de

grunder, som gällande reglemente föreskriver’ i fråga om de ordinarie

pensionerna.

För ändamålet erforderligt belopp, vilket torde böra avrundas till

106,000 kronor torde kunna beredas å budgeten.»

I enlighet med min hemställan föreslog Kungl. Maj:t därefter riksdagen

i en samma den 14 mars avlåten proposition, nr 294, att

a) för beredande under år 1919 av tilläggspensioner åt pensionstagarna

vid handelsflottans pensionsanstalt å tilläggsstat för år 1919

under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 106,000 kronor;

b) förklara, att tilläggspensioner skulle till pensionstagarna utgå

med följande belopp, nämligen inom anstaltens första klass med 80

kronor, inom den andra klassen med 60 kronor, inom den tredje klassen

med 50 kronor och inom den fjärde klassen med 45 kronor, samt

c) medgiva, att tilläggspensionerna finge till vederbörande pensionärer

utgå å de tider, i den ordning och efter de grunder, som gällande

reglemente föreskriver i fråga om de från anstalten utgående

ordinarie pensionerna.

1 skrivelse, nr 10 B, den 19 juni 1919 angående regleringen av

utgifterna under tilläggsstatens för år 1919 tionde huvudtitel, anmälde

riksdagen, bland annat, att riksdagen bifallit Kungl. Alaj:ts ifrågavarande

proposition.

Nu har — under åberopande av vad i förberörd;.; proposition nr

294 anförts — direktionen över handelsflottans pensionsanstalt i skrivelse

den 29 augusti 1919 hemställt, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder

för beredande av tilläggspensioner jämväl för år 1920 till pensionstagarna

vid anstalten samt att för ändamålet hos riksdagen begära anvisande

av medel till samma belopp som för år 1919 eller 106,000 kronor.

''Xef2mt*'' Då förhållandena under innevarande år få antagas i stort sett bliva

desamma som under år 1919, biträder jag direktionens ifrågavarande

hemställan.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Tionde huvudtiteln: 1920 års Hl läggsst st.

Jag får alltså hemställa, att Kung!. Maj:t måtte föreslå riks- [4.

Jagen att

a) för beredande under år 1920 av tilläggspensioner

åt pensionstagarna vid handelsflottans pensionsanstalt

å tillag g sstat för år 1920 under tionde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av... kronor 106,000;

b) förklara, att tilläggspensionerna skola till pensionstagarna

utgå med följande belopp, nämligen inom

anstaltens första klass med 80 kronor, inom den andra

klassen med 60 kronor, inom den tredje klassen med

50 kronor och inom den fjärde klassen med 45 kronor,

samt

c) medgiva, att tilläggspensionerna må till vederbörande

pensionärer utgå å de tider, i den ordning och

efter de grunder, som gällande reglemente föreskriver i

fråga om de från anstalten utgående ordinarie pensionerna.

5. Bidrag till bestridande av förvaltningskostnaderna vid handelsflottans

pensionsanstalt.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens

elfte huvudtitel, under punkt 3, anfört, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till bestridande i enlighet med vad av mig

förordats av förvaltningskostnader vid handelsflottans

pensionsanstalt å tillägg sstat för år 1920 anvisa ett

förslagsanslag, högst.................................... kronor 500.

[5.]

Bidrag till

bes''ridande av

förvaltningskostnaderna

vid handelsflottans

pensionsanstalt.

Beträffande

B. ]>et militära pensionsväsendet

erinrade departementschefen, att Kungl. Maj:t enligt finansdepartementet

tillhandakomma protokollsutdrag förut beslutat avlåtande till riksdagen

av följande framställningar, nämligen:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tionde huvudtiteln: 1920 års til/äggsstat.

[6]

Ersättning i

anledning av

kroppsskada,

ådragen under

militärtjänst»

göling.

[7-]

Bidrag till

flottan8 pensla

nskassas

gratialfond.

[8.]

Provisorisk

pensionsförbättring

för

daglönare vid

marinen m. m.

1. Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under

militärtjänstgöring.

(se bil. 2 vid detta prot., sid. 13.)

att riksdagen måtte

dels medgiva, att den ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under militärtjänstgöring, som utgått eller utgår såsom sjukhjälpsersättning

eller livränta för tid under år 1920 eller såsom begravningshjälp

i anledning av dödsfall, inträffat under nämnda år, må höjas

med 50 procent utöver det belopp, vartill ersättningen må bestämmas

enligt grunderna i förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning

av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

dels förklara, att den omständigheten, att beslut om utbetalande av

dylik ersättning av riksförsäkringsanstalten meddelats först efter utgången

av respektive åren 1918 och 1919, icke må utgöra hinder för

åtnjutande av ersättningsförhöjning enligt kungörelserna den 28 juni

1918 och den 20 augusti 1919 angående höjning för åren 1918 och

1919 av ersättning, som utgår jämlikt förenämnda förordning den 18

juni 1909,

dels ock för bestridande av härav föranledda kostnader å tillåggsstat

för år 1920 under tionde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av....................................................................... kronor 175,000.

2. bidrag till flottans pensionskassas gratialfond.

(se bil. 3 vid detta prot., sid. 21.)

att riksdagen måtte, till förstärkande av det i 1920 års stat uppförda

ordinarie anslaget för bidrag till flottans pensionskassas gratialfond

å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,

högst.................................................................................................. kronor 1,200.

3. Provisorisk pensionsförbättring för daglönare vid marinen m. in.

(se bil. 3 vid detta prot., sid. 22.)

att riksdagen måtte, i avvaktan på den proposition angående beviljande

av anslag till pensionering av flottans gemenskap, Kungl. Maj:t

må komma att till riksdagen avlåta, å tilläggsstat för år 1920 för provi
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Tionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 9

sorisk pensionsförbättring för daglönare vid marinen in. m. beräkna ett

förslagsanslag k............................................................................ kronor 11,500.

4. Dyrtidstillägg ät pensionerade båtsmän och marinsoldater samt

Vadstena krigsmanshuskassas nnderstödstagare.

Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört beträffande

dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst, får jag hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte föteslå riksdagen,

att, i avbidan på den proposition om anvisande

av medel för ändamålet, som kan bliva förlagd

riksdagen, till beredande av dyrtidstillägg under

år 1920 åt pensionerade båtsmän och marinsoldater

samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare å

tilläggsstat för år 1920 såsom förslagsanslag beräkna

ett belopp av ....................................... kronor 1,700,000.

Vid bifall till de av mig framställda förslag komma tionde huvudtitelns

anslag å tilläggsstat för år 1920 att uppgå till kronor 17,997,100.

Vad departementschefen sålunda rörande regleringen

å tilläggsstat för år 1920 av utgifterna under

riksstatens tionde huvudtitel hemställt, biträddes av

statsrådets övriga edamöter och blev av Hans Maj:t

Konungen gillat och godkänt.

Ur protokollet:

Gunnar Grip.

19.]

Dyrtidstillägg

åt pensionerade

båtsmän

och marinsoldater

samt

Vadstena

krigsmanshuskassas

understödstagare.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 höft. (Nr 2).

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Tionde huvudtiteln: 1920 års tfl/äggsstat, bil. 1.

[3.]

Anslag till

gäldande av

vissa kostnader

för förvaltningen

av

barnmorskornas

pensionsanstalt.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 december

1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Departementschefen, statsrådet Holmquist anförde:

Till gäldande av kostnaden för förvaltningen av barnmorskornas

pensionsanstalt, vilken anstalt varit i verksamhet åren 1905 —1919,

har under samma tid i riksstaten under tionde huvudtiteln funnits uppfört

ett ordinarie förslagsanslag å högst vissa angivna belopp. För

åren 1918 och 1919 har anslaget varit bestämt till högst 11,000 kronor.

Med anledning därav att med 1920 års början anstalten i enlighet med

Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut kommer att upphöra samt dess samtliga

tillgångar och förbindelser övertagas av den från och med samma

år nyinrättade statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl.,

har nyssnämnda anslag uteslutits ur riksstaten.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Tionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat, bil. 1. 11

Barnmorskornas pensionsaustalt har under den tid, anstalten varit

i verksamhet, förvaltats av riksförsäkringsanstalten, doek med den inskränkning,

att det tillkommit postsparbanken att mottaga insättningar

och utbetala pensioner samt styrelsen för postsparbanken att förvalta

pensionsanstaltens medel.

För berörda bestyr har postsparbanken enligt kungl. brev den 30

juni 1913 varit berättigad till ersättning med 7 öre för varje genom

bankens förmedling utbetalat pensionsbelopp ävensom med 10 öre för

varje vid årets slut kvarstående delägare i anstalten och med 0.4 procent

av anstaltens vid årets utgång av banken förvaltade medel.

Av förenämnda under tionde huvudtiteln uppförda anslag har av

Kungl. Maj:t från och med år 1916 anvisats ett belopp av högst 3,900

kronor årligen till gäldande av den postsparbankeu enligt nyssnämnda

brev tillkommande ersättning för dess bestyr för barnmorskornas pensionsanstalt.

Återstoden av anslaget har anvisats till riksförsäkringsanstalten

för bestridande av dess omkostnader för pensionsanstaltens

förvaltning.

I skrivelse den 16 oktober 1918 meddelade riksförsäkringsanstalten

bland annat, att, enligt vad styrelsen för postsparbanken hos anstalten

anmält, den ersättning, som postsparbanken på grund av bestämmelserna

i brevet den 30 juni 1913 haft rätt att uppbära, enligt upprättat bokslut

uppgått för år 1916 till 3,975 kronor 91 öre och för år 1917 till

4,424 kronor 86 öre. Då emellertid av det för bestridande av kostnaden

för förvaltningen av barnmorskornas pensionsanstalt anvisade auslaget

endast 3,900 kronor årligen anvisats såsom ersättning åt postsparbanken,

hade detta verk alltså för år 1916 uppburit 75 kronor 91 öre och för

år 1917 524 kronor 86 öre eller tillhopa 600 kronor 77 öre mindre

än rätteligen bort utgå. Med anledning härav hemställde riksförsäkringsanstalten,

att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för beredande av

ersättning åt postsparbanken för vad sålunda frångått verket.

Över riksförsäkringsanstaltens ifrågavarande framställning avgav

statskontoret infordrat utlåtande den 16 december 1918 och hemställde

därvid bland annat, att medel måtte anvisas å extra stat för täckande

av ifrågavarande anslagsbrist.

Av det anförda framgår, att det såsom gottgörelse till postsparbanken

för dess ifrågavarande bestyr årligen anslagna beloppet icke

räckt till gäldande av den ersättning, som enligt av Kungl. Ma:jt fastställda

grunder bort till verket utgå, utan att brist däri uppstått, upp
-

PramstäUning

av riks.

försäkringsanstalten.

Stats
kontoret.

Departements
chefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Tionde huvudtiteln: 1920 års til/äggsstat, bil. 1.

gående för åren 1916—1917 till sammanlagt 600 kronor 77 öre. Jämväl

det för åren 1918 och 1919 anvisade beloppet har visat sig otillräckligt

för ändamålet. Sålunda har, enligt vad jag från postsparbanken och

riksförsäkringsanstalten inhämtat, den av postsparbanken under år 1918

uppburna ersättningen med 869 kronor 97 öre understigit vad rätteligen

bort utgå, och har bristen för år 1919, vilken ännu icke kunnat definitivt

fastställas, beräknats till i runt tal 1,400 kronor.

Det belopp, postsparbanken sålunda, utöver vad för ändamålet

anvisats, ytterligare bör uppbära för ifrågavarande bestyr, kan alltså

för åren 1916—1919 beräknas till i runt tal 2,900 kronor. Beträffande

sättet för beredande av medel till täckande av denna brist har jag inhämtat,

att den till riksförsäkringsanstaltens förfogande ställda delen

av ifrågavarande anslag ej torde lämna något överskott. För ändamålet

torde därför särskilda medel böra anvisas under riksstatens tionde huvudtitel

på tilläggs8taten för år 1920. Då ersättningsbeloppet för år 1919

ännu icke kunnat definitivt fastställas samt ersättningen utgår enligt av

Kungl. Maj:t fastställda grunder, vilka i 1913 års statsverksproposition

även varit underställda riksdagens prövning, synes det erforderliga anslaget

lämpligen böra anvisas såsom förslagsanslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till täckande av under åren 1916—1919 uppkommen

brist i det ordinarie anslaget till gäldande av

kostnaden för förvaltningen av barnmorskornas pensionsanstalt

under riksstatens tionde huvudtitel på tilläggsstat

för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av 2,900

kronor.

Till denna departementschefens hemställan, däri

statsrådets övriga ledamöter instämde, täcktes Hans

Maj:t Konungen lämna bifall; och skulle utdrag av

detta protokoll tillställas finansdepartementet för iakttagande

vid uppgörande av förslag till reglering av

utgifterna under tilläggsstatens för år 1920 tionde

huvudtitel.

Ur protokollet:

C. Ullman.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Tionde huvudtiteln: 1920 års HUäggsstat, bil. 2.

13

Utdrag av protokollet över lånt för svar särenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19

december 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER,

Statsråden: PETERSSON,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre PALMSTIERNA,

UNDÉN,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Departementschefen, statsrådet Nilson, anförde härefter följande:

8:o

»Uti förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av

kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, stadgas, att, därest under

militärtjänstgöring i fred olycksfall inträffar, så att tjänstgörande värnpliktig

volontär vid hären eller någon, som tillhör flottans eller kustartilleriets

stammanskap, varder skadad, eller därest person, som nu

nämnts, skadas under tjänstgöring i krig, staten skall utgiva ersättning

jämlikt vissa i förordningen stadgade grunder. Dylik ersättning utgives

jämväl, om sjukdom med därav följande skada yppas under eller efter

[6.]

Ersättning i

anledning av

kroppsskada,

ådragen

under militärtjänstgöring.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Tionde huvudtiteln; 1920 års tilläggsstat, bil. 2.

slutsid militärtjänstgöring och tjänstgöringen skäligen kan antagas hava

till sjukdomen bidragit.

Ersättning enligt förordningen utgår i form av sjukhjälp eller livränta

till den skadade samt, därest skadan inom viss tid medfört döden,

begravningshjälp, livräntor till efterlevande änka och minderåriga barn

och under vissa förutsättningar till fader, moder eller minderåriga syskon.

Sjukhjälp utgår, om skadan medfört väsentlig nedsättning i den

skadades arbetsförmåga under mer än tre dagar, med 1 krona 50 öre

för varje överskjutande dag, varunder den skadade icke varit i åtnjutande

av underhåll och vård genom militär myndighets försorg, intill

dess den skadade blivit från sådan nedsättning av arbetsförmågan återställd

eller skadan medfört för framtiden bestående förlust eller minskning

av arbetsförmågan eller döden inträtt.

Om skadan medfört för framtiden bestående förlust eller minskningav

arbetsförmågan, utgives en årlig livränta i förra fallet å 450 kronor

och i senare fallet å det lägre belopp, som svarar emot arbetsförmågans

minskning, räknat från och med dagen, efter det den skadade upphört

att åtnjuta såväl underhåll och vård genom militär myndighets försorg

som innehavande avlöning av statsmedel, eller från den senare tidpunkt,

då skadan medfört för framtiden bestående förlust eller minskning av

arbetsförmågan; dock att livränta icke skall utgå i de fall, där ej arbetsförmågan

blivit nedsatt med minst en tiondel.

Har skadan medfört döden inom två år från olycksfallet eller från

det sjukdomen blev känd, utgives, förutom begravningshjälp med 75 kronor,

till änka, när äktenskapet slutits före den tidpunkt, då skadan

uppkom, en årlig livränta av 180 kronor och till minderårigt barn, som

fötts före sagda tidpunkt eller födes därefter i ett förut slutet äktenskap,

en årlig livränta av 90 kronor från dödsfallet till dess det uppnått femton

års ålder. Om den avlidne icke efterlämnat änka eller barn men

fader, moder eller minderåriga syskon, som varit av hans arbete för sitt

uppehälle huvudsakligen beroende, utgives till fader eller moder eller,

om bägge leva, till dem gemensamt en årlig livränta av 180 kronor

från dödsfallet och till varje minderårigt syskon en årlig livränta av 90

kronor från dödsfallet, till dess det uppnått femton års ålder. Beträffande

livräntor till efterlevande är stadgat, att om de skulle sammanlagt

överstiga 450 kronor, de skola, i förhållande till vad på en var

livräntetagare belöper, till detta belopp nedsättas, så länge anledning

till dylik nedsättning fortfar.

Enligt § 46 mom. 1 värnpliktslagen samt särskild kungl. förordning

den 18 juni 1909 skall ersättning, varom här är fråga, utgå från bevärings
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Tionde huvudtiteln: 1920 års t/l/äggsstat, bil. 2.

manskapets invalid- och pensionsfond. Därjämte linnes under tionde

huvudtiteln för ändamålet uppfört ett ordinarie anslag av 30,0<)0 kronor.

I jämförelse med förenämnda ersättning>belopp utgår enligt lagen

den 5 juli 1901 angående ersättning för skada till följd av olycksfall

i arbete sjukhjälp med 1 krona för dag, livränta till skadad arbetare

med högst 300 kronor, begravningshjälp med 60 kronor, livränta till

änka med 120 kronor och till minderårigt barn med 60 kronor. Någon

ersättning till efterlevande föräldrar och syskon utgår icke enligt 1901

års lag. Frånsett begravningsh jälpen uppgå sålunda et sättningarna

enligt 1909 års förordning till 50 procent högre belopp än motsvarande

ersättningar enligt 1901 års lag.

Uti sin till 1918 års riksdag avlåtna ämbetsberättelse anförde riksdagens

militieombudsman, att de ersättningsbelopp, som utginge enligt

1909 års ifrågavarande förordning, uppenbarligen vore beräknade för

andra prisförhållanden än de nu rådande och att beloppen — oavsett

om de varit tillräckliga vid tiden för förordningens tillkomst — numera

icke på långt när motsvarade värdena vid berörda tid. Enahanda billighetsskäl,

som föranlett beviljandet av tillfälliga löneförbättringar åt ett

flertal ämbets- och tjänstemän, ävensom understöd åt pensionsberättigade

f. d. befattningshavare eller änkor och barn efter sådana, talade

enligt militieombudsmannens mening även för att något gjordes för

lindrande av kristidens tryck för dem, som träffades av kroppsskada

under fullgörande av militärtjänstgöring eller för sin utkomst varit

huvudsakligen beroende av sålunda skadade personers arbetsinkomst.

Men en alldeles särskild anledning att påkalla hjälp för sådana ersättningstagare

förelåge på grund av en utav riksdagen i skrivelse den 9

juni 1917 gjord framställning om utredning rörande förbättrad ställning

för vissa i statens tjänst skadade arbetare eller deras efterlevande. Om

man också icke kunde helt likställa militärtjänstgöring med arbete i

statens tjänst, funnes dock ingen anledning, varför icke de, som skadats

under militärtjänstgöring, skulle av staten ses tillgodo lika väl som de,

vilka träffats av olycksfall under arbete för statens räkning. Snarare

kunde man vara benägen att finna de förras ställning än mera behjärtansvärd,

på sätt även kunde antagas hava varit statsmakternas uppfattning,

då ersättningsbeloppen enligt 1909 års förordning vore högre

än enligt 1901 års lag.

Beträffande den höjning i ersättningsbeloppen, som kunde tänkas

böra ifrågakomma, erinrade militieombudsmannen om, att det vid 19 .7

års riksdag beviljade krigstidstillägg blivit för de lägst avlönade befatt
-

JPramal ältning

av riktdaqens

mihtieombudsman

till

1918 års

riksdag.

s. 16 Kontrollera mot PDF

1918 åra riksdags

beslut.

16 Tionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat, bil. 2.

ningshavare i statens tjänst satt till 25 procent av de kontanta avlöningsförmåner,

på vilka det finge beräknas. Med hänsyn till den alltjämt

fortgående prisstegringen syntes det emellertid önskvärt, att den

ifrågasatta förhöjningen sattes avsevärt högre, exempelvis till 50 procent.

De av en dylik förhöjning föranledda kostnaderna kunde beräknas till

175,000 kronor.

Uti skrivelse den 12 juni 1918 (nr 312) anmälde riksdagen, att

riksdagen vid behandlingen av föreliggande fråga visserligen funnit, att

de för närvarande utgående ersättningarna enligt 1909 års förordning

ställde sig 50 procent högre än ersättningar, som utbetalades enligt 1901

års lag angående ersättuing för skada till följd av olycksfall i arbete,

men att riksdagen dock ansett sig, utan risk att föregripa pågående utredning

i ärendet, med hänsyn till rådande förhållanden kunnä bifalla

militieombudsmannens framställning om en förhöjning med 50 procent

av samtliga enligt 1909 års förordning utgående ersättningsbelopp.

Då det här gällde en förhöjning blott under år 1918, hade riksdagen

funnit, att kostnaderna härför, av militieombudsmannen beräknade

till 175,000 kronor, borde kunna bestridas från beväringsmanskapets invalid-

och pensionsfond.

Med anledning av vad riksdagen sålunda anfört, hade riksdagen

medgivit,

dels att den ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under

militärtjänstgöring, som på grund av riksförsäkringsanstaltens under år

1918 eller tidigare meddelade beslut utgått eller utginge såsom sjukhjälpsersättning

eller livränta för tid under 1918 eller under nämnda år

såsom begravningshjälp, så ock den ersättning i anledning av dylik

skada, som på grund av riksförsäkringsanstaltens under år 1918 meddelade

beslut därefter komme att utgå såsom begravningshjälp i anledning

av dödsfall, inträffat uuder nämnda år, finge höjas med 50 procent

utöver det belopp, vartill ersättningen kunde bestämmas enligt grunderna

i förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under militärtjänstgöring,

dels ock att kostnaderna för denna förhöjning finge bestridas på

samma sätt som skedde i fråga om dylika ersättningar i övrigt.

Med anledning av riksdagens sålunda fattade beslut utfärdade

Kungl. Maj:t den 28 juni 1918 kungörelse angående höjning för år 1918

av ersättning, som utjrår jämlikt nådiga förordningen den 18 juni 1909

om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.

(Svensk författningssamling nr 469).

s. 17 Kontrollera mot PDF

Tionde huvudtiteln: 1920 års t/lläggsstat, bil. 2.

17

Deri av riksdagen sålunda medgivna förhöjningen av ifrågavarande

ersättningsbelopp avsåg, såsom förut om förmälts, endast år 1918. Då

emellertid de skäl, som legat till grund för riksdagens ifrågavarande

medgivande, allt fortfarande voro för hunden, föreslog Kungl. Magt

1919 års riksdag medgiva, att enahanda förhöjning finge utgå jämväl

för sistnämnda år.

Vad beträffar kostnaderna för nämnda förhöjning, hade dessa, i

överensstämmelse med riksdagens beslut, under år 1918 utgått från

beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond. Emellertid hade till

följd härav fondens kapitaltillgångar måst tagas i anspråk. Då ett fortgående

på denna väg icke syntes lämpligt, föreslog Kungl. Maj:t 1919

års riksdag att för bestridande av de utav ersättnings förhöj ningen under

år 1919 föranledda kostnader å tilläggsstat för sistnämnda år under

tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 175,000 kronor.

Vad sålunda av Kungl. Magt föreslagits blev av riksdagen bifallet.

I enlighet härmed utfärdades den 20 augusti 1919 kungl. kungörelse

angående höjning för år 1919 av ersättning, som utgår jämlikt

förordniugen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under militärtjänstgöring (Svensk författningssamling

nr 542).

Uti skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 september 1919 har nu

riksförsäkringsanstalten i ämnet anfört följande:

Militieombudsmannen hade i sin skrivelse till 1918 års riksdag

framhållit, hurusom skada — särskilt sjukdom — som ådragits under

militärtjänstgöring, ofta yppades först en tid efter tjänstgöringens slut,

samt att därutöver kunde komma att dröja någon tid, innan ersättningsöktes

och rätten till ersättning hunne bliva prövad. I anslutning härtill

syntes böra framhållas, hurusom endast i undantagsfall fråga om

ersättning för skada, ådragen under militärtjänstgöring, avgjordes medan

den "skadade vore kvar i tjänst. Särskilt vid sjukdom brukade det ofta

dröja flera månader, innan nödiga undersökningar till utrönande, i vad

mån militärtjänstgöringen bidragit till sjukdomen, hunne verkställas och

riksförsäkringsanstalten kunde företaga ärendet till avgörande. Ersättning

utginge dock retroaktivt från och med dagen, efter det den skadade

upphört att åtnjuta underhåll och vård genom militär myndighets

försorg eller avlöning av statsmedel.

Hiksförsäkrinyrsanstalten hade sålunda år 1919 i ett flertal fall

utanordnat sjukhjälp och livränta att utgå för tid under år 1918

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 2 höft. (Nr 2.) 3

1''J1S års riksdags

beslut.

Framställning

av riksförsälcringsanstalten.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Departements
chefen.

Tionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat, bil. 2.

ävensom begravningshjälp i anledning av dödsfall, som inträffat under

nämnda år. Förhöjd ersättning uti ifrågavarande fall hade emellertid

på grund av bestämmelserna i kungörelsen den 28 juni 1918 icke

kunnat medgivas ersättningstagarna. Ej heller kunde med den lydelse,

kungörelsen den 20 augusti 1919 hade, dylik förhöjning i berörda fall

utgå, för så vitt fråga vore om sjukhjälp och livränta. Riksförsäkringsanstalten

hade på sin tid fäst såväl militieombudsmannens som riksdagens

vederbörande utskotts uppmärksamhet på, att detta skulle bliva följden,

därest militieombudsmannens framställning i dess föreliggande avfattning

i oförändrat skick av riksdagen bifölles.

Då det syntes obilligt, att ersättningssökande, som under år 1918

på grund av dvrtiden haft ökade utgifter för sjukhusvård, livsuppehälle

m. m., icke erhölle förhöjning å den honom för nämnda år tillkommande

ersättning av den anledning, att beslut om ersättningens utanordnande

icke meddelats före årets utgång, hemställde riksförsäkringsanstalten,

att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärd för, att den ersättning i anledning

av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, som på

grund av riksförsäkringsanstaltens under år 1919 meddelade beslut utgått

eller kunde komma att utgå såsom sjukhjälpsersättning eller livränta

för tid under år 1918, höjdes med 50 procent utöver det belopp,

vartill ersättningen kunde bestämmas enligt grunderna i förordningen

den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen

under militärtjänstgöring.

Antalet ersättningstagare, som berördes av ifrågavarande förslag,

utgjorde för närvarande 245, och de ersättningsbelopp, som i händelse

av bifall till förslaget skulle till dem utbetalas, utgjorde sammanlagt

omkring 10,500 kronor.

Såsom den lämnade redogörelsen giver vid handen, uppgå ersättningarna

enligt 1909 års förordning, frånsett begravningshjälpen, till 50

procent högre belopp än motsvarande ersättningar enligt 1901 års lag

angående ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete. Härutinnan

har emellertid en ändring inträtt genom den nya lagen om försäkring

för olycksfall i arbete den 17 juni 1916. Enligt sistnämnda lag hava i densamma

avsedda arbetare tillerkänts ersättningar vid olycksfall i arbete, vilka

i regel uppgå till avsevärt högre belopp än motsvarande ersättningar enligt

1909 års förordning. På grund härav uttalades också under förarbetena

till den nya olycksfallsförsäkringslagen önskvärdheten av att

bestämmelserna i nämnda förordning omarbetades till närmare överensstämmelse

med den nya lagens grunder. Med anledning härav och ett

s. 19 Kontrollera mot PDF

Tionde huvudtiteln: 1920 års t/Mggsstat, bil. 2.

19

riksförsäkringsanstalten genom dåvarande statsrådets och chefens för civildepartementet

ämbetsskrivelse den 17 juni 1916 lämnat bemyndigande att

inkomma med förslag till de bestämmelser och föreskrifter, som betingades

av genomförandet av 1916 års olycksfallsförsäkringslag, liar

inom riksförsäkringsanstalten verkställts utredning angående omarbetningav

1909 års förordning. Sedan jämlikt Kungi. Maj:ts den 19 april

1918 givna bemyndigande sakkunniga tillkallats för att inom riksförsäkringsanstalten

biträda vid granskning av ett i ämnet utarbetat förslag,

har riksförsäkringsanstalten jämte nämnda sakkunniga den 30

december 1918 avgivit betänkande i ämnet, innefattande förslag till lagom

ersättning -i anledning'' av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.

Ifrågavarande lag, vilken bygger på samma grunder som den

nya olycksfallsförsäkringslagen, torde böra träda i kraft från och med

ingången av år 1921. Ärendet föreligger emellertid ännu icke i det

skick, att detsamma kan underställas Kung!. Maj:ts prövning, men hide!

min avsikt att framdeles föreslå avlåtande av proposition i ämnet

till 1920 års riksdag.

På sätt förut omförmälts, har riksdagen för åren 1918 och 1919

medgivit eu provisorisk förhöjning- av de enligt 1909 års förordning

utgående ersättningsbeloppen. Då de förhållanden, som föranlett riksdagens

ifrågavarande medgivande, alltjämt äro rådande, torde dylik

förhöjning böra utgå jämväl under år 1920. Med hänsyn till vad riksförsäkringsanstalten

i ämnet anfört, torde emellertid den ändring böra

vidtagas i fråga om grunderna för åtnjutande av ifrågavarande ersät.tningsförhöjning,

att sådan förhöjning må utgå oberoende av huruvida

riksförsäkringsanstaltens beslut i ärendet hinner meddelas före utgången

av år 1920. Jämväl beträffande ersättning, hänförande sig till någotdera

av åren 1918 och 1919, synes erforderligt medgivande i motsvarande

syfte böra av riksdagen inhämtas. Någon förhöjning av det för

ändamålet av riksdagen beviljade anslaget, 175,000 kronor, torde icke

behöva med anledning härav ifrågakomma.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, det täcktes

Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

dels medgiva, att den ersättning- i anledning avkroppsskada,

ådragen under militärtjänstgöring, som

utgått eller utgår såsom sjukhjälpsersättning eller livränta

för tid under år 1920 eller såsom begravningshjälp

i anledning av dödsfall, inträffat under nämnda

år, må höjas med 50 procent utöver det belopp, vartill

ersättningen må bestämmas enligt grunderna i för
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Tionde huvudtiteln: 1920 års ti/läggsstat, bil. 2.

orduingen den 18 juni 1909 om ersättning i anledningav

kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

dels förklara, att den omständigheten, att beslut

om utbetalande av dylik ersättning av riksförsäkringsanstalten

meddelats törst efter utgången av respektive

åren 1918 och 1919, icke må utgöra hinder för åtnjutande

av ersättningsförhöjning enligt kungörelserna

den 28 juni 1918 och den 20 augusti 1919 angående

höjning för åren 1918 och 1919 av ersättning, som

utgår jämlikt förenämnda förordning den 18 juni 1909,

dels ock för bestridande av härav föranledda kostnader

å tilläggsstat för år 1920 under tionde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 175,000 kronor.»

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna

bifall; och skulle utdrag av detta protokoll tillställas

finansdepartementet för iakttagande vid uppgörande

av förslag till reglering av utgifterna under riksstatens

tionde huvudtitel på tilläggsstat för år 1920.

Ur protokollet:

Erik von Horn.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Tionde huvudtiteln: 1920 års tl/läggsstat, bil. 3.

21

Utdrag av protokollet över sjöförsvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1.9

december 1919.

Närvarande:

Hane excellens herr statsministern Edén,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre PalMSTIERNa,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna anförde härefter.

13:o.

Under åberopande av vad jag under punkt 7:o här ovan anfört,

får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att, till förstärkande av det i 1920 års stat

uppförda ordinarie anslaget för bidrag till flottans

pensionskassas gratialfond, å tilläggsstat för år 1920

anvisa ett förslagsanslag, högst 1,200 kronor.

Angående

förstärkande

av ordinarie

anslaget för

bidrag till

flottans pensionskassas

gratialfond.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Tionde huvudtiteln: 1920 Ars tlUAggsstst. bil. 3.

Angående

provisorisk

pensumsförbättring

för

daglönare vid

marinen m. in.

14:o.

Under åberopande av vad jag under punkt 8:o här ovan anfört

får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition angående

beviljande av anslag till pensionering av flottans

gemenskap, Kungl. Maj:t må komma att till riksdagen

avlåta, å tilläggsstat för år 1920 för provisorisk

pensions förbättring för daglönare vid marinen m. m.

beräkna ett förslagsanslag å 11,500 kronor.

Vad föredragande departementschefen under

punkterna 13:o och 14:o här ovan hemställt behagade

Hans Magt Konungen, på tillstyrkan av statsrådets

övriga ledamöter, bifalla; och skulle utdrag av detta

protokoll tillställas finansdepartementet för iakttagande

vid uppgörande av förslag till reglering av utgifterna

under riksstatens tionde huvudtitel på tilläggsstat för

år 1920.

Ur protokollet:

Henning Öhman.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Punkt

Tionde huvudtiteln: 1920 års tMäggsstat.

23

Sammandrag och register

till

tionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

Extra | Extra

| Sid.! Nr anslag j anslag

j Kronor j Kronor

A. (,''ivila pensions väsendet.

1 | 2 j 1 Dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst,!

förslagsanslag...................................................I111,000,000

2 [ 2 j 2 | Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn!

efter befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslagi 1 5,000,000

3 | 3 i 3 Vissa kostnader för förvaltning av barnmorskornas pen-;

sionsanstalt, förslagsanslag ................................. 2,900 !

4 j 3 i 4 Tilläggspensioner under år 1920 åt pensions tagarna vid

handelsflottans pensionsanstait, förslagsanslag ........ 106,000

5 | 7 5 Bestridande av förvaltningskostnaderna vid handels
flottans

pensionsanstait, förslagsanslag, högst ......... 500 j jg jq!( ^

6 ! 8 ;

7 | 8

8 ; 8 ;

,

B. Militära peasionsviisendet.

1

Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under

militärtjänstgöring, förslagsanslag .......................

175,000

2

Förstärkande av anslaget för bidrag till flottans pensions-

kassas gratialfond, förslagsanslag, högst ...............

1,200

3

Provisorisk pensionsförbättring för daglönare vid armén

m. m., förslagsanslag ..........................................

111,500

4

Dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och soldater samt

Vadstena krigsmanshuskussas understödstagare, för-

slagsanslag ........................................................

1,700,000

1,887,700

Summa

...............! 17,997,100

1 Beräknat belopp.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: 1920 års ti/IHggsstat.

1

Tilläggsstaten för år 1920.

Utgifter för kapitalökning.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7

januari 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdÉN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER,

Statsråden: Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anhöll härefter

att få anmäla de frågor, som rörde regleringen å tilläggsstaten för

år 1919 av statens

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 2 höft. (Nr 2.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Utgifter för kapitalökning: 1920 års t/l/äggsstat.

utgifter för kapitalökning.

Vad först angick

statens affärsverksamhet,

erinrade departementschefen, att Kungl. Maj:t på civildepartementets

och jordbruksdepartementets föredragning förut denna dag beslutit avlåtande

till riksdagen av vissa framställningar, varom i bilagda utdrag

av protokollet över civilärenden och protokollet över jordbruksärenden

(se bil. 1 och 2) närmare förmäles.

Beträffande de för år 1920 sålunda ifrågasatta anslagen, med undantag

för det under punkt 1 i protokollet över jordbruksärenden omförmälda,

hemställde föredragande departementschefen, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att vart och ett av desamma finge utgå av lånemedel.

Vidkommande därefter ifrågasatta anslag till

statens utlåningsfonder

erinrade departemenschefen, att Kungl. Maj:t på jordbruksdepartementets

föredragning förut denna dag beslutit avlåtande till riksdagen av vissa

framställningar, varom i bilagda utdrag av protokollet över jordbruksärenden

(se bil. 2 punkterna 2 och 3) närmare förmäles; och hemställde

departementschefen beträffande samtliga ifrågavarande anslag till statens

utlåningsfonder, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva

att berörda anslag finge utgå av lånemedel.

I fråga vidare om anslag till

statens spannmålslagerhus och fryshus

erinrade departementschefen, att Kungl. Maj:t på jordbruksdepartementets

föredragning förut i dag beslutit avlåtande till riksdagen av viss

framställning, varom i bilagda utdrag av protokollet över jordbruks
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: 1920 ärs t/l/äggsstat. 3

ärenden (se bil. 2 punkt 4) närmare förmäles, och hemställde departementschefen,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva

att berörda anslag finge utgå av lånemedel.

Slutligen hemställde departementschefen, att en förteckning över

de å tilläggsstat för år 1919 föreslagna utgifterna för kapitalökning

måtte få såsom bil. 3 fogas vid detta protokoll.

Vad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Gunnar Grip.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

1

Bil. 1.

Utgifter för kapitalökning.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1

januari 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Holmquist anmälde frågan

om de anslag för kapitalökning, som beträffande de affärsdrivande verken

och utlåningsfonderna under nuvarande civildepartementet ansetts böra

anvisas å tilläggsstat för år 1920, och anförde:

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.)

2853 19 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

[1.]

Inköp av

inventarier.

[2.]

[3.]

[4.]

Uppförande

av posthus

i Ludvika.

Generalpost
styrelsen.

Postverket.

I. Inköp av inventarier.

Under åberopande av vad jag denna dag under punkten 1 anfört

till statsrådsprotokollet i fråga om anslagsäskandena beträffande postverket

i avdelningen Utgifter för kapitalökning å 1921 års stat, får jag

hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för inköp av inventarier för postverkets behov

på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 400,000 kronor.

II. Inköp och bebyggande av fastigheter.

Med hänvisning till vad jag i samma statsrådsprotokoll under

punkterna 4 och 5 anfört hemställer jag vidare, att Kungl. Makt måtte

föreslå riksdagen

att för uppförande, å statens järnvägar tillhörig

mark i Krylbo av en posthusbyggnad, för en beräknad

kostnad av 350,000 kronor, på tilläggsstat för år 1920

anvisa ett reservationsanslag av 175,000 kronor;

att för inköp av fastigheten nr 44 i tredje kvarteret

i Gävle på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 10,000 kronor.

1. Uppförande av posthus i Ludvika.

Sedan 1919 års lagtima riksdag för inköp för postverkets räkning

av tomten nr 2 i kvarteret nr 6 i Ludvika anvisat ett anslag av 30,000

kronor, har sagda tomt numera övergått i postverkets ägo.

Generalpoststyrelsen har nu i skrivelse den 15 oktober 1919 hemställt

om anslag å tilläggsstat för uppförande av ett posthus å tomten.

Styrelsen anför:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: W20 års tiUäggsstat.

3

»På grund av rådande höga arbets- och materialpris ansåg generalpoststyrelsen

sig vid avgivandet av sitt förslag om anvisande av medel för inköp av

ifrågavarande tomt icke samtidigt böra göra hemställan om anslag för tomtens

omedelbara bebyggande, ehuru starka skid i sådant hänseende förelåge.

Nu gällande kontrakt om förhyrande av lokal för postkontoret i Ludvika

utlöper den 30 september 1920. Underhandlingar hava förts med husägaren

angående fortsatt förhyrande av postkontorslokalen från och med den 1 oktober

1920. Men då husägaren för utvidgande av innehavande affär har oundgängligt

behov att disponera lokalen för egen räkning, har han icke kunnat förmås att

förnya kontraktet. Av honom gjord kontraktsuppsägning har laga verkan. Det

enda resultat, vartill de med husägaren förda underhandlingarna lett, består

däri, att husägaren medgivit, att, därest byggnad för postverkets räkning påginge

vid tiden för hyresavtalets utlöpande, nuvarande postkontorslokalen skulle få av

postverket disponeras en eller annan månad utöver kontraktstiden.

Generalpoststyrelsen har sökt förhyra annan lokal för postkontoret, men

någon lämplig sådan har icke stått att uppbringa. Enda möjligheten, som yppat

sig att utan nybyggnad erhålla lokal, vore, om lägenhet kunde åstadkommas i ett

av Mälarprovinsernas bank planerat byggnadsföretag. Definitivt besked har

emellertid icke kunnat erhållas, varken huruvida detta företag komme att igångsättas

överhuvud taget eller, om så bleve fallet, huruvida det komme att ske å

sådan tidpunkt, att lokal bleve disponibel omkring den 1 oktober 1920, eller

slutligen angående den eventuella hyra, som skulle komma att''drabba postverket.

Under alla förhållanden lärer emellertid i sistnämnda hänseende kunna utan

vidare fastslås, att den årliga utgift, statsverket skulle få vidkännas för postkontorslokal

genom förhyrande av banken utav en särskilt anordnad lokal i

nybyggnad, icke komme att bliva mindre än vad som kan beräknas för samma

lokal i statens egen nybyggnad; snarare tvärtom.

Då postkontoret således från och med sistnämnda dag står utan lokal,

återstår, synes det generalpoststyrelsen, ingen annan utväg än att bebygga den

för postverkets räkning inköpta tomten.

Förutom nödvändigheten, att postkontorets lokalfråga sålunda måste.omedelbart

lösas, tillkommer ytterligare ett kraftigt talande skäl för att nybyggnad

kommer till stånd.

Den i Ludvika rådande bostadsbristen vållar nämligen avsevärda svårigheter

för den därstädes placerade postpersonalen att skaffa sig bostäder. Således

har postmästaren icke för närvarande bostad för sin familj utan måste för densamma

förhyra bostad i Stockholm och för egen del provisoriskt ordna bostad

för egen räkning. Samma är förhållandet med en vid postkontoret placerad

postvaktmästare, vilken måste ha sin familj bosatt i Smedjebacken. Den övriga

postpersonalen disponerar i allmänhet små och obekväma lägenheter, för vilka i

vissa fall få betalas oskäliga hyresbelopp. Genom uppförande av posthusbyggnad

skulle möjlighet ernås för ifrågavarande personal att erhålla bostäder, varjämte

överliggningsförhållandena för i Ludvika överliggande resepostpersonal skulle

kunna mera tillfredsställande ordnas.

I detta sammanhang tillåter generalpoststyrelsen sig erinra om att riksdagen,

efter förslag av Kungl. Maj: t, till avhjälpandet av rådande bostadsnöd för telegrafverkets

personals vidkommande, anvisat medel för uppförande av bostadshus i

Ludvika.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

På grund av vad sålunda förekommit har generalpoststyrelsen låtit arkitekt

Y. Bodin uppgöra tvenne alternativa förslag till posthus i Ludvika jämte kostnadsberäkningar.

Det ena alternativet (det större) innebär uppförande av tvåvåningsbyggnad

av sten, inrymmande å nedre botten postkontorslokal, en banklokal och en kontorslokal,

vilka sistnämnda båda lokaler vore avsedda att tills vidare uthyras, samt

i övre våningen en lägenhet om 4 rum och kök, två lägenheter om 3 rum och

kök, en lägenhet om 2 rum och kök samt en lägenhet om 1 rum och kök.

Kostnaden har beräknats till 385,000 kronor, vilket motsvarar ett pris av 73 kronor

50 öre per kubikmeter.

Det andra alternativet (det mindre) innebär uppförande av en tvåvåningsbyggnad

av trä, innehållande å nedre botten allenast postkontorslokal samt i

övre våningen en lägenhet om 3 rum och kök, en lägenhet om 2 rum och kök

och en lägenhet om 1 rum och kök. Detta förslag är planlagt med tanke på

utbyggnad till en byggnad av samma storlek, som det» föregående alternativet

avser. Kostnaden bär beräknats till 195,000 kronor, vilket motsvarar ett pris av

72 kronor per kubikmeter.»

Generalpoststyrelsen meddelar därefter, att byggnadsstyrelsen granskat

uppgjorda ritningar och kostnadsberäkningar samt redogör för styrelsens

i ärendet avgivna yttrande, som huvudsakligen innehåller följande:

''Kostnadsberäkningarna, mot vilka styrelsen intet har att erinra, giva otvetydigt

vid handen, att en byggnad, uppförd i sten eller trä, för närvarande drager

i det närmaste samma kostnad i uppförande. Som ett stenhus har större värde

samt fordrar mindre underhållskostnader, kan det sålunda icke vara ekonomiskt

fördelaktigt att uppföra ifrågavarande byggnad av trä.

Beträffande vidare frågan huruvida det mindre eller det större förslaget bör

komma till utförande, synes av till ärendet hörande handlingar framgå, att

bostadsbristen i Ludvika är så svår, att postens personal därstädes icke kan

erhålla bostäder, varför avsikten med det större förslaget vore att för personalen

säkerställa behövligt bostadsutrymme. Av generalpoststyrelsen upprättad hyreskalkyl

för samtliga lokaler — slutande på 24,300 kronor, motsvarande 6,3 % på

byggnadskostnaden — visar, att det för postverket tillsvidare obehövliga utrymme,

som härvid erhölles i bottenvåningen, beräknas giva en sådan hyra, att på

nedlagt kapital kan beräknas skälig avkastning.

Det mindre förslaget avser att såsom ett provisorium tillsvidare uppföra

endast för närvarande behövliga expeditionslokaler jämte så många lägenheter,

som en övre våning inrymmer. Detta förslag tillfredsställer emellertid icke

personalens bostadsbehov.

Beträffande de föreliggande utredningsskisserna synas de, särskilt beträffande

bostadsvåningarna, vara så föga genomarbetade, att byggnadsstyrelsen icke utan

en närmare undersökning ansett sig kunna bedöma, huruvida den beräknade

kostnaden vore tillräcklig för ett genomarbetat förslag.

Byggnadsstyrelsen har emellertid ansett sig böra verkställa en preliminär

utredning, huru mycket utrymme som skulle kunna utvinnas inom den förefintliga

byggnadskroppen, och har därför uppgjort planskiss av bottenvåningen och

våningen 1 trappa upp. Av denna planutredning framgår, att i bottenvåningen

utom post- och banklokal erhållas 3 kontorsrum samt eu lägenhet om 1 rum och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat. 5

kök och i våningen 1 trappa upp utöver vad i generalpoststyrelsens förslag angives

en lägenhet om 3 rum och kök samt ett enkelrum med pentry (lägenheten

1 rum och kök har förlagts i bottenvåningen).

En beräkning över hyresinkomsterna med användande av generalpoststyrelsens

siffror giva följande resultat.

Våningen 1 trappa upp.

1 lägenhet om 4 rum och kök.....................................

3 » » 3 » » » ä 1,400: —....................

1 » » 2 » » » ......................................

1 enkelrum med pentry ...............................................

Källaren.

Kapprum och toilett

1 rum för 1 brevbärare

2 överliggningsrum

Bottenvåningen.

Postlokaler: 1 större expedition med kassa

1 rum för postmästare

1 » » brevbärare

1 » med fack

Bänklokal med direktionsrum och 2 kassavalv...

1 kontorslägenhet om 2 ruin................................

1 » » 1 » ..................................

1 lägenhet om 1 rum och kök...............................

kronor 1,800: —

» 4,200: —

» 900: —

» 800: —

1,200: —

9,000: -

7,000: —

1,000: - 600: —

600: —

Summa kronor 27,100: —

[4-]

Ifrågavarande planförslag innehåller visserligen 3 trappor samt flera mellanväggar,

men de bärande konstruktionerna bliva billigare genom frånvaron av

större järnbalkar. Om för kostnadernas nedbringande bostadsvåningen göres

2,7 meter från golv till tak, anser sig byggnadsstyrelsen kunna beräkna byggnadskostnaden

till 385,000 kronor, eller samma belopp, som beräknas för generalpoststyrelsens

förslag.

Enligt ovanstående kalkyl skulle erhållas 27,100 kronor i hyror, vilket motsvarar

en ränta av 7,3 % å nedlagt kapital 385,000 kronor.

Efter vad sålunda anförts får byggnadsstyrelsen för sin del förorda, att det

större förslaget till posthus i Ludvika lägges till grund för utförande, samt därtill

meddela, att den beräknade kostnaden, 385,000 kronor, synes vara tillräcklig

även sedan förslaget omarbetats för utvinnande av bättre och mera ekonomiskt

lösta bostadsplaner.’

Generalpoststyrelsen fortsätter:

»Generalpoststyrelsen biträder för sin del den av byggnadsstyrelsen om- Generaipostfattade

meningen, att det större alternativet bör komma till utförande, allrahelst styrelsen,

som, vilket byggnadsstyrelsen också framhållit, genom det mindre alternativets

utförande postpersonalens bostadsbehov icke skulle bliva i erforderlig utsträckning

tillgodosett.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

Enligt vad byggnadsstyrelsen förut meddelat, måste arbetet på byggnaden,

om densamma skall kunna bliva färdig för inflyttning omkring den 1 oktober

1920, påbörjas senast i mars sagda år, vadan det för sådant fall är nödvändigt,

att riksdagens beslut i ärendet varder fattat före sistnämnda tidpunkt.»

Med stöd av vad sålunda anförts har generalpoststyrelsen hemställt,

att för uppförande av ett posthus i Ludvika måtte å tilläggsstat för år

1920 anvisas ett anslag av 385,000 kronor.

Av generalpoststyrelsens utredning framgår, att postverket från och

med den 1 oktober 1920 blivit uppsagt från sina nu förhyrda lokaler

i Ludvika samt att det är synnerligen ovisst, huruvida vid denna tidpunkt

någon ny lämplig lägenhet skall stå att hyra för postverkets

räkning. Med hänsyn härtill synes nödvändigt att påbörja bebyggandet

av omförmälda, postverket tillhöriga tomt snarast möjligt under år

1920. Då den rådande bostadsbristen å platsen gjort sig i hög grad

kännbar för postverkets personal, bör vid uppförande av denna nybyggnad

tillses, att behövligt bostadsutrymme kommer att beredas för

personalen.

Generalpoststyrelsen har för sådant ändamål låtit uppgöra två

alternativa förslag, av vilka det mindre omfattande innebär uppförande

av eu tvåvåningsbyggnad i trä, innehållande endast för närvarande

behövliga expeditionslokaler jämte ett mindre antal bostadslägenheter.

Detta förslag tillfredsställer emellertid icke personalens bostadsbehov.

Enligt det större förslaget åter skulle byggnaden göras av sten och

innehålla postens expeditionslokaler och för personalen behövliga bostadslägenheter,

varjämte byggnaden komme att innehålla några affärslokaler,

avsedda att tills vidare uthyras. Kostnaden för det mindre

alternativet har beräknats till 195,000 kronor och för det större till

385,000 kronor, vilket i bägge fallen gör ungefär samma kostnad per

kubikmeter, nämligen resp. 72 kronor och 73 kronor 50 öre. För ett

å det större förslaget nedlagt byggnadskapital av 385,000 kronor skulle

enligt byggnadsstyrelsens kalkyler erhållas en hyresavkastning av 27,100

kronor, motsvarande 7,3 %.

På grund härav och då fördelen av det större förslaget i flera

avseenden synes påtaglig, anser jag i likhet med ämbetsverken detsamma

böra komma till utförande.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för uppförande å tomten nr 2 i kvarteret

nr 6 i Ludvika av en posthusbyggnad på tilläggsstat

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 385,000

kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tiUäggsstat.

7

2. Inköp av fastighet i* llorliinge.

Generalpoststyrelsen liar vidare gjort framställning angående inköp

av en bebyggd fastighet i Borlänge för inredande därstädes av postkontor.

Styrelsen anför i ämnet följande:

»I Borlänge bär behovet av bättre och rymligare postlokaler redan under

flera år gjort sig starkt kännbart. Från den korresponderande allmänhetens sida

hava också upprepade klagomål framförts över de trånga och otidsenliga lokalerna.

Som ett uttryck för den i samhället rådande allmänna önskan om bättre förhållanden

i berörda hänseende torde få anses en vid 1919 års lagtima riksdag i

andra kammaren väckt motion om anvisande av erforderliga_ medel till inköp för

postverkets räkning av tomt i Borlänge samt för uppförande därå av en posthusbyggnad.

Den nuvarande postkontorslokalen förhyrdes år 1908 på 5 års tid mot eu

årshyra av 1,200 kronor. Efter kontraktstidens utgång har lokalen förhyrts för

ett år i sänder, och för innevarande hyresår betingas för densamma en hyra av

4,500 kronor. Vidare har det blivit nödvändigt att för beredande av utrymme

för från postkontoret utgående lantbrevbärare förhyra ett källarrum, för vilket

erlägges en årshyra av 350 kronor. Postkontorets lokalförhållanden måste anses

vara i osedvanligt hög grad otillfredsställande. Det är därför synnerligen angeläget,

att postkontorets lokalfråga på ett eller annat sätt vinner sin lösning före

den 1 oktober 1920, då postverkets nu gällande hyreskontrakt upphör.

I sitt den 14 februari 1919 till riksdagens statsutskott i anledning av ovannämnda

motion avgivna yttrande anmälde generalpoststyrelsen det dåvarande

resultatet av försöken att anskaffa ny lokal för postkontoret i fråga. Detta bestod

i anbud å inköp av den utav motionären omförmälda tomten ävensom ytterligare

en tomt. Av dessa hade generalpoststyrelsen funnit den utav motionären

till inköp förordade tomten mest passande för en posthusbyggnad. Vidare anförde

styrelsen i sitt ovannämnda yttrande, att, därest lokalfrågan i Borlänge

skulle lösas medelst nybyggnad, byggnadskostnaderna, enligt summariska beräkningar,

under dåvarande förhållanden och under förutsättning att byggnaden med

planyta av cirka 615 kvadratmeter uppfördes av sten i tre våningar, skulle komma

att stiga till omkring 570,000 kronor. Denna avsevärda byggnadskostnad hade

avskräckt styrelsen från att vid avgivande av sitt förslag till kapitalökning beträffande

postverket för år 1920 göra framställning om lösande av lokalfrågan för

postkontoret i Borlänge genom tomtinköp och nybyggnad.

Vid ärendets behandling i vederbörande utskott ansågs, att behovet av förbättrade

lokalförhållanden för postverket i detta fall vore för handen. Dock fann

utskottet det ovisst, om den av motionären föreslagna tomten med hänsyn till

belägenheten ägde så stort företräde framför den andra av generalpoststyrelsen

omförmälda tomten, att det avsevärt högre priset för den förstnämnda tomten

kunde anses motiverat. Ehuru utskottet alltså icke kunde tillstyrka bifall till

berörda motion, syntes det utskottet böra beredas möjlighet för generalpoststyrelsen

att förvärva den fastighet å ifrågavarande ort, vilken kunde för ändamålet

befinnas lämpligast. Detta syfte ansåg utskottet bäst kunna vinnas därigenom,

att ett anslag av riksdagen anvisades för att efter prövning av Kungl. Maj:t användas

för inköp av fastigheter för postverkets räkning.

[5.]

Inköp ur

fastighet i

ltorliinge.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tillägg sstat.

Såsom generalpoststyrelsen förut framhållit, hade styrelsen vid verkställda

utredningar funnit, att eu nybyggnad i detta fall ställde alltför stora krav på statskassan.

Vid sådant förhållande ansåg sig generalpoststyrelsen böra såvitt möjligt

söka lösa den föreliggande lokalfrågan på ett för statsverket ur ekonomisk

synpunkt mera fördelaktigt sätt än genom nybyggnad, d. v. s. genom förvärvande

av en bebyggd fastighet, varuti utan alltför stora kostnader kunde anordnas postkontorslokal.

De utav generalpoststyrelsen i sådant syfte vidtagna åtgärder hava

numera krönts med framgång. I april månad 1919 lyckades generalpoststyrelsen

nämligen erhålla anbud å inköp av fastigheten nr 145 i Borlänge till ett pris av

90,000 kronor, hastigheten, som har eu tomtareal av 7,7 0 ar, är belägen i hörnet

av Kapellgatan och Borganäsvägen cirka 450 meter från järnvägsstationen.

Mot denna fastighets läge kan visserligen göras den invändningen, att densamma

icke ligger i centrum av själva Borlänge köping. Men postkontoret i

Borlänge har att betjäna icke allenast själva köpingen utan även vissa kring

densamma liggande i stark tillväxt varande industrisamhällen, eller vad som

inom orten benämnas »Stor-Borlänge». Inom detta samhällskomplex har fastigheten

ett centralt läge. Kommunalfullmäktiges i Borlänge ordförande har också

på förfrågan av vederbörande postmästare icke haft någon erinran mot postkontorets

förläggande till omhandlade fastighet.

A tomten finnes ett boningshus av tegel i tre våningar under tak av plåt

samt innehållande:

å nedre botten affärslokaler med en golvyta av omkring 240 kvadratmeter,

1 trappa upp två bostadslägenheter om vardera fyra rum och kök samt

2 trappor upp eu lägenhet om fem rum och kök ävensom eu lägenhet om

tre rum och kök.

Byggnaden är enligt av sakkunnig besiktningsman avgivet utlåtande väl

underhållen och av god beskaffenhet. Boningshuset jämte uthusbyggnad brandförsäkrades

år 1907 för en summa av 60,000 kronor.

I sitt nuvarande skick kan huvudbyggnaden icke lämpligen tagas i bruk för

postkontorets räkning. Generalpoststyrelsen har därför låtit upprätta ritning till

omändring av fastighetens bottenvåning, vilken skulle inrymma lokaler för postkontoret.

De ifrågasatta reparations- och omändringsarbetena beräknas enligt

upprättat kostnadsförslag komma att draga en kostnad av cirka 35,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen, som granskat förslaget till omändring av fastigheten i fråga,

har icke funnit något att däremot erinra vare sig ur byggnadsteknisk eller kostnadssynpunkt.

Efter den ifrågasatta omändringen av bottenvåningen skulle postkontoret

erhålla rymliga och tidsenliga lokaler, vilka även vid en kraftig tillväxt av poströrelsen

å orten anses kunna för avsevärd tid framåt fylla postkontorets lokalbehov.

Därest framdeles postkontoret skulle få behov av ytterligare lokaler, lämnar

tomten utrymme för tillbyggnad.

Vidkommande slutligen den ekonomiska sidan av det ifrågasatta fastighetsköpet

finner generalpoststyrelsen detsamma fördelaktigt. För fastigheten betingar

sig ägaren, såsom ovan nämnts, ett pris av 90,000 kronor, vartill

skulle komma den för ändringsarbetena beräknade summa av 35,000 kronor eller

tillhopa 125,000 kronor. I hyresinkomster för bostadslägenheterna kan påräknas

cirka 3,000 kronor för år. Hyran för poskontorslokalen torde beräknas till 6,000

kronor, vilket skulle motsvara ett hyrespris av 25 kronor per kvadratmeter.

Detta belopp kan möjligen förefalla rätt högt, men erfarenheten har .visat, att

man under nuvarande förhållanden icke kan påräkna lägre hyrespris, åtminstone

s. 9 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kupitalökniiig: bil. 1: 1920 urs tilläggsstat.

[5-1

9

icke för lokaler av den utmärkta beskaffenhet, som enligt förslaget skulle erhållas.

Med dessa liyresberäkningar skulle fastigheten komma att lämna eu avkastning

av 9,000 kronor eller 7,2 % av köpeskillingen jämte det för fastighetens omändring

nedlagda kapitalet. Byggnadsstyrelsen har även uttalat sig beträffande själva

fastighetsköpet och funnit detsamma av allt att döma vara ekonomiskt fördelaktigt.

Enligt det med ägaren upprättade köpeavtalet skall detsamma komma till

stånd allenast under förutsättning, att Kungl. Maj:t och riksdagen före den 20

mars 1920 fattat beslut om fastighetens inköp för postverkets räkning. Hyresavtalen

angående de i fastighetens bottenvåning nu uthyrda lägenheterna äro med

laga verkan uppsagda till upphörande den 31 mars 1920, vadan dessa lägenheter

därefter omedelbart kunna omändras för postkontorets räkning.

Då generalpoststyrelsen lyckats erhålla så lång respittid, har generalpoststyrelsen

icke ansett sig böra ifrågasätta, att medel för köpeskillingen skola

utgå av det utav 1919 års lagtima riksdag anvisade reservationsanslag för inköp

för postverkets räkning av fastigheter, vilkas förvärvande icke utan synnerlig olägenhet

kan uppskjutas i avvaktan å särskilt riksdagsbeslut, utan håller generalpoststyrelsen

före, att medel för detta tomtköp lämpligen borde av riksdagen särskilt

anvisas. Under nu rådande osäkra förhållanden å hyresmarknaden finner

generalpoststyrelsen det för övrigt vara välbetänkt, att så stort belopp som möjligt

av förstnämnda anslag reserveras till användning för oförutsedda fall, då

postverket med avseende å lokalförhållandena å en eller annan ort kan komma

i trångmål och då omedelbar uppgörelse kan vara av nöden.»

Generalpoststyrelsen har på grund härav hemställt, att Kungl. Maj:t

täcktes föreslå riksdagen att för inköp för postverkets räkning av

fastigheten nr 145 inom Borlänge köping ävensom för ändringsarbeten

inom fastighetens huvudbyggnad för inredande av postkontorslokal på

1920 års tilläggsstat anvisa ett reservationsanslag av 125,000 kronor.

Behovet av förbättrade lokalförhållanden för postverket i Borlänge vepartementshar

vitsordats av 1919 års lagtima riksdag, som även förutsatt, att chefenmedel

för förvärv av lämplig fastighet för ändamålet skulle disponeras

av anslaget till inköp av fastigheter för postverkets räkning. Det av

generalpoststyrelsen nu förordade förslaget om inköp av förevarande

bebyggda fastighet och dess apterande till postkontor synes innefatta

en ur postal synpunkt tillfredsställande lösning av lokalfrågan i Borlänge

och komme, inberäknat kostnaderna för erforderliga ändringsarbeten

i fastigheten, att ställa sig högst betydligt billigare än att, på sätt

i motionen till 1919 års lagtima riksdag ifrågasatts, uppföra en nybyggnad

å för ändamålet inköpt tomt. Vid sådana förhållanden och

då tillfredsställande avkastning å det nedlagda kapitalet skulle erhållas,

torde styrelsens förslag böra godtagas; och lärer, då riksdagens yttrande

över förslaget angående fastighetsköpet kan inhämtas, frågan i dess helhet

böra underställas riksdagens prövning. Med hänsyn till det vid köpeBihang

till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 2853 19 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

[5.] avtalet träffade villkor, att beslut om köpet skall hava fattats före den

20 mars 1920, och då de nya lokalerna för postverket om möjligt böra

tagas i bruk innevarande höst, bör anslag för såväl fastighetsköpet

som erforderliga ändringsarbeten anvisas å tilläggsstaten.

Kung!. Maj:t torde alltså föreslå riksdagen

att för inköp för postverkets räkning av fastigheten

nr 145 inom Borlänge köping ävensom för verkställande

av vissa ändringsarbeten inom fastighetens

huvudbyggnad på 1920 års tilläggsstat anvisa ett reservationsanslag

av 125,000 kronor.

3. Inköp av fastighet i Jörn.

Vidare bär generalpoststyrelsen å tilläggsstaten begärt anslag till

inköp av fastighet i Jörn m. m., därvid styrelsen anfört följande:

»Postkontoret i Jörn är sedan den 1 oktober 1906 inrymt i en åkronotomten

nr XVIII i Jörn befintlig byggnad. Den förhyrda lokalen, som är rymlig

och för sitt ändamål lämplig, består av fyra rum, kassavalv samt andra nödiga

utrymmen.

Ifrågavarande fastighet, vars läge på grund av närheten till järnvägsstationen

är ur postverkets synpunkt gynnsamt, inköptes år 1917 av Jörns kommun, vilken

hade för avsikt att i fastigheten bereda bostad för den provinsialläkare, som väntades

komma att bliva stationerad inom samhället, därvid övre våningen inom

fastigheten skulle inredas till läkarbostad. Sedan nu Jörns socken från och med

den 1 januari 1919 skall utgöra ett provinsialläkardistrikt, har kommunen måst

vidtaga åtgärder för,iordningställande av ifrågavarande läkarbostad. Härvid har

emellertid den uppgjorda planen visat sig mindre lämplig att utföra, varför kommunen

beslutat sig för att antingen anordna hela huset till läkarbostad, i vilket

fall postkontoret finge avflytta, eller ock, därest postverket ville inköpa det hus,

vari postkontoret vore inrymt, bygga ett nytt bostadshus för läkaren. Ehuruväl

det förstnämnda alternativet vore det för kommunen ur ekonomisk synpunkt fördelaktigaste,

gav man dock företriide åt det senare alternativet för att ej bereda

postverket olägenheter, då det kunde förutses, att det skulle bliva förenat med

de största svårigheter att bereda lokaler åt postkontoret. Kommunen inledde

därför i början av år 1919 underhandlingar med generalpoststyrelsen och föreslog

därvid, att postverket skulle inköpa västra delen av kronotomten nr XYIH

med den å denna tomtdel uppförda byggnaden, vari postkontoret vore inrymt.

På den östra tomtdelen skulle den nya läkarbostaden uppföras.

Postkontoret i Jörn har ur postal synpunkt sådan betydelse, att postkontors

bibehållande å platsen är nödvändigt. Visserligen är poströrelsen inom

själva samhället icke av någon större betydenhet, men däremot har postkontoret

att betjäna ett ytterst vidsträckt postområde, utgörande stora delar av Västerbottens

och Norrbottens län. Under postkontoret i Jörn lyda 47 poststationer,

[6.]

Iuköp av

fastighet i

Jörn.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

60 lantbrevbärare och 28 postförare. De transitposter, postkontoret liar att behandla,

äro av avsevärd omfattning. Sålunda expedieras över Jörn vissa veckodagar

post till icke mindre än 13 poststationer, Såsom postal knutpunkt kommer

postkontoret i Jörn att bliva av än större betydelse efter öppnandet av den

planerade järnvägslinjen mellan Jörn och inlandsbanan.

Härav framgår, att lösandet av postkontorets lokalfråga är av största vikt.

Genom inköp av fastigheten skulle postverket först och främst bevara åt

sig de lokaler, postkontoret nu innehar, och undgå de svårigheter, som en flyttning

av postkontoret under nu rådande förhållanden skulle medföra. Då någon

lämplig lägenhet icke för närvarande står att uppbringa i Jörn, skulle, därest

fastighetsköpet icke komme till stånd, lokalfrågan förmodligen få lösas genom

bygge för postverkets räkning.

Ytterligare en omständighet talar dessutom starkt för fastighetsköpet ifråga.

Postmästaren i Jörn har blivit uppsagd till avflyttning ur sin bostadslägenhet

den 1 oktober 1919 och har på grund av inom samhället rådande bostadsbrist

icke kunnat anskaffa bostad för sin familj å platsen. Han har därför blivit nödsakad

förhyra bostad åt sin familj på annan ort och måste för det kommande

hyresåret i Jörn anskaffa provisorisk bostad för sig själv. I fall som det nu relaterade,

då statens tjänstemän utan eget förvållande kommit i dylika vidriga

förhållanden, bör, enligt generalpoststyrelsens förmenande, staten på ett eller

annat sätt ingripa och lämna den hjälp, som är möjlig. Genom inköp av omhandlade

fastighet sker just ett sådant önskvärt ingripande från statens sida.

Den övre våningen av fastigheten, vilken består av en lägenhet om fyra rum och

kök och som icke nu erfordras för postverkets behov, skulle nämligen kunna uthyras

till postmästaren.

Beträffande fastighetens beskaffenhet och tillstånd tillåter sig generalpoststyrelsen

hänvisa till styrelsens skrivelse i avskrift bilagt besiktningsutlåtande,

varav framgår, att byggnaden är av god beskaffenhet.

För fastigheten fordrar Jörns kommun en köpeskilling av 29,780 kronor.

Det vore avsett, att fastigheten skulle övertagas av postverket den 1 oktober

1920. Det fordrade priset för fastigheten, som har en tomtareal av 5,000 kvadratmeter,

utgör alltså allenast 5.9 6 kronor per kvadratmeter, vilket med hänsyn till

fastighetsvärdena å orten kan anses billigt.

Som generalpoststyrelsen funnit det ifrågasatta fastighetsköpet för. statsverket

fördelaktigt, har generalpoststyrelsen med Jörns kommun träffat köpeavtal,

vilket dock är bindande allenast för såvitt Kungl. Maj:t och riksdagen före den

1 april 1290 fattat beslut om inköp för postverkets räkning av fastigheten. Med

hänsyn till att kommunen är i behov av att snarast få bostadsfrågan för provinsialläkaren

ordnad, har kommunen icke kunnat lämna längre anstånd med köpets

definitiva avslutande än som skett.

Därest fastighetsförvärvet kommer till stånd, torde vissa, i upprättad kostnadsberäkning

närmare angivna omändringsarbeten vidtagas beträffande fastigheten

för att sätta såväl postkontorslokalen som bostadsvåningen i fullgott stånd.

Arbetena i fråga hava beräknats komma att draga en kostnad av 12,177

kronor. Emellertid anser byggnadsstyrelsen, som granskat kostnadsförslaget, att

detsamma är väl lågt beräknat och att man bör räkna med en kostnadssumma

av omkring 15,000 kronor.

Av samma skäl, som generalpoststyrelsen i detta hänseende här ovan anfört

beträffande fastighetsköp i Borlänge, har generalpoststyrelsen ansett, att medel

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

[6.] ''för inköp av den nu ifrågavarande fastigheten i Jörn icke lämpligen böra utgå av

det särskilt anvisade allmänna anslaget till inköp av fastigheter.»

Styrelsen har alltså hemställt, att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen

att för inköp av västra delen av tomten nr XVIII inom Jörns

kommun samt för vidtagande av nödiga reparationer inom den därå

uppförda byggnaden å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 45,000 kronor.

Departe- Den av generalpoststyrelsen med Jörns kommun träffade överens
mentschefen.

kommelsen om ordnande av postverkets lokalfråga därstädes torde få

anses för statsverket fördelaktig. Jag tillstyrker därför styrelsens förslag

om förvärv av förevarande fastighet och vidtagande av nödiga

reparationer i den därå uppförda byggnaden, varmed också bostadslägenhet

kan beredas postmästaren i orten, som icke kunnat där skaffa

sig familjebostad. Med hänsyn till föreliggande omständigheter och då

köpets giltighet gjorts beroende av att beslut i ämnet fattas före den

1 april 1920, bör anslag för ändamålet äskas å tilläggsstat för år 1920.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för inköp av västra delen av tomten nr XVIII

inom Jörns kommun samt för vidtagande av nödiga

reparationer inom den därå uppförda byggnaden å

tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 45,000 kronor.

4. Inköp av fastighet i Bengtsfors.

[7.] Generalpoststyrelsen begär vidare anslag å 1920 års tilläggsstat

Inköp av för förvärv av fastighet i Bengtsfors. Styrelsen yttrar därutinnan

fastighet i följande • J

Bengtsfors. lmJanae
»Jämlikt

kontrakt av den 13 juni 1916 förhyr postverket mot en hyresersättning

av 900 kronor för år för postkontoret i Bengtsfors en lokal, bestående

av tre rum jämte förstuga och kassavalv, tillhopa 80 kvadratmeter. Kontraktet

är avslutat att gälla under tio år, räknat från och med den 1 oktober 1916. Därförut

hade postkontoret i fråga varit inrymt i samma lokal jämväl under de närmast

föregående tio åren, eller alltsedan byggnaden den 1 oktober 1906 blev

färdig att tagas i bruk.

Såsom framgår av nedanstående tablå, har postkontorets rörelse varit föremål

för en stark ökning sedan den tidpunkt, då detsamma först inflyttade i de

nuvarande lokalerna.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tillägg sstat.

13

Ökning

År 1900.

År 1918.

absolut.

relativ

%■

Uppbörd................ .........

31,018 kr.

54,109 kr.

20,091 kr.

59.1

Inlämnade försändelser, alla slag....................

66,690 st.

156,463 st.

89,773 st.

134.e

Assurerade försändelser .................................

4,851 »

7,309 »

2,458 ■>

50.7

Dessas sammanlagda belopp ...................

1,331,983 kr.

3,019,061 kr.

1,687,078 kr.

126.7

Oassurerade paket..........................................

1,034 st.

2,818 st.

1,784 st.

172.5

Postanvisningar...................................

16,925 »

42,700 »

25,775 »

152.3

Dessas sammanlagda belopp ...........................

375,667 kr.

1,718,813 kr.

1,343,146 kr.

357.5

Med en så betydande stegring, som poströrelsen å platsen företett, är det

uppenbart, att samma lokaler, som tillträddes år 1906 — även om de då voro

tilltagna stora nog att tillgodose postkontorets lokalbehov för en tid framåt —

icke kunna nu motsvara de berättigade krav, som ställas på en postkontorslokal,

ifrån postkontoret utgå betydande landsvägsposter. För dessas förvaring och

■expediering saknas erforderligt utrymme inom postkontorslokalen, varför understundom

en del av posten måste förvaras utomhus under tiden från densammas

ankomst till postkontoret till dess avfärdande därifrån. Även utrymmet för kassaexpeditionen

och postmästarens tjänsterum äro för trånga. Postmästarens tjänsterum

saknar dessutom eldstad.

Vid planerad järnvägs framdragande förbi Bengtsfors genom det inre av

Dalsland och Värmland torde väl landsvägsposterna komma att bliva mindre omfattande,

men då samtidigt samhället torde komma att vinna i betydelse, kan utvecklingen

av den lokala posttrafiken förutses bliva så mycket kraftigare.

Under nuvarande förhållanden finnes ingen möjlighet att i Bengtsfors erhålla,

annan postkontorslokal.

Försök hava vid upprepade tillfällen gjorts hos husägaren att få postkontorets

lokaler utvidgade. Inom samma hus, som inrymmer postkontoret, finnes

nämligen i bottenvåningen en lägenhet om två rum, vilken för närvarande är

upplåten till banklokal. Denna väntas inom kort bliva ledig, och om postverket

kunde få övertaga jämväl denna lägenhet, beredes tillfälle till postkontorslokalens

utvidgning i sådan utsträckning, att sistnämnda skulle bliva för sitt ändamål

fullt tillräcklig för lång tid framåt. Husvärden har emellertid avböjt en dylik

anordning.

Däremot har lian erbjudit sig att sälja fastigheten till postverket i det skick,

den nu befinner sig.

Fastigheten, benämnd Kasen nr 1, avsöndrad från V16 mantal kronoskatte

Huvudgingen nr 1 i Ärtemarks socken, har en areal av 3,263 kvadratmeter. Därå

finnas uppförda huvudbyggnad och uthusbyggnad.

Huvudbyggnaden, vilken blev färdig under år 1906, är solitt uppförd av trä

i två våningar med vind och källare under cirka 1/3 av byggnadens yta. Bottenvåningen

inrymmer post- och banklokaler, tillsammans fem rum och två kassavalv.

Yåningen en trappa upp är väl planlagd och bekvämt inredd samt består

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

av en lägenhet om fem rum, jungfrukammare och kök. Yinden inrymmer två

rum. Byggnaden är utvändigt brädbeklädd samt försedd med plåttäckt, delvis

nytt yttertak. Uthuset är uppfört av trävirke under tegeltak.

Fastigheten, som är väl bibehållen, är brandförsäkrad för 55,000 kronor och

taxeringsvärderad till 32,000 kronor. Enligt av fackmän verkställd värdering beräknas

fastighetens värde uppgå till 58,500 kronor.

Några förändringar eller andra reparationsarbeten än målning för ett belopp

enligt avgivet kostnadsförslag å 2,155 kronor behövas icke inom de närmare åren.

Inom Bengtsfors samhälle råder stor bostadsbrist. Nuvarande innehavaren

av postmästartjänsten därstädes, vilken med 1918 års ingång tillträtt nämnda

tjänst, har, oaktat nu nära två år förflutit sedan dess, ännu icke lyckats att för

sig och sin familj anskaffa en bostad, vilken kunnat möjliggöra för honom att

ordna sitt hushåll. Han har måst nöja sig med en anspråkslös bostad i ett par

mindre, synerligen otillfredsställande rum inom samhället och är hänvisad att

med sin familj intaga sina måltider å hotell.

Hen bostadslägenhet, som finnes uti den fastighet, vari postkontoret i Bengtsfors

är inrymt, bebos för närvarande av husägaren. Vid ett inköp av fastigheten

för postverkets räkning har han förklarat sig vilja frånträda denna lägenhet, varvid

postmästaren å platsen skulle kunna erhålla bostad i posthuset.

Här föreligger alltså ytterligare ett fall, där statsverket med fördel kan, i

samband med tillgodoseendet av ett trängande behov av ökade postkontorslokaler,

bereda postmästaren å platsen den bostad, han icke på annat sätt ser sig

någon möjlighet att kunna anskaffa.

Vidkommande slutligen den ekonomiska sidan av saken, skulle den ställa

sig jämförelsevis förmånlig. Husvärden betingar sig för fastigheten en köpeskilling

av 55,000 kronor, eller 3,500 kronor mindre än det belopp, som av postverket

för ändamålet utsedd värderingsman ansett fastigheten vara värd. Anbudet

står fast endast under förutsättning, att köpet kommer till stånd före den 1

oktober 1920, vilken dag överlämnandet till postverket i förekommande fall

skulle ske.

Såsom förut angivits, betalar postverket i hyra för postkontorslokalen

.............................................................................. 900 kronor för år

Hyran för banklokalen utgör..................................................... 600 » » »

För bostadslägenheten (8 rum och kök) beräknar husvärden

en hyra av......................................................... 700 » » »

Sammanlagda hyresinkomsterna skulle således nu utgöra

endast .................................................................................... 2,200 kronor för år

eller 4 % av fastighetsvärdet.

Dessa hyresbelopp äro emellertid enligt de åsikter, som framförts såväl avpostverkets

ovannämnde värderingsman som av en i Bengtsfors bosatt byggmästare,

efter nuvarande förhållanden alltför lågt tilltagna. Dessa personer hava

beräknat en årlig hyressumma av sammanlagt 3,700 kronor såsom skälig. Räknar

man med dessa belopp, skulle fastighetens avkastning komma att belöpa sig till

6,7 procent.

Tomten är välbelägen inom samhället samt så stor, att den, om så skulle

befinnas lämpligt, lämnar tillfälle till avsöndring och försäljning av för postverket

icke erforderlig tomtdel. Då, såsom förut nämnts, den planerade järnvägens framdragande

torde komma att giva samhället ökad betydelse och utveckling, är det att

förmoda, att även fastigheter och tomter inom detsamma komma att stiga i pris.»

s. 15 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års till äg f/sstat. 15

På grund av det ovan anförda liar generalpoststyrelsen hemställt,

att för inköp av omhandlade fastighet för postverkets räkning på tillläggsstat

för 1920 måtte anvisas ett reservationsanslag av 55,000 kronor.

Genom det föreslagna köpet av den fastighet i Bengtefors, vari

postkontoret för närvarande förhyr lokaler, skulle en redan nu behövlig

ökning av dessa kunna erhållas. Ett ordnande av postverkets lokalfråga

därstädes synes även förtänksamt med hänsyn till den ytterligare

utveckling, som vid framdragande av Billingsfors—Arvika järnväg förbi

ifrågavarande ort torde vara att förvänta. Det preliminärt avtalade

köpepriset, som understiger fastighetens uppskattade värde, måste anses

skäligt. Genom fastighetsförvärvet skulle även beredas möjlighet för

postmästaren å platsen att erhålla familjebostad, som han ej på annat

sätt ser sig i stånd att anskaffa. Med hänsyn till den i fastigheten inrymda

bostadslägenhetens storlek torde densamma emellertid ej böra i

sin helhet tagas i anspråk såsom postmästarbostad.

På grund av vad sålunda anförts tillstyrker jag styrelsens framställning,

därvid med hänsyn till den avtalade giltighetstiden för köpet

erforderligt anslag bör beviljas å tillläggsstaten.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för inköp av den från V/ig mantal Huvudgingen

nr 1 avsöndrade lägenheten Kasen nr 1 i

Bengtsfors på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 55,000 kronor.

5. Inköp av tomt i Hudiksvall.

Generalpoststyrelsen har därefter gjort framställning i fråga om

inköp för postverkets räkning av tomt i Hudiksvall. Till stöd härför

anför styrelsen:

»Den nuvarande lokalen för postkontoret i Hudiksvall, vilken till sin huvudsakliga

del (omkring 150 kvadratmeter) varit förhyrd sedan den 1 oktober 1897

och som 10 år senare, den 1 oktober 1907, utvidgades med omkring 45 kvadratmeter,

är numera otillräcklig för att möta den väsande poströrelsen och dessutom

otillfredsställande inredd, omständigheter som medföra allvarliga olägenheter

såväl för allmänheten som för den tjänstgörande postpersonalen. Under

de senare åren hava ock från åtskilliga håll inom staden klagomål anförts mot

postlokalens beskaffenhet. Dessa klagomål hava på sista tiden vuxit i styrka.

Saken har gjorts till föremål för behandling i ortspressen, och i ledande tidningsartiklar

hava påyrkats snabba åtgärder för åstadkommande av förbättring.

Frågan om anskaffande av bättre lokaler för postkontoret i Hudiksvall kar

redan för flera år sedan framförts av vederbörande postdirektion, utan att då lik
-

[7-]

Departements

chefen.

[8.]

Inköp av

tomt i

Hudiksvall

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

väl något positivt resultat uppnåddes. Under de senaste åren har postdirektionen,

därtill föranledd av de växande lokalsvårigheterna, inlett förberedande förhandlingar

för ernående av ett för frågans lösning lyckligt resultat. De senaste

årens prisförhållanden hava emellertid gjort vidtagna ansträngningar fruktlösa.

Under år 1919 hava ånyo upptagits förhandlingar. Möjlighet att i inom staden

nu befintliga fastigheter förhyra för postverket tillfredsställande lokaler torde,

enligt vad verkställda utredningar givit vid handen, icke förefinnas. Endast följande

tre alternativ för frågans lösning synas sålunda återstå, nämligen

förhyrande av ändamålsenliga lokaler i nybyggnad, som uppföres av enskildr

förvärvande av redan bebyggd fastighet, i vilken ändamålsenliga lokaler för

postkontoret skulle kunna inredas, samt

inköp av tomt, å vilken nybyggnad för postverkets räkning skulle uppföras.

Om förhyrande av lokaler i av enskild uppförd nybyggnad har förhandlats,

med aktiebolaget Stockholms Handelsbank, som nyligen i Hudiksvall inköpt en

synnerligen välbelägen tomt. Banken förklarade sig till en början villig tillmötesgå

postverket. Men helt nyligen har bankens representant meddelat, att

något bygge för bankens räkning icke komme att äga rum under de närmaste

åren. Något annat tillfälle att få lokaler inrymda i nybygge har icke yppat sig.

Vad beträffar det andra alternativet, torde postverket vara hänvisat till allenast

den fastighet, i vilken postkontorslokalen varit inrymd sedan mera än 20 år

tillbaka. Agaren till nämnda fastighet har ock erbjudit postverket att övertaga

densamma.

Innan generalpoststyrelsen emellertid närmare ingår på detta alternativ,

tillåter styrelsen sig här nedan meddela några uppgifter angående poströrelsens

utveckling i Hudiksvall och angående förutsättningarna för denna utvecklings

fortsättning. Poströrelsens stegring sedan år 1897, då postkontoret inflyttade i

sistnämnda fastighet, till år 1917 framgår av följande siffror, vilka även innehålla

uppgifter för det år, 1907, då postkontorslokalen utvidgades.

1

Försändelseslag.

1897.

1907.

1917.

Ökning

1897-1917

i %•

Antal inlämnade oassurerade portopliktiga brev

och brevkort.......................................

188,552

388,648

416,93.6

121

Antal inlämnade oassurerade portopliktiga

korsband ..........................................

11,908

16,432

152,516

1,180

Antal inlämnade oassurerade paket ............

7,568

7,934

36,719

385

» » postanvisningar ...............

20,087

55,014

113,399

464

» postabonnerade nuimnerexemplar av tid-

ningar .............................................

434,356

813,904

1,196,520

175

Hela antalet försändelser (för postkontoret) ...

670,926

1,302,409

1,864,247

177

Av dessa siffror torde oförtydbart framgå, att rörelsen vid postkontoret i

Hudiksvall gått raskt framåt. Anmärkas må, att postkontoret är centralpunkt

inom en ganska vidsträckt del av norra Hälsingland, och att en relativt stor del

av de underlydande stationernas post även transiterar postkontoret. Av de upplysningar,

som kunnat inhämtas om stadens utvecklingsmöjligheter, har man an
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: WäO års tilläggsstat.

ledning draga den slutsatsen, att poströrelsens ökning kommer att fortfara. Under

de sista åren hava till staden förlagts Barnängens kemisk-tekniska fabriker, anläggningar

tillhörande Stockholms Superfosfataktiebolag, aktiebolaget Norrlands

järnindustri, Northern Three ply Co, Hudiksvalls liefabrik m. fl. samt ett par

träförädlingsföretag planeras. Barnängens fabriker komma eventuellt att anlägga

en margarinfabrik på platsen. De redan befintliga trävara- och pappersmasseindustriföretagen

väntas komma att utvidga sig. Ett särskilt uppsving väntar sig

stadens handelsvärld av den planerade järnvägen Ljusdal—Sveg, för vilken startkapitalet

nyligen fulltecknats och som är avsedd att åt Hudiksvall återerövra det

uppland, som Härjedalen tidigare varit för staden.

Under sådana förhållanden är det nödvändigt vid beräknande av erforderligt

utrymme för postkontoret att utgå från att det nuvarande utrymmet måste i

högst avsevärd mån ökas, om man nämligen vill vara säker på, att den nya lokalen

skall vara tillräcklig för en längre tid framåt. Generalpoststyrelsen, som

är av den uppfattningen, att man nu bör tillgodose lokalbehovet för omkring 30

år fram i tiden, anser ungefär dubbla det nuvarande utrymmet vara för detta

ändamål tillräckligt. Det är visserligen sant, att den hittills varande utvecklingen

uppvisar siffror, som vida överstiga nyssnämnda förhållande, men sedan rörelsen

nått eu viss utveckling, står lokalbehovet ej längre i samma förhållande till rörelsen

som vid mindre tal. Generalpoststyrelsen räknar alltså med ett utrymme,

motsvarande omkring 400 kvadratmeter nyttig golvyta.

Den nuvarande fastighetens bottenvåning erbjuder en golvyta av icke fullt

300 kvadratmeter. Genom ändring av bottenvåningens inredning skulle visserligen

man kunna erhålla en någorlunda acceptabel postkontorslokal med 250—

300 kvadratmeter golvyta. För att denna skall bliva fullt tidsenlig erfordras emellertid

genomgripande och dyrbara ombyggnadsarbeten. När så utvecklingen nått

därhän, att denna större lokal ej längre förslår, blir postverket nödsakat att

genom tillbyggnad skaffa ytterligare utrymme, ett tillvägagångssätt som varken är

ekonomiskt eller ur postteknisk synpunkt rationellt. Fastigheten med eu areal

av 926.4 kvadratmeter har emellertid erbjudits postverket för 175,000 kronor.

Å tomten äro uppförda dels ett större stenhus inrymmande i bottenvåningen

postkontorslokalen och eu bokhandel, i våningen 1 trappa upp eu av ägaren bebodd

lägenhet om 8 rum och kök och i våningen 2 trappor upp en lägenhet om

2 rum och kök samt ett enkelrum och dels ett äldre trähus, inrymmande i bottenvåningen

en lägenhet om 4 rum och kök, en butikslägenhet och en biljardlokal

samt i våningen 1 trappa upp en lägenhet om 3 rum och kök och eu om

1 rum och kök. Fastigheten är taxeringsvärderad för 132,500 kronor. Hyrorna

kunna beräknas inbringa åtminstone 10,000 kronor om året. Stenhuset uppgives

vara solitt och kunna tåla påbyggnad med en våning. Med hänsyn till vad ovan

anförts angående möjligheterna att i denna fastighet skapa större postkontorslokal

kan generalpoststyrelsen dock icke för sin del förorda fastighetens övertagande.

Under sådana förhållanden återstår endast det tredje alternativet, inköp av

en tomt för bebyggande genom postverkets egen försorg. För denna utväg talar

även den omständigheten, att i en nära framtid jämväl telegrafverket, enligt vad

kommit till generalpoststyrelsens kännedom, är i behov av större och tidsenligare

lokaler. Kontrakten om de lokaler, som telegrafstationen i Hudiksvall disponerar,

utgå den 30 september 1925.

Efter åtskilliga förhandlingar, som vederbörande postdirektör fört, hava, enligt

vad han anmält, erhållits anbud på tvenne synnerligen välbelägna tomter i Hudiksvall.

Den ena, tillhörig aktiebolaget Stockholms Handelsbank, kan icke få övertagas

i sin helhet, emedan banken ämnar själv bebygga hälften därav, men den

Bhang tull riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 2 höft. (Nr 2.) 2853 19 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

andra hälften bär erbjudits postverket. Tomten är betecknad 133 i mellersta

stadsdelen, gränsar till Storgatan, Käppuddsgatan och Hamngatan samt har en

areal av 1,196 kvadratmeter. Läget är synnerligen centralt. Det skulle särskilt

för telegrafverket vara förmånligt; dess kablar äro dragna i Hamngatan, varför

vid en flyttning av stationen kostnaderna skulle väsentligt nedbringas. Men postverket

kan ej få övertaga mer än omkring 600 kvadratmeter och från sakkunnigt

håll liar uppgivifcs, att grundförhållandena a tomten möjligen nödvändiggöra en

dyrbar pålning. Då härtill kommer, att banken för tomten begär 50,000 kronor,

motsvarande 81 kronor per kvadratmeter, anser generalpoststyrelsen, att postverket

icke utan tvingande skäl bör reflektera på tomten.

Den andra tomten skulle utgöra en del av aktiebolaget Mälareprovinsernas

bank tillhörig fastighet betecknad nr 126 och 130 i mellersta stadsdelen. Denna

tomt ar likaledes synnerligen välbelägen, gränsande intill Storgatan, Käppuddsgatan

och Sundsesplanaden. På tomten, som innehåller 3,856,62 kvadratmeter,

har banken låtit på västra sidan uppföra ett hus för sin verksamhet. Återstoden

av tomten är planterad såsom park. Banken har länge ställt sig avvisande mot

all försäljning av någon del av tomten, såväl med hänsyn till sin egen trevnad

som med hänsyn till det värde, parken har för stadens utseende. Det har emellertid

nu lyckats postverket att från banken erhålla skriftligt erbjudande av den

7 oktober 1919 att få övertaga en del av tomten för bebyggande på följande villkor:

Postverket övertager ett 15 meter brett stycke av tomten längs dennas

ostra sida, men förbinder sig. att förlägga blivande byggnad lika långt in på tomten

som bankens eget hus ligger. Vid de förberedande förhandlingarna i ärendet,

som förts av postdirektören i mellersta distriktet, har förutsatts, å ena sidan

att, åtminstone till en början, byggnaden icke skulle uppföras högre än att den

rymde utom bottenvåningen en huvudvåning och en vindsvåning, dit telefonsalar

m. m. skulle förläggas, men, å andra sidan, då postverkets byggnad skulle gå

över tomtdelens hela bredd, att banken tillförsäkrar postverket fasadrätt inåt

parken, vars huvudsakliga del alltså skulle bliva orörd, en omständighet som,

järnte bibehållandet utåt gatan av hela planteringen, varit det viktigaste skälet

för bankstyrelsen att frångå sin tidigare avvisande ståndpunkt. På generalpoststyrelsens

skrivelse bifogad kartskiss hava angivits dels gränserna för postverkets

tomtdel, dels ytterlinjerna till en blivande byggnad. I denna skulle postverket

disponera bottenvåningen och telegrafverket i stort sett återstoden av huset.

På förfrågan har telegrafstyrelsen i skrivelse den 8 oktober 1919 förklarat siovillig

att i nämnda nybyggnad förhyra lokaler för telegrafstationen i Hudiksvall

För ovannämnda tomtdel, som skulle innehålla omkring 1,000 kvadratmeter,

begäres ett pris av 40,000 kronor, motsvarande omkring 40 kronor per kvadratmeter.

Priset är visserligen icke billigt, men med hänsyn till vad på senare tiden

betalats för tomter i Hudiksvall — Handelsbanken lär för förenämnda tomt, å

vilken visserligen finnas uppförda några äldre hus, enligt uppgift hava betalt

omkring 114 kronor per kvadratmeter — anser generalpoststyrelsen, att postverket

icke bör låta detta tillfälle gå sig ur händerna.

Generalpoststyrelsen vill i detta sammanhang ej underlåta meddela, att

drätselkammaren i Hudiksvall under framhållande av inom staden rådande bostadsbrist

hemställt om åtgärder från styrelsens sida för anskaffande av bostadslägenheter

åt i Hudiksvall stationerad postpersonal, varigenom önskvärd lättnad

å bostadsmarknaden skulle ernås. Denna framställning synes generalpoststyrelsen

vara värd allt beaktande. Då det emellertid varit nödvändigt att för det

planerade post- och telegrafhuset utse eu synnerligen centralt belägen tomt, har

priset för densamma ansetts i förevarande fall för högt för att personalens bo
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat. 19

stadsfråga lämpligen kan lösas i samband med frågan om nya tjänstelokaler.

Vidkommande bostadsfrågan anser generalpoststyrelsen, att denna i detta fall

borde lösas gemensamt beträffande även andra i Hudiksvall stationerade statsfunktionärer,

därvid en mera avsides belägen och i följd därav billigare tomt

skulle kunna ifrågakomma.»

Generalpoststyrelseu bär därför hemställt, att för inköp för postverkets

räkning av eu omkring 1,000 kvadratmeter innehållande del av

tomterna nr 126 och 130 i mellersta stadsdelen i Hudiksvall måtte på

tilläggsstat för år 1920 anvisas ett reservationsanslag av 40,000 kronor.

Till följd av poströrelsens starka ökning är postverkets lokal i

Hudiksvall numera otillfredsställande i avseende å såväl storlek som inredning,

och detta missförhållande kommer att med de i staden befintliga industriföretagens

fortgående utveckling ytterligare skärpas. Det synes

därför påkallat att vidtaga åtgärder för tillgodoseende av det växande

behovet av större utrymme för postkontoret därstädes. Vid övervägande

av de alternativ, som i sådant hänseende framlagts, har jag

funnit mig böra såsom lämpligast förorda generalpoststyrelsens förslag

om inköp av en tomt för att därå sedermera uppföra en byggnad, och

detta så mycket hellre som därigenom en tillfredsställande lösning skulle

beredas telegrafverkets inom en snar framtid brännande lokalfråga i

Hudiksvall. Mot det av generalpoststyrelsen föreslagna området synes

ej vara något att erinra, liksom det därför betingade priset, med hänsyn

till numera rådande fastighetspriser i Hudiksvall, torde böra godtagas.

Då köpeanbudet rörande omförmälda område är bindande endast

till den 1 juli 1920, torde medel för ändamålet böra anvisas å tilläggsstaten

för innevarande år.

■ Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för inköp för postverkets räkning av ett område

om 1,000 kvadratmeter av tomterna nr 126 och 130 i

mellersta stadsdelen i Hudiksvall på tilläggsstat för år

1920 anvisa ett reservationsanslag av 40,000 kronor.

Slutligen har generalpoststyrelsen hemställt om anvisande på tillläggsstat

för år 1920 av 135,000 kronor för inköp för postverkets räkning

av tomten nr 9 jämte del av tomten nr 10 i kvarteret nr 5 Magistraten

i Karlskrona.

Med hänsyn till den rådande ekonomiska situationen och då behovet

av den till inköp ifrågasatta fastigheten icke förefaller höra till

de mest trängande, anser jag mig icke böra ifrågasätta framställning

till innevarande års riksdag om anvisande av medel för ändamålet.

[8.]

Departements

chefen.

Angående

inköp av

fastighet

Karlskrona

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

[9.]

Stationsbyggnad

i

Malmö.

Departements
chefen.

Telegrafverket.

I. Inköp och bebyggande av fastigheter.

1. Stationsbyggnad i Malmö.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning medgav

1917 års riksdag, att stationsbyggnaden å den telegrafverket tillhöriga

fastigheten nr I och II i kvarteret Skvalperup i Malmö finge utvidgas

genom en tillbyggnad i enlighet med av telegrafstyrelsen framlagd

plan för en beräknad kostnad av 330,000 kronor. Tillika beviljade

riksdagen för byggnadsarbetenas påbörjande ett belopp av 41,800

kronor att utgå av det för år 1918 till inköp och bebyggande av fastigheter

för telegrafverkets räkning anvisade reservationsanslaget.

Sedan Kungl. Maj:t genom särskilda brev den 7 september och

den 9 november 1917 bemyndigat telegrafstyrelsen att låta uppföra

ifrågavarande tillbyggnad i huvudsaklig överensstämmelse med av

arkitekten Fr. Fredriksson upprättade ritningar med vissa däri gjorda

ändringar, har 1918 års lagtima riksdag, i enlighet med Kungl. Maj:ts

framställning, till fortsättande av arbetena med ifrågavarande tillbyggnad

för år 1919 anvisat återstående beloppet, 288,200 kronor.

I skrivelse den 2 september 1919 angående anslag för kapitalökning

att upptagas å tilläggsstat för år 1920 har telegrafstyrelsen

gjort framställning om anvisande av ytterligare medel till omförmälda

byggnadsarbete. Styrelsen anför härutinnan följande:

»Arbetet med tillbyggnaden har nu framskridit så långt, att det huvudsakliga

är färdigt, och uppgörelser äro träffade angående de återstående entreprenaderna.

De verkliga kostnaderna kunna därför nu överblickas, och visar det

sig, att byggnadsföretaget i fråga medtager ett belopp av 550,000 kronor eller

220,000 kronor mera än vad år 1916 beräknats. Med kännedom om den prisökning,

som ägt rum beträffande byggnadskostnad^’ under tiden efter år 1916,

då kostnadsberäkningarna verkställdes, erbjuder detta resultat ingen överraskning.»

Telegrafstyrelsen har med anledning härav hemställt, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att till täckande av brist, som uppkommit

i det av riksdagen anvisade anslag för ifrågavarande tillbyggnad, på tillläggsstat

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 220,000 kronor.

Att de ursprungliga kostnadsberäkningarna för ifrågavarande byggnadsföretag

sannolikt ej komme att visa sig hållbara har antytts redan

s. 21 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1 : 1920 års tilläggsstat.

21

vid framläggande av styrelsens tidigare anslagsäskanden för ändamålet. [9.]

Då jag med hänsyn till de starka prisstegringarna å byggnadsmarknaden

ej finner anledning till erinran mot styrelsens nu gjorda framställning,

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till täckande av brist, som uppkommit å av

riksdagen anvisade anslag för tillbyggnad av stationsbyggnaden

å den telegrafverket tillhöriga fastigheten

nr I och II i kvarteret Skvalperup i Malmö, på tillläggsstat

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av

220,000 kronor.

2. Inköp av byggnadstomt i Skövde.

I sin skrivelse den 2 september 1919 bar telegrafstyrelsen vidare [10.]

gjort framställning om anvisande av anslag för inköp av byggnadstomt inköp av

för telegrafverkets räkning i Skövde. Till stöd för denna framställning

anför styrelsen följande: Skövde.

»Allt sedan den 1 april 1901 är telegraf- och telefonstationen i Skövde inrymd

i fastigheten å tomten nr 67 därstädes. Till en början bestod lokalen av

7 rum och kök men utvidgades från och med den 1 april 1918 med en lägenhet

om 5 rum och kök. Senast upprättade hyreskontrakt utgår den 1 oktober 1926.

Stationen är emellertid stadd i en snabb utveckling, såsom närmare framgår av

följande översikt:

År

Telefon-

apparater

Telefon-

inkomster

Kronor

Telegram-

expeditioner

1909 .....................................................

784

68,353: 44

34,517

1910 .....................................................

831

84,941: 96

34,195

1911 ...................................................

916

91,735: 95

38,412

1912 ....................................................

927

97,358: 26

44,300

1913 v...................................................

958

100,017: 53

49,819

1914 ...................................................

1,039

110,851: 47

54,152

1915 ..................................................

1,088

115,609: 98

63,214

1916 ......................................................

1,043

107,598: 91

60,469

1917 ...................................................

1,187

134,298: 73

79,478

1918 .....................................................

1,275

178,557: 93

234,166

s. 22 Kontrollera mot PDF

[10.]

22 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

Med denna utveckling komma de nu använda lokalerna att vara tillräckliga

allra högst till byrestidens utgång den 1 oktober 1926. Till denna tid blir det

för telegrafstyrelsen nödvändigt att anskaffa avsevärt rymligare lokaler. Sådana

kunna emellertid icke erhållas genom utvidgning i den nuvarande fastigheten.

Att på annat håll genom förhyrning anskaffa nya, fullt lämpliga lokaler torde

även komma att visa sig omöjligt, men telegrafstyrelsen finner dessutom ett förhyrande

i fråga om sådana lokaler, som här erfordras, vara både oekonomiskt

och i övrigt ofördelaktigt. Lokalfrågan bör därför ordnas så, att telegrafverkets

station i Skövde kan vara inflyttad senast den 1 oktober 1926 i en telegrafverket

tillhörig byggnad.

Vid nu anförda förhållanden har telegrafstyrelsen funnit sig böra gå i författning

om anskaffande av lämplig tomt för en ny stationsbyggnad, och har

telegrafstyrelsen ansett, att detta borde ske ju förr desto hellre, så snart en

lämplig fastighet till skäligt pris stode att erhålla.

Telegrafstyrelsen har, bland andra fastigheter, erbjudits östra delen av

lägenheten Yallingsberg, vilken innehåller en areal av 1,815,12 kvadratmeter samt

omfattar hela tomten nr 107 samt delar av tomterna nr 108, 112 och 113 i

kvarteret 41 i Skövde och är belägen i hörnet av Kungs- och Storgatorna därstädes,

för ett pris av 90,000 kronor eller kronor 49: 58 per kvadratmeter, och

har telegrafstyrelsen funnit detta anbud fördelaktigt med hänsyn till såväl fastighetens

läge och storlek som pris. Tomten är bebyggd med ett butiks- och

bostadshus, ett magasin och en snickarverkstad, och äro lägenheter och lokaler

uthyrda för ett sammanlagt hyresbelopp av 4,030 kronor om året.

För att bedöma priset å fastigheten, som år 1918 var taxerad till 66,500

kronor, har telegrafstyrelsen låtit byggmästaren E. Nyström i Skövde värdera

byggnaderna å tomten. Nyström, som är en gammal betrodd Skövdebo, beräknar

värdet av de tre byggnaderna till sammanlagt 75,500 kronor. E>å köpesumman

uppgår till 90,000 kronor, betingar själva tomten ett pris av 14,500 kronor. Då

tomten, såsom förut nämnts, innehåller sammanlagt 1,815,12 kvadratmeter, blir

således själva markpriset 8 kronor per kvadratmeter. Enligt vad stadsingenjören

i Skövde upplyst, utgör markpriset för ifrågavarande tomt cirka 10 kronor per

kvadratmeter, varför en köpeskilling av 90,000 kronor för hela fastigheten ej

synes vara oskälig.

Det inkomna köpeanbudet har erhållits genom en mellanhand. Säljaren

har antytt, att han vid vetskap om att staten vore köpare till fastigheten skulle

hava begärt 100,000 kronor.

Vid en förestående reglering av tomten i överensstämmelse med ett av

stadsingenjören i Skövde uppgjort förslag torde denna komma att minskas till att

omfatta en areal av 1,661,25 kvadratmeter, vilken emellertid är fullt tillräcklig för

telegrafverkets del. Då de angränsande tomternas värde kommer att ökas genom

regleringen, torde full ersättning för minskningen i areal vara att påräkna.

Sedan generalpoststyrelsen i skrivelse den 28 december 1918 meddelat, att

för postkontoret i Skövde förelåge behov av mera tillfredsställande lokal än den

för närvarande disponerade samt att mot läget av nu till inköp ifrågasatta tomt

intet vore att ur postverkets synpunkt erinra, varför generalpoststyrelsen för

sin del ville förorda inköp av denna tomt för uppförande därå av ett telegrafhus,

inrymmande jämväl lokaler för postverkets behov, har telegrafstyrelsen upprättat

kontrakt om inköp av ifrågavarande fastighet för ett pris av 90,000 kronor, att

likvideras den 1 oktober 1920, vilket kontrakt emellertid är för båda parterna

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: lf)20 års tilläggsstat.

bindande endast under förutsättning att Kungl. Maj:ts tillstånd till könet erhållits

före tillträdesdagen, den 1 oktober 1920.»

På grund av det anförda bär telegrafstyrelsen hemställt, att Kungl.

Maj:t måtte . föreslå riksdagen dels medgiva, att för telegrafverkets

rakning må inköpas östra delen av lägenheten Vallingsberg, innehållande

en areal av 1,815,12 kvadratmeter samt omfattande hela tomten nr 107

samt delar av tomterna nr 108, 112 och 113 i kvarteret 41 i Skövde,

för eu köpeskilling av 90,000 kronor, dels ock för ändamålet å tilläggsstat

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 90,000 kronor.

[10.]

lelegrafverkets verksamhet i Skövde har på de senare åren hastigt

utvecklats; särskilt synes detta vara fallet beträffande telegramtrafiken. chefenTill

följd av denna utveckling blir det nödvändigt att inom en ej alltför

avlägsen framtid anskaffa större lokaler för verksamhetens nöjaktiga

bedrivande. Då ytterligare utrymme icke står att erhålla i den fastighet,

vari stationen för närvarande är inrymd, och då förhyrande av

lokaler annorstädes i staden av flera skäl befunnits olämpligt, torde

egen fastighet för anordnande av ny stationsbyggnad böra i tid förvärvas.

Den av telegrafstyrelsen till inköp föreslagna fastigheten,

som är bebyggd, synes lämplig såväl till läge som till storlek. Med

hänsyn till vad som därutinnan upplysts torde den för fastigheten betingade

köpeskillingen kunna anses skälig. Då härtill kommer, att

generalpoststyrelsen, som jämväl är i behov av bättre lokaler för postkontoret

i Skövde, från posta! synpunkt funnit ifrågavarande fastighet

till sitt läge lämplig samt förordat inköp av densamma för att framdeles

användas för post- och telegrafverkens räkning, har jag funnit

mig böra tillstyrka telegrafstyrelsens framställning om inköp av omförmälda

fastighet. Då köpeanbudet är bindande endast under förutsättning

att Kungl. Maj:ts tillstånd till köpet erhålles före den 1 oktober

1920, torde frågan härom böra föreläggas innevarande års riksdag och

det erforderliga beloppet anvisas å tilläggsstat för år 1920.

Under, åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för inköp för telegrafverkets räkning av

östra delen av lägenheten Vallingsberg, innehållande en

areal av 1,815,12 kvadratmeter samt omfattande tomten

nr 107 samt delar av tomterna nr 108, 112 och 113 i

kvarteret 41 i Skövde, på tilläggsstat för år 1920 anvisa

ett reservationsanslag av 90,000 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

[Ilo

Inköp ar

fastighet i

Kramfors.

3. Inköp av fastighet i Kramfors.

I sin skrivelse den 2 september 1919 har telegrafstyrelsen ytterligare

gjort framställning om inköp för telegrafverkets räkning av

fastighet i Kramfors. Styrelsen anför därvid följande:

»I Kramfors förhyr telegrafverket sedan den 1 januari 1911 en stationslokal,

bestående av sex rum, kök, två materialbodar och ett källarrum, för ett årligt

hyresbelopp av 600 kronor. Kontraktstiden utgår den 1 januari 1921. Denna

lokal är otillfredsställande i flera avseenden. Byggnaden, i vilken den är inrymd,

är belägen i en utkant av samhället, något som omöjliggör en ekonomiskt

fördelaktig anordning av ledningsnätet. Alla lämpliga utrymmen i lokalen äro

tagna i anspråk. Reparatörens bostadslägenhet är sålunda redan upptagen för

stationens räkning till rum för skrivbiträde och förråd åt reparatören. .Möjlighet

för en snart nödvändig utvidgning av telefonstationen finnes således icke. Det

för stationsföreståndaren avsedda rummet är allt för litet, och allmänhetens.rum

är i minsta laget. För personalen, uppgående till 17 personer, finnes intet

frukostrum, och rum för telegrambärare saknas.

Följande tablå utvisar, huru telefon- och telegrafverksamheten i Kramfors

ökats under de senaste tio åren.

År

Telefon-

apparater

Telefon-

inkomster

Kronor

Telegram-

expeditioner.

1909 ...................................................

223

40,927: 33

26,1C

1910 .....................................................

240

43,376: 69

»-H

ad

<M

1911 .....................................................

255

44,969: 98

2'' 767

1912 .....................................................

259

48,225: 44

28,748

1913 .....................................................

287

51,968:31

30,604

1914 ......................................................

316

56,948: 33

33,173

1915 .....................................................

346

63,042: 86

33,583

1916 ....................................................

411

65,825: 02

36,927

1917 ....................................................

436

70,815:70

38,953

1918 .....................................................

455

91,541: 20

46,011

Med hänsyn såväl till den nuvarande lokalens trånghet och oändamålsenlighet

i övrigt som till den utveckling stationen nu nått och som med nödvändighet

snart nog fordrar en väsentlig utvidgning av lokalerna, har telegrafstyrelsen

ansett sig böra snarast gå i författning om anskaffande av annan, fullt tillräcklig

och välbelägen lokal. En dylik har telegrafstyrelsen satts i tillfälle att förvärva

genom anbud att inköpa fastigheten och tomten nr 21 i Kramfors municipalsamhälle,

avsöndrad från 29/16 seland Björsta nr 1 och 2 i Gudmundrå socken.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilluggsstat.

25

Tomten, som omfattar en areal av 0,164 hektar, är belägen i samhällets mitt i

omedelbar närhet av järnvägsstationen samt post- och bankkontor.

Telegrafstyrelsen har låtit genom opartisk person, byggmästaren O. Ward

i Härnösand, värdera tomten med därå uppförda byggnader. I värderingsinstrument

av den 23 oktober 1918 har Ward beskrivit och värderat fastigheten

sålunda:

1. Tomten .................................................................................... kr. 5,000: —

2. Ett större boningshus på solid och säker grund. Källarvåningen

är uppförd av betong och tegel, övervälvd med betongvalv

mellan järnbalkar. Över källarvåningen är uppförd två bostadsvåningar

med verandor. Väggarna äro uppförda av timmer, utvändigt

brädpanelade och oljemålade. Yttertak av plåt.

Källarvåningen inrymmer två butikslägenheter med kontor,

två w. c., två större lagerkällare, matkällare samt pannrum för

värmeledning. Värmeledningspanna av Sträybel Tio va’ varmvattenssystem

och radiatorer av Hällefors tillverkning.

Bottenvåningen består av 5 rum och kök, hall, kassavalv,

jungfrukammare, badrum, w. c. och garderober. I alla rum finnas

både värmeledning och prydliga kakelugnar av god beskaffenhet;

i kök och badrum finnas vatten och avlopp samt varmvattensanordning.

Våningen 1 trappa upp är i huvudsak i likhet med den nedre

med den skillnaden, att kassavalv ej finnes samt att här något

enklare inredning förekommer. Som omdöme kan sägas, att huset

i sin helhet är omsorgsfullt och väl inrett samt gott underhållet.

Värdet.................................................................................................... kr. 70,000: —

3. En uthusbyggnad, 20 m. lång, 8,5 m. bred samt med en

medelhöjd av 7 m. Byggnaden är uppförd av resvirke och bräder

samt delvis av tegel och yttertak av plåt. Bottenvåningen inrymmer

vagnbod, iskällare, mjölkkammare, matbod, tvenne vedbodar,

ladugård och trappuppgång. Stall och tvättstuga av tegel

i gott skick, med golv och tvättbassäng av cement, vattenvärmare

av gjutjärn samt vatten och avlopp. I övre våningen, som är uppförd

av fyllningsväggar, finnes inredd en bostadslägenhet om två

rum och kök, stryk- och mangelrum samt två torkvindar. Byggnaden

har ett värde av ....................................................................... kr. 8,000: —

Tillsammans kr. 83,000: —

Ägaren av fastigheten är villig att försälja densamma till telegrafverket för

ett pris av 75,000 kronor, vilket telegrafstyrelsen för sin del icke finner vara för

högt. För telegrafverket är det så mycket förmånligare att inköpa denna fastighet,

som det befintliga bostadshuset med jämförelsevis små förändringar i inredningen

kan under många år framåt bereda fullt tillräckliga expeditionslokaler. Ett nytt

stationshus skulle givetvis komma att draga betydligt större kostnad än vad nu

föreslagna fastighetsinköp betingar, även om man tager hänsyn till de mindre utgifter,

som föranledas av lokalernas omändring. Telegrafstyrelsen har därför

träffat avtal med ägaren av ifrågavarande fastighet om inköp av densamma för

ett belopp av 75,000 kronor, därvid dock såsom villkor uppställts, att Kungl.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 käft. (Nr 2). 2853 is 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

fl 1.1 Maj:ts och riksdagens medgivande därtill erhållits före tillträdesdagen, som bestämts

till den 1 juli 1920.

Det torde böra meddelas, att enligt uppgift den nuvarande telegraflokalen,

angående vilken kontraktet, såsom förut nämnts, utgår den 1 januari 1921, med

anledning av den preliminära uppgörelsen angående fastighetsköpet i Kramfors

redan blivit från nämnda tid uthyrd till annan person, vadan telegrafverket

skulle komma i en synnerligen prekär ställning, därest detta köp icke kunde

fullfölj as.»

Telegrafstyrelsen har därför hemställt, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen dels medgiva, att för telegrafverkets räkning må inköpas

fastigheten nr 21 med tillhörande tomt om 0,164 hektar, belägen i Kramfors

municipalsamhälle och avsöndrad från 29/ie seland Björsta nr 1 och 2

i Gudmundrå socken, för en köpeskilling av 75,000 kronor, dels ock

för ändamålet å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 75,000 kronor.

Departements* Med den utveckling, telegrafverkets station i Kramfors nått, har den för

chefen. ändamålet förhyrda lokalen blivit för trång. Vidare är stationsbyggnadens

läge i en utkant av samhället föga ägnat att på ett ekonomiskt fördelaktigt

sätt anordna de till stationen hörande ledningarna. Skäl synas därför

föreligga att anskaffa en större och bättre belägen lokal för stationen, och

detta så mycket hellre, som tillfälle bjudes förvärva en för ändamålet i alla

avseenden så lämplig fastighet som den av telegrafstyrelsen ifrågasatta.

Då den fordrade köpeskillingen, 75,000 kronor, synes skälig och då

denna summa jämte de sannolikt obetydliga kostnaderna för fastighetens

iordningställande för dess nya ändamål torde komma att betydligt understiga

kostnaderna för uppförande av ett nytt stationshus, lärer inköp

av ifrågavarande fastighet böra äga rum. Med hänsyn dels till det för

köpeavtalets bestånd uppställda villkor, dels ock därtill, att stationen

den 1 januari 1921 kommer att stå utan lokal, torde förevarande fråga

böra underställas denna riksdag och det för gäldande av köpeskillingen

erforderliga beloppet anvisas å tilläggsstat för år 1920.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för inköp för telegrafverkets räkning av den

från 29/i6 seland Björsta nr 1 och 2 i Gudmundrå

socken avsöndrade tomten nr 21 om 0,164 hektar i

Kramfors municipalsamhälle med därå uppförda byggnader

på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 75,000 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tiUäggsstat.

27

4. Inköp ar byggnadstomt i Hälsingborg.

I anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning medgav

1904 års riksdag, att för telegrafverkets behov finge för ett pris av

47,000 kronor inköpas en vid Prästgatan, Bruksgatan och den blivande

Karlsgatan i Hälsingborg belägen tomt, nr 14 i kvarteret Carl XI,

med eu areal av omkring 629 kvadratmeter, att användas till telegrafoch

telefonstation. På grund av beslut vid 1907 års riksdag bär sedermera

å nämnda tomt uppförts en telegraf- och telefonstationsbyggnad,

vilken under år 1909 tagits i bruk för avsett ändamål.

För beredande av möjlighet till utvidgning av telefonstationen har

1918 års riksdag med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda hemställan,

medgivit, att för telegrafverkets räkning finge inköpas en invid

tomten nr 14 belägen tomt, nr 15 i kvarteret Carl XI, för en köpeskilling

av 23,940 kronor, ävensom anvisat för ändamålet erforderliga medel.

Slutligen har telegrafstyrelsen jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 17 januari 1919 inköpt tomten nr 12 i nyssnämnda kvarter för en

köpeskilling av 31,000 kronor, vilken utgått från det av 1918 års

riksdag för år 1919 anvisade reservationsanslag å 200,000 kronor för

inköp av fastigheter för telegrafverkets räkning, vilkas förvärvande

icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan på särskilt

riksdagsbeslut.

I sin skrivelse den 2 september 1919 har telegrafstyrelsen gjort

framställning om inköp för telegrafverkets räkning av ytterligare en

tomt i förenämnda kvarter i Hälsingborg. Till stöd för denna sin

framställning har styrelsen anfört följande:

»Redan samtidigt med det underhandling fördes om inköp av förenämnda

tomt nr 15 sökte telegrafstyrelsen förvärva jämväl den intilliggande tomten nr 13,

på det att härigenom ett i fråga om såväl storlek som figur fullt tillfredsställande,

sammanhängande tomtområde för en planerad tillbyggnad till den nuvarande

stationsbyggnaden skulle kunna erhållas. Med hänsyn till det pris, som då

begärdes för denna tomt, fick frågan emellertid då förfalla.

Såsom styrelsen i sin framställning till Kungl. Maj:t rörande inköp av

förenämnda tomt nr 12 meddelade, har numera tomten nr 13 erbjudits styrelsen

till inköp för ett till 80,000 kronor nedsatt pris. Under det att tomten nr 12

icke kunde erhållas på hand för så lång tid, att frågan om densammas inköp

kunde underställas 1920 års riksdag, utan frågan om dess förvärvande måste

avgöras i ovan angivna ordning, har däremot beträffande tomten nr 13 kunnat

uppgöras inköpskontrakt, däri förutsatts, att köpet skulle vara för parterna

bindande endast om Kungl. Majds tillstånd till köpet erhålles före den 1 juli

1920, vilken dag bestämts såsom tillträdesdag.

[12.]

Inköp av

byggnadstomt

i

Hälsingborg.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

Tomten nr 13, om vars inköp således nu är fråga, innehåller en areal av

442 kvadratmeter. Det erbjudna salupriset, 80,000 kronor, utgör 181 kronor per

kvadratmeter. För den år 1904 inköpta tomten nr 14 betalades 74 kronor 72

öre per kvadratmeter, för den år 1918 inköpta tomten nr 15 erlades en köpeskilling

av 70 kronor per kvadratmeter samt för den år 1919 förvärvade tomten

nr 12 142 kronor per kvadratmeter. Priset för tomten nr 13 är således avsevärt

högre än för någon av de övriga inköpta tomterna, men då tomtvärdena i

Hälsingborg lära vara i snabbt stigande och, enligt vad telegrafstyrelsen inhämtat,

det begärts ända upp till 300 kronor per kvadratmeter för tomter med ungefär

likvärdigt läge, torde det nu för tomten nr 13 begärda priset få anses fullt

skäligt. Då ifrågavarande tomt ligger omgiven av de telegrafverket redan tillhöriga

tomterna nr 12, 14 och 15, är förvärvet av tomten nr 13 eu oundgänglig

förutsättning för att på ett praktiskt och ändamålsenligt sätt kunna utföra den

tillämnade tillbyggnaden till det nuvarande stationshuset. Därest telegrafverket

nu icke inköper tomten i fråga, vilken icke är försedd med något mera värdefullt

hus, lärer den komma att försäljas åt annan för bebyggande, och det är givet,

att ett omedelbart inköp skall ställa sig billigare än ett inköp framdeles, sedan

tomten försetts med ny byggnad.»

På grund av det anförda har telegrafstyrelsen hemställt, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen dels medgiva, att för telegrafverkets

räkning må inköpas fastigheten nr 13 i kvarteret Carl XI i Hälsingborg

med därå uppförd byggnad för en köpeskilling av högst 80,000 kronor,

dels ock för ifrågavarande ändamål å tilläggsstat för år 1920 anvisa

ett reservationsanslag av 80,000 kronor.

Vid föredragning av telegrafstyrelsens framställning angående förvärv

av ovan omförmälda tomt nr 15 i kvarteret Carl XI i Hälsingborg

anförde dåvarande departementschefen, att något oundgängligt behov

av utvidgning av stationen därstädes visserligen ej för det dåvarande

vore för handen men att det med hänsyn till den alltjämt fortgående

ökningen av telegrafverkets verksamhet i Hälsingborg med säkerhet

kunde beräknas, att de dåvarande lokalerna snart nog komme att bliva

för sitt ändamål otillräckliga. Försiktigheten syntes därför bjuda att i tid

vidtaga sådana åtgärder, att en tillbyggnad av lokalerna icke komme

att ställa sig onödigt dyrbar. Med anledning därav förordade departementschefen

det sedermera av riksdagen bifallna inköpet av tomten nr 15.

Vid nämnda tillfälle var även fråga om förvärv av den nu till inköp

föreslagna, i likhet med tomten nr 15 invid stationstomten belägna tomten

nr 13. Med hänsyn emellertid till det då fordrade höga priset, 87,000 kronor

eller 196 kronor 83 öre för kvadratmeter, ansågs inköp av berörda tomt ej

kunna ifrågasättas. Telegrafstyrelsen framhöll vid samma tillfälle, att en

tillbyggnad av det befintliga stationshuset lämpligast kunnat ske med använ
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

29

dande av bägge tomterna nr 13 och 15, vilka voro belägna invid varandra

och gränsade till stationstomtens östra sida. Emellertid ansåg sig styrelsen

kanna anordna en tillbyggnad endast å tomten nr 15, enär verkställd

utredning givit vid handen, att en ändamålsenlig utvidgning av stationen

på detta sätt kunde ske, ehuru den sammanlagda tomten kornme

att erhålla en något egendomlig figur, som man väl knappast ville

välja, om det gällde att planera för ett helt nytt företag.

Sedan den till tomten nr 15 gränsande tomten nr 12 blivit för

telegrafverkets räkning inköpt, har emellertid hela det telegrafverket

tillhöriga tomtområdet, sålunda bestående av den nuvarande stationstomten

nr 14 samt tomterna nr 15 och 12, erhållit en för bebyggande

ännu olämpligare figur, i det att nämnda tomter ligga på tre sidor

om tomten nr 13, vars fjärde sida vätter åt Prästgatan. För att kunna

på ett mera praktiskt och ändamålsenligt sätt utföra en blivande tillbyggnad

till den nuvarande stationsbyggnaden, synes därför jämväl

tomten nr 13 böra förvärvas för telegrafverkets räkning. Priset för

tomten, 80,000 kronor eller 181 konor för kvadratmeter, är visserligen

betydligt högre än vad de övriga tomterna betingat, men med hänsyn

till vad som upplysts beträffande de numera rådande fastighetspriserna

i Hälsingborg lärer någon erinran däremot ej kunna göras. Då slutligen

tomten, därest den ej nu förvärvas av staten, sannolikt kommer

att säljas till annan person för att därefter bliva bebyggd med andra,

värdefullare byggnader än de därå nu befintliga och sålunda ett framtida

förvärv av densamma torde ställa sig ännu mera kostsamt, anser jag

mig böra tillstyrka telegrafstyrelsens förevarande framställning. Med

hänsyn till det för köpeavtalets bindande kraft uppställda villkoret

torde frågan böra underställas innevarande års riksdag och det erforderliga

anslagsbeloppet, 80,000 kronor, anvisas å tilläggsstat för år

1920.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får jag hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för inköp för telegrafverkets räkning av fastigheten

nr 13 i kvarteret Carl XI i Hälsingborg å tillläggsstat

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av

80,000 kronor.

[12.]

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

5. Inköp av byggnadstomt i Robertsfors.

[13.]

Inköp av

byggnadstomt

i

Robertsfors.

I sin. skrivelse den 2 september 1919 har telegrafstyrelsen gjort

framställning om beredande av medel till inköp för telegrafverkets

räkning av byggnadstomt i Robertsfors. Styrelsen anför härom följande:
-

»År 1885 inrättades telegrafstationen i Sikeå. Enligt åtagande tillhandahöll

aktiebolaget Robertsfors kostnadsfritt lokal för stationen, och har lokal upplåtits

även sedan stationen under år 1905 flyttades till Robertsfors. Sedan under år

1917 50 huvudabonnemang tecknats vid stationen, har telegrafverket från och

med den 1 januari 1918 tillhandahållit lokal för telegraf- och telefonstationen och

för tiden 1 januari 1918—1 januari 1923 förhyrt nedre våningen i en å tomten

nr 71 i Robertsfors brukssamhälle belägen fastighet för en årshyra av 650 kronor.

Lokalens uppvärmning bekostas av telegrafverket självt.

Denna lokal är ingalunda lämplig för sitt ändamål, utan måste tillgripas

såsom en nödfallsutväg, då ingen bättre stod att erhålla.

Utvecklingen av stationen i Robertsfors framgår av följande översikt:

År

Telefon-

apparater

Telefon-

inkomster

Kronor

Telegram-

expeditioner

1909 ...................................................

55

6,814: 61

8,902

1910 .................................................

54

7,424: —

10,216

1911 .....................................................

59

7,858:48

11,092

1912 .....................................................

65

8,300: 10

11,384

1913 ............................. ........................

72

10,197: 72

11,047

1914 ......................................................

83

10,923: 95

10,359

1915 ..................................................

73

10,857: 20

10,383

1916 .................................................

101

12,502: 65

12,002

1917 ......................................................

134

14,962: 44

13,724

1918 ....................................................

155

22,768: 23

17,143

Ehuru stationen icke är av den storlek, att under vanliga förhållanden egen

byggnad för densamma skulle ifrågasättas, kommo dock svårigheterna vid förhyrandet

av lägenhet telegrafstyrelsen att omedelbart rikta sin uppmärksamhet

på anskaffande av egna lokaler i Robertsfors, på det att telegrafstyrelsen vid

hyrestidens utgång skulle kunna erhålla en lämplig lokal. Av denna anledning

avtalades också så kort hyrestid som fem år.

Närmast låg då till hands att söka förvärva en på lämpligt sätt bebyggd

fastighet, varigenom en nybyggnad kunde undvikas. Telegrafstyrelsen blev även

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

erbjuden att inköpa den fastighet, vari den nu förhyrda lokalen är inrymd, [13.]

för ett pris av 12,000 kronor. Vid eu närmare undersökning har det emellertid

visat sig, att huset icke är uppfört med sådan grundlighet och soliditet, att telegrafstyrelsen

ansett sig kunna reflektera på ett inköp av detsamma. Då någon

annan lämplig bebyggd fastighet icke heller finnes att tillgå, har telegrafstyrelsen

funnit enda utvägen för ordnandet av lokalfrågan i Robertsfors vara att uppföra

en särskild byggnad för telegrafverkets behov och att redan nu inköpa därför

lämplig tomt. En sådan har telegrafstyrelsen blivit erbjuden av aktiebolaget

Robertsfors, vilket förklarat sig villigt att till telegrafstyrelsen försälja en lämplig

och centralt belägen tomt, nämligen en å Robertsfors bruksplats belägen

tomt nr 62, innehållande en areal av 1,525 kvadratmeter för ett pris av 500 kronor.

För tomter med motsvarande läge och areal har bolaget av enskilda personer

betingat sig och erhållit en köpeskilling, varierande mellan 800 och 1,500

kronor, vadan anbudet är för telegrafverket fördelaktigt. Telegrafstyrelsen kar

därför med bolaget upprättat avtal om inköp av ifrågavarande tomt för ett pris

av 500 kronor, vilket avtal emellertid är för båda parterna bindande endast under

förutsättning att Kungl. Maj:ts tillstånd till köpet erhålles före tillträdesdagen,

som bestämts till den 1 oktober 1920.»

Telegrafstyrelsen har därför hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen dels medgiva, att för telegrafverkets räkning må inköpas

ovannämnda med nr 62 betecknade tomt i Robertsfors, innehållande en

areal av 1,525 kvadratmeter, för en köpeskilling av 500 kronor, dels

ock för ifrågavarande ändamål å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett

reservationsanslag av 500 kronor.

Utvecklingen av telegrafverkets verksamhet i Robertsfors har med- Departementsfört

behov av bättre lokaler för stationen därstädes än de nu förhyrda, chef‘nvilka

redan från början varit olämpliga för ändamålet. Då tjänliga

lokaler ej stå att på annat sätt erhålla, finner jag mig böra tillstyrka

telegrafstyrelsens framställning om inköp av tomt för uppförande av

ny stationsbyggnad, helst det erbjudna tomtpriset måste anses förmånligt.

På grund av det vid köpet fästade villkoret lärer ärendet böra underställas

innevarande års riksdag och erforderliga medel anvisas å tillläggsstat

för år 1920.

I anslutning till det anförda hemställer jag därför, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att för inköp för telegrafverkets räkning av

tomten nr 62 i Robertsfors brukssamhälle på tilläggsstat

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 500 kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

[14.]

Inköp av

fastighet i

Simrishamn.

6. Inköp av fastighet i Simrishamn.

Vidare har telegrafstyrelsen i sin skrivelse den 2 september 1919

gjort framställning i fråga om inköp för telegrafverkets räkning av

fastighet i Simrishamn. Till stöd härför anför styrelsen följande:

»I Simrishamn förhyr telegrafverket till stationslokal en lägenhet om 5 rum

och kök, för vilken hyrestiden utgår den 30 september 1920.

Telefon- och telegrafverksamheten i Simrishamn har under de senaste åren

synnerligen kraftigt ökats, såsom jämväl framgår av följande översikt.

År

Telefon-

apparater

Telefon-

inkomster

Kronor

Telegram-

expeditioner

1908 ...................................................

156

14,721: 88

15,294

1909 .....................................................

215

19,421: 83

16,011

1910 ..................................................

234

21,724:61

17,222

1911 ......................................................

242

22,630: 88

17,577

1912 ......................................................

257

25,012: 77

18,541

1913 ....................................................

273

26,042: 04

21,055

1914 ......................................................

286

27,793: 42

20,853

1915 ....................................................

337

32,983: 08

21,712

1916 .....................................................

962

83,251: 24

37,214

1917 ......................................................

1,167

103,191: 95

42,558

1918 ....................................................

1,167

126,286:86

51,879

Med denna omfattning av stationens rörelse fyller den nu förhyrda lokalen

icke rimliga anspråk på utrymme och bekvämlighet. Sålunda störes telegrafexpeditionsarbetet

högst avsevärt därigenom att de personer, som önska förhandla

med telegrafkommissarien, äro hänvisade att passera genom telegrafexpeditionen.

Arbetet med remsor och räkningar m. m. försiggår för närvarande i telefonsalen.

Utrymmet här inskränkes nästa år genom insättande av ytterligare ett växelbord.

Annat utrymme för skrivbiträdesarbetet måste då anskaffas. En utvidgning

av lokalen kan emellertid icke lämpligen ske inom den fastighet, i vilken

lokal nu förhyres. Någon annan lämplig lokal att förhyra har icke kunnat uppdrivas.

För att få lokalfrågan i Simrishamn ordnad har telegrafstyrelsen därför

sökt anskaffa en fastighet, varå befintlig byggnad utan större ombyggnad kunde

inredas till lokaler för telegrafverket och som skulle medgiva framtida utvidgning

utan allt för avsevärda kostnader. En dylik har telegrafstyrelsen funnit i

s. 33 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 Ars tilläggsstat. 33

fastigheten nr 25 i kvarteret Lejonet, vilken innehåller eu areal av 683,17 kvadratmeter

och är bebyggd med ett tvåvåningshus av sten utefter Storgatan och

ett envåningshus vid Brunnsgatan jämte ett kombinerat brygg- och uthus på

gårdsplanen. Fastigheten, som är taxerad till 43,000 kronor, inbringar i hyror

2,687 kronor 50 öre. Det pris, som nu begäres, utgör 65,000 kronor. Då telegrafstyrelsen

ansett detta pris under nuvarande förhållanden vara fullt skäligt,

har styrelsen funnit sig böra tillförsäkra sig möjligheten att förvärva ifrågavarande

fastighet och fördenskull undertecknat kontrakt om inköp av densamma

t för ovannämnda pris, dock under förbehåll att kontraktet är för båda parterna

bindande endast under förutsättning att Kungl. Maj:ts tillstånd till köpet erhållits

före tillträdesdagen, som bestämts till den 1 oktober 1920.»

Med anledning härav har telegrafstyrelsen hemställt, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen dels medgiva, att lör telegrafverkets räkning

må inköpas fastigheten nr 25 i kvarteret Lejonet i Simrishamn,

innehållande en areal av 683,17 kvadratmeter, för en köpeskilling av

65,000 kronor, dels ock för ändamålet å tilläggsstat för år 1920 anvisa

ett reservationsanslag av 65,000 kronor.

Av utredningen i ärendet framgår, att telegrafverket på grund av

rörelsens starka ökning är i behov av större och i övrigt lämpligare

lokaler för sin station i Simrishamn än de nu befintliga. Till följd av

svårigheten att vidtaga en utvidgning i den byggnad, vari stationen

är inrymd, eller erhålla en lämplig förhyrd lokal annorstädes i staden

har telegrafstyrelsen nödgats förvärva en lämpligt belägen bebyggd

fastighet, som utan större och dyrbarare inrednings- och omändringsarbeten

kan anordnas för ifrågavarande ändamål. Berörda fastighet,

nr 25 i kvarteret Lejonet, synes lämplig, och den för densamma

betingade köpeskillingen, 65,000 kronor, lärer i betraktande av numera

rådande förhållanden på fastighetsmarknaden ej kunna anses oskälig.

Jag finner mig därför kunna förorda inköp av omförmälda fastighet,

och torde med hänsyn till tiden för köpeanbudets giltighet behövligt

anslag därtill böra beviljas å tilläggsstat för år 1920.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för inköp för telegrafverkets räkning av

fastigheten nr 25 i kvarteret Lejonet i Simrishamn om

683,17 kvadratmeter på tilläggsstat för år 1920 anvisa

ett reservationsanslag av 65,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 käft. (Nr 2).

2853 19 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggstat.

[15.]

Uppförande

av arbetar,

bostäder i

Nynäshamn.

7. Uppförande av arbetarbostäder i Nynäshamn.

I anledning av Kungl. Maj:ts i proposition nr 326 i ämnet gjorda

framställning medgav 1917 års riksdag, att telegrafverkets verkstad i

Nynäshamn finge tillbyggas för en beräknad kostnad av 800,000 kronor

samt att för beredande av bostäder åt arbetare vid nämnda verk-1

stad finge, efter prövning och avgörande av Kungl. Maj:t, disponeras

ett belopp av högst 900,000 kronor, varjämte riksdagen anvisade för >

ändamålet erforderliga medel.

På därom av telegrafstyrelsen gjord framställning uppdrog Kungl.

Maj:t genom brev den 29 juni 1917 åt styrelsen att för statsverkets

räkning inköpa lägenheterna Nynäs villastadstomter nr 60, 143, 330, ?

334, 488, 494, 495 och 508 med därå uppförda byggnader i Nynäshamns

köping för en köpeskilling av sammanlagt högst 185,000 kronor

samt ställde för ändamålet erforderliga medel till styrelsens förfogande

från förenämnda anslag å 990,000 kronor. Vidare anbefallde

Kungl. Maj:t styrelsen att inkomma med förslag i fråga om användningen

av återstoden av nämnda anslag, därvid styrelsen både att taga

under övervägande, i vilken utsträckning lägenheterna kunde inredas för

två rum och kök.

Därefter uppdrog Kungl. Maj:t genom brev den 5 oktober 1917

med bifall till telegrafstyrelsens framställning i ämnet åt styrelsen att för

statsverkets räkning inköpa följande obebyggda fastigheter: nämligen

dels de å Vr mantal Grönvik nr 2 inom Nynäshamns köping belägna

tomterna nr 1 i kvarteret Bofinken, nr 1 i kvarteret Ekorren, nr 1 i

kvarteret Elefanten, nr 4 i kvarteret Malmtäppan, nr 1 i kvarteret

Morkullan samt nr 1 och 4 i kvarteret Mården om sammanlagt 278,118

kvadratfot emot en köpeskilling av 11 öre för kvadratfot eller i ett

för allt 30,593 kronor, dels ock de inom nämnda köping belägna lägenheterna

Nynäs villastadstomter nr 471, 472, 473, 474, 477, 479, 498,

501 och 5Ö2 om tillhopa 123,513 kvadratfot för en köpeskilling av 15

öre för kvadratfot för lägenheterna nr 471, 472, 473, 474, 477 och 479

samt 11 öre för kvadratfot för lägenheterna nr 498, 501 och 502 eller

i ett för allt 17,256 kronor, och skulle jämväl dessa köpeskillingar, tillhopa

47,849 kronor, utgå av ovannämnda anslag å 900,000 kronor.

Sedan telegrafstyrelsen i skrivelse den 28 december 1917 avgivit

förslag i fråga om användningen av återstoden, 667,151 kronor, av

nyssnämnda anslag å 900,000 kronor och därvid hemställt, att beloppet

s. 35 Kontrollera mot PDF

" Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat. 35

måtte få disponeras till uppförande av arbetarbostäder, ävensom förmält,

att styrelsen funnit lämpligt, att å de av styrelsen enligt omför
mälda

kung!, brev den 5 oktober 1917 inköpta lägenheter uppfördes

arbetarbostäder eldigt fem särskilda med 1—V betecknade typer, på

sätt desamma angåves å skrivelsen bifogade, av arkitekten Victor

Holmgren i Uppsala uppgjorda ritningar, bär Kungl. Magt genom brev

den 5 april 1918 bemyndigat styrelsen att, för beredande av bostäder

åt arbetarna vid verkstaden i Nynäshamn, å de i kungl. brevet den 5

oktobor 1917 omförmälda lägenheter i huvudsaklig överensstämmelse

med förenärnnda, utav arkitekten Holmgren uppgjorda ritningar med

vissa jämkningar däri uppföra bostadshus för en kostnad av sammanlagt

högst 667,151 kronor, varjämte Kungl. Maj:t ställt för ändamålet

behövliga medel till styrelsens förfogande.

Slutligen har 1919 års lagtima riksdag, med bifall till Kungl. Maj:ts

därom gjorda framställning, för inköp för telegrafverkets räkning av

vissa i statsrådsprotokollet över civiiärenden den 9 januari 1919 särskilt

angivna 54 bebyggda fastigheter i Nynäshamns köping om tillhopa

869,252 kvadratfot på tilläggsstat för år 1919 anvisat ett reservationsanslag

av 660,600 kronor. I

I sin skrivelse den 2 september 1919 har nu telegrafstyrelsen gjort

framställning om anvisande av medel för uppförande av arbetarbostäder

å vissa av ovan omförmälda, obebyggda tomter i Nynäshamns köping.

Styrelsen anför därvid följande:

»Med anlitande av det genom kungl. brevet den 5 april 1918 anvisade

beloppet å 667,151 kronor hava under år 1918 följande bostadshus uppförts: i

kvarteret Ekorren ett hus med 8 lägenheter om 1 rum och kök (typ III), ett

hus med 4 lägenheter om 1 rum och kök (typ IV) samt ett hus med 2 lägenheter

om 2 rum och kök (typ II), i kvarteret Elefanten ett hus med 8 lägenheter

om 1 rum och kök (typ III) samt i kvarteret Mården ett hus med likaledes 8

lägenheter om 1 rum och kök (typ III), och äro följande hus avsedda att, med

anlitande av återstoden av de anvisade medlen, uppföras under år 1919: i kvarteret

Mården två hus med 4 lägenheter om 1 rum och kök (typ IV) samt i kvarteret

Malmtäppan ett hus med 4 lägenheter om 1 rum och kök (typ IY) och

ett hus med 8 lägenheter om 1 rum och kök (typ III).

Då genom inköpet för 185,000 kronor av ovannämnda bebyggda Nynäs

villastadstomtér nr 60, 143, 330, 334, 488, 494, 495 och 508 erhållits 30 lägenheter,

komma således för anslaget å 900,000 kronor dels genom inköp och dels

fenom bebyggande att beredas bostäder för 80 familjer, varjämte tomtmark in.

öpts för ytterligare bebyggande.

I Kungl. Maj:ts proposition den 30 april 1917, nr 326, angående utvidgning

av telegrafverkets verkstad i Nynäshamn m. m. framhölls, att vid verkstaden då

voro anställda 553 arbetare, vilket antal efter tillbyggnaden skulle ökas till 800,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

samt att telegrafstyrelsen beräknat, att för det begärda beloppet, 900,000 kronor,

skulle kunna anordnas 132 lägenheter om 1 rum och kök. Genom de under

de senaste två åren hastigt stegrade arbets- och materialprisen hava emellertid

i stället för de beräknade 132 bostäderna, på sätt av det ovan anförda framgår, endast

80 kunnat erhållas.

Yerkstaden, vars tillbyggnad slutfördes med utgången av år 1918, kan nu

mottaga 900 arbetare, men antalet kan icke uppdrivas högre än till det nuvarande

eller 663, beroende på svårartad bostadsbrist i Nynäshamn. Telegrafstyrelsen

anser det fördenskull oundgängligen nödvändigt att utan uppskov begära ytterligare

anslag till uppförande av bostäder åt telegrafverkets verkstadsarbetare.

Det antal nya lägenheter, som bör anskaffas under år 1920, finner telegrafstyrelsen

icke kunna sättas lägre än till 40. Det är telegrafstyrelsens mening, att ,

dessa lägenheter skulle erhållas genom uppförande av följande bostadshus å

tomter, som redan ägas av telegrafverket, nämligen å lägenheten nr 1 i kvarteret

Elefanten två hus av typ IY med vartdera 4 lägenheter om 1 rum kök, å lägenheten

nr 4 i kvarteret Malmtäppan ett hus av typ III med 8 lägenheter om 1

rum och kök, å Nynäs villastadstomt nr 471 ett hus av typ IY med 4 lägenheter

om 1 rum och kök, å tomten nr 472 ett bostadshus av samma typ, å tomten nr

473 ett hus av typ I med 4 lägenheter om 2 rum och kök, å tomten nr 474 ett

hus av typ II med 2 lägenheter om 2 rum och kök, å tomten nr 477 ett hus av

typ III med 8 lägenheter om ett rum och kök samt å tomten nr 479 ett hus av

typ II med 2 lägenheter om 2 rum och kök. Kostnaden för dessa bostadshus

har beräknats uppgå till för typ I 61,000 kronor, typ II 36,200 kronor, typ III

92,500 kronor och typ IY 45,400 kronor. Med nyssnämnda byggnadsplan skulle

hela kostnaden bliva:

1 hus

av typ I

... kronor 61,000: —

2 »

» » II ■

72,400: —

2 »

» » III.....

» 185,000: —

4 »

» » iv....

» 181,600: —

Summa kronor 500,000: —

Som byggnadsplanen omfattar 40 lägenheter om tillsammans 88 eldstäder,

skulle kostnaden per eldstad bliva 5,682 kronor. Då det är av stor vikt för

telegrafverket, att möjligheten att bereda bostäder åt arbetare vid verkstaden med

det snaraste ökas, anser telegrafstyrelsen dessa medel böra utgå såsom tilläggsanslag

för år 1920.»

På grund av det anförda har telegrafstyrelsen hemställt, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen dels medgiva, att å telegrafverket tillhöriga

byggnadstomter i Nynäshamns köping må uppföras 9 hus, avsedda

till arbetarbostäder, för en beräknad kostnad av 500,000 kronor,

dels ock för ändamålet på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 500,000 kronor.

Departements- framläggande år 1917 av förslag om anvisande av ovan omför
thefen.

ansjag. av 900,000 kronor för beredande av arbetarbostäder i

s. 37 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilluggsstat. 37

Nynäshamn förutsattes, att för nämnda belopp skulle kunna erhållas

132 lägenheter om 1 rum och kök. Antalet arbetare vid verkstaden

utgjorde då 553 och beräknades efter tillbyggnaden komma uppgå till

800. Sedan nämnda tillbyggnad blivit fullbordad, kan verkstaden bereda

arbete för 900 arbetare. Emellertid hava icke kunnat anställas mer än

603 arbetare, enär på grund av bostadsbristen i Nynäshamn bostäder

icke stå att erhålla åt flera än nämnda antal arbetare. Vidare hava de

under senare åren oerhört stegrade arbets- och materialprisen medfört,

att för ovannämnda anslag å 900,000 kronor kunnat bei edas endast

80 bostäder — därav dock några inredda för 2 rum och kök — i stället

för de beräknade 132. Då det emellertid är nödvändigt, att verkstaden

i Nynäshamn må kunna drivas med full arbetsstyrka och sålunda fylla

sin betydelsefulla uppgift att förse telegrafverket med erforderliga stationsinredningar

och Övriga för telefon- och telegrafväsendets upprätthållande

och vidare utveckling erforderliga effekter, synes det påkallat, att ytterligare

åtgärder vidtagas för att avhjälpa bostadsbristen för telegrafverkets

verkstadsarbetare i Nynäshamn. Telegrafstyrelsen har ansett,

att för år 1920 skulle behövas åtminstone 40 nya bostadslägenheter,

och skulle dessa lämpligast anskaffas genom bebyggande av vissa av

ovan omförmäla, enligt kungl. brevet den 5 oktober 1917 för telegrafverkets

räkning förvärvade tomter. Detta skulle också stå i god överensstämmelse

med vad riksdagen år 1918 uttalade i samband med beviljande

av medel till inköp av mark för verkstaden i Nynäshamn. Riksdagen

förklarade sig därvid förutsätta, att beträffande användningen av

återstoden av förenämnda av 1917 års riksdag beviljade anslag å 900,000

kronor vederbörlig hänsyn komme att tagas till angelägenheten av att,

för avhjälpande av bostadsbristen m. m. i Nynäshamns köping, nya lägenheter

bleve uppförda, .

På grund av vad sålunda anförts anser jag mig hora förorda telegrafstyrelsens

framställning ifråga om uppförande av nya bostadslägenheter

enligt den av styrelsen framlagda planen. Härvid vill jag dock

erinra, att 1917 års riksdag vid beviljandet av förenämnda anslag å

900,000 kronor uttalade, att vid blivande utredning beträffande de då

ifrågasatta bostadslägenheterna uppmärksamhet borde ägnas däråt, huruvida

icke utan avsevärd ökning av kostnaderna lägenheterna skulle åtminstone

i viss utsträckning kunna inredas för två rum och kök. Av

de nu ifrågasatta nya lägenheterna skulle endast 8 avses för detta

rumsantal, medan återstående 32 skulle byggas med 1 rum och kök.

Då emellertid de bebyggda fastigheter, som, enligt vad förut antytts,

blivit inköpta till arbetarbostäder å platsen, innehålla ett avsevärt antal

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

[15.] lägenheter om två rum och kök samt med hänsyn till nödvändigheten

att under den rådande bostadsbristen erhålla största, möjliga antal lägenheter,

torde anledning ej nu föreligga att frångå styrelsens förslag?

Såsom telegrafstyrelsen framhållit, är det av synnerlig betydelse

att de ifrågasatta bostadslägenheterna bliva uppförda så snart som möjligt,

och torde i följd härav det erforderliga beloppet, 500,000 kronor,

böra anvisas å tilläggsstat för år 1920.

Med stöd av vad ovan blivit anfört får jag därför hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för uppförande av arbetarbostäder å telegrafverket

tillhöriga fastigheter i Nynäshamns köping på

tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag:

av 500,000 kronor.

8. Inköp av arbetarbostäder i Nynäshamn.

[16.] _ I sin skrivelse den 2 september 1919 har telegrafstyrelsen, utöver

irtetar.1" 1 nä8tföregående punkt omförmälda framställning ifråga om anslag för

bostäder i uppförande av arbetarbostäder i Nynäshamn, framlagt förslag till inköp

Nynäshamn, för dylikt ändamål av ytterligare två bebyggda fastigheter därstädes.

.Till stöd för denna sin framställning har styrelsen anfört följande:

»Av de ifrågavarande två fastigheterna, Nynäs villastadstomter nr 356 och 389

ar den senare, innefattande en areal av 9,392 kvadratfot, bebyggd med en villa

om 2 rum och kök, det vill säga fastigheten är av enahanda beskaffenhet som

v av.d®.1154 bebyggda fastigheter i Nynäshamn, till vilkas inköp 1919 års riksdag

pa tilläggsstat för år 1919 beviljat ett reservationsanslag av 660,600 kronor.

hor envar av nämnda 17 fastigheter, vilka vardera innehålla en lägenhet

om 2, ''°,cl1 kok och omfatta en areal av 9,000 ä 10,000 kvadratfot, utgjorde

priset 6,800 kronor. För detta pris ar telegrafstyrelsen nu i tillfälle att förvärva

aven fastigheten Nynas villastadstomt nr 389. Villastadstomten nr 356 som har

en areal av 10,482 kvadratfot, är bebyggd med en villa av samma typ’som den

a tomten nr 389, men därjämte med en sommarvilla om 2 rum och kök. Denna

fastighet har erbjudits telegrafstyrelsen till ett pris av 10,500 kronor.

Narmaste anledningen till telegrafstyrelsens önskan att förvärva dessa fastigheter

ar följande:

Fastigheterna hade av två arbetare inköpts från Södertörns fastighetsaktiebolag.

hor någon tid sedan blevo emellertid de inteckningar, som vid köpet

hngo innestå i fastigheterna, uppsagda från bolagets sida. Då arbetarna icke

voro i tillfälle att inbetala inteckningarna, skulle fastigheterna ånyo försäljas och

det var antagligt att de då skulle gå förlorade för telegrafverket såsom bostäder

for verkstadsarbetare, ehuru de enligt avtal med bolaget uppförts för detta ända
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

mål Med anledning liärav trädde verkstadsledningen hjälpande emellan och

upprättade preliminärt kontrakt angående inköp av de båda fastigheterna för

ovannämnda pris, vilka måste anses vara synnerligen förmånliga, varefter de däri

befintliga lägenheterna uthyrdes för ett belopp, motsvarande 7 procent å köpeskillingen.

Det är sålunda tillfälle för telegrafverket att förvärva dessa fastigheter på

samma förmånliga villkor, som avtalats i det inköp av arbetarbostäder, till vilket

Kungl. Maj:t och riksdagen såsom ovan sagts beviljat medel. Som denna fråga

torde böra ordnas snarast möjligt, har telegrafstyrelsen föreslagit, att behövliga

medel skola utgå såsom tilläggsanslag för år 1920.»

[16.]

Med anledning av det anförda har telegrafstyrelsen hemställt, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen dels medgiva, att för telegrafverkets

räkning må inköpas fastigheterna Nynäs villastadstomter nr

356 och 389, innehållande i areal den förra 10,482 kvadratfot och den

senare 9,392 kvadratfot, för en sammanlagd köpeskilling av 17,300

kronor, dels ock för ifrågavarande fastighetsköp å tilläggsstat för år

1920 bevilja ett reservationsanslag av 17,300 kronor.

Ifrågavarande två fastigheter, Nynäs villastadstomter nr 356 och Departements

389, äro ursprungligen avsedda till bostäder för arbetare vid telegrafverkets

verkstad i Nynäshamn. Tdl följd av särskilda i det föregående

angivna omständigheter var det emellertid att befara, att berörda fastigheter

skulle försäljas åt annat håll. För att ej gå miste om fastigheterna

såsom arbetarbostäder har nu telegrafstyrelsen ingripit och

preliminärt förvärvat desamma för telegrafverkets räkning. Med hänsyn

till den rådande bostadsbristen i Nynäshamn och vad angående fastigheterna

i övrigt blivit upplyst har jag funnit mig böra förorda telegrafstyrelsens

framställning, och torde det erforderliga anslagsbeloppet,

17,300 kronor, böra anvisas å tilläggsstaten för år 1920.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att för inköp för telegrafverkets räkning av fastigheterna

Nynäs villastadstomter’ nr 356 och 389 i Nynäshamns

köping om tillhopa 19,874 kvadratfot med

därå uppförda byggnader på tilläggsstat för år 1920

anvisa ett reservationsanslag av 17,300 kronor.

9. Uppförande av ungkarlsliotell i Nynäshamn.

Vidare har telegrafstyrelsen i sin skrivelse den 2 september 1919 [17.]

gjort framställning om anvisande av medel till uppförande av ett bo- Uppförande''

stadshus för ogifta arbetare vid telegrafverkets verkstad i Nynäs- av1™''t^jirils

hamn. Härom anför styrelsen följande: Nynäshamn.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

[17.]

Departements
chefen.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

»I sin framställning i fråga om uppförande av arbetarbostäder i Nynäshamn

har telegrafstyrelsen framhållit, att telegrafverkets verkstad i Nynäshamn nu kunde

mottaga 900 arbetare, men att antalet på grund av bostadsbristen därstädes icke

kunde uppdrivas till högre än det nuvarande eller 663. Telegrafstyrelsen har

jämväl erinrat därom, att för det av 1917 års riksdag beviljade anslaget å 900,000

kronor för beredande av bostäder åt arbetarna vid verkstaden kunde vid 1919

ars slut beräknas hava erhållits omkring 80 lägenheter. Därefter har telegraftyrelsen

gjort framställning om beviljande av ett anslag å 500,000 kronor för anskaffande

av ytterligare 40 lägenheter. Med inberäkning av de lägenheter — tillhopa

147 stycken — som äro inrymda i 54 fastigheter i Nynäshamn, till vars inköp

£?^n^?nnrSi r*kS(lag Pa tilläggsstat för år 1919 beviljat ett reservationsanslag av

660,600 kronor, skulle således, under förutsättning av bifall till nyssnämnda

framställning, från och med år 1921 komma att finnas för arbetare avsedda lägenheter

till ett antal av allenast 267. Detta antal är icke ens tillräckligt för de

gifta arbetarna, som utgöra omkring 400. Många gifta arbetare och alla de ogifta,

med undantag av dem, som bo i sina föräldrahem och som kunna beräknas till

omkring 130, äro hänvisade att skaffa sig bostäder hos enskilda husägare eller

ock att hyra in sig i någon familj. ''Inneboendet’ är emellertid en avart av bostad,

som bör på det kraftigaste inskränkas och bekämpas, särskilt där det praktiseras

i sådana, familjer, som endast disponera ett rum ock kök. Då detta, inneboendesystem

långt ifrån är ovanligt i fråga om verkstadsarbetarna, har telegrafstyrelsen

dels på grund härav och dels på grund av den allmänna bostadsbristen

i Nynäshamn, vilket, gjort det så gott som omöjligt att där uppdriva en ungkarlsbostad,

funnit sig böra begära anslag till uppförande av ett ungkarlshotell i

Nynäshamn. Flera industrier hava på senare åren låtit uppföra dylika hotell,

bland andra Götaverken i Göteborg och Holmens bruk. Telegrafverkets verkstadsdirektör

har efter besök vid dessa industrier konstaterat och även av vederbörande

fått bekräftelse på att dessa hotellanläggningar äro fullt tillfredsställande.

Det i Nynäshamn projekterade ungkarlsliotellet skulle uppföras å eu av de

telegrafverket tillhöriga tomterna och innehålla cirka 40 rum med två sängar i

varje jämte en lägenhet om två rum och kök för vaktmästare och städningspersonal.

Kostnaden har beräknats till 200,000 kronor. Härigenom skulle telegrafverket

erhålla arbetarbostäder till en relativt måttlig kostnad per arbetare.

Som det är av stor vikt, att bostäder för arbetare i Nynäshamn snarast anskaffas,

hava behövliga medel upptagits att utgå å tilläggsstat för år 1920.»

Telegrafstyrelsen har därför hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att för uppförande å telegrafverket tillhörig tomt i Nynäshamns

köping av ett ungkarlshotell å tilläggsstat för år 1920 anvisa

ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

De åtgärder för anskaffande av bostäder åt arbetarna vid telegrafverkets

verkstad i Nynäshamn, som av statsmakterna hittills vidtagits

eller av mig förut denna dag tillstyrkts, hava uteslutande avsett bostadslägenheter

om två rum och kök samt ett rum och kök eller med andra

ord anordnande av bostäder åt de gifta arbetarna. De ogifta arbetare

s. 41 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års Uttåggsstat.

41

åter, Bom icke hava sitt föräldrahem i Nynäshamn, hava uteslutande [17.]

varit hänvisade att hyra rum hos enskilda fastighetsägare eller innebo

hos någon familj. Till följd av den svårartade bostadsbristen i Nynäshamn

har det senare sättet att skaffa sig husrum måst praktiseras i

ganska stor utsträckning. Då det numera torde vara allmänt känt och

erkänt, vilka sociala och moraliska vådor detta »inneboendesystem» medför,

synas alla åtgärder, som gå ut på att i möjligaste mån inskränka

nämnda missförhållande, förtjänta av allt det beaktande och understöd,

som kunna lämnas desamma.

Telegrafstyrelsen har nu i sådant avseende föreslagit uppförande

av en byggnad, som skulle erbjuda bostad åt 80 ogifta verkstadsarbetare

jämte erforderlig betjäning, och skulle detta byggnadsföretag

draga en kostnad av 200,000 kronor, motsvarande 2,500 kronor för

varje arbetare. Då dylika anordningar med framgång praktiserats vid

flera privata industriella företag och då den föreslagna byggnaden synes

lämplig, finner jag telegrafstyrelsens förevarande framställning vara av

beskaffenhet att böra tillstyrkas. Med hänsyn till angelägenheten av

att ifrågavarande bostadshus kan tagas i bruk för sitt ändamål snarast

möjligt torde det erforderliga anslagsbeloppet böra anvisas å 1920 års

tilläggsstat.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för uppförande för telegrafverkets räkning av

ett bostadshus för ogifta arbetare å telegrafverket tillhörig

tomt i Nynäshamns köping på tilläggsstat för år

1920 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

10. Inköp av fastighet i Limhamn.

I sina skrivelser den 2 september 1919 angående anslag för kapital- [18.]

ökning att underställas 1920 års riksdag har telegrafstyrelsen gjort inköp av

framställning i fråga om förvärv av fastighet m. m. för telegraf- gggÄ.1

verkets station 1 Limhamn.

Till stöd härför har styrelsen anfört följande:

»Den lokal i Limhamn, bestående av 3 rum och kök m. m., vilken telegrafverket

förhyr för stationen därstädes och för vilken kontraktstiden utlöper den

1 april 1923, har redan nu visat sig vara alldeles otillräcklig. Telefonverksamheten

i Limhamn har nämligen under de senare åren högst väsentligt ökats. Under

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 htift. (Nr 2). 2858 19 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års till äggsstat.

[19.1 det att sålunda ingående antalet abonnentledningar vid slutet av år 1915 utgjorde

176, uppgick antalet av dylika ledningar vid slutet av åren 1916, 1917 och 1918

till respektive 325, 422 och 475. Landsledningarnas antal var vid slutet av år

1917 25 stycken och vid slutet av år 1918 39 stycken. Utöver utrymme för de

växelbord, som redan beordrats till insättande, finnes inom lokalen icke plats för

erhållande av flera expeditionsplatser.

Det är sålunda nödvändigt, att en utvidgning av stationen kommer till

stånd snarast möjligt. Eu utvidgning är emellertid omöjlig att vidtaga inom

den nuvarande byggnaden eller genom tillbyggnad av denna. Då fastigheten

likväl är centralt och jämväl i övrigt väl belägen och från densamma redan

finnas utdragna tre kabelblockledningar, har telegrafstyrelsen ansett sig böra tillförsäkra

sig denna fastighet för att å densamma uppföra eu nybyggnad för stationen.

Fastigheten, belägen i kvarteret 135 Vipan, innehåller en areal av 439

kvadratmeter och betingar ett pris av 32,000 kronor, vilket pris, ehuru det synes

vara högt tilltaget, lärer motsvara fastighetsvärdena i Limhamn. Någon annan

lämplig, centralt belägen fastighet har icke stått att uppbringa.

Telegrafstyrelsen har därför, under förbehåll av att Kungl. Maj:ts tillstånd

till köpet erhålles före tillträdesdagen, som är bestämd till den 1 oktober 1920,

inköpt ifrågavarande fastighet för ett pris av 32,000 kronor.

Såsom här ovan anförts, kan den nuvarande byggnaden icke användas

för erhållande av lämpliga och tillräckliga lokaler för telefonstationen utan

måste dessa anskaffas genom uppförande av en ny byggnad på tomten, varvid

den gamla byggnaden skulle användas till bostäder för verkets personal på

platsen.

Den erforderliga nybyggnaden skulle uppföras i två våningar och innehålla:

på nedre botten rum för allmänheten, telegrafrum med tillhörande lokaler

samt överkoppling jämte tillhörande maskin- och accumulatorrum och

en trappa upp telefonsal jämte kapp- och toalettrum samt 2 enkelrum.

Kostnaden är beräknad till 122,000 kronor, vilket motsvarar en kostnad

per kbm. av ungefär 65 kronor. Det anses nämligen, att detta enkla hus skall

i Limhamn kunna uppföras för en under nuvarande förhållanden så pass billig

kostnad.

Som inköpssumman måste utgå under år 1920, har detta belopp, 32,000

kronor, upptagits att utgå å tilläggsstat för år 192(1

Anslaget till byggnadens uppförande synes böra utgå under år 1921.»

Telegrafstyrelsen har därför hemställt, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att dels för inköp av tomten nr 9 i kvarteret

Vipan i Limhamn på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 32,000 kronor, dels ock för uppförande å ifrågavarande tomt

av en stationsbyggnad, för en beräknad kostnad av 122,000 kronor, för

år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 122,000 kronor.

Departements- Av vad telegrafstyrelsen anfört framgår, att rörelsen vid stationen

chefen. j Limhamn utvecklats så, att en utvidgning av densamma snart blir

nödvändig. Då en sådan utvidgning ej kan utföras inom den byggnad,

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

vari lokal för stationen förliyres, eller genom tillbyggnad av densamma [18.]

och då någon annan i avseende å läge och i övrigt lämplig fastighet

icke kan erhållas, har telegrafstyrelsen föreslagit förvärv av den tomt,

varå stationslokalen är belägen, och uppförande därå av en ny stationshyggnad,

medan den nuvarande lokalen skulle användas till bostäder åt

verkets personal. Då annan lösning av styrelsens lokalfråga ej synes kunna

ernås, finner jag mig — ehuru inköpspriset å ifrågavarande fastighet,

vilken enligt vad jag inhämtat senast är taxeringsvärderad till 12,000

kronor, måste anses högt — böra tillstyrka styrelsens förslag, i vad

det avser fastighetsinköpet. Frågan härom torde, med hänsyn till villkoret

för köpeavtalets giltighet, höra underställas innevarande års riksdag

samt det erforderliga anslagsbeloppet beviljas å tilläggsstaten för

samma år. Vad åter angår frågan om uppförande av ny stationsbyggnad

å ifrågavarande tomt, torde därmed kunna anstå till ett följande år.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att för inköp för telegrafverkets räkning av

tomten nr 9 i kvarteret Vipan i Limhamn på tilläggsstat

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av

32,000 kronor.

Under åberopande av vad jag denna dag under punkterna 9, 16, 19,

20 och 21 anfört till statsrådsprotokollet i fråga om anslagsäskandena

beträffande telegrafverket i avdelningen Utgifter för kapitalökning å 1921

års stat får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för fortsättande av arbetet med utvidgning [19.]

av telegraf byggnaden i Sundsvall på tilläggsstat för

år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 200,000

kronor;

att för uppförande av stationsbyggnad i Vilhelmina, [20.]

för en beräknad kostnad av 182,000 kronor, på tillläggsstat

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 100,000 kronor;

att för inköp av det sydligaste av de med »C» be- [21.]

tecknade, invid landsvägen till Brunflo i Östersund be
lägna

kvarteren, som finnas utmärkta å det av stads
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

[21.]

■ [22.]

[23.]

[24.]

Fortsatt

utveckling

av statens

telefon- och

telegraf

väsende.

44 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

fullmäktige i nämnda stad den 23 april 1918 godkända

förslaget till stadsplan för Östersund, samt för

uppförande därstädes av arbetarbostäder, för en beräknad

kostnad av 216,000 kronor, på tilläggsstat för

år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 118,900

kronor;

att för inköp av kvarteret nr 6 inom egnahemsområdet

nr 3 i östra förstaden i Malmö samt för uppförande

därstädes av arbetarbostäder, för en beräknad

kostnad av 407,000 kronor, på tilläggsstat för år 1920

anvisa ett reservationsanslag av 247,400 kronor;

att för inköp av kvarteret Kronan i Sundsvall

samt för uppförande därstädes av arbetarbostäder,

för en beräknad kostnad av 312,000 kronor, på tillläggsstat

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av

140,000 kronor.

II. Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende.

Med hänvisning till vad jag anfört till statsrådsprotokollet denna dag

under punkten 23 beträffande telegrafverket i avdelningen Utgifter för

kapitalökning å 1921 års stat får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att för fortsatt utveckling av statens telefon- ock

telegrafväsende på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett

reservationsanslag av 15,000,000 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat. 45

Statens järnvägar.

A. Nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade

järnvägar.

I. Bangårdar.

1. Ombyggnad av Varbergs bangård.

På förslag av Kungl. Maj:t har 1913 års riksdag beslutat om- och

tillbyggnad av Varbergs bangård samt omläggning av ingångslinjen

söderifrån till bangården för en beräknad kostnad av 376,000 kronor

— därav 176,000 kronor utgörande på statens järnvägar kommande

bidrag till ombyggnaden och utvidgningen av bangården och 200,000

kronor för omläggning av ingångslinjen. För bestridande av sålunda

beräknade kostnader har riksdagen anvisat för år 1914 ovannämnda belopp

176,000 kronor samt för år 1915 200,000 kronor för omläggning

av ingångslinjen.

I skrivelse den 9 oktober 1918 gjorde styrelsen framställning

om erforderligt tilläggsanslag för arbetena med ingångslinjen, vilket

anslag även av riksdagen beviljades. I samband därmed anförde styrelsen

vidkommande det beräknade anslagsbeloppet av 176,000 kronor

till själva bangårdsombyggnaden, att styrelsen icke då kunde yttra sig

om i vad mån detta bleve tillräckligt, enär bangårdsarbetet utfördes

av Varberg—Borås järnväg och avsevärda delar av detsamma återstode.

Dock förutsatte styrelsen, att även här ett ökat anslag komme att erfordras,

varöver styrelsen då sade sig framdeles hava för avsikt att

inkomma med redogörelse.

I skrivelse den 29 september 1919 anför nu styrelsen beträffande

ifrågavarande arbeten följande:

»Med hänsyn till de enorma stegringarna i arbets- och materialpriser, som

inträffat sedan det kostnadsförslag år 1912 upprättats, vilket låg till grund för

anslagsäskandet till 1913 års riksdag, har numera nytt kostnadsförslag uppgjorts

för bangårdsombyggnaden med tillämpande av nuvarande prisnivå. Den enligt

gällande överenskommelse på statens järnvägar belöpande delen av kostnaderna

för hela den anläggning, som skulle komma till utförande, har därvid beräknats

till 1,040,000 kronor.

Emellertid har på grund av nuvarande höga arbets- och materialpriser

mellan Varberg—Borås järnvägsaktiebolag och statens järnvägar överenskommits

att för närvarande utföra endast ett första byggnadsskede av bangårdsombyggnaden,

från vilket övergångsskede man kan vid inträffande trafikökning vidare

utbygga bangården i anslutning till nämnda större förslag, varom bindande överenskommelse

är träffad mellan statens järnvägar, Varbergs stad och den enskilda

järnvägen.

[25.]

Ombyggnad

av Varbergs

bangård.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

Kostnaderna för utbyggnad av detta övergångsskede beräknas med nuvarande

priser för statens järnvägars vidkommande uppgå till en totalsumma av

859.000 kronor. Med avdrag för vad som tidigare av riksdagen anvisats eller

176.000 kronor, skulle alltså ytterligare erfordras ett anslag av 683,000 kronor.

Den del av detta belopp, som avser anordnande av växel- och signalsäkerbetsanläggningar,

eller 133,000 kronor, har emellertid styrelsen tänkt sig skulle som

vanligt tagas ur det särskilda anslaget för dylika anläggningar, vadan det belopp,

som nu borde äskas av 1920 års riksdag, utgör 550,000 kronor, vilket belopp av

styrelsen anses erforderligt redan år 1920, på det att bangården må kunna nämnda

år färdigställas, samtidigt som den nya ingångslinjen söderifrån blir fullbordad.

*

På grund av det anförda hemställer styrelsen om anvisande för

ifrågavarande arbeten av ett anslag å 550,000 kronor på tilläggsstat

för år 1920.

mrtements- Den av 1913 års riksdag beslutade ombyggnaden av Varbergs

chefen. bangård, å vilken Varberg—Borås järnväg ombesörjer trafikskötseln,

föranleddes därav, att bangården sedan åtskilliga år tillbaka varit alltför

trång för de till densamma anslutande banornas trafik. Den ursprungliga

byggnadsplanen avsåg att för en längre tid framåt tillgodose dåvarande

och blivande krav å spårutrymmen och spårförbindelser vid stationen.

Kostnaderna för en sådan mera fullständig utbyggnad av stationen

skulle emellertid på grund av stegrade arbets- och materialpriser vid

nuvarande tidpunkt komma att uppgå till så avsevärda belopp, att

järnvägsstyrelsen och den enskilda järnvägen beslutat för närvarande

allenast företaga en första utbyggnad, från vilken man sedermera skulle

kunna vidare utbygga bangården i anslutning till det större förslaget.

Oaktat denna inskränkning av arbetsplanen har emellertid det av riksdagen

tidigare för ifrågavarande företag anvisade anslaget visat sig

otillräckligt för bestridande av den på statens järnvägar enligt gällande

överenskommelse belöpande andelen av kostnaderna. För sådant ändamål

erfordras enligt styrelsens beräkningar ytterligare ett belopp av

683,000 kronor, därav på sätt styrelsen hemställt ett belopp av 550,000

kronor torde höra särskilt anvisas. Då det torde vara önskvärt, att

bangårdsombvggnaden kan fullbordas samtidigt med omläggningen av

ingångslinjen, vilket sistnämnda företag beräknats bliva slutfört under

1920, får jag alltså hemställa att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för ombyggnad av Varbergs bangård på tillläggsstat

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av

550,000 kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1!)20 års tilläggsstat.

47

2. Ombyggnad av bangården vid Upp&kra.

Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning i ämnet har riksdagen

för ombyggnad av bangården vid Uppåkra på tilläggsstat för år 1918

anvisat ett reservationsanslag av 175,000 kronor.

Enligt av järnvägsstyrelsen i september år 1917 framlagd beräkning

skulle kostnaderna för ifrågavarande arbetsföretag komma att uppgå

till 195,000 kronor; och skulle dessa kostnader bestridas dels med förenämnda

anslag och dels till belopp av 20,000 kronor med medel ur

förnyelsefonden. På grund av ökade material- och arbetspris hava dessa

belopp emellertid visat sig otillräckliga. »Sålunda beräknade järnvägsstyrelsen

i skrivelse den 9 oktober 1918, att ytterligare 40,000 kronor

av anslagsmedel skulle erfordras för arbetets fullbordande, och anvisades

jämväl sistnämnda belopp av riksdagen i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag på tilläggsstat för år 1919.

Enligt vad järnvägsstyrelsen i sin skrivelse den 29 september

1919 meddelar, beräknas nu arbetet på grund av sedan hösten 1918

alltjämt ökade arbetspriser komma att i sin helhet draga eu kostnad

av 235,000 kronor av anslagsmedel, varför ytterligare ett anslag av

20,000 kronor skulle erfordras för arbetets färdigställande. Styrelsen hemställer

jämväl om anvisande av detta belopp på tilläggsstat för år 1920.

Mot vad sålunda föreslagits har jag icke funnit anledning till erinran,

och hemställer jag därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

för ombyggnad av bangården vid Uppåkra på

tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 20,000 kronor.

3. Utvidgning av bangården vid Katrineholm.

Med bifall till av Kungl. Maj:t i ämnet gjord framställning har

riksdagen för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 220,000 kronor

för utvidgning av bangården vid Katrineholm.

Enligt av järnvägsstyrelsen framlagd plan för ifrågavarande utvidgning

av bangården, avsåg densamma dels förbättring av plattformsförhållandena

å stationen, dels ock tillbyggnad av godsmagasinet

därstädes samt anordnande av en provisorisk magasinsbyggnad för ilgods.

I sin skrivelse den 29 september 1919 anför järnvägsstyrelsen, att

på grund av alltjämt stegrade arbetspriser ytterligare 55,000 kronor av

[26.]

Ombyggnad

av bangården

vid

Uppåkra.

Departements
chefen
-

[27.]

Utvidgning

av bangården

vid

Katrineholm.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

£27.] anslagsmedel skulle bliva erforderliga för ifrågavarande arbete, därest

den föregående år tänkta planen helt skulle genomföras. För att med

hänsyn till den statsfinansiella situationen kunna nedbringa kostnaderna

anser sig styrelsen emellertid kunna låta tills vidare anstå med uppförandet

av det ifrågasatta provisoriska godsmagasinet, varigenom erforderligt

konjunkturtillägg skulle kunna nedbringas till 25,000 kronor;

och hemställer styrelsen om anvisande av sistnämnda belopp å tilläggsstat

för år 1920.

Departements• Med biträdande av järnvägsstyrelsens förslag i föreliggande del

chefen. f;\r jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för utvidgning av bangården vid Katrineholm

på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 25,000 kronor.

4. Ny lokal godsbangård i Kristinehamn.

[28.]

Ny lokal

godsbangård

i

Kristinehamn.

För anordnande av ny lokal godsbangård i Kristinehamn har riksdagen

i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag anvisat på tilläggsstat för

år 1919 ett reservationsanslag av 100,000 kronor samt för år 1920

likaledes ett reservationsanslag av 100,000 kronor, eller således sammanlagt

200,000 kronor.

Med tillämpning av i oktober 1918 gällande priser beräknades föregående

år det sålunda beviljade beloppet vara tillräckligt för utförande

av ifrågavarande anläggning, därvid förutsattes, att viss del av kostnaden

skulle bestridas med medel ur förnyelsefonden. Järnvägsstyrelsen

meddelar emellertid i sin skrivelse den 29 september 1919, att

på grund av sedan kostnadsberäkningarnas utförande inträffade höjda

byggnadskostnader sammanlagt 245,000 kronor av styrelsen beräknats

bliva erforderliga av anslagsmedel, och hemställer med anledning därav

om anvisande av ytterligare ett anslag av 45,000 kronor på tilläggsstat

för år 1920 för arbetenas färdigsställande.

Departements- Då det synes önskvärt, att ifrågavarande anläggning, på sätt förut

chefen. beräknats, kan fullbordas under år 1920, får jag alltså hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för anordnande av ny lokal godsbangård i

Kristinehamn på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett

reservationsanslag av 45,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 dvs tiUägysstat.

4!)

5. Utvidgning av bangården vid Gällivare.

I sin skrivelse den 29 september 1919 anför järnvägsstyrelsen,

att en utvidgning av bangården vid Gällivare i flera år stått på dagordningen

och motiverades av den ökade malmtrafiken och Inlandsbanans

inledande på stationen. 1 den av styrelsen uppgjorda tioårsplanen

av år 1916 hade även en större ombyggnad av bangården

upptagits för åren 1920 och 1923—1927, för vilken kostnaderna med

1916 års prisnivå beräknats uppgå till sammanlagt 425,000 kronor.

Då dessa kostnader emellertid för närvarande givetvis skulle bliva avsevärt

högre, hade styrelsen låtit utreda, om ej tills vidare trafiken

skulle kunna tillgodoses med en mindre omfattande utbyggnad, och hade

styrelsen därvid funnit, att så nödtorftligen kunde ske medelst ett förenklat

förslag, vars utförande med nuvarande priser beräknats sluta på

en kostnad av 131,000 kronor. Enligt detta förslag skulle bangården

i huvudsak bibehållas i sitt nuvarande skick och blott företagas vissa

ändringar av personplattformarna, förlängning av vissa tågspår, utläggning

av flera uppställningsspår m. m. Styrelsen framhåller, att det

vore av stor vikt, att denna utvidgning komme till stånd redan under

år 1920 med hänsyn till de pågående arbetena för elektrifiering av linjen

Kiruna—Nattavara. Skulle nämligen en utvidgning av bangården

verkställas först sedan denna elektrifiering genomförts, skulle detta medföra

avsevärt högre kostnader på grund av i så fall nödvändiga ändringar

av vederbörliga kontaktledningar å bangården m. m. Enligt vad

styrelsen vidare upplyser, skulle med 1914 års prisnivå de nu ifrågasatta

arbetena kunna utföras för omkring 61,000 kronor, varför sålunda

70,000 kronor vore att betrakta såsom konjunkturtillägg å 1914 års

priser.

På grund av vad sålunda anförts hemställer styrelsen om ett anslag

för ifrågavarande ändamål av 131,000 kronor på tilläggsstat för år 1920.

Genom inledandet av Inlandsbanan å Gällivare station har en betydande

ökning av trafikbelastningen å stationen inträffat. För upptagande

av denna ökade trafik äro de nuvarande bangårdsanordningarna

otillräckliga, och har förslag till en utvidgning av stationen jämväl

upptagits i styrelsens tioårsplan, därvid de ifrågasatta arbetena med

tillämpning av 1916 års priser beräknats draga en kostnad av 425,000

kronor. På grund av sedermera inträffade prisstegringar har styrelsen

emellertid för närvarande velat ifrågasätta allenast en mindre utvidgning

av stationen, som nödtorftigt skulle kunna tillgodose den ökade trafiken,

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 2853 19 7

[29.]

Utvidgning

av bangården

vid

Giillivare.

Departements
chefen.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års till äg g sstat.

[29.] och har denna anläggning med nu gällande priser beräknats kräva en

kostnad av 131,000 kronor. På sätt järnvägsstyrelsen framhållit, är

det av vikt, att denna anläggning utföres innan elektrifieringen av linjen

Kiruna—Nattavara genomföres, enär i annat fall anläggningen beräknas

komma att draga väsentligt högre kostnader. Såsom jag i annat sammanhang

berört, beräknas elektrifieringen av nyssnämnda linje bliva genomförd

så att den elektriska driften å sträckan Kiruna— Gällivare kan upptagas

redan under år 1920. Jag tillstyrker därför, att anslag för ifrågavarande

ändamål uppföres å tilläggsstat för år 1920. Jag får alltså

hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagan

att för utvidgning av bangården vid Gällivare å

tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 131,000 kronor.

[30.]

[31.]

[32.]

Under åberopande av vad jag denna dag anfört till statsrådsprotokollet

i fråga om anslagsäskandena för statens järnvägars räkning under

punkterna 26, 27 och 29 i avdelningen Utgifter för kapitalökning å 1921 års

stat får jag härefter hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för anordnande av nya stationer och mötesplatser

på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 98,900 kronor;

att för utförande av spår anordning ar i anslutning

till förefintliga spårsystem på tilläggsstat för år 1920

anvisa ett reservationsanslag av 645,600 kronor; samt

att för utförande av speciella anläggningar ä bangårdar

på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 5,000 kronor. II.

II. Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar.

Hänvisande till vad jag anfört till statsrådsprotokollet denna dag

i fråga om anslagsäskandena för statens järnvägars räkning under

punkten 32 i avdelningen Utgifter för kapitalökning å 1921 års stat får

jag vidare hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för omläggning av statsbanelinjen Kållered—

Lindome på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reser
vationsanslag

av 100,000 kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1020 urs tilläggsstat.

51

III. Större broanläggningar.

1. Ombyggnad av bron över Norsälven å linjen LaxA, Charlottenberg.

Med bifall till av Kungl. Maj:t gjorda framställningar har riksdagen [34.]

för ombyggnad av bron över Norsälven å linjen Laxå—Charlottenberg Ombyggnad

anvisat på tilläggsstat för år 1918 200,000 kronor, för år 1919 300,000

kronor samt för år 1920 400,000 kronor, eller således sammanlagt & linjen

900,000 kronor. . , , nmenber^’

Redan i skrivelse den 31 oktober 1916 i fråga om behovet av nya

byggnader och anläggningar för statens trafikerade järnvägar för år

1918 gjorde järnvägsstyrelsen framställning om anslag för ombyggnad

av ifrågavarande bro, och beräknade styrelsen därvid kostnaderna för

ombyggnadsarbetena till nyssnämnda belopp 900,000 kronor. Da emellertid

styrelsens framställning i denna del icke av Kungl. Maj:t upptogs

bland anslagsäskandena till 1917 års riksdag, förnyade styrelsen 1

skrivelse den 29 september 1917 sin hemställan om anslag för berörda

ändamål. Styrelsen förklarade därvid, att med hänsyn till omöjligheten

att då bestämt uppgiva kostnaden för ett arbete, som var avsett att

kräva flera år, styrelsen icke ansåg sig kunna angiva någon exaktare

siffra för ombyggnadskostnaderna än den styrelsen i föregående års

framställning uppgivit. Ej heller vid äskande av anslag för ifrågavarande

ändamål för år 1920 såg''sig styrelsen i stånd att uppgiva någon exakt

totalkostnad med gällande pris.

I sin skrivelse den 29 september 1919 framhåller styrelsen, att

den visserligen alltjämt höga prisnivån inom järnbrobyggnadsfacket

åtminstone stadgat sig något, varför styrelsen anser sig numera kunna

med större tillförlitlighet beräkna kostnaderna för brobyggnaden, och

uppgå dessa, för såvitt nu kan bedömas, till 1,090,000 kionor. Ett

konjunkturtillägg av 190,000 kronor skulle således erfordras till det

tidigare beviljade anslagsbeloppet i sin helhet. Styrelsen hemställer

därför, att detta belopp måtte anvisas å tilläggsstat för år 1920.

Under åberopande av vad järnvägsstyrelsen sålunda anfört hem- Departementsställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för ombyggnad av bron över Norsälven å linjen

Laxå—Charlottenberg på tilläggsstat för år 1920 anvisa,

ett, reservationsanslag av 190,000 kronor,

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat,

[35. J

Nya och förändrade

anläggningar

för inaskinavdelningens

behov

vid Krylbo.

Departements
chefen.

[36.]

Drift
verkstäder.

IV. Lokomotivstations- och driftverkstadsanläggningar.

1. Nya och förändrade anläggningar för maskinavdelningens

behov vid Krylbo.

I anledning av Kungl. Majrts i ämnet gjorda framställningar har

riksdagen för uppförande av ny lokomotivstation vid Krylbo för åren

1918 och 1919 samt på tilläggsstat för sistnämnda år anvisat sammanlagt

730,000 kronor, vilket belopp vid 1919 års lagtima riksdag beräknades

bliva erforderligt av anslagsmedel för anläggningarnas färdigställande.

I skrivelsen den 29 september 1919 meddelar järnvägsstyrelsen, att

på grund av byggnadskostnadernas stegring ytterligare 120,000 kronor

beräknats bliva behövliga såsom konjunkturtillägg å förut beviljade

anslag. Styrelsen hemställer fördenskull, att detta belopp måtte anvisas

på tilläggsstat för år 1920.

Med biträdande av styrelsens ifrågavarande framställning hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för uppförande av ny lokomotivstation vid Krylbo

på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 120,000 kronor.

2. Driftverkstäder.

Under denna rubrik har 1918 års lagtima riksdag för år 1919

anvisat ett reservationsanslag av 75,000 kronor, avsett för tillbyggnad

till driftverkstaden vid Järva lokomotivstation. Vidare har riksdagen

föregående år under samma anslagstitel anvisat dels för täckande av

beräknad brist i nyssnämnda anslag ett belopp av 35,000 kronor på

tilläggsstaten för år 1919, dels ock för tillbyggnad av driftverkstäderna

vid Hälsingborg och Vännäs ett reservationsanslag av 68,000 kronor

för år 1920.

I sin skrivelse den 29 september 1919 anmäler järnvägsstyrelsen,

att för fullbordande av de med 1919 års anslag avsedda arbeten ytterligare

ett belopp av 24,500 kronor beräknats erforderligt samt att

jämväl ifråga om det för år 1920 anvisade anslaget på grund av de

stegrade byggnadskostnaderna ett konjunktur tillägg erfordrades, vilket

s. 53 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: tf)2o års tilläggsstat.

53

tillägg av styrelsen beräknas till 6,000 kronor. Styrelsen hemställer

i anslutning härtill om anvisande för ifrågavarande anläggningar å

1920 års tilläggsstat av ett anslag å 30,500 kronor.

Enligt vad jag inhämtat, är den nu beräknade ökningen av kostnaderna

för ifrågavarande arbeten allenast att tillskriva sedan föregående

år stegrade arbets- och materialpriser.

Då arbetena torde böra färdigställas inom den närmaste tiden, får

jag därför hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till utförande av arbeten vid driftverkstäder

på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 30,500 kronor.

På grund av vad jag anfört till statsrådsprotokollet denna dag i

fråga om anslag för statens järnvägars räkning under punkten 37 i

avdelningen Utgifter för kapitalökning å 1921 års stat, hemställer jag

vidare, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för utförande av tillbyggnad av och diverse anläggningar

vid vissa lokomotivstationer på tilläggsstat

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 97,000

kronor.

Under åberopande av vad jag till sistnämnda statsrådsprotokoll

anfört under punkterna 38, 45, 49 och 50 får jag vidare hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

Y. Husbyggnader.

att för husbyggnader på tilläggstat för år 1920

anvisa ett reservationsanslag av 925,700 kronor;

Yl. Elektrifiering av statsbanelinjen Kiruna—Svartöl i.

att för elektrifiering av statsbanelinjen Kiruna—

Svartön på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reserva
tionsanslag

av 8,000,000 kronor;

[36.]

Dep art em tutaelit

fen.

[37.]

[38.]

[39.]

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

[40.]

[41-]

[42.]

Konjunkturtillägrg-

till

vissa före

år li)lS

beviljade

anslag.

VII. Ordnande av brand väsendet vid statens järnvägar.

att för ordnande av brandväsendet vid statens järnvägar

på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 50,000 kronor; samt

VIII. Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten.

att såsom dispositionsanslag för oförutsedda och

mindre arbeten på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett

reservationsanslag av 500,000 kronor.

IX. Konjunkturtillägg till vissa före år 1918 beviljade anslag.

För täckande av brist, som på grund av under kristiden stegrade

arbets- och materialpriser uppkommit å vissa, till utförande av nya

byggnader och anläggningar vid statens trafikerade järnvägar anvisade

anslag, beviljade 1917 års riksdag ett reservationsanslag av 1,252,900

kronor. Sedermera har 1918 års lagtima riksdag för samma ändamål

under denna grupp beviljat sammanlagt 2,725,000 kronor och 1919 års

lagtima riksdag ytterligare sammanlagt 6,657,000 kronor. Sistnämnda

belopp beräknades föregående år vara tillräckligt för slutförande av

ifrågavarande arbeten. På grund av därefter ytterligare stegrade byggnadskostnader

erfordras emellertid för vissa av dessa arbeten ytterligare

tilläggsanslag; och hemställer järnvägsstyrelsen, att för ändamålet måtte

anvisas ett anslag av 2,031,000 kronor att utgå under år 1920. Styrelsen

anför i denna del till en början följande:

I sin år 1918 ingivna framställning medtog styrelsen under denna grupp

dels samtliga de arbeten, för vilka anslag beviljats av 1917 och föregående

års riksdagar och för vilka tilläggsanslag begärts till 1918 års riksdag, med undantag

dock för det av 1917 års riksdag beviljade anslaget för åtgärder till förhindrande

av störningar i svagströmsledningar vid Riksgränsbanan, dels arbetena

med ombyggnad av Bodens bangård samt omläggning av västra stambanan och

anordnande av vägport för Anäsvägen, dels slutligen ytterligare några arbeten,

vilka ej, såsom tidigare ansetts, kunnat utföras med tillgängliga anslagsmedel.

Av dessa arbeten har styrelsen i nu föreliggande framställning medtagit

endast dem, för vilkas fullbordande ytterligare tilläggsanslag erfordras eller vilka

vid årsskiftet beräknas icke bliva fullbordade.

Övriga i 1918 års framställning under denna grupp upptagna arbeten hava

nämligen kunnat eller beräknas kunna under år 1919 slutföras med av riksdagen

redan anvisade medel och hava därför ansetts höra uteslutas.

Härvidlag har styrelsen tillämpat det av styrelsen tidigare framförda och

av statsmakterna godkända förfaringssättet, nämligen att i de fall, då överskott

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utgifter för knpitalölming: bil. 1: 1.080 års iilläggsstat■

f).r)

uppstått, tiar tilläggsanslag beviljats, styrelsen använt detta överskott till täckande

av brist å andra tilläggsanslag.

Styrelsen bär ock härvid att anmäla, att vid 1918 års framställning om

tilläggsanslag under denna grupp tilläggsanslag blivit av förbiseende begärt

för de under år 1915 respektive 1917 års riksdagar upptagna arbetena med utvidgning

av Höganäs station och tillbyggnad av Höganäs stationshus.

För det förstnämnda arbetet upptogs sålunda ett tilläggsanslag av 80,000

kronor och för det sistnämnda ett tilläggssanslag av 90,000 kronor eller sammanlagt

170,000 kronor, ehuru arbetena hösten 1918 beräknades kunna utföras med

redan då tillgängliga medel, tillhopa 252,000 kronor. Tillsammans med nyssnämnda

tilläggsanslag kom anslagssumman för dessa båda arbeten sålunda att

uppgå till 422,000 kronor. Då arbetena, som färdigställas under år 1919, komma

att draga en kostnad av endast omkring 275,000 kronor, uppstår ett överskott

av omkring 147,000 kronor, som styrelsen har för avsikt använda för täckande

av brist å andra tilläggsanslag för arbeten, som avslutas under år 1919.

För ombyggnad av Varbergs bangård, vilket arbete omnämnts i detta sammanhang

såväl år 1918 som år 1917, har styrelsen här ovan under grupp I hemställt

om erforderligt tilläggsanslag.

Däremot har styrelsen under denna grupp medtagit följande arbeten, för

vilka tilläggsanslag ej förut begärts, nämligen

ombyggnad av Liljeholmens station, vartill medel beviljats av 1908 års

riksdag,

utvidgning av spårsystemet vid Katrineholm, vartill medel beviljats av 1916

års riksdag, samt

utvidgning av spårsystemet vid Mjölby, vartill 1917 års riksdag anvisat

medel.

I 1918 års framställning meddelade styrelsen, att arbetena med utförande

av gångtunnel vid Lerum, gångtunnel vid Flöda, vägport vid Kil samt gångbro

vid Krylbo syntes tills Audare kunna anstå.

Styrelsen anser, att dessa arbeten kunna ytterligare uppskjutas med undantag

dock beträffande vägportsanläggningen vid Kil, vilket arbete styrelsen anser

ej lämpligen längre böra anstå. I anslutning härtill har styrelsen - nu begärt

tilläggsanslag för vägporten vid Kil, men ej för de övriga arbetena.

Till utredning angående ifrågavarande arbeten åberopar styrelsen

följande tablå:

1.

2.

3. 4. | 5.

6. j 7.

8. | 9.

Arbetstitlar.

Anslag.

Tilläggsanslag

Summa

anslag.

Kostnad.

Brist

av 1917

års

riksdag.

av 1918

års

riksdag.

av 1919

års

riksdag.

verklig.

beräknad.

1908 års riksdag.

Liljeholmen, ombyggnad av stationen

365,000

-

365,000

455,000

90,000

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

1.

2.

3.

4-

5.

6.

7.

8.

9.

Tilläggsanslag

Brist

Summa

anslag.

Arbetstitlar.

Anslag.

av 1917

av 1918

av 1919

Kostnad.

års

års

års

verklig.

beräknad.

riksdag.

riksdag.

riksdag.

1913 års riksdag1.

Karlstad, ombyggnad av bangården

137,000

20,000

51,000

112,500

320,500

385,000

—

64,500

1914 års senare riksdag.

Kil, anordnande av vägport...........

21,200

15,600

36,800

110,000

_

73,200

Hässleholm, ombyggnad av barn

gården ...................................

‘) 429,000

197,000

261,000

519,000

1,406,000

1,406,000

—

—

Summa

450,200

212,600

261,000

519,000

1,442,800

1,516,000

—

73.200

1915 års riksdag.

Öre älv, uppförande av ny järnvägs- bro jämte linjeomläggning............

*).850,000

325,000

475,000

450,000

2,100,000

2,200,000

100,000

1916 års riksdag.

Kortebo, anordnande av mötesplats...

Gullbrandstorp, utvidgning av spår-

56,000

6,000

21,500

83,500

103,200

—

19,700

systemet .................................

12,000

—

11,000

4,500

27,500

27,500

—

—

Sävenäs, uppförande av vattentorn ..

Örnsköldsvik, anordnande av kaj för

37,000

—

18,000

69,000

124,000

135,000

11,000

kolemottagning ........................

187,000

_

120,000

263,000

570,000

723,000

—

153,000

Myrheden, kol- och vattengivnings-

anordning.................................

29,000

—

17,000

21,000

67,000

110.000

—

43,000

Bollnäs, uppförande av 6 lokomotiv-

stallar, revisionsverkstad, förråd,

vattentorn och vändskiva............

s)305,000

295,000

55,000

655,000

826,700

_

171,700

Boden, ombyggnad av bangården ...

5) 550,000

—

850,000

1,400,000

1,670,000

—

270,000

*) Beviljat delvis av 1915 års riksdag.

2) » av 1915, 1916, och 1917 års riksdagar.

8) » » 1916 och 1917 års riksdagar.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

57

1.

2.

3.

4-

5.

6.

»•

8.

9.

Arbetstitlar.

Anslag.

Tilläggsanslag

Summa

anslag.

Kostnad.

15 rist

av 1917

års

riksdag.

av 1918

års

riksdag.

av 1919

års

riksdag.

verklig.

beräknad.

Hallsberg, kolgivningsbrygga och

spår .......................................

37,600

—

—

12,400

50,000

75,000

—

25,000

Omläggning av västra stambanan och

gataport för Anäsvägen..............

255,000

—

—

383,000

638,000

638,000

—

—

Katrineholm, utvidgning och om-

byggnad av stationen ..............

100,000

—

—

—

100,000

122,977.68

22,977.68

—

Summa

1,568,600

—

467,000

1,679,400

3,715,000

4,431,377.68

22,977.68

693,400

1917 års riksdag.

Älvsjö, uppförande av boställshus ...

32,000

—

12,800

23,200

68,000

68,000

—

Flädie, » » »

27,000

—

13,500

25,000

65,500

83,032.82

17,532.82

—

Ldngsele, » » »

52,000

—

26,000

31,000

109,000

121,837.26

12,837.26

—

Yttersjön, uppförande av stations-

stuga.......................................

21,500

—

10,800

19,200

51,500

66,000

—

14,500

Lappberg, uppförande av stations-

stuga.......................................

20,000

—

10,000

23,500

53,500

63,500

—

10,000

Uppsala, tillbyggnad av stationshus

22,300

—

13,400

9,300

45,000

65,000

—

20,000

Valla, utvidgning av sparsystemet...

23,000

—

9,200

—

32,200

38,900

—

6,700

Järlåsa, anordnande av mötesplats...

58,000

—

26,100

10,900

95,000

170,265.85

75,265.85

—

Falköping-Kanten—Nässjö, utvidg-

ning av spårsystemet.................

29,700

—

11,900

7,000

48,600

61,200

—

12,600

Svartd, utvidgning av spårsystemet

55,300

—

22,100

7,600

85,000

85,000

—

—

Sömmen, » » »

25,500

—

10,200

19,800

55,500

71,607.04

16,107.04

—

Stehag, » » »

57,000

—

22,800

25,000

104,800

130,000

—

25,200

Skälderviken, » » »

55,000

—

22,000

15,000

92,000

121,000

—

29,000

Bispgdrden, » » »

71,000

—

21,300

2,700

95,000

124,000

—

29,000

Grötingen, anordnande av mötes-

plats.......................................

16,000

—

4,800

9,200

30,000

45,130.64

15,130 64

—

Storlien, utvidgning av spårsystemet

60,300

—

24,100

25,600

110,000

121,200

—

11,200

Anundsjö, » » »

24,500

—

9,800

9,700

44,000

67,920.04

23,920.04

—

Björnsjö, anordnande, av ny mötes-

plats ......................................

71,000

—

28,400

124,600

224,000

270,000

—

46,000

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 höft. (Nr 2). 2853 19 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

1.

2.

3.

i-

5.

6.

7.

8.

9.

Tilläggsanslag

Brist

Summa

anslag.

Arbetstitlar.

Anslag.

av 1917

av 1918

av 1919

Kostnad.

års

riksdag.

års

riksdag.

års

riksdag.

yerklig.

beräknad.

Gammelstad, utvidgning av spår-

systemet .................................

30,000

—

15,000

34,000

79,000

91,000

—

12,000

Örebro, G■ W., spåranordningar......

Sävenäs, uppförande av desinfektions-

32,000

—

12,800

—

44,800

44,800

__

—

anstalt ....................................

29,000

—

8,700

8,300

46,000

46,000

—

—

Ange, tillbyggnad av omlastnings-

magasinet.................................

Hdsjö, anordnande av kol- och vat-

127,000

—

—

80,000

207,000

267,000

—

60,000

tenstation.................................

50,000

—

25,000

—

75,000

75,000

—

—

Boden, uppförande av vagnhall ......

44,400

—

13,300

22,300

80,000

100,775.55

20,775.55

—

Krylbo, utvidgning av spårsystemet

200,000

—

30,000

90,000

320,000

520,000

—

200,000

Olskroken, » » »

130,000

—

52,000

48,000

230,000

245,000

—

15,000

Jönköping, » » »

167,000

—

66,800

36,200

270,000

350,000

—

80,000

Svålon, » » »

149,000

—

59,600

29,400

238,000

325,000

—

87,000

Bräcke, » » »

Östersund, uppförande av expedi-

80,000

—

32,000

8,000

120,000

156,000

—

36.000

tions- och manskapshus...............

Östersund, tillbyggnad av lokomotiv-

108,000

—

54,000

36,000

198,000

248,000

—

50,000

stall .......................................

100,000

—

50,000

32,000

182,000

182,000

—

—

Kiruna, uppförande av ångcentral...

Malmberget, anordnande av vatten-

130,000

—

65,000

—

195,000

195,000

—

—

och avloppsledning.....................

29,200

—

—

23,800

53,000

53,000

—

—

Mjölby, utvidgning av spårsystemet

106,000

—

—

106,000

167,000

—

61,000

Summa

2,232,700

—

783,400

836,300

3,852,400

4,839,169.20

181,569.20

805,200

Sammandrag.

1908 års riksdag...........................

365,000

—

—

—

365.000

455,000

—

90,000

1913 » » ...........................

137,000

20,000

51,000

112,500

320,500

385,000

—

64,500

1914 » senare riksdag ...............

450,200

212,600

261,000

519,000

1,442,800

1,516,000

—

73,200

1915 » riksdag..........................

850,000

325,000

475,000

450,000

2,100,000

2,200,000

—

100,000

1916 » .. ...........

1,568,600

—

467,000

1,679,400

3,715,000

4,431,377.68

22,977.68

693,400

1917 » » ...........................

2.232,700

—

783.400

836,300

3,852,400

4,839,169.20

181,569.20

805,200

Summa

5,603,500

557,600

2,037,400

3,597,200

11,795,700

13,826,546.88

204,546.88

1,826,300

*2,030,846.88

s. 59 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1020 års tilläggsstatBeträffande

de särskilda arbetena anför styrelsen följande:

59

[42.]

Av 1008 års riksdag beviljat anslag.

Liljeholmen, ombyggnad av stationen.

Sedan riksdagen för ombyggnad av ifrågavarande station beviljat ett anslag

av 365,000 kronor, igångsattes arbetena ä.r 1908 och pågingo under nyssnämnda

och närmast därpå följande år. Arbetena blevo härunder i huvudsak fullbordade

med undantag för i ombyggnaden ingående liamnskoning och hamnspår utmed

Årstaviken. Att dessa anläggningar ej kommit till utförande i samband med övriga

ombyggnadsarbeten har berott av följande omständigheter.

I en den 17 december 1909 mellan Stockholms stad och styrelsen träffad

överenskommelse rörande anslutning till statens järnvägar av stadens järnvägsspår

från Enskede slakthusanläggning till Nyboda hade statens järnvägar åtagit

sig bl. a. att vid Liljeholmen anlägga hamnspår samt kreatursplattform med stationsspår

för överförande av boskap och gods till slakthusanläggningen vid Enskede,

och ingingo anläggandet av nämnda spår och plattform i stationens ombyggnad.

Staden å sin sida hade förbundit sig att utsträcka till en ytterligare längd av

70 meter den hamnskoning, som statens järnvägar själva skulle utföra i samband med

ombyggnadsarbetena. Sedan emellertid Stockholms stadsfullmäktige beslutat sådana

anordningar för transport till slakthuset av sjöledes till staden anlända

kreatur, att dessa komme att lossas vid Söder Mälarstrand i stället för vid Liljeholmen,

anhöllo stadsfullmäktige, att med utförande av den staden åliggande delen

av hamnskoningen måtte tills vidare få anstå. Styrelsen medgav ock det begärda

uppskovet »intill dess trafiken å Liljeholmens station nått den omfattning, att

hamnskoningens utläggande härav blir nödvändigt».

Till följd härav måste utförandet av de ännu återstående, av kajfrågans

slutliga lösning beroende arbetena för stationens ombyggnad även tills vidare

uppskjutas.

1 början av år 1915 anhöll styrelsen under hänvisning till trafikens ökning,

att staden måtte för sin del gå i författning om kajanläggningens utförande. Efter

långvariga förhandlingar träffades år 1918 ny överenskommelse rörande arbetena

i fråga. Statens järnvägar blevo härvid befriade från det år 1909 gjorda

åtagandet att anlägga kreatursplattform och stationsspår.

Sedan sålunda genom överenskommelsen frågan om kaj anläggningen blivit

definitivt ordnad, hava de ännu återstående arbetena för stationens ombyggnad

kunnat igångsättas och beräknas desamma hinna avslutas under loppet av år 1919.

Av 1913 års riksdag beviljat anslag.

Karlstad, ombyggnad av bangården.

Såsom styrelsen i sin år 1918 ingivna framställning anfört, hunno underhandlingarna

med staden rörande bl. a. villkoren för upplåtelsen av för bangårdsombyggnaden

erforderlig mark ej avslutas förrän sommaren 1918. Av denna anledning

kunde arbetena igångsättas först nyssnämnda år.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

[42.] '' . Utöver det tilläggsanslag å 112,500 kronor, som beviljades av 1919 års

riksdag, beräknas till följd av sedan hösten 1918 stegrade byggnadskostnader ett

ytterligare tilläggsanslag av 64,500 kronor erforderligt.

Av 1915 års riksdag beviljat anslag.

Öre älv, utförande av ny järnvägsbro jämte linjeomläggning.

Detta arbete är, med undantag för några mindre kompletteringar, nu färdigt.

Den nya bron kommer att tagas i bruk i början av oktober månad år

1919. De ännu återstående kompletteringsarbetena fullbordas under loppet av

nyssnämnda månad.

Dels på grund därav, att arbetena för linjeomläggningen blivit mera omfattande

än vad som beräknats, dels oek till följd av ökade arbetskostnader samt

högre transportkostnader, än varmed tidigare kalkylerats, erfordras nu ett ytterligare

tilläggsanslag av 100,000 kronor.

Av 1916 års riksdag beviljade anslag.

Örnsköldsvik, anordnande av kolkaj.

Kostnaderna för detta arbete beräknades hösten 1918 uppgå till 570,000

kronor. Emellertid erfordras nu för arbetets slutförande ett ytterligare tilläggsanslag

av 153,000 kronor. Kostnadsökningen är huvudsakligen beroende dels på

den avsevärda ökningen av arbetslönerna, vilken ökning sedan hösten 1918 här

uppgått till över 20 %. dels ock därpå, att vid för grundens stabilisering företagna

sprängningar större sättningar inträffat än som beräknats, vilka nödvändiggjort

ökad utfyllning. Den behövliga gruskvantiteten beräknades sålunda vid

nyssnämnda tidpunkt till 90,000 kubikmeter, men hava tillfölje större sättningar

de erforderliga massorna måst ökas till 102,000 kubikmeter.

[På grund av meromnämnda sättningars omfattning liunno fyllningsarbetena

ej, såsom beräknats, slutföras före frostens inträde år 1918, vilket förhållande

ock avsevärt fördyrat arbetet.

Slutligen vill styrelsen i detta sammanhang meddela följande, i februari

år 1919 upprättad ekonomisk kalkyl, av vilken framgår, att trots de nu uppkommande

höga kostnaderna för kajen, densammas anordnande för statens järnvägar

är alltjämt ekonomiskt fördelaktigt.

Kollossning för hand, som år 1915 uppgick till 1,15 kronor per ton, kostar

med i februari 1919 gällande priser 2,51 kronor. När de nya anläggningarna

bliva färdiga, beräknas lossningskostnaden med nyssnämnda prisnivå till 0,9 8

kronor. Motsvarande kostnad år 1915 beräknades till 0,6 o kronor. Importmängden

stenkol oper år beräknades år 1915 till 30,000 ton men uppgår numera till

35,000 ton. Arliga besparingen, som år 1915 uppgavs till 16,500 kronor, kommer

sålunda med nuvarande priser och kolmängd att uppgå till omkring 53,500

kronor,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläygsstat. Hl

Bollnäs, uppförande av sex lokomotivstallar m. m.

År 1918 begärdes på grund av felkalkylering av vederbörande platsbefäl

för detta arbete ett tilläggsanslag av endast 55,000 kronor, ehuru redan då ett

betydligt högre tilläggsanslag borde visat sig vara erforderligt för arbetets utförande.

Dels på grund härav, dels ock på grund av sedan hösten 1918 stegrade

byggnadskostnader, erfordras nu ett tilläggsanslag av 171,700 kronor.

Arbetet torde ej, såsom tidigare beräknats, kunna färdigställas under år 1919.

Boden, ombyggnad av bangården.

Det nu begärda tilläggsanslaget för detta rätt omfattande arbete förklaras

till fullo av sedan hösten 1918 inträffade stegringar av byggnadskostnaderna.

Hallsberg, kolgivningsbrygga och spår.

Tillverkningskostnaderna för överbyggnaden till bryggan hava uppgått till

avsevärt högre belopp än det beräknade, och är detta huvudsakliga anledningen

till de anvisade anslagens otillräcklighet. Arbetet beräknas färdigställt under

år 1919.

Katrineholm, utvidgning av spårsystemet.

Vid begäran om tilläggsanslag år 1918 beräknades detta arbete kunna utföras

med redan då anvisade medel, varför något tilläggsanslag ej då äskades.

Tillföljd av den allmänna stegringen av byggnadskostnaderna har emellertid å

anslaget för detta arbete, som färdigställts under år 1919, uppstått eu brist av

c:a 23,000 kronor. _

Av 1917 urs riksdag beviljade anslag.

Järlåsa, anordnande av mötesplats.

Detta arbete, som fullbordats år 1919, har dragit eu kostnad av 170,265: 85

kronor. Anledningen till den betydande kostnaden är att söka i stegrade byggnadskostnader,

varjämte på grund av rälsbristen tyngre och dyrbarare räler måst

användas än som ursprungligen beräknats vara nödvändigt.

Håsjö, anordnande av kol- och vattenstation.

Beträffande detta arbete, vartill ett anslag å 50,000 kronor beviljats av 1917

års riksdag och ett konjunkturtillägg å 25,000 kronor av 1918 års riksdag, får

järnvägsstyrelsen meddela följande.

Sedan numera spåröverbyggnaden förstärkts å den linie, vid vilken Håsjö

är belägen, kunna statens järnvägars modernaste lokomotiv därå framföras. Därvid

har det visat sig, att behovet av kol- och vattentagningsanordningar å platsen

tack vare detta i hög grad minskats, och har styrelsen därför ansett det vara

välbetänkt att tills vidare låta avsedda arbeten för kol- och vattentagningsanordningar

vid Håsjö tills vidare anstå. Något ytterligare konjunkturtillägg för ändamålet

begäres därför nu ej heller av styrelsen.

Krylbo, utvidgning av spårsystemet.

Kostnadsökningen för detta arbete beräknas till 200,000 kronor, varigenom

kostnaderna för arbetet i sin helhet komma att uppgå till 520,000 kronor i stället

för hösten 1918 uppgivna 320,000 kronor och hösten 1916, då ursprungliga

kostnadsberäkningarna uppgjordes, beräknade 200,000 kronor. Härvid är dock

att märka, att av förbiseende av vederbörande distriktsbefäl den enskilda järnvägens

bidrag fråndragits totalkostnaderna hösten 1918, varigenom beloppet

kom att stanna vid nyssnämnda 320,000 kronor, i stället för rätteligen c:a 400,000

kronor. Kostnadsökningen är beroende på stegrade anläggningskostnader i all
-

[42.]

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

[42.] mänhet samt speciellt i detta fall dessutom på sedan år 1918 högst väsentligt

ökade pris på spårväxeleffekter. Det är dock att märka, att, såsom nyss nämnts,

i överensstämmelse med vad som under de senare åren i liknande fall tilllämpats,

vid begäran om anslag för detta arbete någon hänsyn ej tagits till de

bidrag, som äro att emotse från de anslutande enskilda järnvägarna. Detta bidrag

torde, så vitt nu kan bedömas, komma att uppgå till omkring 100,000 kronor,

för vilket givetvis styrelsen sedermera kommer att avgiva redovisning. Enär bidraget

ej beräknas kunna täcka hela bristen, som kommer att uppstå å de statens

järnvägar ankommande kostnaderna för spårsystemets utvidgning, har järnvägsstyrelsen

ansett det lämpligast att nu upptaga ett tilläggsanslag för kostnaderna i

sin helhet och ej frånräkna från detta tilläggsanslag de enskilda järnvägarnas bidrag.

Olslcroken, utvidgning av spårsystemet.

I sin år 1918 ingivna framställning anmälde styrelsen, att igångsättandet

av detta arbete fördröjts av underhandlingar med Göteborgs stad och Bergslagernas

järnvägar. Sedan dessa underhandlingar numera slutförts, har arbetet

kunnat igångsättas.

Departements- Beträffande de särskilda i förenämnda tablå upptagna arbetena har

jag ingen erinran att framställa. Det må här allenast anmärkas, att

i nämnda tablå icke medtagits sådana arbeten, beträffande vilka uppkommen

anslagsbrist är avsedd att bestridas med det överskott å 147,000

kronor, som uppstått å anslagen till vissa i styrelsens skrivelse omförmälda

arbeten vid Höganäs.

Då nu ifrågavarande arbeten åtminstone i allt väsentligt torde

komma att under innevarande år fullbordas, synes det för ändamålet

såsom erforderligt beräknade anslagsbeloppet höra anvisas på tilläggsstat

för år 1920. Jag hemställer därför, att Kungl.Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom konjunkturtillägg till vissa före år 1918

av riksdagen beviljade anslag till utförande av nya byggnader

och anläggningar vid statens trafikerade järnvägar

på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 2,031,000 kronor.

B. Nya statsbanebyggnader.

I. Järnvägsförbindelse mellan svenska och finska järnvägsnäten

vid Haparanda.

[43.] Med anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning har

Järnvägs- 1915 års riksdag dels — under förutsättning att mellan Kungl. Maj:t

fÖrn"ilan8e oc^ dåvarande kejserliga ryska regeringen överenskommelse träffades

svenska och angående åvägabringandet av järnvägsförbindelse mellan statsbanan

^vägsnäten" ^arungi—Haparanda och finska järnvägsnätet i huvudsaklig överensvid

Hapa- stämmelse med ett av särskilda delegerade för svenska och ryska regeranda.

ringarna den 12 april 1915 upprättat förslag till konvention — beslutat

s. 63 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat. 63

ej mindre anordnande av dylik järnvägsförbindelse medelst framdragande

av järnvägsspår från Haparanda söder om staden belägna station i östlig

riktning över Torne älv på bro, sträckande sig mellan lämplig punkt

söder om Haparanda och Pirkkiö (Björkön) å finska sidan, än även till

följd därav erforderlig utvidgning av Haparanda station, dels för påbörjande

av berörda arbeten, såvitt på Sverige ankomme, för år 1916

anvisat ett anslag av 1,000,000 kronor.

Sedan därefter mellan Kungl. Maj:t och ryska regeringen träffats

sådan överenskommelse, som ovan nämnts, har 1917 års riksdag dels

för fullföljande av järnvägsförbindelsen ifråga anvisat för år 1918 ett

belopp av 1,230,000 kronor, dels ock medgivit, att för enahanda ändamål

finge användas de besparingar, dock högst 1,000,000 kronor, som

beräknades uppkomma å de för statsbanorna mellan Lappträsk och

Veittijärvi samt mellan Karungi och Haparanda beviljade anslagen.

Vidare har 1919 års lagtima riksdag till anläggningen på tilläggsstat

för samma år anvisat 1,970,000 kronor.

Sammanlagt har således för denna järnvägsförbindelse anvisats ett

belopp av 5,200,000 kronor, vilket belopp föregående år beräknades vara

tillräckligt för arbetenas färdigställande, dock frånsett vissa arbeten å

spårsystemet vid Haparanda station, vilka tills vidare skulle anstå.

I skrivelsen den 29 september 1919 anmäler järnvägsstyrelsen

emellertid behovet av ytterligare anslagsmedel för ifrågavarande ändamål.

Styrelsen yttrar härom följande:

Vid den kostnadsutredning, som styrelsen lät verkställa vid äskandet av anslaget

för år 1919, ansåg styrelsen, att någon ytterligare stegring i de särskilt i

Haparanda redan då mycket högt uppdrivna arbetslönerna icke vore att förvänta.

Emellertid har det visat sig vid arbetenas bedrivande under år 1919, att

arbetarnas fordringar beträffande timförtjänst avsevärt stegrats samtidigt som tyvärr

arbetsintensiten avtagit. Sålunda har man nödgats betala ackordspriser,

genom vilka timlönsförtjänsten ökats till närmare kronor 2:50 från omkring

kronor 1: 50 föregående år. Oaktat dessa höga timlönsförtjänster och oaktat att

numera icke någon svårighet föreligger för arbetarna att erhålla tillräcklig och

närande föda, vilken svårighet under krigsåren från arbetarhåll framhållits som

en av orsakerna till den under dessa år förut konstaterade nedsatta arbetsintensiteten,

har likväl icke någon ökning i arbetarnas prestationsförmåga förmärkts,

utan tvärtom eu ytterligare sänkning härutinnan visat sig ägt rum, detta icke

minst härrörande från en kraftig agitation i detta syfte från oansvarigt syndikalistiskt

håll. Oaktat arbetstiden numera nedsatts till att utgöra endast 48 timmar

i veckan, har det till och med visat sig förenat med stora svårigheter att få arbetarna

att hålla den fastställda arbetstiden, vilket i sin mån jämväl bidragit till

det minskade arbetsresultatet.

Under de sålunda inträdda ytterligare svårigheterna för arbetenas fortsatta

bedrivande har det framstått för styrelsen som en tvingande nödvändighet att

söka komma till ett visst avslutande av desamma, och har styrelsen ansett det

[43.]

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

[43.]

angeläget att söka bedriva arbetena så, att anläggningarna i visst omfång snarast

skulle kunna tagas i bruk för sitt ändamål. Detta beräknas nu också kunna ske

i början av oktober månad 1919.

De ovan anförda omständigheterna hava dock medfört, fastän vissa ytterligare

inskränkningar av spårsystemet å Haparanda bangård och därmed sammanhängande

anläggningar vidtagits och endast alldeles ofrånkomliga arbeten utförts,

att de förut beviljade anslagen icke komma att bliva tillfyllest. Enligt en nu

verkställd approximativ utredning skulle härför ytterligare erfordras, ett belopp

av omkring 1,150,000 kronor. Emellertid anser sig styrelsen icke kunna med

hänsyn till de relaterade vid denna arbetsplats rådande synnerligen oberäkneliga

arbetsförhållandena lämna någon slutgiltig redogörelse för kostnaderna förrän

efter arbetenas slutliga färdigställande, vilket är avsett att i sakta tempo ske

under år 1920. Styrelsen anser sig därför nu endast böra begära vad som nu

beräknats med nödvändighet erforderligt för avveckling av de arbeten, som erfordrats

för bandelens försättande i det skick, att den överhuvudtaget kan

tagas i bruk för allmän trafik, eller 800,000 kronor.

Departements- Såsom bekant öppnades ifrågavarande förbindelse för trafik i oktober

chefen. månad föregående år, men återstå ännu åtskilliga arbeten för bandelens

slutliga fullbordande. Beträffande det nu begärda tilläggsanslaget har

jag ej funnit anledning till erinran. Jag hemställer därför, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för anordnande av järnvägsförbindelse mellan

de svenska och finska järnvägsnäten, såvitt på Sverige

ankommer, på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 800,000 kronor.

Under åberopande av vad jag denna dag anfört till statsrådsprotokollet

i fråga om anslag för statens järnvägars räkning under punkterna

51, 52 och 55 i avdelningen Utgifter för kapitalökning å 1921 års stat,

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

[44.] att till fortsättning av statsbanan Sveg—Brunflo

på tilläggssiat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 2,500,000 kronor;

[45.] att till fortsättning av inlandsbanan mellan Volg
sjön

och Gällivare på tilläggsstat för år 1920 anvisa

ett reservationsanslag av 1,900,000 kronor; samt

[46.] att till fortsättning av statsbanan Umeå—Holmsund

på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 900,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat. <>5

Med hänvisning till vad jag under punkterna 57, 58 och 5!) i sistnämnda

statsrådsprotokoll anfört, får jag slutligen hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

C. Markförvärv.

att för inköp av mark, som erfordras för utvidgning [47.]

av vissa järnvägsstationer och för blivande dubbelspåranordningar,

på tilläggsstat lör år 1920 anvisa ett

reservationsanslag av 300,000 kronor;

D. Rullande materiel.

att för anskaffning av rullande materiel vid statens [48.]

järnvägar på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor; samt

E. Införande av genomgående tryckluftbroms.

att för införande av genomgående tryckluftbroms [49.]

beträffande statens järnvägars rullande materiel på tillläggsstat

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av .

300,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

2853 19 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

[50.]

[ÖL]

Koiijiinkturtilliigg

till tidigare

beviljade

anslag för

utbyggnad

av kraftstationen

vid Porjus.

Statens vattenfallsverk.

A. Kanal verk.

Södertälje kanals ombyggnad.

Under åberopande av vad jag denna dag anfört till statsrådsprotokollet

i fråga om anslagsäskandena för statens vattenfallsverks räkning

under punkten 62 i avdelningen Utgifter för kapitalökning å 1921 års

stat får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för fortsättande av arbetena med Södertälje

kanals ombyggnad på tilläggsstat för år 1920 anvisa

ett reservationsanslag av 1,100,000 kronor.

B. Kraftverk.

Luleälvs kraftverk.

Konjunkturtillägg till tidigare beviljade anslag för utbyggnad av

kraftstationen vid Porjus.

För fullbordande av Porjus kraftstations första utbyggnad genom

insättande av ett nytt trefasaggregat i kraftstationen (nr 4) utöver förut

befintliga tre maskinaggregat jämte ett sådant, avsett till reserv, beviljade

1916 års riksdag ett anslag av 775,000 kronor.

Vidare anvisade 1917 och 1918 års riksdagar för en andra utbyggnad

av Porjus kraftstation, innefattande utförande av byggnadsarbeten och

anskaffande av generator in. in. för installation av ytterligare ett maskinaggregat

(nr 6), sammanlagt 1,925,000 kronor.

Med anledning av de prisstegringar, som därefter ägt rum, anmälde

vattenfallsstyrelsen i skrivelse den 31 oktober 1918, att nämnda anslag

icke vore tillräckliga för arbetenas fullbordande. På grund av den fördyring,

som redan kunnat konstateras, hade beräknats, att ett fyllnadsanslag

av minst 800,000 kronor komme att erfordras, varav omkring

500,000 kronor för fullbordande av kraftstationens första utbyggnad och

resten för den andra utbyggnaden i dess hittills beslutade omfattning.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat. 67

Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning i ämnet beviljade där- [51.]

efter 1919 års lagtima riksdag såsom konjukturtillägg. till tidigare

beviljade anslag för utbyggnad av Porjus kraftstation å tilläggsstat för

år 1919 ett reservationsanslag av 800,000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen har nu i skrivelse den 30 oktober 1919 gjort

framställning om anvisande av ytterligare 500,000 kronor för fullbordande

av hittills beslutade utbyggnader, därvid styrelsen anför:

»Ifrågavarande arbeten liava för närvarande fortskridit så långt, att aggregatet

nr 4 är monterat och därtill hörande komplettering av tubledning samt

avstängningsanordning i tubintaget fullbordade, sa att aggregatet inom kort kan

tagas i drift. För aggregatet nr 6 pågår arbetet med isgrind och til loppstub.

Utsprängning för maskinsalens förlängning är verkställd och betongarbetet därstädes

till största delen färdigt, turbinen i huvudsak monterad samt montaget

av generatorn påbörjat.

I skrivelse den 31 oktober 1918 beräknade vattenfallsstyrelsen, att såsom

konjunktur tillägg till tidigare beviljade anslag erfordrades ett fyllnadsanslag av minst

800,000 kronor, vilket belopp anvisades av 1919 års lagtima riksdag å samma års

tilläggsstat. Det har emellertid numera visat sig, att för samma ändamål behövas

ytterligare omkring 500,000 kronor, därav endast en mindre de], högst 25,000

kronor, för aggregatet nr 4 och återstoden för aggregatet nr 6.

Härvid har icke medräknats kostnaden för de tre bostadshus, som på grund

av nämnda utvidgning av kraftstationen erfordras för motsvarande driftpersonal

och för vilkas uppförande Kungl. Maj:t bemyndigat vattenfallsstyrelsen att använda

160,000 kronor av anslaget till kraftstationens andra utbyggnad. Vattenfallsstyrelsen

har i'' annan skrivelse gjort framställning till Kungl. Maj:t om

äskande av anslag av 1920 års riksdag bland annat till dessa bostäder, inbegripet

därtill behövligt fyllnadsanslag.»

Mot bifall till vattenfallsstyrelsens framställning synes ej vara något Departementsatt

erinra. Beträffande anvisande av medel till de i styrelsens skrivelse chefenomförmälda

bostadshus har framställning gjorts i annat sammanhang.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå rikdagen

att såsom konjunkturtillägg till tidigare beviljade

anslag för utbyggnad av Porjus kraftstation å tilläggsstat

för .år 1920 anvisa ett reservationsanslag av

500,000 kronor.

Under åberopande av vad jag denna dag anfört till statsrådsprotokollet

i fråga om anslagsäskandena för statens vattenfallsverks

räkning under punkterna G6, 67 och 68 i avdelningen Utgifter för kapitalökning

å 1921 års stat får jag vidare hemställa, att Kung!. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

att för andra utbyggnaden a,v Porjus kraftstation

på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 1,050,000 kronor;

att för första utbyggnaden av en kraftstation vid

Harspränget på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett

reservationsanslag av 3,000,000 kronor, att användas

enligt i statsrådsprotokollet angivna grunder;

att för Stora Lule älvs reglering å tilläggsstat för

år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 1,400,000

kronor.

Älvkarleby kraftverk.

Kraftstationen vid Älvkarleby.

[55.] För anläggande av statens nu färdiga kraftstation vid Älvkarleby har

Älvkarleby riksdagen för åren 1912—1915 anvisat tillhopa 9,210,000 kronor. Vidare

kraftstation. par ^9^0 års riksdag för upprensning av den nedanför kraftstationen

belägna Masurforsen anvisat ett anslag av 600,000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen har nu i skrivelse den 30 oktober 1919 anmält

behov av tilläggsanslag för ändamålet. Styrelsen yttrar:

»Utom de arbeten, för vilkas utförande förenämnda belopp anslagits, hava

jämväl vissa andra arbeten verkställts, utan att särskilda anslag därför anvisats.

Sålunda har Kung! Maj:t genom särskilda brev bemyndigat vattenfallsstyrelsen

att dels vid kraftstationens utförande vidtaga den ändring, som erfordrades för

tillgodogörande av fallhöjdsökningen genom Masurforsens upprensning, vilket

beräknades öka kostnaden med 130,000 kronor, dels uppföra ytterligare ett bostadshus

för driftpersonalen för en beräknad kostnad av 37,000 kronor. Vidare har

vattenfallsstyrelsen i skrivelser den 30 oktober 1912 och 31 oktober 1913 anmält,

att för kraftöverföringen från Älvkarleby kraftverk borde användas högre spänning

än som förutsatts i den ursprungliga planen, vilket komme att fördyra den elektriska

utrustningen i kraftverket med cirka 300,000 kronor, men i stället medföra

en minskning i kostnaden för kraftledningarna.

Sedan dessa arbeten numera fullt avslutats, har det trots nämnda tillägg

till den ursprungliga planen och oaktat arbetet till vissa delar pågått under de

på grund av krigstiden väsentligt fördyrade arbetsförhållandena visat sig, att å

anslaget för Masurforsens upprensning uppstått eu besparing av 86,645 kronor

49 öre samt att anläggningskostnaden för kraftstationen i övrigt icke ökats med

mera än cirka 291,000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen har härvid icke medräknat det särskilda anslag, som

beviljats till anordningar för elektrisk uppvärmning av isgrindarna. Dessa anordningar

äro nämligen ännu icke fullbordade, och anslaget torde, såvitt nu kan

bedömas, bliva i sin helhet erforderligt för det avsedda ändamålet.»

[52.]

[53.]

[54.]

s. 69 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat. 69

Med anledning av vad ovan anförts har vattenfallsstyrelsen före- [55.]

slagit, att Kungl. Maj:t täcktes hos riksdagen begära,

dels att den å anslaget för Masurforsens upprensning uppnådda

besparingen av 86,645 kronor 49 öre måtte få användas till täckande av

bristen i anslaget till själva kraftstationsbyggnaden,

dels ock att för sistnämnda ändamål måtte å 1920 års tilläggsstat

anvisas ett fyllnadsanslag av 205,000 kronor.

Med anledning av styrelsens hemställan under förevarande punkt Departementstorde

Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att chefen.

dels medgiva, att den besparing av 86,645 kronor

49 öre, som uppkommit å det av 1916 års riksdag

för upprensning av Masurforsen anvisade anslag,

må användas till täckande av brist i de av riksdagen

beviljade medel för anläggning av statens kraftstation vid

Älvkarleby,

dels ock för sistnämnda ändamål på 1920 års tillläggsstat

anvisa ett förslagsanslag, högst, 205,000

kronor.

Motala kraftverk.

Kraftstationen vid Motala.

Hänvisande till vad som anförts till statsrådsprotokollet i fråga om

anslagsäskandena för statens vattenfallsverks räkning under punkten

69 i avdelningen Utgifter'' för kapitalökning å 1921 års stat får jag härefter

hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för första utbyggnaden av statens kraftstation [56.]

vid Motala på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett

reservationsanslag av 700,000 kronor.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

Västerås kraftverk.

Ökning av törlagskapitalet för anskaffande av bränsle för Västerås

ångkraftstation.

[57.] Till förlagskapital för anskaffande av bränsle för ångkraftstationen

Förlags- vid Västerås har dels 1917 års riksdag för år 1918 anvisat 700,000

anskärning kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917 av tillgängliga

av bränsle, medel förskottsvis utanordna 620,000 kronor, dels ock 1918 års lagtima

riksdag anvisat på tilläggsstat för samma år 250,000 kronor samt för år

1919 likaledes 250,000 kronor.

Av förenämnda anslag å 700,000 kronor avsågs ett belopp av

450.000 kronor för upptagning och beredning genom vattenfallsstyrelsens

försorg av torv för eldning i ångkraftstationen samt återstoden, 250,000

kronor, för anskaffande i övrigt av ett reservförråd av bränsle för

densamma. De av 1918 års lagtima riksdag beviljade medlen avsågos

dels för möjliggörande av ökad torvanskaffning för kraftstationen, dels

ock för anskaffande av erforderlig mängd stenkol, varför kostnaden med

dåvarande priser avsevärt överstego vad som beräknats.

För torvproduktionens bedrivande har styrelsen förskaffat sig rätt

till torvtäkt å Stormossen vid Ramnäs järnvägsstation samt å Flytmossen

vid Trummelsberg.

I skrivelse den 31 oktober 1919 har nu vattenfallsstyrelsen gjort

framställning om ökning av förlagskapitalet för ångkraftstationen och

till stöd därför anför följande:

»Torvupptagning i större skala enligt riktlinjer, som framgå av vattenfallsstyrelsens

skrivelse av 31 januari 1917, påbörjades redan sommaren 1917 å Stormossen

vid Ramnäs. För att ytterligare öka torvproduktionen förvärvade vattenfallsstyrelsen

i slutet av år 1917 avverkningsrätten å den s. k. Flytmossen vid

Trummelsberg, belägen cirka 4 km. från sjön Amänningen, tillhörande Strömsholms

kanals vattensystem. Den avverkningsbara kvantiteten torv å denna nya

mosse har uppskattats till cirka 400,000 ton. Torvtillverkningen å den nya mossen

igångsattes i mindre omfattning i juli 1918 med resultat, att under återstoden

av torvsäsongen utvanns därstädes eu kvantitet av cirka 1,000 ton torv. På

grund av ogynnsam väderlek samt svåra arbetarförhållanden blev resultatet av

torvtillverkningen vid Ramnäs under år 1918 mindre än beräknat och uppgick

till cirka 3,500 ton. Under år 1919 hava förhållandena varit gynnsammare och

tillverkningskvantiteterna hava uppgått till cirka 7,000 ton vid Ramnäs och cirka

4.000 ton vid Trummelsberg. Det i torvmossarna med tillhörande fastigheter,

maskiner och inventarier nedlagda kapitalet uppgick den 1 juli 1919 till cirka

934.000 kronor. Vid slutet av år 1919 torde detta kapital kunna nedskrivas till

cirka 700,000 kronor, om man åsätter den i egen regi upptagna och till Västerås

transporterade torven samma pris per värmeenhet, som gäller för det kol, vilket

s. 71 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat. 71

under år 1919 inköpts för ångkraftstationen, och om man vidare till avskrivning

använder det överskott, som erliålles, om från det sålunda bestämda värdet på

torven dragés dels alla arbetslöner och övriga direkta utlägg för torven, dels

skälig ränta å det under året för torvtillverkningen i genomsnitt disponerade

kapitalet.

Under den nu rådande vattenbristen vid Älvkarleby har torv börjat användas

i stor utsträckning vid Yästeråsstationen, och har den för torveldning avsedda

anläggningen i stort sett fungerat väl. Emellertid har det varit nödvändigt att

utöver torven anskaffa betydande kvantiteter bränsle även av annat slag. Därvid har

vattenfallsstyrelsen på grund av svårigheten att anskaffa stenkol inrättat sig för

användning jämväl av ved och stubbar, och styrelsen har både under 1918 och

1919 i egen regi avverkat en icke obetydlig kvantitet stubbar. Vid behov av

större mängd ångkraft är det emellertid nödvändigt att använda stenkol, och

hava rätt stora kvantiteter därav måst anskaffas. Den 1 juli 1919 uppgick värdet

av olika slag av bränsle till cirka 680,000 kronor, varvid stenkolslagret utgjorde

cirka 3,000 ton. Till årsskiftet torde emellertid bränslelagret hehöva ökas till

minst det dubbla.

På grund av gynnsamma vattenförhållanden i Dalälven har bränsleförbrukningen

under lågvattenperioderna 1917—1918 och 1918—1919 varit mycket obetydlig.

Under förutsättning av normal vattentillgång har för lågvattenperioden

1919—1920 beräknats ett bränslebehov motsvarande 7,000 ton stenkol, men på

grund av den obetydliga nederbörden hösten 1919 hava redan nu avsevärda

energimängder måst framställas med ångkraft, och man har anledning befara, att

tillgången på vattenkraft under lågvattenperioden innevarande vinter kommer att

betydligt understiga den eljest normala och att till följd därav en cirka 3 ä 4

gånger större mängd ångkraft blir erforderlig än den ovan beräknade. På grund

härav är det nödvändigt att inköpa betydliga kvantiteter bränsle. Kostnaderna

härför skola visserligen till sist bestridas genom avgifterna för den levererade

energien, men som den kvantitet bränsle, som ständigt bör finnas i lager, växer

med kraftavsättningen, är det givetvis nödvändigt att permanent öka bränsleförrådet,

och för bestridande av därmed sammanhängande kostnader bör förlagskapitalet

för bränslereserv lämpligen ökas. Det erforderliga kapitaltillskottet

torde för närvarande kunna begränsas till 500,000 kronor, vilket belopp emellertid

är behövligt redan under år 1920, varför detsamma bör anvisas å 1920 års tilläggsstat.

Vid nuvarande pris å ångkol av cirka 125 kronor per ton motsvarar det

angivna beloppet visserligen endast 4,000 ton kol, men då man framdeles torde

kunna räkna med lägre pris, ökas den kvantitet bränsle, som kan hållas i lager,

i mån som priset sjunker.»

På grund av vad sålunda anförts har vattenfallsstyrelsen hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för utökning av förrådet

av reservbränsle vid ångkraftstationen i Västerås bevilja ett anslag å

500,000 kronor att utgå å tilläggsstat för år 1920.

I samband härmed har vattenfallsstyrelsen framhållit, att det för

andra utbyggnaden av ångkraftstationen vid Västerås anvisade anslaget

visat sig icke tillräckligt för ändamålet, beroende dels på den allmänna

prisstegringen, dels på nödvändigheten att i samband med kraftstationen

uppföra en reparationsverkstad. Då riksdagen emellertid beviljat ett

s. 72 Kontrollera mot PDF

[57.]

Departements
ehefen.

[58.]

[59.]

Statens

vatten
fallsverks
fastighets
förvaltning''.

72 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

anslag av 1,500,000 kronor för kraftstationens tredje utbyggnad, ansåge

styrelsen det kunna anstå ytterligare ett år med äskande av erforderligt

fyllnadsanslag för andra utbyggnaden.

De för eldning med torv avsedda anordningarna vid ångkraftstationen

hava, enligt vad vattenfallsstyrelsen meddelar, i stort sett fungerat val,

och användning av torv har kunnat förekomma i stor utsträckning.

Emellertid kräves vid ångkraft stationen även tillgång till bränsle av

annat slag. Sålunda är stenkol erforderlig för att kunna producera

större mängd ångkraft, varav behov särskilt föreligger vid den nuvarande

ringa vattentillgången i Dalälven. Då den nu tillgängliga kolkvantiteten

befunnits otillräcklig, anser jag mig därför höra i enlighet

med styrelsens föreliggande framställning tillstyrka ökning av förlagskapitalet

för bränslereserv med 500,000 kronor. Som behov härav

föreligger redan under år 1920, torde beloppet i fråga böra anvisas

på tilläggsstat.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för ökning av förlagskapitalet för anskaffaande

av bränsle för Västerås ångkraftstation på tilläggsstat

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 500,000

kronor.

Distributionsanläggningar för statens kraftverk.

Under åberopande av vad jag denna dag anfört under punkten 70

till statsrådsprotokollet i fråga om anslagsäskandena beträffande statens

vattenfallsverk i avdelningen Utgifter för kapitalökning å 1921 års stat

får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för utförande av distributionsanläggningar och

därmed sammanhängande arbeten för statens kraftverk

på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 8,000,000 kronor;

C. Statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning.

Med anledning av Kungl. Maj:ts i proposition nr 59 till 1919 års

lagtima riksdag därom gjorda framställning har riksdagen enligt skrivelse

den 12 april 1919, nr 94, medgivit,

s. 73 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat. 73

att de medel, vilka inflyta som köpeskillingar eller mellanavgifter [59.]

vid försäljning eller bortbytande från statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning

av tomter och områden, byggnader, inventarier och dylikt,

må ingå till en till samma fastighetsförvaltning hörande fond, i vilken

Trollhätte fastighetsförvaltnings rörelsekapital jämväl må uppgå;

att denna fond må utgöra rörelsekapital för statens vattenfallsverks

fastighetsförvaltning, och att av densamma må bestridas dels ersättningar

för byggnader, då sådana skola av staten från tomtarrendatorer eller

tomträttshavare lösas, dels kostnaderna för de anläggningar, som erfordras

för ordnande och tillgodogörande av de till statens vattenfallsverks

fastighetsförvaltning hörande områden, dels ock kostnaderna för

.anskaffande av de för samma fastighetsförvaltning erforderliga inventarier;

samt

att från berörda fond må, i huvudsaklig överensstämmelse med de

i statsrådsprotokollet över civilärenden den 31 januari 1919 angivna

grunder utlämnas byggnadslån åt personer, till vilka med äganderätt

-eller tomträtt upplåtas tomter inom sådana för egna hem avsedda områden

å de till statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning hörande

fastigheter, för vilka planer för bebyggande av Kungl. Maj:t fastställts

■eller komma att fastställas.

Genom brev den 30 maj 1919 meddelade Kungl. Maj:t föreskrifter

i anslutning till riksdagens sålunda fattade beslut, i samband varmed

Kungl. Maj:t, på sätt vid frågans behandling blivit förutsatt, stadgade,

bland annat, att från ingången av år 1920 samtliga under vattenfallsstyrelsen

sorterande fastigheter, vilka ej tillhörde kanal- eller kraftverk,

skulle i rikshuvudboken sammanföras till ett konto, statens vattenfallsverks

fastighetsförvaltning.

I skrivelse den 6 oktober 1919 har vattenfallsstyrelsen framhållit, Vattenfaiieatt

det icke vore möjligt att med till buds stående medel nöjaktigt Btyrelsen''

tillgodose behoven för fastighetsförvaltningens utveckling; och har styrelsen

därför hemställt om åtgärder för att ytterligare förlagskapital

måtte göras härför tillgängligt. Styrelsen anför därvid till en början:

»De till statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning hörande, hittills igångsatta

företag, som i större utsträckning lämna tillskott till ifrågavarande fond,

respektive kräva utgifter, som skola av samma fond bestridas, äro:

1) Egnahemsområdena invid Trollhättan, nämligen:

a) å Stavered, Stallbacka och Hjulkvarn;

b) å Sylte kronogård;

c) å Arvidstorp;

2) Industriområdena å Stallbacka och Malöga invid Trollhättan;

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 2853 19 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

[59.] 3) Industriområdet vid Lilla Edet;

4) Bostadsområdet vid Porjus;

5) Industriområdet vid Porjus.

De under 1 b), 1 c) och 3) angivna områdena äro dock för närvarande a-r

mindre betydelse.

Enligt 1918 års bokslut för statens vattenfallsverk äro följande medel disponibla

för ifrågavarande fond:

Trollhätte fastighetsförvaltnings rörelsekapital

.......................................cirka 895,800 kronor

Diverse vattenfall och fastigheter inom

Älvsborgs samt Göteborgs och

Bohus län, rörelsekapital........... » 13,700 »

Köpeskillingar för försålda tomter å

bostadsområdet vid Porjus ......... » 38,500 »

Köpeskillingar för tomter å Malöga

m. m. (1918 bokförda å Trollhätte

kanalverk) ...........................180,000 » cirka U28)000 kronor

Härifrån avgå följande i bokslutet såsom

förskott upptagna belopp,

nämligen:

För anläggning av industriområde vid

Malöga ...........................*............cirka 82,500 kronor

För anläggning av bostadsområde vid

Porjus (inberäkna! vattenledning) » 460,000 »

För anläggning av industriområde vid

Por]US............................................_3.51-000 8 _ cirka 893,500 kronor

Återstå cirka 234,500 kronor

För fullföljande av respektive områdens rationella exploatering beräkna»

ytterligare åtgå följande belopp:

Företag.

Under år

1919

kronor.

Under år

1920

kronor.

Egnahemsområdena vid Trollhättan .......

21,000

30,000

Industriområdet vid Trollhättan (inberäknat hamnanläggning).........

556,000

—

420,000

—

Bostadsområdet vid Porjus:

för vägar och avloppsledningar ..............

297,000

—

104,000

—

för vattenledningsanläggningar .

138,000

—

107,000

—

Industriområdet vid Porjus . .

78,000

—

—

Summa

1,090,000

—

I

661,000 |-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

75

Sammanlagt skulle för dessa ändamål sålunda under åren 1919 och 1920

lomma att krävas ett belopp av 1,751,000 kronor.

De inkomster av tomtförsäljningar, som för närvarande kunna beräknas

sannolikt komma att inflyta till fastighetsförvaltningens rörelsekapital under åren

1919 och 1920, äro följande:

Företag.

Under år

1919

kronor.

Under år

1920

kronor.

Egnahemsområdena vid Trollhättan .........................................

10,000

10,000

—

Industriområdena vid Trollhättan ...........................................

160,000

—

10,000

—

Bostadsområdet vid Porjus ......................................................

86,000

—

20,000

—

Industriområdet vid Porjus ......................................................

258,600

—

—

—

Summa

514,600

—

40,000

—

Styrelsen har nämligen med hänsyn till den rådande depressionen inom

industrin och de enorma byggnadskostnaderna ej vågat räkna med några avsevärda

tomtförsäljningar under år 1920.

Sammanlagt skulle sålunda kunna beräknas under åren 1919 och 1920 inflyta

554,600 kronor.

Emellertid har vattenfallsstyrelsen, på grund av avtal den 13 juni 1918 med

aktiebolaget Elektrosalpeter, som av Kungl. Maj:t godkändes den 2 augusti 1918

och enligt vilket styrelsen, bland annat, förbundit sig att, i den mån styrelsen

finner sig så kunna, medverka till, att realiserandet av nämnda bolags egendomar

och anläggningar vid Trollhättan blir för bolaget så litet förlustbringande _ som

möjligt, funnit sig föranledd att under år 1919 återköpa de av bolaget tidigare

förvärvade tomterna nr 40, 41 och 42 å industriområdet vid Trollhättan jämte

därå befintliga byggnader m. m. för en summa av sammanlagt 314,030 kronor.

Styrelsen har ansett skäligt, att på grund av de fördelar, som för statens kraftverksförvaltning

ernåtts genom nämnda avtal, 50,000 kronor av nämnda lösesumma

täckes av Trollhätte kraftverks driftinkomster, under det att återstoden

måste bestridas med fastighetsförvaltningens medel, i avvaktan på att tomterna

kunna försäljas till annat företag. Härigenom drabbas således fastighetsförvaltningens

fond av en utgift å cirka 264,000 kronor.

Förutsatt att under åren 1919 och 1920 ej några större tomtförsäljningar

komma till stånd utöver dem, som nu kunna förutses, skulle således fondens

ställning vid 1920 års utgång framgå av följande sammanställning:

Behållning från 1918.............................................................. cirka 234,500 kronor

Inkomster under åren 1919 och 1920................................... » 554,600 »

cirka 789,100 kronor

Återköp av tomterna nr 40, 41

och 42 vid Stallbacka............... cirka 264,000 kronor

Övriga utgifter under åren 1919 och

1920............................................. » 1,751,000 > cirka 2,015.000 kronor

[59.]

Brist cirka 1,225,900 kronor

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

[59.]

Vid uppställande av denna kalkyl har hänsyn ej tagits till drift- och underhållskostnader,

vilka fortfarande som hittills naturligtvis böra bestridas med

fastighetsförvaltningens driftsiukomster, som huvudsakligen utgöras av arrende- och

hyresmedel samt räntor å byggnadslån. Vidare är att märka, att bland de disponibla

medlen även inberäknats köpeskillingsreverser, vilka amorteras å längre tid,

vanligen 10 år, samt utestående byggnadslån, som endast småningom inbetalas.

Av rörelsekapitalet är för närvarande ett sammanlagt belopp av cirka 634,000

kronor sålunda bundet. De avbetalningar, som äro att vänta under åren 1919

och 1920, äro ej större, än att de väl erfordras för de nya byggnadslån, som

torde böra under samma år beviljas.

Vid övervägande om hur de sålunda erforderliga kontanta medlen böra anskaffas,

kunde det ifrågasättas, att vattenfallsstyrelsen skulle tills vidare från

statskontoret beviljas ett kassalån, motsvarande den sålunda bundna delen av

fastighetsförvaltningens rörelsekapital, men synes det styrelsen riktigare, att

erforderligt belopp för fastighetsförvaltningens handhavande direkt ställes till

styrelsens förfogande, i synnerhet som ett sådant lån i alla fall ej skulle fylla

behovet.

Vid ovan gjorda beräkningar har hänsyn endast tagits till förhållandena

under tiden till och med år 1920, emedan det är synnerligen vanskligt att för

någon längre tid ens tillnärmelsevis överblicka, huru utvecklingen kan komma

att gestalta sig. Sedan den på grund av kristiderna rådande situationen övervunnits,

finnes ju anledning hoppas att, med inträdande av stabilare förhållanden

för industrin, avsättningen av tomter såväl å industri- som bostadsområdena

skall bliva livligare, och kommer naturligtvis därmed en betydlig förbättring i

ställningen för fastighetsförvaltningen att inträda.

För att kunna vidtaga de anstalter för rationellt fullföljande av utvecklingen

av industri- och bostadsområdena, som styrelsen finner behövliga för att dels

tillgodose skäliga anspråk från dem, som där redan förvärvat tomter, dels i någon

mån hålla lämpliga tomter i beredskap för exploatering, skulle sålunda erfordras,

att ett förlagskapital av 1,225,900 + 634,000=1,859,900 kronor ställes till vattenfallsstyrelsens

förfogande såsom tillskott till fastighetsförvaltningens rörelsekapital.

Med hänsyn till förutsättningarnas osäkerhet och särskilt möjligheten av

ökade tomtförsäljningar, mot vad ovan ifrågasatts, anser sig vattenfallsstyrelsen

kunna begränsa anslagskravet till 1,800,000 kronor. Detta belopp bör emellertid

göras tillgängligt redan under 1920 och således upptagas i 1920 års tilläggsstat.»

Som förklaring till, att ett så jämförelsevis stort tillskott till fonden

nu finnes behövligt, har vattenfallsstyrelsen anfört följande:

»Vid igångsättande av statens egnahemsanläggningar vid Trollhättan baserades

företagets ekonomi på principen, att staten borde på billigast möjliga villkor

tillhandahålla tomter för bostäder, dock så att ej någon förlust för staten skulle

uppstå. Någon väsentlig vinstmarginal var dock ej beräknad. Samma princip

har tillämpats även för bostadsområdet vid Porjus. Beträffande industriområdena

vid Trollhättan hava däremot villkoren för tomtupplåtelser kunnat sättas så, att

under normala förhållanden någon vinst uppstår; vid Porjus ansågs ej möjligt

sätta tomtprisen för industritomterna högre, än att de ungefär täckte omkostnaderna.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning; bil. 1: 1920 års tiHäf/f/sstat. 77

På grund av att vid Porjus anläggningarna för såväl industri- som bostadsområdena

till stor del måst utföras under en tid, då prisen för såväl material

som arbetskostnader våldsamt stegrats utöver dem, som vid områdenas planläggande

voro beräknade, och efter vilka de tomtpris, som på sin tid erbjödos respektive

industrier, voro kalkylerade, hava anläggningskostnaderna blivit oproportionerligt

höga i förhållande till de ersättningar, styrelsen, på grund av tidigare

överenskommelser, kunnat betinga sig för tomtupplåtelser. Härtill kommer, att

vid ett visst tomtområdes iordningställande för bebyggande från början måste

vidtagas åtskilliga arbeten, som äro till nytta för hela eller stor del av området,

oaktat endast en eller ett fåtal tomter därstädes bliva omedelbart upplåtna. Så

är till exempel förhållandet med vissa spår och vägar för industriområdena,

huvudgator och huvudavloppsledningar å bostadsområden och så vidare. Kostnaderna

för dylika arbeten kunna naturligtvis ej helt läggas på de först upplåtna

tomterna, utan måste så småningom täckas, i den mån området tages i anspråk.

För alla dylika utgifter är således ett förlagskapital oundgängligt.

Beträffande tomtprisen å bostadsområdet vid Porjus har styrelsen visserligen,

sedan de verkliga kostnaderna för områdets exploaterande kunnat överblickas,

höjt desamma vid senare upplåtelser, men har det icke ansetts möjligt

att sätta prisen för tomtupplåtelser så höga, att totalkostnaden för anordnande

av gator och avloppsledningar bliva fullt ersatta eller ränterade genom inkomsterna

av motsvarande tomtupplåtelser. Här uppstår sålunda eu förlust, vars

storlek blir beroende av, huru snart området blir färdigbyggt.

Det är ju också uppenbart, att ordnandet av ett bostadsområde i ödemarken

på ett ur sanitär, bekvämlighets- och trevnadssynpunkt tilltalande sätt måste

bliva synnerligen kostsamt, men att man å andra sidan måste fasthålla vid dessa

synpunkter, för så vitt man vill nå målet att dit samla och kvarhålla val kvalificerat

folk. Staten såsom ägare till Porjus kraftverk och leverantör till industrin

i dess närhet har emellertid så stort intresse av att skapa lämpliga förhållanden

för Porjus’ invånare, att den bör kunna taga på sig den kostnad, som

enligt ovanstående tilläventyrs icke kan täckas av inkomsten från markupplåtelsen.

Möjligen vore det lämpligt att för ändamålet sedermera bevilja ett särskilt

anslag eller i en eller annan form föra viss kostnad på krafverkets konto.

Liknande är förhållandet med anläggningskostnaden för vattenledning vid

Porjus. En sådan är nämligen nödvändig för beredande av tillräcklig och lätt

tillgång på vatten till liushållsbehov och till eldsläckning liksom till de industrier,

som icke själva gjort motsvarande anordningar.

Kostnaderna för denna vattenledningsanläggning, vilken är avsedd att betjäna

även bostäderna för Porjus kraftverks personal, hava beräknats skola i viss utsträckning

ränteras genom särskilda vattenavgifter. På grund av de höga anläggningskostnaderna

kunna emellertid vattenavgifterna ej lämpligen sättas så

höga, att full räntering därigenom ernås, emedan kostnaden för vattnet annars

skulle bliva allt för betungande för de mindre bärkraftiga bebyggarna.

Jämväl i detta fall borde den del av anläggningskostnaden, å vilken vattenavgifterna

icke kunna beräknas giva skälig avkastning, täckas på sätt ovan

antytts.

Yid Trollhätte fastighetsförvaltning hava icke svårigheterna för finansieringeringen

varit så stora som vid Porjus, emedan anläggningsarbetena å såväl

industri- som bostadsområdena därstädes i huvudsak företagits under fördelaktigare

konjunkturer Ett betydande kapitalbehov har emellertid uppstått för be
-

[59.]

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 Utgifter för kapitalökning; bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

[59.] stridande av kostnaderna för anläggande av central liamnbassäng vid Stallbacka,

vartill Kungl. Maj:t genom brev den 14 juni 1918 lämnat bifall. Visserligen har

vattenfallsstyrelsen, med hänsyn till den nuvarande stagnationen i driften vid

industriföretagen å Stallbackaområdet, frångått den ursprungliga arbetsplanen för

hamnanläggningen, vilken plan avsåg, att den nya hamnbassängen skulle kunna

tagas i bruk redan under år 1919, men styrelsen anser dock välbetänkt att ej

alltför länge framskjuta fullbordandet av bassängens första utbyggnad. Man

torde nämligen hava anledning vänta, att redan snart nog rörelsen å industriområdet,

som nu delvis avstannat, skall ånyo komma i gång i sådan utsträckning,

att ökade hamnutrymmen bliva erforderliga. Styrelsen har även förutsatt,

att vid hamnbassängen ifråga skulle uppsättas en lämplig kranutrustning, särskilt

avsedd för massgodstrafik. Kostnaderna för hamnbassängen jämte kranutrustning

avses ränterade genom särskilda avgifter.

Slutligen vill styrelsen ytterligare framhålla, att, såsom ovan redan delvis

påpekats, såväl å industri- som bostadsområdena tomter ej upplåtas endast med

äganderätt mot kontant likvid, utan i stor utsträckning försäljas med rätt för

köparen att amortera köpeskillingen under 10 år, upplåtas med tomträtt eller utarrenderas.

Då endast de kontanta köpeskillingslikviderna komma fastighetsförvaltningens

rörelsekapital direkt till godo, är ju påtagligt, att i stor utsträckning

en förskottering av medel för anläggningsarbetena erfordras.»

På grund av vad sålunda anförts bär vattenfallsstyrelsen hemställt,

att Kungl. Maj:t täcktes föreslå 1920 års riksdag att till förstärkning

av statens vattenfallsverks fastighetsförvaltnings rörelsekapital anvisa

ett belopp av 1,800,000 kronor å tilläggsstat för år 1920.

Departements■ Med det nästlidet år fattade beslutet, att köpeskillingarna för tomter

chefen. ocp områden m. in., som försåldes från de statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning

tillhörande egendomar, skulle ingå till en gemensam

fond, avsågs bland annat att möjliggöra, att medel skulle finnas tillgängliga

för anordnande av nya bostads- och industriområden å sådana

egendomar, i den mån detta bleve erforderligt. De medel, vilka influtit

vid försäljning av tomter m. m. inom äldre områden, skulle nämligen

kunna användas för iordningställande av nya. Till följd av den

starka prisstegringen och vissa andra omständigheter, som i det följande

skola beröras, har emellertid denna beräkning visat sig icke vara

riktig.

Vad som särskilt gjort, att tillskott behöves till den till fastighetsförvaltningen

hörande fonden, äro de stora kostnader, som äro förenade

med anordnandet av bostads- och industriområden i Porjus. Ehuru för

nämnda arbeten i början av oktober 1919 redan åtgått omkring 811,000

kronor, beräknar vattenfallsstyrelsen, att till utgången av år 1920 därför

erfordras ytterligare omkring 724,000 kronor, och detta oaktat områdenas

storlek minskats för att nedbringa utgifterna. Någon ytter
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat. 79

ligare inskränkning, åtminstone i bostadsområdenas iordningställande,

sådana de numera planerats, lärer icke böra liga ruin. För att trots

Porjus’ nordliga belägenhet och do till följd därav i många avseenden

rådande svåra förhållandena därstädes kunna å nämnda plats påräkna

eu god stam av arbetare torde det nämligen vara av stor betydelse,

att de kunna erhålla hälsosamma och eljest lämpliga bostäder. Härför

erfordras emellertid, att redan från början finnes en ordnad plan fotbebyggandet

samt vägar, vatten- och avloppsledningar.

En bidragande orsak till att fastighetsförvaltningens nuvarande

rörelsekapital icke är tillräckligt är även, att vattenfallsstyrelsen för en

summa av sammanlagt 314,030 kronor återköpt tre av aktiebolaget

Elektrosalpeter förvärvade tomter i Trollhättan jämte å nämnda tomter

uppförda byggnader m. m. Anledningen till denna affärsuppgörelse är

följande. l)å det för landets krigsberedskap var av vikt, att inhemsk

salpetersyretiliverkning snarast möjligt kom till stånd, avslötos under

åren 1916 och 1917 mellan vattenfallsstyrelsen och arméförvaltningen

samt nämnda bolag särskilda avtal, varigenom bolaget mot erhållande

av ett statsbidrag av 400,000 kronor och billig elektrisk energi från Trollhare

kraftverk förband sig att till arméförvaltningen leverera erforderlig

mängd salpetersyra. Sedermera visade det sig emellertid, att bolaget

icke kunde vare sig självt eller genom förmedling av industrikommissionen

förskaffa sig åtskilliga för fabrikationen nödvändiga materialier, och

träffades i följd härav mellan vattenfallsstyrelsen och bolaget den 13

juni 1918 en sedermera av Kungl. Maj:t den 2 augusti 1918 godkänd

överenskommelse, att bolaget — mot befrielse från skyldighet att

tillhandahålla staten salpetersyra — återbetalade statsbidraget jämte 5

procent ränta därå från utbetalningsdagen samt avstod från den billiga

elektriska kraften i Trollhättan. I stället har bolaget tillförsäkrats rätt

att erhålla en större mängd elektrisk energi från statens blivande kraftstation

vid Harsprånget för att där kunna igångsätta fabrikation av

salpetersyra. Med hänsyn till den stora efterfrågan å elektrisk kraft

från Trollhätte kraftverk för ändamål, för vilka kan betalas betydligt

högre kraftpris än det, som skulle erlagts av aktiebolaget Elektrosalpeter,

var det för vattenfallsstyrelsen en betydande fördel, att de

med bolaget tidigare ingångna avtalen upphävdes. Vattenfallsstyrelsen

förband sig för den skull genom förenämnda överenskommelse den 13

juni 1918 att, i den mån styrelsen funne sig så kunna, medverka till,

att realiserandet av bolagets egendomar och anläggningar vid Trollhättan

bleve för bolaget så litet förlustbringande som möjligt. På grund härav har

vattenfallsstyrelsen återköpt omförmälda tomter jämte å desamma uppförda

[59.]

opaginerad Kontrollera mot PDF

BO

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

byggnader. Då, såsom ovan antytts, avtalets upphävande var en direkt

fördel för Trollhätte kraftverk, hava 50,000 kronor av lösesummau erlagts

av kraftverkets driltinkomster. Återstoden eller 264,030 kronor

måste däremot påföras fastighetsförvaltningens fond, till dess tomterna

och de därå uppförda byggnaderna kunna åter försäljas.

Slutligen bidrager till behovet av ökade medel för ifrågavarande

ändamål, att en betydlig del av det nu med statens vattenfallsverks

fastighetsförvaltning sammanslagna kapital, som utgjordes av Trollhätte

fastighetsförvaltnings rörelsekapital, tagits i anspråk för anläggande av

en central hamnbassäng vid Trollhättan. I skrivelse den 22 mars 1918

anmälde vattenfallsstyrelsen, att järnvägstransporterna till och från

Trollhättan blivit så omfattande, att de icke kunde nöjaktigt ombesörjas.

Detta gällde särskilt massgods, som ankommit till Göteborg

för befordran järnvägsledes till Trollhättan, men även transport av den

färdiga varan från det invid Trollhättan liggande Stallbacka industriområde.

Brist på järnvägsvagnar hade sålunda ofta fördröjt och fördyrat

fartygens lossning i Göteborg, och vid framkomsten till Trollhättan

hade bristande tillgång å tillräckligt antal arbetare och å tillgängligt

upplagsutrymme alltsomoftast åsamkat industrierna dryga vagnshyror.

Ett allmänt önskemål vore därför att så snart som möjligt erhålla

tillgång till bättre hamnanordningar å Stallbacka industriområde.

Vattenfallsstyrelsen hade därför låtit utarbeta ett förslag till hamnanläggning,

enligt vilket skulle vid fullständig utbyggnad erhållas en

rymlig hamnbassäng med 675 meters kajlängd och rymliga upplagsområden

för såväl massgods som styckegods. Till en början kunde

man dock nöja sig med en första utbyggnad med eu kajlängd av 290

meter. Kostnaden för en sådan första utbyggnad beräknades av vattenfallsstyrelsen

till omkring 505,000 kronor. Samtidigt tillkännagav

vattenfallsstyrelsen, att Trollhätte fastighetsförvaltnings disponibla rörelsekapital

vid 1918 års början uppgick till omkring 540,000 kronor

och att berörda rörelsekapital genom ytterligare tomtförsäljningar inom den

närmaste tiden komme att ökas till omkring 760,000 kronor. En särskild

anledning att omedelbart igångsätta hamnanläggningen var, att man

därigenom skulle bereda sysselsättning åt den vid dylika arbeten vana

arbetarstam, som användes vid Trollhätte kraftstations tredje utbyggnad,

men eljest bleve ledig, sedan sistnämnda arbete under sommaren

1918 blivit färdigt.

Vid ärendets föredragning den 14 juni 1918 bemyndigade Kungl.

Maj:t i enlighet med vattenfallsstyrelsens hemställan styrelsen att i

huvudsaklig överensstämmelse med det ingivna förslaget utföra första

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1!)2<) års UUägysstut. Si

utbyggnaden av en hamnbassäng för Stallbacka industriområde samt

härför använda ett belopp av högst 505,000 kronor av Trollliätte fastighetsförvaltnings

rörelsekapital.

Något bemyndigande att för hamnanläggningen använda Trollhätte

fastighetsförvaltnings rörelsekapital behövde icke begäras av riksdagen.

Detta kapital har nämligen i sammanhang med förändringarna i riksstatens

uppställning bildats genom sammanslagning av de i Trollhätte

kanal- och vattenverks räkenskaper förut bokförda fonderna A och B.

Beträffande dessa fonder har riksdagen enligt skrivelse den 13 maj 1907,

nr 142, medgivit, att de finge användas, bland annat, till bestridande

av de utgifter, som erfordras för ordnande, tillgodogörande och underhåll

av de till fonderna hörande fastigheter. Till sådana utgifter var att

hänföra anordnande av ifrågavarande hamnbassäng, som avser att möjliggöra

bättre utnyttjande av de till industriområdet hörande fastigheterna,

vilka tillhörde Trollhätte fastighetsförvaltning.

För att med fördel kunna utnyttja hamnanläggningen fordras därjämte

krananordningar, som med nuvarande pris antagas betinga en

kostnad av omkring 150,000 kronor.

Beträffande den nuvarande ställningen av den till statens vattenfallsverks

fastighetsförvaltning hörande fonden och de behov, som till

slutet av år 1920 böra tillgodoses från densamma, tillåter jag mig hänvisa

till de i vattenfallsstyrelsens skrivelse intagna tablåerna. Därav

framgår, att de utgifter, som till utgången av nämnda tid skola bestridas

av fondens medel, enligt vattenfallsstyrelsens beräkning med

1,225,900 kronor överstiga fondens nuvarande behållning och de inkomster,

som kunna beräknas inflyta under samma tid. Enär därjämte

634,000 kronor av fondens behållning äro bundna i obetalda köpeskillingsreverser

och utestående byggnadslån, anser vattenfallsstyrelsen,

att fondens förlagskapital bör ökas med 1,859,900 kronor eller i jämnat

tal med 1,800,000 kronor. Vattenfallsstyrelsen framhåller, att det

kan tagas under övervägande, att styrelsen skulle för förstärkning av

fondens kontanta medel tills vidare av statskontoret beviljas ett kassalån,

motsvarande den bundna delen av fondens kapital. Styrelsen anser

det dock riktigare, att erforderligt belopp för fastighetsförvaltningens

handhavande direkt ställes till styrelsens förfogande, i synnerhet som

ett sådant lån i alla fall ej skulle fylla behovet.

I likhet med vattenfallsstyrelsen anser jag lämpligast, att särskilt

anslag äskas för förstärkning av fastighetsförvaltningens rörelsekapital;

och torde detta anslag böra utgå av lånemedel. Då det emellertid icke

torde vara uteslutet, att genom framdeles ökade tomtförsäljningar den

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 höft. (Nr 2) 2853 19 11

[59.]

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

[59.] till fastighetsförvaltningen hörande fonden skall uppnå sådan storlek,

att det nu behövliga beloppet kan återbetalas, synes dock anslaget böra

uppföras under rubriken »Tillfällig upplåning».

Med hänsyn till önskvärdheten att så mycket som möjligt inskränka

statens upplåning och då till följd av den nuvarande lågkonjunkturen för

industrin med iordningsställande av en del av områdena måhända kan något

anstå, torde dock någon nedsättning av det begärda anslaget kunna ske

eller förslagsvis till 1,700,000 kronor. Enär medlen erfordras redan

under år 1920, torde anslaget böra äskas å tilläggsstat för detta år.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat för år 1920 till förstärkning av

rörelsekapitalet för statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning

anvisa ett reservationsanslag av 1,700,000 kronor.

D. Gemensamma anslag.

Under åberopande av vad jag anfört till statsrådsprotokollet i fråga

om anslagsäskandena för statens vattenfallsverks räkning under punkterna

72 och 73 i Utgifter för kapitalökning å 1921 års stat får jag slutligen

hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

1. Inventarier för statens vattensfallsverk.

att till inventarier för statens vattenfallsverk å tillläggsstat

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av

500,000 kronor;

2. Bostadshus åt statens vattenfallsverks personal in. in.

att för uppförande av bostadshus åt statens vattenfallsverks

personal m. m. på tilläggsstat för år 1920

anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

[60.]

[Öl.]

Vad föredragande departementschefen sålunda tillstyrkt

och hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter

instämde, behagade Hans Maj:t Konungen gilla och

bifalla samt förordnade, att'' avtryck av detta protokoll

skulle överlämnas till finansdepartementet för att tjäna

till ledning vid författande av Kungl. Maj:ts proposition

till riksdagen angående tilläggsstat för år 1920.

Ur protokollet:

A. C. I. von Krusenstierna.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

83

Sammandrag och register

till

utgifter för kapitalökning å tilläggsstat för år 1920

för

de till civildepartementet hörande afiärsdrlvande verk

och ntlåningsfonder.

Att täckas av

Punkt

Sid.

lånemedel

andra stats- inkomster

Dumma

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

6.

Postverket.

1

2

400,000

II. Inköp och bebyggande av fastigheter:

2

2

Posthus i Krylbo, reservationsanslag ......

175,000

—

3

2

Fastighet i Gävle, reservationsanslag ......

10,000

—

4

2

Posthus i Ludvika, reservationsanslag......

385,000

—

5

7

Fastighet i Borlänge, reservationsanslag...

125,000

—

6

10

Fastighet i Jörn, reservationsanslag........

45,000

—

7

12

Fastighet i Bengtsfors, reservationsanslag

55,000

—

8

15

Tomt i Hudiksvall, reservationsanslag......

40,000

—

Säger för postverket

1,235,000

—

—

—

1,235,000

—

Telegrafverket.

•

I. Inköp och bebyggande av fastigheter''.

9

20

Stationsbyggnad i Malmö, reservations-

220,000

i 10

21

Byggnadstomt i Skövde, reservationsanslag

90,000

—

It

24

Fastighet i Kramfors, reservationsanslag...

75,000

—

r

i *

•

transport

385,000

—

—

-

1,235,000

—

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat,

Att täckas av

Summa

lånemedel

andra stats- inkomster

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

385,000

—

—

—

1,235,000

80,000

—

500

—

65,000

—

500,000

—

17,300

—

200,000

—

32,000

—

200,000

—

100,000

—

118,900

—

247,400

—

140,000

—

15,000,000

_

17,086,100

—

—

—

17,08.6,100

—

550,000

20,000

—

570,000

—

—

-I

18,321,100

-

Punkt

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

Sid.

27

30

32

34

38

39

41

43

43

43

44

44

44

25

26

45

47

Transport

Byggnadstomt i Hälsingborg, reservationsanslag

.............................................

Byggnadstomt i Bobertsfors, reservationsanslag

............................................

Fastighet i Simrishamn, reservationsanslag

Uppförande av arbetarbostäder i Nynäshamn,

reservationsanslag.....................

Inköp av arbetarbostäder i Nynäshamn,

reservationsanslag ..............................

Ungkarlshotell i Nynäshamn, reservationsanslag

............................................

Fastighet i Limhamn, reservationsanslag

Utvidgning av telegrafbyggnaden i Sundsvall,

reservationsanslag........................

Stationsbyggnad i Vilhelmina, reservationsanslag

.............................................

Arbetarbostäder i Östersund, reservationsanslag

.............................................

Arbetarbostäder i Malmö, reservationsanslag

.............................................

Arbetarbostäder i Sundsvall, reservationsanslag

............................................

II. Fortsatt utveckling av statens telefonoch

telegrafväsende, reservationsanslag

Säger för telegrafverket

Statens järnvägar.

Nya byggnader och anläggningar vid

statens trafikerade järnvägar.

I. Bangårdar:

Ombyggnad av Varbergs bangård, reservationsanslag

.. ...........................

Ombyggnad av bangården vid Uppåkra,

reservationsanslag ...........................

Transport

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: WHO års tilläggsataj,.

Hö

Att

täckas av

Punkt

Sid.

lånemedel

andra stats- inkomster

b limma

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Transport

570,000

_

_

18,321,100

_

27

47

Utvidgning av bangården vid Katrine- holm, reservationsanslag .................

25,000

_

28

48

Ny lokal godsbangård i Kristinehamn,

45,000

29

49

Utvidgning av bangården vid Gällivare,

131,000

98,900

30

50

Nya stationer och mötesplatser, reserva- tionsanslag ....................................

31

50

Spåranordningar i anslutning till före- fintliga spårsystem, reservationsanslag

645,600

—

32

50

Speciella anläggningar å bangårdar,

reservationsanslag ...........................

5,000

—

33

50

II. Dubbelspårsbyggnader och linjeom- läggningar:

Omläggning av statsbanelinjen Kålle- red—Lindome, reservationsanslag......

100,000

•

34

51

III. Större broanläggningar:

Ombyggnad av hron över Norsälven å

linjen Laxå—Charlottenberg, reserva-

190.000

120.000

35

52

IV. Lokomotivstations- och driftverkstads- anläggningar:

Ny lokomotivstation vid Krylbo, reser- vationsanslag .................................

36

52

Driftverkstäder, reservationsanslag ......

30,500

—

; 37

53

Tillbyggnad av och diverse anlägg- ningar vid vissa lokomotivstationer,

reservationsanslag ...........................

97,000

_

38

53

V. Husbyggnader, reservationsanslag........

925,700

—

*

39

53

VI. Elektrifiering av statsbanelinjen Ki- runa—Svartön, reservationsanslag......

8,000,000

—

i

40

54

VII- Ordnande av brandväsendet vid statens

järnvägar, reservationsanslag ............

50,000

—

41

54

VIII. Dispositionsanslag för oförutsedda och

mindre arbeten, reservationsanslag ...

,

500,000

—

42

54

IX. Konjunkturtillägg till vissa före år 1918

beviljade anslag, reservationsanslag ...

2,031,000

_

Transport

13,564,700

-

-

-

18,321,100

-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Utgifter för kapitalökning: bil. 1 : 1920 års tilläggsstat.

Att täckas av

Summa

Punkt

Sid.

andra stats-

inkomster

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

•

Transport

13,564,700

—

—

18,321,100

—

B. Nya statsbanebyggnader.

43

62

Järnvägsförbindelse mellan svenska och

finska järnvägsnäten, reservationsanslag ...

800,000

—-

44

64

Statsbanan Sveg—Brunflo, reservationsanslag

2,500,000

—

45

64

Inlandsbanan mellan Yolgsjön och Gällivare,

reservationsanslag.........................

1,900,000

—

46

64

Statsbanan Umeå—Holmsund, reservations-

anslag.........................................

900,000

—

47

65

C. Markförvärv, reservationsanslag ......

300,000

—

1 48

65

D. Rullande materiel, reservationsanslag...

2,000,000

—

49

65

E. Genomgående tryckluftbroms, reserva-

tionsanslag .................................

300,000

—

Säger för statens järnvägar

22,264,700

—

—

—

22,264,700

Statens vattenfallsverk.

A. Kanalverk.

50

66

Ombyggnad av Södertälje kanal, reservations-

anslag..........................................

1,100,000

B. Kraftverk.

Luleälvs kraftverk.

51

66

Porjus kraftstation, konjunkturtillägg, reser-

vationsanslag........................................

500,000

—

52

68

Andra utbyggnaden av kraftstationen vid

Porjus, reservationsanslag........................

1,050,000

—

53

68

Första utbyggnaden av kraftstationen vid

Harsprånget, reservationsanslag ..............

3,000,000

—

54

68

Stora Lule älvs reglering, reservationsanslag

1,400,000

—

Älvkarleby kraftverk.

55

68

Älvkarleby kraftstation, förslagsanslag, högst

205,000

—

''fransport

7,255,000

-

—

-

40,585,800

s. 87 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kiipiliilökiiing: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

87

''

Att

täckas av

Summa

Punkt

Sid.

lånemedel

andra stats- inkomster

Kronor

ö.

Kronor

ö

Kronor

0.

Transport

7,255,000

_

_

_

40,585,800

Motala kraftverk.

56

69

Första utbyggnaden av kraftstationen vid

Motala, reservationsanslag........................

700,000

—

Västerås kraftverk.

57

70

Förlagskapital för anskaffande av bränsle för

Västerås ångkraftstation, reservationsanslag

500,000

—

Distributionsanläggningar för

statens kraftverk.

58

72

Reservationsanslag ....................................

8,000,000

_

C. Statens vattenfallsverks fastighets- förvaltning.

59

72

Förstärkning av rörelsekapitalet, reserva- tionsanslag, att utgå av tillfälliga låne- medel................................................

1,700,000

D. Gemensamma anslag.

60

82

Inventarier, reservationsanslag....................

500,000

—

61

82

Bostadshus åt statens vattenfallsverks per- sonal m. m., reservationsanslag ...............

500,000

_

Säger för statens vattenfallsverk

19,155,000

—

—

—

19,155,000

—

Summa av utgifter för kapitalökning

—

-

—

59,740,800

—

s. 1 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: 1920 års tiUäggsstat.

1

BIL 2.

Tilläggsstaten för år 1920.

Utgifter för kapitalökning.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7

januari 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Petersson anmälde de

till nämnda departement hörande ärenden angående utgifter för kapitalökning,

vilka syntes böra föranleda äskande av anslag av riksdagen å

tilläggsstat för år 1920, och yttrade därvid följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 käft. (Kr 2.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Utgifter för kapitalökning: 1920 års ti/läggsstat.

[!•].

Tomt till

jägmästare

bostad i

Malåträsk.

L2.]

Kraftlednings■

lånefonden

[3-]

Kolonisternas

kreaturslåne
fond.

Statens affärsverksamhet.

Statens domäners fond.

Under åberopande av vad jag förut i dag vid anmälan av ärendena

angående utgifter för kapitalökning för år 1921 anfört i punkten 1

hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för inköp av tomt i Malåträsks by i Västerbottens

län för bostad åt jägmästaren i Mala revir

såsom kapitalökning för statens domäners fond å

tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslagav

..................................................................... kronor 4,000.

Statens utlåningsfonder.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

ärendena angående utgifter för kapitalökning för år 1921 anfört i

punkten 6 hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att

dels medgiva, att under år 1920 lån ur kraftledningslånefonden

må beviljas intill ett belopp av

2,500,000 kronor,

dels ock såsom kapitalökning för denna fond å

tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av......................................../..................... kronor 1,000,000.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av ärendena

angående utgifter för kapitalökning för år 1921 anfört i punkten 8

hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom kapitalökning för kolonisternas kreaturslånefond

å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av ....................................... kronor 100,000.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: 1920 års tllläggsstat.

3

Spannmålslagerhus m. m.

I en till riksdagen den 25 maj 1917 avlåten proposition nr 370 [4.]

föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att för anordnande av spannmålslagerhus statens

och fryshus anvisa å 1918 års riksstat ett förslagsanslag, högst 8 mil- jagthus och

joner kronor, att utgå av lånemedel, med rätt för Kungl. Maj:t att för in/shus.

ändamålet låta under år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis därav

utanordna erforderligt belopp.

Denna proposition var föranledd av eu framställning av den s. k.

lagerhus- och kylhuskommittén, vilken föreslog anläggande av dels 27

centrallagerhus för en beräknad kostnad av i runt tal 6.5 miljoner

kronor, dels eventuellt ett förrådslagerhus för en beräknad kostnad av

1,400,000 kronor, dels ock fryshus för en kostnad av omkring 6 miljoner

kronor. Enligt förslaget skulle fryshusanläggningarna utgöras av

dels två större centrala fryshus, ett i Hässleholm och ett i Hallsberg,

dels ock anordningar för frysning vid slakthusen i Stockholm, Göteborg,

Malmö och Linköping. Dåvarande departementschefen ansåg förhållande

ua nödvändiggöra åtgärder av den föreslagna beskaffenheten

men fann närmare utredning i särskilda hänseenden nödvändig. Till

lagerhusen ansåg han större anslagssumma än 2 å 3 miljoner kronor

icke höra för det dåvarande beräknas. Några medel för anläggande

av förrådslagerhus borde enligt hans mening ej då tagas i beräkning.

Till såväl lagerhus som fryshus borde icke beräknas högre statsanslag

än sammanlagt 8 miljoner kronor.

Riksdagen, som framhöll, att spannmålslagerhusen syntes åtminstone

under normala förhållanden vara de betydelsefullaste och att för

fryshusen möjligen kunde i viss mån tagas i anspråk redan befintliga

industriella anläggningar, beviljade enligt skrivelsen nr 352 det av Kungl.

Maj:t begärda anslaget att efter i ärendet verkställd närmare utredninganvändas

för ändamålet samt med rätt för Kungl. Maj:t att för ändamålet

låta under år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis därav utanordna

erforderligt belopp. De beviljade beloppen anvisades att utgå

av lånemedel.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 juni 1917 tillkallade

dåvarande departementschefen godsägaren G. R. Sederholm såsom ordförande

samt professorerna C. A. Forssell, C. E. L. IJubendick och A.

M. Bergman, ledamoten av riksdagens första kammare J. P. Jespersson,

direktören J. G. Leuvén, notarien Å. N. J. N:son Nerell, stadsombuds
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Utgifter för kapitalökning: 1920 års tilläggsstat.

mannen T. Öberg och konsuln F. G. Fritsch såsom ledamöter att under

benämning lagerhusbyggnadskommissionen verkställa närmare utredning

rörande användandet av det sålunda beviljade anslaget. Sedan denna

kommission i särskilda framställningar avgivit yttranden och förslag i

ämnet, anvisade Kungl. Maj:t intill våren 1918 tillhopa 7,084,000 kronor

till dylika anläggningar. Av detta belopp anvisade Kungl. Maj:t dels

den 6 juli 1917 till ett centralfryshus å lämplig ort i mellersta Sverige

— av kommissionen bestämd till Hallsberg — 2,300,000 kronor och

dels den 7 september 1917 till en provisorisk fryshusanläggning i Malmö

i anslutning till stadens slakthus därstädes 300,000 kronor. Dessa bägge

anläggningar hava utförts helt och hållet för statens räkning genom omförmälda

kommission. Vidare anvisade Kungl. Maj:t vid särskilda tillfällen

tillhopa 809,000 kronor till 10 fryshusanläggningar, som av kommuner,

bolag eller föreningar skulle anordnas, merendels i samband med förut

befintliga slakthus eller liknande företag, i Malmö, Norrköping, Nyköping,

Eskilstuna, Göteborg, Linköping, Kristianstad, Alvesta, Visby och

Jönköping. Vad spannmålslagerhusen beträffar bemyndigade Kungl.

Maj:t den 27 juli 1917 kommissionen att föranstalta om uppförande av

12 spannmålslagerhus, ett å var och en av följande orter: Tomelilla,

Svedala eller annan plats i sydvästra Skåne *), Eslöv, Åstorp, Halmstad,

Nässjö, Roma, Vara, Linköping, Hallsberg, Eskilstuna och Västerås.

Tillika anvisade Kungl. Maj:t till bestridande av kostnaderna för dessa

lagerhusanläggningar 3,675,000 kronor. Den 5 oktober 1917 blev

emellertid, med anledning av att de anvisade medlen syntes ej skola

räcka för anläggningarnas utförande i förut beräknad omfattning, beslutat,

att lagerhusen i Halmstad, Nässjö och Västerås icke skulle uppföras, så

att antalet inskränkts till 9. Dessa hava anlagts helt och hållet på statens

bekostnad och tillhöra staten.

Utöver nu angivna belopp av 7,084,000 kronor ställde Kung!.

Maj:t den 28 augusti 1917 från det av riksdagen anvisade anslaget till

lagerhusbyggnadskommissionens förfogande ett belopp av 100,000 kronor

såsom förlagskapital för inköp från Schweiz av korksten såsom isoleringsmaterial

för de fryshusanläggningar, som skulle komna till utförande

med bidrag av statsmedel. Sedan det visat sig omöjligt att till Sverige

transportera korkstenen, har Kungl. Maj:t medgivit, att det anvisade

beloppet finge användas till byggnadskostnaderna för de av kommissionen

utförda fryshus- och lagerhusanläggningarna.

I skrivelse den 25 mars 1918 hemställde lagerhusbyggnadskommissionen

om ytterligare anslag å 2,500,000 kronor för fullbordande

M Har fftrlagts till Klagstorp.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: 1920 års tilläggsstat. 5

av de beslutade spannmålslagerhusen oeli fryshusen. Kommissionen

meddelade, att enligt då verkställda beräkningar kostnaderna komme

att ställa sig sålunda:

Hallsbergs fryshus ............................................................. kronor 4,010,491

Malmö provisoriska fryshus ............................................ » 504,000

Annlag till andra fryshusanläggningar........................... » 809,000

9 spannmålslagerhus........................................................... » 5,152,184

Kronor 10,475,075.

Till närmare belysande av fördelningen av och orsakerna till den

inträdda ökningen i kostnader för anläggningarnas utförande åberopades

en bifogad promemoria.

I samband härmed meddelade kommissionen, att densamma med

anledning av en utav mig till kommissionen överlämnad skrivelse anmodat

särskilda sakkunniga att avgiva förslag till brandskyddsanordningar

vid spannmålslagerhusen och fryshusen utöver de av kommissionen

redan planerade anordningarna. Kostnaderna härför hade icke

upptagits bland de här ovan beräknade.

Då alltså, efter vad av de gjorda beräkningarna framginge, kostnaderna

belöpte sig till, i runt tal, i0,500,000 kronor, hemställde kommissionen,

att för anläggningarnas fullbordande ytterligare ett belopp av

ungefär 2,500,000 kronor utöver de av riksdagen förut beviljade medlen

måtte anvisas.

Då jag den 12 april 1918 för Kungl. Maj:t anmälde kommissionens

nyssnämnda skrivelse, framhöll jag, att anslagets överskridande

huvudsakligen berodde på de starka stegringar, som inträffat i prisen å

materiel av diverse slag, men delvis även på grund av leverans förseningar,

strejker, anordningar för brandsäkerhet m. m. samt genom att

under arbetets gång vissa kompletteringar befunnits nödvändiga. Under

förmälan att vid de anläggningar, som icke redan vore färdiga, arbetet

vore långt fortskridet, samt då de uppenbarligen borde bringas i färdigt

skick, fann jag ökade medel därtill vara oavvisligen av nöden. Jag

framhöll, att enligt utredningen kostnadsökningen uteslutande folie på

statens lryshusanläggningar i Hallsberg och Malmö samt å spannmålslagerhusen

och att på grund härav det icke syntes kunna ifrågasättas

annat än att den ökade kostnaden skulle bestridas av statsmedel. Mot

det beräknade tilläggsanslagets föreslagna belopp, 2,500,000 kronor,

hade jag ej något att erinra. I enlighet härmed föreslog Kungl. Maj:t

i proposition nr 321 den 12 april 1918 riksdagen att för fullbordande

av de anläggningar av spannmålslagerhus och fryshus, vilka igångsatts

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Utgifter för kapitalökning: 1920 års tllläggsstat.

med anlitande av för ändamålet av 1917 års riksdag anvisat anslag,

såsom utgift för kapitalökning anvisa å tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag,

högst 2,500,000 kronor.

Detta förslag bifölls av riksdagen enligt skrivelse den 5 juni 1918

nr 296. Beloppet anvisades att utgå av lånemedel.

Den 10 maj 1918 anvisade Kungl. Maj:t till kommissionen återstoden

av det utav 1917 års riksdag beviljade anslaget, 816,000 kronor.

Det av 1918 års riksdag beviljade tilläggsanslaget å 2,500,000 kronor

anvisades den 13 september samma år.

De av lagerhusbyggnadskommissionen tillkallade brandsakkunniga,

brandchefen C. Borgenstierna och ingenjören K. Thorngren, avgåvo till

kommissionen yttranden och förslag dels i december 1917 dels ock den

12 februari 1918. I skrivelse den 5 april 1918 redogjorde kommissionen

för de åtgärder i brandskyddssyfte, som vidtagits vid de olika anläggningarna.

Vissa av de utav de brandsakkunniga föreslagna anordningarna

vore redan planerade och utförda. Beträffande andra föreslagna

anordningar ställde sig kommissionen synnerligen tveksam och

hänvisade härvidlag till en den 30 mars 1918 av kommissionens b damöter

professorerna E. Hubendick och C. Forssell avgiven promemoria.

De av herrar Borgenstierna och Thorngren föreslagna, icke redan planerade

anordningarna syntes skola draga en kostnad av 665,000 kronor.

Kommissionen ansåge emellertid de fördelar, som kunde vara förenade

med sistnämnda anordningar, icke uppväga kostnaderna utan ansåge de

redan vidtagna brandskyddsanordningarna i förening med skärpt bevakning

vara tillfyllest. Utlåtande i ämnet avgavs därefter den 9 juli 1918

av byggnadsstyrelsen, som låtit intendenten G. Hermansson å platsen

taga kännedom om vissa av de under arbete varande anläggningarna.

Byggnadsstyrelsen föreslog vidtagande av vissa närmare angivna åtgärder

för att motverka byggnadernas eldfarlighet. Den 2 augusti 1918

avgav lagerhusbyggnadskommissionen yttrande med anledning av vad

byggnadsstyrelsen anfört och föreslagit samt åberopade en ny promemoria

den 1 augusti 1918 av herrar Hubendick och Forssell. Kommissionen

meddelade, att åtskilliga av de av bvggnadsstyrelsen förordade

anordningarna redan vidtagits, och förmälde sig ämna vidtaga andra

av dem men förklarade sig i vissa hänseenden icke kunna dela styrelsens

uppfattning om föreslagna åtgärders behövlighet eller lämplighet.

Kommissionen framhöll även att, om ytterligare brandskyddsanordningar

skulle beslutas, detta måste avsevärt fördyra kostnaderna.

Med anledning av sålunda och annorledes framkomna anmärkningar

rörande det sätt, varpå statens fryshus- och lagerhusanläggningar

s. 7 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: 1920 års tilläggsstat. 7

utförts, erhöll jag den 18 oktober 1918 Kung]. Maj:ts bemyndigande

att tillkalla sakkunniga personer för att verkställa besiktningar å samma

anläggningar. Sedan jag för ändamålet tillkallat civilingenjören Fritz

Söderbergh i Stockholm och direktören Per Anderson i Kristianstad,

hava handlingarna angående brandsäkerhetsanordningar överlämnats till

dem. Därefter hava besiktningar tid efter annan av dem verkställts å

samtliga anläggningar samt redogörelser däröver avgivits. Med anledning

av dessa redogörelser hava särskilda föreskrifter meddelats av

Kungl. Maj:t, exempelvis den 3 december 1918 beträffande vissa ändringar

i fråga om den elektriska installationen m. m.

I skrivelse den 28 maj 1919 har lagerhusbyggnadskommissionen

gjort framställning om anvisande av ytterligare ett belopp av 850,000

kronor till fullbordande av kommissionens arbeten. Kommissionen har

därvid anfört följande:

»Vid sill framställning angående beviljandet av ovanberörda tilläggsanslag å

2,500,000 kronor fogade lagerhusbyggnadskommissionen en promemoria med beräkning

å de kostnader, som erfordrades för fullbordandet av de arbeten, vilkas utförande

blivit åt kommissionen anförtrott; och angavs i framställningen denna beräkning

vara så vitt möjligt tillförlitlig. Vidare meddelade kommissionen i samma

framställning, att i nämnda beräkning icke medtagits kostnaderna för en del ifrågasatta

särskilda brandskyddsanordningar.

Kommissionen förutsatte sålunda redan vid tiden för avlåtandet av merberörda

framställning om tilläggsanslag, att behov av ytterligare anslag av olika anledningar

möjligen kunde komma att uppstå.

Enligt jordbruksdepartementets skrivelse den 3 december 1918 har Kungl.

Maj:t anbefallt utförandet av vissa i brandskyddshänseende påkallade anordningar,

vilka, dragande en kostnad av omkring 200,000 kronor, i enlighet med vad ovan

angivits, icke medtogos vid utarbetandet av den senaste kostnadsberäkningen i

mars 1918.

Vidare har, såsom allmänt torde vara känt, efter sist angivna tid avsevärda

prisstegringar på material och arbetskraft inträtt och förorsakat kostnadsökningar,

vilka, särskilt i den mån de inverkat på då ännu icke kontrakterade arbeten, av

naturliga skäl icke läto sig beräknas.

Slutligen hava en del tilläggsarbeten och särskilda anordningar, ej minst för

underlättandet av anläggningarnas drift under den fortsatta byggnadstiden och sedan

anläggningarna tagits i bruk, visat sig nödvändiga och i sin män bidragit till ytterligare

stegring av kostnaderna.

Huvudsakligen ovan angivna omständigheter hava sålunda lett till, att även

med det tilläggsanslag, som anvisades av 1918 års riksdag, de till lagerhusbyggnadskommissionens

förfogande ställda medlen nu visat sig icke fullt förslå för fullbordandet

av kommissionens arbeten.

Enligt vad närlagda promemoria, angivande ökning av kostnaderna för lagerhusbyggnadskommissionens

arbeten sedan i mars 1918, giver vid handen, skulle totalkostnaderna,

som i mars 1918 beräknades till 10,475,675 kronor, nu beräknas sluta

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Utgifter för kapitalökuiug: 1920 års tilläggsstat.

å ett belopp av 11,322,625 kronor, eu summa, som med 822,625 kronor överstiger

de till kommissionens förfogande ställda anslagsmedlen.

För närmare belysning av orsakerna till kostnadsökningen åberopas bilagda

speciaknotivering, som ansluter sig till ovanberörda promemoria. Denna ökning

visar sig vara störst för själva byggnadsarbetena, beroende därpå, att här i större

utsträckning än i andra avseenden förekommit tilläggsarbeten och extra kostnader

för ökade arbetslöner och materialpris. I sammanställningen förekomma under varje

rubrik en del nya poster, av vilka dock eu del vid den förra beräkningen ingingo,

ehuru ej till exakt angivna belopp, i posten diverse och oförutsedda kostnader.

Någon sådan post finnes däremot icke i den senaste beräkningen.

Kommissionen anser sig kunna framhålla att, efter det den förra kostnadsberäkningen

avlämnades, har på grund av yttrande från brandsakkuuniga vidtagits

åtgärder i brandskyddshänseende utöver dem, som förut voro planerade, samt att

kostnaderna för dessa anordningar jämte kostnaderna för brandförsäkring m. m.

samt för de av Kung!. Maj:ts ovanberörda skrivelse den 3 december 1918 föranledda

anordningar, vilka samtliga kostnader ej finnas upptagna i den förra beräkningen,

belöpa sig på sammanlagt omkring 400,000 kronor.

För fullbordande av kommissionens arbeten, vilka numera huvudsakligen gä

ut på att slutlikvidera vederbörande entreprenörer och leverantörer till fryshus- och

spannmålslagerhusbyggnaderna, erfordras, såsom ovan nämnts, utöver förut anslagna

medel ytterligare omkring 825,000 kronor. Då, såsom jämväl ovan framhållits,

inga belopp i kostnadsberäkningen upptagits för oförutsedda utgifter, men det icke

torde kunna anses alldeles uteslutet, att sådana utgifter även hädanefter kunna visa

sig oundgängliga t. ex. på grund av skiljedomar i tvister med entreprenörer, synes

det vara nödvändigt, att åtminstone något mindre belopp förutses i detta hänseende.

Då beräkningarna emellertid äro gjorda så noggrant, som det för närvarande är

möjligt, och med avseende på de särskilda posterna, där så ansetts behövligt, äro

tilltagna med hänsyn till väntade extraräkningar och dylikt, torde dock detta belopp

kunna sättas så lågt som till 25,000 kronor.»

Vid skrivelsen funnos fogade de i densamma åberopade bilagorna.

I utlåtande den 6 augusti 1919 har statskontoret förordat proposition

i ämnet till riksdagen, enär det syntes vara erforderligt, att ytterligare

medel anvisades.

Ovanbemälde Söderbergh och Anderson hava den 28 juli 1919

avgivit slutlig redogörelse för de av dem verkställda besiktningarna.

Ur denna redogörelse torde följande sammanfattning böra här återgivas:

»Samtliga fryshusanläggningar och spannmålslagerhus äro fullt färdiga med

undantag för spannmålslagerhuset i Eskilstuna, där arbetena med grundens förstärkning

och botandet av de skador, som uppstått genom sättningarna, för närvarande

pågå, varjämte maskinhusgolvens beläggning med förhydningsmassa och trävirkets

^strykning med eldfärg där ännu ej var utförd. En del smärre arbeten och kompletteringar,

som vid besiktningarna visat sig erforderliga, äro delgivna lagerhusbyggnadskommissionen

i en särskild promemoria.

Under hänvisning till våra föregående uttalanden få vi som slutligt omdöme

vördsamt anföra:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: 1920 års til/äggsstat.

Fryshusanläggningen i Hallsberg.

Hörande allt vad de frystekniska anordningarna beträffar, synas de vara väl

planlagda. Vi kunna däremot icke underlåta framhålla våra betänkligheter över att

byggnadens bärande stomme, dess bjälklag och väggar äro utförda av trä liksom

samtliga trummor. Enligt vårt förmenande torde fara föreligga för svampbildning

inom virket: uppstår svamp, är hela byggnadens bestånd hotat. Det omfattande

systemet av trätrummor genom hela byggnaden, å vilka trätrummor därtill alla

elektriska ledningar äro monterade, måste innebära betydande fara för elds uppkomst

och spridning inom byggnaden. lutter väggarnas konstruktion med puts på rörning

på träunderlag är ävenledes otillfredsställande och torde i längden ej stå sig utan

tarva ofta återkommande reparation, varjämte det visat sig, att väggarna ej hålla

tätt vid kraftig nederbörd. Dagen före besiktningen hade regnväder under hård

blåst varit rådande, och regnet hade a vindsidan flerstädes inträngt genom ytterväggarna.

Golvbeläggningen i kylrummen och tillhörande förrum är utförd av stalshpad

betong lagd å korkstenen. Som betonglagret endast givits en tjocklek av 3 centimeter,

har det visat sig ej vara hållbart. Enligt vår åsikt bör å betonggolvet

utläggas ett lager av 1.5 centimeter naturlig asfalt, det enda material, som kan anbringas

under kyla och som därjämte giver ett elastiskt, starkt och lätt reparerbart

golv. Papptaket var, ehuruväl nystruket, otät! och bör snarast beläggas med taktegel.

De sprickor, som vid föregående besiktning iaktagits kring nordvästra hörnet,

voro igensatta, och någon avsevärdare rörelse i grunden hade efter igensättningen

tydligen ej förekommit.

I)en provisoriska fryshusanläggningen i Malmö.

Då byggnaden endast är uppförd i en våning och därtill av provisorisk art.

hava vi inga erinringar att anföra mot densamma, utan anse vi, att den väl fyller

de krav man kan ställa på en dylik anläggning.

Spannmålslag erhusen.

Spannmålslagerhusen äro i lagertekniskt hänseende val planlagda med i stort

sett goda anordningar för spannmålens mottagande, vård och lagring. Som mindre

god anordning måste emellertid anses, att flerstädes häståkdonen efter avlämnande

av sin spannmålslast måste rygga från lastbryggan, en olägenhet, som dock måhända

är av mindre betydelse, då väl huvudparten av spannmalslasten kommer med järnvägsvagnar.

Såsom önskvärt må framhållas, att skärmtaket över utlastningsbryggan

antingen utökas eller ock förses med fotränna, då, sådan den nu är, vid regnväder

vattenflödet från skärmtaket hamnar mitt i lastvagnarna.

Byggnaderna äro i huvudsak väl utförda, därvid givetvis något växlande för

olika orter och skilda entreprenörer. En olägenhet, som i högre eller mindre grad

vidlåder dem alla, är att källarna äro fuktiga, på sina ställen våta genom grundvattnets

inträngande, beroende på att ingenstädes utvändig isolering vidtagits. Där

ej samlingsbrunn och pump för vattnets bortledande redan anordnats, bör detta utföras;

även bör elevatom överallt i källaren förses med järnfot, så att virket ej

kommer att stå på den våta källarbottnen.

De för eldsläckning anordnade vattenbehållarna äro alla ej avprovade. Deras

täthet bör fastställas, innan de godtagas.

Bihang Ull riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Utgifter för kapitalökning: 1920 års ti/läggsstat.

Taken, belagda med den mindervärdiga papp, som under kristiden stått att

erhålla, äro otäta, vare sig de äro nystrukna eller ej. De böra samtliga snarast

möjligt beläggas med taktegel.

Ytterväggarnas konstruktion av puts på rörning å späntad träpanel kommer

att kräva ofta återkommande reparationer, och väggarna komma att vid starkt

regnväder ej hålla tätt, vilken olägenhet också på sina ställen iakttagits. Putsen

kan visserligen tätas genom bestrykning med vattenglas eller fluat, en bestrykning

som dock är effektiv endast för ett eller annat år och därför måste upprepas. Där

putsen spruckit eller på annat sätt skadats, hjälper dock ej denna bestrykning.

Den omständigheten, att väggarna vid hård påfrestning ej äro tillförlitliga

mot regnvattens inträngande, bör öka önskvärdheten av att vid alla ytterväggarna

en inre panel uppsattes, då utöver andra fördelar en sådan anordning medför, att

mindre kvantiteter spannmål utsättas för den inträngande vätan.

Såsom synnerligen opraktiskt måste anföras, att portarna i bottenvåningen

försetts med allt för stora glasrutor; på en del lagerhus utgöres varje porthalva

av en träram, omfattande en enda glasskiva. Spröjsverk, som indelar glaset i små

rutor, bör insättas.

Sedan de av oss i utlåtandet av den 18 november 1918 påkallade åtgärderna

med de elektriska ledningarnas justerande, med maskingolvens beläggande med förhydningsmassa

och trävirkets bestrykande med eldfärg samt anbringandet av gnistsläckare

i skorstenen nu utförts och sålunda elds uppkomst och spridning i rätt

stor mån försvårats, vilja vi i brandskyddshänseende endast ytterligare påfordra, att

i varje elevator i varje våning insättes en mindre observationslucka med glas, varemot,

då det kan underkastas diskussion om lämpligheten av införandet av automatiska

brandallarmanordningar, vi vilja biträda förslaget om införandet av ringledningssystem

att användas vid eldsvådetillbud.

Byggnadens konstruktion, helt och hållet genomförd av trä som den är, med

endast maskinhuset omgivet av ett tunnt skal av tegelmurverk, medför ovillkorligen,

om eldsvådetillbud uppstår och detta tillbud ej omedelbart kan begränsas, att byggnaden

i sin helhet ödelägges. Vi anse oss därför kunna frånträda kravet på den

brandfria trappan, då sannolikt dess förekomst ej skulle vid sådant tillfälle kunna

rädda byggnaden och då vi hålla före, att do trappor, som finnas, böra kunna bereda

personalen räddning. Vi kunna dock ej underlåta påpeka olämpligheten av motorpumpens

placering, då vid eldsvådetillbud i bottenvåningen inom maskinhuset eller

i källaren det kan visa sig vara omöjligt igångsätta pumpen. En ändring härvidlag

är synnerligen önskvärd.

Såsom slutord vilja vi anföra, att, därest flera fryshusanläggningar eller

lagerhus skola genom statens försorg uppföras, dessa ovillkorligen böra uppföras av

eldsäkert material.»

Med anledning av denna besiktningsredogörelse har lagerhusbyggnadskommissionen

i infordat yttrande den 15 augusti 1919 anfört:

»Angående frågan om användande av trä som byggnadsmaterial för såväl

fryshus som spannmålslagerhus och därmed särskilt i brandsäkerhetsh anseende förenade

olägenheter har kommissionen redan tidigare uttalat sin mening och saknar

därför anledning att mera utförligt yttra sig i denna fråga i annan män än vad

angår den uttalade förmodan, att byggnadsstommen i centralfryshuset i Hallsberg

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: 1920 ärs tilläggsstat. I I

skulle löpa fara att förstöras av svamp. Med den låga temperatur, 8 å 10 C.

som hålles i fryshuset, torde synnerligen ringa fara föreligga, att vatten från fryslokalerna

skall intränga i bjälklagren. Den fukt, som iakttagits, har också uteslutande

förefunnits inom maskinhuset, dels i maskinsalen dels ockå luttkylarens vastia

gavel. Maskinsalens väggar består av stolpar, å vilka ut- och invändigt spikats

späntad panel, varjämte mellanrummet fyllts med koksaska. Att regnet skulle hava

slagit igenom denna vägg, är helt uteslutet, och det bär också på andra ställen

kunnat konstateras, att fukten härrört från otätheter i taket, från vilka vattnet

letat sig ned efter väggarna. Genom takets tutning, vilken i varje fall skall verkställas,

och varom här nedan vidare förmäles, undanröjes därför faran för fukt

inom byggnaden. I varje fall bör den inom byggnaden rådande låga temperaturen,

som ligger långt under den för svampens trevnad erforderliga, trygga byggnaden

mot berörda fara för dess bestånd. .

Ifråga om den förmenta större faran för uppkomst och spridning av eld mom

centralfryshuset på grund av där förefintliga system av trätrummor för in- och utpressning

av luft, vill kommissionen framhålla, att genom dessa rör elden ej kan

sprida sig från en våning till en annan, då varje våning har sitt rörsystem. Därtill

kommer, att, om eld skulle uppkomma i någon trumma, elden genom fläktar suges

till luftkylare av betong, där luften måste passera genom en saltvattendusch vid en

temperatur understigande — 10° C. Risken för en allmännare spridning av eld

inom anläggningen på grund av nämnda rörsystem torde därför vara väsentligt

mindre än vad som antagits. .

I avseende på den bristande hållbarheten hos betonggolvet i centralfryshuset

kan kommissionen ej dela den uttalade uppfattningen, att detta skulle bero på betonglagrets

allt för ringa tjocklek. Utom det att betonglagret äger en tjocklek av

5 å 6 centimeter i stället för, såsom uppgivits, 3 centimeter, har golvet i en del

våningar visat sig hållbart. Den närmast liggande förklaringen synes kommissionen

därför vara, att något fel förekommit vid cementlagrets anbringande, då avhjälpandet

av konstaterade brister skulle åvila vederbörande entreprenör. Saväl denna sak som

den, huru bristen ifråga, som i varje fall ej hindrar fryshusets användning, bäst må

kunna avhjälpas, är för närvarande föremål för utredning. Att, såsom föreslagits,

golven skola beläggas med asfalt, vill kommissionen med hänsyn till fryshusets

ändamål att utgöra förvaringslokal för olika slag av7 matvaror bestämt avstyrka,

enär erfarenheten visat, att asfalt lätt ger smak åt matvaror och därigenom kan

skada desamma. . ..

Fukten i lagerhusens källare härrör sig icke från läckning genom vaggarna

i den djupa källaren. På de ställen, där grundvattenytan icke kunnat sänkas undei

den djupa källarens botten, hava dennas väggar gjorts vattentäta. Fukten i källaren

hårrör istället från ytvatten, som inträngt genom de strax under markytan befintliga

murarna och golven till transportbandskulvertarna och maskinhusets undervåning.

Genom täckdiken runt kring lagerhusen har tillförseln av denna fukt avskurits.

Den i marken innanför täckdikena förefintliga fukten måste emellertid först torka

ut, innan källaren blir torr. Sådan uttorkning har redan inträtt i Hallsbergs lagerhus,

som länge hade fuktig källare med läckning i dess övre delar, vilken numera

är torr. Vid några lagerhus (Tomelilla, Klagstorp, Åstorp) har konstaterats, att

täckdikena icke varit fackmässigt utförda. Detta har numera rättats eller äi under

rättning, varför dessa källare inom kort torde komma att vara torra.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Utgifter för kapitalökning: 1920 års tilläggsstat.

Förslaget att ställa elevatorn pa järnfot avhjälper icke den väsentligaste

olägenheten av fukt i källaren, att motorerna taga skada och att spannmålen, som

vid elevatorns tömning måste hällas ut på golvet, blir våt. Källarna måste därför

i varje fall vara torra. Detta är redan fallet i Hallsberg, Vara, Linköping och

Eslöv och kommer, såvitt kommissionen kan se. att vara fallet i de Övriga, så snart

grunden mellan täckdikena hinner torka ut. Genom redan vidtagna åtgärder har

vunnits, att något vatten ej blir kvarstående i källarna, medan däremot i några

rall väggarna och golvet fortfarande varit fuktiga, något som givetvis kan vara

till obehag men som varken skadar den inlagrade spannmålen eller försvårar

driften. Föreslagen järnfot till elevatorn synes kommissionen lämpligen kunna

anbringas i de fall, där källargolven äro fuktiga.

Med avseende på det använda taktäckningsmaterialet vill kommissionen meddela,

att vid byggnadernas planläggning bestämdes, att husen skulle täckas med

tegel med underlag av papp på bräder. Då emellertid vid tidpunkten för träffande

av entreprenadavtal om byggnaderna ifråga taktegel var mycket dyrt och svårt att

anskaffa, beslöts att tills vidare utesluta tegelbeläggningen, under antagande att den

prima takpapp, som kommissionen i entrepenadavtalen föreskrivit, åtminstone under

några år skulle visa sig tillfyllest. Den bästa takpapp, som under kristiden kunnat

anskaffas, har emellertid trots omsorgsfull tjärstrykning visat sig vara så dålig,,

att beläggning av taken med tegel eller annat likvärdigt material enligt kommissionens

med herrar Söderbergh och Anderson samstämmande mening snarast bör

äga rum.

Vid byggnadernas planerande bestämdes, att de skulle förses med enstens

tegelskal till skydd mot regn och eld, och grunden utlades, så att den kunde uppbära

detta. Av besparingsskäl utbyttes emellertid detta mot rörning och putsning

på plankväggen, vilken visat sig hålla tätt. I de undantagsfall, som i skrivelsen

omnämnas, beror fukten enligt kommissionens mening av samma orsaker som de

härovan ifråga om centralfryshuset omförmälda, nämligen otäthet hos taket. Kommissionen

anser därför, att med anbringande av den föreslagna inre brädbeklädnaden

bör anstå, till dess efter takens lagning visat sig, huruvida den konstaterade fukten

icke försvunnit. Skulle så ej vara fallet, håller dock kommissionen före, att den

först planerade tegelväggen är mera effektiv ehuru betydligt dyrare.

Beträffande brandpumpens placering vill kommissionen'' framhålla, att densammas

igångsättning ej sker från källaren utan från transformatorrummet, till

vilket direkt tillträde vinnes utifrån. Visserligen böra släpkontakterna efter pumpens

igångsättning frånslås, men i händelse av eldsvåda kan man dock taga den

kostnad för reparation av motorn, som en underlåtenhet härav medför.

Med avseende på övriga detaljanmärkningar har kommissionen intet att invända,

utan hava åtgärder redan vidtagits med anledning därav. Förändring med

avseende på glaset i dörrarna torde dock kunna anstå, så länge glasen äro täta och

dörrarna fungera nöjaktigt, för att sedermera efter hand vidtagas.»

Därefter har kommissionen i skrivelse till mig den 18 augusti

hemställt om ytterligare anslag till utförande av vissa av de utav besiktningsmännen

tillstyrkta arbetena. I denna skrivelse anföres:

»Sedan kostnadsberäkningar nu blivit uppgjorda, får kommissionen härigenom

meddela, att kostnaderna för takbeläggning med tegel eller likvärdigt material.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: 1920 ärs tilläggsstat. 18

enligt vad av kommissionen infordrade anbud giva vid lianden, kan beräknas betinga

ett pris per kvadratmeter av 15 kronor, vadan beläggning av taken å samtliga

spannmälslagerhus och fryshus skulle draga eu kostnad av tillhopa 150,000 kronor.

Kommissionen har visserligen med vederbörande entreprenörer från böl jan träffat

avtal om beläggning av taken med prima Munksjö takpapp eller papp av samma

godhet, men då entreprenörerna använt den bästa takpapp, som vid tiden för byggnadernas

uppförande kunnat anskaffas, torde det vara synnerligen ovisst, huruvida

entreprenörerna kunna tillförbindas belägga taken med nu tillgängligt bättre material

utan särskild ersättning. Föreslagna alarmanordningar i spannmålslagerhusen torde

kunna utföras för ett belopp av 10,000 kronor samt invändig panel för ett belopp

av 72,000 kronor. Övriga av besiktningsmännen föreslagna åtgärder, vilka av

kommissionen i nämnda skrivelse den 15 innevarande månad föreslagits till utförande,

anser kommissionen kunna utföras för en kostnad av tillhopa 21,000 kronor.

Då emellertid i det av kommissionen i skrivelse den 28 maj innevarande år

äskade belopp icke inberäknats någon avsevärd summa för oförutsedda utgifter, men

det torde vara nödvändigt, att ett dylikt belopp av kommissionen disponeras, med

hänsyn till att ytterligare åtgärder visat sig oundgängliga samt konjunkturerna på

arbetsmarknaden sedan sistlidne maj alltjämt varit i stigande, så att särskilt de

ännu icke fullt avslutade spårläggnings- och planeringsarbetena vid spannmålslagerhusen

och centralfryshuset visat sig draga större kostnader än vad vederbörande

kontrollanters förut uppgjorda beräkningar givit vid handen samt kostnaderna för

de av besiktningsmännen föreslagna, här ovan omförmälda åtgärder endast kunnat

förslagsvis beräknas, vill kommissionen hemställa, att herr statsrådet måtte utverka,

att ett dylikt belopp, förslagsvis 15 procent av det av kommissionen i maj äskade

beloppet 850,000 kronor eller i runt tal 130,000 kronor ytterligare ställes till kommissionens

förfogande.

Kommissionen får sålunda hemställa, att herr statsrådet ville föreslå Kungl.

Maj:t att hos pågående urtima riksdag begära, förutom ovan omförmälda 850,000

kronor, ett belopp av tillhopa 393,000 kronor för utförande av ovanberörda av besiktningsmännen

förordade arbeten att av kommissionen disponeras för slutlikvidering

av de vid spannmälslagerhus- och fryshusanläggningarna utförda arbeten.»

Vid denna skrivelse var fogad en uppgift å kommissionens skulder

den 7 augusti 1919, enligt vilka dessa uppgingo till 812,173

kronor 39 öre, fördelade å 28 fordringsägare.

I utlåtande den 26 augusti 1919 över sistberörda framställning

från kommissionen har statskontoret anfört, att då kostnaderna för

spannmålslagerhusen och kylhusen av riksdagen anvisats under riksstatsrubriken

»utgifter för kapitalökning», det redan av denna anledning

icke syntes kunna ifrågakomma att för täckande av nu förevarande

ytterligare anslagsbehov anlita det under riksstatsrubriken »verkliga utgifter»

uppförda anslaget till oförutsedda utgifter. Men även utgiftens

storlek — sammanlagt 1,243,000 kronor — uteslöte ett tillgripande av

nämnda anslag. Av riksdagen borde därför begäras särskilt anslag för

ändamålet, vilket anslag syntes böra uppföras å tilläggsstat för år 1920.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Utgifter för kapitalökning: 1920 års tilläggsstat.

Skulle emellertid med utgifternas bestridande icke kunna anstå till sistnämnda

år, syntes proposition kunna avlåtas till den urtima riksdagen

om bemyndigande för riksgäldskontoret att förskottera beloppet, enär

utgiften väl borde slutligen utgå av lånemedel.

I skrivelse den 30 augusti 1919 anmälde därefter lagerhusbyggnadskommissionen,

att löseskillingen för ett jordområde, som kommissionen

exproprierat för lagerhuset i Vara, blivit vederbörligen bestämd

till 35,881 kronor 58 öre jämte 6 procent ränta från den 7 september

1917, vartill komme ersättning för rättegångskostnader m. m. Då kommissionen

saknade medel att gälda sagda belopp, vilket måste nedsättas

inom nittio dagar, sedan rättens utslag vunnit laga kraft, anhölle kommissionen

att nödiga medel måtte ställas till förfogande. Sedan det

upplysts, att statens fryshusstyrelse, vilken inrättats den 31 december

1917 och jämlikt instruktion den 31 maj 1918 övertagit förvaltningen

av statens fryshus anläggningar, hade tillräckliga medel tillgängliga,

bemyndigade Kungl. Maj:t den 26 september 1919 sistnämnda styrelse att

för gäldande av omförmälda genom expropriationen uppkomna utgifter av

omhänderhavda medel tillhandahålla lagerhusbyggnadskommissionen erforderligt

belopp med skyldighet för kommissionen att återbetala beloppet

jämte ränta, så snart medel därtill av Kungl. Maj:t anvisades. —

Kostnaden för denna marklösen var tagen i beräkning vid lagerhusbyggnadskommissionens

förut under år 1919 gjorda framställningar om

ökat anslag.

Jag torde vidare böra erinra, att Kungl. Maj:t den 28 augusti

1919 godkänt kontrakt angående överlåtelse för tiden till och med den

31 augusti 1920 till Sveriges kvarnintressenter, förening u. p. a., av

ny ttj anderätten till statens ifrågavarande nio spannmålslagerhus. Lagerhusen

mottagas i befintligt skick av föreningen efter syn, med rätt

för föreningen att påkalla de kompletteringar, som kontraktsenligt

åligga entreprenörerna. De skola även återlämnas efter syn och föreningen

är skyldig svara för normalt underhåll. Föreningen skall vid

lagerhusen hålla ständig bevakning mot eldfara och minst en gång i

veckan kontrollera, att befintliga brandsäkerhetsanordningar fungera tillfredsställande.

Skada, som uppkommer genom föreningens vårdslöshet

eller uraktlåtenhet att fullgöra sålunda angivna åtgärder, är föreningen

skyldig gottgöra staten.

Sedan dylika tillträdessyner hållits, har nämnda kvarnintressentförening

i skrivelse den 6 november 1919 påyrkat verkställandet snarast

möjligt av ej mindre de kompletteringar av lagerhusen, om vilkas vid
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Utgifter för kapitalökning: 1920 års tllläggsstat.

tagande statens och föreningens besiktningsmän enats, än även de kompletteringar

och ändringar, som av föreningens besiktningsmän därutöver

iramhållits såsom erforderliga. Lagerhusbyggnadskommissionen underställde

i skrivelse den 17 november 1919 ärendet Kungl. Maj:ts prövning

och meddelade därvid, att i de allra flesta fäll slutbesiktning ägt. rum å

respektive entreprenörers arbeten och att dessa blivit efter vidtagande

av föreskrivna kompletteringar godkända. På grund härav vore endast

ett fåtal av de i syneprotokollen omförmälda arbetena av den beskaffenhet,

att vederbörande entreprenörer vore skyldiga utföra desamma utan ersättning.

På grund härav ägde enligt kommissionens uppfattning föreningen

icke rätt påfordra, att staten skulle låta utföra och bekosta

flertalet av de utav besiktningsmännen påyrkade åtgärderna. Då emellertid

större delen av de utav besiktningsmännen enhälligt föreslagna

arbetena syntes vara av beskaffenhet att böra snarast möjligt komma

till utförande, enär de vore nödvändiga för att lagerhusen skulle kunna

effektivt utnyttjas, föresloge kommissionen, att de måtte omedelbart företagas,

innan lagerhusen i full utsträckning toges i anspråk av föreningen.

De av endast kvarnintressentföreningens besiktningsmän föreslagna åtgärderna

ansåge kommissionen däremot icke böra åtminstone för närvarande

vidtagas. Kommissionen har därefter särskilt för varje lagerhus

yttrat sig angående de ifrågasatta åtgärderna samt tillstyrkt sådana fölen

sammanlagd kostnad, uppgående jämte utgifter Yör administration

och kontroll till i runt tal 40,500 kronor. Härvid har takens täckning

med tegel icke ifrågasatts utan i stället påläggning av amerikansk eller

engelsk takpapp, för vilken säljarna iklätt sig fem års garanti, förordats,

där dylikt arbete visat sig behövligt. Slutligen har hemställts om bemyndigande

att omedelbart låta utföra ifrågavarande arbeten i sålunda

angiven utsträckning samt om erhållande av medel därtill.

Efter det statskontoret avgivit utlåtande, bemyndigade Kungl. Maj:t

den 21 november 1919 statens fryshusstyrelse att för omedelbart utförande

genom lagerhusbyggnadskommissionens försorg vid ett vart av

ifrågavarande spannm ålslagerhus av de utav samtliga besiktningsmän

för lagerhuset anbefallda arbeten, som av lagerhusbyggnadskommissionen

befunnes nödvändiga för lagerhusets underhåll eller effektiva utnyttjande

och vilkas verkställande ej enligt förenämnde kontrakt ankomme å

kvarnintressentföreningen, tillhandahålla lagerhusbyggnadskommissionen

erforderligt belopp intill 40,500 kronor med skyldighet för kommissionen

att återbetala beloppet jämte ränta, så snart medel härför av Kungl.

Maj:t anvisats.

Huvuddelen av de kostnader, för vilka medel sålunda ställts till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

6 Utgifter för kapitalökning: 1920 års tilläggsstat.

iagerhusbyggnadskommissionens förfogande, får anses hava ingått i kommissionens

beräkningar i maj och augusti 1919 angående ytterligare

behövliga anslag.

På grund av de såväl nu som förut framhållna omständigheterna

hava kostnaderna för ifrågavarande lagerhus- och fryshusanläggningar,

vilkas utförande under kristiden måst starkt forceras, blivit högst väsentligt

högre än från början beräknats. Angelägenheten att skyndsamt

färdigställa dem jämte svårigheten i vissa avseenden att anskaffa fullgott

material har även gjort, att det icke kunnat undvikas, att åtskilliga

mer eller mindre befogade anmärkningar kunnat framställas mot det

sätt, på vilket de utförts. Avhjälpandet av dessa brister, i den mån detta

varit möjligt, har dragit ytterligare kostnader till förut icke beräknade

belopp.

Emellertid äro byggnaderna nu färdiga, med undantag av vissa

smärre kompletteringsarbeten, vilka avses skola utföras med de medel,

som nu begärts. Då det är angeläget, såväl att de betydande skulder,

som lagerhusbyggnadskommissionen måst ådraga sig men ännu icke

kunnat gälda, bliva så fort ske kan betalda, som att medel till omförmälda

återstående kompletteringsarbeten ställas till kommissionens förfogande,

tillstyrker jag, att framställning avlåtes till riksdagen om anvisande av

medel härtill. Enligt vad jag i senare hälften av nästlidna december

månad från kommissionen erfarit, har vid förnyad granskning av kommissionens

återstående utgifter belunnits, att det förut begärda anslagsbeloppet,

1,243,000 kronor, visserligen sannolikt komme att bliva tillräckligt,

men att det med hänsyn till det ovissa utfallet av några ännu

icke meddelade skiljedomar mellan kommissionen och entreprenörer ansetts

försiktigast, om anslaget höjdes till 1,300,000 kronor. Jag finner mig

böra tillstyrka, att sistnämnda belopp nu äskas. Det skall givetvis allenast

i mån av behov användas för ändamålet. De av statens tryshusstyrelse

gjorda utläggen böra givetvis härav återgäldas.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för gäldande av återstående kostnader för

anordnande av statens spann målslagerhus och fryshus

såsom utgift för kapitalökning anvisa å tilläggsstat, för

år 1920 ett förslagsanslag, högst ... kronor 1,300,000.

Statsrådets övriga ledamöter instämde i vad departementschefen

hemställt i ovan angivna fyra ärenden.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Utgifter för kapitalökning: 1920 års tllläggsstat.

Hans Maj:t Konungen täcktes därtill lämna bifall

samt förordnade, att utdrag av detta protokoll skulle

överlämnas till finansdepartementet för iakttagande vid

uppgörandet av förslag till tllläggsstat för år 1920.

Ur protokollet:

Tvär Brage.

bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand, 2 höft. (Nr 2.)

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: 1920 års tilläggsstat, bil. il I

Bil. 3.

FÖRTECKNING

över

Utgifterna för kapitalökning.

Att täckas av

Punkt i

bil 1.

länemedel.

andra stats- i ukomster.

Sid. i

Kronor

Kronor.

bil. 1.

Statens affärsverksamhet.

A. Postverket.

[!•]

Inventarier .................................................

....... 400,000

—

2

[2.]

Posthus i Krylbo ...........................................

....... 175,000

—

—

2

[3.]

Fastighet i Gävle ...........................................

....... 10,000

—

—

2

[4-]

Posthus i Ludvika...........................................

....... 385,000

—

—

2

[5-3

Fastighet i Borlänge........................................

....... 125,000

—

—

7

[6.]

Fastighet i Jörn..............................................

....... 45,000

—

10

[7-3

Fastighet i Bengtsfors .....................................

....... 55,000

—

—

12

[8.]

Tomt i Hudiksvall...........................................

....... 40,000

—

—

15

B. Telegrafverket.

[9.]

Stationsbyggnad i Malmö ...............................

....... 220,000

—

—

20

[10-]

Byggnadstomt i Skövde ...................................

....... 90,000

—

—

21

[11.]

Fastighet i Kramfors .....................................

....... 75,000

—

24

[12.]

Byggnadstomt i Hälsingborg.............................

....... 80,000

—

—

27

[13.]

Byggnudstomt i Robertsfors .............................

....... 500

—

—

30

[14.]

Fastighet i Simrishamn ...................................

....... 65,000

—

—

32

[15.]

Uppförande av arbetarbostäder i Nynäshamn .....

....... 500,000

-

,--

34

[16.]

Inköp av arbetarbostäder i Nynäshamn

....... 17,300

—

—

38

[17.]

Ungkarlshotell i Nynäshamn .............................

....... 200,000

—

—

3»

[18.]

Fastighet i Limhamn ......................................

....... 32,000

—

—

41

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand.

2 käft. (Nr 2.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Utgifter för kapitalökning:: 1920 års til/äggsstat, bil 3.

Att täckas av

Punkt i

bil. 1.

lånemedel.

Kronor.

[19.] Utvidgning av telegrafbyggnaden i Sundsvall ............ 200,000: —

[20.] Stationsbyggnad i Vilhelmina 100,000: —

[21.] Arbetarbostäder i Östersund .................................... 118,900: —

[22.] Arbetarbostäder i Malmö ....................................... 247,400: —

[23 ] Arbetarbostäder i Sundsvall .................................... 140,000: —

[24.] Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende.

............................................................. 15,000,000: -

andra statsinkomster.

Kronor.

Sid. i

bil. 1.

43

43

43

44

44

44

C. Statens järnvägar.

[25.]

Ombyggnad av Varbergs bangård ..........................

550,000:

[26.]

Ombyggnad av bangården vid Uppåkra

20,000:

[27.]

Utvidgning av bangården vid Katrineholm ...............

25,000:

[28.]

Ny lokal godsbangård i Kristinehamn

45,000:

[29.]

Utvidgning av bangården vid Gällivare ....................

131,000:

[30.]

Nya stationer och mötesplatser ..............................

98,900:

[31.]

Spåranordningar i anslutning till förefintliga spårsystem

645,600:

[32.]

Speciella anläggningar å bangårdar...........................

5,000:

[33.]

Omläggning av statsbanelinjen Kållered—Lindome ......

100,000:

[34.]

Ombyggnad av bron över Norsälven å linjen Laxå —

Charlottenberg ...................................................

190,000:

[35.]

Ny lokomotivstation vid Krylbo ..............................

120,000:

[36.]

Driftverkstäder ......................................................

30,500:

[37.]

Tillbyggnad av och diverse anläggningar vid vissa lo- komotivstationer ...............................................

97,000:

[38.]

Husbyggnader.........................................................

925,700:

[39.]

Elektrifiering av statsbanelinjen Kiruna— Svartön ......

8,000,000:

[40.]

Ordnande av brandväsendet vid statens järnvägar......

50,000:

[41.]

Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten

500,000:

[42.]

Konjunkturtillägg till vissa före år 1918 beviljade anslag

2,031,000:

[43.]

Järnvägsförbindelse mellan svenska och finska järn- vägsnäten............................................................

800,000

[44.]

Statsbanan Sveg—Bruntio .......................................

2,500,000

[45.]

Inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare ............

1,900,000

[46.]

Statsbanan Umeå—Holmsund ................................

900,000

[47.]

Markförvärv .........................................................

300,000

[48.]

Rullande materiel.................. ...........................

2,000,000

]49.]

Genomgående tryckluftbroms....................................

300,000:

45

47

47

48

49

50

50

50

50

51

52

52

53

53

53

54

54

54

62

04

64

64

65

65

65

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitaliVknin^;: 1920 års tMiiggsstat, bil. B.

Att

täckas

tv

Punkt i

hil i.

lånemedel.

andra Htats-j

inkomster, j

Bid. i

Kronoi

•

Kronor.

bil. 1.

D. Statens vattenfallsferk.

i 50.]

Ombyggnad av Södertälje kanal .............................

1,100,000

—

00

[51.]

Porjus kraftstation, konjunkturtillägg........................

500,000

—

- -

[52.]

Andra utbyggnaden av kraftstationen vid Porjus ......

1,050,000

—

- —

68

|53.]

Första utbyggnaden av kraftstationen vid Harspr&nget

3,000,000

—

68

154.]

Stora Lule älvs reglering .......................................

1,400,000

—

—

68

155.]

Älvkarleby kraftstation ........................................

2.05,000

—

—

68

[5<>.]

Första utbyggnaden av kraftstationen vid Motala ......

700,000

—

—

69

[57.]

Förlagskapital för anskaffande av bränsle för Västerås

ångkraftstation ...................................................

500,000

—

70

[58.]

Distributionsanläggningar för statens kraftverk............

8,000,000: —

—

72

Statens val ten fallsverks fastighetsförvaltning.

[59.]

Förstärkning av rörelsekapital, att utgå av tillfälliga

lånemedel............................................................

1,700,000: —

—

72

Gemensamma anslag.

[60.]

Inventarier ............................................................

500,000: —

—

82

[61.]

Bostadshus åt statens vattenfallsverks personal in. m.

500,000: —

—

82

Punkt i

bil. 2. E. Statens domäners fond.

Sid. i

bil. 2.

[1-1

Tomt till jägmästarbostad i Malåträsk..................... •

—

4,000: —

2

Statens utlåningsfonder.

[2-]

Kraftledningslånefonden.............................................

1,000,000: —

—

2

[3.]

Kolonisternas kreaturslånefond....................................

100,000: —

—

2

Spannmålslagerhus m. m.

[4.]

Anordnande av statens spannmålslagerhus och fryshus

1,300,000: —

—

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

22 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (22)

22 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:8b Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under tillag g sstatens för år 1920 åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepart s. 2 i texten
  2. Rskr. 1920:391b Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna för kapitalökning å tilläggsstat till riksstaten för ar 1920 i avseende ä postoch telegrafverken samt a2 i texten
  3. Rskr. 1920:458b Skrivelse till Konungen angående regleringen av tilläggsstaten till riksstaten för år 1920. s. 1 i texten
  4. Rskr. 1920:459 Skrivelse till Konungen angående dyrtidstillägg för år 1920 åt vissa lärare vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor samt lantbruksskolor. s. 1 i texten
  5. SU 1920:240b Memorial angående regleringen av t iltåg g sstaten till riksstaten för år 1920. s. 1 i texten

Visa alla 22