Sök i Ratio Lex

Med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillågg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer m. m

1920-03-05 · 21 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 20 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:265, Med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillågg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition Nr 265.

1

Nr 265.

#

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till kungörelse

med allmänna grunder för dyrtidstillågg åt f. d.

befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer m. m.;

given Stockholms slott den 5 mars 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

iinansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen, att

dels godkänna härvid fogade förslag till kungörelse med allmänna

grunder för dyrtidstillågg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst

m. fl. pensionärer,

dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg under år

1920 åt de i ovannämnda författnings förslag åsyftade pensionärer m. fl.

å tilläggsstat för år 1920 under tionde huvudtiteln såsom förslagsanslag

anvisa ett belopp av.......................................................... kronor 12,300,000,

dels ock förklara, att under år 1921 tills vidare och intill dess

definitivt beslut fattats rörande de medel, av vilka under nämnda år

kostnaderna för dyrtidstillägg åt ovan omförmälda pensionärer m. fl.

skola bestridas, desamma skola utgå av de medel, vilka för beredande

av dyrtidstillägg under år 1921 kunna varda å riksstaten för sagda

år särskilt avsatta.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 222 käft. (Nr 265.)

I

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 265.

Förslag

till

Kungörelse

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer.

Härigenom förordnas som följer:

§ I
F.

d. befattningshavare i statens tjänst — avskedade båtsmän och

marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare därunder

icke inbegripna — vilka äro berättigade till pension eller därmed

jämförligt årligt understöd, som av Konung och riksdag till siffran bestämts

eller eljest utgår efter av riksdagen prövade grunder, äga med

här nedan angivna begränsningar uppbära dyrtidstillägg till pensionen

eller understödet.

§ 2.

Dyrtidstillägget beräknas med ledning av det grundtal, som fastställts

för bestämmande av dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst. Nytt grundtal äger tillämpning från och med det kvartal, under

vilket Kungl. Maj:ts beslut därom kungjorts, till det kvartal, under

vilket Kungl. Maj:t må komma att fastställa annat grundtal.

§ 3.

Dyrtidstillägget utgår å pension eller understöd, som icke överstiger

125 kronor för kvartal, efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition Nr 265.

Överstiger pensionen eller understödet 125 kronor för kvartal, utgår

dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 125 kronor för kvartal,

på sätt nyss sagts samt för den överskjutande delen efter ett procenttal,

som motsvarar hälften av grundtalet.

§ 4-

För den, som från mera än ett håll åtnjuter pension eller understöd,

som i § 1 omförmäles, lägges berörda förmåners sammanlagda

belopp till grund för den i § 3 angivna beräkningen av dyrtidstillägget.

Åtnjuter pensionär dyrtidstillägg såsom befattningshavare i statens

tjänst eller äger han såsom innehavare av lärarbefattning vid annan

läroanstalt än ''statens uppbära dyrtidstillägg av statsmedel, skall dyrtidstillägg

enligt denna kungörelse till honom utgå allenast efter ett procenttal,

som motsvarar hälften av grundtalet; därest emellertid beloppet

av den aAdöning eller den del av avlöningen, varå dyrtidstillägg tillgodokommer

honom såsom befattningshavare i statens tjänst eller såsom

Färare vid sådan läroanstalt, som nyss är nämnd, understiger 500 kronor

för år, må han åtnjuta dyrtidstillägg enligt denna kungörelse efter

ett procenttal, motsvarande grundtalet, dock högst å det belopp, varmed

berörda avlöning eller del av avlöningen understiger 500 kronor för ar.

Dyrtidstillägg å avlöning såsom befattningshavare i statens tjänst eller

såsom lärare vid sådan läroanstalt, som ovan sägs, och dyrtidstillägg å

pension eller understöd må dock icke beräknas å sammanlagt högre

belopp än 1,250 kronor för månad.

§ 5-

Dyrtidstillägg enligt här ovan för f. d. befattningshavare i statens

tjänst stadgade grunder utgår jämväl till:

l:o) den, som åtnjuter avlöning på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet

;

2:o) f. d. lärare och lärarinnor vid folkskolor, högre lolkskolor

eller kommunala mellanskolor, vid småskolor eller vid mindre folkskolor,

f. d. biträdande eller extra ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor,

f. d. lärare och lärarinnor vid med folkskoleseminarier förenade

övningsskolor, vid av landsting eller städer upprättade småskoleseminarier,

vid privata småskoleseminarier, vid lappmarks ecklesiastikverks

skolor, vid enskilda skolor och barnhem samt vid av landsting eller

städer inrättade skyddshem ävensom f''. d. veterinärer, sjuksköterskor

och barnmorskor samt därmed jämställda befattningshavare, vilka äro

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 265.

berättigade till pension från statens anstalt för pensionering av folkskollärare

m. fl.;

3:o) f. d. befattningshavare hos statens järnvägar, vilken enligt

lagen den 12 mars 1886 (nr 7) angående ansvarighet för skada i följd

av järnvägs drift uppbär ersättning för skada, som han ådragit sig

under förrättandet av arbete i statens järnvägars tjänst; samt

4:o) f. d. befattningshavare hos enskilt företag, som numera övertagits

av staten, därest han genom statens försorg uppbär pension eller

understöd i sådan egenskap;

5:o) f. d. lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter,

vilka antingen av statsmedel åtnjuta tilläggspension, beräknad enligt de

i kungörelsen den 31 december i917 (nr 965) angående tilläggspensioner

åt vissa lärarinnor vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna angivna

grunder, eller jämlikt samma kungörelse skulle varit berättigade till tilläggspension,

därest ej den reglementsenliga pensionen uppgått till eller

överstigit det i kungörelsen stadgade maximibeloppet för totalpensionen;

6:o) f. d. befattningshavare vid undervisningsanstalter för dövstumma,

skolhemmet i Vänersborg för blinda dövstumma, folkhögskolor

och lantmannaskolor samt sinnesslöanstalter och vanföreanstalter, vilka

äro berättigade till pension från dövstumlärarnas pensionsanstalt; samt

7:o) f. d. lasarettsläkare och f. d. extra provinsialläkare, till vilkas

pensionering bidrag lämnas av statsmedel;

och beräknas därvid dyrtidstillägget i fall, som avses i l:oj, a

den utgående avlöningen, i de i 2:o), 4:o) och 6:o) omförmälda fallen

å pensionen eller understödet, i fall, som angives i 3: o), å ersättningens

belopp samt i de i 5:o) avsedda fall å summan av de belopp, som utgå

från vederbörande pensionsanstalter och såsom tilläggspension av statsmedel,

där sådan tilläggspension förekommer, varemot i fråga om de

under 7:o) omförmälda befattningshavare dyrtidstillägget väl beräknas

å hela pensionsbeloppet, med inberäknande av det belopp, som i förekommande

fall utgår av landsting eller stad, men utgår allenast med

vad som av hela det sålunda beräknade dyrtidstillägget belöper på den

av statsmedel utgående del av pensionen.

§ 6''

I ill 1. d. befattningshavare vid statens järnvägar utgående pensioner

från enskilda järnvägarnas pensionskassa eller med denna jämförlig

pensionsinrättning likställas i här ifrågavarande avseende med pension

av i § 1 angivet slag. Detsamma gäller beträffande dylik pension, som

utgår till sådan t. d. befattningshavare vid numera av staten övertagen

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 265.

järnväg, vilken med pension avgått från tjänst vid järnvägen redan

innan den övertagits av staten.

§ 7.

Om till dyrtidstillägg enligt denna kungörelse berättigad avlidit,

innan honom tillkommande dyrtidstillägg till fullo utbetalts, övergår

hans rätt härutinnan till stärbhuset.

Dyrtidstillägget utgår i sådant fall för samma tid, för vilken pension

eller understöd får uppbäras.

§ 8-

Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t

nödiga tabeller.

§ 9.

Dyrtidstillägget utbetalas i sammanhang med pension eller understöd

enligt de närmare föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1920.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 265.

Utdrag av protokollet över finansärenden., hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5

mars 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdÉN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: PetrÉN.

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anförde efter

gemensam beredning med cheferna för samtliga övriga departement

följande.

Sedan Kungl. Maj:t den 30 nästlidna januari beslutat att för riksdagen

framlägga proposition i fråga om beredande av fortsatta dyrtidsbidrag

åt befattningshavare i statens tjänst, ber jag att nu för Kungl.

Maj:t få anmäla frågan om dylika bidrag åt före detta befattningshavare

i statens tjänst och vissa med dem jämställda pensionärer.

Beträffande de åtgärder, som tidigare vidtagits för beredande av

dyrtidsbidrag åt här ifrågavarande pensionärer, torde jag i detta sammanhang

kunna inskränka mig till en erinran om, att jämväl dessa

dyrtidsbidrag föregående år omlades till systemet med glidande skala.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kung!.■ Maj:ts proposition Nr 265. 7

Den x ämnet utfärdade kungörelsen av den 19 juni 1919 (nr 347)

innehöll följande allmänna grunder för dyrtidstilläggets utgående:

§ 1.

Före detta befattningshavare i statens tjänst — avskedade båtsmän

och marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare

därunder icke inbegripna — vilka äro berättigade till pension eller därmed

jämförligt årligt understöd, som av Konung och riksdag till siffran

bestämts eller eljest utgår efter av riksdagen prövade grunder, äga med

här nedan angivna begränsningar uppbära dyrtidstillägg till pensionen

eller understödet.

§ 2.

Dyrtidstillägget beräknas med ledning av det grundtal, som fastställts

för bestämmande av dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst. Nytt grundtal äger tillämpning från och med det kvartal, under

vilket Kungl. Maj:ts beslut därom kungjorts, till det kvartal, under vilket

Kungl. Maj:t må komma att fastställa annat grundtal.

§ 3.

Dyrtidstillägget utgår å pension eller understöd, som icke överstiger

125 kronor för kvartal, efter ett procenttal, som motsvarar

grund talet.

Överstiger pensionen eller understödet 125 kronor för kvartal, utgår

dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 125 kronor för kvartal,

på sätt nyss sagts samt för den del, som överstiger 125 kronor men

icke 575 kronor för kvartal, efter ett procenttal, som motsvarar en

tredjedel av grundtalet. Å den del av pension eller understöd, som

överstiger 575 kronor för kvartal, utgår icke dyrtidstillägg.

§ 4-

För den, som från mera än ett båll åtnjuter pension eller understöd,

som i § 1 omförmäles, lägges berörda förmåners sammanlagda

belopp till grund för den i § 3 angivna beräkningen av dyrtidstill%get.

. . . . , ■ , • •

Åtnjuter pensionär dyrtidstillägg såsom befattningshavare i statens

tjänst, äger lian uppbära dyrtidstillägg enligt denna kungörelse allenast

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 265.

efter ett procenttal, som motsvarar en tredjedel av grundtalet; därest

emellertid hans avlöning såsom befattningshavare understiger 500 kronor

för år, må han åtnjuta dyrtidstillägg efter ett procenttal, motsvarande

grundtalet, dock högst å det belopp, varmed avlöningen understiger

500 kronor för år. Sammanlagda beloppet av dyrtidstillägg å avlöning

såsom befattningshavare i statens tjänst samt av dyrtidstillägg å pension

eller understöd må icke överstiga det belopp, vartill dyrtidstillägg åt

befattningshavare i statens tjänst högst får uppgå.

§ 5-

Dyrtidstillägg enligt här ovan för f. d. befattningshavare i statens

tjänst stadgade grunder utgår jämväl till:

l:o) den, som åtnjuter avlöning på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet

;

2:o) f. d. lärare och lärarinnor vid folkskolor, högre folkskolor eller

kommunala mellanskolor, vid småskolor eller vid mindre folkskolor,

f. d. biträdande eller extra ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor,

f. d. lärare och lärarinnor vid med folkskoleseminarier förenade

övningsskolor, vid av landsting eller städer upprättade småskoleseminarier,

vid privata småskoleseminarier, vid lappmarks ecklesiastikverks

skolor, vid enskilda skolor och barnhem ävensom vid av landsting

eller städer inrättade skyddshem, vilka äro berättigade till pension

från folkskollärarnas pensionsinrättning eller understöd från småskollärares

m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt;

3:o) f. d. befattningshavare hos statens järnvägar, vilken enligt

lagen den 12 mars 1886 (nr 7) angående ansvarighet för skada i följd

av järnvägs drift uppbär ersättning för skada, som han ådragit sig under

förrättandet av arbete i statens järnvägars tjänst; samt

4:o) f. d. befattningshavare hos enskilt företag, som numera övertagits

av staten, därest han genom statens försorg uppbär pension eller

understöd i sådan egenskap;

och beräknas därvid dyrtidstillägget i fall, som avses i l:o), å den

utgående avlöningen, i de i 2:o) och 4:o) omförmälda fallen å pensionen

eller understödet samt i fall, som angives i 3:o), å ersättningens

belopp.

§ 6-

Till f. d. befattningshavare vid statens järnvägar utgående pensioner

från enskilda järnvägarnas pensionskassa eller med denna järn
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kung!. Maj:ts proposition Nr 265.

förlig pensionsinrättning likställas i här ifrågavarande avseende med

pension av i § 1 angivet slag. Detsamma gäller beträffande dylik pension,

som utgår till sådan f. d. befattninghavare vid numera av staten övertagen

järnväg, vilken med pension avgått från tjänst vid järnvägen

redan innan den övertagits av staten.

Om till dyrtidstillägg enligt denna kungörelse berättigad avlidit,

innan honom tillkommande dj^rtidstillägg till fullo utbetalts, övergår

hans rätt härutinnan till stärbhuset.

Dvrtidstillägget utgår i sådant fall för samma tid, för vilken pension

eller understöd får uppbäras.

§ 8.

Till hjälp vid dyrtid stil läggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t

nödiga tabeller.

§ 9-

Dvrtidstillägget utbetalas i sammanhang med pension eller understöd

enligt de närmare föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas.

Såsom jag framhållit i fråga om dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst för tiden efter den 30 juni 1920, då nu gällande

bestämmelser i ämnet upphöra att äga tillämpning, synes mig en höjningav

dyrtidstilläggen vara av behovet påkallad. Denna höjning bör givetvis

icke inskränka sig till de nuvarande befattningshavarna, utan är det min

avsikt att tillstyrka enahanda förmån för f. d. befattningshavare och

med dem jämställda pensionärer.

Vad då först beträffar höjningen av den nuvarande maximigränsen

för det avlöningsbelopp, varå dyrtidstillägg må utgå, torde, vid det

förhållande att denna gräns i fråga om nuvarande befattningshavare av

Kungl. Maj:t i proposition den 30 nästlidna januari föreslagits höjt till

15,000 kronor för år räknat, beträffande pensionärerna all begränsning

i detta avseende böra bortfalla. Endast för det fäll, att dyrtidstillägg

må beräknas å både avlöning och pension, torde en begränsning alltjämt

vara behövlig.

Såsom motsvarighet till den av mig föreslagna höjningen av det

procenttal, varefter för befattningshavare i statens tjänst dyrtidstillägg

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 222 höft. (Nr 265.) 2

Höjning a«

dyriidstilläggen
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition Nr 265.

utgår å avlöuingsbelopp över 100 kronor i månaden, torde beträffande

nu ifrågavarande pensionärer böra stadgas, att dyrtidstillägg för den del

av pensionen eller understödet, som överstiger 125 kronor för kvartal,

skall utgå efter ett procenttal, som motsvarar hälften av grundtalet.

Att — såsom bland annat torde vara avsett med vissa från 1919 års

stats!) än stemann akongress samt från förutvarande professorer och övriga

befattningshavare vid universiteten och Karolinska mediko-kirurgiska institutet

gjorda framställningar om dyrtidstillägg i väsentligen samma

proportion som för i tjänst kvarstående befattningshavare — höja den

gräns, vid vilken det procenttal, varefter dyrtidstillägget utgår, sänkes

från ett tal motsvarande grundtalet till ett tal motsvarande tredjedelen

eller, enligt mitt förslag, hälften därav anser jag mig icke kunna förorda.

De ändringar i gällande bestämmelser angående dyrtidstillägg åt

f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl., som i anledning av de av

mig nu förordade höjningarna av dyrtidstillägget ansetts erforderliga,

torde icke behöva närmare motiveras.

DyrtidstiHägg

till nya grupper

av pensionäre:-.

Jag anhåller härefter att få till behandling upptaga frågan om

dyrtidstilläggens utsträckning till vissa nya grupper av pensionärer.

I skrivelse den 4 oktober 1919 bär läroverksöverstyrelsen hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt de jämlikt Kungl. Maj:ts beslut

den 1 augusti 1919 tillkallade sakkunniga för utredning av frågan

om dyrtidstillägg åt vissa kommunalt anställda lärare in. m. att jämväl

utreda bland annat frågan om dyrtidstillägg åt pensionerade befattningshavare

vid under läroverksöverstyrelsens inseende stående privatläroverk;

och hava med anledning härav de sakkunniga den 24 oktober 1919 erhållit

befallning att i samband med fullgörandet av det åt de sakkunniga

lämnade uppdrag avgiva utlåtande i detta ärende.

Vidare har centralstyrelsen för flick- och samskoleföreningen i

skrivelse den 28 oktober 1919 hemställt, det täcktes Kungl. Maj:t tillerkänna

samtliga de f. d. befattningshavare vid de statsunderstödda enskilda

läroanstalterna, som åtnjuta pension från lärarinnornas pensionsanstalt,

svenska lärarinnornas pensionsförening eller pensionsinrättningen

för lärarinnor vid Sveriges högre skolor för kvinnlig ungdom och vilka

antingen på grund av gjorda inbetalningar åtnjuta hel pension med 1,200

kronor eller äro berättigade till tilläggspension enligt kungörelsen den

31 december 1917 angående tilläggspensioner åt vissa lärarinnor vid de

statsunderstödda enskilda läroanstalterna, dyrtidstillägg enligt samma

grunder, som fastställts i kungörelsen den 19 juni 1919 med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts ■proposition Nr 265.

pensionärer. Centralstyrelsen har därefter i skrivelse den 1 november

1919 hemställt, att jämväl de lärarinnor vid de enskilda läroanstalterna,

som från och med år 1920 avginge från sina befattningar med pension,

måtte tillerkännas utöver tilläggspension, varom styrelsen tidigare gjort

framställning, dyrtidstillägg enligt de i nyssberörda kungörelse stadgade

grunder.

1 enlighet med av läroverksöverstyrelsen i skrivelse till Kungl.

Maj:t den 10 november 1919 gjord hemställan hava de nu nämnda båda

framställningarna från centralstyrelsen för flick- och samskoleföreningen

den 24 november 1919 överlämnats till de sakkunniga för att tagas i

övervägande vid fullgörandet av det de sakkunniga genom nådigt beslut

den 24 oktober 1919 lämnade uppdrag.

Sedermera har styrelsen för svenska folkhögskolans lärarförening

i skrivelse den 4 december 1919 anhållit, att Kungl. Maj:t ville till 1920

års riksdag avlåta proposition om dyrtidstillägg åt pensionerade folkhögskollärare

att utgå efter samma grunder som de för statens egna

pensionärer gällande. Skolöverstyrelsen har, efter folkhögskolinspektörens

hörande, -den 22 december 1919 tillstjrrkt bifall till den gjorda framställningen.

Därefter hava genom Kungl. Maj:ts beslut den 16 januari

1920 de sakkunniga erhållit befallning att i samband med fullgörande

av förut lämnat uppdrag avgiva utlåtande i detta ärende.

Slutligen har skolöverstyrelsen, efter att hava inhämtat yttranden

från inspektören för dövstumund er visningen och pedagogiska inspektören

för sinnesslöundervisningen, i skrivelse den 4 februari 1920 hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att bevilja dyrtidstillägg åt f. d.

befattningshavare, som åtnjuta pension från dövstumlärarnas pensionsanstalt,

efter samma grunder, som äro bestämda för f. d. befattningshavare

i statens tjänst, ävensom anvisa för ändamålet erforderligt anslag.

Denna framställning bär genom remiss den 11 februari 1920 överlämnats

till de sakkunniga för att tagas under övervägande i sammanhang

med fullgörande av förut lämnat uppdrag.

I anledning av nu omförmälda framställningar hava de sakkunniga,

som den 31 januari 1920 avgivit betänkande och förslag angående dyr

tidstillägg av statsmedel till vissa lärare vid kommunala och åtskilliga

andra läroanstalter, i skrivelse den 4 innevarande mars framlagt förslag

i fråga om dyrtidstillägg till, bland andra, vissa motsvarande grupper av

pensionärer. De sakkunniga ha härvid till en början erinrat, hurusom

pensioneringen av privatläroverkens kvinnliga lärarpersonal under gångna

tider ombesörjts genom två på enskilt initiativ bildade och med bidrag av

statsmedel understödda anstalter, nämligen svenska lärarinnornas pensions
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sakkunniga.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 265.

förening och pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges högre skolor

för kvinnlig ungdom (»skolornas pensionsinrättning»), ävensom att i

enlighet med beslut av 1910 års riksdag pensionsfrågan för denna personal

blivit på ett mera definitivt sätt ordnad i samband med upprättande

av »Lärarinnornas pensionsanstalt», vilken avsetts att efterhand

övertaga all den verksamhet, som utövats av »skolornas pensionsinrättning»,

och delvis även den pensionering, som omhänderhafts av

svenska lärarinnornas pension sförening. Vidare har framhållits och erinrats,

att de sålunda vidtagna åtgärderna dock endast i ringa mån kunde

komma de lärarinnor till godo, som avgått eller komme att avgå från

sina befattningar, innan den nya pensionsordningen hunnit bliva fullt

genomförd, och att med hänvisning härtill Kungl. Maj:t i proposition

nr 137) till 1917 års riksdag framlagt förslag om anvisande av medel

för beredande enligt angivna grunder av tilläggspensioner åt vissa lärarinnor

vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna, vilken framställning

blivit av riksdagen bifallen, varefter kungörelse i ämnet utfärdats

den 31 december 1917 (nr 965); och hava de sakkunniga jämväl

anfört, hurusom berörda kungörelse i fråga om rätt att åtnjuta tillläggspension

innehåller åtskilliga begränsningar, i det att endast vissa

grupper av lärarinnor kunna bliva delaktiga av omförmälda förmån,

och att, beträffande tilläggspensionens belopp, summan av reglementsenlig

pension och tilläggspension icke må överstiga 800 kronor utom i

det fall att vederbörande lärarinna erlagt frivilliga avgifter till sin pensionering,

då totalpensionen kan uppgå till högst 1,200 kronor. Slutligen

har i detta sammanhang erinrats om att 1919 års lagtima riksdag

på särskild framställning av Kungl. Maj:t (proposition nr 280) medgivit,

att envar av vissa förutvarande lärarinnor, till ett antal av tolv,

skulle, utan hinder därav, att hon icke uppfyllde alla för erhållande av

tilläggspension enligt kungörelsen den 31 december 1917 stadgade villkor,

kunna för tid efter utgången av år 1918 komma i åtnjutande av

tilläggspension, beräknad enligt de i berörda kungörelse angivna grunder

i lock under förutsättning att hon styrkte sig vara för sitt uppehälle i

behov av understöd. De sakkunniga hava i anslutning härtill anfört, att

fråga väckts om medgivande av enahanda förmån beträffande ytterligare

ett antal förutvarande lärarinnor, på vilka stadgandena i nämnda kungörelse

icke utan vidare äro lämpliga. Härefter anföra de sakkunniga

följande:

»Den i riksdagens nyssberörda beslut uppställda förutsättningen, att vederbörande

skulle för sitt uppehälle vara i behov av understöd, torde väl kunna antagas

så gott som alltid vara för handen, och detta icke blott beträffande den lilla

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 265.

grupp av förutvarande lärarinnor, som därmed närmast avsågs. Man torde kunna

antaga, att det övervägande flertalet förutvarande lärarinnor vid privatläroverken

äro för sitt uppehälle hänvisade så gott som uteslutande till sina pensioner, och dä

dessa endast mera undantagsvis överstiga ett belopp av 800 kronor för år, är det

uppenbart, att särskilt under nu rådande dyrtid det ekonomiska läget för dessa förutvarande

lärarinnor måste te sig mer än bekymmersamt.

Under sådana förhållanden och då staten redan genom sitt beslut om beredande

av tilläggspensioner åt dessa avgångna befattningshavare visat sig uppskatta

den verksamhet, de utövat i det allmännas tjänst, måste de sakkunniga

finna det billigt, att staten nu träder hjälpande emellan för att genom dyrtidstillägg

å de förutvarande lärarinnornas pensioner i någon mån för dem lindra dvrtidens

tryck.

Rätt till tilläggspension enligt kungörelsen den 31 december 1917 tillkommer

under vissa villkor ''föreståndarinna eller lärarinna, som är eller varit delägare i lärarinnornas

pensionsanstalt eller enligt § 2 i denna anstalts reglemente varit berättigad

att ingå såsom delägare i densamma eller avgått med pension före den 1 januari

191 T. Det synes de sakkunniga, att ungefär enahanda begränsning, som stadgats

i fråga om tilläggspension bör bliva gällande även beträffande rätt till sådant dyrtidstillägg,

varom nu är fråga. I regel torde sålunda de förutvarande lärarinnor,

som med tillämpning av därom givna föreskrifter icke komma i åtnjutande av tillläggspension,

icke heller böra bliva delaktiga av dyrtidstillägget. För en viss grupp

av lärarinnor synes emellertid ett undantag härutinnan vara av billighet påkallat.

I kungörelsen den 31 december 1917 äro nämligen vissa maximigränser givna

ifråga om totalpensionens belopp (= summan av den reglementsenliga pensionen och

tilläggspensionen). Det är sålunda föreskrivet, att tilläggspensionen tillsammans

med den pension, som skulle reglementsenligt tillkomma vederbörande vid sextio

års ålder, endast för det fall må överstiga 800 kronor, att vid sammanläggningen

högre belopp uppkommer på grund därav7, att vederbörande lärarinna för sin pensionering

erlagt frivilliga avgifter utöver vad som erfordrats för utbekommande av

stadgat statsbidrag. I sådant fall må totalpensionens belopp kunna uppgå till

högst 1,200 kronor.''

I sådana fall då vederbörande lärarinna varit i tillfälle att under sin tjänstetid

genom delaktighet i någon av de äldre statsunderstödda pensionsanstalterna

bereda sig pension till sådant belopp, att på grund därav någon tilläggspension

enligt kungörelsen den 31 december 1917 icke kunnat ifrågakomma, torde det vara

fullt skäligt, att, därest vederbörande eljest uppfyller de i kungörelsen stadgade

villkor för tilläggspensions åtnjutande, dyrtidstillägg å pensionsbeloppet får, liksom

för övriga lärarinnor, om vilka nu är fråga, utgå av statsmedel. Såsom av det

följande framgår, är det allenast ett fåtal fall, som eu dylik utvidgad rätt till dyrtidstillägg

skulle omfatta.

Att även de lärarinnor, som genom särskilt beslut av riksdagen erhållit eller

kunna komma att erhålla rätt till tilläggspension enligt de i kungörelsen den 31

december 1917 angivna grunder, enligt do sakkunnigas mening böra bliva delaktiga

av dyrtidstillägget, torde framgå av det redan sagda.

Därest dyrtidstillägg enligt de sakkunnigas här förut gjorda uttalanden anses

böra tillkomma förutvarande lärarinnor vid privatläroverk, torde detsamma böra

beräknas å summan av de pensionsbelopp, som kunna tillkomma vederbörande

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 265.

antingen som delägare i den ena eller andra av de pensionsanstalter, om vilka här

är fråga (lärarinnornas pensionsanstalt, svenska lärarinnornas pensionsförening och

skolornas pensionsinrättning ) eller i form av tilläggspension enligt kungörelsen

den 31 december 1917, där sådan tilläggspension är vederbörande medgiven.

Såsom framgår av ovanberörda skrivelse från centralstyrelsen för nick- och

samskoleföreningen den 1 november 1919 samt statsverkspropositionen till 1920 års

riksdag (elfte huvudtiteln, punkten 5), har emellertid fråga blivit väckt om höjning

av tilläggspensionerna för privatläroverkens lärarinnepersonal. Denna fråga bör

tydligen ses i samband med det nu förevarande spörsmålet om dyrtidstillägg

å de till personalen utgående pensionerna. En förutsättning för att dyrtidstillägg

må böra beräknas även å de förhöjda pensionsbelopp, som här kunna ifrågakomma,

är givetvis, att förhöjningarna anpassas efter ett normalt prisläge och sålunda utan

hänsyn till nu rådande dyrtid. . , . ,,

I varje fall anse de sakkunniga. hinder icke böra möta för att dyrtidstillägg

enligt allmänna grunder får utgå å pensioner, som icke överstiga det högre av de

i 1917 års kungörelse angivna maximibeloppen, 1,200 kronor. Skulle den draga

satta förhöjningen leda tilf totalpensioner å högre belopp än 1,200 kronor, bär enligt

de sakkunnigas mening tagas under omprövning, huruvida icke i dylika tall

dyrtidstillägget bör reduceras eller bortfalla. ,

Enligt uppgift från lärarinnornas pensionsanstalt utgjorde i slutet av ar 191J

antalet lärarinnor, som åtnjöto tilläggspension enligt bestämmelserna i kungörelsen

den 31 december 1917. tillhopa 102. Totalpensionens belopp vaxlade mellan lägst

133 och högst 1,200 kronor. Kostnaden för dyrtidstillägg till dessa pensionärer

enligt ovan angivna grunder — för ett belopp av högst 125 kronor i kvartalet

efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet; för överskjutande belopp efter ett

procenttal, som motsvarar hälften av grundtalet — skulle enligt verkställda beräkningar

uppgå till i Tunt tal 89,000 för år. . , , , ,, , ,

Härtill skulle komma ytterligare några Hira rumor, som genom delakti_,het

i den ena eller andra pensionsanstalten berett sig pensioner till sadant belopp, att

på grund därav tilläggspension icke kunnat för dem ifrågakomma, men vilka eljest

uppfylla de för tilläggspensions åtnjutande stadgade villkor. Såvitt framgar av

uppgifter, som de sakkunniga inhämtat från de enskilda pensionsanstalterna. kan

man utgå därifrån, att antalet av dylika lärarinnor är högst ringa- m en ovan

beräknade kostnadssumman 89,000 kronor avrundas uppåt till 9o,000 kronoi. torde

det sålunda erhållna beloppet få anses fullt tillräckligt att tacka kostnaden för

dyrtidstillägg till samtliga de förutvarande lärarinnor vid privatlaroverk, om vilka

i detta sammanhang är fråga.»

I enlighet härmed hava de sakkunniga föreslagit en sådan omformulering

av de bestämmelser, som ingå i § 5 av kungörelsen den 19

juni 1919 med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare

i statens tjänst m. fl. pensionärer, att därunder komma att inrymmas

även de f. d. lärarinnor vid privatläroverk, som de sakkunniga,

på sätt av det föregående framgår, ansett sig böra förorda till erha - lande av ifrågavarande förmån.

Vad därefter angår de framställningar, som avse beredande av

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 265.

dyrtidstillägg till f. d. befattningshavare, som åtnjuta pension från dövstumlärarnas

pensionsanstalt, hava de sakkuniga till en början erinrat,

att på grund av enskilda motioner detta spörsmål varit föremål för

behandling vid lagtima riksdagarna såväl år 1918 som år 1919, men

att riksdagen emellertid avböjt de gjorda framställningarna under hänvisning

bland annat därtill, att riksdagen förut vid behandling av motioner

angående krigstidstillägg åt vissa grupper av befattningshavare,

som ej kunde anses vara i statens tjänst, ehuru de erliölle sin avlöning

helt eller delvis av statsmedel, icke ansett sig böra tilldela krigstidsrilläggåt

sådana befattningshavare, vid vilket förhållande ej heller pensionerade

befattningshavare, vilka varit anställda vid statsunderstödda

anstalter, syntes böra beredas sådan förmån.

Vidare anföra de sakkunniga:

»Genom beslut av 1918 års urtima och 1919 års lagtima riksdagar hava

emellertid stora grupper av sådana befattningshavare, som ovan avses — särskilt

lärare vid kommunala och enskilda läroanstalter — i stor utsträckning kommit i

åtnjutande av såväl extra krigstidstillägg som dyrtidstillägg, och de sakkunniga

hava i sitt ovanberörda betänkande den 31 januari 1920 framlagt ytterligare förslag

i sådant hänsende. Under dessa förhållanden synes ur den av riksdagen tillförene

angivna synpunkten hinder numera icke bör möta att låta dyrtidstillägg utgå

även till de f. d. befattningshavare, som åtnjuta sina pensioner från dövstumlärarnas

pensionsanstalt.

Det bör vidare uppmärksammas, att, såsom ock i de inkomna framställningarna

påpekats, redan enligt nuvarande bestämmelser dyrtidstillägg utgår å pensioner

till vissa grupper av f. d. befattningshavare, som icke varit anställda i statens

tjänst. Kungörelsen i ämnet den 19 juni 1919 upptager sålunda såsom därtill

berättigade åtskilliga grupper, till vilka pension eller understöd utgår från folkskollärarnas

pensionsinrättning eller småskollärarnas pensionsanstalt, däribland även

1. d. lärare och lärarinnor vid enskilda skolor och barnhem ävensom vid av landsting

eller städer inrättade skyddshem.

Det kan vidare framhållas, att gällande bestämmelser rörande dyrtidstillägg

åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fi.

erhållit eu synnerligen vid avfattning i fråga om de grupper av pensionärer, som

bliva delaktiga i detta dyrtidstillägg. Enligt § 5 i kungörelsen i ämnet den 19

juni 1919 skall sålunda dyrtidstillägg, varom nn är fråga, utgå till bland annat

pensionerade änkor och barn efter delägare i folkskollärarnas änke- och pupillkassa

. Därav följer, att medan exempelvis en från dövstumlärarnas pensionsanstalt

pensionerad^ folkhögskollärare icke kommer i åtnjutande av dyrtidstillägg

a sin pension, utgår sådant tillägg å den pension, som från folkskollärarnas

änke- och pupillkassa kan tillkomma avliden folkhögskollärares efterlämnade änka

och barn.

De sakkunniga kunna för sin del ej annat än finna, att numera starka skäl

måste anses föreligga för beredande av dyrtidstillägg även å pensioner från dövstum

lärarn as pensionsanstalt.

Enligt från denna anstalt inhämtade uppgifter utgjorde i slutet av åt- 1919

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 265.

antalet pensionärer i anstalten tillhopa 49, därav 16 f. d. lärare vid dovstumskolor,

1 f d lärare vid det numera indragna institutet för dövstumma i Hjorted, 15 t. d.

lärare vid folkhögskolor. 1 f. d. lärare vid fristående lantmannaskola, 12 f. d.

lärare vid sinnesslöanstalter och 4 f. d. lärare vid vanföreanstalter. Pensionernas

belopp växlade mellan lägst 405 och högst 3,375 kronor. Kostnaden för dyrtidstillägg

till dessa pensionärer enligt förut angivna grunder - för ett belopp

av högst 125 kronor i kvartalet efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet:

för överskjutande belopp efter ett procenttal, som motsvarar hälften av grundtalet

— skulle enligt verkställda beräkningar uppgå till i avrundat tal 75,000 kronor

för år.»

1 enlighet härmed hava de sakkunniga avgivit förslag till ändrad

lydelse av de bestämmelser, som innehållas i § 5 av kungörelsen den

19 juni 1919 med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare

i statens tjänst m. fl. pensionärer, vilket förslag upptager

bland personal, som skulle vara berättigad till dyrtidstillägg å innehavande

pensioner, även sådana f. d. befattningshavare, som åtnjuta pension från

dövstumläraruas pensionsanstalt.

Beträffande tiden för ikraftträdandet av de sålunda föreslagna bestämmelserna

hava de sakkunniga yttrat:

»De sakkunniga skulle visserligen finna det önskvärt, om det förslag, som

av de sakkunniga nu framlägges rörande dyrtidstillägg åt f. d. lärarinnor vid privatläroverk

och sådana f. d. befattningshavare, som åtnjuta pension från dovstumlärarnas

pensionsanstalt. kunde vinna tillämpning redan från 1920 ars ingång. Vad

särskilt pensionerade dövstumlärare angår, hava emellertid, såsom av handlingarna

i ärendet framgår, vederbörande landsting i viss utsträckning trätt emellan tor att

åtminstone beträffande första halvåret 1920, bereda dyrtidstillägg a de pensioner,

som utgå till dessa f. d. befattningshavare. Under sadana förhållanden och med

avseende å den förut påpekade svårigheten att genomföra någon ändring i nu gällande

bestämmelser rörande dyrtidstillägg åt vissa f. d. befattningshavare för den

korta tid, varunder desamma ännu äga giltighet, vilja de sakkunniga begränsa

lull månad lyzo, aa de nuvarande 1 ,

befattningshavare torde komma att ersättas av nya föreskrifter i ämnet.»

81utligen har jag att i detta sammanhang med några ord beröra

eu framställning om beredande av dyrtidstillägg åt de f. d. lasarettsläkare,

som på grund av för hög ålder icke kunnat vinna inträde i

f. d. lasarettsläkarnas pensionskassa. Dessa läkare hava i en till Kungl.

Mai-t in o-i ven skrift hemställt om åtgärders vidtagande i syfte att de

måtte, vad beträffar statens andel, 1,500 kronor, i den dem tillkommande

pension å 3,000 kronor, erhålla samma kompensation for penningvärdets

fall som de f. d. befattningshavarna i statens tjänst.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr 265.

I häröver den 1 innevarande mars avgivet utlåtande har statskontoret

anfört följande:

»Enligt nådiga kungörelsen den 13 november 1903 har i överensstämmelse

med riksdagens beslut stadgats rätt för lasarettsläkare, vilkens levnadsålder vid

1904 års ingång översteg 45 år och som därför icke kunde bliva delägare i den

då upprättade lasarettsläkamas pensionskassa, att under vissa villkor vid avskedstagandet

erhålla en årlig pension av 3.000 kronor, därav 1,500 kronor betalas av

vederbörande landsting eller stad och 1,500 kronor av staten. Sålunda av statsmedel

utgående pension bestrides från ett under riksstatens tionde huvudtitel under

rubriken statens andel i kostnaden för pensionering av lasarettsläkare’ uppfört

förslagsanslag.

På grund av berörda stadgande äro sökandena jämte ytterligare en f.d. lasarettsläkare

eller alltså åtta f. d. lasarettsläkare i åtnjutande av sådan pensionsförmån,

som nyss nämnts.

På liknande sätt har pensionering ordnats för de extra provinsialläkare, vilka

vid ingången av år 1912, dä extra provinsialläkarnas pensionskassa trädde i verksamhet,

uppnått för hög levnadsålder för att kunna erhålla delaktighet i kassan.

Sådan extra provinsialläkare erhåller nämligen enligt riksdagens beslut och nådiga

kungörelsen den 30 december 1911 under vissa villkor vid avskedstagandet en

pension av statsmedel till belopp av 1,500 kronor årligen att utgå av tionde huvudtitelns

förslagsanslag: statens andel i kostnaden för pensionering av extra provinsialläkare.

Här finnes dock icke någon föreskrift om motsvarande pensionsbelopp

från landsting, men ehuru stadgande i sådant avseende beträffande extra provinsialläkarna

icke ansågs kunna meddelas, då till deras avlönande icke alltid utgår

bidrag av landsting, synes man dock hava tänkt sig att motsvarande belopp skulle

kunna av den avgångne extra provinsialläkaren påräknas åtminstone i fall, där landstingsmedel

utgått till avlöningen. Enligt detta stadgande åtnjutes för närvarande

pension av fyra f. d. extra provinsialläkare.

Frågan om beredande av dyrtidstillägg åt på nu avgivna sätt pensionerade

f. d. lasarettsläkare och f. d. extra provinsialläkare har varit föremål för yttrande

i det betänkande angående krigstidstillägg och krigstidshjälp, som låg till grund för

Eders Kungl. Maj:ts framställningar i ämnet till 1919 års lagtima riksdag. Sedan

i betänkandet framhållits att bestämmelserna om krigstidshjälp åt f. d. befattningshavare

i statens tjänst tillämpats på det sätt att pensionärer å allmänna indragningsstaten

även om de icke kunnat räknas till f. d. befattningshavare i statens

tjänst erhållit sådant tillägg i likhet med dylika f. d. befattningshavare anfördes

vidare (sid. 86):

f ett annat läge befinner sig frågan om vissa f. d. lasarettsläkare och f. d. extra

provinsialläkare, vilka på grund av för hög ålder ej kunnat vinna inträde i de för

sådana tjänstemän bildade'' pensionskassorna och av sådan anledning genom statens

försorg erhållit pension i särskild ordning. Denna utgår icke från allmänna indragningsstaten

utan från ett särskilt anslag och ersättes statsverket till hälften av

vederbörande stad eller landsting. Ifrågavarande personer hava uppenbarligen icke

innehaft befattning i statens tjänst. Att ändock medgiva dem krigstidstillägg av

statsmedel skulle leda till att sådant borde utgå även till andra grupper av pensionärer,

till vilkas pensioner staten endast lämnar bidrag. Men sådant har hittills

ansetts endast undantagsvis böra ske. Givetvis invecklas även frågan av den

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 10 sand. 222 höft. (Nr 265.) 3

Statskontor et.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

18 Kungl. Maj.ts proposition Nr 265.

omständigheten, att krigstidstillägg från statens sida borde motsvaras av liknande

tillägg å den del av pensionen, som utgår från annat håll’.

Enligt de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna och av 1919 års lagtima riksdag

godkända, ännu gällande grunder för dyrtidstillägg åt pensionerade f. d. befattningshavare

kan ej heller sådan förmån tillkomma nu ifrågavarande pensionärer.

Väl synes riktigheten av vad i nämnda betänkande sålunda anförts icke kunna

bestridas; men å andra sidan framstår det, sedan dyrtiden synes bliva konstant,

såsom alltmer av billighet påkallat att staten åtminstone i någon mån lämpar sitt

pensionsbidrag åt ifrågavarande pensionärer efter de förhållanden, som föranlett till

beviljande av dyrtidstillägg åt pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst.

Och om sådan förmån nu, såsom lärer vara föreslaget, utsträckes att tillkomma

pensionärer i allmänhet med pension från av staten understödd pensionskassa,

exempelvis pensionärer i dövstumlärarnas pensionsanstalt, vill det synas statskontoret,

som om även åt nu ifrågavarande pensionärer borde beredas rätt till dyrtidstillägg.

Att statskontoret här upptagit frågan om dyrtidstillägg jämväl åt vissa f. d.

extra provinsialläkare beror — utom av förut angivna förhållande att pensioneringen

tillkommit av samma anledning och ordnats på i det hela liknande sätt som för

sökandena — vidare därpå att saknaden av rätt till dyrtidstillägg för ifrågavarande

f. d. extra provinsialläkare framträder skarpare på grund därav att några f. d. extra

provinsialläkare, vilka varken kunnat bliva delägare i extra provinsialläkarnas

pensionskassa eller uppfyllt villkoren för pension av statsmedel enligt förenämnda

kungörelse av den 30 december 1911, genom särskilda beslut av riksdagen erhållit

pension, som, då den anvisats att utgå från allmänna indragningsstaten, kommit att

för dem medföra rätt till dyrtidstillägg.

Slutligen vill statskontoret framhålla att dyrtidstillägget till nu ifrågavarande

f. d. lasarettsläkare och f. d. extra provinsialläkare synes böra beräknas å hela

pensionsbeloppet med inberäknande av det belopp, som i förekommande fall utgår

av landsting eller stad, men däremot icke utgå med högre belopp än vad som av

hela det sålunda beräknade dyrtidstillägget belöper på den av statsmedel utgående

del av pensionen.»

Lika med de för utredning av frågan om dyrtidstillägg åt vissa

kommunalt anställda lärare m. m. tillkallade sakkunniga anser jag rättvist

och billigt, att de f. d. lärarinnor vid privatläroverk, vilka antingen

av statsmedel åtnjuta tilläggspension enligt de i kungörelsen den 31

december 1917 stadgade grunder eller jämlikt samma kungörelse skulle

varit berättigade till tilläggspension, därest ej den reglementsenliga pensionen

uppgått till eller överstigit det i kungörelsen stadgade maximibeloppet

för totalpensionen, komma i åtnjutande av dyrtidstillägg på

samma sätt som andra pensionärer. Likaledes synes det mig riktigt,

att de f. d. befattningshavare vid undervisningsanstalter för dövstumma,

skolhemmet i Vänersborg för blinda dövstumma, folkhögskolor och

lantmannaskolor samt sinnesslöanstalter och vanföreanstalter, vilka äro

berättigade till pension från dövstumslärarnas pensionsanstalt, erhålla

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kuhyl. Maj.ts proposition Nr 265.

enahanda dyrtidstillägg. Jag vill i detta sammanhang erinra, att Kungl.

Maj:t förut denna dag beslutat framlägga förslag för riksdagen rörande

dyrtidstillägg åt motsvarande i tjänst varande befattningshavare. Mot

de bestämmelser, som för beredande av dyrtidstillägg åt ifrågavarande

båda grupper av pensionärer av de sakkunniga föreslagits att införas i

§ 5 av kungörelsen med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d.

befattningshavare i statens tjänst in. fl. pensionärer har jag ingen erinran

att framställa. I samband härmed erfordras en viss komplettering av

§ 4 i samma kungörelse, för vilken jag emellertid icke torde behöva

lämna någon närmare motivering.

Vidkommande därefter spörsmålet om beredande av dyrtidstillägg

åt vissa f. d. lasarettsläkare och extra provinsialläkare finner jag mig

böra biträda statskontorets förslag. Under en särskild punkt i § 5 böra

dessa kategorier alltså inbegripas bland de befattningshavare, som

åtnjuta dyrtidstillägg enligt för f. d. befattningshavare i statens tjänst

stadgade grunder.

Enligt § 5 2:o) i den nu i ämnet gällande kungörelsen utgår

dyrtidstillägg till vissa f. d. lärare och lärarinnor, vilka äro berättigade

till pension från folkskollärarnas pensionsinrättning eller understöd från

småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt.

Genom beslut vid föregående års lagtima riksdag (proposition nr 336)

sammanfördes folkskollärarnas pensionsinrättning, folkskollärarnas änkeoch

pupillkassa, småskollärares in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt och

barnmorskornas pensionsanstalt från och med år 1920 till en statens

anstalt för pensionering av folkskollärare in. fl. Utom lärare vid folkskolor,

nomadskolor, högre folkskolor, kommunala mellanskolor, folkoch

småskoleseminarier, skyddshem och vissa enskilda läroanstalter kunna

en del andra kategorier av befattningshavare åtnjuta pension från den nya

anstalten, nämligen vissa kommunalt anställda veterinärer m. fl. samt

vissa sjuksköterskor och barnmorskor. Dessa sistnämnda kategorier av

befattningshavare torde icke såsom pensionärer förut hava erhållit dyrtidstillägg.

Då de nu av staten sammanförts med de pensionerade folkskollärare

m. fl., som tidigare erhållit dyrtidstillägg å sina pensioner,

på sådant sätt att samtligas pensionering omhänderhaves av statens

anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl., synas de skäligen böra

i samma utsträckning som de f. d. lärarna komma i åtnjutande av

dyrtidstillägg. Härför erforderliga bestämmelser hava införts i § 5 2:o).

Vad beträffar kommunikationsverkens f. d. personal, har betänkande

numera avgivits angående pensionering av sådana befattningshavare,

som efter den 30 juni 1920 erhålla rätt till pension; och hava därvid

s. 20 Kontrollera mot PDF

Kostnader

m. m.

20 Kungl. Maj:ts proposition Nr 265.

föreslagits pensionsbelopp, som äro högre än de nuvarande. Detta

kunde måhända synas motivera en reducering av dyrtidstilläggen

å dessa pensioner i likhet med vad som är tänkt för de nuvarande

befattningshavarna vid dessa verk. Med hänsyn till de stora praktiska

svårigheter, som äro förknippade med genomförandet av en sådan reducering,

och i betraktande därav, att frågan icke torde vara av allt för

stor praktisk betydelse, enär dels höjningarna i flera fall äro obetydliga,

dels antalet ifrågakommande pensionärer torde bliva skäligen ringa

samt i allt fall reduceringen icke torde behövas längre än till och med

år 1921, har jag efter samråd med chefen för civildepartementet kommit

till den uppfattningen, att någon reducering för ifrågavarande pensionärer

icke bör äga rum.

Kostnaderna för dyrtidstillägg åt nu ifrågavarande pensionärer och

understödstagare hava för år 1919 beräknats till 10,000,000 kronor men

hava i verkligheten uppgått till 11,476,535 kronor 52 öre. Med de av

mig föreslagna höjningarna och under förutsättning av dyrtid stilläggens

utsträckning, på sätt jag förordat, till vissa nya grupper av pensionärer

hava motsvarande kostnader för innevarande år, vilka i propositionen

om tilläggsstat till riksstaten för år 1920 beräknats till

11,000,000 kronor, nu funnits böra upptagas till i runt tal 12,300,000

kronor. Detta skulle alltså utgöra beloppet av det anslag, som, gemensamt

för alla här ifrågavarande kategorier av pensionärer och understödstagare

in. fl., bör hos riksdagen äskas för bestridande av dyrtidstilläggen

under år 1920.

För år 1921 torde i avseende å kostnaderna för dyrtidstillägg åt

nu behandlade persongrupper lämpligen böra förfaras på enahanda sätt,

som av mig föreslagits beträffande motsvarande kostnader för befattningshavarna

vid statens icke affärsdrivande verk. Föreskrift synes mig

alltså böra meddelas om, att tillsvidare och intill dess definitivt beslut

fattats rörande sättet för kostnadernas bestridande, desamma skola utgå

av de medel, vilka för beredande av dyrtidstillägg under år 1921 kunna

varda å riksstaten för nämnda år särskilt avsatta.

Departementschefen, statsrådet Thorsson, föredrog härefter ett i

enlighet med vad av honom förordats upprättat förslag till kungörelse

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i

statens tjänst m. fl. pensionärer samt hemställde, att Kungl. Maj:t måtte

i proposition föreslå riksdagen att

dels godkänna ovanberörda förslag till kungörelse med allmänna

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition Nr 265. 21

grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst in. fl.

pensionärer,

dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg under år 1920

åt de i ovannämnda författningsförslag åsyftade pensionärer m. fl. å

tilläggsstat för år 1920 under tionde huvudtiteln såsom förslagsanslag

anvisa ett belopp av........................................................... kronor 12,300,000,

dels ock förklara, att under år 1921 tillsvidare och intill dess definitivt

beslut fattats rörande de medel, av vilka under nämnda år kostnaderna

för dyrtidstillägg åt ovan omförmälda pensionärer m. fl. skola

bestridas, desamma skola utgå av de medel, vilka för beredande av dyrtidstillägg

under år 1921 kunna varda å riksstat en för sagda år särskilt

avsatta.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall; och skulle proposition i ämnet till riksdagen

avlåtas av den lydelse, bil. litt. .. vid detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Elis Lindahl.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 222 käft. (Nr 265.)

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:11b Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under tillag g sstatens för år 1920 tionde huvudtitel, innefattande anslagen till pensionsoch indragn s. 20 i texten
  2. Rskr. 1920:422 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare s. 5 i texten
  3. BU 1920:78 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjä s. 6 i texten
  4. BU 1920:82 Utlåtande, i anledning av framställningar om dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare hos riksdagen eller i dess verk. s. 5 i texten