Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition Nr 395

1920-03-19 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:395, Kungl. Maj:ts proposition Nr 395

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 395.

1

Nr 395.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angånde anvisande av

medel till utförande av sjömätningar vid Spetsbergen:

given Stockholms slott den 19 mars 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att till bestridande av kostnader för utförande av sjömätningar vid

Spetsbergen å tilläggsstat för år 1920 under sjunde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag, högst ............................................................ kronor 63,250.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 337 höft. (Nr 395.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj:ts proposition Nr 895.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den It)

mars 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern BraNTING,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena friherre Palmstierna,

Statsråden: UNDÉN,

Thorsson,

Olsson,

Sandler,

Nothin,

Nilsson,

Eriksson,

Svensson,

Hansson.

Efter gemensam beredning med chefen för sjöförsvarsdepartementet

anförde chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson:

I en den 4 december 1919 dagtecknad skrift har aktiebolaget

Spetsbergens Svenska Kolfält — med förmälan att, sedan bolaget i

augusti 1917 börjat sina anläggningar å Spetsbergen och särskilt sedan

skeppningar av kol i stor skala börjat, bristen på tillförlitliga sjökort

över de till bolagets områden ledande farvattnen gjort sig kännbar och

befälhavarna å de större ångarna endast med en viss tvekan ingått till

bolagets lastplats i Braganza Bay— hemställt, att erforderliga sjömätningar

i de till bolagets områden ledande farvattnen måtte verkställas genom

svenska statens försorg.

I häröver avgivet utlåtande den 13 december 1919 har chefen

för sjökarteverket till en början erinrat, hurusom professorn friherre

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 3i)5.

< ler härd de Geer redan år 1917 gjort framställning om anslag av

statsmedel för utgivande av sjökort över Isfjorden och Bel-sund vid

Spetsbergen och därvid anfört, bland annat, att det syntes vara eu

statens angelägenhet att genom utgivande av sjökort söka skydda den

svenska sjöfart, som kunde förväntas vid Spetsbergen. För egen del

bär chefen för sjökarteverket anfört, bland annat, följande.

Kraven på tillförlitliga uppmätningar av sjötrafiklederna till Sveagruvan

syntes trängande, och bolagets hemställan om statligt ingripande

för betryggande sjömätningar syntes förtjänt av tillmötesgående, så

långt förhållandena medgåve. 1 och med ökad intensitet i trafiken och

användande av rymligare tonnage komrne givetvis sjötrafikens risker

att växa. Chefen för sjökarteverket tvekade sålunda icke att förorda,

att sjökarteverket bereddes möjlighet att instundande sommar säkerställa

de nya trafikvägar, som svensk företagsamhet här framkallat. De erforderliga

mätningarna borde nödvändigtvis grundas på användning av

fartyg såsom förläggning för den erforderliga mätningspersonalen. Bland

de fartyg, som kunde komma ifråga, vore kanonbåten Svensksund i

alla avseenden det lämpligaste. Med en bemanning, avpassad för sammanlagt

sex sjömätningsförrättare, expeditionens ledare inberäknad, syntes

stora möjligheter föreligga för att under två å tre månaders expedition

medhinna sjömätning av van Mijen Bay och de yttre partierna

av Bel-sund. Kostnaderna för en eventuell sjömätningsexpedition till Spetsbergen

bleve väsentligt större än vid sjömätningsarbete i hemlandets

farvatten. Därest en sådan skulle företagas under år 1920, hemställdes,

att antingen särskilda medel, till ett belopp av 60,000 kronor,

anvisades för den ifrågasatta expeditionen eller att den kostnadsökning,

som uppenbarligen skulle föranledas av en vanlig sjömätningsexpeditions

förläggande till Spetsbergen under två månader, enligt bifogad

bilaga beräknad till cirka 44,250 kronor, måtte gottgöras med andra

statsmedel än sådana, som kunde vara avsedda för bedrivande av kartverkets

normala mätningsverksamhet.

Den av chefen för sjökarteverket sålunda åberopade kostnadsberäkningen

är av följande innehåll:

»Kostnadsberäkning.

Beräkning av de extra kostnader, som kunna anses vara förenade

med uppsändandet av kanonbåten »Svensksund» utrustad med sex motorbåtar

till Spetsbergen i och för sjömätningsarbete därstädes under

cirka 2 månader.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 395.

1. Kol

Gång från Göteborg till Spetsbergen:

90 tons å 150 kronor ........................ kronor 13,500

Kolåtgång1) under vistelsen på Spetsbergen:

170 tons å 50 kronor ........................ » 8,500

Gång från Spetsbergen till Göteborg:

90 tons å 50 kronor........................... » 4,500 kronor 26,500

2. Maskinolja .................................................................. » 2,200

3. Mätningsmateriel och transporter

a) 1 st. 1,500 m. lång lodnings
wire.

........................................... kronor 900

b) järnvägstransport av 2 st. mo
torbåtar

Stockholm—Narvik

och åter2) ............................... » 3,200 »

4. Ökning av besättningslistan med

en läkare............................................................. »

5. a) ökning i diet- och mässpenningar för offi
cerare,

underofficerare och vederlikar ......... »

b) ökning av kostnaderna för manskapets na
turaunderhåll.

...................................................... »

6. Försäkring av sjömätningsmaterielen3)............... »

7. Oförutsedda kostnader och gratifikationer för

eventuellt övertidsarbete4)................................. »

4,100

2,000

1,200

3,000

2,250

3,000

summa kronor 44,250

!) Kolåtgången å Spetsbergen är omöjlig att i förväg beräkna. Den angivna kvantiteten

får anses som maximum. Stor sannolikhet finnes för att densamma kan avsevärt nedbringas

Det angivna priset för Spetsbergskolen är, enligt uppgift, bolagets självkostnadspris.

3) Å »Svensksund» kan endast ombordtagas 4 st. motorbåtar. Som 6 st. anses erforder

liga föreslås att 2 st. transporteras per järnväg till Narvik varifrån de kostnadsfritt transporteras

till och från Spetsbergen på kolfältbolagets egna ångare.

s) Därest det skulle anses lämpligt att försäkra även mätningsfartyget med inventarier

torde härför erfordras ett belopp om ytterligare cirka 10,000 kronor.

4) Ersättning för sjömätningsarbete väsentligen utöver den å sjömätningsfartygen tillämpade

arbetstiden (5 f. m.—5 e. m.) anser jag motiverat föreslå, enär forcering av arbetet kan bliva

erforderlig, om detsamma skall hinna avslutas under eu sommar. Några detaljerade bestämmelser

härför är jag nu icke i tillfälle att föreslå, och torde utfärdandet härav lämpligen böra överlämnas

till den eventuelle arbetsledare!), vilken efter arbetets igångsättande bäst torde kunna bedöma

betingelserna härför.»

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 395. 5

Vidare bär kommerskollegium i ett den 18 december 1919 i

ärendet avgivet utlåtande, med hänsyn till det allmänna intresse, som

den ifrågasatta sjömätningen på grund av dess syfte måste anses äga,

tillstyrkt utförandet och därvid tillika hemställt, att, i den mån för

sjökarteverket tillgängliga medel icke räckte till gäldande av kostnaderna

för sjömätningen, särskilda åtgärder för bristens fyllande måtte vidtagas.

Även marinförvaltningen har i ämnet avgivit infordrat utlåtande,

dagtecknat den 3 januari 1920, och därvid framhållit, att det måste

anses önskvärt, att svenska staten understödde den på Spetsbergen

började kolgruvedriften genom att verkställa den föreslagna sjömätningen.

Kostnaderna härför borde emellertid icke utgå av medel under

femte huvudtiteln.

I förnyat utlåtande den 3 mars 1920 bär chefen för sjökarteverket

avgivit ny beräkning av kostnaderna för do ifrågasatta sjömätningarna.

I berörda utlåtande erinrar bemälde chef om den tidigare avgivna

alternativa kostnadsberäkningen och anför, efter anmärkning att det av

honom framlagda första alternativet, slutande å en kostnad av 60,000

kronor, befunnits icke vara hållbart, därefter huvudsakligen följande.

Beträffande det senare alternativet hade chefen för sjökarteverket

utgått från att mätnings fartyget skulle på våren rustas för att på vanligt

sätt användas såsom sjömätningsfartyg på Hallands-kusten samt omkring

midsommar avgå från Göteborg till Spetsbergen, kvarbliva där omkring

två månader och åter inträffa i Göteborg omkring den 10 september

efter en bortavaro av omkring 2 månader 20 dagar; och hade beräkningen

uppgjorts under antagande, att sjökarteverket deltoge i kostnaden

såsom om det vore fråga om en vanlig sjömätningsexpedition.

men att all merkostnad för Spetsbergsexpeditionen ersattes sjökarteverket

av särskilda medel. Ben normala kostnaden för en sjömätningsexpedition,

beräknad för sex sjömätningsförrättare, uppginge enligt

erfarenheten från år 1919 billigast till cirka 1,900 kronor per mätningsförrättare

och månad, ut- och avrustningskostnaden häri ej inberäknad.

Sistnämnda kostnad tänktes bestridd genom sjökarteverkets medel, då kartverket

också skulle använda fartyget någon tid för vanligt mätningsuppdrag.

För två och två tredjedels månader skulle normala expeditionskostnaden

uppgå till 30,400 kronor. I förevarande fall måste man emellertid

räkna med dels en merkostnad för underhåll av fartyget med cirka

.1,000 kronor per månad, dels ock en ökning av ut- och avrustningskostnaden

för Svensksund med cirka 4,000 kronor, tillhopa cirka 6,600

kronor. Med hänsyn till arbetsprogrammets stora omfattning syntes klokheten

bjuda att beräkna, att fartygets uppehåll vid Spetsbergen utsträcktes

opaginerad Kontrollera mot PDF

(i

Kungl. Majds proposition Nr 395.

till åtminstone 2 månader 10 dagar, vilket skulle draga eu ytterligare

merkostnad av omkring 4,200 kronor. Dessutom hade det numera befunnits

behövligt att med hänsyn till fartygets säkerhet öka besättningslistan

med eu officer, medförande en kostnadsökning av 2,000 kronor. För

att med fartyget, som rustade i Karlskrona, i Stockholm avhämta motorbåtar

och annan mätningsmateriel komme att erfordras ett lika stort

belopp, 2,000 kronor. Därjämte vore högeligen önskligt att kunna dels

på Svensksund uppställa eu sjökarteverket tillhörig lodningsvinsch för

djuplodning, varför kostnaden beräknades till cirka 1,000 kionot, dels

anskaffa en lodningswire till densamma å 900 kronor, dels anskaffa tre

båtlodningsapparater å cirka 900 kronor, eller tillsammans 2, <00 kronor,

och dels anskaffa en självregistrerande vattenhö jdmätningsapparat för

uppmätning av vattenytans förändringar pa grund av tidvattnet a 500

kronor. Såsom merkostnad för denna expedition ansåge sig chefen föi

sjökarteverket sålunda böra beräkna dels det belopp a 44,250 kronor,

som uppgivits i skrivelsen den 13 december 1919, lör ökad kostnad

till stenkol och olja, avlöning och försäkring m. m., minskat med 900

kronor motsvarande kostnaden för en wire, dels de ovan angivna

ytterligare merkostnaderna till belopp av sammanlagt 14,800 kronor.

Totala merkostnaden, 58,150 kronor, ansåge chefen för sjökarteverket

vara nödvändig och böra anvisas av särskilda medel. För främjande

av expeditionens arbetsresultat vore dessutom mycket önskligt, att ovan

angivna poster till anordningar med och anskaffande av vissa apparater,

tillhopa 5,100 kronor, jämväl anvisades av särskilda medel. Någon kostnad

för försäkring av fartyget vore icke häri inberäknad.

På grund av vad sålunda anförts har chefen för sjökarteverket

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte för ifrågavarande ändamål ställa till

förfogande, utöver i annan ordning anvisade medel, ett belopp av 58,150

kronor, ävensom anmält, att ett ytterligare belopp av 5,100 kronor vore

högeligen önskvärt för att fullständiga expeditionens arbetsresultat.

Härefter har kommerskollegium den 18 innevarande mars ånyo

avgivit infordrat utlåtande i ämnet. Kollegium har därvid anfört, att

kollegium funnit betydelsen av att ifrågavarande sjömätning snarast

möjligt komme till stånd vara för det allmänna så stor, att kollegium,

därest handels- och sjöfartsfondens tillstånd det medgivit, icke skulle

hava motsatt sig, att åtminstone någon del av kostnaderna för mätningen

finge bestridas från avkastningen av nämnda fond. Då emellertid nu

så icke kunde ske, ifrågasatte kollegium, huruvida icke betydelsen av

utförandet av den planerade sjömätningsexpeditionen vore så fram
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 395-

trädande, att en hänvändelse till riksdagen eventuellt jämväl senare än

70 dagar efter riksdagens öppnande skulle kunna anses befogad.

Med anledning därav, att mätningsarbete å Spetsbergen under en

följd av år verkställts genom Norges försorg och att det måste anses

vara av betydelse för den eventuella svenska sjömätningen att i erforderlig

mån få del av det på sådant sätt vunna resultatet, har hänvändelse

gjorts till Norges regering för att erhålla kännedom om dess ställning till

trågan. Från norska utrikesdepartementet har såsom resultat härav överlämnats

en promemoria, varav framgår, att från norsk sida icke finnes

något att erinra mot de föreslagna åtgärderna. Därifrån har tvärtom föreslagits,

att samarbete måtte etableras mellan den svenska sjömätningsexpeditionen

och en norsk vetenskaplig Spetsbergsexpedition sommaren

1920, vilken även ämnade utföra en del sjömätningar vid Spetsbergens

västkust, huvudsakligen mellan Sydkap och Hornsund.

I ett med anledning av vad sålunda från norsk sida föreslagits

avgivet utlåtande har chefen för sjökarteverket uttalat sin stora tillfredsställelse

med det i utsikt ställda samarbetet.

Aven enligt min mening måste det anses som ett statsintresse av

vikt, att snara åtgärder vidtagas för att i det hänseende, varom nu bifråga,

underlätta sjötrafiken i farvattnen vid och i närheten av de svenska

kolfälten på Spetsbergen. Särskilt under nu rådande förhållanden på

kolmarknaden synes det angeläget att så långt ske kan underlätta brytning

och hemforsling av stenkol från de svenska gruvorna på Spetsbergen.

Vad därvid angår vidtagande av sjömätningar i sjösäkerhetens intresse

synas mig kostnaderna för denna del av uppgiften skäligen böra bestridas

av statsverket. Jag tillstyrker alltså, att medel för ändamålet av staten

ställas till förfogande.

Vidkommande beloppet av det anslag, som utöver eljest tillgängliga

medel skulle behöva anvisas för ändamålet, torde — vid

det förhållande att det av chefen för sjökarteverket först framlagda

alternativet med eu kostnad av 60,000 kronor måste anses förfallet

— den av nämnde chef senast gjorda kostnadsuppskattningen böra

läggas till grund för anslagsberäkningen. Mot denna kostnadsuppskattning

har jag intet att erinra. För åstadkommande av ett gott

resultat av expeditionen lärer det få anses påkallat, att medel beredas

jämväl till de kostnader, som visserligen icke betecknats såsom nödvändiga

men för vilkas bestridande det likväl ansetts mycket önskvärt,

att erforderliga medel ställdes till förfogande. Av sistnämnda kostnader

å tillhopa 5,100 kronor belöper större delen, eller 4,100 kronor.

Departemcni

chefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 395.

å viss materiel, som givetvis kan och bör komma till användning vid

sjökarteverkets mätningar jämväl efter slutförande av ifrågavarande

expedition. Med hänsyn härtill skulle det måhända kunna ifrågasättas,

att åtminstone någon del av sistnämnda kostnadsbelopp täcktes av

sjökarteverkets egna medel. Då emellertid, enligt vad jag inhämtat,

anskaffningen av ifrågavarande materiel, som visserligen kan av sjökarteverket

användas jämväl vid dess övriga sjömätningar, likväl är betingad

allenast av den'' nu föreslagna expeditionen, anser jag sjökarteverkets

budget icke böra betungas med utgiften i fråga. Något belopp för

försäkring av expeditionens fartyg torde, enligt vad jag från mannförvaltningen

inhämtat, icke behöva beräknas. Beloppet av det anslag,

som skulle hos riksdagen äskas, torde sålunda höra bestämmas till

63,250 kronor; och torde anslaget böra betecknas som förslagsanslag,

högst. Medel för ändamålet torde kunna å tilläggsstaten beredas.

Närmare föreskrifter angående den blivande expeditionen, vilken

givetvis bör handhavas av sjökarteverket, torde i sinom tid få av Kungl.

Maj:t meddelas.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till bestridande av kostnader för utförande av sjömätningar

vid Spetsbergen å tilläggsstat för år 1920 under sjunde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag, högst................................................. kronor 63,250.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen bifalla;

och skulle till riksdagen avlåtas proposition av den

lydelse bil. . . . vid detta protokollet utvisar.

Ur protokollet:

Sven Lidholm.

STOCKHOLM, ISAAC MABCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:189 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till omorganisation av vattenfallsstyrelsen m. m. jämte en i ämnet väckt motion. s. 4 i texten
  2. Rskr. 1920:157 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande av medel till utförande av sjömätningar vid spetsbergen. a1 i texten
  3. SU 1920:65 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande av medel till utförande av sjömätningar vid Spetsbergen. a1 i texten