Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om kantorer m. m

69 sidor, varav 65 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 65 av 69 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:22, Med förslag till lag om kantorer m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 22.

1

Nr 22.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

kantorer m. m.; given Stockholms slott den 7 januari 1921.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag om kantorer samt lag om mässfallsgudstjänst.

Den av allmänt kyrkomöte år 1920 avlåtna skrivelse i ärendet bifogas.

GUSTAF.

Birgeo- Ekeberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 18 Käft. (Nr 22.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kwngl. Maj:ts Proposition Nr 22.

Förslag

till

LAG

om kantorer.

Härigenom förordnas som följer:

Kantorsdistrikt må omfatta en eller flera församlingar, om dessa höra

till samma pastorat.

I varje kantorsdistrikt skall finnas anställd en kyrklig tjänsteman, benämnd

kantor.

2 §■

Kantorsbefattning är:

antingen kantorsbefattning, avsedd att utgöra befattningshavarens huvudsakliga

verksamhet (självständig kantorsbefattning),

eller kantorsbefattning, avsedd att för befattningshavaren utgöra en

bisyssla (kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring).

Kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring är av högre eller lägre grad.

3 §.

Där vid lönereglering bestämts, att kantorsbefattning med begränsad

tjänstgöring skall vara förenad med viss folkskollärartjänst, vilken tillsättes

i samma ordning som kantorsbefattningen, benämnes denna skolkantorsbefattning;

och är i ty fall befattningshavaren, då han avgår från den ena av

de förenade tjänsterna, skyldig att samtidigt avgå jämväl från den andra.

Angående villkoren vid förening i andra fall än i första stycket sägs

av kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring med annan befattning, så

ock huruvida självständig kantorsbefattning må förenas med annan befatt
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 22. 3

ullig ävensom angående villkoren vid sådan förening, äger Konungen meddela

bestämmelser.

4 §.

Finnas inom ett kantorsdistrikt flera kyrkor eller andra för distriktets

allmänna gudstjänster avsedda lokaler, och kan en kantor ej lämpligen

fullgöra den kantor åliggande tjänstgöring vid dem alla, må flera

kantorer anställas i distriktet.

Att i vissa fall, jämte kantorsbefattning, särskilda befattningar må

inrättas för bestridande av vissa av de till kantors verksamhet hörande

göromål, därom stadgas i 34 §.

5 §•

Om indelning i kantorsdistrikt, då pastorat består av flera församlingar,

förordnar domkapitlet, efter det yttrande inhämtats från församling, som av

indelningen beröres och ej själv hos domkapitlet gjort framställning i ämnet.

Yid sådan indelning skall iakttagas:

att densamma på en gång verkställes för pastoratet i dess helhet, om

ej särskilda förhållanden till annat föranleda;

att, där i de till pastoratet hörande församlingar eller vissa av dem

gudstjänsterna uppehållas genom duplikation eller alternering och en befattningshavare

lämpligen kan bestrida den kantor därvid åliggande tjänstgöring,

dessa församlingar, så vitt möjligt, sammanföras till ett kantorsdistrikt;

samt

att även eljest, så vitt lämpligen ske kan, flera församlingar sammanföras

till ett kantorsdistrikt.

Motsätter sig församling, som i förevarande avseende förut utgjort

eget distrikt, att med annan församling sammanföras till ett kantorsdistrikt,

må så ske endast då det finnes nödigt för en ändamålsenlig indelning av

pastoratet i dess helhet. Uppställer församling, som äger boställe eller

annan särskild tillgång till bestridande av kantors avlöning, såsom villkor

för sammanföring med annan församling till ett distrikt, att sådan avlöningstillgång

helt eller delvis skall komma församlingen ensam till godo för

dess andel i avlöningen, och kan överenskommelse mellan församlingarna

i nämnda avseende ej träffas, skall frågan om distriktsindelningen av domkapitlet

underställas Konungens prövning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 22.

6 §•

Yad ovan är stadgat om indelning i kantorsdistrikt gäller ock i tillämpliga

delar, då fråga uppstår om ändring i sådan indelning.

7 §.

Sammanföras flera församlingar till ett kantorsdistrikt, skola de till

dessa församlingar hörande boställen eller andra tillgångar, som skola användas

till kantors avlöning, anses tillhöra kantorsdistriktet gemensamt,

där ej annorlunda mellan församlingarna överenskommes eller, då fråga

om överenskommelse i sådant avseende blivit väckt men överenskommelse

ej kunnat träflas, av Konungen förordnas.

Finnas för församlingar, som vid indelning i kantorsdistrikt tilldelas

olika distrikt, gemensamma boställen eller andra gemensamma tillgångar,

som skola användas till kantors avlöning, skall fördelningen därav mellan

de olika kantorsdistrikten ordnas av församlingarna genom överenskommelse,

som fastställes av Konungen, eller, i brist därav, såsom Konungen förordnar.

8 §•

Kantor åligger, i enlighet med de närmare bestämmelser Konungen

meddelar:

l:o) att upptaga samt med orgelverket och sin röst leda sången vid

allmän gudstjänst i kyrkan, så ock vid sådan gudstjänst, då den i stället

för i kyrkan i sedvanlig form annorstädes anordnas, ävensom vid särskild

förrättning, som hålles i kyrkan å sådan plats, att orgelverket därvid kan

användas, eller i gravkapell, varest orgelverk finnes;

2:o) att, där jordfästning sker å sådan plats, att orgelverk i kyrka

eller gravkapell därvid ej kan användas, tillhandagå med sång vid förrättningen;
3:o)

att, på sätt av kyrkorådet efter samråd med kantor bestämmes,

främja intresset för kyrkosång och verka för dess höjande, meddela undervisning

i kyrkosång åt konfirmander, verka för bildande av kör för att

biträda vid allmän gudstjänst i kyrkan samt, om sådan kör bildas, inöva

och leda densamma;

4:o) att tillse att vid de i punkt l:o) bär ovan omförmälda tillfällen

psalmnumren behörigen anbringas å de därför avsedda nummertavlor;

5:o) att vårda orgelverket och hålla dess rörstämmor behörigen stämda;

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Ma,j:ts Proposition Nr 22.

6:o) att, där å sön- eller helgdag prästen av sjukdom eller annat hinder

är urståndsatt att fullgöra sin tjänst i kyrkan, verkställa lysning till

äktenskap, uppläsa allmänna kungörelser samt, om föreskrift, på sätt

stadgas i lagen om mässfallsgudstjänst, därom meddelats, förrätta sådan

gudstjänst;

7:o) att enligt kyrkorådets uppdrag öva tillsyn och vård över kyrkan

och dess lösa egendom samt uppsikt över kyrkogård och begravningsplats

;

att vaka däröver, att kyrkobetjäningen behörigen fullgör sina åligganden

;

att enligt kyrkorådets uppdrag lämna biträde vid uppbörd av kollektmedel

och, då till kyrkan för begagnande av dess tillhörigheter särskild

avgift utgår, jämväl vid uppbörd av sådan avgift, ävensom efter pastors

föreskrift verkställa anteckning av nattvard sgäster;

8:o) att för besök i tjänsteärenden hava viss expeditionstid ävensom

i den ordning, som av pastor efter samråd med kantor bestämmes, inhämta

kännedom om vad som vid allmän gudstjänst skall förekomma;

9 ro) att biträda vid förskrivning och mantalsskrivning ävensom å

pastorsexpeditionen.

Yad under punkt 9:o) stadgats avser dock icke innehavare av kantorsbefattning

med begränsad tjänstgöring; och skall vad under punkt 7:o)

första och andra styckena stadgats endast i den mån tillämpas å innehavare

av sådan kantorsbefattning, att denne åligger att biträda pastor och kyrkoråd

vid göromål, som i samma stycken avses.

9 §•

Ej må innehavare av kantorsbefattning, för vilken lönen ej överstiger

i 13 § stadgat minimibelopp, åläggas tjänstgöromål utöver dem, som i

8 § föreskrivits.

10 §.

För orgelspelning och ledning av sången vid av offentlig myndighet

föreskrivna allmänna andaktsstunder, vid vilka kantor ej har skyldighet

medverka, åligger det kantorsdistriktet att, där så erfordras, anskaffa och

avlöna lämpligt biträde.

I kantorsdistrikt, där endast kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring

inrättats, vare distriktet pliktigt tillse, att de göromål, som ingå

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 22.

bland, skyldigheterna för innehavare av självständig kantorsbefattning men

ej bland åliggandena för innehavare av kantorsbefattning med begränsad

tjänstgöring, varda på annat sätt behörigen fullgjorda.

11 §.

Kantors distrikt åligger att, efter av pastor i samråd med vederbörande

kantor uppgjort förslag, för varje till distriktet hörande församling bestämma

en eller, där så erfordras, två söckendagar i varje vecka, då å angivna tider

de till söckendagar förlagda särskilda förrättningar, vid vilka kantor har

skyldighet biträda, huvudsakligen må äga rum.

12 §.

De förmåner och rättigheter, som enligt privilegier, donationer eller

eljest äro förenade med nuvarande klockar-, organist- eller kyrkosångarbefattningar,

skola, sedan enligt denna lag kantorsbefattningar i stället

inrättats, vara med dessa senare förbundna.

Där inom kantorsdistrikt inrättats, jämte kantorsbefattning, särskild

befattning, som i 34 § 1 mom. sägs, äger vad i första stycket av denna

paragraf stadgats om kantorsbefattning motsvarande tillämpning å sådan

särskild befattning.

13 §.

1. Åt kantor skall anslås lön i penningar till sådant belopp, att därigenom

beredes honom en i förhållande till omfattningen av hans tjänstgöromål

och levnadskostnaderna i orten skälig gottgörelse; och bör därvid

hänsyn tagas till de ökade krav, som i kantorsdistrikt med större folkmängd

och ekonomisk bärkraft må, särskilt i musikaliskt avseende, ställas

på befattningshavaren.

2. Lönen må ej, utom i de fall, varom nedan i 4 mom. förmäles,

sättas till lägre belopp än 2,400 kronor för självständig kantorsbefattning,

1,200 kronor för kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring av högre

grad och 800 kronor för kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring av

lägre grad.

3. I de sålunda stadgade minimibeloppen skall skälig förhöjning

aga rum:

där duplikation förekommer eller befattningshavaren eljest har att

varje vecka regelbundet tjänstgöra vid flera gudstjänster;

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.is Proposition Nr 22.

där enligt av Konungen meddelade bestämmelser hänsyn vid lönens

bestämmande skall tagas till kostnad för resa, som för kantors tjänst erfordras;

där befattningshavaren å söckendagar biträder vid särskilda förrättningar,

som ej förläggas till dag och tid, då enligt distriktets bestämmande

särskilda förrättningar huvudsakligen må äga rum, och ersättning, som nedan

i 6 mom. sägs, ej därför åtnjutes;

där befattningshavaren i tjänsten ålägges göromål utöver dem, som

i 8 § föreskrivits;

där vid lönereglering bestämmes, att den tjänstgöring, som innehavare

av självständig kantorsbefattning har att utföra å pastorsexpeditionen, skall

ske i större utsträckning än som föreskrives i de av Konungen angående

kantors tjänstgöring meddelade bestämmelser.

4. I de i 2 mom. stadgade minimibeloppen må, med domkapitlets

medgivande, skälig nedsättning äga rum:

där befattningshavaren ej har att varje sön- och helgdag tjänstgöra

vid allmän gudstjänst;

där i kantorsdistrikt med mindre folkmängd och beskattningsbar inkomst

inrättats allenast kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring av lägre grad

och distriktet genom utbetalande av minimilönen till innehavare av sådan

befattning skulle oskäligen betungas;

där kantor, som i 34 § 2 mom. avses, eller befattningshavare, för vilken

särskild lönereglering enligt 28 § första stycket upprättas, har att fullgöra

endast vissa av de göromål, som enligt 8 § åligga kantor;

där för befattningshavare med bristande kompetens upprättas särskild

lönereglering enligt 28 § andra stycket.

5. Yad som genom donation av enskild tillförsäkrats innehavare av

viss befattning i syfte att bereda honom särskild förmån utöver lönen, skall

komma innehavaren av samma befattning oavkortat till godo.

6. För biträde vid särskild förrättning, som på grund av tjänsten

åligger kantor, må, utöver den bestämda lönen, ersättning ej utgå; dock

att i fråga om förrättning, som äger rum å söckendag, men ej förlägges

till dag och tid, då enligt distriktets bestämmande särskild förrättning

huvudsakligen må äga rum, distriktet vid lönereglering äger bestämma, att

kantor för biträde vid densamma må av den, som påkallat förrättningen,

åtnjuta ersättning utöver lönen; och skall i sådant fall ersättningen utgå

enligt taxa, som efter kantors hörande fastställes av vederbörande kyrkoråd.

Erfordras för förrättning, för vilken ersättning sålunda åtnjutes, resa

av beskaffenhet, varom i 3 mom. förmäles, skali den, som påkallat för
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 22.

rättningen, såvida lian ej består kantor fri resa, ersätta honom jämväl

resekostnaden.

7. Har, där lönen fastställts till högre belopp än i 2 mom. stadgat

minimibelopp, överskjutande beloppet eller del därav avsetts såsom ersättning

för ledning av kör, äger kantorsdistriktet vid löneregleringen tillika bestämma,

att det belopp, som sålunda avsetts såsom ersättning för ifrågavarande

göromål, kan komma att innehållas, där ej kantor bildar, inövar och leder

kör av beskaffenhet, varom distriktet må hava träffat särskild bestämmelse.

14 §.

Innehavare av självständig kantorsbefattning skall, jämte lönen, av

kantorsdistriktet, om så lämpligen ske kan, förses med bostad, vilken det

åligger distriktet att jämväl underhålla; skolande till sådan bostad, om tillfälle

därtill gives, höra trädgård.

Närmare bestämmelser angående storleken och beskaffenheten av bostad,

som ovan sägs, samt tillsynen därå meddelar Konungen.

Där kantorsdistriktet ej bereder befattningshavare, som här avses,

bostad, skall befattningshavaren av distriktet i stället erhålla hyresersättning

med belopp, som efter de i orten rådande pris motsvarar värdet av

sådan förmån. Uppstår tvist om beloppet av ersättningen, äger domkapitlet

därom förordna.

15 §.

Boställen, såsom hemman, jordar, lägenheter, vilka äro anslagna till

bostad eller avlöning åt innehavare av nuvarande klockar-, organist- eller

kyrkosångarbefattningar, skola, då enligt bestämmelserna i denna lag

upprättad lönereglering träder i kraft, övertagas av vederbörande kantorsdistrikt,

och gäller angående ordnandet av rättsförhållandet mellan av- och

tillträdare i tillämpliga delar vad för motsvarande fall stadgas i fråga om

prästerskapets boställen; dock att för distriktets övertagande av boställe

syn erfordras endast då avträdare eller tillträdare gör framställning därom

hos domkapitlet.

16 §.

Med domkapitlets tillstånd må boställe eller visst område därav, om

så finnes för ändamålet tjänligt, tagas i anspråk för bostad med trädgård

åt kantor; och vare härför syn ej erforderlig utom i fall, som i andra

stycket sägs.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 22.

Består kantorsdistriktet av flera församlingar ock bestrider församling

att boställe, som utgör dess enskilda tillgång, eller visst område därav, tages

i anspråk för ändamål, som i första stycket sägs, äger domkapitlet, om så

finnes nödigt, förordna att prövning av sålunda uppkommen fråga skall

ske av synerätt.

17 §.

Boställe eller del därav, som icke tages i anspråk för ändamål, som

i 16 § sägs, benämnes löneboställe ock skall upplåtas på arrende i enligket

med de föreskrifter, Konungen meddelar.

Byggnads- ock underkållsskyldigketen å löneboställe åligger arrendatorn;

och gäller i övrigt angående bestämmandet av byggnads- ock underhållsskyldigheten

ävensom angående tillsynen å sådant boställe vad Konungen

därom föreskriver.

Om förvaltning och vård av skog, som må köra till löneboställe, är

särskilt stadgat.

18 §.

Kan på grund av särskilda omständigheter löneboställe eller del därav

ej med fördel utarrenderas, må dylikt boställe eller del därav efter Konungens

beprövande utbytas mot annan fastighet eller ock försäljas. Lag

samma vare, där löneboställe eller del därav till följd av belägenhet i eller

invid stad eller stadsliknande samhälle kan med synnerlig fördel styckas

till tomter. Angående dispositionen av inflytande försäljningsmedel gäller

vad i 21 § stadgas.

19 §.

Kantor, som av kantorsdistriktet förses med bostad eller är berättigad

till hyresersättning, varom i 14 § förmäles, äger, efter Konungens bestämmande,

å löneboställe avgiftsfritt, men på egen bekostnad, bekomma ved

och bränntorv till husbehov, när tillgång därtill finnes.

20 §.

Där Konungen medgivit, att för beredande av bostad med trädgård

åt kantor mark upplåtes från prästerligt boställe, äger Konungen giva tillstånd

att för sådan upplåtelse avgäld ej må utgå.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 18 häjt. (Nr 22.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kuntjl. Majds Proposition Nr 22.

21 §.

Finnas i kantorsdistrikt för kantors avlöning avsedda, distriktet eller

viss därtill hörande församling tillhöriga fonder, förvaltade av vederbörande

kyrkoråd eller i annan ordning, eller distriktet eller viss därtill hörande

församling tillhöriga löneboställen eller andra tillgångar, skall i sådant

distrikt bildas en kantorslönefond, till vilken skola överföras de av vederbörande

kyrkoråd förvaltade fonderna samt ingå inkomsten ej mindre av

de sålunda överförda fonderna än även av övriga tillgångar, som här avses,

i den män inkomsten ej utgöres av avkastning av till boställe hörande

skog, som, enligt vad därom är särskilt stadgat, skall i annan ordning användas,

och den ej heller enligt stadgandet i 13 § 5 mom. skall av kantor

omedelbart uppbäras.

Förvaltningen av kantorslönefonden tillkommer vederbörande kyrkoråd,

där ej annorlunda överenskommes.

Närmare föreskrifter, som må finnas erforderliga i fråga om kantorslönefondens

förvaltning, meddelar Konungen.

22 §.

Till bestridande av kantors avlöning under avlöningsåret skola användas

de till kantorslönefonden under samma tid inflytande inkomster.

Skulle kantorslönefondens inkomster under avlöningsåret uppgå till

högre belopp än som erfordras för kantors avlöning, skall, där ej på av

kantorsdistriktet gjord framställning Konungen för särskilt fall annorlunda

förordnar, det överskjutande beloppet läggas till kantorslönefondens kapital.

Där de till kantorslönefonden under avlöningsåret inflytande inkomster

ej äro tillräckliga för kantors avlöning, skall vad därutöver erfordras

gäldas medelst församlingsavgifter, som uttaxeras av de skattskyldiga

inom distriktet enligt de för kommunalutskylder i allmänhet gällande grunder

samt debiteras och uppbäras i samma ordning som avgifter till kyrka

och skola. Angående den vissa främmande trosbekännare tillkommande

lindring i skyldigheten att deltaga i gäldandet av sådana avgifter är särskilt

stadgat.

Består kantorsdistriktet av flera församlingar skall, där ej annorlunda

mellan församlingarna överenskommes, fördelningen mellan dem av de

avgifter, som här avses, ske efter beloppet beskattningsbar inkomst det år,

som närmast föregått det, varunder beslut om uttaxeringen fattas; skolande

dock, där till kantorslönefonden under avlöningsåret influtit inkomst från

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ls Proposition Nr 22.

11

boställe eller annan tillgång, som tillkommer någon av församlingarna enskilt,

denna församlings bidragsskvldighet i förhållande därtill jämkas.

23 §.

Lön ävensom liyresersättning, där sådan utgår, skall, där ej annorlunda

mellan vederbörande överenskom mes, till befattningshavaren kvartalsvis

utbetalas vid början av sista månaden i varje kvartal, året därvid

räknat från och med den första maj till och med den trettionde april.

24 §.

Yikarie, som under tid, då kantor åtnjuter tjänstledighet, uppehåller

dennes befattning, så ock vikarie, som efter kantors frånfälle uppehåller

befattning under tjänst- och nådår, avlönas av den, som uppbär de med

befattningen förenade avlöningsförmåner, där ej mellan denne och kantorsdistriktet

annorlunda överenskommes. Uppehälles i andra fall kantorsbefattning

genom vikarie, avlönas denne av vederbörande kantorsdistrikt;

och äger sådan vikarie uppbära samtliga med befattningen förenade avlöningsförmåner,

där ej annat föranledes därav att i enlighet med de bestämmelser,

Konungen äger meddela, annan än den till tjänst- och nådår berättigade

skall under någon tid efter tjänstinnehavarens död få kvarsitta i

bostaden eller Konungen för särskilt fall annorlunda förordnar.

25 §.

Förslag till lönereglering för kantor upprättas å kyrkostämma med

den eller de församlingar, som kantorsdistriktet. omfattar.

Därvid skall beslut fattas:

l:o) angående vilken eller vilka av de i 2 och 3 §§ omförmälda befattningar,

som i distriktet skola inrättas, så ock, då fråga därom väckes,

huruvida i distriktet därjämte skall inrättas befattning, som i 34 § 1 mom.

avses, eller huruvida särskild anordning, på sätt i 34 § 2 mom. stadgas,

skall, då fråga är om kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring, vidtagas

för uppehållandet av vissa av de göromål, som tillhöra kantors verksamhet;

2ro) angående de särskilda bestämmelser, som kunna erfordras i fråga

om de kantor enligt 8 § åliggande tjänstgöromål;

3:o) angående de tjänståligganden, som, där lönen sättes högre än

stadgat minimibelopp, finnas böra åläggas kantor utöver de i 8 § föreskrivna;

ägande distriktet dock icke ålägga kantor i tjänsten sådana göromål,

som skäligen kunna av kyrkobetjäningen under eget ansvar fullgöras;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 22.

4:o) angående den jämkning i tjänståligganden, som, där flera kantorsbefattningar

inrättas i distriktet, må erfordras mellan de olika befattningshavame;
5:o)

angående beloppet av den lön, som skall till kantor utgå;

6:o) huruvida ersättning skall utgå till kantor för biträde vid särskilda

förrättningar;

7:o) angående förmån av bostad, som distriktet bereder kantor, ävensom,

där distriktet ej bereder innehavare av självständig kantorsbefattning

sådan förmån, angående beloppet av den hyresersättning, som distriktet är

villigt i stället utgiva till befattningshavaren;

8:o) angående den församling, däri kantor, om ej vederbörande kyrkoråd

för viss tid därifrån medgiver undantag, skall vara bosatt.

Därjämte skall bestämmas:

dels huru med tjänstgöringen skall ordnas, då inom distriktet finnas

flera kyrkor eller andra för distriktets allmänna gudstjänster avsedda

lokaler, men i distriktet anställd kantor ej själv kan fullgöra tjänstgöringen

vid dem alla,

dels ock huru med orgelspelningen och ledningen av sången skall

förhållas vid av offentlig myndighet föreskrivna allmänna andaktsstunder,

vid vilka kantor ej har skyldighet medverka.

26 §.

Förslag till lönereglering skall underställas domkapitlets prövning och

fastställelse. För sådant ändamål skall förslaget jämte de handlingar, som

enligt av Konungen meddelade bestämmelser skola ligga till grund för detsamma,

ävensom yttranden av pastor och vederbörande befattningshavare

överlämnas till domkapitlet.

Innefattar förslaget beslut om inrättande av skolkantorsbefattning, må

fastställelse därå ej meddelas, med mindre vederbörande folkskolinspektör

eller, om denne funnit hinder möta mot inrättande av sådan befattning,

skolöverstyrelsen lämnat medgivande till befattningens inrättande.

Där vid granskning av förslaget befinnes:

att i de fall, där självständig kantorsbefattning lämpligen bort inrättas,

i stället inrättats kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring;

eller att, där särskild anordning, på sätt i 34 § 2 mom, stadgas, av

kantorsdistriktet beslutats för uppehållande av vissa av de göromål, som

tillhöra kantors verksamhet, sådan anordning icke kan anses tillfredsställande

med hänsyn till göromålens behöriga frigörande;

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj.ts Proposition Nr 22. 13

eller att kantor ålagts tjänstgöromål, som ej må åt honom i tjänsten

uppdragas;

eller att den åt kantor anslagna lön uppenbarligen ej står i skäligt

förhållande till omfattningen av hans tjänstgöromål och levnadskostnaderna

i orten;

eller att lönen satts till lägre belopp än i 13 § stadgat minimibelopp

utan att sådana omständigheter föreligga, som kunna föranleda dylik

nedsättning;

eller att förslaget eljest strider mot de i denna lag givna bestämmelser;

eller att vid förslagets upprättande ej samtliga för kantors avlöning

avsedda tillgångar medtagits,

skall domkapitlet, innan ärendet företages till avgörande, bereda kantorsdistriktet

tillfälle att i anmärkta avseenden vidtaga rättelse.

Sker ej inom av domkapitlet utsatt tid rättelse, som ovan sägs, kar

domkapitlet att med eget utlåtande underställa ärendet i erforderliga delar

Konungens avgörande; och avvakte domkapitlet sådant avgörande, innan

ärendet i övrigt av domkapitlet företages till slutlig prövning.

27 §.

Lönereglering skall, där ej annorlunda överenskommes, träda i kraft

den första maj, som inträffar näst efter det löneregleringen blivit fastställd

genom beslut, som äger laga kraft; innehavare av redan tillsatt befattning

dock obetaget att under sin återstående tjänstetid bibehållas vid förutvarande

avlöningsförmåner och tjänstgöringsskyldighet, där han ej vid befattningens

tillsättande förbundits att underkasta sig ändrade bestämmelser

i nämnda avseenden.

28 §.

År tillämpning av lönereglering beroende av viss befattningshavares

avgång, skall, där så erfordras, särskild lönereglering fastställas för den

tid, denne vid sin befattning kvarstår.

Särskild lönereglering, gällande under befattningshavarens tjänstetid,

må ock upprättas, då innehavare av befattning, för vilken löneregleringfastställts,

ej besitter den kompetens, som enligt av Konungen meddelade

bestämmelser i allmänhet erfordras för motsvarande befattning.

29 §.

På framställning av befattningshavare, som under minst fem år innehaft

befattning, för vilken enligt bestämmelserna i denna lag upprättad

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 22.

lönereglering varit gällande under tio år, äger, om skäl därtill äro, domkapitlet

förordna, att för befattningen ny lönereglering må upprättas.

Förordnande om upprättande av ny lönereglering må ock av domkapitlet

meddelas, om kantorsdistrikt beröres av ändring i ecklesiastik indelning

eller ock av sådan ändring eller av annan anledning förorsakas

väsentlig ökning av befattningshavarens tjänstgöromål.

Har i samband med upprättande av lönereglering läget av bostad,

som skall kantor av distriktet beredas, ej bestämts, och förlägges bostaden

sedan på sådant avstånd från kyrka eller begravningsplats, att kantor för

resa åsamkas större kostnad än som vid löneregleringen må hava beräknats,

äger på framställning av befattningshavaren domkapitlet förordna, att skälig

jämkning i löneregleringen skall äga rum, och gäller därvid i tillämpliga

delar vad om lönereglering stadgats.

30 §.

Skolkantorsbefattning må, då ledighet inträffar, icke återbesättas med

mindre vederbörande folkskolinspektör medgivit, att befattningen må på

de av kantorsdistriktet bestämda villkor fortfarande vara inrättad såsom

skolkantorsbefattning eller, om folkskolinspektören funnit hinder däremot

möta, skolöverstyrelsen lämnat medgivande därtill.

Lämnas ej sådant medgivande skall, där ej annorlunda i föreskriven

ordning bestämmes, om befattningen gälla vad om kantorsbefattning med

begränsad tjänstgöring, som ej är skolkantorsbefattning, finnes stadgat.

31 §.

Kantor skall vara medlem av svenska kyrkan.

Närmare bestämmelser angående behörighetsvillkoren för kantorsbefattning

meddelar Konungen.

32 §.

Kantorsbefattning må sökas även av kvinna, kantorsdistriktet obetaget

att beträffande kantorsbefattning, som ej är skolkantorsbefattning:, vid befattningens

ledigförklarande bestämma, att befattningen må sökas endast av

man; ägande kantorsdistriktet därvid jämväl bestämma, att befattningen

må sökas av kvinna endast såvida hon är ogift, samt att, om till befattningen

utses ogift kvinna, hon skall vara skyldig frånträda befattningen,

såvida hon ingår i gifte.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 22.

33 §.

För kantorsbefattning, som ej är skolkantorsbefattning, vare laga avocb

tillträdes tid, där ej annorlunda överenskommes, den första maj. För

skolkantorsbefattning gäller i fråga om laga av- och tillträdestid vad om

folkskollärartjänst i sådant avseende stadgas.

34 §.

1. I större kantorsdistrikt må, med bibehållande för innehavare av

kantorsbefattning av övriga kantor åliggande göromål, särskild befattning

inrättas för orgelspelningen och vad därmed sammanhänger (organistbefattning)

eller för den icke kyrkomusikaliska delen av kantors verksamhet

(klockar- eller kyrkofogdebefattning). Där så finnes lämpligt, må i distriktet

inrättas båda dessa särskilda befattningar.

Organistbefattning är antingen självständig organistbefattning, då befattningen

är avsedd att utgöra befattningshavarens huvudsakliga verksamhet,

eller organistbefattning med begränsad tjänstgöring, då befattningen är avsedd

att för befattningshavaren utgöra en bisyssla.

I fråga om behörighetsvillkoren för organistbefattning samt för block areller

kyrkofogdebefattning ävensom angående tjänståliggandena för innehavare

av sådan befattning meddelar Konungen närmare bestämmelser; och

gäller i övrigt i tillämpliga delar: för självständig organistbefattning och för

klockar- eller kyrkofogdebefattning vad i lag eller författning stadgas om

självständig kantorsbefattning samt för organistbefattning med begränsad

tjänstgöring vad i lag eller författning stadgas om kantorsbefattning med

begränsad tjänstgöring av högre grad.

2. Till kantorsdistrikt, där kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring

inrättats, vidtaga särskild anordning för uppehållandet av vissa av

de göromål, som tillhöra kantorns verksamhet, må sådant ske, dock ej beträffande

göromål, som avses i 8 § 6ro).

3. Uppkommer vid inrättande av särskild befattning, varom ovan

förmäles, fråga om till vilken befattningshavares avlöning befintliga boställen,

donationer eller andra avlöningstillgångar skola användas, må dylik fråga

underställas Konungens prövning.

35 §.

Ordinarie innehavare av befattning, som i denna lag avses, utses å

kyrkostämma med den eller de församlingar, som kantorsdistriktet om
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 22.

fattar, där ej tillsättningsrätten tillkommer enskild eller beträffande skolkantorsbefattning

Konungen annorlunda förordnar.

Närmare bestämmelser angående tillsättningen, så ock bestämmelser

rörande tjänstledighet, avsked och ansvar för fel i tjänsten, meddelar

Konungen.

Har enskild person, som äger rätt att tillsätta befattning, som i denna

lag avses, försummat att inom den tid, Konungen äger bestämma, till kyrkorådet

göra anmälan om den person, som utsetts till befattningen, vare tillsättningsrätten

för den gången förlorad; och gånge med befattningens tillsättning,

på sätt om dylik befattning i allmänhet är föreskrivet.

36 §.

Innehavare av befattning, som i denna lag avses, vare skyldig underkasta

sig de bestämmelser, som kunna varda meddelade angående såväl

hans egen som hans änkas och barns pensionering; dock att för innehavare

av befattning, som tillträdes efter det sådana bestämmelser meddelats,

i nämnda avseende skall gälla vad som vid tillträdet till befattningen

var stadgat.

37 §.

Omfattar stad flera pastorat med gemensam ekonomi, skall lönereglering

för dessa, oaktat de utgöra särskilda kantorsdistrikt, verkställas gemensamt.

38 §.

Beträffande i denna lag avsedda befattningar i icke territoriella församlingar

äger Konungen meddela erforderliga föreskrifter.

39 §.

Yad om domkapitlet i denna lag är stadgat gäller även om Stockholms

stads konsistorium.

40 §.

Genom denna lag upphävas:

It kap. 8 §, 24 kap. 11, 30, 31, 32 och 33 §§ samt 26 kap. 1 §

kyrkolagen, så vitt dessa lagrum avse klockare eller organister;

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 22.

lagen den 14 oktober 1898 angående tillägg till 15 kap. 18 §

kyrkolagen;

förordningen angående allmänt ordnande av klockarnes löneinkomster

den 2 november 1883;

lagen angående ändring i gällande stadganden om tillsättning av organist-

och klockarbefattningar den 6 april 1894;

lagen angående sättet för organistlöns utgående den 16 oktober 1908;

7 punkten i prästerskapets privilegier av den 16 oktober 1723, i

vad den avser ämbetsgårdar för klockare i städerna;

så ock vad i övrigt tinnes i lag eller särskild författning stridande

mot de i denna lag meddelade bestämmelser.

Övergångsbestämmelser.

1. Senast inom två år efter det denna lag trätt i kraft skall, sedan

i de fall, där indelning i kantorsdistrikt skall äga rum, domkapitlet förordnat

om sådan indelning, förslag till lönereglering för kantor upprättas i

enlighet med bestämmelserna i denna lag, där ej anstånd, på sätt i 3 mom.

stadgas, medgivits med förslagets upprättande.

2. I pastorat, som består av flera församlingar, åligger det kyrkostämmans

ordförande i varje församling att senast inom sex månader efter

det denna lag trätt i kraft å kyrkostämma låta upptaga fråga om pastoratets

indelning i kantorsdistrikt samt till domkapitlet översända kyrkostämmans

framställning i ämnet, där ej anstånd, på sätt i 3 mom. stadgas, medgivits

med frågans upptagande. Har ej inom nämnda tid sådan framställning till

domkapitlet inkommit och har ej anstånd, som nyss sagts, medgivits, åligger

det domkapitlet att omedelbart upptaga frågan om pastoratets indelning

i kantorsdistrikt och, sedan yttranden från vederbörande församlingar, på

sätt stadgas i 5 §, inhämtats, densamma avgöra i så god tid, att därav

berört kantorsdistrikt må kunna medhinna att inom föreskriven tid upprätta

förslag till lönereglering.

3. Har för pastorat lönereglering enligt lagen om reglering av prästerskapets

avlöning den 9 december 1910 ännu ej blivit av Konungen fastställd

eller finnas eljest därtill särskilda skäl, äger domkapitlet medgiva, att

med upptagande av frågan om indelning i kantorsdistrikt så ock med upprättande

av förslag till lönereglering för kantor må anstå viss tid, där domkapitlet

finner, att för befattningshavare, som därav beröres, lönen utgår

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt 18 käft. (Nr 22.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungi. Maj.ts Proposition Nr 22.

med belopp, som enligt de i denna lag stadgade grunder kan anses motsvara

omfattningen av hans tjänstgöromål och levnadskostnaderna i orten.

Anstånd, som här avses, må dock ej medgivas för längre tid än som av

omständigheterna oundgängligen påkallas.

4. Då nuvarande klockar-, organist- eller kyrkosångarbefattning efter

denna lags trädande i kraft bliver ledig, må åtgärder för befattningens återbesättande

ej vidtagas, förrän lönereglering i enlighet med bestämmelserna

i denna lag fastställts för det kantorsdistrikt, befattningen tillhör. Beträffande

avlöning till vikarie å sådan befattning skall vad i 24 § stadgats

i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

5. Intill dess lönereglering, som i 1 mom. sägs, trätt i kraft för viss

befattning, skall beträffande befattningen och dess innehavare nu gällande

stadganden äga tillämpning, där ej Konungen annorlunda förordnar.

6. Angående skyldighet för kantorsdistrikt att å lön, som enligt denna

lag fastställts, utgiva dyrtidstillägg, så ock angående grunderna för sådant

tillägg, därom bestämma Konungen och riksdagen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 22.

19

Pörslag

till

LAG

om mässfallsgudstjänst.

Härigenom förordnas som följer:

Domkapitlet äger efter förslag av pastor och kyrkoråd uppdraga åt

kantor, klockare (kyrkofogde) eller annan person, som finnes därtill lämplig,

att, där å sön- eller helgdag prästen av sjukdom eller annat hinder är

urståndsatt att fullgöra sin tjänst i kyrkan, leda. församlingens gudstjänstfirande

medelst psalmsång, läsning och bön i enlighet med de närmare

anvisningar, som av domkapitlet meddelas.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kung]. Maj:ts Proposition Nr 22.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

fredagen den 9 april 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern BräNTING,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena friherre PäLMSTIERNA,

Statsråden: THORSSON,

Olsson,

Sandler,

Notion,

Nilsson,

Eriksson,

Svensson,

Hansson.

T. f. chefen för justitiedepartementet, statsrådet Nothin anförde efter

gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet:

»Genom beslut den 1 oktober 1915 bär Kungl. Maj:t uppdragit åt

regeringsrådet Gabriel Thulin att inom ecklesiastikdepartementet biträda

vid utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser rörande klockarinstitutionen.

Med eu i september 1919 dagtecknad skrivelse bar Thulin till chefen

för ecklesiastikdepartementet överlämnat:

dels en utredning angående klockar-, organist- och kantors(kyrkosångar)befattningarna,

innefattande:

Avd. 1. Historisk-statistisk översikt.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 22.

Avd. 2. Förslag till klockarinstitutionens omreglering samt riktlinjer

för ny lagstiftning.

Avd. 3. Tabellbilagor, i vilka, bland annat, ingår eu redogörelse för

samtliga klockare eller organister anslagna boställen och jordar;

dels ock förslag till lag angående kantorer jämte därmed sammanhängande

författningsförslag.

På grund av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 oktober 1919 har

sedermera chefen för ecklesiastikdepartementet tillkallat ytterligare fyra sakkunniga

att inom ecklesiastikdepartementet under Thulins ordförandeskap

biträda med fortsatt utredning rörande klockarinstitutioncn.

De sakkunniga hava avlämnat ett den 6 mars 1920 dagtecknat betänkande,

innehållande, bland annat, av motiv åtföljda förslag till lag angående

kantorer, till lag angående mässfallsgudstjänst samt till lag angående

anställande i vissa fall av kyrkoskrivare å pastorsexpeditionerna.

De sakkunnigas förslag, som i huvudsak ansluter sig till de av Thulin

utarbetade riktlinjerna för ny lagstiftning i ämnet (Thulins utredning avd.

2 sid. 163—225) är byggt huvudsakligen på följande grunder:

I stället för de nuvarande klockar-, organist- och kyrkosångar befattningarna

skola inrättas kantorsbefattningar. Kantor tillägges egenskap av

kyrklig tjänsteman. I varje kantorsdistrikt, som må omfatta en eller flera

församlingar, om dessa höra till samma pastorat, skall finnas anställd en

kantor. Om inom kantorsdistriktet finnas flera kyrkor eller andra för

distriktets allmänna gudstjänster avsedda lokaler och eu kantor ej lämpligen

kan fullgöra den kantor åliggande tjänstgöring vid dem alla, må flera

kantorer anställas i distriktet.

Kantorsbefattningarna äro av två huvudslag: kantorsbefattning, som

är avsedd att utgöra befattningshavarens huvudsakliga verksamhet (självständig

kantorsbefattning), eller kantorsbefattning, som är avsedd att för

befattningshavaren utgöra en bisyssla (kantorsbefattning med begränsad

tjänstgöring). Kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring är av högre

eller lägre grad. Har kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring i viss

föreskriven ordning förenats med folkskollärartjänst, benämnes den skolkantorsbefa

ttning.

Består pastorat av endast eu församling, utgör denna ett kantorsdistrikt.

Består pastoratet av flera församlingar, skall indelning i kantorsdistrikt

äga rum. Härom förordnar domkapitlet efter det yttrande inhämtats

från församling, som av indelningen bcröres och ej själv hos domkapitlet

gjort framställning i ämnet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 22.

I förslaget till lag angående kantorer angivas de allmänna huvudgrunderna

för kantors tjänståligganden. De närmare bestämmelserna angående

dessa åligganden skola meddelas i eu särskild stadga angående

kantorer, som Kungl. Maj:t skall äga utfärda i administrativ väg.

Den särskilda stadgan, vartill de sakkunniga avgivit förslag, skall jämväl

innehålla bestämmelser angående behörighetsvillkor samt tillsättning,

tjänstledighet, avsked och ansvar för fel i tjänsten.

Kantors tjänståligganden äro dels av kyrkomusikalisk dels av icke

kyrkomusikalisk art. Huvudvikten ligger dock å de kyrkomusikaliska

göromålen. Bland göromål av icke kyrkomusikalisk art har för innehavare

av självständig kantorsbefattning upptagits att i viss utsträckning biträda

å pastorsexpeditionen, där sådant biträde erfordras.

I fråga om lönerna upptager lagförslaget principen om minimilöner.

Innehavare av självständig kantorsbefattning skall, jämte lönen, av kantorsdistriktet,

om så lämpligen ske kan, förses med bostad. Angående storleken

och beskaffenheten av sådan bostad samt tillsynen därå skall Kungl.

Maj:t äga meddela bestämmelser. Där distriktet ej bereder självständig

kantor bostad, skall lian i stället erhålla hyresersättning.

Lönen bestämmes genom lönereglering, vartill förslag upprättas å kyrkostämma

med den eller de församlingar, som kantorsdistriktet omfattar. Förslaget

skall underställas domkapitlets prövning och fastställelse. I vissa

fall skall löneregleringsförslaget i erforderliga delar hänskjutas till Kungl.

Maj:ts avgörande. Är tillämpning av lönereglering beroende av viss befattningshavares

avgång skall, där så erfordras, särskild lönereglering fastställas

för den tid, denne vid sin befattning kvarstår. Särskild löneregler^n8;

gällande under befattningshavarens tjänstetid, må ock upprättas, då

befattningshavaren ej besitter den kompetens, som för motsvarande befattning

i allmänhet är föreskriven.

För kantors avlöning svarar kantorsdistriktet. I följd härav skall distriktet

övertaga de boställen, som äro anslagna till bostad eller avlöning

åt innehavare av nuvarande klockar-, organist- eller kyrkosångar befattningar.

För beredande av bostad åt kantor må kantorsdistriktet använda boställe

eller visst område därav. I den mån boställe eller del därav ej tages i

anspråk för nyssnämnda ändamål skall bostället (löneboställe) utarrenderas

i enlighet med de föreskrifter, Kungl. Maj:t äger bestämma. Enligt av

de sakkunniga upprättat förslag till förordning angående utarrendering av

kantors löneboställen kan ock under vissa förhållanden löneboställe efter

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 22.

Kung], Maj:ts prövning i varje särskilt fall upplåtas till bruk åt kantor

mot det avdrag å den kontanta lönen, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

I större kantorsdistrikt må, jämte kantorsbefattning, inrättas antingen

särskild befattning för orgelspelningen och vad därmed sammanhänger

(organistbefattning) eller särskild befattning för den icke kyrkomusikaliska

delen av kantors verksamhet (klockar- eller kyrkofogdebefattning) eller ock

båda dessa särskilda befattningar. Detta har motiverats med att i större

kantorsdistrikt, särskilt i de större städerna, ökade krav i kyrkomusikaliskt

avseende ofta ställas och att de göromål, som tillhöra den icke kyrkomusikaliska

delen av kantors verksamhet, mången gång äro av den omfattning,

att de kräva eu persons hela arbetstid. Bland göromålen för innehavare

av klockar- eller kyrkofogdebefattning ligger huvudvikten vid biträde å

pastorsexpeditionen, som denne befattningshavare är skyldig lämna.

Förslaget till lag angående mässfallsgudstjänst innebär, att domkapitlet

äger uppdraga åt kantor, klockare (kyrkofogde) eller annan person, som

linnes därtill lämplig, att, där å sön- eller helgdag prästen av sjukdom

eller annat hinder är urståndsatt att fullgöra sin tjänst i kyrkan, leda församlingens

gudstjänstfirande medelst psalmsång, läsning och bön i enlighet

med de närmare anvisningar, som av domkapitlet meddelas.

Enligt förslaget till lag angående anställande i vissa fall av kyrkoskrivare

å pastorsexpeditionerna åligger det vederbörande församling att

till kyrkorådets förfogande ställa erforderliga medel för avlönande av kyrkoskrivare

under tid, då sådant biträde erfordras å pastorsexpeditionen. Förutsättning

för inträde av denna församlingens skyldighet är, att de å pastorsexpeditionen

tjänstgörande prästmännen ej utan åsidosättande av övriga

dem åliggande göromål kunna medhinna arbetet å expeditionen. I de fall,

då självständig kantorsbefattning eller klockar- eller kyrkofogdebefattning

inrättats, hava dock innehavare av dessa befattningar att i första hand biträda

vid arbetet å pastorsexpeditionen i den omfattning, som för dem bestämmes.

Huruvida kyrkoskrivare skall anställas bedömes med hänsvn till

omständigheterna i varje särskilt fall. Vägrar församling att anslå medel

för anställande av kyrkoskrivare eller äro de för ändamålet anvisade medlen

otillräckliga, äger pastor, med bifogande av redogörelse för arbetet å pastorsexpeditionen,

hos domkapitlet göra den framställning i ämnet, som av omständigheterna

må finnas påkallad. Finner domkapitlet framställningen böra

bifallas, har domkapitlet att med eget utlåtande underställa frågan Konungen,

som förordnar, huruvida kyrkoskrivare skall anställas, samt bestämmer

det belopp, som för ifrågavarande ändamål bör utgå.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 22.

Till bestridande av avlöning åt kantorer, klockare (kyrkofogdar) och

kyrkoskrivare hava de sakkunniga föreslagit, att i vissa fall bidrag skola

utgå av allmänna medel, nämligen dels av statsmedel och dels från kyrkofonden.

I punkten 45 under åttonde huvudtiteln av årets statsverksproposition

har Kungl. Maj:t redan föreslagit riksdagen att, i avvaktan på proposition

med förslag till ändrade bestämmelser rörande klockarinstitutionen,

såsom bidrag av statsmedel för avlönande av ifrågavarande befattningshavare

beräkna på ordinarie stat ett belopp av 50,000 kronor; och kommer

i anslutning härtill frågan om nämnda bidrag av statsmedel och från kyrkofonden

att på föredragning av chefen för ecklesiastikdepartementet särskilt

föreläggas riksdagen.»

Föredraganden uppläste härefter ifrågavarande lagförslag eller förslag

till lag angående kantorer, till lag angående mässfallsgudstjänst och

till lag angående anställande i vissa fall av kyrkoskrivare å pastorsexpeditionerna

samt hemställde, att lagrådets utlåtande måtte för det ändamål,

§ 87 regeringsformen omförmäler, inhämtas över berörda tre förslag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall.

Ur protokollet:

A dil Wifvesson.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Proposition Nr 22.

25

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd torsdagen den

22 april 1920.

Närvarande:

Justitieråden AmÉEN,

friherre Leijonhufvud,

Edelstam,

Regeringsrådet LlNNÉR.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den

9 april 1920, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle

för det ändamål, § 87 regeringsformen omförmäler, inhämtas över upprättade

förslag till lag angående kantorer, lag angående mäss fallsgudstjänst och lag

angående anställande i vissa fall av kyrkoskrivare å pastorsexpeditionerna.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av hovrättsrådet Gustaf Styrbjörn Dahlqvist.

Förslagen föranledde följande yttranden av lagrådet och dess särskilda

ledamöter.

Förslaget till lag angående kantorer.

5 och 7 §§.

Justitierådet Edelstam och regeringsrådet Linnér:

För den händelse flera församlingar sammanföras till ett distrikt stadgas

i 7 §, att de till dessa församlingar hörande boställen eller andra tillBihang

till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 18 käft. (Nr 22.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 22.

gångar, som skola användas till kantors avlöning, anses tillköra kantorsdistriktet

gemensamt, där ej annorlunda mellan församlingarna överenskommes

eller, då fråga om sådan överenskommelse blivit väckt men överenskommelse

ej kunnat trätfas, av Konungen förordnas. Här uppställes

alltså den huvudregeln, att vid sammanslagning av församlingar till ett

kantorsdistrikt församlingarnas separata tillgångar av förevarande slag skola

övergå till att användas för kela distriktets räkning utan gottgörelse till

den ursprungligen berättigade församlingen. Icke sällan torde det här

vara fråga om boställen, som inköpts av just denna församling för dess egen

klockares eller organists behov, eller om boställen eller andra tillgångar, som

någon församlingsmedlem donerat till församlingen för att bidraga till klockareller

organisttjänstens uppehållande och därigenom gagna den församling, som

legat honom särskilt om hjärtat. Under sådana förhållanden synes det icke

vara riktigt att låta lagen principiellt ställa sig på den ståndpunkten att

församlingen såsom sådan skall avstå från sin ifrågavarande tillgång, även

om ett korrektiv däremot bekålles i den frivilliga överenskommelse eller

Konungens förordnande, som omhandlas i paragrafen. Den föreslagna anordningen

torde ej heller vara påkallad av några tvingande organisatoriska

skäl. Församlingarna skola ju även efter sammanslagningen till ett kantorsdistrikt

fortfara att vara skilda ecklesiastika primärkommuner i övrigt, och

det möter därför ingen svårighet att låta ifrågavarande tillgångar redovisas

för varje församling för sig. Den riktiga grundsatsen synes därför vara,

att för kantors avlöning avsedda tillgångar, som tillhöra församling, vilken

förenas med annan församling till ett kantorsdistrikt, fortfarande skola

anses tillhöra densamma, där icke mellan församlingarna annorlunda överenskommes.

I enlighet härmed torde förevarande bestämmelse böra ändras.

Andra stycket i 7 § torde vara avsett att meddela föreskrifter för de

fall att genom distriktsindelning inträder förändring så, att antingen två

eller flera församlingar, vilka äga gemensamma tillgångar för kantors avlöning

och vilka förut varit förenade till ett gemensamt klockardistrikt,

genom distriktsindelningen uppdelas på var sitt särskilda distrikt eller

någon av flera församlingar, vilka förut utgjort skilda eller ett gemensamt

distrikt och haft gemensamma tillgångar, genom distriktsindelningen förenas

med annan församling till nytt distrikt.

Med den uppfattning, som nyss uttalats i fråga om första stycket, behöver

här endast meddelas stadgande angående uppdelning av gemensamma

tillgångar på de särskilda församlingar, som före distriktsindelningen varit

ägare av dem.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 22.

Då ett bibehållande av det gamla sambandet torde, särskilt i det fall

att någon eller några av församlingarna ingå i en ny distriktskoinbination,

kunna föranleda svårigheter, synes det lämpligast att föreskriva, att uppdelning

skall ske mellan de församlingar, som bildat den ursprungliga gemensamheten,

på sätt dessa församlingar överenskomma eller i brist på

överenskommelse Konungen förordnar. Kär dylik uppdelning skett, gälla

beträffande förhållandet mellan de församlingar, som genom den nya indelningen

förenats till ett distrikt, de regler, som förut föreslagits i första

stycket.

I sammanhang härmed fästes uppmärksamheten på följande oklarhet

i 5 och 7 §§.

Enligt 5 § har det överlämnats åt domkapitlet att besluta om indelning

i kantor sdistrikt, då pastorat består av flera församlingar. För den

händelse frågan gäller, huruvida församling, som i förevarande avseende

förut utgjort eget distrikt, skall förenas med annan församling till ett

kantorsdistrikt, stadgas emellertid i sista stycket den inskränkningen i

domkapitlets beslutanderätt, att dylik sammanföring, om församlingen motsätter

sig densamma, endast må ske, då det finnes nödigt för en ändamålsenlig

indelning av pastoratet i dess helhet.

Ku torde det emellertid lätt kunna inträffa, att församling, som äger

boställe, donation eller annan särskild tillgång till bestridande av kantors

avlöning, för samtycke till sammanföring med annan församling uppställer

såsom villkor, att nyssnämnda tillgång kommer församlingen ensam till godo

för dess andel i avlöningen. Om överenskommelse därom enligt 7 §

icke kan träffas med övriga församlingar, som avses att ingå i samma

kantorsdistrikt, synes tvivelaktigt, hur man bör förfara. Förslaget lärer

utgå från den ståndpunkten, att först frågan om distriktsindelning skall

avgöras och därefter, om det erfordras, reglering verkställas av användningen

av ifrågavarande tillgångar. Men detta tillvägagångssätt passar

icke, då frågan om tillgångarna kommer upp redan som villkor för samtycke

till distriktsindelningen.

Om första stycket av 7 § ändras på sätt förut föreslagits, bortfaller

berörda svårighet för där avsedda fall. Däremot kan den tänkas uppkomma,

då eu distriktsindelning förutsätter både en uppdelning och en

sammanslagning av församlingar till ett nytt kantorsdistrikt enligt 7 §

andra stycket. För detta fall eller, om icke den här ovan förordade ändringen

i första stycket vidtages, jämväl i de fall, som där avses, torde det

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kung!. Maj.ts Proposition Hr 22.

vara lämpligast att låta domkapitlet hänskjuta frågan om distriktsindelningen

till Konungens avgörande. Tillägg härom bör fogas till 5 §.

Justitierådet friherre Leijonlmfvud:

På sätt redan inom lagrådet framhållits torde i vissa fall frågan om

indelning i kantorsdistrikt skola av domkapitlet hänskjutas till Konungens

prövning.

Avfattningen av andra stycket i 7 g synes böra så jämkas, att därav

framgår, att, vare sig uppgörelse mellan parterna i den där berörda

frågan kan träffas eller ej, det slutliga avgörandet tillkommer Konungen.

8 §•

Lagrådet:

Uppenbarligen måste det sörjas för, att, i händelse överenskommelse i

det hänseende, varom förmäles i senare delen av 8 inom., icke skulle kunna

träffas mellan kantor och vederbörande pastor, frågan kan ändock varda

ordnad, och lika klart torde vara, att pastor är den, som därvid bör hava

avgörandet sig anförtrott. Stadgandet torde därför böra utbytas mot föreskrift,

att den skyldighet, varom här är fråga, skall av kantor fullgöras i

den ordning, som av pastor efter samråd med kantorn bestämmes.

12 g.

Lagrådet:

I 21 och 23 gg givas föreskrifter åsyftande att avkastningen av fonder,

som till förmån för kantorn må finnas inom ett distrikt, skall i första

hand användas till kantorns avlöning, och genom stadgandet i förevarande

paragraf är det sörjt för, att genom donationer bildade fonder, vilkas avkastning

nu tillkommer innehavare av kloekar-, organist- eller kyrkosångarbefattningar,

skola efter inrättandet av kåntorsbefattning anses förenade

med sistnämnda befattning. Motsvarande stadgande torde böra meddelas

beträffande andra fonder än donationsfonder, för den händelse, såsom väl

kan antagas, sådana skulle på en del håll förefinnas.

Justitierådet Edelstam och regeringsrådet Linnér:

De befattningar, som omförmälas i 35 g, äro icke kantorsbefattuingar

enligt lagens terminologi. På grund av förevarande paragraf skulle

alltså i densamma avsedda förmåner och rättigheter icke kunna vara för
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts Proposition Nr 22.

29

bundna med befattningar av förstnämnda slag. Av 35 § 4 mom. framgår

emellertid, att så dock kan vara fallet. För undanröjande av den

oklarhet, som sålunda föreligger, torde i förevarande paragraf böra intagas

eu erinran om bestämmelserna i 35 §.

13 g.

Lagrådet :

Något tydligare än i 6 mom. andra stycket skett torde böra uttalas,

att fri skjuts eller ersättning därför tillkommer kantor allenast för resa

till förrättning, för vilken han äger att uppbära särskilt arvode.

Då tillämpning av det i 7 mom. omförmälda äventyr icke lärer skola

ifrågakomma utan att därom fattats särskilt beslut av kantorsdistriktet,

synas orden »icke skall utgå» lämpligen kunna utbytas mot »kan komma

att innehållas».

15 och 16 §§.

Justitieråden friherre Leijonkufvud och Edelstam:

Enligt 15 § skola befintliga boställen vid ny lönereglerings trädande

i kraft övertagas av kantorsdistriktet. Beträffande ordnandet av rättsförhållandet

mellan avträdare och tillträdare hänvisas till vad i motsvarande

fall stadgas i fråga om prästerskapets boställen, vilken hänvisning innebär,

att av- och tillträdessyn alltid skall hållas av synerätt på föranstaltande

av domkapitlet.

Av den till grund för lagförslaget liggande utredningen framgår emellertid,

att ett väsentligt antal av de boställen, varom här är fråga, är av

mycket obetydligt värde. Kostnaden för en syneförrättning kan då lätt

komma att stå i uppenbart missförhållande till detta värde. Olägenheten

härav framstår desto starkare för det fall, att på grund därav att vid lönereglerings

ikraftträdande gällande arrende utgår någon tid därefter ny syn

behöves vid arrendets frånträdande. Det bör därför tillses, om det ej låter

sig göra att undvika det obligatoriska hållandet av syn vid kantorsdistriktets

övertagande av bostället.

Att syn enligt förslaget alltid kräves torde i första hand betingas av

bestämmelsen i 16 § därom att prövning huruvida boställe eller del därav

må användas till bostad åt kantorn skall, då fråga därom uppkommer,

ske vid syn. Bestämmelsen, som överensstämmer med vad om prästerskapets

boställen gäller och som vad dem angår är av behovet påkallad,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj-.is Proposition Nr 22.

torde här ej vara lika nödvändig. I regel är användandet av kantorsboställe

helt eller delvis till bostad åt kantorn icke av ekonomisk betydelse

för annan än distriktet självt, och det torde då kunna överlämnas åt detta

att därutinnan besluta, med förbehåll om myndighets granskning och godkännande

av anordningens lämplighet. Endast om boställe utgör enskild

tillgång för en av flera församlingar, vilka bilda gemensamt kantorsdistrikt,

ställer sig saken annorlunda. Bestrider förstnämnda församling, att bostället

tages i anspråk för bostad, eller kunna församlingarna ej enas om storleken

eller belägenheten av det område, som därtill skall användas, lärer

syn — antingen av- och tillträdessyn eller särskild laga syn — behöva

tillgripas för slitande av tvisten. I enlighet med de nu antydda grunderna

torde 16 § lämpligen kunna omarbetas. Den prövande myndigheten bör

uppenbarligen vara domkapitlet och prövningen bör kunna ske såväl i samband

med löneregleringen som fristående. Det kan nämligen ofta vara

fördelaktigt, att frågan om bostaden är avgjord innan lönevillkoren i övrigt

komma under behandling. Antingen i lagen eller genom Konungens förordnande

torde lämnas föreskrift om bostadsområdets utmärkande på karta

eller eljest beskrivande av dess gränser på tillfredsställande sätt, därest

hela bostället ej därtill erfordras; tvist kan eljest lätt uppkomma mellan

boställshavaren och arrendator av bostället i övrigt.

Vidtages den nu tillstyrkta ändringen, synes man kunna inskränka

hållandet av syn vid distriktets övertagande av bostället till de fall, då

avträdare eller tillträda^ gör framställning därom hos domkapitlet,. Om

större försiktighet anses påkallad för undvikande av rättsförlust på grund

av förbiseende, kan rätten att underlåta hållande av syn göras beroende

därav att såväl av- som tillträdare efter förfrågan av domkapitlet förklara,

att syn ej av dem önskas. Med upptagande av ett sådant system torde

kunna uppnås befrielse från en hel del syner utan att någon fara för rättssäkerheten

därav uppkommer. Det hemställes förty om härför nödig ändring

av 15 §.

Justitierådet Améen och regeringsrådet Linnér:

Då boställe skall övertagas av kantorsdistrikt, förutsättes enligt förslaget,

att syn hålles därå, vare sig av- och tillträdessyn eller särskilt

begärd laga syn. Allenast genom synen kan avgöras, huruvida bostället

eller del därav skall utgöra löneboställe i den betydelse 17 § avser, och

först sedan synen hållits må fråga upptagas om försäljning eller utbyte

av löneboställe eller del därav enligt 18 §.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:t.■i Proposition Nr 22.

31

Såsom redan inom lagrådet erinrats, torde emellertid i åtskilliga fall

missförhållande komma att uppstå mellan synekostnaderna och värdet av

det boställe, synen skulle gälla. Det vore därför önskvärt, om syn i dylika

fall kunde undvikas utan att rättssäkerheten träddes för nära. Om

undantaget från den allmänna regeln att syn skall äga rum inskränkos till

sådana boställen, som äro obebyggda och vilka icke hava den storlek, att

de kunna bliva föremål för självständigt jordbruk, samt det tillika överlämnas

åt Konungens befallningshavande, efter domkapitlets hörande, att

på därom gjord ansökning förordna, att syn å bostället icke må erfordras,

torde all nödig försiktighet vara iakttagen. Ändring i enlighet härmed

synes därför böra äga rum. Tilläventyrs kan det också vara lämpligt, att

i de fall, då dylik ansökan kan ifrågakomma, domkapitlet infordrar yttrande

från kantorsdistriktet, huruvida dess önskan är, att syn icke skall

äga rum, innan domkapitlet går att föranstalta om syn.

För ändamålet torde tillägg böra ske till 18 § samt erinran därom

intagas i 15 §.

17 §.

Lagrådet:

Av förarbetena till lagförslaget framgår med full tydlighet, att skog,

som kan höra till ett kantorsboställe, icke skall, utöver rätt till husbehovsvirke,

utan vidare ingå vid det utarrenderande av bostället, varom här

stadgas, utan att om handliavandet av dylik skogs skötsel skola gälla de

särskilda föreskrifter, som därutinnan äro eller varda meddelade. Ej heller skall,

med undantag för husbehovsvirke, virkestillgång eller avkastning därav få

tagas i anspråk för kantors avlöning i annan mån än av berörda föreskrifter

följer. Det synes emellertid lämpligt, att till förekommande av missförstånd

lagtexten innehåller antydan om berörda förhållanden, och synas i sådant

hänseende erforderliga erinringar kunna lämpligen göras i fråga om skogens

förvaltning och vård i förevarande paragraf och beträffande avkastningen

i 21 §.

21 §.

Lagrådet:

Om flera församlingar förenas till ett kantorsdistrikt, torde förvaltningen

av kantorslönefonden böra ombesörjas av ett för dem gemensamt

kyrkoråd, där ej särskilda skäl föranleda till annat. Även det förmanskap,

som enligt förslaget tillhör kyrkorådet, bör, då kantorsdistrikt består av

flera församlingar, utövas av ett gemensamt kyrkoråd. Därav bör emellertid

icke med nödvändighet föranledas gemensamhet även i övriga kyrkliga an
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj ds Proposition Nr 22.

gelägenheter. Med nuvarande avfattning av hithörande bestämmelser i

kyrkostämmoförordningen torde det dock vara tvivelaktigt, om det är fullt

förenligt med nyssnämnda förordning att anordna gemensamt kyrkoråd för

allenast vissa kyrkliga frågor. Lagrådet har velat erinra härom, för den

händelse tillägg till nämnda förordning anses böra äga rum.

22 §.

Lagrådet:

Med den avfattning förevarande paragraf erhållit torde densamma omfatta

även tvist mellan distrikt och tredje man angående rätten till viss fastighet

eller annan tillgång. Dylik tvist lärer emellertid böra avgöras av domstol.

För övrigt torde under paragrafens tillämpningsområde komma att

höra så väl rena avlöningstvister som tvister mellan olika församlingar eller

mellan representanter för olika intressen, t. ex. skolans och kyrkans, inom

samma församling. Ehuru det i vissa avseenden kan vara fördelaktigt för

de tvistande att få frågan redan i första hand avgjord av Konungen, synas

tillräckliga skäl icke föreligga att i förevarande fall avvika från den eljest

gällande administrativa instansordningen.

På grund härav ifrågasättes, om icke förevarande paragraf lämpligen

bör utgå.

23 §.

Lagrådet:

Vid sista stycket torde böra fogas en erinran därom att, i händelse

till kantorslönefonden inflyter inkomst från boställe eller annan tillgång,

som tillkommer någon av församlingarna enskilt, denna församlings bidragsskyldighet

till församlingsavgifterna skall med hänsyn därtill jämkas.

25 §.

Lagrådet:

Då rättigheten att erhålla bostad uppenbarligen är att hänföra till

avlöningsförmån, varom eljest kommer att stadgas genom lag, torde —

om avsikten är, att, såsom föreslagits i ett jämväl utarbetat förslag till

bostadsförordning, annan än den till tjänst- och nådår berättigade skall

under någon tid efter tjänstinnehavarens död få kvarsitta i bostaden —

redan i lagen böra meddelas föreskrift därutinnan.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 22. 33

30 §.

Lagrådet:

Yare sig 16 § bibehålies oförändrad eller förut inom lagrådet tillstyrkt

omarbetning av densamma vidtages, kan inträffa, att först efter löneregleringens

fastställande blir slutligen avgjort, varest bostad kommer att beredas

kantorn, om sådan skall tillhandahållas honom av distriktet. Att häri

ligger en viss oegentlighet kan knappast bestridas. Då kantorn ej skall

erhålla särskild ersättning för de ordinarie tjänsteresorna, är uppenbarligen

avståndet mellan bostaden och kyrkan av en viss betydelse vid bedömandet av

den kontanta lönens tillräcklighet. Det synes dock svårligen låta sig göra

att för alla fall påbjuda, att frågan om bostadens belägenhet skall avgöras

före eller i samband med löneregleringen. Men om så är förhållandet, bör

på annat sätt sörjas för, att icke, sedan lönen blivit bestämd, åt bostaden

gives en för kantorn alltför ofördelaktig förläggning. I sådant syfte förordas

intagande i 30 § av föreskrift att, om belägenheten av bostad, då

sådan skall tillhandahållas kantorn, icke blivit vid löneregleringen bestämd,

domkapitlet äger att förordna om jämkning av löneregleringen, därest bostaden

sedermera erhållit ett för kantorn mindre gynnsamt läge än skäligen

kunnat förväntas. Det större avståndet mellan bostaden och kyrkan

föranleder då, redan enligt 13 § 3 mom. i dess nuvarande lydelse, förhöjning

av lönen utöver minimibeloppet.

33 §.

Lagrådet:

Den befogenhet gentemot kvinnlig kantor, vilken enligt § 4 i förslaget

till stadga angående kantorer skulle tillkomma kyrkorådet, synes,

om den över huvud skall införas, vara av den beskaffenhet, att bestämmelsen

därom bör inrymmas i lagen. Dess plats är då i förevarande paragraf.

37 §.

Lagrådet:

Paragrafens avfattning skulle kunna föranleda den tolkningen att, efter

det pensionsbestämmelser meddelats, innehavare av befattning, som i lagen

omhandlas, skulle vara pliktig att underkasta sig omreglering av egna eller

änkas och barns pensionsförhållanden. Då detta icke lärer vara avsett,

torde paragrafen böra förses med tillägg att, sedan bestämmelser därutinnan

meddelats, skall såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes, i

nämnda avseende gälla vad som vid tillträdet till befattningen är stadgat.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 18 käft. (Nr 22.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 22.

Över gång sb estämmelserna.

Lagrådet:

Då efter lagens ikraftträdande åtskillig tid kommer att förflyta innan

kantorer i enlighet med lagen kunna tillsättas, torde böra meddelas en

övergångsbestämmelse, avseende att göra nu gällande lag fortfarande tilllämplig

i fråga om de rättigheter, som tillkomma, och de skyldigheter, som

åligga motsvarande befattningshavare, vilka tillsatts före ikraftträdandet.

Förslaget till lag angående mässfallsgudstjänst.

Förslaget till lag angående anställande i vissa fall av

kyrkoskrivare å pastorsexpeditionerna.

Lagrådet:

Dessa två lagförslag lämnas utan anmärkning.

Ur protokollet:

Erik Öländer.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts Proposition Nr 22.

35

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårenden, Mllet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

tisdagen den 24 augusti 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Branting,

Statsråden: Nothin,

Svensson,

Hansson,

Åkerman,

Linder.

Efter gemensam beredning med t. f. chefen för ecklesiastikdepartementet

anmälde chefen för justitiedepartementet statsrådet Åkerman lagrådets

den 22 sistlidne april avgivna utlåtande över de genom Kungl.

Maj:ts beslut den 9 i samma månad till lagrådet remitterade förslagen till

lag angående kantorer, lag angående mässfallsgudstjänst och lag angående

anställande i vissa fall av kyrkoskrivare å pastorsexpeditionerna, samt erinrade,

att Ivungl. Maj:t genom skrivelse den 30 april 1920, n:r 429, givit

riksdagen tillkänna, att proposition i det under punkten 45 i bilagan åttonde

huvudtiteln till årets statsverksproposition omförmälda ärendet angående

statsbidrag till avlönande av kantorer m. fl. ej komme att avlåtas

till den då samlade riksdagen.

Efter redogörelse för innehållet i lagrådets utlåtande yttrade departementschefen

beträffande förslaget till lag angående kantorer:

»I 7 § första stycket stadgas såsom huvudregel, för den händelse flera

församlingar sammanföras till ett distrikt, att de till dessa församlingar

hörande boställen eller andra tillgångar, som skola användas till kantors avlöning,

anses tillhöra kantorsdistriktet gemensamt, där ej annorlunda mellan

församlingarna överenskommes eller, då fråga om sådan överenskommelse

blivit väckt men överenskommelse ej kunnat träffas, av Konungen förordnas.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 22.

Mot berörda stadgande hava två av lagrådets ledamöter gjort erinran

under uttalande, att den riktiga grundsatsen syntes vara, att för kantors

avlöning avsedda tillgångar, som tillhöra församling, vilken förenas med

annan församling till ett kantorsdistrikt, fortfarande skola anses tillhöra

densamma, där icke mellan församlingarna annorlunda överenskom mes. Till

stöd härför har särskilt framhållits, att det här icke sällan torde vara

fråga om boställen, som inköpts av just denna församling för dess egen

klockares eller organists behov, eller om boställen eller andra tillgångar,

som någon församlingsmedlem donerat till församlingen för att bidraga till

klockar- eller organisttjänstens uppehållande och därigenom gagna den församling,

som legat honom särskilt om hjärtat.

I nu berörda fall torde emellertid kunna antagas, att Kungl. Maj:t,

om framställning därom göres, kommer att förordna, att bostället eller avlöningstillgången

skall tillhöra ifrågavarande församling ensam. Härtill

kommer, att flertalet av de fall, då flera församlingar komma att utgöra

ett kantorsdistrikt, äro sådana, där dessa församlingar av gammalt haft

gemensam befattningshavare. För dessa fall gäller redan nu såsom huvudregel,

att för klockares eller organists avlöning avsedda boställen eller

andra tillgångar anses tillhöra församlingarna gemensamt. Jag har med

hänsyn härtill funnit den av berörda ledamöter gjorda erinran mot 7 §

första stycket icke böra föranleda ändring i de sakkunnigas förslag i

denna del.

I anslutning till berörda erinran har inom lagrådet framhållits, att

det i vissa fall torde vara lämpligast att frågan om indelning i kantorsdistrikt,

som enligt 5 § tillkommer domkapitlet, hänskötes till Konungens

prövning, nämligen då församling, som ägde boställe, donation eller annan

särskild tillgång till bestridande av kantors avlöning, för samtycke till

sammanföring med annan församling uppställde såsom villkor, att nyssnämnda

tillgång komme församlingen ensam till godo för dess andel i avlöningen,

och överenskommelse därom enligt 7 § icke kunde träffas med

övriga församlingar. Med hänsyn till vad sålunda erinrats inom lagrådet

har till 5 § gjorts det tillägg att, där församling uppställer villkor, som

nyss nämnts, och överenskommelse ej kan träffas, frågan om indelning i

kantorsdistrikt skall underställas Konungens prövning.

Med anledning av erinran inom lagrådet har andra stycket i 7 § så

jämkats, att därav tydligen framgår, att, vare sig uppgörelse mellan parterna

i den där berörda frågan kan träffas eller ej, det slutliga avgörandet

tillkommer Konungen.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. May.ts Proposition Nr 22.

Vid 15 och 16 §§ har lagrådet uttalat önskvärdheten av att möjlighet

bereddes att undvika det obligatoriska hållandet av syn vid kantorsdistriktets

övertagande av boställe, där det kunde ske utan att någon fara för

rättssäkerheten uppkomme.

Lagrådet har till stöd härför åberopat, att ett väsentligt antal av de

boställen, varom här vore fråga, vore av mycket obetydligt värde. Kostnaden

för en syneförrättning kunde då lätt komma att stå i uppenbart

missförhållande till detta värde. Jag anser, i likhet med vad två av lagrådets

ledamöter uttalat, hållandet av syn vid distriktets övertagande av

bostället kunna, utan att rättssäkerheten trädes för nära, inskränkas till de

fall, då avträdare eller tillträdare därom gör framställning hos domkapitlet.

I enlighet härmed har 15 § omarbetats. Givet är att, såsom samma ledamöter

jämväl påpekat, större trygghet för undvikande av rättsförlust på

grund av förbiseende kunde vinnas, om rätten att underlåta hållandet av

syn göres beroende därav att såväl av- som tillträdare efter förfrågan av

domkapitlet förklara, att syn ej av dem önskas. Frågan, huruvida en förfrågan

eller erinran i nämnda avseende skall utgå från domkapitlet, torde

emellertid lämpligast ordnas i administrativ väg och bör alltså i själva

lagen endast angivas att hållandet av syn inskränkes till de fall, då avträdare

eller tillträdare gör framställning hos domkapitlet.

Göres en ändring, varigenom hållande av syn inskränkes, och av- och

tillträdessyn sålunda i många fall ej kommer att äga rum vid kantorsdistriktets

övertagande av boställe, synas åtgärder jämväl böra vidtagas för

att om möjligt särskild syn ej behöver förekomma för undantagande av

boställe eller del därav till bostad med trädgård åt kantor. På sätt nyssnämnda

ledamöter av lagrådet framhållit torde frågan om användandet av

boställe eller del därav till bostad åt kantor kunna överlämnas åt distriktets

bestämmande, med förbehåll om myndighets (domkapitlets) granskning och

dess godkännande av anordningens lämplighet. Endast för det fall att

boställe utgör enskild tillgång för en av flera församlingar, vilka bilda

gemensamt kantorsdistrikt, och förstnämnda församling bestrider, att bostället

eller visst område därav tages i anspråk för bostad, skulle, om

församlingarna ej kunna enas, syn behöva tillgripas för slitande av tvisten.

Huruvida syn är nödig bör det dock tillkomma domkapitlet att avgöra.

I enlighet med dessa grunder har 16 § omarbetats.

Yad lagrådet vid 21 § erinrat om behovet av närmare regler för anordnande

av gemensamt kyrkoråd för behandling av vissa med kantorsinstitutionen

sammanhängande frågor synes mig, då motsvarande fråga be
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 22.

träffande prästerskapets avlöning är i anledning av riksdagens skrivelse

den 23 mars 1917, nr 42, på Kungl. Maj:ts prövning beroende, ej för

närvarande böra föranleda vidare åtgärd, utan torde fortfarande, på sätt

hittills skett, kunna iakttagas att vederbörande kyrkoråd hålla gemensamt

sammanträde för behandling av hithörande frågor.

Genom det i 22 § införda stadgandet, som givetvis ej avser tvist

mellan distriktet och tredje man utan endast tvister inom distriktet, skulle

väl i många fall rättegångar kunna undvikas, men har jag likväl med

anledning av vad lagrådet erinrat ansett lämpligast att detta stadgande

åtminstone för närvarande ej upptages.

Då den befogenhet gentemot kvinnlig kantor, vilken enligt § 4 i förslaget

till stadga angående kantorer skulle tillkomma kyrkorådet, icke

synes mig böra i lag eller författning införas, har vad lagrådet vid 33 §

erinrat icke föranlett någon ändring i sistnämnda lagrum.

I detta sammanhang föranlåtes jag erinra därom, att jämlikt Kungl. Maj:ts

bemyndigande den 27 maj 1919 sakkunniga tillkallats att inom justitiedepartementet

biträda med utredning av frågan om beredande av utsträckt behörighet

för kvinnor att vinna tillträde till civil statstjänst. Sedan nämnda

utredning slutförts, torde det böra tagas under övervägande, om det icke

kan finnas lämpligt, att de bestämmelser, som med anledning av utredningen

kunna varda utfärdade för kvinnliga statstjänare, i tillämpliga delar

jämväl böra göras gällande för kvinnliga kantorer.

Vad lagrådet erinrat vid 8, 12, 13, 17, 23, 25, 30 och 37 §§ samt

övergångsbestämmelserna i det remitterade förslaget till lag angående kantorer

har föranlett tillägg till eller jämkningar i respektive stadganden;

varjämte vid den omarbetning av förslaget, som ägt rum, gjorts några

mindre jämkningar, väsentligen av formell natur, vilka icke torde behöva

särskilt motiveras.

Förslaget till lag angående mässfallsgudstjänst och förslaget till lag

angående anställande i vissa fall av kyrkoskrivare å pastorsexpeditionerna

hava av lagrådet lämnats utan anmärkning. I dessa förslag hava vidtagits

ett par smärre redaktionella jämkningar.»

Föredragande departementschefen uppläste härefter det omarbetade

förslaget till lag om kantorer ävensom förslag till lag om mässfallsgudstjänst

och lag om anställande i vissa fall av kyrkoskrivare å pastorsexpeditionerna

samt hemställde att, jämlikt § 87 mom. 2 regeringsformen,

kyrkomötets yttrande måtte inhämtas, huruvida kyrkomötet godkänner berörda

tre lagförslag.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 22.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;

och skulle till kyrkomötet avlåtas skrivelse av den lydelse

bil. vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gösta Stenlund.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 22.

Bilaga.

Kungl. Maj:ts skrivelse till kyrkomötet med förslag till lag om

kantorer, lag om mäss fallsgudstjänst och lag om anställande

i vissa fall av kyrkoskrivare å pastorsexpeditionerna;

given Stockholms slott den 24 augusti 1920.

Under åberopande av bifogade i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj.t härmed, jämlikt § 87 mom. 2 regeringsformen, inhämta

kyrkomötets yttrande, huruvida kyrkomötet godkänner härvid fogade

förslag till:

1) lag om kantorer;

2) lag om mässfallsgudstjänst; samt

3) lag om anställande i vissa fall av kyrkoskrivare å pastorsexpeditionerna.

GUSTAF,

A. Åkerman.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj ds Proposition Nr 22

41

Förslag

till

LAG

om kantorer.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Kantorsdistrikt må omfatta en eller flera församlingar, om dessa höra

till samma pastorat.

I varje kantorsdistrikt skall finnas anställd en kyrklig tjänsteman, benämnd

kantor.

2 §.

Kantorsbefattning är:

antingen kantorsbefattning, avsedd att utgöra befattningshavarens huvudsakliga

verksamhet (självständig kantorsbefattning),

eller kantorsbefattning, avsedd att för befattningshavaren utgöra en

bisyssla (kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring).

Kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring är av högre eller lägre grad.

3 §.

Där vid lönereglering bestämts, att kantorsbefattning med begränsad

tjänstgöring skall vara förenad med viss folkskollärartjänst, vilken tillsättes

i samma ordning som kantorsbefattningen, benämnes denna skolkantorsbefattning;

och är i ty fall befattningshavaren, då han avgår från den ena av

de förenade tjänsterna, skyldig att samtidigt avgå jämväl från den andra.

Angående villkoren vid förening i andra fall än i första stycket sägs

av kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring med annan befattning, så

ock huruvida självständig kantorsbefattning må förenas med annan befattB

Utäng till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 18 käft. (Nr 22.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 22.

ning ävensom angående villkoren vid sådan förening, äger Konungen meddela

bestämmelser.

4 §•

Finnas inom ett kantorsdistrikt flera kyrkor eller andra för distriktets

allmänna gudstjänster avsedda lokaler, och kan en kantor ej lämpligen

fullgöra den kantor åliggande tjänstgöring vid dem alla, må flera

kantorer anställas i distriktet.

Att i vissa fall, jämte kantorsbefattning, särskilda befattningar må

inrättas för bestridande av vissa av de till kantors verksamhet hörande

göromål, därom stadgas i 34 §.

Om indelning i kantorsdistrikt, då pastorat består av flera församlingar,

förordnar domkapitlet, efter det yttrande inhämtats från församling, som

av indelningen beröres <j»ch ej själv hos domkapitlet gjort framställning i

ämnet.

Vid sådan indelning skall iakttagas:

att densamma på en gång verkställes för pastoratet i dess helhet, om

ej särskilda förhållanden till annat föranleda;

att, där i de till pastoratet hörande församlingar eller vissa av dem

gudstjänsterna uppehållas genom duplikation eller alternering och en befattningshavare

lämpligen kan bestrida den kantor därvid åliggande tjänstgöring,

dessa församlingar, så vitt möjligt, sammanföras till ett kantorsdistrikt;

samt

att även eljest, så vitt lämpligen ske kan, flera församlingar sammanföras

till ett kantorsdistrikt.

Motsätter sig församling, som i förevarande avseende förut utgjort

eget distrikt, att med annan församling sammanföras till ett kantorsdistrikt,

må så ske endast då det finnes nödigt för en ändamålsenlig indelning av

pastoratet i dess helhet. Uppställer församling, som äger boställe eller

annan särskild tillgång till bestridande av kantors avlöning, såsom villkor

för sammanföring med annan församling till ett distrikt, att sådan avlöningstillgång

helt eller delvis skall komma församlingen ensam till godo för

dess andel i avlöningen, och kan överenskommelse mellan församlingarna

i nämnda avseende ej trätfas, skall frågan om distriktsindelningen av domkapitlet

underställas Konungens prövning.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 22.

6 §■

43

Vad ovan är stadgat om indelning i kantorsdistrikt gäller ock i tillämpliga

delar, då fråga uppstår om ändring i sådan indelning.

7 §•

Sammanföras flera församlingar till ett kantorsdistrikt, skola de till

dessa församlingar körande boställen eller andra tillgångar, som skola

användas till kantors avlöning, anses tillköra kantorsdistriktet gemensamt,

där ej annorlunda mellan församlingarna överenskommes eller, då fråga

om överenskommelse i sådant avseende blivit väckt men överenskommelse

ej kunnat trätfas, av Konungen förordnas.

Finnas för församlingar, som vid indelning i kantorsdistrikt tilldelas

olika distrikt, gemensamma boställen eller andra gemensamma tillgångar,

som skola användas till kantors avlöning, skall fördelningen därav mellan

de olika kantorsdistrikten ordnas på sätt församlingarna överenskomma

eller, i brist på överenskommelse, Konungen förordnar.

8.§-

Kantor åligger, i enlighet med de närmare bestämmelser Konungen

meddelar:

l:o) att upptaga samt med orgelverket ock sin röst leda sången vid

allmän gudstjänst i kyrkan, så ock vid sådan gudstjänst, då den i stället

för i kyrkan i sedvanlig form annorstädes anordnas, ävensom vid särskild

förrättning, som hålles i kyrkan å sådan plats, att orgelverket därvid kan

användas, eller i gravkapell, varest orgelverk finnes;

2:o) att, där jordfästning sker å sådan plats, att orgelverk i kyrkan

eller gravkapell därvid ej kan användas, tillhandagå med sång vid förrättningen

;

3:o) att främja intresset för kyrkosång ock verka för dess höjande,

meddela undervisning i kyrkosång åt konfirmander, verka för bildande av

kör för att biträda vid allmän gudstjänst i kyrkan samt, om sådan kör

bildas, inöva ock leda densamma;

4:o) att tillse att vid de i punkt l:o) kär ovan omförmälda tillfällen

psalmnumren behörigen anbringas å de därför avsedda nummertavlor;

5:o) att vårda orgelverket och hålla dess rörstämmor behörigen stämda;

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 22.

6:o) att, där å sön- eller helgdag prästen av sjukdom eller annat hinder

är urståndsatt att fullgöra sin tjänst i kyrkan, verkställa lysning till

äktenskap, uppläsa allmänna kungörelser samt, om föreskrift, på sätt stadgas

i lagen om mässfallsgudstjänst, därom meddelats, förrätta sådan gudstjänst;
7:o)

att öva tillsyn och vård över kyrkan och dess lösa egendom samt

uppsikt över kyrkogård och begravningsplats ävensom däröver, att kyrkobetjäningen

behörigen fullgör sina åligganden;

att lämna biträde vid uppbörd-av kollektmedel och, då till kyrkan

för begagnande av dess tillhörigheter särskild avgift utgår, jämväl vid uppbörd

av sådan avgift, ävensom vid antecknande av nattvardsgäster;

8:o) att för besök i tjänsteärenden hava viss expeditionstid ävensom

i den ordning, som av pastor efter samråd med kantor bestämmes, inhämta

kännedom om vad som vid allmän gudstjänst skall förekomma;

9ro) att biträda vid förskrivning och mantalsskrivning ävensom å

pastorsexpeditionen.

Vad under punkt 9:o) stadgats avser dock icke innehavare av kantorsbefattning

med begränsad tjänstgöring; och skall vad under punkt 7:o)

första stycket stadgats endast i den mån tillämpas å innehavare av sådan

kantorsbefattning, att denne åligger att biträda pastor och kyrkoråd vid

göromål, som i samma stycke avses.

9 §•

Ej må innehavare av kantorsbefattning, för vilken lönen ej överstiger

i 13 § stadgat minimibelopp, åläggas tjänstgöromål utöver dem, som i 8 §

föreskrivits.

10 §.

För orgelspelning och ledning av sången vid av otfentlig myndighet

föreskrivna allmänna andaktsstunder, vid vilka kantor ej har skyldighet

medverka, åligger det kantorsdistriktet att, där så erfordras, anskaffa och

avlöna lämpligt biträde.

I kantorsdistrikt, där endast kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring

inrättats, vare distriktet pliktigt tillse, att de göromål, som ingå

bland skyldigheterna för innehavare av självständig kantorsbefattning men

ej bland åliggandena för innehavare av kantorsbefattning med begränsad

tjänstgöring, varda på annat sätt behörigen fullgjorda.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 22.

45

11 §.

Kantorsdistrikt åligger att, efter av pastor i samråd med vederbörande

kantor uppgjort förslag, för varje till distriktet hörande församling

bestämma en eller, där så erfordras, två söckendagar i varje vecka, då å

angivna tider de till söckendagar förlagda särskilda förrättningar, vid vilka

kantor har skyldighet biträda, huvudsakligen må äga rum. Åligger tjänstgöringsskyldigheten

skolkantor, må dock utan skolöverstyrelsens bifall ej

mer än en sådan dag i varje vecka bestämmas.

12 §.

De förmåner och rättigheter, som enligt privilegier, donationer eller

eljest äro förenade med nuvarande klockar-, organist- eller kvrkosångarbefattningar,

skola, sedan enligt denna lag kantorsbefattningar i stället inrättats,

vara med dessa senare förbundna.

Där inom kantorsdistrikt inrättats, jämte kantorsbefattning, särskild

befattning, som i 34 § sägs, äger vad i första stycket av denna paragraf

stadgats om kantorsbefattning motsvarande tillämpning å sådan särskild

befattning.

13 §.

1. Åt kantor skall anslås lön i penningar till sådant belopp, att därigenom

beredes honom en i förhållande till omfattningen av hans tjänstgöromål

och levnadskostnaderna i orten skälig gottgörelse; och bör därvid

hänsyn tagas till de ökade krav, som i kantorsdistrikt med större folkmängd

och ekonomisk bärkraft må, särskilt i musikaliskt avseende, ställas

på befattningshavaren.

2. Lönen må ej, utom i de fall, varom nedan i 4 mom. förmäles,

sättas till lägre belopp än 2,400 kronor för självständig kantorsbefattning,

1,200 kronor för kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring av högre

grad och 800 kronor för kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring av

lägre grad.

3. I de sålunda stadgade minimibeloppen skall skälig förhöjning

äga rum:

där duplikation förekommer eller befattningshavaren eljest har att

varje vecka regelbundet tjänstgöra vid flera gudstjänster;

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 22.

där enligt av Konungen meddelade bestämmelser hänsyn vid lönens

bestämmande skall tagas till kostnad för resa, som för kantors tjänst erfordras

;

där befattningshavaren å söckendagar biträder vid särskilda förrättningar,

som ej förläggas till dag och tid, då enligt distriktets bestämmande

särskilda förrättningar huvudsakligen må äga rum, och ersättning, som nedan

i 6 mom. sägs, ej därför åtnjutes;

där befattningshavaren i tjänsten ålägges göromål utöver dem, som i

8 § föreskrivits;

där vid lönereglering bestämmes, att den tjänstgöring, som innehavare

av självständig kantorsbefattning har att utföra å pastorsexpeditionen, skall

ske i större utsträckning än som föreskrives i de av Konungen angående

kantors tjänstgöring meddelade bestämmelser.

4. I de i 2 mom. stadgade minimibeloppen må, med domkapitlets

medgivande, skälig nedsättning äga rum:

där befattningshavaren ej har att varje sön- och helgdag tjänstgöra

vid allmän gudstjänst;

där i kantorsdistrikt med mindre folkmängd och beskattningsbar inkomst

inrättats allenast kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring av

lägre grad och distriktet genom utbetalande av minimilönen till innehavare

av sådan befattning skulle oskäligen betungas, dock att i sådant fall nedsättning

under minimibeloppet må ske endast då synnerliga skäl därför

föreligga.

Beträffande befattningshavare, för vilken särskild lönereglering, på sätt

i 28 § stadgas, upprättas, må skälig nedsättning i minimilönen jämväl

äga rum:

där befattningshavaren har att fullgöra endast vissa av de göromål,

som enligt 8 § åligga kantor;

där befattningshavaren ej besitter den kompetens, som enligt av

Konungen meddelade bestämmelser i allmänhet erfordras för motsvarande

befattning.

5. Yad som genom donation av enskild tillförsäkrats innehavare av

viss befattning i syfte att bereda honom särskild förmån utöver lönen, skall

komma innehavaren av samma befattning oavkortat till godo.

6. För biträde vid särskild förrättning, som på grund av tjänsten

åligger kantor, må, utöver den bestämda lönen, ersättning ej utgå; dock

att i fråga om förrättning, som äger rum å söckendag, men ej förlägges

till dag och tid, då enligt distriktets bestämmande särskild förrättning

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 22.

huvudsakligen må äga ram, distriktet vid lönereglering äger bestämma, att

kantor för biträde vid densamma må av den, som påkallat förrättningen,

åtnjuta ersättning utöver lönen; och skall i sådant fall ersättningen utgå

enligt taxa, som efter kantors börande fastställes av vederbörande kyrkoråd.

Erfordras för förrättning, för vilken ersättning sålunda åtnjutes, resa

av beskaffenhet, varom i 3 mom. förmäles, skall den, som påkallat förrättningen,

såvida han ej består kantor fri resa, ersätta honom jämväl

resekostnaden.

7. Har, där lönen fastställts till högre belopp än i 2 mom. stadgat

minimibelopp, överskjutande beloppet eller del därav avsetts såsom ersättning

för ledning av kör, äger kantorsdistriktet vid löneregleringen tillika

bestämma, att det belopp, som sålunda avsetts såsom ersättning för ifrågavarande

göromål, kan komma att innehållas, där ej kantor bildar, inövar

och leder kör av beskaffenhet, varom distriktet må hava träffat särskild

bestämmelse.

14 §.

Innehavare av självständig kantorsbefattning skall, jämte lönen, av

kantorsdistriktet, om så lämpligen ske kan, förses med bostad, vilken det

åligger distriktet att jämväl underhålla; skolande till sådan bostad, om tillfälle

därtill gives, böra trädgård.

Närmare bestämmelser angående storleken och beskaffenheten av bostad,

som ovan sägs, samt tillsynen därå meddelar Konungen.

Där kantorsdistriktet ej bereder befattningshavare, som här avses,

bostad, skall befattningshavaren av distriktet i stället erhålla hyresersättning

med belopp, som efter de i orten rådande pris motsvarar värdet av

sådan förmån. Uppstår tvist om beloppet av ersättningen, äger domkapitlet

därom förordna.

15 §.

Boställen, såsom hemman, jordar, lägenheter, vilka äro anslagna till

bostad eller avlöning åt innehavare av nuvarande klockar-, organist- eller

kyrkosångarbefattningar, skola, då enligt bestämmelserna i denna lag

upprättad lönereglering träder i kraft, övertagas av vederbörande kantorsdistrikt,

och gäller angående ordnandet av rättsförhållandet mellan av- och

tillträdare i tillämpliga delar vad för motsvarande fall stadgas i fråga om

prästerskapets boställen; dock att för distriktets övertagande av boställe

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 22.

syn erfordras endast då avträdare eller tillträdare gör framställning därom

hos domkapitlet.

16 §.

Med domkapitlets tillstånd må boställe eller visst område därav, om

så finnes för ändamålet tjänligt, tagas i anspråk för bostad med trädgård

åt kantor; och vare härför syn ej erforderlig utom i fall, som i andra

stycket sägs.

Består kantorsdistriktet av flera församlingar och bestrider församling

att boställe, som utgör dess enskilda tillgång, eller visst område därav,

tages i anspråk för ändamål, som i första stycket sägs, äger domkapitlet,

om så finnes nödigt, förordna att prövning av sålunda uppkommen fråga

skall ske av synerätt.

17 §.

Boställe eller del därav, som icke tages i anspråk för ändamål, som

i 16 § sägs, benämnes löneboställe och skall upplåtas på arrende i enlighet

med de föreskrifter, Konungen meddelar.

Beträffande byggnads- och underhållsskyldigheten å löneboställe ävensom

angående tillsynen därå gäller, där ej Konungen för särskilt fall annorlunda

förordnar, vad om prästerskapets löneboställen i dessa avseenden

stadgas.

Om förvaltning och vård av skog, som må höra till löneboställe, är

särskilt stadgat.

18 §.

Kan på grund av särskilda omständigheter löneboställe eller del därav

ej med fördel utarrenderas, må dylikt boställe eller del därav efter

Konungens beprövande utbytas mot annan fastighet eller ock försäljas.

Lag samma vare, där löneboställe eller del därav till följd av belägenhet

i eller invid stad eller stadsliknande samhälle kan med synnerlig fördel

styckas till tomter. Angående dispositionen av inflytande försäljningsmedel

gäller vad i 21 § stadgas.

19 §.

Kantor, som av kantorsdistriktet förses med bostad eller är berättigad

till hyresersättning, varom i 14 § förmäles, äger, efter Konungens bestäm
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 22.

mande, å löneboställe avgiftsfritt, men på egen bekostnad, bekomma ved

och bränntorv till husbehov, när tillgång därtill finnes.

20 §.

Där Konungen medgivit, att för beredande av bostad med trädgård

åt kantor mark upplåtes från prästerligt boställe, äger Konungen giva tillstånd

att för sådan upplåtelse avgäkl ej må utgå.

21 §.

Finnas i kantorsdistrikt för kantors avlöning avsedda, distriktet eller

viss därtill hörande församling tillhöriga fonder, förvaltade av vederbörande

kyrkoråd eller i annan ordning, eller distriktet eller viss därtill hörande

församling tillhöriga löneboställen eller andra tillgångar, skall i sådant

distrikt bildas en kantorslönefond, till vilken skola överföras de av vederbörande

kyrkoråd förvaltade fonderna samt ingå inkomsten ej mindre av

de sålunda överförda fonderna än även av övriga tillgångar, som här avses,

i den mån inkomsten ej utgöres av avkastning av till boställe hörande

skog, som, enligt vad därom är särskilt stadgat, skall i annan ordning

användas, och den ej heller enligt stadgandet i 13 § 5 mom. skall avkantor

omedelbart uppbäras.

Förvaltningen av kantorslönefonden tillkommer vederbörande kyrkoråd,

där ej annorlunda överenskommes.

Närmare föreskrifter, som må finnas erforderliga i fråga om kantorslönefondens

förvaltning, meddelar Konungen.

22 §.

Till bestridande av kantors avlöning under avlöningsåret skola användas

de till kantorslönefonden under samma tid inflytande inkomster.

Skulle kantorslönefondens inkomster under avlöningsåret uppgå till

högre belopp än som erfordras för kantors avlöning, skall, där ej på av

kantorsdistriktet gjord framställning Konungen för särskilt fall annorlunda

förordnar, det överskjutande beloppet läggas till kantorslönefondens kapital.

Där de till kantorslönefonden under avlöningsåret inflytande inkomster

ej äro tillräckliga för kantors avlöning, skall vad därutöver erfordras

gäldas medelst församlingsavgifter, som uttaxeras av de skattskyldiga

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. IS höft. (Nr 22.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 22.

inom distriktet enligt de för kommunalutskylder i allmänhet gällande grunder

samt debiteras och uppbäras i samma ordning som avgifter till kyrka

och skola. Angående den vissa främmande trosbekännare tillkommande

lindring i skyldigheten att deltaga i gäldandet av sådana avgifter är särskilt

stadgat.

Består kantorsdistriktet av flera församlingar skall, där ej annorlunda

mellan församlingarna överenskommes, fördelningen mellan dem av de avgifter,

som här avses, ske efter beloppet beskattningsbar inkomst det år,

som närmast föregått det, varunder beslut om uttaxeringen fattas; skolande

dock, där till kantorslönefonden under avlöningsåret influtit inkomst från

boställe eller annan tillgång, som tillkommer någon av församlingarna enskilt,

denna församlings bidragsskyldighet i förhållande därtill jämkas.

23 §.

Lön ävensom hyresersättning, där sådan utgår, skall, där ej annorlunda

mellan vederbörande överenskommes, till befattningshavaren kvartalsvis

utbetalas vid början av sista månaden i varje kvartal, året därvid räknat

från och med den första maj till och med den trettionde april.

24 1

Vikarie, som under tid, då kantor åtnjuter tjänstledighet, uppehåller

dennes befattning, så ock vikarie, som efter kantors frånfälle uppehåller

befattning under tjänst- och nådår, avlönas av den, som uppbär de med

befattningen förenade avlöningsförmåner, där ej mellan denne och kantorsdistriktet

annorlunda överenskommes. Uppehälles i andra fall kantorsbefattning

genom vikarie, avlönas denne av vederbörande kantorsdistrikt;

och äger sådan vikarie uppbära samtliga med befattningen förenade avlöningsförmåner,

där ej annat föranledes därav att i enlighet med de bestämmelser,

Konungen äger meddela, annan än den till tjänst- och nådår

berättigade skall under någon tid efter tjänstinnehavarens död få kvarsitta

i bostaden eller Konungen för särskilt fall annorlunda förordnar.

25 §.

Förslag till lönereglering för kantor upprättas å kyrkostämma med

den eller de församlingar, som kantorsdistriktet omfattar.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts Proposition Nr 22.

51

Därvid skall beslut fattas:

Do) angående vilken eller vilka av de i 2 och 3 omförmälda befattningar,

som i distriktet skola inrättas, så ock, då fråga därom väckes,

huruvida i distriktet därjämte skall inrättas befattning, som i 34 § avses;

2:o) angående de särskilda bestämmelser, som kunna erfordras i fråga

om de kantor enligt 8 § åliggande tjänstgöromål;

3:o) angående de tjänståligganden, som, där lönen sättes högre än

stadgat minimibelopp, finnas böra åläggas kantor utöver de i 8 § föreskrivna;

ägande distriktet dock icke ålägga kantor i tjänsten sådana göromål,

som skäligen kunna av kyrkobetjäningen under eget ansvar fullgöras;

4:o) angående den jämkning i tjänståligganden, som, där flera kantorsbefattningar

inrättas i distriktet, må erfordras mellan de olika befattningshavarne;
5:o)

angående beloppet av den lön, som skall till kantor utgå;

6:o) huruvida ersättning skall utgå till kantor för biträde vid särskilda

förrättningar;

7:o) angående förmån av bostad, som distriktet bereder kantor, ävensom,

där distriktet ej bereder innehavare av självständig kantorsbefattning

sådan förmån, angående beloppet av den hyresersättning, som distriktet är

villigt i stället utgiva till befattningshavaren;

8:o) angående den församling, däri kantor, om ej vederbörande1 kyrkoråd

för viss tid därifrån medgiver undantag, skall vara bosatt.

Därjämte skall bestämmas:

dels huru med tjänstgöringen skall ordnas, då inom distriktet finnas

flera kyrkor eller andra för distriktets allmänna gudstjänster avsedda lokaler,

men i distriktet anställd kantor ej själv kan fullgöra tjänstgöringen

vid dem alla,

dels ock huru med orgelspelningen och ledningen av sången skall förhållas

vid av offentlig myndighet föreskrivna allmänna andaktsstunder, vid

vilka kantor ej har skyldighet medverka.

26 §.

Förslag till lönereglering skall underställas domkapitlets prövning och

fastställelse. För sådant ändamål skall förslaget jämte de handlingar, som

enligt av Konungen meddelade bestämmelser skola ligga till grund för detsamma,

ävensom yttranden av pastor och vederbörande befattningshavare

överlämnas till domkapitlet.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kunyl. Maj:ts Proposition Nr 22.

Innefattar förslaget beslut om inrättande av skolkantorsbefattning, må

fastställelse därå ej meddelas, med mindre vederbörande folkskolinspektör

eller, om denne funnit hinder möta mot inrättande av sådan befattning,

skolöverstyrelsen lämnat medgivande till befattningens inrättande.

Bär vid granskning av förslaget befinnes:

att i de fall, där självständig kantorsbefattning lämpligen bort inrättas,

i stället inrättats kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring;

eller att kantor ålagts tjänstgöromål, som ej må åt honom i tjänsten

uppdragas;

eller att den åt kantor anslagna lön uppenbarligen ej står i skäligt

förhållande till omfattningen av hans tjänstgöromål och levnadskostnaderna

i orten;

eller att lönen satts till lägre belopp än i 8 § stadgat minimibelopp

utan att sådana omständigheter föreligga, som kunna föranleda dylik nedsättning;
eller

att förslaget eljest strider mot de i denna lag givna bestämmelser;

eller att vid förslagets upprättande ej samtliga för kantors avlöning

avsedda tillgångar medtagits,

skall domkapitlet, innan ärendet företages till avgörande, bereda kantorsdistriktet

tillfälle att i anmärkta avseenden vidtaga rättelse.

Sker ej inom av domkapitlet utsatt tid rättelse, som ovan sägs, har

domkapitlet att med eget utlåtande underställa ärendet i erforderliga delar

Konungens avgörande; och avvakte domkapitlet sådant avgörande, innan

ärendet i övrigt av domkapitlet företages till slutlig prövning.

27 §.

Lönereglering skall, där ej annorlunda överenskom mes, träda i kraft

den första maj, som inträffar näst efter det löneregleringen blivit fastställd

genom beslut, som äger laga kraft; innehavare av redan tillsatt befattning

dock obetaget att under sin återstående tjänstetid bibehållas vid förutvarande

avlöningsförmåner och tjänstgöringsskyldighet, där han ej vid befattningens

tillsättande förbundits att underkasta sig ändrade bestämmelser

i nämnda avseenden.

28 §.

År tillämpning av lönereglering beroende av viss befattningshavares

avgång, skall, där så erfordras, särskild lönereglering fastställas för den

tid, denne vid sin befattning kvarstår.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 22.

Särskild lönereglering, gällande under befattningshavarens tjänstetid,

må ock upprättas, då innehavare av befattning, för vilken lönereglering

fastställts, ej besitter den kompetens, som enligt av Konungen meddelade

bestämmelser i allmänhet erfordras för motsvararande befattning.

29 §.

På framställning av befattningshavare, som under minst fem år innehaft

befattning, för vilken enligt bestämmelserna i denna lag upprättad

lönereglering varit gällande under tio år, äger, om skäl därtill äro, domkapitlet

förordna, att för befattningen ny lönereglering må upprättas.

Förordnande om upprättande av ny lönereglering må ock av domkapitlet

meddelas, om kantorsdistrikt beröres av ändring i ecklesiastik indelning

eller ock av sådan ändring eller av annan anledning förorsakas

väsentlig ökning av befattningshavarens tjänstgöromål.

Har i samband med upprättande av lönereglering läget av bostad,

som skall kantor av distriktet beredas, ej bestämts, och förlägges bostaden

sedan på sådant avstånd från kyrka eller begravningsplats, att kantor för

resa åsamkas större kostnad än som vid löneregleringen må hava beräknats,

äger på framställning av befattningshavaren domkapitlet förordna, att skälig

jämkning i löneregleringen skall äga rum, och gäller därvid i tillämpliga

delar vad om lönereglering stadgats.

30 §.

Skolkantorsbefattning må, då ledighet inträffar, icke återbesättas med

mindre vederbörande folkskolinspektör medgivit, att befattningen må på

de av kantorsdistriktet bestämda villkor fortfarande vara inrättad såsom

skolkantorsbefattning eller, om folkskolinspektören funnit hinder däremot

möta, skolöverstyrelsen lämnat medgivande därtill.

Lämnas ej sådant medgivande skall, där ej annorlunda i föreskriven

ordning bestämmes, om befattningen gälla vad om kantorsbefattning med

begränsad tjänstgöring, som ej är skolkantorsbefattning, finnes stadgat.

31 g.

Kantor skall vara medlem av svenska kyrkan.

Närmare bestämmelser angående behörighetsvillkoren för kantorsbefattning

meddelar Konungen.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 22.

32 §.

Kantorsbefattning må sökas även av kvinna, kautorsdistriktet obetaget

att beträffande kantorsbefattning, som ej är skolkantorsbefattning, vid befattningens

ledigförklarande bestämma, att befattningen må sökas endast av

man; ägande kantorsdistriktet därvid jämväl bestämma, att befattningen

må sökas av kvinna endast såvida bon är ogift, samt att, om till befattningen

utses ogift kvinna, hon skall vara skyldig frånträda befattningen,

såvida hon ingår i gifte.

33 §.

För kantorsbefattning, som ej är skolkantorsbefattning, vare laga avoch

tillträdestid, där ej annorlunda överenskommes, den första maj. För

skolkantorsbefattning gäller i fråga om laga av- och tillträdestid vad om

folkskollärartjänst i sådant avseende stadgas.

34 §.

1. I större kantorsdistrikt må, med bibehållande för innehavare av

kantorsbefattning av övriga kantor åliggande göromål, särskild befattning

inrättas för orgelspelningen och vad därmed sammanhänger (organistbefattning)

eller för den icke kyrkomusikaliska delen av kantors verksamhet (klochareller

kyrkofogdebefattning). Där så finnes lämpligt, må i distriktet inrättas

båda dessa särskilda befattningar.

2. Organistbefattning är antingen självständig organistbefattning, då

befattningen är avsedd att utgöra befattningshavarens huvudsaklign verksamhet,

eller organistbefattning med begränsad tjänstgöring, då befattningen

är avsedd att för befattningshavaren utgöra en bisyssla.

3. I fråga om behörighetsvillkoren för organistbefattning samt för

klockar- eller kyrkofogdebefattning ävensom angående tjänståliggandena för

innehavare av sådan befattning meddelar Konungen närmare bestämmelser;

och gäller i övrigt i tillämpliga delar: för självständig organistbefattning

och för klockar- eller kyrkofogdebefattning vad i lag eller författning

stadgas om självständig kantorsbefattning samt för organistbefattning med

begränsad tjänstgöring vad i lag eller författning stadgas om kantorsbefattning

med begränsad tjänstgöring av högre grad.

4. Uppkommer vid inrättande av särskild befattning, varom ovan förmäles,

fråga om till vilken befattningshavares avlöning befintliga boställen,

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts Proposition Nr 22. 55

donationer eller andra avlöningstillgångar skola användas, må dylik fråga

underställas Konungens prövning.

35 §.

Ordinarie innehavare av befattning, som i denna lag avses, utses å

kyrkostämma’ med den eller de församlingar, som kantorsdistriktet omfattar,

där ej tillsättningsrätten tillkommer enskild eller beträffande skolkantorsbefattning

Konungen annorlunda förordnar.

Närmare bestämmelser angående tillsättningen, så ock bestämmelser

rörande tjänstledighet, avsked och ansvar för fel i tjänsten, meddelar

Konungen.

Ilar enskild person, som äger rätt att tillsätta befattning, som i denna

lag avses, försummat att inom den tid, Konungen äger bestämma, till kyrkorådet

göra anmälan om den person, som utsetts till befattningen, vare tillsättningsrätten

för den gången förlorad, och gånge med befattningens tillsättning,

på sätt om dylik befattning i allmänhet är föreskrivet.

36 §.

Innehavare av befattning, som i denna lag avses, vare skyldig underkasta

sig de bestämmelser, som kunna varda meddelade angående såväl

hans egen som hans änkas och barns pensionering; dock att för innehavare

av befattning, som tillträdes efter det sådana bestämmelser meddelats,

i nämnda avseende skall gälla vad som vid tillträdet till befattningen

var stadgat.

37 §.

Omfattar stad flera pastorat med gemensam ekonomi, skall lönereglering

för dessa, oaktat de utgöra särskilda kantorsdistrikt, verkställas gemensamt.

38 §.

Beträffande i denna lag avsedda befattningar i icke territoriella församlingar

äger Konungen meddela erforderliga föreskrifter.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 22.

39 §.

Yad om domkapitlet i denna lag är stadgat gäller även om Stockholms

stads konsistorium.

40 §.

Genom denna lag upphävas:

11 kap. 8 §, 24 kap. 11, 30, 31, 32 och 33 §§ samt 26 kap. 1 §

kyrkolagen, så vitt dessa lagrum avse klockare eller organister;

lagen den 14 oktober 1898 angående tillägg till 15 kap. 18 §

kyrkolagen;

förordningen angående allmänt ordnande av klockarnes löneinkomster

den 2 november 1883;

lagen angående ändring i gällande stadganden om tillsättning av organist-

och klockarbefattningar den 6 april 1894;

lagen angående sättet för organistlöns utgående den 16 oktober 1908;

7 punkten i prästerskapets privilegier av den 16 oktober 1723, i

vad den avser ämbetsgårdar för klockare i städerna;

så ock vad i övrigt finnes i lag eller särskild författning stridande

mot de i denna lag meddelade bestämmelser.

Övergångsbestämmelser.

1. Senast inom två år efter det denna lag trätt i kraft skall, sedan

i de fall, där indelning i kantorsdistrikt skall äga rum, domkapitlet förordnat

om sådan indelning, förslag till lönereglering för kantor upprättas

i enlighet med bestämmelserna i denna lag, där ej anstånd, på sätt i 3 mom.

stadgas, medgivits med förslagets upprättande.

2. I pastorat, som består av flera färsamlingar, åligger det kyrkostämmans

ordförande i varje församling att senast inom sex månader efter

det denna lag trätt i kraft å kyrkostämma låta upptaga fråga om pastoratets

indelning i kantorsdistrikt samt till domkapitlet översända kyrkostämmans

framställning i ämnet, där ej anstånd, på sätt i 3 mom. stadgas, medgivits

med frågans upptagande. Har ej inom nämnda tid sådan framställning

till domkapitlet inkommit och har ej anstånd, som nyss sägs, medgivits,

åligger det domkapitlet att omedelbart upptaga frågan om pastoratets in
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 22.

delning i kantorsdistrikt och, sedan yttranden från vederbörande församlingar,

på sätt stadgats i 5 §, inhämtats, densamma avgöra i så god tid,

att därav berört kantorsdistrikt må kunna medhinna att inom föreskriven

tid upprätta förslag till lönereglering.

3. Har för pastorat lönereglering enligt lagen om reglering av prästerskapets

avlöning den 9 december 1910 ännu ej blivit av Konungen fastställd

eller finnas eljest därtill särskilda skäl, äger domkapitlet medgiva,

att med upptagande av frågan om indelning i kantorsdistrikt så ock med

upprättande av förslag till lönereglering för kantor må anstå viss tid, där

domkapitlet finner, att för befattningshavare, som därav beröres, lönen

utgår med belopp, som enligt de i denna lag stadgade grunder kan anses

motsvara omfattningen av hans tjänstgöromål och levnadskostnaderna i orten.

Anstånd, som här avses, må dock ej medgivas för längre tid än som

av omständigheterna oundgängligen påkallas.

4. Då nuvarande klockar-, organist- eller kyrkosångarbefattning efter

denna lags trädande i kraft bliver ledig, må åtgärder för befattningens återbesättande

ej vidtagas, förrän lönereglering i enlighet med bestämmelserna

i denna lag fastställts för det kantorsdistrikt, befattningen tillhör. Beträffande

avlöning till vikarie å sådan befattning skall vad i 24 § stadgats

i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

5. Intill dess lönereglering, som i 1 mom. sägs, trätt i kraft för viss

befattning, skall beträffande befattningen och dess innehavare nu gällande

stadganden äga tillämpning, där ej Konungen annorlunda förordnar.

6. Angående skyldighet för kantorsdistrikt att å lön, som enligt

denna lag fastställts, utgiva dyrtidstillägg, så ock angående grunderna för

sådant tillägg, därom bestämma Konungen och riksdagen.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 18 käft. (Nr 22.)

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kung]. Maj:ts Proposition Nr 22.

Förslag

till

L /V G

om mässfalIsgudstjänst.

Härigenom förordnas som följer:

Domkapitlet äger uppdraga åt kantor, klockare (kyrkofogde) eller annan

person, som finnes därtill lämplig, att, där å sön- eller helgdag prästen av

sjukdom eller annat hinder är urståndsatt att fullgöra sin tjänst i kyrkan,

leda församlingens gudstjänstfirande medelst psalmsång, läsning och bön i

enlighet med de närmare anvisningar, som av domkapitlet meddelas.

Förslag

till

L /V G

om anställande i vissa fall av kyrkoskrivare å pastorsexpeditionerna.

Härigenom förordnas som följer:

Kunna de å pastorsexpedition tjänstgörande prästmännen ej utan

åsidosättande av övriga dem åliggande göromål medhinna arbetet å expeditionen

med det biträde, som lämnas av kantor eller klockare (kyrkofogde),

åligger det den eller de församlingar, som pastorsexpeditionen omfattar, att

till vederbörande kyrkoråds förfogande ställa erforderliga medel för avlönande

av kyrkoskrivare under tid, då sådant biträde erfordras. Sker det

ej, eller äro de för ändamålet anvisade medlen otillräckliga, göre pastor,

med bifogande av redogörelse för arbetet å pastorsexpeditionen, bos domkapitlet

den framställning i ämnet, som av omständigheterna må finnas

påkallad. Finner domkapitlet framställningen böra bifallas, bär domkapitlet

att med eget utlåtande underställa frågan Konungen, som förordnar, huruvida

kyrkoskrivare skall anställas å pastorsexpeditionen, samt bestämmer

det belopp, som för ifrågavarande ändamål bör utgå.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 22.

59

Till Konungen.

Genom en den 24 augusti 1920 dagtecknad skrivelse, nr 13, bär Eders

Kungl. Maj:t, under åberopande av skrivelsen bifogade, i statsrådet och

lagrådet förda protokoll, förklarat sig vilja, jämlikt § 87 mom. 2 regeringsformen,

inhämta kyrkomötets yttrande, huruvida kyrkomötet godkände vid

skrivelsen fogade förslag till

1) lag om kantorer;

2) lag om mässfallsgudstjänst, samt

3) lag om anställande i vissa fall av kyrkoskrivare å pastorsexpeditionerna.

Kyrkomötet har vid granskning av dessa förslag funnit desamma böra

i huvudsak godkännas, varigenom denna fråga äntligen skulle vinna eu

önskvärd lösning. Yad angår förslaget till dag om kantorer har dock kyrkomötet

på några punkter funnit sig böra föreslå vissa ändringar, av vilka

de väsentligaste avse dels utvidgning — i syfte att mildra bördan för

mindre och ekonomiskt svaga kantorsdistrikt — av förslagets bestämmelser

om rätt i vissa fall för distrikten att erhålla nedsättning under de i lagen

fastställda minimilönerna för kantor och dels sättet för bestämmande av

byggnads- och underhållsskyldigheten å kantors löneboställe ävensom tillsynen

därå. Närmare redogörelse för dessa och andra föreslagna ändringar

lämnas vid de särskilda lagrummen.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 22.

Förslaget till lag om kantorer.

7 §•

Även om uppgörelse mellan vederbörande församlingar träffats i den

i andra stycket av förevarande paragraf berörda frågan, bör, såsom uppenbarligen

avsetts med den inom lagrådet i denna del gjorda erinran, det

slutliga avgörandet tillkomma Konungen. Kyrkomötet har vidtagit härav

påkallad ändring i andra stycket.

8 §•

För att tillförsäkra större effektivitet åt de under punkten 3: o) av i

förevarande paragraf givna föreskrifter beträffande kantors åligganden i

fråga om kyrkosången och därvid närmare fästa även församlingens intresse,

har kyrkomötet ansett uttryck böra givas åt kyrkorådets befogenhet att

i samråd med kantor bestämma i avseende härå.

Med hänsyn till den ställning, kyrkorådet och kantor böra intaga till

varandra i fråga om den tillsyn och vård om kyrkan och dess egendom

samt uppsikt över kyrkogården, som finnas omförmälda i första stycket av

punkten 7:o), ävensom det biträde vid varjehanda uppbörd, som omhandlas

i andra stycket av samma punkt, samt för att giva ett klart uttryck åt

kyrkorådets rätt att förordna härutinnan, har kyrkomötet ansett i såväl första

som andra stycket böra i fråga om dessa göromål föreskrivas, att de skola

av kantor fullgöras enligt kyrkorådets uppdrag. Bestämmelsen i förslaget

om skyldighet för kantor att lämna biträde vid antecknande av nattvardsgäster

har kyrkomötet ansett böra utbytas mot bestämmelse om skyldighet

att efter pastors föreskrift verkställa anteckning av nattvardsgäst^-.

Ovanberörda ändringar hava därjämte föranlett eu formell omredigering

av punkten 7:o) samt sista stycket av paragrafen. 11

11 §•

Bestämmelsen i denna paragraf, att för skolkantor ej utan skolöverstyrelsens

bifall må bestämmas mer än en dag i varje vecka, då å angivna

tider de till söckendagar förlagda särskilda förrättningar, vid vilka

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 22. <31

kantor kar skyldighet biträda, huvudsakligen må äga rum, anser kyrkomötet

böra utgå såsom allenast ägnad att bereda hinder för ett lämpligt anordnande

av tiderna för här avsedda förrättningar. Genom folkskolestadgan

och föreskrifterna särskilt i 26 § av förevarande lag äro för övrigt enligt

kyrkomötets mening även utan en dylik föreskrift tillfyllestgörande garantier

givna för att skolkantors läraregöromål skola i främsta rummet heredas

nödig tid.

12 §.

Ändringen i andra stycket av förevarande paragraf föranledes av

ändringen i 34 §.

13 §.

Under behandlingen inom kyrkomötet av förevarande paragraf har starkt

betonats, att utgörandet av de föreslagna lönerna i många fall skulle, även

med den nedsättning, som med stöd av 13 § 4 mom. av förslaget kunde

åvägabringas, bliva synnerligen betungande i mindre distrikt. För många

sådana distrikt innebure förslaget utgivande av avlöningsförmåner, som särskilt

med hänsyn till föreskriften om dyrtidstillägg mångdubbelt överstege

de nu utgående. Med hänsyn härtill har kyrkomötet ansett nödigt, att förslagets

bestämmelser i 4 mom. utvidgas i syfte att bereda möjlighet till

ytterligare lättnader för dylika mindre distrikt.

Bland omständigheter, som kunna föranleda nedsättning i minimilönen

för kantor, upptager förslaget i berörda 4 mom. bland annat, att, där i

kantorsdistrikt med mindre folkmängd och beskattningsbar inkomst inrättats

allenast kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring av lägre grad,

distriktet genom utbetalande av minimilönen till innehavare av sådan befattning

skulle oskäligen betungas, dock att i sådant fall nedsättning under

minimibeloppet må ske endast då synnerliga skäl därför föreligga.

Begränsningen, att i berörda fall nedsättning må ske endast då synnerliga

skäl föreligga, anser kyrkomötet böra utgå för att härigenom domkapitlet

måtte bliva mera oförhindrat att, där så vore behövligt, medgiva nedsättning

under minimilönen. En sådan nedsättning bör för att bliva av verklig

betydelse kunna medgivas åtminstone ned till 400 kronor, och, om befattningshavaren

icke har att tjänstgöra varje sön- och helgdag, kunna ske

till än lägre belopp.

Vidare har kyrkomötet, i syfte att bereda lättnad för mindre distrikt,

föreslagit, att i distrikt, där kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring,

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Kun yl. Maj:ts Proposition Nr 22.

vare sig av högre eller lägre grad, inrättats, en uppdelning av kantors

göromål må äga rum. Yissa av de till kantors verksamhet hörande göromål

må distriktet exempelvis kunna överlåta till någon kommunens förtroendeman

eller ock till någon därför särskilt anställd person. Särskilt

gäller detta göromål av icke kyrkomusikalisk natur, men bör även kunna

äga rum beträffande de kyrkomusikaliska bestyren exempelvis biträdet vid

särskilda förrättningar å söckendagar. Där eu dylik uppdelning ägde rum,

vilket med fördel torde kunna ske i många mindre distrikt, borde detta

avlastande från kantorn av en del av hans göromål utgöra grund för att

medgiva nedsättning i hans lön.

Vid prövning av lönereglering bör domkapitlet, därest anordning, som

nu sagts, vidtagits, hava att tillse, att densamma är tillfredsställande

med hänsyn till göromålens behöriga fullgörande, i vilket syfte ändring i

26 § vidtagits; men i övrigt bör det vara medgivet för distriktet att, på

sätt det finner för sig lämpligast, träffa de närmare förfogandena angående

omfattningen av de göromål, som avlyftas från kantorn och sättet för

dessas besörjande, dock med den ytterligare begränsning, att göromål av

icke kyrkomusikalisk art, som i 8 § 6:o) avses, icke må härunder inbegripas.

Den nedsättning i kantors lön, som uppdelningen av göromålen

må kunna föranleda, bör domkapitlet hava att pröva och avgöra.

Bestämmelsen om vidtagande av anordning, som ovan angivits, synes

hava sin plats i 34 §, som avhandlar uppdelning å särskilda befattningar

av vissa av kantors göromål, och har kyrkomötet inrymt bestämmelsen såsom

2 mom. i nämnda paragraf, i samband varmed såsom särskilda stycken

under 1 mom. av samma 34 § sammanförts förslagets 1, 2 och 3 inom.,

som samtliga hava avseende å sådana särskilda befattningar i större kantorsdistrikt,

som i förslagets 1 mom. avses; och erhåller såsom följd härav

förslagets 4 mom. beteckningen 3. Stadgandet om den nedsättning i kantors

lön, som föranledes av sådan anordning, varom här är fråga, har däremot

sin plats i 13 § 4 inom., som i sammanhanhang härmed i vissa andra

delar även undergått någon omredigering.

15 §.

Den i denna paragraf intagna bestämmelsen om kantorsdistriktets övertagande

av boställe samt hänvisningen till den ecklesiastika boställsordningen

i avseende å ordnandet av rättsförhållandet mellan av- och tillträdare

kunde möjligen föranleda till den uppfattningen, att distriktet såsom till
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts Proposition Nr 22. (>3

trädare skulle slutligen svara för tillträdarens skyldigheter, såsom gäldande

av ersättning för överloppsbyggnader m. m. Kyrkomötet har icke föreslagit

någon ändring i paragrafens bestämmelser, men ansett det böra erinras,

att ansvarigheten i berörda avseende enligt 17 § bör vila på den blivande

arrendator! och föreskrift därom ingå i arrendekontraktet.

17 g.

Enligt bestämmelsen i 17 § andra stycket av förslaget skall beträffande

byggnads- och underhållsskyldigheten å kantors löneboställe ävensom

angående tillsynen därå gälla, där ej Konungen för särskilt fall annorlunda

förordnar, vad om prästerskapets löneboställen i dessa avseenden stadgas.

Av berörda bestämmelse följer alltså, att å kantors löneboställe skall tilllämpas

vad i nämnda avseenden angående prästerskapets löneboställen finnes

stadgat i ecklesiastik boställsordning av den 9 december 1910 och kungl.

förordningen den 15 september 1911 angående utarrendering av prästerskapets

löneboställen med därtill hörande författningar.

Kyrkomötet kan icke biträda förslaget i denna del. Erfarenheten har

till fullo ådagalagt, att det sätt, varpå den ecklesiastika boställsordningen

ordnat förhållandena i avseende å byggnads- och underhållsskyldigheten vid

löneboställena och särskilt sammankopplingen av det rättsliga bestämmandet

av förhållandet mellan av- och tillträdare med fastställandet av den på

arrendatorn vilande byggnads- och underhållsskyldigheten å bostället, vilket

är en förvaltningsåtgärd, orsakat mycket allvarliga missförhållanden. Därav

att boställsordningen även i sistberörda avseende förlagt bestämmandet

till synerätten har blivit en följd, att detta bestämmande kommit att äga

rum på ett alltför tidigt stadium och efter mera allmänt uppdragna linjer

utan hänsyn till boställets förmåga att bära den pålagda byggnadskostnaden;

då synen hållits har i allmänhet icke ens något förslag till boställets utarrendering

förelegat, än mindre någon arrendator funnits. Det har visat

sig, att å boställe ofta fastslagits en nybyggnadsskyldighet vida överstigande

vad detsamma kunnat bära; utarrendering med den fastställda byggnadsskyldigheten

har varit omöjlig att åstadkomma; tillfälliga utarrenderingar

utan sådan byggnadsskyldighet ha måst tillgripas. Men härmed löpa de

boställen, där sådant ägt rum, risken att alldeles förfalla.

Då det nu gäller fastställandet av regler i detta avseende för ett nytt

slag av löneboställen, synes det kyrkomötet att man, med tillgodogörande av

den vunna erfarenheten, bör ordna saken på annat sätt än som skett med

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 22.

prästerskapets löneboställen. Härtill föreligger så mycket större skäl, som

kantorsboställena till den vida övervägande delen äro mycket små och boställsordningens

bestämmelser om de laga busen därför i stor omfattning

icke äro på dem användbara. Det synes sålunda vara lämpligt att, i närmare

överensstämmelse med vad som skett i avseende å kronans jordbruksdomäner,

bestämmandet av byggnads- och underhållsskyldigheten vid löneboställe

undantages synerätten och förlägges till de myndigheter, som ha

att uppgöra arrendeförslag och verkställa utarrenderingen. Härigenom beredes

tillfälle att avpassa denna skyldighet efter boställets individuella behov

och bärkraft samt rätta bestämmelserna i arrendekontraktet efter de

föreliggande möjligheterna. På grund härav bör i lagen allenast föreskrivas,

att byggnads- och underhållsskyldigheten vid löneboställe åligger arrendatorn,

samt överlämnas åt Konungen såsom en administrativ angelägenhet

att, i sammanhang med utfärdandet av föreskrifter angående boställenas

utarrendering, bestämma den ordning, vari må fastställas, huruvida och

på vilket sätt ett boställe skall vara bebyggt, samt om tillsynen därå.

Genom dessa föreskrifter bör det överlåtas åt Konungens befallningsliavande

och domkapitlet eller kanske hellre åt den förstnämnda myndigheten ensam

att enligt de av Konungen givna riktlinjerna bestämma rörande boställets

bebyggande, varom ävensom angående underhållsskyldigheten och tillsynen

å bostället bestämmelser böra intagas i arrendekontraktet. T överensstämmelse

härmed har kyrkomötet avfattat andra stycket i 17 §.

I förevarande sammanhang har kyrkomötet ansett sig ock böra fästa uppmärksamheten

på ett förhållande, vari eu viss olikhet synes böra råda mellan

vad som gäller för prästerskapets löneboställen och vad som bör anses

lämpligt för kantors löneboställen, nämligen beträffande tillämpligheten av bestämmelserna

i 13 § arrendeförordningen, att vid utarrendering av löneboställe

i arrendekontraktet skall, i den mån boställets avkastningsförmåga

medgiver, göras förbehåll om skyldighet för arrendatorn att åt tjänstinnehavaren

utgöra vissa prestationer in natura, av vilka han har behov. Det

förhållandet, att löneboställen komma att saknas för ett mycket stort antal

kantorer, samt att de, där de finnas, i stor omfattning äro synnerligen små,

gör att eu dylik bestämmelse skulle kunna medföra en ojämnhet i kantorernas

löneförmåner, som väl ej är avsedd och i varje fall olämplig. Därjämte

skulle en sådan rätt för kantorerna med avseende å det stora antalet

små boställen, om den skulle även på dem tillämpas, kunna medföra, att

hela arrendebeloppet kom me att absorberas härav, och boställets övertagande

av distriktet som en lönetillgång bliva allenast ett tomt ord.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Proposition Nr 22.

65

25 §.

En uppdelning, på sätt av kyrkomötet i 34 § 2 mom. föreslås, av göromål,

som åligga innehavare av kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring,

bör med den verkan, som därmed skulle vara förbunden, givetvis

icke kunna ske annorledes än i sammanhang med lönereglering. I förevarande

paragraf bar fördenskull inryckts den bestämmelse, att vid lönereglering

skall, då fråga därom väckes, beslut fattas, huruvida särskild

anordning, på sätt i 34 § 2 mom. stadgas, skall vidtagas.

26 §.

Redan vid 13 § bar anmärkts, att, då särskild anordning, som i 34 §

2 mom. avses, av kantorsdistriktet beslutas, domkapitlet vid löneregleringens

fastställande bar att tillse, att sådan anordning kan anses tillfredsställande

med hänsyn till göromålens behöriga fullgörande. Härav är den sakliga

ändringen i förevarande paragraf föranledd. Dessutom bar en formell

ändring vidtagits.

34 §.

Redan vid 13 § bar angivits skälet till, att under 1 mom. böra såsom

särskilda stycken sammanföras förslagets 1, 2 och 3 mom., vilka samtliga

hava avseende å sådana särskilda befattningar i större kantorsdistrikt,

som i förslagets 1 mom. avses.

För innebörden av det av kyrkomötet antagna 2 mom. har redogörelse

ävenledes lämnats vid 13 §.

Förslagets 4 mom., som av kyrkomötet givits beteckningen 3, kommer

givetvis, utan att dess lydelse enligt förslaget behöver ändras, att hava avseende

även å 2 mom., såvida för de göromål, som där avses, inrättats

någon särskild befattning.

Övergångsbestämmelser.

2 mom. av övergångsbestämmelserna har undergått en mindre redaktionell

jämkning.

Beträffande de dyrtidstillägg, som på grund av stadgandet i 6 mom.

kunna varda bestämda att utgå å lön, som enligt förevarande lag fastställts,

har inom kyrkomötet med styrka framhållits, att, då redan utgörandet

av själva lönerna i många fall kommer att bliva synnerligen betungande

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 18 käft (Nr 22.) 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 22.

för distrikten, detta än mera kan komma att bliva fallet genom de till

sin storlek för närvarande oberäkneliga dyrtidstilläggen. Kyrkomötet vill

därför framhålla den stora angelägenheten att, därest dyrtidstillägg komma

att av Konung och riksdag bestämmas, desamma böra, till lättande särskilt

av de små distriktens tunga, i sin helhet eller till så stor del som

möjligt utgå av statsmedel.

Förslaget till lag om mässfallsgudstjänst.

För att i fråga om meddelande av förordnande att förrätta mässfallsgudstjänst

giva pastor och kyrkoråd tillfälle att framställa sina erinringar

och önskemål har kyrkomötet ansett det böra uttryckligen uttalas, att dylikt

förordnande må av domkapitlet meddelas efter pastors och kyrkorådets förslag.

Förslaget till lag om anställande i vissa fall av kyrkoskrivare

å pastorsexpeditionerna.

Förslaget godkännes oförändrat.

På grund av vad sålunda anförts får kyrkomötet, med förklarande att

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke kunnat av kyrkomötet i

oförändrat skick godkännas, anmäla, att kyrkomötet för sin del antagit

följande förslag till:1

Stockholm den 29 november 1920.

Underdånigst.

NATHAN SÖDEKBLOM.

A. v. Krusenstjerna.

1 Förslagen, som efter utelämnande av förslaget till lag om anställande i vissa fall av kyrkoskrivare

& pastorsexpeditionerna, äro lika lydande med de vid propositionen fogade förslag, hava här

uteslutits.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 22.

67

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsår en deri, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

fredagen den 7 januari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve

Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm,

Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Ekeberg anmälde efter gemensam

beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet, att — sedan

Kungl. Maj:t genom skrivelse den 24 augusti 1920, nr 13, förelagt kyrkomötet

vid skrivelsen fogade förslag till lag om kantorer, lag om mässfallsgudstjänst

samt lag om anställande i vissa fall av kyrkoskrivare å pastorsexpeditionerna

— kyrkomötet i skrivelse den 29 november 1920, nr 50,

med förklarande, att Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke kunnat av

kyrkomötet i oförändrat skick godkännas, anmält, att kyrkomötet för sin

del antagit förslag till lagar i förevarande ämnen av den lydelse i kyrkomötets

skrivelse angåves; och erinrade departementschefen i detta sammanhang

vidare därom, att kyrkomötet i skrivelse den 29 november 1920,

nr 52, tillika meddelat, att kyrkomötet icke kunnat godkänna ett genom

Kungl. Majrts beslut den 24 augusti 1920 på föredragning av t. f. chefen

för ecklesiastikdepartementet kyrkomötet förelagt förslag till lag om bidrag

av allmänna medel till avlöning av kantorer, klockare (kyrkofogdar) samt

kyrkoskrivare, i vad förslaget avsåge bidrag från kyrkofonden.

Efter att hava närmare redogjort för kyrkomötets skrivelser anförde

föredragande departementschefen följande:

»Enligt förslaget till lag om bidrag av allmänna medel till avlöning

av kantorer, klockare (kyrkofogdar) samt kyrkoskrivare skulle efter Kungl.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 22.

Maj:ts prövning bidrag i vissa fall utgå till avlöning av, förutom kyrkoskrivare,

innehavare av självständiga kantorsbefattningar, klockar- eller

kyrkofogdebefattningar samt kantorsbefattningar med begränsad tjänstgöring.

Enär innehavare av självständiga kantorsbefattningar samt klockar- eller

kyrkofogdebefattningar skulle biträda vid arbetet å pastorsexpeditionen, hade

enligt förslaget bidraget till självständiga kantorsbefattningar samt klockareller

kyrkofogdebefattningar ansetts böra utgå från kyrkofonden. Bidraget

till kantorsbefattningar med begränsad tjänstgöring hade däremot föreslagits

att utgå av statsmedel. Emellertid har kyrkomötet förklarat sig icke kunna

godkänna berörda förslag i vad det avsåge bidrag från kyrkofonden. Vid

sådant förhållande och då enligt det förslag om statsbidrag till avlöning

av kantorer i vissa fall, som av chefen för ecklesiastikdepartementet senare

i dag kommer att framläggas, bidrag av statsmedel icke föreslås till avlöning

av innehavare av självständiga kantorsbefattningar samt klockareller

kyrkofogdebefattningar utan endast till innehavare av kantorsbefattningar

med begränsad tjänstgöring, torde det icke kunna förväntas, att

självständiga kantorsbefattningar samt klockar- eller kyrkofogdebefattningar

komma att inrättas i den omfattning, som enligt förslaget till lag om

kantorer varit avsett, men synes mig dock hinder icke möta mot att sistnämnda

förslag även utan bidrag av allmänna medel till avlöning av självständiga

kantorer samt klockare (kyrkofogdar) upphöjes till lag. Säkerligen

komma även utan sådant bidrag ett ej ringa antal självständiga

kantorsbefattningar samt klockar- eller kyrkofogdebefattningar att inrättas,

särskilt i ekonomiskt mera bärkraftiga kantorsdistrikt. Mot de ändringar

och tillägg, kyrkomötet vidtagit i förslaget till lag om kantorer, har jag

icke något att erinra.

Enligt förslaget till lag om anställande i vissa fall av kyrkoskrivare

å pastorsexpeditionerna skulle det åligga vederbörande församling att till

kyrkorådets förfogande ställa erforderliga medel till avlönande av kyrkoskrivare

under tid, då sådant biträde erfordrades å pastorsexpeditionen.

Sistberörda förslag har av kyrkomötet godkänts, men har kyrkomötet däremot

förklarat sig ej kunna godkänna förslaget om bidrag från kyrkofonden

i vissa fall till avlöning av kyrkoskrivare. Och såsom framgår av

motiveringen till ovanberörda förslag om statsbidrag till avlöning av kantorer

i vissa fall, som chefen för ecklesiastikdepartementet framlägger, anses

ej heller statsbidrag till avlöning av kyrkoskrivare kunna ifrågasättas i

stället för det bidrag från kyrkofonden, som kyrkomötet sålunda ansett sig

icke kunna medgiva. Med hänsyn härtill lärer det åtminstone för när
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 22.

varande ej kunna åläggas församlingarna att anställa kyrkoskrivare, och

kan förty förslaget till lag om kyrkoskrivares anställande ej göras till

föremål för proposition till riksdagen.

Det av kyrkomötet gjorda tillägget till förslaget till lag om raässfallsgudstjänst

föranleder icke till erinran från min sida.»

Föredragande departementschefen hemställde härefter, att de av kyrkomötet

antagna förslagen till lag om kantorer och lag om mässfallsgudstjänst

måtte, jämlikt § 87 regeringsformen, genom proposition föreläggas riksdagen

till antagande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;

och skulle till riksdagen avlåtas proposition av den lydelse

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet :

Tvär Brynolf.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1921:119 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts pro position med förslag till lag om kantorer in. m. a1 i texten
  2. 1LU 1921:25 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om kantorer m. m. s. 1 i texten