Sök i Ratio Lex

Angående pension ä allmänna indrag ning sstaten åt ritaren J. 0. Allar d

1921-03-18 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:312, Angående pension ä allmänna indrag ning sstaten åt ritaren J. 0. Allar d

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 312.

i

Nr 312.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pension ä

allmänna indrag ning sstaten åt ritaren J. 0. Allar d; given

Stockholms slott den 18 mars 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under. Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

C. G. Hammarskjöld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen- Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 18 mars 1921.

Närvarande:

Statsministern von Sydow, ministern för utrikes ärendena greve

Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist,

Malm, Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.

Departementschefen, statsrådet Hammarskjöld anförde härefter:

Genom beslut den 23 november 1917 bemyndigade Kungl. Maj:t

statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst fyra

sakkunninga personer för att inom departementet biträda med verk
667

21

s. 8 Kontrollera mot PDF

Ansökan av

ritaren

J. 0. Allard.

8 Kungl. Majds Proposition Nr 312.

ställande av utredning och avgivande av förslag i fråga om erforderliga

bestämmelser beträffande månadslönarnas vid marinen anställande, avlöning

och pensionering. De på grund härav tillkallade sakkunniga avgåvo

den 21 oktober 1918 betänkande och förslag i ämnet. Sedan

emellertid dels marinförvaltningen och dels arméns och marinens avlöningssakkunniga

avstyrkt, att frågan vid denna tidpunkt upptoges

till slutligt avgörande, fann Kungl. Maj:t frågan hava förfallit för det

dåvarande. Som medel för ändamålet tagits i beräkning i statsverkspropositionen

till 1919 års riksdag, avlät Kungl. Maj:t den 11 mars 1919

skrivelse (nr 193) till riksdagen med tillkännagivande, att medel för berörda

ändamål ej vidare behövde beräknas å 1920 års stat. Till det vid denna

skrivelse fogade utdraget av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden

den 11 mars 1919 uttalade departementschefen, bland annat, att i den

mån avgång bland ifrågavarande personal inträffade, innan dess avlöningsoch

pensionsförhållanden hunnit på ett mera definitivt sätt ordnas, frågor

om beredande av pension eller förhöjd pension åt avgående befattningshavare

torde böra, då så påkallades, genom särskilda framställningar

föreläggas riksdagen.

Frågan om månadslönarnas vid marinen pensionering är alltså fortfarande

olöst. Enligt reglemente för flottans pensionskassa den 17 november

1899, § 2 mom. 2, sådant detta moment lyder enligt kungörelse

den 3 november 1905, kan väl månadslönare, som innehar arvode på

stat, på ansökan under viss förutsättning vinna delägarskap i kassan,

men denna utväg har ansetts icke stå öppen för månadslönare, som avlönas

från varvens arbetstitlar.

De månadslönare, som blivit delägare i flottans pensionskassa, erhålla

pension enligt gällande grunder för pensionering av flottans befäl

och underbefäl med vederlikar, verkmästare såsom flaggmaskinist och

mästare i likhet med underofficer av 2 graden.

Någon pensionsförbättring motsvarande den, som enligt kungörelse

den 29 augusti 1919 tillerkänts, bland andra, underofficerarna vid marinen,

tillkommer icke månadslönarna.

Med skrivelse den 8 januari 1921 har varvschefen vid flottans station

i Karlskrona till marinförvaltningen överlämnat en till Kungl. Maj:t ställd

ansökan av månadslönaren, ritaren vid ingenjördepartementet vid flottans

varv i Karlskrona Johan Oscar Allard att komma i åtnjutande av

pension.

Av handlingarna inhämtas, att Allard, som är född den 7 maj 1847,

antagits till ritare vid ingenjördepartementet den 1 september 1887;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 312.

9

att han uppbär en årlig avlöning av 2,700 kronor; samt att han städse

fullgjort sina åligganden med största noggrannhet, flit och skicklighet

och alltid ådagalagt ett hedrande uppförande.

I sin ovannämnda skrivelse av den 8 januari 1921 har varvschefen

anfört följande.

Enligt gällande reglemente för flottans pensionskassa kunde ämbetseller

tjänsteman, månadslönare eller vaktbetjänt, som enligt förordnande

eller kontrakt innehade arvode på stat vid flottan, antagas till delägare

i flottans pensionskassa efter därom gjord skriftlig ansökan, under villkor

att sökanden enligt läkarbetyg vore frisk och utan bestämt sjukdomsanlag.

Denna reglementsbestämmelse tillämpades sålunda att, i fråga

om å flottans varv anställda månadslönare, endast verkmästare och

mästare, vilkas avlöning utginge från det i staten för fördelning av

ordinarie anslaget till flottans nybyggnad och underhåll upptagna anslagsbeloppet

»till verkmästare och mästare å månadslönarstat», ansåges innehava

»arvode på stat». Då Allard vore å varvet anställd såsom månadslönare,

men hans avlöning utginge från de arbetstitlar, för vilka hans

arbete utfördes, kunde han alltså icke, enligt förenämnda tillämpning av

pensioneringsbestämmelserna, anses innehava arvode pa stat och följaktligen

ej antagas till delägare i flottans pensionskassa. Ej heller hade

han kunnat vinna delägarrätt i sagda kassa enligt tidigare gällande

pensioneringsbestämmelser. Frågan om pensionsrätt för de månadslönare,

som icke enligt nu gällande bestämmelser kunde erhålla delägarskap i

flottans pensionskassa, hade vid flera olika tillfällen varit under behandling.

Sålunda hade såväl den militära pensionskommittén i sitt betänkande

den 31 maj 1912 som ock de jämlikt brev den 27 november 1917

tillkallade sakkunniga rörande månadslönarnas vid marinen anställande,

avlöning och pensionering i sitt betänkande den 21 oktober 1918

ävensom direktionen över flottans pensionskassa vid olika tillfällen avgivit

förslag i detta ärende, utan att dock frågan hittills vunnit sin

lösning.

Under åberopande av ovanberörda uttalande av statsrådet och chefen

för sjöförsvarsdepartementet den 11 mars 1919 och med framhållande

av att Allard uppnått 73 levnadsår och stått i varvets tjänst 33 år samt

under erinran om att, enligt gällande grunder för pensionering av flottans

befäl och underbefäl med vederlikar, envar vid i sagda grunder omförmälda

kårer, som vid avskedstagandet stått i tjänst vid flottan i 30 år

och uppnått en ålder av 55 år samt i övrigt erlagt stadgad pensionsavgift,

vore berättigad att erhålla pension, hemställde varvschefen om

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 266 höft. (Nr 311—313.) gg; si 2

Yarvachefens

vid flottans

station i

Karlskrona

skrivelse den

8 januari 1921.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 312.

Marinförvaltningens

skrivelse

den 20

januari 1921.

utverkande av framställning till riksdagen om pension till Allard. Beträffande

pensionsbeloppets storlek syntes det varvschefen, att Allard, med

hänsyn till av honom uppburna löneförmåner, 2,700 kronor för år, närmast

vore att jämföra med mästare å månadslönarstat. Sådan befattningshavare

erhölle enligt nämnda pensioneringsgrunder pension till lika belopp

med underofficer av 2 graden eller med 1,000 kronor. Jämlikt kungörelse

den 29 augusti 1919 angående grunder för pensionsförbättring

för viss personal vid marinen utginge, utöver i pensioneringsgrunderna

bestämda pensionsbelopp, till, bland andra, underofficerare vid marinen

pensionsförbättring till visst belopp, som, beroende på antalet tjänstår,

för underofficer av 2 graden kunde utgöra högst 910 kronor. Enär

emellertid en årlig pension av 1,000 kronor med nuvarande penningvärde

icke torde kunna bereda Allard anständig bärgning, men å

andra sidan högsta sammanlagda beloppet av till mästare utgående pension

och pensionsförbättring svårligen torde kunna tillerkännas Allard

vid det förhållandet att han icke, i likhet med mästare, erlagt några

avgifter för sin pensionering, syntes det varvschefen, att en årlig pension

åt Allard av 1,700 kronor vore skälig, och hemställde varvschefen, att

detta pensionsbelopp måtte för honom bestämmas. Varvschefen utginge

därvid från den förutsättningen, att dyrtidstillägg komme att utgå på

sagda belopp i likhet med vad som ägde rum i fråga om övriga pensioner

till f. d. befattningshavare i statens tjänst.

Marinförvaltningen har, med överlämnande av handlingarna i ärendetT

i skrivelse den 20 januari 1921 erinrat, att 1920 års riksdag, med bifall

till Kungl. Maj:ts propositioner nr 353—356, tillerkänt i propositionerna

angivna månadslönare, vilka åtnjöte pension från flottans pensionskassa,

pensionsförbättring till motsvarande belopp, som tillkomme flaggunderofficer

eller underofficer enligt förberörda kungörelse. Allard, som

icke alls ägde att komma i åtnjutande av någon pension, torde dock,

med stöd av ovan anförda uttalande till statsrådsprotokollet den 11 mars

1919, böra beredas pension av den storlek, att densamma komme i

antagligt förhållande till sammanlagda beloppet av de pensionsförmåner,

som uppbures av underofficer av 2 graden, med vilken militära grad

Allards befattning närmast torde kunna jämställas. Ehuru eu direkt

jämförelse, såsom varvschefen påpekat, icke vore möjlig i förevarande

fall, syntes dock utredningen giva vid handen, att det av varvschefen

föreslagna pensionsbeloppet vore skäligt. För bestridande av kostnaden

för pensionen torde förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten böra,

tagas i anspråk. Marinförvaltningen hemställde därför, att Kungl. Maj:t

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 312.

11

måtte föreslå riksdagen medgiva, att Allard finge från och med månaden

näst efter den, han erhölle avsked, under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension av 1,700 kronor.

Statskontoret, som den 27 januari 1921 avgivit utlåtande i ärendet,

har anfört att, då Allard efter långvarig, väl vitsordad tjänstgöring såsom

ritare vid flottans station i Karlskrona inom kort torde på grund

av framskriden ålder nödgas lämna sin anställning, skäl syntes föreligga

att bereda honom pension av statsmedel, ävensom att, då statskontoret

icke funne anledning till erinran mot det föreslagna pensionsbeloppet,

1,700 kronor, statskontoret tillstyrkte, att framställning i ämnet förelädes

riksdagen i överensstämmelse med marinförvaltningens hemställan.

Med hänsyn till vad i ärendet förekommit finner jag mig böra tillstyrka,

att framställning avlåtes till riksdagen om beredande av pension

av statsmedel åt Allard. Beträffande det av varvschefen föreslagna, av

marin förvaltningen och statskontoret tillstyrkta beloppet, 1,700 kronor

för år räknat, har jag icke något att erinra.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

medgiva,

att ritaren vid ingenjördepartementet vid flottans varv i Karlskrona

Johan Oscar Allard må från och med månaden näst efter den, varunder

han entledigas från sin anställning, under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension av 1,700 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnade, att proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skulle avlåtas till riksdagen.

Statskontorets

utlåtande.

Departements
chefen.

Ur protokollet:

Eric Baad-Heimer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

STOCKHOLM, K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI, 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1921:42 Utlåtande, angående vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragning sstat er na. Bankoutskottet får härmed av s. 13 i texten