Sök i Ratio Lex

Angående statsbidrag till lärarnas vid elementarläroverken nya änkeoch pupillkassa

1920-03-05 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:294, Angående statsbidrag till lärarnas vid elementarläroverken nya änkeoch pupillkassa

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. \laj:ts Proposition Nr 294.

1

Nr 294.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående statsbidrag till

lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa;

given Stockholms slott den B mars 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed

dels meddela riksdagen, att proposition i det i statsverkspropositionen

den 7 januari 1920, elfte huvudtiteln, upptagna ärendet angående

bidrag till pensionering av änkor och barn efter lärare vid allmänna läroverk,

pedagogier, seminarier m. m. ej kommer att avlåtas till den nu

samlade riksdagen;

dels ock i anslutning härtill föreslå riksdagen, att det under tionde

huvudtiteln i riksstaten för år 1920 upptagna anslaget: »Bidrag till pensionering

av änkor och barn efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier,

seminarier m._m.», nu 157,276 kronor, må i riksstaten för år 1921

under elfte huvudtiteln uppföras med oförändrat belopp.

GUSTAF.

Olof Olsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 249 höft. (Nr 294 - 295.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 294.

Statsbidrag

till lärarnas

rid elementarläroverken

nya

änke- och

pupillkassa

n. m.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Ma]:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5

mars 1920.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellnek,

Statsråden: Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Departementschefen, statsrådet Olsson anförde härefter:

Vid anmälan den 31 december 1919 av vissa på ecklesiastikdepartementets

föredragning ankommande frågor, som tillhörde regleringen av

riksstatens elfte huvudtitel för år 1921, hemställde jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att, i avbidan på proposition angående bidrag till

pensionering av änkor och barn efter lärare vid allmänna läroverk, pedacroo-ier,

seminarier m. m., beräkna en ökning av det för ändamålet utgående

ordinarie anslaget, nu 157,276 kronor, med 20,000 kronor till 177,276

kronor. Denna min hemställan blev av Kungl. Maj:t bifallen. Jag anhåller

att nu få i detta ärende anföra följande.

Såsom vederlag för den rätt till nådår, som enligt prästerskapets privilegier

tillkom änkor och barn efter lärare vid elementarläroverk och

pedagogier, beviljades av 1877 års riksdag ett årligt anslag av 60,000

kronor till pensionering av änkor och barn efter lärare vid elementarläroverken,

pedagogierna och seminarierna, varjämte ett årligt belopp av

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 294.

5,000 kronor anvisades till bestridande av förvaltningskostnaderna för den

kassa, som under namn av lärarnas vid elementarläroverken änke- och

pupillkassa bildades för pensioneringens hsndhavande. Denna kassa, som

tillika -enligt samma riksdags beslut fick för sitt ändamål övertaga 1/i av

tillgångarna i stiftens emeritikassor med skyldighet att ansvara för motsvarande

del av de förbindelser, vari emeritikassorna häftade, kom alltså från

början av sin verksamhet år 1879 i åtnjutande av ett årsanslag av 65,000

kronor. Tid efter annan har anslaget sedermera undergått förhöjning till

följd av upptagande i kassan av nya delägargrupper eller ökat antal delägare

inom de kassan redan tillhörande grupperna. Vidare har såsom vederlag

för den rätt till tjänstår, som enligt prästerskapets privilegier

tillkom stärbhus efter ämneslärare vid de allmänna läroverken, av 1911

års riksdag beviljats en förhöjning av statsanslaget, som då utgjorde 115,965

kronor, med 26,889 kronor, varjämte förvaltningsbidraget höjdes med

1,700 kronor. För år 1912, då en ny kassa — lärarnas vid elementarläroverken

nya änke- och pupillkassa — trädde i verksamhet och övertog

den gamla kassans tillgångar och inkomster mot skyldighet att ansvara

för dess förbindelser, utgick alltså anslaget med 144,554 kronor. Även

därefter har till följd av nya delägares inträde i kassan anslaget höjts,

senast år 1918, och utgör nu 157,276 kronor, innefattande såväl pensioneringsbidraget

som bidraget till förvaltningskostnaden. Vid höjning av

statsbidraget till kassan i anledning av ökat antal delägare har statsbidragets

storlek för varje ny tjänst, som förenats med delaktighet i kassan, beräknats

så att det utgjorde skillnaden mellan familjepensionens och pensionsavgifternas

engångsvärden, beräknade enligt den erfarenhet, som vunnits

inom kassan.

Varje företagen höjning av statsbidragets summa har emellertid alltjämt

varit föremål för behandling av Kungl. Maj:t och riksdagen. Anslaget

har städse haft karaktär av bestämt anslag.

Genom beslut av 1918 års lagtima riksdag vidtogs en genomgripande

lönereglering för, bland andra, lärarpersonalen vid de allmänna läroverken,

högre lärarinneseminariet, folkskoleseminarierna och de tekniska

elementarskolorna; även beträffande viss personal hos folkskollärarnas pensionsinrättning

hade lönereglering ägt rum. Riksdagens beslut i berörda

hänseenden sträcker uppenbarligen sina verkningar jämväl till grunderna

för elementarlärarnas nya änke- och pupillkassa, i vilken bemälda tjänstemannakategorier

äro delaktiga.

I skrivelse den 21 september 1918 anförde direktionen över nämnda

kassa — under erinran om förenämnda riksdagsbeslut — att i anledning

härav en höjning av de för närvarande för dessa lärare stadgade belopp

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 294.

för delaktighet i kassan vore av behovet påkallad, samt att det i sammanhang

därmed ock borde tagas i övervägande, huruvida ej en ökning

av delaktighetsbeloppen borde vidtagas jämväl rörande vissa andra i kassan

upptagna delägargrupper. Direktionen hemställde, att Kungl. Maj:t

ville uppdraga åt direktionen att låta verkställa erforderlig utredning rörande

de med en höjning av delaktighetsbeloppen förbundna kostnaderna.

I anledning härav anbefallde Kungl. Maj:t den 18 oktober 1918 direktionen

att med biträde av sakkunnig person verkställa den ifrågasatta

utredningen samt att därmed jämte förslag till erforderliga ändringar i

det för kassan gällande reglementet inkomma till Kungl. Maj:t. Denna

utredning uppdrog direktionen sedermera åt lektorn E. Göransson, vilken

den 19 februari 1919 överlämnade densamma till direktionen jämte förslag

till vissa ändringar i kassans reglemente.

Det av Göransson utarbetade och av direktionen i allt väsentligt godtagna

förslaget innebär, att statsbidraget till kassan skulle årligen uträknas

i visst förhållande till summan av delaktighetsbeloppen för de tjänster,

som vid årets början innehades av manliga delägare eller som då stodo

vakanta och kunde sökas av män, till följd varav anslaget borde få förslagsanslags

natur. Statsbidraget skulle enligt Göranssons förslag beräknas

efter 2,73 procent å delaktighetsbelopp, som icke överstiger 4,000

kronor, och efter 4,31 procent å högre delaktighetsbelopp, medan däremot

direktionen ansett en enhetlig beräkningsgrund vara att föredraga. Uti

intetdera av de båda förslagen har ifrågasatts särskilt förvaltningsbidrag,

utan detta torde vara inbegripet i det uträknade statsbidraget.

I ett den 29 januari 1920 avgivet utlåtande över berörda förslag har

statskontoret framhållit, att de föreslagna ändrade grunderna för statsbidraget

till kassan onekligen vore ägnade att medföra praktisk fördel, i

det att den särskilda utredning, som nu erfordrades för reglerande av

statsbidragets belopp genom, beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen, skulle

bliva överflödig och statsbidraget automatiskt regleras efter förändrade

förhållanden såväl med avseende å antalet i kassan delaktiga tjänster som

beträffande delaktighetsbeloppen. En sådan omläggning, som innebure,

att statsbidragets belopp icke kunde på förhand till siffran fixeras, måste

— säger statskontoret — givetvis medföra, att det för ändamålet avsedda

anslaget i riksstaten icke längre kunde bibehållas såsom bestämt anslag

utan borde erhålla karaktär av förslagsanslag.

Emellertid ifrågasätter statskontoret, huruvida den närvarande tidpunkten

kunde anses vara lämplig för vidtagande av en dylik omläggning,

varigenom statsbidrag skulle beredas kassan efter viss procent av delaktighetsbeloppen

för flertalet av de till kassan hörande tjänsterna. Stats
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majits Proposition Nr 294.

kontoret erinrar, bland annat, därom, att förslag väckts om ändring i statens

ställning till familjepensioneringen för befattningshavare i statens

tjänst. Det förslag, som av de sakkunniga för det statsunderstödda pensionsväsendets

centralisering avgivits, innefattande, bland annat, ett förstatligande

av de olika för pensionering av änkor och barn efter statens

tjänstinnehavare bildade kassorna samt åvägabringande av mera enhetliga

grunder för denna pensionering, vore ännu beroende på Kungl. Maj:ts

prövning. Vidare erinrade statskontoret, hurusom ämbetsverket i utlåtande

den 21 juni 1919 angående bemälda sakkunnigas betänkande anfört,

bland annat, att, då den väckta tanken på en centralisering av familjepensionen

och ett förstatligande av denna gren av pensionsväsendet icke

syntes böra utan vidare alldeles släppas, denna fråga syntes böra upptagas

till fortsatt utredning i syfte att få klargjort, om ett förstatligande

av familjepensioneringen vore för vinnande av erforderlig likformighet av

verkligt behov påkallad, och i sådant fall under vilka villkor densamma

lämpligen kunde äga rum; och med hänsyn till angelägenheten av ett enhetligt

och likformigt ordnande av familjepensioneringen för statstjänarna

ifrågasatte statskontoret, att, sedan en plan utarbetats för statens öveidagande

av denna pensionering, överläggningar med representanter för de

olika änke- och pupillkassorna borde inledas till utrönande av på vilket

sätt och under vilka villkor ett förstatligande av denna pensionering kunde

äga rum, med iakttagande att staten komme att intaga samma ställning

till familjepensioneringen för samtliga statstjänare.

Med den uppfattning, som av statskontoret sålunda uttalats, och då

den ifrågasatta uppgörelsen rörande ett likformigt ordnande av statens

ställning till änke- och pupillkassorna måste bliva försvårad genom en

omläggning av grunderna för beräknande av statsbidraget till lärarnas vid

elementarläroverken nya änke- och pupillkassa på sätt nu föreslagits, anser

statskontoret, att åtgärd i detta syfte icke för närvarande borde vidtagas.

Det av direktionen efter verkställd utredning framlagda förslaget rorande

ändrade grunder för statsbidraget till ifrågavarande kassa synes mig

vara ägnat att medföra sådana avsevärda praktiska fördelar, att jag skulle

vara böjd att framlägga för riksdagen förslag i detta syfte, i all synnerhet

som härtill kommer, att förslaget i princip vunnit anslutning jämväl

från statskontorets sida. Jag måste emellertid vid frågans bedömande

ur en mera allmän synpunkt giva statskontoret rätt i den uppfattningen,

att en omläggning av dessa grunder skulle under nuvarande förhållanden verka

förryckande på det stora spörsmålet om ett förstatligande av familjepensioneringen

för statens befattningshavare i allmänhet, och ser jag mig vid så
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majds Proposition Nr 294.

dant förhållande nödsakad att avstå från min ursprungliga tanke att nu

hemställa om avlåtande av förslag i omskrivna ämne till riksdagen. Någon

ökning av statsbidraget till kassan på grund av föreslagna ändrade

grunder torde följaktligen icke nu böra ifrågasättas.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes

dels meddela riksdagen, att proposition i det i statsverkspropositionen

den 7 januari 1920, elfte huvudtiteln,

upptagna ärendet angående bidrag till pensionering av

änkor och barn efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogi,

seminarier in. m. ej kommer att avlåtas till

den nu samlade riksdagen;

dels ock i anslutning härtill föreslå riksdagen, att

det under tionde huvudtiteln i riksstaten för år 1920

upptagna anslaget: »Bidrag till pensionering av änkor

och barn efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier,

seminarier m. m.», nu 157,276 kronor, må i riksstaten

för år 1921 under elfte huvudtiteln uppföras med

oförändrat belopp.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;

och skulle proposition av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gösta Neuendorff.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:11a Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1921 elfte huvudtitel, innefattande anslagen till pensionsoch indragningsst s. 2 i texten
  2. BU 1920:47 Utlåtande, angående vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragningsstaterna. Bankoutskottet får härmed avgiv s. 1 i texten