Sök i Ratio Lex

Angående anslag till befrämjande av lufttrafik

1921-03-11 · 48 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 46 av 48 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:286, Angående anslag till befrämjande av lufttrafik

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 286.

1

TVr 286.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till befrämjande

av lufttrafik; given Stockholms slott den 11

mars 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Walter Hurra]).

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Korning en i statsrådet å Stockholms slott den 11 mars

1921.

Närvarande:

Statsministern von Sydow, ministern för utrikes ärendena greve "Krångel,

statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist,

Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, finans- och

jordbruksdepartementen anförde statsrådet Murray:

I skrivelse den 11 maj 1918 anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t inledning.

måtte låta verkställa utredning angående reguljär flygtrafik och särskilt

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 244 käft. (AV 286.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majtfs proposition nr 286.

vilka åtgärder, som från statens sida borde vidtagas för befrämjandet av

en sådan trafik, samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill denna

utredning kunde giva anledning.

Med anledning härav uppdrog Kungl. Maj:t den 2 maj 1919 åt en

kommitté att verkställa den av riksdagen begärda utredningen. Till

ordförande i kommittén förordnade Kungl. Maj:t landshövdingen M. R.

Sahlin samt till ledamöter överstelöjtnanten K. A. B. Amundson, kanslirådet

C. J. Carlberg, generaldirektören A. J. Juhlin, disponenten C. E.

Lundquist, direktören G. G. Magnusson och filosofie doktorn E. L. Thulin.

Sedan Thulin avlidit, förordnades till ledamot i kommittén i hans ställe

kaptenen G. von Porat.

I skrivelse den 2 december 1920 anmälde kommittén, att kommittén

hade för avsikt att under den närmaste tiden till Kungl. Maj:t

avgiva vissa förslag, vilka komme att medföra kostnader för statsverket,

och anhöll kommittén att, i avvaktan på den skrivelse kommittén komme

att inom kort ingiva, i statsverkspropositionen till 1921 års riksdag måtte

å tilläggsstat för år 1921 beräknas 964,800 kronor och å 1922 års stat

1,530,000 kronor. Med hänsyn till rådande finansiella förhållanden ansåg

jag mig dock endast kunna förorda, att å 1922 års stat för avsedda ändamål

tillsvidare beräknades 750,000 kronor, och fattade Kungl. Maj:t beslut i

i enlighet härmed.

Kommittén har nu den 11 februari 1921 inkommit med skrivelse

i ämnet och däruti meddelat, att särskilt vissa omfattande specialutredningar

— i flera fall förbundna med utländska studier — vilka måst

verkställas för att på luftfartens nuvarande experimentella utvecklingsstadium

klarlägga det svenska lufttrafikproblemet, krävt lång tid, och att

till följd härav kommitténs betänkande icke kunde avgivas förrän senare

under år 1921. Under sådana förhållanden och då vissa av kommitténs

utredningar och förslag synts särskilt brådskande, har kommittén inskränkt

sig till att för närvarande ur det kommande betänkandet ingiva vissa

utredningar och förslag angående statsåtgärder, vilka böra snarast möjligt

vidtagas och avse vissa allmänna förutsättningar för bedrivande av

lufttrafik mellan Sverige och utlandet.

Till följd av remisser hava utlåtanden över kommitténs ifrågavarande

förslag avgivits av generalpoststyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

järnvägsstyrelsen, kommerskollegium, generaltullstyrelsen och

statens meteorologisk-hydrografiska anstalt samt av cheferna för generalstaben,

fortifikationen och marinstaben. Därjämte har svenska aeronautiska

sällskapet inkommit med yttrande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 286.

3

Kommittén anför till en början, att av kommitténs föreliggande ut-Allmänna förredning

framgår, att lufttrafiken redan på dess nuvarande utvecklings- för “lufttrafik.

stadium ovedersägligen kan vara av stort gagn för vårt land särskilt Kommittén

såsom komplement till kommunikationer med utlandet för post och resande.

Vidare säger sig kommittén hava konstaterat, att för påbörjande

av lufttrafik i Sverige förefinnes såväl inhemskt, ekonomiskt väl grundat

enskilt initiativ som stora utländska intressen, dessa senare företrädesvis

gällande transitlufttrafik över Sverige.

Härefter anför kommittén:

Särskild uppmärksamhet synes i detta avseende böra ägnas nu pågående

planering av den mellaneuropeiska lufttrafiken och organisation av lufttrafikförbindelser

mellan väst- och östmakterna. I båda fallen beröra dessa långt avancerade

lufttrafikförberedelser Skandinavien, och under sistförflutet år har trafiken

försöksvis framförts via Warnemunde och Köpenhamn till Malmö. Då ifrågavarande

internationella lufttrafiklinjer icke minst i postalt hänseende få anses

kunna bliva av stort gagn för Sverige, torde det vara särskilt önskvärt, att svenska

intressen vid dylika lufttrafiklinjers definitiva framdragande och organisation

kunna tillgodoses. För detta ändamål erfordras emellertid icke blott inhemska

lufttrafikinitiativ utan även vissa allmänna förutsättningar för lufttrafikens bedrivande

över svenska orter, såsom förefintligheten av ändamålsenligt ordnade

flygstationer och flygtekniska anordningar i allmänhet för befrämjande av trafiksäkerheten.

Vidare anför kommittén:

Vid övervägande av vilka åtgärder som från det allmännas sida kunna böra utländska

vidtagas för underlättande av lufttrafik med utlandet måste särskild uppmärk- förutsättninsamhet

ägnas de allmänna förutsättningarna för sådan trafik i Sverige och i de gart^j}nft''

länder, med vilka det kan vara angeläget att erhålla lufttrafikkommunikationer. 3

Dessa länder äro för direkta och transitförbindelser företrädesvis storstaterna.

I dessa befinnas i stort sett de allmänna förutsättningarna för bedrivande

av regelbunden lufttrafik vara helt andra och vida gynnsammare än i Sverige.

Vid den militära luftfartens övergång till fredsfot efter världskriget ha i regel

dess resurser, av flera anledningar och på i allmänhet särskilt gynnsamma ekonomiska

villkor, i män av efterfrågan blivit ställda till disposition för kommersiella

lufttrafikförsök. Sedan på lufttrafikens därigenom inledda första experimentella

stadium större klarhet vunnits om dessa framtidsmöjligheter och förberedelserna

för den kommersiella trafiken tagit fastare former, ha särskilt de

europeiska stormakterna funnit sig föranlåtna att med till buds stående medel

understödja och främja en fortsatt rask utveckling på detta område. Ett icke oväsentligt

skäl härför, förutom sådana, grundade på stora förväntningar om lufttrafikens

betydelse i och för sig, torde vara försvarsväsendets behov av att vid

krigstillfälle äga tillgång till dels vida större antal luftfartyg och större kadrar

av övad flygpersonal än detsamma å fredsfot kan förfoga över, dels tillräckligt

omfattande inhemsk flygindustri för fyllande av de fordringar, som vid krigsutbrott

kunna ställas på densamma.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

De ifråga om resurser och ändamål likartade förhållanden, under vilka

lufttrafikförberedelserna bedrivas i dessa stater, göra det möjligt att sammanfattningsvis

angiva vissa linjer för den nämnda fortsatta understödjande verksamheten

på detta område. Bland annat märkes, att i regel den kommersiella lufttrafikens

behov av flygstationer blivit tillgodosett genom upplåtande av militära flygstationer

för allmän lufttrafik, och exempel givas även på, att statsmakterna därtill föranstaltat

om uppdragande och utrustande av för landet viktiga flygvägar. Vidare

har den under kriget framgångsfullt utbyggda flygmilitära väderlekstjänsten

bibehållits och genomgående blivit anpassad efter den civila lufttrafikens behov,

varjämte regleringen av lufttrafiken ifråga om trafikbestämmelser, kontroll m. m.

avancerat därhän, att den internationella lufttrafikkonventionen redan kunnat

vinna full anslutning av ett flertal stater.

Under det att sålunda vissa allmänna grundbetingelser för lufttrafikinitativ

internationellt skapats, ha under de senaste åren förekommit även direkt statssubvention

i olika former, av vilka de vanligaste äro förmånliga kontrakt i fråga

om postbefordran samt anslag eller lån för genomförande av ur statssynpunkt

önskvärda trafikförsök. Såsom exempel på subvention i sistnämnda former under

sistförflutet år kan bland annat nämnas, att belgiska staten beviljat »Nationella

syndikatet för studium av lufttransport» ett anslag av två millioner tres. för experimentell

trafik i belgiska Kongo. Brasilianska staten har för förverkligande av

en projekterad flygpostlinje beviljat ett lån å 500,000 fres. I Kina har ett engelskt

företag jämte koncession å viss lufttrafik erhållit ett statslån å £ 1,800.000, och

italienska staten har i samband med koncession å en flyglinje Rom—Sardinien

lämnat ett statsbidrag på 660,000 lire jämte fri disposition av militärmateriel å

Sardinien. En annan form av subvention har under de tvenne senaste åren förekommit

i Frankrike, nämligen beviljande av statspremier för materiella och personliga

prestationer samt för hållande av flygplan av en för krigsbruk användbar

typ, stående till omedelbar disposition vid mobilisering, under det att i England

premieförfarandet tillämpas i viss mån såsom statsunderstöd för den regelbundna

trafiken.

Av väsentlig betydelse, närmast för den reguljära lufttrafikens räntabilitet,

är vidare den ännu i viss utsträckning fortgående tillgången på flygmateriel ur

statsförråd till facila priser samt vissa stormakters industrisubvention av olika

slag, avseende frambringande av för den kommersiella trafiken ekonomisk och

även ur andra synpunkter särskilt anpassad flygmateriel.

Vissa resultat av detta planmässiga underlättande från det allmännas sida

av den påbörjade lufttrafiken äro redan skönjbara. Sålunda har den vidmakthållna

flygindustriella konkurrensen under sistförflutet år kunnat uppvisa lovande

resultat, icke minst ifråga om flygmaterielens tillförlitlighet och räntabilitet. Över

så gott som hela världen ha vidare i alla avseenden livskraftiga lufttrafikföretag

bildats och i viss utsträckning inlett internationell samverkan för organisation

av långdistanstrafiken.

Den här i största korthet antydda utvecklingen härflyter såsom synes ur

speciella förhållanden på luftfartens område i länder, vilka deltagit i världskriget

och kan lokaliseras företrädesvis till dessa. På grund av de stora förväntningar,

som allmänt ställas på flygkommunikationerna, och även med hänsyn till att detta

trafikmedel får sin största betydelse för internationella trafiklinjer och därför förr

eller senare kan ställa varje stat inför frågan om deltagande i lufttrafiken, kan

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

även i under världskriget neutrala länder, vilka mindre berörts av luftfartens utveckling,

konstateras en allmän strävan att åvägabringa förutsättningar för tillvaratagande

av deras intressen på detta område. _

Denna strävan bar från statsmakternas sida, såsom bekant, närmast tagit

sig uttryck i utfärdandet av förordningar angående lufttrafikens bedrivande och

föranstaltande om därmed sammanhörande kontroll samt även om trafiköverenskommelser

staterna emellan. Därjämte bar i flertalet av ifrågavarande länder

beviljats tillfälligt ekonomiskt understöd för försökslufttrafik, under det att lufttrafikproblemet

i dess helhet upptagits till behandling, vilket hos vissa stater

hittills lett till bland annat statsinitiativ för anordnande av ur statssynpunkt

önskvärda flygrouter för reguljär trafik.

Förberedelserna på detta område i Sverige, för vilket långväga internatio- Svenska förnella

lufttrafikförbindelser på grund av landets geografiska läge kunna bliva av beredelse! för

särskild betydelse, kunna knappast anses vara fullt i jämnhöjd med hittillsvarande lQlttrantförberedelser

i vissa andra länder, vilka icke deltagit i världskriget. Då, såsom

förut framhållits, av kommitténs föreliggande utredningar framgår, att lufttrafiken

redan på dess nuvarande utvecklingsstadium kan vara av gagn för landet, och då

kommittén finner de allmänna synpunkter, som förestava lufttrafikens förberedande

även i länder, vilka i stort sett hittills stått utanför luftfartens utveckling under

och efter världskriget, ha full giltighet även för Sveriges del, finner kommittén

all anledning föreligga för en fortsatt strävan från det allmännas sida att, i mån

sådant kan befinnas nödigt, underlätta det praktiska utnyttjandet av detta kommunikationsmedel.

Då åtgärder i denna riktning närmast torde böra åsyfta att

skapa de allmänna tekniska förutsättningarna för öppnande av lufttrafik med utlandet

på reciprocitetens grund, får den allmänna utvecklingen på området utomlands

i viss mån härvid tillskrivas vägledande betydelse. Särskilt måste ur

reciprocitetssynpunkt fästas uppmärksamhet vid faktorer av väsentlig betydelse

för kalkylering av trafiken, i vilket avseende förekomsten oav ett från det allmännas

sida ordnat flygroutväsen spelar en avgörande roll. A andra sidan måste

givetvis i främsta rummet tagas hänsyn till den grad av allmännytta, som det

nya kommunikationsmedlet erbjuder och till de möjligheter, som kunna stå till

buds för införande av detsamma.

Utgående från dessa synpunkter och med beaktande av, att den reguljära

lufttrafiken i stort sett ännu befinner sig å ett experimentelt utvecklingsstadium,

har kommittén fattat såsom sin uppgift "att på grundval av ingående utredningar

förslagsvis uppdraga vissa riktlinjer för utveckling av ett för svenska förhållanden

avpassat lufttrafikväsen samt att föreslå de statsåtgärder, som därvid kunna

befinnas nödvändiga.

Då kommittén i överensstämmelse med dessa synpunkter och av inlednings- Kommitténs

vis anförda skäl härmed framställer vissa förslag, innan dess betänkande föreligger, förslag till

kan förutskickas, att i det följande föreslagna åtgärder äro intimt anpassade efter E““®åtegä^r

luftfartens nuvarande utvecklingsstadium i landet samt kunna vidtagas utan föregripande

av en framtida mera slutgiltig behandling av lufttrafikproblemet i dess

helhet. I syfte närmast att bereda allmänna trafiktekniska förutsättningar för

tillgodogörande av svenska intressen vid internationella lufttrafiklinjers utsträckande

över Skandinavien, gälla dessa förslag främst åvägabringande av ordnade stationsförhållanden

vid vissa för in- och utflygning i riket anvisade orter samt åtgärder

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ls proposition nr 286.

för trafiksäkerhetens betryggande genom meddelande av för lufttrafiken nödiga

väderleksunderrättelser.

För lufttrafikförbindelser med utlandet har kommittén funnit önskvärt, att

flygstationer i främsta rummet upprättas vid Stockholm, Göteborg och någon stad

på Skånes södra eller västra kust, företrädesvis Malmö. Nämnda städer^ kunna,

på grund av deras geografiska läge och deras karaktär av knutpunkter för utlandskommunikationerna

i allmänhet, anses väl ägnade såsom huvudstationer såväl

för internationell trafik, jämväl i transit över Sverige, som ock för framtida inrikes

lufttrafik. Hänsyn har ock tagits därtill, att på dessa platser även ekonomiskt

intresse för flygstationers inrättande förefinnes.

I samband med förslag om statssubvention för upprättande av flygstationer

vid dessa orter får kommittén i det följande även föreslå vissa riktlinjer för

reglering av stationsväsendet med hänsyn till flygtekniska fordringar.

Förutom tillgång till ändamålsenligt anlagda och utrustade flygstationer

är det särskilt för regelbundet bedriven lufttrafik av vikt att med hänsyn till

trafiksäkerhetens betryggande ha ständig tillgång till såväl allmänna som speciellt

för lufttrafiken avsedda väderleksunderrättelser. Enligt kommitténs utredningar

kunna sådana utan större kostnader erhållas genom viss komplettering av landets

officiella väderlekstjänst, vilken komplettering jämväl är ägnad att avsevärt höja

den allmänna väderlekstjänstens tillförlitlighet. Då denna komplettering, liksom

ordnandet av flygstationerna, tager avsevärd tid i anspråk och därför enligt kommitténs

mening snarast bör verkställas, får kommittén även i detta avseende i

det följande avgiva utredning och förslag.

I samband med att möjligheter öppnas för bedrivande av lufttrafik mellan

Sverige och utlandet under ordnade förhållanden uppkommer behov av tillgång

på inhemsk flygmateriel och luftfartspersonal. I fråga om materielen finner kommittén

nuvarande konjunkturer icke inbjuda till den flygindustriella frågans upptagande

ur lufttrafiksynpnnkt. Däremot finner kommittén, av skäl som i det

följande närmare utvecklas, synnerligen önskvärt att vid nuvarande tidpunkt åtgärder

vidtagas för beredande av tillfälle till allmän teknisk utbildning på området

samt särskilt till flygförareutbildning. Denna senare har kommittén funnit

under nuvarande förhållanden lämpligast kunna åvägabringas genom upprättande

av en statens fiygskola.

Vid bifall till de förslag, vilka kommittén sålunda finner sig i det följande

böra framställa, kommer antalet ärenden, vilka på detta område påkalla handläggning

hos vederbörande statsmyndigheter, att högst väsentligt ökas, samtidigt

som dessa ärendens behandling i allmänhet torde erfordra flygteknisk sakkunskap

på vissa händer. Oavsett detta förhållande berättigar den allmänna utvecklingen

på området till antagandet, att den under senare år förekommande ökningen av

iuftfartsärenden hos statsmyndigheterna måste komma att fortgå. Med hänsyn

härtill finner kommittén lämpligt förorda, att samtliga de civila Iuftfartsärenden,

som skola handläggas hos statsmyndigheterna, sammanföras hos en och samma

myndighet, disponerande flygteknisk sakkunskap, samt att, då denna verksamhet i

stor omfattning måste påkalla kontinuitet såsom i fråga om registering och kontroll

m. m., för ändamålet inrättas ett särskilt organ.

Kommittén har därför framlagt förslag rörande åvägabringande av

flygstationer, komplettering av den officiella väderlekstjänsten, upprättande

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Map.ts proposition nr 286.

av en statens flygskola samt inrättande av ett särskilt statsorgan för

civila luftfartsärenden.

Beträffande frågan om lufttrafikens utveckling i allmänhet liar Chefen för

chefen för generalstaben anfört: ben.

Det torde ännu icke kunna med säkerhet förutses, i vilken utsträckning

luftfarkoster kunna komma att betjäna trafiken mellan och inom olika länder.

Flygvapnets hastiga och storartade utveckling under världskriget kan för bedömandet

härav icke sägas lämna tillräckliga hållpunkter. För att emellertid

inom ett land ett lufttrafikväsende av bestående värde och med betryggande anordningar

må kunna uppstå lära åtgärder från statens sida ifråga om såväl kontroll

som understöd få anses nödvändiga. Att staten bör sörja för, ått lufttrafiken

bedrives med erforderlig trygghet borde vara självfallet. I vilken omfattning

åter staten bör genom egna organ och medel utföra lufttrafik, är svarare

att angiva. Staten torde dock i för det allmännas intresse erforderlig grad böra

hålla hithörande viktiga angelägenheter i sin hand och däröver utöva en tillräckligt

kontrollerande verksamhet. Staten kan i övrigt näppeligen underlåta att vidtaga

sådana åtgärder, som äro behövliga för att möjliggöra lufttrafik under ordnade

förhållanden, understödja ärligt menat och på riktiga beräkningar grundat

initiativ med mera dylikt, med ett ord staten bör inom lämpligen avvägda gränser

främja den lojala, civila lufttrafiken. Måhända kan det visa sig nödvändigt,

att staten helt omhändertager även denna.

Såsom kommittén meddelat, har det icke varit möjligt för densamma Departeatt

så bedriva sitt arbete, att kommitténs utredningar om vårt lands luft- mejSf*CÄe''

trafik i sin helhet kunna underställas innevarande års riksdag. Då det

tydligen vore önskligt, om frågan angående vidtagande av åtgärder för

befrämjande av lufttrafiken kunde i ett sammanhang upptagas till behandling,

samt den finansiella situationen ju manar till största återhållsamhet

beträffande utgifter för statsverket, har jag varit starkt betänkt

på att låta förevarande ärende anstå till ett kommande år, och förty

föreslå riksdagen, att det i statsverkspropositionen beräknade anslaget

till lufttrafikens befrämjande icke måtte utgå. Jag har emellertid icke

kunnat bortse från att sakens uppskjutande ytterligare ett år skulle

medföra åtskilliga olägenheter. Därest man icke vill riskera, att

Sverige ställes helt och hållet utanför den internationella lufttrafik,

som redan är påbörjad och som inom kort kan väntas bliva i avsevärd

grad utvidgad, måste nämligen, enligt vad i det följande kommer

att vidare utvecklas, en del åtgärder snarast möjligt vidtagas. I ett

flertal länder och däribland åtskilliga med Sverige jämställda mindre

sådana har staten, inseende det nya kommunikationsmedlets blivande betydelse,

ingripit för att stödja detsamma i den alltid svåra begynnelsetiden.

Så torde även böra ske i vårt land, vilket även riksdagen

beaktat, såsom framgår av dess omförmälda skrivelse den 11 maj 1918.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Jag har alltså ansett mig kunna förorda, att de ur kommitténs blivande

betänkande utbrutna förslagen, dock endast i viss begränsad omfattning,

föreläggas redan innevarande års riksdag. På sätt kommittén

framhållit, kunna dessa förslag genomföras utan föregripande av en mera

slutgiltig behandling av lufttrafikproblemet i dess helhet.

Jag övergår nu till att behandla de särskilda av kommittén framställda

förslagen.

Anordnande Kommittén har till en början väckt förslag om upprättande av

av ftyg- flygstationer samt därvid anfört bland annat:

stationer.

ttgn På lufttrafiken, såsom i det föregående framhållits, på dess nuvarande ut
vecklingsstadium

får sin största betydelse för svenska förhållanden såsom kompletterande

förbindelserna med utlandet, synes det kommittén för närvarande mest

påkallat, att flygstationer komma till stånd å orter, som härvid kunna ifrågakomma.

Sådana orter äro i främsta rummet, såsom nämnt, Stockholm, Göteborg och i

Skåne företrädesvis Malmö, vilka, samtidigt som de äro viktiga tratikcentra, äro

genom sin geografiska belägenhet synnerligen väl ägnade att bliva huvudorter för

lufttrafik mellan Sverige och utlandet. Därest företräde skulle givas någon av

dessa order, torde Malmö böra komma i främsta rummet, med hänsyn till att lufttrafik

redan såsom bekant försöksvis är införd mellan denna stad och Warnemiinde, trots

avsevärda svårigheter, som därvid måste räknas med på grund av bristen på ordnade

flygstationsförhållanden på svenska sidan.

Kommunala Såsom bekant, har frågan om flygstationers anordnande vid dessa städer

förutsätt- upptagits från det allmännas sida genom att frågan om station vid Stockholm är

ningar för av staten och Stockholms stad för utredning och förslag hänskjuten till särskilda

flygstatloners delegerade, under det att flygstationsfrågan i Göteborg är under behandling hos

uppra an e. fcommuna]a myndigheterna och i Malmö har framförts till ett positivt förslag

av kommunalmyndigheterna. Detta förslag har emellertid av Malmö stadsfullmäktige

i föreliggande form avslagits på grund av de därmed förenade kostnaderna.

Beträffande dessa kommunala flygstationsplaner i övrigt har kommittén vid

verkställd orientering funnit bland annat, att desamma i Göteborg närmast åsyftade

reserverande av lämpligt markområde för upprättande av flygstation, under det

att frågan om stationens upprättande tillsvidare är ställd på framtiden. I Malmö

skulle, enligt det nämnda, av stadsfullmäktige på grund av kostnadsskäl avslagna

förslaget, lånt- och sjöflygstationer upprättas å skilda platser. Vidare skulle

enligt detta förslag med lantflygstationen kunna tills vidare av kostnadsskäl anstå,

under det att sjöflygstationen skulle omedelbart iordningställas, vad slip, bryggor

och liknande anordningar beträffar. För uppförande av hangar för luftfartyg

räknades här på uppgörelse mellan staden och enskilda lufttrafikföretag samt

med att av staten eventuellt framdeles föreskrivna särskilda anordningar skulle

komma att av staten bekostas. Beträffande dessa frågors läge vid fiygstationsförberedelserna

i Stockholm har under konferens mellan statens och Stockholms

stads delegerade å ena sidan samt kommittén å andra framgått såsom mest önskvärt,

att stationskostnaderna bleve efter överenskomna principer fördelade mellan

staten och Stockholms stad.

A andra orter i riket, där flygstationsfrågan upptagits till behandling hos

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 286.

de kommunala myndigheterna, synes därmed närmast ha åsyftats att med hänsyn

till den kommunala markpolitiken i tid träffa dispositioner för tillgång vid behov

av lämpligt markområde för flygstationsändamål. I allmänhet synes hos dessa kommuner

räknas med lufttrafiken och dess stationsproblem såsom närmast ett statsintresse.

Under här angivna förhållanden finner kommittén sannolikt, att flygstationer

icke under lång tid kunna komma till stånd i landet enbart på grund av nuvarande

kommunala förberedelser. Under alla förhållanden kan förutsättas, att

kostnadsfrågan, vilken, såsom ovan nämnts, i Malmö föranlett uppskjutande av

stationsfrågans lösning, även å andra orter skall uppresa betydande svårigheter.

En väsentlig anledning härtill är, att flygstationsföretag såsom sådana icke kunna

väntas lämna tillfredsställande ränta, .förrän lufttrafiken uppnått en viss grad av

omfattning och stabilitet, varmed på ett tidigt utvecklingsstadium av densamma

icke kan räknas.

För lufttrafik avsedda stationer måste motsvara vissa fordringar, förestavade

av kommunikationsmedlets egenart. En flygstation kan schematiskt indelas

i tvenne områden, nämligen administrationsområdet, till vilket hangarer,

bensindepå och administrationsbyggnader i övrigt äro förlagda, samt flygområdet,

inom vilket luftfartygen ankomma och avgå. För betryggande av luftfartygens

starter och landningar måste för dessas utförande ett slätt planerat fält, det

egentliga flygfältet, vara tillgängligt inom flygområdet. Storleken av detta fält

är i flygtekniskt avseende beroende av start- och landningslinjernas längd samt

av trafikfrekvensens omfattning. På det omgivande flygområdet behöver däremot

ur flygtekniska synpunkter endast ställas den fordran, att detsamma icke erbjuder

för inflygning till och utflygning från fältet hindrande föremål, såsom kraftledningar

eller höga byggnader i fältets omedelbara närhet eller avsevärda höjder

inom ett visst avstånd därifrån.

För betryggande av trafiksäkerheten inom det sålunda disponerade flygområdet

erfordras, att bestämda trafikregler följas i luften och å marken samt

att trafiken enligt dessa kan dirigeras medelst därför under alla förhållanden

tjänligt signalsystem, likartat för landets alla stationer.

Beroende på om flygstationer äro avsedda för trafik med lånt- eller sjöflygplan

eller med flygplan av båda slagen kunna de indelas i lantflygstationer.

vilkas flygfält utgöras av slät mark, sjöflygstationer, vilkas flygfält utgöres av

en vattenyta, samt kombinerade flygstationer, förfogande över flygfält å land och

vatten. Stationer av mer än en av dessa typer kunna, på grund av geografiska

och i vårt land även klimatologiska förhållanden, erfordras längs en och samma

flygväg, vartill i viss utsträckning förekommer behov av särskilda mellanlandningsplatser,

avsedda såsom bensin- och säkerhetsanhalter. Dylika mellanlandningsplatser

kunna emellertid utan olägenhet anordnas endast provisoriskt, då

deras betydelse och nödvändighet givetvis förminskas i den mån som flygplanen

fullkomnas. I sammanhang härmed må nämnas, att flygfält, lämpliga för trafik

med flygplan, även äro användbara för trafik med ballongfartyg, samt att vid

trafik med ballongfartyg behovet av mellanlandningsplatser bortfaller.

För här närmast ifrågakommande flygstationer, vid Stockholm, Göteborg

och Malmö, avsedda såsom svenska huvudstationer och anknytningspunkter för

lufttrafik med utlandet, märkes, att vid planering av den internationella trafiken

även i dess utsträckning över Skandinavien räknas med nyttjande av såväl lantsom

sjöflygplan. För motsvarande av ändamålet böra flygstationer vid dessa

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 244 käft. (Nr 286.) 2

Allmänna

flygtekniska

bebor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Fördelning

av kostnaderna

mellan

stat och kommun.

Statsanslagets

storlek

och fördelning.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

städer alltså kunna mottaga både lånt- och sjöflygtrafik, vid vilket förhållande

den kombinerade riygstationen med hänsyn till anläggningskostnaderna kan vara

att förorda framför skilda lånt- och sjöflygstationer.

Vid övervägande av i vilken mån statens ekonomiska medverkan lämpligen

kan vara att påräkna för uppförande av de ifrågavarande stationerna vid

Stockholm, Göteborg och Malmö har kommittén ansett sig böra utgå från, att

statens och vederbörande kommuners intressen i frågan sammanfalla samt att

stationerna lämpligen böra vara det allmännas egendom. Vidare har kommittén

ansett sig böra särskilt beakta, att, enligt de kommunala planerna i samtliga

förevarande fall, den för flygstationer erforderliga marken skulle av kommunerna,

eventuellt efter viss planering, upplåtas, under det att, enligt kommitténs här

föregående framställning, staten måste anses ha särskilt intresse av stationsväsendets

ordnande och den fortgående regleringen av detsamma.

Under sådana förhållanden har kommittén kommit till den uppfattningen,

att en på grund av omständigheterna i dessa fäll naturlig fördelning av kostnaderna

mellan kommunerna och staten skulle kunna ernås på i princip följande sätt.

Kommunen anskaffar och anordnar flygområdet med avseende på flygfältets

planering samt framdragande till stationsplatsen av erforderliga vägar jämte

ledningar för vatten, avlopp och elektrisk kraft ävensom lysgas, där sådan finnes

inom samhället. Det sålunda utrustade området överlämnas, för upprättande av

flygstation därstädes, av kommunen till staten med full äganderätt och utan ersättning,

så länge det användes för ändamålet.

Staten drager därefter försorg om inrättande av flygstation på området,

med därtill hörande byggnader, utrustning för signalväsen m. m. samt om den

färdiga stationens ledning och förvaltning. Detta kan alternativt efter prövning

i varje särskilt fall ske genom att staten direkt, genom statsorgan, inrättar och

leder stationen eller om både inrättandet och ledandet eller ettdera träffar överenskommelse

antingen med kommunen eller med ett privat företag, vilket för

ändamålet bör kunna påräkna anslag eller lån.

I fråga om inkomster av stationen kan räknas med sådana, inflytande genom

markhyror för enskilda lufttrafikföretags hangarer, genom av staten fastställda

trafiktaxor samt genom tillfälligt förekommande flyguppvisningar m. m.

Om någon annan än staten deltagit i stationens inrättande eller ombesörjer förvaltningen

av densamma, bör överenskommelse träffas rörande fördelningen av

dessa inkomster efter förhållandena i varje särskilt fall.

Utgående från en fördelning av kostnaderna mellan staten och kommunerna

på här angivet sätt samt från att endast de nödvändigaste anordningarna för

lufttrafikens bedrivande böra tills vidare ifrågakomma och bestridas genom statsanslag,

finner kommittén de approximativa på staten belöpande anläggningskostnaderna

för en flygstation, avsedd såsom i här förevarande fall att, enligt vad

ovan anförts, mottaga trafik med såväl lånt- och sjöflygplan kunna begränsas till

följande:

Fyra hangarer för vardera 4 flygplan..........Kr. 400,000

Slipanordningar .....................» 50,000

Bryggor och hjälpbåtar.................» 25,000

Reparationsverkstad ............... » 50,000

Bensintankanläggning.................» 15,000

Meteorologisk station..................» 5,000

Diverse byggnader och materiel.............» 75,000

Kronor 620,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Enligt vad kommittén vid verkställd orientering funnit, räknas emellertid

endast för Göteborgs vidkommande med möjlighet att kunna anlägga station för

trafik med både lånt- och sjöflygplan. Vid Stockholm och Malmö måste enligt

hittills föreliggande utredningar skilda stationer upprättas för lånt- och sjöflygning.

Utrustningskostnaderna ökas i dessa fall genom att båda stationerna måste

vara försedda med reparationsverkstad, bensintankanläggning samt »diverse byggnader

och material» från kr. 620,000 till kr. 760,000.

Härtill komma drift- och underhållskostnader för stationerna, vilka kostnader

på förhand knappast kunna tillförlitligt beräknas, närmast med hänsyn till

deras beroende av trafikens blivande omfattning. Utgående från att till en början

bör räknas med minsta möjliga stationspersonal samt att underhållsarbetena i allmänhet

kunna utföras av denna, har kommittén emellertid låtit verkställa approximativa

beräkningar av drift- och underhållskostnaderna för flygstationer. Dessa

beräkningar, vilkas slutbelopp utgöra för en kombinerad station kr. 100,000, för

en lantflygstation kr. 65,000 och för en sjöflygstation kr. 72,000 pr år, gälla

approximativa totalkostnader i allmänhet för _ drift och underhåll av flygstation

av här ifrågavarande storlek och utrustning, oavsett i vilken utsträckning

regelbundet trafikerande företag kunna hålla egna hangarer och egen personal.

Allt efter som förvaltningen ombesörjes av staten eller ett företag, eventuellt

en kommun, med statsunderstöd, kunna kostnaderna för statsverket

komma att ställa sig olika. Det synes dock som om under alla förhållanden

underhållskostnaderna böra bestridas av staten, varjämte kan ifrågasättas, att staten

skulle anställa stationens föreståndare, vilken särskilt under den första tiden

torde kunna, förutom de direkta stationsgöromålen, även sköta tull-, post- och

passviseringsgöromål. Med hänsyn till att de kostnader för stationens drift och

underhåll, vilka kunna böra bestridas av statsverket, sålunda äro beroende av förhållandena

i varje särskilt fall, samt även med hänsyn till att kommitténs förevarande

framställning närmast avser själva upprättandet av flygstationer, har kommittén

ansett sig kunna här inskränka sig till hemställan om statsanslag för detta

ändamål utan att i beräkningarna upptaga drift- och underhållskostnader.

Kommittén finner sålunda, att statsbidrag för utrustande av flygstationer

approximativt kunna beräknas för resp. Stockholm och Malmö till kr. 760,000 och

för Göteborg till kr. 620,000 eller tillhopa kr. 2,140,000.

Med hänsyn till önskvärdheten av att dessa stationer snarast möjligt

komma till stånd och att därför arbetet kunde upptagas under innevarande år,

skulle viss del av dessa kostnader behöva bestridas i år och återstoden under nästkommande

år. Vid beräkning av huru kostnaderna skulle kunna fördelas å åren

1921 och 1922 har kommittén kommit till följande resultat:

1921 1922

Stockholm.............Kr. 260,000 Kr. o00,000

Malmö...............> 260,000 > 500,000

Göteborg............, > 140,000 _»__480j)00

Kr. 660,000 Kr. 1,480.000

På här anförda grunder har kommittén hemställt, att för flygj

stationsändamål måtte anslås ett belopp av 2,140,000 kronor att utgå

• jo ••• - .1, - :>-i ■» tf IU ..... rrr-.rnnr* ..... • *''" '' ''* ''

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Gener alpoststyrelsen.

Järnvägs
styrelsen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

med 660,000 kronor under år 1921 och 1,480,000 kronor under år 1922

enligt de grunder, som kunna komma att av Kungl. Maj:t bestämmas.

Generalpoststyrelsen har uti sitt utlåtande anfört:

Generalpoststyrelsen är av den uppfattningen, att anordnandet av flygstationer

i Stockholm, Göteborg och Malmö skulle verka synnerligen befrämjande för luftposttrafiken.

I likhet med lufttrafikkommittén anser generalpoststyrelsen vidare,

att, därest företräde skulle givas någon av dessa orter, Malmö torde höra komma

i forsta rummet.

Såsom meddelades i skrivelse av den 13 februari 1920, håller generalpoststyrelsen

nämligen före, att det ur postal synpunkt för närvarande i regel

icke torde vara så mycket att vinna genom inrättande av luftposttrafik mellan

inrikes orter, men anser generalpoststyrelsen, att förhållandet ställer sig annorlunda,

när det gäller dylik trafik mellan Sverige och utlandet, då väsentlig

tidsvinst kan under vissa förutsättningar uppnås genom luftposttrafik. Den förnämsta

postala förbindelsen med bland annat de viktigare delarna av den europeiska

kontinenten och England äger för närvarande rum via Trälleborg—Sassnitz.

och vore det givetvis förmånligt för den korresponderande allmänheten, att befordringstiden

för de mera brådskande försändelser, som befordras denna väg,

kunde nedbringas genom luftpostbefordran. Med hänsyn till Malmös geografiska

läge i närheten av kontinenten torde anordnandet av en tidsenlig flygstation därstädes

vara synnerligen önskvärt, då därigenom skulle kunna erhållas i hög grad

ökade möjligheter för uppehållande av en regelbunden luftposttrafik mellan Malmö

och till exempel Warnemilnde och Hamburg samt västra Europa. De jämförelsevis

goda järnvägsförbindelserna mellan Malmö och det övriga Sverige, ävensom den

omständigheten, att Malmö är södra Sveriges största stad, framhäva ytterligare

betydelsen av Malmö såsom svensk utgångspunkt för en dylik luftposttrafik. De

nuvarande bristfälliga anordningarna vid sjötiygstationen därstädes, vilka generalpoststyrelsen

tillät sig påpeka i skrivelse den 19 november 1920, medförde

också avsevärda olägenheter vid den under månaderna augusti—oktober föregående

år anordnade luftpostbefordringen.

Generalpoststyrelsen är övertygad om, att anordnande av flygstationer även

i Stockholm och Göteborg skulle ur postal spnpunkt vara synnerligen betydelsefullt,

men anser dock behovet därav icke för närvarande så trängande som beträffande

Malmö.

Järnvägsstyrelsen har anfört:

I fråga om mellan vilka orter inom landet det kunde anses önskvärt att

inrätta lufttrafikförbindelser för befordring av passagerare och gods och i vilket

förhållande trafiken a sådana flyglinjer kunde tänkas komma att stå till samma

trafik hos redan befintliga kommunikationsmedel får styrelsen hänvisa till sitt

uttalande i skrivelse den 17 augusti 1920 till lufttrafikkommittén.

Däri framhölls, att lufttrafiken, då den tekniska utvecklingen så överhuvudtaget

gjorde möjligt, syntes kunna ifrågakomma mellan sådana på relativt stort

avstånd^ från varandra belägna orter, mellan vilka livliga kommersiella förbindelser

rådde; och ifrågasattes beträffande såväl person- som godstrafiken flygrouter

med Stockholm, Göteborg eller Malmö såsom begynnelse- eller slutstationer för

routen. Då kommittén nu föreslår i första hand nämnda landets tre viktigaste

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286. _ 13

handelscentra såsom lämpliga platser för anordnande av flygstationer, synes intet

vara att häremot erinra.

Vidkommande förhållandet till annan trafik vidhåller ock styrelsen sitt

uttalande härutinnan i berörda skrivelse eller att beträffande persontrafiken först

när det nya trafikmedlet nått upp till samma säkerhet och punktlighet samt regelbundenhet

som tågen å järnvägarna, torde det för den allmänna samfärdseln

bliva av den betydelse, att det kunde påräkna någon nämnvärd regelbunden

trafik, och beträffande godstrafiken, att det i allmänhet icke torde vara att räkna

med transport av varor mot fraktgodsavgift vid planläggandet av blivande lufttrafiklinjer.

Såsom styrelsen ock framhöll, är det dock att förutse, att av ilgodstrafiken

en del av paketgodset (kollin om 1—10 kg.) skulle kunna påräknas för

lufttrafikens del, liksom det vore att förutse, att en jämförelsevis större procent av

det mellan in- och utlandet transporterade ilgodset komme att fördelas på flyglinjerna,

därest direkta tidsbesparande sådana komma till stånd. Att posttransporterna

i viss omfattning komma att ledas över de nya luftlinjerna, torde även

kunna förutsättas.

I fråga om de av kommittén föreslagna åtgärder för statens medverkan på

förevarande område synes utvecklingen giva vid handen, att, i den riktning kommittén

nu föreslagit, staten med hänsyn till trafiksäkerhetens betryggande och

internationella fordringar på flygstationer bör inskrida reglerande i fråga om

stationernas storlek, utrustning och dylikt, ävensom med hänsyn till statens intresse

av lufttrafiken på föreslaget eller liknande sätt ekonomiskt underlätta

upprättande av välordnade flygstationer.

Generaltullstyrelsen har såsom eget utlåtande åberopat ett av GeneralStockholms

packhus- och tullbevakningsinspektioner avgivet yttrande, tulJ~

däruti meddelas, att kommitténs framställning i vad den kan anses beröra

området för tullförvaltningsavdelningarnas verksamhet icke givit

avdelningarna anledning till erinran; dock anse avdelningarna sig höra

ifrågasätta lämpligheten av att åt flygstationsföreståndaren skulle uppdragas

att handlägga jämte andra avsedda ärenden även ifrågakommande

tull göromål.

Chefen för generalstaben har anfört: Chefen för

generalstab

Mot anordnandet av vissa flygstationer synes intet vara att erinra, under hen.

förutsättning att behovet därav är fullt konstaterat. Härvid bör emellertid uppmärksammas,

att hänsyn icke bör tagas uteslutande till lufttrafiken med utlandet,

utan att på grund av vårt lands utsträckning en inhemsk lufttrafik är tänkbar

och jämväl bör kunna påräkna statligt understöd. Huru i övrigt flygstationerna

lämpligen böra anordnas, och vilka överenskommelser med vederbörliga kommuner

böra för ändamålet träffas, undandrager sig chefens för generalstaben bedömande.

Statens kontrollerande intresse bör dock under alla omständigheter upprätthållas.

Chefen för fortifikationen har framhållit, att det ur försvarets syn- Chefen för

punkt är ett önskemål, att åtgöranden, feom nu vidtagas på lufttrafikens ^ort^at,°''

område, bringas i så nära sammanhang som möjligt med de militära

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

kraven. Därför kunde i fråga om anordnandet av flygstationer den erinran

göras, att ingen dylik föreslagits på den långa norra delen av landets

ostkust.

Chefen för Chefen för marinstaben bär överlämnat och förklarat sig instämma

mafben. a'' i ett av chefen för marinens flygväsende avgivet yttrande, varuti anförts,

bland annat:

Till vad av kommittén anföres angående förutsättningarna för en lufttrafik berörande

vårt land, har jag intet annat att erinra, än att det enligt min åsikt bör

ännu kraftigare än vad av kommitténs uttalande framgår understrykas, att huvudvikten

måste i första hand läggas på åtgärder för mottagande i och avgång från

landet av utlandstrafiken, och att denna fråga bör göras helt oberoende av uppkomsten

av lufttrafiklinjer inom landet, för vilka enligt min åsikt på grund av

vårt inlands beskaffenhet finnas jämförelsevis små förutsättningar.

Sålunda synes mig även förutsättningarna för uppkomsten av direkta utländska

lufttrafikföretag från mellan och västra Europa transiterande Sverige till

Östeuropa och vice versa vara ringa, och att man åtminstone under närliggande tid

bör räkna med att för befordrandet av passagerare, post och gods genom Sverige

befintliga järnvägskommunikationer komma att anlitas, åtminstone då fråga är om

färder med luftfartyg, tyngre än luften.

Så t. ex. torde med flygplan från västra Europa till Göteborg ankommande

passagerare, destinerade exempelvis till retrograd efter en flygfärd från exempelvis

London om c:a 5 timmar, på flygplanernas nuvarande och närliggande utvecklingsskede

säkerligen föredraga att taga det uppgående nattsnälltåget till Stockholm

och följande förmiddag utvilade fortsätta därifrån med flygplan till resans mål,

mot att direkt fortsätta färden luftledes.

Härtill kommer, att anordnandet av lufttrafiklinje över Sverige skulle på

grund av nödvändigheten att på routen anordna mellanlandningsplatser draga

högst avsevärda kostnader, sålunda utgörande ett ytterligare skäl att i denna

fråga se tiden an.

De av kommittén föreslagna statsåtgärderna för vårt land berörande luftfart

anser jag vara i huvudsak väl ägnade att tillgodose det omedelbara kravet

och får jag livligt förorda desamma.

I avseende å en del detaljer i förslaget till statsåtgärder tillåter jag mig

anföra följande:

Beträffande de föreslagna flygstationsanläggningarna i Stockholm, Göteborg

och Malmö synes mig kommitténs uttalande, att ett utbyggande av Malmö flyghamn

skulle vara i första hand trängande, ej motiverat, i det att ett utbyggande

av en flyghamn i Stockholm för upptagande av lufttrafik österöver måste anses

vara ett fullt likvärdigt krav. _ ;

Då jag i enlighet med vad ovan anförts ej kan godtaga kommitténs åsikt,

att den internationella trafiken över Skandinavien kommer att använda såväl landsom

sjöflygplan i ungefär lika utsträckning, utan fast mera är förvissad därom,

att denna trafik kommer att till övervägande del försiggå med sjö- eller amfibieplan,

anser jag det vara av utomordentlig vikt, att hänsyn härtill tages vid val av

plats för. stationsanläggningarna. Sålunda bör obetingat eftersträvas att å de olika

platserna, närmast eu i Stockholm och Malmö, finna möjlighet för åstadkomman
-

fl»''fr •> + r tv

rr y

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

det av en "kombinerad flygstation — om så icke är möjligt bör huvudvikten läggas

å sjöstationen. Emellertid måste härvid erinras därom, att en sjöflygstation

utan därintill gränsande landningsfält alltid måste betraktas som otillfredsställande,

i det att dess användande under isläggnings- och islossningsperioderna omöjliggöres

eller är förenat med svårigheter och risker. På samma gång som denna

omständighet sålunda utgör ett ytterligare skäl att eftersträva en kombinerad

station, utgör också flygplanens utveckling därhän att erfordra allt kortare startoch

landningssträckor en direkt anledning att iakttaga försiktighet vid nedläggande

av stora kostnader å vidsträckta land-landningsfält, och att sålunda i avvaktan

på utvecklingen härutinnan inskränka sig till vad som är oundgängligen nödvändigt

för riskfri landning och start.

Kommitténs beräkningar av de årliga underhålls- och driftkostnaderna för

flygstationerna peka även tydligt på fördelarna av en kombinerad station.

Beräkningarna av anläggningskostnaderna synas mig vad beträffar kostnaden

för hangarbygge avgjort för höga och kunna kostnaderna per station minskas

med minst 100,000 kronor.

För egen del har chefen för marinstaben betonat, att samtliga flygstationer,

som nu ifrågakomma att byggas, böra anläggas så, att de bliva

gemensamma för lånt- och sjöflygplan med huvudvikten på anordningarna

för det sistnämnda slaget.

Bland de viktigaste av de åtgärder, som behöva vidtagas för Departelufttrafikens

befrämjande, är att iordningsställa de landningsplatser, som '' >eJen

särskilt skola tjäna den internationella trafiken. Sveriges läge gör, att

lufttrafiken mellan västra och östra Europa med fördel framdrages över

vårt land, men härför fordras, att på lämpliga ställen inom Sverige anordnas

flygstationer, där man utan risk för att luftfartygen taga skada

kan låta dessa gå ned för att utväxla passagerare och gods samt få sina

bensinförråd fyllda med mera. Om icke sådana anordningar i Sverige

vidtagas, är det möjligt, att de internationella lufttrafiklederna så förläggas,

att de icke komma att beröra vårt land. Därför har kommittén ansett,

att redan till 1921 års riksdag förslag bör framläggas om ordnande av

flygstationer vid Stockholm, Göteborg och Malmö, vilka stationer företrädesvis

erfordras för den internationella lufttrafiken. Innan jag anger min

ståndpunkt härutinnan, ber jag emellertid att något få uppehålla mig

vid spörsmålen om, hur flygstationerna böra vara beskaffade och hur

kostnaderna för stationerna skola bestridas.

Vid bestämmande av måtten för internationella flygfält har man i

allmänhet utgått ifrån, att hela start- och landningslinjen omkring 550

meter lång skall framgå över det slätt planerade flygfältet. Då ett flygplan

alltid måste starta och landa mot vinden, bör nämnda linje finnas

i alla riktningar, och man kommer därför upp till en areal av omkring

24 hektar för ett internationellt flygfält. Enär det i vår kuperade ter
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 286.

rang är svårt att erhålla så stora, i närheten av trafikcentra belägna

områden, har andra nordiska flygkonferensen, som år 1918 anordnades av

de nordiska aeronautiska sällskapen, utarbetat förslag till flygfält av betydligt

mindre storlek. Till följd av flygmotorernas snabbt växande driftsäkerhet

har man ansett det tillräckligt att hava en start- och landningslinje

över planerad terräng av 300 meter. De närmast bortom liggande

200 meterna skulle framgå över mark, som ej behöver vara särskilt planerad,

men dock måste vara fri från upprättstående föremål och öppna diken. Därefter

bör på ytterligare 200 meter icke finnas föremål högre än en telefonstolpe.

Med dessa mått skulle den del av ett flygfält, som måste vara

planerat, icke behöva upptaga större ytinnehåll än omkring 8 hektar.

Med hänsyn till önskvärdheten att så mycket som möjligt begränsa

kostnaderna och för att icke från annan användning skall undantagas

mer mark än som är nödvändigt, anser jag, i likhet med kommittén,

att de flygstationer, varom nu är fråga, icke böra erhålla större dimensioner

än som föreslagits av andra nordiska flygkonferensen. Dock böra

stationerna så förläggas, att de framdeles kunna vid behov utvidgas.

Vad angår frågan om bekostande av stationernas anläggning har

kommittén ansett, att man icke kan räkna med det enskilda initiativet,

enär åtminstone till en början för stationernas begagnande icke kunna

väntas inflyta så stora belopp, att de förslå till anläggningskostnadernas

förräntning och amortering samt täckande av driftkostnaderna. Kommittén

har för den skull hållit före, att staten och kommunerna i förening

böra bestrida de erforderliga kostnaderna. • Dessa skulle, på sätt närmare

inhämtas av kommitténs här ovan intagna skrivelse, fördelas sålunda,

att kommunen anskaffar och anordnar flygområdet med erforderliga vägar

jämte ledningar för vatten, avlopp och elektrisk kraft m. m., samt att

staten uppför behövliga byggnader och övriga anordningar samt sköter

och underhåller stationen.

I likhet med kommittén anser jag, att staten bör bidraga till kostnaderna

för sådana flygstationer, vilka äro av större betydelse för den allmänna

samfärdseln. Därest staten, i enlighet med kommitténs förslag,

såsom villkor för bidrag stadgar, att staten blir ägare till stationerna,

erhåller staten möjlighet att utöva ett bestämmande inflytande över lufttrafiken

samt tillse, att den ordnas efter enhetliga grunder och att inga

enskilda företagare kunna tillgodose sina intressen på andras bekostnad.

Men innan kommittén avgivit sitt slutliga betänkande och frågan därefter

i dess helhet kan överskådas, lär det icke böra ifrågakomma att fastslå

några bestämda regler angående fördelning av kostnaderna för stationernas

anläggning eller frågan om vem som skall äga och sköta desamma.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Även andra sätt än det av kommittén föreslagna kunna tänkas för

spörsmålets lösning. Åtminstone då det gäller en flygstation på någon mera

avsides belägen ort, där större trafik icke kan väntas, lär det kunna visa

sig mest ändamålsenligt, att kommunen anlägger flygstationen till alla delar

samt då också bibehåller den i sin ägo. Staten skulle i så fall

endast i någon mån bidraga till anläggningskostnaden samt utfärda

ordningsföreskrifter och taxor för flygstationen. Skötsel och underhåll

av en flygstation torde ofta kunna ske med mindre kostnad genom

kommunens på platsen befintliga personal, än om staten genom sina organ

skall verkställa dessa bestyr. Hur än saken ordnas, bör dock givetvis

den kommun, inom vars område eller intill vilken en flygstation förlägges.

i väsentlig mån bidraga till kostnaderna, då det för kommunen innebär

betydande fördelar, att ordnad lufttrafik kan äga rum till och från kommunen.

Såsom av kommitténs skrivelse framgår skulle med iakttagande

av den av kommittén föreslagna grunden för fördelning av kostnaderna

mellan staten och kommunen statens bidrag till anordnande av flvgstationer

i Stockholm, Göteborg och Malmö tillhopa uppgå till 2,140,000

kronor.

Då det emellertid ej synes vara av tvingande behov påkallat, att

samtliga dessa flygstationer omedelbart komma till utförande, har jag, med

hänsyn jämväl till rådande finansiella förhallanden, ansett en väsentlig

reduktion böra äga rum av det belopp, som för närvarande kan avses

som statsbidrag för flygstationer.

Bland de flygstationer, som kommittén anser snarast möjligt böra

komma till stånd, är den i Malmö onekligen den, vilken främst behöves.

Regelbunden lufttrafik för passagerare och post berörande Malmö

bär ägt rum under en del av hösten 1920, men det liar visat sig vara

förenat med stora svårigheter för de därvid använda flvgbåtarna att angöra

Malmö, enär de där av det trafikerande bolaget utförda angömingsanordningarna,

såsom slip och bryggor, voro av synnerligen primitiv beskaffenhet

och obekväma. Flygbåtarna hava för den skull ofta gått ned

på den öppna redden, och passagerare och post hava befordrats till och

från flygbåtarna medelst motorbåt. Framför allt vid stormigt väder

har detta visat sig vara förenat med betydande svårigheter. Saknaden

av reparationsverkstad samt bensintankanordning m. in. har även gjort

sig i hög grad kännbar. Den lufttrafik, som hösten 1920 ägde rum

mellan Malmö och Warnemiinde, däruti även svenskt luftfartyg deltog,

har under vintermånaderna legat nere, och till följd av hinder,

som uppstått för tyska luftfartyg att idka trafik utom Tyskland, är

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 244 käft. (Nr 286.) o

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

det ovisst när trafiken kan återupptagas. En plan att sköta trafiken

mellan Sverige och Tyskland ensamt med svenska flygbåtar har måst

uppgivas, då det icke finnes någon flygstation i södra Sverige och det

icke ansetts kunna komma i fråga, att ett svenskt luftrederi till utlandet

förlägger sin huvudstation, där eftersyn och reparationer av luftfartygen

äga rum. I vår är avsett att öppna regelbunden lufttrafik mellan

Skandinavien samt England och Frankrike över Hamburg och Amsterdam.

Till följd av saknaden av flygstation i södra Sverige kommer emellertid

routen icke att beröra vårt land, utan trafiken skall utgå från Köpenhamn,

där fullt utrustad flygstation redan finnes. Även om på annat sätt förlagda

flygrouter mellan Skandinavien och kontinenten komma till stånd, fordras

framför allt en flygstation i södra Sverige, för att vårt land skall kunna

deltaga. Jag anser därför, att ansträngningarna i första hand böra inriktas

på att erhålla en sådan station, vilken lämpligen kan förläggas till Malmö.

Det är att vänta, att lufttrafik å Malmö, liksom å Stockholm

och Göteborg, kommer att bedrivas med såväl lånt- som sjöflygplan.

Emellertid finnes i Malmö icke möjlighet att för rimlig kostnad få en

kombinerad lånt- och sjöflygstation. Lantflygstationen är därför avsedd

att förläggas å Spillepengsmarken norr om staden, under det att sjöflygstationen

skulle anordnas å ett uppmuddrat område inom frihamnen.

Då behovet av sjöflygstationen är störst, men tillräckliga medel icke nu

stå till förfogande ens för att fullt utbygga en sådan station, synes man

för närvarande böra vid nämnda hamnområde utföra de arbeten, som äro

mest nödvändiga för att kunna mottaga sjöflygplan, för att sedermera,

när ytterligare medel stå till förfogande, fullborda stationens anläggning.

Besökande lantflygplan torde i så fall för start och landningar

kunna tillsvidare begagna sig av fält i stadens omgivningar.

Enligt av kommittén uppgjorda beräkningar, vilka torde som bilaga

få vidfogas protokollet, uppgå de kostnader, staten skulle vidkännas för eu

sjöflygstation, till 420,000 kronor. För att nedbringa utgifterna skulle man

vid anordnande av sjöflygstationen vid Malmö till en början kunna undanskjuta

i berörda summa ingående kostnad om 200,000 kronor för 2 hangarer.

I den mån medel kunna stå till förfogande, kan det dock möjligen

befinnas önskvärt, att en hangarbyggnad bekostas av staten. Eljest skulle

de enskilda lufttrafikföretagen själva få sörja för erforderliga hangarer.

Härjämte skulle kostnaden för diverse byggnader och material, som beräknats

till 75,000 kronor, kunna minskas till 25,000 kronor. Alla övriga i

planen ingående anordningar skulle enligt densamma fullständigt utföras.

För en på detta sätt endast delvis utbyggd station utan hangarer

skulle kostnaden bliva 170,000 kronor. Enär anordningarna för flygstatio
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

nen i Malmö böra snarast möjligt vidtagas för att åtminstone den lufttrafik

med västra Europa, som kan väntas under år 1922, måtte komma

att beröra vårt land, är det önskligt, att beloppet blir tillgängligt redan

innevarande år, och synes detta låta sig göra, mot det att anslaget å

nästa års stat minskas med samma belopp.

De sålunda uppgjorda kostnadsberäkningarna förutsätta, att Malmö

stad fullgör de prestationer, som kommittén anser böra ankomma på vederbörande

kommun, d. v. s. lämnar fri mark ävensom ombesörjer anläggning

av vägar samt, i den mån så erfordras, framdrager ledningar för

vatten, avlopp, elektrisk kraft och lysgas. Skulle Malmö finnas icke vara

villigt att fullgöra dessa prestationer, torde en station i södra Sverige

kunna med ungefär lika fördel anordnas vid någon annan skånsk stad,

exempelvis Trälleborg eller Hälsingborg. Sistnämnda stad lär särskilt

vara intresserad av att flygstationen förlägges till densamma, och det har

i sådan händelse ställts i utsikt betydligt bidrag från staden.

Emellertid kan det också befinnas önskligt, att medel finnas tillgängliga

för påbörjande av flygstationer även i andra delar av landet.

Chefen för marinens flygväsende har framhållit vikten av, att Stockholm

snart erhåller eu flygstation även för icke militära luftfartyg, så att

Sverige kan deltaga i den internationella lufttrafik österut, som förr eller

senare kan väntas komma till stånd. Möjligen kunna förhållandena så

utveckla sig, att denna fråga eller frågan om anläggning av en flygstation

i Göteborg snart nog blir aktuell. Därest av ovan angivna skäl

någon flygstation vid Malmö ej kommer till stånd, torde det därför få

ankomma på Kungl. Maj:t att använda berörda belopp å 170,000 kronor

eller erforderlig del därav för en flygstation å annan ort i södra Sverige

eller för påbörjande av någon av stationerna i Stockholm eller Göteborg,

allt eftersom behovet visar sig mest trängande. En förutsättning härför bör

då givetvis vara, att vederbörande städer bidraga till kostnaderna med

belopp, som minst motsvarar de prestationer, kommittén ansett en kommun

böra fullgöra för att få en flygstation förlagd i dess närhet. Emellertid

har jag i det följande ansett mig kunna utgå från att beloppet i

fråga kommer till användning för en sj ö-flvgstation vid Malmö, och återkommer

jag senare till spörsmålet, om medel även för sådan händelse

kunna i fall av behov beredas till påbörjande av någon av flygstationerna

i Stockholm eller Göteborg.

Över huvud synes det lämpligen böra ankomma på Kungl. Maj:t

att efter ytterligare förhandlingar med vederbörande avgöra, huruvida

den nu ifrågasatta stationen skall anläggas direkt av staten eller utföras

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl, Maj:ts proposition nr 286.

av kommunen med förut angivet statsbidrag, i sistnämnda fall dock

givetvis under statens tillsyn och kontroll.

Med anledning av marinstabschefens hemställan att samtliga flygstationer,

som nu ifrågakomma att byggas, böra anläggas så, att de bliva

gemensamma för lånt- och sjöflygplan, får jag framhålla, att gemensamma

stationer givetvis äro att föredraga, men att fordran på att erhålla sådana

stationer icke får drivas så långt, att kostnaderna bliva avskräckande höga

eller att stationerna måste förläggas så långt från vederbörande samhälle,

att deras gagn ur kommunikationssynpunkt väsentligt förminskas.

Exempelvis skulle vid Malmö visserligen en gemensam lånt- och sjöflygstation

kunna anläggas vid Spillepengsmarken, men härför skulle erfordras

så dyrbara uppmuddringar och uppkomma andra så höga kostnader,

att det på lufttrafikens nuvai''ande stadium icke kan vara försvarligt att

göra så störa utgifter. Yad beträffar Stockholm, äro utredningarna ännu

ej avslutade, men antagligen skulle en gemensam station fa läggas sa

långt från staden, att den tidsvinst, som uppstår genom lufttrafik, betydligt

skulle reduceras genom den tid, som åtginge för färd från flygstationen

in till staden.

Vad angår de årliga kostnaderna för eu stations förvaltning och

underhåll har kommittén uppgjort en tablå, beträffande vars innehåll

torde få hänvisas till den vid protokollet fogade bilagan. Berörda tablå

är upprättad under den förutsättning, att till en början anställes minsta

möjliga stationspersonal och att underhållsarbetena i allmänhet kunna

utföras av denna. De årliga utgifterna för en sjöflygstation hava i tablån

beräknats till omkring 72,000 kronor. Till följd av den ifrågasatta inskränk-- ningen i planen för utförande av stationen i Malmö och då densamma

under år 1922 möjligen icke kommer att hållas öppen hela året, torde

emellertid kostnaderna för denna station kunna något nedbringas, så att

de årliga utgifterna till eu början kunna beräknas till omkring 60,000

kronor. Större delen av detta belopp lär få bekostas av stationsinnehavaren,

alldenstund åtminstone under de första åren endast obetydliga

avgifter torde komma att inflyta vid stationen.

Någon utgiftsstat för den blivande stationen kan icke nu uppgöras,

utan torde det, i fall stationen kommer att skötas direkt av staten, få ankomma

på Kungl. Maj:t att bestämma de erforderliga befattningshavarnas

arvoden. Därvid lära dessa böra så jämkas, att de i huvudsak överensstämma

med de avlöningar, som av staten nu betalas liknande befattningshavare.

Medel till arvodenas bestridande samt till övriga utgifter

för stationen lära få utgå av det ifrågasatta anslaget till befrämjande av

lufttrafik. Jämväl i fråga om stationens drift lärer Kungl. Maj:t böra

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S6.

21

äga frihet att träffa avtal om densammas ombesörjande genom vederbörande

kommun mot åtnjutande av motsvarande statsanslag.

Packhus- och tullbevakningsinspektionerna hava ifrågasatt lämpligheten

av att, såsom kommittén föreslagit, åt flygstationsföreståndaren skulle

uppdragas att handlägga jämväl tullgöromål. Då icke större personal

synes böra till en början anställas vid flygstationerna än som är oundgängligen

nödvändigt, synas relativt goda skäl tala för den av kommittén

uti ifrågavarande avseende förordade anordningen. Efter ytterligare

hörande av generaltullstyrelsen torde emellertid chefen för finansdepartementet

framdeles få underställa Kungl. Maj:ts prövning, huru tullgöromålen

vid flygstationerna må kunna ordnas på billigaste sätt för

statsverket.

Vidare har kommittén väckt förslag om komplettering av den offi- Komplettering

ciella väderlekstjänsten. Kommittén har därvid, under framhållande att cieiia^äderen

av förutsättningarna för färdsäkerhet och regelbundenhet i lufttrafik lekstjänsten.

är tillgång till för denna trafik ändamålsenliga väderi eksunderrättelser, Kommittén.

anfört bland annat:

Den nuvarande svenska offentliga väderlekstjänsten, avsedd närmast för

sjöfartens och lantbrukets behov, är inriktad huvudsakligen på att meddela underrättelser

om väderlekens allmänna gång närmast jordytan. För lufttrafik är det

av största betydelse att erhålla fortlöpande underrättelser även om väderlekens

växlingar i högre luftlager. Då emellertid för lufttrafik i stort sett måste räknas

med samma meteorologiska element som de, vilka förekomma i den svenska väderleksbulletinen,

ligger det nära att genom komplettering av den offentliga väderlekstjänsten

söka tillgodose lufttrafikens speciella behov av informationer.

För dessa speciella behov befinnas till en början väderleks bulletinens uppgifter

vara av för allmän natur för att kunna tjäna till säker vägledning. Mera

exakta uppgifter angående vissa i bulletinen berörda element, kompletterade med

motsvarande uppgifter angående väderlekens gång i de högre luftlagren, äro erforderliga.

Vidare är det för lufttrafik av vital betydelse att erhålla närmare

kännedom om sådana faktorer som vindarnas förekomst och fördelning i olika

luftlager, deras riktning, hastighet och struktur, molnighetens höjdläge och struktur

samt nederbördens art m. m. Av särskild vikt för routetrafik äro dessutom,

icke minst ur färdsäkerhetens synpunkt, underrättelser om längs routen förevarande

eller väntade allvarliga lokala störningar i väderlekens allmänna gång, såsom åskväder,

starka turbulenser, dimbildningar in. m.

Vidare befinnes, att det under väderlekstjänsten samlade statistiska materialet

kan, bearbetat ur lufttrafiksynpunkt, bliva av stor betydelse icke blott för den

fortlöpande väderlekstjänsten utan även vid uppdragande av flygrouter samt vid

uppgörande av kursplaner och tidtabeller för reguljär lufttrafik. För att detta

material skall kunna vinna i tillförlitlighet, erfordras vetenskapliga undersökningar

av meteorologiska företeelser, såsom vindstrukturen och de lokala väderleksfeno
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

menen m. m., vilka hittills icke blivit med hänsyn till svenska förhållanden mera

ingående studerade.

Kommittén tillkännagiver, att kommittén för erhållande av kännedom

angående de åtgärder, som böra vidtagas för åvägabringande av

meteorologiskt material, ändamålsenligt för luftfart, vänt sig till förste

statsmeteorologen filosofie doktorn F. Y. Lindholm, vilken lämnat en

redogörelse för den senaste utvecklingen utomlands på detta område.

Av redogörelsen framgår, att kunskapen om de högre luftlagrens beskaffenhet,

som särskilt är av vikt för lufttrafiken, även är till gagn för

tillförlitligheten av väderleksunderrättelserna i allmänhet. Då dessa nu

meddelas av statens m eteorol ogisk-hydrogräfiska anstalt, har det visat

sig mest ändamålsenligt, att, anstalten tillgodoser även lufttrafikens behov.

Kommittén har för den skull från anstalten införskaffat förslag angående

härför erforderlig utvidgning av väderlekstjänsten. Enligt detta förslagskulle

den nuvarande stationstjänsten utvidgas och förbättras genom anskaffande

av nya instrument, någon ökning av personalen samt tätare dagliga

observationer med därav följande ökade observationsarvoden och

telegramkostnader. Därtill komme tilläggsarvoden åt observatörer för

moln- och siktobservationer samt aerologiska undersökningar vid flygstationer

jämte ett särskilt anslag för vindstudier. Genomförande av

anstaltens förslag skulle medföra en engångskostnad av 122,700 kronor

och en årlig kostnad av 139,560 kronor.

De utvidgade meteorologiska underrättelserna skulle bland annat

på det sätt komma luftfarten till godo, att dagens synoptiska karta insändes

till flygstationerna i form av ett samlingstelegram från den meteorologiska

centralanstalten, kompletterat med en allmän översikt av den

aktuella väderlekssituationen samt en allmän prognos.

Sedan berörda förslag uppgjorts, har styrelsen för statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt vid sina anslagsäskanden till jordbruksdepartementet

för år 1922 hemställt om anslag för en väsentlig utökningav

den allmänna väderlekstjänsten, vilken utökning ansetts motiverad

av ett allmänt behov och sålunda ej allenast ur flygtrafikens synpunkt.

Yad som härigenom skulle åstadkommas sammanfaller emellertid i vissa

delar med det ovan behandlade förslaget med hänsyn till lufttrafikens behov,

vilket anstalten utarbetat för kommitténs räkning. Om dessa anslagsäskanden,

på sätt i statsverkspropositionen hemställts, skulle av riksdagen

beviljas, skulle alltså en del av de ändamål bliva uppfyllda, vilka innefattas

i anstaltens till kommittén avgivna förslag. Utöver de av anstalten

framställda äskanden för år 1922 skulle därför enligt kommitténs beräkning

erfordras allenast 99,900 kronor för bestridande av vissa engångs
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

23

V

kostnader, varjämte de årliga kostnaderna för tillfredsställande av kommitténs

särskilda önskemål skulle uppgå till 44,900 kronor.

Då ifrågavarande komplettering av väderlekstjänsten tills vidare

endast är att betrakta såsom en underlättande förberedelse för den nya

kommunikationsgrenens införande, anser kommittén det mest naturligt,

att berörda kostnader åtminstone tills vidare bestridas genom ökning av

anstaltens direkta statsanslag. Då vidare dessa kostnader närmast avse

inköp av instrument, observationstjänstens ökande samt inledande av

vissa förberedande studier, finner kommittén ifrågavarande anslag böra

göras för ändamålet tillgängligt under innevarande år.

På sålunda anförda grunder har kommittén hemställt, att för införande

av väderleksunderrättelser till luftfartens fromma måtte beviljas statsanslag

med 144,800 kronor, att under innevarande år ställas till statens

meteorologisk-hydrografiska anstalts disposition enligt de närmare föreskrifter,

som kunna komma att av Kungl. Maj:t meddelas.

Meteorologisk-hydrografiska anstalten har i sitt utlåtande anfört, Meteorolog

bland annat: gisk-hydro
grafiska
Kommitténs

framställning angående statsanslag för komplettering av den ansta tenofficiella

väderlekstjänsten är grundad på det förslag, som anstalten på kommitténs

begäran härom avgivit. Med hänsyn därtill att för närvarande endast trenne flygstationer

skulle upprättas, föreslås emellertid vissa modifikationer uti anstaltens

förslag, avsedda särskilt att åstadkomma ett nät av pilotballongstationer redan

från början, oavsett det mindre antalet flygstationer, ävensom vissa inskränkningar

i utrustningen med hänsyn till detta mindre antal flygstationer. Mot dessa förslag

bar anstalten intet att erinra. Vidare bar kommittén ansett sig icke böra

medtaga de anslag rörande en väsentlig utökning av den allmänna väderlekstjänsten,

vilka anstaltens styrelse upptagit i sina anslagsäskanden för år 1922.

Härom torde, särskilt med hänsyn därtill att motion inom riksdagens andra kammare

blivit väckt om nedsättning av ifrågavarande, av Kungl. Maj:t begärda

anslag, böra framhållas, att ifrågavarande utökning av väderlekstjänsten ingår

såsom ett nödvändigt led i anstaltens förslag rörande komplettering av det meteorologiska

undersökningsväsendet med hänsyn till lufttrafiken.

Vidare har anstalten framhållit, att vissa av engångskostnaderna

synas kunna fördelas på mera än ett år, samt att ett belopp är behövligt

för expenser, inspektionsresor och extra arbetskraft i samband med den

avsevärda ökningen av anstaltens arbeten, som blir eu följd av ifrågavarande

förslag. Med hänsyn härtill har anstalten hemställt, att till

expenser, resor och biträden uppföres ett årsanslag av 6,000 kronor.

Kommittén har, fortsätter anstalten, föreslagit, att hela den för

engångskostnader och ett års arbeten erforderliga summan skulle anvisas

för innevarande år, varemot för följande år intet anslag beräknats. Det

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kung!.. Maj:ts proposition nr 286.

synes anstalten, som, därest medel skola äskas å årets tilläggsstat, dessa

höra upptaga de såsom engångskostnader av kommittén föreslagna beloppen,

med av anstalten nyss ifrågasatta jämkningar, varemot kostnaderna

för första årets arbete synas böra utgå å extra stat för år 1922.

Departe- Det sålunda uppgjorda förslaget till utvidgande av väderlekst jän
mentrehefen.

sten i vårt land motsvara!’ icke till fullo de i den internationella lufttrafikkonventionen

uppställda fordringarna. Det innebär emellertid grundläggandet

av ett svenskt meteorologiskt underrättelseväsen för lufttrafik

och synes ägnat att kunna vidare utvecklas till överensstämmelse med den

internationella konventionens bestämmelser, i den mån lufttrafiken hos oss

ökas och ytterligare medel kunna anvisas till väderlekstjänsten. Då omförmälda

nu föreslagna utvidgningar i sin mån jämväl skulle ytterligare

förbättra de meteorologiska underrättelserna i deras helhet samt alltså

komma, bland annat, jordbruket och fisket till godo, anser jag mig

böra tillstyrka, att de ifrågasatta åtgärderna vidtagas. Såsom kommittén

meddelat, ingår en del av de belopp, som kommittén ansett nödiga för

luftfartens behov, i de anslagsäskanden, vilka anstalten gjort för år 1922

och som av chefen för jordbruksdepartementet framförts under nionde

huvudtiteln i årets statsverksproposition. Därest dessa anslag av riksdagen

beviljas, skulle därutöver, med iakttagande av de av meteorologisk-hydrografiska

anstalten föreslagna jämkningarna, för lufttrafikens tillgodoseende

erfordras följande belopp, sedan de tre stationerna i Stockholm,

Göteborg och Malmö tagits i bruk.

Engångs- Ärliga

kostnader. kostnader.

Kronor. Kronor.

Observatörsarvoden och telegram........ ■— 2,000

Utrustning för vindmätning vid 50 stationer å 800

kr. per station............... 40,000 —

Underhåll av vindmätningsutrustning...... — 1,000

Utrustning för pilotballongobservationer vid 7 meteorologiska

stationer............ 12,600 —

Utrustning för pilotballongobservationer vid 3 flygstationer

................. 5,400 —

Pilotballongobservationer vid 7 meteorologiska stationer,

förbrukningsmateriel (gas och ballonger) . — 22,750

Pilotballongobservationer vid 7 meteorologiska stationer,

observatörsarvoden.......... — 7,000

Pilotballongobservationer vid 3 flygstationer (förbrukningsmateriel)

............. — 9,750

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

25

Engångs- Årliga

kostnader. kostnader.

Kronor. Kronor.

Utrustning för aerologiska undersökningar vid 3

flygstationer............... 8,300 —

Aerologiska undersökningar vid 3 flygstationer

(förbrukningsmateriel)............ — 2,400

Anslag för vindstudier............ 30,000 —

Observatörsarvoden vid 3 flygstationer å 1,200 . — 3,600

Expenser, resor och biträden......... — 6,000

Summa 96,300 54,500

Vad angår posten å 2,000 kronor för observatörsarvoden och telegram,

avser densamma ersättning för under natten företagna meteorologiska

observationer och dessas expedierande. I utlandet förekomma

sådana nattobservationer ofta till underlättande av den regelbundna lufttrafiken.

Men då sådan trafik i Sverige under år 1922 icke torde komma

att äga rum i större utsträckning, synes anslagsposten kunna minskas

til! 1,000 kronor.

Anslaget å 40,000 kronor till utrustning för vindmätning har meteorologisk-hydrografiska

anstalten ansett böra utgå med 30,000 kronor

under år 1921 och med återstoden eller 10,000 kronor under år 1922.

Beträffande anslaget å 30,000 kronor för vindstudier, har detta upptagits

bland engångskostnader, alldenstund anslaget avser förberedande studier,

vilka, sedan de under de närmaste åren verkställts, icke skola återkomma.

Enligt vad meteorologisk-hydrografiska anstalten meddelat, kan denna

anslagspost fördelas på åren 1921, 1922 och 1923 med 10,000 kronor på

varje år. Enär åtminstone under de första åren de meteorologiska observationerna

vid flygstationerna torde kunna utföras antingen av stationschefen

eller kontorsbiträdet, lär något arvode för sådana observationer

icke nu behöva medtagas. Med iakttagande dessutom att under år 1922

blott en flygstation beräknas vara tagen i bruk samt att posten å underhäll

av vindmätningsutrustning icke behöver upptagas för år 1922, skulle

följande anslagsbelopp erfordras för åren 1921 och 1922.

År 1921.

År 1922.

Observatörsarvoden och telegram........

Utrustning för vindmätning vid 50 stationer å 800

—

1,000

kr. per station..............

Utrustning för pilotballongobservationer vid 7 me-

30,000

10,000

teorologiska stationer.........

12,600

—

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 244 höft. (Nr 286.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

Flygutbild
ning.

Kommittén.

26 Kungl. Maj-.ts proposition nr 286.

År 1921

År 1922.

Utrustning för pilotballongobservationer vid 1 flyg- station ..................

Pilotballongobservationer vid 7 meteorologiska sta-

1,800

—

tioner (förbrukningsmateriel).........

Pilotballongobservationer vid 7 meteorologiska sta-

—

22,750

tioner, observatörsarvoden..........

Pilotballongobservationer vid 1 flygstation (för-

—

7,000

brukningsmateriel).............

Utrustning för aerologiska undersökningar vid 1

—

3,250

flygstation ................

Aerologiska undersökningar vid 1 flygstation (för-

2,800

—

brukningsmateriel).............

—

800

Anslag för vindstudier............

10,000

10,000

Expenser, resor och biträden.........

3,000

6,000

Summa kronor

60,200

60,800

I enlighet med den i tablån uppgjorda fördelning anser jag därför,

att för komplettering av den officiella väderlekstjänsten böra uppföras å

tilläggsstat för år 1921 60,200 kronor samt å 1922 års stat 60,800 kronor.

Då anslaget skulle ställas till meteorologisk-hydrografiska anstaltens

förfogande, torde det böra anvisas å nionde huvudtiteln, mot det att det

å sjätte huvudtiteln beräknade anslaget i motsvarande mån minskas.

Kommittén har hemställt, att anslaget måtte bliva tillgängligt redan

innevarande år. Men enär de belopp för utökning av den allmänna

väderlekstjänsten, vilka upptagits bland anslagsäskandena under nionde

huvudtiteln, begärts först å 1922 års stat, synes anledning saknas att

förfara på annat sätt beträffande flertalet av de i tablån upptagna anslagsposterna.

Det är dock, såsom meteorologisk-hydrografiska anstalten

framhållit, önskligt, att den del av dessa, vilken avser kostnaderna för

den utrustning vid de meteorologiska stationerna, som behöves för den

utvidgade väderlekstjänsten, kan vara tillgänglig redan i år, så att det

blir möjligt att i förväg anskaffa instrument m. m.

Kommittén har även upptagit frågan om anordnande av en statens

flygskola och härom anfört, bland annat:

I fråga om utbildning av civila flygplanförare bar sådan såsom bekant

tidigare förekommit i landet i förening med flygindustriell verksamhet. I och

med att landets flygfäbriker, till följd av de efter världskriget inträdda kriskonjunkturerna

på den internationella flygmarknaden, upphört, ha emellertid de

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

därmed förenade flygskolorna nedlagts. Sporadiska försök att återupptaga flygskoleverksamheten

utan samband med fabrikation ba visserligen sedermera under mer

eller mindre provisoriska former förekommit, men ha genomgående misslyckats.

Å andra sidan har kommittén kunnat konstatera, att utan tvivel ett utbrett

intresse för flygutbildning förefinnes samt att särskilt möjligheter för utbildning

till trafikflygare äro åstundade. Trots detta förhållande ha emellertid under

de senaste tvenne åren antalet årligen utbildade svenska civila flygare väsentligt

nedgått, vilket närmast torde vara att tillskriva bristen på ordnad» flygskoleförhållanden

inom landet samt de ekonomiska och andra svårigheter, som kunna

vara förenade med längre tids vistelse vid utländska skolor. I detta samband

kan förtjäna uppmärksammas, att av Sveriges närmare 200 innehavare av

flygcertifikat cirka 25 % äro civila samt att av de civila flygarna ett avsevärt

antal, enligt vad som kunnat inhämtas, äro intresserade för utövande av trafikflygning.

Dessa flygare inneha emellertid i regel endast det äldre, i Sverige på

sin tid tillämpade och numera allmänt övergivna internationella certifikatet, vilket,

sedan det nationella certifikatet under sistförflutna höst införts, saknar giltighet.

Detta förarematerial kan sålunda icke komma till nytta för lufttrafikens behov,

förrän möjligheter för fortsatt utbildning förefinnas.

Då några utsikter saknas att få till stånd en privat flygskola, har

kommittén undersökt möjligheten att åstadkomma en flygskola genom

statens försorg.

Kommittén har därvid funnit, att ett jämförelsevis billigt sätt att

lösa frågan vore att övertaga Thulinverkens flygskola på Ljungby hed,

numera liggande under konkursförvaltning och möjlig att för ändamålet

förvärva på särskilt förmånliga villkor. Kommittén har därför uppdragit

åt sin ledamot, chefen för arméns flygskola å Malmslätt kapten G. von

Porat och den senaste chefen för Thulinverkens flygskola, fältflygaren

löjtnant E. Nordqvist att avgiva förslag angående inrättande av en flygskola

å Ljungbyhed med övertagande av Thulinverkens skola. Enligt

detta förslag skulle en skola för 10 elever betinga en engångskostnad av

135,200 kronor och en årlig kostnad av 247,200 kronor. Anordnas skolan

för 20 elever, skulle engångskostnaden bliva 236,200 kronor och årliga

kostnaden 468,800 kronor. Då utbildningen tänkts fördelad på två kurser

per år, skulle i förra fallet 20 och i senare fallet 40 flygare kunna årligen

utbildas. Därest en civil flygskola icke åstadkommes genom övertagande

av Thulinverkens skola, skulle engångskostnaden för en skola för 10

elever bliva 303,700 kronor och för 20 elever 574,200 kronor. Den besparing,

som skulle åstadkommas genom övertagande av Thulinverkens

skola, skulle alltså bliva vid en skola för 10 elever 168,500 kronor och för

20 elever 338,000 kronor.

Enär kostnaden emellertid även vid övertagande av Thulinverkens

skola skulle bliva så betydande, har kommittén icke ifrågasatt, att för
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

slaget om en sådan skola framlägges redan för 1921 års riksdag, utan

endast framhållit önskvärdheten av att åtgärder omedelbart vidtagas för

uppgörelse med Thulinverkens konkursförvaltning om övertagande för

statens räkning av de byggnader jämte den materiel och övriga utrustning,

som ingå i nämnda verks flygskola å Ljungbyhed.

Enligt kommitténs mening bör dock möjlighet för utbildning av

trafikflygare inom landet omedelbart i någon mån beredas, och kommittén

har därför undersökt, vilka åtgärder, som i sådant syfte lämpligen

kunna vidtagas, samt i detta avseende anfört:

Utgående från den omständigheten att ett litet antal för flygtrafik lämpliga

flygare, som jämväl kunna tänkas komma att ägna sig åt detta yrke —

tillsammans tolv å femton — redan förvärvat eller i år komma att förvärva härför

erforderlig utbildning under militärtjänstgöring vid arméns och marinens flygvapen,

torde behovet av ytterligare svenska trafikflygare under den närmaste tiden

väl knappast överstiga tiotalet. Tio stycken svenska flygare, som redan förvärvat

det förut gällande internationella certifikatet i avsikt att ägna sig åt yrket,

men vilka på grund av ovan relaterade, i landet rådande konjunkturer inom flygindustrien

ännu icke kunnat fullfölja sin utbildning, torde säkerligen finnas,

vilka skulle använda sig av tillfället till fortsatt utbildning, om ett sådant utan

allt för stora kostnader erbjöde sig inom landet.

Kommittén anser det ligga i statsmakternas intresse att snarast söka åstadkomma

ett sådant tillfälle. Vid under band gjord förfrågan hos de militära flygmyndigheterna

har befunnits, att redan den befintliga tillgången till flygmateriel

omöjliggör varje tanke på utnyttjande av militär flygmateriel till omtalade utbildning

av civilflygare innevarande år. Följande år skulle emellertid i detta

avseende en förbättring kunna förväntas ha inträffat, om anslag för ändamålet i

år anvisas.

Då villkoren för uttagning till elever till nu nämnda fortsatta flygutbildning

skulle kunna läggas så, att elevernas under densamma förvärvade färdighet

under ofred tillgodofördes försvaret, synes det kommittén rimligt, att denna fortsatta

utbildning av ett tiotal civila elever kunde äga rum vid exempelvis arméns

flygvapen, varvid lärarkrafter, mekanici och servis, flygmateriel, flygfält, reparationsverkstäder

etc. mot självkostnadspris ställdes till kursens förfogande.

Kursen kunde möjligen tänkas förlagd till Malmslätt, där dock hangarutrymme

i sådant fall måste beredas. Om ett sådant förslag godtages av de militära

myndigheterna, skulle det medföra de mycket störa fördelarna för kursen av

lärarkrafter och servis samt framför allt reparationsmöjligheter på platsen, ävensom

tillgång till flygkompaniets undervisningsmateriel. Kostnaderna för en Sådan

kurs å Malmslätt torde i stort sett kunna beräknas som följer:

Drift- och övningsmedel

35,000: —

50,000: —

50,000: —

Underhållsmedel 1JySPian Ml

(2 > 160 HK |

Ökat hangarutrymme (för 5 flygplan)

Summa 135,000: — kr.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Det torde få anses som en mycket liten avgift, om eleverna själva i en

dylik kurs, som torde kräva en varaktighet av c:a 5 månader, finge bidraga till

sin fullständigade flygutbildning med en summa av 1,000 kronor. Statens bidrag

till en dylik kurs för 10 elever skulle sålunda belöpa sig till 125,000 kronor.

För den händelse Malmslätt av något för kommittén ej överskådligt skäl

ej skulle kunna för ändamålet disponeras, torde möjlighet förefinnas att för ändamålet

använda Hägerstalunds för Stockholms luftförsvar avsedda flygplats, fortfarande

med förhoppning om möjligheten av anlitande av lärarpersonal, servis,

materiel etc. från armén. Den minskning av ovan beräknade utgifter för eu kurs

å Malmslätt, som kan föranledas av befintligheten vid Hägerstalund av hangarutrymme

för 4 flygplan, uppväges emellertid helt och hållet av nödvändigheten

av flygfältets förbättring, de dyrbara transporterna till och från reparationsverkstäderna

i Malmslätt, servisens dyrbarare förläggnings- och utspisningskostnader

samt nödvändigheten att avlöna en eller annan lärare i teoretiska ämnen, vilken

ej lämpligen kan tagas från flygkompaniet m. m.

Skulle det militära flygväsendets medverkan ej kunna erhållas, torde kursen

kunna anordnas genom aeronautiska sällskapet i samband med något civilt flygföretag,

ehuru omkostnaderna då givetvis bliva större, varför ett alltefter omständigheterna

minskat antal flygare då kan utbildas.

Med anledning av vad sålunda. anförts har kommittén hemställt,

att ett anslag å 125,000 kronor måtte beviljas för år 1922 för att enligt

av Kungl. Maj:t utfärdade närmare bestämmelser ett så stort antal som

möjligt svenska flygare, vilka innehava före den 1 oktober 1920 gällande

internationella förarcertifikat, måtte utbildas till trafikflygare.

Chefen för generalstaben har uti nu ifrågavarande avseende fram- chefen för

hållit, att det ur försvarets synpunkt är önskvärt, att erforderlig tillgång

å svenska flygplanförare finnes, och att dessa kunna i försvarets tjänst ''''

tagas i anspråk, då det gäller att värja landet mot anfall. Vidare har

generalstabschefen anfört:

De föreslagna åtgärderna för åvägabringandet av civil flygutbildning avse

bland annat förberedelser för upprättandet av en statens flygskola genom övertagande

av Thulinverkens byggnader å Ljungbyhed, belägna å kronan tillhörig

mark. Kan ett sådant övertagande ske mot skälig gottgörelse, synes däremot

icke någon erinran kunna göras. Dessförinnan bör dock utredas, huruvida kronan

tillhöriga byggnader därstädes kunna disponeras i den utsträckning, förslaget

avser, för förläggning m. m.

För att emellertid utbildning av trafikflygare omedelbart må kunna anordnas,

föreslås inrättandet av en tillfällig utbildningskurs redan under innevarande

år, vilken tänkts möjligen kunna förläggas till Malmslätt. Ehuru det

måste anses vara av stor betydelse, att mellan det militära och civila flygväsendet

en ändamålsenlig samverkan må kunna åvägabringas, synes det dock, innan

beslut rörande detta spörsmål kommer att fattas, först böra närmare utredas, huruvida

det kan vara lämpligt att å Malmslätt uti samma kurs eller vid samma

skola förena utbildningen i både militär och civil flygning. Därest vederbörande

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungi. Maj:is proposition nr 286.

militära myndigheter icke hava något att erinra mot, att kronan tillhöriga byggnader

å Ljungbyhed upplåtas till den tillfälliga utbildningskursen, torde det

kunna ifrågasättas att dit förlägga densamma. Mot att militära lärare (instruktörer),

i den mån så kan vara möjligt och lämpligt, mot ersättning meddela undervisning

vid utbildning av civila trafikflygare, synes hinder icke böra förefinnas.

Att lämplig ersättning bör utgå för begagnandet av den militära flygmateriel,

som kan komma att användas vid ifrågavarande utbildning, torde icke behöva

särskilt framhållas.

I samband med frågan om civil flygutbildning torde uppmärksamheten böra

fästas vid att, med hänsyn till vårt lands geografiska förhållanden, denna utbildning

även bör omfatta utbildning i förandet av vattenflygplan.

för

fortifika
tionen.

Uti sitt utlåtande har chefen för fortifikationen anfört:

Förslaget om ordnandet av den flygtekniska undervisningen och upprättande

av en statens civila flygskola synes mig gott under förutsättning att

medel härtill ej upptagas å fjärde huvudtiteln. Valet av Ljungbyhed till plats

för denna undervisning finner sin förklaring i där redan befintliga anordningar,

varigenom ekonomiska skäl tala för denna plats. Ur försvarets synpunkt är dock

en mera centralt belägen ort att föredraga, erbjudande ett mera skyddat läge,

goda förbindelser i alla riktningar samt större möjligheter till vinterflygutbildning.

Ett provisoriskt förläggande till Malmen tillsammans med den militära

flygskolan avstyrkes. Vårt militära flygväsende med sin provisoriska organisation

och för vilket ännu kräves ett betydande arbete, innan det kan höja sig till

ett flygvapen, kan för närvarande icke tåla belastningen av en sammankoppling

med civilt flygväsen.

Chefen för Chefen för marinens flygväsende har uti förevarande ämne anfört:

Ibjgväsmde. Lufttrafikkommitténs förslag om anordnande av en statsskola för utbild
ning

av flygförare synes mig icke minst med hänsyn till behovet av reservpersonal

för arméns och marinens flvgväsende böra genomföras så snart ske kan. Såsom

villkor för åtnjutande av denna utbildning bör sökande förplikta sig att under

förslagsvis 5 år efter utbildningens avslutande vid mobilisering tjänstgöra såsom

reservflygförare vid det militära flygväsendet, och böra de sålunda utbildade

fördelas i lämplig proportion mellan arméns och marinens flygväsenden. De statsutbildade

flygförare, vilka ännu icke fullgjort sin värnpliktstjänstgöring, böra

givetvis fullgöra densamma vid det militära flygväsendet efter liknande fördelning.

För ernående av en allsidig utbildning torde emellertid vara nödvändigt,

att densamma omfattar jämväl för ande av sjöflygplan, varför den föreslagna flygskolan

vid Ljungbyhed bör fullständigas med en flygbåtsskola, förslagsvis i

Landskrona.

I överensstämmelse med vad ovan anförts anser jag mig i avseende på

kommitténs förslag om anordnande av en tillfällig flygutbildning för civila flygförare

vid exempelvis arméns flygskola å Malmslätt böra med hänsyn till behovet

av reservflygförare vid mobilisering uppställa ett bestämt krav därpå, att en

viss del av dessa ifrågasatta elever, förslagsvis 4, utbildas vid marinens flygväsende.

Mot antalet elever svarande del av för ändamålet avsett anslagsbelopp

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

bör givetvis därvid tillkomma marinens flygväsende för utbildningens anordnande.

Densamma kan i så fall bedrivas i samband med utbildningen av flygbåtsförare

vid marinen och taga sin början vid nästkommande års vinterflygskola januari

1922. Nödig instruktionspersonal för handbavande av sådan utbildning finnes

för banden och utöver förefintlig flygmateriel behövlig sådan kan inom ramen

av anslaget iordningställas.

Chefen för marinstaben har framhållit, att vid anordnande av

statsunderstödd utbildning av civila flygare, vare sig tillfällig vid

försvarets flygstationer eller framdeles vid civil flygskola, en del av

eleverna bör erhålla utbildning i förande av sjöflygplan, på det att även

marinen må kunna för försvarsändamål utnyttja de av staten för luftkommunikationerna

nedlagda kostnaderna.

Till följd av de betydande kostnader, som därmed äro förenade,

har kommittén icke ifrågasatt, att till innevarande års riksdag framlägges

förslag om inrättande av en civil flygskola, men ansett underhandlingar

böra upptagas med Thulinverkens konkursförvaltning om övertagande

för statens räkning av detta verks nuvarande flygskola å Ljungbyhed.

Ovisst är dock, om sådana underhandlingar komma att leda till

något resultat, i fall bestämt besked icke kan lämnas konkursförvaltningen,

förrän frågan underställts 1922 års riksdag. Enär emellertid

arméns flygskola på Malmslätt icke har tillräckligt utrymme för den

fortsatta utbildningen av arméflygare, lär det vara ifrågasatt att för

arméns räkning söka förvärva Thulinverkens flygskola, om den kan erhållas

till antagligt pris. I så fall skulle måhända även några civila flygare

kunna utbildas på Ljungbyhed, där i motsats till Malmslätt stora möjligheter

till utvidgning förefinnas.

Innan lufttrafiken i vårt land tagit större omfattning och därigenom

tillfälle till förvärvsmöjlighet kan beredas flera flygare än för närvarande,

lär det knappast kunna ifrågasättas att anordna eu skola för enbart civila

flygare, då, såsom kommitténs utredning visar, kostnaderna bliva så höga.

Den mest framkomliga vägen lär därför vara, att en civil flygskola kombineras

med en militär, och torde därför möjligheten härför böra undersökas,

därest fråga om anordnande av en ny militär flygskola uppkommer.

Om alltså en civil flygskola icke nu kan anordnas, är det emellertid

önskligt, att tillfälle till ytterligare utbildning så snart som möjligt

beredes en del svenska flygare.

Under det att fordringarna för erhållande av det tidigare internationella

certifikatet gått ut på, att eleven skulle kunna manövrera flyg
-

Chefen för

marinstaben.

Departe
mentschefen
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

planet i stilla luft över flygskolefältet, erfordras numera allmänt, och i

Sverige sedan hösten 1920, att han skall kunna behärska flygplanet under

vanliga, vid långfärder i luften förekommande förhållanden. För detta

ändamål måste utbildningsprogrammet omfatta förutom ett flertal planmässigt

hedrivna flygövningar även en teoretisk kurs, kompletterad med

praktiska övningar i materielens liandhavande med mera. För erhållande

av trafikförarcertifikat erfordras dessutom att hava genomgått en särskild

tilläggskurs, omfattande såväl flygövningar som teoretiska studier. Ett

betydande antal svenska flygare har nämnda äldre certifikat, men saknar

möjlighet att inom landet skaffa sig den ytterligare utbildning, som numera

fordras för att tjänstgöra såsom trafikflygare. Detta har åter medfört,

att vid hittills förekommande lufttrafik i Sverige i allmänhet måst

användas utländska förare. Olägenheterna av detta förhållande äro uppenbara.

Vid bedrivande av lufttrafik är det särskilt ur färdsäkerhetens

synpunkt av vikt, att vederbörande myndigheter äga noggrann kännedom

om och kontroll över inom landet använda förare, vilket icke i samma

omfattning kan äga rum beträffande utländska förare som med avseende

a svenska. Ur försvarssynpunkt är det också en given olägenhet, att

utländska förare erhålla noggrann kännedom om svenska landningsplatser

och andra förhållanden ur flygteknisk synpunkt, liksom det å andra sidan

i händelse av krig är fördelaktigt, att det finnes så många verkligt utbildade

svenska flygare som möjligt.

Jag anser alltså, att det av kommittén framlagda förslaget att för

eu jämförelsevis ringa kostnad å Malmslätt anordna en tillfällig utbildningskurs

för civila flygare är värt beaktande. Chefen för fortifikationen

har dock för närvarande motsatt sig detsamma. A andra

sidan har chefen för marinens flygväsende, med hänsyn till behovet

av reservflygare vid mobilisering, ansett, att en del av de ifrågasatta

eleverna, förslagsvis fyra, böra utbildas vid marinens flygväsende. Med

anledning härav och då svårigheter synas möta mot den föreslagna

utbildningen av åtminstone samtliga ifrågasatta flygare vid Malmslätt,

har chefen för marinens flygväsende på förfrågan meddelat, att fem

flygare kunna under nästa år utbildas vid marinen med början vid dess

flygskola vid Hägernäsviken å Stora Värtan i Stockholms län, utan att

några särskilda fasta byggnader därför behöva uppföras. För anordnande

av utbildningen skulle erfordras anskaffande av ett Albatrossflygplan och

en tälthangar, och skulle kostnaden härför samt för drift- och övningsmedel

kunna hållas inom ramen för halva det av kommittén för utbildningen

beräknade beloppet av 135,000 kronor. Den av kommittén före
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

slagna avgiften av 1,000 kronor skulle erläggas av varje elev, som

dessutom skulle betala vad hans förplägning kostar statsverket.

Enär det är önskligt att under år 1922 kunna utbilda tio flygare,

synes böra närmare undersökas, om ej de fem återstående skulle kunna få

sin utbildning å Malmslätt eller vid Hägerstalund för återstoden av det av

kommittén beräknade beloppet av 135,000 kronor. I så fall torde Kungl.

Maj:t böra vara berättigad att utanordna vad av detta belopp icke åtgår

till utbildningen vid marinens flygskola. Vidkommande det ökade hangarutrymme,

som erfordras å Malmslätt, därest utbildningen dit förlägges,

innebär det en välbehövlig förstärkning även för den nuvarande skolan

och bör, om utbildningen av civila flygare sedermera förlägges till annan

plats, inlösas för arméns räkning.

På grund av vad sålunda anförts får jag tillstyrka, att för utbildning

till trafikflygare av ett antal svenska flygare, som erhållit före den

1 oktober 1920 i Sverige gällande förarcertifikat, må användas ett belopp

av högst 135,000 kronor, samt att de avgifter, som erläggas för flygutbildning,

må tillgodoföras det ifrågasatta anslaget till befrämjande av

lufttrafik.

Vad angår frågan om beredande av flygingenjörsutbildning samt ing. beredantillfälle

till flygtekniska studier och forskningsarbeten har kommittén er- dneis^ fj*t

hållit yttrande från, bland annat, styrelsen för tekniska högskolan. Uti möjligheter.

detta yttrande har styrelsen meddelat, att frågan om anordnande av

flygtekniska studier redan stode på tekniska högskolans program. Ett

inordnande av flygtekniken i högskolans kursplaner erfordrade införande av

en professur i flygteknik, omfattande såväl aerodynamik som aerostatik.

För utbildningens ordnande ansåge styrelsen emellertid en förutsättning

vara att undervisningen i hållfasthetslära inom den mekaniska fackavdelningen

dessförinnan på ett tillfredsställande sätt ordnades, vilket styrelsen funnit endast

kunna ske genom införande av den professur i nämnda ämne, varom styrelsen

tidigare hemställt. Styrelsen ansåge därför professuren i flygteknik icke böra införas

tidigare än professuren i hållfasthetslära, samt att, därest sistnämnda professur

icke nu kunde beviljas, behovet av flygteknisk utbildning tills vidare borde

provisoriskt tillgodoses genom en årlig kortare föreläsningskurs, för vilken ett anslag

av 3,000 kronor erfordrades.

Kommittén har i frågan anfört:

Sedan styrelsen för tekniska högskolan delgivit kommittén förevarande

utredning och förslag, har styrelsen i samband med sina äskanden ingivit underdånig

hemställan om inrättande av en professur i flygteknik vid högskolan från

och med år 1922. Vidare hemställer styrelsen, att den ifrågavarande professuren

icke bör komma till stånd tidigare än en likaledes begärd professur i hållfasthets
Bihang

till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 244 Käft. (Nr 286.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

lära, utan att den sistnämnda bör äga företräde, därest icke båda kunna samtidigt

beviljas. För denna eventualitet hemställes om ett anslag av 3,000 kronor å extra

stat för år 1922 för anordnande av en kortare föreiäsningskurs i flygteknik.

Kommittén har förklarat sig kunna biträda detta styrelsens förslag

dock med erinran att, därest icke båda de omförmälda professurerna nu

kunna samtidigt beviljas, företräde enligt kommitténs mening bör givas

professuren i flygteknik.

Kommittén har alltså förklarat sig biträda den av styrelsen för

tekniska högskolan gjorda hemställan i syfte att en professur i flygteknik

måtte från och med år 1922 inrättas vid högskolan. Därest denna

hemställan för närvarande icke kan beviljas, har kommittén biträtt styrelsens

hemställan om ett anslag av 3,000 kronor för anordnande av

en föreläsningskurs i flygteknik vid högskolan under år 1922.

Departe- Uti statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har där
cheferi.

e^er under åttonde huvudtiteln föreslagits inrättandet av en professur i

hållfasthetslära vid tekniska högskolan samt beviljande av ett belopp å

3,000 kronor till arvode för en kurs i flygteknik vid högskolan.

statsorgan Kommittén har slutligen väckt förslag om inrättande av ett sär
for

hand- skilt statsorgan för handläggning av luftfartsärenden.

luftfarts- Jug tillåter mig därvid nämna, att kommittén vid behandling av

ärenden, frågan om flygstationer på anförda grunder hemställt, att statens regleKommittén.

rande verksamhet ifråga om civila flygplatser utvidgas till att, med avseende

på trafiksäkerhetens betryggande och flygväsendets befrämjande

i allmänhet, omfatta:

A. meddelande av allmänna tekniska fordringar å flygplatser,

B. tillhandagående med teknisk konsultation angående anläggning

och utrustning av flygplatser,

C. utfärdande av trafikreglemente för flygplatser,

D. verkställande av fortlöpande kontroll över flygväsendet med

avseende å trafiksäkerheten samt

E. vidtagande av åtgärder, vilka vid nämnda kontroll eller eljest

för befrämjande av flygväsendets utveckling kunna befinnas ändamålsenliga.

Beträffande omförmälda statsorgan har kommittén anfört, bland

annat:

För att lufttrafiken i vårt land måtte komma att intaga den ställning

i nutidens trafikväsen, som utan tvivel tillkommer densamma, är det nödvändigt,

att ett statsorgan inrättas, som uteslutande har till uppgift att handlägga frågor

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

rörande sådan trafik och att i allmänhet ha sin uppmärksamhet riktad på utveckling

och befrämjande av lufttrafiken.

Såväl i det av särskilda sakkunniga utarbetade förslaget till lufttrafikförordning

för Sverige som i det på grundval av detta förslag och däröver avgivna

utlåtanden samt under samarbete med delegerade för övriga nordiska länder utarbetade

utkastet till lag om luftfart förutsättes, att detta statsorgan skulle inordnas

under kommerskollegium. Mot det sålunda avgivna förslaget har av de

hörda myndigheterna m. fl. icke gjorts annan erinran, än att lufttrafikkommittén

anmärkt, att kommerskollegium måhända vore mindre lämpligt såsom centralorgan,

då detta ämbetsverk icke lydde under kommunikationsdepartementet.

Kommittén har härefter omnämnt ett av kommerskollegium avgivet

utlåtande över utkastet till lag om luftfart. I detta utlåtande har

kollegium förklarat sig hysa starka betänkligheter mot att övertaga de

föreslagna nya förvaltningsuppgifterna, men, under förutsättning att så

komme att ske, ansett, att härför fordrades en ny särskild avdelning inom

kollegium med en teknisk chef, en sekreterare och två skrivbiträden.

För att kunna bedöma huru centralorganet för lufttrafik bör organiseras,

torde man, fortsätter kommittén, till en början böra taga i betraktande

vilka uppgifter detta organ skulle få sig ålagda.

Enligt utkastet till lag om luftfart skulle centralmyndigheten huvudsakligen

få följande åligganden:

1. registrering av luftfartyg och utfärdande av registreringsbevis,

2. medgivande av luftfartstillstånd för fartyg, som ej äro registrerade

i Sverige eller i länder, med vilka Sverige avslutat luftfartskonvention,

3. liknande medgivande beträffande provfärder,

4. kontroll över fartygsbesiktning och fartygsinspektioner,

5. utställande av luftvärdighetsbevis och i vissa fall indragning

av dylika bevis,

6. utfärdande av certifikat för förare och övrig besättning å luftfartyg,

7. medgivande av undantag från krav å certifikat,

8. utfärdande av bestämmelser angående flygplatser samt

9. utfärdande av vissa bestämmelser angående fartygshandlingar.

Därest lufttrafikkommitténs förslag genomföras, skulle det ytterligare

tillkomma centralmyndigheten att handlägga de ärenden, som enligt

vad omförmälts skulle innefattas i statens reglerande verksamhet.

Dessutom skulle centralmyndigheten, enligt vad kommittén framhåller,

hava att handlägga frågor rörande flygvägar, frågor om väderlekstjänst,

flygkartor och trådlös telegrafi med mera samt utfärdande av

trafikbestämmelser för luftfartyg.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Vidare anför kommittén:

För den händelse, såsom kommittén beslutat föreslå, staten övertager skötseln

av vissa mera betydande flygplatser, skulle det vidare tillkomma den centrala

myndigheten att handhava överinseendet över sådana platser ävensom att föranstalta

om utförandet av erforderliga reparationer eller mindre förbättringar av

verkstadsbyggnader och hangarer m. m. å dessa platser.

I övrigt bör centralmyndigheten i allmänhet verka för lufttrafikväsendets

utveckling och förkovran.

Av den sålunda lämnade redogörelsen framgår, att de arbetsuppgifter, som

den centrala myndigheten skulle få sig ålagda, äro ganska betydande. Dä, såsom

även kommerskollegium framhållit, dessa arbetsuppgifter kunna väntas hastigt

ökas i och med lufttrafikens utveckling, skulle det, enligt kommitténs förmenande,

utan tvivel vara för ändamålet lämpligast att inrätta eu fristående myndighet om

också till en början bestående blott av ett mindre antal befattningshavare. I

utlandet har man i många länder för handläggning av ärenden rörande lufttrafik

inrättat självständiga, ofta ganska stura ämbetsverk. Sålunda har i England

inrättats ett särskilt ministerium, i Frankrike ett statssekreteriat och i Tyskland

ett fristående ämbetsverk, vilket fått att handlägga även frågor angående automobilväsendet.

Vad angår mindre länder, har en i Danmark tillsatt kommission

såsom slutlig anordning föreslagit inrättandet av ett civilt statsflygdirektorat.

Under de närmaste åren är det emellertid avsett, att de uppgifter, som skulle

tillkomma detta direktorat, skulle utövas med bistånd av de under de militära

ministerierna hörande flyginstitutionerna. I Spanien, Belgien och Norge handläggas

de civila luftfartsärendena tills vidare av provisoriskt inrättade byråer i

krigsdepartementet.

Ehuru det således skulle vara lämpligast, om man även i Sverige kunde

få en fristående styrelse, vilken möjligen såsom i Tyskland vore centralmyndighet

även för automobilväsendet, anser dock kommittén, till följd av den nödvändighet

att iakttaga största möjliga sparsamhet, som den finansiella situationen i vårt

land påbjuder, sig icke nu böra förorda, att en sådan särskild styrelse inrättas.

Man torde i stället till en början få nöja sig med att i ett redan befintligt ämbetsverk

inrätta en särskild byrå för lufttrafik. Vid val av detta ämbetsverk finnas

visserligen skäl, som tala för kommerskollegium. De ärenden, som enligt utkastet

till lag om luftfart skulle åligga den centrala myndigheten, äro rätt likartade med

dem, som nu handläggas av kommerskollegii fartygsinspektion, och kollega ställning

såsom speciell representant för handel och näringar torde göra kollegium

ägnat att verka för lufttrafikens utveckling. Kollegium har emellertid endast

med tvekan förklarat sig villigt att åtaga sig de nya uppdragen. Den hastiga

utveckling, som kan väntas beträffande lufttrafiken, samt de nya uppfinningar

och anordningar, som helt visst under den närmaste tiden komma att tillämpas

beträffande densamma, skola säkerligen nödvändiggöra många författningsändringar

och andra åtgärder, som måste vidtagas av regeringen. Det kan därför måhända

vara önskligt att för vinnande av mera intim samverkan med kommunikationsdepartementet

det centrala organet inordnas i detta departement eller åtminstone

förlägges till ett under detsamma lydande ämbetsverk. Det ämbetsverk, som i

sistnämnda fall närmast skulle komma ifråga, lär vara väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Det torde dock möjligen vara mindre lämpligt att dit förlägga ärenden

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

angående lufttrafik, innan ämbetsverket erhållit den omorganisation, som troligen

erfordras till följd av de nya uppgifter, som lära komma att åligga detsamma på

grund av den nya väglag »och den nya automobilförordning, som äro under utarbetande.

Till dess närmare erfarenhet vunnits om den arbetsbörda, som kommer

att påvila centralmyndigheten för lufttrafik, kan det därför befinnas lämpligast

att åtminstone provisoriskt förlägga densamma till kommunikationsdepartementet.

En oeftergivlig förutsättning härför är dock, att chefen för den byrå i departementet,

som skall handlägga lufttrafikärenden, erhåller en ganska vidsträckt beslutanderätt.

De frågor, som byrån skall handlägga, kräva nämligen i allmänhet

ett hastigare avgörande än som i regel kan ske, då ärenden skola föredragas inför

regeringen. Jämväl ^anordnande av belopp, som erfordras för reparationsarbeten

m. m. å landningsplatser, som stå under statens förvaltning, bör kunna, därest

medel för ändamålet anvisats av riksdagen, verkställas av byråchefen, så att endast

frågor om större utgifter eller sådana av principiell natur behöva föredragas i

statsrådet.

Det för lufttrafikväsendet erforderliga samarbetet med militära myndigheter

torde — i likhet med vad fallet är vid järnväg, post och telegraf — höra upprätthållas

genom beordrande till centralmyndigheten av en särskild militärassistent.

Redan av det skäl att inrättandet av ifrågavarande centralmyndighet för

lufttrafiken är en försöksanordning, torde antalet tjänstemän böra så mycket som

möjligt begränsas. Kommerskollegium har ansett, att för handläggning av de

göromål, som skulle åligga centralmyndigheten enligt utkastet till lag om luftfart,

skulle erfordras en chef med teknisk kompetens och avlöning såsom byrådirektör

samt en sekreterare med administrativ erfarenhet. Ehuru betydande ytterligare

göromål skulle åligga myndigheten enligt lufttrafikkommitténs förslag, anser

kommittén sig dock icke böra föreslå, att större antal tjänstemän anställes än

kommerskollegium hemställt. Till följd av de ökade göromål, som skulle tillkomma

myndigheten, och den beslutanderätt chefen skulle äga, synes han dock

böra beredas samma ställning och avlöning som byråchef. Enär chefen bör hava

flygteknisk kompetens och helst även vanlig teknisk utbildning, samt åtskilliga

författningsförslag torde behöva uppgöras av myndigheten och även andra ärenden

av juridisk art torde förekomma, lär sekreteraren böra vara jurist. Och då ansvaret

för vederbörande handlingars formella avfattning huvudsakligen skulle vila på

honom, synes han böra, i fall centralmyndigheten förlägges till kommunikationsdepartementet,

få förste kanslisekreterares tjänsteställning och avlöning.

Kommittén meddelar- härefter, att å byrån jämväl böra vara anställda

en kvinnlig registrator och en kvinnlig kontorsskrivare samt redogör

för de avlöningsförmåner, som kommittén anser böra tillkomma de

särskilda befattningshavarna.

På grund av vad sålunda anförts har kommittén hemställt, att för

handläggning av luftfartsärenden inom statsförvaltningen måtte dels inrättas

en särskild myndighet dels ock för denna myndighets verksamhet

under år 1922 beviljas ett anslag av 26,000 kronor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen.

Järnvägs
styrelsen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har beträffande centralorganet

framhållit följande:

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hyser den *uppfattningen, att, därest

lufttrafiken i vårt land skall kunna komma att intaga den ställning inom nutidens

trafikväsen, som med flygteknikens nuvarande ståndpunkt och alltfort skeende

kraftiga utveckling tillkommer densamma, tidpunkten nu är inne för upprättande

av ett särskilt statsorgan, med uppgift uteslutande att handlägga frågor

rörande lufttrafiken samt dennas utveckling och befrämjande.

För vårt lands vidkommande torde det därvid, främst av kostnadsskäl, icke

kunna komma i fråga, åtminstone icke från början, att härför inrätta ett särskilt

ämbetsverk, utan torde detta nya statsorgan för handläggning av luftfartsärenden

lämpligen böra inrymmas under ett redan befintligt ämbetsverk.

På sätt framgår av det ovan anförda handläggas i Tyskland frågor angående

lufttrafiken av samma ämbetsverk, som handlägger frågor angående automobilväsendet.

Det är påtagligt, att dessa bägge samfärdsmedel hava mycket

gemensamt och att de särskilt i fråga om modern motorteknik fordra liknande

utbildning och kunskaper hos dem, som skola handhava överinseendet, varför de

bägge frågornas hänförande till samma verk innebär en för statsverket fördelaktig

lösning, då det kan förutsättas, att sådan kvalificerad teknisk chef och

föredragande kan förvärvas, som kan bliva gemensam för såväl lufttrafik- som

automobilväsendet. En dylik anordning anser väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

därför för vårt lands vidkommande vara den i föreliggande fall lämpligaste. Vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen har hittills varit det ämbetsverk, som haft att handlägga

frågor angående automobilväsendet, i vilket sammanhang styrelsen tillåter

sig att här erinra om Kungl. Maj:ts vid 1920 års riksdag framlagda men av riksdagen

dåmera avslagna proposition angående anslag för anställande inom väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen av en särskild automobilinspektör.

Åberopande det anförda får väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för sin del

förorda inrättande inom statsförvaltningen av ett särskilt organ för handläggning

av luftfartsärenden ävensom på anförda skäl hemställa, att denna myndighet förlägges

till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Järnvägsstyrelsen har anfört bland annat:

Då avsett är och även ligger i sakens natur, att chefen för det statsorgan,

som skall handlägga lufttrafikärenden, bör redan från början även under

det provisoriska stadiet erhålla en ganska vidsträckt beslutanderätt och kunna

snabbt avgöra föreliggande uppgifter, synes det styrelsen, som om syftemålet bäst

skulle vinnas genom att redan från början även med den fåtaliga personal här nu

ifrågasatts låta statsorganet framträda såsom särskilt centralt verk under kommunikationsdepartementet.

Styrelsen utgår dock härvid från den förutsättning, att

med denna organisationsform icke skulle åstadkommas ökade kostnader för statsverket

utöver vad kommittén föreslagit, i det även enligt styrelsens mening i fråga

om arten och omfånget av organets verksamhet dess chef och övrig personal skulle

erhålla den ställning och de lönevillkor kommittén föreslagit. Den organisationsform,

styrelsen för sin del ifrågasatt, överensstämmer ju ock med nuvarande

organisationsformer i förvaltningsväsendet, som förlägga allenast särskilt viktiga

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

spörsmål till Kungl. Maj:ts avgörande i statsrådet, medan bestämmanderätten i

andra ärenden och så vitt styrelsen är bekant undantagslöst de rena verkställigbetsåtgärderna,

utanordnande av medel å beviljade anslag för verksamhet m. m.

förlagts till de centrala förvaltningsverken. I övrigt torde med all sannolikhet

kunna antagas, att mellan det nya statsorganet och övriga kommunikationsverk

måste etableras ett rätt intimt samarbete, som synes bliva mera fruktbringande,

då likställighet i organisationshänseende mellan dessa myndigheter föreligger.

Kommerskollegium har åberopat sitt förut omnämnda utlåtande över

förslaget till lag om luftfart samt förklarat sig icke hava funnit anledning

till erinran mot vad lufttrafikkommittén i nu förevarande ärende hemställt.

Vad angår det av kommittén föreslagna statsorganet, anser jag,

att redan till följd av den nödvändighet att iakttaga största möjliga

sparsamhet, som den finansiella situationen i vårt land påbjuder, det icke

nu bör ifrågasättas att för handläggning av luftfartsärenden inrätta ett

särskilt ämbetsverk, vilket säkerligen skulle medföra större kostnader än

om tillsynen förlägges till en förut befintlig myndighet. Härtill kommer,

att lufttrafiken hos oss ännu icke nått den utveckling, som torde vara

en oundgänglig betingelse för en fristående styrelse.

Icke ens en särskild byrå inom ett redan befintligt ämbetsverk torde

emellertid för närvarande behöva för ändamålet inrättas. Såsom av kommitténs

redogörelse framgår, skulle en stor del av det tillämnade statsorganets

arbete föranledas av de uppgifter, som skulle tillkomma detsamma enligt

det för de nordiska länderna gemensamt utarbetade förslaget till lag om

luftfart. Det har dock icke varit möjligt att, såsom ämnat varit, framlägga

detta förslag för innevarande års riksdag. Vid sådant förhållande

skulle centralmyndigheten under år 1922 blott komma att handlägga en

del av de utav kommittén angivna ärendena. Jämväl de uppgifter, som

på grund av de av kommittén gjorda förslagen skulle tillkomma myndigheten,

skulle minskas genom att under år 1922 sannolikt blott en

flygstation skulle vara i verksamhet. Därest riksdagen bifaller de kommitténs

förslag, som jag ansett mig böra förorda, skulle det huvudsakliga

arbete, som kommer att åligga centralorganet, vara att utarbeta

ritningar och kostnadsförslag för en flygstation i södra Sverige samt att

därefter övervaka densammas anläggning och sköta därmed sammanhängande

göromål. Därjämte skulle utfärdas trafikreglemente för flygstationer

och trafikbestämmelser för luftfartyg med mera. Med hänsyn

till de begränsade uppgifter, som sålunda till en början skulle åligga

tillsynsmyndigheten och då det på nuvarande utvecklingsstadium kan

vara förenat med svårighet att avgöra, till vilket ämbetsverk tillsynen

lämpligast bör för framtiden förläggas, synes mest ändamålsenligt, att

Kommers
kollegium.

Departe
ments
chefen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Samman
fattning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

ifrågavarande uppgifter för närvarande anförtros åt en särskild sakkunnig,

som skulle anställas å den byrå inom kommunikationsdepartementet,

som handlägger luftfartsärenden. Härigenom skulle man icke på något

sätt föregripa frågans slutliga avgörande. En förutsättning för att den

sakkunnige fästes vid kommunikationsdepartementet är dock, att han,

såsom även kommittén påpekat, erhåller en ganska vidsträckt beslutanderätt.

De frågor, som lian skall handlägga, kräva nämligen i allmänhet

ett hastigare avgörande än som i regel kan ske, då ärenden skola föredragas

inför Kungl. Maj:t. Särskilt bör, om anslag av riksdagen beviljas

till en flygstation i södra Sverige, de härav betingade verkställighetsåtgärderna

och ^anordnande av för ändamålet erforderliga medel kunna

av den sakkunnige beslutas ''enligt av Kungl. Maj:t fastställda bestämmelser.

Yad arvodet åt den sakkunnige beträffar, lärer detta böra bliva

beroende av det arbete, som kommer att åligga honom, och den kompetens

han innehar. Det synes dock icke efter ingången av år 1922 behöva

överstiga omkring 8,00<) kronor oberäknat dyrtidstillägg i enlighet med

de grunder, som kunna komma att fastställas för befattningshavare i

statsdepartementen och centrala ämbetsverk; och torde arvodet lämpligen

böra utgå från ifrågavarande anslag till lufttrafikens befrämjande. Ett

arvode av 8,000 kronor skulle ungefär motsvara den begynnelselön, med

avdrag av ett belopp motsvarande avgift för egen pensionering, som enligt

de av riksdagen godkända nya avlöningsvillkoren för statsdepartementen

från och med år 1922 tillkommer en förste kanslisekreterare.

Enär det är avsett, att flygstationen i södra Sverige skall anläggas redan

i år, och då vissa förberedande åtgärder i övrigt torde böra vidtagas,

skulle den sakkunnige behöva börja sin verksamhet under detta års

senare hälft. Därest det ifrågasatta anslaget av riksdagen beviljas, lär

emellertid hinder icke möta, att från sjätte huvudtitelns allmänna besparingar

utbetala för år 1921 belöpande arvode åt den sakkunnige.

Enligt vad jag ansett mig böra förorda beräknas alltså till befrämjande

av lufttrafik under år 1921 åtgå följande belopp, nämligen:

till bidrag för anläggning av en flygstation i södra Sverige.......kr. 170,000

till komplettering av den officiella väderlekstjänsten.......... > 60.200

Samma kr. 230,200

För år 1922 beräknas åtgå:

till driftkostnader för stationen i södra Sverige............kr. 60,000

till komplettering av den officiella väderlekstjänsten.......... » 60,800

till utbildning av flygare....................... > 136,000

till en sakkunnig inom kommunikationsdepartementet . . ........ » 8,000

Summa kr. 263,800

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

41

Tillhopa skulle alltså åtgå omkring 494,000 kronor, och av de

750,000 kronor, som beräknats i statsverkspropositionen, skulle återstå

omkring 256,000 kronor.

Jag har förut omnämnt, att det kan visa sig önskvärt att vid flygstationen

i södra Sverige på statens bekostnad uppföra en hangarbyggnad, och Göteborg

ävensom att det kan befinnas påkallat, att medel finnas tillgängliga för m■ mpåbörjande

av flygstationer i Stockholm och Göteborg.

Vidare tillåter jag mig nämna, att norska regeringen tillsatt en

kommitté för förhandlingar med övriga nordiska länder angående fastställande

av tullandningsplatser och infartszoner för luftfartyg och att,

sedan även från dansk sida gjorts framställning i ämnet, Kungl. Maj:t

den 4 mars 1921 uppdragit åt den svenska delegationen av den nordiska

kommittén för dryftande av vissa spörsmål angående lufttrafik m. m. att

i samråd med personer, utsedda av danska och norska regeringarna,

uppgöra förslag angående fastställande av tullandningsplatser för luftfartyg

samt infartszoner vid lufttrafik mellan Sverige, Norge och Danmark.

En tullandningsplats för luftfartyg, som upprätthålla förbindelse

mellan Sverige och Norge, torde företrädesvis kunna tänkas förlagd

till Göteborg. Måhända kan det även vara lämpligt att för trafiken med

Norge få en sådan landningsplats vid Karlstad. Därest, efter det de

olika orterna blivit bestämda, Norge under den närmaste tiden påbörjar

arbetet för ordnande av tullandningsplatser, kan det befinnas önskvärt,

att så även sker i Sverige, och att medel för ändamålet finnas tillgängliga.

Den tullandningsplats, som eventuellt skulle förläggas till Göteborg,

bör givetvis förenas med dep flygstation därstädes, om vilken kommittén

väckt förslag. Jag anser därför lämpligt att Kungl. Maj:t erhåller bemyndigande

att av det ifrågasatta anslaget till befrämjande av lufttrafik använda

lämpligt belopp, vars maximum framgår av det följande, för påbörjande

av flygstationer i Stockholm eller Göteborg eller landningsplats

i Karlstad. Enligt vad redan tidigare antytts, måste en förutsättning

för att statsmedel skulle användas för nämnda ändamål vara, att vederbörande

städer bidraga till kostnaderna med belopp, som minst motsvarar

de prestationer, kommittén ansett en kommun böra fullgöra för att få en

flygstation förlagd i dess närhet.

Vad angår tullandningsplats för lufttrafiken med Danmark, bör

denna givetvis förläggas till den flygstation i södra Sverige, varom jag

väckt förslag.

Ytterligare är det önskligt, att under år 1922 något mindre belopp Subvention

må kunna, i fall av behov, användas till subvention åt luftposttrafik. at 1^?™*

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 244 käft. (Nr 286.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kung!. Maj:ts proposition nr 286.

Ansökning Uti en till Kungl. Maj:t ingiven ansökning hemställde Svenska

lufttrafik- lufttrafikaktiebolaget, att Kungl. Maj:t måtte, med hänsyn till värdet ur

aktiebolaget, statens synpunkt av att Sverige fortfarande vore anknutet till ett internationellt

lufttrafiknät och att därvid svenska fartyg komme till användning,

hos riksdagen göra framställning om utbetalande till bolaget av

gottgörelse för postbefordran med svenska luftfartyg i trafiken mellan

Sverige och kontinenten med 1,000 kronor för varje färd mellan Malmö

och Warnemunde och åter, dock högst 15,000 kronor per månad.

Kommittén. Lufttrafikkommittén, vars yttrande inhämtats, har förklarat sig vara

av den uppfattningen, att ersättning för postbefordran med flygplan å

sträckan Malmö—Warnemunde bör av statsverket utbetalas till av generalpoststyrelsen

förordat företag, vilket presterat fullgiltiga bevis för sin

förmåga att ur ekonomiska, lufttrafiktekniska och postala synpunkter

garantera den ifrågavarande trafikens genomförande på bästa sätt, samt

att ersättningens storlek bör bestämmas efter hörande av generalpoststyrelsen.

Generalpost- Generalpoststyrelsen har uti avgivet utlåtande anfört, att sty
s

yre sen. rejgen kommit till den uppfattningen, att den ersättning, som av postmedel

bör utgå för varje genom svenskt företags försorg utförd luftpostfärd

från Malmö till Warnemunde och åter, bör fastställas till 600 kronor.

Skulle Kungl. Maj:t anse, att än högre ersättning borde utgå för att bereda

svenskt företag tillfälle att deltaga i luftposttrafik med utlandet —

något som, enligt generalpoststyrelsens mening, är ur nationell synpunkt

synnerligen önskvärt — torde det överskjutande beloppet böra gäldas av

andra medel än postverkets. Generalpoststyrelsen ville i detta sammanhang

framhålla, att en utveckling av lufttrafiken torde vara av stort

allmänt intresse och av väsentlig betydelse för vissa postförbindelser.

Departe- På sätt förut omförmälts, lär under innevarande år icke komma

chefen, till stånd någon luftpostbefordran mellan Sverige och Tyskland. Däremot

är det att förvänta, att så skall äga rum under år 1922. Det är därvid

önskligt, att även svenska luftfartyg redan från början deltaga i trafiken,

ty det kan eljest tilläventyrs bliva svårt för Sverige att komma med,

om trafiken framdeles upparbetas och blir lönande. Fördelaktigt är även,

att svenskt luftrederi erhåller den erfarenhet, som en regelbunden trafik

medför. Det tyska bolag, som under år 1920 deltog i trafiken mellan

Malmö och Warnemunde, erhöll subvention av tyska staten, och sådan

förekommer även i andra länder för upprätthållande av postbefordran

medelst luftfartyg. Jag anser följaktligen, att statsverket bör kunna till

ett av generalpoststyrelsen godkänt svenskt luftrederi lämna ett mindre

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

43

understöd utöver ersättningen från postverket. Postbefordran medelst

luftfartyg mellan Sverige och Tyskland är avsedd att per månad fullgöras

med 15 dubbelturer av svenskt och lika många dubbelturer av tyskt luftrederi,

och har generalpoststyrelsen ansett sig kunna till det svenska rederiet

av postmedel betala 600 kronor för varje resa fram och tillbaka, under

det att Svenska lufttrafikaktiebolaget beräknat, att bolaget, för att icke göra

någon förlust, bör tillerkännas 1,000 kronor för varje sådan färd. Emellertid

skulle det svenska luftrederi, som kommer att deltaga i trafiken, självt

äga uppbära inkomsterna för passagerare och av rederiet befordrade paket.

Det synes vid sådant förhållande icke oskäligt, att rederiet eventuellt i

början får vidkännas någon mindre förlust för att sedermera få den betäckt,

när trafiken ökas. Det understöd för en linje mellan Sverige och

Tyskland, som utöver gottgörelsen från postverket bör kunna av staten

betalas för varje fullbordad resa fram och åter, synes därför icke böra

överstiga omkring 200 kronor för varje dubbeltur eller 3,000 kronor för

månad, och anser jag, att Kungl. Maj:t bör vara berättigad att av det

ifrågasatta anslaget till befrämjande av lufttrafik utbetala en sådan

ersättning. Då luftpostbefordran åtminstone år 1922 antagligen icke

skulle äga rum under de för sådan befordran ogynnsammaste månaderna

av året, skulle det belopp, som komme att utgå från anslaget, icke bliva

så stort.

Såsom av den förut lämnade redogörelsen framgår, skulle för vissa

tidigare specificerade ändamål, som avse lufttrafiken, under åren 1921 och

1922 beräknas åtgå tillhopa 494,000 kronor. Härvid är emellertid att

märka, att chefen för marinens flygväsende ansett, att de av kommittén

angivna kostnaderna för uppförande av flygstationer äro i visst avseende

väl högt upptagna. En nedsättning av den beräknade utgiften för

flygstationen i södra Sverige är alltså icke utesluten särskilt till följd

av de nu fallande prisen på materialier och arbete. Vidare beräknas vid

flygstationen i södra Sverige inflyta avgifter för stationens begagnande.

Dessa avgifter torde liksom de belopp, vilka skola erläggas för flygutbildningen,

böra tillgodoföras ifrågavarande anslag. Då vidare eventuella

flygstationer vid Stockholm och Göteborg eller landningsplats vid Karlstad

i alla händelser icke kunna fullbordas för vad som återstår av det

beräknade anslaget å 750,000 kronor, utan, om dessa arbeten böra under

den närmaste tiden fullbordas, medel ändock måste begäras av 1922

års riksdag, anser jag, med hänsyn till önskvärdheten att så litet som

möjligt belasta budgeten med nya utgifter, att för lufttrafikens befrämjande

bör tillhopa blott begäras ett anslag, som med omkring 100,000

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Majds proposition nr 286.

kronor understiger det i statsverkspropositionen beräknade beloppet å

750,000 kronor. Av anslaget, för vars närmare användning redogörelse

kommer att lämnas i följande års statsverksproposition, bör ,på sätt förut

omförmälts, vad som avser komplettering av den officiella väderlekstjänsten

anvisas å nionde huvudtiteln.

Under åberopande av vad förut anförts får jag hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels under sjätte huvudtiteln för befrämjande av

lufttrafik å tilläggsstat för år 1921 bevilja ett reservationsanslag

å 170,000 kronor och å extra stat för år

1922 ett reservationsanslag å 360,000 kronor,

dels under nionde huvudtiteln för komplettering

av den officiella väderlekstjänsten å tilläggsstat för

år 1921 bevilja ett reservationsanslag å 60,200 kronor

och å extra stat för år 1922 ett reservationsanslag å

60,800 kronor,

dels ock besluta, att anslagen må användas i

huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet

angivna grunder och enligt de närmare bestämmelser,

som Kungl. Maj:t meddelar.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Edvard Söderberg.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

45

Bilaga.

Approximativ kostnadsberäkning av drift och underhåll för en flygstation

enligt tre alternativ.

A) Approximativ kostnadsberäkning av drift och underhåll för en kombinerad

lånt- och sjöflygstation med approximativt beräknade kostnader för stations
anordningar

enligt följande:

4 st. flyghallar för vardera 4 flygplan.................kr. 400,000

Slip...............................» 50,000

Bryggor och motorbåt........................» 25,000

Reparationsverkstad.........................» 50,000

Bensinanläggning . . ........................» 15,000

Meteorologisk station........................» ■ 5,000

Diverse bygnader och materiel................... > 15,000

Summa kronor 620,000

Driftkostnader.

Personal.

1 stationschef.........................kr. 10,000 pr år

1 kontorsbiträde........................» 4,000 »

1 vaktmästare med fri bostad, värme och belysning å station.....» 3,500 »

1 mekaniker å 450 pr mån....................» 5,400 »

2 d:o » 400 » » 9,600 »

6 handräckningsmanskap, varav en chaufför samt 1 motorbåtsskötare å

350 kr. pr mån......................» 25,200 *

Väderlekstjänsten beräknas t. v. utförd av stationschefen.

Tull och passvisering beräknas kostnadsfri.

Transport till och från station för tull- och passpersonal beräknas å statlonskostnaderna.

Gnist ej beräknad å station.

Belysning.

Belysning av kontor, vaktbostad och hallar, reparationsverkstad samt

ytterbelysning (nattflygning ej beräknad) ...........> 1,000 >

Transport kr. 58,700 pr år

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Transport kr. 58,700 pr år

Värme.

För kontor, vaktbostad, hallar och reparationsverkstad........» 2,500 »

Förbrukningsmateriel ä kontoret................... 1,500 »

D:o i hallar och reparationsverkstad m. m.............» 5,000 »

Bikstelefon..........................» 800 »

Bensin och olja för stationsbil och båt..............» 3,000 »

Underhållskostnader:

Å byggnader och stationsmateriel beräknas till c:a 3 % av anläggningskostnaderna

.......................» 18,500 »

Oförutsedda kostnader c:a 10 % av förestående..........» 10,000 »

Stationspersonalen beräknas utföra underhålls- och reparationsarbeten å

stationsanordningarna.

Summa kronor 100,000 pr år

Drift- och underhållskostnaderna för en kombinerad lånt- och sjöflygstation

belöpa sig alltså till

100,000 kr. pr år.

B) Approximativ kostnadsberäkning av drift och underhåll för en lantflygstation

med approximativt beräknade kostnader för stationsanordningar enligt följande

2 st. flyghallar för 4 flygplan vardera.................kr. 200,000

Reparationsverkstad.........................» 50,000

Bensinanläggning . .........................» 15,000

Diverse byggnader och materiel....................» 75,000

Summa kronor 340,000

Driftkostnader.

Personal.

1 stationschef.....................kr.

1 kontorsbiträde.............. »

1 vaktmästare med fri bostad, värme och belysning å station . »

1 mekaniker å 450 pr mån...............»

1 d:o » 400 » »

3 handräckningsmanskap, varav 1 chaufför å 350 kr. pr mån. »

Belysning.

Belysning av kontor, vaktbostad och hallar, reparationsverkstad

samt ytterbelysning................kr.

Värme.

För kontor, vaktbostad, hallar och reparationsverkstad . . . . »

Transport kr.

10,000 pr år

4,000 »

3,500 »

5,400 »

4,800 »

12,600 »

600 pr år

1,500 »

2,100 pr år

40,300

40,300

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

47

Transport kr.

2,100 pr år

40,300

Förbrukningsmateriel å kontoret .............>>

D:o i hallar och reparationsverkstad m.m. ........ ^

1,000 »

3,000 s

Rikstelefon......................»

600 >

Bensin och olja för stationsbil..............»

2,000 »

Underhållskostna der.

Å byggnader och stationsmateriel beräknas till c:a 3 % av an- läggningskostnaderna ................»

Oförutsedda kostnader c:a 10 % av förestående.......»

Oi O

O O

o o

o o

V *5»

24,700

Summa kronor pr år

65,000

Drift- och underhållskostnaderna för en lantflygstation belöpa

sig alltså till

65,000 kr. pr år.

C) Approximativ kostnadsberäkning av drift och underhåll för en sjöflygstation

med approximativt beräknade kostnader för stationsanordningar enligt följande:

2 st. flyghallar för 4 flygplan vardera.................kr. 200,000

Slip...............................* 50,000

Bryggor och motorbåt........................» 25,000

Reparationsverkstad.........................> 50,000

Bensinanläggning..........................» 15,000

Meteorologisk station........................» 5,000

Diverse byggnader och materiel..................... 75,000

Summa kronor 420,000

Driftkostnader.

Personal.

1 stationschef.....................kr. 10,000 pr år

1 kontorsbiträde....................» 4,000 »

1 vaktmästare med fri bostad, värme och belysning å station . » 3,500 »

1 mekaniker å 450 pr mån...............» 5,400 »

1 d:o » 400 » ..............» 4,800 »

4 handräckningsmanskap, varav 1 motorbåtsskötare å 350 kr.

i mån....... » 16,800 »

Belysning.

Belysning av kontor, vaktbostad och hallar, reparationsverkstad

samt ytterbelysning................kr. 600 pr år

Värme.

För kontor, vaktbostad, hallar och reparationsverkstad . . . . » 1,500 »

Transport kr. 2,100 pr år

44,500

44,500

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Transport kr. 2,100 pr år 44,500

Förbrukningsmateriel å kontoret ............s 1,000 »

D;o i hallar och reparationsverkstad m. m. .........» 3,000 »

Rikstelefon......................» 0 0 »

Bensin och olja för stationsbil.............- . » 1,500 »

Underhållskostnader.

Å byggnader och stationsmateriel beräknas till c:a 3 % av anläggningskostnaderna

................» 12,600 »

Oförutsedda kostnader c:a 10 % av förestående.......» 6,700 > 27 500

Summa kronor pr år 72,000

Drift- och underhållskostnaderna för en sjöflygstation belöpa

sig alltså till

72,000 kr. pr år.

Stoékholm 1921. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

210821

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1921:285 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till befrämjande av lufttrafik, i vad angår nionde huvudtiteln. a1 i texten
  2. JoU 1921:66 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till befrämjande av lufttrafik. s. 1 i texten
  3. SU 1921:134 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till befrämjande av lufttrafik. s. 1 i texten