Sök i Ratio Lex

Angående beredande av varukredit åt vissa nödlidande länder

1920-05-07 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:427, Angående beredande av varukredit åt vissa nödlidande länder

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 427.

1

Kr 427.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående beredande av

varukredit åt vissa nödlidande länder; given Stockholms

slott den 7 maj 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

att Kungl. Maj:t må i den ordning och enligt de grunder, som

av Kungl Maj:t bestämmas, ikläda svenska staten betalningsansvar dels

till ett belopp av högst 10 miljoner kronor för varor, som i anledning

av rådande nödtillstånd kunna komma att av svenska exportörer på

kredit levereras till Estland, Lettland, Litauen, Polen, Czecko-Slovakien,

Österrike, Ungern och Rumänien, dels ock i fall av behov till ett belopp

av ytterligare högst 15 miljoner kronor för varor, som av enahanda

anledning kunna komma att levereras till av nöd hemsökta länder.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 367 käft. (Nr 427.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 427.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7

maj 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Branting,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena friherre Palmstierna,

Statsråden: THORSSON,

Olsson,

Sandler,

Nothin,

Nilsson,

Eriksson,

Svensson,

Hansson.

Efter gemensam beredning med hans excellens herr ministern för

utrikes ärendena anförde föredragande departementschefen, statsrådet

Thorsson, härefter följande:

Redan under år 1919 påbörjades från Nordamerikas"Förenta Staters

och Storbrittanniens sida ett omfattande arbete för bispringande och

återupprättande av vissa av de stater i Centraleuropa, vilka till följd

av kriget blivit försatta i ett alldeles särskilt svårt nödläge. Åven

på privat väg hava i ett flertal olika länder stora ansträngningar gjorts

för att i någon mån lindra det i Centraleuropa rådande nödtillståndet.

I detta frivilliga hjälparbete har, såsom bekant, även Sverige på ett

hedersamt sätt deltagit. Jag behöver i dylikt hänseende endast erinra

om den av Röda korset, delvis med understöd av statsmedel, i olika

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts proposition Nr 427. 3

länder utövade hjälpverksamheten samt om de med storartad ofiervillighet

inom befolkningens alla lager hopbragta hjälpsändningarna av livsmedel

och beklädnadsartiklar till Tyskland, Österrike och Ungern.

Till följd av det förtvivlade läge, vari — trots den utifrån redan

erhållna hjälpen — åtskilliga av de av kriget hårdast drabbade länderna

alltjämt befinna sig, har nu från Storbrittanniens och Nordamerikas Förenta

Staters sida framförts tanken på åstadkommandet av en i stor stil hållen,

samfälld hjälpaktion från de allierade och neutrala makterna. '' Enligt

den från brittisk och amerikansk sida framlagda planen skulle den

ifrågavarande hjälpaktionen i främsta rummet avse Österrike, Ungern,

Czecko-Slovakien, Serbien, Rumänien, Baltiska länderna, Armenien,

Azerbaidjan och Georgien. Hjälpen skulle lämnas i den formen, att

till de nödlidande staterna i så stora kvantiteter som möjligt på kreditlevererades

sådana varor, av vilka dessa länder vore i trängande behov,

såsom livsmedel, råvaror, maskiner för lantbruk och industri m. m.

allt i syfte att bidraga till lättande av det rådande nödläget samt

botande'' av den av kriget direkt eller indirekt åstadkomna förödelsen.

För att för de skandinaviska ländernas vidkommande planlägga

ett eventuellt deltagande i den ifrågasatta hjälpaktionen hava den 29

ock 30 sistlidna mars förhandlingar i Köpenhamn förts mellan representanter

för Storbrittannien och Nordamerikas Förenta Stater samt Sverige,

Norge och Danmark. Sedermera har den 21 och 22 nästlidna april

hållits en internationell konferens i Paris för närmare överläggningar i

den föreliggande frågan, därvid tillsatts en särskild kommitté för handhavande

av det vidare arbetet med hjälpaktionens ordnande. Vid konferenserna

i Köpenhamn och Paris har Sverige representerats av avdelningschefen

i utrikesdepartementet F. Grönvall, vilken såsom ledamot

i den å Pariskonferensen tillsatta kommittén alltjämt uppehåller sig

i Paris.

Enligt den plan för den ifrågasatta hjälpaktionen, som å Köpenhamnskonferensen

framlades av Storbrittanniens representant, sir William

Goode, skulle såsom likvid för de varor, som levererades till de hjälpbehövande

länderna, av dessa utfärdas skattkammarväxlar, löpande med

6'' procent ränta och betalbara i det kreditgivande landets mynt inom

ett år från utställandet, men med rätt för det låntagande landet att

omsätta växlarna på tolv månader åt gången, högst dock intill fem år

från utställningsdagen. Dessa förbindelser skulle, vad angår Österrike

och Ungern, medföra förmånsrätt till betalning ur dessa staters tillgångar

och inkomster samt prioritet framför de skadestånd, varom stadgas

i det i S:t Germain ingångna fredsfördraget eller i till detsamma hörande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 427.

fördrag och överenskommelser. Vad anginge övriga låntagande länder

skulle de ifrågavarande förbindelserna medföra första rätt till betalning

ur alla de inkomster, respektive land kunde komma att erhålla såsom

kompensation, gottgörelse eller skadestånd från något fiendeland.

Vidare vore det tänkt, att de nöd h jälpskrediter, som av vissa

länder redan lämnats, skulle, åtminstone i den mån de givits efter den

1 januari 1920, inbegripas bland dem, för vilka ovan omförmälda förbindelser

skulle utfärdas.

De kreditgivande länderna skulle själva äga bestämma, vilka länder

de ville bispringa och vilka varor de för sådant ändamål ville avstå.

Krediten borde ordnas genom respektive staters bemedling, envar stat

dock obetaget att å vederbörande exportörer överflytta någon del av

krediten.

Den centrala ledningen av hjälpaktionen skulle handhavas av en

internationell organisation i Paris, i vilken varje långivande land skulle

vara representerat.

Beträffande storleken av det varubelopp, varmed Sverige skulle

deltaga i den ifrågavarande hjälpaktionen, uttalades å Köpenhamnskonferensen

önskan om, att detsamma måtte sättas till 28 miljoner

kronor. J

I avseende å övriga länders bidrag har från Pariskonferensen ingått

meddelande om, att följande länder förklarat sig beredda att deltaga

i hjälpaktionen med nedannämnda belopp, nämligen:

Nordamerikas Förenta Stater

Storbrittannien ..........................

Italien (villkorligt) ....................

Nederländerna.............................

Schweiz.......................................

Argentina ....................................

Danmark.......................................

Norge ...........................................

114

miljoner

dollar

10

»

pund

100

»

lire

12

Va ))

gulden

15

»

francs

35

))

francs

12

kronor

17

»

kronor

Därjämte hava bidrag till ännu obestämt belopp utlovats av Frankrike,

Belgien och Canada, varjämte även Japan förväntas ansluta sig

till hjälpaktionen.

Över här ovan berörda förslag, sådant detsamma finnes sammanfattat

i en av generalkonsuln Grönwall till utrikesdepartementet ingiven

promemoria angående förhandlingarna vid Köpenhamnskonferensen, hava,

såvitt förslaget avser Sveriges deltagande i den planerade hjälpaktionen,’

fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret beretts tillfälle att yttra

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 42?.

sig, varjämte finansrådet och svenska kronkreditaktiebolaget i ämnet avgivit

infordrade utlåtanden.

I sitt i ämnet den 15 innevarande april avgivna yttrande hava Fullmäktige

fullmäktige i riksbanken anfört, att fullmäktige, vilka det torde tillkomma r''ksbankenatt

bedöma frågan, huruvida vårt land bör medverka vid beviljandet

av ifrågavarande nödhjälpskredit, huvudsakligen ur synpunkten av den

svenska penningmarknadens intressen, icke kunde underlåta att framhålla,

att den redan nu hårt ansträngda penningmarknaden komme att ytterligare

betungas genom en dylik medverkan, varav måste följa ökade

svårigheter att upprätthålla den svenska valutans värde. Olägenheterna

härav torde dock knappast kunna sägas vara av sådan betydelse, att

de hindrade vårt lands deltagande i nödhjälpskrediten. Därest beslut

fattades om ett sådant deltagande, borde förutsättningen därför vara, att

detsamma ägde rum i form av sådana råvaror, industrialster och förnödenheter,

vilka med hänsyn till vår folkhushållning vore umbärliga.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava i utlåtande den 16 april 1920 Fullmäktige

anfört följande: riksgälden

»Med hänsyn till det ansträngda läge, vari den svenska penningmarknaden

för närvarande befinner sig, måste föreliggande förslag om Sveriges deltagande i en

kreditgivning till främmande länder vara ägnat att väcka betänkligheter. Förhållandena

i de nu ifrågavarande länderna äro emellertid sådana, att Sverige enligt

fullmäktiges mening varken kan eller bör undandraga sig att bringa den hjälp, som

må anses möjlig. Till följd härav vilja fullmäktige ej motsätta sig, att svensk kredit

lämnas ifrågavarande länder till belopp, som kan finnas lämpligt, dock högst intill

föreslagna 28 miljoner kronor. Skäl synas emellertid tala för att i kreditbeloppet

må inräknas de krediter av samma art, som hittills från svensk sida under innevarande

år beviljats ifrågavarande länder eller något av dem.

Beträffande finansieringen av de svenska varuförsäljningarna, om vilkas ordnande

fullmäktige ej anse sig hava anledning yttra sig, kan ifrågasättas, huruvida

ej med hänsyn bl. a. till den ränteförhöjning, som i dagarna ägt rum i England,

ett diskonto av 6 procent å de skattkammarväxlar, som skulle lämnas såsom likvid

för bekomna varor, måste anses för lågt.

Yad angår tillhandahållandet av nödiga medel för den svenska krediten, synes

enligt fullmäktiges mening uppdraget med detta bestyr lämpligen kunna lämnas åt

Svenska kronkreditaktiebolaget, som på sin tid under statens medverkan bildades

för ett likartat ändamål, nämligen beredande av viss avtalad kredit åt några av

de då krigförande länderna. Detta bolag kan, sedan nödiga ändringar vidtagits i

dess bolagsordning, anses väl ägnat att handhava här avsedda verksamhet. På

frågan, huru bolagets medelsanskaffning för förevarande ändamål skall lämpligast

ordnas, anse sig fullmäktige ej här behöva ingå.

Till sist vilja fullmäktige framhålla, att — för att en kreditgivning från

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t& proposition Nr 427.

svensk sida överhuvudtaget skall bliva möjlig att genomföra — det ej lärer kunna

undvikas, att svenska staten i vidsträckt omfattning ikläder sig garanti för den

förlust, som för innehavare av ovanberörda skattkammarväxlar kan uppkomma, därest

ett låntagande land ej skulle behörigen fullgöra sin betalningsskyldighet.»

finansrådet. I utlåtande den 17 april 1920 har finansrådet anfört, att, ehuru det

ur synpunkten av de intressen, som finansrådet fått till uppgift att tillvarataga,

måste anses möta stora betänkligheter att under nuvarande

förhållanden lämna kredit till utlandet, hade finansrådet dock icke funnit

dessa betänkligheter vara av så avgörande betydelse, att vårt land borde

undandraga sig att medelst en måttlig kreditgivning medverka till det

ekonomiska återuppbyggandet av de i förslaget avsedda länder. Finansrådet

ansåge sig emellertid böra understryka, att krediten främst borde

användas för finansiering av import till de angivna länderna av alster

från den svenska förädlingsindustrien, men däremot icke under några

förhållanden för import dit av förnödenheter, på vilka vi själva lida brist

eller vilka importeras från andra länder.

svenska"^™ Slutligen har styrelsen för svenska kronkreditaktiebolaget i ut
kreditaktie-

låtande den 17 april 1920 på given anledning meddelat, att för bolaget

bolaget. 11U gällande bolagsordning och vid bolagets bildande för dess verksamhet

förutsatta särskilda grunder för närvarande lade hinder i vägen för

bolagets medverkan till den ifrågasatta kredittransaktionen. Bolagets

styrelse ville emellertid förklara, att, för så vitt bolagets medverkan

kunde komma att anses erforderlig och önskvärd, styrelsen vore villig

föreslå bolagsstämman att vidtaga de ändringar i bolagsordningen, som

vore nödvändiga för vinnande av nämnda ändamål; detta dock,endast

under förutsättning, att bolaget från statsmakternas sida erhölle full

garanti för varje förlust såväl till kapital som ränta, som genom den

ifrågasatta medverkan kunde komma att drabba bolaget.

DepCchefenntS'' Ehuru redan den hjälpverksamhet, som genom Röda Korset och

annorledes på privat väg från svensk sida utövats till lindrande av nöden

i vissa av de nu ifrågavarande, av kriget svårt hemsökta länderna, innebär

en icke oansenlig insats i det internationella nödhjälpsarbetet, är

jag, lika med fullmäktige i riksbanken ocli riksgäldskontor, av den

uppfattningen, att det, med hänsyn till det beklagansvärda läge, i vilket

dessa länders folk alltjämt befinner sig, för vårt land är en bjudande

plikt att icke undandraga sig att efter måttet av sina tillgångar deltaga

jämväl i den stort lagda hjälpaktion, vartill initiativ nu tagits av Storbrittannien

och Amerikas Förenta Stater. Åven om, med hänsyn till

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.is proposition Nr 427.

den hårt ansträngda penningmarknaden inom landet, en ökad kreditgivning

till utlandet måste vara ägnad att väcka vissa betänkligheter,

synas mig likväl dessa betänkligheter i ett fall som detta, då det gäller

en världsaktion för botande av krigets förödelser, icke böra få tillmätas

avgörande betydelse.

I betraktande av Sveriges resurser är det emellertid, såvitt jag kan

finna, nödvändigt, att Sverige begränsar sitt deltagande i hjälpaktionen

till de länder, med vilka det sedan gammalt stått i förbindelse, d. v. s.

Estland, Lettland, Litauen, Polen, Czecko-Slovakien, Österrike, Ungern

och Rumänien. Utgångspunkten för Sveriges deltagande måste vidare

enligt min mening vara, att understödet får lämnas i sådana svenska

varor, som inom landet förefinnas eller kunna framställas i den omfattning,

att. landets eget oundgängliga behov av sådana varor icke äventyras.

De varor, vilka därvidlag kunna ifrågakomma, torde i främsta

rummet vara diverse industriprodukter (särskilt maskiner), vilka kunna

befrämja lantbruk och industri inom de hjälpbehövande länderna. Därutöver

torde möjligen, ehuru i mindre kvantiteter, vissa livsmedel och

industriella råvaror kunna tillhandahållas.

Omfattningen av Sveriges deltagande i hjälpaktionen måste emellertid,

synes det mig, bliva beroende av, i vilken utsträckning för varutransporterna

erforderligt tonnage kan ställas till Sveriges förfogande.

Då det svenska tonnaget icke kan tagas i anspråk för mer än Vs å 7g

av den normala malmexporten på Centraleuropa och de tyska fartygen

icke längre äro disponibla för denna trafik, lärer det vara klart, att om

Sverige i den hjälpaktion, varom nu är fråga, skall kunna bidraga med

en för Centraleuropas återuppbyggande så viktig artikel som järnmalm,

utländskt tonnage för transporten härav måste vara att påräkna. I enlighet

härmed har också det svenska ombudet å Pariskonferensen erhållit

i uppdrag att starkt framhålla vikten av, att den svenska malmexporten

över Östersjön säkerställes.

Det torde emellertid för Sveriges del icke böra ifrågakomma att

för nu avsett ändamål garantera varumängder till .så stort belopp, som

å Köpenhamnskonferensen ifrågasatts. Efter noggrant övervägande av

förhållandena har jag kommit till den uppfattningen, att det högsta

varuvärde, som från svensk sida någorlunda bestämt skulle kunna ställas

i utsikt för nödhjälpskrediter till de länder, varom nu är fråga, är 20

miljoner kronor. Då jag, på sätt jag strax skall vidare utveckla, hyser

den åsikten, att för åstadkommande av halva kreditbeloppet medverkan

bör kunna påräknas av vederbörande exportörer, får jag alltså tillstyrka,

att hos riksdagen göres framställning om medgivande till att svenska

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 427.

staten må ikläda sig betalningsansvar till ett belopp av 10 miljoner

kronor för varor, som av svenska exportörer kunna komma att levereras

till här ifrågavarande nödlidande länderna. Meddelande om min, av

statsrådets övriga ledamöter delade uppfattning i här berörda spörsmål

har lämnats det svenska ombudet å Pariskonferensen.

Såsom jag nyss nämnde, är jag av den åsikten, att för åstadkommandet

av halva kreditbeloppet medverkan bör kunna påräknas av vederbörande

exportörer. Jag grundar min förhoppning härutinnan på den

omständigheten, att åtskilliga av våra industrier, vilka till följd av de

tryckta exportförhållandena under de senaste åren icke kunnat vinna

normal avsättning för sina artiklar, torde hava intresse av att, mot likvid

i utländska skattkammarväxlar samt statsgaranti till halva varuvärdet,

avyttra vissa inneliggande lagerbehållningar.

Med hänsyn till den ovisshet, som råder rörande styrkan hos exportörsintresset,

vill jag emellertid uttryckligen betona, att Kungl. Maj:t

i varje fall bör äga full frihet att efter omständigheterna fördela kreditrisken

mellan staten och de enskilda exportörerna, naturligtvis med

iakttagande av, att det av mig föreslagna totalbeloppet av statsgarantien,

10 miljoner kronor, icke överskrides.

I avseende å det svenska deltagandet i den planerade hjälpaktionen

vill jag vidare nämna, att det ur olika synpunkter synes mig fördelaktigast,

om förbindelser med de hjälpbehövande länderna finge anknytas

direkt genom de svenska exportörerna utan anlitande av den internationella

kommissionen i Paris såsom mellanhand. Förslag härom har från

svensk sida framställts å Pariskonferensen, där detsamma upptagits välvilligt.

Likaledes har, i anledning av nu rådande ränteförhållanden, å

samma konferens av det svenska ombudet påyrkats, att räntefoten å de

skattkammarväxlar, som av de kredittagande staterna skulle komma att

lämnas såsom likvid för erhållna varor, måtte höjas till 7 %. Huruvida

detta yrkande, som ännu icke föranlett definitivt beslut, kommer att

bifallas, lärer emellertid vara tvivelaktigt.

Beträffande de närmare anstalterna från svensk sida för anordnandet

av varuleveranser och krediter m. m. lärer det, i händelse den

av mig förordade statsgarantien å 10 miljoner kronor lämnas, böra få

ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga åtgärder. Utan att

nu närmare ingå på dessa säkerligen ganska invecklade spörsmål vill

jag emellertid framhålla, att det — därest kronkreditaktiebolaget icke

kan påtaga sig de med kredittransaktionerna förenade bestyr — tilläventyrs

kan bliva nödvändigt att för sådant ändamål tillskapa ett särskilt

organ, vilket då jämväl skulle hava att utöva kontroll över såväl

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majts proposition Nr 427.

kvalitet som pris å de varor, som från svensk sida komme att levereras.

Till detta organ, vilket möjligen kunde erhålla formen av ett bolag eller

en förening u. p. a. bildad av exportörerna själva, skulle exportörerna

hava att för godkännande insända sina leveransavtal. Givetvis skulle

åt staten förbehållas behörigt inflytande till förebyggande av att statsgarantien

bleve missbrukad eller att det filantropiska syftet förfelas genom

olämplig prispolitik.

För att exportörerna skola vara villiga att pålaga sig någon mera

väsentlig del av krediten, lärer man böra utgå ifrån, att de å skattkammarväxlarna

inflytande kapitalavbetalningar skola tillgodoföras vederbörande

exportör, till dess han erhållit full betalning för det kapitalbelopp,

för vilket han själv står risken, samt att först vad därefter inflyter skall

utgöra täckning för det belopp, för vilket staten iklätt sig betalningsansvar.

Ordnas saken på dylikt sätt, vill det synas, som om exportörerna

själva skäligen borde kunna vidkännas den ränteförlust, som under

nu rådande ränteförhållanden kan komma att uppstå därigenom, att

skattkammarväxlarna eventuellt komma att löpa med endast 6 procent

ränta. Åven i denna fråga torde emellertid ytterligare övervägande

vara av nöden.

Härmed har jag behandlat de spörsmål, som röra Sveriges deltagande

i den å konferenserna i Köpenhamn och Paris planerade hjälpaktionen.

Jag nödgas emellertid i detta sammanhang fästa uppmärksamheten

å, att den möjligheten icke är utesluten, att inom eu snar

framtid anspråk på kredit av enahanda eller liknande slag som den nu

ifrågasatta kunna komma att resas jämväl till förmån för länder, som

icke beröras av de å ovannämnda konferenser behandlade hjälpåtgärderna,

men som icke desto mindre för sitt återupprättande ur det

genom kriget iråkade nödläget torde vara i behov av kraftigt utländskt

bistånd. Jag syftar härvid närmast på våra stora grannländer Tyskland

och Ryssland. Till de rent humanitära skälen för lämnande av

den hjälp, som kan stå oss till buds, kommer i avseende å dessa båda

länder det förhållandet, att tillvaratagandet av våra egna intressen under

vissa omständigheter kan göra en kreditgivning i större eller mindre

skala fullt motiverad. Jag tillåter mig vidare erinra om, att på initiativ

av Nationernas förbund i början av nästinstundande juni månad kommer

att i Bryssel avhållas en internationell finanskonferens, till vilken även

Sverige mottagit inbjudan. Ehuru något program för konferensens

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 367 käft. (Nr 427.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 427.

arbeten ännu icke föreligger och det sålunda icke för närvarande kan

bedömas, huruvida några nya, vårt land berörande internationella kreditåtgärder

kunna komma att framgå såsom resultat av konferensen, lärer

emellertid den möjligheten böra förutses, att så kan komma att bliva fallet.

Under sådana omständigheter och då den tid nu närmar sig, då

riksdagens arbeten komma att avslutas, synes det mig välbetänkt att

för mötande av alla eventualiteter hos riksdagen äska medgivande till

att Kungl. Maj:t må — utöver redan nämnda 10 miljoner kronor — i

fall av behov ikläda svenska staten betalningsansvar för en ytterligare

varukredit till utlandet — företrädesvis då till länder, som icke beröras

av den å Pariskonferensen planerade hjälpaktionen — till belopp, som

med hänsyn till påräkneliga anspråk och tillgängliga finansiella resurser

skäligen synes kunna bestämmas till 15 miljoner kronor.

Då här ovan berörda angelägenheter äro av den art, att proposition

i ämnet jämlikt § 54 i riksdagsordningen torde kunna till riksdagen

avlåtas utan hinder därav, att den ordinarie propositionstiden är

tilländalupen, tillåter jag mig alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

i proposition föreslå riksdagen medgiva,

att Kungl. Maj:t må i den ordning och enligt de grunder, som

av Kungl. Maj:t bestämmas, ikläda svenska staten betalningsansvar dels

till ett belopp av högst 10 miljoner kronor för varor, som i anledningav

rådande nödtillstånd kunna komma att av svenska exportörer på

kredit levereras till Estland, Lettland, Litauen, Polen, Czecko-Slovakien,

Österrike, Ungern och Rumänien, dels ock i fall av behov till ett belopp

av ytterligare högst 15 miljoner kronor för varor, som av enahanda

anledning kunna komma att levereras till av nöd hemsökta länder.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri

statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans

Maj:t Konungen bifalla, och skulle proposition i ämnet

till riksdagen avlåtas av den lydelse, bil. litt. vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Nils Hellenius.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:405 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beredande av varukredit åt vissa nödlidande länder. s. 1 i texten