Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m

1920-02-18 · 89 sidor, varav 75 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 75 av 89 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:416, Med förslag till lag med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta proposition nr 416.

1

Nr 416.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen med förslag till lag med

vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring

m. m.; given Stockholms slott den 13 april 1920.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag med vissa ändrade bestämmelser

mot oskälig hyresstegring m. m.

• Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Östen Undén.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 356 käft. (Nr 416.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 416.

Förslag

till

Lag

med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m.

Lagens tillämplighetsområde.

1 §•

Denna lag äger tillämpning inom område, där lagen med vissa ändrade

bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m. den 19 juni 1919 är gällande vid

denna lags ikraftträdande. Dock må Konungen härifrån kunna medgiva undantag,

såframt den myndighet, som utövar kommunens, köpingens eller municipalsamhällets

beslutanderätt, därom gör framställning, för vilken avgivits minst två

tredjedelar av de i beslutet deltagandes röster.

Om hyresnämnd.

2 §■

1. För område, där denna lag äger tillämpning, skall finnas en hyresnämnd.

Den myndighet, som utövar kommunens, köpingens eller municipalsamhällets

beslutanderätt, äge dock bestämma, att inom området skola inrättas flera

hyresnämnder, envar för viss del av området.

2. Hyresnämnd består av ordförande och fyra ledamöter. För ordföranden

såväl som för ledamöterna skola finnas suppleanter minst till motsvarande antal.

3. Ordförande och suppleant för honom, vilka vad angår hyresnämnd i

stad skola vara lagfarna, förordnas av Konungens befallningshavande för viss tid,

Konungens befallningshavande obetaget att när som helst återkalla förordnandet.

Samma person må förordnas till ordförande eller suppleant för ordförande i flera

hyresnämnder.

4. De fyra ledamöterna och deras suppleanter utses av den myndighet,

som utövar kommunens, köpingens eller municipalsamhällets beslutanderätt, att

tjänstgöra tills vidare eller viss tid. Av dessa ledamöter och suppleanter skola

två ledamöter och suppleanter för dem äga eller förvalta till uthyrning avsedd

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 416. 3

fastighet. Övriga två ledamöter och suppleanter för dem, vilka ej må äga eller

förvalta fastighet, som nyss sagts, skola äga kännedom om ortens hyresmarknad

och åtminstone den ene ledamoten och minst en suppleant särskilt om de mindre

bemedlades bostadsförhållanden. I övrigt skall om valbarhet till hyresnämnd, så

ock om rätt för den, som blivit vald, att avsäga sig uppdraget gälla vad i enahanda

avseenden är stadgat i fråga om hälsovårdsnämnd.

5. Stadsläkare och bostadsinspektör, där sådan finnes, äga att närvara vid

hyresnämnds sammanträden, om vilka underrättelse skall meddelas dem i god tid

förut, samt att deltaga i överläggningarna men ej i besluten. De hava att tillhandagå

hyresnämnd med det tjänstebiträde, som av nämnden påkallas.

3 §■

1. Vid handläggning hos hyresnämnd av frågor, om vilka i 6, 7, 8 och 11 §§

sägs, skall beträffande jäv mot nämndens ordförande och ledamöter i tillämpliga

delar gälla vad allmän lag stadgar om domarjäv.

2. Hyresnämnd är beslutför, om ordförande och tre ledamöter äro närvarande

och om beslutet ense. Som beslut galle i övrigt den mening, som efter

jämkning, där sådan erfordras och kan ske, omfattas av mer än halva antalet av

de röstande. Finnes ingen sådan mening, gäller den, som erhållit flera röster än

någon annan, eller, därest två sådana meningar finnas, den som efter förnyad

omröstning mellan dem erhåller de flesta rösterna. Har var röstande sin mening,

gäller ordförandens.

3. Ej må hyresnämnd till avgörande företaga ärende, med mindre parterna

beretts tillfälle att yttra sig inför nämnden eller parts hörande uppenbarligen är

obehövligt.

4. Finner hyresnämnd, att dess beslut på grund av förelupet förbiseende

eller meddelade oriktiga eller missvisande upplysningar blivit i avsevärd mån

felaktigt, eller att omständigheter tillkommit, som bragt ärendet i ett väsentligt

ändrat läge, äge nämnden att förordna om den rättelse, som därav må föranledas.

5. Vid hyresnämnds sammanträde föres protokoll, upptagande nämndens

beslut; och skall riktigheten av detta protokoll granskas så snart ske kan och

senast inom tio dagar. Så snart dylik granskning skett, skall protokollet vara

tillgängligt för allmänheten. Sker ej granskning genast, skall besked om nämndens

beslut omedelbart lämnas part, som sådant begär.

4 §•

De uppgifter, som lämnas hyresnämnd vid handläggning av frågor, om vilka

i 6, 7 och 8 §§ förmäles, må ej mot vederbörande uppgiftslämnares önskan upptagas

i nämndens protokoll eller skrivelser i vidare män, än som för avfattande

av nämndens beslut är oundgängligen erforderligt. Ej heller må de i annan mån

av nämndens ordförande, ledamöter eller tjänstemän yppas.

5 §•

Vederbörande kommun, köping eller municipalsamhälle har att lämna erforderliga

medel ej mindre till skälig gottgörelse åt hyresnämnds ordförande,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 416.

ledamöter och tjänstemän än även till bestridande av övriga nödiga utgifter för

upprätthållande av nämndens verksamhet. Myndighet, som i 2 § 4 mom. sagts,

äger jämväl utfärda instruktion för hyresnämnd.

Om hyresbelopp och uppsägning av hyresavtal.

6 §•

1. Fordras för omöblerad lägenhet, som är uthyrd eller avsedd att uthyras

av husägaren eller annan, och som den 25 maj 1917 eller tidigare varit uthyrd,

högre hyra, än den, som enligt för tid före nämnda dag senast gällande hyresavtal

varit för lägenheten betingad, ankommer med nedan angivna inskränkning

på hyresnämnden att, efter framställning av hyresvärd, hyresgäst eller hyressökande,

eller där nämnden eljest finner anledning därtill, pröva, huruvida det

fordrade beloppet med hänsyn till ej mindre lägenhetens beskaffenhet och det allmänna

läget på bostadsmarknaden än även omkostnaderna för fastigheten och förhållandena

i övrigt är att anse såsom oskäligt samt att i sådant fall fastställa

den lägre hyra, varje gång för högst ett år, som nämnden finner skälig. Lag

samma vare, där hyresavtal trätfas om omöblerad lägenhet, innefattande höjning

av hyran utöver för tid före den 25 maj 1917 senast gällande hyresbelopp, så ock

där sådant avtal träffats antingen, vad angår orter, där lagen den 25 maj 1917

med vissa bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m. varit gällande, senare

än a etthundratjuguförsta dagen före den dag lagen blivit tillämpad inom området,

eller, vad angår orter, där lagen den 14 juni 1918 med vissa ändrade bestämmelser

mot oskälig hyresstegring m. m. eller lagen den 19 juni 1919 enligt Konungens

särskilda förordnande senare blivit gällande för området, från och med

åen dag, endera av sistnämnda lagar sålunda blivit tillämplig inom området; i

fråga om hyresavtal, ^ som träffats före den dag, då lagen den 25 maj 1917 blev

gällande för det område, där fastigheten ligger, äge dock hyresnämnd ingripa

allenast om lägre hyra än den avtalade blivit fastställd såväl för hyresåret 1917

—1918 som för hyresåret 1918—1919. Skall hyresvärd enligt hyresavtal besörja

lägenhetens uppvärmning eller tillhandahålla varmvatten till densamma, åligger

det nämnden att särskilt bestämma skälig ersättning för envar sådan förmån att

utgå med visst belopp eller efter grund, som nämnden finner lämplig.

Fordras för omöblerad lägenhet, som är uthyrd eller avsedd att uthyras

av husägaren eller annan, men som icke den 25 maj 1917 eller tidigare varit uthyrd,

högre hyra än den, som betingats vid första uthyrningen av lägenheten,

eller träffas om sådan lägenhet hyresavtal, innefattande höjning av hyran utöver

det vid lägenhetens första uthyrning betingade hyresbelopp, skall i fråga om hyresnämnds

prövning vad i första stycket sägs äga motsvarande tillämpning. Lag

samma vare, där om dylik lägenhet avtal, som nyss sagts, träffats, vad angår

orter, där lagen den 19 juni 1919 ursprungligen ägt tillämpning, dels före den 22

juni 1919 att gälla för tid från och med den 1 oktober 1919 eller senare, dels ock

den 22 juni 1919 eller därefter samt, vad angår orter, där sistnämnda lag enligt

Konungens särskilda förordnande senare blivit gällande för området, från och

med den dag lagen sålunda blivit tillämplig inom området.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. ]\raj:t8 proposition nr 416. 5

2. överstiger hyra för lägenhet, som varit uthyrd för tid före den 1 oktober

1915, den före sagda dag senast gällande hyran med högst 50 procent, mä sådan

hyresförhöjning icke upptagas till prövning av hyresnämnden, med mindre nämnden

med hänsyn till lägenhetens mindervärdiga beskaffenhet finner synnerliga skäl

tala därför. J 6

På framställning av hyresnämnd äger socialstyrelsen, där särskilda skäl

därtill äro, för nämndens verksamhetsområde eller viss del därav fastställa angivna

gräns till viss lägre procentsats än 50 procent, dock lägst 40 procent.

Socialstyrelsens beslut i fråga, som här avses, skall genom styrelsens försorg ofördröjligen

kungöras i allmänna tidningarna samt en eller flere tidningar i orten.

Ändring i beslutet må sökas hos Konungen genom besvär, vilka skola vara inkomna

till civildepartementet inom trettio dagar från det beslutet kungjordes i

allmänna tidningarna.

3. Hyresnämnds prövning må ej avse hyresbelopp, som till betalning förfallit

före den dag, då framställning om hyresreglering gjorts hos nämnden, eller,

där nämnden eljest företager reglering, före den dag, då hyresvärden erhållit

meddelande, att fråga väckts om företagande av reglering. Denna bestämmelse

skall dock ej äga tillämpning, där avtal träffats, att hyresbeloppet helt eller delvis

skall vara till betalning förfallet tidigare än å sista söckendagen före den avtalade

hyrestidens början.

4. Under hyra inbegripes varje vederlag, i penningar eller vad det är, som

av hyresvärden eller till hans förmån för upplåtelsen betingas.

5. Har hyresnämnd för viss tid fastställt hyra för lägenhet, galle avtal,

däri högre hyra för lägenheten betingats, såsom om hyran för nämnda tid överenskommits

till det fastställda beloppet.

6. Har enligt denna lag ändring gjorts i hyresavtal, i vad angår redan

erlagd byra, skall vad hyresgästen sålunda betalat för mycket eller för litet i

förra fallet till honom av hyresvärden återbetalas och i senare fallet av honom

till hyresvärden inbetalas vid den hyresbetalningsdag, som infaller näst efter den

dag beslut i ärendet föreligger, dock att i senare fallet vad i 3 kap. 23 § 1 i lagen

den 14 juni 1907 om nyttjanderätt till fast egendom stadgas ej skall äga tillämpning,

med mindre hyresvärden minst femton dagar före den dag, han sålunda påyrkar

beloppets inbetalning, hos motparten styrker sitt krav.

7 §•

Har hyresavtal om omöblerad lägenhet, vilket även omfattar vare sig uppvärmning

av lägenheten eller tillhandahållande av varmvatten, träffats för längre

tid än ett år, och har efter dess ingående sådan stegring av bränslekostnaderna

inträtt, att överenskommen hyra, till den del denna får anses hava vid avtalets

träffande avsett ersättning för angivna förmåner, befinnes icke längre utgöra skälig

gottgörelse därför, äger hyresnämnden, varje gång för högst ett år av den

återstående avtalstiden, fastställa, vad som därutöver skäligen må tillkomma

hyresvärden, börande därvid särskilt bestämmas ersättning för uppvärmning samt

för beredning av varmvatten. Hyresgästen vare dock berättigad att inom trettio

dagar efter delfåendet av sådant beslut uppsäga avtalet att upphöra å den fardag,

som inträffar närmast efter en månad från delfåendet. hor hyresnämnds

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. May.ts proposition nr 416.

prövning enligt denna paragraf galle i tillämpliga delar bestämmelserna i 6 §

3 mom.

8 §•

1. Uppsägning från hyresvärds sida av hyresavtal om omöblerad lägenhet

vare utan verkan, med mindre

a) hyresgästen efter hyresavtalets ingående avgivit skriftlig uttrycklig

försäkran, att han är villig låta avtalet upphöra,

b) eller hyresvärden, på sätt i 5 mom. närmare angives, verkställer uppsägningen

med erbjudande till hyresgästen att före viss tid förnya hyresavtalet

med ändring allenast av hyresbeloppet,

c) eller samtycke till uppsägningen senast den dag, som i 3 mom. sägs,

meddelas av hyresnämnd,

d) eller fall föreligger, som enligt bestämmelserna i 3 kap. 21—24 §§ av

lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt till fast egendom berättigar till uppsägning.

2. Har ifråga om omöblerad lägenhet träffats skriftligt hyresavtal, avsett

att utan uppsägning upphöra å viss dag, vare hyresvärden skyldig att inom femton

dagar efter det avtalet träffats, underställa avtalet hyresnämndens prövning;

ägande hyresnämnden, därest särskilda skäl därtill föranleda, förordna, att det

skall så anses, som om avtalet träffats under förbehåll, att detsamma efter avtalstidens

slut, så framt icke uppsägning skett, skall förlängas för ytterligare lika läng

tid, dock varje gång högst ett är. Om avtal, som bär sagts, icke inom nämnd

tid underställts hyresnämnds prövning, vare hyresvärden, på samma sätt som

om sådant förordnande meddelats, bunden utöver avtalstiden. För de fall, som

nu nämnts, galle i fråga om uppsägningstidens längd vad för motsvarande fall

finnes stadgat i 3 kap. 4 § sista stycket av lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt

till fast egendom.

3. Samtycke till uppsägning av hyresavtal kan, där hyresnämnd icke

finner anledning medgiva undantag, av nämnden lämnas, endast där hyresvärd

ingivit framställning därom senast å trettionde dagen före den dag, då uppsägning

sist kan ske. Dock må framställning om samtycke till sådan uppsägning,

som avses i 133 § utsökningslagen, kunna ingivas till hyresnämnden senast den

dag, då uppsägning sist kan ske. Varje framställning om samtycke till uppsägning

bör innehålla uppgift om den ändring av hyresvillkoren, som med uppsägningen

avses, eller den anledning till uppsägning, som eljest åberopas.

Beslut över framställning om samtycke till uppsägning skall av hyresnämnden

meddelas snarast möjligt och senast å tjuguåttonde dagen efter den dag,

då framställningen sist kunnat ingivas till nämnden.

4. Ej må hyresnämnd vägra samtycke till uppsägning av hyresavtal, då

fråga är om lägenhet, som varit uthyrd för tid före den 1 oktober 1915, där hyresvärden

med uppsägningen allenast avsett att erhålla en hyresförhöjning av

högst 50 procent eller annan jämlikt 6 § 2 mom. fastställd procentsats utöver den

för tiden före angivna dag senast betingade hyran, med mindre nämnden med

hänsyn till lägenhetens mindervärdiga beskaffenhet finner synnerliga skäl tala

därför. Ej heller må samtycke vägras till sådan uppsägning av hyresavtal, som

avses i 133 § utsökningslagen, därest i hyresavtalet betingade villkor finnas till

skada för ny ägare i avsevärd mån avvika från i hyreskontrakt inom orten gängse

bestämmelser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 41H.

1 varje fall, <lär hyresnämnds samtycke till uppsägningen grundas allenast

därpå, att nämnden funnit, att samtycke till uppsägningen jämlikt första stycket

icke kunnat förvägras, eller att hyresvärdens anspråk på högre hyra eller eljest

förbättrade hyresvillkor bör upptagas till prövning, skall vid samtycket lästas

det villkor, att innehavaren av lägenheten beredes tillfälle att, inom viss av hyresnämnden

förelagd kortare tid, träffa avtal om lägenhetens fortsatta förhyrning

med den ändring av hyresvillkoren, som jämlikt 6 § 2 mom. inträtt eller av

nämnden fastställts eller må kunna komma att fastställas.

5. Vill hyresvärd verkställa uppsägning enligt 1 mom. b), har han att

skriftligen uppsäga hyresavtalet och i uppsägningshandlingen tillika erbjuda hyresgästen

att, utan annan ändring i avtalet än hyrans höjning till visst angivet

belopp eller det belopp, hyresnämnden må komma att bestämma, fortfarande förhyra

lägenheten. I uppsägningshandlingen skall därjämte angivas ej mindre hyresvärdens

postadress än även den tid, inom vilken, vid äventyr av hyresrättens

förlust, hyresgästen har att lämna hyresvärden meddelande, att han antager det

sålunda gjorda erbjudandet; och skall i uppsägningshandlingen intagas erinran

såväl om berörda äventyr som ock, därest visst hyresbelopp fordras, därom att

hyresgästen genom antagande av erbjudandet icke betages den rätt att få beloppets

skälighet prövad av hyresnämnden, som eljest må tillkomma honom. Omförmälda

tid skall bestämmas till minst femton dagar från den dag, då uppsägning

sist kan ske.

Har hyresgästen under adress, som uppgivits i uppsägningshandlingen,

från postanstalt inom riket i rekommenderat brev till hyresvärden avsänt förklaring,

att han antager det gjorda erbjudandet, skall så anses, som om antagandet

kommit hyresvärden tillhanda den dag, då brevet avlämnades å posten.

6. Finner nämnden sig icke böra lämna begärt samtycke till uppsägning,

må i intet fall hyresavtal därigenom anses förnyat för längre tid än varje gång

högst ett år.

7. Här för lägenhet, som omfattar högst fyra rum, kök däri inbegripet,

och helt eller delvis är avsedd till bostad, hyran enligt avtalet skall erläggas i

förskott för längre tid än en månad, berättigar underlåtenhet härutinnan icke till

uppsägning, så länge hyresgästen sist å andra söckendagen av varje månad till

fullo erlägger den på samma månad belöpande hyran.

8. Vid prövning av uppsägning skall hyresnämnd beakta ej mindre de av

hyresvärden för uppsägningen anförda skäl, såsom att hyresgästen utan hyresvärdens

medgivande tillgodogör sig hyresrätten huvudsakligen genom lägenhetens

uthyrning i andra hand eller att hyresvärd, som före den 25 maj 1917 förvärvat

fastighet, har synnerligt behov av lägenhet i densamma för beredande av bostad

åt sig eller sin familj, än även huruvida uppsägningen skulle medföra synnerlig

svårighet för hyresgästen att erhålla tjänlig lägenhet å tid, därtill hyresavtalet

uppsagts. Har byggnad uppförts i uppenbart syfte att bereda bostadsutrymme

åt viss person, visst företags personal eller viss grupp av personer, bör, där så

erfordras för tillgodoseende av nämnda syfte, samtycke till uppsägning av hyresnämnd

icke förvägras. Lag samma vare, där hyresgästen utan hyresvärdens

medgivande tillgodogör sig hyresrätten uteslutande genom uthyrning i andra hand

9 §•

Med lägenhet avses i denna lag varje utrymme inom byggnad.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. May.ts proposition nr 416.

Om skyldighet att hörsamma hyresnämnds hud.

10 §.

1. Envar, som inom hyresnämnds verksamhetsområde för egen eller annans

räkning uthyr eller uthyrt omöblerad lägenhet, liksom envar hyresgäst eller

hyressökande inom området vare, på hyresnämnds kallelse, skyldig att personligen

eller, där nämnden finner sådant utan olägenhet kunna ske, genom befullmäktigat,

i saken kunnigt ombud inställa sig inför nämnden. Sådan kallelse, i

vilken må utsättas vite för uteblivande från och med två till och med etthundra

kronor, skall delgivas i god tid förut och senast dagen före den, då inställelse

skall ske.

2. Lägenheter inom hyresnämnds verksamhetsområde, uthyrda eller avsedda

att uthyras, skola, på nämndens anfordran, av hyresvärden eller hyresgästen

hållas tillgängliga för nämnden.

3. Ägare eller förutvarande ägare av fastighet inom hyresnämnds verksamhetsområde

vare pliktiga att, då hyresnämnd det begär, i den ordning nämnden

angiver lämna uppgift angående hyran vid olika tidpunkter för de inom fastigheten

inrymda lägenheterna ävensom de andra uppgifter angående fastigheten

eller hyresförhållandena i övrigt, som nämnden må påfordra.

Om rivning av byggnader, sammanslagning av lägenheter in. m.

11 §•

1. Utan samtycke av hyresnämnd må byggnad, inrymmande bostadslägenhet,

ej rivas, ej heller i sådan lägenhet företagas ändringsarbete, som påkallar

lägenhetens utrymmande eller är ägnat att leda till avsevärd höjning av hyran

eller åsyftar att sammanslå flera lägenheter eller att inreda bostadslägenhet eller

del därav till annat ändamål, allt såvida icke åtgärden av vederbörande myndighet

prövas vara med hänsyn till allmän säkerhet eller hälsovård erforderlig.

2. Lägenhet, som, då lagen den 25 maj 1917 med vissa bestämmelser mot

oskälig hyresstegring m. m. eller ock enligt Konungens särskilda förordnande

lagen den 14 juni 1918 med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring

m. m. eller lagen i samma ämne den 19 juni 1919 trädde i tillämpning inom

området, användes till bostad eller var oanvänd men dessförinnan senast använts

till bostad, må ej utan hyresnämndens medgivande tagas i bruk för annat ändamål;

ej heller må utan nämndens medgivande lägenhet uthyras möblerad, vilken

icke vid nyssnämnda tid varit uthyrd i sådant skick.

3. Vid prövning av nu angivna frågor skall hänsyn tagas till de av hyresvärden

för åtgärdens företagande anförda skal, till åtgärdens inverkan på hyresförhållandena

i allmänhet i orten samt till svårigheterna för vederbörande hyresgäster

att erhålla andra tjänliga bostäder.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungi. Maj:ts proposition nr 416.

4. På ansökan av hyresnämnd äge överexekutor meddela handräckning

till återställande av olagligen rubbat förhållande, varom i denna paragraf förmäles;

och galle därom enahanda bestämmelser, som för det i 191 § utsökningslagen

avsedda fall äro stadgade.

Om skyldighet att anmäla hyresavtals träffande och upphörande.

12 §.

Envar, som inom hyresnämnds verksamhetsområde för egen eller annans

räkning uthyr omöblerad lägenhet, är pliktig att hos nämnden anmäla ej mindre

hyresavtals träffande och upphörande med angivande av i förra fallet närmast

därförut betingad hyra och i senare fallet, där så ske kan, hyresanspråk för

förnyad uthyrning, än ock varje med förutvarande hyresgäst träffat avtal om

fortsatt hyresupplåtelse mot höjd hyra, ävenledes med angivande av den förutvarande

och den höjda hyrans belopp. I anmälan skall, då lägenhet varit uthyrd

för tid före den 1 oktober 1915, även angivas den för tid före nämnda dag senast

betingade hyran. Om tiden och sättet för anmälan, som här sagts, förordnas av

nämnden.

Om bostadsförmedling.

13 §.

1. Inom stad, där denna lag äger tillämpning, skall med ledning av de i

12 § omförmälda anmälningar genom hyresnämnden eller annan kommunal myndighet

avgiftsfritt förmedlas uthyrning av omöblerade lägenheter, som omfatta

högst fyra rum, kök däri inbegripet, och helt eller delvis äro avsedda till bostad.

Vid sådan kommunal bostadsförmedling skall särskilt eftersträvas att bereda

barnrika familjer lämpliga bostäder.

2. Huru dylik bostadsförmedling närmare skall ordnas, därom beslutes av

stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, allmänna rådstugan.

Om överklagande av hyresnämnds beslut in. m.

14 §.

1. Har vid hyresnämnds beslut i fråga, som i 6, 7 eller 8 § sägs, ledamot

av hyresnämnd varit jävig eller av annan orsak obehörig, eller nämnden

överskridit sin befogenhet, eller annan felaktighet ägt rum i avseende på ärendets

behandling, må part, som är med beslutet missnöjd, däröver föra klagan, i Stockholm

hos överståthållarämbetet, i annan stad, där magistrat finnes, hos denna

samt i övriga orter hos Konungens befallningshavande inom trettio dagar efter

erhållen del av beslutet.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 356 käft. (Nr 416.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kung!. Maj ds proposition nr 416.

2. över hyresnämnds beslut i fråga, som i 11 § 1 och 2 mom. förmäles,

må klagan föras hos Konungens befallningshavande inom trettio dagar efter erhållen

del av heslutet.

3. Mot prövningsmyndighets beslut i fråga, som i 1 mom. sägs, må talan

ej föras. I Konungens befallningshavandes beslut enligt 2 mom. må ändring

sökas hos Konungen genom besvär, vilka skola vara inkomna till civildepartementet

inom den tid, som för överklagande av förvaltande myndigheters och

ämbetsverks beslut är bestämd.

Ansvarsbestämmelser.

15 §.

1. Hyresvärd, som med vetskap därom, att hyresnämnd för lägenhet fastställt

visst hyresbelopp, av hyresgäst, hyressökande eller annan för uthyrning av

lägenheten fordrar eller mottager vederlag, i penningar eller vad det är, till högre

värde, straffes med böter från och med femtio till och med ettusen kronor.

2. Lag samma vare, där hyresvärd vid uthyrning av omöblerad lägenhet

såsom villkor för upplåtelsen avlordrar eller mottager av hyresgäst eller hyressökande

förbindelse, vari denne förklarar sig avstå från rätten att få hyresbeloppet

prövat enligt denna lag eller ock vara villig att utan hyresnämnds prövning av

uppsägning låta avtalet upphöra.

3. På framställning av hyresnämnd eller eljest, när skäl därtill äro, må

Konungens befallningshavande för område, där denna lag äger tillämpning, fastställa

taxa för hyresförmedling. Har Konungens befallningshavande fastställt

sådan taxa, straffes den, som erbjuder sig att mot vederlag till högre värde, än

taxan föranleder, förmedla uthyrning av eller överlåta hyresrätt till omöblerad

lägenhet, eller som för sådan förmedling eller överlåtelse fordrar eller mottager

vederlag till högre värde, likaledes med böter från och med femtio till och med

ettusen kronor.

16 §.

Bryter någon mot vad i 11 § 1 eller 2 mom. är stadgat, straffes med böter

från och med etthundra till och med tiotusen kronor.

17 §.

För överträdelse av de i 4 § givna stadgandena vare straffet böter från

och med fem till och med femhundra kronor.

18 §.

1. Utebliver någon, som kallats att inställa sig inför hyresnämnd, utan

laga förfall, varde fälld till vite, där sådant varit honom av nämnden förelagt,

eller till böter från och med fem till och med femhundra kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 416.

11

2. Till enahanda ansvar av böter vare den förfallen, som bryter mot vad i

10 § 2 eller 3 mom. är stadgat, eller som försummar att i föreskriven tid och

ordning göra anmälan, som föreskrives i 12 §.

3. Har någon i dylik anmälan eller eljest inför hyresnämnd emot bättre

vetande lämnat oriktig uppgift, vare straffet Döter från och med femtio till och

med ettusen kronor; dock att straff, som här stadgas, ej må tillämpas, där förseelsen

enligt allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.

19 §•

1. Den som för uthyrning av annan omöblerad lägenhet än sådan, som

helt eller delvis uthyrts till bostad samt den 25 maj 1917 eller tidigare blivit

tagen i bruk, eller ock av möblerad lägenhet fordrar eller mottager vederlag, av

vad slag det vara må, som, enligt vad han insett eller bort inse, är uppenbart

oskäligt, straffes med böter från och med tjugufem till och med tiotusen kronor

eller med fängelse från och med en månad till och med ett år. Såsom uthyrning

av lägenhet skall anses även upplåtande eller överlåtande av delägarrätt i fastighet

eller i bolag eller förening, som äger fastighet, när avtalets syfte uppenbarligen

är att vinna eller bevara tillgång till lägenhet.

Vad i första stycket stadgas skall ej äga tillämpning i fall, då hyresnämnd

enligt denna lag äger pröva, huruvida vederlag, som nyss sagts, är att anse såsom

oskäligt.

2. Fälles någon till straff för brott, som i denna paragraf sägs, må domstolen,

efter ty skäligt finnes, kunna förplikta gärningsmannen att utgiva, helt

eller delvis, värdet av taget eller avtalat vederlag.

20 §.

Förseelser, som avses i 15—19 §§, skola åtalas av allmän åklagare, de i

18 § 1 och 2 mom. angivna vid polisdomstol, där särskild sådan är inrättad, men

eljest hos poliskammare eller, aär sådan icke finnes, vid allmän domstol och de

övriga vid allmän domstol.

21 §.

1. Böter och viten, vilka ådömas enligt denna lag, så ock vad gärningsmannen

enligt 19 § 2 mom. förpliktas utgiva, tillfalla kommunen, köpingen eller

municipalsamhället.

2. Saknas tillgång till fulla gäldandet av böter eller vite, skall förvandling

ske enligt allmänna strafflagen.

22 §.

De närmare föreskrifter, som erfordras för tillämpning av denna lag, rörande

hyresnämnds verksamhet eller eljest, meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå meddelad

uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling, och upphör därmed

lagen med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m. den 19

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 416.

juni 1919 att gälla. Dock skall beträffande förseelse, som begåtts under tiden

för sistnämnda lags giltighet och varå påföljd är i densamma bestämd, vad därutinnan

är i sagda lag stadgat fortfarande gälla. Vad i övergångsbestämmelserna

till samma lag stadgas om fortsatt giltighet i särskilda avseenden av vissa föreskrifter

i lagen den 25 maj 1917 med vissa bestämmelser mot oskälig hyresstegring

m. m. och lagen den 14 juni 1918 med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig

hyresstegring m. m. skall likaledes fortfarande gälla. Därjämte skola beslut,

som av hyresnämnd meddelats ej mindre enligt endera av sistnämnda två lagar

än även enligt lagen den 19 juni 1919 fortfarande äga giltighet; och skola ordförande

och ledamöter i hyresnämnder jämte suppleanter för dem, vilka utsetts

på grund av bestämmelserna i någon av dessa tre lagar anses såsom behörigen

utsedda enligt denna lag.

Denna lag gäller till och med den 31 december 1921. Dock skall beträffande

annan omöblerad lägenhet än sådan, som helt eller delvis uthyrts till bostad samt

den 25 maj 1917 eller tidigare blivit tagen i bruk, vad i 6 och 8 §§ stadgas ej gälla

längre än till den 1 oktober 1921, och skola stadgandena i 8 § ej heller äga tilllämpning

i fall, då hyresvärd uppsäger hyresavtal om dylik lägenhet att upphöra

den 1 oktober 1921 eller senare dag. Hyresnämnds beslut, varigenom nämnden enligt

6 § fastställt hyra för viss tid, skall i fråga om lägenhet, som nyss sagts, gälla

högst till den 1 oktober 1921 och beträffande annan lägenhet högst till den 1

oktober 1922. Beslut, som av nämnden i berörda avseende meddelats jämlikt 7 §,

skall gälla högst till sistnämnda dag.

Vad i denna lag stadgas angående förseelse, som omförmäles i 15 § 1 mom.,

skall äga giltighet jämväl efter den 31 december 1921, och skall beträffande annan

än i 15 § 1 mom. omförmäld, under tiden för lagens giltighet begången förseelse,

varå påföljd i lagen är bestämd, vad därutinnan i lagen är stadgat jämväl gälla

efter sistnämnda dag.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kung! Maj:ts proposition nr 416.

13

Utdrag ur protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

fredagen den 12 mars 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Branting,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena friherre Palmstierna,

Statsråden: Undén,

Thorsson,

Olsson,

Sandler,

Nothin,

Nilson,

Eriksson,

Svensson,

Hansson.

Efter gemensam beredning med chefen för civildepartementet och

chefen för finansdepartementet anförde chefen för justitiedepartementet

statsrådet Undén:

»Giltighetstiden för lagen den 19 juni 1919 med vissa ändrade bestämmelser

mot oskälig hyresstegring m. m. utgår den 31 december 1920.

Med anledning härav hava socialstyrelsen samt de enligt Kungl. Maj:ts

bemyndigande den 15 november 1918 inom civildepartementet tillkallade

sakkunniga för verkställande av vissa utredningar på bostadsfrågans område

(1918 års bostadssakkunniga) anmodats att gemensamt avgiva yttrande,

huruvida nämnda lag borde erhålla förlängd giltighetstid. Sedan

denna fråga varit föremål för gemensamma överläggningar mellan styrelsen

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj ds proposition nr 416.

Lagstiftningen

mot

oskälig hyresstegring

ett led i en

vidsträcktare

plan för

bostadsfrågans

läsning.

Lagstiftningens

prolongation.

Plan för

lagstiftningens

avveckling

och berörda sakkunniga ävensom vissa av styrelsen särskilt tillkallade personer,

har den sålunda sammansatta sakkunnigeberedningen den 18 februari

1920 avgivit utlåtande i ärendet. Därjämte hava från ett stort

antal fastighetsägare och fastighetsägareföreningar i landet ävensom från

åtskilliga sammanslutningar av hyresgäster med derå vissa framställningar

till Kungl. Maj:t inkommit, däri skilda önskemål uttalats i förevarande

fråga, och torde jag nu få anmäla berörda utlåtande och framställningar.»

Föredraganden redogjorde för innehållet i omförmälda utlåtande

jämte därvid fogat förslag till lag med vissa ändrade bestämmelser mot

oskälig hyresstegring, vilket utlåtande skulle såsom bilaga A. fogas vid

detta protokoll, ävensom för berörda inkomna framställningar i ämnet.

Föredraganden anförde härefter vidare:

»Till en början må framhållas, att, då förevarande lagstiftning intager

en i viss mån central ställning bland de statliga åtgärderna mot

bostadsnöden under kristiden, det icke synts mig lämpligt eller ens möjligt

att fatta ståndpunkt till föreliggande spörsmål annat än under vederbörligt

hänsynstagande till andra planerade åtgärder från statens sida till

lindrande av bostadsnöden. I sistberörda avseende föreligga numera tvenne

omfattande förslag, avseende det ena äskande av vissa anslag och lån till

främjande av bostadsproduktionen m. m. samt det andra införande av en

särskild hyresvärdestegringsskatt för bostadsändamål, och komma dessa förslag

att av cheferna för civil- och finansdepartementen senare i dag underställas

Eders Kungl. Maj:ts prövning. Först i och med att dessa förslag

sålunda föreligga, har det blivit möjligt att infoga lagstiftningen mot

oskälig hyresstegring i en mera vidsträckt, metodisk plan till statsåtgärder

på området, syftande till en allsidig lösning av förevarande problem.

Beträffande spörsmålet om hyresstegringslagstiftningens prolongation

synes det vara uppenbart, att denna lagstiftning bör erhålla fortsatt giltighet

efter den 31 december innevarande år. De förhållanden på bostadsmarknaden,

vilka första gången år 1917 föranledde utomordentliga lagstiftningsåtgärder

i förevarande avseende, göra sig alltjämt gällande med

till synes oförminskad styrka och lära sålunda fortfarande påkalla extraordinära

skyddsåtgärder från lagstiftarens sida. I likhet med sakkunnigeberedningen

anser jag, att lagstiftningen i ämnet, med vissa ändringar och

modifikationer, bör erhålla förlängd giltighet tills vidare till den 31 december

1921.

Sakkunnigeberedningen har under hänvisning till lagstiftningens

uppenbara karaktär av kristidslag och till den omständigheten, att vissa

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Maj ds proposition nr 416.

15

tidigare befarade menliga biverkningar av densamma alltmera synas träda

i dagen, uttalat önskvärdheten av att från auktoritativt håll kunde göras

ett uttalande om en plan för lagstiftningens slutliga avveckling. Som det

vill synas under hänsyftning på en sådan plan för avvecklingen framhåller

beredningen, att, om lagstiftningen skulle prolongeras för ett år i sänder

under dels innevarande dels nästkommande år, dess verkningar komme att

sträcka sig till den 1 oktober 1923. Jag kan emellertid icke ansluta mig

till den av beredningen hävdade meningen, att en bestämd plan för lag”

stiftningens slutliga avskrivning nu bör framläggas. Det skulle otvivelaktigt

vara mindre välbetänkt, om man redan nu, innan utvecklingen på bostadsmarknaden

kan med någon större grad av säkerhet bedömas, bunde sig

för lagstiftningens obetingade avskrivning vid en viss tidpunkt. Det synes

även önskvärt, att, innan man fattar någon bestämd ståndpunkt i förevarande

avseende, erfarenhet först vinnes om de resultat, som må kunna

åvägabringas genom _ de omfattande statsåtgärder till bostadsnödens lindrande,

som, på sätt jag förut nämnt, nu äro planerade och varom förslag

torde komma att avlåtas till innevarande riksdan.

O

Såsom av redogörelsen för beredningens utlåtande framgår, har be- Förslag om

redningen däri utförligt behandlat de ogynnsamma verkningar på hyres- ärtdrin9a.ri

marknaden, som förevarande lagstiftning i vissa avseenden medfört och ^frågor''

somo blivit alltmera framträdande i samma mån förhållandena på övriga

områden börjat återgå till det normala, och har beredningen jämväl framlagt

vissa förslag i syfte att neutralisera dessa verkningar och underlätta

lagstiftningens successiva avveckling. Jag torde nu i korthet få angiva

min ståndpunkt till dessa förslag, som huvudsakligen avse trenne principiella

frågor inom förevarande lagstiftningsområde, nämligen spörsmålet

om utsträckande av den latitud, inom vilken enligt 6 § 2 mom. en fri

hyresprisbildning är medgiven, införande av ökad frihet vid uppsägning

av hyresavtal samt inskränkning av lagstiftningens tillämplighet beträffande

vissa slag av lägenheter.

Lagstiftningen har hittills övat ett bestämmande, starkt återhållande Ökad frihet

inflytande på hyresprisbildningen. I likhet med sakkunnigeberednino-en \frå9a ?m

a°ser .iae> att åtgärder höra vidtagas i syfte att minska den avsevärda bUdnmgen.

skillnaden mellan hyresnivån för lägenheter i äldre hus och hyresnivån

för lägenheter i nyare hus, varvid jag tillika framhåller, att genom beslut

om sådan hyresvärdestegringsskatt, som förut omnämnts, skulle förebyggas

en oskälig konjunkturvinst för ägare av äldre hus. Det av beredningen i

detta avseende framlagda förslaget om höjning av den i 6 § 2 mom. an
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 416.

givna fria hyresstegringslatituden från 25 till 50 procent finner jag innefatta

ett under nuvarande förhållanden väl avvägt steg för förverkligande

av berörda syfte. Att, på sätt i vissa av de från fastighetsägarehåll gjorda

framställningarna ifrågasatts, gå ännu längre och bestämma gränsen för

den fria hyresstegringen till 60 procent skulle däremot enligt min mening

innebära en, generellt sett, alltför stor och ur social synpunkt olämplig

höjning av den nu rådande hyresnivån och kan därför ej anses tillrådligt.

I detta sammanhang bör emellertid framhållas, att ifrågavarande latitud,

på sätt beredningen betonat, ej utesluter, att även större hyresstegringar

kunna befinnas skäliga och av hyresnämnderna medgivas. Denna uppfattning

har jämväl kommit till uttryck i beredningens förslag, som i 6 § 1

mom. upptagit en särskild föreskrift därom, att hyresnämnd vid prövning

av hyras skälighet skall taga hänsyn jämväl till det allmänna läget på

bostadsmarknaden, och torde införandet av en dylik anvisning i lagen vara

ägnat att befordra en tillämpning av lagstiftningen i överensstämmelse

med nyss angivna uppfattning.

Då den i beredningens förslag upptagna gränsen för den fria hyresstegringen

sålunda avser att i viss mån vara vägledande för hyresnämnderna

vid prövning av hithörande frågor, torde följdriktigheten bjuda, att,

på sätt beredningen föreslagit, den hyresnämnd nu medgivna befogenheten

att i vissa fall fastställa sagda gräns till annat procenttal än det i lagen

angivna upphäves. I likhet med beredningen finner jag det emellertid

vara önskvärt, att lagen medgiver möjlighet att för särskilda fall bestämma

en något lägre latitud för den fria hyresstegringen än 50 procent, och

synes den av beredningen i sådant avseende föreslagna marginalen av 10

procent vara lämplig. Däremot torde det ej vara nödigt att, såsom beredningen

föreslagit, frågor om tillämpning av en lägre latitud än den normala

i första ° hand prövas av Kungl. Maj:t, utan synes denna prövning

lämpligen kunna anförtros åt socialstyrelsen, som ju förfogar över särskild

sakkunskap på detta område, dock med rätt för vederbörande att hos

Kungl. Maj:t överklaga socialstyrelsens beslut. Ehuru det utan särskild

föreskrift torde vara klart, att socialstyrelsens och Kungl. Maj:ts beslut i

hithörande frågor böra i likhet med hyresnämndernas beslut i dylika frågor

på lämpligt sätt offentliggöras, synes dock en uttrycklig bestämmelse

härom böra meddelas i fråga om socialstyrelsens beslut, enär tiden för

anförande av besvär över samma beslut lämpligen bör räknas från dagen

för beslutets offentliggörande.

Den i 6 § 2 mom. medgivna friheten att inom viss gräns kunna

höja hyra för äldre lägenheter gäller enligt nuvarande bestämmelser icke

alldeles obetingat. Hyresnämnd äger sålunda befogenhet att pröva jämväl

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kurirjl. Maj ds preposition nr 416.

17

t

hyresförhöjningar, som hålla sig inom den angivna gränsen, där nämnden

på grund av lägenhetens uppenbart mindervärdiga beskaffenhet finner synnerliga

skäl tala därför. Inom beredningen har nu reservationsvis påyrkats

sådan ändring härutinnan, att hyresnämndens befogenhet i berörda avseende

måtte utsträckas till att avse ej allenast uppenbart mindervärdiga

lägenheter utan även synbarligen dåliga eller dåligt underhållna lägenheter

i allmänhet. 1 anslutning till denna tankegång och då enligt vad jag erfarit

hyresnämnderna på grund av avfattningen av förevarande stadgande

allenast i sällsynta undantagsfall ansett sig kunna ingå i prövning av hyra

i där avsedda fall, har jag funnit en mindre jämkning i stadgandets lydelse

\ vara påkallad i syfte att förebygga eu alltför snäv tolkning av detsamma.

Förevarande lagstiftning torde hava medfört, att uppsägning av hy- Ökad frihet

resavtal i fall, då lagstiftningen äger tillämpning, nästan utan undantag

med stöd av bestämmelserna i 8 § kommit att regleras av hyresnämnderna, nmg

vilka härvid genomgående synts hava tillämpat starkt restriktiva grundsatser.

Detta lärer också få anses vara det riktiga. Så smrrt vissa band måste läggas

på den fria uppsägriingsrätten, hindras uppkomsten av en öppen hyresmarknad,

och svårigheterna för den enskilde, som blivit uppsagd till avflyttning,

bliva härigenom i hög grad skärpta. Lagstiftningen framkallar sålunda ett

tillstånd, som i sig självt gör skyddet mot uppsägning än mera påkallat.

Ehuru denna växelverkan, såsom sakkunnigeberedningen framhållit, måste

betecknas såsom en stor olägenhet, synes den dock oundviklig. Det erbjuder

därför särskilda svårigheter att, så länge ifrågavarande skydd mot

uppsägning anses höra upprätthållas, genomföra inskränkningar i hithörande

bestämmelsers tillämplighetsområde. På sätt beredningen föreslagit,

1 torde dock en större frihet med avseende å uppsägning av hyresavtal i

vissa speciella fall böra lämnas, där särskilda skäl tala för medgivande av

lättnader i detta avseende. Särskilt beaktansvärt är det förslag, som beredningen

framlagt i syfte att genomföra en vidgad uppsägningsrätt, då

en illojal uthyrning i andra hand från hyresgästens sida föreligger. Mot

den av beredningen i sådant syfte föreslagna ovillkorliga uppsägningsrätten

för det fall, att hyresgästen uteslutande tillgodogör sig hyresrätten genom

dylik uthyrning, synes mig ingen befogad erinran kunna göras. Beträffande

den i beredningens förslag upptagna anvisningen för hyresnämnderna

att, där uthyrning i andra hand eljest utan hyresvärdens medgivande

äger rum, detta förhållande vid prövning av uppsägning bör av nämnderna

särskilt beaktas såsom en omständighet, vilken i vissa fall talar för bifall

till uppsägningen, synes densamma böra preciseras till att avse sådana fall,

då hyresgästen huvudsakligen tillgodogör sig hyresrätten genom dylik uthyr
Bihang

till riksdagens -protokoll 1920. 1 sand. 356 Käft. (Nr 416.) 3

4

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 416.

Laqstif tnin

gen ej tilllämplig

å

nya lägenheter.

ning. En dylik ändring synes vara påkallad med hänsyn till den lojala inackorderingsverksamheten,

vilken såvitt möjligt ej bör försvåras. Vad angår

övriga av beredningen i förevarande avseende föreslagna lättnader måste desamma

anses betingade av hänsyn till hyresvärdens berättigade intresse och

sålunda böra förordas. Dock torde beträffande den i förslaget upptagna

föreskriften, att hyresnämnd vid prövning av uppsägning särskilt skall beakta,

huruvida uppsägningen skulle medföra synnerlig svårighet för hyresgästen

att erhålla för honom användbar lägenhet å tid, därtill hyresavtalet

uppsagts, till förekommande av en för hyresgästen ogynnsam tolkning den

jämkning böra vidtagas, att uttrycket »för honom användbar» utbytes mot

ordet »tjänlig».

En praktiskt synnerligen betydelsefull ändring innefattas i det av

beredningen framlagda förslaget om upphävande av tillämpligheten av bestämmelserna

om hyresreglering och uppsägning beträffande nya lägenheheter,

d. v. s. sådana som först efter den 25 maj 1917 tagits i bruk.

Uppenbarligen måste det anses vara ett statsintresse av synnerlig vikt, att

de omständigheter, som för närvarande hindra eller motverka bostadsproduktionen,

såvitt möjligt undanröjas, och torde, på sätt beredningen framhållit,

det näppeligen kunna dragas i tvivelsmål, att den vid 1919 års

lagtima riksdag beslutade utvidgningen av lagstiftningens tillämplighet beträffande

nya lägenheter i viss män bidragit till att öka den rådande pessimismen

inom företagarkretsar på byggnadsverksamhetens område och därigenom

kommit att inverka hämmande på denna verksamhet. I likhet med

beredningen finner jag, att behovet av skydd mot överdrivna hyresanspråk i

fråga om nya lägenheter för framtiden torde kunna tillgodoses genom straffbestämmelser

mot hyresocker, och synes, därest det skulle visa sig, att de

nu i detta ämne gällande bestämmelserna icke förmå lämna ett dylikt skydd,

en skärpning av desamma böra genomföras. Av dessa grunder anser jag

lika med beredningen, att nya lägenheter böra så snart lämpligen ske kan

undantagas från lagstiftningens tillämplighet i förut angivna hänseenden.

Beträffande tidpunkten härför har beredningen föreslagit, att de

ifrågavarande bestämmelserna i 6 och 8 §§ i lagen skulle upphöra att äga

tillämpning beträffande nya lägenheter den 1 oktober innevarande år, dock

att hyresnämnds beslut, varigenom nämnden enligt 6 § fastställt hyra för

viss tid för dylika lägenheter, skulle gälla högst till den 1 oktober 1921.

Härigenom skulle enligt beredningens mening hithörande lägenheter bliva

underkastade hyresreglering för tiden till den 1 oktober 1921, och skulle i

regel ej heller uppsägning av hyresavtal om dylika lägenheter kunna ske

till tidigare dag. På sätt beredningen framhållit, åsyftar beredningens

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj-.ts ''proposition nr 416.

1!)

förslag i detta avseende dels att bereda vederbörande hyresgäster ett visst

rådrum och dels att undanröja åtskilliga rättsliga svårigheter under övergångstiden.

Jag är fullt ense med beredningen om önskvärdheten av att, stadga

en övergångstid, under vilken ifrågavarande lagbestämmelser skulle fortfarande

äga tillämpning även beträffande nya lägenheter, och synes en

dylik övergångstid ej böra sättas kortare än ett år, räknat från den 1 oktober

innevarande år. Därest hyresreglering beträffande hithörande lägenheter

skall möjliggöras för hela övergångstiden, torde det emellertid böra föreskrivas,

att bestämmelserna i 6 § skola äga tillämpning beträffande samma lägenheter

till den 1 oktober 1921. Skulle samma bestämmelsers tillämplighet, på

sätt beredningen föreslagit, upphöra redan den 1 oktober 1920, synes det

tvivelaktigt, huruvida hyresnämnderna dessförinnan skulle medhinna att

reglera hyra för hyresåret 1 oktober 1920—1 oktober 1921 i alla fall, där

dylik reglering påkallats före hyresårets början, och skulle i alla händelser

dylik reglering ej kunna verkställas, då framställning härom skett efter

nämnda tidpunkt. Särskilda svårigheter skulle jämväl möta att redan före

den 1 oktober innevarande år verkställa definitiv reglering av ersättning för

lägenhets uppvärmning eller för tillhandahållande av varmvatten för det

kommande hyresåret. Vad angår frigivande av uppsägningsrätten i avseende

å nya lägenheter synes det lämpligast att träffa sådana bestämmelser,

att avtal om dylika lägenheter må fritt uppsägas till den 1 oktober 1921

eller senare dag. Härigenom skulle större likformighet vinnas i avseende

å den tidpunkt, då lagstiftningens verkningar i förevarande hänseende beträffande

olika hyresavtal komme att upphöra, i det att — under förutsättning

att den nya lagen i ämnet kommer att träda i kraft före den 1

oktober innevarande år — i alla fall, där uppsägningstiden ej överstege

ett år, uppsägning skulle kunna ske till den 1 oktober 1921 eller den

senare dag, till vilken avtalet må uppsägas.

Enligt sakkunnigeberedningens förslag skulle andra lokaler än bo- Lagstiftninstadslägenheter

i samma ordning, som föreslagits beträffande nya lägen-9™ ™f^n"

heter, undantagas från stadgandena om hyresreglering och uppsägning och stadslageni

stället hemfalla under de särskilda ockerbestämmelserna. Såsom skäl här- heterför

har beredningen huvudsakligen anfört, att någon verklig brist på dylika

lokaler i allmänhet icke torde föreligga, men att en konstlad sådan

upprätthölles genom lagstiftningen, vilket kunde befaras medföra ett obehövligt

byggande av lokaler av här avsedd beskaffenhet till skada för övrig

nödvändig byggnadsproduktion. På de av beredningen härutinnan anförda

grunder och då det beträffande ifrågavarande lokaler icke längre

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungi. Maj:ts proposition nr 416.

Utvidgning

av bestämmelserna

mot hyresocker.

torde föreligga sociala motiv av avgörande betydelse för utomordentliga

skyddsåtgärder från lagstiftarens sida, anser jag lika med beredningen,

att ovannämnda bestämmelsers tillämplighet i avseende å samma lokaler

bör upphävas. Det har visserligen från vissa affärskretsar gjorts gällande,

att de utan lagstiftningens skydd kunde befara oskäliga hyresanspråk, i

synnerhet i fråga om butiker. Det har därjämte framhållits, att en inarbetad

affär vore mestadels bunden av sitt läge, där den hade sin kundkrets

samt att, även om lokaler på annat håll stode att få, dessa dock

med hänsyn till den ändrade kundkretsen i allmänhet icke skulle erbjuda

sina innehavare samma utsikter till en tryggad utkomst som eu affärslokal,

belägen inom en så småningom förvärvad kundkrets. Inom beredningen

hava också reservationsvis uttalats betänkligheter mot förslaget i

denna punkt. Jag vill ej bestrida, att dylika farhågor kunna i viss mån

äga fog för sig, men synes det på samma gång böra framhållas, att

svårigheter av väsentligen samma art föreligga jämväl under normala

tider. Det är ingalunda ett för kristiden speciellt utmärkande förhållande,

att eu affärsidkare, som uppsäges från en butikslokal, går förlustig det

värde, som ligger i eu viss förvärvad kundkrets. Det synes därför näppeligen

vara befogat att under åberopande av berörda svårigheter påkalla

skyddet av en tillfällig kristidslagstiftning.

I åtskilliga fall innehålla affärslokaler, särskilt mindre butiker, jämväl

bostadslägenheter. Då vederbörande hyresgäster i sådant fall böra i

fråga om bostaden tillförsäkras enahanda skydd som andra hyresgäster

men eu åtskillnad här ej kan göras i vad hyresavtalet avser bostaden och

i vad det avser utrymmen för andra ändamål, anser jag i likhet med beredningen,

att åt innehavare av dylika lägenheter fortfarande bör beredas

det skydd förevarande lagbestämmelser avse att lämna.

Vad angår den tidpunkt, då ifrågavarande inskränkning i lagstiftningens

tillämplighet å här avsedda lokaler synes böra genomföras, samt

det sätt, varpå detta bör ske, torde enahanda synpunkter böra anläggas,

som förut framhållits beträffande nya lägenheter. Jag får därför hänvisa

till vad jag härutinnan anfört beträffande sistnämnda lägenheter.

I formellt avseende torde bestämmelserna om sagda inskränkning i

lagstiftningens tillämplighet beträffande nya lägenheter och andra lägenheter

än bostadslägenheter lämpligen böra upptagas bland övergångsstadgandena

i en blivande ny lag i ämnet. I

I samband med att nyssberörda lägenheter undantagas från tillämpningen

av bestämmelserna om hyresreglering och uppsägning böra, såsom

jag redan antytt, de i lagen upptagna stadgandena mot hyresocker ändras,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj''Jk proposition nr 416.

21

så att de bliva tillämpliga å samma lägenheter. Enligt beredningens förslag

skulle berörda ändring träda i kraft, redan innan sagda inskränkning i lagstiftningens

tillämplighet bleve genomförd, och synes det även vara av behovet

påkallat, att, därest ockerartade hyresanspråk i avseende å ifrågavarande

lägenheter skulle framställas vid uthyrning, som sker före den 1

oktober 1921 och avser tiden efter nämnda dag, lagen lämnar möjlighet

att ingripa. Däremot synes det mindre väl förenligt med lagstiftningens

allmänna ståndpunkt i förevarande avseende att, på sätt i beredningens

förslag förutsattes, en hyresvärd, som gör sig skyldig till hyresocker vid

uthyrning av en lägenhet av ifrågavarande beskaffenhet, i vissa fall skulle

vara underkastad såväl hyresreglering som straff, och torde för undvikande

av denna inkonsekvens till 19 § 1 mom. böra göras ett tillägg av innehåll,

att stadgandena i berörda moment ej skola äga tillämpning i fall, då

hyresnämnd äger pröva, huruvida vederlag, som i samma moment avses,

är att anse såsom oskäligt. Förutom nu angivna sakliga ändring torde en

mindre redaktionell jämkning i beredningens förslag i förevarande avseende

vara påkallad.

I likhet med beredningen och på de av denna anförda skäl anser ^^{okala

jag, att stadgandet i 1 § 2 mom. angående rätt för Kungl. Maj:t att för- 1 * * * * * * * 9tillämpligordna

om lagstiftningens utsträckning till nya områden icke bör förnyas hetsområde.

vid en eventuell prolongation av lagstiftningen.

Jag övergår nu till de av beredningen framlagda förslagen om änd- ing ar.

ringar i vissa av lagstiftningens detaljer.

1 samband med omförmälda förslag om undantagande av vissa lagen-6'' § 1 mom
heter

från lagstiftningens tillämplighet har beredningen föreslagit, att 6 §

1 mom. andra stycket skulle utgå samt att viss härav föranledd ändring

skulle vidtagas i avfattningen av första punkten i första stycket av samma

moment. Då emellertid, vad angår hyresavtal om nya lägenheter, en ny

lag i ämnet torde i överensstämmelse med de principer, som tidigare till
lämpats

inom förevarande lagstiftning, böra avfattas på sådant sätt, att

den möjliggör reglering av hyra jämväl i fråga om dylika avtal, som träffats

före lagens ikraftträdande, för såvitt dessa varit underkastade hyres
reglering

enligt nu gällande lag, torde 6 § 1 mom. andra stycket med en i

nyss angivna syfte jämkad avfattning böra bibehållas vid lagstift ningens

eventuella prolongation; och torde vid sådant förhållande berörda av beredningen

föreslagna ändring i första punkten av första stycket av förevarande

moment förfalla.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kunal. Maj:ts proposition nr 416.

8 § 1 och

5 mom.

(5 mom. enligt

beredninqens

förslag).

8 § 4 och

mom.

Vad angår övriga av beredningen i detta moment föreslagna ändringar

har jag i sak intet att erinra. I formellt avseende torde tvenne mindre

jämkningar vara påkallade.

Den förenklade procedur vid uppsägning för hyresreglering, som

upptagits i 8 § 1 mom. b) och 5 mom. av beredningens förslag, torde ur

praktisk synpunkt vara väl motiverad, då densamma synes ägnad att i

avsevärd mån lätta hyresnämndernas arbetsbörda och minska hyresvärdarnas

besvär vid verkställande av uppsägning. De betänkligheter, som

man eljest kunnat hysa mot att nu införa nya bestämmelser i förevarande

avseende, torde hävas, då hänsyn tages därtill, att beredningens förslag i

stort sett innebär ett lagfästande av det nu gängse förfaringssättet vid uppsägnings

verkställande. För befordrande av det med förslaget avsedda syfte

är det givetvis av vikt, att allmänheten blir fullt förtrogen med det nya

uppsägningssättet och att dess praktiska tillämpning underlättas genom tillhandahållande

genom hyresnämndernas försorg av tryckta uppsägningsblanketter

m. m. Det torde kunna antagas, att hyresnämnderna i dessa avseenden

ej komma att underlåta vidtaga erforderliga åtgärder, därest förslaget

varder upphöjt till lag.

I avseende å den föreslagna uppsägningsproceduren synes den tidsfrist

av femton dagar, inom vilken hyresgästen har att meddela hyresvärden,

huruvida han antager dennes erbjudande att fortfarande förhyra

lägenheten, böra räknas från uppsägningstidens utgång. Därest fristen,

på sätt beredningen föreslagit, skulle börja löpa från dagen för uppsägningens

verkställande, skulle hyresvärden i strid mot avtalets bestämmelser

om viss uppsägningstid kunna tvinga hyresgästen att redan före uppsägningstidens

utgång binda sig i fråga om lägenhetens fortsatta förhyrning.

Den i 8 § 5 mom. andra stycket föreslagna bestämmelsen torde lämpligen

böra ändras därhän, att hyresgästens svar i det där avsedda fallet

skall anses hava kommit hyresgästen tillhanda först dagen efter den, då

svaret avlämnades å posten.

Förutom nu angivna sakliga ändringar torde vissa redaktionella

jämkningar i beredningens förslag i denna del böra vidtagas.

Enligt vad beredningen föreslagit, skulle i samband med införande

av berörda nya uppsägningsprocedur de nuvarande bestämmelserna i 8 §

4 mom. första punkten samt 5 mom. såsom obehövliga utgå. På sätt beredningen

uttryckligen framhållit, skulle det dock enligt förslaget fortfarande

stå hyresvärd öppet att hos hyresnämnden begära samtycke till uppsägning,

även där denna allenast avsåge erhållande av hyresreglering.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 416.

23

L)å hyresnämnden för sådant fall givetvis bör tillämpa samma förfaringssätt,

som enligt nyss berörda bestämmelser nu är föreskrivet, samt detta

synes böra uttryckligen angivas i lagen, torde dessa bestämmelser vid en

eventuell prolongation böra bibehållas. Vad särskilt angår stadgandet i 5

mom. synes ett bibehållande av detsamma vara desto mera motiverat, som

stadgandet har avseende å uppsägning jämväl för annat ändamål än hyresreglering.

Vissa jämkningar i 4 mom. äro dock påkallade med hänsyn

till förut anmärkta ändringar i 6 § 2 inom., varjämte av redaktionella

skäl nuvarande 4 och 5 mom. torde böra sammanslås till ett moment.

Förut omförmälda ändringar i 8 § i syfte att medgiva ökad frihet vida §3 mom.

uppsägning i vissa fall torde föranleda en mindre jämkning i 11 § 3 mom.

I avseende å rätten att överklaga hyresnämnds beslut har, som be-U § 4 mom.

kant, lagstiftningen hittills intagit den principiella ståndpunkten, att dylik ^faget)0’''

rätt i frågor rörande uppsägning av hyresavtal och reglering av hyra ej

varit medgiven, såvitt ej hyresnämndens beslut varit felaktigt i vissa formella

hänseenden. Vid upprepade tillfällen har fråga väckts om ändring

i lagstiftningen på denna punkt i syfte att genomföra en allmän besvärsrätt

över hyresnämnds beslut, men hava statsmakterna, sedan detta spörsmål

under förarbetena till nu gällande lag i ämnet underkastats eu ingående

utredning, funnit en dylik besvärsrätt ej böra medgivas. Enligt beredningens

förslag skulle emellertid nu i ett särskilt fall undantag göras från

ifrågavarande princip, i det att i samband med klagan över hyresnämnds

beslut i fråga om rivning av byggnad klagan skulle vara tillåten jämväl

över beslut, som av nämnden meddelats rörande uppsägning av hyresavtal

om lägenhet, som berördes av rivningen. Talan i uppsägningsfrågan skulle

fullföljas hos samma myndigheter, Kungl. Maj:ts befallningshavande och

Kungl. Maj:t, som hava att pröva besvär i rivningsfrågan. Ehuru jag i

likhet med beredningen finner det i och för sig önskvärt, att i här avsett

fall frågorna om rivning och uppsägning städse prövades och avgjordes i

ett sammanhang och av samma myndigheter, synes dock med fog kunna

ifrågasättas, huruvida beredningens förslag i denna del är välgrundat.

Till en början må erinras, att prövningen av nyss angivna frågor måste

ske ur väsentligen olika synpunkter. Under det att vid prövning av framställning

om rivning hänsyn i första rummet bör tagas till anledningen till

och ändamålet med en dylik åtgärd samt dess inverkan på hyresförhållandena

i allmänhet i orten, böra vid bedömande av uppsägningsfrågor de i

8 § 8 mom. givna anvisningar vara normerande samt de enskilda hyresgästernas

individuella förhållanden sålunda komma i betraktande. På sätt

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj ds proposition nr 416.

tidigare under utredningen av frågan om medgivande av klagorätt över

hyresnämnds beslut framhållits, kan eu tillfredsställande prövning i sistnämnda

hänseende näppeligen äga rum, med mindre möjlighet förefinnes

för den prövande myndigheten att muntligen höra parterna samt att anställa

besiktning av de lägenheter, varom fråga är, ävensom att i övrigt förvärva

en exakt kännedom om de förhållanden, som i det särskilda fallet äro av

betydelse. Uppenbart är att lika väl som de lokala hyresnämnderna med

hänsyn till sin organisation och speciella sakkunskap måste anses skickade

att handhava en dylik uppgift, lika litet är densamma lämpad för omförmälda

prövningsmyndigheter. Det synes därför sannolikt, att, om klagorätt

i uppsägningsfrågor i förevarande fall infördes, prövningsmyndigheten

i flertalet fall bleve hänvisad till att antingen fastställa hyresnämndens beslut

eller att återförvisa ärendet till hyresnämnden för ny utredning. Det

torde på grund härav med skäl kunna ifrågasättas, huruvida den föreslagna

ändringen skulle erhålla större praktisk betydelse. Härtill kommer,

att prövningen av frågor om uppsägning enligt sakens natur måste ske

med stor skyndsamhet, men torde, därest klagorätt enligt beredningens

förslag medgåves, uppsägningsfrågan i det där avsedda fallet näppeligen

hinna slutligen avgöras inom erforderlig tid. Av sålunda anförda grunder

och då några större olägenheter, såvitt utredningen giver vid handen, ej

föranletts av den nu gällande ordningen i detta avseende, finner jag mig

ej kunna tillstyrka beredningens förslag i denna del.

Övriga änd- Vad angår övriga av beredningen föreslagna ändringar har jag ingen

ringsfors ag. sa^]-g erinran att göra. I redaktionellt avseende synas vissa jämkningar

vara påkallade i 8 § 3 inom., 11 § 2 mom. samt övergångsbestämmelserna.

I enlighet med vad jag nu anfört och då jag ej funnit anledning

att föreslå någon ändring i lagen utöver vad som föranledes av beredningens

förslag har jag på grundvalen av detsamma låtit inom justitiedepartementet

utarbeta ett förslag till lag med vissa ändrade bestämmelser

mot oskälig hyresstegring in. m.»

Föredraganden uppläste därefter det sålunda utarbetade lagförslaget,

som var av den lydelse bilaga B vid detta protokoll utvisar, samt hemställde,

att lagrådets utlåtande över förslaget måtte för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamål inhämtas genom utdrag av protokollet.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna

bifall.

Ur protokollet:

A dil Wifvesson.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kling l. May.ts proposition nr 4 lt>.

25

Bilaga. A.

Stockholm den 18 februari 1920.

Till

Herr Statsrådet och Chefen för Kungl.

Justitiedepartementet.

I skrivelse den 27 oktober 1919 bar statsrådet och chefen för justitiedepartementet

anmodat socialstyrelsen att gemensamt med de enligt

nådigt bemyndigande av den 15 november 1918 inom civildepartementet

tillkallade sakkunniga för verkställande av vissa utredningar på bostadsfrågans

område före den 15 januari 1920 avgiva yttrande, huruvida lagen

den 19 juni 1919 med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring

m. m., vilken lag gäller till och med den 31 december 1920,

borde erhålla förlängd giltighet. Sedermera har departementschefen till

styrelsen och bemälda sakkunniga överlämnat tvenne underdåniga framställningar

i ämnet att tagas under övervägande vid avgivande av berörda

yttrande, nämligen dels med ämbetsskrivelse den 14 januari 1920

en underdånig skrift av den 30 december 1919 från Sveriges fastighetsägarförbund,

dels med ämbetsskrivelse den 17 februari 1920 en i februari

1920 av J. F. M. Malmberg med flera fastighetsägare i Eskilstuna ingiven

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 356 käft. {Nr 416). 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:t$ proposition nr 416.

Allmänna

anmärk
ningar.

underdånig skrift. Vid behandlingen av denna fråga har styrelsen såsom

särskilda sakkunniga tillkallat direktören Allan Cederborg, filosofie doktorn

Yngve Larsson, kaptenen C. Meurling och byråchefen Elis Bjurstedt, vilka

tidigare haft att taga viss befattning med förberedelserna till förevarande

lagstiftning, samt ledamöterna av resp. andra och sjätte hyresnämnden

i Stockholm överstelöjtnanten Carl Axel Nyström och järnarbetaren Helmer

Tengelin. Efter hållna gemensamma överläggningar få styrelsen

samt de inom civildepartementet och inom styrelsen tillkallade sakkunniga

— i det följande benämnda beredningen — anföra följande.

Beredningen får till en början hänvisa till vad styrelsen och 1912

års bostadskommission tidigare gemensamt anfört rörande förevarande

lagstiftning dels i skrivelse till chefen för civildepartementet den 4 april

1917, dels i skrivelse till chefen för justitiedepartementet den 15 februari

1918 och dels i underdånigt utlåtande den 12 februari 1919. Särskilt i

sistnämnda underdåniga skrivelse hava styrelsen och kommissionen utförligt

behandlat frågan om hyresstegringslagstiftningens förlängning och

successiva avveckling, och anser beredningen, att, vad därutinnan sålunda

blivit anfört, alltjämt i huvudsak äger giltighet. I anslutning härtill får

beredningen anföra följande.

Lagstiftningen mot oskälig hyresstegring m. m. har alltifrån dess

första tillkomst uttryckligen betecknats såsom ett tillfälligt, av kristidens

utomordentliga förhållanden nödvändiggjort ingripande på hyresmarknaden.

Jämväl har framhållits, att detta ingripande småningom måste

framkalla vissa menliga biverkningar på nämnda marknad, och att

det därför, så snart förhållandena det medgåve, borde upphöra. Dock

förutsattes, att ingripandet på detta område av allt att döma skulle behöva

fortfara längre än på andra, där kristiden likaledes föranlett utomordentliga

åtgärder från det allmännas sida. t

Yad sålunda redan på förhand antagits rörande den sannolika utvecklingen

synes alltmera, i den mån denna numera kan bedömas, komma

att besannas. Under det att avvecklingen av statens kristidsåtgärder på

livsmedelsmarknaden och andra områden kunnat på ett lyckligt sätt nära

nog fullständigt slutföras, ter sig läget på bostadsmarknaden alltjämt

mörkt. Svårigheterna yttra sig företrädesvis däri, att så gott som full
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 416.

27

ständig brist råder på lägenheter, som erfordras för upptagande av den

naturliga folkökningen och inflyttningen till städerna samt för bildandet

av nya familjer. Det träder alltmera i dagen, att denna brist till icke

ringa de! är att tillskriva vissa verkningar av hyresstegringslagstiftningen.

Beredningen syftar härvid icke närmast på frågan, huruvida lagstiftningens

samhälleliga uppgift att förhindra hyresprisens våldsamma svängningar

i omedelbar kontakt med övriga prisers, till äventyrs menligt

återverkat på företagsamheten inom byggnadsindustrien. Om också den

spekulativa byggnadsverksamheten alltmera avstannat, har dock, förnämligast

tack vare statens och kommunernas samt enskilda industriföretags

åtgärder, bostadsproduktionen hållits i gång i en omfattning,

som man, med den svåra bostadsbristen för ögonen, i allmänhet torde

vara böjd att underskatta. Sålunda kan anföras, att kristidens sammanlagda

bostadsproduktion i landets större städer, som visserligen normalt

borde uppgått till ungefär 112,000 eldstäder, ändock uppnått det betydande

antalet av cirka 82,000 eldstäder. Den ofta uttalade uppfattningen, att

bostadsproduktionen under hela kristiden legat så gott som fullständigt

nere, innebär följaktligen en betydlig överdrift. Det nuvarande underskottet

motsvarar ingalunda sex års produktion utan endast omkring en och

en halv normal årsproduktion. Härtill kommer, att folkökningen i städerna

på senare år vida understigit, vad som före kriget kunde anses såsom normalt.

För huvudstadens vidkommande må några siffror anföras, som synas

bestyrka uppfattningen, att bostadsbristen förefaller att vara långt större, än

den att döma av vissa uppgifter om folkmängd och antalet nytillkomna bostäder

borde vara. Under år 1918 producerades i Stockholm 1,034 nya

eldstäder och samtidigt minskades folkmängden med 4,987 personer. Icke

desto mindre svarade enligt uppgifter från bostadsförmedlingskontoret vid

tiden närmast före oktoberflyttningen 1919 mot 1,618 efterfrågade smålägenheter

om högst 3 rum och kök endast 32 hyreslediga sådana lägenheter.

Den ofantliga disproportion, som nu nära nog överallt i städer och

stadsliknande samhällen föreligger mellan utbud och efterfrågan på hyresmarknaden,

anser beredningen vara delvis en direkt verkan av hvresstegringslagen,

nämligen i vad dess bestämmelser lägga hinder i vägen för uppsägning

av hyresavtal. Till stöd för denna uppfattning må anföras följande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 416.

Självfallet återverkar befolkningens familje- och åldersfördelning i

hög grad på bostadsbehovet; varje familjeenhet tager i regel i anspråk

en lägenhet. Nn är det vidare tydligt, att bildandet av nya familjer

motsvaras av en viss fortgående upplösning av familj eenheter genom

dödsfall och på annat sätt. I vanliga fall återföras de lägenheter, som

en gång tagits i anspråk av de sedermera upplösta familjerna, till den

öppna marknaden. Under nu rådande förhållanden torde detta endast

undantagsvis vara fallet. Har exempelvis en familj upplösts genom

mannens frånfälle och hava sedan den yngre generationens medlemmar

ingått äktenskap, torde den efterlevande änkan merendels kvarbo i den

gamla lägenheten; svårigheterna att skaffa en för hennes nya förhållanden

bättre avpassad bostad locka icke till frivilliga försök i den riktningen,

och hyresstegringslagen tryggar praktiskt taget fullständigt hennes

hyresrätt. Samtidigt tvingas måhända andra familjer, i den mån barnen

växa upp, att förhyra ökat utrymme i form av ytterligare lägenheter

eller enkelrum. Slutligen torde det vara alltför vanligt, att personer som

lämna en ort, men beräkna att inom överskådlig tid dit återvända, för

mellantiden icke avstå från sina hyresrättigheter av fruktan att vid återkomsten

stå utan lägenhet, utan föredraga att behålla dem samt att antingen

låta dem stå tomma eller att, ofta mot oskäligt vederlag, uthyra

dem i andra hand.

Man är givetvis böjd för att vid tanken på en frigiven uppsägningsrätt

framhålla de utomordentliga svårigheter, som f. n. äro förenade med

anskaffning av bostad, och man synes merendels söka göra gällande, att

dessa svårigheter skulle med proportionsvis samma intensitet inställa sig

för alla, som bleve uppsagda till avflyttning. Härvid synes man dock

till en början förbise, att de frigjorda lägenheterna komme att utbjudas

på bostadsmarknaden. Om sålunda exempelvis mot ett tusental hyressökande

svara praktiskt taget inga lägenheter, är dock rent räknemässigt

sett för varje hyressökande utsikterna att uppbringa en lägenhet större

om mot elvatusen hyressökande svara tiotusen ledigblivna lägenheter. I

allt fall skulle vid en dylik omflyttning antalet hyressökande, som bleve

utan bostad, icke bliva större utan fortfarande vara ett tusen. Men vidare

har man vid en dylik omflyttning att taga i betraktande det säkerligen

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 416.

29

långt ifrån obetydliga antal lägenheter, som skulle bliva disponibla endast

genom en rationellare bostadsfördelning. I detta hänseende är bostadsbehovet

utan tvivel mera elastiskt, än man i allmänhet antager. Man

behöver för att inse detta endast konstruera upp exempelvis följande

till synes fullt antagliga fall. En nybliven änka (A), som efter mannens

frånfälle alltjämt innehar tre rum och kök, önskar flytta till sin sons

familj (B). Detta är omöjligt, emedan dennes familj endast förfogar över

tre rum och kök. En tredje familj (C) åter, där barnen vuxit upp och

lämnat hemmet, önskar utbyta sin femrumslägenhet mot en trerumslägenhet.

Vore här en naturlig utjämning möjlig, skulle familjen B. och änfem

A. gemensamt förhyra femrumslägenheten samt familjen C. den ena trerumslägenheten,

varigenom sålunda den andra av de båda trerumslägenheterna

bleve ledig. Det behövde i det anförda exemplet alls icke vara

fråga om en av ekonomiska skäl framtvingad inskränkning av bostadsbehovet

utan kunde likaväl vara en av alla parterna med tillfredsställelse

hälsad omflyttning. Dylika och liknande fall torde ingalunda vara sällsynta

utan tvärtom helt vanliga. Men den naturliga anpassningen av bostad

efter behovet kan icke försiggå, med mindre ett nämnvärt antal hyreslediga

lägenheter utbjudas. Och därmed kan ej heller, såsom i det anförda

exemplet, onödigtvis förhyrda lägenheter frigöras till förmån för verkligt

bostadsbehövande. Samma förhållande råder beträffande dem, som för

viss tid lämnat en ort, men som icke under sin bortvaro våga släppa sina

lägenheter. Det bör tilläggas, att i alla dylika fall vederbörande själva

ofta helst såge, att de kunde befrias från ett för dem tyngande innehav

av lägenhet.

I den mån hyresstegringslagens bestämmelser om inskränkningar i

den fria uppsägningsrätten lägga hinder i vägen för uppkomsten av en

öppen bostadsmarknad och därmed försvåra en ändamålsenlig fördelning

av tillgängliga bostäder, skapar lagen ett tillstånd, som för den enskilde

är i högsta grad besvärande. Men ifrågavarande förhållanden äro icke

blott för den enskilde olidliga, utan hota även att ådraga det allmänna

tyngande ekonomiska bördor. Genom denna så att säga på konstlad väg

framkallade skärpning av den verkliga bostadsbristen kan det allmänna i

sina strävanden till bostadsnödens lindrande drivas längre än läget strängt

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 416.

taget påkallar. Det skulle sålunda te sig i hög grad otillfredsställande,

om stat och kommun med stora ekonomiska uppoffringar skapade ett

dyrbart tillskott av bostäder, tillräckligt att fylla ej blott den verkliga

utan även den konstlade bristen, och därmed bidroge att nu skapa reserver,

som vid hyresstegringslagstiftningens upphävande en gång i framtiden

bleve tillgängliga. I och för sig äro dylika reserver inom vissa

gränser visserligen till stort gagn, ja nära nog nödvändiga för hyresmarknaden,

men under de nuvarande förhållandena inom byggnadsindustrien

torde tidpunkten vara synnerligen olämplig för deras tillskapande.

Stagnationen i den öppna hyresmarknadens naturliga funktioner

torde även hava andra menliga följder. Bristen på utbud av hyreslediga

lägenheter skapar en permanent panikstämning, under vilken hyresprisbildningen

har sitt enda regulativ i lagstiftningen. I den mån denna

kan kringgås, föreligga också omedelbart alla betingelser för hyresocker.

Det i onaturlig grad ökade bildandet av s. k. bostadsföreningar bär i sin

mån vittne härom. De tankar och åskådningssätt, i vilket den sunda

bostadskooperationen har sin rot, torde härvidlag merendels vara vederbörande

helt främmande. I övervägande antalet fall torde hyresgästernas

intresse för dessa föreningar icke hava framsprungit ur en

direkt önskan att övergiva det gamla hyressystemet, som dock, då det

gäller flerfamiljshuset, i många avseenden, närmast med hänsyn till

möjligheterna att växla bostad vid ändrat bostadsbehov, har obestridliga

fördelar, utan i stället bottnat i fruktan att framdeles bliva ställd utan

bostad. Även om »lägenhetsköpet» därvid icke, såsom dock ofta lärer

vara fallet, är förenat med oskäliga ekonomiska anspråk från säljarens

sida, tvingas dock den enskilde in på former för besittning av bostad,

vilka för honom äro opraktiska, tunga och motbjudande.

De i det föregående berörda förhållandena bero såsom nämnts

väsentligen på den ena av hyresstegringslagens båda grundläggande föreskrifter,

nämligen den, som inskränker den fria uppsägningsrätten. Beredningen

övergår nu till den andra av dessa båda huvudregler, nämligen

den, som åsyftar att genom inskränkningar i den fria hyresprisbildningen

hålla hyresökningen inom de gränser, som kunna anses skäliga. Härut
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. May.ta proposition nr 41 G.

innan ansluter sig beredningen till vad socialstyrelsen och bostadskommissionen

i förut omförmälda underdåniga utlåtande den 12 februari 1919

anfört. Det synes särskilt böra understrykas, vad däri framhållits angående

hyresutgiftens starka relativa minskning i hushållsbudgeten, eu

disproportion, som ännu ej visat tendens att utjämnas. Denna omständighet,

att hyresutgiften icke stigit i proportion till övriga utgifter samt

till den allmänna lönénivåns stegring, torde bl. a. bidraga till en ökning

av bostadsbehovet, vilken ej står i samklang med knappheten på bostäder.

Beredningen finner det överfiödigt att här till nyes framhålla den vid

upprepade tillfällen påvisade faran, ja orimligheten av att på lagstiftningsväg

i längden för äldre bostadshus’ vidkommande upprätthålla en

hyresnivå, väsentligt understigande den, som motsvarar kostnaderna för

^byggnader. Med varje dag, som går, blir emellertid faran härav allt

större. Byggnadskostnaderna, vilka tidigare betecknats såsom abnormt

höga, visa ingen tendens att falla, och mer och mer börjar den uppfattningen

göra sig gällande, att dessa kostnader ej äro att anse såsom

abnormt höga, utan att de snarare äro att betrakta såsom en exponent

för den genomgående prisfördyringen på snart sagt alla områden. I

och med att denna uppfattning vinner fäste i det allmänna medvetandet,

undanröjes också ett av de viktigaste hindren för en återgång till

en normal bostadsproduktion. I stället inställer sig numera med väsentligt

ökad aktualitet frågan, huruvida nyproducerade lägenheter på hyresmarknaden

skola kunna uthärda konkurrensen med äldre lägenheter. De

hyror, som erfordras för förräntning av nedlagda kostnader för nya hus,

måste ännu i jämförelse med dem i gamla hus te sig fullständigt avskräckande.

Det enskilda initiativet på området torde redan nu hållas

tillbaka snarare av denna disproportion mellan hyrorna i äldre och nya

hus än av fruktan för att genom nybyggnadsföretag så att säga kapitalisera

en dyrtid, som ej skulle bliva bestående. Det må erinras, att det

här ej blott eller ens i främsta rummet är fråga om den s. k. spekulativa

bostadsproduktionen. Även bostadskooperationen och egnahemsbyggnadsverksamheten

röna skadlig inverkan härav. Nämnda strävanden

äro f. n. föremål för ett utomordentligt intresse, men det visar sig, att

den enskilde ofta ryggar tillbaka, när han gjorts förtrogen med de kost
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 416.

nåder, som en på självverksamhet åstadkommen bostad skulle betinga,

per år räknat. Skillnaden mellan dessa och hans nuvarande hyresutgift

är vanligen alltför avskräckande stor. Så länge denna disproportion

kvarstår, torde det därför ej kunna undvikas, att det allmänna i viss

utsträckning måste påtaga sig ansvaret för den erforderliga bostadsproduktionen

och bidraga till densamma med ekonomiska uppoffringar. Karaktären

av dessa synas emellertid undergå en fortgående förskjutning. Till

en början avsåg den lämnade bostadssubventionen att täcka de förluster,

som ett bygge väntades medföra, därigenom att det igångsattes vid en

ekonomiskt ofördelaktig tidpunkt och ej uppsköts till en senare, enligt

förväntan mera fördelaktig tid. När därför å ena sidan det sociala nödläget

oavvisligen krävde nya bostäder och å andra sidan den ekonomiska

situationen, i allt fall sådan den då bedömdes, i sig själv nära nog förbjöd

igångsättandet av en sådan produktion, måste det allmänna träda

emellan. Numera däremot torde en dylik subvention alltmera få den

innebörden, att den endast bidrager till att för en tid framåt sänka den

naturliga hyresnivån i nya hus, ett tillstånd, som tydligen ganska snart

måste visa sig ohållbart.

Enligt beredningens uppfattning är det sålunda uppenbart, att

tidigare befarade skadliga biverkningar av hyresstegringslagstiftningen

börja bliva verklighet. Dessa yttra sig företrädesvis i en bristande ändamålsenlighet

beträffande bostadsfördelningen, i en på många håll högre

uppdriven bostadsstandard, än läget verkligen borde medgiva, samt slutligen

i ett deprimerande inflytande på det enskilda initiativet, sådant detta

tager sig uttryck i såväl spekulativ byggnadsverksamhet som, f. n. måhända

i främsta rummet, bostadskooperation och egnahemsbildning. Icke desto

mindre måste dessa skadliga biverkningar, när de vägas mot vådorna av

en nu omedelbart frigiven bostadsmarknad, ännu icke få tillmätas avgörande

betydelse för frågan om lagstiftningens avskrivning.

Härvid må i främsta rummet erinras, att liksom lagen tillkommit,

närmast såsom en följd av kristidens förlamande inverkan på den normala

bostadsproduktionen, så torde den icke kunna upphävas, förrän

utsikter finnas, att denna produktion åter skall kunna upptagas i erforderlig

omfattning. Det effektiva medlet mot nu rådande missför
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:t» proposition nr 416.

hållanden på bostadsmarknaden kan icke sökas på annat håll än i byggnadsverksamhet.

Men ännu äro utsikterna till en normal nyproduktion

icke lovande. Den hyresstegring, som hittills ägt rum under krisåren,

belöper sig, relativt sett, ej till mer än allra högst en femtedel av motsvarande

stegring av byggnadskostnad^^. Utjämningen av denna disproportion

måste, såsom nämnts, av sociala skäl försiggå successivt under

det allmännas inseende. Vidare har hela byggnadsindustrien under krisåren

så starkt desorganiserats, att den, bortsett från frågan om hyresnivåns

anpassning, endast så småningom torde kunna komma in i naturliga

gängor. Möjligheterna att utnyttja den verkligen för handen varande

bostadsbristen på ett ur social synpunkt betänkligt sätt äro därför alltjämt

påtagliga. Ännu lära följaktligen extraordinära lagstiftningsåtgärder

få anses påkallade för att reglera hyresmarknaden, om de också tillika

böra anpassas så, att de bliva ägnade att förmedla en återgång till fria

förhållanden på området, så snart och i den mån det sociala läget det

medgiver. Jämväl må erinras om de omfattande åtgärder på bostadsfrågans

område, vilka, enligt vad beredningen har sig bekant, från statens

sida planeras. Det synes välbetänkt att under alla förhållanden avvakta

resultatet av dessa åtgärder, innan förevarande skyddslagstiftning upphäves.

Beredningen finner sig sålunda icke kunna undgå att förorda,

att lagstiftningen i det väsentliga erhåller förlängd giltighetstid.

Vad angår den tidrymd, under vilken lagens giltighet bör utsträckas, Lagstiftninföreslår

beredningen, att denna tillsvidare utsträckes ytterligare ett år, il^gd.1%1- utöver vad den nu gällande lagen föreskriver. Om det också torde vara tighetstid.

föga sannolikt, att icke förhållandena framdeles skola visa sig sådana,

att lagstiftningens ytterligare prolongation blir påkallad, har det synts

riktigast, att detta spörsmål göres till föremål för förnyad prövning.

Dock vore det utan tvivel i hög grad önskvärt, om redan under innevarande

år kunde från auktoritativt håll göras ett uttalande angående

en plan för lagstiftningens slutliga avveckling. Härutinnan må erinras,

att den nu gällande lagen sträcker sina verkningar till den 1 oktober

1921. Vid bifall till beredningens förslag skulle berörda förhållande

utsträckas till motsvarande tidpunkt år 1922. Skulle lagstiftningen

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 356 käft. (Nr 416.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj tis proposition nr 416.

Rerision.

Hyresreg teringen.

sedermera nästkommande år förlängas för ytterligare ett år, komme dess

verkningar att sträcka sig fram till den 1 oktober 1923.

Beredningen har ansett sig böra upptaga till behandling frågan, i

vad mån lagen, i händelse av en prolongation, jämväl bör underkastas

revision. Härvid må till en början framhållas, att den ursprungliga lagen

av den 25 maj 1917 nu för tredje gången är föremål för överarbetning.

Det har icke kunnat undvikas, att dessa vid upprepade tillfällen vidtagna

partiella ändringar och tillägg menligt återverkat på lagens avfattning. I

sin nuvarande formulering kan lagen knappast anses i önskvärd grad

överskådlig och lättfattlig. Det kunde därför synas ligga nära till hands

att framlägga förslag till en genomgripande formell omarbetning av lagen

i syfte att så vitt möjligt undanröja ifrågavarande brister. Emellertid

torde, såsom socialstyrelsen och bostadskommissionen redan år 1919 i

liknande sammanhang anförde, allmänheten i viss grad gjort sig förtrogen

med formuleringen av lagstiftningens mera grundläggande stadgande^

varför någon genomgripande omarbetning ej lämpligen synts böra

ifrågakomma. Beredningen har därför inskränkt sig till att föreslå endast

vissa sakliga ändringar i lagstiftningen, vilka återfinnas i bilagda lagförslag,

som uppsatts i en parallelluppställning vid sidan av den gällande

lagen.

I överensstämmelse med vad i det föregående blivit anfört om de

skadeverkningar, som lagstiftningen numera måste anses framkalla på

bostadsmarknaden, håller beredningen före, att intet får eftersättas, då

det gäller att genom lättnader i de givna reglerna minska dessa verkningar,

för så vitt detta låter sig förena med upprätthållande av lagstiftningens

syfte.

Yad då först angår principen för lagstiftningens inflytande på hyresprisbildningen,

torde det, såsom nämnts, få anses givet å ena sidan, att

byggnadskostnaderna för all framtid komma att väsentligt överstiga de

före världskriget rådande, och å andra sidan, att en utjämning av hyresnivåerna

i äldre och nyuppförda hus är en nödvändig betingelse för bostadsproduktionen.

Lagstiftningens syfte måste därför anses vara att förmedla en

så vitt möjligt lugn och jämn övergång till den naturliga högre hyresnivån.

Det synes påkallat, att en tydlig anvisning härom göres i lagen.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kuntjl. MajUs proposition nr 416.

35

Detta lärer lämpligen kunna ske på det sätt, att den latitud, inom

vilken hyresprisbildningen redan i den gällande lagen lämnas helt fri,

ytterligare utvidgas. I betraktande av att byggnadskostnaderna, från

krigets början räknat, stegrats med minst 200 procent, synes gränsen

för den fria prisbildningen icke böra sättas lägre än till 50 procent utöver

hyresnivån vid kristidens början. I detta syfte föreslås, att det i 6 §

2 mom. angivna procenttalet höjes till 50.

Framhållas må, att procentsatsen i fråga endast så till vida utgör

en allmängiltig norm för skälig hyresstegring, att den angiver den minsta

hyresstegring, som av hyresnämnd må upptagas till prövning. Därav

följer sålunda, att med nu rådande nya prisförhållanden även större

hyresstegringar kunna befinnas skäliga i den bemärkelse lagen åsyftar.

I anslutning till denna åskådning har beredningen i 6 § 1 mom. infört

en föreskrift, att hyresnämnd vid prövning av hyra skall bland andra

omständigheter taga hänsyn till jämväl det allmänna läget på bostadsmarknaden.

Den i 6 § 2 mom. meddelade föreskriften om en fri hyresstegringslatitud

har tidigare enligt motiven till såväl 1918 som 1919 års lagar i

ämnet haft till uppgift att lätta hyresnämndernas arbete genom att från

deras prövning avskilja ärenden rörande smärre, mera självklart skäliga

hyresanspråk. Då denna gräns nu föreslås höjd till 50 procent, sker det

visserligen med utgångspunkt från den uppfattningen, att även en så

pass omfattande hyresstegring som 50 procent från krisens början räknat,

icke kan, med hänsyn till marknadsläget, anses oskälig, men ändamålet

att lätta hyresnämndernas arbetsbörda måste nu framstå såsom mera

oväsentligt. Huvudsyftet med bestämmelsen är nu fastmera att på före^

varande väg söka lätta hyresstegringslagens tryck på hyresprisbildningen

och att därmed taga ett steg i riktning mot en övergång till fri avtalsrätt

på området. Den nya högre procentsatsen är i själva verket ett

uttryck för de väsentligt ändrade prisförhållanden, som alltmera måste

komma till uttryck vid hyresprisbildningen.

I överensstämmelse med detta nya syfte med bestämmelsen, nämligen

att på nyss angivet sätt lämna hyresnämnderna ett visst direktiv i deras

hyresreglerande verksamhet, finner beredningen, att nu gällande föreskrifter,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 416.

enligt vilka förevarande procentsats kan av hyresnämnderna själva i viss

ordning höjas eller sänkas, böra utgå. Emellertid kunde till äventyrs speciella

skäl föreligga att för visst hyresnämndsområde eller del därav tillsvidare

något begränsa den fria hyresstegringslatituden. Med anledning härav

har enligt förslaget lagts i Kungl. Maj:ts hand rätt att efter framställning

från hyresnämnden sänka procentgränsen ifråga, dock till lägst

40 procent.

Uppsägning. Från förut angivna utgångspunkter i vad rör lagens bestämmelser

om uppsägning har beredningen allvarligt dryftat frågan, huruvida dessa

bestämmelser kunde helt och hållet upphävas eller åtminstone väsentligt

lättas. Ehuru lagstadgandena härom utan tvivel höra till dem, som mest

bidraga till att åstadkomma och upprätthålla en konstlad brist på lägenheter,

hava de dock befunnits vara av sådan grundläggande betydelse

för hela lagstiftningens effektivitet, att deras bibehållande synts nödvändigt.

Det har då gällt att undersöka, huruvida någon lindring av bestämmelserna

kunde genomföras. Härvid faller emellertid omedelbart i

ögonen, att någon successiv avveckling av dessa bestämmelser, motsvarande

den, som kan genomföras beträffande hyresregleringen, icke är

tänkbar. Beträffande hyresstegringen kan en ökad frihet gradvis bliva

medgiven, under det att i fråga om uppsägning valet alltid måste stå

mellan tvenne varandra motsatta alternativ, nämligen att lämna eller

förvägra samtycke till uppsägning. Skall en lindring på förevarande

område genomföras, kan den ej ske på annat sätt, än att omfattningen

av bestämmelsernas tillämplighet inskränkes. Avvecklingen skulle sålunda

försiggå så att säga på extensiv, icke på intensiv väg.

Närmast kommer då i betraktande frågan att helt frigöra uppsägningsrätten

beträffande vissa kategorier av lägenheter. Till detta spörsmål

återkommer beredningen i det följande. Vidare kan ifrågasättas, att

vid vissa föreliggande omständigheter medgiva fri uppsägningstid Denna

princip har redan tillämpats på området. Sålunda stadgas exempelvis i

8 § 1 mom. av gällande lag, att uppsägningsrätten är fri, så snart fall

föreligger, som enligt bestämmelserna i 3 kap. 21—24 §§ i nyttjanderättslagen

berättigar till uppsägning. Utan tvivel kunna andra fall påvisas,

där obetingat fri uppsägningsrätt kunde ifrågakomma eller där åt
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

KungI. Maj:ts proposition nr 416.

37

minstone enligt en uttrycklig anvisning i lagen hyresnämnd borde lämna

samtycke till uppsägning.

Till eu början må sålunda erinras, att uthyrning i andra hand ej sällan

tagit stötande former, i det hyresgästen endast uppträtt såsom en profiterande

mellanhand mellan hyresvärden och den, som verkligen nyttjat

lägenheten. I sådana fall synes det icke vara annat än till gagn, om

hyresmarknaden genom medgiven uppsägning befrias från dylika mellanhänder.

Dock får man ej bortse ifrån, att uthyrning i andra hand även

under normala tider bedrivits såsom en fullt lovlig näring, ofta av änkor

och andra personer i små ekonomiska villkor. Den inkomst, sådana

personer därav kunnat bereda sig, har ofta utgjort vederlag för andra

förmåner än nyttjanderätten till själva lägenheten, såsom städning och

annan uppassning, tillhandahållande av möbler, måltider o. s. v.

Dylikt fullt lojalt näringsfång, som ingalunda saknar betydelse för bostadsmarknaden,

synes ej böra onödigtvis försvåras. Emellertid måste

samtidigt erinras, att s. k. inackorderingsverksamhet under krisen mångenstädes

kommit att bedrivas under mindre tilltalande former. Värdet

av den uthyrandes prestanda har ofta blivit mer eller mindre fiktivt

och endast tjänat som täckmantel för ett oblygt förvärvsbegär. Sålunda

kunna anföras fall, där hyresgästen själv endast skenbart använt sig av

en lägenhet och försett den med ett minimum av möbler samt överlåtit

den fulla ny ttj anderätten till annan person mot vederlag, som på intet

sätt stått i proportion till den av honom själv erlagda hyran och värdet

av nyttjanderätten till möblerna. Det har visat sig förenat med synnerlig

svårighet att uppdraga en skarp gräns mellan legitim och illojal

uthyrning i andra hand. Om också i fall sådana som det senare

den ursprungliga hyresgästen icke synes förtjänt av skydd mot uppsägning

av hyresavtalet, lärer det ej vara lämpligt att på samma sätt, som

ovan omförmälts beträffande 8 § 1 mom. i dylikt fall medgiva en generellt

fri uppsägningsrätt, annat än där hyresgästen tillgodogör sig hyresrätten

uteslutande genom uthyrning i andra hand. I andra fall åter

synas dessa spörsmål böra hänskjutas till hyresnämnds individuella prövning.

Dock har det ansetts påkallat att i lagförslaget införa en tydlig

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. May.ts proposition nr ål8.

anvisning för hyresnämnderna att i sådana fall, som i det föregående

exemplifierats, lämna av hyresvärd begärt samtycke till uppsägning.

Vidare må erinras, att industriföretag i betydande utsträckning

under ekonomiska uppoffringar uppfört eller medverkat till uppförande

av bostadshus i syfte att bereda sina anställda bostad. Denna för bostadsfrågan

synnerligen viktiga produktion har emellertid hämmats därav,

att personer, som tagit anställning hos ett företag och därigenom erhållit

bostad, sedermera övergått till annan anställning. Företaget har då

hindrats att uppsäga vederbörande till avflyttning samt därmed också att

på åsyftat sätt bereda sina egna anställda bostad. Följden har blivit,

att industriföretag just på denna grund ställt sig tveksamma inför frågan

om fortsatt stödjande av bostadsproduktionen för egna anställda. Även

om dylika betänkligheter i väsentlig mån skulle avlägsnas genom de

nedan behandlade ändringsförslagen rörande tillämpligheten över huvud

taget på nya lägenheter av 6 och 8 §§, har det ansetts påkallat, att företagare

jämväl i vissa andra fall beredes ökad frihet ifråga om dispositionsrätten

till lägenheter.

Det har synts skäligt, att hyresvärd, som redan före krisens början

ägt fastighet och på goda grunder önskar för egen eller för sin familjs

del taga i besittning lägenhet inom densamma, i regel icke bör av hyresnämnd

förvägras att i sådant syfte uppsäga hyresgäst till avflyttning.

Om det också i sådant fall ej kan undvikas, att antingen hyresvärden

eller hyresgästen skulle tillskyndas avsevärd svårighet att anskaffa lägenhet,

synes det dock med billigheten överensstämmande, att hyresvärden

härvid tillerkännes en avgjord förhandsställning framför hyresgästen.

Emellertid torde härvid vederbörlig hänsyn böra tagas till den tidpunkt,

då förvärvet av fastigheten eller lägenheten ägt rum. Under senare tider

hava såväl fastighets- som lägenhetsköp bedrivits under sådana former,

att ägaren knappast kan åberopa några billighetsskäl för ett medgivande

att få uppsäga hyresgäst i syfte att för egen del taga lägenhet i besittning.

Ett dylikt medgivande skulle säkerligen på ett mindre lyckligt

sätt ytterligare stimulera fastighetshandeln och i all synnerhet det s. k.

lägenhetsköpandet. I lagförslaget har en antydan härom införts.

Det har förekommit, att hyresnämnd vägrat samtycke till uppsäg
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 418.

39

ning, trots att hyresgästen ej ens gjort minsta ansträngning att söka skaffa

sig annan bostad eller att annan sådan kunnat beredas honom, ehuru

han av rent subjektiva skäl funnit sig mindre tilltalad av den erbjudna

lägenheten. I 8 § 8 inom. har därför bland annat också föreslagits den

ändringen, att hyresnämnd vid fråga om uppsägning skall beakta, huruvida

uppsägningen medfört synnerlig svårighet för hyresgästen att erhålla

för honom användbar lägenhet å tid, därtill hyresavtalet uppsagts. Givetvis

bör lägenhetens användbarhet i förevarande sammanhang innebära,

att den med hänsyn till storlek, läge och hyresbelopp utan verklig svårighet

skall av hyresgästen i fråga kunna användas till bostad.

Slutligen har från visst håll framhållits, att samtycke till uppsägning

obetingat borde av hyresnämnd lämnas, där hyresvärden lämnar

hyresgäst bindande försäkring om att uppföra och åt honom mot skälig

hyra upplåta annan lägenhet. Sålunda kan en hyresvärd, som för

drivande av en viss verksamhet är bunden vid en viss plats, för denna

sin verksamhet behöva uppsäga en hyresgäst. Om han därvid jämväl

erbjuder sig att å annan plats uppföra sådan lägenhet åt hyresgästen,

som denne utan svårighet kan bruka, synes det så uppenbart, att uppsägning

bör av hyresnämnd medgivas, att särskild antydan härom näppeligen

behöver göras i lagtexten.

Den tanken har vid åtskilliga tillfällen framkastats, att lagstift- Lagstifta

ningens tillämplighet numera borde inskränkas till endast sådana lägen- lämplighet

heter, beträffande vilka en fri avtalsrätt skulle kunna medföra verkligap"genieterä''

sociala vådor. Sålunda har exempelvis svenska stadsförbundets bostadsråd

i en underdånig skrift den 13 december 1919 angående avvecklingen

av kristidens bostadspolitik förordat, att lagen borde inskränkas att gälla

endast bostadslägenheter om högst fyra rum och kök. I denna punkt

hava dock flera av rådets ledamöter anmält avvikande mening och för

sin del förordat, att från lagens tillämplighet måtte undantagas endast

affärslokaler samt lägenheter i nybyggda hus.

Beredningen delar i viss mån bostadsrådets sålunda uttalade uppfattning,

dock endast i den modifierade form, som kommit till uttryck i

reservanternas hemställan. Sålunda anser beredningen till en början, att

vissa slag av äldre bostadslägenheter näppeligen böra undantagas från

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts •proposition nr 416.

lagens tillämplighet. Härvid skulle givetvis större sådana komma i betraktande.

Uppenbarligen åsyftar man att på detta sätt utesluta de förmögnare

klasserna från en för dem obehövlig social skyddslagstiftning

och att tvinga dem in på en fri hyresmarknad. Såtillvida synes tanken

fullt riktig. Utan tvivel skulle detta på flera sätt gagna produktionen

av nya bostäder, varvid det väl i allmänhet skulle bliva just dessa förmögna,

som bleve nödsakade att mot en ur uteslutande ekonomiska synpunkter

fastställd hyra förhyra de dyrbara nyproducerade bostäderna.

Nu är emellertid en bostadslägenhets storlek i och för sig ingalunda

någon tillförlitlig mätare på de boendes förmögenhetsvillkor. En

familj kan på grund av sin storlek, medlemmarnas fördelning efter kön

och ålder, deras sysselsättning m. m. väl tänkas vara i behov av relativt

rymlig bostad, även om familjen befinner sig i ekonomiskt små omständigheter.

Att åter medgiva fri hyresprisbildning och fri uppsägningsrätt

allenast beträffande sådana större lägenheter, som tillika äro att anse

såsom lyxlägenheter, torde knappast vara genomförbart.

Hyresnämnderna böra å andra sidan så vitt möjligt underlåta

att ingripa reglerande på hyresprisbildningen i fråga om lyxlägenheter.

Ju förr denna faktiskt blir fri, desto bättre torde det vara.

Vissa skäl synas nämligen tala för att den återuppvaknande spekulativa

bostadsproduktionen först kommer att gripa sig an med byggande

av bostäder på en jämförelsevis hög standard. Denna produktion lärer

dock här liksom eljest icke komma i gång, förrän hyresnivån för ifrågavarande

lägenheter i redan befintliga hus anpassats efter de nuvarande

produktionskostnaderna. Av allt att döma komma dessa nya lägenheter

att tagas i anspråk av förmögna samhällslager, som därvid komma

att i sina tidigare, enklare lägenheter lämna plats för andra familjer.

På detta sätt torde så att säga en uppflyttning efter hela linjen

komma att äga rum under den socialt tilltalande formen, att personer

med god ekonomisk ställning i första hand finge vidkännas de

av de höga byggnadskostnaderna betingade höga hyrorna. Till förtydiligande

av den anförda tankegången bör tilläggas, att en anpassning av

hyrorna i äldre hus efter kostnaderna för nybyggnader ej torde behöva

innebära, att hyran för en gammal lägenhet skall vara exakt densamma

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 416.

41

som hyran för en ny lika stor lägenhet. Tidigare erfarenheter utvisa

nämligen, att nya lägenheter kunna betalas och i regel också betalas

efter ett något högre hyrespris än äldre sådana.

Av det anförda framgår, att större bostadslägenheter särskilt för

sig icke torde kunna undantagas från lagens tillämplighet i fråga om

hyresreglering, även om hyresnämnderna beträffande lägenheter med lyxkaraktär,

vare sig de äro större eller mindre, böra medgiva relativt stora

hyresökningar. Yad åter angår frågan om ett frigivande av uppsägningsrätten

beträffande större lägenheter, lärer ett sådant än mindre kunna

förordas. Följden härav skulle bliva, att sådana lägenheter i viss utsträckning

skulle frigöras, varigenom en öppen hyresmarknad skulle

uppstå. Men omflyttningen skulle blivit helt ensidig och bestå i att

alla, som nu önska sig större lägenheter, skulle ytterligare konkurrera

om de ledigblivna, under det att de, som blivit uppsagda från sina

större lägenheter och samtidigt önskade sig mindre sådana, ej skulle få

tillgång till en motsvarande öppen marknad. Det lärer på dessa grunder

ej lämpligen kunna ifrågakomma att inom en enda kategori av lägenheter,

nämligen bostäder, lämna uppsägningsrätten fri för vissa lägenheter,

men icke för andra.

Yad åter angår den väckta tanken att inskränka lagens tillämplighet

till att omfatta endast bostadslägenheter, tala åtskilliga omständigheter

för att så numera hör ske. I främsta rummet må härvid erinras,

att lagstiftningen innerst torde få anses hava åsyftat att reglera just

bostadsmarknaden såsom den ur social synpunkt viktigaste. Även om

vissa i pressen synliga fall, där hyresnämnd på ett måhända mindre

lyckligt sätt ingripit i fråga om affärslokaler, vanligen utgjort extrema

undantagsfall, kan det dock icke förnekas, att hyresnämnderna vid behandlingen

av frågor, som röra andra lägenheter än bostäder, ofta nödgas

gå utom ramen för sin kompetens och sina naturliga uppgifter.

Men även nya speciella omständigheter tala för att inskränka lagens

tillämplighet till bostadslägenheter. Bland övriga lokaler spela givetvis

affärskontoren en mycket viktig roll. Under kristidens ekonomiska

högkonjunktur rådde en utomordentligt livlig efterfrågan på sådana

Bihang till riksdagens protokoll 1.920. 1 saml. 356 Käft. (Nr 416.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj-.ts proposition nr 416.

lokaler. Det kunde då framstå såsom ett verkligt socialt intresse att

skydda det sunda affärslivet mot en onaturlig konkurrens om kontorslokaler

från allehanda, av kristidens utomordentliga förhållanden framalstrade

jobbarföretag. I och med den vikande konjunkturen för dylika

utväxter på affärslivet torde dessa företag hava försvunnit lika hastigt,

som de uppstått. Samtidigt torde å ena sidan under trycket av bristen

på dylika lokaler och å andra sidan med stöd av de vinster, som på

affärsverksamhet inhöstats, ett icke alltför ringa, nytt tillskott tillförts

denna hyresmarknad. Sålunda torde den enskilda byggnadsverksamhet,

som ehuru i begränsad omfattning bedrivits under de senaste krisåren,

till stor del varit inriktad på åstadkommandet av nya kontorslokaler.

Det är därför långt ifrån osannolikt, att ingen verklig brist på kontorslokaler

f. n. föreligger, men att en konstlad sådan, på sätt i det föregående

antytts, upprätthålles genom lagstiftningen. Med dess upphävande,

i vad angår dessa lägenheter, skulle därför dolda reserver kunna framskaffas,

som till äventyrs till och med kunde till någon del tillföras eller

kanske snarare återföras till bostadsmarknaden. Det må nämligen erinras,

att förbudet mot att utan hyresnämnds medgivande omändra bostadslägenheter

för kontors- och andra ändamål blev tillämpligt först på våren

1917, då kristidsjobberiet redan florerade som livligast. Säkerligen

hade dessförinnan och jämväl senare, ehuru i strid mot lagens bud,

åtskilliga bostadslägenheter tagits i bruk för af färsändamål.

Om sålunda ett frigivande av affärslokaler tämligen saklöst synes

kunna ske och även leda till att bostadsmarknaden möjligen erhölle något

tillskott, tala vissa skäl för att en fortsatt laglig begränsning av rörelsefriheten

på området t. o. m. kunde lända bostadsproduktionen till skada.

Upprätthålles nämligen en konstlad brist på dylika lokaler, kommer sannolikt

den spekulativa byggnadsverksamheten att inrikta sig på byggande

av ytterligare sådana. Särskilt med hänsyn till den rådande knappheten

på arbetskraft inom byggnadsindustrien, måste ett dylikt i själva verket

onödigt byggande betecknas såsom olyckligt.

Yad angår butikslokaler, torde någon egentlig brist på sådana icke

föreligga. Det torde vara ett allmänt känt förhållande, att fastighetsägare

merendels hysa ett visst intresse för att få behålla hyresgäster,

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 416.

43

som förhyra butiker. Det är nämligen vanligt vid uthyrning av butiker,

att hyresgästen till eu början betingar sig eu relativt låg byra, av båda

parterna avsedd att höjas, i den mån affären hunnit inarbetas. Det är

därför troligt, att hyresvärdarna, i medvetandet om att ett ombyte av

butiksinnehavare ofta medför en om ock tillfällig sänkning av hyresbeloppet,

skola veta att i eget ekonomiskt intresse iakttaga en viss hovsamhet

i fråga om hyresanspråk och uppsägning, så snart fråga är om

butikslokaler.

Emellertid förekommer det i ganska stor utsträckning, att butikslokaler,

särskilt mindre sådana, uthyras i samband med bostadslägenhet.

Ofta befinna sig butiksinnehavarna i små ekonomiska omständigheter.

Det har då ansetts skäligt, att de ifråga om bostaden genom lagen tillförsäkras

samma skydd som andra hyresgäster. Härvid har det tillika

ansetts, att vederbörande affärs- eller annan lokal bör i berörda hänseenden

jämställas med bostaden. Enligt förslaget äger därför lagen full

tillämpning på lägenheter, även om de endast delvis uthyrts till bostad.

De inskränkningar, som sålunda enligt förslaget gjorts i lagens

tillämplighet på andra lägenheter än bostäder, avse endast bestämmelserna

i 6 och 8 §§.

Redan vid de första förberedelserna till lagstiftningen uttalades, Nya lagensåsom

i det föregående nämnts, vissa farhågor för att lagstiftningen

skulle verka hämmande på bostadsproduktionen. I syfte att så långt

möjligt förebygga dylika betänkliga verkningar infördes i lagen vissa bestämmelser,

varigenom såväl uppsägningsrätten som hyresprisbildningen

skulle lämnas fria beträffande nya lägenheter. Såsom tidsgräns uppställdes

dagen, då hyresstegringslagen första gången utfärdades, nämligen den

25 maj 1917. Med en obetydlig jämkning återupplivades detta stadgande

jämväl i 1918 års lag. Vid förberedelserna till 1919 års lag ansågo

sig socialstyrelsen och bostadskommissionen icke föranlåtna att härutinnan

föreslå någon ändring, en ståndpunkt, som Kungl. Maj:t i propositionen

till riksdagen likaledes intog. Däremot upptogos i propositionen

vissa ockerbestämmelser, vilka öppnade en möjlighet att beivra uppenbart

ocker med nya lägenheter.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. May.ts proposition nr 416.

^riksdag3 Emellertid framfördes vid sistnämnda års lagtima riksdag motions
vis

yrkande, att lagstiftningens tillämplighet, i vad anginge bestämmelserna

om hyresreglering och uppsägning, borde utsträckas till nya lägenheter.

I avgivet utlåtande (n:r 33) framhöll första lagutskottet, efter att hava

berört det behov av lagstiftningens utsträckning till nya lägenheter, som

enligt utskottets uppfattning förelåge, att farhågorna för en dylik åtgärds

deprimerande inflytande på nybyggnadsverksamheten syntes överdrivna.

Det vore enligt utskottets mening, såsom ock socialstyrelsen och bostadskommissionen

framhållit, företrädesvis det väntade prisfallet inom byggnadsindustrien,

som hölle företagsamheten tillbaka. Vidare vore byggnadsindustrien

beroende av hyresnivåns anpassning efter byggnadskostnaderna,

och erinrade utskottet härutinnan om sitt förslag att utvidga den obetingat

fria hyresstegringslatituden till 25 procent. Slutligen framhölls, att

hyresregleringen icke komme att beröra den vid första uthyrningen betingade

hyran.

I enlighet med utskottets förslag infördes också i 1919 års hyresstegringslag,

sådana ändrade bestämmelser, att lagstiftningen i hela dess

vidd blev i viss mån tillämplig på nya lägenheter.

Beredningen. För egen del vill beredningen icke bestrida, att fall förekommit,

där den tidigare medgivna friheten på området påtagligen i obehörig grad

utnyttjats. Såsom riksdagsmotionären på området år 1919 också antydde,

torde dessa fall huvudsakligen bestått i oskäliga anspråk vid s. k. försäljningar

av lägenheter. De i 19 § givna ockerbestämmelserna hava också

avfattats med tydlig hänsyftning bl. a. på dylika lägenhetsöverlåtelser.

Ehuru beredningen icke framlagt något förslag därom, skulle enligt beredningens

uppfattning inga berättigade anmärkningar kunna riktas mot

en eventuell ytterligare skärpning av dessa ockerbestämmelser, enkannerligen

i vad angår lägenhetsköp.

Däremot kan beredningen icke annat än ansluta sig till den tidigare

såväl av sakkunnigeberedningarna som av Kungl. Maj:t och riksdagen

uttryckligen intagna ståndpunkten, att avtalsrätten om nya lägenheter

bör lämnas helt fri. Till en början kan ifrågasättas, dels huruvida

de fall av ocker, som faktiskt torde hava förekommit på området,

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kuncjl. Maj ds proposition nr 416.

45

haft sådan social betydelse, att de motiverat ett så allvarligt steg som

lagstiftningens fulla utsträckande till lägenheterna i fråga, dels huruvida

icke dessa enstaka fall kunnat på ett för rättskänslan tillfredsställande

sätt beivras med stöd endast av 19 paragrafens ockerbestämmelser.

Vad vidare angår första lagutskottets påpekande, att det i främsta

rummet vore det väntade prisfallet inom byggnadsindustrien, som hölle

företagsamheten tillbaka, vill beredningen framhålla, att denna uppfattning

mer och mer håller på att förlora sitt objektiva underlag. Sålunda

må erinras, att denna synpunkt hävdades av socialstyrelsen och bostadskommissionen

vid tidpunkten omedelbart efter världskrigets faktiska avslutning,

då prisläget ännu tedde sig utomordentligt labilt. Det var

omöjligt att ens gissningsvis förutspå priskurvans blivande riktning, en

omständighet, som självfallet måste lägga den starkaste hämsko på all

företagsamhet på området. Under det år, som sedan förflutit, har intet

nämnvärt prisfall på området ägt rum, och, såsom förut nämnts, börjar

allmänheten mer och mer göra sig förtrogen med tanken, att intet revolutionerande

prisfall är att förvänta. Det bör betonas, att företagsamheten

i båda fallen torde bestämmas kanske icke så mycket av objektiva

föreliggande omständigheter som snarare av de olika sätten att

subjektivt bedöma marknadsläget. Liksom socialstyrelsen och bostadskommissionen

under fjolåret i förevarande avseende icke närmast ville

göra gällande någon särskild uppfattning om prisnivåns sannolika fluktuationer

utan i första hand ville framhålla, huru utsikterna i dessa avseenden

för det dåvarande faktiskt bedömdes inom företagarkretsar, vill

beredningen nu framhålla, att läget innevarande år icke torde bedömas

såsom förspelet till något större prisfall. Huruvida denna uppfattning,

såsom beredningen för sin del håller före, verkligen skall visa sig riktig,

äger självfallet i och för sig icke betydelse i förevarande sammanhang.

Företagsamheten bestämmes i väsentlig grad av den alltid mer eller mindre

subjektiva optimismen eller pessimismen hos den enskilde byggherren.

Det synes beredningen vara uppenbart, att förevarande utvidgning

av lagstiftningens tillämplighet i hög grad bidragit att öka den rådande

pessimismen inom företagarkretsar. Den av lagutskottet anförda omständigheten,

att hyran vid första uthyrningen kan av parterna fritt

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 416.

avtalas, innebär ej heller, att lagstiftningen skulle tillämpas i en mildare

form ifråga om nya lägenheter än i fråga om gamla. Hyresnämnds

ingripande i och för hyresreglering förutsätter nämligen alltid,

att fall av hyresstegring skall föreligga, något som självfallet ej kan

anses vara för handen vid första uthyrning. Lagstiftningen måste sålunda

i gällande avfattning anses utan varje inskränkning tillämplig på

nya lägenheter.

Vad angår frågan om den fria hyresstegringslatituden, äga bestämmelserna

härom icke tillämpning på nya lägenheter. Vidare fastställdes

i enlighet med utskottets förslag förevarande gräns till endast

25 procent, under det att socialstyrelsen och bostadskommissionen hade

föreslagit 40 procent. Själva höjningen utöver 1918 års motsvarande

gräns, 15 procent, kom sålunda att uppgå endast till 10 procent eller två

femtedelar av vad styrelsen och kommissionen hade föreslagit. Då byggnadskostnaderna

samtidigt hade stegrats med cirka 200 procent, synes den

medgivna friheten icke hava inneburit något avgörande steg i riktning

mot en anpassning av hyresnivån efter den nya byggnadskostnadsnivån.

Beredningen kan ej undgå att hysa den uppfattningen, att ett

fortsatt bibehållande av denna lagstiftningens utsträckta tillämplighet

vore ägnat ingiva allvarliga betänkligheter. Det finnes vissa tecken, som

utvisa, att den enskilda företagsamheten håller på att återuppvakna,

men det lärer knappast råda tvivel om att den ej kommer att i nämnvärd

omfattning omsättas i praktisk verksamhet, så länge lagstiftningen

möjliggör ingripanden i hyresprisbildning och förfoganderätt i fråga om

nya lägenheter. En återgång däremot till den avtalsfrihet beträffande nya

lägenheter, som rådde före ikraftträdande av 1919 års lag, skulle utan

tvivel uppfattas såsom en bestämd försäkran från lagstiftarens sida om

frigivning av nybyggnadsverksamheten och vara ägnad att stärka företagsamhetslusten

hos den enskilde.

Beredningen hängiver sig ej åt förhoppningen, att ett dylikt frigivande

obetingat skulle förmå framkalla några omedelbart synliga resultat

på byggnadsmarknaden. Men beredningen vill erinra, att hela

den föreliggande lagstiftningens verkningar sträcka sig en betydlig tid

framåt. Om sålunda meranämnda stadganden, som åsyfta nya lägen
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 416.

47

heter, bibehölles i eu eventuellt ny lagedition innevarande år, skulle

detta innebära, att deras verkningar skulle sträcka sig ända fram mot

slutet av år 1922.

Med anledning av vad sålunda anförts får beredningen föreslå

sådan ändring i lagen, att bestämmelserna i 6 och 8 §§ ej måtte bliva

tillämpliga på lägenhet, som vid lagstiftningens första ikraftträdande den

25 maj 1917 ännu icke blivit tagen i bruk. Beredningen har emellertid

ansett sig böra förorda, att stadgandena i 6 och 8 §§ av nu gällande

lag, i vad de avse ifrågavarande nya lägenheter, liksom ock kontors-,

butiks- och dylika lokaler, i allt fall måtte gälla till den 1 oktober

1920. Nu gällande regler komma enligt förslaget att bliva tillämpliga

för lägenheterna i fråga för tiden ända fram till den 1 oktober 1921.

Genom att sålunda framflytta ikraftträdandet av berörda undantagsbestämmelse

skulle man dels bereda vederbörande hyresgäster ett visst

rådrum och dels undgå åtskilliga säkerligen icke obetydliga rättsliga

svårigheter under övergångstiden.

Slutligen vill beredningen erinra, att vid bifall till ovan framförda

förslag icke påkallades några sådana särskilda bestämmelser om rätt för

företag att fritt få disponera av dem för deras anställda uppförda

bus, bestämmelser, som enligt beredningens uppfattning eljest vore påkallade.

Bestämmelserna i 19 § åsyfta att stävja sådant ocker vid vissa Utvidgning

lägenhetsupplåtelser, som eljest icke hemfalla under lagen, men där himmel

visst skydd för lägenhetsinnebavaren dock kan ur social svnnunkt an- seL U}1

•1 v f(lVSl(lQ6Yl
ses

påkallat. Beredningen förutsätter, att dessa bestämmelser vid den heter m. m.

praktiska tillämpningen från allmän domstols sida visa sig fullt effektiva,

och att de, om med hänsyn till deras avfattning så ej skulle vara fallet,

komma att i erforderlig grad skärpas. I och med att vissa nya kategorier

av lägenheter enligt förslaget i viss mån bliva undantagna från

lagens tillämplighet, nämligen i fråga om hyresreglering och uppsägning,

synes det lämpligt att i stället låta dem hemfalla under ockerbestämmelserna

i 19 §. Med anledning härav föreslås viss ändring i sådan riktning

av sagda paragraf.

Då enligt förslaget de ändrade bestämmelserna i 19 § skulle träda

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 416.

i kraft omedelbart efter den nya lagens utfärdande men bestämmelserna

i 9 § 2 mom., varigenom nya lägenheter samt kontor m. m. bliva undantagna

från 6 och 8 §§, skulle träda i kraft först den 1 oktober 1920,

skulle under förutsättning, att lagen utfärdades före sagda dag, hyresavtal

om ifrågavarande lägenheter under mellantiden till äventyrs kunna

hemfalla under såväl 6 och 8 §§ som 19 §. Sålunda kunde exempelvis

en butiksinnehavare, som blivit utsatt för ockerartade hyresanspråk, efter

eget gottfinnande antingen göra framställning till hyresnämnd om hyresreglering

eller också inför domstol väcka åtal för ocker. Sannolikt är

visserligen, att han använde sig av den förra mera enklare formen för

att ernå rättelse. Men även om han anlitade den senare utvägen, och

hyresvärdens åtgärd därigenom komme att icke blott underkastas rättelse

utan även straffbeläggas, synes detta knappast ägnat ingiva betänkligheter.

Hyresvärden skulle nämligen icke bliva underkastad ett strängare förfarande

än det, som i allt fall komme att tillämpas kort tid därefter.

Det har därför icke synts påkallat att uppskjuta 19 §:s utvidgade tilllämplighet

till den 1 oktober 1920.

Lagstiftnin- Enligt 1 § 2 mom. äger Konungen förordna att lagstiftningens

ytterligare tillämplighet kan utsträckas även till andra områden än de orter, där

UtnyaCområ- den ursprungligen skulle omedelbart tillämpas, nämligen i städer och

den• stadsliknande samhällen med viss minsta folkmängd. Beredningen ställer

sig över huvud taget tveksam, om lagstiftningen är av den art, att dess

tillämpning är påkallad och lämplig i mindre orter. Ett starkt stöd för

denna uppfattning synes kunna hämtas ur vissa av socialstyrelsen verkställda

undersökningar rörande hyresnämndernas verksamhet å olika orter.

Till en början torde svårigheterna på bostadsmarknaden därstädes, i den

mån en verklig sådan över huvud taget kan anses existera å mindre

orter, ur social synpunkt vara proportionsvis betydligt mindre än i större

orter. I huvudsak inskränka sig missförhållandena till enstaka fall, något

som tydligt framgår av uppgifterna om det av hyresnämnderna handlagda,

vanligen ytterst ringa antalet ärenden. Vidare synes det tvivelaktigt,

om hyresnämnderna i små samhällen alltid kunna erhålla en fullt

kompetent och opartisk sammansättning. Det står nämligen, särskilt vad

angår nämndernas opartiskhet, fullt klart, att en sådan är mycket svår

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 416.

att ernå i samhällen, där personliga bekantskapsförhållanden in. in. torde

kunna konstateras och lätt öva obehörigt inflytande vid avgörandet av

snart sagt alla hyresnämndsärenden. Till beredningens kännedom hava

också kommit tall, som utvisa, att dylika farhågor icke sakna grund.

Det torde kunna ifrågasättas, om lagstiftningen, allt under det att den

börjar i övrigt avvecklas, lämpligen bör utsträckas till nya orter, där

dess tillämpning hittills icke ansetts påkallad. Slutligen må meddelas

att lagstiftningen vid 1920 års ingång ägde tillämpning i sammanlagt

138 orter, varav 68 utgjorde sådana mindre samhällen, där lagen blivit

tillämplig på grund av Kungl. Maj:ts särskilda förordnande.

Med anledning av det anförda får beredningen förorda, att bestämmelserna

i 1 § 2 mom. av gällande lag icke återupplivas vid en eventuell

prolongation av lagstiftningen.

Slutligen har beredningen i det bilagda lagförslaget infört vissa

smärre, ovan icke berörda och principiellt mera betydelselösa ändringar, för

vilka redogörelse lämpligen synts böra lämnas för varje särskild paragraf

i följande specialmotivering.

Det i 3 § 5 mom. sista punkten av den gällande lagen givna stadgandet

avser att lagfästa de former, under vilka hyresnämnd skall offentliggöra

eventuellt beslut enligt 6 § 2 mom. angående ändring av däri

omförmäld procentsats. Då det enligt förslaget lagts i Kungl. Majrts

hand att fatta beslut om ändring av berörda procentsats, har det synts

böra ankomma på Kungl. Maj:t att pröva, på vad sätt beslut härom

lämpligen bör bringas till allmänhetens kännedom. Att ett offentliggörande

bör äga rum, har ansetts vara så uppenbart, att en anvisning

härom i lagtexten ej synts påkallad. Förevarande stadgande i 3 § 5

mom. har därför helt och hållet uteslutits ur förslaget.

I 6 § 1 mom. har utöver vissa ovan berörda mera principiella

ändringar föreslagits införandet av en uttrycklig anvisning om att hyresnämnderna

vid reglering av avgifter för värme och varmvatten skola

fastställa ersättningen härför till skäligt belopp. Frånvaron av dylik

föreskrift har nämligen av hyresnämnderna på vissa håll tolkats så, som

om nämnden vid ifrågavarande regleringsbeslut skulle äga större frihet

Bihang till riksdagens protokoll 1.920. 1 saml. 356 käft. {Nr 416.) 7

Special
motivorinif.

3 ti
5

mom

« Sb

1 m,om.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 416.

H ft.

och 5

mom.

än ifråga om beslut angående reglering av hyresbelopp. Givetvis ankommer

det på hyresnämnd att fastställa hithörande belopp på fullt

objektiva grunder. Endast vid val av metoden härför synes nämnden

böra äga frihet att taga hänsyn till praktiska lämplighetsskäl.

I 8 § 1 mom. har föreslagits ett tillägg av innehåll, att uppsägning

från hyresvärds sida av hyresavtal om omöblerad lägenhet skall äga

gällande kraft, för så vitt hyresvärden på visst närmare angivet sätt

erbjuder hyresgästen att träffa nytt avtal om lägenhetens fortsatta förhyrning

på oförändrade villkor, utom i vad angår hyresbeloppet. Stadgandet

avser att lagfästa och förenkla en viss hävdvunnen praxis rörande

sättet för uppsägning i och för hyresreglering. Hyresnämnderna

hava nämligen i de fall, där hyresvärd gjort framställning om samtycke

till uppsägning endast i och för vidtagande av hyresförhöjning, lämnat

begärt samtycke härtill, men därvid gjort vissa förbehåll i syfte att

trygga hyresgästens fortsatta innehav av lägenheten. I sådana fal!

hava ärendena endast underkastats en rent formell behandling, varvid

det givetvis stått nämnden fritt att sedermera underkasta frågan om

den begärda hyrans skälighet saklig prövning inom de i lagen uppdragna

gränserna. Då den formella behandlingen icke desto mindre på

grund av ärendenas ofta betydande antal blivit en i hög grad tyngande arbetsbörda

för nämnderna, har det gällt att tillse, om icke dylika

formella beslut kunde ersättas med ett generellt medgivande i lagen,

varigenom hyresnämnd ej behövde taga befattning med dylika ärenden.

I 8 § 1 mom. b. i förslaget har dylikt medgivande lämnats. Det förenklade

förfaringssättet avser uttryckligen endast de fall, där ändringgjorts

i hyresavtalet allenast i avseende å hyresbeloppet. Hyresvärd kan

följaktligen icke på denna väg vidtaga sådana andra ändringar, som till

äventyrs kunde lända hyresgästen till skada. I samband med förevarande

tillägg har momentet blivit uppställt i en mera överskådlig form.

Det i 1 mom. gjorda nya medgivandet har i 5 mom. kompletterats

med vissa närmare angivna regler om vad parterna, enkannerligen

hyresvärden, har att iakttaga, för så vitt denne vill begagna sig av det

i 1 mom. b. gjorda medgivandet. Det har synts angeläget, att hyresvärden,

då han sålunda verkställer uppsägning, därvid på ett för hyres
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Krmgl. Maj:ts proposition nr 416.

r>i

gästen otvetydigt och lättfattligt sätt meddelar honom uppgift om hans

företrädesrätt till lägenhetens fortsatta förhyrning samt om den risk

lian löper av att ej inom angiven tid begagna sig av den erbjudna rättigheten.

Hyresgästens berättigade krav pa full trygghet i fråga om

användandet av denna rättighet att få förnya avtalet har ansetts bliva

bäst tillgodosett därigenom, att meddelandena av hyresvärden skola lämnas

i särskild skrift, vilken hyresgästen får behålla och som han sålunda

blir satt i tillfälle att nogsamt överväga under en tidsfrist av minst

! 5 dagar.

Det kunde till äventyrs befaras, att hyresvärden på ett eller annat

sätt skulle söka att hålla sig undan vid den tid, då hyresgästen ville,

med godtagande av det gjorda erbjudandet, träffa det nya avtalet. I

detta syfte har i förslaget föreskrivits, att hyresvärden i berörda skrift

till hyresgästen skall uppgiva sin postadress, samt att hyresgästen, om

han så önskar, skall med laga verkan kunna avsända svar om godtagande

av erbjudandet i rekommenderad postförsändelse under sålunda

uppgiven adress. Härvid ankommer det på hyresgästen att kunna

styrka, ej mindre att försändelsen innehållit skrift om dylikt godtagande

än även, att densamma blivit å allmänna posten inlämnad senast den

dag, då godtagandet sist kunnat ske.

Det har synts antagligt, att detta till synes något omständliga förfaringssätt

i praktiken skulle gestalta sig jämförelsevis enkelt, för så vitt

lör ändamålet lämpliga tryckta blanketter genom hyresnämndernas försorg

eller på annat sätt tillhandahölles allmänheten. Vidare synes det

antagligt, att såväl hyresvärdar som hyresgäster, i medvetande om de

rättigheter och det skydd, som berörda förfaringssätt skulle erbjuda, oftast

.skulle låta sig angeläget vara att på ett mera personligt, enklare sätt

träffa åsyftade uppgörelser. Lagens bud finge därmed till uppgift endast

att reglera vissa av de ytterlighetsfall, där frivillig uppgörelse ej på

enklare väg stode att nå. Slutligen må erinras, att berörda uppsägningsförfarande

i intet fall ovillkoiligen föreskrives. Det står sålunda enligt

förslaget alltjämt hyresvärd öppet att om så påkallas för uppsägningen

inhämta hyresnämnds samtycke därtill.

opaginerad Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 416.

3 mom.

l:a stycket.

I 8 § 3 mom. l:sta stycket föreskrives, att samtycke till uppsägning av

hyresavtal kan, om ej särskilda skäl annat föranleda, av hyresnämnd lämnas,

endast där framställning ingivits senast å viss dag. Stadgandet åsyftar

att bereda hyresnämnd erforderligt rådrum att hinna fatta beslut i ärendena

senast till den dag, då uppsägning sist kan ske. Föreligger ej sådan

anhopning av ärenden, att nämnden, även där framställning ingivits

något senare, väl kan anses i tillfälle att inom föreskriven tid fatta beslut,

bör nämnden i betraktande av stadgandets uppenbara syfte, rimligen

vara därtill oförhindrad och i viss män även skyldig.

Emellertid hava fall förekommit, där hyresnämnd, på framställning

av hyresgäst, i sådant fall ansett sig lagligen förhindrad upptaga ärende

till prövning endast på den grund, att hyresvärden ej kunnat förebära

något visst skäl för att han ingivit framställningen å senare dag. Det

synes billigt, att nämnden härvidlag i allt fall skall efter egen prövning

kunna anses oförhindrad upptaga framställning till avgörande, så mycket

hellre som nämndernas arbetsbörda vid uppsägningsterininerna torde bliva

väsentligt lättad genom de föreslagna ändringarna i 1 mom. En ändring

i berörda riktning har därför blivit föreslagen. Självfallet äger hyresnämnden,

där den finner sig böra upptaga senare inkommet ärende till

prövning, icke att på motsvarande sätt framflytta tiden för sitt eget beslut.

De i momentets 2:dra stycke härutinnan givna reglerna hänföra sig

sålunda i allt fall till den tidpunkt, då framställning regelrätt bort till

nämnden ingivas.

I andra punkten av 3 mom. hava ur förslaget uteslutits vissa ord,

vilka, närmast på grund av andra föreslagna ändringar, skulle förlora

betydelse. I tredje punkten av samma moment hava förordats viss;!

lättnader angående föreskrifterna för hyresvärd att meddela uppgifter vid

framställning om samtycke till uppsägning. Dessa uppgifter avsågo närmast

att utgöra visst underlag för hyresnämnds prövning av frågor om

uppsägning i och för hyresreglering. Då dessa ärenden vid bifall till

förslaget om tillägget b i 8 § 1 mom. i regel ej vidare torde behöva av

hyresnämnderna behandlas, har en lindring i fråga om den ganska tyngande

skyldigheten att lämna uppgifter om äldre hyresförhållanden ansetts kunna

göras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. MajUs proposition nr 416.

I 3 inom. 2 stycket föreslås, att där berörda hyresmimndsbeslut ^

skola lämnas inom något kortare tid än vad hittills föreskrivits. Dels

torde det nämligen för hyresvärd tiga visst intresse att kunna erhålla

beslutet något tidigare än vad förut varit fallet, dels torde meranämnda

lättnader i hyresnämndernas arbetsbörda möjliggöra eu generel! mindre

förkortning av den tidsrymd, som hyresnämnderna hava till sitt förfogande

för dessa besluts fattande.

1 4 mom. har första punkten uteslutits ur förslaget. Skulle näm- i »u»n.

ligen hyresnämnd vägra samtycke till uppsägning endast i och för sådan

hyresförhöjning, som enligt 6 § 2 mom. icke kan av hyresnämnd upptagas

till prövning, äger hyresvärden dock alltid att verkställa uppsägningen

på sätt, som i 8 § 1 mom. b angives. Givetvis böra dock hyresnämnderna

av lämplighetsskäl även framdeles iakttaga samma förfaringssätt, som

hittills uttryckligen i denna punkt föreskrivits.

1 och med genomförandet av den föreslagna ändringen i 6 § 2 14

0.2 mom.

moln. komme stagandet i 14'' § 2 mom. att förlora betydelse, varför sistnämnda

moment uteslutits ur förslaget.

Jämlikt 3 och 4 mom. av 14 § i lagen (resp. 2 och 3 mom. i förslaget)

kunna hyresnämnds beslut enligt 11 § 1 och 2 mom. överklagas 6et)- hos Kung!. Maj-.ts befallningshavande samt vidare hos Kungl. Maj:t. Besluten

avse rivning, sammanslagning, omändring eller förändrad användning

av bostadslägenheter. I regel sammanhänga sådana beslut självfallet

med frågor om hyresrätt till vederbörande lägenheter. Emellertid

medgiver lagen icke rätt till överklagande av hyresnämnds beslut i fråga

om uppsägning av hyresavtal. På grund härav ligger det i själva verket

i hyresnämnds hand att i vissa fall kunna förtaga den högre myndighetens

beslut jämlikt 14 § dess verkan. Särskilt ifråga om rivningsbeslut

hava konsekvenserna härav icke kunnat undgå att ingiva betänklighet.

Sålunda hava fall förekommit, då såväl Kungl. Maj:ts befallningshavande

som sedermera även Kungl. Maj:t medgivit rivning av bostadshus,

varefter hyresnämnd förvägrat samtycke till uppsägning av de hyresavtal,

som skulle beröras av rivningen. I förslaget har därför införts ett

nytt moment (4) av innehåll, att klagan över beslut om uppsägning i dylikt

fäll kan föras i samband med besvär över beslut om rivning. Det

s. 54 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 416.

54

har synts lämpligt att inskränka denna besvärsrätt beträffande beslut om

uppsägning endast till sådana beslut, som stå i samband med rivning.

Skulle nämligen denna besvärsrätt utvidgas till att omfatta frågor om

uppsägning i samband med alla de fall, som omförmälas i 11 § 1 och

2 mom., kunde till äventyrs hyresvärdar förknippa framställning om

samtycke till uppsägning med fråga exempelvis om allehanda ändringsarbeten

allenast i syfte att på detta sätt förskaffa sig sådan allmän besvärsrätt

i uppsägningsfrågor, som lagstiftaren hittills icke medgivit.

Vid behandlingen av ärendet har inom beredningen skiljaktig mening

yppats, i det att herr Tengelin i särskilt bilagt yttrande anmält i

vissa punkter avvikande mening.

I ärendet remitterade handlingar återgå.

För socialstyrelsen:

Gunnar Russ.

För 1918 års bostadssakkunniga:

Jakob Pettersson.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kung l. Maj:ts proposition nr 416.

55

Särskilt yttrande av herr T engel in.

Undertecknad får härmed avgiva följande särskilda yttrande i vissa

punkter, där jag delvis är av annan mening än beredningens majoritet.

Om 6 § 1 mom. andra stycket, såsom beredningen föreslagit, ute- <; $s.

slutes ur lagen, utlämnas hyresgästerna i nya hus åt vederbörande hyresvärds

godtyckliga hyresanspråk. Men med hänsyn till det ständigtåter- s ,/r''''

kommande påståendet angående hyresstegringslagens stora skuld till den

rådande bostadsbristen torde klokheten bjuda, att man, i syfte att bryta

udden av detta agitatoriska påstående, offrar bestämmelsen i fråga.

Vad angår 6 § 2 punkten har jag ej kunnat biträda majoritetens <j

förslag i annan mån, än att hyresnämnds rätt enligt sista punkten att ,? mom.

ändra, d. v. s. praktiskt taget att sänka den obetingat fria hyresstegringsgrärisen

synes kunna bortfalla. Alldenstund hyresnämnderna redan nu i

många fall medgivit större förhöjning än 25 procent å 1915 års hyra,

synes ingen fara föreligga, att nämnderna skulle lämna hyresvärds anspråk

på hyresökning, överstigande sagda gräns, obeaktade, för så vitt

nämligen fråga är om lägenhet av god eller medelgod beskaffenhet.

Men däremot måste jag hysa de allvarligaste betänkligheter mot

kravet på en generell förhöjning av hyresbeloppen upp till 50 procent å

1915 års utgående hyror för lägenheter, som visserligen i lagens mening

icke kunna betecknas såsom mindervärdiga men dock på grund av sin

dåliga beskaffenhet måste anses överbetalade med 25 procent förhöjning

å 1915 års hyra.

Jag är såtillvida ense med majoriteten, att jag anser en allmän

successiv höjning av hyresnivån numera vara påkallad, men jag håller

före, att denna höjning så långt möjligt bör begränsas till lägenheter av

fullgod beskaffenhet. Skulle därför berörda procentsats i enlighet med

majoritetens förslag anses böra fastställas till 50 procent, hemställer jag,

att mina här anförda synpunkter måtte beaktas åtminstone såtillvida,

att hyresnämnd blir satt i tillfälle att sänka fordrad ökad hyra under

ifrågavarande gräns, där lägenheten synbarligen är dålig eller dåligt un
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts proposition nr 416.

S> 8-

2 inom.

5C

derhållen utan att dock kunna betecknas såsom uppenbart mindervärdig.

Jag föreslår i sådant fall, att orden »lägenhetens uppenbart mindervärdiga

beskaffenhet» måtte utbytas mot orden »lägenhetens uppenbart dåliga

beskaffenhet eller försummade underhåll».

Jag har icke ansett mig kunna biträda majoritetens förslag, i vad

det går ut på att avskilja andra lokaler än bostadslägenheter från tilllämpligheten

av 6 och 8 §§. I många fall skulle nämligen enligt min

mening affär sidkar e i små ekonomiska omständigheter härigenom bliva

ställda inför sådana svårigheter, att deras ekonomiska existens helt och

hållet äventyrades. Jag får därför förorda sådan ändring i 9 § 2 mom.

av förslaget, att jämväl andra lägenheter än bostäder allt fortfarande i

samma utsträckning som enligt 1918 års lagedition hemfalla under lagen.

Vid bifall härtill skulle den föreslagna ändringen av 19 § ockerbestämmelser,

i vad angår berörda lägenheter, icke bliva påkallad.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 41b''.

57

Lag

med vissa ändrade bestämmelser mot

oskälig liyresstegring in. in.;

clen 19 juni 1919.

Förslag

till lag med vissa ändrade bestänunel

ser mot oskälig hyresstegring m. m.

den ............ 1920.

Lagens tillämplighetsområde.

1 §•

1. Denna lag äger tillämpning inom

område, där lagen med vissa ändrade

bestämmelser mot oskälig hyresstegring

m. m. den 14 juni 1918 är gällande vid

denna lags ikraftträdande. Dock må

Konungen härifrån kunna medgiva undantag,

såframt den myndighet, som

utövar kommunens, köpingens eller municipalsamhällets

beslutanderätt, därom

gör framställning, för vilken avgivits

minst två tredjedelar av de i heslutet

deltagandes röster.

2. Konungen äger ock förordna, att

lagen skall tillämpas i annan stad eller

köping eller annat municipalsamhälle, så

ock eljest i annan kommun eller del av

kommun, än som i 1 mom. sägs, försåvitt

där i större utsträckning förekommer

uthyrning av omöblerade lägenheter för

bostads-, affärs- eller annat ändamål.

Sådant förordnande varder ej meddelat,

innan den myndighet, som utövar kommunens,

köpingens eller municipalsamhällets

beslutanderätt, yttrat sig i frågan.

1 §•

Denna lag äger tillämpning inom område,

där lagen med vissa ändrade bestämmelser

mot oskälig hyresstegring

m. m. den 19 juni 1919 är gällande vid

denna lags ikraftträdande. Dock må

Konungen härifrån kunna medgiva undantag,

såframt den myndighet, som

utövar kommunens, köpingens eller municipalsamhällets

beslutanderätt, därom

gör framställning, för vilken avgivits

minst två tredjedelar av de i beslutet

deltagandes röster,

[2 mom. utgår].

Om hyresnämnd.

1. För område, där denna lag äger tillämpning, skall finnas en hyresnämnd.

Den myndighet, som utövar kommunens, köpingens eller municipalsamhällets beslutanderätt,

äge dock bestämma, att inom området skola inrättas flera hyresnämnder,

envar för viss del av området.

Bihcmg till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 356 Käft. (Nr 416.)

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 416.

Lagen. Förslaget.

2. Hyresnämnd består av ordförande och fyra ledamöter. För ordföranden såväl

som för ledamöterna skola finnas suppleanter minst till motsvarande antal.

3. Ordförande och suppleant för honom, vilka vad angår hyresnämd i stad skola

vara lagfarna, förordnas av Konungens befallningshavande för viss tid, Konungens

befallningshavande obetaget att när som helst återkalla förordnandet. Samma

person må förordnas till ordförande eller suppleant för ordförande i flera hyresnämnder.

4. De fyra ledamöterna och deras suppleanter utses av den myndighet, som utövar

kommunens, köpingens eller municipalsamhällets beslutanderätt, att tjänstgöra

tills vidare eller viss tid. Av dessa ledamöter och suppleanter skola två

ledamöter och suppleanter för dem äga eller förvalta till uthyrning avsedd fastighet.

Övriga två ledamöter och suppleanter för dem, vilka ej må äga eller förvalta

fastighet, som nyss sagts, skola äga kännedom om ortens hvresmarknad och

åtminstone den ene ledamoten och minst en suppleant särskilt om de mindre bemedlades

bostadsförhållanden. I övrigt skall om valbarhet till hyresnämnd, så ock

om rätt för den, som blivit vald, att avsäga sig uppdraget gälla vad i enahanda

avseenden är stadgat i fråga om hälsovårdsnämnd.

5. Stadsläkare och bostadsinspektör, där sådan finnes, äga att närvara vid

hyresnämnds sammanträden, om vilka underrättelse skall meddelas dem i god tid

förut, samt att deltaga i överläggningarna men ej i besluten. De hava att tillhandagå

hyresnämnd med det tjänstebiträde, som av nämnden påkallas.

3 §•

1. Vid handläggning hos hyresnämnd av frågor, om vilka i 6, 7, 8 och 11 §£

sägs, skall beträffande jäv mot nämndens ordförande och ledamöter i tillämpliga

delar gälla vad allmän lag stadgar om domarjäv.

2. Hyresnämnd är beslutför, om ordförande och tre ledamöter äro närvarande

och om beslutet ense. Som beslut gälle i övrigt den mening, som etter jämkning,

där sådan erfordras och kan ske, omfattas av mer än halva antalet av de röstande.

Finnes ingen sådan mening, gäller den, som erhållit flera röster än någon annan,

eller, därest två sådana meningar finnas, den som efter förnyad omröstning mel

lan dem erhåller de flesta rösterna. Har var röstande sin mening, gäller ordförandens.

3. Ej må hyresnämnd till avgörande företaga ärende, med mindre parterna

beretts tillfälle att yttra sig inför nämnden eller parts hörande uppenbarligen är

obehövligt.

4. Finner hyresnämnd, att dess beslut på grund av förelupet förbiseende eller

meddelade oriktiga eller missvisande upplysningar blivit i avsevärd mån felaktigt,

eller att omständigheter tillkommit, som bragt ärendet i ett väsentligt ändrat

läge, äge nämnden att förordna om den rättelse, som därav må föranledas

5. Vid hyresnämnds sammanträde

föres protokoll, upptagande nämndens

beslut; och skall riktigheten av detta

protokoll granskas så snart ske kan och

5. Vid hyresnämnds sammanträde

föres protokoll, upptagande nämndens

beslut; och skall riktigheten av detta

protokoll granskas så snart ske kan och

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tu proposition nr 416.

59

Lagen.

.senast inom tio dagar. Så snart dylik

granskning skett, skall protokollet vara

tillgängligt för allmänheten. Sker ej

granskning genast, skall besked om

nämndens beslut omedelbart lämnas part,

som sådant begär. Innefattar nämndens

beslut förordnande, som i 6 § 2 mom.

sista punkten sägs, skall å nämndens

dörr samma dag, granskning skett, göras

anslag därom, innefattande jämväl uppgift

om vad den har att iakttaga, som

är med beslutet missnöjd.

Förslaget.

senast inom tio dagar. Så snart dylik

granskning skett, skall protokollet vara

tillgängligt för allmänheten. Sker ej

granskning genast, skall besked om

nämndens beslut o mede (bart lämn as part.

som sådant begär.

4 .§■

De uppgifter, som lämnas hyresnämnd vid handläggning av frågor, om vilka i

f>, 7 och 8 §§ förmäles, må ej mot vederbörande uppgiftslämnares önskan uppta

gas i nämndens protokoll eller skrivelser i vidare mån, än som för avfattande av

nämndens beslut är oundgängligen erforderligt. Ej heller må de i annan mån av

nämndens ordförande, ledamöter eller tjänstemän yppas.

5 §*

Vederbörande kommun, köping eller municipalsamhälle har att lämna erforderliga

medel ej mindre till skalig gottgörelse åt hyresnämnds ordförande, ledamöter

oeh tjänstemän än även till bestridande av övriga nödiga utgifter för upprätthållande

av nämndens verksamhet. Myndighet som i 2 § 4 mom. sagts äger jämväl

utfärda instruktion för hyresnämnd.

Om hyresbelopp och uppsägning av hyresavtal.

6 §•

1. Fordras för omöblerad lägenhet,

som är uthyrd eller avsedd att uthyras

av husägaren eller annan, och som den

25 maj 1917 eller tidigare varit uthyrd,

högre hyra, än den, som enligt för tid

före nämnda dag senast gällande hyresavtal

varit för lägenheten betingad, ankommer

med nedan angivna inskränkning

på hyresnämnden att, efter framställning

av hyresvärd, hyresgäst eller

hyressökande, eller där nämnden eljest

finner anledning därtill, pröva, huruvida

6 §•

1. Fordras för omöblerad lägenhet,

som är uthyrd eller avsedd att uthyras

av husägaren eller annan, högre hyra,

än den, som enligt för tid före den 25

maj 1917 senast eller, där lägenheten

före sagda dag varit tagen i bruk men

icke uthyrd, för tid närmast därefter gällande

hyresavtal varit för lägenheten

betingad, ankommer med nedan angivna

inskränkning på hyresnämnden att, efter

framställning av hyresvärd, hyresgäst

eller hyressökande, eller där nämnden

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 416.

Lagen.

det fordrade beloppet med hänsyn till

ej mindre lägenhets beskaffenhet än även

omkostnaderna för fastigheten och förhållandena

i övrigt är att anse såsom

oskälig samt att i sådant fall fastställa

den lägre hyra, varje gång för högst ett

år, som nämnden finner skälig. Lag

samma vare, där hyresavtal träffas om

omöblerad lägenhet, innefattande höjning

av hyran utöver för tid före den 25 maj

1917 senast gällande hyresbelopp, så ock

där sådant avtal träffats antingen, vad

angår orter, där lagen den 25 maj 1917

med vissa bestämmelser mot oskälig

hyresstegring m. m, varit gällande, senare

än å etthundratjugoförsta dagen

före den dag lagen blivit tillämpad

inom området, eller, vad angår orter, där

lagen den 14 juni 1918 med vissa ändrade

bestämmelser mot oskälig hyresstegring

m. m. enligt Konungen särskilda

förordnande senare blivit gällande

för området, från och med den dag, lagen

sålunda blivit tillämplig inom området;

i fråga om hyresavtal, som träffats

före den dag, då lagen den 25 maj

1917 blev gällande för det område, där

fastigheten ligger, äge dock hyresnämnd

ingripa allenast om lägre hyra än den

avtalade blivit fastställd såväl för hyresåret

1917—1918 som för hyresåret

1918—1919. Skall hyresvärd enligt hyresavtal

besörja lägenhetens uppvärmning

eller tillhandahålla varmvatten till

densamma, åligger det nämnden att särskilt

bestämma ersättningen för envar

sådan förmån att utgå med visst belopp

eller efter grund, som nämnden finner

skälig.

Fordras för omöblerad lägenhet, som

är uthyrd eller avsedd att uthyras av

husägaren eller annan, men som icke

den 25 maj 1917 eller tidigare varit uthyrd,

högre hyra än den, som betingats

vid första uthyrningen av lägenheten,

eller träffas om sådan lägenhet hyresav
-

Förslaget.

eljest finner anledning därtill, pröva, huruvida

det fordrade beloppet med hänsyn

till ej mindre lägenhetens beskaffenhet

och det allmänna läget på bostadsmarknad

den än även omkostnaderna för fastigheten

och förhållandena i övrigt är att

anse såsom oskäligt samt att i sådant

fall fastställa den lägre hyra, varje gång

för högst ett år, som nämnden finner

skälig. Lag samma vare, där hyresavtal

träffas om omöblerad lägenhet, innefattande

höjning av hyran utöver för

tid före den 25 maj 1917 senast gällan

de hyresbelopp, så ock där sådant avtal''

träffats antingen, vad angår orter, där

lagen den 25 maj 1917 med vissa bestämmelser

mot oskälig hyresstegring

m. m. varit gällande, senare än å etthundratjuguförsta

dagen före. den dag

lagen blivit tillämpad inom området,

eller, vad angår orter, där lagen den

14 juni 1918 eller lagen den 19 juni

1919 med vissa ändrade bestämmelser

mot oskälig hyresstegring m. m. enligt

Konungens särskilda förordnande senare

blivit gällande för området, från och

med den dag, lagen sålunda blivit tilllämplig

inom området; i fråga om hyresavtal,

som träffats före den dag, då

lagen den 25 maj 1917 blev gällande

för det område, där fastigheten ligger,

äge dock hyresnämnd ingripa allenast

om lägre hyra än den avtalade blivit

fastställd såväl för hyresåret 1917—1918

som för hyresåret 1818—1919. Skall

hyresvärd enligt hyresavtal besörja lägenhetens

uppvärmning eller tillhandahålla

varmvatten till densamma, åligger

det nämnden att särskilt bestämma s/tålig

ersättning för envar sådan förmån

att utgå med visst belopp eller efter

grund, som nämnden finner lämplig.

[1 mom. 2 stycket utgår.]

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ta proposition nr 416.

6!

Lagen. Förslaget.

tal, innefattande höjning av hyran utöver

det vid lägenhetens första uthyrning

betingade hyresbelopp eller har före denna

lags ikraftträdande sådant avtal träffats

att gälla för tid från och med den 1

oktober 1919 eller senare, skall i fråga

om hyresnämnds prövning vad i första

stycket sägs äga motsvarande tillämpning.

2. Överstiger hyra förlägenhet, som

varit uthyrd för tid före den 1 oktober

1915, den före sagda dag senast gällande

hyran med högst 25 procent, må sådan

hyreshöjning icke upptagas till prövning

av hyresnämnden, med mindre

nämnden med hänsjm till lägenhetens

uppenbart mindervärdiga beskaffenhet

finner synnerliga skäl tala därför. Finner

nämnden med hänsyn till särskilda

förhållanden inom dess verksamhetsområde,

att angivna gräns bör fastställas

till annan procentsats än 25 procent,

äge nämnden därom förordna.

3. Hyresnämnds prövning må ej avse hyresbelopp, som till betalning förfallit

före den dag, då framställning om hyresreglering gjorts hos nämnden, eller, där

nämnden eljest företager reglering, före den dag, då hyresvärden erhållit meddelande,

att fråga väckts om företagande av reglering. JDenna bestämmelse skall

dock ej äga tillämpning, där avtal träffats, att hyresbeloppet helt eller delvis

skall vara till betalning förfallet tidigare än å sista söckendagen före den avtalade

hyrestidens början.

4. Under hyra inbegripes varje vederlag, i penningar eller vad det är, som av

hyresvärden eller till hans förmän för upplåtelsen betingas.

5. Har hyresnämnd för viss tid fastställt hyra för lägenhet, galle avtal, däri

högre hyra för lägenheten betingats, såsom om hyran för nämnda tid överenskommits

till det fastställda beloppet.

6. Har enligt denna lag ändring gjorts i hyi’esavtal, i vad angår redan erlagd

hyra, skall vad hyresgästen sålunda betalat för mycket eller för litet i förra fallet

till honom av hyresvärden återbetalas och i senare fallet av honom till hyresvärden

inbetalas vid den hyresbetalningsdag, som infaller näst efter den dag beslut

i ärendet föreligger, dock att i senare fallet vad i 3 kap. 23 § 1 i lagen den

14 juni 1907 om nyttjanderätt till fast egendom stadgas ej skall äga tillämning,

med mindre hyresvärden minst femton dagar före den dag, han sålunda påyrkar

beloppets inbetalning, hos motparten styrker sitt krav.

2. Överstiger hyra för lägenhet, som

varit uthyrd för tid före den 1 oktober

1915, den före sagda dag senast gällande

hyran med högst 50 procent, må sådan

hyreshöjning icke upptagas till prövning

av hyresnämnden, med mindre

nämnden med hänsyn till lägenhetens

uppenbart mindervärdiga beskaffenhet

finner synnerliga skäl tala därför.

På framställning av hyresnämnd äger

Konungen, där särskilda skäl därtill äro,

för nämndens verksamhetsområde eller

viss del därav sänka ifrågavarande procenttal,

dock icke under 40.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 416.

6 2

Lagen.

Förslaget.

< §•

Har hyresavtal om omöblerad lägenhet, vilket även omfattar vare sig uppvärmning

av lägenheten eller tillhandahållande av varmvatten, träffats för längre

tid än ett år, och har efter dess ingående sådan stegring av bränslekostnaderna

inträtt, att överenskommen hyra, till den del denna får anses hava vid avtalets

träffande avsett ersättning för angivna förmåner, befinnes icke längre utgöra

skälig gottgörelse därför, äger hyresnämnden, varje gång för högst ett år av

den återstående avtalstiden, fastställa, vad som därutöver skäligen må tillkomma

hyresvärden, börande därvid särskilt bestämmas ersättning för uppvärmning samt

för beredning av varmvatten. Hyresgästen vare dock berättigad att inom trettio

dagar efter delfåendet av sådant beslut uppsäga avtalet att upphöra å den fardag,

som inträffar närmast efter en månad från delfåendet. För hyresnämnds

provning enligt denna paragraf galle i tillämpliga delar bestämmelserna i 6 § o

mom.

8 §•

1. Uppsägning från hyresvärds sida

av hyresavtal om omöblerad lägenhet

vare utan verkan, med mindre hyresgästen

efter hyresavtalets ingående avgivit

skriftlig uttrycklig försäkran, att

han är villig låta avtalet upphöra, eller

samtycke till uppsägningen senast den

dag, som i o mom. sägs, meddelas av

hyresnämnd, eller fall föreligger, som

enligt bestämmelserna i 3 kap. 21—24

§§ av lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt

till fäst egendom berättigar

till uppsägning.

Vad nu sagts skall äga tillämpning

jämväl i fråga om uppsägning, som skett

före denna lags ikraftträdande, där uppsägningen

avsett hyresavtal om omöblerad

lägenhet, som icke den 25 maj 1917

eller tidigare varit tagen i bruk, samt avtalet

uppsagts att upphöra den 30 september

1919 eller senare.

2. Har i fråga om omöblerad lägenhet

träffats skriftligt hyresavtal, avsett

att utan uppsägning upphöra å viss dag,

vare hyresvärden skyldig att, såvitt angår

avtal, vilket avser lägenhet, som ej

den 25 maj 1917 eller tidigare varit tagen

i bruk, och vilket träffats före den

8 §•

1. Uppsägning från hyresvärds sida

av hyresavtal om omöblerad lägenhet

vare utan verkan, med mindre

a) hyresgästen efter hyresavtalets ingående

avgivit skriftlig uttrycklig försäkran,

att han är villig låta avtalet upphöra,

b) eller hyresvärden, på sätt i 5 mom.

närmare angives, verkställer uppsägningen

med erbjudande till hyresgästen att

före viss tid förnya hyresavtalet med

ändring allenast av hyresbeloppet,

c) eller samtycke till uppsägningen

senast den dag, som i 3 mom. sägs, meddelas

av hyresnämnd,

d) eller fäll föreligger, som enligt bestämmelserna

i 3 kap. 21—24 §§ av la

gen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt

till fast egendom berättigar till uppsägning.

[1 mom. 2 stycket utgår],

2. Har i fråga om omöblerad lägenhet

träffats skriftligt hyresavtal, avsett

att utan uppsägning upphöra å viss dag,

vare hyresvärden skyldig att inom femton

dagar efter det avtalet träffats, underställa

avtalet hyresnämndens prövning;

ägande hyresnämnden, därest sär
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 416.

ti;;

Lagen.

ilag, denna lag träder i kraft, inom trettio

dagar efter nyssnämnda dag och

ifråga om andra avtal inom femton dagar

efter det avtalet träffats, underställa

avtalet hyresnämndens prövning;

ägande hyresnämnden, därest särskilda

skal därtill föranleda, förordna, att det

skall så anses, som om avtalet träffats

under förbehåll, att detsamma efter avtalstidens

slut, så framt icke uppsägning

skett, skall förlängas för ytterligare

lika lång tid, dock varje gång

högst ett år. Om avtal, som här sagts,

icke inom nämnd tid underställts hyresnämnds

prövning, vare hyresvärden,

på samma sätt som om sådant förordnande

meddelats, bunden utöver avtalstiden.

För de fall, som nu nämnts,

galle i fråga om uppsägningstidens

längd vad för motsvarande fall finnes

stadgat i 3 kap. 4 § sista stycket av

lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt

till fäst egendom.

3. Samtycke till uppsägning av hyresavtal

kan, om ej särskilda skäl annat

föranleda, av hyresnämnd lämnas, endast

där hyresvärd ingivit framställning därom

senast å trettionde dagen före den

dag, då uppsägning sist kan ske. Dock

må framställning om samtycke till uppsägning

kunna ingivas till hyresnämnden,

där fråga är om sådan uppsägning,

som avses i 8 § 1 mom. andra stycket,

sist å trettionde dagen efter den dag,

denna lag trätt i kraft, samt, där fråga

är om sådan uppsägning, som avses i

133 § utsökningslagen och som skett efter

det lagen trätt i kraft, senast den dag,

då uppsägning sist kan ske. Varje

framställning om samtycke till uppsägning

bör innehålla uppgift såväl om den

för lägenheten före den 1 oktober 1915

senast gällande eller beträffande lägenhet,

som först efter nämnda dag uthyrts,

den vid första uthyrningen betingade

hyran som ock om den ändring av hy
-

Förslaget.

skilda skäl därtill föranleda, förordna,

att det skall så anses, som om avtalet

träffats under förbehåll, att detsamma

efter avtalstidens slut, så framt icke

uppsägning skett, skall förlängas för

ytterligare lika lång tid, dock varje

gång högst ett år. Om avtal, som här

sagts, icke inom nämnd tid underställts

hyresnämnds prövning, vare hyresvärden,

på samma sätt som om sådant förordnande

meddelats, bunden utöver avtalstiden.

För de fåll, som nu nämnts.

galle i fråga om uppsägningstidens längd

vad för motsvarande fäll finnes stadgat

i 3 kap. 4 § sista stycket av lagen den

14 juni 1907 om nyttjanderätt till fast

egendom.

3. Samtycke till uppsägning av hyresavtal

kan, där hyresnämnd icke finner

anledning göra undantag, av nämnden

lämnas, endast där hyresvärd ingivit

framställning därom senast å trettionde

dagen före den dag, då uppsägning

sist kan ske. Dock må framställ

ning om samtycke till uppsägning kunna

ingivas till hyresnämnden, där fråga Slom

sådan uppsägning, som avses i 133 §

utsökningslagen, senast den dag, då uppsägning

sist kan ske. Varje framställning

om samtycke till uppsägning bör

innehålla uppgift om den ändring av

hyresvillkoren, som med uppsägningen

avses, eller den anledning till uppsägning,

som eljest åberopas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 416.

t)4

Lagen.

resvillkoren, som med uppsägningen avses,

eller den anledning till uppsägning,

som eljest åberopas.

Beslut över framställning om samtycke

till uppsägning skall av hyresnämnden

meddelas snarast möjligt och

senast å trettionde dagen efter den dag,

då framställningen sist kunnat ingivas

till nämnden.

4. Ej må hyresnämnd vägra samtycke

till uppsägning av hyresavtal, dä

fråga är om lägenhet, som varit uthyrd

för tid före den 1 oktober 1915, där hyresvärden

med uppsägningen allenast avsett

att erhålla en hyr esfor höjning av

högst 25 procent eller annan av nämnden

jämlikt 6 § 2 mom. fastställd procentsats

utöver den för tiden före angivna

dag senast betingade hyran, med mindre

nämnden med hänsyn till lägenhetens

uppenbart mindervärdiga beskaffenhet

finner synnerliga skäl tala därför. Ej

heller må samtycke vägras till sådan uppsägning

av hyresavtal, som avses i 134

§ utsökningslagen, därest i hyresavtalet

betingade villkor finnas till skada för

ny ägare i avsevärd mån avvika från

i hyreskontrakt inom orten gängse bestämmelser.

5. I varje fall, där hyresnämnds samtycke

till uppsägningen grundas allenast

därpå, att nämnden funnit, att samtycke

till uppsägningen jämlikt 8 § 4

mom.. icke kunnat förvägras, eller att hyresvärdens

anspråk på högre hyra eller

eljest förbättrade hyresvillkor bör upptagas

till prövning, skall vid samtycket

fästas det villkor, att innehavaren av lägenheten

beredes tillfälle att, inom viss

av hyresnämnden förelagd kortare tid,

träffa avtal om lägenhetens fortsatta förhyrning

med den ändring av hyresvillkoren,

som jämlikt 6 § 2 mom. inträtt

dier av nämnden fastställts eller må

kunna komma att fastställas.

Förslaget

Beslut över framställning om samtycke

till uppsägning skall av hyresnämnden

meddelas snarast möjligt och

senast å tjugoåttonde dagen efter den

dag, då framställningen sist kunnat ingivas

till nämnden.

4. Ej må hyresnämnd vägra samtycke

till sådan uppsägning av hyresavtal,

som avses i 133 § utsökningslagen, därest

i hyresavtalet betingade villkor finnas

till skada för ny ägare i avsevärd

mån avvika från i hyreskontrakt inom

orten gängse bestämmelser.

5. Vill hyresvärd verlcställa uppsägning

enligt 1 mom. b), har han att skriftligen

uppsäga hyresavtalet och i uppsägningshandlingen

tillika erbjuda hyresgästen

att, utan annan ändring i hyresvillkoren

än hyrans höjning till visst

angivet belopp eller det belopp, hyresnämnden

bestämmer, fortfarande förhyra lägenheten;

skolande därjämte i uppsägning

shandling en angivas ej mindre hyresvärdens

postadress än även den tid, minst

femton dagar därefter, intill vilken tid,

vid äventyr av hyresrättens förlust, varom

erinran skall utsättas i uppsägningshandlingen,

står hyresgästen öppet att antaga

det sålunda gjorda erbjudandet.

Har hyresgästen under adress, som upp
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kung!.. Maj:ts proposition n:r 416.

65

Lagen.

Förslaget.

givits i up>psägning sliandlingen, i rekommenderat

brev med allmänna posten till

hyresvärden avsänt förklaring, att han antager

det gjorda erbjudandet, skall sä anses,

som antagandet kommit hyresvärden

tillhanda vid tid, då brevet avlämnades

u posten.

6. Finner nämnden sig icke böra lämna begärt samtycke till uppsägning, må

i intet fall hyresavtal därigenom anses förnyat för längre tid än varje gång högst

ett år.

7. Där för lägenhet, som omfattar högst fyra rum, kök däri inbegripet, och

helt eller delvis är avsedd till bostad, hyran enligt avtalet skall erläggas i förskott

för längre tid än en månad, berättigar underlåtenhet härutinnan icke till

uppsägning, så länge hyresgästen sist å andra söckendagen av varje månad till

fullo erlägger den på samma månad belöpande hyran.

8. Vid prövning av uppsägning skall 8. Vid prövning av uppsägning skall

hyresnämnd beakta ej mindre de av hyresnämnd beakta ej mindre de av hy
-

hyresvärden för uppsägningen anförda

skäl än även, i vilken man uppsägningen

medför svårighet för hyresgästen att erhålla

lämplig lägenhet å tid, därtill hyresavtalet

uppsagts.

resvärden för uppsägningen anförda skal,

såsom att hyresgästen utan hyresvärdens

medgivande tillgodogör sig hyresrätten

genom lägenhetens uthyrning i andra

hand eller att hyresvärd, som före den

25 maj 1917 förvärvat fastighet, har

synnerligt behov av lägenhet i densamma

för beredande av bostad åt sig eller sin

familj, än även huruvida uppsägningen

skulle medföra synnerlig svårighet för hyresgästen

att erhålla för honom användbar

lägenhet å tid, därtill hyresavtalet uppsagts.

Har byggnad uppförts i uppenbart

syfte att bereda bostadsutrymme åt viss

person, visst företags personal eller viss

grupp av personer, bör, där så erfordras

för tillgodoseende av nämnda syfte, samtycke

till uppsägning av hyresnämnd icke

förvägras. Lag samma vare där hyresgästen

tillgodogör sig hyresrätten uteslutande

genom uthyrning i andra hand.

9 §•

Med lägenhet avses i denna lag varje

utrymme inom byggnad.

Bihang till riksdagens protokoll 1920.

9 §•

1. Med lägenhet avses i denna lag

varje utrymme inom byggnad.

2. Vad i 6 och 8 §§ stadgats skall ej

gälla beträffande annan omöblerad lägenhet

än sådan, som enligt hyresavtal helt

1 saml. 356 käft. (Nr 416.) 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 416.

Lagen. Förslaget.

eller delvis upplåtits till hostad samt

den 25 maj 1917 eller tidigare blivit

tagen i brulc.

Om skyldighet att hörsamma hyresnämnds bud.

10 §.

1. Envar, som inom hyresnämnds verksamhetsområde för egen eller annans

räkning uthyr eller uthyrt omöblerad lägenhet, liksom envar hyresgäst eller hyressökande

inom området vare, på hyresnämnds kallelse, skyldig att personligen eller,

där nämnden finner sådant utan olägenhet kunna ske, genom befullmäktigat, i saken

kunnigt ombud inställa sig inför nämnden. Sådan kallelse, i vilken må utsättas

vite för uteblivande från och med två till och med etthundra kronor, skall

delgivas i god tid förut och senast dagen före den, då inställelse skall ske.

2. Lägenheter inom hyresnämnds verksamhetsområde, uthyrda eller avsedda

att uthyras, skola, på nämndens anfordran, av hyresvärden eller hyresgästen hållas

tillgängliga för nämnden.

3. Ägare eller förutvarande ägare av fastighet inom hyresnämnds verksamhetsområde

vare pliktiga att, då hyresnämnd det begär, i den ordning nämnden

angiver lämna uppgift angående hyran vid olika tidpunkter för de inom

fastigheten inrymda lägenheterna ävensom de andra uppgifter angående fastigheten

eller hyresförhållandena i övrigt, som nämnden må påfordra.

Om rivning av byggnader, sammanslagning av lägenheter m. m.

11 §•

1. Utan samtycke av hyresnämnd må byggnad, inrymmande bostadslägenhet,

ej rivas, ej heller i sådan lägenhet företagas ändringsarbete, som påkallar

lägenhetens utrymmande eller är ägnat att leda till avsevärd höjning av hyran

eller åsyftar att sammanslå flera lägenheter eller att inreda bostadslägenhet eller

del därav till annat ändamål, allt såvida icke åtgärden av vederbörande myndighet

prövas vara med hänsyn til allmän säkerhet eller hälsovård erforderlig.

2. Lägenhet, som, då lagen den 25 2. Lägenhet, som, då lagen den 25

maj 1917 med vissa bestämmelser mot

oskälig hyresstegring m. m. eller ock enligt

Konungens särskilda förordnande

lagen den 14 juni 1918 med vissa ändrade

bestämmelser mot oskälig hyresstegring

m. m. eller eljest denna lag

trädde i tillämpning inom området, användes

till bostad eller var oanvänd

maj 1917 med vissa bestämmelser mot

oskälig hyresstegring m. m. eller ock

enligt Konungens särskilda förordnande

lagen den 14 juni 1918 eller lagen den

19 juni 1919 med vissa ändrade bestämmelser

mot oskälig hyresstegring m. m.

eller eljest denna lag trädde i tillämpning

inom området, användes till bostad

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kung!.. Maj tia proposition nr 41 ti.

67

Lagen.

men dessförinnan senast använts till bostad,

må ej utan hyresnämndens medgivande

tagas i bruk för annat ändamål;

ej heller må utan nämndens medgivande

lägenhet uthyras möblerad, vilken icke

vid nyssnämnda tid varit uthyrd i sådant

skick.

3. Vid prövning av nu angivna frågor skall hänsyn tagas till de av hyresvärden

för åtgärdens företagande anförda skäl, till åtgärdens inverkan på hyresförhållandena

i allmänhet i orten samt till svårigheterna för vederbörande hyresgäster att

erhålla andra lämpliga bostäder.

4. På ansökan av hyresnämnd äge överexekutor meddela handräckning till

återställande av olagligen rubbat förhållande, varom i denna paragraf förmäles;

och galle därom enahanda bestämmelser, som för det i 191 § utsökningslagen avsedda

fall äro stadgade.

Förslaget.

eller var oanvänd men dessförinnan senast

använts till bostad, må ej utan

hyresnämndens medgivande tagas i bruk

för annat ändamål; ej heller må utan

nämndens medgivande lägenhet uthyras

möblerad, vilken icke vid nyssnämnda

tid varit uthyrd i sådant skick.

Om skyldighet att anmäla hyresavtals träffande och upphörande.

12 §.

Envar, som inom hyresnämnds verksamhetsområde för egen eller annans räkning

uthyr omöblerad lägenhet, är pliktig att hos nämnden anmäla ej mindre

hyresavtals träffande och upphörande med angivande vad i förra fallet närmast

därförut betingad hyra och i senare fallet, där så ske kan, hyresanspråk för förnyad

uthyrning, än ock varje med förutvarande hyresgäst träffat avtal om fortsatt

hyresupplåtelse mot höjd hyra, ävenledes med angivande av den förutvarande

och den höjda hyrans belopp. I anmälan skall, då“lägenhet varit uthyrd för tid

före den 1 oktober 1915, även angivas den för tid före nämnda dag senast betingade

hyran. Om tiden och sättet för anmälan, som här sagts, förordnas av nämnden.

Om bostadsförmedling.

13 §.

1. Inom stad, där denna lag äger tillämpning, skall, med ledning av de i 12 §

omförmälda anmälningar genom hyresnämnden eller annan kommunal myndighet

avgiftsfritt förmedlas uthyrning av omöblerade lägenheter, som omfatta högst fyra

rum, kök däri inbegripet, och helt eller delvis äro avsedda till bostad. Vid sådan

kommunal bostadsförmedling skall särskilt eftersträvas att bereda barnrika familjer

lämpliga bostäder.

2. Huru dylik bostadsförmedling närmare skall ordnas, därom beslutes av stadsfullmäktige

eller, där sådana ej finnas, allmänna rådstugan.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 416.

Lagen. Förslaget.

Om överklagande av hyresnämnds beslut m. m.

14 §.

1. Har vid hyresnämnds beslut i fråga, som i 6, 7 eller 8 § sägs, ledamot av

hyresnämnd varit jävig eller av annan orsak obehörig, eller nämnden överskridit

sin befogenhet, eller annan felaktighet ägt rum i avseende på ärendets behandling

må part, som är med» beslutet missnöjd, däröver föra klagan, i Stockholm hos

överståthållarämbetet, i annan stad, där magistrat finnes, hos denna samt i övriga

orter hos Konungens befallningshavande inom trettio dagar efter erhållen del av

beslutet.

2. Hyresnämnds beslut om förord- [2 mom. utgår.j

nancle enligt 6 § 2 mom. sista punkten

skall underställas prövning av myndighet,

som i 1 mom. sägs; och åligger det

nämnden att inom femton dagar från

den dag, då protokollet över beslutet

granskats, till prövningsmyndigheten insända

protokollet och samtliga handlingar

i ärendet. Är någon missnöjd

med beslutet, äger han att inom tid, som

nyss sagts, till prövningsmyndigheten

ingiva de påminnelser, han aktar nödiga.

3. (enligt förslaget 2). Över hyresnämnds beslut i fråga som i 11 § 1 och 2

mom. förmäles, må klagan föras hos Konungens befallningshavande inom trettio

dagar efter erhållen del av beslutet.

4. Mot prövningsmyndighets beslut i

fråga, som i 1 och 2 mom. sägs, må talan

ej föras. I Konungens befallningshavandes

beslut enligt 3 mom. må ändring

sökas hos Konungen genom besvär,

vilka skola vara inkomna till civildepartementet

inom den tid, som för överklagande

av förvaltande myndigheters

och ämbetsverks beslut är bestämd.

3. Mot prövningsmyndighets beslut

i fråga, som i 1 mom. sägs, må talan

ej föras. I Konungens b efallningsh avandes

beslut enligt 2 mom. må ändring

sökas hos Konungen genom besvär, vilka

skola vara inkomna till civildepartementet

inom den tid, som för överklagande av

förvaltande myndigheters och ämbetsverks

beslut är bestämd.

4. Vill hyresvärd eller hyresgäst i den

ordning, som i 2 eller 3 mom. sägs, föra

klagan över beslut i fråga om samtycke

till rivning utav byggnad, må han tilllika,

oberoende av eljest gällande bestämmelser

om tid för anförande av besvär,

kunna klaga jämväl över beslut i fråga

om samtycke till uppsägning av hyresavtal

om lägenhet, som beröres av rivningen.

Lämnar prövningsmyndigheten

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 416.

6!)

Lagen. Förslaget.

samtycke till uppsägning av hyresavtalet,

vare dock ej på grund härav hyresgäst

skyldig avflytta från lägenheten förr än

den fardag, som infaller näst efter tre

månader, räknat från dagen för heslutet.

Ansvarsbestämmelser.

15 §.

1. Hyresvärd, som med vetskap därom, att hyresnämnd för lägenhet fastställt

visst hyresbelopp, av hyresgäst, hyressökande eller annan för uthyrning av lägenheten

fordrar eller mottager vederlag, i penningar eller vad det är, till högre

värde, straffes med böter från och med femtio till och med ettusen kronor.

2. Lag samma vare, där hyresvärd vid uthyrning av omöblerad lägenhet såsom

villkor för upplåtelsen avfordrar eller mottager av hyresgäst eller hyressökande

förbindelse, vari denne förklarar sig avstå från rätten att få hyresbeloppet

prövat enligt denna lag eller ock vara villig att utan hyresnämnds prövning

av uppsägning låta avtalet upphöra.

o. rå framställning av hyresnämnd eller eljest, när skäl därtill äro, må

Konungens befallningshavande för område, där denna lag äger tillämpning, fastställa

taxa för hyresförmedling. Har Konungens befallningshavande fastställt

sådan taxa, straffes den, som erbjuder sig att mot vederlag till högre värde, än

taxan föranleder, förmedla uthyrning av eller överlåta hyresrätt till omöblerad

lägenhet, eller som för sådan förmedling eller överlåtelse fordrar eller mottager vederlag

till högre värde, likaledes med böter från och med femtio till och med ettusen

kronor.

16 §•

Bryter någon mot vad i 11 § 1 eller 2 mom. är stadgat, straffes med böter

från och med etthundra till och med tiotusen kronor.

17 §.

För överträdelse av de i 4 § givna stadgandena vare straffet böter från och

med 5 till och med femhundra kronor. 18 *

18 §•

1. Utebliver någon, som kallats att inställa sig inför hyresnämnd, utan laga

förfall, varde fälld till vite, där sådant varit honom av nämnden förelagt, eller

till böter från och med fem till och med femhundra kronor.

2. Till enahanda ansvar av böter vare den förfallen, som bryter mot vad i 10 §

2 eller 3 mom. är stadgat, eller som försummar att i föreskriven tid och ordning

göra anmälan, som föreskrives i 12 §.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 416.

i

Lagen. Förslaget.

3. Har någon i dylik anmälan eller eljest inför hyresnämnd emot bättre vetande

lämnat oriktig uppgift, vare straffet böter från och med femtio till och med

ettusen kronor; dock att straff, som bär stadgas, ej må tillämpas, där förseelsen

enligt allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.

19

1. Den som för uthyrning av omöblerad

lägenhet, som icke tidigare varit

uthyrd, eller ock av möblerad lägenhet

fordrar eller mottager vederlag, av vad

slag det vara må, som enligt vad han

insett eller bort inse, är uppenbart oskälig,

straffes med böter från och med

tjugufem till och med tiotusen kronor

eller med fängelse från och med en

månad till och med ett år. Såsom uthyrning

av lägenhet skall anses även

upplåtande eller överlåtande av delägarrätt

i fastighet eller i bolag eller förening,

som äger fastighet, när avtalets

syfte uppenbarligen är att vinna eller

bevara tillgång till lägenhet.

2. Fälles någon till straff för brott,

efter ty skäligt finnes, kunna förplikta

vis, värdet av taget eller avtalat veder 20 21

§•

1. Den som för uthyrning av annan

omöblerad lägenhet än sådan, som enligt

hyresavtal helt eller delvis upplåtits till

hostad samt den 25 maj 1917 eller

tidigare hlivit tagen i bruk, eller ock

av möblerad lägenhet fordrar eller

mottager vederlag, av vad slag det vara

må, som enligt vad han insett eller

bort inse, är uppenbart oskälig, straffes

med böter från och med tjugufem till

och med tiotusen kronor eller med fängelse

från och med en månad till och

med ett år. Såsom uthyrning av lägenhet

skall anses även upplåtande eller

överlåtande av delägarrätt i fastighet

eller i bolag eller förening, som äger

fastighet, när avtalets syfte uppenbarligen

är att vinna eller bevara tillgång

till lägenhet,

som i denna paragraf sägs, må domstolen,

gärningsmannen att utgiva, helt eller del
-

20 §.

Förseelser, som avses i 15—19 §§, skola åtalas av allmän åklagare, de i 18 §

1 och 2 mom. angivna vid polisdomstol, där särskild sådan är inrättad, men eljes

hos poliskammare eller, där sådan icke finnes, vid allmän domstol och de Övriga

vid allmän domstol.

21 §.

1. Böter och viten, vilka ådömas enligt denna lag, så ock vad gärningsmannen

enligt 19 § 2 mom. förpliktas utgiva, tillfalla kommunen, köpingen eller municipalsamhället.

2. Saknas tillgång till fulla gäldandet av böter eller vite, skall förvandling

ske enligt allmänna strafflagen.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 416.

71

Lagen. Förslaget.

22 §.

De närmare föreskrifter, som erfordras för tillämpning av denna lag, rörande

hyresnämnds verksamhet eller eljest, meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft dagen efter

den, då lagen, enligt därå meddelad

uppgift, från trycket utkommit i Svensk

författningssamling, och upphör därmed

lagen med vissa ändrade Destämmelser

mot oskälig hyresstegring m. m. den 14

juni 1918 att gälla. Dock skall beträffande

förseelse, som begåtts under tiden

för sistnämnda lags giltighet och varå

påföljd är i densamma bestämd, vad därutinnan

är i sagda lag stadgat fortfarande

gälla. Beträffande förseelse, som

begåtts, då lagen den 25 maj 1917 med

vissa bestämmelser mot oskälig hyresstegring

ägde giltighet, och varå påföljd

är i densamma bestämd, skall vad därutinnan

är i sagda lag stadgat likaledes

fortfarande gälla; och skola bestämmelserna

i 7 § av sistnämnda lag fortfarande

äga giltighet, såvitt angår hyresbelopp,

som icke prövats av nämnden

och som belöper på tid före den 1 oktober

1918. Därjämte skola av hyresnämnd

ej mindre enligt lagen den 25 maj

1917 än även enligt lagen den 14 juni

1918 meddelade beslut fortfarande äga

giltighet; och skola ordförande och ledamöter

i hyresnämnder jämte suppleanter

för dem, vilka utsetts på grund av

bestämmelserna i endera av dessa lagar,

anses såsom behörigen utsedda enligt

denna lag.

Lagen gäller till och med den 31 december

1920, men skall vad däri stadgas angående

förseelse, som omförmäles i 15 §

1 mom., fortfarande äga giltighet. Hyresnämnds

beslut, varigenom nämnden

enligt 6 eller 7 § fastställt hyra för

viss tid, skall äga giltighet högst till

den 1 oktober 1921. Beträffande annan

än i 15 § 1 mom. omförmäld, under tiden

för lagens giltighet begången förseelse,

Denna lag, med undantag av 9 §

2 mom., träder i kraft dagen efter den,

då lagen, enligt därå meddelad uppgift,

från trycket utkommit i Svensk författningssamling

och upphör därmed lagen

med vissa ändrade bestämmelser mot

oskälig hyresstegring m. m. den 19 juni

1919 att gälla. Dock skall beträffande

* förseelse, som begåtts under tiden för

sistnämnda lags giltighet och vard påföljd

är i densamma bestämd, vad därutinnan

är i sagda lag stadgat fortfarande

gälla. Beträffande förseelse, som

begåtts, då lagen den 25 maj 1917 med

vissa bestämmelser mot oskälig hyresstegring

och lagen den 14 juni 1918 med

vissa ändrade bestämmelser mot oskälig

hyresstegring ägde giltighet, och varå

påföljd är i densamma bestämd, skall vad

därutinnan är i sagda lagar stadgat, likaledes

fortfarande gälla; och skola bestämmelserna

i 7 § av lagen 25 maj 1917

fortfarande äga giltighet, såvitt angår

hyresbelopp, som icke prövats av nämnden

och som belöper på tid före den 1

oktober 1918. Därjämte skola av hyresnämnd

ej mindre enligt lagen den 25

maj 1917 än även enligt lagen den 14

juni 1918 och lagen den 19 juni 1919 meddelade

beslut fortfarande äga giltighet;

och skola ordförande och ledamöter i

hyresnämnder jämte suppleanter för dem,

vilka utsetts på grund av bestämmelserna

i endera av dessa lagar, anses såsom

behörigen utsedda enligt denna lag.

Denna lag gäller till och med den 31

december 1921, men skall vad däri stadgas

angående förseelse, som omförmäles

i 15 § 1 mom., fortfarande äga giltighet.

Hyresnämnds beslut, varigenom

nämnden enligt 6 eller 7 § fastställt

hyra för viss tid, skall äga giltighet

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj ds proposition nr 416.

Lagen.

varå påföljd i lagen är bestämd, skall

vad därutinnan i lagen är stadgat fortfarande

gälla.

Förslaget.

högst till den 1 oktober 1922. Beträffande

annan än i 15 § 1 mom. omförmäld,

under tiden för lagens giltighet

begången förseelse, vara påföljd i lagen

är bestämd, skall vad därutinnan i lagen

är stadgat fortfarande gälla.

Vad i 9 § 2 mom. stadgats träder i

kraft den 1 oktober 1920. Hyresnämnds

beslut, varigenom nämnden enligt 6 §

fastställt hyra för viss tid, skall, i vad

angår annan lägenhet än sådan, som enligt

hyresavtal helt eller delvis upplåtits

till bostad samt den 25 maj 1917 eller

tidigare blivit tagen i bruk, gälla högst

till den 1 oktober 1921.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 416.

73

Bilaga B.

Förslag

till

Lag

med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m.

Lagens tillämplighetsområde.

1 §•

Denna lag äger tillämpning inom område, där lagen med vissa ändrade

bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m. den 19 juni 1919 är

gällande vid denna lags ikraftträdande. Dock må Konungen härifrån

kunna medgiva undantag, såframt den myndighet, som utövar kommunens,

köpingens eller municipalsamhällets beslutanderätt, därom gör framställning,

för vilken avgivits minst två tredjedelar av de i beslutet deltagandes

röster.

Om hyresnämnd.

2 §•

1. För område, där denna lag äger tillämpning, skall finnas en hyresnämnd.

Den myndighet, som utövar kommunens, köpingens eller municipalsamhällets

beslutanderätt, äge dock bestämma, att inom området

skola inrättas flera hyresnämnder, envar för viss del av området.

2. Hyresnämnd består av ordförande och fyra ledamöter. För ordföranden

såväl som för ledamöterna skola finnas suppleanter minst till

motsvarande antal.

3. Ordförande och suppleant för honom, vilka vad angår hyresnämnd

i stad skola vara lagfarna, förordnas av Konungens befallnings
Bihang

till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 356 haft. (AV 416.) 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 416.

havande för viss tid, Konungens befallningshavande obetaget att när som

helst återkalla förordnandet. Samma person må förordnas till ordförande

eller suppleant för ordförande i flera hyresnämnder.

4. De fyra ledamöterna och deras suppleanter utses av den myndighet,

som utövar kommunens, köpingens eller municipalsamhällets beslutanderätt,

att tjänstgöra tills vidare eller viss tid. Av dessa ledamöter och

suppleanter skola två ledamöter och suppleanter för dem äga eller förvalta

till uthyrning avsedd fastighet. Övriga två ledamöter och suppleanter för

dem, vilka ej må äga eller förvalta fastighet, som nyss sagts, skola äga

kännedom om ortens hyresmarknad och åtminstone den ene ledamoten

och minst en suppleant särskilt om de mindre bemedlades bostadsförhållanden.

I övrigt skall om valbarhet till hyresnämnd, så ock om rätt för

den, som blivit vald, att avsäga sig uppdraget gälla vad i enahanda avseenden

är stadgat i fråga om hälsovårdsnämnd.

5. Stadsläkare och bostadsinspektör, där sådan finnes, äga att närvara

vid hyresnämnds sammanträden, om vilka underrättelse skall meddelas

dem i god tid förut, samt att deltaga i överläggningarna men ej i

besluten. De hava att tillhandagå hyresnämnd med det tjänstebiträde,

som av nämnden påkallas.

3 §•

1. Vid handläggning hos hyresnämnd av frågor, om vilka i 6, 7,

8 och 11 §§ sägs, skall beträffande jäv mot nämndens ordförande och

ledamöter i tillämpliga delar gälla vad allmän lag stadgar om domarjäv.

2. Hyresnämnd är beslutför, om ordförande och tre ledamöter äro

närvarande och om beslutet ense. Som beslut gälle i övrigt den mening,

som efter jämkning, där sådan erfordras och kan ske, omfattas av mer än

halva antalet av de röstande. Finnes ingen sådan mening, gäller den, som

erhållit flera röster än någon annan, eller, därest två sådana meningar

finnas, den som efter förnyad omröstning mellan dem erhåller de flesta

rösterna. Har var röstande sin mening, gäller ordförandens.

3. Ej må hyresnämnd till avgörande företaga ärende, med mindre

parterna beretts tillfälle att yttra sig inför nämnden eller parts hörande

uppenbarligen är obehövligt.

4. Finner hyresnämnd, att dess beslut på grund av förelupet förbiseende

eller meddelade oriktiga eller missvisande upplysningar blivit i

avsevärd mån felaktigt, eller att omständigheter tillkommit, som bragt

ärendet i ett väsentligt ändrat läge, äge nämnden att förordna om den

rättelse, som därav må föranledas.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 416.

75

5. Vid hyresnämnds sammanträde föres protokoll, upptagande

nämndens beslut ; och skall riktigheten av detta protokoll granskas så snart

ske kan och senast inom tio dagar. Så snart dylik granskning skett, skall

protokollet vara tillgängligt för allmänheten. Sker ej granskning genast,

skall besked om nämndens beslut omedelbart lämnas part, som sådant

begär.

4 §■

De uppgifter, som lämnas hyresnämnd vid handläggning av frågor,

om vilka i 6, 7 och 8 §§ förmäles, må ej mot vederbörande uppgiftslämnares

önskan upptagas i nämndens protokoll eller skrivelser i vidare mån,

än som för avfattande av nämndens beslut är oundgängligen erforderligt.

Ej heller må de i annan mån av nämndens ordförande, ledamöter eller

tjänstemän yppas.

5 §•

Vederbörande kommun, köping eller municipalsamhälle har att lämna

erforderliga medel ej mindre till skälig gottgörelse åt hyresnämnds ordförande,

ledamöter och tjänstemän än även till bestridande av övriga nödiga

utgifter för upprätthållande av nämndens verksamhet. Myndighet

som i 2 § 4 mom. sagts äger jämväl utfärda instruktion för hyresnämnd.

Om hyresbelopp och uppsägning av hyresavtal.

6 §.

1. Fordras för omöblerad lägenhet, som är uthyrd eller avsedd att

uthyras av husägaren eller annan, och som den 25 maj 1917 eller tidigare

varit uthyrd, högre hyra, än den, som enligt för tid före nämnda dag senast

gällande hyresavtal varit för lägenheten betingad, ankommer med nedan

angivna inskränkning på hyresnämnden att, efter framställning av hyresvärd,

hyresgäst eller hyressökande, eller där nämnden eljest finner anledning därtill,

pröva, huruvida det fordrade beloppet med hänsyn till ej mindre lägenhetens

beskaffenhet och det allmänna läget på bostadsmarknaden än även

omkostnaderna för fastigheten och förhållandena i övrigt är att anse såsom

oskäligt samt att i sådant fall fastställa den lägre hyra, varje gång för

högst ett år, som nämnden finner skälig. Lag samma vare, där hyresav
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 416.

tal träffas om omöblerad lägenhet, innefattande höjning av hyran utöver

för tid före den 25 maj 1917 senast gällande hyresbelopp, så ock där sådant

avtal träffats antingen, vad angår orter, där lagen den 25 maj 1917

med vissa bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m. varit gällande,

senare än å etthundratjuguförsta dagen före den dag lagen blivit tillämpad

inom området, eller, vad angår orter, där lagen den 14 juni 1918

med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m. eller

lagen den 19 juni 1919 enligt Konungens särskilda förordnande senare

blivit gällande för området, från och med den dag, endera av sistnämnda

lagar sålunda blivit tillämplig inom området; i fråga om hyresavtal, som

träffats före den dag, då lagen den 25 maj 1917 blev gällande för det

område, där fastigheten ligger, äge dock hyresnämnd ingripa allenast om

lägre hyra än den avtalade blivit fastställd såväl för hyresåret 1917—1918

som för hyresåret 1918—1919. Skall hyresvärd enligt hyresavtal besörja

lägenhetens uppvärmning eller tillhandahålla varmvatten till densamma,

åligger det nämnden att särskilt bestämma skälig ersättning för envar

sådan förmån att utgå med visst belopp eller efter grund, som nämnden

finner lämplig.

Fordras för omöblerad lägenhet, som är uthyrd eller avsedd att uthyras

av husägaren eller annan, men som icke den 25 maj 1917 eller

tidigare varit uthyrd, högre hyra än den, som betingats vid första uthyrningen

av lägenheten, eller träffas om sådan lägenhet hyresavtal, innefattande

höjning av hyran utöver det vid lägenhetens första uthyrning betingade

hyresbelopp, skall i fråga om hyresnämnds prövning vad i första

stycket sägs äga motsvarande tillämpning. Lag samma vare, där avtal, som

nyss sagts, träffats, vad angår orter, där lagen den 19 juni 1919 ursprungligen

ägt tillämpning, dels före den 22 juni 1919 att gälla för tid från

och med den 1 oktober 1919 eller senare, dels ock den 22 juni 1919

eller därefter samt, vad angår orter, där sistnämnda lag enligt Konungens

särskilda förordnande senare blivit gällande för området, från och med

den dag lagen sålunda blivit tillämplig inom området.

2. överstiger hyra för lägenhet, som varit uthyrd för tid före den

1 oktober 1915, den före sagda dag senast gällande hyran med högst 50

procent, må sådan hyresförhöjning icke upptagas till prövning av hyresnämnden,

med mindre nämnden med hänsyn till lägenhetens mindervärdiga

beskaffenhet finner synnerliga skäl tala därför.

På framställning av hyresnämnd äger socialstyrelsen, där särskilda

skäl därtill äro, för nämndens verksamhetsområde eller viss del därav fastställa

angivna gräns till viss lägre procentsats än 50 procent, dock lägst

40 procent. Socialstyrelsens beslut i fråga, som här avses, skall genom

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 416.

77

styrelsens försorg ofördröjligen kungöras i allmänna tidningarna samt en

eller flere tidningar i orten. Ändring i beslutet må sökas hos Konungen

genom besvär, vilka skola vara inkomna till civildepartementet inom trettio

dagar från det beslutet kungjordes i allmänna tidningarna.

3. Hyresnämnds prövning må ej avse hyresbelopp, som till betalning

förfallit före den dag, då framställning om hyresreglering gjorts hos

nämnden, eller, där nämnden eljest företager reglering, före den dag, då

hyresvärden erhållit meddelande, att fråga väckts om företagande av reglering.

Denna bestämmelse skall dock ej äga tillämpning, där avtal träffats,

att hyresbeloppet helt eller delvis skall vara till betalning förfallet

tidigare än å sista söckendagen före den avtalade hyrestidens början.

4. Under hyra inbegripes varje vederlag, i penningar eller vad det

är, som av hyresvärden eller till hans förmån för upplåtelsen betingas.

5. Har hyresnämnd för viss tid fastställt hyra för lägenhet, galle

avtal, däri högre hyra för lägenheten betingats, såsom om hyran för

nämnda tid överenskommits till det fastställda beloppet.

6. Har enligt denna lag ändring gjorts i hyresavtal, i vad angår

redan erlagd hyra, skall vad hyresgästen sålunda betalat för mycket eller

för litet i förra fallet till honom av hyresvärden återbetalas och i senare

fallet av honom till hyresvärden inbetalas vid den hyresbetalningsdag, som

infaller näst efter den dag beslut i ärendet föreligger, dock att i senare

fallet vad i 3 kap. 23 § 1 i lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt till

fast egendom stadgas ej skall äga tillämpning, med mindre hyresvärden

minst femton dagar före den dag, han sålunda påyrkar beloppets inbetalning,

hos motparten styrker sitt krav.

7 §.

Har hyresavtal om omöblerad lägenhet, vilket även omfattar vare

sig uppvärmning av lägenheten eller tillhandahållande av varmvatten, träffats

för längre tid än ett år, och har efter dess ingående sådan stegring

av bränslekostnaderna inträtt, att överenskommen hyra, till den del denna

får anses hava vid avtalets träffande avsett ersättning för angivna förmåner,

befinnes icke längre utgöra skälig gottgörelse därför, äger hyresnämnden,

varje gång för högst ett år av den återstående avtalstiden, fastställa,

vad som därutöver skäligen må tillkomma hyresvärden, börande därvid

särskilt bestämmas ersättning för uppvärmning samt för beredning av

varmvatten. Hyresgästen vare dock berättigad att inom trettio dagar efter

delfåendet av sådant beslut uppsäga avtalet att upphöra å den fardag, som

inträffar närmast efter en månad från delfåendet. För hyresnämnds prov
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 Kungl. Maj:ts proposition nr 416.

ning enligt denna paragraf galle i tillämpliga delar bestämmelserna i 6 §

3 mom.

8 §.

1. Uppsägning från hyresvärds sida av hyresavtal om omöblerad

lägenhet vare utan verkan, med mindre

a) hyresgästen efter hyresavtalets ingående avgivit skriftlig uttrycklig

försäkran, att han är villig låta avtalet upphöra,

b) eller hyresvärden, på sätt i 5 mom. närmare angives, verkställer

uppsägningen med erbjudande till hyresgästen att före viss tid förnya

hyresavtalet med ändring allenast av hyresbeloppet,

c) eller samtycke till uppsägningen senast den dag, som i 3 mom.

sägs, meddelas av hyresnämnd,

d) eller fall föreligger, som enligt bestämmelserna i 3 kap. 21—24

§§ av lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt till fast egendom berättigar

till uppsägning.

2. Har i fråga om omöblerad lägenhet träffats skriftligt hyresavtal,

avsett att utan uppsägning upphöra å viss dag, vare hyresvärden skyldig

att inom femton dagar efter det avtalet träffats, underställa avtalet hyresnämndens

prövning; ägande hyresnämnden, därest särskilda skäl därtill

föranleda, förordna, att det skall så anses, som om avtalet träffats under

förbehåll, att detsamma efter avtalstidens slut, så framt icke uppsägning

skett, skall förlängas för ytterligare lika lång tid, dock varje gång högst

ett år. Om avtal, som här sagts, icke inom nämnd tid underställts hyresnämnds

prövning, vare hyresvärden, på samma sätt som om sådant förordnande

meddelats, bunden utöver avtalstiden. För de fall, som nu

nämnts, galle i fråga om uppsägningstidens längd vad för motsvarande

fall finnes stadgat i 3 kap. 4 § sista stycket av lagen den 14 juni 1907

om nyttjanderätt till fast egendom.

3. Samtycke till uppsägning av hyresavtal kan, där hyresnämnd icke

finner anledning medgiva undantag, av nämnden lämnas, endast där hyresvärd

ingivit framställning därom senast å trettionde dagen före den

dag, då uppsägning sist kan ske. Dock må framställning om samtycke

till sådan uppsägning, som avses i 133 § utsökningslagen, kunna ingivas

till hyresnämnden senast den dag, då uppsägning sist kan ske. Varje

framställning om samtycke till uppsägning bör innehålla uppgift om den

ändring av hyresvillkoren, som med uppsägningen avses, eller den anledning

till uppsägning, som eljest åberopas.

Beslut över framställning om samtycke till uppsägning skall av hy
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 4 Vi.

7!)

resnämnden meddelas snarast möjligt och senast å tjuguåttonde dagen efter

den dag, då framställningen sist kunnat ingivas till nämnden.

4. Ej må hyresnämnd vägra samtycke till uppsägning av hyresavtal,

då fråga är om lägenhet, som varit uthyrd för tid före den 1 oktober

1915, där hyresvärden med uppsägningen allenast avsett att erhålla

en hyresförhöjning av högst 50 procent eller annan jämlikt 6 § 2 mom.

fastställd procentsats utöver den för tiden före angivna dag senast betingade

hyran, med mindre nämnden med hänsyn till lägenhetens mindervärdiga

beskaffenhet finner synnerliga skäl tala därför. Ej heller må samtycke

vägras till sådan uppsägning av hyresavtal, som avses i 133 § utsökningslagen,

därest i hyresavtalet betingade villkor finnas till skada för ny ägare i avsevärd

mån avvika från i hyreskontrakt inom orten gängse bestämmelser.

I varje fall, där hyresnämnds samtycke till uppsägningen grundas

allenast därpå, att nämnden funnit, att samtycke till uppsägningen jämlikt

första stycket icke kunnat förvägras, eller att hyresvärdens anspråk på högre

hyra eller eljest förbättrade hyresvillkor bör upptagas till prövning, skall

vid samtycket fästas det villkor, att innehavaren av lägenheten beredes

tillfälle att, inom viss av hyresnämnden förelagd kortare tid, träffa avtal

om lägenhetens fortsatta förhyrning med den ändring av hyresvillkoren,

som jämlikt 6 § 2 mom. inträtt eller av nämnden fastställts eller må kunna

komma att fastställas.

5. Vill hyresvärd verkställa uppsägning enligt 1 mom. b), har han

att skriftligen uppsäga hyresavtalet och i uppsägningshandlingen tillika erbjuda

hyresgästen att, utan annan ändring i avtalet än hyrans höjning till

visst angivet belopp eller det belopp, hyresnämnden må komma att bestämma,

fortfarande förhyra lägenheten. I uppsägningshandlingen skall därjämte

angivas ej mindre hyresvärdens postadress än även den tid, inom vilken,

vid äventyr av hyresrättens förlust, hyresgästen har att lämna hyresvärden

meddelande, att han antager det sålunda gjorda erbjudandet; och skall erinran

om berörda äventyr intagas i uppsägningshandlingen. Omförmälda

tid skall bestämmas till minst femton dagar från den dag, då uppsägning

sist kan ske.

Har hyresgästen under adress, som uppgivits i uppsägningshandlingen,

från postanstalt inom riket i rekommenderat brev till hyresvärden

avsänt förklaring, att han antager det gjorda erbjudandet, skall så anses,

som om antagandet kommit hyresvärden tillhanda dagen efter den, då

brevet avlämnades å posten.

6. Finner nämnden sig icke böra lämna begärt samtycke till uppsägning,

må i intet fall hyresavtal därigenom anses förnyat för längre tid

än varje gång högst ett år.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 416.

7. Där för lägenhet, som omfattar högst fyra ram, kök däri inbegripet,

och helt eller delvis är avsedd till bostad, hyran enligt avtalet

skall erläggas i förskott för längre tid än en månad, berättigar underlåtenhet

härutinnan icke till uppsägning, så länge hyresgästen sist å andra

söckendagen av varje månad till fullo erlägger den på samma månad belöpande

hyran.

8. Vid prövning av uppsägning skall hyresnämnd beakta ej mindre

de av hyresvärden för uppsägningen anförda skäl, såsom att hyresgästen

utan hyresvärdens medgivande tillgodogör sig hyresrätten huvudsakligen

genom lägenhetens uthyrning i andra hand eller att hyresvärd, som före

den 25 maj 1917 förvärvat fastighet, har synnerligt behov av lägenhet i

densamma för beredande av bostad åt sig eller sin familj, än även huruvida

uppsägningen skulle medföra synnerlig svårighet för hyresgästen att erhålla

tjänlig lägenhet å tid, därtill hyresavtalet uppsagts. Har byggnad uppförts

i uppenbart syfte att bereda bostadsutrymme åt viss person, visst

företags personal eller viss grupp av personer, bör, där så erfordras för

tillgodoseende av nämnda syfte, samtycke till uppsägning av hyresnämnd

icke förvägras. Lag samma vare, där hyresgästen tillgodogör sig hyresrätten

uteslutande genom uthyrning i andra hand.

9 §•

Med lägenhet avses i denna lag varje utrymme inom byggnad.

Om skyldighet att hörsamma hyresnämnds bud.

10 §.

1. Envar, som inom hyresnämnds verksamhetsområde för egen eller

annans räkning uthyr eller uthyrt omöblerad lägenhet, liksom envar hyresgäst

eller hyressökande inom området vare, på hyresnämnds kallelse, skyldig

att personligen eller, där nämnden finner sådant utan olägenhet kunna

ske, genom befullmäktigat, i saken kunnigt ombud inställa sig inför nämnden.

Sådan kallelse, i vilken må utsättas vite för uteblivande från och

med två till och med etthundra kronor, skall delgivas i god tid förut och

senast dagen före den, då inställelse skall ske.

2. Lägenheter inom hyresnämnds verksamhetsområde, uthyrda eller

avsedda att uthyras, skola, på nämndens anfordran, av hyresvärden eller

hyresgästen hållas tillgängliga för nämnden.

3. Ägare eller förutvarande ägare av fastighet inom hyresnämnds

verksamhetsområde vare pliktiga att, då hyresnämnd det begär, i den ord
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kunyl. MajxU< proposition nr 410.

81

ning nämnden angiver lämna uppgift angående hyran vid olika tidpunkter

för de inom fastigheten inrymda lägenheterna ävensom de andra uppgifter

angående fastigheten eller hyresförhållandena i övrigt, som nämnden må

påfordra.

Om rivning av byggnader, sammanslagning av lågenheter in. in.

11 §•

1. Utan samtycke av hyresnämnd må byggnad, inrymmande bostadslägenhet,

ej rivas, ej heller i sådan lägenhet företagas ändringsarbete, som

påkallar lägenhetens utrymmande eller är ägnat att leda till avsevärd

höjning av hyran eller åsyftar att sammanslå flera lägenheter eller att inreda

bostadslägenhet eller del därav till annat ändamål, allt såvida icke

åtgärden av vederbörande myndighet prövas vara med hänsyn till allmän

säkerhet eller hälsovård erforderlig.

2. Lägenhet, som, då lagen den 25 maj 1917 med vissa bestämmelser

mot oskälig hvresstegring m. m. eller ock enligt Konungens särskilda

förordnande lagen den 14 juni 1918 med vissa ändrade bestämmelser

mot oskälig hyresstegring m. m. eller lagen i samma ämne den 19

juni 1919 trädde i tillämpning inom området, användes till hostad eller

var oanvänd men dessförinnan senast använts till bostad, må ej utan

hyresnämndens medgivande tagas i bruk för annat ändamål; ej heller må

utan nämndens medgivande lägenhet uthyras möblerad, vilken icke vid nyssnämnda

tid varit uthyrd i sådant skick.

3. Vid prövning av nu angivna frågor skall hänsyn tagas till de

av hyresvärden för åtgärdens företagande anförda skäl, till åtgärdens inverkan

på hyresförhållandena i allmänhet i orten samt till svårigheterna

för vederbörande hyresgäster att erhålla andra tjänliga bostäder.

4. På ansökan av hyresnämnd äge överexekutor meddela handräckning

till återställande av olagligen rubbat förhållande, varom i denna

paragraf förmäles; och galle därom enahanda bestämmelser, som för det i

191 § utsökningslagen avsedda fall äro stadgade.

Om skyldighet att anmäla hyresavtals träffande och upphörande.

12 §.

Envar, som inom hyresnämnds verksamhetsområde för egen eller

annans räkning uthyr omöblerad lägenhet, är pliktig att hos nämnden anBiltang

till riksdagens protokoll 1920. / saml. 300 höft. (Nr 410). 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 41f>.

mala ej mindre hyresavtals träffande och upphörande med angivande av

i förra fallet närmast därförut betingad hyra och i senare fallet, där så

ske kan, hyresanspråk för förnyad uthyrning, än ock varje med förutvarande

hyresgäst träffat avtal om fortsatt hyresupplåtelse mot höjd hyra,

ävenledes med angivande av den förutvarande och den höjda hyrans belopp.

I anmälan skall, då lägenhet varit uthyrd för tid före den 1 oktober 1915,

även angivas den för tid före nämnda dag senast betingade hyran. Om

tiden och sättet för anmälan, som hår sagts, förordnas av nämnden.

Om bostadsförmedling.

13 §.

1. Inom stad, där denna lag äger tillämpning, skall med ledning

av de i 12 § omförmälda anmälningar genom hyresnämnden eller annan

kommunal myndighet avgiftsfritt förmedlas uthyrning av omöblerade lägenheter,

som omfatta högst fyra rum, kök däri inbegripet, och helt eller

delvis äro avsedda till bostad. Vid sådan kommunal bostadsförmedling

skall särskilt eftersträvas att bereda barnrika familjer lämpliga bostäder.

2. Huru dylik bostadsförmedling närmare skall ordnas, därom beslutes

av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, allmänna rådstugan.

Om överklagande av hyresnämnds beslut in. in.

14 §.

1. Har vid hyresnämnds beslut i fråga, som i 0, 7 eller 8 § sägs,

ledamot av hyresnämnd varit jävig eller av annan orsak obehörig, eller

nämnden överskridit sin befogenhet, eller annan felaktighet ägt rum i avseende

på ärendets behandling, må part, som är med beslutet missnöjd,

däröver föra klagan, i Stockholm hos överståthållarämbetet, i annan stad,

där magistrat finnes, hos denna samt i övriga orter hos Konungens befallningshavande

inom trettio dagar efter erhållen del av beslutet.

2. över hyresnämnds beslut i fråga, som i 11 § 1 och 2 mom.

förmärs, må klagan föras hos Konungens befallningshavande inom trettio

dagar efter erhållen del av beslutet.

3. Mot prövningsmyndighets beslut i fråga, som i 1 mom. sägs,

må talan ej föras. I Konungens befallningshavandes beslut enligt 2 mom.

må ändring sökas hos Konungen genom besvär, vilka skola vara inkomna

till civildepartementet inom den tid, som för överklagande av förvaltande

myndigheters och ämbetsverks beslut är bestämd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kutig!. Muj:tn /irojtonition nr iU>.

Ansvarsbestämmelser.

15 §.

1. Hyresvärd, som med vetskap därom, att hyresnämnd för lägenhet

fastställt visst hyresbelopp, av hyresgäst, hyressökande eller annan för

uthyrning av lägenheten fordrar eller mottager vederlag, i penningar eller

vad det är, till högre värde, straffes med böter från och med femtio till

och med ettusen kronor.

2. Lag samma vare, där hyresvärd vid uthyrning av omöblerad

lägenhet såsom villkor för upplåtelsen avfordrar eller mottager av hyresgäst

eller hyressökande förbindelse, vari denne förklarar sig avstå från

rätten att få hyresbeloppet prövat enligt denna lag eller ock vara villig

att utan hyresnämnds prövning av uppsägning låta avtalet upphöra.

3. På framställning av hyresnämnd eller eljest, när skäl därtill äro,

må Konungens befallningshavande för område, där denna lag äger tillämpning,

fastställa taxa för hyresförmedling. Har Konungens befållningshavande

fastställt sådan taxa, straffes den, som erbjuder sig att mot vederlag

till högre värde, än taxan föranleder, förmedla uthyrning av eller

överlåta hyresrätt till omöblerad lägenhet'', eller som för sådan förmedling

eller överlåtelse fordrar eller mottager vederlag till högre värde, likaledes

med böter från och med femtio till och med ettusen kronor.

16 §.

Bryter någon mot vad i 11 § 1 eller 2 mom. är stadgat, straffes

med böter från och med etthundra till och med tiotusen kronor.

17 §.

För överträdelse av de i 4 § givna stadgandena vare straffet böter

från och med fem till och med femhundra kronor. 18 * *

18 §.

•

1. Utebliver någon, som kallats att inställa sig inför hyresnämnd,

utan laga förfall, varde fälld till vite, där sådant varit honom av nämnden

förelagt, eller till böter från och med fem till och med femhundra kronor.

2. Till enahanda ansvar av böter vare den förfallen, som bryter

s. 84 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition nr 416.

84

mot vad i 10 § 2 eller 3 mom. är stadgat, eller som försummar att i

föreskriven tid och ordning göra anmälan, som föreskrives i 12 §.

3. Har någon i dylik anmälan eller eljest inför hyresnämnd emot

bättre vetande lämnat oriktig uppgift, vare straffet böter från och med

femtio till och med ettusen kronor; dock att straff, som här stadgas, ej må

tillämpas, där förseelsen enligt allmänna strafflagen bör beläggas med

strängare straff.

19 §•

1. Den som för uthyrning av annan oinöblerad lägenhet än sådan,

som helt eller delvis uthyrts till bostad samt den 25 maj 1917 eller tidigare

blivit tagen i bruk, eller ock av möblerad lägenhet fordrar eller mottager

vederlag, av vad slag det vara må, som, enligt vad han insett eller

bort inse, är uppenbart oskäligt, straffes med böter från och med tjugufem

till och med tiotusen kronor eller med fängelse från och med eu månad

till och med ett år. Såsom uthyrning av lägenhet skall anses även upplåtande

eller överlåtande av delägarrätt i fastighet eller i bolag eller förening,

som äger fastighet, när avtalets syfte uppenbarligen är att vinna

eller bevara tillgång till lägenhet.

Vad i första stycket stadgas skall ej äga tillämpning i fall, då hyresnämnd

enligt denna lag äger -pröva, huruvida vederlag, som nyss sagts,

är att anse såsom oskäligt.

2. Fälles någon till straff för brott, som i denna paragraf sägs, må

domstolen, efter ty skäligt finnes, kunna förplikta gärningsmannen att

utgiva, helt eller delvis, värdet av taget eller avtalat vederlag.

20 §.

Förseelser, som avses i 15—19 §§, skola åtalas av allmän åklagare,

de i 18 § 1 och 2 mom. angivna vid polisdomstol, där särskild sådan är

inrättad, men eljest hos poliskammare eller, där sådan icke finnes, vid allmän

domstol och de övriga vid allmän domstol. 21

21 §.

1. Böter och viten, vilka ådömas enligt denna lag, så ock vad gärningsmannen

enligt 19 § 2 mom. förpliktas utgiva, tillfalla kommunen,

köpingen eller municipalsamhället.

2. Saknas tillgång till fulla gäldandet av böter eller vite, skall förvandling

ske enligt allmänna strafflagen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunffl. May.tn proposition nr 4Ut.

X5

22 §.

De närmare föreskrifter, som erfordras för tillämpning'' av denna lag,

rörande hyresnämnds verksamhet eller eljest, meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå meddelad

uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling och

upphör därmed lagen med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring

in. in. den 19 juni 1919 att gälla. Dock skall beträffande förseelse,

som begåtts under tiden för sistnämnda lags giltighet och varå

påföljd är i densamma bestämd, vad därutinnan är i sagda lag stadgat

fortfarande gälla. Vad i övergångsbestämmelserna till samma lag stadgas

om fortsatt giltighet i särskilda avseenden av vissa föreskrifter i lagen den

25 maj 1917 med vissa bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. in. och

lagen den 14 juni 1918 med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring

m. m. skall likaledes fortfarande gälla. Därjämte skola beslut,

som av hyresnämnd meddelats ej mindre enligt endera av sistnämnda två

lagar än även enligt lagen den 19 juni 1919 fortfarande äga giltighet;

och skola ordförande och ledamöter i hyresnämnder jämte suppleanter för

dem, vilka utsetts på grund av bestämmelserna i någon av dessa tre lagar

anses såsom behörigen utsedda enligt denna lag.

Denna lag gäller till och med den 31 december 1921. Dock skall beträffande

annan omöblerad lägenhet än sådan, som helt eller delvis uthyrts

till bostad samt den 25 maj 1917 eller tidigare blivit tagen i bruk, vad i

(i och 8 §§ stadgas ej gälla längre än till den 1 oktober 1921, och skola

stadgandena i 8 § ej heller äga tillämpning i fall, då hyresvärd uppsäger

hyresavtal om dylik lägenhet att upphöra den 1 oktober 1921 eller senare

dag. Hyresnämnds beslut, varigenom nämnden enligt 6 § fastställt hyra

för viss tid, skall i fråga om lägenhet, som nyss sagts, gälla högst till den

1 oktober 1921 och beträffande annan lägenhet högst till den 1 oktober

1922. Beslut, som av nämnden i berörda avseende meddelats jämlikt 7

§, skall gälla högst till sistnämnda dag.

Vad i denna lag stadgas angående förseelse, som omförmäles i 15 §

1 inom., skall äga giltighet jämväl efter den 31 december 1921, och skall

beträffande annan än i 15 § 1 mom. omförmäld, under tiden för lagens

giltighet begången förseelse, varå påföljd i lagen är bestämd, vad därutinnan

i lagen är stadgat jämväl gälla efter sistnämnda dag.

s. 86 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 416''.

86

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj ds lagråd fredagen

den 9 april 1920.

Närvarande:

Justitieråden Améen,

friherre Lei.jonhufvud,

Edelstam,

Regeringsrådet Linnér.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den

12 mars 1920, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle

för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över upprättat

förslag till lag med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring

m. m.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet

av ledamoten å justitiedepartementets lagavdelning, assessorn Thor

Sjöfors.

Lagrådet yttrade: Med de i 8 § 5 mom. upptagna stadgandena,

jämförda med 1 mom. b) i samma paragraf, åsyftas att införa en förenklad

procedur med avseende å uppsägning av hyresavtal, då uppsägningen

sker endast för vinnande av ändring i hyresbeloppet. Denna förenkling

synes fördelaktig och väl ansluta sig till den praxis, som i sådant

hänseende utvecklats hos hyresnämnderna. I den uppsägningshandling,

som hyresvärden skall hava att tillställa hyresgästen, torde emellertid

icke böra saknas en antydan därom, att hyresgästen, om husvärden

fordrar ökad hyra med visst belopp, icke genom godtagandet av anbudet

att fortfarande hyra lägenheten går miste om rätten att få beloppets skälighet

prövad av hyresnämnden. Det kan befaras att i brist på dylik

upplysning mången om lagens innehåll mindre kunnig hyresgäst kan

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kunt/l. Maj ds proposition nr 416.

87

komma att tro sig genom anbudets accepterande bliva ovillkorligen bunden

att utgiva det fordrade hyresbeloppet. Det förefaller därför lämpligt,

att hyresvärden älägges att, därest han fordrar visst hyresbelopp, i omförmälda

handling även giva till känna, att hyresgästen genom antagande

av erbjudandet icke betages den rätt att få beloppets skälighet prövad av

hyresnämnden, som eljest må tillkomma honom.

Enligt det av sakkunnigberedningen upprättade förslag, som ligger

till grund för det remitterade förslaget, skall av hyresgästen med posten

avsänd skriftlig förklaring, att han antager erbjudandet om fortsatt förhyrande

av lägenheten, anses hava kommit hyresvärden tillhanda den dag,

då förklaringen avlämnades å posten. Sistnämnda förslag stadgar därutinnan,

att förklaringen anses vara kommen hyresvärden tillhanda dagen

efter avlämnandet. Enär betydelsen av detta stadgande väl kan tänkas

bliva missuppfattad, synes beredningens förslag vara att föredraga.

Ur protokollet:

Erik Öländer.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 416.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hället inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott tlen 13 april 1320.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Branting,

Statsråden: Unken,

Thorsson,

Olsson,

Sandler,

Nilson,

Eriksson,

Svensson,

Hansson.

Efter gemensam beredning med chefen för civildepartementet och

chefen för finansdepartementet anmälde chefen för justitiedepartementet

statsrådet Undén lagrådets den 9 innevarande månad avgivna utlåtande

över det den 12 mars 1920 till lagrådet remitterade förslaget till lag med

vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m.

Föredraganden redogjorde för utlåtandets innehåll samt anförde

därefter:

»Stadgandet i 8 § 5 mom. första stycket av förslaget torde redan

enligt sin nuvarande avfattning få anses uttala, att, därest hyresvärd

i samband med uppsägning erbjuder hyresgästen att mot viss till beloppet

angiven högre hyra kvarbo i lägenheten, hyresvärden är skyldig att i uppsägningshandlingen

tillika upptaga såsom alternativ det hyresbelopp, som

hyresnämnden må komma att bestämma. Då emellertid stadgandets innebörd

i berörda avseende ej i förslaget erhållit ett fullt otvetydigt uttryck, torde,

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kung!,. Maj ds proposition nr 416.

i anslutning till vad lagrådet härutinnan erinrat, i förevarande stycke

höra införas en uttrycklig bestämmelse att hyresvärden under angiven

förutsättning skall i uppsägningshandhngen intaga erinran därom,

hyresgästen genom antagande av erbjudandet icke beta£s d®n

beloppets skälighet prövad av hyresnämnden, som eljest må tillkomma

honom^ mom. andra stycket i sakkunnigeberedningens förslag

skulle av hyresgästen med posten avsänd skriftlig förklaring, att han antocre

hyresvärdens erbjudande om lägenhetens fortsatta förhyrning, anses

hava kommH denne tillhanda vid tid,°då brevet avlämnades å posten. För

att bringa denna bestämmelse i närmare överensstämmelse med allmänna

regler om slutande av avtal ändrades densamma i det remitterade förslage

därhän, att förklaringen skulle anses hava i re-el

först dagen efter dess avlämnande å posten, vid vilken tid brevet i ve

måste antagas hava framkommit till adressaten. Da emellertid la rådet

ansett beredningens förslag i förevarande avseende vara att föredra a

samt detta förslag ur rent praktisk synpunkt synes erbjuda vissa fordelar

framför det remitterade förslaget, torde förevarande bestämmelse hora återföras

till sitt ursprungliga innehåll enligt beredningens förslag,

föras ^ av det remitterade förslaget som i enligt

med vad jag nu anfört verkställts inom justitiedepartementet, hava jämväl

vissa iämkmnsiar av formell natur vidtagits.» v , . j i

^Föredrao-anden uppläste härefter det sålunda överarbetade lag ö
slaget

samt hemställde, med åberopande av § 54

berörda förslag måtte genom proposition föreläggas riksdagen till anta0ande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan täcktes Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten förordna, att till riksdagen skulle

avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar. . .. ,

1 Ur protokollet:

Ivar Brynolf.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 356 höft. (AV 416.)

12

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:467 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m., ävensom i s. 3 i texten
  2. SBev1LU 1920:4 Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande sammansatta stats-, bevillningsoch första lagutskottets utlåtande nr 1, i anledning av Kun a1 i texten
  3. SBev1LU 1920:1 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m. ävensom i anledning därav s. 1 i texten