Sök i Ratio Lex

Angående dyrtidstillägg för år 1920 åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter

1920-03-05 · 48 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 44 av 48 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:392, Angående dyrtidstillägg för år 1920 åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Alaj:ts Proposition Nr 392.

1

Nr 392.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående dyrtidstillägg

för år 1920 åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter;

given Stockholms slott den 5 mars

1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att

dels godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna

förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg under år

1920 åt vissa grupper av lärare;

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda de närmare föreskrifter,

som för tillämpning av dessa allmänna grunder må befinnas erforderliga;

dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg enligt berörda

allmänna grunder anvisa på tilläggsstat för år 1920 under åttonde huvudtiteln

ett förslagsanslag av 37,850,000 kronor;

dels ock medgiva, att i de fall, då landsting, kommun eller annan

myndighet för år 1920 anvisat medel för beredande av dyrtidstillägg åt

lärare, till vilken sådant tillägg enligt sålunda föreslagna allmänna grunder

skulle utgå av statsmedel, det må ankomma på landstinget, kommunen

eller myndigheten att av det till dyrtidstillägg utgående statsbidraget tillgodoföra

sig den del, varmed i de särskilda fallen summan av statsbidraget

och ortsbidraget överstiger det belopp, vilket skulle utgå såsom dyrtidstillägg

till vederbörande lärare, därest sådant tillägg, med tillämpning i

övrigt av berörda allmänna grunder, finge utgå å antingen hela minimiavlöningen

eller, för lärare vid privatläroverk, summan av hela minimiavlöningen

och stadgad tillfällig löneförbättring, eller, där för lärare vid

privatläroverk föreskrift om minimiavlöning saknas, å den kontanta avlöning,

som för motsvarande tjänstgöring i medeltal utgått under åren

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 334 höft. (Nr 392.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Maj:ls Proposition Nr 392.

1913—1915, ökad med stadgad tillfällig löneförbättring, eller slutligen,

där för lärare vid folkhögskola Kungl. Maj:t funnit skal göra undantag

från eljest i fråga om avlöningarna gällande föreskrifter, å hela de av

Kungl. Maj:t för sådana fall stadgade beloppen.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

Oloj Olsson.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 392.

3

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

5 mars 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson. ''

Departementschefen, statsrådet Olsson anförde följande:

Vid anmälan den 7 januari 1920 av regleringen av utgifterna under

tilläggsstaten till riksstatens för år 1920 åttonde huvudtitel hemställde Jag,

det Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att, i avbidan på proposition

angående dyrtidstillägg under år 1920 åt lärare vid vissa statsunderstödda

undervisningsanstalter, för ändamålet beräkna på tilläggsstat för nämnda

år ett förslagsanslag av 37,900,000 kronor. Denna min hemställan blev

av Kungl. Maj:t bifallen. Jag erinrade vid sagda tillfälle därom, att ifrågavarande

spörsmål blivit överlämnat till utredning av vissa för ändamålet

särskilt tillkallade sakkunniga, vilka vid tiden för statsverkspropositionen

avlämnande ännu icke slutfört sitt uppdrag. Efter det de sakkunnigas

betänkande numera avlämnats, tillåter jag mig att inför Kungl. Maj:t återupptaga

frågan.

Dyrtidstillägg

för

år 1920 åt

lärare rid

vissa statsunderstödda

undervisningsanstalter.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 392.

läg^m^in''för Sedan åtskilliga år tillbaka hade av statsmedel anslag utgått för bef
aren

1918 dande av tillfällig löneförbättring åt nästan samtliga lärarkårer vid kom°iärare''vid*

™un.ala> enskilda eller därmed jämförliga allmänna statsunderstödda underfolk-

och små- visningsanstalter. För lärarpersonalerna vid folk- och småskolor, högre

S^o!ks’koiorre ^kskolor, kommunala mellanskolor och vissa småskoleseminarier hade denna

kommunal tillfälliga löneförbättring upphört med utgången av år 1918; från och med

o^hllssaMX å-r 1919 hade nämli£en den för dessa lärarkategorier av 1918 års lagtima

°skoiesemina- riksdag beslutade definitiva löneregleringen trätt i kraft.

Her. Då emellertid under senare delen av år 1918 de brydsamma förhål
landena

gjorde dyrtidens tryck synnerligen kännbart för alla löntagare och

i anledning företrädesvis härav 1918 års urtima riksdag sammankallades,

hade fråga uppkommit om tillgodoseende i ekonomiskt avseende av, bland

andra, lärarna vid folk- och småskolor, högre folkskolor, kommunala mellanskolor

och vissa småskoleseminarier. I särskilda till 1918 års urtima

riksdag avlåtna propositioner framlade Kungl. Maj:t förslag om extra krigstidstillägg

för senare halvåret av 1918 åt de lärare, om vilka nu är tal.

Dessa framställningar rönte en välvillig behandling från riksdagens sida,

och de av Kungl. Maj:t föreslagna beloppen blevo av riksdagen höjda.

Riksdagen visade sig sålunda behjärta de svåra ekonomiska villkor, under

vilka ifrågavarande lärare bedrevo sitt arbete, och enligt riksdagens beslut

utgingo sålunda visserligen ej efter samma grunder som för statens

befattningshavare extra krigstidstil]ägg till kommunalt anställda lärare

under senare delen av år 1918.

De svåra ekonomiska förhållandena föranledde emellertid Kungl. Maj:t

att jämväl för 1919 års riksdag framlägga förslag om dyrtidstillägg för

nämnda år åt lärarpersonalen vid kommunala och enskilda statsunderstödda

läroanstalter.

På sätt framgår av det vid Kungl. Maj:ts proposition i ämnet, nr 372,

i utdrag fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 11 mars

1919, yttrade dåvarande departementschefen i denna sak, bland annat,

följande:

De svåra förhållanden, varmed under kristiden löntagare av alla slag haft att

kämpa, äro ännu långt ifrån till ända. Allt fortfarande ställas avsevärda anspråk på

staten för tillgodoseende av dess tjänstemän, och till 1919 års riksdag är ställd i utsikt

framställning om dyrtidstillägg och dyrtidshjälp åt statens befattningshavare. Billigheten

synes mig kräva, att staten även beträffande de kommunala och andra tjänstinnehavare,

varom nu är fråga, fortsätter på den väg, som en gång beträtts, och genom

dyrtidstillägg ° för ar 1919 söker biträda dem i den verkligen bekymmersamma

ställning, vari de på grund av dyrtiden befinna sig.

bedömande av frågan, på vad sätt och i vilken utsträckning detta dyrtidstulägg

bör utgå, synes mig från början kunna fastslås, att de allmänna grundsatser,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 392.

som varit gällande och eventuellt komma att föreslås för utgående av dyrtidstillägg

åt statens befattningshavare, icke i förevarande fall kunna tillämpas. En sådan tillämpning

skulle nämligen medföra konsekvenser, vilka såväl i ekonomiska som andra hänseenden

icke för närvarande låta sig överskåda. Vid övervägande av spörsmålet rörande

de lämpligaste formerna för det djrtidstillägg jag är sinnad föreslå ävensom i vilken

utsträckning detsamma skäligen kan anses böra utgå, har jag stannat för att tillstyrka

i stort sett enahanda grunder som de, enligt vilka 1918, respektive 1919 års tillfälliga

löneförbättring utgått och utgår till de olika lärarkårerna.

I nyssberörda proposition, nr 372, äskade Kungl. Maj:t på tilläggsstat

för år 1919 anslag för beredande av dyrtidstillägg under år 1919 åt lärare

vid, bland annat, folk- och småskolor, högre folkskolor, kommunala mellanskolor

och vissa småskoleseminarier, att utgå enligt i propositionen angivna

grunder. Dessa grunder, vilka i det väsentliga överensstämde med

dem, som voro gällande för 1918 års tillfälliga löneförbättring, inneburo,

bland annat, att dyrtidstilläggets storlek skulle i viss mån vara beroende av

befattningshavarens försörjningsplikt, i det att högre dyrtidstillägg skulle

utgå till befattningshavare med eget äkta barn, som icke uppnått 18 års

ålder — dock icke till gift kvinnlig befattningshavare, vars man levde —

än till annan eljest likställd befattningshavare.

I en inom riksdagens andra kammare väckt motion framlades förslag

i syfte, att de grunder i fråga om dyrtidstillägg och dyrtidshjälp, som av

Kungl. Maj:t föreslagits att gälla beträffande statstjänare i allmänhet, skulle

på angivet sätt och med viss begränsning vinna tillämpning även på de

ifrågavarande lärarkårerna.

Riksdagen anmälde sitt beslut i ärendet i skrivelse nr 8 B, punkt 84,

och yttrade därvid följande:

Den väg, som departementschefen anvisat för ett tillgodoseende av ifrågavarande

lärarkårer, syntes riksdagen vara den under förbandenvarande förhållanden mest framkomliga.

Därmed ville riksdagen dock icke hava sagt, att Kungl. Maj:ts förslag enligt

riksdagens förmenande vore ägnat att giva en tillfredsställande lösning av frågan.

Fastmera ansåge riksdagen fullgiltiga skäl tala för en höjning av de utav Kungl. Maj:t

föreslagna beloppen. Då riksdagen för statens samtliga befattningshavare beviljat dyrtidstillägg

för år 1919, ägnade att enligt riksdagens mening på ett tillfredsställande

sätt tillgodose dessa, syntes riksdagen billigt, att jämväl de lärarkårer, varom i förevarande

proposition vore tal, i något rikligare mått, än vad Kungl. Maj:ts förslag innebure,

av staten erhölle dyrtidstillägg såsom bidrag till lindrande av kristidens svårigheter.

Vad särskilt anginge lärarna vid folk- och småskolorna, funne riksdagen eu

höjning av de utav Kung]. Maj:t föreslagna beloppen så mycket mer motiverad, som

dessa lärare i mycket ringa utsträckning av vederbörande kommuner tillerkäuts dyrtidstillägg

utöver sin kontanta avlöning och i de fall, där så skett, i regel med allt

för knappt tillmätta belopp.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 392.

Vid övervägande av storleken av den höjning utöver Kungl. Maj:ts förslag, som

lämpligen borde medgivas, hade riksdagen ansett, att man med hänsyn till de statsfinausiella

förhållandena ej kunde sträcka sig längre än att vidtaga en ökning av de

utav Kungl. Maj:t i varje särskilt fall ifrågasatta beloppen med 50 procent.

Riksdagen hade vidare väl uppmärksammat, hurusom riksdagens beslut innebure

beträffande lärarpersonalerna vid folk- och småskolor, högre folkskolor och kommunala

mellanskolor ett bibehållande av principen om högre tillägg åt sådana befattningshavare,

vilka vore att i viss mån betrakta som familjeförsörjare, än åt andra. Om

riksdagen också i frågan om dyrtidstillägg och dyrtidshjälp till befattningshavare i

statens tjänst ansett denna princip böra uppgivas, innebure dess bibehållande i förevarande

fall enligt riksdagens mening icke någon motsättning mot vad riksdagen beträffande

statens tjänstinnehavare medgivit, enär de grunder, på vilka det föreliggande

förslaget vilade, vore helt andra än de, som skulle gälla statstjänstemäunen.

Sedermera utfärdade Kungl. Maj:t den 19 juni och 1 augusti 1919

särskilda kungörelser angående dyrtidstillägg för år 1919 dels åt lärare

vid högre folkskolor (nr 441), dels åt lärare vid egentliga folkskolor (nr

442), dels åt lärare vid de av landsting och av städer, som icke deltaga i

landsting, underhållna småskoleseminarierna (nr 515), dels ock åt lärare vid

kommunala mellanskolor (nr 469).

Anförande

till statsrådsprotokollet

den 1 augusti

1919.

Frågan om dyrtidstillägg åt nu omhandlade grupper av lärare upptogs

sedermera av min företrädare i statsrådsämbetet, vilken till statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 1 augusti 1919 i denna sak anförde

följande:

Såsom av riksdagen erinrades, vore de grunder för beredande av dyrtidstillägg

åt ifrågavarande lärarpersonal, som då av riksdagen godkändes, helt andra än de, som

vunnit tillämpning i fråga om dyrtidstillägg åt statens egna befattningshavare. Det

torde emellertid näppeligen kunna bestridas, att dessa ifråga om lärarnas dyrtidstillägg

tillämpade grunder icke kunde under de förhållanden, som nu rådde, anses tillfredsställande.

Departementschefen ville erinra om att nämnda grunder ledde sitt ursprung

från år 1915, då riksdagen med anledning av enskild motion anvisade medel för beredande

under år 1916 av tillfällig löneförbättring åt vissa lärare vid folk- och småskolor.

Enligt nämnda grunder vore dyrtidstilläggets storlek i viss mån beroende av befattningshavarens

försörjningsplikt, i det att, vad de mera betydande personalgrupperna

anginge, befattningshavare med eget äkta barn, som icke uppnått 18 års ålder — dock

icke gift kvinnlig befattningshavare, vars man lever — vore berättigad till högre dyrtidstillägg

än som utginge till annan eljest likställd befattningshavare. Denna grundsats,

att en mera omfattande försörjningsplikt skulle grunda rätt till högre lönetillskott,

hade ock under de gångna åren i viss utsträckning följts beträffande statens egna befattningshavare,

då nämligen för dessa ett visst slag av lönetillskott, nämligen den

s. k. krigstidsbjälpen, icke kunnat utgå till andra än dem, som varit familjeförsörjare.

Från 1919 års början hade emellertid ändring härutinnan skett, i det att genom beslut

av 1919 års lagtima riksdag den förutvarande krigstidsbjälpen helt bortfallit. Det

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kutig!. Maj:ts Proposition Nr 392.

nuvarande dyrtidstillägget till statens befattningshavare vore sålunda icke i någon mån

beroende av vederbörandes försörjningsplikt.

Under dessa förhållanden — fortsatte departementschefen — måste det ställa sig

tvivelaktigt, huruvida tillräckliga skäl förelåge att beträffande dyrtidstillägget till viss

lärarpersonal fortfarande tillämpa en regel, som i fråga om statens egna befattningshavare

ansetts icke böra vidare lända till efterföljd. Det torde sålunda vara önskvärt,

att en utredning komme till stånd i syfte att klarlägga, huruvida icke överensstämmelse

borde i detta hänseende åstadkommas beträffande dyrtidstillägg till å ena sidan statens

egna befattningshavare, å andra sidan nu ifrågavarande lärarpersonal.

Men även ur andra synpunkter ansåge departementschefen det vara angeläget,

att en närmare utredning åvägabragtes angående ändrade grunder för beredande av

dyrtidstillägg till förut omförmälda grupper av lärare. Det borde sålunda övervägas,

huruvida — oavsett det särskilda tillskott, som tillkomme vissa familjeförsörjare — de

belopp, vilka nu utginge såsom dyrtidstillägg till olika grupper av lärare, vore i förhållande

till varandra väl avvägda, och slutligen borde tagas uuder omprövning, huruvida

och i vilken mån en allmän höjning av dyrtidstilläggen borde komma till stånd.

Det var huvudsakligen av statsfinansiella skäl, som departementschefen, då till

1919 års lagtima riksdag avläts proposition angående dyrtidstillägg åt lärare vid vissa

statsunderstödda undervisningsanstalter, ansåg sig icke böra för nu ifrågavarande personal

föreslå högre belopp, än som då av Kungi. Maj:t. äskades, och dylika skäl hade

även för riksdagen varit avgörande, då riksdagen stannat vid den böjning i Kungl.

Maj:ts förslag, som sedermera blev riksdagens beslut i ärendet.

Med hänsyn till storleken av den lärarpersonal, det här gällde, vore det uppenbart,

att en mera avsevärd böjning av de nu för denna personal medgivna dyrtidstilläggen

komme att ställa betydande krav på statskassan. Det syntes emellertid under

nuvarande förhållanden vara nödvändigt att, så långt möjligt och rimligt vore, gå

dessa krav till mötes. Liksom staten på ett sätt, som väl Unge anses tillfredsställande,

berett sina egna befattningshavare ekonomisk hjälp under rådande dyrtid, torde det

för staten vara ofrånkomligt att bringa även de lärarkårer, det här gällde, ett någorlunda

tillräckligt understöd i deras på grund av dyrtiden tryckta ekonomiska läge.

Huru den förbättring av dyrtidstillägget till ifrågavarande personal, som departementschefen

sålunda ansåge böra komma till stånd, skulle i detalj genomföras, borde

enligt departementschefens mening bliva föremål för särskild utredning. Utöver de

särskilda spörsmål departementschefen i det föregående berört borde därvid, syntes det

departementschefen, komma under omprövning, huruvida dyrtidstillägget borde, såsom

hittills, utgå med ett fast belopp för varje särskild personalgrupp eller huruvida, i likhet

med vad som skett i fråga om statens egna befattningshavare, dyrtidstilläggets

storlek borde på ett eller annat sätt göras beroende av levnadskostnadernas växling.

Den utredning, varom nu vore fråga, syntes böra omfatta, förutom lärare vid

folk- och småskolor, högre folkskolor och kommunala mellanskolor, jämväl lärare vid

de av landsting och av städer, som icke deltaga i landsting, underhållna småskoleseminarierna.

Sistnämnda lärare både visserligen genom beslut av 1919 års lagtima riksdag

i avlöningshänseende blivit likställda med lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor,

men dä dessa vore delaktiga i det dyrtidstillägg, som tillkomme statens befattningshavare

i allmänhet, borde givetvis även frågan om dyrtidstillägg åt småskoleseminariernas

lärare i detta sammanhang komma under skärskådande.

Utredningen i förevarande ärende ansåge departementschefen böra verkställas av

särskilda, inom ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunniga.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tillkallande

ar särskilda

sakkunniga.

Till de sakkunniga

överlämnade

framställningar.

Utvidgat uppdrag

åt de

sakkunniga.

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 392.

På departementschefens hemställan fann Kungl. Maj:t gott bemyndiga

chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga för

att inom departementet biträda med utredning av frågan om beredande

av dyrtidstillägg efter utgången av år 1919 åt lärare vid folk- och småskolor,

högre folkskolor, kommunala mellanskolor och vissa småskoleseminarier.

Såsom sakkunniga tillkallades därefter genom särskilda skrivelser den

4 augusti 1919 kanslirådet A. E. M. Ericsson, ledamoten av riksdagens

första kammare, lantbrukaren J. Pålsson, ledamoten av riksdagens andra

kammare, möbelsnickaren C. K. Jansson, småskollärarinnan Anna Olsson

och ledamoten av riksdagens andra kammare, folkskolläraren E. Kristensson.

Tillika uppdrogs åt Ericsson att såsom ordförande leda de sakkunnigas

förhandlingar.

Efter det vidare genom beslut den 12 september 1919 departementschefen

bemyndigats att i mån av behov tillkalla särskilda personer för att

vid behandlingen av särskilda frågor biträda de sakkunniga, tillkallades

genom skrivelser den 26 september 1919 rektorn vid kommunala mellanskolan

i Malmö M. E. Svanlund, rektorn vid högre folkskolan med handelsundervisning

för flickor i Göteborg Signe Westelius, lärarinnan vid

Stockholms stads folkskolor Maria Götilda Jönsson och föreståndaren för

småskoleseminariet i Kristinehamn K. G. Jonsson.

Åtskilliga till Kungl. Maj:t inkomna framställningar om beredande av

dyrtidstillägg eller andra förmåner för de lärargrupper, varom nu är fråga,

hava sedermera överlämnats till de sakkunniga, nämligen

1) skrivelse av den 6 september 1919 från centralstyrelsen för Sveriges

allmänna folkskollärarförening angående dels dyrtidstillägg för år

1920, dels ock tillfällig lönereglering för lärarpersonalen vid folk- och

småskolor;

2) framställning av den 29 augusti 1919 från läroverksöverstyrelsen

i anledning av skrivelse från de kommunala mellanskolornas rektorsförening

angående tillfällig löneförbättring;

3) skrivelse av den 11 september 1919 av bestyrelsen för Sveriges

kommunala ungdomsskolors lärarförenings allmänna möte i Göteborg den

10—11 augusti 1919 angående dyrtidstillägg och tillfällig löneförbättring

åt lärarpersonalerna vid kommunala mellanskolor och högre folkskolor; samt

4) framställning från åtskilliga lärare vid av landsting upprättade

småskoleseminarier angående tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg.

I skrivelse den 4 oktober 1919 hemställde läroverksöverstyrelsen, att

Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt de sakkunniga att utreda, bland annat,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 392.

frågan om dyrtidstillägg efter utgången av år 1919 åt den i tjänst varande

lärarpersonalen vid under läroverksöverstyrelsens inseende stående privatläroverk.

Vidare anhöll i skrivelse den 6 oktober 1919 centralstyrelsen för flickoch

samskoleföreningen, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för att,

intill dess omorganisation av skolväsendet genomförts och ny lönereglering

skett, tillförsäkra lärarkåren vid de enskilda läroanstalterna, bland annat,

dyrtidstillägg från och med år 1920 att utgå efter samma grunder som

till tjänstemännen vid statens centrala verk. Läroverksöverstyrelsen överlämnade

med skrivelse den 14 oktober 1919 denna framställning till

Kungl. Maj:t.

Genom särskilda Kungl. Maj:ts beslut den 24 oktober 1919 anbefalldes

de sakkunniga att i samband med fullgörandet av det åt de sakkunniga

lämnade uppdraget avgiva utlåtanden i berörda ärenden.

Sedan vidare styrelsen för svenska folkhögskolans lärarförening i skrivelse

den 24 september 1919 anhållit, att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen

göra framställning om beviljande åt folkhögskolans lärarpersonal av

dyrtidstillägg efter samma grunder, som i sådant hänseende komine att

gälla för statens egna befattningshavare, mot villkor att landsting, kommuner

eller enskilda bidroge med en tredjedel av det sålunda beslutade

dyrtidstillägget, erhöllo de sakkunniga genom Kungl. Maj:ts beslut den 24

oktober 1919 befallning att i samband med förut lämnat uppdrag avgiva

utlåtande i detta ärende.

Att biträda de sakkunniga vid behandlingen av senast omförmälda

frågor tillkallades genom särskilda skrivelser den 22 november 1919 föreståndaren

för Värmlands läns folkhögskola J. A. H. Heden samt rektorn

vid läroanstalten Ateneum för flickor i Stockholm A. Bruno.

De sakkunniga hava avgivit ett den 31 januari 1920 dagtecknat utlåtande

och förslag i anledning av de frågor, vilka till dem överlämnats.

Till belysande av de spörsmål, som ingå i de sakkunnigas uppdrag,

hava de sakkunniga till en början lämnat en redogörelse för tillkomsten

av gällande avlöningsbestäminelser för de lärargrupper, om vilka nu är

fråga. Därvid har särskild uppmärksamhet ägnats de åtgärder, som under

de senare åren av statsmakterna vidtagits för beredande åt personalen av

vissa tillskott till den ordinarie avlöningen, såsom tillfällig löneförbättring,

extra krigstidstillägg och dyrtidstillägg. Denna redogörelse är fördelad på

följande olika huvudavdelningar: 1) folk- och småskolor, 2) högre folkskolor,

3) kommunala mellanskolor, 4) vissa småskoleseminarier, 5) privat
-

De sakkunnigas

utlåtande

och

förslag.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 334 käft. (Nr 392.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 392.

Allmänna

synpunkter.

Sakkunniga.

1918 års lönereglering

5

förhållande

till dyrtiden.

läroverk och 6) folkhögskolor. Jag tillåter mig nu allenast hänvisa till

den av de sakkunniga i angivna hänseende lämnade redogörelsen.

Då de sakkunniga haft att taga under övervägande, på vilket sätt och

i vilken utsträckning de olika grupperna av lärare borde genom åtgärder

från statens sida komma i åtnjutande av det tillskott i sina avlöningsförmåner,

som kunde anses betingat av dyrtiden, hava de sakkunniga först

till besvarande upptagit åtskilliga spörsmål av mera allmän och grundläggande

innebörd. Dessa spörsmål gälla, bland annat, dels huruvida och

i vilken mån de löneförmåner, som nu tillkomma de olika grupperna av

personal, må hava blivit fastställda med hänsyn tagen till det av kriget

framkallade höjda prisläget och sålunda kunna anses redan innefatta ett visst

mått av dvrtidstillägg, dels huruvida staten ensam bör bekosta det ifrågasatta

dyrtidstillägget eller därvid påkalla medverkan av vederbörande kommuner

eller andra läroanstalternas principaler, dels och vilka allmänna grunder

böra följas vid den lönetekniska anordningen av det dyrtidsbidrag, som

må böra utgå från statens sida.

Dessa spörsmål hava avseende på samtliga nu ifrågavarande lärargrupper

men te sig i allt fall mer eller mindre olika för de särskilda

gruppernas vidkommande.

Jag kommer att i det följande närmare ingå på dessa frågor under

avdelningen om folk- och småskolor och sedermera yttra mig om desamma

endast i den mån särskilda förhållanden sådant påkalla. Härvid kommer

jag först att angiva den ståndpunkt, till vilken de sakkunniga i varje spörsmål

kommit, och tillåter jag mig i avseende å den utförligare motivering,

som av de sakkunniga lämnats, eller den närmare utredning, som de sakkunniga

i ett eller annat stycke ansett erforderlig, hänvisa till de sakkunnigas

tryckta betänkande. Efter en dylik redogörelse ämnar jag för

egen del göra det uttalande, som jag anser vara av förhållandena påkallat.

Folk- och småskolor.

Vid bedömande av frågan, i vad mån de nu till lärarpersonalen vid

folk- och småskolor författningsenligt utgående minimiavlöningarna må

hava blivit bestämda med hänsyn till rådande dyrtid och huruvida sålunda

ett större eller mindre mått av dyrtidstillägg kan anses ingå i dessa

avlöningar, hava de sakkunniga kommit till den uppfattningen, att

intet tvivel kunde råda därom, att de vid 1918 års lagtima riksdag

för ifrågavarande lärarpersonal fastställda avlöningarna måste anses avpassade

efter en senare och följaktligen högre prisnivå än de samtidigt

opaginerad Kontrollera mot PDF

it

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 392.

bestämda lönesatserna för de statsanställda lärarna. De kommunalt anställda

lärarnas avlöningar hade sålunda varit avsedda att inbegripa ett

visst mått av dyrtidstillägg. Frågan därom hade emellertid kommit i ett

väsentligt ändrat läge, sedan de statsanställda lärarna genom beslut av

1919 års riksdag kommit i åtnjutande av tillfällig löneförbättring.

Enligt de sakkunnigas mening kommer man verkligheten närmast

genom att antaga, att de kommunalt anställda lärarnas år 1918 genomförda

lönereglering bör anses någorlunda motsvara prisläget i mitten avår

1914. Under denna förutsättning bör, enligt vad de sakkunniga anföra,

givetvis det dyrtidstillägg, varom nu är fråga, grundas på den fördyring,

som inträtt efter nämnda tidpunkt.

En av de frågor av mera väsentlig innebörd, som för de sakkunniga

framstått att besvara, är spörsmålet, huruvida det lönetillskott, som må

böra på grund av dyrtiden tillerkännas de kommunalt anställda lärarna,

bör utgå uteslutande av statsmedel eller huruvida kommunerna böra i

större eller mindre utsträckning bidraga till detsamma. I detta hänseende

tillstyrka de sakkunniga, att i förevarande fall det dyrtidstillägg, som må

komma att tillerkännas folk- och småskolornas lärarpersonal, må få utgå

till denna personal utan att förknippas med något villkor om bidrag av

vederbörande kommuner. Det bör sedan bliva beroende på dessa att, där

förhållandena sådant påkalla, bevilja ytterligare tillskott till avlöningen,

och de sakkunniga anse sig kunna förutsätta, att kommunerna ej skola

ställa sig ovilliga mot beviljande av dylika tillskott utöver statsbidraget.

De sakkunniga upptaga härefter frågan, huruvida dyrtidstillägget skall

utgå lika till familjeförsörjare och icke-familjeförsörjare eller till sin storlek

göras beroende av vederbörandes försörjningsplikt, och förklara sig

i sådant avseende anse, att de betänkligheter mot den senare anordningen,

som tilläventyrs kunde förekomma vid en definitiv lönereglering, nu borde

tillmätas mindre betydelse, enär det i förevarande fall gällde exceptionella

åtgärder, framkallade av exceptionella förhållanden, och enär det vore avsett,

att åtgärderna skulle bliva av övergående natur. De sakkunniga

föreslå fördenskull sådana regler för dyrtidstillägg åt ifrågavarande lärare,

att detta tillägg komrne att utgå med'' högre belopp till vissa familjeförsörjare

än till övrig personal. Härvid hava de sakkunniga främst tagit

hänsyn till den statsfinansiella sidan av spörsmålet. Såvitt folk- och småskollärarpersonalen

angår, innebär de sakkunnigas förslag med tillämpning

av angivna princip en besparing för statsverket av i runt tal 12 miljoner

kronor i förhållande till vad som skulle krävas, därest icke-familjeförsörjare

skulle tillgodoses i samma utsträckning, som de sakkunniga föreslagit beträffande

familjeförsörjare.

Förhållandet

mellan stat

och kommu».

Högre dyrtidstillägg

åt familjeförsörjare.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Begreppet

familjeför
sörjare.

Anslutning

till grunderna

för dyrtidstillägg

åt befattningshavare

i statens

tjänst.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 392.

I avseende å huru gränsen mellan familjeförsörjare och icke-familjeförsörjare

bör i förevarande''fall uppdragas hava de sakkunniga ansett sig

böra utgå från de regler, som härutinnan nu äro gällande, och allenast

föreslagit sådana jämkningar i dessa regler, som av vunnen erfarenhet eller

eljest kunde anses påkallade. De sakkunniga föreslå alltså, att såsom

familjeförsörjare må i förevarande avseende anses även den, som underhåller

barn, vilket på grund av sjukdom, vanförhet eller lyte är varaktigt

oförmöget till arbete; härjämte förordas en ändring av nuvarande bestämmelser

rörande rätt till dyrtidstillägg därhän, att till den grupp av befattningshavare,

som skulle anses såsom familjeförsörjare och sålunda komma

i åtnjutande av högre dyrtidstillägg, hän föres även den, som underhåller

fader eller moder. Med familjeförsörjare skulle ävenledes enligt de sakkunnigas

mening likställas gift manlig befattningshavare, vars hustru är

på grund av sjukdom, vanförhet eller lyte varaktigt oförmögen till arbete,

likaså gift kvinnlig befattningshavare, vars man lever men på grund av

bristande arbetsförmåga är väsentligt urståndsatt att bidraga till familjens

underhåll, och detta vare sig underhåll av barn eller av föräldrar förekommer

eller icke.

I fråga om rätten till högre dyrtidstillägg har vidare en viss begränsning

föreslagits med hänsyn till sådana fall, då barn, som underhålles av

befattningshavare, eller fader eller moder, som åtnjuter dylikt underhåll,

själv är i egenskap av befattningshavare eller pensionär berättigad till

dyrtidstillägg av statsmedel, likaså då manlig befattningshavares hustru,

som på grund av sjukdom, vanförhet eller lyte är varaktigt oförmögen till

arbete, eller kvinnlig befattningshavares man, som på grund av bristande

arbetsförmåga är väsentligt urståndsatt att bidraga till familjens underhåll,

själv äger uppbära dyrtidstillägg av statsmedel vare sig såsom befattningshavare

eller såsom pensionär.

Vid bestämmandet av dyrtidstilläggets storlek borde enligt de sakkunnigas

mening hänsyn tagas till de förhållanden, som vore rådande vid

ingången av varje kalenderkvartal.

De sakkunniga framhålla det naturliga och riktiga däruti, att de

principer, som varit eller komme att bliva bestämmande i fråga om

dyrtidstilläggen till statens egna befattningshavare, finge tjäna till ledning

vid uppdragande av de riktlinjer, efter vilka staten skulle medverka

till beredande av dyrtidstillägg åt den lärarpersonal vid kommunala

m. fl. läroanstalter, varom nu vore fråga. Det vore dock enligt de sakkunnigas

uppfattning uteslutet, att dyrtidstillägg av statsmedel skulle till

folk- och småskolornas lärarpersonal utgå å hela avlöningen, utan borde

som regel dyrtidstillägget utgå i visst förhållande till det statsbidrag, som

lämnats till lärarnas avlöning. Beträffande lärarpersonalen vid folk- och

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kuvf/l. Maj:ts Proposition Nr 392.

småskolor tillstyrka de sakkunniga, att dyrtidstillägg av statsmedel, beräknat

å den del av avlöningen, som motsvarar statsbidraget, får utgå till

familjeförsörjare efter enahanda grunder, som gälla beträffande befattningshavare

i statens tjänst. Vidkommande icke-familjeförsörjare förorda

de sakkunniga, att dyrtidstillägget till dessa, så väl bland lärare vid folkoch

småskolor som bland övrig här ifrågavarande personal, måtte genomgående

sättas till två tredjedelar av de belopp, som ansåges böra tillkomma

familjeförsörjare inom motsvarande grupper.

För bedömande av frågan om i vilken omfattning dyrtidstillägg bör Departemedgivas

folk- och småskolornas lärarkår har det uppenbarligen varit av mentschefenavgörande

betydelse att tillse, huruvida de fasta avlöningarna tillmätts oberoende

av dyrtiden eller huruvida man kan säga, att ett visst mått av dyrtidstillägg

redan ingår i dessa avlöningar. Vid sistnämnda förhållande bör

givetvis det dyrtidstillägg, varom nu förslag är väckt, beräknas efter en annan

måttstock än om de ordinarie avlöningarna fastställts utan hänsyn till dyrtiden.

Jag har vid prövning av den ståndpunkt, till vilken de sakkunniga i detta

avseende kommit, ej kunnat finna annat än att de sakkunnigas beräkningsgrunder

härutinnan synas rättvisa och att det slutresultat, som därav

framgår, torde vara ägnat att på ett tillfredsställande sätt bidraga till utjämning

av den skillnad, som i förevarande hänseende faktiskt rått mellan

ifrågavarande lärarkårer och närmast jämförliga statsfunktionärer.

Lika med de sakkunniga anser jag, att något villkor om bidrag från

vederbörande kommuner icke bör förbindas med ett eventuellt dyrtidstillägg

av statsmedel. Dels har nämligen staten påtagit sig den väsentligaste delen

av den kontanta avlöningen åt folk- och småskolornas lärarpersonal, dels

har ett dylikt villkor icke tillförene uppställts vid föregående tillfälliga

löneförbättringar och dyrtidstillägg åt denna personal. Så mycket mindre

vill jag vidare tillstyrka en dylik anordning, ''som denna skulle medföra

ytterligare utgifter för de av kostnader för skolväsendet i många fall synnerligen

hårt betungade kommunerna.

Att dyrtidstillägget bör utgå med högre belopp till familjeförsörjare

än till icke-familjeförsörjare finner jag vara en av förhållandena väl motiverad

anordning, som står i överensstämmelse med den grundsats, som

förut i detta hänseende vunnit tillämpning i fråga om folk- och småskolornas

lärarpersonal.

Vad de sakkunniga vidare föreslagit i fråga om de grunder, enligt

vilka personalen borde hänföras till den ena eller andra kategorien med

hänsyn till förefintlig större eller mindre försörjningsplikt, kan givetvis

vara föremål för olika åsikter. Förslaget grundar sig i huvudsak på de

bestämmelser, som i detta avseende hittills gällt rörande dyrtidstillägg åt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 392.

ifrågavarande personal, dock med vissa av särskilda förhållanden påkallade

jämkningar. Såsom de sakkunniga utformat sitt förslag, synes detsamma

innebära en god lösning av föreliggande fråga, och ansluter jag mig alltså

till detsamma.

Vid bestämmandet av dyrtidstilläggets storlek borde enligt de sakkunnigas

mening hänsyn tagas till de förhållanden, som vore rådande

vid ingången av varje kalenderkvartal. Vad angår folk- och småskolornas

lärarpersonal synes mig erforderlig kontroll över riktigheten av de

uppgifter, som skola lämnas beträffande underhåll av barn, underhåll av

föräldrar, oförmåga till arbete m. m., utan svårighet kunna utövas vad

angår landsbygden genom ordförandena i skolråden, vilka på grund av

sin ämbetsställning äga lätthet att verifiera ifrågavarande uppgifter. I

de fall, där skolstyrelse finnes, torde det få ankomma på denna styrelse

att antingen själv eller genom utsedd person utöva berörda kontroll. I

allt fall synes mig denna kontroll icke böra läggas på folkskolinspektörerna,

vilkas arbetsbörda är allt för tyngande för att ytterligare belastas med

denna formella granskningsuppgift. Beträffande sättet för dyrtidstilläggets

utbetalande och rekvisition av medel därtill torde bestämmelser sedermera

få utfärdas av Kungl. Maj:t.

De sakkunnigas förslag innebär i övrigt i fråga om dyrtidstilläggets beräkning

en anslutning till grunderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst. Jag kommer i det följande att i de särskilda fallen framhålla

de omständigheter, som synas mig tala för ett tillstyrkande av de

sakkunnigas förslag i denna del. Jag vill allenast här erinra därom, att

de sakkunniga vid sina beräkningar utgått från de grunder för dyrtidstillägg

åt statens befattningshavare, som gälla senare halvåret 1919 och

första halvåret 1920. I det förslag, som i proposition nr 95 blivit förelagt

innevarande års riksdag och avser grunder för dyrtidstillägg åt statens

tjänstinnehavare för tiden den 1 juli 1920—den 30 juni 1921, äro ifrågasatta

vissa ändrade beräkningsgrunder, som skulle i vissa fall resultera i

högre dyrtidstillägg för sistnämnda tid—jag tänker härvid särskilt på den

föreslagna höjningen av den procent, efter vilken dyrtidstillägget å belopp

över 100 kronor i månadslön beräknas, vilken höjning skulle avse en ökning

från en tredjedel till hälften av grundtalet. Uppenbarligen böra

sistnämnda grunder komma till tillämpning i fråga om dyrtidstillägget till

ifrågavarande lärare för senare halvåret 1920.

Särskilda Enligt de sakkunnigas förslag och med beräkning av grundtalet till

68 ser.me" 141 skulle alltså för manlig ordinarie folkskollärare, vilken är familjeförSakkunniga.

görare, dyrtidstillägget vid begynnelseavlöningen uppgå till 2,025 kronor

dyrtiTstniägg 70 öre och den sammanlagda avlöningen alltså till 4,125 kronor 70 öre.

och sammanlagd

avlöning.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj: Is Proposition Nr 392.

För slutavlöningen skulle dyrtidstillägget belöpa sig till 2,448 kronor 70

öre, vadan sammanlagda slutavlöningen skulle bliva 5,448 kronor 70 öre.

Beträffande kvinnlig ordinarie folkskollärare, vilken icke är familjeförsörjare,

skulle dyrtidstillägget i första lönegraden uppgå till 1,287 kronor

80 öre och i fjärde lönegraden till 1,475 kronor 80 öre. Sammanlagda

begynnelseavlöningen skulle alltså bliva 3,187 kronor 80 öre och sammanlagda

slutavlöningen 3,975 kronor 80 öre.

För »ordinarie» småskollärarinna, som icke är familjeförsörjare, skulle

dyrtidstillägget å begynnelseavlöningen uppgå till 1,015 kronor 20 öre och

sammanlagda begynnelseavlöningen alltså till 2,215 kronor 20 öre; dyrtidstillägget

å slutavlöningen skulle belöpa sig till 1,231 kronor 40 öre

och sammanlagda slutavlöningen alltså till 2,881 kronor 40 öre.

Dyrtidstillägget till extra ordinarie och vikarierande lärare skulle enligt

de sakkunnigas förslag beräknas å nio tiondelar av det stadgade arvodet.

De grundsatser, som vunnit tillämpning beträffande dyrtidstillägg under

tjänstledighet för befattningshavare i statens tjänst, anse de sakkunniga

böra i huvudsak bliva bestämmande även i fråga om lärare vid folk- och

småskolor. I fråga om härvid förekommande specialfall tillåter jag mig

hänvisa till de sakkunnigas betänkande.

För befattningshavare i statens tjänst gäller, att vid avlöning å två

eller flera befattningar dyrtidstillägget beräknas å de sammanlagda avlöningsförmånerna

och utbetalas vid den befattning, som medför högsta avlöningen

eller, därest avlöningarna äro lika, vid den befattning, till vilken

han först blivit befordrad. Enahanda begränsning bör enligt de sakkunnigas

åsikt gälla även för nu ifrågavarande lärarpersonal.

Under erinran om en liknande bestämmelse i den hösten 1919 antagna

danska Lov om Statens Tjenstemamd har bland de sakkunniga

ifrågasatts, huruvida icke även hos oss ett stadgande borde komma till

stånd av innehåll, att, där såväl man som hustru äro såsom befattningshavare

berättigade till dyrtidstillägg, detta tillägg skall beräknas å sammanlagda

beloppet av vederbörandes avlöningar eller, där dyrtidstillägg

skall utgå å allenast en del av avlöningen — på sätt av de sakkunniga

föreslås beträffande ifrågavarande lärare — å summan av de belopp, å

vilka dyrtidstillägg får beräknas. De sakkunniga framhålla emellertid, att,

därest en dylik föreskrift skulle komma till stånd beträffande förevarande

lärarpersonal, den med lika stort berättigande skulle kunna ifrågasättas

att gälla för befattningshavare i statens tjänst. Vid sådant förhållande

hava de sakkunniga, utan att göra något principiellt uttalande i frågan,

endast velat i detta sammanhang fästa uppmärksamheten härå.

Extra ordinarie

och

vikarierande

lärare.

Dyrtidstillägg

under

tjänstledighet.

Dyrtidstillägg

till

innehavare av

två eller flera

befattningar.

Dyrtidstillägg

till

äkta makar.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Lärare med

avlöning enligt

äldre bestämmelser.

Lärare i slöjd

och hushållsgöromål.

Författnings
förslag.

Departe
mentschefen.

Iiungl. Maj-.ts Proposition Nr 392.

Beträffande dyrtidstillägg till lärare, som uppbär avlöning enligt äldre

bestämmelser, anse de sakkunniga böra liksom för övriga lärare gälla, att

dyrtidstillägget skall beräknas på den del av avlöningen, som motsvarar

statsbidraget.

Lärare i slöjd och hushållsgöromål hava från och med år 1920 erhållit

en löneförbättring av mera definitiv karaktär, på grund varav de

sakkunniga för de vid folkskolor anställda dylika lärare icke ifrågasatt

något dyrtidstillägg, så mycket mindre jämväl som undervisningen i dessa

ämnen till stor del ombesörjdes av de vid skolorna anställda lärarna i

läsämnen.

De allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och småskolor,

som de sakkunniga ansett sig böra förorda, hava de sakkunniga

sammanfattat i förslag till kungörelse, avsedd att gälla jämväl i fråga om

lärare vid högre folkskolor, kommunala mellanskolor och vissa småskoleseminarier.

Tillika hava de sakkunniga för vissa bestämmelser i nämnda

förslag förebragt närmare specialmotiveringar. Såväl i avseende å författningsförslaget

som beträffande berörda specialmotiveringar tillåter jag mig

hänvisa till de sakkunnigas betänkande.

Jag har redan i det föregående erinrat, hurusom de sakkunniga till

grund för sina beräkningar lagt nu gällande grunder för dyrtidstillägg till

befattningshavare i statens tjänst. Dessa böra givetvis gälla första halvåret

1920. För senare halvåret 1920 torde beräkning böra göras efter de

grunder för dyrtidstillägg åt statstjänstemän, varom förslag nu förelagts

riksdagen.

Jag vill här närmare utveckla de skäl, som synas mig tala till

förmån för en dylik anslutning till principerna för statsfunktionärernas

dyrtidstillägg. Tager man då först i betraktande de avlöningsbelopp, som

skulle bliva en följd av ett bifall till mitt förslag, finner man — med utgångspunkt

från ett grundtal av 141 — att för ordinarie manlig folkskollärare,

som är familjeförsörjare, dyrtidstillägget i första lönegraden

skulle uppgå till 2,107 kronor 35 öre och sammanlagda avlöningen alltså

till 4,207 kronor 35 öre samt i fjärde lönegraden till respektive 2,633

kronor 85 öre och 5,633 kronor 85 öre; för ordinarie kvinnlig folkskollärare,

som icke är familjeförsörjare, skulle dyrtidstillägget i första lönegraden

uppgå till 1,326 kronor 90 öre och sammanlagda avlöningen alltså

till 3,226 kronor 90 öre samt i fjärde lönegraden till respektive 1,560

kronor 90 öre och 4,060 kronor 90 öre ävensom för »ordinarie» små
skollärarinna,

som icke är familjeförsörjare, skulle dyrtidstillägget i första

lönegraden belöpa sig till 1,015 kronor 20 öre och sammanlagda avlöningen

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 392.

alltså till 2,215 kronor 20 öre samt i fjärde lönegraden till 1,256 kronor

70 öre och sammanlagda avlöningen till 2,906 kronor 70 öre.

Vid aktgivande på nu anförda siffror kan man ingalunda säga, att

de avlöningsbelopp, som framstå ur de av mig tillstyrkta grunderna, visa

sig vara för högt tilltagna. Mot själva principen att låta dyrtidstillägget

för ifrågavarande lärare till sina grunder ansluta sig till statsfunktionärernas

dyrtidstillägg kunna visserligen vissa erinringar göras; så kan framhållas,

att den ifrågavarande befattningshavare tillkommande fria bostaden

och fria vedbranden jämte övriga naturaförmåner särskilt å landsbygden

äro omständigheter, vilka med fog kunde tala för en lägre beräkningsgrund

för folkskollärarnas dyrtidstillägg. Vidare kan påpekas, hurusom

ett stort antal lärare utöver sin lagstadgade avlöning åtnjuta ej obetydliga

tillskott därtill för övertidsläsning och för extra undervisning i vissa övningsämnen,

såsom i slöjd, samt för undervisning i fortsättningsskola

ävensom genom förening av lärartjänsten med befattningen såsom klockare

och organist uppbringa sina inkomster till en lönenivå, som vida överstiger

den för lärarlönen ensamt gällande. Anförda förhållanden skulle kunna

motivera en beräkning av dyrtidstillägget efter en lägre måttstock än som

vedertagits för statens befattningshavare; det kan härvid jämväl erinras,

hurusom beräkningen av dyrtidstillägg till prästerskapet i nyreglerade

pastorat tagit hänsyn till de naturaförmåner, dessa befattningshavare äro

i åtnjutande av.

Vad då först angår den omständigheten, att läraren i denna sin

egenskap erhåller ersättning för extra arbete eller att han med sin befattning

förenar annan tjänst, synes mig detta vara ett förhållande, vårtid

jag i detta sammanhang saknar anledning taga hänsyn. Beträffande

däremot den erinran, som kan göras angående den roll, den fria bostaden

och vedbranden samt övriga naturaförmåner spela i nu förevarande

hänseende, vill jag allenast påpeka, hurusom vissa grupper av statstjänare,

oaktat de äro i åtnjutande av fri bostad och vedbrand utöver sin kontanta

avlöning, likväl äro berättigade till dyrtidstillägg enligt samma grunder

som övriga statens befattningshavare, vilka sakna berörda naturaförmåner.

Det må vidare framhållas, att en reduktion av det för ifrågavarande lärare

föreslagna dyrtidstillägget så till vida är ifrågasatt, att detta tillägg skulle

utgå allenast på den del av avlöningen, som motsvarar statsbidraget. Vid

ett tillstyrkande av de sakkunnigas grunder ledes jag emellertid framför

allt av hänsynen till de avlöningsbelopp, som vid ett bifall till mitt förslag

faktiskt skulle komma att utgå. Jag har redan framhållit, att dessa ingalunda

synts mig för högt beräknade. Till åskådliggörande härav vill jag

lämna ett par belysande jämförelser:

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 334 höft. (Nr 392.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 392.

Kostnads
beräkning.

Allmänna

synpunkter.

Sakkunniga.

Förhållande

till dyrtiden.

Begynnelse- Slutavavlöning

löning

Stationskarl (billigaste ort),, inklusive dyrtidstillägg, bostadsersätt
ning

.................................................................................... kronor 3,377:10 4,038: 60

Ordinarie manlig folkskollärare, som är familjeförsörjare, inklusive

nu föreslaget dyrtidstillägg................................................ kronor 4,207:35 5,633:85

Stationsskrivare (billigaste ort), inklusive dyrtidstillägg och bostadsersättning

....................................................................................... 4,832:40 7,478:40

Angivna siffror äro beräknade beträffande stationskarl och stationsskrivare

efter de- grunder, som för dessa befattningshavare gälla första

halvåret 1920, och i fråga om folkskollärare efter de av mig ovan föreslagna

beräkningsgrunderna; folkskolläraren äger därjämte åtnjuta fri bostad och

bränsle eller motsvarande ersättning enligt ortens pris. Det framgår av

denna jämförelse, att även vid ett bifall till berörda sakkunnigas av mig

i princip tillstyrkta förslag folkskolläraren kommer att i avlöningshänseende

bliva i stort sett sämre tillgodosedd än stationsskrivaren. Med hänsyn till

den kostsamma utbildning eu folkskollärare numera får vidkännas, kan

man ej annat säga än att berörda jämförelse talar till lärarens nackdel

och att de grunder, jag förordar, ingalunda äro ägnade att bringa hans

kontanta avlöningsförmåner upp till ett belopp, som är mer än skäligt.

Vad de sakkunniga i övrigt föreslagit beträffande särskilda bestämmelser

rörande dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och småskolor har icke

givit anledning till erinran från min sida. Jag tillåter mig vidare hänvisa

till det såsom bilaga till detta protokoll fogade förslag till kungörelse

med allmänna grunder rörande ifrågavarande dyrtidstillägg. Det torde få

ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter, som för

tillämpning av dessa grunder må befinnas erforderliga.

De sakkunnigas detalj beräkningar beträffande kostnaden för dyrtidstillägg

åt lärarpersonalen vid folk- och småskolor sluta å ett belopp av 33,642,200

kronor 70 öre. Jag torde i detta hänseende få hänvisa till den vid de sakkunnigas

betänkande fogade bilagan IV. På anförda skäl hava emellertid de

sakkunniga ansett kostnadssumman kunna i beräkningen nedsättas till

32,400,000 kronor. Vid bifall till de ändrade grunder, som skulle tillämpas

i anslutning till förslaget om dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst, skulle sagda kostnader belöpa sig till i runt tal 33,485,000 kronor.

Högre folkskolor.

Vad de sakkunniga anfört rörande folk- och småskolornas lönereglering

och dess förhållande till den då inträdda allmänna prisstegringen anse de

sakkunniga böra i huvudsak äga tillämpning jämväl beträffande löneregleringen

för de högre folkskolorna. Enligt de sakkunnigas mening bör så
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungi. Majits Proposition Nr 392.

landa det dyrtidstillägg, varom nu är fråga, även beträdande de.högre

folkskolornas lärare avpassas med hänsyn till den fördyring, som inträtt

efter mitten av år 1914.

I likhet med vad förut anförts beträffande dyrtidstillägg vid folk- och

småskolor, anse de sakkunniga, att ej heller för de högre folkskolornas

vidkommande statens bidrag till dyrtidstillägg kan i någon män göras beroende

av kommunernas åtgöranden i sådant avseende. Lj heller borde

vid statsbidraget bindas något villkor om tillskott från kommunernas sida

till samma ändamål.

På sätt föreslagits beträffande lärare vid folk- och småskolor, anse de

sakkunniga, att de grunder, som nu gälla eller framdeles komme att gälla

i fråga om dyrtidstillägg till statens befattningshavare, böra i viss utsträckning

tjäna till ledning vid bestämmande av de regler, efter vilka dyrtidstillägg

av statsmedel skall utgå till de högre folkskolornas lärarpersonal.

Principen om högre dyrtidstillägg åt familjeförsörjare än åt icke-familjeförsörjare

borde jämväl äga tillämpning beträffande lärarna vid högre

folkskolor.

I fråga om folk- och småskolornas lärare hava de sakkunniga förordat,

att dyrtidstillägget i regel måtte beräknas å den del av den kontanta avlöningen,

som motsvarar statsbidraget. Under erinran, att statsbidraget till

de högre folkskolorna beräknades efter andra grunder än till folk- och

småskolor, framhålla de sakkunniga, att, vad de högre folkskolorna beträffade,

detta bidrag icke kunde utan vidare läggas till grund för beräkning

av dyrtidstilläggets belopp. De sakkunniga anse, att överensstämmelse

med de regler, som förordats beträffande dyrtidstillägg åt folk- och småskolornas

lärare, skulle, vad anginge ämneslärare vid de högre folkskolorna,

bäst vinnas därigenom, att dyrtidstillägget till sistnämnda lärare finge

beräknas: för ordinarie ämneslärare å ett belopp, motsvarande 9/10 av den

stadgade kontanta begynnelseavlöningen för kvinnlig lärare, ökat med det

till lärarens avlöning direkt utgående statsbidraget; för extra ordinarie och

vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring å ett belopp, motsvarande

9/10 av den stadgade kontanta avlöningen; för rektor å ett belopp, motsvarande

2/3 av det för honom stadgade särskilda arvodet, d. v. s. enahanda

belopp som statsbidraget till rektors arvode, och för vikarierande rektor

likaledes å ett belopp, motsvarande 2/3 av det för honom stadgade särskilda

arvodet.

Den allmänna anslutning, jag ovan uttalat till de sakkunnigas uppfattning

rörande löneregleringens förhållande till dyrtiden, kommunala

tillskott och de principiella grunderna för dyrtidstilläggets beräkning, i

Kommunala

tillskott.

Sättet för

dyrtidstilläggets

beräkning.

Departe
mentschefen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Särskilda

bestämmel
ser.

Sakkunniga.

Beloppen av

dyrtidstillägg

och sammanlagdavlöning.

Timlärare.

Dyrtidstillägg

under

tjänstledighet

m. m.

20 Kungl. Maj:tv Proposition Nr 392.

vad angår lärarpersonalen vid folk- och småskolor, gäller ävenledes den

högre folkskolans lärare. De närmare grunderna för dyrtidstilläggets beräkning

för sistnämnda lärare, vilka grunder de sakkunniga av angivna

orsaker föreslagit något olika i förhållande till vad i motsvarande hänseende

ifrågasatts beträffande folkskollärarpersonalen, synas mig ej heller

lämna rum för några befogade erinringar, i all synnerhet som de innebära

en principiell överensstämmelse med de för folk- och småskolans lärare

föreslagna reglerna.

Med tillämpning av de utav de sakkunniga föreslagna grunderna och

med utgångspunkt från ett grundtal av 141 skulle för ordinarie manlig

ämneslärare vid allmän högre folkskola, vilken är familjeförsörjare, dyrtidstillägget

å begynnelseavlöningen uppgå till 2,331 kronor 20 öre och

sammanlagda denna avlöning alltså till 5,131 kronor 20 öre, varjämte dyrtidstillägget

å slutavlöningen skulle uppgå till 2,895 kronor 20 öre och

sammanlagda slutavlöningen sålunda till 6,895 kronor 20 öre. Beträffande

ordinarie kvinnlig ämneslärare likaledes vid allmän högre folkskola, vilken

icke är familjeförsörjare, skulle i första lönegraden dyrtidstillägget belöpa

sig till 1,428 kronor 80 öre och sammanlagda avlöningen till 3,828 kronor

80 öre samt i fjärde lönegraden dyrtidstillägget till 1,710 kronor 80 öre

och totalavlöningen till 5,010 kronor 80 öre. I avseende å beloppen av

dyrtidstillägg och sammanlagd avlöning för övriga olika befattningshavare

vid såväl allmän som yrkesbetonad högre folkskola tillåter jag mig hänvisa

till en av de sakkunniga i detta avseende uppgjord tabell.

De sakkunniga föreslå en utsträckning av dyrtidstillägget av statsmedel

till vissa grupper av lärare, vilka under år 1919 ej varit i åtnjutande av

dylikt tillägg och till vilkas avlöning några direkta statsbidrag för närvarande

ej heller utgå. Detta gäller de vid ifrågavarande skolor anställda

timlärare, i fråga om vilka de sakkunniga göra gällande den uppfattningen,

att dyrtidstillägg av statsmedel visserligen borde beredas andra lärare än

sådana, som hade full tj änstgöring, men att en viss begränsning i detta

avseende vore nödvändig. De sakkunniga tillstyrka, att dyrtidstillägg måtte

få utgå — förutom till extra ordinarie och vikarierande lärare med full

tjänstgöring — jämväl till andra icke ordinarie lärare, som hade en tjänstgöring

vid vederbörande läroanstalt av minst 15 undervisningstimmar i

veckan. Dyrtidstillägget borde beräknas å ett belopp, motsvarande 9/10

av den stadgade avlöningen.

I avseende å dyrtidstilläggs utgående under tjänstledighet, dyrtidstillägg

till innehavare av flera befattningar samt dyrtidstillägg till lärare

med avlöning enligt äldre bestämmelser tillstyrka de sakkunniga motsva
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 392, 21

rande stadganden, som föreslagits i samma hänseenden rörande folk- och

småskolor.

Såsom ovan erinrats, hava de sakkunniga i sitt författningsförslag

rörande dyrtidstillägg åt folk- och småskolans lärare jämväl inrymt lärarpersonalen

vid högre folkskolor. I avseende å förekommande specialmotiveringar

hänvisar jag till de sakkunnigas betänkande.

De sakkunnigas förslag i avseende å dyrtidstilläggens belopp är, såsom

nämnts, byggt på de grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst, som gälla intill den 1 juli 1920. För senare halvåret 1920

böra följaktligen tillämpas de regler, som föreslagits komma i tillämpning

för denna tid åt statens tjänstinnehavare. Med hänsyn härtill erfordras

en jämkning av de utav de sakkunniga för varje befattningshavare beräknade

dyrtid still äggsbelopp. Med utgångspunkt från ett grundtal av 141

skulle dyrtidstillägget — jag inskränker mig att angiva de två väsentligaste

grupperna av lärare vid dessa skolor — för ordinarie manlig ämneslärare

vid allmän högre folkskola, vilken är familjeförsörjare, belöpa sig i första

lönegraden till 2,487 kronor 60 öre och sammanlagda avlöningen sålunda

till 5,287 kronor 60 öre samt i fjärde lönegraden till 3,189 kronor 60

öre och totalavlöningen alltså till 7,189 kronor 60 öre. För ordinarie

kvinnlig ämneslärare vid allmän högre folkskola, vilken icke är familjeförsörjare,

skulle å begynnelseavlöningen dyrtidstillägget uppgå till 1,502

kronor 40 öre, vadan sammanlagda begynnelseavlöningen skulle bliva 3,902

kronor 40 öre, samt å slutavlöningen dyrtidstillägget belöpa sig till 1,853

kronor 40 öre, i följd varav dennas totalsumma skulle bliva 5,153 kronor

40 öre.

Vad de sakkunniga dessutom föreslagit i fråga om dyrtidstillägg åt

timlärare anser jag mig böra tillstyrka. Då jag jämväl i övrigt ansluter

mig till de sakkunnigas förslag, inskränker jag mig nu att hänvisa till det

såsom bilaga till detta protokoll fogade förslag till kungörelse med allmänna

grunder rörande dyrtidstillägg till, bland andra, lärare vid nu förevarande"

skolor. Kungl. Maj:t torde böra äga att utfärda de närmare föreskrifter,

som för tillämpning av dessa grunder befinnas erforderliga.

De sakkunnigas kostnadsberäkningar i fråga om lärarpersonalen vid

högre folkskolor sluta å ett belopp av i runt tal 390,000 kronor; beträffande

detaljerna hänvisar jag till betänkandet. Vid bifall till mitt ovan

angivna förslag skulle totalkostnaden beträffande dessa skolor erfordra en

mindre höjning, vilken torde kunna beräknas till i runt tal 16,000 kronor,

vadan slutsumman bör uppskattas till 406,000 kronor.

Författnings
förslag.

Departe
mentschefen
-

Kostnads
beräkning.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 392.

Kommunala mellanskolor.

1918 års lönereglering för de kommunala mellanskolorna är i flera hänseenden

byggd på ensartade grunder som samma års lönereglering för de nyssberörda

högre folkskolorna. Med hänsyn härtill hava de sakkunniga i avseende

å dyrtidstillägg till lärarna vid de kommunala mellanskolorna föreslagit

i huvudsak samma regler, som ifrågasatts för de högre folkskolornas

lärarpersonal. Då jag beträffande de sistnämnda anslutit mig till de sakkunnigas

grunder, följer att jag jämväl beträffande de kommunala mellanskolorna

anser mig böra godtaga de sakkunnigas förslag. Jag har emellertid

beträffande ifrågavarande lärare tillstyrkt tillfällig löneförbättring för

år 1920, rörande vilket spörsmål jag anhåller att nu få hänvisa till vad i

annat sammanhang anförts. Under åberopande av de sakkunnigas betänkande

i övrigt inskränker jag mig nu endast att angiva beloppen å

dyrtidstilläggen och den sammanlagda avlöningen för de talrikaste lärargrupperna,

varvid — med utgångspunkt från ett grundtal av 141 samt

med hänsyn till nyssberörda tillfälliga löneförbättring — jag i mitt förslag

för senare halvåret 1920 räknat efter de regler, som för nämnda tid äro

ifrågasatta för befattningshavare i statens tjänst.

Sakkunnigas förslag

Departementschefens förslag

Dyrtidstillägg

Summa av- löning

Dyrtidstillägg

Summa av- löning

Manlig ordinarie ämneslärare,

familjeförsörjare.

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Begynnelseavlöning.................................

Slutavlöning.............................................

2,547: 40

3,111:40

5,847: 40

7,611:40

3,213: —

3,915:

7,013: —

8,915: —

Kvinnlig ordinarie ämneslärare,

icke-familjeförsörjare.

Begynnelseavlöning .................................

Slutavlöning.............................................

1,541:60

1,823: 60''

4,341: 60

5,523:60

1,908: —

2,259: —

5,108: —

6,359: —

De av de sakkunniga i övrigt föreslagna särskilda bestämmelserna

anser jag mig, liksom beträffande lärarpersonalerna vid folk- och småskolor

samt högre folkskolor, böra tillstyrka. Jag hänvisar härvid till bilagda

förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg till,

bland andra, jämväl de kommunala mellanskolornas lärare. De sakkun
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Katigt. Maj:ts Proposition Nr 392.

nigas kostnadsberäkningar beträffande de kommunala mellanskolorna sluta

å i runt tal 630,000 kronor. Ett bifall till mitt förslag skulle medföra någon

höjning; slutsumman torde i runt tal kunna uppskattas till 720,000 kronor.

Vissa småskoleseminarier.

De småskoleseminarier, om vilka nu är fråga, äro allenast sådana, som

äro inrättade av landsting eller av stad, som ej deltager i landsting; ute- Sa!.hmniga

slutna äro sålunda dels statens småskoleseminarier i Murjek och Haparanda, Gä]lande

dels ock de enskilda småskoleseminarierna. lönereglering.

Lärarna vid ifrågavarande s. k. landstingsseminarier böra enligt beslut

av 1919 års lagtima riksdag vara i avlöningshänseende likställda med

lärarna vid folkskoleseminariernas övningsskolor. De sakkunniga hava erinrat,

hurusom berörda likställighet blivit väsentligen rubbad genom riksdagens

år 1919 fattade beslut om tillfällig löneförbättring för viss personal

inom den civila statsförvaltningen, däribland lärarna vid folkskoleseminariernas

övningsskolor.

De allmänna grunder, som av de sakkunniga förordats beträffande dyr- ^^naggets

tidstillägg åt andra lärargrupper, anse de sakkunniga böra i stort sett vinna beräkning,

tillämpning jämväl i fråga om småskoleseminariernas lärare. Enär statsbidrag

till småskoleseminarierna enligt beslut av 1919 års lagtima riksdag

skall utgå efter regler, som i allt väsentligt överensstämma med reglerna för

statsbidrag till kommunala mellanskolor och högre folkskolor, tillstyrka

de sakkunniga, att även i fråga om dyrtidstillägget samma bestämmelser

må bliva gällande för småskoleseminariernas lärare, som av de sakkunniga

föreslagits beträffande lärarpersonalen vid övriga nyssnämnda kommunala

läroanstalter.

Vad de sakkunniga anfört och tillstyrkt i fråga om sättet för dyrtids- ^tschefé,,.

tilläggets utgående till lärarpersonalen vid ifrågavarande småskoleseminarier

synes mig icke kunna giva plats åt några befogade anmärkningar.

Jag anser mig höra tillstyrka förslaget härutinnan.

Till belysande av huru dessa grunder skulle te sig vid tillämpningen ^“[ammelpå

ifrågavarande lärare, vill jag angiva beloppen av dyrtidstillägg och sam- ser.

manlagd avlöning för de vanligast förekommande personalgrupperna. Jag

ställer därvid de sakkunnigas förslag vid sidan av det förslag, som jag

ämnar förorda med utgångspunkt från ett grundtal av 141 men beträffande

senare halvåret 1920 på grundvalen av de regler, som för nämnda

tid ifrågasatts för statens befattningshavare.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 392.

Kostnads
beräkning''.

Allmänna

synpunkter.

Sakkunniga.

Sakkunnigas förslag

Departementschefens förslag

Dyrtidstillägg

Summa av- löning

Dyrtidstillägg

Summa av- löning

Manlig ordinarie ämneslärare,

familjeförsörjare.

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Begynnelseavlöning.................................

Slutavlöning.............................................

2,594:40

3,158:40

5,994:40

7,758:40

2,815: 20

3,517:20

6,215: 20

8,117: 20

Kvinnlig ordinarie ämneslärare,

icke-fatniljeförsörjare.

Begynnelseavlöninef.................................

1,541:60

1,823: 60

4,341: 60

5,523: 60

1,642: 80

1,993: 80

4,442: 80

5,693: 80

Slutavlöning.............................................

Vad de sakkunniga i övrigt föreslagit i avseende å dyrtidstillägg åt

timlärare, dyrtidstillägg under tjänstledighet, dyrtidstillägg åt innehavare

av flera befattningar samt beträffande lärare med avlöning efter äldre bestämmelser

anser jag mig böra tillstyrka. De sakkunnigas förslag överensstämmer

med den uppfattning, de sakkunniga förut gjort gällande i motsvarande

hänseenden beträffande redan omförmälda lärargrupper och till

vilken jag redan uttalat min anslutning. Jag tillåter mig i övrigt hänvisa

till detta protokoll bifogat författningsförslag, som utom ovan oinhandlade

lärarkategorier även inrymmer småskoleseminariernas lärarkår.

De sakkunnigas kostnadsberäkning i avseende å småskoleseminarierna

slutar å 230,000 kronor. Beträffande detaljerna hänvisar jag till betänkandet.

Enligt mitt förslag skulle kostnaderna stiga något högre; jag beräknar

förslagsvis 252,000 kronor.

Privatläroverk.

Med privatläroverk förstås i detta sammanhang sådana läroanstalter,

som åtnjuta understöd från något av de särskilda anslag, vilka ingå i det

under åttonde huvudtiteln uppförda gemensamma reservationsanslaget till

privatläroverk, således enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre gossoch

samskolor samt enskilda lärarinneseminarier. Rådande förhållanden

beträffande dessa läroanstalters lönefråga göra — anse de sakkunniga —

att frågan om dyrtidstillägg till den här* anställda personalen bör betraktas

ur väsentligen andra synpunkter än motsvarande spörsmål beträffande re
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 392.

25

dan omförmälda kommunalt anställda lärare. Under det att för sistnämnda

lärargrupper ingripande löneregleringar bragts till stånd genom beslut av

1918 och 1919 årens riksdagar, är nämligen frågan om lönereglering för

privatläroverkens lärarpersonal ännu svävande. Emellertid har staten på

annat sätt bisprungit ifrågavarande lärare, nämligen för år 1919 förmedelst

såväl tillfällig löneförbättring som dyrtidstillägg samt för år 1920 förmedelst

en tillfällig löneförbättring, som på något undantag när överstiger

summan av tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg för år 1919.

De sakkunniga framhålla nu, hurusom vid anförda förhållanden frågan

om det dyrtidstillägg, som efter utgången av år 1919 borde beredas privatläroverkens

personal, vore vansklig att bedöma. Å ena sidan vore det

angeläget, anse de sakkunniga, att denna personal, i den mån sådant

funnes kunna ske, hölles skadeslös för uppskovet med den definitiva löneregleringen,

men å andra sidan måste behörig uppmärksamhet ägnas däråt,

att de provisoriska åtgärder, som kunde ifrågakomma för upphjälpande av

personalens avlöningsförhållanden, icke kornme att föregripa den väntade

definitiva löneregleringen, helst som denna lönereglering tilläventyrs kunde

bliva förknippad med en mer eller mindre genomgripande organisativ omläggning

av undervisningsväsendet på ifrågavarande område, särskilt vad

flickskolornas verksamhet anginge.

De sakkunniga anse det vidare kunna ifrågasättas, huruvida icke den

höjda tillfälliga löneförbättring, som genom beslut av 1919 års lagtima

riksdag blev privatläroverkens lärarpersonal tillerkänd för år 1920, ansetts

innefatta ett visst mått av dyrtidstillägg.

I motsats till vad förhållandet varit beträffande dyrtidstillägg åt förut

omförmälda lärargrupper, hava beträffande lärarpersonalen vid privatläroverken

olika förfaringssätt tillämpats i fråga om villkor om bidrag från

kommunalt eller enskilt håll. De sakkunniga erinra om de regler, som härutinnan

vid olika tillfällen vunnit tillämpning, och tillstyrka, att det dyrtidstillägg,

varom nu är fråga, måtte utgå utan att därmed förbindes något

villkor om bidrag från*kommunalt eller enskilt håll.

Enligt de sakkunnigas mening böra de allmänna grundsatser, som av

de sakkunniga förordats beträffande beräkning av dyrtidstillägg för de

grupper av lärare, varom förut varit tal, i görligaste mån vinna tillämpning,

även då fråga är om motsvarande förmån för lärarpersonalen vid

privatläroverken. Så skulle även här principen om högre belopp åt familjeförsörjare

än åt icke-familjeförsörjare upptagas ävensom de allmänna

grunder, som gälla eller komma att gälla beträffande dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst, såvitt möjligt lända till efterföljd.

Kommunala

tillskott.

Sättet för dyr*

tidstilläggets

beräkning.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 334 höft. (Nr 392.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Departe
mentschefen.

Särskilda

bestämmel
ser.

Belopp av

dyrtidstillägg

och sammanlagd

avlöning.

Kungl. Majtts Proposition Nr 392.

I fråga om å vilken del av avlöningen dyrtidstillägget bör beräknas

föreslå de sakkunniga på anförda skäl, att dyrtidstillägget åt privatläroverkens

lärare måtte få utgå å ett belopp, motsvarande 2/3 av summan

av föreskriven rainimiavlöning och stadgad tillfällig löneförbättring eller,

där föreskrift om minimiavlöning saknas, å 2/3 av summan av den avlöning,

som för motsvarande tjänstgöring i medeltal utgått under åren 1913—1915,

och den stadgade tillfälliga löneförbättringen.

Att jämväl privatläroverkens lärarpersonal i detta sammanhang bör

ifrågakomma till erhållande av dyrtidstillägg finner jag fullt befogat. Jämte

det att dyrtidstillägg för år 1919 beredes de kommunalt anställda lärarna,

kommo jämväl befattningshavarna vid privatläroverken i åtnjutande därav;

få kårer hava dessutom haft sådana brydsamma ekonomiska förhållanden

att kämpa mot som just dessa, och ett kraftigt bistånd från statens sida

måste enligt min mening här betecknas såsom i högsta grad av behovet

påkallat.

Lika med de sakkunniga anser jag icke något villkor om kommunalt

eller enskilt bidrag böra förknippas med utgående av dyrtidstillägget.

Principerna härför hava förut varit växlande; jag hänvisar härutinnan

till de sakkunnigas betänkande. Något sådant villkor har emellertid icke

uppställts beträffande 1919 års dyrtidstillägg, och det må erinras, att läroanstalternas

principaler i stor utsträckning allaredan måst träda emellan

för uppehållande av skolornas verksamhet. Jag räknar med att även för

framtiden tillskott till avlöningarna må komma att på frivillighetens väg

beviljas.

Beträffande sättet för dyrtidstilläggets beräkning anser jag mig böra

godtaga de sakkunnigas förslag, vilket ansluter sig i stort sett till de

grunder, som ifrågasatts för övriga lärarkategorier och vilka jag funnit

mig böra tillstyrka.

Till belysande av huru en tillämpning av de sakkunnigas grunder

skulle komma att te sig beträffande privatläroverkens lärarpersonal, vill

jag meddela följande siffror, varvid jag allenast medtagit de mera betydande

personalgrupperna samt — med utgångspunkt från ett grundtal av 141,

vilket tal beräknats å allenast ett belopp av 1,000 kronor med hänsyn

till att ifrågavarande lärare uppbära sin avlöning, fördelad på endast vissa

av årets månader — räknat dels med de sakkunnigas förslag, dels med

samma förslag, jämkat för senare halvåret 1920 i anslutning till ifrågasatta

nya grunder för dyrtidstillägg för statens befattningshavare för

nämnda tid:

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 392.

27

«

Sakkunnigas förslag

Departementschefens förslag

Dyrtidstillägg

Summa av- löning

Dyrtidstillägg

Summa av- löning

Ämneslärarinna med högre kompetens,

icke-familjeförsörjare:

Kronor "

Kronor

Kronor

Kronor

Begyunelseavlöning................................

Slutavlöning.............................................

1,232: 45

1,357: 78

4,132:45

4,857: 78

1,304: - 1,460: —

4,204: —

4,960: —

Ämneslärarinna med lägre kompetens,

icke-familjeförsörjare:

Begynnelseavlöning.................................

Slutavlöning.............................................

1,128: —

1,295:11

3,528: —

4,495:11

1,174: —

1,382: —

3,574: —

4,582: —

I avseende å de närmare bestämmelser rörande dyrtidstillägg åt privatläroverkens

lärarpersonal, som de sakkunniga föreslagit, hänvisar jag till

betänkandet. Jag ansluter mig i allt väsentligt till vad härutinnan förordas.

Vad särskilt angår timlärare må endast erinras, hurusom förslaget

-ansluter sig till vad för sådana lärare vid andra skolformer ifrågasatts,

eller alltså att dyrtidstillägg av statsmedel bör beredas endast sådana timlärare,

som hava en undervisningsskyldighet vid vederbörande läroanstalt

av minst 15 timmar i veckan.

Vad vidare beträffar den olikhet, som nu förefinnes mellan bestämmelserna

rörande grundavlöningen och rörande den tillfälliga löneförbättringen,

i det att tjänstgöring, fullgjord i läsavdelning av med skolan förbundet

lärarinneseminarium, får medräknas i det ena men ej i det andra

fallet, anse de sakkunniga, att beträffande dyrtidstillägget bör föreskrivas,

att detsamma må beräknas allenast för tjänstgöring, fullgjord i klasserna

över de förberedande, dock med rätt för kvinnlig ämneslärare att på närmare

angivet sätt tillgodoräkna sig viss annan tjänstgöring.

I fråga om dyrtidstillägg under tjänstledighet föreslås bestämmelser,

avvikande från dem, som förordats beträffande förut behandlade grupper

av lärare. Dessa bestämmelser äro avfattade i nära anslutning till dem.

som lända till efterrättelse i fråga om 1920 års tillfälliga löneförbättring.

Med tillämpning av de grundsatser, som tillkännagivits i fråga om

dyrtidstillägg åt privatläroverkens personal, hava de sakkunniga framlagt

författningsförslag i ämnet. I avseende å detta ävensom beträffande de

närmare specialmotiveringar, som ansetts erforderliga, hänvisar jag till betänkandet.

För egen del anser jag lika med de sakkunniga, att de föreskrifter,

som äro erforderliga beträffande privatläroverken, lämpligast sam
-

Övriga föreskrifter
-

Författningr
försiag.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 392.

Kostnads
beräkning-.

Allmänna

synpunkter.

Sakkunniga.

manföras i en särskild författning. Förslag till en sådan torde få som

O Ö

bilaga åtfölja detta protokoll. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t

att utfärda de närmare föreskrifter, som må befinnas erforderliga för

tillämpning av de i författningen stadgade grunder för dyrtidstilläggets

utgående.

De sakkunnigas kostnadsförslag beträffande privatläroverken sluta å

en summa av 2,410,000 kronor. I avseende å detaljerna i beräkningen

hänvisar jag till betänkandet. Den jämkning i grunderna, som skulle bliva

en följd av anslutning för senare halvåret 1920 till reglerna för dyrtidstillägget

åt statens befattningshavare under nämnda tid, skulle medföra

en viss kostnadsökning. Förslagsvis torde slutsumman böra beräknas till

2,570,000 kronor.

Folkhögskolor.

Liksom beträffande övriga lärargrupper anse de sakkunniga, att det

dyrtidstillägg för folkhögskolornas lärare, varom nu är tal, bör utgå för

kalenderåret 1920. Förslaget innebär i detta hänseende en avvikelse från

hittills gällande anordning, enligt vilken dyrtidstillägg och motsvarande

förmåner för denna personal utgått för läsår.

Vid bedömande av frågan, huruvida och i vad mån dyrtidstillägg kan

anses redan ingå i de år 1919 bestämda avlöningarna för folkhögskolornas

lärarpersonal, hava de sakkunniga kommit till den slutsatsen, att berörda

avlöningar böra anses innefatta ett visst mått av dyrtidstillägg.

I avseende å villkor om bidrag från landsting, kommuner eller enskilda

må erinras, att sådant villkor tillförene städse varit bundet vid förut beviljade

förmåner av ifrågavarande slag. Med hänsyn till att folkhögskolornas

tryckta ekonomiska läge gjort det nödvändigt för staten att avsevärt

bidraga till uppehållande av dessa läroanstalters verksamhet de senaste

läsåren, anse de sakkunniga, att anledning icke torde förefinnas att vidare

fasthålla vid kravet på bidrag från orterna till dyrtidstillägg åt dessa anstalters

personal.

Beträffande sättet för dyrtidstilläggets beräkning anse de sakkunniga,

att, i likhet med vad som föreslagits i fråga om andra lärargrupper, de

grunder, som skulle gälla för dyrtidstillägg åt statens befattningshavare,

böra med vissa begränsningar bliva bestämmande i fråga om dyrtidstillägget

även till folkhögskollärarna. Principen högre belopp till familje
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

KungI. Maj:ts Proposition Nr 392.

försörjare än till icke-familjeförsörjare borde även här uppehållas. Vidare

borde dyrtidstillägget icke beräknas på hela avlöningen utan allenast,

såsom i fråga om övriga lärare föreslagits, på en viss del av densamma.

I sistnämnda hänseende föreslå de sakkunniga, att, då de från

och med år 1920 stadgade minimiavlöningarna torde få anses avpassade

efter en något högre prisnivå ån den, som var rådande före krigsutbrottet,

och då det nu ifrågasatta dyrtidstillägget skulle helt utgå av statsmedel,

detta dyrtidstillägg måtte beräknas å ett belopp, motsvarande hälften av

de stadgade minimiavlöningarna.

Beträffande folkhögskolornas lärarpersonal vill jag erinra, hurusom

genom beslut av de senare årens riksdagar de olika tillskotten av statsmedel

till lärarnas avlöning under läsåret 1918—1919 kommit att tillhopa

väsentligt överskrida vad som i motsvarande avseende kommit de vid kommunala

läroanstalter och privatläroverk anställda lärarna till del. Vid sådant

förhållande är jag fullt ense med de sakkunniga därutinnan, att för

år 1919 ytterligare dyrtidstillägg eller annan dylik förmån av statsmedel,

utöver vad som för läsåret 1918—1919 utgått till folkhögskolornas lärare,

icke nu bör ifrågakomma för denna lärarpersonal.

Likaså anser jag, att de sakkunniga med fullt berättigande göra gällande,

att de för ifrågavarande lärare år 1919 bestämda avlöningarna i sig

inrymma ett visst mått av dyrtidstillägg. En jämförelse med motsvarande

befattningshavare vid exempelvis de allmänna läroverken giver oförtydbart

vid handen, att de sakkunnigas uppfattning härutinnan måste anses vara

fullt befogad.

I avseende å villkor om bidrag från landsting, kommuner eller enskilda

vill jag framhålla, att lika litet som jag beträffande privatläroverken

ansett fog förefinnas att tillstyrka uppställandet av ett villkor av dylik

innebörd, lika litet anser jag, att detta krav bör upprätthållas i fråga om

folkhögskolornas dyrtidstillägg. Det frikostiga understödjande, som från

kommunalt och enskilt håll kommit folkhögskolorna till del. torde, som

jag hoppas, ej för framtiden utebliva, utan denna skolform alltjämt få

åtnjuta det välförtjänta förtroende och intresse, som speciellt från landsbygden

städse visats densamma.

Vad angår sättet för dyrtidstilläggets beräkning finner jag mig böra

tillstyrka vad de sakkunniga härutinnan föreslagit. Jag anser mig härvid

emellertid böra understryka en av de sakkunniga gjord erinran därom, att

med tillämpning i övrigt i samma utsträckning, som för övriga lärargrupper

är ifrågasatt, av gällande grunder för dyrtidstillägg till befattningshavare

i statens tjänst, ett dyrtidstillägg för folkhögskolornas lärare,

s. 30 Kontrollera mot PDF

Särskilda

bestämmel
ser.

30 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 392.

beräknat å hälften av minimiavlöningarna, kommer att avsevärt överstiga

hälften av det dyrtidstillägg, som enligt samma beräkningsgrunder skulle

utgå å minimiavlöningarnas hela belopp.

För åskådliggörande av huru en tillämpning av de sakkunnigas grunder

skulle te sig, vill jag angiva beloppen å dyrtidstillägg och sammanlagd

avlöning för en särskild grupp av folkhögskolornas lärarpersonal. Jag

väljer därvid manliga ämneslärare med fast anställning vid såväl huvudkurs

som fristående kvinnlig kurs, enär denna grupp både i avseende å

talrikheten och med hänsyn till tjänstgöringens omfattning är närmast

jämförbar med övriga i denna framställning omförmälda lärargrupper.

Beräkningen är gjord efter ett grundtal av 141, varvid, i likhet med vad

som skett beträffande privatläroverken, dyrtidstillägg efter det högre procenttalet

141 beräknats å allenast 1,000 kronor av avlöningen (för andra

grupper av folkhögskolornas lärarpersonal hava de sakkunniga tillämpat

andra beräkningsgrunder, i avseende varå hänvisas till betänkandet, sid.

282); siffrorna för omförmälda manliga ämneslärare skulle i anslutning

till grunderna för dyrtidstillägg åt statens befattningshavare te sig på följande

sätt:

Sakkunnigas förslag

Departementschefens förslag

Dyrtidstillägg

Summa av- löning

Dyrtidstillägg

Summa av- löning

Manlig ämneslärare med fast an- ställning vid såväl huvudkurs som

fristående kvinnlig kurs, familje- försörjare :

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Begynnelseavlöning.................................

Slutavlöning......................................

1,809:50

2,162: —

5,509: 50

7,362: —

1,907: 25

2,346: —

5,607: 25

7,546: —

Beträffande de av de sakkunniga i övrigt föreslagna särskilda bestämmelserna

för dyrtidstillägg åt folkhögskolans lärarpersonal överensstämma

de i stort sett med vad i motsvarande hänseenden förordats för andra

lärargrupper. Jag inskränker mig att hänvisa till de sakkunnigas betänkande;

någon erinran från min sida har förslaget i denna del icke föranlett.

Jag hänvisar i övrigt till det av de sakkunniga utarbetade författningsförslaget,

vilket torde få såsom bilaga fogas vid detta protokoll.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 392.

Även i detta fall torde det böra ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda

de närmare föreskrifter, som erfordras för tillämpning av de i nämnda

författningsförslag angivna grunder.

De sakkunnigas kostnadsberäkningar beträffande folkhögskolorna sluta

å 375,000 kronor. I fråga om detaljerna hänvisar jag till betänkandet.

Den jämkning i grunderna, som skulle föranledas av anslutning för senare

halvåret 1920, till reglerna för statstjänstemännens dyrtidstillägg under

samma tid, skulle betinga en sammanlagd kostnad av 406,000 kronor.

Sammanfattning.

1 det föregående har jag under de särskilda avdelningarna angivit

beloppen av dyrtidstillägg och sammanlagd avlöning, som skulle tillkomma

de viktigaste lärargrupperna vid bifall till mitt förslag.

Till vinnande av större överskådlighet vill jag här i tabellform sammanföra

de belopp, vilka skulle komma att utgå såsom begynnelseavlöning

och såsom slutavlöning till manliga och kvinnliga ämneslärare vid de läroanstalter,

om vilka nu är fråga. De manliga lärarna hava angivits såsom

familjeförsörjare, de kvinnliga såsom icke-familjeförsörjare. Hänsyn har

jämväl tagits till den av mig i annat sammanhang föreslagna tillfälliga

löneförbättringen för kommunala mellanskolornas lärare. Till jämförelse

äro medtagna uppgifter rörande motsvarande avlöning för lärare vid folkskoleseminariernas

övningsskolor, om vilka sistnämnda lärare jag allenast

vill erinra, att de för dessa befattningar uppställda kompetensfordringarna

utgöras av avlagd folkskollärarexamen samt minst fyra års full tjänstgöring

vid egentlig folkskola.

Kostnad»*

beräkning.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 392.

Kostnadsbe
räkning.

Begynnelse-

avlöning.

Slutavlöning.

Kronor.

Kronor.

Manliga ämneslärare

(familjeförsörjare):

Småskola..............................................

3,138: 80

3,852: 05

Folkskola ...............................................

4,207: 35

5,633: 85

Högre folkskola, allmän .........."............

5,287: 60

7,189: 60

» » yrkesbestämd...............

5,748: 48

7,650: 48

Kommunal mellanskola.........................

7,113: —

8,915: —

Småskoleseminarium.................................

6,215: 20

8,117: 20

Folkhögskola (huvudkurs och fristående

kvinnlig kurs).......................................

5,607: 25

7,546: —

Övningsskola vid folkskoleseminarium ...

7,219: 05

9,121: 05

Kvinnlig ämneslärare

(icke-familjeförsörjare):

Småskola...................................................

2,215: 20

2,906: 70

Folkskola ................................................

3,226: 90

4,060: 90

Högre folkskola, allmän ........................

3,902: 40

5,153: 40

» » yrkesbestämd...............

4,240: 15

5.491: 15

Kommunal mellanskola..........................

5,108: —

6,359: —

Småskoleseminarium................................

4,442: 80

5,693: 80

Privatläroverk (lärarinna med högre kom-

petens) ................................................

4,204: —

4,960: —

Privatläroverk (lärarinna med lägre kom-

petens)...................................................

3,574: —

4,582: —

Övningsskola vid folkskoleseminarium ...

6,172: 95

7,599: 45

| Dessutom fri bostad och

> bränsle eller motsvarande

| ersättning.

1 Dessutom fri bostad och

bränsle eller motsvarande

ersättning, minst 500

kronor.

t Dessutom fri bostad och

) bränsle eller motsvarande

ersättning, minst 500

kronor.

/Samma belopp tillkomma

| icke-familjeförsörjare.

/Dessutom fri bostad och

• bränsle eller motsvarande

ersättning.

Dessntom fri bostad och

bränsle eller motsvarande

ersättning, minst 350

'' kronor.

/Samma belopp tillkomma

\ familjeförsörjare.

Kostnaderna för det föreslagna dyrtidstillägget hava i det föregående

beräknats för lärare vid de olika slagen- av läroanstalter uppgå till föl
-

jande belopp:

folk- och småskolor................................... kronor 33,485,000

högre folkskolor ........................................ » 406,000

kommunala mellanskolor........................... » 720,000

vissa småskoleseminarier......................... » 252,000

privatläroverk.................... » 2,570,000

folkhögskolor ............ »_406,000

Summa kronor 37,839,0^0

eller i avrundat tal 37,850,000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 392.

Det för ändamålet i statsverkspropositionen beräknade anslagsbeloppet

utgör, såsom ovan nämnts, 37,900,000 kronor.

Dessa kostnadsberäkningar ävensom de nu föreliggande förslagen till

allmänna grunder för ifrågavarande dyrtidstillägg avse kalenderåret 1920.

Beträffande dyrtidstillägget åt befattningshavare i statens tjänst gäller

som bekant den anordningen, att härför fastställda grunder äga giltighet

till den 1 juli 1920, och att nya grunder äro föreslagna att tilllämpas

från och med sistnämnda dag. För ändamålet erforderligt anslag

är också beräknat med hänsyn härtill. Beträffande dyrtidstillägget åt

ifrågavarande lärargrupper torde det i anslutning till vad nu sagts kunna

ifrågasättas, huruvida icke giltighetstiden för berörda allmänna grunder

bör utsträckas till och med utgången av första halvåret 1921 eller i

varje fall riksdagens medgivande inhämtas därtill, att förskott å dyrtidstillägg

till ifrågavarande lärarpersonal inå utbetalas i avräkning på ett

eventuellt dyrtidstillägg för år 1921 med belopp, som skulle utgått, därest

de nu föreslagna allmänna grunderna fortfarande varit gällande. Något

belopp å 1921 års riksstat finnes emellertid nu icke för ändamålet beräknat,

vadan en dylik anordning för det närmaste året icke torde kunna

vidtagas. Fördelarna av en dylik utsträckning av giltighetstiden för dyrtidstilläggsgrunderna

äro dock så i ögonen fallande, att det synes mig vara

angeläget att ett kommande år tillse, att icke på grund av frånvaron av

anslag för ändamålet en lucka i dyrtidstilläggets utgående — om ock på

en kortare tid — uppkommer.

Jag vill till sist beröra ett av de sakkunniga i deras betänkande upptaget

spörsmål, nämligen hur bör förfaras, då i en kommun eller ett landstingsområde

dyrtidstillägget till lärarna kommer att, genom kumulering

av statsbidraget och eventuellt ortsbidrag, utgå med kanske dubbelt så

högt belopp som inom en närbelägen kommun eller ett angränsande landstingsområde.

Till utjämnande av ett dylikt förhållande anser jag lika

med de sakkunniga ett medgivande böra lämnas, att den anslagsbeviljande

myndigheten (kommunal eller annan) må av det till dyrtidstillägg utgående

statsbidraget tillgodoföra sig den del, varmed summan av statsbidraget

och ortsbidraget överstiger det belopp, som skulle utgå som dyrtidstillägg

till vederbörande lärare, därest sådant tillägg, med tillämpning i

övrigt av nu föreslagna bestämmelser, finge utgå å hela minimiavlöningen

(eller beträffande privatläroverk och folkhögskolor däremot svarande

belopp).

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 334 höft. (Nr 392.)

Förhållande!

mellan dyrtidstill&gg

av

statsmedel

och dyrtidstillägg

från

orterna

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Departe
ments
chefens
hemställan.

Kungi. Majits Proposition Nr 392.

Departementschefen, statsrådet Olsson, föredrog härefter upprättade

förslag till

a) kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg under år 1920

åt lärare vid folk- och småskolor, högre folkskolor, kommunala mcllanskolor

och vissa småskoleseminarier;

b) kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg under år 1920

åt lärare vid privatläroverk; samt

c) kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg under år 1920

åt lärare vid folkhögskolor,

samt hemställde, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna berörda under a)—c) här ovan angivna

förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg

under år 1920 åt vissa grupper av lärare;

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda de närmare

föreskrifter, som för tillämpning av dessa allmänna

grunder må befinnas erforderliga;

dels för bestridande'' av kostnaderna för dyrtidstillägg

'' enligt berörda allmänna grunder anvisa på tilläggsstat

för år 1920 under åttonde huvudtiteln ett förslagsanslag

av 37,850,000 kronor;

dels ock medgiva, att i de fall, då landsting, kommun

eller annan myndighet för år 1920 anvisat medel

för beredande av dyrtidstillägg åt lärare, till vilken sådant

tillägg enligt sålunda föreslagna allmänna grunder

skulle utgå av statsmedel, det må ankomma på landstinget,

kommunen eller myndigheten att av det till dyrtidstillägg

utgående statsbidraget tillgodoföra sig den

del, varmed i de särskilda fallen summan av statsbidraget,

och ortsbidraget överstiger det belopp, vilket

skulle utgå såsom dyrtidstillägg till vederbörande lärare,

därest sådant tillägg, med tillämpning i övrigt av berörda

allmänna grunder, finge utgå å antingen hela minimiavlöningen

eller, för lärare vid privatläroverk, sumsam

av hela minimiavlöningen och stadgad tillfällig

löneförbättring, eller, där för lärare vid privatläroverk

föreskrift om minimiavlöning saknas, å den kontanta avlöning,

som för motsvarande tjänstgöring i medeltal utgått

under åren 1913—1915, ökad med stadgad tillfällig

löneförbättring, eller slutligen, där för lärare vid folkhögskola

Kungl. Maj:t funnit skäl göra undantag från

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 392.

eljest i fråga om avlöningarna gällande föreskrifter, å

hela de av Kungl. Maj:t för sådana fall stadgade beloppen.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;

och skulle proposition av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gösta Neuendorff.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bil. I.

Förslag

till

KUNGÖRELSE

med allmänna grunder för dyrtidstillägg under år 1920 åt lärare vid

folk- och småskolor, högre folkskolor, kommunala mellanskolor och

vissa småskoleseminarier.

§ I
Lärare

vid nedan angivna kommunala läroanstalter äga med de

begränsningar och undantag, varom i denna kungörelse förmäles,

för år 1920 uppbära dyrtidstillägg av statsmedel å följande del av

den i gällande författning stadgade kontanta minimiavlöningen:

a) vid folk- och småskolor:

ordinarie lärare vid egentlig folkskola, extra ordinarie folkskol - lärare och biträdande lärare vid egentlig folkskola, lärare vid småskola

och lärare vid mindre folkskola ävensom vikarie för sådan

lärare, som nu är nämnd: å den del av berörda avlöning, som motsvarar

statsbidraget; dock att dyrtidstillägg till extra ordinarie och

vikarierande lärare alltid utgår å ett belopp, motsvarande nio tiondelar

av den stadgade avlöningen;

b) vid statsunderstödda högre folkskolor:

. ordinarie ämneslärare: å ett belopp, motsvarande nio tiondelar

av begynnelseavlöningen för kvinnlig lärare, ökat med det till lärarens

avlöning direkt utgående statsbidraget;

extra ordinarie och vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring

samt annan icke-ordinarie lärare, som har en tjänstgöring vid vederbörande

läroanstalt av minst 15 undervisningstimmar i veckan: å ett

belopp, motsvarande nio tiondelar av den stadgade avlöningen; samt

rektor och vikarierande rektor: å ett belopp, motsvarande två

tredjedelar av det för sådan befattningshavare stadgade särskilda

arvodet;

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 334 käft. (Nr 392.)

6

opaginerad Kontrollera mot PDF

:58

c) vid kommunala méllanskolor :

ordinarie ämneslärare: å ett belopp, motsvarande nio tiondelar

av begynnelseavlöningen för kvinrdig lärare, ökat med det till lärarens

avlöning direkt utgående statsbidraget;

extra ordinarie och vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring

samt annan icke-ordinarie lärare, som har en tjänstgöring vid

vederbörande läroanstalt av minst 15 undervisningstimmar i veckan:

å ett belopp, motsvarande nio tiondelar av den stadgade avlöningen;

rektor och vikarierande rektor: å ett belopp, motsvarande två

tredjedelar av det för sådan befattningshavare stadgade särskilda

arvodet; samt

biträdande föreståndarinna och vikarie för biträdande föreståndarinna:

å ett belopp, motsvarande det för sådan befattningshavare

stadgade särskilda arvodet;

d) vid de av landsting och av städer, som icke deltaga i landsting,

underhållna småskoleseminarierna:

ordinarie lärare, som åtnjuter avlöning enligt de från och med

år 1920 gällande nya bestämmelserna: å ett belopp, motsvarande

nio tiondelar av begynnelseavlöningen för kvinnlig lärare, ökat med

det till lärarens avlöning direkt utgående statsbidraget;

ordinarie lärare, som åtnjuter avlöning enligt de år 1919 gällande

bestämmelserna: å den del av berörda avlöning, som motsvarar

statsbidraget;

extra ordinarie och vikarierande lärare med full tjänstgöring samt

annan icke-ordinarie lärare, som har en tjänstgöring vid vederbörande

läroanstalt av minst 15 undervisningstimmar i veckan: å ett

belopp, motsvarande nio tiondelar av den stadgade avlöningen; samt

rektor och vikarierande rektor, som åtnjuter särskilt arvode enligt

de från och med år 1920 gällande nya bestämmelserna: å ett

belopp, motsvarande två tredjedelar av berörda arvode.

§ 2.

Dyrtidstillägget beräknas med ledning av det grundtal, som

fastställts för bestämmande av dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst. Nytt grundtal äger tillämpning från och med den

månad, under vilken Kungl. Maj:ts beslut därom kungjorts, till den

månad, under vilken Kungl. Maj:t må komma att fastställa annat

grundtal.

opaginerad Kontrollera mot PDF

§ B.

Mom. 1. Dyrtidstillägget utgår, på sätt nedan sägs, med högre

belopp till familjeförsörjare än till icke-familjeförsörjare.

Mom. 2. Såsom familjeförsörjare anses

a) manlig befattningshavare, som vid början av det kalenderkvartal,

vilket omfattar den månad dyrtidstillägget avser, underhåller

antingen barn, som icke uppnatt 18 ars ålder eller som pa giund

av sjukdom, vanförhet eller lyte är varaktigt oförmöget till arbete,

eller fader eller moder; dock ej i sadana fall, da barnet eller fadern

eller modern är i egenskap av befattningshavare eller pensionär berättigad

till dyrtidstillägg av statsmedel;

b) manlig befattningshavare, vars hustru vid kalenderkvartalots

början är på grund av sjukdom, vanförhet eller lyte varaktigt oförmögen

till arbete; dock ej i sådana fall, då hustrun är i egenskap

av befattningshavare eller pensionär berättigad till dyrtidstillägg aA

statsmedel *

c) kvinnlig befattningshavare, som vid kalenderkvartalets början

är ogift, änka eller frånskild och underhåller barn eller fader

eller moder, på sätt under a) sägs; samt

d) kvinnlig befattningshavare, som vid kalenderkvartalets början

är gift och vars man är på grund av bristande arbetsförmåga

väsentligt urståndsatt att bidraga till familjens underhåll; dock ej

i sådana fall, då mannen är i egenskap av befattningshavare eller

pensionär berättigad till dyrtidstillägg av statsmedel.

Mom. 3. Andra befattningshavare än under mom. 2 sägs anses

såsom icke-familjeförsörjare.

Mom. 4. Till familjeförsörjare utgår dyrtidstillägget, därest

den del av avlöningen, varå enligt § 1 dyrtidstillägg ma beräknas,

icke överstiger 100 kronor för månad, efter ett procenttal, som motsvarar

grundtalet. Överstiger nämnda de! av avlöningen 100 kronor

för månad, utgår dyrtidstillägg för det belopp, som utgör 100

kronor för månad, på sätt nyss sagts samt för det belopp, som överstiger

100 kronor för månad, efter ett procenttal, motsvarande för

första halvåret 1920 en tredjedel av grundtalet och för andra halvåret

1920 hälften av grundtalet.

Mom. 5. Till icke-familjeförsörjare utgår dyrtidstillägget i varje

fall med två tredjedelar av det belopp, som enligt mom. 4 skulle

tillkomma vederbörande lärare, därest han vore familjeförsörjare.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

§ 4.

Lärare, som är tjänstledig på grund av styrkt sjukdom eller för

tjänstgöring till rikets försvar eller för att, på grund av särskilt förordnande

eller val, fullgöra offentligt uppdrag eller bestrida befattning

i statens tjänst eller tjänstgöra hos riksdagen, dess utskott eller

revisorer, äger att utan hinder av sådan ledighet uppbära det dyrtidstillägg,

som eljest skolat tillkomma honom. Lärare, som har tjänstledighet

av annan anledning, äger icke uppbära dyrtidstillägg, för

den händelse statsbidrag prövats icke böra utgå till hans avlöning;

i övriga fall skall till honom utgå dyrtidstillägg minskat i samma

proportion som förhållandet mellan den under ledigheten uppburna

avlöningen och den avlöning, som skolat utgå, därest han icke åtnjutit

dylik ledighet.

§ 5.

Mom. 1. Där någon innehar två eller flera befattningar, som

i § 1 avses, eller eljest äger såsom innehavare av lärarbefattning

vid annan läroanstalt än statens uppbära dyrtidstillägg av

statsmedel, skall dyrtidstillägget beräknas å summan av de belopp,

å vilka^ dyrtidstillägg enligt de i sådant hänseende givna bestämmelser

ma utgå, dock icke i något fall å sammanlagt högre belopp

än som motsvarar för första halvåret 1920 600 kronor för månad

och för andra halvåret 1920 1,250 kronor för månad; och skall dyrtidstillägget

utbetalas vid den befattning, som medför högsta avlöningen,

eller, därest avlöningarna äro lika, vid den befattning, till

vilken vederbörande lärare först blivit befordrad.

Mom. 2. Åtnjuter lärare dyrtidstillägg såsom befattningshavare

r statens tjänst, skall beträffande hans rätt till dyrtidstillägg å befattning,

som i § 1 avses, gälla,

att lärare, som är familjeförsörjare, äger uppbära dyrtidstillägg

allenast efter ett procenttal, motsvarande för första halvåret 1920

en tredjedel av grundtalet och för andra halvåret 1920 hälften av

grundtalet; därest emellertid hans avlöning såsom befattningshavare

i statens tjänst understiger 100 kronor för månad, må han åtnjuta

dyrtidstillägg enligt denna kungörelse efter ett procenttal, motsvarande

grundtalet, dock högst å det belopp, varmed avlöningen

understiger 100 kronor för månad; samt

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

att lärare, som icke är familjeförsörjare, äger uppbära dyrtidstillägg

med två tredjedelar av det belopp, som enligt vad nyss är

sagt skulle tillkomma honom, därest han vore familjeförsörjare.

Dyrtidstillägg å avlöning såsom befattningshavare i statens tjänst

och dyrtidstillägg å avlöning vid befattning, som i § 1 avses, må

dock icke beräknas å sammanlagt högre belopp än som motsvarar

för första halvåret 1920 600 kronor för månad och för andra halvåret

1920 1,250 kronor för månad.

§ 6.

Dyrtidstillägg av statsmedel utgår icke å gottgörelse för tjänstgöring

utöver den årliga lärotid, som i gällande allmän författning

kan vara stadgad för olika slag av läroanstalter, liksom ej heller å

ersättning för bostad och bränsle.

§ 7.

Om lärare under året avlidit, innan honom till kom man de dyrtidstillägg

till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till

stärbhuset.

§ B.

Vad i denna kungörelse finnes föreskrivet med avseende på lärare

skall, där ej i särskilda fall annorlunda sägs, äga tillämpning

på såväl manliga som kvinnliga lärare.

§ 9.

Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar skolöverstyrelsen

nödiga tabeller och anvisningar.

§ 10.

Dyrtidstillägget utbetalas till lärarpersonalen månadsvis i den

ordning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bil. II.

Förslag

till

KUNGÖRELSE

med allmänna grunder för dyrtidstillägg under år 1920 åt lärare Tid

privatläroverk.

§ 1.

Mom. 1. Föreståndare och ämneslärare med full tjänstgöring

vid sådan enskild mellanskola, högre flickskola^ högre goss- eller

samskola eller enskilt lärarinneseminarium, som åtnjuter understöd

från det i riksstaten uppförda gemensamma reservationsanslaget till

privatläroverk, äger, med nedan angivna begränsningar och undantag,

för år 1920 uppbära dyrtidstillägg av statsmedel å två tredjedelar

av det belopp, som motsvarar summan av den i gällande författning

stadgade kontanta minimiavlöningen och den tillfälliga löneförbättring,

som utgår av statsmedel; där föreskrift om minimiavlöning saknas,

skall dyrtidstillägget utgå å två tredjedelar av det belopp, vilket

motsvarar summan av den kontanta avlöning, som för motsvarande

tjänstgöring i medeltal utgått under åren 1913—1915, och berörda

tillfälliga löneförbättring.

Mom. 2. Dyrtidstillägg enligt nu angivna regler tillkommer

jämväl timlärare och övningslärare vid läroanstalt, som i mom. 1

sägs, dock under förutsättning att lärarens tjänstgöring vid anstalten

omfattar minst 15 undervisningstimmar i veckan.

Mom. 3. Dyrtidstillägg beräknas allenast för tjänstgöring, fullgjord

i klasserna över de förberedande, dock att kvinnlig ämneslärare

med full tjänstgöring må kunna fullgöra intill en tredjedel

därav i de förberedande klasserna eller i övningsämnen.

§ 2.

Dyrtidstillägget beräknas med ledning av det grundtal, som

fastställts för bestämmande av dyrtidstillägg åt befattningshavare

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

i statens tjänst. Nytt grundtal äger tillämpning från och med den

månad, under vilken Kungl. Majrts beslut därom kungjorts, till den

månad, under vilken Kungl. Maj:t må komma att fastställa annat

grundtal.

§ B. ''

Mom. 1. Dyrtidstillägget utgår, på sätt nedan sägs, med högre

belopp till familjeförsörjare än till icke-familjeförsörjare.

Mom. 2. Såsom familjeförsörjare anses

a) manlig befattningshavare, som vid början av det kalenderkvartal,

vilket omfattar den månad dyrtidstillägget avser, underhåller

antingen barn, som icke uppnått 18 års ålder eller som på grund

av sjukdom, vanförhet eller lyte är varaktigt oförmöget till arbete,

eller fader eller moder; dock ej i sådana fall, då barnet eller fadern

eller modem är i egenskap av befattningshavare eller pensionär berättigad

till dyrtidstillägg av statsmedel;

b) manlig befattningshavare, vars hustru vid kalenderkvartalets

början är på grund av sjukdom, vanförhet eller lyte varaktigt oförmögen

till arbete; dock ej i sådana fall, då hustrun är i egenskap

av befattningshavare eller pensionär berättigad till dyrtidstillägg av

statsmedel;

c) kvinnlig befattningshavare, som vid kalenderkvartalets början

är ogift, änka eller frånskild och underhåller barn eller fader eller

moder, på sätt under a) sägs; samt

d) kvinnlig befattningshavare, som vid kalenderkvartalets början

är gift och vars man är på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt

urståndsatt att bidraga till familjens underhåll; dock ej i

sådana fall, då maimen är i egenskap av befattningshavare eller

pensionär berättigad till dyrtidstillägg av statsmedel.

Mom. 3. Andra befattningshavare än under mom. 2 sägs anses

såsom icke-familjeförsörjare.

Mom. 4. Till familjeförsörjare utgår dyrtidstillägget, därest den

del av avlöningen, varå enligt § 1 dyrtidstillägg må beräknas, icke

överstiger 100 kronor för månad, efter ett procenttal, som motsvarar

grundtal et,. Överstiger nämnda del av avlöningen 100 kronor

för månad, utgår dyrtidstillägg för det belopp, som utgör 100 kronor

för månad, på sätt nyss sagts samt för det belopp, som över
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

stiger 100 kronor för månad, efter ett procenttal, motsvarande för

första halvåret 1920 en tredjedel av grundtalet och för andra halvåret

1920 hälften av grund talet.

Mom. 5. Till icke-familjeförsörjare utgår dyrtidstillägget i varje

fall med två tredjedelar av det belopp, som enligt mom. 4 skulle

tillkomma vederbörande lärare, därest han vore familjeförsörjare.

§ 4.

Lärare, som på grund av sjukdom åtnjutit tjänstledighet eller

som varit hindrad att tjänstgöra på den grund, att tjänstgöringen

vid skolan i anledning av rådande smittsam sjukdom måst för någon

tid inställas, skall icke för denna tid vidkännas avdrag å beloppet

av honom eljest tillkommande dyrtidstillägg. Annan tillfällig

av vederbörligen styrkt förfall förorsakad frånvaro från undervisningen,

icke överstigande sammanlagt åtta dagar av den tid, utbetalningen

avser, må icke heller föranleda avdrag å det vederbörande

eljest tillkommande beloppet. I andra fall av ledighet än nu nämnts

skall dyrtidstillägget minskas i samma proportion som förhållandet

mellan den under ledigheten uppburna avlöningen och den avlöning,

som skolat utgå, därest läraren icke åtnjutit dylik ledighet.

§ 5-

Mom. 1. Där någon innehar två eller flera befattningar, som

i § 1 avses, eller eljest äger såsom innehavare av lärarbefattning

vid annan läroanstalt än statens uppbära dyrtidstillägg av statsmedel,

skall dyrtidstillägget beräknas å summan av de belopp, å vilka dyrtidstillägg

enligt de i sådant hänseende givna bestämmelser må utgå,

dock icke i något fall å sammanlagt högre belopp än som motsvarar

för första halvåret 1920 600 kronor för månad och för andra

halvåret 1920 1,250 kronor för månad; och skall dyrtidstillägget

utbetalas vid den befattning, som medför högsta avlöningen, eller,

därest avlöningarna äro lika, vid den befattning, till vilken vederbörande

lärare först blivit befordrad.

o

Mom. 2. Åtnjuter lärare dyrtidstillägg såsom befattningshavare

i statens tjänst, skall beträffande hans rätt till dyrtidstillägg å befattning,

som i § 1 avses, gälla,

att lärare, som är familjeförsörjare, äger uppbära dyrtidstillägg

allenast efter ett procenttal, motsvarande för första halvåret 1920

opaginerad Kontrollera mot PDF

en tredjedel av grandtalet och för andra halvåret 1920 hälften av

grundtalet; därest emellertid hans avlöning såsom befattningshavare

i statens tjänst understiger 100 kronor för månad, må han åtnjuta

dyrtidstillägg enligt denna kungörelse efter ett procenttal, motsvarande

grandtalet, dock högst å det belopp, varmed avlöningen undeistiger

100 kronor för månad; samt

att lärare, som icke är familjeförsörjare, äger uppbära dyrtidstillägg

med två tredjedelar av det belopp, som enligt vad nyss är

sagt skulle tillkomma honom, därest han vore familjeförsörjare.

Dyrtidstillägg å avlöning såsom befattningshavare i statens tjänst

och dyrtidstillägg å avlöning vid befattning, som i § 1 avses, må

dock icke beräknas å sammanlagt högre belopp än som motsvarar

ör första halvåret 1920 600 kronor för månad och för andra halvåret

1920 1,250 kronor för månad.

§ 6.

Dyrtidstillägg av statsmedel utgår icke å gottgörelse för tjänstgöring

utöver den årliga lärotid, som i gällande allmän författning

kan vara stadgad för olika slag av läroanstalter, liksom ej heller å

ersättning för bostad och bränsle.

§ 7.

Om lärare under året avlidit, innan honom tillkommande dyitidstillägg

till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till

stärbhuset.

§ 8.

Vad i denna kungörelse finnes föreskrivet med avseende på

lärare skall, där ej i särskilda fall annorlunda sägs, äga tillämpning

på såväl manliga som kvinnliga lärare.

§ 9.

Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar skolöverstyrelsen

nödiga tabeller och anvisningar.

§ 10.

Dyrtidstillägget utbetalas till lärarpersonalen månadsvis i den

ordning, som av Kung!. Maj:t bestämmes.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 334 käft. (Nr 392.)

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bil. in.

Förslag

till

KUNGÖRELSE

med allmänna grunder för dyrtidstillägg under år 1920 åt lärare

vid folkhögskolor.

§ I
Mom.

1. Föreståndare och vikarierande föreståndare vid statsunderstödd

folkhögskola samt ämneslärare med fast anställning vid

dylik läroanstalt äga, med nedan angivna begränsningar och undantag,

för år 1920 uppbära dyrtidstillägg av statsmedel å ett belopp, motsvarande

hälften av den i gällande författning stadgade kontanta

minimiavlöningen; dock att, där Kungl. Maj:t på grund av särskilda

förhållanden funnit skäl göra undantag från eljest i fråga om avlöningarna

gällande föreskrifter, dyrtidstillägget skall utgå å hälften

av de utav Kungl. Maj:t för sådana fall stadgade beloppen.

Mom. 2. Dyrtidstillägg enligt nu angivna regler tillkommer

jämväl extra ordinarie och vikarierande ämneslärare samt lärare i

slöjd, hushållsgöromål, gymnastik och sång vid läroanstalt, som i

mom. 1 sägs, dock under förutsättning att lärarens tjänstgöringvid

anstalten omfattar minst 15 undervisningstimmar i veckan.

År lärare, som i detta moment avses, anställd även vid statsunderstödd

lantmannaskola eller lanthushållsskola eller bådadera, må

dyrtidstillägg tillkomma honom, därest hans sammanlagda tjänstgöring

vid skolorna uppgår till minst 15 undervisningstimmar i veckan.

Har vid huvudkurs eller fristående kvinnlig kurs tjänstgöringen

för sådan lärare, varom nu är fråga, under någon del av tjänstgöringstiden

icke omfattat 15 undervisningstimmar i veckan, må dock

dyrtidstillägg till honom utgå, såframt sammanlagda antalet av hans

undervisningstimmar under kursen uppgått till i medeltal 15 i veckan.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

§ 2.

DyrtidstiUägget beräknas med ledning av det grundtal, som fastställts

för bestämmande av dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst. Nytt grundtal äger tillämpning från och med den månad,

under vilken Kungl. Maj:ts beslut därom kungjorts, till den

månad, under vilken Kungl. Maj:t må komma att fastställa annat

grundtal.

§ B.

Mom. 1. DyrtidstiUägget utgår, på sätt nedan sägs, med högre

belopp tiH familjeförsörjare än till icke-familjeförsörjare.

Mom, 2. Såsom familjeförsörjare anses

a) manlig befattningshavare, som vid början av det kalenderkvartal,

vilket omfattar den månad dyrtidstiUägget avser, underhåller

antingen barn, som icke uppnått 18 års ålder eller som på grund

av sjukdom, vanförhet eUer lyte är varaktigt oförmöget tiU arbete,

eUer fader eller moder; dock ej i sådana fall, då barnet eller fadern

eUer modern är i egenskap av befattningshavare eder pensionär berättigad

tiH dyrtidstillägg av statsmedel;

b) manlig befattningshavare, vars hustru vid kalenderkvartalets

början är på grund av sjukdom, vanförhet eller lyte varaktigt oförmögen

till arbete; dock ej i sådana faU, då hustrun är i egenskap

av befattningshavare eller pensionär berättigad tiH dyrtidstiHägg av

statsmedel;

c) kvinnlig befattningshavare, som vid kalenderkvartalets början

är ogift, änka eUer frånskild och underhåller barn eUer fader eller

moder, på sätt under a) sägs; samt

d) kvinnlig befattningshavare, som vid kalenderkvartalets början

är gift och vars man är på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt

urståndsatt att bidraga till familjens underhåll; dock ej i

sådana fall, då mannen är i egenskap av befattningshavare eUer pensionär

berättigad tiU dyrtidstillägg av statsmedel.

Mom. 3. Andra befattningshavare än under mom. 2 sägs anses

såsom icke-familjeförsörjare.

Mom. 4. Till familjeförsörjare utgår dyrtidstiUägget, därest den

del av avlöningen, varå enligt § 1 dyrtidstiHägg må beräknas, icke

överstiger 100 kronor för månad, efter ett procenttal, som motsva
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

rar grundtalet. Överstiger nämnda del av avlöningen 100 kronor

för månad, utgår dyrtidstillägg för det belopp, som utgör 100 kronor

för månad, på sätt nyss sagts samt för det belopp, som överstiger

100 kronor för månad, efter ett procenttal, motsvarande för

första halvåret 1920 en tredjedel av grundtalet och för andra halvåret

1920 hälften av grundtalet.

Mom. 5. Till icke-familjeförsörjare utgår dyrtidstillägget i varje

fall med två tredjedelar av det belopp, som enligt mom. 4 skulle

tillkomma, vederbörande lärare, därest han vore familjeförsörjare.

§ 4.

Lärare, som är tjänstledig på grund av styrkt sjukdom eller för

tjänstgöring till rikets försvar eller för att, på grund av särskilt förordnande

eller val, fullgöra offentligt uppdrag eller bestrida befattning

i statens tjänst eller tjänstgöra hos riksdagen, dess utskott eller

revisorer, äger att utan hinder av sådan ledighet uppbära det dyrtidstillägg,

som eljest skolat tillkomma honom. Lärare, som har

tjänstledighet av annan anledning, äger icke uppbära dyrtidstillägg,

för den händelse statsbidrag prövats icke böra utgå till hans avlöning;

i övriga fall skall till honom utgå dyrtidstillägg, minskat i

samma proportion som förhållandet mellan den under ledigheten

uppburna avlöningen och den avlöning, som skolat utgå, därest han

icke åtnjutit dylik ledighet.

§ 5.

Mom. 1. Där någon innehar två eller flera befattningar, som

i § 1 avses, eller eljest äger såsom innehavare av lärarbefattning

vid annan läroanstalt än statens uppbära dyrtidstillägg av statsmedel,

skall dyrtidstillägget beräknas å summan av de belopp, å vilka dyrtidstillägg

eldigt de i sådant hänseende givna bestämmelser må utgå,

dock icke i något fall å sammanlagt högre belopp än som motsvarar

för första halvåret 1920 600 kronor för månad och för andra halvåret

1920 1,250 kronor för månad; och skall dyrtidstillägget utbetalas

vid den befattning, som medför högsta avlöningen, eller, därest

avlöningarna äro lika, vid den befattning, till vilken vederbörande

lärare först blivit befordrad.

o

Mom. 2. Åtnjuter lärare dyrtidstillägg såsom befattningshavare

i statens tjänst, skall beträffande hans rätt till dyrtidstillägg å

befattning, som i § 1 avses, gälla,

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

att lärare, som är familjeförsörjare, äger uppbära dyrtidstillägg

allenast efter ett procenttal, motsvarande för första halvåret 1920

en tredjedel av grundtalet och för andra halvåret 1920 hälften av

grundtalet; därest emellertid hans avlöning såsom befattningshavare

i statens tjänst understiger 100 kronor för månad, må han åtnjuta

dyrtidstillägg enligt denna kungörelse efter ett procenttal, motsvarande

grundtalet, dock högst a det belopp, varmed avlöningen under

stiger 100 kronor för månad; samt

att lärare, som icke är familjeförsörjare, äger uppbära dyrtidstillägg

med två tredjedelar av det belopp, som enligt vad nyss är

sagt skulle tillkomma honom, därest han vore familjeförsörjare.

Dyrtidstillägg å avlöning såsom befattningshavare i statens

tjänst och dyrtidstillägg å avlöning vid befattning, som i § 1 avses,

må dock icke beräknas å sammanlagt högre belopp än som motsvarar

för första halvåret 1920 600 kronor för månad och för andra halvåret

1920 1,250 kronor för månad.

§ 6.

Dyrtidstillägg av statsmedel utgår icke å gottgörelse för tjänstgöring

utöver den i gällande allmän författning stadgade arliga lärotiden,

liksom ej heller å ersättning för bostad och bränsle.

§ 7.

Om lärare under året avlidit, innan honom tillkommande dyr - ti<

huset.

§ 8.

Vad i denna kungörelse linnes föreskrivet med avseende på lärare

skall, där ej i särskilda fall annorlunda sägs, äga tillämpning

på såväl manliga som kvinnliga lärare.

§ 9.

Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar skolöverstyrelsen

nödiga tabeller och anvisningar.

§ 10. -

Dyrtidstillägget utbetalas till lärarpersonalen månadsvis i den

ordning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:381 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg för år 1920 åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter s. 1 i texten