Sök i Ratio Lex

Med förslag till tilläggsstat för år 1921

591 sidor, varav 555 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 555 av 591 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:2, Med förslag till tilläggsstat för år 1921

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1921.

1

Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till tilläggsstat

för år 1921; given Stockholms slott den 7 januari 1921.

Under åberopande av bilagda statsrådsprotokoll rörande justering av

propositionen om tilläggsstat för år 1921 vill Kungl. Maj:t härmed föreslå

riksdagen att upptaga inkomsterna och utgifterna å berörda tilläggsstat

sålunda:

it i t ji)

Bihang titt riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1921.

Specifikation av statens inkomster.

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

1. Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning.............

140.000

50.000

40.000

60.000

30.000

700.000

65.000

9.000

III. Inkomster av postsparbanksrörelsen............................

IV. Diverse inkomster........................................

Säger för egentliga statsinkomster 41,724,000 kronor.

B. 1 anspråk tagna kapitaltillgångar.

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Inkomst av mynlning och justering..........

2. Bidrag till bankinspektionen................

3. Bidrag till fondinspektionen................

4. Denatureringsavgifter.....................

5. Avgifter för granskning av biografbilder.......

6. Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter

7. Bidrag till försäkringsinspektionen............

8. Inkomster av statens provningsanstalt.........

I. Uppkomna av egentliga statsinkomster:

1. Avsättning till bestridande av dyrtidskostnader vid armén 18,000,000

2. Avsättning till tillfällig löneförbättring för viss personal

inom den civila statsförvaltningen m. m.......... 6,100,000

3. Avsättning till dyrtidstillägg.................... 200,000,000

4. Statsverkets kassafond........................ 83,708.742

5. Statsverkets fond av rusdrycksmedel ............. 39 690,850

Kronor

20,000,000

1,094,000

500,000

20,130,000

347,499,592

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1921.

3

Kronor

i

II. Uppkomna av lånemedel:

1. Återbetalning av vissa under titeln “Förlag till statsverket" å 1918

års tilläggsstat anvisade anslag..........................

Säger för i anspråk fägna kapitaltillgångar 351,533,392 kronor.

4,033,800

i

C. Lånemedel.

I. Fast upplåning............................

II. Tillfällig upplåning.........................

Säger för lånemedel 49,554,850 kronor.

i

46,488,470

3,066,380

Summa

442,812,242

opaginerad Kontrollera mot PDF

. '' r y>-, ''

''.v

- .«>• -.V ‘‘A-V <«iJ /

;V

eJr .

■U-^* IN»

H*** ■. '' -*nc

w.

/*: >> %

tu+iit* i

i

>

•*KV

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utgifterna.

. > .. I • • ...

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts grop. nr 2 år 1921.

Verkliga utgifter.

I. Första huvudtiteln. Kungl. hov- och slottsstatema.

i

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

1

A. Knngl. hovstaten.

| 1

Förstärkning av anslaget till Kungl. Maj:ts hovhållning, förslags- anslag, högst ................................

onn ann

2

Förstärkning av de till Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hov- hållning anslagna medel, förslagsanslag, högst................

90,000

290,000

B. Kungl. slottsstaten.

1

Förstärkning av anslaget till reparationer å Stockholms slott med

flera för de kungl. hoven upplåtna byggnader, förslagsanslag,

högst ...............................

31,500

190,000

kr a

2

Merkostnad för uppvärmning av Stockholms och Drottningholms

slott, förslagsanslag .......................

3

Merkostnad för polis-, lys- och renhållning vid Stockholms slott,

förslagsanslag, högst .........................

4

Merkostnad för brandväsendet och yttre lyshållningen vid Stock- holms slott, förslagsanslag, högst ................

14,456

21,805

5

Kostnader för vissa anordningar vid Strömsholms slott till skydd

mot eldfara, förslagsanslag, högst ...............

313,377

Summa

603,377

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ts prop. nr 2 år 1921.

7

Verkliga utgifter.

II. Andra huvudtiteln. Justitiedepartementet.

-..... • ''

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Lagberedningen in. in.

1

Förstärkning av reservationsanslaget till processkommissionen,

20,000

B. Rättsskipningen.

Göta hovrätt:

1

Extra division, förslagsanslag, högst ........................

16,200

Hovrätten över Skåne och Blekinge:

2

Extra division, förslagsanslag, högst ........................

42,450

58,650

t. Fångvården.

1

Understöd åt verksamheten för frigivna fångars skydd, reserva-

tionsanslag .............................................

15,000

2

Bostadsbyggnader vid centralfängelset å Långholmen, reservations-

* 100,000

3

Byggnadsarbeten vid centralfängelset å Härianda, reservationsanslag

* 70,000

185,000

D. Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.

Uppfostran åt minderåriga kvinnliga förbrytare:

1

Förstärkning av anslaget till hyra för uppfostringsanstalt m. m.,

9,600

E. Diverse.

1

Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat

inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag ............

* 467,200

2

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

m. m. anvisade medel, förslagsanslag........................

* 180,000

3

Dyrtidstillägg, förslagsanslag ................................

* 7,500,000

8.147,200

Summa

..........| 8,420,450

* Beräknat belopp.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungi. Maj:ts prop. nr 2 år 1921.

Verkliga utgifter.

III. Tredje huvudtiteln. Utrikesdepartementet.

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

ji;00 -

A. Departementet.

i

Extra vaktbetjänte samt extra biträden för passexpedition i utrikes-

departementet, förslagsanslag, högst ........................

25,400

2

Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat

inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag..............

* 5,800

31,200

•.r. ''* t

B. Sveriges representation i utlandet.

y, ■.

-‘i» ,

1

Förhöjning av arvoden åt vissa militär- och marinattachéer, för-

slagsanslag, högst ...................................

24,800

2

Extra kontorskostnadsersättning för generalkonsulatet i New-York,

förslagsanslag, högst .......................................

21,800

3

Förstärkning av anslaget till bidrag åt beskickningschefer och lö-

nade konsuler för ökade kontorskostnader, förslagsanslag, högst

18,660

65,260

<•’* i t’ - ** • . V••»- * v • 1 v-,

G.j Internationella byråer m. m.

1

Sveriges andel i kostnader för Nationernas Förbund, förslagsanslag,

högst

* 773,000

- ;

2

Ytterligare bidrag till bestridande av kostnaderna för anordnande av

interparlamentariska unionens nittonde konferens i Stockholm,

förslagsanslag, högst .......................................

15,000

3

Bidrag till Sverige-Amerikastiftelsen, förslagsanslag, högst ........

30,000

818,000

* Beräknat belopp.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts prof), nr 2 år 1921.

9

1

D. Diverse.

Gottgörelse åt f. d. envoyén P. H. E. Brändström och framlidne

generalkonsuln C. A. Askers änka för vissa utgifter, förslagsanslag,

Extra | Extra

anslag 1 anslag

Kronor j Kronor

!

12,500

1

2

Ersättning åt t. f. konsuln i Riga E. Holmgren för vissa utgifter,

förslagsanslag, högst .......................................

8,000

3

Ersättningar för kursförluster åt befattningshavare inom den yttre

50,000!

representationen m. m., förslagsanslag, högst ................

4

Dyrtidstillägg, förslagsanslag .................................

*1,500,000

5

Vissa reparationsarbeten å beskickningshuset i Konstantinopel m. m.,

40,000;

förslagsanslag, högst .....................................• •

6

Förvärv av beskickningshus i London m. m.....................

*1,200.000 2.810:500

Summa

..........| 8,724,960

* Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 käft- (Nr 2.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1921.

Verkliga utgifter.

IV. Fjärde huvudtiteln. Försvarsdepartementet.

1

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

1. Lantförsvaret.

j

A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

1

Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat

'' r 1

inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag ............

* 59,600

■ i

2

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

1

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

m. m. anvisade medel, förslagsanslag........................

* 25,000

84,600

B. Undervisning, understöd, expenser m. m.

Förstärkning av reservationsanslaget till undervisnings- och gym-

nastikmateriel samt undervisningsanstalter och utbildningskur-

ser, förslagsanslag, högst...................................

175,513

2

Förstärkning av reservationsanslaget till skrivmaterialier, expenser,

bränsle, lyse m. m., förslagsanslag, högst ....................

339,812

i

3

Förstärkning av reservationsanslaget till skrivmaterialier m. m. vid

truppförbanden, förslagsanslag, högst........................

303,825

819,150

C. Förplägnad, intendenturmateriel, remontering, övningar

m. m.

1

Förstärkning av förslagsanslaget till mathållning, förslagsanslag,

5,704,000

2

Förstärkning av reservationsanslaget till munderingsutrustning, för-

slagsanslag, högst .........................................

1,459,574

3

Förstärkning av reservationsanslaget till kasernutredning, inten-

denturfordon m. m., förslagsanslag, högst ....................

196,327

4

Förstärkning av reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten, ren-

hållning och tvätt vid truppförbanden, förslagsanslag, högst ....

4,800,000

5

Förstärkning av reservationsanslaget till remontering, förslagsan-

stag, högst ...............................................

60 300

6

Förstärkning av förslagsanslaget till furagering, förslagsanslag, högst

3,698,778

Beräknat belopp.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maris prop. nr 2 år 1921.

11

1

■■ ~ ~--------- ------

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

7

Förstärkning av reservationsanslaget till truppförbandens övningar,

1,142,208

8

Förstärkning av de för fält- och fälttjänslövningar under år 1921

tillgängliga medel, förslagsanslag, högst......................

300,000

9

Ersättande av viss genom eldsvåda förstörd intendenturmateriel, re-

105,590

17,466,837

|

D. Sjukvård m. m.

1

Förstärkning av reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård

m. m., förslagsanslag, högst ................................

192,780

2

Ambulansautomobil för Bodens garnison m. m., reservationsanslag

19,500

212,280

E. Vapen och ammunition.

1

Förstärkning av reservationsanslaget till vapen och ammunition

m. m., förslagsanslag, högst ................................

1,855,000

2

Merkostnader för fortsatt anskaffning av handvapen och kulsprute-

materiel, förslagsanslag, högst ..............................

800,000

3

Ersättning för vissa brandskadade maskiner, verktyg och materia-

lier m. m., reservationsanslag ..............................

100,000

2,755,000

F. Byggnader och ingenjörmateriel.

1

Ytterligare förstärkning av reservationsanslaget till byggnader, öv-

ningsfält och skjutbanor, förslagsanslag, högst................

2,202,800

2

Fullföljande av arbetena å kasernetablissemang för femton in-

fanteriregementen, reservationsanslag ........................

2,715,000

3

Kostnader till följd av uppskjutande tillsvidare av arbetena å upp-

förande av kasernetablissemang för Södra skånska infanterirege-

mentet, reservationsanslag..................................

13,800

4

Flyttning av en barack från Hultsfred till flygetablissemanget å

Malmen, reservationsanslag.................................

45,000

i

5

Ändringsarbeten å brandmaterielen, reservationsanslag ..........

58,514

6

Iståndsättande av en brandskadad verkstadsbyggnad vid Livrege-

mentets dragoners kasernetablissemang, reservationsanslag......

40,000

7

Förstärkning av reservationsanslaget till ingenjörmateriel, förslags-

anslag, högst ..............................................

103,920

8

Merkostnader för komplettering av viss ingenjörmateriel, förslags-

1 - . _

anslag, högst ..............................................

31,500

opaginerad Kontrollera mot PDF

12,

Kungl. Maj.ts prop. nr 2 år 1921.

"L._ 1

i ■ ■

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

9

Anskaffning av viss materiel för flygväsendet m. m., reservations-

anslag ....................................................

794 Ann

10

Anskaffning av en sträckprovningsmaskin, reservationsanslag ... ■

13,600

1''

5,958,134

. G. Diverse.

1

Täckande av brister å vissa ordinarie reservationsanslag för år

1920, förslagsanslag, högst ................................

* 9,000,000

2

Täckande av vissa förskott, förslagsanslag, högst................

184,919

3

Försök med s. k. tekniska hjälpmedel, förslagsanslag, högst......

1,651,900

4

Anskaffning av s. k. tekniska hjälpmedel m. m., reservationsanslag

3,600,000

5

Dyrtidstillägg, förslagsanslag ................................

*37,000,000

51,436,8-19

Säger för lantförsvaret

78,732,820

|

2. Sjöförsvaret.

5 •; ’

A. Undervisningsverken.

1

Förstärkning av viss i staten för sjökrigsskolan upptagen anvis-

ning, förslagsanslag, högst ................................

— ------

6,000

B. Flottan.

Intendenturen.

1

Täckande av överbetalning å reservationsanslaget till beklädnad åt

sjömans- och skeppsgossekårerna för år 1920, förslagsanslag, högst

291,000

Nybyggnad och underhåll.

2

Förstärkning av reservationsanslaget till flottans nybyggnad och

underhåll, förslagsanslag, högst ............................

3,000,000

övningar.

3

Förstärkning av reservationsanslaget till flottans krigsberedskap och

övningar, förslagsanslag, högst ............................

2,168,000

Torped- och gnistsignalväsendet m. m.

4

Anskaffning av torpeder, reservationsanslag ............ 440 000

5

Framställning av en ny torpedtyp, reservationsanslag____ 75,000

6

Anskaffning av flygmateriel, reservationsanslag ........ 850,000

1,365 000

6,824,000

Beräknat belopp.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds prop. nr 2- år 0*2-1.

13

Extra

Extra

anslag

anslag

C. Kustartilleriet.

Kronor

Kronor

Intendentarent

1

Täckande av överbetalning å reservationsanslaget till beklädnad åt

kustartilleriets manskap, förslagsanslag, högst ................

45,000

Nybyggnad och underhåll.

2

Bostadshus för underofficerare i Vaxholms fästning, reser-

vationsanslag .................................... 100,000

3

Täckande av överbetalning å reservationsanslaget till un-

derhåll av kustartilleriets byggnader och materiel för år

1920, förslagsanslag, högst ........................ * 250,000

350,000

Övningar.

4

Förstärkning av reservationsanslaget till kustartilleriets krigsbered-

skap och övningar, förslagsanslag, högst ....................

440,000

835,000

Di Flottan och kustartilleriet.

1

Extra beklädnadshjälp, förslagsanslag, högst....................

—

25,000

E. Diverse.

1

Fackutbildningskurs för marinläkarstipendiater över stat och värn-

pliktiga läkare, förslagsanslag, högst ........................

2.500

2

Anordnande av en marinläkarkurs, förslagsanslag, högst..........

9,000

3

Kostnaden för Fårösunds fästnings nedläggande, förslagsanslag, högst

11,250

i

4

Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie

stat inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag..........

* 32,200

5

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

m. m. anvisade medel, förslagsanslag ........................

* 21,000

6

Dyrtidstillägg, förslagsanslag ................................

*13,000,000

13.075,950

F. Sjökarteverket.

1

Utförande av sjömätningar, reservationsanslag ..................

76,000

2

Bidrag till en internationell hydrografisk byrå, förslagsanslag ....

11,000

87,000

Säger för sjöförsvaret

20,852,950

Summa

99,585,770

* Beräknat belopp
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1921.

Verkliga utgifter.

V. Femte huvudtiteln. Socialdepartementet.

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Departementet.

• 1

!

!

1

Avlöning åt en extra kanslisekreterare under senare halvåret 1921,

förslagsanslag, högst .......................................

-.....- —

1,950

B. Sociala verk och inrättningar.

1

Riksförsäkringsanstaltens verksamhet, förslagsanslag ............

6,350

2

Riksförsäkringsanstaltens dödsfallsersättningar i anledning av liv-

försäkring i samband med lån ur statens egnahemslånefond, för-

30.000

3

Socialstyrelsens verksamhet, förslagsanslag, högst ..............

24,920

4

Bekämpande av arbetslösheten, förslagsanslag, högst, att utgå av

statsverkets fond av rusdrycksmedel ........................

* 3,000.000

5

Yrkesinspektionens verksamhet, förslagsanslag, högst............

2,160

6

Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens tvångsarbetsanstalt å Svart-

sjö, reservationsanslag......................................

* 285,000

7

Avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare vid en

statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister, förslagsanslag,

* 9,500

8

Bidrag till driftkostnaderna i övrigt för en statens vårdanstalt å

Venngarn för alkoholister, förslagsanslag ....................

* 35,300

9

Anordnande av en statens vårdanstalt för alkoholister å Ventholms

kungsgård, reservationsanslag, att utgå av statsverkets fond av

rusdrycksmedel............................................

* 200,000

10

Svenska fattigvårdsförbundet, förslagsanslag, högst..............

9,000

11

Särskilda åtgärder för lindrande av nöd, förslagsanslag, högst, att

utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel..................

*5,000,000

12

Frälsningsarméns räddningshem, förslagsanslag, högst............

20,000

Beräknat belopp.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts prof. nr 2 år 1921.

15

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

13

Vita bandets småbrukshem, Håkanstorp, förslagsanslag, högst ....

2.500

14

Sveriges husmodersföreningars riksförbund, förslagsanslag, högst . .

15,000

15

Fredrika Bremerförbundet, förslagsanslag, högst ................

8.000

8,647,730

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

i

i

Förstärkning av anslaget till medicinalstyrelsen, förslagsanslag, högst

13.300|

2

Statens bakteriologiska laboratorium, förslagsanslag, högst ......

270.000!

3

Statens rättskemiska laboratorium, förslagsanslag, högst..........

3.700

4

Tillfällig löneförbättring åt provinsialläkare, förslagsanslag, högst ..

* 221.000

B

Dyrtidstillägg åt vissa extra provinsialläkare, förslagsanslag......

20,000

6

Nya paviljonger för oroliga sjuka vid Säters och Västerviks hospital.

reservationsanslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel

1,490.850

7

Ombyggnad av bro vid Lunds hospital och asyl, reservationsanslag

61,500

8

Anordnande av en statens uppfostringsanstalt för vanartade sinnes-

slöa gossar, reservationsanslag..............................

* 55,000

| 9

De genom medel ur konung Oscar II :s jubileumsfond inrättade

folksanatorierna, förslagsanslag, högst ......................

54.232

10

Radiumhemmets verksamhet, förslagsanslag, högst ..............

35.000

11

Eugeniahemmet, förslagsanslag, högst ..........................

80,000

12

Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen, förslagsanslag.

högst ....................................

* q nnn

13

Provisoriska åtgärder beträffande sjukvården inom rikets ödemarks-

områden m. m., förslagsanslag, högst ......................

* 79,750

14

Dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m. fl., förslagsanslag........

370,000

15

Dyrtidshjälp åt distriktssköterskor, förslagsanslag................

100,000

2,857,332

D. Landsstaten.

1

Avlöningstillägg åt lappfogdarna, förslagsanslag, högst ..........

* 4,000

2

Kostnader i anledning av år 1920 förrättade kommunala val, för-

slagsanslag ..............................................

63.000

3

Täckande av vissa förskott, förslagsanslag, högst . . .............

17,503

84,503

E. Diverse.

1

Tekniskt-vetenskapliga undersökningar på byggnadsområdet, för-

slagsanslag, högst .........................................

*25 000

2

Pristävlingar om standardmaterial m. m., reservationsanslag......

* 25,000

Beräknat belopp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

■16 Ktinc/l. Maj:ts prop. nr 2 år 1921.

Extra

Extra

anslag

anslag

f!'' >

Kronor

Kronor

3

Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat

inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag ............

*997,100

4

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

m. m. anvisade medel, förslagsanslag ........................

*341.000

1

6

Dyrtidstillägg, förslagsanslag .................................

*18,000,000

19,388.100|

Summa

30,979,615|

* Beräknat belopp
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kung!. Majds prop. nr 2 år 1921.,

17

Verkliga utgifter.

VI. Sjätte huvudtiteln. Kommunikationsdepartementet.

1

2

3

4

5

6

1

2

3

4

5

6

7

8

9

A. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

Tillfällig höjning av anslaget till expenser för allmänna arbeten,

förslagsanslag, högst .......................................

Anläggning av enklare väg mellan Parkajoki och Muonionalusta i

Norrbottens län, reservationsanslag ..........................

Utförande av vissa hamnförbättringar, reservationsanslag ........

Undersökningar m. in. av vissa fiskehamnsanläggningar, reservationsanslag

................................................

Undersökningar m. in. för vissa mindre fiskehamnsbyggnader, reservationsanslag

..........................................

Häfning av Edstabäcken, reservationsanslag ....................

Extra

anslag

Kronor

70.000

250.000

(»00.000

100,000;

15,000

15,000

I

H. Byggnadsväsendet.

Förstärkning av byggnadsstyrelsens anslag till vikariatsersättningar

in. in., förslagsanslag, högst .............................. 15.000

Lokaler för vissa byggnadsstyrelsens byråer in. in., förslagsanslag,

högst .................................................... IKK)

Förstärkning av reservationsanslaget till byggnader och reparationer,

förslagsanslag, högst ...................... 500,000

Tävlan mellan svenska arkitekter i fråga om nybyggnad för Kung!

Maj ds kansli, förslagsanslag, högst.......................... 65,000

Inredande till tjänstelokaler av vinden i gamla riksdagshuset, reservationsanslag

........................................... 180,000

Täckande av förskott för vissa byggnadsarbeten inom Gävle slott

samt bergsskolans hus i Stockholm, förslagsanslag, högst...... 10,420

Om- och påbyggnad av landsstatshuset i Luleå, reservationsanslag 55,000

Tillbyggnad av länsresidenset i Karlstad, reservationsanslag...... 200,000

Tillbyggnad av landsstatshuset i Kalmar, reservationsanslag...... 50.000 .

C. Diverse.

1

Schematisk förteckning och beskrivning över Sveriges vattenfall,

reservationsanslag .........................................

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.)

6,500

Extra

anslag

Krutior

1,050,000

1

i

1.076.320

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kung!. Maj.ts prof. nr 2 dr 1921.

.

Extra

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

2

3

.

Tidskriften »Brandskydd*, förslagsanslag, högst ................ 500

Utredning angående vissa av Sveriges inre vattenvägar, reserva-

4

5

i

6‘

Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie

stat inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag.......... * 51.300

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

m. m. anvisade medel, förslagsanslag ........................ * 36,000

Dyrtidstillägg, förslagsanslag ................................[ * 800,000

904,300

Summa i .

3,030,620

* Beräknat belopp
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts pr ap. nr 2 år 1921.

19

Verkliga utgifter.

VII. Sjunde huvudtiteln. Finansdepartementet.

Extra Extra

r anslag anslag

Kronor Kronor

A. De centrala ämbetsverken.

Kammarkollegium:

1 Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarkollegium, för
slagsanslag,

högst ................................... 12.900

Mynt- och justeringsverket:

2 Dyrtidstillägg vid mynt- och justeringsverket, reservations
anslag,

att av inkomst av myntning och justering direkt

utgå ................................................ 140.000

Statistiska centralbyrån:

3 Förstärkning av arbetskrafterna hos statistiska centralbyrån

för äktenskapsregistrets förande m. m., förslagsanslag, högst 2.015

Bank- och fondinspektionen:

4 Dyrtidstillägg vid bank- och fondinspektionen, förslags
anslag,

att utgå i första hand av bidrag till bankinspektionen

och av bidrag till fondinspektionen.............. * 90,000

Postsparbanken:

5 Dyrtidstillägg vid postsparbanken, förslagsanslag, att utgå i

första hand av inkomster av postsparbanksrörelsen...... * 500,000

6 Statens tryckeriexpedition, förslagsanslag, högst ............ 20,000 705.515

B. Skatteomkostnader.

1 Anskaffning av viss materiel för tullverkets räkning, förslags
anslag,

högst.......................................... *400,000,

2 I Förstärkning av arbetskrafterna vid tullverket, förslagsanslag,

högst ............................................... -14.000

3 Dyrtidstillägg vid kontrollstyrelsens avdelning för ärenden an
gående

skattefri sprit m. m., reservationsanslag, att av denatureringsavgifter

direkt utgå ........................ * 00,000

4 I Kostnader för fastighetstaxering år 1922, förslagsanslag .... * 100,000 574.000

I

Beräknat belopp.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungi. Maj.ts prof), nr 2 år 1921.

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

C. Diverse.

|

Kostnader för bestridande av staten åliggande kommunala och

andra utskvlder, förslagsanslag ........................

Förstärkning av anslaget till kostnaden för uppskattning av

25,000

-

mark i och för framdeles skeende taxering till jordvärde- eller jordräntestegringsskatt. reservationsanslag ..........

* 400,0001

Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie

stat inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag......

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattnings-

* 182,485

havare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariats- ersättningar m. in. anvisade medel, förslagsanslag..........

* 216.000;

Dyrtidstillägg, förslagsanslag .............................

i: 13.500.000

14,323,485

Summa

15,663.000

* Beräknat belopp.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl■ May. Is pr ap. nr 2 år 1921.

21

Verkliga utgifter.

VIII. Åttonde huvudtiteln. Ecklesiastikdepartementet.

Extra

anslag

Kronur

Extra

anslag

Kronor

A. Arkiv, bibliotek och museer.

Bibliotek.

Förstärkning av anslaget till pedagogiska biblioteket, förslagsanslag.

högst ...................<..................................

849

Museer.

! Nationalmuseet:

2 Förstärkning av reservationsanslaget till mål
nings-

och skulptursamlingarnas ökande,

förslagsanslag, högst .................. 15,000

3 Förstärkning av museets anslag till tjänste
dräkter

åt vaktmästare, förslagsanslag,

| . j högst ................................ 1,600 16,600!

; Livrustkammaren:

4 Tillfällig löneförbättring åt föreståndaren för livrust
kammaren

och viss där anställd extra personal, förslagsanslag,

högst .............................. * 2.000

| Naturhistoriska riksmuseet:

5 ! Förstärkning av den å museets stat för avdel
ningarna

vid Frescati upptagna anslagsposten

till expenser, förslagsanslag, högst .. 62,000

6 Täckande av under åren 1919 och 1920 upp
komna

brister i det å museets stat för

etnografiska avdelningen uppförda anslag

till expenser m. m., förslagsanslag, högst. . 7,400

7 Förstärkning av det å museets stat för etno
grafiska

avdelningen uppförda anslag till

expenser in. in., förslagsanslag, högst .... 10.000

* Beräknat belopp.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Majits prup. nr 2 år 1921.

|

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

8

S Hemfraktande från främmande länder av till

den etnografiska avdelningen donerade

samlingar m. in., förslagsanslag, högst .. 4,000

9

Korkmatta för ett rum i museets byggnad

vid Frescati, förslagsanslag, högst ...... 1,888

1°

Täckande av kostnader under åren 1919 och

I - --------

1920 för uppvärmning av etnografiska av- delningens lokaler i kvarteret Grönlandet

norra i Stockholm m. m., förslagsanslag,

högst ................................ 9,407

94,695

■

Nordiska museet:

11

Tillfällig löneförbättring åt viss nordiska mu-

12

seets personal, förslagsanslag, högst...... * 13,725

Dvrtidstillägg åt viss nordiska museets perso-

nal ävensom åt livrustkammarens personal,

förslagsanslag ........................ * 175,000

188,725

•

Kulturhistoriska museet i Lund:

! 13

Underhåll och vård av museets redan befintliga sam-

lingar, förslagsanslag, högst......................

5,000

14

Svenska skolmuseet, förslagsanslag, högst ............

724;

307,744

308,093

B. Kyrkliga ändamål.

1

Bidrag till avlöning av kantorer, förslagsanslag, högst .. .

50,000

_ i

2

Ersättning åt innehavaren av komministersbostället i Våndalens för-

samling för viss ränteförlust, förslagsanslag, högst.....

* - 1

384

3

Dvrtidstillägg åt svenska sjömanspräster i vissa utländska

hamn-;

•

städer, förslagsanslag ...............................

40,000

90,384j

C. Akademier m. in.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

1

1

Ökade medel till akademiens utgifter för resekostnader

|

för fornminnesvården, reservationsanslag ..............

2

Konservering av S:t Lars och S:t Nikolai ruiner i Visby,

reservationsanslag ..............................

3,5001

* Beräknat belopp.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj tis prof), nr 2 av 1921.

23

Extra Extra

anslag anslag

Kronor

Kronor

3 j

Konservering av det s. k. Sverkerskapellet vid Alvastra,

reservationsanslag ................................

5,000

4 I

Dagkontrollant vid restaureringsarbetena å Värnhems klo-

sterkyrka, förslagsanslag, högst ....................

3,000

.. j ;

5

Konservering av Kronobergs slottsruin, reservationsanslag

11,000

i

6

Konservering av Hemmensjö ödekyrka, reservationsanslag

4,000

7

Konservering av Svenneby ödekyrka, reservationsanslag

1,000

i

1 8

Konservering av Sjösås ödekyrka, reservationsanslag ■ ■

1,200

|

i 9

Dyrtidstillägg åt den Iljertbergska antikvarien, förslags-

1 ''

anslag ..........................................

7,000

37.700

Akademien för de fria konsterna.

10

Täckande av för år 1920 motsedd brist i anslagsposterna

,

till levande modeller och städning m. m., förslagsanslag.

högst ..........................................

6,200

i

11

Förstärkning av anslagsposterna till levande modeller och

städning in. m., förslagsanslag, högst ..............

6,200

12,400

Musikaliska akademien.

12

Förstärkning av anslaget till arvoden åt biträdande lärare

’

m. m., förslagsanslag, högst ......................

5,000

! 13

Förstärkning av anslaget för biblioteket, förslagsanslag.

i

högst ..........................................

3,500

1 14

Förstärkning av anslaget till expenser m. m., förslags-

anslag, högst ....................................

12.000

20.500

I

De kungliga teatrarna.

i

i

15

Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska

teaterns byggnad, förslagsanslag, högst..............

115,628

16

Brandförsäkring av staten tillhörig, i operabyggnaden för-

varad lösegendom, förslagsanslag, högst ............

7,280

17

Brandförsäkring av staten tillhörig, i dramatiska teaterns

byggnad och i magasinsbyggnaden i kvarteret Cedern

i

i Stockholm förvarad lösegendom m. m., förslagsanslag

i

högst ...........................................

6,300

18

Gottgörelse åt dramatiska teaterns aktiebolag för utlagda

medel till försäkring av staten tillhörig lösegendom

i .

in. in., förslagsanslag, högst ......................

1,007

130,215

200,815

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kung!. Maj ds prof), nr 2 år 1921.

I |

D. Universiteten, den medicinska undervisningen in. in.

I Jppsala universitet.

1 Materiel för vissa institutioner och inrättningar, reserva
tionsanslag

...................................... 60,000

2 Förstärkning av universitetsbibliotekets anslag till arvo
den,

flitpenningar in. m., förslagsanslag, högst ...... 1,500

Lunds universitet.

•1 i Ersättning till särskilda prebendeinnehavare inom teologiska

fakulteten, förslagsanslag, högst .............. * 15,000

4 Täckande av driftkostnaderna vid Malmöhus läns sjuk
vårdsinrättningar

i Lund under år 1920, förslagsanslag *500,000

5 | Materiel in. in. för anatoinisk-histologiska institutionen,

reservationsanslag ............................... 13,420

6 ; Materiel in. m. för fysiologiska institutionen, reservations
anslag

.......................................... 19,200

7 Materiel in. in. för medicinskt-kemiska institutionen, re
servationsanslag

................................ 12,000

8 Materiel m. in. för patologisk-anatomiska institutionen,

reservationsanslag ................................ 9,500

9 Materiel in. in. för astronomiska observator^, reserva
|

Länsanslag ................................•...... 7,000

10 | Materiel m. m. för botaniska institutionens systematiska

avdelning, reservationsanslag ...................... 19,000

11 Materiel m. in. för botaniska institutionens fysiologiska

avdelning, reservationsanslag .................. 9,000

12 Materiel in. m. för fysiska institutionen, reservationsanslag 20,000

! 18 Materiel m. m. för geologisk-mineralogiska institutionen,

reservationsanslag ................................ 4,000

14 | Materiel m. m. för kemiska institutionen, reservations
anslag

.......................................... 11,000

15 Materiel m. m. för zoologiska institutionen, reservations
anslag

.......................................... 25,000

16 Materiel in. in. för inrättningen för gymnastik och fäkt
konst,

reservationsanslag .......................... 3,000

17 Materiel m. in. för institutionen för ärftlighetsforskning,

reservationsanslag ............................... 750

18 j Materiel in. in. för farmakologiska institutionen, reserva
tionsanslag

...................................... 1,000

* Beräknat belopp.

Extra Extra

anslag anslag

Kronor Kronor

61,500

I

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts prof. nr 2 år 1921.

25

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

19

Materiel m. in. för universitetsbiblioteket, reservations-

.

anslag .................. • .......................

25,000

20

Förstärkning av universitetsbibliotekets anslag till arvoden,

. '' i i • • . , ‘

flitpenningar m. m., förslagsanslag, högst............

1,500

695,370

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

21

Förstärkning av reservationsanslaget till institutets ma-

teriel i allmänhet, förslagsanslag, högst ............

75,000

22

Täckande av under åren 1918 och 1919 uppkomna mer-

kostnader å reservationsanslaget till materiel m. m. för

medicinska kliniken samt till underhåll av djur- och

operationsavdelningen, reservationsanslag ..........

813

23

Lokalhyra för ett till Stockholms stads allmänna försörj-

ningsinrättning förlagt patologiskt-anatomiskt laborato- rium, förslagsanslag, högst ........................

500

24

Dagavgifter för sjuka barn, som intagas å allmänna barn-

huset i Stockholm, förslagsanslag, högst ............

15,000

25

ökad arbetskraft å karolinska mediko-kirurgiska insti-

tutets kamerala avdelning, förslagsanslag, högst......

3,000

94.313

Tandläkarinstitutet.

26 Täckande av under år 1919 uppkomna merkostnader å anslaget till i

tandläkarinstitutet, förslagsanslag, högst .................... 12.315

Serafimer lasarettet.

27 Täckande av brist i lasarettets räkenskaper för år 1920,

förslagsanslag, högst ............................

28 Täckande av motsedd brist i lasarettets räkenskaper för

I år 1921, förslagsanslag, högst......................

29 Utförande av en kylanläggning vid lasarettets köksavdel
ning,

reservationsanslag ..........................

Parma ceutisku ins t itu tet.

j 30 ; Täckande av under år 1920 uppkommen brist å de i institutets

stat upptagna anslagsposterna till materialier

m. m., till uppvärmning m. m., och till egendomens underhåll

m. m., förslagsanslag, högst ................

31 Förstärkning av de i institutets stat upptagna anslagsposterna

till materialier m. m., till uppvärmning m. m.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

145.000

!

500.000

7,500

652.500

7,750

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kung!. Maj:ts prof. nr 2 år 1921.

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

och till egendomens underhåll in. in., förslagsanslag,

högst ..........................................

18,000

32

Täckande av vissa kostnader för vid institutet anordnad

parallellkurs för farmacie kandidatexamen, förslags- anslag, högst ....................................

4,000

33

Inredning för institutet av en byggnad, reservationsanslag

* 100.000

129,750

Allmänna barnbördshuset i Stockholm.

34

Förstärkning av anslaget till verksamheten vid allmänna barnbörds-

huset i Stockholm, förslagsanslag, högst............. .

20,000!

1,665,748

K. Tekniska högskolan m. in.

Tekniska högskolan.

>1

1 |

övningar i läran om kemiskt-tekniska apparater, för-

! 1

slaqsanslag, högst ................................

4,000

!

1

2 ''

Förstärkning av högskolans anslag till diverse utgifter för

bränsle, lyshållning in. m., förslaqsanslaq. högst......

200,000

3

1

Fortsatt utbyggande av tekniska högskolan ............

* 150,000

354,000

Chalmers tekniska institul.

4

Täckande av beräknad brist vid 1920 års utgång i anslags-

posten till uppvärmning in. in., förslagsanslag, högst . .

24,892

5 !

Uppvärmning, belysning och diverse utgifter för institutet

under år 1921, förslagsanslag, högst ................

10.000

6

Täckande av brist vid 1919 års utgång i anslagsposten

i I

•

till bibliotek, samlingar och laboratorier samt till för- stärkande under åren 1920 och 1921 av samma anslags- post, förslagsanslag, högst ........................

3,000

37,892

391,892

F. Skolöverstyrelsen.

Täckande av under ar 1920 uppkommen brist i skolöverstyrelsens i

stat, förslagsanslag, högst ..................................

Förstärkning för år 1921 av den i staten för skolöverstyrelsen uppförda

anslagsposten till expenser m. in., förslagsanslag, högst . .

Förstärkning av den för skolöverstyrelsens statistiska avdelning uppförda

anslagsposten till extra arbetskrafter, vikariatsersättningar

och expenser, förslagsanslag, högst..........................

45.000

53.000

36,000 134,000-

Beräknat belopp.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts grop. nr 2 år 1921.

27

4

5

Extra

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

G. Allmänna läroverken m. m.

Högre lärarinneseminariet.

Lokalhyra, expenser samt täckande av brist i hushållsskolans

räkenskaper, förslagsanslag, högst .......... 9,1100

Förstärkning av högre lärarinneseminariet för år 1921

beviljat anslag till arvoden åt timlärare och vikarier,

förslagsanslag, högst ......._................. 1,000

Allmänna läroverken.

Förstärkning av anslag till extra och vikarierande ämneslärare

vid de allmänna läroverken för är 1921, förslagsanslag,

högst .................................... 15,200

Svenska studiekursen under läsåret 1921—1922 vid lycéet

i Caen (Calvados) i Frankrike, förslagsanslag, högst . . 5,000

Täckande av utgifter, som under år 1921 skola bestridas

av ljus- och vedkassan vid vederbörande allmänna läroverk,

förslagsanslag .............................. 500,000

Täckande av utgifter, som under år 1921 skola bestridas

av nya elementarskolans i Stockholm skolkassa, förslagsanslag

...................................... 18,000

Kommunala mellanskolor.

Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor,

förslagsanslag ......................................

Privatläroverken.

Extra understöd under år 1921 åt de statsunderstödda

enskilda lärarinneseminarierna, reservationsanslag .... 28,500;

Dyrtidstillägg åt vissa lärarinnor vid fackskolan för huslig

ekonomi i Uppsala samt vid de tre statsunderstödda

läroanstalterna för utbildande av lärarinnor i handarbete,

förslagsanslag .............................. 70,0001

10,900

538,200

130,000

98,500 777,000

II. Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning.

Folkskoleseminarierna:

Studentkurser vid folkskoleseminarierna i Uppsala och

Lund samt parallellavdelning vid folkskoleseminariet

i Landskrona, reservationsanslag ................

33,455

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Ma j ds prop. nr 2 år 1921.

................"

Extra

Extra

•

anslag

anslag

4* '' ‘

Kronor

Kronor J

2

Ordnande av trädgårdsanläggning vid folkskolesemi-

!

I

nariet i Lund, reservationsanslag ................

25,000

8

Inredning och möblering av nybyggnaden vid folkskole-

; i

[

seminariet i Lund, reservationsanslag ............

33,800

"•* ■

4

Täckande av under år 1920 uppkommen brist uti de i

folkskoleseminariernas stater upptagna anslagen till

materiel m. m., förslagsanslag, högst ............

123,550

5

Förstärkning av de i folkskoleseminariernas stater upp-

I

tagna anslagen till materiel ni. rn., förslagsanslag, högst

50,000

265,805

|

Folkskolor.

. 4

M <• . , .. ... :,i.

6

Förstärkning av anslaget till beredande av möjlighet till

I-

1 r»

skolgång genom inackordering i skolhem eller enskilda

hem för skolpliktiga barn av fattiga, avlägset boende

föräldrar, förslagsanslag, högst ................

50,000

! !«'' • - ''i r

»vi/. t|.

h'' ( I

7

Svensk undervisning för svenska barn i utlandet, förslags-

anslag, högst .................

i n inn

60,400;

)

j

Fortsäitningsskolor.

8

Höjt understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskola, för-

slag san slag .......................

Folkhögskolor.

.

j

9

ökat understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag ........

150,000

1 >ö i

■ i ■

. .

Abnornmndervisningen.

........

I

io!

Täckande av brist för år 1920 i staten för institutet och

« -i11- •

* 4 • '' * |

ii

förskolan för blinda å Tomteboda, förslagsanslag, högst

Förstärkning av anslaget till institutet och förskolan för

30,000

• *> i

i

j

12

blinda å Tomteboda, förslagsanslag, högst ..........

Inredning och möblering av de nya byggnaderna för vård-

160,000

I

;

anstalten för blinda med komplicerat lyte, reservations- anslag .........................'' v

* an urin

13

Förstärkning av anslag till den med drottning Sophias

I

14

stiftelse förenade vårdanstalten för blinda dövstumma

m. fl., förslagsanslag, högst.......................

110,000

.n i-i .. i- i

I

Understöd åt Tysta skolan å Lidingön för åren 1920 och

>■ i

1921, förslagsanslag, höest .............

3o,ooo:

380,OOo!

1,576,205

* Beräknat belopp.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts pr ap. nr 2 år 1921.

29

Extra

anslag

Kronor

I. Yrkesundervisningen.

1 Laboratorieutrustning in. in. för elektrotekniska fackskolan i

Västerås, reservationsanslag ............................... 50.000

2 Täckande av under åren 191S och 1919 uppkomna brister i staten

för tekniska skolan i Stockholm, förslagsanslag, högst......... 24,617

3 Täckande av under år 1920 beräknad brist i staten för tekniska

skolan i Stockholm, förslagsanslag, högst .................... 17,933

4 Förstärkning av medel till uppvärmning m. in. vid tekniska skolan!

i Stockholm, förslagsanslag, högst ..........................j 25.000

5 Tillfällig löneförbättring under år 1921 åt föreståndaren in. fl. vidi

tekniska skolans i Eskilstuna fackskola för finare smides- och;

metallindustri, förslagsanslag, högst ........................ 999

6 Bidrag till täckande av vissa kostnader för bränsle vid bergsskolorna i

i Filipstad och Falun, förslagsanslag, högst ..................! 4,580

7 Löneförbättring åt lärarna vid bergsskolorna i Filipstad och Falun,j

förslagsanslag, högst .............................i 8,520

8 Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid de tekniska skolorna i

Stockholm och Eskilstuna, bergsskolorna i Filipstad och Falun.

samt vävskolan i Borås, förslagsanslag ......................! 120,000

J. Folkhildningsåtgärder i övrigt.

Folkbibliotek. j

1 Ytterligare bidrag för utgivande av en grundkatalog över för folk
och

skolbibliotek lämplig litteratur, reservationsanslag ........ 12,000.

Extra

anslag

Kronor

251,649

1

Nykterhetsundervisning.

2 Föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens fram-,

jande, reservationsanslag ................................... 9,000

Statens bioyra/byrå.

3 , Dyrtidstillägg vid statens biografbyrå, reservationsanslag att av av-;

| gifter för granskning av biografbilder direkt utgå ............ * 30,000 51,000

K. Åtgärder för fysisk utbildning.

1 Täckande av brist för år 1919 i gymnastiska centralinstitutets an
slag

till ved m. in., förslagsanslag, högst...................... 1,428

2 Täckande av motsedd brist i gymnastiska centralinstitutets anslag

till ved in. in. för är 1920, förslagsanslag, högst................ 20,000

3 Förstärkning av gymnastiska centralinstitutets materielanslag för år

1921, förslagsanslag, högst ................................. 20,000 41.428

* Beräknat belopp.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kmigl. Maj:ts prop. nr 2 år 1921.

Extra

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

L. Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. ni.

1 ökning av understödet åt inhemska skönlitterära författare,

av utmärkt förtjänst, förslagsanslag, högst ....................j 20,000

2 Restaurering av minnesvården över John Ericsson, förslagsanslag.

högst .............................................25,000

3 Förstärkning av reservationsanslaget till resestipendier samt läro
böckers,

tidskrifters och lärda verks utgivande, förslagsanslag.

högst .................................................... * 50,000

M. Diverse.

1 Dyrtidstillägg, förslagsanslag ................................*17,500,000

2 Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat

inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag ............ *1,589,186

3 Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

m. m. anvisade medel, förslagsanslag........................ * 240,000

4 Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsan
stalter,

förslagsanslag .......................................“65,000,000

Summa..........;

:: Beräknat belopp.

95,000

84,335,186

89,919,000

ȁt

s. 31 Kontrollera mot PDF

bo >-* © CD 00 -3 Öl G< t^OSbS >-*05000

Kuwjl. Maj:t$ pr ap. nr 2 år 1921.

-31

Verkliga utgifter.

IX. Nionde huvudtiteln. Jordbruksdepartementet.

Extra Extra

anslag anslag

i Kronor Kronor

h ; ‘

i A. Lanthushållningen.

1 Täckande av brist vid centralanstalten för försöksväsendet på jord
-

bruksområdet, förslagsanslag, högst..........................j 16.009

2 Diverse utgifter vid centralanstalten för försöksväsendet på jord
bruksområdet,

reservationsanslag........... i 39,200

3 : Rönnbär.smalens bekämpande, reservationsanslag................i 12,000

4 Tillskott till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer................ *50,000

5 Bränsle in. m. vid lantbruksinstitutet vid Ultima, förslagsanslag,

högst .................................... 20.000

6 Bränsle m. in. vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp, för
slagsanslag,

högst ............... 49,200

7 j Försöksverksamhet med köksväxter vid Alnarps trädgårdar,

förslagsanslag, högst ....................................., .j 16.500

Hovbeslagsskolan vid Alnarp, förslagsanslag, högst.............. 2.500

Ökat understöd åt lantmannaskolor, förslagsanslag .............. 71.000

Ökat understöd åt lanthushållsskolor, förslagsanslag ............ 34.800

i Dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaskolor, lanthushållsskolor och

lantbruksskolor ............................................j * 300,000

Jordbrukskonsulenter, förslagsanslag .......................... 110,000

i Vandringsrättare, reservationsanslag .......................... 48,000

| Utbildningskurs för förrättningsmän vid täckdikningsföretag, förslagsanslag,

högst ......................................... 12,000

Utbildningskurser för täckdikningsförmän, reservationsanslag .... 10,000

Täckdikningstormän, reservationsanslag......................... j 30,000

'' Lanthushållningsseminariet i Rimforsa ........................ * 23.200

| Stuteriöverstyrelsen, förslagsanslag, högst ....... 1,400

Prisbelöningar av hästar, reservationsanslag .................... 4.000

Förstärkning av viss del av reservationsanslaget till hästavelns förbättrande,

reservationsanslag ..... 150.000

j Avelscentra för nötboskap, reservationsanslag ................... 3.000

Förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen,

reservationsanslag ........’........................... 76,000

Beräknat belopp.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kung!. Maj.ts prop. nr 2 år 1921.

Extra

Extra

anslag

anslag j

■f jli\ - i±j .H. -f * /

Kronor

Kronor

23

Fjäderfäavelns befrämjande, reservationsanslag ................

10,000

24

Redskapsprovningsanstalter, förslagsanslag, högst ..............

900

25

Kemiska stationer, förslagsanslag, högst ........................

16,000

26

Kemisk-växtbiologisk anstalt i Norrbottens län, förslagsanslag, högst

10,700

27

Svenska mosskulturföreningen, förslagsanslag, högst..............

16,800

28

Driftkostnader för försöksgården vid Alträsk, förslagsanslag, högst

4,400

29

Sveriges utsädesförening, förslagsanslag, högst ..................

44,000

30

Ordnad bokföring vid mindre jordbruk, förslagsanslag ..........

6,800

1,188.409

B. Fiskeriväsendet.

1

Fiskodiingsanstalten vid Borenshult, reservationsanslag ..........

19,000

2

Södra Sveriges fiskeriförening, förslagsanslag, högst..............

10,000

3

Hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande

!

1

haven, reservationsanslag...................................

1,900

4

Underhålls- och driftkostnad för fartyget Skagerak, reservations-

•

12,000

45,900

C. Skogsväsendet.

1

Diverse behov vid skogshögskolan, reservationsanslag............

6.200

2

Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt, reservationsanslag ■ ■

28,000

3

Specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring,

reservationsanslag .........................................

2,050

4

Byggnadsarbeten vid statens skogsskolor, reservationsanslag......

26,000

57,250

D. Lanimäteriväsendet.

1

Lantmäteriundervisningen, reservationsanslag ..................

9,200

> i, !

2

Lantmäterikontoren i länen, förslagsanslag, högst................

150

3

Tillskott till dvrtidstillägg för vissa lantmätare..................

* 600,000

609,350

E. Rikets allmänna kartverk.

• i ’

1

Diverse behov vid rikets allmänna kartverk, reservationsanslag ....

41.200

F. Geologiska samt meteorologiska och hydrografiska under-

sökningar.

1

Fältarbeten vid Sveriges geologiska undersökning, reservationsanslag

8,200

2

Expenser vid Sveriges geologiska undersökning, reservationsanslag,

3,500

3

Undersökning av torvmarker i södra Sverige, reservationsanslag . .

20.800

4

Diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt, reser-

30,000

vationsanslag ..............................................!

62,500.

*

Beräknat belopp

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1921.

33

j

-J—----------------- ~ ....................... . !

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

G. Veterinärväsendet.

1

1

Reparationsarbeten vid veterinärhögskolan, reservationsanslag----

40.500

1 2

Nordiskt veterinärmöte, förslagsanslag, högst....................

20,000

i 3

—1

Dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer ........................ • •

....... ..........- “ ............................................— -

* 150,000

.i- .....

210,500

i

i

H. Diverse.

i

Tillfälligt anslag till hushållningssällskapen ....................

* 900,000

2

Expenser för lantbrukskonsulenten i England, förslagsanslag, högst

6,000

8

Internationella lantbruksinstitutet i Rom, reservationsanslag......

5,400

4

Internationella frysinstitutet i Paris, reservationsanslag..........

2,800|

5

Kostnader för nationalparker, reservationsanslag................

500!

6

Inventering av odlingsjord å enskild mark i vissa socknar i Norr-

land, reservationsanslag ....................................

48.000

7

Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat

inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag..............

: 322,191

8

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

m. m. anvisade medel, förslagsanslag ........................

* 70,000

9

Dyrtidstillägg, förslagsanslag ........... ....................

* 4,000,000

5,354,891

Summa

7.570,000

* Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 2 höft. (Nr 2.)

o

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kung/,. Majtig prof. nr 2 år 1921.

Verkliga utgifter.

X. Tionde huvudtiteln. Handelsdepartementet.

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Centrala verk med underlydande stater.

i Kommerskollegium:

1 Förstärkning av de för skrivhjälp in. m. hos kom
merskollegium

anställda arbetskrafterna, förslagsanslag,

högst ............................... 10,175

2 Förstärkning av arbetskrafterna å kommerskollegii

industribyrås elektriska sektion för handläggning

av ärenden angående behörighet att utföra elektriska

anläggningar för belysning eller arbetsöver
föring

m. m., förslagsanslag, högst ............ 3,675

: .3 Förstärkning av anslagsbeloppen till resekostnads- och trakta
mentsersättning

åt fartygsinspektörerna m. m., förslagsanslag,

högst...........................................

4 Förstärkning av anslaget till navigationsskolorna, förslagsan
j

slag, högst ...........................................

; Lots- och fyrväsendet:

5 | Förstärkning av två i avlöningsstaten för lotsstyrel
sen

upptagna anvisningar, förslagsanslag, högst 3,7501

6 i Förstärkninganslag till täckande av uppkom
mande

brist i förslagsanslagen å lotsverkets omkostnadsstat

för år 1921, förslagsanslag, högst . . 800,000

1 Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsanslag 178,000

\ Patent- och registreringsverket:

8 | Dyrtidstillägg vid patent- och registreringsverket,

reservationsanslag, att av patent- och varumärkes-

samt registreringsavgifters medel direkt utgå * 700,000

9 Tillfällig förstärkning av reservationsanslaget till

upprätthållande av patent- och registreringsverkets

verksamhet, förslagsanslag, högst........ 1,000,000

Försäkringsinspektionen:

10 Dyrtidstillägg vid försäkringsinspektionen, reservationsan
slag,

att av bidrag till försäkringsinspektionen direkt utgå]

13,850

41,200

21.000

981,750

l,700,000j

* 65,000

:

;

i

* Beräknat belopp.

s. 35 Kontrollera mot PDF

11

12

1

1

2

3

4

1

2

3

Kungl. Maj.-ts prop. nr 2 år 1921.

35

Extra

anslag

Kronor

Statens provningsanstalt:

Förstärkning av det i omkostnadsstaten för statens

provningsanstalt upptagna anslaget till expenser

m. m., förslagsanslag, högst, att i första hand av

inkomster av statens provningsanstalt direkt utgå 9,000

Fortsatt utrustning av statens provningsanstalt, reservationsanslag

................................ 60,000

. B. Handel och sjöfart.

Sveriges allmänna exportförening, förslagsanslag, högst......

C. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

Förstärkning av anslaget till torvingenjörer och torvassistenter

m. in., förslagsanslag, högst............................

Förstärkning av anslaget till upprätthållande av en torvskola,

förslagsanslag, högst...................................

Undersökning av staten tillhöriga mossar, reservationsanslag. ■

Försöksanläggning för oljeutvinning ur skiffer, förslagsanslag,

högst ......................................... • • • — j

D. Diverse.

69,000

5,450

3,600

5,000

105,000

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen, förslagsanslag ......................

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariats
ersättningar

m. m. anvisade medel, förslagsanslag ........i

Dyrtidstillägg, förslagsanslag .....................j

Summa

* 228.450

* 183,000

* 3,500,000

Beräknat belopp.

Extra

anslag

Kronor

2.891.800

25,000

119,050

3,911,450

6.947.300

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kung!. Maj.-ts prop. nr 2 år 1921.

Verkliga utgifter.

XI. Elfte huvudtiteln. Pensionsväsendet.

''“r.....~......:......■

Extra

Extra

-

anslag

anslag

■

Kronor

Kronor

A. Civila pensionsväsendet.

!

j 1

Förstärkning av anslaget till förvaltningsbidrag till eu ny Silke- och

i

pupillkassa för civilstaten, förslagsanslag, högst ..............

25,000

!

2

Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens tjänst, för-

slagsanslag ...............................................

*15,600,000!

! 3

Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter civila be-

;

fattningshavare i statens tjänst in. fl., förslagsanslag ..........

* 6,000,000

::

4

Tilläggspensioner under år 1921 åt pensionstagarna vid handels-

• t

flottans pensionsanstalt, förslagsanslag ......................

106,000

21,731,000

!

B. Militära pensionsväsendet.

1

■

1

Dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare, för slag sanslay ....

*5,400,000

!

2

Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter militära

■

befattningshavare, förslagsanslag ..........................

*1,300,000

|

8

Förstärkning av anslaget till bidrag till ersättning i anledning av

|

kroppsskada, ådragen under militär tjänstgöring, förslagsanslag,

högst ......................................................

175,000

4

Dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater samt Vad-

1

stena krigsmanshuskassas understödstagare, förslagsanslag ....

*1,350,000

8,225,000

Summa

.......... 29,956,000

Beräknat belopp.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts prop. nr 2 år 1921.

37

Utgifter för kapitalökning.

I. Statens affärsverksamhet.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

A. Postverket.

Inventarier, reservationsanslag ......................

Inköp av fastigheter:

Fastighet i Sundsvall, reservationsanslag............

Säger för postverket

B. Telegrafverket.

j Inköp och bebyggande av fastigheter:

Arbetarbostäder i Göteborg, reservationsunslag......

Fastighet i Västanfors, reservationsanslag ..........

Byggnadstomt i Boden, reservationsanslag..........!

Överdragsstationer i Alingsås, Gudhem, Lyrestad och

Örebro, reservationsanslag......................

Förrådsbyggnad i Älvsjö, reservationsanslag........

Fastighet i Nyköping, reservationsanslag............

Utvidgning av telegrafbyggnaden i Sundsvall, reservationsanslag

....................................

Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende,

reservationsanslag ........................

Radiostation för trafik med Amerikas Förenta Stater,

reservationsanslag " ••.............................

Förstärkning av telegrafverkets rörelsekapital, förslagsanslag,

högst............................ • .........

Säger för telegrafverket

Att täckas av

i

Sömma

I

lånemedel j

andra stats- inkomster

Kronor

Kronor

Kronor |

600,000;

1

|

130,000;

730,000

^ 1 ...... f

730,000,

:

333,900!

20,000

40,000^

520,000!

150,000;

* 463,000

• t

|

160,000;

5,000,000

''

•

* 2,000,000

• i - t . ’ • * ; : •

22,573,500

8,686,9001

22,573,50^| 31,260,400

Beräknat belopp.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1921.

Att täckas av

lånemedel 1 a."d,ru sti‘ts''

i inkomster

Kronor Kronor

2

3

I 4

i 6

I

I

i 7

(

; 8

! 10

i 11

I 12

; 13

14

j 15

) 16

! iv

C. Statens järnvägar.

| Nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade

j järnvägar:

Bangårdar:

Utvidgning av spårsystemet m. in. vid Långsele,

reservationsanslag ...........................1 58,000

j Ombyggnad av bangården vid Ange, reservationsan-,

slag ........................................ 30,000

Ombyggnad av rangerbangården vid Sävenäs, re- ,

servationsanslag ............................ 150,000

Spåranordningar i anslutning till förefintliga spår
system,

reservationsanslag.................... 17,500

Anläggningar vid kol- och vattenstationer, reservationsanslag

................................. 265,000

Speciella anläggningar å bangårdar, reservationsanslag

........................................ 15,000

i Dubbelspärsbyggnader och linjeomläggningar:

Dubbelspårsbyggnad Aneby—-Sandsjö, reservationsanslag

...................................... 760,000

Dubbelspårsbyggnad Rönninge—Järna in. in., förslagsanslag,

högst, att utgå av tillfälliga lånemedel j ’ 1,400,000

Större broanläggningar:

Broförbindelse över Dalälven vid Mora, reservationsanslag

................................. 700,000

| Lokomotivstations- och driftverkstadsanläggningar:

Driftverkstäder, reservationsanslag . .............. 72,000

Tillbyggnad av och diverse anläggningar vid vissa! ,

lokomotivstationer, reservationsanslag..........t- 166,000*

! Husbyggnader, reservationsanslag.......... 351,800

j Ordnande av brandväsendet vid statens järnvägar, reservationsanslag

............................... 40,000

j Nya statsbanebyggnader:

Statsbanan Sveg—Brunfk», reservationsanslag ...... 1,800,000;

] Järnvägsförbindelse mellan de svenska och finska) ji

järnvägsnäten, reservationsanslag ............... 350,000;

Rullande materiel, reservationsanslag ................ 3,250,000

Genomgående tryckluftbroms beträffande statens järn-;

Vägars rullande materiel, reservationsanslag........ 1,450,000;

Säger för statens järnvägar1 10,875,300

Summa

Kronor

10,875.300

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts prof), nr 2 år 1921.

39

Att täckas av

andra stats
-

låneinedcl

Kronor

inkomster

Kronor

Summa

Kronor

D. Statens vattenfallsverk.

j. I

Statens kartverk:

Ombyggnad av Södertälje kanal, reservationsanslag ■ .,

2 i Kompletterings- och förbättringsarbeten å Trollhättej

kanal, reservationsanslag.......................

Statens kraftverk:

Troll häfte kraftverk :

3 Tredje utbyggnaden av Trollhätte kraftstation, re
servationsanslag

...............................

i j Första utbyggnaden av kraftstationen vid Lilla Edet,

reservationsanslag ...........................

5 Förberedande åtgärder för Vänerns reglering, re
servationsanslag

.............................

Lule älvs kraftverk:

6 Permanenta bottenutskov i dammbyggnaden vid

Porjus, reservationsanslag ....................

7 ! Regleringskanal vid Luleluspen, reservationsanslag.

8 | Reglering av Suorvasjöarna, reservationsanslag

! Älvkarleby kraftverk:

9 j Regleringsarbeten vid Skattungen och Oresjön, reser
vationsanslag

................................

10 : Förskottsinbetalningar för regleringsarbeten vid

Skattungen och Oresjön, reservationsanslag, att

utgå av tillfälliga lånemedel ..................

11 Ändringsarbeten å tre av turbinaggregaten vid Älv-:

karleby kraftstation, reservationsanslag ........

Västerås kraftverk:

12 j Tilläggsanslag för första, andra och tredje utbygg-j

naderna av ångkraftstationen i Västerås, reserva-''

tionsanslag ..................................:

Motala kraftverk:

13 j Första utbyggnaden av kraftstationen vid Motala, re-j

servationsanslag ............................

14 Veckoreglering av Motalaströms vattenföring mel-|

lan Vättern och Boren, reservationsanslag......j

15 Distributionsanläggningar för statens kraftverk, reser
vationsanslag

.................................

i Statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning:

16 ! Förstärkning av rörelsekapitalet, reservationsanslag, att

utgå av tillfälliga lånemedel ....................!

200,000:

t

775,000j

1,000,000:

500.000

800.000

150.000

750.000

500.000:

91,270

i

66,380''

100.0001

2,600.000

2,500,000

100,000

8,000.000

450.000

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1(J21.

i

Att täckas av

lånemedel

Kronor

| andra stats- j!

'' inkomster ii

Kronor

i il

17

18

19

1

Gemensamma anslag:

Rörelsekapital, reservationsanslag.................. 5,000,000 j

Inventarier, reservationsanslag .................... 700.000

Tillgodoseende av vattenfallsstyrelsens lokalbehov, re-j

servationsanslag ..............................-J * 1,050,000

Säger för statens vattenfallsverk 25,332,650]

■'' ■■ '' '' '' i I j |j

E. Statens domäner.

Jägmästarbostäder i vissa revir, reservationsanslag.....j __]_ 170,000]

Summa I 45,624.850 22.743,500l

Summa

Kronor

25,332,6501

170,000

68,368,350

Beräknat belopp.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kung!. Majds prof. nr 2 år 1921.

41

Utgifter för kapitalökning.

11. Statens utl&ningsfonder.

i

i

1

2

a

Fiskerjlånefonden, reservationsanslag.....

Kraftledningslånefonden, reservationsanslag

Torvindnstrilinefonden. reservationsanslag

Att täckas av

lånemedel i

s

Kronor \

andra~stats
inkomster
Kronor
-

Stimma

Kronor

280,000''

Summa

1,000,000

1.500,0001

2,780,000-

280,000

1,000,000

1.500.000

2.780.000

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 2 höft. (Nr 2.)

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1921.

Utgifter för kapitalökning.

III. Återbetalning av tillfälliga lånemedel.

i

Att täckas av

—

>

lånemedel

andx-a stats- inkomster

Summa

i

;.)! ... .

Kronor

Kronor

Kronor i

1 <

; 2; 11

iW-''

2

Återbetalning av vissa under titeln »Förlag till stats- verket» å 1918 års tilläggsstat anvisade anslag, för- slagsanslag, högst ..........................

Återbetalning av vissa till rörelsekapital för statens kris- tidskommissioner å 1917 och 1918 årens tilläggsstater

anvisade anslag, därav att utgå av statsverkets fond av

rusdrycksmedel 30,000,000 kronor:

Återbetalning av anslag till statens indu-

4,033.800

1

-1

4,033,800

3 i

strikommission, förslagsanslag, högst

Återbetalning av anslag till statens bränslekommission,

förslagsanslag, högst ....

5,700,000

64,300,0001

| 70,000,000|j 70,000,000:

Summa |

f 74,033,80011 74,033,800

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts projt. nr 2 år 1921.

43

Utgifter för kapitalökning.

IV. Rörelsekapital.

Att täckas av

———-—-—— -.......—;------ - I

, . I andra stats- lanemedel | inkomster

Summa

I

Kronor j Kronor

Kronor

Lån till rörelsekapital för materialdepån vid hantverks- skolan i Kristinehamn för blinda, reservationsanslag,

att utgå av tillfälliga lånemedel ..................

r |

.

50.000

!

|

50,000

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kung!. Maj.tn prop. nr 2 år 1921.

Bostadsbyggnad

vationmmlag

Utgifter för kapitalökning.

V. Statens fryshus.

Att täckas av

lånemedel !

inkomster

Kronor

Kronor

vid centralfryshuset i Hallsberg, reser
-

S minna

Kronor

80,000'' 80,000

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts prop. nr 2 år 1921.

45

Utgifter för kapitalökning.

VI. Låneunderstöd.

Att täckas av

.. , , andra stats-

lånemedel | inkomster

Summa

Kronor Kronor

Kronor

Att utgå av tillfälliga lånemedel:

!

Socialdepartementet:

1

Lån till allmänna barnhuset i Stockholm, förslags-

anslag, högst................................

740,000j

740.000

Ecklesiastikdepartementet:

2

Lån till Jokkmokks församling för uppförande av

j

folkskolehus i Porjus, reservationsanslag ......

* 300,000!

300.000

Jordbruksdepartementet:

8

Lån till svenska mosskulturföreningen, förslags-

1

anslag, högst ...............................

60,000,

60,000

Stimma

1,100,000!

1.100.000

* Beräknat belopp

opaginerad Kontrollera mot PDF

• »>C* > *i,* i‘.»''•''V.*»..

* v i4h^"

■

; “*

Öl .*: • > •• :''

i n •

''> V

i 4<V ••• •• • '' « v t•ir.i ’• .’• • f /

" r.« ’>;!''• * •>... ><_>-

>*V •'' •; *•• u*" •.

-■ . j <;

*2 > :

. * ■.

.V

V ~ f

.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts prof), nr 2 år 1921.

47

i.i

Totalsumman av de i tilläggsstaten till riksstaten för är 1921 förekommande

utgifter uppgår till 442,812,242 kronor eller samma belopp,

vartill statsverkets inkomster å nämnda tilläggsstat, här förut beräknats;

och erhåller samma tilläggsstat följande utseende:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tilläggsstat till

[

Inkomster:

'' A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter.......................

II. Uppbörd i statens verksamhet.....

III. Inkomster av postsparbanksrörelsen . .

IV. Diverse inkomster..............

B. I anspråk tågna kapitaltillgångar.

I. Uppkomna av egentliga statsinkomster

II. Uppkomna av lånemedel .........

C. Lånemedel:

I. Fast upplåning ................

It. Tillfällig upplåning..............

20,000,000

1,094,000

500,000

20,130,000|

347,499,592j

4,033,800|

46,488,470

3,066,380

Summa''

Kronor

41,724,000

351,533,392

49,554,850!

442,812.242

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1921.

49

riksstaten för år 1921.

Utgifter:

A. Verkliga utgifter:

Extra anslag

Kronor

I.

II.

III.

IV.

V.

VI.

VII.

VIII.

IX.

X.

XI.

Första huvudtiteln ............................. 603,377

Andra » 8,420,450

Tredje » 3,724,960

Fjärde » .....•........................j 99,585,770;

Femte » .............................1 30,979,615

Sjätte » 3,030,620

Sjunde » 15,663,000

Åttonde » 89,919,000

Nionde » 7,570,000

Tionde » 6,947,300

Elfte » 29,956,000

B. Utgifter för kapitalökning:

Att täckas av

!

,, , . andra

lanemede j siatsinkomster

S u in in a

I.

Statens affärsverksamhet.....

45,624,850 22,743.500

68,368,350

11.

Statens utlåningsfonder......

2,780,0001

2,780,000

III.

Återbetalning av tillfälliga låne-

|

medel.............. . . .

74,033,800

74,033,800

IV.

Rörelsekapital ............

50,000

50,000

V.

Statens fryshus ...........

80,000

80,000

VI.

Låneunderstöd............

l,100,000i

1,100.000

Säger

49.554,8501 96,857,300! 146,412,150

Summa

296,400,092

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1921.

Specifikation av utgifter, att täckas av lånemedel. * I.

B. Utgifter för kapitalökning:

Att täck

as genom

fast

upplåning

tillfällig

upplåning

S u ni m a

Kronor

I. Statens affärsverksamhet ............... 43,708,470

ti. Statens utlåningsfonder ................ 2,780,000

IV. Rörelsekapital.......................

VI. Låneunderstöd.......................

1,916,380 45,624,850

2,780,000

50,000 50,000

1,100,000 1,100,000

Summa 46,488,470 3,066,380 49,554,850

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts prop. nr 2 år 1921.

51

Samtliga de i denna proposition åberopade eller för övrigt med

tilläggsstaten för år 1921 sammanhängande handlingar skola riksdagens

vederbörande utskott tillhandahållas.

GUSTAF.

TT. S. Tamm.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts prof. nr 2 år 1921.

53

Tilläggsstaten för år 1921.

Propositionens justering.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1921.

N ärvarande:

Statsministern friherre De (teer, ministern för utrikes ärendena greve

Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm,

Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Med åberopande av de förslag till riksdagen, varom hemställanden

o-jorts av vederbörande departementschefer enligt vad som framgår av

statsrådsprotokollet för denna dag angående inkomster och utgifter a

tilläggsstat för år 1921, föredrog departementschefen, statsrådet lamm

ett i överensstämmelse med Kungl. Mapts enligt samma protokoll lattade

beslut uppsatt förslag till proposition om tilläggsstat för år 1921.

Departementschefen hemställde, att Kungl. Maj:t måtte toresla

riksdagen att godkänna de härovan omförmälda förslag och alltså upptaga

inkomsterna och utgifterna å berörda tilläggsstat på sätt bilaga

till detta protokoll utvisar.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna sitt bifall; och skulle i enlighet därmed omförmälda

proposition till riksdagen avlåtas.

Ur protokollet:

Birger Looström.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Ni 2).

8

s. 1 Kontrollera mot PDF

Inkomsterna: 1921 års tilläggsstat.

1

Tilläggsstaten för år 1921.

Inkomsterna.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve

Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm,

Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Departementschefen, statsrådet Tamm anförde.

Tidigare i dag har jag, i samband med framläggande av förslag

rörande inkomsterna å 1922 års riksstat, även i stora drag redogjort

för hur jag tänker mig, att medel skola uppbringas för täckande av

utgifterna jämväl å tilläggsstaten för år 1921. Därutöver anhåller jag att

här få tillägga följande.

Under avdelningen egentliga statsinkomster torde böra — i

likhet med vad som skett i 1919 och 1920 årens tilläggsstater —

uppföras särskilda inkomsttitlar för mynt- och justeringsverket m. fl.

verk och institutioner med belopp motsvarande de utgiftsanslag,

om vilkas beräknande i statförslaget hemställan senare kommer

att under vederbörande huvudtitlar göras. Därjämte föreslår jag till

upptagande under samma avdelning dels inkomster av postsparbanksrörelsen

med belopp motsvarande utgiftsanslaget för dju-tidstillägg vid

postsparbanken dels och, efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet,

ej mindre ett belopp av 50,000 kronor, utgörande hästförsäljningsmedel,

än även inkomster av statens fryshusstyrelses verksamhet

med 80,000 kronor. Sistnämnda båda belopp har jag ansett böra föras

under rubriken diverse inkomster, dit i övrigt, såsom jag redan tidigare

Bihang Ull riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Inkomsterna: 1921 års tllläggsstat.

påpekat, även hänförts ett belopp av 20 miljoner kronor av krigsförsäkringskommissionens

överskottsmedel.

Härutöver återstår endast att nämna, att såsom i anspråk tagna

kapitaltillgångar, torde böra uppföras dels ett belopp av 4,033,800

kronor, utgörande återbetalning av vissa under titeln »Förlag till statsverket»

å 1918 års tilläggsstat anvisade anslag dels ock 83,708,742 kronor

av statsverkets kassafond.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att upptaga

inkomsterna å tilläggsstaten för år 1921 sålunda:

Specifikation av statens inkomster.

A. Egentliga statsinkomster.

Kronor

•

I.

Skatter:

1. Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning ..........................................

20,000,000

II.

Uppbörd i statens verksamhet:

1. Inkomst av myntning och justering ...............................

.... 140,000

2. Bidrag till bankinspektionen ........................................

..... 50,000

3. Bidrag till fondinspektionen...........................................

.... 40,000

4. Denatureringsavgifler.................................................

..... (30,000

5. Avgifter för granskning av biografbilder....,.....................

.... 30,000

1

6. Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter ..........

.... 700,000

7. Bidrag till försäkringsinspektionen..................................

.... 65,000

8. Inkomster av statens provningsanstalt...........................

... 9,000

1,094,000

in.

Inkomster av postsparbanksrörelsen ..................................

500,000

IV.

Diverse inkomster..................................................................

20,130,000

Säger för egentliga statsinkomster 41,724,000 kronor.

B. I anspråk tågna kapitaltillgångar.

i.

Uppkomna av egentliga statsinkomster:

1. Avsättning till bestridande av dyrtidskostnader vid armén

2. Avsättning till tillfällig löneförbättring för viss personal

18,000,000

inom den civila statsförvaltningen m. m......................

6,100,000

3. Avsättning till dyrtidstillägg..........................................

4. Statsverkets kassafond .......................................

200,000,000

83,708,742

39,690,850

5. Statsverkets fond av rusdrycksmedel ..............................

347,499,592

s. 3 Kontrollera mot PDF

Inkomsterna: 1921 års tilläggsstat.

3

Kronor

n. Uppkomna av lånemedel:

^ l. Återbetalning av vissa under titeln »Förlag till statsverket» å 1918

års tilläggsstat anvisade anslag ..............................................

Säger för i anspråk fägna kapitaltillgångar 351,533,392 kronor.

4,033,800

C. Lånemedel.

I. Fast upplåning ............................................................

II. Tillfällig upplåning .....................................................

Säger för lånemedel 49,554,850 kronor.

46,488,470 j

3,066,380

Summa 442,812,242

De av föredragande departementschefen sålunda

i avseende å beräkningen av inkomsterna å 1921 års

tilläggsstat gjorda förslag, i vilka statsrådets övriga

ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen

godkänna.

Ur protokollet:

Birger Looström.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Utgifterna: 1921 års tilläggsstat.

1

i

Tilläggsstaten för år 1921.

Utgifterna.

För flera huvudtitlar gemensamma frågor.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj it

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1921.

N ärvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve

Krångel, Statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm.

Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Tamm anförde efter

gemensam beredning med cheferna för samtliga övriga departement i

fråga om utgifterna till en början följande:

1. Dyrtidstillägg.

Under. hänvisning till vad jag tidigare i dag i samband med inkomstberäkningen

anfört beträffande dyrtidstillägg tillåter jag mig här

påpeka, att för beredande under år 1921 av dyrtidstillägg 1920 års riksdag

såsom förslagsanslag, högst, avsatt ett belopp av 200,000,000 kronor.

I fråga om denna avsättning anförde dåvarande chefen för finansdepartementet

till statsrådsprotokollet den 30 januari 1920 (proposition nr 95),

att det icke syntes honom böra ifrågakomma att redan då verkställa

uppdelning av sagda belopp å de särskilda huvudtitlarna. Anslag för

ändamålet torde nu böra äskas av 1921 års riksdag å tilläggsstaten''för

nämnda år. Ännu kan dock frågan härom ej underställas Kungl. Maj:ts

slutliga prövning, enär den utredning, som pågår inom finansdeparteBihang

till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 1

Dyrtids
tillägg.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Utgifterna: 1921 års tllläggsstat.

mentet, icke hunnit slutföras. De erforderliga anslagen torde för den

skull tillsvidare få å förslaget till tilläggsstat för år 1921 allenast beräknas.

För ändamålet bör givetvis i första hand nyss omförmälda

belopp å 200,000,000 kronor tagas i anspråk. Också har jag, såsom jag

förut påpekat, vid uppgörande av förslag till tilläggsstat för år 1921 å

inkomstsidan upptagit nämnda belopp såsom i anspråk tagen kapitaltillgång.

Nyssnämnda belopp, vilket är avsett till bestridande av de kostnader

för dyrtidstillägg, för vilka anslag plägat anvisas under de olika

huvudtitlarna, torde emellertid icke bliva tillräckligt. Så vitt nu kan

bedömas, torde för samtliga dyrtidstillägg komma att erfordras ungefär

följande belopp nämligen:

beträffande de affärsdrivande verken.............................. kronor 138,000,000

beträffande försäkringsinspektionen, statens biografbyrå,

mynt- och justerings verket, bank- och

fondinspektionen, kontrollstyrelsens avdelning

för ärenden angående skattefri sprit m. m., patent-

och registreringsverket samt, vid det förhållande

att postsparbanken från och med innevarande

år är uppförd å riksstaten, jämväl

nämnda ämbetsverk................................................. » 1,585,000

beträffande övriga personalgrupper .............................. » 183,300,000

samt beträffande pensionsstaterna ................................ » 29,650,000.

De båda sist omförmälda beloppen äro avsedda ej blott för dyrtidstillägg

enligt de allmänna författningarna i ämnet utan jämväl för

dyrtidstillägg till särskilda personalgrupper utanför den egentliga statsförvaltningen.

Vad angår de affärsdrivande verken samt flottans pensionskassa

och statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. lärer böra

förfaras på samma sätt som föregående år, d. v. s. förklaras, att bidragen

skola utgå av de medel, ur vilka omkostnaderna för vederbörande

verk och institutioner i övrigt bestridas. Beträffande sådana verk som

försäkringsinspektionen m. fl., förutsätter jag, att särskilda anslag till

dyrtidstillägg komma att av riksdagen anvisas att utgå av vederbörande

verks inkomster, därvid beträffande bank- och fondinspektionen

samt postsparbanken den modifikationen torde böra göras, att

anslaget skall i första hand bestridas av verkets inkomster. Närmare

förslag med avseende å de särskilda anslagsbeloppen komma att senare

i vederbörligt sammanhang framställas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utgifterna: 1921 års til/äggsstat. •>

De belopp om tillhopa 212,950,000 kronor, vilka höra å tilläggsstaten

beräknas för djrtidstillägg vid övriga verk och inrättningar och

till speciella grupper av personal ävensom till pensionstagare, torde

böra uppdelas å de olika huvudtitlarna. Närmare förslag rörande fördelningen,

som tillsvidare grundar sig allenast på preliminära beräkningar,

torde få framställas av vederbörande departementschefer vid behandlingen

av respektive huvudtitlar.

Här vill jag endast vidkommande de belopp, som komma att upptagas

under elfte huvudtiteln, anmärka, att det på förekommen anledning

ansetts lämpligt att från de hittills under det civila pensionsväsendet

uppförda anslagen till dyrtidstillägg bryta ut de delar av nämnda anslag,

som avse till det militära pensionsväsendet bänförliga pensionärer,

samt under rubriken det militära pensionsväsendet för nämnda ändamål

uppföra särskilda anslag.

2. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statslörvalt
ningen

m. m.

Såsom jag redan förut i dag erinrat, bär riksdagen för tillfällig

löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen in. m. för vi>t persoför

år 1921 utom huvudtitlarna avsatt ett förslagsanslag, högst, å 6,100,000

kronor. _ förvaltningen

I detta sammanhang vill jag nämna, att till Kungl. Maj:t inkom- m■ mmit

ett flertal framställningar, av vilka somliga avse beredande under år

1921 av tillfällig löneförbättring åt personalgrupper, vilka ännu icke

kommit i åtnjutande av sådan avlöningsförmån, samt andra syfta till

ökning av den till vissa personalgrupper redan utgående tillfälliga löneförbättringen.

Till berörda frågor hava jag och statsrådets övriga ledamöter

ännu icke varit i tillfälle att taga ståndpunkt, vadan proposition

i ämnet först senare kan föreslås att föreläggas årets riksdag.

I avvaktan härå torde de för ändamålet erforderliga medlen i förslaget

till tilläggsstat för år 1921 tillsvidare böra under de särskilda

huvudtitlarna beräknas. Sagda beräkning torde böra verkställas inom

varje huvudtitel under två särskilda punkter, den ena med benämning

»Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat

inom den civila statsförvaltningen» — därvid torde böra iakttagas,

att det beräknade beloppet jämväl må tjäna till avrundande av huvudtitelns

slutsumma — och den andra benämnd »Förstärkning av de till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Utgifterna: 1921 års tilläggsstat.

avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen

samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel»,

i Närmare förslag om de på varje huvudtitel belöpande anslagsbeiopp,

ynka tillsvidare äro allenast approximativt beräknade, torde vid

behandlingen av de olika huvudtitlarna få framställas av vederbörande

departemenschefer.

Vad . föredragande departementschefen sålunda

anfört, däri statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade

Hans Maj:t Konungen godkänna; och skulle

utdrag av protokollet i vad det avsåge sättet för upptagande^

å tilläggsstaten för år 1921 av anslagen till

dyrtidstillägg och tillfällig löneförbättring för viss

personal inom den civila statsförvaltningen m. m. tillställas

de övriga departementen för behörigt iakttagande

vid uppgörande av förslag till reglering av utgifterna

under vederbörande huvudtitlar å berörda tillläggsstat.

Ur protokollet:

Birger Looström.

STOCKHOLM, XSAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

1

Tilläggsstaten för år 1921.

Första huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve

Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm,

Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Tamm anförde i fråga

om utgifterna under första huvudtiteln härefter följande:

A. Eungl. hovstat eu.

I. Förstärkning av anslaget till Kungl. Maj:ts hovhållning.

Under åberopande av vad jag vid behandlingen av frågan om 1.]

uppförande å riksstaten för år 1922 av extia anslag till förstärkning av Till ferstsrhanslaget

till Kungl Maj:ts hovhållning förut i dag anfört får jag hem- ”''fiage^m

ställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen Kungi. Maj.-u

hovhållning.

att till förstärkning av anslaget till Kungl. Maj:ts

hovhållning å tilläggsstat för år 1921 bevilja ett förslagsanslag,

högst................................... kronor 200,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första huvudtiteln: 1921 års ti/läggsstat.

[2.]

Till förstärkning

av de till

Hans Kungl.

Höghet Krön•

prinnns hovhållning

anslagna

medel.

[3.J

Till förstärkning

av anslaget

till

reparationer

d Stockholms

slott med flera

för de kungl.

hoven upplåtna

byggnader.

[4-]

Merkostnad

för uppvärmning

av Stockholms

och

Drottningholms

slott.

(''extra anslag.)

2. Förstärkning av de till Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hovhållning

anslagna medel.

Under åberopande av vad jag vid behandlingen av frågan om

uppförande å riksstaten för år 1922 av extra anslag till förstärkning

av anslaget till Haus Kungl. Höghet Kronprinsens hovhållning förut i

dag anfört får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av de till Hans Kungl. Höghet

Kronprinsens hovhållning anslagna medel å tilläggsstat

för år 1921 bevilja ett förslagsanslag,

högst.............................................................. kronor 90,000.

B. Kungl. slottsstaten.

1. Förstärkning av anslaget till reparationer å Stockholms slott med flera

för de kungl. hoven upplåtna byggnader.

Under åberopande av vad jag vid behandlingen av frågan om

uppförande å riksstaten för år 1922 av extra anslag till förstärkning av

anslaget till reparationer å Stockholms slott med flera för de kungl.

hoven upplåtna byggnader förut i dag anfört får jag hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av anslaget till reparationer

å Stockholms slott med flera för de kungl. hoven

upplåtna byggnader å tilläggsstat för år 1921 bevilja

ett förslagsanslag, högst........................... kronor 31,500.

2. Merkostnad för uppvärmning av Stockholms och Drottningholms slott

Under första huvudtiteln äro i riksstaten för år 1921 uppförda

vissa anslag till de kungl. slotten, avsedda dels för underhåll, dels, vad

Stockholms slott beträffar, även för bevakning, lyse o. s. v. Kostnaderna

för uppvärmning av slotten hava däremot varit avsedda att bestridas

av det å huvudtiteln uppförda ordinarie anslaget till ved och kol

för de kungl. hoven. Det har emellertid visat sig, att sistnämnda anslag

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första huvudtiteln: 1921 års ti/läggsstat.

3

— uppgående till 50,000 kronor — icke längre är tillräckligt för ifråga- [4.]

varande ändamål. Från tiden för världskrigets början hava på grund av

de avsevärt stegrade bränsleprisen kostnaderna för slottens uppvärmning

i hög grad ökats. Den ojämförligt största delen av dessa kostnader

faller på Stockholms och Drottningholms slott.

Till följd av de stegrade kostnaderna hava på 1918—1920 års tillläggsstater

måst uppföras särskilda anslag i syfte att möta merkostnaden

för sistnämnda byggnaders uppvärmning under dessa år. Sålunda anvisades

av riksdagen för ändamålet under år 1920 ett förslagsanslag å

110.000 kronor.

Nu har riksmarskalksämbetet i den av mig förut i dag vid behandlingen

av frågorna rörande regleringen av utgifterna under riksstatens

för år 1922 första huvudtitel omförmälda skrivelse den 25 augusti 1920

gjort framställning om anvisande av erforderliga medel för ifrågavarande

ändamål jämväl för år 1921. Ämbetet anför därvid, att ståthållarämbetet å

Stockholms slott meddelat, att kostnaderna för ifrågavarande slotts uppvärmning

under år 1919 — det sista år för vilket fullständiga räkenskaper

föreligga — uppgått till ej mindre än 204,943 kronor 33 öre samt att

under månaderna januari—juli 1920 för bränsle måst utbetalas tillhopa

144,796 kronor 63 öre, så att kostnaderna för meranämnda båda slotts

uppvärmning under år 1920 kunde beräknas uppgå till ett belopp av

248,222 kronor 78 öre, vilket belopp med 90,000 kronor överstege, vad

därför tidigare beräknats åtgå. Ståthållarämbetet hade i detta sammanhang

framhållit, att bränsleprisen under år 1920 ytterligare stegrats

samt meddelat, att försök att nedbringa bränslekostnaderna gjorts genom

användning av ved i stället för koks, innan vedpriserna stigit alltför

högt. Ökade kostnader hade även uppstått därigenom, att personalen

vid Stockholms slott måst ökas sedan arbetstidslagen trätt i kraft.

För egen del anför riksmarskalksämbetet följande:

»Beträffande anslaget till ved och kol för de kung! hoven, innefattande även

uppvärmning av Stockholms och Drottningholms slott, vilket anslag hittills på

ordinarie stat utgått med 50,000 kronor årligen, har riksmarskalksämbetet — då

den nästlidna år förväntade sänkning i dittillsvarande höga bränslepris ingalunda

inträtt, utan dessa priser oavlåtligt stigit, och då beloppet av ifrågavarande omkostnader

för innevarande år torde kunna beräknas komma att uppgå till närmare

250.000 kronor — icke ansett sig kunna undgå att hemställa om en motsvarande

ökning av detta anslag för nästkommande år till det av ståthållarämbetet föreslagna

beloppet av 190,000 kronor.»

anvisas

Det synes mig erforderligt, att anslag för ifrågavarande ändamål Departement

~ för innevarande år. Nu liksom förra året torde upp- c>eftn
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[4.] märksamheten böra fästas därå, att, vad angår Stockholms och Drottningholms

slott, byggnaderna måste hållas nödtorftigt uppvärmda, även

när de icke bebos av den kungliga familjen, med hänsyn till inom dem

inrymda, staten tillhöriga möbler och konstverk, samt att inom Stockholms

slott vissa lokaler regelmässigt äro disponerade för andra ändamål,

bland annat för högsta domstolens sammanträden.

Vad beträffar storleken av det anslag, som för ifrågavarande ändamål

bör hos riksdagen äskas, synes det mig icke finnas anledning antaga,

att det av riksmarskalksämbetet föreslagna beloppet 190,000 kronor,

skulle vara för högt.

På grund av vad sålunda anförts, får jag — under erinran att

det av 1920 års riksdag för ifrågavarande ändamål anvisade anslaget

av riksdagen gavs förslagsanslags natur — hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till bestridande av den för år 1921 beräknade

merkostnaden för uppvärmning av Stockholms och

Drottningholms slott å tilläggsstat för samma år anvisa

ett förslagsanslag å....................... kronor 190,000.

3. Merkostnad för polis-, lys- och renhållning vid Stockholms slott.

[•*>•] Under åberopande av vad jag vid behandlingen av frågan om

uppförande å riksstaten för år 1922 av extra anslag till förstärkning av

och renhåu- anslaget till polis-, lys- och renhållning vid Stockholms slott förut i

da° anfört får ja& hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till täckande av under år 1919 uppkommen

samt till bestridande av för år 1920 beräknad merkostnad

för polis-, lys- och renhållning vid Stockholms

slott å tilläggsstat för år 1921 bevilja ett förslagsanslag,

högst............................................................ kronor 55,616.

4. Merkostnad för brandväsendet och yttre lyshållningen vid Stockholms slott.

I®*] Under åberopande av vad jag vid behandlingen av frågan om

for^randvä uppförande å riksstaten för år 1922 av extra anslag till förstärkning av

tendet och anslaget till brandväsendet och yttre lyshållningen vid Stockholms slott

vUninlgenoid f?rut 1 daS anfört far jag hemställa, att Kungl. Majrt måtte föreslå

Stockholms riksdagen

slott.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Första huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

att till täckande av under år 1919 uppkommen [6.]

samt till bestridande av för år 1920 beräknad merkostnad

för brandväsendet och yttre lyshållning^ vid

Stockholms slott å tilläggsstat för år 1921 bevilja ett

förslagsanslag, högst................................. kronor 14,456.

5. Kostnader för vissa anordningar vid Strömsholms slott till skydd

mot eldfara.

1 samband med anvisande av erforderliga medel för utförande av 1

vissa föreslagna reparationsarbeten efter en den 19 februari 1919 inom ^,r vitta an_

sydöstra tornet å Strömsholms slott timad eldsvåda anbefallde Kungl. ordningar vid

Maj:t den 28 augusti 1919 riksmarskalksäm betet gå i författning om

utförande genom ståthållarämbetet3 på nämnda slott försorg av vissa mot eldfara.

föreslagna undersökningsarbeten rörande avhjälpandet av eventuella eldfarliga

anordningar i byggnadssättet inom nämnda slott.

I skrivelse den 8 september 1920 har nu riksmarskalksämbetet

anmält, att berörda undersökningsarbeten slutförts. Riksmarskalksämbetet

har därvid överlämnat yttrande i ärendet från ståtbållarämbetet på

Strömsholms slott jämte vid detsamma fogat, av tillkallade sakkunniga

avgivet utlåtande med kostnadsförslag rörande erforderliga skyddsåtgärder.

I sitt berörda utlåtande hava de sakkunniga, som förklarat, att

den brandsläckningsmaterial, som nu funnes å slottet, vore omodern och

otillräcklig, uppdelat de åtgärder, som borde vidtagas till slottets skyddande

mot eldfara, i mera nödvändiga och mindre nödvändiga. Till de

förra hava hänförts åtskilliga smärre men viktiga åtgärder, såsom plåtbeslagning

av dörrar och luckor till vinden, igenmurning av springor

och sotöppningar, anbringande av åskledare samt anskaffande av fem

stycken kustossprutor, för vilka sammanlagda kostnaderna beräknats till

9,805 kronor. Såsom mindre nödvändiga hava angivits vissa mera omfattande

och dyrbara åtgärder, nämligen inläggande å vindsgolvet av

brandbotten av sju cm. stålslipad betongkaka på underlag av impregnerad

papp beräknat till 16,000 kronor, plåtbeslagning av bär- och

växelbjälkar i vindsgolvet, beräknat till 2,950 kronor, anskaffande av

en tio hästkrafters pentamotorspruta med slangar för 12,000 kronor,

vartill slutligen komme ett belopp av 1,000 kronor för tillsyn vid arbetenas

utförande. Kostnaderna för de såsom mindre nödvändiga betecknade

åtgärderna skulle alltså tillhopa uppgå till 31,950 kronor.

Sammanlagda kostnaderna för samtliga av de sakkunniga föreslagna

skyddsåtgärderna belöpa sig sålunda till ett belopp av 41,/ 55 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[?•] Ståthållarämbetet har i sin berörda skrivelse uttalat, att de mera

nödvändiga åtgärderna vore ofrånkomliga, att anskaffandet av en motorspruta

knappast knnde undgås samt att underliggande rum kunde skyddas

för förstöring endast därigenom att brandbotten inlades å vinden; och

bar ämbetet tillstyrkt, att samtliga de av de sakkunniga föreslagna

åtgärderna måtte vidtagas.

Riksmarskalksämbetet har i sin ovannämnda skrivelse förklarat sig

anse det oundgängligen nödvändigt, att samtliga säkerhets- och skyddsåtgärder

med det snaraste vidtoges. Under förmälan vidare att såväl

Strömsholms slottskassa som riksmarskalksämbetet saknade medel till

bestridande av kostnaderna för ifrågavarande arbeten, har ämbetet anhållit

om anvisande av allmänna medel för ändamålet senast under

loppet av år 1921 till belopp av högst 41,755 kronor.

Departements
chefen.

Med hänsyn till nu rådande förhållanden finner jag mig endast i

så måtto kunna biträda riksmål sk alksäm betets förevarande hemställan,

att jag dels tillstyrker vidtagandet av de i utredningen såsom mera

nödvändiga betecknade åtgärderna dels ock av övriga föreslagna åtgärder

förordar anskaffandet av en motorspruta, varigenom slottet skulle

komma att förses med förstklassig eldsläckningsmaterial. Mot riksmarskalksämbetets

beräkning av kostnaderna för de av mig tillstyrkta åtgärderna

bär jag icke något att erinra. Vid bifall till mitt förslag i

ämnet kommer det för ändamålet erforderliga anslaget sålunda att uppgå

till 21,805 kronor. Då ifrågavarande åtgärder snarast böra vidtagas,

lära de härför erforderliga medlen böra anvisas å tilläggsstaten för

innevarande år.

Jag hemställer förty, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för vidtagande i enlighet med vad av mig

tillstyrkts av vissa anordningar vid Strömsholms slott

till skydd mot eldfara å tilläggsstat för år 1921 bevilja

ett förslagsanslag, högst........................ kronor 21,805.

Summan av de av mig å tilläggsstaten för år 1921 under första

huvudtiteln tillstyrkta anslag uppgår till 603,377 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda,

med instämmande av statsrådets Övriga ledamöter yttrat

och hemställt, behagade Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Birger Looström.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Punkt

Första huvudtiteln: 1921 års tlllåggsstat.

Sammandrag och register

till

Första huvudtiteln å 1921 års stat.

Extra

anslag

• Extra

anslag

Kronor

Kronor

200,000

1

90,000

290,000 i

1

31,500

190,000

55,616

14,456

21,805

!

313,377

Sid.

Nr

A. Kung!, hovstaten.

Förstärkning av anslaget till Kungl. Maj:ts hovhållning..................

Förstärkning av de till Hans Kungl Höghet Kronprinsens hovhåll

ning anslagna medel ...............................................................

B. Kungl. slottsstaten.

Förstärkning av anslaget till reparationer å S

flera för de kungl. hoven upplåtna byggnader

slott...............................................................................

Merkostnad för polis-, lys- och renhållning vid Stockholms slott.

Merkostnad för brandväsendet och yttre lyshållningen vid Stockho

slott..................................................................•_.........

Kostnader för vissa anordningar vid Strömsholms slott till skydd

eldfara ............................................................................

Summa .

603,877

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

1

Tilläggsstaten för år 1921.

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsurenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7

januari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve

Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Mijrray, Elmquist, Malm,

Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Ekeberg anmälde de

särskilda medelsbehov, som under andra huvudtiteln borde tillgodoses

genom anslag å tilläggsstat för år 1921.

A. Lagherediiiiigen in. m.

1. Vrocesskoin missionen.

Under åberopande av vad jag under punkt [7j i det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

anfört får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riks- *

dagen

att till förstärkning av det å extra stat för år

1921 beviljade reservationsanslaget för fortsatt uppehållande

av processkommissionens verksamhet å tillläggsstat

för år 1921 bevilja ett reserva
-

tionsanslag å ............................................ kronor 20,000.

Bihang Ull riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 1

[1.]

Frocts»-

omvussien?*.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Andra huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

K. Rättsskipningen.

Gåta hovrätt.

1. Extra division.

[2.] Under hänvisning till vad jag vid anmälan av frågan om regle
Ext™

division ringen av riksstatens andra huvudtitel för år 1922 anfört vid punkt

vid Gata [24] får jag hemställa, att Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen

tiOVTChtt,

att för beredande av tillfällig förstärkning av

Göta hovrätts arbetskrafter med en extra division

under tiden från och med den 10 september till och

med den 31 december 1921 på tilläggsstat för år

1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, kronor 16,200.

Hovrätten över Skåne och Blekinge.

2. Extra division.

[3 j hör avarbetande av den under senare år i hovrätten över Skåne

Extra divi- och Blekinge uppkomna avsevärda balans å oavgjorda mål har hov^rätten^över"

r^^eni 80m består av två ordinarie divisioner, fått sina arbetskrafter

Skåne och förstärkta dels under tiden från och med den 1 mars 1918 till samma

Blekinge, års slut med en extra ledamot å vardera divisionen dels ock från och

(Extra anslag.) me(j den i januari 1919 med en extra division.

Medel till den extra divisionen hava beviljats på tilläggsstat, så

att anslag för år 1919 medgavs av 1919 års lagtima riksdag och för 1920 av

sistnämnda års riksdag. Innan framställning om anslag begärdes, hade

i båda dessa fall Kungl. Maj:t medgivit arbetets upptagande på eu extra

division tillsvidare under de särskilda åren. Att denna ordning valts,

har varit beroende därav, att utsikt synts förefinnas, att balansen skulle

inom kortare tid kunna nedbringas till ungefärligen normalt omfång.

Hovrätten 1 skrivelse den 9 september 1920 har hovrätten nu anmält, att

ever Skåne balansen å vädjade mål, som vid årets början utgjort 804 mål, sederoeh

Blekinge. mera ökafs. Orsaken till denna ökning vore att söka däri, att fortfarande

till hovrätten inkomme vademål till ungefär lika stort antal som

under år 1919. För balansens nedbringande hemställde fördenskull hov
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

rätten, att Kungl. Maj:t täcktes tillåta, att den extra divisionen måtte [3.]

få vara i verksamhet även tillsvidare under år 1921, ävensom åt hovrätten

anvisa för sådant ändamål erforderliga medel.

Hovrättens skrivelse föredrogs inför Kungl. Maj:t den 26 november tungt xaj*

1920, då Kungl. Maj:t, på miu hemställan, fann gott tillåta, att den vid november

hovrätten bildade extra divisionen skulle få fortfarande tjänstgöra under isao.

år 1921, dock att densamma skulle hava att handlägga allenast vädjade

och till hovrätten instämda mål. Tillika ställdes till hovrättens förfogande

för ändamålet erforderliga avlöningar m. in., vilka statskontoret

anbefalldes att bestrida av tillgängliga medel, därvid Kungl. Maj:t förklarade,

att Kungl. Maj:t, Bom hade för avsikt att av riksdagen äska

anslag till täckande av'' ifrågavarande kostnader, ville framdeles lämna

besked om dessa kostnaders slutliga bestridande.

Till utvisande av ställningen inom hovrätten med avseende å vädjude

och mstämda mål samt brottmål må här intagas nedanstående tabell.

M å. 1

1 islå

1

1

1914 I

1915

1916

1917

1918

1919

1920

1921 i

1

Vädjade och instämda mai:

i

1

Balans från föregående år.

...........1 *11

232

207

271

380

545

686

804

1 766 !

Under Aret inkomna .......

...........j 51B

521

524

602

606

658

802

1 750

1

Summa 726

753

731

873

986

1,203

1,488

11,554

:

i

Brottmål:

i

Balans från föregående år

........... 40

29

33

43

42

71

KM)

28

1 37

Under året inkomna

.......... 284

268

262

276

444

633

496

1 322

Stimma 824

297

295

319

486

704

596

! 350 1

1 Siffrorna beräknade efter antalet under 1930 l. o. m. den “/« inkomna mål.

Såsom av denna tabell framgår, bär antalet under år 1920 inkomna

vädjade mål hållit sig högt, och nedgången av balansen å dessa

mål har varit jämförelsevis obetydlig. Antalet inkomna brottmål har

däremot återgått till mera normala siffror, och vidkommande dem föreligger

icke någon anmärkningsvärd balans. Med hänsyn till brottmålen

kan sålunda icke sägas föreligga något behov för hovrätten av förstärkta

arbetskrafter. Den starka stegringen i antalet under senare år inkomna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra huvudtiteln: 1921 års HUäggssUt.

vädjade mål samt balansen å dessa synes däremot nödvändiggöra eu

sådan förstärkning, såvida snabbheten i rättsskipningen ej skall bliva

lidande, och ifrågasättas kan om icke redan nu anslag för ändamålet

borde begäras även för år 1922. I överensstämmelse med hovrättens

framställning och i avvaktan på erfarenheten från år 1921 anser jag

mig dock nu böla föreslå utsträckning av divisionens verksamhet endast

under sistnämnda år.

Beträffande kostnaderna för divisionen torde dessa böra beräknas

i. enlighet med följande uppställning, däri avlöningsbeloppen beräknats

för helt år:

5 adjungerade ledamöter å högst 7,000 kronor..................kronor 35,000

Ordförandearvode.......................................................... )}

1 förordnad notarie ................................................................ ■» 3 gpp

1 extra skrivbiträde .......................................................... }) l^-föo

för de ändamål, för vilka det i hovrättens ordinarie stat

uppförda anslaget till arvoden åt amanuenser, avlöningar

till andra extra ordinarie tjänstemän, vikariatsersättningar

m. in. är avsett ................................. » 2,000

Summa kronor 42,450.

bör upprätthållandet av nu ifrågavarande extra divisions verksamhet

under år 1921 skulle alltså erfordras 42,450 kronor. Att bestrida

detta belopp, helt eller delvis, från besparingarna under riksstatens

andra huvudtitel torde lämpligen icke böra ske. Erforderliga medel

böra i stället enligt min mening, på sätt också förutsattes vid fattandet

av Kungl. Maj:ts förutnämnda beslut den 2b nästlidne november, äskas

av riksdagen.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen
att

för bestridande av kostnaderna för förstärkning

under år 1921 av arbetskrafterna i hovrätten

över Skåne och Blekinge med en extra division för

handläggning av vädjade mål och till hovrätten instämda

tvistemål på tilläggsstat för år 1921 bevilja

ett förslagsanslag, högst........................... kronor 42,450.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

C. fångvården.

1. Förstärkning av anslaget till understöd åt verksamhet till frigivna

fångars skydd.

Under åberopande av vad jag anfört vid punkt [40] i det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärendeii

hemställer jag, att Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av det i 1921 års riksstat

å extra stat uppförda reservationsanslaget för understöd

åt verksamhet till frigivna fångars skydd å tillläggsstat

för år 1921 bevilja ett reservationsanslag

A, ................................................................. kronor 15,000.

2. Bostadsbyggnader vid centralfängelset å Långholmen.

Med stöd av vad jag anfört vid punkt [41] i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartements - ärenden tillåter jag mig hemställa, att Kungl. Maj it måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

för uppförande vid centrallängelset å Långholmen av

bostadshus för bevakningspersonal, å tilläggsstat för

år 1921 såsom reservationsanslag beräkna ett belopp

av.................................................................. kronor 100,000.

3. Byggnadsarbeten vid centralfängelset å Härianda.

Med stöd av vad jag anfört vid punkt [42] i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

tillåter jag mig hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

för nyuppförande vid centralfängelset å Härlanda av

bostadshus för bevakningspersonal samt ombyggnad av

ett gårdshus därstädes å tilläggsstat för år 1921 såsom

reservationsanslag beräkna ett belopp

av ................................................................. kronor 70,000.

[4.]

Understöd åt

verksamhet

till frigivna

fångars

skydd.

i).

Bostadsbyggnader

vid centralfängclsct

a

Långholmen.

[6.J

Byggnads
arbeten
vid

centralfängelse!

d

Härlanda.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Indra huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[7-]

F örstärkning

an anslå get till

hyresersättning

m. m.

för uppfostringsanstalt

för minderåriga

kvinnliga

förbrytare.

tillfällig

löneförbättring

för vissa

befattningshavare.

I). Uppfostringsanstalter för minderåriga

förbrytare.

Minderåriga kvinnliga förbrytare.

1. Förstärkning av anslaget till hy ^ersättning m. m. lör uppfostringsanstalt.

Under åberopande vad jag under punkt [49] i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över justi tiedepartementsärenden

anfört får jag hemställa, att Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen
att

till förstärkning av det å extra stat för år

1921 beviljade förslagsanslaget, högst, till hyresersättning

m. m. för uppfostringsanstalt för minderåriga

kvinnliga förbrytare å tilläggsstat för samma år bevilja

ett förslagsanslag, högst.................. kronor 9,600.

E. Diverse.

1. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut

denna dag till vederbörande statsrådsprotokoll anfört i fråga om beredande

av tillfällig löneförbättring under år 1921 för viss personal

å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen hemställer jag, att

Kung]. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet som

kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig

löneförbättring under år 1921 för vissa civila

befattningshavare å tilläggsstat för år 1921 under andra

huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna ett belopp

av.................................................................. kronor 467,200.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1921 års ti/läggsstat.

7

2. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut

denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om

förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade

medel hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet som

kan varda riksdagen förelagd, till förstärkning av de

till avlönande av vissa extra befattningshavare samt

till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel å tillläggsstat

för år 1921 under andra huvudtiteln såsom förslagsanslag

beräkna ett belopp av...... kronor 180,000.

3. Dyrtidstillägg.

Vid behandling av en del utgiftsfrågor, som äro gemensamma för

liera huvudtitlar, har chefen för finansdepartementet förut i dag omnämnt,

att under instundande riksdags förlopp är att förvänta avlåtande

av särskild proposition om beredande åt befattningshavare i statens

tjänst av dyrtidstillägg under år 1921.

Med föranledande härav och då dyrtidstillägget för år 1921, vad

andra huvudtiteln angår, beräknats kräva ett belopp av omkring

7,500,000 kronor, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t. täcktes föreslå

riksdagen

att, i avvaktan å proposition angående dyrtidstillägg

under år 1921 åt befattningshavare i statens

tjänst, för sådant ändamål å tilläggsstat för år 1921

under andra huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna

ett belopp av........................................ kronor 7,500,000.

Vid bifall till de av mig sålunda framställda förslagen skulle för

tillfredsställande av de medelsbehov, som böra under andra huvudtiteln

tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1921, erfordras ett belopp

av sammanlagt..................................................................... kronor 8,420,450

L9.j

Förstärkning

av tit till

avlönande av

vissa extra

befattningshavare

samt

till vikariatsersättningar

m. m. anvisade

medel.

[10.]

Dyrtids
tillägg.

Samman

fattning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Till jämförelse kau nämnas, att 1920 års tillläggsstat,

så vitt angår andra huvudtiteln, slutar å ett

belopp av .............................................................................. kronor 7,888,168.

Vad departementschefen uti detta ärende, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, yttrat

och hemställt täcktes Hans Maj:t Konungen gilla och

bifalla; och skulle utdrag av statsrådsprotokollet, såvitt

ärendet angick, överlämnas till finansdepartementet till

ledning vid avfattandet av Kung]. Maj:ts proposition

till riksdagen angående tilläggsstat för år 1921.

Ur protokollet:

Tvär Brynolf.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Punkt

Andra huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

9

Sammandrag och register

till

Andra huvudtiteln å 1921 års tilläggsstat.

Sid.

Nr

2 ;

2 1

5

5

5

7 : 6

s; 6

9 1 7

10 I 7

A. Lagberedningen m. m.

Förstärkning av reservationsanslaget till processkommissionen,

reservationsanslag ....................................................

B. Rättsskipningen.

Göta hovrätt:

Extra division, förslagsanslag, högst..............................

Hovrätten över Skåne o> h Blekinge:

Extra division, förslagsanslag, högst..............................

C. Fångvården.

Understöd åt verksamheten till frigivna fångars skydd, reservationsanslag.

.........................................................

Bostadsbyggnader vid centralfängelset å Långholmen, reservationsanslag.

.................................................................

Byggnadsarbeten vid centralföngelset å Härianda, reservationsanslag

.................................................................

D. Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.

Minderåriga kvinnliga förbrytare:

Förstärkning av anslaget till hyra m. m. för uppfostringsanstalt,

förslagsanslag, högst .....................................|

E. Diverse.

Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie

stat inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag......

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra betattningshavare

samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel,

förslagsanslag ........................................................

Dyrtidstillägg, förslagsanslag ..........................................

Summa

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

20,000

16,200

42,450

58.650

15,000

1 100,000

1 70,000

185,000

.

9,600

1 467,200

1 180,000

7,500,000

8,147,200

8,420,4501

1 Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)

■2

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln: 1021 års tilläggsstat.

1

Tilläggsstaten för år 1921.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

7 januari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre de Geer, ministern för utrikes ärendena

greve Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm,

Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Herr ministern för utrikes ärendena anhöll härefter att få underställa

Kungl. Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov, som under tredje

huvudtiteln borde tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1921.

A. Departementet.

1. Extra vaktbetjänte samt extra biträden för passexpedition i utrikesdepartementet.

Under punkten 17 i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokoll

över utrikesdepartementsärenden har jag framhållit, att det

behov av extra vaktbetjänte, som gör sig gällande med utrikesdepartementets

nuvarande organisation och lokalanordningar, föranlett en utgift

för avlöning åt sådan personal med, utöver för ändamålet särskilt anslagna

medel, ett belopp av omkring 11,400 kronor under nästlidet år. Ävenså

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 1

[1-]

Extra vaktbetjänte

samt extra

biträden för

passexpedition

i

utrikesdepartementet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Tredje huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[1.] omnämnde jag det av rådande passförhållanden nödvändiggjorda anställandet

av två extra biträden såsom föreståndare för de båda provisoriska

passexpeditionerna i departementet samt angav ett sammanlagt

belopp av 14,000 kronor vara erforderligt till årsavlöning åt dem.

Då anledning saknas till antagande, att behovet av vaktbetjänte i

utrikesdepartementet skall bliva mindre innevarande år än under näst

föregående, och det måste förutsättas, att två extra biträden med uppgift

att förestå passexpeditionerna ännu några år framåt komma att erfordras,

får jag hemställa, det Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till extra vaktbetjänte samt extra biträden för

passexpedition i utrikesdepartementet å tilläggsstat för år

1921 bevilja ett förslagsanslag högst, av 25,400 kronor.

2. Tillfällig löneförbättring under år 1921 för viss personal inom den civila

statsfö rvälta i n gen.

[2.] Under åberopande av vad förut denna dag till statsrådsprotokollet

Tillfällig över finansärenden anförts i fråga om beredande av tillfällig löneförbättrivgunfer

Tins för viss personal vid statsdepartementen, centrala ämbetsverk, hovår

mi för rätterna och andra grenar av den civila statsförvaltningen, hemställer jag,

VZoP~ att Kungl Ma.j - t måtte föreslå riksdagen

civila statsförvaltningen.

att, i avvaktan på den proposition i ämnet, som

kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig

löneförbättring under år 1921 för viss personal inom den

civila statsförvaltningen å tilläggsstat för år 1921 under

tredje huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna ett

belopp av 5,800 kronor.

B. Sveriges representation i utlandet.

1. Förhöjningar av arvoden åt vissa militär- och marinattachéer.

t3-] Å tilläggsstat för år 1920 fanns uppfört ett förslagsanslag, högst,

avrartodnen 20’000, kronor till förhöjning av arvoden åt vissa militär- och marinåt

rissa mi- attacheer. Av anslaget beräknades ett belopp av 9,000 kronor till arvomarinåtta-

de åt. militärattachén i Paris och återstoden till arvoden åt marinattachéchéer.

ernå i London samt i Paris och Haag. Av ordinarie anslaget för militär
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 3

och marinattachéer är beräknat ett belopp av 1,000 kronor till förenämn- [3.]

da militärattaché och kunna årligen disponeras 5,200 kronor till berörda

marinattachéer.

Med anlitande av sålunda tillgängliga medel hava ifrågavarande

tjänstemän under år 1920 åtnjutit, militärattachén ett årsarvode av 10,000

kronor och marinattachéerna från och med den 25 mars månadsarvoden,

den i London anställde med 1,000 kronor och den i Paris och Haag anställde

med 750 kronor. För den övriga tid av året, marinattachéerna

tjänstgjort, hava de ej uppburit något arvode. Vid anslagets beviljande

hade man räknat med att marinattachéernas tjänstgöring skulle kunna

inskränkas till endast en del av året. Förhållandena synas emellertid

icke medgiva en sådan anordning.

Med avseende å frågan om en definitiv reglering av militär- och

marinattachéinstitutionerna och om härför erforderliga medel tillåter jag

mig åberopa vad jag under punkten 11 i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartementsärenden anfört.

För att de här ifrågavarande marinattachéerna i avvaktan på en definitiv

reglering av sin ställning må kunna erhålla arvoden för år räknat

enligt samma grunder, som i sådant hänseende gällt för dem under större

delen av nästlidet år, samt militärattachén i Paris bibehållas vid de löneförmåner,

han uppburit under år 1920, erfordras ett anslag å 1921 års

tilläggsstat av 24,800 kronor. Med hänsyn till önskvärdheten härav får

jag hemställa, det Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förhöjning av arvoden åt vissa militär- och

marinattachéer å tiiläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,

högst, av 24,800 kronor.

2. Extra kontorskostnadsersättning för generalkonsulatet i New York.

På 1920 års tilläggsstat fanns uppfört ett reservationsanslag av [4.]

32,700 kronor till extra kontorskostnadsersättning för generalkonsulatet Extra kon.

’ . torskost
i

New York. o _ nadsersätt
Sedan

generalkonsulatet blivit uppsagt till att avflytta från sina ning för

dåvarande lokaler den 1 maj 1920, visade det sig, att den enda till ända- i

målet lämpliga lokal, som för ett i betraktande av de utomordentligt New York.

höga hyrorna i New York rimligt belopp stod att erhålla, betingade en

årlig hyra av i svenskt mynt 40,950 kronor jämte 1,000 kronor i utgifter

för lyse och städning. Den i gällande stat för generalkonsulatet fast
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Tredje huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[4.] ställda kontorskostnadsersättningen, 9,250 kronor, blev följaktligen otillräcklig.

Kontraktet om ifrågavarande lägenhets förhyrning avslöts för

en tid av^ två° år från den 1 maj 1920, enär upplysningar från sakkunnigt

håll gåvo vid handen, att någon sänkning av hyreskostnaderna

i New York icke dessförinnan kunde förväntas.

Intill den 1 januari 1922, från vilken tidpunkt jag under punkten

7 i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartementsärenden

föreslagit tillämpning av en förändrad form för

anslag till ändamål av här ifrågavarande beskaffenhet, skulle alltså behövas

en ytterligare extra kontorskostnadsersättning för generalkonsulatet

i New York a 21,800 kronor. Anslaget härför borde vid nyssberörda

förhållande erhålla naturen av förslagsanslag, högst.

Jag hemställer nu, det Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att å tilläggsstat för 1921 till extra kontorskostnadsersättning

för generalkonsulatet i New York anvisa

ett förslagsanslag, högst, av 21,800 kronor.

[5.]

Förstärkning

av

extra anslaget

till

bidrag åt

beskickning

schefer

och lönade

konsuler för

ökade kon

t or skostnader.

3. Förstärkning av extra anslaget till bidrag åt beskickningscliefer och

lönade konsuler för ökade kontorskostnader.

Nästlidet års riksdag beviljade dels på tilläggsstat för samma år

ett förslagsanslag, högst, å 20,000 kronor till bidrag åt beskickningschefer

och lönade konsuler för ökade kontorskostnader, dels ock å riksstat

för år 1921 ett förslagsanslag, högst, å 30,000 kronor med samma

benämning som det nyssnämnda.

Det å tilläggsstat uppförda anslaget har tagits i anspråk i dess

helhet, men från detsamma hava ej kunnat bestridas två betydande förhöjningar

av kontorskostnadsersättningar, som nästlidet år ägt rum, den

ena för generalkonsulatet i New York, därför jag tilllåtit mig redogöra

under punkt 4, och den andra för generalkonsulatet i London.

Redan den 1 oktober 1919 var det senare generalkonsulatet till

följd av den inträdda betydande ökningen av dess verksamhet nödsakat

att förhyra rymligare lokaler än de dittillsvarande. Dessa lokaler medföra

en årlig kostnad av något över £ 912, under det att kontorskostnadsbidraget

för generalkonsulatet dittills utgått med 7,000 kronor. Först

under nästlidna år anmäldes emellertid, att ökade kostnader uppstode på

grund av de nya lokalernas förhyrande. Generalkonsulatet hade icke

tidigare varit i tillfälle därtill, enär det antagits, att generalkonsulatets

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

5

arbetsbörda efter krigets slut skolat väsentligen minskas och generalkonsulatet

sålunda bliva i tillfälle att uthyra ledigblivna utrymmen. Generalkonsulatet

hade hoppats, att kontorskostnaden för den nya lokalen på

detta sätt skolat kunna nedbringas, men hade det visat sig, att arbetet

snarare till- än avtoge, varför den nya lokalens utrymmen måste anses

permanent behövliga.

Till stöd för den vidtagna åtgärden har generalkonsulatet förebragt

en utförlig motivering, däruti bl. a. — efter erinran att antalet in- och

utgående skrivelser vid generalkonsulatet ökats från 10,667 år 1913 till

31,248 år 1919 — framhålles, hurusom det till följd av arbetets ökning

otillräckliga lokalutrymmet medfört de största olägenheter. Så hade

oreda icke kunnat undvikas i generalkonsulatets bibliotek och arkiv, nödiga

reformer för arbetets praktiska ordnande icke kunnat genomföras

samt erforderligt antal skrivbiträden ej kunnat anställas. Den förstuga,

som användes såsom väntrum, hade varit för nämnda ändamål alldeles

otillräcklig, vilket haft till följd, att besökande fått vänta i trappuppgången.

Även expeditionsrummet hade varit för litet. Förutom att generalkonsulatets

trångboddhet sålunda varit till synnerligt men för det

dagliga arbetet, hade lokalen på grund av berörda förhållanden framstått

i ett föga värdigt skick. Det hade sålunda varit eu tvingande nödvändighet

att från och med den 1 oktober 1919 förhyra annan rymligare

och ändamålsenligare lokal för att generalkonsulatet skulle kunna på ett

tillfredsställande sätt fylla sin uppgift. Till följd av den oerhörda hyresstegringen

i City hade generalkonsulatet icke ansett sig böra förhyra ny

lokal i denna stadsdel, ehuru generalkonsulatets kvarblivande där ur flera

synpunkter varit önskvärd, utan för att i möjligaste mån söka nedbringa

kostnaderna hade ny lokal förhyrts utanför, men dock i omedelbar närhet

av City. Med hänsyn till lokalens läge och inredning måste den

ifrågakommande hyran anses synnerligen måttlig. Generalkonsulatet hemställde,

att kontorskostnadsbidraget från och med den 1 oktober 1919

måtte få utgå med ett från 7,000 kronor till 17,000 kronor förhöjt

belopp.

Såsom Kungl. Maj:t behagade erinra sig, anförde dåvarande

ministern för utrikes ärendena vid frågans föredragning den 25 sistlidna

september bl. a. följande.

Då förhyrandet av större ämbetslokal för generalkonsulatet torde

hava varit oavvisligen nödvändigt för att detsamma skulle kunna på ett

tillfredsställande sätt fylla sin uppgift, samt det med hänsyn till den

kända hyresstegringen i London icke torde kunna antagas, att lämplig lokal

med lägre hyra än den för den förhyrda lokalen betingade skulle hava

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Tredje huvudtiteln: 1921 drs tillägg sstat.

[5.] kunnat uppbringas, ansåge ministern generalkonsulatets ifrågavarande

hemställan böra vinna beaktande. För sista kvartalet år 1919 samt för

år 1920 krävdes ett sammanlagt belopp av 12,500 kronor. Enär utgiften

måste anses av så brådskande natur, att frågan ej torde hinna anstå

för att underställas riksdagen, och utgiften vidare vore av den storlek,

att varken tredje huvudtitelns besparingar eller anslaget till bidragåt

beskickningschefer och lönade konsuler för ökade kontotskostnader för

ändamålet borde anlitas, samt tillika av beskaffenhet att ej kunna bestridas

av andra till Kungl. Maj:ts förfogande stående medel å nämnda

huvudtitel, syntes det ministern, att beloppet borde bestridas av det vid

sidan av huvudtitlarna uppförda förslagsanslaget för oförutsedda utgifter.

Ministern ansåge sig böra erinra, att han vid föredragning den 12 mars

1920 av fråga rörande proposition till riksdagen angående extra kontorskostnadsersättning

för generalkonsulatet i New York framhållit, att,

därest under tid, då riksdag ej vore samlad, något fall liknande det då

ifrågakomna skulle inträffa, det kunde visa sig nödvändigt att anlita förberörda

anslag. Ett sådant fall funne ministern här vara förhanden. I

händelse av bifall till hans förslag komme ministern att föranstalta därom,

att genast vid riksdagens början förhållandet bleve för riksdagen

anmält.

På ministerns hemställan beslöt Kung!. Maj:t att, i avvaktan på

den framställning, som kunde komma att göras till 1920 års riksdag

angående beviljande av medel för höjning av generalkonsulatets i London

kontorskostnadsersättning från 7,000 kronor med 10,000 kronor, under år

1920 ett belopp av 12,500 kronor skulle för berörda ändamål ställas till

generalkonsulatets förfogande, att utgå av det vid sidan av huvudtitlarna

uppförda förslagsanslaget för oförutsedda utgifter.

Enär ovan omförmälda, å 1921 års riksstat uppförda förslagsanslag,

högst, å 30,000 kronor torde komma att behöva tagas i anspråk för oundgängligen

erforderlig ökning av kontorskostnadsbidragen för generalkonsulatet

i Montreal från 4,000 kronor till 6,000 kronor och för konsulatet

i San Francisco från 5,900 kronor till 7,300 kronor, för ett kontorskostnadsbidrag,

som blivit nödvändigt sedan den olönade konsulsbefattningen

i Köpenhamn indragits, ävensom för ytterligare några sådana bidrag

utöver dem, som utgått från motsvarande anslag å 1920 års tilläggsstat,

lärer det bliva nödvändigt att tillgodose medelsbehovet för generalkonsulatet

i London från ett särskilt anslag. Detta torde jämväl böra beräknas

för möjliggörande av en höjning av årliga kontorskostnadsbidraget

för konsulatet i Chicago från nu utgående 11,000 kronor till omkring

24,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat. ~

Konsuln i Chicago anför nämligen i skrivelse den 30 augusti 1920

beträffande konsulatets kontorslokaler följande: _ ,

Vid utgången av nuvarande hyreskontrakt, eller den 1 maj 1921,

komme konsulatet att stå inför den bjudande nödvändigheten att anskaffa

ny kontorslokal på grund av dels bristande utrymme i dess nuvarande

lokal, dels förestående senare ombyggnad av det hus, där konsulatet för

närvarande vore inrymt. Med anledning härav hade konsuln infordrat

anbud å andra lämpliga lokaler och därvid utgått från att en golvyta

av 2,000 eng. kvadratfot (1 kv.fot motsvarar 9,29 kv.dec.) vore erforderlig.

Härav beräknades 600 kv.fot för ett mottagningsrum för allmänheten

samt 7 rum om vardera 200 kv.fot för kontoret i övrigt. Det

måste framhållas, att ett femtiotal personer understundom samtidigt söka

vinna tillträde till konsulatet, och med det nuvarande mottagningsrummets

bristande utrymme hade en stor del av dessa nödgats uppehålla

sig i korridorerna. Förutom nämnda mottagningsrum hade konsuln beräknat,

att utrymme måste beredas för eu personal av 10 personer. På

grund av rådande brist på lämpliga affärslokaler inom Chicago hade

hyrorna under det senaste året stegrats i anmärkningvärt hög grad.

Såsom framginge av till konsulatet ingivna svar från olika hyreskontor,

skulle kostnadsberäkningen för lämplig lokal knappast kunna sättas under

$ 3,oo per kv.fot. I enlighet härmed skulle konsulatet hava att erlägga

en hyra av $ 6,00U per år. Härtill komme vissa extra kostnader, såsom

för elektriskt ljus m. m. Med anledning av vad sålunda anförts nödgades

konsuln hemställa, att kontorsanslaget för konsulatet i Chicago från

den 1 nästkommande maj måtte höjas till 24,''''00 kronor.

Ministern i Washington har hörts över konsulns framställning och

såsom eget yttrande förklarat, att han, med hänsyn såväl till vad konsuln

anfört som ock till övriga för ministern kända förhållanden, icke

funne det föreslagna beloppet för högt beräknat.

I överensstämmelse härmed skulle å 1921 års tilläggsstat för ifrågavarande

ändamål erfordras ett belopp av 8,660 kronor.

I anslutning till vad jag sålunda anfört får jag hemställa, det

Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att å 1921 års tilläggsstat till förstärkning av

extra anslaget till bidrag åt beskickningschefer och lönade

konsuler för ökade kontorskostnader anvisa ett förslagsanslag,

högst, av 18,660 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tredje huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

€. Nationernas Förbund, internationella byråer in. in.

1. Sveriges andel i kostnader för Nationernas Förbund.

t6-] Å 1920 års tilläggsstat finnes uppfört ett förslagsanslag, högst, å

SddVko7- 180>000 kronor till bestridande av Sveriges andel i kostnader för Nationåder

för nernas förbund för den budgetstermin, som utlöpte den 31 mars 1920.

^Förbund?8 ^ skrivelse tin statsministern den 13 september 1920 meddelade förbundets

t. f. generalsekreterare, att för den därpå följande budgetsterminen, vilken

utlöpte den 31 nästlidne december, Sveriges bidrag belöpte sig till 313,800

francs i guld, och hemställde han, att detta belopp måtte utan tidsutdräkt

inbetalas. Såsom Kungl. Maj:t behagade erinra sig, gav denna

framställning anledning till beslut den 22 sistlidne oktober, enligt vilket

ett belopp av 198,360 kronor motsvarande 200,000 francs i guld ställdes

till förfogande såsom bidrag till förbundets kostnader under perioden

juli—december 1920, att utgå av det vid sidan av huvudtitlarna uppförda

förslagsanslaget för oförutsedda utgifter. Återstoden av bidragsbeloppet

eller 113,800 francs i guld har emellertid ännu ej till nationernas

förbund utbetalats.

Förutom detta belopp, som torde böra äskas av innevarande års

riksdag, har ^ Sverige emellertid att under 1921 betala sitt bidrag för

innevarande år.

Meddelande om det belopp, vartill detta kommer att uppgå, har

visserligen ännu ej ingått, men totala beloppet av förbundets medelsbehov

1921 kommer att enligt beräkning uppgå till omkring 21,000,000 francs

i guld.

Med ledning av det nu anförda har jag approximativt beräknat det

belopp, Sverige under 1921 har att erlägga till Nationernas Förbund, till

773,000 kronor.

Jag får hemställa, det Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition i ämnet, som

kan varda riksdagen förelagd, för bestridande av Sveriges

andel i kostnader för Nationernas Förbund å tilläggsstat

för 1921 såsom förslagsanslag, högst, beräkna ett belopp

av 773,000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

9

2. Ytterligare bidrag till bestridande av kostnaderna för anordnande av

interparlamentariska unionens nittonde konferens i Stockholm.

Å tilläggsstat för år 1920 har riksdagen under förutsättning, att [7.]

den interparlamentariska unionens nittonde konferens komme att hållas

i Stockholm nämnda ar, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för lamentari
konferensens

anordnande därstädes beviljat ett förslagsanslag, högst, a v ska unionens

lutt onde

115,000 kronor. konferens i

Nu har styrelsen för riksdagens interparlamentariska grupp uti Stockholm

skrivelse till Ivungl. Maj:t den 8 september 1920 anmält, att, sedan vissa

förhållanden lagt hinder i vägen för konferensens avhållande nämnda år,

interparlamentariska unionens råd beslutit uppskjuta konferensen till år

1921 samt antagit en av den svenska gruppen framställd inbjudan att

hålla konferensen i Stockholm. Med anledning härav hemställde styrelsen

om framställning till riksdagen i syfte att det beviljade anslaget

måtte få användas under år 1921. Dessutom och enär penningvärdets

fall, sedan möteskostnaderna beräknades, medförde, att det förut beviljade

beloppet säkerligen icke komme att räcka, nödgades styrelsen anhålla, att

ett vtterligare belopp av 15,000 kronor måtte äskas av riksdagen.

Jag får nu hemställa, det Kungl. Maj:t täckes föreslå riksdagen att

dels medgiva, att det ursprungligen såsom bidrag

till bestridande av kostnaderna för den interparlamentariska

unionens nittonde konferens i Stockholm år 1920

på tilläggsstat för samma år beviljade anslag, 115,000

kronor, må användas för det avsedda ändamålet, i händelse

konferensen kommer att anordnas under år 1921;

dels ock, såsom ytterligare bidrag till bestridande

av kostnaderna för anordnande av den interparlamentariska

unionens nittonde konferens i Stockholm år 1921,

å tilläggsstat för sistnämnda år anvisa ett belopp av

15,000 kronor.

3. Bidrag till Sverige-Amerikastiftelsen.

Under hänvisning till vad jag under punkten 22 i det vid årets [g.]

statsverksproposition fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartements- Bidrag till

ärenden anfört, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

stiftelsen.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Tredje huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

t8-] att under förutsättning, att Sverige-Amerikastif
telsen

på annat sätt för svensk-amerikansk ömsesidig

upplysningsverksamhet under år 1921 anskaffar minst

120,000 kronor, samt på de villkor, Kungl. Maj:t eljest

må föreskriva, såsom bidrag till Sverige-Amerikastiftelsen

å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,

högst, av 30,000 kronor.

D. Diverse.

1. Skrifmaterialier, expenser, renskrivning, ved, ljus in. in.

[9-] De till följd av kriget utomordentligt ökade priserna å bränsle

fialieTex- * oPetr0Sracl både föranlett, att ministern därstädes under år 1918

penser, ren- måst enbart för uppvärmning av beskickningshuset utgiva i runt

Stldninus tal omkrinS 15,000 kronor. Det fastställda bidraget av statsmedel för

Vem. mUS husets uppvärmning och belysning utgjorde 5,000 kronor. Med bifall

till därom gjord ansökan tillerkände Kungl. Maj:t ministern gottgörelse

för berörda merutgift med ett belopp av 8,750 kronor, vilket belopp bestämdes

med beaktande av, att bränsle, inköpt för i anmärkta utgiftspost

avsedda medel, beräknades räcka även under första kvartalet av år 1919,

och att det å samma kvartal belöpande statsbidraget skulle uppgå till

1,250 kronor. Kungl. Maj:ts beslut i ämnet anmäldes i statsverkspropositionen

till 1919 års riksdag och vann riksdagens godkännande.

Sedermera inkom från ministern i Kristiania en framställning, däri

ministern visade, hurusom de exceptionellt höga bränsle- och lysekostnaderna

i nämnda stad medfört, att ministern under tiden 1 oktober 1917

—30 november 1918 fått vidkännas en utgift av 10,883 kronor för beskickningshusets

uppvärmning och belysning. Det å samma tid belöpande

statsbidraget för ifrågavarande kostnader utgjorde 2,500 kronor.

Ministern hemställde, att de av honom havda merkostnader måtte gottgöras

honom med ett belopp av 8,000 kronor. En av Kungl. Maj:t i

detta syfte gjord framställning i ovannämnda statsverksproposition bifölls

av riksdagen.

Kostnaderna för de båda sålunda medgivna ersättningarna hava

guldits av här omhandlade anslag.

Nästlidet års riksdag har medgivit, att till innehavarna av beskickningshus

må av ordinarie förslagsanslaget skrivmaterialier, expenser,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln: 1921 ars tilläggsstat. 11

renskrivning, ved, ljus m. m. från ingången av ar 1920 utbetalas ersätt - ning för beskickningshusens uppvärmning och belysning med, utöver härför

i gällande stat upptagna belopp, ett ytterligare belopp motsvarande

tre fjärdedelar av vad de genom räkningar, som ministern för utrikes

ärendena godkänt, visat sig hava utöver nyssberörda belopp för ändamålet

utbetalat.

Nu har i eu den 28 maj 1920 dagtecknad skrivelse dåvarande ministern

i Madrid envoyén friherre C. A. Beck-Friis, för närvarande minister

i Bom, med förmälan att han under år 1919 för uppvärmning och

belysning av beskickningshuset i förstnämnda stad utgivit ett belopp av

3,988: 75 pesetas, hemställt att utöver det fastställda statsbidraget av

1,000 kronor eller omkring 1,300 pesetas erhålla gottgörelse för anmärkta

kostnad med ett belopp av 2,688: 75 pesetas eller den del därav, som

kunde anses skälig.

Till stöd för framställningen anför ministern, att det intill år 1920

såsom bidrag till uppvärmning och belysning av beskickningshuset anslagna

beloppet, som till följd av byggnadens storlek och de relativt

stränga vintrarna i Madrid ej ens under normala förhållanden varit på

långt när tillräckligt, med rådande priser knappast försloge till belysning

av beskickningshuset. Att ministerns utgift för bränsle och lyse under

år 1919 kunnat begränsas till belopp som skett hade sin grund däri, att

ministern då icke låtit elda annat än i några få rum. Även under

åren före 1919 hade ministern av egna medel måst för motsvarande ändamål

tillskjuta avsevärda belopp, men verifikationer för utgifterna hade

ministern i behåll allenast för sagda år.

Till följd av de under år 1919 i Madrid rådande höga bränsle- och

lysepriserna har det samma år för ändamålet utgåendet statsbidraget

kommit att i synnerligen avsevärd mån, utöver vad vid bidragets bestämmande

kunnat förutsättas, understiga de kostnader, som beskickningshusets

uppvärmning och belysning i avsedd omfattning skolat betinga.

Med hänsyn härtill och då det utgivna beloppet är väsentligt lägre än

det, som efter nu gällande regler skulle hava utgått såsom gottgörelse

för sådan uppvärmning och belysning av beskickningshuset under sagda

år, samt enär vidare omständigheterna giva vid handen, att utgiften ägt

rum med iakttagande av den strängaste sparsamhet, anser jag starka

billighetsskäl tala för att ministern i förevarande hänseende erhåller

ersättning för en merutgift av 2,688: 75 pesetas eller i svenskt mynt

1,970 kronor.

Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Tredje huvudtiteln: 1921 ars tillägg sstat.

L9-] medgiva, att till envoyén friherre C. A. Beck-Friis må,

utöver det till honom i hans dåvarande egenskap av

minister i Madrid under år 1919 utbetalade bidraget

l, 000 kronor till uppvärmning och belysning av beskickningshuset

i nämnda stad, av ordinarie förslagsanslaget

skrivmaterialier, expenser, renskrivning, ved, ljus

m. m. utbetalas ersättning för utgifter för berörda ändamål

under nämnda år med 1 970 kronor.

2. Gottgörelse åt t. d. envoyén P. II. E. Brsindström och framlidne generalkonsuln

C. A. Askers änka för vissa utgifter.

[10.] Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 22 oktober 1920 har till förut
åt0f9dreen-

varaude ministern i retrograd, f. d. envoyén P. H. E. Brändström och framvoyén

P. it. lidne generalkonsuln i Moskva C. A. Askers änka från det å nämnda

l‘irömtt års tillä^sstat uPPförda förslagsanslaget, högst, å 300,000 kronor för beframlidne

stridande av hjälpverksamhet bland svenska undersåtar, huvudsakligen

>Jsulnack°A bosatta 1 Ryssland och Tyskland, vilka i anledning av världskriget komAskers

änka i nödläge, utbetalats belopp av 7,500 kronor, respektive 5,000 kronor

fnL''ftT för merutgifter i anledning av omöjligheten att vid deras avresa från

9 r '' Byssland medföra bohag.

Till stöd för sin hemställan om Kungl. Maj:ts ovannämnda beslut

anförde dåvarande ministern för utrikes ärendena följande:

Då Kungl. Maj:ts minister i retrograd, envoyén P. H. E. Brändström

på grund av de rådande förhållandena i retrograd hemkallades,

hade det varit omöjligt för honom att från retrograd medtaga sitt bohag

och sina personliga tillhörigheter. Detsamma hade förhållandet varit

vad beträffade dåvarande generalkonsuln i Moskwa C. A. Asker, som samtidigt

med envoyén Brändström avrest från Ryssland. Icke heller hade

det därefter lyckats att från Ryssland hemförskaffa ifrågavarande bohag

eller någon del därav. På grund härav hade såväl envoyén Brändström

som den sedermera avlidne generalkonsul Askers efterlevande maka varit

hänvisade till antingen att anskaffa nya möbler eller att förhyra möblerad

våning. För den merutgift, som därigenom åsamkats dem, hade envoyén

Brändström och änkefru Asker hos ministern för utrikes ärendena

gjort framställning i syfte att erhålla gottgörelse med, för år 1920, 7,500

respektive 5,000 kronor. Ministern hade förvissat sig om att ifrågavarande

merutgifter icke understege nämnda belopp. I avvaktan på slutförandet

av vederbörlig undersökning och uppskattning av den skada

s. 13 Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln: 1921 års tillägg »stut. 13

av natur att böra av statsmedel ersättas, som vardera lidit, syntes det [10.]

vara rimligt, att ersättning lämnades för ovannämnda merutgifter.

Så länge omöjligheten kvarstår för envoyén Brändström och änkefru

Asker att hemföra sitt bohag från Ryssland, och ej heller en reglering

av deras anspråk på statsverket för lidna förmögenhetsskador kan

äga rum, synes mig billigheten kräva, att de fortfarande av allmänna

medel erhålla någon gottgörelse, som kan anses åtminstone i viss mån

svara mot den ökning i bostadskostnader, som härrör av omöjligheten

för dem att förfoga över sitt bohag. I sådant hänseende torde belopp

ej understigande 7,500 kronor respektive 5,000 kronor för år räknat

höra utgivas till envoyén Brändström och änkefru Asker. Att sätta beloppen

liigre lärer ej böra ifrågakomma, enär i sådant fall räntegottgörelsen

för i bohagen nedlagt kapital skulle bliva oskäligt låg. Så snart

bohagen överförts till Sverige eller ock en reglering av skadeståndsanspråken

kommit till stånd, bör givetvis gottgörelsen upphöra att utgå.

Jag hemställer nu, det Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till gottgörelse åt f. d. envoyén P. H. E. Brändström

och framlidne generalkonsuln C. A. Askers änka

för vissa utgifter anvisa å tilläggsstat för år 1921 ett

förslagsanslag, högst, av 12,500 kronor.

3. Ersättning åt tf. konsuln i Riga E. Holmgren för särskilda utgifter,

medan staden hölls besatt av bolsjeviktrupper.

I skrivelse den 26 maj 1919 hemställde t. f. konsuln i Riga E. Holmgren [11]

om ersättning för de utgifter utöver vad med löneförmånerna kunnat bestridas, ErstätJmj"09n_

som vållats honom på grund av de utomordentligt uppdrivna levnadskost- suin i Riga

naderna under tiden 3 januari—5 maj 1919, då staden var besatt av

bolsjeviktrupper och fullständigt avskuren från förbindelser med annat land ga utgifter

än Ryssland. Med anledning av denna framställning, vilken på grund

av de särskilda omständigheter t. f. konsuln anförde icke syntes böra besatt av

lämnas obeaktad, anmodades han att till utrikesdepartementet inkomma bfrsJ^

med de ytterligare upplysningar och de verifikationer, som eventuellt

kunde förebringas. På grund av de bristfälliga förbindelserna med Riga

anlände emellertid hans skrivelse i ämnet så sent, att det icke^ kunde

tagas under övervägande, huruvida proposition i ämnet borde avlåtas till

1920 års riksdag. Skrivelsen likasom en därefter till departementet inkommen

ytterligare framställning utvisar, att t. f. konsuln under nämnda

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Tredje huvudtiteln: 1921 års tillägg »stat.

[11.] tid på grund av sin ämbetsställning kommit i ett nödläge, som oavvisligen

torde betinga, att hans begäran bedömes från en annan synpunkt

än de framställningar om tillfällig ökning av löneförmåner, som andra

tjänstemän på grund av dyrtidsförhållanden ingivit.

Han framhåller nämligen, att under ifrågavarande tid alla livsmedelsförråd

beslagtogos av de bolsjevistiska myndigheterna, som försålde dem

på kort, men uteslutande till personer, vilka voro inskrivna i de bolsjevistiska

föreningarna. Då t. f. konsuln givetvis ej kunnat ingå som medlem

i en sådan, och då han ej av bolsjevikregeringen varit erkänd i egenskap

av konsul eller i övrigt medgiven någon särställning, hade han för att

uppehålla livet varit nödsakad att emot oerhört uppdrivna priser anskaffa de

oundgängligaste livsmedlen under hand. Några räkenskaper utvisande

kostnaderna hade han ej kunnat föra än mindre anskaffa kvitton. Underhan

dsförsälj ning hade straffats med livets förlust. Husundersökning hade

kunnat befaras när som helst och hade även verkställts såväl i hans privatbostad

som i ämbetslokalen. Framställningen avsåge endast merutgifterna

för anskaffande av oundgängligen nödiga livsmedel, nämligen mjöl,

kött och rotfrukter. De uppginge till ett belopp av 8,000 kronor. En

ostrubel, det myntslag, som för varans inköp vid nämnda tidpunkt hade

erfordrats, hade då i Riga motsvarat en krona.

På grund av vad sålunda anförts, får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till ersättning åt t. f. konsuln i Riga E. Holmgren

för särskilda utgifter, medan staden hölls besatt av

bolsjeviktrupper, å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett

förslagsanslag, högst, av 8,000 kronor.

“*• Ersättningar för kursförluster åt befattningshavare inom den yttre

representationen m. m.

t12-] Å 1920 års tilläggsstat begärdes ett förslaganslag av 50,000 kro
Ergartrför''

nor tiU ersättningar för kursförluster åt befattningshavare inom den yttre

kursförlus- representationen, och beviljades ett sådant anslag av riksdagen under

fattnings- förutsättning att vid utbetalandet av ifrågavarande ersättningsbelopp avhavare

inom drag gjordes för eventuellt uppkommen kursvinst, så att endast nettoden

yttre re- förlusten täcktes.

presentaho- r> a- j .......

nen m. m. oestammandet av tjänstemännen tillkommande gottgörelse för kurs
förluster

har givetvis ägt rum med iakttagande av den till beslutet om

anslagets beviljande knutna förutsättning. Från anslaget hava även, i

s. 15 Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

15

enlighet med ett av statskontoret därom avgivet utlåtande, bestritts de [12.]

utgifter, som uppkommit därigenom, att riksbanken beräknat gottgörelse

för transport-, assurans- och dylika kostnader för överförande av tjänstemännens

lönebelopp i guld, på sätt angives i det vid propositionen om

1920 års tilläggsstat fogade utdrag av statsrådsprotokollet (sid. 18).

Verkställda överslagsberäkningar giva vid handen, att det anslag,

som innevarande år skulle erfordras för ifrågavarande kostnader icke

bör sättas lägre än till 50,000 kronor.

Jag hemställer nu, det Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen under

ovannämnda förutsättning

att till ersättningar för kursförluster åt befattningshavare

inom den yttre representationen m. m. å tillläggsstat

för år 1921 bevilja ett förslagsanslag av

50,000 kronor.

5. Dyrtidstillägg.

Under åberopande av vad förut denna dag till statsrådsprotokolle- [13.]

över finansärenden anförts i fråga om behovet av anslag å 1921 års till- Dyrtidsläggsstat

för täckande av kostnader för dyrtidstillägg under samma år ättlägg.

åt befattningshavare i statens tjänst, hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition i ämnet, som

kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader

för dyrtidstillägg under år 1921 åt befattningshavare i

utrikesdepartementet samt vid beskickningar och konsulat

å tilläggsstat för år 1921 såsom förslagsanslag

beräkna ett belopp av 1,500,000 kronor.

6. Yissa reparationsarbeten å beskickningsliuset i Konstantinopel ni. in.

Det svenska staten tillhöriga beskickningshuset i Konstantinopel [14.]

befinner sig sedan flera år tillbaka i ett synnerligen bristfälligt skick, vissa repnHuset,

som uppfördes i början på 1870-talet, har icke undergått någon r(ftei°n^a^e''

mera genomgripande reparation, varför behovet av sådan under senaste skickningstid

blivit alltmer trängande, ett förhållande som jämväl flera gånger Ä«set *Kovpåpekats

av ministern i Konstantinopel. Det bar emellertid ansetts, att m. „p''

under världskriget med dess oskäligt höga priser tidpunkten var olämplig

för igångsättande av ett reparationsarbete av den omfattning, varom

här måste bliva fråga, utan att därmed borde anstå, till dess mera normala

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Tredje huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

[14.] förhållanden inträtt. Även övriga å statens tomt i Konstantinopel uppförda

byggnader, nämligen det s. k. konsulathuset, samt en byggnad

innehållande tvättstuga och trädgårdsmästarebostad, och vidare portuppbyggnaden

(huvudentrén) vid Peragatan jämte en byggnad på vardera

sidan av portuppbyggnaden, samt slutligen växthuset och kyrkan ävensom

de till beskickningshusen hörande inventarierna tarva sedan länge

genomgripande reparation.

Sedan med anledning av det under sistlidne februari skedda ministerbytet

i Konstantinopel chefen för byggnadsstyrelsen anmodats att

förrätta av- och tillträdessyn å kronans ifrågavarande fastighet, har sådan

syn hållits den 23 sistförflutne juni mellan envoyén P. G. A. C. Anckarsvärd,

avträdare, och envoyén G. O. Wallenberg, tillträdare.

Med insändande till utrikesdepartementet av det vid synen förda protokoll

har t. f. ministern i Konstantinopel i skrivelse den 4 därpåföljande

augusti anhållit, att,, enär det vore oundgängligen nödvändigt, att

de i syneprotokollet anmärkta reparations- och förbättringsarbeten omedelbart

och i ett sammanhang utfördes i överensstämmelse med den i

protokollet angivna plan och däröver infordrade, protokollet bifogade

kostnadsförslag, och samtliga berörda arbeten, med visst obetydligt undantag,

enligt synemannens mening vore av beskaffenhet, att kostnaderna

därför borde bestridas av statsmedel, därför erforderliga medel måtte

ställas till ministerns förfogande för arbetenas skyndsamma igångsättande.

Med anledning av vad sålunda förekommit har, såsom Kungl. Maj:t

behagade erinra sig, ärendet anmälts den 10 september 1920, därvid föredraganden

anförde bl. a. följande:

»I syneprotokollet, varav framgår, att synen jämväl omfattat fastighetens

lösa inventarier, har föreslagits — förutom vissa yttre och inre

allmänna reparationsarbeten samt restaurering av inventarierna — anskaffande

av möbler till ett väntrum i kanslilokalen, införande av fullständig

elektrisk belysning i huvudbyggnaden och det s. k. konsulathuset, samt,

enär vattenledningstrycket i Konstantinopel icke är tillräckligt för att

bringa vattnet upp till samtliga våningar i den högt belägna huvudbyggnaden,

anbringande däri av eu elektrisk pumpanordning. Vidare har

föreslagits installerande av centraluppvärmning med varmvatten i huvudbyggnaden.

I denna utgöras nämligen eldstäderna av ett tjugutal kaminer

av det mest skilda slag, försedda med långa plåtrör, en anordning,

vilken med hänsyn till såväl de stränga vintrarna i Konstantinopel som

ock den eldfara, som är förbunden med kaminernas användande, är synnerliger

primitiv och olämplig. Vad angår kyrkan är visserligen denna

i behov av omfattande reparation, men då den för närvarande icke torde

s. 17 Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln: 1921 ars tilläggsstat. 17

vara behövlig för beskickningen eller för svenska kolonien i Ivonstantinopel,

synes med dess iståndsättande böra tillsvidare anstå.

Kostnaderna för de vid synen föreslagna reparations- och omändringsarbetena,

däri emellertid ej inräknad utgiften för installering av centraluppvärmning

och vissa därav föranledda murnings- in. fl. arbeten,

uppgå enligt kostnadsförslagen i svenskt invnt till ett belopp av kronor

82,035.

Byggnadsstyrelsen har i infordrat utlåtande i allo tillstyrkt de

föreslagna arbetenas utförande i enlighet med omförmälda kostnadsförslag,

vilkas priser styrelsen finner skäliga. Styrelsen understryker särskilt,

att det är oundgängligen nödvändigt att installera omförmälda

elektriska pumpanordning och centraluppvärmning med varmvatten i

huvudbyggnaden. Styrelsens expert har uppgjort ett förslag till dylik

uppvärmningsanordning, för vars anordnande kostnaden uppgår till

37,000 kronor, vartill kommer utgiften för vissa därav nödvändiga murnings-

m. fl. arbeten, beräknad till 10,965 kronor. Styrelsen "fastslår

vidare, att huvudbyggnaden för närvarande är i så dåligt skick, att det

ej kan begäras, att ministern med familj skulle kunna taga byggnaden i

bruk, förrän densamma genomgått en fullständig reparation. De vid

synen föreslagna åtgärderna beträffande huvudbyggnaden äro enligt styrelsens

uppfattning oavvisliga och utgöra ett minimum för densammas

försättande i ett efter vår tids begrepp beboeligt skick, i sammanhang

varmed styrelsen anför, att samtliga arbeten, vilka ej utan våda kunna

uppskjutas, böra till undvikande av ökade kostnader omedelbart och i

ett sammanhang utföras.

Av vad jag ovan anfört framgår, att den sammanlagda kostnaden

för ifrågavarande arbetens utförande utgör 130,000 kronor; och då nödvändigheten

därav torde vara oomtvistlig, synes proposition böra avlåtas

till nästa års riksdag angående beviljande av anslag för detta ändamål.

I det jag emellertid till fullo instämmer i de av vederbörande framförda

skälen för arbetenas omedelbara igångsättande, synas mig härför erforderliga

medel redan nu böra anvisas och ställas till ministerns i Konstantinopel

förfogande. Denne har uppgivit, att utgiften för arbetenas påbörjande

och fortgående, intill frågan hunnit föreläggas riksdagen, kan

antagas komma att belöpa sig till omkring 77,000 kronor. För täckande

härav synas mig först och främst böra tillsvidare få disponeras de från

fastigheten i Konstantinopel för fjärde kvartalet 1920 inflytande hyresmedlen,

vilka beräknas komma att uppgå till 12,000 kronor. Enär utgiften

måste anses av så brådskande beskaffenhet, att frågan ej torde

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 häft. (Nr 2.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Tredje huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

[14.] hinna anstå för att underställas riksdagen, och utgiften vidare är av den

storlek, att tredje huvudtitelns besparingar med hänsyn till därå förefintliga

behållningar icke lämpligen torde för ändamålet kunna anlitas

samt tillika av beskaffenhet att ej kunna bestridas av andra till Kungl.

Maj:ts förfogande stående medel, synes mig återstående belopp 65,000

kronor tillsvidare böra bestridas av det vid sidan av huvudtitlarna uppförda

förslagsanslaget för oförutsedda utgifter. I händelse av bifall till

detta förslag, skall utrikesdepartementet föranstalta därom, att genast

vid riksdagens början förhållandet varder för riksdagen anmält.

Jag hemställer sålunda, det Kungl. Maj:t täckes besluta, att, i avvaktan

på den proposition, som må komma att till riksdagen avlåtas

angående beviljande av medel för reparationer m. m. å statens fastighet

i Konstantinopel, för nämnda ändamål får dels av Kungl. Majts minister

därstädes disponeras de för fjärde kvartalet från kronans ifrågavarande

fastighet influtna hyresmedel, som beräknas uppgå till 12,000 kronor,

dels ock ställas till hans förfogande ett belopp av högst 65,000 kronor,

att utgå av det vid sidan av huvudtitlarna uppförda förslagsanslaget för

oförutsedda utgifter.»

Denna hemställan blev av Kungl. Maj:t bifallen. Av de för reparationerna

erforderliga medel 130,000 kronor hava alltså härigenom anvisats

77,000 kronor, och, då jag har för avsikt att hos Eders Kungl.

Maj:t hemställa, att för samma ändamål av 1921 års hyresmedel för

fastigheten i Konstantinopel må få disponeras 18,000 kronor, återstår,

därest denna hemställan vinner Eders Kungl. Maj:ts bifall, att täcka ett

belopp av 35,000 kronor. Emellertid synes mig för mötande av oförutsedda

utgifter i samband med reparationerna, eller för den händelse beräknat

belopp av hyresmedlen för fastigheten av en eller annan anledning

icke skulle bliva tillgängligt, försiktigheten fordra, att det belopp,

som bör av riksdagen äskas, bestämmes till 40,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

täckes föreslå riksdagen

att till vissa reparationsarbeten å beskickning shuset

i Konstantinopel m. m. å tilläggsstat för år 1921 anvisa

ett förslagsanslag, högst, av 40,000 kronor.

t

s. 19 Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

19

7. Förvärv av beskickningshus i London m. m.

Åtgärder hava vidtagits i syfte att för beskickningen i London till- [15.]

försäkra staten besittningsrätt till en annan fastighet i nämnda stad än Förrän; av

den nu förhyrda, inom vilken till följd av den under senare år inträdda n£''{j£; {

utvidgningen av beskickningens verksamhet icke längre finnas eller kunna London

beredas tillräckliga utrymmen.

Jag hemställer nu, det Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan bliva

riksdagen förelagd angående förvärv av beskickningshus

i London å tilläggsstat för år 1921 såsom reservationsanslag

beräkna ett belopp av 1,200,000 kronor.

Summan av de utav mig å tilläggsstat en för år 1921 under tredje

huvudtiteln tillstyrkta anslag uppgår till 3,724,960 kronor.

Statsrådets övriga ledamöter biträdde vad herr ministern för utrikes

ärendena sålunda hemställt;

och behagade Hans Maj:t Konungen härtill

lämna bifall samt föreskriva, att avskrift av detta protokoll

skulle till finansdepartementet överlämnas för att

tjäna till ledning vid avfattandet av Kungl. Maj:ts

proposition till riksdagen angående tilläggsstat för år

1921.

Ur protokollet:

Svante Hellstedt.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Tilläggsstat för år 1921.

Extra anslag

Sid.

Tredje huvudtiteln.

Kronor

A. Departementet.

1.

Extra vaktbetjänte samt extra biträden för passexpedition i ut-

rikesdepartementet...............................

25,400

2

2.

Tillfällig löneförbättring under år 1921 för viss personal inom

den civila statsförvaltningen .................

5,800*

2

B. Sveriges representation i utlandet.

1.

Förböjningar av arvoden åt vissa militär- och marinattachéer...

24,800

2

2.

Extra kontorskostnadsersättning för generalkonsulatet i New-York

21,800

3

3.

Förstärkning av extra anslaget till bidrag åt beskickningschefer

och lönade konsuler för ökade kontorskostnader

18,660

4

C. Nationernas Förbund, internationella byråer m. m.

1.

Sveriges andel i kostnader för Nationernas Förbund

773,000*

8

2.

Ytterligare bidrag till bestridande av kostnaderna för anordnande

av interparlamentariska unionens nittonde konferens i Stock-

holm....................................

15,000

9

3.

Bidrag till Sverige-Amerikastiftelsen...........

30,000

9

D. Diverse.

1.

Skrivmaterialier, expenser, renskrivning, ved, ljus m. m.

10

2.

Gottgörelse åt f. d. envoyén P. H. E. Brändström och framlidne

generalkonsuln C. A. Askers änka för vissa utgifter

12,500

12

* Beräknat belopp.

s. 21 Kontrollera mot PDF

05 W

21

I

! 3.

; 4.

Ersättning åt t. f. konsuln i Riga E. Holmgren för särskilda utgifter

medan staden hölls besatt av bolsjeviktrupper. ..........

Ersättningar för kursförluster åt befattningshavare inom den yttre

representationen m. ...................................................

D yrtidstillägg.............................- -......

Vissa reparationsarbeten å beskickningshuset i Konstantinopel m. m.

Förvärv av beskickningshus i London m. ..........................

Extra anslag

Sid.

Kronor

8,000

13

50,000

14

1,500,000*

15

40,000

15

1,200,000*

1 19

* Beräknat belopp.

I

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

i

INNEHÅLLSFÖRTECKNIN G.

Sid.

I. Lantförsvaret.

A. Avlöning, rekrytering, resekostnader in. m.

1. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom

den civila statsförvaltningen .................................................................... 2

2. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade

medel ............................................................................................ 3

B. Undervisning, understöd, expenser in. m.

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till undervisnings- och gym
nastikmateriel

samt undervisningsanstalter och utbildningskurser ......... 3

2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier, expenser,

bränsle, lyse m. .................................................................._••••_■.............. H

3. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier m. m.

vid truppförbanden ............... 19

C. Förplägnad, intendenturmateriel, remontering, övningar in. in.

1. Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till mathållning ........................... 21

2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till munderingsutrustning...... 22

3. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kasernutredning, inten
denturfordon

m. .................................................................................... 24

4. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten, ren
hållning

och tvätt vid truppförbanden...................................................... 26

5. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till remontering.................... 28

6. Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till furagering .............................. 28

7. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till truppförbandens övningar 30

8. Förstärkning av de för fält- och fälttjänstövningar under år 1921 tillgäng
liga

medel................................................................................................. 37

9. Ersättande av viss genom eldsvåda förstörd intendenturmateriel .................. 39

D. Sjukvård in. in.

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård

m. .......................................................................................................... 41

2. Ambulansautomobil för Bodens garnison m. ............................................. 45

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 käft.

2762 20

opaginerad Kontrollera mot PDF

II

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

E. Vapen och ammunition.

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till vapen och ammunition

m. m...................................................................................................... 48

2. Merkostnader för fortsatt anskaffning av handvapen och kulsprutemateriel 51

3. Ersättning för vissa brandskadade maskiner, verktyg och materialier m. m. 51

F. Byggnader och ingenjörmateriel.

1 Ytterligare förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till byggnader,

övningsfält och skjutbanor ...................................................................... 53

2. Fullföljande av arbetena å kasernetablissemang för femton infanterirege
menten

....................................................................................................... 54

3. Kostnader till följd av uppskjutande tillsvidare av arbetena å uppförande

av kasernetablissemang för Södra skånska infanteriregementet............... 54

4. Flyttning av en barack från Hultsfred till flygetablissemanget å Malmen... 56

5. Ändringsarbeten å brandmaterielen.................................................................. 57

6. Iståndsättande av eu brandskadad verkstadsbyggnad vid Livregementets

dragoners kasernetablissemang ................................................................. 58

7. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till ingenjörmateriel............... 59

8. Merkostnader för komplettering av viss ingenjörmateriel ............................. 60

9. Anskaffning av viss materiel för flygväsendet ................................................ -60

10. Anskaffning av en sträckprovningsmaskin ..................................................... 61

G. Diverse.

1. Täckande av brister å vissa ordinarie reservationsanslag .............................. 62

2. Täckande av vissa förskott ............................................................................. 62

3. Försök med s. k. tekniska hjälpmedel ....................... 67

4. Anskaffning av s. k. tekniska hjälpmedel m. m.''............................................. 67

5. Dyrtidstillägg..................................................................................................... 67

II. Sjöförsvaret.

A. Undervisningsverken.

1. Förstärkning av viss i staten för sjökrigsskolan upptagen anvisning............ 69

B. Flottan.

Intendentnren.

1. Täckande av överbetalning å reservationsanslaget till beklädnad åt sjömans
och

skeppsgossekårerna .............................................................................. 70

Nybyggnad och underhåll.

2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till flottans nybyggnad och

underhåll .................................................................................................. 70

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

in

Sid.

Övningar.

3. Förstärkning av reservationsanslaget till flottans krigsberedskap och övningar 71

Torped- och gnistsignalväsendet m. m.

4. Anskaffning av torpeder.................................................................................... 71

5. Framställning av en ny torpedtyp ..... ............................................................ 71

6. Anskaffning av flygmateriel ............ ...................................;............................ 72

C. Kustartilleriet.

Intendenturen.

1. Täckande av överbetalning å reservationsanslaget till beklädnad åt kust
artilleriets

manskap................................................................................... 72

Nybyggnad och underhåll.

2. Bostadshus för underofficerare i Vaxholms fästning....................................... 73

3. Täckande av överbetalning å reservationsanslaget till underhåll av kust
artilleriets

byggnader och materiel ............................................................ 73

Övningar.

4. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kustartilleriets krigsbered
skap

och övningar..............•........................................................................ 73

D. Flottan och kustartilleriet.

1. Extra beklädnadshjälp åt fänrikar i reserven, reservofficersaspiranter och

reservmarinintendentsaspiranter .............................................................. 74

E. Diverse.

1. Fackutbildningskurs för marinläkarstipendiater över stat och värnpliktiga

läkare ......................................................................................................... 7 o

2. Anordnande av marinläkarkurs ........................................................................ 75

3. Kostnader för nedläggande av Fårösunds fästning.......................................... 77

4. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom

den civila statsförvaltningen ..................................................................... 79

5. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade

medel................................................................................................ 79

6. Dyrtidstillägg.................................... 79

F. Sjökarte verket.

1. Utförande av sjömätningar ............................................................................. 80

2. Bidrag till en internationell hydrografisk byrå................................................ 83

opaginerad Kontrollera mot PDF

IV

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Sid.

Bilagor.

Nr 1. Beräkning av de värnpliktigas tjänstgöringsdagar år 1921 ....................... 85

» 2. Beräkning av underhållsdagar för stam- och lejda hästar, remonter m. fl.

år 1921 ................................................................................................. 86

» 3. Sammanställning av anslagen å tilläggsstat för år 1921 ........................... 88

s. 1 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

1

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7

januari 1921.

N ärvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve

Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist,

Malm, Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Departementschefen, statsrådet Hammarskjöld, anhöll härefter att

få underställa Kungl. Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov, som

under fjärde huvudtiteln borde tillgodoses genom anslag å tilläggsstat

för år 1921, och att i samband därmed få föredraga följande till Kungl.

Maj:t inkomna skrivelser, nämligen:

arméförvaltningens skrivelse den 31 augusti 1920 angående lantförsvarets

medelsbehov för år 1922, i vad samma skrivelse avsåge anvisande

av medel dels till förstärkning av följande i 1921 års stat upptagna

anslag, nämligen anslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel

samt undervisningsanstalter och utbildningskurser, anslaget till

skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m., anslaget till skrivmaterialier

m. m. vid truppförbanden, anslaget till mathållning, anslaget till munderingsutrustning,

anslaget till kasernutredning, intendenturfordon m. m., anslaget

till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden, anslaget

till remontering, anslaget till furagering, anslaget till truppförbandens

övningar, anslaget till sjuk- och veterinärvård in. in., anslaget till vapen

och ammunition in. in., anslaget till fortsatt anskaffning av handvapen

och kulsprutemateriel, anslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor,

anslaget till ingenjörmateriel samt anslaget till komplettering avviss

ingenjörmateriel, dels ock till tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare

å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen, till

förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 2 höft. 2762 20 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade

medel, till förstärkning av de för fält- och fälttjänstövningar under år

1921 tillgängliga medel, till inköp av en ambulansautomobil för Bodens

garnison m. m., till ersättning för vid branden i ammunitions fabrikens

avdelning å Marieberg skadade maskiner, verktyg och materialier m. m.,

till flyttning av en barack från Hultsfred till flygetablissemanget å Malmen,

till vissa ändringsarbeten å brandmaterielen samt till iståndsättande av

en brandskadad verkstadsbyggnad vid Livregementets dragoners kasernetablissemang;
arméförvaltningens

intendents- och civila departements skrivelse

den 24 augusti 1920 angående ersättande av viss genom eldsvåda förstörd

intendenturmateriel;

arméns kasernbyggnadsnämnds skrivelse den 31 juli 1920 angående

medel för bestridande av kostnader till följd av uppskjutande tillsvidare

av arbetena å uppförande av kasernetablissemang för Södra skånska

infanteriregementet;

arméförvaltningens skrivelse den 8 september 1917 angående täckande

av vissa förskott;

marinförvaltningens skrivelse den 30 augusti 1920 angående särskilda

medelsbebov å tilläggsstat för år 1921;

marinförvaltningens skrivelse den 25 november 1920 angående tillläggs

an slag för år 1921 till flottans nybyggnad och underhåll; samt

chefens för sjökarteverket skrivelse den 31 augusti 1920 angående

beräknande av behovet av medel på tilläggsstat för sjökarteverket år 1921.

Departementschefen yttrade härefter följande:

I. LANTFÖRSVARET.

A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

1. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat

inom den civila statsförvaltningen.

Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdepartementet

förut denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden

anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma

att avlåtas angående tillfällig löneförbättring för vissa

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Fjärde huvudtiteln: 1921 års till äggsstat.

befattningshavare å ordinarie stat inom den civila stats- [1.]

förvaltningen, tillsvidare under fjärde huvudtiteln, avd.

Lantförsvaret, å tilläggsstat för år 1921 beräkna ett

förslagsanslag av 59,600 kronor.

2. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom [2.]

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m.

anvisade medel.

Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdepartementet

förut denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört,

får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma

att avlåtas angående förstärkning av de till avlönande

av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen

samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade

medel, tillsvidare under fjärde huvudtiteln, avd. Lantförsvaret,

å tilläggsstat för år 1921 beräkna ett förslagsanslag

av 25,000 kronor.

B. Undervisning, understöd, expenser m. m.

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till undervisnings- och [3.]

gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och utbildningskurser.

Ordinarie reservationsanslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel

samt undervisningsanstalter och utbildningskurser (undervisningsanslaget)

är i riksstaten för innevarande år upptaget med 579,668

kronor. Anslaget är uppdelat på tre särskilda titlar, nämligen

Titel I. Undervisningsmateriel...................................... kronor 70,104:74

d II. De fasta undervisningsverken m. m.......... » 192,433: 10

» III. Tillfälligtvis anordnade skolor och utbildningskurser

samt oförutsedda behov ......... » 317,130:

Summa kronor 579,667: 84

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

[3.] Till förstärkning av ordinarie undervisningsanslaget anvisade riks
dagen

å tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 76,500 kronor.

1 detta anslagsbelopp voro icke inberäknade några medel för bestridande

av djrtidskostnader för bränsle och lyse vid undervisningsverken,

utan skulle dylika kostnader utgå av det till förstärkning av ordinarie

bränsleanslaget anvisade anslag.

För innevarande år bar ännu icke något förstärkningsanslag av

riksdagen äskats. Däremot hava medel för ifrågavarande ändamål inberäknats

uti ett för bestridande av under år 1921 eventuellt uppkommande

dyrtidskostnader vid armén å riksstaten för samma år utom

huvudtitlarna avsatt belopp.

Arméförvaltningen har nu gjort framställning om anvisande av

medel till förstärkning av de under titlarna I och II upptagna anslagsbelopp.

Titel I. Undervisningsmateriel.

Denna anslagstitel är beräknad efter en kostnad av 0.54 öre för

man och tjänstgöringsdag.

rvait™6" • Arméförvaltningen har anmält, att truppförbandscheferna i skrivelser

anställning. 1 till arméförvaltningens civila departement anmält ett för de kommande

åren väntat medelsbebov för ifrågavarande anslag, vilket, i medeltal

enligt de växlande uppgifterna, uppginge till 1.5 öre för man och tjänstgöringsdag,

d. v. s. 0.42 öre utöver dubbla beloppet av ovan nämnda

grundbelopp för anslagstitelns beräkning.

Då åtskilliga truppförbandscbefer redan anmält befarade brister å

sina anslagsandelar för år 1920, vilka bristers belopp visade därhän,

att vederbörande truppförbands anslag endast varit till en tredjedel tillräckliga

för årets omkostnader, samt andra truppförbandschefer uppgivit,

att brister å anslaget endast kunnat undvikas genom att låta underhållet

av. den dyrbara gymnastikattiraljen anstå, så syntes behovet av

en grundlig förstärkning av förevarande anslagstitel vara väl bekräftat

av årets erfarenhet.

Arméförvaltningen ansåge sig därför böra utgå från ovannämnda

grundtal av 1.5 öre för man och tjänstgöringsdag vid beräkningen av

det för. år 1921 erforderliga anslaget till förstärkning av förevarande

anslagstitel.

_ Med hänsyn till vad arméförvaltningen i ämnet anfört finner jag

mig böra tillstyrka, att ifrågavarande medelsbebov för år 1921 beräknas

efter 1.5 öre för man och tjänstgöringsdag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. °

Uti de för nästlidet års riksdag framlagda anslagsberäkningar har

antalet tjänstgöringsdagar för innevarande år upptagits till 9,892,359

för värnpliktiga och till 3,090,000 för fast anställda eller tillhopa

12,982,359. Beträffande de värnpliktiga har man härvid utgått frände

under år 1918 i tjänstgöring varande värnpliktskontingenternas storlek

samt i fråga om övningstidens längd tagit hänsyn till deri inskränkning

härutinnan, som för vissa kategorier av värnpliktiga skulle bliva en

följd av ett fortsatt tillämpande av bestämmelserna i lagen den 10

oktober 1919 om ändrad utbildningstid för vissa värnpliktiga av 1919

års klass m. m.

En ytterligare nedsättning, under vad sålunda beräknats, av antalet

tjänstgöringsdagar innevarande år kommer emellertid att bliva en följd

av bestämmelserna i lagarna den 22 juni 1920 om ändrad utbildningstid

för värnpliktiga av 1920 års klass, om befrielse för vissa värnpliktiga

av 1917 års klass från fullgörande av en repetitionsövning samt om ytterligare

minskning av utbildningstiden för vissa värnpliktiga av 1919

års klass (Svensk författningssamling nr 372—374). På grund härav

har jag låtit verkställa en omräkning av antalet tjänstgöringsdagar för

värnpliktiga under innevarande år; och framgår av denna omräkning

(se Bil. 1), att detta antal skulle utgöra 8,154,489. Läggas härtill förenämnda

3,090,000 tjänstgöringsdagar för fast anställda^ skulle sammanlagda

antalet tjänstgöringsdagar för år 1921 alltså uppgå till

11 244 489.

’ Efter en beräkningsgrund av 1,5 öre för man och dag skulle således

medelsbehovet under förevarande anslagstitel för innevarande år

utgöra (11,244,489 x 0,015 =) 168,667 kronor 34 öre. Enär å ordinarie

stat för ändamålet upptagits 70,104 kronor 74 öre, erfordras följaktligen

såsom förstärkningsanslag ett belopp av (168,667:34 /0,104: 74 )

98,562 kronor 60 öre eller i jämnt krontal 98,563 kronor.

Titel IL De fasta undervisningsverken m. in.

Arméförvaltningen har anfört, att enär vid anvisandet av förstärkningsanslag

för de närmast föregående aren beträffande anmälda ökade

medelsbehov för bestridande av bränsle- och lysekostnader beslutats, att

sådana kostnader skulle bestridas av ett särskilt anslag till förstärkning

av ordinarie reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning

och tvätt vid truppförbanden, hade arméförvaltningen, under förutsättning

att ett sådant förstärkningsanslag även torde beviljas för år

1921, vid uppgörandet av följande beräkningar inskränkt sig till att

Arméför
valtningens
framställ
ning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

[3.]

Krigshög
skolan.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

endast anmäla de belopp å merkostnader för bränsle och lyse, som i

en del framställningar från vederbörande myndigheter uppgivits.

Därjämte hade arméförvaltningen utgått ifrån att de belopp, som

å tilläggsstat för år 1920 anvisats till förstärkning av respektive skolors

med flera anslagsdelar, borde upptagas oförändrade å förevarande förstärkningsanslag,

där ej särskild anledning funnits att höja eller minska

desamma.

Chefen för krigshögskolan hade anmält, att den å skolans anslag

uppförda posten å 14,500 kronor till praktiska övningar visat sig otillräcklig

och redan för år 1920 överskridits med 2,500 kronor, vilken

brist torde komma att ökas med ytterligare 1,000 kronor under år 1921 till

följd av den inträdande höjningen av priser för järnvägstransporter.

Nämnda bägge belopp, tillhopa 3,500 kronor, syntes böra upptagas

å förevarande förstärkningsanslag.

\ idare hade skolchefen anmält, att en brist å 1,500 kronor yppat

sig å anslagsposten till inventarier, böcker och undervisningsmateriel

samt att, med hänsyn till stegringen av priset å böcker och undervisningsmateriel

samt skolans behov att öka sitt bibliotek med nyutkommande

militärlitteratur, anslagsposten i fråga behövde för framtiden höjas

med 500 kronor.

Då skolans anslagspost till inventarier, böcker och undervisningsmateriel,

utgörande 9o0 kronor, under de två senaste åren icke erhållit

annan förstärkning än ett belopp av 200 kronor för år, avsett till merkostnader

för undervisningsmaterielen, syntes den begärda förhöjningen

å 500 kronor av denna anslagspost vara väl befogad.

Därjämte torde det å förstärkningsanslag för åren 1919 och 1920

upptagna beloppet till merkostnader för skrivmaterialier m. m., 2,000

kronor, även böra beviljas för år 1921.

Till förstärkning av krigshögskolans anslagspost för år 1921 syntes

således böra beviljas:

för utgiftsgruppen praktiska övningar................................ kronor 3,500:_

inventarier, böcker och undervis
-

ningsmateriel

skrivmaterialier, lyse, städning m. m.

» 500

» 2,000

kronor 6,000

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Anslagsposten för artilleri- och ingenjörhögskolan å nu gällande

stat vore fördelad på följande utgiftsgrupper, nämligen:

till praktiska övningar.......................................................... kronor 14,350:

)) inventarier, böcker och undervisningsmateriel......... )) 2,700: —

» skrivmaterialier, bränsle, lyse och övriga expenser

m. m............................................................................ ® 3,650:

till reseersättning................................................. »_2,500:

tillhopa kronor 23,200: —

[3.]

Artilleri- och

ingenjörhögskolan.

Rörande erforderlig förstärkning av nämnda utgiftsgruppers belopp

hade skolchefen i skrivelse till arméförvaltningens civila departement

aumält följande.

För praktiska övningar behövdes samma tilläggsanslag som för

åren 1919 och 1920, eller 2,500 kronor.

Utgiftsgruppen inventarier, böcker och undervisningsmateriel, vilken

vore sammansatt av anslagsmedel till

biblioteket och undervisningsmateriel....................... kronor 2,000: —

och till inventarier........................................................... » 700: —

behövde för förstnämnda ändamål en förhöjning å 2,000 kronor på

grund av de ökade omkostnaderna för bibliotekets, fysiska kabinettets

och kemiska laboratoriets planenliga underhåll samt för sistnämnda

ändamål en förhöjning å 300 kronor.

Utgiftsgruppen skrivmaterialier, bränsle, lyse och övriga expenser

hade uppstått genom sammanslagning av de forna ordinarie anslagsposterna:
bränsle

och lyse ...

skrivmaterialier......

städning och tvätt

renhållning...............

vattenavgift ............

extra utgifter .........

kronor 3,650: —

kronor 2,100

» 400

» 600

» 150

3) 100

» 300

Yad bränsle- och lysekostnader anginge, kunde desamma för år

1921 beräknas till 11,000 kronor för bränsle och 2,000 kronor för lyse,

eller tillhopa 13,000 kronor, d. v. s. 10,900 kronor utöver det anslagna

medelsbeloppet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

För samtliga övriga utgiftsändamål, för vilka funnes anslagna tillhopa

1,550 kronor, ansåge skolchefen, att det, på grund av de stegrade

kostnaderna för papper och skrivmaterialier i övrigt ävensom för städning,

tvätt och renhållning, vilka krävde personlig arbetskraft, skulle

erfordras ett förstärkningsanslag å 2,000 kronor.

Slutligen behövdes till bestridande av reseersättningar samma förstärkningsanslag

som för år 1920 eller 2,900 kronor.

Arméförvaltningen hade mot dessa förslag ej annat att erinra, än

att för utgiftsgruppen skrivmaterialier, bränsle, lyse och övriga expenser,

i vad den ej avsåge bränsle- och lysekostnader, ej torde behövas högre

förstärkning än den för år 1920 beviljade å 100 procent, eller tillhopa

1,300 kronor.

För merkostnader vid artilleri- och ingenjörhögskolan skulle således

erfordras

för praktiska övningar .................. kronor 2,500

» bibliotek och undervisningsmateriel............ » 2,300

)) skrivmaterialier och övriga expenser......... j> 1,300

» reseersättningar ...................................... j> 2,900

Summa kronor 9,000

Chefen för ridskolan hade anhållit om förhöjning med nedannämnda

belopp å de för följande utgiftsgrupper å stat uppförda medel, nämligen

för städning och tillsyn av möbler .................. kronor 300: —

» underhåll av möbler och sängkläder......... » 500: —

» » » ridtyg och stallpersedlar...... » 200: —

» anordnande av släpjakter.............................. » 1,500: —

» diverse och oförutsedda behov omkring... » 5,900: —

» lärare och elever till nödiga resor............ » 500: —

eller tillhopa med kronor 8,900: —

Mot nämnda belopp hade arméförvaltningen i allmänhet icke någonting

att erinra. Posten för anordnande av släpjakter, upptagen med 100

procent å den ordinarie statens belopp, syntes dock kunna nedsättas

till 7 00 kronor, alldenstund skolchefen å en tablå över utgifterna för år

1919 visat, att kostnaderna för släpjakter nämnda år endast uppgått

till 2,200 kronor.

Den begärda ökningen av posten till diverse och oförutsedda behov

motsvarade något mer än 100 procent å den ordinarie statens belopp

(4,067 kronor), men behovet vore väl styrkt av sifferuppgifterna

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Fjärde huyudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

å förenämnda tablå, enligt vilka utgifterna av ifrågavarande art under [3.]

åren 1918 och 1919 utgjort respektive 12,200 och 13,400 kronor.

Arméförvaltningen tillstyrkte således för ridskolans anslagsandel en

förstärkning av (8,900 — 800=) 8,100 kronor.

Medelsbehovet för bränsle och lyse för år 1921 uppgåve skolchefen

till 18,000 kronor, vilket innebure en förhöjning av 11,350 kronor över

de å stat uppförda medel.

För merkostnader under år 1921 vid infanteristutskolan vore mfanteriskjntredan

medel beviljade å extra stat för nämnda år.

För artilleristutskolorna hade begärts samma förstärkningsanslag Artilleriskjut

som för åren 1919 och 1920, eller 19,000 kronor.

Häremot hade arméförvaltningen icke någonting att erinra.

För krigsskolans anslag syntes även böra beviljas samma belopp Krigsskolan,

som för år 1921, i vad nämnda belopp icke avsåge bränsle- och lysekostnader.

På förevarande förstärkningsanslag syntes således höra

uppföras

å krigsskolans stat

till remontering av en häst, underhåll

av seltyg m. m............................... kronor 500: —

till inventarier m. m............................... » 1,000: — kronor 1,500: —

å staten för reservoffeer skur serna

till inventarier och husgeråd ............... » 150: —

» undervisningsmateriel, tvätt,.........

medikamenter m. m..................... » 2,000: — j> 2,150: —

eller tillhopa för bägge staterna kronor 3,650: —

För ökade bränsle- och lysekostnader hade medelsbehovet för år

1920 beräknats till (12,950 + 1,140=) 14,090 kronor.

I sin framställning angående det ordinarie medelsbehovet för år

1922 hade armé förvaltningen beträffande krigsskolans andel av undervisningsanslaget

hemställt, att den å nämnda anslagsandel uppförda

posten till praktiska övningar måtte höjas med 10,000 kronor för att

kunna bereda ersättning av statsmedel (i stället för av elevmedlen) för

elevernas resor och inkvartering under övningar.

Bihang till riksdagens protokoll 192L. 1 sand. 2 höft.

2762 20 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

[3.]

Fackekolan

för värnpliktiga

medicine

kandidater.

Arméns veterinärers

och

värnpliktiga

veterinärers

utbildning.

Artilleri
museum.

Artilleri
stabens
bibliotek.

Sammanfatt
ning.

Departe
ments
chefen.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

I händelse av bifall därtill syntes nämnda belopp, 10,000 kronor,

även böra upptagas å förevarande förstärkningsanslag.

Hela medelsbehovet för krigsskolan å förevarande anslag utgjorde

således 13,650 kronor.

I händelse av bifall till ovan gjort förslag angående uppförande

på ordinarie undervisningsanslagets stat av 10,000 kronor för anordnande

av en dubbelkurs vid fackskolan för värnpliktiga medicine kandidater,

borde nämnda belopp, 10,000 kronor, även upptagas å förevarande

förstärkningsanslag.

Likaledes borde, vid bifall till av sjukvårdsstyx-elsen framställt förslag

angående beredande av ökade ordinarie anslagsmedel för arméns

veterinärers och värnpliktiga veterinärers utbildning, det för detta ändamål

under år 1921 erforderliga beloppet (5,100 + 1,600 =) 6,700 kronor

uppföras såsom förstärkningsanslag för nämnda år.

Vidare borde å samma anslag upptagas 1,500 kronor till ökade

expensomkostnader för artillerimuseum samt 800 kronor för artilleristabens

bibliotek, för vilka båda poster närmare motivering lämnats i framställningen

angående ordinarie undervisningsanslaget.

Följande belopp skulle således behöva upptagas å förevarande

anslagstitel:

krigshögskolan ....................................................................

artilleri- och ingenjörhögskolan.........................................

ridskolan ...................................................................................

artilleriskjutskolor....................................................................

krigsskolan........................................................................

fackskola för värnpliktiga medicine kandidater...........

arméns veterinärers och värnpliktiga veterinärers

utbildning.....................................................

artillerimuseum .................................................

artilleristabens bibliotek...................................

kronor

5>

6,000

9,000

8,100

19.000

13,650

10.000

......;......... »

6,700: —

............... »

1,500: —

............... »

800: —

Summa kronor

74,750: —

Då vissa av de sålunda begärda anslagsförhöjningarna stå i omedelbart

samband med frågan om medelsbehovet under ordinarie undervisningsanslaget

för år 1922, tillåter jag mig hänvisa till vad jag därom

i annat sammanhang anfört.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

De av arméförvaltningen verkställda beräkningarna rörande behovet

av anslagsförstärkning under förevarande titel giva mig icke anledning

till någon annan erinran än att till den äskade summan, 74,750 kronor,

bör läggas ett belopp av 2,200 kronor, motsvarande de merkostnader,

som, enligt vad jag under hand inhämtat, torde komma att belasta undervisningsanslaget

med anledning av de telefontaxeförhöjningar, som

ägt rum, efter det arméförvaltningens framställning i ämnet avläts, och

till vilka på den grund hänsyn icke kunnat tagas i den uppgjorda anslagsberäkningen.

Såsom förstärkning av anslagstiteln till de fasta

undervisningsverken m. m. för innevarande år skulle alltså upptagas ett

belopp av (74,750 + 2,200=) 76,950 kronor.

1 detta belopp ingå icke några merkostnader för bränsle och lyse.

I likhet med vad tidigare varit fallet, torde dessa kostnader för innevarande

år böra bestridas av det extra anslag till förstärkning av ordinarie

bränsleanslaget, varom jag i annat sammanhang kommer att göra

framställning.

Sammanfattning:.

I enlighet med vad jag nu anfört, skulle till förstärkning av undervisningsanslaget

för år 1921 erfordras (98,563 + 76,950 = ) 1/5,513

kronor.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att

till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter

och utbildning skurser å tilläggsstat för år

1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 175,513 kronor.

2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier,

expenser, bränsle, lyse m. m.

Ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier, expenser, bränsle,

lyse m. m. (expensanslaget) är i riksstaten för innevarande år upptaget

med 297,610 kronor. Anslaget är beräknat med hänsyn till de före

kristidens inträde rådande prisförhållandena.

Till förstärkning av ordinarie expensanslaget anvisade riksdagen å

tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 161,900 kronor. I

detta anslagsbelopp voro emellertid icke inberäknade några medel för

bestridande av dyrtidskostnader för bränsle och lyse vid staber och

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

[4.]

Armé
föryalt
ningeng
framställ.

ning.

Arméförval tningen.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

inrättningar, utan skulle dylika kostnader utgå av det till förstärkning

av ordinarie bränsleanslaget anvisade anslag.

För innevarande år har något förstärkningsanslag ännu icke av

riksdagen äskats. Däremot hava medel för ifrågavarande ändamål inberäknats

uti det för bestridande av under år 1921 eventuellt uppkommande.

dyrtidskostnader vid armén å riksstaten för samma år utom

huvudtitlarna avsatta belopp.

Arméförvaltningen har nu gjort framställning om anvisande av

erforderligt förstärkningsanslag för innevarande år samt därvid anfört

följande:

Vid beräknandet av de belopp, som behövde upptagas å förevarande

förstärkningsanslag, hade arméförvaltningen av skäl, som närmare

angivits vid avgivande av förslag till förstärkning av undervisningsanslaget,

icke i beräkningen medtagit väntade merkostnader

för bränsle och lyse. Ej heller hade arméförvaltningen funnit behövlig

någon särskild motivering för sådana beräknade belopp, som hitförts

oförändrade från 1920 års förstärkningsanslag.

Vad då först arméförvaltningens eget expensanslag beträffade, hade

detta för vartdera av åren 1919 och 1920 erhållit en förstärkning av

20,000 kronor för bestridande av samtliga förekommande merkostnader

för expenser, utom bränsle och lyse. Detta belopp hade visat sig så

föga tillräckligt, att vid utgången av år 1919 å det ordinarie anslaget

med förstärkningsanslag uppstått en brist å 41,000 kronor, vilken av

Kungl. Maj:t under år 1920 täckts genom anvisning av beloppet från

anslaget till extra utgifter.

Ämbetsverkets anslagspost till skrivmaterialier m. m., vilken oavsett

medel till .bränsle och lyse uppginge till 28,401 kronor, vore avsedd

för skrivmaterialier, inventarier, telefonsamtal och telegram, telefonabonnemang,

städning, skurning och rengöring med flera dylika kostnader,

vilka vore underkastade en fortgående prisstegring. Det syntes

derföre nödvändigt, för att undvika brist även å 1921 års anslag, att

få förstärkningsanslaget höjt till 60,000 kronor, vilket visat sig vara

det faktiska medelsbehovet för år 1919.

Anslagsposten till hyra av tillfälliga arkivlokaler, 1,500 kronor,

behövde även höjas med 800 kronor på grund av från den 1 oktober

1920 inträdande hyresstegring.

Arméförvaltningens medelsbehov å förevarande anslag kunde således

angivas till 60,800 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Chefen för generalstaben hade hemställt om följande förstärkningar

av generalstabens expensanslag, nämligen:

till arkivet, biblioteket, inköp av böcker m. m.......... kronor 4,500: —

y> telegraf och telefon........................................................ ® 4,000:

» skrivmaterialier m. m.................. » 13,200:

eller tillhopa kronor 21,700: —

Den förstnämnda förhöjningen motsvarade knappt 50 procent å

för ifrågavarande utgiftsgrupp å stat beräknat belopp. Den sistnämnda

förhöjningen motsvarade omkring 80 procent å det för inköp av skrivmaterialier

m. m. avsedda beloppet. Vad slutligen de nämnda telefonoch

telegrafkostnaderna beträffade, hade chefen för generalstaben uppgivit

kostnaderna för endast telefonabonnemang med tilläggsavgifter till

4,522 kronor eller 3,500 kronor utöver det för år 1918 erforderliga

beloppet.

Någon erinran syntes således icke kunna framställas mot ovannämnda

förslag till förhöjningar.

Chefen för generalstaben hade vidare, med framhållande av, att

den väntade minskningen av tjänstgöringstiden för värnpliktiga torde

komma att bereda generalstaben svårigheter i fråga om ombesörjandet

av skrivgöromålen, föreslagit anvisande av medel, högst 10,000 kronor,

för anskaffande av särskild skrivhjälp.

Enär emellertid detta medelsbehov ännu icke blivit fullt ådagalagt

och än mindre det belopp kunnat beräknas, som skulle bliva därför

behövligt, ansåge arméförvaltningen, att med detsammas fyllande borde

anstå, tills ett verkligt behov förelåge, då medel under tiden torde

kunna på annat sätt beredas.

För generalfälttygmästarens expedition, inspektören för artilleriet

och artilleristaben å förstärkningsanslag för år 1920 uppförda belopp

syntes böra upptagas även å förevarande förstärkningsanslag med respektive

7,010, 100 och 1,500 kronor.

För fortifikationens huvudstation syntes böra uppföras det för år

1920 anvisade beloppet, 5,700 kronor.

Inspektörens för infanteriet anslagspost å 1,200 kronor till skrivmerialier

m. m. borde förstärkas med 100 procent, eller 1,200 kronor.

[4-1

General
staben.

Generalfälttygmästarens

expedition,

inspektörens

för artillerietexpedition,

artilleristaben.

Fortifikationens

huvudstation.

Inspektörens

för infanteriet

expedition.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[4.] Inspektörens för militärläroverken anslagspost å 1,200 kronor till

inspektörens skrivmaterialier borde likaledes höjas. ''

läroverken Hyresersättningen för inspektörens expeditionslokal vore från och

expedition, med den 1. oktober 1920 höjd med 1,600 kronor. Den ökade ersättningen

för sista kvartalet av 1920 kunde av arméförvaltningens civila departement

bestridas. Å 1922 års stat hade i förut gjord framställning

den ökade hyresersättningen från och med nämnda år beräknats. Återstode

således att uppföra beloppet, 1,600 kronor, å förstärkningsanslag

för år 1921.

fördetnin^na • ^örsta arméfördelningens expeditions anslagspost till skrivmateriexpedUionDS

a^er m- m- borde å förevarande anslag höjas med 1,850 kronor.

Med anledning av ökad hyresersättning borde jämväl ett belopp

av 1,600 kronor uppföras å anslaget.

Andra arméfördelningens

expedition.

Till ökade skrivmaterielkostnader vid andra arméfördelningens expedition

borde å förevarande anslag upptagas 1,850 kronor.

TarméK>rdedte ^ s^a* uppförda beloppen till expenser vid tredje—sjätte armé
ningarnas

fördelningarnas expeditioner borde å förevarande anslag höjas med

expeditioner. 100 procent, eller respektive 3,900, 2,650, 2,450 och 3,950 kronor.

hlvarens6^!"1 Militärbefälhavare^ på Gottland anslagspost till skrivmaterialier borde

GottiandP '' a förevarande anslag erhålla en förstärkning å 700 kronor. Därjämte

expedition, borde därå upptagas ett belopp å 1,000 kronor till expenser för Tingstäde

befästningar, vilket omförmälts i framställning angående den

ordinarie staten för expensanslaget.

inspektörens Inspektörens för kavalleriet anslagspost till skrivmaterialier borde

fexpedition!*1 å förevarande anslag höjas med 700 kronor.

Med anledning av ökad hyra för inspektörens expeditionslokal borde

jämväl ett belopp av 1,300 kronor uppföras å anslaget.

inspektörens Inspektörens för trängen anslagspost till skrivmaterialier borde förfxpedtioT

stärkas med 700 kronor.

En ökad hyresersättning å 3,000 kronor borde jämväl upptagas å

förevarande anslag.

Fortifikations- Av skål, som anförts vid avgivande av framställning angående

^Karisborg8 den ordinarie staten för expensanslaget, borde fortifikationsbefälhavarens

expedition, å Karlsborg anslag å ordinarie stat ökas med 2,800 kronor. Detta

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

belopp borde därjämte uppföras å förevarande anslag. Enär emellertid

den för fortifikationsbefälhavarens expedition å ordinarie staten föreslagna

anslagsposten å 1,700 kronor till skrivmaterialier beräknats efter

normala prisförhållanden, borde en ökning av densamma med 100

procent, eller med 1,700 kronor, jämväl uppföras å förevarande anslag.

För fortifikationsbefälhavaren i Boden hade icke något anslag varit

beräknat å ordinarie expensanslaget. Sedan förslag om uppförande av

ett sådant å 3,200 kronor för år 1922 nu framställts, enligt vilket förslag

till skrivmaterialier m. m. skulle utgå 2,430 kronor och till städning

och tvätt 770 kronor, syntes, vid bifall till förslaget, ovannämnda

belopp 3,200 kronor även böra uppföras å förstärknmgsanslaget för år

1921. Enär emellertid, enligt uppgift under hand, förenämnda ersättning

för skrivmaterialier m. m. beräknats på grundvalen av normala

prisförhållanden, och då ännu några år framåt fortifikationsbefälhavaren

torde vara i behov av mera omfattande expedition på grund av den

ännu icke fullt avslutade byggnadsverksamheten, borde en ökning av

nämnda ersättning med 100 procent jämväl uppföras å förevarande

anslag.

Kommendantskapens i Boden, Stockholm och Karlsborg anslag å

den ordinarie expensstaten borde, i den mån de avsåge skrivmaterialier

m. m., uppföras med 100 procent å förevarande förstärkningsanslag,

eller med respektive 3,025, 950 och 985 kronor.

Till kommendantens i Boden nyssnämnda belopp, 3,025 kronor,

borde även läggas ett belopp å 1,604 kronor, som i annat sammanhang

föreslagits till uppförande å den ordinarie staten för bestridande av

vissa telefonkostnader.

Vidare borde till kommendantens å Karlsborg ovannämnda belopp,

985 kronor, läggas 1,600 kronor, vilka föreslagits till uppförande å den

ordinarie staten för bestridande av eldnings-, belysniugs- och städningskostnader.

För de tre kommendanterna skulle således å förevarande anslag

böra upptagas respektive 4,629, 950 och 2,585 kronor.

För intendenturstaben borde å anslaget uppföras 3,500 kronor.

För remonteringsstyrelsen borde å anslaget uppföras dels 100 procent

å anslagsposten till skrivmaterialier, 2,600 kronor, dels ökad hyresersättning,

500 kronor, tillhopa 3,100 kronor.

Fortifikationsbefälhavarens

i Boden

expedition.

Kommendantskapen

i

Boden, Stockholm

och

Karlsborg.

Intendentur
staben.

Remonterings
styrelsen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

[4.]

Intendentur
förråden.

Garnisonssjukhuset

i

Stockholm.

Rullförings
expedi
tionerna.

Oförutsedda

expensbehov

samt för centralupphandling.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

För intendenturförråden i Stockholm, Boden och Karlsborg borde å

förevarande anslag uppföras ett belopp av 1,000 kronor för vartdera

förrådet.

_ Chefläkaren för garnisonssjukhuset i Stockholm hade med stöd av

utgiftsberäkningarna för åren 1919 och 1920 hemställt om höjning av

anslagsposten till telefoner och expenser, tillhopa 2,400 kronor, till

10.000 kronor.

I avgivet förslag angående sjukhusets ordinarie anslagsmedel hade

arméförvaltningen hemställt om förenämnda anslagsposts höjning med

1,700 kronor till tillhopa 4,100 kronor. Med beräkning av 100 procent

på sistnämnda belopp, vilket, vid bifall till nyssnämnda framställning,

syntes böra i sin helhet upptagas å förevarande anslag, vunnes för

sjukhuset ett anslagsbelopp å 8,200 kronor för ifrågavarande utgifter,

vilket syntes vara tillräckligt.

Angående de väntade bränsle- och lysekostnaderna för år 1921

hade chefläkaren låtit verkställa beräkningar, varvid årets stora vedupphandling

befunnits uppgå till 80,000 kronor och kolkostnaderna till

20.000 kronor, varjämte även lysekostnaden förväntades stiga. Medelsbehovet

å denna utgiftspost utgjorde således i sin helhet 125,000 kronor.

I sin framställning beträffande behovet av ökning av anslagsbeloppet

å tit. II av expensanslaget, avseende hyra, eldning och belysning m. m.

vid rullföringsexpeditionerna, hade arméförvaltningen föreslagit ett till

79,980 kronor höjt belopp för nämnda anslagstitel. Arméförvaltningen

hade dock framhållit, att detta belopp vore beräknat efter prisförhållanden,

som numera kunde anses konstanta, och att alltjämt särskilt

förstärkningsanslag bleve erforderligt.

Den förstärkning, som för år 1920 beretts anslagstiteln, utgörande

12,800 kronor, hade visat sig alldeles otillräcklig och måste väsentligen

höjas för år 1921. Arméförvaltningen föresloge därför, att förstärkningen

för år 1921 måtte beräknas efter samma grund, som använts för

alla andra verks eller stabers med flera extra expensanslag för åren

1920 och 1921, eller med 100 procent å anslagstitelns belopp å den

ordinarie staten. Vid bifall därtill skulle 59,280 kronor upptagas å

förevaran de förstärkningsan slag.

Nyss angivna grund för beräkningen av förstärkningsanslagets storlek

syntes även böra användas i fråga om höjningen av det till oförutsedda

utgifter och centralupphandling å stat uppförda beloppet, 36,278

kronor, och torde således samma belopp böra upptagas å förevarande

förstärkningsanslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IT

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Det ifrågasatta förstärkningsanslaget skulle således

fatta följande poster, nämligen:

arméförvaltningen ............................................ kronor

»

»

»

»

»

b

b

b

»

b

b

generalstaben.........................................................

generalfälttygmästarens expedition ...............

inspektörens för artilleriet och artilleristabens

expeditioner.......................................

fortifikationens huvudstation .........................

inspektören för infanteriet ...........................

» b militär läroverken ..................

första arméfördelningens expedition ............ »

andra

tredje

fjärde

femte

sjätte

militärbefälhavarens på Gottland expedition

inspektörens för kavalleriet expedition.........

b b trängen b .........

fortifikationsbefälhavarens å Karlsborg expedition

........................................................

fortifikationsbefälhavarens i Boden expedition

kommendantskapet i Boden........

b i Stockholm

b å Karlsborg

intendenturstaben...........................

remonteringsstyrelsen....................

intendenturförrådet i Stockholm

B i Boden........

» å Karlsborg

garnisonssjukhuset i Stockholm

rullföringsområdsexpeditionerna

till oförutsedda behov och för centralupphandlingen

.................................................

b

b

b

»

b

»

))

»

»

B

))

B

B

B

B

B

B

B

komma att om
-

60,800

21,700

7,010

1,600

5.700

1,200

2,800

3.450

1,850

3,900

2,650

2.450

3,950

1.700

2,000

3.700

4.500

5,630

4,629

950

2,585

3.500

3,100

1,000

1,000

1,000

5,800

59,280

36,278:

Summa kronor 255,712: —

[4-J

Samman
fattning.

Arméförvaltningen hemställde med anledning av vad sålunda anförts

om anvisande på tilläggsstat för år 1921 av ett förslagsanslag å 255,712

kronor till förstärkning av ordinarie anslaget till skrivmaterialier, expenser,

bränsle, lyse m. m.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 käft.

2762 20 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

14.]

Departe

ments
chefen.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Mot de för de särskilda anslagsposternas förstärkning sålunda föreslagna

beloppen har jag icke någon annan erinran att framställa, än att,

i likhet med vad under nästföregående punkt föreslagits, till de äskade

beloppen bör läggas en summa av 24,100 kronor, motsvarande de merkostnader,

som, enligt vad jag under hand inhämtat, torde komma att

belasta expensanslaget med anledning av de senast vidtagna telefontaxeförhöj

ningarna.

Liksom för innevarande år varit fallet, torde erforderliga merkostnader

för bränsle och lyse för år 1921 få bestridas av det extra anslag till

förstärkning av ordinarie bränsleanslaget, varom jag i annat sammanhang

kommer att göra framställning.

För bestridande av kostnaderna för skrivmaterialier, expenser, bränsle,

lyse m. m. är under titel II av ordinarie expensanslaget för försvarsdepartementet

beräknat ett belopp av 18,182 kronor. Denna anslagspost, som

beräknats efter normala förhållanden och ursprungligen var avsedd allenast

för det förutvarande lantförsvarsdepartementet, har givetvis under kristiden

visat sig vara för sitt ändamål alldeles otillräcklig, och efter sammanslagningen

av lantförsvars- och sjöförsvarsdepartementen till ett gemensamt

departement hava departementets expenskostnader ytterligare väsentligt

stegrats. Med ledning av de uppgifter, som av vederbörande

redogörare lämnats rörande storleken av dessa utgifter under år 1920,

torde ifrågavarande merkostnader, med undantag av bränsle- och lysekostnader,

under innevarande år kunna beräknas uppgå till minst

60,000 kronor. Under förutsättning att merkostnaderna för bränsle

och lyse, i enlighet med vad förut nämnts, få gäldas av det extra

anslag, som kan komma att beviljas för det ordinarie bränsleanslagets

förstärkning, torde alltså för bestridande av övriga utgifter erfordras

ett förstärkningsanslag av 60,000 kronor.

Det för expensanslagets förstärkning erforderliga beloppet bör således

upptagas till (255,712 + 24,100 + 60,000 = ) 339,812 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, det täcktes

Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m.

å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 339,812 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

19

3. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier m. m. |5-]

vid truppförbanden.

Ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier m. m. vid truppförbanden

är i riksstaten för innevarande år upptaget med 151,175

kronor och beräknat med hänsyn till de före kristidens inträde rådande

prisförhållandena.

Till förstärkning av samma anslag för år 1920 anvisade riksdagen

å tilläggsstat för sistnämnda år ett förslagsanslag, högst, 148,525

kronor.

För innevarande år har ännu icke något förstärkningsanslag av

riksdagen äskats. Däremot hava medel för ifrågavarande ändamål inberäknats

uti det för bestridande av under år 1921 eventuellt uppkommande

dyrtidskostnader vid armén å riksstaten för samma år utom

huvudtitlarna avsatta belopp.

Arméförvaltningen har nu — med hänvisning till sitt i annat samman- Arméförraithang

framlagda förslag angående ordinarie skrivmaterielanslaget för trupp- ning«”i8ning. ''

förbanden samt därvid fogade utgiftstabeller och beräkningar, varav framginge,

att kostnaderna å nämnda anslag under år 1919 uppgått till

mer än 3 gånger samtliga i 1921 års stat uppförda anslagsposters för

truppförbanden belopp, samt att någon ändring till det bättre i detta

förhållande icke kunde väntas under åren 1920 och 1921 — ansett sig

böra hemställa om en förstärkning med 200 procent å samtliga för

de olika truppslagen å 1921 års stat beräknade belopp, eller

för infanteriet .......................................................................

» kavalleriet........................................................................

» artilleriet..........................................................................

» ingenjörtrupperna..........................................................

» trängen..................................................■........................

Därtill borde komma en förstärkning med 100

procent för infanteribrigadchefernas expeditioner samt

de 11 formationerna värnpliktiga studenter ...............

Vidare borde å anslaget beräknas vissa i arméförvaltningens

förut åberopade framställning närmare

omförmälda kostnader för skrivmaterialier m. m. utgörande:

_

kronor 126,800: —

» 31,950: —

» 36,750: -

» 14,250: —

» 13,200:

4,600: —

Transport kronor 227,550: —

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

[5.]

Departements
chefen.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Transport kronor 227,550: —

vid intendenturkompanierna .......................................... » 6,100: —

» vissa artilleritruppförband för förvaltningen av

artilleriets skjutfält .................................................... » 2,375: —

» vissa artilleritruppförband för expenskostnader

vid tygverkstäderna ................................................... » 3,600: —

Det av arméförvaltningens civila departement disponerade

beloppet för oförutsedda behov m. m.,

syntes liksom för innevarande år böra förstärkas

med 100 procent ............................................ » 34,100: —

Summa kronor 273,725: —

Arméförvaltningen hemställde med anledning av vad sålunda anförts

om anvisande på tilläggsstat för år 1921 av ett förslagsanslag å

273,725 kronor till förstärkning av ordinarie anslaget till skrivmaterialier

m. m. vid truppförbanden.

Vad arméförvaltningen sålunda föreslagit giver mig icke anledning

till någon annan erinran än att, i likhet med vad som under nästföregående

två punkter föreslagits, till den äskade summan, 273,725 kronor,

torde böra läggas ett belopp av 30,100 kronor, motsvarande de merkostnader,

som, enligt vad jag under band inhämtat, torde komma att

belasta anslaget till skrivmaterialier m. m. vid truppförbanden med anledning

av de senast vidtagna telefontaxeförhöjningarna.

Förevarande förstärkningsanslag skulle alltså upptagas med tillhopa

(273,725 + 30,100=) 303,825 kronor.

Jag får således hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till skrivmaterialier rn. in. vid truppförbanden å tilläggsstat

för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst,

303,825 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

21

C. Förplägnad, intendenturmateriel, remontering,

övningar m. m.

1. Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till mathållning. [6.]

Ordinarie förslagsanslaget till arméns mathållning utgör för innevarande

år 7,789,415 kronor.

Anslaget, är beräknat efter den före kristidens inträde tillämpade

beräkningsgrunden av 60 öre för man och tjbotgöringsdag. Då det

på detta sätt beräknade ordinarie anslagsbeloppet under kristiden visat

sig alldeles otillräckligt för bestridande av kostnaderna för arméns

mathållning, har riksdagen, efter Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,

å extra stat anvisat särskilda anslag för det ordinarie anslagets

förstärkning. Vid beräkning av förstärkningsanslaget för år 1920 utgick

man från en portionskostnad av sammanlagt 1 krona 20 öre för dag.

För innevarande år har ännu icke något förstärkningsanslag av

riksdagen äskats. Däremot hava medel för ifrågavarande ändamål inberäknats

uti det för bestridande av under år 1921 eventuellt uppkommande

dyrtidskostnader vid armén å riksstaten för samma år utom

huvudtitlarna avsatta belopp.

Uti sin skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 augusti 1920 angående eM

lantförsvarets medelsbehov för år 1922 har nu arméförvaltningen fram- framställning,

hållit, att livsmedelsprisen företedde en om ock långsam sänkning.

Portionspriset torde för närvarande i medeltal utgöra omkring 1 krona

50 öre för man och dag, från att i början av året hava utgjort 1 krona

60 öre å 1 krona 70 öre för mau och dag. På grund av detta förhållande

torde man kunna hoppas, att under år 1921 livsmedelsprisen

komme att hava nedgått därhän, att ett förstärkningsanslag, beräknat

efter 50 öre för man och dag, möjligen skulle kunna vara tillfyllest.

Arméförvaltningen hemställde därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att till förstärkning av 1921 års mathållningsanslag å tillläggsstat

för samma år bevilja ett efter en ökad kostnad av högst 50

öre för man och dag beräknat förslagsanslag.

Det torde vara uppenbart, att det belopp, efter vilket ordinarie Departementsmathållningsanslaget

för innevarande år är beräknat, eller 60 öre för c e eD

man och dag, icke motsvarar det verkliga portionspriset vid armén.

Jämväl för innevarande år torde alltså böra anvisas erforderligt förstärkningsanslag.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Såsom redan nämnts, utgick man vid beräkningen av 1920 års

förstärkningsanslag från en portionskostnad av sammanlagt 1 krona

20 öre för dag. Arméförvaltningen har nu ansett sig böra ifrågasätta

en nedsättning av beräkningsgrunden med 10 öre för man och dag.

Emellertid synes försiktigheten bjuda, att till grund för beräkningen av

medelsbehovet under innevarande år lägges samma portionskostnad

som för år 1920, eller 1 krona 20 öre.

Antalet tjänstgöringsdagar under år 1921 bör, enligt vad förut

nämnts, beräknas till 11,244,489. Medelsbehovet för arméns mathållning

under innevarande år skulle således utgöra (11,244,489 x 1:20 =)

13,493,386 kronor 80 öre. Enär det ordinarie anslaget upptagits med

ett belopp av 7,789,415 kronor, skulle följaktligen erfordras ett förstärkningsanslag

av (13,493,386: 80 — 7,789,415 =) 5,703,971 kronor 80

öre eller i runt tal 5,704,000 kronor.

Vid avvecklingen av vissa utav världskriget och kristiden föranledda

åtgärder har behov framträtt av ett förlag av livsmedel såväl för att

kunna ordna inköpen på ett för kronan fördelaktigt sätt som ock för att

städse kunna i förplägnadsmagasinen förfoga över det förråd av livsmedel,

som måste anses oundgängligen erforderligt med hänsyn till en

efter förhållandena avvägd krigsberedskap. Det synes därför vara lämpligt,

att arméförvaltningens intendentsdepartement sättes i stånd att hålla

ett dylikt förlag i den utsträckning, Kungl. Maj:t bestämmer; och torde

härav föranledda kostnader kunna bestridas från ordinarie mathållningsanslaget

utan att förhöjning erfordras av det efter nyss angivna grunder

beräknade förstärkningsanslaget.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att till förstärkning av ordinarie förslagsanslaget

till mathållning å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett

förslagsanslag, högst, 5,704,000 kronor.

2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till munderingsutrustning.

Ordinarie reservationsanslaget till munderingsutrustning är i riksstaten

för innevarande år upptaget med 4,567,998 kronor. Anslaget

är alltjämt beräknat efter samma grunder, som tillämpades före kristidens

inträde, eller efter 33 öre om dagen för varje man och 10 öre

om dagen för varje häst vid staber och undervisningsverk m. m., infanteriet,

kavalleriet, trängen och intendenturtrupperna. Kostnaderna

för sadelmunderiDg och hästutredning vid artilleriet och ingenjörtrupperna

utgå från dessa truppslags egna övningsmedel.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Då det ordinarie anslaget under kristiden visat sig otillräckligt, [7.]

kava särskilda förstärkningsanslag av riksdagen anvisats. Till grund

för beräkningen av förstärkningsanslaget för år 1920 har lagts ett extra

medelsbehov av 17 öre om dagen för varje man och 5 öre om dagen

för varje bäst. För innevarande år har ännu icke något förstärkningsanslag

av riksdagen äskats. Däremot hava medel för ifrågavarande

ändamål inberäknats uti det för bestridande av under år 1921 eventuellt

uppkommande dyrtidskostnader vid armén å riksstaten för samma

år utom huvudtitlarna avsatta belopp.

Arméförvaltningen har erinrat om att ämbetsverket vid behand- Aiméförvaitlingen

av ordinarie munderingsanslaget för år 1922 utförligt påvisat, ”filning”"

att de medelstillgångar, som hittills stått till buds för munderingsutrustningen,

icke varit tillräckliga för avsedda ändamål, varför arméförvaltningen

sett sig nödsakad hos Kungl. Maj:t föreslå en ökning av

ordinarie munderingsanslaget med 10 öre för man och dag. Med hänsyn

till vad som sålunda i denna fråga redan anförts, syntes någon

ytterligare motivering för bibehållande under år 1921 av ett förstärkningsanslag

för munderingsutrustning beräknat efter samma grunder

som under år 1920 icke erfordras. Arméförvaltningen hemställde alltså,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till förstärkning av 1921

års munderingsanslag å tilläggsstat för samma år bevilja ett förslagsanslag,

beräknat efter högst 17 öre för man och dag samt 5 öre för

häst och dag.

Vad arméförvaltningen sålunda hemställt giver mig icke anledning Departements

till någon erinran. Till grund för beräkningen av medelsbehovet för cbefen''

år 1921 bör alltså läggas ett belopp av (33 + 17=) 50 öre om dagen

för varje man och (10 + 5=) 15 öre om dagen för varje häst.

Enligt vad förut nämnts, bör antalet manskapstjänstgöringsdagar

för innevarande år beräknas till 11,244,489. Vad beträffar det antal

hästtjänstgöringsdagar, varom här är fråga, skulle detsamma enligt de

i nästlidet års statsverksproposition framlagda beräkningarna utgöra

2,838,192. Då emellertid den av 1920 års riksdag beslutade nedsättningen

av remontantalet medför en minskning av antalet hästtjänstgöringsdagar

under innevarande år, har jag låtit verkställa en förnyad

beräkning av underhållsdagar för Btam- och lejda hästar, remonter m. fl.

år 1921 (se Bil. 2). Med ledning härav har det antal hästtjänstgöringsdagar,

som bör läggas till grund för beräknandet av förevarande anslag,

upptagits till 2,702,182.

Medelsbehovet för år 1921 skulle alltså utgöra [(11,244,489x0: 50) +

(2,702,182x0:15)==] 6,027,571 kronor 80 öre. Då under det ordinarie

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

anslaget redan anvisats 4,567,998 kronor, skulle följaktligen erfordras

ett förstärkningsanslag av (6,027,571: 80 — 4,567,998 = ) 1,459,573 kronor

80 öre eller i jämnt krontal 1,459,574 kronor.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till mundering sutrustning å tilläggsstat för år 1921 anvisa

ett förslagsanslag, högst, 1,459,574 kronor.

3. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kasernutredning,

intendenturfordon m. m.

Ordinarie reservationsanslaget till kasernutredning, intendenturfordon

m. m. är för innevarande år i riksstaten upptaget med 1,449,111

kronor. Anslaget är liksom övriga underhållsanslag beräknat efter de

före kristidens inträde rådande prisförhållandena.

I de för 1920 års riksdag framlagda beräkningarna bär anslaget

uppdelats på fyra titlar, nämligen:

Titel I.

Kasern- och förplägn

adsutredning ......... kronor

1,081,611: —

Titel II.

Intendenturfordon

.................................. »

170,000: —

Titel III.

Skidmateriel ...............

................................... »

160,000: —

Titel IV.

Musikmateriel ............

................................. »

37,500: —

Summa kronor

1,449,111: —

Titel I är beräknad efter eu kostnad’ av 8 öre för man och dag

samt 1 öre för häst och dag. Från denna titel utgå, enligt den av

Kungl. Maj:t tastställda staten för anslagets användande, till truppförbanden

3 öre för man och dag till kasernutredning och 3 öre för man och

dag samt 1 öre för bäst och dag till förplägnadsutredning. Återstående

belopp, beräknat efter 2 öre om dagen för varje man, bar ställts

till intendentsdepartementets förfogande för oförutsedda intendenturmaterielbehov.

Övriga titlar äro upptagna med till siffran bestämda belopp.

Uti sin skrivelse den 30 augusti 1919 angående lantförsvarets

medelsbebov hemställde arméförvaltningen, att till förstärkning av 1920

års ordinarie anslag till kasernutredning, intendenturfordon m. m. måtte

å tilläggsstat för samma år anvisas ett förslagsanslag, beräknat efter

högst 1 öre för man och tjänstgöringsdag. Med hänsyn till den betydande

nedsättningen i antalet tjänstgöringsdagar under år 1920 i jämförelse

med det antal, efter vilket titel I av det ordinarie anslaget beräk
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

25

nats, ansågs emellertid någon framställning om anvisande av särskilt

förstärkningsanslag icke behöva till riksdagen avlåtas.

Feg innevarande år har ännu icke av riksdagen äskats något anslag

till förstärkning av ordinarie anslaget till kasernutredning, intendenturfordon

m. m. Däremot hava medel för ifrågavarande ändamål inberäknats

utr det för bestridande av under år 1921 eventuellt uppkommande

dyrtidskostnader vid armén å riksstaten för samma år utom huvudtitlarna

avsatta belopp.

[8.]

Arméförvaltningen har erinrat om att ämbetsverket vid behandlingen

av ordinarie anslaget till kasernutredning, intendenturfordon m. m.

för år 1922 framhållit skälen till att förstärkning av detta anslag vore

erforderlig beträffande de titlar under anslaget, som avsåge kasernutredning

och musikmateriel. Någon ytterligare motivering torde sålunda

icke här erfordras utan blott ett närmare angivande av de ifrågasatta

förstärkningarnas storlek.

I fråga om kasernutredning hade truppförvaltningarna angivit hela

behovet av anslagsmedel vid truppförbanden till i vissa fall 9 öre men

i flertalet fall något därunder, dock lägst 6 öre för varje man och dag.

Enligt dessa förslag skulle, alldenstund ordinarie anslaget hittills vid

t-ruppförbanden enligt fastställd stat utgått med 3 öre för varje man

och dag, förstärkningen utgå med högst 6 öre, lägst 3 öre för man

och dag. Ayméförvaltningen hölle före, att det sistnämnda beloppet

borde vara tillfyllest, därest ej ytterligare höjningar i arbets- och materielpris

inträffade.

Vad musikmaterielen anginge, gåve, såsom förut anmälts, en sammanställning

av truppförbandschefernas yttranden härutinnan vid handen,

att något mera än en fördubbling av hittillsvarande anslag vore erforderlig,

onj denna materiel skulle kunna vidmakthållas. Prisfördyringen

å instrument och musikalier hade sedan år 1917 mera än fördubblats,

och arméförvaltningen anslöte sig därför till truppförbandschefernas beräkningsgrund

i så måtto, att enligt dess åsikt förstärkningsanslaget

borde göras lika med motsvarande ordinarie anslagsmedel, och att det

sålunda borde utgå med 37,500 kronor.

Ifrågavarande förstärkningsanslag borde utgå redan från och med

år 1921.

Arméförvaltningen hemställde alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att å tilläggsstat för år 1921 till förstärkning av anslaget till

kasernutredning, intendenturfordon m. m. upptaga dels för kasernutred
-

Arméförvalt
ningens
framställning.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 höft.

2762 20

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[8.] ning ett belopp, beräknat efter 3 öre om dagen för varje man, dels

därutöver för musikmateriel ett belopp av 37,500 kronor.

Departements- Vad först beträffar anslagstiteln till kasern- och förplägnadsutredchefen.

ning, torde, i betraktande av vad arméförvaltningen i ämnet anfört, en

anslagsförstärkning enligt de av ämbetsverket angivna grunder vara

erforderlig. Det totala medelsbehovet under anslagstiteln skulle alltså

beräknas efter (8 + 3 =) 11 öre för man och dag samt 1 öre för häst

och dag. Enligt vad förut omnämnts, bör antalet manskapstjänstgöringsdagar

för innevarande år beräknas till 11,244,489. Med ledning

av förut omförmälda förnyade beräkning av underhållsdagar för stam- och

lejda hästar, remonter m. fl. år 1921 (se Bil. 2) bör det antal hästtjänstgöringsdagar,

varom här är fråga, upptagas till 4,104,346. Medelsbehovet

för år 1921 skulle alltså utgöra [(11,244,489 x 0,n) + (4,104,346 x 0,oi) =]

1,277,937 kronor 25 öre. Enär å ordinarie stat för ändamålet upptagits

1,081,611 kronor, erfordras följaktligen såsom förstärkningsanslag

under anslagstiteln till kasern- och förplägnadsutredning (1,277,937: 25 —

1,081,611 =) 196,326 kronor 25 öre.

Vidkommande härefter det till förstärkning av anslagstiteln till

musikmateriel begärda beloppet, 37,500 kronor, torde detsamma icke

vara oundgängligen erforderligt med hänsyn därtill, att Kungl. Maj:t,

enligt vad i annat sammanhang närmare omförmälts, genom brev den

3 december 1920 för iståndsättande och förnyande ay musikmaterielen

vid armén anvisat ett belopp av högst 100,000 kronor att utgå

från behållen avkastning av de medel, som från musikkassorna vid

vissa regementen tillgodoförts arméns musikfond.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, det

täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

*

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till kasern utredning, intendenturfordon m. m. å tillläggsstat

för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst,

196,327 kronor.

[9.] 4. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten,

renhållning och tvätt vid truppförbanden.

Ordinarie reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning

och tvätt vid truppförbanden är i årets riksstat upptagtet med 2,305,316

s. 27 Kontrollera mot PDF

1

4

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat. 27

kronor. Anslaget är beräknat efter de prisförhållanden, som rådde före [9.]

kristidens inträde. _

Liksom flertalet övriga underhållsanslag har jämväl bränsleanslaget

under de senare åren måst förstärkas med avsevärda belopp. Sålunda

anvisades förstärkningsansl ag:

för år 1918 med ........................... kronor 725,000: —

)> » 1919 » » 1,700,000: —

» » 1920 » » 1,700,000: —

För innevarande år har något förstärkningsanslag ännu icke av

riksdagen äskats. Däremot hava medel för ifrågavarande ändamål mberäknats

uti det för bestridande av under år 1921 eventuellt uppkommande

dyrtidskostnader vid armén å riksstaten för samma år utom huvudtitlarna

avsatta belopp.

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1920 angående lantförsvarets Ar”«°rnT8altmedelsbehov

för år 1922 har arméförvaltningen, såsom i annat samman- framBtäiinmg.

bang närmare omförmälts, framhållit, att med hänsyn till dåvarande

hö°-a pris å bränsle m. m. ordinarie bränsleanslaget borde för år 1922

upptagas med ett belopp av 7,150,000 kronor och att därutöver förstärkningsanslag

krävdes för täckande av de till 12,300,000 kronor beräknade

sammanlagda årliga utgifterna å anslaget.

För år 1921 vore ordinarie anslaget i riksstaten upptaget med

allenast 2,305,316 kronor. Till förstärkning av anslaget för sistnämnda

år erfordrades alltså i runt tal 10,000,000 kronor. Detta belopp överstege

högst väsentligt vad som vid 1920 års riksdag beräknats bliva

erforderligt för år 1921, eller 1,700,000 kronor. Då ökningen emellertid

berodde på en alldeles oförutsedd betydande stegring av huvudsakligen

bränsleprisen och utgifterna vore av den art, att de icke kunde

undanskjutas, utan medel måste finnas tillgängliga för deras bestridande,

syntes intet annat återstå än att hos riksdagen begära det erforderliga

förstärkningsanslaget. .

Med hänvisning till de under ordinarie anslaget gjorda berakmngar

hemställde alltså arméförvaltningen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av nämnda anslag å tilläggsstat. för år 1921

såsom förslagsanslag anvisa ett belopp av högst 10,000,000 kronor.

Det torde icke råda något tvivel därom, att ordinarie bränslean- Departementsslaget

för år 1921 kommer att visa sig för sitt ändamål alldeles o till- chefen‘

räckligt. Ett så betydande förstärkningsanslag, som av arméförvalt
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

n-jgi!nu ifrå.gasatts> synes emellertid icke vara erforderligt. Såsom

vid behandlingen av frågan om medelsbehovet under ordinarie bränsleanslaget

för år 1922 närmare omförmälts, har en betydande nedgång i

prisen å bränslemarknaden ägt rum efter avlåtandet av arméförvaltnm.

förenämnda skrivelse, och en ytterligare prissänkning torde vara

att förvänta. Härtill kommer, att kraftiga åtgärder vidtagits i syfte att

medbringa, bränsleåtgången vid armén. På grund av dessa förhållanden

nar det till förstärkning av ordinarie bränsleanslaget för år 1921 erforderliga

beloppet numera ansetts kunna beräknas till 4,800,000 kronor.

Under erinran, att från förevarande anslag skulle, enligt vad förut

omformälts, jämväl bestridas uppkommande ökade kostnader för bränsle

och lyse vid vissa undervisningsanstalter, verk, staber och inrättningar

tar jag alltså hemställa, det täcktes Eders Kungi. Maj:t föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid

truppförbanden å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett

förslagsanslag, högst, 4,800,000 kronor.

5. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till remontering.

Under åberopande av vad jag under punkt 38 i det vid årets statsver

^proposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden anfört

tår jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen ’

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget.

till remontering å tilläggsstat för år 1921 anvisa

ett förslagsanslag, högst, 60,300 kronor.

6. Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till furagering.

Ordinarie förslagsanslaget till furagering är i årets riksstat upptaget

med 4,605,704 kronor. Anslaget är beräknat efter 1 krona för

hast och dag för de vid truppförbanden befintliga hästarna samt en

årlig utfodnngskostnad av 309 kronor för varje häst vid remontdepå
erna

d. v. s. samma beräkningsgrund, som tillämpades före kristidens

inträde.

Pa grund av den starka stegringen av furagepriset har det efter

nyssnämnda grund beräknade ordinarie anslagsbeloppet Mnder de senaste

aren visat sig alldeles otillräckligt, och särskilda förstärkningsanslag

s. 29 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

29

hava måst av riksdagen anvisas. Sålunda anvisades för år 1919 ett [11.]

efter 50 öre och för år 1920 ett efter 1 krona för häst och dag beräknat

förstärkningsanslag. För innevarande år har något förstärkningsanslag

ännu icke av riksdagen äskats. Däremot hava medel för

ifrågavarande ändamål inberäknats uti det för bestridande av under år

1921 eventuellt uppkommande dyrtidskostnader vid armén å riksstaten

för samma år utom huvudtitlarna såsom förslagsanslag, högst, avsatta

belopp av 18,000,000 kronor.

Arméförvaltningen har erinrat därom, att statsrådet och chefen för Arméförvaitlantförsvarsdepartementet

vid den överslagsberäkning, som legat till mn8fänningam

grund för det sålunda avsatta förslagsanslaget, anfört, att det vore

mycket ovisst, huruvida för år 1921 en beräkningsgrund av 1 krona

för häst och dag borde följas, men att han dock ansett sig för säkerhets

skull böra utgå från att så skulle komma att bliva förhållandet.

Erfarenheten under den gångna delen av år 1920 syntes giva stöd för

att en dylik försiktighet varit fullt befogad. Oaktat den jämförelsevis

goda foderskörden år 1919 hölle sig rationsprisen alltjämt uppe i omkring

2 kronor 25 öre för häst och dag. 1920 års höskörd, som flerstädes

i landet utfallit synnerligen förmånligt, komme sannolikt att

medföra en sänkning av höprisen, men det vore ännu för tidigt att

yttra sig om, huruvida utfallet av havre- och rågskörden kunde komma

att medföra en sänkning av prisen på havre och halm. I fråga om

havre torde för övrigt den inhemska marknaden icke kunna helt frigöra

sig från läget på världsmarknaden. Arméförvaltningen ansåge sig

därför böra, i överensstämmelse med statsrådets och chefens för lautförsvarsdepartementet

förenämnda beräkningsgrund i 1920 års statsverksproposition,

förorda, att ifrågavarande förstärkningsanslag för år

1921 beräknades efter 1 krona för häst och dag. Vid gillande härav

torde utsikt förefinnas att furageringsanslaget, om ej särskilda omständigheter

inträffade, skulle komma att visa sig tillfyllest under år 1921.

Arméförvaltningen hemställde alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att till förstärkning av 1921 års ordinarie anslag till furagering

å tilläggsstat för samma år bevilja ett förslagsanslag, beräknat efter

högst 1 krona för häst och dag under det antal hästunderhåll sdagar,

som framdeles kunde komma att bestämmas.

Att en förstärkning av det efter 1 krona för häst och dag beräk- Departements

nade ordinarie furageringsanslaget för innevarande år är av förhållan- chefen''

dena oundgängligen påkallad, torde vara uppenbart. Med hänsyn till

vad arméförvaltningen härutinnan anfört finner jag mig böra tillstyrka,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[ilo att till grund för beräkningen av medelsbehovet under innevarande år

lägges enahanda rationspris som för år 1920 eller sammanlagt 2 kronor.

I enlighet med förut omförmälda förnyade beräkning av underhållsdagar

för stam- och lejda hästar, remonter m. fl. år 1921 (se

Bil. 2) skulle det antal underhållsdagar, varom här är fråga, uppgå till

4,104,346. För furagering av hästarna vid truppförbanden erfordras

alltså (4,104,346 x 2 =) 8,208,692 kronor. Härtill kommer ett belopp

av 309 kronor för var och en av 310 å depå befintliga remonter eller

sammanlagt (309 x 310 =) 95,790 kronor. Medelsbehovet för innevarande

år skulle således utgöra (8,208,692 + 95,790=) 8,304,482 kronor.

Då det ordinarie anslaget upptagits till 4,605,704 kronor, skulle följaktligen

såsom förstärkningsanslag erfordras (8,304,482 — 4,605,704 =)

3,698,778 kronor.

Av motsvarande skäl som under punkten 6 anförts torde hållandet

av ett visst förlag av furage vara av behovet påkallat. Härav föranledda

kostnader synas kunna bestridas från ordinarie furageringsanslaget utan

att förhöjning erfordras av det enligt nyss angivna grunder beräknade

förstärkningsanslaget.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att till förstärkning av ordinarie förslagsanslaget

till furagering å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett

förslagsanslag, högst, 3,698,778 kronor.

[12.] 7. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till truppförbandens

övningar.

Ordinarie reservationsanslaget till truppförbandens övningar var i

riksstaten för år 1920 upptaget med 2,089,459 kronor.

För innevarande år utgör samma anslag 2,098,463 kronor. Anslaget

är beräknat enligt de före kristidens inträde rådande prisförhållandena

samt fördelat sålunda:

Titel I. Hästlega ........................................................ kronor 891,950: —

Titel II. Övriga med de ordinarie övningarna

förenade kostnader .............................. » 1,110,603: —

Titel III. Kostnader för frivilliga övningar med

landstormen............................................ » 95,910: —

Summa kronor 2,098,463: —

Till förstärkning av anslaget anvisades för år 1920 47,500

kronor. Att förstärkningsanslaget kunde begränsas till nämnda belopp,

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Fjärde huru dtiteln: 1921 års tilläggsstat.

berodde på omständigheter, för vilka jag i det följande kommer att [12.]

närmare redogöra.

För innevarande år har något förstärkningsanslag ännu icke av

riksdagen äskats. Däremot hava medel för ifrågavarande ändamål inberäknats

uti det för bestridande av under år 1921 eventuellt uppkommande

dyrtidskostnader vid armén å riksstaten för samma år utom

huvudtitlarna avsatta belopp.

Titel I. Hästlegu.

Såsom förut nämnts, är titel I under ordinarie anslaget till truppförbandens

övningar för år 1921 upptagen till 891,950 kronor. Detta

belopp är beräknat efter ett lejningspris av 2 kronor, i vissa fall 2

kronor 50 öre, för häst och dag vid töjning under längre tid samt 3

kronor 50 öre, i vissa fall 4 kronor, för häst och dag vid lejniug under

kortare tid.

Uti sin framställning angående medelsbehovet å tilläggsstat för ar

1920 ansåg sig arméförvaltningen böra för nämnda år räkna med ett

lejningspris av 15 kronor för häst och dag.

Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t anförde dåvarande

statsrådet och chefen för ^^försvarsdepartementet, att han icke ansåge

det erforderligt att räkna med en så hög medellejningskostnad som 15

kronor för häst och dag, utan hölle före, att lejningspriset för år 1920

borde beräknas på samma sätt som för 1919 eller till i medeltal 10

kronor om dagen. I enlighet härmed skulle för hästlejningen vid armén

under år 1920 erfordras, utöver å ordinarie stat för samma år anvisade

medel, ett belopp av 1,061,370 kronor. Med anledning av att repetitionsövningarna

under år 1919 varit inställda, förefunnes emellertid a

hästlejningsanslaget tillräckliga besparingar för täckande av ifrågavarande

merkostnader, under förutsättning att för ändamålet jämväl

finge disponeras det till förstärkning av 1919 års ordinarie hästlejningsanslag

anvisade, ännu icke disponerade förslagsanslag, högst, 700,000

kronor.

Uppå därom av Kungl. Maj:t gjord framställning medgav 1920

års riksdag, att för ifrågavarande ändamål finge under år 1920 tagas

i anspråk det till förstärkning av reservationsanslaget till lega av hästar

för truppförbandens övningar å extra stat för år 1919 anvisade förslagsanslag,

högst, 700,000 kronor.

I sin skrivelse den 31 augusti 1920 angående lantförsvarets medels- Armétörvaitbehov

har nu arméförvaltningen anfört, att enär någon hästlejning i större framställning,

skala dittills icke förekommit under år 1920, kunde uppgift ännu icke

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[12.] lämnas, i vad mån förenämnda beräkning av lejningskostnaderna motsvarats

av de verkliga förhållandena. Dock syntes lejningspriset komma

att snarare närma sig 15 kronor än 10 kronor för häst och dag.

Vad beträffade lejningspriset för år 1921, hade sakkunniga för

följande, av anbefallda försök med utbyte av lejda hästar mot inköpta

såsom sin mening uttalat, att detta torde på grund av numera sjunkande

hästpris böra beräknas till 10 kronor för häst och dag. Arméförvaltningen

hade intet att häremot erinra.

För nedbringande av lejningskostnaderna hade emellertid under

de senare aren tagits i anspråk en del av de hästar, som under åren

1914 och 1915 inköpts eller kvarhållits för att användas vid tjänstgöring

till skydd för rikets neutralitet. Uti kungl. brev den 19 december

1919 hade föreskrift utfärdats, varigenom dessa hästar likformigt fördelats

inom de olika truppslagen och i samband därmed givits benämningen

»ackordhästar».

Arméförvaltningen hade nu verkställt utredning angående det antal

hästlejningsdagar, som torde kunna under år 1921 fullgöras av dessa

hästar, och i sammanhang härmed utfört beräkning rörande behovet

av förstärkning utav samma års hästlejningsanslag.

Det ordinarie lejningsanslaget för infanteriet upptoge

10,080 lejningsdagar å kr. 2: — . kronor 20,160: —

_14,812_»_»_» 3: 50 » 51,842: —

Summa 24,892 lejningsdagar kronor 72,002: —

Enligt verkställd beräkning kunde 12,771 lejningsdagar, därav

10,080 a 2 kronor och 2,691 å 3 kronor 50 öre, ersättas genom ackordhästar.

Härför borde regementena av det ordinarie hästlejningsanslaget

få tillgodoräkna sig 29,578 kronor 50 öre. För lejning av hästar

under övriga 12,121 lejningsdagar erfordrades, efter en beräkning av

10 kronor för häst och dag, 121,210 kronor. Av anslaget återstod©

för detta ändamål (72,002 — 29,578:50=) 42,423 kronor 50 öre. Vid

infanteriet erfordrades sålunda ett förstärkningsanslag av (121,210_

42,423: 50 =) 78,786 kronor 50 öre. Motsvarande merkostnadsbelopp

för år 1920 hade utgjort 29,750 kronor 50 öre. Det ökade medelsbehovet

hade uppkommit på grund av följande förhållande.

Uti sin skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 juni 1919, angående

disposition av vid armén befintliga övertaliga hästar, hade arméförvaltningens

intendentsdepartement hemställt, bland annat, att ett visst antal

ackordhästar skulle under de tider, då huvuddelen av truppförbanden

tillhöriga hästar av denna kategori icke vore inkallade till övningar, få

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

hvarhållas för ekonomikörslors utförande. Uti brev den 19 december [12.]

1919 hade emellertid Kungl. Maj:t föreskrivit, att infanteriregementenas

behov av hästar för ifrågavarande ändamål skulle fyllas genom uttagande

bland de vederbörande truppförband tillhöriga övertaliga hästar, vilka

eljest vore avsedda såsom ackordhästar. På sådant sätt hade emellertid

det antal ackordhästar, som vid avgivande av förslag till anslag för

hästlejning beräknats vara disponibla för försök med utbyte av lejda

hästar mot inköpta, minskats och i motsvarande grad även det antal

hästlejningsdagar, som kunde av ackordhästar fullgöras.

Vid kavalleriet beräknades för kulsprutetjänsten ett behov av 2,800

lejningsdagar å 3 kronor 50 öre, varför anvisats 9,800 kronor. Vid

detta truppslag funnes inga ackordhästar. Samtliga hästlejningsdagar

måste sålunda fullgöras genom inlejning. Med en beräkning av 10

kronor för häst och dag uppginge kostnaderna härför till 28,000 kronor.

För kavalleriet erfordrades alltså ett förstärkningsanslag av (28,000 —

9,800=) 18,200 kronor.

Artilleriets ordinarie hästlejningsanslag år 1921 vore beräknat efter

148,752 lejningsdagar å 3 kronor 50 öre till 520,632 kronor. Följande

antal hästlejningsdagar kunde fullgöras med användande av ackordhästar,

nämligen:

vid fält- och positionsartilleriet ............... 30,240 dagar

» fästningsartilleriet ................................. 2,450 »

eller tillsammans 32,690 dagar

Regementena borde erhålla motsvarande del av ordinarie lejningsanslaget

eller (3:50 x 32,690=) 114,415 kronor. För lejning av hästar

under övriga 116,062 hästlejningsdagar erfordrades, efter en beräkning

av 10 kronor för häst och dag, 1,160,620 kronor.

Av anslaget återstode för detta ändamål (520,632 — 114,415=)

406,217 kronor. Vid artilleriet erfordrades sålunda ett förstärkningsanslag

av (1,160,620 — 406,217 =) 754,403 kronor.

För hästlejning vid ingenjörtrupperna under år 1921 utgjorde ordinarie

anslaget 127,266 kronor för 50,652 lejningsdagar. Enligt verkställd

beräkning kunde 21,305 lejningsdagar fullgöras med användande

av ackordhästar. Ingenjörkårerna borde erhålla motsvarande de! av

lejningsanslaget eller 54,097 kronor 50 öre. För lejning av hästar

under övriga (50,652 — 21,305 =) 29,347 lejningsdagar erfordrades,

efter en beräkning av 10 kronor för häst och dag, 293,470 kronor.

Av anslaget återstode för detta ändamål (127,266 — 54,097:50 =)

73,168 kronor 50 öre.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 käft.

2762 20

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

För hästlejning vid ingenjörtrupperna erfordrades sålunda ett förstärkningsanslag

av (293,470 — 73,168:50=) 220,301 kronor 50 öre.

Ordinarie hästlejningsanslaget för träng en under år 1921 utgjorde

60,000 kronor. Samtliga medgivna 24,000 hästlejningsdagar kundefullgöras

med användande av ackordhästar. För hästlejning vid trängen.

erfordrades sålunda ej något förstärkningsanslag.

För intendenturtrupperna utgjorde 1921 års ordinarie hästlejningsanslag

6,250 kronor. Samtliga hästlejningsdagar kunde även vid detta

truppslag fullgöras med användande av ackordhästar, vårföre ej heller

i detta fall något förstärkningsanslag erfordrades.

Enligt vad sålunda anförts, skulle följaktligen erfordras förstärkningsanslåg

till hästlejningen med följande belopp:

för infanteriet .................................... kronor 78,786: 50

» kavalleriet .................................... » 18,200: —

>i artilleriet....................................... » 7 54,403: —

» ingenjörtrupperna........................ )) 220,301: 50

eller sammanlagt kronor 1,071,691: —

Motsvarande merkostnadsbelopp för år 1920 hade utgjort 1,061,370

kronor.

Uti propositionen angående tilläggsstat till riksstaten för år 1920

(sid. 48) både emellertid till riksdagen anmälts, att en behållning under

hästlejningsanslaget av 1,380,793 kronor 6 öre beräknades komma att

stå till intendentsdepartementets förfogande vid 1919 års utgång. Av

denna behållning skulle jämlikt riksdagens beslut 1,061,370 kronor

disponeras för täckande av beräknade merkostnader för hästlejningen

under år 1920. Vid 1920 års utgång torde sålunda fortfarande en

behållning av (1,380,793:06 — 1,061,370=) 319,423 kronor 6 öre

komma att stå till förenämnda departements förfogande, vilken behållning

lämpligen syntes böra disponeras för minskande av ovan omnämnda

förstärkningsanslag.

Erforderligt förstärkningsanslag för hästlejning under år 1921 utgjorde

alltså (1,071,691 — 319,423:06 =) 752,267 kronor 94 öre.

Sistnämnda behållning inginge emellertid uti det av riksdagen för

det ordinarie hästlejningsanslagets förstärkning å extra stat för år 1919

anvisade anslag av 700,000 kronor, vilket enligt riksdagens beslut även

finge användas för enahanda ändamål under år 1920. Riksdagens medgivande

att få jämväl under år 1921 använda å förenämnda anslag vid

1920 års utgång uppkommande besparingar syntes därför böra utverkas..

s. 35 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1921 års till äggsstat. 35

Då hästlejningsprisen även under innevarande år otvivelaktigt komma

•att väsentligt överstiga de priser, enligt vilka det ordinarie anslaget är

beräknat, torde det vara nödvändigt, att ytterligare medel för ändamålet

ställas till förfogande. Med hänsyn till vad arméförvaltningen

därutinnan anfört, finner jag mig böra förorda, att till grund för beräkningen

av ifrågavarande medelsbehov lägges ett genomsnittligt lejningspris

av 10 kronor för bäst och dag.

För nedbringande av lejningskostnaderna torde, på sätt arméförvaltningen

föreslagit, böra tagas i anspråk de vid truppförbanden

förefintliga, i och för neutralitetsskyddet inköpta eller kvarbållna hästarna.

Under nu angivna förutsättningar och i enlighet med de av arméförvaltningen

i övrigt tillämpade beräkningsgrunder, mot vilka jag icke

bär något att erinra, skulle det för bestridande av hästlejningskostnader

under år 1921 erforderliga extra medels behovet uppgå till

sammanlagt 1,071,691 kronor. Härav torde, i överensstämmelse med

arméförvaltningens förslag, ett belopp av i jämnt krontal 752,268 kronor

böra anvisas å tilläggsstat för innevarande år samt återstoden, efter inhämtande

av riksdagens medgivande, gäldas av ännu icke i anspråk

tagna medel under det för samma ändamål å extra stat för år 1919

nnvisade förstärkningsanslag.

Titel II. Övriga med de ordinarie övningarna förenade kostnader.

Under titel II av det ordinarie anslaget hava beräknats särskilda

anslagsposter för olika slag av övningar vid de särskilda truppslagen,

nämligen:

för befälsövningar ........................................................... kronor 53,100: —

» vinterövningar............................................................... » 358,500: —

» vanliga övningar, däri inbegripet ett belopp av

82,053 kronor för gemensamma kostnader

för samtliga truppslag................... »_699,003: -

Summa kronor 1,110,603: —

Arméförvaltningen har framhållit, att den väntade provisoriska

förhöjningen av avgifterna för järnvägstransporter enligt militärtaxan

påkallade ökning i form av förstärkningar å de anslag, från vilka utgifter

för järnvägstransporter bestredes. Järnvägsstyrelsens förslag till

provisoriska avgiftstillägg till militärcaxan torde i stort sett innebära

en förböjning i nu utgående avgifter med omkring 200 procent.

[12.]

Departements

chefen.

Arméförvalt
ningens
framställning.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

fjärde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

[12.] Enär enligt den statistik, som fördes inom tekniska revisionen av

arméförvaltningens intendentsdepartement, de årliga kostnaderna för

järnvägstransporter under befälsövningar i medeltal uppgått till omkring

10,000 kronor, borde anslagsposten sålunda ökas med ungefär (10,000

X 2 =) 20,000 kronor.

Då inemot en tredjedel av de medel, som hittills anvisats för vinterövningar■,

närmare bestämt omkring 100,000 kronor årligen, åtginge till

bestridande av utgifter för järnvägstransporter, måste förstärkningen

av dessa medel upptagas för år 1921 med (100,000 x 2 =) 200,000- kronor på grund av militärtaxans förhöjning.

Enligt statistiska uppgifter kunde kostnaderna för järnvägstransporter

under andra övningar vid truppförbanden än befälsövningar och

vinterövningar beräknas till omkring 25,000 kronor enligt hittills gällande

militärtaxeavgifter. Härtill komme utgifterna för de resor och

transporter, som upptagits i det belopp om 82,053 kronor, vilket enligt

vad förut nämnts inräknats i denna anslagspost. Dessa sistnämnda

kostnader syntes kunna upptagas till i runt tal 60,000 kronor. Sammanlagda

utgifterna för järnvägstransporter under anslagsposten till

vanliga övningar hade sålunda hittills belöpt sig till omkring 85,000

kronor årligen. Såsom förstärkning borde alltså enligt förut angivna

grunder anvisas ett belopp av (85,000 x 2 =) 170,000 kronor.

Departements- Under erinran att Kungl. Maj:t genom beslut den 19 november

chefen. 192O fastställt den av järnvägsstyrelsen föreslagna förhöjningen av avgifterna

för järnvägstransporter enligt militärtaxan, finner jag mig böra

tillstyrka, att härav föranledda ökade kostnader under förevarande

anslag, tillhopa (20,000 + 200,000 + 170,000=) 390,000 kronor, anvisas

å tilläggsstat för innevarande år.

Titel III. Kostnader för frivilliga övningar med landstormen.

Någon förstärkning av det under förevarande titel beräknade anslagsbeloppet

har icke ifrågasatts.

Sammanfattning.

I enlighet med vad sålunda anförts, skulle till förstärkning av reservationsanslaget

till truppförbandens övningar för år 1921 erfordras

ett anslag av (752,268 + 390,000 =) 1,142,268 kronor.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen att

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

dels till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget [12.]

till truppförbandens övningar å tilläggsstat för år 1921

anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,142,268 kronor,

dels ock medgiva, att för samma ändamål må under

år 1921 disponeras ännu icke i anspråk tagna medel

under det av riksdagen till förstärkning av reservationsanslaget

till lega av hästar för truppförbandens

övningar å extra stat för år 1919 anvisade förslagsanslag,

högst, 700,000 kronor.

8. Förstärkning av de för fält- och fälttjänstövningar under år 1921 till- [13.]

gängliga medel.

Ordinarie reservationsanslaget till fält- och fälttjänstövningar var

i riksstaten för år 1920 upptaget med 640,000 kronor.

För år 1921 har riksdagen, såsom i annat sammanhang närmare

omförmälts, beslutat att ur riksstaten utesluta nämnda anslag. Till

följd härav äro för ifrågavarande ändamål under innevarande år icke

några andra medel disponibla än de å anslaget från föregående år

förefintliga besparingar.

På sätt närmare angivits under punkten 45 i det vid årets stats- Framställning

verksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden, har aT chefen för

chefen för generalstaben i skrivelse till Kungl. Maj:t gjort framställ- generaUtabenning

rörande anslagsbehovet under ordinarie reservationsanslaget till

fält- och fälttjänstövningar för år 1922 samt därvid anfört, bland annat,

att därest man bortsåge från den allmänna prisstegringen och toge

hänsyn endast till de utgiftsposter, där den verkliga kostnadsökningen

kunde direkt påvisas, erfordrades en anslagsökning med följande belopp,

nämligen:

för transporter..................................................... kronor

)) hästlega .......................................... »

)) kokved m. m.......................................... »

» generalstabs- och arméfältövningar ...... »

Summa kronor 678,875

401,600

213,800

26,000

37,475

Arméförvaltningen har anfört, att de av chefen för generalstaben Arméförvaitsåsom

erforderliga angivna ökningarna i för ifrågavarande övningar an- ningens

visade medel med 401,600 kronor för transporter och 213,800 kronor framBtallniDg
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[13.] för hästlega borde, i överensstämmelse med vad arméförvaltningen

föreslagit i fråga om motsvarande medel för truppförbandens övningar,

anvisas i form av förstärkningsanslag. Endast härigenom kunde medel

redan under år 1921 bliva disponibla för täckande av, bland annat,

de ökade utgifter, som bleve en följd av militärtaxans förböjning. Det

torde nämligen icke kunna förväntas, att den behållning å ordinarie

anslaget, som sannolikt komme att finnas vid 1920 års utgång, skulle

kunna räcka till att bestrida de av chefen för generalstaben enligt ovan

angivna erforderliga ökningarna under år 1921, för vilket år intet

ordinarie anslag anvisats av riksdagen.

Vid 1920 års riksdag hade ingen förstärkning av anslaget till fältocb

fälttjänstövningar beräknats bliva erforderlig lör år 1921. Då

emellertid sedan dess förhöjningen av militärtaxan tillkommit som en

alldeles ny faktor, och då vidare ifrågavarande övningar vore för arméns

utbildning av den allra största betydelse, särskilt sedan övningstiden

för de värnpliktiga numera minskats, och det sålunda vore av vikt, att

tillräckliga medel för deras utförande funnes disponibla, syntes det

arméförvaltningen nödvändigt, att vad som oundgängligen erfordrades

äskades hos riksdagen, trots det att beräkningarna för år 1921 härigenom

överskredes.

I överensstämmelse härmed anhölle arméförvaltningen, som icke

hade något att erinra mot chefens för generalstaben kostnadsberäkningar

i frågan, att Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen att till förstärkning

av ordinarie anslaget till fält- och fälttjänstövningar såsom förslagsanslag

å extra stat för år 1921 anvisa ett belopp av högst (401,600

+ 213,800 =) 615,400 kronor.

Departements- Då det statsfinansiella läget nödvändiggör största möjliga begränscheten.

njng av utgifterna, torde några fälttjänstövningar i större skala icke

böra äga rum under innevarande år. Att under detta år helt och hållet

inställa övningar med trupper av olika vapenslag synes å andra sidan

icke tillrådligt, så mycket mindre som de senaste krigserfarenheterna

peka på delvis ändrade former för samverkan mellan de olika truppslagen.

Med hänsyn till den nuvarande ringa trupputbildningen måste det •

vidare anses i hög grad angeläget, att befälets utbildning tillgodoses

genom fältövningar, varvid tillfälle kan beredas att i svensk terräng

studera det ändrade förfaringssätt, vilket betingas av de nya stridsmedel

och den nya taktik, som införts under världskriget.

Enligt vad jag under hand inhämtat, uppgingo reservationerna å

anslaget till fält- och fälttjänstövningar vid årsskiftet till ett, i järn
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

39

förelse med vad man tidigare ansett sig kunna räkna med, obe- [13.]

tydligt belopp. Under sådana förhållanden torde det vara oundgängligen

nödvändigt, att anslag för ifrågavarande ändamål av riksdagen

äskas å tilläggsstat för år 1921, och synes anslagsbeloppet icke kunna

sättas lägre än till 300,000 kronor.

Exakt uppgift rörande storleken av ifrågavarande reservationer kommer

att så snart ske kan tillställas riksdagens vederbörande utskott.

Jag får således hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att till förstärkning av de till fält- och fdittjänstövningar

under år 1921 tillgängliga medel ä tilläggsstat

för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 300,000

kronor.

9. Ersättande av viss genom eldsvåda förstörd intendenturmateriel. [14.]

I skrivelse till arméförvaltningens intendentsdepartement den 28 Framställning

december 1919 har befälhavaren för Bodens artilleriregemente, med

överlämnande av protokoll, hållet vid regementets krigsrätt för ut- Bodens artilrönande

av orsakerna till en den 21 januari 1919 timad eldsvåda i lenreeementeregementets

södra kasern, anhållit, bland annat, att regementet måtte

beredas ersättning för den vid branden förstörda eller skadade materielen

efter densammas beräknade nyanskaffningsvärde med 82,208 kronor

v 8 öre eller

för munderingsutrustning.................................... kronor 67,090: 38

» förplägnadsutredning .................................... » 607: —

» kasernutredning................................................ » 14,510: 70

Av krigsrättsprotokollet framgår, att elden antagligen uppkommit

därigenom, att en rörpipa varit bristfällig samt att gnistor därifrån utträngt

och antänt fyllningen i vindens trossbotten.

Uti skrivelse till Kungl. Maj:t den 24 augusti 1920 hava arméför- Arméforvaitvaltningens

intendents- och civila departement i ämnet anfört följande: n™ents
Vid

granskning av ett vid regementsbefälhavarens skrivelse fogat civila aepartesammandrag

över den förstörda intendenturmaterielen hade intendentsdepartementets

tekniska revision anmärkt, att prisen å ifrågavarande materiel

i allmänhet beräknats efter den vid tiden för branden gällande prislistan,

men att värdet å materielen, därest den nu gällande prislistan legat till

grund för beräkningen, skulle hava uppgått

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

[14.]

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

för munderingsutrustning ................................. till kronor 89,201: 57

x> kasernutredning, inberäknat det belopp,

vartill ekadan å ett regementets enskilda

lägerkassa tillhörigt pianino uppskattats, » » 16,146:15

» förplägnadsutrustning..................... » » 642: —

» musikmateriel ............................................... » » 100: —

eller tillhopa kronor

106,089

72

Då sådana omständigheter icke förekommit, att någon enskild person

kunde göras ansvarig för eldens uppkomst, syntes kronan böra vidkännas

den gjorda persedelförlusten. De under intendentsdepartementets

vård och förvaltning ställda underhållsanslagen vore emellertid icke

beräknade för gäldande av kostnader av här ifrågavarande beskaffenhet.

Icke heller lämnade fjärde huvudtitelns allmänna besparingar, som vid

flera föregående tillfällen anlitats för täckande av förlust av vid eldsvåda

förstörd intendenturmateriel, numera tillgång härtill. Vid sådant

förhållande syntes annan utväg icke vara möjlig än att hos riksdagen

begära särskilda medel för täckande av nu ifrågavarande förlust av

kronan och enskilda lägerkassan tillhöriga persedlar. Beträffande värdesättningen

av de förstörda eller skadade, kronan tillhöriga persedlarna

syntes dessa böra ersättas efter det pris, vartill nyanskaffning numera

kunde äga rum, enär annars en minskning i regementets persedelstock

bleve en oundviklig följd.

På grund av vad sålunda blivit anfört hemställde intendents- och

civila departementen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å

tilläggsstat för år 1921 bevilja ett reservationsanslag av 106,090 kronor

för ersättande av de vid branden förstörda eller skadade kronan och

regementets enskilda lägerkassa tillhöriga persedlarna.

Departementa- Mot vad arméförvaltningen sålunda föreslagit har jag icke någon

chefen. annan erinran att framställa än att ersättning av statsmedel icke synes

böra utgå för regementets enskilda lägerkassa tillhörig egendom. Efter

avdrag av det för sådan egendom avsedda beloppet, 500 kronor, skulle

alltså återstå att av riksdagen äska (106,090— 500=) 105,590 kronor.

Jag får således hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att till ersättande av viss genom eldsvåda förstörd

intendenturmateriel å tilläggsstat för år 1921 anvisa

ett reservationsanslag av 105,590 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

41

D. Sjukvård m. m.

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och

veterinärvård m. m.

Ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård m. m.

är i riksstaten för innevarande år upptaget med 662,210 kronor. Anslaget

är beräknat efter de före kristidens inträde rådande förhållandena

och fördelat på följande titlar.

Titel

I.

Sjukvård i allmänhet ....................................

kronor

259,647: —

Titel

II.

Sanatorievård åt personal vid armén ......

»

100,000: —

Titel III.

Tandvård ............................................................

46,050: —

Titel

IV.

ögonsjukvård och annan specialsjukvård

»

51,000; —

Titel

V.

Underhåll och sjukvårdsmateriel m. m.

vid garnisonssjukhusen..............................

))

49,150: —

Titel

VI.

Veterinärvård ...................................................

3>

156,363: -

Summa kronor

662,210: —

På grund av den under kristiden inträdda prisstegringen hava de

under ordinarie sjuk vård sanslaget beräknade medlen visat sig otillräckliga

och särskilda förstärkningsanslag därför måst av riksdagen anvisas.

Sålunda beviljades

för år 1918............................................................................. kronor 197,650: —

» j> 1919............................................................................. » 203,700: —

» » 1920........................................................................... » 214,631: —

För innevarande år har ännu icke något förstärkningsanslag av

riksdagen äskats. Däremot hava medel för ifrågavarande ändamål inberäknats

uti det för bestridande av under år 1921 eventuellt uppkommande

dyrtidskostnader vid armén å riksstaten för samma år utom

huvudtitlarna avsatta belopp.

Arméförvaltningen har nu gjort framställning om beviljande av

erforderligt förstärkningsanslag för innevarande år.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 käft.

2762 20 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[15.]

Titel I. Sjukvård i allmänhet.

Ifrågavarande anslagstitel har alltsedan år 1910 beräknats efter en •

medelkostnad av 2 öre för man och dag.

\ id beräkningen av förstärkningsanslaget för år 1920 utgick man

från ett extra medelsbehov under förevarande anslagstitel av 1,5 öre

för man och dag.

Arméförvalt- Arméförvaltningen har framhållit, att sjukvårdsanslaget vid flertalet

ställning. truppförband visat sig vara otillräckligt, samt påvisat, hurusom av den

statistik över utgifterna å truppsjukvårdsanslaget under år 1919, som

nu förelåge inom arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse, framginge, att

kostnaderna för den egentliga sjukvården vid trupp förbanden uppgått

till 4,88 öre vid trängen och 2,78 öre vid övriga truppförband för man

och dag.

Med stöd ej mindre av erfarenheter från åren 1916, 1917 och 1918,

rörande vilka arméförvaltningen haft tillfälle yttra sig uti föregående

framställningar angående lantförsvarets medelsbehov, än även av vad

som framginge av statistiken för år 1919, ansåge sig ämbetsverket

böra hemställa, att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen göra framställning

om förstärkning av förevarande anslagstitel för år 1921 med enahanda

belopp, som av riksdagen anvisats för år 1920, eller 1,5 öre för man

och tjänstgöringsdag.

Departements- På grund av vad arméförvaltningen sålunda anfört, torde medels0

6 en'' behovet under denna anslagstitel för innevarande år liksom för år 1920

böra beräknas efter (2 + 1,5=) 3,5 öre för man och dag. Då, enligt

vad förut nämnts, antalet tjänstgöringsdagar för år 1921 bör beräknas

till 11,244,489, skulle alltså ifrågavarande medelsbehov utgöra (11,244,489

X 0,035 =) 393,557 kronor 12 öre. Efter avdrag av under det ordinarie

anslaget redan beviljade 259,647 kronor skulle således återstå att av

riksdagen nu såsom förstärkningsanslag äska ett belopp av 133,910

kronor 12 öre.

Titel II. Sanatorievård åt personal vid armén. Titel III. Tandvård.

Titel IV. Ögonsjukvård och annan specialsjukvård.

Någon förstärkning av de under förevarande anslagstitlar beräknade

beloppen har icke av arméförvaltningen ifrågasatts.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

43

Titel Y. Underhåll och sjukyårdsmateriel m. in. vid garnisonssjukhusen.

Under förevarande anslagstitel har å ordinarie stat för innevarande

år beräknats ett belopp av 49,150 kronor, sålunda fördelat:

garnisonssjukhuset i Stockholm.......................................... kronor 34,900: -

» å Karlsborg........................................ ® 8,150:

» i Boden .............................. »_6,100:

Summa kronor 49,150: —

[15.]

Uti 1920 års förstärkningsanslag upptogs under denna anslagstitel

ett belopp av 8,900 kronor enligt följande beräkning:

Garnisonssjukhuset ä Karlsborg:

till medicin och förbrukningsartiklar kronor 1,500: —

» sjukvårdsutredning......................... » 1,900: — kronor 3,400: —

Garnisonssjukhuset i Boden:

till läkemedel, förbands- och sjuk
vårdsförbrukningsartiklar

............ kronor 3,500: —

■» intendenturutrustning................... ''» 2,000: — kronor 5,500: —

Summa kronor 8,900: —

Vad beträffar motsvarande utgiftsposter för garnisonssjukhuset i

Stockholm, har någon förstärkning av desamma icke ansetts erforderlig

för år 1920, enär enligt kungl. kungörelse den 13 december 1918 kostnaderna

för förbandsmateriel m. m. och desinfektion samt 73 av kostnaderna

för intendenturutrustning vid nämnda sjukhus skola gäldas av

truppförbanden.

Arméförvaltningen har nu anfört, att av nyss angivna skäl någon Arméförvaitförstärkning

av anslaget till garnisonssjukhuset i Stockholm icke heller

för år 1921 syntes erforderlig. Däremot borde för garnisonssjukhusen

å Karlsborg och i Boden anslagsförstärkning beredas med samma

belopp, som av riksdagen anvisats för år 1920. Arméförvaltningen hemställde

alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att som förstärkning

av 1920 års ordinarie anslagsmedel till underhåll och sjukvårdsmateriel

m. m. anvisa

för garnisonssjukhuset å Karlsborg.................................... kronor 3,400:

)> » i Boden........................................... » 5,500:

eller tillsammans kronor 8,900: —

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Fjärde huvudtiteln: 1921 års Mäggsstat.

£1®*] Mot vad armeförvaltningen sålunda föreslagit har jag icke nåcrot

Departements- att erinra. ’ ö

chefen.

Titel VI. Veterinärvård.

Denna anslagstitel har alltsedan år 1910 beräknats efter 3,3 öre

för häst och dag.

Uti det för innevarande år beviljade förstärkningsanslaget har för

ifrågavarande ändamål upptagits ett efter 1,5 öre för häst och dao- beräknat

belopp.

Arméförvalt- Arméförvaltningen har nu anfört, att av statistiken över utgifterna

Tänningam'' å anslaget veterinärvård för år 1919 framgått, att detta anslag varit

otillräckligt. Då ingen anledning funnes att antaga, att veterinärvårdsanslaget

med nuvarande priser på för veterinärvården erforderlig mate1^

skulle för år 1921 visa sig bliva mera tillräckligt, än som varit

förhållandet under de föregående år, för vilka förstärkning av anslaget

anvisats, hemställde arméförvaltningen — med åberopande av vad ämbetsverket

anfört såväl angående ordinarie anslaget till veterinärvård som

ock rörande erfarenheterna beträffande veterinärvårdskostnaderna under

år 1919 . att Kungl. Majrt måtte hos riksdagen göra framställning

om förstärkning av anslaget till veterinärvård för år 1921 med enahanda

belopp, som för samma ändamål blivit för år 1920 anvisat, eller 1,5 öre

för varje hästdag.

Departements
chefen.

. 1 likhet med arméförvaltningen håller även jag före, att beträffande

utgifterna för veterinärvård under innevarande år bör tillämpas samma

beräkningsgrund som för år 1920 eller (3,3 + 1,5=) 4,8 öre för häst

och dag. I enlighet med den förnyade beräkning av underhållsdagar

för stam- och lejda hästar, remonter m. fl. år 1921, som jag låtit verkställa

(se Bil. 2), bör det antal dagar, varom här är fråga, upptagas

till 4,298,594. Medelsbehovet under förevarande anslagstitel skulle

alltså utgöra (4,298,594 x 0,048 =) 206,332 kronor 51 öre. Då härav

redan 156,363 kronor äro anvisade under det ordinarie anslaget, skulle

följaktligen nu återstå att av riksdagen äska (206,332: 51 — 156 363 ==)

49,969 kronor 51 öre. V ’ ''

Sammanfattning.

I. enlighet med vad sålunda anförts skulle till förstärkning av reservationsanslaget

till sjuk- och veterinärvård m. m. erfordras

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

under titel I .................................... kronor 133,910: 12 [15.]

» » V .................................... » 8,900: —

» »VI............................... » 49,969: 51

Summa kronor 192,779: 63

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till sjuk- och veterinärvård in. rn. å tilläggsstat för år

1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 192,780 kronor.

2. Ambulansautomobil för Bodens garnison m. m. [16.]

I skrivelse till arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse har kommen- skrivelse^

danten i Boden anmält, att Bodens fästning för närvarande vore i full- ten ; Boden.

ständig saknad av ändamålsenliga fordon för transport av sjuka och

sårade. När svåra sjukdoms- och olycksfall skulle förflyttas till sjukvårdsanstalter,

vore man hänvisad till för ändamålet vanligen olämpliga

åkdon, lastvagnar, vanliga kärror o. s. v. Vintertid kunde transporterna

visserligen utföras på ett ur fordonssynpunkt mera tillfredsställande

sätt, enär patienterna då kunde nedbäddas liggande uti bekväma slädar.

Att dessa transportsätt likväl icke svarade mot vår tids krav på omsorg

och omvårdnad om sjuka vore uppenbart. Kommendanten funne härav

otvetydigt framgå, att garnisonen vore i stort behov av ett tidsenligt

sjuktransportfordon och att som sådant endast en ambulansautomobil

kunde godtagas.

Anskaffandet av en ambulansautomobil för garnisonens räkning skulle

även bliva till stort gagn för Bodens stad (samhälle), som länge varit

i behov av en dylik. Att inköpa en ambulansautomobil i förening med

staden funne kommendanten dock icke tillrådligt, enär stridigheter

därom kunde uppkomma. Bättre syntes därför vara, att garnisonen

ensam bleve ägare av automobilen, och staden med kringliggande landsbygd

vid förefallande behov finge tillstånd att hyra densamma mot avgift

enligt fastställd taxa.

Beträffande garage för automobilen ansåge kommendanten, att sådant

lämpligen kunde ordnas i sammanhang med inredandet av garage

för intendenturförrådets lastautomobil. Kostnaderna härför beräknade

fortifikationsdepartementet till 8,000 kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[16.] Drifts- och underhållskostnader beräknades av kommendanten upp
gå

till högst 3,500 kronor årligen, eller samma belopp, som vore anslaget

för drift och underhåll av kommendantens automobil.

Kommendanten hemställde sålunda, att sjukvårdsstyrelsen ville gå

i författning om anskaffandet aven ambulansautomobil för Bodens garnisons

räkning, att garage för densamma måtte ordnas genom förhandling

med fortifikationsdepartementet ävensom att för drift och underhåll

måtte till kommendantens disposition ställas ett årligt anslag av 3,500

kronor.

Arméförvaltningens

framställning.

Arméförvaltningen har vitsordat innehållet i kommendantens skrivelse

och livligt tillstyrkt hans anhållan.

För att kunna beräkna anskaffningskostnaden häda arméförvaltningen

begärt kostnadsförslag från olika firmor. Med ledning av de

ingivna anbuden ansåge sig arméförvaltningen kunna beräkna, att kostnaden

för anskaffningen av en för det ifrågavarande ändamålet lämplig

automobil kunde beräknas till högst 38,250 kronor, eller om man toge

hänsyn till möjliga prisförhöjningar vid den tidpunkt, då anskaffningen

skulle verkställas, till högst 40,000 kronor, vilken summa syntes kunna

anvisas såsom ett förslagsanslag, högst, 40,000 kronor.

För automobilens drift och underhåll hade arméförvaltningen under

anslaget till sjuk- och veterinärvård m. m. för år 1922 beräknat 3,500

kronor.

Kommendanten hade visserligen icke ifrågasatt något arvode för

anställande av särskild förare för automobilen. Sådant arvode torde

dock vara erforderligt; hänsyn till den dyrbara materielen och erfarenheter

från annat hall, där skötseln av automobilen anförtrotts åt värnpliktig,

gjorde det högeligen önskvärt, att ej säga nödvändigt, att arvode för

chaufför beräknades. Förslag därom hade arméförvaltningen upptagit

under avlöningsanslaget.

Såsom ovan anförts hade kommendanten framhållit, att det vore

för Bodens samhälle en stor fördel, om garnisonen kunde erhålla en

ambulansautomobil, som även vid förefallande behov kunde mot särskild

avgift disponeras av Bodens samhälle. Arméförvaltningen hade

ingenting att erinra mot en sådan anordning, synnerligast som det inginge

i planen för ordnandet av sjukvårdsförhållandena i Boden, att

jämväl garnisonen icke tillhörande personer skulle äga möjlighet att

erhålla vård å garnisonssjukhuset i Boden. Det vore visserligen arméförvaltningen

bekant, att utredning för närvarande påginge rörande

sjuktransporternas ordnande å landsbygden i samband med reglering

s. 47 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

47

av sjukvården i övrigt därsammastädes. Med hänsyn till den avsevärda [16.]

tid, som torde förflyta, innan omförmälda ärenden hunne slutgiltigt

handläggas och omsättas, hade arméförvaltningen emellertid icke ansett

sig kunna underlåta att förbereda avhjälpande av här ovan angivna

brister inom sjuktransportväsendet vid Bodens garnison.

Arméförvaltningen hemställde fördenskull, att Kungl. Maj:t ville

föreslå riksdagen att å tilläggsstat för år 1921 anvisa dels ett belopp

av 40,000 kronor att såsom förslagsanslag, högst, användas för anskaffande

av en ambulansautomobil för Bodens garnison, dels ett belopp av 8,000

kronor för uppförande av för automobilen avsett garage.

Sedan arméförvaltningens förevarande framställning inkommit, har Departementsjag

inhämtat, att tillfälle numera gives att för ett pris av 11,500 kronor chefenförvärva

en för ändamålet fullt tjänlig ambulansautomobil. Med hänsyn

till nämnda prisreduktion och då behovet av en ambulansautomobil för

garnisonen i Boden torde få anses till fullo påvisat, finner jag mig

höra förorda, att medel beviljas för omedelbart inköp av en dylik automobil

till ett pris av 11,500 kronor.

Mot den beräknade kostnaden, 8,000 kronor, för uppförande av

gara ge för automobilen har jag intet att erinra.

Beträffande övriga av automobilens anskaffning föranledda kostnader

göres framställning i annat sammanhang.

Mot den av arméförvaltningen förordade anordningen, att automobilen

mot särskild avgift må kunna disponeras av Bodens samhälle,

synes mig intet vara att invända, i synnerhet som därigenom kostnaderna

för automobilens underhåll och drift kunna nedbringas.

Jag för alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att för inköp av en ambulansautomobil för Bodens

garnison samt uppförande av garage för automobilen

å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 19,500 kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

E. Vapen och ammunition.

[17.] 1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till vapen och ammuni
tion

m. m.

Ordinarie reservationsanslaget till vapen och ammunition m. m.

(vapenanslaget) är i innevarande års riksstat upptaget med 3,512,583

kronor. Anslaget är beräknat sålunda:

Tit.

I.

Artillerimateriel.......................................

kronor

382,480: —

Tit,

II.

Artilleriammunition.................................

1,123,985: —

Tit,

III.

Materiel för målskjutningsövningar med

artilleripjäser.............................................

y>

57,000: —

Tit.

IV.

Handvapen- och kulsprutemateriel............

279,022: —

Tit.

V.

Handvapen- och kulspruteammunition

m. m.............................................................

1,484,515: —

Tit.

VI.

Materiel för målskjutningsövningar med

handvapen och kulsprutor.....................

185,581: —

Summa kronor 3,512,583: —

Enär anslaget är beräknat efter de före kristidens inträde rådande

pris förhållandena, bar detsamma under de senare åren befunnits för sitt

ändamål otillräckligt. Riksdagen bar därför såsom förstärkningsanslag

anvisat

för år 1917........................................................................... kronor 600,000: —

» » 1918........................................................................... » 2,000,000: —

» » 1919........................................................................... » 2,000,000: —

Uti sin skrivelse den 30 augusti 1919 angående lantförsvarets medelsbebov

framlade arméförvaltningen nedanstående tabell, utvisande de

belopp, som — enligt vissa i skrivelsen angivna grunder och under förutsättning

av oförändrade övningar för armén — erfordrades å tilläggsstat

för år 1920 såsom förstärkning av vapenanslagets olika undertitlar::

s. 49 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

49

Av 1919 års

Erforderlig förstärkning

riksdag an-

visat belopp

för år 1920

% av anvisat belopp

Summa

Kronor

Kronor

Tit. I. Artillerimateriel ....................................

382,480

omkring 100 %

382,000

» II. Artilleriammunition.................................

1,123,985

» 100 %

1,124,000

» III. Materiel för målskjutningsövningar med

artilleripjäser ....................................

57,000

» 20 %

11,000

» IV. Handvapen- och kulsprutemateriel ............

308,150

» 60 %

185,000

» V. Handvapen- och kulspruteammunition m. m.

1,484,515

» 200 %

2,969,000

» VI. Materiel för målskjutningsövningar med

handvapen och kulsprutor .........

185,581

» 50 %

92.000

Summa

3,541,711

4,763,000

Arméförvaltningen hemställde alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att såsom förstärkning av reservationsanslaget till vapen och

ammunition m. m. för år 1920 å tilläggsstat för nämnda år anvisa ett

förslagsanslag av högst 4,763,000 kronor.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 7 januari 1920 yttrade

dåvarande statsrådet och chefen för lantförsvarsdepartementet till

statsrådsprotokollet, att då de högst avsevärda prisstegringar, som under

kristiden inträtt å materialier av olika slag, med säkerhet komme

att göra sig gällande jämväl under år 1920, torde det med hänsyn till

vapenanslagets natur av reservationsanslag vara nödvändigt att för mötande

av de utav dyrtiden förorsakade ökade utgifterna även för detta

år beräkna visst belopp för det ordinarie anslagets förstärkning. Huru

mycket som för ändamålet kunde komma att erfordras, vore av helt

naturliga skäl icke möjligt att med någon som helst säkerhet angiva.

Arméförvaltningen hade vid sin beräkning utgått från gällande övningstider

och priser och därvid kommit till ett belopp av icke mindre

än 4,763,000 kronor. Oavsett vilka begränsningar i den nuvarande

övningstiden, som kunde komma att vidtagas, syntes det redan av statsfinansiella

skäl uteslutet att anvisa ett så stort belopp för det ordinarie

anslagets förstärkning. Med hänsyn till nödvändigheten av att i

möjligaste mån begränsa statsutgifterna fann sig föredragande departementschefen

icke kunna tillstyrka, att för ändamålet beräknades högre

belopp än för vart och ett av de båda sist förflutna åren anvisats, eller

2,000,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 käft. 2768 so 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Fjärde huvudtiteln: 1921 års till äggsstat.

[17.]

Arméförvalt
ningens
framställning.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i enlighet härmed gjorda framställning

anvisade riksdagen för ifrågavarande ändamål å tilläggsstat för

år 1920 ett förslagsanslag, högst, 2,000,000 kronor.

För innevarande år har något särskilt förstärkningsanslag för ändamålet

icke av riksdagen äskats. Icke heller har något härför avsett

belopp upptagits i beräkningen av den för bestridande av eventuellt

uppkommande dyrtidskostnader vid armén å riksstaten för år 1921

utom huvudtitlarna avsatta summan. Med hänsyn därtill, att å extra

stat för år 1921 äskats erforderligt anslag för upprätthållande av driften

vid ammunitionsfabriken och Åkers krutbruk, vilket anslag till sin huvudsakliga

del vore av förstärkningsanslags natur, ansågs det nämligen icke

vara nödvändigt att räkna med något särskilt förstärkningsanslag.

Arméförvaltningen har nu anfört, att då det allmänna prisläget ej

undergått sådan förändring, att en ändring av den i förenämnda tablå

angivna dyrtidsprocenten vore motiverad, torde ovan angivna procenttal

böra läggas till grund för beräkningen av 1921 års förstärkningsanslag.

Som anslagets till vapen och ammunition m. m. ordinarie del

för nämnda år å titel IV nedsatts från 308,150 kronor till 279,022

kronor, torde förstärkningsanslaget böra reduceras i proportion härmed

och sålunda å nämnda titel nedsättas med 15,000 kronor till 170,000

kronor. Hela det för år 1921 erforderliga här avsedda förstärkningsanslaget

skulle således böra beräknas till (4,763,000 — 15,000 =)

4.748.000 kronor.

1920 års riksdag hade emellertid å extra stat för år 1921 för säkerställande

av driften vid ammunitionsfabriken och Åkers krutbruk anvisat

ett förslagsanslag, högst, 2,943,000 kronor. Vid denna drift tillverkades

sådana effekter, för vilkas förbrukning för övningsändamål medel

skulle utgå från titel II och titel V" (ammunitionstitlarna) av anslaget

till vapen och ammunition m. m. Det för år 1921 erforderliga förstärkningsanslaget

till sistnämnda anslag torde alltså böra minskas med

detta för säkerställande av driften vid vissa statens fabriker anvisade

belopp 2,943,000 kronor, sedan från detsamma dragits däri ingående

50.000 kronor för anordningar för tillverkning av civilt sprängämne

vid Åkers krutbruk, d. v. s. med (2,943,000 — 50,000 =) 2,893,000 kronor.

Här avsett förstärkningsanslag syntes därför böra upptagas till

(4,748,000 — 2,893,000=) 1,855,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställde arméförvaltningen, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå 1921 års riksdag att såsom förstärkning av

reservationsanslaget till vapen och ammunition m. m. för år 1921 å

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Fjärde huvudtiteln; 1921 års tillägg sstat.

tilläggsstat för nämnda år anvisa ett förslagsanslag av högst 1,855,000

kronor.

Av vad arméförvaltningen i ämnet anfört framgår, att den förstärkning,

som kommer vapenanslaget till godo genom det för innevarande år

beviljade anslaget till säkerställande av driften vid ammunitionsfabriken

och Åkers krutbruk, allenast avser vissa delar av förstnämnda anslag,

under det att anslaget i övrigt icke beretts någon som helst förstärkning.

Då jag icke bär något att erinra mot den av arméförvaltningen

verkställda beräkningen av ifrågavarande medelsbehov och i betraktande

av att det för nästlidet år beviljade förstärkningsanslaget icke tillnärmelsevis

motsvarat den verkliga prisstegringen, anser jag mig icke

kunna föreslå någon nedsättning av det nu äskade anslagsbeloppet,

1,855,000 kronor.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till vapen och ammunition in. in. å tilläggsstat för år

1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,855,000 kronor.

2. Merkostnader för fortsatt anskaffning av handvapen och kulsprute
materiel.

I enlighet med vad jag under punkten 56 i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden anfört, får

jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att för bestridande av under år 1921 uppkommande

merkostnader för fortsatt anskaffning av handvapen

och kulsprutemateriel å tilläggsstat för år 1921

anvisa ett förslagsanslag, högst, 800,000 kronor.

3. Ersättning för vissa brandskadade maskiner, verktyg och materialier m. m.

Sedan ammunitionsfabrikens avdelning å Marieberg våren 1920

hemsökts av eldsvåda, hemställde arméförvaltningens artilleri- och fortifikationsdepartement

uti skrivelse den 25 maj 1920,

att Mariebergsavdelningen måtte få återuppbyggas för en kostnad

av 684,000 kronor,

[17.]

Departements
chefen.

[18.]

[19.]

Arméförvaltningens

artilleri- och

fortifikationadepartementa

skrivelse den

25 maj 1920.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[19.] att för uttagning, rengöring och justering av de i den brandska
dade

fabriken uppställda maskinerna samt för ersättning av skadade

verktyg och materialier m. m. måtte anvisas ett belopp av 100,000

kronor, samt

att för beredande av bostadslägenheter för de genom branden husvilla

måtte få uppföras ett bostadshus, för vilket ändamål som förskott

tills huset bleve av Stockholms stad inlöst måtte anvisas ett belopp av

150,000 kronor.

Kungi. Maj:ta Genom brev den 16 juli 1920 anbefallde Kungl. Maj:t arméförvalt
''“nu

1920. ningens fortifikationsdepartement att gå i författning om dels att

ammunitionsfabrikens avdelning å Marieberg återuppbyggdes för en

kostnad av högst 684,000 kronor, med iakttagande av att inga bostadslägenheter

förlädes till verkstadshuset, dels och att för beredande av

bostadslägenheter för de genom branden vid ammunitionsfabriken husvilla

uppfördes ett bostadshus för en kostnad av högst 150,000 kronor;

och skulle omförmälda kostnader, tillhopa högst 834,000 kronor, bestridas

av det å 1920 års stat vid sidan av huvudtitlarna uppförda

förslagsanslaget för bestridande av oförutsedda utgifter.

Arméförvait- Arméförvaltningen har nu anmält, att de för uttagning, rengöring

“varande”’ och justering av. de i den brandskadade fabriken uppställda maskinerna

framställning, samt för ersättning av skadade verktyg och materialier m. m. erforderliga

kostnaderna tillsvidare förskjutits av anslaget till arméns vapen

och ammunition m. m. Då ifrågavarande reservationsanslag, som icke

vore avsett för bestridande av sådana oförutsedda utgifter, till fullo

vore disponerat för arméns övningar under år 1920 och således genom

ovanberörda förskott komme att överskridas med motsvarande belopp,

hemställde arméförvaltningen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå 1921

års riksdag att för gäldande av erforderliga kostnader för uttagning,

rengöring och justering av de i den brandskadade ammunitionsfabriken

uppställda maskinerna samt för ersättning av skadade verktyg och

materialier m. m. å tilläggsstat för år 1921 anvisa 100,000 kronor.

Departements- Under åberopande av vad sålunda förekommit får jag hemställa,

chefen. <jet täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att till ersättning för vissa brandskadade maskiner,

verktyg och materialier m. m. å tilläggsstat för år

1921 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

53

F. Byggnader och ingenjörmateriel.

1. Ytterligare förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till byggnader, [20.]

övningsfält och skjutbanor.

Ordinarie reservationsanslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor

är i riksstaten för innevarande år upptaget med 1,950,840 kronor.

Till förstärkning av detta anslag, vilket är beräknat efter de före kristidens

inträde rådande prisförhållandena, har riksdagen därjämte å 1921

års stat anvisat ett extra anslag å samma belopp, 1,950,840 kronor.

Arméförvaltningen har nu anfört, att enligt vad erfarenheten givit Ar“®fi3eI”lt''

vid handen, byggnadskostnaderna ökats med över 200 procent utöver frånhällning.

de före kriget^ gällande prisen, och syntes någon sänkning av arbetspriserna

och de av dessa beroende materialpriserna icke vara att vänta.

Då många viktiga underhållsarbeten måst på grund av otillräckliga

underhållsmedel år efter år uppskjutas, vore det nu nödvändigt att erhålla

mot de ökade kostnaderna fullt motsvarande underliållsanslag och

sålunda ytterligare ett belopp av 1,950,840 kronor utöver de å ordinarie

och extra stat för år 1921 beviljade båda anslagen å samma belopp.

För vissa ändamål, vartill en ökning av det ordinarie byggnadsanslaget

för år 1922 äskats, vore underhållsmedel redan under år 1921

erforderliga och upptoges här i enlighet med vad i utredningen angående

1922 års ordinarie byggnadsanslag anförts för dessa ändamål

nedanstående belopp:

Remontdepåernas byggnader m. m......

Krigsskolan ................................................

Telefon- och signalanordningar m. m.

Hyror för landstormsförråd...................

D:o )) förrådslokaler m. m............

Vissa befästningsanläggningar ..............

............................. kronor 5,000: —

.............................. » 1,700: —

å skjutbanor ... » 7,000: —

.............................. » 3,000: —

........................... » 10,000: —

............................. » 57,300: -

Summa kronor 84,000: —

Å sistnämnda belopp erfordrades en förstärkning av 200 procent

eller 168,000 kronor.

Alltså erfordrades ett extra förstärkningsanslag av (1,950,840 + 84,000

+ 168,000 =) i runt tal 2,202,800 kronor.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[20.] På grund av vad sålunda anförts, hemställde arméförvaltningen,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att såsom förstärkning av anslaget

till byggnader, övningsfält och skjutbanor å tilläggsstat för år

1921 anvisa 2,202,800 kronor.

Departements- Med hänsyn till vad arméförvaltningen sålunda anfört finner jag

c e en‘ mig icke kunna föreslå någon nedsättning av det till ytterligare förstärkning

_ av ordinarie byggnadsanslaget äskade beloppet 2,202,800

kronor. Aven om någon prissänkning skulle komma att äga rum under

året, torde ifrågavarande medel vara ytterst välbehövliga för utförande

av sådana underhållsarbeten, som under de sist förflutna åren av brist

på härför erforderliga medel måst eftersättas.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att till ytterligare förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till byggnader, övningsfält och skjutbanor

å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 2,202,800 kronor.

[21.] 2. Fullföljande av arbetena å kasernetablissemang för femton infanteri
regementen.

Under åberopande av vad jag under punkten 60 i det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden

anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att för fullföljande av arbetena å de utav 1906

års riksdag beslutade kasernetablissemang för femton

infanteriregementen å tilläggsstat för år 1921 anvisa

ett reservationsanslag av 2,715,000 kronor.

[22.] 3. Kostnader till följd av uppskjutande tillsvidare av arbetena å uppförande

av kasernetablissemang för Södra skånska infanteriregementet.

För bestridande av de särskilda kostnader, som kunde bliva en

följd av uppskjutande tillsvidare av pågående arbeten å uppförande av

kasernetablissemang för Södra skånska infanteriregementet anvisade 1919

års riksdag å tilläggsstat för samma år ett reservationsanslag å 75,000

kronor.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Den beräkning av ifrågavarande kostnader, som förelagts riks- [22.]

dagen, var baserad på, att uppskovet komme att fortvara under cirka

ett och ett hälft år.

Arméns kasernbyggnadsnämnd, som handhaver byggnadsarbetena Framställning

för kasernetablissemanget, har nu i skrivelse den 31 juli 11120 anmält, kaav8ernbyg''- att av ovannämnda anslag beräknades vid 1920 års utgång återstå nadsnämnd.

oförbrukat ett belopp av i runt tal 10,500 kronor. Utgifterna under år

1921 beräknade nämnden sålunda:

arvode till förvaltare samt ersättning till nattvakt och

arbetare jämte diverse omkostnader, 1,900 kronor

per månad................................................................................ kr. 22,800: —

brandförsäkringspremie 11 juli 1921—10 juli 1922 ......... » 1,500: —

tillhopa kr. 24,300: —

rest å förut beviljade medel » 10,500: —

ytterligare behov kr. 13,800: —

Nämnden hemställde därför, att Kungl. Maj:t måtte av riksdagen

äska å tilläggsstat för år 1921 ett belopp av 13,800 kronor för bestridande

av de särskilda kostnader, som blivit en följd av uppskjutande

tillsvidare av arbetena å omförmälda kasernetablissemang.

Kungl. Maj:t har, med riksdagens begivande, den 21 mars 1919 Departementsförordnat,

att med fortsättande av arbetena å uppförande av ifråga- chefen''

varande kasernetablissemang skulle tillsvidare anstå. De medel, som

å tilläggsstat för år 1919 anvisats för bestridande av de särskilda

kostnader, som kunde bliva en följd av uppskovet, voro, såsom förut

nämnts, beräknade för ett uppskov å cirka ett och ett hälft år. Beträffande

den medelsanvisning, vilken såsom följd av det fortsatta uppskovet

erfordras för år 1921, hänvisar jag till kasernbyggnadsnämndens

beräkning, mot vilken jag icke har någon erinran att göra.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att för bestridande av de särskilda kostnader,

som blivit en följd av uppskjutande tillsvidare av arbetena

å uppförande av kasernetablissemang för Södra skånska

infanteriregementet, å tilläggsstat för år 1921 anvisa

ett reservationsanslag av 13,800 kronor.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[23.] 4. Flyttning av en barack från Hultsfred till flygetablissemanget å Malmen.

Arméförvait- Sedan chefen för Första livgrenadjärregementet i skrivelse till

”''”ställning™ arméförvaltningens fortifikationsdepartement den 1 april 1920 anmält,

att han varken under 1920 eller 1921 års repetitionsövningar kunde

bereda plats för det å Malmen förlagda flygkompaniets manskap i regementets

förläggningslokaler, samt chefen för andra arméfördelningen

meddelat, att han icke hade någon annan lokal att föreslå för flygkompaniets

förläggning under sagda tid, har arméförvaltningen gjort framställning

om förflyttning av en barack från Hultsfred till Malmen och

dess uppförande inom flygetablissemangets område därstädes för förläggning

av flygkompaniets manskap samt därvid anfört följande.

Företagen utredning angående flygkompaniets förläggning under

repetitionsövningarna till annan ort än Malmen hade givit vid handen,

att en sådan anordning skulle förorsaka avsevärda kostnader, varjämte

även olägenheter skulle uppstå vid den reparation m. m. av flygmaterielen,

som måste ske vid verkstäderna å Malmen, vilka för närvarande

vore de enda av sådant slag inom riket.

Genom uppförandet av en manskapsbarack inom flygetablissemangets

område å Malmen skulle jämväl vinnas den fördelen, att manskapet vid

såväl Första livgrenadjärregementet som flygkompaniet även under tiden

mellan repetitionsövningarna komme i åtnjutande av bättre förläggningsutrymme

mot vad nu vid gemensam förläggning vore förhållandet, då

luftkuben pr man i förläggningslokalen i medeltal endast uppginge till

13,25 kbm. Förläggningens ordnande på nu föreslaget sätt skulle jämväl

medföra, att en ständig; beredskap funnes tillgänglig inom flygetablissemanget,

där eldfara vore mer överhängande än vid de flesta andra

militära etablissemang, och där en eldsvåda skulle kunna åstadkomma

en skada, som, förutom att den kunde uppgå till millioner kronors

värde, skulle kräva åratal för ersättandet, under vilken tid armén kanske

helt och hållet stode utan flygvapen.

För förflyttningen talade jämväl den omständigheten att Hultsfreds

övningsfält torde böra försäljas inom de närmaste åren och därvarande

byggnader dessförinnan, i så stor utsträckning ske kunde, tagas i anspråk

för lantförsvarets räkning å andra orter.

Enligt infordrat kostnadsförslag skulle barackens förflyttning från

Hultsfred till Malmen för närvarande draga eu kostnad av 42,000

kronor. Med hänsyn till sannolikt inträffande prisstegringar före tid
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 57

punkten för arbetets påbörjande torde dock detta belopp böra ökas till [23.]

45,000 kronor.

Under hösten år 1920 måste flygkompaniet förläggas i tält till omkring

mitten av oktober månad.

Då detta ur bälsovårdssynpunkt måste anses mycket otillfredsställande

och övriga ovan anförda skäl talade för en förflyttning av en

barack från Hultsfred, hemställde arméförvaltningen, att Ivungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att för flyttning av en barack från Hultsfred

till flygetablissemanget å Malmen å tilläggsstat för år 1921 anvisa

45,000 kronor.

Då lokal för flygkompaniets förläggning under repetitionsövning- Departemenuarna

är oundgängligen erforderlig och synes kunna för en jämförelse- chefen‘

vis ringa kostnad anordnas på sätt arméförvaltningen föreslagit, finner

jag mig böra hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att

för flyttning av en barack från Hultsfred till

fly g etablissemang et å Malmen å tilläggsstat för år 1921

anvisa ett reservationsanslag av 45,000 kronor.

5. Ändringsarbeten å brandmaterielen. [24.]

Arméförvaltningen har anmält, att på grund av Kungl. Maj:ts kun- Arméförvaitgörelse

den 6 juni 1918 angående beskaffenheten av vissa för brandvä- nin9^i18ni,nr“m''

sendets räkning i rikets städer med flera samhällen använda kopplingsanordningar

för tryckslangar m. m. en del ändringsarbeten å den under iortifikationsdepartementets

förvaltning stående brandmaterielen måst vidtagas.

Kostnaderna härför, som uppgått till 58,513 kronor 59 öre,

hade bestritts från anslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor.

Då denna utgift, som orsakats av en för allmännyttigt ändamål tillkommen

förordning, icke kunde inräknas i för etablissemangens ordinarie

underhåll avsedda medel, beräknade enligt av Kungl. Maj:t och

riksdagen godkända principer, syntes byggnadsanslaget böra tillgodoföras

beloppet i fråga.

Med anledning härav hemställde arméförvaltningen, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att till förändringsarbeten å brandmateriel å

tilläggsstat för år 1921 anvisa 58,513 kronor 59 öre.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 2 höft.

2762 20 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

[24.]

Departements

chefen.

[25.]

Arméförvaltningens

framställning.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Under åberopande av vad sålunda förekommit får jag hemställa,

det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att till ändringsarbeten å brandmaterielen å tillläggsstat

för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 58,514 kronor.

6. Iståndsättande av en brandskadad verkstadsbyggnad vid

Livregementets dragoners kasernetablissemang.

Arméförvaltningen har anfört, att vid eldsvåda under oktober

månad 1919 i verkstadsbyggnaden inom Livregementets dragoners

kasernetablissemang större delen av bjälklagen samt innerväggarna

blivit förstörda, varemot ytterväggarna och taket endast lidit relativt

mindre skador. Skadorna å taket hade omedelbart avhjälpts, för att

icke byggnaden skulle taga ytterligare skada av regn och snö. Kostnaderna

härför, cirka 4,000 kronor, hade bestritts av fortifikationsdepartementets

byggnadsanslag.

Ett par mindre utrymmen i ena delen av den brunna byggnaden

hade fortfarande kunnat användas. I övrigt hade de i byggnaden förut

befintliga verkstäderna provisoriskt inrymts i förhyrda lokaler. Som

hyrestiden för sistnämnda lokaler utginge den 30 september 1921, vore

det nödvändigt, att verkstadsbyggnaden dessförinnan hunnit återställas.

Förslag till byggnadens fullständiga iståndsättande efter branden

både nu uppgjorts. Härvid vore det förut för byggnaden använda

uppvärmningssättet med lokala eldstäder slopat, enär brandsakkunnig

person förklarat, att avståndet mellan tak och golv vore så ringa, att med

kaminer av vanlig typ eldfara förefunnes, så vitt icke särskilda anordningar

vidtoges för takets isolerande mot värmen. På grund härav

hade i förslaget upptagits lokalernas uppvärmning med centralvärme,

vilket ur brandskyddssynpunkt vore att föredraga framför annan anordning,

varjämte i lokaler av denna art en centralvärmeledning droge

avsevärt mindre eldningskostnader och sålunda i ekonomiskt avseende

vore mest fördelaktig.

Kostnaderna för byggnadens iståndsättande enligt nämnda förslag

beräknades komma att uppgå till 40,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställde arméförvaltningen, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för iståndsättande av en brandskadad

v verkstadsbyggnad vid Livregementets dragoner å tilläggsstat

för år 1921 anvisa 40,000 kronor.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Vad arméförvaltningen sålunda föreslagit finner jag mig böra till- [25.]

styrka. Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t före- DeP.rtemenu
slå

riksdagen

att för iståndsättande av en brandskadad verkstadsbyggnad

vid Livregementets dragoners kasernetablissemang

å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 40,000 kronor.

7. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till ingenjörmateriel. [26.]

Ordinarie reservationsanslaget till ingenjörmateriel har såväl för

nästlidet som för innevarande år i riksstaten upptagits med 124,100

kronor. Anslaget är beräknat efter de före kristidens inträde rådande

prisförhållanden.

Uti sin skrivelse den 30 augusti 1919 angående lantförsvarets

medelsbehov gjorde arméförvaltningen framställning om anvisande av

medel till förstärkning av 1920 års ordinarie anslag till ingenjörmateriel

samt anförde till stöd härför, att dåvarande priser uppginge till

för läder omkring 150 % utöver 1914 års pris

)> trä d 200 % )) y> ® ®

» järn » 250 % » » d » och

» arbetslöner » 100 % » ® ® ®

Vid sådant förhållande syntes merkostnaden under år 1920 icke

kunna sättas lägre än till 120 procent. Anslaget till ingenjörmateriel

vore för år 1920 upptaget till 124,100 kronor. Efter avdrag för flygmaterielens

underhåll, 37,500 kronor, varpå förstärkning begärts i ani^

sammanhang, återstode för övrig ingenjörmateriels underhåll 86,600

kronor. Merkostnaden härå efter 120 procent utgjorde 103,920 kronor.

I överensstämmelse härmed föreslog Kungl. Maj:t 1920 års riksdag

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till ingenjörmateriel

å tilläggsstat för samma år anvisa ett förslagsanslag, högst, 103,920

kronor.

Vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit bifölls av riksdagen.

Av samma skäl, som föranledde arméförvaltningens framställning Arméförvaitom

anvisande av förstärkningsanslag för år 1920, har nu ämbetsverket niDB^1D18nJrgam

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för samma ändamål

å tilläggsstat för åT 1921 anvisa ett belopp av 103,920 kronor.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

a + +?^er åberopande av vad sålunda förekommit får jag hemställa,

nepartements- det tacktes Eders Kung!. Maj:t föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till ingenjörmateriel å tilläggsstat för år 1921 anvisa

ett förslagsanslag, högst, 103,920 kronor.

8. Merkostnader för komplettering av viss ingenjörmateriel.

Under hänvisning till vad jag under punkten 70 uti det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden

anfört får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att för bestridande av under år 1921 uppkommande

merkostnader för komplettering av viss ingenjörmateriel

å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 31,500 kronor.

[28.] 9. Anskaffning av viss materiel för flygväsendet m. m.

Arméförvaltningens

framställning.

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1920 angående lantförsvarets

medelsbehov för ar 1922 har arméförvaltningen, under hänvisning till

i fortinkationsdepartementets särskilda skrivelse samma dag avgivet

lors^g till provisoriskt ordnande av flygväsendet vid armén, hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för nämnda ändamål bevilja

ett .anslag av 4,610,000 kronor samt därav å extra stat för år 1922

anvisa 2,124,000 kronor.

Departement8- Av statsfinansmila skäl anser jag mig icke kunna tillstyrka,

,, y.;„ - •**“ ung icKe Kunna tillstyrka, att

framställning nu göres till riksdagen om beviljande för ifrågavarande

ändamål av ett så betydande belopp som det av arméförvaltningen

askade. Emellertid äro vissa materielanskaffningar ofrånkomliga, om

armens flygväsende i någon mån skall kunna fylla sin uppgift i enlighet

med tidens krav. Härför erforderliga kostnader uppgå enligt

verkställd beräkning till 734,000 kronor. Med hänsyn till angelägenheten

av att ifrågavarande materielanskaffning snarast möjligt kommer

s. 61 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 61

till stånd, torde anslag för ändamålet böra upptagas å tilläggsstat för [28.]

innevarande år.

Det synes mig icke lämpligt att i vidare mån än nu skett till

statsrådsprotokollet redogöra för detta ärende; riksdagens vederbörande

utskott torde därom erhålla närmare upplysning genom de handlingar,

som tillhandahållas utskottet.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att för anskaffning av viss materiel för flygväsendet

m. m. å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 734,000 kronor.

10. Anskaffning av en sträckprovningsmaskin. [29.]

Arméförvaltningen har framhållit, att det för arméns flygverkstäder

å Malmen vore av vikt att hava tillgång till en egen materialprovningsanstalt,

varest undersökning av vid driften förekommande materialier

oavlåtligt och utan dröjsmål kunde äga rum, därest reparationer och

nytillverkning av flygmateriel skulle kunna utföras under fullt betryggande

former, detta så mycket mera som numera arméns flygverkstäder,

på grund av att den civila flygindustrien inom landet nedlagts, helt

och hållet vore hänvisade till sig själva.

Enligt uppgjort förslag skulle kostnaderna för uppförande av

en dylik materialprovningsanstalt vid flygetablissemanget å Malmen

uppgå till:

för egentliga byggnadskostnader...................................... kronor 60,000: —

» maskinell utrustning jämte inmontering av densamma

......................................................... ................ » 40,000:

Summa kronor 100,000: —

På ovan anförda skäl hemställde alltså arméförvaltningen om anvisande

för ifrågavarande ändamål av 100,000 kronor.

Av statsfinansiella skäl finner jag mig icke nu kunna göra fram- Departement

ställning om anvisande för berörda ändamål av ett så betydande be- chefen,

lopp som det av arméförvaltningen begärda. Emellertid synes det mig

vara av behovet oundgängligen påkallat, att erforderliga medel, 13,600

kronor, ställas till förfogande för anskaffning av en i förenämnda ma
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[29.] skinella utrustning ingående sträckprovningsmaskin, varigenom en avsevärd

mängd av de viktigaste materialprovningarna — sträckprov å

metalldelar — skulle kunna till förekommande av flygolyckor verkställas.

Ett nyligen inträffat tillbud till flygolycka, varvid ett beslag

till bärstag brast å ett i luften ovanför Malmen befintligt flygplan, har

ytterligare bestyrkt angelägenheten av att en dylik maskin snarast möiligt

anskaffas.

Enligt vad jag inhämtat, kan maskinen utan särskild kostnad provisoriskt

uppställas vid flygverkstäderna å Malmen.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att för anskaffning av en sträckprovning smaskin

å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 13,600 kronor.

g. Diverse.

[30.] 1. Täckande av brister å vissa ordinarie reservationsanslag.

Enligt vad jag inhämtat, komma, på grund av förhållanden, vilka

vid uppgörandet av förslag till riksstat för år 1920 icke kunnat förutses,

brister att uppstå å vissa av fjärde huvudtitelns reservationsanslag för

nämnda år. Ifrågavarande brister, vilka ännu icke äro till siffran kända

men kunna approximativt beräknas till 9,000,000 kronor, torde böra

täckas genom anslag å tilläggsstat för innevarande år.

Jag får därför hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan

komma att avlatas angående täckande av brister å vissa

ordinarie reservationsanslag för år 1920, tillsvidare under

fjärde huvudtiteln å tilläggsstat för år 1921 beräkna

ett förslagsanslag, högst, 9,000,000 kronor.

t31-] 2. Täckande av vissa förskott.

Enligt 1914 års härordning äro beväringsrekrytskolorna vid infanteriet

avsedda att taga sin början omkring den 1 november. Då vid tiden

s. 63 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 63

för härordningsförslagets framläggande kasernetablissemang ännu icke

voro uppförda för vissa infanteriregementen och icke beräknades kunna

bliva för samtliga regementen färdigställda förr än till hösten 1919,

utgick man från, att det skulle bliva nödvändigt att förlägga dessa

regementens beväringsrekrytskolor vintertid till andra regementens

kasernetablissemang eller till andra vinterkaserner. Med hänsyn därtill

att denna anordning komme att medföra kostnader dels för utbetalande

av traktamentsersättning och hyresbidrag åt befälet under vistelse å

annan ort än förläggningsorten och dels för transporter m. m., blev

för bestridande av dessa kostnader särskilt anslag å 240,000 kronor

uppfört i riksstaten för år 1915.

I statsverkspropositionen till 1916 års riksdag anförde dåvarande

statsrådet och chefen för lantförsvarsdepartementet, att förläggningen

av vinterrekrytskolorna vid ifrågavarande regementen i viss mån ordnats

på annat sätt än ursprungligen avsetts. Vid en närmare prövning

hade det nämligen visat sig, att det i flertalet fall skulle bliva ur ekonomisk

synpunkt fördelaktigare att sammandraga rekrytskolorna å vederbörande

regementens förläggningsorter än att varje år, intill dess kasernetablissemangen

bleve färdigställda, under vintern förflytta dem till

andra regementens kasernetablissemang. På grund härav och då en

dylik förflyttning givetvis alltid komme att medföra avsevärda olägenheter

icke blott för vederbörande personal utan jämväl för utbildningen

och persedelbushållningen vid truppförbanden, hade Kungl. Maj:t genom

särskilda under år 1915 meddelade beslut föreskrivit, att beväringsrekrytskolorna

vid Första och Andra livgrenadjärregementena, Kronobergs

och Kalmar regementen samt Norra och Södra skånska infanteriregementena

skulle från och med hösten 1915 under den kallare tiden

helt eller delvis förläggas till genom förhyrning eller eljest särskilt

anskaffade lokaler på regementenas förläggningsorter (regementschefernas

tjänstgöringsorter). För detta ändamål hade givetvis en hel del särskilda

anordningar måst vidtagas. Sålunda hade förläggningslokaler

blivit förhyrda och eu del erforderliga ändrings- och reparationsarbeten

m. m. verkställda. Då härav föranledda kostnader icke kunnat bestridas

från anslaget till vinterrekrytskolor med hänsyn till grunderna för dess

beräknande, hade arméförvaltningens civila departement anbefallts förskjuta

dessa kostnader för att framdeles anmäla dem till ersättande.

På grund av de träffade anordningarna för rekrytskolornas förläggning

vid vissa regementen skulle emellertid en avsevärd del av 1916 års

anslag till vinterrekrytskolor icke komma till användning. Enligt vad

departementschefen inhämtat, syntes av anslaget komma att användas

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[31.] omkring 118,000 kronor mindre än det förslagsvis beräknade beloppet

240,000 kronor. Det syntes vid sådant förhållande lämpligt, att nyssnämnda

kostnader finge, så långt ske kunde, ersättas från 1916 års

anslag.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts föreslog Kungl. Maj:t

1916 års riksdag medgiva, att det för anordnande av vinterrekrytskolor

vid vissa. icke kasernerade infanteriregementen å extra stat för år

1916 beviljade anslaget måtte få tagas i anspråk jämväl för täckande

av förskjutna kostnader för anordnande av vinterrekrytskolor under år

1916 å vederbörande regementens förläggningsorter (regementschefernas

tjänstgöringsorter).

Vad sålunda föreslagits bifölls av riksdagen.

I skrivelse den 20 mars 1917 meddelade arméförvaltningens civila

departements departement, att. kostnaden för anordnande av 1916 års vinterrekrytSk20Vemrrden

8k°lor *°r v^ssa kasernerade infanteriregementen uppgått till sam1917.

8 manlagt 424,968 kronor 85 öre. Härav hade för bestridande av kostnaderna

för en del särskilda anordningar för dessa skolors förläggning

342,581 kronor 63 öre, enligt särskilda medgivanden, förskjutits av

arméförvaltningens fortifikationsdepartement och återstoden, 82,387 kronor

22 öre, direkt avförts å det a extra stat för nämnda år beviljade

anslaget till dessa skolor, 240,000 kronor. Om till denna anslagssumma

lades det belopp av 50 kronor 55 öre, som å anslaget uppdebiterats,

kunde jämlikt förenämnda medgivande för det förskjutna beloppets

täckande av anslagsmedlen tagas i anspråk (240,050:55 — 82,387:22=)

157,663 kronor 33 öre. Av hela det förskjutna beloppet återstode därefter

att ersätta (342,581: 63 — 157,663: 33=) 184,918 kronor 30 öre.

Ehuru anslaget vore ett förslagsanslag, hade arméförvaltningens

civila departement med hänsyn till ordalydelserna i departementschefens

förut återgivna anförande och riksdagens beslut icke ansett sig äga

befogenhet att från detsamma ersätta hela det förskjutna beloppet utan

Kungl. Maj:ts medgivande. Skulle emellertid Kungl. Maj:t finna ett

sådant medgivande icke kunna lämnas, syntes det överskjutande beloppet,

184,918 kronor 30 öre, lämpligen kunna efter riksdagens hörande

utgå från fjärde huvudtitelns allmänna besparingar, vilka därtill

lämnade tillgång.

. Arméförvaltningens civila departement föresloge alltså, att Kungl.

Maj:t måtte besluta, att sistnämnda belopp, 184,918 kronor 30 öre,

skulle, jämte övriga utgifter för anordnande av 1916 års vinterrekryt
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

• Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

skolor, utgå av det i samma års riksstat uppförda anslaget till anordnande

av vinterrekrytskolor vid vissa icke kasernerade infanteriregementen

eller ock bestridas av fjärde huvudtitelns allmänna besparingar.

Med anledning av denna framställning anbefallde Kungl. Maj:t

genom brev den 20 april 1917 arméförvaltningens civila departement

att — då av sålunda förskjutna kostnader för ifrågavarande vinterrekrytskolor

ett belopp av 157,663 kronor 33 öre finge gäldas från

det för år 1916 beviljade anslaget för anordnande av vinterrekrytskolor

vid vissa icke kasernerade infanteriregementen — framdeles hos Kungl.

Maj:t till ersättande anmäla övriga för samma ändamål förskjutna

kostnader.

Till åtlydnad härav anmälde arméförvaltningen i skrivelse den 8

september 1917 till ersättande dels återstoden, 184,918 kronor 30 öre,

av förut omförmälda, för ifrågavarande ändamål förskjutna kostnader,

dels ock därutöver ett belopp av 2,244 kronor 99 öre, som förskottsvis

utbetalts för provisorisk förläggning under år 1916 av Kronobergs

regementes skolor, eller tillhopa 187,163 kronor 29 öre, sålunda specificerade:
-

Provisorisk förläggning av Kronobergs regementes

skolor enligt brev den 19/s 1915 (52,472: 43 +

2,244: 99) ..................................................................... kronor

Provisorisk förläggning av Första livgrenadjärrege
mentets

rekrytskolor enligt brev den 23/''9 1915 »

Provisorisk förläggning av Norra skånska infanteriregementet

under den kallare årstiden enligt

brev den 3/e 1915........................................................ »

D:o (ytterligare medel) enligt brev den 3Vs 1915 ... »

Provisorisk förläggning av Kronobergs regementes

och Södra skånska infanteriregementets rekrytskolor

enligt brev den 23, <j 1915 ........................... »

Underhåll m. m. under år 1916 av de provisoriska

förläggningslokalerna för Kronobergs regemente

samt Norra och Södra skånska infanteriregementena

enligt brev den 26/2 1916 ............... »

Åtgärder för avhjälpande av vissa olägenheter vid

inkvartering av de ännu icke kasernerade truppförbanden

enligt brev den 15/s 1916 .............. »

Summa kronor

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 käft.

54,717: 42

15,207: 17

10,443: 38

18,591: 13

37,071: 11

13,905: 12

37,227: 96

187,163: 29

2762 20 9

[31.]

Kungl. Mai:ts

beslut den

20 april 1917.

Arméförvaltningens

skrivelse

den 8

september

1917.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[31.] Arméförvaltningen hemställde, att ifrågavarande förskott måtte

täckas genom anvisande för ändamålet av ett extra anslag.

Yttrande av Sedan Kungl. Maj:t — med erinran om vad arméförvaltningens

nfngens^civiia c*vila departement anfört i sin förenämnda skrivelse den 20 mars 1917 —

departement anmodat civila departementet att avgiva utlåtande, huruvida fjärde huvudyr

I9i7m titelns allmänna besparingar kunde lämna tillgång att täcka de till ersättande

anmälda kostnaderna, anförde departementet uti den 6 november

1917 avgivet yttrande, att, därest Kungl. Maj:t skulle finna skäl bifalla

av arméförvaltningen gjorda framställningar om dels anvisande direkt

från nämnda besparingar av vissa belopp, dels ersättande från dessa

medel av andra kostnader, som med vederbörligt tillstånd förskjutits,

samt besparade medel därjämte skulle finnas tillgängliga, för att arméförvaltningen

skulle bliva i tillfälle att, såsom ämbetsverket avsett,

framdeles föreslå ytterligare förskjutna kostnaders ersättande av samma

besparingar, dessas dåvarande behållning ej lämnade tillgång till gäldande

av de i förevarande ärende till ersättande anmälda kostnader.

Departements- Av de sålunda till ersättande anmälda förskjutna kostnaderna, tillchefen.

hopa 187,163 kronor 29 öre, har, efter av arméförvaltningen i annat

sammanhang gjord anmälan, ett belopp av 2,244 kronor 99 öre redan

blivit täckt. Detta belopp har nämligen inberäknats uti det anslag å

tillhopa 4,692,000 kronor, som, med anledning av Kungl. Maj:ts till

1918 års lagtima riksdag avlåtna proposition nr 118, av riksdagen beviljats

för täckande av vissa för olika ändamål förskjutna kostnader.

Beloppet av de förskott, som ännu icke blivit täckta, utgör alltså

(187,163: 29 — 2,244: 99 =) 184,918 kronor 30 öre.

Såsom den lämnade redogörelsen giver vid handen, voro ursprungligen

de för ifrågavarande ändamål förskjutna kostnader, i den mån

desamma ej borde gäldas av 1916 års anslag till vinterrekrytskolor,

avsedda att täckas av fjärde huvudtitelns allmänna besparingar. Emellertid

hava dessa besparingar hittills icke lämnat tillgång till bestridande

av en så betydande utgift som den, varom här är fråga, och

torde icke heller framdeles kunna förväntas växa till härför erforderligt

belopp. Då det vid sådant förhållande icke synes lämpligt att ytterligare

uppskjuta frågan om ersättande av berörda förskott, torde

ingen annan utväg återstå, än att ett särskilt anslag för ändamålet

uppföres å tilläggsstat för år 1921. Anslaget torde böra erhålla

karaktär av förslagsanslag, högst, och upptagas med, i jämnt krontal,

184,919 kronor.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå [31.]

riksdagen

att för täckande av vissa förskott å tilläggsstat för

år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 184,919

kronor.

3. Försök med s. k. tekniska hjälpmedel. [32.]

Under hänvisning till vad jag under punkten 76 uti det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över, försvarsärenden

anfört får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att

för anställande av försök med s. k. tekniska

hjälpmedel å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 1,651,900 kronor.

4. Anskaffning av s. k. tekniska hjälpmedel m. m. [33.]

Under hänvisning till vad jag under punkten 76 uti det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden anfört

får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att för anskaffning av s. k. tekniska hjälpmedel m. m.

å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 3,600,000 kronor.

5. Dyrtidstillägg. [34.]

Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdepartementet

förut denna dag anfört i fråga om beredande av dyrtidstillägg

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[34.] under innevarande år åt befattningshavare i statens tjänst, får jag hemställa,

det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan

komma att avlåtas angående dyrtidstillägg under år

1921 åt befattningshavare i statens tjänst, tillsvidare

under fjärde huvudtiteln, avd. Lantförsvaret, å tillläggsstat

för år 1921 beräkna ett förslagsanslag av

37,000,000 kronor.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

69

II. SJÖFÖRSVARET.

A. Undervisningsverken.

1. Förstärkning av viss i staten för sjökrigsskolan upptagen anvisning.

1920 års riksdag har till förstärkning av den i staten för sjökrigsskolan

upptagna anvisningen dels till maskinarbetete samt annan extra

undervisning ävensom till vikariatsarvoden och dels till ved och lyse,

modeller, böcker, instrument, skrivmaterialier m. fl. expenser på tillläggsstat

för år 1920 beviljat ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor.

I skrivelse den 31 juli 1920 har chefen för sjökrigsskolan anfört

bland annat följande.

På grund av ytterligare prisstegringar hade kostnaderna för ved och

kol under år 1919 stigit till 4,370 kronor och under år 1920 hade vedoch

kolpriserna stigit ännu mer, utan att någon nedgång i priser för

övriga materialier, vartill expensmedlen voro avsedda, kunnat förmärkas.

Det syntes därför uppenbart, att det av 1920 års riksdag i staten

för sjökrigsskolan för år 1921 anvisade beloppet till expensmedel i

likhet med år 1920 måste förstärkas med ett förslagsanslag på tillläggsstat,

vilket i anseende till skedda prisstegringar ej borde sättas

lägre än till 6,000 kronor.

I sin skrivelse den 30 augusti 1920 rörande särskilda medelsbehov

å tilläggsstat för år 1921 har marinförvaltningen, som funne sig böra

tillstyrka denna framställning, hemställt att Kung! Maj:t måtte föreslå

riksdagen att till förstärkning av den i staten för sjökrigsskolan upptagna

anvisningen till maskinarbete samt annan extra undervisning

ävensom till vikariatsarvoden samt till ved och lyse, modeller, böcker,

instrument, skrivmaterialier m. fl. expenser på tilläggsstat för år 1921

bevilja ett förslagsanslag, högst 6,000 kronor.

[35.]

Chefen för

sjökrigaskolan.

Marinförralt

ningens fram

ställning.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tillläggsstat.

[35.] I likhet med vad som för år 1920 ägt rum torde jämväl för inne
Departements-

varande år ett särskilt anslag böra anvisas å tilläggsstat för bestridande

chefen. av ifrågakomna merkostnader. Mot beräkningen av det erforderliga

anslagsbeloppet finner jag icke skäl framställa någon erinran.

Jag får alltså hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen

att till förstärkning av viss i staten för sjökrigsskolan

upptagen anvisning å tilläggsstat för år 1921

anvisa ett förslagsanslag, högst, 6,000 kronor.

B. Flottan.

Intendenturen.

[36.] 1. Täckande av överbetalning å reservationsanslaget till beklädnad åt

sjömans- och skeppsgossekårerna.

Under åberopande av vad jag under punkten 104 i det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden

anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att

till täckande av överbetalning å ordinarie reservationsanslaget

till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna

för är 1920 å tilläggsstat för år 1921

anvisa ett förslagsanslag, högst, 291,000 kronor.

Nybyggnad och underhåll.

[37.] 2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till fiottans

nybyggnad och underhåll.

I enlighet med vad jag under punkten 115 i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden anfört,

får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till flottans nybyggnad och underhåll å tilläggsstat för

år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 3,000,000

kronor.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

71

Övningar.

3. Förstärkning av reservationsanslaget till flottans [38.]

krigsberedskap och övningar.

Under åberopande av vad jag under punkten 109 i det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden

anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till flottans krigsberedskap och övningar å tilläggsstat

för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 2,168,000

kronor.

Torped- och gnistsignalväsendet m. m.

4. Anskaffning av torpeder. [39.]

Under åberopande av vad jag under punkten 147 i det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden

anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att för anskaffning av torpeder å tilläggsstat för

år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 440,000

kronor.

5. Framställning av en ny torpedtyp. [40.]

Under åberopande av vad jag under punkten 148 i det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden

anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att

för framställning av en ny torpedtyp å tilläggsstat

för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

75,000 kronor.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Fjärde huvud titeln: 1921 års tilläggsstat.

[41.] 6. Anskaffning av flygmateriel.

Marin- Marinförvaltningen liar hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

framstBnning! riksdagen att för materiel m. m. för marinens flygväsende bevilja ett

reservationsanslag av 1,520,000 kronor.

Departements- Ett tillgodoseende av marinens behov av modärn flygmateriel synes

etieten. mig icke höra uppskjutas. Jag har fördenskull låtit verkställa utredning

rörande vilka åtgärder, som härutinnan böra omedelbart vidtagas. Det har

därvid visat sig, att ett belopp av 850,000 kronor är erforderligt för

ändamålet. Detta belopp synes mig böra anvisas å 1921 års tilläggsstat

såsom reservationsanslag.

På grund av ärendets natur torde någon närmare redogörelse för

detta spörsmål icke nu böra lämnas, utan lära handlingarna i frågan få

tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Jag får hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att för anskaffning av flygmateriel m. rn. å tillläggsstat

för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 850,000 kronor.

c. Kustartilleriet.

Intendenturen.

[42.] 1. Täckande av överbetalning å reservationsanslaget till beklädnad åt

kustartilleriets manskap.

Under åberopande av vad under punkten 104 i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden anfört,

får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till täckande av överbetalning å ordinarie reservationsanslaget

till beklädnad åt kustartilleriets manskap

för år 1920 å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett

förslagsanslag, högst, 45,000 kronor.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

73

Nybyggnad och underhåll.

2. Bostadshus för underofficerare i Vaxholms fästning. [43.]

Under åberopande av vad jag under punkten 126 i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden anfört,

får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till uppförande av bostadshus i Vaxholms fästning

för underofficerare av första graden å tilläggsstat

för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

100,000 kronor.

3. Täckande av överbetalning å reservationsanslaget till underhåll av [44.]

kustartilleriets byggnader och materiel.

Marinförvaltningen har anmält, att en överbetalning kommer att äga

rum å ordinarie reservationsanslaget till underhåll av kustartilleriets

byggnader och materiel för år 1920.

Enligt vad jag inhämtat kan denna överbetalning approximativt

uppskattas till 250,000 kronor.

Jag får hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma

att avlåtas angående täckande av överbetalning å ordinarie

reservationsanslaget till underhåll av kustartilleriets

byggnader och materiel, tillsvidare under fjärde huvudtiteln

å tilläggsstat för år 1921 beräkna ett förslagsanslag,

högst, 250,000 kronor.

Övningar.

4. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kustartilleriets [45.]

krigsberedskap och övningar.

Under åberopande av vad jag under punkten 111 i det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden

anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till kustartilleriets krigsberedskap och övningar å tillläggsstat

för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst,

440,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 höft.

2762 20 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

D. Flottan och kustartilleriet.

1. Extra beklädnadshjälp åt fänrikar i reserven, reservofficersaspiranter

och reservmarinintendentsaspiranter.

Å tilläggsstat för såväl år 1919 som år 1920 har, på grund av

rådande höga pris på beklädnadspersedlar, för beredande av extra beklädnadshjälp

åt fänrikar i reserven, reservofficersaspiranter och reservmarinintendentsaspiranter

anvisats ett förslagsanslag,högst, 25,900 kronor.

Marinförvaltningen har nu anfört följande.

Med anslagen till extra beklädnadshjälp hade avsetts att bereda

ifrågavarande personal dyrtidstillägg å den beklädnadshjälp, som enligt

gällande bestämmelser utginge till fänrik i reserven med 200 kronor

och till reservofficersaspirant med 300 kronor för en gång samt till

reservmarinintendentsaspirant med 20 kronor i månaden. Den extra

beklädnadshjälpen hade beräknats till 100 procent av den ordinarie

beklädnadshjälpens belopp med undantag för reservmarinintendentsaspiranter,

för vilka den extra beklädnadshjälpen bestämts till 360 kronor.

Det hade nämligen ansetts lämpligt att åvägabringa likställighet mellan

reservofficerare och marinintendentsaspiranter ifråga om det sammanlagda

beloppet av ordinarie och extra beklädnadshjälp. Då de förra,

såsom framginge av ovanstående, erhållit tillhopa 600 kronor, hade det

befunnits riktigt, att även de senare tilldelades samma belopp (12 x 20

= 240 + 360 = 600).

Då någon nedgång i beklädnadskostnaderna ej syntes vara att

emotse under år 1921, borde extra beklädnadshjälp även för sistnämnda

år utgå. Någon förändring av beloppen för de olika personalkategorierna

syntes ej böra ifrågasättas.

Antalet reservofficersaspiranter vid kustartilleriet, som i 1920 års

stat vore upptaget till 31, hade för år 1921 beräknats till endast 28.

Anslagsbehovet för extra beklädnadshjälp för år 1921 borde sålunda

beräknas på följande sätt:

Flottan:

16 fänrikar i reserven 16 x 200......................

20 reservofficersaspiranter 20 x 300 ............

5 reservmarinintendentsaspiranter 5 x 360

Kustartilleriet:

28 fänrikar i reserven 28 x 200 ...................

28 reservofficersaspiranter 28 x 300...........

......... kronor

3,200: —

........ »

6,000: —

......... »

1,800: —

........ »

5,600: —

......... »

8,400: —

kronor

25,000: —

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Marinförvaltningen hemställde, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riks- [46.]

dagen att till extra beklädnadshjälp åt fänrikar i reserven, reservofficersaspiranter

och reservmarinintendentsaspiranter på tilläggsstat för

år 1921 bevilja ett förslagsanslag, högst, 25,000 kronor.

I likhet med marinförvaltningen anser jag, att extra beklädnads- Departementfhjälp

även för år 1921 bör tillerkännas ifrågavarande personal.

Då jag icke för närvarande anser mig böra föreslå någon ändring

i de utgående ersättningsbeloppen och ej heller finner anledning frångå

den av marinförvaltningen uppgjorda kostnadsberäkningen, får jag hemställa,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till extra beklädnadshjälp åt fänrikar i reserven,

reservofficersaspiranter och reservmarinintendentsaspiranter

å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 25,000 kronor.

E. Diverse.

1. Fackutbildningskurs för marinläkarstipendiater över stat [47.]

och värnpliktiga läkare.

I enlighet med vad jag under punkten 101 uti det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden anfört,

får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till fackutbildningskurs för marinläkarstipendiater

över stat och värnpliktiga läkare å tilläggsstat för år

1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 2,500 kronor.

2. Anordnande av marinläkarkurs. [48.]

Marinförvaltningen har anfört följande. Mannas rv»u
Alltsedan

marinläkarkåren organiserades hade varit avsett, att s. k. “‘“taining™

marinläkarkurser för marinläkarnas behöriga utbildning skulle under

marinöverläkarens ledning vart annat år anordnas i Stockholm. Sådana

kurser hade varit anordnade under åren 1906, 1908, 1910, 1912 och 1919.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[48.] Avbrottet 1912—1919 föranleddes av med mobiliseringen 1914_

1918 sammanhängande omständigheter. I varje kurs hade deltagit 10

marinläkare av 2:a graden eller undantagsvis marinläkarstipendiater,

som avlagt eller varit nära att avlägga medicine licentiatexamen. Samtliga

hade kommenderats av Kungl. Maj:t på förslag av marinöverläkaren.

Vid den ar 1919 hallna marinläkarkursen lämnades undervisning i navalhygien,

sjökrigets kirurgi, psykiatri, oftalmologi, otiatri och lungtuberkulos;

vad beträffade de fyra sistnämnda ämnena i de delar, som för marinen

vore. av betydelse. Såsom lärare hade tjänstgjort i de särskilda ämnena

specialutbildade marinläkare i stammen och reserven jämte en överläkare

vid ett av Stockholms stads sjukhus.

För anordnande av marinläkarkursen under år 1919 föreslog Kungl.

Maj:t 1919 års lagtima riksdag att för ändamålet bevilja på tilläggsstat

för år 1919 ett förslagsanslag, högst, 8,500 kronor. Detta förslag

blev av riksdagen bifallet.

Då marinförvaltningen i skrivelse den 24 september 1919 avgav

förslag till reglering av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel

för år 1921, hade ännu icke 1919 års marinläkarkurs, till vilken voro

kommenderade 9 marinläkare av 2:a graden och 1 marinläkarstipendiat,

hållits. Efter nämnda kurs avslutande återstod bland marinläkare av

2.a. graden endast en, som till följd av kommendering på vinterexpedition

till avlägsna farvatten med pansarkryssaren »Fylgia» ännu icke

genomgått kursen. Vid sådant förhållande ansåg sig marinförvaltningen

i nyssberörda skrivelse. med förslag till reglering av utgifterna under

riksstatens femte huvudtitel för år 1921 icke hava anledning hemställa

om medel till marinläkarkurs redan 1921, enär det icke syntes antagligt,

att inom två år, eller till hösten 1921, nya marinläkare av 2:a

graden skulle tillkomma eller marinläkarstipendiater skulle hinna avlägga

medicine licentiatexamen till ett sammanlagt antal av 10. Omsättningen

inom marinläkarkåren hade emellertid sedan hösten 1919 varit

oväntat stor, i det hittills 5 marinläkare av 2:a graden erhållit avsked

och ersatts med 4 marinläkarstipendiater, som under tiden avlagt medicine

licentiatexamen, och en marinläkarstipendiat, medicine kandidat. Enligt

till marinöverläkaren under sommaren 1920 ingångna meddelanden

syntes vidare 5 marinläkarstipendiater komma att avlägga medicine

licentiatexamen omkring slutet av detta år. Det syntes sålunda bliva

av behovet påkallat, att en marinläkarkurs anordnades i vanlig- ordning

hösten 1921. 6

Kostnaderna för en marinläkarkurs 1921 syntes förslagsvis böra

beräknas på följande sätt:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Läraren i navalhvgien ............

b i sjökrigets kirurgi.............

b i psykiatri ............................

b i oftalmiatrik .....................

B i otiatri..................................

b i lungsjukdomar..................

10 elever, dagarvoden ......................

Provrör, reagens m. m...................

Laboratorieavgifter......................■

Litteratur och oförutsedda utgifter

kronor 1,500: — [48.]

b 1,500: —

B 500: —

b 200: —

b 200: -

b 200: —

b 3,200: —

» 300: —

b 500: —

.............. b 900: —

Summa kronor 9,000: —

Arvodena vore beräknade efter vad docenter numera plägade erhålla

för liknande kurser. Vid näst föregående marinläkarkurs bemyndigades

marinöverläkaren av Kung].. Maj:t att träffa överenskommelse

med lämpliga läkare att vara lärare i de ämnen, uti vilka marinläkarkårens

stam tillhörande lärare ej funnos att tillgå. ^

Marinförvaltningen hemställde, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen,

att för anordnande av en marinläkarkurs på tilläggsstat för år

1921 bevilja ett förslagsanslag, högst, 9,000 kronor.

Det av

tillstyrka.

Jag får

marinförvaltningen framställda förslaget anser jag mig böra Departementsalltså

hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen .

att för anordnande av en marinläkarkurs a tilläggs
stat

för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst,

9,000 kronor.

3. Kostnader för nedläggande av Fårösunds fästning. [49.]

Marinförvaltningen har i skrivelse den 30 augusti 1920 anfört

följande. ställning.

Sedan 1919 års riksdag beslutat att Fårösunds fästning omedelbart

skulle nedläggas, hade Kungl. Maj:t genom brev den 1 augusti och

generalorder nr 852 samma år anbefallt, bland annat, att fästningen

skulle nedläggas den 30 september 1919, ävensom, med anledning av

vad marinförvaltningen i samråd med chefen för marinstaben och chefen

för kustartilleriet uti skrivelse den 1 maj sagda år anfört, meddelat

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

[49.] föreskrifter angående förfarandet med i Fårösunds fästning befintliga

byggnader och materiel m. m.

Sedermera hade marinförvaltningen uti skrivelse den 27 november

1919, sedan nedläggningen i avsevärd del utförts, bland annat, hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte till bestridande av kostnaderna för Fårösunds

fästnings nedläggande av riksdagen äska härför erforderligt anslag,

som då beräknades till 42,000 kronor.

Nedläggningsarbetena vore numera avslutade, vadan marinförvaltningen

funne sig böra hemställa om anvisande av medel till täckande

av de kostnader, som av marinförvaltningen måst förskottsvis bestridas.

Dessa kostnader uppginge till och med juli månad 1920 till 32,976

kronor 13 öre, vartill komme en ytterligare beräknad kostnad av 2,000

kronor,

vadan samtliga utgifter kunna beräknas till............... kr. 34,976: 13

Å andra sidan hade medel influtit vid försäljning av

kaserninventarier.......................................... kr.

artillerimateriel......

slip ...........................

byggnader m. m........................................ * a,no:— » 23,765:07

. kr.

1,970: —

))

7,167: 07

5,450: —

9,178: —

Kronor 11,211: 06

Detta belopp syntes böra utjämnas till 11,250 kronor.

På grund av vad marinförvaltningen sålunda anfört, hemställde

ämbetsverket, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till täckande

av kostnaderna för nedläggande av Fårösunds fästning bevilja å tilläggsstat

för år 1921 ett förslagsanslag, högst, 11,250 kronor.

Departements- Då några medel icke stå till Kungl. Maj:ts förfogande för täckande

chefen. av (}e me(j Fårösunds fästnings nedläggande förenade kostnaderna,

torde anslag för ändamålet böra äskas av riksdagen. Den av marinförvaltningen

uppgjorda kostnadsberäkningen har icke givit anledning

till erinran från min sida.

Jag får hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till täckande av kostnader för nedläggande

av Fårösunds fästning å tilläggsstat för år 1921 anvisa

ett förslagsanslag, högst, 11,250 kronor.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln; 1921 års tilläggsstat.

79

4. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat [50.]

inom den civila statsförvaltningen.

Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdepartementet

förut denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört,

får jag hemställa, att Eders Kungl Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan

komma att avlåtas angående tillfällig löneförbättring

för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom den

civila statsförvaltningen, tillsvidare under fjärde huvudtiteln,

avd. Sjöförsvaret, å tilläggsstat för år 1921

beräkna ett förslagsanslag av 32,200 kronor.

5. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom [51.]

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m.

anvisade medel.

Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdepartementet

förut denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört,

får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan

komma att avlåtas angående förstärkning av de till

avlönande av vissa extra befattningshavare inom den

civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

m. m. anvisade medel, tillsvidare under fjärde huvudtiteln,

avd. Sjöförsvaret, å tilläggsstat för år 1921

beräkna ett förslagsanslag av 21,000 kronor.

6. Dyrtidstillägg. [52.]

Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdepartementet

förut denna dag anfört i fråga om beredande av dyrtidstillägg

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[52.] under innevarande år åt befattningshavare i statens tjänst, får jag hemställa,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan

komma att avlåtas angående dyrtidstillägg under år

1921 åt befattningshavare i statens tjänst, tillsvidare

under fjärde huvudtiteln, avd. Sjöförsvaret, å tillläggsstat

för år 1921 beräkna ett förslagsanslag av

13,000,000 kronor.

F. Sjökarteverket.

[53.] 1. Utförande av sjömätningar.

Såsom närmare framgår av statsrådsprotokollet rörande anslag till

sjökarteverket för år 1922 har 1920 års riksdag för 1921 års vidkommande

till bestridande av sjökarteverkets utgifter under sistnämnda år

beräknat, att ett sammanlagt belopp av 474,400 kronor skall bliva tillgängligt.

Av den sålunda beräknade summan äro 78,200 kronor upptagna som

bestämt ordinarie anslag och 5,000 kronor såsom ordinarie förslagsanslag

samt avsedda för bestridande av avlöningar, varjämte för redigering

av tidskriften »Underrättelse för sjöfarande» såsom extra reservations

anslag upptagits 38,000 kronor. Återstoden, i vilken ingår ett ordinarie

reservationsanslag av 49,000 kronor och ett, extra reservationsanslag

av 233,200 kronor jämte övriga beräknade tillgångar med 71,000 kronor,

tillhopa 353,200 kronor, är avsedd till bestridande av sjökarteverkets

allmänna utgifter.

Det för allmänna utgifter avsedda beloppet har beräknats på följande

sätt:

Sjömätningsexpeditioner och resekostnader.................. kronor 155,000: —

Rustning och underhåll av fartyg m. m.................... » 75,000: —

Komplettering av båtmateriel m. m............................. » 14,500: —

Tryckningskostnader .................................................... » 28,700: —

Underhåll av fastighet och inventarier m. m............ » 3,000: —

Skrivmaterialier och expenser .......................................... » 7,000: —

Beräknade merkostnader under ovan angivna poster » 70,000: —

Summa kronor 353,200: —

s. 81 Kontrollera mot PDF

Fjärcle huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

81

Sedan de beräknade merkostnaderna fördelats på de särskilda utgiftsposterna,

skulle enligt chefens för sjökarteverket förslag det ifrågavarande

beloppet, 353,200 kronor, disponeras på sätt följande samman
-

ställning utvisar:

till sjömätningsexpeditioner...........................................— kronor 180,000: —

» rustning och underhåll ....................... » 110,000: —

» komplettering av materiel m. m.............................. » 14,500: —

» tryckningskostnader ...................................................... » 38,700: —

» fastighetens underhåll m. m........................................ » 3,000: —

» skrivmaterialier ............................................................ » 7,000: —

Summa kronor 353,200: —

I överensstämmelse med detta förslag har stat för sjökarteverkets

allmänna utgifter för år 1921 blivit den 3 december 1920 av Kungl.

Maj:t fastställd. _

I fråga om medelsbehovet för år 1921 har nu kartverkschefen anfört

följande.

Såsom av kartverkschefens förslag angående beräknande av utgifterna

för år 1922 framginge, vore de för år 1921 till allmänna utgifter

anvisade medlen för ändamålet otillräckliga. Sålunda hade enbart

beträffande posten »sjömätningsexpeditioner och resekostnader» under

år 1920 inträtt fördyringar — huvudsakligen grundade på höjda avlöningar

och stenko]spris — som uppginge till omkring 40,000 kronor.

Under hänvisning till motiveringen uti nyssnämnda förslag nödgades

kartverkschefen därför anhålla, att hos 1921 års riksdag måtte på tilläggsstat

för samma år äskas anslag till förstärkande av tillgängliga medel

till bestridande av nedan upptagna »allmänna utgifter» för sjökarteverket.

Till sjömätningsexpeditioner och resekostnader.

Enligt i ovan åberopade förslag verkställd utredning beräknades

medelsbehovet för sjömätningsexpeditioner och resekostnader under år

1921 till 377,000 kronor. Då för detta ändamål vore tillgängligt allenast

samma belopp som för år 1920, eller 180,000 kronor, hemställde

kartverkschefen, att skillnaden, (377,000 — 180,000 =) 197,000 kronor,

måtte för berörda ändamål äskas på tilläggsstat för år 1921.

Till förhyrning av maskinister och motorskötare.

Till anställande under sex månader av år 1921 av två maskinister

och fem motorskötare, nämligen för två maskinister 3,000 kronor och

för fem motorskötare 9,000 kronor, hemställde kartverkschefen, att

12,000 kronor måtte äskas på tilläggsstat för år 1921.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. 2762 20 11

[53.]

Chefens för

sjökarteverket

förevarande

framställning.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[53.]

Till rustning'' och underhåll av fartyg, båtar och annan mätningsmateriel.

Enligt i ovan åberopade förslag förebragt utredning beräknades

medelsbehovet till fartygsunderhållet år 1921 till 160,000 kronor. Enär

för sagda ändamål funnes tillgängligt samma belopp som för år 1920,

eller 110,000 kronor, hemställde kartverkschefen, att skillnaden, (160,000

— 110,000 =) 50,000 kronor, måtte äskas på tilläggsstat för år 1921.

Till inredningsförbättringar å sjömiitningsfartygen.

Under hänvisning till vad av kartverkschefen i ovan åberopade

förslag anförts angående behovet av vissa inredningsarbeten å sjömätningsfartygen

i ändamål att göra dem mera tidsenliga hemställde samme

chef, att för ändamålet måtte äskas på tilläggsstat för år 1921 såsom

engångskostnad 80,000 kronor, eller eventuellt att beloppet måtte

lika fördelas på de båda åren 1921 och 1922.

Till komplettering av båtmateriel och mätningsinstrument.

Enär för ifrågavarande ändamål vore för år 1921 anvisade 14,500

kronor, men medelsbehovet enligt ovan åberopade förslag beräknades

till 30,000 kronor, hemställde kartverkschefen, att för ifrågavarande

ändamål måtte på tilläggsstat för år 1921 äskas skillnaden emellan

dessa båda belopp, eller (30,000 — 14,500 =) 15,500 kronor.

Därest emellertid det i närmast föregående punkt begärda beloppet,

80,000 kronor, till inredningsförbättringar å fartygen icke skulle komma

att upptagas, hemställde kartverkschefen, att nu ifrågavarande post

mål te ökas med 15,000 kronor och anvisningen rubriceras »till komplettering

och förbättringar av mätningsmateriel» samt alltså att för detta

ändamål på tilläggsstat för år 1921 måtte begäras 30,500 kronor.

Till tryckningskostnader.

För ifrågavarande ändamål vore för år 1921 tillgängliga 38,700

kronor. Enär enligt ovan åberopade förslag verkliga kostnaden måste

beräknas till 45,000 kronor och någon inskränkning i tryckningskostnaden

icke vore tänkbar, emedan tryckningen automatiskt måbte rättas

efter sjöfartens behov av kartor, hemställde kartverkschefen, att skillnaden

emellan dessa båda belopp, eller 6,300 kronor, måtte äskas på

tilläggsstat för år 1921.

Till skrivmaterialier och expenser.

Under hänvisning till vad i ovan åberopade förslag anförts angående

otillräckligheten av anvisningen till skrivmaterialier och expenser, hem
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Fjärde huvudtiteln: 1021 års tillägg sstat.

ställde kartverkschefen, att till täckande av eljest uppkommande säker

brist under år 1921 på tilläggsstat för sagda år måtte äskas 7,000

kronor.

Kartverkschefens äskande å tilläggsstat för år 1921 bleve sålunda

följande:

tili sjömätningsexpeditioner och resekostnader ......... kronor 197,000: —

» förhyrning av maskinister och motorskötare........ » 12,000: —

» rustning och underhåll av fartyg m. m................ » 50,000: —

» inredningsförbättringar å sjömätningsfartygen...... » 80,000: —

» komplettering av båtmateriel m. m......................... » 15,500: —

» tryckningskostnader .............. t> 6,300:

» skrivmaterialier och expenser ..................... »_7,000: -

Summa kronor

367,800

[53.]

Kartverkschefen hemställde, att sagda belopp måtte såsom reservationsanslag

till förstärkande av extra anslaget till sjömätningar för år

1921 äskas på tilläggsstat för samma år.

I enlighet med vad jag i samband med behandlingen av anslags Departementsäskandena

för sjökarteverket för år 1922 anfört, bör å 1921 års till- chefen,

läggsstat äskas 76,000 kronor för utförande av sjömätningar under

sistnämnda år. Enligt vad jag likaledes framhållit bör anslaget givas

natur av reservationsanslag.

I den händelse ifrågavarande belopp av riksdagen beviljas, skulle

till bestridande av sjökarteverkets allmänna utgifter under innevarande

år bliva tillgängliga (353,200 + 76,000=) 429,200 kronor.

Jag får hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till utförande av sjömätningar å tilläggsstat

för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 76,000

kronor.

2. Bidrag till en internationell hydrografisk byrå. [54.]

I anslutning till vad jag under punkten 166 i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden anfört,

får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att såsom bidrag till en internationell hydrografisk

byrå å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag

av 11,000 kronor.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Vad departementschefen sålunda yttrat, tillstyrkt

och hemställt, täcktes, på tillstyrkan av statsrådets

övriga ledamöter, Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla;

och skulle utdrag av detta protokoll tillställas

finansdepartementet till ledning vid avfattandet av

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tillläggsstat

till riksstaten för år 1921.

Ur protokollet:

E. Lilliebjörn.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Fjärde hurudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

85

Bil. nr 1.

Beräkning

av de värnpliktigas tjänstgöringsdagar år 1921.

A. Bevar in gen.

I. Vapenföra:

Fotfolket................

Rytteriet................

Fält- och. positionsartilleriet.......

ITästningsartilleriet...........

Ingenjörtrupperna...........

Trängen ................

Intendenturtruppema..........

Studenter och likställda.........

Tj änstgöringsdagar

med penningbidrag

med penningtillskott

ä 0,50 kr.

ä 1,00 kr.

ä 0,2 5 kr.

å 0,50 kr.

4 554 165

347 115

722 270

99 411

310 068

333 275

76 845

375 870

243 000

21 000

59 700

8 600

16 000

18 500

1800

131 000

9 000

3 000

50 000

50 800

2 900

Säger för vapenföra

II. Icke vapenföra..........

6 819 019

368 600

193 000

53 700

826 870

_

_

—

Säger för beväringen

B. Landstormen..........

7 645 889

368 600

193 000

53 700

140 000

_

Summa tjänstgöringsdagar

7 645889

815

508 600

4489

193 000

53 700

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Bil. nr 2.

Beräkning

av underhållsdagar för stam- och lejda hästar, - remonter m. fl. år 1921.

Staber m. fl.

A. Stamhästar.

83 stamhästar

Infanteriet

768

»

i 365

Kavalleriet

5 909

))

i 365

Artilleriet

3 073

»

i 365

Ingenjörtruppema

194

»

i 365

Trängen

317

1)

i 365

B. hejda hästar.

Infanteriet.......

Kavalleriet.......

Artilleriet.......

Ingenjörtruppema . . .

Trängen ........

Intendenturtrupperoa . .

Intendentsdepartementet

C. Remonter (ersättningsremonter).

Vid truppförbanden 542 remonter:

stycken

kavalleriet

artilleriet

ingenjörtruppema

trängen

Vid remontdepåerna

370

147

9

16

542

310

remonter i

45 dagar

45 »

45 »

45 »

244 »

200 »

132 248

62 000

D. Egna tjänsteliästar.

Egna tjänstehästar, för vilka lönetillägg utgår med 250 kronor

vid generalitet 6 hästar i 365 dagar

generalstaben

48 »

i 365

krigshögskolan

1 »

i 365

krigsskolan

1 »

i 365

infanteriet

10 »

i 365

Transport

Under
hålls
dagar.

30 295

280 320

2 156 785

1121 645

70 810

115 705

24 892

2 800

148 752

50 652

24 000

2 500

7 000

16 650

6 615

405

720

») 194 248

2190

17 520

365

365

3 650

24,090

Summa

under
hållsdagar.

3 775 560

260 596

24 390

4,060,546

s. 87 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

87

Under-

hålls-

dagar.

Summa

under-

lållsdagar.

vid kavalleriet 45 hästar i 365 dagar

» artilleriet 9 » i 365 »

Transport

24,090

16 425

3 285

4,060,546

43 800

Samma underhållsdagar

—

4 104346

Tablå utvisande fördelningen av förestående underhållsdagar

å resp. vapenslag, staber m. fl.

Underhållsdagar

för:

Summa

Vapenslag, staber m. fl.

stam-

hästar.

lejda

hästar.

remonter

egna

tjänste-

hästar.

under-

hållsdagar.

Infanteriet................

Kavalleriet................

Artilleriet................

Ingenj Artrupperna............

Trängen .................

Intendenturtrupperna...........

Staber m. fl................

Intendentsdepartementet.........

280 320

2 156 785

1121 645

70 810

115 705

30 295

24 892

2 800

148 752

50 652

24 000

2 500

7 000

16 650

6 615

405

720

3 650

16 425

3 285

20 440

308 862

2 192 660

1280 297

121867

140 425

2 500

50 735

7 000

Samma dagar

3 775 560

260 596

24 390

43 800

4 104346

*) Endast vid beräkningen av Tit. VI veterinärvård nnder sjukvårdsanslaget.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Bil. nr 3.

Sammanställning

av anslagen å tilläggsstat för år 1921.

Försvarsdepartementet.

I. Lantförsvaret.

A. Avlöning'', rekrytering, resekostnader m. m.

Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom

den civila statsförvaltningen, förslagsanslag ....................................

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. an- visade medel, förslagsanslag ..............................................

Kronor.

1

2

59,600

25,000

—

Säger för avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

84,600

—

1

B. Undervisning, understöd, expenser m. m.

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till undervisnings- och

gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och utbildningskurser,

förslagsanslag, högst ................................................................

175,513

2

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier, ex- penser, bränsle, lyse m. m., förslagsanslag, högst..............................

339,812

3

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier m. m.

vid truppförbanden, förslags anslag, högst .......................

303,825

Säger för undervisning, understöd, expenser m. m.

819,150

—

1

C. Förplägnad, intendenturmateriel, remontering, övningar m. m.

Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till mathållning, förslagsanslag,

högst ...............................................................

5,704,000

2

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till munderingsutrustning,

förslagsanslag, högst ......................................................................

1,459,574

3

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kasernutredning, inten- denturfordon m. m., förslagsanslag, högst .....................................

196,327

_

4

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten,

renhållning och tvätt vid truppförbanden, förslagsanslag, högst.........

4,800,000

_

5

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till remontering, förslags- anslag, högst...............................................................................

60,300

6

Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till furagering, förslagsanslag,

högst .........................................................................................

3,698,778

Transport |

15,918,979

- ,

s. 89 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

89

Transport

Kronor.

15,918,979

7

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till truppförbandens

övningar, förslagsanslag, högst.........................................................

1,142,268

—

8

Förstärkning av de för fält- och fälttjänstövningar under år 1921 till- gängliga medel, förslagsanslag, högst...............................................

300,000

—

9

Ersättande av viss genom eldsvåda förstörd intendenturmateriel, reserva- tionsanslag ....................................................................................

105.590

_

Säger för förplägnad, intendenturmateriel,

remontering, övningar m. m................

17,466,837

—

1

D. Sjukvård in. m.

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvärd

m. m., förslaqsanslag, högst ............................................................

192,780

2

Ambulansautomobil för Bodens garnison m. m., reservationsanslag ........

19,500

—

Säger för sjukvård m. m.

212,280

—

1

E. Vapen och ammunition.

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till vapen och ammunition

m. m., förslagsanslag, högst ...........................................................

1,855,000

2

Merkostnader för fortsatt anskaffning av handvapen och kulsprutemateriel,

förslag sanslag, högst.......................................................................

800,000

—

3

Ersättning för vissa brandskadade maskiner, verktyg och materialier m m.,

reservationsanslag ........................................................................

100,000

—

Säger för vapen och ammunition

2,755,000

—

1

F. Byggnader och ingenjörmateriel.

Ytterligare förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till byggnader,

övningsfält och skjutbanor, förslagsanslag, högst..............................

2,202,800

2

Fullföljande av arbetena å kasernetablissemang för femton infanterirege- menten, reservationsanslag...............................................................

2,715,000

—

3

Kostnader till följd av uppskjutande tillsvidare av arbetena å uppförande

av kasernetablissemang för Södra skånska infanteriregementet, reser- vationsanslag ..................................................................................

13,800

_

4

Flyttning av en barack från Hultsfred till flygetablissemanget å Malmen,

reservationsanslag ...........................................................................

45,000

—

5

Ändringsarbeten å brandmaterielen, reservationsanslag ...........................

58,514

—

6

Iståndsättande av en brandskadad verkstadsbyggnad vid Livregementets

dragoners kasernetablissemang, reservationsanslag..............................

40,000

—

7

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till ingenjörmateriel, för"

slagsanslag, högst...........................................................................

103,920

—

8

Merkostnader för komplettering av viss ingenjörmateriel, förslagsanslag,högst

31,500

—

9

Anskaffning av viss materiel för flygväsendet m. m., reservationsanslag ...

734,000

—

10

Anskaffning av en sträckprovningsmasldn, reservationsanslag ..................

13,600

—

Säger för byggnader och ingenjörmateriel

5,958,134

—

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 käft.

2762 20 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

1

G. Diverse.

Täckande av brister å vissa ordinarie reservationsanslag för år 1920, för- slagsanslag, högst.......... ...............................

Kronor.

9,000,000

2

Täckande av vissa förskott, förslagsanslag, högst............

184,919

—

3

Försök med s. k. tekniska hjälpmedel, förslagsanslag, högst....................

1,651,900

—

4

Anskaffning av s. k. tekniska hjälpmedel m. m., reservationsanslag .........

3,600,000

—

5

Dyrtidstillägg, förslagsanslag ............................................................

37,000,000

—

Säger för diverse

51,436,819

—

Säger för lantförsvaret

78,732,820

—

1

II. Sjöförsvaret.

A. Undervisningsverken.

Förstärkning av viss i staten för sjökrigsskolan upptagen anvisning,

förslagsanslag, högst .....................................................................

6,000

Säger för undervisningsverken

6,000

—

1

B. Flottan.

Intendenturen.

Täckande av överbetalning å reservationsanslaget till beklädnad åt sjö- mans- och skeppsgossekårerna för år 1920, förslagsanslag, högst ......

291,000

2

Nybyggnad och underhåll.

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till flottans nybyggnad

och underhåll, förslagsanslag, högst..........................................

3,000,000

3

övningar.

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till flottans krigsberedskap

och övningar, förslagsanslag, högst

2,168,000

4

Torped- och gnislsignalväsendet m. m.

Anskaffning av torpeder, reservationsanslag.............................................

440,000

5

Framställning av en ny torpedtyp, reservationsanslag..............................

75,000

—

6

Anskaffning av flygmateriel, reservationsanslag......................................

850,000

—

Säger för flottan

6,824,000

—

1

C. Kustartilleriet.

Intendenturen.

Täckande av överbetalning å reservationsanslaget till beklädnad åt kust- artilleriets manskap för år 1920, förslagsanslag, högst ....................

45,000

Transport

45,000

—

s. 91 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

91

Transport

Kronor.

45,000

2

Nybyggnad och underhåll■

Bostadshus för underofficerare i Vaxholms fästning, reservationsanslag.....

100,000

_ 1

3

Täckande av överbetalning å reservationsanslaget till underhåll av kust- artilleriets byggnader och materiel för år 1920, förs lag $ anslag, högst

250,000

—

4

övningar.

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kustartilleriets krigs- beredskap och övningar, förslagsanslag, högst ................................

440,000

Säger för kustartilleriet

835,000

1

D. Flottan och kustartilleriet.

Extra beklädnadshiälp, förslagsanslag, högst.................... .....................

25,000

Säger för flottan och kustartilleriet

25,000

—

1

E. Diverse.

Fackutbildningskurs för marinläkarstipendiater över stat och värnpliktiga

läkare, förslagsanslag, högst............................................................

2,500

_

2

Anordnande av en marinläkarkurs, förslagsanslag, högst ........................

9,000

—

3

Kostnader för Fårösunds fästnings nedläggande, förslagsanslag, högst.....

11,250

—

4

Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat

inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag............................

32,200

—

5

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m.

anvisade medel, förslagsanslag.........................................................

21,000

6

Dyrtidstillägg, förslagsanslag ...............................................................

13,000,000

— i

/ Säger för diverse

13,075,950

—

1

F. Sj ökarte verket.

Utförande av sjömätningar, reservationsanslag ......................................

76,000

_

2

Bidrag till en internationell hydrografisk byrå, förslagsanslag..................

11,000

—

Säger för sjökarteverket

87,000

—

Säger för sjöförsvaret

20.852,950

—

Summa

99,585,770

-

s. 1 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

1

Femte huvudtiteln.

1921 års tilläggsstat.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1921.

N ärvarande:

Statsministern, friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena

greve Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist,

Malm, Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Departementschefen, statsrådet Elmquist anmälde härefter frågan om

de anslag under femte huvudtiteln, som vore av beskaffenhet att böra

anvisas å tilläggsstat för år 1921, samt yttrade därvid följande:

A. Departementet.

1. Avlöning åt en extra kanslisekreterare under senare halvåret 1921.

Under hänvisning till vad jag anfört under punkten 4 i statsrådsprotokollet

denna dag angående anslagsäskandena för år 1922 under

femte huvudtiteln, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

för avlönande under senare hälften av år 1921

av en extra kanslisekreterare å tilläggsstat för nämnda

år anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,950 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 2 käft. (Nr 2.) 2892 20 1

[1-]

Avlöning åt

en extra

kanslisekreterare

under

senare halvåret

1921.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[2.]

Upprätthållande

av riksförsäkringsanstaltens

verksamhet.

[3.]

Riksförsäkringsanstaltens

dödsfallsersättningar

i

anledning av

livförsäkring

i samband

med lån ur

statens egnahemslånefond.

[4.]

Upprätthållande

av

socialstyrelsens

verksamhet.

B. Sociala verk och inrättningar.

1. Upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet.

På grund av vad jag anfört under punkten 6 till statsrådsprotokollet

över socialärenden beträffande femte huvudtiteln för år 1922, får jag

hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens

verksamhet, utöver anslaget å ordinarie stat,''å tilläggsstat

för år 1921 anvisa ett förslagsanslag av 6,350

kronor.

2. Riksförsäkringsanstaltens dödsfallsersättningar i anledning av

livförsäkring i samband med lån ur statens egnahemslånefond.

Hänvisande till samma punkt i nämnda statsrådsprotokoll, hemställer

jag vidare, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för riksförsäkringsanstaltens dödsfallsersättningar

i anledning av livförsäkring i samband med lån ur statens

egnahemslånefond på tilläggsstat för år 1921 anvisa

ett förslagsanslag av 30,000 kronor, att utgå

under de villkor, Kungl. Maj:t bestämmer.

3. Upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet.

På grund av vad jag anfört under punkten 13 i statsrådsprotokollet

över socialärenden beträffande femte huvudtiteln för år 1922, får jag

hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet,

utöver anslaget å ordinarie stat, på tilläggsstat

för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 24,920- kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

3

4. Bekämpande av arbetslösheten.

Under åberopande av vad jag anfört under punkten 19 i nämnda

statsrådsprotokoll, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att i avbidan på den proposition, som kan komma

att avlåtas i ämnet, för bekämpande av arbetslösheten på

tilläggsstat för år 1921 beräkna ett förslagsanslag,

högst, 3,000,000 kronor, att utgå ur statsverkets fond

av rusdrycksmedel.

5. Upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet.

Hänvisande till punkten 23 i nämnda statsrådsprotokoll, hemställer

jag vidare, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet,

utöver anslaget å ordinarie stat, på tilläggsstat

för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst,

2,160 kronor.

6. Statens tvångsarbetsanstalter.

Under punkten 26 i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet

över socialärenden anmälde jag, att de särskilda personer,

som tillkallats att biträda inom socialdepartementet med utarbetande

av förslag till erforderliga författningar angående statens tvångsarbetsanstalter

m. m., den 2 december 1920 avgivit sitt betänkande.

I sagda betänkande hava de sakkunniga bland annat väckt förslag

om utförande av vissa nybyggnads- och ändringsarbeten vid statens

tvångsarbetsanstalt å Svartsjö, vilka arbeten av de sakkunniga beräknats

draga en kostnad av tillhopa 864,603 kronor. Enligt de sakkunnigas

åsikt borde de sålunda planerade arbetena med hänsyn till nu rådande

förhållanden å byggnadsmarknaden utföras i olika byggnadsstadier.

Under år 1921 skulle ekonomibyggnaden och verkstadshuset omändras

och vattentorn samt en del yttre ledningar för värme, vatten och avlopp

anordnas. Kostnaderna för dessa arbeten hava av de sakkunniga beräknats

till 250,000 kronor.

[5.]

Bekämpande

av arbetslösheten.

[6.]

Upprätthållande

av

yrkesinspektionens

verksamhet.

[7-]

Statens

tvångsarbets
anstalter.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[7.] Vidare hava de sakkunniga föreslagit, att under år 1921 vissa ur

hygienisk synpunkt nödvändiga muddrings- och rensningsarbeten skulle

utföras i de intill Svartsjöanstalten belägna Hillersjö- och Svartsjövikarna,

vilka arbeten betingade en kostnad av 35,000 kronor.

över de sakkunnigas betänkande hava utlåtanden infordrats från

vederbörande myndigheter. Min avsikt är att, sedan dessa utlåtanden

fullständigt inkommit, hemställa hos Kungl. Maj:t om avlåtande av proposition

i ämnet till innevarande års riksdag. Jag får därför hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

till utförande av vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens

tvangsarbetsansta.lt

beräkna ett reservationsanslag av 285,000 kronor.

7. Driftkostnader för en statens vårdanstalt å Yenngarn för alkoholister.

[8.] _ Hänvisande till punkten 28 i nämnda statsrådsprotokoll, hemställer

Driftkostna- jag vidare, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

der för en

vårdanstalt å 1 avbidan på den proposition, som kan komma

venngarn för att 1 ämnet avlåtas, på tilläggsstat för år 1921 be
aikohoiister.

räkna dels till avlöningar och vikariatsersättning ar åt be
fattningshavare

vid en statens vårdanstalt å Venngarn för

alkoholist&i'' ett förslagsanslag, högst, 9,500 kronor, dels

ock till bidrag för driftkostnaderna i övrigt för samma

anstalt ett förslagsanslag av 35,300 kronor.

8. Anordnande av en statens vårdanstalt för alkoholister

å Ventholms kungsgård.

[9-] _ Under åberopande av vad jag denna dag anfört under punkten 28

Anordnande i statsrådsprotokollet angående anslagsäskanden för år 1922, hemställer

aVvårdansataUS att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition, som kan komma

att i ämnet avlåtas, för anordnande av en statens vårdanstalt

för alkoholister ä Ventholms kungsgård på tilläggsstat

för år 1921 beräkna ett reservationsanslag av

200,000 kronor, att utgå ur statsverkets fond av rusdrycksmedel.

för alkoholister

å Ventholms

kungsgård.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat. 5

9. Svenska fattigvårdsförbundct.

På grund av vad jag anfört under punkten 48 i statsrådsprotokollet

över socialärenden beträffande femte huvudtiteln för år 1922, får

jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till täckande av brist för Svenska fattigvårdsförbundets

barnavårdsverksamhet på tilläggsstat för år

1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 9,000 kronor.

10. Särskilda åtgärder för lindrande av nöd.

Under åberopande av vad jag anfört under punkten 55 i statsrådsprotokollet

för denna dag angående anslagsäskanden för år 1922 under

femte huvudtiteln, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att i avbidan på den proposition, som kan komma

att i ämnet avlåtas, för särskilda åtgärder till beredande

av lindring i genom den allmänna krisen uppkommen

nöd på tilläggsstat för år 1921 beräkna ett

förslagsanslag, högst, 5,000,000 kronor, att utgå ur

statsverkets fond av rusdrycksmedel.

11. Frälsningsarméns räddningshem.

Under åberopande av vad jag anfört under punkten 58 i statsrådsprotokollet

denna dag angående anslagsäskanden för år 1922 under

femte huvudtiteln, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

till understöd åt frälsningsarmens räddningshem

på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 20,000 kronor, att utgå under de villkor, Kungl.

Maj:t bestämmer.

12. Vita bandets småbrukshem Håkanstorp.

Under hänvisning till vad jag anfört under punkten 60 i statsrådsprotokollet

angående anslagsäskanden för år 1922 under femte huvudtiteln,

får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till understöd åt Vita bandets småbrukshem

Håkanstorp på tilläggsstat för år 1921 bevilja ett förslagsanslag,

högst, 2,500 kronor.

[10.J

Svenska

fattigvårds
förbundel.

[il.]

Särskilda åtgärder

för

lindrande av

nöd.

[12.]

Frälsningsarméns

räddningshem.

[13.]

Vita bandets

småbrukshem

Håkanstorp.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[14.]

Sveriges husmodersföreningars

riksförbund.

[15.]

Fredrika

Bremer
fbrbundet.

13. Sveriges husmodersföreningars riksförbund.

Under åberopande av vad som anförts under punkten 61 i statsrådsprotokollet

denna dag angående anslagsäskanden för år 1922 under

femte huvudtiteln, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

för understödjande av Sveriges husmodersföreningars

riksförbunds verksamhet på tilläggsstat för år

1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 15,000 kronor,

att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t bestämmer.

14. Fredrika Bremerförbundet.

I en till Kungl. Maj:t ingiven skrift av den 31 augusti 1920 har

Fredrika Bremerförbundet anhållit om statsbidrag för år 1921 för sin

allmänna verksamhet. Förbundet anför därvid, bland annat, följande.

År 1919 inbetalades till förbundets allmänna kassa i medlemsavgifter 5,159

kronor 52 öre och i räntor 1,284 kronor 7 öre eller tillhopa 6,443 kronor 59 öre.

Samtidigt uppgingo utgifterna för förbund sbyrån, trycksaker, möten, utskylder,

tidskriften Hertha och allmänna omkostnader, vilka utgifter gäldas av förbundets

allmänna kassa, till sammanlagt 16,556 kronor 91 öre. Ett underskott av 10,113

kronor 32 öre skulle alltså hava uppstått, om icke motsvarande belopp influtit

genom tillfälliga gåvor.

Det finnes ingen anledning antaga, att berörda utgifter under de närmaste

åren skola kunna nedbringas. Tvärtom måste man förutsätta, att om verksamheten

skall kunna fortgå i samma omfattning som hittills, en avsevärd ökning

av utgifterna är oundviklig. Särskilt torde det bli nödvändigt att höja avlöningarna

för å byrån och tidskriften Herthas redaktion anställda. För närvarande

äro dessa avlöningar mycket låga och förutsätta ett offervilligt intresse

å de anställdas sida. En förhöjning av avlöningarna med 50 % skulle öka utgiftssumman

med 4,475 kronor. Även med ett sådant tillägg vore lönerna alltjämt

relativt låga. Jämväl andra utgiftsposter såsom hyra och trycksaker komma med

all sannolikhet att stiga. Som någon motvikt mot de stegrade utgifterna räknar

förbundet med möjligheten av ökad inkomst av medlemsavgifter och uppskattar

för år 1921 detta tillskott till 2—3,000 kronor. Med hänsyn härtill beräknar

förbundet underskottet för år 1921 till omkring 12,000 kronor.

Då förbundet icke ser några utsikter att med egna medel eller hittillsvarande

inkomstkällor anskaffa detta belopp, har förbundet för att söka trygga

verksamhetens fortvaro och under åberopande av sin för det allmänna gagnerika

verksamhet velat hos Kungl. Maj:t framställa en ansökan att erhålla berörda

summa såsom bidrag av statsmedel.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

7

På grund av vad sålunda anförts har förbundet hemställt om ett

statsanslag för år 1921 för förbundets allmänna verksamhet å 12,000

kronor.

[15.]

Socialstyrelsen har den 30 september 1920 avgivit infordrat utlåtande

i ärendet och därvid anfört följande.

Social
styrelsen.

Såsom av ansökningshandlingarna framgår, åtnjuter förbundet statsanslag

för vissa speciella verksamhetsgrenar, nämligen för sjukkassan, för skolorna i

Eimforsa, Apelryd och Stockholm samt för tidskriften »Hertha». Enligt vad

styrelsen inhämtat, åtnjöt sjukkassan under år 1919 statsbidrag med 1,330 kronor

50 öre jämlikt bestämmelserna i lagen den 4 juli 1910 angående statsbidrag åt

sjukkassor. Lanthushållningsseminariet å Eimforsa tillerkändes av riksdagen

för samma år ett statsbidrag å 1 L,633 kronor 16 öre. Till fruktodlings- och trädgårdsskolan

i Apelryd utbetalades under samma år av nionde huvudtitelns allmänna

besparingar ett understöd av 3,000 kronor samt till skolan för kvinnlig

yrkesutbildning i Stockholm av förslagsanslaget till understöd åt skolor för den

lägre yrkesundervisningen ett belopp av 9,960 kronor 36 öre. Slutligen har till

tidskriften »Hertha» under en följd av år utgått ett anslag å 1,000 kronor årligen

av förutvarande sjätte huvudtitelns allmänna besparingar.

Nu berörda'' anslag utgå sålunda för speciella verksamhetsgrenar, för vilka

särskild bokföring medger tillfälle till kontroll över de olika posternas användning.

Däremot har förbundet hittills icke erhållit statsunderstöd för sin allmänna verksamhet,

vilken väsentligen omfattar tvänne huvudområden, nämligen dels hävdandet

av kvinnornas synpunkter och intressen i avseende å lagstiftning och

andra samhälleliga spörsmål, dels ett särskilt kvinnliga yrkesförhållanden omfattande

upplysnings- och rådgivningsarbete, i samband varmed bedrives platsförmedling

för högre kvalificerade kvinnor. För denna allmänna verksamhet

uppehåller förbundet sin byrå i Stockholm, vilken jämväl ombesörjer redigeringen

av tidskriften samt utövar central ledning över de särskilda nyssnämnda läroanstalterna.

Det är som bidrag till bestridande av kostnaderna för denna byrå det nu

begärda statsanslaget skulle användas. Med avseende härå torde till en början

böra erinras, att för statens understödjande av arbetsförmedlingsverksamhet finnas

angivna särskilda riktlinjer samt att meddelandet i visst fall av statsunderstöd

utanför dessa riktlinjer kan vara ägnat att medföra vittgående konsekvenser.

Beträffande byråns rådgivningsarbete i fråga om kvinnors yrkesförhållanden

och dylikt är det känt, att byrån på förtjänstfullt sätt fyller ett verkligt behov,

som hittills icke på annat sätt är tillgodosett. Uppenbart är vidare, att administrationen

av förbundets olika utbildningsanstalter är maktpåliggande samt att

dessas syfte väsentligt främjas genom förbundets centralbyrå och genom tillgången

till de arbetskrafter och den allmänna kompetens, som denna förfogar över.

Med avseende å förbundets ovannämnda verksamhet för rådgivning samt för

administrerandet av de olika utbildningsanstalterna synes fog kunna föreligga

för beviljande av statsunderstöd. Hithörande uppgifter synas nämligen vara av

den omedelbara betydelse för det allmänna, att det vore att beklaga, om förbundet

av sin uppenbarligen prekära ekonomiska ställning föranleddes att väsentligt

inskränka eller tilläventyrs helt nedlägga sin verksamhet i berörda avseenden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

flö.l Däremot synes förbundets övriga, på utredningar och propaganda inriktade arbete

till speciellt främjande av kvinnornas intressen vara av den karaktär, att statsbidrag

till detsamma näppeligen torde böra ifrågakomma.

Då emellertid, med förbundets och centralbyråns nuvarande organisation

och förvaltning, nyssnämnda båda slag av verksamhet och kostnaderna härför

icke kunna särskiljas från varandra, möter det ur praktisk synpunkt svårigheter

för tillmötesgående av förbundets begäran om statsanslag för dess allmänna

verksamhet.

Därjämte vill styrelsen framhålla, att till följd av den synnerligen livliga

föreningsverksamhet av mer eller mindre utpräglad social karaktär, som numera

förefinnes, stor varsamhet givetvis måste iakttagas ifråga om utvidgande av statens

understödjande av dylik verksamhet.

D"Pchrf«ntS Såsom mål för sin verksamhet har Fredrika Bremerförbundet satt

c 8 en'' att under »samverkan av erfarna män och kvinnor, inom så vida kretsar

av vårt land som möjligt, verka för en sund och lugn utveckling av

arbetet för kvinnans höjande i sedligt och intellektuellt såväl som i

socialt och ekonomiskt avseende». För denna sin uppgift har förbundet

arbetat under många år och på ett sätt, som tillvunnit detsamma förtroende

från olika håll. Tyngdpunkten av dess verksamhet har alltmer

kommit att vila på dess insatser för främjande av kvinnlig yrkesutbildning

på områden, vilka icke hittills kunnat direkt omhändertagas

av staten men som likväl erkänts vara av stor betydelse ur det allmännas

synpunkt. Jag erinrar i detta avseende om förbundets lanthushållningsseminarium

å Rimforsa, om dess fruktodlings- och trädgårdsskola

Apelryd samt om skolan för kvinnlig yrkesutbildning i Stockholm,

vilka samtliga i sin mån fylla kända behov inom vårt yrkesskoleväsen

och för den skull åtnjuta statsunderstöd. Det livliga och sakliga intresse,

som förbundet genom sina utbildningsanstalter och på annat

sätt visat för den kvinnliga utbildningen, har tillvunnit förbundet sådan

förtroendeställning, att detsamma fått omhändertaga förvaltningen av

yrkes- och stipendiedonationer till betydande belopp.

I samband med förbundets utbildningsverksamhet står dess upplysnings-

och rådgivningsarbete i avseende å kvinnliga yrkesförhållanden

samt dess allmänna platsförmedling för högre kvalificerade kvinnor

ävensom sjuksköterskebyråerna i Stockholm och Göteborg.

Vid sidan härav fullföljer förbundet alltjämt sin strävan att genom

undersökningar rörande kvinnans ställning i olika avseenden samt genom

inlägg i aktuella lagstiftningsfrågor och andra aktuella frågor bevaka

kvinnans intressen. Till publikationsorgan tjänar härvid i främsta rummet

tidskriften »Hertha», vilken såsom uppmuntran särskilt för sina redogörelser

för kvinnliga yrkesförhållanden under några år åtnjutit ett

mindre statsunderstöd.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

9

Denna summariska redogörelse för de mest framträdande av förbundets

verksamhetsområden torde ådagalägga, att förbundet visat en

livaktighet och praktisk organisationsförmåga, vilka synas vara värda

så mycket mer erkännande som arbetet uppbäres av oavlönade eller

lågt avlönade krafter, vilka ägna sig åt detsamma i självuppoffrande intresse

för förbundets syften. Icke desto mindre har förbundet nu

kommit i det ekonomiska läge, att dess verksamhet synes vara allvarligt

hotad, varför detsamma sett sig nödsakat att hemställa om statens

understöd för uppehållande av centralbyrån i Stockholm, till vilken

sådant understöd hittills icke utgått.

Av socialstyrelsens i ärendet avgivna utlåtande framgår, att styrelsen

icke ansett statsbidrag i nu ifrågavarande form kunna ifrågakomma till

platsförmedlingsverksamheten liksom ej heller till förbundets på utredningar

och propaganda inriktade arbete till främjande av speciellt

kvinnornas intressen. Däremot har styrelsen funnit, att med avseende

å centralbyråns rådgivningsarbete i fråga om kvinnors yrkesförhållanden

samt dess^ verksamhet för administrerandet av de olika utbildningsanstalterna

fog funnes för beviljande av statsunderstöd. Då styrelsen

icke desto mindre ställt sig tveksam härtill, har det berott dels på de

praktiska svårigheter, som synts möta för att med centralbyråns nuvarande

organisation och förvaltning avskilja kostnaderna för de olika

slagen av verksamhet, dels på den betänksamhet, som måste iakttagas

gent. emot varje utvidgande av statens understödjande av social verksamhet.

Båda dessa skäl äro otvivelaktigt förtjänta av allvarligt beaktande.

Särskilt under nuvarande förhållanden måste starka skäl förebringas,

för att staten skall träda in till stöd för en verksamhet, som till ursprung

och karaktär är frivillig, även om densamma fyller uppgifter, som äro

av betydelse för det allmänna. I förevarande fall synes mig dock statsunderstöd

berättigat med hänsyn till centralbyråns oumbärlighet för de

vid densamma knutna utbildningsanstalterna och donationerna samt den

därmed nära förknippade upplysnings- och rådgivningsverksamheten

för kvinnliga bildningssökande. Vad särskilt beträffar utbildningsanstalterna,

ombesörjes dessas förvaltning nu av centralbyrån, vadan de

skulle råka i synnerligt trångmål, därest byrån icke längre skulle kunna

omhänderhava deras angelägenheter. Ett liknande läge skulle inträda

i fråga om de till ett sammanlagt belopp av omkring 100,000 kronor

nu uppgående donationsfonderna, vilkas tillkomst väsentligen varit att

tillskriva den känsla av förtroende och trygghet, som förbundet ingivit

donatorerna. Då såväl av de i ärendet föreliggande handlingarna som

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 2892 so 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

[15.]

[16.]

Medicinal
styrelsen.

[17.]

Statens bakteriologiska

laboratorium.

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

av eljest inhämtade upplysningar framgått, att förbundets ekonomiska

läge. innebär överhängande risk för byråverksamhetens nedläggande,

har jag ansett mig icke kunna avvisa tanken på att åtminstone genom

tillfälligt statsunderstöd hjälpa densamma över de nuvarande svårigheterna.

Jag har därvid förvissat mig om, att förbundets ledning är

villig att ordna förbundets förvaltning på sådant sätt, att det statsbidrag,

som kan bliva beviljat, tillgodokommer de grenar av verksamheten,

vilka av mig nyss betecknats såsom ur statens synpunkt mest förtjänta

av understöd. I proportion till dessa grenars andel i hela byråarbetet

synes understödet böra begränsas till ett belopp av 8,000 kronor, som

på grund av det nödläge, vari förbundet nu befinner sig, torde få utgå

redan under innevarande år.

På grund av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att såsom understöd åt Fredrika Bremerförbundets

allmänna verksamhet på tilläggsstat för år 1921 anvisa

ett förslagsanslag, högst, 8,000 kronor att utgå under

de villkor, Kungl. Maj:t bestämmer.

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

1. Medicinalstyrelsen.

Hänvisande till vad jag anfört under punkten 62 i statsrådsprotokollet

denna dag angående anslagsäskandena för år 1922 under femte

huvudtiteln, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av den å medicinalstyrelsens

ordinarie stat upptagna anslagsposten till vetenskapliga

rådet, v eter inär rådet, vikariatser sättning ar och extra tjänstemän

m. m. på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 13,300 kronor.

2. Statens bakteriologiska laboratorium.

På grund av vad jag anfört under punkten 65 i samma statsrådsprotokoll,

får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för upprätthållande av driften vid statens bakteriologiska

laboratorium på tilläggsstat för år 1921

anvisa ett förslagsanslag, högst, 270,000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

11

3. Statens rättskemiska laboratorium.

Under hänvisning till punkten 67 i samma statsrådsprotokoll hem- [18.]

ställer jas: vidare, att Kungl. Makt måtte föreslå riksdagen statens rätts
att

för upprätthållande av driften vid statens boratorium..

rättskemiska laboratorium på tilläggsstat för år 1921

anvisa ett förslagsanslag, högst, 3,700 kronor.

4. Tillfällig löneförbättring åt provinsialläkare.

På förslag av den s. k. provinsialläkarkommittén torde fram- [19.]

ställning om tillfällig löneförbättring åt provinsialläkare komma att Tillfällig toneföreläggas

1921 års riksdag. I avvaktan härå bör ett belopp av 221,000 ^

kronor beräknas för ändamålet. läkare.

Med anledning härav samt under hänvisning till vad jag anfört

under punkten 70 i statsrådsprotokollet angående anslagsäskandena för

år 1922 under femte huvudtiteln, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition, som kan komma

att avlåtas angående förbättrade avlöningsförmåner

för vissa förste provinsialläkare och provinsialläkare

m. in., för beredande av tillfällig löneförbättring åt

provinsialläkare på tilläggsstat för år 1921 beräkna

ett förslagsanslag, högst, 221,000 kronor.

5. Dyrtidstillägg åt vissa extra provinsialläkare.

I skrivelse den 17 augusti 1920 har medicinalstyrelsen gjort fram- [20.]

ställning om beviljande å tilläggsstat för år 1921 av ett förslagsanslag Dyrtidstuiför

beredande av dyrtidstillägg under år 1921 åt vissa extra provinsial- ''ffffprovinläkare

enligt motsvarande grunder som föregående år (sv. förf.-saml. siatiakare.

1920 nr 545).

Framställning i enahanda syfte har, vad angår de inom Västerbottens

län anställda extra provinsialläkarna, sedermera även gjorts av nämnda

läns landsting.

På grund härav hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att, för beredande av dyrtidstillägg under är 1921

åt vissa extra provinsialläkare enligt motsvarande grunder

som under år 1920, å tilläggsstat för år 1921 bevilja

ett förslagsanslag å 20,000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Femte huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

6. Uppförande av nya paviljonger för oroliga sjuka vid Säters

och Västerviks hospital.

[21.] Med anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning

Uppförande har 1917 års riksdag dels medgivit, att två paviljonger för oroliga sjuka

v^ongtrVför vartdera av Säters och Västerviks hospital finge i huvudsaklig

oroliga sjuka överensstämmelse med av arkitekten G. Wickman i augusti 1916 uppoch

väster- gjorda ritningar uppföras för en beräknad kostnad av 998,400 kronor,

viks hospital, dels ock för påbörjande av berörda byggnadsföretag på extra stat för

år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 200,000 kronor. Sedermera

har riksdagen för arbetenas fortsättande anvisat på extra stat för år

1919 ett reservationsanslag av 500,000 kronor samt på extra stat för

år 1920 återstående beloppet eller ett reservationsanslag av 298,400

kronor.

Sedan Kungl. Maj:t genom brev den 29 juni 1917 uppdragit åt

medicinalstyrelsen att låta utföra ifrågavarande paviljonger i huvudsaklig

överensstämmelse med ovanberörda ritningar jämte därtill hörande

kostnadsförslag, bar Kungl. Maj:t genom särskilda brev den

21 mars 1919, med godkännande av vissa utav arkitekten C. Westman

föreslagna förenklingar beträffande utförande av grundläggningsarbeten

för omförmälda paviljonger, anbefallt styrelsen att på entreprenad utbjuda

berörda arbeten samt att underställa inkomna anbud Kungl.

Maj:ts prövning och godkännande.

I enlighet härmed infordrade medicinalstyrelsen anbud å nämnda

grundläggningsarbeten samt antog, jämlikt bemyndigande av Kungl.

Maj:t den 27 juni 1919, för Säters hospital ett anbud å 156,200 kronor

och för Västerviks hospital ett å 91,250 kronor eller sålunda tillhopa

å 247,450 kronor.

Vidare utbjöd medicinalstyrelsen i januari 1920 å entreprenad utförandet

av byggnadsarbetena — med undantag av målning samt utförandet

av vissa golv och beslag — för ifrågavarande paviljonger samt

underställde de inkomna anbuden Kungl. Maj:ts prövning. De lägsta

av dessa anbud, till vilkas antagande styrelsen begärde bemyndigande,

uppgingo till för Säters hospital 695,000 kronor och för Västerviks

hospital 859,500 kronor eller tillhopa 1,554,500 kronor. Ifrågavarande

anbud hava sedermera förfallit.

Vid anmälan av ärendet i statsrådet den 19 mars 1920 framhöll

dåvarande departementschefen, bland annat, att då de av riksdagen

dittills anvisade medlen, 998,400 kronor, icke vore tillräckliga för be
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

13

stridande av kostnaderna för byggnadsarbetena, medicinalstyrelsens

framställning om bemyndigande att antaga förenämnda anbud ej kunnat

bifallas. För att emellertid arbetena ej skulle behöva avbrytas, ansåge

departementschefen sig böra tillstyrka, att ytterligare anslag äskades

för nu ifrågavarande ändamål. Då det vore omöjligt att då fastslå den

slutliga kostnaden, borde för år 1921 anvisas ett belopp, som departementschefen

ville föreslå till 800,000 kronor, medan med äskande av

ytterligare medel syntes kunna anstå till 1921 års riksdag.

I enlighet med departementschefens förslag avlät Ivungl. Maj:t till

riksdagen proposition, vilken sedermera vann riksdagens bifall.

För ifrågavarande paviljongers uppförande har riksdagen alltså

hittills beviljat anslag om sammanlagt 1,798,400 kronor.

I skrivelse den 28 augusti 1920 har nu medicinalstyrelsen hemställt

om ytterligare anslag för ifrågavarande ändamål. Styrelsen meddelar

härvid, att styrelsen uppdragit åt arkitekten Westman att med

biträde av arkitekten N. Lovén inkomma med nya kostnadsberäkningar

för byggnadsarbetena utöver de redan i det närmaste färdiga grunderna,

vilka arbeten, enligt vad styrelsen upplyser, ännu icke kunnat igångsättas.

1 anledning härav hava nämnda arkitekter uti en till medicinalstyrelsen

ställd och styrelsens framställning bifogad skrivelse framlagt

en approximativ kostnadsberäkning över berörda arbeten. Enligt deras

mening kunde nämligen en exakt sådan näppeligen göras. Efter det

vid tiden för utbrottet av byggnadslockouten brukliga å-priset av 70

kronor per kubikmeter hava arkitekterna kommit till ett belopp av

2,202,550 kronor. Med beräkning av en förhöjning med 20 procent

å arbetslönerna efter bilagd arbetskonflikt hava emellertid arkitekterna

ansett ett tillägg till nyssnämnda summa böra göras med 200,000 kronor,

vadan kostnaderna för byggnadsarbetena oavsett de redan färdiga grunderna

enligt deras kalkyler skulle uppgå till 2,402,550 kronor.

På uppdrag av styrelsen hava vidare ingenjörerna Hugo Theorell

och Carl A. Rossander uppgjort kostnadsberäkningar, den förre beträffande

värme-, vatten- och avloppsledningar och den senare rörande

den elektriska belysningsanläggningen jämte fyra hissar, samt därvid

kommit till slutsummor av respektive 543,000 kronor och 78,700 kronor.

Under framhållande att paviljongernas färdigställande sålunda skulle

draga eu kostnad om tillhopa 3,024,250 kronor, anmäler styrelsen, att

av de hittills beviljade anslagen om sammanlagt 1,798,400 kronor

styrelsen disponerat dels förut omförmälda belopp om 247,450 kronor för

grundläggningsarbetena, vilka vore i huvudsak slutförda, dels ock en

summa av omkring 17,550 kronor för kontroll, ritningar och diverse.

Medicinal
styrelsen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[21.] Av anslagen återstode därför 1,533,400 kronor. Då från den för paviljongernas

fullbordande beräknade kostnaden av 3,024,250 kronor droges

nyssnämnda summa, 1,533,400 kronor, erfordrades sålunda ett ytterligare

anslag av 1,490,850 kronor. Styrelsen hemställer också om anvisande

av sistnämnda belopp, vilket styrelsen finner i dess helhet erforderligt

under år 1921.

Byggnadssty- I infordra! utlåtande den 16 september 1920 har byggnadsstyrelsen

re sen. förklarat sig intet annat hava att erinra mot den av medicinalstyrelsen

beräknade sammanlagda kostnaden än att säkerhet ingalunda kunde

sägas föreligga, att icke jämväl detta belopp komme att överskridas.

Departements- Redan vid framläggande för 1917 års riksdag av förslag till uppc

e en. förande av ifrågavarande paviljonger framhöll föredragande departementschefen

omöjligheten av att för det dåvarande fullt exakt beräkna

kostnaden för paviljongernas uppförande. Riktigheten av detta uttalande

har till fullo bekräftats av sedermera inträffade förhållanden,

vilket även, såsom förut antytts, vid anmälan år 1920 av behovet av

tilläggsanslag för arbetenas fortsättande av dåvarande departementschefen

ytterligare betonats. Av den nu verkställda utredningen framgår,

att de vid sistnämnda tillfälle framlagda siffrorna rörande kostnaderna

för de återstående byggnadsarbetena ingalunda hålla streck under nuvarande

prisförhållanden, utan att desamma högst avsevärt torde behöva

överskridas. Härtill komma kostnaderna för paviljongernas förseende

med vatten-, avlopps- och värmeledning, belysningsanläggning

m. in., till vilkas bestridande medel icke äskats hos 1920 års

riksdag. Ehuru den sammanlagda kostnaden för nyssnämnda byggnadssätt

inredningsarbeten av medicinalstyrelsen beräknats uppgå till ej

mindre än 3,024,250 kronor, har dock byggnadsstyrelsen i september

1920 ställt sig tveksam beträffande möjligheten att inom denna kostnadsram

färdigställa byggnaderna. Åven om det fortfarande är omöjligt

att med säkerhet angiva någon exakt slutsiffra, synes det mig numera

vara sannolikt, att byggnadskostnaderna under den stundande tiden

snarast skola visa en nedåtgående tendens. Det skall ytterligare undersökas,

huruvida någon besparing kan göras genom förenklingar av

byggnaderna. Då emellertid behovet av ifrågavarande paviljonger är

trängande såväl för beredande av ett ökat antal sjukplatser som för

förbättring av vården vid de två hospitalen samt det redan påbörjade

arbetet å paviljongerna därför snarast möjligt bör fullbordas, anser jag

mig icke kunna föreslå ett uppdelande på flera år av det av medicinalstyrelsen

nu begärda beloppet, 1,490,850 kronor, utan tillstyrker jag, att

detsamma i sin helhet göres tillgängligt under år 1921.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

15

I överensstämmelse med vad jag tidigare i dag anfört beträffande [21.]

anläggningen av hospitalet vid Hälsingborg, finner jag emellertid, att

beredandet av ett ökat antal anstaltsplatser för sinnessjuka måste betraktas

såsom ett socialt intresse av största betydelse samt att fördenskull

under rådande statsfinansiella förhållanden medel för fullbordande

av nu ifrågavarande hospitalsbyggen böra få disponeras ur statsverkets

fond av rusdrycksmedel.

Jag hemställer alltså, att Ivungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för uppförande av nya paviljonger för oroliga

sjuka vid Säters och Västerviks hospital å tilläggsstat

för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 1,490,850

kronor, att utgå ur statsverkets fond av rusdrycksmedel.

7. Ombyggnad av bro vid Lunds hospital och asyl.

I skrivelse den 18 augusti 1920 har medicinalstyrelsen hemställt [22.]

om anslag för ombyggnad av bron över Höjeån vid Lunds hospital Ombyggnad

och asyl.

Till stöd för denna framställning anför medicinalstyrelsen följande: affall

Lunds hospital och asyl äro förlagda på var sin sida av den genom an- Medicinalstystaltens

område flytande Höjeå. Förbindelseleden mellan de båda avdelningarna reisen.

utgöres av en större, för såväl gång- som körtrafik avsedd bro. Denna, som uppfördes

under slutet av 1880-talet, befinner sig för närvarande i ett synnerligen

otillfredsställande skick. En kontrollberäkning av den befintliga brokonstruktionen

har givit vid handen, att densamma, även i fullt iståndsatt skick, icke motsvarar

fordringarna på en brobyggnad med hänsyn till den tunga trafik med lastautomobil,

som numera framgår över densamma, sedan anstalten för sina varutransporter

erhållit en dylik.

Frågan om brons reparation har varit föremål för förhandlingar vid de

senaste av medicinalstyrelsen föranstaltade inspektioner av hospitalet; och har

hospitalsdirektionen uppdragit åt distriktschefen i södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet,

majoren E. Sahlén, att uppgöra förslag härtill.

Efter av denne verkställda utredningar har hospitalsdirektionen i skrivelse

den 21 april 1920 framlagt och förordat ett av Sahlén uppgjort förslag till ombyggnad,

varvid direktionen tillika framhållit önskvärdheten av att åtgärder härför

vidtoges med det snaraste, enär i motsatt fall, för att kunna begagna bron,

ej obetydliga kostnader skulle bliva nödiga för en provisorisk reparation, då

nämligen trädäcket ej hade tillräcklig bärighet.

Det av majoren Sahlén uppgjorda förslaget avser rivning av den

nuvarande brons överbyggnad, utfyllning av jordbank i de två yttersta

brospannen på vardera sidan om ån jämte makadamisering av vägbanan

och anbringande av gångbana av klinker med stenkant ävensom skyddsräck

samt vidare anordnande av en ny överbyggnad av järnbetong över

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Femte huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

[22.]

Väg- och vattenbyggnad

bstyrelsen.

Departements
chefen.

de fyra mellersta brospannen och inläggning av järnvägsspår med moträls

(17 kg:s räls) såväl å den nya bron som å de utfyllda vägbankarna.

Kostnaderna för ombyggnaden hava av majoren Sahlén i mars 1920

beräknats till 62,900 kronor, vartill kommer 4,000 kronor för uppförandet

av en provisorisk bro under ombyggnadstiden. Då de nuvarande järnbalkarna

i bron beräknas kunna försäljas för 5,400 kronor, utgör den

slutliga utgiften för ifrågavarande arbete 61,500 kronor.

Över detta förslag hava arkitekten C. Westman och ingenjören

A. Gelin avgivit yttranden och därvid tillstyrkt detsamma.

Under åberopande av vad sålunda i ärendet förekommit samt under

framhållande, att styrelsen ansåge behovet av en ombyggnad av bron

oomtvistligt och att skyndsamma åtgärder måste företagas för att sätta

densamma i brukbart skick, har medicinalstyrelsen hemställt om anvisande

snarast möjligt av ett belopp av 61,500 kronor för berörda

ändamål.

Till följd av remiss har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 29

september 1920 avgivit utlåtande i ärendet och därvid anfört, att styrelsen

efter ärendets prövning och sedan förevarande ombyggnadsförslag

blivit inom styrelsen granskat utan anmärkning i tekniskt hänseende,

för sin del, i den mån det kunde ankomma på styrelsen att i

ärendet avgiva utlåtande, tillstyrkte bifall till framställningen.

Nödvändigheten att utan dröjsmål iståndsätta den ifrågavarande

bron torde ej kunna bestridas. Vid en av medicinalstyrelsen under

juni månad 1920 föranstaltad inspektion av anstalten framhölls av liospitalsledningen,

att bron vore så dålig, att det medförde synnerlig fara

att trafikera densamma. Då det ur ekonomisk synpunkt lärer vara fördelaktigare

att omedelbart skrida till ombyggnad av bron än att först

nedlägga kostnader å en provisorisk reparation av densamma, finner

jag de erforderliga medlen böra äskas å tilläggsstat för år 1921.

Mot det av majoren Sahlén upprättade förslaget, som förordats av

de hörda myndigheterna, synes intet annat vara att erinra, än att det

med hänsyn till nu rådande förhållanden å arbetsmarknaden icke kan

anses uteslutet, att kostnaden visar sig vara något knappt beräknad.

Under åberopande av vad sålunda i ärendet anförts, hemställer jag,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för ombyggnad av bron över Höjeän vid Lunds

hospital och asyl i huvudsaklig överensstämmelse med

ett av majoren E. Sahlén upprättat förslag på tilläggsstat

för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 61,500

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

IT

8. Anordnande av eu statens uppfostringsanstalt för vanartade

sinnesslöa gossar.

Under åberopande av vad jag tidigare i dag anfört under punkten

82 angående anslagsäskandena för år 1922 under femte huvudtiteln, får

jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan varda riksdagen förelagd, för anordnande av en

statens uppfostringsanstalt för vanartade sinnesslöa gossar

å tilläggsstat för år 1921 beräkna ett reservationsanslag

av 55,000 kronor.

9. Anslag till driftkostnader vid folksanatorierna.

Hänvisande till vad av mig anförts under punkten 91 i samma statsrådsprotokoll,

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till upprätthållande av verksamheten vid de

genom medel ur Konung Oscar II:s jubileumsfond

inrättade folksanatorierna på tilläggsstat för år 1921

anvisa ett förslagsanslag, högst, 54,232 kronor, att

användas i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade

bestämmelser.

10. Bidrag till upprätthållande av radiumhemmets verksamhet.

Hänvisande till vad jag anfört under punkten 93 i samma statsrådsprotokoll,

får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom bidrag till täckande av brist, som uppkommit

å radiumhemmets verksamhet under är 1920, på

tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst,

35,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 2 käft. (Nr 2.) 8892 20 ^

[23.]

Anordnande

av en statens

uppfostringsanstalt

för

vanartade

sinnesslöa

gossar.

[24.]

Anslag till

driftkostnader

vid folksanat

or i erna.

[25.]

Bidrag till

upprätthållande

av

radiumhemmets

verksamhet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[26.]

Eugenia
hemmet.

[27.]

Barnmorskeundervisningen

och

barnbördshus

en.

[28].

Provisoriska

åtgärder beträffande

sjukvården

inom

rikets ödemarks

områden

m. m.

11. Eugeniahemmet.

Under hänvisning till vad jag anfört under punkten 100 i statsrådsprotokollet

denna dag angående anslagsäskandena för år 1922 under

femte huvudtiteln, får jag hemställa, att "Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

till understöd åt Eugeniahemmet på tilläggsstat

för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 80,000

kronor att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med

de av mig i nämnda statsrådsprotokoll angivna grunderna.

12. Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen.

Med hänvisning till vad jag under punkten 105 i statsrådsprotokollet

denna dag angående anslagsäskanden för år 1922 under femte huvudtiteln

anfört angående beviljande av anslag i samband med ifrågasatt

ändring i gällande stater för barnmorskeundervisningsanstalterna, hemställer

jag, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition, som kan komma

att avlåtas angående barnmorskeundervisningen m. m.,

utöver å ordinarie stat för år 1921 beviljat belopp,

till bestridande av vissa utgifter för barnmorskeundervisningen

å tilläggsstat för år 1921 beräkna ett förslagsanslag,

högst, 3,000 kronor.

13. Provisoriska åtgärder beträffande sjukvården inom rikets ödemarks
områden

m. in.

Under hänvisning till vad jag anfört under punkten 111 i statsrådsprotokollet

denna dag angående anslagsäskandena för år 1922 under

femte huvudtiteln, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att i avbidan på den proposition, som kan komma

att avlåtas i ämnet, för vidtagande av provisoriska åtgärder

beträffande sjukvården inom rikets ödemarksområden

m. m. på tilläggsstat för år 1921 beräkna ett

förslagsanslag, högst, 79,750 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

19

14. Dyrtidslijälp åt distriktsbarnmorskor m. fl.

I skrivelse den 17 augusti 1920 har medicinalstyrelsen gjort framställning

om anslag å tilläggsstat för år 1921 till samma belopp som

föregående år, 400,000 kronor, för beredande av dyrtidsbjälp åt distriktsbarnmorskor

och vissa av kommun fast anställda barnmorskor enligt

samma grunder som fastställts beträffande motsvarande hjälp under år

1920 (kungörelse den 7 september 1920, sv. förf.-saml. nr 623).

Med anledning av därom av styrelsen för allmänna svenska barnmorskeförbundet

gjord anhållan bar medicinalstyrelsen senare i skrivelse

den 14 december 1920 föreslagit sådan ändring i grunderna för dyrtidshjälpens

utgående, att från åtnjutande därav undantoges barnmorska,

som under år 1920 haft inkomst, dyrtidshjälp av statsmedel ej inberäknad,

av 2,400 kronor eller därutöver. I kungörelsen den 7 september

1920 är ifrågavarande inkomstgräns bestämd till 1,500 kronor.

Enligt statsrådsprotokollet angående 1920 års tilläggsstat, sjätte

huvudtiteln (sid. 23), yttrade chefen för civildepartementet vid behandling

av frågan om anslag till dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m. fl.

för år 1920, att det under nästföregående år åtnjutna inkomstbelopp,

som uteslöte från erhållande av dyrtidshjälp och som vore bestämt till

1,000 kronor, skäligen syntes böra väsentligen förhöjas, förslagsvis till

1,800 kronor. Riksdagen anförde emellertid i skrivelse den 21 juni

1920, n:r 423, att riksdagen icke ansett sig kunna medgiva en så avsevärd

förhöjning som från 1,000 kronor till 1,800 kronor av det inkomstbelopp,

vilket utgjorde övergräns för erhållande av dyrtidshjälp,

utan hade riksdagen funnit detsamma böra bestämmas till 1,500 kronor.

Vid sådant förhållande anser jag mig icke nu böra förorda någon förhöjning

av ifrågavarande inkomstgräns, ehuru den synes väl låg med

hänsyn till de nuvarande levnadskostnaderna och de avlöningsförmåner,

som äro tillerkända distriktsbarnmorskorna.

Det för år 1921 erforderliga anslagsbeloppet har vid verkställda

beräkningar funnits kunna sättas 30,000 kronor lägre än föregående

års anslag eller till 370,000 kronor. _

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till beredande enligt grunder, som av Kungl.

Maj:t närmare bestämmas, av dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor

och vissa av kommun Jäst anställda barnmorskor

med högst 200 kronor till varje på tilläggsstat

för år 1921 anvisa ett förlagsanslag av 370,000 kronor.

[29.]

Dyrtidshjälp

åt distriktsbarnmorskor

in. fl.

Departements

chefen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

15. Dyrtidshjälp åt distriktssköterskor.

[30.J I skrivelse den 20 december 1920 har medicinalstyrelsen gjort

°åirdistriktsP framställning om anslag å tilläggsstat för år 1921 till samma belopp

sköterskor. som föregående år för beredande av dyrtidshjälp åt distriktssköterskor

samt därvid föreslagit sådan ändring av de grunder för dyrtidshjälpens

utgående, som fastställts genom kungörelsen den 7 september 1920 (sv.

förf.-saml. nr 622), att från åtnjutande därav undantoges distriktssköterska,

som under år 1920 haft inkomst, dyrtidshjälp av statsmedel ej

inberäknad, av 2,400 kronor eller därutöver.

»eP«“- Då dyrtidshjälpen åt distriktssköterskor lärer böra utgå efter samma

grunder som dyrtidshjälpen åt distriktsbarnmorskor, kan jag på av

mig under näst föregående punkt anförda skäl icke förorda medicinalstyrelsens

förevarande framställning i denna del.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till beredande enligt grunder, som av Kungl.

Maj:t närmare bestämmas, av dyrtidshjälp åt distriktssköterskor

med högst 200 kronor till varje på tilläggsstat

för år 1921 anvisa ett förslagsanslag av 100,000

kronor.

16. Stipendier för bevistande av ämbetsläkarkurs in. in.

[31.] _ I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade

stipendier för riksdagen på extra stat för år 1919 dels till stipendier för i statens,

b&mbetsWcar- landstings eller kommuns tjänst anställda läkare för bevistande av kurs

kurs m. m. för vinnande av behörighet till förste provinsialläkartjänst ett förslagsanslag,

högst, 5,000 kronor, dels ock för beredande av kostnadsfri

undervisning åt dylika deltagare ett förslagsanslag, högst, 5,300 kronor.

Genom brev den 31 december 1918 meddelade Kungl. Maj:t bestämmelser

i avseende å förenämnda stipendier samt ställde berörda

anslag till medicinalstyrelsens förfogande att emot redovisningsskyldighet

för därmed avsedda ändamål användas.

I skrivelse den 6 juni 1919 anmälde styrelsen, att inom den av styrelsen

utsatta ansökningstiden inkommit ansökningar om erhållande av

ifrågavarande stipendier från allenast fyra sökande, och hemställde

s. 21 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

21

styrelsen om inställande av berörda undervisningskurs samt om förklarande,

att utdelandet av ifrågavarande stipendier icke skulle äga rum.

Genom beslut den 4 juli 1919 förordnade Kungl. Maj:t i enlighet

med styrelsens ifrågavarande hemställan.

I enlighet med framställning från Kung]. Maj:t har därpå

1920 års riksdag dels medgivit, att omförmälda av riksdagen för angivna

ändamål på extra stat för år 1919 anvisade förslagsanslag, högst, 5,000

kronor och 5,300 kronor finge under år 1920 användas för motsvarande

ändamål, dels ock till förstärkning av sistnämnda anslag å 5,300 kronor

på tilläggsstat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 2,700 kronor,

varefter Kungl. Maj:t genom brev den 11 juni 1920 ställt förenämnda

anslag, tillhopa högst 13,000 kronor, till medicinalstyrelsens förfogande

att för därmed avsedda ändamål användas.

1 skrivelse den 17 augusti 1920 anmälde medicinalstyrelsen, att

ansökningar om erhållande av ifrågavarande stipendier inkommit från

allenast fyra sökande och att styrelsen med anledning härav sett sig

nödsakad att inställa den utsatta undervisningskursen; och anhöll styrelsen

därför om Kungl. Maj:ts godkännande av detta beslut samt om

förklarande, att utdelandet av ifrågavarande stipendier icke skulle äga

rum under år 1920.

I berörda skrivelse erinrade styrelsen tillika därom, att svenska

stadsläkarföreningens styrelse i skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 maj

1920, vilken genom remiss den 4 augusti 1920 överlämnats till medicinalstyrelsen

för utlåtande, anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes dels vidtaga

åtgärder för att göra ämbetsläkarna, särskilt stadsläkarna, bättre

rustade att fylla de krav, som borde ställas på dem inom den allmänna

hygienens och sociala medicinens område, genom anordnande av kurser

på statens bekostnad, dels ock taga i övervägande, huruvida ej ämbetsläkarna

i vidsträcktare mån än hittills borde tagas i anspåk i det allmänna

socialhygieniska arbetet.

Med hänsyn till denna framställning och då förste provinsialläkarkursen

i dess hittillsvarande gestaltning visat sig icke kunna draga

sökande, ansåge medicinalstyrelsen sig böra ifrågasätta en ändring

av sagda kurs, eventuellt i sådan riktning, att den dels helt eller delvis

skulle kunna lämpa sig för ämbetsläkare i allmänhet och dels stå

öppen för varje legitimerad läkare. Då emellertid den i sådant fall

utvidgade kursen borde omsorgsfullt planeras, men styrelsen saknade

tillgängliga arbetskrafter för ändamålet, hemställde styrelsen, att Kungl.

Maj:t måtte bemyndiga styrelsen att för verkställande av ifrågavarande

utredning tillkalla tre sakkunniga.

[31.]

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[31.] Genom brev den 24 september 1920 förordnade därpå Kungl. Maj:t,

att den ifrågasatta kursen för vinnande av behörighet till förste provinsialläkar

tjänst icke skulle anordnas, i följd varav utdelning av förenämnda

stipendier icke finge äga rum, samt bemyndigade medicinalstyrelsen

att tillkalla tre namngivna personer att såsom sakkunniga biträda styrelsen

vid verkställande av planläggningen av en annan kurs i av

styrelsen föreslagen riktning.

Medicinal- I annan skrivelse av den 17 augusti 1920 har styrelsen anmält, att,

styreisen. uncjer förutsättning att utredningen ifråga hunne bliva avslutad i så god

tid, att kurser kunde anordnas under år 1921, ett anslag för ändamålet

bleve erforderligt. Storleken av detta anslag kunde naturligen ej ännu

angivas, men lämpligt syntes det styrelsen vara, att tillsvidare åtminstone

det anslag, som förut avsetts för omförmälda förste provinsialläkarkurs,

fortfarande gjordes tillgängligt för anordnande av de nya kurserna, dock

med rätt för varje legitimerad läkare att inträda i dem och erhålla

stipendium för deltagandet.

Styrelsen hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva, att förberörda å extra stat för år 1919 och å tilläggsstat

för år 1920 anvisade anslag må under år 1921 användas för motsvarande

eller liknande ändamål enligt grunder, som av Kungl. Maj:t

bestämmas.

Departements- Medicinalstyrelsens förevarande framställning finner jag mig kunna

chefen. förorda. Enligt vad jag inhämtat torde emellertid utsikt knappast förefinnas,

att förberörda med biträde av sakkunniga pågående utredning

hinner slutföras i- så god tid, att eu därpå grundad framställning om

beviljande av erforderliga medel hinner framläggas för årets riksdag.

I överensstämmelse med vad som skedde förra året, torde dock

böra inhämtas medgivande av riksdagen att få under år 1921 disponera

förevarande anslag för ifrågavarande ändamål, då på grund av anslagens

karaktär av förslagsanslag, högst, de besparade medlen icke kunna

reserveras för ändamålet.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva, att de av riksdagen på extra stat för

år 1919 anvisade förslagsanslagen, högst, dels 5,000

kronor till stipendier för i statens, landstings eller

kommuns tjänst anställda läkare för bevistande av kurs

för vinnande av behörighet till förste provinsialläkar
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 23

tjänst, dels ock 5,300 kronor för beredande av kostnadsfri

undervisning åt dylika deltagare, ävensom det av

riksdagen på tilläggsstat för år 1920 anvisade förslagsanslaget,

högst, 2,700 kronor till förstärkning av sistnämnda

anslag, må under år 1921 användas för en

ämbetsläkarkurs i huvudsaklig överensstämmelse med

de av mig härovan förordade förändrade grunderna.

D. Landsstaten.

1. Avlöningstillägg åt lappfogdarna.

Under hänvisning till vad jag anfört under punkten 118 i statsrådsprotokollet

denna dag angående anslagsäskanden för år 1922, får

jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition, som kan komma

att avlåtas i ämnet, för beredande av avlöning stillägg

åt lappfogdarna på tilläggsstat för år 1921 beräkna

ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor.

2. Kostnader i anledning av år 1920 förrättade kommunala val.

I den skrivelse den 19 december 1918, n:r 40, vari 1918 års urtima

riksdag anmälde sitt beslut i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen

om kommunalstyrelse på landet m. m., förutsatte riksdagen, att då genom

den beslutade utvecklingen av kommunal- och municipalfullmäktiginstitutionen

väsentligt ökat arbete komme att åvila länsstyrelserna, som

hade att verkställa sammanräkning vid val av ifrågavarande fullmäktige,

medel borde ställas till länsstyrelsernas förfogande i syfte att särskilda

arbetskrafter skulle kunna anlitas för ändamålet i sådana fall, då sammanräkningarna

eljest ej skulle kunna äga rum utan att övriga ärendens

handläggning inom länsstyrelserna åsidosattes. På Kungl. Maj:ts framställning

anvisade sedermera 1919 års riksdag på tilläggsstat för år

1919 ett förslagsanslag till bestridande, jämte annat, av de kostnader,

länsstyrelserna finge vidkännas för anställande av de extra arbetskrafter,

som erfordrades för sammanräkning av avgivna röster vid under

våren 1919 förrättade val av kommunal- och municipalfullmäktige.

[31.]

[32.]

Avlöningstillägg

åt

lappfogdarna.

ro*) i

LOo.

Kostnader

i anledning

av år 1920

förrättade

kommunala

val.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[33.]

I detta sammanhang må erinras, att, då chefen för civildepartementet

den 30 maj 1919 hos Kungl. Maj:t gjorde framställning om tillkallande

av sakkunniga för att biträda med utredning och förslag rörande

vissa, i statsrådsprotokollet närmare angivna spörsmål å kommunalförvaltningens

område, departementschefen framhöll, hurusom, till

följd av de vid 1918 års urtima riksdag beslutade ändringar av förordningen

om kommunalstyrelse på landet, länsstyrelsernas arbete med

förenämnda sammanräkningar blivit mera omfattande än förut och att

svårigheter yppat sig att med de arbetskrafter, som stode länsstyrelserna

till buds, medhinna arbetet i fråga. Sedan departementschefen, jämlikt

Kungl. Maj:ts bemyndigande, för ovan nämnda ändamål tillkallat sakkunniga,

hava dessa den 20 januari 1920 avgivit betänkande och förslag i

fråga om vissa delar av det dem lämnade uppdraget och därvid meddelat,

att de skulle senare yttra sig angående övriga till dem hänvisade

frågor, rörande bland annat undanröjandet av nu förefintliga olägenheter

vid ifrågavarande röstsammanräkningar.

Genom cirkulärskrivelser den 15 oktober och den 5 november 1920

har Kungl. Maj:t i överensstämmelse med den av riksdagen i dess ovannämnda

skrivelse uttalade mening bemyndigat länsstyrelserna att anställa

erforderligt antal extra arbetskrafter för de i slutet av år 1920

förestående sammanräkningarna av ifrågavarande art ävensom anbefallt

länsstyrelserna att anmäla i anledning härav uppkommande kostnader

till ersättande.

Enligt från länsstyrelserna meddelade uppgifter belöpte sig kostnaderna

för ovan nämnda sammanräkningar år 1919 till 100,360 kronor

90 öre, och beräknades kostnaderna för sammanräkningarna under år 1920

komma att uppgå till 62,700 kronor, vilket belopp torde böra avjämnas

till 63,000 kronor.

Det kunde väl ifrågasättas, huruvida ej anslag borde äskas till bestridande

av motsvarande kostnader vid framtida kommunala val, så att

förskottssystemet kunde undvikas även med avseende å detta slags utgifter.

Då emellertid frågan om länsstyrelsernas åligganden beträffande

ifrågavarande röstsammanräkningar, såsom ovan nämnts, är under utredning

av sakkunniga, finner jag icke för närvarande skäl att göra

framställning rörande sådant anslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till bestridande av vissa kostnader i anledning

av dr 1920 förrättade kommunala val på tilläggsstat

för år 1921 anvisa ett förslagsanslag av 63,000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

25

3. Täckande av vissa förskott.

Enligt av statskontoret med skrivelse den 9 september 1920 överlämnad

uppgift hava av länsstyrelserna förskottsvis bestritts ersättningar

för biträde vid röstsammanräkningar i anledning av riksdagsmanna- eller

landstingsmannaval, uppgående sammanlagt till ett belopp av 17,502

kronor 88 öre.

Enligt vad statskontoret meddelar, grunda sig dessa utgifter å

Kungl. Maj:ts cirkulär till länsstyrelserna den 6 mars 1914 angående

ersättning till biträden vid röstsammanräkning vid de stundande nyvalen

till riksdagens andra kammare och vid landstingsmannaval samt den 17

augusti 1917 angående ersättning till biträden vid de stundande nyvalen

till riksdagens andra kammare.

Att dessa förskott icke förut av statskontoret anmälts till ersättande

beror, enligt uppgift från ämbetsverket, därpå, att länsstyrelserna

först under år 1920 till statskontoret inrapporterat nämnda förskott.

Erforderligt anslag till täckande av ifrågavarande förskott torde

böra äskas å femte huvudtitelns tilläggsstat för år 1921.

Med iakttagande av att anslaget bör bestämmas till jämnt tal av

kronor hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till täckande av vissa förskottsvis bestridda utgifter''

för röstsammanräkningar vid riksdagsmannaval

eller landstingsmannaval på tilläggsstat för år 1921 anvisa

ett förslagsanslag, högst, 17,503 kronor.

E. Diverse.

1. Tckniskt-vetenskapliga undersökningar på byggnadsområdet.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid behandlingen

av frågorna rörande anslagsäskandena för år 1922 under riksstatens

femte huvudtitel under punkt 121 anfört, får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition rörande statsåtgärder

till främjande av bostadsproduktionen, som

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 2892 20 4

[34.]

Täckande av

vissa förskott.

[35.]

Teknisktvetenskapliga

undersökningar

på

byggnadsområdet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[35.] kan varda riksdagen förelagd, till utförande genom

ingenjör sakademien av tekniskt-vetenskapliga undersökningar

på byggnadsområdet å tilläggsstat för år 1921

beräkna ett förslagsanslag, högst, 25,000 kronor.

2. Pristävlingar om standardmaterial in. m.

[36.] Riksdagen har år 1920 (skrivelse nr 468) å tilläggsstat för samma

Pristävlingar år, i samband med vissa andra anslag till främjande av bostadsprodukmateriaim^m.

ti°neib för anordnande av pristävlingar om standardmaterial och därav

föranledda åtgärder, anvisat ett förslagsanslag, högst, 25,000 kronor.

På grund av särskilda omständigheter har av det utav riksdagen

sålunda beviljade anslaget icke större belopp än 5,000 kronor kommit

till användning. Jämlikt bemyndigande den 27 februari 1920 har

nämligen statsrådet och chefen för dåvarande civildepartementet

tillkallat sakkunniga för verkställande av utredning rörande bostadssociala

minimifordringar. Vid en förberedande planläggning utav vissa

pristävlingar på området visade det sig, att väsentliga förutsättningar

för dessa vore att söka i förhållanden, som gjorts till föremål för bemälda

sakkunnigas utredningsarbete. Det syntes då välbetänkt att låta

igångsättandet av pristävlingar på området anstå till en tidpunkt, då

de sakkunnigas betänkande förelåge och däri vunna utredningsresultat

kunde på ett rationellt sätt komma till gagn. Emellertid har detta betänkande

på grund av de betydande svårigheter, som mött vid utredningsarbetet,

icke kunnat avgivas vid sådan tidpunkt, att pristävlingarna

kunnat igångsättas under år 1920. På grund av anslagets karaktär av

förslagsanslag har den del därav, kronor 20,000, som på grund av berörda

förhållanden icke kommit till användning under år 1920, inbesparats

till statsverket.

Emellertid kvarstå de förutsättningar, under vilka anslaget år 1920

äskades och av riksdagen beviljades. Åven om formen av pristävlingar

angående byggnadsmaterial måhända efter vunna erfarenheter skulle

kunna modifieras eller rent utav utbytas mot någon annan, synes dock

anslagets syfte, nämligen att främja viss standardisering och typisering

och att därigenom förbilliga bostadsproduktionen, alltjämt värt synnerligt

beaktande. Jag anser mig därför böra förorda, att för ifrågavarande

ändamål å tilläggsstat för år 1921 beräknas medel till samma belopp

som föregående år.

Erfarenheten har visat, att frågan om byggnadskostnadernas nedbringande

genom allehanda förbättringar för närvarande på det livli
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

gaste sysselsätter den enskilda uppfinnarverksamheten. Åtskilliga framställningar

om statsunderstöd för sådant ändamål torde vara att emotse.

Jag förbiser ej, att dylika framkomna uppfinningar och förslag vid närmare

granskning mången gång icke infria vid dem knutna förhoppningar.

Men jag vill erinra, att de tekniskt-vetenskapliga undersökningar

på byggnadsområdet, vilka med statsunderstöd bedrivas genom

ingenjörsvetenskapsakademien och för vilkas fortsatta bedrivande och

fördjupande jag i dag i annat sammanhang förordat vissa anslagsäskanden,

torde vara i hög grad ägnade att tjäna såsom underlag

för ett objektivt värdesättande av hithörande projekt, och de sakkunniga

utlåtanden, som sålunda kunna inhämtas från ingenjörsvetenskapsakademien,

torde utgöra en betryggande garanti för att staten ej skulle behöva

äventyra att stödja värdelösa projekt på området.

Ytterligare vill jag erinra, att från enskildas sida gjorts framställningar

om statsunderstöd för vissa studier och utredningar, vilka, ehuru

fallande utom ramen för ingenjörsvetenskapsakademiens pågående och

planerade forskningsverksamhet på området, dock enligt sakkunnigt

vitsord ansetts högt förtjänta av det allmännas stöd.

Det kan sålunda på hithörande områden framkomma anspråk på

statsunderstöd, vilkas tillgodoseende måste anses vara ett allmänt intresse

av stor betydelse. Men det ligger tillika i sakens natur, att

förutsättningarna för sådant statsunderstöd icke kunna på förhand

närmare fixeras vare sig till sitt innehåll eller till sin omfattning. Skola

positiva värden här kunna tillföras bostadsproduktionen, erfordras vanligen,

att medel omedelbart äro tillgängliga, ävensom en viss grad

utav rörelsefrihet vid deras användning.

Hithörande spörsmål torde böra upptagas i ett sammanhang med

övriga förslag till statsåtgärder till främjande av bostadsproduktionen.

Emellertid anser jag mig redan nu böra förorda, att anslag för ovan

antydda ändamål beräknas i statförslaget såsom reservationsanslag.

Med anledning av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition rörande statsåtgärder

till främjande av bostadsproduktionen, som

kan varda riksdagen förelagd, till anordnande av pristävlingar

om standardiserade hustyper och byggnadsdetaljer

ävensom till andra åtgärder, ägnade att främja

de tekniska betingelserna för bostadsproduktionen, å

tilläggsstat för år 1921 beräkna ett reservationsanslag

av 25,000 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[37.]

Tillfällig löneförbättring

under år 1921

för viss personal

inom den

civila statsförvaltningen.

[38.]

Förstärkning

av de till

avlönande av

vissa extra

befattningshavare

inom

den civila

statsförvaltningen

samt

till vikariatsersättningar

m. m. anvisade

medel.

[39.]

Dyrtid stillägg.

3. Tillfällig löneförbättring under år 1921 för viss personal inom den

civila statsförvaltningen.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut

denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om

beredande av tillfällig löneförbättring under år 1921 för viss personal

inom den civila statsförvaltningen, hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig

löneförbättring under år 1921 för viss personal

inom den civila statsförvaltningen å tilläggsstat för år

1921 såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av

997,100 kronor.

4. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m.

anvisade medel.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut

denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om

förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar in. m. anvisade

medel, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan varda riksdagen förelagd, till förstärkning av de

till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den

civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

m. in. anvisade medel å tilläggsstat för år 1921 såsom

förslagsanslag beräkna ett belopp av 341,000

kronor.

5. Dyrtidstillägg.

Hänvisande till vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet

över finansärenden denna dag anfört i fråga om beredande

åt vissa statens befattningshavare av dyrtidstillägg för år 1921 hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

s. 29 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

29

att i avvaktan på den proposition, som kan

komma att i ämnet avlåtas, för bestridande av kostnaderna

för dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare i

statens tjänst å tilläggsstat för år 1921 såsom förslagsanslag

beräkna ett belopp av 18,000,000 kronor.

Av ovan berörda anslag äro följande belopp avsedda att utgå ur

statsverkets fond av rusdrycksmedel, nämligen för

bekämpande av arbetslösheten .................................. kronor 3,000,000: —

anordnande av en statens vårdanstalt för alkoholister

å Ventholms kungsgård ........................ » 200,000: —

särskilda åtgärder för lindrande av nöd .................. » 5,000,000: -—

uppförande av nja paviljonger för oroliga sjuka

vid Säters och Västerviks hospital..................... » 1,490,850: -

Summa kronor 9,690,850: —

I vad föredragande departementschefen hemställt

och föreslagit beträffande anslagen under femte huvudtiteln

å tilläggsstat för år 1921 instämde statsrådets

övriga ledamöter; och behagade Hans Maj:t Konungen

bifalla vad sålunda blivit av statsrådet tillstyrkt samt

förordnade tillika, enligt statsrådets hemställan, att

utdrag av detta protokoll skulle överlämnas till finansdepartementet

till ledning vid författandet av Kungl.

Maj:ts proposition till riksdagen angående tilläggsstat

för år 1921.

Ur protokollet:

Carl Stålhammar.

[39.]

s. 30 Kontrollera mot PDF

Punkt

30

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

1

2

3

! 4

5

6

7

8

S 8

11

12

*

Sammandrag och register

till

tilläggsstaten för femte huvudtiteln för år 1921.

go

é

Extra anslag

Cu

Kronor

A. Departementet.

i

1

Avlöning åt en extra kanslisekreterare under se-

nare halvåret 1921, förslagsanslag, högst......

—

—

1,950

—

B. Sociala verk och inrättningar.

2

1

Upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens verk-

samhet, förslagsanslag...............................

6,350

—

2

2

Riksförsäkringsanstaltens dödsfallsersättningar i

anledning av livförsäkring i samband med lån

ur statens egnahemslånefond, förslagsanslag ...

30,000

—

2

3

Upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet,

förslagsanslag, högst ............................

24,920

_

3

4

Bekämpande av arbetslösheten, förslagsanslag,

högst, att utgå ur statsverkets fond av rus- drycksmedel ........................................

*) 3,000,000

—

3

5

Upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet,

förslagsanslag, högst .........................

2,160

—

3

6

Utförande av vissa byggnadsarbeten m. m. vid

statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö, reserva- tionsanslag ..................... .........

*) 285,000

—

4

7

Avlöningar och vikariatsersättningar åt befatt-

ningshavare vid en statens vårdanstalt å Venn- garn för alkoholister, förslagsanslag, högst......

*) 9,500

—

4

7

Bidrag till driftkostnaderna i övrigt för samma

anstalt, förslagsanslag....................................

*) 35,300

—

4

8

Anordnande av en statens vårdanstalt för alko-

holister å Ventholms kungsgård, reservations-

anslag, att utgå ur statsverkets fond av rus- drycksmedel ........................

*) 200,000

—

5

9

Svenska fattigvårdsförbundet, förslagsanslag, högst

9,000

—

5

10

Särskilda åtgärder för lindrande av nöd, förslags-

anslag, högst, att utgå nr statsverkets fond

av rusdrycksmedel........................

*) 5,000,000

—

5

11

Frälsningsarméns räddningshem, förslagsanslag,

högst ........................................ 1

20,000

— 1

) Beräknat anslag.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

31

hj

P

C£

Extra anslag

pr

e+-

0-

Kronor

13

5

12

Vita bandets småbrukshem Håkanstorp, förslags- anslag, högst................................................

2,500

1

14

6

13

Sveriges husmodersföreningars riksförbund, för- slagsanslag, högst..........................................

15,000

—

15

6

14

Fredrika Bremerförbundet, förslagsanslag, högst...

8,000

—

8,647,730

C. Medicinalstaten samt hälso- och

I

sjukvården.

16

10

1

Medicinalstyrelsen, förslagsanslag, högst ............

13,300

—

17

10

2

Statens bakteriologiska laboratorium, förslagsan- slag, högst...................................................

270,000

—

18

11

3

Statens rättskemiska laboratorium, förslagsanslag,

högst .........................................................

3,700

—

19

11

4

Tillfällig löneförbättring åt provinsialläkare, för- slagsanslag, högst..........................................

*) 221,000

—

20

11

5

Dyrtidstillägg åt vissa extra provinsialläkare, för- slagsanslag .................................................

20,000

—

21

12

6

Nya paviljonger för oroliga sjuka vid Säters och

Västerviks hospital, reservationsanslag, att utgå

ur statsverkets fond av rusdrycksmedel........

1,490,850

22

15

7

Ombyggnad av bro vid Lunds hospital och asyl,

reservationsanslag .........................................

61,500

—

23

17

8

Anordnande av en statens uppfostringsanstalt för

vanartade sinnesslöa gossar, reservationsanslag

*) 55,000

—

I

24

17

9

De genom medel ur Konung Oscar II:s jubileums- fond inrättade folksanatorierna, förslagsanslag,

högst .........................................................

54,232

25

17

10

Kadiumhemmets verksamhet, förslagsanslag, högst

35,000

—

26

18

11

Eugeniahemmet, förslagsanslag, högst..................

80,000

—

27

18

12

Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen,

förslagsanslag, högst ....................................

*) 3,000

—

28

18

13

Provisoriska åtgärder beträffande sjukvården inom

rikets ödemarksområden m. m., förslagsanslag,

högst ........................................................

*) 79,750

29

19

14

Dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m. fl., för- slagsanslag ...................................................

370,000

—

30

20

15

Dyrtidshjälp åt distriktssköterskor, förslagsanslag

100,000

—

31

20

16

—

—

2,857,332

—

*) Beräknat anslag.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Femte huTudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Punkt

CD

&

tz|

•-*

Extra anslag

Kronor

D. landsstaten.

32

23

1

Avlöningstillägg åt lappfogdarna, förslagsanslag,

högst .........................................................

*) 4,000

—

33

23

2

Kostnader i anledning av är 1920 förrättade kom- munala val, förslagsanslag..............................

63,000

—

34

25

3

Täckande av vissa förskott, förslagsanslag, högst

17,503

—

84,503

E. Diverse.

35

25

1

Tekniskt-vetenskapliga undersökningar på bygg- nadsområdet, förslagsanslag, högst..................

*) 25,000

—

36

26

2

Pristävlingar om standardmaterial m. m., reserva- ^ Höns anslag...................................................

*) 25,000

—

37

28

3

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom

den civila statsförvaltningen, förslagsanslag ...

*) 997,100

—

38

28

4

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra

befattningshavare inom den civila statsförvalt- ningen samt till vikariatsersättningar m. m.

anvisade medel, förslagsanslag........................

*) 341,000

39

28

5

Dyrtidstillägg, förslagsanslag..............................

*) 18,000,000

—

19,388,100

—

Summa

—

30,979,615

—

*) Beräknat anslag.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1921.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sjette huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

1

Sjätte huvudtiteln.

1921 års tilläggsstat.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 7 januari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geee, ministern för utrikes ärendena greve

Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist,

Malm, Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Departementschefen, statsrådet Murray anmälde härefter frågan om

de anslag under sjätte huvudtiteln, som vore av beskaffenhet att böra

anvisas å tilläggsstat för år 1921, samt yttrade därvid följande:

A. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

1. Tillfällig höjning av anslaget till expenser för allmänna arbeten.

Under hänvisning till vad jag anfört under punkten 10 i stats- [1.]

rådsprotokollet denna dag i fråga om anslagsäskandena under sjätte Tillfällig iwjhuvudtiteln

för år 1922 hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen expenser för

att till expenser för allmänna arbeten, utöver an- allmänna

l i arbeten.

slaget på ordinarie stat, på tilläggsstat för år 1921

anvisa ett förslagsanslag, högst, 70,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 häjt. (Nr 2.) rm 20 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

2. Enklare väg Parkajoki—Muonion alusta.

[2.] Åberopande vad som anförts i samma statsrådsprotokoll under

Enklare väg punkten 16 får jao- vidare hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

lusta. att för anläggning av enklare väg mellan Parkajoki

och Muonionalusta i Norrbottens län på tilläggsstat för

år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 250,000

kronor.

3. Utförande av vissa fiskehamnar.

[3.] Med hänvisning till vad jag anfört under punkten 20 av nyss
vtförande

av nämnda statsrådsprotokoll, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

hamnar, riksdagen att

dels för utförande av vissa i huvudsak av muddringar

bestående hamnförbättringar i de norrländska, kustlänen

samt Uppsala län på tilläggsstat för år 1921

anvisa ett reservationsanslag av 600,000 kronor, att

för avsedda ändamål, enligt de närmare föreskrifter,

Kungl. Maj:t må finna gott meddela, användas under

villkor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre av själva

området för hamnarna än även av det område i land,

som med hänsyn till den rörelse, som är avsedd att

bedrivas i hamnarna, bör avsöndras för det gemensamma

behovet;

dels ock för verkställande, i den mån sådant ej

redan skett, av undersöknings- och utredningsarbeten

beträffande av fiskehamnskommissionen till utförande i

andra hand förordade fiskehamnsanläggningar på tilläggsstat

för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

100,000 kronor.

4. Undersökningar för vissa mindre fiskehamnshyggnader m. ni.

[4.] Under åberopande av vad jag under punkten 22 i samma stats
TJndersök-

rådsprotokoll anfört, får jag vidare hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

ningar för föreslå riksdagen

vissa mindre ° 7 7

fiskehamns- att till undersökning av och upprättande av arbets
byggnader

planer för sådana fiskehamnar, som äro avsedda att

m. m. l j j

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Sjätte hirra dtiteln: 1921 års tilläggsstat.

erhålla statsbidrag från anslaget till understödjande av [4.]

mindre fiskehanmsbyggnader, på tilläggsstat för år 1921

anvisa ett reservationsanslag av 15,000 kronor.

5. Ersättning för av översvämningar förorsakade skador å vägar oeli broar

i Västcrnorrlands län in. ni.

De första dagarna i maj 1919 inträffade inom vissa delar av [5.]

Västernorrlands län ett mycket häftigt regn, som förorsakade våldsamma Ersättning för

översvämningar och därav föranledda vattenskador å vägar, brobygg- nin?ar jernåder,

flottleder, dammar, industriella anläggningar, jordbruk och annan >akade skador

1 7 7 å vagar och

enskild egendom. broar i raster
i

I norrlands län

Särskilt blevo trakterna norr om Sundsvall mellan Indalsälven och Anger- m. m.

manälven i dessa älvars nedre lopp härjade. Vid det här belägna Lagfors bruk

uppmättes under dagarna 1—3 maj ej mindre än 140,6 mm. regn, motsvarande

mera än */4 av den normala årsnederbörden i dessa trakter. Under den gångna

vintern hade snötillgången varit jämförelsevis ringa, men ännu den 1 maj låg

någon snö osmält i skogarna och upplöstes hastigt av regnet. Till följ d^ av den

dåliga snöbetäckningen var marken starkt tjälad, vilket hindrade, att någon väsentlig

del av nederbörden uppsögs av jorden. Allt regn- och smältvatten

måste följaktligen söka sig väg till havet, förorsakande ett abnormt högvatten i

alla mindre åar och bäckar. Nederbörden, som var lokaliserad huvudsakligen till

nämnda stora älvars nedre lopp, påverkade emellertid icke dessas vattenstånd i

besvärande grad. Däremot blevo översvämningarna i deras tillflöden närmast

havet på flera håll av katastrofal natur, särskilt som stränderna här icke äro bildade

av höga nipor utan jämförelsevis låga.

Omkring Ljustorpsån, i vars närhet nederbörden hade sitt maximum, ägde

den största ödeläggelsen rum. Ån rinner i krökar över ett bredare flodplan, omgivet

av 10—15 meter höga nipstränder. Vid maximivattenståndet den 4 maj

fyllde vattnet dalgången upp till halva nipväggens höjd och steg sålunda över

de många näsen med deras betesmarker och trädvegetation. Alla broar över

Ljustorpsån med tillflöden bortspolades och landsvägsförbindelserna avbrötos

överallt. Flottledsbyggnader, dammar och dylikt förstördes till allra största

delen, kraftstationerna i trakten skadades mycket allvarligt, bruksbyggnaden vid

Lagfors bortfördes av strömmen o. s. v. Kring Ljustorpsån och dess betydande

tillflöde, Viksjöån eller Mjällån, förorsakades dessutom stora skador på jordbruket.

Åarna medförde nämligen vid liögfloden oerhörda massor sand och slam,

som på vida arealer i dalgångarnas botten täckte åker- och betesmarker med ända

till halvmetertjockto lager.

Även kring Ångermanälvens nedre lopp förorsakades mycket svåra skadegörelser.

Björkån, som från norr utfaller i sistnämnda älv mellan Sollefteå och

Nyland, formligen bortsköljde det vid mynningen belägna Björkå bruk, tog sig

styckevis ett nytt lopp och underminerade niporna nere vid älven, så att landsvägsförbindelserna,

avbrötos. Bruksån, som från söder utfaller i älven vid Sollefteå,

steg den 4 maj hastigt över sina bräddar, avskar landsvägsförbindelserna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sjätte huvudtiteln: 1921 års till äggsstat.

[5.] österut och hotade allvarligt Sollefteå bruk, stadens elektricitetsverk m. in. Den

omständigheten, att dammarna, längre uppför ån kunde motstå vattentrycket, så

att ingå timmermassor kommo i drift, antages hava räddat nämnda anläggningar

från fullständig förintelse. Ett stort antal små bäckar och åar, som utfalla i

Angermanälven och överkorsas av den tätt intill Ångermanälven på dess högra

strand löpande järnvägen från Härnösand till Sollefteå, skuro vid högvattnet på

ett tjugutal ställen genom järnvägsbanken, och direkt landförbindelse mellan städerna

Sollefteå ocli Härnösand var under ett par veckor avbruten.

Aven Sundsvall isolerades under några dagar. Ungefär 1,5 kilometer väster

ut från Sundsvalls västra järnvägsstation bortspolades den höga järnvägsbanken

helt och hållet på eu sträcka av. omkring 50 meter, så att rälsen med vidfästa

syllar svävade fritt i luften. Och inom Sundsvall förorsakade den genom staden

rinnande Selangersån rätt allvarliga skador. Alla broar utom en mellan den

centrala staden och stadsdelen Norrmalm förstördes och vattnet stod meterhögt

i en av stadens parker.

Liånvästerenorr- 1 skrivelse den. 31 augusti. 1920 har länsstyrelsen i Västernorrlands

lands län. gjort framställning om anvisande av medel till ersättande av skador

skador s. aii- och förluster, som till följd av berörda översvämningar drabbat menigmoonhbro^ar

h°ter och enekilda inom länet. Länsstyrelsen framhåller därvid, att mest

kännbara vore de skador, som förhindrade den allmänna samfärdseln,

eller skadorna a allmänna vägar och broar. Härutinnan anför länsstyrelsen

i huvudsak följande:

A\ eu upprättad sammanställning av härom införskaffade uppgifter inhämtades,

att ifrågavarande skador uppskattats till ett värde av sammanlagt 849,351

kronor, därav 562,235 kronor å landet och 287,116 kronor i städerna. De avsevärdaste

skadorna hade uppstått å allmänna vägar och broar inom Ljustorps tingslags

väghållningsdistrikt till ett uppskattat belopp av 182,000 kronor, inom Sköns

tingslags väghållningsdistrikt till belopp av 112,530 kronor, inom Indals tingslags

väghållningsdistrikt till belopp av 45,800 kronor, inom Siibrå tingslags väghållningsdistrikt

till belopp av 41,750 kronor och inom Boteå tingslags väghållningsdistrikt

till uppskattat belopp av 32,775 kronor.

För att få de viktigaste samfärdsellederna snarast möjligt iståndsätta, i första

rummet den s. k. kustlandsvägen mellan Sundsvall och Härnösand, gjorde länsstyrelsen

framställning om biträde av militiir, och genom beslut den 6 maj 1919

befallde Kung! Maj:t chefen för fortifikationen att beordra personal jämte erforderlig

materiel och hästar att sa snart ske kunde enligt överenskommelse med länsstyrelsen

provisoriskt återställa vissa genom vårfloden avbrutna förbindelser inom

länet. Med tillhjälp av sålunda utkommenderade fortifikationstrupper utfördes

inom Ljustorps och Boteå tingslags väghållningsdistrikt betydande brobyggnadsm.

fl. arbeten, varigenom bland annat förbindelserna medelst kustlandsvägen återupprättades.

Oavsett att sålunda betydande arbeten blivit inom nämnda väghållningsdistrikt

utförda av militär personal på det allmännas bekostnad, hade vägkassorna

inom dessa distrikt fatt vidkännas avsevärda kostnader för vägars och

broars återställande i fargillt skick, oberäknat de kostnader, som uppstått för tillhandahållande

vid dessa arbeten av erforderligt virke, till största delen framfört

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 5

till arbetsplatserna, ävensom i vissa fall för övriga materialier, såsom järn, spik,

tjära m. m. Redan omedelbart efter skadornas inträffande ifrågasattes hos länsstyrelsen

understöd av allmänna medel för bestridande av dessa kostnader, vilka

ansåges bliva för väghållningsdistrikten alltför betungande. Sedermera både

ock vägstyrelserna i nämnda båda väghållningsdistrikt gjort framställning om bidrag

av statsmedel till kostnadernas gäldande. Därvid hade vägstyrelsen i Ljustorps

tingslags väghållningsdistrikt, under åberopande av den utav vederbörande

landsfiskal verkställda uppskattningen av skadorna, anhållit om det bidrag för

försvårat vägunderhåll, som efter prövning av ärendet kunde anses skäligt. Vägstyrelsen

i Boteå tingslags väghållningsdistrikt, vilket redan nu kunnat fastställa

beloppet för sina av vårfloden orsakade extra utgifter, hade sökt gottgörelse

därför med bestämt angivet belopp. Tillika hade vägstyrelsen i Säbrå tingslags

väghållningsdistrikt hos länsstyrelsen hemställt, att länsstyrelsen måtte utverka

statsbidrag till betäckande av kostnaden för vissa skador, som av vårfloden orsakats

å broar och vägdelar inom samma väghållningsdistrikt. Slutligen hade

vägstyrelsen i Indals tingslags väghållningsdistrikt inkommit med en till Kung!

Maj:t ställd ansökning om ersättning av statsmedel för vägkassans i distriktet

utgifter för enahanda kostnader med visst angivet belopp eller, därest hela beloppet

icke kunde erhållas, två tredjedelar därav.

För egen del anför länsstyrelsen följande:

Underhållet av samtliga de broar, som blivit alldeles bortspolade eller skadade,

hade, i den ordning som sägs i 8 § av lagen angående väghållningsbesvärets

utgörande på landet den 23 oktober 1891, bestritts av vägkassorna. De uppkomna

skadorna å vägar, indelade till naturaunderhåll a väghållningsskyldiga,

hade ansetts vara av sådan beskaffenhet, som avsåges i 15 § av samma lag, varför

jämväl kostnaderna för dessa skadors botande bestritts av vederbörande vägkassor.

Då nu, enligt kungörelsen angående dispositionen av anslag till understöd

åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt den 10 juni 1912, understöd,

som kunde varda beviljat av det utav riksdagen anvisade anslaget till understöd

åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt, skulle tillgodokomma de väghållningsskyldiga

i förhållande till deras vägfyrktal och sålunda icke torde kunna

komma vägkassorna till godo, syntes samma anslag icke kunna under gällande

villkor anlitas för bestridande, helt eller delvis, av de kostnader, vägkassorna fått

vidkännas för botande av ifrågavarande skador.

Emellertid måste det, enligt länsstyrelsens uppfattning, vara med billighet

överensstämmande, att väghållningsdistrikten icke nödgades utan ersättning eller

åtminstone bidrag av statsverket vidkännas de betydande kostnader, som föianletts

av ifrågavarande fullständigt katastrofartade naturhändelse. Länsstyrelsen

funne sig därför hava fullt giltiga skäl principiellt tillstyrka, att nämnda väghållningsdistrikt

bereddes ersättning av statsmedel för de oberäknade utgifter, som

av nämnda anledning på vägkassorna ankommit eller fortfarande kunde ankomma.

Länsstyrelsen lämnar därefter en redogörelse för de utgifter, som

drabbat vägkassorna på grund av omförmälda översvämningar, ävensom

för de därav berörda väghållningsdistriktens ekonomiska ställning

m. m., och innehåller denna redogörelse huvudsakligen följande:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

De utgifter av förevarande slag, som ovan nämnda fyra väghållningsdistrikt

redan haft att vidkännas och som blivit vederbörligen verificerade, utgjorde

för Ljustorps tingslags väghållningsdistrikt....................................... kr. 38,823: 25

» Boteå » » » 32,500: —

» Säbrå » » » 13,398: —

» Indals » » » 24,745:68

Summa kronor 109,466: 93

Vägkassans utgifter och ekonomiska ställning inom förenämnda distrikt

framginge av följande tabell:

Väghållningsdistrikt

Kostnaderna för underhåll av

oindelade vägar samt broar

utgjorde år

Vägkassan

skuld (—

behållning (-f-) eller

) vid utgången av år

1915

1918

1919

1915

1918

1919

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Ljustorps tingslag........................

6,582

53,893

97,575

+ 14,233

+ 14,814

- 54,181

Boteå

))

867

2,357

29,033

+ 82,818

+ 23,703

- 203,199

Säbrå

» ........................

631

1,274

11,758

- 16,982

- 34,031

- 50,147

Indals

»

2,602

5,483

29,939

+ 7,293

+ 22,444

+ 12,990

Genom laga kraftvunna utslag vore dessutom omförmälda väghållningsdistrikt

ålagda att utföra vägbyggnader för betydande kostnader.

Yägstyrelserna i Ljustorps och Säbrå tingslags väghållningsdistrikt hade därjämte

ifrågasatt ersättning för ytterligare kostnader, vilkas exakta belopp kunde

fastställas först efter närmare utredning men som nu beräknades till sammanlagt

omkring 55,000 kronor. Länsstyrelsen, som för sin del funne grundad anledning

antaga, att dessa väghållningsdistrikt finge vidkännas ytterligare utgifter för ifrågavarande

ändamål, ansåge sig böra ifrågasätta, huruvida icke medel redan nu kunde

anvisas för att efter verificering av framdeles uppkommande kostnader till väghållningsdistrikten

såsom ersättningar därför utgå med belopp, som Kungl. Maj:t,

efter förnyade framställningar i ämnet, kunde finna skäliga.

Länsstyrelsen hemställer alltså, att åtgärder måtte vidtagas för anvisande

av nödiga medel till ersättande av utgifter, som Ljustorps, Boteå,

Säbrå och Indals tingslags väghållningsdistrikt till följd av ifrågavarande

naturhändelse redan fått eller framdeles få vidkännas, till ett beräknat

belopp av i runt tal 165,000 kronor.

Länsstyrelsen övergår därefter till de skador, som till följd av översvämningarna

åsamkats enskild egendom i länet. Härom anför länsstyrelsen

i huvudsak:

Skadorna å jorden hade förnämligast uppkommit ^utefter Ljustorpsån och

den med denna å sammanflytande Mjällån eller dess biflöden inom Ljustorps,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. i

Hässjö och Viksjö socknar samt utefter Björkåns dalgång inom Överlännäs, Sånga

och Éds socknar och Högsjöåns dalgång inom Högsjö socken. Skadorna å odlad

jord, vilka ägde rum huvudsakligast utefter Ljustorpsån ovanför Mjällåns inflöde

i densamma, bestode däri, att jorden dels bortskunts, dels ock överslammats av

sand, grus och sten, som på vissa håll lagt sig i drivor, vars bortförande komme att

åsamka vederbörande jordägare kostnader, som överstege jordvärdet. Jämväl

stora arealer ängsmarker hade överslammats, och ansåges några kulturåtgärder å

desamma näppeligen böra företagas.

Av eu upprättad sammanställning av inkomna uppgifter inhämtades, att de

av ifrågavarande vårflod orsakade skadorna för jordbruksnäringen för länet i dess

helhet uppskattats till ett sammanlagt belopp av 364,717 kronor. Härvid både i

allmänhet särskild värdering ägt rum å bortskuren odlad jord, som såvitt möjligt

uppmätts med tillhjälp av tillgängliga kartor och måttband, varemot ängars och

betesmarkers värde bedömts efter ilen uppgivna och om möjligt kontrollerade

avkastningen. Bland dessa skador hade även upptagits värdet av förstörda, till

jordbruket hörande byggnader, bortflutet hässjevirke och förstörda hägnader, värdet

av i ängslador förvarat foder, som genom inträngande slam blivit så fördärvat,

att det, även om tillfälle givits att genast torka detsamma, ansetts såsom

helt värdelöst, ävensom värdet av mistade inventarier, såsom kreatur och säd.

Av sammanställningen framginge, att dessa skador till övervägande del eller

med ett uppskattat värde av icke mindre än 220,745 kronor förekommit inom

Ljustorps socken. Härav folie väl 50,070 kronor på skadorna vid den Sunds

aktiebolag tillhöriga Lagfors egendom, men återstående beloppet fördelades mellan

107 enskilda jordbrukare, vilka tillskyndats skador till belopp varierande emellan

lägst 50 kronor och högst 12,095 kronor.

Jämväl å annan enskild egendom än å jord hade betydande skador uppkommit.

Inkomna uppgifter hade av länsstyrelsen sammanförts i tvenne tabeller,

av vilka den ena avsåge skador å kraftverk och dylika industriella anläggningar

och den andra skador å enskild egendom, som icke i andra sammanställningar

omförmälts.

Dessa uppgifter utvisade, att kraftstationer av större och mindre storlek,

sågar, kvarnar o. d. blivit dels helt och hållet bortspolade, såsom t. ex. ilen i

Ljustorps socken belägna Lagfors kraftstation, dels mer eller mindre skadade.

De högst uppskattade av dessa skador hade inträffat i Överlännäs socken, där

Björkå aktiebolags trämassefabrik och kraftstation svårt ödelädes, i Styrnäs

socken, där, bland annat, Lo stålpressningsverk och kraftstation samt Lo tullmjölkvarn

med frörensningshus blevo i hög grad ramponerade, i Ljustorps socken,

dar förutom ovannämnda Lagfors kraftstation helt bortspolats Edsta såg och

kvarn samt dammbyggnaderna till Skälljoms kvarn, i Sättna socken, där flera

kraftstationer och kvarnar bortspolats eller skadats, i Hässjö socken, där två

kraftstationer skadats, samt i Stigsjö, Säbrå, Gudmundrå och Indals socknar.

Sammanlagda värdet av skadorna å dessa verk hade beräknats till 1,433,997 kronor,

därav högst till 708,800 kronor i Överlännäs socken samt till 220,900 kronor

i Styrnäs socken, 217,930 kronor i Ljustorps socken, 88,427 kronor i Sättna

socken och 44,000 kronor i Hässjö socken.

Enligt sammandraget av de inkomna uppgifterna om skador h övrig enskild

egendom har värdet av dessa skador uppskattats till sammanlagt 225,561 kronor.

Oberäknat dylika skador i Sundsvalls stad, uppskattade till 69,725 kronor, både

de största skadorna uppstått i Ljustorps och Sättna socknar, uppskattade till

värde i Ljustorps socken av 15,700 kronor och i Sättna socken av 13,735 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Av^ intresse vore vidare att sammanföra för sistnämnda socknar uppskattade

skador å enskild egendom. Vid sådan sammanställning visade sig, att skador å

enskild egendom värderats till följande belopp:

Skador.

Ljustorps

socken

kronor

Sättna

socken

kronor

Jordbruksskador ....................................

220,745

33,953

Skador å kraftverk m. m....

217,930

88,427

Andra skador ...............................................

15,700

13,735

Summa

454,375

136,115

Från sistberörda båda socknar hade nämligen till länsstyrelsen inkommit

särskilda framställningar, avseende understöd av statsverket till ett flertal av

dessa socknars inbyggare för de skador, som orsakats dem av ifrågavarande

vattenflöde.

Efter en redogörelse för dessa m. fl. framställningar, däribland en

av aktiebolaget Nylands ångsåg angående statsbidrag i form av lån för

avhjälpande av de skador, som genom vårfloden orsakats bolagets

vattenverk, byggnader och annan egendom i Lo i Styrnäs socken,

anför länsstyrelsen följande:

»Vad först angår de från Ljustorps och Sättna socknar inkomna framställningarna,

är länsstyrelsen enligt inhämtade upplysningar i tillfälle att vitsorda,

att flere av de utav skadorna hemsökta befinna sig i synnerligen svagt ekonomiskt

läge. Länsstyrelsen finner det fördenskull vara sin plikt att förorda, att

åt dem, som därav kunna vara i behov, lämnas understöd av staten, förnämligast

i ändamål att odlad jord må kunna återställas i odlingsbart skick, att för jordbruket

erforderliga förstörda byggnader återuppbyggas, och att nödiga kreatur

inköpas m. m. dylikt för jordbruksnäringens uppehållande.

Jämväl för andra de enskildas förluster synas understöd rimligen böra av

staten lämnas i den omfattning, som kan anses erforderlig för att förebygga

ekonomiskt nödläge för dem, som blivit därav lidande.

Länsstyrelsen kan vitsorda, att flere av dem, vilkas egendom förstörts eller

skadats av vattenfloden, äro i ekonomiskt hänseende rätt ogynnsamt ställda.

Att åter icke åtminstone några av de skadelidande äga nog ekonomisk bärkraft

att utan andras mellankomst utan svårighet bära de lidna förlusterna lärer icke

vara antagligt. För dessa senare torde icke från statsverkets sida understöd,

åtminstone icke utan återbetalningsskyldighet, böra ifrågakomma.

I detta sammanhang anser sig länsstyrelsen böra omförmäla, att enligt

reglementet för länets nödhjälpsfond — vilken bildats dels av behållningar av de

till lindring av 1867 och 1902 års missväxt i länet genom allmän välgörenhet

insamlade medel, dels ock av utav länets landsting beviljade anslag till fondens

förökande — av fondens årliga räntemedel högst 5,000 kronor må efter direktionens

prövning användas till understöd åt personer inom länet, som i följd av

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

olyckor av mera tillfällig natur, såsom, bland annat, översvämning, råkat i nödställd

belägenhet, med rätt för direktionen att, därest detta belopp under något

år icke tillfullo tagits i anspråk, för dylikt ändamål använda återstoden under ett

senare år. Hos fondens direktion har dock inhämtats, att till dess förfogande

för dylikt ändamål för närvarande finnes allenast omkring 6,000 kronor.

Utöver dessa allmänna erinringar kunna övriga från enskilda inkomna framställningar

icke för det närvarande föranleda vidare yttrande från länsstyrelsens

sida, i det den nämligen utan närmare detaljundersökningar angående sökandenas

ekonomiska förhållanden saknar möjlighet att på grundade skäl bestämt vare

sig till- eller avstyrka understöd i de särskilda fallen.

Länsstyrelsen, som, på sätt redan angivits, emellertid håller före, att understöd

av statsmedel bör i skälig omfattning beredas dem, vilka kunna hava genom

ifrågavarande naturhändelse orsakats relativt mera kännbara förluster, men som

tillika föreställer sig, att Kungl. Maj:t icke må finna nödigt att själv i detalj bestämma

om dylika understöds närmare fördelning, tillåter sig därför hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte till länsstyrelsens förfogande emot redovisningsskyldighet

ställa erforderligt belopp att efter vissa grunder utgå såsom bidrag utan återbetalningsskyldighet

till täckande av de genom ifrågavarande vattenflod uppkomna

förluster.

I fråga om nämnda belopps storlek tillåter sig länsstyrelsen erinra, att

sammanlagda beloppet av de skador av ifrågavarande slag, vilka anmälts för ersättande,

uppgår till 428,370 kronor, av vilket belopp endast 10,495 kronor motsvara

skador å boställs- och bolagsmark, för vilka understöd antagligen icke

lärer böra utgå. Då länsstyrelsen vidare tilltror sig kunna antaga, att åtminstone

25 % av de upptagna förlustlidande icke befinna sig i sådant ekonomiskt läge,

att statsunderstöd till dem kan anses påkallat, håller länsstyrelsen före, att för

ifrågavarande ändamål erfordras ett belopp av i avrundat tal 300,000 kronor.

För den händelse länsstyrelsens nyssberörda framställning skulle vinna avseende

och det sålunda skulle uppdragas åt länsstyrelsen att efter prövning i

varje särskilt fall av föreliggande omständigheter fördela sådant understöd, lärer

Kungl. Maj:t finna nödigt att härför fastställa vissa huvudgrunder. I sådant

hänseende får länsstyrelsen föreslå, att fördelningen av understöd för skador,

som orsakats jordbruksnäringen, måtte få verkställas av eller i samråd med länets

hushållningssällskaps förvaltningsutskott, att understödet i allmänhet icke må

utgå med högre belopp än tre fjärdedelar av skadans uppskattade värde, därest

icke särskilda ömmande omständigheter annorlunda föranleda, samt att understöd

icke må utgå till annan än den, som enligt vederbörande kommunalnämnds

och landsfiskals samstämmiga intygande befinnes därav vara i verkligt behov.

Den av aktiebolaget Nylands ångsåg gjorda framställningen om ett amorteringslån

å 100,000 kronor får länsstyrelsen tillstyrka. Länsstyrelsen får i sådant

avseende hänvisa till de i ansökningen åberopade förhållanden, ansökningen bifogade

värderingshandlingar samt kommunalfullmäktiges i Styrnäs socken tillstyrkande

utlåtande. Med hänsyn till det skadade företagets allmännyttiga beskaffenhet

tillåter sig länsstyrelsen jämväl hemställa, att amorteringstid och övriga

lånevillkor måtte varda för bolaget så gynnsamma, som omständigheterna må

medgiva.»

Länsstyrelsen hemställer alltså, att medel måtte anvisas dels för

ställande till länsstyrelsens förfogande emot redovisningsskyldighet av

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 2957 20 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

300,000 kronor att efter grunder, som Kungl. Maj:t bestämmer, utgå

såsom understöd till enskilda för dem genom ifrågavarande naturhändelse

åsamkade förluster, dels ock för beviljande åt aktiebolaget Nylands

ångsåg av ett amorteringslån å 100,000 kronor för iståndsättande av

bolagets elektriska kraftstation med tillhörande anläggningar i Lo i

Styrnäs socken.

Slutligen yttrar länsstyrelsen:

»I Ljustorpsåns biflöde, Edsta Kvarnå eller Edstabäcken, uppstodo

skärningar av större omfattning. Härom meddelade distriktsingenjören, majoren

A. Lundström på anmodan till länsstyrelsen följande uppgifter. Ungefär 500

meter ovanför bäckens utlopp i Ljustorpsån vore belägen en mindre såg,

driven av vatten. Ett stycke ovanför denna såg syntes skärningarna hava

börjat. Därifrån hade bäcken skurit sig ned så, att på bäckens högra strand

ovanför sågen förefunnes en lodrät, fullständigt vertikal slänt till en höjd av

minst 10 meter. Omedelbart nedanför sågen hade irppstått en skärning på

vänstra stranden, där en vertikal slänt på 15 meters höjd uppstått. Ett stycke

där nedanför vore slänthöjden på vänstra stranden omkring 10 meter

och längre ned på högra stranden 7 till 10 meter. Bäcken ginge nu omedelbart

intill dessa slänter och det vore att antaga, att ytterligare förödande

ras skulle inträffa, därest icke åtgärder vidtoges för strändernas skyddande och

bäckens rektifiering. Tillika framhölls, att ett stycke nedanför nämnda sågplats

ny väg måste framdragas och att nya skärningar skulle medföra fara för vägens

bro och dess tillfartsvägar.

Med hänsyn till faran för ytterligare skärningar vid inträffande höst- och

vårflöden i bäcken fann länsstyrelsen angeläget att erhålla förslag till erforderliga

åtgärder till förekommande av upprepade skador å bäcken omgivande mark

jämte därå belägen väg med bro. I anledning härav uppdrog länsstyrelsen åt

distriktsingenjören Lundström att verkställa undersökning och uppgöra förslag till

de åtgärder, som kunde erfordras till förekommande av upprepade allmänfarliga

skador av vattendraget.

Distriktsingenjören Lundström har nu till länsstyrelsen inkommit med ett efter

verkställd undersökning upprättat, den 15 augusti 1920 dagtecknat förslag rörande

dylika åtgärder jämte utlåtande och kostnadsförslag. I utlåtandet har distriktsingenjören

Lundström anfört huvudsakligen, att, därest icke vattendraget rektifierades

och fördes in i en bestämd fåra, största fara förelåge att vid en ny högflod

nu befintliga branter skulle underskäras och störta ned i ån, då en ny katastrof

skulle inträffa. Förutom den skada å jord och egendom, som då komme

att förorsakas, förefunnes fara för den nya med statsanslag understödda landsvägen

från Lagfors till Åsäng. Till förhindrande av ny förödelse borde ån rektifieras

i enlighet med det upprättade förslaget och en bestämd fåra bildas genom

att åns botten urscha1 Ades och den myckenhet sten, som där funnes, upplades

på sidorna. Enligt kustnadsför.slaget beräknades arbetena, vilka borde snarast

möjligt utföras, draga en kostnad av tillhopa 13,200 kronor.»

Med hänsyn till innehållet i berörda utlåtande och då det enligt

länsstyrelsens mening måste vara av största vikt, att de av distrikts
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

ingenjören Lundström i ifrågavarande avseende föreslagna arbetena [5.]

snarast Lomme till utförande, men enskilda icke torde kunna däitill

förbindas, hemställer länsstyrelsen, att Kungl. Maj:t av tillgängliga

medel måtte anvisa för ändamålet erforderligt belopp eller, därest anslag

härför icke finnes till förfogande, vidtaga erforderliga åtgärder till

sådana medels åvägabringande.

I utlåtande den 8 oktober 1920 finner väg- och vattenbyggnads- Jdr

styrelsen det vara ett statsintresse, att de genom omförmälda natur- nacjSStyreisen.

händelse vållade skador bliva avhjälpta, och synes det enligt styrelsens

uppfattning med billighet överensstämmande, att staten i sådana fall

som det föreliggande träder hjälpande emellan. Styrelsen tillstyrker

därför i princip på det livligaste, att skälig ersättning i form av bidrag

eller lån må utgå av statsmedel för de oberäknade och oförvållade utgifter,

som av ovan nämnd anledning drabbat vederbörande.

Vad de särskilda punkterna i länsstyrelsens skrivelse beträffar,

tillstyrker väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framställningen om beredande

av medel för ersättande av skador å allmänna vägar^och broar.

Framställningen om anslag å 300,000 kronor till understöd åt enskilda

för skador å jordbruksnäringen m. m. anser styrelsen falla utom ramen

för styrelsens ämbetsbefattning men finner densamma synnerligen behiärtansvärd.

Mot vad som anförts i fråga om lån åt aktiebolaget

Nylands ångsåg har styrelsen intet att erinra. Slutligen tillstyrker

Btyrelsen framställningen om anslag för rätning m. m. av Edstabäcken,

för vilket arbete styrelsen emellertid anser kostnaderna med hänsyn

till nu rådande förhållanden icke böra beräknas lägre än till 15,000

kronor.

Statskontoret yttrar i utlåtande den 11 oktober 1920:

»Från den under statskontorets förvaltning stående undsättningsfonden hava

vid olika tillfällen medel anvisats för ändamål av enahanda beskaffenhet som

de för vilka i föreliggande framställning understöd begäras. Otvivelaktigt torde

därför, därest det prövas skäligt, att staten träder emellan för avhjaipande av

de skador, som genom ifrågavarande vårflod uppkommit, fonden harfor kunna

tagas i anspråk. . ,, , ....

Det synes emellertid icke kunna ifrågasattas, att samtliga de understödsbelopp,

uppgående till icke mindre än tillhopa 578,200 kronor, som länsstyrelsens

hemställan avser, bestridas av medel ur undsätt: ngsf''oden. Behållningen a

denna fond uppgick vid 1919 års slut till 728,17 krön .r 43 ore och fonden

skulle därför allt för kraftigt reduceras, därest samt liga understödsbeloppen anvisades

att utgå därifrån. . ...... , ..

Då statskontoret sålunda anser, att en begränsning harvidlag bor goras,

och då det vill synas statskontoret mest belij är tans värt, att lijalp beredes de

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[5.] enskilda, vilka åsamkats förluster, finner statskontoret, att det belopp å 300 000

kronor som länsstyrelsen ifrågasatt skulle för detta ändamål emot redovisningsskylcughet

stallas till länsstyrelsens förfogande, borde efter framställning till

riksdagen kunna anvisas till utgående ur undsättningsfonden.

, , Skulle de övriga ändamål, för vilka understöd begäras, anses vara av sådan

beskaffenhet, att aven (lossa böra från statens sida understödjas, lärer framställning

till riksdagen få göras om anvisande av anslag liärför.»

Departements

chefen.

Av den förebragta utredningen framgår, att de översvämningar,

som i början av maj 191!) timade i vissa delar av Västernorrlands län,

åstadkommit avsevärda skador, som medfört stora förluster och kostnader

för enskilda personer, bolag och menigheter. Särskilt hava många

enskilda personer, vilkas ekonomiska ställning redan förut varit svag,

genom den förödelse, som övergått deras egendom, kommit i särdeles

bekymmersamt läge. Likaledes hava vissa väghållningsdistrikt måst

vidkännas dryga kostnader för iståndsättande av förstörda och skadade

vägar och broar samt därigenom fatt sin ekonomiska ställning i hög

grad försämrad.

Vad till en början angår de skador, som tillskyndats enskilda, synas

mig goda skäl föreligga för att staten i ömmande fall träder hjälpande

emellan. Så har även tidigare ägt rum, då allmännare nöd i följd av

likartade förhållanden å någon ort uppstått, och medel för detta ändamål

finnas jämväl tillgängliga i den under statskontorets förvaltning

ställda undsättningsfonden. Enligt de av riksdagen fastställda bestämmelserna

i fråga om fondens disposition (se riksdagens skrivelse den

12 maj 1868, nr 65, och den 6 mars 1889, nr 8) äger emellertid

Kungl. Maj:t till behövandes undsättning utan återbetalningsskyldighet

från fonden använda högst 50,000 kronor om året. Då detta belopp i

förenämnda fall ej kan anses tillfyllest, bör riksdagens medgivande utverkas

till anvisande från fonden av ytterligare medel till ersättning

för skador, som uppkommit å enskildas egendom. Sådan ersättning

kan emellertid givetvis endast ifrågakomma i sådana fall, då verkligt

behov härutinnan föreligger. Beträffande det i förevarande hänseende

erforderliga beloppet blir jag i tillfälle att vidare yttra mig i det följande.

Frågan, huruvida bidrag av statsmedel bör utgå till förenämnda

väghållningsdistrikt för kostnader, dessa i anledning av översvämningen

fått vidkännas, synes mera tveksam. Med hänsyn till översvämningarnas

rent katastrofartade beskaffenhet och då ifrågavarande distrikt svårligen

synas kunna ensamma bära de sålunda uppkomna förlusterna,

torde emellertid billigheten tala för att staten ej ställer sig helt avvisande

mot de framställda anspråken i denna del. För att såvitt möjligt

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

undvika äskande av nya anslag hos riksdagen synes det mig därvid

ligga nära till hands att jämväl för nu förevarande ändamål anlita

undsättningsfonden, därest den därtill kan anses lämna tillgång.

Beträffande beloppen av de ersättningar av olika slag, som i anledning

av ifrågavarande naturhändelse sålunda böra utgivas, är det vanskligt

att på den föreliggande utredningen härutinnan träffa avgörande.

Om emellertid för ändamålet avses tillhopa 300,000 kronor, som av

statskontoret angivits som det högsta belopp, vilket med hänsyn till

fondens ställning bör utgivas från densamma, synes det kunna antagas,

att detta skall bliva tillräckligt för tillgodoseende av de mest trängande

behoven. Jag har därvid utgått från att omkring 200,000 kronor skulle

avses för skador å enskilda tillhörig egendom och 100,000 kronor som

bidrag till väghållningsdistrikten, varom emellertid Kungl. Maj:t, efter

förslag av länsstyrelsen, lärer böra meddela bestämmelser. Den närmare

fördelningen av medlen torde däremot få ankomma på länsstyrelsen i

enlighet med grunder, som fastställas av Kungl. Maj:t. Vad länsstyrelsen

i sådant avseende i fråga om fördelningen av anslaget till enskilda

föreslagit har ej givit mig anledning till erinran.

Förutom nu nämnda ersättningsfrågor föreligger en av länsstyrelsen

tillstyrkt framställning av aktiebolaget Nylands ångsåg om erhållande

av ett amorteringslån å 100,000 kronor för iståndsättande av bolagets

av översvämningarna förstörda kraftstation jämte tillhörande anläggningar

i Lo i Styrnäs socken. Ehuru spörsmålet förefaller tveksamt, lärer det

emellertid kunna tagas under övervägande, huruvida ej det begärda

lånet skulle kunna beviljas från vattenkraftslånefonden. På sätt jag får

tillfälle längre fram under avdelningen »Utgifter för kapitalökning»

närmare utveckla, kommer jag nämligen att förorda det tillägg till

gällande bestämmelser för lån från nämnda fond, att lån må kunna

beviljas jämväl till redan utförd eller under byggnad varande kraftanläggning.

Därest riksdagen ej uttalar någon erinran mot detta

förslag, lärer den av bolaget gjorda framställningen ej påkalla prövning

i nu förevarande ordning, utan torde det få ankomma på bolaget att

göra förnyad ansökning i ämnet under iakttagande av de bestämmelser,

som finnas meddelade för erhållande av lån från ifrågavarande fond.

Slutligen har begärts anvisande av statsmedel för rätning med mera

av Edstabäcken i Ljustorps socken. Av utredningen i denna del inhämtas,

att de föreslagna åtgärderna äro nödvändiga för undvikande av

ytterligare förödelser av katastrofal art vid plötsligt stegrad vattenmängd

i nämnda vattendrag. Enär enskilda näppeligen torde kunna

tillförbindas att utföra de föreslagna arbetena, lära desamma helt böra

bekostas av statsmedel. Då något anslag för ifrågavarande ändamål

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[5.] icke finnes till Kungl. Maj:ts förfogande, torde dylikt böra äskas av

riksdagen. Mot det i sådant hänseende av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

föreslagna beloppet, 15,000 kronor, har jag ingen erinran att

framställa, och torde lämpligen summan böra uppföras å 1921 års

tilläggsstat samt uppdrag lämnas nämnda styrelse att låta verkställa

ifrågavarande arbeten.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att ur undsättningsfonden må till

Kungl. Maj:ts förfogande på en gång ställas ett belopp

av 300,000 kronor att enligt grunder, som Kungl.

Maj:t bestämmer, utbetalas såsom understöd åt enskilda

personer och gottgörelse åt vissa väghållningsdistrikt

för oförutsedda förluster och kostnader, som drabbat

dem med anledning av i Västernorrlands län i maj

1919 timade översvämningar;

dels och för rätning av Edstabäcken i Ljustorps

socken av samma län på tilläggsstat för år 1921 anvisa

ett reservationsanslag av 15,000 kronor.

B. Byggnadsväsende^

1. Förstärkning av byggnadsstyrelsens anslag till vikariatsersätt
ningar

m. m.

[6.] Under åberopande av vad jag anfört under punkten 30 i statsråds
FBrMärkning

protokollet angående anslagsäskandena för år 1922 under sjätte huvudavstyråsms''

^eln hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

anslag till

trimningar att till förstärkning av det å byggnadsstyrelsens

m- m- stat uppförda anslaget till vikariatsersättningar samt

arvoden åt arkitekter utom stat och extra biträden m. m.

på tilläggsstat för år 192J anvisa ett förslagsanslag,

högst, 15,000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

15

2. Beredande av lokaler för vissa byggnadsstyrelsens byråer in. in.

Under åberopande av vad jag anfört under punklen 32 i samma [7.]

statsrådsprotokoll får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riks- Beredande^,

dagen vissa bygg
att

för beredande av lokaler för vissa byggnads- nadsstyret
styrelsens

byråer m. m. på tilläggsstat för år 1921 an- scnsmhyfau

visa ett förslagsanslag, högst, 900 kronor.

3. Förstärkning av reservationsanslaget till byggnader oeh reparationer.

Hänvisande till vad jag förut denna dag anfört under punkten 34 [8.1

i samma statsrådsprotokoll hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Förstärkning

riksdagen _ _ tionsanslaget

att till förstärkning av det ordinarie reservations- till byggnader

anslaget till byggnader och reparationer på tilläggsstat oc ffff™

för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 500,000

kronor.

4. Angående nybyggnad för Kungl. Maj:ts kansli.

Med skrivelse den 8 april 1920 har byggnadsstyrelsen, till full- [9.]

görande av den 4 oktober 1918 erhållet uppdrag, framlagt förslag till Angående inprogram

för eu tävlan mellan svenska arkitekter ifråga om en nybygg- Kun^irngds

nåd för Kungl. Maj:ts kansli. kansli.

Innan jag vidare ingår på byggnadsstyrelsens föreliggande fram- Historik,

ställning, tillåter jag mig i korthet erinra om de förslag rörande eu

dylik nybyggnad, som tidigare varit föremål för övervägande.

Det nuvarande kanslihuset med den därtill hörande tomten nr 1 i kvarteret

Vulcanus vid Mynttorget i Stockholm disponerades ursprungligen av myntverket,

men sedan, i sammanhang med år 1840 fattat beslut om statsrådets förändrade

organisation, fråga väckts om beredande av en gemensam ämbetslokal för samtliga

statsdepartements expeditioner, uppläts byggnaden till lokal för flertalet av

dessa expeditioner. Ifrågavarande byggnad, som således från början icke varit

avsedd till ämbetslokal för Kungl. Maj:ts kansli, visade sig ganska snart vara

såsom sådan mindre lämplig och otillräcklig. En jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande

under år 1893 av sakkunniga verkställd besiktning rörande kanslihusets

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[9.] beskaffenhet utvisade jämväl, att byggnaden var behäftad med väsentliga brister

med hänsyn till såväl hållfastheten som trygghet mot eldfara och att dessa

brister allenast delvis kunde avhjälpas.

o De sålunda förefintliga olägenheterna föranledde inom kort åtgärder i syfte

att åstadkomma ny lokal för kansliet. Såsom en förberedande åtgärd i detta

hänseende anmodades dåvarande överintendentsämbetet den 7 juni 1893 att inkomma

med yttrande, bland annat, huruvida, med iakttagande att den oundgängligen

erforderliga ökningen i utrymme bleve beredd, önskemålet kunde vinnas

genom ombyggnad av kanslihuset på dess nuvarande plats. Den sålunda ifrågasatta

utvägen för frågans lösning avstyrktes emellertid av de särskilda sakkunniga,

som av ämbetet utsetts att avgiva yttrande i ärendet.

Förhandlingar inleddes härefter i syfte att för beredande av plats för ny

kanslihusbyggnad för kronans räkning förvärva åtskilliga fastigheter, men dessa

förhandlingar ledde icke till något resultat. Det återstod alltså att utreda, huruvida

någon kronan tillhörig obebyggd tomt med lämplig belägenhet kunde användas

för ändamålet.

f°r9l|: ^ första hand föll därvid tanken på norra delen av Kungsträdgården, och

husbyggnad i anmo(lades överintendentsämbetet att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till

Kungsträd- ny kanslihusbyggnad förlagd till nämnda plats. Det infordrade förslaget, som

gården. utarbetats av dåvarande e. o. arkitekten hos ämbetet, numera generaldirektören

Carl Möller, överlämnades av ämbetet med skrivelse den 18 oktober 1899 till

Kungl. Maj:ts prövning. Enligt nämnda förslag skulle en monumental byggnad

uppföras med fasad åt Kungsträdgården, varvid förutsattes, att ateljébyggnadsaktiebolagets

dåvarande hus i nordvästra hörnet av Kungsträdgården samt vissa

därintill belägna byggnader och anordningar skulle rivas. Kostnaden för uppförande

av nytt kanslihus skulle enligt ifrågavarande förslag uppgå till 3,950,000

kronor, därvid medräknats kostnader för inlösen av förenämnda byggnader och

av vissa tomter, som i anledning av förslagets genomförande måste bibehållas

obebyggda.

Förslag nu För vinnande av ytterligare utredning angående föreliggande byggnadsfråga

byggnad 8& uppdrog överintendentsämbetet emellertid, efter erhållen anmodan, åt dåvarande

generalstabens e; °- arkitekten hos ämbetet Ludv. Peterson att uppgöra skisser och approximaoch

auktions- tiva kostnadsberäkningar till nytt kanslihus, förlagt till det område av Biddarverketstomter,

holmen, som upptogs av den statsverket tillhöriga, till ämbetslokal för generalstaben

disponerade tomten nr 8 i kvarteret Biddarholmen och den Stockholms

stad tillhöriga, för stadens auktionsverk använda tomten nr 7 i samma kvarter.

Med skrivelse den 16 januari 1900 överlämnade överintendentsämbetet till Kungl.

Maj:t ifrågavarande förslag. Detta förslag, som beräknades draga en byggnadskostnad

av 2,880,000 kronor, förutsatte förvärv åt kronan av auktionsverkets förenämnda

tomt. Samma förslag förutsatte vidare, att nya lokaler skulle beredas

åt de institutioner, som för det dåvarande inrymdes i generalstabens hus, och

J1PPSordes jämväl olika förslag till lösande av denna fråga. Samtliga framkomna

alternativ beräknades emellertid draga avsevärda kostnader, och såväl

med hänsyn härtill som av vissa andra skäl ansågs tanken på en förläggning av

kanslihuset på sist angivet sätt böra övergivas.

Nytt förslag^ Sedan sistnämnda förslag alltså förfallit, igångsattes utredning angående en

Rtddarholmen biläggning av kanslihuset å det område av Biddarholmen, som då upptogs av

■ kammarrättens och marinförvaltningens hus, samt vissa delar av de Stockholms

opaginerad Kontrollera mot PDF

IT

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

stad tillhöriga tomterna nr 4 och 15 i kvarteret Biddarholmen. Ett förslag till [9.]

nytt kanslihus å nämnda plats utarbetades på uppdrag av överintendentsämbetet

av dåvarande e. o. arkitekten Ludv. Peterson. I samband därmed uppgjordes förslag

bland annat till en för inrymmande av kammarrätten, domänstyrelsen och kammararkivet

avsedd byggnad å den förut omförmälda, staden tillhöriga tomten nr

7 i kvarteret Biddarholmen. Dessa förslag ävensom till desamma hörande kostnadsberäkningar,

som slutade å respektive 2,700,000 kronor och 1,000,000 kronor,

överlämnades av ämbetet till Kungl. Magt med skrivelse den 7 juni 1901.

Jämväl för realiserandet av detta förslag erfordrades förvärv av vissa staden

tillhöriga fastigheter.

Då det emellertid ansågs önskvärt att så vitt möjligt åt den nya byggnad, Utredning

vari kansliet skulle inrymmas, bevara dess nuvarande läge, verkställdes vid samma ^nfiihus

tid utredning angående möjligheten att uppföra ett nytt kanslihus å den nuva- to^n‘ °-n.

rande tomten, tillökad med de delar av kvarteret Mars, som upptogs av över- ökad med

ståthållarämbetets hus och Stockholms stads rannsakningsfängelse, ävensom angränsande

Myntgränden. Denna plan ansågs emellertid av liera skäl ej böra komma till

utförande, bland annat med hänsyn därtill, att, därest eu kanslihusbyggnad å

ifrågavarande område skulle erhålla tillräcklig storlek, densamma måst uppföras

i fem våningar, vilket med hänsyn till läget ansågs olämpligt.

Vid anmälan av föreliggande byggnadsfråga den 21 februari 1902 förordade

dåvarande chefen för finansdepartementet på anförda skäl det senare förslaget

till kanslihusbyggnad å Biddarholmen, och avlät Kungl. Maj:t jämväl i enlighet

härmed framställning i ämnet till 1902 års riksdag.

Kungl. Maj:ts förslag vann emellertid ej riksdagens bifall, utan anhöll riksdagen

om ny utredning i ämnet.

Vid den nya utredning, som med anledning härav igångsattes, undersöktes Ny utredning,

i första hand, i enlighet med ett av riksdagen gjort uttalande, ånyo möjligheten

att förlägga kanslihuset å den plats, som upptogs av generalstabens hus med

närliggande byggnader, eller alltså i huvudsaklig överensstämmelse med 1900 års

förslag. Likaledes verkställdes förnyad utredning angående möjligheten att bygga

å nuvarande tomt, tillökad med angränsande mark. Sedan de tidigare förslagen

upprättats, hade emellertid behov av ökat utrymme för departementen uppkommit,

varför kanslihuset nu måste planeras icke oväsentligt större än förut. Då

svårigheter med hänsyn härtill mötte att för skäligt pris förvärva erforderliga

markområden för ett kanslihus, förlagt till någon av sist angivna platser, samt

jämväl av vissa andra skäl ansågs båda alternativen böra lämnas åsido. I stället

inriktades utredningen på en förläggning av kanslihuset i Kungsträdgården.

Sedan nytt förslag till uppförande av ett kanslihus därstädes utarbetats av dåvarande

e. o. arkitekten Ludv. Peterson, gjorde Kungl. Makt jämväl framställning

till 1905 års riksdag (proposition nr 96) om anslag för ändamålet.

Det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget avsåg en huvudbyggnad utmed

Hamngatan jämte två mindre byggnader utefter samma gata, varjämte en länga

av byggnader skulle uppföras å Kungsträdgårdens västra del utmed Yästra

Trädgårdsgatan. Kostnaderna för samtliga byggnader hade beräknas till 4,000,000

kronor. Härutöver förutsatte förslaget emellertid vissa kostnader för inlösen av

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 2957 so 3

Framställning

till 1902 &rs

riksdag.

s. 18 Kontrollera mot PDF

[9.]

Riksdagens

beslut år

1906.

Senare utredning.

Senaste förslag.

Framställningar

från

styrelsen för

statsförvaltningens

tjänstemannaförening.

Byggnadsstyrelsen

den

®/7 1918.

18 Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

ateljébyggnadsaktiebolagets dåvarande hus samt vissa i enskild ägo varande

tomter vid Västra Trädgårdsgatan.

. .. heller detta förslag vann riksdagens bifall. Vid anmälan av sitt beslut

i amnet framhöll riksdagen, bland annat, att innan frågan om uppförande av

nytt kanslihus avgjordes, en fullständig utredning borde komma till stånd rörande

behovet av lokaler för statens samtliga ämbetsverk i huvudstaden samt angående

statens därinom belägna fastigheter, vilka kunde tagas i anspråk för beredande

av plats för eller medel till ämbetslokalers inrättande.

. ... nytt förslag till nybyggnad för Kung]. Maj.ts kansli har sedermera

e.l förelagts riksdagen. Denna fråga har dock alltjämt varit föremål för utredningar,

och har därvid tanken på en förläggning av det nya kanslihuset till nuvarande

tomt, utökad med vissa delar av angränsande tomter, ånyo upptagits.

Sålunda anbefallde Kungl. Maj:t den 29 september 1911 överintendentsämbetet

att uppgöra alternativa skisser jämte approximativa kostnadsförslag till nybyggnad

för kansliet dels å de tomter, som upptagas av nuvarande kanslihuset,’gamla

polishuset och rannsakningsfängelset, eventuellt med användande även av den

mellanliggande Myntgränden, och dels å nyssnämnda område med tillägg av

kvarteret Aglaurus.

Den sålunda anbefallda utredningen igångsattes jämväl av överintendentsambetet.

Då tidsförhållandena emellertid hittills icke ansetts lämpliga för utförande

av ett så betydande byggnadsföretag, har utredningens resultat icke

blivit överlämnat till Kungl. Maj:ts prövning.

I en till Kungl. Maj:t ingiven skrift av den 15 februari 1918 har

styrelsen för statsförvaltningens tjänstemannaförening, under betonande

av det trängande behovet av ny kanslibyggnad, hemställt om utredning

rörande ett i nämnda skrift angivet förslag i ämnet. Sedermera

har samma styrelse i en den 19 april 1918 dagtecknad skrift, med

ändring av sin föregående framställning, ifrågasatt anordnande av

tävlan för svenska arkitekter angående lösande av kansliets nybyggnadsfråga.

Enligt styrelsens mening borde vid utlysande av denna

tävlan fastslås, att byggnadsområdet för det blivande kanslihuset skulle

utgöras av kvarteren norr om Myntgatan från Mynttorget till Riddarhusgränden.

I anledning av nu berörda framställningar, vilka remitterats till

byggnadsstyrelsen, har sistnämnda styrelse i skrivelse den 9 juli 1918

anfört i huvudsak följande:

Av den utredning, som med anledning av Kungl. Maj:ts befallning den 29

september 1911 igångsatts, hade framgått, att de för utredningen av Kungl. Maj:t

da anvisade tomterna numera, med tanke på det ökade lokalbehov inom kansliet,

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

som senare gjort sig gällande, icke vore tillräckliga — för såvitt man icke ville

låta byggnaden stiga för mycket i höjden — utan att man maste beräkna att

jämväl begagna sig av gamla rådhuset. _

Byggnadsstyrelsen ville för sin del på det livligaste tillstyrka en förnyad utredning

i denna byggnadsfråga. Då såsom resultat av de manga utredningar, som företagits

beträffande förläggningen av det ifrågasatta nya kanslihuset, med tydlighet

framgått, att det nuvarande läget vore för en dylik byggnad det lämpligaste, ansåge

sig styrelsen jämväl böra förorda, att man vid utredningen utginge ifrån de

ifrågasatta tomterna såsom byggnadsplats, naturligen under förutsättning att de

icke i statsverkets ägo befintliga fastigheterna kunde förvärvas.

Av de båda sätt, på vilka en dylik utredning kunde tänkas utförd — antingen

genom en fortsatt utredning genom byggnadsstyrelsens försorg eller genom

anordnande av en allmän arkitekttävlan — ville styrelsen obetingat förorda det

senare. Genom tävlan funnes nämligen utsikt att erhålla största möjliga antal

uppslag för lösandet av byggnadsproblemet samt att över huvud taget vinna en

allsidigare utredning av detsamma.

En dylik tävlan hade byggnadsstyrelsen tänkt sig hora anordnas huvudsakligen

såsom en så kallad idétävlan” varmed avsåges, att vid förslagens bedömande

huvudvikten borde fästas vid det sätt, på vilket problemet lösts i störa

drag, under det att detaljerna skulle göras till föremål för en sedermera skeende

slutlig bearbetning. .

Åt de tävlande borde lämnas fria händer ej blott att använda endast de

norr om Myntgatan liggande tomterna eller begagna sig jämväl av kvarteret

Aglaurus utan även föreslå de ändringar i stadsplanen, som av arkitektoniska

eller trafiktekniska hänsyn kunde påfordras.

Vid föredragning den 4 oktober 1918 av ifrågavarande ärende

uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att, efter samråd med cheferna

för vederbörande statsdepartement rörande de lokalbehov, för vilka

ett nytt kanslihus borde avses, låta, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad styrelsen i sin skrivelse den 9 juli 1918 i sådant syfte angivit,

utarbeta och till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till program

för en tävlan mellan svenska arkitekter i fråga om nybyggnad för

Kungl. Majtts kansli.

Såsom jag förut nämnt, har byggnadsstyrelsen med skrivelse den

8 april 1920 till Kungl. Maj:ts prövning överlämnat det infordrade förslaget

till tävlingsprogram, vilket förslag på styrelsens uppdrag utarbetats

av tjänstgörande arkitekten hos styrelsen, professorn vid tekniska

högskolan E. Lallerstedt.

Enligt nämnda programförslag är det blivande kanslihuset avsett att uppföras

å kvarteret Vulcanus (nuvarande kanslihustomten), den del av kvarteret

Mars, som upptages av f. d. polishuset och f. d. cellfängelset, d. v. s. tomterna

nr 2 och 4 samt 3 och 5, kvarteret Aglaurus samt något eller några av kvarteren

Cephalus, Lychaon, Nessus och Minotaurus (sistnämnda fem kvarter begränsade

[9.]

Kungl Maj:ts

beslut den

Vio 1918.

Förslag till

tävlingsprogram.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

[9.]

Departe
ments
chefen.

Nuvarande

lokalförhållanden

för kansliet.

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

av Myntgatan, Mynttorget, Yästerlånggatan, Storkyrkobrinken och Riddarhustorget)

eller de delar av samma kvarter, som förslagsställaren kan finna nödvändiga

för byggnadsprogrammets lösande. Såsom eventuell byggnadsplats har

aven angivits det tomtkomplex, som utgöres av kvarteren Yulcanus, Mars (tomterna

nr 2, 4, 3 och 5), Aglaurus (beläget mellan Mynttorget och Salviigränd) ävensom

vissa tomter mellan Yästerlånggatan och Storkyrkobrinken, nämligen Neptunus

större (tomterna nr 4—10) och Neptunus mindre [tomterna nr 1 och 2 samt delar

av tomterna nr 3 och 4 (Oxenstjernska liuset)]. Likaledes har antytts möjligheter

att lata i. d. Radhuset (kv. Mars, tomt nr 1) ingå i den blivande kanslihuskomplexen.

JNagra namn värda förändringar av denna byggnad finge dock ej vidtagas.

Det nya kanslihuset skulle enligt förslaget inrymma lokaler för

statsministern, konsultativa statsråd och statsrådsberedningen samt för

samtliga statsdepartement, med undantag av utrikesdepartementet, ävensom

en del gemensamma lokaler, bostäder för vaktmästare, reservutrymmen

m. m., allt i enlighet med i förslaget angivna önskemål.

Vidare angivas vissa riktlinjer för ordnandet av de trafikleder, som

skulle komma att beröras av kanshhusbygget, samt för förfarandet med

de nuvarande byggnaderna å ifrågavarande områden.

För egen del har byggnadsstyrelsen anslutit sig till det utarbetade

programförslaget. Styrelsen meddelar vidare, att kostnaden för tävlingen,

i enlighet med skrivelsen bilagd tablå, beräknats uppgå till

sammanlagt 65,000 kronor, varav 40,000 kronor avsåges till pris och

inköp av tävlingsförslag samt högst 25,000 kronor till°övriga omkostnader

för tävlingen. För bedömande av de inkomna förslagen föreslår

styrelsen tillsättande av en prisnämnd, bestående av fem personer, av vilka

tre borde vara arkitekter och två representanter för Kungl. Maj:ts kansli.

I avvaktan på den slutliga lösningen av kanslihusfrågan hava provisoriska

åtgärder tid efter annan måst vidtagas för beredande av ökat utrymme

för statsdepartementen, och har i sådant syfte ett flertal av dessa departement

måst inrymmas i särskilda byggnader. Enligt redan föreliggande

beslut skola departementen, efter genomförandet av vissa

arbeten, vartill medel av riksdagen anvisats, förläggas på följande sätt:

justitie-, jordbruks-, kommunikations- och socialdepartementen i

gamla . kanslihuset vid Mynttorget, varest jämväl lokaler för statsrådsberedningen

inrymmas;

finansdepartementet i husen Storkyrkobrinken nr 2 och 4;

försvarsdepartementet i husen nr 7 och 9 vid samma gata;

handelsdepartementet i huset Birger Jarlstorg nr 11;

utrikesdepartementet i f. d. Arvfurstens palats vid Gustaf Adolfs

torg; samt

ecklesiastikdepartementet i huset Jakobsgatan nr 32.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Olägenheterna av denna splittring av Kungl. Majrts kansli på icke

mindre än sex olika platser torde vara uppenbara. Härtill kommer, att

utrymmena inom de för respektive departement anvisade byggnaderna

i många fall äro eller kunna förväntas inom rätt snar framtid bliva

otillräckliga. Redan med hänsyn härtill är således en ^byggnad inom

den närmaste tiden för kansliet starkt av behov påkallat.

Ett vägande skäl för frågans påskyndande ligger emellertid även

i den föreliggande bristen på ämbetslokaler över huvud taget i huvudstaden.

För belysande av denna fråga tillåter jag mig här återgiva

följande uppgifter ur en av byggnadsrådet G. Clason i egenskap av

ordförande hos byggnadssakkunniga till mig i november 1920 på anmodan

överlämnad, sedermera kompletterad promemoria.

Av verkställd utredning rörande de för statsverket uppförda byggnaderna i

Stockholm efter år 1850 framginge, att under de förflutna 70 åren icke uppförts

mer än tre nya byggnader — arméförvaltningens hus, centralposthuset och

patent- och registreringsverkets nya hus — för de i Stockholm förlagda ämbetsverken.

Härtill komme, att under samma tid gamla riksdagshuset om- och tillbyggts

till ämbetsbyggnad samt att för telegrafverket och statens järnvägar uppförts

flera nya byggnader.

Under samma tid hade nya byggnader uppförts för hovstall och hovförvaltning,

för riksdag och riksbank, för de flesta högskolor, för nationalmuseum,

kungl. biblioteket, riksarkivet, naturhistoriska riksmuseet, för operan, dramatiska

teatern och stadion, för sju av de i Stockholm förlagda regementena o. s. v.

Ämbetsverken hade inrymts så långt utrymmet räckt i gamla adelspalatser,

i inköpta hyreshus, i de av riksdagen, riksbanken och generalpoststyrelsen evakuerade

byggnaderna. Vad som icke kunnat rymmas i dessa byggnader hade

måst inrymmas i förhyrda lokaler. För närvarande förhyrdes för de centrala

ämbetsverkens behov omkring 1,055 tjänsterum, varav omkring 295 för de affärsdrivande

verkens styrelser.

Statens byggnadsverksamhet i Stockholm under de senast förflutna <0 åren

hade sålunda huvudsakligen varit inriktad på uppförandet av byggnader för riksdag

och riksbank, för undervisningsändamål, för museer, bibliotek och arkiv eller

för militära ändamål.

Under de senare åren hade emellertid omfattande förberedande åtgärder

för ordnandet av ämbetsverkens lokaler av statsmakterna vidtagits, såsom fyamginge

av följande uppgift å de sedan år 1916 inköpta fastigheterna och därför

erlagda köpeskillingar samt över de summor, vilka vore beräknade att åtgå för

de å dessa fastigheter samt å vissa kronan förut tillhörande fastigheter behövliga

om- och nybyggnader, ävensom å de summor, som av riksdagen redan anvisats

för dessa byggnadsföretag.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Fastighet.

In-

köps-

år.

Inköps-

summa.

Beräknad

byggnads-

kostnad

Anvisade

byggnads-

medel.

Grönlandet norra.................................

1916

650,000

5,300,000

4,900,000

Pensionsstyrelsens hus (Engelbrektsgatan).........

1917

1,000,000

456,000

456,000

Björnen 1, 2, 3 o. 9 (Vattenfallsstyrelsen).........

1918

1,554,575

4,100,000

—

Storkyrkobrinken 4 (Finansdepartementet).........

1918

300,000

25,000

25,000

Ateliébyggnadsbolagets hus ...........................

1918

100,857

1,200,000

—

Storkyrkobrinken 7 o. 9 (Försvarsdepartementet)

1919

2,020,000

542,500

542,500

Rosenbad 6 (Riksgäldskontoret m. fl.)...............

1919

4,030,000

150,000

—

Birger Jarlsgatan 7 (f. d. Patentverkets hus)

1920

1,000,000

65,000

65,000

Murmästaren 3 ........

1920

867,000

4,720,000

Kandidaten (tillhör kronan)..............................

—

—

6,100,000

3,137,640

Gamla riksdagshuset...................................

—

—

390,000

210,000

Nobelinstitutets tomt (Skogsinstitutets f. d. park)

1920

294,000

—

_

Preisiska huset (Drottninggatan 36)..................

—

—

440,000

420,000

Summa kronor

—

11,816,432

23,488,500

9,756,140

Man hade beräknat att efter nämnda om- och nybyggnader kunna erhålla

omkring 1,630 rum. Härav hade hittills endast omkring 270 kunnat tagas i bruk.

På grund av rådande förhållanden på husbyggnadsområdet hade staten hindrats

från att iordningställa omkring 400 rum, och hyresstegringslagen torde ännu en tid

framåt lägga hinder i vägen för utnyttjande för statsverkets räkning av likaledes

omkring 400 av dessa rum. Återstående 560 rum bleve tillgängliga först sedan

nybyggnaderna i kvarteren Kandidaten och Murmästaren blivit färdiga.

Mot denna tillgång på lokaler svarade enligt framlagda krav ett behov, vilket

kunde beräknas uppgå till omkring 1,115*) tjänsterum utöver de nu av staten

ägda eller förhyrda. Denna siffra vore icke förvånansvärd i betraktande därav,

att antalet i ämbetsverken i Stockholm anställda personer under tiden oktober

1915 oktober 1920 ökats med omkring 1,810 tjänstemän, varav omkring 670

komme på de affärsdrivande verken.**)

Om till nämnda 1,115 rum lades de ovan angivna 1,055 förhyrda rummen,

skulle alltså behöva anskaffas i kronans egna hus omkring 2,170 tjänsterum eller,

om de affärsdrivande verkstyrelsernas rumsbehov ***) frånräknades, 1,730 rum.

Av de anförda siffrorna torde framgå, att en tvingande nödvändighet

föreligger att genom fortsatta åtgärder i möjligaste mån

tillgodose behovet av ytterligare ämbetslokaler i Stockholm. Angelägenheten

härav framstar i så mycket klarare dager, om man betänker, att

efter hyreslagens bortfallande ifråga om kontorslägenheter och dylikt

*) Yarav 145 för de affärsdrivande verken.

**) År 1915 var hela antalet tjänstemän c:a 3,670, år 1920 5,480.

***) Häri inberäknat såväl det antal tjänsterum dessa verk nu hyra (295) som ovan angivna

145 ytterligare behövliga tjänsterum.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

mycket stora svårigheter kunna uppkomma vid att över huvud tillhanda- [9.]

hålla behövliga hyrda lokaler. Ur dessa synpunkter är det givetvis av

vikt, att i första hand de av statsmakterna beslutade byggnadsarbetena i

kvarteren Grönlandet norra, Kandidaten och Murmästaren komma till utförande,

varigenom omkring 870 nya rum i kronans hus skulle ytterligare

bliva tillgängliga. Genom uppförande av ett nytt kanslihus skulle vidare

ett värdefullt tillskott härtill erhållas. Sålunda beräknas, att vid departementens

inflyttning i ett nytt kanslihus omkring 210 för ämbetslokaler

lämpliga rum skulle frigöras i fyra centralt belägna byggnader.

Rörande den lämpligaste förläggningen av det blivande kanslihuset . Det nu

har, såsom av det föregående framgar, tidigare olika uppfattningar gjort förslaget,

sig gällande. Emellertid synas numera planerna på en nybyggnad för

kanslihuset å Riddarholmen eller i Kungsträdgården kunna lämnas å

sido. Redan det avsevärt ökade utrymme, för vilket kanslibyggnaden

numera måste planeras, torde i hög grad försvåra frågans lösning enligt

dessa alternativ. Säkerligen skulle också en kraftig opinion, såsom

det synes icke utan fog, uppresas mot den förryckning av stadsbilden

å dessa platser, som skulle bliva en följd av kanslihusets uppförande

därstädes. Då kanslihusets nuvarande läge utan all fråga är det för en

regeringsbyggnad lämpligaste, tala enligt min mening övervägande skäl

för att låta kansliet kvarbliva å nuvarande plats, därest en i avseende å

utrymme tillräcklig nybyggnad därstädes kan på ett arkitektoniskt tillfredsställande

sätt och utan alltför betungande kostnader för statsverket

komma till stånd. Av professor Lallerstedts utredning framgår

även, att å den nuvarande tomten, utökad med vissa angränsande

områden, skulle kunna uppföras en byggnad, tillräcklig för de nuvarande

departementen, utrikesdepartementet undantaget, samt innehållande

reservutrymme för ytterligare ett departement. En dylik

byggnad skulle, enligt uppgjorda, givetvis helt approximativa beräkningar,

draga en byggnadskostnad av omkring 8,500,000 kronor, vartill

komma kostnader för förvärv av staten ej tillhörig, för ändamålet

erforderlig tomtmark. Emellertid är det uppenbart, att denna synnerligen

omfattande byggnadsfråga måste underkastas en vidare ingående

utredning — även angående möjligheten av och kostnaderna för förvärvande

av erforderliga i statens ägo icke befintliga markområden — innan

slutligt förslag i ämnet förelägges riksdagen. För att vinna ett allsidigt

material, ägnat att läggas till grund för denna vidare utredning,

torde det vara lämpligt att anordna den av byggnadsstyrelsen föreslagna

tävlingen, för vilken det av styrelsen förordade programmet i huvudsak

synes kunna komma till användning. Då emellertid medel till

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[9.] bestridande av de med tävlingen förenade kostnaderna icke stå till förfogande

och frågan därjämte är av stor allmän betydelse, torde anslag för

ändamålet böra äskas av riksdagen. Beträffande det av byggnadsstyrelsen

begärda beloppet, 65,000 kronor, har jag ingen erinran att framställa.

Då det med hänsyn till vad ovan anförts synes angeläget, att

den ifrågasatta tävlingen snarast möjligt måtte kunna utlysas, lärer

beloppet böra utgå å tilläggsstat för år 1921.

Under åberopande av vad sålunda förekommit får jag alltså hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för anordnande av tävlan mellan svenska arkitekter

i fråga om nybyggnad för Kungl. Maj:ts kansli

på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 65,000 kronor.

5. Inredande till tjänstelokaler av vinden i gamla riksdagshuset.

[10.] Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning i ämnet har riksdagen

inredande till å tilläggsstat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag å 210,000 kronor

*iTvinden 7 för inredande till tjänstelokaler av vinden i gamla riksdagshuset.

gamla riks- Kungl. Maj:ts berörda framställning föranleddes närmast därav, att

dagshuset. g^y^l kommerskollegium som domän styrelsen, vilka båda ämbetsverk

äro inrymda i gamla riksdagshuset, voro i behov av ökat lokalutrymme.

Enligt vad kommerskollegium meddelat, hade det nämligen, efter kollegii

omorganisation, visat sig erforderligt, att kollegium med 1920 års ingång

finge disponera 109, eventuellt 113 tjänsterum jämte 4 arkivrum eller

alltså 34, eventuellt 38 tjänsterum utöver kollegii dåvarande innehav,

75 rum jämte 4 arkivrum. Till följd av utökning av domänstyrelsens

personal hade från detta ämbetsverk framkommit begäran om ett flertal

nya tjänsterum.

Enligt det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget skulle 20 rum

kunna erhållas genom inredande av vinden i gamla riksdagshuset, och

skulle kostnaderna härför belöpa sig å 210,000 kronor eller sålunda

10,500 kronor för rum.

Vid anmälan av sitt beslut i ämnet anförde riksdagen, att riksdagen

funnit den beräknade kostnaden för förslagets genomförande

— även om behörig hänsyn toges till gällande höga pris å materialier

och arbetskraft — avsevärt hög. Då emellertid ämbetsverken i fråga

syntes vara i oavvisligt behov av ytterligare lokalutrymme, hade riks
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

dagen icke velat motsätta sig arbetenas snara igångsättande, och hade [10.]

riksdagen sålunda ansett sig böra anvisa medel för ändamålet. Vid

besök å platsen hade riksdagens vederbörande utskott dock funnit

möjlighet föreligga, att genom utnyttjande av ytterligare utrymmen å

vinden ännu ett tiotal rum kunde inredas för ämbetsverken i fråga,

och syntes det riksdagen, att, därest så skedde samt någon minskning

av rumshöjden komme till stånd, inredningskostnaderna för rum borde

kunna nedbringas. En sådan förändring i byggnadsplanen ville riksdagen

förorda. Riksdagen förutsatte alltså, att Kungl. Maj:t underkastade

det framlagda förslaget en ytterligare prövning och däri vidtoge

de jämkningar i av riksdagen angiven riktning, som kunde visa

sig lämpliga och erforderliga.

Genom brev den 30 juni 1920 anbefallde Kungl. Maj:t byggnadsstyrelsen

att skyndsamt avgiva utlåtande och förslag i anledning av

riksdagens berörda uttalande.

Med anledning av det sålunda lämnade uppdraget har byggnads- Byggnadsstyrelsen

i skrivelse den 31 augusti 1920 anfört följande:

»Då byggnadsstyrelsen uppgjorde sitt med skrivelse den 9 december 1919

till Kungl. Maj:t överlämnade förslag till inredning av vinden i gamla riksdagshuset,

vilket förslag legat till grund för Kungl. Maj:ts förberörda framställning

till riksdagen, sökte styrelsen givetvis att i största möjliga grad utnyttja fastighetens

vindsutrymmen. Styrelsen lämnade emellertid i sitt förslag trenne utrymmen

oinredda, nämligen den mot väster belägna torkvinden och de på byggnadens

motsatta sida befintliga vindskontoren, tillhörande vaktmästarbostäderna,

samt vinden mot det smala mellanrummet vid Hebbeska huset. Ett inredande

av de båda förstnämnda utrymmena till tjänstelokaler skulle nämligen nödvändiggöra,

att torkvinden och vindskontoren flyttades till den över byggnadens norra

vindsrum belägna övre vinden. Denna anordning syntes emellertid byggnadsstyrelsen

betänklig, alldenstund bjälklaget över sistnämnda vindsrum icke vore

konstruerat med hänsyn till någon nämnvärd belastning, varjämte styrelsen ansåg

det olämpligt ur brandfaresynpunkt att anordna vindskontor och torkvindar å en

så kallad hanbjälksvind, ävensom föga välbetänkt att öka byggnadens höjd genom

rumsinredning vid det trånga mellanrummet mot Hebbeska huset, där dagsbelysningen

nu är minimal.

Ku nämnda betänkligheter föreligga givetvis fortfarande hos styrelsen. Med

anledning emellertid av Kungl. Maj:ts i berörda brev den 30 juni 1920 givna

befallning har nu byggnadsstyrelsen låtit utarbeta ett nytt förslag till vindsvåningens

inredande i anslutning till vad av riksdagen i ämnet anförts, vilket

förslag åskådliggöres å tre ritningsblad jämte kostnadsutredning.

Med hänsyn till den svårartade lokalnöden samt därtill, att lokaler på detta

sätt kunna anskaffas på kortare tid än genom nybyggnad, anser sig byggnadsstyrelsen

kunna förorda de sålunda föreslagna anordningarnas utförande. Till

följd av anmärkta olägenheter vid lianbjälksvindens utnyttjande måste givetvis

tillsynen över norra vindspartiet för framtiden skärpas.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

2957 20 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Genom ett utnyttjande på sätt byggnadsstyrelsen nu föreslagit av alla till

buds stående utrymmen inom hela vindsområdet skulle erhållas inalles 38 tjänsterum

eller 18 rum mera än genom det äldre förslaget och 8 rum mera än vad

riksdagen beräknat.

Den av riksdagen ifrågasatta minskningen av rumshöjden har i förslaget

iakttagits, ehuru densamma ur kostnadssynpunkt har ytterst ringa betydelse.

Kostnaden för det nya förslaget har beräknats till 390,000 kronor mot

210,000 kronor för det förutvarande. Kostnaden per rum har sålunda minskats,

vilket är beroende därpå att kostnaden för den för vindsvåningen behövliga

trappan, vilken, ehuru i och för sig något förenklad, är ganska dyrbar, bliver

fördelad på nära det dubbla antalet rum. Samma är förhållandet med hissen

men även till en del med rörledningarna, för vilka kostnaden icke ökas i proportion

med rumsantalet. Påpekas bör dock, att kostnadsminskningen per rum i verkligheten

är något större än vad ovanstående siffror angiva, på grund av att i

kostnadsberäkningen beträffande det senare förslaget medtagits utgifter för anskaffande

av linoleummattor till ett sammanlagt belopp av 12,000 kronor.

Körande den blivande fördelningen av de nyförvärvade tjänstelokalerna är

byggnadsstyrelsen för närvarande ej i tillfälle att avgiva förslag, ej heller beträffande

sättet för förvarandet av de hittills i vindsvåningen anbragta arkivalierna. Styrelsen

kan dock meddela, att från kommerskollegium uppgivits, att detta ämbetsverks

arkivalier skulle kunna förvaras inom dess tjänstelokaler.»

Med överlämnande av förenämnda ritningar jämte kostnadsberäkning

har byggnadsstyrelsen, under framhållande av önskvärdheten av

att de sålunda föreslagna inredningsarbetena snarast möjligt och i ett

sammanhang komma till utförande, hemställt om anvisande å tilläggsstat

för 1921 för ifrågavarande arbeten enligt nu föreliggande förslag av ett

reservationsanslag å 180,000 kronor utöver redan anvisade 210,000 kronor.

Departements- Enligt det nu föreliggande förslaget skulle, utöver förut beräknade

chefen. gQ rum^ kunna erhållas ytterligare 18 tjänsterum å vinden i gamla riksdagshuset.

Samtidigt har kostnaden per rum nedbringats från 10,500

kronor till omkring 10,260 kronor. Härigenom torde de av riksdagen

uttalade önskemålen hava i möjligaste grad beaktats. Huruvida de

gjorda kostnadsberäkningarna skola visa sig hållbara låter sig emellertid

ej för närvarande med säkerhet avgöra, men torde man med

materialprisens tendens till sänkning kunna hoppas härpå.

Då de planerade arbetena synas böra komma till utförande i ett

sammanhang och ett trängande behov av ökat utrymme för ifrågavarande

ämbetsverk föreligger, anser jag mig böra tillstyrka, att det nu

erforderliga tilläggsanslaget anvisas att utgå redan under år 1921. Jag

får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för inredande till tjänstelokaler av vinden i gamla

riksdagshuset på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett

reservationsanslag av 180,000 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Sjätte huTudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

27

6. Ersättande av förskott för vissa byggnadsarbeten.

Genom brev den 16 oktober 1917 bemyndigade Kungl. Maj:t [11.]

överintendentsämbetet att i enlighet med ett av dåvarande lands- Ersättande av

hövdingen i Gävleborgs län, greve H. Hamilton avgivet förslag låta, vissa byggefter

uppgörelse under hand, omedelbart utföra vissa arbeten för bere- nadsarbeten.

dande av ökat lokalutrymmé åt länsstyrelsen i nämnda län för en kostnad

av högst 4,000 kronor. Vidare föreskrev Kungl. Maj:t genom brev den

14 december 1917 bl. a., att gruv-, skogs- och.fattigvårdslagstiftningskommittéerna,

vilka då voro inrymda i den inom fastigheten nr 1 i

kvarteret Sjöhästen här i staden befintliga huvudbyggnaden men vilka

till följd av ecklesiastikdepartementets överflyttande från kanslihuset till

nämnda byggnad bleve utan lokaler, skulle disponera våningen två

trappor upp i bergsskolans hus med adressnummer 95 B vid Drottninggatan

samt bemyndigade överintendentsämbetet att i nämnda våning

låta utföra vissa ändrings- och reparationsarbeten för ett belopp av

högst 8,500 kronor. Beträffande båda dessa kostnadsbelopp föreskrevs,

att desamma skulle av överintendentsämbetet förskottsvis gäldas,

varjämte ämbetet anbefalldes att sedermera till Kungl. Maj:t inkomma

med förslag till förskottens ersättande.

I särskilda skrivelser den 25 maj 1920 har nu byggnadsstyrelsen Byggnadsanmält,

att styrelsen av under händer varande medel för ovan omför- 8t-Trel5en

mälda arbeten utbetalt, för arbetena inom landsstatshuset i Gävleborgs

län tillhopa 3,585 kronor och för arbetena inom bergsskolans hus tillhopa

6,832 kronor 82 öre. Då de till styrelsens förfogande ställda

anslag icke lämnade tillgång för gäldande av ifrågavarande utgifter,

tillsammans uppgående till 10,417 kronor 82 öre, har styrelsen hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen äska anslag till ersättande

av de sålunda förskjutna kostnaderna.

Ifrågavarande förskott hava av byggnadsstyrelsen utbetalats på Departementsgrund

av beslut, som av Kungl. Maj:t meddelats, innan avvecklingen av chefenförskottsväsendet

år 1918 av statsmakterna beslutits. för täckande av

nämnda förskott torde anslag böra begäras å tilläggsstaten, därvid anslagsbeloppet

synes böra uppjämnas till närmast högre tiotal kronor

eller till 10,420 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

[11 •] att till täckande av förskott för vissa byggnads
arbeten

inom Gävle slott samt bergsskolans hus i Stockholm

på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 10,420 kronor.

7. Om- och påbyggnad av landsstatshuset i Luleå.

[12.] I den till 1920 års riksdag avlåtna statsverkspropositionen fram
6™''

nåd av'' Maj: t förslag om en utvidgning av landsstatshuset i Luleå

landsstats- för en ^å beräknad kostnad av 270,000 kronor. Det sålunda ifrågahuset

i Luleå, sätta byggnadsföretaget, vilket omfattade påbyggnad med ytterligare en

våning av det i två våningar för närvarande uppförda landsstatshuset

ävensom vissa ändringsarbeten i övrigt därstädes, avsåg att tillgodose

det trängande behovet av ökat lokalutrymme för länsstyrelsen i

Norrbottens län.

Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning beviljade riksdagen till

om- och påbyggnad av nämnda landsstatshus å extra stat för år 1921

ett reservationsanslag å förenämnda belopp 270,000 kronor.

Genom brev den 30 juni 1920 har Kungl. Maj:t därefter anbefallt

byggnadsstyrelsen att verkställa det beslutade byggnadsföretaget.

örenen'' 1 skrivelse september 1920 har nu byggnadsstyrelsen med
7

delat, att styrelsen igångsatt uppgörandet av arbetsritningar och entre
prenadhandlingar

angående företaget, därvid visat sig, att man numera

hade att räkna med en ökning av de tidigare beräknade kostnaderna

med omkring 20 procent, och har styrelsen med anledning härav hemställt

om ett anslag av ytterligare 55,000 kronor på tilläggsstat för år

1921 för ifrågavarande ändamål.

D«Pcahr‘«“ent8- Under åberopande av den utredning rörande behovet av byggnadsföretagets

snara fullbordande, som föregående år framlades, får jag, med

tillstyrkande av byggnadsstyrelsens framställning, hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till om- och påbyggnad av landsstatshuset i

Lulea på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

å 55,000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tillaggsstat.

29

8. Tillbyggnad av länsresidenset i Karlstad.

Under åberopande av vad jag anfört under punkten 42 i statsrådsprotokollet

angående anslagsäskandena för år 1922 under sjätte

huvudtiteln får jag vidare hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att för tillbyggnad av länsresidenset i Karlstad i

huvudsaklig överensstämmelse med det av mig förordade

förslaget på tilläggsstat för år 1921 anvisa

ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

9. Tillbyggnad av landsstatsliuset i Kalmar.

Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört under punkten

43 i samma statsrådsprotokoll hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att för tillbyggnad av landsstatshuset i Kalmar i

enlighet med det av mig förordade förslaget på tillläggsstat

för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 50,000 kronor.

C. Diverse.

1. Skematisk förteckning och beskrivning över Sveriges vattenfall.

Under hänvisning till vad jag anfört under punkten 45 i samma

statsrådsprotokoll hemställer jag vidare, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att för verkställande av undersökningar och arbeten

för åstadkommande av en skematisk förteckning och beskrivning

över Sveriges vattenfall på tilläggsstat för år

1921 anvisa ett reservationsanslag å 6,500 kronor.

[13.]

Tillbyggnad

av länsresidenset

i

Karlstad.

[14.]

Tillby g nåd av

landsstatshnset

i

Kalmar.

[15.]

Skematisk

förteckning

och beskrivning

över

Sveriges

vattenfall.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

2. Tidskriften »Brandskydd».

[16.] Kungl. Maj:t föreslog 1920 års riksdag att för understödjande av

Tidskriften svenska brandskyddsföreningens verksamhet bevilja dels på tilläggsstat

“skydd»'' för år 1920 4,000 kronor och dels på extra stat för år 1921 likaledes

4,000 kronor.

I sin skrivelse i ärendet framhöll riksdagen, att det gentemot de

under de senare åren i allt större omfattning framträdande kraven på

statsunderstöd åt enskilda sammanslutningar med allmännyttigt ändamål

vore nödvändigt, att stor försiktighet iakttoges vid bedömandet om och

i vad mån dylikt understöd borde beviljas, och detta även i sådana fall,

där, såsom! i det förevarande, gagnet av föreningens verksamhet finge

anses uppenbart. Beträffande den föreliggande framställningen syntes

det riksdagen kunna ifrågasättas, om icke inom en snar framtid den

av föreningen utövade verksamheten skulle utan statsbidrag kunna

uppehållas, tack vare ökade inkomster från en av föreningen nyligen

organiserad brand sky ddsbyrå i Stockholm och de understöd, föreningen

borde kunna påräkna från kommuner, brandförsäkringsbolag och andra

korporationer, som hade gagn av föreningen. Riksdagen hade därför funnit

det tveksamt, huruvida något understöd genom statsanslag borde lämnas

föreningen. På grund av föreningens allmängagnande karaktär och i

betraktande av att föreningens och byråns verksamhet torde bliva av

nytta för staten jämväl med hänsyn därtill, att staten i allmänhet icke

hade sin egendom försäkrad mot brandskada, samt då vissa ekonomiska

svårigheter otvivelaktigt torde föreligga för föreningen vid igångsättandet

av ovannämnda brandskyddsbyrås verksamhet, hade riksdagen

emellertid icke velat motsätta sig att, på sätt av Kungl. Maj:t föreslagits,

ett anslag å 4,000 kronor beviljades föreningen för år 1920.

Att på sätt departementschefen förordat understöd beviljades till föreningen

jämväl för år 1921, varom framställning från föreningen då ännu

icke förelåg, hade riksdagen däremot icke ansett sig böra medgiva.

I skrivelse den 30 september 1920 har nu svenska brandskyddsföreningen

anhållit att för år 1921 komma i åtnjutande av ett statsunderstöd

å 4,000 kronor samt därvid anfört huvudsakligen följande.

I alla former av sin verksamhet hade föreningen kunnat anteckna växande

framgång, och räknade föreningen bland de härtill icke minst bidragande omständigheterna

att föreningen tillerkänts statsbidrag, något som så väl ekonomiskt

som auktoritativt varit föreningen till kraftigt stöd.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

Föreningens drygaste omkostnader vore numera förknippade med utgivandet [16.]

av dess tidskrift »Brandskydd», som månatligen gratis utdelades till föreningens

medlemmar ocli som även utanför medlemskretsen vunnit avsevärd spridning.

Denna tidskrift utgjorde det viktigaste medlet att i vida kretsar sprida den upplysning

som föreningen åsyftade, varför tidskriftens utvecklande eller åtminstone

vidmakthållande vid nuvarande standard vore ett väsentligt villkor för framgångsrikt

resultat av föreningens verksamhet. De omfattande eldsolyckor till liv

och egendom, som enbart under år 1920 drabbat vårt land och som i de allra

flesta fall haft sin grund i missförhållanden av den art, föreningen satt som mai

att undanröja, vittnade nogsamt om behovet av ett kraftigt och genomgripande

upplysningsarbete.

Med hänsyn till vad förra årets riksdag vid behandlingen av frågan Departementsom

anslag till föreningen uttalat anser jag något egentligt statsunderstöd

till föreningens verksamhet ej böra ifrågasättas. Da det emellertid

från föreningen framhållits vara för dess fortsatta utveckling av betydelse,

om staten genom ett bidrag till föreningens tidskrift visade sitt

intresse för föreningens strävanden, vill jag förorda beviljandet av ett

ett mindre dylikt bidrag, förslagsvis å 500 kronor. . Som villkor för

erhållande av statsbidraget synes böra stadgas, att lämpligt antal exemplar

av tidskriften tillhandahålles kommunikationsdepartementet.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att som bidrag till utgivande genom svenska

brandskyddsföreningen av tidskriften »Brandskydd» å

tilläggsstat för år 1921 bevilja ett förslagsanslag,

högst, 500 kronor.

3. Utredning angående inre vattenvägar.

Till utförande av arbeten med en allmän utredning rörande Sveriges [17.]

inre vattenvägar har riksdagen för åren 1917—1920 anvisat tillhopa

290,000 kronor. inre vatten
E[iligt

den plan för ifrågavarande undersökningar, som godkändes vägar.

vid 1916 års riksdag, då anslag för ändamålet första gången beviljades,

avsågo desamma närmast vissa begränsade spörsmål rörande vårt kanalväsen,

däribland frågorna om en modernisering av Göta kanal och

om möjligheterna till utveckling av det vattenvägssystem, som har

mera direkt sammanhang med Vänern och Mälaren.

Efter framställning av den genom Kungl. Maj:ts beslut den 30

juni 1916 inrättade kanalkommissionen, som haft att utföra ifråga
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

[17.] varande utredning, föreslog Kungl. Maj:t därefter 1920 års riksdag att

för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 80,000 kronor, avsett dels

för slutförande av förenämnda undersökningar, dels ock för påbörjande

av en allmän utredning rörande hela vårt kanalväsen, innefattande planer

till alla de konstgjorda vattenvägar, som framdeles kunde tänkas

komma till utförande inom vårt land.

. I sin skrivelse i ämnet uttalade 1920 års riksdag, att riksdagen

på i skrivelsen anförda skäl icke funnit sig böra anvisa medel för den

ifrågasatta allmänna utredningen angående kanalväsendet i Sverige.

Däremot ansåg riksdagen nödigt, att medel till slutförande av pågående

undersökningar rörande vissa av våra inre vattenvägar beviljades. Det

härför erforderliga ytterligare anslagsbeloppet hade riksdagen, på grundval

av de beräkningar, som i detta hänseende framlagts vid 1919 och

1920 års riksdagar, funnit kunna begränsas till 40,000 kronor, vilket

belopp alltså av riksdagen anvisades å 1921 års stat.

k“\ Kanalkommissionen har nu i skrivelse den 30 oktober 1920 anfört,

eionen. att det icke vore möjligt att för närvarande med bestämdhet avgöra,

huruvida sistnämnda belopp kunde befinnas tillräckligt för ett ändamålsenligt

slutförande av de pågående utredningarna. Så vitt kommissionen

kunde bedöma, torde detta med hänsyn till de alltjämt stegrade kostnaderna

för arbetslöner med mera knappast bliva fallet, men beräknades

det tillgängliga anslaget icke behöva överskridas med mera än omkring

10,000 kronor. Kanalkommissionen förutsatte nämligen i anslutning till

riksdagens ovan anförda uttalande, at$ det icke kunde sättas ifråga att

avbryta kommissionens arbete i samma stund, som tillgängliga medel

toge slut, . utan syntes kommissionen böra sättas i tillfälle slutföra sitt

arbete enligt förut godtaget program och framlägga resultatet därav i

sådant skick, att icke väsentliga delar av det utförda arbetet bleve utan

nytta och sa att det samlade materialet och de verkställda utredningarna

kunde bliva till verkligt gagn för framtiden. Åven med hänsyn till de

kommuner, korporationer och enskilda, som med icke obetydliga belopp

bidragit till utredningarna, syntes det nödvändigt att fullfölja utredningarna

sa långt, att de spörsmål, för vilkas behandling bidrag av

dem lämnats, bleve på nöjaktigt sätt klarlagda.

DePchefenntS grund av vad kanalkommissionen sålunda anfört, anser jag mig

höra tillstyrka, att för ifrågavarande ändamål å tilläggsstat för år 1921

anvisas ett anslag av 10,000 kronor. Då det ej kan för närvarande

avgöras, i vilken mån anslaget behöver tagas i anspråk, torde detsamma

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

böra utanordnas endast i mån av behov samt efter Kungl. Maj :ts prov- [1/.

ning och avgörande. _

Jag hemställer således, att Kungl. Maj’.t matte föreslå riksdagen

att för avslutande av arbetena med pågående utredning

rörande vissa av Sveriges inre vattenvägar på tillläggsstat

för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

10,000 kronor.

4. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut [18.]

denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om TMfäiu^meberedande

av tillfällig löneförbättring under år 1921 för viss personal viss personal

inom den civila statsförvaltningen, hemställer jag, att Kungl. Maj:t inom den

måtte föreslå riksdagen förvaltningen.

att i avbidan på den proposition i ärendet, som

kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig

löneförbättring för vissa befattningshavare ä ordinarie

stat inom den civila statsförvaltningen å tilläggsstat

för år 1921 under sjätte huvudtiteln såsom förslagsanslag

beräkna ett belopp av 51,300 kronor.

5. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

m. m. anvisade medel.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut [19.]

denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om Förstärkning

förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom lönande av

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. an- tussa extra

visade medel, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

den civila

att i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan varda riksdagen förelagd, till förstärkning av de tm vikariatstill

avlönande av vissa extra befattningshavare inom den

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 2 käft. (Nr 2.) 2967 20 5 medel.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[19.] civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättning ar

m. m. anvisade medel å tilläggsstat för år 1921 under

sjätte huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna ett

belopp av 36,000 kronor.

6. Dyrtidstillägg.

[20.] Hänvisande till vad chefen för finansdepartementet till statsråds
Dyrtids•

protokollet över finansärenden denna dag anfört i fråga om beredande

iMägy. åt vigga statens befattningshavare av dyrtidstillägg för år 1921 hem
ställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avvaktan på den proposition, som kan komma

att i ämnet avlåtas, för bestridande av kostnaderna för

dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst

å tilläggsstat för år 1921 under sjätte huvudtiteln

såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av 800,000

kronor.

I vad föredragande departementschefen hemställt

och föreslagit beträffande anslagen under sjätte huvudtiteln

å tilläggsstat för år 1921 instämde statsrådets

övriga ledamöter; och behagade Hans Maj:t Konungen

bifalla vad sålunda blivit av statsrådet tillstyrkt samt

förordnade tillika, enligt statsrådets hemställan, att

utdrag av detta protokoll skulle överlämnas till finansdepartementet

till ledning vid författande av Kungl.

Maj:ts proposition till riksdagen angående tilläggsstat

för år 1921.

Ur protokollet:

Nils Adelgren.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

35

Sammandrag och register

till

tilläggsstaten för sjätte huvudtiteln för år 1921.

|

Extra

Extra

CO

M*

anslag

anslag.

P

fe!

|

Kronor

ö.

Kronor |

Ö.

A. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

1

1

1

Expenser för allmänna arbeten, förslagsanslag, högst..

70,000

2

2

2

Anläggning av enklare väg mellan Parkajoki och

Muonionalusta i Norrbottens län, reservationsanslag. ..

250,000

1

3

2

3

Utförande av vissa hamnförbättringar, reservations- anslag ................................................................

600,000

—

3

2

3

Undersökningar m. m. av vissa fiskehamnsanlägg-

100,000

ningar, reservationsanslag.......................................

4

2

4

Undersökningar m. m. för vissa mindre fiskehamns- byggnader, reservationsanslag .................................

15,000

—

5

3

flätning av Edstabäoken, reservationsanslag ...............

B. Byggnadsväsende!-

15,000

—

1,050,000

—

6

14

1

Förstärkning av byggnadsstyrelsens anslag till vika-

15,000

riatsersättningar m. m., förslagsanslag, högst .........

7

15

2

Lokaler för vissa byggnadsstyrelsens byråer m. m.,

900

förslagsanslag, högst ............................................

8

15

3

Förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget till

byggnader och reparationer, förslagsanslag, högst ...

500,000

—

9

15

4

Tävlan mellan svenska arkitekter i fråga om nybygg-

65,000

nåd för Kung! Maj:ts kansli, förslagsanslag, högst...

10

24

5

Inredande till tj änstelokaler av vinden i gamla riks-

180,000

dagshuset, reservationsanslag ................................

11

27

6

Täckande av förskott för vissa byggnadsarbeten inom

Gävle slott samt bergsskolans hus i Stockholm

förslagsanslag, högst...........................................

10,420

12

28

7

Om- och påbyggnad av landsstatshnset i Luleå, reserva

55,000

13

29

8

Tillbyggnad av länsresidenset i Karlstad, reservations

anslag................................................................

200,000

14

29

9

Tillbyggnad av landsstatshnset i Kalmar, reservations

anslag.............................................. .................

Transport

50,000

1,076,320 1—

—

1-

2,126,320!—

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

►ö

0

a

W

3

pr

pi

c*-

15

16

17

18

19

20

29

30

31

33

33

34

Transport

O. Diverse.

------ och Desjjrivmng över Sverige!

vattenfall, reservationsanslag

Tidskriften »Brandskydd», förslagsanslag, högst.........

Utredning angående vissa av Sveriges inre vattenvägar,

reservationsanslag .........................

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen, förslagsanslag............

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen

samt till vikanatsersättningar m. m. anvisade medel,

förslagsanslag .....................

Dyrtidstillägg, förslagsanslag . ...............

Summa kronor

Extra

anslag.

Extra

anslag.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

—

2,126,320

—

6,500

—

500

—

10,000

—

*) 51,300

—

*) 36,000

*) 800,000

904,300

- |

-1

3,030,620 |

-1

*) Beräknat anslag.

Stockholm, K. L. Beckmans Bolctr., 1921.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

I

Tilläggsstaten för år 1921.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1921.

Närvarande:

Statsministern friheri''e De Geer, ministern för utrikes ärendena greve

Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg. Murray, Elmquist, Malm.

Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Tamm redogjorde härefter

för de frågor, som rörde regleringen för år 1921 av utgifterna

under tilläggsstatens till riksstateu sjunde huvudtitel, innefattande anslagen

till finansdepartementet, samt anförde därvid följande:

A. De centrala ämbetsverken.

Kammarkollegium.

1. Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarkollegium.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av [l.j

frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens Förstärkning

sjunde huvudtitel, under punkt 5 anfört, hemställer jag, att Kung!, “"urna hot''

Maj:t måtte föreslå riksdagen kammar
kollegium.

att för anställande för tiden från och med den

1 juli 1921 till årets slut hos kammarkollegium av

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

[2-]

Dyrtidstillägg

vid mynto-h

juste*

ringsverket.

[R .

Förstärkning

av arbetskrafterna

hos

statistiska

centralbyrån

för äktenskapsregistrets

förande

m. m.

2 Sjunde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

ett extra kammarråd, eu extra sekreterare, en extra

arkivarie för lantmäteriutredningar och ett extra skrivbiträde

i första graden ävensom för ersättande av

övriga av bemälda befattningshavares anställande föranledda

kostnader å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett

förslagsanslag, högst................................ kronor 12,900.

Mynt- och justeringsverket.

2. Dyrtidstillägg vid mynt- och justeringsverket.

Under åberopande av vad jag förut denna dag till statsrådsprotokollet

över finansärenden anfört i fråga om behovet av anslag å 1921

års tilläggsstat för täckande av kostnader för dyrtidstillägg under år

1921 åt befattningshavare i statens tjänst, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t. måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader

för dyrtidstillägg under år 1921 åt befattningshavare

vid mynt- och justeringsverket å tilläggsstat för år

1921 såsom reservationsanslag beräkna

ett belopp av ........................................ kronor 140,000

att av inkomst av myntning och justering direkt utgå.

Statistiska centralbyrån.

3. Förstärkning av arbetskrafterna hos statistiska centralbyrån för

äktenskapsregistrets förande m. m.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens

sjunde huvudtitel, under punkt 10 anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att för anställande för tiden från och med den

1 juli 1921 till årets slut i enlighet med vad av mig

föreslagits hos statistiska centralbyrån av personal vid

äktenskapsregistret å tilläggsstat för år 1921 anvisa

ett förslagsanslag, högst ........................... kronor 2,615.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

3

Bank- och fondinspektionen.

4. Dyrtidstillägg vid bank- och fondinspektionen.

Under åberopande av vad jag förut denna dag till statsrådsproto- [4.]

kollet över fmansärenden anfört i fråga om behovet av anslag å 1921 Dyrtidstillägg

° n ° 0 vank- och

års tilläggsstat lör täckande av kostnader för dyrtidstillägg under ar fondinspek1921

åt befattningshavare i statens tjänst, hemställer jag, att Kungl. tionen.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbi dan på den proposition i ämnet, som

kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader

för dyrtidstillägg under år 1921 åt befattningshavare

vid bank- och fondinspektionen å tiUäggsstat för år

1921 såsom förslagsanslag beräkna ett

belopp av................................................... kronor 90,000

att utgå i första hand av bidrag till bankinspektionen

och av bidrag till fondinspektionen.

Postsparbanken.

5. Dyrtidstillägg vid postsparbanken.

Under åberopande av vad jag förut denna dag till statsrådsproto- [5.1

kollet över finansärenden anfört i fråga om behovet av anslag å 1921 Dyrtidstillägg

års tilläggsstat för täckande av kostnader lör dyrtidstillägg under år Vldbl°be,J>ar''

1921 åt befattningshavare i statens tjänst, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader

för dyrtidstillägg under år 1921 åt befattningshavare

vid postsparbanken å tiUäggsstat för år 1921 såsom

förslagsanslag beräkna ett belopp

av................................................................. kronor 500,000

att utgå i första hand av inkomster av postsparbanksrörelsen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

[6.]

Statens tryckeriexpedition.

[7.]

Anskaffning

av viss

materiel

för tullverkets

räkning.

[8.]

Förstärkning

av arbetskrafterna

vid

tullverket.

4 Sjunde huvudtiteln: 1921 års t/l/äggsstat.

Statens tryckeriexpedition.

6. Statens tryckeriexpedition.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens

sjunde huvudtitel, under punkt 18 anfört, liémställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidau på den proposition i ämnet, som

kan varda riksdagen förelagd, till uppehållande av

verksamheten vid en statens tryckeriexpedition å tilltag

q sstat för år 1921 beräkna ett förslagsanslag,

högst .............................................. kronor 20,000.

B Skatteomkostnader.

1. Anskaffning av viss materiel för tullverkets räkning.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens

sjunde huvudtitel, under punkt 19 anfört, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan varda riksdagen förelagd, för anskaffning under

år 1921 av viss materiel för tullverkets räkning

å tilläggsstat för år 1921 beräkna ett förslagsanslag,

högst .......................................... kronor 400,000.

2. Förstärkning av arbetskrafterna vid tullverket.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens

sjunde huvudtitel, under punkt 19 anfört, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan'' på den proposition i ämnet, som

kan varda riksdagen förelagd, för avlöningar vid vissa

till nyinrättande under år 1921 föreslagna befattningar

vid tullverket å tilläggsstat för nämnda år beräkna ett

förslagsanslag, högst ............................. kronor 14,000.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

5

3. Dyrtidstillägg vid kontrollstyrelsens avdelning för ärenden

angående skattefri sprit m. m.

Under åberopande av vad jag förut denna dag till statsrådsprotokollet

över finansärenden anfört i fråga om behovet av anslag å 1921

års tilläggsstat för täckande av kostnader för dyrtidstillägg under år

1921 åt befattningshavare i statens tjänst hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader

för dyrtidstillägg under år 1921 åt befattningshavare

vid kontrollstyrelsens avdelning för ärenden

angående skattefri sprit m. m. å tilläggsstat för år 1921

såsom reservationsanslag beräkna ett

belopp av..................................................... kronor 60,000

att av denatureringsavgifter direkt utgå.

4. Kostnader för fastighetstaxering år 1922.

Under hänvisning till vad jag förut denna dag, vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens

sjunde huvudtitel, under punkt 26 anfört angående kostnader för

fastighetstaxering år 1922 m. m. får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan komma att föreläggas riksdagen, å tilläggsstat för

år 1921 till kostnader för fastighetstaxering samma

år beräkna ett förslagsanslag ............ kronor 100,000.

[9.]

Lyrtidstillägg

vid kontrollstyl

elsens avdelning

för

ärenden angående

skattefri

.sprit m m.

[10.]

Kostnader för

fastighetstaxeiivq

år

1922.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sjunde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

<J. Diverse.

1. Kostnader för bestridande av staten åliggande kommunala

och andra utskylder.

[11.]

Kostnader för

bestridande

av staten

åliggande

kommunala

och andra

ntskyldtr.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 19:12 av utgifterna under riksstatens

sjunde huvudtitel under punkt 33 anfört, får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, till bestridande av staten åliggande kommunala

och andra utskylder å tilläggsstat för år 1922

anvisa ett förslagsanslag av ................ kronor 25,000.

2. Förstärkning av anslaget till kostnader för uppskattning av mark i och

för framdeles skeende taxering till jordvärde- eller jordräntestegringsskatt.

[12.] Med bifall till av Kungl. Maj:t i proposition nr 22 till 1920 års

riksdag gjord framställning beviljade riksdagen till täckande av kostfri

kostnader nader för uppskattning av mark i och för framdeles skeende taxering

för uppskatt till jordvärde- eller jordräntesteLrringsskatt dels å tilläggsstat för år

nl1\9och för 1920 ett reservationsanslag å 400,000 kronor dels ock å extra stat för

framdeles år 1921 ett reservationsanslag å 600,000 kronor.

*ering m* Då anledning förekommit att antaga, att de sålunda anvisade

jordläge, medlen skulle bliva för sitt ändamål otillräckliga, anmodade jag överräntesteg.

stål hållareämbetet och samtliga länsstyrelserna genom skrivelser den 20

ringsskatt. december 1920 att senast den 15 januari 1921 till mig inkomma med

uppgift angående den sannolika totalkostnaden för ifrågavarande uppskattning.

De sålunda infordrade uppgifterna föreligga ännu icke, men

verkställda preliminära beräkningar hava givit vid handen, att de år 1920

beräknade kostnaderna för markuppskattningen torde komma att väsentligt

överskridas. Vid sådant förhållande lärer det bliva ofrånkomligt

att av 1921 års riksdag för ändamålet äska ytterligare medel, vilka i

avbidan på den närmare utreduingeu i frågan torde böra få i förslaget

till tilläggsstat för år 1921 beräknas till 400,000 kronor.

På grund härav får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Sjunde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

att i avbidaa å den proposition om anslag till ]

täckande av kostnader för uppskattning av mark i

och för framdeles skeende taxering till jordvärdeeller

jordräntestegringsskatt, som kan varda riksdagen

förelagd, å tilläggssfat för år 1921 såsom

reservationsanslag beräkna ett belopp

av ............................................................ kronor 400,000.

3. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom

den civila statsförvaltningen.

Under åberopande av vad jag förut denna dag till statsrådsproto- Llo.j

kollet över finansärenden anfört i fråga om beredande av tillfällig löne- Tillfällig löneförbättring

för viss personal inom den civila statsförvaltningen, hem- ^^''år

ställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen is2i för viss

^ ^ porsöl.al inom

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som den åvila

kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig

löneförbättring under år 1921 för vissa befattningshavare

å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen

å tilläggsstat för samma år såsom förslagsanslag

beräkna ett belopp av........... kronor 182,485.

4. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m.

anvisade medel.

Under åberopande av vad jag förut denna dag till statsrådsprotokollet

över finansärenden anfört i fråga om förstärkning av de till avlönande

av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen

samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel, hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan varda riksdagen förelagd, till förstärkning under « ingen samt

år 1921 av de till avlönande av vissa extra be fatt- UlJ, ^u^ga,

ningshavare inom den civila statsförvaltningen samt m. m. anvitill

vikariatsersättningar m. m. anvisade medel å tilläggs- mde m''deL

stat för samma år såsom förslagsanslag beräkna ett

belopp av................................................... kronor 210.000.

statsförvalt
ningen.

[14.]

Förstärkning

av de till

avlönande av

vissa extra

befattnings

haoare inom

den civila

statsförvalt
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sjunde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[15.]

Dyrtids
tillägg.

5. Dyrtidstillägg.

Under åberopande av vad jag förut denna dag till statsrådsprotokollet

över finansärenden anfört i fråga om behovet av anslag å 1921

års tilliiggsstat för täckande av kostnader för dyrtidstillägg under år

1921 åt befattningshavare i statens tjänst, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader

för dyrtidstillägg under år 1921 åt tjänstemän

och betjänte i de till finansdepartementet hörande

ämbetsverk och kårer å tilläggsstat för samma år såsom

förslagsanslag beräkna ett belopp

av.......................................................... kronor 13,500,000

Summan av de av mig å tilläggsstaten för år 1921 under sjunde

huvudtiteln tillstyrkta anslag uppgår till 15,663,000 kronor.

I vad föredragande departementschefen sålunda

hemställt och föreslagit instämde statsrådets övriga

ledamöter; och behagade Hans Maj:t Konungen bifalla,

vad sålunda blivit tillstyrkt.

Ur protokollet:

Birger Looström.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 9

Sammandrag och register

till

Sjunde huvudtitelns tilläggsstat för år 1921.

^unj j|

Sid.

Nr

1

1

1

2

2

2

3

2

3

4

3

4

B

3

5

6

4

6

7

4

1

8

4

2

9

5

3

10|

5

4 I

A. Centrala verk med underlydande stater.

Kammarkollegium:

Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarkollegium, för

slagsanslag, högst......................................................

Mynt- och justeringsverket:

Dyrtidstillägg vid mynt- och justeringsverket, reservationsanslag,

att av inkomst av myntning och justering direkt

..u,8* .......•••••............................................................ 1 140,000

otatistiska centralbyrån:

Förstärkning av arbetskrafterna hos statistiska centralbyrån

för äktenskapsregistrets förande m. m., förslugsanslag.

_ ,,,0Ssl........................................................................

Bank- och fondinspektionen:

Dyrtidstillägg vid bank- och fondinspektionen, förslagsanslag,

att utgå i törsta hand uv bidrag till bankinspektionen

och av bidrag till fondinspektionen.....................

Dyrtidstillägg vid postsparbanken, förslagsanslag, att utgå

i första hand av inkomster av postsparbanksrörelsen......

B. Skntteonikostnador.

anslag, högst.

''örslärkning av i

högst.............

gående skattefri sprit m. m., reservationsanslag, att av;

denatureringsavgiller direkt utgå ...................................j u

Kostnader för fastighetstaxering år 1922, förslagsanslag.........{ 1 100^0

1 Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)

1

Extra

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

12,900

1 140,000

2,615

''

1

1 90.000

1

i

1 500,000

1 20,000

765,515

1 400,000|

1

1 14,000j

1 60,000

1 100,000

574,000

s. 10 Kontrollera mot PDF

Punkt

10

Sjunde huvudtiteln: 7927 års tilläggsstat.

Sid.

: il |

i i

I 12 |

13!

■ 14

I I

i IB I

Nr

6 ! 1

6 ! 2

C. Diverse.

Kostnader för bestridande av staten åliggande kommunala och

andra utskylder, förslagsanslag .......................

Förstärkning av anslaget till kostnader för uppskattning av

mark i och för framdeles skeende taxering till jordvärde
eller

jordräntestegringsskatt, reservationsanslag..............

Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie

stat inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag .....

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra belallningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariats
ersättningar

m. m. anvisade medel, förslagsanslag...........

j Dyrtidstiliägg, förslagsanslag ..........................................

Summa

Extra

anslag

Extra

anslag

Kronor

Kronor

25,000

1 400,000

1 182,485

1 21(1,000

113,500,000

14,303,185

15,(5*53,000 1

1 Beräknat belopp.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

1

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 7 januari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De (teer, ministern för utrikesärendena greve

Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murrat, Elmquist, Malm,

Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Departementschefen, statsrådet Bergqvist anhöll att få underställa

Kring!- Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov, som under

åttonde huvudtiteln borde tillgodoses genom anslag å tilläggsstat

för år 1921, därvid anslagsäskandena komme att föredragas i den

ordning, vari de ansåges böra upptagas i tilläggsstaten, och yttrade

därefter:

Arkiv, bibliotek och museer.

Bibliotek.

1. Pedagogiska biblioteket i Stockholm. Under åbero- [1.]

pande av vad jag tidigare i dag anfört vid anmälan av anslagsbe- Pedagogiska

hoven för år 1922 under riksstatens åttonde huvudtitel, hemställer Stockholm,

jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkande av anslaget till bidrag

til! uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet

anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag,

högst 349 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

1921. Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Museer.

Nationalmuseum.

[2.J 2. Målnings- och skulptursamlingarnas ökande. Under

Målnings åberopande av vad jag i annat sammanhang anfört rörande anslag till

samlingarnas ökanda av målnings- och skulptursamlingarna vid nationalmuseum,

åkande, hemställer jag, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att till förstärkande av det för nationalmuseum

uppförda ordinarie reservationsanslaget å

30,000 kronor till målnings- och skulptursamlingarnas

ökande anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett

förslagsanslag, högst 15,000 kronor.

|3.j 3- Tjänstedräkter åt vaktmästare. Å avlöningsstat för

Tjänstedräk- nationalmuseet är till bestridande av kostnaden för tjänstedräkter åt

temitetaVrekt'' vaktmästare uppfört ett ordinarie anslag å 1,400 kronor.

Sedan detta anslag med hänsyn till inträdda prisstegringar å

klädespersedlar visat sig otillräckligt, beviljade 1919 års riksdag, efter

framställning av Kungl. Maj:t, på tilläggsstat för sagda år ett förslagsanslag

av högst 1,600 kronor till förstärkande av det ordinarie

anslaget.

I en den 30 augusti 1920 avlåten skrivelse har överintendenten

och chefen för nationalmuseum anhållit, att till 1921 års riksdag

måtte avlatas proposition om tillfälligt tillägg till ovannämnda ordinarie

anslag med samma belopp som det å tilläggsstaten för år

1919 uppförda. Överintendenten åberopar vad han tillförene i ämnet

anfört och som ledde till Kungl. Maj:ts framställning till 1919 års

riksdag. Så mycket mer finner överintendenten sina förut andragna

skäl fortfarande vara gällande, som numera tre nya vaktmästarbefattningar

å ordinarie stat tillkommit (två från och med år 1920, en

från och med år 1921).

Av överintendentens skrivelse framgår, att genom missförstånd

framställning om anslag till ifrågavarande ändamål för år 1920 icke

blivit av honom gjord.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 3

Jag finner mig böra understödja överintendentens begäran. Fråga me^cahr£en

om förändrade bestämmelser rörande beklädnad för vaktbetjäning

vid nationalmuseum kan visserligen inom en nära framtid bliva

bragt å bane; de kunna dock ej komma till tillämpning under år

1921, å vilket års tilläggsstat jag anser, att det av överintendenten

äskade anslaget bör uppföras. Overintendentens åberopande av de

höga prisen på klädespersedlar torde ej för närvarande äga samma

berättigande som vid tiden för avlatandet av hans framställning.

Men nya vaktmästarbeställningar hava som sagt tillkommit, och då

nationalmuseet ej för år 1920, såsom överintendenten synes hava

ursprungligen beräknat, kommit i åtnjutande av något tilläggsanslag

till det ordinarie beklädnadsanslaget, har jag ej någon erinran

att göra mot det äskade beloppet.

Jag tillstyrker förslag till riksdagen

att till förstärkande av det på nationalmuseets

ordinarie stat uppförda anslaget till bestridande av

kostnaden för tjänstedräkter åt vaktmästare anvisa

på tilläggsstat för år 1921 såsom förslagsanslag,

högst, ett belopp av 1,600 kronor.

Livrustkammaren.

4. Tillfällig löneförbättring för viss personal vid liv- [4 ]

rustkammare^ Till beredande av tillfällig löneförbättring under ,

år 1920 åt föreståndaren för livrustkammaren och viss där anställd ringeför vis,

extra personal beviljade riksdagen, efter därom av Kungl. Maj:t gjord

framställning, på tilläggsstat för ar 1920 ett förslagsanslag, högst maren.

2,000 kronor, att efter Kungl. Maj:ts bestämmande utgå i huvudsaklig

överensstämmelse med de föreskrifter, som beträffande motsvarande

befattningshavare inom den civila statsförvaltningen bleve

gällande för år 1920. Härjämte medgav riksdagen, bland annat, att

till innehavare av anställningar, vid vilka sålunda tillfällig löneförbättring

för år 1920 kunde komma att beviljas, såsom förskott i

avräkning å den tillfälliga löneförbättring, som kunde varda dessa

anställningshavare beviljad för år 1921, finge, på sätt och med de

förbehåll Kungl. Maj:t närmare bestämde, utbetalas vad som skolat

utgå, därest de bestämmelser, som för år 1920 kunde varda meddelade,

jämväl bleve gällande för år 1921.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

[5-]

Förstärkande

av vissa expensanslag

för naturhistoriska

riksmuseet

m.m.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Intendenten och föreståndaren för livrustkammaren har nu hos

Kungl. Maj:t hemställt, att livrustkammarens tjänstemän allt fortfarande

måtte i fråga om provisoriska löneförhöjningar och dyrtidstillägg

jämställas med motsvarande befattningshavare vid övriga

statens museala institutioner. I annat sammanhang återkommande

till frågan om dyrtidstillägg för vederbörande (se punkt 8) vill jag

beträffande frågan om tillfällig löneförbättring för år 1921 erinra,

att densamma står i samband med motsvarande fråga beträffande

befattningshavare i statens tjänst, varom ännu ej slutligt förslag föreligger.

Jag är därför ej nu i tillfälle framlägga förslag för riksdagen

i ämnet. För ifrågavarande löneförbättring synes mig emel-''

lertid för. år 1921 böra beräknas enahanda belopp, 2,000 kronor,

som reserverades å tilläggsstat för år 1920. Jag hemställer därför,

det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående tillfällig

löneförbättring under år 1921 åt föreståndaren

för livrustkammaren och viss där anställd

extra personal, för ändamålet beräkna på tilläggsstat

för år 1921 ett förslagsanslag, högst 2,000

kronor.

Naturhistoriska riksmuseet.

5. Förstärkande av vissa expensanslag för naturhistoriska

riksmuseet m. m. I den år 1914 fastställda staten för naturhistoriska

riksmuseet uppfördes för avdelningarna vid Frescati ett

anslag av 40,000 kronor till expenser samt för etnografiska avdelningen

ett anslag av 8,200 kronor till expenser samt till vård, underhåll

och förkovran av sagda avdelning. Sedan förstnämnda belopp

visat sig otillräckligt för det med anslaget avsedda ändamålet samt

i följd härav under senare år brist uppkommit i samma anslag, har

riksdagen på extra stat för år 1918 samt på tilläggsstat för samma

ar anvisat särskilda anslag till täckande av bristen under vart och

ett av åren 1915—1917. På nämnda tilläggsstat anvisades därjämte

ett belopp av 29,800 kronor till förstärkande av omförmälda, i museets

stat för ar 1918 för avdelningarna vid Frescati uppförda anslag.

Vidare beviljade 1919 års riksdag på tilläggsstat för år 1919

såsom särskilda förslagsanslag dels till täckande av under år 1918

s. 5 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat. 5

uppkommen brist i expensanslagen för avdelningarna vid Frescati [5.]

20,200 kronor samt i expensanslagen för den etnografiska avdelningen

5,500 kronor, dels ock till förstärkande av samma anslag för år

1919 för förstnämnda avdelningar 57,160 kronor samt för sistnämnda

avdelning 4,000 kronor. På Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

anvisade slutligen 1920 års riksdag på tilläggsstat för år

1920 till förstärkande av ifrågavarande expensanslag för avdelningarna

vid Frescati ett förslagsanslag av 57,000 kronor samt för den

etnografiska avdelningen ett liknande anslag av 4,000 kronor.

I skrivelse den 29 september 1920 har vetenskapsakademien

anmält föreliggande behov av anslag vid museets avdelningar vid

Frescati och vid den etnografiska avdelningen samt gjort framställning

om äskande av erforderliga anslagsmedel.

Akademien anför härutinnan i huvudsak följande:

Akademien hade enligt anbud i slutet av maj 1920 verkställt inköp för avdelningarna

vid Frescati av ved för hela den kommande vintern i tanke att vedpriserna

till hösten skulle stiga. Härigenom skulle enligt skrivelsen bilagd redogörelse av

akademiens kamrerare vid årets slut uppstå eu brist av inemot 50,000 kronor,

vilken brist dock vore mera skenbar än verklig, enär den uppvägdes av värdet

av den ved, som vid årets slut komme att inneligga för bränsleperioden januari

—maj 1921.

Om akademien emellertid även år 1921 skulle kunna förfara på samma

sätt som under de senaste åren och under sommaren uppköpa bränsle för hela

nästa bränsleperiod, vilket enligt vunnen erfarenhet bleve det mest ekonomiska,

nödgades akademien anhålla om tillstånd att redan år 1921 få lyfta intill 50,000

kronor av 1922 års anslag, enär det visade sig omöjligt att på annat sätt anskaffa

ett så stort belopp för riksmuseets räkning.

Dessutom behövdes enligt ovan åberopade utredning av kamreraren för år

1921 ett tillägsauslag å 62,000 kronor.

På grund av de ökade bränsleprisen hade i anslaget till expenser m. m.

vid riksmuseets etnografiska avdelning uppstått en brist, som, enligt bifogad skrivelse

från professor C. V. Hartman, vid årets slut beräknades uppgå till 7,400

kronor, varjämte för nästa år behövdes en förstärkning i anslaget av 14,000

kronor.

Av Hartmans nämnda skrivelse framgår, att i berörda brist.

7,400 kronor, ingår en obetäckt brist från år 1919 å 1,400 kronor.

Av en annan skrivelse från Hartman inhämtas, att av det begärda

förstärkningsanslaget å 14,000 kronor 4,000 kronor beräknats för

ett särskilt ändamål. Hartman anför härom följande:

År 1921 tillkommer eu större tillfällig utgiftspost. Till museet hava nämligen

under krigsåren donerats flera betydande samlingar, vilka nu vänta på att

s. 6 Kontrollera mot PDF

16.]

Lieparte
mentschefen.

6 1921. Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägysstat.

bliva hemfraktade från främmande världsdelar. För närvarande ligga dylika

samlingar magasinerade i Kina, Japan, Sumatra, Java, Ceylon, Afrika, Mexiko,

Central- och Nordamerika. För att icke dessa värdefulla samlingar må behöva

ännu längre ligga utsatta för risken av förstörelse, anhåller jag om ett extra anslag

å 4,000 kronor för desammas hemtransportering.

Akademiens framställning innehåller, jämte ovannämnda begäran

om tillstånd att under år 1921 förskottsvis lyfta medel, äskande

av anslag till ovannämnda belopp för täckande av brister, förstärkning

av anslag in. m.

Akademiens begäran att år 1921 få av 1922 års anslag lyfta

medel till inköp av bränsle för bränsleperioden januari—maj 1922

finner jag mig icke kunna understödja; akademien lärer helt visst

finna utväg att ordna denna angelägenhet. Däremot anser jag, att

medel äro behövliga till täckande av meranämnda. brister samt till

förstärkande av ifrågavarande inrättningars ordinarie expensanslag

för år 1921; och synes mig anledning till erinran mot de i sådant

hänseende äskade beloppen ej föreligga. Emellertid torde, då 4,000

kronor av det begärda förstärkningsanslaget till den etnografiska

avdelningen äro avsedda till ett speciellt ändamål nämligen hemfraktande

från främmande länder av till avdelningen donerade samlingar,

anslaget i fråga böra uppdelas i två anslag, ett förstärkningsanslag

å 10,000 kronor och ett anslag för nyssberörda särskilda

ändamål å 4,000 kronor. Enligt vad jag inhämtat av Hartman,

ingå i sistnämnda belopp kostnaderna för tillsyn över de hemkommande

föremålen, deras ompackning m. m. Föremålen måste,

inpackade i lärår, förvaras i lokaler ute vid Frescati.

Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att på tilläggsstat för år 1921 såsom särskilda

förslagsanslag, högst, anvisa

dels till förstärkande för år 1921 av den å

naturhistoriska riksmuseets stat för avdelningarna

vid Frescati upptagna anslagsposten till expenser

ett belopp av 62,000 kronor;

dels till täckande av de brister, som under

åren 1919 och 1920 uppkommit i det å riksmuseets

stat för etnografiska avdelningen uppförda

anslaget till expenser samt till vård, underhåll

och förkovran av samma avdelning ett belopp

av 7,400 kronor;

s. 7 Kontrollera mot PDF

1921. Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 7

dels till förstärkande av sist omförmälda, i

museets stat för år 1921 för etnografiska avdelningen

uppförda anslag ett belopp av 10,000 kronor;

dels ock till hemfraktande från främmande

länder av till den etnografiska avdelningen donerade

samlingar ävensom för tillsyn och ompackning

av desamma m. m. ett belopp av 4,000 kronor.

6. Korkmatta till ett rum i naturhistoriska riksmuseet.

I skrivelse den 26 maj 1920 har vetenskapsakademien hemställt om

ett anslag å 1,888 kronor till en korkmatta i ett rum i naturhistoriska

riksmuseet. Framställningen grundar sig på en av intendenten

vid riksmuseets paleozoologiska avdelning professorn Grerhard Holm

hos akademien gjord anhållan.

Holm meddelar, att det för den paleozoologiska skådesamlingen vid riksmuseet

anslagna utrymmet vore så knappt tilltaget, att det redan nu svårligen medgåve

plats för ytterligare nyförvärv. För åstadkommande av större utrymme för

avdelningen hade Holm tänkt sig, att hälften av det utav avdelningens huvudsamling

nu upptagna rummet nr 77 skulle användas som skådesamling. Förslag

till rummets uppdelning hade uppgjorts av byggnadsstyrelsen, därvid från början

avsetts, att uppdelningen skulle äga rum sommaren 1920. Hälften av huvudsamlingen

skulle sålunda lämna plats för skådesamlingen och förflyttas till den stora

salen i våningen 1 tr. upp, vilket rum hittills varit avsett för nyuppackade samlingar

och duplettsamlingar men ännu endast i ringa mån tagits i anspråk. Dit

emellertid detta rum vore försett med cementgolv, som vid minsta rörelse avsöndrade

ett för en huvudsamling i hög grad skadligt damm, kunde huvudsam

lingen ej förflyttas dit, förrän rummet belagts med korkmatta. Kostnaden härför

uppginge enligt bifogat, av a.-b. nordiska kompaniet uppgjort kostnadsförslag

till 1,887 kronor 70 öre.

Vetenskapsakademien har livligt förordat Holms förslag, bland

annat på den grund, att - paleozoologiska skådesamlingens nya lokal

enligt förslaget skulle komma i omedelbar förbindelse med de hittills

för skådesamlingen använda rummen.

För beredande av det ytterligare utrymme för paleozoologiska

avdelningens skådesamling, vilket uppenbarligen är av nöden, finner

jag mig böra, såsom föreslagits, tillstyrka framställning till riksdagen

om anslag för anskaffande av en korkmatta åt riksmuseet

för en kostnad enligt det i ärendet företedda kostnadsförslaget uppgående

till 1,888 kronor i jämnat krontal. Anslaget torde med hänsyn

till frågans brådskande natur böra uppföras å 1921 års tillläggsstat.

[6-1

Korkmatta

till ett rum

i naturhisto

riska riksmuseet.

Departe
mentschefen
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Jag hemställer alltså om förslag till riksdagen

att till anskaffande av en korkmatta för ett

rum i naturhistoriska riksmuseets byggnad vid

Frescati anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag,

högst 1,888 kronor.

[T- 7. Vissa uppvärmnings- m. fl. kostnader för den etno
▼ärmnings

Sra®s^a avdelningen. Den etnografiska avdelningen vid naturm.

fl. kost- historiska riksmuseet är som bekant skild från de övriga avdeletaograflskT

ningarna av museet och har sina särskilda anslag, bland annat ett

avdelningen, belopp av 8,200 kronor till expenser samt till avdelningens vård,

underhåll och förkovran.

Denna avdelnings brydsamma läge i fråga om utrymme och

lokaler har jag nyss vid anmälan av anslagsbehoven under riksstatens

för år 1922 åttonde huvudtitel haft anledning omförmäla: avdelningens

samlingar äro till största delen nedpackade och magasinerade

på olika ställen.

Detta avdelningens tillstånd är för vissa delar av samlingarna

ej något nytt. Avdelningen hade under åren 1889—1908 förfogat över

utställningslokaler förhyrda från Stockholms högskola. Där hade de

asiatiska samlingarna varit exponerade. När högskolan år 1909 flyttade

till sin nya byggnad måste det »etnografiska museet» även avflytta

och då annan disponibel utställningslokal icke erhölls, blevo

alla de nyss nämnda samlingarna nedpackade och magasinerade.

Sedan naturhistoriska riksmuseets övriga samlingar förflyttats

från sina lokaler i kvarteret Grönlandet norra till riksmuseets nya

byggnad vid Frescati, yppade sig en möjlighet för den etnografiska

avdelningen att åter utställa det mesta av de asiatiska samlingarna,

varvid en mängd nyförvärv från Stillahavsöarna jämväl kunde göras

tillgängliga för allmänheten. År 1916 erhöll nämligen etnografiska

avdelningen av dåvarande överintendentsämbetet, jämlikt Kungl. Maj:ts

bemyndigande, tillstånd att till magasinerings-, arbets- och utställningslokaler

tillfälligt använda 23, delvis mycket stora, rum i kvarteret

Grönlandet norra. Med anlitande av enskilda donationer inredde

intendenten för den etnografiska avdelningen professor C. V. Hartman

dessa lokaler, försåg dem med elektrisk belysning samt anordnade

där en betydande utställning av ovannämnda samlingar. Även

vård och skötsel samt förevisning för allmänheten av dessa samlingar

bekostades en tid av enskilda donatorer.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 9

För år 1918 måste emellertid statens mellankomst sökas för betäckande

av de kostnader avdelningen hade att draga vid begagnandet

av nu omförmälda lokaler —ovannämnda anslag å 8,200 kronor till expenser

m. m. kunde ingalunda lämna något tillskott därtill. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag anvisade också riksdagen år 1918 på tillläggsstat

för sagda år ett förslagsanslag, högst 5,100 kronor till ytterligare

utgifter för expenser samt vård, underhåll och förkovran av

naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning.

Det hade varit fråga om att bereda avdelningen ett motsvarande

anslag för år 1919, men ovissheten om hur länge densamma komme

att kvarstanna i de tillfälligt upplåtna lokalerna i kvarteret Grönlandet

norra undansköt denna fråga.

Etnografiska avdelningen har förfogat över nämnda lokaler till den

1 april 1920 och vetenskapsakademien har nu i skrivelse den 26 maj

1920 hemställt om ytterligare anslag för uppvärmning av dessa lokaler

m. m. till belopp av 11,357 kronor.

Framställningen grundar sig på en av vederbörande inspektörer

understödd anhållan av Hartman, vilken huvudsakligen anfört:

Med utställningen hade förknippats ett av assistenten jämte tillfälligt anställda

amanuenser bedrivet arbete med att systematiskt ordna, katalogisera och

etikettera samlingarna. Såväl detta arbete som utställningen hade nödvändiggjort

lokalernas uppvärmning. Därvid vore att märka att då det gamla och opraktiska

värmeledningssystemet ej medgåve partiell avstängning av värmeledningsrören,

utom de två av etnografiska avdelningen disponerade våningarna även den uthyrda

mellanvåningen måst uppvärmas.

De höga omkostnaderna för uppvärmning berodde ej blott på de flerdubblade

kolprisen, utan även i högst betydande grad på att den gamla och sönderspruckna

ångpannan ej fungerat tillfredsställande.

Hartmaii har till upplysning om anslagskravet till ecklesiastikdepartementet

efter anmodan inlämnat följande tablå1:

Diverse omkostnader för värme- och strömförbrukning vid etnografiska avdelningens

provisoriska utställnings- och magasinslokaler i Vallingatan 2 under tiden

oktober 1919—mars 1920:

Aktiebolaget Kol & Koks samt Stockholms gasverk.........kronor 6,916:20

Arvode åt eldare................................... » 1,910:02

Reparation av ångpanna och rörledningar................. » 754: 73

Elektrisk strömförbrukning ........................... » 1,776:05

Summa kronor 11,357:00

Bihang till riksdagens prntokoll 1921. 1 saml. 2 höft. (Nr 2) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[7.] I vetenskapsakademiens skrivelse anmärkes, att den del av ifråga
varande

brist, som folie på år 1919, rätteligen bort anmälas vid 1919

års slut för att upptagas i tilläggsstat år 1920. Så hade emellertid

ej kunnat ske, enär vetenskapsakademien ej erhållit meddelande beträffande

omförmälda kostnader.

Med skrivelse den 29 september 1920 har vetenskapsakademien

överlämnat en ytterligare framställning från Hartman.

I förutnämnda anslagsäskande å 11,357 kronor hade, yttrar Hartman, ingått

en räkning, utställd av statistiska centralbyrån för del i uppvärmning från dess

ångpanna. Först nyligen hade emellertid till Hartman inkommit en räkning från

uautisk-meteorologiska byrån, vilken före statistiska centralbyrån innehaft vissa

lokaler inom kvarteret Grönlandet norra. Om befintligheten av detta krav, som

avsåg en summa av 379 kronor 50 öre, hade Hartman dittills saknat kännedom;

han hade antagit, att den av statistiska centralbyrån insända räkningen omfattade

hela beloppet av de omkostnader, vilka för omförmälda värmeapparat skulle

gäldas av etnografiska avdelningen. Hartman anhölle om beredande av anslag

till täckande av nyssnämnda belopp.

Tnentsctlefen anledning av sistnämnda framställning vill jag på grund

'' av inhämtade upplysningar meddela, att vissa lokaler inom kvarteret

Grönlandet norra under första kvartalet år 1920 disponerats av statistiska

centralbyrån för verkställande av en densamma anbefalld utredning.

Före nämnda ämbetsverk hade sagda lokaler innehafts av

nautisk-meteorologiska byrån. Från den ångpanna, som åstadkommit

uppvärmningen i nyss berörda lokaler, hade värme tillförts även några

av de till etnografiska avdelningen upplåtna rummen.

Jag kan vidare meddela, att de till etnografiska avdelningen

upplåtna lokalerna i kvarteret Grönlandet norra icke dragit vare sig

uppvärmnings- eller belysningskostnader under de tre första kvartalen

av år 1919; man hade då arbetat med de därstädes befintliga samlingarna

blott när temperaturen och dagsbelysningen tillåtit.

Professor Hartman har särskilt betonat, att kostnaderna för uppvärmningen

blivit synnerligen stora på grund av värmepannans beskaffenhet.

Denna hade dragit avsevärd myckenhet bränsle och

krävt ett synnerligen besvärligt och tidsödande arbete vid värmeberedningen.

Enligt det föregående skulle det således vara fråga om beredande

av medel till täckande av do två ovan omförmälda beloppen, 11,357

kronor och 379 kronor 50 öre, tillhopa 11,736 kronor 50 öre, och i

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

likhet med vad förut skett borde detta täckande äga ram medelst

ett å tilläggsstat uppfört anslag.

Hela den nyssnämnda summan, 11,736 kronor 50 öre, behöver

emellertid ej äskas av riksdagen. Medan förevarande fråga var under

utredning mom ecklesiastikdepartementet, inkom nämligen professor

Hartman med en skrivelse, i vilken han meddelade, att Stockholms

elektricitetsverk påfordrat omedelbar likvid för posten å 1,776 kronor

5 öre i ovan omförmälda tablå samt att jämväl Stockholms gasverk

begärt skyndsam betalning för en fordran av 553 kronor 80 öre, inbegripen

i tablåns post å 6,916 kronor 20 öre, vilken utvisar

etnografiska avdelningens skuld till dels aktiebolaget Kol & Koks.

dels Stockholms gasverk.

Med anledning därav har Kungl. Maj:t den 5 november 1920

anvisat tillhopa 2,329 kronor 85 öre till gäldande av etnografiska

avdelningens ifrågavarande skulder till Stockholms elektricitetsverk

och Stockholms gasverk samt anbefallt statskontoret att till vetenskapsakademien

utbetala sistnämnda belopp från det under riksstatens

åttonde huvudtitel uppförda reservationsanslaget till extra

utgifter.

Nu återstår för den skull till täckande ett belopp av 9,406 kronor

65 öre, med vars betalning, enligt vad Hartman medelat, skulle få

anstå, till dess att nödiga medel kunna anskaffas genom hänvändelse

till riksdagen. Sistnämnda belopp, jämnat till 9,407 kronor, bör alltså

äskas å tilläggsstat för år 1921, vadan jag tillstyrker förslag till

riksdagen

att till täckande av vissa kostnader, som naturhistoriska

riksmuseets etnografiska avdelning under

åren 1919 och 1920 ådragit sig för uppvärmning

m. m. beträffande de till avdelningen under sagda

år upplåtna lokaler i kvarteret Grönlandet norra

i Stockholm, anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett

förslagsanslag, högst 9,407 kronor.

Nordiska museet.

8. Tillfällig löneförbättring åt nordiska museets personal

samt dyrtidstillägg åt museets och livrustkammarens personal.

För beredande av tillfällig löneförbättring under år 1920

[8.]

Tillfälliglöneförbättring

åt

nordiska ma

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[8.] åt nordiska museets personal, med undantag av vakt- och arbetaruTlamtTr

Personalen vid friluftsavdelningen å Skansen, anvisade 1920 års rikstidstillägg

åt dag (punkt 12 i skrivelsen nr 8 B) på Kungl. Maj:ts därom gjorda

"n^ruatkam1 ^rams^a^n^nS Pa tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag, högst

oiarens per- 18,725 kronor, att efter Kungl. JVtaj.ts bestämmande utgå i huvudsonai.

saklig enlighet med de föreskrifter, som beträffande motsvarande befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen kunde varda gällande

för år 1920.

Vidare lämnade riksdagen vissa medgivanden och bestämmelser

rörande förskott i avräkning å motsvarande löneförbättring för år

1921, ävensom angående dyrtidstillägg från och med år 1920 åt

nordiska museets personal, med undantag av vakt- och arbetarpersonalen

vid friluftsavdelningen å Skansen, ävensom åt personalen

vid livrustkammaren. För nämnda dyrtidstillägg anvisade riksdagen

på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag av 140,000 kronor.

Nordiska museets nämnd har nu i skrivelse den 27 augusti 1920

gjort framställning om ett tilläggsanslag för år 1921 å 18,725 kronor

för beredande av tillfällig löneförbättring åt museets tjänstemän

ävensom om ett liknande anslag för samma år, tillräckligt, att möjliggöra

beredande av dyrtidstillägg åt museets personal enligt samma

grunder, som kunde komma att gälla för tilldelande av dyrtidstillägg

under år 1921 åt befattningshavare i statens tjänst.

Då de sålunda framlagda frågorna om tillfällig löneförbättring

och dyrtidstillägg åt museets personal äro beroende av

spörsmålet om sådan löneförbättring och dyrtidstillägg för år 1921

åt statens befattningshavare, kan framställning härutinnan nu ej avlåtas

till riksdagen. Jag hemställer emellertid, det Eders Kungl.

Maj: t täcktes föreslå riksdagen

att i avbidan på proposition angående tillfällig

löneförbättring åt museets personal samt

dyrtidstillägg åt museets och livrustkamm arens personal,

beräkna på tilläggsstat för år 1921 såsom särskilda

förslagsanslag:

dels till förenämnda tillfälliga löneförbättring

13,725 kronor;

ökat anslag. dels och till förberörda dyrtidstillägg 175,000

kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

1921. Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 13

Kulturhistoriska museet i Lund.

9. Kulturhistoriska museet i Lund. Under åberopande 191

av vad jag förut denna dag anfört till statsrådsprotokollet över ''

ecklesiastikärenden vid anmälan av anslagsbehov under riksstatens riska mu^et

åttonde huvudtitel för år 1922, punkten 25, hemställer jag, att Eders * LundKungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till kulturhistoriska museet i Lund anvisa

på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag, högst

5,000 kronor, att utgå till styrelsen för kulturhistoriska

föreningen för södra Sverige till stödjande

av föreningens ekonomi under år 1921, under villkor

att detsamma icke användes till samlingarnas

ökande utan endast för redan befintliga samlingars

underhåll och vård.

Svenska skolmuseet.

10. Svenska skolmuseet. Under åberopande av vad jag an- [JO 1

fört under denna rubrik i det vid årets statsverksproposition fogade Svenska

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden hemställer skolmuseet,

jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till svenska skolmuseet anvisa på tilläggsstat

för år 1921 ett förslagsanslag, högst 724 kronor,

att på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott

bestämma, utgå till centralstyrelsen för Sveriges

allmänna folkskollärarförening för museets ändamål.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

[11.]

Statsbidrag

till avlöning

av kantorer

i vissa fall.

Nytt anslag.

[12.]

Beredande åt

vederbörande

innehavare

av komministersbostället

i

Vemdalens

församling

av viss

ersättning.

Kyrkliga ändamål.

1. Statsbidrag till avlöning av kantorer i vissa fall.

Under åberopande av vad jag till det vid 1921 års statsverksproposition

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

under denna rubrik anfört, hemställer jag om förslag till riksdagen
att,

under förutsättning att den av Kungl.

Maj:t framlagda propositionen med förslag till lag

om kantorer varder av riksdagen antagen, såsom

bidrag av statsmedel till avlöning av innehavare

av kantor sbefattningar med begränsad tjänstgöring

anvisa på tillägg sstat för år 1921 ett förslagsanslag,

högst 50,000 kronor.

2. Beredande åt vederbörande innehavare av komministersbostället

i Vemdalens församling av viss ersättning. Genom

beslut den 24 maj 1918 har Kungl. Maj:t — med förklarande att ett

komministern i Vemdalen i Hede pastorat genom Kungl. Maj:ts beslut

den 21 februari 1902 tillagt lönetillskott å 1,200 kronor skulle

från och med den 1 maj 1918 upphöra att utgå medgivit, att av

»Vemdalens komministersboställes skogsmedel», vilken fond bildats

av ersättningsmedel för å nämnda boställe avverkad skog, finge till

vederbörande boställshavare utbetalas vissa belopp, däribland för

tiden den 1 maj 1910—den 30 april 1918 ett årligt belopp av 150

kronor, samt att vad därefter återstode av berörda skogsmedel jämte

därå upplupen ränta skulle överlämnas till domkapitlet i Härnösand

för att tills vidare, och intill dess annorlunda kunde bliva förordnat,

av domkapitlet förvaltas såsom en särskild fond, varå vederbörande

boställshavare ägde att för tiden från och med den 1 maj 1918 under

löpande löneregleringsperiod uppbära den årliga räntebehållningen.

I en till Kungl. Maj:t ställd, av länsstyrelsen i Östersund med

utlåtande av den 19 februari 1920 överlämnad ansökning har komministern

i Vemdalen N. Sundelin anhållit om gottgörelse för ränteförlust,

som tillskyndats honom därigenom, att förutberörda fonds

medel under tiden den 27 december 1918—den 9 april 1919 varit

innestående å statsverkets giroräkning. Sökanden har därvid upplyst,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 15

att han under september 1919 från domkapitlet bekommit 869 kronor

87 öre såsom ränta för tiden den 1 maj 1918—den 1 maj 1919 med

undantag av tiden den 27 december 1918—den 9 april 1919.

Länsstyrelsen har meddelat, att fondens medel, som jämlikt

Kungl. Maj:ts medgivande den 30 april 1909 gjorts räntebärande

genom insättning i enskild bank, blivit uppsagda till betalning och

den 27 december 1918 för länsstyrelsens räkning insatta på statsverkets

giroräkning med riksbanken. Medlen hade då uppgått till:

kapitalfordran den 1 januari 1918. . . kronor 36,851:80

under år 1918 upplupen ränta..... » 1,990: 72.

Sedan till förutvarande komministrar utbetalts sammanlagt 12,287

kronor 50 öre, utanordnades den 9 april 1919 återstoden, 26,555

kronor 2 öre, till domkapitlet. Länsstyrelsen hemställde om gottgörelse

åt sökanden med ett belopp, motsvarande ränteavkastningen

å fonden under tiden den 27 december 1918—den 9 april 1919, beräknad

efter samma räntefot, som under nämnda tid gällt för andra

likartade under domkapitlets förvaltning stående fonder.

På grund av remiss hava kammarkollegium och statskontoret

inhämtat den 28 april 1920 dagtecknat yttrande av domkapitlet, som

hört Sundelin, ävensom den 8 oktober 1920 avgivit gemensamt utlåtande

i ärendet.

Sökanden har anfört, bland annat, att då räntemedlen under år

1918 uppgått till 1,990 kronor 72 öre, återstode efter avdrag för tiden

januari—april ett vida större belopp än de 869 kronor 87 öre, han

uppburit för hela ecklesiastikåret 1918—1919, vadan han jämväl anhållit

om ersättning därför.

Domkapitlet har förmält, att sedan av fondens kapitalbelopp,

36,851 kronor 80 öre, utbetalts 12,287 kronor 50 öre, den mot sistnämnda

summa svarande del av räntan enligt Kungl. Maj:ts beslut

den 24 maj 1918 icke kunde anses böra tillkomma sökanden utan

tillhöra fonden. Då emellertid sökanden gått miste om 104 dagars

ränta, som borde beräknas till 383 kronor 35 öre, hemställde domkapitlet

om åtgärder för beredande av gottgörelse med detta belopp.

Kammarkollegium och statskontoret hava förklarat sig anse det

vara med billighet överensstämmande, att sökanden beviljas ersättning

för den av honom lidna ränteförlusten, samt hemställt att ersättningen

skulle utgå av åttonde huvudtitelns allmänna besparingar.

[12.]

s. 16 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

[13-]

Dyrtidstilllägg

åt svenska

sjömanspräster

i vissa

utländska

hamnstäder.

16 1921. Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Det är uppenbart, att Sundelin till följd av att ifrågavarande

skogsmedel någon tid varit innestående räntelösa å statsverkets giroräkning

åsamkats en oförskyld minskning i sina avlöningsförmåner,

och då statsverket under denna tid tillgodogjort sig den avkastning,

medlen eljest bort lämna, synes det rättvist, att han hålles skadeslös

för den förlust, han därigenom lidit. Emellertid anser jag mig icke

böra följa kammarkollegii och statskontorets förslag beträffande ersättningens

utgående av åttonde huvudtitelns allmänna besparingar

utan torde det vara lämpligast att en hänvändelse sker till riksdagen

om anvisande av särskilt anslag för ändamålet. Beloppet synes mig

böra avrundas till 384 kronor samt upptagas å tilläggsstat för år 1921.

Jag hemställer för den skull om förslag till riksdagen

att för beredande åt innehavaren av komministersbostället

i Vemdalens församling av ersättning

för liden ränteförlust å vissa skogsmedel vid

bostället anvisa på tilläggsstat för är 1921 ett förslagsanslag,

högst 384 kronor.

3. Dyrtidstillägg* åt svenska sjömanspräster i vissa utländska

hamnstäder. Såsom bidrag till avlöning åt svenska sjömanspräster

i vissa utländska hamnstäder anvisade 1920 års riksdag

på extra stat för år 1921 ett förslagsanslag, högst 41,500 kronor,

vilket anslag genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1920

ställts till svenska kyrkans missionsstyrelses förfogande till avlönande

under år 1921 av svenska sjömanspräster i Kiel, West-Hartlepool,

Calais-Dunkerque, Stettin, London, Antwerpcn, Rotterdam, Kristiania,

och Hull.

Riksdagen medgav i sammanhang därmed, att till dessa sjömanspräster

finge från och med år 1920 utgå dyrtidstillägg å deras av

statsmedel utgående avlöningsförmåner enligt samma grunder som

för befattningshavare i statens tjänst, däri inberäknat förhöjning av

dyrtidstillägg för förra hälften av nämnda år, samt anvisade på tillläggsstat

för år 1920 ett förslagsanslag av 40,000 kronor till bestridande

av berörda dyrtidstillägg under samma år.

Tillika förklarade riksdagen, att under år 1921 tills vidare och

intill dess definitivt beslut fattats rörande de medel, av vilka för

sagda år kostnaderna för dyrtidstillägg åt ifrågavarande sjömanspräster

skulle bestridas, härför erforderliga belopp skulle utgå av de

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

utav riksdagen till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt

statens befattningshavare och pensionärer m. fl. vid sidan av huvudtitlarna

såsom avsättning å 1921 års riksstat anvisade förslagsanslag,

högst, å 200,000,000 kronor.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 30 juni 1920 meddelat bestämmelser

rörande dyrtidstilläggets utgående.

Med hänsyn till att Kungl. Maj:t ännu icke fattat slutlig ståndpunkt

ifråga om framställning till riksdagen rörande grunderna för

dyrtidstillägg under år 1921 åt befattningshavare i statens tjänst,

torde det belopp, som kräves för dyrtidstillägg under sagda år åt

sjömanspräster icke ännu kunna angivas, men synas medel för ändamålet

böra beräknas efter de tills vidare under sagda år gällande

grunder. Enligt dessa grunder skulle härför erfordras ett belopp av

40,000 kronor, som bör beräknas å tilläggsstat för år 1921.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att, i ävbidan på proposition angående dyrtidstillägg

under år 1921 åt svenska sjömanspräster i

vissa utländska hamnstäder, för ändamålet beräkna

på tilläggsstat för samma år ett förslagsanslag av

40,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

[14.]

Ökade medel

till bestridande

av resekostnader

för

fomminnesvården.

[15.]

Konservering

av S:t Lars

och S:t Nikolai

ruiner i

Visby.

18 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Akademier m. m.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

1. Ökade medel till bestridande av resekostnader för

fornminnesvården. Under åberopande av vad jag under denna

rubrik anfört till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden vid

anmälan av anslagsbehov under riksstatens åttonde huvudtitel för

år 1922, hemställer jag, det Eders Kung], Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att

för beredande av ökade medel till bestridande

av vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens

utgifter för resekostnader för fornminnesvården

anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett reservationsanslag

av 2,000 kronor.

2. Konservering; av S:t Lars och S:t Nikolai ruiner i

Visby. För Visby ruiners vård och underhåll finnes i vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademiens stat uppfört ett reservationsanslag

å 1,000 kronor, med vilket belopp anslaget utgått från och med år

1905. Som detta belopp icke kan förslå till några större konserveringsarbeten,

hava anslag vid olika tillfällen anvisats för tillgodoseende

av särskilda behov.

Nu har vitterhetsakademien i skrivelse den 24 augusti 1920 gjort

framställning om beredande å tilläggsstat för år 1921 av ett anslag

å 8,500 kronor för konservering av S:t Lars och S:t Nikolai ruiner

i Visby. Akademien har därvid anfört:

Vid den besiktning av ruinerna, som genom riksantikvariens försorg årligen

företoges, hade doktor E. Eckhoff, som sist utfört ifrågavarande granskning,

funnit, att nämnda båda ruiner vore i stort behov av förstärkningsarbeten. Enligt

vid akademiens skrivelse fogad kostnadsberäkning skulle för dessa arbeten å

S:t Nikolai ruin krävas 1,414 kronor och å S:t Lars ruin 1,922 kronor, vartill

måste läggas minst 164 kronor för oförutsedda utgifter, eller tillhopa 3,500 kronor.

Dessa arbeten kunde ej utan allvarlig risk för ruinernas bestånd uppskjutas längre

än till sommaren 1921.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 19

På grund av remiss har byggnadsstyrelsen den 29 september

1920 avgivit utlåtande i ärendet.

Byggnadsstyrelsen har därvid tillstyrkt bifall till framställningen, dock att

anslaget, med hänsyn till svårigheten att på förhand beräkna kostnaden för arbeten

av ifrågavarande art, syntes böra höjas med 500 kronor till 4,000 kronor.

Med hänsyn till vad akademien anfört om nödvändigheten att

skyndsamt vidtaga ifrågavarande restaureringsarbeten anser jag mig

kunna förorda, att anslag härför äskas å tilläggsstat för år 1921. Det

behövliga beloppet för arbetets utförande torde i enlighet med byggnadsstyrelsens

uttalande böra beräknas till 4,000 kronor. Då emellertid

tillskott för ändamålet synes kunna erhållas ur det ordinarie

anslaget, lärer det extra anslaget kunna sättas till det av akademien

begärda beloppet, 3,500 kronor.

Jag tillstyrker alltså förslag till riksdagen

att för konservering av S:t Lars och S:t Nikolai

ruiner i Visby anvisa på tilläggsstat för år

1921 ett reservationsanslag av 3,500 kronor.

3. Konservering av Sverkerskapellet. I skrivelse den 24

augusti 1920 har vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien gjort

framställning om ett anslag å 5,000 kronor för konservering av det

invid Alvastra belägna s. k. Sverkerskapellet.

Akademien erinrar om de sedan flera år tillbaka pågående arkeologiska undersökningar,

som akademien genom antikvarien doktor Otto Frödin låtit utföra

i trakten av Alvastra kloster. Under dessa undersökningar hade klarlagts ej allenast

en del förhållanden, som vore belysande för den äldre medeltidens kultur i

allmänhet, utan också utretts en del i krönikorna varandra motsägande och oförklarliga

uppgifter, särskilt rörande konung Sverker den äldres död och därmed

förknippade omständigheter.

Synnerligen betydelsefullt hade därvid varit anträffandet och framgrävandet

av grunderna till ett kapell med egenartad planläggning, vilket visat sig vara

konung Sverkers och hans anhörigas gravkapell. De här bedrivna forskningarna

hade vidare givit vid handen, att en gammal väg gått förbi kapellet samt att en fiskarby

funnits å själva platsen för kapellet och dess omgivning. På en höjd mellan

kapellet och klostret, varifrån man hade en ståtlig utsikt över slätten och Vättern,

vore dessutom för närvarande under utgrävning lämningar efter en märklig

stenbyggnad, som efter allt att döma hade utgjort Sverkergårdens, av konung

Sverker bebodda fasta hus.

För att komma från den befästa gården till sockenkyrkan hade konungen

under den ödesdigra julottefärden måst passera byn och där efter all sannolikhet

Departe

mentschefen

[16.]

Konservering

av Sverkers

kapellet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

116-]

Departe
mentschefen.

20 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

dödats, liksom åtskilligt tydde på att kapellet vore uppfört såsom ett minnesoch

begravningskapell just på den plats där konungen mördats.

Gravkyrkan, till vilken paralleller funnes i en del andra länder, hade hittills

varit utan motsvarighet i vårt land.

Akademien nppger vidare, att undersökningarna bekostats uteslutande

med frivilliga bidrag, huvudsakligen från Östergötland. På

enskild väg hade sålunda till dessa undersökningar hopbragts i det

närmaste 40,000 kronor, vilka medel emellertid vore givna endast

och uteslutande till medeltids undersökningar i Alvastratrakten. Då

det visat sig absolut nödvändigt, att de sedan några år frilagda lämningarna

av Sverkerskapellet grundligt konserverades för att ej gå

en snar undergång till mötes, hade akademien låtit arkitekten professor

Martin Olsson uppgöra en beräkning av kostnaderna för de

konserveringsarbeten, som under den närmaste tiden vore oundgängligen

nödvändiga för ruinens bevarande. Beräkningen, som slutar

å 5,000 kronor, däri dock icke medtagits kostnader för arbetsledning

och resor, har följande utseende:

Lagning av de svåraste såren i murverket genom inläggning av bredmejslad

kalksten av samma utseende som den gamla, 18 kvm. å

100 kr............................................... 1,800: —

Bakmurning, 16 lm. å 25 kr............................... 400: —

Täckning av de lagade partierna............................ 700: —

Tätning och torvsättning av de lagade murpartierna............. 200: —

Nedtagning, lagning och återuppsättning av sarkofagen........... 500: -—

Täckhäll av 12 cm. kalksten, 2,40x1,35 m. med enkel droppnäsa. . . 200: —

Träskydd för vintern över samma sarkofag.................... 200--

Oförutsedda utgifter 25 % ............................... 1,000: —-

Kronor 5,000: —

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 29 september 1920 med

hänsyn till det enastående kapellets stora kulturhistoriska värde

tillstyrkt bifall till akademiens anslagsbegäran, därvid byggnadsstyrelsen

på grund av konserveringsarbetenas brådskande natur tillika

hemställt om det äskade anslagets anvisande på tilläggsstat för

år 1921.

Vitterhetsakademien har framhållit det stora värdet av de arkeologiska

undersökningar, som genom enskilda personers offervillighet

kunnat utföras i den gamla kulturbygden omkring Alvastra kloster.

Det nu utgrävda, med konung Sverkers historia förbundna kapellet

är från såväl historisk som kulturhistorisk synpunkt av sådan bety
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 21

delse, att det måste anses vara en oavvislig plikt för det allmänna

att vidtaga åtgärder för dess skyddande mot förstöring.

Mot den av professor Olsson uppgjorda kostnadsberäkningen,

som enligt vad av handlingarna framgår, omfattar endast de konserveringsarbeten,

vilka under den allra närmaste tiden äro oundgängliga

för kapellets bevarande i dess nuvarande skick, har jag

intet att erinra. Behovet av konserveringsarbetenas snara utförande

torde påkalla, att anslag för ändamålet beviljas å tilläggstat för år

1921.

Jag hemställer alltså att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen,

att för konservering av det s. k. Sverkerskapellet

vid Alvastra anvisa på tilläggsstat för år

1921 ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

4. Restaurering av Värnhems klosterkyrka. Under åbe- [17.]

ropande av vad jag förut denna dag anfört till statsrådsprotokollet Restaurering

över ecklesiastikärenden vid anmälan av anslagsbehoven under riks- klosterkyrka8

statens åttonde huvudtitel, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t

täcktes föreslå riksdagen

att för anställande av en dagkontrollant vid

restaureringsarbetena å Värnhems klosterkyrka

anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag,

högst 8,000 kronor.

5. Konservering av Kronobergs slottsruin. Under denna [18.]

punkt anhåller jag att få anmäla en av riksantikvarien i skrivelse Konservering

den 28 september 1920 gjord framställning om utverkande hos riks- bergfTSottsdagen

av anslag för utförande av vissa konserver]ngsarbeten å Krono- ruin

bergs slottsruin.

Innan jag går att redogöra för ifrågavarande anslagskrav, torde

jag få lämna några historiska uppgifter samt erinra om vad hittills

åtgjorts i syfte att från förstöring bevara lämningarna av den gamla

slottsruinen.

I framställning till Kungl. Maj:t om äskande hos 1907 års riksdag av anslag

till konserveringsarbeten å ifrågavarande slottsruin anförde vitterhets-, historie-

och antikvitetsakademien, bland annat, följande:

Till märkligare historiska byggnadsverk i vårt land vore att räkna Kronobergs

ruin i närheten av Växjö. Redan vid mitten av 1300-talet tillhörde Krono
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[18.] berg biskoparna i Växjö och här uppfördes år 1444 ett fast stenhus. Läget för

ett fäste var utmärkt. Detta förstördes år 1469 men uppfördes på nytt år 1472

och drogs vid reformationens genomförande in under kronan. Som förhållandena

till Danmark voro synnerligen osäkra under början av den nyare tiden, bibehölls

Kronoberg såsom kungligt fäste. Det brändes av danskarna åren 1570 och 1611

men återställdes och var i tämligen gott skick till in i den senare delen av 1600- talet. Sedermera hade det fått förfalla, till dess det blev en ojämn hög av stenar

och grus, ur vilken överkanter av murar uppstego. Några enskilda personer

i Växjö, som voro angelägna att få ruinen konserverad, hade bildat en förening

för Kronobergs slottsruins bevarande. På föranstaltande av denna förening,

som på ett nitiskt sätt samlat medel för ändamålet, hade i enlighet med ett av

vitterhetsakademien anskaffat kostnadsförslag rengörings- och konserveringsarbetet

från och med år 1902 fortgått på ett mönstergillt sätt.

Det befanns emellertid nödigt att söka få statsanslag för restaureringsarbetets

verksammare bedrivande. På Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade

ock 1907 års riksdag på extra stat för år 1908 ett belopp av 5,750 kronor

för vidtagande av åtgärder till bevarande av ifrågavarande slottsruin, dock

under villkor att föreningen för ruinens bevarande tillsköte motsvarande belopp,

vari finge inberäknas vad föreningen redan utgivit för ändamålet.

Nu har sagda förening hänvänt sig till vitterhetsakademien i

syfte att genom dess bemedling anslag av allmänna medel åter måtte

ställas till disposition för nödvändigblivna ytterligare arbeten till

slottsruinens bevarande.

T sådant hänseende har föreningen i en till nämnda akademi

ställd skrivelse, som av länsstyrelsen i Växjö med utlåtande av den

15 september 1920 till akademien överlämnats och som jämte andra

handlingar i ärendet vidfogats riksantikvariens ovanberörda skrivelse

till Kungl. Maj:t, anfört huvudsakligen följande:

Jämte de konserveringsarbeten, vilka kunnat vidtagas för de sålunda till

förfogande ställda medlen liar föreningen sedermera av egna tillgångar bekostat

vissa ytterligare sådana arbeten å ruinen. Dess tillstånd har emellertid under

senaste tiden ingivit farhågor för att densamma icke skulle kunna utan kraftigare

åtgärder i konserverande syfte motstå tidens inverkan.

Föreningen har därför låtit sig angeläget vara att söka åstadkomma tillförlitlig

utredning om de rengörings- och förstärkningsarbeten, som i berörda syfte

kunna anses oundgängligen påkallade, samt har för sådant ändamål gått i författning

om uppgörande genom t. f. riksantikvarien Janses välvilliga bemedling

av ett härvid fogat program för erforderliga konserveringsåtgärder, mot vilka, på

sätt jämväl bifogade utlåtande visar, byggnadsstyrelsen icke funnit något att

erinra. Av de i programmet förtecknade arbetena, vilka enligt närlagda kostnadsförslag

beräknas draga en kostnad av 37,000 kronor, äro somliga — i programmet

förstrukna med rödkrita — av den trängande beskaffenhet, att de om möjligt

borde utföras redan under hösten 1920 och kunna enligt jämväl bifogade kostnadsförslag

utgifterna för desamma beräknas till 16,000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Föreningen, som icke förfogar över större kapitalbehållning än 6,000 kronor,

men är villig ätt ställa densamma i sin helhet till förfogande för ändamålet i

fråga, anser sig böra med erinran om vikten och betydelsen av att den ståtliga

och intressanta ruinen icke får förfalla, hemställa, att akademien ville vidtaga

erforderliga åtgärder för att genom tillskott av allmänna medel tillgång måtte

beredas till fyllande av återstående beloppet för de nödiga konserveringsarbetenas

utförande.

Ovan åberopade av t. f. antikvarien i vitterhetsakademien Sven

Brandel utarbetade program innehåller först följande uttalanden

rörande »viktigaste åtgärder», »murytornas behandling», »murkrönens

behandling» och »växtligheten».

I stort sett äro slottets yttre fasader sedan senaste konserveringen i relativt

gott stånd. De partier, som vid den nu ifrågasatta konserveringen i första hand

böra komma i åtanke äro: Det sydöstra delvis rasade tornets (torn 3) norra mur,

borggårdens samtliga fasader, i första rummet dess norra och östra; vidare valvet i

rum 13 (invid södra portgången). Slutligen böra murarna omedelbart befrias från

buskar, som växt upp på murkrönen, vilkas rötter spränga sönder murarna.

Vid föregående konserveringstillfallen har cementbruk använts, vilket dock

visat sig mindre lyckligt ur såväl estetisk som praktisk synpunkt. Där i

det följande fogstrykning angives, bör kalkbruk användas och fogarna göras

släta och plana. Där öppningarna mellan stenarna äro stora ifylles dessa med

skärv och bruk så som norra ytterfasadens ännu bibehållna ursprungliga fogstrykning

visar.

På störa sträckor äro murkrönen väl täckta med torv å andra däremot utan

täckning. A sådana otäckta murkrön böra först håligheter mellan stenarna ifyllas

med skärv och bastardbruk (x/s cement), så att vattensamlande fördjupningar ej

finnas. Därpå täckes med lera och sedan med dubbla lager torv med grässidorna

mot varandra.

Alla buskar, som växa ovanpå murkrönen, böra borthuggas. Ävenså bör

nyuppvuxen vegetation inne i ruinens rum avlägsnas. Däremot böra samtliga

gamla träd få kvarstå. Dock böra grenar, som hänga omedelbart över

murarna, avsågas. Alvegetationen utanför norra, östra och södra murarna bör

gallras något.

Programmet innehåller vidare »förteckning över åtgärder å de

olika partierna av ruinen». Vid programmet, varå finnes tecknat:

»Av riksantikvarien utsedd kontrollant bör övervaka och följa arbetet»,

är fogad en skisserad plan. Föreningen har låtit detsamma åtföljas

av två kostnadsförslag, slutande, såsom i föreningens skrivelse anföres,

det ena å 37,000 kronor, det andra å 16,000 kronor.

I ärendet äro även företedda åtskilliga fotografier över ruinens

nuvarande utseende.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

118.] Riksantikvarien har i sin meromnämnda skrivelse den 28 sep
tember

1920, bland annat, betonat, att kostnadsförslaget å 16,000

kronor avser kostnader för endast de konserveringsåtgärder, som anses

fullkomligt nödvändiga för att bevara ruinen från sammanstörtande.

Tillika har riksantikvarien med framhållande av Kronobergs slottsruins

stora värde såsom minnesmärke av synnerligen stor betydelse

ej blott för provinsen Smålands utan även för hela landets historia

och kulturhistoria, samt med framhållande av önskvärdheten att de

arbeten, som genom riksdagens anslag år 1907 möjliggjordes med

stora delar av ruinen, nu kunde fullföljas å övriga partier, som oundgängligen

kräva snar konservering, anhållit, att Kungl. Maj:t ville

hos riksdagen äska ett anslag av 10,000 kronor på 1921 års tilläggsstat,

att ställas till riksantikvariens förfogande för konserveringsarbeten

å Kronobergs slottsruin.

Efter erhållen remiss har byggnadsstyrelsen den 6 oktober 1920

avgivit utlåtande i ämnet samt därvid anfört huvudsakligen följande:

De nu ifrågasatta ytterligare arbetena, vilka av riksantikvarien betecknats

såsom oundgängligen nödvändiga för att bevara ruinen för sammanstörtande och

vilkas nödvändighet byggnadsstyrelsen för sin del kunde vitsorda, hade beräknats

medföra en kostnad av 16,000 kronor, vartill föreningen förklarat sig villig att

bidraga med sin kapitalbehållning eller 6,000 kronor. Emellertid hade vid uppgörandet

av nu nämnda kostnadsberäkning ej medtagits kostnaden för en av riksantikvarien

utsedd kontrollant, som enligt byggnadsstyrelsens åsikt borde anställas

för att övervaka och följa arbetets utförande. Denna kostnad hade av styrelsen

beräknats till 1,000 kronor. Byggnadsstyrelsen ville därför tillstyrka, att för

ifrågavarande restaureringsarbeten hos riksdagen äskades ett anslag å 1921 års

tilläggsstat av 11,000 kronor, under villkor att föreningen för slottsruinens bevarande

tillsköte av densamma utfäst belopp av 6,000 kronor. De samfällda

medlen borde ställas till riksantikvariens förfogande för avsett ändamål.

Departe På grund av vad i ärendet förekommit anser jag mig böra

famna mm medverkan till att medel askas av riksdagen såsom bidrag

till kostnaderna för utförande av de, enligt vad ovan sagts,

oundgängligen nödvändiga konserveringsarbetena å ifrågavarande

ruin. Det för detta ändamål av riksantikvarien begärda beloppet

synes mig i överensstämmelse med vad byggnadsstyrelsen föreslagit

böra för möjliggörande av effektiv kontroll över arbetena ökas till

11,000 kronor. Jämväl i övrigt ansluter jag mig till byggnadsstyrelsens

förslag. De för restaureringsarbetet avsedda medlen, tillhopa

17,000 kronor, böra således ställas till förfogande av riksanti
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 25

kvarien, åt vilken bör uppdragas att leda och övervaka arbetenas

utförande. Som ett trängande behov av att konserveringsarbetena

företagas snarast möjligt föreligger, torde anslaget för nämnda ändamål

böra uppföras på tilläggsstat för år 1921.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen ''jf ^

att för utförande av konserveringsarbeten å

Kronobergs slottsruin i huvudsaklig överensstämmelse

med ovan angiven plan anvisa på tilläggsstat

för år 1921 ett reservationsanslag av 11,000

kronor, att utgå under villkor att föreningen för

Kronobergs slottsruins bevarande för ändamålet

tillskjuter ett belopp av 6,000 kronor att jämte

statsanslaget användas enligt de närmare bestämmelser,

som av Kungl. Maj:t meddelas.

6. Konservering av vissa ödekyrkor. Vitterhets-, historieoch

antikvitetsakademien avlät den 24 augusti 1920 en skrivelse till

Kungl. Maj:t, i vilken skrivelse akademien, förberedelsevis och i avbidan

på att erforderlig utredning hunne verkställas, hemställde om

utverkande hos riksdagen av ett anslag av omkring 20,000 kronor

för konservering av vissa viktiga ruiner och ödekyrkor.

I skrivelsen yttrade akademien, att med det stegrade hembygdsintresset

och den stigande allmänbildningen våra ruiner av världsliga

och kyrkliga byggnader samt under tak stående ödekyrkor ånyo

fått värde och betydelse för de trakter, där de vore belägna. Intresset

för deras bevarande hade ock på många håll fått uttryck i

avsevärda ekonomiska uppoffringar.

I anseende härtill och då många av dessa byggnader varit betydande

faktorer i århundradens kamp för nationell självständighet

och vore bland de viktigaste uttrycken för landets kulturella utveckling

under medeltiden, hade akademien blivit betänkt på att söka

statsanslag för bevarande av dessa minnesvårdar.

Bland de arbeten, som akademien avsåg med sin nyssnämnda

skrivelse, gällde ett en nödtorftig konservering av Kronobergs slottsruin.

Såsom inhämtas av närmast föregående punkt har riksantikvarien

i särskild skrivelse gjort framställning om anslag därtill.

Med erinran härom har akademien sedermera i skrivelse den 5

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 Käft. (Nr 2.) 4

Nytt anslag.

[19.]

Konservering

av vissa ödekyrkor.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

|19.] oktober 1920 meddelat, att i det ovannämnda beloppet av omkring

20,000 kronor beräknats ingå ett för konservering av omförmälda

slottsruin avsett belopp av omkring 5,000 kronor — ett belopp, som

sedermera visat sig vara för litet. I sistnämnda skrivelse hemställde

nu akademien om beredande av ett statsanslag av 15,500

kronor för konservering av övriga i skrivelsen den 24 augusti 1920

avsedda ruiner och ödekyrkor.

Det sålunda begärda beloppet skulle på följande ödekyrkor och

kyrkoruiner fördelas med nedannämnda belopp:

Hemmesjö ödekyrka (Växjö stift)....................... kronor 4,000: —

Svenneby » (Göteborgs stift).................... » äjöOO: —

Sjösås » (Växjö stift)....................... » 2^500: —

Drevs » » ....................... * ljoOO: —

Ganns kyrkoruin (Visby stift).......................... » 2,500: —

Nydala » (Växjö » ).......................... » 2b00:—

Vid akademiens ifrågavarande skrivelse funnos fogade program

för konserveringsarbetena, på uppdrag av riksantikvarien uppgjort

av arkitekten S. Brandel, fotografier ävensom kostnadsberäkningar

för de av programmets åtgärder, vilka ansetts icke kunna uppskjutas

utan allvarlig och omedelbar fara för nämnda kyrkors och ruiners

bestånd.

Sammanlagda beloppet av de olika beräkningarnas slutsummor, yttrar akademien

i sin skrivelse, utgör omkring 25,500 kronor. Försök hava genom riksantikvarien

gjorts att å de respektive orterna på frivillighetens väg anskaffa bidrag

till konserveringsarbetena, vilka försök i flera fall krönts med framgång,

ehuru knappast mer än 10,000 kronor torde kunna anskaffas på detta sätt. Akademien

anser dock, att samtliga dessa ödekyrkor och ruiner — alla från romansk

tid — äro av så stort och för hela landets kulturhistoria betydelsefullt intresse,

att det må anses fullt berättigat att till deras bevarande använda även allmänna

medel.

Då det vore av synnerlig vikt, att dessa arbeten snarast komme

till utförande, har akademien, med tillstyrkande av riksantikvariens

begäran härom, hemställt, att det äskade statsanslaget måtte uppföras

å 1921 års tilläggsstat.

Ärendet remitterades till byggnadsstyrelsen, till vilken riksantikvarien

enligt begäran avlämnade en av beskrivningar åtföljd utförligare

motivering för ifrågavarande anslagsäskande.

I utlåtande den 10 november 1920 anförde byggnadsstyrelsen,

att av nyssnämnda beskrivningar framginge, att samtliga ifrågavarande

byggnader vore av synnerligen stort kulturhistoriskt intresse,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 21

varjämte i några av ödekyrkorna funnes inventarier av mer än vanligt

konsthistoriskt värde. Det vore ock fullt tydligt, att arbetena

för dessa byggnaders konservering icke utan största fara för byggnadernas

ytterligare, måhända ohjälpliga förstörande kunde uppskjutas.

I avseende å de i de upprättade konserveringsförslagen angivna

åtgärderna uttalade byggnadsstyrelsen allenast ett önskemål rörande

taktäckningsmaterialet beträffande Sjösås ödekyrka, ett önskemål,

vars iakttagande skulle medföra ökad kostnad. I övrigt framställde

byggnadsstyrelsen ej någon erinran mot kostnadsberäkningarna. Dock

ville byggnadsstyrelsen framhålla svårigheten att under nuvarande

förhållanden uppgöra tillförlitliga kostnadsberäkningar för arbeten av

här ifrågavarande art.

Byggnadsstyrelsen förordade emellertid på det livligaste de föreslagna

arbetenas utförande.

Till sitt utlåtande i ärendet anknyter byggnadsstyrelsen följande

uttalande:

En av de svåraste uppgifterna för den kulturhistoriska byggnadsminnesvården

i riket erbjudes av de i skilda bygder befintliga ödekyrkorna och ruinerna.

Ödekyrkorna, vilka uppgå till ett icke obetydligt antal, hava i regel uppstått därigenom,

att församlingarna av en eller annan anledning, såsom ökat utrymmesbehov,

förskjutning av kommunikationscentra, sammanslagning av socknar eller

dylikt’ för gudstjänstbehovet uppfört nya kyrkor, på vilka församlingarnas lagliga

underhållsskyldighet överflyttats. Därigenom hava de gamla kyrkobyggnaderna,

vilka vederbörande församlingar icke längre äro skyldiga att underhålla, kommit

i en synnerligen oviss och ogynnsam ställning. I vissa fall har församlingen

begagnat sig av det gamla byggnadsmaterialet och inredningen, varigenom den

gamla kyrkan mer eller mindre ruinerats eller fullständigt försvunnit, men synnerligen

ofta har det förekommit, att den gamla kyrkan endast lämnats åt sitt

öde varefter den småningom förfallit, allt eftersom taket av brist på underhåll

icke lämnat nödigt skydd. Där sådant förfall fått utan ingripande fortgå, hava de

gamla kyrkorna slutligen kommit i ett sådant tillstånd, att dessa byggnader, som

en gång varit bygdens ära, i stället kunna sägas blivit till dess vanära. Frånsett

det för känslan motbjudande i att de en gång för gudstjänstbruk invigda

byggnaderna få hjälplöst förfalla och till yttermera visso, såsom ofta händer, i

sitt övergivna tillstånd bliva tillhåll för allsköns dåliga element, som än mera

förvärra det onda, är emellertid att märka, vilket för byggnadsstyrelsen i detta

sammanhang givetvis är det avgörande, att de för närvarande i Sverige befintliga

ödekyrkorna i de flesta fallen äro värdefulla medeltida byggnader, mången

gång av stort skönhetsvärde; varjämte ofta deras inredningsföremål och dekoreringar

äro både vackra och historiskt värdefulla. Då härtill kommer att de nybyggnader,

som uppförts till ersättning för de övergivna kyrkorna, ur estetisk

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

I19-] synpunkt oftast äro av synnerligen medelmåttig beskaffenhet, måste man betrakta

dylika vanvårdade ödekyrkor såsom sorgliga monument över bristande kultur och

bristande historisk ansvarskänsla i bygden. Dess bättre har under senare år insikten

om den så att saga moraliska skyldigheten att vårda ödekyrkorna böriat

vakna, och på flera håll har man, oftast på enskilt initiativ, åter iståndsatt de

gamla odekyrkorna för att ånyo bruka dem till gudstjänst eller till annat ändamål,

såsom bygdemuseum, församlingslokaler eller dylikt; det har till och med

hant att en församling helt återflyttat till sin för decennier sedan övergivna

medeltidskyrka. Denna nyvaknade ansvarskänsla har, såsom vitterhets-, historieoch

antikvitetsakademien framhållit, på många håll tagit sig uttryck i ansenlig

ekonomiska uppoffringar. 6

Det måste också enligt byggnadsstyrelsens åsikt i främsta rummet vara eu

e olika bygdernas angelägenhet att sörja för dessa kulturminnens underhåll och

vård med ledning av de anvisningar och föreskrifter, som kunna och böra lämnas

av de på området sakkunniga myndigheterna. Att lägga utgifterna för ödekyrkorna

och kyrkoruinernas underhåll helt på staten kan i allmänhet vara varken

rimligt och möjligt eller önskligt. Det är naturligt och nödvändigt, att vane

bygd känner sig ansvarig för sina minnesmärkens vård. Å andra sidan måste

det emellertid med styrka framhållas, att det jämväl är ett allmänt statsintresse,

att dessa ofta så ytterst värdefulla byggnadsminnesmärken bevaras och iståndsattas

Deras förstöring är en förlust icke blott för den bygd, där de stå, utan

aven for hela landet, i synnerhet då det gäller de mera märkliga byggnaderna

De långsamt nedruttnande ödekyrkorna kunna betraktas som skamfläckar för ett

kulturland. Det torde därför få anses såsom statens plikt att i möjligaste mån

söka vacka, stödja och underhålla det intresse och det arbete för de gamla ödekyrkornas

bevarande och iståndsättande, som håller på att växa fram ute i bygderna.

Vården av ödekyrkorna medför givetvis kostnader. I vissa fall torde

utsikten till ett bidrag av statsmedel verka eggande och stärkande för de enskilda

kratter, vilka söka inom bygden skapa intresse och möjligheter för konservering

av ett dylikt minnesmärke, och vilka det måste ligga i statens intresse att uppmuntra.

Endast i undantagsfall torde det kunna förutsättas, att staten ensam

åtager sig iståndsättandet eller underhållet av en ödekyrka. Någon fullständig

utredning angående ödekyrkornas förekomst och tillstånd finnes visserligen icke

u ford, men byggnadsstyrelsen har sedan flera år tillbaka haft sin uppmärksamhet

riktad på desamma och har samlat ett icke obetydligt material rörande dem

Odekyrkor och rumer av kyrkor inom landet äro till ett antal av omkring 200

bekanta för styrelsen, fördelade tämligen jämnt över hela landet. En stor del av

dessa aro dock i gott stånd och föremål för ett visst underhåll. Men i icke

ringa antal fall befinna sig dessa gamla byggnader i ett tillstånd av upprörande

förfall.

grund av vad sålunda anförts får byggnadsstyrelsen, som anser, att en

fullständig utredning rörande befintliga ödekyrkor och kyrkoruiner icke längre

bör uppskjutas, hemställa, att Kungl. Maj:t ville taga i övervägande, huruvida

icke genom riksantikvariens och byggnadsstyrelsens gemensamma försorg en utredning

borde verkställas rörande dels förekomsten av ödekyrkor och kyrkoruiner

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

inom landet samt dessas nuvarande tillstånd och vård, dels ock rörande möjlig- [19.]

heten av och sättet för ett successivt iståndsättande och konserverande av desamma.

Slutligen tillåter sig byggnadsstyrelsen fästa Kungl. Mayts uppmärksamhet

på vikten av att vid fastställande av förslag till reglering av pastoraten inom riket

ävensom vid andra ecklesiastika ändringar hänsyn även tages till den omständigheten,

att värdefulla kyrkor genom dylika regleringar och förändringar

kunna komma att läggas öde.

Jag ansluter mig gärna till de allmänna synpunkter, som från ^Xhefe»

såväl vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens som byggnadsstyrelsens

sida framställts i fråga om bevarandet av de gamla orternas

tempelbyggnader, dessa mång-sekelgamla prov på byggnadskonst,

av vilka åtskilliga ingalunda träda i skuggan för senare tiders

motsvarande skapelser. Jag finner även önskvärt, att en utredning

rörande befintliga kyrkoruiner och ödekyrkor m. m. åvägabringas,

liksom jag anser, att allt möjligt avseende bör fästas vid vad byggnadsstyrelsen

anfört därom, att vid fastställande av pastoratsregleringar

m. m. hänsyn må tagas även till förefintligheten av värdefulla

kyrkor, vilkas bevarande anses vara av vikt. Det är mig

emellertid uppenbart att de bidrag av statsmedel, som kunna ifrågakomma

för bevarande och konservering av ödekyrkorna, måste starkt

begränsas.

Vad nu angår vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens

under denna punkt närmast föreliggande framställning har jag ur

kostnadssynpunkt trott mig ej kunna i allo tillmötesgå densamma,

och då jag ändock ej velat helt och hållet lämna framställningen å

sido, har jag varit tveksam om vilket eller vilka av de avsedda

konserveringsarbetena borde hava företräde i fråga om statens hjälp.

En av akademien den 1 december 1920 avlåten skrivelse har

föranlett mig att från den nu ifrågasatta framställningen till riksdagen

utsöndra ett av de avsedda konserveringsarbetena.

Det förhåller sig nämligen så, att Drevs ödekyrka den 16 november 1920

svårt ramponerats av storm, varvid västra hälften av kyrkotaket på södra sidan

upplyftats av stormen och slungats ned på kyrkogården. Stormskadorna voro så

omfattande, att därest de icke reparerades före den egentliga vinterns inbrott, den

största fara förelåg ej blott för takets övriga delar utan även för kyrkans inre,

vilket ej skyddades av tegelvalv utan endast av inre platt trätak. Såväl takstolarna,

som lära härröra från tiden för kyrkans uppförande omkring år 1200,

som kyrkointeriören med sina av kalkmålningar från år 1626 prydda mu
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

rar och sin präktiga inredning — predikstol, bänkar, läktare m. m. — från

16- och 1700-talen äro enligt vitterhetsakademiens förklaring av allra största kulturhistoriska

intresse. Akademien framhöll därför det trängande behovet av ett

statsanslag för att möjliggöra, att dessa värden genom en omedelbar reparation

av taket räddades från förintelse.

Kostnaderna för denna takreparation angåvos efter sakkunnig besiktning

komma att belöpa sig till 3,000 kronor. Inom församlingen har man utfäst sig

att till denna reparation bidraga med ett belopp av 500 kronor — till de ursprungligen

av vitterhetsakademien avsedda till en kostnad av 2,000 kronor beräknade

konserveringsåtgärderna skulle från församlingens håll lämnas ett bidrag

av 1,000 kronor. I enlighet med min hemställan har Kungl. Maj:t i den 17 december

1920 av tillgängliga medel anvisat ett anslag av 2,500 kronor till verkställande

av takreparationen, under villkor att från den ekonomiskt mindre väl ställda

församlingen eller enskilda härtill bidrages med 500 kronor.

Vid sadant förhållande och da genom takets grundliga reparation

de svåraste farorna för ödekyrkans bestånd avlägsnats, har jag

ansett anslag av riksdagen till konservering av Drevs kyrka ej för

närvarande böra ifrågasättas.

Bland de övriga konserveringsarbetena har jag särskilt fäst mig

vid det, som gäller. Hemmesjö ödekyrka. Även här är det främst,

takets stora bristfällighet, som gjort mig benägen att tillstyrka beredande

av ett statsanslag. Därtill kommer ock att ett mycket avsevärt

bidrag till bekostande av konserveringsarbetena redan lämnats

från enskilt hall, med anlitande av vilket bidrag arbetena redan

kunnat påbörjas. Även församlingen har visat sitt intresse för konserveringsarbetet,

såsom jag strax skall nämna. Och i enlighet med

vad byggnadsstyrelsen uttalat bör i allmänhet en förutsättning för

bidrag från statens sida vara, att församling eller enskilda kraftigt

medverka till konserveringsarbetenas bringande till stånd.

Beskaffenheten av de avsedda arbetena i fråga om Hemmesjö

ödekyrka framgår av följande av arkitekten Brandel uppgjorda kostnadsberäkning

över de nödvändigaste konserveringsåtgärderna:

Delvis nya takstolar och hammarband, helt ny takpanel å samtliga tak kr. 3,200- —

Gavel- och takfotsbräder................................ » ggp._

Nytt spåntak å samtliga tak....................

Tjärning av spåntaken.......................

Nya luckor i fönstren, nytt fönster i absiden, lagning och tjärning

av dörrarna.................

Lagning av sprickor och trasiga ställen i murarna......

Oförutsedda utgifter, tillsyn . ..............

5,000

700

300

400

850

Summa kr. 11,100

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Till täckande av kostnadssumman har man såsom sagt att tillgå

bidrag från orten. Detta uppgår till B,000 kronor. Vidare beräknas

4.000 kronor i statsanslag samt 2,100 kronor, utgörande värdet av

utsynat virke från prästboställets skog. Framställning om tillstånd

till dylik utsyning är av församlingen ingiven till Kungl. Maj:t;

ärendet är emellertid ännu ej avgjort; om beviljande av statsanslaget

å tilläggsstat torde framställning böra göras till riksdagen.

Vad vidare de båda återstående ödekyrkorna, Svenneby och

Sjösås, beträffar bar jag ansett mig böra medverka till att de arbeten,

som av vederbörande för mig förklarats vara allra angelägnast,

komma till utförande. Jag avser därmed takens iståndsättande,

enär takets beskaffenhet för varje byggnads bevarande från undergång

är av avgörande betydelse.

I fråga om Svenneby ödekyrka bar Brandel upplyst, att takstolarna

i yttertaket å långhus och kor äro friska; inalles ett

40-tal tegel äro bortfallna; teglet ligger på läkten över takstolarna;

takpanel finnes ej. Regn och snö blåser in mellan teglen och förorsakar

röta å det värdefulla trätunn valvet, vilket ej kan räddas från

förstöring, om ej yttertaket göres tätt.

Den av Brandel uppgjorda kostnadsberäkningan för Svenneby

ödekyrka slutar å 4,500 kronor, vartill på privat väg ett belopp av

1.000 kronor angives vara att tillgå. I kostnadsberäkningen ingår

för långhus- och kortaken en post av 2,000 kronor, avseende nedtagning

av allt taktegel, ny takpanel med läkt samt uppläggning

och komplettering av takteglet.

I avseende å Sjösås ödekyrka har Brandel även anmärkt, att

yttertaket å såväl långhus som sakristia och vapenhus äro i höggrad

bristfälliga. Spånen är till större delen rötad, trasig och mossbelupen.

I Brandels kostnadsberäkning — jag anser mig ej kunna

ifrågasätta det av byggnadsstyrelsen antydda taktäckningsmaterialet

med därav följande kostnadsökning — för konservering av Sjösås

ödekyrka, vilken beräkning slutar å 4,500 kronor, därav 2,000 kronor

skola täckas genom privata bidrag från orten, ingår en post av

2,700 kronor för taktegel och läkt till samtliga tak.

Jag skulle vilja föreslå, att genom anslag å tilläggsstat för år

1921 av 1,000 kronor för Svenneby och 1,200 kronor för Sjösås ödekyrka

staten lämnar sin medverkan till takens iståndsättande pa

119.1

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

sätt nu är föreslaget; vid statsanslagen skulle knytas villkor om bidrag

från orten av 1,000 kronor för Svenneby och 1,500 kronor för

Sjösås.

I fråga om de båda ruinkyrkorna finner jag för närvarande ej

skäl hemställa om konserveringsanslag.

Under åberopande av vad jag nu anfört hemställer jag om förslag

till riksdagen

att till konservering under riksantikvariens

inseende av Hemmesjö, Svenneby och Sjösås ödekyrkor

i den omfattning, som av mig ovan angivits,

anvisa på tilläggsstat för år 1921 följande

särskilda reservationsanslag, nämligen

för Hemmesjö ödekyrka........ kronor 4,000: —

» Svenneby » ........ » 1,000: —

» Sjösås » ........ » 1,200: —

tillhopa 6,200 kronor,

under villkor, vad varje särskilt anslag beträffar,

att dess utgående är beroende av ett tillskott

från kommun eller enskilda, för Hemmesjö

ödekyrka av 5,000 kronor, för Svenneby ödekyrka

av 1,000 kronor och för Sjösås ödekyrka av 1,500

kronor.

[20 ] 7. Dyrtidstillägg åt den Hjertbergska antikvarien. 1920

tiiiäyrtåtden ^rs riksdag medgav, att till den Hjertbergska antikvarien vid vitterHjertbergska

historie- och antikvitetsakademien må från och med år 1920

antikvarien, av statsmedel utgå dyrtidstillägg enligt de grunder, som gälla för

dyrtidstillägg åt övriga antikvarier vid akademien.

För ändamålet anvisades på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag

av 6,200 kronor, varjämte riksdagen förklarade, att under år

1921 tillsvidare och intill dess definitivt beslut fattats rörande de

medel, av vilka för sagda år kostnaderna för dyrtidstillägg åt den

Hjertbergska antikvarien skola bestridas, härför erforderliga medel

skola utgå av det utav riksdagen till bestridande av kostnaderna för

dyrtidstillägg åt statens befattningshavare och pensionärer m. fl. vid

sidan av huvudtitlarna såsom avsättning å 1921 års riksstat anvisade

förslagsanslag, högst, å 200,000,000 kronor.

Under hänvisning till vad chefen för finansdepartementet till

s. 33 Kontrollera mot PDF

1921. Åttonde huvudtiteln: 1921 års till äggsstat.

33

statsrådsprotokollet över finansärenden denna dag anfört i fråga om

beredande åt vissa statens befattningshavare av dyrtidstillägg under

år 1921 tillstyrker jag förslag till riksdagen

att, i avbidan å proposition om anslag till

dyrtidstillägg under år 1921 åt den Hjertbergska

antikvarien vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien,

för ändamålet beräkna på tilläggsstal

för år 1921 ett förslagsanslag av 7,000 kronor.

Akademien för de fria konsterna.

8. Förstärkande av vissa anslagsposter i staten för akademien

för de fria konsterna. Under hänvisning till vad jag under

denna rubrik anfört beträffande anslag till ifrågavarande ändamål

för år 1922, hemställer jag, det Eders Kung]. Maj:t täcktes

föreslå, riksdagen

att anvisa på tilläggsstal: för är 1921 såsom

särskilda förslagsanslag, högst,

dels till täckande av för är 1920 motsedd

brist i de i staten för akademien för de fria konsterna

uppförda anslagsposterna till levande modeller

och till städning, renhållning samt betjäningens

beklädnad ett belopp av 6,200 kronor,

dels ock till förstärkande av nämnda anslagsposter

för år 1921 ett belopp av likaledes 6,200

kronor:

Musikaliska akademien.

9. Arvoden åt biträdande lärare, expenser m. m. Under

hänvisning till vad jag anfört i förevarande avseende vid anmälan av

åttonde huvudtitelns anslagsbehov för år 1922, tillstyrker jag förslag

till riksdagen

att till förstärkande av följande anslagsposter

i musikaliska akademiens stat anvisa på tilläggsstat

för år 1921 såsom särskilda förslagsanslag,

högst:

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)

121-]

Förstärkande

av vissa an

slagsposter i

staten för

akademien

för de fria

konsterna.

[22.]

Arvoden åt

biträdande

lärare,

expenser

m. m.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

[23.]

Brandförsäkring

av operabyggnaden

och dramatiska

teaterns

byggnad.

34 1921. Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

dels beträffande anslaget till arvoden åt biträdande

lärare och andra utgifter för undervisningen

ett belopp av 5,000 kronor;

dels i fråga om anslaget för biblioteket ett

belopp av 3,500 kronor;

dels och vad angår anslaget till expenser m.

fl. dylika utgifter, däribland instrumenters vård och

underhåll, ett belopp av 12,000 kronor.

De kungl. teatrarna.

10. Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska

teaterns byggnad. För brandförsäkring av de staten tillhöriga

teaterbyggnaderna i Stockholm har, vad angår operan allt från år

1900 och vad dramatiska teatern beträffar sedan år 1910, av riksdagen

anvisats anslag, som utgått på extra stat för vart och ett av

åren 1911—1915 med 40,175 kronor och för vart och ett av åren

1916—1918 med 40,176 kronor samt på tilläggsstat för år 1918

med 45,163 kronor och för vart och ett av åren 1919 och 1920 med

39,760 kronor. Försäkringsbeloppen hava utgjort för operabyggnaden

4,578,441 kronor 79 öre — däri dock inbegripet det belopp,

295,358 kronor 21 öre, för vilket operahusets terrassbyggnad är för

all framtid försäkrad hos Stockholms stads brandförsäkringskontor

— samt för dramatiska teaterns byggnad 4,500,000 kronor. I sistnämnda

belopp är inräknat en försäkring för all framtid hos berörda

brandförsäkringskontor å 425,960 kronor, å vilket belopp emellertid

utgår en särskild årlig avgift av 3J/2 pro‘ mille eller 1,490 kronor

86 öre. Försäkringsgivare äro, förutom nämnda brandförsäkringskontor,

följande till brandförsäkringsaktiebolagens tarifförening anslutna

svenska bolag, nämligen Skandia, Victoria, Svea, Skåne, Fenix,

Norrland och Skandinavien ävensom försäkringsaktiebolaget Ocean.

I skrivelse den 31 augusti 1920 har byggnadsstyrelsen framhållit,

att de belopp, vartill byggnaderna i fråga således äro försäkrade,

med hänsyn till nuvarande värden måste anses absolut otillräckliga

för att försäkringarna skulle fylla det med desamma närmast avsedda

ändamålet, nämligen att såvitt möjligt göra teaterverksamhetens

upprätthållande oberoende av statens ekonomiska ingripande

genom att medel omedelbart funnes tillgängliga för eventuellt uppkomna

brandskadors botande. Byggnadsstyrelsen anför vidare:

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

1921. Åttonde huvudtiteln: 1921 Ars tillägsstat.

Byggnadsstyrelsen, som ansett sig böra upptaga frågan om en höjning

av försäkringsbeloppen, har i ärendet hänvänt, sig till försäkrings- aktiebolaget

Skandia och brandförsäkringsaktiebolaget Victoria. T bifogad skrivelse

den 30 augusti 1920 har det förra bolaget beträffande operabyggnaden gjort gällande,

att försäkringsbeloppet åtminstone borde höjas till 13,555,741 kronor 79

öre för att motsvara nuvarande värden. Av detta belopp vore de till brandförsäkringsaktiebolagens

tarifförening anslutna svenska bolagen beredda att täcka

10.250.000 kronor. Dessa bolags årspremier beträffande byggnaden utginge efter

en premiesats av 4 pro mille. Angående dramatiska teaterns byggnad framhåller

brandförsäkringsaktiebolaget Victoria i eu jämväl bifogad skrivelse av sistnämnda

dag, att den å denna byggnad tecknade försäkringen åtminstone borde höjas till

12.845.000 kronor, av vilket belopp de till tarifföreningen anslutna svenska bolagen

vore villiga att teckna 9,500,000 kronor mot en årspremie efter 5 pro mille.

Såsom av sistnämnda två skrivelser framgår äro de föreslagna höjda försäkringsbeloppen

endast approximativa, då någon värdering av byggnaderna icke

ägt rum. Siffrorna hava erhållits genom en procentuell förhöjning av de i nu

gällande försäkringsbrev specificerade summor på sätt, som vid skrivelserna fogade

tablåer utvisa. För sin del anser sig byggnadsstyrelsen, som vill framhålla,

att en fullständig värdering av byggnaderna är ett mycket omfattande och dyrbart

företag, kunna godtaga de föreslagna höjda värdena.

Med avseende å de delar av dessa värden, som icke skulle komma att täckas

av de försäkringar, som de till försäkringsbolagens tarifförening anslutna

svenska bolagen äro villiga att lämna, jämte ovannämnda försäkringar hos Stockholms

stads brandförsäkringskontor, som gälla för all framtid, får byggnadsstyrelsen

framhålla, att försäkringsaktiebolaget Ocean förklarat sig berett att teckna,

beträffande operabyggnaden intill 1,080,000 kronor och beträffande dramatiska

teaterns byggnad intill 1,000,000 kronor, i båda fallen mot en årspremie efter 4

pro mille. Härjämte torde städernas allmänna brandstodsbolag och försäkringsbolaget

Allmänna Brand kunna teckna ganska avsevärda belopp. I sista band

torde eventuellt utländska försäkringsbolag anlitas. Enligt vad byggnadsstyrelsen

under hand inhämtat, kunna i dessa senare fall premiesatserna icke väntas bliva

högre än 4 pro mille för operabyggnaden och 5 pro mille för dramatiska teaterns

byggnad. .

Därest försäkringsbeloppen skulle höjas på ovan angivet sätt, vilket i så fall

lämpligen borde ske vid nu löpande försäkringsårs utgång eller den 15 juli 1921

beträffande operabyggnaden och den 1 juli 1921 beträffande dramatiska teaterns

byggnad, komma premiekostnaderna att utgå i enlighet med följande med stöd

av ovan lämnade uppgifter upprättade tablåer.

Operabyggnaden.

Försäkringsgivare. Försäkringsbelopp. Premiebelopp.

Stockholms stads brandförsäkringskontor kronor 295,358: 21 (Betalt för aii framtid)

Till försäkringsbolagens tarifförening anslutna

svenska bolag.............. » 10,250,000: — 41,000: —

Försäkringsaktiebolaget Ocean....... » 1,080.000: — 4,320: —

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tiUäggsstat.

Städernas allmänna braustodsbolag in. H.

(för återstående del av försäkringsbeloppet).

........................kronor 1,930,383:58 7,721:53

Summa kronor 13,555,741:79 53,041:53

Dramatiska teaterns byggnad.

Försäkringsgivare.

F örsäkringsbelo p p. Premiebelopp.

Stockholms stads brandförsäkringskontor kronor 425,960: —

Till försäkringsbolagens tarifförening anslutna

svenska bolag.............. > 9,500,000: —

Försäkringsaktiebolaget Ocean........ » 1,000,000: —

Städernas allmänna brandstodsbolag m. fl.

(för återstående del av försäkringsbeloppet)

.................... »_1,919,040: —

(Betalt för all framtid)

47,500: - 4,000: —

9,595: 20

Summa kronor 12,845,000: — 61,095: 20

Gäldandet av premier och ovanberörda avgift för brandförsäkrande av ifrågavarande

teaterbyggnader skulle sålunda kräva ett anslagsbelopp av icke mindre

än sammanlagt 115,627 kronor 59 öre för år räknat,

Byggnadsstyrelsen erinrar härefter om dåvarande överintendentsämbetets

skrivelse till Kungl. Maj:t den 13 oktober 1908, vari ifrågasatts,

huruvida det finge anses ekonomiskt riktigt att hava dessa

byggnader försäkrade, då statsverket i allmänhet hade sina fastigheter

oförsäkrade. Ämbetet hade därför hemställt, huruvida skäl

ej finge anses föreligga att för framtiden icke försäkra ifrågavarande

byggnader. Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t den

12 januari 1909 hade emellertid vederbörande departementschef på

anförda skäl förklarat sig icke kunna biträda ämbetets berörda förslag.

Byggnadsstyrelsen har nu — under framhållande att för byggnadernas

försäkring till belopp, som någorlunda motsvarade deras

nuvarande värde, skulle krävas en högst avsevärd ökning av ifrågavarande

statsutgift — förnyat överintendentsämbetets hemställan

om försäkringarnas upphörande- Därest emellertid Kungl. Maj:t

skulle pröva lämpligt att de båda byggnaderna fortfarande bleve

brandförsäkrade, har byggnadsstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t

måtte hos 1921 års riksdag göra framställning om anvisande av ej

mindre 53,041 kronor 53 öre för gäldande av årspremie för brandförsäkring

av operabyggnaden under ett år, räknat från klockan 12

på dagen den 15 juli 1921, än även tillhopa 62,586 kronor 6 öre

för bestridande av särskild avgift till Stockholms stads brandför
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

säkringskontor samt årspremie för brandförsäkring av dramatiska

teaterns byggnad under ett år, räknat från klockan 12 på dagen

den 1 juli 1921; och syntes, med hänsyn till att försäkringspremierna

skulle erläggas i förskott, det erforderliga anslaget, tillhopa 115,627

kronor 59 öre, böra uppföras a tilläggsstat för ar 1921.

De skäl, som föranledde 1909 års riksdag att oaktat överinten- me^ah^en

dentsämbetets uttalade tvekan bevilja anslag till ifrågavarande byggnaders

försäkring och som sedan kommit riksdagen att år efter

år anvisa medel för ändamålet, föreligga enligt min åsikt alltjämt

med oförminskad styrka. Sant är, att genom den ökade premieberäkningen

statsverkets utgifter härför väsentligt ökas. Men det belopp,

byggnaderna representera, har också vuxit så betydligt, att

statens risk av att underlåta försäkringen i det närmaste tredubblats

från år 1909. Jag kan därför icke taga på mitt ansvar att föreslå

ett upphörande av denna försäkring utan anser det av byggnadsstyrelsen

för ändamålet ifrågasatta anslaget böra äskas att utgå på

tilläggsstat för år 1921, därvid beloppet för undvikande av öretal i

riksstaten torde sättas till 115,628 kronor.

Jag hemställer alltså om förslag till riksdagen

att till gäldande av årspremier för brandförsäkring

av operabyggnaden och dramatiska teaterns

byggnad anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag,

högst 115,628 kronor.

11. Brandförsäkring av staten tillhörig, i operabyggna- [24.)

den samt dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom

ra ra. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag anvisade riksdagen å tillhörig i

tilläggsstat för år 1920 såsom förslagsanslag, högst, bland annat:

till gäldande av årspremie för brandförsäkring av staten tillhö- mati8ka ten

rig i operabyggnaden förvarad lösegendom ett belopp av 7,280 kronor,

Samt lösegendom

till gäldande av årspremie för brandförsäkring av staten tillhörig m ni

i dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom ett belopp av

5,205 kronor.

Ifrågavarande försäkringar gälla för tiden den 15 juli 1920—den

15 juli 1921. För samma ändamål hava sedan åtskilliga år medel

anvisats av riksdagen.

Såväl kungl. teaterns som kungl. dramatiska teaterns aktiebolag

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[24.] hava ingivit framställningar om motsvarande anslag för tiden den

15 juli 1921—den 15 juli 1922.

Kungl. teaterns aktiebolag anhaller för sin del om samma belopp

som det senast av riksdagen anvisade, 7,280 kronor. Brandförsäkringsbeloppet

utgör 1,000,000 kronor.

För täckande av nyssnämnda premiebelopp torde anslag å motsvarande

summa böra äskas hos riksdagen.

Framställningen från kungl. dramatiska teaterns aktiebolag går

ut på ökat anslag. I framställningen upplyses, att dramatiska teaterns

lösegendom hittills förvarats dels i teaterbyggnaden, dels i ett

skjul på Djurgården, dels ock i ett magasin vid Haga slott. De

båda sistnämnda förvaringsställena hade nu ersatts av ett av aktiebolaget

uppfört magasin vid Solnavägen i kvarteret Cedern i Stockholm-

Vederbörande försäkringsbolag hava funnit, att därvid risken

något ökats, vadan årspremien måst höjas med ett belopp av 795

kronor. Därjämte har teaterbolaget ansett, att magasinsbyggnaden

borde försäkras för 75,000 kronor, medförande en årspremie av 300

kronor.

Denna byggnad var färdig den 1 juli 1920. Då den emellertid

ej togs i bruk förrän den 25 augusti 1920, utgår, på sätt vidare i

teaterstyrelsens skrivelse upplyses, premieökningen för lösegendomen

under försäkringsåret den 15 juli 1920—den 15 juli 1921 med endast

706 kronor 66 öre.

Åberopande vad jag sålunda meddelat ur teaterbolagets skrivelse

hemställer bolaget om vidtagande av åtgärder dels för återbetalande

till bolaget av det belopp av 1,006 kronor 66 öre, som av bolaget

erlagts i försäkringsavgifter under löpande försäkringsår, utöver det

av riksdagen anvisade anslaget, dels ock för gäldande med allmänna

medel av brandförsäkringspremien för tiden den 15 juli 1921—den

15 juli 1922, 6,300 kronor.

Över kungl. dramatiska teaterns aktiebolags framställning har

byggnadsstyrelsen den 5 oktober 1920 avgivit infordrat utlåtande.

Byggnadsstyrelsen har anfört:

beträffande den ifrågasatta höjningen av brandförsäkringen av den staten

tillhöriga, av dramatiska teatern förvarade lösegendomen har byggnadsstyrelsen

som rörande denna fråga införskaffat här bifogad uppgift från försäkringsaktiebolaget

Skandia, för sin del intet att erinra.

Vad beträffar försäkring av det i kvarteret Cedern uppförda magasinet får

styrelsen, efter att hava inhämtat vissa ytterligare upplysningar, anföra följande.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Då gamla operabyggnaden utrymdes för rivning och operaverksamheten [24.J

överflyttades till svenska teatern, flyttades från gamla operatomten ett därå varande

skjul, vilket uppfördes vid norra Blasieholmshamnen för förvaring av operans

dekorationer m. m. Häri fick även dramatiska teatern i mån av utrymme förvara

teatern tillhörig lösegendom. Efter nya operabyggnadens färdigställande och

sedan staden ålagt vederbörande att borttaga skjulet ifråga, flyttades detsamma

för dramatiska teaterns räkning till en förhyrd tomt i Alkärret å södra Djurgården.

Förutom i detta skjul hava dekorationer jämväl förvarats i ett förhyrt

magasin tillhörande Haga slott. Sedan denna förhyrning emellertid numera uppsagts,

har teaterbolagets styrelse funnit nödigt att anskaffa ett nytt magasin och

däri sammanföra all den lösegendom, som nu förvarats å nämnda två ställen, och

har sålunda, sedan skjulet i Alkärret försålts, genom bolagets försorg uppförts ett

nytt magasin av trä i kvarteret Cedern. Skjulet har styrelsen låtit besiktiga genom

en styrelsens tjänsteman, och har denne funnit försäkringssumman, 75,000

kronor, skälig.

Byggnadsstyrelsen, som utgår ifrån att det nya magasinet efter färdigställandet

övergått i Kungl. Maj:ts och kronans ägo, vilken uppfattning, enligt vad byggnadsstyrelsen

tror sig veta, delas av bolagets styrelse, får för sin del tillstyrka,

att detsamma försäkras på statsverkets bekostnad, och har styrelsen intet att

erinra mot den härför föreslagna premien.

Den av byggnadsstyrelsen åberopade uppgiften från försäkringsaktiebolaget

Skandia är av följande innehåll:

Stockholm den 5 oktober. Kungl. Byggnadsstyrelsen. Stockholm.

Härmed få vi meddela, att förnyelsepremien 15A 1921—i:,h 1922, för sampolis,

Skandias N:o 231144, å Kronor 1,000,000:— utgör Kr. 6,000:—.

Försäkringen avser möbler, kostymer, dekorationer, attributer och övriga inventarier

för Kr. 590,000: — inom Dramatiska Teaterns byggnad, varav uti:

expeditionslokaler och klädloger för Kr. 60,000: — 2 % = Kr. 120: —

övriga lokaler............. » » 530,000:— 8 % — » 4,240: —

samt samma slags föremål förvarade

i magasinsbyggnad i kv. Cedern » » 410,000: — 4 % — » 1,640: -

Kronor 1,000,000:— 6,000: —

Ej heller jag har något att erinra mot teaterbolagets framställ- De part®

ning, vadan jag tillstyrker proposition till riksdagen om anvisande men,8cliefei‘

av nödiga medel. Vad särskilt angår omförmälda magasin synes

mig lämpligt att även detta försäkras på statens bekostnad; teaterbolaget

har i en till ecklesiastikdepartementet ingiven skrift biträtt

byggnadsstyrelsens uttalande om att magasinet tillhör Kungl. Maj:t

och kronan.

Försäkringssumman för möbler, kostymer, dekorationer m. m.

utgör, såsom ock framgår av Skandias skrift, 1,000,000 kronor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

De erforderliga anslagen för samtliga nn omförmälda ändamål

lära böra begäras å tilläggsstat för år 1921. Tanken på att samtidigt

för motsvarande ändamål —- ävensom för de under nästföregående

punkt omförmälda — äska anslag för år 1922, varigenom man

skulle undgå fortsättandet av den nu iakttagna ordningen med anslag

å tilläggsstat, har ej varit mig främmande. Den har ock tillförene

varit under övervägande, men undanskjutits med hänsyn till

eventuell omläggning av budgetåret. Med den ifrågasatta ändrade

anordningen torde även nu kunna anstå. Jag tillstyrker förslag till

riksdagen

att å tilläggsstat för år 1921 såsom särskilda

förslagsanslag, högst, anvisa

dels till gäldande av årspremie för brandförsäkring

under tiden den 15 juli 1921—den 15 juli

1922 av staten tillhörig i operabyggnaden förvarad

lösegendom ett belopp av 7,280 kronor;

dels till gäldande av årspremier för brandförsäkring

under samma tid av staten tillhörig, i dramatiska

teaterns byggnad och i ovannämnda magasin

förvarad lösegendom ävensom av själva magasinet

ett belopp av 6,300 kronor;

dels ock till gottgörelse åt kungl. dramatiska

teaterns aktiebolag för av detsamma utlagda medel,

utöver anvisat statsanslag, till försäkring under

tiden den 15 juli 1920—den 15 juli 1921 av nyss

omförmälda lösegendom och magasin ett belopp av

1,007 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

41

Universiteten, den medicinska undervisningen

m. m.

Uppsala universitet.

1. Förstärkande av materiellanslagen till vissa institu

[25.]

tioner och inrättningar. Under de två senast förflutna åren hava

anslå0- å tilläggsstat utgått till förstärkande av materiellanslagen till an8]agen till

vissa Institutioner och inrättningar vid universitetet i Uppsala. Nu

föreligga jämväl åtskilliga äskanden från sagda universitet, avseende inrättningar.

dylika anslag å tilläggsstat. ...

Följande översikt ger vid handen vilka institutioner

anslagsbelopp, varom här är fråga:

Hygieniska institutionen............................kronor

Psykologiska laboratoriet...........................

Klubbans biologiska station.........................

Medicinska poliklinikerna...........................

Zoologiska institutionen............................

Mineralogisk-geologiska institutionen...................

Botaniska trädgården..............................

» laboratoriet..............................

» museet.................................

Institutionen för allmän och analytisk kemi.............

Växtbiologiska institutionen.........................

Meteorologiska » .........................

Fysiska » _ .........................

Astronomiska observatoriet...................••••••.•

Inrättningen för undervisning och forskning i fysikalisk kemi

Anatomiska institutionen...........................

Patologiska » ................;..........

Institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi .......... »

Farmakologiska institutionen.......................

Fysiologiska » ........................

Universitetsbiblioteket ............................. *_

och vilka

3,500

—

400

—

3,200

—

6,000

—

10,000

—

1,500

—

30,000

—

300

—

1,000

—

6,270

—

3,000

—

7,435

50

8,200

—

5,800

—

5,000

—

422

—

972

93

1,130

39

887

36

3,450

—

18,379

11

116,847

29

De begärda beloppen hava avsetts dels till täckande av beräknade

brister vid 1920 års utgång i anslag till materiell m. m. för

ifrågavarande institutioner, dels till förstärkande av dessa anslag

under år 1921, därvid i några fall ingå medel till bränslekostnad.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

f oa 1motsvarande ändamål anvisades på tilläggsstat för år 1920

123,344 kronor.

Såsom jag i mitt anförande under punkt 62 i bilagan åttonde

huvudtiteln till arets statsverksproposition omförmält, bär jag från

i^yersitetet erh^t en aPProximativ beräkning över reservfondens

stallning under ar 1920. Denna handling är av följande innehåll:

Kronor.

34,940: 22

52,911: 45

bebet.

Kassa konto................

utgifter t. o. m. 3% 1920........

beräknade återstående utgifter.................

Uppsala Ulva m. fl. vattenkvarnars reparationskonto

Ko ligt kanslersämbetets medgivande anslaget belopp

till reparation av Ulva kvarn.

Institutioners konti..............

Skuldbelopp att avskrivas med tillhjälp av reservfonden

enligt kanslersämbetets medgivande.

Reparationers konto............

Skuldbelopp att avskrivas med tillhjälp av reservfonden

enligt kanslersämbetets medgivande.

Krono- m. fl. utskylders och brandavgifters konto

Skuldbelopp att avskrivas med tillhjälp av reservfonden

enligt kanslersämbetets medgivande.

Lantmäteri- och rättegångskostnaders konto

Skuldbelopp att avskrivas med tillhjälp av reservfonden

enligt kanslersämbetets medgivande

Av kanslersämbetet beviljade anslag till täckdikningsrör

^ och cementarbeten vid akad. hemman....

Extra utgifters och tryckningskostnaders konto........

Skuldbelopp att avskrivas med tillhjälp av reservfonden

enligt kanslersämbetets medgivande.

Universitetsbibliotekets byggnads konto

Skuldbelopp att avskrivas med tillhjälp av reservfonden

enligt kanslersämbetets medgivande.

Enligt kanslersämbetets medgivande hava från reservfonden

avsatts:..........

till slutförande av reparations- och ändringsarbeten i

(iiistavianum........... 00 000*

för upprättande av eu universitetets brandriskfond . . . 100 000:

Vidare har framställning hos kanslersämbetet gjorts om

anvisande från reservfonden av anslag till införande

av värmeledning i botaniska institutionen med

Utgående balans konto

Behållning till 1921

27,237: 96

40,000: -

Kronor.

87,851: 67

30,000: —

20,575: 22

29,486: 39

4,279: 84

67,237: 96

34,261: 79

14,811: 73

166,000: —

50,500: —

227,435: 87

Summa kronor 732,440: 47

s. 43 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

43

Kredit.

Ingående balans konto................

Behållning från 1919.

General konto......................

Beräknadt överskott för året.

Avlöningars, pensioners och gratialers konto

Beräknade besparingar härå.

Indragningsstatens konto..............

Beräknat överskott härå.

kronor 351,540: 47

» 346,900: —

» 14,000:

» 20,000: —

Summa kronor 732,440: 47

På grund av vad denna handling utvisar i fråga om reservfondens

förmåga att bära extra ordinarie utgifter har jag trott mig

kunna såväl först och främst i avseende å de nu å tilläggsstat begärda

anslagsposterna som ock beträffande vissa å extra stat för år 1922

äskade anslag ifrågasätta en reduktion — i några fall har jag funnit

mindre anslagsbehov kunna åtminstone tillsvidare helt och hållet

tillgodoses ur reservfonden. Vad angår de nu önskade tilläggsstatsanslagen

å tillhopa 116,847 kronor 29 öre föreslår jag alltså, att

Kung! Maj:t av riksdagen utverkar ett belopp av 60,000 kronor,

således något mer än hälften av vad universitetet begärt. Det torde

få ankomma på Kung! Maj:t att meddela föreskrifter om anslagsbeloppets

fördelning på de särskilda institutionerna.

Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkande av vederbörande för år

1921 å ordinarie och extra stat utgående anslag

till de av mig under denna punkt angivna institutionerna

och inrättningarna vid universitetet i

Uppsala anvisa på tilläggsstat ett reservationsanslag

av 60,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande fördelas på omförmälda institutioner

och inrättningar.

2. Höjning av ersättningen åt biblioteksvaktmästare för

eftermiddagstj änst. Under hänvisning till vad jag under denna

rubrik anfört beträffande anslag till ifrågavarande ändamål för år

1922, hemställer jag, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkande av det i utgiftsstaten för

universitetet i Uppsala, avdelningen A) Avlöningar

m. in., c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets

[26.)

Höjning av

ersättningen

åt biblioteksvaktmästare

för eftermiddagstjänst.

s. 44 Kontrollera mot PDF

[27.]

Prebende
inetitntionen,

[28.]

Bidrag till

täckande av

driftkostnaderna

vid

Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar

i

Lund.

44 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

samlingar och inrättningar in. m., under rubriken

Biblioteket uppförda anslaget till arvoden, flitpenningar

åt extra biträden, renskrivning, eftermiddagstjänst

m. m. anvisa på tilläggsstat för år 1921

ett förslagsanslag, högst 1,500 kronor.

Lunds universitet.

3- Prebendeinstitutionen. Under hänvisning till vad jag

under punkt 54 i bilagan åttonde huvudtiteln till årets statsverksproposition

anfört tillstyrker jag förslag till riksdagen

att, i avbidan på proposition om beredande av

vissa ersättningsmedel till särskilda prebendeinnehavare

inom teologiska fakulteten vid universitetet

i Lund, för ändamålet beräkna på tilläggsstat för

år 1921 ett förslagsanslag, högst 15,000 kronor.

®^ra8‘ till täckande av driftkostnaderna vid Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund. Malmöhus läns i Lund

inrättade sjukvårdsinrättningar äro som bekant upplåtna för den

medicinska kliniska undervisningen vid universitetet i Lund. Av denna

anledning har staten vid flera tillfällen — senast beträffande den

för ett par år sedan verkställda till- och nybyggnaden vid nämnda

sjukhus lämnat bidrag till byggnadskostnader för sjukhuset.

Till bestridande av driftkostnaderna har staten hittills ej bidragit.

Nu har detta emellertid blivit ifrågasatt. Enligt uppdrag av

Malmöhus läns landsting har nämligen direktionen över omförmälda

sjukvårdsinrättningar i en av länsstyrelsen i Malmö överlämnad skrivelse

av den 12 november 1920 anhållit, att Kung! Maj:t måtte föranstalta,

att statsverket komme att till täckande av de kostnader,

landstinget hade att under år 1920 vidkännas för sina sjukvårdsinrättningar

i Lund, bidraga med 30 % av sagda kostnader, vilka till

sitt belopp dock först kunde bliva bestämda efter det räkenskaperna

för nyssnämnda år förelåge i avslutat skick.

I ärendet har upplysts att den verkliga kostnad, landstinget under

år 1919 fått vidkännas för driften vid sjukhuset, uppgått till

1,612,764 kronor 37 öre och att den beräknade kostnaden för år

1920 utgjorde 1,770,000 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

45

Utlåtanden i ärendet hava infordrats från nmversitetsmyndigheterna

och medicinalstyrelsen. Sistnämnda myndighet tall vilken

ärendet remitterades i senare delen av december 1920, har ännu ej

hunnit avgiva svar. v.

Jag är således ej nu i tillfälle att för Kungl. May.t framlägga

definitivt förslag om avlåtande av framställning i amnet till riksdagen.

Saken synes mig dock vara av den beskaffenhet, att jag ej

kan underlåta att ifrågasätta beräknande å nksstaten av de medel,

som eventuellt böra anvisas för berörda ändamål. Jag uar trött

mig kunna preliminärt beräkna det erforderliga beloppcttall 500XXXJ

kronor, uppfört såsom förslagsanslag pa tilläggsstat för ar 1921, och

får alltså hemställa om avlåtande av förslag till riksdagen

att, i avbidan på proposition om anslag av

statsmedel såsom bidrag till täckande ^ av driftkostnaderna

vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund under år 1920, beräkna på tilläggsstat

för år 1921 ett förslagsanslag av 500,000 kronor.

5 Förstärkande av materiellanslagen till vissa institutioner

och inrättningar. För vartdera av åren 1918—1920 hava

anslag å tilläggsstat beviljats en del institutioner och inrättningar

vid universitetet i Lund. Samma skäl som betingat dessa anslag,

alltså de rådande ekonomiska förhållandena, hava föranlett det större

akademiska konsistoriet att hos Kungl. Maj:t begära liknande anslag

jämväl för år 1921 — jag erinrar, att jag under punkt 2o i det

föregående anmält motsvarande anslagsäskanden för universitetet i

Uppsala och kommer i det följande att framlägga dylika från karolinska

institutet. . ,,

Till en början vill jag här lämna en tablå, uppställd efter samma

grunder som motsvarande tablå angående anslag å tilläggsstat tor

år 1920.

Nytt anslag.

[29.]

Förstärkande

av materiellanslagen

till vissa

institutioner

och inrättningar.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

Institutioner och

inrättningar

Anatomisk-histologiska

institutionen......

Fysiologiska institutionen

............

Medici n skt-kemiska

institutionen......

Patologisk-anatomiska

institutionen .....

Astronomiska observator^

...........

Botaniska institutionens

systematiska avdelning

............

Bota niska institutionens

fysiologiska avdelning

............

Fysiska institutionen .

Geologisk-mineralogiska

institutionen . . .

Kemiska institutionen .

Zoologiska institutionen

Inrättningen för gymnastik

och fäktkonst

Institutionen för ärftlighetsforskning

. .

Farmakologiska institutionen

..........

Universitetsbiblioteket.

Summa

Ordinarie

anslag

år 1921

Extra anslå

år 1921

(frånsettviss

tillfälliga an

slag för sär- skilda ända- mål)

g

Beviljade

a anslag på

tilläggsstat

år 1920

Begärda

anslag på

tilläggsstat

för år 1921

De andelar

av de i kol.

4 upptagna

anslag, som

gälla

täckande av

brister vid

1920 års ut- gång

Kronor

ö.

1 Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

6,05(

)-

—

12,45C

13,42C

> —

*) 4,67(

) —

*) 4,50C

) —

—

8,00C

—

19,40C

—

3) 9,20(

) —

3,45C

) —

50C

) —

12,000

—

12,000

—

—

—

3,500

—

—

—

6,950

9,500

—

4) 4,000

—

5,000

— -

—

—

7,000

—

7,000

—

Ej angi\

Brist v

ret

1

d

7,000

18,900

19,000

—

1920 års

anses

sannoli

slut

k

3,500

—

—

—

5,000

—

9,000

_

B) 2,000

5,000

—

—

8,000

—

20,000

—

e) 8,000

—

2,600

—

1,000

—

2,000

4,000

1,000

7) 4,000

—

—

—

25,000

11,000

7,700

—

—

18,650

29,600

8) 8,600

—

500

500

3,000

3,000

—

—

1,000-

—

750-

750-

—

1,000-

—

500-

1,000-

) 50,000 -

10,000-

20,100-

30,400 -

—

— -

- 1-

148,30o|-

189,07o|-

-|

—

laborationsavgifter, beräknade till 2,500 kronor. enskaper. ) Härtill komina

T-IH 11 . i i -i _ . *

i 1919 års räkenskaper

iborationsa vgifter, ber;

J Härtill komma avko...„„ UCI1

i staten beräknade till 1,625 kronor.

’> Hartm d»%™,

s. 47 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 47

De av vederbörande institutioners och inrättningars talemän, [29.]

institutionsföreståndarna m. fl., framlagda anslagskraven hava vid

företagen granskning godtagits av utsedda kommitterade vid universitetet,

vilka på anförda skäl ej ansett sig kunna jäva kraven, även

då dessa, såsom i ett par fall ägt rum, icke stödja sig på närmare

utredning. Kommitterade hava därvid anfört, att institutionernas för

år 1920 nödvändiga utgifter icke i något fall understigit men väl i

de flesta fall högst väsentligt överstigit de år 1919 beräknade, att

det tydligen vore omöjligt att på förhand med någon säkerhet

bestämma den ökning utöver normala priser, som för år 1921 kunde

råda, att det å andra sidan vore tämligen visst, att utgifterna för

år 1921 komme att ställa sig ungefär lika höga som år 1920, samt

att institutionsföreståndarna vore de, som närmast kunde bedöma

och överblicka inrättningarnas behov.

Lika med kommitterade har det större konsistoriet upptagit

institutionsföreståndarnas även av vederbörande fakultet eller sektion

tillstyrkta anslagsyrkanden och förty anhallit, att till förstärkande

av de ordinarie anslagen till materiell m. m. för vederbörande institutioner

och inrättningar måtte å tilläggsstat för år 1921 beredas

ett belopp om tillhopa 189,070 kronor.

Kanslern har i skrivelse den 29 augusti 1920 hemställt om

proposition till riksdagen med äskande av anslag i enlighet med

konsistoriets anhållan.

Vederbörande institutionsföreståndares anslagsäskanden grunda mentschefen.

sig i de flesta fall på mer eller mindre detaljerade beräkningar över

institutionernas och inrättningarnas inkomster och utgifter. Det visar

sig, att i flera fall i de brister, som beräknas uppstå vid 1920 års

utgång, ingå brister från år 1919.

Jag skall nu i korthet yttra mig över de särskilda anslagskraven.

Då intet annat säges ansluter jag mig till vederbörandes anslagsyrkanden.

Jag vill anmärka, att det, enligt vad inhämtade upplysningar

givit vid handen, lika litet nu som tillförene finnes möjlighet

att, på sätt jag ifrågasatt beträffande universitetet i Uppsala,

i nämnvärd mån lita till hjälp från reservfonden. Denna

har vid universitetet i Lund städse haft en svagare ställning än

motsvarande fond i Uppsala.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Det belopp, som begärts för anatomisk-histologiska institutionen

utgör summan av den brist, som uppstått å 1919 års stat, 4,670

kronor (egentligen 4,671 kronor) och ett för år 1921 till samma

belopp som för år 1920 beräknat anslagsbehov av 8,750 kronor.

Institutionsföreståndaren motser väl, att sistnämnda belopp ej skall

visa sig tillräckligt, men har stannat därvid på grund av omöjligheten

att uppgöra fullt tillförlitliga beräkningar.

För fysiologiska institutionen har föreståndaren att påräkna en

tillgång för år 1920 av omkring 12,800 kronor. Från år 1919 hava

dock räkningar överbalanserats till ett belopp av 7,250 kronor, så

att för år 1920 stått till förfogande blott 5,550 kronor.

Vid beräknande av anslagsbehovet har föreståndaren i fråga om

bränslekostnaderna, som han ansåg rätteligen böra beräknas vara

åtta gånger så stora som före kristiden, då de stannat vid 1,000

kronor, trott sig kunna nöja sig med ett beräknat belopp av 5,000

kronor. För andra poster än bränsle — gas, vatten, elektricitet,

kemikalier, apparater, glasförrådet, inköp av djur och föda åt dem

samt institutionsbibliotekets vidmakthållande — för vilka ändamål

före kristiden kunnat disponeras 3,800 kronor, har institutionsföreståndaren

ansett en förhöjning av 150 procent oundgänglig. Beloppet,

av föreståndaren angivet till 9,700 kronor, utgör rätteligen 9,500

kronor.

Inalles skulle således för institutionen erfordras ett materiellanslag

för ar 1920 av 14,500 kronor. Efter avdrag av ovannämnda

belopp av 5,550 kronor, av institutionsföreståndaren jämnat till 5,500

kronor, skulle för år 1920 krävas ett tilläggsanslag av 9,000 kronor.

För år 1921 har institutionsföreståndaren beräknat ett anslagsbehov

av 15,000 kronor, vilket innebär, att ett tilläggsanslag av

10,200 kronor skulle behövas för det året. Inalles skulle således

krävas ett tilläggsanslag av 19,200 kronor.

T. f. föreståndaren för medicinskt-kemiska institutionen har

begärt samma tilläggsanslag, som beviljats för år 1920. Han upplyser,

att, trots största möjliga inskränkningar i fråga om anskaffning

av kemikalier m. m., en mindre brist torde komma att uppstå vid

1920 ars slut. Ingen utsikt anses förefinnas för minskning av utgifterna

för institutionens uppeldning m. m.

Patologisk-anatomiska institutionen. I det för denna institution

begärda anslaget, 9,500 kronor, ingår dels ett till 4,000 kronor av
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

1

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 49

rundat belopp, utgörande från år 1919 överförd brist, dels samma

belopp, som för vartdera av åren 1919 och 1920 beräknats såsom

tilläggsanslag för institutionens materiellbehov eller 5,500 kronor.

För den astronomiska institutionen har först approximativt begärts

enahanda belopp, som beviljats å tilläggsstat för år 1920, eller

7,000 kronor. Institutionsföreståndaren har emellertid senare upplyst,

att institutionen redan vid utgången av maj månad 1920 förbrukat

de medel, som för år i920 stode institutionen till buds, vadan

anslagsbehovet följande år komme att röna inverkan härav.

Från föreståndaren för botaniska institutionens systematiska avdelning

föreligger en utförlig och noggrann redogörelse^ för avdelningens

ekonomiska förhållanden, sådana de under senare ar gestaltat

sig och kunna förväntas bliva under år 1921. Redogörelsen utmynnar

i begäran om ett anslag av 19,000 kronor, ungefär motsvarande vad

för år 1920 anvisats.

I det av t. f. föreståndaren för botaniska institutionens fysiologiska

avdelning begärda anslaget 9,000 kronor, ingår ett belopp

av 2,000 kronor, utgörande balanserad brist i 1919 års räkenskaper.

Det begärda beloppet synes snarare understiga än överstiga avdelningens

anslagsbehov.

Fysiska institutionen. Det belopp av 20,000 kronor, som för

denna institution begäres, innefattar dels en brist av 4,000 kronor

i 1919 års räkenskaper, dels dn beräknad brist för år 1920 av minst

samma storlek, dels ock ett med hänsyn till dessa brister för år 1921

beräknat belopp av 12,000 kronor — d. v. s. 4,000 kronor utöver

det för vartdera av åren 1919 och 1920 beräknade tilläggsanslagsbeloppet

av 8,000 kronor.

Föreståndarens för geologisk-mineralogiska institutionen anhållan

om ett anslag av 4,000 kronor är tillfredsställande motiverad. I

beloppet ingår en summa av 1,000 kronor såsom beräknad brist för

år 1920. För år 1921 beräknas ett anslagsbehov av 6,600 kronor,

d. v. s. 3,000 kronor utöver för året utgående ordinarie och extra

anslag.

För kemiska institutionen begärde universitetsmyndigheterna å

tilläggsstat för år 1920 ett belopp av 32,500 kronor, därav 15,000

kronor ansågos behövliga för att täcka under år 1919 uppkomna

utgifter. I enlighet med dåvarande departementschefens förslag ned
Bihang

till riksdagens protokoll 1921. 1 samt 2 käft. (Nr 2.) 7

[29

s. 50 Kontrollera mot PDF

L

[29.]

50

Åttonde huvudtiteln: IQ 21 års tilläggsstat.

sattes anslaget till 25,000 kronor; institutionens tillgångar i övrigt

framgå av ovanintagna tablå.

Detta förslag om nedsättning av anslaget motiverades av den

överraskande storleken av det begärda beloppet i förhållande till

institutionens ordinarie tillgångar ävensom en jämförelse med motsvarande

siffror (extra anslag inberäknade) för övriga ifrågavarande

institutioner. »Den förmodan», yttrade föredragande departementschefen,

»ligger nära till hands, att nödig sparsamhet här ej iakttages;

i alla händelser innehåller vederbörande föreståndares framställning

om erhållande av tilläggsanslag ej några uppgifter, som

kunna tjäna till förklaring beträffande det för kemiska institutionen

missgynnande i omförmälda jämförelse». Departementschefen uttalade

tillika den förhoppning, att genom varsamhet vid institutionens

drift anslagsbehovet skulle kunna nedsättas.

Såsom av tablån framgår har institutionsföreståndaren nu begärt

ett tilläggsanslag för år 1921 av 11,000 kronor. Han har

sammanställt institutionens ungefärliga utgiftsposter i en så lydande

tabell:

Bränsle (koks, kol och ved) . .................. kronor

Gräs (vatten och elektricitet)................... »

Kemikalier.................................. »

Kärl och redskaper........................... »

Andra utgifter (rengöring, smärre reparationer,

bokinköp o. s. v.)........................ »

9,000: —

3,000: —

8,000: —

2,000: -

500: -

Summa kronor 17,500: —

Föreståndaren anmärker, att han upptagit dessa utgiftsposter,

med undantag av »gas», till något lägre belopp än motsvarande för

år 1920 beräknade, beroende dels på att man möjligen i vissa fall

torde kunna räkna på någon prisreduktion, dels därpå, att åtskilliga

större artiklar, t. ex. sprit, antagligen ej behövde inköpas under

år 1921. Fn förutsättning för att institutionens debet och kredit

skulle gå ihop, vore emellertid, att tilläggsanslaget för år 1920

beviljades.

Föreståndarens framställning, som är dagtecknad i april 1920,

synes visserligen giva vid handen, att med detta tilläggsanslag skulle

avses det av honom och universitetsmyndighetema begärda beloppet.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

51

Storleken av det av Kungl. Maj:t äskade anslaget får dock anses

hava varit känd vid universitetet och någon ändring av den som

nämnt nu begärda anslagssumman har ej ifrågasatts.

För zoologiska institutionen begäres, såsom synes av tablan, ett

avsevärt förhöjt anslag. Av föreståndarens framställning inhämtas,

att institutionen, som år 1919 haft, förutom ett ordinarie årsanslag

av 7,700 kronor, ett fyllnadsanslag av 12,000 kronor, tillhopa 19,700

kronor, vid slutet av sagda år varit på balans av något mer än 8,000

kronor. Orsaken härtill hade uteslutande legat i de högt uppdrivna

bränsleprisen: så hade under hösten 1919 måst inköpas kol och ved

för en summa av 10,915 kronor, därav dock 2,295 kronor rätteligen

borde påföras 1920 års bränslekonto.

För år 1920 kunde institutionen i ordinarie anslag och tilläggsanslag

påräkna 26,850 kronor. Av tillgängliga medel hade under

vårterminen dels täckts ovannämnda brist från ar 1919, något mer

än 8,000 kronor, dels för bränsle utbetalts 7,384 kronor 38 öre,

varjämte till betalning återstode räkningar hos kolhandlare till

belopp av 2,701 kronor 20 öre. För övriga oundgängliga utgifter

hade under vårterminen 1920 utbetalts 6,524 kronor 42 öre. Sammanlagda

utgifterna under den gångna delen av år 1920 belöpte sig

sålunda till 24,610 kronor, vadan av anslagsmedlen återstode endast

1,740 kronor.

Då institutionsföreståndarbn för den återstående delen av år 1920

beräknar ett anslagsbehov av 10,340 kronor, kommer han till det

resultat, att vid 1920 års slut skulle förefinnas en brist av 8,600

kronor.

Denna brist önskar nu in^ftitutionsf örestan daren fa täckt. Tillika

beräknar han, med ledning av ovan lämnade uppgifter rörande kostnader

för bränsle och under uttalande, att det vore föga sannolikt,

att priset på koks och ved komme att sänkas, ett anslagsbehov av

21,000 kronor till bränsle under år 1921.

Institutionsföreståndaren finner med rätta, att stora kostnader

uppstått för institutionens uppvärmning. Förutom de höga koksprisen

anger föreståndaren åtskilliga förhållanden vid institutionen

såsom bidragande till att kostnaderna så avsevärt stigit.

Föreståndaren anmärker vidare, att institutionens alla förråd av

sprit, färgämnen, reagentier np m. under krisåren blivit alldeles uttömda

och att nyanskaffning av dylika förbvukningsvaror måst ske.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Till eu del torde de av institutionsföreståndaren åberopade förhållanden,

som medverkat till de höga bränslekostnaderna, varit av

tillfällig art. För den skull och då jag i övrigt vill hoppas, att

institutionens utgifter skola kunna något begränsas, anser jag mig

kunna tillstyrka, att tilläggsanslaget för zoologiska institutionen sättes

till 25,000 kronor.

I fråga om de begärda anslagen till inrättningen för gymnastik,

och fäktkonst samt för institutionen för ärftlighetsforskning har jag

intet att erinra.

För farmakologiska institutionen begäres för år 1921 ett dubbelt

så stort tilläggsanslag som för år 1920 utgår. Denna anhållan

motiveras med att institutionens ordinarie anslag, 1,000 kronor, redan

under april 1920 hunnit nästan helt och hållet förbrukas för uppvärmning

av institutionens lokaler, medan samtidigt priserna på alla

finare kemikalier och apparater, som behövas för undervisning

och vetenskapliga arbeten vid institutionen, stigit i utomordentligt

hög grad.

Universitetsbiblioteket. Beträffande detta anser jag mig böra,

såsom föregående år skett, i dess helhet återgiva överbibliotekariens

uttömmande, till det större akademiska konsistoriet avlåtna skrivelse

om anslag å tilläggsstat för år 1921.

Sedan 1919 års riksdag beviljat biblioteket för samma år ett tilläggsanslag

å 18,000 kronor gingo bibliotekets inkomster''och utgifter för detta år så väl ihop,

att till och med ett överskott å kronor 44: 60 uppstod, varigenom den från år

1918 kvarstående behållningen, kronor 4,536:69, ökades till kronor 4,581:29.

Detta resultat vanns å ena sidan genom synnerligen fördelaktiga bokinköp beroende

på den tyska valutans starka fall under senare hälften av året, å andra sidan

därigenom att inbindningen för året begränsats till ett mindre antal böcker och

därigenom a,tt endast en mindre del av de för året beräknade betydande inventarieanskaffningarna

hann att effektueras. Att bokinköpsposten kunde hållas nere

under det normala kan sägas ha varit enbart en vinst, däremot betyder reduktionen

i bokbinderi- och inventarieposterna i huvudsak endast överflyttande av

utgiftsposter till följande år.

För år 1920 beräknar jag utgifterna till nedanstående belopp; inom parentes

bifogas motsvarande faktiska uppgifter för år 1919.

Bokinköp..............................kronor 38,000: — (35,792: —)

Inlösen av bytesexemplar av universitetets årsskrift » 800- — (800-_)

Bokbinderi. ....................... » 15,000: — (13,029! —)

bknvmaterialier och tryck .... » i öon-_ h 3«7- i

Uppvärmning................• . ! ! ! ! , ! i ! , 18,000:'' - (22 500: -

Belysning.............«.......■...... , 800: — (681: —)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln:

Sgkr

1921 års tilläggsstat.

53

Frakt och transport................

2,000: —

(1,748:

-)

Renhållning......................

1,000: —

(851:

-)

Parkens underhåll.................

200: —

(611:

-)

Inköp och underhåll av inventarier . . . .

2>

13,000: —

(5,109:

-)

Diverse omkostnader...............

1,500: —

(1,487:

-)

Summa kronor 91,800

Inventarieposten avser främst de för år 1919 beräknade, men till större

delen först nu färdiga hyllorna för tidningssamlingen, vidare, i den mån medlen

räcka till, kartskåp, arbetsbord för personalen, stolar och bordlampor för läsesal

och bokmagasin m. m.

Uppvärmningsposten har jag, trots den betydligt större bränsleutgiften för

år 1919, vågat sätta så lågt som till det visserligen i och för sig ofantligt höga

beloppet av 18,000 kronor, enär dels på 1919 års konto torde ha kommit en del

bränsle som hört till 1918 års och — i ringa grad — även 1920 års förbrukning,

dels möjligheten att använda svenska stenkol synes kunna något nedbringa denna

hårt tyngande post.

Då jag i en annan samtidigt ingiven framställning om förhöjning av bibliotekets

årsanslag närmare redogör för grunderna för mina beräkningar, inskränker

jag mig för övrigt här till att framhålla, att den upptagna bokinköpsposten, som

fortfarande hållits lägre än den före kriget normala, ej medger så stora inköp

som föregående års samt att bokbinderiposten ej räcker till för vederbörlig bindning

av årets accession.

Till täckande förefinnas:

Statsanslag, ordinarie.....

. . kronor 50,000: —

D:o extra.......

»

10,000: —

Behållning från år 1919 . .

4,581: —

varjämte påräknas:

Tilläggsanslag . . ........

20,100: —

Intressemedel..........

»

2,000: —

Extra inkomster........

1>

3,000: —

Summa kronor 89,681

En brist på kronor 2,119 skulle således komma att uppstå.

För år 1921 kommer jag till nedanstående inkomst- och utgiftsstat. Bokinköpsposten

hade rätteligen bort upptagas åtminstone 5,000 kronor högre d. v. s.

till det före kriget normala beloppet 45,000 kronor. Bokbinderiutgifterna har jag

upptagit till det belopp, som får anses som ett minimum för ett vederbörligt

konserverande av vårt årsförvärv av böcker. Med hänsyn till den förestående

utrymmestillväxten och den påräknade personalförstärkningen har jag å ena sidan

något höjt posterna för belysning, uppvärmning, renhållning, skrivmaterialier och

tryck, å andra sidan icke vågat sänka inventarieposten längre ned än till 5,000

kronor.

[29.]

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Debet:

Statsanslag, ordinarie.........

D:o extra...........

Intressemedel..............

Extra inkomster............

Utgående balans, skuld till 1922

......kronor 50,000: —

..... » 10,000: —

..... » 2,000: —

..... » 3,000: —

. . > 30,419: —

Summa kronor 95,419: —

Kredit:

Ingående balans, skuld från 1920 .............kronor 2,119: —

Bokinköp............................... » 40|()00: —

Inlösen av bytesexemplar av universitetets årsskrift. » 800: —

Bokbinderi.............................. » 20,000: —

Skrivmaterialier och tryck................... » 1,700: —

Uppvärmning............................ » 20,000: —

Belysning............................... , 1,000: —

Frakt och transport........................ » 2 000: —

Renhållning............................. » 1 100:

Parkens underhåll......................... » ’200:_

Inköp och underhåll av inventarier............ » 5,000: —

Diverse omkostnader................ » l’ö00: —

Summa kronor 95,419

I enlighet med dessa beräkningar får jag anhålla, att konsistoriet måtte söka

utverka ett extra anslag på 30,400 kronor å 1921 års tilläggsstat till täckande av

brist, som väntas uppstå i bibliotekets hushållning för nämnda år.

Under erinran, att jag vid anmälan av anslagsbehoven under

åttonde huvudtiteln för år 1922 hemställt om ökat extra anslag till

universitetsbiblioteket i Lund och med hänsyn till nödvändigheten

av att begränsa statsutgifterna anser jag mig böra föreslå, att ti 11- läggsanslaget till universitetsbiblioteket sättes till 25,000 kronor.

De från universitetet begärda anslagen utgöra tillhopa 189,070

kronor eller efter rättelse av en felräkning beträffande fysiologiska

institutionens anslagskrav 188,870 kronor. Jag har ifrågasatt en

nedsättning av anslaget till zoologiska institutionen från 29,600

kronor till 25,000 kronor samt av anslaget till universitetsbiblioteket

från 30,400 kronor likaledes till 25,000 kronor. Dessa nedsättningar

utgöra tillhopa 10,000 kronor, med vilket belopp ovannämnda summa

av 188,870 kronor alltså bör minskas.

Jag tillstyrker förslag till riksdagen

s. 55 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat. 55

att till förstärkande av de ordinarie materiellanslagen

för vissa institutioner och inrättningar vid

universitetet i Lund med av mig under denna

punkt angivna belopp, utgående såsom särskilda

reservationsanslag, anvisa på tilläggsstat för år

1921 tillhopa 178,870 kronor.

6. Höjning av ersättningen åt biblioteksvaktmästare för

eftermiddagstj änst. Under hänvisning till vad jag under denna

rubrik anfört beträffande anslag till ifrågavarande ändamål för år

1922, hemställer jag, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkande av det i utgiftsstaten för

universitetet i Lund, avdelningen A) Avlöningar

m. m., c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m., under rubriken

Biblioteket uppförda anslaget till arvoden, flitpenningar

åt extra biträden, renskrivning, eftermiddagstjänst

m. m. anvisa på tilläggsstat för år 1921

ett förslagsanslag, högst 1,500 kronor.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

7. Förstärkande av allmänna materiellanslaget. Till

täckande av under de senare åren uppkomna brister i det å karolinska

mediko-kirurgiska institutets stat till ett belopp av 22,000

kronor uppförda reservationsanslaget till materiell i allmänhet bär

riksdagen vid flera tillfällen beviljat fyllnadsanslag. Så anvisades

senast av 1920 års riksdag, efter Kung!. Maj:ts därom gjorda framställning,

på tilläggsstat för år 1920 till täckande av under åren

1918 och 1919 uppkomna brister i berörda materiellanslag förslagsanslag

för det förra året å 59,222 kronor samt för det senare året

å 81,156 kronor. Härjämte beviljade 1920 års riksdag, likaledes på

Kungl. Maj:ts framställning, till ''förstärkande av ifrågavarande materiellanslag

under år 1920 på tilläggsstat för nämnda år ett förslagsanslag,

högst 80,000 kronor.

I skrivelse till kanslern för rikets universitet har institutets

lärarkollegium hemställt om utverkande av proposition till 1921 års

riksdag med förslag att till täckande av motsedd brist i institutets

[30]

Höjning av

ersättningen

åt biblioteksvaktmästare

för eftermiddagstj

än st.

[31.]

Förstärkande

av allmänna

materiellanslaget.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

[31.]

1921. Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

omförmälda anslag till materiell i allmänhet på tilläggsstat för år

1921 anvisa ett förslagsanslag, högst 80,000 kronor.

Till stöd för sin framställning har lärarkollegiet anfört följande :

Att den för år 1920 beviljade anslagsförstärkningen varit av behovet påkallad

framgår av den utav institutets förvaltningsnämnd till Kungl. Maj:t avlåtna,

den 22 april 1920 dagtecknade skrivelse, i vilken förvaltningsnämnden anmält,

att å ifrågavarande anslag under första kvartalet av år 1920 redan uppkommit

en brist av icke mindre än 10,355 kronor 92 öre.

Lärarkollegiet är nu i tillfälle att för år 1919 lämna detaljerade uppgifter.

Bruttoutgifterna å 1919 års allmänna materiellanslag hava enligt institutets räkenskaper

ställt sig på följande sätt:

Kol och ved.......

Koks.............

Gas..............

Elektrisk ström.....

Vattenavgifter......

Kontorsmöbler m. m..

Skrivmaterialier m. m.

Telefon...........

Körslor...........

Extra vaktmästare . . .

Eldare ...........

Diverse...........

kronor 31,580: 75

» 33,310:08

» 16,553:45

» 2,191: —

» 1,962: 53

» 1,853: —

» 5,811:28

» 355: 20

» 2,578:98

» 1,082: —

» 2,167:50

» 4,235: 76

Summa kronor 103,681: 53

Då av allt att döma någon sänkning av priserna å de förbrukningsartiklar,

för vilka, enligt berörda uppgifter, den övervägande delen av ifrågavarande anslag

tagits i anspråk, icke under år 1921 är att förvänta, utan man snarare har

anledning att räkna med en ökning av utgifterna för vissa av de behov, anslaget

är ämnat att tillgodose, förutser lärarkollegiet, att utgifterna å anslaget under år

1921 icke komma att ställa sig lägre än vad som för år 1920 blivit beräknat

eller ett belopp av 80,000 kronor.

I skrivelse den 29 augusti 1920 har universitetskanslern hemställt

om avlåtande av proposition till riksdagen i överensstämmelse

med lärarkollegiets förslag.

Generaldirektören C. L. Tenow har, i egenskap av tillkallad

sakkunnig för utredning rörande vissa ekonomiska förhållanden vid

karolinska institutet, den 1 december 1920 avgivit infordrat yttrande

i ärendet samt därvid anfört, att den verkställda utredningen gåve

vid handen, att någon minskning i utgifterna för ifrågavarande

ändamål icke vore att förvänta, vadan samma skäl, som anfördes

för behovet av 1920 års förstärkningsanslag, även förelåge beträffande

1921 års behov i förevarande hänseende.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 57

Av vad i ärendet förekommit framgår uppenbarligen, att ett

anslag till förstärkande av karolinska institutets ordinarie anslag till

materiell i allmänhet är nödvändigt för uppehållande av institutets

verksamhet. Då emellertid bränsleprisen, vilka ojämförligt tyngst

belasta ifrågavarande anslag, nu visa en fallande tendens, synes mig

förstärkningsanslaget kunna sättas något lägre än det som beviljades

för år 1920. Jag vill föreslå att det begränsas till 75,000 kronor

och hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkande av det för karolinska

mediko-kirurgiska institutet uppförda reservationsanslaget

till materiell i allmänhet anvisa på tillläqqsstat

för år 1921 ett förslagsanslag, högst

75,000 kronor.

8. Täckande av merkostnader å materiellanslagen till

vissa institutioner. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag anvisade

1920 års riksdag till förstärkande av ordinarie anslagen till materiell

m. m. för vissa institutioner vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

med vissa angivna belopp, utgående såsom särskilda reservationsanslag,

på tilläggsstat för år 1920 tillhopa 31,000 kronor. De

i denna summa ingående särskilda reservationsanslagen voro be
-

räknade på följande sätt:

för anatomiska institutionen.................. kronor 12,600:—

» histologiska » ................. » 3,000:—

» patologisk-anatomiska institutionen...........» 15,400:—

Summa kronor 31,000

Vidare anvisade samma riksdag på nyssnämnda tilläggsstat ett förslagsanslag,

högst 5,085 kronor till täckande av uppkommen brist

i räkenskaperna för karolinska institutets poliklinik för barnsjukdomar i

Stockholm.

Kanslern för rikets universitet har i skrivelse den 29 augusti

1920 på begäran av karolinska institutets lärarkollegium anhållit

om beredande å tilläggsstat av medel för täckande av merutgifter

under åren 1917—1919 å vissa anslag till institutet. Bland

de inrättningar, som därvid avses, förekomma de fyra ovannämnda,

utom den histologiska institutionen. Därjämte tillkomma anatomiska

museet, medicinska kliniken samt djur- och operationsavdelningen

vid fysiologiska institutionen.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.)

Departe

mentschefen.

[32.]

Täckande av

merkostna

der å materiellanslagen

till

vissa institutioner.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 1921. Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

I ärendet infordrades yttrande från dåvarande statskommissarie:!,

numera generaldirektören C. L. Tenow, vilken, jämlikt Kung! Maj:ts

beslut den 20 februari 1920, tillkallats för att såsom sakkunnig inom

ecklesiastikdepartementet biträda vid utredning rörande vissa ekonomiska

förhållanden vid karolinska institutet.

I avgivet den 3 december 1920 dagtecknat yttrande har Tenow

i nu förevarande fråga anfört:

Enligt föreliggande framställning skulle de under berörda år (1916—19191 upp

komna merkostnaderna utgöra sammanlagt 32,030 kr. 44 öre och belöpa sig på

de olika anslagstitlarna sålunda:

År:

Materiell

anatom.

inåt.

Materiell

pat.-anat.

inåt.

Underh. och

förök. av

anat.

museet.

Materiell

medic.

kliniken.

Underh. av

djur- och

oper.

avdeln.

Mater. f.

tand!

inst.

Polikl. f.

barnsjuk- dom. i

Stillna.

1917

1918

1919

692:39

4,221:66

655:39

533:99

2,052:21

4,776:02

401:20

538:06

430:17

303:82

56:66

22:35

12,314:84

5,031:68

5,569:44

7,362:22

939:26

733:99

79:01

12,314:84

5,031:68

Härvid förekommer emellertid, att 1920 års riksdag å tilläggsstat för samma

år redan anvisat medel till täckande av vissa av de omförmälda bristerna, nämligen

dels å materiellanslagen till anatomiska institutionen och till patologisk-anatomiska

institutionen, dels å diverse-medels-titeln poliklinik för barnsjukdomar i

Stockholm genom uppförande å nämnda tilläggsstat av anslag, till ovan angivna

belopp å sammanlagt 17,963 kronor 34 öre (5,569:44 + 7,362:22 + 5,031:68).

Summan av de i den föreliggande framställningen omförmälda merkostnader

minskas alltså med samma belopp, och det bör bliva möjligt för institutet att

från de sålunda å 1920 års tilläggsstat uppförda anslagen möta ytterligare utgifter

med 15,121 kronor 66 öre fördelade med 7,030 kronor 56 öre å T. VIII.

E. 43., med 8,037 kronor 78 öre å T. VIII. E. 45. och med 53 kronor 32 öre

å T. VIII. E. 49.

Vad därefter beträffar bristerna å anslaget till förökande av anatomiska

museet, utgörande tillhopa 939 kronor 26 öre, kunna dessa, enligt vad under hand

upplysts från karolinska institutet, täckas av avkastningen från den s. k. brandstodsfonden,

som institutet äger disponera för museets förkovran och utveckling,

vadan icke heller denna brist behöver föranleda framställning till riksdagen.

Beträffande de återstående bristerna har jag, för att utröna vilka särskilda

omständigheter, som kunnat vålla överskridandet av anslagen, från vederbörande

instutionsföreståndare införskaffat statistiska uppgifter för de år, som bristerna

avse, och har därav framgått följande:

Anslaget till materiell m. m. för medicinska kliniken.

Merkostnaderna för åren 1918 och 1919, tillhopa 733 kronor 99 öre, hava

sin grund dels i större omsättning av materiellen till följd av väsentligt ökat elev
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat. 59

och lärarantal, dels i den enorma prisstegringen för glasvaror till laboratoriet

(cirka 400 %) och instrument.

Anslaget till underhåll av djur- och operationsavdelningen.

Merkostnaderna för åren 1918 och 1919, tillhopa 79 kronor 1 öre, äro förorsakade

av prisstegringen å försöksdjur ävensom å underhållet för och vården

av dylika djur.

De merkostnader, för vilkas täckande anslag skulle erfordras,

utgöra sålunda för

anslaget till materiell m. m. för medicinska kliniken........ kronor 733:99

» » underhåll av djur- och operationsavdelningen . . . ._» 79:01

Tillhopa kronor 813:00

I jämförelse med de framställda anslagsäskandena uppgår det

av Tenow förordade anslagsbehovet till en rätt så obetydlig summa.

Vad i ärendet förekommit ger emellertid en god belysning av de

kamerala förhållandena vid karolinska institutet och ett kraftigt stöd

för yrkandena på deras ordnande — en fråga, som varit föremål för

min framställning under punkt 98 i bilagan åttonde huvudtiteln till

årets statsverksproposition.

Jag tillstyrker förslag till riksdagen

att till täckande av under åren 1918 och

1919 uppkomna merkostnader till ovan angivna

belopp i de å karolinska mediko-kirurgiska institutets

ordinarie stat uppförda reservationslagen

till materiell m. m. för medicinska kliniken samt

till underhåll av djur- och operationsavdelningen

anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett reservationsanslag

av 813 kronor.

9. Lokalhyra för patologiskt-anatomiskt laboratorium.

Under åberopande av vad jag anfört i fråga om anslag till förevarande

ändamål å extra stat för år 1922, hemställer jag, det Eders

Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till lokalhyra för ett till Stockholms stads

allmänna försörjningsinrättning förlagt patologisktanatomiskt

laboratorium anvisa på tilläggsstat för

år 1921 ett förslagsanslag, högst 500 kronor.

Departe
mentschefen.

[33. j

Lokalhyra

för patologiskt-anatomiskt

labora

torium.

s. 60 Kontrollera mot PDF

[34.]

Pediatrisk

klinik vid

allmänna

barnhuset.

[35.]

Ökad arbetskraft

å karolinska

institutets

kamerala

avdelning.

[36.]

Täckande av

merkostnader

i anslaget

till

tandläkarinstitutet

under år

1919.

60 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

10. Pediatrisk klinik vid allmänna barnhuset. Under

åberopande av vad jag förut denna dag anfört under punkten 97

av bilagan åttonde huvudtiteln till årets statsverksproposition hemställer

jag om förslag till riksdagen

att till bestridande av dagavgifter för sjuka

barn, som till provisorisk vård och för pediatrisk

klinisk undervisning intagas å allmänna barnhuset

i Stockholm, i den mån dylika avgifter ej

åligga: Stockholms kommun eller bekostas av enskilda,

anvisa på tilläggsstat för år 1922 ett förslagsanslag,

högst 15,000 kronor.

11. Ökad arbetskraft å karolinska institutets kamerala

avdelning. Under erinran om vad jag anfört vid anmälan av anslagsbehoven

för år 1922 under åttonde huvudtiteln hemställer jag

om förslag till riksdagen

att å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,

högst 3,000 kronor, att efter Kungl.

Maj:ts bestämmande användas till beredande av

ökad arbetskraft å karolinska mediko-kirurgiska

institutets kamerala avdelning.

Tandläkarinstitutet.

12. Täckande av merkostnader i anslaget till tandläkarinstitutet

under år 1919. Kanslern för rikets universitet

har med utlåtande av den 29 augusti 1920 överlämnat en av lärarkollegiet

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet till kanslern

avlåten framställning, innehållande, bland annat, begäran om anslag

till täckande av under år 1919 uppkomna merutgifter för uppehållande

av tandläkarinstitutets verksamhet. För tandläkarinstitutet

finnes å ordinarie stat under åttonde huvudtiteln uppfört ett

förslagsanslag, för år 1919 högst 31,700 kronor. Detta belopp är

beräknat till betalande av lärarlöner och övriga avlöningsmedel.

Emellertid skola vid institutet upptagas elevavgifter, ur vilka i första

hand utgifter för hyra av lokal för poliklinik och laboratorier, för

lokalens uppvärmning och belysning m. m. samt för materiell skola

bestridas; i den mån härefter överskott å elevavgifterna uppstår,

inlevereras det till statskassan för minskande av statens avlöningsomkostnader.

Enligt riksdagens på Kungl. Maj:ts framställning

s. 61 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 61

meddelade beslut skulle till nyssnämnda utgifter för lokalhvra in. in.

under år 1919 få av elevavgifterna användas sammanlagt 21,000

kronor. Till täckande av kostnaderna för materiell finnas vidare

att tillgå vissa patientavgifter.

Det anslagsbelopp, som på sätt nämnts begärts till täckande av

merutgifter för tandläkarinstitutet under år 1919, utgör 12,314 kronor

84 öre och avser omkostnader för materiell m. in. Över framställningen

härom har infordrat yttrande den 3 december 1920 avgivits

av numera generaldirektören C. L. Tenow i egenskap av tillkallad

sakkunnig inom ecklesiastikdepartementet (se punkt 00 i det

föregående). Tenow har anfört:

Till bestridande av avlöning till lärare m. fl. vid tandläkarinstitutet utgick

av statsmedel under år 1919 ett belopp av 31,700 kronor såsom ett »förslagsanslag

högst». Övriga utgifter för institutet hava i enlighet med särskilda

föreskrifter gäldats av vissa inkomster, inflytande elev- och patientavgifter m. in.,

vilka även redovisats under ifrågavarande anslag.

För år 1919 hade i dylika inkomster beräknats inflyta 45,100 kronor, men

inflöto i verkligheten 51,064 kronor 75 öre (merinkomst 5,964 kronor 75

öre), och de utgifter, som därmed skulle bestridas, beräknades till 43,400 kronor,

men uppgingo i verkligheten till 63,379 kronor 59 öre. De utgifter, som icke

kunnat gäldas av förenämnda avgifter, utgöra således det i efterföljande tabell

angivna beloppet 12,314 kronor 84 öre.

De beräknade och verkhga utgifterna fördelade sig för de olika behoven sålunda:

Utgifter.

Beräknade

kostnadsbelopp.

Verkliga

kostnadsbelopp.

Stegring eller

minskning i för- hållande till ber.

kostnadsbelopp.

Kronor

Kronor

Kronor

Hyra........................

10,000

—

10,000:—

—

Lokalernas underhåll............

2,000

—

2,601:36

601:36

Ved och kol..................

2,000

—

7,432:90

5,432:90

Gas och elektricitet.............

2,600

—

6,333:68

3,733:68

Vatten.......................

100

—

161:90

61:90

Tvätt och handdukar............

4,000

—

6,145:70

2,145:70

Renhållning...................

1,500

—

5,444:—

3,944:—

Förbrukningsartiklar.............

1,000

—

3,700:74

2,700:74

Instrument....................

2,300

—

507:—

— 1,793:—

Medicin och förband............

2,300

—

2,600:39

300:39

Mat. för den praktiska verksamheten

13,500

—

13,917:31

417:31

Tryck och papper ..............

500

—

723:61

223:61

Telefon och telegram............

100

—

511:—

411:—

Kassörskan...................

1,500

—

1,500:—

—

Sköterska å tandkir. avdelningen . . .

—

1,800:—

1,800:—

Summa kronor

43,400:—

63,379:59

21,772:59

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[36.]

Till gäldandet av nämnda, utöver de beräknade kostnaderna utgivna kronor

21,772:59 hava tagits i anspråk:

dels ovan omförmälda merinkomster

(51,064:75—43,400:—)............ 7,664:75

dels för instrument odisponerade

(2,300—507)................... 1,793:— 9,457:75

vadan återstå utgifter, vilka icke kunnat täckas

av influtna avgifter............................. 12,314:84 21,772:59

Av den gjorda utredningen framgår, att enbart följande poster betingat en

fullt förklarlig kostnadsökning, som överstiger det såsom brist angivna beloppet

12,314 kronor 84 öre, nämligen

Ved och kol.........

kronor

5,432:—

Gas och elektricitet ....

3,733:—

Tvätt och handdukar. . .

2,145:—

Renhållning och städning

3,944:—

Summa kronor

15,254:—

Departe
mentschefen.

Jag vill till en början lämna den upplysning att enligt vad jag

inhämtat i den av Tenow uppgivna summan av influtna särskilda

inkomster, 51,064 kronor 75 öre, elevavgifterna ingå med ett belopp

av 21,780 kronor.

Som synes har icke blott det medgivna beloppet av elevavgifterna,

21,000 kronor, tagits i anspråk för täckande av kostnaderna

för tandläkarinstitutets drift, utan man har förbrukat hela det influtna

beloppet. Det förefaller anmärkningsvärt, att vederbörande

ej förr än som skett gjort anmälan om den — helt visst av kristidsförhållandena

föranledda — brydsamma ekonomiska ställning för

tandläkarinstitutet, som medfört omförmälda avsevärda överskridande.

Förklaringen till föranledandet torde vara att finna i förhållanden,

som omförmälts under punkten 98 i bilagan åttonde

huvudtiteln till årets statsverksproposition. Hittills hava dylika

överskridanden, såsom vederbort, i god tid anmälts, så att förhållandena

kunnat ofördröjligen framläggas för riksdagen, och det har då

i allt fall gällt blott att taga i ytterligare anspråk en del av elevavgifterna,

medan nu såväl de som patientavgifterna m. m. förbrukats

till sista öret och ändock brist uppstått.

Jag finner mig emellertid nödsakad att söka bereda tandläkarinstitutet

täckning för omförmälda brist och hemställer därför om

förslag till riksdagen

s. 63 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 63

att till täckande av under år 1919 uppkomna

merkostnader å anslaget till tandläkarinstitutet

anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag,

högst 12,315 kronor.

Serafimerlasarettet.

18. Brist i serafimerlasarettets räkenskaper. Till täckande

av år 1917 uppkommen samt för år 1918 motsedd brist i serafimerlasarettets

räkenskaper anvisade 1918 års lagtima riksdag ett

förslagsanslag, högst 468,097 kronor, varav till täckande av den för

år 1918 motsedda bristen avsetts ett belopp av 200,000 kronor.

Härjämte anvisades genom Kungl. Maj:ts beslut den 15 november

1918 från förslagsanslaget till oförutsedda utgifter ett belopp av

350,000 kronor till täckande av ytterligare motsedd brist i lasarettets

räkenskaper för år 1918, vadan sålunda hela det för sistnämnda

år för angivna ändamål tillgängliga beloppet uppgått till 550,000

kronor.

På därom av Kungl. Maj:t gjord framställning beviljade vidare

1919 års lagtima riksdag till täckande av motsedd brist i nämnda

räkenskaper för år 1919 på tilläggstat för samma år ett förslagsanslag,

högst 550,000 kronor eller alltså samma belopp, som sammanlagt

erfordrats för år 1918.

Under åttonde huvudtiteln föreslog Kungl. Maj:t 1920 års riksdag

att anvisa på tilläggsstat för år 1920 dels till täckande av den

brist, som beräknades hava uppkommit i serafimerlasarettets räkenskaper

för år 1919 — utöver av riksdagen tidigare för ändamålet

anvisade medel — ett belopp av 68,000 kronor, dels ock till täckande

av motsedd brist i samma räkenskaper för år 1920 ett belopp

av 500,000 kronor. Riksdagen nedsatte de äskade beloppen och anvisade

för omförmälda ändamål respektive 30,000 och 450,000 kronor.

Därvid anförde riksdagen:

Vad först beträffade den för år 1919 beräknade bristen å 68,000 kronor,

hade riksdagen inhämtat, att vid en företagen approximativ beräkning av utgifterna

för år 1919, så vitt de framginge av under detta år gjorda utbetalningar

och under januari 1920 inkomna räkningar, avseende leveranser under år 1919,

omförmälda brist ansetts komma att minskas med omkring 38,000 kronor. Vid

sådant förhållande hade det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet synts skäligen

böra nedsättas med berörda 38,000 kronor till 30,000 kronor.

[37.]

Brist i serafimerlasarettets

räkenskaper.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Beträffande vidare den för år 1920 motsedda bristen å 500,000 kronor hade

riksdagen vid erhållen del av approximativ beräkning av 1919 års utgifter, jämförda

med förslag till utgiftsstat för år 1920, funnit vissa poster i sistnämnda

utgiftsstat avsevärt högt uppskattade. Särskilt hade riksdagen därvid fäst sig vid

poster till kosthåll och till diverse utgifter. Med hänsyn företrädesvis till de

sjunkande priserna på diverse matvaror och jämväl i betraktande av en möjlig

prissänkning å även andra förnödenheter hade riksdagen funnit eu nedsättning

av den beräknade summan kunna vidtagas, vilken nedsättning syntes kunna beräknas

efter 10 procent av det föreslagna beloppet, alltså med 50,000 kronor

eller från 500,000 kronor till 450,000 kronor.

I skrivelse den 27 augusti 1920 har direktionen över serafimerlasarettet

— med åberopande av en skrivelsen bilagd, av lasarettets

kamrerare upprättad promemoria jämte tablå över inkomster och

utgifter vid lasarettet för åren 1919, 1920 och 1921 — hemställt

om anvisande på tilläggsstat för år 1921 dels av 145,000 kronor

till täckande av motsedd ytterligare brist i lasarettets räkenskaper

för år 1920, dels ock av 535,000 kronor till täckande av för år 1921

motsedd brist i samma räkenskaper.

Direktionen meddelar att bristen i räkenskaperna för år 1919 enligt lasarettets

definitiva bokslut för sagda år uppginge till 33,110 kronor 70 öre, vilket belopp

överförts till 1920 års utgiftsstat. Vid företagen approximativ beräkning av utgifter

och inkomster för år 1920 hade direktionen funnit, att bristen för sistnämnda

år — den från år 1919 balanserade bristen inbegripen — sannolikt komme

att överstiga de av riksdagen för ändamålet anvisade särskilda förslagsanslagen

med icke mindre än omkring 145,000 kronor.

Ehuru utgifterna för vissa titlar minskats, särskilt för kosthållet, hade denna

utgiftsminskning likväl mer än uppvägts av ökningen i utgifterna å andra titlar,

företrädesvis för avlöning samt för uppvärmning och belysning. Till utredning

härom åberopade direktionen den av kamreraren upprättade promemorian med

bilaga. Av promemorian framginge, att även för år 1921 kunde väntas uppkomma

en högst betydande brist i lasarettets inkomst- och utgiftsstat, uppgående

till omkring 535,000 kronor.

Lasarettets inkomster och utgifter under olika poster för år

1919 samt de approximativt beräknade inkomsterna och utgifterna

för åren 1920 och 1921 framgå av efterföljande av kamreraren upprättade

tablå:

s. 65 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

65

Inkomster kronor.

1919

1920

1921

Patientavgifter:

Direkt betalande..................

291,472

—

348,000

—

348,000

—

Stockholms stad för medellösa........

216,118

—

226,000

—

237,500

—

och poliklinik........

20,800

—

20,800

—

20,800

—

» län för medellösa.........

409,550

—

405,000

—

427,600

—

Ränteöverskott....................

17,193

—

23,335

—

22,850

—

Ordinarie statsanslag...............

120,750

—

120,750

—

120,750

—

Extra statsanslag till täckande av brist. .

550,000

—

480,000

—

—

Brist därutöver...................

33,110

—

145,000

—

535,000

—

Summa kronor

1,658,993

—

1,768,885

—

1,712,500: —

Utgifter efter avdrag för ersättnings-

och forsa!jninngsmedel kronor.

1919

1920

1921

Läkemedel.......................

53,120

_

58,500

—

58,500

—

Mineralvatten.....................

13,238

—

14,500

—

14,500

—

Förbandsartiklar...................

74,162

—

73,000

—

80,000

—

Kosthåll ........................

559,153

—

510,000

—

510,000

—

Avlöningar och pensioner med dyrtidstillägg

255,393

—

343,775

—

360,500

—

Uppvärmning och belysning..........

312,995

—

410,000

—

365,000

—

Tvätt och renhållning...............

30,240

—

30,000

—

30,000

—

Kläder .........................

33,233

—

50,000

—

50,000

—

Instrument och apparater............

61,500

—

64.000

—

64,000

—

Inventarier av andra slag............

33,163

—

37,000

—

37,000

—

Diverse utgifter...................

75,008

—

83,000

—

83,000

—

Fastighetens underhåll..............

75,922

—

62,000

—

60,000

—

Balanserad brist från föregående år ....

81,866

—

33,110

—

—

Summa kronor

1,658.993

1,768,885

—

1,712,500: —

Angående orsakerna till de höjningar av vissa utav utgiftsposterna,

som måst vidtagas i staten för år 1920, anföres i promemorian:

Ökningen på avlöningskontot för år 1920 vore beroende dels på inrättandet

av ett antal nya tjänstebefattningar, som visat sig nödvändiga, dels på en del

oundvikliga löneregleringar samt en väsentlig höjning av dyrtidstiIläggen, varvid

från och med år 1920 tillämpades de härutinnan för statens tjänstinnehavare

gällande bestämmelser. Oaktat den stora ökningen av dessa utgifter vore likväl

en stor del av lasarettets personal lägre avlönad än jämförliga befattningshavare

i statens tjänst.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 Käft. (Nr 2.)

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Beträffande kostnaden för uppvärmning och belysning torde utgifterna för

den verkliga konsumtionen under år 1920 snarare komma att något understiga

än överskjuta motsvarande utgifter under år 1919, beroende särskilt därpå, att

under sistnämnda år dels verkställda, dels kontrakterade fördelaktiga inköp komme

innevarande räkenskapsår tillgodo. Att det oaktat motsvarande utgiftsbelopp i

lasarettets stat för år 1920 visade en betydande stegring vore beroende på de

stora förhandsköp, som till jämförelsevis höga priser under året avslutats under

trycket av den botande vedbristen. Huru mycket av dessa förhandsköp, som

komme att levereras före 1920 års slut vore omöjligt att nu bestämma. I utgiftskalkylen

hade emellertid räknats med vad vederbörande säljare högst finge

leverera. Vad som eventuellt komme att understiga den sålunda beräknade kvantiteten,

komme att i stället drabba 1921 års utgiftsstat. Under förutsättning att

maximum levererades, torde värdet av vid årsskiftet i förråd liggande bränsle

uppgå till omkring 165,000 kronor. Motsvarande siffra vid årsskiftet 1919—1920

vore 38.545 kronor.

Utgifter för kläder hade ävenledes ökats. Detta torde förnämligast vara beroende

på höjda priser å bomulls- och linnevävnader, men även på att de dåliga

vävnader, som under kristiden måst inköpas, nu medförde ökad kassation.

Diverse utgifter företedde en betydande ökning, beroende på stegrade priser,

förnämligast de oerhört stegrade pappers- och tryckningskostnaderna, höjda telefonavgifter

m. m. Exempelvis kostade lasarettets årsrapport i 250 häftade exemplar

år 1920 icke mindre än 3,940 kronor.

Angående utgifterna för år 1921 anföres i promemorian:

Dessa hade beräknats i huvudsak lika som de för år 1920. Ökningen på

avlöningskontot vore föranledd av att den ökning i dyrtidstillägget, som inträdde

med andra halvåret 1920, under år 1921 komme att påverka även första halvåret.

Till förbandsartiklar beräknades likaledes komma att åtgå ett något högre

belopp än år 1920, beroende på att under år 1920 de gamla lagren från åren

1918 och 1919 komme att helt utgå.

För uppvärmning och belysning beräknades däremot ett avsevärt lägre belopp

än för år 1920, vilket hade sin grund i det stora förhandsinköpet under

sistnämnda år. Någon ytterligare minskning å denna post torde icke kunna påräknas,

alldenstund lasarettet väl redan under sommaren 1921 måste säkra större

delen av sitt bränslebehov för den kommande eldningsperioden och man sålunda

även för år 1921 måste räkna med ansenliga förhandsinköp. Sådan kolfrågan

för närvarande tedde sig, torde väl ej heller några nämnvärda prissänkningar

å bränsle vara att vänta.

Kostnaden per underhållsdag, som år 1919 uppgått till 9 kronor 33 öre och

för år 1920 beräknats till 9 kronor 47 öre, antoges år 1921 komma att stiga till

10 kronor 08 öre.

Statskontoret har den 8 september 1920 avgivit infordrat utlåtande

i ämnet. Statskontoret säger sig sakna möjlighet bedöma,

huruvida nu ifrågavarande brister blivit till storleken riktigt beräknade.

Som statskontoret emellertid ansåge de skäl, som föranlett

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

beviljandet av anslag för motsvarande ändamål under närmast före- [37.]

gående år kunna åberopas för bifall jämväl till förevarande framställning,

tillstyrkte statskontoret bifall till densamma.

. m _ . Departe
I

likhet med mina närmaste företrädare i ämbetet nödgas jag mentschefeD.

tillstyrka framställning till riksdagen om anvisande av medel för

täckande av brist i serafimerlasarettets räkenskaper. Anslagsäskandet

belöper sig dock nu till vida högre belopp än de för ifrågavarande

ändamål under föregående år beviljade anslagen. Av direktionens

utredning framgår, bland annat, att en minskning i den

av direktionen för år 1919 beräknade bristen icke inträffat i av

riksdagen förväntad omfattning. Det ytterligare anslagsbehov som

inträtt för år 1920, förklaras delvis av att till år 1920 måst överföras

den i 1919 års stat uppkomna bristen. Som riksdagen förutsett

hava utgifterna för kosthåll under år 1920 minskats med ett

betydande belopp. I motsats härtill hava andra utgiftsposter, framför

allt posten avlöningar m. m., sprungit i höjden. Jämväl anslaget

för täckande av brist i 1920 års stat har därför visat sig otillräckligt.

Av direktionens utredning synes mig framgå, att den begärda

anslagsökningen för år 1921 påkallas av utgifter, som icke utan ett

störande av lasarettets verksamhet kunna undvikas. Då emellertid,

sedan direktionen ingav sin skrivelse, prismarknaden i vissa avseenden

något förbättrats, har jag — trots de stora vanskligheterna

att för den närmaste framtiden göra några säkra kalkyler — ansett

mig böra förorda, att fyllnadsanslaget begränsas till 500,000 kronor.

Jag utgår därvid från att den största sparsamhet på alla områden

iakttages, samt att all uppmärksamhet ägnas åt att uppköp företagas

så fördelaktigt som möjligt. Jag tillåter mig alltså hemställa

att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att anvisa på tilläggsstat för år 1921 såsom

särskilda förslagsanslag, högst:

dels till täckande av den brist, som beräknas

hava uppkommit i serafimerlasarettets räkenskaper

för år 1920 — utöver av riksdagen tidigare för

ändamålet anvisade medel — ett belopp av 145,000

kronor,

dels ock till täckande av motsedd brist i samma

räkenskaper för år 1921 ett belopp av 500,000 krön or.

s. 68 Kontrollera mot PDF

[38.]

Ytterligare

anslag för anordnande

av

en kylanläggning

vid serafimerlasarettet.

68 Åttonde huvudtiteln: 1921 års till äggsstat.

14. Ytterligare anslag för anordnande av en kylanläggning

vid serafimerlasarettet. I skrivelse den 3 oktober 1919

hemställde direktionen över serafimerlasarettet om beredande av

anslag för upprättande av en kylanläggning vid serafimerlasarettets

köksavdelning. Sedan byggnadsstyrelsen efter hörande av kyltekniska

byrån avgivit yttrande över framställningen, hemställde direktionen

i förnyad skrivelse den 8 december 1919 om beredande av

medel för ifrågavarande ändamål i enlighet med ett skrivelsen bilagt,

av kyltekniska byrån uppgjort förslag av innehåll, som framgår

av punkten 35 under åttonde huvudtiteln av Kungl. Maj:ts

proposition om tilläggsstat till riksstaten för år 1920. Med anledning

av denna framställning anförde min företrädare i statsrådsämbetet

följande:

Nödvändigheten av att serafimerlasarettet med dess stora patientantal och

personal förses med nödiga kylanordningar för födoämnens förvaring torde ligga

i öppen dag. Häremot skulle visserligen kunna anmärkas, att lasarettet, liksom

hittills, borde kunna reda sig utan några dylika anordningar, tills den länge

ifrågasatta nybyggnaden för lasarettet bleve en verklighet. Då emellertid förslag

i ärendet nu föreligger, anser jag mig icke kunna stå till svars för att i vad på

mig ankommer undanskjuta avhjälpandet av de från sanitär synpunkt mindre

tillfredsställande förhållanden, som för handen varande anordningar otvivelaktigt

erbjuda. Då vidare frågan angående nybyggnad för serafimerlasarettet ej kan

förväntas vara bragt till sin lösning förrän tidigast om ett väsentligt antal år,

synas mig ingå skäl nu föreligga att undertrycka ett förslag av så betydelsefull

art och av så relativt små ekonomiska dimensioner som det föreliggande. Emot

det föreslagna beloppet har jag intet att erinra och vill med hänsyn till frågans

brådskande natur tillstyrka, att anslaget, vilket synes böra erhålla karaktären av

reservationsanslag, uppföres på tilläggsstat för år 1920.

Kungl. Maj:t avlät framställning till riksdagen i överensstämmelse

med departementschefens förslag. I skrivelse den 12 maj

1920 (nr 214) i anledning av Kung], Maj:ts i vissa punkter under

åttonde huvudtiteln av statsverkspropositionen samt under samma

huvudtitel av propositionen om tilläggsstat för år 1920 m. m. gjorda

framställningar anmälde riksdagen under punkt 5, att riksdagen på

grund av Kungl. Maj:ts omförmälda förslag för utförande av en

kylanläggning vid serafimerlasarettets köksavdelning, i huvudsaklig

överensstämmelse med kyltekniska byråns förslag, anvisat på tilläggsstat

för år 1920 ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

I skrivelse den 27 augusti 1920 har nu direktionen över serafimerlasarettet

anfört bland annat följande:

s. 69 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 69

Sedan direktionen infordrat anbud å utförandet av ifrågavarande kylanläggning,

har det visat sig, att densamma icke kan utföras till det pris, som beräknats

och lagts till grund för direktionens framställning om anslag den 8 december

1919, utan synes kostnaden komma att uppgå till omkring 32,500 kronor.

Den avsevärda prisstegring, som inträffat sedan ifrågavarande kostnadsberäkning

uppgjordes, drabbar som av nedanstående tablå framgår i särskilt hög

grad byggnadsarbetet:

december 1919 augusti 1920

kronor kronor

Kylmaskineri m. m............................ 11,500 12,725

Byggnadsarbeten.............................. 7,550 12,445

Elektriska kraft- och belysningsledningar............ 1,317 1,317

Vatten- och avloppsledningar..................... 1,230 1,525

Håltagnings- och efterlagningsarbeten............... 550 1,000

Konstruktions- kontroll, arvode m. m....... 2,853_3,488

Summa kronor 25,000 32,500

Då direktionen nu tagit i övervägande frågan om anläggningens utförande

under för handen varande omständigheter, har direktionen funnit sig icke äga

rätt att genom frångående av det efter byggnadsstyrelsens erinringar omarbetade

anläggningsprogrammet, som av Kungl. Maj:t godkänts och av riksdagen åberopats

vid anslagets beviljande, söka nedbringa kostnaden inom ramen för

nämnda anslag.

Då det vidare synts direktionen sannolikt att någon prissänkning icke vore

att vänta, därest utförandet uppskötes, utan fast mer en ytterligare prisstegring

vore att befara, har direktionen med hänsyn till frågans erkänt stora betydelse

för lasarettet ansett sig skyldig att gå i författning om kylanläggningens utförande

till de priser, som betingats i de lägsta av de inkomna anbuden och i

övrigt beräknats av direktionens sakkunnige rådgivare, innehavaren av kyltekniska

byrån, civilingenjören A. Börjeson.

Beträffande det antagna anbudet å byggnadsarbetet anser sig direktionen

böra meddela, att detsamma gäller endast för så vitt de nu preliminärt uppgjorda

avtalen inom byggnadsfacket av vederbörande antagas och arbetet kan

påbörjas senast den 18 september 1920.

Med erinran att, därest ytterligare anslag ej beviljades, lasarettets

fondmedel måste tagas i anspråk för täckande av den del av

kostnaderna, som översköte det redan beviljade anslaget, hemställde

direktionen, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att för utförande

av kylanläggning vid serafimerlasarettets köksavdelning i

huvudsaklig överensstämmelse med ovan omförmälda förslag å tillläggsstat

för år 1921 anvisa ett tilläggsanslag å 7,500 kronor.

På grund av remiss har byggnadsstyrelsen den 18 november 1920

avgivit utlåtande i ärendet och därvid anfört bland annat följande:

[38.]

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

[38.] Byggnadsstyrelsen har icke funnit annat att erinra med anledning av före
varande

framställning, än att det för närvarande synes vara svårt att beräkna

de blivande kostnaderna för ifrågavarande kylanläggning, då det av direktionen

antagna anbudet å byggnadsarbetet gäller endast för så vitt de nu preliminärt

uppgjorda avtalen inom byggnadsfacket av vederbörande antagas och arbetet

kunnat påbörjas senast den 18 september innevarande år. Det sistnämnda villkoret

har ju ej kunnat uppfyllas, och torde därför nya anbud behöva infordras.

Byggnadsstyrelsen anser sig emellertid under nuvarande förhållanden icke kunna

angiva någon annan byggnadskostnad än den av direktionen beräknade.

Departe- De synpunkter, som föranledde min företrädare i statsråds
men

sc e en. ämbetet att tillstyrka och riksdagen att bevilja ovan omförmälda

anslag, kvarstå naturligtvis orubbade. Att sedan omständigheter,

över vilka direktionen ej kunnat råda, ställt sig hindrande i vägen

för ett utförande av arbetet inom den ursprungligen beräknade

kostnadsramen är visserligen att beklaga, men torde ej kunnat

undvikas. Då nu omsider mera beräkneliga förhållanden inträtt

inom byggnadsfacket får man hoppas, att en förnyad höjning

ej skall behöva komma i fråga. Den av direktionen omnämnda

nödfallsutvägen, att anlita lasarettets fondmedel, synes mig ej böra

tillgripas, för den händelse icke mot förmodan även det nu ifrågasatta

tilläggsanslaget skulle på grund av konjunkturerna visa sig

otillräckligt för arbetets skyndsamma utförande. Vad slutligen det

äskade beloppet angår, finner jag, i likhet med byggnadsstyrelsen,

att man får anse den av direktionen beräknade byggnadskostnaden

ungefärligen motsvara den verkliga och att i enlighet härmed ett

tilläggsanslag å 7,500 kronor bör för ändamålet anvisas. I likhet

med vad som skedde föregående år torde anslaget med hänsyn till

frågans brådskande natur -uppföras på tilläggsstat för år 1921.

Jag hemställer alltså, att Eders Kung! Maj:t täckes föreslå

riksdagen

att för utförande av en kylanläggning vid

serafimerlasarettets köksavdelning, i huvudsaklig

överensstämmelse med av kyltekniska byrån för

ändamålet upprättade förslag, utöver förut för

ändamålet anvisade 25,000 kronor, anvisa på tillläfjgsstat

för år 1921 ett reservationsanslag av

7,500 kronor.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

71

Farmaceutiska institutet.

15. Farmaceutiska institutet. liksom under de senaste aren [39.]

behöver farmaceutiska institutet även under år 1921 anslag å tilläggs- Farmaceustat

för vissa ändamål, vilka under nuvarande förhållanden ej kunna tlskate"‘stltu''

behörigen tillgodoses med vederbörande å ordinarie stat för institutet

uppförda anslag.

De ifrågavarande ordinarie anslagen äro följande:

materialier, instrument, böcker och samlingar......kronor 7,500: —

uppvärmning, belysning och vattenförbrukning med

mera dylikt........................... » 3,500: —

egendomens underhåll, renhållning och diverse .... » 3,000: —

Till förstärkande av dessa anslagsposter har riksdagen för vartdera

av åren 1919 och 1920 anvisat på tilläggsstat 15,000 kronor;

motsvarande av styrelsen för år 1921 begärda anslag utgör 28,000

kronor, därav dock, såsom av det följande inhämtas, 8,000 kronor

avse täckande av väntad brist för år 1920.

Jag bör nämna, att till institutets förfogande för inköp av materialier

m. m. stå, utom nyssnämnda anslag å 7,500 kronor, vissa

av institutets styrelse till beloppet bestämda övningsavgifter, vilka

de studerande jämlikt § 31 av stadgan för farmaceutiska institutet den

22 november 1901 (sv. förf. saml. nr 91) hava att erlägga såsom ersättning

för materialier m. m., som förbrukas av de studerande.

Styrelsens ovannämnda i skrivelse den 14 september 1920 framburna

äskande av ett anslag å 28,000 kronor grundar sig på en av

institutets föreståndare professorn T. Ekecrantz till styrelsen ingiven

framställning, däri han anför bland annat:

Enligt uppgift från institutets kamrerare uppgå utgifterna under de 8 första

månaderna av år 1920 för

materialier, instrument etc. till

uppvärmning, belysning etc. »

egendomens underhåll etc. »

kronor 10,230: 65

* 11.512:68

» 4,876: 73

Summa kronor 26,620: 06

Utgifterna för hela året 1920 å dessa tre anslagsposter Kunna sålunda beräknas

till omkring kronor 40,000: —.

Till bestridande av dessa utgifter finnas tillgängliga:

å ordinarie stat:

anslag till materialier, instrument etc.......kronor 7,500: —

» » uppvärmning, belysning etc...... » 3,500: —

» » egendomens underhåll etc. . . . . . . » 3,000: — kronor 14,000: —

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

å tilläggsstat för år 1920:........................... kronor 15,000: —

övningsavgifter under vårterminen.........kronor 2,040: —

» vid parallellkui serna till farmacie

kandidatexamen................... > 1,875: —

övningsavgifter under höstterminen beräknade till » 2,000: — » 5,915: —

Summa kronor 34,915: —

Såsom framgår av redogörelsen torde vid slutet av år 1920 å ovannämnda

tre anslagsposter eu brist av omkring 5,000 kronor förefinnas. Anledningen bärtill

är dels den fortsatta stegringen i fråga om bränslekostnader, dels nödvändigheten

att i rätt avsevärd mån förnya institutets under krigsåren hårt medtagna preparatoch

glastorråd. Så knappa inköp, som under år 1919 gjordes i förhoppning på

nedgång i prisen, hava under år 1920 icke kunnat vidhållas, oaktat priserna i vissa

fall snarare visat tendens att stiga. Den beräknade bristen, 5,000 kronor, kommer

emellertid att än ytterligare ökas därigenom, att den parallellkurs till farmacie

kandidatexamen, som det på grund av det stora antalet inträdessökande under år

1920 blivit nödvändigt att anordna, dragit med sig kostnader för inköp av 10 stycken

mikroskop till ett pris av 2,750 kronor. Den totala bristen för sistnämnda år, utöver

det förslagsanslag å högst 15,000 kronor, som å tilläggsstat beviljats av 1920

års riksdag, kan sålunda beräknas till cirka 8,000 kronor under förutsättning

att bränsleprisen under årets sista månader icke komma att undergå någon avsevärdare

ändring. Den exakta siffran angående bristens verkliga storlek kan

givetvis lämnas först vid årets slut.

Under åberopande av vad föreståndaren sålunda anfört har styrelsen

för mötande av motsedd brist för år 1920 begärt ett anslag

av 8,000 kronor.

Med frånseende av omförmälda extra kostnader för inköp av

ett antal mikroskop utvisa ovan intagna beräkningar för år 1920

ett underskott i tillgångar av omkring 5,000 kronor. Då styrelsen

är övertygad att de av föreståndaren angivna orsakerna till det för

år 1920 beviljade tilläggsanslagets, 15,000 kronor, otillräcklighet även

komma att göra sig gällande under år 1921, förklarar sig styrelsen

nödsakad att för år 1921 begära ett med nyssberörda belopp av

5,000 kronor förhöjt tilläggsanslag, alltså 20,000 kronor.

Vad i föreståndarens framställning omförmälts rörande en parallellkurs

till farmacie kandidatexamen föranleder mig att lämna

följande meddelanden.

I skrivelse den 4 september 1919 hade farmaceutiska institutets

styrelse anhållit om beredande av ett statsanslag å 15,000 kronor

till täckande av kostnaderna för en under år 1920 eventuellt anordnad

parallellkurs till farmacie kandidatexamen. I nämnda summa

s. 73 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 73

ingingo belopp av 4,000 kronor för avlönande av extra lärare ock

högst 3,000 kronor för inköp av 10 mikroskop. Återstående 8,000

kronor beräknades till hyra för lokal — därest ej sådan kunde av

staten kostnadsfritt upplåtas — samt uppvärmning, belysning och

städning av lokalen.

Nödvändig utredning i ärendet jämte ovisshet huruvida parallellkursen

behövde komma till stånd hindrade, att ärendet kunde föreläggas

1920 års riksdag. Det blev sedermera den 27 augusti 1920

i samband med en ytterligare framställning i ämnet från institutets

styrelse anmält för Kungi. Maj:t, som fann framställningen om anvisande

av för ändamålet erforderliga medel ej föranleda någon åtgärd.

Frågan hade då kommit i annat läge än då den först underställdes

Kungl. Maj:t: dels hade utsikt yppat sig att för kursen,

som skulle taga sin början under hösten 1920, få lokal till hörsal

utan annan kostnad för institutet än vad som erfordrades till bestridande

av uppvärmning m. m., dels kunde vissa kostnader för

kursen bestridas på annat sätt än genom särskilt statsanslag.

I avseende härå vill jag erinra, att enligt riksdagens beslut ur

elevernas avgifter (härmed förstås kurs- och terminsavgifter, ej övningsavgifter)

ett belopp av 6,500 kronor beräknas utgå såsom tillskott

för gäldande av den i staten för farmaceutiska institutet upptagna

utgiftssumman. Det belopp, varmed de studerandes ifrågavarande

avgifter kunna komma att överskrida 6,500 kronor för år,

får, efter Kungl. Maj:ts prövning, användas till förbättrande av materiellen

vid institutet ävensom till bekostande av förökad undervisning,

i fall sådant finnes behövligt, dock att sådana överskottsmedel

icke ’ få användas till beredande av ökad ersättning åt befattningshavare,

för vilken avlöning finnes uppförd i staten.

Med anledning av nyssberörda bestämmelse inkom farmaceutiska

institutets styrelse i september 1920 till Kungl. Maj:t med en skrivelse,

däruti styrelsen anhöll att av överskottet å omförmälda avgifter

få använda 4,000 kronor såsom avlöning åt en extra lärare i

botanik och farmakognosi vid den under läsåret 1920 1921 anord
nade

parallellavdelningen till lärokursen för farmacie kandidatexamen.

I skrivelse upplyste styrelsen, att, enligt uppgift från institutets kamrerare,

kurs- och terminsavgifterna för ar 1920 komme att med om

kring ''4,600 kronor överskjuta ovan omförmälda för statens fyllande

beräknade belopp av 6,500 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.) 10

[39.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

[39.] Den 1 oktober 1920 biföll Kungl. Maj:t denna styrelsens fram
ställning.

I först omförmälda skrivelse av den 14 september 1920 bar

styrelsen nu begärt statsanslag å högst 4,000 kronor för en ny

parallellkurs under läsåret 1921—1922. Styrelsen anför, att det

kommit till styrelsens kännedom, att på grund av den sedan rätt

länge rådande farmaceutbristen rekryteringen till den farmaceutiska

banan tagit en avsevärt ökad omfattning, samt åberopar en av föreståndaren

för institutet hos styrelsen gjord framställning i ämnet.

Föreståndaren har ansett full säkerhet föreligga för att även

läsåret 1921 1922 en parallellkurs till farmacie kandidatexamen be
höver

anordnas. Kostnaderna för kursen beräknar föreståndaren på

följande sätt:

arvode åt eii lärare......................... kronor 2 250*_

(med dyrtidstillägg skulle arvodets totalbelopp komma

att uppgå till cirka 4,000 kronor, för vilken summa

kompetent lärare torde kunna anskaffas);

ersättning åt tekniska högskolan för uppvärmning, belysning

och städning av en hörsal................... » \ 759;_

(häruti inräknas nämnda ersättning för hörsal under den

kurs, som nu pågår och avslutas med februari månad

år 1921).

Summa kronor 4,000: —

Vid denna beräkning har föreståndaren förutsatt, att en hörsal

— som för parallellkursen 1920—1921 kostnadsfritt upplåtits i tekniska

högskolans gamla byggnad — även under parallellkursen 1921—

1922 finge hyresfritt begagnas, samt att den laborator, som förut

föreläst analytisk kemi vid lärokursen i apotekarexamen, i stället

undervisade vid parallellkursen.

neparte- Vad beträffar det av farmaceutiska institutets styrelse äskade be
mentschefen.

ioppet till täckande av motsedd ytterligare brist under år 1920 har

jag endast den erinran att göra, att nyssnämnda brist synes böra

beräknas till 7,750 kronor. I fråga om det av styrelsen beräknade

anslag av 20,000 kronor till bestridande av väntade ökade omkostnader

under år 1921, anser jag även, med hänsyn till den ljusning

i marknadsläget som i vissa avseenden numera yppat sig, någon

nedsättning kunna äga rum, och synes mig ett belopp av 18,000

kronor böra för ändamålet anses tillräckligt.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 75

Farmaceutiska institutets styrelse tiar till stöd för behovet att

anordna en parallellkurs till farmacie kandidatexamen under läsåret

1921—1922 åberopat den ökade rekryteringen till farmaceutbanan.

I avseende därå har jag från vederbörande inom medicinalstyrelsen

inhämtat följande sifferuppgifter rörande antalet under de senaste

åren av medicinalstyrelsen såsom farmacie elever godkända studenter:

År 1917 ............... 89 st.

» 1918............... 66 »

» 1919............... 125 »

» 1920Vi—15/n......... 105 »

Jag finner dessa siffror giva stöd åt farmaceutiska institutets

styrelses uppfattning i avseende å behovet av den tilltänkta parallellkursen

och har intet att invända mot kostnadsberäkningen för densamma.

Det kan ifrågasättas huruvida ej medel till sagda kurs, likasom

delvis för den nu pågående, stode att erhålla ur de studerandes kursoch

terminsavgifter. I detta avseende har jag från farmaceutiska

institutets föreståndare förskaffat mig en promemoria i ämnet. Därav

synes framgå att möjlighet föreligger att ur nyssnämnda avgifter

kunna betäcka åtminstone en del av ifrågavarande kostnad för

parallellkursen, eventuellt kanske hela kostnaden. Men möjlighet

föreligger ock att berörda avgifter kunna täcka blott en mindre del

av densamma; jag vill anmärka, att avgifterna, enligt vad som meddelats

mig, under flera år ej lämnat överskott utöver ovannämnda

belopp av 6,500 kronor och stundom ej nått fullt upp till detta belopp.

Tillika får jag erinra, att avgifterna ej obetingat kunna användas

för institutets syften.

Med hänsyn till det sannolika behovet av att kursen ifråga

måste hållas under läsåret 1921—1922 och i betraktande av vad jag

nyss anfört skulle jag vilja föreslå, att det begärda anslagsbeloppet

beviljas såsom förslagsanslag, högst, att användas i den mån vederbörande

avgifter ej lämna tillgång till bestridande av de nödiga omkostnaderna

för kursen.

Då de erforderliga anslagen böra uppföras å 1921 års tilläggsstat

tillstyrker jag, att Eders Kungl. Maj:t behagade föreslå riksdagen
att

på tilläggsstat för år 1921 såsom särskilda

förslagsanslag, högst, anvisa

[39.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

[40.]

Lokal för

farmaceutiska

institutet.

[41,1

Uppehållande

av verksamheten

vid

allmänna

barnbördshuset.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

dels till täckande av under år 1920 uppkommen

brist i de tre uti farmaceutiska institutets

stat förekommande anslagen till materialier m. m.,

till uppvärmning m. m. och till egendomens underhåll

m. m. ett belopp av 7,750 kronor;

dels till förstärkande under år 1921 av nyssnämnda

tre anslagsposter ett belopp av 18,000

kronor;

dels ock till täckande av vissa kostnader för

en under läsåret 1920—1921 ävensom kostnaden

för en under läsåret 1921—1922 vid farmaceutiska

institutet anordnad parallellkurs till farmacie kandidatexamen,

i den mån vederbörande kurs- och

terminsavgiften ej därtill förslå, ett belopp av

4.000 kronor.

16. Lokal för farmaceutiska institutet. Erinrande om vad

jag under punkt 108 i bilagan åttonde huvudtiteln till årets statsverksproposition

anfört och hemställt tillstyrker jag förslag till riksdagen
att,

i avbidan på proposition om beredande av

medel till inredning för farmaceutiska institutets

räkning av den för närvarande av tekniska högskolans

fackskola för kemisk teknologi begagnade

byggnaden, för ändamålet beräkna på tilläggsstat

för år 1921 såsom reservationsanslag ett belopp

av 100,000 kronor.

17. Uppehållande av verksamheten vid allmänna barnbördshuset.

Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört

under punkten 110 av bilagan åttonde huvudtiteln till årets statsverksproposition

hemställer jag om förslag till riksdagen

att till uppehållande av verksamheten vid allmänna

barnbördshuset i Stockholm anvisa på tillläggsstat

för år 1921 ett förslagsanslag, högst

20.000 kronor.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

77

Tekniska högskolan m. m.

Tekniska högskolan.

1. Övningar i läran om kemiskt-tekniska apparater. Un- [42.]

der hänvisning till vad jag anfört i fråga om anslag för ar 1922 övningar i

till samlingar och laborationer vid tekniska högskolan hemställer jag, temfskrtekdet

täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen niska aPPa.

att till övningar i läran om kemiskt-tekniska raterapparater

vid tekniska högskolan anvisa på tilllägg

sstat för år 1921 ett förslagsanslag, högst

4,000 kronor.

2. Diverse utgifter för bränsle, lyshållning m. m. Under [43 ]

hänvisning till vad jag anfört i fråga om anslag för år 1922 till Diverse utdiverse

utgifter för bränsle, lyshållning m. m. vid tekniska hög- k^sie/iysskolan

hemställer jag, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riks- hållning

dagen

att till förstärkande av anslaget till diverse

utgifter för bränsle, lyshållning m. m. vid tekniska

högskolan anvisa på tilläggsstat för år 1921

ett förslagsanslag, högst 200,000 kronor.

3. Fortsatt utbyggande av tekniska högskolan. Under [44 ]

hänvisning till vad jag anfört i fråga om anslag för år 1922 till fort- Fortsatt utsatt

utbyggande av tekniska högskolan hemställer jag, det täcktes []jykl^gkaehög.

Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen ^ skolan.

att i avbidan på proposition angående fortsatt

utbyggande av tekniska högskolan beräkna för

ändamålet på tilläggsstat för år 1921 ett belopp

av 150,000 kronor.

Chalmers tekniska institut.

4. Chalmers tekniska institut. Under åberopande av vad Chalmeretek.

jag anfört i samband med frågan om anslag till Chalmers tekniska niska institut

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[45.] institut, avsedda att begäras å 1922 års stat, hemställer jag, det

täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att anvisa på tilläggsstat för år 1921 såsom

särskilda förslagsanslag, högst:

dels till täckande av beräknad brist vid 1920

års utgång i den i ordinarie staten för Chalmers

tekniska institut upptagna anslagsposten till uppvärmning,

belysning och diverse utgifter ett belopp

av 24,892 kronor;

dels till ytterligare utgifter under år 1921

till uppvärmning, belysning och diverse utgifter

för Chalmers tekniska institut ett belopp av 10,000

kronor;

dels och till täckande av brist vid 1919 års

utgång i den i ordinarie staten för Chalmers tekniska

institut upptagna anslagsposten till bibliotek,

samlingar och laboratorier samt till förstärkande

under åren 1920 och 1921 av samma anslagspost

ett belopp av 3,000 kronor.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

79

Skolöverstyrelsen.

1. Täckande av brist i skolöverstyrelsens expensan- [46.]

slag; för år 1920 m. m. Under åberopande av vad jag anfört Täckande av

i det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av statsrådspro- överstyre°

tokollet över ecklesiastikärenden rörande anslag till expenser m. m. sena expenser

skolöverstyrelsen hemställer jag, att Eders Kungi. Maj:t täcktes ai92ogm°mar

föreslå riksdagen

att på tilläggsstat för år 1921 anvisa såsom

särskilda förslagsanslag, högst:

dels till täckande av under år 1920 uppkommen

brist i staten för skolöverstyrelsen ett belopp

av 45,000 kronor;

dels till förstärkande för år 1921 av den i

staten för skolöverstyrelsen uppförda anslagsposten

till expenser m. m. ett belopp av 53,000 kronor;

dels och till förstärkande för år 1921 av den

i samma stat för skolöverstyrelsens statistiska avdelning

uppförda anslagsposten till extra arbetskrafter,

vikariatsersättningar och expenser ett belopp

av 36,000 kronor.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[47.]

Lokalhyra,

expenser

samt täckandeav

brist

i hushållsskolans

räkenskaper.

[48.]

Arvoden åt

timlärare och

vikarier.

De allmänna läroverken m. m.

Högre lärarinneseminariet.

1. Lokalhyra, expenser samt täckande av brist i hushållsskolans

räkenskaper. Under åberopande av vad jag förut

denna dag anfört till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

vid anmälan av anslagsbehoven under riksstatens åttonde huvudtitel

för år 1922, punkten 129, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t

täcktes föreslå riksdagen

att för högre lärarinneseminariet anvisa på

tilläggsstat för år 1921:

till förstärkande av de på extra

stat för år 1921 till förhyrande av

lokaler anvisade anslagen...... kronor 2,100: —

till förstärkande av det på

extra stat för år 1921 till expenser

anvisade anslaget............. » 5,000: —

till täckande av brist i hushållsskolans

vid seminariet räkenskaper

för år 1919 .................. » 2,800: -

Summa kronor 9,900: —

att utgå såsom ett gemensamt förslagsanslag

å högst sistnämnda belopp.

2. Arvoden åt timlärare och vikarier. Under åberopande

av vad jag förut i dag anfört till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden,

punkten 130, vid anmälan av anslagsbehov under riksstatens

åttonde huvudtitel för år 1922, hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkande av det på extra stat för

år 1921 till högre lärarinneseminariet beviljade

anslaget till arvoden åt timlärare och vikarier anvisa

på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag,

högst 1,000 kronor.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat. 81

De allmänna läroverken.

3. Extra och vikarierande ämneslärare. Under åberopande

av vad jag förut i dag under denna rubrik anfört vid anmälan av

åttonde huvudtitelns anslagsbehov för år 1922, hemställer jag, att

Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkande av det på extra stat för

år 1921 beviljade anslaget till arvoden åt extra

och vikarierande ämneslärare vid de allmänna

läroverken anvisa på tillägg sstat för år 1921 ett

förslagsanslag, högst 15,200 kronor.

4. Studiekurs för svenska lärjungar i Caen. Hos Kungl.

Maj:t har föreningen 1’amitié franco-suédoise anhållit, att Kungl.

Maj:t ville hos riksdagen göra framställning om anvisande av ett

anslag å 5,000 kronor till en svensk skolkurs i Caen läsåret 1921

—1922.

Innan jag närmare ingår på denna anslagsfråga, anhåller jag,

att i korthet få inför Kungl. Maj:t erinra om vad som förekommit

i fråga om anordnandet av de studiekurser för svenska lärjungar,

vilka sedan läsåret 1919—1920 pågå vid lycéet i Caen (Calvados)

i Frankrike.

I en den 11 augusti 1919 dagtecknad ansökning anförde föreningen

l’amitié franco-suédoise, bland annat:

Från fransk sida hade erbjudande gjorts, att svenska ynglingar skulle vid

lycéet i Caen få deltaga i undervisningen i de tre högsta klasserna vid nämnda

lyceum samt därefter beredas tillfälle avlägga den franska studentexamen, det

s. k. baccalaureat. Föreningen hade åtagit sig att i Sverige verka för och organisera

detta företag, som synts föreningen kunna bliva av synnerligen stor betydelse.

En utbildning sådan som den här avsedda skulle utgöra en förträfflig

förberedelse för blivande affärsmän, som komme att ägna sig åt förmedlandet

av svensk-franska handelsförbindelser. Likaledes skulle den bliva av största

nytta för unga män, som bestämt sig för den konsulära eller diplomatiska banan.

Därjämte bleve den av ett utomordentligt värde för blivande lärare i franska,

vilka efter avlagt baccalauréat fortsatte sina studier vid svenskt universitet med

franska såsom huvudämne och vilka då skulle äga de bästa möjliga förutsättningar

för ett verkligt framgångsrikt studium av detta ämne och för förvärvandet

av en förstklassig lärarkompetens. Studiekursen skulle komma att anordnas

enligt den i gällande franska undervisningsplan under rubriken section D för

classe de seconde och classe de premiére angivna studielinjen, fortsatt i classe

de mathématiques. Föreningen anhöll därför, att de svenska ynglingar, som ge
Bihang

till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 Käft. (Nr 2.) 11

[49.]

Extra och

vikarierande

ämneslärare.

[50.]

Studiekurs

för svenska

lärjungar i

Caen.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

nom företeende av betyg över avlagd fransk studentexamen (examen du baccalaureat)

samt av intyg från en för ändamålet utsedd svensk kursledare styrkt sig

hava nöjaktigt genomgått ifrågavarande studiekurs, måtte få tillgodoräkna sig

sagda kurs såsom hade de avlagt godkänd studentexamen enligt de för samma

examen i Sverige gällande bestämmelser.

Därjämte anhöll föreningen i en likaledes den 11 augusti 1919

dagtecknad särskild framställning, att Kungl. Maj:t ville uppdraga

åt för ändamålet lämplig person att efter plan, som kunde bliva av

Kungl. Maj:t fastställd, handhava och leda ifrågavarande, för svenska

lärjungar avsedda studiekurs vid lycéet i Caen ävensom meddela

bestämmelser angående de avlöningsförmåner vid innehavande tjänst

i Sverige, nämnde ledare skidle åtnjuta under tjänstledighet för

ifrågavarande uppdrag.

Efter det läroverksöverstyrelsen avgivit infordrat utlåtande över

den av föreningen i sistberörda hänseende gjorda framställningen,

beslöt Kungl. Maj:t, som förklarade sig vilja framdeles fatta beslut

angående plan för ledningen av omförmälda kurs, den 26 september

1919 dels förordna lektorn vid högre realläroverket i Göteborg Gustaf

Emil Rodhe att handhava och leda samma studiekurs, dels föreskriva,

att Rodhe skulle under den tid han för fullgörande av detta

uppdrag åtnjöte tjänstledighet vid lektorsbefattningen, av med densamma

förenade avlöningsförmåner avstå vad som erfordrades för

befattningens uppehållande, dels ock medgiva, att Rodhe skulle

månadsvis i efterskott från reservationsanslaget till de allmänna

läroverken äga utbekomma ersättning för vad han sålunda avstått.

Genom beslut den 30 april 1920 fastställdes därefter, i huvudsaklig

överensstämmelse med ett av skolöverstyrelsen, efter hörande

av Rodhe, på anmodan av vederbörande departementschef avgivet

förslag, plan för ledningen av merberörda kurs. Ifrågavarande plan,

som jag anser mig här böra återgiva, är av följande lydelse:

Plan för ledningen av den vid lycéet i Caen (Calvados) för svenska

lärjungar anordnade studiekursen.

1.

Den svenska studiekursen vid lycéet i Caen är avsedd dels för lärjungar,

som hava för avsikt att vid nämnda lyceum avlägga fransk studentexamen (examen

du baccalauréat), dels ock för lärjungar, som utan att hysa dylik avsikt vilja

förkovra sina insikter i franska språket.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Kursen står under ledning av en av Kungl. Maj:t förordnad ledare, vilken

äger att antaga kursdeltagare till lämpligt antal.

2.

För tillträde till kursen fordras att lärjunge dels antingen avlagt realskolexamen

eller erhållit flyttning till andra ringen å gymnasiet eller ock genom intyg av

behöriga lärare styrker sig äga motsvarande kunskaper, dels ock styrker sig äga

kunskaper i franska språket, motsvarande dem, som fordras för inträde i gymnasiets

tredje ring. Skulle anmäld lärjunge sakna erforderligt vitsord, åligger det

ledaren att själv ombesörja vederbörlig prövning.

3.

Kursledaren skall från Sverige till Caen åtfölja till deltagande i kursen vederbörligen

antagna lärjungar, samt i samråd med lärjungarnas målsmän avgöra,

om lärjunge bör i läroverket intagas såsom intern eller ej. I sistnämnda fall

äger han att för lärjungen ombesörja lämplig inackordering.

Kursledaren tjänstgör vid behov såsom mellanhand mellan lärjungarna och

deras målsmän, å ena, samt de franska myndigheterna, å andra sidan.

4.

I samråd med föreståndaren för lycéet i Caen äger kursledaren att uppgöra

arbetsplan för de svenska lärjungarna samt bestämma, i vilken klass dessa höra

intagas.

5.

Lärjunge, som deltager i studiekursen utan avsikt att avsluta denna med

avläggande av examen du baccalauréat, må av kursledaren befrias från deltagande

i undervisningen i sådant läroämne, som är mindre ägnat att befordra hans förkovran

i franska språket.

6.

T den undervisning, som vid lycéet i Caen meddelas de svenska lärjungarna,

skall kursledaren deltaga såsom lärare i franska språket, varjämte det skall åligga

kursledaren att meddela nämnda lärjungar undervisning jämväl i svenska språket.

Vidare har han att i den mån hans tid tillåter följa undervisningen av de svenska

lärjungarna även under de lektioner, då undervisning meddelas av de franska

lärarna, ävensom att lämna de svenska lärjungarna sådana anvisningar, som kunna

vara behövliga för förberedelsen av dem tilldelade hemuppgifter.

7.

Kursledaren äger att noggrant vaka över de svenska lärjungarnas uppförande

och flit, särskilt beträffande sådana lärjungar, som ej äro interner, samt

hava inseende över dessa lärjungars enskilda studier.

Därest lärjunge gör sig skyldig till svårare förseelse, utövar skadligt inflytande

på medlärjunge eller eljest visar sig ovärdig att tillhöra kursen, äger kursledaren

att därifrån avstänga honom samt att efter inhämtande av skolöversty
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillaggsstat.

relsens medgivande avlägsna honom från kursen. I senare fallet skall kursledaren

efter överenskommelse med vederbörande malsman vara behjälplig för lärjungens

avresa från Caen.

8.

Kursledaren skall efter varje läsårs slut före den 15 augusti till skolöverstyrelsen

ingiva berättelse över kursen.

I samband, med fastställandet av nyss omförmälda plan medgavs

vidare, i anslutning till av läroverksöverstyrelsen och kanslersämbetet

för rikets universitet i ämnet avgivna utlåtanden, dels att svensk

yngling, som vederbörligen styrkt sig hava efter nöjaktigt genomgången

kurs vid lycéet i Caen, därstädes avlagt examen du baccalaureat,

finge med undantag av rätt att avlägga akademisk examen

tillgodoräkna sig förstnämnda examen såsom avlagd svensk studentexamen,

dels ock att svensk yngling, som genomgått sagda kurs

och examen i Caen, jämväl finge vid svenskt universitet, karolinska

mediko-kirurgiska institutet, Stockholms och Gföteborgs högskolor

avlägga examen, under villkor att han, utöver vad eljest för rätt

att avlägga akademisk examen vore eller bleve stadgat, genom intyg

av universitetslärare i respektiva ämnen eller av lärare, som

däri undervisade a gymnasiet vid högre allmänt läroverk, styrkte

sig äga insikter, motsvarande fordringarna för svensk studentexamen,

såväl i modersmålet som ock, därest den akademiska examen medförde

kompetens till anställning i svensk statstjänst, i svensk historia.

Därjämte föreskrevs, att vad av Kungl. Maj:t sålunda medgivits

skulle, därest ej framdeles annorlunda bestämdes, med avseende å

examen som avlades i Caen, gälla under åren 1920—1924. Slutligen

förordnades Sveriges envoyé hos franska republiken greve J.

J. A. Ehrensvärd att tills vidare vara inspektor för ifrågavarande

studiekurs.

Jag återgår härefter till den i början av min framställning omförmälda,

av föreningen 1’amitié franco-suédoise gjorda ansökningen

om anvisande av ett anslag å 5,000 kronor till den svenska studiekursen

vid lycéet i Caen under läsåret 1921—1922. Till stöd för

denna sin ansökning har föreningen anfört, bland annat:

Den svensk-franska skolkursen i Caen, som nyligen börjat sitt andra läsår

i enlighet med av Kung! Maja utfärdad instruktion, är för närvarande för sin

ekonomiska existens beroende av de medel, föreningen l amitié franco-suédoise,

vilken tagit initiativet till nämnda kurs, är i tillfälle anslå åt densamma. Visser
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

ligen har föreningen, genom Kungl. Maj:ts medgivande åt den svenska studieledaren

att under tjänstledigheten från sin ordinarie befattning uppbära oavkortade

löneförmåner, erhållit en värdefull hjälp. Men föreningen har dock att ensam

svara för dels det särskilda arvodet åt studieledaren jämte dennes reseersättning,

dels vissa löpande utgifter för kursen (tryck, annonser, böcker etc.) dels — och

framför allt — stipendier till ett antal av deltagarna i kursen.

För att kursen skall kunna fullt motsvara sitt ändamål har det nämligen

synts föreningen vara av största vikt att densamma icke blir reserverad uteslutande

åt förmögna familjers söner utan att den också göres tillgänglig för mindre

bemedlade och obemedlade. Detta låter sig endast göra genom beviljande av

stipendier till en del elever vare sig för att delvis eller helt bestrida de med deltagandet

i kursen förbundna ganska betydliga kostnader. Sådana stipendier hava

under förra läsåret utgått till elever med inalles kronor 8,000 (frcs. 20,000).

Övriga kostnader utgjorde kronor 6,822: 13. För år 1920 belöpa sig utgifterna

inklusive stipendier redan i augusti till kronor 13,532: 88.

Då elevernas antal, som nu är femton, beräknas inom de närmaste åren

växa till 25 ä 30 (8 k 10 i varje årsklass), kommer också behovet av stipendier

att göra sig alltmer kännbart. Föreningen har givetvis för avsikt att allt fortfarande

själv lämna de bidrag till kursens fortgång och utveckling, som dess

tillgångar medgiva, men den ser sig icke i stånd att ensam svara för hela det

belopp, som stipendiebehovct årligen kräver.

Då föreningen i det stöd företaget redan erhållit från Kungl. Maj:t ser ett

bevis på erkännande och uppskattning av dess allmännyttiga betydelse, har föreningen

trott sig kunna ifrågasätta att ekonomisk hjälp från statsmakternas sida

skulle kunna beviljas detsamma i form av ett årligt understöd. Föreningen tilllåter

sig i detta sammanhang även erinra därom att den franska staten, oavsett

det stora tillmötesgående, som genom elevernas antagande i ett av statens läroverk

visats företaget, även understött detsamma med ett pekuniärt bidrag till avsevärt

belopp.

Vid ansökningen fanns fogad en genom föreningens försorg utarbetad

berättelse angående den svenska skolkursen i Caen läsåret

1919—1920.

Efter härå erhållen remiss har skolöverstyrelsen den 8 november

1920 avgivit utlåtande i ämnet och därvid hemställt, att Kungl.

Maj:t ville i framställning till riksdagen föreslå, att riksdagen

måtte på tilläggsstat för år 1921 bevilja ett anslag av 5,000 kronor

att utgå såsom bidrag till bestridande av kostnaderna under läsåret

1921—1922 för den svenska studiekursen vid lycéet i Caen.

[BO.]

Föreningen 1’amitié franco-suédoise, vilken förening såsom framgår

av vad jag förut anfört, tagit initiativet till här förevarande

studiekurs, har med stort intresse verkat för en ökad och mera allmänt

spridd kännedom om franska språket samt för utveckling av

Departe
mentschefen.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

våra förbindelser med Frankrike och dess kultur. Vad angår de av

föreningen med hänsyn till ifrågavarande studiekurser vidtagna åtgärder,

anser jag desamma värda synnerlig uppmärksamhet, enär

dessa studiekurser utan tvivel komma att kraftigt bidraga till en

närmare kännedom i vårt land om det franska språket och fransk

odling i allmänhet.

Såsom av föreningens ansökning framgår, har franska staten

för vinnande av det med företaget avsedda syftet med stor beredvillighet

såväl upplåtit en av sina läroanstalter för svenska lärjungar

som ock till avsevärt belopp anslagit medel härför. Med livligt,

erkännande av vad i saken från de franska myndigheternas

sida åtgjorts, anser jag mig böra förorda, att även svenska staten

— utöver vad som redan skett i form av anvisande av erforderliga

medel till ersättning åt lektor Rodhe för mistade avlöningsförmåner

under den tid han leder förevarande studiekurs — lämnar ett efter

förhållandena lämpat bidrag. Emot det av föreningen i sådant hänseende

föreslagna beloppet, 5,000 kronor, har jag ej funnit anledning

till erinran.

Anslaget bör mot redovisningsskyldighet ställas till förfogande

av föreningen 1’amitié franco-suédoise, och torde Kungl. Maj:t höra

fastställa de närmare villkor och bestämmelser, som må befinnas

erforderliga för åtnjutandet av detsamma.

Då beloppet är avsett att åtminstone delvis tagas i bruk redan

under år 1921, vill jag i likhet med skolöverstyrelsen tillstyrka, att

detsamma uppföres å tilläggsstat för nämnda år.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att

Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

under läsåret 1921—1922 för den svenska

studiekursen vid lycéet i Caen (Calvados) i Frankrike

anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag,

högst 5,000 kronor.

[51.] 5. Bidrag till de allmänna läroverkens ljus- och ved
^lmän

var^ 0C^L e^t av åren 1918, 1919 och 1920 hava samma

roverkens års riksdagar efter framställning av Kungl. Maj :t anvisat på tilläggsljns-och

ved- stat för sagda år anslag för täckande, efter Kungl. Maj:ts bepröassor''

vande, av utgifter, som under respektive år skulle bestridas av ljus
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

och vedkassan vid vederbörande allmänna läroverk men som ej kunde

utgöras av denna kassas medel, därest ej terminsavgifterna till densamma

sattes minst till visst angivet belopp. Ifrågavarande anslag

hava utgjort 150,000 kronor för år 1918, 430,000 kronor för år 1919

och 600,000 kronor för år 1920. Det högsta belopp, varmed avgiften

till ljus- och vedkassan förutsattes skola utgå, var för de två

förstnämnda åren bestämt till 15 kronor för varje termin, medan

1920 års riksdag förutsatte, att nämnda avgift skulle för sistnämnda

år utgå med högst 20 kronor för termin.

De förslagsanslag, som, på sätt jag nyss omnämnt, av riksdagen

anvisats till understöd åt ljus- och vedkassorna, hava årligen måst

överskridas vid den fördelning av anslagen, som av Kungl. Maj:t

verkställts. Så anvisades för år 1918 tillhopa 287,559 kronor och

för år 1919 tillsammans 769,235 kronor, och det har givetvis varit

konstaterandet av ett alltjämt stigande behov av understöd, som föranlett

Kungl. Maj:t dels att vid anslagens fördelning överskrida de

av riksdagen beviljade beloppen, dels ock att hos riksdagen äska

årligen förhöjda anslagssummor.

Denna årliga anslagsökning har emellertid å sin sida föranlett

1920 års riksdag att, såsom jag nyss nämnt, höja maximibeloppet för

terminsavgifterna till ljus- och vedkassorna från förut bestämda 15

kronor till 20 kronor. I samband härmed reducerade riksdagen anslaget

för år 1920 till 600,000 kronor, under det att Kungl. Maj:t

begärt 725,000 kronor, varjämte riksdagen i sin i ärendet avlåtna

skrivelse sade sig förutsätta, att genom Kungl. Maj:ts försorg tillsåges,

att vederbörandes uppmärksamhet allvarligt riktades på nödvändigheten

att i görligaste mån nedbringa bränslekostnaderna.

Grenom beslut den 21 maj 1920 anbefallde Kungl. Maj:t skolöverstyrelsen

att bringa till vederbörandes kännedom, vad riksdagen

i sin förberörda skrivelse yttrat i nyss omförmälda hänseende. Samtidigt

lämnade Kungl. Maj:t vissa föreskrifter i fråga om, bland

annat, de uppgifter, som borde meddelas av vederbörande rektorer

vid ansökan om bidrag från nyssnämnda av riksdagen anvisade anslag,

samt medgav att vid de allmänna läroverk, där så befunnes

behövligt, vårterminen 1920 finge upptagas en tilläggsavgift av den

storlek, att hela den för sagda termin av varje lärjunge erlagda avgiften

till ljus- och vedkassan vid vederbörande läroverk uppginge

till högst 20 kronor.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

^ Med skrivelse den 26 juni 1920 överlämnade skolöverstyrelsen

från vederbörande rektorer till överstyrelsen inkomna ansökningar

om statsbidrag jämte dithörande uppgifter, varjämte överstyrelsen

avgav förslag till fördelning av statsbidragen. Det av rektorerna

begärda beloppet utgjorde sammanlagt 421,054 kronor 49 öre. Enligt

rektorernas uppgifter förelåg brist i ljus- och vedkassan vid BO

högre allmänna läroverk, vid 15 realskolor och vid 10 samskolor.

Bristen uppgavs i ett fall utgöra 19,988 kronor 47 öre.

Skolöverstyrelsen föreslog åtskilliga reduktioner i de begärda

anslagssummorna, och Kungl. Maj:t anvisade genom beslut den 9

juli 1920 tillhopa 344,900 kronor till ifrågavarande ändamål för vårterminen

1920.

Ansökningar, avseende höstterminen 1920, överlämnades jämte

därtill hörande uppgifter med skrivelse av den 28 september 1920

av skolöverstyrelsen, som tillika avgav förslag till fördelning av

statsbidragen. Det av rektorerna denna gång begärda beloppet utgjorde

526,347 kronor 77 öre. En betydande reduktion företogs

även nu av skolöverstyrelsen, som hemställde om anvisande av sammanlagt

401,700 kronor för ifrågavarande ändamål.

Skolöverstyrelsen anförde i sin omförmälda skrivelse, att ett bifall till överstyrelsens

förslag skulle medföra, att, med inräknande av det för vårterminen

1920 beviljade beloppet, det av riksdagen för år 1920 anvisade förslagsanslaget

å 600,000 kronor bleve icke obetydligt överskridet. Detta förhållande, som ägt

sin motsvarighet under de år, under vilka riksdagen tidigare beviljat anslag för

samma ändamål, syntes överstyrelsen emellertid fullt motiverat av den omständigheten,

att bränslepriserna ytterligare stigit under den tid, som förflutit efter

de beräkningar, som legat till grund för riksdagens ifrågavarande beslut.

Glenom beslut den 15 oktober 1920 beviljade Kungl. Maj:t till

de olika läroverken anslag till ett belopp av sammanlagt 398,200

kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1920 har skolöverstyrelsen gjort förnyad

framställning om anslag till bidrag till ljus- och vedkassorna.

Överstyrelsen anför, att då de förhållanden, som förorsakat det nämnda anslagsbehovet,

alltjämt vore rådande och det icke syntes sannolikt, att de under

de närmaste åren komme att undergå någon väsentlig förändring, överstyrelsen

ansåge, att ett sådant anslag vore av behovet påkallat såväl för år 1921 som för

år 1922. Vad särskilt anginge det senare året, ville överstyrelsen påpeka, att

det — bortsett från det statsfinansiella intresset att tilläggsstaten för varje år

bleve så litet omfattande som möjligt — även skulle medföra väsentliga fördelar

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

för läroverken, om ifrågavarande anslag kunde av riksdagen beviljas året före

det, för vilket det vore avsett. Med hittills iakttagen ordning hade nämligen

rektorerna först en avsevärd tid efter vårterminens slut kunnat erhålla kännedom

om det belopp, som Kung! Maj:t för ändamålet beviljat varje särskilt läroverk

för den tilländagångna terminen. Detta dröjsmål hade medfört, alt ljus- och

vedkassan, för att under vårterminen kunna fylla sin uppgift, måst låna av läroverkets

andra kassor eller, för de icke sällsynta fall då dessa icke haft någonting

att låna ut, av redogöraren eller på andra håll, en anordning, som givetvis

vore synnerligen olämplig.

Yad beträffar det belopp, som kunde anses erforderligt under

vartdera av åren 1921 och 1922, hänvisade överstyrelsen till en beräkning,

som senare skulle ingivas till Kungi. Maj:t.

Omförmälda beräkning har överstyrelsen sedermera länmat i en

till Kungl. Maj:t ställd skrivelse den 28 september 1920.

Överstyrelsen erinrar i sistberörda skrivelse om sin i det föregående omförmälda

framställning i ämnet beträffande höstterminen 1920 och anför, bland

annat, att under förutsättning att Kungl. Maj:t lämnade bifall till nämnda framställning,

under år 1920 komme att för ändamålet tagas i anspråk ett belopp av

sammanlagt 746,000 kronor. Då det icke funnes några tecken, som tydde på

bränsleprisens sjunkande, torde minst samma belopp visa sig för ändamålet erforderligt

för vartdera av åren 1921 och 1922.

Överstyrelsen hemställde alltså om förslag till riksdagen att för

täckande, efter Kungl. Maj:ts beprövande, av utgifter, som under

år 1921 skulle bestridas av ljus- och vedkassan vid de allmänna läroverken

men som ej kunde utgöras, därest ej terminsavgifterna till

densamma sattes till högre belopp än 20 kronor, på tilläggsstat för

år 1921 bevilja ett förslagsanslag av 750,000 kronor.

I särskild, den 28 september 1920 dagtecknad skrivelse har överstyrelsen

gjort enahanda framställning beträffande år 1922 och således

hemställt om ett förslagsanslag å 750,000 kronor på extra stat

för år 1922.

[51.]

Trots mycket betydande reduktioner i de av rektorerna begärda Departe
«/

«/ '' mentscneie

beloppen visade det sig oundvikligt att överskrida det av riksdagen

för år 1920 anvisade anslagsbeloppet, 600,000 kronor. Det för nämnda

år av Kungl. Maj:t anvisade understödsbeloppet uppgick nämligen

till sammanlagt 743,100 kronor. Sistnämnda belopp har nu av skolöverstyrelsen

lagts till grund för dess begäran om statsanslag såväl

för år 1921 som för år 1922, i det att överstyrelsen hemställt om

beviljande av ett till 750,000 kronor avrundat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 Käft. (Nr 2.) 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Vid övervägande av denna anslagsfråga har jag, såsom jag nyss

anförde, väl funnit nödvändigt förorda, att anslag för ändamålet äskas

hos riksdagen, men jag har samtidigt sökt tillse, om ej en begränsning

av anslagsbeloppet kunde vidtagas. Så kan enligt min mening

ske men blott under den förutsättningen att en mot minskningen

ungefär svarande kompensation kan beredas vederbörande läroanstalter.

En utväg att finna en sådan kompensation har jag trott mig

finna i den av 1920 års riksdag angivna riktningen, nämligen en

höjning av avgifterna till ljus- och vedkassorna. Denna lösning är

visserligen mycket lätt funnen och nära liggande men är å andra

sidan av flera skäl föga tilltalande, och det är endast nödvändigheten

att i möjligaste mån begränsa statsutgifterna, som kommit

mina betänkligheter mot densamma att fara.

Riksdagen höjde, som nämnt, år 1920 maximiavgiften till ljusoch

vedkassorna till 20 kronor för termin och lärjunge, d. v. s. med

5 kronor. Jag har nu tänkt mig, att en ytterligare ökning med

samma belopp skulle kunna ske, utan att allt för stora svårigheter

därigenom skulle förorsakas.

Enligt vad jag inhämtat, funnos höstterminen 1920 27,842 eller

i runt tal 27,840 lärjungar vid de allmänna läroverken. Häri äro

emellertid inräknade 482 lärjungar vid nya elementarskolan, varför

nettoantalet utgör ungefär 27,360. En terminlig ökning av avgiften

till ljus- och vedkassoma med 5 kronor skulle alltså inbringa tillsammans

omkring 273,600 kronor. Med en sådan merinkomst för

nämnda kassor skulle det vara möjligt att bibehålla anslaget till

desamma vid det belopp, 600,000 kronor, som för år 1920 bestämts.

Det kunde förefalla, som om, med hänsyn jämväl till den prisreduktion,

som under den senaste tiden ägt rum beträffande bränsle,

en betydande minskning av sistnämnda anslagsbelopp skulle kunna

vidtagas, då ju mer än 120,000 kronor genom berörda höjning skulle

inflyta utöver de 150,000 kronor, som representera skillnaden mellan

anslagets nuvarande storlek och det av skolöverstyrelsen för åren

1921 och 1922 ifrågasatta.

Emellertid anser jag mig icke kunna tillstyrka en så stor nedsättning,

som med hänsyn till nyss angivna omständigheter kunde

ifrågasättas, beroende dels därpå, att, som jag förut påpekat, en betydande

reduktion under nuvarande förhållanden måst vidtagas i de

av rektorerna begärda anslagen — en reduktion, som, enligt vad från

olika håll framhållits, i flera fall försatt vederbörande rektorer i ett syn
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 91

nerligen brydsamt läge, då det gällt att bringa jämvikt mellan ljusoch

vedkassans inkomst- och utgiftssidor, samt till och med i en del

fall tvingat dem att personligen upplåna medel för ändamålet, dels

ock därpå, att det trots nämnda reduktion hittills visat sig ogörligt

att undvika ett överskridande av det av riksdagen beviljade förslagsanslaget.

Jag tillstyrker därför, att anslaget för år 1921 bestämmes

till ett belopp av 500,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har på förut omnämnda skäl hemställt, att

riksdagen måtte bevilja anslag för nu ifrågavarande ändamål även

för år 1922. På grund av svårigheterna att nu kunna göra tillförlitliga

beräkningar över anslagsbehovet för sistnämnda år anser jag

mig ej böra upptaga denna framställning.

Under åberopande av vad jag nu anfört tillstyrker jag alltså,

att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, för täckande, efter Kungl. Maj:ts beprövande,

av utgifter, som under år 1921 skola bestridas

av ljus- och vedkassan vid vederbörande

allmänna läroverk men som ej kunna utgöras av

denna kassas medel, därest ej terminsavgifterna

till densamma sättas till högre belopp än 25 kronor,

anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag

av 500,000 kronor.

6. Bidrag; till nya elementarskolans skolkassa. Bland

de allmänna läroverken intager som bekant statens provskola, nya

elementarskolan i Stockholm i flera hänseenden en särställning.

Detta gäller även i avseende å den fråga, jag under näst föregående

punkt berört. Vid nämnda skola finnes nämligen ej någon särskild

ljus- och vedkassa, utan skolans så kallade skolkassa motsvarar till

sitt ändamål såväl förstnämnda kassa som biblioteks- och materiellkassan

vid de övriga allmänna läroverken. Jämte skolkassan har

nya elementarskolan ytterligare en kassa, byggnadskassan.

Avgifterna till dessa kassor, vilka bestämmas av Kungl. Maj:t,

utgöra under ett år tillhopa 60 kronor, därav för vårterminen erlägges

35 kronor och för höstterminen 25 kronor. Av nämnda belopp,

60 kronor, skola 27 kronor 50 öre tillfalla byggnadskassan

och 32 kronor 50 öre skolkassan. Av byggnadskassans 27 kronor

50 öre utgöras 15 kronor för vårterminen och 12 kronor 50 öre

[52.]

Bidrag till

nya elementarskolans

skolkassa.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[52.] för höstterminen; av skolkassans 32 kronor 50 öre falla 20 kronor

på vårterminen och 12 kronor 50 öre på höstterminen.

Härvid får jag erinra därom, att Kungl. Maj:t genom beslut

den 19 december 1919 medgivit, att de förut angivna, för nya

elementarskolan fastställda terminsavgifterna finge under år 1920

för var och en av de vid skolan inskrivna lärjungar, vilka icke

blivit av terminsavgiftsnämnden befriade från avgift till skolkassan,

höjas med sammanlagt 11 kronor 50 öre, varjämte föreskrivits, att

härigenom inflytande medel skulle tillföras sagda kassa.

Samma omständigheter, som för övriga allmänna läroverk medfört

behov av statsunderstöd till ljus- och vedkassorna, hava föranlett

riksdagen att anvisa medel till bidrag till nya elementarskolans

skolkassa. På framställning av Kungl. Maj:t beviljade 1918

års lagtima riksdag, förutom vissa belopp för täckande av brist i

sistnämnda kassa samt till förstärkande av densamma, för täckande

av de utgifter, som under år 1918 skulle bestridas av nya elementarskolans

skolkassa, men som ej kunde utgöras medelst terminsavgift

för höstterminen å högst 22 kronor av varje betalande lärjunge,

på tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag å 5,500 kronor.

Vidare anvisades av 1919 års lagtima riksdag på tilläggsstat för år

1919 ett förslagsanslag å 12,500 kronor för täckande av berörda

utgifter, varvid samma terminliga maximiavgift för betalande lärjunge

förutsattes som för höstterminen 1918, eller 22 kronor, motsvarande

sammanlagt 44 kronor för år. Vad år 1920 beträffar, beslöt

sistnämnda års riksdag på tilläggsstat för samma år anvisa ett

förslagsanslag å 22,000 kronor, varvid riksdagen, under hänvisning

till vad riksdagen yttrat i fråga om anslaget till de allmänna läroverkens

ljus- och vedkassor, höjde den till skolkassan utgående

maximiavgiften för betalande lärjunge från 44 kronor till 49 kronor.

De anslag, som, på sätt nu omnämnts, av riksdagen anvisats

för åren 1918 och 1919, hava ej oväsentligt överskridits. För år

1918 anvisade Kungl. Maj:t 12,486 kronor 90 öre och för år 1919

sammanlagt 19,500 kronor. För år 1920 åter har det beviljade

anslaget ej överskridits, i det att Kungl. Maj:t genom beslut den

22 juni och den 15 oktober 1920 anvisat respektive 8,000 kronor och

14,000 kronor eller tillhopa 22,000 kronor till ifrågavarande kassa.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1920 vitsordat

behovet av fortsatt anslag för nu berörda ändamål och har på

s. 93 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 93

samma skäl, som anförts i fråga om anslag till ljus- och vedkas- [52.]

sorna vid de allmänna läroverken och vilka jag i det föregående

återgivit, begärt, att anslag till förenämnda skolkassa måtte beviljas

för vartdera av åren 1921 och 1922.

De i nu ifrågavarande hänseende erforderliga beloppen hava

av överstyrelsen närmare angivits i två skrivelser av den 28 september

1920, däri överstyrelsen hemställt, dels att på tilläggsstat för

år 1921 måtte beviljas ett förslagsanslag å 22,000 kronor, dels ock

att på extra stat för år 1922 måtte anvisas ett förslagsanslag å

likaledes 22,000 kronor.

Vad jag under näst föregående punkt anfört i fråga om behov Departeför

de allmänna läroverken att erhålla understöd till sina ljus- och mentschefen

vedkassor gäller givetvis också nya elementarskolan i avseende å

dess skolkassa. Jag ber alltså få i huvudsak hänvisa till vad jag

nyss därom yttrat.

Såsom jag förut omnämnt anvisades av Kungl. Maj:t för år

1920 till sistnämnda skola endast ett belopp motsvarande det av

riksdagen beviljade anslaget, och ej heller nu har någon förändring

i avseende å statsunderstödets storlek ifrågasatts.

Emellertid synes det mig, som om en nedsättning i det begärda

anslaget kunde företagas, då givetvis maximiavgiften till nya

elementarskolans skolkassa bör, liksom jag förordat beträffande avgiften

till de allmänna läroverkens ljus- och vedkassor, höjas för

år 1921. Höjningen torde böra vara lika stor i båda fallen, alltså

sammanlagt tio kronor. Höstterminen 1920 uppgick lärjungantalet

vid nya elementarskolan till 482. En ökning i årsavgifter till

skolkassan med tio kronor skulle alltså motsvara ett sammanlagt

belopp av 4,820 kronor. Emellertid torde det ej vara lämphgt att

med motsvarande belopp minska statsunderstödet till skolan, enär

vissa lärjungar helt visst komma att bliva i vederbörlig ordning

befriade från erläggande av avgift till sagda kassa. Anslagets

storlek torde därför lämpligen kunna sättas till 18,000 kronor.

I fråga om prövning av anslagsbehovet för år 1921, anslagets

beviljande m. m. torde böra i huvudsak gälla vad förut i sådant

hänseende föreskrivits, och bestämmelser härom böra lämnas av

Kungl. Maj:t. Anslaget bör hava förslagsanslags natur och uppföras

på tilläggsstat för år 1921. Den av överstyrelsen gjorda framställ
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

[53.]

Tillfällig löneförbättring

åt

lärarpersonalen

vid kommunala

mellanskolor.

Departe
mentschefen.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års till äggsstat.

ningen därom, att anslag skulle för ändamålet beviljas även för

år 1922, anser jag mig av skäl, som under nästföregående punkt

anförts, ej kunna tillstyrka.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl.Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till täckande av de utgifter, som under

år 1921 skola bestridas av nya elementarskolans

skolkassa men som ej kunna utgöras medelst avgifter

å sammanlagt 59 kronor av varje betalande

lärjunge, anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett

förslagsanslag å 18,000 kronor.

Kommunala mellanskolor.

7. Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid kommunala

mellanskolor. På framställning av Kungl. Maj:t beslöt

1920 års riksdag dels medgiva, att tillfällig löneförbättring finge för

år 1920 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med

följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 500 kronor,

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 400 kronor samt

till extra ordinarie ämneslärare, övningslärare och timlärare med

belopp, som Kungl. Maj:t efter av vederbörande departementschef i

det vid propositionens avlåtande hållna statsrådsprotokollet angivna

grunder bestämde; dels ock för berörda ändamål anvisa på tilläggsstat

för år 1920 ett förslagsanslag av 130,000 kronor.

Bestämmelser i fråga om sagda löneförbättring hava lämnats i

kungörelse den 22 juni 1920 (nr 503) angående tillfällig löneförbättring

för år 1920 åt lärarpersonal vid kommunala mellanskolor.

I skrivelse den 31 augusti 1920 har skolöverstyrelsen anfört,

att då behovet av sådan tillfällig löneförbättring för nu ifrågavarande

lärarpersonal jämväl för år 1921 kvarstode oförändrat, överstyrelsen

hemställde om förslag till riksdagen om anvisande av medel

för ändamålet även för sistnämnda år.

Jag instämmer i vad skolöverstyrelsen rörande nu förevarande

anslagsfråga yttrat och tillstyrker förty, att Eders Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

s. 95 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 95

dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må

för år 1921 utgå till lärarpersonalen vid kommunala

mellanskolor med följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 500

kronor,

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 400

kronor samt

till extra ordinarie ämneslärare, övningslärare

och timlärare med belopp, som Kungl. Maj:t i

huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende

för år 1920 gällande grunder bestämmer;

dels och för berörda ändamål anvisa pk tilläggsstat

för år 1921 ett förslagsanslag av 130,000 kronor.

Privatläroverk.

8. Extra understöd åt vissa enskilda lärarinneseminarier.

Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört till statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden, punkten 149, vid anmälan

av anslagsbehoven under riksstatens åttonde huvudtitel, hemställer

jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att för beredande under år 1921 av extra understöd

åt de statsunderstödda enskilda lärarinneseminarierna

anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett

reservationsanslag av 28,500 kronor, att utgå under

de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan

finna gott föreskriva.

9. Dyrtidstillägg åt vissa lärarinnor vid fackskolan för

huslig ekonomi i Uppsala samt vid tre läroanstalter för utbildande

av lärarinnor i handarbete. I anledning av en till

1920 års riksdag avlåten proposition beslöt riksdagen bevilja medel

till dyrtidstillägg enligt vissa allmänna grunder åt lärare av olika

slag vid sådan enskild mellanskola, högre flickskola, högre gosseller

samskola eller enskilt lärarinneseminarium, som åtnjuter understöd

från det i riksstaten uppförda gemensamma reservationsanslaget

till privatläroverk. Dyrtidstillägget skulle utgå från och med

år 1920 tills vidare till dess annorlunda förordnades.

Bestämmelser i fråga om berörda dyrtidstillägg hava sedermera

[54.]

Extra understöd

åt vissa

enskilda lärarinneseminarier.

[55.]

Dyrtidstlilägg

åt vissa lärarinnor

vid

fackskolan

för huslig

ekonomi i

Uppsala samt

vid tre läroanstalter

för

utbildande av

lärarinnor i

handarbete.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

lämnats i kungörelse den 30 juni 1920 med allmänna grunder för dyrtidstillägg

åt lärare vid privatläroverk (sv. författningssamling nr 497).

Såsom framgår av det nu anförda är åtnjutandet av ifrågavarande

dyrtidstillägg begränsat att gälla de läroanstalter, som

uppbära understöd från det under åttonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget

till privatläroverk.

Åtskilliga läroanstalter åtnjuta emellertid understöd från andra

anslag, uppförda under nämnda huvudtitel. Till dessa läroanstalters

lärarpersonal utgår intet dyrtidstillägg från nyss omnämnda

av riksdagen beviljade medel.

Bland sistberörda undervisningsanstalter äro fackskolan för huslig

ekonomi i Uppsala samt tre anstalter för utbildande av lärarinnor

i handarbete, nämligen högre handarbetslärarinneseminariet vid

Maria Nordenfelts kvinnliga yrkesskola i Glöteborg, Andrea Eneroths

handarbetsskola och seminarium i Stockholm samt föreningen

Handarbetets vänners och Hulda Lundins högre slöjdseminarium i

Stockholm.

Samtliga dessa läroanstalter åtnjuta statsunderstöd, varjämte åt

lärarinnorna vid de tre handarbetslärarinneseminarierna utgår tillfällig

löneförbättring ur ett av riksdagen för ändamålet beviljat anslag.

Fråga om dyrtidstillägg åt lärarinnorna vid här ifrågavarande

fyra läroanstalter har nu väckts av skolöverstyrelsen i skrivelse den

31 augusti 1920, vad fackskolan för huslig ekonomi beträffar, närmast

med anledning av en av denna skolas styrelse gjord ansökning.

I berörda skrivelse har skolöverstyrelsen hemställt, att medel

måtte beviljas för beredande av dyrtidstillägg under år 1921 åt

förenämnda fyra läroanstalters lärarinnor.

Då jag av flera skäl ansett sagda framställning värd beaktande,

har jag velat i detta sammanhang beröra frågan. Jag anser det

emellertid ej lämpligt att nu till slutlig prövning framlägga ärendet,

då spörsmålet om beredande av dyrtidstillägg åt ifrågavarande

lärarinnor synes mig böra ses i samband med frågan om dyrtidstillägg

åt kommunala och enskilda läroanstalters lärarpersonal över

huvud taget. Sistberörda fråga är emellertid, såsom jag senare i dag

får tillfälle omnämna, med hänsyn till sitt samband med frågan om

dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ännu ej mogen att

föreläggas Kungl. Maj:t och riksdagen, och det nu förevarande anslagsäskandet

bör därför tills vidare ej slutligt prövas.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 97

I avvaktan på att så kan ske bör man likväl, enligt min mening,

tillse, att medel för ändamålet finnas tillgängliga, och jag tillstyrker

därför, att hänsyn till detta anslagsbehov tages vid beräkningen

av åttonde huvudtitelns tilläggsstat för år 1921.

Enligt de preliminära beräkningar, som gjorts, skulle för beredande

av det nu ifrågasatta dyrtidstillägget erfordras tillhopa omkring

70,000 kronor, vilket belopp alltså synes böra såsom förslagsanslag

nu tagas i beräkning i avvaktan på den slutliga framställning

i ämnet, som jag är sinnad att senare göra.

Under åberopande av vad jag nu anfört tillstyrker jag alltså,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående dyrtidstillägg

under år 1921 åt vissa lärarinnor vid

fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala samt vid

tre läroanstalter för utbildande av lärarinnor i

handarbete, för ändamålet beräkna på tilläggsstat

för år 1921 ett förslagsanslag å 70,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Åttonde huvudtiteln: 1921 års till äggsstat.

[56.]

Studentkurser

och parallellavdelningar

vid

vissa folkskoleseminarier.

[57.]

Anläggande

av trädgård

vid folkskole8eminariet

i

Lund.

Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning.

Fo Visit o leseminar ier na.

1. Studentkurser och parallellavdelningar vid vissa folkskoleseminarier.

Under åberopande av vad jag anfört till det vid

årets statsverksproposition fogade utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden under rubriken studentkurser och parallellavdelningar

vid vissa folkskoleseminarier m. m. hemställer jag, att

Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att för studentkurser vid folkskoleseminarierna

i Uppsala och Lund samt parallellavdelning vid

folkskoleseminariet i Landskrona anvisa på tilläqgsstat

för år 1921 ett reservationsanslag av 33,455

kronor.

2. Anläggande av trädgård vid folkskoleseminariet i

Lund. I proposition till 1918 års lagtima riksdag föreslog Kungl.

Maj:t riksdagen att till ordnande av tomtområdet vid folkskoleseminariet

i Lund anvisa pa extra stat för år 1919 såsom reservationsanslag

ett belopp av 46,471 kronor. I anledning härav beslöt riksdagen,

som fann viss reducering i arbetena möjlig, att för ändamålet

anvisa ett belopp av 40,000 kronor. I det av 1913 års riksdag

beviljade byggnadsanslaget hade därjämte inräknats ett belopp av

15,000 kronor, avsett till tomtområdets planering och inhägnande.

Till grund för Kungl. Maj:ts förstberörda framställning låg ett

av seminariets rektor Ch. Swanborg avgivet förslag med kostnadsberäkningar

rörande anläggning av idrottsplan, trädgårdsanläggning

och prydnadsplantering, dränering, bevattningsanläggning m. m. slutande

å ett belopp av 57,169 kronor.

De arbeten, som jämlikt förslaget skulle komma till utförande,

hava nu, enligt vad skolöverstyrelsen meddelat, bragts till avslut
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

ning i vad de avse tomtområdets dränering och i huvudsak även

dess planering, däri inberäknat iordningställandet av idrottsplan

samt utläggande av gräsmattor. Däremot hade de tillgängliga medlen

på grund av de senaste årens starka prisstegringar icke varit

tillräckliga för utförande av den egentliga trädgårdsanläggningen

och vad därmed äger sammanhang.

Med överlämnande av en utav Swanborg till skolöverstyrelsen

ställd skrivelse i ämnet jämte bilagd kostnadsberäkning har skolöverstyrelsen

gjort framställning om beredande av ytterligare medel

till arbetenas fullföljande och avslutande.

Swanborgs nu ingivna förslag avser dels plantering av området, dels ock

utförandet av åtskilliga andra för trädgårdsundervisningens bedrivande nödvändiga

arbeten ävensom vissa återstående planeringsarbeten. Sammanlagda kostnaderna

beräknas uppgå till 32,387 kronor, fördelade på följande huvudposter:

Inköp av träd, buskar och plantor plantering, gräsfrösådd m. m. kronor 18,300

Drivbänkar, plank och planteringsskjul m. m.

Pudrettskjul in. m.................................

Trädgårdsredskap.................................

Ordnandet av östra gårdsplanen samt underhåll av vägar och

gångar inom området samt av vägen utanför området upp

till seminarieområdet.............................

6,907

4,270

500

2,410: —

Summa kronor 32,387: —

Swanborg har vidare framhållit vikten av att trädgårdsanläggningen vid seminariet

snarast kommer till stånd och med hänsyn härtill ifrågasatt, att seminariet

redan under år 1921 måtte komma i åtnjutande av anslag för ändamålet.

Även skolöverstyrelsen anser önskvärt, att de ifrågavarande

arbetena snarast möjligt komma till utförande.

Vid av ledamöter av överstyrelsen verkställd undersökning å platsen har

det, säger överstyrelsen, funnits synnerligen angeläget, att såväl den ifrågavarande

trädgårdsanläggningen med det snaraste må komma till stånd, som ock att

de åtgärder, som därmed äga samband, utan dröjsmål må kunna vidtagas. Det

måste efter överstyrelsens mening vara ej mindre med hänsyn till undervisningen

otjäidigt, att seminariet längre skall vara i saknad av det iakttagelsematerial,

som en välordnad trädgård å tomtområdet utgör, än även ur allmänna synpunkter

beklagligt, att ett så stort område av Skånes bördiga jord icke skall kunna

rationellt tillgodogöras. Överstyrelsen finner sig på dessa grunder böra livligt

förorda, att åtgärder vidtagas i syfte att möjliggöra anläggningens snara utförande.

Vad angår de för ändamålet beräknade anslagsbehoven, har

s. 100 Kontrollera mot PDF

[57.]

Departe
mentschefen.

100 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

överstyrelsen vid granskning av de framställda förslagen funnit anledning

till vissa erinringar, även om överstyrelsen för sin del finner

klart, att med nuvarande stegrade arbetslöner och inköpspriser,

kostnaderna för anläggningens utförande skola komma att uppgå till

väsentligt högre belopp än de ursprungligen beräknade. Sina erinringar

sammanfattar överstyrelsen på följande sätt:

Det föreliggande förslaget har efter överstyrelsens mening stora förtjänster

såväl ur undervisnings- som estetisk synpunkt. Överstyrelsen kan dock icke undertrycka

en viss betänksamhet beträffande den omfattning, vari särskilt plantering

av olika växter enligt detsamma är avsedd att äga rum. Det synes nämligen

överstyrelsen uppenbart, att seminarieundervisningen i icke obetydlig utsträckning

bör kunna utnyttja universitetets botaniska trädgård för vissa av de studier

och iakttagelser, varom här är fråga, och att med hänsyn härtill seminariets

motsvarande anläggning kan givas en något mindre omfattning än som skett i

förslaget. Ej heller synes lämpligen hela anläggningen böra på en gång färdigställas.

Överstyrelsen vill i detta sammanhang erinra, att överstyrelsen tidigare

betonat önskvärdheten ur lärarutbildningens synpunkt att här ifrågavarande anläggningsarbeten,

i den mån omständigheterna det medgiva, komma till utförande

under seminarieelevernas medverkan, vilken åsikt jämväl delades av föredragande

departementschefen (statsverkspropositionen till 1918 års lagtima riksdag).

Härigenom torde jämväl besparing i utgifterna kunna till en viss grad vinnas.

Med hänsyn till vad nu anförts, torde kostnaderna för trädgårdens anläggning

kunna beräknas lägre än som skett i Swanborgs förslag. Överstyrelsen vill ifrågasätta

en reduktion med förslagsvis 6,000 kronor. Då vidare kostnaderna för

underhåll av vägar och gångar icke rimligen böra bestridas av förevarande anslag,

torde berörda anslagspost böra avses allenast för ordnandet av östra gårdsplanen,

varigenom en ytterligare nedsättning i anslaget kan göras.

I betraktande av här förordade begränsningar i arbetena, torde det erforderliga

totalbeloppet kunna beräknas lägre än som skett i förslaget. Att säkert

angiva den möjliga nedsättningens storlek har icke för överstyrelsen fallit sig

alldeles lätt. Överstyrelsen håller dock före, att ett belopp av 25,000 kronor bör

vara för trädgårdens preliminära iordningställande tillfyllest, vilket belopp under

föreliggande omständigheter bör beredas på 1921 års tilläggsstat.

Om önskvärdheten av att de ifrågavarande anläggningsarbetena

snarast möjligt slutföras torde icke kunna råda mer än en mening.

Med hänsyn till vissa av överstyrelsen framställda erinringar mot

Swanborgs förslag har överstyrelsen ansett, att ett belopp av 25,000

kronor skulle kunna vara tillräckligt för trädgårdens preliminära

iordningställande. Denna överstyrelsens mening biträder jag. Ett

anslag av 25,000 kronor synes mig sålunda böra för ifrågavarande

ändamål uppföras på tilläggsstat för år 1921.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 101

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, det

täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att till ordnande av trädgårdsanläggning vid >''ytt anslag

folkskoleseminariet i Lund anvisa på tilläggsstat

för år 1921 ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

3. Ytterligare anslag till inredning och möblering av [58.]

nybyggnaden vid folkskoleseminariet i Lund. Under åberopande Ytterligare

av vad jag till det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av ^edninjoch

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden anfört under rubriken möblering av

ytterligare anslag till inredning och möblering av nybyggnaden vid

folkskoleseminariet i Lund hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t seminariet i

täcktes föreslå riksdagen Lund''

att på tilläggsstat för år 1921 anvisa till inredning

och möblering av nybyggnaden vid folkskoleseminariet

i Lund utöver för anvisade medel

ett reservationsanslag av 33,800 kronor.

4. Förstärkande av de i folkskoleseminariernas stater [59.]

upptagna anslag till materiell m. m. I enlighet med Kungl. Förstärkande

Maj:ts därom gjorda framställningal'' har riksdagen under de senare »v^ej^foikåren

anvisat särskilda anslag, avsedda antingen till täckande av så- riernas stater

dan brist i de särskilda folkskoleseminariernas stater, som till följd

av stegrade kostnader för uppvärmning, belysning och renhållning teriell in. m.

m. m. hade uppkommit eller väntades uppkomma i de i folkskoleseminariernas

stater upptagna anslagen till materiell samt ljus och

ved m. m., till seminarieträdgårdarnas underhåll och skötsel, till

materialier till undervisningen i slöjd och husligt arbete, till idrottsmateriellens

underhåll m. m. eller ock till förstärkande av omförmälda

ordinarie anslag. För år 1921 har riksdagen därjämte i enlighet

med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning höjt det till

folkskoleseminarierna utgående reservationsanslaget med 195,000 kronor

för att möjliggöra bestridande av läroanstalternas betydligt ökade

expenser.

Nu har skolöverstyrelsen i skrivelse den 30 september 1920 hemställt

om beredande av medel till dels täckande av under år 1920

beräknad brist i ovanberörda anslag, dels ock förstärkande av samma

anslag för år 1921.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Beträffande nämnda brist yttrar överstyrelsen:

1 Kungl. Maj:ts brev den 21 maj 1920 anbefalldes skolöverstyrelsen att till

Kungl. Maj:t inkomma med förslag till fördelning på de olika folkskoleseminarierna

av det på 1920 års tilläggsstat beviljade förstärkningsanslaget å 180,000

kronor. Vid den undersökning, som av överstyrelsen i anledning därav företogs

för utrönande av seminariernas ekonomiska ställning, framgick det, att bristen i

de särskilda seminariernas räkenskaper vid 1919 års slut utgjorde tillsammans

50,279 kronor 20 öre. Sammanlagda bristen vid de särskilda seminarierna för

år 1920, såvitt densamma i juni 1920 lät sig bestämma, beräknades uppgå till

ett belopp av 257,271 kronor 31 öre.

I överensstämmelse med av överstyrelsen den 4 september 1920 avgivet förslag

förordnade Kungl. Maj.t den 25 september 1920, att hela den under år 1919

uppkomna bristen i första hand skulle täckas av de anslagna medlen, sedan besparingar

i trädgårdskassorna, vid två seminarier till ett sammanlagt belopp av

4,000 kronor jämväl för ändamålet tagits i anspråk. För täckande av den för

år 1920 emotsedda bristen anvisades återstoden av det disponibla anslaget, sålunda

133,720 kronor 80 öre. Vid slutet av år 1920 torde därför en brist på omkring

123,550 kronor 51 öre eller avrundat 123,550 kronor kunna förutsättas vara för

handen.

Trots all möjlig sparsamhet på olika områden har det sålunda icke lyckats

att hålla utgifterna inom ramen av till buds stående medel. Den främsta anledningen

till detta beklagliga förhållande är att söka i de i oanad grad stegrade

uppvärmningskostnader, med vilka man under år 1920 nödgas räkna. Överstyrelsen

finner sig kunna vitsorda, att ingenting från seminariernas sida underlåiits

för att söka nedbringa de ifrågavarande utgifterna. Men inför ständigt

stegrade inköpspriser hava alla ansträngningar härutinnan visat sig fruktlösa.

Av det nu sagda framgår jämväl, att det icke varit överstyrelsen möjligt

att noggrannare än som skett beräkna föreliggande anslagsbehov. Vid bestämmandet

av storleken av såväl det behövliga förstärkningsanslaget som ock ovan

berörda höjning av reservationsanslaget till folkskoleseminarierna utgick överstyrelsen

från de priser, som vid tillfället för framställningens avlåtande beräknades.

Att anslagsbeloppen sedermera befunnits otillräckliga har sin enda anledning i de

sedermera inträffade betydande prisförhöjningarna å viktiga förbrukningsartiklar.

I fråga om det för år 1921 behövliga förstärkningsanslaget anför

överstyrelsen:

Enär överstyrelsen icke för år 1921 vågar räkna med en nedgång av utgifterna

och då den vidtagna ökningen av seminariernas expensanslag för sagda

år uppgår till 195,000 kronor, lär beloppet i fråga icke kunna väntas bliva tillräckligt

för bestlidande av den på detta år belöpande utgiftsökningen. Då erfarenheten

giver vid handen, att den hittillsvarande finansieringen av läroanstalternas

verksamhet varit förbunden med betydande vanskligheter och statsverket

genom räntor å skulder och å tillfälliga lån, som seminarierna nödgats upptaga,

tillfogats utgifter, som icke skulle behövt ifrågakomma, om erforderliga anslag

stått till förfogande, anser sig överstyrelsen böra föreslå, att medel för täckande

s. 103 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 103

av en under år 1921 emolsedd brist jämväl äskas å lilläggsstat för detta år. Om

utgifterna år 1921 förutsättes bliva lika stora som beräknats för år 1920 skulle

ett ytterligare belopp av i runt tal 63,000 kronor erfordras för täckande av emotsedd

brist.

Såväl till täckande av förberörda av skolöverstyrelsen motsedda

brist för år 1920 som till förstärkande av det ifrågavarande anslaget

för år 1921 torde medel böra beredas. För nämnda ändamål har

överstyrelsen beräknat, att anslag å respektive 123,550 och 63,000

kronor skulle vara behövliga. Mot det första av dessa belopp har

jag icke funnit skäl till någon erinran. Beträffande det sistnämnda

åter har jag på grund av det något förbättrade prisläget ansett någon

minskning kunna äga rum, och vill jag därför föreslå, att ett anslag

av 50,000 kronor för ändamålet beräknas. Då medlen tydligen böra

vara tillgängliga redan under år 1921, synas mig två förslagsanslag,

högst de angivna beloppen, böra uppföras på tilläggsstat för år

1921. Anslagens fördelning på de olika seminarierna torde böra

överlämnas åt Kungl. Maj:t.

På grund av det anförda hemställer jag, det täcktes Eders

Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att på tilläggsstat för år 1921 såsom särskilda

förslagsanslag, högst, anvisa nedan angivna belopp,

att användas enligt Kungl. Maj:ts bestämmande:
dels

123,550 kronor till täckande av under

år 1920 uppkommen brist uti de i folkskoleseminariernas

stater upptagna anslagen till materiell

samt ljus och ved in. m., till seminarieträdgårdarnas

underhåll och skötsel, till materialier för undervisningen

i slöjd och husligt arbete, till idrottsmateriellens

underhåll m. in.,

dels ock 50,000 kronor till förstärkande av

samma anslag under år 1921.

Folkskolor.

5. Upphjälpande av folkskoleväsendet inom vissa lappmarksförsamlingar

i Västerbottens och Norrbottens län. Under

åberopande av vad jag anfört till det vid årets statsverksproposition

Departements

chefen.

[60.]

Upphjälpande

av

folkskole
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

väsendet

inom vissa

lappmavksförsamlingar

i Västerbottens

och

Norrbottens

län.

[61.]

Svensk

undervisning

för svenska

barn i

utlandet.

104 Åttonde huvudtiteln: 1921 års till äggsstat.

fogade utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden under

rubriken upphjälpande av folkskoleväsendet inom vissa lappmarksförsamlingar

i Västerbottens och Norrbottens län hemställer jag,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att å till äggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,

högst 50,000 kronor till förstärkande

av det ordinarie förslagsanslaget, högst 75,000

kronor, för beredande av möjlighet till skolgång

genom inackordering i skolhem eller enskilda hem

för skolpliktiga barn av fattiga, avlägset boende

föräldrar inom lappmarksförsamlingar med icke

finsktalande befolkning samt i Överkalix församling.

6. Svensk undervisning; för svenska barn i utlandet. I

enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar har riksdagen

beviljat på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag, högst

9,800 kronor, att utgå till upprätthållande under läsåret 1920—1921

av svensk undervisning för svenska barn: i Berlin med högst 2,200

kronor, i London med högst 6,000 kronor och i Hamburg med högst

1,600 kronor, samtliga beloppen att utgå enligt de bestämmelser,

Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt fastställa.

Genom beslut den 22 juni 1920 förordnade Kungl. Maj:t, att

omförmälda anslag skulle utgå för därmed avsedda ändamål, under

villkor att belopp, motsvarande minst hälften av ifrågavarande anslag,

för samma ändamål anskaffades, i Berlin genom kyrkorådets i

svenska Viktoriaförsamlingen därstädes försorg, i London genom

styrelsens för svenska föreläsnings- och skolföreningen därstädes försorg

och i Hamburg genom styrelsens för svenska skol- och föreläsningsföreningen

därstädes försorg, att undervisningen fortginge

minst 8 månader av läsåret 1920—1921 samt att de lärarinnor, som

av vederbörande kyrkoråd eller styrelse förordnades att bestrida

undervisningen, härför erhölle en årlig ersättning, lärarinnan i Berlin

av minst 2,600 kronor, lärarinnorna i London av tillhopa minst 9,300

kronor, därav första lärarinnan av minst 4,800 kronor och andra

lärarinnan av minst 4,500 kronor, samt lärarinnan i Hamburg av

minst 2,000 kronor.

Med skrivelse den 3 september 1920 har från utrikesdepartementet

till ecklesiastikdepartementet överlämnats och med förord

s. 105 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 105

beledsagats en av kyrko- och skolrådet i Berlin gjord ansökning, [61

det Kungl. Maj:t ville till 1921 års riksdag avlåta proposition om

ett statsanslag å 2,200 kronor till beredande av svensk undervisning

åt svenska barn i Berlin under tiden den 1 september 1921—den 1

september 1922.

Vid ansökningen fanns fogad en av vederbörande lärarinna avgiven

berättelse över skolarbetet under läsåret 1919—1920, av vilken

framgår, bland annat, att läsåret började den 15 september 1919

och avslutades den 21 juni 1920 ävensom att lärjungantalet utgjort

under höstterminen 70 och under vårterminen 79.

Vidare har från utrikesdepartementet med skrivelse den 25

oktober 1920 till chefen för ecklesiastikdepartementet överlämnats

en av svenske ministern i London översänd och förordad ansökning

från svenska föreläsnings- och skolföreningen i London, att proposition

måtte avlåtas till 1921 års riksdag om ett anslag till dåvarande

svenska skola för läsåret 1921—1922 å 6,000 kronor, motsvarande

två tredjedelar av där anställda lärarinnors löner.

Sedermera har från utrikesdepartementet till ecklesiastikdepartementet

överlämnats nämnda förenings styrelseberättelse för år 1919,

av vilken framgår, att 82 barn under nämnda år erhållit undervisning

i föreningens skola.

Slutligen har från utrikesdepartementet med skrivelse den 15

oktober 1920 överlämnats en från styrelsen för svenska skol- och

föreläsningsföreningen i Hamburg översänd ansökning, att Kungl.

Maj:t täcktes hos riksdagen göra framställning om ett till 2,200

kronor förhöjt statsanslag till svenska skolverksamheten i Hamburg

för läsåret 1921—1922.

Till stöd härför har föreningen anfört, bland annat:

Den i hela Europa och icke minst i Tyskland rådande dyrtiden har helt

naturligt haft till följd en betydande stegring av utgifterna för den svenska skolverksamheten

härstädes. Sålunda har föreningen tid efter annan sett sig nödsakad

att förbättra den här anställda svenska lärarinnans ställning dels genom

löneförhöjningar, dels genom gratifikationer. Utgifterna för undervisningsmaterial

hava även betydligt stegrats på grund av dyrtiden. Dessutom hava skolbarnens

ferieresor till Sverige under sommarmånaderna, vilka resor anordnats av

föreningen och ansetts utgöra ett viktigt led vid fullföljandet av föreningens syften,

tagit föreningens tillgångar starkt i anspråk. Härtill kommer att elevantalet

ständigt ökas. Medan skolan under läsåret 1917—1918 besöktes av 47 lärjungar,

hade elevantalet läsåret 1919—1920 stigit till 78. Till läsåret 1920—1921 hava

redan 75 anmälningar ingått och ytterligare anmälningar äro att förvänta.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.) 14

''

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Skolan har sålunda, såsom var att vänta, då Hamburg har den största

svenska kolonien i Tyskland, blivit vad elevantalet beträffar fullt jämställd med

svenska skolan i Berlin, vilken i allmänhet besökes av 70—80 lärjungar. Enligt

styrelsens förmenande vore vid sådant förhållande ej obilligt, att skolverksamheten

i Hamburg komme i åtnjutande av samma statsunderstöd som det till skolan

i Berlin utgående, eller 2,200 kronor.

Vid ansökningen hade fogats en av vederbörande lärarinna avgiven

redogörelse för den ifrågavarande skolans verksamhet under

läsåret 1919 -—1920, vari, bland annat, meddelats, att undervisningen

pågått under tiden den 10 september—den 18 juni 1920, att antalet

elever under höstterminen varit 64 och under vårterminen 78.

På grund av remisser har skolöverstyrelsen respektive den 17

september, den 10 november och den 28 oktober 1920 avgivit utlåtande

över berörda ansökningar och därvid tillstyrkt bifall till

desamma.

Statsunderstöd för ifrågavarande ändamål synes mig böra utgå

även för läsåret 1921—1922. Till de svenska skolorna i Berlin och

London har för nämnda läsår äskats understöd med samma belopp,

som riksdagen beviljat för läsåret 1920—1921. I likhet med skolöverstyrelsen

tillstyrker jag bifall till dessa framställningar.

Till den svenska skolan i Hamburg har understöd begärts med

ett till 2,200 kronor förhöjt belopp. Då understödet till denna skola

ända sedan år 1914 årligen utgått med endast 1,600 kronor och

således någon förhöjning av sagda understöd på grund av de inträffade

prisstegringarna och därav följande ökning av läraravlöningen

hittills icke ägt rum, måste jag finna det billigt, att förhöjning

nu kommer stånd, och detta så mycket hellre som 1920 års

riksdag medgav dylik förhöjning för båda de andra ovannämnda

skolorna. Med hänsyn till vad styrelsen för den förening, som underhåller

skolan, anfört, anser jag den begärda förhöjningen skälig.

Då förberörda av mig förordade understöd kunna komma att

tagas i anspråk redan under år 1921, torde det för ändamålet erforderliga

anslaget böra uppföras på tilläggsstat för år 1921.

På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kung!.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att bevilja på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag,

högst 10,400 kronor, att utgå till upprätthållande

under läsåret 1921—1922 av svensk

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Åttonde huvudtiteln i 1921 års tilläggsstat.

undervisning åt svenska barn: i Berlin med högst

2,200 kronor, i London med högst 6,000 kronor

och i Hamburg med högst 2,200 kronor, samtliga

beloppen att utgå enligt de bestämmelser, Kungl.

Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

Fortsättningsskolor.

7. Höjt understöd för avlönande av lärare vid fortsätt- [02.]

ningsskola. Under åberopande av vad jag anfört till det vid årets under.

statsverksproposition fogade utdrag av statsrådsprotokollet över eckle- stöd för avsiastikärenden

rörande understöd för avlönande av lärare vid fort- vid

sättningsskola hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå fortsättning*

riksdagen

att till höjt understöd för år 1921 för avlönande

av lärare vid fortsättningsskola anvisa på

tilläggsstat för nämnda år ett förslagsanslag av

720,000 kronor.

Folkhögskolor.

8. Ökat understöd åt folkhögskolor. Under åberopande av [63.]

vad jag under denna rubrik anfört till det vid årets statsverksproposition Ökat underfogade

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden hem- 8 högskolor,

ställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att för beredande av ökat understöd åt folkhögskolor

för arbetsåret 1920—1921 anvisa på

tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag av 150,000

kronor.

Abnormundervisningen.

9. Förstärkande av det ordinarie anslaget till institutet [64. |

och förskolan för blinda å Tomteboda m. m. I anledning av Förstärkande

Kungl. Maj:ts förslag anvisade 1919 års lagtima riksdag på tilläggs
stat

för år 1919 såsom förslagsanslag högst ett belopp av 83,700 till institutet

kronor, att efter Kungl. Maj:ts bestämmande användas till förstäf ocf^rfö^0d^n

kande av det ordinarie anslaget till institutet och förskolan för blinda å Tomteboda

å Tomteboda. Likaledes har 1920 års riksdag på framställning av

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

[64.]

Departe
mentschefen.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Kungl. Maj:t anvisat på tilläggsstat för år 1920 dels till täckande

av under år 1919 uppkommen brist i det ordinarie anslaget till sagda

läroanstalt ett belopp av 86,612 kronor, dels ock till förstärkande

av det ordinarie anslaget för år 1920 ett belopp av 150,000 kronor.

Nu har direktionen över institutet i skrivelse den 3 maj 1920

meddelat, att med hänsyn till storleken av utgifterna för år 1919,

vilka uppgått till 170,312 kronor 27 öre, och då i övrigt utgifterna’

särskilt för fastighetens underhåll, under år 1921 torde bliva större

än vad direktionen förut beräknat för år 1920, utgifterna för år 1921

torde böra beräknas komma att med omkring 160,000 kronor överskrida

de i den ordinarie staten för deras bestridande anvisade medlen.

Direktionen hemställer på grund härav, att Kungl. Maj:t ville

hos nästkommande riksdag göra framställning om beviljande på

tilläggsstat för år 1921 av ett förslagsanslag, högst 160,000 kronor,

för berörda ändamål. Tillika har direktionen i skrivelse den 14 september

1920 framhållit, att för sistnämnda år en brist på omkring

30,000 kronor är att motse, för vars täckande medel icke finnas disponibla.

Direktionen saknade emellertid möjligheter att då bestämt

fixera beloppet.

Inspektören för blindundervisningen, som deltagit i ärendets behandling

inom direktionen, har i avgivet yttrande förmält sig intet

hava att erinra mot den förstnämnda framställningen samt beträffande

den sistnämnda tillstyrkt direktionens hemställan.

Med överlämnande av förberörda skrivelser och yttranden har

skolöverstyrelsen i skrivelse den 30 september 1920 avgivit utlåtande

i ärendet och därvid yttrat, bland annat:

För egen dol önskar skolöverstyrelsen framhålla, att det å ordinarie stat

uppförda anslagsbeloppet för här ifrågavarande ändamål uppenbarligen icke motsvarar

de senare årens allmänna prisläge. Under nuvarande förhållanden finnes

givetvis intet att erinra mot ett förstärkningsanslag för år 1921 till angivet belopp,

om vars behövlighet ingen meningsskiljaktighet lär kunna råda.

Vad angår den för år 1920 beräknade bristen, torde det icke kunna undgås

att hos riksdagen utverka erforderliga medel för täckande av densamma. Mot

det angivna beloppet, 30,000 kronor, anser sig överstyrelsen i nuvarande situation

icke kunna göra någon erinran.

Anslag för ifrågavarande ändamål äro uppenbarligen oundvikliga.

Med hänsyn till vad som i ämnet anförts kan jag icke föreslå

någon nedprutning i de angivna beloppen, vilka sålunda böra såsom

förslagsanslag, högst, uppföras på tilläggsstat för år 1921.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillaggsstat. 109

Jag hemställer således, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att å tillägg sstat för år 1921 såsom särskilda

förslagsanslag, högst, anvisa

dels till täckande av den ytterligare brist,

som under år 1920 må hava uppkommit i staten

för institutet och förskolan för blinda å Tomteboda

ett belopp av 30,000 kronor;

dels och till förstärkande av det ordinarie anslaget

till nämnda läroanstalt för år 1921 ett belopp

av 160,000 kronor, båda anslagen att utgå

enligt Kungl. Maj:ts bestämmande.

10. Inredning; och möblering; av de nya byggnaderna för

vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte. I anslutning

till vad jag under denna rubrik anfört till det vid årets statsverksproposition

fogade utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att,

i avbidan på proposition angående inredning

och möblering av de nya byggnaderna för

vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte, beräkna

för ändamålet på tillägg sstat för år 1921

ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

11. Förstärkande av anslagen till den med drottning;

Sofias stiftelse förenade vårdanstalten för blinda dövstumma

och blinda sinnesslöa m. fl. under år 1921. I enlighet med

Kungl. Maj:ts därom framställda förslag anvisade 1920 års riksdag

på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag, högst 95,000 kronor,

att efter Kungl. Maj:ts bestämmande användas till förstärkande av

anslagen till den med drottning Sofias stiftelse förenade vårdanstalten

för blinda dövstumma och blinda sinnesslöa m. fl. för år 1920.

Genom beslut den 21 maj 1920 bemyndigade Kungl. Maj:t statskontoret

att på rekvisition i mån av behov utbetala ovanberörda anslag

till styrelsen för nämnda stiftelse att mot redovisningsskyldighet

användas för med anslaget avsett ändamål, därvid styrelsen skulle

äga att av anslaget använda ett belopp av högst 30,000 kronor för

[65.]

Inredning

och möblering

av de

nya byggnaderna

för

vårdanBtalten

för blinda

med kompli

cerat lyte.

[66.J

Förstärkande

av anslagen

till den med

drottning

Sofias stiftelse

förenade

vårdanstalten

för blinda dövstumma

och

blinda sinnes

slöa m. fl.

under år

1921.

s. 110 Kontrollera mot PDF

110 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[66. | avlöningsförbättring under år 1920 för den vid vårdanstalten anställda

personalen.

Förenämnda styrelse liar nu hemställt om förslag till riksdagen

angående beviljande på tilläggsstat för år 1921 av ett förslagsanslag

å 124,000 kronor till förstärkande av anslagen åt vårdanstalten för

sistnämnda år. Styrelsen har därvid i detalj redogjort för anslagsbehoven

för sistnämnda år under följande poster: löner och dyrtidstillägg,

vikariatsarvoden, hyror, hushållet, tvätt och renhållning, beklädnad,

bränsle och belysning.

Styrelsens framställning var åtföljd av förslag till lönestat vid

stiftelsen för år 1921 ävensom förslag till inkomst- och utgiftsstat

för stiftelsen för samma år.

Över framställningen har skolöverstyrelsen den 2 december 1920

avgivit infordrat utlåtande och därvid uttalat den meningen, att det

ifrågavarande anslaget skulle kunna stanna vid ett belopp av 120,000

kronor. Överstyrelsen yttrar bland annat:

I nu föreliggande framställning har anstaltens styrelse närmare utrett behovet

av förstärkningsanslag för år 1921. På grund av det uppskov med utförande av

ny byggnadsarbetena för den nya vårdanstalten i Lund, som blivit en följd av

den långvariga konflikten inombyggnadsfacket, kunna icke, som beräknat var, sagda

byggnader antagas bliva färdiga att tagas i anspråk förrän tidigast ett stycke in

på år 1922. Några medel för bestridande av de med flyttningen förenade omkostnaderna

hava därför icke av styrelsen ifrågasatts till beviljande i detta sammanhang.

De av styrelsen framlagda beräkningarna hava i stort sett icke givit överstyrelsen

anledning till erinran. Överstyrelsen har vid granskningen av de särskilda

utgiftsposterna funnit utgifterna beräknade under iakttagande av nödig

sparsamhet, och de förhöjningar, som ifrågasatts, torde få anses i all huvudsak

vara av det faktiska läget betingade. Beträffande sättet för dyrtidstilläggens beräknande

torde ingen berättigad anmärkning kunna göras. Ehuru överstyrelsen

icke finner anledning att nu ingå på frågan om avlöningsbeloppen för anstaltens

personal, varöver styrelsen ensam torde äga bestämmanderätt inom ramen för tillgängligt

anslag, har överstyrelsen Hkväl, då styrelsen i ett fall synes avse att i

realiteten underställa det medgivna lönebeloppet Kungl. Maj ds och måhända även

riksdagens prövning, ansett sig böra uttala, att ett bifall till styrelsens framställning

rörande av löneförhöjningar betingad anslagsförstärkning icke får anses prejudicierande

i avseende å de avlöningar, som av Kungl. Maj:t och riksdagen kunna

varda fastställda vid anstaltens övertagande av statsverket.

Enär förhållandena i landet nu synas utvisa ett sjunkande prisläge å vissa

områden, och ehuru styrelsen torde hava tagit jämväl denna omständighet i betraktande

vid förslagets uppgörande, synes dock efter överstyrelsens uppfattning

s. 111 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat. 111

en nedsättning med 4,000 kronor kunna ske, och med hänsyn härtill torde ett

förstärkningsanslag till ett belopp av 120,000 kronor kunna antagas bliva för ändamålet

tillräckligt, vilket belopp med 25,000 kronor överstiger det för år 1920

utgående.

Med hänsyn särskilt till de nu gällande synnerliga höga prisen

å livsförnödenheter lärer en höjning av anslaget vara erforderlig. Då

emellertid en avsevärd nedgång i den allmänna prisnivån nu börjat

inträda, föreställer jag mig, att man skall kunna stanna vid ett anslagsbelopp

å 110,000 kronor.

På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att anvisa på tillägg sstat för år 1921 ett förslagsanslag,

högst 110,000 kronor, att efter Kungl.

Maj:ts bestämmande användas till förstärkande av

anslagen till den med drottning Sofias stiftelse förenade

vårdanstalten för blinda dövstumma och

blinda sinnesslöa m. fl. under år 1921.

12. Täckande av brist i räkenskaperna för Tysta skolan.

I skrivelse den 28 september 1920 har styrelsen för Tysta skolan

anhållit, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för att av det allmänna

till skolans förfogande matte ställas dels 45,314 kronor motsvarande

det beräknade underskottet i skolans räkenskaper för år

1920, dels ock ett lika stort belopp för år 1921, under förutsättning

att skolan till den 1 januari 1922 i nu avsedd omfattning upprätthåller

sin verksamhet såsom fortsättningsskola för dövstumma flickor.

Till stöd för sin framställning har styrelsen anfört:

Tysta skolan i Stockholm, som ursprungligen varit en primärskola för dövstumma

gossar och flickor med skollokaler i Stockholm, har, sedan skolan år 1911 förflyttats

till en i Lidingö villastad nyuppförd skolbyggnad, från och med år 1914 varit verksam

såsom uteslutande fortsättningsskola för dövstumma flickor, som utexaminerats

från de offentliga dövstumskolorna i landet. Skolan, som i den nya byggnaden förfogar

över ett ansenligt utrymme och med bekvämlighet kan bereda plats för ett

fyrtiotal elever förutom åt lärarinnor och övrig tjänstepersonal, lät under åren

1913 och 1914 föranstalta om en utredning av särskilda kommitterade angående

skolans verksamhet. I berörda utlåtande hava kommitterade framhållit, att Tysta

skolan borde ingå såsom ett led i den allmänna dövstumorganisationen och föreslagit,

att denna anstalt skulle ordnas som en tvåårig praktisk fortsättningsskola

med fortsatt språklig utbildning för dövstumma flickor, vilka genomgått fullständig

talskola, och att fortsättningskursen jämte sin uppfostringsverksamhet skulle

hava till huvudändamål, att i den mån det vore möjligt förbereda sina elever

Departe
mentschefen.

[67.]

Täckande av

brist i räken

skaperna för

Tysta skolan.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

1921. Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

till framtida självförsörjning. I överensstämmelse härmed och med hänsyn till,

att skolans medel icke vore tillräckliga för att bekosta det behövliga antalet elevplatser,

ingick styrelsen för skolan till Konungen med anhållan om åtgärders vidtagande

för att snarast möjligt av statsmedel bereda skolan ett understöd av

12,000 kronor årligen under förutsättning, att skolan i sin fortsättningskurs mottoge

40 elever, eller, därest elevantalet komme att understiga 40, men överstiga

25, det lägre understöd, som i förhållande till det befintliga elevantalet kunde finnas

erforderligt, dock lägst 5,000 kronor per år.

Denna ansökan, som är under behandling inom skolöverstyrelsen i samband

med frågan om dövstumundervisningens omorganisation i sin helhet, är för närvarande

föremål för överläggning mellan styrelsen för Tysta skolan och av skolöverstyrelsen

tillkallade sakkunniga.

Frånsett vilken utgång dessa överläggningar erhålla, har styrelsen för Tystaskolau

ansett sig böra bringa till Kung! Maj:ts kännedom, att skolans ekonomiska ställning,

som år 1913 kunde kallas god, till följd av det fallande penningvärdet

numera i likhet med ett flertal övriga stiftelsers — till den grad försämrats,

att styrelsen ansett sig böra taga under allvarligt övervägande, huruvida icke skolans

verksamhet borde f. n. nedläggas, antingen i avvaktan på bättre tider eller

för att återupptagas i annan för skolans tillgångar mera avpassad form. Styrelsen

har beräknat underskottet i skolans räkenskaper för år 1920 till 45,314 kronor

och för år 1921 till samma belopp.

Skolan, som under åren 1916—1919 sett sitt kapitalkonto minskas med 106,686

kronor 38 öre, måste för att upprätthålla sin verksamhet, av sina fonder tillgripa

under år 1920 43,914 kronor och för år 1921 sannolikt samma belopp. Underskottet

t. o. m. år 1921 torde alltså kunnu beräknas till 200,000 kronor.

Det är uppenbart, att skolan skulle illa tjäna de intressen, som skolan gjort

till sina, därest skolan alltjämt fortsatte på denna väg. Följden skulle endast

bliva den, att skolans tillgångar snart skulle vara förbrukade och skolan sålunda

nödsakad att för alltid avsluta sin verksamhet. För det nu pågående läsåret

1920—1921 har styrelsen likväl ansett sig böra fortsätta verksamheten, då det

måste anses vara ett viktigt allmänt intresse, att den undervisning, som skolan

för närvarande lämnar dövstumma flickor från alla delar av landet, icke avbrytes

något år, innan det allmänna står i begrepp att införa obligatorisk fortsättningsundervisning

för samtliga dövstumma i riket. För sådant ändamål hade

styrelsen även för avsikt att likaledes under läsåret 1921—1922, eller, till dess eljes

omorganisationen av dövstumundervisningen i riket är genomförd, upprätthålla

verksamheten vid skolan.

Styrelsen ser sig emellertid icke i stånd till att fullfölja denna sin avsikt,

därest icke bidrag av allmänna medel kan beredas till denna verksamhet.

Skrivelsen var åtföljd av redogörelser för skolan för läsåren

1914—1920.

På grund av remiss har utlåtande i ärendet avgivits den 27

oktober 1920 av skolöverstyrelsen, som hört inspektören för dövstumundervisningen.

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

1921. Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Inspektören har med hänsyn till skolans stora betydelse tillstyrkt

bifall till framställningen och därvid såsom sin mening uttalat, att

det allmänna har en skuld att avbetala till skolan, då denna nu

under 7 år utfört ett gagneligt arbete i det allmännas tjänst utan

att hava mottagit något som helst ekonomiskt bidrag vare sig av

stat, kommuner eller elevernas målsmän.

Skolöverstyrelsen har i ärendet anfört följande:

Överstyrelsen finner sig för sin del böra vitsorda skolans betydelse inom

dövstumundervisningen, då för närvarande endast genom densamma någon möjlighet

förefinnes att åt från distriktsskolorna utgående flickor bereda den fortsatta

utbildning, som av alla med dövstumundervisningen förtrogna anses såsom i högsta

måtto behövlig för att göra dem dugliga att själva bereda sig sin utkomst.

Även om det skulle befinnas lämpligt att vid den omorganisation av dövstumundervisningsväsendet,

som förestår, ocli varom överstyrelsen inom den närmaste

framtiden hoppas kunna avgiva förslag, på annat sätt bereda sådan fortsatt utbildning

än genom ett inordnande av Tysta skolan såsom ett led i skolsystemet,

synes det överstyrelsen synnerligen angeläget, att skolans nu pågående verksamhet

må kunna fortgå i oförminskad omfattning, intill dess nya anordningar för

ändamålet kunna komma i verksamhet.

Då skolans styrelse, som bär ansvar för bibehållandet av skolans ursprungligen

genom donationer tillkomna medel, givetvis icke anser sig kunna fortsätta

en verksamhet, som hotar att inom kort tid helt och hållet tillintetgöra befintligt

kapital, och då alltså möjligheterna för verksamhetens fortsatta upprätthållande te

sig mycket små, därest icke skolan kommer i åtnjutande av ekonomiskt understöd

från det allmänna, finner sig överstyrelsen böra förorda, att sådant understöd

må utgå för åren 1920 och 1921.

Vidkommande det belopp, vartill sagda understöd torde böra fastställas, har

det synts överstyrelsen omöjligt att nu ifrågasätta statsbidrag till så betydande

storlek, som styrelsens framställning avser. Överstyrelsen finner sig böra förorda,

att ett understöd av 15,000 kronor för ett vart av åren 1920 och 1921 må utgå

till Tysta skolan under förutsättning att skolan till den 1 januari 1922 i nuvarande

omfattning upprätthåller sin verksamhet såsom fortsättningsskola för från

distriktsskolorna avgångna dövstumma flickor och på de villkor i övrigt, som

Kung! Maj:t kan finna gott föreskriva.

Tysta skolan, som tidigare var anordnad såsom en vanlig dövstumskola,

har, enligt uppgift i skolans årsberättelse för läsåret

1914—1915, sedan . höstterminen 1905 inriktat sig på uppgiften att

meddela fortsatt undervisning åt dövstumma flickor, som genomgått

dövstumskola. Från och med år 1914 har den ägnat sig uteslutande

åt denna uppgift. Fortsättningsskolans kurs är tvåårig. Skolan har

en undervisningstid av minst 34 72 veckor om året. Undervisningen

omfattar dels en praktisk kurs och dels en teoretisk kurs. Såsom

Bihang till riksdagens ■protokoll 1921. 1 sand. 2 Käft. (Nr 2.) 15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114 1921. Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[67.] framgår av de vid ansökningen fogade årsberättelserna hava även de

teoretiska ämnena en praktisk läggning. Sålunda omfattar t. ex.

undervisningen i räkning praktiska hushållsexempel rörande föda,

kläder, bostad, bränsle och lyse m. m. Under innevarande läsår har

skolan 20 elever, vilka hava sin hemort i olika delar av landet.

Ifrågavarande skola är alltså närmast att jämföra med exempelvis

en yrkesbestämd högre folkskola förenad med internat. Skolan fyller

en betydelsefull uppgift i det allmännas tjänst.

Hittills har skolan kunnat bestrida kostnaderna för verksamhetens

bedrivande med egna medel. Nu har kristiden medfört en

sådan tillbakagång i skolans ekonomi, att, enligt vad styrelsen

förmäler, skolan snart skulle se sig nödsakad att nedlägga sin verksamhet,

därest den icke erhåller ekonomiskt understöd. Med hänsyn

till den gagnande verksamhet, som skolan utövar, torde det då

vara tillbörligt, att staten åtminstone i någon mån träder till hjälp.

Det är av så mycket större vikt, att Tysta skolan kan fortgå ännu

någon tid, som frågan om dövstumundervisningens omorganisation

nu är under utredning inom skolöverstyrelsen och denna utredning

innefattar även frågan om fortsatt undervisning för de från dövstumsskolorna

avgångna dövstumma.

Skolans styrelse har anhållit om ett statsunderstöd av 45,314

kronor för vartdera av åren 1920 och 1921. Skolöverstyrelsen har

tillstyrkt ett belopp av 15,000 kronor för vartdera året. Detta överstyrelsens

förslag biträder jag. På tilläggsstat för år 1921 bör således,

enligt min mening, för ovannämnda ändamål uppföras ett förslagsanslag,

högst 30,000 kronor.

På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t

täcktes föreslå riksdagen

att till understöd åt Tysta skolan å Lidingön

för åren 1920 och 1921 anvisa på tilläggsstat för

år 1921 ett förslagsanslag, högst 30,000 kronor,

att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna

gott föreskriva.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

115

Yrkesundervisningen.

1. Laboratorieutrustning m. m. för elektrotekniska fack- jgg j

skolan i Västerås. På därom av Kung! Maj:t i proposition nr laboratorie.

335 till 1918 års lagtima riksdag framlagt förslag anvisade riksdagen, utrustning

i samband med beslut angående upprättande av en elektroteknisk mele“tr*or

fackskola i Västerås, på extra stat för år 1919 ett reservationsanslag tekniska fack

å 15,000 kronor till anskaffande av för sagda skolas verksamhet

erforderlig undervisningsmateriell, böcker, apparater och laboratorieutrustning

m. m.

Vid anmälan inför Kungl. Maj:t av berörda anslagsfråga yttrade

dåvarande departementschefen enligt det vid nyssnämnda proposition

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den

22 mars 1918:

Vad angår det erforderliga beloppet till nyanskaffning av undervisningsmateriell,

böcker och laboratorieutrustning är det i förlitande på offervilligt intresse

från kommunen och särskilt från den elektriska industriens sida, som ett så relativt

obetydligt belopp som 15,000 kronor ifrågasattes för år 1919. Det är nämligen

givet, att med nu rådande prisförhållanden denna summa icke i och för sig förslår

särdeles långt. Å andra sidan är det ju långt ifrån säkert, att den materiell,

som skolan behöver, över huvud taget står att anskaffa. Det lärer emellertid

kunna antagas, att första terminens undervisning ej heller är så starkt beroende

som de följande av tillgång på olika apparater och materiell. Anslaget i fråga

torde därför böra i form av reservationsanslag utgå å extra stat.

Enligt vad framgår av sagda utdrag av statsrådsprotokollet hade

statsbidraget för ifrågavarande kostnader beräknats ej behöva överstiga

sammanlagt 40,000 kronor. Återstoden härav, 25,000 kronor,

anvisades sedermera av riksdagen på extra stat för år 1920.

Detta statsbidrag har nu visat sig vara otillräckligt för ändamålet.

I en av skolöverstyrelsen med eget utlåtande av den 31

augusti 1920 till Kungl. Maj:t överlämnad skrivelse har styrelsen

för tekniska fackskolan i Västerås meddelat, att de förhoppningar, som

vederbörande departementschef ställt på industrien och Västerås stad

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

i fråga om bidrag för skolans utrustning, till följd av kristidens

verkningar ej kunnat infrias, åtminstone ej i den utsträckning, man

väntat. Styrelsen hemställer därför om beredande av ytterligare

anslag till sådan utrustning.

Beträffande utrustningens art och omfattning åberopar styrelsen

av skolans tva lektorer i tekniska ämnen framlagda, detaljerade

förslag, vilka bifogats skrivelsen:

Av dessa förslag inhämtas, att för elektriska laboratoriet — vars utrustning

anses böra i viktiga delar kompletteras, så att eleverna så vitt möjligt kunna

erhålla praktisk kännedom om alla de mätningar och driftsförhållanden, som förekomma

i den elektriska praktiken, och dessutom ett på experiment grundat införande

i teoriens grunder — beräknas såsom erforderligt sammanlagt omkring

29,900 kronor.

Kostnadsberäkningen upptager följande poster:

Komplettering av instrument- och motståndsutrustning..... kronor 1,000: —

2 ström- och 2 enfasiga spänningstransformatorer......... » 1,000: —

Högspänningstransformator.......................... » 10,000:_

Induktionspoler, kondensatorer, avlastningsmotstånd........ » 2^000: —

Oscillograf . . .................................... » 8,000: —

Ballistik gal van ometer, normalelement och motståndsetalonger » 1,000: —

Enfaskommutatormotor............................. » 2100:_

Induktionsregulatör................................ » 1 500:-_

Kvicksilverlikriktare och snabbregulator................. » 3''000: —

Fotometer...................................... » 390-_

Summa kronor 29,900

Vad angår den maskintekniska undervisningen anför vederbörande lektor,

att han i förslaget medtagit endast det allra nödvändigaste för att alla områden

av maskinläran skulle bli representerade. Samtidigt hade hänsyn tagits till vad

som för en elektriker vore av vikt, ävensom anskaffningskostnader och de ut
-

rymmen, maskinlaboratoriet förfogade över för närvarande. — För laboratoriets

materialprovningsavdelning beräknas nu 14,000 kronor för vilket belopp skulle

inköpas följande maskiner och apparater:

Original Brinellpress för max. 3 ton inclusive hållare och mät
mikroskop.

.................................. kronor 1,500: —

Utmattningsmaskin................................ » 3 500:_

Charpys pendelslagapparat (slagarbete 15 kilogram)........ » 2h00: —

Universalprovmaskin av Ernst Krause & C:os fabrikat för max.

35 ton................................... 7,000: —

Summa kronor 14,000: —

Beträffande det egentliga maskinlaboratoriet föreslås, ,att den förbränningsmotoriska

avdelningen först iordningställes. För den hydrauliska och ångtekniska

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

funnes för närvarande ej lämpliga lokaler. Verkstaden borde först ifrågakomma,

när övriga avdelningar vore kompletta. En mindre svarv och borrmaskin borde

dock omedelbart anskaffas, så att mindre reparationer och enklare fysikaliska och

mekaniska mätapparater kunde utföras på skolan. Därutöver borde för den förbränningsmotoriska

avdelningen med det snaraste inköpas en stationär pentamotor

med universalförgasare om cirka 5 bkr. för ett pris av ungefär 2,500 kronor.

Övrig utrustning finge tills vidare anstå.

För tillgodoseende av den maskintekniska undervisningens behov skulle

således för närvarande erfordras ett belopp av sammanlagt 16,500 kronor.

Styrelsen har uttalat sin anslutning till lektorernas förslag och

vidare anfört:

Dessutom kräves ungefär 10,000 kronor till en första något så när tillfredsställande

uppsättning av böcker och de senaste årgångarna av de viktigaste

moderna tekniska tidskrifterna. Visserligen står centralslöjdskolans och tekniska

skolans rätt rikhaltiga bibliotek till både lärares och elevers förfogande, men detsamma

är till större delen mycket föråldrat. Likaså behöves utom sagda skolas

fysikaliska instrumentsamling en del apparater, särskilt sådana, som stå på gränsen

till den tekniska värmeläran. För detta ändamål och för frakter, eventuellt

fundament och montering av ovanstående saker, samt för oförutsedda utgifter

torde emellertid ett belopp av 3,600 kronor vara tillräckligt.

Det engångsanslag, som enligt styrelsens mening oundgängligen kräves så

snart sig göra låter för att undervisningen i statens elektrotekniska fackskola skall

bli fullt tillfredsställande för närmaste tiden, utgör således tillsammans 60,000

kronor och sammansättes lämpligen enligt följande tablå:

För elektrotekniska undervisningen.....

» maskintekniska undervisningen.....

» biblioteket....................

» fysikaliska apparater, montering m. m

..... kronor

29,900: —

»

16,500: —

»

10,000: —

»

3,600: —

Summa kronor

60,000: —

I sitt omförmälda utlåtande yttrar skolöverstyrelsen:

Överstyrelsen, som icke har något att erinra mot användningen av de av

riksdagen förut beviljade här ovan nämnda anslagen till undervisningsmateriell

m. m., inser till fullo, att den av skolans lektorer och styrelse nu till anskaffning

föreslagna utrustningen är synnerligen önskvärd och att skolans undervisning

omöjligen kan bliva sådan den vid en elektroteknisk fackskola bör vara, så länge

den ifrågavarande utrustningen saknas. Det är endast att beklaga, att föreliggande

behov av utrustning icke blivit bättre tillgodosett redan från början, och att de''

förhoppningar, som uttalats om offervilligt intresse från kommunen och den

elektriska industriens sida, icke blivit uppfyllda. Att nu, sedan skolan kommit i

gång, låta dess verksamhet bliva lidande i brist på utrustning, varigenom den

skulle komma att väsentligen förfela sin uppgift, synes icke vara med statens

intresse förenligt, liksom det ej heller vore rättvist mot den ungdom, som söker

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

[68]

Departe
mentschefen.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

sig till den elektrotekniska fackskolan i avsikt att där vinna en verklig fackutbildning.

Ty någon sådan kan tydligtvis icke ernås utan tillgång till sådana

anordningar och apparater, som fordras för att åskådliggöra de fenomen och

lagar, på vilka tekniken bygger, och som eleverna måste förstå och kunna använda

i den blivande praktiska verksamheten. Då styrelsen icke hittills lyckats

att från kommunalt och enskilt håll uppdriva vad som i förevarande avseende

synes erforderligt, torde det näppeligen kunna förväntas, att större möjligheter

härtill skola yppas under nuvarande förhållanden, varför överstyrelsen icke ser

någon annan utväg än att erforderliga medel äskas av riksdagen.

Beträffande anslagsbehovets storlek är det vanskligt att nu åstadkomma

någon exakt beräkning. Bäst synes vara att ställa ett ungefärligt belopp till

förfogande och att styrelsen därefter upprättar definitivt förslag, som underställes

överstyrelsen för granskning och godkännande, innan anskaffning får ske, då

samtidigt på bindande offerter grundade kostnadsuppgifter kunna föreligga. Overstyrelsen

vill för den skull föreslå, att beloppet nu sättes till endast 50,000 kronor

i stället för beräknade 60,000 kronor och att det får bero på förnyad prövning,

huruvida skillnaden 10,000 kronor skall komma att behövas längre fram. Emellertid

anser överstyrelsen det föreliggande behovet så trängande, att anskaffningen icke

bor uppskjutas längre än oundgängligen är nödvändigt och att för den skull det

namnda beloppet 50,000 kronor bör begäras på tilläggsstat för år 1921, varvid

det dock bör erhålla karaktären av reservationsanslag, för den händelse icke hela

nyanskaffningen skulle medhinnas under nämnda år.

Eu av de viktigaste förutsättningarna för att en läroanstalt av

ifrågavarande slag skall kunna fylla sin uppgift är givetvis, att den förfogar

över tillfredsställande teknisk utrustning och övrig undervisningsmateriell.

Da nu tekniska fackskolans i Västerås behov i förevarande

avseende ej kunnat fyllas till följd av att de förhoppningar, som ställts

på bidrag från Västerås stad och industrien, icke blivit infriade,

torde staten, som i övrigt till huvudsaklig del svarar för denna

skolas uppehållande, också böra genom ytterligare anslag för ändamålet

sörja för att icke skolans verksamhet skall bliva lidande genom

brist på utrustning.

I fråga om anslagsbeloppets storlek ansluter jag mig till skolöverstyrelsens

förslag att för närvarande bör för ändamålet hos riksdagen

äskas ett belopp å 50,000 kronor och vill jämväl, då den

ifrågasatta nyanskaffningen torde böra verkställas snarast möjligt,

tillstyrka beloppets uppförande å tilläggsstat för år 1921. Av skäl,

som av skolöverstyrelsen anförts, torde anslaget böra erhålla reservationsanslags

natur.

Jag hemställer alltså om förslag till riksdagen

s. 119 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 119

att till anskaffande av laboratorieutrustning Nytt an8la*

och annan undervisningsmateriel! m. m. för elektrotekniska

fackskolan i Västerås anvisa på tilläggsstat

för år 1921 ett reservationsanslag av 50,000

kronor.

2. Täckande av brist i staten för tekniska skolan i [69. |

Stockholm m. m. För uppehållande av verksamheten vid tekniska Täckande av

skolan i Stockholm har riksdagen beviljat dels ett ordinarie bestämt ^stteikentf8tkå

anslag å 97,075 kronor, dels ock å extra stat särskilda förslagsan- skolan i

slag, högst, för år 1921 uppgående till sammanlagt 32,677 kronor. St^k^,lm

Vissa av dessa anslag äro beviljade under villkor att Stockholms

stad bidrager med motsvarande belopp, varjämte i ett fall förutsättes

att bidrag lämnas av en av skolans fonder.

Beträffande användningen av det ordinarie anslaget gäller av

Kungl. Maj:t den 11 juli 1879 och den 31 maj 1889 för skolan fastställd

utgiftsstat. Denna stat slutar å ett belopp av 108,075 kronor.

Härvid har såsom ytterligare bidrag till täckande av skolans kostnader

beräknats viss inkomst av elevavgifter, avkastning av skolans

tillgångar samt ersättning från geologiska byrån och lantbruksakademien

för uppvärmning och vattenförbrukning. Denna ersättning

utgår emellertid numera icke, sedan Sveriges geologiska undersökning

och lantbruksakademien icke längre disponera några lokaler

inom tekniska skolans hus.

Genom beslut den 29 maj 1896 har Kungl. Maj:t medgivit, att

skolans styrelse må, beträffande de utgiftsposter i staten, som icke

innefatta löner till föreståndare, överlärare och underlärare samt

tjänstemän och betjänte eller medel till stipendier, pris och belöningar,

å en post göra minskning och å en arman ökning, endast anslagsbeloppens

summa icke överskrides.

I anledning av därom av Kungl. Maj:t gjord framställning anvisade

1918 års riksdag på tilläggsstat för samma år såsom särskilda

förslagsanslag, högst, dels till täckande av under åren 1916 och 1917

uppkomna brister i de för skolan anslagna medel till uppvärmning

17,916 kronor, dels till gottgörande av ränta å ett för uppehållande av

läroanstaltens verksamhet av dess styrelse upptaget lån 550 kronor,

dels ock till förstärkande av de för år 1918 läroanstalten till buds

stående medel till uppvärmning 15,000 kronor.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Vidare anvisade 1919 års riksdag i enlighet med Kungl. Maj:ts

framställning på tilläggsstat för samma år såsom särskilda förslagsanslag,

högst, dels till täckande av under år 1918 beräknad brist i

de för läroanstalten anslagna medel till uppvärmning ett belopp av

8,000 kronor, dels ock till förstärkande av de för år 1919 läroanstalten

till buds stående medel till uppvärmning ett belopp av 21,300

kronor.

Slutligen anvisade 1920 års riksdag, i enlighet med Kungl.

Maj:ts därom gjorda framställning, till förstärkande av de för år 1920

skolan till buds stående medel till uppvärmning på tilläggsstat för

samma år ett förslagsanslag, högst 12,700 kronor.

I skrivelse den 15 mars 1920 har nu skolans styrelse hemställt

om utverkande av ett extra anslag av 42,549 kronor 7 öre

till uppehållande av verksamheten vid skolan. Till stöd för denna

framställning har styrelsen anfört följande:

Under år 1919 hava utgifterna för upprätthållande av verksamheten vid tekniska

skolan i Stockholm i likhet med vad fallet varit under de närmast föregående

åren överstigit inkomsterna med ett icke oväsentligt belopp och har för år

1919 en brist uppkommit, stor 14,549 kronor 7 öre, till vars täckande skolans kassaförvaltare

tills vidare tillskjutit medel.

Av bifogad tablå över skolans inkomster och utgifter för år 1919 framgår,

huru ovannämnda brist för år 1919 uppkommit, och av jämväl bifogad specifikation

över utgifterna för åren 1914, 1917, 1918 och 1919 synes närmare vilka utgiftsposter,

som huvudsakligen ökats under de sistnämnda tre åren i jämförelse

med år 1914. Det framgår härav, att kostnaderna för själva undervisningen hållits

nere på ungefär samma ståndpunkt som år 1914, men att däremot kostnaderna

för lyshållning, uppvärmning, renhållning och trycksaker samt allt slags

handräcknings- och hantverksarbete med därtill hörande materiel dragit allt mer

stegrade kostnader och numera vida överstiga de för ändamålen tillgängliga anslagen

och detta trots att den största sparsamhet iakttagits. Beträffande anledningen

till nämnda förhållanden torde det vara tillfyllest att hänvisa till de onormala

förhållanden och alltjämt stegrade priser, som varit en så allmän företeelse

under de senaste åren, att någon närmare utveckling härav icke torde vara av

nöden, _ särskilt som situationen vid andra med tekniska skolan likartade verk och

inrättningar torde vare alldeles likartad.

Under år 1919 har skolan fått sig tilldelat ett extra anslag av 24,300 kronor

till täckande av brist för år 1918 samt ökade kostnader för uppvärmningen år 1919,

men då bristen från år 1918 uppgick till 10,277 kronor 23 öre och prisen å bränslematerial

oavbrutet stego i stället för att stanna vid den redan förut synnerligen

höga prisnivån, har detta tillfälliga anslag icke varit tillräckligt att fylla de därmed

avsedda behoven. För under senare månaderna av år 1919 inköpt och använd

ved har sålunda betalning icke kunnat erläggas förrän under år 1920, då

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

erforderliga medel härtill saknades under år 1919. För på dylikt sätt under år

1919 använd ved har betalning år 1920 erlagts med 7,147 kronor 15 öre. För

belysning under år 1919 har likaledes av medel, avsedda för år 1920, måst utbetalas

2,920 kronor 24 öre.

Under åberopande av vad ovan anförts och under hänvisning i övrigt till de

bifogade tablåerna får styrelsen därför anmäla, att följande tillfälliga anslag

för år 1920 torde utöver vad tidigare begärts vara oundgängligen behövliga för

upprätthållande av skolans verksamhet under samma år:

För uppvärmning.................................

enligt följande beräkning:

för året tillgängliga enligt staten.....kronor 5,000: —

» » » » proposition

till 1920 års riksdag.......... » 12,700: —

kronor 17,700: —

härav redan använda för år 1919. . . _7,147: 15

kvar att disponera............... kronor 10,552: 85

Under förutsättning att det något gynnsammare

vedpriset icke ökas torde

utgiften för året kunna begränsas

till c:a kronor 21,000: —.

För belysning..................

enligt följande beräkning:

utgiften under år 1919 har stigit till . » 12,179:58

vartill kommer under år 1920 utgivna »_2,920: 24

kronor 15,099: 82

Anslaget enligt staten utgör........ » 7,500: —

För diverse utgifter................................

enligt följande beräkning:

utgifterna enligt denna rubrik uppgingo

år 1919 till ................ » 19,650:62

anslaget enhgt staten utgör........ » 11,500: —

ökningen utgör................kronor 8,150:62

kronor

»

»

På grund av under de senare månaderna

ytterligare stegrade kostnader särskilt

för rengöring och handräckningsarbete

samt behovet av någon

ökning till kansliarbetet torde för

år 1920 kostnaderna för diverse

utgifter ej understiga c:a kronor

21,500: —.

För täckande av bristen från år 1919

10,000: —

8,000: —

10,000: —

14,549:07

[69.;

Summa kronor 42,549:07

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.) 16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

[69.] I särskild skrivelse den 15 mars 1920 har skolans styrelse

tillika hemställt, att omförmälda av skolans kassaförvaltare förskjutna

belopp, 14,549 kronor 7 öre, måtte omedelbart ställas till styrelsens

förfogande.

Med utlåtande den 19 april 1920 har skolöverstyrelsen till

Kungl. Maj:t överlämnat berörda skrivelser. Överstyrelsen yttrar

därvid beträffande den av skolans styrelse åberopade tablån över

inkomster och utgifter under år 1919, bland annat, följande:

Beträffande inkomsterna finner man, att elevavgifterna uppgått till 10,499

kronor 90 öre mera än som beräknats, men att beräknad inkomst av geologiska

byrån för värme och vattenförbrukning, 1,332 kronor 90 öre, uteblivit. Beträffande

utgifterna synes, att kostnaden för underlärare samt extra ordinarie undervisning

överstigit den beräknade med 6,035 kronor 50 öre respektive 8,095 kronor 88 öre,

tillsammans 14,131 kronor 38 öre. Då denna utgiftsökning angives hava uppkommit

dels genom nödvändigheten att till skolans många tillfälliga lärare utbetala

något högre arvoden än förut beräknats men också sammanhänger med skolans

ökade verksamhet, så att ifrågavarande utgiftsökning till större delen täckes

av överskottet å elevavgifterna, finner överstyrelsen ingen anledning till anmärkning

mot nu berörda förhållande. Bland övriga utgiftsposter föreligger avsevärd

brist å lyshållning, uppvärmning och diverse omkostnader, varemot styrelsen gjort

besparingar å ett flertal andra utgiftstitlar, så att bristen för år 1919 begränsats

till 13,438 kronor 84 öre, vilket belopp tillsammans med bristen från år 1918 utgör

23,716 kronor 7 öre. Efter avdrag för ovan angivna överskott å inkomstsidan

kronor 10,499:90 — 1,332:90= 9,167:— befinnes den vid slutet av år

1919 bokförda bristen sålunda vara den angivna 14,549 kronor 7 öre.

Härefter påpekar överstyrelsen, att då, enligt vad skolans styrelse

upplyst, utöver den bokförda bristen för år 1919, 14,549 kronor

7 öre, ytterligare dels 7,147 kronor 15 öre, dels ock 2,920 kronor

24 öre eller tillhopa 10,067 kronor 89 öre blivit utbetalda under

år 1920 av medel, tillhörande sistnämnda års stat men avseende

kostnader för år 1919, bristen vid sistsagda års slut i verkligheten

uppgått till 14,549 kronor 7 öre + 10,067 kronor 39 öre eller

sammanlagt 24,616 kronor 46 öre.

I fråga om den av skolans styrelse å utgiftstitlarna uppvärmning,

belysning och diverse omkostnader för år 1920 beräknade brist,

tillhopa 28,000 kronor, yttrar överstyrelsen:

Överstyrelsen anser sig icke kunna pröva riktigheten av denna beräkning, ej heller

i övrigt ingå på någon närmare granskning av skolans räkenskaper och förvaltning,

men då utgiftsökningarna grunda sig på allmänt bekanta prisstegringar,

håller överstyrelsen före, att det av styrelsen beräknade anslagsbehovet 42,549

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

kronor 7 öre är, såsom styrelsen framhåller, oundgängligt för skolans verksamhet

under år 1920. Härav skulle sålunda 24,616 kronor 46 öre avse täckande av

bristen för åren 1918 och 1919 samt resten avse förstärkning av staten för år 1920.

Överstyrelsen hemställde slutligen i sitt nu omförmälda utlåtande

dels att det av skolans kassaförvaltare utlagda belopp, 14,549 kronor

7 öre, måtte av statsverket ofördröjligen förskjutas, dels ock att

åtgärder måtte vidtagas för att ytterligare medel bleve ställda till

skolans förfogande för täckande av de uppkomna och beräknade bristerna.

Härvid ifrågasatte emellertid överstyrelsen, att Stockholms

stad, i likhet med vad fallet vore beträffande extra anslag till skolan,

skulle bidraga med visst belopp. Med anledning härav införskaffades

yttrande i ämnet från stadsfulhnäktige i Stockholm, vilka

dock stälide sig helt avvisande till tanken på bidrag från stadens

sida för ifrågavarande ändamål.

På grund av remiss har därefter statskontoret den 28 juli 1920

i ärendet avgivit utlåtande och därvid yttrat följande:

Enligt statskontorets åsikt förefinnes icke någon förpliktelse för stadsfullmäktige

i Stockholm att bidraga till täckande av merkostnaderna för åren 1918, 1919

och 1920 vid tekniska skolan i Stockholm; och då stadsfullmäktige förklarat sig

icke vara villiga att lämna bidrag för ändamålet, lärer — under förutsättning att

överskridandet av de beviljade anslagen får anses nödvändiggjort av oundvikliga

och oförutsedda omständigheter — annan utväg icke återstå än att bristen täckes

av statsmedel.

Med hänsyn till storleken av det erforderliga beloppet, kronor 42,549:07,

ävensom till tillvägagångssättet de närmast föregående åren vid beredande av medel

för täckande av för skolan uppkommen brist anser statskontoret, att för ändamålet

bör av riksdagen äskas anslag å tilläggsstat för år 1921.

I skrivelse den 31 augusti 1920 angående anslag för yrkesundervisningen

på tilläggsstat för år 1921 har skolöverstyrelsen under

åberopande av den i ärendet lämnade utredningen hemställt, att

Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att på tilläggsstat för år 1921

anvisa dels till täckande av brist i tekniska skolans i Stockholm

räkenskaper för åren 1918 och 1919 ett förslagsanslag, högst 24,617

kronor, dels ock till täckande av för år 1920 beräknad brist i staten

för nämnda skola ett förslagsanslag, högst 17,933 kronor.

Sedermera har skolans styrelse i skrivelse den 28 september

1920 gjort framställning om utverkande av ett extra anslag för år

1921 å 34,000 kronor till förstärkning av de ordinarie anslagsposterna

för uppvärmning, belysning och diverse utgifter vid skolan.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[69.J Styrelsen har därvid, med erinran att styrelsen i förstnämnda skrivelse den

15 mars 1920 beräknat att kostnaderna för uppvärmning, belysning och diverse

utgifter under år 1920 skulle överstiga de för detta ändamål å ordinarie stat anslagna

medel med sammanlagt 34,000 kronor, eller med 16,000 kronor för uppvärmning,

8,000 kronor för belysning och 10,000 kronor för diverse utgifter, vidare

anfört, att styrelsen icke ansåge möjligt, att ifrågavarande kostnader kunde bliva

lägre för år 1921, utan snarare ansåge sannolikt, att dessa utgifter komme att

överstiga kostnaderna för år 1920, men att styrelsen likväl, då någon tillförlitlig

utredning härutinnan icke kunde förebringas, icke velat hemställa om någon höjning

av nämnda anslagsposter utöver vad styrelsen begärt för år 1920.

Med utlåtande den 2 oktober 1920 har skolöverstyrelsen till

Kungl. Maj:t överlämnat sistberörda skrivelse och därvid yttrat, att

då, enligt vad skolans styrelse anfört, förstärkning av anslaget för

uppvärmning, belysning och diverse utgifter jämväl för år 1921

syntes erforderlig, överstyrelsen ansåge sig, trots avsaknad av utredning

om kostnadernas belopp, böra tillstyrka framställning till riksdagen

om anvisande på tilläggsstat för år 1921 av det utav skolans

styrelse ifrågasatta anslaget, 34,000 kronor.

mentschefen På sätt skolöverstyrelsen angivit uppgår den för åren 1918 och

1919 uppkomna bristen i de för skolan anslagna medel till uppvärmning,

belysning och diverse utgifter till 24,616 kronor 46 öre. För

åren 1918—1920 har bristen av skolans styrelse beräknats till sammanlagt

42,549 kronor 7 öre. Efter avdrag av omförmälda för åren

1918 och 1919 uppkomna brist, 24,616 kronor 46 öre, utgör således

den för år 1920 beräknade bristen 17,932 kronor 61 öre.

Ifrågavarande merutgifter äro uppenbarligen betingade av de

senare årens allmänna prisstegring och torde såsom sådana få anses

hava varit ofrånkomliga. Det synes mig därför icke finnas annan

utväg, än att av riksdagen begära anslag till de belopp, som äro erforderliga

till bristernas täckande. Jag kan dock härvid beträffande

bristen för år 1918 icke undertrycka den anmärkningen, att skolans

styrelse i fråga om sin plikt att härom göra anmälan icke iakttagit

tillbörlig skyndsamhet.

Vad beträffar den för år 1920 beräknade bristen torde mot det

uppgivna beloppet, 17,932 kronor 61 öre, så mycket mindre vara

att erinra, som enligt vad jag inhämtat, anledning är att befara,

det den verkliga bristen för samma år kommer att uppgå till ett

betydligt högre belopp. Vid sådant förhållande finner jag det jämväl

vara välbetänkt att hos riksdagen begära anslag till förstärk
-

s. 125 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 125

ande för år 1921 av de ordinarie anslagsposterna till uppvärmning, [69.]

belysning och diverse utgifter. I sådant hänseende anser jag mig

dock hava skäl att räkna med ett lägre belopp än det av skolstyrelsen

ifrågasatta, 34,000 kronor, och förordar för sistberörda ändamål

ett anslag av 25,000 kronor.

De för nu ifrågavarande ändamål erforderliga anslagen torde

böra äskas å tilläggsstat för år 1921.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, det täcktes

Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att för tekniska skolan i Stockholm på tilllägg

sstat för år 1921 såsom särskilda förslagsanslag,

högst, anvisa

dels till täckande av under åren 1918 och

1919 uppkomna brister i de för läroanstalten anslagna

medel till uppvärmning, belysning och diverse

utgifter ett belopp av 24,617 kronor;

dels till täckande av för år 1920 beräknad

brist i de åt läroanstalten för nämnda ändamål

anslagna medel ett belopp av 17,933 kronor;

dels ock till förstärkande av de för år 1921

läroanstalten för samma ändamål till buds stående

medel ett belopp av 25,000 kronor.

3. Tekniska skolan i Eskilstuna. Riksdagen har för be- [70.]

redande av tillfällig löneförbättring under åren 1914—1920 enligt Tekniakaakovissa

av vederbörande departementschef i statsrådsprotokollet över “ t1una8 1 s''

ecklesiastikärenden den 14 januari 1913 angivna grunder (bilagan

åttonde huvudtiteln till 1913 års statsverksproposition, sid. 586) åt

rektor, ordinarie lärare, tjänstemän och vaktmästare vid tekniska

skolan i Eskilstuna beviljat på extra stat för vart och ett av

nämnda år 1,337 kronor, under villkor att Eskilstuna stad för ändamålet

bidroge med 1,336 kronor under samma år. Anslagsbehovet

beräknades av departementschefen år 1913 på följande sätt:

Den samlade avlöningen för rektor, lärare och tjänstemän vid

söndags- och aftonskolan samt för föreståndaren och kassaförvaltaren

vid fackskolan uppgår enligt stat till 5,650 kronor;

12 proc., såsom hittills, å detta belopp utgör......kronor 678: —

s. 126 Kontrollera mot PDF

126 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

För uppbringande av vederbörande lärares vid fackskolan avlöningsförmåner

från i stat upptagna belopp till för envar

av dem nu avsedda avlöningar kräves.............. kronor 1,950: —

För tillfällig löneförbättring åt vaktmästaren, 10 proc. såsom

hittills, å 450 kronor, erfordras.................... » 45- —

Summa kronor 2,673: —

På därom av Kung]. Maj:t gjord framställning anvisade 1920

års riksdag på extra stat för år 1921 såsom förslagsanslag, högst,

ett belopp av 22,700 kronor till bidrag för uppehållande av verksamheten

vid nämnda skola i huvudsaklig överensstämmelse med

vad av vederbörande departementschef i statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden den 7 januari 1920, punkt 249, angivits och

under de villkor, som av Kungl. Maj:t bestämdes. I enlighet med

berörda grunder är sistnämnda anslag avsett till att bland annat

bereda ökad avlöning åt personalen i den ena av ifrågavarande

läroanstalts två avdelningar, nämligen söndags- och aftonskolan,

för vars verksamhet under år 1921 anslaget jämväl i övrigt är avsett.

Vid 1920 års riksdag förelåg emellertid icke någon framställning

om fortsatt tillfällig löneförbättring åt personalen vid omförmälda

läroanstalts andra avdelning, fackskolan för finare smidesoch

metallindustri.

Nu har direktionen för läroanstalten i en till Kungl. Maj:t

ställd, till skolöverstyrelsen ingiven och den 21 juni 1920 dagtecknad

skrivelse anhållit om anvisande av anslag för åren 1921 och

1922 till beredande av tillfällig löneförbättring åt befattningshavare

vid nämnda fackskola.

Överstyrelsen har i sin skrivelse den 31 augusti 1920 angående

anslag till yrkesundervisningen på tilläggsstat för år 1921, jämte

det den överlämnat direktionens berörda framställning, anfört bland

annat följande:

Storleken av de medel som erfordras för att tillgodose de behov av fortsatt

tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare vid tekniska skolan i Eskilstuna,

varom styrelsen nu anhållit, utrönes genom följande uträkning:

För uppbringande av vederbörande lärares vid fackskolan avlöningsförmåner

från i stat upptagna belopp till samma avlöningar,

som till dem utgått under åren 1914—1920 kräves kronor 1,950: —

För tillfällig löneförbättring med 12 proc., såsom hittills å

avlöning till föreståndaren och kassaförvaltaren vid fack
-

s. 127 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 127

skolan, uppgående enligt stat till sammanlagt 350 kronor,

erfordras .................................... kronor 42:

För tillfällig löneförbättring å vaktmästaren vid fackskolan, 10

proc. såsom hittills å 50 kronor kräves . ............ »_5: —

Summa kronor 1,997: —

Då, i överensstämmelse med vad hittills ägt rum, Eskilstuna

stad bör lika med staten deltaga i bestridandet av kostnaderna,

skulle enligt överstyrelsen det för ändamålet för år 1921 erforderliga

statsanslaget, med någon jämkning för undvikande av öretal

i statsregleringen, bliva 999 kronor, medan staden skulle bidraga

med 998 kronor.

Under erinran att överstyrelsen i sin underdåniga skrivelse den

31 augusti 1920 angående anslagsbehov beträffande yrkesundervisningen

för budgetåret 1922 föreslagit, att tekniska skolans i Eskilstuna

fackskola för finare smides- och metallindustri skall upphöra

med utgången av år 1921, framhåller överstyrelsen att vid bifall

till detta överstyrelsens förslag direktionens framställning i vad angår

fortsatt löneförbättring för år 1922 icke bör föranleda någon

Kung!. Maj:ts åtgärd.

Såsom av det förut sagda framgår är personalen vid fackskolan

för finare smides- och metallindustri icke delaktig i den provisoriska

lönereglexing, som genom 1920 års riksdags omförmälda beslut vidtogs

med avseende å övriga vid tekniska skolan i Eskilstuna anställda

befattningshavarne. Givetvis bör därför fackskolans personal

för år 1921 tillerkännas enahanda tillfälliga löneförbättring, som

under åren 1914—1920 kommit densamma till del. Gentemot de

av skolöverstyrelsen härutinnan gjorda beräkningarna rörande storleken

av erforderligt anslagsbelopp har jag intet att erinra.

Det av mig tidigare i dag vid anmälan av anslagsbehoven för

år 1922 under riksstatens åttonde huvudtitel framställda förslaget

om omorganisation av tekniska skolan i Eskilstuna innebär, bland annat,

att fackskolan för finare smides- och metallindustri skall med 1922

års ingång upphöra och ombildas till en yrkesutbildningsanstalt av

annan typ. Till följd härav bör, vad sistnämnda år angår, någon

dylik tillfällig löneförbättring icke ifrågakomma.

Jag hemställer alltså, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

12B Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

att för beredande av tillfällig löneförbättring

under år 1921 enligt av mig härförut angivna

grunder åt föreståndaren, lärare, kassaförvaltaren

och vaktmästaren vid tekniska skolans i Eskilstuna

fackskola för finare smides- och metallindustri

anvisa på tilläggsstat för år 1921 såsom förslagsanslag,

högst, ett belopp av 999 kronor, under

villkor att Eskilstuna stad för nämnda ändamål

bidrager med 998 kronor.

[71.] 4. Bidrag; till kostnader för bränsle m. m. vid bergs
Bidrag

till skolan i Falun. På särskilda framställningar av Kungl. Maj:t anbrtostem

v^sa(^e en var av ^^17 och 1918 års riksdagar å extra stat såsom bi
vid

bergs- ’ drag till täckande av vissa oförutsedda kostnader för bränsle och

SFaimi laboratori ef örnödenhoter vid bergsskolan i Falun ett förslagsanslag,

högst 1,200 kronor.

Sedermera anvisade 1919 års lagtima riksdag, i enlighet med

Kungl. Majris därom gjorda framställning, å tilläggsstat för samma

år såsom bidrag med 3/s till täckandet av vissa vid uppgörandet av

1917 och 1918 års stater för bergsskolorna i Filipstad och Falun

jämte med dem förenade yrkesskolor icke beräknade men av fullmäktige

i järnkontoret sedermera bestridda kostnader för bränsle

m. m. under nämnda år vid bergsskolan i Falun ett förslagsanslag,

högst 5,980 kronor.

I sin framställning rörande anslag, avsedda att äskas av 1919

års riksdag, hade emellertid nämnda fullmäktige jämväl hemställt

om anslag till bestridande av för år 1919 beräknade dylika extra

kostnader vid samma skola med 3/5 av 5,000 kronor eller 8,000

kronor.

Sistberörda äskande ansågs dock icke böra göras till föremål för

någon åtgärd från statsmakternas sida, förrän upplysning vunnits,

huruvida och i vilken mån fullmäktige nödgats påtaga sig dylika

extra kostnader.

I underdånig skrivelse den 5 mars 1920 hava nu fullmäktige i

järnkontoret anmält, att det vid granskning inom järnkontoret av

bergsskolornas räkenskaper för år 1919 framgått, att till »övriga

utgifter» för bergsskolan i Falun, däruti inbegripna kostnader för

bränsle m. m., utöver ordinarie anslag, vartill statsbidrag redan an
-

s. 129 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg&tat. 129

visats, för år 1919 åtgått 7,630 kronor 45 öre; och hava fullmäktige

med anledning härav anhållit, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta,

att till järnkontoret såsom bidrag till omförmälda extra kostnader

för sistnämnda skola utbetalas 3/s av 7,630 kronor 45 öre eller

4,578 kronor 27 öre.

I skrivelse den 31 augusti 1920 rörande anslag till yrkesundervisningen

på tilläggsstat för år 1921 har skolöverstyrelsen, vars utlåtande

i ämnet genom remiss infordrats, hemställt om anvisande

för ifrågavarande ändamål å nämnda stat av ett förslagsanslag,

högst 4,600 kronor.

Sedan sålunda de ytterligare kostnaderna för år 1919 till bränsle

m. m. numera blivit till beloppet fastställda, anser jag mig, med

hänsyn därtill att riksdagen förut anvisat anslag för liknande ändamål,

böra biträda skolöverstyrelsens förslag, dock med den ändring,

att det erforderliga anslaget synes mig böra på grund av fullmäktiges

uppgift om berörda ytterligare kostnaders storlek bestämmas

till 4,580 kronor.

Jag hemställer alltså, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen

att å tilläggsstat för år 1921 anvisa såsom

bidrag med 3/s till täckandet av vissa vid uppgörandet

av 1919 års stat för bergsskolorna i

Filipstad och Falun jämte med dem förenade

yrkesskolor icke beräknade men av fullmäktige i

järnkontoret numera bestridda kostnader för bränsle

m. m. under år 1919 vid bergsskolan i Falun ett

förslagsanslag, högst 4,580 kronor.

5. Löneförbättring; åt lärarna vid bergsskolorna i Filipstad

och Falun. Under åberopande av vad jag anfört i fråga om

anslag för år 1922 till uppehållande av undervisningen vid bergsskolorna

i Filipstad och Falun m. m. hemställer jag, det Eders

Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att, i likhet med vad som år

1920 ägt rum,

för beredande av löneförbättring åt lärarna

vid bergsskolorna i Filipstad och Falun med sam
Bihang

till riksdagens protokoll 1921. 1 sand.. 2 käft. (Nr 2.) 17

[72.]

Löneförbättr

ring: åt lärarna

vid

bergsskolorna

i Filipstad

och

Falun.

s. 130 Kontrollera mot PDF

130 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

manlagt 14,200 kronor anvisa på tilläggsstat för

år 1921 såsom förslagsanslag, högst, 3/s av nämnda

belopp eller alltså 8,520 kronor att utgå under

villkor att återstående 2/s eller 5,680 kronor för

ändamålet tillskjutas av järnkontoret eller enskilda

donatorer.

[73 ] 6. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid tekniska

Dyrtidstu skolorna i Stockholm och Eskilstuna, bergsskolorna i Filipnfifgthavare

sta^ oc^ Falun samt vävskolan i Borås. På tilläggsstat för

vid tekniska år 1920 anvisade nämnda års riksdag, på sätt framgår av dess

Stockholm skrivelse nr 385, ett förslagsanslag av 200,000 kronor till dyrtidsoch

Eskils- tillägg åt befattningshavare vid tekniska skolorna i Stockholm och

skolorna Tki Eskilstuna, bergsskolorna i Filipstad och Falun samt vävskolan i

lipstad och Borås, att utgå på vissa villkor och enligt närmare angivna grunFaiun

samt der. Härjämte förklarade riksdagen, att under år 1921 tills vidare

VftV8KOl3.il

Borås. och intill dess definitivt beslut fattats rörande de medel, av vilka

för sistsagda år de på staten ankommande kostnaderna för dyrtidstillägg

åt de vid ifrågavarande skolor anställda befattningshavare

skulle bestridas, härför erforderliga belopp skulle utgå av det utav

riksdagen till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt statens

befattningshavare och pensionärer m. fl. vid sidan av huvudtitlarna

såsom avsättning å 1921 års riksstat anvisade förslagsanslag,

högst, å 200,000,000 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1920 har nu skolöverstyrelsen gjort

framställning om beredande på tilläggsstat för år 1921 av anslag

till dyrtidstillägg åt befattningshavarna vid omförmälda skolor.

Som frågan om dyrtidstillägg åt statens tjänstemän under år

1921 ännu icke är så beredd, att den kan underställas Kungl.

Majtrs prövning, hemställer jag om förslag till riksdagen

att, i avbidan på proposition angående dyrtidstillägg

åt befattningshavare vid de tekniska

skolorna i Stockholm och Eskilstuna, bergsskolorna

i Filipstad och Falun samt vävskolan i Borås,

beräkna på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag

av 120,000 kronor.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

131

Folkbildningsåtgärder i övrigt.

Folkbibliotek.

1. Ytterligare bidrag för utgivande av en grundkatalog [74.]

över för folk- och skolbibliotek lämplig litteratur. På Kungl. Ytterligare

Maj:ts förslag beviljade 1912 års riksdag å extra stat för år 1913 utg}vande av

ett belopp av 20,000 kronor till utarbetande av en grundkatalog jngrand-^

över för folk- och skolbibliotek lämplig litteratur. Genom Kungl. för folk och

Maj:ts beslut den 17 september 1915 anvisades sedermera för samma skolbibliotek

ändamål ett belopp av 750 kronor, som aktiebolaget Nordiska bok- litteratur,

handeln enligt ett genom nämnda beslut stadfäst avtal skulle erlägga

för övertagandet av 500 exemplar av grundkatalogen i och

för försäljning genom bolaget.

I skrivelse den BO september 1920 har nu skolöverstyrelsen

gjort framställning om beviljande på tilläggsstat för år 1921 av ett

anslag å 12,000 kronor såsom ytterligare bidrag för utgivande av

ifrågavarande katalog. Överstyrelsen lämnar först en redogörelse

för den ursprungligen planerade uppställningen av katalogen och

gången av arbetet på densammas utgivande.

Enligt den ursprungliga planen skulle grundkatalogen bestå av följande

delar: 1) den egentliga katalogtexten, innehållande arbetenas titlar, ordnade i störa

ämnesgrupper och ofta försedda med upplysande anmärkningar, vilken avdelning

beräknades komma att omfatta cirka 25 ark; 2) två register, ett författar- och

titelregister och ett ämnesregister, beräknade tillsammans till 11 1/a ark; 3) förord

med förkortningslistor och dylikt, beräknat till 2 ark.

Olika omständigheter — framför allt den i förhållande till arbetsuppgifterna

allt för fåtaliga personalen hos bibliotekskonsulenterna ha gjort, atto arbetet

med grundkatalogen dragit ut på tiden vida över vad som beräknats. År 1905

utkom häfte 1 (omfattande, utom 6 sidor förord och dylikt, 8 Va ark katalogtext),

år 1917 häfte 2 (9‘A ark katalogtext) och år 1918 häfte 3 (6 ark katalogtext);

samtidigt med sistnämnda häfte utgavs tillägg 1. Med häfte 3 förelåg katalogtexten

i sin helhet färdig, omfattande cirka 5,500 olika arbeten. Omfånget utgjorde

24 ark, något mindre än det beräknade. Registren åter ha först under

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

senare delen av år 1919 hunnit utarbetas, och förr har man ej heller kunnat

göra någon mera definitiv beräkning över det arkantal, som dessa komma att

omfatta.. Det har då visat sig, att de kräva ett betydligt mindre utrymme än

från början tänktes: 7 å 8 ark i stället för beräknade 11 V?. Förordet med innehållsöversikt,

förkortningslistor, rättelser och tillägg torde utan svårighet kunna

begränsas till 1 ark.

Härefter redogör överstyrelsen för användningen av de medel,

som för katalogens utgivande stått till förfogande.

Enligt de ursprungliga beräkningarna skulle av de 20,000 kronor, som anslagits

till utarbetande och tryckning av grundkatalogen, ungefär hälften gå till

arvode åt skrivbiträde vid redigeringen och till de sakkunniga, som måste anlitas

för de olika avdelningarna, och den återstående hälften till tryckningen.

De faktiska utgifterna överensstämma också i fråga om den förra posten —

arvodena — ganska nära med det beräknade beloppet. Till arvode för skrivbiträde

under åren 1913—15 ha åtgått 4,893 kronor 75 öre och till arvoden åt

sakkunniga 5,600 kronor eller tillsammans 10,493 kronor 75 öre. Härtill komma

diverse utgifter av olika slag (katalogkort och dylikt) 43 kronor 41 öre.

• Tryckningskostnaderna åter ha betydligt överstigit det beräknade beloppet,

något som ju ej är att undra över, då boktryckeripriserna varit i ständigt och

hastigt stigande under den tid, tryckningen pågått, och då man här lika litet

som i andra liknande fall kunnat hålla på de ursprungliga villkoren oförändrade.

Under förutsättning att de ursprungliga villkoren kunnat fasthållas, skulle

en katalog med 24 ark text,- 8 ark register och 1 ark förord ha betingat följande

kostnad .•

Texten (efter 215: 50 pr ark) ....

Registren (efter 199: 50 pr ark) . .

Förordet...................

Häftning och omslag till 4 häften

......kronor 5,172

...... » 1,596

...... » 168

...... » 797

Summa kronor 7,734

50

50

Härtill böra läggas kostnaderna för korrekturändringarna, vilka efter de belopp

vartill de stego i fråga om häftet 1 eller cirka 55 kronor för ark, för det här

beräknade omfånget av 33 ark skulle uppgått till 1,815 kronor. Hela kostnaden

för tryckningen skulle alltså stigit till 9.549 kronor.

De faktiska utgifterna för tryckningen av endast själva katalogtexten ha

emellertid uppgått till 9,665 kronor 80 öre, varvid dessutom är att märka, att

några hundra exemplar fortfarande äro ohäftade.

Av det ursprungligen anslagna beloppet (20,000 kronor) jämte den senare

tillkomna ersättningen för bokhandelsexemplaren (750 kronor) återstår numera

endast ett belopp av 449 kronor 54 öre, och för att katalogen skall bli fullt avslutad

fordras alltså ett nytt anslag.

Rörande det av överstyrelsen såsom erforderligt beräknade anslagsbeloppet,

12,000 kronor, yttrar överstyrelsen följande:

s. 133 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 133

Ivar Hseggströms tryckeriaktiebolag, som haft tryckningen av grundkatalogen

om hand, begär pr ark för tryckning i 5,500 exemplar av registret och förordet

814,50 kronor samt för häftning och omslag cirka 100 kronor, vilket för 8 ark

register och 1 ark förord skulle tillsammans utgöra cirka 8,235 kronor, vartill

komma kostnaderna för korrekturändringarna och för häftningen av restupplagan

av de redan tryckta häftena. Man torde därför ej kunna beräkna det anslag,

som ytterligare skulle behövas, till lägre belopp än 12,000 kronor.

Anslaget till grundkatalogen behöver alltså ökas i sin helhet med 60 procent

och, om man endast tar hänsyn till den del därav, som använts för tryckningen,

med cirka 120 procent. Denna stegring torde ej kunna anses orimlig,

då man betänker, att boktryckeri priserna under tryckningens gång ökats med

250 å 300 procent eller bortåt fyrdubblats.

Slutligen framhåller överstyrelsen några synpunkter till belysande

av vikten av att möjlighet beredes för ett slutförande av

arbetet på ifrågavarande katalog.

Om det förhölle sig så, att grundkatalogens enda uppgift vore att utgöra

ett hjälpmedel vid bokrekvisitionerna och att den, sedan tilläggen börjat utkomma,

ej längre skulle äga någon betydelse, kunde det synas, som om en så

fullständig registeravdelning som den, som föreslagits, ej skulle vara nödvändig.

Den angivna förutsättningen är emellertid ej riktig. Om man också endast tar

hänsyn till grundkatalogens betydelse för bibliotekens bokrekvisitioner, upphör ej

denna i och med det att supplementen börjat utkomma. Alltjämt måste det

vara av stort intresse, att vid bibliotekens bokinköp hänsyn tages även till den

äldre litteraturen och ej endast till den under de närmast förflutna åren utgivna.

Och en katalog av den storlek som den här ifrågavarande skulle vara synnerligen

obekväm att använda, om man där ej hade tillgång till åtminstone ett alfabetiskt

författar- och titelregister. Blaud de 5,500 arbeten, vilka, som förut nämnts, ingå

i grundkatalogen, måste givetvis finnas många, vilkas placering i en systematisk

(i ämnesgrupper ordnad) katalog måste bliva tveksam. Utan ett alfabetiskt register

skulle biblioteksföreståndai na därför ofta bliva tvungna till tidsödande

eftersökningar.

Grundkatalogens uppgift är dock i själva verket ej uttömd med vad som

ovan framhållits angående dess betydelse för bibliotekens bokrekvisitioner. En

resonerande katalog, där man finner upplysande anmärkningar över flertalet däri

upptagna arbeten, måste kunna ha ett betydande värde som uppslagsbok, och

detta ej blott för biblioteksföreståndare utan även för biblioteksbesökare. Men

för en studieintresserad är det av vikt icke allenast att kunna få veta, vad den

eller den boken har för värde, ej heller endast att få en översikt av viktigare

litteratur rörande en viss större ämnesgrupp, utan även att få upplysning om

vad det finnes för litteratur angående ett visst speciellt ämne. Och för detta

ändamål är det av synnerligen stort värde att kunna slå i ett ämnesregister, där

man finner de olika ämnena i alfabetisk följd med hänvisning till de arbeten eller

delar av arbeten (essaysamlingar och dylikt), där de behandlas. Det har också

ingått i den för grundkatalogen uppgjorda planen, att där jämte alfabetiskt för
-

s. 134 Kontrollera mot PDF

[74.]

Departe
mentschefen.

134 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

fattar- och titelregister skulle finnas ett ämnesregister, och på flera ställen i

katalogtexten förekomma även hänvisningar till detta ämnesregister (»register 2»),

Om en person skulle vara intresserad av en viss frågas studium, t. ex. alkoholfrågans,

finner han i ämnesregistret upplysningar om de i katalogen upptagna

arbeten eller delar av där upptagna arbeten, som behandla frågan antingen i dess

helhet eller ur en särskild synpunkt, i detta fall etisk, medicinsk, social o. s. v.

Han finner tillika angivna de skönlitterära arbeten, som belysa ämnet och slutligen

finner han hänvisningar till närstående ämnesord, i detta fall till nykterhetsrörelsens

historia, rusdrycksförbud o. s. v. Ett ämnesregister ökar sålunda i

högst väsentlig grad grund katalogens användbarhet för självstudier och för biblioteksföreståndarnas

upplysningsverksamhet.

Det finnes slutligen ytterligare ett skäl, som talat för att det skulle vara

synnerligen nyttigt, om snarast möjligt ämnesregistret till grundkatalogen kunde

utgivas. Detta skäl står i samband med en annan av grundkatalogens uppgifter,

nämligen den att vara ett mönster för katalogiseringen. I de katalogregister, till

vilkas tryckning Sveriges allmänna bibliotekstorening erhållit statsunderstöd, skola

naturligtvis ingå anvisningar om ämneskatalogisering, men för att kunna fullt

tillgodogöra sig dessa, bör man ha tillgång till ett någorlunda i stort utfört

exempel, just av den art som ämnesregistret till grundkatalogen.

Er olika synpunkter är det sålunda önskvärt, att medel anskaffas till att

fullfölja och avsluta grundkatalogen för folk- och skolbibliotek, ett arbete som

kan anses fullt jämförligt med de bästa amerikanska föredömena och vilket har

fått vackra erkännanden i våra skandinaviska grannländer, där man ännu ej har

något fullt motsvarande.

Det är visserligen beklagligt, att icke arbetet på själva grundkatalogens

utgivande kunnat slutföras i så god tid, att de därmed

förbundna kostnaderna undgått att röna så stor inverkan, som nu är

fallet, av kristidens prisstegringar, men detta förhållande sammanhänger,

såsom överstyrelsen påpekat, med avsaknaden av tillräcklig

arbetskraft för ändamålet. Då jag för min del icke hyser någon

tvekan om att en grundkatalog, utarbetad enligt den uppgjorda

planen, alltfort har sin stora betydelse för folkbiblioteksverksamheten,

tvekar jag icke heller, oavsett att tilläggshäftena redan börjat

utkomma, att tillstyrka de åtgärder, som kunna visa sig nödvändiga

för att sätta arbetet i fullfärdigt skick. Härtill har nu av

överstyrelsen beräknats såsom erforderligt ett ytterligare bidrag av

12,000 kronor, avsett till tryckning av registret och förordet, till häftning

och omslag för desamma samt för korrekturändringar och häftning

av förefintlig restupplaga av redan tryckta häften. Jag finner intet

vara att erinra mot sagda beräkning och anser, att det begärda anslaget

bör beviljas på tilläggsstat för år 1921, på det att arbetet så

skyndsamt som möjligt må kunna avslutas.

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Jag hemställer alltså, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att till ytterligare bidrag för utgivande av en

grandkatalog över för folk- och skolbibliotek lämplig

litteratur anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett

reservationsanslag å 12,000 kronor.

Nykterhetsundervisning.

2. Undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens

främjande. Under hänvisning till vad jag anfört i fråga

om anslag för år 1922 till undervisnings- och upplysningsverksamhet

för nykterhetens främjande hemställer jag, det Eders Kungl. Maj:t

täcktes föreslå riksdagen

att på tilläggsstat för år 1921 till förstärkande

av anslaget till föreläsnings- och instruktion sverksamhet

för nykterhetens främjande anvisa ett reservationsanslag

av 9,000 kronor att utgå på de

villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Statens biografbyrå.

3. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens biografbyrå.

För bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens biografbyrå anvisade 1920 års riksdag på tillläggsstat

för sagda år ett reservationsanslag av 30,000 kronor, att

direkt utgå av avgifter för granskning av biografbilder.

Hänvisande till vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet

över finansärenden denna dag anfört i fråga om beredande

åt vissa statens befattningshavare av dyrtidstillägg för år

1921 hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avvaktan på proposition om bestridande

av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens biografbyrå, på tilläggsstat för år

1921 beräkna ett reservationsanslag av 30,000

kronor, att direkt utgå av avgifter för granskning

av biografbilder.

[75.]

Undervisnings-

och

upplysningsverksamhet

för nykterhetens

främjande.

[76.]

Dyrtidstillägg

åt

befattningshavare

i statens

biografbyrå.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[77.]

Förstärkande

av det ordi

narie anslaget

till ved,

ljus, materiell,

samlingar

m. m.

vid gymnastiska

centralinstitutet.

Åtgärder för fysisk utbildning.

1. Förstärkande av det ordinarie anslaget till ved, ljus,

materiell, samlingar m. m. vid gymnastiska centralinstitutet.

I den stat, som år 1919 gällde för gymnastiska centralinstitutet,

fanns under rubrik: anslag till ved, ljus, materiell, samlingar m. m.

uppfört ett belopp av 3,550 kronor. Till förhöjning av berörda anslag

hava alltsedan år 1910 utgått extra anslag. Anslagsbeloppet

utgjorde för år 1919 2,500 kronor. Tillika anvisade 1919 års riksdag

på Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning till förstärkande

av berörda anslag på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag,

högst 19,206 kronor. Institutets sammanlagda anslag för berörda

ändamål år 1919 uppgick alltså till 25,256 kronor. Enligt av 1919

års riksdag för gymnastiska centralinstitutet fastställd ny stat utgör

institutets ordinarie anslag till ved, ljus, materiell, samlingar m. m.

9,000 kronor.

Det har nu visat sig att ej ens ovan omförmälda år 1919 beviljade

betydande förstärkningsanslag varit till fyllest för behovet

under nämnda år, varjämte för åren 1920 och 1921 avsevärda brister

beräknats uppstå. I skrivelser den 26 augusti 1920 och den 24 september

1920 har nämligen direktionen över institutet gjort framställning

om äskande av medel å tilläggsstat för år 1921 dels för

täckande av under år 1919 uppkommen brist å 1,428 kronor, dels

till förstärkande av de för åren 1920 och 1921 redan anvisade medel

ett anslag å 50,000 kronor.

I avseende å den begärda förstärkningen av ordinarie materiellanslagen

för åren 1920 och 1921 erinrar direktionen till en början

att, såsom framgår av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 9 januari 1919, punkten 259, det ordinarie materiellanslaget,

9,000 kronor, beräknats med hänsyn till prisläget och övriga förhållanden

åren närmast före år 1915. Direktionen fortsätter härpå:

Under nuvarande prislägen står givetvis detta belopp på långt när icke i förhållande

till de utgifter institutet har på detta konto. Sålunda visa gymnastiska

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Åttonde huvudtiteln: 1921 års iilläggsstat.

centralinstitutets räkenskaper för år 1919 utgifterna på kontot för ved, ljus, materiell,

samlingar m. m. vara följande, nämligen:

Koks.......

Elektrisk ström

Ved........

Vatten......

Såpa.......

Klingor.....

kr. 22,178:24

» 1,699:48

» 1,140: —

* 587:62

» 620: —

» 459: —

Summa kr. 26,684: 34

[77.]

Att döma av utgifterna å ifrågavarande konto under nu tilländagångna delen

av år 1920, komma dessa icke att vid årets slut ställa sig mindre än under år

1919. Samma förhållande torde även inträffa under år 1921. Att möta dessa

utgifter under såväl år 1920 som år 1921 har institutet icke att tillgå annat än

ordinarie anslaget å 9,000 kronor för år. En brist är således att förvänta för

vart och ett av åren 1920 och 1921 å minst 17,684 kronor eller för båda åren

tillsammans 35,368 kronor.

I anledning härav begärde direktionen ett förstärkningsanslag å

sistnämnda belopp.

Sedermera har emellertid direktionen funnit en förhöjning av

det sålunda äskade förstärkningsanslaget vara av nöden. Direktionen

anför härom i sin ovannämnda skrivelse den 24 september 1920

följande:

Vid mottagandet av infordrat anbud å bränsle för säsongen 1920—1921 finner

direktionen det en så avsevärd stegring i priset å koks och ved inträtt, att ovanstående

belopp å 35,368 kronor med säkerhet icke kommer att täcka utgifterna

för åren 1920 och''1921. Sålunda uppgick 1919 års utgifter för koks till 22,178

kronor 24 öre under det att med nuvarande pris samma kvantitet koks kommer

att betinga minst 27,000 kronor. Priset å ved har även stigit med omkring

70 procent och kommer därför denna utgiftspost att höjas med omkring

800 kronor. Tillhopa stegras således dessa poster med c:a 5,600 kronor pr år

eller för båda åren 11,200 kronor. Det angivna beloppet å 35,368 kronor kommer

på grund därav att uppgå åtminstone till 46,568 kronor. Tages dessutom hänsyn

till den stegring, som redan sistförflutna år gjort sig gällande på nästan alla områden,

är även en höjning i utgifterna för elektrisk ström, vatten, såpa och klingor

att förvänta. Direktionen anser därför behovet av här berörda förstärkande av

ordinarie anslaget till ved, ljus, materiell, samlingar m. m. för åren 1920 och

1921 komma att uppgå till omkring 50,000 kronor,

Emot direktionens anhållan om anslag å 1,428 kronor till täc- Departekande

av bristen för år 1919 finner jag ej anledning till erinran. mentsche e

Vidkommande det begärda förstärkningsanslaget för åren 1920

och 1921 har, såsom ovan framhållits, vid uppgörande av staten

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 Käft. (Nr 2.) 18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

för ifrågavarande institut anslaget till ved, ljus, materiell, samlingar

m. m. avpassats — och sedermera även fastställts — efter prisförhållandena

vid tiden närmast före år 1915. Därav följer givetvis,

att anslaget i fråga icke kan täcka utgifterna för de avsedda

ändamålen under nuvarande kristid med dess högt uppskruvade

priser å de förnödenhetsartiklar och materiell varom här är fråga.

Såsom av direktionen uppgivits, är det särskilt bränslekostnaderna,

som sprungit i höjden och som huvudsakligen föranlett det ökade

anslagsbehovet. Så beräknas enbart kostnaderna för koks och ved

för vartdera av åren 1920 och 1921 till omkring 28,940 kronor.

Till mötande av dessa jämte övriga utgifter å ifrågavarande konto

anser sig direktionen behöva utom det ordinarie anslaget å 9,000

kronor ett extra anslag å 25,000 kronor för vart och ett av nämnda

år eller för år tillhopa 34,000 kronor. Ett så betydande anslagsbehov

synes mig väl högt beräknat. Det begärda förstärkningsanslaget

torde kunna begränsas till 20,000 kronor för vartdera året.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen

att på tilläggsstat för år 1921 såsom särskilda

förslagsanslag anvisa:

dels till täckande av under år 1919 uppkommen

brist i de för gymnastiska centralinstitutet

anslagna medel till ved, ljus, materiell, samlingar

m. m. högst 1,428 kronor;

dels till täckande av motsedd brist i nämnda

anstalts ordinarie anslag till berörda ändamål för

år 1920 högst 20,000 kronor;

dels ock till förstärkande av anstaltens omförmälda

ordinarie materiellanslag för år 1921,

likaledes högst 20,000 kronor.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

139

Understöd åt vetenskap, vitterhet och

konst m. m,

1. Understöd åt inhemska skönlitterära författare. Erin
rande

om vad jag under punkt 251 av bilagan åttonde huvudtiteln [78.]

till årets statsverksproposition anfört rörande behovet av ökat under- Umierst^åi

stöd åt inhemska skönlitterära författare hemställer jag, att Eders g^öniitterara

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen författare.

att — till ökning av det belopp av 20,000

kronor, som på extra stat för år 1921 utgår av

det av 1919 års riksdag till understöd under åren

1920—1922 åt inhemska skönlitterära författare

av utmärkt förtjänst beviljade anslaget av 60,000

kronor, att användas enligt av riksdagen avgivna

grunder och villkor — anvisa på tilläggsstat för

år 1921 såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av

20,000 kronor, att användas enligt ovannämnda

grunder och villkor.

2. Restaurering av minnesvården över John Ericsson. [79.]

På framställning av enskilda motionärer anvisade 1891 ars riksdag, Restaurering

såsom bidrag till uppförande på Filipstads och Färnebo församlingars XdeTöver

i Värmlands län kyrkogård av en minnesvård över John Ericsson, John Ericspå

extra stat för år 1892 till Kungl. Maj:ts disposition ett belopp

av 20,000 kronor samt anhöll tillika, att Kungl. Maj:t täcktes, efter

föregången granskning av dåvarande överintendentsämbetet, fastställa

ritning till den ifrågavarande minnesvården. För sammma ändamål

tecknades av enskilda bidrag till relativt betydande ^belopp. Vid

möte med de enskilda bidragsgivarna uppdrogo dessa åt en nämnd,

bestående av omförmälda församlingars kyrkoråd, landshövdingen

i Värmlands län och biskopen i Karlstads stift jämte tre sakkunniga

män, som kyrkorådet ägde utse, att, med iakttagande av att erforderliga

medel för gravkapellets framtida vård och underhåll avsattes,

låta upprätta kostnadsförslag och ritninger till gravkapellet, och,

s. 140 Kontrollera mot PDF

140 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[79.] sedan ritningarna blivit av Kungl. Maj:t fastställda, omhänderhava

uppförandet av kapellet. Grenom beslut den 28 oktober 1892 gillade

Kungl. Maj:t av omförmälda nämnd insända ritningar till den

planerade minnesvården samt anbefallde länsstyrelsen att i mån av

behov tillhandahålla nämnden de av riksdagen anvisade medlen.

Sedan minnesvården sedermera under de närmast följande åren fullbordats

i enlighet med de av Kungl. Maj:t fastställda ritningarna,

har vården av densamma ansetts tillkomma Filipstads och Färnebo

församlingars kyrkoråd.

I skrivelse till Kungl. Maj:t av den 4 augusti 1920 har domkapitlet

i Karlstad hemställt, det täcktes Kungl. Maj:t hos riksdagen

äska det anslag byggnadsstyrelsen kunde finna behövligt för ett värdigt

iståndsättande genom styrelsens försorg av gravmonumentet

över John Ericsson, ävensom uppdraga åt nämnda styrelse att för

framtiden taga monumentet under sin omedelbara vård.

Domkapitlets hemställan är grundad på en till domkapitlet

ställd skrivelse i samma syfte från Filipstads och Färnebo församlingars

kyrkoråd.

Kyrkorådet meddelar i skrivelsen, bland annat, att kostnaden för minnesvårdens

uppförande bestritts av, förutom ovanberörda statsanslag, bidrag från institutioner

och enskilda till ett sammanlagt belopp av 20,500 kronor, samt redogör

härefter för de åtgärder, som av kyrkorådet vidtagits för att avhjälpa de brister,

som tid efter annan uppstått å gravmonumentet.

Redan ett kyrkorådsprotokoll av den 3 mars 1898 omförmälte, att brister

uppstått å taket samt å andra delar av gravmonumentet. De åtgärder för avhjälpande

härav, som vidtagits i samråd med den ena av arkitekterna för monumentet,

G. Rasmussen, hade icke medfört åsyftad verkan utan byggnaden besvärades

alltjämt av fukt, som med åren ej blott förstört den invändiga dekoreringen

utan även ytterligt menligt inverkat på det inre av murverket. Sedan stadsfullmäktige

i Filipstad efter framställning av kyrkorådet förklarat sig villiga att kostnadsfritt

tillsvidare tillhandahålla elektrisk energi för byggnadens uppvärmning,

hade kyrkorådet för att avlägsna fukten år 1908 låtit anordna dylik uppvärmning.

Härigenom hade olägenheterna i någon mån avhjälpts, men det hade med

tiden blivit klart, att monumentet vore felaktigt konstruerat och måste, om det

skulle kunna bliva beståndande för framtiden, underkastas en genomgripande restaurering.

Kyrkorådet hade därför låtit Rasmussen uppgöra förslag till en dylik

restaurering, varefter förslaget insänts till byggnadsstyrelsen med anhållan, att

styrelsen ville granska detsamma, samt, för den händelse det kunde godtagas,

ingå till Kungl. Maj:t med hemställan om anslag för restaureringen.

s. 141 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 141

I skrivelse till kyrkorådet av den 8 januari 1920—vilken skri- [79.]

velse jämte av byggnadsstyrelsen verkställd utredning i ärendet bilagts

kyrkorådets framställning — har byggnadsstyrelsen förklarat

sig ej kunna till utförande förorda Rasmussens förslag. I skrivelsen

uttalar sig styrelsen om orsakerna till de förefintliga bristerna.

Dessa orsaker anges vara: inträngande av vatten genom granittaket,

kondensering i murverkets insida och fuktighet i marken under

golvet. Byggnadsstyrelsen yttrar sig även om medlen för deras

avhjälpande. Kostnaderna härför beräknar byggnadsstyrelsen till

40,000 kronor.

På uppdrag av byggnadsstyrelsen har professorn i byggnadsteknik

vid tekniska högskolan H. Kreuger efter verkställd besiktning

av monumentet den 10 juni 1918 inkommit med yttrande och

förslag till åtgärder för dess restaurering.

Med anledning av vissa vid behandlingen inom byggnadsstyrelsen

av Kreugers förslag däremot framställda erinringar har Kreuger

i en senare skrivelse i viss mån ändrat sitt tidigare förslag till

restaureringsåtgärder.

Byggnadsstyrelsen har framställt anmärkning jämväl mot Kreugers

slutliga förslag.

Genom remiss hava slutligen samtliga med domkapitlets ovanberörda

skrivelse till Kungl. Maj:t insända handlingar överlämnats

till byggnadsstyrelsen, och har styrelsen i utlåtande den 26 augusti

1920 anfört, att styrelsen för sin del intet hade att erinra mot vad

domkapitlet hemställt.

I fråga om det erforderliga anslagets storlek ville styrelsen framhålla, att

den kostnad, 40,000 kronor, som styrelsen angivit i sin skrivelse den 8 januari

1920 till Filipstad och Färnebo församlingars kyrkoråd, vore beräknad efter nuvarande

arbets- och materialpriser, och att i vad mån utgången av nu pågående

strid inom byggnadsfacket komme att nödvändiggöra stegring av kostnadsbeloppet,

givetvis uudaudroge sig styrelsens bedömande. Försiktigheten bjöde emellertid,

att kostnaden beräknades till 50,000 kronor.

Med hänsyn till det högst bristfälliga skick, vari John Ericssons gravmonument

sedan länge befunnit sig, och önskvärdheten av att detsamma snarast möjligt

försattes i värdigt skick ansåge sig byggnadsstyrelsen böra föreslå, att det

sålunda såsom erforderligt beräknade anslaget, 50,000 kronor, upptoges å tilläggsstat

för år 1921.

Jag finner det vara genom den i ärendet framlagda utredningen Departetill

fullo ådagalagt, att den dyrbara minnesvården över John Erics- mentschefen.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

son till följd av huvudsakligen konstruktiva brister är utsatt för en

fortskridande förstörelse. För att på ett effektivt och beståndande

sätt råda bot härför synes mig den bästa utvägen vara att låta

monumentet genomgå en restaurering av den grundlighet och omfattning,

som byggnadsstyrelsen föreslagit. Mot styrelsens beräkning

av kostnaderna för restaureringen har jag icke anledning att

göra någon erinran.

Domkapitlet och byggnadsstyrelsen hava förutsatt, att restaureringen

skall i sin helhet bekostas av statsmedel. Härutinnan intar

jag emellertid en annan ståndpunkt. Minnesvården är tillkommen,

såsom kyrkorådet upplyst, medelst i det närmaste lika stora

bidrag från staten å ena sidan samt enskilda eller institutioner å

andra sidan. Uppförandet och bevarandet av en minnesvård över

den store svenske uppfinnaren synes mig visserligen böra vara ett

statligt intresse. Men särskilt med hänsyn till att minnesvården

rests inom hans födelsebygd Bergslagen, anser jag, att ett mera lokalt

intresse jämväl bör förefinnas för monumentets framtida bevarande.

Den proportion mellan bidragen från statligt och enskilt

håll som kommit till uttryck i de till minnesvårdens uppförande anslagna

beloppen synes mig med hänsyn härtill vara väl avvägd.

Jag är övertygad om att en vädjan till kommunal och enskild offervillighet

kommer att behjärtas lika väl när det gäller minnesvårdens

bevarande som när det gällde dess uppbyggande och föreslår

därför, att staten måtte bidraga till restaurering av minnesvården

över John Ericsson med halva den av byggnadsstyrelsen beräknade

kostnaden eller alltså med 25,000 kronor, dock under villkor att

enahanda belopp för ändamålet tillskjutes av kommun eller enskilda.

Anslaget bör, på grund av önskvärdheten av att monumentet snarast

sättes i värdigt skick, beviljas å tilläggsstat för år 1921.

Med hänsyn till de stora uppoffringar, som staten vid bifall till

mitt förslag kommer att få vidkännas för ifrågavarande minnesvård

och då jag anser att den bästa garantien för minnesvårdens bevarande

vinnes genom att byggnadsstyrelsen för framtiden tager den

under sin vård, vill jag uttala min anslutning till myndigheternas

förslag i denna del. I avseende härå samt beträffande de åtgärder

från Kungl. Maj:ts sida, som komma att erfordras vid riksdagens

bifall till mitt förevarande förslag, kommer jag att sedermera göra

framställning till Kungl. Maj:t.

s. 143 Kontrollera mot PDF

143

Åttonde huvudtiteln: 1921 års till äggsstat.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen

att till restaurering av den på Filipstads och

Färnebo församlingars kyrkogård uppförda minnesvården

över John Ericsson anvisa på tilläggsstat

för år 1921 såsom förslagsanslag, högst, ett belopp

av 25,000 kronor under villkor att minst samma

belopp för ändamålet tillskjutes av kommun eller

enskilda.

8. Resestipendier samt läroböckers, tidskrifters och lärda

verks utgivande. I anslutning till vad jag förut denna dag anfört

enligt det vid årets statsverksproposition i utdrag fogade statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden, hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj it måtte föreslå riksdagen

att till förstärkande av det under riksstatens

åttonde huvudtitel uppförda ordinarie reservationsanslaget

till resestipendier samt läroböckers, tidskrifters

och lärda verks utgivande anvisa på tillläggsstat

för år 1921 såsom förslagsanslag, högst,

ett belopp av 50,000 kronor.

[80.]

Resestipendier

samt

läroböckers,

tidskrifters

och lärda

verks utgivande.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

[81]

Dyrtidstill
lägg.

[82.]

Tillfällig löneförbättring

under år 1921

för viss personal

inom

den civila

statsförvaltningen.

Diverse.

1. Dyrtidstillägg. För beredande av dyrtidstillägg under år

1920 åt befattningshavare i statens tjänst anvisade 1920 års lagtima

riksdag på tilläggsstat för samma år under åttonde huvudtiteln ett

förslagsanslag av 16,000,000 kronor.

Under hänvisning till vad chefen för finansdepartementet förut

denna dag anfört i fråga om beredande av dyrtidstillägg under innevarande

år åt befattningshavare i statens tjänst, får jag hemställa,

det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående dyrtidstillägg

under år 1921 åt befattningshavare i

statens tjänst, tills vidare under åttonde huvudtiteln

beräkna på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag

av 17,500,000 kronor.

2. Tillfällig löneförbättring under år 1921 för viss personal

inom den civila statsförvaltningen. Under åberopande av

vad chefen för finansdepartementet förut denna dag till statsrådsprotokollet

över finansärenden anfört i fråga om beredande av tillfällig

löneförbättring för ordinarie befattningshavare i statsdepartementen,

centrala verk, hovrätterna och andra grenar av den civila statsförvaltningen,

hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan varda riksdagen förelagd, för beredande av

tillfällig löneförbättring under år 1921 för viss

personal inom den civila statsförvaltningen å tillläggsstat

för år 1921 under åttonde huvudtiteln

såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av 1,589,186

kronor.

s. 145 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 145

3. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra be- [83.[

fattningshavare samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade Förstärkning

medel. Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet

förut denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i vissa extra

fråga om förstärkande av de till avlönande av vissa extra befatt- Jäv^r^s-mit

ningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariats- till vikariatsersättningar

m. m. anvisade medel, hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen säde medel.

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan varda riksdagen förelagd, till förstärkning av

de till avlönande av vissa extra befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

m. m. anvisade medel å tilläggsstat

för år 1921 under åttonde huvudtiteln såsom

förslagsanslag beräkna ett belopp av 246,000

kronor.

4. Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda [84.]

undervisningsanstalter. Grenom beslut av 1920 års riksdag an- Dvrtidstiiuss

visades på tilläggsstat för år 1920 under åttonde huvudtiteln ett åt lärare vid

förslagsanslag av 56,000,000 kronor för bestridande av kostnaderna stödda

för dyrtidstillägg enligt vissa av riksdagen angivna allmänna gran- undervis

der åt lärare vid folk- och småskolor, högre folkskolor, kommunala mng^frns a

mellanslcolor, vissa småskoleseminarier, privatläroverk samt folkhögskolor,

med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter,

som för tillämpning av berörda allmänna grunder befunnes erforderliga.

Enligt de av riksdagen godkända allmänna grunderna

för dyrtidstillägg åt ovannämnda lärare skulle sagda lärare äga med

vissa angivna begränsningar och undantag från och med år 1920

tills vidare till dess annorlunda förordnades uppbära dyrtidstillägg

av statsmedel.

För beredande av frågan om dyrtidstillägg åt bemälda befattningshavare

för år 1921 har jag, jämlikt av Kungl. Maj:t meddelat

bemyndigande, tillkallat vissa sakkunniga. Enligt av dessa utförda

beräkningar efter i någon mån ändrade grunder skulle för ifrågavarande

ändamål erfordras på tilläggsstat för år 1921 ett anslagsbelopp

av 72,200,000 kronor. Såsom chefen för finansdepartementet

förut denna dag anfört, är det emellertid avsett, att dyrtidstillägg

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 19

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Åttonde huvudtiteln: 1921 års till äg g sstat.

[84.] till befattningshavare i statens tjänst skall utgå efter i visst avseende

jämkade grunder. Med tillämpning å nu förevarande lärarpersonal

av dessa jämkade grunder skulle för dyrtidstillägg under år

1921 krävas ett anslag av ungefär 65,000,000 kronor. Då frågan

om dyrtidstillägg till sagda lärarpersonal är beroende av de grunder,

som må komma att föreslås för befattningshavare i statens tjänst,

och ärendet sålunda tarvar ytterligare beredning, hemställer jag

nu allenast, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående dyrtidstillägg

under år 1921 åt lärare vid vissa statsunderstödda

undervisningsanstalter, för ändamålet

beräkna på tilläggsstat för nämnda år ett förslagsanslag

av 65,000,000 kronor.

Sammanfattning av anslagen å tilläggsstaten.

I enlighet med vad jag sålunda anfört har jag låtit uppgöra

en sammanställning (se bil.) av samtliga de medelsbehov, som jag

här ovan föreslagit skola tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för

år 1921. Såsom framgår av denna sammanställning erfordras ett

belopp av sammanlagt 89,919,000 kronor, vilket i sin helhet torde

böra utgå av andra statsinkomster än lånemedel.

Vad departementschefen sålunda yttrat, tillstyrkt

och hemställt täcktes, på tillstyrkan av

statsrådets övriga ledamöter, Hans Maj:t Konungen

gilla och bifalla; och skulle utdrag av detta protokoll

tillställas finansdepartementet till ledning

vid avfattandet av Kungl. Maj:ts proposition till

riksdagen angående tilläggsstat för år 1921.

€

Ur protokollet:

Gösta Neuendorff.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Punkt

147

Sammanställning av anslagen under åttonde huvudtiteln

å tilläggsstat för år 1921.

Kronor

Ecklesiastikdepartementet.

A. Arkiv, bibliotek och Museer.

Bibliotek.

1 1 Förstärkning av anslaget till pedagogiska biblioteket, förslagsanslag,

högst.......................................

2

2

3

4

4

4

4

7

8

11

11

Museer.

2

3

4

5

(5)

(5)

(5)

6

7

8

(8)

Nationalmuseet:

Förstärkning av reservationsanslaget till målnings- och skulptursamlingarnas

ökande .................

Förstärkning av museets anslag till tjänstedräkter åt vaktmästare,

förslagsanslag, högst............................

Livrustkammaren: ,

Tillfällig löneförbättring åt föreståndaren för livrustkammaren och

viss där anställd extra personal, förslagsanslag, högst........

Naturhistoriska riksmuseet:

Förstärkning av den å museets stat för avdelningarna vid Frescati

upptagna anslagsposten till expenser, förslagsanslag, högst. . - ■ - Täckande av under åren 1919 och 1920 uppkomna brister i det å

museets stat för etnografiska avdelningen uppförda anslag till expenser

m. m., förslagsanslag, högst..........■

Förstärkning av de å museets stat för etnografiska avdelningen uppförda

anslag till expenser m. va., förslagsanslag, högst . ... • • •

Hemfraktande från främmande länder av till den etnografiska avdelningen

donerade samlingar m. m., förslagsanslag, högst.... ■

Korkmatta för ett rum i museets byggnad vid Frescati, förslagsan
Täckand!fgav-

kostnader'' under åren’ 1919 och 1920 för uppvärmning

av etnografiska avdelningens lokaler i kvarteret Grönlandet

norra i Stockholm m. m., förslagsanslag, högst........

Nordiska museet:

Tillfällig löneförbättring åt viss nordiska museets personal, förslagis
anslag,

högst............................■

Dyrtidstillägg åt viss nordiska museets personal ävensom åt livrustkammarens

personal, förslagsanslag...................

15.000

1,600

>2,000

62.000

7,400

10,000

4,000

1,888

9,407

113,725!

1175,OOO!

> Beräknat belopp.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Sida

Punkt

13

9

13

10

14

11

14

12

16

13

18

14

18

15

19

16

21

17

21

18

25

19

25

(19)

25

(19)

32

20

33

21

33

(21)

33

22

33

(22)

33

(22)

Kronor

Kulturhistoriska museet i Lund:

Underhåll och vård av museets redan befintliga samlingar, förslags

anslag, högst.........................

Svenska skolmuseet, förslagsanslag, högst..................

B. Kyrkliga ändamål.

Bidrag till avlöning av kantorer, förslagsanslag, högst..........

Ersättning åt innehavaren av komministersbostället i Vemdalens församling

för viss ränteförlust, förslagsanslag, högst...........

Dyrtidstillägg åt svenska sjömanspräster i vissa utländska hamnstäder

förslagsanslag........................

C. Akademier m. m.

Vitterhetshistorie- och antikvitetsakademien.

Ökade medel till akademiens utgifter för resekostnader för fornminnesvården,

förslagsanslag, högst ....................

Konservering av S:t Lars och S:t Nikolai ruiner i Visby, reservationsanslag

..........................

Konservering av det s. k. Sverkerskapellet vid Alvastra, reservationsanslag

.....................

Dagkontrollant vid restaureringsarbetena å Värnhems klosterkyrka

förslagsanslag, högst...........................

Konservering av Kronobergs slottsruin, reservationsanslag........

Konservering av Hemmesjö ödekyrka, reservationsanslag.........

Konservering av Svenneby ödekyrka, reservationsanslag.........

Konservering av Sjösås ödekyrka, reservationsanslag...........

Dyrtidstillägg åt den Hjertbergska antikvarien, förslagsanslag.....

Akademien för de fria konsterna.

Täckande av för ar 1920 motsedd brist i anslagsposterna till levande

modeller och städning m. m., förslagsanslag, högst..........

Förstärkning av anslagsposterna till levande modeller och städning

m. m., förslagsanslag, högst...................

Musikaliska akademien.

Förstärkning av anslaget till arvoden åt biträdande lärare m. m förslagsanslag,

högst.....................

Förstärkning av anslaget för biblioteket, förslagsanslag, högst......

Förstärkning av anslaget till expenser m. m., förslagsanslag, högst

1 Beräknat belopp.

5,000

724

50.000

364

40.000

2,000

3,500

5.000

3.000

11,000

4.000

1.000

1,200

1 7,000

6,200

6,200

5,000

3,500

12,000

s. 149 Kontrollera mot PDF

149

Sida

Punkt

Kronor

De Icungl. teatrarna.

34

23

Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad,

förslagsanslag, högst..............................

115,628

37

24

Brandförsäkring av staten tillhörig, i operabyggnaden förvarad lösegen-

dom, förslagsanslag, högst..........................

7,280

37

(24)

Brandförsäkring av staten tillhörig, i dramatiska teaterns byggnad och

i magasinsbyggnaden i kvarteret Cedern i Stockholm förvarad lös- egendom m. m., förslagsanslag, högst...................

6,300

37

(24)

Gottgörelse åt dramatiska teaterns aktiebolag för utlagda medel till

försäkring av staten tillhörig lösegendom m. m., förslagsanslag,

högst.......................................

1,007

D. Universiteten, den medicinska undervis-

ningen m. m.

Uppsala universitet.

41

25

Materiell för vissa institutioner och inrättningar, reservationsanslag . . .

60,000

43

26

Förstärkning av universitetsbibliotekets anslag till arvoden, flitpenningar

1,500

m. m., förslagsanslag, högst.........................

Lunds universitet.

44

27

Ersättning till särskilda prebendeinnehavare inom teologiska fakulteten,

förslagsanslag, högst..............................

115,000

44

28

Täckande av driftkostnaderna vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund under år 1920, förslagsanslag...................

1500,000

45

29

Förstärkande av de ordinarie anslagen till:

Materiell m. m. för anatomisk-histologiska institutionen, reservations-

anslag.....................................

13,420

Materiell m. m. för fysiologiska institutionen, reservationsanslag . . .

Materiell m. m. för medicinskt-kemiska institutionen, reservations-

19,200

anslag.....................................

Materiell m. m. för patologisk-anatomiska institutionen, reservations-

12,000

anslag.....................................

9,500

Materiell m. m. för astronomiska observatoriet, reservationsanslag

Materiell m. m. för botaniska institutionens systematiska avdelning,

7,000

reservationsanslag..............................

Materiell m. m. för botaniska institutionens fysiologiska avdelning,

19,000

reservationsanslag..............................

9,000

Materiell m. m. för fysiska institutionen, reservationsanslag......

Materiell in. m. för geologisk-mineralogiska institutionen, reservations-

20,000

anslag....................................

4,000

Materiell m. m. för kemiska institutionen, reservationsanslag.....

11,000

Materiell m. m. för zoologiska institutionen, reservationsanslag ....

Materiell m. m. för inrättningen för gymnastik och fäktkonst, reserva-

25,000

tionsanslag..................................

3,000

1 Beräknat belopp.

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Sida

Punkt

Kronor

Materiell m .m. för institutionen för ärftlighetsforskning, reservations-

750

anslag....................................

Materiell in. m. för farmakologiska institutionen, reservationsanslag .

1,000

Materiell m. m. för universitetsbiblioteket, reservationsanslag.....

25,000

55

30

Förstärkning av universitetsbibliotekets anslag till arvoden, flitpen-

1,500

ningar m. m., förslagsanslag, högst...................

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

55

31

Förstärkning av reservationsanslaget till institutets materiell i allmän-

75,000

het, förslagsanslag, högst...........................

57

32

Täckande av under åren 1918 och 1919 uppkomna merkostnader å

reservationsanslaget till materiell m. m. för medicinska kliniken samt

till underhåll av djur- och operationsavdelningen, reservationsanslag

813

59

33

Lokälhyra för ett till Stockholms stads allmänna försörjningsinrättning

500

förlagt patologiskt-anatomiskt laboratorium, förslagsanslag, högst. . .

60

60

34

35

Dagavgifter för sjuka barn, som intagas å allmänna barnhuset i Stock- holm, förslagsanslag, högst..........................

Ökad arbetskraft å institutets kamerala avdelning, förslagsanslag,

15,000

3,000

högst.......................................

Tandläkar institutet.

60

36

Täckande av under år 1919 uppkomna merkostnader å anslaget till

12,315

tandläkarinstitutet, förslagsanslag, högst..................

Serafimerlasarettet.

63

37

Täckande av brist i lasarettets räkenskaper för år 1920, förslagsanslag,

145,000

högst.......................................

63

(37)

Täckande av motsedd brist i lasarettets räkenskaper för år 1921, för-

500,000

slagsanslag, högst...............................

68

38

Utförande av en kylanläggning vid lasarettets köksavdelning, reserva-

7,500

tionsanslag....................................

Farmaceutiska institutet.

71

39

Täckande av under år 1920 uppkommen brist å de i institutets stat

upptagna anslagsposterna till materialier in. m., till uppvärmning

m. m. och till egendomens underhåll m. m., förslagsanslag, högst. .

7,750

71

(39)

Förstärkning av de i institutets stat upptagna anslagsposterna till ma- terialier m. m., till uppvärmning m. m. och till egendomens under- håll m. m., förslagsanslag, högst......................

18,000

71

(39)

Täckande av vissa kostnader för vid institutet anordnad parallellkurs

4,000

för farmacie kandidatexamen, förslagsanslag, högst...........

76

40

Inredning för institutet av en byggnad, reservationsanslag........

1100,000

Allmänna barnbördslimet i Stockholm.

76

41

Förstärkning av anslaget till uppehållande av verksamheten vid all-

20,000

manna barnbördshuset, förslagsanslag, högst........i ..... .

1 Beräknat belopp.

s. 151 Kontrollera mot PDF

151

77

77

77

77

77

77

81

91

;45

(45)

(45)

46

(46)

(46)

E. Tekniska högskolan m. m.

Tekniska högskolan.

Övningar i läran om kemisk-tekniska apparater, förslagsanslag, högst .

Förstärkning av högskolans anslag till diverse utgifter för bränsle,

lyshållning m. m., förslagsanslag, högst..................

Fortsatt utbyggande av tekniska högskolan.................

Chalmers tekniska institut.

Täckande av beräknad brist vid 1920 års utgång i anslagsposten till

uppvärmning m. m., förslagsanslag, högst ••••■••.....• • •„ ■

Uppvärmning, belysning och diverse utgifter för institutet under ar

1921, förslagsanslag, högst..........’ '' ''

Täckande av brist vid 1919 års utgång i anslagsposten till biblioteket,

samlingar och laboratorier samt till förstärkande under åren 1920

och 1921 av samma anslagspost, förslagsanslag, högst.........

F. Skolöverstyrelsen.

Täckande av under år 1920 uppkommen brist i skolöverstyrelsens stat,

förslagsanslag, högst..............................

Förstärkning för år 1921 av den i staten för skolöverstyrelsen uppförda

anslagsposten till expenser m. m., förslagsanslag, högst ....

Förstärkning av den för skolöverstyrelsens statistiska avdelning uppförda

anslagsposten till extra arbetskrafter, vikariatsersättningar och

expenser, förslagsanslag, högst.......................

G. De allmänna läroverken m. m.

Högre lärarinneseminariet.

Lokalhyra, expenser samt täckande av brist i hushållsskolans räkenskaper,

förslagsanslag, högst............• ■ • • '' ■ ■ ''

Förstärkning av högre lärarinneseminariet för år 1921 beviljat anslag

till arvoden åt timlärare och vikarier, förslagsanslag, högst......

Allmänna läroverken.

Förstärkning av anslag till extra och vikarierande ämneslärare vid

de allmänna läroverken för år 1921, förslagsanslag, högst. ......

Svenska studiekursen under läsåret 1921 1922 vid lycéet i Caen

(Calvados) i Frankrike, förslagsanslag, högst..............■

Täckande av utgifter, som under år 1921 skola bestridas av ljus- och

vedkassan vid vederbörande allmänna läroverk, förslagsanslag . . . .

Täckande av utgifter, som under år 1921 skola bestridas av nya elementarskolans

i Stockholm skolkassa, förslagsanslag..........

Kronor

4,000

200,000

1150,000

24,892

10,000

3,000j

45.000

53.000

36.000

9,9001

l,000i

15,200i

5,000

500,000

18,000

Beräknat belopp.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Sida

Punkt

Kronor

Kommunala mellansJcolor.

94

53

Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid kommunala mellan- skolor, förslagsanslag...........

1 ao nnn

Privatläroverken.

95

54

Extra understöd under år 1921 åt de statsunderstödda enskilda lära- rinneseminarierna, reservationsanslag......

28,500

1 70,000

95

55

Dyrtidstillägg åt vissa lärarinnor vid" fackskolan för huslig ekonomi i

Uppsala samt vid de tre statsunderstödda läroanstalterna för utbil- dande av lärarinnor i handarbete, förslagsanslag . . .

H. Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning.

98

98

101

56

57

58

Folkskoleseminarierna:

Studentkurser vid folkskoleseminarierna i Uppsala och Lund samt

parallellavdelning vid folkskoleseminariet i Landskrona, reservations- anslag ...........

Ordnande av trädgårdsanläggning vid folkskoleseminariet i Lund,

reservationsanslag........

Inredning och möblering av nybyggnaden vid folkskoleseminariet i

Lund, reservationsanslag.......

33,455

25.000

33,800

123,550

50.000

101

59

Täckande av under år 1920 uppkommen brist uti de i folkskole- seminariernas stater upptagna anslagen till materiell m. m, för- slagsanslag, högst..........

101

(59)

Förstärkning av de i folkskoleseminariernas stater upptagna ansla- gen till materiell in. m., förslagsanslag, högst........

Folkskolor.

103

104

60

61

Förstärkning av anslaget till beredande av möjlighet till skolgång

genom inackordering i skolhem eller enskilda ''hem för skolpliktiga

barn av fattiga avlägset boende föräldrar, förslagsanslag, högst . . .

Svensk undervisning för svenska barn i utlandet, förslagsanslag, högst

50,000

10,400

Fortsättning sskolor.

107

62

Höjt understöd för avlönande av lärare vid forsättningsskola, förslags-

790 OOO

Folkhögskolor.

107

63

Ökat understöd åt folkhögskolor, för släp sanslag.....

150,000

1 Beräknat belopp.

s. 153 Kontrollera mot PDF

153

so

qI

hj

c

3

Kronor

p

pr

e-t-

A bnor inunder visning en.

107

64

Täckande av brist för år 1920 i staten för institutet och förskolan för

blinda å Tomteboda, förslagsanslag, högst................

30,000

107

(64)

Förstärkande av anslaget till institutet och förskolan för blinda å

Tomteboda, förslagsanslag, högst......................

160,000

109

65

Inredning och möblering av de nya byggnaderna för vårdanstalten för

blinda med komplicerat lyte, reservationsanslag ..............

150,000

109

66

Förstärkande av anslag till den med drottning Sofias stiftelse före-

nade vårdanstalten för blinda dövstumma m. fl., förslagsanslag, högst

110,000

in

67

Understöd åt Tysta skolan å Lidingön för åren 1920 och 1921, för-

slagsanslag, högst...............................

30,000

I. Yrkesundervisningen.

115

68

Laboratorieutrustning m. m. för elektrotekniska fackskolan i Västerås,

50,000

119

69

Täckande av under åren 1918 och 1919 uppkomna brister i staten för

tekniska skolan i Stockholm, förslagsanslag, högst..........

24,617

119

(69)

Täckande av under år 1920 beräknad brist i staten för tekniska skolan

i Stockholm, förslagsanslag, högst.....................

17,933

119

(69)

Förstärkande av medel till uppvärmning m. m. vid tekniska skolan i

Stockholm, förslagsanslag, högst ......................

25,000

125

70

Tillfällig löneförbättring under år 1921 åt föreståndaren m. fl. vid tek-

niska skolans i Eskilstuna fackskola för finare smides- och metall-

industri, förslagsanslag, högst........................

999

128

71

Bidrag till täckande av vissa kostnader för bränsle vid bergsskolorna

i Filipstad och Falun, förslagsanslag, högst................

4,580

129

72

Löneförbättring åt lärarna vid bergsskolorna i Filipstad och Falun,

förslagsanslag, högst..............................

8,520

130

73

Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid de tekniska skolorna i Stock-

holm och Eskilstuna, bergsskolorna i Filipstad och Falun samt väv-

skolan i Borås, förslagsanslag . .......................

1120,000

J. Folkbildningsåtgärder i övrigt.

Folkbibliotek.

131

74

Ytterligare bidrag för utgivande av en grundkatalog över för folk- och

skolbibliotek lämplig litteratur, reservationsanslag............

12,000

Ny kterhetsundervisning.

135

75

Föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande,

1

reservationsanslag ...............................

9,000

1 Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens ''protokoll 1921. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.) 20

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

CO

y

Cl.

P

&

c+

Kronor

Statens biografbyrå.

135

76

Dyrtidstillägg vid statens biografbyrå, reservationsanslag, att av av-

gifter för granskning av biografbilder direkt utgå............

‘30,000

K. Åtgärder för fysisk utbildning.

136

77

Täckande av brist för år 1919 i gymnastiska centralinstitutets anslag

till ved m. m., förslagsanslag, högst....................

1,428

136

(77)

Täckande av motsedd brist i gymnastiska centralinstitutet anslag till

ved m. m. för år 1920, förslagsanslag, högst.............

20,000

136

(77)

Förstärkande av gymnastiska centralinstitutets materiellanslag för år

1921, förslagsanslag, högpt..........................

20,000

L. Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.

139

78

Ökning av understödet åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt

förtjänst, förslagsanslag, högst........................

20,000

139

79

Restaurering av minnesvården över John Ericsson, förslagsanslag, högst

25,000

143

80

Förstärkande av reservationsanslaget till resestipendier samt läroböckers,

tidskrifters och lärda verks utgivande, förslagsanslag, högst.....

50,000

M. Diverse.

144

81

Dyrtidstillägg, förslagsanslag....................

‘17,500,000

144

82

Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat

inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag............

‘1,589,186

145

83

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

m. m. anvisade medel, förslagsanslag..................

‘246,000

145

84

Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsan-

stalter, förslagsanslag.............................

‘65,000,000

Summa

89,919,000

1 Beräknat belopp.

Stockholm 1921, Ivar Haeggströms Boktryckeri Aktiebolag.

202848

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

1

Tilläggsstaten för år 1921.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve

Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm.

Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Departementschefen, statsrådet Hansson, redogjorde härefter för

de frågor, som rörde regleringen av utgifterna under nionde huvudtiteln

å tilläggsstat för år 1921, samt anförde därvid följande.

A. liantlrashållniiigeii.

1. Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

1 skrivelse den 28 augusti 1920 har styrelsen för centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet anfört, att det vid avslutandet

av 1919 års räkenskaper för centralanstalten visat sig, att de på ordinarie

stat och på tilläggsstat för samma år beviljade anslagen blivit

överskridna med ett belopp av 16,008 kronor 40 öre. Av detta belopp

hade 4,894 kronor 25 öre balanserats från år 1918. Bristen fördelade

sig på de olika avdelningarna på följande sätt:

Bihang Ull riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (År 2.) 1

[1-1

Centralan - stalten för

försöks äsendet

på jordbruksområdet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Nionde huvudtiteln:

1921 års tilläggsstat.

Kemiska avdelningen ...............

kronor

2,871:

77

Botaniska » .............

»

179:

62

Eutomologiska avdelningen . .

»

498:

83

Bakteriologiska »

»

1,728:

40

Allmänna utgifter:

Tryck och expenser ............

kronor 9,997: 5 3

Underhåll av byggnader och

vägar.............................

» 732: 2 5

»

10,729:

78

Summa

kronor

lö,UU8:

40.

Det hade sålunda varit anslagen till de kemiska och bakteriologiska

avdelningarna samt de allmänna utgifterna, som mest överskridits.

Vad beträffar de båda nämnda avdelningarna, hade överskridandet

i synnerhet förorsakats av de under kristiden oerhört uppdrivna

priserna på kemikalier och andra för laboratorieändamål avsedda

förbrukningsartiklar. Den stora ökningen i posten för tryck och expenser

vore beroende dels av den ökning i de från centralanstalten utgående

publikationerna, som ägt rum, samt dels och i huvudsak av den allmänna

ökning i tryckningskostnaderna, som samtidigt inträtt. Åven

bristen i posten »underhåll av byggnader och vägar» skylldes den opåräknat

stora ökningen i arbetskostnader.

Styrelsen har hemställt om åtgärders vidtagande för uppförande

på tilläggsstat för år 1921 av anslag till täckande av berörda brist.

Statskontoret har i utlåtande den 8 september 1920 erinrat, att

särskilda anslag av riksdagen anvisats för täckande av brister, som

under kristiden uppkommit i åtskilliga statsinstitutioners räkenskaper,

och har, då för fyllande av förevarande brist någon annan utväg icke

syntes stå till buds, förmält sig icke hava något att erinra mot, att

anslag för ändamålet äskades av riksdagen. Beträffande anslagets storlek

hölle statskontoret före, att ytterligare utredning borde verkställas

genom kammarrätten. Statskontoret har vidare framhållit, att det stora

överskridandet å posten tryck och expenser syntes peka på behovet av

att åtgärder vidtoges för vinnande av besparing å sagda post.

Kammarrätten har såsom eget utlåtande åberopat vad dess revisionsavdelning

anfört i ärendet. Nämnda avdelning har meddelat, att

samtliga till anstalten anslagna medel vore i räkenskaperna behörigen

redovisade, att i räkenskaperna varken skuld eller tillgång utbalanserats

och att granskningen icke givit anledning till anmärkning. Enligt av

redogöraren under hand meddelad upplysning förelåge bristerna uti

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

räkningar, som vid årsskiftet ej kunnat likvideras och i räkenskaperna [1.]

avföras, enär anslagen redan förbrukats.

I likhet med statskontoret håller jag före, att för täckande av före- Departement,.

varande brister i centralanstaltens anslag någon annan utväg än hänvändelse

till riksdagen icke står till buds. Beloppet torde böra avjämnas

till 16,009 kronor, att uppföras å tilläggsstat för innevarande år.

I anledning av statskontorets yttrande om åtgärders vidtagande för

vinnande av besparing å posten till tryck och expenser torde jag få

erinra, att i den lör centralanstalten från och med den 1 januari 1921

gällande nya staten ifrågavarande post upptagits med förhöjt belopp.

Jag tillåter mig vidare erinra, att jag förut denna dag vid anmälan

av frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under

nionde huvudtiteln under punkten 5 tillstyrkt anslag å tilläggsstat för

innevarande år å 39,200 kronor till diverse utgifter vid centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet.

Jag hemställer nu, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels till täckande av uppkommen brist för åren

1918 och 1919 i till centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet anvisade anslag å tillläggsstat

för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,

högst ............................................ kronor 16,009,

dels ock till diverse utgifter vid samma centralanstalt

anvisa å tilläggsstat för år 1921 ett reservationsanslag

av.................................................... kronor 39,200.

2. Rönnbärsmalens bekämpande.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [2.]

frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 9 hemställer jag, att Eders Pan<u.

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till försök för bekämpande av rönnbärsmalen,

att utföras genom entomologiska avdelningen vid centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet,

å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett

reservationsanslag av................................ kronor 12,000.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[3.]

Tillskott till

dyrtidstillItti/g

för lantbruksi>

gcnjörer.

[4-]

Bränsle m m.

vid lantbruksinstitutet

vid

Vltuna.

[5.]

Brände m. m.

vid lantbruksoch

mtjeriinUitutet

vid

Alnarp.

3. Tillskott till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer.

På Kungl. Maj:ts förslag har tillskott till krigstidstillägg eller

dyrtidstillägg för lantbruk singenjörer på grund av arbete enligt taxa

beviljats för åren 1918, 1919 och 1920. Dylikt tillägg är även i år

erforderligt. I avvaktan å pågående utredningar bör härtill nu beräknas

visst belopp, som synes kunna liksom i fjol förslagsvis upptagas till

50,000 kronor.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

i avbidan på den proposition angående tillskott

till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer, som

Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för

detta ändamål å tilläggsstat för år 1921 beräkna ett

anslag av..................................................... kronor 50,000.

4. Bränsle m. m. vid lantbruksinstitutet vid Ultuna.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 11 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t mätte föreslå riksdagen

att till fyllande av uppkommen brist för år 1920

å anslag till bränsle m. m. vid lantbruksinstitutet vid

Ultuna samt till täckande av motsedd brist för år 1921 å

anslag för enahanda ändamål anvisa å tilläggsstat för

år 1921 ett förslagsanslag, högst........ kronor 20,000.

5. Bränsle m. m. vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 12 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till ökade kostnader för bränsle m. m. vid

lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp å tilläggsstat

för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,

högst.............................................. kronor 49,200.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1921 års tillåggsstat.

5

t>. Försöksverksamhet med köksväxter vid Aluarps trädgårdar.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [6.]

frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 21 hemställer jag, att Eders kö^svä rtrrvid

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen ^gårdJr.^''

att till försöksverksamhet med köksväxter vid

Alnarps trädgårdar anvisa å tilläggsstat lör år 1921

ett förslagsanslag, högst ....................... kronor 16,500.

7. Hovbeslagsskolan vid Alnarp.

Med anledning av gjord framställning hemställer jag, att i likhet

med föregående år Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för täckande av motsedd brist vid hovbeslagsskolan

vid Alnarp för år 1921 å tilläggsstat för

samma år anvisa ett förslagsanslag,

hö ost ............................................................. kronor 2,500.

b

[7-J

Hovbeslagsskolan

vid

Alnarp.

8. Ökat understöd åt lantmannaskolor och lanthushållsskolor

för läsåret 1920—1921.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för ar 1922 av utgifterna under riksstntens

nionde huvudtitel anfört under punkten 24 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat för år 1921 såsom särskilda förslagsanslag

anvisa

dels för beredande av ökat understöd för läsåret

1920—1921 åt lantmannaskolor............ kronor 71,000,

dels ock för beredande av ökat understöd för

samma läsår åt lanthushållsskolor......... kronor 34,800,

att i vartdera fallet utgå med belopp, som tilllika

med understöd från av 1920 års riksdag för ända
-

IM

ökat understöd

åt låntmarin

ask lor

och lanthushål

sskolor

för l&xåret

1920—1921.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[8.] målet anvisat anslag uppgå till högst 40 procent av

skolan el jest enligt gällande bestämmelser tillkommande

understöd av statsmedel, anslag till ålderstillägg samt

särskilt dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke inräknat,

samt i varje fall oberoende av huruvida inom orten tillskjutes

däremot helt eller delvis svarande belopp.

9. Dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaskolor, lanthushållsskolor och

lantbruksskolor.

[9.] Å tilläggsstat för år 1920 har riksdagen anvisat anslag å 320,000

Dyrtidsimägg kronor till dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaskolor, lanthushållslantmanna

skolor och lantbruksskolor. Lantbruksstyrelsen har inkommit med framskoior,

tant- ställning om anslag till beredande av sådant dyrtidstillägg även för inne^chiantbruks-

varande ar- Enär detta ärende tarvar ytterligare utredning, hemställer

skotor, jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition angående dyrtidstillägg

åt lärare vid lantmannaskolor, lanthushållsskolor

och lantbruksskolor, som Kungl. Maj:t må komma

att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å tilläggsdut

för år 1921 beräkna ett anslag av...... kronor 300,000.

10. Jordbrukskonsulenter.

[10.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

Jordbruks- frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 30 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom bidrag till avlönande av jordbrukskonsulenter,

att av Kungl. Maj:t i mån av behov användas,

anvisa å tilläggsstat för år

1921 ett förslagsanslag av .................. kronor 110,000

under samma villkor, som föreslagits beträffande

dylikt anslag för år 1922.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

7

11. Y andringsrättare.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 31 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom bidrag till anställande av vandringsrättare

och för anordnande av utbildningskurser för

sådana å tilläggsstat för år 1921 anvisa

ett reservationsanslag av ....................... kronor 48,000

under samma villkor, som föreslagits beträffande

dylikt anslag för år 1922.

12. Utbildningskurser för förrättningsmän vid täckdikningsföretag ävensom

för täckdikningsförmän.

Till utbildningskurser för täckdikningsförmän anvisade riksdagen

å tilläggsstat för vartdera av åren 1918 och 1919 reservationsanslag

av 25,000 kronor eller tillhopa 50,000 kronor. Härav återstod till år

1920 något mer än 16,000 kronor, vilket belopp ansågs tillräckligt

för året.

Vidare anvisade riksdagen till en kulturteknisk utbildningskurs för

personer, vilka prövades vara lämpliga såsom förrättningsmän vid uppgörande

av planer och kostnadsförslag för täckdikningsföretag, å tillläggsstat

för år 1920 ett förslagsanslag, högst 12,000 kronor.

I två särskilda skrivelser den 11 september 1920 har nu statens

odlingskommitté hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

anvisa å tilläggsstat för år 1921 dels till utbildningskurser för täckdikningsförmän

ett reservationsanslag av 10,000 kronor, dels ock till en kulturteknisk

utbildningskurs för vissa förrättningsmän vid täckdikningsföretag,

huvudsakligen jordbrukskonsulenter och agronomer, ett anslag

av 12,000 kronor.

Statens odlingskommitté har meddelat, att under år 1920 anordnats

dels tre kurser av det förra slaget om två eller tre veckor för sammanlagt

54 deltagare, dels ock en treveckors kurs av det senare slaget för

23 deltagare, ävensom att vid slutet av samma år av ovannämnda till

utbildningskurser för täckdikningsförmän anvisade reservationsanslag

endast omkring 100 kronor syntes komma att återstå odisponerade.

[11.]

Vandring»- råt. ort.

i:i2.]

Utbildning*

kurser för

förrätt in gsmän

vd täckdikniyigsföretag

ävensom

för täck dikning»

förmå»..

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[12.] Odlingskommittén har i fråga om kurserna för täckdikningsförmän

bland annat framhållit, att behov kvarstode att utbilda dylika förmän.

Beredandet av en grundlig fackutbildning åt täckdikningsförmännen

borde bliva täckdikningsverksamheten ute i landet till synnerligt gagn,

icke minst därigenom att insikten om dessa krävande arbetens riktiga

utförande komme att genom dessa förmän vinna allt större spridning.

Två kurser om tillhopa 30 elever syntes skola fylla behovet för år 1921.

För personer, lämpliga som förrättningsmän, borde en kurs anordnas

för ett beräknat antal av 25 deltagare, huvudsakligen jordbrukskonsulenter

och agronomer.

Odlingskommittén har därjämte framhållit, att handläggningen av

vissa täckdikningsärenden torde komma att från och med år 1921 överflyttas

på lantbruksst}n''e]sen, vadan de nu begärda anslagen borde ställas

till denna styrelses förfogande.

Lantbruksstyrelsen har i utlåtande den 16 oktober 1920 tillstyrkt

ifrågavarande framställningar. Därjämte har styrelsen anfört, att möjlighet

syntes höra beredas i statens tjänst anställda lantbruksstipendiater

att deltaga i kulturteknisk kurs för förrättningsmän ävensom att bevista

kurs för utbildande av täckdikningsförmän och därvid taga del förnämligast

i den praktiska undervisningen. Det ålåge nämligen lantbruksstipendiat

att under sin utbildning till lantbruksingenjör visa sig hava

förvärvat, bland annat, god erfarenhet i praktiskt utförande av täckdikningsarbeten

samt fullgoda kunskaper i upprättande av täckdikningsplaner

och ett deltagande i kurser av omförmälda slag skulle kunna för

honom vara till god nytta. Den tid av 18 månader, som lantbruksstipendiat,

enligt gällande bestämmelser vore skyldig att utöva praktisk

verksamhet vid avdikningsarbeten, skulle därigenom säkerligen ock kunna

i någon mån minskas, vilket för närvarande vore särskilt angeläget,

enär under de närmaste åren flera lantbruksingenjörstjänster på grund

av nuvarande befattningshavares avgång efter uppnådd pensionsålder

komme att bliva lediga och brist på kompetenta sökande till dessa

tjänster kunde befaras uppstå.

Departement!:- De nu ifrågasätta kurserna böra enligt min mening komma till

chefen. gtänd och anslag av riksdagen utverkas å tilläggsstat med de av statens

odlingskommitté föreslagna beloppen. Mot vad lantbruksstyrelsen anfört

angående lantbruksstipeudiats tillträde till kurserna har jag ingen erinran.

-lag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

att å tilläggsstat för år 1921 anvisa [12.]

dels till en kulturteknisk utbildningskurs för personer,

vilka prövas vara lämpliga såsom förrättningsmän

vid uppgörande av planer och kostnadsförslag för

täckdikningsföretag, ett förslagsanslag,

högst............................................................... kronor 12,000,

dels ock till utbildningskurser för täckdikningsförmän

ett reservationsanslag av ......... kronor 10,000.

13. Täckdikningsförmän.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [13.]

frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riks- dikning:

statens nionde huvudtitel anfört under punkten 32 hemställer jag, att förmanEders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat för år 1921 anvisa, att av Kungl.

Magt i mån av behov användas, såsom bidrag till

anställande hos hushållningssällskap av täckdikningsförmän

ett reservationsanslag av ......... kronor 30,000,

att utgå med högst hälften av det sådan förman

tillerkända årsarvode, dock ej för någon med mer än

300 kronor, samt under de villkor i övrigt, Kung].

Maj:t kan finna gott föreskriva.

14. Lanthushållniugsseminariet i Rimforsa.

Lantbruksstyrelsen har tillstyrkt anslag å 23,200 kronor a till- [14.]

läggsstat till Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsseminarium i LanthushåuRimforsa.

Då detta ärende tarvar ytterligare utredning, hemställer jag, n^9tTsiZ

att Eders Kung]. Maj:t måtte föreslå riksdagen torta.

att i avbidan på den proposition angående anslag

till Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsseminarium

i Rimforsa, som Kungl. Magt må komma

att avlåta till riksdagen, för detta ändamål beräkna

å tilläggsstat för år 1921 ett anslag av., kronor 23,200.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

15. Stuteriöverstyrelsen.

[15.1 Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

stuteri- frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksöverstyreisen.

gtatens nion(le huvudt''tel anfört under punkten 36 hemställer jag, att

Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till ökat arvode för år 1921 till två fullmäktige

i stuteriöverstyrelsen anvisa å tilläggsstat för

år 1921 ett förslagsanslag, högst ......... kronor 1,400.

16. Prisbelöningar av hästar.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 37 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj;t måtte föreslå riksdagen

att till ökade kostnader för prisbelöningar av

hästar å tilläggsstat för år 1921 anvisa

ett reservationsanslag av........................... kronor 4,000.

17. Förstärkning av reservationsanslaget till hästavelns förbättrande.

[17.] Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar anvisade

Förstärkning riksdagen å tilläggsstat för åren 1918 och 1919 anslag till belopp

tionsariTiayét av 223,000 kronor resp. 193,000 kronor, vilka anslagsbelopp — det

till hästavelns förstnämnda dock med avdrag av 30,000 kronor, som skulle användas

förbättrande, täckande av ett utav stuteriöverstyrelsen år 1917 erhållet förskott

för hingstinköp, — skulle utgöra förstärkning av den till styrelsens förfogande

ställda delen av 1918 resp. 1919 års ordinarie reservationsanslag

till hästavelns förbättrande.

1920 års riksdag har på Kungl. Maj:ts framställning å tilläggsstat

anvisat ett belopp av 180,000 kronor till förstärkning av motsvarande

del av 1920 års ordinarie reservationsanslag till hästavelns förbättrande.

[16.]

Pr {suddning

ar av

hästar.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Nionde huyudtiteln: 1921 års tUlåggsstat.

11

Såväl åren 1918 och 1919 som år 1920 beslutade riksdagen samtidigt

med bevil jandet av nämnda förstärkningsanslag, att såsom inkomst

å tillåggsstat skulle upptagas motsvarande belopp utav de till statsverket

influtna inkomsterna genom försäljning av hästar t ill utlandet.

Det ordinarie reservationsanslaget till bästavelns förbättrande, vilket

utgått för vartdera av åren 1918 och 1919 med 209,000 kronor och för

år 1920 med 208,800 kronor, har för år 1921 bestämts till ett, i sammanhang

med riksdagens beslut om ny stat för stuteriöverstyrelsen ökat

belopp av 216,100 kronor. De nu angivna beloppen omfatta icke den

del av anslaget, som avsetts uteslutande till prisbelöningar för hästar.

I skrivelse den 5 december 1920 har stuteriöverstyrelsen anfört

huvudsakligen följande.

Anledningen till att anslaget ifråga under de senare åren måst förstärkas

hade varit dels de betydligt ökade prisen å hingstar, föl, furage, bränsle, beklädnad

och allehanda förnödenheter, dels högst fördyrade kostnader för hingsttransporter

och byggnadsunderhåll samt dels minskning i de till styrelsens disposition stående

arrendeinkomsterna från Flyinge kungsgård.

Någon nedgång i utgifterna i dess helhet för stuteriöverstyrelsen och statens

hingstdepåer hade under den gångna delen av år 1920 icke kunnat förmärkas. En

minskning i kostnaderna för furagering hade visserligen ägt rum under året, men

å andra sidan hade åtskilliga andra utgiftsposter, såsom exempelvis de, som rörde

inköp av hingstar och hingstföl, frakter för depåhingstarnas transporter till och

från utstationeringsställena, reparationer å hingstdepåernas byggnader m. m. ökats

samt befunne sig alltjämt i stigande, och någon förändring i motsatt riktning syntes

näppeligen vara att förvänta under de närmaste åren.

Enligt de beräkningar över medelställningen, som styrelsen låtit utföra, sedan

numera kostnaderna i anledning av de utav styrelsens chef nyligen i Tyskland verkställda

hingstinköpen kunnat sammanfattas, syntes det visserligen, som om vid 1920

års utgång skulle komma att uppstå en behållning av omkring 54,000 kronor å de

för hästavelns förbättrande disponibla anslagsmedlen. T så fall borde denna behållning,

vars beräknade belopp vore mindre än motsvarande behållning under de år,

förstärkningsanslag hittills ställts till styrelsens disposition, betr.iktas såsom endast

skenbar, enär densamma uppkommit huvudsakligen därigenom, att styrelsen till följd

av brist inom landet på lämpligt hingstmaterial och allt för höga priser i utlandet

på sådant icke varit i tillfälle att förnya hingstdepåernas hästbesättningar i den

omfattning, som enligt planen för desammas remontering varit önskvärd, utan måst

uppskjuta vissa redan nu erforderliga inköp till kommande år.

Stuteriöverstyrelsen kunde sålunda icke ställa i utsikt vare sig att utgifterna

i dess helhet inom styrelsens förvaltningsområde under år 1921 skulle komma att

nedgå eller att besparingar å 1920 års anslagsmedel skulle komma att förefinnas i

sådan grad, att någon anslagsminskning kunde ifrågasättas.

Då stuteriöverstyrelsen ansåge, att för tillgodoseende av de utgiftsbehov, som

måst täckas med medel från anslaget till hästavelns förbättrande, för år 1921 komme

att erfordras förstärkningsanslag till minst lika stort belopp, som under år 1920.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[17.] hemställde styrelsen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för ändamålet

anvisa å tilläggsstat för år 1921 ett reservationsanslag å 180,000 kronor.

Jag bör vidare anmäla, att stuteriöverstyrelsen i särskild skrivelse

anhållit, att för år 1921 måtte anvisas 1,000 kronor till bestridande av

de ökade kostnader för styrelsen, som uppkommit till följd av 1920

års höjning i dagtraktamentsbeloppen enligt resereglementet.

Departements
chefen.

Att stuteriöverstyrelsen även för innevarande år är i behov av förstärkning

i den till styrelsens förfogande ställda delen av reservationsanslaget

till hästavelns förbättrande, finner jag uppenbart. Emellertid

synes förstärkningsbeloppet kunna sättas lägre än styrelsen föreslagit.

Såsom styrelsen själv framhållit hava prisen å furage — som är en för

hingstdepåernas ekonomi mycket viktig artikel — sjunkit högst betydligt.

Aven å bränsle, beklädnad och åtskilliga andra förnödenheter äro

prisen nu avsevärt lägre än då fjolårets förstärkningsanslag å 180,000

kronor beviljades. I betraktande av att fraktkostnaderna fortfarande äro

höga och att underhållsarbeten å eu del byggnader torde vara oundvikliga,

vill jag emellertid icke föreslå större sänkning än till 150,000

kronor, vari bör ingå det belopp, som må erfordras för gäldande av de

höjda dagtraktamentena.

Under de föregående åren hava medel till förstärkningsanslao-en

erhållits från de i statskontoret innestående medel, som influtit på grund

av försäljning av hästar till utlandet under krigsåren. I annat ärende

har nu upplysts, att återstående beloppet av dessa medel utgör omkring

120,000 kronor. Jag har för avsikt att längre fram förelägga Kung!.

Maj:t förslag till disposition av större delen av dessa medel. Frågan

härom är nu under utredning. J varje fall bör emellertid ett belopp

av 50,000 kronor kunna av dessa medel tagas i anspråk till gäldande

av motsvarande del av det behövliga förstärkningsanslaget.

Chefen ° för finansdepartementet har meddelat, att han vidtager erforderlig

åtgärd för att nämnda belopp uppföres såsom inkomst i förslaget

till tilläggsstat.

Jag hemställer nu, att Eders Kung], Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av den till stuteriöverstyrelsens

förfogande ställda delen av ordinarie reservationsanslaget

till hästavelns förbättrande anvisa å tillläffffsstat

för år 1921 ett reservationsanslag

av .................................................. kronor 150,000..

s. 13 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1921 års til/äggsstat.

13

18. Avelscentra för nötboskap.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 44 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till ökade kostnader för avelscentra för nötboskap

å tillägg sstot för år 1921 anvisa

ett reservationsanslag av ........................ kronor 3,000.

19. Förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 46 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till ökade kostnader för förekommande och

hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen

å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av ................................................................ kronor 76,000.

20. Fjäderfäavelns befrämjande.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 51 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till ökade kostnader för fjäderfäavelns befrämjande

å tilläggsstat för år 1921 anvisa

ett reservationsanslag av ............... kronor 10,000.

118.]

Avelscentra

för nötboskap.

[19].

Fört kommande

och

hämmande av

tuberkel jäkel

omar hos

nötkreaturen.

[20.]

Fjä i er fäavelnt

befrämjande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

21. Redskapsprovningsanstalter.

[21.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

Redakcp?pr0v~ frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstat ens

mny,t*"llal'' nionde huvudtitel anfört under punkten 54 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till maskin- och redskapsprovningsanstalterna

vid Ultima och Alnarp å tilläggsstat för år 1921 anvisa

ett förslagsanslag, högst ............................. kronor 900.

22. Kemiska stationer.

[22.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 55 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom ökat bidrag till underhåll av åtta kemiska

stationer för jordbrukets och näringarnas behov

å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,

högst............................................................ kronor 16,000,

att av Kung]. Maj:t efter prövning av omständigheterna

i varje särskilt fall disponeras.

23. Kemisk-växtbiologisk anstalt inom Norrbottens län.

[23.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

Kemuk-våxt- frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens

biologisk an* o t o o o t

stalt inom nionde huvudtitel anfört under punkten 56 hemställer jag, att Eders

Nor’£"tens Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom ökat bidrag till underhåll av kemiskväxtbiologiska

anstalten inom Norrbottens län —

under villkor att från länets landsting och hushållningssällskap

eller eljest bidrag lämnas till anstaltens

underhåll med sammanlagt miust 19,800 kronor —

å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,

högst............................................................. kronor 10,700.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1921 års tflläggsstat.

15

24. Svenska mosskulturföreningeu.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstat«“ns

nionde huvudtitel anfört under punkten 57 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till ökat understöd åt svenska mosskulturföreningen

å iilläqgsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,

högst............................................... kronor 16,800.

25. Driftkostnader för försöksgården vid Alträsk.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 58 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till ökade driftkostnader vid försöksgården

å myrjord vid Alträsk i Norrbottens län anvisa å tillläggsstut

för år 1921 ett förslagsanslag,

högst .............................................................. kronor 4,400.

26. Sveriges utsädeslörening.

I skrivelse den 26 juli 1920 har Sveriges utsädesförening anhållit

om anslag å tilläggsstat för år 1921 utöver de av 1920 års riksdag

å extra stat beviljade anslagen av dels 87,600 kronor till uppehållande

av föreningens praktiskt vetenskapliga verksamhet samt för ledning av

och samarbete med föreningens filialer och dels 96,000 kronor till åtta

filialer med i genomsnitt 12,000 kronor till varje.

Föreningen har hänvisat till den framställning om ökade anslag

för år 1922, för vilken jag redogjort vid behandlingen av anslagsfrågorna

under nionde huvudtiteln för nämnda år, samt har gjort gällande, att

behovet av större inkomster förelåge redan år 1920 och i minst lika

mån komme att förefinnas under år 1921. Det vore att märka, att i

den godkända staten för år 1920 en beräknad brist å 10,000 kronor

ej kunnat undvikas.

[24.]

Svenska

mosskuitur
förei-.

ingcn.

[25.]

Drift''ost nåder

för försöksgården

vid Alträsk.

[26.]

Sverigrs utsädesförening.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[26.] Samma skäl, som föranlett föreningen att för år 1922 begära

medel för att möjliggöra utdelandet åt tjänstemännen av dyrtidstillägg

med från 40 till 80 procent förhöjda belopp, förefunnes redan för år 1921.

Härtill ansåges 27,200 kronor ytterligare behövliga. Vidare borde filialföreståndarnas

avlöning redan år 1921 höjas till det för år 1922 beräknade

beloppet av 6,300 kronor. Härtill ansåges 1,600 kronor för varje filial

eller tillhopa 12,800 kronor erforderliga. Vidare anföres, att då föreningen

i fjol ansökte om statsanslag för år 1921, hade ej ökat anslag till

huvudanstalten ifrågasatts, enär föreningen hyste den förhoppningen att

de nya eller ökade behov, som sannolikt komme att visa sig, skulle kunna

tillgodoses genom den påräkneliga ökade inkomsten från bolaget enligt gällande

avtal, nämligen 10,000 kronor. Föreningen hade härvid tagit intryck

av den allmänna uppfattningen, att varuprisen skulle efter världskrigets

slut avsevärt reduceras. Mot all förmodan hade detta i avseende å ett

flertal för föreningen viktiga förnödenheter icke skett. Åvenså hade

arbetskostnaderna stegrats. På grand liärav hade det då uppgjorda

provisoriska statförslaget för år 1921 visat sig ohållbart. I själva verket

syntes utgifterna för sagda år bliva lika stora som de beräknades för år

1922. Det bleve emellertid desto omöjligare att under år 1921 av tillgängliga

medel bestrida lika stora utgifter som år 1922, enär enligt

avtalet med bolaget dettas bidrag det förra året vore 10,000 kronor

lägre än år 1922. Det provisoriska statförslaget för år 1922 utvisade

för verksamheten vid huvodaDstalten utgifter för andra ändamål än till

löner och dyrtidstillägg med ett belopp, som med i runt tal 37,000

kronor överstege samma utgifter enligt 1921 års statförslag. Föreningen

hade ingen annan möjlighet att få detta behov fyllt än genom

ökat statsbidrag.

Föreningen har på grund härav inalles begärt till huvudaustalten

27,200 + 37,000 — 64,200 kronor och till filialerna 12,800 kronor, tillhopa

77,000 kronor.

Lantbruksstyrelsen har i utlåtande den 3 september 1920 tillstyrkt

denna framställning.

Departementschefen.

Enär för år 1921 till verksamheten vid föreningens huvudanstalt

i fjol beviljades det anslag, föreningen då begärde, fordras givetvis

starka skäl för att nu ytterligare anslag må kunna utgå. Det låter sig

emellertid icke förneka, att dyrtiden blivit både långvarigare och mer

svårartad än man i fjol trodde sig hava anledning antaga. Jag finner

mig därför ej kunna underlåta att tillstyrka, att föreningen redan för

innevarande år tillerkännes visst ökat bidrag genom anslag å tilläggsstat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. IT

Beträffande år 1922 har jag förut uttalat, att statsmedel icke borde

beräknas såsom bidrag till beredande av större dyrtidstillägg åt personalen

vid huvudanstalten än med i genomsnitt 60 procent å 1914 års lönestat,

utgörande 20 procent mer än vad hittills kunnat av föreningen beviljas.

Den för andra utgifter vid huvudanstalten än löner och dyrtidstillägg

upptagna ökningen är, såsom jag beträffande anslaget för

år 1922 anfört, förnämligast beroende av ökade resekostnader och

höjda arbetspris samt tillkomsten av utgift för tjänstemännens pensionering.

För år 1922 har jag därför funnit mig icke böra göra någon

erinran mot de i detta avseende beräknade utgiftsbeloppen. Härvid

är emellertid att märka, att 1922 års stat kunnat beräknas med hänsyn

till eu 10,000 kronor högre avtalsenlig inkomst från bolaget än år 1921.

Det synes mig rimligt, att föreningen för år 1921 inrättar sig för en

så mycket inskränktare verksamhet än under år 1922, som den dåvarande

mindre inkomsten från bolaget föranleder. Eljest blir följden att, såsom

nu också skett, det till huvudanstalten för år 1921 redan förut beviljade

och det nu begärda statsanslaget tillhopa bliva högre, nämligen 87,600

+ 64,200 kronor = 151,800 kronor, än det anslag föreningen nu själv

begärt för år 1922, eller 144,500 kronor. Skillnaden mellan det anslag

jag för min del tillstyrkt till huvudanstalten för år 1922, nämligen

126,000 kronor, och det redan av 1920 års riksdag för år 1921 beviljade

87,600 kronor, eller sålunda 38,400 kronor, utgör enligt min mening

en maximigräns för ytterligare anslag för år 1921. Jag anser

mig kunna tillstyrka anslag å detta belopp.

Vad därefter beträffar filialerna utgör, då filialföreståndarnas normala

lön nu är 3,500 kronor, 20 procent ökat dyrtidstillägg därå 700 kronor.

För åtta filialer gör detta 5,600 kronor. Jag tillstyrker anslag härtill.

På grund härav hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att å tilläggsstat för år 1921 såsom förslagsanslag,

högst, anvisa

dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings

praktiskt vetenskapliga verksamhet samt för ledning av

och samarbete med föreningens filialer kronor 38,400,

dels ock till uppehållande av verksamheten vid

föreningens filialer vid Ultima, i Östergötland, Kalmar

län, Västergötland, Värmland, Västernorrland och Jämtland

samt i Luleå 700 kronor för varje filial eller

tillhopa ........................................................ kronor 5.600

eller sålunda inalles ............................... » 44,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[27.]

Ordnad bokföring

vid

mindre jord

bruk.

[28.]

Fiskodling sanstalten

vid

Borenshult.

(extra anslag)

27. Ordnad bokiöring vid mindre jordbruk.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 65 hemställer jag, att Eders

Kung]. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till fyllande av uppkommen brist för åren

1920 och 192 L å den del av anvisade anslag till

ordnad bokföring vid mindre jordbruk, som må användas

till räntahilitetsberäkningar angående jordbruk,

å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag

av............................................ kronor 6,800.

B. fiskeri väsendet.

1. Fiskodlingsanstalten vid Borenshult.

Riksdagen anvisade år 1912 för anläggande av en fiskodlingsanstalt

vid Motala 28,000 kronor å extra stat för år 1913. Emellertid

befanns det sedermera vara olämpligt att förlägga anstalten till den

sålunda avsedda platsen vid Motala och att den i stället borde komma

till stånd å en plats invid Borenshult. På Kungl. Maj:is förslag

medgav 1916 års riksdag, att det år 1912 anvisade anslaget finge

användas för ändamålet utan hinder av att anstalten förlädes till Borenshult.

Av infordrade anbud syntes framgå, att anläggningen skulle kunna

ske för det förut anvisade auslagsbcloppet. Detta visade sig emellertid

sedermera icke bliva möjligt, utan Kungl. Maj:t nödsakades anvisa förskottsvis

7,700 kronor för att icke arbetena skulle avbrytas och anstalten

bliva ofullbordad. Detta belopp ersattes av riksdagen genom anslag å tillläggsstat

för år 1919. Då detta anslag begärdes, meddelade departementschefen,

att lantbruksstyrelsen i skrivelse den 31 maj 1918 omförmält,

att därtill torde framdeles komma ytterligare behov av medel till vissa

dammar m. m.

Anstaltens driftkostnader hava årligen bestritts från den till Kungl.

Maj:ts disposition stående delen av ordinarie anslaget till fiskerinäringens

understöd. För år 1920 har från detta anslag den 26 mars 1920

anvisats dels 1,550 kronor för utförande av vissa vattenreningsanordningar

och dels 8,500 kronor till driftkostnader vid anstalten.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 19

1 skrivelse den 10 juli 1920 har nu lantbruksstyrelsen anfört bland

annat följande:

»Våren 1918 utplanterades från anstalten i Motala ström cirka 223.000

yngel av vätterlax och i sjön Vättern 206,OdO rödingyngel. Samma år uppställdes

i anstalten en del sikodlingsapparater, vilka kunde tagas i bruk vid sikleken hösten

1918, varförutom odlingen av vätterlax och röding utvidgades, så att våren 1919

från anstalten kunde utplanteras 289,450 vätter]axyngel, 387.000 rödingyngel och

1,670,000 sikyngel.

Sommaren 1919 utvidgades anstalten med 12 nya kläckningstråg med 6

kläckningsbrickor i varje tråg, så att i anstalten nu finnas 36 kläckningstråg med

216 kläckningsbrickor. Dessutom hava inmonterats 20 nya sikkläckningsglas, vadan

i anstalten för närvarande finnas 32 sikkläckningsglas. Hösten 1919 inlades i

anstalten cirka 500,000 ägg av vätterlax, cirka 1,000,000 rödingägg och 6,386,000

sikägg. Innevarande år har därifrån utplanterats i Motala ström 404,000 v ätterlax

samt i sjön Vättern 934,000 röding- och 4,896.000 sikyngel.

Då genom den överbyggnad av Motala ström mellan Vättern och Boren,

som vattenfallsstyrelsen genom resolution den 20 december 1918 erhållit tillstånd

att verkställa, vätterlaxens fortplantningsmöjligheter och laxynglets existens bliva

förstörda, har lantbruksstyrelsen, på grund av punkt II i nyss åberopade resolution,

i skrivelse denna dag anhållit, att vattenfallsstyrelsen ville vid Borenshults fiskodiingsanstalt

inrätta bassänger med mera för laxynglets uppfödande. Lantbruksstyrelsen

anser sig därför icke här behöva hos Kungl. Maj:t anhålla om anvisande av medel

för detta ändamål. Däremot erfordras ytterligare anslag för sikfiskets i Vättern

förbättrande.

Med de apparater, som för närvarande finnas i anstalten, kan fiskkläckningen

där icke i nämnvärd män ökas. Emellertid är det nödvändigt att betydligt öka

sikkläckningen. Med stöd av den erfarenhet, man vunnit i andra länder, synes det

för att erhålla påtagliga resultat av denna odling vara nödvändigt att i en sjö av

Vätterns storlek årligen utsätta omkring 15—20 miljoner sikyngel. Lantbruksstyrelsen

anser sig dock böra framhålla, att det sannolikt kan bliva lönande att bedriva

denna odling i eu ännu större skala. Med avseende härå må framhållas, att

i Bodensjön från Schweiz och Tyskland under en lång följd av är utplanterats årligen

över 10 miljoner sikyngel och att sikfisket i nämnda sjö tack vare denna

odling blivit 4—5 gånger så givande som i början av 1890-talet. Då Bodensjön

emellertid har en areal av endast 547 kvadratkilometer och således icke är ens en

tredjedel så stor som Vättern (1898 kvadratkilometer), borde vid en lika intensiv

sikodling i Vättern årligen utsättas minst 35 miljoner sikyngel.

Ovan föreslagna antal av 15—20 miljoner sikyngel kunna utkläckas, om

ytterligare 60 sikkläckningsglas inmonteras. Härtill finnes utrymme i den nuvarande

anstalten utan någon tillbyggnad av denna och har kostnaden härför av fiskeriingenjören

Schmidt beräknats uppgå till 7,200 kronor.

Fiskodlingsanstaltens föreståndare G. Arwidsson har redan i sina årsberättelser

för 1917 och 1918 framhållit, att det vatten, som användes vid anstalten, är

mycket orent. Vattnet erhålles nämligen från Göta kanal ovanom Borenshults

sluss och uppgrumlas starkt av trafiken i kanalen. Denna olägenhet gör sig givetvis

mera märkbar ju större vattenförbrukningen i anstalten är och denna står åter i

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[28.J direkt förhållande till den inängd rom, som utkläckes. Till följd därav att i anstalten

hösten 1919 inlagts omkring dubbelt mera fiskrom än under nästföregående

år, är det tydligt, att vattenförbrukningen vintern 1919—1920 varit mycket större

än under de föregående åren. Hade sjöfarten under hösten 1919 pågått lika länge

som föregående år, skulle det ock hava varit mycket svårt att hålla rommen fri

från slamm. Under hösten 1919 inträffade dock den för anstalten lyckliga omständigheten,

att vattenståndet i en del till Göta kanal hörande trafikleder var så lågt,

att fartygen ej kunde vara tungt lastade, varför de icke grumlade upp vattnet så

mycket som förut, varförutom trafiken på kanalen upphörde omkring två månader

tidigare än vanligt. Med den erfarenhet, som hittills vunnits vid anstalten, torde

man kunna säga, att det knappast är tillrådligt att ett annat år påbörja kläckningen

av en så stor rommängd som i år, förrän tillfredsställande rening av vattnet anordnats.

Detta gäller naturligtvis i ännu högre grad, om odlingen ytterligare ökas.

Det är därför nödvändigt att snarast möjligt inrätta nödiga reningsanordningar för

det till anstalten inledda vattnet.

Såsom i det föregående nämnts, har Kungl. Maj:t den 26 mars 1920 anvisat

1,550 kronor till reningsanordningar vid anstalten. Dessa avse emellertid endast

en del rörledningar, som behövas för att utan att avbryta vattentillflödet till kläckningsapparaterna

kunna renspola den nuvarande iiltreringsapparaten. För den utvidgade

fiskodlingsverksamhet, som lantbruksstyrelsen föreslår, beböves en ny större

sedimenteringsbassäng. Enligt av fiskeriingenjören Schmidt verkställd beräkning

skulle denna bassäng jämte nödiga rörledningar och ventiler med mera draga en

kostnad av 11,600 kronor. Installering av sikkläckningsglas och vattenreningsanordningar

med mera skulle således tillsammans komma att draga en kostnad av

18,800 kronor.»

Styrelsen har i sin hemställan avrundat detta belopp till 19,000

kronor. Av skrivelsen framgår, att styrelsen ansett detta anslag böra

anvisas redan för år 1921. Därjämte har till driftkostnader för år 1921

begärts ett anslag av 12,000 kronor.

Departement-»- Medan det för år 1920 av Kungl. Maj:t anvisade anslaget

chefen. ^j]] ifrågavarande fiskodlingsunstalt utgjorde 10,050 kronor, begär

nu lantbruksstyrelsen för år 1921 anslag å tillsammans 31,000 kronor.

Om än det ordinarie anslaget till fiskerinäringens understöd må kunna bestrida

vad som må finnas böra anvisas till de egentliga driftkostnaderna,

lämnar sagda anslag icke tillgång till medel för bekostande av utvidgningar

av anstalten genom inmonterande av ett stort antal nya sikkläckningsglas

samt inrättande av förbättrade vattenreningsanordningar. Av

utredningen synes mig emellertid framgå, att dessa utvidgningar äro

välbetänkta och ägnade att på ett fördelaktigt och behövligt sätt trygga

anstaltens verksamhet och öka dess kapacitet. Jag anser därför medel

till dem böra äskas av riksdagen. Då särskilt anordningarna för vattnets

rening äro av brådskande beskaffenhet, finner jag mig böra tillstyrka

s. 21 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1921 års til/äggsstat.

21

anslagets anvisande å tilläggsstat. Mot det härtill begärda beloppet, 19,000

kronor, har jag ej någon erinran.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till vissa utvidgningar vid fiskodlingsanstalten

vid Borenshult anvisa å tilläggsstat för år 1921 ett

reservationsanslag av................................. kronor 19,000.

[28.

2. Södra Sveriges fiskeriförening.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [29. i

frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens Södra Sveriges

nionde huvudtitel anfört under punkten 75 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom ökat understöd åt Södra Sveriges iiskeriförening

å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,

högst............................................ kronor 10,000.

3. Hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande haven.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [30.]

frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens ^dmgrafiskmonde

huvudtitel anfört under punkten 76 hemställer jag, att Eders der,ökningar

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen av de.Ste™9e

att till täckande av Sveriges andel i kostnaderna Aai''en

för en internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt

med laboratorium å tilläggsstat för år 1921

anvisa ett reservationsanslag av

kronor 4,900.

4. Underhälls- och driftkostnad för fartyget Skagerak.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 77 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till underhålls- och driftkostnad för fartyget

Skagerak å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reserva
-

tionsanslag av

cronor

[3i.;

Underhållsoch
driftkostnad

för fartyget

S/caaerak.

12,000.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[32.]

Diverse behov

vid skog shögskolan.

Diverse behov

vid staf ens

sko g sj örsöksav

st alt.

134.]

Specialundersökningar

rörande de

norrländska

skogarnas

föryngring.

C. Skogsväsendet

1. Diverse behov vid skogshögskolau.

Under åberopande av vad jag'' förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 84 hemställer jag, att Eders

Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

att till diverse behov vid skogshögskolan å tillläggsstat

för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av........................................... kronor 6,200.

2. Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 85 hemställer jag, att Eders

Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

att för diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt

å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av.................................................... kronor 23,000.

3. Specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 86 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till ökade kostnader för specialundersökningar

rörande de norrländska skogarnas föryngring i huvudsaklig

överensstämmelse med den år 1916 för riksdagen

framlagda plan å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett

reservationsanslag av ................................. kronor 2,050.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1921 års til läggsstat.

23

4. Byggnadsarbeten vid statens skogsskolor.

Med bifall till Kungl. Majrts förslag- i ämnet anvisade 1919 års

lagtima riksdag till uppförande av bostäder åt assistenter och skogsrättare

vid statens skogsskolor i samband med omorganisation av nämnda

skolor dels å tilläggsstat för år 1919 ett reservationsanslag av 70,000

kronor och dels å extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av

80,000 kronor. Då det emellertid, såsom framgår av propositionen nr

197 den 5 mars 1920, efter närmare utredning visade sig, att totalkostnaden

för byggnaderna komme att ställa sig högre än från början

beräknats, anvisade riksdagen ytterligare för ändamålet å tilläggsstat

för år 1920 ett reservationsanslag av 60,000 kronor, vadan sålunda

anvisats tillhopa 210,000 kronor. Sistnämnda belopp har enligt berörda

proposition beräknats sålunda:

uppförande av assistentbostäder vid

Grönsinka, Bjurfors, Omberg, Ham
marsebo

och Kolleberga........................ kronor 94,230

huggning, transport och tillredning av

virke, som av kronan tillhandahålles

entreprenörerna vid nämnda fem skolor, » 8,369 kronor 102,599

uppförande uv bostadshus för assistent

och skogsrättare m. m. vid Hällnäs och

Bispgården ....... » 90,000

uthus vid samtliga skolor, ritningar och

oförutsedda utgifter................................ » 17,401 „ 107,401

Summa kronor 210,000.

Domänstyrelsen bar nu i skrivelse den 17 november 1920 meddelat,

att nämnda anslagsbelopp, 210,000 kronor, disponerats på följande

sätt:

för uppförande av assistentbostäder vid förstnämnda fem skolor

enligt entreprenadkontrakt........................................................... kronor

för tillredning m. m. av virke vid samma skolor..................... >

för uppförande av uthus vid samtliga skogsskolor...................... »

enligt Kungl. Maj:ts brev den 1 oktober 1920 bemyndigades

styrelsen att antaga ett anbud å 47,900 kronor för uppförande

av bostadshus för assistent och skogsrättare vid Hällnäs eller,

därest så kunde ske, föranstalta om byggnadens uppförande

till kostnad understigande nämnda belopp. Efter förda under
-

94,230: —

8,369: —

7,710: —

[35.]

Byggnadsarbeten

vid

statt ns skoptskolor.

• extra aa slag:, i

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Nionde huvudtiteln: 7927 års tilläggsstat.

handlingar hade domänstyrelsen upprättat entreprenadkontrakt

om ifrågavarande bygge för ...................................................... kronor

för tillredning m. m. av virke för sistnämnda byggnad hade av

jägmästaren utbetalts .................................................................••• >

för införande av elektrisk belysning vid assistentbostaden vid

Bjurfors hade styrelsen anvisat ................................................... »

för ersättning till arkitekten K. Nordenskjöld för ritningar till

ifrågavarande byggnader erfordrades .......................................

46,400: -

6,621: 5*

600: - 4,200: -

Summa kronor 168,130: 54.

Domänstyrelsen har vidare anfört följande.

Till uppförande av bostad för assistent, skogsrättare och extra skogsråtta™

vid Bispgården skulle således beräknas återstå 210,000 — 168,130:54 — 4 1,869

kronor 46 öre. Enligt vad vederbörande jägmästare upplyst hade för huggning

m. m. av virke för sistnämnda byggnad dittills utbetalts 775 kronor 30 öre, varför

alltså för själva byggnadsentreprenaden funnes disponibla 41,094 kronor 16 öre.

Sedan domänstyrelsen den 5 augusti 1920 anmodat föreståndaren för Bispgårdens

skogsskola att infordra anbud å uppförande av bostadshus därstädes, både

denne till styrelsen överlämnat tre vid anbudstidens utgång ingivna anbud, därav

det lägsta lydde på 73,475 kronor. Samtliga anbud hade avslagits och hade styrelsen

uppdragit åt föreståndaren att infordra nya anbud. Den 8 oktober 1920 hade

föreståndaren avlämnat sålunda avgivna förnyade anbud, varav det lägsta lydande

å 70,200 kronor, däri inginge utförande av erforderliga vatten- och avloppsledningar,

avgivits av E. Flodin, Bispgården. Styrelsen, som funnit även sistnämnda anbud

för högt och avslagit detsamma, hade anmodat föreståndaren att vidare förhandla

med anbudsgivarna och andra byggnadskunniga personer om uppförande av

ifrågavarande bostadshus för högst 61,500 kronor, därav 1,500 kronor beräknades

utgöra kostnad för inledande av vatten- och avloppsledningar. Föreståndaren hade

den 30 oktober 1920 meddelat, att överenskommelse icke kunnat träffas i överensstämmelse

härmed. Sedermera hade förutnämnde Flodin till styrelsen ingivit ännu

ett anbud å 65,000 kronor och alternativt 63,500 kronor, därest grunden till byggnaden

finge gjutas av betong i stället för, enligt arbetsbeskrivningen, av sten. 1

anbuden inginge jämväl ersättning för utförande av vatten- och avloppsledningar.

Vederbörande skolföreståndare hade, enligt vad styrelsen under hand inhämtat,

ansett sig kunna tillstyrka, att Flodin antoges såsom entreprenör. Flodin hade

bland annat på sin tid uppfört nu befintliga dels skogsskolbyggnad dels bostad för

föreståndaren vid Bispgården, mot vilkas uppförande några egentliga anmärkningar

ej kunnat riktas.

Styrelsen ansåge, att grunden till ifrågavarande byggnad utan olägenhet

kunde uppföras av betong, därest erforderlig isolering mot frost utfördes. På grund

av den långt framskridna årstiden syntes bostadsbygget icke kunna påbörjas förrän

år 1921. Såsom styrelsen ovan angivit, beräknades ett belopp av 41,094 kronor

16 öre finnas tillgängligt för bostaden vid Bispgården. Med utgångspunkt från det

av Flodin avgivna lägsta anbudet å 63,500 kronor uppstode sålunda en brist å

22,405 kronor 84 öre.

Domänstyrelsen, som hölle före, att ett entreprenadanbud å ifrågavarande

byggnad, som väsentligt understege nyssnämnda, knappast kunde vara att påräkna.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1921 ärs tilläggsstat.

25

finge därför hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder för ställande till [35."

styrelsens förfogande av ett belopp, utöver förut för uppförande av bostäder åt

assistenter och skogsrättare vid statens skogsskolor anvisade anslag, av 26,000

kronor, till vilket belopp styrelsen ansåge nyss beräknade brist försiktigtvis böra

höjas med hänsyn till oförutsedda utgifter, kontrollantarvoden m. m.

Såsom av domänstyrelsens redogörelse framgår har det trots upp- Vepartemmtsrepade

försök att nedbringa kostnaderna visat sig, att ytterligare medel eAefenerfordras,

därest den planerade bostadsbyggnaden åt assistent, skogsrättare

och extra skogsrättare vid Bispgården skall komma till utförande.

Då ovannämnda av Flodin avgivna entreprenadanbud å 63,500 kronor

synes mig under förutsättning, som av styrelsen framhållits, böra antagas,

torde annan utväg än hänvändelse till riksdagen icke stå till buds

för täckande av den merkostnad, som sålunda uppstått för bostadsbyggandet.

Mot att det nya anslaget för säkerhets skull upptages till

ett belopp av 26,000 kronor har jag ej något att erinra. Enär beloppet

erfordras redan under år 1921, torde anslaget äskas å tilläggsstat för

samma år.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

för fullbordande av vissa byggnadsarbeten

vid statens skogsskolor å tilläggsstat för år 1921 anvisa

ett reservationsanslag av .............. kronor 26,000.

D. liautmäteriväsendet. 1

1. Lantmäteriundervisningen.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 94 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till ökade kostnader för lantmäteriundervisningens

ordnande och bedrivande å tilläggsstat lör år

1921 anvisa ett reservationsanslag av kronor 9,200.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 4

[36.]

Lantmäteriundervisningen.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[37.]

Lantmäterikontoren

i

länen.

[38.]

Tillskott till

dyrtidstilllägg

för vissa

lanlmätare.

[39.]

Diverse behov

vid rikets

allmänna

kartverk.

2. Lantmäteri kontoren i länen.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 95 hemställer jag, att Eders

Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

att till lantmäterikontoren i länen å tilläggsstat för

år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst... kronor 150.

3. Tillskott till dyrtidstill ägg för vissa lantmätare.

På Kungl. Maj:ts förslag har tillskott till krigstidstillägg eller

dyrtidstillägg för vissa lantmätare på grund av arbete enligt taxa beviljats

för åren 1918, 1919 och 1920. Dylikt tillägg är även i år

erforderligt. I avvaktan å pågående utredningar bör härtill nu beräknas

visst belopp, som synes kunna förslagsvis upptagas till 600,000 kronor.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

i avbidan på den proposition angående tillskott

till dyrtidstillägg för vissa lantmätare, som

Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för

detta ändamål å tilläggsstat för år 1921 beräkna ett

anslag av ................................................ kronor 600,000.

E. Rikets allmänna kartverk.

Diverse behov vid rikets allmänna kartverk.

Under åberopande av vad jag förut deuna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 103 hemställer jag, att Eders

Kung]. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till diveise behov vid rikets allmänna kartverk

anvisa å tilläggsstat för år 1921

ett reservationsanslag av ....................... kronor 41,200.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

F. Geologiska samt meteorologiska och hydrografiska

undersökuiu gar.

1. Fältarbeten vid Sveriges geologiska undersökning.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 107 hemställer jag, att Eders

Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

att till ökade kostnader för Sveriges geologiska

undersöknings fältarbeten m. m. å tilläggsstat lör år

1921 anvisa ett reservationsanslag av... kronor 8,200.

2. Expenser m. in. vid Sveriges geologiska undersökning.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 108 hemställer jag, att Eders

Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

att till expenser m. m. vid Sveriges geologiska

undersökning anvisa å tilläggsstat för år 1921 ett reservationsanslag

av .................................. kronor 3,500.

3. Undersökning av torvmarker i södra Sverige.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 110 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för ökade kostnader för fortsättande av dels

en förrådsstatistisk undersökning medelst linjeinventering

av torvtillgångarna i Götaland och Svealand

utom Dalarna, dels, i samband därmed och inom samma

område, en rekognoscering av mossmarkerna närmast

trafiklederna, allt i huvudsaklig överensstämmelse med

[40.;

Fältarbeten

vid Sveriges

geologiska

undersökning.

[41]

Expenser

m m. vid

Sveriges geologiska

undersökning.

Undersökning

av torvmarker

t södra Sverige.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Nionde huvudtiteln: 1921 å/s tilläggsstat.

42.] det av torvkommittén framlagda förslag, å tilläggsstat

för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av..................................................... kronor 20,800.

4. Diverse behov vid statens raeteorologisk-hydrografiska anstalt.

[43.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

Diver,e behov frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens

meteorologisk-1^0''1^ huvudtitel anfört under punkten 112 hemställer jag, att Eders

hydrografiska Kungl. Makt måtte föreslå riksdagen

anstalt.

att för diverse behov vid statens meteorologiskhydrografiska

anstalt å tilläggsstat för år 1921 anvisa

ett reservationsanslag av........................kronor 30,000.

(1. Veterinärväsendet.

1. Reparationsarbeten vid veterinärhögskolan.

[44.] Styrelsen för veterinärhögskolau har i skrivelse den 7 maj 1920

^rbeten^d anhåhit, a,t å tilläggsstat för år 1921 måtte anvisas ett anslag av 37,000

veterinär- kronor till utförande av vissa reparationsarbeten m. m. å högskolans

högskolan, byggnader. Styrelsen har härom anfört huvudsakligen följande.

De nya lokalerna för veterinärhögskolan, vilka tagits i anspråk för sitt ändamål

under år 1911, hade sedan dess icke undergått några mera genomgripande

reparationer, utan hade under de gångna åren endast utförts sådana reparationsarbeten,

som visat sig oundgängligen nödvändiga för att förebygga byggnadernas

förfall. Vid sådant förhållande vore uppenbart, att då nu snart 10 är gått tillända,

sedan byggnaderna tagits i användning, en omfattande och grundlig reparation å

desamma vore erforderlig, vilket också byggnadernas utseende både in- och utvändigt

tydligt ådagalade. Styrelsen ville i detta sammanhang också erinra, att år

1921 inträffade hundraårsminnet av veterinär institutets i Stockholm öppnande, vilket

vore avsett att firas i samband med en skandinavisk veterinärkongress i Stockholm

under försommaren 1921. Då därunder kunde förväntas talrikt besök av skandinaviska

samt andra utländska veterinärer och vetenskapsmän på hithörande område,

vilka komme att bese veterinärhögskolan, vore det så mycket angelägnare, att högskolans

byggnader såväl till det yttre som det inre tedde sig i ett prydligt och

staten fullt värdigt skick. För ernående av detta ändamål hade styrelsen infordrat

ett bilagt reparationsförslag. Av detsamma framgmge, att samtliga reparationskostnaderna

beräknats uppgå till 57,000 kronor. Emellertid hade styrelsen tänkt

s. 29 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

29

sig av härför tillgängliga medel kunna redan under 1920 års sommar utföra en del

inre och yttre arbeten av de i reparationsförslaget angivna för en kostnad av omkring

20^000 kronor. I god tid under våren 1921 skulle därpå de i reparationsförslaget

upptagna återstående arbetena utföras, så att det hela skulle vara färdigt

före veterinärkongressens sammanträde. För dessa senare arbetens utförande erfordrades

emellertid ett särskilt anslag å 37,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 31 augusti 1920 meddelat,

att styrelsen efter i detalj verkställd granskning funnit de ifrågasatta

arbetena fullt behövliga. Kostnaderna syntes i vissa fall vara väl knappt

beräknade. Med hänsyn till att högskolan syntes hava andra medel tillgängliga

för dylikt ändamål hade byggnadsstyrelsen dock icke ansett sig

höra föreslå någon förhöjning av det begärda anslaget.

Med anledning av vad byggnadsstyrelsen sålunda anfört infordrades

yttrande från högskolans styrelse, vilken i utlåtande den 14 oktober 1920

framhållit, att reparationskostnader ä bj^ggnaderna nu gäldades Irån det

å högskolans stat upptagna anslaget ä 60,000 kronor till bränsle, belysning,

renhållning in. m. samt de till förstärkning härav å extra stat.

resp. tilläggsstat under senare år anvisade anslag å 115,000 kronor årligen

samt att styrelsen icke hade andra medel till sitt förfogande för

ifrågavarande ändamål. Styrelsen har vidare yttrat:

Då såväl det ordinarie som det extra anslaget till följd av än ytterligare stegrade

bränsle- och arbetspriser m. m. vore ytterst härf anlitade, vågade styrelsen ej

beräkna att för nu ifrågasatta reparationer hava några medel tillgängliga utöver

det av styrelsen härför under år 1920 använda och till omkring 20,0t>0 kronor uppgående

beloppet, i all synnerhet som under är 192 L förutom återstående i arbetsbeskrivningen

upptagna reparationer ytterligare reparationer skulle bliva behövliga

å såväl byggnader som stängsel. Att under år 1920 ett så jämförelsevis stort belopp

kunnat disponeras för reparationer, berodde uteslutande därpå, att en del andra

utgifter avsedda att täckas med dessa anslag, ehuru nog sä nödvändiga, fått stå

över till ett kommande år. Då styrelsen alltså under ingå förhållanden ansåge sig

kunna beräkna att i någon mån bestrida återstående utgifter för de i arbetsbeskrivningen

angivna reparationerna från de för år 1921 beviljade anslagen och några medel

i övrigt härför ej heller stode styrelsen till buds, måste styrelsen vidhålla sin framställning

om anvisande av särskilt anslag å tilläggsstat för ändamålet. Styrelsen

hade under hand begärt från byggnadsstyrelsen exakt uppgift å det belopp, som

utöver det i arbetsbeskrivningen ingående eller 37,000 kronor kunde anses erforderligt

för bestridande av kostnaderna för reparationer avsedda att utförasår 1921.

och hade byggnadsstyrelsen ansett kostnadsberäkningen behöva ökas med omkring

3,500 kronor. Det begärda reparationsanslaget borde därför höjas till 40,500 kronor.

__

Då de nu ifrågasatta reparationsarbetena, såsom byggnadsstyrelsen

vitsordat, torde vara nödvändiga för byggnadernas vidmakthållande i tillfredsställande

skick samt särskild anledning förefinnes att icke längre

44 . •

ep ar tern* ni

chefen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Nionde liuvudtitelu: 1921 års tilläggsstat.

[44.] uppskjuta deras utförande, tillstyrker jag, att anslag å 40,500 kronor

må för ändamålet utgå å tilläggsstat för innevarande år.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen
att

till reparationsarbeten vid veterinärhögskolan

anvisa å tilläggsstat för år 1921 ett reservationsanslag

av.................................. kronor 40,500.

2. Nordiskt veterinärmöte i Stockholm.

45.] Svenska veterinärläkarföreningeu har i en till Kungl. Maj:t in
t-eUrinärmötc

given skrift anhållit om bidrag till vissa kostnader för hållande år 1921

i Stockholm, i Stockholm av ett nordiskt veterinärmöte, till vilket föreningen inbjudit

svenska, danska, norska, finska och isländska veterinärer. Å

mötet, som vore avsett att äga rum i samband med firandet av svenska

veterinärhögskolans hundraårsminne, skulle diskuteras aktuella frågor

rörande husdjurens sjukdomar samt dessas orsaker, behandling och bekämpande

ävensom rörande husdjursskötseln och husdjursaveln samt

kött- och mjölkkontrollen. Då särskilt de smittsamma husdjurssjukdomarna

skulle bli föremål för mötets behandling, borde mötet bliva av

betydelse ur nationalekonomisk synpunkt med hänsyn till de störa

kostnader, som vid farsoter åtginge för dylika sjukdomars bekämpande.

I kampen mot dessa sjukdomar vore samverkan mellan nordens veterinärer

för att förhindra sjukdomars spridning länderna emellan av stor betydelse,

särskilt som i vissa angränsande europeiska länder sådana sjukdomar

efter kriget vunnit betänklig spridning. Det vore därför av vikt såväl

att mötet bleve talrikt besökt som att dess förhandlingar bleve spridda

även till dem, som icke kunde närvara. Föreningen anhölle därför

dels att kostnadsfria återresor å svenska järnvägar måtte beviljas mötesdeltagarna

eller, om detta ej kunde medgivas, att ett anslag av minst

10,000 kronor måtte anvisas för bekostande av dessa resor, dels ock

att ett bidrag av 15,000 kronor måtte anvisas till bestridande av tryckningskostnaderna

för mötets förhandlingar.

Medicinalstyrelsen har enligt utlåtande den 11 maj 1920 ansett

tidpunkten för det ifrågasatta mötet synnerligen väl vald samt livligt

tillstyrkt föreningens ansökning. Det begärda reseanslaget syntes böra

ställas till medicinalstyrelsens förfogande mot redovisningsskyldighet för

att i mån av rekvisition och efter granskning av inkomna räkningar utbetalas

till mötesbestyrelsen. Då föreningens tillgångar vore begränsade,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

31

vore mötets tillkomst beroende av huruvida statsanslag beviljades eller 45.j

icke. De behövliga medlen borde kunna utgå från förslagsanslaget till

förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren.

Statskontoret har i utlåtande den 24 juli 1920 förmält sig icke

hava funnit anledning till annan erinran mot framställningen än att det

syntes lämpligast, att särskilt anslag för ändamålet äskades av riksdagen.

Järnvägsstyrelsen har avgivit utlåtande den 20 augusti 1920 och

därvid, under förutsättning att statens järnvägar själva skulle bära den

minskning i inkomster, som skulle bliva en följd av iria återresor å nämnda

järnvägar, ansett sig icke kunna tillstyrka framställningen härom.

Ett sådant möte mellan nordens veterinärer, som nu ifrågasatts, Vep*rkl<^nt"

synes kunna bliva av stor betydelse för veterinärväsendet och husdjursskötseln

i de nordiska länderna. Det synes mig därför önskvärt, att

det kommer till stånd. Såsom medicinalstyrelsen framhållit, måste tidpunkten

anses vara lämpligt vald. Då ett dylikt möte drager ganska

betydande kostnader, lärer det vara oundvikligt, att statsbidrag lämnas,

för att det må kunna äga rum. Det för tryckningskostnader avsedda

bidraget av 15,000 kronor giver mig ej anledning till erinran. Något

medgivande av fria återresor å järnvägar, vilket ju i allt fall icke kunde

från statens sida gälla annat än å statens järnvägar, synes med hänsyn

till i detta hänseende under senare tid tillämpade grundsatser icke kunna

lämnas. Jag har i denna fråga samrått med chefen för kommunikationsdepartementet.

Däremot finner jag det önskligt, att bidrag av

statsmedel lämnas till kostnaderna för återresan å svenska järnvägar,

vare sig statens eller enskilda. Jag kan emellertid icke finna det nödigt,

att sådant bidrag från svenska staten kommer andra än svenska deltagare

till godo. Vid sådant förhållande torde det behövliga resekostnadsanslaget

kunna begränsas till 5,000 kronor och anslaget i sin

helhet till 20,000 kronor.

I avseende å sättet för medlens anskaffande instämmer jag med

statskontoret.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

såsom bidrag till kostnaderna för hållande i

Stockholm år 1921 av ett nordiskt veterinärmöte å

tAUögqsstat för samma år anvisa ett förslagsanslag

högst............................................................. kronor 20,000.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[46.]

Dyrtidstilllägt]

åt

distriktsveterinärer.

Departementschefen.

[47.]

Tillfälligt

anslag Ull

kusk illningssällskapen.

3. Dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen såväl år 1919

som år 1920 dels medgivit, att därest de distriktsveterinärer, till vilkas

avlöning lämnades statsbidrag, för året bereddes dyrtidstillägg å dem

från vederbörande landsting tillkommande avlöning, dyrtidstillägg av

statsmedel finge för samma år till dem utgå med motsvarande andel

av statsbidraget, ålderstillägg däri inberäknat, dock med högst två tredjedelar

av statsavlöningen, dds ock till bestridande av kostnaderna för dessa

dyrtidstillägg å tilläggsstat uppfört ett förslagsanslag av 100,000 kronor.

Svenska distriktsveterinärföreningen har nu i ingiven skrift anhållit,

att distriktsveterinärerna måtte för år 1921 medgivas dyrtidstillägg å

de samma år från staten till dem utgående avlöningsbidrag i full överensstämmelse

med de grunder, vilka för samma år bleve gällande för

dyrtidstillägg i allmänhet å statsavlöning.

Medicinalstyrelsen har avgivit utlåtande i ämnet den 15 december

1920.

I avvaktan å pågående utredningar bör visst belopp nu beräknas

till dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer innevarande år och torde

det böra upptagas till 150,000 kronor.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition angående dyrtidstillägg

åt distriktsveterinärer, som Kungl. Maj:t må

komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål

beräkna å tilläggsstat för år 1921 ett

anslag av .................................................. kronor 150,000.

H. Diverse.

1. Tillfälligt anslag till hushållningssällskapen.

Såsom tillfälligt anslag till hushållningssällskapen har riksdagen

å tilläggsstat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst 682,000

kronor. Dylikt anslag är även i år erforderligt. I avvaktan på vissa

utredningar bör för ändamålet beräknas visst belopp, vilket synes böra

upptagas till 900,000 kronor. Jag hemställer därför, att Eders Kungl.

Maj;t måtte föreslå riksdagen

s. 33 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 33

att i avbidan på den proposition angående tillfälligt

anslag till hushållningssällskapen, som Kungl. Maj:t

må komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål

å tilläggsstat för år 1921 beräkna

ett anslag av........................................... kronor 900,000.

2. Expenser för lantbrukskonsulenten i England.

Riksdagen har på extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag

å högst 29,000 kronor till befrämjande av avsättningen i främmande

länder av alster av svenska lantbruket och dess binäringar.

Detta anslag användes till en lantbrukskonsulent i England och en i Berlin

med 9,000 kronor i arvode åt vardera konsulenten samt med 6,000

kronor till expenser och resekostnader för konsulenten i England och

5,000 kronor till samma ändamål för konsulenten i Berlin.

Såsom jag förut i dag erinrat föreslås nu dessa befattningar skola

från och med år 1922 överflyttas på utrikesdepartementets stat.

Emellertid har lantbruksstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1920

anmält, att den i England anställde konsulenten anhållit, att det till

honom anvisade anslaget till expenser och resekostnader måtte höjas

till 12,000 kronor. Enligt bifogad beräkning kunde kostnaderna för

kontor, kontorist, resor, post, telegraf, telefon, tidningar m. m. anslås

till 11,970 kronor eller i runt tal 12,000 kronor. Lantbruksstyrelsen

har funnit ökningen av behovet påkallad med hänsyn till de väsentligt

stegrade utgifterna och ansett den böra medgivas redan för innevarande

år.

För konsulentens verksamhet är det givetvis nödvändigt att han

äger tillräckliga expensmedel för att kunna inhämta vad som för vårt

lantbruk och dess binäringar är av betydelse på Englands för oss så

viktiga livsmedelsmarknad samt för att kunna snabbt och fullständigt

meddela sina iakttagelser. I betraktande av de nuvarande prisförhållandena

finner jag mig icke böra göra någon erinran mot lantbruksstyrelsens

ifrågavarande förslag utan hemställer, att Eders Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till ökade expenser för Sveriges lantbrukskonsulent

i England anvisa å tilläggsstat för innevarande

år ett förslagsanslag, högst...... kronor 6,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 5

[47.1

[48.]

Expenser

för lantbrukskonsulenten

i England.

Deparievi

entsehefen

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[49.]

Internationella

lantbruksinstitutet

i Horn.

[50.]

Internationella

fry sinstitut

et i Paris.

[51.]

Kostnader för

nationalparker.

3. Internationella lantbruksinstitutet i Rom.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 127 hemställer jag, att Eders

Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

att till bestridande av kostnaden för Sveriges deltagande

i internationella lantbruksinstitutet i Rom å tilllägg

sstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av............................................... kronor 5,400.

4. Internationella frysinstitutet i Paris.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 128 hemställer jag, att Eders

Kungl. Majrt måtte föreslå riksdagen

att till bestridande av kostnaden för Sveriges

deltagande i internationella frysinstitutet i Paris å tillläggsstat

för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av............................................... kronor 2,800.

5. Kostnader för nationalparker.

Till bestridande av kostnader för nationalparker har riksdagen å

extra stat för år 1921 anvisat ett anslag av 2,600 kronor.

Sedan riksdagen år 1920 beslutat, att visst område vid berget

Vaddetjåkko i Norrbottens län skulle avsättas till nationalpark, har vetenskapsakademien

i skrivelse den 8 september 1920 anfört, att därest

gränserna för denna nationalpark skulle utmärkas under år 1921, detta

komme att draga särskilda kostnader, förslagsvis beräknade till 500 kronor,

vilka icke tagits i beräkning vid uppgörandet av utgifterna för nationalparkerna

för år 1921.

Den 25 september 1920 fastställde Kungl. Maj:t gränser för Vaddetjåkko

nationalpark.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 7921 års tilläggsstat.

35

Med anledning av vad sålunda förekommit hemställer jag, att Eders [51.

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till bestridande av kostnader för nationalparker

airvisa å tilläggsstat för år 1921 ett reservationsanslag

av ................................................. kronor 500.

6. Inventering av odlingsjord å enskild mark i vissa socknar i Norrland.

Under åren 1916 —1920 bär bedrivits inventering av odlingsjord 52.

å kronomarker i Norrland och Dalarna. Till en början verkställdes JnverUennq

arbetet under ledning av särskilt tillkallade sakkunniga men uppdrogs ™CndkiidZ7rl

den 25 maj 1917 åt norrländska kolonisationskommittén. Kostnaderna >'' vissa *°chbava

bestritts under de bägge första åren förskottsvis genom medel, som "Pr]a^d°rr

sedermera ersatts av riksdagen, men under åren 1918—1920 medelst

särskilda av riksdagen å tilläggsstat och extra stat anvisade anslag.

Detta inventeringsarbete är nu avslutat. På grundvalen av inventeringens

resultat bar under de senaste åren verkställts föx-sökskolonisation å ett

antal kronoparker och definitivt koloniseringsförslag lär inom kort vara

att vänta från kolonisationskommittén.

I skrivelse den 13 juni 1918 (nr 342) anhöll riksdagen, att Kungl.

Maj:t måtte föranstalta om utredning och framlägga förslag, huru kolonisationen

å bondejord i Norrland måtte kunna kraftigare än hittills befrämjas.

Genom beslut den 11 juli 1918 uppdrog Kungl. Maj:t åt

norrländska kolonisationskommittén att verkställa den sålunda begärda

utredningen.

Kommittén bär nu i skrivelse den 28 maj 1920 angående åtgärder

för fullgörande av sistnämnda uppdrag anfört huvudsakligen följande:

»De olika spörsmål detta utredningsuppdrag berör bär kommittén ännu icke

kunnat slutbehandla. Vid de överläggningar, som pågått för uppdragets fullgörande,

har det emellertid för kommittén framträtt såsom ett önskemål av synnerlig vikt.

att närmare uppgifter bliva införskaffade om tillgången på ouppodlad men odlingsbar

mark i enskild ägo. Under framhållande av att närmare kännedom om outnyttjade

odlingsmöjligheter är en oundgänglig förutsättning för en planmässig kolonisationspolitik,

har kommittén den 19 mars 1920 hos Kungl. Maj:t gjort framställning

om sådan utvidgning av rikets officiella jordbruksstatistik, att densamma för

Norrland och Dalarna må innefatta uppgifter jämväl om tillgången på odlingsbar

men ouppodlad mark. I denna framställning, till vilken kommittén får hänvisa, har

framhållits, att den sålunda föreslagna odlingsmarksstatistiken väl icke skulle giva

till resultat någon i detalj fullt riktig redovisning av odlingsbar jord men ändock

vara av stor betydelse genom att åstadkomma en allmänt vägledande översikt över

opaginerad Kontrollera mot PDF

:''>ti Nionde huvudtiteln: 1921 ars tilläggsstat.

tillgången därav och dess fördelning å olika trakter. De insamlade uppgifterna

skulle även kunna tjäna till utgångspunkt för mera ingående agronomiska specialundersökningar,

där sådana efterhand kunde bliva påkallade.

Såsom i den åberopade framställningen omnämnts, har emellertid kommittén

ansett specialundersökningar i viss begränsad utsträckning böra omedelbart anordnas,

utan avvaktande av resultat från de på antytt sätt utsträckta jordbruksstatistiska

undersökningarna. Skälen härtill äro följande.

De statliga åtgärderna i kolonisationsfrågan hava hittills huvudsakligen avsett

kronomarkerna i Norrland och Dalarna. Det har tidigare varit en allmänt utbredd

uppfattning, att de obegagnade odlingsmöjligheterna väsentligen varit att söka inom

statens marker i de norra länen. Vid strävandena att söka bereda utkomst inom

landet för den jordbruksarbetande men jordlösa befolkningen har man därför haft

blicken främst riktad på de vidsträckta marktillgångar, som i Norrland finnas i

kronans hand. Detta har även legat närmast till hands av det skäl, att staten

har i sin makt att utan kränkande av enskilda intressen fritt förfoga över kronomarkerna.

Tillgodogörandet av enskild jord för allmänna syften måste däremot ställa

sig som ett invecklat och svårlöst problem.

Efterhand har det dock blivit klart, att de norrländska statsskogarna ej innesluta

så rika odlingstillfällen, som man tidigare på månget håll varit van att föreställa

sig. Detta kan belysas av siffror från den snart avslutade statsinventeringen

av odlingsjord å ifrågavarande kronomärke^ Under åren 1916 —1919 har denna

inventering omfattat en skogsareal av 3,785,009 hektar, därav såsom odlingsvärda

urskilts tillsammans 111,968 hektar mindre torvmarksområden, 68,752 hektar torvmarker

av större omfattning och 3,613 hektar rena fastmarksområden. Härtill får

läggas den areal odlingsbar fastmark, som uppsökts för sammanläggning med de

mindre torvmarksområdena och som beräknas utgöra 25 procent av dessa eller omkring

28,000 hektar. Om den återstående inventeringen, såsom antagligt, lämnar

ett procentuellt någorlunda likartat resultat, skulle odlingsmarkstillgången å statsskogarna

kunna beräknas till omkring 238,000 hektar. Detta är väl i och för sig

en aktningsbjudande siffra. Men tar man hänsyn till att en högst väsentlig del av

dessa marker måste disponeras för inrättande av skogsarbetarlägenheter, finner man

lätt att vad som bör vara tyngdpunkten i kolonisationen, tillskapandet av nya bärkraftiga

jordbruksfastigheter, endast i begränsad män kan äga rum å statens marker.

Dess bättre torde vida större odlingsmöjligheter, både absolut och relativt

taget, vara att finna å den i enskild ägo varande jorden i de norra länen. Detta

beror ej endast på att den övervägande delen av Norrlands jord är i enskild ägo,

utan har ock blivit en följd av sättet för marktilldelningen vid avvittringarna.

Dessa förrättningars ändamål var att till byar och hemman i högst tre skiften

lägga, förutom den egentliga inägojorden, all enskilt nyttjad ängsmark samt skog

till husbehov och avsalu. För att i möjligaste mån innesluta de vitt spridda naturliga

ängarna inom byarnas områden föranläts man att medtaga betydande arealer

av omkring och mellan ängarna belägna kärrmarker och andra låglända trakter.

I allmänhet beräknades dessa som impediment, ehuru senare rön givit vid handen,

att torvmarkerna i stor utsträckning äro med fördel odlingsbara. Skematiskt taget

kommo byområdena att innefatta de bördigaste dalgångarna och slättrakterna,

under det att till kronomarker företrädesvis avsattes sterilare skogsåsar och bergshöjder.

opaginerad Kontrollera mot PDF

:J7

Nionde huvudtiteln; 1921 års tillåggsstat.

Genom riksdagens beslut år 1918 har blivit fastslaget, att kolonisationen bör

inriktas jämväl på bondejorden i Norrland. På föranstaltande av nationalföreningen

mot emigrationen hava även åtgärder för befrämjande av kolonisationen å bolagsjord

blivit föreslagna och Kungl. Maj:t underställda. Statsmakterna hava således

inom den närmaste framtiden att avgöra betydelsefulla frågor rörande kolonisation

å all enskild jord i de norra länen. En av de viktigaste förutsättningarna för att

kunna taga ståndpunkt till dessa frågor torde vara, att en närmare kännedom införskaffas

om vilka utvecklingsmöjligheter, som verkligen finnas inom de i enskild

ägo befintliga fastigheterna. Den av kommittén föreslagna utvidgningen av

den allmänna jordbruksstatistiken synes ej vara tillräcklig att vinna denna kännedom,

framförallt icke så snart som önskligt är. Dels måste statistiken till en början

bliva behäftad med åtskilliga brister och ojämnheter, som först efter upprepade

undersökningar torde undanröjas eller minskas. En statistisk undersökning, som

enligt den förberedda nya anordningen av jordbruksstatistiken i det huvudsakliga

skall byggas på jordägarnas egna uppgifter, kan ej, åtminstone ej innan den blivit

närmare prövad, givas vitsord för fullständig tillförlitlighet. Dels torde även eii

rätt avsevärd tid åtgå, innan något första resultat av den av kommittén föreslagna

allmänna odlingsmarksstatistiken kan föreligga i bearbetat skick. Det har därför

synts kommittén önskvärt, att några valda områden i olika delar av Norrland kunde

så snart som möjligt bliva föremål för en mera ingående och tillförlitligare undersökning,

som skulle ådagalägga ej blott arealen utan även beskaffenheten av de

befintliga odlingsmöjligheterna. Absoluta siffror vunnes väl endast för de områden,

som bleve föremål för undersökning, men om dessa områden ej tilltoges alltför

små och tillika förlädes i trakter med olikartade geologiska och klimatiska förhållanden,

kunde säkerligen tämligen vittgående slutsatser dragas av undersökningarna.

Enligt kommitténs mening finge man redan genom rätt begränsade undersökningar

ett fastare grepp på hela frågan om kolonisation å enskild jord och ett

värdefullt underlag för de första statsåtgärderna till lösning av denna fråga. För

jordägarna i de trakter, som berördes av undersökningarna, skulle dessa helt visst

vara av stort värde genom att lämna sakkunnig anvisning om de områden, som

bäst lämpade sig för nyodlingar, om torrläggningsmöjligheter o. s. v. Vidare skulle

de antydda noggrannare undersökningarna framdeles kunna tjäna till kontroll å aen

allmänna odlingsmarksstatistik kommittén föreslagit och bereda möjlighet att avgöra

om nöjaktiga resultat kunde vinnas av denna ävensom på vad sätt den eventuellt

skulle behöva fullständigas. Det torde vara nödvändigt att för den allmänna odlingsmarksstatistiken

ett enkelt och billigt förfarande blir framexperimenterat Visar

det sig, att ett användbart resultat kan erhållas utan dyrbara inventeringsåtgärder.

vore därmed mycket vunnet. De undersökningar, som kommittén tänkt sig, skulle

således i nämnda avseende vara i viss mån av försöksnatur.

Då det gällt att utse lämpliga undersökningsområden, har kommittén utgått

från att dessa borde väljas inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens lån,

vilka innefatta de vidsträcktaste och mest glesbefolkade bygderna med på samma

gång erkänt stora möjligheter för utvidgad odling. Önskvärt hade varit att välja

jämväl något område inom sydligare delar av Norrland, men kommittén har ansett

vägande skäl tala för att begränsa undersökningen så mycket som utan äventyrande

av dess mål kan ske. Till undersökningsobjekt torde i vart fall böra tagas område,

som i administrativt och därigenom bland annat i statistiskt avseende behandlas

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Nionde huvudtiteln: 1921 ärs til/äggsstat.

som en enhet för sig, således lämpligen hel socken. För socknarna finnas en mängd

olika officiella uppgifter lätt tillgängliga, bland annat de jordbruksstatistiska, och

det vore uppenbarligen av praktisk fördel att kunna sammanställa undersökningsresultaten

beträffande odlingsmark med statistiken i övrigt. Norrlandssocknarna

äro även i allmänhet relativt vidsträckta enheter, varför man genom undersökning

av en enda socken kan erhålla ett ganska omfattande undersökningsmaterial.

Efter närmare övervägande har kommittén funnit sig höra föreslå, att undersökningarna

må omfatta socknarna Hammerdal i Jämtlands län, Burträsk i Västerbottens

län och Råneå i Norrbottens län. Från geologisk synpunkt representera

dessa, Hammerdal till sin västra hälft det jämtländska silurbältet under det att

östra delen utgör urbergsområde, Burträsk trakter såväl av sterilare beskaffenhet

inom moränmarkernas region som jämväl bördigare sådana, belägna nedom den

högsta marina gränsen, samt Råneå dels områden jämförliaa med de nyssnämnda

inom Burträsk men i ogynnsammare läge ur klimatsynpunkt''dels ock ett med breda

havs- och älvavlagringar insprängt kustområde, som torde vara någorlunda typiskt

för kusttrakterna i allmänhet i övre Norrland. Från Burträsks socken skiljer sig

Råneå socken även däri, att den senare till långt större del är belägen nedanför

högsta marina gränsen.

Inom nämnda socknar torde jordinnehavet, frånsett statsskogarna, vara fördelat

mellan bondebefolkningen och bolagssammanslutningar i proportioner, som äro

tämligen kännetecknande för stora delar av Norrland. — — —

Den undersökningsmetod, som kommittén ämnar föreslå, kommer visserligen

ej att kunna göras så detaljerad, att den kan direkt lämna en specialiserad redovisning

för vad av odlingsmarken är dels i bonde-, dels i bolagshand. Undersökningsresultatet

torde emellertid bliva användbart till underlag för approximativa

uppgifter härom, i den mån sådana uppgifter erfordras för bedömande av vilka

särskilda åtgärder, som kunna bliva påkallade för tillvaratagande av odlingsmöjligheterna

å bolagens fastigheter.

Då kommittén tagit i övervägande vilken undersökningsmetod, som borde

föreslås till användning, har det legat nära till hands att tänka sig en inventering

likartad med den, som sedan år 1916 användes för urskiljande av odlingsjord å

kronomark i Norrland och Dalarna. Såsom kommittén i sin förut åberopade framställning

den 19 mars 1920 anfört, skulle dock en fullständig sådan inventering på

grund av de störa kostnaderna för kartanskaffning och det vidlyftiga arbetet med

detaljerad redovisning av odlingsmarken inom var fastighet bliva alltför dyrbar

och tidsödande. Däremot torde eu efter mönster av kronomarksinventeringen inrättad

men mera summarisk inventeringsmetod kunna lämna resultat, som vore

användbara för det ändamål de förordade specialundersökningarna skulle avse.

Kommittén har efter närmare utredning härom ansett sig böra framlägga följande

förslag.

Såsom underlag för inventeringen böra användas översiktskartor, som finnas

utgivna av trycket eller eljest äro för billig kostnad åtkomliga. Sådana kartor

äro, för Hammerdals socken en på försorg av Jämtlands läns skogsvårdsstyrelse

utarbetad sammandragskarta i skalan 1 : 20000, för Burträsks socken dels tryckta

generalstabskartor (blad 56 och 57) dels reproduktioner av i rikets allmänna kartverk

upprättade stomkartor (blad 50 och 51). allt i skalan 1 : 50000. samt slutligen

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

för Kåneå socken eu på sin tid av ekonomiska kartverket i Norrbottensolän för

länets kustlandssocknar utarbetad sammandragskarta i skalan 1: 100000. A Hammerdalskartan

samt å de ekonomiska stomkartorna finnas insatta ej blott byrågångar

utan även skifteslinjer, varigenom dessa kartor lämna relativt goda hållpunkter

för orientering i terrängen under undersökningsarbetet.

På grund av att nämnda kartor äro upprättade i små skalor samt dels alls

icke, dels endast ofullständigt redovisa särskilda brukningsdelar, kunna de icke.

med undantag möjligen för Hammerdalskartan, användas till underlag för en inventering,

som skulle avse var särskild fastighet för sig. Bygränser och gränser

för enstaka hemman äro däremot återgivna å alla de ifrågavarande kartorna.

Från kartmaterialets synpunkt möter därför ej hinder att redovisa inventeringsuppgifterna

för varje by eller annat skifteslag såsom enbet. En sådan bestämning

bar kommittén även ansett innebära den erforderliga förenklingen utan att undersökningens

syfte åsidosattes. Odlingsmarkens territoriella belägenhet blir genom

redovisning efter skifteslag på ett översiktligt sätt fixerad. Summan för vart

skifteslag torde lämna den, såsom förut omnämnts, önskvärda kontrollen å en allmän

odlingsmarksstatistik.

Liksom i fråga om kronomarksinventeringen kan undersökningen icke lämpligen

göras så fullständig, att varje än så inskränkt odlingsmarksområde blir undersökt

och beskrivet. En viss storleksbegränsning nedåt måste bestämmas. En

sådan motiveras särskilt ifråga om enskild jord därigenom, att det allmänna intresset

mindre knyter sig vid de obetydligare odlingstillfällena, som under den

organiskt fortgående utvecklingen småningom tagas i anspråk för utvidgande av

befintliga fastigheters åkerarealer, än vid uppsökande av de mera omfattande

odlingsreserver, som därutöver finnas och kunna förslå till bildande av nya jordbruk.

A andra sidan skulle en minimibegränsning efter de grunder, som följts vid

statsjordsinventeringen ''), måhända utesluta allt för mycket av jord, som med fördel

skulle kunna bliva föremål för odling. Såsom lämpliga minimigränser har kommittén

ansett böra bestämmas 10 hektar, där odlingsmarkerna äro belägna enstaka,

och 5 hektar, där läget medgiver sambruk med andra närbelägna odlingsområden.

I ett annat avseende påkallas även skiljaktighet från statsjordsinventeringen.

Vid denna har odlingsbar fastmark varit föremål för undersökning i den mån det

erfordrats för att en mindre fastmarksåker skulle kunna läggas till varje torvmarksodling,

men i övrigt har sådan undersökning begränsats till områden, som med

ledning av tillgängliga upplysningar kunnat förmodas vara odlingsvärda eller som

vid inventeringsarbetet händelsevis påträffats. En liknande inskränkning skulle

betydligt förringa värdet av inventering å enskild jord. Kommittén har ansett det

vara av vikt, att vid de föreslagna undersökningarna ingen särskild inskränkning

göres i fråga om fastmarksjorden. Det bör dock noga tillses, att såsom odlingsvärd

icke upptages annan fastmark än sådan, som är mera stenfri och rik på finjord

samt vars alv är av vattenhållande beskaffenhet.

Ej heller synes det erforderligt att såsom vid inventeringen å statsjord utesluta

sådana torvmarker såsom odugliga, i vilkas närhet ej påträffas användbar

fast odlingsmark. Den enskilda jordens vanliga splittring å olika ägoskiften gör,

att betingelser för sammanförande till en lägenhet av ett torvmarksområde och den

*) 15 hektar.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Nionde huvudtiteln: 1921 års ti/Iäggsstat.

derintill befintliga fasta odlingsmarken långt ifrån alltid äro för handen. I regel

kunna även torvmarkerna brukas i förening med den odlade jorden i byarna. En

betydande lättnad i undersökningsarbetet ernås genom avstående från kravet på

kombination med torvmarker av odlingsbar fastmark.

Vissa förenklingar böra iakttagas i fråga om grävningar, tagande av torvprov

m. m. Enhetlig procedur torde höra följas för undersökning av såväl mindre

som vidsträcktare områden, varutinnan av särskilda skäl gjordes en viss skillnad

vid kronomarksinventeringen. Dessa skal bliva av mindre betydelse, då all undersökningo

lägges efter förenklad metod.

A de vid undersökningen använda kartorna bör odlingsmarkens begränsning

utmärkas. Visserligen kan detta icke alltid verkställas med större noggrannhet,

då svårigheterna för orientering i fältet mången gång kunna vara ganska stora

och något fullständigt mätningsförfarande av kostnadsskäl ej kan komma i fråga.

Kommittén har emellertid ansett det vara av synnerligt värde att erhålla översiktliga

kartor över de godkända odlingsområdena, även om inläggningen å kartorna

här och var ej kan ske med fullt den noggrannhet kartans skala skulle medgiva.

För den närmare beskrivningen över undersökta områden samt för arealberäkningen

blir det nödvändigt att, åtminstone ifråga om mindre områden, därjämte i den förda

undersökningsjournalen upprita enkla skisser i lämplig skala på samma sätt, som

förfarits vid kronomarksinventering i de fall. då generalstabskarta använts till

underlag för undersökning.

1 anslutning till nu omförmälda huvudgrunder och med stöd av erfarenheter,

som vunnits vid kronomarksinventeringen, har kommittén uppgjort ett härvid bilagt

förslag till instruktion rörande det föreslagna inventeringsarbetet.

Enligt kommitténs beräkningar skulle undersökningsarbetet för att medhinnas

på en sommar påfordra anställande av åtta förrättningsmän. Kommittén har trott

sig böra föreslå, att ledningen av arbetet uppdrages åt byrådirektören, fil. d:r

E. Haglund, som haft motsvarande funktion vid kronomarksinventeringen allt från

dess början. Då det är att antaga, att erfarna undersökningsförrättare kunna förvärvas,

torde någon särskild inspektion utöver den, som blir besörjd av ledaren,

icke erfordras. Ett ändamålsenligt förfaringssätt torde vara, att för samtliga förrättningsmän

anordnas några dagars försöksarbeten inom lämpligt område och att

först sedan enhetlig metod därvid blivit fastslagen förrättningsmännen tilldelas

vart sitt arbetsdistrikt.

Då det undersökningsförfarande, som föreslås, i vissa avseenden är av ny

och oprövad art, torde både under det omnämnda första försöksarbetet och möjligen

även därefter uppstå spörsmål, för vilkas lösning instruktionen ej lämnar tillräcklig

ledning. Kommittén vill därför föreslå, att sådana ärenden och vad i övrigt kan

förekomma av större vikt, däribland avgivandet av en summarisk rapport efter

arbetets slut, överlämnas till handläggning av, förutom dr Haglund, två särskilt

utsedda personer med insikter i dylika frågor; samma anordning sålunda, som förekommit

vid kronomarksinventeringen. Efter mönster av förfärandet vid denna torde

även bearbetningen av inventeringsresultaten böra ordnas. Det därvid erhållna

materialet bör med slutlig redogörelse för arbetet så snart ske kan överlämnas till

Kungl. Maj:t.

Kostnaden för undersökningarna har kommittén beräknat på följande sätt.

Undersökningsförrättarna böra tillerkännas ett månadsarvode av 250 kronor

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Nionde huvudtiteln: 1921 års ti/läggsstat.

jämte dagtraktamente och reseersättning enligt fjärde klassen i resereglemente^ [52.1

dock att vid färder inom undersökningsområdena bör utgå allenast gottgörelse för

nödiga reseutlägg. Om arbetet beräknas komma att pågå i 4 månader och resekostnaderna

upptagas till 700 kronor för varje undersökningsförrättare, skulle till

en var av dem komma att utgå sammanlagt 3,500 kronor. Till hantlangningskostnad

torde kunna beräknas 1,000 kronor för varje förrättningsman.

Kartanskaffning och blankettryck kan beräknas draga en kostnad av 1,500

kronor. Andra utgifter för utrustning erfordras ej, då borrar, kompasser och andra

instrument finnas tillgängliga från kronomarksinventeringen.

För arbetets ledning, däri inberäknat dels resekostnader och traktamenten

efter de grunder, som gälla för utredningar av kommittéer och sakkunniga med

tillägg av särskilt dagarvode av 10 kronor för dr Haglund, dels ock nödigt skrivbiträde,

torde förslagsvis böra beräknas ett belopp av 5,000 kronor. Materialets

bearbetning torde kunna utföras för en kostnad av 4,000 kronor. Till telefon,

porton, lokalhyra m. m. har beräknats komma att åtgå 1,500 kronor.

Totalkostnaden för undersökningarna skulle enligt anförda beräkningar utgöra:

1) undersökningsförrättarna ............................... kronor 28,000

2) hantlangning..................................................... » 8,000

3) kartor och blanketter ..................................... » 1,500

4) ledning och inspektion .................................... » 5,000

5) bearbetning av undersökningsresultatet » 4,000

6) diverse omkostnader ....................................... » 1,500

Summa kronor 48.000.

Närmare bestämmelser om de föreslagna undersökningarna äro sammanförda

i en härvid fogad plan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får kommittén i underdånighet

hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föranstalta om utförande av inventering

av odlingsmark å fastigheter i enskild ägo inom socknarna Hammerdal i Jämtlands

län, Burträsk i Västerbottens län och Råneå i Norrbottens län att utföras i enlighet

med av kommittén föreslagna grunder.»

Såsom kolonisationskommittén framhållit finnes anledning antaga, Vepartemm.

att å den i enskild ägo befintliga jorden i Norrland högst betydligt rikare ehefe

odlingsmöjligheter äro till finnandes än å kronans marker därstädes. Huruledes

koloniserandet av den enskilda marken lämpligast skall från det allmännas

sida befrämjas, är emellertid ett synnerligen svårlöst problem.

Det synes mig vara särdeles lämpligt att, på sätt kommittén nu föreslagit,

såsom en förberedande åtgärd mera detaljerade undersökningar

företagas inom vissa i olika hänseenden representativa, begränsade

områden för utrönande av förekomsten av odlingsmark samt klarläggande

av åtskilliga andra på frågans bedömande inverkande förhållanden.

Det av kommittén tidigare framställda, i kommitténs nu ifrågavarande

skrivelse omförmälda förslaget om utvidgning av jordbruksstatistiken

till att redovisa även odlingsbar men ouppodlad mark har

Bihang till riksdagens ''protokoll 1921. 1 saml. 2 käft. (Nr 2.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

av statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen enligt avgivet utlåtande

ansetts vara förenat med stora svårigheter och vanskligheter

samt icke ägnat att lämna något exakt och pålitligt resultat. Denna

fråga är nu beroende av utredning i samband med den allmänna frågan

angående jordbruksstatistikens omläggning, vilken berördes i propositionen

nr 159 vid 1920 års riksdag. Huru än dessa sistnämnda frågor

avgöras, synas emellertid behovet och önskvärdheten av sådana specialundersökningar,

som kommittén nu ifrågasatt, icke kunna därav förringas.

Jag bör vidare omförmäla, att en av landstingen i Norrbottens,

Västerbottens, Västernorrlands och Gävleborgs län tillsatt kommitté, i

överensstämmelse med av bemälda landsting år 1920 fattade sammanstämmande

beslut, hos Kungl. Maj:t anhållit om föranstaltande av en

sakkunnig allmän inventering av Norrlands myr- och sumpmarker samt

beträffande de olika markernas allmänna karaktär och användbarhet för

olika ändamål, vilken inventering borde successivt genomföras efter viss

plan, varvid i främsta rummet och särskilt i vad avsåge för jordbruk

lämpliga odlingsmarker, sådana trakter borde närmast undersökas, i

vilka järnvägskommunikationer redan funnes eller kunde motses inom

en närmare framtid. Denna framställning är nu föremål för utredning.

Det torde emellertid vara givet, att en sådan försöksinventering av vissa

områden, som kolonisationskommittén nu föreslagit, skulle vara till ledning

och gagn, därest framdeles en mera omfattande inventering skulle

beslutas i anslutning till landstingskommitténs förslag.

Mot de föreslagna huvudgrunderna för den nu ifrågasatta försöksinventeringen

av odlingsjord å enskild mark torde några vägande anmärkningar

icke kunna göras. De föreslagna undersökningsområdena

synas mig lämpliga och väl valda. Undersökningsmetoden ansluter sig

nära till förfarandet vid den nu avslutade kronomarksinventeringen,

allenast med vissa av försöksobjektets olika art betingade avvikelser.

Undersökningarna äro avsedda att redan i år företagas och avslutas.

Jag anser detta lämpligt, på det att resultatet må utan dröjsmål

föreligga och kunna läggas till grund för eventuellt blivande åtgärder

och beslut i syfte av denna maktpåliggande frågas snara lösning.

Förslaget att undersökningarna skola ske medelst åtta förrättningsmän

under ledning av eu i dylikt arbete förfaren person synes mig

välgrundat. Såsom ledare har kommittén föreslagit byrådirektören, fil.

doktorn E. Haglund. Denne synes mig visserligen vara för uppdraget

lämplig, men torde det böra stå Kungl. Maj:t fritt att härutinnan förordna

efter omständigheterna.

Vad kommittén föreslagit i fråga om beräknandet av medel till

s. 43 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

43

arvoden och övriga ersättningar till förrättningsmännen och ledaren [Ö2.

föranleder ingen erinran från min sida, varvid emellertid på bedömandet

av frågan om arvode åt ledaren bör inverka, huruvida han i annan

egenskap, exempelvis såsom ledamot av kolonisationskommitten, uppbäi

gottgörelse av statsmedel. Ej heller mot beräkningen av kostnaderna i

övrigt har jag någon erinran att göra. Totalkostnaden torde därför

höra i enlighet med förslaget upptagas till 48,000 kronor.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riks
dagen

o

att för inventering av odlingsjord å enskild mark

i vissa socknar i Norrland å tilläggsstat för år 1921

anvisa ett reservationsanslag av.......... kronor 48,000.

7. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare a ordinarie stat

inom den civila statsförvaltningen.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut [53.]

denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga

om beredande av tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ring för vitsa

ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen ordinarie stat

. , . •, - • - _ inom den exeila>

att i avbidan pa den proposition i amnet, som statSförvaitkan

varda riksdagen förelagd, för beredande av till- »«*»«*

fällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie

stat inom den civila statsförvaltningen å tillläggsstat

för samma år under nionde huvudtiteln beräkna

ett anslag av ............................ kronor 322,191.

8. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

m. m. anvisade medel.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut 54.]

denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om Jrerstärkmng

förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom av löpande av

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade

medel hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riks- havare inow

dagen

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

deri civila

stats förvaltningen

samt

till vikar iatsersättningar

m.m. anvisade

medel.

att i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan varda riksdagen förelagd, till förstärkning av de

till avlönande av vissa extra befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

m. m. anvisade medel å tilläggsstat för år 1921

under nionde huvudtiteln beräkna ett

anslag av................................................... kronor 70,000.

9. Dyrtidstillägg.

[55.] Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut

Muff denna dag statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om

behovet av anslag å 1921 års tilläggsstat för täckande av kostnader

för dyrtidstillägg under år 1921 åt befattningshavare i statens tjänst,

hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader

för dyrtidstillägg under år 1921 åt tjänstemän och

betjänte i de till jordbruksdepartementet hörande ämbetsverk

och kårer å tilläggsstat för år 1921 beräkna

ett anslag av....................................... kronor 4,000,000.

Summan av de utav mig nu tillstyrkta anslagen å tilläggsstat för

år 1921 under nionde huvudtiteln uppgår till 7,570,000 kronor.

Enär för år 1920 av riksdagen anvisats anslag å tilläggsstat till

belopp av 11,303,693 kronor, understiga de nu tillstyrkta anslagen sistnämnda

belopp med 3,733,693 kronor.

Statsrådets övriga ledamöter instämde i vad departementschefen

sålunda hemställt

Hans Maj:t Konungen täcktes därtill lämna bifall;

och skulle utdrag av detta protokoll överlämnas

till finansdepartementet såsom ledning vid uppgörandet

av förslag till tilläggsstat för år 1921.

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

45

Sammandrag och register

till

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat Jordbruksdepartementet

►ti

Extra

Extra

Sid.

Nr

anslag

anslag

rf-

Kronor

Kronor

A. Lanthushållningen

1

1

1

Täckande av brist vid centralanstallen för försöksväsendet

på jordbruksområdet, förslagsanslag, högst ..................

16,009

1

1

1

Diverse utgifter vid centralanstalten för försöksväsendet på

jordbruksområdet, reservationsanslag ...........................

39,200

2

3

2

Rönnbärsmalens bekämpande, reservationsanslag...............

12,000

3

4

3

Tillskott till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer ............

1 50,000

4

4

4

Bränsle m. m. vid lantbruksinstitutet vid Ultuna, förslags•

anslag, högst ...........................................................

20,000

5

4

5

Bränsle m. m. vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp,

förslagsanslag, högst...................................................

49,200

6

5

6

Försöksverksamhet med köksväxter vid Alnarps trädgårdar,

förslagsanslag, högst...................................................

16,500

7

5

7

Hovbeslagsskolan vid Alnarp, förslagsanslag, högst .........

2,500

8

5

8

Ökat understöd åt lantmannaskolor, förslagsanslag.........

71,000

8

5

8

Ökat understöd åt lanthushållsskolor, förslagsanslag.........

34,800

9

6

9

Dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaskolor, lanthushålls-

skolor och lantbruksskolor ...........................................

1 300,000

10

6

10

Jordbrukskonsulenter, förslagsanslag ..............................

110,000

11

7

11

Vandringsrättare, reservationsanslag .............................

48,000

12

7

12

Utbildningskurs för förrältningsmän vid täckdikningsföretag,

förslagsanslag, högst...................................................

12,000

12

7

12

Ulbildningskurser för täckdikningsförmän, reservationsanslag

10,000

13

9

13

Täckdikningsförmän, reservationsanslag...........................

30,000

14

9

14

Lanthushållningsseminariet i Rimforsa ..............................

1 23,200

15

10

15

Stuteriöverstyrelsen, förslagsanslag, högst .....................

1,400

16

10

16

Prisbelöningar av hästar, reservationsanslag.....................

4,000

17

10

17

Förstärkning av viss del av reservationsanslaget till häst-

avelns förbättrande, reservationsanslag .......................

150,000

18

13

18

Avelscentra för nötboskap, reservationsanslag..................

3,000

19

13

19

Förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nöt-

kreaturen, reservationsanslag.......................................

76,000

20

13

20

Fjäderfäavelns befrämjande, reservationsanslag ...............

10,000

21

14

21

Redskapsprovningsanstalter, förslagsanslag, högst ............

900

22

14

22

Kemiska stationer, förslagsanslag, högst .......................

16,000

23

14

23

Kemisk-växtbiologisk anstalt inom Norrbottens län, förslags-

anslag, högst ............................................................

10,700

1 Beräknat belopp.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Nionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

hj

p

Extra Extra

p

K

Sid.

Nr

anslag ! anslag

Kronor i Kronor

24

15

24

Svenska mosskul turföreningen, förslagsanslag, högst.........

T

16,800 i

25

15

25

Driftkostnader för försöksgården vid Alträsk. förslagsanslag.

högst ......................................................................

4,400

26

15

26

Sveriges utsädesförening, förslagsanslag, högst..................

44,000

27

18

27

Ordnad bokföring vid mindre jordbruk, förslagsatislag ......

6>800 ! 1,188,409

B. 1''iskerlväsendet.

28

18

1

Fiskodlingsanstalten vid Borenshult, reservationsanslag

19,000

29

21

2

Södra Sveriges fiskeriförening, förslagsanslag, högst .........

10,000

30

21

3

Hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige om-

givande haven, reservationsanslag................................

O

O

”■t

31

21

4

Underhålls- och driftkostnad för fartyget Skagerak, reserva-

länsanslag ............................................................

12,000 ; 45,900

C. Skogsväsendet.

32

22

1

Diverse behov vid skogshögskolan, reservationsanslag ......

6,200

33

22

2

Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt, reservations-

anslag..............................

oa ooo

34

22

3

Specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas för-

yngling, reservationsanslag.........................................

2,050 !

35

23

4

Byggnadsarbeten vid statens skogsskolor, reservationsanslag

26,000 ; 57,250

D. Lantmäteri väsendet.

36

25

1

Lantmäteriundervisningen, reservationsanslag ..................

9,200

37

26

2

Lantmäterikontoren i länen, förslagsanslag, högst...............

150

38

26

3

Tillskott till dyrtids tillägg för vissa lantmätare".................

1 600,000 609,350

E. Rikets allmänna kartverk.

39

26

1

Diverse behov vid rikets allmänna kartverk, reservations-

anslag .....................................................................

41,200

F. Geologiska samt meteorologiska och hydrografiska

undersökningar.

40

27

1

Fältarbeten vid Sveriges geologiska undersökning, reserva-

tionsanslag .................................

8,200

41

27

2

Expenser m. in., vid Sveriges geologiska undersökning, reser•

vationsanslaq ...............................

3,500

42

27

3

Undersökning av torvmarker i södra Sverige, reservations-

atislag..............................................

43

28

4

Diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt,

reservationsanslag......................................................

30,000 62,500

1 Be räknat belopp.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1921 års ii/läggsstat.

47

►n

j

1

Extra

Extra

§,

Sid.

Nr

anslag

anslag

Kronor

Kronor

G. VeterinSrväsendet.

!

1

44

28

1

Reparationsarbeten vid veterinärhögskolan, reservationsan-

slag .......................................................................

40,500

45

30

2

Nordiskt veterinärmöte, förslagsanslag, högst ..................

20,000

I 46

32

3

Dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer ................................

1 150,000

210,500

I

H. Diverse.

i 47

32

1

Tillfälligt anslag till hushållningssällskapen.......................

1 900,000

i 48

33

2

Expenser för lantbrukskonsulenten i England, förslagsanslag,

högst .......................................*.............•;..........;•••

6,000

1

49

34

3

Internationella lantbruksinsiitutet i Rom, reservationsanslag

5,400

50

34

4

Internationella frysinstitutet i Paris, reservationsanslag......

2,800

51

34

5

Kostnader för nationalparker, reservationsanslag...............

500

!

52

35

6

Inventering av odlingsjord å enskild mark i vissa socknar i

Norrland, reservationsanslag ...... .........................

48,000

53

43

7

Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordi-

narie stat inom den civila statsförvaltningen ..................

1 322,191

54

43

8

1 Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattnings-

j havare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariats-

ersättningar m. m. anvisade medel..............................

1 70,900

55

| 44

9

| Dyrtidstillägg..................................................................

*4,000,000

5.354,891

1

Summa

- 7,570,000

Beräknat belopp.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tionde huvudtiteln: 1921 års ti/läggsstat.

1

Tilläggsstaten för år 1921.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve

Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm.

Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Malm, redogjorde

härefter för de frågor, som rörde regleringen för år 1921 av utgifterna

under tilläggsstatens till riksstaten tionde huvudtitel, innefattande anslagen

till handelsdepartementet, samt anförde därvid följande:

A. Centrala verk med underlydande stater.

Kommerskollegium.

1. Förstärkning av de för skrivhjälp m. m. hos kommerskollegium anställda

arbetskrafterna.

Under åberopande av vad jag förut i dag, vid anmälan av frågorna

rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens tionde

huvudtitel, under punkt 4 anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 1

r br stärkning

av de för

skrivhjälp

m. ra. hos

kommer »kollegium

anställda

arbetskrafterna.

s. 2 Kontrollera mot PDF

il-]

Förstärkning

av arbetskrafterna

å kornin

er stolle gii

industribyrås

elektriska sektion

för handläggning

av

ärenden angående

behörig - het att utföra

elektriska anläggningar

för

belysning eller

ar bet »överföring

m. in.

[3.]

Förstärkning

av anslag1 beloppen

till

resekostnadsoch

traktamentsersättning

åt fartyg

sinspektörerna

m. m.

2 Tionde huvudtiteln: 1921 års tillåggsstat.

att till anställande hos kommerskollegium under

tiden från och med den 1 juli 1921 till samma års

slut av fem kvinnliga biträden av första lönegraden

samt till förstärkning av det i kollega stat uppförda

ordinarie anslaget till extra personal, vikariatsersättningar,

sakkunniga m. m. å tillåggsstat för år 1921

anvisa ett förslagsanslag, högst............ kronor 10,175.

2. Förstärkning av arbetskrafterna å kommerskollegii industribyrås elektriska

sektion för handläggning av ärenden angående behörighet att utföra elektriska

anläggningar tör belysning eller arbetsöverföring m. m.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens

tionde huvudtitel, under punkt 5 anfört, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till anställande å kommerskollegii industribyrås

elektriska sektion under tiden från och med

den 1 juli 1921 till samma års slut av extra personal i

enlighet med vad av mig föreslagits å tillåggsstat för år

1921 anvisa ett förslagsanslag, högst kronor 3,675.

Förhandskontroll å fartygs sjövärdighet.

3. Förstärkning av anslagsbeloppen till resekostnads- och traktamentsersättning

åt fartygsinspektörerna m. m.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens

tionde huvudtitel, under punkt 9 anfört, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av de anslagsbelopp, som

för år 1921 anvisats dels till resekostnads- och traktamentsersättning

åt fartygsinspektörerna, dels ock till

skrivmaterialier, lokalhyra m. in. åt bemälda inspektörer,

i huvudsaklig överensstämmelse med av mig angivna

grunder, å tillåggsstat för år 1921 anvisa ett

förslagsanslag, högst ............................ kronor 41,200.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsst&t.

3

Undervisningsanstalter för sjöfart.

4. Förstärkning av anslaget till navigationsskolorna för år 1921.

1 gällande stat för navigationsskolorna i riket finnes upptagen eu

anslagspost av 9,850 kronor till böckers, undervisningsmateriels och andra

inventariers underhåll och förökande samt till utgifter för bränsle, lyshållning

m. m.

Med hänsyn till de väsentligt stegrade priserna å eldnings- och

belysningsmaterialier har emellertid riksdagen, för att bereda ökade medel

för navigationsskolornas uppvärmning och belysning, till förstärkning av

anslaget till navigationsskolorna för vart och ett av åren 1918—1920

beviljat ett förslagsanslag å högst 21,000 kronor.

1 skrivelse den 23 juni 1920 har nu kommerskollegium hemställt,

bland annat, att även för år 1921 ett förstärkningsanslag för nu ifrågavarande

ändamål måtte beviljas till ett belopp av 18,000 kronor.

Till stöd för framställningen har kollegium anfört i huvudsak

följande.

Navigationsskolornas inkomster under åren 1918 och 1919 hade,

trots de anvisade förstärkningsanslagen, icke räckt till täckande av utgifterna

för samma år, utan hade besparingar från föregående år måst

för ändamålet tillgripas. För att åvägabringa jämvikt mellan inkomster

och utgifter under varje år erfordrades en icke oväsentlig höjning av

skolornas årliga inkomster. Det vore givetvis synnerligen önskvärt att

så snart och så långt som över huvtid taget vore möjligt åvägabringa

denna jämvikt, men nu rådande förhållanden syntes kollegium i hög grad

försvåra, om icke rent av omöjliggöra beräkningar, ägnade att leda till

något bestående resultat härutinnan. Kollegium såge sig därför nödsakat

att nu föreslå allenast provisoriska åtgärder till ordnande av navigationsskolornas

ekonomi; och ville kollegium i sådant avseende hemställa om

höjning med vissa angivna belopp av de jämlikt §§ 64 och 71 i gällande

navigationsskolereglemente utgående avgifter under läsåret 1920—1921.

Med utgångspunkt från en beräkning av det sannolika elevantalet för

läsåret, grundad på medeltalet elever under föregående trenne läsår,

skulle navigationsskolorna, vid bifall till framställningen, tillföras en ökad

inkomst av 10,875 kronor. Då medeltalet elevavgifter under åren 1918

och 1919 utgjorde 10,892 kronor, skulle alltså navigationsskolornas in
-

L4.j

Förstärkning

av anslag tf

till navigationsskolorna

för År 1921

Kommerskollegix

skrivelse den

23 juni 1920.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Korum enka

llegii

skrivelse den

18 november

1920.

4 Tionde iinvndtiteln: 1921 års tilläggsstat.

komster av avgifter genom förhöjningarna fördubblas. På grund av

denna icke oväsentliga inkomstökning syntes för år 1921 viss nedsättning

kunna ske av det under de senaste tre åren anvisade förstärkningsanslaget,

21,000 kronor. Med hänsyn ej mindre till den kraftiga stegring

av bränsle- och lysekostnader, som med all sannolikhet vore att

vänta under instundande vinter, än även till nödvändigheten att anskaffa

nytt undervisningsmateriel, vars anskaffning under de senare åren i stort

sett fått stå tillbaka för de rena driftkostnaderna, ansåge kollegium sig

emellertid icke kunna tillstyrka större nedsättning i förstärkningsanslaffet

än till 18,000 kronor.

Innan jag vidare uttalar mig om kollega framställning rörande

förstärkningsanslag till navigationsskolorna för år 1921 — till denna sak

skall jag framdeles återkomma — vill jag i detta sammanhang endast

erinra, att Kungl. Maj: t, som redan den 16 januari 1920 på därom likaledes

av kollegium gjord hemställan medgivit, att vissa tilläggsavgifter

till termins- och kursavgifterna under vårterminen 1920 finge vid navigationsskolorna

uttagas, genom beslut den 16 juli 1920 bifallit kollegii

ovanberörda framställning om förhöjning av de enligt förenämnda paragrafer

i navigationsskolereglementet utgående avgifterna under läsåret

1920—1921.

1 skrivelse den 18 november 1920 har kommerskollegium sedermera

hemställt, att förstärkningsanslaget till navigationsskolorna för år

1921 måtte få utgå med enahanda belopp, som av riksdagen förut beviljats,

eller 21,000 kronor. Till motivering för denna kollegii förändrade

ståndpunkt anför kollegium följande:

»Sedan numera uppgifter beträffande elevantalet vid navigationsskolorna under

innevarande termin till kollegium inkommit, har kollegium, med utgångspunkt från

dessa uppgifter, företagit beräkningar till fixerande av den ökning i nu ifrågavarande

anslag, som torde bliva nödvändig. Det har därvid visat sig, att summan av inskrivnings-

och terminsavgifterna vid nämnda skolor under år 1921, under förutsättning

att dessa avgifter jämväl för läsåret 1921-1922 bestämmas till enahanda

belopp som de för innevarande läsår gällande, icke torde kunna beräknas uppgå till

mer än 19,500 kronor i stället för i kollegii skrivelse den 28 sistlidne juni beräknade

21,767 kronor.

Vid sådant förhållande och med hänsyn till ovissheten om elevantalet vid

skolorna under höstterminen 1921 och omöjligheten att nu verkställa några beräkningar

rörande prisförhållandena särskilt beträffande bränsle torde beloppet å den

erforderliga ökningen av det i kollegii först berörda skrivelse begärda förstärkningsanslaget

icke kunna sättas lägre än till 3,000 kronor.»

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 5

Av en vid kommerskollegii förstnämnda skrivelse fogad sammanställning

över bland annat medeltalet inkomster och utgifter till expenser

vid navigationsskolorna under åren 1918 och 1919 inhämtas, att medeltalet

inkomster utgjort 48,419 kronor 23 öre, därav elevavgifter 10,892

kronor och ordinarie anslag till expenser 9,850 kronor, eller för dessa två

inkomsttitlar tillsammans 20,742 kronor. Återstående beloppet 27,677

kronor 23 öre har utgjorts dels av det utav riksdagen anvisade extra

anslaget å 21,000 kronor, dels av besparingar från föregående år, dels

ock av diverse smärre inkomster, såsom räntor o. d. Medeltalet utgifter

för ovannämnda år uppgår till 48,952 kronor 63 öre, därav 37,636 kronor

70 öre till bränsle och lyse och 11,315 kronor 93 öre till övriga utgifter.

Kommerskollegium har nu beräknat avgifterna vid navigationsskolorna

under år 1921 till 19,500 kronor. Det ordinarie anslaget till

expenser utgör 9,850 kronor. Dessa två inkomsttitlar uppgå sålunda

till ett sammanlagt belopp av 29,350 kronor. Om därtill ytterligare

läggas diverse inkomster till ett beräknat belopp av 4,000 kronor —

eller det medeltal, vartill dylika inkomster uppgingo under åren 1918

och 1919 — kan alltså sammanlagda inkomstbeloppet under år 1921 vid

navigationsskolorna beräknas uppgå till 33,350 kronor. Därest medeltalet

utgifter till expenser under åren 1918 och 1919, i avrundat tal

49.000 kronor, tages till beräkningsgrund för dylika utgifter under år

1921, lärer således ett förstärkningsanslag å minst 15,650 kronor vara

erforderligt.

Försiktigheten synes mig emellertid bjuda att icke stanna vid detta

belopp. Med hänsyn såväl till ovissheten om elevantalet vid skolorna

under år 1921 och således jämväl om det inflytande avgiftsbeloppet som

ock till omöjligheten att nu kunna beräkna utgifterna, särskilt kostnaderna

för bränsle och lyse, torde det utan vidare vara klart, att anslaget icke

bör sättas lägre än det av kommerskollegium först begärda beloppet

18.000 kronor. Enär emellertid, enligt vad kollegium upplyst, det lärer

vara alldeles nödvändigt att snarast träda i författning om anskaffning

av åtminstone någon ny undervisningsmateriel till skolorna — anskaffningen

av dylik materiel har av brist på medel alldeles legat nere under

de sista åren — har jag icke velat motsätta mig, att framställning om

beviljande av det av kollegium ifrågasatta större beloppet nu göres hos

riksdagen.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av anslaget till navigationsskolorna

för år 1921 å tilläggsstat för samma år bevilja

ett förslagsanslag, högst ............... kronor 21,000.

[4-]

Departemtnis
chefeju
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tionde huvudtiteln: 1921 års tUläggsstat.

[5.J

Förstärkning

av två i avlöningsstatcn

för lots styr elsen

uppte g na

anvisningar.

[6.]

Förstäfningsanslag

till täckande

av uppkommande

brister

i förslagsanslagen

å

lotsver kets omkostnadsstaf

för år 19 n.

f''7.]

Säkerhetsanstalter

för

sjöfarten.

Lots- och fyrväsendet.

5. Förstärkning av tvä i avlöningsstaten för lotsstyrelsen upptagna anvisningar.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens

tionde huvudtitel, under punkt 11 anfört, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av de i avlöningsstaten för

lotsstyrelsen upptagna anvisningarna till dels vikariatsersättning

samt arvoden och flitpenningar åt amanuenser

och andra extra ordinarie tjänstemän dels ock

arvoden åt tekniska biträden å tillägg sstat för år 1921

anvisa ett förslagsanslag, högst............. kronor 8,750.

6. Förstärkningsauslag till täckande av uppkommande brister i förslagsanslagen

å lotsverkets omkostnadsstat för år 1921.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens

tionde huvudtitel, under punkt 11 anfört, hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom förstärkningsanslag till täckande av uppkommande

brister i förslagsanslagen å lotsverkets omkostnadsstat

å tUläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,

högst.................................. kronor 800,000.

7. Säkerhetsanstalter för sjöfarten.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens

tionde huvudtitel, under punkt 12 anfört, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till säkerhetsanstalter för sjöfarten å tUläggsstat

för år 1921 bevilja ett reservationsanslag

av ................................................ kronor 178,000.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tionde huvudtiteln: 1921 års t/l/äggsstat.

7

Patent- och registreringsverket.

8. Dyrtidstillägg vid patent- och registreringsverket.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut

denna dag till statsrådsprotokollet anfört i fråga om behovet av anslag

å 1921 års tilläggsstat för täckande av kostnader för dyrtidstillägg

under år 1921 åt befattningshavare i statens tjänst, hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader

för dyrtidstillägg under år 1921 åt befattningshavare

vid patent- och registreringsverket å tilläggsstat

för år 1921 såsom reservationsanslag beräkna

ett belopp av............................................. kronor 700,000,

att av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters

medel direkt utgå.

9. Tillfällig förstärkning av reservationsanslaget till upprätthållande av patentoch

registreringsverkets verksamhet. 1

1 skrivelse till Kungl. Maj:t den 5 november 1920 har patentoch

registreringsverket anmält, att ämbetsverket, för att bliva i stånd

att. bestrida de under den närmaste framtiden förestående utgifter, särskilt

resterande kostnader för uppförande och inredning av ny ämbetslokal,

vore i behov av kassaförstärkning; och har ämbetsverket med

anledning härav anhållit, att ett belopp av 1,000,000 kronor måtte

ställas till verkets förfogande, att återbetalas i den mån till verket inflytande

medel därtill lämnade tillgång.

Till belysande av patent- och registreringsverkets ekonomiska

ställning anser jag mig här först böra lämna en på uppgifter från

ämbetsverket grundad redogörelse rörande verkets tillgångar och inkomster

samt de utgifter, som därur skola bestridas.

Till upprätthållande av patent- och registreringsverkets verksamhet

anvisade riksdagen för år 1915 ett ordinarie reservationsanslag av 540,600

18.]

Dyrlidstillägg

vid patentoch

registreringsverket.

L9.J

Tillfällig förstärkning

av

reservationsanslaget

till

upprätthållande

av

patent o:h

registr eringsverkets

verksamhet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Tionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

kronor att utgå ej mindre av de till ämbetsverket inflytande avgifter

för patent, för registrering av varumärken samt av mönster och modeller

ävensom för registrering av aktiebolag, försäkringsbolag och

solidariska bankbolag samt för andra uppgifter till de hos verket förda

bolags- och försäkringsregistren än även av nettoinkomsten av ämbetsverkets

fastighet nr 6 i kvarteret Rännilen och övriga till ämbetsverket

inflytande inkomster, under förutsättning tillika, att de å dessa inkomster

uppkommande överskott fortfarande såsom dittills skulle efter vederbörligt

tillstånd användas uteslutande för det med anslaget avsedda

ändamål. Enahanda reservationsanslag uppfördes för åren 1916—1919,

varvid liksom allt fortfarande, med begagnande av ett mera kortfattat

uttryckssätt, förklarades, att anslagen skulle direkt utgå av patent- och

varumärkes- samt registreringsavgifters medel. Att märka är emellertid

i detta sammanhang den förändring, som inträdde därigenom, att registreringen

av försäkringsbolag och förandet av försäkringsregistret år

1918 överflyttades till försäkringsinspektionen.

I samband med fastställande av förändrad utgiftsstat för patentoch

registreringsverket att tillämpas från och med år 1920 höjdes

det ordinarie reservationsanslaget till upprätthållande av ämbetsverkets

verksamhet med 230,600 kronor till 771,200 kronor. Från och med

år 1921 är ifrågavarande anslag höjt med ytterligare 6,400 kronor till

777,600 kronor.

Till patent- och registreringsverket inflytande avgifter upptagas

å riksstatens inkomstsida med ett vederbörande reservationsanslag motsvarande

belopp, varjämte, därest inkomsttiteln lämnar överskott, detta

tillgodoföres utgiftsanslaget, vars reservationer därigenom ökas.

Ifrågavarande reservationer uppgingo vid 1915 års ingång till

1,796,563 kronor 25 öre, vartill kom värdet av ämbetsverkets fastighet

nr 6 i kvarteret Rännilen, vilket värde vid nämnda tid beräknades till

650.000 kronor eller, efter avdrag av intecknad skuld i fastigheten å

300.000 kronor, till 350,000 kronor. Ämbetsverkets tillgångar vid nämnda

års början utgjorde alltså efter denna beräkning 2,146,563 kronor 25

öre. Vid 1916 års ingång uppgingo reservationerna — exklusive värdet

av fastigheten — till 1,787,268 kronor 25 öre.

På förslag av Kungl. Maj: t medgav därefter 1916 års riksdag

(skrivelsen nr 7 p. 56), att det Kungl. Maj:t och kronan tillhöriga kvarteret

Doktorn vid Valhallavägen mellan Ärtilleri- och Skeppargatorna

inom Hedvig Eleonora församling i Stockholm finge för ett pris av

500.000 kronor överlåtas å patent- och registreringsverket samt att i

kvarteret finge för en kostnad av 1,200,000 kronor uppföras en byggnad

s. 9 Kontrollera mot PDF

Tionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

9

till ämbetslokal åt verket, varjämte"riksdagen förklarade, att för gäldande

av omförmälda kostnader å tillhopa 1,700,000 kronor finge tagas i anspråk

reservationerna å anslaget till upprätthållande av patent- och

registreringsverkets verksamhet.

Sedan emellertid överintendentsämbetet i skrivelse den 17 november

1917 anmält, att enligt infordrade anbud och inom ämbetsverket verkställda

beräkningar kostnaden för själva byggnaden komme att uppgå

till 2,375,000 kronor eller till 1,175,000 kronor mer än vad därtill anvisats,

medgav 1918 års riksdag (skrivelsen nr 238; på förslag avKungl.

Maj:t, att till uppförande av ifrågavarande byggnad finge av reservationerna

utöver redan anvisat belopp tagas i anspråk ett. belopp av

ytterligare 1,175,000 kronor. På av Kungl. Maj:t gjord framställning

anvisade slutligen 1919 års lagtima riksdag (skrivelsen nr 267) ur reservationerna

ytterligare 130,000 kronor för täckande av kostnader för

bygget, varjämte riksdagen medgav, att för ämbetslokalens möblering

och inredning finge av samma reservationer, i den mån de därtill lämnade

tillgång, tagas i anspråk ett belopp av högst 300,000 kronor.

Sammanlagda beloppet av för nu angivna ändamål ur reservationerna

anvisade medel uppgår således till 3,305,000 kronor. Härav

hava tillsvidare utbetalats 2,180,000 kronor till verkets nybyggnad och

110,256 kronor 11 öre till möblering och inredning av den nya ämbetslokalen.

I detta sammanhang torde böra omnämnas, att Kungl. Maj:t

i överensstämmelse med riksdagens beslut genom särskilda författningar

förklarat, att kostnaderna för krigstidstillägg, krigstidshjälp och

dyrtidstillägg samt tillfällig löneförbättring för befattningshavare i

patent- och registreringsverket skola gäldas av de medel, med vilka

verkets omkostnader i övrigt bestridas.

Dessa extra utgifter uppgingo enligt av ämbetsverket lämnade

uppgifter till:

Krigstidstillägg och krigstidshjälp för år 1917 kronor

)> » )> » » 1918......... »

Dyrtidstillägg för år 1919............................................ »

Tillfällig löneförbättring för år 1919 ........................... »

Dyrtidstillägg för år 1920 (beräknat belopp)......... »

Tillfällig löneförbättring för år 1920 (beräknat belopp) »

50,618: 94

235,122: 69

404.405: 7 o

80''624: 97

613,369: 26

73,405: 05

Summa kronor 1,457,546:61.

De av patent- och registreringsverket vid sidan av den fastställda

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Tionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

staten gjorda utbetalningarna belöpa sig alltså sammanlagt till 3,747,802

kronor 72 öre.

Att desamma kunnat verkställas har berott därpå, att ämbetsverkets

inkomster under åren 1916—1919 väsentligt överstigit de

beräknade.

Ifrågavarande överskott utgjorde:

år 1916 ...........................................

» 1917 ................................

i. 1918 ....................................

). 1919 .............................................................................

och torde enligt av ämbetsverket lämnade uppgifter

för år 1920 kunna beräknas till omkring

kronor

166,544: 7 2

563,202: 5 5

853,733: —

605,872: 90

_ __ 322.000: —

Summa kronor 2,511,353: i 7.

Härtill kommer den av riksdagen fastställda lösesumman för statens

år 1920 beslutade förvärv av patent- och registreringsverkets fastighet

nr 6 i kvarteret Rännilen, 1,000,000 kronor, varå, sedan ämbetsverket

inbetalt en i fastigheten intecknad skuld å 300,000 kronor, behållningen

utgör 700,000 kronor.

Sammanräknas sistnämnda belopp, överskotten i inkomster under

åren 1916—1920 samt behållningen å reservationerna vid 1916 års ingång

erhålles en summa av 4,998,621 kronor 42 öre.

Hade de i patent- och registreringsverkets utgiftsstat upptagna

posterna kunnat begränsas till de belopp, vartill de i staten beräknats,

hade alltså vid innevarande års utgång reservationerna bort uppgå till

skillnaden mellan 4,998,621 kronor och beloppet av de ovan nämnda

utbetalningarna utom staten eller till omkring 1,251,000 kronor. Utgifterna

å förslagsanslagen å omkostnadsstaten hava emellertid överskridit

de beräknade beloppen med i runda tal följande belopp:

år 1916....................................

» 1917................................

» 1918....................................

» 1919....................................

» 1920 (beräknat belopp)

kronor

1,200

30,300

91,700

217,200

____ 195.000

Summa kronor 535,400.

Behållningen å reservationerna vid 1920 års utgång kan följaktligen

beräknas till omkring 715,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tionde huvudtiteln: 1921 års ti/läggsstat.

II

L sin förberörda skrivelse av den 5 november 1920 anför patent- <_9.j

och reeristrerinffsverket — efter att hava lämnat den redogörelse för talent- »c*.

° .. o i • • registrering*

verkets nuvarande ekonomiska stallning, som av mig har ovan atergivits verte.

— vidare följande:

»I patentlagstiftningskommitténs underdåniga skrivelse den 16 nästlidne oktober

med förslag till lag om ändrad lydelse av 3 och 9 §§ i lagen den 5 juli 1884 om

skydd för varumärken har kommittén beräknat ämbetsverkets inkomster för innevarande

år till omkring 1,099,000 mot i runt tal 1,122,000 kronor är 1919, således

en minskning av omkring 23,000 kronor. Samtidigt hade utgifterna beräknats till

omkring 1,668,000 kronor mot i runt tal 1,219,000 kronor år 1919, således en

ökning av omkring 449,000 kronor. Ökningen är huvudsakligen föranledd av ökade

dyrtidstillägg och stegrade tryckningskostnader för verkets publikationer och kungörelser

ävensom därav, att en betydligt ökad arbetsbörda nödvändiggjort anställande

av extra personal i större omfattning än tillförene. — Kommittén beräknar,

att verksamheten för året skulle komma att uppvisa en brist för ämbetsverket i

dess helhet av 570,000 kronor. För kommande år äro ytterligare ökade utgifter

att påräkna. Inflyttningen i ämbetsverkets nya lokaler kommer att medföra en

stegring av flera utgiftsposter, och de för innevarande år beviljade förhöjda dyrtidstilläggen

hava, frånsett de retroaktiva dyrtidstilläggen för första halvåret, endast

utgått för senare hälften av innevarande år. Av anslaget till verkets nybyggnad

innestå ännu obetalda 825,000 kronor och av anslaget till möblering och inredning

av ämbetslokalen 189,744 kronor.

Patent- och registreringsverkets ekonomiska ställning är följaktligen för närvarande

synnerligen bekymmersam.

Vad angår de till ämbetsverket inflytande avgifterna hava patentavgifterna

avsevärt ökats genom lag av den 23 april 1920, vilken lag blivit gällande för

patent, sökta från och med den 1 juli 1920. Verkan av de höjda patentavgifterna,

vilka huvudsakligen utgå såsom årsavgifter för beviljade patent, gör sig endast

successivt gällande. Såsom patentlagstiftningskommittén i nyssberörda underdåniga

skrivelse antagit, torde dessa, vilka för nästkommande år av kommittén beräknats

öka inkomsterna ä patentavdelningen med omkring 120,000 kronor, icke, sådana förhållandena

numera blivit, komma att giva sådan inkomstökning, att verkets ekonomiska

nödläge därigenom upphör. Kommittén, som för närvarande är sysselsatt

med varumärkeslagens revision, har i betraktande därav framlagt förslag till varumärkesavgifternas

höjande, varigenom, därest varumärkesregistreringen blir anlitad

i samma omfattning som hittills, en årlig inkomstökning av omkring 160,000 kronor

beräknades skola tillföras ämbetsverket, och har kommittén hemställt, att Eders

Kungl. Maj:t måtte till nästkommande års riksdag avlåta proposition om ändring av

varumärkeslagen i sådant syfte. Patent- och registreringsverket är för sin del

betänkt på att göra framställning om höjning av avgifterna för bolagsregistreringen.

Oaktat den merinkomst, som de höjda patentavgifterna och eventuellt ökade

avgifter för registrering av varumärken och bolag kan väntas medföra för ämbetsverket,

är patent- och registreringsverket ändock i behov av extra kassaförstärkning

för att bliva i stånd att bestrida utgifterna under närmaste tiden.

Såsom av det anförda framgår, innestå ännu av anslagen till nybyggnad och

till anskaffande av möbler m. m. 1.014.744 kronor. Då för bestämmande av det

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Tionde huvudtiteln: 1921 ärs tHIäggsstat.

[9."i erforderliga förskottets belopp nyssnämnda engängsutgift synts patent- och registre
ringsverket

lämpligen kunna vara normerande, får patent- och registreringsverket

i underdånighet anhålla, att till dess förfogande måtte ställas ett belopp av en

miljon kronor, att återbetalas i den mån ämbetsverkets ekonomiska ställning sådant

tillåter.»

stoi$kontor«t. Statskontoret, som anbefallts yttra sig över patent- ock registre
ringsverkets

framställning, anför i utlåtande den 20 november 1920

följande:

»Visserligen synes ur synpunkten av statskontorets kassaställning för närvarande

hinder icke möta för att det ifrågavarande beloppet, 1,000,000 kronor, av

statsmedlen förskotteras: men enligt de principer, som vid 1918 års riksdag godkändes

i fråga om förskottsväsendets avveckling, bör ett behov sådant som det

föreliggande icke tillgodoses genom lämnande av förskott, utan de för ändamålet

behövliga medlen beredas genom beloppets uppförande såsom anslag å riksstaten;

och då av patent- och registreringsverkets skrivelse framgår, att behållningen å det

av verket disponerade reservationsanslaget kan vid innevarande års utgång beräknas

till omkring 715,000 kronor, synes medelsbehovet icke vara så trängande, att det

nödvändigtvis måste tillgodoses, innan riksdagen kommer i tillfälle att kunna anvisa

ett dylikt anslag å tilläggsstat för år 1921.

Beträffande sättet för beredande av tillgång härtill synes, då det av handlingarna

framgår, att återbetalning av medlen är avsedd att äga rum i den mån

till patent- och registreringsverket inbytande avgifter därtill lämna tillgång, kassafonden

kunna provisoriskt för ändamålet anlitas.

Statskontoret hemställer alltså om äskande ä sagda tilläggsstat av ett anslag

''till tillfällig förstärkning av reservationsanslaget till upprätthållande av patentoch

registreringsverkets verksamhet’ å en miljon kronor såsom förslagsanslag

högst, varjämte å inkomstsidan synes böra uppföras motsvarande belopp såsom från

kassafonden i anspråk tagen kapitaltillgång.

När sedermera till följd av avgifternas höjning ifrågavarande reservationsanslag

därtill lämnar tillgång, torde beloppet i riksstaten böra uppföras, å inkomstsidan

såsom från reservationsanslaget i anspråk tagen kapitaltillgång och å utgiftssidan

såsom utgift för kapitalökning: avsättning till kassafonden.»

Departements
chefen.

Av vad patent- och registreringsverket i förberörda skrivelse den

5 november 1920 anfört framgår, att ämbetsverket icke är i stånd att

med de till verkets förfogande stående medel bestrida, jämte de löpande

utgifterna för uppehållande av verkets drift, jämväl de resterande kostnaderna

för uppförande och inredande av verkets nybyggnad. Under

sådana omständigheter lärer det vara nödvändigt att nu träffa anstalter

för, att erforderlig kassaförstärkning, av patent- och registreringsverket

uppskattad till en miljon kronor, beredes verket. Då det är anledning

att hoppas, att de åtgärder, som redan vidtagits eller äro under övervägande

för ökande av patent- och registreringsverkets inkomster, i

s. 13 Kontrollera mot PDF

Tionde huTudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 13

sinom tid skola sätta ämbetsverket i tillfälle att återbetala den nu behövliga

kassaförstärkningen, är jag, lika med myndigheterna, av den

uppfattningen, att förstärkniugsbeloppet bör allenast såsom lån ställas

till ämbetsverkets disposition. Givetvis kunde det ju då ifrågasättas,

huruvida icke saken budgettekniskt borde ordnas så, att det erforderliga

anslagsbeloppet upptoges bland utgifter för kapitalökning att bestridas

av tillfälliga lånemedel. Med hänsyn till den nu förefintliga goda kassafondsbehållningen

och då det är angeläget att icke utan tvingande skäl

öka statens upplåning, synes mig emellertid den av statskontoret föreslagna

anordningen, vilken ju i realiteten innebär ett anlitande av kassafondsmedel

för utlåningsändamål, vara att föredraga. Förstärkningsanslaget

torde, i enlighet med vad under hand av statskontoret till mig

uttalats, böra upptagas bland verkliga utgifter under tionde huvudtiteln

å 1921 års tilläggsstat.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till tillfällig förstärkning av reservationsanslaget

till upprätthållande av patent- och registreringsverkets

verksamhet å tilläggsstat för år 1921 anvisa

ett förslagsanslag, högst .................. kronor 1,000,000,

att av patent- och registreringsverket återbetalas

i den mån reservationerna å förstnämnda anslag därtill

lämna tillgång.

Försäkringsinspektionen.

10. öyrti dst i 11 ags vid försäkringsinspektionen.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut

denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om

behovet av anslag å 1921 års tilläggsstat för täckande av kostnader

för dyrtidstillägg under år 1921 åt befattningshavare i statens tjänst,

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader

för dyrtidstillägg under år 1921 åt befattningshavare

i försäkringsinspektionen å tilläggsstat för år

19.

ilo.]

Dyrtidsiiil&gg

vid försökringsinspek
t

imten

opaginerad Kontrollera mot PDF

[10.]

LH.J

Förstärkning

av det i omkostnadsstaten

för statens

provning sanstalt

upptagna

anslå•

get till expenser

m. m.

[12.J

Fortsatt utrustning

av

statens provningsanstalt.

[13.]

Bidrag till

Sveriges allmänna

exportförening.

It Tionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

1921 såsom reservationsanslag beräkna ett belopp

av ............................................................ kronor 65,000,

att av bidrag till försäkringsinspektionen direkt

utgå.

Statens provningsanstalt.

It. Förstärkning av det i oinkostnadsstaten tör statens provningsanstalt

upptagna anslaget till expenser m. in.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens

tionde huvudtitel, under punkt 17 anfört, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av det i omkostnadsstaten

för statens provningsanstalt upptagna anslaget till

expenser m. m. å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett

förslagsanslag, högst.................................... kronor 9,000,

att i första hand av inkomster av statens prov*

ningsanstalt direkt utgå.

12. Fortsatt utrustning av statens provningsanstalt.

Under åberopande av vad jag förut i dag, vid anmälan av frågorna

rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens tionde

huvudtitel, under punkt 18 anfört, hemställer jag nu, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till fortsatt utrustning av statens provningsanstalt

med tekniska hjälpmedel å tilläggsstat för år

1921 anvisa ett reservationsanslag av.. kronor 60,000.

B. Handel och sjöfart.

1. Bidrag till Sveriges allmänna exportförening.

Under åberopande av vad jag förut i dag, vid anmälan av frågorna

rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens tionde

huvudtitel, under punkt 23 anfört, hemställer jag nu, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

s. 15 Kontrollera mot PDF

Tionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

15

att under villkor, att Sveriges allmänna exportförening

under år 1921 bedriver sin verksamhet i huvudsakligen

den form och i minst den omfattning, som i företedd

förslagsstat för samma år angives, samt att i granskningen

av föreningens verksamhet och räkenskaper

deltager en av Kungl. Maj:t förordnad revisor, såsom

bidrag till föreningens verksamhet för år 1921 å tillläggsstat

för samma år anvisa ett förslagsanslag,

högst ................................... kronor 25,000,

med skyldighet för föreningen att såväl till chefen

för handelsdepartementet som till kommerskollegium

avgiva berättelse om föreningens verksamhet under

ifrågavarande år ävensom redogörelse för föreningens

ekonomiska ställning vid utgången av samma år.

< Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

1. Förstärkning av anslaget till torvingenjörer och torvassistenter m. m.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens

tionde huvudtitel, under punkt 32 anfört, hemställer jag, att Kung].

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att dels till förstärkning av det i 1921 års riksstat

upptagna anslaget till torvingenjörer och torvassistenter

dels ock till beredande av skrivhjälp åt

förste tor vingenjören å tillägg sstat för år 1921 anvisa

ett förslagsanslag, högst ............. kronor 5,450.

2. Förstärkning av anslaget till upprätthållande av en torvskola.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens

tionde huvudtitel, under punkt 34 anfört, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t. måtte föreslå riksdagen

13.

Förstärkning

av anslaget

till torvingenjörer

och torvassistenter

m. m.

[15.]

Förstärkning

av anslaget

till upprätthållande

av

en torvskola.

s. 16 Kontrollera mot PDF

[16.]

Undersökning

av staten tillhörigamossar.

[17-]

Försöksanläggning

för oljtutvinniny

ur

skiffer.

16 Tionde huvudtiteln: 1921 års tiUäggsstat.

att till förstärkning av det i riksstaten för år

1921 uppförda anslaget till upprätthållande av en

torvskola å tiUäggsstat för samma år anvisa ett förslagsanslag,

högst....................................... kronor 3,600.

3. Undersökning av staten tillhöriga mossar.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens

tionde huvudtitel, under punkt 35 anfört, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till fullföljande av den utav 1916 års riksdagbeslutade

undersökningen av staten tillhöriga mossar

å tiUäggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av ................................... kronor 5,000.

4. Försöksanläggning för oljeutvinning ur skiffer.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens

tionde huvudtitel, under punkt 40 anfört, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels för inköp eller förhyrande genom ingenjörsvetenskapsakademiens

försorg av en anläggning, avsedd

att av akademien användas för bedrivande av försök

i fabriksmässig skala med framställning ur alunskiffer

av olja och andra produkter, å tiUäggsstat för år 1921

anvisa ett förslagsanslag, högst ......... kronor 105,000,

dels ock, därest en dylik anläggning inköpes,

medgiva, att, sedan försöksdriften avslutats, anläggningen

må — även om däri ingår fäst egendom -—

efter Kungl. Maj:ts beprövande av ingenjörsvetenskapsakademien

åter försäljas, med skyldighet för akademien

att till statsverket inleverera den influtna köpeskillingen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Tionde huvudtiteln: 1921 års tfl/äggsstat.

17

D. Diverse.

1. Tillfällig löneförbättring under år 1921 för viss personal inom den

civila statsförvaltningen.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut [18.j

denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om

beredande av tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila riny

stål sförvaltningen, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riks
dagen

stutsförvalt
att,

i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig

löneförbättring under år 1921 åt viss personal

inom den civila statsförvaltningen å tilläggsstat för år

1921 under tionde huvudtiteln såsom förslagsanslag

beräkna ett belopp av .......................... kronor 228,450.

2. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m.

anvisade medel.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut denna [_l9.j

dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om för- Förstärkning

stärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom “Ilande åt

den civila statsförvaltuingen samt till vikariatsersättningar m. m. an- vissa extra

visade medel, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen ^v^reTnom

deri civila

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som statspirvaitkan

varda riksdagen förelagd, till förstärkning under

år 1921 av de till avlönande av vissa extra befatt- ersättningar

ningshavare inom den civila statsförvaltningen samt m m- a"°!''

o # . i i o *77 säde medel.

till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel a tilllägqsstat

för år 1921 under tionde huvudtiteln såsom

förslagsanslag beräkna ett belopp av... kronor 183,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Tionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[20.]

Dyrtids
tillägg.

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader

för dyrtidstillägg under år 1921 åt tjänstemän

och betjänte i de till handelsdepartementet hörande

ämbetsverk och kårer å tilläggsstat för år 1921 såsom

förslagsanslag beräkna ett belopp av kronor 3,500,000.

Summan av de av mig å tilläggsstaten för år

1921 under tionde huvudtiteln tillstyrkta anslag uppgår

sålunda till....................................... kronor 6,947,300.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri

statsrådets övriga ledamöter instämde, täcktes Hans

Maj:t Konungen bifalla; och skulle utdrag av detta

protokoll tillställas finansdepartementet för iakttagande

vid avfattandet av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen

angående tilläggsstat för år 1921.

Ur protokollet:

Hans von Arnold.

3. Dyrtidstillägg.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut

denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om

behovet av anslag å 1921 års tilläggsstat för täckande av kostnader

för dyrtidstillägg under år 1921 åt befattningshavare i statens tjänst,

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

s. 19 Kontrollera mot PDF

Punkt

Tionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

19

Sammandrag och register

till

Tionde huvudtiteln ä 1921 års tilliiggsstat.

Extra

Extra j

anslag

anslag j

Kronor

Kronor j

Sid.

10

11

It!

13

14

14

Nr

1 1

2 ! 3

3 4

6 I 7

8

0

10

11

12

A. Centrala verk med underlydande stater.

Kommerskollegium:

Förstärkning av de för skrivhjälp m. in. hos kommerskollegium

anställda arbetskrafterna, förslagsanslag,

högst........................................................ 10,175

Förstärkning av arbetskrafterna å kommerskollegii

industribyrås elektriska sektion för handläggning

av ärenden angående behörighet att utföra elektriska

anläggningar för belysning eller arbets
överföring

m. m., förslagsanslag, högst............ 3,675

Förstärkning av anslagsbeloppen till resekostnads- och traktamentsersättning

åt fartygsinspektörerna m. m., förslagsan

slag, högst ................................•.............................

Förstärkning av anslaget till navigationsskolorna, förslagsanslag,

högst...............................................................

Lots- och fyrväsendet:

Förstärkning av två i avlöningsstaten för lotsstyrelsen upptagna

anvisningar, förslagsanslag, högst ......... 3,750

Förstärkningsanslag till täckande av uppkommande

brist i förslagsanslagen å lotsverkets omkostnads
stat

för år 1021, förslagsanslag, högst......... 800,000

Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsanslag 178,000

Patent- och registreringsverket:

Dyrtidslillägg vid patent- och registreringsverket, reservationsanslag,

att av patent- och varumärkes- samt regi
streringsavgifters

medel direkt utgå ............... 1700,000

Tillfällig förstärkning av reservationsanslaget till

upprätthållande av patent- och registreringsverkets

verksamhet, förslagsanslag, högst ........ 1,000,000

Försäkringsinspektionen:

Dyrtidstillägg vid försäkringsinspektionen, reservationsanslag,

alt av bidrag till försäkringsinspektionen direkt utgå

Statens provningsanstalt:

Förstärkning av det i omkostnadsstaten för statens provningsanstalt

upptagna anslaget till expenser m m., för

slagsanslag, högst, alt i första hand av inkomster av

statens provningsanstalt direkt utgå.................. 9,000

Fortsatt utrustning av statens provningsanstalt,

reservationsanslag.................. 60,000

13,850

41,200

21,000

981,750

1,700,000

■65,000

69,000 | 2,891,800

Beräknat belopp.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Tionde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Extra

Extra

B

pr

Sid.

Nr

anslag

anslag

Kronor

Kronor

B. Handel och sjöfart.

13

14

1

Sve.riges allmänna exportförening, förslagsanslag, högst......

25,000

C. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

14

15

1

Förstärkning av anslaget till torvingenjörer och torvassistenter

m. m., förslagsanslag, högst..........................................

5,450

I

15

15

2

Förstärkning av anslaget till upprätthållande av en torvskola,

förslagsanslag, högst...................................................

3,600

16

16

3

Undersökning av staten tillhöliga mossar, reservationsanslag

5,000

17

16

4

Försöksanläggning för oljeutvinning ur skiffer, förslagsan-

slag, högst ..................................................................

105,000

119,050 |

D. Diverse.

18

IT

1

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen, förslagsanslag .................................

‘228,450

19

17

2

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattnings-

havare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariats-

ersättningar m. m. anvisade medel, förslagsanslag .........

‘183,000

20

18

3

Dyrtidstillägg, förslagsanslag ..........................................

‘3,500,000

3,911,450

Summa

............

6,947,300

1 Beräknat belopp

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKEBI-AKTIEBOLAG, 1921

s. 1 Kontrollera mot PDF

Elfte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

1

Tilläggsstaten för år 1921.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve

Wu angel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm,

Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Härefter redogjorde departementschefen, statsrådet Tamm för de

frågor, som rörde regleringen å 1921 års tilläggsstat till riksstaten av

elfte huvudtiteln,

innefattande pensions- och indragningsstaterna, och anförde därvid till

en början beträffande

A. I>et civila pciisionsväscndet.

1. Förstärkning av anslaget till förvaltningsbidrag till en ny äuke- och

pupillkassa för civilstaten.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

frågorna rörande regleringen av utgifterna under riksstatens elite huvudtitel,

under punkt 1 anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till förstärkning av det ordinarie bestämda

anslaget till förvaltningsbidrag till en ny änke- och

pupillkassa för civilstaten å tilläggsstat för år 1921

anvisa ett förslagsanslag, högst kronor 25,000.

Bihang till riksdagens protokoll lrJ21. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 1

[l.j

Förstärkning

av ans aget

till förvaltnings''

idrag

till cn nu

önte> och

pupillkassa

för civilstaten

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Elfte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[2.1

Ityrtidstillägg

åt f. d civila

befattningshavare

i statens

tjänst

m fl. pensionärer.

[3.1

Dyrtidstillägg

åt nmåomberättigade

änkor och

barn efter

civila befattningshavare

i

statens tjänst

in. fl.

2. Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens tjänst m. fl.

pensionärer.

Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört i fråga om

beredande av dyrtidstillägg under år 1921 åt pensionärer, hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition om anvisande

av medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,

till beredande av dyrtidstillägg under år 1921

åt f. d. civila befattningshavare i statens tjänst m. fl.

pensionärer å tilläggsstut för år 1921 såsom förslagsanslag

beräkna ett belopp av......... kronor 15,600,000.

3. Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter civila befattningshavare

i statens tjänst m. fl.

Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört i fråga om

dyrtidstillägg under år 1921 åt pensionärer, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition om anvisande av

medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,

till beredande av dyrtidstillägg under år 1921 åt pensionsberättigade

änkor och barn efter civila befattningshavare

i statens tjänst m. fl., å Wläggsstat för år 1921

såsom förslagsanslag beräkna ett belopp

av........................................ kronor 6,000,000.

Föredragande departementschefen erinrade härefter, att Kungl.

Maj:t enligt finansdepartementet tillhand''kommet protok''disutdrag förut

på hnndelsdrpartenientefs föredragning beslutat avlåtande till riksdagen av

följande framställning, nämligen:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Elfte havndtiteln: 1921 års tilläggsstat.

3

4. Tilläggspensioner under år 1921 åt pensionstagarna vid handelsflottans

pensionsaustalt.

(se bil. 2 vid detta prot., sid. 8)

att riksdagen måtte

för beredande under år 1921 av tilläggspensioner åt pensionstagnrne

vid handelsflottaus pensionsanstalt å tilläggsstat för år 1921 under elfte

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av ......................... kronor 106,000,

förklara, att tilläggspensionerna skola till pensionstagarne utgå

med följande belopp, nämligen inom anstaltens första klass med 80

kronor, inom den andra klassen med 60 kronor, inom den tredje klassen

med 50 kronor och inom den fjärde klassen med 45 kronor, samt

medgiva, att tilläggspensionerna må till vederbörande pensionärer

utgå å de tider, i den ordning och efter de grunder, som gällande

reglemente föreskriver i fråga om de från anstalten utgående ordinarie

pensionerna.

Beträffande

B. Det militära pcnsionsväscndet

yttrade departementschefen:

1. Dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare.

Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört i fråga om

beredande av dyrtidstillägg under år 1921 åt pensionärer, hemställer jag,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition om anvisande

av medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,

till beredande av dyrtidstillägg under år 1921

åt f. d. militära befattningshavare å tilläggsstat för år

1921 såsom förslagsanslag beräkna

ett belopp av.........................................

KO

TVläygspentioner

under

år 1921 åt

pen sio "8

tagarna vid

handelsflottans

pentionsanstaLt.

[5.]

Dyrtidsfi''lägg

åt f. d. mi Härå

befattningshavare.

kronor 5,400,000.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Elfte huvudtiteln: 1921 års tMäggsstat.

[6]

Dyrtidstiilägg

åt pensionsberättigade

änkor och

barn efter

militära befattningshavare.

[7-]

Ersättning i

anledning av

kroppsskada,

dragen under

militär tjänstgöring
-

2. Dyrtidstiilägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter militära

befattningshavare.

Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört i fråga om

dyrtidstiilägg under år 1921 åt pensionärer, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition om anvisande av

medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,

till beredande av dyrtidstiilägg under år 11)21 åt p< nsionsberättigade

änkor orh barn efter militära befä''tningshavare,

å tilläqi/sstut för år 11121 såsom förslagsanslag

beräkna ett belopp av ...................... kronor 1,300,000.

Föredragande departementschefen erinrade härefter, att Kungl. Maj:t

enligt finansdepartementet tillhandakommet protokollsutdrag förut på

försvarsdiparti-merit ets föredragning beslutat avlåtande till riksdagen av

följande framställning, nämligen:

3. Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.

(se bil. 1 vid detta prof., sid. 6)

att riksdagen måtte

dels medgiva, att den ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under militärtjänstgöring, som utgått elUr utgår såsom sjukh

jälpsersättning eller livränta för tid under ar 1021 eller såsom begravningshjälp

i anledning av dödsfall, inträffat under nämnda år, må, därest

skadan uppkommit före den 1 januari 1921, höjas med 50 procent

utöver det belopp, vartill ersättningen må bestämmas enligt grunderna

i förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under militärtjänstgöring,

dels ock för bestridande av härav föranledda kostnader å tilläqqsstat

för år 1921 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av ........................................................................................... kronor 175,000.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Elfte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

5

4. Dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater samt

Yadstena krigsmanshuskassas understödstagare.

Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört beträffande

dyrtidstillägg åt pensionärer, får jag hemställa, att Kuugl. Magt måtte

föreslå riksdagen,

att, i avbidan på den proposition om anvisande

av medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,

till beredande av dyrtidstillägg under år 11)21

åt pensionerade båtsmän och marinsoldater samt Vadstena

krig''mansliuskassas understödstagare å tilläi/gsstat

för år 1921 såsom förslagsanslag beräkna ett

belopp av............................................. kronor 1,350,000.

Vid bifall till de av mig framställda förslag komma elfte huvudtitelns

anslag å tilläggsstat för år 1921 att uppgå till kronor 29,956,000.

Vad departementschefen sålunda rörande regleringen

å tilläggsstat för år 1921 av utgifterna under

riksstatens elfte huvudtitel hemställt, biträddes av

statsrådets övriga ledamöter och blev av Hans Maj:t

Konungen gillat och godkänt.

Ur protokollet:

Birger Looström.

[8.1

Dyrtidstillägg

åt pensionera

de båtsmän

och marinsoldater

samt

Vadstena

krigs mans kuska

ss''S under

stödst <i gare.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Elfte huvudtiteln: 1921 års tllläggsstat, bil. 1.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, liållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17 december 1920.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve

Krångel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm,

Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

[?•] Departementschefen, statsrådet Hammarskjöld, anförde härefter:

nin Vänta* »För åren 1918—1920 har riksdagen medgivit en provisorisk böj
tång

av ning med 50 procent av de enligt förorduingen den 18 juni 1909 om

kr°ådrakena’ isättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstunder

militär- göring, utgående ersättningsbelopp.

tjänttyönng. Kostnaderna för nämnda förhöjning utgingo under år 1918 i

enlighet med riksdagens beslut frän beväringsmanskapets invalid- och

pensionsfond. Emellertid måste till följd bärav fondeus kapitaltillgångar

tagas i anspråk. Då ett fortgående på denna väg icke synts lämpligt,

har riksdagen, uppå därom av Kungl. Maj:t gjorda framställningar,

i för ifrågavarande ändamål å tilläggsstat för vart och ett av åren 1919

och 1920 anvisat ett förslagsanslag av 175 000 kronor.

Enär de förhållanden, som föranlett riksdagens omförmälda medgivande,

allt jämt ät o rådande, torde jämväl under år 1921 böra utgå

50 procents förhöjning å ifrågavarande ersättningsbelopp. Härvid är

likväl att märka, att jämlikt beslut av 1920 års riksdag sådan ändring

vidtagits i 1909 års förordning, att de enligt densamma utgående ersättningsbeloppen

fördubblats, dock endast i de fall, då skadan uppkommit

efter ingången av år 1921. Beträffande dessa fall bör givetvis

icke någon ytterligare förhöjning av ersättningsbeloppen ifrågakomma.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

dels medgiva, att den ersättning i anledning av

kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, som

utgått eller utgår såsom sjukIjälpsersättning eller livränta

för tid under år 1921 eller såsom begravnings
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Elfte huTudtiteln: 1921 års tilläggsstat, bil. 1.

hjälp i anledning av dödsfall, inträffat under nämnda

år, må, därest skadan uppkommit före den 1 januari

1921, höjas med 50 procent utöver det belopp, vartill

ersättningen må bestämmas enligt grunderna i förordningen

den 18 juni 1909 om isättning i anledning

av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

dals ock för bestridande av härav föranledda kostnader

å tilläggsstat för år 1921 under elfte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 175,000 kronor.»

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna

bifall; och skulle utdrag av detta protokoll tillställas

finansdepartementet för iakttagande vid uppgörandet

av förslag till reglering av utgifterna under nksstatens

elfte huvudtitel på tilläggsstat för år 1921.

Ur protokollet:

Henning Öliman.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Elfte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat, bil. 2.

Tilläggspensioner

under

år 1921 åt

pensions

tagarne vid

handelsflottans

pensionsanstalt.

Utdrag av protokollet över handeUärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17 december 1990.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve

Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm,

Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Departementschefen, statsrådet Malm, anförde:

• På framställning av Kungl. Maj:t har riksdagen för vartdera av

åren 1919 och 1920 för beredande av tilläggspensioner åt pensionstagarne

vid handelsflottans pensionsanstalt å tilläggsstat under riksstat

ens tionde huvudtitel anvisat ett förslagsanslag av 106,000 kronor.

Vid föred>agning den 9 juli 1920 av riksdagens skrivelse den 21

juni 1920, nr 11 B, däri riksdagen anmält bland annat sitt beslut att

för samma år bevilja omförmälda anslag, bemyndigade Kungl. Maj:t.

direktionen över handelsflottans pensionsanstalt. att till envar, som i

enlighet med bestämmelserna i reglementet för anstalten och direktionens

därå grundade beslut under år 1920 eller någon del därav uppbure

pension från anstalten, utbetala tilläggspension med följande belopp,

nämligen inom anstaltens första klass med 80 kronor, inom den andra

klassen med 60 kronor, inom den tredje klassen med 50 kronor och inom

den fjärde klassen med 45 kronor, därvid skulle iakttagas, att tilläggspensionerna

skulle till vederbörande pensionärer utgå å de tider, i den

ordning och efter de grunder, som gällande reglemente föreskreve ifråga

om de från anstalten utgående ordinarie pensionerna. Tillika bemyndigades

direktionen att under år 1920 hos statskontoret, i mån av behov

och mot redovisningsskyldighet, rekvirera för utbetalande av dylika

tilläggspensioner erforderliga medel, som statskontoret skulle hava att

till direktionen utanordna från förenämnda, av riksdagen för beredande

under år 1920 av tilläggspensioner åt. pensionstagarne vid handelsflottans

pensionsanstalt å tilläggsstat för år 1920 anvisade förslagsanslag av

106,000 kronor.

1 skrivelse den 30 augusti 1920 har nu direktionen över handelsflottans

pensionsanstalt hemställt, att Kung]. Magt måtte vidtaga åtgärder

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Elfte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat, bil. 2.

för beredande av tilläggspensioner jämväl för år 1921 till pensionstagarne

vid anstalten samt för ändamålet hos riksdagen begära anvisande av

medel till samma belopp som för år 1920 eller 106,000 kronor.

Då lag finner billigheten kräva, att ifrågavarande pensionärer även Dep“*™enl>- för år 1921 erhålla någon lättnad i dyrtidens tryck, torde jämväl för

sagda år ett förslagsanslag för enahanda ändamål böra uppföras å tilläggsstat,

numera under elfte huvudtiteln. Anslagsbeloppet synes böra bestämmas

till detsamma som för föregående tvenne år. Någon ändring

i tilläggspensionernas belopp eller i grunderna för desammas utgående

ifrågasätter jag ej. _ ..

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att

för beredande under år 1921 av tilläggspensioner

åt pensionstagarne vid handelsflottans pensionsanstalt

å tilläggsstat för år 1921 under elfte huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av..................... kronor 106,000,

förklara, att tilläggspensionerna skola till pensionstagarne

utgå med följande belopp, nämligen inom

anstaltens första klass med 80 kronor, inom den andra

„ klassen med 60 kronor, inom den tredje klassen med

50 kronor och inom den fjärde klassen med 4o

kronor, samt

medgiva, att • tilläggspensionerna må till vederbörande

pensionärer utgå å de tider, i den ordning

och efter de grunder, som gällande reglemente föreskriver

i fråga om de från anstalten utgående ordinarie

pensionerna.

Till denna departementschefens hemställan, däri

statsrådets övriga ledamöter instämde, täcktes Hans

Maj:t Konungen lämna bifall; och skulle utdrag a\

detta protokoll tillställas finansdepartementet för iakttagande

vid uppgörande avförslag till reglering av utgifterna

under tilläggstatens för år 1921 elfte huvudtite .

Ur protokollet:

Elin Bydeberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Elfte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Sammandrag och register

till

Elfte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

1

! hd

i

.

1

Extra

Extra

i 6

! w

Sid.

Nr

"anslag

anslag

Kronor

Kronor

A Civila pensions väsendet.

1

1

1

Förstärkning''"^ anslaget till!förvaltningsbidrag till en

ny enke- och pupillkassa för civilstaten, förslags-

anslag, högst ...............................

25,000

2

2

2

Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer, förslagsanslag.................

1 15,600,000

3

2

3

Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn

efter civila befattningshavare i statens tjänst m. fl., för-

■ slagsanslag..............................

1 6,000,000

4

3

4

Tilläggspensioner under år 1921 åt pensions tagarna vid

handelsflottans pensionsanstalt, förslagsanslag ........

106,000

21,731,000

B. Militära pensionsväsendet.

5

3

1

Dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare, förslags-

anslag ....................

1 5,400,000

6

4

2

Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn

efter militära befattningshavare, förslagsanslag ......

1 1,300,000

7

4

O

3

Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under

|

8

5

4 !

militärtjänstgöring, förslagsanslag ........................

Dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater

175,000

samt Vadstena krigsmanshuskussas understödstagare,

förslagsanslag.....................

1 1,350,000 j

8,225,000

Summa ...............

29,956,000 !

1 Beräknat belopp.

STOCKHOLM, ISAAC MARC1IS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1821.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: 1921 års tilläggsstat.

1

Tilläggsstaten för år 1921.

Utgifter för kapitalökning.

Utdrag av ‘protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj it

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve

Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmqutst, Malm.

Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Tamm anhöll härefter

att få anmäla de frågor, som rörde regleringen å tilläggsstaten för år

1921 av statens

utgifter för kapitalökning.

Vad först angick anslag till

statens affärsverksamhet,

erinrade departementschefen, att Kungl. Maj:t. på kommunikationsdepartementets

och jordbruksdepartementets föredragning förut denna dag besluta

avlåtande till riksdagen av vissa framställningar, varom i bilagda

utdrag av protokollet över kommunikationsärenden och protokollet över

jordbruksärenden (se bil. 1 och 4) närmare form kies.

Beträffande de för år 1921 sålunda ifrågasatta anslagen,

med undantag av de under punkterna 11 i protokollet över kommuBihang

till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr .2.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Utgifter för kapitalökning: 1921 års tilläggsstat.

nikationsärendcn och 1 i protokollet över jordbruksärenden omförmälda,

hemställde föredragande departementschefen, att Kung!. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att vart och ett av desamma finge utgå av låne•

medel.

Vad åter anginge berörda under punkt 11 i bil. 1 samt punkt 1

i bil. 4 ifrågasatta anslag hemställde departementschefen, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att desamma finge utgå av andra statsinkomster

än lånemedel.

Vidkommande därefter ifrågasatta anslag till

statens utlåningsfonder

erinrade departementschefen, att Kungl. Maj:t på jordbruksdepartementets

föredragning förut denna dag samt på handelsdepartementets föredragning

den 31 december 1920 beslutit avlåtande till riksdagen av vissa

framställningar, varom i bilagda utdrag av protokollen över jordbruksoch

handelsärenden (se bil. 4 punkterna 3 och 4 samt bil. 5) närmare

förmärs; och hemställde departementschefen beträffande samtliga ifrågavarande

anslag till statens utlåningsfonder, att Kungl. Magt måtte föreslå

riksdagen medgiva

att desamma finge utgå av lånemedel.

Departementschefen fortsatte:

. Ll-1

Återbetalning

av vissa under

titeln wFörlag

till statsverket,

11 anvisade

medel.

1 skrivelse den 9 december 1920 hava fullmäktige i riksgäldskontoret

meddelat mig, såsom jag redan vid behandlingen av frågorna

om inkomstberäkningen erinrat, att såsom

återbetalning av vissa under titeln “Förlag till statsverket" A 1918 års

tilläggsstat anvisade medel

borde för nu ifrågavarande statsregleringsperiod under rubriken: »Utgifter

för kapitalökuing: Återbetalning av tillfälliga lånemedel» uppföras

ett förslagsanslag, högst, å 4,033,800 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Utgifter för kapitalökning: 1921 års tilläggsstat.

Med anledning härav hemställer jag, att Kungl. Magt mätte föreslå

riksdagen

att under rubriken »Utgifter för kapitalökning:

Återbetalning av tillfälliga lånemedel» till återbetalning

av vissa under titeln »Förlag till statsverket» å 1918

års tilläggsstat anvisade anslag såsom för slagsanslag,

högst, uppföra ett belopp av........... kronor 4.033,800,

att utgå av andra'' statsinkomster än lånemedel.

Efter gemensam beredning med chefen för handelsdepartementet

anförde härefter föredragande departementschefen i fråga om

återbetalning av vissa till rörelsekapital lör statens industri- och

bränslekommissioner anvisade anslag.

På därom av Kungl. Magt gjorda framställningar anvisade 1917

och 1918 årens lagtima riksdagar å tilläggsstat för år 1917, respektive

för år 1918 följande reservationsanslag till rörelsekapital lör statens

kristidskommissioner: * I

‘ Rörelsekapital för industrikommissionen ............... j

| Tillämpning av gällande förfoganderättslag ifråga om!

industriella råvaror och dylikt ...........................[

j Rörelsekapital för bränslekommissionen .....................j

l

| 1917 urs bränslekommissions vedanskaffning...............;

I Statens verksamhet ifråga om meddelande av sjöför-j

säkring mot krigsfara .......................................j

i

Rörelsekapital för folkhushållningskommissionen........I

Anskaffande och tillhandahållande av livsförnödenheter! i 50.000,000

Å tilläggsstat för år

1917 1918 ;

Kronor Kronor

Summa

Kronor

1

30,000,000 f

i 50,000,000

20,000,000 i

1

|

100,000,000

\

i

i 150,000,000

50,000,000

j

25,000,000 ;

1

1 200,000,000

25,000,000

1 350,000,000

150.000,000

245,000,000

| 330,000,000 !

575,000,000

tJ. ,

Återbetalning

av vissa till

rörelsekapital

för statens

industri- och

bränslckommis

iover

avvisadt

anslag

och beslöto nämnda riksdagar tillika, att sagda anslagsbelopp skulle

utgå av tillfälliga lånemedel.

Anskaffandet av de erforderliga medlen omhänderhades av riks
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Utgifter för kapitalökning: 1921 års tilläggsstat.

gäldskontoret, som därvid till en början icke anlitade biträde av någon

annan kreditanstalt än riksbanken. Härigenom blevo emellertid de krav,

som för finansierandet av kristidskommissionerna ställdes på riksgäldskontoret

och riksbanken, så stora, att desamma, jämsides med det likaledes

högst betydande behovet av lånemedel för statens ordinarie funktioner,

icke utan svårighet kunde fyllas.

I syfte att söka omlägga tillgodoseendet av kommissionernas medelsbehov

i en riktning, som mindre hårt ansträngde riksgälds kontoret och

riksbanken och bättre möjliggjorde utnyttjandet för kommissionernas

behov av det i den allmänna rörelsen befintliga kapitalet, träffades med

riksdagens medgivande den 30 maj 1918 ett avtal mellan riksgäldskontoret

och landets 23 största banker om en kredit å 550 miljoner

kronor för finansierandet av industrikommissionens, bränslekommissionens

och folkhushållningskommissionens verksamhet. Det å 1917 års tilläggsstat

för statens verksamhet i fråga om meddelande av sjöförsäkring mot

krigsfara beviljade anslag av 25 miljoner kronor bär aldrig behöft tagas

i anspråk.

Berörda kredit å 550 miljoner kronor, sena motsvarade de å 1917 och

1918 årens tilläggsstater för industrikommissionen, bränslekommissionen

och folkhushållningskommissionen anvisade anslag å respektive 50, 150

och 350 miljoner kronor, skulle, enligt särskilda kungl. brev till fullmäktige

i riksgäldskontoret den 28 juni 1918, till högst de respektive

beloppen av sagda anslag ställas till vederbörande kommissioners förfogande

av riksgäldskontoret, som hade att förvalta krediten i fråga, och

i vars räkenskaper de för de särskilda kommissionerna avsedda kreditbeloppen

skulle redovisas såsom fonder. Vidare skulle enligt nämnda brev

ifrågavarande kommissioner gälda ränta å lyftade belopp.

Av omförmälda kommissioner har folkhushållningskommissionen

till fullo återbetalt de belopp, som av ifrågavarande kredit ställts till

dess förfogande, ävensom till fullo erlagt upplupna räntor. Industri- och

bränslekommissionerna åter häfta för de dem av sagda kredit tillhandahållna

belopp jämte därå upplupna räntor i skuld till riksgäldskontoret,

vilken skuld, enligt uppgift från nämnda verk, kan beräknas uppgå vid

utgången av år 1920 till omkring 5.7 miljoner kronor för industrikommissionen

och till omkring 119 miljoner kronor för bränslekommissionen.

Enligt från. de båda kommissionerna meddelade uppgifter torde

det under alla förhållanden bliva nödigt, att industrikommissionens

ifrågavarande skuld, i runt tal 5.7 miljoner kronor, samt av bränslekommissionens

skuld ett belopp av omkring 104.5 miljoner kronor q,v

statsverket gäldas. Från bränslekommissionen har upplysts, att i be
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: 1921 års tilläggsstat. 5

rörda belopp å 104.5 miljoner kronor ingå dels utgifter, föranledda av

Kungl. Maj:ts föreskrifter i syfte att förbilliga ved för hushållsändamål,

till sammanlagt 11.5 miljoner kronor dels ock ett belopp av omkring

27 miljoner kronor, utgörande ränta till den 1 januari 1921 å förenämnda

till kommissionens förfogande ställda rörelsekapital.

Av vad jag tidigare i dag i samband med behandlingen av inkomsterna

meddelat, framgår, att jag icke kan biträda en anordning

i syfte att täcka ifrågavarande skulder med lånemedel, utan höra

enligt min mening andra medel härför anlitas. Samtidigt har jag även

framhållit, att sagda skulder böra snarast möjligt likvideras, förslagsvis

till ett belopp av 70 miljoner kronor redan år 1921. De härför

erforderliga medlen torde enligt min tanke, såsom jag jämväl vid nyssnämnda

tillfälle nämnde, böra anskaffas genom att taga i anspråk 20

miljoner kronor av krigsförsäkringskommissionens överskottsmedel, 30

miljoner kronor av statsverkets fond av rusdrycksmedel samt 20 miljoner

kronor av statsverkets kassafond.

Beträffande återstående delen av ovanberörda kommissionsskuld å

sammanlagt omkring 110 miljoner kronor eller cirka 40 miljoner kronor

lärer med täckningen därav få anstå till ett senare år.

Såsom av det ovan anförda framgår, har folkhushållningskommissionen

till fullo samt industri- och bränslekommissionerna delvis gnidit

sina skulder till riksgäldskontoret å nu ifrågavarande kredit, och skulle

alltså på grund härav eu avveckling i viss män av kommissionernas

mellanhavanden med riksgäldskontoret kunna omedelbart äga rum.

Ur synpunkten av ordning och reda i budgeten finner jag mig

emellertid icke böra förorda en dylik partiell avveckling av sagda

mellanhavanden, utan anser jag för min del, att därmed bör austå, till

dess en slutlig avveckling av hela den nu ifrågavarande kommissionskrediten

kan ske. Någon reell olägenhet av ett sådant tillvägagångssätt

torde -icke heller vara att befara, då nämligen fullmäktige i riksgäldskontoret

enligt bestämmelserna i det mellan dem och vissa banker

ingångna kreditavtalet äro i tillfälle att reglera kreditsumman hos dessa

banker med hänsyn till kommissionernas behov av kredit.

Vad slutligen vidkommer de budgetära anordningarna för täckande

av de kreditbelopp, om vilkas likvidering nu är fråga, eller inalles 70

miljoner kronor, torde de anslag, som för ändamålet skulle behöva anvisas,

böra uppföras å 1921 års tilläggsstat såsom utgifter för kapitalökning,

att utgå av andra statsinkomster än lånemedel. De medelstillgångar,

som, enligt vad här ovan sagts, skulle lör täckande av berörda

anslag tagas i anspråk, torde å inkomstsidan i nämnda tilläggsstat böra

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Utgifter för kapitalökning: 1921 års tilläggsstat.

upptagas sålunda, att krigsförsäkringskommissionens överskottsmedel

uppföras under inkomsttiteln »Diverse inkomster» samt de medelsbelopp,

vilka skulle tagas ur kassafonden och rusdrycksmedelsfonden såsom i

anspråk tagna kapitaltillgångar.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungi. Magt föreslå

riksdagen att i tilläggsstaten för år 1921

dels under rubriken »Utgifter för kapitalökning:

Återbetalning av tillfälliga lånemedel» till återbetalning

av vissa till rörelsekapital för statens industri- och

bränslekommissioner å 1917 och 1918 årens tilläggsstater

anvisade anslag såsom särskilda förslagsanslag,

högst, att täckas av andra statsinkomster än lånemedel,

anvisa för industrikommissionen ett belopp av 5,700,000

kronor och för bränslekommissionen ett belopp av

64,300,000 kronor,

dels ock å inkomstsidan upptaga under riksstatsinkomsttiteln

»Diverse inkomster» ett belopp av

20,000,000 kronor samt under rubriken »I anspråk

tagna kapitaltillgångar: Uppkomna av egentliga statsinkomster»

av statsverkets kassafond 20,000,000 kronor

och av statsverkets fond av rusdrycksmedel 30,000,000

kronor.

Vidare erinrade departementschefen i fråga om anslag till

rörelsekapital för hantverksskolan i Kristinehamn för blinda,

att Kungl. Maj:t på ecklesiastikdepartementets föredragning förut denna

dag besluta föreslå riksdagen anvisande av visst anslag, varom i bilagda

utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden (se bil. 3 punkt 2) närmare

förmäles; och hemställde departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att berörda anslag Unge utgå av lånemedel.

Beträffande därefter anslag till

statens fryshus

erinrade departementschefen, att Kungl. Maj:t på jordbruksdepartementets

föredragning förut i dag beslutit föreslå riksdagen anvisa visst an
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Utgifter för kapitalökning: 1921 års t/l/äggsstat.

slag, varom i bilagda utdrag av protokollet över jordbruksårenden (se

bil. 4 punkt 2) närmare förmäles; och hemställde departementschefen,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att berörda anslag finge utgå av andra statsinkomster

än lånemedel.

Vad ytterligare angår

låneunderstöd,

erinrade föredragande departementschefen slutligen, att Kungl. Maj:t pa

socialdepartementets, ecklesiastikdepartementets och jordbruksdepartementets

föredragning tidigare denna dag besluta avlåtande till riksdagen av

vissa framställningar, varom i bilagda utdrag av protokollen över social-,

ecklesiastik- och jordbruksärenden (se bil. 2, bil. 3 punkt 1 samt bil. 4

punkt 5) närmare förmäles; och hemställde departementschefen, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att berörda anslag finge utgå av lånemedel.

Slutligen hemställde departementschefen, att eu förteckning över

de å tilläggsstat för år 1921 föreslagna utgifterna för kapitalökning

måtte få såsom bil. 6 fogas vid detta protokoll.

Vad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Birger Looström.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil 1: 1921 urs tilläggsstat.

1

Bil. 1.

Utgifter för kapitalökning.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

7 januari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve

Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm,

Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Murray anmälde

frågan om de anslag för kapitalökning, som beträffande de affärsdrivande

verken och utlåningsfonderna under kommunikationsdepartementet

ansetts böra anvisas å tilläggsstat för år 1921, och anförde:

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 käft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat.

Postverket.

I. Inköp av inventarier.

[1-] Under åberopande av vad jag denna dag under punkten 1 anfört

inventarier statsrådsprotokollet i fråga om anslagsäskandena beträffande postver“

n aMei*ket i avdelningen Utgifter för kapitalökning å 1922 års stat får jag hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för inköp av inventarier för postverkets behov

på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslagav

600,000 kronor.

II. Inköp och bebyggande av fastigheter.

1. Inköp av fastigheter i Tidaholm och Sollefteå.

hlkö^av* I skrivelser den 3 och den 28 september 1920 i fråga om anslag till

fastigheter utgifter för kapitalökning beträffande postverket att äskas av 1921 års riks''

Ti^olm dag gör generalpoststyrelsen framställning om anvisande av anslag för förSollefteå.

värv för postverkets räkning av fastigheter i Tidaholm och Sollefteå samt

ifrågasätter för sådant ändamål anvisande å 1921 års tilläggsstat av 60,000

respektive 177,000 kronor.

menTscUfen Då, enligt vad jag erfarit, möjlighet yppat sig att genom förhyr
men

sc lejen. erhålla lämplig postkontorslokal i Tidaholm samt ytterligare utredning

synes önskvärd beträffande lämpligaste sättet för tillgodoseende av

postverkets lokalbehov i Sollefteå, har jag ej ansett framställning böra

göras hos 1921 års riksdag om anslag för ifrågavarande ändamål.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tillägg sstat.

3

U. Inköp av fastigheter i Lilla Alby municipalsamhälle inom Solna socken in. in.

I sin skrivelse den 3 september 1920 har generalpoststyrelsen vidare, fnnk?5ttp“iJ!y''‘

för beredande av ökat utrymme för postverkets verkstad, tryckeri, bokbin- fastigheter

deri och förråd, föreslagit inköp för statsverkets räkning av vissa tomter

i Lilla Alby municipalsamhälle i Solna socken med därå uppförda bygg-samhälle innader;

och har styrelsen för gäldande av köpeskillingen för fastigheterna 0™(^£0e1"a

och för bestridande av kostnaderna för vissa erforderliga ändringsarbeten m. m.

inom desamma äskat ett anslag å tilläggsstat för år 1921 av 1,850,000 kronor.

Av den utredning, styrelsen i föreliggande ämne åvägabragt, torde

framgå, att postverket är i stort behov av ökat lokalutrymme för sina

ifrågavarande verksamhetsgrenar. Ehuru de till inköp föreslagna fastigheterna

i flera hänseenden synas lämpliga för ändamålet, har jag emellertid

ej ansett styrelsens förslag nu böra underställas riksdagen. Frågan

synes mig nämligen stå i visst samband med sättet för handhavande av

statens tryck i allmänhet, varjämte torde böra övervägas, i vad mån postverkets

tryckeri skulle kunna övertaga blankettrycket för jämväl andra

statens verk och inrättningar eller någon annan, däremot svarande anordning

vidtagas. Om endast postverkets behov uti ifrågavarande hänseende

skulle tillgodoses, synes det böra övervägas, huruvida ej detta

skulle kunna ske med mindre kostnad för statsverket än genom antagandet

av det föreliggande förslaget. Enligt vad jag inhämtat, har

även generalpoststyrelsen numera under hand erhållit anbud att inköpa

annan till arealen mindre fastighet, för vars anskaffande följaktligen

ej så stort kapitalutlägg skulle erfordras.

Då ytterligare utredning i ärendet i alla händelser synes önskvärd,

har jag ansett anslag för ändamålet ej böra beräknas i innevarande års

stats verkspropo sition.

3. Inköp av fastighet i Sundsvall.

Vidare har generalpoststyrelsen underställt Kungl. Maj:t fråga om [^-]

inköp för postverkets räkning av fastighet i Sundsvall. Styrelsen anför

härom: Sundsvall.

sDen nuvarande gemensamma post- och telegraf byggnaden i Sundsvall är

uppförd å tomterna nr 1 och 4 i kvarteret Saturnus, vilka tomter tillhöra, den

förra postverket och den senare telegrafverket. Förutom tomten nr 4 äger telegrafverket

jämväl de i samma kvarter intill sistnämnda tomt liggande tomterna

nr 5 och 6. A sistnämnda tomter är under uppförande en nybyggnad för telegrafverkets

räkning.

De av postkontoret i Sundsvall för närvarande disponerade lokalerna inom

bottenvåningen i det gemensamma post- och telegrafhuset äro otillräckliga och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Utgifter för kapitalökning: bil 1: 1921 års tilläggsstat.

behöva så snart ske kan utvidgas. I synnerhet är behovet av en särskild paketexpedition

trängande. För tillgodoseende av detta behov bar ifrågasatts, att postverket

skulle Iran den tidpunkt, då telegrafverkets nybyggnad tagits i bruk.

övertaga vissa av telegrafverkets nuvarande lokaler i den gemensamma post- och

telegraf:byggnadens bottenvåning. Enligt vad telegrafstyrelsen meddelat generalpoststyrelsen,

skulle en dylik anordning låta sig genomföra endast för någon kortare

tid framåt, enär lokalerna på grund av telegrafstationens utvidgning°antagas

snart nog åter behöva disponeras av telegrafverket. Den enda möjligheten för

åstadkommande av nödig utvidgning av postkontorslokalen skulle således vara

tillbyggnad a fastigheten, men därtill lämnar det nuvarande tomtområdet icke

tillräcklig plats. Visserligen skulle en del av gårdsplanen kunna överby«*cras

men därest en sådan överbyggnad skulle erhålla något så när tillräckliga di mensioner,

skulle det återstående gårdsutrymmet bliva i allt för hög grad inskränkt.

Det maste därför framstå såsom synnerligen önskvärt, att den intill posthuset

gränsande fastigheten kunde förvärvas för att bereda möjlighet för den utbyggnad

av posthuset, som med säkerhet kan väntas i framtiden bliva nödvändig. °

Den sålunda antydda utvägen till säkerställande av utvidgningsmöjligheterna

har nu yppat sig. i det att ägaren av den intill posthuset belägna fastigheten,

nr 2 i kvarteret Saturnus med adressnummer 11 vid Kyrkogatan, salu bjudit

densamma åt postverket och i dagarna förmåtts sänka priset till ett belopp,

som kan anses vara skäligt. Ehuruväl generalpoststyrelsen till fullo inser nödvändigheten

av att under nuvarande förhållanden i all möjlig mån begränsa sina

anslagskrav, bär styrel-en dock ansett sig icke kunna underlåta att framlägga

förslag om inköp av den ifrågakomna fastigheten. Skulle nämligen densamma

inköpas av annan spekulant och byggnaden ombyggas eller rivas och ersättas

med nybyggnad, vore alla möjligher till en effektiv tillbyggnad av det nuvarande

posthuset ävensom till ett förmånligt ordnande av den för post- och telegrafverkens

fastigheter gemensamma gårdsplanen och infartsvägarna till densamma uteslutna.

Därest det nu föreliggande tillfället försummas, torde man med skäl

kunna befara, att, när, såsom är att förutse, utvidgningen av postkontorslokalerna

framdeles icke längre låter sig undanskjuta, denna lokalfrågas lösning kommer

att medföra betydligt större kostnader för statsverket, än om den nu föreslagna

utvägen beträdes.

Den till inköp föreslagna fastighetens tomt har en areal av 345,5 5 kvadratmeter

och är bebyggd med ett av tegel i tre våningar jämte vindsvåning och

åbyggnad uppfört bostadshus. Bottenvåningen utgöres av en butik med

packrum och kontor samt en kafélokal, bestående av två rum och kök. En var

av våningarna en och två trappor upp innehåller en lägenhet av 5 rum och kök.

Vindsvåningen innehåller en lägenhet om 2 rum och kök. I flygelbyggnaden

finnas anordnade, förutom diverse utrymmen, en lagerlokal och två kontorsrum.

„ Det för fastigheten fordrade priset är 130,000 kronor. Stadsarkitekten

N. Källander i Sundsvall har på uppdrag av generalpoststyrelsen besiktigat fastigheten

och förklarat densamma vara solitt och väl uppförd samt jämförelsevis

väl underhållen. Bemälde Källander har uppskattat fastighetens värde till 140,<)00

kronor. Hyresinkomsterna frän fastigheten beräknas efter någon höjning av de

nu utgående hyrorna kunna uppdrivas till cirka 10,000 kronor eller ungefär 7,7 %

av köpeskillingen. Därest köpet kommer till stånd, torde emellertid bottenvåningen

böra om någon tid tagas i anspråk såsom lokaler för postkontorets i Sunds
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat.

vall paketexpedition, vilket låter sig göra utan allt för kostsamma ändringsarbe- [2.]

ten. Härigenom åstadkommes, att telegrafverket icke skulle, såsom ifrågasatts,

behöva avstå någon del av sina lokaler inom telegrafverkets del av den gemensamma

fastigheten.

Enligt det med ägaren träffade preliminära avtalet om fastighetens försäljning

till postverket med tillträde den 1 april 1921 skall köpet komma till

stånd endast under förutsättning, att Kungl. Maj:t och riksdagen före den 20

mars 1921 beslutat, att fastigheten må för postverkets räkning förvärvas.»

Med stöd av det anförda hemställer generalpoststyrelsen, att för

inköp för postverkets räkning av ifrågavarande fastighet måtte å tilläggsstat

för år 1921 anvisas ett reservationsanslag av 130,000 kronor.

Ehuru behovet av en utvidgning av postkontorets lokaler i Sunds- Departevall

ej synes särdeles trängande, finner jag mig dock böra tillstyrka, attmentschefen

inköp av den nu ifrågavarande fastigheten kommer till stånd. En framtida

lokalutvidgning bör nämligen lämpligast ske genom användande av

denna fastighet, och intill dess densamma tages i anspråk för detta ändamål,

skulle en tillfredsställande förräntning på det i fastigheten nedlagda

kapitalet kunna erhållas. Emellertid bör förutsättas, att genom utnyttjande

i möjligaste mån av nuvarande lokalutrymmen och den angränsande

byggnad, som är under uppförande för telegrafverket, spörsmålet om

den nu ifrågavarande fastighetens disposition för statens räkning med

härav följande ändrings- och nybyggnadsarbeten så länge ske kan undanskjutes.

Med hänsyn till det vid köpeavtalet fästade villkoret torde det

erforderliga anslagsbeloppet, 130,000 kronor, böra upptagas å innevarande

års tilläggsstat.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för inköp för postverkets räkning av fastigheten

nr 2 i kvarteret Saturnus i Sundsvall på tilläggsstat

för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

130,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tillä gg sstat.

[3.]

Arbetarbostäder

i

Gfiteborjr.

Departe
ments
chefen.

Telegrafverket.

1. Inköp och bebyggande av fastigheter.

1. Arbetarbostäder i Göteborg.

Med anledning av Kungl. Maj:ts framställning i ämnet anvisade

1918 års lagtima riksdag för inköp av vissa tomter i Kungsladugården

och den s. k. Bagaregården i Göteborg samt för uppförande å dessa

tomter av arbetarbostäder för år 1919 ett reservationsanslag av 615,000

kronor.

Telegrafstyrelsen anför nu i huvudsak följande:

Av de anbud å ifrågavarande arbetarbostäders uppförande på entreprenad,

som telegrafstyrelsen infordrade, hade styrelsen antagit det lägsta, slutande å

en summa av 8*9,100 kronor. Därvid både emellertid entreprenören förbehållit

sig, därest de vid tiden för anbudets avgivande rådande arbetslönerna under tiden

för arbetets utförande komme att stiga, rätt till en häremot svarande ersättning

av telegrafstyrelsen.

Med anledning av dels entreprenörens reservation om gottgörelse för förhöjda

arbetslöner, dels ock utförandet av en del oundvikliga extra arbeten hade

hela kostnaden för de båda byggnadernas uppförande stigit till 948,896 kronor

99 öre, vadan således det beviljade anslaget överskridits med ej mindre än i runt

tal 333,900 kronor. Anledningen härtill måste sökas i den betydliga pris-tegring

å såväl arbetskraft som byggnadsmaterialier, som ägt rum under tiden från kostnadsförslagens

uppgörande 1917 till tiden för byggnadsarbetets utförande hösten

1918 till hösten 1919. Absoluta kostnaden för dessa väl uppförda byggnader vore

ej anmärkningsvärt hög; den hade understigit 5,500 kronor per eldstad.

På grund av det anförda har telegrafstyrelsen hemställt, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att till täckande av den brist, som uppkommit

å det av riksdagen anvisade anslaget för uppförandet av arbetarbostäder

i Göteborg, på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 333,900 kronor.

Att de år 1917 upprättade kostnadsberäkningarna för ifrågavarande

två byggnadsföretag icke visat sig hållbara måste anses förklarligt i betraktande

av den oerhörda stegring, byggnadskostnaderna på de senare åren

undergått. På grund härav och då den slutliga kostnaden för omför
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat. 7

mälda arbetarbostäder, för eldstad räknat, icke torde kunna anses särdeles

hög, finner jag mig böra tillstyrka telegrafstyrelsens föreliggande framställning.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till täckande av brist, som uppkommit å av

riksdagen anvisat anslag till uppförande av arbetarbostäder

i Göteborg, på tilläggsstat för år 1921 anvisa

ett reservationsanslag av 333,900 kronor.

2. Inköp av fastighet i Yästanfors.

Telegrafstyrelsen begär vidare anslag å tilläggsstaten för förvärv [4.]

av fastighet i Yästanfors. Härom yttrar styrelsen: inköp av

fastighet i

»I Västanfors förhyr telegrafverket sedan den 1 april 1914 en stationslokal. Yästanfors.

bestående av två mindre ruin samt kök, för ett årligt hyresbelopp av 250 kronor.

Kontraktstiden utgår den 1 april 1929. Denna lokal är i flera avseenden otillfredsställande.

Sålunda äro alla lämpliga utrymmen redan tagna i anspråk, vadan

möjlighet saknas att i denna lokal möta det på grund av den ökade trafiken inom

kort oavvisliga kravet på utvidgning av stationen. Eu utvidgning av lokalen kan

ej heller lämpligen ske inom fastigheten. Än vidare saknar stationsföreståndaren

— då bägge rummen måste tagas i anspråk för stationens räkning — egentligt

bostadsrum, vilket måste betraktas såsom en allvarlig olägenhet. Den ökade trafiken

vid denna växelstation nödvändiggör dessutom, att reparatör placeras därstädes,

och någon bostad för denne står på grund av den här, som på övriga orter,

rådande bostadsbristen ej att uppbringa. Att i samhället förhyra ny lokal,

lämplig för telegrafverkets behov, är även en omöjlighet.

Telefon- och telegrafverksamheten i Västanfors under de senaste 10 åren

framgår av följande översikt:

Å r

Antal telefon- apparater vid

årets slut.

Under året

influtna tele- foninkomster

Kr.

Telegram-

avgifter

Kr.

1909 .......................

34

3,948

71

1910.....................

36

4,366

56

1911.....................

37

5,430

90

1912.................

42

5,717

89

1913..................

45

6,704

115

1914...................

61

9,062

234

68

9,860

601

1916..............

83

10,523

407

1917...............

100

13,936

785

1918..............

119

20,336

1,433

1919................

124

27,321

2,283

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat.

Från telegramexpeditionen i Västanfors expedierades år 1919 855 avgångna

och 1,444 ankomna telegram.

Med hänsyn såväl till den nuvarande lokalens trånghet och ringa ändamålsenlighet

i övrigt som ock till den utveckling, trafiken vid stationen under de

sista åren uppnått, vilken utveckling med nödvändighet fordrar en snar och väsentlig

utvidgning av stationslobaler och bostäder, har telegrafstyrelsen ansett sig

böra snarast gå i författning om anskaffande av en annan fullt tillräcklig och

välbelägen lokal. En dylik har telegrafstyrelsen satts i tillfälle att förvärva

genom anbud att inköpa fastigheten och tomten V720 mantal litt. D nr 3 Aspbenning.

Tomten, som har ett gott läge, omfattar en areal av 1,444 kvadratmeter.

På densamma äro uppförda ett bostadshus och två uthus.

Bostadshuset är timiat under tak av tegel och är försett med vatten- och

avloppsledningar samt elektriskt ljus. Detsamma rymmer i bottenvåningen tre

rum och kök och i våningen en trappa upp två rum och kök. Lämpligen kan

telefonstation jämte bostad för föreståndaren inrymmas i nedre våningen och bostad

för reparatör beredas i våningen en trappa upp. Huset befinner sig i gott

skick och tarvar inga andra reparationer än eventuellt vitning av tak samt tapetsering

och målning av vissa rum.

Av uthusbyggnaderna innehåller den ena två vedbodar och avträde och den

andra vedbod, mai bod och vind. Vinden kan lämpligen användas såsom materialbod

för reparatören.

Agaren av fastigheten är villig att försälja densamma till telegrafverket

för ett pris av 20,000 kronor, vilket pris telegrafstyrelsen för sin del icke finner

vara för högt. För telegrafverket vore det så mycket förmånligare att inköpa

denna fastighet, som de befintliga byggnaderna utan större förändringar i inredningen

under många år framåt kunna bereda fullt tillräckliga expeditions- och

bostadslokaler för telegrafverkets räkning. Uppförande av ett nytt stationshus

skulle givetvis komma att draga betydligt större kostnad än vad nu föreslagna

fastighets inköp betingar.

Med anledning av vad sålunda anförts och då någon annan utväg att lösa

stations- och bostadsfrågan icke synes finnas har telegrafstyrelsen trätfat avtal

med ägaren av ifrågavarande fastighet om inköp av densamma för ett belopp av

20,000 kronor. Därvid har dock såsom villkor uppställts, att Kungl. Maj:ts och

riksdagens medgivande härtill erhålles före tillträdesdagen, som bestämts till den

1 juli 1921.

Någon svårighet att få nu gällande hyreskontrakt annullerat finnes icke.»

Telegrafstyrelsen hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen dels medgiva, att för telegrafverkets räkning må inköpas fastigheten

V720 mantal litt. D nr 3 Aspbenning i Västanfors socken för eu

köpeskilling av 20,000 kronor, dels ock för detta ändamål å tilläggsstat

pir år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

^vents-'' It et av telegrafstyrelsen föreslagna sättet att ordna telegrafverkets

chefen, lokalfråga synes lämpligt och för statsverket fördelaktigt, helst som därigenom

jämväl bostadslägenheter kunna beredas åt vederbörande stations
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat. 9

föreståndare och reparatör, för vilka på grund av den å orten rådande [4.j

bostadsbristen lämpliga bostäder eljest ej kunna anskaffas. Jag anser mig

därför böra tillstyrka telegrafstyrelsens förslag, och lärer, då köpets giltighet

gjorts beroende av att beslut i ämnet fattas före den 1 juli 1921,

erforderligt anslag för ändamålet böra äskas å 1921 års tilläggsstat.

Jag hemställer alltså att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för inköp för telegrafverkets räkning av fastigheten

V720 mantal Aspbenning nr 3 litt. D i Västanfors

socken på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 20,000 kronor.

3. Inköp av byggnadstomt i Boden.

För inköp av byggnadstomt i Boden äskar telegrafstyrelsen jämväl

anslag å 1921 års tilläggsstat. Till stöd härför anföres:

si Boden förhyr telegrafverket sedan den 1 juli 1915 en stationslokal bestående

av sex rum jämte vedbod, källare och vindskontor. Hyrestiden härför utgår

den 30 september 1925. Denna lokal, vars alla lämpliga utrymmen redan tagits i

anspråk, är, med den omfattning, trafiken vid Bocfens station redan nu har, för

liten och dessutom i flera andra avseenden olämplig och otillfredsställande. Sålunda

äro telefonsalen och allmänhetens ram för små, rum saknas för teleorambärarna,

likasom kapprum för den till icke mindre än 26 personer uppgående biträdande

trafikpersonalen. Lämplig förvaringsplats för arkiv och blanketter finnes

ej. Än ytterligare måste påpekas, att stationsföreståndaren är i saknad av eget

rum samt att ett rum av någorlunda tillfredsställande dimensioner är av behovet

påkallat för inrymmandet av kassaexpeditionen och remssorteringen samt beredande

av plats åt skrivbiträdena. Ävenledes äro reparatörerna i behov av ett större

rum än det, som under nuvarande förhållanden är för detta ändamål disponibelt.

Förutom nu påpekade allvarsamma missförhållanden har lokalen dessutom ingång

från gårdssidan och de flesta fönsterna mot norr.

Trafiken vid stationen är stadd i snabb utveckling, vilket närmare framgår

av nedanstående tablå:

[5.]

Inköp av

byggnadstomt

i

Boden.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt 2 käft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat.

1 År

Under-

statio-

ner

Tefon-

appara-

ter

Riks-

samtal

Taxerade

lands-

samtal

Avsända

taxerade

telegram

Antal

telegram-

expedi-

tioner

Inkomster

(inträdes-,

abonne- mangs-, sam- talsavgifter,

telegram- avgifter)

Biträ-

dande

trafik-

personal

1911.........

22

387

39,514

_

13,504

37,712

51,880-77

9

1912.........

22

410

44,546

—

15,636

44,885

56,740 29

10

1913.........

26

434

50,429

33,183

14,942

43,877

61,676-96

12

1914.........

32

455

66,417

43,786

22,854

66,467

SO,650-83

13

1915.........

41

517

75,794

56,952

24,742

68.900

90,547-64

17

1916.........

58

626

168,401

29,345

26,516

79,088

104,02204

20

1917.........

60

772

216,503

47,738

34,842

110,153

145,218-60

23

1918.........

71

875

262,036

53,861

36,073

118,533

200,220-46

26 i

1919.........

77

964

258,908

67,130

33,506

106,057

237,448-67

28 |

Med den utveckling, som framgår av ovanstående tablå, kommer det att

inom få år vara alldeles omöjligt att inom den nuvarande lokalen betjäna trafiken,

och inga skäl synas kunna anföras för en sannolik minskning av den nu pågående

trafikstegringen. Denna trafikstegring har redan givit och kommer att i framtiden

än ytterligare åt Bodens station giva en avgörande betydelse såsom rangeringsstation

för trafiken i Norrbotten, och det måste vara telegrafstyrelsen angeläget,

att stationen är för detta sitt viktiga ändamål väl avpassad. Någon utvidgning

av de nu disponerade lokalerna är icke möjlig, och någon ny för ändamålet

lämpligare lokal står icke att i samhället uppbringa.

Vid nu anförda förhållanden har telegrafstyrelsen ansett sig böra gå i författning

om anskaffande av egen fastighet för en ny stationsbyggnad, och telegrafstyrelsen

har ansett, att detta borde ske ju förr desto hellre, så snart en lämplig fastighet

till skäligt pris stode att erhålla. Telegrafstyrelsen har, bland andra tomter,

erbjudits den i kvarteret Jätten vid Kungsgatan och Strandvägen belägna

hörntomten, vilken har en areal av 2,617 kva Iratmeter, avsöndrade från hemmansdelen

4843/io24oo mantal av litt. A1 ba nr 2 Boden. Av tomtens areal måste 621

kvadratmeter utan ersättning avstås till staden, enär de å stadsplanen utlagts

till gata, och återstå följaktligen 1,996 kvadratmeter, vilka kunna bebyggas. Läget

är synnerligen centralt och en å tomten uppförd stationsbyggnad skulle komma

att få fasaderna riktade mot sydost och sydväst, vadan samtliga de åt gatorna

liggande lokalerna skulle komma att erhålla största möjliga mängd ljus och erbjuda

fri utsikt över torget och Bod träsket.

I skrivelse den 27 maj 1920 har byggnadsstyrelsen förklarat sig för sin

del icke hava något att erinra mot det ifrågasatta inköpet av ovan omförmälda

tomt.

Generalpoststyrelsen har i skrivelse den 6 augusti 1920 — såsom svar å

en telegrafstyrelsens förfrågan, huruvida i den blivande stationsbyggnaden lokal

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års till äg g sst åt.

även borde beredas för postverket — meddelat, att det vore av stor vikt för gene- [5.]

ralpoststyrelsen att snarast möjligt i Boden erhålla rymliga och tidsenligare lokaler

än dem, postverket nu disponerade, samt, då den ifrågasatta tomten hade ett

ur postverkets synpunkt tillfredsställande läge, framhållit önskvärdheten av, att

lokaler för postverkets räkning måtte inredas i den ifrågasatta stationsbyggnaden.

För tillgodoseende av postverkets lokalbehov krävdes ett golvutrymme av

sammanlagt 6()0 kvadratmeter.

Det av markägaren begärda priset 40,000 kronor måste, med hänsyn till

tomtens synnerligen centrala läge, anses fullt skäligt. Med hänsyn härtill och då

telegrafverket är i trängande behov av att i Boden försäkra sig om en för uppförande

av en stationslokal lämpad tomt i samhället, har telegrafstyrelsen undertecknat

kontrakt om inköp av här ovan omförmälda tomt till ett pris av 40.000

kronor; dock med förbehåll att kontraktet är för båda parterna bindande endast

under förutsättning att Kungl. Maj:ts tillstånd till köpet erhållits före tillträdesdagen,

som bestämts till den 1 juli 1921.»

Telegrafstyrelsen hemställer fördenskull, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen dels medgiva, att för telegrafverkets räkning må inköpas

ett område om 2,617 kvadratmeter, avsöndrat från hemmansdelen

484:3/102400 mantal av litt. A1 ba nr 2 Boden inom Bodens stad för eu

köpeskilling av högst 40,000 kronor, dels ock för detta ändamål å

tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 40,000 kronor.

Av den förebragta utredningen framgår, att telegrafverket för sin verksamhet

i Boden inom snar framtid är i behov av rymligare lokaler än de chefen.

nuvarande. Särskilt framstår nödvändigheten härav genom den betydelse,

telefon- och telegrafstationen därstädes med den växande trafiken kommer

att få såsom rangeringsstation för telefon- och telegraftrafiken i

Norrbottens län. På grund härav och då den av telegrafstyrelsen föreslagna

tomten synes lämplig samt förvärv av densamma därjämte skulle

kunna, om sådant efter ytterligare utredning finnes ändamålsenligt, medföra

en lösning av postverkets lokalfråga i Boden, vill jag förorda telegrafstyrelsens

förslag. Anslaget, 40,000 kronor torde, på grund av det

vid köpeavtalet fästade villkor, böra anvisas å innevarande års tilläggsstat.

Kungl. Maj:t torde alltså föreslå riksdagen

att för inköp för telegrafverkets räkning av ett

område om 2,617 kvadratmeter av hemmansdelen

4843/102400 mantal Boden nr 2 litt. A1 ba i Boden på

tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 40,000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat.

f. Överdragsstationer i Alingsås, Gudhem, Lyrestad och Örebro.

[6-] Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition nr 48 därom gjorda

överdrags- framställning anvisade 1920 års riksdag för anläggande av en kabel för

SUin°gsås,'' riksledningar mellan Stockholm och Göteborg för år 1921 ett reservattudhein,

’ tionsanslag av 10,000,000 kronor. Enligt den preliminära kostnadsberäksom

till grund för berörda proposition, skulle kostnaden förde

överdragsstationer, som vore nödvändiga för att direkt förstärka telefonströmmarna

i kabeln och som skulle uppsättas i Enköping, Västerås,

Örebro, Töreboda, Falköping och Alingsås, belöpa sig till 900,000 kronor.

Telegrafstyrelsen anför nu beträffande ifrågavarande överdragsstationer

följande:

»Efter de upplysningar om dessa stationer, som vid tiden för ovan omförmälda

propositions aviåtande till riksdagen stodo telegrafstyrelsen till buds, antogs,

att desamma skulle kunna inrymmas i telegrafverkets stationslokaler och endast

någon mindre byggnad behöva uppföras å plats, där telegrafverket hade eri

mycket liten lokal. Sedan nu fullständiga planer för dessa stationer erhållits

från kabelfirman, visar det sig, att de nuvarande lokalerna i a lmänhet äro alldeles

otillräckliga _ för detta nya ändamål. Härtill kommer, att de försök, som

under sommaren gjorts med telefonering å kablar utefter den elektrifierade delen

av riksgränsbanan, ådagalagt nödvändigheten att å vissa sträckor flytta den projekterande

kabelsträckningen längre från järnvägen, varför varken Töreboda eller

Falköping komma att passeras av kabeln. Överdragsstationer komma därför att

i stället för å nämnda platser anordnas i Lyrestad och Gudhem, å vilka orter

telegrafverket ej alls har några lokaler. Förutom å dessa båda orter måste nya

byggnader för överdragsstationer uppföras i Alingsås, Örebro och Enköping.

Dessa byggnader äro avsedda att uppföras av sten i två våningar jämte vindsvåning

och skulle innehålla:

på nedra botten lokaler för maskiner och ackumulatorer samt pannrum för

byggnadens uppvärmning,

1 trappa upp lokal för överdragen, provningsbord och kopplingsstativ samt

förrådsrum och rum för stationsvakt samt

i vindsvåningen plats för förråd.

Kostnaden för var och en av dessa byggnader är beräknad till 120,000 kronor.

I Örebro skulle byggnaden bliva något större och innehålla utom övriga

lokaler även lokal för linjeingenjören och bostad för stationsvakt. Kostnaden för

denna byggnad är beräknad till 160,000 kronor.

Vad beträffar mark för de nya stationsbyggnaderna, finnes sådan tillgänglig

i Örebro på den telegrafverket tillhöriga tomten därstädes. Å övriga ställen

måste jämväl mark anskaffas, och som för kabelarbetets bedrivande denna fråga

måste snart nog avgöras, kommer telegrafstyrelsen med det snaraste att ingå till

Kungl. Maj:t med framställning om förvärvande av sådan mark att likvideras av

det tillgängliga anslaget till inköp av fastigheter för telegrafverkets räkning,

vilkas förvärvande icke utan olägenhet kan uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat. 13

I Enköping däremot ligger telegrafstyrelsen i underhandlingar med staden [g.]

om förvärvande av den egendom, i vilken stationen är inrymd och å vilken mark

till den nya byggnaden för överdragsstationen kan beredas. Underhandlingarna

med staden torde dock ej kunna avslutas så tidigt, att framställning i rätt tid

kan ingivas för avgivande av proposition till 1921 års riksdag. Medel till uppförande

av denna byggnad torde ej heller nu behöva äskas.

Det återstår således 4 stationsbyggnader, för vilka medel behöva anvisas

å tilläggsstat för år 1921. Det erforderliga beloppet är enligt vad ovan sagts

för tre av stationerna sammanlagt 3(10,000 kronor och för den fjärde 160,000

kronor, eller för de fyra stationerna tillsammans 520,000 kronor.»

Telegrafstyrelsen hemställer därför, att till uppförande av byggnader

för överdragsstationer i Alingsås, Gudhem, Lyrestad och Örebro, måtte å

tilläggsstat för år 1921 anvisas ett reservationsanslag av 520,000 kronor.

Till följd av dels otillräckligheten av de telegrafverkets stations- Depart»- lokaler, där vissa överdragsstationer ursprungligen voro avsedda att inrymmas,

och dels nödvändigheten att delvis flytta kabeln längre från

järnvägen Stockholm—Göteborg, varvid vissa överdragsstationer måste

förläggas å orter, där telegrafverket saknar lokaler, måste för dessa

överdragsstationer särskilda byggnader uppföras. Med hänsyn dels härtill

och dels till angelägenheten av kabelns snara färdigställande anser jag

mig böra tillstyrka telegrafstyrelsens framställning om anvisande av

medel för sådana stationsbyggnader på 1921 års tilläggsstat.

Beträffande frågan om markförvärv för överdragsstationen i Alingsås

torde få meddelas, att Kungl. Maj:t den 12 november 1920 bemyndigat

telegrafstyrelsen att för inköp av tomterna nr 30 och 31 i kvarteret

Kristina i Alingsås lyfta visst belopp av 1920 års anslag till inköp av

fastigheter för telegrafverkets räkning, vilkas förvärvande icke utan

synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för uppförande av byggnader för överdragsstationer

i Alingsås, Gudhem, Lyrestad och Örebro på

tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 520,000 kronor.

5. Ny förrådsbyggnad i Älvsjö.

I skrivelse den 29 september 1920 har telegrafstyrelsen hemställt [7.]

om anvisande å tilläggsstat för år 1921 av ett reservationsanslag avyy förråd,..

byggnad i

Älvsjö.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat.

17.] 150,000 kronor för uppförande av en ny förrådsbyggnad i Älvsjö. Till

stöd härför anför styrelsen följande:

»För telegrafverkets huvudförråd bar telegrafstyrelsen vid Älvsjö till sitt

förfogande ett invid järnvägsstationen beläget område, som är bebyggt med en

kontors- och bostadsbyggnad samt 2 magasinsbyggnader, uppförda av korrugerad

plåt. Denna fastighet bär i huvudsakliga delar tillhört telegrafverkets pensionsinrättning

och förhyrts av telegrafverket. Endast den ena av magasinsbyggnaderna

har tillhört telegrafverket. Denna byggnad har nämligen blivit dittiyttad

från Stockholm, där den förut var uppförd ä statens järnvägars mark. Genom

telegrafverkets övertagande av pensionsinrättningens tillgångar den 1 juli 1920

har emellertid nu hela fastigheten kommit i telegrafverkets ägo. I den mån verkets

utveckling fortskridit hava magasinslokalerna visat sig icke kunna motsvara

de krav, som måste ställas på ett centralförråd av den omfattning, som verkets

huvudförråd nu har. Av brist på utrymme har sålunda under de senare åren en

stor del dyrbar linjemateriel måst upplagras på tomten under bar himmel med

risk att förstöras. Avdelningen för beklädnadseffekter har visat sig vara för

trång. Denna olägenhet blir ännu mera kännbar, i den mån telegrafverket på

grund av rådande dyra och alltjämt ökade tillverkningskostnader blir nödsakad

ålla vissa klädespersedlar i lager. Dessutom har bristen på uppvärmda lokaler

för vissa ändamål vållat betydande olägenheter. Sålunda måste stora mängder

blanketter förvaras i en oeldad magasinsbyggnad, vilket förorsakar förstöring på

grund av fukt. Den avdelning inom kontorsbyggnaden, som anslagits för blanketter,

är nämligen numera icke tillräcklig för sitt ändamål. På grund av den

stegrade telefon- och telegraftrafiken har det blivit nödvändigt att hålla i förråd

betydande upplagor, för vilka icke längre plats kan beredas inom den därför avsedda

lokalen. Dessa hava därför måst placeras på annan och för tillfället ledig

plats inom magasinet, ett förhållande som dessutom medför betydande arbetskostnader

vid de ständiga omflyttningar, som måste försiggå för att bereda plats

åt nymkomna sändningar.

Till förvaring av apparater, skrivmaskiner och dylikt är det även nödvändigt

att erhålla lämpligare lokaler än de nu till buds stående. Likaledes måste

anordnas ett tillfredsställande provrum, i vilket de dyrbara mätningsinstrument

icke äventyras, som för provning av kablar och dylikt måste finnas i Älvsjö,

ävensom lokal för den materiel, som skall provas och för vilken det för närvarande

är synnerligen svårt att erhålla den för provningen nödvändiga temperaturen.

Då nu en utvidgning av förrådslokalerna är ofrånkomlig, torde behovet

bäst fyllas genom anordnande av en magasinsbyggnad försedd med värmeledning.

Till denna skulle dä överflyttas de avdelningar, som kräva uppvärmda utrymmen

och de nuvarande två byggnaderna enbart disponeras till förvaring av linjemateriel

och dylikt.

Kostnaden för en sådan byggnad har beräknats till 150,000 kronor. Som

behovet är trängande, torde medel böra anvisas å tilläggsstat för år 192l.s

Departe- Av telegrafstyrelsens utredning framgår, att till följd av dels brist

chtfen. på täckta förvaringsrum och dels olämpliga sådana avsevärda mängder

av i telegrafverkets huvudförråd i Älvsjö ingående persedlar och effekter

löpa fara att förstöras. Jag vill därför tillstyrka styrelsens förslag om

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat.

uppförande på telegrafverket tillhörig mark därstädes av en förrådsbygg- [7.]

nåd sa beskaffad, att de mest ömtåliga delarna av förrådet kunna däri

inrymmas utan att förfaras. Med hänsyn till angelägenheten av detta förslags

snara genomförande torde därför erforderliga medel, 150,000 kronor,

böra uppföras å till äggsstaten för innevarande år.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för uppförande av förrådsbyggnad i Älvsjö

på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 150,000 kronor.

6. Inköp av fastighet i Nyköping.

Vidare har telegrafstyrelsen begärt anvisande å tilläggsstaten av

ett anslag av 463,000 kronor för inköp av fastigheten nr 54 a i Nyköpings

stads andra kvarter. I häröver avgivet utlåtande har generalpoststyrelsen

tillstyrkt det sålunda ifrågasatta fastighetsköpet. Sedermera

hava emellertid stadsfullmäktige i Nyköping vid sammanträde den

14 december 1920 uttalat en bestämd gensaga mot förslagets genomförande,

enär därigenom avsevärd skada skulle tillfogas bostadsbeståndet

i staden.

[8.]

Inköp av

fastighet i

Nyköping.

Då jag ej är beredd att utan ytterligare utredning fatta stånd- Departepunkt

till telegrafstyrelsens föreliggande framställning, torde det av sty- mentscheftn

relsen begärda anslagsbeloppet böra tillsvidare beräknas.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avvaktan på den proposition, som kan komma

att avlatas i ämnet, för inköp för telegrafverkets räkning

av fastighet i Nyköping på tilläggsstat för år 1921

beräkna ett reservationsanslag av 463,000 kronor.

7. Inköp av fastigheter i Skövde och Örnsköldsvik.

Kungl. Maj:t föreslog 1920 års riksdag att för inköp för telegraf- ifrågasatt

verkets räkning av en angiven byggnadstomt i Skövde på tilläggsstat för f!Äeter

år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 90,000 kronor. i skavde

Riksdagen ansåg sig emellertid på anförda skäl icke då kunna bi- ^öid^vik"

falla framställningen utan framhöll såsom sin mening, att frågan borde

underkastas ytterligare utredning. Därvid syntes böra tagas under förnyat

övervägande, huruvida icke den fastighet, vari telegraf- och telefon
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat.

stationen i Skövde vore inrymd, kunde efter eventuellt förvärv av staten

samt erforderlig om- och tillbyggnad tillgodose telegrafverkets framtida

lokalbehov i nämnda stad. Enligt riksdagens mening syntes det nämligen

icke uteslutet, att de svårigheter, som ansetts föreligga härför, läte

sig övervinnas.

Telegrafstyrelsen har nu inkommit med utredning i sistnämnda

hänseende samt därvid, då en någorlunda tillfredsställande lokal för telegrafverket

skulle kunna erhållas inom nuvarande fastighet, anhållit om

ett anslag å 200,000 kronor å tilläggsstat för år 1921 för inköp av densamma.

Härvid förutsätter styrelsen, att inom några år ombyggnadsarbeten

måste äga rum inom fastigheten för en beräknad kostnad av

300,000 kronor.

I med anledning av telegrafstyrelsens förslag avgivet utlåtande har

generalpoststyrelsen anfört, att då det ej syntes möjligt att genomföra

en sådan ombyggnad av fastigheten, att tillfredsställande postkontorslokaler

kunde erhållas, inköpet ifråga icke komme att medföra lösningför

framtiden av postverkets lokalfråga i Skövde.

Vidare har telegrafstyrelsen äskat 40,000 kronor på tilläggsstat för

år 1921 för inköp av byggnadstomt i Örnsköldsvik.

Departe- Då det synes önskvärt, att ytterligare utredning äger rum beträf
™icfen

fande frågan, huruvida ej post- och telegrafverkens lokalbehov skulle kunna

gemensamt tillgodoses i Skövde, har jag, med hänsyn jämväl till de betydande

kostnader, ett genomförande av det framlagda förslaget skulle

medföra, ej ansett framställning i ämnet böra avlåtas till innevarande års

riksdag.

Vad tomtköpet i Örnsköldsvik beträffar, synes behovet av större

lokaler för telegrafverkets rörelse därstädes ej vara särskilt trängande.

Då priset för den till inköp föreslagna tomten även förefaller väl högt,

finner jag mig ej heller böra för närvarande ifrågasätta äskande av

anslag för detta ändamål hos riksdagen.

8. Utvidgning av telegrafbyggnaden i Sundsvall.

För utvidgning av telegrafbyggnaden i Sundsvall har riksdagen för

Utvidgning åren 1919—1921 beviljat sammanlagt 770,000 kronor.

av tele- Telegrafstyrelsen meddelar nu, att byggnadsstyrelsen, som anbe
''naden^f*

fällts att efter samråd med telegrafstyrelsen verkställa ifrågavarande arSnndsvall.

bete, funnit den beräknade totalkostnaden, 770,000 kronor, vara för låg.

Enligt av byggnadsstyrelsen gjorda nya beräkningar, för vilka närmare

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat.

redogjorts i telegrafstyrelsens skiivelse, kunde kostnaderna för byggnads- [9.]

företaget numera på grund av de stegrade byggnadskostnaderna antagas

uppgå till omkring 930,000 kronor; och har styrelsen med anledning

härav hemställt, att för avslutande av omförmälda byggnadsarbete, som

beräknades bliva fullbordat under år 1921, måtte å samma års tilläggsstat

anvisas ett reservationsanslag av 160,000 kronor.

Kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag beräknades under

hösten 1917 till 450,000 kronor. I betraktande av den stegring, bygg- ctiefm.

nadskostnaderna sedan dess undergått, har jag emellertid intet att erinra mot

telegrafstyrelsens förevarande framställning.

Kungl. Maj:t torde alltså föreslå riksdagen

att för utvidgning av telegrafbyggnaden i Sundsvall

på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 160,000 kronor.

11. Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende.

Med hänvisning till vad jag anfört till statsrådsprotokollet denna [10.]

dag under punkten 11 beträffande telegrafverket i avdelningen Utgifter för Fortsatt ntkapitalökning

å 1922 års stat får jag hemställa, att Kungl. Maj:t. måttestatens teleföreslå

riksdag ^ ^ slatens tdefou. tfcjj*

och telegrafväsende på tilläggsstat för år 1921 anvisa

ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor;

dels ock att i avbidan på den proposition, som kan

komma att avlåtas i ämnet, för anläggning av eu radiostation

för trafik med Nordamerikas Förenta Stater

på tilläggsstat för år 1921 beräkna ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor. III.

III. Förstärkning av telegrafverkets rörelsekapital.

Genom brev den 6 juni 1902 angående fastställande av telegraf- [11.]

verkets utgiftsstater för år 1903 in. m. förklarade Kungl. Maj:t — jämte det

förordnande meddelades, att det vid verkställt bokslut befintliga överskott griifverkete

av telegrafverkets medel skulle inlevereras till statskontoret att Kungl. kapital!

Maj:t ville framdeles, efter det telegrafstyrelsen till Kungl. Maj:t avgivit

utlåtande i ämnet, fatta beslut om det belopp, som av överskottsmedlen

finge såsom kassaförlag av verket bibehållas. I med anledning därBihang

till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 hälft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat.

av avgivet utlåtande meddelade styrelsen, att telegrafverkets behov av

kassaförlag omfattade dels ett rent penningbehov för verkets skötsel, dels

ock ett behov av medel för anskaffande av förlag av materialier för linjers

och stationers byggnad och underhåll, samt hemställde, att av överskottsmedlen

från och med år 1903 skulle få, allt efter som dessa medel enligt

blivande bokslut bleve tillgängliga, såsom kassaförlag bibehållas ett

belopp av 900,000 kronor.

I statsverkspropositionen till 1903 års riksdag upptog Kungl. Maj:t

i förslaget till utgiftsstat för telegrafverket under år 1904 under titeln

»avsättning till kassaförlag» ett belopp av 100,000 kronor, varjämte

Kungl. Maj:t föreslog riksdagen medgiva, att, därest telegrafverkets överskottsmedel

skulle för åren 1903 och 1904 uppgå till högre belopp än

beräknade respektive 133,500 och 115,000 kronor, sålunda överskjutande

belopp skulle i händelse av behov få innehållas för bildande av kassaförlag

för telegrafverket till ett belopp av högst 900,000 kronor.

Denna framställning blev av riksdagen bifallen, och med stöd

härav avsatte telegrafstyrelsen under närmast följande år till kassaförlag

sammanlagi 900,000 kronor.

I skrivelse den 19 november 1910 meddelade telegrafstyrelsen, att

berörda belopp, 900,000 kronor, visat sig otillräckligt såsom kassaförlag,

samt hemställde, att för vinnande av en såsom oundgänglig ansedd

ökning av kassaförlaget med 2,600,000 kronor måtte av 1910—1912

års överskott å telegrafverkets medel avsättas vad som överstege de för

dessa år beräknade överskotten.

Med anledning härav föreslog Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

till 1911 års riksdag riksdagen medgiva, att, därest telegrafverkets

överskottsmedel skulle för åren 1910 och 1911 uppgå till högre belopp

än respektive 1,200,000 och 1,130,000 kronor, överskjutande belopp finge

innehållas för att öka det till 900,000 kronor bestämda kassaförlaget för

telegrafverket. Vad år 1912 beträffar, ansågs ett liknande förfaringssätt

med överskottet för nämnda år icke stå i överensstämmelse med de då

föreslagna nya principerna beträffande riksstatens uppställande, varför

Kungl. Maj:t för samma år för ändamålet hos riksdagen begärde ett anslag

av 150,000 kronor under utgifter för kapitalökning.

Vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit blev av riksdagen bifallet. I enlighet

härmed hava dels av telegrafverkets vinstmedel under åren 1910 och

1911 avsatts till kassaförlag tillhopa 2,187,833 kronor 87 öre, dels ock kassaförlaget

under år 1912 ökats med ovannämnda belopp av 150,000 kronor.

Sammanlagt utgör alltså det belopp, telegrafstyrelsen äger behålla

såsom kassaförlag, 3,237,833 kronor 87 öre.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat. 19

Telegrafstyrelsen anför nu i förevarande ämne följande:

»Berörda belopp, 3,237,833 kronor 87 öre, har aldrig varit tillräckligt till

rörelsekapital, men omständigheterna gjorde under en följd av år, att denna

oegentlighet icke kom till synes. Enligt föreskrift i § 4 av Kungl. Maj:ts instruktion

för telegrafstyrelsen den 11 oktober 1907, sådan densamma lyder enligt

kungl. kungörelsen den 1 november 1912, skall styrelsen årligen till statsverket

inleverera det belopp, varmed telegrafverkets inkomster för året enligt verkställt

bokslut överskjuta driftkostnaderna. Telegrafstyrelsen förfor då på det sätt, att

successivt under löpande året inlevererades till statsverket de belopp, vilka ansågos

icke erforderliga för löpande utgifter, varefter och sedan bokslutet omkring

den 1 maj året därpå blivit verkställt slutleverering av vinsten för det föregående

året skedde. Denna slutleverering möjliggjordes under flera år därav, att telegrafverkets

avkastning var hög och år för år ökades. Man kunde då efter verkställt

bokslut av de under det nya året influtna inkomsterna leverera vad som i bokslutet

upptagits som vinst. Sedan emellertid vinsten börjat nedgå eller i alla händelser

icke mera stod i samma lyckliga förhållande till rörelsens växande omfattning som

förut, blev detta förfaringssätt omöjligt, och sålunda kom det sig, att av vinsten för

år 1916 ett belopp av 4,000,000 kronor kunnat levereras först under år 1920, och

att hela vinsten för vartdera av åren 1917 och 1918, tillsammans 22,573,424: 49

kronor, ännu är olevererad. Däremot har vinsten för år 1919, 931,218: 60 kronor,

levererats under år 1920. Huru litet det till rörelsekapital anslagna beloppet

motsvarat det teoretiska behovet, utvisar nedanstående i runda siffror upprättade

tablå, som anger de verkliga belopp, som måst bestridas av kassaförlaget, om

ingen överskjutning av andra medel vid årsskiftena kunna äga rum.

Vid slutet av år

1

[

Kontanta medel

och utestående

fordringar efter

avdrag av

skulder

Verkstaden

Materialförråd

Hela rörelse- !

kapitalet

1911................

1,320,100

1,610,400

3,780,200

6,710,700 :

j 1912 ................

2,098,800

1,658,400

3,476,500

7.233,700 i

1913 ........ ........

2,096,500

1,503,000

4,317,100

7,916,600 j

| 1914. .''. .''. ... ........

3,062,300

1,594,800

4,512,700

9,169,800

1915................

2,898,200

1,454,200

6,932,700

11,285,100

1916................

3,375,900

1,883,600

8,729,700

13,989.200

1917................

7,131,900

2,398,100

18,491,000

28,021,000

1918................

1,941,800

3,234,300

27,943,700

33,119,800

! 1919 ................

2,481,800

4.485,900

28,110,900

35,078,600

Såsom denna tablå utvisar, utgöres numera den största posten i rörelsekapitalet

av värdet av materialförråden. Dessas värde har också under senare

åren starkt stegrats. Orsakerna härtill äro dels att under krigsåren en betydlig

mängd material måste inköpas och betalas, ehuru den till stor del först efter

[ii-3

Telegraf

styrelsen

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggstat.

[11.] kriget kunnat levereras, dels verkets stigande utveckling, särskilt genom inkorporering

av aktiebolaget Stockholmstelefons nät, och dels ej minst den minskning

i köpkraft, som penningen under de senare åren varit underkastad. Ett materialvärde

av 28,000,000 kronor år 1920 kan nämligen icke i verkligheten anses motsvara

mera material än vad ett materialvärde av 9,000,000 kronor skulle utvisa

med 1914 års priser.

De under rubriken ''kontanta medel och utestående fordringar efter avdrag

av skulder’ upptagna posterna utgöras till inemot hälften av stationernas under

årens sista månader debiterade telefonsamtals- och telegramavgifter, vilka icke

förfallit till betalning förrän i januari påföljande år. Av linjedirektörernas i allmänhet

till över 1,000,000 kronor uppgående kreditbalans har alltid ett betydande

belopp faktiskt använts till pågående linjearbeten, som icke slutredovisats. Endast

till förhållandevis ringa del. utgjordes ifrågavarande post av reda penningar,

enär telegrafstyrelsen övar stark kontroll över att lokalförvaltningarna icke ligga

i sina kassor med större belopp av kontanta medel än som oundgängligen erfordras

för den närmaste tiden.

Såsom framgår av denna redogörelse, är det uppenbart, att telegrafverket

med dess nuvarande omfattning ovillkorligen kräver ett betydligt större rörelsekapital

än som för närvarande är anslaget för detta ändamål. Huru stort rörelsekapitalet

behöver vara är svårt att nu bestämma, innan alla spår efter kristiden

blivit undanröjda beträffande förråden. Telegrafstyrelsen anser dock, att rörelsekapitalet

bör kunna tilltagas något mindre än vad tablån här ovan angiver såsom

det teoretiska behovet vid slutet av år 1919. Rätteligen skulle medel härtill böra

anvisas av lånemedel. Denna utväg torde dock, i betraktande därav att lånemedel

nu böra anlitas i minsta möjliga utsträckning, böra undvikas, om någon

annan utväg finnes. Telegrafstyrelsen får därför föreslå, att telegrafverkets

rörelsekapital tills vidare upphjälpes på det sätt, att vinsten för åren 1917 och

1918, 22,573,424:49 kronor, viika medel icke kunnat inlevereras till statskontoret,

får användas till förstärkning av telegrafverkets rörelsekapital. Detta

skulle härigenom stiga till ett belopp av 25,811.258: 38 kronor, vilket torde bliva

tillräckligt för de närmaste åren, därest telegrafstyrelsen kommer att lyckas i

sina bemödanden att nedbringa förrådens värde.»

Telegrafstyrelsen hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva, att telegrafverkets vinstmedel för åren 1917 och 1918,

tillsammans 22,573,424 kronor 49 öre, må i stället för att inlevereras

till statskontoret användas till förstärkning av telegrafverkets rörelsekapital.

Stats- I med anledning härav infordrat utlåtande den 15 september 1920

kontoret, yttrar statskontoret:

»Mot telegrafstyrelsens beräkning av beloppet, kronor 25,811,258: 36, av för

telegrafverket erforderligt rörelsekapital, har statskontoret ingenting annat att

erinra än att ett så betydande belopp, vilket givetvis endast approximativt motsvarar

det verkliga behovet, synes höra upptagas i runt tal. Bestämmes detta

till 26,000,000 kronor, så behöver det hittills medgivna rörelsekapitalet, kronor

3,237,833: 87, ökas med kronor 22,762,166: 13.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1021 års tilläggs stat.

Vad telegrafstyrelsens förslag i övrigt beträffar, måste ur statsreglering» 11.]

synpunkt fasthållas kravet, att telegrafverkets överskott av inkomster utöver

driftkostnader för varje år oavkortat och så fort sig göra låter till statsverket

inlevereras och att vad som erfordras till ökning av rörelsekapital äskas såsom

anslag å riksstaten, i likhet med vad som i riksstaten för år 1912 ägde rum i

fråga om det i telegrafstyrelsens framställning omnämnda beloppet å 150,000

kronor. Detta utgör en av grundprinciperna i budgetreformen.

Härav följer, att, därest Kungl. Maj:t finner telegrafstyrelsens behov av

rörelsekapital icke höra tillgodoses genom upplåning utan genom anlitande av de

innehållna överskottsmedlen — varemot statskontoret i betraktande av de föreliggande

omständigheterna ej har något att erinra — detta bör ske på det sätt,

att dels av 1921 års riksdag äskas ett anslag av kronor 22,762,160:13 å tilläggsstat

till 1921 års riksstat till ökning av telegrafverkets kassaförlag under rubriken''utgifter

för kapitalökning, att täckas av andra statsinkomster’, dels och å tilläggsstatens

inkomstsida uppföres samma belopp såsom av kassafonden i anspxmk tagen

kapitaltillgång.

Då, såsom av telegrafstyrelsens skrivelse framgår, någon inleverering till

statsverket av ovanberörda vinstmedel icke kan äga rum, innebär det sålunda

framställda förslaget i realiteten endast, att en å kassafonden bokförd men icke

likvid tillgång överföres till telegrafverkets fond, där den motsvaras av materialtillgångar.

»

Till en början må erinras, att telegrafstyrelsen i skrivelse den IT Departenovember

1919 anmälde, bland annat, att det icke bleve möjligt för styrel- ''hentf<cfie-tPn

sen att under år 1919 till statsverket inleverera någon del av de för åren

1916—1918 belöpande vinstmedel å tillhopa 26,573,424 kronor 49 öre,

vilka av styrelsen dittills innehållits, samt anhöll om Kungl. Maj ds förklarande,

att styrelsen finge tills vidare för förstärkning av telegrafverkets

rörelsekapital behålla vad av verkets överskottsmedel för åren

1916—1918 icke kunde med användande av tillgängliga medel inlevereras

till statsverket. På sätt av det föregående framgår, har telegrafstyrelsen

emellertid av ifrågavarande belopp under år 1920 inbetalat 4,000,000 kronor.

Sedan statskontoret avgivit infordrat yttrande över telegrafstyrelsens

ifrågavarande framställning, förklarade sig Kungl. Maj:t i brev den 19

december 1919 finna den av styrelsen vidtagna åtgärden att år efter år,

utan att hava sökt eller erhållit vederbörligt bemyndigande, underlåta att

i rätt tid inleverera uppkomna överskottsmedel och i strid mot föreskriften

i den för styrelsen gällande instruktionen behålla dessa medel såsom

rörelsekapital synnerligen anmärkningsvärd, samt anbefallde styrelsen att

snarast möjligt med anledning av vad sålunda förelupit avgiva förklaring.

I sin förklaring häröver framhöll telegrafstyrelsen såsom den

huvudsakliga orsaken till berörda förhållande, att under kristiden förtänksamheten

bjudit styrelsen att med då rådande, oerhörda materialbrist och

med den osäkra framtiden för ögonen begagna varje tillfälle att till antagligt

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1021 års tittäggsstat.

pris förskaffa sig materiel samt att de på grund därav i materialförråd

fastlåsta överskottsmedlen till följd av otillräckliga anslag till nya anläggningar

icke så snart, som styrelsen i betraktande av den tidigare jämna

vinstökningen tänkt sig, kunnat frigöras och i vederbörlig ordning inlevereras

till statsverket.

Den av styrelsen nu förebragta utredningen torde med tydlighet

giva vid handen, att det belopp, styrelsen äger att disponera såsom

rörelsekapital, med den utveckling, telegrafverkets rörelse på senare tid

vunnit, måste anses alldeles otillräckligt. Till ytterligare belysande härav

må endast erinras, att år 1910, då styrelsen senast gjorde framställning

om förstärkning av rörelsekapitalet, telegrafverkets inkomster och utgifter

uppgingo till omkring 14,300,000 respektive 9,600,000 kronor; i riksstaten

för år 1921 hava motsvarande siffror upptagits till 90,000,000 respektive

87,000,000 kronor. Erkännas må, att telegrafstyrelsen under krigsåren

haft att kämpa med synnerligen stora svårigheter — abnorma krav på

omedelbara utvidgningar och abnorm brist och osäkerhet på materialmarknaden.

Erkännas må ock, att enbart dessa förhållanden med nödvändighet

påkallat en väsentlig ökning av rörelsekapitalet. Styrelsens åtgärd

att innehålla överskottsmedlen för vissa år såsom rörelsekapital i stället för

att i vanlig ordning inbetala desamma till statsverket kan emellertid under

inga omständigheter godtagas, varom numera någon meningsskiljaktighet

icke torde förefinnas. Andra utvägar att förstärka rörelsekapitalet måste

därför undersökas. En möjlighet härtill är given genom bestämmelsen i

2 § av kungörelsen den 24 juli 1920 med föreskrifter rörande tilllämpning

av lagen angående rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän

vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk,

i det att telegrafverkets pensionsfonds tillgångar må, i den

mån de äro eller bliva disponibla, ingå såsom kassaförlag för verket.

Nämnda bestämmelse innehåller emellertid den inskränkningen, att för

berörda ändamål rubbning tills vidare icke må ske i nuvarande placering

av pensionsfonden tillhöriga medel, därest densamma befirmes

nöjaktig och icke särskilda förhållanden kräva frigörandet av bundet

kapital. Då, enligt vad jag inhämtat, telegrafverkets pensionsfonds

medel nästan uteslutande äro på sådant sätt bundna, lärer någon ökning

av rörelsekapitalet med anlitande av nämnda medel icke för närvarande

kunna ske. Ej heller den styrelsen tillkommande motsvarande

befogenheten i fråga om telegrafverkets kassa för pensionering av viss

icke ordinarie personal torde i förevarande hänseende för närvarande

vara av egentlig betydelse. Då det, såsom statskontoret framhållit, ej är

förenligt med budgettekniska principer att till rörelsekapitalet överföra över
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 urs tillägg.sstat. 23

skottsmedel, vilka äro bokförda som tillgång i kassafonden, måste särskilt [11.]

anslag för ändamålet anvisas. Beträffande sättet härför ansluter jag mig,

efter samråd med chefen för finansdepartementet, till statskontorets förslag,

att anslaget anvisas å 1921 års tilläggsstat under utgifter för kapitalökning

samt att medel härför beredas ur kassafonden. Beloppet av den

erfordeidiga förstärkningen av rörelsekapitalet synes kunna lämpligen fastställas

till 22,573,500 kronor, varigenom telegrafverkets rörelsekapital

skulle komma att uppgå till omkring 25,800,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av telegrafverkets rörelsekapital

på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 22,573,500 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat.

Statens järnvägar.

A. Nya byggnader och anläggningar vid staten*

trafikerade järnvägar.

1. Bangårdar.

1. Utvidgning av spårsystemet ni. in. vid Långsele.

[12.] För utvidgning'' av spårsystemet in. in. vid Långsele beviljade 1918

Utvidgning års lagtima riksdag ett reservationsanslag å 210,000 kronor,

stomet m!!m. 1 sin år 1918 ingivna framställning angående nya byggnader och

vid Lång-* anläggningar anmälde järnvägsstyrelsen, att ett konjunkturtillägg å 75,000

sele’ kronor bleve erforderligt för detta arbete, därest detsamma planenligt

skulle igångsättas och utföras. Sedermera har styrelsen i sina år 1919

framlagda anslagsäskanden meddelat, att ifrågavarande arbete genom ett

något förenklat utförande, såvitt då kunde bedömas, beräknades kunna

färdigställas utan något konjunkturtillägg.

På grund av sedan föregående höst stegrade arbets- och materialpriser

beräknar styrelsen nu emellertid av anslagsmedel ytterligare 58,000

kronor erforderliga samt hemställer om anvisande av detta belopp på

tilläggsstat för år 1921.

Departe- Med biträdande av vad järnvägsstyrelsen sålunda föreslagit får jag

Thefen därför hemställa, att Kungi. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att för utvidgning av spårsystemet m. m. vid

Långsele på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 58,000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 Ars tilläggsstat.

2. Ombyggnad av bangården vid Inge.

För ombyggnad av bangården vid Ange beviljade 1919 års lagtima [13.]

riksdag ett reservationsanslag av 100,000 kronor. Ombyggnad

På grand av alltjämt ökade arbets- och materialpriser beräknar g^en vid

järnvägsstyrelsen emellertid ytterligare 30,000 kronor erforderliga, varför Ange,

hemställes om beloppets anvisande på 1921 års tilläggsstat.

I anslutning härtill får jag hemställa, att Kungl. Majrt täcktes Departeföreslå

riksdagen ''chefen.

att för ombyggnad av bangården vid Ange på

tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 30,000 kronor.

Under åberopande av vad jag denna dag anfört till statsrådsprotokollet

i fråga om anslagsäskandena för statens järnvägars räkning under

punkterna 15, 16, 17 och 18 i avdelningen Utgifter för kapitalökning å

1922 års stat får jag härefter hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att för ombyggnad av rang erbangården vid Sävenäs [14.]

på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 150,000 kronor;

att för utförande av spåranordningar i anslutning [15.]

till förefintliga spårsystem på tilläggsstat för år 1921

anvisa ett reservationsanslag av 17,500 kronor;

att för utförande av anläggningar vid kol- och [16.]

vattenstationer på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 265,000 kronor; samt

att för utförande av speciella anläggningar å ban- [17.]

gårdar på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 15,000 kronor. II.

II. Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar.

Hänvisande till vad som anförts till statsrådsprotokollet denna dag i

fråga om anslagsäskandena för statens järnvägars räkning under punkten

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 käft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Utgifter för kapitlökning: bil. 1: 1921 ära tilläggsstat.

20 i avdelningen Utgifter för kapitalökning å 1922 års stat får jag vidare

hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för anläggande av ytterligare ett järnvägsspår

mellan Aneby och Sandsjö på tilläggstat för år 1921 anATisa

ett reservationsanslag av 760,000 kronor.

Ytterligare ett järnvägsspår mellan Könninge och .Tärna ni. m.

Riksdagen har för åren 1913—1916 och 1918 beviljat tillhopa

[19.] 5,699,200 kronor dels för utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan

Ytterligare Rönninge och Järna med därtill hörande arbeten, däri inbegripits uppÄ''

Yrande av tre boställshus för järn vägspersonal vid en station å Näset

mellan Rön-och varför kostnaden beräknats till 5,149,200 kronor, dels ock för utgrävl&roa

m0C!;, n’n8 till för 5,5 meter djupgående fartyg lämpligt djup av Södertälje

kanal å sträckan från Maren till Saltsjön, varför kostnaden beräknats till

550,000 kronor. Därefter hava 1918 och 1919 års lagtima riksdagar för

ifrågavarande ändamål på tilläggsstaterna för respektive år anvisat ytterligare

1,600,000 respektive 1,550,000 kronor. Sammanlagt hava alltså

till ifrågavarande arbetens utförande av riksdagen anvisats tillhopa

8,849,200 kronor.

Sistnämnda båda tilläggsanslag voro föranledda dels av arbets- och

materialkostnadernas stegring och dels därav, att den s. k. byggnadskommissionen

för dubbelspåret Rönninge—Ström, vilken erhållit uppdraget

att omhänderhava omförmälda arbeten, på grund av att kommissionens

mellanhavande med huvudentreprenören för arbetena, Nordiska järnvägsbyggnadsaktiebolaget,

icke kunnat ordnas, nödgats utgå ifrån att

samtliga kostnader för arbetenas fullbordande måste bestridas av kommissionen.

Byggnads
kommiasio
nen.

I skrivelse den 28 augusti 1920 har byggnadskommissionen anfört

huvudsakligen följande:

Sedan förenämnda bolag uraktlåtit att fullgöra alla de bolaget enligt entreprenadkontraktet

åliggande arbetena samt anläggningens färdigställande i dess

helhet därför måste ske genom kommissionen, som även nödgats likvidera alla av

bolaget verkställda arbeten, hade bolaget mot kommissionen framställt krav på

ytterligare ersättningar till sammanlagt omkring 850,000 kronor. Berörda krav

både emellertid hänskjutits till skiljenämnd, vilken ännu ej avgivit sitt utslag.

Yad kommissionens tillgångar beträffade, vore bolaget jämlikt kontraktet

skyldigt ersätta kommissionen för de merkostnader, kommissionen nödgades vidkännas

genom att arbetena verkställdes genom dess försorg i stället för av bolaget.

Storleken av dessa merkostnader kunde emellertid före arbetenas fullbordande icke

s. 27 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 urs iilläggsstat. 27

exakt uppgivas. Den betydande motfordran, som kommissionen emellertid bär- [19.]

igenom ansåge sig bava bos bolaget, torde komma att bänskjutas till skiljenämnds

avgörande, vadan ifrågavarande belopp ej för närvarande vore disponibelt för

bestridande av kommissionens utgifter. Vidare hade kommissionen att räkna med

de penningbelopp, som på grund av Kungl. Maj:ts, i enlighet med riksdagens

i ämnet fattade beslut, den 13 juni 1919 och den 9 april 1920 givna bemyndiganden

kunde erhållas vid försäljning av vissa _ efter dubbelspårets färdigställande

obehövliga markområden, ävensom med vad vissa överblivna partier räls och annan

materiel vid avyttring kunde inbringa. Då emellertid större delen av dessa tillgångar

ännu ej realiserats, kunde ej exakt beräknas storleken av de medel, som

komme att inflyta, och ej heller tiden för medlens disponerande.

Under sålunda angivna förhållanden anser sig kommissionen för

bestridande av löpande utgifter i behov av motsvarande förskott, att avbetalas

i den mån medel av ovan angivna anledningar inflyta, och hemställer

därför, att till kommissionens förfogande måtte ställas ett belopp

av 1,200,000 kronor.

I särskilda skrivelser den 24 september och den 4 november 1920

har kommissionen begärt ett ytterligare förskott av 200,000 kronor för

bestridande av kostnaderna för kommissionens arbeten, varjämte kommissionen

hemställt, att av den äskade sammanlagda förskottssumman,

1,400,000 kronor, ett belopp av 600,000 kronor måtte ställas till kommissionens

förfogande redan den 1 december 1920.

I utlåtande den 30 oktober 1920 framhåller statskontoret, att då

samtliga för ifrågavarande ändamål hittills beviljade medel uppförts i ''on 0,e

riksstaten under utgifter för kapitalökning att utgå av lånemedel, det nu

begärda beloppet 1,400,000 kronor borde beredas på enahanda sätt, och

syntes den erforderliga upplåningen, med hänsyn till möjligheten av

återbetalning av anslaget med efter hand inflytande medel, kunna göras

tillfällig. Statskontoret hemställer alltså, att för ändamålet måtte å 1921

års tilläggsstat under utgifter för kapitalökning uppföras ett förslagsanslag,

högst, 1,400,000 kronor.

Beträffande byggnadskommissionens framställning om förskott under

år 1920 anser statskontoret förslagsanslaget till oförutsedda utgifter kunna

anlitas för ändamålet, då förutsättningarna för ett sådant anlitande i

förevarande fall syntes vara för handen. Då emellertid det ifrågasatta

beloppet skulle utgöra eu kapitalökning för statens järnvägar, syntes i

sådant fall, sedan förenämnda anslag å 1,400,000 kronor beviljats å tillläggsstaten,

det egentliga statsverket böra gottgöras för det å anslaget

till oförutsedda utgifter avförda beloppet antingen genom beloppets uppdebiterande

å detta förslagsanslag eller genom omföring till inkomsttiteln

»diverse inkomster».

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Utgifter för kapitalövning: bil. 1: 1921 års tillägg sstat.

[19.] Till eu början må erinras, att Kung!. Maj:t i anledning av bygg
Departe-

nadskommissionens ovanberörda framställning om erhållande redan under

mentsnhefen. 1920 av ett förskott genom beslut den 19 november 1920 anbefallt

statskontoret att från förslagsanslaget för oförutsedda utgifter till byggnadskommissionen

på rekvisition utbetala ett belopp av högst 600,000

kronor att användas till bestridande av kommissionens utgifter, ävensom

förklarat sig framdeles vilja meddela beslut om och på vad sätt gottgörelse

skulle ske för det belopp, som på grund av nämnda beslut kunde

varda till kommissionen utbetalt. T sistnämnda hänseende har jag tänkt

mig, att för den händelse anslag nu av riksdagen ställes till förfogande

för fortsatt bedrivande av ifrågavarande arbeten, ett de uppburna förskottsmedlen

motsvarande belopp bör från detta anslag återgäldas till

förslagsanslaget för oförutsedda utgifter.

Vad själva anslagsfrågan angår, kan, enligt vad som upplysts, för

närvarande icke avgöras, huruvida något slutligt anslag utöver vad hittills

anvisats blir erforderligt. Därest nämligen ovan omförmälda till

skiljenämnds avgörande hänskjutna tvister mellan kommissionen och dess

huvudentreprenör erhålla en för kommissionen gynnsam lösning samt

kommissionens tillgångar i markområden och materiel kunna realiseras

på förmånliga villkor, torde någon brist sannolikt icke komma att uppstå.

Då ifrågavarande arbeten beräknas kunna bliva slutförda, så att

det nya dubbelspåret med tillhörande anläggningar kan öppnas för trafik

i slutet av våren innevarande år, torde först sedan kostnaderna för alla

arbeten guldits och kommissionen på grund av vad nyss anförts tillkommande

kontanta medel influtit eller tidigast under hösten samma år

kunna erhållas någon definitiv klarhet beträffande byggnadsföretagets

ekonomiska ställning. Emellertid synes det nödvändigt, att medel redan

tidigare finnas disponibla för kommissionen för bestridande av löpande

utgifter för arbetenas avslutande samt för att gälda eventuellt skadestånd,

därest utgivande av dylikt genom skiljedom skulle varda kommissionen

ålagt. Med hänsyn härtill anser jag mig böra förorda, att anslag till

det av kommissionen äskade beloppet, 1,400,000 kronor, ställes till dess

förfogande. Ifråga om sättet för berörda anslags beredande biträder jagstatskontorets

förslag, och kommer chefen för finansdepartementet i annat

sammanhang hemställa, att anslaget täckes genom tillfällig upplåning.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

s. 29 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat. 29

att för utläggning av ytterligare ett järnvägsspår [19.]

mellan Rönninge och Järna jämte därmed sammanhörande

anläggningar på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 1,400,000 kronor.

III. Större broanläggningar.

1. Broförbindelse över Dalälven vid Mora.

Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning har 1917 års riksdag [20.]

beslutat utförande av en ny broförbindelse över Dalälven vid Mora för iirorörbiiien

beräknad kostnad av 750,000 kronor, vilket belopp av riksdagen beviljats d«>ls« över

för åren 1918 och 1919. Sedermera har 1919 års lagtima riksdag å tilläggs- *5* Mora.

stat för nämnda år anvisat ytterligare 450,000 kronor, utgörande erforderligt

konjunkturstillägg enligt av järnvägsstyrelsen hösten 1918 verkställd

utredning. Riksdagen har således för broförbindelsens utförande

beviljat sammanlagt 1,200,000 kronor.

Styrelsen hemställer nu om anvisande för ändamålet å 1921 års

tilläggsstat av ytterligare ett tilläggsanslag av 700,000 kronor samt anför

till stöd härför:

»Arbetena hade hösten 1918 just påbörjats, och höll styrelsen före vid

den då verkställda kostnadsutredningen, att någon ytterligare stegring av då

gällande höga pris icke skulle äga rum. Emellertid hava arbetsprisen sedan

dess stegrats med omkring 50 %, och dessutom har det visat sig vid nu

verkställd expropriation av för anläggningen erforderlig mark, att kostnaden

för jordlösen och ersättningar kommer att uppgå till omkring 165,000 kronor i

stället för omkring 80.000 kronor, som förut beräknats för denna post. Huvudsakligen

på grund av dessa förhållanden kommer det av 1919 års riksdag beviljade

tilläggsanslaget icke att räcka till för arbetenas fullbordande. Enligt nu

verkställd utredning torde kostnaderna med avdrag av det från Falu—Rättvik—

Mora järnväg överenskomna bidraget å 107,000 kronor komma att uppgå till

1,900,000 kronor, vadan ett ytterligare tilläggsanslag å 700,000 kronor är erforderligt.

»

Under åberopande av vad styrelsen i ärendet anfört får jag hem- Departeställa,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen mentschefen.

att för utförande av broförbindelse över Dalälven

vid Mora på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 700,000 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Utgifter för kapitalökning; bil. 1: 1921 års tilläggsstat.

IV. Lokomotivstations- och driftverkstadsanläggningar.

1. Driftverkstäder.

[21.] För utförande av arbeten vid driftverkstäder har riksdagen för

Driftverk- åren 1919 och 1920 anvisat respektive 75,000 och 68,000 kronor. Därstlder.

jämte hava på tilläggsstaterna för åren 1919 och 1920 anvisats 35,000

respektive 30,500 kronor eller tillhopa 65,500 kronor, och utgör hela

detta belopp konjunkturtillägg, varav 59,500 kronor till 1919 års anslag

och 6,000 kronor till 1920 års anslag.

Järnvägsstyrelsen beräknar nu på grund av stegrade arbets- och

materialpriser ett ytterligare konjunkturtillägg till berörda anslag av

72,000 kronor erforderligt samt hemställer om anvisande av detta belopp

på tilläggsstaten för år 1921.

Departe- Med biträdande av styrelsens ifrågavarande framställning hein
mentsehefen.

stgller jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till utförande av arbeten vid driftverkstäder

på tilläggsstat för år 1921 anvisa att reservationsanslag

av 72,000 kronor.

På grund av vad jag anfört till statsrådsprotokollet denna dag i

fråga anslag för statens järnvägars räkning under punkten 26 i avdelningen

Utgifter för kapitalökning å 1922 års stat hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

[22.] att för utförande av tillbyggnad av och diverse

anläggningar vid vissa lokomotivstationer på tilläggsstat

för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 166,000

kronor.

Under åberopande av vad jag till sistnämnda statsrådsprotokoll anfört

under punkterna 27 och 31 får jag vidare hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

s. 31 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat.

V. Husbyggnader.

31

att för husbyggnader på tilläggsstat för år 1921 [23.]

anvisa att reservationsanslag av 351,800 kronor; samt

VI. Ordnande av brandväsendet vid statens järnvägar.

att för ordnande av brandväsendet vid statens järn- [24.j

vägar på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 40,000 kronor.

Med hänvisning till vad jag under punkterna 33, 38, 41 och 42 i

omförmälda statsrådsprotokoll anfört får jag slutligen hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

B. Nya statsbanebyggnader.

att till fortsättning av statsbanan Sveg—Brunflo [25.]

på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 1,800,000 kronor;

att för anordnande av järnvägsförbindelse mellan [26.]

de svenska och finska järnvägsnäten på tilläggsstat för

år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 350,000 kronor;

C. Rullande materiel.

att för anskaffning av rullande materiel vid sta- [27.]

tens järnvägar på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett

reservationsanslag av 3,250,000 kronor; samt

D. Införande av genomgående tryckluftbroms.

att för införande av genomgående tryckluftbroms [28.]

beträffande statens järnvägars rullande materiel på tillläggsstat

för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

1,450,000 kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat.

Statens vattenfallsverk.

A. Kanalverk.

Södertälje kanal.

[29.] Under åberopande av vad jag denna dag anfört till statsrådsproto
Södertälje

kollet i fråga om anslagsäskandena för statens vattenfall sverks räkning

kanal. under punkten 44 i avdelningen Utgifter för kapitalökning å 1922 års stat

får jag hemställa, att Kung]. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för fortsättande av arbetena med Södertälje

kanals ombyggnad på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett

reservationsanslag av 200,000 kronor.

Trollhätte kanal.

[30.] För Trollhätte kanals ombyggnad har riksdagen hittills, utöver det

Trollliiltte ursprungligen beräknade kostnadsbeloppet 22,800,000 kronor, på tillkanal.

läggsstat för år 1918 anvisat ett anslag av 700,000 kronor. Härjämte

hava särskilda medel anvisats för fyrbelysning i kanalen ävensom för

vissa arbeten för utvidgning av Stallbackakanalen m. m., vilka ej varit

inbegripna i den ursprungliga planen.

I skrivelse den 27 september 1920 har vattenfallsstyrelsen anhållit

om anslag för vissa av styrelsen utförda kompletteringsarbeten å kanalen,

därvid styrelsen yttrar:

»För slutligt fullbordande av ombyggnaden av Trollhätte kanal har i avvaktan

på utgången av en av Lilla Edets Papperbruks A.-B. anhängiggjord process

icke under de senaste åren begärts något anslag. Då denna sak kan komma

att draga ytterligare ganska lång tid, medan under år 1921 alla återstående kompletteringsarbeten

bliva färdigsiällda. bliver för täckning av de häremot svarande

kostnaderna ett anslag på 1921 års tilläggsstat eiforderligt. Dessa arbeten, som

utförts sedan kanalen togs i bruk, bestodo dels i fullbordandet av de då ännu

pågående arbetena, dels i utförande av sådana anordningar, som erfarenheterna

under de första åren den nya kanalen varit i drift visa! vara nödvändiga, och

bestå i en del undervattenssprängningar vid Stallbackakanalens norra ände, pir
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat. 33

och dragvägsbyggnader vid slussen vid Lilla Edet, ledverksbyggnader vid Bergslagernas

järnvägsbro och vissa signal- och säkerhetsanordningar vid slussar

och broar.»

För berörda kompletteringsarbeten begär styrelsen ett anslag å 1921

års tilläggsstat av 500,000 kronor. Häri är ej inräknat det ersättningsbelopp,

som eventuellt kan bliva en följd av förenämnda rättegång och

i vilket hänseende styrelsen förklarar sig komma att göra särskild framställning,

om och när förhållandena därtill gåve anledning.

Vidare har styrelsen i skrivelse den 23 september 1920 gjort framställning

om ett anslag av 275,000 kronor å tilläggsstat för år 1921 för

utförande av vissa förbättringsarbeten å kanalanläggningarna, vilka arbeten

icke upptagits i den ursprungliga planen. Härom yttrar styrelsen:

»Förslag till utprickning och belysning av farleden mellan Vänersborg och

Göteborg upprättades på sin tid av vattenfallsstyrelsen i samråd med lotsstyrelsen

och blev av Kungl. Maj:t godkänt att utföras med användande av för kanalombyggnaden

anvisade medel. Emellertid har sedermera visat sig, att fyrbelysningsanordningarna

enligt det sålunda genomförda förslaget, vilket av kostnadshänsyn

avsåg fyrarnas placering i stor utsträckning å duc- d’alber, icke överallt

besitta önskvärd stabilitet. Det har upprepade gånger hänt, att fyrar blivit rubbade

dels genom påtörning av trafikerande fartyg, dels genom isens åverkan.

Dylika rubbningar innebära givetvis, trots omsorgsfull inspektion, stor risk för

trafikanterna. De största svårigheterna av detta slag hava framträtt vid kanalens

nordligaste del, det vill säga inloppet vid Vänersborg, där vissa fyrar äro mycket

svårt utsatta för istryck utifrån Vänern. Vattenfallsstyrelsen har därför upprättat

ett förslag till ändrade fyranordningar å denna sträcka, och har detta förslag

under hand godkänts av lotsstyrelsen. Genomförande av förslaget, som innebär

en mera betryggande placering av fyrarna och i samband därmed en mindre

uppmuddring till inloppsrännans utvidgande, beräknas draga en kostnad av 100,000

kronor.

De signalanordningar, som för närvarande finnas vid de kanalen korsande

broarna, hava befunnits ej fullt tillfredsställande vid livlig trafik, varjämte förbättrade

signalanordningar visat sig behövliga för dirigerande av trafiken i de

delar av farleden, där större fartyg kunna passera varandra endast å vissa särskilt

ordnade mötesplatser. För utförande av på grund härav erforderliga nya

och förbättrade signalanordningar har beräknats åtgå ett belopp av 30,000

kronor.

Kanalverkets förrådslokaler vid Akersberg, som ej undergått någon väsentlig

utvidgning i samband med kanalombyggnaden, äro numera otillräckliga, varför

vissa mindre tillbyggnadsarbeten vid förrådet behöva utföras, betingande en

kostnad av 75,000 kronor.

Slutligen krävas vissa förbättrings- och ombyggnadsarbeten för den kanalverket

tillhöriga torrdockan och därtill hörande anläggningar. Kostnaderna härför,

beräknade till 70,000 kronor, komma att väl förräntas därigenom, att för

dockanläggningen, som sedan lång tid varit utarrenderad och fortfarande med för
Biliang

till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 käft. 5

[30.]

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Utgifter för kapitalökning; bil. 1: 1921 års tilläggsstat.

[30,] del bör till enskild finna upplåtas, kan efter förbättringsarbetenas utförande erhållas

väsentligt höjd arrendeavgift. Samtliga ovan omnämnda arbeten,Jböra

komma till utförande under loppet av år 1921.»

Departe- De arbeten, för vilka anslag nu äskas, äro, enligt vad av ovan
chefen.

stående framgår, i första hand sådana, som innebära ett fullbordande av

den beslutade kanalombyggnaden och vilka redan blivit av styrelsen utförda.

Att ytterligare anslag för detta ändamål skulle bliva erforderligt,

förutsattes redan vid beviljande av det tidigare tilläggsanslaget å 700,000

kronor. Härjämte erfordras vissa kompletteringsarbeten, som för trafikens

tryggande eller beredande av driftbesparingar med det snaraste böra

komma till utförande, helst trafiken med större fartyg under senaste åren

ökats och ytterligare väntas tilltaga. Jag hemställer därför, i enlighet

med styrelsens förslag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för kompletterings- och förbättringsarbeten å

Trollhätte kanal å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett

reservationsanslag av 775,000 kronor.

B. Kraftverk.

Trollhätte kraftverk.

1. Trollhätte kraftstations tredje utbyggnad.

[31.] För Trollhätte kraftstations tredje utbyggnad har riksdagen hittills

Tredje ut- för åren 1914—1919 anvisat tillhopa 11,480,000 kronor.

bavVr<?ll-n Vattenfallsstyrelsen meddelar nu i skrivelse den 29 september 1920,

häfte kraft- att sedan de återstående efterarbetena å vattenbyggnader m. m. fullbordats

station. oeh kostnaderna för ännu behövliga kompletteringar av den elektriska

utrustningen och den till tredje utbyggnaden hörande delen av ställverksbyggnaden

sålunda kunnat med tämligen stor noggrannhet beräknas

och sedan man yttermera erhållit större klarhet beträffande kraftens användning,

det visat sig, att ett fyllnadsanslag av 1,000,000 kronor erfordrades

för fullbordandet av ifrågavarande utbyggnad. Härav belöpte

omkring 300,000 kronor på vattenbyggnaderna och ställverksbyggnadens

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat.

utvidgning, med ungefär hälften av beloppet på vardera. Återstoden, [31.]

700,000 kronor, erfordrades för komplettering av den elektriska utrustningen

med ett transformatoraggregat om 22,000 kilowatt med tillhörande

ställverksutrustning. Denna utökning hade visat sig nödvändig för att

kraftstationen i Trollhällan skulle äga tillräcklig transformatorutrustning

i förhållande till det kraftbelopp, som numera måste kunna levereras

med 50,000 volts spänning.

Det erforderliga tilläggsanslaget, 1,000,000 kronor, anser vattenfallsstyrelsen

böra anvisas å tilläggsstat för ar 1921.

Hittills anvisade medel för Trollhätte kraftstations tredje utbyggnad

överstiga med omkring 1,200,000 kronor det belopp, som vattenfallssty- chefen.

relsen vid dess på hösten 1916 framställda anslagsäskanden för ändamålet

beräknat. Då jag ej finner något att erinra mot styrelsens förslag,

varmed ett bättre utnyttjande av kraftstationen möjliggöres, hemställer

jag, att Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för fullbordandet av Trollhätte kraftstations

tredje utbyggnad å tilläggsstat för år 1921 bevilja ett

reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Under åberopande av vad jag denna dag anfört till statsrådsprotokollet

i fråga om anslagsäskandena för statens vattenfallsverks räkning

under punkterna 46 och 47 i avdelningen Utgifter för kapitalökning å 1922

års stat får jag vidare hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till första utbyggnaden av kraftstationen vid [32.]

Lilla Edet å tilläggsstat för år 1921 bevilja ett reservationsanslag

av 500,000 kronor;

att till fortsatta förberedande åtgärder för Vänerns [33.]

reglering å tilläggsstat för år 1921 bevilja ett reservationsanslag

av 800,000 kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tillägg sstat

Lule älvs kraftverk.

Kraftstationen vid Porjus.

[34.] Då dammbyggnaden i Porjns uppfördes, anordnades i densamma

Kraft- ett antal bottenutskov för vattnets framsläppning genom dammen under

Tid^Por us byg£nadstiden- Dessa utskov voro avsedda att vid byggnadstidens slut

▼ orjns* igenfyllas med betong, och så skedde även med undantag för två av

utskoven. Dessa två utskov, som bibehållits för att kunna vid eventuellt

behov sänka vattenståndet framför dammen under trösklarna i de permanenta

dammöppningarna, äro tillsvidare provisoriskt avstängda med sättbj

ålkar av trä.

Vattenfallsstyrelsen har nu framhållit, att det ur driftsäkerhetssynpunkt

vore synnerligen önskvärt, att de ifrågavarande två bottenutskoven

bibehölles såsom utskov för all framtid och för detta ändamål

utrustades med permanenta avstängningsluckor. I samband därmed borde

utskovens väggar förses med beklädnad av naturlig sten eller klinker

såsom skydd för betongen. Emedan betongväggarna under de gångna

åren delvis skadats av det genom den provisoriska avstängningen framträngande

läckvattnet och detta icke utan fara för dammens bestånd

kunde tillåtas fortfara under längre tid, borde arbetet med utskovens

iordningställande verkställas under år 1921; och har styrelsen därför

för ändamålet på tilläggsstat för samma år begärt ett anslag å 150,000

kronor, vartill kostnaderna för arbetet vid nuvarande konjunkturer beräknats

uppgå.

Departe- Med anledning härav hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte före
chefen.

sla riksdagen

att till anordnande av permanenta bottenutskov i

dammbyggnaden vid Porjus å 1921 års tilläggsstat bevilja

ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

Under åberopande av vad jag denna dag anfört till statsrådsprotokollet

i fråga om anslagsäskandena för statens vattenfallsverks räkning

under punkten 49 i avdelningen Utgifter för kapitalökning å 1922 års

stat får jag vidare hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

[35.] att för fullbordande av den av 1913 års riksdag

beslutade regleringskanalen vid Luleluspen å tilläggsstat

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat.

för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 750,000

kronor;

att för fortsättande av arbetena för reglering av [36.]

Suorvasjöarna å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 500,000 kronor.

Älvkarleby kraftverk.

Kostnader för Skattungens och Oresjöns reglering.

I statsverkspropositionen till 1916 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t [37.]

riksdagen att till gäldande av de på Älvkarleby vattenfall jämte Stall- Kostnader

och Nygårdsforsarna belöpande kostnaderna för Skattungens och Oresjöns J^rSkatt^

reglering för år 1917 bevilja ett anslag å 44,500 kronor, och blev denna11 (fre"jons

framställning av riksdagen bifallen. Regleringsföretaget var avsett att reglering,

utföras genom den för ändamålet bildade Skattungens regleringsförening

u. p. a., i vilken vattenfallsstyrelsen för kronans räkning skulle ingå såsom

medlem för nämnda vattenfall.

Sedermera bildades under år 1916 den s. k. Dalälvens regleringsförening

u. p. a., vilken har till uppgift att till gemensam nytta för föreningens

medlemmar reglera vattenframrinningen i Dalälven och dess tillflöden;

och beviljade 1916 års riksdag, med anledning av framställning

i Kungl. Maj:ts proposition nr. 223, medel för gäldande av statens

kostnader i anledning av vattenfallsstyrelsens inträde i sistnämnda förening.

Därefter har Kungl. Maj:t bemyndigat styrelsen dels den 30 juni

1916 att för Älvkarleby vattenfall jämte Stall- och Nygårdsforsarna dels

ock den 25 januari 1918 att jämväl för Tyttboforsen ingå som medlem

uti ifrågavarande förening.

I berörda proposition nr. 223 antyddes, hurusom det var avsett,

att Skattungens regleringsförening skulle upplösas och att arbetena för

reglering av Skattungen och Oresjön i stället skulle fullföljas av Dalälvens

regleringsförening. Å sammanträde den 1 september 1916 beslöt

även sistnämnda förening att, med övertagande av Skattungens regleringsförenings

u. p. a. samtliga rättigheter och skyldigheter, utföra regleringen

av berörda sjöar. Enär tillstånd till företaget först genom Kungl. Maj:ts

dom den 1 mars 1920 blivit föreningen meddelat, har företaget emellertid

hittills icke kunnat påbörjas.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1!)21 års till äg g sst åt.

38

Enligt stadgarna för Dalälvens regleringsförening, vilka som bilaga

finnas avtryckta vid nämnda proposition, hava medlemmarna att förvar

je regleringsföretag tillskjuta dels ett belopp A, avsett att täcka anläggningskostnader

för företaget ävensom skadeersättningar i anledning

av detsamma, dels ock ett belopp B, varav ränta, beräknad efter 4 procent,

skall användas till täckande av driftskostnader och övriga utgifter

för företaget. I mån av behov äger föreningen därjämte, intill vissa

i stadgarna angivna maximibelopp, besluta uttaxering å medlemmarna.

Å förberörda sammanträde den 1 september 1916 fastställdes för

regleringen av Skattungen och Oresjön A-beloppet till 320,000 kronor

och B-beloppet till 300,000 kronor. Föreningen har emellertid nu ansett

nödvändigt att företaga en revision av de efter den för omkring fyra år

sedan rådande prisnivån upprättade kostnadsberäkningarna. Därvid har

A-beloppet beräknats för närvarande uppgå till 1,000,000 kronor, således

till något mer än tre gånger det belopp, som för fyra år sedan ansågs

erforderligt, detta beroende på de stegrade kostnaderna för byggnadsarbeten

och dylikt. De årliga driftskostnaderna m. m., vilka enligt stadgarna

böra täckas av ränta å B-beloppet, uppskattas nu av föreningen

till 16,000 kronor, vadan jämväl B-beloppet bör i häremot svarande mån

höjas, eller till 400,000 kronor.

Med ledning av dessa beräkningar har Dalälvens regleringsföreningvid

sammanträde den 28 april 1920 besluta att, med vidhållande av sitt

förenämnda, den 1 september 1916 fattade beslut att verkställa reglering

av Skattungen och Oresjön, fastställa beloppen A och B för samma regleringsföretag

till respektive 1,000,000 och 400,000 kronor i stället för

förut gällande 320,000 och 300,000 kronor, dock under förutsättning att

Kungl. Maj:t och kronan sist inom ett år efter beslutets dag till föreningens

styrelse avlämnar skriftlig förklaring med förbindelse att till

företagets utförande lämna de bidrag, som enligt föreningens stadgar

åligga ägare av vattenfall.

Yattenfallstyrelsen yttrar nu i skrivelse den 29 oktober 1920

följande:

Av beloppet A komma, enligt av föreningen verkställd fördelning, på

kronans del för Älvkarlebyfallet 135,770 kronor ocli för Tyttbofallet 37,910 kronor

eller tillhopa 173,680 kronor. Emellertid vill vattenfallsstyrelsen i detta sammanhang

erinra, att jämlikt § 12 i föreningens stadgar, därest beloppet A skulle visa

sig otillräckligt, föreningen äger besluta uttaxering av ytterligare behövligt kapital,

dock med högst 25 procent av bestämda beloppen. Beträffande beloppet B

bliva motsvarande siffror i avrundade tal 54,310, respektive 15,160 kronor eller

tillhopa 69,470 kronor. Enligt 8 § av berörda stadgar skall för varje förenings
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 urs tillä g g sstat.

medlemmarna tillhörigt vattenfall inbetalningen av bägge beloppen fullgöras medelst

reverser, vilka beträffande beloppet A till såväl kapital som ränta förfalla till

betalning efter respektive vattenfalls bebyggande, dock senast inom 15 år. Ifråga

om beloppet B gäller däremot, frånsett vissa undantagsfall, som för kronans del

icke lära komma ifråga, att någon inbetalning av kapital icke förekommer, utan

äro vid motsvarande tid ifrågavarande reverser utkrävbara endast såvitt angår 4

procent årlig ränta å de föreskrivna beloppen. Härtill kan enligt 12 § i stadgarna

komma uttaxering med högst 3 procent å samma belopp. Såvitt angår driftkostnaderna

har man alltså att räkna med årliga gäldandet av högst 7 procent å

beloppet B,, vilka utgifter, i den mån de belöpa å kronan, lämpligen kunna bestridas

av Älvkarleby kraftverks driftinkomster.

Ifråga om storleken av det för närvarande erforderliga anslaget, må först

erinras, att Tyttbofallet ännu icke är utbyggt och att följaktligen någon utgift

för detta fall nu ej behöver göras, utan endast för Älvkarlebyfallet med därtill

hörande forsar. De kostnader, som belöpa å Tyttbofallet såväl som å samtliga

övriga obebyggda fall i Dalälven, vilkas ägare jämväl tills vidare äro befriade

fram kapitalutlägg för regleringen, måste emellertid av föreningen täckas, antingen

genom belåning av medlemmarnas reverser eller genom kontanta tillskott. Då det

förra alternativet, såsom dragande högre räutesatser än kronan eljest kan betinga

sig, skulle för kronan vara mindre fördelaktigt, torde vattenfallsstyrelsen böra

erhålla ett förskott för gäldande av de inbetalningar till föreningen, som av nyss

anförda skäl betingas, och som för Älvkarlebyfallet förslagsvis kunna beräknas

till 66,380 kronor..

De nu förestående engångsutgifterna för regleringen kunna, med stöd av

det ovan anförda, beräknas för kronans del uppgå till 135,770 kronor. Efter avdrag

av förut för ändamålet beviljade 44,500 kronor skulle det direkta anslagsbehovet

således uppgå till 91,270 kronor.

Av den vinst, företagets utförande beräknats giva som resultat, kommer

endast en del att bliva tillgänglig såsom nyttig energivinst. Storleken härav,

som är beroende av belastnings- och rådande hydrografiska förhållanden, har icke

kunnat på förhand exakt uppgivas. Vid Älvkarleby torde emellertid minst en

tredjedel, högst omkring två tredjedelar av hela vinsten kunna utnyttjas.

Såväl de väsentligt ökade anläggningskostnaderna som nu senast berörda

förhållanden medföra, att kostnaden per vunnen kilowattimme måste beräknas

bliva relativt hög. Under ogynnsammaste antagande torde den närma sig fyra

öre per kilowattimme. Kostnaden för den energi, som framställes vid statens ångkraftstation

i Västerås, är emellertid avsevärt högre. Dylik ångreservkraft torde

under den närmaste tioårsperioden ieke kunna påräknas till lägre pris än sex å

åtta öre per kilowattimme.

Då sålunda genom det nu ifrågasatta regleringsföretaget en förmånlig ersättning

skulle vinnas för ångreservkraft och då föga utsikt torde finnas för att

samma företag framdeles bleve billigare att utföra, bör enligt vattenfallsstyrelsens

förmenande regleringen av Skattungen och Oresjön nu sättas i verket samt

vattenfallsstyrelsen bemyndigas att deltaga i kostnaderna härför.

På grund av vad sålunda anförts liar vattenfallsstyrelsen hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att dels bemyndiga vattenfallsstyrelsen

att förbinda kronan såsom ägare av Älvkarlebyfallet med där
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: IB21 års tilläggsstat.

[37.] till hörande forsar samt Tyttboforsen att till utförande av regleringsarbeten

vid Skattungen och Oresjön enligt av Dalälvens regleringsförening

utarbetad plan lämna de bidrag, som enligt föreningens stadgar åligga

ägare av vattenfall, med belopp, som sålunda av föreningen prövats ytterligare

erforderliga; dels till bestridande av på kronan belöpande andel

av merkostnaden för dessa regleringsarbeten å tilläggsstat för år

1921 anvisa ett belopp av 91,270 kronor; dels ock för fullgörande av de

på staten belöpande förskottsinbetalningar, som betingas av att ägarna

av obebyggda fall i Dalälven icke äro skyldiga att omedelbart inbetala

på dessa fall belöpande andelar i regleringskostnaden, på tilläggsstat för

år 1921 anvisa ett anslag av 66,380 kronor.

Departe- Av vad sålunda anförts framgår, att statsmakterna redan tidigare

me,nt»chefen. fat,tat principiellt beslut om att staten skall bidraga till utgifterna för

ifrågavarande regleringsföretag; och hava skälen härför närmare utvecklats

i 1916 års statsverksproposition. Med hänsyn till de fördelar som,

oaktat de höjda byggnadskostnaderna, äro förbundna med företaget, tillstyrker

jag, att anslag till täckande för statens del av de för ändamålet

erforderliga merkostnaderna nu äskas av riksdagen. I sådant hänseende

torde, i likhet med vad förut ägt rum i ett liknande fall — se Kungl. Maj:ts

proposition nr 306 till 1918 års lagtima riksdag och riksdagens skrivelse

den 20 juni 1918, nr 434, p. 78 — det anslag, som erfordras för gäldande

av på staten tillhöriga bebyggda fall belöpande andel i regleringskostnaden

eller 91,270 kronor, böra uppföras under rubriken »Fast

upplåning» samt det på kronan belöpande belopp, som skulle förskjutas,

eller 66,380 kronor, uppföras under rubriken »Tillfällig upplåning». I den

mån sistnämnda belopp återbetalas, torde det sedermera böra inlevereras

till riksgäldskontoret för att ingå bland i anspråk tagna kapitaltillgångar,

som uppkommit av lånemedel.

På grund av innehållet i regleringsföreningens beslut den 28 april

1920 torde riksdagens beslut i ämnet böra föreligga i så god tid, att

besked kan meddelas vattenfallsstyrelsen före den 28 april 1921.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga vattenfallsstyrelsen att under iakttagande

av de särskilda föreskrifter, som Kungl. Maj:t

kan komma att meddela, förbinda kronan såsom

ägare av Älvkarleby vattenfall med därtill hörande

•forsar samt av Tyttboforsen att till utförande av regleringsarbeten

vid Skattungen och Oresjön enligt av Dal
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat. 41

älvens regleringsförening utarbetad plan lämna de bi- [37.j

drag, som enligt föreningens stadgar åligga ägare av

vattenfall;

dels till bestridande av på staten belöpande

andel av kostnaden för nämnda regleringsarbeten, utöver

för ändamålet tidigare beviljade medel, på tillläggsstat

för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

91,270 kronor;

dels ock för fullgörande av de på staten belöpande

förskottsinbetalningar till föreningen, som betingas

av att ägarna av obebyggda fall i Dalälven icke äro

skyldiga att omedelbart inbetala på dessa fall belöpande

andelar i regleringskostnaden, på tilläggsstat för

år 1921 anvisa ett reservationsanlag av 66,380 kronor.

Hänvisande till vad som anförts till statsrådsprotokollet i fråga om

anslagsäskandena för statens vattenfallsverks räkning under punkten

50 i avdelningen Utgifter för kapitalökning å 1922 års stat får jag härefter

hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för vissa ändringsarbeten å tre turbinaggre- [38.j

gat vid Älvkarleby kraftstation på tilläggsstat för år

1921 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Västerås kraftverk.

Ångkraftstationen vid Västerås.

För anläggning av en ångreservstation i Västerås hava hittills be- [39. j

viljats sammanlagt 4,650,000 kronor. Därav hava 1,650,000 kronor av- Ångkraftsetts

för kraftstationens första utbyggnad samt 1,500,000 kronor för vardera

av stationens andra och tredje utbyggnader. Därjämte har ett sär- ås.

skilt anslag å 165,000 kronor beviljats för uppförande av bostadshus vid

stationen.

Vattenfallsstyrelsen begär nu ytterligare anslag för ångkraftstationen

och yttrar därutinnan:

Storleken av anslaget till första utbyggnaden baserar sig på beräkningar,

utförda i början av år 1915 innan någon egentlig prisförhöjning inträtt, och anslaget

för andra respektive tredje utbyggnaden på beräkningar, utförda i slutet

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 2 Käft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat.

[39.] av ar 1915, under det att motsvarande anläggningar i huvudsak kommit till utförande

vad första utbyggnaden beträffar under åren 1915—1917 och vad andra

utbyggnaden beträffar under åren 1917—1919. Enär fördyringen under åren 1915

—1917 i medeltal varit c:a 25 % utöver prisläget i början av år 1915, har man

anledning vänta sig en ökning av kostnaderna för första utbyggnaden från 1,65

till c:a 2,05 mill. kronor. Då vidare prisläget under åren 1917—1919 i genomsnitt

varit c:a 95 % högre än vid slutet av år 1915, kan en ökning av kostnaden

för andra utbyggnaden från 1.5 till 2.9 mill. kronor synas i viss mån motiverad.

En prisökning av inalles 1.8 mill. kronor kan sålunda ur dessa synpunkter vara

förklarlig.

Yissa omständigheter hava bidragit att minska fördyringen under detta

värde, framför allt att vattenfallsstyrelsen försökt att snarast möjligt efter anslagens

beviljande beställa all större materiel. Men å andra sidan hava från början

oberäknade svårigheter tillstött, i främsta rummet ändrade förutsättningar rörande

bränslet. Vattenfallsstyrelsen har av bekanta skäl måst ordna sig för partiell

användning av torvbränsle, vilket medfört ökade kostnader för tomt till bränsleupplag,

för transportanordningar och pannor.

För att vidare de pannor, som eldas med torv, vid plötsligt påkommande

behov skulle kunna i vederbörlig mån forceras, har det visat sig nödvändigt att

förse desamma med hjälpanordningar för oljeeldning. Dylika anordningar hava

yttermera visat sig vara av så stort gagn även vid de koleldade pannorna, till

vilka i regeln endast kunnat disponeras sekunda kol, att de jämväl införts på desamma.

Ytterligare har vattenfallsstyrelsen funnit det erforderligt att med större

dimensioner än från början tänkts i Västerås utföra verkstadsanläggningar. Dessa

anläggningar hava, såsom vattenfallsstyrelsen tidigare anmält, utförts dels för att

kraftstationspersonalen under sådan tid, då ängkraftstationen icke är behövlig för

kraftalstringen, skulle kunna på annat lämpligt sätt sysselsättas, dels för att

vattenfallsstyrelsen skulle från den arbetarstam, som normalt användes i verkstaden,

få hjälp till ångkraftstationen under perioder med forcerad drift, dels slutligen

för att vattenfallsstyrelsen skulle i egen regi kunna utföra en del för såväl

Västeråsstationen som andra anläggningar erforderlig materiel, som icke kunde

på annat sätt erhållas på gynnsamma villkor. Med hänsyn till att verkstaden

icke kunnat inrymmas inom de beviljade anslagsmedlen, måste vattenfallsstyrelsen

begära tilläggsanslag för densamma med 250,000 kronor. Resultatet av såväl

den allmänna fördyringen som av de ändrade förutsättningarna har blivit, att

kostnaden för första och andra utbyggnaden i verkligheten ökats med c:a 1.6 mill.

kronor utöver de beviljade anslagen, d. v. s. icke fullt det belopp, som ovan framräknats

med anledning av den allmänna prisstegringen.

Anslag till den tredje utbyggnaden beviljades år 1918 enligt den under år

1915 verkställda prisberäkningen. Vattenfallsstyrelsen meddelade i planen för den

tredje utbyggnaden, att det var styrelsens avsikt att om möjligt uppskjuta tredje

utbyggnaden, till dess normala prisförhållanden inträtt. Det har emellertid blivit

nödvändigt att under år 1920 utfärda beställningar på det för tredje utbyggnaden

erforderliga maskineriet, och då prisläget numera är minst det dubbla mot

det, som rådde i slutet av år 1915, skulle man behöva räkna med en kostnad för

tredje utbyggnaden av minst 3 miljoner. 1 planen för tredje utbyggnaden har angivits,

att det begärda anslaget skulle utom för en ångturbingenerator och tvenne

s. 43 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat. 43

ångpannor användas bl. a. för komplettering av transportanordningarna. Tilläggs- [39.]

anslagets storlek blir givetvis rätt mycket beroende av, i vad män man medräknar

dylik komplettering.

Om man nöjer sig med att i den tredje utbyggnaden medtaga de transportanordningar,

som äro avsedda att utföras under åren 1920 och 1921, nämligen

koltransportör och torvtransportör från bränsleupplagen till pannorna, spåranläggning

på kolgården till järnvägsstation samt till provisorisk hamn ävensom spårkran,

lokomotiv och transportvagnar, så skulle för tredje utbyggnaden enligt nu

verkställda beräkningar 2.5 mill. kronor vara tillräckliga och sålunda tilläggsanslaget

utgöra endast 1.0 mill. kronor.

Tilläggsanslaget för första, andra och tredje utbyggnaderna, om vars behövlighet

vattenfallsstyrelsen upprepade gånger gjort anmälan, skulle alltså kunna

begränsas till 2.6 mill. kronor, vilka böra anvisas å 1921 års tilläggsstat.

Efter tredje utbyggnadens färdigställande har Västeråsstationen försetts

med hela det maskineri och hela den ångpanneutrustning, som från början avsetts

för den färdiga stationen med undantag för 2 ångpannor. Dessa ångpannor

höra installeras till hösten 1922, för att vattenfallsstyrelsen skall under alla förhållanden

disponera tillräckliga kraftresurser för sin distribution. Kostnaden för

pannorna med tillbehör är enligt nuvarande prisläge 1.0 å 1.1 mill. kr.

Emellertid är det sannolikt, att diverse mindre ändringar och kompletteringar

kunna behöva utföras å ångkraftstationen, även sedan den blivit fullt utbyggd.

Vidare måste man räkna med, att det förr eller senare blir nödvändigt

att förse Västeråsstationen med förbättrade anordningar för intagning av bränsle

sjöledes och mera arbetsbesparande anordningar för arbetet å kolgården. Detta

sammanhänger därmed, att Västeråsstationens uppgift ändras därhän, att den icke

endast fungerar som reserv för Älvkarlebystationen utan jämväl som reserv för

Motala och Trollhättan. Visserligen har vattenfallsstyrelsen redan verkställt omfattande

utredningar rörande detta spörsmål, men som detsamma är beroende av

flera, ovissa faktorer, såsom utformningen av Västerås hamnplaner i grannskapet

av ångkraftstationen, ävensom huru samarbetet med Trollhätte kraftverk kommer

att gestalta sig, har det icke varit möjligt att ännu fastställa några definitiva

planer. Då det likväl kan bliva nödvändigt att redan under år 1922 påbörja

dylika anläggningar, anser vattenfallsstyrelsen det vara lämpligt, att ett mindre

anslag beviljas härför att användas på sätt Kungl. Maj:t senare godkänner. Därför

borde det nya anslaget ökas till 1.5 mill. kronor. Av anslaget bör 0.5 mill.

kronor vara disponibla under år 1921 och resten under år 1922.

Med anledning av det beslutade återköpet av kraft från Trollhättans ^partfElektrotermiska

aktiebolag och om medel beviljas till färdigställande av chefen.

stamlinjen mellan Trollhättan och Västerås kan, enligt vad jag tidigare

antytt, tillsvidare anstå med frågan om ytterligare utbyggnad av ångkraftstationen

samt utförande av de i styrelsens skrivelse avsedda kompletterande

anordningarna därstädes för intagning av bränsle med mera.

Vad angår det av styrelsen äskade tilläggsanslaget, 2,600,000 kronor,

för hittills beslutade utbyggnader, har, enligt vad jag inhämtat, endast

opaginerad Kontrollera mot PDF

U Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat.

[39.] storleken av den mindre del därav, som belöper å första utbyggnaden,

tidigare varit känd, medan de för andra oeh tredje utbyggnaderna erforderliga

beloppen först nu kunnat fixeras. Då jag ej har något att

erinra mot styrelsens framställning i denna del, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att som tilläggsanslag för första, andra och tredje

utbyggnaderna av ångkraftstationen i Västerås å tilläggsstat

för år 1921 bevilja ett reservationsanslag av

2,600,000 kronor.

Under åberopande av vad jag anfört till statsrådsprotokollet i fråga

om anslagsäskandena för statens vattenfallsverks räkning under punkterna

51, 52, 53, 54, 56, 57, och 58 i avdelningen Utgifter för kapitalökning å

1922 års stat hemställer jag vidare, att Kungl. Maj:t. måtte föreslå riksdagen
Motala

kraftverk.

[40.] att för första utbyggnaden av kraftstationen vid

Motala på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 2,500,000 kronor;

[41.] att till genomförande av en veckoreglering av

Motalaströms vattenföring mellan Vättern och Boren på

tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 100,000 kronor;

Distributionsanläggningar för statens kraftverk.

[42.] att dels för utförande av distributionsanläggningar

och därmed sammanhängande arbeten för statens kraftverk

på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 8,000,000 kronor, dels ock medgiva, att för samma

ändamål må av de utav 1920 års riksdag för första

utbyggnaden av Harsprångets kraftstation beviljade,

men på grund av riksdagens beslut ej disponibla medlen

å 6,000,000 kronor användas 3,200,000 kronor;

s. 45 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat.

45

C. Statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning.

att till förstärkning av rörelsekapitalet för statens [43. ]

vattenfallsverks fastighetsförvaltning på tilläggsstat för

år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 450,000 kronor:

D. Gemensamma anslag.

att för rörelsekapital vid statens vattepfallsverk [44.]

på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 5,000,000 kronor;

att till inventarier för statens vattenfallsverk på [45.]

tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 700,000 kronor; samt

att, i avbidan på den proposition, som kan komma [46.]

att i ämnet avlåtas, för tillgodoseende av vattenfallsstyrelsens

lokalbehov på tilläggsstat för år 1921 beräkna

ett reservationsanslag av 1,050,000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda tillstyrkt

och hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter

instämde, behagade Hans Maj:t Konungen gilla och

bifalla samt förordnade, att avtryck av detta protokoll

skulle överlämnas till finansdepartementet för att tjäna

till ledning vid författande av Kungl. Maj:ts proposition

till riksdagen angående tilläggsstat för år 1921.

Ur protokollet:

Nils Ädelgren.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 drs tillägg sstat.

ii

Sammandrag och register

till

Utgifter för kapitalökning å tilläggstat för år 1921

för

de till kommunikationsdepartementet hörande affärsdrivande verk och

utlåningsfonder.

Punkt

Sid.

6

7

9

12

Postverket.

I. Inventarier, reservationsanslag.....

II. Inköp av fastigheter:

1. Fastigheter i Tidaholm och Sollefteå .

2. Fastigheter i Lilla Alby m. m. . . .

3. Fastighet i Sundsvall, reservations
anslag

,.....

Säger för postverket

I''

Telegrafverket.

I. Inköp oeh bebyggande av fastigheter:

1. Arbetarbostäder i Göteborg, reserva
tionsanslag

. . .........

2. Fastighet i Västanfors, reservations
anslag

..............

3- Byggnadstomt i Boden, reservationsanslag

..............

4. Överdragsstationer i Alingsås, Gudhem,

Lyrestad oeh Örebro, reservationsanslag

..............

Transport

Att täckas av

lånemedel

Kronor ö.

600,000

130,000

730,000

333,900

20,000

40,000

520,000

913,900

andra statsinkomster
-

Kronor ö.

Summa

Kronor

730,000

730,000

s. 47 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tillägg sstat.

47

Att täckas av

Summa

Punkt

Sid.

lånemedel

andra stats- inkomster

Kronor

Ö.

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

Transport

913,900

_

_

_

730,000

7

8

9

10

10

11

13

15

15

16

17

17

17

5. Förrådsbyggnad i Älvsjö, reservations-

anslag ..............

6. Fastighet i Nyköping, reservations-

anslag ..............

7. Fastigheter i Skövde och Örnsköldsvik

8. Utvidgning av telegrafbyggnaden i

Sundsvall, reservationsanslag . . .

II. Fortsatt utveckling av statens telefon- och

telegrafväsende, reservationsanslag . .

Radiostation för trafik med Amerikas För- enta Stater, reservationsanslag ....

Hl. Förstärkning av telegrafverkets rörelseka- pital, förslagsanslag, högst......

150.000

♦ 463,000

160.000

5,000,000

* 2,000,000

—

22,573,500

Säger för telegrafverket

8,686,900

—

22,573,500

—

31,260,400

—

Statens järnvägar.

A. Nya byggnader och anläggningar vid

statens trafikerade järnvägar.

12

13

14

15

16

17

18

19

20

24

25

25

• 25

25

25

25

26

29

I. Bangårdar.

Utvidgning av spårsystemet m. m. vid

Långsele, reservationsanslag.....

Ombyggnad av bangården vid Ange, reser- vationsanslag ............

Ombyggnad av rangerbangården vid Säve-

näs, reservationsanslag.......

Spåranordningar i anslutning till förefint- liga spårsystem, reservationsanslag . .

Anläggningar vid kol- och vattenstationer,

reservationsanslag.........

Speciella anläggningar 4 bangårdar, reser- vationsanslag ............

II. Dubbelspårsbyggnader och linjeomlägg- ningar.

Dubbelspårsbyggnad Aneby—Sandsjö, re- servationsanslag ..........

Dubbelspårsbyggnad Rönninge—Järna m.m.,

f örslagsanslag, högst, att utgå av till- fälliga lånemedel..........

III. Större broanläggningar.

Broförbindelse över Dalälven vid .Mora,

reservationsanslag..........

58.000

30.000

150.000

17,500

265.000

15.000

760.000

1,400,000

700.000

—

Transport

3,395,500

—

—

31,990,400

—

* Beräknat anslag.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Utgifter för kapitalökning : bil. 1: 1921 års tilläggsstnt.

Att täckas av

Summa

Punkt

Sid.

lånemedel

andra stats- inkomster

• '' 1

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Transport

3,395,500

_

31,990,400

IV. Lokomotivstations- och driftverkstadsan-

31

läggningar.

30

Driftverkstäder, reservationsanslag . . .

72,000

—

32

30

Tillbyggnad av och diverse anläggningar

23

31

vid vissa lokomotivstationer, reserva- tionsanslag .............

166,000

V. Husbyggnader, reservationsanslag . . .

351,800

—

34

31

VI. Ordnande av brandväsendet vid statens

järnvägar, reservationsanslag ....

40,000

—

B. Nya statsbanebyggnader.

25

31

Statsbanan Sveg—Brnnflo, reservationsanslag .

1,800,000

—

26

31

Järnvägsförbindelse mellan de svenska och lin-

ska järnvägsnäten, reservationsanslag . . .

350,000

—

27

31

C. Rullande materiel, reservationsanslag .

3,250,000

—

28

31

D. Genomgående tryckluftbroms, reserva-

tionsanslag.............

1,450,000

—

Säger för statens järnvägar

10,875,300

—

—

—

10,875,300

—

Statens vattenfallsverk.

A. Kanalverk.

Södertälje kanaL

29

32

Södertälje kanals ombyggnad, reservationsan-

slag...................

200,000

—

Trollhätte kanal.

30

32

Kompletterings- och förbättringsarbeten å Troll-

hätte kanal, reservationsanslag......

775,000

—

B. Kraftverk.

Trollhätte kraftverk.

31

34

Trollhätte kraftstations tredje utbyggnad, reser-

32

35

vationsanslttg..............

Första utbyggnaden av kraftstationen vid Lilla

1,000,000

—

33

35

Edet, reservationsanslag . . . . . . . . .

Förberedande åtgärder för Vänerns reglering,

500,000

reservationsanslag............

800,000

—

1

Transport

3,275,000

—

—

—

42,865,700

—

s. 49 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat.

49

Punkt! Sid.

34 36

35 36

36 37

37 37

37 37

38 41

39 j 41

f

40 44

41 44

42 44

43 45

44 i 45

45 ! 45

46 45

Att täckas av

Transport

Lule älvs kraftverk.

Permanenta bottenutskov i dammbyggnaden vid

Porjus, reservationsanslag....... .

Reglcringskanal vid Luleluspcn, reservationsanslag

..................

Reglering av Suorvasjöama, reservationsanslag

Älvkarleby kraftverk.

Regleringsarbeten vid Skattungen och Oresjön,

reservationsanslag............

Förskottsinbetalningar för samma regleringsarbeten,

reservationsanslag, att utgå, av tillfälliga

lånemedel.............

Ändringsarbeten å tre av turbinaggregaten vid

Älvkarleby kraftstation, reservationsanslag .

Västerås kraftverk.

Tilläggsanslag för första, andra och tredje utbyggnaderna

av ångkraftstationen i Västerås,

reservationsanslag............

Summa

andra statsinkomster
-

lånemedel

Kronor

Kronor

Kronor

1,275,000)

500,000

2,600,000;

Motala kraftverk.

Första utbyggnaden av kraftstationen vid Motala,

reservationsanslag......... 2,500,000—

Veckoreglering av Motalaströms vattenföring

mellan Vättern och Boren, reservationsanslag \ 100,000 —

Distributionsanläggningar för statens

kraftverk.

Reservationsanslag............ 8,000,000—

C. Statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning.

Förstärkning av rörelsekapitalet, reservationsanslag,

att utgå av tillfälliga lånemedel . . 450,000

D. Gemensamma anslag.

Rörelsekapital, reservationsanslag......

Inventarier, reservationsanslag.......

Tillgodoseende av vattenfallsstyrelsens lokalbehov,

reservationsanslag.........

Säger för statens vattenfallsverk

Summa av utgifter för kapitalökning

_

5,000,000

700,000

—

* 1,050 000

-,

25,332,650

—

—

—1—1; 25.332,650!—

--!l 68,198.350j—

* Beräknat anslag.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 höft.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil 2: 1921 års tilläggsstat.

1

Bilaga 2.

Tilläggsstaten för år 1921.

Utgifter för kapitalökning1.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari

1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve

Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist,

Malm, Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Elmquist anmälde ett

till socialdepartementet hörande ärende angående utgifter för kapitalökning,

vilket syntes böra föranleda äskande å tilläggsstat för år 1921,

och anförde därvid följande.

Lån åt Allmänna barnhuset i Stockholm för täckande av brist.

Allmänna barnhuset i Stockholm, som tillkom år 1637, har därefter

stått under olika myndigheters överinseende. Enligt den ursprungliga

lydelsen av barnhusets senaste reglemente, som är av den 25 november

1910, skulle barnhusets förvaltning besörjas av en direktion, bestående

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 3502 20

[1.]

Lån åt

Allmänna

barnhuset i

Stockholm

för täckande

av brist.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Utgifter för kapitalökning: bil. 2: 1921 års tilläggsstat.

[1.] av överståthållaren eller, i hans frånvaro, underståthållaren såsom ordförande,

polismästaren i Stockholm, eu ledamot av Stockholms stads

konsistorium samt fem i Stockholm boende personer, av vilka en skulle

vara läkare, en lagfaren och en kunnig i räkenskapers förande, och

skulle sistnämnda sex ledamöter utnämnas av Konungen, konsistorieledamoten

på förslag av konsistorium och de övriga på förslag av överståthållaren.

Genom kungörelse den 22 oktober 1920 (Sv. förf.-saml. nr

706) ändrades detta därhän, att direktionens samtliga sex ledamöter

skola förordnas av Kungl. Maj:t, efter det förslag avgivits i fråga om

konsistorieledamoten av konsistorium och i fråga om de övriga av

överståthållaren, samt att Kungl. Maj:t skall utse en av ledamöterna

att vara ordförande. Direktionens samtliga dåvarande ledamöter hava

därefter på egen begäran entledigats och ersatts med andra personer.

Barnhuset har jämte avkastningen av betydande privata donationer

och av vissa förmåner och privilegier av offentlig natur även åtnjutit

ordinarie anslag å riksstaten. Detta anslag bestämdes av 1886 års

riksdag till 78,000 kronor och utgick med nämnda belopp till och med

år 1920. Av beloppet utgjorde 27,000 kronor ersättning för mistad

andel i kortstämplingsavgiften och 49,250 kronor vederlag för förut

utgående indelningsersättning. Vid 1920 års riksdag höjdes anslaget

från och med år 1921 till 84,700 kronor i sammanhang därmed att

barnhusets rätt till ersättning för barnhuset genom strafflagens införande

frångångna bötesandelar förklarades skola upphöra.

Allmänna barnhuset har förut hört under ecklesiastikdepartementet

men överfördes den 1 juli 1920 till socialdepartementet.

Direktionen I en till Kungl. Maj:t ingiven skrivelse av den 26 februari 1919

^barnhuTe^11 d* har direktionen för Allmänna barnhuset under framhållande av barnS9/«

1919. husets alltmer försämrade ekonomiska ställning hemställt om anslag av

statsmedel till täckande av uppkommen brist. Direktionen anför därvid

följande:

De senaste fyra årens bokslut hava samtliga utvisat brist, och har denna

utgjort för år 1915 33,236 kronor 55 öre, år 1916 99,457 kronor 78 öre, år 1917

77,132 kronor 89 öre och år 1918 272,540 kronor 1 öre, tillhopa således ej mindre

än 482,367 kronor 23 öre.

Bristen beror därav, att utgifterna som en given följd av den allmänna fördyringen

under krigstiden i hög grad ökats, medan inkomsterna varit i stort sett

oförändrade. Bland de utgiftsposter, som ökat med högst avsevärda belopp, må

särskilt nämnas kostnaderna för bränsle och livsförnödenheter, som, år 1914 utgörande

48,188 kronor 61 öre respektive 80,946 kronor 87 öre, belöpte sig år

1918 till 213,594 kronor 49 öre respektive 167,588 kronor 90 öre. Och dock har

i berörda hänseende den allra största sparsamhet iakttagits. Sålunda hava båda

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Utgifter för kapitalökning: bil. 2: 1921 års tilläggsstat.

sj ukpavilj on geni a avstängts och elektriska belysningen betydligt inskränkts för

att minska bränsleåtgången och tidigare tillämpade spisordningar så långt sig

göra låtit förenklats. Vidare har det varit nödvändigt för barnhuset att betala

dyrtidstillägg till de utackorderade barnhusbarnens fosterföräldrar. Tillägget,

som med hänsyn till barnhusets brydsamma ekonomiska ställning tillmätts ytterst

knappt, utgick år 1918 med 30 kronor för varje barn. Summan av dyrtidstillläggen

belöpte sig emellertid för samma år till det betydande beloppet av 133,000

kronor. Likväl är barnstocken, som barnhuset för att möjliggöra en höjning av

fosterlönerna på senare tid sökt minska genom att inskränka barnintagningen,

nu mycket reducerad, i det att den nedgått från 5,894 barn den 1 januari 1912

till 4,483 barn den 1 januari 1919. Antydda avsikten att höja fosterlönerna, som.

per år utgående med i genomsnitt 75 kronor för varje utackorderat barn, uppenbarligen

äro alltför låga, har tyvärr icke kunnat förverkligas. Slutligen får framhållas,

att till barnhusets tjänstemän och personal under krigsåren utbetalats

dyrtidstillägg, som för tjänstemännen utgått med belopp motsvarande vad som i

krigstidstillägg tillerkänts befattningshavare i statens tjänst och för personalen

beräknats i huvudsaklig överensstämmelse med av Stockholms stadsfullmäktige

bestämda grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i stadens tjänst. Dyrtidstilläggen

uppgingo år 1918 till sammanlagt 66,000 kronor.

Barnhuset vågar ej vänta någon ökning i sina-inkomster. Beträffande utgifterna

ställer det sig däremot så, att en återgång till prisläget före kristiden

ej kan vara att emotse, vartill kommer, att barnhuset står inför nödvändigheten

av en kraftig ökning av nu utgående underhållsbidrag för utackorderade barn.

Vad innevarande år angår, räknas enligt förslaget till inkomst- och utgiftsstat

med en brist av 377,000 kronor.

Till barnhusets viktigaste inkomstposter äro att räkna överskottsmedlen

från förmyndarkammaren i Stockholm, som, ytterst växlande från år till år, utgjort

exempelvis år 1915 273,679 kronor 42 öre, år 1916 159,424 kronor 81 öre,

år 1917 337,526 kronor 75 öre och år 1918 411,445 kronor 69 öre och för år

1919 av förmyndarkammaren beräknas komma att uppgå till högst 275,000 kronor.

Inkomstkällan i fråga hotar emellertid att minska, till och med att alldeles

upphöra. Förmyndarkammaren har i skrivelse till Eders Kung! Maj:t den 26

april 1917 hemställt om att hälften av överskottsmedlen må få läggas till förmyndarkammarens

garantifond. Och i samma skrivelse har framhållits, att det

kunde antagas, att "inom en icke alltför avlägsen framtid en lagändring komme

att ske, varigenom stärbliusen i Stockholm själva skulle få utse bouppteckningsman

och såsom en följd därav bouppteckningsavgifterna bortfalla från förmyndarkammarens

inkomster, vilka avgifter just äro grundvillkoret för tillkomsten av

överskott i förmyndarkammarens förvaltning.

Ej heller lir — åtminstone för de närmaste åren — att räkna med någon

ökning av inkomsterna av de från barnhusets sida paverkbara inkomstkällorna,

nämligen inkomsterna från barnhusets kontanta medel och fastigheter. De

kontanta medlen äro dels till ett belopp av 5,194,950 kronor år 1915 utlämnade

i till omkring år 1925 bundna lån, löpande med 5 procent årlig ränta, och

dels placerade i obligationer till värde av 1,051,255 kronor 88 öre med en årlig

ränteavkastning av omkring 5 procent. Barnhusets fasta egendom utgöres av

fastigheterna n:ris 1 och 2 i kvarteret Mimer, nr 20 i kvarteret Mälaren och nr

1 i kvarteret Hemmet, allt här i Stockholm. Fastigheten nr 1 i kvarteret Mimer,

som är åsatt ett taxeringsvärde av 2,500,000 kronor, är i sin helhet behövlig och

[1-]

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Utgifter för kapitalökning: bil. 2: 1921 års tilläggsstat.

[1.] användes även uteslutande för barnhusets verksamhet. Fastigheten nr 2 i kvarteret

Mimer, som gränsar till fastigheten n:r 1 i samma kvarter och som saknar

taxeringsvärde, inköptes med Kungi. Maj:ts tillstånd år 1917 för 285,000

kronor genom en år 1903 för ändamålet avsatt fond. Genom köpet av fastigheten,

som för närvarande ej användes av barnhuset, utan är utlijrd mot en årlig

hyra av 10,000 kronor, har för barnhuset uppkommit betydlig ökning i värdet

av fastigheten nr 1 i samma kvarter. I motsats till vad som gäller rörande sistberörda

två fastigheter skulle en försäljning av barnhusets övriga två fastigheter

kunna ifrågasättas. Fastigheten n:r 20 i kvarteret Mälaren har en areal av 89,860

kvadratmeter och är taxeringsvärderad till 6,290,000 kronor. Fastigheten nr 1 i

kvarteret Hemmet äger eu areal av 14,100 kvadratmeter och är åsatt ett taxeringsvärde

av 100,000 kronor. Båda fastigheterna, å vilka finnas byggnader till

obetydligt värde, giva eu årlig behållen liyresavkastning av allenast omkring

6,000 kronor. Avkastningen av egendomarna, sedd i förhållande till dessas värde,

är alltså obetydlig. Och det skulle kunna tänkas att genom försäljning en ökning

av inkomsterna skulle kunna åstadkommas. För närvarande synes det emellertid

ej möjligt att erhålla antagligt pris för fastigheterna, och det är synnerligen ovisst,

när lämpligt försäljningstillfälle skall yppa sig. Så stor kan emellertid köpeskillingen

under inga omständigheter bliva, att ränteavkastningen därå skall vara att

räkna med för täckande av redan uppkommen brist.

Då det alltså synes Direktionen över barnhuset omöjligt att med barnhusets

blivande inkomster täcka den uppkomna stora bristen, får Direktionen i

underdånighet hemställa om anslag av statsmedel till belopp av 482,367 kronor

23 öre till täckande av bristen.

Statskontoret

d. Va 1919.

I häröver infordrat utlåtande har statskontoret den 8 mars 1919

anfört följande:

Då genom den av allmänna barnhuset i Stockholm bedrivna verksamheten

tillgodoses ett samhällsintresse av betydande vikt, vill det synas statskontoret,

som om staten svårligen kunde undandraga sig att på något sätt bereda barnhuset

hjälp i de ekonomiska svårigheter, med vilka detsamma för närvarande

har att kämpa. Att emellertid, såsom av barnhusdirektionen föreslagits, staten

skulle bispringa barnhuset genom att ställa ett anslag av statsmedel utan återbetalningsskyldighet

till direktionens förfogande för täckande av nu ifrågavarande

brister i barnhusets räkenskaper, kan statskontoret för sin del icke förorda, och

tillåter sig statskontoret att till stöd för denna sin ståndpunkt anföra följande.

Enligt vad i ärendet blivit upplyst, äger allmänna barnhuset här i staden

förutom fastigheten nr 1 i kvarteret Mimer, vilken fastighet i sin helhet tagits i

anspråk för barnhusets verksamhet, och fastigheten nr 2 i samma kvarter, vilken

gränsar till förstnämnda fastighet och bör reserveras för eventuella utvidgningar

av barnhuset, fastigheterna nr 20 i kvarteret Mälaren och nr 1 i kvarteret Hemmet

(Rålambshof) med ett sammanlagt taxeringsvärde av 6,390,000 kronor. Sistnämnda

fastigheter, å vilka endast finnas byggnader till obetydligt värde, avkasta

emellertid i nettohyror allenast omkring 6,000 kronor om året. En eventuell försäljning

av sagda fastigheter eller lämplig del därav, vartill dock enligt § 16 i

det förnyade nådiga reglementet för barnhuset den 25 november 1910 erfordras

Eders Kungl. Majrts tillstånd, skulle alltså helt säkert komma att icke blott

lämna tillgång till täckande av merberörda brister i barnhusets räkenskaper, utan

även för barnhuset medföra betydligt stegrade årsinkomster.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 2: 1921 års tilläggsstat. 5

Ett lämpligt sätt att befria bambuset från dess nuvarande ekonomiska be- [1.]

tryck synes därför vara, att i avvaktan å en dylik försäljning barnhuset, i likhet

med vad som skedde vid 1850—51 års riksdag (se rikets ständers underdåniga

skrivelse nr 216), medgives att mot avlämnande av vederbörlig skuldförbindelse

jämte säkerhet för densammas fullgörande utfå ett lån av statsmedel å det av

direktionen till täckande av omhandlade brister begärda belopp av 482,367 kronor

23 öre, vilket belopp lämpligen torde kunna avrundas till 482,500 kronor.

I fråga om återbetalningen av sagda lån synes böra föreskrivas, att lånet

skall gäldas så snart ske kan efter försäljning helt eller delvis av meranämnda

fastigheter i kvarteren Mälaren och Hemmet, dock senast inom fem år efter lyftningsdagen,

och torde i anslutning till rikets ständers ovan omförmälda beslut

å berörda lån icke böra beräknas någon ränta.

Vidkommande slutligen sättet för anskaffande av de för utbetalningen av

ifrågavarande lån erforderliga medel, lära dessa medel böra utgå av tillfälliga

lånemedel.

På grund av vad sålunda anförts har statskontoret hemställt, att

Kungl. Maj:t måtte ej mindre föreslå riksdagen att såsom utgift för

kapitalökning, att utgå av tillfälliga lånemedel, under rubriken »Låneunderstöd»

anvisa ett förslagsanslag, högst, 482,500 kronor för utbetalande

genom riksgäldskontoret till Allmänna barnhuset i Stockholm,

mot av fullmäktige i riksgäldskontoret godkänd skuldförbindelse och

säkerhet för densammas fullgörande, av ett räntefritt lån för täckande

av under åren 1915—1918 uppkomna brister i barnhusets räkenskaper,

under villkor att lånet ifråga återbetalas så snart ske kan efter försäljning

helt eller delvis av de barnhuset tillhörande, i Stockholm belägna

fastigheterna n:o 20 i kvarteret Mälaren och n:o 1 i kvarteret Hemmet,

dock senast inom fem år efter det lånet blivit lyfta!, ävensom i då

ifrågavarande stat höja inkomsttiteln »Tillfällig upplåning» med ett mot

anslaget ifråga svarande belopp, än även, i händelse av bifall till vad

sålunda föreslagits, medgiva, att omhandlade fastigheter finge för barnhusets

räkning försäljas.

Riksgäldsfullmäktige hava den 14 november 1919 på anmodan avgivit

utlåtande i ärendet och därvid förklarat sig i likhet med statskontoret

anse skäl föreligga för ett statens ingripande till hjälp för

Allmänna barnhuset i dess nuvarande svåra ekonomiska läge. Beträffande

formen härför ville fullmäktige ansluta sig till vad statskontoret

i detta avseende föreslagit. Fullmäktige hade heller ej något att erinra

mot det av statskontoret föreslagna sättet för återbetalande av eventuellt

statslån och tiden härför samt övriga villkor för lånet.

Riksgäldsfullmäktige

d.

14/n 1919.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

[L]

Direktionen

för Allmänna

barnhuset

d. 21/a 1920.

Utgifter för kapitalökning: bil. 2: 1921 års tilläggsstat.

I skrivelse den 21 februari 1920 har Allmänna barnhusets direktion

meddelat, att även under år 1919 uppstått brist till belopp av

256,672 kronor 87 öre samt framhållit, att enahanda skäl, som åberopats

i direktionens skrivelse den 26 februari 1919 såsom stöd för

direktionens påstående om omöjligheten av att med barnhusets blivande

inkomster täcka bristen under åren 1915—1918, o för tyd bart talade

för att ej heller nu anmälda brist skulle kunna av barnhusets inkomster

framdeles täckas. Direktionen har därför hemställt om anslag av

statsmedel till belopp av 256,672 kronor 87 öre till täckande av bristen.

Slutligen har barnhusets kamrerare den 22 september 1920 avgivet

följande redogörelse angående bristens provisoriska täckande:

Den brist, som vid Allmänna barnhuset uppstått under de senaste fem

räkenskapsåren och om vars täckande Direktionen ingivit underdånig framställning,

har såsom framgår av årsberättelserna påförts reservfonden och därmed

minskat barnhusets kapitalbehållning. Nämnda fond, som nu är förbrukad, har

ej varit någon reservfond i vanlig mening, utan kunde lika väl hava sammanförts

med övriga tillgångar.

För gäldande av utgifterna, i den mån dessa överstigit inkomsterna, har

därför måst tillgripas ett inbetalt inteckningslån å 360,000 kronor, varjämte Direktionen

under senare delen av föregående år sett sig nödsakad upptaga tvänne

lån i Svenska Handelsbanken å resp. 80,000 och 300,000 kronor. Om ett par

månader måste ytterligare omkring 200,000 kronor upplånas för att täcka utgifterna

till innevarande års slut.

Lånen, för vilka statsobligationer lämnats som säkerhet, löpa efter senaste

räntestegring med 7 % och komma ytterligare erforderliga 200,000 kronor att

till större delen betinga 8 % ränta, enär säkerheten därvid huvudsakligast kommer

att utgöras av statsobligationer.

Lånen upptogos:

Kronor 80,000 den 9/10 1919 mot säkerhet av obligationer å nominellt 100,000

kronor tillhörande Svenskt Statsräntelån av år 1914; Kronor 300,000 den 18/u

1919 mot säkerhet av obligationer tillhörande Svenskt Statsräntelån 1908, nom.

127,120 kr., 1887 års statslån, nom. 15,480 kr. och Allmänna Hypoteksbankens lån

1878, nom. 376,000 kr.

Ur barnhusets kapitalräkning för år 1919 torde här böra återges

följande:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 2: 1921 års tilläggsstat. 7

Vinst- och Förlust-Konto.

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Inkomster:

Utgifter:

Räntor ..............................

277,238

33

Avlöning till:

Frälseränta av Trogsta........

1,366

20

läkare och tjänste-

Fyrationde spannmålsmedel...

49,250

—

män ............... 88,832.7 8

Kortstämplingsbevillning......

27,000

-

husmoder, sköter- skor m. fl......... 25,383.88

Gratial och Manufakturfonds- medel .............................

1,750

—

arbetsledarinna

och ammor...... 1,250.98

Bötesmedel ........................

10,698

24

maskinpersonal.... 22,837.7 9

Tolagsmedel........................

7,823

68

tvättbetjäning..... 11,153.72

Förmyndarekammarens över- skottsmedel .....................

Fattigpenningar av friköpe-

280,415

16

köksbetjäning...... 7,505.42

övrig betjäning ... 20,209-87

177,174

44

4,890

53

skillingar ........................

3,220

53

Semesterarvoden..................

Dito vid burskaps meddelande

728

52

Utskylder för personalen.....

1,005

49

Anslag av riksbankens ränte-

4,500

Extra avlöningar..................

2,049

18

vinst ..............................

—

Pensioner och understöd......

13,227

46

Utdelning från Stockholms

stads brandförsäkringskont.

1,200

_

Utspisning...........................

136,358

51

Fastigheten Mimer 2............

9,638

42

Sängklädespersedlar ............

252

20

» Rälambshof ......

5,949

97

Beklädnad...........................

14,963

34

Malmö barnhusfond ............

8,150

—

Sjukvård utom barnhuset......

714

79

Begravning ........................

224

60

Avsatt fond för barnhusbarns

Medikamenter .....................

1,952

59

vård:-

Förbrukningsartiklar för sjuk-

4,833

97

Vu av inlösningsbeloppen:

vård.................................

—

Förbrukningsartiklar............

11,138

42

för år 1919 33,100 kr 2,364.2 9

138,664

27

Diverse ..............................

10,978

161,031

01

47

Ersättning för barns vård och

Eldning ..............................

underhåll ........................

21,444

—

Angpanneanläggning............

3,50u

25

Gåvor och testamenten.........

275

—

Belysning ..........................

365

84

Wennerqvistska fonden........

984

—

850,296

32

Inventarier..........................

2,400

75

Brist,som påföres reservfonden

—

—

256,672

87

Utskylder för Trogsta .........

129

92

Försäkringar......................

695

86

Vatten................................

2,812

02

Körslor och renhållning utom-

hus ................................

1,466

15

Bad, tvätt och renhållning

inomhus...........................

9,723

33

Fastigheten Mimer 1............

19,548

18

Utomkusbarnen ..................

525,231

89

Kung! Sällskapet Pro Patria

300

-

1,106,969

19

Summa

—

—

1,106,969

19

Summa

—

1,106.96919

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Utgifter för kapitalökning: bil. 2: 1921 års tilläggsstat.

•]

Balans till år 1920.

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Tillgångar s

Skulder:

Kontanta medrl.

Löpande räkning

med Svenska

Handelsbanken

Sparkasseräkning

med d:o .........

148,103.68

130.17

Avsatt fond för

barnhusbarns

vård............... 677,243.41

Wennerqvistska

fonden............ 170,071.82

Enligt kassaräk- ningen ............

7,354.28

155,588

13

Obetalda räknin- gar ................ 29,980.04

1,774,149

127,313

71

20

Fastigheter .......

1,991,185

46

Barnhusets reservfond .........

Fordringar:

Arrenden och

Barnhusets tillgångar utöver

skulderna enligt kapital- konto .............................

6,437,086

13

8,338,549

04

lantbo räntor.....

1,516.20

Obetalda inlös- ning sa vgifter

m.m. av Stock- holms stads

Fattigvårds- nämnd............

4,346.07

5,862

27

Utldnta medel:

Kapital ...........

6,114,705.8 8

Kantor...............

71,207.30

6,185,913

18

8,338,549

04

Summa

—

—

8,338,54904

Summa

—

—

8,338,549 04

Statskontoret _ Till följd av remiss har statskontoret den 25 oktober 1920 ånjo

d. 2B/io 1920. avgivit utlåtande i ärendet och därvid anfört, att statskontoret, som för

täckande av den under åren 1915 — 1919 uppkomna bristen icke hade

att föreslå annan utväg än den, som angivits i ämbetsverkets utlåtande

den 8 mars 1919 i fråga om den då kända bristen, hemställde, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att åt Allmänna barnhuset

i Stockholm måtte, på de i statskontorets berörda utlåtande föreslagna

villkor, lämnas ett räntefritt lån för täckande av under åren

1915—1919 uppkomna brister i barnhusets räkenskaper. Jämväl beträffande

sättet för anskaffande av de för utbetalningen av ifrågavarande

lån erforderliga medel hänvisade statskontoret till vad i meranämnda

utlåtande föreslagits.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Utgifter för kapitalökning: bil. 2: 1921 års tilläggsstat.

Jämväl riksgäldsfullmäktige ha, därom anmodade, den 4 november [1.]

1920 avgivit förnyat utlåtande i ärendet. Fullmäktige anföra följande:

Fullmäktige, som i sitt utlåtande av den 14 november 1919 i fråga om a. Va 1920.

täckande av allmänna barnhusets brist för åren 1915—1918 uttalade sig för ett

statsingripande på angivet sätt till hjälp för barnhuset i dess ekonomiska svårigheter

anse sig ej böra avstyrka, att detta ingripande utsträckes att omfatta jämväl

den under år 1919 uppkomna betydande förlusten. Under nuvarande ekonomiska

förhållanden måste det visserligen väcka betänkligheter att ytterligare

belasta statens lånebudget med ett så avsevärt belopp som det, varom har ar

fråga Barnhusets sammanlagda brist för åren 1915—1919 uppgår nämligen till

i runt tal 740,000 kronor. Härtill kommer, att det synes vara synnerligen ovisst

när medlen kunna av barnhuset återbetalas. Då bristen emellertid ej torde kunna

täckas annorledes än genom statens mellankomst, lärer ej annat vara att göra

än att bevilja barnhuset ett lån å det belopp, vartill bristen för åren 1915—1919

uppgår. Beträffande formen härför samt sättet och tiden for lånets återbetalning

ävensom övriga villkor vilja fullmäktige fortfarande ansluta sig till vad statskontoret

i dessa avseenden föreslagit. Medel för ändamålet torde böra uppföras i

1921 års tilläggsstat.

Den under åren 1915—1919 för barnhuset uppkomna bristen å icke Departementsmindre

än, i runt tal, 740,000 kronor måste givetvis i första hand be- chefen''

traktas såsom en följd av dyrtiden. Den är desto mera beklaglig, som

antalet omhändertagna barn under samma tid i avsevärd grad minskats

samt — då i följd härav å barnhusets anstalt i Stockolm vårdats ett

långt mindre antal barn än det, för vilket anstalten är avsedd — kostnaden

för varje i Stockholm vårdat barn stigit till ett även i betraktande

av dyrtiden påfallande högt belopp eller, under år 1919, 12 kronor

61 öre för vårddag.

Minskningen i antalet intagna barn beror bland annat därpå, att

det av barnhuset sedan gammalt tillämpade sättet för barns omhändertagande

icke väl överensstämmer med den uppfattning om föräldraansvaret,

som i vår tid allt mera gör sig gällande och som fått sitt uttryck

i 1917 års lagstiftning om barn utom äktenskap, samt på de

modifikationer i den okontrollerade rätten att »inlösa» barn, som i anledning

därav under de senare åren genomförts. Enligt vad jag kan

meddela, har den nya direktionen satt såsom sin uppgift att utreda, i

vad mån en omläggning bör ske icke blott i fråga om barnhusets

ekonomiska skötsel utan även och framför allt med avseende å principerna

för dess barnavårdsverksamhet.

Vad angår den nu ifrågavarande redan uppkomna bristen, finner

jag, med hänsyn till barnhusets i viss mån offentliga ställning och det

allmännyttiga syftet för dess verksamhet, att staten bör träda hjälpande

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 höft. (Nr 2) 3502 so 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Utgifter för kapitalökning: bil. 2: 1921 års tilläggsstat.

[L] emellan, och ansluter mig angående sättet härför till det av statskontoret

och riksgäldsfullmäktige sammanstämmande framlagda förslaget.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för beredande, på sätt och under de villkor

statskontoret föreslagit, åt Allmänna barnhuset i

Stockholm av ett räntefritt lån till täckande av

brist, som uppkommit för barnhuset under åren 1915

—1919, å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 740,000 kronor, att utgå av tillfälliga

lånemedel.

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt, däri statsrådets

Övriga ledamöter förenade sig, behagade Hans Maj:t Konungen

bifalla samt förordnade, att avtryck av detta protokoll skulle överlämnas

till finansdepartementet för att tjäna till ledning vid författande av

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tilläggsstat för år 1921.

Ur protokollet:

Carl Stålhammar.

Stockholm, K,. L. Béckmans Boktr., 1921.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: 1921 års tilläggsstat, bil. 3.

1

Bil. 3.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Majd

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geek, ministern för utrikes ärendena greve

Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm,

Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bergqvist anmälde

de till nämnda departement hörande ärenden angående utgifter för kapitalökning,

vilka syntes böra föranleda äskande av anslag av riksdagen å

tilläggsstat för år 1921, och yttrade därvid följande:

l:o.

Under åberopande av vad jag förut i dag vid anmälan av de till

ecklesiastikdepartementet hörande ärenden angående utgifter för kapitalökning

för år 1922 anfört under punkten 2 i statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att i avbidan på proposition angående anslag

för uppförande av folkskolehus i Porjus å tilläggsstat

för år 1921 under utgifter för kapitalökning, låneunderstöd,

beräkna för ändamålet såsom reservationsanslag

ett belopp av 300,000 kronor.

2:o.

1 skrivelse den 27 oktober 1919 bär styrelsen för hantverksskolan

i Kristinehamn för blinda hemställt, att Kungl. Magt täcktes till främjande

av hantverksskolans affärsverksamhet bereda styrelsen tillgång till ökat

förlagskapital med ett belopp av högst 50,000 kronor. Som skäl härför

anför styrelsen, bland annat:

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 1

[I-]''

Uppförande

av folkskola

byggnader i

Porjus.

Rörelsekapital

för hantverksskolart

i

Kristiuehumn

för blinda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: 1921 års tilläggsstat, bil. 3.

Då skolan år 1884 började sin verksamhet, måste den vid sidan av den

egentliga undervisningen även sörja för anskaffande av behövliga verktyg för yrkesarbetet

jämte passande arbetsmaterialier. När sedermera de första eleverna voro

färdiga att efter fullständig kurs utskrivas för att i sina respektive hemorter söka

vinna sin utkomst genom att omsätta de vid skolan förvärvade kunskaperna, stod

det för styrelsen klart, att en utrustning i form av verktyg och råvaror vore nödvändig

och att denna utrustning borde ombesörjas av skolan. När de blinda längre

fram behövde komplettera eller förnya sitt materialförråd, vände de sig i allmänhet

hellre till skolan än till den enskilde affärsmannen, enär skolan bättre kände deras

villkor och behov. På så sätt utformade sig så småningom vid sidan av yrkesutbildningen

även en skolans affärsverksamhet, som under årens lopp fått en allt

.större omfattning. Exempelvis kan nämnas, att under det omsättningen år 1888

blott uppgick till 1,738 kronor 2 öre, torde densamma för år 1920, att döma av

dé första nio månadernas försäljning, snarare komma att över- än understiga 200,000

kronor.

Den särskilt under de senaste åren starkt ökade omsättningen av arbetsmaterialier

ställer betydande krav på rörelsekapital. Härtill användes den obundna

delen av skolans besparingar, vilka uppkommit i främsta rummet genom försäljning

av skolans arbetsprodukter. En del av skolans kapital är givetvis bundet i form

av inneliggande materiallager och färdiga arbetsprodukter, i efterkravs- och andra

fordringar, som äro oskiljaktiga från affärsverksamheten, och slutligen eu annan del

som nödvändiga förskott till elevers utackordering och beklädnad m. m., enär kommunerna

stundom dröja rätt länge med likvid för av skolan insända räkningar.

På grund av ovannämnda orsaker i förening med penningvärdets betydande

fall och de ökade krav, som följa med en större omsättning, gör sig behovet av

större förlagskapital allt mera gällande, vartill kommer, att skolans inneliggande

materiallager är alltför knappt för att motsvara fordringarna på en snabb expedition,

vilket för den blinde hantverkaren, som av brist på förlagskapital nödgas

göra sina inköp i smärre poster, är av den allra största betydelse. Ett större

rörelsekapital skulle dessutom för skolan möjliggöra fördelaktigare inköp av råvaror

(såsom risrot, bassine, piassava, kokos, fiber, rishalm, esparto, tagel, borster,

garner, borstträn m. m. för borstbinderiyrket samt vide, rotting, bast, halm- och

sävflätor in. m. för korgmakeriet och handarbetet i övrigt) och därigenom bidraga

till deras förbilligande.

Det rörelsekapital, över vilket skolan f. n. förfogar, torde bäst framgå av

nedanstående tablå ur skolans räkenskapssammandrag för år 1918.

Behållning till år 1919:

Förskotterade ntackorderingsavgifter

Bankfordran .........................................

Kassa ....................................................

5,696: os

6,494: 22

561: 75 12,752: 03

Lagerbehållning av

Materialier.........

Färdiga arbeten

36,974: 27

4,244:97 41,219:24

..... 12,808:73

Kronor 66,780: —

Varufordringar, huvudsakligen efterkrav

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Utgifter för kapitalökning: 1921 års tilläggsstat, bil. 3.

Med tanke på den väsentligt ökade omsättningen i förening med penningvärdets

betydande fall anser sig styrelsen behöva en ökning av rörelsekapitalet intill

50,000 kronor för att kunna tillmötesgå de anspråk, som numera ställas på den

med skolan förenade materialdepån.

Med överlämnande av förberörda framställning jämte yttrande över

densamma av inspektören för blindundervisningen har skolöverstyrelsen

den 18 november 1919 avgivit utlåtande i ämnet.

Inspektören vitsordar behovet av ökad kapitaltillgång för ifrågavarande

affärsverksamhet och anser, att sådan ökning bör åstadkommas

icke genom höjning å skolans ordinarie stat utan därigenom att skolan

erhåller rätt att draga medel intill det ifrågasatta beloppet hos någon bank.

Skolöverstyrelsen finner de av styrelsen anförda skälen utgöra

fullt stöd för dess begäran och hemställer om bemyndigande för riksbanken

att å statsverkets giroräkniug tillhandahålla styrelsen för hantverksskolan

ett belopp av högst 50,000 kronor.

På grund av remisser hava statskontoret och direktionen över

institutet och förskolan för blinda å Tomteboda respektive den 16 mars

och den 14 oktober 1920 avgivit utlåtanden i ärendet.

Statskontoret har i ärendet anfört följande:

Av vad i ärendet blivit anfört torde behovet av ökat förlagskapital för den

vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda bedrivna affärsverksamheten få anses

styrkt, och liar statskontoret beträffande det i sådant avseende ifrågasatta beloppet

icke något att erinra.

Vidkommande sättet för anskaffande av berörda belopp kan statskontoret för

sin del icke förorda de härutinnan framlagda förslagen om medgivande av dragningsrätt

för skolans styrelse å statsverkets giroräkniug i riksbanken eller om öppnande

för nämnda styrelse av kredit i sagda bank eller enskild bankinrättning, och anser

sig statskontoret med avseende å det förstnämnda av sagda förslag böra särskilt

framhålla, att dragningsrätt å statsverkets giroräkning i riksbanken endast kan

medgivas verk eller institution, för vilken är upplagt särskilt konto i rikshuvudboken,

vilket ej är förhållandet med nu ifrågavarande skola.

Statskontoret vill i stället för sin del ifrågasätta, huruvida icke den erforderliga

ökningen av merberörda förlagskapital kunde åvägabringas därigenom, att skolan

erhölle lån mot skälig ränta från någon eller några av de under förvaltning av

direktionen över institutet och förskolan för blinda å Tomteboda ställda fonder.

Skulle emellertid detta av en eller annan anledning icke låta sig göra, synes

någon annan utväg icke återstå än att hos riksdagen äska anslag för ändamålet,

vilket anslag i så fall torde böra i förslaget till tilläggsstat för år 1921 med beteckning

»förslagsanslag, högst» uppföras såsom en verklig utgift under åttonde

huvudtiteln för att, därest detsamma varder av riksdagen beviljat, i skolans räkenskaper

särskilt redovisas utan sammanblandning med övriga av skolan handhavda

medel; och tillåter sig statskontoret att med avseende å detta sista förslag erinra,

hurusom fångvårdsstyrelsen, innan för nämnda ämbetsverk öppnats dragningsrätt å

s. 4 Kontrollera mot PDF

J departementschef

eu.

4 Utgifter för kapitalökning: 1921 års tilläggsstat, bil. 3.

statsverkets giroräkning i riksbanken, på grund av riksdagens medgivande erhållit

rätt att av ordinarie förslagsanslaget till fångars vård och underhåll såsom förlagskapital

för fångarbetet disponera ett belopp av 375,000 kronor.

Beträffande möjligheten att från någon eller några av de under

förvaltning av direktionen över institutet och förskolan för blinda å

Tomteboda stående donationsfonder yttrar direktionen:

Ifrågavarande fonder äro till större delen placerade i obligationer, vilka —

merendels inköpta under äldre tider till parikurs eller föga under parikurs — äro

bokförda till belopp, som betydligt överstiga nuvarande låga kursvärden. En försäljning

till erforderligt belopp av dessa obligationer skulle därför medföra en så

stor kapitalförlust, att en sådan åtgärd för anskaffande av lånemedel till hantverksslcolan

måste vara fullkomligt utesluten. Direktionen har visserligen tillfälligtvis

belopp till och med överstigande hantverksskolans lånebehov stående på bankräkning.

Att dessa icke jämväl placerats i obligationer, vilket givetvis skulle varit vida förmånligare

för tillgodoseende av fondernas avkastning, har emellertid sin anledning

däri, att direktionen på så sätt måste reservera dessa fondmedel för att vid behov

anlitas såsom förskottslån för bestridande av oundgängliga löpande utgifter för

blindläroanstalten vid Tomteboda. Anslagen till anstalten och därmed dragningsrätten

på statsverkets giroräkning hava nämligen icke alltid motsvarat utgifterna,

och under mellantiden, innan erforderliga tilläggsanslag och därmed ökad dragningsrätt

hunnit beviljas, hava fondmedel måst anlitas. Så har under juni—september

år 1920 av fondmedel tillsammans 48,375 kronor använts för institutets och

förskolans behov. Så länge direktionen måste räkna med nödvändigheten av sådana

förskott av fondmedel till blindskolan, kan direktionen tydligtvis icke gärna placera

som lån på annat håll de å bankräkning stående fondbeloppen. Även om direktionen

för övrigt utan olägenhet kunde på annat sätt placera dessa medel, torde

det kunna ifrågasättas, huruvida icke inköp av obligationer till nuvarande låga

kurser vore en med hänsyn till avkastningen för fonderna fördelaktigare placering

än lån till hantverksskolan även mot tills vidare sju procents ränta. Därtill kommer,

att hantverksskolan, för vilken risk alltid måste förefinnas att på grund av prisfluktuationer

på materialier och direkta förluster förlora större eller mindre del av

det upplånade kapitalet, själv icke torde vara i tillfälle att erbjuda den säkerhet

för lånet, som direktionen såsom fondförvaltare icke kan eftergiva.

Direktionen anser det därför under alla förhållanden nödvändigt,

att staten ikläder sig betalningsansvar för eventuellt lån, och hemställer,

att anslag för ändamålet äskas hos riksdagen.

Det förefaller mig synnerligen angeläget, att den med hantverksskolan

lörenade materialdepån kan förse de blinda inom olika delar av

riket med de arbetsmaterialier, som för dem äro behövliga. Betydelsen

härav har riksdagen också behjärtat därmed, att riksdagen beviljat medel

för bidrag till fria frakter av berörda arbetsmaterialier. I likhet med

de i ärendet hörda myndigheterna linner jag det till fullo ådagalagt,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: 1921 års tilläggsstat, bil. 3. 5

att ovannämnda materialdepå icke kan fylla sin uppgift i^ omförmälda

hänseende, utan att hantverksskolans styrelse erhåller tillgång till ökat

rörelsekapital. Av det föregående torde ocjcså framgå, att tillgång till

dylikt kapital svårligen kan beredas styrelsen pa annat sätt än genom

statens mellankomst. Jag finner det därlör önskvärt, att framställning

göres hos riksdagen om beviljande för ifrågavarande ändamål av ett

räntefritt lån åt styrelsen för hantverksskolan.

Mot det ifrågasatta beloppet, 50,000 kronor, har jag intet att invända.

Detta belopp synes mig böra i tilläggsstaten för år 1921 uppföras

såsom förslagsanslag, högst, under utgifter för kapitalökning och

huvudrubriken »Rörelsekapital».

På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t

täcktes föreslå riksdagen

att såsom rörelsekapital för styrelsen för hantverksskolan

i Kristinehamn för blinda å tilläggsstat

för år 1921 under utgifter för kapitalökning anvisa

ett förslagsanslag, högst 50,000 kronor.

Statsrådets övriga ledamöter instämde i vad departementschefen

hemställt i ovan angivna ärenden.

Hans Magt Konungen täcktes därtill lämna bifall

samt förordnade, att utdrag av detta protokoll skulle

överlämnas till finansdepartementet för iakttagande vid

uppgörandet av förslag till tilläggsstat för år 1921.

Ur protokollet:

Gösta Neuendorff.

bihang titt riksdagens protokoll 1921■ 1 sand. 2 höft. (Nr 2.)

o

s. 1 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: 1921 års tlllåggsstat, bil. 4.

1

Bil. 4.

Tilläggsstaten för år 1921.

Utgifter för kapitalökning.

\

Utdrag av protokollet över jordbrlikbårenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve

Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm,

Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Hansson anmälde de

till nämnda departement hörande ärenden rörande utgifter för kapitalökning,

vilka syntes böra föranleda äskande av anslag av riksdagen å

tilläggsstat för år 1921, och yttrade därvid följande:

Statens affärsverksamhet.

Statens domäners fond.

Jägmästarh ostäder.

Domänstyrelsen har i skrivelse den 10 december 1920 anmält, att fl.]

svenska medicin al växt föreningen erbjudit sig att för ett pris av 72,000 Jägmustarkronor

till staten försälja en föreningen tillhörig fastighet i Alvsbyn,

och vore anbudet för säljaren bindande till den 1 april 1921. Domänstyrelsen,

som funnit av behovet påkallat att söka anordna bostad i

närheten av Ålvsby station åt jägmästaren i Selets revir, hade ansett

det sålunda gjorda erbjudandet värt en närmare undersökning. Denna

hade givit till resultat, att fastigheten skulle väl motsvara det avsedda

ändamålet. Av sagda undersökning hade även framgått, att byggnaBihang

till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Utgifter för kapitalökning: 1921 års tilläggsstat, bil. 41

[1.] derna till fastigheten vore synnerligen väl uppförda, så gott som alldeles

nya och befunne sig i fullgott stånd. I en senare skrivelse hade därefter

föreningen förklarat sig villig sänka priset för fastigheten till

68,000 kronor.

Då enligt domänstyrelsens förmenande här erbjöde sig ett tillfälle att

snabbt och för en kostnad, som väsentligen understege kostnaden för

uppförande av en jägmästarbostad av fastställd normaltyp, erhålla en fullt

tillfredsställande och med en dylik i det närmaste likvärdig bostad åt

jägmästaren i Selets revir, har styrelsen, enär medel för sådant ändamål

icke funnes anvisade, hemställt, att erforderliga åtgärder måtte vidtagas

för att fastigheten ifråga måtte förvärvas lör sagda ändamål. Utöver

den fordrade köpeskillingen av 68,000 kronor syntes för diverse med

ett eventuellt köp förenade kostnader och till en del kompletteringar

erfordras cirka 2,000 kronor, så att totalbeloppet bleve 70,000 kronor.

Departe- Det föreslagna inköpet av medicinalväxtföreningens ifrågavarande

ment,chefen, foglighet i Ålvsbyn till bostad åt jägmästaren i Selets revir synes mig

kunna för kronans del godkännas. Läget är lämpligt i närheten av

Älvsby station, byggnaden synes tillräckligt rymlig ooh vitsordas vara

omsorgsfullt uppförd samt i gott stånd. Priset synes mig skäligt. För

ändamålet kräves anslag å 70,000 kronor.

Jag vill framhålla, att försäljningsanbudet icke är bindande längre

än till den 1 april 1921.

Vid redogörelse förut i dag av ärendena angående kapitalökning för

år 1922 har jag i punkten 1 tillstyrkt anslag å 100,000 kronor å

tilläggsstat för innevarande år till anordnande av jägmästarbostäder.

Detta belopp hade befunnits erforderligt för att anskaffa tomtmark till

samt för att fullborda vissa redan beslutade dylika bostäder.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

såsom kapitalökning för statens domäners

fond å tilläggsstat för år 1921 anvisa såsom reservationsanslag
dels

till inköp av bostad i Älvsbyn åt jägmästaren

i Selets revir................................................ kronor 70,000,

dels ock till inköp av tomtmark till samt för

fullbordande av vissa redan beslutade jägmästarbostäder.

........................................................... kronor 100,000.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: 1921 års tillägsstat, bil. 4.

3

Bostadsbyggnad vid centralfryshnset i Hallsberg.

På Kungl. Maj:ts förslag anvisade riksdagen år 1917 enligt skrivelse

nr 352 ett förslagsanslag å högst 8 miljoner kronor för anordnande av

spannmålslagerhus och fryshus. Beloppet skulle utgå av lånemedel och

upptogs bland utgifter för kapitalökning. Under denna titel hava ock

de fortsättningsanslag blivit anvisade, vilka beviljats av riksdagen åren

1918 och 1920.

Bland de anläggningar, som utförts med de sålunda anvisade

medlen, märkes centralfryshuset i Hallsberg. I skrivelse den 4 februari

1920 bär nu statens fryshusstyrelse anmält, att direktören vid detta

fryshus i upprepade framställningar meddelat, att på grund av svårigheterna

att anskaffa bostäder i Hallsberg till fryshusets personal fryshusförvaltningen

stode inför möjligheten att mista en del av den fackutbildade

personalen, vilken för närvarande vore oersättlig, samt anhållit,

att styrelsen måtte vidtaga åtgärder för ordnande av personalens

bostadsfråga. Fryshusdirektören hade vidare överlämnat dels av t. f.

stadsarkitekten i Örebro Albert Jonson utarbetade ritningar och arbetsbeskrivning

till en ny byggnad, avsedd till bostad för bokhållaren, maskinmästaren

och lagermästaren vid fryshuset jämte kostnadsförslag

rörande nämnda byggnad, dels ock av byggmästaren Oskar Andersson

i Örebro lämnat anbud å omändring av nuvarande bostadshuset från

tre lägenheter å nedre botten till fyra. Fryshusstyrelsen har för egen

del anfört huvudsakligen följande.

Genom lagerhusbyggnadskommissionens försorg hade uppförts ett bostadshus

för personalen invid fryshuset, inrymmande i nedre våningen två lägenheter om tre

rum och kök och en lägenhet om två rum och kök samt i övre våningen tre lägenheter

om vardera två rum och kök och en lägenhet om ett rum och kök. Då

emellertid vid centralfryshuset för närvarande vore fast anställda trettifem personer.

av vilka de flesta före anställandet vid fryshuset icke varit bosatta i Hallsberg,

hade denna byggnad visat sig otillräcklig. Av fryshusets personal hade sexton

familj, och hade det synts styrelsen nödvändigt att i första hand skaffa dessa bostäder.

Sju familjer hade erhållit bostad i det nu befintliga bostadshuset, sex

familjer hade själva lyckats skaffa sig bostäder, medan tre familjer stode så gott

som utan sådana. Genom den föreslagna nybyggnaden och omändringen av det

förutvarande bostadshuset skulle vinnas fyra nya lägenheter, och därmed borde för

närvarande det mest trängande behovet vara fyllt. Maskinpersonalen kunde då beredas

bostäder i omedelbar närhet av fryshuset, vilket vore av synnerligen stort

värde för anläggningens skötsel. Just denna personal hade för övrigt varit svår

att anskaffa; och det vore av största vikt för fryshuset att nu få behålla de vid

maskinavdelningen anställda personerna, vilka ådagalagt stor duglighet.

Bostadsbyggnad

vid central

fry shuset

i Hallsberg.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Utgifter för kapitalökning: 1921 års tillåggsstat, bil. 4.

Kostnaderna för den föreslagna byggnaden hade av arkitekten Jonson beräknats

till 60,000 kronor, men detta belopp syntes böra höjas något, då planeringsarbeten

omkring byggnaden med mera dylikt icke inberäknats i detta belopp. Den

föreslagna ändringen av nuvarande bostadshuset har beräknats uppgå till 2,500

kronor. Då emellertid byggnadskostnaderna syntes komma att ytterligare stiga,

innan arbetena komme till utförande, borde ett belopp av 75,000 kronor beräknas

åtgå för desamma.

Till bestridande av kostnaderna för dessa byggnadsarbeten syntes lämpligen

en del av behållningen av fryshusens drift under år 1919 kunna användas. Så vitt

styrelsen då kunde beräkna, syntes denna behållning uppgå till cirka 300,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 19 februari 1920 beräknat

kostnaden för det nya bostadshuset till i runt tal 80,000 kronor, däri

inräknade kostnader för vatten, avlopp och belysning.

I utlåtande den 27 september 1920 har statskontoret framhållit,

att frågan om fryshusens och lagerhusens ställning i budgettekniskt

hänseende ännu icke vore ordnad. Visserligen förelåge nu erfarenhet

rörande driftresultatet vid fryshusen för åren 1918 och 1919, men denna

vore ej tillräcklig för att grunda ett säkert omdöme om rörelsens framtida

utfall. I fråga om lagerhusen saknades möjlighet att bedöma, huruvida

rörelsen skulle kunna drivas såsom en affärsverksamhet, enär lagerhusen

dittills icke varit upplåtna för allmänt begagnande. Det kunde

fördenskull ifrågasättas, huruvida icke det borde anstå ytterligare något

år med att taga definitiv ställning till förenämnda fråga. Intill dess

fryshusen och spannmålslagerhusen uppförts i riksstaten, syntes de

under föregående år uppkomna överskottsmedlen å fryshusdriften

kunna tagas i anspråk för sådana utgifter under senare år, vilka vore

hänförliga till driftkostnader, varvid fryshusen och lagerhusen borde

betraktas som en enhet i budgettekniskt hänseende. Vad åter anginge

förslaget därom, att kostnaderna för bostadsbyggnad åt viss personal

vid centralfryshuset i Hallsberg skulle utgå av överskottsmedlen å fryshusdriften,

borde i konsekvens med det förfarande, som hittills tilllämpats,

det för bostadsbyggnaden erforderliga anslaget anvisas såsom

utgift för kapitalökning. Om härvid överskottsmedlen ansa ges böra

tagas i anspråk för ändamålet, vartill givetvis skäl funnes, syntes detta

böra ske i den formen, att det för byggnaden erforderliga beloppet inlevererades

till statskontoret och uppfördes å til läggsstaten för år 1921

under titel »diverse inkomster», samt kapitalökningsanslaget till byggnadsföretaget

anvisades att utgå av andra statsinkomster än lånemedel.

Det b ör även erinras att, sedan statens fryshusstyrelse meddelat,

att vid utgången av år 1919 förefunnits å fryshusrörelsen ett vinstbelopp

av 326,437 kronor 67 öre, Kung!. Maj:t den 8 oktober 1920 för
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: 1921 års til/äggsstat, bil. 4. 5

ordnat, att statens spannmålslagerhus skulle stå under förvaltning av [2.]

fryshusstyrelsen, vilken hädanefter skulle kallas statens lagerhus- och

fryshusstyrelse, samt att nämnda lagerhus skulle upplåtas till allmänt

begagnande mot viss taxa. Därjämte fastställdes inkomst- och utgiftsstat

för lagerhusen under sista kvartalet 1920, upptagande en beräknad

nettoinkomst av 18,495 kronor. Tillika föreskrevs, att förenämnda behållning

å fryshusrörelsen intill 1919 års utgång finge tillsvidare innestå

hos styrelsen samt i mån av behov användas till driftkostnad för samt

täckande av under år 1920 tilläventyrs uppkommande förlust å lagerhus-

och fryshusrörelsen.

I likhet med statskontoret anser jag det lämpligast, att i avvaktan Departemmupå

ytterligare erfarenhet om det ekonomiska resultatet av statens lager- eh*fc*.

hus- och fryshusrörelse det får tillsvidare anstå med ordnandet av hithörande

frågor i budgettekuiskt hänseende.

De skäl, som anförts för uppförandet av eu ny bostadsbyggnad

åt viss personal vid centralfryshuset i Hallsberg, synas mig tydligt

ådagalägga nödvändigheten av att denna bostad kommer till stånd.

Därjämte böra vissa ändringsarbeten vidtagas i den nuvarande bostadsbyggnaden,

vilket emellertid, helst som kostnaden beräknats till blott

2,500 kronor, torde kunna betraktas såsom driftkostnad och utan vidare

gäldas av de till dylika kostnader avsedda medel. Såväl av principiella

skäl som med hänsyn till beloppets storlek, av byggnadsstyrelsen beräknat

till 80,000 kronor, torde däremot i enlighet med statskontorets

uppfattning nybyggnadskostnaden icke böra betraktas såsom driftkostnad

utan som kapitalökning. Om, såsom statskontoret föreslagit, motsvarande

belopp upptages å budgetens inkomstsida såsom inkomst av statens

fryshusstyrelses verksamhet, behöver ej detta byggnadsföretag vålla någon

verklig belastning å budgeten. Utgiften bör då i budgeten angivas såsom

utgående av andra statsinkomster än lånemedel.

Chefen för finansdepartementet har meddelat, att han ämnar vidtaga

åtgärd för beloppets upptagande på angivet sätt såsom inkomst å

1921 års tilläggsstat.

Jag hemställer nu, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för uppförande av eu bostadsbyggnad vid

centralfryshuset i Hallsberg å tilläggsstat för år 1921

anvisa såsom kapitalökning ett reservationsanslag

av .................................... kronor 80,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Utgifter för kapitalökning: 1921 års ti/läggsstat, bil. 4.

Statens utlåningsfonder.

[3.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

Ftskeriiåne- ärendena angående utgifter för kapitalökning för år 1922 anfört i punkten

°n en. ^ hemställer jag, att Eders Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom kapitalökning för fiskerilånefonden å

tiUäggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av.................................................................. kronor 280,000.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

ärendena angående utgifter för kapitalökning för år 1922 anfört i punkten

7 hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom kapitalökning för kraftledningslånefonden

å tiUäggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av ................................... kronor 1,000,000.

[4-]

Kraftledning

lånefonden.

Låneunderstöd.

[5.]

Låneunderstöd

til

svenska mossJcultur

föreningen.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

ärendena angående utgifter för kapitalökning för år 1922 anfört i punkten

8 hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom låneunderstöd till svenska mosskulturföreningen

för bestridande av anläggningskostnaderna

för en försöksgård å myrjord i Jämtlands län anvisa

å tiUäggsstat för år 1921 ett förslagsanslag,

högst .......................................... kronor 60,000.

Statsrådets övriga ledamöter instämde i vad departementschefen

anfört i ovan angivna fem ärenden.

Hans Maj:t Konungen täcktes därtill lämna bifall

samt förordnade, att utdrag av detta protokoll skulle

överlämnas till finansdepartementet för iakttagande vid

uppgörandet av förslag till tiUäggsstat för år 1921.

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ B OKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: 1921 års tilläggsstat: bil. 5.

1

Bil. 5.

Utdrag av protokollet örer hand el särenden, hållet infor Hans Maj.t

Konungen i statsrådet A Stockholms slott den 31 december 1920.

Närvarande:

Statsministern friherre De Gef.R, ministern för utrikes ärendena greve

Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg Murray, Elmquist, Malm,

Bergqvist. Hammarskjöld, Ekeberg. Tamm, Hansson.

Departementschefen, statsrådet Malm, anförde:

Fonden för torvindustriens befrämjande inrättades enligt beslut av

1902 års riksdag, som bemyndigade riksgäldskontoret att för ändamålet

tillhandahålla ett bel pp av 1,500,000 kronor. _ Sedermera hava till kapitalökning

för fonden anvisats av 1907 års riksdag 2,000,000 kronor,

av 1917 års riksdag 650,000 kronor och av 1918 års riksdag 3,000.000

kronor* Något visst högsta årligt utlåningsbelopp är icke föreskrivet,

utan Kungl. Maj:t äger för utlåning disponera fondens hela tillgängliga

kapital. Enligt den för lånerörelsen gällande kungörelsen den 19 juni

191.7 (nr 429) skall utlämnat lån, efter att under fyra år hava vant

amorteringsfritt, återbetalas under därpå följande tolv ar med eu tolftedel

om året, så att det är slutbetalt senast vid utgången av det sextonde

året.

Vid lånefondens inrättande bestämdes dessutom det villkoret, att

lån finge beviljas till högst så stort belopp, som svarade mot två tredjedelar

av den å fullbordad anläggning nedlagda kostnaden eller av beräknad

anläggningar>stnad för företag, som vid tiden för låneansökans

ingivande ännu icke fullbordats. I framställning den 18 februari 1918

föreslog emellertid 1916 års torvkommitté — efter erinran att å ena sidan

statsfinansiella hänsyn gjorde det nödvändigt att i möjligaste man begränsa

nya anspråk och å andra sidan det vore önskvärt, att så manga anläggningar

som möjligt skulle b-mma i åtnjutande av torvlån — att för

det dåvarande lån ur fonden för torvindustriens befrämjande måtte, där ej

undantagsvis särskilda omständigheter annat föranledde, beviljas till högst

hälften av de uppskattade anläggning-kostnaderna och under ingå förhållanden

till högre belopp än 300,000 kronor för bränntorvfabnk och

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 1

Torvindusi

lånefonds

s. 2 Kontrollera mot PDF

Ansökning av

0. Hallström.

2 Utgifter för kapitalökning: 1921 års til/äggsstat: bil. 5.

100,000 kronor för torvströfabrik. Kommittén gjorde i detta sammanhang

gällande den uppfattning, att vid den tiden radande konjunk''urer

otvivelaktigt i viss mån underlättade anskaffande av privat kapital för

torvindustriella anläggningar, varför en begränsning för tillfället av statslånens

belopp kunde anses berättigad och önskvärd.

I överensstämmelse med detta förslag avläts proposition till 1918

års riksdag, nr 404, vilken proposition av riksdagen bifölls. Genom

kungörelse den 1 juli 191ö (nr 502) förordnade därefter Kungl. Maj:t om

ändrad lydelse av punkten 2 i förenämnda kungörelse den 19 juni 1917,

i följd varav lån numera beviljas till högst så stort belopp, som svarar

mot hälften av den å fullbordad anläggning nedlagda kostnad eller av

beräknad anläggningskostnad för företag, som vid tiden för ingivandet

av låneansökan ännu icke fullbordats, dock att undantagsvis beträffande

nytt företag, när särskilda omständigheter prövas böra därtill föranleda,

lån beviljas intill två tredjedelar av förenämnda kostnader, värja inte

gäller, att för samma företag lån i varje fall icke beviljas till högre

belopp än 300,000 kronor för bränntorvfabrik och 100,000 kronor för

torvströfabrik.

I en den 16 februari 1920 dagtecknad skrift har civilingenjören

Otto Hallström enligt uppdrag av interimsstyrelsen för en planerad

sammanslutning av bränntorvfabriker hos Kungl. ''Maj:t hemställt om

åtgärdi-rs vidtagande för åstadkommande av sädana ändringar i lånevillkoren,

att lån måtte kunna beviljas med belopp av intill två tredjedelar

av anläggnings uppskattade värde samt att de nu gällande bestämmelserna

om vissa högsta lånebelopp måtte bortfalla.

Sedan i berörda skrift till en början framhållits, att den bränsleknapphet,

som framkallats av världskriget, .bidragit till åstadkommande

av en avsevärd ökning av bränntorvproduktionen inom landet, särskilt

under åren 1917 och 1918, men att från och med år 1919 av skilda

orsaker eu försämrad situation inträtt för landets torvindustri, varför

tanke uppstått på en sammanslutning i konsolideringssyfte mellan de

större foretagen inom denna industri, anföres i skriften bl. a. följande:

»Det bär redan från början stått klart för initiativtagarna till sammanslutningen,

att ett huvudvillkor för att densamma skulle kunna komma till stånd vore,

att statsmakternas medverkan erhölles för anskaffandet, på så goda villkor som

möjligt, av en del av det för finansieringen erforderliga kapitalet. Den enda praktiskt

möjliga formen för en dylik medverkan från statens sida torde vara beviljande

av lån ur lånefonden för torvindustriens befrämjande.

Tidigare gällde för dylika lån bland annat, att de beviljades till ett belopp

motsvarande två tredjedelar av respektive anläggnings uppskattade värde exklusive

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Utgifter för kapitalökning: 1921 års iilläggsstat: bil. 5.

mossens värde. Då emellertid under senare delen av den ännu delvis bestående

bränslekrisen ett stort antal nya fabriker uppstod och det ansågs önskvärt att i

största möjliga utsträckning stödja de nya företagen, ändrades villkoren i nämnda

avseende därhän, att lånebeloppet nedsattes till högst hälften av det uppskattade

värdet, varjämte bestämdes, att lånebeloppet i intet fall finge överskrida 3(>0,0()0

kronor för bränntorvfabrik och 100,000 kronor för torvströfabrik. De skäl, som

förelågo för införande av dylika förändrade bestämmelser, torde icke rätt gärna nu

kunna°åberopas. Såsom redan ovan blivit nämnt, bar driften vid åtskilliga av ifrågavarande

anläggningar redan blivit nedlagd och produktionen vid andra föietag inskränkt.

Åberopade omständighet har redan haft till följd, att frekvensen av låneansökningar

minskats, ett förhållande som torde komma att visa sig bestående.

Härtill kommer, att vid den diskussion, som föregick införandet av här refererade

bestämmelser, bland annat med styrka åberopades det faktum, att en finansie) ing

genom anlitande av privat kapital under rådande konjunkturer med osedvanligt

höga torvpriser och stora vinstmöjligheter borde i långt större utsträckning än

tidigare vara möjlig. Av vad här ovan blivit anfört torde framgå, att ett dylikt

skäl för bibehållande av de förändrade bestämmelserna nu icke längre föreligger.

Det förhåller sig tvärtom så, att det knappast torde förefinnas någon utsikt att i

större utsträckning intressera det privata kapitalet för finansiering av företag av

denna art. Då det emellertid måste anses vara av ett stort allmänt intresse, att

en konsolidering och stabilisering av bränntorvindustrien verkligen kommer till

stånd och en sådan icke är möjlig utan tillhandahållande av erforderligt kapital,

lär ett upphävande av de senast utfärdade bestämmelserna rörande lån ur torvlånefonden

och ett återgående till vad i detta avseende gällt för närvarande få anses

väl motiverat. - — —»

Efter remiss har torvkommittén den 9 mars 1920 avgivit utlåtande

i ärendet och därvid till en början meddelat, att kommittén utfört undersökningar

såväl beträffande det redan kända och för den närmaste tiden

sannolika lånebehovet som ock i fråga om de medel ur lånefonden tör

torvindustriens befrämjande, vilka kunde antagas komma att stå till förfogande

för utlåning under åren 1920 och 1921. Resultatet av denna

undersökning har av kommittén sammanförts uti en bifogad promemoria,

av vilken bland annat framgår, att lånebehovet, vid bilall till sökandens

framställning, för åren 1920 och 1921 av kommittén uppskattats till

icke mindre än cirka 8 miljoner kronor.

I själva saken anför kommittén härefter följande:

»Det belopp, som, under förutsättning av bifall till sökandens framställning,

skulle erfordras för tillgodoseende av den närmaste tidens lånebehov, är sålunda

högst avsevärt. Det gäller under sådana förhållanden att undersöka, huruvida ett

bifall till de av sökanden framförda önskemålen kan anses vara till gagn för den

svenska torvindustrien i stort sett. Såsom motiv för den skärpning av villkoren

för erhållande av torvlån, som år 1918 infördes på kommitténs iniiiativ, åberopade

kommittén bland annat den omständigheten, att rådande konjunkturer i viss män

underlättade anskaffande av privatkapital för torvindustriella anläggningar. Med

Torv•

kommit t in

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Utgifter för kapitalökning: 1921 års tilläggsstat: bil. 5.

ledning av de senaste två årens erfarenheter kan kommittén numera för sin del

icke annat än vitsorda riktigheten av den uppfattning, som av sökanden gjorts

gällande, eller att det numera knappast torde företinnas någon utsikt att intressera det

privata kapitalet i industriella företag av donna art. Svårigheterna härvidlag grunda

sig väsentligen därpå, att de med anledning av stigande bränslepris högt ställda

förväntningarna på en snabb och stor avkastning icke infriats. I själva verket

torde det för närvarande innebära långt större svårigheter att på privat väg anskaffa

en tredjedel av det för anläggning (mossvärdet oberäknat) erforderliga kapitalet

än vad fallet var för två år sedan beträffande anskaffande av halva anläggningskapitalet

i enlighet med 1918 års bestämmelser. Jämväl för inköp av erforderlig

mosse, till värde i allmänhet motsvarande en femtedel av den totala anläggningskostnaden,

måste privat kapital anlitas. Det får i detta sammanhang icke förbises,

att flertalet av de före eller i bo jan av världskriget anlagda fabrikerna ända intill

de senaste två åren utan synnerliga svårigheter kunnat bedriva sin tillverkning

med tillhjälp utav det uti respektive företag genom direkta insatser eller kredit

intresserade kapitalet, fördelat dels å anläggnings- och dels å driftkapital. Stegringen

i anläggningskostnaden spelar i detta sammanhang för mindre fabriker måhända

mindre roll, men behovet av driftkapital, vilket sannolikt i flertalet fall

blivit täckt genom kortvariga krediter, har på grund av de i synnerlig grad stegrade

driftkostnaderna stigit på ett sätt, som nödvändiggör extra ordinära åtgärder,

för den händelse icke en avsevärd del av landets torvtillverkare skola nödgas nedlägga

sin tillverkning.

Detta vore så mycket mera beklagligt, som av allt att döma en ny verkligt

kritisk period av bränsleknapphet måste förutses. Importen av utländska kolbränslen

är ju utsatt för oupphörliga störningar, ett förhållande som sannolikt kommer att

fortfara; och vad beträffar tillgodogörande av det förnämsta inhemska bränsleslaget

nämligen veden får man icke förbise, att de nu rådande konjunkturerna för såväl

trävaruindustrien som pappersindustrien torde komma att medföra, att icke ens

normal tillgång på vedbrönsle till rimliga priser inom landet är att påräkna.

Med kännedom om de principer, vilka vinna tillämpning vid prövning av

ansökningar om torvlån särskilt i fråga om uppskattningen av vederbörande anläggnings

värde, anser sig kommittén böra uttala den meningen, att ett lånebelopp, uppgående

till allenast hälften av samma värde, numera icke täcker behovet av anläggnings-

respektive driftkapital, synnerligast icke för de mindre och medelstora fabrikerna.

En återgång till den i detta avseende före år 1918 normalt gällande bestämmelsen

om att lån utlämnas med belopp av intill två tredjedelar av respektive

anläggnings uppskattade värde synes sålunda påkallad.

Något annorlunda ställer sig förhållandet beträffande det av sökanden framförda

önskemålet om upphävande av nu gällande bestämmelser rörande maximibelopp

för torvlån Ehuru antalet verkligt stora torvfabriker i vårt land är ganska ringa,

skulle ett bifall i denna del till framställningen i rätt avsevärd grad öka det effektiva

lånebehovet. I allmänhet torde man även kunna antaga, att de största anläggningarna

genom förbindelser med finansgrupper eller andra förlagsgivare lättare

skola kunna tillgodose sitt kapitalbehov till den del, varmed det icke kan täckas

av statslån, än vad fallet är med de mindre företagarna på området. Som regel

synes därför nu gällande bestämmelse om en maximigräns för lån till bränntorvfabrik

av 300,000 kronor och för lån till torvströfabrik av 100,000 kronor höra

s. 5 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: 1921 års tilläggsstat: bil. 5. 5

bibehållas. Det kan emellertid tänkas, att omständigheterna i vissa fall kunna vara

sådana, att ett överskridande av denna gräns måste anses önskvärt och riktigt,

såsom t. ex. när det gäller sådana mossfnrekomster av god be-kaffenhet, vilka icke

utan särskilda kostnader kunna tillgodogöras, eller annat. För möjliggörande av

utlämnande i dylika fall av lån till högre belopp torde föreskrift böra lämnas därom,

att undantagsvis, när särskilda omständigheter prövas böra därtill föranleda, lån

beviljas till högre belopp än det bestämda maximibeloppet, dock högst intill två

tredjedelar av anläggningens uppskattade värde. ,

Lånebehovet vid ett genomförande av här föreslagna förändrade bestämmelser

uppgår på sätt av förut åberopade promemoria framgår, till (i,76<>,GOD kronor. Kommittén,

som väl anser, att det vore önskvärt att detta belopp i sin helhet skulle

ställas till förfogande för utlåning, har emellertid funnit, att in viss återhållsamhet

är påkallad av stat sfinansiella skäl, och har för den skull stannat vid att föreslå

en ökning av torvlånefonden med 4,500,U00 kronor, avsedda enbart för tillgodoseende

av bränntorvindustriens lånebehov.»

Kommitténs skrivelse utmynnar i en hemställan, att Kungl. Maj:t

redan till 19^0 års riksdag måtte avlåta proposition om kapitalökning

för torvlåuefonden och ändring av lånevillkoren i enlighet med vad av

kommittén föreslagits.

Reservation mot detta kommitténs utlåtande bär avgivits av ordföranden,

överingenjören J. A. Brinell, och ledamoten fil. doktorn II. von

Feilitzen. De hava ansett eu ökning av torvlåuefonden med 4,5(10.000

kronor behövlig redan om de nuvarande lånevillkoren bibehölles. Skulle

däremot dessa villkor ändras så, att lån finge lämnas till två tredjedelar

av anläggningskostnaden, skulle så mycket större kapitalökning tiU fonden

behövas, att enligt reservanternas åsikt sannolikt ganska små utsikter

funnes för att d n skulle beviljas av riksdagen. Dessutom k mde

reservanterna ej finna, att sedan 1918 års beslut något särskilt inträffat,

som kunde fullt motivera en återgång till de förra bestämmelserna,

allra helst mängden av inneliggande laneansokningar utvisade, att fortfarande

rätt stor livaktighet rådde på bränntorvområdet 1 fråga om

maxim il ånegräusen för bränntorvtébriter instämde reset vanterna med

kommittén, dock att de icke ansåge, att den höjning utöver 300,000

kronor, som undantagsvis borde kunna medgivas, skulle kunna ske anda

till två tredjedelar av anläggningskostnaden, desto mindre som detta

skulle alltför mycket gynna de större fabrikerna på de övrigas bekostnad.

Större fabriker än med cirka 500,000 kronor anläggningskostnad vore

av flera skäl knappast eftersträvansvärda i någon större utsträckning.

Med anledning av ingenjör Hallströms ansökning hava reservanterna

framhållit, att lånefonden egentligen vore avsedd att uppmuntra till nya

anläggningar och att den knappast borde användas för att bereda äldre

Reservation.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Utgifter för kapitalökning: 1921 års t/lläggsstat: bil. 5.

fabriker tillfälle att genom lån på billiga villkor komma ur iråkade ekonomiska

svårigheter.

Kommerskoi- Jämväl kommerskollegium och lantbruksstyrelsen hava avgivit ut
lantbrukssto/

letande i ämnet, dagtecknat den 12 mars 1920. De hava därvid överrcUen

den 12 lämnat ett yttrande av statens förste''torvingenjör, vari denne gjort

mars 1920. g-ä,||aucje, att en ökning av ifrågavarande lånefond med 7,000,000 knmor

vore behövlig för beredande av lån till två tredjedelar av anliiggningsk"Slnaderna,

om nuvarande bestämmelser om maximilånebelopp bibehölles.

Förste torvingenjören har fiinnit det gagneligt för torvindustrien,

om lånebeloppet i regel kunde för nya företag höjas till två tredjedelar

av beräknad anläggningskostnad, utom moss''ärdet, in- n ansett, att maximibeloppen

å 300,000 och 100,000 kronor för respektive bränntorv- och

torvströfabrik icke borde ändras anuorlnnda, än att lån till högre belopp

kunde beviljas undantagsvis, när särskilda förhållanden därtill föranledde.

Mycket stora torvlabriker vore nämligen icke särskilt eftersträvansvärda

för torvindustrien. De mindre och medelstora hade visat sig mera räntabla

och borde därför i första hand gynnas.

För egen del hava ämbetsverken anfört följande:

»De skäl, som på sin tid föranledde statsmakterna att sänka lånekvoten från

två tredjedelar till hälften av anläggningskostnaden, voro huvudsakligen dels önskvärdheten

därav, att så många anläggningar som möjligt skulle kunna komma i

åtnjutande av torvlån, dels den omständigheten, att Hå rådande konjunkturer kunde

i viss mån förväntas underlätta anskaffande av privatkapital för torvindustriella

anläggningar.

Av dessa skal torde på grund av åtskilliga förhållanden det sistnämnda numera

hava bortfallit, medan det förstnämnda däremot fortfarande synes äga giltighet,

särskilt med hänsyn därtill, att de mindre och medelstora företagen, enligt vad

förste torvingenjören framhållit, uppvisa de bästa resultaten. En återgång till en

lånekvot av två tredjedelar skulle begränsa möjligheten att göra största möjliga

antal anläggningar delaktiga i förmånen av statslån och därjämte bereda de större

företagen en fördel på de mindres bekostnad.

Ämbetsverken anse därför, att lånekvoten fortfarande i regeln bör utgöra

hälften av anläggningskostnaden. Däremot synes ämbetsverken lämpligt, att undantag

från denna regel kunde lämnas i något större utsträckning, än de nuvarande bestämmelserna

i ämnet medgiva. I sådant syfte föreslå ämbetsverken, att punkten 2 av

gällande lånevillkor, sådan denna punkt lyder enligt kungörelsen den 1 juli 1918,

må erhålla följande ändrade lydelse:

Lån - ■- — ålägges låntagaren, dock att, när särskilda omständigheter

prövas böra därtill föranleda och i främsta rummet beträffande nya företag, lån må

beviljas intill två tredjedelar av - —--kultur.’

Någon ändring i maximigränserna för lånebeloppen finna ämbetsverken av de

skäl, som ovan anförts, icke böra ifrågakomma.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: 1921 års tflläggsstat: bil. 5. 7

På grund av vad i ärendet sålunda förekommit, få ämbetsverken hemställa,

att den remitterade framställningen icke måtte föranleda annan åtgärd än den av

ämbetsverken ovan föreslagna författningsändringen.»

Någon proposition vare sig om kapitalökning för tnrvlånefonden

eller om ändring i lånevillkoren blev emellertid icke till 1920 års riksdag

avlåten.

Sedermera hava kornmerskolleginm och lantbruksstyrelsen i gemensam

skrivelse den 29 september 1920, under erinran om förenämnda

av 1910 års torvkommitté gjorda framställning om ökning av torvlånefonden

med ett belopp av 4,500,000 kronor, hemställt, att Kung! Maj:t

måtte föreslå riksdagen att till kapitalökning för fonden anvisa tor vartdera

av åren 1921 och 1922 ett reservatiousanslag av 1,500,000 krom r;

och hava ämbetsverken till stöd för sin berörda framställning anfört

följande:

»Hos lantbruksstyrelsen har nu statens förste torvingenjör hemställt om vidtagande

av åtgärder, i syfte att torvlånefonden för vartdera av åren 1921 och 1922

måtte ökas med. förslagsvis, 2,500,000 kronor eller tillsammans 5.000,000 kronor.

Med överlämnande av handlingarna i ärendet få kommerskollegium och lantbruksstyrelsen

i ärendet anföra följande.

Av från statskontoret inhämtade uppgifter och å lantbruksstyrelsen förd

liggare över av Kung!. Maj:t under tiden den 1 januari —den 31 augusti 1920

beviljade torvlån framgår, att torvlånefondens disponibla tillgångar sistnämnda dag

utgjorde omkring 2,254,050 kronor. Under behandling hos ämbetsveiken föreligga

för närvarande ansökningar om torvlån å tillhopa 806,000 kronor, varjämte till

förste torvingenjörens granskning hänskjutits ansökningar om torvlån å sammanlagt

1,465,950 kronor eller tillhopa 2,301,950 kronor. Under förutsättning att

samtliga ifrågavarande låneansökningar kunna före den 1 januari 1921 underställas

Kungl. Maj:ts prövning och inom samma tid av Kungl. Maj:t slutbehandlas, skulle

alltså lånekrav till ett belopp av 47,900 kronor icke kunna tillgodoses.

Av den utredning förste torvingenjören efter inhämtande av upplysningar

från torvingenjörerna verkställt rörande hos dem under behandling varande torvlåneärenden

framgår, att lånekrav å cirka 2,000,000 kronor torde vara att förvänta

under år 1921.

Bifogade tablå utvisar, att anspråken å lån från torvlånefonden år från år

vant i hög grad växlande. Medan under åren 1910—1915 lån från fonden årligen

utgingo med ett sammanlagt belopp av i medeltal 138,000 kronor, inträffade åren

1916 och 1917 en avsevärd förhöjning, varefter tendensen under år 1918 åter var

stadd i sjunkande. Under åren 1919 och 1920 har sedermera fonden anlitats i

så hög grad, att den inom närmaste tiden beräknas vara i sin helhet tagen i anspråk.

För mötande av de stora krav. som enligt förste torvingenjörens utredning synas

komma att under år 1921 ställas på fonden, torde alltså en ökning av fondens

kapital bliva nödvändig. Med avseende härå må anföras, att under år 1920 ett

belopp av 300,000 kronor influtit till fonden i amorteringar på utestående lån.

Kommerskollegium

och

lantbruksstyrelsen

den

29 september

1920.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Utgifter för kapitalökning: 1921 års tilläggsstat: bil. 5.

Enligt hos statskontoret inhämtade upplysningar komma emellertid enligt där gjorda

beräkningar under åren 1921 och 1922 att inflyta allenast respektive 150,000 kronor

och 200.(»00 kronor i dylika amorteringar.

Emellertid torde knappast samtliga hos ämbetsverken och förste torvingenjören

för närvarande inneliggande torvläneärenden hinna att slutbehandlas under år

1921. Med hänsyn härtill ävensom till den rådande penningknappheten synes ökningen

av torvlånefonden under år 192! kunna begränsas till 1,500.000 kronor.

Givelvis är det icke möjligt att redan nu på ett tillförlitligt sätt beräkna

behovet i förevarande avseende under år 1922. Ämbetsverken anse sig dock böra

ifrågasätta, att jämväl för sistnämnda år till förstärkning av ifrågavarande lånefond

måtte anvisas ett belopp av 1,500.000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställa kommerskollegium och lantbruksstyrelsen

— under åberopande av sin skrivelse den .10 augusti 1920 till chefen för

handelsdepartementet angående förslag till anslågsäskanden hos 1921 års riksdag—

att Kund. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att till kapitalökning för fonden för torvindustriens

befrämjande anvisa såsom reservationsanslag dels å tilläggsstat för år

1921 1,500,000 kronor, dels ock för år 1922 likaledes 1,500,000 kronor.»

1 >eu i ämbetsverkens förevarande skrivelse omnämnda tablån över

ur fonden beviljade lån bär följande utseende:

Lön ur torvlånefonden.

År

Kronor.

År

Kronor.

1903

100,000

1913

125,500

19o4 ...........

719,400

1914

123,500

1905 ............

288.100

1915

164,100

1906

546.400

1916

773,600

1907 .........

1,299,800

1917

701,300

1908

824,100

1918

383,900

1909 ............

225.000

1919 .........

2,478,391

1910

1911

145,840

......... 130,500

1920 t. o. m. V9

804,300

pariemenUe För närvarande är såsom regel stadgat, att torvlån ej må uppgå

•Ae/en. pp mer lia|va anläggningskostnaden, dock att undantagsvis beträffande

nya företag lån må kunna beviljas till två tredjedelar av sagda kostnad.

Såsom ovan erinrats, voro skälen till dessa, är 1918 införda begränsningar

i lånebeloppen två. Det ena var, att man ansåg önskvärt, att

så många anläggningar som möjligt skulle kunna komma i åtnjutande

av torvTån från det tillgängliga totalbeloppet av anvisade lånemedel.

Denna synpunkt är — såsom framgår av de stora anspråken å lån från

fonden — fortfarande av framträdande betydelse. Det andra skälet var,

att privat kapital syntes kunna jämförelsevis lätt anskaffas lör finansieringen

av torvläbriksanläggningar. Härutinnan hava emellertid numera

ändrade förhållanden inträtt.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Utgifter för kapitalökning: 1921 års ti/Iäggsstat: bil. 5.

Nu har föreslagits, att lindringar i nyssnämnda begränsningar

skulle genomföras. Torvkommittén och förste tor vingenjören hava ansett

den regelmässiga högsta lånegränsen böra höjas till två tredjedelar. Två

reservanter i kommittén hava emellertid förordat bibehållandet av de

nuvarande bestämmelserna i detta avseende och såsom huvudsakligt skäl

anfört, att det icke syntes antagligt, att den anslagsökning, som skulle

behövas för en dylik höjning av lånegränsen, skulle beviljas av riksdagen.

E] heller kommerskollegium och lantbruksstyrelsen hava tillstyrkt

den ändring, som torvkommittén föreslagit, men ifrågasatt sådan

jämkning i de nuvarande bestämmelserna, att möjligheten till större

lån än å halva anläggningskostnaden icke skulle som nu vara nödvändigtvis

inskränkt blott till nya företag, varjämte ordet »undantagsvis)) skulle

bortfalla.

Då jag nu yttrar mig i detta spörsmål, lämnar jag alldeles å sido

frågan om den betydelse, den av ingenjören Hallström representerade

sammanslutningen kan hava för landets torvindustri. Jag anser, att

torvlånefrågan bör i detta sammanhang betraktas ur mera allmänna

synpunkter. Givetvis bör icke något hinder möta för att till de särskilda.

av sammanslutningen omfattade fabriksanläggningarna torvlån beviljas

enligt de i allmänhet gällande reglerna, när utredning i det speciella

fallet visar sådant beviljande önskvärt, och till det belopp, inom fastställda

gränser, som i varje fall må finnas motiverat.

Visserligen finner jag för egen del — med hänsyn till att torvfabriksanläggningarna

på grund av prisstegringen under de senare åren

numera kräva vida större kapital än förut samt att möjligheterna att

på privat väg erhålla detta kapital väsentligt förminskats — kravet på

lättnader i de angivna begränsningarna vara i viss mån befogat; och

skulle jag därför varit sinnad att tillstyrka en höjning av den nuvarande

lånegränsen. Den obetydliga jämkning i bestämmelsernas ordalag, som

i sådant avseende föreslagits av kommerskollegium och lantbruksstyrelsen,

synes mig nämligen knappast ägnad att medtora någon mera avsevärd

förändring till sökandenas förmån. När jag det oaktat icke nu kan

biträda torvkommitténs förslag om höjning av den nuvarande lånegränsen,

beror detta dels på den rådande ekonomiska situationen och den därav

föranledda nödvändigheten att iakttaga den strängaste sparsamhet med

statens medel, dels ock därpå att, såsom av ämbetsverkens senaste

skrivelse framgår, anspråken på lån från fonden under de senaste åren

tilltagit i avsevärd grad. Då jag, på sätt jag nedan skall vidare utveckla,

för närvarande icke anser mig kunna tillstyrka en så väsentlig

kapitalökning till torvlånefonden som vare sig den av torvkommittén

Bihang till riksdagens ''protokoll 1921. 1 saml. 2 käft. (Nr 2.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Utgifter för kapitalökning: 1921 års til/äggsstat: bil. 5.

eller den av ämbetsverken föreslagna, har jag funnit mig icke heller

kunna förorda någon lättnad i de i förevarande avseende nu gällande

bestämmelserna.

Torvkommitténs förslag om att de nuvarande absoluta maximigränserna

för lån, nämligen 300,000 kronor för bräuntorvfabrik och

100,000 kronor för torvströfabrik, må kunna undantagsvis, när särskilda

omständigheter därtill föranleda, överskridas, synes visserligen, särskilt

med hänsyn till prisstegringarna under senare tid, hava åtskilligt, som

talar för sig, dock endast i fall man överhuvud anser uppkomsten av

relativt stora fabriker önskvärd. Detta har emellertid av myndigheterna

ansetts icke vara fallet, och det har framhållits, att de medelstora och

mindre fabrikerna hava de bästa utsikterna att ernå ett ekonomiskt fördelaktigt

resultat. Då ett lån å 300,000 kronor motsvarar 50 procent

av en anläggningskostnad av 600,000 kronor och för detta belopp en

så stor fabrik torde kunna anläggas, som våra förhållanden i allmänhet

göra lämplig, synes något mera framträdande behov av att höja sagda

lånebelopp icke förefinnas. Kommerskollegium och lantbruksstyrelsen

hava icke heller tillstyrkt någon förändring i de härom gällande bestämmelserna.

Jag ansluter mig till denna mening.

På sätt såväl kommitténs utredning som ämbetsverkens senaste

skrivelse utvisa, är kapitaltillgången å torvlånefonden för närvarande

otillräcklig.

Då jag icke biträtt torvkommitténs förslag om höjning av den

nuvarande lånegränsen för torvlån, anser jag mig icke behöva närmare

ingå i prövning av kommitténs på grundval av en dylik höjning fotade

förslag om kapitalökning till fonden. Vidkommande åter ämbetsverkens

i dylikt syfte gjorda framställning är ju till en början att märka, att

fonden, vars disponibla tillgångar den 31 augusti 1920 utgjorde omkring

2,254,050 kronor, av myndigheterna beräknats helt och hållet

komma att tagas i anspråk för låneansökningar, som redan vid sagda

tidpunkt lågo under behandling. Under sådana omständigheter och då

jag anser det vara av stor vikt, att särskilt bränntorvindustrien sättes

i stånd att vidmakthålla och utveckla sin verksamhet — en kraftigt

ökad torvproduktion kan i hög grad bidraga till avhjälpande av svårigheterna

i fråga om vårt lands förseende med bränsle — lärer det enligt

min mening vara nödvändigt att nu vidtaga åtgärder för att ytterligare

kapitaltillgångar tillföras fonden, helst som, enligt vad som upplysts,

i amorteringar å utelöpande lån under åren 1921 och 1922 icke beräknas

inflyta mera än respektive 150,000 och 200,000 kronor. Med hän
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Utgifter för kapitalökning: 1921 års tiUäggsstat: bil. 5.

syn till den tryckta statsfinansiella situationen anser jag mig emellertid

icke för närvarande kunna förorda större kapitaltillskott till fonden än

1,500,000 kronor. Detta belopp, vilket synes mig företrädesvis böra

avses för bränntorvanläggningar, torde i sin helhet böra bland utgifter

för kapitalökning äskas å 1921 års tilläggsstat, att utgå av lånemedel.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till kapitalökning för fonden för torvindustriens

befrämjande å tilläggsstat för år 1921 bland

utgifter för kapitalökning anvisa ett reservationsanslagav.

.......................................................... kronor 1,500,000.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri

statsrådets övriga ledamöter instämde, täcktes Hans

Magt Konungen bifalla; och skulle utdrag av protokollet

härom tillställas finansdepartementet för iakttagande

vid avfattandet av Kungl. Majrts proposition

till riksdagen angående tilläggsstat för år 1921.

Ur protokollet:

Karl Lindström.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: 1921 års tllläggsstat, bil. 6.

1

Bil. 6.

FÖRTECKNING

över

utgifterna för kapitalökning: 1921 års tiliäggsstat.

Att täckas av

Punkt i

lånemedel.

andra stats- inkomster.

Sid.

bil.

i.

Kronor.

Statens affärsverksamhet.

A. Postverket.

Kronor.

! bil. l

[!•]

Inventarier...............................................................

600,000: —

—

2

[2.]

Fastighet i Sundsvall..............................................

B. Telegrafverket.

130,000: —

—

3

[ 3.]

Arbetarbostäder i Göteborg....................................

333,900: —

—

6

[ 4.]

Fastighet i Västanfors...........................................

20,000: —

—

7

[ 5.]

[ 6.]

Byggnadstomt i Boden...............................

Överdragsstationer i Alingsås, Gudhem, Lyrestad och

40,000: —

—

9

Örebro ..............................................................

520,000; —

—

12

[ 7.]

Förrådsbyggnad i Älvsjö..........................................

150,000: —

—

13

[ 8.]

Fastighet i Nyköping ..................................

1 463,000: —

—

15

[ 9.]

Utvidgning av telegrafbyggnaden i Sundsvall ............

160,000: —

—

16

[10.]

Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende

5,000,000; —

---

17

[10.]

Radiostalion för trafik med Amerikas Förenta Stater

2,000,000: —

-''_

17

[11.3

Förstärkning av telegrafverkets rörelsekapital ...........

C. Statens järnvägar.

—

22,573,500: —

17

[12.]

Utvidgning av spårsystemet m. m. vid Långsele .........

58,000: —

—

24

[13.]

Ombyggnad av bangården vid Ange ......................

30,000: —

—

25

[H.]

Ombyggnad av rangerbangården vid Sävenäs ............

150,000: —

—

25

[15.]

Spåranordningar i anslutning till förefintliga spårsystem

17,500: —

—

25

[16.]

Anläggningar vid kol- och vattenstationer..................

265,000: —

25

[17.]

Speciella anläggningar å bangårdar...........................

15,000: —

__

25

118-]

Dubbelspårsbyggnad Aneby—Sandsjö .......................

760,000: —

—

26

[19.]

Dubbelspårsbyggnad Rönninge—Järna m. m.............

1,400,000: —

26

[20.]

Broförbindelse över Dalälven vid Mora ....................

700,000: —

__|

29

[21.]

Driftverkstäder ........................................ ............

1 Beräknat anslag.

72,000: -

—

30

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Utgifter för kapitalökning: 1921 års ti/läggsstat, bil. 6.

Att täckas av

Punkt

i

lånemedel.

andra stats- inkomster.

Sid. i

bil. 1.

bil. 1.

Kronor.

Kronor.

122.1

Tillbyggnad av och diverse anläggningar vid vissa loko- motivstationer......................................................

166,000: —

—

30

[23.]

Husbyggnader.........................................................

351,800: —

—

31

[24.]

Ordnande av brandvflsendet vid statens järnvägar

40,000: —

—

31

[25.]

Statsbanan Sveg—Brunflo .......................................

1,800,000: —

—

31

[26.]

Järnvägsförbindelse mellan de svenska och finska järn- vägsnäten ........................................................

350,000: —

V

31

[27.]

Rullande materiel .................................................

3,250,000: —

—

31

[28.]

Genomgående trvckluftbroms....................................

1.450,000: —

31

[29.]

D. Statens vnttenfallsverk.

Södertälje kanals ombyggnad....................................

200,000: —

32

[30.]

Kompletterings- och förbättringsarbeten å Trollhätte kanal

775,000; —

—

32

[31.]

Trollhätte kraftstations tredje utbyggnad

1,000,000: -

—

34

[32.]

Första utbyggnaden av kraftstationen vid Lilla Edet . ■

500,000: —

—

35

[33.]

Förberedande åtgärder för Vänerns reglering ............

800,000: —.

—

35

[34.]

Permanenta bottenutskov i dammbyggnaden vid Porjus

150,000: —

—

38

[35.]

Regleringskanal vid Luleluspen.................................

750,000: —

—

36

[36.]

Reglering av Suorvasjöarna ....................................

r,00,000: —

—

37

[37.]

Regleringsarbeten vid Skattungen och Oresjön............

91,270: —

—

o-

37

[37.]

Förskottsinbetalningar för regleringsarbeten vid Skatt- ungen och Oresjön .............................................

86,380: —

—

37

[384

Ändringsarbeten å tre av turbinaggregaten vid Älv- karleby kraftstation.............................................

100,000: —

---

41

[39.]

Tilläggsanslag för första, andra och tredje utbyggnaderna

av ångkraftstationen i Västerås ...........................

2,600,000: —

—

41

[40.]

Första utbyggnaden av kraftstationen vid Motala ......

2,500,000: —

—

44

[41.]

Veckoreglering av Motalaströms vattenföring mellan

Vättern och Boren .............................................

100,000: -

—

44

[42.]

Distributionsanläggningar för statens kraftverk............

8,000,000: —

—

44

143.]

Förstärkning av rörelsekapitalet för statens vattenfalls- verks fastighetsförvaltning....................................

450,000: —

—

45

[44.]

Rörelsekapital.........................................................

5,000,000: —

—

45

[45].

Inventarier för statens vattenfallsverk........................

700,000: —

—

45

[46.]

Tillgodoseende av vattenfallsstyrelsens lokalbehov ......

1 1,050,000: —

—

45

1 Beräknat anslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: 1921 års tilläggsstat, bil. 6.

Punkt i

bil. 4. E. Statens domäner.

[I.] Jägmästarbostäder i vissa revir ...........................

lånemedel.

Kronor.

Att täckas av

andra stats
-

inkomster.

Kronor.

170,000: -

Sid. i

bil. 4.

Punkt i

bil. 4.

[3.] Fiskerilånefonden.........

[4.] Kraftledningslånefonden

Statens utlåningsfonder.

Bil. 5. Torvindustrilånofonden.

280,000:

1,000,000: ■

1,500,000:

h

I

0

'' Sid. i

; bil. ä.

1

p“tktl Återbetalning av tillfälliga lånemedel.

[1.] Återbetalning av vissa under titeln »Förlag till statsverket»

å 1918 års tilläggsstat anvisade anslag......... .. 4,033,800: ■

[2.] Industrikommissionen................................................ —— 5,700,000:

[2.] Bränslekommissionen ................................................ .. 64,300,000:

Sid. i

prot.

o

3

3

Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda.

[2.] Rörelsekapital ........................................................ 50,000:

Sid. i

bil. 3.

1 1

K1 Statens fryshus.

[2.1 Uppförande av en bostadsbyggnad vid centralfryshuset

i Hallsberg...........................................................

Punkt i

bil. 2.

Låneunderstöd.

[1.] Lån åt allmänna barnhuset i Stockholm, alt utgå av

tillfölliga lånemedel .............................................

Punkt i

bil. 3.

[1-] Uppförande av folkskolehus i Porjus...........................

Punkt i

bil. 4.

[6.] Svenska mosskulturföreningen.................................

80,000: —

Sid. i

j bil. 4.

3

1 Sid. i

bil. 2.

740,000: —

--i 1

j Sid. i

bil. 3.

1 300,000: —

--i 1

. Sid. i

bil. 4.

60,000: —

b.

Beräknat anslag.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

47 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (47)

47 kopplingar.

  1. Rskr. 1921:365 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om anslag till återbetalning av vissa under titeln »Förlag till statsverket» anvisade medel. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1921:366 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag om återbetalning av vissa till rörelsekapital för statens kristidskommissioner anvisade anslag. s. 2 i texten
  3. Rskr. 1921:373 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i s. 1 i texten
  4. Rskr. 1921:378 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående dyrtidstillägg åt nordiska museets och livrustkammarens personal. s. 5 i texten
  5. Rskr. 1921:422b Skrivelse till Konungen angående regleringen av tillläggsstaten till riksstaten för år 1921. s. 1 i texten

Visa alla 47