Sök i Ratio Lex

Angående införselmonopol jämte fastställande av högsta pris å socker

1921-02-25 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:102, Angående införselmonopol jämte fastställande av högsta pris å socker

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

1

Nr 102.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående införselmonopol

jämte fastställande av högsta pris å socker; given Stockholms

slott den 25 februari 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Nils Hansson.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 25 februari 1921.

Närvarande:

Statsministern VON Sydow, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel,

statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist,

Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson.

Departementschefen, statsrådet Hansson, anförde:

Med stöd av maximiprislag har socker varit åsatt högsta pris

allt sedan sommaren 1916. Förordningar i ämnet hava utfärdats förnämligast

den 27 juni 1916 (nr 227), den 27 mars 1917 (nr 97), den

23 november 1917 (nr 760), den 22 mars 1918 (nr 158), den 31 decemBihang

till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 90 höft. (Nr 102). 1

Maximipris

å socker.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Beslut om

införselmonopol

1919.

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

ber 1918 (nr 1033), den 30 januari 1920 (nr 17) och den 9 augusti

1920 (nr 535).

Den vidtagna prissättningen å socker har ingått såsom ett led i

de av statsmakterna under en följd av år åvägabragta anordningarna å

vår sockermarknad i syfte å ena sidan att få rikets sockerbehov säkerställt

genom inhemsk sockerproduktion och å andra sidan att ernå ett

för konsumenterna skäligt pris å socker. Beträffande de vidtagna anordningarna

må erinras om Kungl. Maj:ts till riksdagen avlåtna propositioner

angående viss nedsättning av sockerskatten den 6 februari 1917,

(nr 45), den 22 februari 1918 (nr 103) och den 14 februari 1919 (nr 90),

samt angående viss garanti åt sockerfabriksaktiebolagen den 14 februari

1919 (nr 88), och den 5 mars 1920 (nr 198), vilka propositioner av

riksdagen bifallits, den förstnämnda dock med viss förändring. Genom

de sålunda fattade besluten hava betodlarna tillförsäkrats viss minsta

betalning för av dem under åren 1917 till och med 1920 odlade sockerbetor.

Sockerbolagen, som förbundit sig iakttaga åsyftade betalningsvillkor,

hava kommit i åtnjutande av vissa förmåner, varigenom bolagen

erhållit eller av staten garanterats täckning för de med betornas

inköp och förädling förenade kostnader. I anslutning härtill har det

varit av vikt, dels att staten under garantitiden handhade den inhemska

prissättningen å socker, vilket, som ovan nämnts, skett genom åsättande

av maximipris, dels ock att importen kunde av staten regleras.

I sistnämnda hänseende gjordes framställning till riksdagen första

gången år 1919 i proposition nr 405. Härvid anfördes att, när den

med stöd av förfoganderättslagen då anordnade statliga regleringen av

sockerkonsumtionen komme att upphöra och försäljning av importerat

socker bleve fri, det kunde befaras, att, därest det importerade sockret

kunde säljas i Sverige till billigare pris än det inhemska, stor förlust

skulle åsamkas statsverket till följd av åtagen statsgaranti till sockerbolagen.

Det framstode på grund härav som en av nödig försiktighet

förestavad åtgärd, att staten ägde i sin hand ett medel att under

dylika förhållanden reglera importen av och därmed ock de inhemska

prisen å socker. Riksdagen lämnade det i propositionen begärda bemyndigandet

för Kungl. Maj:t att, därest förhållandena så påkallade, för

tiden till och med den 31 oktober 1920 föreskriva, att införsel till

riket icke finge äga rum av annan än staten eller den eller dem, åt

vilken eller vilka Kungl. Maj:t överläte sådan rätt.

Den 16 juli 1919 utfärdades förordning (nr 435) om dylikt införselmonopol

att gälla tills vidare till och med den 31 oktober 1920.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj is proposition Nr 102.

Jämte det Kungl. Maj:t i propositionen nr 198 till 1920 års riksdag

föreslog riksdagen, att staten måtte åtaga sig viss garanti gent

emot sockerbolagen jämväl för inköp av 1920 års betskörd och dennas

förädling, föreslog Kungl. Maj:t i proposition nr 188 att medgivande

måtte lämnas Kungl. Maj:t att även under tiden 1 november 1920—

31 oktober 1921 föreskriva införselmonopol å socker.

Sagda propositioner biföllos av riksdagen; och anmälde riksdagen

i skrivelse den 10 april 1920, nr 124, sitt beslut i anledning av Kungl.

Maj:ts senast nämnda proposition.

Därefter utfärdades den 22 oktober 1920 förordning (nr 690) om

fortsatt tillämpning tillsvidare till och med den 31 oktober 1921 av

förordningen den 16 juli 1919 (nr 435) angående införselmonopol å

socker.

Kungl. Maj:t har förut i dag på min tillstyrkan beslutat föreslå

riksdagen, att staten må åtaga sig viss garanti gent emot sockerbolagen

jämväl för inköp av 1921 års betskörd och dennas förädling. Såsom

jag vid föredragningen av detta ärende framhållit, torde en följd av

nämnda garanti böra bliva, att införselmonopolet för länges under garantitiden

och Kungl. Maj:t beredes befogenhet att därunder föreskriva maximibegränsning

av pris å socker. I sådant avseende har jag för riksdagens

underställande låtit utarbeta förordning, innehållande utöver de stadgande^

som innefattas i nu gällande importmonopolförordning, bestämmelser

om fastställande av högsta pris å socker jämte ansvar för överträdelse

därav. Kungl. Maj:t torde böra beredas möjlighet att, därest

förhållandena skulle därtill föranleda, även före garantitidens utgång

upphäva förordningen.

I det bemyndigande, som vid bifall till förslaget skulle lämnas

Kungl. Maj:t att fastställa maximipris å socker, lärer inrymmas befogenhet

för Kungl. Maj:t, att jämväl utfärda de närmare föreskrifter, som

må vara erforderliga för tillämpningen av ett förordnande om maximipris.

Sedan föredragande departementschefen uppläst det förslag till

förordning, vilket fogats såsom bilaga till detta protokoll, anförde han

vidare:

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att antaga det såsom bilaga till detta protokoll fogade förslag

till förordning angående införselmonopol jämte fastställande av högsta

Beslut om

införselmonopol

1920.

L epartementschefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

pris å socker, ävensom medgiva Kungl. Maj:t befogenhet att, därest förhållandena

skulle därtill föranleda, upphäva förordningen före den 31

oktober 1922.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Allan Tigerschiöld.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

o

Förslag

till

förordning angående införselmonopol jämte fastställande av högsta pris å socker.

§ 1-

Socker må icke till riket införas av annan än staten eller den

eller dem, åt vilken eller vilka Kungl. Maj:t överlåter sådan rätt, utom

i de fall, varom i § 3 förmäles.

Här stadgat införselförbud skall icke utgöra hinder för att upplägga

socker å nederlag eller transitupplag för återutförsel eller förflyttning

till annat tullupplag eller att omedelbart transitförsända sådan

vara.

§ 2-

För rätt till införsel av socker på grund av överlåtelse, varom i

§ 1 sägs, skola gälla de villkor, Kungl. Maj:t i varje fall föreskriver.

§ 3.

Utan hinder av i § 1 stadgat införselförbud må

a) socker till riket införas av den, som enligt särskilt stadgande

äger åtnjuta tullfrihet för från utlandet inkommande varor;

b) prov å socker, som till riket medföras av vederbörligen legitimerad

handelsresande, införas i vanlig ordning;

c) resande, som ankommit från utrikes ort, för eget bruk mot

erläggande av stadgad tull införa socker intill en myckenhet av fem

kilogram eller den större myckenhet, som Kungl. Maj:t eller den Kungl.

Maj:t därtill bemyndigar medgiver;

d) resande åtnjuta den rätt till tullfri införsel av socker, som är

medgiven enligt § 5 i förordningen den 9 juni 1911 (nr 80) med tulltaxa

för inkommande varor;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

e) till skeppsproviant liänförligt socker behandlas på sätt, som är

föreskrivet i § 4 k) av nyssnämnda förordning; dock må socker, som

enligt sistberörda författningsrum förtullats såsom överskott av skeppsproviant,

icke från fartyg ilandföras; samt

f) socker uppläggas på provianteringsfrilager på sätt i särskild

författning är stadgat; dock må å provianteringsfrilager upplagt socker

icke, utan tillstånd av Kungl. Maj:t för varje särskilt fall, disponeras

annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven ordning.

§ 4.

Med till riket inkommet socker, som enligt denna förordning icke

må införas, skall, därest sockret icke är att enligt tullstadgan anse som

olovligen infört, förfaras på sätt Kungl. Maj:t i varje särskilt fall efter

anmälan från generaltullstyrelsen förordnar, därvid sockret kan förklaras

för brutet till kronan.

§ 5.

Så länge införselmonopol å socker gäller, äger Kungl. Maj:t föreskriva,

att vid frivillig försäljning av socker skäligt av Kung!. Maj:t

fastställt pris ej må överstigas.

§ 6.

1- Bryter någon mot jämlikt § 2 föreskrivet villkor, straffes med

böter från och med tio till och med tiotusen kronor.

2. Den, som mot stadgandet i § 3 e) från fartyg ilandför socker,

som förtullats såsom överskott av skeppsproviant, böte från och med

tio till och med ettusen kronor, och vare sockret tillika med

emballage underkastat beslag och förbrutet till kronan.

3. Den, som i strid mot stadgandet i § 3 f) disponerar å provianteringsfrilager

upplagt socker annorledes än till fartygs proviantering

eller utrustning i föreskriven ordning, böte från och med tio till

och med ettusen kronor.

§ 7.

Den, som med vetskap därom, att för socker gäller enligt § 5

fastställt högsta pris, håller socker till salu för högre pris eller, i avsikt

att för avyttring förvärva socker, för detsamma bjuder högre pris, straffes

med böter från och med fem till och med tiotusen kronor.

Lika med saluhållande av socker till högre pris än det fastställda

eller bjudande av sådant högre pris anses, om för överlåtelse av socker,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

på sätt i första stycket sägs, kräves eller bjudes i annat än penningar

utgående vederlag till värde, uppenbarligen överstigande det fastställda

priset.

§ 8-

Allmän åklagare har att tala å förseelse, varom i denna förordning

sägs, ändå att angivelse därom ej skett.

§ 9-

Av böter, som ådömas enligt denna förordning, tillfälle en tredjedel,

dock högst femhundra kronor, åklagaren samt återstoden kronan.

Finnes särskild angivare, tage han hälften av åklagarens andel.

Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas

enligt allmän strafflag.

Denna förordning träder i kraft den , från och med

vilken dag förordningen den 16 juli 1919 (nr 435) angående införselmonopol

å socker skall upphöra att gälla.

Förordningen gäller tillsvidare till och med den 31 oktober 1922.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1921:98 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående införselmonopol jämte fastställande av högsta pris å socker ävensom en i anledning av s. 5 i texten
  2. BevU 1921:11 Bevillningsutskottets betänkande Nr 11 s. 1 i texten