Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om fortsatt tillämpning av lagen den 30 juni 1920 med vissa föreskrifter i fråga om val av kommunal-, municipaloch stadsfullmäktige samt av landstingsman

1921-02-25 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:104, Med förslag till lag om fortsatt tillämpning av lagen den 30 juni 1920 med vissa föreskrifter i fråga om val av kommunal-, municipaloch stadsfullmäktige samt av landstingsman

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 104.

1

Nr 104.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag

om fortsatt tillämpning av lagen den 30 juni 1920

med vissa föreskrifter i fråga om val av kommunal-,

municipal- och stadsfullmäktige samt av landstingsman;

given Stockholms slott den 25 februari 1921.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

socialärendeu för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag om fortsatt tillämpning av lagen

den 30 juni 1920 med vissa föreskrifter i fråga om val av kommunal-,

municipal- och stadsfullmäktige samt av landstingsmän.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

Henning Elmquist.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 92 käft. (Nr 104.)

381 *i 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 104.

Förslag

till

Lag

om fortsatt tillämpning av lagen den 30 juni 1920 med vissa föreskrifter

i fråga om val av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige samt av

landstingsmäu.

Härigenom förordnas, att lagen den 30 juni 1920 med vissa föreskrifter

i fråga om val av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige

samt av landstingsmän, vilken lag gäller till den 1 juli 1921, skall äga

fortsatt tillämpning till den 1 juli 1922.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 104.

3

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 25

februari 1921.

Närvarande:

Statsministern von Sydow, ministern för utrikes ärendena greve

Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist,

Malm, Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Elmquist anförde:

På grund därav, att genom de vid 1918 års urtima riksdag beslutade

ändringarna i kommunalförordningarna en högst betydande ökning

i de kommunalt röstberättigades antal uppstått och att de under år

1919 infallande fullmäktigvalen, vid vilka skulle utses representanter

för två särskilda tidsperioder, väntades komma att bliva förenade med

särskilda svårigheter, föreläde Kungl. Maj:t genom proposition nr 76

1919 års lagtima riksdag ett lagförslag, åsyftande att underlätta för

väljarna att utan alltför mycken uppoffring av tid och bekvämlighet

deltaga i fullmäktigvalen nämnda år. I anledning, bland annat, av berörda

proposition och ett flertal i samma ämne väckta motioner antog

riksdagen för sin del en lag med vissa föreskrifter i fråga om val under

våren 1919 av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige samt av

landstingsmän. I denna lag, som utfärdades den 25 februari 1919 (Sv.

förf.-saml. nr 56), meddelades vissa bestämmelser om utsträckande av

tiden för valförrättning till två eller flera dagar samt om utsättande

av valförrättning att äga rum å olika lokaler inom ett valdistrikt.

Genom proposition nr 286 till 1920 års riksdag framlade Kungl.

Maj:t förslag till vissa ändringar i kommunalförordningarna, åsyftande,

bland annat, obligatorisk valdistriktsindelning i landskommuner med över

3,000 invånare. Detta förslag blev av konstitutionsutskottet (utlåtande

nr 52) i huvudsak tillstyrkt.

Vid samma riksdag väcktes därjämte i båda kamrarna ett antal

motioner, däri hemställdes, att de genom förenämnda lag den 25 februari

Lagen den

25 februari

1919 med

vissa föreskrifter

i fråga

om de kommunala

valen

våren 1919.

Lagarna den

30 juni 1920

om ändring

i kommunalförordningarna

samt

lagen samma

dag med vissa

föreskrifter i

fråga om kommunala

val.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 104.

1919 meddelade bestämmelser till underlättande av deltagande i de kommunala

valen våren 1919 måtte i större eller mindre omfattning utsträckas

att gälla även vid kommande val.

I sitt utlåtande (nr 54) i anledning av berörda motioner anförde

konstitutionsutskottet, bland annat, följande.

»De bestämmelser i 1919 års provisoriska vallag, åt vilka fortsatt giltighet

skulle kunna beredas, äro givetvis de, vilka möjliggöra upprättandet av flera röstupptagningsställen

i eu valkrets eller ett valdistrikt samt valets fördelande på

två, eventuellt tre valdagar. Dessa bestämmelser, vilka tillkommo i anledning av

de särskilda omständigheterna vid 1919 års vårval, hava, efter vad utskottet har

sig bekant, och enligt vad av föreliggande motioner framgår, verkat på ett tillfredsställande

sätt och vunnit allmänt erkännande inom de kommuner, vari de

tillämpats. Då det underlättande av de kommunala valen, som genom dessa bestämmelser

provisoriskt åvägabragtes, givetvis även för framtiden kan vara av

värde, och då några olägenheter på grund av dessa stadganden icke synas hava

förekommit, tala onekligen starka skäl för en prolongation av desamma. Visserligen

är härvid att märka, att de förändringar av bestämmelserna om kommunala

val, som i Kungl Maj :ts proposition nr 286 föreslås och av utskottet tillstyrkas,

synas ägnade att underlätta dessa val och att sålunda i vissa hänseenden ersätta

de särskilda bestämmelserna i 1919 års provisoriska vallag; särskilt torde den

obligatoriska valdistriktsindelning i landskommuner med över 3,000 invånare, som

i denna kungl. proposition föreslås, i liög grad komma att verka i denna riktning.

Emellertid kan denna valdistriktsindelning givetvis icke hinna genomföras till

höstens val. Under sådana förhållanden anser utskottet det väl motiverat att

föreslå en prolongation av 1919 års provisoriska vallag i tillämpliga delar till den

1 juli 1921. Först sedan därigenom en mera vidsträckt erfarenhet av dessa bestämmelsers

verkningar såväl som av betydelsen av de i propositionen nr 286

föreslagna bestämmelserna vunnits, anser utskottet frågan om en eventuell utredning

rörande de i 1919 års provisoriska vallag inryckta särskilda bestämmelsernas

inarbetande i kommunallagarna böra upptagas till prövning. Utskottet

föreslår alltså för närvarande en ny provisorisk lag, vilken utgör en prolongation

i tillämpliga delar av 1919 års vårvallag; de ändringar, som vidtagits, äro betingade

av de författningsförslag, som i Kungl. Maj:ts proposition nr 286 framlagts.»

Sedan riksdagen bifallit vad utskottet i förevarande hänseenden hemställt,

utfärdades den 30 juni 1920 lagar om ändrad lydelse i vissa delar av

kommunalförordningarna samt lag med vissa föreskrifter om val av kommunal-,

municipal- och stadsfullmäktige samt av landstingsmän. (Sv.

förf.-saml. nr 384 o. ff. samt nr 396.)

Sistnämnda lag, som trädde i kraft den 1 juli 1920 och gäller till

den 1 juli 1921, innehåller i huvudsak följande bestämmelser.

I landskommun, vars invånarantal överstiger 3,000, skall i regel val av kommunalfullmäktige

utsättas att äga rum å två på varandra följande dagar, av vilka

den ena skall vara en söndag. Har sådan kommun indelats i särskilda valdistrikt,

skall samma bestämmelse äga tillämpning å varje särskilt valdistrikt, vars invånarantal

överstiger 3,000.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 104.

5

I kommun eller valdistrikt av ovan angivna storlek skall i allmänhet landstingsmannaval

förrättas, förutom å den i § 5 mom. 2 c) i landstingsförordningen

åsyftade dag (d. v. s. enligt den intill 1 januari 1922 gällande lydelsen av nämnda

lagrum Marie bebådelsedag), jämväl å dagen närmast efter eller före sagda dag.

På vederbörande valförrättare ankommer att förordna, huruvida sådan utsträckning

av tiden för valförrättning, som ovan nämnts, skall äga rum vid val

av kommunalfullmäktige eller landstingsmän i köping, som bildar egen kommun,

samt i sådan landskommun eller valdistrikt av landskommun, som icke uppnått

ett invånarantal av 3,000, ävensom vid val av municipalfullmäktige.

Val av kommunalfullmäktige eller landstingsmän, som förrättas å två dagar,

må endera förrättningsdagen äga rum å tillgänglig lokal inom annan del av kommunen

eller distriktet, än där valförrättning vanligen äger rum, därest valförrättaren

med hänsyn till samfärdselsförhållandena eller andra orsaker prövar

detta erforderligt.

Utsätter valförrättaren valförrättning att äga rum å annan lokal än den

sedvanliga, må han jämväl, där förhållandena så påkalla, förordna, att valförrättning

å lokal, som senare användes, icke skall tåga sin början förrän å andra dagen

efter nästföregående förrättningsdag, dock att endera förrättningsdagen skall vara

en söndag. Tager val av landstingsmän sin början den 24 mars, skall det fortsättas

den 25 mars.

I kommun eller valdistrikt av förut angivna storlek må valförrättaren, där

synnerliga skäl därtill föreligga, utsätta valförrättning att äga rum jämväl å eu

påföljande tredje förrättningsdag å tillgänglig lokal inom sådan del av kommunen

eller distriktet, där förrättning icke å första eller andra förrättningsdagen skall

hållas. I sådant fall må den tredje förrättningsdagen bestämmas till andra dagen

efter närmast föregående förrättningsdag.

Vid val av stadsfullmäktige eller av landstingsmän i stad äger magistraten

eller stadsstyrelsen förordna, att valet samtidigt skall äga rum å flera lokaler,

avsedda för särskilda delar av staden eller av valkrets i staden. Magistrat och

stadsstyrelse hava även befogenhet att utsträcka sådant val att hållas under två

på varandra följande dagar.

I det föregående har jag i korthet berört de av 1920 års riksdag

beslutade ändringarna i kommunalförordningarna. Genom dessa ändringar

och genom samtidigt beslutad ändring av bestämmelserna om val till

riksdagen hava nya föreskrifter meddelats om distriktsindelningen vid politiska

och kommunala val på landsbygden. 1 kommunalförordningen

för landet § 29 mom. 2 och i landstingsförordningen § 5 mom. 2 a)

hava införts vissa hänvisningar till lagen om val till riksdagen. Vidare

finnas i 31 och 32 §§ i den nya lagen om val till riksdagen den 26

november 1920 (nr 796) bestämmelser om delning i valdistrikt av landskommun,

valkrets för kommunalfullmäktigval och del av landskommun

samt om skyldighet för länsstyrelserna att, i vissa fall utan föregående

framställning från röstberättigad, förordna om indelning i valdistrikt eller

ändring i redan skedd valdistriktsindelning.

De ifrågavarande nya bestämmelserna, som trätt i kraft den 1 ok
-

Utredning angående

distriktsindelningen

vid

politiska och

kommunala

val på landsbygden

samt

angående behovet

av en

förlängning

av lagen den

30 juni 1920

med vissa

föreskrifter i

fråga om kommunala

val.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!. May.ts proposition Nr 104.

tober 1920, åsyfta dels en på grund av ökningen i väljarkårerna nödvändig

delning i smärre valdistrikt och dels en fullständig överensstämmelse

mellan valdistriktsindelningarna för de politiska och de kommunala

representantvalen å landsbygden. Denna överensstämmelse är nödvändig

för tillämpning av den nya bestämmelsen om, att jämväl sistnämnda

val hädanefter skola förrättas inför valnämnd. Den är tillika ett

villkor för den politiska och den kommunala röstlängdens sammanförande.

Då enligt jämväl meddelade stadganden beslut angående indelning

i valdistrikt skall träda i tillämpning beträffande val, som förrättas

enligt den under nästpåföljande år upprättade röstlängden, har jag genom

cirkulär den 22 november 1920 erinrat länsstyrelserna om angelägenheten

därav, att indelningar i valdistrikt och sådana ändringar i distriktsindelningen,

som erfordrades för vinnande av överensstämmelse mellan

valdistriktsindelningen vid politiska och kommunala val, bleve, i den

mån sådana indelningar och ändringar borde komma till stånd, genomförda

före utgången av år 1920, på det desamma måtte kunna beaktas vid

upprättandet av röstlängd år 1921 och komma till tillämpning vid de

under år 1922 infallande valen. I anslutning härtill anmodade jag

länsstyrelserna att inkomma dels med meddelande, huruvida sådana indelningar

i valdistrikt och ändringar i redan skedd indelning, som enligt

deras mening för närvarande borde komma till stånd, blivit genomförda,

dels ock med yttrande, huruvida bestämmelser, motsvarande dem, som

för tiden till den 1 juli 1921 gälla enligt lagen den 30 juni 1920 med

vissa föreskrifter i fråga om val av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige

samt av landstingsmän, kunde anses erforderliga även för

tiden efter den 1 juli 1921, fastän landskommunerna och valkretsarna

blivit under år 1920 i större utsträckning än förut uppdelade i valdistrikt.

Av de ingångna svaren framgår, att i det övervägande antalet län

sådana indelningar i valdistrikt och ändringar i redan skedd indelning,

som enligt vederbörande länsstyrelsers mening för närvarande böra

komma till stånd, blivit genomförda. Endast beträffande ett par kommuner

i två särskilda län torde distriktsindelning eller indelningsändring,

som ansetts lämplig, icke hittills hunnit genomföras. Av svaren framgår

vidare, att i ungefär halva antalet län undantag medgivits för

kommuner eller distrikt med mera än 3,000 invånare från bestämmelsen

om indelning i distrikt med högst 3,000 invånare. Endast beträffande

ett par län framgår, att sådana undantag medgivits i större antal (i

Stockholms län 9 och i Gävleborgs län 12 fall). I övrigt torde sådana

undantag hava skett endast i ett fåtal fall.

En del länsstyrelser förklara uttryckligen, att i deras län överens
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 104.

7

stämmelse åvägabragts mellan distriktsindelningen för politiska och för

kommunala val. Beträffande övriga län torde förhållandet vara enahanda,

då, såsom av det föregående framgår, sådana indelningar och indelningsändringar,

som enligt länsstyrelsernas mening för närvarande böra komma

till stånd, blivit genomförda, utom i ett par fall, som icke torde avse

bristande överensstämmelse mellan den politiska och den kommunala

distriktsindelningen.

Vad angår frågan om förlängning av förenämnda, till den 1 juli

1921 gällande lag, är det av samtliga länsstyrelser endast sju, som anse

bestämmelser, motsvarande dem, vilka meddelats i samma lag, icke för

deras läns vidkommande erforderliga för tiden efter den 1 juli 1921.

Av dessa länsstyrelser framhåller länsstyrelsen i Uppsala län emellertid,

att det av hänsyn ej blott till vederbörande valförrättare utan också till

väljarna vore synnerligen angeläget att icke utan tvingande skäl vidtaga

ändringar i gällande föreskrifter om allmänna val. De täta lagändringarna

under senare åren kunde icke frånkännas andel i skulden till valförrättares

och allmänhets nu rådande ovisshet om vad som vid val av olika slag

vore att iakttaga. På grund härav och då föreskrifterna i omförmälda

lag i alla händelser icke syntes kunna vara till ogagn, förordade länsstyrelsen,

att enahanda föreskrifter måtte meddelas jämväl för tiden efter

den 1 juli 1921.

Övriga länsstyrelser anse dylika föreskrifter behövliga eller önskvärda

även efter utgången av den nu gällande lagens giltighetstid.

Några länsstyrelser förorda dock vissa modifikationer av lagens bestämmelser.

Sålunda tillstyrker länsstyrelsen i Västernorrlands län, att berörda

bestämmelser bibehållas jämväl för tiden efter den 1 juli 1921, men att

frågan om deras tillämpning för viss kommun må bero på framställning

av kommunalstämma och medgivande av vederbörande länsstyrelse. Länsstyrelserna

i Blekinge, Hallands och Gävleborgs län, vilka anse bestämmelser

alltjämt önskvärda, som möjliggöra valförrättnings utsättande till

två eller flera dagar, förorda, att avgörandet därutinnan överlåtes åt

vederbörande kommun eller valförrättare (länsstyrelsen i Blekinge län),

valförrättare (länsstyrelsen i Hallands län) eller kommun (länsstyrelsen i

Gävleborgs län). Av samma uppfattning som länsstyrelsen i Hallands

län är länsstyrelsen i Örebro län, vilken emellertid uttryckligen förklarar

sådana bestämmelser, som möjliggöra valens förrättande i olika delar av en

kommun eller ett valdistrikt, icke vara för länets vidkommande erforderliga.

Länsstyrelsen i Malmöhus län, som för länets vidkommande icke

anser behov föreligga, av bestämmelser, motsvarande de nu ifråga
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 104.

Departements
chefen.

varande, föreslår likväl, att, därest förhållandena i andra delar av riket

anses påkalla dylika bestämmelser, det även beträffande kommun med

flera än 3,000 invånare göres beroende av valförrättarens prövning,

huruvida tiden för val bör utsträckas utöver en dag.

Av de länsstyrelser, vilka tillstyrkt lagbestämmelsernas bibehållande

i deras nuvarande utsträckning, framhåller länsstyrelsen i Stockholms

län lämpligheten av, att inom kommuner eller valdistrikt, vilkas invånarantal

överstiger 3,000 men vilka det oaktat icke blivit delade i särskilda

distrikt, valförrättning pågår mer än en dag. Men även för kommuner

eller distrikt, vilkas invånarantal ej överstiger 3,000, anser länsstyrelsen

det vara fördelaktigt att möjlighet till utsträckning av tiden för valförrättning

föreligger. Detta gäller, enligt vad länsstyrelse!! framhåller,

särskilt skärgårdsdistrikt, där väderleksförhållanden och dylikt kunna

medföra svårigheter för rösträttens utövning, om valförrättning pågår

allenast en dag.

I samma riktning uttalar sig länsstyrelsen i Ålvsborgs län under

framhållande av, att vid kommunalfullmäktig valen i länet år 1920 valförrättarna

i kommuner med ett invånarantal ej överstigande 3,000 i ett

stort antal fall ansett sig böra begagna sig av den dem tillkommande

rätten att förordna om utsträckning av tiden för valförrättning.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län, där endast tre landskommuner hava

högre invånarantal är 3,000, anser, att ehuru inom länets övriga landskommuner

anordnande av valförrättning enligt bestämmelserna i förevarande

lag icke i avsevärd mån kommit till användning, bibehållandet

av lagens bestämmelser vore lämpligt under några år framåt, då tillfälle

till sådan valanordning syntes för landsbygdens del vara av beskaffenhet

att främja distriktsindelningen i fall, där sådan eventuellt kunde vara

förmånlig men icke kommit till stånd.

Av den förebragta utredningen framgår visserligen, att distriktsindelningen

för politiska och kommunala val på landsbygden numera

genomförts i sådan utsträckning, att endast få valdistrikt hava högre

invånarantal än 3,000. Det övervägande antalet länsstyrelser har emellertid

ansett de provisoriska bestämmelser, vilka meddelats genom den

ifrågavarande lagen den 30 juni 1920, böra i större eller mindre utsträckning

erhålla fortsatt giltighet icke blott i vad de avse städerna utan

även beträffande landskommunerna. Från intet håll har gjorts gällande, att

bestämmelserna ifråga skulle vållat olägenheter i tillämpningen eller att

några väsentliga ändringar i desamma skulle vara av behovet påkallade.

Med hänsyn till den uppfattning, som sålunda kommit till uttryck hos de

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 104.

9

myndigheter, vilka i förevarande hänseende äga den största sakkunskap, tvekar

jag icke att tillstyrka, att bestämmelser med enahanda syfte som nu

gällande lag i ämnet måtte meddelas även för tiden efter den 1 juli 1921.

Vad härefter angår formen och giltighetstiden för de bestämmelser,

vilka sålunda enligt min mening böra komma till stånd, må erinras om

konstitutionsutskottets här ovan refererade uttalande i utlåtandet n:r 54

vid 1920 års riksdag, däri förordats, att först sedan under tiden 1 juli 1920

—30 juni 1921 en mera vidsträckt erfarenhet vunnits om de föreslagna

provisoriska bestämmelsernas verkningar och om betydelsen av de i propositionen

n:r 286 till nämnda riksdag föreslagna stadgandena, frågan om en

eventuell utredning rörande nämnda provisoriska bestämmelsers inarbetande

i kommunallagarna borde upptagas till prövning. Då emellertid, enligt vad

känt är, deltagandet i de under år 1920 förrättade kommunalfullmäktigvalen

varit ganska ringa, kan den under den tid, de nuvarande bestämmelserna

ägt giltighet, vunna erfarenheten icke sägas vara av den art,

att det kan vara lämpligt att nu med stöd därav antaga definitiva bestämmelser

på ifrågavarande område. Härtill kommer, att dylika bestämmelser

hava sin plats i den ifrågasatta kommunala vallagen (se bi. a.

prop. nr 286 år 1920 sid. 61), varför det icke kan vara lämpligt att nu

i kommunallagarna införa ifrågavarande bestämmelser, ett arbete som

skulle föranleda en förhållandevis omfattande omarbetning av nämnda

lagar. Slutligen må framhållas, att frågan om vidtagande, utöver en

mera utsträckt valdistriktsindelning, av anordniugar vid kommunala val

i syfte att bereda de röstberättigade ökade möjligheter att deltaga i valen

blivit för utredning överlämnad till de s. k. kommunalförfattningssakkunniga,

vilka emellertid ännu icke hunnit fullgöra denna del av sitt

uppdrag. Med hänsyn till det anförda anser jag, att de av mig ifrågasatta

bestämmelserna i ämnet böra liksom hittills erhålla formen av en

särskild provisorisk lag och tillsvidare vinna tillämpning under tiden 1

juli 1921—30 juni 1922.

Beträffande vidare frågan, huruvida lagens bestämmelser böra i sin

helhet prolongeras eller huruvida vissa inskränkningar böra i sådant hänseende

vidtagas, göres i några av de här ovan refererade utlåtandena

gällande, dels att föreskriften om vals utsättande till två dagar icke lämpligen

borde vara obligatorisk för landskommuner med ett invånarantal,

överstigande 3,000, dels ock att bestämmelsen om vals förrättande, förutom

å den vanliga vallokalen, jämväl å annan tillgänglig lokal inom

annan del av kommun eller distrikt, icke borde bibehållas.

Ehuru den numera i stor utsträckning genomförda indelningen i

smärre valdistrikt av större kommuner och valdistrikt gjort behovet av en

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 92 höft. (Nr 104.) 38i 21 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 104.

bestämmelse om obligatorisk utsträckning av tiden för valförättning i

större kommuner och valdistrikt mindre trängande än förut, finnas dock

alltjämt åtskilliga kommuner och valdistrikt, beträffande vilka på grund

av särskilda medgivanden den allmänna bestämmelsen om indelning i

smärre distrikt icke hittills vunnit tillämpning. I fråga om dessa kommuner

och valdistrikt är det givetvis av vikt, att deltagandet i valen i görligaste

mån underlättas, och anser jag för vinnande av detta syfte lämpligare, att

ovillkorlig bestämmelse om utsträckning av tiden för valförrättning alltjämt

meddelas i lagen, än att frågan om sådan utsträckning göres beroende

av vederbörande valförrättares eller myndighets prövning i varje

särskilt fall. Med hänsyn härtill och då någon olägenhet av det nuvarande

stadgandet icke mig veterligen försports, anser jag mig sakna

anledning att förorda ändring i lagens bestämmelse på denna punkt.

Aven bestämmelsen om vals förrättande å annan lokal inom kommun

eller distrikt än den vanliga finner jag kunna utan olägenhet bibehållas,

då dess tillämpning icke är ovillkorligen föreskriven utan gjorts

beroende av, att valförrättaren anser samfärdsels förhållanden eller andra

orsaker göra sådan åtgärd erforderlig, och en anordning av ifrågavarande

slag i åtskilliga fall kan vara ägnad att underlätta deltagandet

i valet.

Icke heller i övrigt finner jag det vara nödigt att göra någon ändring

i de nu gällande bestämmelserna i ämnet. Dessa torde därför böra

i oförändrad form erhålla fortsatt tillämpning till den 1 juli 1922.

Departementschefen uppläste härefter ett inom socialdepartementet

upprättat förslag till lag om fortsatt tillämpning av lagen den 30 juni

1920 med vissa föreskrifter i fråga om val av kommunal-, municipal- och

stadsfullmäktige samt av landstingsman och hemställde, att förslaget måtte

genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;

och skulle proposition av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

o

Ake Karlholm.

Stockholm, K. L. Beckman* Boktr., 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. KU 1921:32 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt tillämpning av lagen den 30 juni 1920 med vissa föreskrifter i fråga om val s. 1 i texten