Sök i Ratio Lex

Angående anläggande av en kabel för riksledningar mellan Stockholm och Göteborg

1920-01-16 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:48, Angående anläggande av en kabel för riksledningar mellan Stockholm och Göteborg

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 48.

1

Nr 48.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anläggande

av en kabel för riksledningar mellan Stockholm och

Göteborg; given Stockholms slott den 16 januari 1920.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå riksdagen

att för anläggande av en kabel för riksledningar mellan Stockholm

och Göteborg för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 10,000,000

kronor, att utgå av lånemedel.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

Eliel Löfgren.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 41 höft. (Nr 48.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

Inledning.

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 48.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16 januari

1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Edén,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden PetrÉN,

Nilson,

Löfgren.

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Departementschefen, statsrådet Holmquist anförde:

Med bifall till av telegrafstyrelsen i skrivelse den 14 december

1917 gjord framställning bemyndigade Kungl. Maj:t den 25 januari

1918 styrelsen att tillkalla sakkunniga för att inom styrelsen biträda med

utarbetande av förslag till framdragande av riksledningar i kablar och

till ordnande av därmed sammanhängande frågor. På grandval av denna

utredning hemställde styrelsen i skrivelse den 2 september 1919, i

samband . med äskande av anslag till fortsatt utveckling av statens telefonoch

telegrafväsende, om beviljande av ett belopp av 10,000,000 kronor

för anläggning av en kabel för riksledningar mellan Stockholm och

Göteborg.

Vid anmälan den 7 januari 1920 av frågan om anslag till utgifter

för kapitalökning beträffande de till nuvarande civildepartementet hörande

affärsdrivande verken anförde jag, att förevarande framställning nära

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 48. 3

sammanhängde med frågan om elektrifiering av statsbanan Stockholm

—Göteborg, i vilket ämne jag, sedan pågående utredning blivit slutförd,

hade för avsikt att framlägga förslag senare under denna riksdag.

Med hänsyn härtill och då den ytterligare utredning i ämnet, vilken

syntes mig erforderlig, icke kunde föreligga färdig förrän längre fram

under innevarande riksdag, ansåg jag ifrågavarande belopp, 10,000,000

kronor, böra tills vidare beräknas, dock först a staten för är 1921.

1 enlighet härmed föreslog Kungl. Magt i statsverkspropositionen

under utgifter för kapitalökning riksdagen att i avbidan på den proposition,

som kunde komma att avlåtas i ämnet, för nu ifrågavarande

ändamål för år 1921 beräkna ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor.

Med skrivelse den 9 januari 1920 har chefen för telegrafstyrelsen

överlämnat eu promemoria med ytterligare utredning i föreliggande fråga.

Med hänsvn till vad därvid anförts och av skid, som i det följande

komma att närmare utvecklas, torde förslaget om anläggning av den

ifrågasatta kabeln redan nu, utan avvaktan på slutförandet av utredningen

angående elektrifieringen av statsbanelinjen Stockholm—Göteborg,

böra framläggas för riksdagen.

Trafiken å telegrafverkets riksledningar har, särskilt under de

senare åren, varit stadd i en stadig ökning, och i samma mån som denna

ökning fortgår erfordras nya ledningar, därest trafiken skall kunna på ett

tillfredsställande sätt besörjas.

Vid den av telegrafstyrelsen verkställda utredningen angående

framdragande av riksledningar i kablar hava i första hand gjorts omfattande

undersökningar för att bestämma det antal ledningar mellan

olika centralstationer, som skulle erfordras för att allmänhetens berättigade

krav på goda framkomstmöjligheter kunde tillgodoses Genom

bearbetning av befintligt statistiskt material över belastningen av telegrafverkets

ledningar har därvid framgått, att det råder en avsevärd

brist på riksledningar. Utredningen har sålunda, enligt vad telegrafstyrelsen

meddelar, givit vid handen, att om man följer trafikens utveckling

under 10-årsperioden 1905—1914, under vilken period utvidgningen

av interurbannätet i stort sett skedde i jämbredd med trafikbehovet,

samt vidare antager, att ökningen för tiden därefter skulle

skett i motsvarande omfattning, skulle exempelvis under år 1921 å följande

viktigare ledningssträckor erfordras i kolumn 3 av nedanstående

tabell angivna antal ledningar, under det att det i verkligheten endast

finnes det antal, som angives i kolumn 2 av tabellen.

Allmänna

skäl för

kabelanläggningar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kunyl- Maj:ts proposition Nr 48.

1

2

3

Ledningssträcka

Befintliga

ledningar

År 1921

erforderliga j

ledningar j

Stockholm—Göteborg .................................

14

!

23

» —Skövde ....................................

2

0

» —Örebro ....................................

4

2

» —Västerås .................................

b

11

» —Norrköping ..............................

8

15

» —Linköping.................................

4

12

» —Nässjö ....................................

9

«

» —Hässleholm ..............................

2

5

„ —Malmö ....................................

6

14

» —Hälsingborg..............................

2

6

Örebro—Göteborg .......................................

2

4

» —Skövde..........................................

2

4

I ovanstående kol. 2 och. 3 ingå såväl metalliska som konstgjorda ledningar. Med »metallisk»

ledning förstås ledning, bestående av två trådar, och med »konstgjord» ledning eu extra

samtalsförbindelse, som erhålles genom koppling av två metalliska ledningar så, att tre samtal

samtidigt kunna utväxlas å två dubbelledningar.

Telegrafstyrelsen anser, att i verkligheten behovet av ledningar år

1921 snarare är större än mindre mot vad i tabellen angives, då den

ökning i den normala trafikutvecklingen, som föranletts av kristiden,

icke tagits med i beräkningen.

En väsentlig utbyggnad av riksnätet torde därför under den närmaste

framtiden bliva nödvändig. Svårigheterna att vid en sådan utbyggnad

framdraga nya ledningar på hittills vanligt sätt bliva emellertid

för varje år allt större. Riksledningarna äro i allmänhet upplagda

å stolplinjer, som uppsatts längs järnvägar och landsvägar. I södra

delarna av landet äro vanligen parstolplinjer, rymmande 35—50 ledningar,

uppsatta längs de stora stråkvägarna; så är särskilt förhållandet

beträffande ledningssträckorna Stockholm—Malmö och Stockholm—Göteborg.

På flera ställen är redan den först byggda stolplinjen fullt upptagen,

ny stolplinje har måst byggas utanför densamma och på sina

ställen därjämte ytterligare en tredje. Man har därvid i regel måst göra

intrång på enskild mark, och uppgörelsen med de enskilda markägarna

medför som oftast stora svårigheter. Särskilt framträda dessa svårigheter,

då linjerna måste framdragas över åkrar eller genom villasamhällen

med deras trädgårdar. Med framdragandet av dessa stolplinjer

följa, förutom nyssnämnda praktiska svårigheter, jämväl avsevärda kost
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kung!. Mnj:ts proposition Nr 48. 5

nader. Lösen av mark för stolpliujerna drager betydliga summor, stolparnas

och ledningarnas underhåll blir allt dyrare ju liera trådar som

äro upplagda, och på senaste tiden hava uppstått störa svårigheter att

till skäligt pris anskaffa stolpar till erforderligt antal. Under sålunda

angivna förhållanden finner telegrafstyrelsen det så gott som omöjligt

att beträffande de stora huvudlinjerna för framtiden framdraga behövliga

ledningar i luften, och har telegrafstyrelsen därför ansett sig böra taga

i övervägande den förut antydda utvägen att framföra riksledningarna

i kablar. Tekniska hinder hava hittills omöjliggjort att ekonomiskt realisera

detta önskemål. På senare tiden har emellertid nämnda problem

blivit löst, och särskilt i Amerika men även i Europa hava kablar av

avsevärda längder utlagts och fungera väl.

Enligt vad i det följande kommer att uppvisas, ställa sig vid eu

mera betydande trafik såväl anläggnings- som underhållskostnader i längden

billigare för kabelledningar än för luftledningar; kabelledningarna

äro sålunda ur ekonomisk synpunkt — liksom även ur driftsäkerhetssynpunkt

— att anse som fördelaktiga. I följd av de betydande engångskostnaderna

vid kabelanläggningar bör det nya systemets genomförande

dock givetvis endast ske successivt och till en början å de mest

betydande huvudlinjerna.

På grund härav synas goda skäl föreligga för införande efter hand

av kabelsystemet å linjer med mera betydande trafik. Fin övergång

till detta system blir emellertid ur andra synpunkter nödvändig, i den

män den planerade elektrifieringen av vissa statsbanelinjer skall genomföras.

Såsom bekant är det nämligen omöjligt att efter elektrifieringen

av en järnvägslinje bibehålla svagströmsledningarna på deras nuvarande

plats inom järnvägens område. Kontaktledningsstolparna för bandriften

måste nämligen sättas på de ställen utefter spåret, där nu telegraf- och

telefonledningarna i allmänhet äro uppsatta. Därjämte kommer induktionen,

vid stolparnas nuvarande ringa avstånd från spåret, att inverka

så störande på telefoneringen, att denna praktiskt taget omöjliggöres.

Visserligen skulle man kunna ifrågasätta, att svagströmsledningarna,

där elektrisk drift införes, bibeliölles som blanka luftledningar och flyttades

ut från järnvägen. Åtminstone vid elektrifiering med enfas växelström

är emellertid en sådan utflyttning icke med säkerhet tillräcklig

för undvikande av störningar i svagströmsledningarna. Vidare är det

förenat med stora svårigheter att i terrängen, där väg saknas, framkomma

med så stora ledningsknippen, varom här är fråga. Frånsett dryga utgifter

för marklösen bliva anläggningskostnaderna mycket fördyrade genom att

all materiel måste transporteras fram genom obanad terräng, varjämte

s. 6 Kontrollera mot PDF

Planerade

kabelled
ningar.

Förläggning

av kabel

Stockholm—

Göteborg

m. m.

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 48.

motsvarande kostnadsökning uppkommer, då fråga blir om avhjälpande

av fel å linjen. Enligt vad telegrafstyrelsen meddelar, skulle det

antagligen bliva billigare att i stället för sådan utflyttning bygga nya

linjer efter landsvägarna. Åven detta medför emellertid betydande kostnader.

För framdragande av dessa trådknippen på över 100 trådar fordras

dubbla stolplinjer, av vilka åtminstone den ena måste komma på

enskild mark, med åtföljande expropriationskostnader, kostnader för skogsröjning

in. m. Eu sådan omflyttning av ledningarna skulle även göra

underhållet avsevärt dyrare än nu, då ledningarna äro framdragna utefter

järnväg. Det torde därför vara nödvändigt att i samband med elektrifieringen

övergå till kabelsystem för riksledningar.

Som en sammanfattning av det anförda torde framgå, dels att det,

oavsett förhållandet till frågan om elektrifiering av statens järnvägar,

för telefonrörelsens rationella bedrivande är påkallat att beträffande de

viktigare ledningssträckorna övergå från blanka riksledningar till riksledningar

i kablar, dels ock att, i den mån den planerade elektrifieringen

av vissa statsbanelinjer skall genomföras, en övergång till kabelsystemet

torde vara nödvändig.

Enligt vad telegrafstyrelsen meddelar, skulle de hittills planerade

kablarna sammanbinda Stockholm med Göteborg över Örebro och Falköping

samt Stockholm med Malmö över Jönköping, varjämte dessa två

kablar skulle sammanbindas med en kabel Falköping—Jönköping. 1

dessa kablar skulle emellertid ej endast läggas de ledningar, som förbinda

nämnda ändstationer, utan kablarna skulle även upptaga trafiken

mellan mellanliggande stationer.

Av kablarna skulle i första hand kabeln Stockholm—Göteborg

komma till utförande; och är det för närvarande endast frågan härom,

som föreligger till avgörande. Efter en redogörelse för förläggningen

av och kostnaderna för ifrågavarande kabel återkommer jag strax till

de skäl, som torde nödvändiggöra densammas snara färdigställande.

I fråga om kabeln Stockholm—Göteborg har telegrafstyrelsen meddelat,

att kabeln skulle sträckas över Örebro, så att trafiken dels mellan

Stockholm och Bergslagen, Värmland och Norge, dels mellan Göteborg

och Bergslagen och Norrland skulle bliva tillgodosedd. Mellan Stockholm

och Örebro skulle kabeln framdragas norr om Mälaren över Västerås,

varigenom Västerås’ raskt växande trafikbehov med såväl Stockholm som

Bergslagen och Göteborg bleve avhjälpt. Mellan Örebro och Göteborg

skulle kabeln passera Skövde, som nu är knutpunkten för telefontrafiken

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj;ts proposition Nr 48.

i norra Västergötland, samt Falköping, där ledningarna från .lönköping

och södra Sverige till Örebro och Norrland stöta till.

Hittills äro telegraf- och telefonlinjerna å sträckan Stockholm—

(löteborg i huvudsak framdragna inom järnvägens område. Till följd

av den ifrågasatta elektrifieringen av nämnda bansträeka torde, för att

störningar i telefondriften ej må tänkas förekomma, kabeln icke böra

förläggas utmed järnvägslinjen, utan har telegrafstyrelsen avsett, att

densamma skall framdragas utmed landsvägen.

Genom att följa landsvägen vinnes även större säkerhet för att

kabeln icke allt för ofta skall behöva flyttas. Telegrafverkets nuvarande

ledningar efter järnvägarna måste oupphörligen undanflyttas till följd

av bangårdsändringar, ombyggnad av spårsystem m. m. Så länge riksledningarna

äro framdragna såsom blanka luftledningar, hava sådana flyttningar

låtit sig göra, utan att ledningarna därigenom tekniskt sett i

större mån försämrats. Förhållandet ställer sig emellertid annorlunda

vid flyttning av de kablar, som nu äro ifrågasatta att utläggas. Dessa kablar

skola förses med pupinspolar, d. v. s. självinduktionsspolar, som hindra att

telefonströmmarna alltför hastigt försvagas. Spolarna måste vara placerade

på bestämda avstånd från varandra — 2.6 7 kilometer — och om dessa

avstånd ändras — vilket lätt händer, då kabeln måste flvttas — försämras

ljudöverföringen. Man bör därjämte i största möjliga mån undvika

omskarvningar av kablar av nu ifrågavarande typ, enär fara för kabelns

försämring därvid alltid föreligger. För varje den minsta flyttning av

kabeln, t. ex. vid baugårdsändring eller dylikt, blir emellertid sådan omskarvning

nödvändig, och en försämring av kabeln kan därvid svårligen

undvikas. Åven dessa skäl tala således starkt för att kabeln icke lägges

efter järnvägslinjen utan framdrages utmed landsvägen.

Telegrafstyrelsen har tänkt, att kabeln skulle förläggas i ena kanten

av vägbanan till ett djup av i medeltal 600 millimeter. Fråga att upphänga

kabeln å stolpar har även varit före, men har det med hänsyn

till driftsäkerheten ansetts lämpligare att förlägga den i jorden. Erfarenheten

har nämligen visat, att kablar, som hänga i luften, äro betydligt

oftare utsatta för felaktigheter än kablar liggande i jorden. Som de

nu ifrågavarande kablarna skulle rymma landets viktigaste rijj.stelefonledningar,

har det därför synts styrelsen fördelaktigast att använda jordkabel,

ehuru en sådan, såsom verkställd utredning visat, blir omkring

500,000 kronor dyrare i anläggning än en luftkabel. Härtill kommer

också, att med en luftkabel följer kostnad för underhåll av stolplinje

och blivande ombyggnad av densamma, då man däremot med en jordkabel

är befriad från detta underhåll. Har kabeln väl nedlagts och vägen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 48.

återställts, finnas praktiskt taget icke några ytterligare underhållskostnader.

Fördelarna ur säkerhetssynpunkt äro i varje fall så stora hos

en jordkabel, jämförd med luftkabel, att kostnadssynpunkten icke synes

höra tillmätas avgörande betydelse.

Som skydd skulle kabeln täckas med rännor, antingen av betong

eller av järn, beroende på, vilket som blir billigast vid den tidpunkt,

då skyddsrännorna måste beställas. Att, såsom på sina ställen gjorts i

Tyskland, förlägga kabeln i särskilda kabelrör med plats för ytterligare

kablar, har icke ansetts tillrådligt. Dels äro nämligen landsvägarna i

Sverige så illa dränerade, att eu sådan nedläggning av kabelrör med

säkerhet skulle vålla de största svårigheter, dels skulle kostnaderna härför

bliva alltför höga. Det blir ekonomiskt vida fördelaktigare att redan

från början tillmäta kabeln så stor, att den räcker en 10-årsperiod framåt,

och därefter på nytt gräva upp landsvägen för att nedlägga en ny kabel.

Efter vad telegrafstyrelsen avsett, skulle kabeln mellan Stockholm

och Göteborg bestå av kopparledare, med hänsyn till talöverföringen

motsvarande närmast ledningar av dels 3 millimeters koppartråd, dels

3 millimeters järntråd. Kabelledarna skulle förses, utom med ovannämnda

pupinspolar, med telefonöverdrag, vilka direkt förstärka telefonströmmarna.

Sådana överdrag skulle uppsättas i Enköping, Västerås,

Örebro, Töreboda, Falköping och Alingsås. Antalet trådar i kabeln

skulle göras så stort, att det för år 1931 beräknade trafikbehovet skulle

kunna tillgodoses. Kostnaden för anbringande av pupinspolar är betydlig,

varför styrelsen ansett det ekonomiskt fördelaktigt att till en början

endast anbringa spolar å det antal ledningar, som motsvarar ledningsbehovet

år 1926. Att nu uppsätta spolar till mindre antal är dock icke

tillrådligt. För inkoppling av spolarna måste kabeln nämligen uppgrävas

på omkring 200 olika platser samt öppnas, alltså ett besvärligt arbete,

som icke bör göras för ofta.

Antalet ledningar i kabeln på de olika kabelsträckorna framgår av

nedanstående tabell, i vilken även angives det antal ledningar, som omedelbart

skulle förses med pupinspolar.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 48.

9

Antal dubbellodningar

K a b o 1 s t r it c k a

Total

Att nu

pupiniseras

| Stockholm—EnkOping.................................

158

100

1 Enköping—Västerås....................................

no

70

Västerås—Örebro .......................................

100

64

Örebro—Töreboda.......................................

118

68

Töreboda—Skövde ....................................

122

72

Skövde—Falköping ....................................

124

74

Falköping—Alingsås .................................

96

68

Alingsås—Göteborg....................................

112

80

Telefonöverdrag liar styrelsen till en början tänkt uppsätta endast

å det antal ledningar, som omedelbart erfordras för att fylla trafikbehovet.

Sedermera skulle flera överdrag anbringas, allt eftersom nya ledningar

i kabeln måste tagas till trafik. Överdragen äro nämligen uppsatta å

överdragsstationerna, och den därstädes befintliga personalen kan utan

några extra kostnader med lätthet inkoppla ytterligare överdrag.

Överslagsberäkningar, som gjorts i telegrafstyrelsen och som

grunda sig på ett under hand lämnat anbud från Western Electric

Company Limited i New York, visa, att kostnaderna för en kabel mellan

Stockholm och Göteborg — inberäknat kostnaderna för kabelns nedläggning

samt pupinisering och överdrag av ledningarna i nyss nämnda

omfattning ävensom de för överdragsstationerna erforderliga byggnaderna

— skulle uppgå till omkring 20,000,000 kronor, sålunda specificerade:

Kabel ................................

Nedläggning....................

Skarvningskostnad ........

Pupinisering....................

Provningsanordningar .

överdrag.........................

Överdragsstationer ......

Frakter m. m..................

Tull ...................................

Diverse utgifter..............

Bihang till riksdagens protokoll 1920.

................... kronor 10,035,000

................... » 2,625,000

................. » 350,000

................... » 2,920,000

................... » 225,000

............... » 1,050,000

.................... » 900,000

.................. >. 925,000

.................... d 405,000

................... » 565,000

Kronor 20,000,000

1 samt. 41 höft. (Nr 48.)

Kostnads
beräkningar.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 48.

Härvid bär räknats med ett kopparpris av 20 cents och ett blypris

av 6.5 cents per pound samt en kurs å dollar av 4.6 6 kronor.

Från dessa kostnader för kabeln bör emellertid dragas värdet av

den materiel, som i samband med kabelanläggningen kan nedtagas och

blir disponibel på annat håll, vilket värde, med avdrag av raseringskostnaderna,

uppgår till omkring 6,000,000 kronor. Av återstående

14,000,000 kronor skulle enligt telegrafstyrelsens förslag 10,000,000

kronor påföras utgifter för kapitalökning.

Denna kostnadsberäkning gäller en från förenämnda bolag i New

York levererad kabel av en typ, vars trafikduglighet i Amerika undersökts

och väl vitsordats av en vid telegrafverket anställd ingenjör. Åven

från Tyskland hava anbud infordrats, men efter vad man har anledningförmoda,

bliva de kablar, som kunna levereras därifrån, av annan typ

med jämförelsevis grövre ledare och komma antagligen att betinga en

kostnad, som avsevärt överstiger den nyss angivna. Anbuden därifrån

hade utlovats till omkring den 1 december 1919, men hava trots påminnelser

ännu ej inkommit till telegrafstyrelsen.

Att för närvarande exakt fixera kostnadgsumman låter sig emellertid

icke göra. Denna är nämligen i hög grad beroende av priset på koppar

och bly vid leveranskontraktets avslutande samt på valutakurserna

vid likviden. Telegrafstyrelsen anser dock skäl ej föreligga till antagande,

att kostnaderna skola överstiga de ovan angivna.

Genom kabelanläggningen Stockholm—Göteborg skulle sammanlagt

erhållas dels omkring 50,000 kilometer dubbelledning, som med

hänsyn till talöverföringen närmast motsvarar 3 millimeters koppartråd,

och dels omkring 10,000 kilometer dubbelledning, som motsvarar 3 millimeters

järntråd. Kostnaden för kilometer kabelledning av förstnämnda

typ, inklusive pupinspolar och överdrag, blir omkring 350 kronor, under

det kostnaden för kilometer luftledning av 3 millimeters koppartråd,

inklusive stolpkostnad, för närvarande icke kan sättas lägre än till 600

kronor. Motsvarande kostnad för kilometer kabelledning, jämförlig med

3 millimeters järntråd, blir 205 kronor och utgör för kilometer luftledning

av sådan järntråd 300 kronor.

I verkligheten blir skillnaden i anläggningskostnad ännu mycket

större, enär man å varje fyrtal trådar i kabeln kan utväxla tre samtal,

vilket icke alltid kan ske å ett fyrtal blanka trådar. Utöver nämnda

tre samtal kan man därjämte å dessa fyra trådar i kabeln erhålla en förbindelse

för Morsetelegrafering. Förutom denna synnerligen stora fördel ur

anläggningskostnadssynpunkt för kabelledningarna får man därjämte taga

i betraktande dels den större driftsäkerheten, som är förenad med dessa

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Majds proposition Nr 48.

ledningar och som medför, att de kunna bättre utnyttjas och således

lämna större avkastning, dels ock de minskade underhållskostnaderna

för sådana ledningar. Visserligen medför ifrågavarande kabelanläggning

eu jämförelsevis stor engångsutgift, enär kabeln måste innehålla större

antal ledningar än vad som omedelbart erfordras, men man får därvid

taga hänsyn till att nya ledningar mellan de stationer, som beröras av

kabeln, icke komma att bliva erforderliga under åtminstone eu 10-årsperiod

framåt.

Såväl med hänsyn till behovet av att erhålla ökade trafikmöjligheter

och minskade underhållskostnader för telefonledningarna som pa

grund av den ifrågasatta elektrifieringen av bansträckan Stockholm—

Göteborg är det angeläget, att frågan om anläggning av kabeln mellan

dessa orter omedelbart företages till avgörande.

I innevarande års statsverksproposition har uttalats förhoppning om

att frågan om elektrifiering av nämnda statsbanelinje skall kunna underställas

årets riksdag. Enligt vad jag från järnvägsstyrelsen inhämtat,

krävas emellertid för ändamålet vissa ytterligare utredningar, särskilt

i finansiellt avseende, varför det lärer vara tvivelaktigt, om dessa

utredningar kunna föreligga färdiga i sådan tid, att frågan nu kan framläggas

för riksdagen. Arbetena med kabelns anläggning synas emellertid

böra bedrivas på ett sådant sätt, att, om elektrifieringen av nämnda

linje beslutes, arbetena därmed kunna i fall av behov igångsättas under

år 1921 och ej komma att fördröjas genom att svagströmsledningarna

utmed linjen ej hunnit undanflyttas. Givetvis komine emellertid ej genom

kabelanläggningen frågan om elektrifieringen att föregripas kabeln

är nämligen, enligt vad av det förut anförda framgår, i allt fall påkallad

för telefonrörelsens rationella bedrivande.

Enligt vad jag från järnvägsstyrelsen inhämtat, vore avsett att

vid elektrifieringen av bansträckan Stockholm—Göteborg påbörja arbetena

å linjen Göteborg—Falköping, vilken sålunda först skulle färdigställas.

Arbetet med uppsättning av kontaktledningsstolpar torde möjligen

i viss omfattning kunna påbörjas, innan svagströmsledningarna

blivit undanflyttade, men måste dylik förflyttning i allt fall hava skett,

när kontaktledningarna skola börja uppsättas. Detta medför, att svagströmsledningarna

å sträckan Göteborg—Falköping måste vara bortflyttade

senast i slutet av år 1921, om elektrifieringsarbetena skola kunna

påbörjas under detta år. Före svagströmsledningarnas bortflyttning

måste genom kabelns färdigställande hava sörjts för att telefonförbindelserna

kunna upprätthållas. Tillverkningen av en kabel mellan Stock
-

Nödvändigheten

av

kabelns snara

färdigställande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj;ts proposition Nr 48.

bolin och Göteborg tager emellertid en avsevärd tid i anspråk, och detsamma

är förhållandet med kabelns nedläggning och pupinisering samt

byggande och montering av överdragsstationerna. Aven om kontrakt

om leverans av kabeln omedelbart skulle kunna avslutas, finnes det

inga möjligheter, att arbetet i sin helhet skall kunna vara helt fullbordat

och befintliga ledningar efter järnvägen vara raserade tidigare än

1 V* å 2 år efter kontraktets undertecknande. Leveransen av kabeln kan

nämligen börja tidigast 3 månader efter kontraktets undertecknande, och

man kan icke påräkna, att kabeln i sin helhet skall vara tillverkad förrän

tidigast 9 månader därefter. Kabelns hitforsling, nedgrävning och montering

samt inkoppling av överdragsstationer och provning taga dessutom

sin tid, varför man torde kunna säga, att den angivna tiden för

arbetenas fullbordande är den kortast möjliga.

Beträffande sträckan öster om Falköping skulle visserligen själva

elektrifieringsarbetena medgiva, att kabelns färdigställande framflyttades

något år. Emellertid anser telegrafstyrelsen det av flera orsaker vara

av vikt, att arbetet med kabelns nedläggande bedrives på sådant sätt,

att kabeln i sin helhet kan utläggas så fort som möjligt. Man kan

sålunda icke påräkna någon förbättring av framkomstmöjligheterna å

de viktigaste sträckorna, förrän kabeln i sin helhet blir färdig. Mellan

t. ex. Stockholm och Göteborg‘finnas nu 14 förbindelser, men skulle

enligt telegrafstyrelsens utredning erfordras 23. Om kabeln till en

början göres färdig endast å en del av nämnda sträcka, skulle man

behöva bygga nya luftledningar å den återstående sträckan för att

erhålla den nödiga förbättringen i framkomstmöjligheterna, vilka luftledningar

dock måste raseras, så snart hela kabelanläggningen blir

färdig. Detta är givetvis icke ekonomiskt, varför man (inge nöja sig

med att använda de ledningar i kabeln, som svarade mot de redan befintliga

luftledningarna, d. v. s. framkomstmöjligheterna för allmänheten

bleve i detta fäll icke bättre, och telegrafverket hade ringa eller ingen

nytta av och avkastning på den redan färdigställda delen av kabeln.

Kabeln blir även billigare, om tillverkningen kan fortgå i ett sammanhang

utan avbrott. Som leverantören skall garantera, att kabeln på

alla sätt fungerar tillfredsställande, åligger det honom att genom sin

personal verkställa all skarvning och inkoppling av kabeln samt montering

av överdragsstationerna. Det vore givetvis icke ur ekonomisk

synpunkt fördelaktigt, om den personal, som härför måste hitsändas,

finge fara hit upprepade gånger därför att kabelanläggningen icke får

utföras på en gång.

Utföres kabeln icke i följd, måste man även uppföra provisoriska

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Mnj:ts proposition Nr 48.

överdragsstationer för att den del av kabeln, som är färdig, skall kunna

komma till användning. Dessa anordningar draga, liksom provisorier

i allmänhet, såväl i anläggning som drift stora kostnader till ingen

framtida nytta, varjämte driftsäkerheten minskas.

Det synes på grund härav angeläget, att kabelanläggningen

Stockholm—Göteborg utföres i ett sammanhang samt att anslag för

densamma beviljas snarast möjligt. Telegrafstyrelsen har meddelat, att

frågan om riksledningars förläggande i kablar är aktuell i så gott som

alla länder och att de firmor, som tillverka dylika kablar, för närvarande

äro sysselsatta med utredningar på många håll. Enligt i dagarna från

ifrågavarande amerikanska bolags representant erhållet meddelande finnes

dock, under förutsättning att beställningen sker inom mycket kort tid,

ännu möjlighet att reservera sådan plats i tillverkningen vid kabelverket

för ifrågavarande kabel mellan Stockholm och Göteborg, att leveransen

kan börja i januari år 1921. Uppskjutes beställningen av kabeln, är det

dock fara värt, att så icke längre kan ske, utan att andra leveranser

komma emellan, och som det i dessa fall gäller stora leveranser, kan

det bliva för en avsevärd tidsperiod, frågan härigenom undanskjutes.

Följderna av en sådan eventualitet kunna bliva, ej endast att kabelanläggningen

fördröjes ett eller annat år, utan att jämväl elektrifieringen

av bansträckan Stockholm—Göteborg måste uppskjutas motsvarande

tidsperiod. Genom ett uppskjutande av anläggningen torde det även

bliva erforderligt att med därav föranledd ombyggnad av själva stolplinjen

upplägga flera nya luftledningar å den sträcka, vars trafik kabeln

är avsedd att ombesörja, och detta skulle medföra dryga kostnader utan

framtida nytta.

Telegrafstyrelsen har på i huvudsak nu anförda skäl hemställt, att

det för kabelanläggningen erforderliga anslagsbeloppet, 10,000,000 kronor,

måtte anvisas å tilläggsstat för år 1920. Enligt vad jag inhämtat, skall

likvid för kabeln erläggas i den mån den levereras härstädes. Vid sådant

förhållande torde hinder ej möta, att anslag för äudamålet beviljas

först å 1921 års stat, under vars första månad kabelleveransen skulle

börja. Eu förutsättning härför är emellertid den tidigare angivna, att

beställning av kabeln må kunna ske snarast möjligt.

På grund av vad nu anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att för anläggande av en kabel för riksledningar mellan Stockholm

och Göteborg för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 10,000,000

kronor, att utgå av lånemedel.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 41 käft. (Nr 48).

3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 48.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna

bifall samt förordnade, att proposition i ämnet skulle

avlåtas till riksdagen av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Torsten Wolff.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1990.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. SU 1920:60a Utlåtande angående regleringen av utgifterna för kapitalökning för år 1921 i avseende å postoch telegrafverken samt statens järnvägar och vattenfallsverk. s. 24 i texten
  2. Rskr. 1920:61 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående anläggande av en kabel för riksledningar mellan Stockholm och Göteborg. s. 3 i texten
  3. SU 1920:28 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anläggande av en kabel för riksledningar mellan Stockholm och Göteborg. s. 1 i texten